Miljöutredning 2015 - Örebro universitet

MILJÖUTREDNING
Dnr ORU 1.2.1-01995/2015
Miljöutredning maj 2015
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
FÖRORD
4
1. BAKGRUND
1.1 Syfte
1.2 Disposition
5
2. MILJÖARBETETS ORGANISATION
6
INDIREKT PÅVERKAN
3. FORSKNING OCH FORSKARUTBILDNING
7
4. UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ
9
DIREKT PÅVERKAN
5. BYGGNATION, INREDNING OCH YTTRE MILJÖ
10
6. ENERGIANVÄNDNING
12
7. LOKALVÅRD
13
8. UPPHANDLING OCH INKÖP
14
9. IT-MILJÖ
9.1 Datorer och surfplattor
9.2 Mobiltelefoni
15
10. PAPPERFÖRBRUKNING OCH UTSKRIFTSENHETER
16
11. LABORATORIEVERKSAMHET
17
12. RESTAURANGER, PERSONALRUM OCH STUDENTPENTRYN
18
13. KÄLLSORTERING – AVFALL
19
14. RESOR
14.1 Resor i tjänsten, tjänstebilar
14.2 Resor till och från studie- och arbetsplatsen
20
Sid 2 av 29
Miljöutredning maj 2015
15.
LAGAR OCH FÖRORDNINGAR
15.1 Allmän miljölagstiftning
15.2 Byggnation, inredning och yttre miljö
15.3 Energianvändning
15.4 Lokalvård
15.5 Upphandling och inköp
15.6 Laboratorieverksamhet
15.6.1 Brandfarliga och explosiva varor
15.6.2 Genetiskt modifierade organismer
15.6.3 Kemiska produkter och biotekniska organismer
15.6.4 Livsmedelslaboratorier
15.6.5 Strålning
15.7 Restauranger, personalrum och studentpentryn
15.7.1 Livsmedelshantering
15.7.2 Brandfarliga och explosiva varor
15.8 Källsortering – avfall
15.8.1 Avfall
15.8.2 Farligt avfall
15.9 Resor
BILAGA:
Miljöpolicy
21
21
22
23
23
23
24
26
27
28
29
Sid 3 av 29
Miljöutredning maj 2015
FörordMiljöutredning
Varje statlig myndighet är skyldig att minst var femte år göra en miljöutredning och dra
slutsatser från denna som kan verka för att minska myndighetens direkta och indirekta
negativa miljöpåverkan.
Ett universitet är en stor arbetsplats med en divergerande och omfattande verksamhet.
Inte bara för att vi är skyldiga ur ett myndighetsperspektiv, utan också för att vi är
moraliskt skyldiga att tillse att vi gör vårt bästa i vår verksamhet, är en miljöutredning
nödvändig.
Både inom vår forskning och utbildning bedrivs direkt miljörelaterad verksamhet. Att
ständigt aktualisera miljöfrågor är ett universitets skyldighet, liksom att påvisa
möjligheter. Att påverka dessa på bästa möjliga sätt tillhör också universitetets uppgifter.
Örebro 2015-05-11
Jens Schollin
Rektor
Sid 4 av 29
Miljöutredning maj 2015
1. BAKGRUND
Enligt ”förordning om miljöledning i statliga myndigheter” (SFS 2009:907) är en
myndighet som Örebro universitet skyldig att inom ramen för sitt ordinarie uppdrag ha ett
miljöledningssystem som integrerar miljöhänsyn i myndighetens verksamhet så att man
beaktar verksamhetens direkta och indirekta miljöpåverkan på ett systematiskt sätt.
Ett miljöledningssystem innebär att den miljöpåverkan som verksamhetens interna och
externa verksamhet kan ge upphov till är utredd (miljöutredning). Utredningen ska ligga
till grund för miljöledningssystemets inriktning och utformning. Den ska hållas aktuell
genom att den ses över och uppdateras vid väsentliga förändringar i verksamheten eller
minst vart femte år. Utredningen ska innehålla uppgifter om de miljökrav i lag och annan
författning som rör verksamheten.
År 1999 gjordes en omfattande miljöutredning på Örebro Universitet. År 2010 gjordes en
uppföljning och översyn. Universitetet hade då vuxit såväl till antalet studenter som till
antalet anställda.
Eftersom förordningen kräver att utredningen ska ses över minst vart femte år har en ny
översyn gjorts 2015. Universitetets verksamhet har delvis ändrat inriktning med mer
fokus på forskning och forskningsanknytning. Läkarutbildningen har tillkommit och nya
specialanpassade byggnader har uppförts. Vid årsskiftet 2014-2015 var antalet helårsstudenter 8 698 och antalet anställda omräknat till heltidsekvivalenter 1 051.
1.1 Syfte
Utredningen har till syfte att åskådliggöra den miljöpåverkan (direkt och indirekt) som
universitetets verksamhet utgör på sin omgivning. Den största indirekta miljöpåverkan är
den utbildning och forskning som bedrivs. När det gäller direkt påverkan är resor och
energianvändning det som påverkar miljön mest. I resor inberäknas såväl tjänsteresor
som resor till och från arbetsplatsen respektive studieplatsen. Energianvändningen är
omfattande på grund av stora lokalytor och många personer i verksamhet. Studenternas
förändrade beteende med medhavda datorer och andra bärbara enheter har påverkat
energianvändningen på Campusområdet.
1.2 Disposition
Utredningen är disponerad på så vis att den först behandlar de olika verksamheterna
innefattande utbildning och forskning samt den direkta miljöpåverkan som verksamheten
medför, för att därefter redogöra för de miljökrav som enligt lag och förordning är
tillämpliga på universitetets verksamhet.
Sid 5 av 29
Miljöutredning maj 2015
2. MILJÖARBETETS ORGANISATION
Miljöledningssystemet, enligt förordning SFS 2009:907, innebär kortfattat att man i sin
verksamhet ska systematisera och effektivisera miljöarbetet och att åtgärder ska
genomföras där de bäst behövs.
Av förordningen framgår bland annat följande:








Myndigheten ska ha en miljöpolicy med fastställda miljömål
Myndigheten ska ha en handlingsplan där ansvarsfördelningen tydliggörs och där
det framgår att den negativa miljöpåverkan ska minskas så långt det är möjligt
Myndigheten ska miljöanpassa sina upphandlingar där sådan anpassning är möjlig
Personalens kompetens och medvetenhet om miljöhänsyn i det egna arbetet ska
utvecklas
Myndigheten ska redovisa det koldioxidutsläpp som förorsakas i samband med
tjänsteresor
Myndigheten ska redovisa den årliga energianvändningen
Myndigheten ska årligen genomföra interna miljörevisioner
Miljöarbetet ska redovisas till Utbildningsdepartementet och till Naturvårdsverket
och redovisningen ska undertecknas av myndighetens chef
Samtliga verksamhetsområden ansvarar själva för att gällande lagar och regler efterföljs.
Det övergripande miljöarbetet samordnas av en av rektor utsedd miljösamordnare.
Tidigare fanns ett miljöråd bestående av särskilt utsedda representanter för verksamheten
med uppgift att driva miljöarbetet och fungera som ett stöd i arbetet med att samordna,
prioritera och besluta i organisationsövergripande miljöfrågor. Numera fungerar
prefektrådet som ett miljöråd (en till två gånger per termin), där övergripande och
strategiska miljöfrågor diskuteras och förankras.
Under 2014 har den organisation bestående av s.k. MAS-ombud, kontaktpersoner från
varje institution och avdelning, som funnits sedan 2008 lagts ner. MAS-ombuden var
arbetsgivarens representanter inom miljö, arbetsmiljö och säkerhet.
Universitetet har utsett interna miljörevisorer som årligen genomför miljörevisioner för
att kontrollera att universitetet följer gällande miljöregler och andra styrande dokument
för universitetets miljöledning och miljöarbete. Revisionsarbetet sker idag på frivillig
basis av intresserade medarbetare och i samarbete med miljösamordnaren.
För att miljörevisorerna ska ha mandat att utföra sitt uppdrag såväl i verksamheten som
mot närmsta chef och för att det interna revisionsarbetet ska ge bästa resultat skulle det
behövas en långsiktig planering med ett uttalat uppdrag och tydliga instruktioner. Viktigt
är också att det i revisionsgruppen finns lärare och forskare med kunskap inom
kemikalie- och laboratorieområdet.
Som ett led inom hållbarhetsarbetet genomförs seminarier och utbildningsdagar för
personalen.
Sid 6 av 29
Miljöutredning maj 2015
3. FORSKNING OCH FORSKARUTBILDNING
I universitetets kärnverksamhet (forskning, forskarutbildning, grundutbildning och
samverkan med det omgivande samhället) finns stor potential att skapa förutsättningar för
minskad miljöpåverkan genom att arbeta med att främja hållbar utveckling i syfte att
tillförsäkra kommande generationer en god och hälsosam miljö, ekonomisk och social
välfärd och rättvisa.
Förståelse för hållbar utveckling kräver helhetssyn, vilket i sin tur kräver
tvärvetenskapliga angreppssätt och samverkan över disciplingränser som ett komplement
till specialiserad och ämnesspecifik forskning och undervisning. Forskning och
utbildning är troligtvis det mest effektiva medel vi har för att möta nuvarande och
kommande utmaningar.
Vid Örebro universitet bedrivs forskning om miljö och hållbar utveckling inom ett flertal
områden. Nedan följer några exempel på starka forskningsmiljöer där frågor som rör
hållbar utveckling och miljö är centrala:
Centrum för urbana och regionala studier (CUReS)
CUReS är en mångvetenskaplig forskargrupp där människans förhållande till naturen,
boendet och stadens miljö studeras. Detta inbegriper frågor som rör stadsutveckling,
hållbarhet, stadens och regionens livsvillkor och demokrati.
Människa-Teknik-Miljö (MTM)
Forskningen vid MTM är framförallt inriktad mot tillämpad forskning om
miljöföroreningars förekomst, spridning, omvandling och effekter. Här samarbetar man
med regionala, nationella och internationella aktörer inom näringsliv, myndigheter,
universitet och forskningsinstitut.
Forskningen bedrivs inom följande fyra områden: Biogeosfärsdynamik, miljö och hälsa,
naturvetenskapernas didaktik samt systemekologi.
Forskningscentrum MTM, Örebro universitet, är världsledande inom miljögiftsforskning
och där finns ett av FN:s referenslaboratorier för miljögifter. Ett exempel på MTMs
forskning är att kartlägga omfattningen av plastskräp och mikroplast i ett av världens
mest förorenade innanhav – Östersjön. Den nya tekniken utvecklas vid Örebro universitet
inom EU-projektet Clean Sea och gör det möjligt att identifiera och lokalisera mycket
små plastpartiklar. I ett längre perspektiv ska det dessutom gå att överblicka mycket stora
havsytor för att se plastförekomsten.
Sid 7 av 29
Miljöutredning maj 2015
Centrum för livsvetenskap
År 2005 etablerades Centrum för livsvetenskap för att samla forskargrupper inom
området Livsvetenskap vid Örebro Universitet och Universitetssjukhuset i Örebro. De
deltagande forskarna tillhör två institutioner, Institutionen för naturvetenskap och teknik
samt Institutionen för hälsovetenskap och medicin och inbegriper forskarutbildningsämnena biologi, kemi, biomedicin och medicin. Forskarmiljön bidrar till en stark och
kreativ forskarmiljö med starka nationella och internationella samarbeten. Centrets
främsta mål är att erbjuda en stimulerande forskarmiljö för både forskare och
forskarstuderande samt att öka vår närvaro både nationellt och internationellt.
Klimatförändringens upp- och nedgång i medierna
Inom ämnet medie- och kommunikationsvetenskap pågår ett forskningsprojekt som
behandlar klimatförändringen, vår tids kanske viktigaste fråga för hållbar
samhällsutveckling.
Projektet, som startade 2012, studerar "post-Köpenhamnsfasen" och jämför denna med
"pre-Köpenhamnsfasen" med avseende på hur klimatförändringen framställs i medierna.
Kritisk diskursanalys (CDA) utgör teoretisk ram och projektet består av kvantitativa och
kvalitativa textanalyser av klimatrapporteringen.
.
Sid 8 av 29
Miljöutredning maj 2015
4. UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ
Örebro universitet arbetar med att på ett systematiskt sätt säkra och utveckla kvaliteten i
utbildningen beträffande hållbar utveckling. Varje student bör konfronteras med
frågeställningen vad hållbar utveckling innebär åtminstone någon gång under sin
utbildning. Att medvetandegöra vikten av hushållning med resurser har blivit allt
väsentligare i institutionernas miljöarbete.
Vid institutionerna pågår ett arbete med att utveckla kurser och program inom hållbar
utveckling liksom att öka samarbetet över ämnesgränserna för att lära av varandra.
Obligatoriska översiktskurser i hållbar utveckling ges till alla studenter inom
ingenjörsutbildningarna. Måltidsekologprogrammet har hållbar utveckling inom
livsmedelsområdet som central utgångspunkt. Utbildningar inom kulturverksamhet och
konstnärligt skapande präglas av en helhetssyn och mångfald som har påverkan på frågor
som rör hållbar utveckling.
Arbete pågår med att utveckla ett masterprogram i kemi med inriktning miljöforensik
med planerad start höstterminen 2016. Den utbildningen är tänkt att vända sig till
studenter som ska utbildas i förmåga att spåra orsak och källor till miljöproblem.
Med fokus på hållbar utveckling startar hösten 2015 samhällsplanerarprogrammet. Det
sociala, ekonomiska och ekologiska vägs samman när politiska visioner och mål ska bli
verklighet. Viktiga samhällsprocesser som är av betydelse för planering på olika nivåer –
globalisering, politik inom EU och regional utveckling ingår i utbildningen.
Den enkätundersökning som genomförts bland studenter på grundnivå och avancerad
nivå visar tydligt att intresset för miljöfrågor i vardagen är stort bland de studenter som
svarat på enkäten. Det kan handla om miljömärkta produkter, närproducerat utbud i
restauranger och caféer samt tydlig och lättillgänglig källsortering.
Sid 9 av 29
Miljöutredning maj 2015
5. BYGGNATION, INREDNING OCH YTTRE MILJÖ
Akademiska Hus är fastighetsägare och förvaltare vid campusområdet i Örebro och
Grythyttan. Region Örebro län är fastighetsägare vid Campus USÖ. Respektive
fastighetsägare har egen miljöpolicy för byggprocesser och universitetet har då
begränsade möjligheter att påverka. Detsamma gäller skötsel av den yttre miljön där
fastighetsägarna har egna entreprenörer eller utför arbetet i egen regi. Miljöaspekter
beaktas vid upphandling. Miljöprogram med miljökonsekvensbeskrivningar,
miljöbedömning av byggprodukter eller annan relevant miljöinformation tas fram vid
varje större byggnation.
Vid de två senaste byggnationerna har projekteringen skett enligt Sweden Green Building
Council miljöbyggnad Guld respektive Silver.
Universitetets totala lokalarea (LOA) var år 2014 ungefär 106 600 m2. På Campus Örebro
finns 91 500 m2, Campus Grythyttan 5 800 m2 och Campus USÖ 9 300 m2. Till hösten
2015 ökar lokalytan vid Campus Örebro med 7 900 m2.
Det universitetet från miljösynpunkt i första hand kan påverka hos fastighetsägarna är val
av ytskikt (golv), typ av komfortkyla, omfattning av närvarostyrning på belysning samt
drifttider för belysning och ventilation.
De flesta golvytorna inom universitetet är av plastmattetyp. På senare tid har även
linoleum lagts in. Det förekommer också trägolv som kräver oljning varje år. Innanför de
flesta entréer finns klinker- eller stengolv. Från skötselsynpunkt blandas inte plast och
linoleumgolv inom samma byggnad.
En stor del av universitetets lokalyta har komfortkyla som är dimensionerad att följa
yttertemperaturen med tre graders skillnad upp till +27 grader. All komfortkyla sker från
kylcentral eller marklager. Serverrum har högre krav på kyla och ska hålla +20 grader.
De utrymmen som inte har komfortkyla har så kallad evaporativ kyla.
Vid nybyggnation utrustas alla undervisningslokaler, grupprum, förråd, kopieringsrum,
sammanträdesrum och toaletter med närvarostyrning för belysning. Vid ombyggnationer
av befintliga lokaler installeras närvarostyrning enligt ovan. Utöver detta har även riktade
insatser gjorts beträffande närvarostyrning.
För att hushålla med energi (belysning, ventilation) för universitetet fortlöpande
diskussioner med fastighetsägare, studenter och personal om drifttiderna i alla byggnader.
Vissa byggnader har full drift till sen kväll medan andra har reducerad drift från tidigare
tidpunkter. Det finns dock möjlighet att via särskild tryckknapp driftsätta byggnaden eller
viss del av byggnaden om behov finns. Kvällsundervisningen är styrd till de byggnader
som har kvällsdrift.
Vid byten av ljuskällor ersätts dessa om möjligt, beroende på armaturens konstruktion,
med energisnålare varianter. I mån av ekonomiskt utrymme byts belysningsarmaturer till
LED.
Sid 10 av 29
Miljöutredning maj 2015
Universitetet tillsammans med fastighetsägarna genomför åtgärder för att göra
byggnaderna mer energieffektiva.
Inredningen köps till stor del via så kallade avropsavtal. De stora leverantörerna har goda
miljökunskaper och är ofta certifierade eller har på annat sätt tryggat sin miljö- och
kvalitetsnivå. Ambitionen är att det ska finnas en enhetlig standard inom hela
universitetet avseende funktion, utseende, ergonomi, kvalitet, livslängd samt
miljöhänsyn.
Sid 11 av 29
Miljöutredning maj 2015
6. ENERGIANVÄNDNING
De hyresavtal universitetet har tecknat med olika fastighetsägare är till 90 procent
utformade så att kostnader för fastighetsel (värme, kyla och vatten) ingår i hyran. Så
kallad hyresgästel betalas separat. För övriga lokaler har universitet egna abonnemang för
mediaförbrukningen.
Den el universitetet köper av den största hyresvärden, Akademiska Hus, är så kallad
ursprungsmärkt el. Denna el kommer från nordisk vattenkraft. Andel förnybar energi av
den totala energianvändningen har för universitetets del under de senaste åren varit i
genomsnitt 90 procent.
Sedan många år tillbaka har universitetet ett nära samarbete med Akademiska Hus där det
kontinuerligt diskuteras åtgärder för att spara energi balanserat mot bland annat
trygghetsfrågor. Gruppen består av lokalförsörjningschefen, miljösamordnaren,
studentrepresentanter (som utses av Studentkåren) samt representanter från Akademiska
Hus. Arbetet har hittills varit mycket framgångsrikt, vilket visar sig genom att Örebro
universitet har mindre energianvändning jämfört med många andra universitet och
högskolor i landet. Varje höst genomförs så kallade nattvandringar där ambitionen är att
försöka hitta eventuella ”energitjuvar” samtidigt som givetvis arbetsmiljö- och
säkerhetsaspekter vägs in.
Total energianvändning 2014 för samtliga campusområden var 17,5 miljoner kWh. Detta
innebar att Örebro universitet använde 140 kWh per m2, vilket motsvarade en minskning
med 20 procent från 2009. De stora energiförbrukarna var och är fortfarande
serverrummen, restaurangerna, laboratorierna samt kylcentralen.
Sid 12 av 29
Miljöutredning maj 2015
7. LOKALVÅRD
Miljöfrågorna är en naturlig del av lokalvårdsverksamheten. Oavsett om det består av att
välja miljövänliga rengöringsmedel eller att vara med och påverka inredning och golv vid
nybyggnationer betraktar lokalvården miljöarbetet som en helhet, det vill säga ingen del
är mindre viktig än någon annan. Ambitionen är att ha ett strukturerat miljöarbete för att
minska miljöpåverkan och att arbeta målmedvetet för att kontinuerligt förbättra
miljöresultaten.
Vissa områden har emellertid prioriterats. Lokalvården har nyligen genomgått tester och
kontroller och blivit Svanenmärkt vilket innebär att man aktivt ska välja produkter och
tjänster som är miljövänliga. Åtgången av kemprodukter och plastpåsar räknas vid årliga
revisioner.
Miljökrav ställs vid upphandlingar. I en begränsad del av universitetets lokaler sköts
lokalvården av externa företag. I upphandlingen ställdes krav på att företagen ska arbeta
efter ett miljöledningssystem, antingen i form av en ISO-certifiering eller motsvarande.
Vidare skulle en enkel miljöplan upprättas för just detta uppdrag med beskrivning av
målsättning, ansvarsförhållande och hur uppföljning ska ske.
Personalen utbildas kontinuerligt och samtliga anställda inom lokalvården har genomgått
s.k. SRY-utbildning (Servicenämndens yrkesnämnd). De informeras också regelbundet
om miljövänliga alternativ.
Som exempel på miljöhänsyn kan nämnas att alla plastmuggar på toaletterna är borttagna.
Skumtvål introduceras vid nybyggnationer istället för vanlig tvål. Handtorkar installeras
istället för pappershanddukar där det finns gemensamma handfat i anslutning till ett
flertal toaletter.
Sid 13 av 29
Miljöutredning maj 2015
8. UPPHANDLING OCH INKÖP
Upphandlingar och inköp sker vid olika avdelningar inom universitetet, som stöd och
experthjälp finns en upphandlingssamordnare. Arbetet följer Upphandlingsordning för
Örebro universitet (dnr: CF 10-259/2010) där det bland annat framgår att miljökrav ska
ställas i alla upphandlingar där så är möjligt. Miljökraven anpassas till varan eller tjänsten
som ska upphandlas. Vid avrop från ett befintligt statligt ramavtal där miljökrav ställts i
själva upphandlingen kan inget ytterligare miljökrav ställas.
Information om miljökrav som kan ställas vid upphandlingar finns på universitetets
interna webb under rubriken Inköp och upphandling. Där finns även en länk till
Konkurrensverket, under vilket den tidigare myndigheten Miljöstyrningsrådet numera
lyder.
Sid 14 av 29
Miljöutredning maj 2015
9. IT-MILJÖ
All IT-personal är anställd vid en gemensam IT-avdelning. Därigenom standardiseras
inköpsrutinerna för hela universitetet. Datorerna köps in via Uppsala universitets
förmedlingstjänst som ställer höga miljökrav. Sedan årsskiftet 2014/15 äger ITavdelningen alla oru-datorer och kan därmed bättre se de behov som finns och på ett mer
effektivt sätt utnyttja befintlig utrustning. Utrangerad IT-utrustning tas om hand och i
möjliga fall skänks den till välgörenhet.
9.1 Datorer och surfplattor
Alla anställda har en personlig dator eller tillgång till en dator. Standardarbetsplatsen har
en så kallad oru-pc som är ansluten till virtuell lagringsmiljö som drar betydligt mindre
energi än de tidigare använda fysiska servrarna. Utöver standardarbetsplatser finns ett
stort antal datorer i institutionernas datasalar, i laborationsmiljöer, i hörsalar samt i
biblioteket. Datorerna i biblioteket är anslutna till en virtuell desktopinstallation (VDI).
Ambitionen är att vidareutveckla detta koncept och därmed minska energianvändningen.
Andelen bärbara datorer har ökat och under 2014 har drygt 200 stycken köpts in.
Surfplattor används också i allt högre utsträckning.
Studenterna har tillgång till internet genom trådlösa nätverk. Via webb når studenterna
olika tjänster som universitetet erbjuder, bland annat Studentportalen och Blackboard.
Det gör att en stor del av kommunikationen mellan studenter och student - lärare sker
elektroniskt samt att instuderingsmaterial ofta finns i digital form istället för på papper.
Universitetet har arbetat mycket med att utveckla digitaliserade lösningar och
självbetjäningstjänster som t.ex. webbregistreringar där blivande studenter registrerar sig
digitalt och får all information via webben. Inga brev packeteras och skickas och
studenterna behöver inte resa till universitetet för att registrera sig. Detta har inneburit
stora besparingar för såväl ekonomin som miljön.
Universitetet tillhandahåller teknik för att genomföra digitala möten och konferenser.
Inom mjukvaran för standardarbetsplatsen som flertalet anställda har, finns skype for
business vilket innebär att möten kan ske direkt via datorn vid den egna arbetsplatsen.
9.2 Mobiltelefoni
Ungefär en tredjedel av personalen använder idag mobiltelefoner istället för stationära
telefoner. Detta bidrar också till att energianvändningen har ökat.
Sid 15 av 29
Miljöutredning maj 2015
10. PAPPERSFÖRBRUKNING OCH UTSKRIFTSENHETER
Universitetet har som mål att succesivt minska pappersförbrukningen, vilket också har
skett. Sedan 2009, när 51 ton papper användes har förbrukningen nästan halverats till
knappt 28 ton år 2014. Detta beror på flera faktorer, dels läses mycket material
elektroniskt, dels skickas material digitalt och skrivs, i förekommande fall, ut av
mottagaren. På de flesta utskriftsenheter är dubbelsidig kopiering inställt som
förstahandsval.
Försäljningen av kompendium i pappersform har i stort sett upphört eftersom studenterna
använder olika digitala plattformar. Ett exempel på en stor förändring är att studenterna
får all information inför terminsstart elektroniskt. De registrerar sig via webb, får
kallelser och scheman digitalt och behöver inte resa till universitetet förrän studierna
startar.
Ytterligare besparingar av papper kommer att ske när utvecklingen av elektroniska
signaturer har genomförts samt utnyttjande av digitala utskick vid konferenser och
liknande istället för tryckt material.
Inköp av utskriftsenheter görs inom ramen för de statliga ramavtalen. Enheterna har så
kallad EnergyStar-märkning. Avyttring av utskriftsenheter och uttjänta tonerbehållare
görs till leverantören.
Sid 16 av 29
Miljöutredning maj 2015
11. LABORATORIEVERKSAMHET
Vid Örebro universitet förekommer kemikaliehantering främst inom utbildning och
forskning inom de laborativa ämnena biologi, kemi och miljövetenskap på Institutionen
för naturvetenskap och teknik samt inom ämnena biomedicin och medicin på
Institutionen för Hälsovetenskap och Medicin samt Institutionen för läkarutbildning. Viss
laboratorieverksamhet förekommer också vid Restaurang- och hotellhögskolan.
Uppsamlat farligt avfall förvaras i mellanlagringsstationer belägna i Bilbergska huset och
i Prismahuset. Avtal finns med extern transportör som omhändertar farligt avfall.
Institutionen för Naturvetenskap och Teknik har laboratorier i Bilbergska huset,
Prismahuset samt i Teknikhuset. Institutionens för Hälsovetenskap och Medicin
laboratorier är belägna i Prismahuset, Gymnastikhuset samt i lokaler på Kliniskt
forskningscentrum (KFC) på Universitetssjukhuset (USÖ). Restaurang- och
hotellhögskolan har laboratorier belägna i Kärnhuset.
Det är viktigt att säkerheten fungerar i alla led, dels för att inga olyckor ska hända under
utbildningen dels för att studenterna ska ha med sig ett säkerhetstänk i sina framtida
yrkesroller. Föreskrifter finns avseende förvaring av kemikalier, biotekniska organismer,
radioaktiva ämnen och brandfarliga varor. Hur efterlevnaden av föreskrifterna fungerar är
oklart. Vid arbete med kemikalier poängteras vikten av skriftliga riskbedömningar. För
att säkerställa att universitetet har kontroll över vilka kemikalier som hanteras behövs ett
universitetsövergripande kemikaliehanteringssystem samt en laboratoriesäkerhetsgrupp
som arbetar med riskbedömningar. Förteckning över hälso- eller brandfarliga produkter
liksom varuinformationsblad (säkerhetsdatablad) finns, arbete pågår med att införa ett
universitetsövergripande system. Tillbuds- och arbetsskaderapporteringar sker, men det
är oklart om rapporteringen överensstämmer med verkliga tillbud och skador.
Alla farliga kemiska produkter ska vara tydligt märkta med farosymbol (faropiktogram)
samt risk- och skyddsinformation på svenska. Fram till första juni 2015 gäller två
märkningssystem parallellt. Hälsofarliga ämnen med följande farobeteckningar
förekommer: giftig, frätande, hälsofarlig, skadlig, miljöfarlig, explosiv, brandfarlig,
oxiderande samt gas under tryck. Även hantering av radioaktiva ämnen förekommer. En
kontaktperson gentemot Strålsäkerhetsmyndigheten finns utsedd.
På universitetet finns bland annat. följande tillstånd inom miljöområdet:
 tillstånd till hantering av brandfarlig vara
 tillstånd för verksamhet med joniserande strålning
 GMO-tillstånd (genetiskt modifierade organismer)
 GMM-tillstånd (genetiskt modifierade mikroorganismer)
 Livsmedelanläggningstillstånd
Sid 17 av 29
Miljöutredning maj 2015
12. RESTAURANGER, PERSONALRUM OCH STUDENTPENTRYN
I Örebro finns två Campus, på dessa finns sammanlagt fem restauranger som serverar mat
och därutöver finns fyra caféer. I Grythyttan finns en restaurang och ett café/butik.
Inrättningarna hyrs ut till fyra olika entreprenörer som på eget sätt arbetar med
miljöfrågor och på vilken nivå de vill ligga. Dialoger förs med de två entreprenörerna i
Örebro om miljömärkt mat/motsvarande och hur man kan förbättra källsorteringen samt
minska användningen av engångsmaterial. Detta arbete fortgår hela tiden och kan alltid
förbättras.
För att minska användningen av engångsmaterial behöver kommunikationen till studenter
och anställda förbättras beträffande lunch- och fikarutiner. Ett problem är att porslin
försvinner från restaurangerna, lämnas i tjänsterum, i grupprum eller helt enkelt tappas
bort, detta har medfört ekonomiska konsekvenser som innebär att engångsmaterial
används i stor utsträckning. För att underlätta källsorteringen, och skapa
igenkänningseffekter, bör samma märkning för de olika fraktionerna användas, oavsett
om det gäller restauranger, undervisningssalar eller allmänna ytor. Ett nära samarbete
mellan restaurangerna och universitetet sker bland annat i samband med olika mässor på
Campus, där restaurangerna sponsrar med kaffe och olika erbjudanden.
Drygt tjugo personalrum samt tio studentpentryn finns på Campus i Örebro. Här finns
förutom restavfall möjligheter att sortera i sex olika fraktioner. Mer om detta finns under
rubriken ”Källsortering – Avfall”.
I Grythyttan finns ett personalrum och ett studentpentry. Här kan förutom restavfall
sortering ske i fem ytterligare fraktioner. Mer om detta finns under rubriken
”Källsortering – Avfall”.
Sid 18 av 29
Miljöutredning maj 2015
13. KÄLLSORTERING – AVFALL
Ambitionen är att materialanvändandet ska vara så litet som möjligt (exempelvis att inte
kopiera i onödan, att minimera användningen av engångsmuggar, m.m.). Grundtanken är
att försöka återvinna och återanvända så mycket som möjligt. Dessutom måste alla ta ett
eget ansvar för hanteringen av det man själv ”producerar” genom att källsortera.
Universitetet försöker förenkla källsorteringen så mycket som möjligt genom att ställa ut
lämpliga behållare på kontor och andra platser.
Nedan redovisas hur sorteringen går till i olika lokaltyper:
 Kontor
Samtliga kontor har en tvådelad behållare på hjul för papper respektive övrigt
avfall. Behållaren för restavfall töms av lokalvården medan den större för papper
töms i närmast belägna återvinningsrum eller pappersnedkast av den som
använder kontoret.

Personalrum och studentpentryn
Samtliga personalrum och studentpentryn på de båda campus som finns i Örebro
har källsorteringsmoduler för sex fraktioner, pantförpackningar, pappersförpackningar, glasförpackningar, plastförpackningar (både hårda och mjuka),
metallförpackningar samt komposterbart avfall. I personalrummet finns även en
behållare för brännbart avfall. Lokalvården ombesörjer borttransport av dessa
fraktioner. Det komposterbara avfallet töms varje vardag och fraktas till särskilt
soprum. I Grythyttan finns motsvarande fraktioner.

Hörsalar
Flertalet hörsalar har två behållare, en för papper och en för brännbart avfall.

På många platser i allmänna utrymmen finns behållare för tre fraktioner: papper,
pant och brännbart.

Utrymmen för utskriftsenheter
I anslutning till utskriftsenheterna finns kärl för återvinning av kontorspapper,
felaktigt kopierade papper och dylikt.

Återvinningsrum
I samtliga återvinningsrum finns kärl för fraktionerna wellpapp och kartong,
kontorspapper och tidningar, plastförpackningar (både hårda och mjuka, inklusive
plastpåsar), mjukplast (i form av genomskinlig krymp- och sträckfilm),
metallförpackningar, batterier samt glasförpackningar. Det är den anställde som
ansvarar för att transportera sitt material till återvinningsrummet.
Sortering av elektronik, tonerkassetter samt frigolit omhändertas av vaktmästeriet för
senare hämtning av extern entreprenör. När det gäller farligt avfall från
laboratorieverksamheten gäller särskilda regler och extern entreprenör tar hand om det.
Respektive verksamhet är själv ansvarig för detta.
Sid 19 av 29
Miljöutredning maj 2015
14. RESOR
14.1 Resor i tjänsten, tjänstebilar
Universitetet har riktlinjer för tjänsteresor. Ambitionen är att resa med så lite miljöpåverkan som möjligt, men inte avstå resor som begränsar utveckling och samverkan.
De egna bilar som universitetet äger är till största delen klassade som miljöbilar.
Koldioxidutsläpp från bilresor i tjänsten har stadigt minskat under de senaste åren. 2009
var utsläppet 90 kg/årsanställd och 2014 endast 69 kg/årsanställd. Utsläpp från tågresor är
minimalt och ligger på ungefär samma nivå år från år.
Som en följd av ökat samarbete, fler internationella kontakter och ett ökat antal forskare
inom universitetet, har flygresor över 50 mil ökat under åren.
Möjligheten till möten via webb och andra digitala lösningar har ökat. Kunskapen att
utnyttja tekniken har inneburit att digitala lösningar ofta är ett fullgott komplement till
resor.
14.2 Resor till och från studie- och arbetsplatsen
Tidigare genomförda resvaneundersökningar har visat att anställdas och studenters resor
till och från universitetet förorsakar betydligt mer koldioxidutsläpp än vad tjänsteresorna
gör.
För att underlätta resandet till Campus med andra färdmedel än bil, vidtas ett antal
åtgärder. Örebro anser sig vara en cykelvänlig stad och cykelbanor och cykelvägar byggs
ut kontinuerligt. Ett antal tjänstecyklar finns utplacerade inom Campus för utlåning till
kortare resor.
I dagsläget trafikerar fem olika busslinjer universitetet, varav en går direkt till
Centralstationen. På sikt kommer samtliga bussar att dirigeras om och inte som idag
utgöra en trafikfara för cyklister och gående samt ett hinder för andra fordon.
Centralt belägna parkeringsytor vid Campus i Almby är avgiftsbelagda, gratis
parkeringsplatser finns på lite avstånd. Vid Campus USÖ finns ett begränsat antal
avgiftsbelagda platser. Diskussioner förs med Akademiska hus om möjligheten att införa
laddningsstolpar för elbilar och elcyklar.
Sid 20 av 29
Miljöutredning maj 2015
15. LAGAR OCH FÖRORDNINGAR
Redovisningen över lagstiftningen är uppdelad enligt de rubriker som finns i denna
miljöutredning, därefter inom olika områden. De regleringar som står under allmän
miljölagstiftning gäller oavsett verksamhetstillhörighet.
Örebro universitet lyder under de konventioner och policydokument som Sverige har
förbundit sig till internationellt så som Förenta nationernas olika miljöpolicydokument.
Den svenska regleringen på miljöområdet har sitt ursprung i EG-rättsliga dokument vilket
ger EG tolkningsföreträde. När det gäller samtliga områden inom miljölagstiftningen ska
även Örebro kommuns och Hällefors kommuns lokala föreskrifter på miljöområdet
beaktas.
15.1 Allmän miljölagstiftning
Högskolelagen (1992:1434) 1 kap 5 §
Universitetet ska i sin verksamhet arbeta för att främja hållbar utveckling. Detta gäller
både inom utbildning, forskning, och administration. Ytterst ansvarig för att universitetets
verksamhet lever upp till detta krav är rektor, men samtliga medarbetare och studenter är
delaktiga.
Miljöbalken (1998:808) 1 kap 1 §
Denna portalparagraf i miljöbalken fungerar som styrande för vad som kan anses vara
kraven för miljöarbete och vad som ska tas hänsyn till. Dessa regler är inte
konkretiserade utan kan endast fungera som riktlinjer och det är universitets skyldighet
att se till att verksamheten fungerar och agerar i enlighet med dessa riktlinjer.
Miljöbalken 6 kap 3 §
Paragrafen reglerar vad som ska ingå i en miljökonsekvensbeskrivning. En sådan ska
medfölja vid tillståndsansökningar eller en anmälan enligt 9 kapitlet miljöbalken.
Universitetet berörs vid tillståndsansökan för miljöfarlig verksamhet. Ansvarig är den
som söker tillstånd.
Miljöbalken 26 kap 19 §
Alla som bedriver någon typ av verksamhet som kan medföra olägenheter för människors
hälsa eller påverka miljön måste planera och kontrollera verksamheten så att man
motverkar och förebygger negativa påverkningar. Denna paragraf kompletteras med
förordningen (1998:901) om egenkontroll. I denna finns mer specifik reglering över vad
som måste uppfyllas. Respektive chef är ansvarig.
Förordning (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken
Förordningen reglerar när tillståndsmyndigheter har rätt att ta ut avgifter för tillsyn eller
prövning. Detta kan exempelvis beröra verksamhet med genetiskt manipulerade
mikroorganismer. Ansvarig är den som söker tillstånd.
Sid 21 av 29
Miljöutredning maj 2015
Förordning (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll
Förordningen reglerar verksamhetsutövarens skyldighet att utföra egenkontroll och vad
det innebär, exempelvis att se vilka åtgärder som behöver göras för att denna kontroll ska
fungera samt veta vilka regler som gäller för de register som behöver upprättas. Ansvarig
för att egenkontrollen fungerar på de olika områdena är berörd prefekt respektive
avdelningschef.
Förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter
Universitetet, som är en statlig myndighet, ska se till att det finns ett fungerande
miljöledningssystem i enlighet med förordningen samt att man minst vart femte år gör en
miljöutredning. Ansvarig för att det finns ett miljöledningssystem och att miljöutredning
görs är universitetsdirektören.
Föreskrifter eller råd inom allmänna miljölagstiftningsområdet kan meddelas av bland
annat:
Aktuell kommun
Arbetsmiljöverket
Naturvårdsverket
15.2 Byggnation, inredning och yttre miljö
Miljöbalken 9 kap, förordning (2013:262) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd
Miljöbalken reglerar vad som är miljöfarlig verksamhet. En av definitionerna är buller.
För universitetets del är detta aktuellt vid byggnationer och liknande men framförallt vid
Musikhögskolan. Ansvarig är berörd prefekt. Kapitlet stadgar även att lokaler ska brukas
på ett sådant sätt att olägenheter för människors hälsa inte uppkommer och att skadedjur
inte förekommer. Universitetet som brukare av lokalerna är inte själva direkt ansvariga
utan det sker i samarbete med fastighetsägaren/hyresvärden. Mätning och kontroller för
att se till att byggnader och verksamheter uppfyller miljöbalkens krav sker kontinuerligt.
Förordning (2007:846) om fluorerade växthusgaser och ozonnedbrytande ämnen
Förordningen reglerar bland annat förbud mot f-gaser, ozonnedbrytande ämnen samt
vilka undantag det finns mot dessa förbud (för exakta lista över vilka ämnen som berörs
se lagtext). För universitets räkning kan denna förordning vara tillämplig på frysar,
kylskåp, brandsläckare, kylaggregat med mera. För tillfället genomför universitetet årliga
läckagekontroller och rapporter över dessa sänds till berörd myndighet. Ansvarig för
detta område är universitetsdirektören eller den som denna utser. Universitetet har i
nuläget lagt kontrollerna på en extern aktör, Akademiska hus.
Förordning (2009:893) om energieffektiva åtgärder för myndigheter
Som statlig myndighet har universitetet skyldighet att ha utrustning och lokaler som
använder så lite energi som möjligt. Rapportering om användning sker årligen till
Energimyndigheten.
Sid 22 av 29
Miljöutredning maj 2015
Föreskrifter eller råd inom byggnation, inredning och yttre miljöområdet kan meddelas
av bland annat:
Aktuell kommun
Arbetsmiljöverket
Boverket
Energimyndigheten
Naturvårdsverket
Socialstyrelsen
15.3 Energianvändning
Förordning (2009:893) om energieffektiva åtgärder för myndigheter
Se ovan vid 15.2
Föreskrifter eller råd inom energianvändningsområdet kan meddelas av bland annat:
Aktuell kommun
Arbetsmiljöverket
Energimyndigheten
15.4 Lokalvård
REACH, Europaparlamentets och rådets förordning nr 1907/2006
Förordningen reglerar vilka krav som ställs på tillverkaren, distributören och användaren
av vissa kemikalier. Universitetet har lokala rutiner för hur kemikalierna förvaras i
enlighet med de föreskrifter som finns samt ser till att säkerhetsdatablad och
säkerhetsinformation finns tillgänglig för användare. Ansvarig är lokalvårdschefen.
Föreskrifter eller råd inom lokalvårdsområdet kan meddelas av bland annat:
Kemikalieinspektionen
15.5 Upphandling och inköp
Lag (2007:1091) om offentlig upphandling
Universitetet ska vid upphandlingar och inköp i möjligaste mån ställa miljökrav.
Ansvarig för detta är upphandlingssamordnare eller den som gör inköpet.
Föreskrifter eller råd inom upphandling och inköpsområdet kan meddelas av bland
annat:
Miljöstyrningsrådet
Sid 23 av 29
Miljöutredning maj 2015
15.6 Laboratorieverksamhet
15.6.1 Brandfarliga och explosiva varor
Lag (2006:263) om transport av farligt gods, Förordning (2006:311) om transport av
farligt gods
Den som själv transporterar eller till annan lämnar farligt gods för transport ska vidta
skyddsåtgärder så att man förhindrar att fara eller skador uppkommer. Som farligt gods
räknas exempelvis explosiva ämnen, gaser, brandfarliga vätskor och frätande ämnen
främst inom laborationsverksamhet. Farligt gods får transporteras endast på de villkor
och under de förutsättningar som framgår av lagen. Ansvarig för att detta genomförs är
universitetsdirektören.
Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor, Förordning (2010:1075) om
brandfarliga och explosiva varor
Lagen och förordningen reglerar hur brandfarliga gaser och vätskor samt brandreaktiva
varor ska handhas så att de inte skapar fara för människor eller den omgivande miljön.
Lagen och förordningen beskriver när tillstånd ska sökas samt hur det går till. För
universitetets del gäller denna reglering de institutioner som har laboratorier. Ytterst
ansvarig för att varorna behandlas enligt lagen är rektor och universitetsdirektören men
även de som inom varje verksamhetsområde handhar varorna är ansvariga att lagen följs
så att ingen utsätts för fara i onödan. Universitet har tillstånd från Nerikes Brandkår att ha
varor av både klass 1,2,3 och gas. I Grythyttan finns tillstånd från Bergslagens
räddningstjänst. Det är oklart om universitetet varudeklarerar transporter som sker med
budbilar inom universitetsområdet.
Föreskrifter eller råd inom området brandfarliga och explosiva varor kan meddelas av
bland annat:
Arbetsmiljöverket
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Naturvårdsverket
15.6.2 Genetiskt modifierade organismer
Miljöbalken kap 13
Kapitlet reglerar hur användande av genetiskt modifierade organismer (GMO) får ske och
vilka säkerhetskrav som gäller för att GMO inte ska spridas ut i samhället. För
universitetets del berörs de som forskar inom genetiskt modifierade växter och de som
forskar inom genetiskt modifierade mikroorganismer och ansvarig för att reglerna följs är
prefekten vid berörd institution eller den som denne utser. Universitetet har tillstånd från
Jordbruksverket för innesluten användning av genetiskt modifierade växter och tillstånd
från Arbetsmiljöverket för innesluten användning av genetiskt modifierade
mikroorganismer. Universitetet har rutiner för att följa de regler som finns inom området
samt de krav som givits i tillstånden och utför kontinuerligt kontroller för att se att
reglerna efterlevs samt ser till att användare får den information som behövs.
Sid 24 av 29
Miljöutredning maj 2015
Förordningen (2000:271) om innesluten användning av GMO
Förordningen reglerar hur den verksamhetsutövare som befattar sig med GMO ska agera
när tillstånd krävs och vilka krav som kan ställas. De mer specifika krav som ställs på
anläggningen för att GMO inte ska vara en fara för omgivningen, framkommer av det
tillstånd som getts.
Föreskrifter eller råd inom GMO-området kan meddelas av bland annat:
Arbetsmiljöverket
Fiskeriverket
Jordbruksverket
Kemikalieinspektionen
Livsmedelsverket
Läkemedelsverket
Skogsstyrelsen
15.6.3 Kemiska produkter och biotekniska organismer
REACH, Europaparlamentets och rådets förordning nr 1907/2006
Förordningen reglerar vilka krav som ställs på tillverkaren, distributören och användaren
av vissa kemikalier. Universitetet har lokala rutiner för hur kemikalierna förvaras i
enlighet med de föreskrifter som finns, samt ser till att säkerhetsdatablad och
säkerhetsinformation finns tillgängligt för användare. Ansvarig när det gäller
laboratorieverksamheten är prefekt på berörd institution eller den som denne utser.
Miljöbalken (1998:808) kap 14
Kapitlet definierar vad som är en kemisk produkt och vad som är en bioteknisk organism.
Vidare uppställer kapitlet flertalet krav för den som hanterar produkterna i icke
yrkesmässig verksamhet eller som för in eller säljer dessa samt ger bemyndigande till
myndigheter att meddela föreskrifter inom området. För universitetets del är kapitlet inte
aktuellt i sig mer än som upplysande om att det finns föreskrifter på området som man
måste vara medveten om.
Förordning (1977:994) om försäljning och förvaring av vissa flyktiga lösningsmedel
m.m.
Förordningen reglerar hur produkter med flyktiga lösningsmedel ska förvaras. Detta är
aktuellt i vissa laboratorier. Ansvarig för att reglerna följs är prefekten vid berörd
institution eller den som denne utser. Universitetet har lokala rutiner för hur materialet
förvaras i enlighet med de föreskrifter som finns samt ser till att säkerhetsdatablad och
säkerhetsinformation är tillgängligt för användare.
Föreskrifter eller råd inom kemikalieområdet kan meddelas av bland annat:
Arbetsmiljöverket
Kemikalieinspektionen
SWEDAC
Sid 25 av 29
Miljöutredning maj 2015
15.6.4 Livsmedelslaboratorier
EG förordning 852/2004 om livsmedelshygien, uppdaterad 219/2009
Förordningen reglerar vilka krav som ställs på livsmedelsanläggningar och den hygien
som ska finnas vid hantering av livsmedel. Denna förordning är aktuell för de som
arbetar i livsmedelslaboratorierna. Ansvarig för att förordningen efterlevs är berörd
prefekt eller den denne utser. Universitetet har tillstånd från Bergslagens miljö och
byggförvaltning att inneha livsmedelsanläggning. Universitetet har rutiner för att följa de
regler som finns inom området samt de krav som uppställs av givna tillstånd och utför
kontinuerligt kontroller för att se att rutinerna efterlevs samt ser till att användare får den
information som behövs.
Livsmedelsförordningen (2006:813)
Förordningen reglerar kraven på personalen och anläggningarna.
Föreskrifter eller råd inom livsmedelsområdet kan meddelas av bland annat:
Aktuell kommun
Arbetsmiljöverket
Livsmedelsverket
15.6.5 Strålning
Strålskyddslagen (1988:220), Strålskyddsförordningen (1988:293)
Reglerar verksamhet som avger strålning. Uppställer krav så att strålande ämne eller
verksamhet inte kommer att skada omgivningen både under hantering och bearbetning
samt när det har blivit avfall. För universitets del är detta aktuellt för vissa ämnen och
viss utrustning i våra laboratorier. Ansvarig för att lagen och förordningen följs är den av
rektor utsedde kontaktpersonen mot Strålsäkerhetsmyndigheten. Universitetet har
tillstånd från Strålsäkerhetsmyndigheten för viss verksamhet. Universitetet har rutiner
och lokala strålskyddsregler för att följa de regler som finns inom området samt de krav
som uppställs av givna tillstånd och utför kontinuerligt kontroller för att se att det
efterlevs samt ser till att användare får den information som behövs.
Föreskrifter eller råd inom Strålskyddsområdet kan meddelas av bland annat:
Arbetsmiljöverket
Strålsäkerhetsmyndigheten
15.7 Restauranger, personalrum och studentpentryn
15.7.1 Livsmedelshantering
EG förordning 178/2002, uppdaterad 652/2014
Förordningen reglerar det informationskrav som finns för distributör i livsmedelskedjan.
Kraven på universitetsrestaurangerna är att de ska vara medvetna om vad de serverar och
hur maten tillagas samt att maten inte är skadlig för människor. Då den regelbundna
Sid 26 av 29
Miljöutredning maj 2015
restaurangverksamheten sköts av externa aktörer är inte universitetet ansvarig för att se
till att kraven uppfylls och har ej heller direkt kännedom om hur de uppfylls.
EG förordning 852/2004 om livsmedelshygien (förordningen är inte antagen = riktlinjer)
Riktlinjerna gäller livsmedelsanläggningar och den hygien som ska finnas vid hantering
av livsmedel så att de inte orsakar ohälsa för människor. Restaurangerna på campus
berörs av dessa riktlinjer.
Livsmedelslagen (2006:804), Livsmedelsförordningen (2006:813)
Lagen och förordningen reglerar de rent praktiska aspekterna av de två tidigare nämnda
EG förordningarna på området och vilken rätt tillsynsmyndigheten har till kontroll.
Restaurangerna på campus berörs av denna lagstiftning.
Föreskrifter eller råd inom livsmedelsområdet kan meddelas av bland annat:
Aktuell kommun
Arbetsmiljöverket
Livsmedelsverket
15.7.2 Brandfarliga och explosiva varor
Lag (2006:263) om transport av farligt gods, Förordning (2006:311) om transport av
farligt gods
Se kommentarer under 15.6.1
Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor, Förordning (2010:1075) om
brandfarliga och explosiva varor
Se kommentarer under 15.6.1
Föreskrifter eller råd inom området brandfarliga och explosiva varor kan meddelas av
bland annat:
Arbetsmiljöverket
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Naturvårdsverket
15.8 Källsortering - avfall
15.8.1 Avfall
Miljöbalken (1998:808) 15 kap
Lagen definierar vad avfall är och att den som innehar avfallet ska se till att hanteringen
sker på ett godtagbart sätt. För universitetet är detta aktuellt när det gäller samtliga
verksamheter. Ansvarig för att det finns en fungerande avfallshantering är chefen för
Campusavdelningen. Universitetet har rutiner för källsortering och arbetar för att
samtliga personer inom verksamheten ska källsortera, för det farliga avfallet finns
mellanlagringsstationer och rutiner för att ta hand om detta. Externa aktörer tar hand om
borttransporteringen av avfallet.
Sid 27 av 29
Miljöutredning maj 2015
Föreskrifter eller råd inom allt avfallsområdet kan meddelas av bland annat:
Aktuell kommun
Arbetsmiljöverket
Naturvårdsverket
15.8.2 Farligt avfall
Strålskyddslagen (1988:220), Strålskyddsförordningen (1988:923)
Se kommentarer under 15.6.5.
Lag (2006:263) om transport av farligt gods, Förordning (2006:311) om transport av
farligt gods
Se kommentarer under 15.6.1.
Föreskrifter eller råd inom farligt avfallsområdet kan meddelas av bland annat:
Aktuell kommun
Arbetsmiljöverket
Naturvårdsverket
Socialstyrelsen
Strålsäkerhetsmyndigheten
15.9 Resor
Förordning (2009:1) om miljö- och trafiksäkerhetskrav för myndigheters bilar och
bilresor
Förordningen reglerar vilka typer av bilar som universitet som myndighet får bruka och
vilka krav som ska ställas på dessa bilar. Den som är ansvarig för att detta följs är den
som inhandlar bilen eller den som hyr bilen och använder den på tjänsteresan.
Universitetet har rutiner för tjänsteresor.
Föreskrifter eller råd inom resor och transporter kan meddelas av bland annat:
Transportstyrelsen
Sid 28 av 29
Miljöutredning maj 2015
Bilaga
Miljöpolicy
Verksamheten vid Örebro universitet ska bedrivas så att den på ett aktivt och ansvarsfullt
sätt säkerställer goda livsvillkor för framtida generationer. Detta innebär att Örebro
universitet i rollen som ledande kunskapsaktör strävar efter att genom utbildning,
forskning och egna miljöförbättringar driva arbetet med hållbar samhällsutveckling
framåt.
Universitetet ska arbeta med forskning och utbildning med inriktning mot miljö och
hållbar utveckling.
Universitetet ska minimera sin påverkan på miljön såväl lokalt som globalt.
Universitetet ska i sitt miljöarbete samverka med olika aktörer såväl lokalt som regionalt.
Universitetet ska vid beslut, upphandling och vid genomförande av verksamheten ta
hänsyn till miljön och kommande generationers välbefinnande.
Sid 29 av 29