Inkomstliggaren 2004 - Ekonomistyrningsverket

Transcription

Inkomstliggaren 2004 - Ekonomistyrningsverket
ESV 2004:3
Inkomstliggaren
2004
ISSN 0280-6967
ISBN 91-7249-168-X
Inkomstliggaren 2004
På regeringens uppdrag gör ESV årligen den så kallade Inkomstliggaren. Denna innehåller en beskrivning av statsbudgetens inkomster. För varje inkomsttitel anges vilka myndigheter som uppbär och redovisar inkomsterna och vad dessa avser. Om en inkomsttitel
har undertitlar anges vilka myndigheter som redovisar inkomster på dessa. Vidare anges de
författningar och övriga bestämmelser som gäller för respektive inkomsttitel. För större
inkomsttitlar beskrivs även uppbördsförfarandet. Inkomstliggaren inleds med en kort
beskrivning av skattekontot.
Denna inkomstliggare gäller för budgetåret 2004 och avser förhållandena per den
1 januari 2004.
Inkomstliggaren uppdateras i början av respektive år. I Hermes under Statsredovisning,
Konverteringstabeller, Anslag/inkomsttitlar uppdateras behörighet att redovisa på
inkomsttitel/undertitel löpande.
Den nuvarande strukturen på statsbudgetens inkomstsida infördes budgetåret 1980/81.
I slutet av publikationen finns en förteckning över samtliga inkomsttitlar med datum när de
infördes eller eventuellt upphörde.
Inkomstliggaren har givits ut sedan 1948. Årets utgåva har tagits fram av Prognosenheten
och Statsredovisningsenheten på Ekonomistyrningsverket under ledning av Tina Hedman.
Inkomstliggaren utgör en integrerad del i arbetet med prognoser och redovisning av statsbudgetens inkomster.
Underlag till Inkomstliggaren har samlats in från de myndigheter som redovisar
inkomsterna.
Ett varmt tack till alla myndigheter som lämnat underlag till denna publikation.
Stockholm den 26 februari 2004
Yvonne Gustafsson
Generaldirektör
ESV, Inkomstliggaren 2004
Innehåll
Skattekonto ............................................................................................................ 8
1000 Skatter m.m. .............................................................................................. 11
1100 Skatt på inkomst ........................................................................................ 11
1110 Fysiska personers inkomstskatt .................................................................................... 16
1111 Fysiska personers inkomstskatt ................................................................. 16
1120 Juridiska personers inkomstskatt ................................................................................ 19
1121 Juridiska personers inkomstskatt ............................................................... 19
1123 Beskattning av tjänstegruppliv ................................................................... 20
1130 Ofördelbara inkomstskatter ........................................................................................ 21
1131 Ofördelbara inkomstskatter ....................................................................... 21
1140 Övriga inkomstskatter ................................................................................................ 22
1141 Kupongskatt ............................................................................................... 22
1144 Lotteriskatt ................................................................................................. 23
1200 Socialavgifter och löneskatter ................................................................... 24
1212 Efterlevandepensionsavgift ......................................................................... 28
1221 Sjukförsäkringsavgift .................................................................................. 28
1222 Föräldraförsäkringsavgift ........................................................................... 29
1251 Ålderspensionsavgift, netto ........................................................................ 29
1253 Arbetsskadeavgift ....................................................................................... 31
1254 Arbetsmarknadsavgift ................................................................................ 31
1262 Allmän pensionsavgift, netto ...................................................................... 32
1281 Allmän löneavgift ........................................................................................ 32
1291 Särskild löneskatt ........................................................................................ 33
1299 Avräkning av socialavgifter ........................................................................ 35
1300 Skatt på egendom ...................................................................................... 36
1310 Skatt på fast egendom ................................................................................................. 36
1312 Fastighetsskatt ............................................................................................ 36
1320 Förmögenhetsskatt ....................................................................................................... 37
1321 Fysiska personers förmögenhetsskatt ........................................................ 37
1322 Juridiska personers förmögenhetsskatt ...................................................... 37
1330 Arvsskatt och gåvoskatt ............................................................................................... 38
1331 Ar vsskatt .................................................................................................... 38
1332 Gåvoskatt ................................................................................................... 39
1340 Övrig skatt på egendom .............................................................................................. 39
1341 Stämpelskatt ............................................................................................... 39
1400 Skatt på varor och tjänster ........................................................................ 41
1410 Allmänna försäljningsskatter ................................................................................... 41
1411 Mervärdesskatt, netto ................................................................................ 41
1420, 1430
1423
1424
1425
1428
1431
1435
1436
1437
Skatt på specifika varor .................................................................................... 44
Försäljningsskatt på motorfordon .............................................................. 44
Tobaksskatt ................................................................................................ 44
Alkoholskatt ............................................................................................... 46
Energiskatt ................................................................................................. 47
Särskild skatt på elektrisk kraft från kärnkraftverk ..................................... 52
Särskild skatt mot försurning ...................................................................... 53
Skatt på avfall ............................................................................................. 53
Skatt på bekämpnings- och gödselmedel ................................................... 54
1450 Skatt på tjänster .......................................................................................................... 54
1452 Skatt på annonser och reklam ................................................................... 54
1454 Skatt på spel ............................................................................................... 55
ESV, Inkomstliggaren 2004
1460 Skatt på vägtrafik ....................................................................................................... 56
1461 Fordonsskatt .............................................................................................. 56
1462 Vägavgifter ................................................................................................. 57
1470 Skatt på import m.m. .................................................................................................. 58
1471 Tullmedel .................................................................................................... 58
1472 Övriga skatter m.m. på import ................................................................. 59
1473 Särskilda jordbrukstullar och sockeravgifter .............................................. 59
1480 Övriga skatter på varor och tjänster ........................................................................... 60
1481 Övriga skatter på varor och tjänster ........................................................... 60
1500 Utjämningsavgift och kompensation för mervärdesskatt ......................... 61
1511 Utjämningsavgift för kommuner och landsting .......................................... 61
1512 Kompensation för mervärdesskatt till kommuner och landsting ................ 61
1513 Utjämningsavgift för LSS-kostnader ......................................................... 62
1600 Betalningsdifferenser, skattekonto ............................................................ 63
1610 Betalningsdifferenser på grund av anstånd, netto ................................................... 63
1611 Betalningsdifferenser på grund av anstånd, netto ...................................... 63
1620 Betalningsdifferenser på grund av restföring ........................................................... 63
1621 Uppbördsförluster, netto, fysiska personers inkomstskatt ........................ 63
1622 Uppbördsförluster, netto, juridiska personers inkomstskatt ..................... 63
1623 Uppbördsförluster, netto, arbetsgivaravgifter ........................................... 63
1624 Uppbördsförluster, netto, mervärdesskatt ................................................ 63
1625 Uppbördsförluster, netto, räntor m.m. ..................................................... 64
1630 Betalningsdifferenser, övriga ..................................................................................... 64
1631 Betalningsdifferenser, övriga ...................................................................... 64
1690 Betalningsdifferenser, ofördelade, Månatliga betalningsdifferenser ....................... 64
1691 Betalningsdifferenser, skattemyndigheterna, netto ................................... 64
1692 Indrivna medel, kronofogdemyndigheten, netto ....................................... 64
1700 Nedsättning av skatter ............................................................................... 65
1711 Nedsättning, anställningsstöd .................................................................... 65
1712 Nedsättning, kompetensutveckling ............................................................ 65
1713 Nedsättning, bredbandsinstallation ............................................................ 65
1714 Nedsättning, stöd till sjöfart ....................................................................... 65
1716 Nedsättning, sysselsättningsstöd till kommuner och landsting ................. 66
1717 Nedsättning, skattelättnad för vissa byggtjänster ...................................... 66
1718 Nedsättning, stöd till anställning av långtidssjukskrivna ............................ 66
1719 Nedsättning, stöd till skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare ................ 66
2000 Inkomster av statens verksamhet ............................................................... 67
2100 Rörelseöverskott ........................................................................................ 67
2110 Affärsverkens inlevererade överskott .......................................................................... 67
2114 Luftfartsverkets inlevererade överskott ...................................................... 67
2116 Affärsverket svenska kraftnäts inlevererade utdelning och
inleverans av motsvarighet till statlig skatt .................................................. 67
2118 Sjöfartsverkets inlevererade överskott ........................................................ 67
2120 Övriga myndigheters inlevererade överskott .............................................................. 68
2124 Inlevererat överskott av Riksgäldskontorets garantiverksamhet ............... 68
2126 Inlevererat överskott av statsstödd exportkredit ........................................ 68
2130 Riksbankens inlevererade överskott ........................................................................... 68
2131 Riksbankens inlevererade överskott ........................................................... 68
2150 Överskott från spelverksamhet .................................................................................... 69
2153 Inlevererat överskott från AB Svenska Spel ................................................ 69
ESV, Inkomstliggaren 2004
2200 Överskott av statens fastighetsförvaltning ................................................ 69
2210 Överskott av fastighetsförvaltning ............................................................................. 69
2215 Inlevererat överskott från Statens fastighetsverk ....................................... 69
2300 Ränteinkomster .......................................................................................... 70
2310, 2320
2314
2316
2321
2322
2323
2324
Räntor på näringslån ..................................................................................... 70
Ränteinkomster på lån till fiskerinäringen ................................................. 70
Ränteinkomster på vattenkraftslån ............................................................. 70
Ränteinkomster på skogsväglån ................................................................. 70
Räntor på övriga näringslån, Kammarkollegiet ......................................... 70
Räntor på övriga näringslån, Statens jordbruksverk ................................. 71
Ränteinkomster på lokaliseringslån ........................................................... 71
2340 Räntor på studielån ................................................................................................... 71
2341 Ränteinkomster på statens lån för universitetsstudier och
garantilån för studerande ........................................................................... 71
2342 Ränteinkomster på allmänna studielån ...................................................... 72
2343 Ränteinkomster på studielån upptagna efter 1988 .................................... 72
2390 Övriga ränteinkomster ............................................................................................... 72
2391 Ränteinkomster på markförvärv för jordbrukets rationalisering ................ 72
2392 Räntor på intressemedel ............................................................................ 72
2394 Övriga ränteinkomster ............................................................................... 72
2397 Räntor på skattekonton m.m., netto ......................................................... 74
2400 Aktieutdelning ........................................................................................... 75
2410 Inkomster av statens aktier ........................................................................................ 75
2411 Inkomster av statens aktier ......................................................................... 75
2500 Offentligrättsliga avgifter .......................................................................... 76
2511 Expeditions- och ansökningsavgifter ......................................................... 76
2519 Koncessionsavgift på televisionens område ................................................ 78
2521 Avgifter till Granskningsnämnden .............................................................. 78
2522 Avgifter för granskning av filmer och videogram ....................................... 78
2525 Finansieringsavgift från arbetslöshetskassor .............................................. 79
2526 Utjämningsavgift från arbetslöshetskassor ................................................ 79
2527 Avgifter för statskontroll av krigsmaterieltillverkning ................................. 79
2528 Avgifter vid Bergsstaten ............................................................................. 80
2529 Avgifter vid patent- och registreringsväsendet ........................................... 81
2531 Avgifter för registrering i förenings- m.fl. register ..................................... 81
2532 Avgifter vid kronofogdemyndigheterna ..................................................... 82
2534 Avgifter för körkort och motorfordon ....................................................... 84
2535 Avgifter för statliga garantier ...................................................................... 85
2536 Lotteriavgifter ............................................................................................. 86
2537 Miljöskyddsavgift ........................................................................................ 87
2539 Täktavgift ................................................................................................... 89
2541 Avgifter vid Tullverket ................................................................................ 89
2542 Patientavgifter vid tandläkarutbildningen ................................................... 90
2543 Avgifter för Kemikalieinspektionen ........................................................... 90
2544 Avgifter för Statens folkhälsoinstituts verksamhet ...................................... 91
2546 Lokalradioavgifter ...................................................................................... 91
2548 Avgifter för Finansinspektionens verksamhet ............................................. 92
2551 Avgifter från kärnkraftverken ..................................................................... 92
2552 Övriga offentligrättsliga avgifter ................................................................. 93
2553 Registreringsavgift till Fastighetsmäklarnämnden ...................................... 96
2554 Avgifter för telekommunikation ................................................................. 97
2557 Avgifter vid statens internbank i Riksgäldskontoret ................................... 97
2558 Avgifter för årlig revision ............................................................................ 97
2559 Avgifter för etikprövning av forskning ....................................................... 98
2561 Efterbevaknings- och tillsynsavgifter ......................................................... 98
ESV, Inkomstliggaren 2004
2600 Försäljningsinkomster ............................................................................... 99
2624 Inkomster av uppbörd av felparkeringsavgifter ......................................... 99
2625 Utförsäljning av beredskapslager ............................................................... 99
2627 Offentlig lagring, försäljningsintäkter ...................................................... 100
2700 Böter m.m ................................................................................................ 100
2711 Restavgifter och dröjsmålsavgifter ........................................................... 100
2712 Bötesmedel ............................................................................................... 101
2713 Vattenföroreningsavgift m.m. .................................................................. 102
2714 Sanktionsavgifter m.m. ............................................................................ 103
2715 Skattetillägg .............................................................................................. 105
2716 Förseningsavgifter .................................................................................... 107
2800 Övriga inkomster av statens verksamhet .................................................. 108
2811 Övriga inkomster av statens verksamhet ................................................. 108
3000 Inkomster av försåld egendom ................................................................ 109
3100 Inkomster av försålda byggnader och maskiner ...................................... 109
3120 Statliga myndigheters inkomster av försålda byggnader och maskiner .................. 109
3125 Fortifikationsverkets försäljning av fastigheter ........................................ 109
3200 Övriga inkomster av markförsäljning ...................................................... 109
3211 Övriga inkomster av markförsäljning ...................................................... 109
3300 Övriga inkomster av försåld egendom .................................................... 109
3311 Inkomster av statens gruvegendom ......................................................... 109
3312 Övriga inkomster av försåld egendom .................................................... 109
4000 Återbetalning av lån ................................................................................ 110
4100 Återbetalning av näringslån ..................................................................... 110
4120 Återbetalning av jordbrukslån ................................................................................ 110
4123 Återbetalning av lån till fiskerinäringen ..................................................... 110
4130 Återbetalning av övriga näringslån ....................................................................... 110
4131 Återbetalning av vattenkraftslån ............................................................... 110
4132 Återbetalning av lån avseende såddfinansiering ........................................ 110
4135 Återbetalning av skogsväglån ................................................................... 111
4136 Återbetalning av övriga näringslån, Kammarkollegiet .............................. 111
4137 Återbetalning av övriga näringslån, Statens jordbruksverk ....................... 111
4138 Återbetalning av tidigare infriade statliga garantier .................................. 111
4139 Återbetalning av lokaliseringslån .............................................................. 112
4300 Återbetalning av studielån ...................................................................... 112
4311 Återbetalning av statens lån för universitetsstudier ................................... 112
4312 Återbetalning av allmänna studielån ......................................................... 112
4313 Återbetalning av studiemedel .................................................................... 112
4500 Återbetalning av övriga lån ..................................................................... 113
4516 Återbetalning av utgivna startlån och bidrag ............................................ 113
4517 Återbetalning från Portugalfonden ........................................................... 113
4525 Återbetalning av lån för svenska FN-styrkor ............................................ 113
4526 Återbetalning av övriga lån ....................................................................... 113
5000 Kalkylmässiga inkomster .......................................................................... 115
5100 Avskrivningar och amorteringar .............................................................. 115
5120 Avskrivningar på fastigheter ................................................................................... 115
5121 Amortering på statskapital ........................................................................ 115
5130 Uppdragsmyndigheters komplementkostnader ........................................................ 115
5131 Uppdragsmyndigheters m.fl. komplementkostnader .............................. 115
5200 Statliga pensionsavgifter ......................................................................... 116
5211 Statliga pensionsavgifter ........................................................................... 116
ESV, Inkomstliggaren 2004
6000 Bidrag m.m. från EU ............................................................................... 117
6100 Bidrag från EG:s jordbruksfond ............................................................. 117
6110 Bidrag från EG:s jordbruksfonds garantisektion .................................................... 117
6111 Arealbidrag ............................................................................................... 117
6112 Kompletterande åtgärder perioden 1995–1999 ...................................... 117
6113 Övriga interventioner ............................................................................... 117
6114 Exportbidrag ............................................................................................ 118
6115 Djurbidrag ................................................................................................ 118
6116 Offentlig lagring ....................................................................................... 118
6117 Miljö- och stukturåtgärder samt regionala åtgärder
perioden 2000–2006 ................................................................................ 119
6119 Övriga bidrag från EG:s jordbruksfonds garantisektion .......................... 119
6120 Bidrag från EG:s jordbruksfonds utvecklingssektion ............................................... 120
6121 EG-finansierade struktur- och regionalstöd till
jordbrukssektorn m.m. perioden 1995–1999 ......................................... 120
6122 EG-finansierade struktur- och regionalstöd till
jordbrukssektorn m.m. perioden 2000–2006 ......................................... 120
6200 Bidrag från EG:s fiskefond ...................................................................... 121
6211 Bidrag från EG:s fiskefond perioden 1995–1999 ..................................... 121
6212 Bidrag från EG:s fiskefond perioden 2000–2006 ..................................... 121
6300 Bidrag från EG:s regionalfond ................................................................ 122
6311 Bidrag från EG:s regionalfond perioden 1995–1999 ............................... 122
6312 Bidrag från EG:s regionalfond perioden 2000–2006 ............................... 122
6400 Bidrag från EG:s socialfond .................................................................... 123
6411 Bidrag från EG:s socialfond perioden 1995–1999 ................................... 123
6412 Bidrag från EG:s socialfond perioden 2000–2006 ................................... 124
6500 Bidrag till transeuropeiska nätverk .......................................................... 125
6511 Bidrag till transeuropeiska nätverk ........................................................... 125
6900 Övriga bidrag från EG ............................................................................. 125
6911 Övriga bidrag från EG ............................................................................. 125
Specifikation av statsbudgetens inkomster 2004 ............................................. 126
Förändringar av inkomsttitlar sedan budgetåret 1980/81 .............................. 136
Register .............................................................................................................. 149
ESV, Inkomstliggaren 2004
Skattekonto
Från och med inkomståret 1998 gäller skattebetalningslagen (SFS 1997:483). Syftet med
införandet av skattekontosystemet var att göra det enklare och enhetligare framför allt för
arbetsgivare och företagare att betala skatter och avgifter samt att också underlätta hanteringen hos skattemyndigheterna.
Lagen omfattade från början inkomstskatt, socialavgifter och mervärdesskatt. Arvs- och
gåvoskatt inlemmades i systemet från och med hösten 2001. Punktskatter inlemmades från
och med 2003.
Varje skattskyldig får ett så kallat skattekonto, hos Skatteverket. På skattekontot registreras debiterade skatter och avgifter samt de betalningar den skattskyldige gör. Skattekontot
stäms av varje månad som det har registrerats något på kontot. De som har transaktioner på
kontot varje månad, till exempel arbetsgivare eller enskilda näringsidkare kan kontinuerligt
följa ställningen via kontoutdrag. På skattekontot bokförs löpande debiterad F-skatt, innehållen A-skatt, arbetsgivaravgifter, mervärdesskatt samt arvs- och gåvoskatt som den skattskyldige redovisat.
För fysiska personer som endast har anställningsinkomster avstäms skattekontot i regel
endast en gång per år, nämligen i samband med att den slutliga skatten bokförs på
skattekontot. Då bokförs skillnaden mellan slutlig skatt och preliminär skatt enligt kontrolluppgift. De skatter och avgifter som ingår i skattekontosystemet betalas utan inbördes
avräkningsordning, det vill säga de krediteras skattekontot utan att hänföras till en viss
skatt eller avgift. I det gamla systemet avsåg varje inbetalning en viss skatt eller avgift. I det
nya systemet går det inte att se vilken skatt eller avgift som är betald respektive obetald.
Om inbetalda belopp inte täcker summan av de debiterade beloppen uppkommer underskott på kontot.
Innehållen A-skatt, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt redovisas i en skattedeklaration. F-skatt redovisas inte i skattedeklarationen.
Skattedeklarationen skall lämnas till Skatteverket och betalningen skall finnas på Skatteverkets konto senast på förfallodagen. Det finns två förfallodagar: den 12 och den 26 i
månaden utom i januari och augusti då förfallodagen är den 17 i stället för den 12 för de
flesta. Skattskyldiga som endast redovisar innehållen preliminär A-skatt och arbetsgivaravgifter samt de med en mervärdesskattepliktig årsomsättning på högst 40 miljoner kronor
har förfallodag den 12. Mervärdesskatten förfaller till betalning andra månaden efter den
månad redovisningen avser. Det innebär således att mervärdesskatten på försäljningen i
januari månad skall betalas senast den 12 mars. Den 12 betalas även F-skatt, innehållen
A-skatt och arbetsgivaravgifter avseende närmast föregående månad. För skattskyldiga
med en skattepliktig årsomsättning på lägst 40 miljoner kronor gäller den 12 och den 26 i
månaden efter redovisningsperioden som förfallodagar. F-skatt, innehållen A-skatt och
arbetsgivaravgifter skall betalas den 12. Däremot skall mervärdesskatt betalas redan den
26 avseende föregående månad.
ESV, Inkomstliggaren 2004
8
Förfallodagar i skattekontosystemet
Underlag mervärdesskatt
mindre än 40 miljoner kronor
Underlag mervärdesskatt
större än 40 miljoner kronor
den 12 i månaden
den 12 i månaden
Betalning av:
Betalning av:
– F-skatt
– Innehållen A-skatt
– Arbetsgivaravgifter
avser månaden före redovisningsmånad
– F-skatt
– Innehållen A-skatt
– Arbetsgivaravgifter
avser månaden före redovisningsmånad
– Mervärdesskatt
den 26 i månaden
avser månaden två månader före
Betalning av:
– Mervärdesskatt
redovisningsmånad
avser månaden före redovisningsmånad
Skattedeklaration
Skattedeklaration
Varje gång skattekontot stäms av får den skattskyldige ett besked om ställningen. Ett
överskott återbetalas automatiskt i fråga om överskjutande ingående mervärdesskatt, överskott vid avstämning av slutlig skatt och på grund av omprövningsbeslut samt från och med
2003 också överskott vid återbetalning av punktskatter. Övriga överskott står kvar på
kontot och återbetalas efter begäran av kontoinnehavaren. Visar kontot underskott får
kontohavaren möjlighet att betala skulden, innan den lämnas till Kronofogdemyndigheten
för indrivning. På överskott respektive underskott beräknas intäktsränta på en nivå och
kostnadsränta på tre nivåer.
Redovisningen på statsbudgeten
Skattekontosystemet påverkar redovisningen av fysiska personers inkomstskatt, juridiska
personers inkomstskatt, socialavgifter och allmän pensionsavgift, mervärdesskatt samt
arvs- och gåvoskatt. I det tidigare systemet redovisades dessa inkomsttitlar kassamässigt på
statsbudgeten, vilket innebär att det var det faktiska inflödet under en månad som redovisades oberoende av hur mycket som borde betalats, det vill säga vad som angivits på
respektive deklaration för månaden.
I skattekontosystemet är det inte möjligt att se vilken skatt eller avgift en viss betalning
avser. Det medför att det inte är möjligt att redovisa skatterna kassamässigt på respektive
inkomsttitel. I stället kommer debiterade belopp att redovisas på de aktuella inkomsttitlarna,
det vill säga den preliminärt debiterade F-skatten samt innehållen A-skatt, arbetsgivaravgifter
och mervärdesskatt enligt skattedeklarationen.
Eftersom alla betalningar avseende skattekontouppbörden redovisas – då man inte kan
avgöra vad det avser – preliminärt ofördelade mot statsbudgeten mot en speciell inkomsttitelgrupp 1600 kallad ”Betalningsdifferenser, skattekonto” och omföring till de riktiga
titlarna görs med debiterade belopp, kommer summan av betalningsdifferenserna att visa
skillnaden mellan debiterade och betalda skatter under året. Från och med taxeringsåret
2004 kommer debiteringen av slutlig skatt att betala att föras upp på skattekontot först den
dag då skatten förfaller till betalning. Detta får till följd att det inte längre redovisas några
kontounderskott avseende slutlig skatt under tiden från slutavräkningen till förfallodagen.
Under denna huvudgrupp finns ett antal inkomsttitlar för redovisning av olika betalningsdifferenser. Det kassamässiga utfallet för de inkomsttitlar som redovisas enligt skattekontoprincipen blir lika med debiterade belopp plus saldot på inkomsttitelgruppen betalningsdifferenser. Det är ellertid inte detsamma som det kassamässiga utfallet per inkomsttitel enligt
det tidigare systemet, vilket beror på att en betalning inte kan knytas till en viss skatt eller
avgift. Per inkomsttitel är det således i princip inte möjligt att jämföra utfall för år före
ESV, Inkomstliggaren 2004
9
skattekontosystemets införande med utfall för år efter skattekontosystemets införande. Däremot är det möjligt att göra motsvarande jämförelse för hela inkomsttypen 1000 Skatter m.m.
Under inkomsthuvudgruppen 1600 finns ett antal inkomsttitlar för fördelning av betalningsdifferenserna på olika slag av differenser. Löpande under åtet redovisas differenserna
under gruppen 1690 varifrån de sedan i samband med bokslut omfördelas på följande tre
rubriker:
• Anstånd – gällande anstånd på bokslutsdagen.
• Uppbördsförlust – restförda belopp minskat med redovisade betalningar genom
kronofogdemyndigheten (KFM). Uppbördsförluster beräknas per skattskyldig och
fördelas proportionellt i förhållande till debiterade belopp per skattelag fördelade på
följande undertitlar: fysiska personers inkomstskatt, juridiska personers inkomstskatt,
arbetsgivaravgifter, mervärdesskatt och räntor m.m.
• Övriga betalningsdifferenser – består dels av kontoöverskott, antingen på grund av att
belopp att återfå inte hunnit betalas ut eller på grund av så kallade kompletteringsbetalningar, dels av ännu ej restförda kontounderskott. Under första halvåret och fram till
de tidpunkter då slutlig skatt avräknas i augusti och september överväger vanligen
kontoöverskotten på grund av kompletteringsinbetalningar. Efter den sista avräkningen
av slutlig skatt i december månad kan kontounderskotten överväga eftersom förfallodagen för slutlig skatt att betala infaller först kommande år.
Skattekontosystemet trädde i kraft inkomståret 1998 vilket innebär att de första skattedeklarationer som registreras på skattekontot är de som inkommit till skattemyndigheten i
februari 1998 avseende skatter och avgifter för januari månad. Därmed redovisas från och
med denna tidpunkt debiterade skatter och avgifter på berörda inkomsttitlar samt betalningsdifferens på inkomsthuvudgrupp 1600. Detta innebär att de preliminära skatter och
avgifter som hör till inkomståret 1998 redovisas på statsbudgeten enligt skattekontosystemet. Samtidigt redovisas influtna skatter och avgifter som avser inkomstår före 1998
enligt tidigare regler. Skattekontosystemet visar ackumulerad ställning, medan statsbudgeten visar årets förändring av betalningsdifferensen. Från och med 2003 ingår även punktskatterna i skattekontosystemet.
ESV, Inkomstliggaren 2004
10
1000 Skatter m.m.
1100 Skatt på inkomst
Skatt på inkomst redovisas under denna inkomsthuvudgrupp som upptar alla skatter som
baseras på en aktuell eller presumtiv nettoinkomst. Inom inkomsthuvudgruppen redovisas
inkomster av de skatter och avgifter som debiteras på de slutliga skattebeskeden var för sig,
men uppbärs ”preliminärt” gemensamt. Det belopp som skall redovisas under 1100 utgör
statens behållna inkomstskatt för en viss period.
Eftersom skatteuppbörden är preliminär görs utbetalningar eller omföringar när den
slutliga taxeringen är klar. Under inkomsthuvudgruppen Skatt på inkomst redovisas
således både inkomster och utgifter. Mot bakgrund av att beskattningsreglerna är vitt
skilda mellan juridiska personer och fysiska personer sker en uppdelning på dessa kategorier i redovisningen.
I de undantagsfall när det inte är möjligt att göra en uppdelning av inkomstskatterna på
dessa två kategorier redovisas inkomsterna som ofördelbara skatter. Gemensamt för
skatterna för de olika kategorierna är emellertid själva betalningssystemet varför detta
beskrivs gemensamt för titlarna nedan.
Redovisning och betalning av skatteavdrag på inkomst m.m.
A- och F-skatt
Enligt skattebetalningslagen (4 kap. 1 § SBL) skall skattskyldig betala preliminär skatt med
belopp som så nära som möjligt kan antas motsvara den slutliga skatten.
Den preliminära skatten skall betalas genom skatteavdrag (A-skatt) eller enligt särskild
debitering (F-skatt eller särskild A-skatt). F-skatt och särskild A-skatt skall tas ut med ett
belopp motsvarande 110 procent av det belopp som enligt senaste taxering påförts som
slutlig skatt (6 kap. 1 § och 7 kap. 1 § SBL). Understiger denna skatt den ursprungligen
debiterade preliminära skatten tas F-skatt eller särskild A-skatt ut med 105 procent.
F-skatt och särskild A-skatt kan också beräknas med ledning av en preliminär taxering.
Den som utger ersättning för utfört arbete till någon som har A-skatt gör skatteavdrag.
Detta gäller oavsett om uppdragstagaren är fysisk eller juridisk person och oavsett om
ersättningen är huvudsaklig inkomst eller sidoinkomst. Är uppdragstagaren en juridisk
person görs avdrag med 30 procent. Avdrag med 30 procent görs även för ersättning till
en fysisk person, om ersättningen till denne är att anse som en sidoinkomst. På ersättning
till en fysisk person som utgör hans huvudsakliga inkomst av arbete görs skatteavdrag
enligt tabell.
Allmänna skattetabeller fastställs för varje inkomstår av Skatteverket.
Allmänna skattetabeller grundas på följande förutsättningar, nämligen:
att inkomsten är oförändrad under inkomståret,
att den skattskyldige endast kommer att taxeras för den inkomst som anges i tabellen,
att den skattskyldige inte skall betala annan skatt eller avgift än statlig inkomstskatt, viss
inkomstskatt, kommunal inkomstskatt och avgifter enligt lagen om allmän pensionsavgift,
att den skattskyldige vid taxeringen inte medges annat avdrag än avdrag för avgifter
enligt lagen om allmän pensionsavgift och grundavdrag,
att den skattskyldige har rätt till skattereduktion enligt lagen om skattereduktion på
förvärvsinkomster,
att kommunal inkomstskatt beräknas efter skattesatser i hela krontal, vilka fast-ställs för
varje inkomstår.
Den preliminära skatten beräknas på det högsta beloppet i varje intervall. För inkomst
av arbete, som inte avser bestämd tidsperiod eller som inte uppbärs vid regelbundet åter-
ESV, Inkomstliggaren 2004
11
kommande tillfällen, skall skatteavdrag göras med 30 procent av inkomsten. I vissa fall,
som till exempel vid utbetalning av retroaktiva lönebelopp, ackordsersättningar och dylikt
skall skatteavdrag göras enligt grunder som fastställs av Skatteverket.
Överlämnar arbetstagare inte efter begäran skattsedel på A-skatt till den som utbetalar
hans huvudsakliga inkomst av arbete skall denne göra ett förhöjt skatteavdrag (8 kap. 6 §
och 5 kap. 16 § SBL).
För enskilda fall får skattemyndighet föreskriva särskild beräkningsgrund, exempelvis att
skatten skall beräknas på viss del av inkomsten eller på inkomsten minskad med visst belopp
eller att skatten skall utgå med särskilt angiven procent av inkomsten eller att preliminär skatt
inte skall betalas för viss ränta eller utdelning (8 kap. 11 § och 8 kap. 13 § SBL).
Skyldighet föreligger att göra skatteavdrag på vissa kapitalinkomster. För fysisk person,
som är bosatt i Sverige och svenskt dödsbo skall (5 kap. 8 § SBL) skatteavdrag göras med
de undantag som föreskrivs i (5 kap. 9 § SBL), för sådan ränta och utdelning vilken utgår
i pengar och för vilken kontrolluppgift skall lämnas (3 kap. 22 §, 23 eller 27 § lagen
1990:325 om självdeklaration och kontrolluppgifter). För sådan kapitalinkomst skall skatteavdrag göras med 30 procent av inkomsten. Skatteavdrag på ränta och utdelning på
utländska värdepapper skall enligt (8 kap. 10 § SBL) utgå med så stort belopp att det
tillsammans med den skatt som innehållits i utlandet uppgår till 30 procent av räntan eller
utdelningen.
Skattemyndigheten kan på framställning av den skattskyldige eller på eget initiativ under
inkomståret ändra den preliminärskatt som skall betalas, om ändrad beräkning kan förväntas
medföra bättre anpassning mellan preliminär och slutlig skatt.
Avdragen skatt förfaller till betalning senast den 12 (i januari och augusti den 17) i
månaden efter den månad då skatteavdraget gjorts. Skatteavdragen varierar mellan olika
redovisningsmånader på grund av att inkomstunderlaget ändras under året. F-skatt och
särskild A-skatt betalas som regel med en tolftedel av det debiterade årsbeloppet varje
förfallodag.
I en skattedeklaration skall arbetsgivaren lämna uppgift om redovisningsperiod, lönesumma med mera. På grund av att uppbörden av skatt numera är samordnad med uppbörden av arbetsgivaravgift och särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster (SLF) avser
lönesumman det lönebelopp som utgör underlag för beräkning av arbetsgivaravgift/SLF.
Även arbetsgivaravgiften/SLF anges i skattedeklarationen. Kreditering verkställs på grundval
av de uppgifter om skatteavdrag som arbetsgivaren lämnar för varje arbetstagare på
kontrolluppgifterna. Kontrollen av arbetsgivarnas redovisning effektiviseras genom maskinella avstämningar mellan kontrolluppgifter och redovisade skattebelopp.
Kompletteringsbetalning av preliminär skatt
Den som inte har betalt tillräckligt med preliminär skatt under inkomståret kan göra en
egen inbetalning till skattekontot för att undvika kostnadsränta. Kostnadsränta beräknas på
underskott på skattekontot.
Inbetalning till skattekontot kan ske när som helst.
Underskott på skattekontot som är högst 20 000 kronor kan betalas in (vara bokfört)
senast den 3 maj på skattemyndighetens post- eller bankgiro. För underskott som är större
än 20 000 kronor gäller att för den del av beloppet som överstiger 20 000 kronor skall
inbetalningen vara bokförd senast den 12 februari.
Underskott / Kostnadsränta och Överskott / Intäktsränta enligt 2003 års taxering
Sedan den slutliga skatten bestämts skall Skatteverket göra en avstämning av skattekontot
(årsavstämning).
Belopp som understiger 100 kronor återbetalas inte utan står kvar på kontot.
Om skattekontot, vid den årliga avstämningen, visar ett underskott (motsvarar den
tidigare kvarstående skatten) skall beloppet betalas senast den förfallodag som infaller
ESV, Inkomstliggaren 2004
12
närmast efter det att 90 dagar har gått från beslutsdagen. På underskottet skall kostnadsränta betalas och den är inte avdragsgill vid inkomsttaxeringen.
På skattekontot beräknas ränta dag för dag. Räntan bokförs på skattekontot en gång i
månaden.
Intäkts- och kostnadsräntorna knyts till en basränta som följer det allmänna ränteläget.
(Basräntan beräknas till genomsnittliga säljräntan på sexmånaders statsskuldväxlar under
tiden från och med den 16 en månad till och med den 15 månaden efter. Basräntan ändras
när genomsnittsräntan ändras så att ändringen av basräntan, efter avrundning, blir minst
en procentenhet. Riksskatteverket fastställer basräntan). Basräntan var 4 procent i december 2002. Kostnadsräntan beräknas efter tre olika nivåer. Låg ränta som är densamma som
basräntan, mellanräntan som är 125 procent av basräntan och hög ränta som är lika med
basräntan plus 15 procentenheter.
Kostnadsränta vid debitering av slutlig skatt
På underskott eller del av underskott som uppgår till högst 20 000 kronor beräknas låg
ränta. Räntan beräknas från och med den 4 maj taxeringsåret till och med förfallodagen.
På del av underskott som är högre än 20 000 kronor beräknas låg ränta på de första
överstigande 10 000 kronor och mellanränta på resten av underskottet. Räntan beräknas
från och med den 12 februari till och med förfallodagen.
Sker betalning av underskott (del av underskott) blir kostnadsräntan lägre eftersom
räntan beräknas dag för dag.
Intäktsränta beräknas vid debitering av slutlig skatt på ett överskott som uppkommit vid
den årliga avstämningen från och med den 13 februari taxeringsåret. Intäktsräntan är
skattefri.
Sjömansskatt
Lag (1958:295) om sjömansskatt har upphört att gälla vid utgången av 1997.
Beskattning av sjömän som är bosatta i Sverige sker enligt reglerna i inkomstskattelagen
(1999:1229 och 1999:1230).
För att skatteuttaget vid övergången skall motsvara uttaget enligt sjömansskattelagen
för sjömännen ett särskilt sjöinkomstavdrag och en särskild skattereduktion.
Restantier
Restantier är de restförda belopp, som drivs in via kronofogdemyndigheterna och avser
inkomstskatter före 1998. Dessa indrivna medel redovisas under inkomsttitel 1131.
Utbetalda kommunalskattemedel
Den största posten på utgiftssidan är utbetalningarna av kommunalskattemedel. Hela
skatteuppbörden tillförs under beskattningsåret primärt staten.
Utbetalningen av kommunalskattemedel går till på så sätt att kommuner och landsting
under visst år (beskattningsåret) erhåller preliminära kommunalskattemedel. Dessa beräknas med utgångspunkt i kommunernas respektive landstingens skatteunderlag enligt taxeringen året före beskattningsåret. Skatteunderlaget räknas upp med två uppräkningsfaktorer som sammantagna motsvarar den beräknade förändringen av skatteunderlaget i
riket till beskattningsårets nivå.
Uppräkningsfaktorerna fastställs i september varje år. Den ena faktorn speglar den förändring man kan förvänta i kommunernas skatteunderlag under året före beskattningsåret
och den andra faktorn den förändring man kan förvänta under själva beskattningsåret. På
så sätt räknas skatteunderlaget upp till en prognostiserad nivå för beskattningsåret. Det är
regeringen, eller den myndighet regeringen bestämmer, som föreskriver vilka uppräkningsfaktorer som skall användas (SFS 2003:590).
ESV, Inkomstliggaren 2004
13
De preliminära kommunalskattemedlen erhålls genom att det uppräknade skatteunderlaget multipliceras med den skattesats som kommunen fastställt för beskattningsåret.
Den prognostiserade utvecklingen av skatteunderlaget följs upp genom att en slutavräkning görs efter två år, när taxeringen för beskattningsåret är klar. Den totala slutavräkningen fördelas med lika andel kronor per innevånare för alla kommuner respektive landsting.
Utbetalningen sker efter avräkning av bland annat A-skatt, arbetsgivaravgifter och
moms att betala den tredje vardagen räknat från den 17 i månaden.
Utbetald kyrkoavgift och begravningsavgift
Från och med år 2000 ersattes församlingsskatten av kyrkoavgift och begravningsavgift.
För dem som tillhör Svenska kyrkan ingår begravningsavgiften i kyrkoavgiften. Övriga
betalar en separat begravningsavgift. Huvudmän för begravningsverksamheten är i de
flesta fall församlingarna inom Svenska kyrkan. I två kommuner Stockholm och Tranås, är
kommunen huvudman.
Förskott på avgiftsmedel, grundat på senast kända taxering och beslutad avgiftssats,
betalas ut varje kalenderår till Svenska kyrkan (kyrkoavgift inklusive begravningsavgift)
och de kyrkliga begravningshuvudmännen (separat begravningsavgift). När taxeringsresultatet föreligger görs en slutavräkning. Utbetalning av det totala årsbeloppet sker med
en tolftedel varje månad, vid samma tidpunkter som utbetalningen av skattemedel till
kommuner och landsting.
Det som sagts om kommunalskattemedel gäller också för begravningsavgift till
kommun som är huvudman för begravningsverksamhet (för närvarande Stockholm och
Tranås).
Omföringar
Vissa skatter och avgifter uppbärs med inkomstskatten och omförs senare till respektive
inkomsttitel på statsbudgeten, detta gäller:
1200
1262
1291
1312
1320
1411
Egenavgifter för enskilda näringsidkare (inklusive allmän löneavgift)
Allmän pensionsavgift
Särskild löneskatt
Fastighetsskatt
Förmögenhetsskatt
Mervärdesskatt (den del som redovisas i självdeklaration)
Den allmänna pensionsavgiften och egenavgiften för ålderspension omförs preliminärt
under inkomståret med en prognos som underlag. Differensen mellan preliminärt omförda
belopp och utfallet enligt den slutliga taxeringen korrigeras i en slutavräkning i januari året
efter taxeringsåret.
Övriga skatter och egenavgifter omförs endast slutligt, vilket innebär att hela beloppet
omförs året efter taxeringsåret enligt den slutliga taxeringen. Egenavgifterna omförs i
februari medan särskild löneskatt, fastighetsskatt och förmögenhetsskatt omförs i juni.
Mervärdesskatt omförs från och med 1998 i december året efter inkomståret. Dessa
omföringar gör för närvarande av Ekonomistyrningsverket.
Övrigt
Ålderspensionsavgifter för inkomster som överstiger 8,07 förhöjda prisbasbelopp förs till
staten. Den andel som beräknas motsvara pensionsrätt för premiepension förs till Riksgäldskontoret för tillfällig förvaltning. Återstoden förs till Allmänna pensionsfonden (4 kap.
3 SAL).
ESV, Inkomstliggaren 2004
14
Författningar m.m.
Förordning (2003:116) med instruktion för Skatteverket.
Lag (1997:1147) om ändring i lagen (1996:1330) om upphävande av sjömansskattelagen
(1958:295).
Skattebetalningslag (1997:483; senast ändrad 2003:1205).
Skattebetalningsförordning (1997:750; senast ändrad 2003:1114).
Förordning (1994:14; senast ändrad 1998:1425) om statliga myndigheters betalningar och
medelsförvaltning.
Utsökningsförordning (1981:981; senast ändrad 2003:932).
Lag (1965:269; senast ändrad 2003:388) med särskilda bestämmelser om kommuns och annans
menighets utdebitering av skatt m.m.
Förordning (2003:590) om uppräkningsfaktorer vid beräkning av preliminära kommunalskattemedel för 2004.
Taxeringslag (1990:324; senast ändrad 2003:748).
Taxeringsförordningen (1990:1236; senast ändrad 2003:948).
Förordning (1994:549; senast ändrad 2003:968) om nedsättning av socialavgifter.
Lag (1994:1744; senast ändrad 2003:712) om allmän pensionsavgift.
Förordning (1994:1966; senast ändrad 2003:976) om ändring i förordningen (1994:1966) om
omföring av allmänna egenavgifter.
Lag (1994:1920; senast ändrad 2003:1197) om allmän löneavgift.
Lag (1998:1673) med anledning av en ny regionindelning för skatteförvaltningen.
Lag (2001:1170; senast ändrad 2002:1007) om utvidgning av de särskilda avdragen enligt socialavgiftslagen (2000:980).
Socialavgiftslag (2000:980; senast ändrad 2003:551).
Förordning (2002:827; senast ändrad 2003:1034) om självdeklaration och kontrolluppgifter.
Förordning (2003:635) om inkomstbasbelopp för år 2004.
Förordning (2002:1066) om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna.
Lag (2002:1144; senast ändrad 2003:1207) om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklaration
och kontrolluppgifter.
Skatteverkets föreskrifter:
Skatteverkets författningssamling.
Skatteverkets Meddelanden Serie SKV S (tidigare Serie RSV Du).
Informationsbroschyrer:
Källskatt och arbetsgivaravgift.
Så fyller du i ”Skatte- och avgiftsanmälan”.
Deklarationsupplysningar löntagare.
Skatteupplysningar näringsverksamhet.Skatteupplysningar näringsverksamhet.
Skatteuträkningsbroschyren.
Skattekontobroschyr för löntagare och pensionärer.
Skattekontobroschyr för företagare.
ESV, Inkomstliggaren 2004
15
1110 Fysiska personers inkomstskatt
1111 Fysiska personers inkomstskatt
Inkomsterna redovisas av Skatteverket. Omföringarna till inkomsthuvudgruppen 1200
Socialavgifter och allmän pensionsavgift redovisas av Riksförsäkringsverket (RFV).
I enlighet med gällande uppbördsförfarande redovisas som inkomster på titeln preliminär skatt, slutlig skatt, skatt som lämnats för indrivning med mera. Preliminär skatt stäms
av mot slutlig skatt och då uppstår ett överskott eller underskott. Överskott innebär att för
mycket skatt betalats in preliminärt och därmed måste återbetalas. De återbetalningar som
föranleds av taxeringsändringar med mera. redovisas som inkomstminskningar. Den största
utgiftsposten är utbetalningar av kommunalskattemedel.
Statlig och kommunal inkomstskatt tas ut på beskattningsbar förvärvsinkomst. Statlig
inkomstskatt tas dessutom ut på kapitalinkomster.
Beskattningsbar förvärvsinkomst är summan av inkomst av tjänst och inkomst av
näringsverksamhet, minskad med allmänna avdrag, allmän pensionsavgift, grundavdrag
och sjöinkomstavdrag.
Grundavdraget knyts till prisbasbeloppet och skall uppgå till lägst 0,423 prisbasbelopp.
År 2004 är prisbasbeloppet 39 300 kronor. För taxerade förvärvsinkomster i intervallet
1,49–2,72 prisbasbelopp trappas grundavdraget upp med 20 procent av inkomsten inom
detta skikt. För inkomster över 3,10 prisbasbelopp trappas grundavdraget ned med 10 procent av den del av inkomsten som överstiger 3,10 prisbasbelopp tills grundavdraget når
nivån 0,293 prisbasbelopp.
Den del av den statliga inkomstskatten på förvärvsinkomster som anges till ett fast
belopp om 200 kronor skall vid 2005 års taxering utgöra en kommunal inkomstskatt.
En ny skattereduktion införs från och med inkomståret 2004. Sådan skattereduktion
medges med 200 kronor om den beskattningsbara förvärvsinkomsten uppgår till minst
100 kronor.
Statlig inkomstskatt betalas med 20 procent av den del av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som överstiger en skiktgräns som för inkomståret 2004 uppgår till
291 800 kronor samt ytterligare 5 procent av den del av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som överstiger en skiktgräns som för inkomståret 2004 uppgår till 441 300 kronor.
Kommunal inkomstskatt beräknas på beskattningsbara förvärvsinkomster som uppgår till 100 kronor eller högre och utgår efter en skattesats som varierar mellan olika
kommuner. Inkomståret 2003 uppgår skattesatsen (exklusive kyrkoavgiften) till i genomsnitt 31,49 procent.
Den statliga inkomstskatten på kapitalinkomster uppgår till 30 procent och tas ut på
inkomster på 100 kronor och däröver.
Skatteverket upprättar vidare för varje taxeringsår ett taxeringsregister som innehåller
olika uppgifter om beskattningen av de skattskyldiga.
Till och med budgetåret 1997 har inbetalda och återbetalda skatter redovisats på inkomsttiteln. Från och med budgetåret 1998 i samband med ikraftträdandet av Skattebetalningslagen ändrades delvis principen för redovisning av de skatter och avgifter som omfattas
av skattkontosystemet. I stället för inbetalda/utbetalda belopp redovisas debiterade belopp
mot inkomsttitel 1111. Eventuell mellanskillnad mellan debiterat belopp och inbetalt belopp
redovisas mot inkomsthuvudgrupp 1600 Betalningsdifferenser skattekonto (se även särskilt
kapitel om skattekonto).
Inbetalningar/återbetalningar av de gamla inkomstskatterna (avseende perioden före
1998) i övrigt redovisas under inkomsttitel 1131.
Därutöver redovisas utbetalningar av kommunalskatt samt omföringar av vissa skatter
och avgifter som inbetalas och preliminärt redovisas som inkomstskatt, bland andra fastighetsskatt, förmögenhetsskatt, mervärdesskatt och allmänna egenavgifter.
ESV, Inkomstliggaren 2004
16
För budgetåret 2004 är titeln indelad i följande delposter:
Debiterad skatt enligt skattekontoprincipen (Skatteverket)
1111 01 11
1111 01 5
1111 01 51
1111 01 52
1111 01 53
1111 01 54
1111 01 55
1111 01 56
1111 01 6
1111 01 61
1111 01 62
1111 01 65
1111 01 66
1111 01 7
1111 04
1111 04 1
1111 05 11
1111 05 12
1111 05 2
1111 05 21
1111 05 22
1111 05 25
1111 05 26
1111 05 3
1111 05 31
1111 05 32
1111 04 4
1111 05 41
1111 05 42
Preliminär A-skatt
Debiterad källskatt
Debiterad källskatt att betala, aktuellt år
Debiterad källskatt att återfå, aktuellt år
Debiterad källskatt att betala, föregående år
Debiterad källskatt att återfå, föregående år
Debiterad källskatt att betala, äldre år
Debiterad källskatt att återfå, äldre år
Debiterad preliminär skatt
Debiterad preliminär skatt, att betala, aktuellt år
Debiterad preliminär skatt, att återfå, aktuellt år
Debiterad preliminär skatt, att betala, äldre år
Debiterad preliminär skatt, att återfå, äldre år
Återbetalning av särskild inkomstskatt till utlandsbosatta
Debiterad slutlig skatt minus preliminär skatt
Debiterad slutlig skatt minus preliminär skatt, grundbeslut
Debiterat slutlig skatt, grundbeslut, att betala
Debiterad slutlig skatt, grundbeslut, att återfå
Debiterad slutlig skatt minus preliminär skatt, omprövningar
Debiterad slutlig skatt, omprövningsbeslut, att betala, aktuellt år
Debiterad slutlig skatt, omprövningsbeslut, att återfå, aktuellt år
Debiterad slutlig skatt, omprövningsbeslut, att betala, äldre taxeringsår
Debiterad slutlig skatt, omprövningsbeslut, att återfå, äldre taxeringsår
Debiterad slutlig skatt minus preliminär skatt, anstånd
Debiterad slutlig skatt, anstånd medgivet
Debiterad slutlig skatt, anstånd upphört
Debiterad slutlig skatt minus preliminär skatt, övrigt
Debiterad slutlig skatt, övrigt att betala
Debiterad slutlig skatt, övrigt att återfå
Utbetalning av kommunalskattemedel (Skatteverket)
1111 07 12
1111 07 43
1111 07 44
1111 07 45
1111 07 6
1111 07 7
1111 07 8
1111 08 0
1111 08 1
1111 08 2
Kommunal begravningsskatt
Kyrkoavgift, Svenska kyrkan
Kyrkoavgift, andra samfund
Begravningsavgift
Utbetalningar till kommuner, förskott
Utbetalningar till kommuner, slutreglering
Utbetalningar till kommuner, 200-kronan
Utbetalningar till landsting, förskott
Utbetalningar till landsting, slutreglering
Utbetalningar till landsting, 200-kronan
Omföringar
1111 81 1
1111 81 2
1111 81 3
1111 81 4
1111 81 5
1111 81 6
1111 81 7
Föräldraförsäkringsavgift (RFV)
Ålderspensionsavgift (RFV)
Arbetsskadeavgift (RFV)
Sjukförsäkringsavgift (RFV)
Efterlevandepensionsavgift (RFV)
Särskild löneskatt, förvärvsinkomster (ESV)
Särskild löneskatt, pensionskostnader (ESV)
ESV, Inkomstliggaren 2004
17
1111 81 8
1111 81 9
1111 82 31
1111 82 32
1111 82 33
1111 83 2
1111 83 3
1111 83 4
Arbetsmarknadsavgift (RFV)
Allmän löneavgift (RFV)
Preliminär månadsvis allmän pensionsavgift (RFV)
Delavräkning allmän pensionsavgift (RFV)
Slutavräkning allmän pensionsavgift (RFV)
Omföring, fastighetsskatt (ESV)
Omföring av förmögenhetsskatt (ESV)
Omföring, mervärdesskatt (ESV)
Författningar m.m.
Statlig inkomstskatt
Inkomstskattelag (1999:1229; senast ändrad 2003:1214).
Förordning (2002:836; senast ändrad 2003:881) om skiktgränser för statlig inkomstskatt vid 2004
års taxering.
Förordning (2003:881) om skiktgränser vid statlig inkomstskatt vid 2005 års taxering i vissa fall.
Lag (1999:1230; senast ändrad 2003:225) om ikraftträdande av inkomstskattelagen (1999:1229).
Lag (1999:265; senast ändrad 2001:1241) om särskilt grundavdrag och deklarationsskyldighet för
fysiska personer i vissa fall vid 2002–2003 års taxeringar.
Lag (2002:1144; senast ändrad 2003:1207) om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklaration
och kontrolluppgifter.
Förordning (2002:827; senast ändrad 2003:1034) om självdeklarationer och kontrolluppgifter.
Lag (2002:976; senast ändrad 2003:742) om beräkning av viss inkomstskatt på förvärvsinkomster
vid 2004 års taxering, m.m.
Lag (2002:1074; senast ändrad 2003:701) om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta.
Förordning (2003:576) om prisbasbelopp och förhöjt prisbasbelopp för år 2004.
Förordning (2003:635) om inkomstbasbelopp för 2004.
Statlig förmögenhetsskatt
Lag (1997:323; senast ändrad 2003:719) om statlig förmögenhetsskatt.
Lag (1997:324; senast ändrad 2001:1167) om begränsning av skatter.
Kommunala skatter
Lag (1965:269; senast ändrad 2003:388) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan
menighets utdebitering av skatt.
Lag (2002:1144; senast ändrad 2003:1207) om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklaration
och kontrolluppgifter.
Lag (2002:835; senast ändrad 2003:519) om ändring i kommunallagen (1991:900).
Förordning (2002:827) om självdeklarationer och kontrolluppgifter.
Lag (2002:1005; senast ändrad 2003:1205) om ändring i skattebetalningslagen (1997:483).
Lag (2001:181; senast ändrad 2003:670) om behandling av uppgifter i skatteförvaltningens
beskattningsverksamhet
Skattebetalningsförordning (1997:483; senast ändrad 2003:1114).
Lag (1999:1230; senast ändrad 2003:225) om ikraftträdande av inkomstskattelagen.
Lag (1998:1592) om införande av lagen (1998:1591) om Svenska kyrkan.
Förordning (2001588; senast ändrad 2003:1023) om behandling av uppgifter i skatteförvaltningens beskattningsverksamhet.
ESV, Inkomstliggaren 2004
18
1120 Juridiska personers inkomstskatt
1121 Juridiska personers inkomstskatt
Inkomsterna redovisas av Skatteverket.
De som redovisar sin skatt under denna titel är aktiebolag, ekonomiska föreningar, stiftelser, föreningsbanker, sparbanker, svenska värdepappersfonder, svenska försäkringsanstalter
som inte är aktiebolag, utländska juridiska personer, hypoteksföreningar, vissa juridiska personer som förvaltar samfälligheter samt övriga juridiska personer med undantag av svenska
dödsbon. Den statliga inkomstskatten utgår för dessa med 28 procent av den beskattningsbara inkomsten. För värdepappersfonderna utgör skattesatsen 30 procent.
Dagens skattesystem utmärks i huvudsak av följande:
• All beskattning av aktiebolag och flertalet andra juridiska personer sker i ett
inkomstslag – näringsverksamhet.
• Nuvarande reserveringsmöjlighet – periodiseringsfond – innebär avdrag med högst
20 procent av inkomsten före avdraget. Avdrag skall återföras till beskattning senast
det sjätte beskattningsåret efter det år då avsättningen skedde.
Beskattning av avkastningen på pensionsmedel. Skattesatsen är för närvarande 15 procent på skatteunderlaget och 30 procent av nio tiondelar av skatteunderlaget i fråga om
annan personförsäkring än pensionsförsäkring. Skatteunderlaget är ett beräknat kapitalunderlag multiplicerat med den genomsnittliga statslåneräntan under kalenderåret närmast
före ingången av beskattningsåret.
Titeln redovisar debiterad preliminär skatt som största inkomstpost. Juridiska personer
debiteras preliminär skatt med ledning av den slutliga skatten året före inkomståret.
Preliminär skatt skall beräknas med ledning av särskild taxering (preliminär taxering)
dels om den skattskyldige inte har debiterats slutlig skatt vid den årliga taxeringen året före
inkomståret, dels om det är fråga om en mer betydande skillnad mellan den preliminära
skatt som annars skulle ha debiterats och beräknad slutlig skatt för inkomståret, dels om
det finns andra särskilda skäl.
I annat fall tas preliminär skatt ut schablonmässigt med 110 procent av ett belopp
motsvarande den skattskyldiges slutliga skatt vid den årliga taxeringen året före inkomståret.
Om den slutliga skatten understeg den debiterade preliminära skatten tas dock preliminärskatt ut med 105 procent av den slutliga skatten. Preliminärskatt enligt schablon får inte
tas ut med ett lägre belopp än som motsvarar den senast debiterade preliminära skatten.
Avkastningsskatt skall betalas på individuellt pensionssparande för person som är bosatt
i Sverige. Den som pensionssparar är skattskyldig, men ansvaret för att deklarera och
betala in skatten ligger på pensionssparinstituten. Kapitalunderlaget består av värdet av de
tillgångar som finns på pensionssparkontot vid kalenderårets början. Skatteunderlaget är
kapitalunderlaget multiplicerat med den genomsnittliga statslåneräntan under kalenderåret
närmast före beskattningsåret. Skatten är 15 procent av skatteunderlaget.
För budgetåret 2004 är titeln indelad i följande delposter:
Debiteringar enligt skattekontoprincipen (Skatteverket)
1121 01 4
1121 01 5
1121 01 51
1121 01 52
1121 01 55
1121 01 56
1121 04
1121 04 1
1121 05 11
1121 05 12
Avkastningsskatt på individuellt pensionssparande
Debiterad preliminär skatt
Debiterad preliminär skatt, att betala, aktuellt år
Debiterad preliminär skatt, att återfå, aktuellt år
Debiterad preliminär skatt, att betala, äldre år
Debiterad preliminär skatt, att återfå, äldre år
Debiterad slutlig skatt minus preliminär skatt
Debiterad slutlig skatt minus preliminär skatt, grundbeslut
Debiterad slutlig skatt, grundbeslut, att betala
Debiterad slutlig skatt, grundbeslut, att återfå
1121 04 2
Debiterad slutlig skatt minus preliminär skatt, omprövningar
ESV, Inkomstliggaren 2004
19
1121 05 21
1121 05 22
1121 05 25
1121 05 26
1121 04 3
1121 05 31
1121 05 32
1121 04 4
1121 05 41
1121 05 42
Debiterad slutlig skatt, omprövningsbeslut, att betala, aktuellt taxeringsår
Debiterad slutlig skatt, omprövningsbeslut, att återfå, aktuellt taxeringsår
Debiterad slutlig skatt, omprövningsbeslut, att betala, äldre taxeringsår
Debiterad slutlig skatt, omprövningsbeslut, att återfå, äldre taxeringsår
Debiterad slutlig skatt minus preliminär skatt, anstånd
Debiterad slutlig skatt, anstånd medgivet
Debiterad slutlig skatt, anstånd upphört
Debiterad slutlig skatt minus preliminär skatt, övrigt
Debiterad slutlig skatt, övrigt, att betala
Debiterad slutlig skatt, övrigt, att återfå
Omföringar (Ekonomistyrningsverket)
1121 8 11
1121 8 32
1121 8 33
1121 8 34
Omföring, särskild löneskatt pensionskostnader
Omföring, fastighetsskatt
Omföring, förmögenhetsskatt
Omföring, mervärdesskatt
Omföringarna görs för närvarande av Ekonomistyrningsverket (ESV).
Författningar m.m.
Lag (1999:1230; senast ändrad 2003:225) om ikraftträdande av inkomstskattelagen.
Inkomstskattelagen (1999:1229; senast ändrad 2002:1143).
Lag (1984:1052; senast ändrad 2001:1219) om statlig fastighetsskatt.
Lag (2001:1227; senast ändrad 2002:1144) om självdeklarationer och kontrolluppgifter.
Lag (1990:661; senast ändrad 2003:1195) om avkastningsskatt på pensionsmedel.
Lag (1990:655; upphävd genom 1999:1262) om återföring av obeskattade reserver.
Lag (1991:687; senast ändrad 2000:993) om särskild löneskatt på pensionskostnad.
Lag (1993:1538; upphävd genom 1999:1230) om periodiseringsfonder.
Lag (1993:1539; upphävd genom 1999:1230) om avdrag för underskott av näringsverksamhet.
Lag (1993:1540; upphävd genom 1999:1281) om återföring av skatteutjämningsreserv.
Lag (1996:761; senast ändrad 2003:548) om inkomstskatteregler m.m. med anledning av ändrade
bestämmelser om aktiekapitalets storlek.
Skattebetalningslag (1997:483; senast ändrad 2003:1205).
Skattebetalningsförordning (1997:750; senast ändrad 2003:1114).
Lag (1998:1620; senast ändrad 1999:1303) om beskattning av valutakursreserv.
Lag (1993:931; senast ändrad 1999:1279) om individuellt pensionssparande.
1123 Beskattning av tjänstegruppliv
Inkomsterna redovisas av Skatteverket.
Särskild premieskatt för grupplivförsäkring skall betalas på premie för grupplivförsäkring och för utgivet belopp som motsvarar ersättning på grund av sådan försäkring.
Skattskyldiga är svenska försäkringsföretag, utländska försäkringsföretag ifråga om verksamhet som drivs här i landet, arbetsgivare och näringsidkare.
För försäkringsföretag utgör 95 procent av mottagen premie beskattningsunderlag.
Skatt uppgår till 45 procent av underlaget. För staten och annan arbetsgivare är beskattningsunderlaget utbetalt belopp. Skatt uppgår till 81,83 procent av underlaget.
För arbetsgivare och näringsidkare är beskattningsunderlaget 95 procent av betald premie för grupplivförsäkring som meddelats i en utomlands bedriven försäkringsrörelse i den
mån betalning av premie på motsvarande försäkring till svenskt försäkringsföretag hade
föranlett skatteplikt. Skatten uppgår till 81,83 procent av underlaget. Skatten redovisas
genom att de skattskyldiga lämnar en deklaration för varje redovisningsperiod. Redovisning och betalning sker enligt reglerna i skattebetalningslagen.
ESV, Inkomstliggaren 2004
20
Författningar m.m.
Lag (1990:1427; senast ändrad 2002:413) om särskild premieskatt för grupplivförsäkring m.m.
Skattebetalningslag (1997:483; senast ändrad 2003:1205).
1130 Ofördelbara inkomstskatter
1131 Ofördelbara inkomstskatter
Inkomsterna redovisas av Skatteverket.
Under denna inkomsttitel redovisas även indrivna inkomstskatter och arbetsgivaravgifter avseende inkomståret 1997.
I de fall det inte är möjligt att göra en uppdelning av inkomstskatterna på juridiska
respektive fysiska personer redovisas inkomsterna som ofördelbara inkomstskatter.
Från den 1 januari 1993 skall utomlands bosatta artister och idrottsmän samt artistföretag och arrangör hemmahörande eller bosatt i utlandet erlägga särskild inkomstskatt i
Sverige. Skatt skall utgå för skattepliktiga inkomster av artistisk eller idrottslig verksamhet
som bedrivs i Sverige eller på svenskt fartyg. Skatten är 15 procent av den skattepliktiga
inkomsten.
Redovisning av skatten skall ske senast den 12 (januari den 17) i månaden efter det att den
skattepliktiga ersättningen har betalats ut till artisten, idrottsmannen eller artistföretaget och
av utländsk arrangör, senast den 12 (januari den 17) i månaden efter den då tillställningen ägt
rum. Betalningen skall vara bokförd på Skatteverkets postgirokonto den 12 (januari den 17).
Omföringar och inbetalda skatter (Skatteverket)
1131 01 1
1131 01 3
1131 03
1131 04 1
1131 04 2
1131 04 3
1131 06
1131 07
1131 08
Ofördelbara inkomstskatter
Särskild inkomstskatt utländska artister
Ofördelbar överskjutande skatt
Ofördelbara indrivna skatter
Sjömansskatt
Skatt på vissa premieinbetalningar
Ackord och skuldsanering
Fysiska personer, tillkommande skatt
Juridiska personer, tillkommande skatt
Författningar m.m.
Lag (1991:591; senast ändrad 2003:658) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister
m.fl.
Skattebetalningslag (1997:483; senast ändrad 2003:1205).
ESV, Inkomstliggaren 2004
21
1140 Övriga inkomstskatter
1141 Kupongskatt
Inkomsterna redovisas av Skatteverket.
På denna inkomsttitel redovisas kupongskatt och skatt på ränta på skogskontomedel
med mera.
Kupongskatt
Kupongskatt är statlig inkomstskatt för utdelning på aktier i svenska aktiebolag och andelar i
svenska aktiefonder. Skatten är en definitiv källskatt och erläggs med 30 procent av utdelningen av i utlandet bosatta och av vissa med dem likställda utdelningsberättigade. Från
huvudregeln om 30 procent kupongskatt förekommer undantag. Till följd av ingångna avtal
för att undvika dubbelbeskattning nedsätts kupongskatt med varierande skattesatser.
Skattskyldighet föreligger inte för en juridisk person i en främmande stat som är medlem i
Europeiska gemenskapen om det utländska bolaget innehar 25 procent eller mer av andelskapitalet i det utdelande bolaget. Skattskyldighet föreligger inte heller för utländskt bolag
med flera under vissa förutsättningar enligt inkomstskattelagen (1999:1229).
Den utbetalade utdelningen och innehållna kupongskatten skall redovisas senast fyra
månader efter utdelningstillfället (dock senast den 15 januari påföljande år beträffande
aktiebolag som inte omfattas av det kontobaserade aktiesystemet genom VPC).
Lag om skatt på ränta på skogskontomedel m.m.
Från den 1 januari 1991 utgår skatt med 15 procent av räntan på skogskonto, skogsskadekonto och upphovsmannakonto. Vid varje tillfälle då ränta har gottskrivits ett konto skall
banken för kontohavarens räkning innehålla skatt på räntan. Banken skall inom en månad
från räntegottskrivningen inkomma med redovisning till Skatteverket med uppgift om
kontohavare, kontoslag, kontobehållning, gottskriven ränta och innehållen skatt. Banken
skall också inom samma tid inbetala skatten på särskilt postgirokonto. Den övervägande
delen av inkomsterna beräknas ske efter räntegottskrivning vid årsskifte.
Underindelning (Skatteverket)
1141 01 Kupongskatt
1141 02 Skatt på ränta på skogsmedel m.m.
Författningar m.m.
Kupongskatt
Kupongskattelag (1970:624; senast ändrad 2003:1087) m.fl. författningar; se den genom Skatteverkets försorg utgivna Skatte- och taxeringsförfattningarna.
Kupongskatteförordningen (1971:49; senast ändrad 2003:912).
Skatteverkets skrivelser:
1975-01-30 med anvisningar rörande direktnedsättning av kupongskatt med intyg om hemvist
(RSV Dt 1975:8) som tillämpas på utdelning som blivit tillgänglig för lyftning efter utgången av år
1974).
Skatt på ränta på skogskontomedel
Lag (1990:676; senast ändrad 2003:656) om skatt på ränta på skogsmedel m.m.
ESV, Inkomstliggaren 2004
22
1144 Lotteriskatt
Inkomsterna redovisas av Skatteverket.
Underindelning (Skatteverket)
1144 02 Lotteriskatt
1144 03 Skatt på vinstsparande
Lotteriskatt
Lotteriskatt skall betalas för svenskt lotteri när vinsterna utgörs av pengar. Lotteriskatt skall
också betalas för utländskt lotteri som avser vadhållning i samband med hästtävlingar, om
deltagandet sker via en svensk trav- eller galopporganisation och det svenska speldeltagandet undantagits från lotteribeskattning i det land där lotteriet anordnats.
Lotteriskatt skall inte betalas för sådant lotteri som avses i lag om skatt på spel och skatt på
vinstsparande. Skatt skall inte heller betalas för vinstdragning på här i landet utfärdade
premieobligationer och inte heller för vinster från lotterier och spel enligt kasinolagen.
Penningvinst i lotteri, som anordnas av ideell förening är helt skattefri.
Skatt tas ut med 36 procent av den behållning som återstår sedan de till vinnarna i
lotteriet utbetalade sammanlagda vinsterna avräknats från de sammanlagda insatserna. För
vadhållning i samband med hästtävlingar, där deltagande i vadhållningen efter särskilt
tillstånd av regeringen även kan ske via en utländsk trav- eller galopporganisation, skall inte
insatser och vinster som hänför sig till det utländska speldeltagandet beaktas vid bestämmandet av behållningen. Redovisning och betalning sker enligt reglerna i skattebetalningslagen.
Skatt på vinstsparande
Skatt utgår på penningvinst vid vinstdragning i sådant vinstsparande anordnat av bank eller
sparkassa som utgör svenskt lotteri och för penningvinst i sådant lotteri som avses i 18 §
lotterilagen.
Skatt utgår med 30 procent av vinstens värde. För vinst i lotteri som anordnas med stöd
av 18 § lotterilagen skall skatt dock inte betalas med högre belopp än att etthundra kronor
återstår av vinsten.
Skattskyldigheten inträder vid vinstdragningen. Skatten skall redovisas till Skatteverket
senast 25 dagar efter den skattepliktiga händelsen.
Författningar m.m.
Lag (1991:1482; senast ändrad 2003:350) om lotteriskatt.
Lotterilag (1994:1000; senast ändrad 2003:346).
Lag (1991:1483; senast ändrad 2002:415) om skatt på vinstsparande m.m.
Kasinolag (1999:355).
Lotteriförordning (1994:1451; senast ändrad 2003:608).
Skattebetalningslagen (1997:483; senast ändrad 2003:1205).
Skattebetalningsförordningen (1997:750; senast ändrad 2003:1114).
ESV, Inkomstliggaren 2004
23
1200 Socialavgifter och löneskatter
Under denna inkomsthuvudgrupp redovisas avgifter och vissa skatter vilkas storlek anges i
procent av utbetald lön med mera.
Bestämmelser om avgifter (socialavgifter) för finansiering av systemen för social trygghet
finns i socialavgiftslagen (2000:980). Denna lag trädde i kraft den 1 januari 2001.
Bestämmelser om avgifter för finansiering av ålderspensioneringen finns även i lagen
(1994:1744) om allmän pensionsavgift och lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift.
Bestämmelser om fördelningen av socialavgifter finns i lagen (2000:981) om fördelning
av socialavgifter. I denna lag anges bland annat vilka kostnader som respektive socialavgift
skall finansiera. Lagen trädde i kraft den 1 januari 2001 och ersätter de äldre bestämmelserna i 4 kap. lagen (1981:691) om socialavgifter.
Bestämmelser om vem som omfattas av social trygghet genom social försäkring och
vissa bidragssystem (socialförsäkringen) finns i socialförsäkringslagen (1999:799) som
trädde i kraft den 1 januari 2001.
Frågor om förmåner inom socialförsäkringen handhas av Riksförsäkringsverket, Premiepensionsmyndigheten och de allmänna försäkringskassorna.
Socialavgifter betalas av arbetsgivare och egna företagare. Egna företagares socialavgifter
(egenavgifter) för näringsverksamhet debiteras på slutskattsedeln och uppbärs i samband
med inkomstskatten. De omförs från inkomsttiteln 1111 Fysiska personers inkomstskatt till
respektive inkomsttitel under denna inkomsthuvudgrupp enligt 12 § lagen (2000:981) om
fördelning av socialavgifter. Detta sker, med undantag för ålderspensionsavgiften, först sedan
den slutliga avgiften kan fastställas, det vill säga andra året efter inkomståret. Dessa omföringar
görs i februari månad. För ålderspensionsavgiften görs varje månad en omföring av ett förskott
till inkomsttiteln 1251 Ålderspensionsavgift, netto.
Under denna inkomsthuvudgrupp redovisas även allmän pensionsavgift. Denna betalas
av den enskilde inkomsttagaren och fastställs i samband med taxeringen av inkomstskatt.
Preliminära avgifter betalas i samband med uppbörden av preliminär inkomstskatt. De
omförs månadsvis från inkomsttiteln 1111 Fysiska personers inkomstskatt enligt förordningen (1994:1966) om omföring av allmän pensionsavgift.
ESV, Inkomstliggaren 2004
24
Avgiftssatser för arbetsgivaravgifter, allmän pensionsavgift och särskild löneskatt,
procentuellt uttag för inkomståret
1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004
Arbetsgivaravgifter
(inklusive allmän löneavgift)
Folkpensionsavgift
Efterlevandepensionsavgift
Sjukförsäkringsavgift
Föräldraförsäkringsavgift
1
–
1,70
8,43 6,23 5,28 4,04 7,90 7,50
2,20
13,00
0,20
1,38
2,12
0,17
0,20
1,20
–
Ålderspensionsavgift
Delpensionsavgift
Arbetsskadeavgift
Arbetsmarknadsavgift
Arbetarskyddsavgift
Lönegarantiavgift
Sjömanspensionsavgift
Allmän löneavgift
Summa arbetsgivaravgifter
5,86 5,86 5,86 5,86 6,83
2
13,00
0,20
1,38
4,32
0,17
0,20
1,20
1,50
13,00
0,20
1,38
5,42
0,17
0,25
1,20
1,50
13,00
0,20
1,38
5,42
0,17
0,25
1,20
2,60
6,40
0,20
1,38
5,42
0,17
0,25
1,20
4,48
–
1,70
–
1,70
–
1,70
8,80 11,08 11,08
2,20 2,20 2,20
31,36 32,86 33,06 32,92 33,03 33,06 32,92 32,82 32,82 32,82 32,70
0,95 2,95 3,95 4,95
–
–
1,00 1,00 1,00 6,95 6,95
Allmän avgift för finansiering av
kontantförmån vid arbetslöshet
1,00
Summa allmänna egenavgifter
I övrigt
–
1,70
8,80
2,20
6,40 10,21 10,21 10,21 10,21 10,21
–
–
–
–
–
–
1,38 1,38 1,38 1,38 0,68 0,68
5,84 5,84 5,84 5,84 3,70 3,70
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
1,20 1,20
–
–
–
–
8,04 3,09 2,69 2,69 3,25 3,13
Allmänna egenavgifter
Allmän sjukförsäkringsavgift
Allmän pensionsavgift
Särskild löneskatt
Förvärvsinkomster,
65 år och äldre
–
1,70
8,50
2,20
–
7,00
–
7,00
7,00
–
7,00
–
7,00
–
–
–
–
–
–
1,95 3,95 4,95 5,95 6,95 6,95
7,00
7,00
7,00
7,00
7,00
–
–
–
–
–
17,89 21,39 21,39 22,42 24,26 18,05 16,16 16,16 16,16 16,16 16,16
17,89 21,39 21,39 22,42 24,26 24,26 24,26 24,26 24,26 24,26 24,26
1
Tilläggspensionsavgift till och med 1998.
2
Exklusive sjömanspensionsavgift
Den allmänna försäkringen
Enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring består denna bland annat av:
• sjukförsäkring
• folkpensionering
• försäkring för tilläggspension.
I ”Regelbok för socialförsäkringen” finns aktuell författningstext. Den utges årligen av
Riksförsäkringsverket och Försäkringskasseförbundet.
Avgiftssatser
En förteckning över avgiftssatser för arbetsgivaravgifter, allmän pensionsavgift och särskild
löneskatt redovisas i ovanstående tabell.
Det totala avgiftsuttaget (inklusive allmän löneavgift) för 2004 är 32,70 procent av
underlaget. Det totala avgiftsuttaget har sänkts med 0,12 procent i förhållande till 2003.
För den särskilda löneskatten gäller två skattesatser. Den särskilda löneskatten på förvärvsinkomster, för den som är 65 år eller äldre, är 16,16 procent (SFS 1999:967). I övrigt
är skatten 24,26 procent.
Avgiftssatserna för arbetsgivaravgifterna anges i 2 kap. 26 § socialavgiftslagen (2000:980).
I 3 kap. 13 § samma lag anges egenavgifterna för egenföretagare. En förteckning över
dessa avgiftssatser redovisas i Tabell 2. Det totala uttaget av egenavgifter (inklusive allmän
löneavgift) är 30,89 procent för 2004 (SFS 2000:980, 2000:1005). Egenföretagare betalar
ESV, Inkomstliggaren 2004
25
högre sjukförsäkringsavgift med en dags karenstid än arbetsgivare. Däremot betalar de
lägre arbetsmarknadsavgift. Denna infördes 1996 (SFS 1995:1492).
Egenavgift till sjukförsäkringen utgår efter olika procentsatser beroende på karenstid
(RFFS 2003:26). På inkomster över 7,5 gånger basbeloppet reduceras inte avgiftsuttaget
med hänsyn till karenstiden.
Egenavgifterna ingår i debiterad preliminär skatt och den slutliga skatten för ett visst
inkomstår. Riksförsäkringsverket omför egenavgifterna från inkomsttiteln 1111 Fysiska
personers inkomstskatt till respektive inkomsttitel under inkomsthuvudgruppen 1200
Socialavgifter och löneskatter enligt 12 § lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter.
Avgiftssatser för egna företagares egenavgifter, procentuellt uttag för inkomståret
1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004
Egenavgifter
(inklusive allmän löneavgift)
Folkpensionsavgift
6,03 6,03 6,03 6,03 6,03
Efterlevandepensionsavgift
–
–
–
–
–
–
1,70
1,70
1,70
1,70
1,70
1,70
Sjukförsäkringsavgift
9,12 9,12 5,82 4,72 8,66 8,23
9,23
9,53
9,53 11,81 11,81
– 3 dagars karenstid
8,00 8,00 5,19 4,12 7,48 7,16
7,97
7,97
7,70
9,25
– 30 dagars karenstid
7,00 7,00 4,56 3,58 6,30 6,23
6,72
6,72
6,30
7,42
7,42
2,20
2,20
2,20
2,20
2,20
2,20
Föräldraförsäkringsavgift
Ålderspensionsavgift
1
9,25
13,00 13,00 13,00 13,00 6,40 6,40 10,21 10,21 10,21 10,21 10,21
Delpensionsavgift
0,20 0,20 0,20 0,20 0,20
–
–
–
–
–
–
Arbetsskadeavgift
1,40 1,40 1,40 1,40 1,38 1,38
1,38
1,38
1,38
0,68
0,68
Arbetsmarknadsavgift
–
– 3,30 3,30 3,30 3,30
3,30
3,30
3,30
1,16
1,16
Allmän löneavgift
– 1,50 1,50 2,60 4,48 8,04
3,09
2,69
2,69
3,25
3,13
Summa egenavgifter
29,75 31,25 31,25 31,25 31,25 31,25 31,11 31,01 31,01 31,01 30,89
1
Tilläggspensionsavgift till och med 1998.
Uppbördsförfarandet för arbetsgivaravgifter
I det följande beskrivs främst uppbörden av arbetsgivaravgifter.
Från och med inkomståret 1998 gäller skattebetalningslagen (1997:483) för bland
andra redovisning och betalning av skatter och avgifter. Redovisningen av preliminär skatt,
arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt görs på en gemensam skattedeklaration. Denna skall
vara inne hos skattemyndigheten senast den 12 i varje månad om företagets omsättning är
högst 40 miljoner kronor (för januari månad senast den 17). Är omsättningen högre än
40 miljoner kronor skall skattedeklarationen vara inne hos skattemyndigheten senast den
26 i varje månad. Detta framgår av 10 kap. 18–19 §§ i skattebetalningslagen (1997:483).
Arbetsgivaravgifterna skall emellertid betalas senast den 12 i varje månad (undantag för
januari och augusti) oavsett omsättningens storlek.
Varje person har ett skattekonto (3 kap. 5 §). Till detta betalas inkomstskatt, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt. Arbetsgivaravgifterna grundar sig på lön med mera som
betalats ut under föregående månad. Skattekonto beskrivs i ett särskilt avsnitt.
Skattedeklarationen innehåller uppgift om bruttolön, skattepliktiga förmåner och kostnadsavdrag. Utifrån dessa uppgifter beräknas sammanlagt underlag för arbetsgivaravgifter
enligt 2 kap. socialavgiftslagen (2000:980). Därefter beräknas arbetsgivaravgift då full
arbetsgivaravgift skall betalas och motsvarande i de fall då nedsatt avgift skall betalas. Den
totala avgiftssatsen är 32,70 procent för 2004.
Nedsatt avgift betalas i följande fall:
• Särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster skall betalas i stället för de vanliga
arbetsgivaravgifterna. Detta gäller bland annat för anställda som är äldre än 65 år.
• Företagsstöd, avdrag högst 3 550 kronor per månad.
ESV, Inkomstliggaren 2004
26
• Regionalt företagsstöd, avdrag högst 10 650 kronor per månad.
• Nedsättning för utsänd personal med flera.
Särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster beskrivs närmare under inkomsttitel 1291
Särskild löneskatt.
Nedsättning av socialavgifter i form av företagsstöd infördes den 1 januari 1997 (prop.
1996/97:21). En arbetsgivare får göra avdrag med 5 procent av avgiftsunderlaget, dock
högst med 3 550 kronor per månad enligt 2 kap. 28 § socialavgiftslagen (2000:980). Vid
Riksförsäkringsverkets fördelning av arbetsgivaravgifterna skall nedsättningen belasta
arbetsmarknadsavgiften enligt 11 § lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter.
Från och med den 1 januari 2002 gäller en ny lag (2001:1170) om utvidgning av det
särskilda avdragen enligt socialavgiftslagen (2000:980). Utvidgningen innebär att företag i
stödområdet får göra avdrag på ytterligare 10 procent av underlaget, dock maximalt
7 100 kronor per månad. Sammantaget innebär detta en nedsättning på maximalt
10 650 kronor per månad. En motsvarande utvidgning av avdraget införs också för den
som betalar egenavgifter. Avdragen skall i första hand avse sjukförsäkringsavgiften och
därefter föräldraförsäkringsavgiften.
Efter dessa nedsättningar och avdrag erhålls de arbetsgivaravgifter som arbetsgivaren
skall betala.
I skattedeklarationen anges slutligen avdragen skatt på lön och totalsumman för arbetsgivaravgifter och avdragen skatt som arbetsgivaren skall betala. I skattedeklarationen redovisas även mervärdesskatten.
Uppgifter om den månatliga uppbörden av arbetsgivaravgifter (inklusive särskild löneskatt
på vissa förvärvsinkomster) redovisas av Riksskatteverket i den så kallade månadsrapporten.
Dessa överförs till Riksförsäkringsverket via inkomsttiteln 1299 Avräkning av socialavgifter.
Enligt förordningen (1984:1127) skall Riksförsäkringsverket verkställa fördelningen av
arbetsgivaravgifterna mellan olika avgiftsändamål (inkomsttitlar, fonder m.m.). Konjunkturinstitutet skall tillhandahålla Riksförsäkringsverket prognoser över avgiftsunderlag för
beräkning av de avgiftsmedel som kan väntas bli tillgängliga för fördelning (SFS 1992:103).
I samband med förfallodagen den 12 i varje månad gör Riksförsäkringsverket en preliminär fördelning av arbetsgivaravgifterna enligt Konjunkturinstitutets prognos. Riksförsäkringsverket betalar då ut ålderspensionsavgift till AP-fonder och Riksgäldskontoret
enligt denna fördelning. Varje månad gör Riksförsäkringsverket också en slutlig fördelning
av de arbetsgivaravgifter som betalats in under föregående månad. Detta innebär att
Riksförsäkringsverket dagen efter förfallodagen för arbetsgivaravgifterna betalar ut ålderspensionsavgift enligt prognos till AP-fonder och Riksgäldskontoret. Utfallet för till exempel
december månad utgörs således av prognos för december och reglering med hänsyn till
utfallet i november.
Egenavgifter från egna företagare och allmän pensionsavgift från enskilda inkomsttagare debiteras på slutskattsedeln och uppbärs av Skatteverket.
Arbetsgivaravgifterna betalas in på arbetsgivarens skattekonto enligt skattebetalningslagen
(1997:483). Det är debiterade arbetsgivaravgifter som redovisas på inkomsttitlarna under
inkomsthuvudgruppen 1200 Socialavgifter och allmän pensionsavgift. Skillnaden mellan
betalda avgifter och debiterade avgifter redovisas under inkomsthuvudgruppen 1600 Betalningsdifferenser, skattekonto.
Arbetsgivaravgifter för sjömän
Arbetsgivare som sysselsätter sjömän betalar från och med 2001 arbetsgivaravgifter enligt
samma regler och procentsatser som övriga arbetsgivare (prop. 2000/01:8, s. 85–88).
Tidigare hade de lägre procentsatser för några avgifter men i gengäld betalade de en
särskild sjömanspensionsavgift på 1,20 procent.
Författningar m.m.
Socialavgiftslag (2000:980; senast ändrad 2003:551).
Lag (2000:981; senast ändrad 2003:1216) om fördelning av socialavgifter.
ESV, Inkomstliggaren 2004
27
Lag (1962:381; omtryckt 1982:120; senast ändrad 2003:1218) om allmän försäkring.
Skattebetalningslag (1997:483; senast ändrad 2003:1205).
Skattebetalningsförordning (1997:750; senast ändrad 2003:1114).
Förordning (1984:1127; senast ändrad 2003:938) med bemyndigande för Riksförsäkringsverket
att verkställa fördelning av arbetsgivaravgifter mellan olika avgiftsändamål.
Lag (1994:1744; senast ändrad 2003:712) om allmän pensionsavgift.
Förordning (1994:1966; senast ändrad 2003:976) om omföring av allmän pensionsavgift.
Förordning (1994:549; senast ändrad 2003:968) om nedsättning av socialavgifter.
Förordning (1998:562; senast ändrad 2003:430) med vissa bemyndiganden för Riksförsäkringsverket att meddela föreskrifter.
Lag (2001:1170; senast ändrad 2002:1007) om utvidgning av de särskilda avdragen enligt socialavgiftslagen (2000:980).
Regelbok för socialförsäkringen fastställd av Riksförsäkringsverket. Förlag och distribution Försäkringskasseförbundet.
1212 Efterlevandepensionsavgift
Efterlevandepensionsavgiften redovisas av Riksförsäkringsverket.
Den infördes inkomståret 1999 (prop. 1997/98:151, SFS 1998:679). Efterlevandepensionsavgiften skall finansiera folkpension och tilläggspension i form av efterlevandepension samt änkepension och kostnader för administration enligt 8 § lagen (2000:981)
om fördelning av socialavgifter. Utgifterna för efterlevandepension redovisas under
anslagen 11 20 2 Efterlevandepensioner till vuxna och 12 21 5 Barnpension. Efterlevandepensionsavgiften är 1,70 procent av underlaget för både arbetsgivare och egenföretagare.
Inkomster
1212 01 1
1212 01 2
Arbetsgivare
Egenföretagare
1221 Sjukförsäkringsavgift
Sjukförsäkringsavgiften redovisas av Riksförsäkringsverket.
Utgifterna för sjukförsäkringen redovisas från och med den 1 juli 1995 helt under anslag
på statsbudgetens utgiftssida främst inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp (SFS 1995:509). Tidigare redovisades 85 procent av utgifterna på
denna inkomsttitel och 15 procent under anslag.
Sjukförsäkringsavgiften skall främst finansiera kostnader för sjukpenning, förtidspension, rehabilitering med mera enligt 3 § lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter.
Före 1999 finansierade sjukförsäkringsavgiften även föräldrapenningsförmåner. En särskild
föräldraförsäkringsavgift infördes den 1 januari 1999 (se nedan).
Sjukförsäkringsavgiften, som betalas av arbetsgivare, är 11,08 procent 2004 (SFS
2000:980).
För egenföretagare gäller olika avgiftssatser. Med 3 dagars karenstid är avgiften 9,25 procent och 7,42 procent med 30 dagars karenstid. Detta gäller för inkomster upp till
7,5 gånger prisbasbeloppet. På inkomster över 7,5 basbelopp är avgiften 11,81 procent
(Riksförsäkringsverkets föreskrifter, RFFS 2003:26).
Inkomster
1221 01 1
1221 01 3
Sjukförsäkringsavgift, arbetsgivare
Sjukförsäkringsavgift, egenföretagare
Författningar m.m.
Lagen (1991:1047; senast ändrad 2001:1116) om sjuklön.
Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 2003:26) om procentsatser för beräkning av egenavgift
till sjukförsäkringen för år 2003.
ESV, Inkomstliggaren 2004
28
1222 Föräldraförsäkringsavgift
Föräldraförsäkringsavgiften redovisas av Riksförsäkringsverket.
Den infördes den 1 januari 1999 och skall finansiera föräldraförsäkringsförmåner med
mera enligt 5 § lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter.
För 2004 är föräldraförsäkringsavgiften 2,20 procent av underlaget för både arbetsgivare och egenföretagare.
Utgifterna för föräldraförsäkringen redovisas under utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn.
Inkomster
1222 01 1
1222 01 2
Arbetsgivare
Egenföretagare
1251 Ålderspensionsavgift, netto
Ålderspensionsavgiften redovisas av Riksförsäkringsverket.
För 2004 är ålderspensionsavgiften 10,21 procent av avgiftsunderlaget för både arbetsgivare och egenföretagare (SFS 1999: 964). I budgetpropositionen för 2000 föreslog regeringen i enlighet med pensionsöverenskommelsen i juni 1999 att ålderspensionsavgiften
höjs från 6,40 till 10,21 procent för 2000 (prop. 1999/2000:1, volym 1, s. 203).
Före 1999 var benämningen på denna inkomsttitel Tilläggspensionsavgift.
Avgiften från egenföretagare omförs förskottsvis från inkomsttiteln 1111 Fysiska
personers inkomstskatt till denna inkomsttitel enligt 12 § lagen (2000:981) om fördelning
av socialavgifter.
Lagen (1998:674) om försäkring för inkomstgrundad ålderspension innehåller bestämmelser om inkomstpension, tilläggspension och premiepension. Enligt 4 kap. 3 § är pensionsrätten för inkomstpension 16 procent av pensionsunderlaget och pensionsrätten för
premiepension 2,5 procent av pensionsunderlaget.
Ålderspensionsförsäkringen finansieras genom ålderspensionsavgift, allmän pensionsavgift
och statlig ålderspensionsavgift samt genom avkastning på avgiftsmedel (1 kap. 2 §).
Influtna avgifter fördelas enligt 6 § lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter.
Regeringen har för 2004 fastställt nedanstående andelar för fördelning av ålderspensionsavgiften (SFS 2003:607):
• 70,6 procent till Första–Fjärde AP-fonderna)
• 18,4 procent till konto hos Riksgäldskontoret
• 11,0 procent till staten (denna inkomsttitel).
Den del av ålderspensionsavgiften (70,6 procent), som förs till Första–Fjärde AP-fonderna, skall förvaltas enligt lagen (2000: 192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder).
Den del av ålderspensionsavgiften (18,4 procent), som placeras på konto hos Riksgäldskontoret för tillfällig förvaltning, beräknas motsvara pensionsrätt för premiepension.
När pensionsrätt för premiepension för en pensionssparande har fastställts skall Premiepensionsmyndigheten föra över medel från Riksgäldskontoret till förvaltning i de värdepappersfonder som pensionsspararen valt. I tredje avdelningen i lag (1998:674) finns
bestämmelser om premiepensionssystemet.
Den del av ålderspensionsavgiften (11,0 procent), som avser inkomster över förmånstaket, förs till denna inkomsttitel. Förmånstaket är 8,07 förhöjda prisbasbelopp.
Dessa inkomster är inte pensionsgrundande. Motsvarande avgifter skall därför inte föras
till pensionssystemet utan stannar kvar på statsbudgeten.
Det är debiterade avgifter som redovisas som inkomster från och med 1998 till följd av
införandet av skattekonto. Inbetalade avgifter (influtna) är ofta lägre än de debiterade. Det
är influtna avgifter som skall föras till Första–Fjärde AP-fonderna och Riksgäldskontoret.
Detta medför att skillnaden mellan debiterade avgifter och influtna avgifter redovisas på
denna inkomsttitel förutom avgift på inkomster över förmånstaket (11,0 procent). Mot-
ESV, Inkomstliggaren 2004
29
svarande belopp (uppbördsförlusten) redovisas under inkomsthuvudgruppen 1600 Betalningsdifferenser, skattekonto.
Riksförsäkringsverket rekvirerar varje månad medel från Första–Fjärde AP-fonderna
för utbetalning av ålderspension till pensionstagarna enligt 2 kap. 2 § lagen (2000:192) om
allmänna pensionsfonder (AP-fonder).
Statlig ålderspensionsavgift
För inkomstersättningar till hushållen som finansieras över statsbudgeten och som är
förenade med ålderspensionsrätt skall staten betala ålderspensionsavgift från och med 1999
enligt lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift. Detta gäller till exempel sjukpenning, föräldraförsäkring och arbetslöshetsersättning. Avgifterna betalas från motsvarande anslag på statsbudgetens utgiftssida. De redovisas sedan som inkomst på denna
inkomsttitel. De flesta pensionsgrundande inkomstersättningar är belagda med allmän
pensionsavgift. Den statliga ålderspensionsavgiften på dessa inkomstersättningar är därför
10,21 procent (2 §).
För de så kallade pensionsgrundande beloppen (till exempel för värnpliktiga och småbarnsföräldrar) är den statliga ålderspensionsavgiften 18,5 procent (5 §). Den högre avgiftssatsen beror på att de så kallade pensionsgrundande beloppen inte belastas med allmän
pensionsavgift.
Den del av den statliga pensionsavgiften som beräknas motsvara pensionsrätt för premiepension förs till Riksgäldskontoret för tillfällig förvaltning (8 §). Återstoden förs till
Första–Fjärde AP-fonderna. För 2004 förs 12,6 procent till Riksgäldskontoret och
87,4 procent till Första–Fjärde AP-fonderna (SFS 2003:607).
Inkomster
1251 01 1
1251 01 2
1251 01 4
Ålderspensionsavgift, arbetsgivare
Ålderspensionsavgift, egenföretagare
Ålderspensionsavgift, statlig
Utgifter
1251 02 1
1251 02 2
1251 02 3
1251 02 4
Utbetalning till AP-fonder
Utbetalning till Riksgäldskontoret
Statlig ålderspensionsavgift till AP-fonder
Statlig ålderspensionsavgift till Riksgäldskontoret
Författningar m.m.
Lag (2000:194; senast ändrad 2000:1100) om införande av ny lagstiftning för allmänna pensionsfonder.
Lag (2000:192; senast ändrad 2002:129) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder).
Lag (1998:674; senast ändrad 2003:1069) om inkomstgrundad ålderspension.
Lag (1998:675; senast ändrad 2002:1067) om införande av inkomstgrundad ålderspension.
Förordning (1998:1340; senast ändrad 2003:1003) om inkomstgrundad ålderspension.
Lagen (1998:676; senast ändrad 2002:979) om statlig ålderspensionsavgift.
Förordning (1998:1512; senast ändrad 2001:1123) om statliga ålderspensionsavgifter m.m.
Förordning (2003:607) om fastställande av andelar för fördelning av ålderspensionsavgifter och
statliga ålderspensionsavgifter under år 2004.
Lag (1998:710; senast ändrad 2003:512) med vissa bestämmelser om Premiepensionsmyndigheten.
ESV, Inkomstliggaren 2004
30
1253 Arbetsskadeavgift
Arbetsskadeavgiften redovisas av Riksförsäkringsverket.
Arbetsskadeavgiften bruttoredovisas på statsbudgeten från och med budgetåret 1999
(prop. 1997/98:41, bet. 1997/98:SfU8, rskr. 1997/98:153, SFS 1998:679). Det innebär
att utgifterna för arbetsskador finansieras med anslag inom utgiftsområde 10 Ekonomisk
trygghet vid sjukdom och handikapp.
Avgiftssatsen är 0,68 procent av avgiftsunderlaget för både arbetsgivare och egenföretagare.
Inkomster
1253 01 1
1253 01 2
Arbetsskadeavgift, arbetsgivare
Arbetsskadeavgift, egenföretagare
Författningar m.m.
Lag (1976:380; omtryckt 1993:357; senast ändrad 2002:1072) om arbetsskadeförsäkring.
1254 Arbetsmarknadsavgift
Arbetsmarknadsavgiften redovisas av Riksförsäkringsverket.
För arbetsgivare är avgiften 3,70 procent för 2004.
Från och med inkomståret 1996 skall även egenföretagare betala arbetsmarknadsavgift.
Avgiften för 2004 är 1,16 procent.
Arbetsmarknadsavgiften används enligt lagen om (2000:981) om fördelning av socialavgifter (9 §) för finansiering av:
• arbetslöshetsersättning
• tillsyn av arbetslöshetskassorna
• aktivitetsstöd (utbildningsbidrag)
• lönegaranti
• statlig ålderspensionsavgift.
Utgifterna för dessa ändamål redovisas från och med den 1 juli 1995 under anslag på
statsbudgetens utgiftssida inom utgiftsområde 13 Arbetsmarknad. Därmed upphörde
Arbetsmarknadsfonden (konto hos Riksgäldskontoret).
Arbetsmarknadsavgiften skall även finansiera de statliga ålderspensionsavgifter på
10,21 procent som skall betalas på den del av arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd
som ger pensionsrätt.
Inkomster
1254 01 1
1254 01 2
Arbetsmarknadsavgift, arbetsgivare
Arbetsmarknadsavgift, egenföretagare
Författningar m.m.
Lag (1997:239; senast ändrad 2003:470) om arbetslöshetskassor.
Lönegarantilag (1992:497; senast ändrad 2003:544).
ESV, Inkomstliggaren 2004
31
1262 Allmän pensionsavgift, netto
Allmän pensionsavgift redovisas mot denna inkomsttitel av Riksförsäkringsverket.
Den infördes den 1 januari 1995 som en finansiell förstärkning av pensionssystemet
(prop. 1994/95:41) och uppgick då till 1,00 procent av avgiftsunderlaget.
Den allmänna sjukförsäkringsavgiften har omvandlats till allmän pensionsavgift. Denna
uppgår till 7,00 procent för inkomståret 2004 (SFS 1999:965). Avgiften förs till Första–
Fjärde AP-fonderna.
Inkomster
1262 01 1
1262 01 2
1262 01 3
Preliminär avgift (Förskott från 1111)
Delavräkning
Slutavräkning
Utgifter
1262 02 1
Utgifter till AP-fonder
Avgiften beräknas på inkomst enligt 2 kap. lagen (1998:674) om inkomstgrundad
ålderspension. Vid beräkningen av avgiften bortses från inkomst som överstiger
7,5 gånger det för intjänandeåret gällande inkomstbasbeloppet. Avgift skall inte betalas om
inkomsterna understiger 24 procent av prisbasbeloppet.
Den allmänna pensionsavgiften betalas tillsammans med den preliminära A-skatten
respektive den preliminära F-skatten och fastställs av skattemyndigheten i samband med den
slutliga skatten. Avgiften omförs månadsvis från inkomsttiteln 1111 Fysiska personers
inkomstskatt enligt förordningen (1994:1966) om omföring av allmän pensionsavgift.
Riksförsäkringsverket gör en delavräkning i januari månad, sista månaden av aktuellt
inkomstår. I januari månad ett år senare görs en slutavräkning enligt den slutliga taxeringen.
Författningar m.m.
Lag (1994:1744; senast ändrad 2003:712) om allmän pensionsavgift.
Förordning (1994:1966; senast ändrad 2003:976) om omföring av allmän pensionsavgift.
Förordning (2003:576) om prisbasbelopp och förhöjt prisbasbelopp för år 2004.
1281 Allmän löneavgift
Allmän löneavgift redovisas av Riksförsäkringsverket.
Arbetsgivare och egenföretagare skall betala allmän löneavgift enligt lagen (1994:1920)
om allmän löneavgift. Avgiften infördes den 1 januari 1995.
Allmän löneavgift under 2004 tas ut med 3,13 procent av underlaget och tillfaller staten.
Den allmänna löneavgiften är inte en socialavgift enligt socialavgiftslagen (2000:980). Den
beräknas emellertid på samma underlag som arbetsgivaravgift och egenavgift till efterlevandepensioneringen enligt socialavgiftslagen.
Inkomster
1281 01 1
1281 01 3
Allmän löneavgift, arbetsgivare
Allmän löneavgift, egenföretagare
Författningar m.m.
Lag (1994:1920; senast ändrad 2003:1197) om allmän löneavgift.
ESV, Inkomstliggaren 2004
32
1291 Särskild löneskatt
Särskild löneskatt redovisas av Riksförsäkringsverket.
Omföringarna av särskild löneskatt från inkomsttitlarna 1111 Fysiska personers
inkomstskatt och 1121 Juridiska personers inkomstskatt görs av Ekonomistyrningsverket.
Den särskilda löneskatten utgår dels på vissa förvärvsinkomster, dels på pensionskostnader.
Inkomster
Särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster
1291 01
Särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster
1291 01 1 Arbetsgivare, skattekonto
1291 01 2 Egenföretagare, från 1111
Särskild löneskatt på pensionskostnader
1291 02
Särskild löneskatt på pensionskostnader
1291 02 1 Statliga myndigheter
1291 02 2 Statliga affärsverk
1291 02 3 Arbetsgivare, från 1121
1291 02 4 Egenföretagare, från 1111
1291 02 5 KÅPAN (FSO)
Särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster
Den 1 juli 1990 trädde lagen (1990:659) om särskild löneskatt i kraft. Denna särskilda
löneskatt, som skall motsvara skattedelen av socialavgifterna, skall tas ut på förvärvsinkomster som inte till någon del grundar rätt till socialförsäkringsförmåner. För inkomståret
2003 är den särskilda löneskatten 16,16 eller 24,26 procent av underlaget (SFS 1999:967).
Före 1999 togs inte arbetsgivaravgifter, egenavgifter eller allmän pensionsavgift ut för
den som fyllt 65 år. I det reformerade ålderspensionssystemet finns ingen övre åldersgräns
för intjänande av pensionsrätt. Därmed skall arbetsgivaravgift respektive egenavgift i form
av ålderspensionsavgift samt allmän pensionsavgift betalas för den som fyllt 65 år från och
med 1999 (SFS 1998:679, 1998:680). Detta gäller för personer över 65 år som är födda
1938 eller senare. Från och med 2003 kommer således ålderspensionsavgift och allmän
pensionsavgift att betalas även för personer över 65 år (SFS 2000:980, 2 kap. 27 §, 5 övergångsbestämmelser).
I den nuvarande beräkningsschablonen för skattesatsen för särskild löneskatt (se nedan)
är skattedelen för pensionsavgifterna 8,10 procentenheter (hälften av 10,21 procentenheter och hälften av 7–1 procentenheter). Denna skattedel skall således inte betalas av den
som fyllt 65 år (prop. 1997/98:151, s. 564). Den särskilda löneskatten för 2003 blir då
16,16 procent av underlaget.
Skattesatsen för inkomståret 1998 beräknades utifrån egenföretagarens avgifter och
allmänna egenavgifter enligt följande:
Avgift
Procent
Hela folkpensionsavgiften
Hälften av sjukförsäkringsavgiften
tilläggspensionsavgiften
delpensionsavgiften
arbetsskadeavgiften
arbetsmarknadsavgiften
6,83
-8,66
-6,4
-0,2
-1,38
-3,3
Hela den allmänna löneavgiften
Hälften av den allmänna pensionsavgiften
minskad med en procentenhet
Summa
ESV, Inkomstliggaren 2004
9,97
4,48
(6,95–1,00)
2,98
24,26
33
Regeringen kommer att se över denna beräkningsschablon (prop. 1997/98:1, volym 1,
s. 169).
Underlaget för den särskilda löneskatten är sådan näringsverksamhet där den skattskyldige inte själv är aktiv eller är äldre än 65 år. Även för lön och annan arbetsersättning till
personer som är äldre än 65 år samt för vissa försäkringsersättningar utgår särskild löneskatt.
Arbetsgivare som avsätter en del av vinsten till de anställda i vinstandelsstiftelser skall
betala särskild löneskatt på vinstandelar (prop. 1996/97:21, SFS 1996:1215). Detta gäller
från och med den 1 januari 1997. Under åren 1988–1991 betalade arbetsgivarna vanliga
arbetsgivaravgifter på bidrag till vinstandelsstiftelser. I lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster ingår ett moment om vinstandelsstiftelser.
Uppbörden av särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster sker i samband med uppbörden av inkomstskatt, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt. Denna särskilda löneskatt
överförs av Skatteverket tillsammans med arbetsgivaravgifterna varje månad till inkomsttiteln 1299 Avräkning socialavgifter. Före inkomståret 1998 redovisades denna särskilda
löneskatt direkt mot inkomsttiteln 1291 av Skatteverket. För egna företagare redovisas
skatten först på inkomsttiteln Fysiska personers inkomstskatt och omförs sedan till denna
inkomsttitel.
Särskild löneskatt på pensionskostnader
Den som utfäst en tjänstepension skall betala särskild löneskatt med 24,26 procent (SFS
1997:941) på kostnaden för pensionsutfästelsen.
Bestämmelserna i taxeringslagen (1990:324) och skattebetalningslagen (1997:483)
gäller för särskild löneskatt på pensionskostnader. Detta innebär att skatten uppbärs i samband med uppbörden av inkomstskatt för fysiska personer (egna företagare) och för juridiska personer. Andra året efter inkomståret omförs den särskilda löneskatten från 1111
Fysiska personers inkomstskatt och från 1121 Juridiska personers inkomstskatt till denna
inkomsttitel.
Särskild löneskatt på statens pensionskostnader
Riksförsäkringsverket fastställer den särskilda löneskatt som staten skall betala enligt lagen
(1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader. Skatten under 2004 är 24,26 procent av de statliga tjänstepensioner som betalas ut av Statens pensionsverk med flera (SFS
1997:941).
Skatten fastställs dels som preliminär skatt senast den 25 februari under beskattningsåret, dels som slutlig skatt senast den 30 april året efter beskattningsåret.
Den preliminära skatten betalas med en sjättedel av skatten den 18 i månaderna mars,
maj, juli, september och november under beskattningsåret samt den 18 januari året efter
beskattningsåret. Skatten slutregleras i maj månad året efter beskattningsåret.
Riksförsäkringsverket fastställer även den särskilda löneskatt som statliga affärsverk
skall betala. Denna betalas direkt till Riksförsäkringsverket och redovisas då på denna
inkomsttitel. Tidpunkterna för inbetalning av skatten är desamma som för övriga statliga
myndigheter.
ESV, Inkomstliggaren 2004
34
Särskild löneskatt KÅPAN
När det gäller särskild löneskatt på kompletterande ålderspensionsavgifter och individuella
ålderspensionsavgifter betalar myndigheterna löneskatten direkt till Riksförsäkringsverket.
Uppgiften om vilken skatt som skall betalas redovisas av myndigheten varannan månad
genom en särskild skattedeklaration. Skatten betalas den 18 i månaderna mars, maj, juli,
september och november under beskattningsåret samt den 18 januari året efter beskattningsåret.
Författningar m.m.
Lag (1990:659; senast ändrad 2002:198) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster.
Lag (1991:687; senast ändrad 2000:993) om särskild löneskatt på pensionskostnader.
Förordning (1991:704; senast ändrad 1993:644) om fastställande av särskild löneskatt på statens
pensionskostnader.
1299 Avräkning av socialavgifter
Inkomsterna redovisas av Riksförsäkringsverket och Skatteverket.
Inkomsttiteln 1299 Avräkning av socialavgifter ingår i statsbudgeten från och med
budgetåret 1998. Den har tidigare inte ingått i statsbudgeten men har använts för redovisning av skattemyndigheternas uppbörd av arbetsgivaravgifter. Riksförsäkringsverket omför
arbetsgivaravgifterna till respektive inkomsttitel under inkomsthuvudgruppen 1200 Socialavgifter och löneskatter enligt 11 § lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter.
Skatteverket redovisar debiterade arbetsgivaravgifter inklusive särskild löneskatt på vissa
förvärvsinkomster under den första inkomstposten. Riksförsäkringsverket (RFV) fördelar
sedan detta belopp till respektive inkomsttitel under inkomsthuvudgruppen 1200 Socialavgifter och löneskatter.
Inkomster
1299 01
1299 02
1299 03
1299 04
1299 05
1299 06
Debiterad arbetsgivaravgift, att betala, aktuellt år (Skatteverket)
Debiterad arbetsgivaravgift, att återfå, aktuellt år (Skatteverket)
Debiterad arbetsgivaravgift, att betala, föregående år (Skatteverket)
Debiterad arbetsgivaravgift, att återfå, föregående år (Skatteverket)
Debiterad arbetsgivaravgift, att betala, äldre år (Skatteverket)
Debiterad arbetsgivaravgift, att återfå, äldre år (Skatteverket)
Utgifter
1299 07 Debiterade arbetsgivaravgifter till RFV (RFV)
Författningar m.m.
Socialavgiftslag (2000:980; senast ändrad 2003:551).
Skattebetalningslag (1997:483; senast ändrad 2003:1205).
Lag (2000:981; senast ändrad 2003:1216) om fördelning av socialavgifter.
Förordning (1984:1127; senast ändrad 2003:938) med bemyndigande för Riksförsäkringsverket
att verkställa fördelningen av arbetsgivaravgifter mellan olika avgiftsändamål.
ESV, Inkomstliggaren 2004
35
1300 Skatt på egendom
1310 Skatt på fast egendom
1312 Fastighetsskatt
Inkomsterna uppbärs av Skatteverket. De omförs av Ekonomistyrningsverket från inkomsttitlarna 1111 och 1121 till denna inkomsttitel.
Fastighetsskatt uppbärs enligt skattebetalningslagens bestämmelser såsom skatt.
Skatt utgår om fastigheten vid fastighetstaxeringen fått benämningen småhusenhet,
hyreshusenhet, industrienheten inklusive elproduktionsenhet eller lantbruksenhet om på
lantbruksenheten finns vad som vid fastighetstaxeringen betecknas som småhus eller mark
för småhus. Från skatteplikt undantas fastighet som året före taxeringsåret inte varit
skattepliktig enligt fastighetstaxeringslagen. Skattskyldig är ägare till fastigheten eller den
som skall anses som ägare (1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen).
Skatteunderlaget och skattesatsen för inkomståret 2004 är:
Slag av fastighet
Småhus
Hyreshus, bostadsdel
Hyreshus, lokaler
Industrienhet
Skattesats i procent
1,00
0,50
1,00
0,50
För nybyggda småhus och hyreshus utgår ingen fastighetsskatt under de fem första åren.
Under de fem därpå följande åren utgår fastighetsskatt med halva den skattesats som anges
i tablån ovan. Först tio år efter att huset är byggt beskattas fastigheten med full skattesats.
En begränsningsregel för fastighetsskatten har införts från och med inkomståret 2001.
Denna regel innebär i huvudsak att ett hushåll, under vissa förutsättningar, skall betala
maximalt fem procent av inkomsten i fastighetsskatt.
Ett basvärde bestäms så att det motsvarar 75 procent av fastighetens marknadsvärde.
Med marknadsvärde avses det pris enheten sannolikt betingar vid en försäljning på den
allmänna marknaden. Marknadsvärdet bestäms med hänsyn till det genomsnittliga prisläget två år före senast allmänna fastighetstaxering för fastighetstypen i fråga.
Sedan 1996 omfattas alla skattepliktiga taxeringsenheter av det så kallade omräkningsförfarandet. Vid omräkning multipliceras basvärdena för varje värderingsenhet med
ett av RSV fastställt omräkningstal. Respektive taxeringsenhets hela värde benämns efter
omräkningen taxeringsvärde. I praktiken fick omräkningsförfarandet under perioden
1997–2000 inte något genomslag då taxeringsvärdena på småhus och hyreshus var frysta
på 1997 års nivå.
Det nuvarande omräkningsförfarandet skall avskaffas och ersättas med regler om en
förenklad fastighetstaxering mellan de allmänna fastighetstaxeringarna. Allmän fastighetstaxering skall liksom i nuvarande system äga rum vart sjätte år. Utöver införandet av en
förenklad fastighetstaxering har det också föreslagits att endast en tredjedel av höjningen av
taxeringsvärdet skall slå igenom taxeringsåret och lika mycket under vart och ett av de
följande två åren. Denna ”dämpningsregel” införs i syfte att mildra effekterna av kraftiga
taxeringsvärdesförändringar. Fram till nästa allmänna eller förenklade taxering skall dock
omräkningsförfarandet tillämpas.
Det nya systemet trädde ikraft 2003 i samband med den allmänna fastighetstaxeringen
av småhus.
För budgetåret 2004 utgör inkomsterna på titeln den fastighetsskatt som debiterades
inkomståret 2002.
Författningar m.m.
Fastighetstaxeringslagen (1979:1152; senast ändrad 2003:1201).
ESV, Inkomstliggaren 2004
36
Lag (1984:1052; senast ändrad 2003:1203) om statlig fastighetsskatt.
Taxeringslag (1990:324; senast ändrad 2003:748).
Fastighetstaxeringsförordningen (1993:1199; senast ändrad 2003:963).
Skattebetalningslag (1997:483; senast ändrad 2003:1205).
Författningarna finns intagna i de genom Skatteverkets försorg årligen utgivna publikationerna
Skatte- och taxeringsförfattningarna respektive Författningar om uppbörd.
1320 Förmögenhetsskatt
1321 Fysiska personers förmögenhetsskatt
Inkomsterna uppbärs av Skatteverket. De omförs av Ekonomistyrningsverket från inkomsttitel 1111 Fysiska personers inkomstskatt till denna inkomsttitel.
Skattskyldighet till förmögenhetsskatt föreligger för fysiska personer som vid årsskiftet
var bosatta i Sverige. Denna skattskyldighet omfattar all skattepliktig förmögenhet i Sverige
eller utlandet.
Fysiska personer bosatta i utlandet samt utländska bolag är skattskyldiga här endast i
begränsad omfattning, det vill säga i huvudsak endast för vad som har placerats här i riket.
För skattepliktig förmögenhet under 1 500 000 kronor för enskild person och
2 000 000 kronor för sambeskattade utgår ingen förmögenhetsskatt för fysiska personer.
Skattesatsen är 1,5 procent av den del av den skattepliktiga förmögenheten som överstiger
1 500 000 kronor.
Förmögenhet i företag vars aktier är onoterade och som bedriver näringsverksamhet eller
fastighetsförvaltning är inte skattepliktig. Även aktier på O- och OTC-listorna är som
huvudregel skattefria (hemlandet styr). Förmögenhetsskatten uppbärs under inkomsttiteln
1111 Fysiska personers inkomstskatt och omförs till titeln 1321 Fysiska personers förmögenhetsskatt, när taxeringen för senast kända år är klar. För budgetåret 2004 utgör
inkomsten på titeln den förmögenhetsskatt som debiterades inkomståret 2002. Omföringar
görs för närvarande av ESV.
Författningar m.m.
Lag (1997:323; senast ändrad 2003:719) om statlig förmögenhetsskatt.
1322 Juridiska personers förmögenhetsskatt
Inkomsterna uppbärs av Skatteverket. De omförs av Ekonomistyrningsverket från inkomsttitel 1121 Juridiska personers inkomstskatt till denna inkomsttitel.
Skattskyldighet åvilar dels svenska föreningar och samfund till den del medlemmarna
inte har del i förmögenheten genom sin andel, dels svenska stiftelser. Om sådana juridiska
personer är helt eller delvis befriade från statlig inkomstskatt föreligger inte skattskyldighet
för förmögenhetsskatt.
Skattskyldighet inträder vid en beskattningsbar förmögenhet som överstiger 25 000 kronor. För familjestiftelser uppgår fribeloppet till 900 000 kronor. Skatten är proportionell och
utgår med 1,5 promille för den del som överstiger fribeloppet.
Skatteplikt föreligger för i lagtexten uppräknad egendom. Uppräkningen är uttömmande.
Förmögenhetsskatten uppbärs under inkomsttiteln 1121 Juridiska personers inkomstskatt och omförs till denna titel när taxeringen för senast kända år är klar. För budgetåret
2004 utgör inkomsten på titeln den förmögenhetsskatt som debiterades för inkomståret
2002. Omföringar görs för närvarande av ESV.
Författningar m.m.
Lag (1997:323; senast ändrad 2003:719) om statlig förmögenhetsskatt.
ESV, Inkomstliggaren 2004
37
1330 Arvsskatt och gåvoskatt
1331 Arvsskatt
Inkomsterna redovisas av Skatteverket.
Enligt lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt utgår skatt till staten för egendom,
som förvärvas genom arv eller testamente. Skattskyldig är den som förvärvar egendomen.
Befriade från arvsskatt är bland andra staten och vissa stiftelser. Arvsskatten för makar och
sambor avskaffas från och med den 1 januari 2004.
Arvsskatt utgår efter värdet av skattskyldigs lott och beräknas efter en progressiv
skatteskala, som beror på vilken skatteklass den skattskyldige tillhör.
Skatten beräknas enligt tre olika skatteklasser.
Arvsskatten redovisas från och med juli 2001 genom skattekontot. Det innebär att
debiterad arvsskatt redovisas på denna inkomsttitel. Eventuella uppbördsförluster redovisas under inkomsthuvudgruppen 1600 Betalningsdifferenser, skattekonto.
Till klass I hänföres bland andra make, sambo, barn, avkomling till barn, make och
sambo till barn och make eller sambo till avlidet barn.
Till klass II hänföres annan än sådan som avses i klass I eller klass III som till exempel
förälder, syskon, syskonbarn eller någon som inte är besläktad med den avlidne eller
givaren.
Till klass III hänföres bland annat förvärv genom testamente som tillfaller stiftelse eller
sammanslutning som har ett visst allmännyttigt ändamål.
Skatten beräknas efter att grundavdrag gjorts.
På lott som tillkommer den avlidnes efterlevande make eller sambo tas arvsskatt inte ut.
För övriga i klass I utgör grundavdraget 70 000 kronor. För arvs- eller testamentslott som
beskattas enligt klass II och klass III är grundavdraget 21 000 kronor.
Vid gåvobeskattningen är grundavdraget 10 000 kronor.
Vad som återstår, sedan grundavdrag gjorts, utgör skattepliktig lott. Denna skall jämnas
till närmast lägre hundratal kronor. Om öretal uppkommer vid beräkning av skatt, skall
skatten jämnas nedåt till närmast hela krontal.
Skatten beräknas i följande skalor:
Klass I
Skattepliktig lott, kronor
Arvsskatt, kronor
–
300 000
10 %
300 000 –
600 000
30 000+20 %
–”–
90 000+30 %
–”–
600 000 –
inom skiktet
Klass II
Skattepliktig lott, kronor
Arvsskatt, kronor
–
70 000
10 %
70 000 –
140 000
7 000+20 %
–”–
21 000+30 %
–”–
140 000 –
inom skiktet
Klass III
Skattepliktig lott, kronor
Arvsskatt, kronor
–
90 000
10 %
90 000 –
170 000
9 000+20 %
–”–
25 000+30 %
–”–
170 000 –
inom skiktet
Författningar m.m.
Lag (1941:416; senast ändrad 2003:1199) om arvsskatt och gåvoskatt.
Arvs- och gåvoskatteförordningen (1958:563; senast ändrad 2003:904).
Förordning (1967:721; senast ändrad 2003:910) om förfarandet rörande eftergift av arvsskatt
eller gåvoskatt vid dubbelbeskattning.
ESV, Inkomstliggaren 2004
38
Förordning (1963:588; senast ändrad 2003:678) om arvsskatt vid avveckling av fideikommiss.
Kungörelse (1963:589) med tillämpningsföreskrifter till förordningen (1963:588) om arvsskatt
vid avveckling av fideikommiss.
Lag (1963:587; senast ändrad 1999:1237) om inkomstbeskattning av fideikommissbo m.m.
Cirkulär (1992:79) med tabeller för uträkning av arvsskatt och gåvoskatt.
1332 Gåvoskatt
Inkomsterna redovisas av Skatteverket.
Enligt lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt utgår skatt till staten för egendom,
som förvärvas genom gåva. Skattskyldig är den som förvärvar egendomen. Befriade från
gåvoskatt är bland andra staten och vissa stiftelser eller sammanslutningar som har ett visst
allmännyttigt ändamål.
Gåvoskatt utgår efter värdet på gåvan och beräknas efter en progressiv skatteskala, som
beror på vilken skatteklass den skattskyldige tillhör (Se inkomsttitel 1331 Arvskatt, skattetabell).
Gåvoskatten redovisas från och med december 2001 genom skattekontot. Det innebär
att debiterad gåvoskatt redovisas på denna inkomsttitel. Eventuella uppbördsförluster
redovisas under inkomsthuvudgruppen 1600 Betalningsdifferenser, skattekonto.
Författningar m.m.
Lag (1941:416; senast ändrad 2003:1199) om arvsskatt och gåvoskatt.
Arvs- och gåvoskatteförordningen (1958:563; senast ändrad 2003:904).
Förordning (1967:721; senast ändrad 2003:910) om förfarandet rörande eftergift av arvsskatt
eller gåvoskatt vid dubbelbeskattning.
Cirkulär (1992:79) med tabeller för uträkning av arvsskatt och gåvoskatt.
Broschyren Gåva- upplysningar för gåvodeklaration (RSV 421), utgåva 6.1340.
1340 Övrig skatt på egendom
1341 Stämpelskatt
Inkomsterna redovisas av Domstolsverket, Lantmäteriverket, Patent- och registeringsverket samt Sjöfartsverket.
Stämpelskatt utgår enligt lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter och omfattar förvärv av fast egendom och tomträtter samt beviljande av inteckningar. Vid förvärv är skatten 1,5 procent av egendomens värde. Förvärvas egendomen
av en juridisk person är dock skatten med vissa undantag 3 procent.
Vid inteckning är skatten 2 procent av inteckningsbeloppet för fast egendom och tomträtt, 1 procent för luftfartyg och näringsverksamhet samt 0,4 procent för skepp. Inskrivningsmyndigheterna är beskattningsmyndigheter.
Stämpelskatt vid inskrivningsmyndighet
Lantmäteriverket
Lantmäteriverket uppbär och redovisar stämpelskatt avseende förvärv av samt inteckning i
fast egendom och tomträtt för ärenden som handläggs vid inskrivningsmyndighet enligt
19 kap. 3 § jordabalken. Om skatt har betalats in till Lantmäteriverket skall inbetalning av
tillkommande skatt enligt 18 § stämpelskatteförordningen göras till Domstolsverket som
även gör återbetalningar.
Skatten betalas genom faktura, betalningsvillkoren är 30 dagar. Utskrift av bevis sker när
betalning skett. Kreditinstitut, fastighetsbolag, mäklare, advokatbyråer med flera har möjlighet att betala med så kallat autogiro i stället för faktura. För stämpelskatt, som avser
ESV, Inkomstliggaren 2004
39
inteckning för vilken datapantbrev utfärdats, sker betalning genom autogiro. Betalning
sker då tre bankdagar efter det att expeditionen sänts ut. Inbetald skatt överförs automatiskt dagligen till statsverkets checkräkning.
Domstolsverket
I de fall Domstolsverket redovisar stämpelskatt betalas den in till ett gemensamt postgirokonto för de allmänna domstolarna. Den skattskyldiges inbetalningar sker i regel genom
att denne löser postförskott från domstolen. Dessutom förekommer kontanta inbetalningar direkt till domstolen, som sedan sätter in pengarna på det gemensamma postgirokontot. Skatten skall betalas inom en månad från det att expedition i ärendet har
färdigställts.
Patent- och registreringsverket
Patent- och registreringsverket uppbär och redovisar stämpelskatt för företagsinteckningar. Stämpelskatten är 1 procent av inteckningsbeloppet och faktureras mot postförskott. Inbetald skatt redovisas in till statsverkets checkräkning inklusive ränta, senast
15 dagar efter kalendermånadsskifte.
Sjöfartsverket
Sjöfartsverket uppbär och redovisar stämpelskatt avseende inteckningar i skepp. Den
skattskyldiges inbetalningar sker i regel genom att denna löser postförskott från Sjöfartsverket. Det kan även förekomma viss kontant betalning. Stämpelskatten betalas in av
Sjöfartsverket till statsverkets checkräkning.
Författningar m.m.
Lag (1984:404; senast ändrad 2003:537) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter.
Förordning (1984:406; senast ändrad 2002:1055) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter.
Förordning (2000:308; senast ändrad 2003:1014) om fastighetsregister.
Förordning (2003:552; senast ändrad 2003:1044) om företagsinteckning.
Lag (2003:528) om företagsinteckning.
Fartygsregisterförordning (1975:927; senast ändrad 2001:807).
ESV, Inkomstliggaren 2004
40
1400 Skatt på varor och tjänster
1410 Allmänna försäljningsskatter
1411 Mervärdesskatt, netto
Inkomsterna redovisas av Skatteverket och Tullverket.
Bestämmelser om mervärdesskatt finns främst i mervärdesskattelagen (ML). Mervärdesskatt utgår enligt ML på värdet (beskattningsunderlaget) av omsatta och skattepliktiga varor och tjänster. Skattskyldig är den som har att redovisa skatten till staten på grund
av skattepliktig omsättning av varor och tjänster, import av skattepliktiga varor samt den
som gör ett gemenskapsinternt förvärv av varor. Skatt tas ut i varje led, varvid den som är
skattskyldig eller den som har rätt till återbetalning har avdragsrätt respektive återbetalningsrätt för den skatt som påförts av eller betalats till leverantör. Detta medför att det
endast är mervärdet som beskattas i varje produktions- eller distributionsled. Omsättning
av alla varor och tjänster är, om inte annat särskilt stadgas, skattepliktig.
Huvudregeln är att mervärdesskatt utgår med 25 procent av beskattningsunderlaget.
Från denna regel gäller följande undantag:
• 12 procent livsmedel, hotell och camping, transport i skidliftar, konstnärs försäljning
av egna konstverk, import av konstverk, samlarföremål och antikviteter,
• 6 procent allmänna nyhetstidningar (dagstidningar) och tidskrifter, personbefordran,
entréavgifter till konserter, cirkus-, biograf-, teater-, opera- eller balettföreställningar, djurparker, biblioteks- och museiverksamhet, vissa immateriella rättigheter,
idrottslig verksamhet, böcker, broschyrer och liknande samt kartor.
Vid beräkning av skatten som en del av totalpriset motsvaras de tre olika skattesatserna
av 20 procent, 10,71 procent respektive 5,66 procent.
Skattens redovisning
Alla som bedriver verksamhet som medför skattskyldighet eller rätt till återbetalning skall
vara registrerade till mervärdesskatt. Registrering sker i den region där den skattskyldiges
eller återbetalningsberättigades hemortskommun finns.
Redovisning av skatt kan ske på två sätt:
• Skattskyldiga med ett beskattningsunderlag som överstiger en miljon kronor per
beskattningsår skall lämna skattedeklaration.
• Skattskyldiga med ett beskattningsunderlag som understiger en miljon kronor per
beskattningsår och som är skyldiga att lämna självdeklaration skall redovisa skatten i
denna. Skattemyndigheten kan dock efter ansökan besluta att de skall redovisa
skatten i skattedeklaration.
Vissa skattskyldiga skall dock alltid redovisa skatten i skattedeklaration oavsett omsättningens storlek. Detta gäller skattskyldiga som inte lämnar självdeklaration, till exempel
handelsbolag.
De som redovisar i skattedeklaration skall redovisa skatten varje månad. Handelsbolag
och de som inte är skyldiga att lämna självdeklaration får dock efter beslut av skattemyndigheten lämna, skattedeklaration för helt beskattningsår, om beskattningsunderlaget inte
överstiger 200 000 kronor.
Mervärdesskatt skall redovisas till Skatteverket i en för mervärdesskatt, innehållna
källskatter, arbetsgivaravgifter och särskild löneskatt gemensam skattedeklaration (skattekontoredovisning). Inbetalning av samtliga skatter och avgifter som redovisats i skattedeklaration för viss månad skall för flertalet skattskyldiga ske den 12 i andra månaden efter
redovisningsperiodens utgång. (Den 17 i januari och augusti).
Skattskyldiga med en mervärdesskattepliktig årlig omsättning överstigande 40 miljoner
kronor skall redovisa mervärdesskatten i månaden efter redovisningsperiodens utgång.
Den 26 (i december månad den 27) i månaden efter redovisningsperioden blir senaste
ESV, Inkomstliggaren 2004
41
inbetalningsdag för den mot mervärdesskatten motsvarande delen av totalbeloppet att
betala enligt skattedeklarationen.
Mervärdesskatt som redovisas i skattedeklarationen redovisas mot inkomsttiteln med
debiterade belopp att betala eller återfå. Debiterad mervärdesskatt att betala avser företag
som har större utgående än ingående mervärdesskatt. Debiterad mervärdesskatt att återfå
avser företag som har lägre utgående än ingående mervärdesskatt. Det senare fallet är
aktuellt till exempel vid export, eftersom mervärdesskatt inte tas ut vid försäljning av varor
till andra länder.
Undertitlarna Inbetalning av mervärdesskatt till skattemyndigheterna samt Återbetalning
av mervärdesskatt från skattemyndigheterna avser betalningar före skattekontots införande.
Mervärdesskatt på elektroniska tjänster redovisas av Skatteverket under inkomsttitel
1141 04. Från och med den 1 juli 2003 gäller en särskild beskattningsordning för företag
i tredjeland (det vill säga utanför EU) som säljer elektroniska tjänster till icke skattskyldiga
personer inom EU. Den särskilda beskattningsordningen innebär att företaget bara behöver registrera sig i ett EU-land även om beskattningen skall ske i flera av länderna. Om
företaget väljer Sverige som registreringsland skall en speciell deklaration, omfattande alla
sådana försäljningar, lämnas elektroniskt till Skatteverket. Redovisning och betalning görs
i euro.
Skatteverket vidarebefordrar deklarationsupplysningar och betalningar till respektive
omsättningsland, det vill säga där den elektroniska tjänsten konsumerats.
I de fall redovisning och inbetalning av mervärdesskatt som avser omsättning i Sverige
skett till annat EU-land kommer redovisning och betalning till Skatteverket månaden efter
redovisningsmånaden.
Tullverket är beskattningsmyndighet vad avser import av vara från tredje land. Skattesatsen vid import är 25, 12 eller 6 procent. Importör som inte har kredit hos Tullverket
betalar i regel mervärdesskatt direkt i samband med importen. Kreditinnehavare erlägger
skatten senast elva dagar efter det att tullräkning utfärdats.
Avräkning av ingående mervärdesskatt för statliga myndigheter görs när en myndighet
bokför ingående mervärdesskatt. Myndigheten får då rekvirera motsvarande belopp från
Skatteverket som i sin tur sedan avräknar myndighetens ingående mervärdesskatt mot
inkomstundertiteln när den betalar ut det rekvirerade beloppet.
För skattskyldig som redovisar mervärdesskatten i självdeklaration, det vill säga skattskyldig med ett beskattningsunderlag som understiger 1 miljon kronor, ingår mervärdesskatten i den slutliga skatten. Den preliminära skatten är beräknad med hänsyn till detta. Om
redovisningen utvisar överskjutande ingående mervärdesskatt, gottskrivs denna vid debiteringen av slutlig skatt. Omföringarna i samband med den slutliga skatten görs till inkomsttiteln Mervärdesskatt (1411) från inkomsttitlarna fysiska personers inkomstskatt (1111) och
juridiska personers inkomstskatt (1121).
Skatteverket är beskattningsmyndighet för all omsättning av varor och tjänster som
omsätts inom landet. I vissa fall skall tillhandahållanden av varor och tjänster från utländska
näringsidkare beskattas i Sverige. Skattskyldig för sådana tillhandahållanden åvilar antingen
köparen eller den utländska näringsidkaren. Den utländska näringsidkaren måste i sådant
fall vara registrerad i Sverige.
Den mervärdesskatt som härrör från kommuner och landsting och som avser ingående
mervärdesskatt i skattepliktig verksamhet redovisas under respektive inkomstundertitel.
Vid sidan av dessa betalningar ersätts kommunerna och landstingen för ingående mervärdesskatt i icke skattepliktig verksamhet. Ersättningen sker via inkomsttitel 1512 Kompensation för mervärdesskatt till kommuner och landsting.
ESV, Inkomstliggaren 2004
42
Mervärdesskatten underindelas och redovisas i följande delposter:
Underindelning
1411 01 1
1411 01 2
1411 01 24
1411 01 25
1411 01 3
1411 01 4
1411 01 41
1411 01 42
1411 01 43
1411 02 21
1411 02 23
1411 02 25
1411 02 26
1411 03 1
1411 03 2
1411 03 3
1411 04
1411 06 1
1411 06 2
1411 06 3
1411 31
1411 32
Inbetalning av mervärdesskatt till Tullverket (Tullverket)
Inbetalning av mervärdesskatt till Skatteverket1 (Skatteverket)
Omförd mervärdesskatt, fysiska personer (ESV)
Omförd mervärdesskatt, juridiska personer (ESV)
Indriven mervärdesskatt2 (Skatteverket)
Debiterad mervärdesskatt att betala (Skatteverket)
Debiterad mervärdesskatt att betala, aktuellt år (Skatteverket)
Debiterad mervärdesskatt att betala, föregående år (Skatteverket)
Debiterad mervärdesskatt att betala, äldre år (Skatteverket)
Återbetalning av mervärdesskatt från Skatteverket3 (Skatteverket)
Mervärdesskatt, reglering med utländska beskickningar m.m. (Skatteverket)
Återbetalning av mervärdesskatt till utländska företag (Skatteverket)
Debiterad mervärdesskatt att återfå (Skatteverket)
Debiterad mervärdesskatt att återfå, aktuellt år (Skatteverket)
Debiterad mervärdesskatt att återfå, föregående år (Skatteverket
Debiterad mervärdesskatt att återfå, äldre år (Skatteverket)
Mervärdesskatt på elektroniska tjänster (Skatteverket)
Avräkning ingående mervärdesskatt i icke-skattepliktig verksamhet, staten
(Skatteverket)
Avgift på icke-statlig finansiering (Skatteverket)
Avräkning ingående mervärdesskatt i skattepliktig verksamhet, staten (ESV)
Återbetalning av Öresundsbro-moms (Skatteverket)
Ersättning från Danmark för dansk del av Öresundsbro-moms (Skatteverket)
1 Moms avseende 1997 och tidigare + moms på privatimport av bilar.
2 Indriven moms avseende 1997 och tidigare.
3 Avseende moms för 1997 och tidigare.
Författningar m.m.
Mervärdesskattelag (1994:200; senast ändrad 2003:1137).
Mervärdesskatteförordningen (1994:223; senast ändrad 2003:1138).
Förordning (1978:407; upphävd genom 2002:825) om befrielse från eller nedsättning av viss
indirekt skatt.
Förordning (1993:529; senast ändrad 2003:831) om myndigheters hantering av ingående mervärdesskatt.
Lag (1994:1551; senast ändrad 2002:1002) om frihet från skatt vid import, m.m.
Förordning (1994:224; senast ändrad 2003:1139) om återbetalning av mervärdesskatt och vissa
punktskatter till hjälporganisationer, utländska beskickningar m.fl.
Förordning (2002:831; senast ändrad 2003:1040) om myndigheters rätt till kompensation för
ingående mervärdesskatt.
Lag (1995:1518; senast ändrad 2003:715) om mervärdesskattekonton för kommuner och landsting.
Skattebetalningslagen (1997:483; senast ändrad 2003:1205).
Skattebetalningsförordningen (1997:750; senast ändrad 2003:1114).
Skatteverkets föreskrifter:
Författningar om mervärdesskatt m.m. 2000 (Fritzes, Stockholm 2000).
Skatteverkets författningssamling Serie S.
Informationsbroschyr om mervärdesskatten (Momsbroschyren) utgiven av Skatteverket.
Tullverkets författningssamling:
Tullverkets föreskrifter (TFS 2002:26) om frihet från mervärdesskatt för varor som efter importen
skall omsättas till ett annat EG-land.
ESV, Inkomstliggaren 2004
43
1420, 1430 Skatt på specifika varor
1423 Försäljningsskatt på motorfordon
Inkomsterna redovisas av Skatteverket och Vägverket.
Försäljningsskatt på motorfordon upphörde i september 2000. Ingen ny uppbörd sker,
men inleverans kan även komma att ske i begränsad omfattning under 2003 på grund av
sena inbetalningar.
Författningar m.m.
Lag (1978:69; upphävd 2001-01-01) om försäljningsskatt på motorfordon.
Förordning (1978:86; upphävd 2001-01-01) om försäljningsskatt på motorfordon.
1424 Tobaksskatt
Inkomsterna redovisas huvudsakligen av Skatteverket. Tullverket redovisar skatt på tobaksvaror som importeras från tredje land av någon som inte är godkänd som upplagshavare
eller registrerad som varumottagare.
Tobaksskatt betalas för tobaksvaror som tillverkas i Sverige, som förs in eller tas emot
från ett annat EG-land eller som importeras från tredje land.
Tobaksskatt utgår för cigaretter, cigarrer, cigariller, röktobak, tuggtobak och snus.
Skattesatser
Skattesatser från och med den 1 augusti 1998 är:
Cigaretter
20 öre/st + 39,2 procent
1
av detaljhandelspriset
Cigarrer/Cigariller
56 öre/st
Röktobak
630 kr/kg
Snus
123 kr/kg
Tuggtobak
201 kr/kg
1
Från och med den 1 mars 2003 skall skatten på cigaretter dock lägst tas ut med 90 procent av den sammanlagda
skatten på cigaretter i den mest efterfrågade priskategorin. Regeringen fastställer senast den 30 november innevarande år den mest efterfrågade priskategorin för cigaretter och det skattebelopp som skall användas nästkommande år. För 2004 skall skatten vara 86 öre per cigarett.
Punktskattekontroll
Från och med den 1 juli 1998 utförs punktskattekontroller av Skatteverket. Även Tullverket
har befogenhet att utföra punktskattekontroller av alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter. Kontroll sker av dels yrkesmässiga vägtransporter så kallade transportkontroller, dels av postförsändelser.
Yrkesmässiga vägtransporter av punktskattepliktiga varor skall åtföljas av ett ledsagardokument och bevis om ställd säkerhet samt omfattas av säkerhet för betalning enligt
vad som föreskrivs i lag (1994:1563) om tobaksskatt, lag (1994:1564) om alkoholskatt
och lag (1994:1776) om skatt på energi. Tullmyndighet har möjlighet att omhänderta
varor om det finns anledning att anta att transporten inte sker på föreskrivet sätt. Om
skattskyldighet föreligger för omhändertagen vara enligt nämnda lagar skall tullmyndigheten besluta om skatten på varan. Skatt tas ut enligt de skattesatser som anges i ovan
nämnda lagar.
Tullmyndigheten får undersöka postförsändelser för att kontrollera om de innehåller
alkohol- eller tobaksvaror. Varorna får tas om hand av tullmyndighet för kontroll om punktskatt skall betalas i Sverige och vem som är skattskyldig om det finns anledning att anta att
ESV, Inkomstliggaren 2004
44
skattskyldighet föreligger enligt lag (1994:1564) om alkoholskatt och lag (1994:1563) om
tobaksskatt och att skatten inte betalats eller att säkerhet för skattens betalning inte ställts på
föreskrivet sätt. Om skattskyldighet konstaterats skall tullmyndighet besluta om skatt på
varorna. Skatt tas ut enligt de skattesatser som anges i nämnda lagar.
Redovisning och betalning
För Skattekontorets uppbörd gäller normalt att redovisningsperioden är kalendermånad.
Redovisning och betalning sker enligt reglerna i skattebetalningslagen.
Författningar m.m.
Lag (1994:1563; senast ändrad 2003:807) om tobaksskatt.
Förordning (1994:1613; senast ändrad 2003:973) om tobaksskatt.
Skattebetalningslagen (1997:483; senast ändrad 2003:1205).
Skattebetalningsförordningen (1997:750; senast ändrad 2003:1114).
Lag (1994:1551; senast ändrad 2002:1002) om frihet från skatt vid import m.m.
Lag (1998:506; senast ändrad 2003:812) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter.
Förordning (1998:518; senast ändrad 2003:996) om punktskattekontroll av transporter m.m. av
alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter
Lag (1999:445; senast ändrad 2000:490) om exportbutiker.
Lag (1999:446; senast ändrad 2002:427) om proviantering av fartyg och luftfartyg.
Förordning (1999:454; senast ändrad 2003:1006) om proviantering av fartyg och luftfartyg.
Förordning (2003:816) om fastställande av minimipunktskatt på cigaretter för år 2004.
Skatteverkets föreskrifter:
RSFS 1996:10, 1996:18, 1997:5, 1999:13 och 2003:29.
Skatteverket informerar: Punktskatter (Skatteverket 496, 505, 531).
ESV, Inkomstliggaren 2004
45
1425 Alkoholskatt
Inkomsterna redovisas huvudsakligen av Skatteverket. Tullverket (TV) redovisar skatt på
alkoholvaror som importeras från tredje land av någon som inte är godkänd som upplagshavare eller registrerad som varumottagare.
Alkoholskatt skall betalas för öl, vin och andra jästa drycker, mellanklassprodukter samt
för etylalkohol som tillverkas inom landet, som förs in eller tas emot från annat EU-land
eller som importerats från tredje land.
Skattesatser
Nedan anges aktuella skattesatser (gäller från och med den 1 december 2001):
Öl
Volymprocent
Skattesats/liter och
volymprocent
över 2,8
1,47 kr
Vin (gäller från och med den 1 december 2001)
Volymprocent
Skattesats/liter
*över 1,2 högst 2,25
0,00 kr
*över 2,25 högst 4,5
7,58 kr
*över 4,5 högst 7
11,20 kr
*över 7 högst 8,5
15,41 kr
*över 8,5 högst 15
22,08 kr
över 15 högst 18
45,17 kr
*Dessa skatteklasser och skattesatser gäller även
för andra jästa drycker än vin och öl.
Mellanklassprodukter
Volymprocent
Skattesats/liter
över 1,2 högst 15
27,20 kr
över 15 högst 22
45,17 kr
Etylalkohol
Volymprocent
över 1,2
Skattesats
501,41 kr/liter ren alkohol
Punktskattekontroll
Från och med den 1 juli 1998 utförs punktskattekontroller av Skatteverket. Även Tullverket
har befogenhet att utföra punktskattekontroller av alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter. Kontroll sker av dels yrkesmässiga vägtransporter så kallade transportkontroller, dels av postförsändelser.
Yrkesmässiga vägtransporter av punktskattepliktiga varor skall åtföljas av ett ledsagardokument och bevis om ställd säkerhet samt omfattas av säkerhet för betalning enligt vad
som föreskrivs i lag (1994:1563) om tobaksskatt, lag (1994:1564) om alkoholskatt och lag
(1994:1776) om skatt på energi. Tullmyndighet har möjlighet att omhänderta varor om
det finns anledning att anta att transporten inte sker på föreskrivet sätt. Om skattskyldighet
föreligger för omhändertagen vara enligt nämnda lagar skall tullmyndigheten besluta om
skatten på varan. Skatt tas ut enligt de skattesatser som anges i ovan nämnda lagar.
Tullmyndigheten får undersöka postförsändelser för att kontrollera om de innehåller
alkohol- eller tobaksvaror. Varorna får tas om hand av tullmyndighet för kontroll om
punktskatt skall betalas i Sverige och vem som är skattskyldig om det finns anledning att
ESV, Inkomstliggaren 2004
46
anta att skattskyldighet föreligger enligt lag (1994:1564) om alkoholskatt och lag
(1994:1563) om tobaksskatt och att skatten inte betalats eller att säkerhet för skattens
betalning inte ställts på föreskrivet sätt. Om skattskyldighet konstaterats skall tullmyndighet
besluta om skatt på varorna. Skatt tas ut enligt de skattesatser som anges i nämnda lagar.
Redovisning och betalning
För Skatteverkets uppbörd gäller normalt att redovisningsperioden är kalendermånad.
Redovisning och betalning sker enligt reglerna i skattebetalningslagen.
Underindelning
1425 01
1425 02
1425 03
1425 04
Skatt på etylalkohol (Skatteverket, TV)
Skatt på vin och andra jästa drycker (Skatteverket, TV)
Skatt på mellanklassprodukter (Skatteverket, TV)
Skatt på öl (Skatteverket,TV)
Författningar m.m.
Lag (1994:1564; senast ändrad 2003:808) om alkoholskatt.
Förordning (1994:1614; senast ändrad 2003:974) om alkoholskatt.
Skattebetalningslagen (1997:483; senast ändrad 2003:1205).
Skattebetalningsförordningen (1997:750; senast ändrad 2003:1114).
Lag (1994:1551; senast ändrad 2002:1002) om frihet från skatt vid import m.m.
Lag (1998:506; senast ändrad 2003:812) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter.
Förordning (1998:518; senast ändrad 2003:996) om punktskattekontroll av transporter m.m. av
alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter.
Lag (1999:445; senast ändrad 2000:490) om exportbutiker.
Lag (1999:446; senast ändrad 2002:427) om proviantering av fartyg och luftfartyg.
Förordning (1999:454; senast ändrad 2003:1003) om proviantering av fartyg och luftfartyg.
Skatteverkets föreskrifter:
RSFS 1997:5, 1996:18, 1999:13 och 2003:29.
Skatteförvaltningen informerar: Punktskatter (RSV 505).
Nyhetsbrev Punktskatter.
1428 Energiskatt
Inkomsterna redovisas av Skatteverket. När bränsle importeras av någon som inte är
upplagshavare eller godkänd lagerhållare skall skatten betalas till Tullverket (TV).
Energiskatt
Energiskatt skall erläggas för vissa bränslen som kolbränslen, petroleumkoks, bensin, fotogen, motorbrännolja, eldningsolja, råtallolja, naturgas, metan, gasol och vissa andra oljeprodukter, med undantag för smörjoljor och smörjfetter som inte används för energialstring, samt för elektrisk kraft.
Energiskatten skall i vissa fall erläggas även för andra produkter om en sådan produkt
används som motorbränsle eller för uppvärmning.
Olja som skall användas för drift av motordrivna fordon beskattas högre än olja som
skall användas för uppvärmning eller drift av stationära motorer. För att skilja lågbeskattad
olja från högbeskattad olja så märks den lågbeskattade oljan med ett gult märkämne och
ett blått färgämne, vilket ger en grön färg på oljan. Det är förbjudet att ha märkt olja i tank
på båt och i tank som förser motor på motordrivet fordon med bränsle. Den som använder
båt för annat än privat ändamål kan under vissa förutsättningar medges dispens från
förbudet mot märkt olja i båt.
ESV, Inkomstliggaren 2004
47
Energiskatten på bensin och högbeskattade oljor är differentierad med hänsyn till deras
miljöegenskaper. Bensin och oljor är uppdelade i tre olika miljöklasser.
Skattesatser från och med den 1 januari 2004:
Bränsleslag
Kronor/angiven
mängdenhet
Bensin (liter)
Miljöklass 1
2,68
Akrylatbensin
1,12
Miljöklass 2
2,71
Annan bensin
3,38
3
Lågbeskattad olja (m )
732
3
Högbeskattad olja (m )
Miljöklass 1
773
Miljöklass 2
975
Miljöklass 3
1 294
Gasol (ton)
143
3
Naturgas och metan (1 000 m )
Kol och petroleumkoks (ton)
3
Råtallolja (m )
237
312
3 330
För drift av motordrivet fordon, fartyg eller luftfartyg utgår ingen energiskatt på gasol,
metan och naturgas.
Energiskatten på elektrisk kraft utgör:
1. 0 öre per kWh för elektrisk kraft som förbrukas i industriell verksamhet i tillverkningsprocessen eller vid yrkesmässig växthusodling, (från och med den 1 juli 2004
0,5 öre per kWh),
2. 18,1 öre per kWh för annan elektrisk kraft som avses under 1 och som förbrukas i
nedan uppräknade kommuner,
3. 21,5 öre per kWh för elektrisk kraft som förbrukas för el-, gas-, värme- eller vattenförsörjning i andra kommuner än nedan uppräknade och
4. 24,1 öre per kWh för elektrisk kraft som förbrukas i övriga fall.
Reducerad skattesats enligt punkt 2 tillämpas för samtliga kommuner i Norrbottens län,
Västerbottens län och Jämtlands län samt i Sollefteå, Ånge och Örnsköldsvik i Västernorrlands län, Ljusdal i Gävleborgs län, Malung, Mora, Orsa och Älvdalen i Dalarnas län
och Torsby i Värmlands län.
För elektrisk kraft som under tiden den 1 november–31 mars förbrukas i elektriska
pannor som ingår i en elpanneanläggning vars installerade effekt överstiger 2 MH utgör
dock energiskatten 20,5 öre per kWh vid förbrukning i kommuner enligt ovan för annat
ändamål än industriell verksamhet i tillverkningsprocessen eller yrkesmässig växthusodling
och 24,1 öre per kWh vid förbrukning för el-, gas- värme- eller vattenförsörjning i andra
kommuner än de ovan nämnda.
För 2005 och efterföljande kalenderår skall energiskatt betalas med belopp som efter en
årlig omräkning motsvarar ovanstående skattesatser multiplicerade med det jämförelsetal,
uttryckt i procent, som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni månad
närmast före det år beräkningen avser och prisläget i juni 2003. Regeringen fastställer före
november månads utgång de omräknade skattebelopp som enligt denna lag skall tas ut för
påföljande kalenderår.
ESV, Inkomstliggaren 2004
48
Energiskattebefrielse
Energiskattebefrielse medges för bränsle och elektrisk kraft som förbrukas för vissa
ändamål. Skattebefrielsen kan uppnås genom avdrag i deklaration, ansökan om återbetalning hos Skatteverket eller genom skattefria inköp direkt hos leverantören. För att
någon som inte är upplagshavare eller godkänd lagerhållare skall kunna göra skattefria
inköp av bränsle direkt hos leverantören krävs i regel att man är godkänd av Skatteverket
som skattebefriad förbrukare av bränsle. Beträffande elektrisk kraft kan förbrukaren köpa
kraft utan skatt genom att lämna en försäkran till leverantören om att kraften skall
förbrukas för ett skattebefriat ändamål.
Då båtar med fartygstillstånd enligt fiskelagen, båtar som meddelats dispens från
förbudet mot märkt olja i båt eller skepp används för annat än privat ändamål får skattefria
inköp direkt från leverantören ske om bränslet tankas direkt ner i båtens eller skeppets
tank. Om sådana skattefria inköp gjorts och båten eller skeppet sedan används för privat
ändamål skall skatt erläggas till Skatteverket.
Övriga skattefria ändamål är bland annat förbrukning av bränsle för annat ändamål än
motordrift eller uppvärmning, i tåg eller annat spårbundet färdmedel, för produktion av
skattepliktig elektrisk kraft, i tillverkningsprocessen i industriell verksamhet och i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet. Skattebefrielse medges inte
för bränsle som förbrukas för drift av motordrivna fordon, med undantag för gruvindustriell verksamhet där befrielse medges för andra motordrivna fordon än personbilkar,
lastbilar och bussar.
Vid förbrukning av råtallolja i tillverkningsprocessen i industriell verksamhet i växthusuppvärmning i yrkesmässig växthusodling eller i yrkesmässig jordbruks, skogsbruks- eller
vattenbruksverksamhet medges energiskattebefrielse med ett belopp som motsvarar den
sammanlagda befrielsen av energi- och koldioxidskatt på lågbeskattad olja som förbrukas
på motsvarande sätt.
Beträffande elektrisk kraft så medges skattebefrielse bland annat för sådan elektrisk
kraft som förbrukas i tåg eller annat spårbundet färdmedel, för produktion av mineraloljeprodukter, vid förvaltningen av nätet i syfte att upprätthålla nätet som utgörs av den
som ansvarar för förvaltningen av nätet i syfte att upprätthålla nätets funktion och i annan
yrkesmässig jordbruksverksamhet än vid växthusodling eller i yrkesmässig skogsbruk- eller
vattenbruksverksamhet. Befrielse vid förbrukning av elektrisk kraft i jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet sker genom återbetalningsansökan till Skatteverket
avseende en ansökningsperiod om tolv månader (1 juli–30 juni).
Skattebefrielse medges även för skatt på bränsle och elektrisk kraft som förbrukas för
att framställa värme som levereras för tillverkningsprocessen i industriell verksamhet eller
för yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet. Återbetalning av
energiskatt medges av Skatteverket efter ansökan av den som framställt värmen.
ESV, Inkomstliggaren 2004
49
Koldioxidskatt
Koldioxidskatt tas, med undantag för råtallolja, ut på bränslen som belastas av energiskatt.
Skattesatser från och med den 1 januari 2004:
Bränsleslag
Kronor/angiven
mängdenhet
Bensin (liter)
2,11
3
Olja (m )
2598
Gasol (ton)
– drift av motordrivet fordon,
fartyg eller luftfartyg
1 344
– annat ändamål
2 732
3
Naturgas och metan (1 000 m )
– drift av motordrivet fordon,
fartyg eller luftfartyg
– annat ändamål
Kol och petroleumkoks (ton)
1 105
1 946
2 260
Skattesatserna skall årligen omräknas i förhållande till det allmänna prisläget, på motsvarande sätt som energiskatten enligt föregående avsnitt.
Koldioxidskattebefrielse
Koldioxidskattebefrielse medges för samma ändamål och genom samma förfarande som
energiskattebefrielse enligt föregående avsnitt. Skattebefrielsen för koldioxidskatt begränsas dock i vissa fall, så att endast delvis befrielse medges.
Den 1 januari 2003 sänktes koldioxidskattebelastningen för tillverkningsindustri, inklusive gruvindustriell verksamhet och jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamhet,
inklusive växthusnäringen, från 30 procent till 25 procent av den generella koldioxidskattenivån. Detta gäller även vid förbrukning av bränsle till framställning av värme som
levereras till dessa verksamheter.
Ytterligare nedsättning av koldioxidskatten kan efter ansökan hos Skatteverket medges
om ett företags koldioxidskattebelastning vid skattenivån 25 procent överstiger 0,8 procent
av försäljningsvärdet på de framställda produkterna. Den överskjutande skattebelastningen
sätts då ned till 24 procent (0,8-procentsregeln). Övergångsvis till och med 2004 får också
den tidigare 1,2-procentsregeln tillämpas vid tillverkning av andra mineraliska ämnen än
metaller.
0,8-procents och 1,2-procentsnedsättningen sker genom att den nedsättningsberättigade lämnar årsvisa verkliga uppgifter inom ett år efter förbrukningsårets (kalenderår)
utgång. Efter ansökan kan Skatteverket medge att en preliminär skattesats får tillämpas
under året. Avstämning sker då genom att den som beviljats en preliminär skattesats
inkommer med slutliga uppgifter senast den sista mars året efter det år den preliminära
skattesatsen avser. Skatteverket fattar då ett slutligt beslut som innebär att ytterligare skatt
påförs sökanden eller att skatt återbetalas till sökanden.
Om koldioxidskatt har tagits ut för annat bränsle än sådant som beskattas som bensin
samtidigt som utsläppet av koldioxid i samband med förbrukningen av bränslet begränsats,
medger Skatteverket, efter ansökan av den skattskyldige, återbetalning av koldioxidskatten i
förhållande till hur mycket utsläppet har minskat.
ESV, Inkomstliggaren 2004
50
Svavelskatt
Skatt skall betalas för svavelinnehållet i:
1. kolbränsle (ur KN-nr 2701, 2702 eller 2704 tulltaxelagen),
2. torvbränsle (ur KN-nr 2703 tulltaxelagen),
3. motorbrännolja och eldningsolja (ur KN-nr 2710 tulltaxelagen) och
4. petroleumkoks (ur KN-nr 2713 tulltaxelagen).
För petroleumkoks, kol- och torvbränsle tas skatt ut med 30 kronor per kg svavel i
bränslet. För motorbrännolja och eldningsolja tas skatt ut med 27 kronor per kubikmeter
olja för varje tiondels viktprocent svavel i sådan olja, varvid avrundning görs uppåt till
närmaste tiondels viktprocent. Om svavelinnehållet överstiger 0,05 viktprocent men inte
0,2 viktprocent skall dock avrundning göras till 0,2 viktprocent.
Svavelskattebefrielse
Svavelskattebefrielse medges för bränsle som förbrukas för vissa ändamål. Skattebefrielsen
kan uppnås genom avdrag i deklaration, ansökan om återbetalning hos Skatteverket eller
genom skattefria inköp direkt hos leverantören. För att någon som inte är upplagshavare
eller godkänd lagerhållare skall kunna göra skattefria inköp av bränsle direkt hos leverantören krävs i regel att denne är godkänd av Skatteverket som skattebefriad förbrukare av
bränsle.
Då båtar med fartygstillstånd enligt fiskelagen, båtar som meddelats dispens från
förbudet mot märkt olja i båt eller skepp används för annat än privat ändamål får
skattefria inköp direkt från leverantören ske om bränslet tankas direkt ner i båtens
eller skeppets tank. Om sådana skattefria inköp gjorts och båten eller skeppet sedan
används för privat ändamål skall skatt erläggas.
Svavelbefrielse medges även för bland annat förbrukning i tåg eller annat spårbundet
färdmedel, i metallurgiska processer och vid tillverkning av cement, kalk eller tegel.
Om en skattskyldig har begränsat utsläppet av svavel genom reningsåtgärd eller genom
bindning i någon produkt eller i aska i samband med förbrukning av det skattepliktiga
bränslet, får avdrag göras i deklarationen med 30 kronor per kilogram svavel som
utsläppet har minskat. Har begränsningen av utsläpp gjorts av någon som inte är skattskyldig medger Skatteverket efter ansökan av denne kompensation för den svavelskatt som
belastar bränslet med 30 kronor per kilogram som utsläppet har minskat.
Punktskattekontroll
Från och med den 1 juli 1998 har Tullverket befogenhet att utföra punktskattekontroller av
alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter. Kontroll sker av dels yrkesmässiga
vägtransporter så kallade transportkontroller, dels av postförsändelser.
Yrkesmässiga vägtransporter av punktskattepliktiga varor skall åtföljas av ett ledsagardokument och bevis om ställd säkerhet samt omfattas av säkerhet för betalning enligt
vad som föreskrivs i lag (1994:1563) om tobaksskatt, lag (1994:1564) om alkoholskatt
och lag (1994:1776) om skatt på energi. Tullmyndighet har möjlighet att omhänderta
varor om det finns anledning att anta att transporten inte sker på föreskrivet sätt. Om
skattskyldighet föreligger för omhändertagen vara enligt nämnda lagar skall tullmyndigheten besluta om skatten på varan. Skatt tas ut enligt de skattesatser som anges i ovan
nämnda lagar.
ESV, Inkomstliggaren 2004
51
Tidpunkt för uppbörd
För Skatteverkets uppbörd gäller att redovisningsperioden normalt är kalendermånad.
Redovisning och betalning sker enligt reglerna i skattebetalningslagen.
Underindelning
1428 01 1
1428 01 2
1428 01 3
1428 02 1
1428 02 2
1428 02 3
1428 04
1428 05
1428 06
1428 07
Allmän energiskatt, bensin (Skatteverket, TV)
Allmän energiskatt, oljeprodukter m.m. (Skatteverket, TV)
Allmän energiskatt, övriga bränslen (Skatteverket, TV)
Koldioxidskatt, bensin (Skatteverket, TV)
Koldioxidskatt, oljeprodukter m.m. (Skatteverket, TV)
Koldioxidskatt, övriga bränslen (Skatteverket, TV)
Elektrisk kraft (Skatteverket)
Svavelskatt (Skatteverket, TV)
Råtallolja (Skatteverket)
Kompetenssparande, Riksgäldskontoret (Skatteverket)
Författningar m.m.
Energiskatt, koldioxidskatt och svavelskatt
Lag (1994:1776; senast ändrad 2003:810) om skatt på energi.
Förordning (1994:1784; senast ändrad 2003:975) om skatt på energi.
Förordning (1994:224; senast ändrad 2000:510) om återbetalning av mervärdesskatt och vissa
punktskatter till hjälporganisationer, utländska beskickningar med flera.
Förordning (1978:407; upphävd genom 2002:825) om befrielse från eller nedsättning av viss
indirekt skatt, m.m.
Lag (1998:506; senast ändrad 2003:812) om punktskattkontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter.
Förordning (1998:518; senast ändrad 2003:996) om punktskattkontroll av transporter m.m. av
alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter.
Skatteverkets föreskrifter:
Riksskatteverkets rekommendationer m.m. om energiskatt på elektrisk kraft (RSV Sp 1999:1).
Riksskatteverkets allmänna råd om beskattning enligt lagen (1994:1776) om skatt på energi
(RSV 2002:18).
Riksskatteverkets information om beskattning av bränslen enligt lagen (1994:1776) om skatt på
energi (RSV 2002:10).
RSFS (1996:8).
RSFS (1996:13).
RSFS (1996:14).
RSFS (1996:18).
RSFS (1997:5).
RSFS (1999:13).
RSFS (1999:29).
1431 Särskild skatt på elektrisk kraft från kärnkraftverk
Inkomsterna redovisas av Skatteverket.
Från och med den 1 juli 2000 gäller lag (2000:466) om skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer.
Skatten utgör för varje kalendermånad 5 514 kronor per megawatt av den högsta
tillåtna termiska effekten i kärnkraftsreaktorn.
Skattskyldig är den som har tillstånd att inneha och driva en kärnkraftsreaktor. Redovisning och betalning sker enligt reglerna i skattebetalningslagen.
Författningar m.m.
Lag (2000:466; senast ändrad 2002:430) om skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer.
ESV, Inkomstliggaren 2004
52
1435 Särskild skatt mot försurning
Inkomsterna redovisas av Skatteverket.
En viss del av inkomsterna av energiskatten förs över till denna inkomsttitel. Överföringen motsvarar 9 kronor per kubikmeter olja.
Författningar m.m.
Regeringsbeslut 1991-04-25.
1436 Skatt på avfall
Inkomsterna redovisas av Skatteverket.
Lagen trädde i kraft den 1 januari 2000. Avsikten är att skatten skall bidra till att minska
mängden avfall som deponeras. Den skall även bidra till att det blir lönsamt att återanvända, återvinna och genom andra metoder utnyttja avfall.
Skatteplikt
Skatt (avfallsskatt) skall betalas till staten för:
• avfall som förs in till avfallsanläggning, där farligt avfall eller annat avfall till en mängd
av mer än 50 ton per år slutligt förvaras (deponeras) eller förvaras under längre tid
än tre år, och
• avfall som uppkommer inom en anläggning där det huvudsakligen bedrivs annan
verksamhet än avfallshantering, om farligt avfall eller annat avfall till en mängd av
mer än 50 ton per år deponeras inom anläggningen eller förvaras där under längre tid
än tre år.
Med avfall jämställs annat material som förs in till en avfallsanläggning.
Skattesats
Skatten tas ut med 370 kronor per ton.
Förfarande
Den som är skattskyldig skall redovisa skatten till beskattningsmyndigheten genom att
lämna deklaration.
Skatteredovisningen i deklarationen skall avse bestämda tidsperioder. Kalenderkvartal är
i regel redovisningsperiod för avfallsskatten.
Författningar m.m.
Lag (1999:673; senast ändrad 2002:998) om skatt på avfall.
Förordning (1999:1218) om skatt på avfall.
Skattebetalningslagen (1997:483; senast ändrad 2003:1205).
Skattebetalningsförordningen (1997:750; senast ändrad 2003:1114).
Nyhetsbrev Punktskatter (2000:1).
Nyhetsbrev Punktskatter (2000:5).
Nyhetsbrev Punktskatter (2001:6).
ESV, Inkomstliggaren 2004
53
1437 Skatt på bekämpnings- och gödselmedel
Inkomsterna redovisas av Skatteverket.
Inkomsterna kommer från inom landet yrkesmässiga tillverkare, importörer med yrkesmässig återförsäljning eller annan yrkesmässig användning inom landet samt återförsäljare
som i större omfattning yrkesmässigt återförsäljer gödselmedel.
Skatt på gödselmedel utgår i två delar. Skatt på kväve utgår med 1 krona 80 öre för
varje helt kilogram kväve i gödselmedlet, om andelen kväve i medlet är minst två procent.
Skatt på kadmium utgår med 30 kronor för varje helt gram i gödselmedlet, till den del
kadmiuminnehållet överstiger 5 gram per ton fosfor.
Skatt på bekämpningsmedel skall erläggas vid omsättning eller ianspråktagande inom
landet av bekämpningsmedel. Med bekämpningsmedel avses ämnen och beredningar –
med undantag för bland andra färger, fernissor, träskyddsmedel och ättika – som är
avsedda att användas till skydd mot egendomsskada eller olägenhet för människors hälsa,
förorsakad av växter, djur, bakterier eller virus. Skatten är 30 kronor för varje helt kilo
verksam beståndsdel i bekämpningsmedlet.
Redovisningsperiod för skatt på gödselmedel och bekämpningsmedel är normalt kalendermånad. Redovisning och betalning sker enligt reglerna i skattebetalningslagen.
Underindelning
1437 01 Skatt på bekämpningsmedel (Skatteverket)
1437 02 Skatt på gödselmedel (Skatteverket)
Författningar m.m.
Lag (1984:409; senast ändrad 2002:407) om skatt på gödselmedel.
Lag (1984:410; senast ändrad 2003:806) om skatt på bekämpningsmedel.
Skattebetalningslagen (1997:483; senast ändrad 2003:1205).
Förordning (1978:407; senast ändrad 2002:825) om befrielse från eller nedsättning av viss
indirekt skatt m.m.
Skattebetalningsförordningen (1997:750; senast ändrad 2003:1114).
Riksskatteverkets föreskrifter m.m. om avgift på bekämpningsmedel (RSFS 1984:34, RSV IP
1984:19).
1450 Skatt på tjänster
1452 Skatt på annonser och reklam
Inkomsterna redovisas av Skatteverket och Tullverket.
Enligt lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam skall skatt (reklamskatt)
erläggas till staten för annons, som är avsedd att offentliggöras inom landet, och för reklam,
som är avsedd att spridas inom landet i annan form än annons. Beskattningsmyndighet för
reklamskatt är Särskilda skattekontoret eller, vid import från tredje land, Tullverket.
Skatten för annons i allmän nyhetstidning är 4 procent av beskattningsvärdet och i övrigt
11 procent av beskattningsvärdet. För självständig periodisk publikation, som har karaktär
av dagspress, populärpress eller fackpress och som inte är att anse som annonsblad återbetalar Särskilda skattekontoret till den skattskyldige en viss del av erlagd skatt. Särskilda
skattekontoret återbetalar så stor del av erlagd skatt för ett kalenderår som svarar mot en
skattepliktig omsättning av, såvitt gäller dagspress, högst 12 miljoner kronor och såvitt
gäller annan press högst 6 miljoner kronor för helt år.
Redovisningsperiodernas längd är i regel en eller två månader beroende på omsättningens
storlek. Redovisning och inbetalning sker enligt reglerna i skattebetalningslagen. Återbetalning för periodiska publikationer sker två gånger per år.
För Tullverkets uppbörd gäller att importör som inte har kredit hos Tullverket betalar
reklamskatt direkt i samband med importen. Kredithavare erlägger skatten senast 11 dagar
efter det att den upptagits på tullräkning.
ESV, Inkomstliggaren 2004
54
Författningar m.m.
Lag (1972:266; omtryckt 1984:156; senast ändrad 2002:401) om skatt på annonser och reklam.
Förordning (1978:407; upphävd genom 2002:825) om befrielse från eller nedsättning av viss
indirekt skatt m.m.
Skattebetalningslagen (1997:483; senast ändrad 2003:1205).
Skattebetalningsförordningen (1997:750; senast ändrad 2003:1114).
Skatteverkets föreskrifter:
Riksskatteverkets föreskrifter m.m. om skatt på annonser och reklam (RSFS 1984:35, RSV Ip
1984:20).
Riksskatteverkets föreskrifter om skatt på annonser och reklam (RSFS 2002:37).
Skatteverkets allmänna råd om skatt på annonser ochreklam (RSV 2002:42).
Reklamskatt? Eller inte reklamskatt? (RSV 500).
1454 Skatt på spel
Inkomsterna uppbärs och redovisas av Skatteverket.
Spelskatt utgår på roulettspel, kortspel och tärningsspel, som kräver tillstånd enligt
lotterilagen (1994:1000).
Skatten på roulettspel, kortspel och tärningsspel är en fast avgift för varje kalendermånad då skattskyldighet föreligger.
Från den 1 januari 1995 utgår spelskatt för varje kalendermånad då skattskyldighet
föreligger med:
• 2 000 kronor för tillstånd som innebär rätt till spel på ett spelbord,
• 4 000 kronor för tillstånd som innebär rätt till spel på två spelbord,
• 9 000 kronor för tillstånd som innebär rätt till spel på tre spelbord,
• 18 000 kronor för tillstånd som innebär rätt till spel på fyra spelbord,
• 25 000 kronor för tillstånd som innebär rätt till spel på fem spelbord.
Föreligger rätt till flera spelbord än fem utgår skatten för vart och ett av dessa bord med
5 000 kronor per månad.
Spelskatt skall erläggas av den som har tillstånd. Om spelutrustningen upplåts är det
emellertid upplåtaren – om denne har fast driftställe i landet – som är skattskyldig. Redovisningsperioden är en kalendermånad.
Författningar m.m.
Lag (1972:820; senast ändrad 2002:403) om skatt på spel.
Förordning (1984:249; senast ändrad 2003:935) om spelskatt.
Skattebetalningslagen (1997:483; senast ändrad 2003:1205).
Skattebetalningsförordningen (1997:750; senast ändrad 2003:1114).
Förordning (1978:407; omtryckt 1984:254; upphävd genom 2002:825) om befrielse från eller
nedsättning av viss indirekt skatt, m.m.
Skatteverkets föreskrifter:
Riksskatteverkets rekommendationer m.m. om spelskatt (RSV Sp 1995:1).
ESV, Inkomstliggaren 2004
55
1460 Skatt på vägtrafik
1461 Fordonsskatt
Inkomsterna redovisas av Vägverket.
Under denna titel redovisas, förutom fordonsskatt, skattetillägg enligt fordonsskattelagen (1988:327) och saluvagnsskatt enligt lagen (1976:339) om saluvagnsskatt. Riksskatteverket är central förvaltningsmyndighet i fråga om fordonsskatt och saluvagnsskatt.
Beskattningsmyndighet för fordonsskatt är Skattemyndigheten i Örebro. Fordonsskatt
tas ut enligt fordonsskattelagen (1988:327) för motorcyklar, personbilar, lastbilar, bussar,
trafiktraktorer, tunga terrängvagnar, motorredskap och släpvagnar, om de är eller bör
vara upptagna i trafikregistret och inte är avställda (skattepliktiga fordon). Släpvagnar som
dras av motorredskap eller av tunga terrängvagnar är skattepliktiga endast i vissa fall.
Motorcyklar, personbilar, andra lastbilar är sådana som är vägavgiftspliktiga enligt lagen
(1997:1137) om vägavgift för vissa tunga fordon. Bussar är inte skattepliktiga om de enligt
bilregistret är av en årsmodell som är trettio år eller äldre. Traktorer som används uteslutande i jordbruket är inte skattepliktiga från och med den 1 januari 2002.
Fordonsskatten beräknas efter fordonets skattevikt. Skattevikten är för personbil,
motorcykel, traktor och motorredskap lika med tjänstevikten och för buss, lastbil, tung
terrängvagn och annan släpvagn än påhängsvagn i princip lika med totalvikten. Särskilda
bestämmelser gäller beträffande beräkningen av skattevikten för påhängsvagnar.
Fordonsskattens storlek är beroende av bland andra fordonsslag, drivmedelsslag och antal
hjulaxlar. Som stöd för glesbygden är fordonsskatten för personbilar, vars ägare är bosatta i
vissa kommuner som anges i bilaga till fordonsskattelagen, nedsatt med 384 kronor per år.
Fordonsskatt betalas i princip i förskott för skatteår eller skatteperiod. Skatteår och
skatteperioder bestäms efter slutsiffran i fordonets registreringsnummer. Genom detta
så kallade rullande uppbördssystem görs uppbörd av fordonsskatt för skatteperiod eller
skatteår för någon del av fordonsbeståndet under 11 av årets månader.
Fordonsskatt tas ut för helt skatteår (12 kalendermånader) om årsskatten för ett fordon
inte överstiger 3 600 kronor och i annat fall för skatteperioder om fyra kalendermånader.
Föreligger skatteplikt för ett fordon under någon del av en kalendermånad tas skatt ut för
hela månaden om skatten för fordonet uppgår till högst 4 800 kronor för helt år. Överstiger
skatten 4 800 kronor tas den under vissa förutsättningar ut för dag med 1/360 av skatten
för helt år.
Under vissa förutsättningar återbetalas fordonsskatt för fordon som använts utomlands.
För vägavgiftspliktiga fordon är fordonsskatten reducerad. Se inkomsttitel 2533 Vägavgifter.
Saluvagnsskatt tas ut för kalenderår eller den del därav som återstår när ett fordon får
användas med stöd av saluvagnslicens. Föreligger skatteplikt under någon del av en kalendermånad utgår saluvagnsskatt för hela månaden. Saluvagnsskatt erläggs före ingången av
kalenderåret med 715 kronor för bil, 125 kronor för motorcykel och 200 kronor för
traktor, motorredskap eller släpvagn.
Underindelning
1461 01 Fordonsskatt
1461 02 Saluvagnsskatt
Författningar m.m.
Fordonsskattelag (1988:327; senast ändrad 2003:1196).
Fordonsskatteförordning (1993:1028; senast ändrad 2003:961).
Lag (1976:339; senast ändrad 2003:686) om saluvagnsskatt.
Förordning (1976:767; senast ändrad 2003:919) om uppbörd av saluvagnsskatt m.m.
Skattebetalningslagen (1997:483; senast ändrad 2003:1205).
Skattebetalningsförordningen (1997:750; senast ändrad 2003:1114).
ESV, Inkomstliggaren 2004
56
Skatteverkets rekommendationer m.m.:
1996-01-24 rekommendationer m.m. om beskattning av traktorer m m (RSV Sv 1995:1).
1996-01-24 rekommendationer m.m. om befrielse från fordonsskatteplikt för fordon som
används vid räddningstjänst (RSV Sv 1995:3).
1996-02-05 rekommendationer m.m. om skattetillägg på fordonsskatt (RSV Sv 1995:4).
1996-02-20 rekommendationer m.m. om dröjsmålsavgift på fordonsskatt, överlastavgift och
saluvagnsskatt (RSV Sv 1996:1).
1996-02-20 rekommendationer m.m. om återbetalning och avräkning av fordonsskatt (RSV Sv
1996:2).
September 1997 informationsbroschyr till fordonsägare om fordonsskatt på traktorer m.m. (RSV
509 utgåva 4).
Januari 1998 Fordonsskattetabeller gällande från och med den 1 februari 1998 (RSV 491,
utgåva 12).
Januari 2000 Fordonsskattetabeller, särtryck Dieseldrivna bussar gällande från och med den
1 januari 2000.
1462 Vägavgifter
Inkomsterna redovisas av Skatteverket och Vägverket.
Vägavgift betalas för motorfordon eller ledad motorfordonskombination med totalvikt
på minst 12 ton om fordonet är avsett uteslutande för transport på väg. Svenskt fordon
enligt Vägtrafikregistret, som inte är avställt, betalar för rätten att använda det svenska
vägnätet. Även utländska fordon betalar för rätten att använda motorvägar och vissa andra
vägar i Sverige.
Tullverket säljer på en del tullkontor vägavgiftsbevis för utländska fordon. Tullverket
redovisar månadsvis till Skatteverket föregående månads försäljning och betalar in erhållet
belopp dit.
Avgiftsplikt gäller inte för fordon som tillhör:
• försvarsmakten,
• polisväsendet,
• civilförsvaret, brandväsendet eller annan räddningstjänst,
• väghållningen,
eller om fordonet är av årsmodell som är 30 år eller äldre och som inte används i
yrkesmässig trafik.
Avgiftsskyldig är ägaren för svenskt fordon. För svenskt fordon betalas vägavgift för en
period om ett år. För utländskt fordon kan vägavgift betalas kalenderdag, vecka, månad
eller år.
Svenskt fordon
Vägavgiften differentieras beroende på motorns avgasutsläpp. Beloppen anges i euro, men
omräknas till svenska kronor för varje kalenderår. För motorfordon eller ledad motorfordonskombination med högst tre axlar tas vägavgiften ut med 6 831–8 743 kronor per
år och för fordon med fyra eller flera axlar med 11 385–14 117 kronor per år. Vägavgiftsbevis utfärdas när betalning skett.
Vägavgiften betalas tillbaka om:
• avgiftsplikten upphör,
• fordonets beskaffenhet ändras så av vägavgift skall tas ut med annat belopp.
En förutsättning för utbetalning är att vägavgiftsbevis lämnas in till Skatteverket.
Utländskt fordon
Vägavgiften betalas genom köp av vägavgiftsbevis hos vissa tullstationer och bensinstationer.
ESV, Inkomstliggaren 2004
57
Brukandeförbud
Avgiftspliktigt fordon får inte användas om föreskriven vägavgift inte betalats.
Indrivning för svenskt fordon
Om vägavgift inte betalas i tid skall avgiften lämnas för indrivning.
Författningar m.m.
Lag (1997:1137; senast ändrad 2003:721) om vägavgift för vissa tunga fordon.
Förordning (1997:1140; senast ändrad 2003:992) om vägavgift för vissa tunga fordon.
Förordning (2003:880) om fastställande av omräknade belopp för vägavgift för år 2004.
Förordning (2001:652; senast ändrad 2003:1030) om avgifter inom vägtrafikområdet.
Riksskatteverkets föreskrifter (RSFS 2003:18) om indelning i avgasklasser vid beräkning av vägavgift.
Riksskatteverkets information (RSV M 2003:4) om indelning i avgasklasser vid beräkning av vägavgift.
Rikskatteverkets allmänna råd (RSV 2003:8) om vägavgiftsplikt enligt lagen (1997:1137) om
vägavgift för vissa tunga fordon.
Riksskatteverkets information (RSV M 2003:5) om vägavgiftsplikt enligt lagen (1997:1137) om
vägavgift för vissa tunga fordon.
Tullverkets författningssamling:
Tullverkets tillkännagivande (TFS 2001:10) av platser där Tullverket säljer vägavgiftsbevis för vissa
tunga fordon.
1470 Skatt på import m.m.
1471 Tullmedel
Inkomsterna redovisas av Tullverket.
Tull utgör tillsammans med Särskilda jordbrukstullar och sockeravgifter EU:s traditionella egna medel.
Bestämmelser om förfaranden vid import av varor, bland andra tullförfarandet, övergång till fri omsättning samt tulldeklaration, tulltaxering, uppbörd och återbetalning av tull
och annan skatt eller avgift finns huvudsakligen i rådets förordning (EEG nr 2913/92
tullkodex), kommissionens förordning (EEG nr 2454/93 tilllämpningsföreskrifter), tulllagen (2000:1281), tullförordningen (2000:1306) samt Generaltullstyrelsens tullordning
(TFS 2000:20) och redovisningsordning (TFS 2000:8).
För varor som importeras från tredje land skall tull utgå enligt tulltaxa, den så kallade
kombinerade nomenklaturen rådsförordning (EEG nr 2658/87).
Tull enligt tulltaxan utgår i regel som värdetullar. Endast vissa varor är belagda med
så kallade specifika tullar, det vill säga sådana som utgår efter kvantitet.
Importör som inte har kredit hos Tullverket betalar i allmänhet tull direkt i samband
med importen.
Författningar m.m.
Förordning (1991:1524; senast ändrad 2001:1027) med instruktion för Tullverket.
Rådets förordning (EEG nr 2913/92; senast ändrad 2700/2000) om införandet av tullkodex för
gemenskapen (tullkodex).
Kommissionens förordning (EEG nr 2454/93; senast ändrad 2286/2003) om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG nr 2913/92) om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen.
Rådets förordning (EEG nr 2658/87; senast ändrad 2344/2003) om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan.
ESV, Inkomstliggaren 2004
58
Rådets förordning (EG nr 384/96; senast ändrad 1972/2002) om skydd mot dumpad import
från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen.
Rådets förordning (EG 2026/97; senast ändrad 1973/2002) om skydd mot subventionerad
import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen.
Tullagen (2000:1281; senast ändrad 2003:749).
Lag (1994:1710; senast ändrad 2000:1255) om EG:s förordningar om jordbruksprodukter.
Förordning (1999:1148; senast ändrad 2003:73) om EG:s förordningar om jordbruksprodukter.
Tullförordning (2000:1306; senast ändrad 2003:16).
Lag (1994:1547; senast ändrad 2003:454) om tullfrihet m.m.
Förordning (1994:1605; senast ändrad 2003:375) om tullfrihet m.m.
Lag (1994:1551; senast ändrad 2002:1002) om frihet från skatt vid import m.m.
Förordning (1985:315) om frihandel i varuutbytet med Grönland.
Tullverkets författningssamling:
Tullverkets föreskrifter och allmänna råd (TFS 2000:20; senast ändrad 2003:18) om tullförfaranden m.m. (tullordning).
Tullverkets föreskrifter och allmänna råd (TFS 1994:57; senast ändrad 2003:15) om tullfrihet m.m.
1472 Övriga skatter m.m. på import
Inkomsterna redovisas huvudsakligen av Tullverket (TV).
På inkomsttiteln redovisas vissa skatte- och ränteinkomster samt ränteutgifter. Skatteinkomsterna utgörs av bland annat schablonskatt på privat införsel av vin, sprit och öl enligt
lag (1994:1551) om frihet från skatt vid import med mera.
Ränteinkomsterna redovisas enligt tullagen (2000:1281) som föreskriver att ränta skall tas
ut vid bland annat försenad eller bristfällig tulldeklaration.
Ränteutgifterna redovisas enligt tullagen (2000:1281) som föreskriver att ränta skall
utgå på belopp som återbetalas till tullskyldig.
Underindelning
1472 02 Övrigt, det vill säga räntor med mera (TV)
Författningar m.m.
Tullagen (2000:1281; senast ändrad 2003:749).
Lag (1994:1551; senast ändrad 2002:1002) om frihet från skatt vid import m.m.
Tullverkets författningssamling:
Tullverkets föreskrifter och allmänna råd (TFS 2003:26) om beskattning av viss privatinförsel.
1473 Särskilda jordbrukstullar och sockeravgifter
Inkomsterna för sockeravgifter redovisas av Statens jordbruksverk. Inkomsterna för jordbruksavgifter redovisas av Tullverket avseende jordbruksprodukter som importeras från
tredje land.
Särskilda jordbrukstullar och sockeravgifter utgör tillsammans med tull EU:s traditionella egna medel.
Författningar m.m.
Rådets förordning (EEG nr 2913/92 av den 12 oktober 1992; senast ändrad 2700/2000) om
införandet av en tullkodex för gemenskapen (tullkodex).
Kommissionens förordning (EEG nr 2454/93; senast ändrad 2286/2003) om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG nr 2913/92) om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen.
Lag (1994:1710; senast ändrad 2000:1255) om EG:s förordningar om jordbruksprodukter.
Förordning (1999:1148; senast ändrad 2003:73) om EG:s förordningar om jordbruksprodukter.
Kommissionens förordning (EEG nr 1998/78; senast ändrad 1758/93) om tillämpningsföreskrifter för kompensation för lagringskostnader för socker.
ESV, Inkomstliggaren 2004
59
Kommissionens förordning (EG nr 1667/2001) om framflyttning av datumet för betalning av
lagringsavgiften för socker.
1480 Övriga skatter på varor och tjänster
1481 Övriga skatter på varor och tjänster
Under denna inkomsttitel redovisas inkomst av skatt på varor och tjänster som inte redovisas under egen inkomsttitel.
Naturgrusskatt
Inkomsterna redovisas av Skatteverket.
Naturgrusskatt har införts från den 1 juli 1996. Kalendermånad är i regel redovisningsperiod för naturgrusskatten.
Naturgrusskatt skall betalas för brutet naturgrus om utvinningen av naturgruset sker för
annat ändamål än markinnehavarens husbehov och:
1. sker med stöd av tillstånd som har lämnats enligt 11 kap. miljöbalken eller vattenlagen (1983:291) eller
2. kräver tillstånd enligt 12 kap. miljöbalken.
Skattskyldig är normalt den som exploaterar en täkt. Skatt tas ut med 10 kronor per
ton. Skattskyldigheten inträder när naturgrus levereras till köpare, då naturgrus tas i
anspråk för annat ändamål än försäljning eller då den skattepliktiga verksamheten upphör,
varvid skattskyldigheten omfattar det naturgrus som då ingår i den skattskyldiges lager.
Underindelning
1481 04 Naturgrusskatt (Skatteverket)
1481 09 Diverse småbelopp, punktskatter (Skatteverket)
Författningar m.m.
Lag (1995:1667; senast ändrad 2002:999) om skatt på naturgrus.
Skattebetalningslagen (1997:483; senast ändrad 2003:1205).
Skattebetalningsförordningen (1997:750; senast ändrad 2003:1114).
Förordning (1978:407; omtryckt 1988:1067; upphävd genom 2002:825) om befrielse från eller
nedsättning av viss indirekt skatt.
ESV, Inkomstliggaren 2004
60
1500 Utjämningsavgift och kompensation för mervärdesskatt
1511 Utjämningsavgift för kommuner och landsting
Inkomsterna redovisas av Skatteverket.
Statistiska centralbyrån skall varje avgiftsår för varje kommun och landsting beräkna
utjämningsavgift enligt 4 och 5 §§ lagen (1995:1516) om utjämningsavgift för kommuner
och landsting. Regeringen skall fastställa de skattesatser som skall tillämpas enligt 4 §.
Statistiska centralbyrån skall senast den 1 oktober varje år lämna uppgifter om preliminära
avgifter enligt 4 och 5 §§. Skattemyndigheten fastställer i ett preliminärt beslut avgifternas
storlek och lämnar senast den 20 januari avgiftsåret uppgift till varje kommun och landsting om storleken av dess avgift. Senast den 15 februari kan kommun och landsting
inkomma med erinran mot det preliminära beslutet. Senast den 15 april avgiftsåret underrättas kommuner och landsting i slutligt beslut om den av skattemyndigheterna fastställda
avgiften.
Avgiften skall betalas genom avräkning i samband med och på motsvarande sätt som
gäller vid utbetalningen av kommunalskattemedel enligt 4 § lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuner och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.
Författningar m.m.
Lag (1965:269; senast ändrad 2003:888) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan
menighets utdebitering av skatt, m.m.
Lag (1995:1516; senast ändrad 2003:663) om utjämningsavgift för kommuner och landsting.
Förordning (1995:1645; senast ändrad 2003:1091) om utjämningsbidrag och utjämningsavgift
för kommuner och landsting.
Förordning (1995:1646; senast ändrad 1999:1029) om skattesatser vid beräkning av utjämningsbidrag och utjämningsavgift för kommuner och landsting.
1512 Kompensation för mervärdesskatt till kommuner och landsting
Redovisningen görs av Skatteverket.
På denna inkomsttitel redovisas från och med 2003 kompensation till kommuner och
landsting för ingående mervärdesskatt i icke skattepliktig verksamhet:
Utgifter
1512 01 1
1512 01 2
1512 02 1
1512 02 2
Kommuner (Skatteverket)
Momsbidrag kommuner (Skatteverket)
Landsting (Skatteverket)
Momsbidrag landsting (Skatteverket)
Kommunkontosystemet är ett kompensationssystem för kommuners och landstings
ingående mervärdesskatt i icke skattepliktig verksamhet. Den mervärdesskatt som kan
komma i fråga i kommunkontosystemet är sådan som är hänförlig till en kommuns eller ett
landstings egen verksamhet, till exempel gaturenhållning. Vidare kan mervärdesskatt hänförlig till myndighetsutövning och till icke skattepliktig verksamhet såsom skola, vård och
omsorg komma i fråga. Kommuner och landsting har även rätt att från systemet få ersättning för den dolda mervärdesskatt som ligger i priset vid upphandling av skattefri verksamhet inom sjukvård, tandvård, social omsorg och utbildning.
Kommunförbund har efter ansökan rätt till ersättning från kommunkontot och landstingskontot för ingående mervärdesskatt som inte får dras av enligt mervärdesskattelagen.
Fördelningen mellan kontona görs i förhållande till kommunernas och landstingens deltagande i kostnaderna för förbundets verksamhet.
Inkomsttiteln infördes i samband med att finansieringen av ersättningen för ingående
mervärdesskatt i icke skattepliktig verksamhet ändrades den 1 januari 2003. Tidigare innebar detta system att kommunkollektivet gjorde inbetalningar till särskilda konton i Riksgäldskontoret. Från och med 2003 kommer detta att göras av staten. Det innebär att
uttagen från systemet sker över statsbudgeten. Förändringen av finansieringsformen skall
ESV, Inkomstliggaren 2004
61
vara kostnadsneutral. Därför minskas de generella statsbidragen till kommuner och landsting i motsvarande grad.
Redovisningen mot statsbudgeten ändras därmed från bruttoredovisning av kommunernas mervärdesskatt och mervärdeskattebidrag (ingick tidigare i mervärdesskatten på
inkomstsidan och statsbidragen på utgiftssidan) till nettoredovisning. Efter förändringen
redovisas mervärdesskatt i kommunernas och landstingens skattepliktiga verksamhet på
inkomsttitel 1411 medan kompensationen för ingående mervärdesskatt i icke skattepliktig
verksamhet redovisas på inkomsttitel 1512. På utgiftssidan återfinns statsbidragen exklusive ersättningen för kommunal mervärdesskatt och mervärdesskattebidrag. Utgiftstaket
har justerats ned med hänsyn till förändringen.
Den statliga finansieringen av kommunkontosystemet kommer att ske genom månadsvis överföring från SCR (statsverkets checkräkning) till RCR (Riksgäldskontorets checkräkning). För detta ändamål har Riksgäldskontoret lagt upp två nya räntebärande konton,
ett för kommuner och ett för landsting, med en räntesats på 0 procent.
Från respektive konto hos Riksgäldskontoret skall Skatteverket ombesörja utbetalningar
av ersättning till kommuner och landsting för ingående mervärdesskatt i icke skattepliktig
verksamhet. De uppkomna underskotten på ovan angivna konton skall månadsvis täckas
med medel från SCR. Vid utbetalningar till kommunerna görs en löpande kassamässig
avräkning från inkomstundertitlarna 1512 01 och 1512 02.
Författningar m.m.
Lag (1965:269; senast ändrad 2003:388) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan
menighets utdebitering av skatt, m.m.
1513 Utjämningsavgift för LSS-kostnader
Inkomsterna redovisas av Skatteverket.
Kommuner skall under vissa förutsättningar betala en utjämningsavgift till staten för
kostnader enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.
Skatteverket fastställer i ett preliminärt beslut avgifternas storlek och lämnar senast den
20 januari under avgiftsåret uppgift till varje kommun om detta. Senast den 15 februari får
kommunerna påtala brister och oriktiga uppgifter i underlaget för beslutet. Senast den
15 april avgiftsåret fastställer Skatteverket avgifternas storlek och lämnar uppgift till
kommunerna om detta. För avgiftsåret 2004 gäller i stället att de preliminära besluten skall
fattas senast den 19 mars och de slutliga besluten senast den 10 maj.
Avgifterna skall betalas genom avräkning i samband med och på motsvarande sätt som
vid utbetalningen av kommunalskattemedel enligt 4 § lagen (1965:269) med särskilda
bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt med mera.
Författningar m.m.
Lag (2003:886) om utjämningsavgift för kommuner för kostnader enligt lagen (1993:387) om
stöd och service till vissa funktionshindrade.
Lag (1993:387; senast ändrad 2003:885) om stöd och service till vissa funktionshindrade.
Lag (1965:269; senast ändrad 2003:888) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan
menighets utdebitering av skatt, m.m.
ESV, Inkomstliggaren 2004
62
1600 Betalningsdifferenser, skattekonto
Belopp som inbetalas avseende skatter och avgifter redovisade i en gemensam skattedeklaration kan enligt skattebetalningslagen inte hänföras specifikt till någon av skatterna/avgifterna. Redovisning av skatterna/avgifterna sker därför med ledning av debiterade belopp.
Detta gäller skatter och avgifter som hänför sig till inkomståret 1998 eller senare inkomstår.
För att tillgodose kravet på kassamässig redovisning har speciella inkomsttitlar i gruppen
1600 tillkommit. Skillnaden mellan betalda belopp och debiterade belopp redovisas på dessa
inkomsttitlar. Exempelvis leder utbetalningar i samband med reglering av debiterad mervärdesskatt att återfå eller vid reglering av avräkning av slutlig skatt när taxeringsutfallet är
klart till betalningsdifferenser. Mot gruppen 1600 redovisas även indrivna belopp av fordringar som restförts hos kronofogdemyndigheten.
Gruppen Betalningsdifferenser indelas i följande titlar:
1610 Betalningsdifferenser på grund av anstånd, netto
På titeln 1611 redovisas de betalningsförskjutningar som uppkommer i förhållande till debiterade skatter/avgifter i samband med att anstånd ges med betalning av debiterade belopp
samt när betalningsanståndet upphör. Omfördelning till inkomsttitlar i gruppen 1610 sker i
samband med bokslut.
1611 Betalningsdifferenser på grund av anstånd, netto
Inkomstminskningarna redovisas av Skatteverket.
1620 Betalningsdifferenser på grund av restföring
På inkomsttitlarna under 1620 redovisas de betalningsdifferenser som har samband med att
de skattskyldiga inte betalar debiterade skatter utan blir restförda. Dessa differenser redovisas
netto för de medel som drivs in av kronofogdemyndigheten. De beräknade uppbördsförlusterna fördelas på inkomsttitlarna i förhållande till debiterade belopp att betala för de
skattskyldiga som orsakat förlusterna. Omfördelning till inkomsttitlar i gruppen 1620 sker i
samband med bokslut.
1621 Uppbördsförluster, netto, fysiska personers inkomstskatt
Inkomstminskningarna redovisas av Skatteverket.
1622 Uppbördsförluster, netto, juridiska personers inkomstskatt
Inkomstminskningarna redovisas av Skatteverket.
1623 Uppbördsförluster, netto, arbetsgivaravgifter
Inkomstminskningarna redovisas av Skatteverket.
1624 Uppbördsförluster, netto, mervärdesskatt
Inkomstminskningarna redovisas av Skatteverket.
ESV, Inkomstliggaren 2004
63
1625 Uppbördsförluster, netto, räntor m.m.
Inkomstminskningarna redovisas av Skatteverket.
Räntor m.m. omfattar räntor, förseningsavgifter, skattetillägg, arvsskatt, gåvoskatt och
från och med 2003 även punktskatter, det vill säga alla skatteslag som inte är fysiska och
juridiska personers inkomstskatt, arbetsgivaravgifter och moms.
1630 Betalningsdifferenser, övriga
På inkomsttiteln 1631 bokförs samtliga övriga differenser, det vill säga de differenser som
återstår sedan effekten av anstånden förts om till 1610 och beräknade uppbördsförluster
förts om till 1620.
Omfördelning till inkomsttiteln 1631 sker i samband med bokslut.
1631 Betalningsdifferenser, övriga
Inkomsterna redovisas av Skatteverket.
1690 Betalningsdifferenser, ofördelade, Månatliga betalningsdifferenser
Inkomsttitlarna i gruppen 1690 är avsedda för löpande redovisning. Omfördelning till
inkomsttitlar i grupperna 1610, 1620 och 1630 sker i samband med bokslut.
1691 Betalningsdifferenser, skattemyndigheterna, netto
Inkomsterna redovisas av Skatteverket.
Debiteringar, betalningar, omföringar
1691 01 1
1691 01 2
1691 02
1691 03
1691 04
1691 05
1691 09
Debiterat skattekonto, totalt (Skatteverket)
Inbetalningar skattekonto, totalt (Skatteverket)
Omföringar gamla system, totalt (Skatteverket)
Utbetalningar skattekonto, totalt (Skatteverket)
Omföringar till andra system, totalt (Skatteverket)
Förtida återbetalning av slutlig skatt, totalt (Skatteverket)
Omföring till 1611–1631, totalt (Skatteverket)
1692 Indrivna medel, kronofogdemyndigheten, netto
Inkomsterna redovisas av Skatteverket.
Betalningar och omföringar
1692 01
1692 02
1692 03
Indrivna medel kronofogdemyndigheten, netto (Skatteverket)
Omföring till 1621–1625, totalt (Skatteverket)
Ackord och skuldsanering, totalt (Skatteverket)
Författningar m.m.
Anslagsförordningen (1996:1189; senast ändrad 2000:609).
Skattebetalningslagen (1997:483; senast ändrad 2003:1205).
ESV, Inkomstliggaren 2004
64
1700 Nedsättning av skatter
Under huvudgruppen finns följande inkomsttitlar:
1711 Nedsättning, anställningsstöd
Utgifterna redovisas av Arbetsmarknadsverket och Skatteverket.
Anställningsstöd skall underlätta för arbetslösa med långa inskrivningstider att få anställning. Det får lämnas till både privat och offentlig arbetsgivare och anställningen kan vara
en tillsvidare-, prov-, eller visstidsanställning.
Rättelser i form av återkrav för beslut av anställningsstöd i form av skattekreditering
redovisas mot denna inkomsttitel av Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS).
Författningar m.m.
Förordning (1997:1275; senast ändrad 2003:1100) om anställningsstöd.
1712 Nedsättning, kompetensutveckling
Utgifterna redovisas av Skatteverket.
I propositionen 2001/02:175 behandlas riktlinjerna för ett system för individuell kompetensutveckling. Regeringen avser återkomma med en särproposition angående den lagstiftning som behövs.
Avsättning har gjorts med 1,35 miljarder kronor år 2000 respektive 1,15 miljarder kronor
2001 och förts till ett räntebärande konto hos Riksgäldskontoret. Medlen skall användas till
startpremier för att stimulera igångsättandet av ett system för individuellt kompetenssparande
och förvaltas av Riksgäldskontoret till dess att de används för de ändamål som riksdagen
fastställer.
Författningar m.m.
Proposition (2001/02:175), ”Ett system för individuell kompetensutveckling”.
1713 Nedsättning, bredbandsinstallation
Utgifterna redovisas av Skatteverket.
Reduktionen skall ges till juridiska personer och enskilda näringsidkare, även om utgiften
kan dras av i näringsverksamheten. Reduktionen föreslås uppgå till 50 procent av utgifter
över 8 000 kronor, eller i hyreshus 8 000 kronor per bostad eller lokal som anslutits. Skattereduktionen får vara högst 5 000 kronor.
Kommuner kan medges nedsättning för bredbandsinstallation efter beslut av länsstyrelsen.
Författningar m.m.
Lag (2000:1380; senast ändrad 2003:824) om skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar
för tele- och datakommunikation.
Lag (2000:1335; senast ändrad 2002:1127) om kreditering på skattekonto av stöd till kommuner
för anläggande av lokala telenät.
Proposition (2000/01:24), ”Skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommunikation”.
1714 Nedsättning, stöd till sjöfart
Utgifterna redovisas av Skatteverket.
Stödet till sjöfarten har tidigare redovisats på anslaget Bidrag till sjöfarten under utgiftsområde 22 på statsbudgetens utgiftssida.
Författningar m.m.
Förordning (2001:770; senast ändrad 2003:1031) om sjöfartsstöd.
ESV, Inkomstliggaren 2004
65
1716 Nedsättning, sysselsättningsstöd till kommuner och landsting
Utgifterna redovisas av Skatteverket.
Det tillfälliga sysselsättningsstödet till kommuner och landsting är uppdelat på ett generellt stöd och ett nyanställningsstöd.
Utgifter
1716 01 1
1716 01 2
1716 02 1
1716 02 2
Nedsättning, generellt sysselsättningsstöd till kommuner (Skatteverket)
Nedsättning, generellt sysselsättningsstöd till landsting (Skatterverket)
Nedsättning, nyanställningsstöd till kommuner (Skatteverket)
Nedsättning, nyanställningsstöd till landsting (Skatteverket)
Författningar m.m.
Lag (2002:179; senast ändrad 2003:739) om kreditering på skattekonto av tillfälligt sysselsättningsstöd till kommuner och landsting.
Förordning (2002:366; senast ändrad 2003:1036) om tillfälligt sysselsättningsstöd till kommuner
och landsting.
1717 Nedsättning, skattelättnad för vissa byggtjänster
Utgifterna redovisas av Skatteverket.
Nedsättning av momskostnaden vid byggandet av student- och äldrebostäder.
Författningar m.m.
Förordning (2003:506) om investeringsstimulans för byggande av mindre hyresbostäder och
studentbostäder.
1718 Nedsättning, stöd till anställning av långtidssjukskrivna
Utgifterna redovisas av Arbetsmarknadsverket.
Stödet innebär en tidsbegränsad subvention av lönen för långtidssjuka som får en
anställning hos en annan arbetsgivare. Stödet avser de långtidssjuka vars arbetsgivares
rehabiliteringsansvar har överlämnats till Försäkringskassan.
Författningar m.m.
Förordning (1997:1275; senast ändrad 2003:1100) om anställningsstöd.
1719 Nedsättning, stöd till skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare
Utgifterna redovisas av Arbetsmarknadsverket och Skatteverket.
Stödet syftar till att ge vissa grupper av arbetshandikappade möjlighet till anställning
med rehabiliterande inslag. På sikt skall anställningen leda till ett arbete på den reguljära
arbetsmarknaden. Stöd kan lämnas till offentliga arbetsgivare som anordnar skyddat arbete.
Rättelser i form av återkrav för beslut av anställningsstöd i form av skattekreditering
redovisas mot denna inkomsttitel av Arbetsmarknadsverket.
Författningar m.m.
Förordning (1997:1275; senast ändrad 2003:1100) om anställningsstöd.
Förordning (2000:630; senast ändrad 2003:1015) om särskilda insatser för personer med arbetshandikapp.
ESV, Inkomstliggaren 2004
66
2000 Inkomster av statens verksamhet
Under inkomsttypen inkomster av statens verksamhet redovisas bland andra rörelseöverskott, ränteinkomster, offentligrättsliga avgifter samt försäljningsinkomster.
2100 Rörelseöverskott
2110 Affärsverkens inlevererade överskott
2114 Luftfartsverkets inlevererade överskott
Inkomsterna redovisas av Luftfartsverket.
Luftfartsverket skall enligt statsmakternas allmänna riktlinje för utdelning från affärsdrivande verksamheter, enligt regleringsbrev 2003-12-11 för verksamhetsåret 2004,
inleverera utdelning beräknad som en tredjedel av resultatet efter skattemotsvarighet
(prop. 1997/98:1, utgiftsområde 22, s. 51). Utdelningen för Luftfartsverket verksamhetsåret 2004 kommer att fastställas av regeringen i samband med fastställandet av verkets
resultat- och balansräkning för detta år.
Luftfartsverket skall för verksamhetsåret 2004, utöver utdelning, inleverera ett belopp
motsvarande bolagsskatt. Beloppet kommer att fastställas av regeringen i samband med
fastställandet av verkets resultat- och balansräkningar för detta år.
Författningar m.m.
Luftfartslag (1957:297 omtryckt 1986:166; senast ändrad 2003:782).
Förordning (1988:78; omtryckt 1990:955; senast ändrad 2003:290) med instruktion för LFV.
Regleringsbrev 2003-12-11, för budgetåret 2004, avseende Luftfartsverket.
2116 Affärsverket svenska kraftnäts inlevererade utdelning och
inleverans av motsvarighet till statlig skatt
Inkomsterna redovisas av affärsverket Svenska Kraftnät.
Inleveranser består av utdelning som är en del av förräntningskravet på Svenska
Kraftnät, vilket är uttryckt som räntabilitet på justerat eget kapital.
Svenska Kraftnät skall till regeringen:
• årligen lämna förslag till verksamhetsplan för de tre följande åren innehållande
bland andra resultatbudget samt investerings- och finansieringsplaner. Nästa verksamhetsplan avseende 2004–2006 lämnas till regeringen senast den 1 mars 2003,
• före den 1 mars lämna årsredovisning med resultat- och balansräkning, finansieringsanalys samt förvaltningsberättelse för såväl affärsverket som för koncernen.
I samband med fastställandet av årsbokslutet beslutar regeringen om vilket utdelningsbelopp som skall inlevereras till statsverket. Utdelningen inbetalas sedan efter det att
utdelningsbeloppet fastställts av regeringen.
Författningar m.m.
Regleringsbrev 2002-12-19, för budgetåret 2003, avseende Affärsverket svenska kraftnät.
Instruktion (1991:2013; senast ändrad 2003:291) för Affärsverket svenska kraftnät.
2118 Sjöfartsverkets inlevererade överskott
Inkomsterna redovisas av affärsverket Sjöfartsverket.
Till inkomsttiteln skall Sjöfartsverket inleverera dels ett belopp som motsvarar bolagsskatt, dels en utdelning som skall utgöra en tredjedel av resultatet efter skattemotsvarighet.
I samband med att regeringen fastställer årsbokslutet kommer man även att fastställa årets
skattemotsvarighet och utdelning.
ESV, Inkomstliggaren 2004
67
Inleverans för perioden 1 januari–31 december 2003 kommer att ske under 2004.
Författningar m.m.
Förordning (1995:589; senast ändrad 2003:292) med instruktion för Sjöfartsverket.
Regleringsbrev 2003-12-11, för budgetåret 2004, avseende Sjöfartsverket.
2120 Övriga myndigheters inlevererade överskott
2124 Inlevererat överskott av Riksgäldskontorets garantiverksamhet
Inkomsterna redovisas av Riksgäldskontoret.
För Riksgäldskontorets lån med kreditrisker, skall kreditriskavgifter – efter avdrag för
administrativa kostnader – föras till denna inkomsttitel.
Återvinningar av medel som avser regressfordringar uppkomna i de garantisystem som
gällde före 1997 skall föras till denna inkomsttitel.
Författningar m.m.
Förordning (1996:311; senast ändrad 2002:1100) med instruktion för Riksgäldskontoret.
2126 Inlevererat överskott av statsstödd exportkredit
Inkomsterna redovisas av Kammarkollegiet och Regeringskansliet.
AB Svensk Exportkredit skall genom systemet för statsstödd exportkreditgivning främja
svensk export till för staten lägsta möjliga kostnad och risk.
AB Svensk Exportkredit skall för varje kvartal redovisa resultat av den statsstödda verksamheten. Om kreditverksamheten lämnar ett överskott skall nettot levereras in på denna
inkomsttitel.
Författningar m.m.
Förordning (1981:665; senast ändrad 2002:675) om exportkreditfinansiering med statligt stöd.
2130 Riksbankens inlevererade överskott
2131 Riksbankens inlevererade överskott
Inkomsterna redovisas av Kammarkollegiet.
Fullmäktige i Riksbanken fastställde under 1988 riktlinjer för Riksbankens bokslutsdispositioner och inleverans till statsverket. Enligt riktlinjerna skall det årsresultat som läggs
till grund för inleveransen till staten inte påverkas av en eventuell upp- och nedskrivning av
kronans värde eller av växelkurseffekter som en följd av växelkursregim med flytande
krona.
För att uppnå stabilitet i inleveransen till statsverket skall 80 procent av det genomsnittliga
resultatet före bokslutsdispositioner (justerat för valutakurseffekter enligt föregående stycke)
under den senaste femårsperioden ligga till grund för beräkningen av inleveransen till statsverket. Beloppet avrundas till jämnt 100-tal miljoner kronor. Till dispositionsfonden skall
årligen avsättas 10 procent av samma underlag.
Återstoden av årets resultat efter dessa åtgärder avsätts till ett resultatutjämningskonto.
Författningar m.m.
Lagen (1988:1385; senast ändrad 2003:840) om Sveriges riksbank.
ESV, Inkomstliggaren 2004
68
2150 Överskott från spelverksamhet
2153 Inlevererat överskott från AB Svenska Spel
Inkomsterna redovisas av Riksgäldskontoret.
Det överskott, som AB Svenska Spel betalar in till Finansdepartementet, skall redovisas
på denna inkomsttitel. Inkomsterna avser överskott som uppkommer vid anordnandet av
vadhållning på idrottstävlingar och hundkapplöpningar, nummerspel, traditionella lotterier
och internationella kasinon.
För att bestrida kostnader får bolaget ta i anspråk del av insatserna.
Bolagets vinstmedel skall under räkenskapsåret löpande lånas ut till svenska staten
(Riksgäldskontoret).
Inbetalningarna bör ske kvartalsvis och normalt senast den sista vardagen i månaden
efter respektive kvartal.
Utdelningsbara vinstmedel skall kvittas mot AB Svenska Spels fordringar på svenska
staten (Riksgäldskontoret).
Vad som återstår av utdelningsbara vinstmedel efter kvittning av fordringar, lagstadgade
fonderingar, av riksdag och regering beslutade dispositioner skall betalas in till svenska
staten.
Författningar m.m.
Lotterilagen (1994:1000; senast ändrad 2003:346).
Tillstånd att ordna lotteri 2002-12-19.
Regeringsbeslut 71/2003-12-18 regleringsbrev för budgetåret 2004 avseende Riksgäldkontoret.
2200 Överskott av statens fastighetsförvaltning
2210 Överskott av fastighetsförvaltning
2215 Inlevererat överskott från Statens fastighetsverk
Inkomsterna redovisas av Fortifikationsverket och Statens fastighetsverk.
Underindelning
2215 01 Överskott från Statens fastighetsverk
2215 02 Överskott från Fortifikationsverket
Fortifikationsverket
Fortifikationsverket skall under 2004 uppnå ett resultat efter finansiella poster motsvarande
en avkastning på genomsnittligt myndighetskapital på 6,6 procent. Motsvarande för
Statens fastighetsverk är 6,7 procent.
Den 15 maj, den 15 september respektive den 15 november skall Fortifikationsverket
betala in en fjärdedel av det budgeterade resultatet, exklusive försäljningsintäkter till följd av
FB 1996 och FB 2000. Den fjärde inbetalningen, vilken skall utgöra skillnaden mellan ett
belopp som motsvarar avkastningskravet för året och gjorda inbetalningar, skall betalas i
samband med budgetårets slut och senast när årsredovisningen levererats till regeringen.
Statens fastighetsverk
Statens fastighetsverk skall i sin verksamhet uppnå ett resultat efter finansiella poster på
förvaltningen av utrikes och inrikes hyresfastigheter samt jordbruks- och skogsfastigheter
motsvarande en avkastning på genomsnittligt myndighetskapital på 6,7 procent. Utöver
detta får bidragsfastigheterna belasta resultatet med högst 180 miljoner kronor.
ESV, Inkomstliggaren 2004
69
Statens fastighetsverk skall den 15 maj, 15 september och den 15 november betala in en
fjärdedel av det budgeterade resultatet på denna inkomsttitel. Den fjärde inbetalningen
skall göras i samband med budgetårets slut och senast när årsredovisningen levererats till
regeringen.
Författningar m.m.
Förordning (1996:312) med instruktion för Statens fastighetsverk.
Regleringsbrev 2002-12-16 för budgetåret 2003 avseende Statens fastighetsverk.
2300 Ränteinkomster
Under denna rubrik skall redovisas statens ränteinkomster vid statlig utlåning. För vissa
inkomsttitlar redovisas ränta (ofta statens utlåningsränta vid fordran och statens avkastningsränta i övriga fall) på kapitalbehållningen för verksamheten utan att någon utlåning
ägt rum. Kapitalbehållningen för dessa verksamheter utgörs i många fall av realkapital det
vill säga inte fordringar som är fallet vid utlåningsverksamhet.
2310, 2320 Räntor på näringslån
2314 Ränteinkomster på lån till fiskerinäringen
Inkomsterna redovisas av Kammarkollegiet.
Fiskerilånen förvaltas av länsstyrelserna, som kan ge upplysning om räntesatsen.
Kapitalbehållningen var 57 746 066 kronor den 31 december 2003.
Fiskberedningslånen är slutbetalda. Se inkomsttitel 4123 Återbetalning av lån till fiskerinäringen.
2316 Ränteinkomster på vattenkraftslån
Inkomsterna redovisas av Kammarkollegiet.
Kapitalbehållningen var 137 422 kronor den 31 december 2003. Räntesatsen är varierande. Se inkomsttitel 4131 Återbetalning av vattenkraftslån.
Författningar m.m.
Kungörelse (1919:787; senast ändrad 1982:158) med allmänna bestämmelser för lån från vattenkraftsfonden.
2321 Ränteinkomster på skogsväglån
Inkomsterna redovisas av Kammarkollegiet.
Kapitalbehållningen var 0 kronor den 31 december 2003. Olika räntesatser är fastställda årsvis. Se inkomsttitel 4135 Återbetalning av skogsvägslån.
2322 Räntor på övriga näringslån, Kammarkollegiet
Inkomsterna redovisas av Kammarkollegiet och länsstyrelserna.
För följande lån skall räntor och återbetalningar redovisas under inkomsttitlarna 2322
och 4136.
Kammarkollegiet
Övriga näringslån: I dag finns endast två lånetyper kvar.
ESV, Inkomstliggaren 2004
70
Länsstyrelserna
Lån för stöd till kommersiell service i glesbygd och lån för stöd till företag i glesbygder.
Inkomsterna avser uppläggningsavgifter, aviseringsavgifter, räntor och amorteringar. På
investeringslånen utgår ränta efter räntesats som med 4,25 procentenheter överstiger det
vid varje tidpunkt gällande referensränta. På investerings- och avskrivningslånen utgår dessutom uppläggningsavgift med 200 kronor och aviseringsavgift med 15 kronor per lån.
Författningar m.m.
Förordning (2000:283; senast ändrad 2002:854) om landsbygdsstöd.
Förordning (1983:737; senast ändrad 1998:433) om avgift för administration av vissa statliga lån.
2323 Räntor på övriga näringslån, Statens jordbruksverk
Inkomsterna redovisas av länsstyrelserna.
För följande lån skall räntor redovisas under inkomsttitel 2323 och återbetalningar
under inkomsttitel 4137.
Trädgårdslån, lån och uppskjuten ränta.
Räntan för trädgårdslån och för lån med uppskjuten ränta beräknas efter bottenlåneräntan för bunden fastighetskredit vid utlåningstillfället.
2324 Ränteinkomster på lokaliseringslån
Inkomsterna redovisas av Verket för näringslivsutveckling.
Återbetalning av räntor för lokaliserings- och regionala utvecklingslån skall tillföras
denna inkomsttitel. Räntesatsen är referensränta plus 4,25 procent.
Författningar m.m.
Förordning (2000:279; senast ändrad 2003:597) om regionalt utvecklingsbidrag.
Förordning (2000:281; senast ändrad 2002:736) om regionalt transportbidrag.
Förordning (2000:1178; senast ändrad 2003:340) med instruktioner för Verket för näringslivsutveckling.
2340 Räntor på studielån
2341 Ränteinkomster på statens lån för universitetsstudier och
garantilån för studerande
Inkomsterna redovisas av Centrala studiestödsnämnden.
Inkomsterna utgörs av räntor på äldre former av studielån givna ur statens fond för
universitetsstudier.
Lånen löper för närvarande med en räntesats av 2,5 procent.
Från och med den 1 juli 1987 inbetalas räntor och amorteringar till Centrala studiestödsnämnden på vissa garantilån för studerande enligt förordningen (1987:283) om överförande av vissa uppgifter från Sveriges riksbank till Centrala studiestödsnämnden.
Kapitalbehållningen för båda lånen var 101 097 kronor den 31 december 2003. Lånen
löper med en räntesats som överstiger diskontot med 0,5 procentenheter. Se inkomsttitel
4311 Återbetalning av statens lån för universitetsstudier.
Författningar m.m
Förordning (1987:283) om överförande av vissa uppgifter från Sveriges riksbank till Centrala
studiestödsnämnden.
ESV, Inkomstliggaren 2004
71
2342 Ränteinkomster på allmänna studielån
Inkomsterna redovisas av Centrala studiestödsnämnden.
Inkomsterna utgörs av räntor på äldre former av studielån givna ur allmänna studielånefonden samt räntor för återkrav.
Kapitalbehållningen var 11 021 131 kronor den 31 december 2003. Lånen löper för närvarande med en räntesats av 4,97 procent. Räntesatsen för återkrav är 6,97 procent. Se
inkomsttitel 4312 Återbetalning av allmänna studielån.
2343 Ränteinkomster på studielån upptagna efter 1988
Inkomsterna redovisas av Centrala studiestödsnämnden.
Från och med 1997 redovisas inbetalda räntor på studielån tagna efter 1988 under
denna inkomsttitel i stället för att minska anslaget för räntesubventioner. Räntesatsen är
fastställd till 3,1 procent under 2004.
Författningar m.m.
Förordning (2003:883) om ränta på studielån för år 2004.
2390 Övriga ränteinkomster
2391 Ränteinkomster på markförvärv för jordbrukets rationalisering
Inkomsterna redovisas av länsstyrelserna.
Vid 1940 års riksdag (prop. 130, rskr. 273) beslöts att inrätta jordfonden. Fondens
medel skall enligt beslut av 1948 års riksdag (prop. 149, rskr. 233) bland annat användas
för att bestrida lantbruksenheternas kostnader för fastighetsförvärv i samband med åtgärder för yttre rationalisering på jordbrukets område.
Till denna titel överförs vid försäljning av jordfondsfastigheter uppkomna räntor.
Författningar m.m.
Lantbruksstyrelsens föreskrifter 1974-12-16 (dnr 225/75); senast ändrad 1978-06-13 (dnr
424/78); senast ändrad 1980-09-29 (nr 7).
2392 Räntor på intressemedel
Inkomsterna redovisas av Arbetsmarknadsverket och Verket för näringslivsutveckling m.fl.
Arbetsmarknadsverket redovisar ränteinkomster på näringshjälpslån.
Författningar m.m.
Förordning (2000:1178; senast ändrad 2003:340) med instruktion för Verket för näringslivsutveckling.
2394 Övriga ränteinkomster
Inkomsterna redovisas av Boverket, Fortifikationsverket, Kammarkollegiet, Karolinska Institutet, Skatteverket, Statens energimyndighet, Statens pensionsverk (SPV), Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida), Verket för näringslivsutveckling (NUTEK), m.fl.
Underindelning
2394 01 Ränteinkomster från räntekonto m.m. (Kammarkollegiet, Karolinska institutet,
Skatteverket, SPV, Göteborgs universitet, Linköpings universitet, Luleå tekniska universitet, Lunds universitet, Mitthögskolan, Stockholms universitet,
Umeå universitet och Örebro universitet)
2394 03 Ränteinkomster från kronofogdemyndigheterna (Skatteverket)
2394 04 Ränta Öresundsbro, moms (Skatteverket)
ESV, Inkomstliggaren 2004
72
2394 9
Övriga inkomster (Arbetsmarknadsverket, Boverket, Fastighetsmäklarnämnden, Fiskeriverket, Fortifikationsverket, Göteborgs universitet, Kammarkollegiet, Karolinska institutet, Lunds universitet, Länstyrelsen i Västra Götalands
län, Mitthögskolan, Malmö högskola, Operahögskolan, Regeringskansliet,
Statens energimyndighet, Sida, Sveriges lantbruksuniversitet, Tullverket och
NUTEK.
För följande lån skall räntor och återbetalningar redovisas under inkomsttiteln 2394 och
4526.
Fortifikationsverket
Lån som finansierats via anslag, som beviljades av FortF och inbalanserades i Fortifikationsverket.
Ränta om 6,3 procent utgår på belopp motsvarande av- och nedskrivningar på invärderat fastighetsbestånd som inte levererats till statskassan under budgetåret från och med
den 1 januari 2004 till dess betalning sker.
Karolinska Institutet
I egenskap av koordinator av EG-medel levererar Karolinska Institutet in ränteintäkter
från valutakontot. Enligt regeringsbeslut får dessa medel inte disponeras av koordinator
utan skall tillföras statsbudgeten.
Kammarkollegiet
I dag finns endast tre lånetyper kvar.
Statens energimyndighet
Lån till investeringar i effektivisering av produktion, distribution och slutanvändning av
energi, företrädesvis baserad på förnybara energikällor för uppvärmning eller elproduktion
i Östeuropa men även i utvecklingsländer.
Villkorslån per den 31 december 2003:
• kapitalbehållning: 65 997 485 kronor
• kapitaliserad ränta: 33 254 448 kronor
• räntesats: från och med den 1 juli 2002 då diskonto avskaffades är räntan bunden
mot Riksbankens referensränta. Räntesatsern är 3,75 procent eller 4 procent beroende på lånetyp plus Riksbankens referensränta minus 2 procentenheter.
• Baltikumlån per den 31 december 2003
• kapitalbehållning: 105 301 929 kronor
• räntesats: STIBOR
Beloppen ovan avser behållning före värdereglering per den 31 december 2003.
Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida)
Biståndskrediter och villkorslån.
Övriga ränteinkomster på räntekonto
Enligt kapitalförsörjningsförordningen (1996:1188) skall medel som deponerats hos en
myndighet sättas in på myndighetens räntekonto i Riksgäldskontoret och räntan tillgodoräknas deponenten.
Författningar m.m.
Kapitalförsörjningsförordning (1996:1188; senast ändrad 2002:399).
ESV, Inkomstliggaren 2004
73
2397 Räntor på skattekonton m.m., netto
Inkomsterna redovisas av Skatteverket och Tullverket (TV).
Underindelning
2397 01
2397 02
2397 03
2397 04
Kostnadsränta vid underskott (Skatteverket)
Intäktsränta vid överskott (Skatteverket)
Kostnadsränta vid kronofogdemyndigheterna (Skatteverket)
Dröjsmålsränta vid Tullverket (Skatteverket, TV)
På överskott och underskott på skattekontot kommer det löpande att räknas intäktsrespektive kostnadsränta.
Överskott kan uppkomma på grund av till exempel inbetalning före förfallodagen,
nedsättning av tidigare beslutad skatt genom omprövningsbeslut eller dom, överskjutande
ingående moms, överskott som uppstår vid avstämning av slutlig skatt.
Intäkts- och kostnadsräntorna knyts till en basränta som följer det allmänna ränteläget och
räknas vanligen från och med dagen efter att ett över-/underskott uppkommit på kontot.
Basräntan var 4 procent vid ingången av 2003.
Kostnadsräntan påförs dag för dag och har flera olika nivåer bland annat beroende på
underskottets storlek. Lägsta nivå är lika med basräntan, mellannivå är lika med 125 procent av basräntan och högsta nivå är lika med basräntan plus 15 procentenheter.
Intäktsräntan har en enda nivå, 45 procent av basräntan.
Intäkts- och kostnadsränta krediteras respektive debiteras skattekontot en gång i månaden. För fordringar som överlämnats till kronofogdemyndigheten för indrivning debiterar
kronofogdemyndigheten kostnadsränta från och med restföringen.
Från och med den 1 januari 2000 skall Tullverket debitera dröjsmålsränta vid för sen
betalning av tull och annan skatt som tas ut enligt tullagstiftningen. Räntan skall beräknas
enligt 19 kap. 8 § skattebetalningslagen. Före år 2000 debiterades dröjsmålsavgift vid för
sen betalning.
Författningar m.m.
Skattebetalningslag (1997:483; senast ändrad 2003:1205).
Tullagen (2000:1281; senast ändrad 2003:749).
ESV, Inkomstliggaren 2004
74
2400 Aktieutdelning
2410 Inkomster av statens aktier
2411 Inkomster av statens aktier
Inkomsterna redovisas av Regeringskansliet.
På denna inkomsttitel redovisas utdelning på statens aktier.
I skrivelsen 2002 års redogörelse för företag med statligt ägande har regeringen lämnat en
redoörelse för förvaltningen av statens företagsägande (Regeringens skrivelse 2002/03:120).
Staten äger aktier i följande bolag:
Akademiska Hus AB
ALMI Företagspartner AB
Apoteket AB
Bostadsgaranti AB
Civitas Holding AB (fastighetssektorn)
Dom Shvetsii A/O
Förvaltningsaktiebolaget Stattum
Green Cargo AB
Göta kanalbolag AB
IMEGO AB
Ireco Holding AB
Kasernen Fastighets AB
Kungliga Dramatiska Teatern AB
Kungliga Operan AB
Lernia AB
Luossavaara Kiirunavaara AB, LKAB
Nordiska investeringsbanken NIB
Nordea
Norrland Center AB
OM Gruppen AB
Posten AB
Samhall AB
SAS Sverige AB
SBAB Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag
SJ AB
ESV, Inkomstliggaren 2004
SKD-företagen AB
SOS Alarm Sverige AB
Specialfastigheter AB
Statens Väg- och Baninvest AB
Sveaskog Holding AB
Svensk Bilprovning AB
Svensk Exportkredit AB
Svenska Miljöstyrningsrådet AB
Svenska Rymdbolaget
Svenska Spel AB
Svenskhemmet Voxenåsen A/S
Sveriges Provnings- och forskningsinstitut
Sveriges Rese- och Turistråd AB
Swedcarrier AB
Swedesurvey AB
Swedfund International AB
Systembolaget AB
TeliaSonera AB
Teracom svensk rundradio AB
Vasallen AB
Vattenfall AB
Venantius AB
Vin & Sprit AB
Zenit Shipping AB
75
2500 Offentligrättsliga avgifter
2511 Expeditions- och ansökningsavgifter
Inkomsterna redovisas av Domstolsverket, Lantmäteriverket, Migrationsverket, Polisväsendet, Regeringskansliet, Skatteverket, Statens energimyndighet, Statens jordbruksverk, Statens kulturråd, Statens strålskyddsinstitut, Vägverket samt ett stort antal länsstyrelser. Myndigheter som önskar bli behöriga att rapportera på inkomsttiteln ombeds att
kontakta Ekonomistyrningsverket (ESV).
I avgiftsförordningen (1992:191), som gäller för statliga myndigheter under regeringen
finns bestämmelser om uttag av ansökningsavgifter för prövning av ärenden. I förordningen upptas tio olika avgiftsklasser. Vilken avgiftsklass som skall tillämpas för olika slags
ärenden bestäms i de materiella författningarna. Avgiften för pass är reglerad i passförordningen (1979:664). Ansökningsavgift skall erläggas när ansökan ges in och betalas för
varje avgiftsbelagt ärende som en ansökan avser. Beslut om ansökningsavgift får överklagas i den ordning som gäller för det ärende ansökan avser eller, om sådan möjlighet inte
finns, till Skatteverket.
Bestämmelser om avgifter vid allmän domstol och inskrivningsmyndighet, enligt 19 kap.
3 § jordabalken finns i förordningen (1987:452) om avgifter vid de allmänna domstolarna.
Förordningen tillämpas också på de expeditioner som utfärdas av Lantmäteriverket.
Expeditionsavgift tas i dessa fall ut med hjälp av datorbaserade redovisnings- och uppbördssystem, som också omfattar stämpelskatt. Domstolsverket och Lantmäteriverket är
här centrala uppbördsmyndigheter. Uppbörden av expeditionsavgifter hos Lantmäteriverket gäller dels intecknings- och lagfartsärenden i vilka också stämpelskatt tas ut, dels ärenden som enbart är belagda med expeditionsavgift, främst separat expedierade gravationsoch fastighetsbevis. I fråga om de förstnämnda hänvisas till beskrivningen under inkomsttiteln 1341 Stämpelskatt. I fråga om de senare gäller att de även kan beställas från terminaler hos bland andra fastighetsregistermyndigheter och banker.
Föreskrifter om uppbörd och redovisning av stämpelskatt, expeditionsavgifter och ansökningsavgifter vid de allmänna domstolarna samt kungörandeavgift i konkurs meddelas av
Domstolsverket. Patent- och registreringsverket och Sjöfartsverket får enligt 19 § stämpelskattsförordningen meddela närmare föreskrifter om uppbörd och redovisning av stämpelskatt för sitt verksamhetsområde.
Under inkomsttiteln redovisas inkomster via Utrikesdepartementet och indirekt via de
svenska utlandsmyndigheterna.
Dessa inkomster avser ansökningsavgifter för pass, aviseringar och andra intyg samt
andra avgifter, enligt – förutom avgiftsförordningen och passförordningen – förordningen
(1997:691) om avgifter vid utlandsmyndigheterna samt utlänningsförordningen (1987:547).
Verksamheter som kräver tillstånd enligt 20, 21 eller 22 § 2 st strålskyddslagen (1988:220)
skall enligt förordningen (1976:247) om vissa avgifter till Statens strålskyddsinstitut betala
avgifter som motsvarar Statens strålskyddsinstituts kostnader för tillståndsprövning, tillsyn
och övriga åtgärder med direkt anknytning till den tillståndspliktiga verksamheten. Avgiften betalas som en årlig avgift för kalenderår från och med det år som följer efter det att
beslut om tillstånd lämnats.
Statens energimyndighet tar ut avgifter för handläggningen av ansökning om rörledningskoncessioner enligt lagen (1978:160) om vissa rörledningar och för handläggning av
ärenden enligt lagen (1981:1354) om allmänna värmesystem. Avgiften redovisas mot
denna inkomsttitel. Enligt 3 § förordningen (1978:160) om vissa rörledningar betalas för
ansökan om koncession en grundavgift om 42 000 kronor. För varje påbörjad kilometer
rörledning som ansökan avser skall dessutom betalas en längdavgift om 3 700 kronor.
Migrationsverket redovisar under inkomsttiteln ansökningsavgifter för:
• svenskt medborgarskap i enlighet med medborgarskapslagen (2001:218)
• främlingspass, uppehålls- och/eller arbetstillstånd och resedokument enligt utlänningsförordningen (1989:547).
Ansökningsavgifter erläggs i samband med ansökan och överflyttas till inkomsttitel en
gång per månad.
ESV, Inkomstliggaren 2004
76
Ansökningsavgifter:
Avgift
kronor
Svenskt medborgarskap
Anmälan enligt 5–9 §§ lagen om svenskt medborgarskap
175
Ansökan om naturalisation
– för utlänning under 15 år som är adopterad av svensk medborgare
– för övriga
Anmälan enligt 18 och 19 §§ lagen om svenskt medborgarskap
175
1 500
475
Övrigt
Utfärdande av främlingspass
500
Förlängning av giltighetstiden för främlingspass
500
Utfärdande av resedokument
150
Förlängning av giltighetstiden för resedokument
150
Ansökan om uppehålls- och/eller arbetstillstånd för personer
som fyllt 18 år
1 000
Ansökan om uppehålls- och/eller arbetstillstånd för personer
som inte fyllt 18 år
500
Undantag: se angivna förordningar
Tullverket redovisar under inkomsttiteln bland andra ansökningsavgifter för tullkontroll
av varumärkesintrång, för trafiktillstånd och för tillstånd att med fartyg föra ut och in
spritdrycker.
Länsstyrelserna redovisar avgift för prövning av ansökan om auktorisation av bilskrotare
enligt 27 a § bilskrotningsförordningen (1975:348).
Författningar m.m.
Förordning (1987:452; senast ändrad 2003:236) om avgifter vid de allmänna domstolarna.
Avgiftsförordning (1992:191; senast ändrad 2003:956).
Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till avgiftsförordningen.
Passförordning (1979:664; senast ändrad 2003:929).
Förordning (1982:29; senast ändrad 2003:561) om avgifter för konsulärt bistånd.
Förordning (1976:247; omtryckt 1993:424; senast ändrad 2003:771) om vissa avgifter till Statens
strålskyddsinstitut.
Förordning (1997:691; senast ändrad 2003:572) om avgifter vid utlandsmyndigheterna.
Tullagen (2000:1281; senast ändrad 2003:749).
Tullförordning (2000:1306; senast ändrad 2001: 818).
Förordning (2001:652; senast ändrad 2003:1030) om avgifter inom vägtrafikområdet.
Förordning (1989:810; senast ändrad 1997:14) om avgift för efterforskning av personer bosatta
utomlands.
Förordning (1992:260) om avgifter för vissa ärenden enligt lagen (1960:419) om förbud i vissa
fall mot införsel av spritdrycker.
Utlänningsförordningen (1989:547).
Lag om svenskt medborgarskap (2001:82).
Medborgarskapsförordningen (2001:218).
Bilskrotsförordning (1975:348; senast ändrad 2003:917).
ESV, Inkomstliggaren 2004
77
Domstolsverkets författningssamling:
Domstolsverkets föreskrifter om redovisning av konkurskostnader m.m., DVFS 2003:1.
Domstolsverket: Handbok för redovisning, avsnitten om ansökningsavgifter och konkurser.
Kemikalieinspektionen
Kemikalieinspektionen: Kemikalieinspektionens föreskrifter om kemiska produkter och biotekniska organismer (KIFS 1998:8; senast ändrad 2000:104).
2519 Koncessionsavgift på televisionens område
Inkomsterna redovisas av Radio- och TV-verket.
Ett programföretag som enligt 2 kap. 2 § första stycket radio- och TV-lagen
(1996:844) har tillstånd att i hela landet sända TV-program med analog sändningsteknik
skall betala koncessionsavgift till staten om företaget har rätt att sända reklam i sådan
sändning och är ensamt om denna rätt här i landet.
Koncessionsavgiften består av en fast och en rörlig del. Den fasta delen av avgiften utgår
för varje månad sändningsverksamheten bedrivs och justeras varje kalenderår med hänsyn till
kvoten mellan konsumentprisindex för oktober månad året före det år som avgiften avser
och konsumentprisindex för oktober månad 1991. Den rörliga delen av avgiften beräknas
för ett kalenderhalvår i sänder. Den är beroende av de intäkter som utgör vederlag till
programföretaget för att det sänder annonser. Till grund för beräkningen ligger beloppsgränser som justeras på motsvarande sätt som den fasta avgiften.
För närvarande betalar TV4 AB koncessionsavgift.
Den fasta delen av koncessionsavgiften betalas före utgången av den månad som
avgiften avser.
Den rörliga delen av koncessionsavgiften betalas senast den 31 mars respektive den
30 september kalenderhalvåret närmast efter det halvår avgiften avser.
Författningar m.m.
Lag (1992:72; senast ändrad 2003:73) om koncessionsavgift på televisionens och radions område.
2521 Avgifter till Granskningsnämnden
Inkomsterna redovisas av Granskningsnämnden för radio och TV.
För budgetåret 2004 anvisas Granskningsnämnden en medelstilldelning från rundradiorörelsens resultatkonto på 6 397 000 kronor. Medlen betalas ut från rundradiorörelsens
resultatkonto i Riksgäldskontoret efter rekvisition från Granskningsnämnden.
Författningar m.m.
Radio- och TV-lag (1996:844; senast ändrad 2003:394).
Förordning (1994:728; senast ändrad 2002:777) med instruktion för Granskningsnämnden för
radio och TV.
2522 Avgifter för granskning av filmer och videogram
Inkomsterna redovisas av Statens biografbyrå.
Enligt lag (1990:886) om granskning och kontroll av filmer och videogram skall
framställningen i en film eller ett videogram vara granskad och godkänd av statens
biografbyrå, innan den får visas vid allmän sammankomst eller offentlig tillställning. I lagen
har föreskrifter meddelats om utgående avgifter för byråns granskning av film.
Avgiften för granskning enligt lag tas ut med:
• grundavgift 200 kronor,
• tidavgift 17 kronor per spelminut vid normal visningshastighet, dock minst 200 kronor,
ESV, Inkomstliggaren 2004
78
• avgift för varje tillståndskort utöver det första med 1 100 kronor. Om film/videogram
har en speltid under fem minuter vid normal visningshastighet utgår avgiften för varje
tillståndskort utöver det första med 82 kronor. Är speltiden under trettio minuter utgår
avgiften för varje tillståndskort utöver det första med 500 kronor.
Uppbörd och aktiviteter rör sig i allmänhet om en månad.
Författningar m.m.
Lag (1990:886; senast ändrad 2001:1050) om granskning och kontroll av filmer och videogram.
Förordning (1990:994; senast ändrad 2000:656) med instruktion för Statens biografbyrå.
2525 Finansieringsavgift från arbetslöshetskassor
Inkomsterna redovisas av Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen.
Underindelning
2525 01 Finansieringsavgift (Inspektionen för arbetslöshetsförsäkring)
2525 02 Bidrag från Schweiz (Inspektionen för arbetslöshetsförsäkring)
Enligt lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor skall en arbetslöshetskassa för varje
medlem till staten betala en avgift för finansiering av statens kostnad för utbetalda arbetslöshetsersättningar. Avgiftens storlek är beroende av genomsnittligt utbetald dagpenning i
kassan.
Avgiften faktureras arbetslöshetskassorna månadsvis i efterskott.
Författningar m.m.
Lag (1997:239; senast ändrad 2003:470) om arbetslöshetskassor.
Förordning (1997:836; senast ändrad 2003:1109) om arbetslöshetskassor.
2526 Utjämningsavgift från arbetslöshetskassor
Inkomsterna redovisas av Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen.
Enligt lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor skall en arbetslöshetskassa för varje
medlem till staten betala en avgift för finansiering av ett för kassorna gemensamt utjämningsbidrag. Avgiftens storlek är beroende av den gällande högsta dagpenningen.
Avgiften faktureras arbetslöshetskassorna en gång per år i januari.
Författningar m.m.
Lag (1997:239; senast ändrad 2003:470) om arbetslöshetskassor.
Förordning (1997:836; senast ändrad 2003:1109) om arbetslöshetskassor.
2527 Avgifter för statskontroll av krigsmaterieltillverkning
Inkomsterna redovisas av Inspektionen för strategiska produkter.
Enligt 18 § lagen (1992:1300) om krigsmateriel skall tillverkning liksom yrkesmässigt
tillhandahållande av krigsmateriel stå under tillsyn av Inspektionen för strategiska produkter.
Enligt 15 § lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden
och av tekniskt bistånd skall vidare tillsyn och annan kontroll av efterlevnaden av bestämmelserna i rådets förordning (EG) nr 1334/2000 utövas av Inspektionen för strategiska produkter. Enligt 22 § lagen (1992:1300) om krigsmateriel skall den som har tillstånd att
tillverka krigsmateriel eller den som tillverkar produkter som omfattas av inspektionens tillsyn
enligt 12 § lagen om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt
bistånd årligen betala en avgift, om det fakturerade värdet av tillverkarens sålda produkter av
dessa slag under året överstiger 2 500 000 kronor. Inspektionen bestämmer avgiften efter ett
för samtliga avgiftsskyldiga lika förhållande till det fakturerade värdet.
Företag som har tillstånd att tillverka krigsmateriel skall enligt 22 § förordningen
(1992:1303) om krigsmateriel inom en månad efter varje avslutat kalenderhalvår komma
in med deklaration avseende fakturerad och levererad krigsmateriel. På motsvarande sätt
ESV, Inkomstliggaren 2004
79
skall de företag som har avgiftspliktigt fakturerat värde av sålda produkter med dubbla
användningsområden enligt 13 § förordningen (2000:1217) om kontroll av produkter med
dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd komma in med deklaration senast den
31 januari och då avse produkter som fakturerats föregående kalenderår.
Inspektionen beräknar därefter under våren avgiften och beslutar sedan om utdebitering
av avgift. Dessa beslut sänds till de avgiftspliktiga företagen.
Författningar m.m.
Lag (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd.
Förordning (2000:1217; senast ändrad 2001:507) om kontroll av produkter med dubbla
användningsområden och av tekniskt bistånd.
Rådets förordning (EG) nr 1334/2000 av den 22 juni 2000 om upprättande av en gemenskapsordning för kontroll av export av produkter och teknik med dubbla användningsområden.
Lag (1992:1300; omtryckt 1997:689; senast ändrad 2000:1248) om krigsmateriel.
Förordning (1992:1303; omtryckt 1997:690; senast ändrad 2001:506) om krigsmateriel.
Förordning (1995:1680; omtryckt 2002:677; senast ändrad 2003:5) med instruktion för
Inspektionen för strategiska produkter.
2528 Avgifter vid Bergsstaten
Inkomsterna redovisas av Sveriges geologiska undersökning och länsstyrelserna.
Med stöd av 14 kap. 1 § och 2 § minerallagen samt 2 §, 10 § och 19 § mineralförordningen tas genom Bergsstatens försorg ansöknings- och undersökningsavgifter ut.
Ansökningsavgiften för undersökningstillstånd är 500 kronor per påbörjat område på
2 000 hektar. Undersökningsavgiften varierar med slaget av mineral och med undersökningstiden. För de vanligaste koncessionsmineralen, till exempel malmer, betalas 15 kronor per hektar för de första tre åren. För bearbetningskoncession betalas endast ansökningsavgift. Den är 6 000 kronor för varje koncessionsområde.
Enligt lag (1985:620) om vissa torvfyndigheter handlägger länsstyrelserna ärenden om
koncession för undersökning och bearbetning av torv samt tillstånd till förberedande
undersökning. Avgift för ansökan om koncession är enligt 6 § förordningen om vissa torvfyndigheter (1985:626) 6 000 kronor för varje koncessionsområde och för tillstånd till
förberedande undersökning 20 kronor för varje hektar av det sökta området. Avgiften
betalas när ansökningen ges in till länsstyrelsen.
Med stöd av punkt 5 i övergångsbestämmelserna till minerallagen samt 59 § mineralförordningen uttas en avgift (försvarsavgift) av innehavare av utmål enligt gruvlagen.
Avgiften erläggs till bergmästaren (Bergsstaten).
Med stöd av punkt 6 i övergångsbestämmelserna till minerallagen samt 60 § mineralförordningen uttas en avgift (försvarsavgift) av innehavare av äldre rättighet avseende stenkol. Avgiften erläggs till bergmästaren.
Enligt 5 § kontinentalsockelförordningen meddelar normalt Sveriges geologiska undersökning tillstånd till sand-, grus- eller stentäkt på kontinentalsockeln. För sådant tillstånd
skall avgift utgå. Denna beräknas på utvunnen kvantitet. Avgifterna uppbärs av Sveriges
geologiska undersökning.
Författningar m.m.
Förordning (1988:368; senast ändrad 1998:220) med instruktion för Bergsstaten.
Förordning (1997:1294; senast ändrad 2001:1102) med instruktion för Sveriges geologiska
undersökning.
Lag (1966:314; senast ändrad 2001:438) om kontinentalsockeln.
Kontinentalsockelförordning (1966:315; senast ändrad 1998:876).
Minerallag (1991:45; senast ändrad 2001:444).
Mineralförordning (1992:285; senast ändrad 1998:879).
Mätningskungörelse (1974:339; senast ändrad 1998:890).
Lag (1985:620; senast ändrad 1998:825) om vissa torvfyndigheter.
Förordning (1985:626; senast ändrad 1998:878) om vissa torvfyndigheter.
ESV, Inkomstliggaren 2004
80
2529 Avgifter vid patent- och registreringsväsendet
Inkomsterna redovisas av Patent- och registreringsverket (PRV).
Enligt förordning (1995:1386) med instruktion för Patent- och registreringsverket är
verket central förvaltningsmyndighet för ärenden om patent, varumärken, mönster, efternamn och förnamn samt för aktiebolags- och filialregisterärenden. Verket är också central
förvaltningsmyndighet för handels- och föreningsregisterärenden samt för bank- och försäkringsregisterärenden. Verket är även inskrivningsmyndighet enligt lagen (2003:528)
om företagsinteckning.
Verket handlägger ärenden om registrering av kommunala vapen och om utgivning av
periodisk skrift.
Verket är internationell myndighet enligt konventionen om patentsamarbete.
Enligt 7 § lagen (1985:354) skall PRV föra ett register över förbud att lämna juridiskt
eller ekonomiskt biträde.
En mindre del av avgiftsintäkterna överförs till inkomsttitel på statsbudgeten. Beloppet
motsvarar den del av Patentbesvärsrättens kostnader som PRV skall betala. Patentbesvärsrätten är en egen myndighet.
På inkomsttiteln redovisas också förseningsavgifter från aktiebolag som inte har lämnat
in sina årsredovisningar i tid till PRV. Enligt regleringsbrevet skall influtna medel med
avdrag för administrativa utgifter betalas in till statsverkets checkräkning senast 15 dagar
efter varje månad. Uppkommet överskott betalas in inklusive ränta.
Författningar m.m.
Förordning (1995:1386; senast ändrad 2003:557) med instruktion för Patent- och registreringsverket.
Patentlag (1967:837; omtryckt 1983:433; senast ändrad 2000:1158).
Patentkungörelse (1967:838; omtryckt 1991:1331; senast ändrad 2003:1071).
Förordning (1977:1025; senast ändrad 2001:296) om avgifter i vissa tryckfrihetsärenden.
2531 Avgifter för registrering i förenings- m.fl. register
Inkomsterna redovisas av Lantmäteriverket.
I avgiftsförordningen (1992:191), som gäller för statliga myndigheter under regeringen, finns bestämmelser om uttag av ansökningsavgifter för prövning av ärenden
(§§ 10–14). I förordningen upptas tio olika avgiftsklasser. Vilken avgiftsklass som skall
tillämpas för olika slags ärenden bestäms i de materiella författningarna.
Avgiften för nyregistrering och stadgeändringar regleras i förordning (1993:1270; ändrad
1995:1456) om förande av samfällighetsföreningsregister med mera. Denna förordning
gäller också vid stadgeändring i samband med fusion och för registrering av en samfällighetsförening som bildats enligt 19 § lagen (1973:1151) om införande av anläggningslagen
(AL) och lagen om förvaltning av samfälligheter (SFL) så kallad ombildning. I detta fall
avses en förening som förvaltar en anläggning som bildats enligt lagen (1966: 700) om
vissa gemensamhetsanläggningar (LGA). Vidare får enligt 20–24 §§ i avgiftsförordningen
och 13 § i förordningen om förande av samfällighetsföreningsregister avgift tas ut för
registerutdrag utan samband med registrering. Slutligen får avgift tas ut för utskrift ur
registret enligt 15–16 §§ avgiftsförordningen och 2 kap. 13 § tryckfrihetsförordningen.
Ansökningsavgift skall erläggas när ansökan ges in till berörd lantmäterimyndighet och
betalas för varje avgiftsbelagt ärende som en ansökan avser. Avgiften betalas till Lantmäteriverket som skickar bekräftelse på gjord inbetalning till vederbörande lantmäterimyndighet.
Beslut om ansökningsavgift får överklagas i den ordning som gäller för det ärende
ansökan avser. Om sådan möjlighet inte finns, överklagas beslutet hos Riksskatteverket.
Avgift tas inte ut för registrering av vissa ändringar (till exempel adressändring) som en
föreningsstyrelse anmäler eller efter en anmälan från en myndighet eller ändring som vidtas
enligt 17 § firmalagen (1974:156). Avgifter tas heller inte ut vid upplösning av samfällighetsföreningar eller när det gäller begäran om organisationsnummer från en förening
som förvaltar en så kallad LGA-samfällighet.
ESV, Inkomstliggaren 2004
81
Vägföreningar och vägsamfälligheter, som bildats enligt lag (1939:608) om enskilda vägar
(EVL) anses från och med den 1 januari 1998 som samfällighetsföreningar enligt SFL. Avgift
för fastställande av stadgar för påbörjad vägföreningsförrättning som avslutas efter utgången
av 1997 tas ut enligt lag (1997:620) om upphävande av lagen (1939:608) om enskilda vägar
(3 § 2 st.) 3 kap. 88 §§ 4 st. EVL och förordning (1992:360) om avgifter för vissa ärenden
enligt lagen (1939:608) om enskilda vägar. För motsvarande åtgärd beträffande vägsamfällighet tas avgift ut enligt 2 kap. 51 § 3 st. EVL och nyssnämnda förordning (1992:360). I
dessa situationer, som är undantag, är länsstyrelsen fastställande myndighet.
Författningar m.m.
Avgiftsförordning (1992:191; senast ändrad 2003:956).
Förordning (1993:1270; senast ändrad 2003:965) om användning av automatisk databehandling
vid förande av samfällighetsregister m.m.
Tryckfrihetsförordningen.
2532 Avgifter vid kronofogdemyndigheterna
Inkomsterna uppbärs av Skatteverket.
Avgifternas storlek fastställs i förordningen (1992:1094) om avgifter vid kronofogdemyndigheterna.
Avgifter i mål om betalningsföreläggande och handräckning
I mål om betalningsföreläggande, betalningsfastställelse ur pant, vanlig handräckning eller
särskild handräckning som handläggs enligt lagen (1990:746) om betalningsföreläggande
och handräckning tas en ansökningsavgift om 300 kronor ut.
Utsökningsavgifter
I utsökningsmål tas ersättning för förrättningskostnaderna ut i form av grundavgift,
förberedelseavgift, försäljningsavgift och särskild avgift (utsökningsavgifter).
Grundavgift
Grundavgift tas ut i varje mål om inte annat är föreskrivet. Har sökanden i ett enskilt mål
yrkat två eller flera verkställighetsåtgärder, tas en grundavgift ut för varje sådan åtgärd.
I allmänt mål är grundavgiften 500 kronor. Vid verkställighet för fordran som avser
återbetalning av underhållsstöd tas endast en avgift ut för varje gäldenär och år, räknat från
februari ett år till januari nästa år.
I enskilt mål är grundavgiften 500 kronor i mål om utmätning med begränsad tillgångsundersökning och 1 000 kronor i andra mål. Om begränsad tillgångsundersökning
har begärts, och sökanden under den första ettårsperioden utökar ansökan till att avse
fullständig tillgångsundersökning, är den sammanlagda avgiften 1 000 kronor.
Grundavgiften för förnyelseansökan är 500 kronor. Om förnyelseansökan har gjorts
under månad sju till elva från det att målet gavs in och förnyelseansökan endast leder till
bevakning under den nya perioden är avgiften 300 kronor.
Grundavgiften för kompletterande tillgångsundersökning är 500 kronor för begränsad
undersökning och 1 000 kronor för fullständig undersökning. Om kompletterande tillgångsundersökning begärs samtidigt som förnyelseansökan görs, tas inte någon avgift ut
för förnyelseansökan.
Vid utmätning för fordran på underhållsbidrag enligt äktenskapsbalken, föräldrabalken
med mera tas endast en avgift ut för varje gäldenär och kalenderår.
Om avgift har tagits ut med 1 000 kronor i ett mål om utmätning, skall avgiften sänkas
till 500 kronor, om:
• sökanden tar tillbaka sin ansökan inom den tid som anges i underrättelse enligt 4 kap.
12 § utsökningsbalken,
• gäldenären, inom den tid som anges i punkt 1, till kronofogdemyndigheten erlägger full
betalning eller ställer säkerhet eller deponerar pengar enligt 3 kap. 6 § utsökningsbalken.
ESV, Inkomstliggaren 2004
82
Sådan jämkning av förrättningskostnaderna som avses i 17 kap. 4 § andra stycket utsökningsbalken görs genom att kronofogdemyndigheten sänker grundavgiften med högst
25 kronor.
Grundavgift för verkställighet av sådan intrångsundersökning som avses i 6a § utsökningsförordningen (1981:981) är 5 000 kronor.
Avgifter vid exekutiv försäljning
När kungörelse införs i tidning om försäljning på exekutiv auktion av registrerat skepp,
registrerat skeppsbygge, registrerat luftfartyg, intecknade reservdelar till luftfartyg, fastighet eller tomträtt tas förberedelseavgift ut. Förberedelseavgift tas också ut när sådan
egendom överlämnats för försäljning under hand. Förberedelseavgiften är 1 procent av
taxeringsvärde för egendomen som framgår av det taxerings-/fastighetsbevis som kronofogdemyndigheten har skaffat fram i målet och i andra fall 1 procent av ett belopp som
motsvarar 75 procent av det värde som fastställts för egendomen vid värderingen.
När egendom säljs exekutivt tas försäljningsavgift ut. Försäljningsavgift tas dock inte ut,
om:
• försäljningen inte blir bestående,
• lös egendom säljs genom någon annan än kronofogdemyndigheten,
• en fastighet eller tomträtt säljs under hand med anlitande av en fastighetsmäklare eller
någon annan som avses i 12 kap. 29 § första meningen utsökningsförordningen
(1981: 981).
Försäljningsavgiften är 4 procent av varje köpeskilling. Vid försäljning av registrerat
skepp, registrerat skeppsbygge, registrerat luftfartyg, intecknade reservdelar till luftfartyg,
fastighet eller tomträtt, är försäljningsavgiften i stället 2 rocent av samma värde som förberedelseavgiften räknas på.
Om det vid försäljning av gemensamt intecknade fastigheter har upprättats särskild
sakägarförteckning för varje fastighet, skall försäljningsavgiften beräknas särskilt för varje
fastighet som säljs, även om försäljningen sker vid gemensamt utrop. Motsvarande gäller
vid försäljning av två eller flera luftfartyg eller av luftfartyg och inregistrerade reservdelar till
luftfartyg.
Vid försäljning av egendom där förberedelseavgift tas ut skall förberedelseavgiften eller
i förekommande fall summan av förberedelseavgift och försäljningsavgift uppgå till lägst
20 procent och högst 150 procent av det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring, som gäller när kungörelsen införs eller ärendet lämnat till mäklare.
Särskild avgift
Särskild avgift tas ut när det uppkommer särskild kostnad för staten för en åtgärd i målet.
Avgiften motsvarar kostnaden. Den särskilda avgiften får jämkas av kronofogdemyndigheten, om kostnaden är större än som var behövligt. Avgift tas inte ut för en åtgärd som var
onödig. Som exempel på särskild avgift vid fastighetsförsäljning kan nämnas kostnad för
värdering av egendom.
Undantag från sökandens ansvar för kostnader
Sökanden skall inte betala grundavgift, värderingsavgift eller försäljningsavgift när det
gäller mål om utmätning för vad som tilldömts någon efter talan om enskilt anspråk på
grund av brott.
Sökanden skall inte betala grundavgift i mål om utmätning eller verkställighet av
kvarstad för fordran på underhållsbidrag enligt äktenskapsbalken, föräldrabalken eller
annan författning eller ersättning enligt 34 § andra stycket socialtjänstlagen (1980:620).
Har någon beviljats allmän rättshjälp i en angelägenhet som har lett till ett avgörande av
saken som kan verkställas och har kostnaden för rättshjälpen överstigit maximibeloppet för
rättshjälpsavgiften, skall han vid verkställighet av avgörandet inte betala förberedelseavgift
eller särskild avgift.
ESV, Inkomstliggaren 2004
83
I rättshjälpslagen (1996:1619) finns bestämmelser om befrielse från ansvar för grundavgift och försäljningsavgift.
Avgifter i andra fall
För protest enligt 88 § växellagen (1932:130) eller 66 § checklagen (1932:131) och för
registrering enligt 1 § lagen (1845, s. 1) om handel med lösören, som köparen låter i
säljares vård kvarbliva tas avgift ut enligt 9–14 §§ avgiftsförordningen (1992:191), varvid
avgiftsklass 2 tillämpas. För bevis som utfärdas av kronofogdemyndigheten på begäran tas
avgift ut enligt 20–24 §§ avgiftsförordningen, varvid avgiftsklass A tillämpas.
För handläggning av ärende enligt lagen (1981:131) om kallelse på okända borgenärer
tas avgift ut med 625 kronor.
Ränta på utsökningsavgifter
Betalas inte utsökningsavgifter inom den av kronofogdemyndigheten bestämda tiden tas
dröjsmålsränta ut enligt räntelagen (1975:635).
Dröjsmålsränta tas ut på ansökningsavgiften i mål om betalningsföreläggande samt på
förrättningskostnader som skall tas ut av sökanden. Kronofogdemyndigheten får underlåta
att ta ut ränta som inte uppgår till 100 kronor.
Befrielse från skyldighet att betala förrättningskostnader
Kronofogdemyndigheten får medge befrielse helt eller delvis från skyldigheten att betala
förrättningskostnader om det finns särskilda skäl (17 kap. 4 § UB, SFS 1994:1983).
Författningar m.m.
Förordning (1992:1094; senast ändrad 2003:959) om avgifter vid kronofogdemyndigheterna.
Skatteverkets föreskrifter och meddelanden.
Lag (1990:746; senast ändrad 2003:542) om betalningsföreläggande och handräckning.
Utsökningsbalk (1981:774; senast ändrad 2003:676).
Utsökningsförordning (1981:981; senast ändrad 2003:932).
Lag (1962:381; senast ändrad 2003:360) om allmän försäkring.
Socialtjänstlag (2001:453; senast ändrad 2003:1215).
Rättshjälpslag (1996:1619; senast ändrad 2000:273).
Växellag (1932:130; senast ändrad 1997:362).
Checklag (1932:131; senast ändrad 1997:363).
Avgiftsförordning (1992:191; senast ändrad 2001:868).
Lag (1981:131; senast ändrad 2003:381) om kallelse på okända borgenärer.
Räntelag (1975:635; senast ändrad 2002:352).
2534 Avgifter för körkort och motorfordon
Inkomsterna redovisas av Länsstyrelsen i Norrbottens län, Naturvårdsverket, Skatteverket
och Vägverket.
Inkomsterna avser dispensavgifter enligt lag om motorfordons avgasrening och motorbränslen.
Dispensavgifter enligt bilavgaslagen
Avgiften redovisas av Vägverket.
Enligt lag (2001:1080) om motorfordons avgasrening och motorbränslen och förordning (2001:1085) om motorfordons avgasrening skall bilar uppfylla krav på avgasrening
för godkännande vid typ- eller registreringsbesiktning.
I förordning (2001:1085) om motorfordons avgasrening och i föreskrifter som
Naturvårdsverket utfärdar (SNFS 1992:12; senast ändrad 2002:29) anges bland annat
ESV, Inkomstliggaren 2004
84
gällande avgaskrav. Naturvårdsverket får medge undantag från kraven i lagen och förordningen. När sådant undantag medges tas avgift ut enligt tre avgiftskategorier 1) 2 000 kronor, 2) 7 000 kronor och 3) 20 000 kronor.
Avgiften uppbärs i samband med utnyttjande av undantag.
Kontrollavgift enligt lag om motorfordons avgasrening och motorbränslen
Avgiften redovisas av Naturvårdsverket.
Enligt lag (2001:1080) och förordning (2001:1085) skall en kontrollavgift med
75 kronor tas ut av tillverkaren för varje nyregistrerad personbil och lastfordon. Avgiften
skall tas ut för tillsyn och kontroll enligt lagen och föreskrifter som meddelas med stöd av
lagen. Med tillsyn och kontroll avses både Naturvårdsverkets och Bilprovningens kostnader för godkännandeprövning samt tillsyn och annan kontroll som utövas enligt lagen
eller föreskrifter som meddelats med stöd av lagen.
Övrigt
Under denna inkomsttitel faller dispensavgifter som inte avser auktorisation av fordonstillverkare, auktorisation av yrkesförare eller auktorisation av andra förare.
Författningar m.m.
Statens naturvårdsverks kungörelse (SNFS 1992:12) med föreskrifter om bilavgaskontroll.
Statens naturvårdsverks kungörelse (SFNS 1992:14) med föreskrifter om kontrollavgift för
nyregistrerade bilar.
Körkortslag (1998:488; senast ändrad 2003:216).
Körkortsförordning (1998:980; senast ändrad 2003:522).
Yrkestrafikförordningen (1998:779; senast ändrad 2003:997).
Förordning (2001:650; senast ändrad 2003:1028) om vägtrafikregistret.
Förordning (2001:652; senast ändrad 2003:1030) om avgifter inom vägtrafikområdet.
Lag (2001:558; senast ändrad 2002:807) om vägtrafikregister.
Lag (2001:1080) om motorfordons avgasrening och motorbränslen.
Förordning (2001:1085; senast ändrad 2003:872) om motorfordons avgasrening.
Förordning (2001:17; senast ändrad 2003:872) om förrättningsavgifter för vissa besiktningsorgan
på fordonsområdet.
2535 Avgifter för statliga garantier
Inkomsterna redovisas av Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida).
Sida skall årligen i förskott inleverera en avgift på en procent av vid betalningstidpunkten
utestående belopp för de kreditgarantier Sida lämnar till personal inom biståndsförvaltningen.
Enligt regleringsbrev får Sida lämna kreditgarantier för lån till personal inom en ram på
15 miljoner kronor. Utlåning får ske i huvudsaklig överensstämmelse med Sida:s skrivelse
den 4 maj 1984.
Författningar m.m.
Lönegarantilagen (1992:497; senast ändrad 2003:544).
Förordning (1983:585; senast ändrad 1992:1125) om avgift på landshypoteks- och stadshypoteksinstitutionernas grundfonder.
Förordning (1992:1124; senast ändrad 2003:851) med reglemente för Konungariket Sveriges
stadshypotekskassa.
Förordning (1994:1535; senast ändrad 2002:260) med reglemente för Sveriges allmänna hypoteksbank.
Förordning (1978:250; senast ändrad 2001:49) om statligt stöd till jordbrukets rationalisering.
Rennäringsförordning (1993:384; senast ändrad 2001:975).
Förordning (1980:402; senast ändrad 1997:1011) om stöd till offentliga karantäner för djur.
Förordning (1994:1716; senast ändrad 2003:253) om fisket, vattenbruket och fiskenäringen.
ESV, Inkomstliggaren 2004
85
Förordning (1981:717; senast ändrad 1997:1016) om statlig garanti för utvinning m.m. av olja,
naturgas eller kol.
Förordning (1995:1122; senast ändrad 1997:1018) om statlig garanti för fartygsfinansiering.
Garantiförordning (1997:1006).
Riksgäldskontorets föreskrifter (1997:1156) för tillämpningen av Garantiförordningen (1997:1006).
Regeringsbeslut 1985-05-15 avseende kreditgaranti för banklån till personal inom utrikesförvaltningen m.m., ändrat 1997-03-01.
Regeringsbeslut 1993-06-17 avseende kreditgaranti för banklån till uppsagda anställda inom
utrikesförvaltningen.
2536 Lotteriavgifter
Inkomsterna redovisas av Lotteriinspektionen och länsstyrelserna.
Enligt lotteriförordningen skall Lotteriinspektionen och länsstyrelserna ta ut avgifter för att
pröva ansökningar enligt lotterilagen. Lotteriinspektionen och länsstyrelserna skall också ta
ut avgifter av tillståndshavaren för den tillsyn och kontroll som myndigheten utövar enligt
lotterilagen.
Lotteriinspektionen skall ta ut avgifter för tillsyn som myndigheten utövar enligt kasinolagen.
Innan en avgift fastställs skall samråd ske med Ekonomistyrningsverket (ESV). I fråga
om avgifter som fastställs av länsstyrelsen skall länsstyrelsen samråda även med Lotteriinspektionen.
Avgifterna betalas in direkt till statsbudgeten.
Ansökningsavgifter
För ansökningsavgiftens storlek med mera tillämpas avgiftsklasserna i avgiftsförordningen.
Avgiftsklass för olika typer av ansökningar fastställs i lotteriförordningen. Ansökan kan till
exempel avse ansökan om tillstånd att anordna rikslotteri, regionala lotterier, bingo,
restaurangkasinospel och automatspel. Ansökan kan också avse typgodkännande enligt
lotterilagen.
Avgiften betalas innan ansökan behandlas. Redovisning sker kassamässigt mot inkomsttitel.
Kontrollavgifter
Avgiften för kontroll och tillsyn skall sättas så att full kostnadstäckning nås. Principer
fastställs årligen efter samråd med ESV. Kontrollavgifter betalas exempelvis för följande
spelformer; restaurangkasinospel, lotterier, bingo samt för spelverksamhet som bedrivs av
ATG, Svenska Spel samt Casino Cosmopol. Kontrollavgifter tas också ut för Riksgäldskontorets och Miljonkontos utlottningar.
Avgifterna faktureras månadsvis i efterskott. Redovisning sker inkomstmässigt mot
inkomsttitel.
Författningar m.m.
Lotterilag (1994:1000; senast ändrad 2003:346).
Lotteriförordning (1994:1451; senast ändrad 2003:608).
Förordning (1994:1452; senast ändrad 2001:1030) med instruktion för Lotteriinspektionen.
Kasinolag (1999:355).
ESV, Inkomstliggaren 2004
86
2537 Miljöskyddsavgift
Inkomsterna redovisas av Domstolsverket, Kammarkollegiet, länsstyrelserna och Naturvårdsverket.
Enligt förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken
skall en avgift för prövning och tillsyn av miljöfarlig verksamhet betalas till länsstyrelsen.
Avgiften skall betalas av den som utövar viss miljöfarlig verksamhet. Betalningen sker efter
beslut av länsstyrelsen. Avgiften tillfaller staten.
Miljösanktionsavgift
Miljösanktionsavgift skall enligt förordning (1998:950) om miljösanktionsavgifter betalas
av en näringsidkare som vid bedrivande av näringsverksamhet bland annat åsidosätter de
föreskrifter, tillstånd eller villkor som anges i förordningen.
Avgiften beslutas av tillsynsmyndigheten, bland annat länsstyrelsen. Avgiftens storlek
framgår av förordningen (1998:950) om miljösanktionsavgifter. Avgiften tillfaller staten.
Avgift för tillsyn i ärenden om förorenade områden
Enligt förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken
skall den som är ansvarig för efterbehandling av förorenade markområden med mera
betala länsstyrelsens kostnader för tillsyn över sådana områden. Avgiften är 800 kronor för
varje hel timme handläggningstid.
Myndigheters arbete i samband med tillåtlighetsprövning enligt 17 kapitlet
miljöbalken
Enligt 7 kap. 11 § förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt
miljöbalken skall sökanden svara för kostnaderna för myndigheternas arbete i ett ärende
som tillåtlighetsprövas av regeringen enligt 17 kap. miljöbalken. Ersättningen betalas med
800 kronor för varje hel timme handläggningstid.
Ärenden om tillträde
Den som ansöker om tillträdesrätt enligt 28 kap. 3 och 4 §§ miljöbalken (1998:808) skall
svara för kostnaden för länsstyrelsens prövning. Ersättning skall betalas med 3 000 kronor
efter särskilt beslut av länsstyrelsen.
Vattenverksamhet
Enligt 3 kap. 11 § förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt
miljöbalken skall en avgift för länsstyrelsens tillsyn över vattenverksamhet enligt 11 kap.
miljöbalken (MB) betalas efter särskilt beslut av länsstyrelsen. Avgiften är 800 kronor för
varje hel timmes handläggningstid.
Avgifter för miljödomstolars prövning enligt miljöbalken
Inkomsterna redovisas av Domstolsverket.
Enligt förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken
skall avgift betalas för miljödomstolars kostnader för prövning enligt miljöbalken och
bestämmelser meddelade med stöd av miljöbalken.
Avgift betalas för miljödomstols prövning av vattenverksamhet som avses i 11 kap.
miljöbalken (MB). Avgiften skall betalas av sökanden efter det att domstolen har fastställt
avgiften.
Avgiften skall betalas av den som:
• ansöker enligt 11 kap. 9 § första stycket MB om tillstånd till annan vattenverksamhet
än markavvattning,
• ansöker om tillstånd till markavvattning enligt 11 kap. 13 § MB,
ESV, Inkomstliggaren 2004
87
• ansöker om laglighetsprövning av en vattenverksamhet eller en vattenanläggning
enligt 17 § lagen (1998:811) om införande av miljöbalken,
• ansöker om godkännande av arbeten eller åtgärder enligt 11 kap. 16 § eller ansöker
om tillstånd enligt 11 kap. 22 § MB att ta ur bruk en anläggning för bortledande av
grundvatten,
• ansöker om tillstånd till utrivning enligt 11 kap. 19 § MB,
• ansöker om förlängning av sådan tid som anges i 24 kap. 2 § MB eller
• ansöker enligt 24 kap. 8 § MB om upphävande eller ändring av bestämmelser eller
villkor i en tillståndsdom eller i ett tillståndsbeslut.
Avgiften för prövningen av ansökan enligt 3 kap. 2 § 1 eller 3 förordningen om avgifter
för prövning och tillsyn enligt miljöbalken är uppdelad på grundavgift (3 kap. 4 §) och i
förekommande fall tilläggsavgift (3 kap. 5 §). Grundavgiftens storlek bestäms av kostnaden för utförandet av de delar av det ansökta företaget som avser vattenverksamhet och
betalas enligt följande tabell:
Avgiftens
storlek i kronor
Kostnader i kronor
mindre än
100 000
1 500
100 000 –
500 000
5 000
500 000 –
1 000 000
10 000
1 000 000 –
5 000 000
15 000
5 000 000 –
10 000 000
30 000
10 000 000 –
50 000 000
70 000
50 000 000 –
75 000 000
140 000
75 000 000 –
100 000 000
240 000
eller högre
400 000
100 000 000
Tilläggsavgift skall betalas om prövningen avser rätt att leda bort grund- eller ytvatten
eller ändra grundvattennivån. Tilläggsavgift skall också betalas om ansökan avser rätt till
uttag av vattenkraft. Om ansökan avser uttag av vatten eller ändring av grundvattennivån
skall tilläggsavgift betalas med 10 öre per kubikmeter vatten beräknat efter det totala uttaget
som ansökan avser eller, om ansökan avser ett visst uttag årligen, efter den årliga volym som
det begärs tillstånd för. Om ansökan avser rätt till uttag av vattenkraft betalas tilläggsavgift
med 0,1 öre per kilowattimme beräknad årlig kraftproduktion under medelår. Tillläggsavgift
skall dock endast tas ut om utförandekostnaden (anläggningskostnaden) enligt ovan (3 kap.
4 §) är mindre än 50 000 000 kronor. Tilläggsavgiften skall betalas som en engångsavgift.
Om tilläggsavgift skall betalas får grundavgiften och tilläggsavgiften tillsammans uppgå till
högst 140 000 kronor.
Avgiften för prövning av ansökan om markavvattning är enligt 3 kap. 6 § förordningen
om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken indelad i avgiftsklasser efter den
dikeslängd som prövningen avser. Vid fastställande av avgift tilllämpas bestämmelserna i
10 § avgiftsförordningen (1992:191), varvid följande avgiftsklasser tillämpas:
Dikeslängd
prövningen avser
kortare än
100 –
1 000 –
10 000
Avgiftsklass
100 meter
3
1 000 meter
4
10 000 meter
6
meter eller längre
7
För prövning av fråga som avses i 3 kap. 2 § 6 eller 7 förordningen om avgifter för
prövning och tillsyn enligt miljöbalken och som gäller markavvattning skall avgift betalas
enligt avgiftsklass 3.
ESV, Inkomstliggaren 2004
88
Vid prövning av mål som avses i 3 kap. 2 § 4 och 5 samt 6 och 7 och som inte gäller
markavvattning, skall avgift betalas med 1 500 kronor.
Avgiften betalas till ett gemensamt postgirokonto för de allmänna domstolarna.
Dessutom förekommer kontanta inbetalningar direkt till domstolen, som sedan sätter in
pengarna på det gemensamma postgirokontot.
Författningar m.m.
Miljöbalk (1998:808; senast ändrad 2003:1187).
Förordning (1998:940; senast ändrad 2002:240) om avgifter för prövning och tillsyn enligt
miljöbalken.
Förordning (1998:899; senast ändrad 2003:1052) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd.
Förordning (1998:950; senast ändrad 2002:708) om miljösanktionsavgift.
Avgiftsförordningen (1992:191; senast ändrad 2003:956).
Avfallsförordningen (2001:1063; senast ändrad 2002:613).
Domstolsverket: Handbok för miljödomstolarna, avsnittet avgifter.
Naturvårdsverkets författningssamling:
Naturvårdsverkets allmänna råd (2000:8) till förordningen (1998:940) om avgifter för myndigheters prövning och tillsyn enligt miljöbalken.
Naturvårdsverks föreskrifter (NFS 2003:6) om avgifter vid dispenser från förordning (2002:187)
om ämnen som bryter ned ozonskiktet.
Naturvårdsverkets allmänna råd (2002:10) till 30 kap. miljöbalken och till förordning (1998:950)
om miljösanktionsavgifter.
2539 Täktavgift
Inkomsterna redovisas av länsstyrelserna.
Enligt förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken
skall statens kostnader för prövning och tillsyn täckas genom avgifter. Den täktverksamhet
som avses är den för vilken det krävs tillstånd enligt 12 kap. 1 § miljöbalken (1998:808).
Avgifterna skall betalas årligen för tillståndsgiven mängd enligt 6 nivåer, förutom för
torvtäkt, där avgiften är oberoende av mängd.
Författningar m.m.
Lag (1966:314; senast ändrad 2001:438) om kontinentalsockeln.
Lag (1966:319) om rätt till sand-, grus- och stentäkt inom vissa allmänna vattenområden.
Förordning (1998:940; senast ändrad 2002:240) om avgifter för prövning och tillsyn enligt
miljöbalken.
Miljöbalk (1998:808; senast ändrad 2003:1187).
2541 Avgifter vid Tullverket
Inkomsterna redovisas av Tullverket.
På inkomsttiteln redovisas registreringsavgift för kredithavare och förseningsavgift.
Både kontant betalning och fakturering av avgifterna kan förekomma.
Författningar m.m.
Tullagen (2000:1281; senast ändrad 2003:749).
Tullförordning (2000:1306; senast ändrad 2001:818).
Lag (1960:419; senast ändrad 2000:1226) om förbud i vissa fall mot införsel av spritdrycker.
Lag (2001:558; senast ändrad 2002:807) om vägtrafikregister.
Tullverkets författningssamling:
Tullverkets föreskrifter och allmänna råd (TFS 2000:20; senast ändrad 2003:18) om tullförfaranden m.m. (tullordning).
ESV, Inkomstliggaren 2004
89
2542 Patientavgifter vid tandläkarutbildningen
Inkomsterna redovisas av Karolinska institutet och Malmö högskola.
Inkomsterna avser patientavgifter för den tandvård som bedrivs i anslutning till tandläkarutbildningen. Debitering sker med utgångspunkt från av regeringen fastställda
bestämmelser om tandvårdstaxa. I de fall behandlingen utförs av studerande görs vissa
reduktioner av patientavgifterna.
Inkomsterna utgår direkt från de behandlade patienterna och från försäkringskassan.
Patientavgifterna kommer in fortlöpande och sätts in på respektive högskoleenhets postgiro. Ersättningen från försäkringskassan redovisas månadsvis.
Författningar m.m.
Brev (Socialdepartementet) 1988-06-22 till Socialstyrelsen angående godkännande av avtal rörande
patientförsäkring m.m.
Beslut 1979-06-14 angående tandvårdstaxans tillämpning för tandvård som meddelas vid universiteten m.m.
Förordning (1998:1337; senast ändrad 2003:877) om tandvårdstaxa.
2543 Avgifter för Kemikalieinspektionen
Inkomsterna redovisas av Kemikalieinspektionen.
Avgift betalas för Kemikalieinspektionens prövning och tillsyn i fråga om kemiska produkter, biotekniska organismer och varor enligt 14 kap. miljöbalken.
Kemikalieavgifter tas ut som årsavgift och produktavgift. Avgifterna skall betalas årligen
för kalenderår av den som yrkesmässigt tillverkar eller till Sverige för in sammanlagt ett ton
eller mer av sådana kemiska produkter som enligt förordningen (1998:941) om kemiska
produkter och biotekniska organismer skall vara anmälda till produktregistret.
Om Kemikalieinspektionen enligt förordningen om kemiska produkter och biotekniska
organismer har medgett att en handelsagent fullgör anmälningsskyldighet, är handelsagenten avgiftsskyldig.
Kemikalieavgiften skall betalas preliminärt och slutligt.
Den preliminära avgiften beräknas med ledning av uppgifterna i produktregistret föregående år eller en preliminärdeklaration från den avgiftsskyldige. Från den slutliga avgiften
skall det belopp som har betalats preliminärt räknas av.
Årsavgiften tas ut för den sammanlagda mängden anmälningspliktiga kemiska produkter enligt följande:
Årsavgift
i kronor
Kvantitet i ton
1–
4
5–
9
1 300
4 000
10 –
49
8 000
50 –
99
13 000
100 –
999
20 000
1 000 –
4 999
30 000
5 000 –
9 999
40 000
10 000 –
49 999
50 000
50 000 –
99 999
60 000
100 000 –
eller mer
75 000
Produktavgiften skall fastställas till ett genomsnittsvärde som beror på antalet anmälningspliktiga produkter. Avgiften för en produkt beräknas enligt följande formel:
((startvärde – slutvärde) ÷ kn) + slutvärde.
Startvärdet är 1 000 kronor och slutvärdet är 350 kronor, n är antalet anmälningspliktiga produkter, varav produkter som har samma funktion och kemiska sammansättning
eller anmäls under en gemensam beteckning räknas som en produkt, k är värdet 1,003.
ESV, Inkomstliggaren 2004
90
Författningar m.m.
Förordning (1998:942; senast ändrad 2001:21) om kemikalieavgifter m.m.
Miljöbalken (1998:808; senast ändrad 2003:1187).
Förordning (1998:941;senast ändrad 2001:882) om kemiska produkter och biotekniska organismer.
2544 Avgifter för Statens folkhälsoinstituts verksamhet
Inkomsterna redovisas av Statens folkhälsoinstitut.
Avgift tas ut för prövning av ansökan för tillstånd avseende:
• tillverkning av alkoholdrycker
• tillverkning av sprit samt
• inköp av alkoholdrycker som används i teknisk, industriell, medicinsk, vetenskaplig
eller liknande verksamhet.
En årlig avgift tas ut för tillsyn av tillverkning och inköp enligt ovan samt för tillsyn av de
parihandlare, som har tillstånd enligt övergångsbestämmelserna (2003:711) i alkohollagen
(1994:1738). Halva avgiften tas ut i januari och resterande del i juli.
Redovisning och uppbörd av avgifterna
Ansökningsavgifterna skall vara inbetalda till Statens folkhälsoinstitut innan ansökan behandlas. Preliminära tillsynsavgifter faktureras när tillståndet givits och därefter 2 gånger per år.
Tillsynsavgifterna är i princip beroende av dryckesslag och volym. Avgifternas storlek framgår av alkoholförordningen (1994:2046).
Författningar m.m.
Alkohollag (1994:1738; senast ändrad 2003:711).
Alkoholförordning (1994:2046; senast ändrad 2003:977).
Handbok Alkohollagen, Statens folkhälsoinstitut.
2546 Lokalradioavgifter
Inkomsterna redovisas av Radio- och TV-verket.
Radio- och TV-verket prövar enligt radio- och TV-lagen (1996:844) frågor om tillstånd
att sända lokalradio.
Regler om avgift för lokalradiosändningar finns i lagen (1992:72) om koncessionsavgift
på televisionens och radions område.
Avgiften justeras varje år med hänsyn till kvoten mellan konsumentprisindex för oktober
månad året före det år som avgiften avser och konsumentprisindex för oktober månad
1992. Senast den 31 december skall Radio- och TV-verket fastställa det belopp som skall
betalas varje förfallodag under följande kalenderår.
Avgiften betalas med lika stora delar senast den första dagen i januari, april, juli och
oktober månad.
Beträffande tillstånd som meddelats efter den 1 juli 2001 betalas avgiften för kalenderår
i förskott senast den 31 januari det år avgiften avser.
Författningar m.m.
Lag (1992:72; senast ändrad 2003:703) om koncessionsavgift på televisionens och radions
område.
Lokalradioförordning (1993:126; senast ändrad 2002:705).
Radio- och TV-lag (1996:844; senast ändrad 2003:394).
ESV, Inkomstliggaren 2004
91
2548 Avgifter för Finansinspektionens verksamhet
Inkomsterna uppbärs av Finansinspektionen.
Finansinspektionen tar ut ansökningsavgifter enligt förordning (2002:1042) om årliga
avgifter för finansiering av Finansinspektionens verksamhet. Avgifterna skall finansiera
Finansinspektionens verksamhet, exklusive den verksamhet som finansieras med stöd av
förordning (2001:911) om avgifter för prövning av ärenden hos Finansinspektionen.
Avgiften baseras dels på Finansinspektionens nedlagda tid per företagsgrupp, dels den
timkostnad som inspektionen har bestämt. Därefter fördelas avgiften på de företag som
ingår i gruppen. Avgiften per företag beräknas utifrån företagets balansomslutning för det
närmast föregående räkenskapsåret. Balansomslutningen delas upp i intervall som sedan
multipliceras med en fastställd procentsats. Finansinspektionen skall senast den 30 november varje år fakturera de avgiftspliktiga företagen.
Författningar m.m.
Förordning (1996:596; senast ändrad 2002:1068) med instruktion för Finansinspektionen.
Förordning (2002:1042; senast ändrad 2003:852) om årliga avgifter för finansiering av Finansinspektionens verksamhet.
Förordning (2001:911; senast ändrad 2003:1065) om avgifter för prövning av ärenden hos
Finansinspektionen.
Insiderstrafflag (2000:1086).
2551 Avgifter från kärnkraftverken
Inkomsterna redovisas av Statens kärnkraftinspektion och Statens strålskyddsinstitut.
Den som har tillstånd enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet skall erlägga
avgifter till Statens kärnkraftinspektion för att täcka inspektionens kostnader för:
• tillsyn av efterlevanden av lagen om kärnteknisk verksamhet och av villkor och föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen,
• tillsyn som följer av Sveriges överenskommelser i syfte att förhindra spridning av
kärnvapen,
• forskning inom kärnsäkerhetsområdet.
Avgifterna täcker samtliga kostnader för Statens kärnkraftinspektions verksamhet och
beräknas uppgå till cirka 165 miljoner kronor under budgetåret 2003.
Uppbörd sker förskottsvis för kalenderkvartal och inlevereras av Statens kärnkraftinspektion till inkomsttiteln.
Den som har tillstånd enligt 2 § atomenergilagen (1956:306) eller 5 § lagen (1984:3)
om kärnteknisk verksamhet att uppföra, inneha eller driva en kärnkraftsreaktor för industriell energiframställning samt tillståndshavare för vissa kärntekniska anläggningar skall till
Statens strålskyddsinstitut enligt förordningen (1976:247) om vissa avgifter till Statens
strålskyddsinstitut erlägga avgifter för att finansiera Strålskyddsinstitutets kostnader för:
• Strålskyddsinstitutets verksamhet på kärnenergiområdet,
• särskilda beredskapsåtgärder mot kärnkraftsolyckor,
• strålskyddsforskning med anknytning till kärnkraftsproduktionen.
Avgifterna uppgår under budgetåret 2003 till 70,8 miljoner kronor. Hela beloppet inlevereras av Statens strålskyddsinstitut till inkomsttiteln. Uppbörden sker för varje kalenderkvartal.
För Statens strålskyddsinstituts tillståndspliktiga verksamhet utanför kärnenergiområdet
se inkomsttitel 2511 Expeditions- och ansökningsavgifter.
Författningar m.m.
Lag (1984:3; omtryckt 1992:1536; senast ändrad 2001:441) om kärnteknisk verksamhet.
Förordning (1991:739; senast ändrad 2003:1083) om vissa avgifter till Statens kärnkraftinspektion.
Förordning (1976:247; omtryckt 1993:424; senast ändrad 2003:771) om vissa avgifter till Statens
strålskyddsinstitut.
Lag (1997:1320) om kärnkraftens avveckling.
ESV, Inkomstliggaren 2004
92
2552 Övriga offentligrättsliga avgifter
Inkomsterna redovisas av Elsäkerhetsverket, Insättningsgarantinämnden, Kammarkollegiet,
länsstyrelserna (Lst), Naturvårdsverket, Socialstyrelsen, Statens energimyndighet, Statens
räddningsverk, Statens växtsortnämnd och Svenska kraftnät med flera.
Underindelning
2552 01
2552 02
2552 03
2552 04
2552 05
2552 06
2552 07
2552 08
2552 09
2552 10
2552 11
Avgifter enligt stiftelseförordningen, tillsyn och prövning (Lst)
Registereringsavgift och registrereringsbevis, stiftelseförordning (Lst)
Avgifter enligt avfallsförordningen (Lst)
Övriga avgifter vid länsstyrelserna (Lst)
Elsäkerhetsavgift m.m. (Elsäkerhetsverket)
Insättningsgarantiavgifter m.m. (Insättningsgarantinämnden)
Ansökningsavgifter (Socialstyrelsen)
Avgift på brandfarliga och explosiva varor (Statens räddningsverk)
Växtsortavgifter (Statens växtsortnämnd)
Avgifter för in- och utförsel av avfall (Naturvårdsverket)
Avgifter (Kammarkollegiet)
Elsäkerhetsverket
Elsäkerhetsverkets verksamhet finansieras genom en elsäkerhetsavgift. I enlighet med förordning (1995:1296) om vissa avgifter på elområdet skall elabonnenten årligen betala
avgiften till nätinnehavaren som i sin tur skall betala avgiften till Elsäkerhetsverket senast den
1 maj. Avgiften är 6 kronor per år för lågspänningsabonnemang och 500 kronor per år för
högspänningsabonnemang.
Statens energimyndighet
Kvotplikts och förseningsavgifter enligt 5 kap. respektive 6 kap. 13 § lagen (2003:113) om
elcertifikat redovisas mot inkomsttiteln. Den som hanterar kvotplikten skall betala en
särskild kvotpliktsavgift om:
1. han i sin deklaration enligt 4 kap. 8 § 2 angivit ett mindre antal elcertifikat än som
omfattas av hand kvotplikt eller
2. i annat fall, det antal elcertifikat som omfattas av kvotplikten enligt en deklaration
enligt 4 kap. 8 § inte kunnat annulleras på hans certifikatkonto.
Avgiften beräknas per certifikat som enligt bestämmelserna i första stycket inte annullerats på hans certifikatkonto och uppgår till 150 procent av det volymvägda medelvärdet av
certifikatpriset under perioden från och med den 1 april beräkningsåret till och med den
31 mars följande år. De kvotpliktsavgifter som belöper på åren 2004 och 2005 skall inte
överstiga 175 respektive 240 kronor per certifikat.
Om den som är deklarationsskyldig enligt 4 kap. 8 § inte lämnar deklaration i rätt tid,
skall han betala förseningsavgift med 1 000 kronor till staten.
Svenska kraftnät
Svenska kraftnäts verksamhet och åtgärder, enligt elberedskapslagen (1997:288), finansieras
genom en elberedskapsavgift. I enlighet med förordning (1995:1296) om vissa avgifter på
elområdet skall nätinnehavaren årligen betala avgiften till Elsäkerhetsverket senast den 1 maj.
Avgiften är 45 kronor per år för lågspänningsabonnemang och 2 477 kronor per år för
högspänningsabonnemang.
Verksamheten vid nätmyndigheten finansieras genom en nätövervakningsavgift. I enlighet med förordning (1995:1296) om vissa avgifter på elområdet skall nätinnehavaren
årligen betala avgiften till Elsäkerhetsverket senast den 1 maj. Avgiften är 3 kronor per år
för lågspänningsabonnemang och 600 kronor per år för högspänningsabonnemang.
ESV, Inkomstliggaren 2004
93
Insättningsgarantinämnden
Insättningsgarantinämnden ansvarar för administrationen av insättningsgarantin och investerarskyddet. Dessa två ersättningssystem finansieras genom avgifter från de institut, banker
och värdepappersbolag, som omfattas av systemen.
Riksdagen anvisar årligen nämnden ett ramanslag i statsbudgeten för nämndens förvaltningskostnader avseende insättningsgarantin och investerarskyddet. Sedan utgifterna
för förvalningen för föregående kalenderår räknats av och redovisats mot inkomsttiteln,
skall återstoden av avgifterna placeras på räntebärande konto i Riksgäldskontoret eller i
skuldförbindelser utfärdade av staten. Sålunda skall förvaltningsutgifterna för 2003 räknas
av från avgifterna 2004. För nämnden tilllämpas således så kallad bruttoredovisning över
statsbudgeten. Eftersom ett belopp som är lika stort som förvaltningskostnaderna redovisas under inkomsttiteln, belastas inte statsbudgetens saldo av nämndens verksamhet.
Enligt lagen (1995:1571) om insättningsgaranti skall varje institut som omfattas av
garantin betala avgifter för garantin till nämnden. Det sammanlagda avgiftsbeloppet för ett år
är givet. Detta belopp uppgick till 0,1 procent av de totala garanterade insättningarna per
den 31 december 2002. Om de behållna avgiftsmedlen uppgår till ett mindre belopp än som
motsvarar 2,5 procent av insättningarna, skall de sammanlagda avgifterna för ett år tas ut
med det belopp som krävs för att uppnå den nivån, dock lägst 0,1 procent och högst
0,3 procent av insättningarna. Avgiften skall bestämmas med hänsyn till institutens kapitaltäckningsgrad. För det enskilda institutet innebär detta att avgiftens storlek är beroende av
hur den egna kapitaltäckningsgraden förhåller sig till de övriga institutens; nämnden skall
bestämma att avgiften för ett institut skall uppgå till ett belopp motsvarande 0,06–0,14 procent av de garanterade insättningarna. 2003 års avgifter uppgick till cirka 455 miljoner
kronor, vilket motsvarar 0,1 procent av 455 295 miljoner kronor (de garanterade insättningarnas värde den 31 december 2002).
Investerarskyddet trädde i kraft den 1 maj 1999. Nämnden avser att finansiera utbetalningar av ersättning från skyddet genom att ta ut avgifter från instituten när det kan
förutses att ersättningar kommer att behöva betalas ut. Avgifterna kommer att debiteras
när nämnden gjort en preliminär bedömning av de ersättningsbelopp som kommer att bli
aktuella att betala. Nämnden kommer alltså inte att, som för insättningsgarantin, bygga
upp någon fond för att säkerställa denna betalningsberedskap i förväg. Vid beräkningen av
ett instituts individuella avgift skall beaktas hur stor andel skyddade tillgångar som finns hos
institutet jämfört med samtliga skyddade tillgångar.
Nämnden debiterar årligen avgifter för administrationen av investerarskyddet från de
institut som omfattas av skyddet. Nämndens förvaltningsutgifter för investerarskyddet för
2001 och följande år fördelas lika mellan samtliga institut som tillhör skyddet (SFS
2000:816).
Avgifterna för insättningsgarantin och investerarskyddet kommer att beslutas och debiteras under mars–maj 2004. Avgifterna skall betalas inom en månad från dagen för beslutet.
Avgifterna för insättningsgarantin redovisas i enlighet med ESV:s handledning (1998:7)
om redovisning av fonder och avsättningar vid statliga myndigheter. Investerarskyddsavgifter redovisas på vanligt sätt över årets resultat, på posten Årets kapitalförändring.
Redovisning i resultaträkningen
Från och med årsredovisningen 2002 redovisas de inbetalade avgifterna som skall redovisas mot inkomsttitel under Uppbördsverksamhet, posten Intäkter av avgifter m.m. samt
andra intäker som inte disponeras av myndigheten. Övriga avgifter redovisas under
Transfereringar, posten Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag.
Redovisning i balansräkning
På tillgångssidan redovisas de medel som placerats på den för räntebärande värdepapper
under posten ”Andra långfristiga värdepappersinnehav”. Likvida medel redovisas under
rubriken ”Tillgodohavandet hos Riksgäldskontoret”. På skuldsidan redovisas insättnings-
ESV, Inkomstliggaren 2004
94
garantin mot posten Fonder under rubriken Fond och det ackumulerade resultatet avseende
investerarskyddet under Balanserad kapitalförändring under rubriken Myndighetskapital.
De för nämnden tillämpliga författningarna anges på nämndens hemsida: www.ign.se.
Där finns ytterligare information om innebörden av insättningsgarantin och investerarskyddet.
De avgiftsmedel som nämnden årligen tar in förvaltas av nämnden. Medlen är placerade
på den öppna marknaden för räntebärande värdepapper. Placeringar får dock enbart göras
i värdepapper som är emitterade av svenska staten. Medlen förvaltas aktivt, det vill säga
förvaltas på ett sätt som avser att överträffa ett på förhand uppsatt avkastningsmål
(så kallat benchmark). Nämnden har uppdragit åt tre kapitalförvaltare att förvalta medlen.
Förvaltningen sker enligt på förhand bestämda begränsningar och uppsatta mål i en
placeringspolicy och följer i övrigt det avtal om lån och placeringar som träffats mellan
nämnden och Riksgäldskontoret.
Marknadsvärdet på nämndens tillgångar uppgick den 31 december 2003 till drygt
13,3 miljarder kronor. Dessa tillgångar ökar successivt med avkastning på kapitalet och
med avgifter som debiteras årligen.
Den årliga avkastningen på fondens medel under perioden 2 juli 1997–31 december
2003 var 5,75 procent. Index årliga avkastning var under samma period 5,64 procent.
Länsstyrelsen
Länsstyrelsen redovisar avgifter enligt stiftelseförordningen (1995:1280). I stiftelseförordningen finns bestämmelser om bland annat prövning av och avgifter för vissa ärenden
rörande stiftelser samt för tillsyn, registrering och utfärdande av registreringsbevis.
Socialstyrelsen
Socialstyrelsen redovisar ansökningsavgifter för ansökan om legitimation och specialistkompetens inom hälso- och sjukvården med mera, förordningen (1998:1513) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område. Avgifterna bestäms enligt avgiftsförordningens avgiftsklass 2 och 4.
Statens räddningsverk
Statens räddningsverk redovisar inkomster som tas ut med stöd av lagen (1988:868) om
brandfarliga och explosiva varor. Avgifterna tas ut halvårsvis, i efterskott, då även inbetalningen till inkomsttiteln görs.
Statens växtsortnämnd
Statens växtsortnämnd handlägger ärenden eligt växtförädlarrättslagen (1997:306) och
enligt utsädesförordningen (2000:1330). Nämnden är även nationellt organ för EG:s
växtförädlarrätt och EG:s gemensamma sortlistor för lantbruks- och köksväxter.
Statens växtsortnämnd är anslagsfinansierad och intäkterna från avgifter för ansökan om
växtförädlarrätt och för intagning i sortlistan samt årsavgifter förs direkt mot denna
inkomsttitel.
Ansökningsavgift för tillståndsprövning av in- och utförsel av avfall
Inkomsterna redovisas av Naturvårdsverket.
Avgift tas ut för anmälningsförfarandet enligt EG-förordningen 259/93 för in- och
utförsel av avfall enligt förordningen (1995:701) om gränsöverskridande transporter av
avfall. Den som avser att föra in eller föra ut avfall betalar 6 200 kronor till Naturvårdsverket
enligt avgiftsklass 7 i 10 § avgiftsförordningen (1992:191).
ESV, Inkomstliggaren 2004
95
Ansökningsavgifter enligt avfallsförordningen
Avgifter enligt avfallsförordningen (2001:1063) skall betalas enligt förordningen (1998:940)
om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken. Avgifter enligt avfallsförordningen
redovisas på inkomstundertitel 03. Inkomstundertitel 04 kan användas för andra offentligrättsliga avgifter som länsstyrelserna skall redovisa på inkomsttiteln 2552 Övriga offentligrättsliga avgifter.
Författningar m.m.
Förordning (1998:1513; senast ändrad 2002:148) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvården.
Lag (1988:868; senast ändrad 2003:785) om brandfarliga och explosiva varor.
Förordning (1996:595; senast ändrad 2002:136) med instruktion för Insättningsgarantinämnden.
Förordning (1995:1296; senast ändrad 2002:1101) om vissa avgifter på elområdet.
Lag (2003:113) om elcertifikat.
Elberedskapslagen (1997:288; senast ändrad 1998:853).
Stiftelseförordning (1995:1280; senast ändrad 2003:75).
Förordning (1995:701; senast ändrad 2001:1069) om gränsöverskridande transporter av avfall.
Förordning (1998:940; senast ändrad 2002:240) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken.
Avgiftsförordning (1992:191; senast ändrad 2003:956).
Avfallsförordning (2001:1063; senast ändrad 2002:613).
Lag (1995:1571; senast ändrad 2002:358) om insättningsgaranti.
Lag (1999:158; senast ändrad 2002:53) om investerarskydd.
Växtförädlarrättslagen (1997:306; senast ändrad 2000:1159).
Utsädesförordningen (2000:1330; senast ändrad 2003:72).
Sprängämnesinspektionens författningssamling:
Föreskrift (SÄIFS 1999:4) om avgifter för inspektionens verksamhet.
2553 Registreringsavgift till Fastighetsmäklarnämnden
Inkomsterna redovisas av Fastighetsmäklarnämnden.
Fastighetsmäklarnämnden är en central förvaltningsmyndighet för registrering av och
tillsyn över fastighetsmäklare. Fastighetsmäklarnämnden har de uppgifter som anges i
fastighetsmäklarlagen (1995:400) och i fastighetsmäklarförordningen (1995:1028).
För prövning av en ansökan om registrering uttas enligt 3 § fastighetsmäklarförordningen
en avgift enligt 9–14 §§ avgiftsförordningen (1992:191), varvid avgiftsklass 4 tillämpas (för
närvarande 1 650 kronor).
Enligt 4 § fastighetsmäklarförordningen skall den som är registrerad som fastighetsmäklare från och med kalenderåret efter registreringsåret betala en årlig avgift med
1 700 kronor.
Ansökningsavgiften skall betalas vid ansökan. Ansökningen avvisas om avgiften inte
betalas.
Årsavgiften fakturerar Fastighetsmäklarnämnden i början av kalenderåret. Nämnden
återkallar registreringen för den mäklare som inte betalar avgiften.
Avgifterna betalas in till Fastighetsmäklarnämnden.
Författningar m.m.
Fastighetsmäklarlag (1995:400; senast ändrad 2003:456).
Fastighetsmäklarförordningen (1995:1028; senast ändrad 2003:455).
Förordning (1998:1808) med instruktion för Fastighetsmäklarnämnden.
Avgiftsförordning (1992:191; senast ändrad 2003:956).
Kammarkollegiets författningssamling:
Fastighetsmäklarnämndens föreskrifter (KAMFS 1997:1; senast ändrad 2003:3) om registrering av
fastighetsmäklare.
ESV, Inkomstliggaren 2004
96
2554 Avgifter för telekommunikation
Inkomsterna redovisas av Post- och telestyrelsen.
Den som äger allmänna kommunikationsnät av betydelse från allmän synpunkt och som
bedriver verksamhet som är anmäld enlig 2 kap. 1 § lag (2003:389) om elektronisk kommunikation och vars årsomsättning är lika med eller överstiger 5 000 000 kronor är skyldig
att betala en årlig avgift för finansiering av åtgärder mot allvarliga fredstida hot och påfrestningar som gäller elektronisk kommunikation.
Årsavgiften är för helt år 0,087 procent av årsomsättningen i den verksamhet som
anmälan avser.
Regeringen fastställer senast den 31 december varje år storleken på det samlade avgiftsuttaget för denna finansiering.
Årsavgiften debiteras för kalenderår i regel under avgiftsårets sex första månader. Om
årsavgiften överstiger hundra basbelopp kan debiteringen uppdelas på högst fyra tillfällen.
Avgiften tas ut enligt lag (2003:389) om elektronisk kommunikation.
Författningar m.m.
Lag (2003:389) om elektronisk kommunikation.
Förordning (2003:396) om elektronisk kommunikation.
2557 Avgifter vid statens internbank i Riksgäldskontoret
Inkomsterna redovisas av Riksgäldskontoret.
Riksgäldskontorets avgifter i Statens internbank skall föras till denna inkomsttitel.
Författningar m.m.
Regeringsbeslut 71/2003-12-18 regleringsbrev för budgetåret 2004 avseende Riksgäldkontoret.
2558 Avgifter för årlig revision
Inkomsterna redovisas av Riksrevisionen
Riksrevisionen är anslagsfinansierad, men skall ta ut avgifter för årlig revision. Inkomsterna från avgifterna tillförs statens checkräkning i Riksbanken och redovisas mot inkomsttitel
på statsbudgeten i enlighet med 16 § lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet
m.m.
Riksrevisionen skall i enlighet med vad som närmare föreskrivs i 3 § (med hänvisning till
5 §) nämnda lag (2002:1002) granska bland annat årsredovisningen för staten, Regeringskansliet och förvaltningsmyndigheter under regeringen.
Följande granskningar är enligt 14 § nämnda lag (2002:1022) avgiftsbelagda:
1. årlig redovision enligt 5 § nämnda lag (2002:1022),
2. revision i de fall som avses i 10 kap. 8 § tredje stycket aktiebolagslagen (1975:1385)
och 4 kap. 1 § fjärde stycket i stiftelselagen (1994:1220).
Riskrevisionen fastställer årligen timtaxornas nivå, inom den i lagrummet angivna
ramen, så att kravet på full kostnadstäckning kan uppnås.
Författningar m.m.
Lag (2002:1022; senast ändrad 2003:265) om revision av statlig verksamhet m.m.
Aktiebolagslag (1975:1385; senast ändrad 2003:775).
Stiftelselag (2002:1033).
ESV, Inkomstliggaren 2004
97
2559 Avgifter för etikprövning av forskning
Inkomsterna redovisas av Regionala etikprövningsnämnden i Göteborg, Linköping, Lund,
Stockholm, Umeå och Uppsala.
Avgifter för etikprövning av forskning tas ut enligt bilaga 2 förordning (2003:615) om
etikprövning av forskning som avser människor.
Författningar m.m.
Lag (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor.
Förordning (2003:615) om etikprövning av forskning som avser människor.
Förordning (2003:616) med instruktion för regionala etikprövningsnämnder.
2561 Efterbevaknings- och tillsynsavgifter
Inkomsterna redovisas av Domstolsverket.
Efterbevakningsavgifter i konkurs definieras i 9 kap. 20 § konkurslagen (1987:672).
Avgiftens storlek är 3 procent av prisbasbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring och betalning görs i förskott, enligt föreskrifter (DVFS 1996:5) om betalning av
avgift, till gemensamma post- och bankgirokonton för konkurskostnader och -avgifter.
Tillsynsavgifter fastställs enligt reglerna i förordningen (1979:972) om tillsynsavgift i
konkurs. Avgiften som tas ut i utdelningskonkurser är 5 procent av förvaltararvode upp till
200 000 kronor och 2 procent på den del som överstiger 200 000 kronor. Konkursförvaltaren svarar för betalning av tillsynsavgifter till ovannämnda post- och bankgirokonton.
Betalning görs så snart förvaltararvodet är fastställt och konkursen är avslutad.
Författningar m.m.
Konkurslag (1987672).
Förordning (1979:972) om tillsynsavgift i konkurs.
Domstolsverket: Handbok för redovisning, avsnittet om konkurser.
Domstolsverkets författningssamling:
Domstolsverkets föreskrifter om betalning av avgift enligt 9 kap. 20 § konkurslagen (DVFS 1996:5)
och föreskrifter om redovisning av konkurskostnader m.m. (DVFS 2003:1).
ESV, Inkomstliggaren 2004
98
2600 Försäljningsinkomster
2624 Inkomster av uppbörd av felparkeringsavgifter
Inkomsterna uppbärs och redovisas av Vägverket.
Felparkeringsavgift tas ut då parkeringsanmärkning enligt lag om felparkeringsavgift
(1976:206) utfärdats. Avgiftens storlek är 75–700 kronor.
Betalas inte felparkeringsavgiften efter erinran åläggs fordonsägaren att betala anmärkningen. Härvid höjs avgiften med 150 kronor. Om inte heller den förhöjda avgiften betalas
in överlämnas ärendet för indrivning.
Redovisning av influtna medel sker 2 gånger per månad till respektive kommun varvid
statsverkets kostnader, 50 kronor per ärende samt tre fjärdedelar av det belopp som svarar
mot avgiftshöjningen avdrages. Vägverket får för sina kostnader avräkna 14 kronor per
ärende. Titelns netto utgörs således av influtna felparkeringsavgifter från kommuner utan
kommunal trafikövervakning, statsverkets kostnader (50 kronor per ärende) minus
Vägverkets avräkning från övriga kommuner samt trefjärdedelar av det belopp som svarar
mot avgiftshöjningen.
Författningar m.m.
Lag (1976:206; omtryckt 1987:25; senast ändrad 2001:564) om felparkeringsavgift.
Förordning (1976:1128; omtryckt 1981:144; senast ändrad 2003:920) om felparkeringsavgift.
Trafiksäkerhetsverkets författningssamling:
Trafiksäkerhetsverkets regler (1981:32) regler om betalning av felparkeringsavgift.
Rikspolisstyrelsens författningssamling:
Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (RPSFS 2000:44, FAP 695-1) om felparkeringsavgift.
2625 Utförsäljning av beredskapslager
Inkomsterna redovisas av Kommittén för avveckling av Överstyrelsen för civil beredskap,
Statens räddningsverk och Sveriges geologiska undersökning.
Statens räddningsverk
Statens räddningsverk redovisar inkomster vid försäljning av övertalig materiel från beredskapslager, som inte lånefinansieras, som motsvarar det bokförda värdet av materielen.
Inkomsterna redovisas i den takt som betalning från försäljningen inflyter. Förhållandena
regleras i regleringsbrev för Statens räddningsverk.
Sveriges geologiska undersökning
Sveriges geologiska undersöknings inkomster avser försäljningsintäkter som erhållits från
utförsäljning av beredskapslager efter avdrag för omkostnader.
Författningar m.m.
Lag (1984:1049; senast ändrad 2002:573) om beredskapslagring av olja och kol.
Förordning (1995:971; senast ändrad 1997:878) om beredskapslagring av olja och kol.
ESV, Inkomstliggaren 2004
99
2627 Offentlig lagring, försäljningsintäkter
Inkomsterna redovisas av Statens jordbruksverk.
Sverige köper genom Statens jordbruksverk upp, lagrar och säljer jordbruksprodukter
såsom spannmål, skummjölksprodukter, nötkött och smör åt EU om vissa förutsättningar
är uppfyllda (offentlig lagring). Inkomsterna avser intäkter från försäljning av varor som
lagrats offentligt.
Författningar m.m.
Lag (1994:1710; senast ändrad 2000:1255) om EG:s förordningar om jordbruksprodukter.
Förordning (1999:1148; senast ändrad 2003:73) om EG:s förordningar om jordbruksprodukter.
2700 Böter m.m
2711 Restavgifter och dröjsmålsavgifter
Inkomsterna redovisas av Finansinspektionen, Skatteverket, Tullverket och Vägverket.
Finansinspektionen beslutar om uttag av särskild avgift enligt lagen (2000:1087) om
anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument vid underlåtelse att göra
anmälan inom föreskriven tid enligt nämnda lag. Finansinspektionen kan enligt nämnda lag
besluta att särskild avgift skall tas ut. Finansinspektionen fakturerar avgiften efter att beslut
har tagits om att avgift skall tas ut och om avgiftens storlek.
Dröjsmålsavgift tas ut med:
• två procent på belopp som betalas före utgången av den månad då beloppet skulle ha
betalats (förfallomånaden),
• fyra procent på belopp som betalas under första månaden efter förfallomånaden,
• sex procent på belopp som betalas under andra månaden efter förfallomånaden,
• sex procent, med tillägg av en procentenhet för varje påbörjad ytterligare månad, på
belopp som betalas efter andra månaden efter förfallomånaden,
• två procent på belopp som betalas inom tio dagar från den dag då beloppet skulle betalats.
Dröjsmålsavgiften är minst 100 kronor. Om det ursprungligen obetalda beloppet är
mindre än 100 kronor, får dröjsmålsavgift dock endast tas ut med motsvarande belopp.
Vid tillämpning av bestämmelserna i denna paragraf jämställs med inbetalning av skatt
att verkställighet har skett eller säkerhet har tagits emot enligt lagen (1978:880) om
betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter.
Skatteverket får medge befrielse helt eller delvis från skyldighet att betala dröjsmålsavgift, om det finns särskilda skäl.
Dröjsmålsavgiften ersatte i januari 1993 det tidigare systemet med restavgifter.
Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om skatt, avgift eller ränta som förfallit till
betalning före den 1 februari 1993.
Äldre lydelse av 27 § 3 och 4 mom., 27a § och 69 § 1 mom. gäller fortfarande i fråga
om debitering av skatt på grund av 1992 eller tidigare års taxering utom såvitt gäller de nya
bestämmelserna i 27 § 3 mom. och 69 § 1 mom. om vad som skall gottskrivas den
skattskyldige vid beräkning av kvarskatteavgift och ränta på överskjutande skatt.
Respitränta, anståndsränta och restitutionsränta som belöper på tid före den 1 januari
1993 beräknas enligt äldre föreskrifter utom såvitt gäller den nya bestämmelsen i 69 §
2 mom. andra stycket om underlaget för beräkning av restitutionsränta.
Från och med den 1 januari år 2000 debiterar Tullverket dröjsmålsränta enligt skattebetalningslagen vid för sen betalning av tullräkning.
Författningar m.m.
Lag (1997:484; senast ändrad 1999:1376) om dröjsmålsavgift.
Fordonsskattelag (1988:327; senast ändrad 2003:1196).
Förordning (1992:1094; senast ändrad 2003:959) om avgifter vid kronofogdemyndigheterna.
ESV, Inkomstliggaren 2004
100
Arvs- och gåvoskatteförordning (1958:563; senast ändrad 2003:904).
Tullagen (2000:1281: senast ändrad 2003:749).
Skattebetalningslagen (1997:483; senast ändrad 2003:1205).
Lag (1978:880; senast ändrad 2003:649) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter.
Insiderstrafflagen (2000:1086).
Lag (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument.
Tullverkets författningssamling:
Tullverkets föreskrifter och allmänna råd (TFS 2000:20; senast ändrad 2003:18) om tullförfaranden m.m. (tullordning).
Skatteverkets meddelanden:
Skatteverkets rekommendationer m.m. om återbetalning och avräkning av fordonsskatt (RSV Sv
1996:2).
2712 Bötesmedel
Inkomsterna redovisas av Radio- och TV-verket, Rikspolisstyrelsen, Skatteverket och
Tullverket.
Enligt 25 kap. brottsbalken (1962:700) skall böter dömas ut i dagsböter, penningböter
eller normerade böter. Dagsböter skall bestämmas till ett antal av minst 30 och högst 150,
beroende på hur allvarligt brottet anses vara. Är bötesstraffet gemensamt för flera brott kan
det högsta antalet dagsböter uppgå till 200. Varje dagsbot fastställs till ett visst belopp där det
lägsta beloppet är 30 kronor och högsta belopp är 1 000 kronor. Dagsböternas belopp räknas fram på grundval av den dömdes ekonomiska förhållanden.
Penningböter döms ut i bestämt belopp, vilket skall ske till lägst 100 kronor och högst
2 000 kronor. Om penningböter döms ut som gemensam påföljd för flera brott får
beloppet bestämmas till högst 5 000 kronor.
Normerade böter döms ut i bestämt belopp, som beräknas efter en särskild beräkningsgrund när så är föreskrivet för aktuellt brott. Lägsta bötesbeloppet är 100 kronor.
Bestämmelser om böter finns i bötesverkställighetslagen (1979:189) och gäller även
viten och sådan särskild rättsverkan av brott som innefattar betalningsskyldighet. Böter,
viten och belopp vid särskild rättsverkan tillfaller statsverket om inte annat är föreskrivet.
Böter utdöms av domstol. Vissa mindre allvarliga brott behöver inte behandlas i domstol
utan kan behandlas genom förenklat förfarande genom utfärdande av strafföreläggande
eller föreläggande av ordningsbot. Strafföreläggande kan utfärdas av allmän åklagare eller
tullåklagare och föreläggande av ordningsbot av polisman eller tulltjänsteman.
Bestämmelser om strafförelägganden och föreläggande av ordningsbot finns i 48 kap.
rättegångsbalken (1942:740) samt i strafföreläggandekungörelsen (1970:60) respektive
ordningsbotskungörelsen (1968:199). Riksåklagaren företar, i samråd med Rikspolisstyrelsen (RPS) urval, av de brott för vilka ordningsbot skall bestämmas och bestämmer de
belopp, som skall tas upp som ordningsbot. Bestämmelser om böter, som föreläggs av
Tullverket, återfinns i lagen (2000:1225) om straff för smuggling, i tullagen (2000:1281)
samt i tullförordningen (2000:1306).
RPS är en uppbördsmyndighet. Uppbörd startar så snart RPS erhållit information om
avgjort mål i domstol, utfärdat strafföreläggandet och utfärdat föreläggande av ordningsbot. Inbetalningar av böter överförs löpande till statsverket. I uppbördsprocessen bevakas
varje ärende. Sker inte betalning enligt meddelad tidsfrist sänds en betalningsuppmaning till
gäldenären. Kvarstår betalningsskyldigheten efter förfallodagen lämnas begäran om indrivning till Skatteverket. Bestämmelser om uppbörd finns i bötesverkställighetslagen
(1979:189) och i bötesverkställighetsförordningen (1979:197). Begäran om indrivning
regleras i indrivningsförordningen (1993:1229).
Redovisning av böter sker detaljerat för olika bötesslag och till aktuella mottagare.
Inkomster, utestående fordringar och skulder med mera redovisas periodvis i RPS:s räkenskaper. Utbetalningar av influtna bötesmedel till andra än statsverket sker av RPS.
Radio- och TV-verket kommer från och med 2003 att rapportera in avgifter enligt
radio- och TV-lagen (1996:844) på statsbudgetens inkomstsida under denna inkomsttitel.
ESV, Inkomstliggaren 2004
101
Sedan den 1 februari 2003 gäller två nya bestämmelser i radio- och TV-lagen
(1996:844), 10 kap. 6 a och 6 b §§. Enligt 6 a § skall särskild avgift betalas till Radio- och
TV-verket inom trettio dagar efter det att domen vunnit laga kraft och enligt 6 b § skall
verket lämna obetald avgift för indrivning.
Övergångsbestämmelserna till de nya reglerna anger att domar om särskild avgift som
har vunnit laga kraft före den 1 februari 2003 skall anses ha vunnit laga kraft, det vill säga
den 1 februari 2003.
Författningar m.m.
Bötesverkställighetslag (1979:189; senast ändrad 2001:356).
Bötesverkställighetsförordning (1979:197; omtryckt 1983:358; senast ändrad 2003:926).
Förordning (1992:1094; senast ändrad 2003:959) om avgifter vid kronofogdemyndigheterna.
Lag (1994:419; senast ändrad 1999:582) om brottsofferfond.
Förordning (1994:426; senast ändrad 1999:1213) om brottsofferfond.
Strafföreläggandekungörelse (1970:60; omtryckt 1997:905; senast ändrad 2000:677).
Ordningsbotskungörelse (1968:199; senast ändrad 2001:536).
Lag (2000:1225; senast ändrad 2003:813) om straff för smuggling.
Avgiftsförordning (1992:191; senast ändrad 2003:956).
Lag (1993:891; senast ändrad 2003:706) om indrivning av statliga fordringar m.m.
Indrivningsförordning (1993:1229; senast ändrad 2003:964).
Tullagen (2000:1281; senast ändrad 2003:749).
Tullförordning (2000:1306; senast ändrad 2001:818).
Rättegångsbalk (1942:740; senast ändrad 2003:1149).
Brottsbalk (1962:700; senast ändrad 2003:408).
Radio- och TV-lag (1996:844; senast ändrad 2003:394).
Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till avgiftsförordningen.
Riksåklagarens föreskrifter (1999:178; senast ändrad 2003:614) om ordningsbot för vissa brott.
Skatteverkets föreskrifter och meddelande.
2713 Vattenföroreningsavgift m.m.
Vattenföroreningsavgift
Inkomsterna redovisas av Tullverket för Kustbevakningen samt Statens räddningsverk.
I syfte att motverka otillåtna utsläpp av olja och andra skadliga ämnen från fartyg finns
en ekonomisk sanktion, en vattenföroreningsavgift, som skall tas ut när något av utsläppsförbuden överträds. Avgiftens storlek bestäms av Kustbevakningen med hänsyn till utsläppets omfattning och fartygets storlek enligt särskild tabell (SFS 2001:1294).
Vattenföroreningsavgiften skall påföras den fysiska eller juridiska person som är fartygets
ägare eller redare.
Oljeskadeersättningar
Kustbevakningen redovisar inkomster från oljeskadeersättningar enligt 10 kap. sjölagen
(1994:1009). Enligt sjölagen svarar en fartygsägare för den oljeskada som utsläpp av
så kallad beständig olja åstadkommer. Staten, oftast företrädd av Kustbevakningen, anses i
sjölagens mening som skadelidande för de kostnader myndigheten åsamkats vid insats av
fartyg, flyg och personal under en miljöräddningsoperation. Kustbevakningen kräver fartygsägaren, eller hans försäkringsgivare, på ersättning. Bestämmelserna bygger på internationella konventioner, som Sverige har anslutit sig till.
Statens räddningsverk redovisar inkomster från oljeskadeersättning enligt 10 kap. 3 §
sjölagen (1994:1009). Statens räddningsverk ersätter kommunen för deras kostnader för
oljesanering. Statens räddningsverk övertar kommunens krav på skadevållaren. Inbetalningen från skadevållaren redovisas/betalas till inkomsttiteln.
ESV, Inkomstliggaren 2004
102
Författningar m.m.
Lag (1980:424; omtryckt 1983:463; senast ändrad 2003:366) om åtgärder mot förorening från
fartyg.
Förordning (1980:789; omtryckt 1983:59; senast ändrad 2003:441) om åtgärder mot förorening
från fartyg.
Sjölagen (1994:1009; senast ändrad 2003:189).
Tullverkets författningssamling:
Generaltullstyrelsens kungörelse (TFS 1989:15) med föreskrifter om Tullverkets medverkan vid
uppbörd av vattenföroreningsavgift.
2714 Sanktionsavgifter m.m.
Inkomsterna redovisas av länsstyrelserna (Lst), Skatteverket, Statens energimyndighet,
Statens jordbruksverk och Tullverket.
Underindelning
2714 01
2714 02
2714 03
2714 04
2714 05
2714 06
2714 07
2714 08
Sanktionsavgifter enligt arbetsmiljölagen (Lst, Statens jordbruksverk)
Konkurrensskadeavgift (Konkurrensverket)
Straffavgifter (Statens energimyndighet)
Överlastavgift (Lst)
Kreditering av förverkade säkerheter m.m. (Statens jordbruksverk)
Transporttillägg (Tullverket)
Sanktionsavgifter vid överskridande av förbud mot märkt dieselolja (Skatteverket)
Avgift enligt socialtjänstlagen m.m. (Lst)
Sanktionsavgifter vid överskridande av förbudet mot märkt dieselolja
En särskild avgift tas ut för motordrivet fordon och båt vars bränsletank innehåller
oljeprodukter i strid mot 2 kap. 9 § lagen (1994:1776) om skatt på energi (LSE) samt för
motordrivet fordon vars bränsletank innehåller oljeprodukter i strid mot 2 kap. 9a § LSE.
Avgiften är 1 000 kronor för personbil och båt.
För lastbilar, bussar, traktorer och tunga terrängvagnar som är registrerade i vägtrafikregistret varierar avgiften normalt mellan 1 000 kronor och 5 000 kronor beroende på
fordonets skattevikt, det vill säga den vikt som ligger till grund för beräkning av
fordonsskatten. För andra motordrivna fordon är avgiften 1 000 kronor.
Avgiften tas ut vid varje tillfälle som bränsletank påträffas med oljeprodukt i strid mot
2 kap. 9 eller 9a §§ LSE. Har avgift påförts någon och skall sådan avgift påföras honom
för ytterligare tillfälle inom ett år från det tidigare tillfället, tas avgiften ut med en och en
halv gånger det belopp som skall påföras.
Överlastavgift
Inkomsterna redovisas av länsstyrelserna.
Bestämmelserna om överlastavgift, som trädde i kraft den 1 april 1973 och finns i lagen
(1972:435) om överlastavgift, har motiverats med att överbelastning av fordon utgör en
fara för trafiksäkerheten, utsätter vägnätet för påfrestningar som det inte är dimensionerat
för samt medför en snedvridning av konkurrensförhållandena på transportmarknaden.
Överlastavgift tas ut när en lastbil, en buss, en tung terrängvagn, som är konstruerad för
en högsta hastighet som överstiger 30 km/tim, eller en släpvagn, som dras av en sådan
tung terrängvagn eller av bil, eller av motorredskap klass I, framförs på väg med högre
axeltryck, boggitryck, trippelaxeltryck eller bruttovikt än vad som är tillåtet.
ESV, Inkomstliggaren 2004
103
För avgiftspliktig överlast tas överlastavgift ut med ett grundbelopp på 2 000 kronor samt
därutöver med ett belopp beräknat för varje axel, boggi eller trippelaxel enligt följande tabell:
Del av överlasten
Överlastavgift
100 – 2 000 kg
400 kr per 100 kg
2 100 – 4 000 kg
600 kr per 100 kg
4 100 – 6 000 kg
6 100
och därutöver
800 kr per 100 kg
1 000 kr per 100 kg
Kreditering av förverkade säkerheter m.m.
Inkomsterna redovisas av Statens jordbruksverk.
Säkerheter som förverkas, i enlighet med bestämmelserna i Kommissinens förordning
(EEG nr 2220/85) om gemensamma tillämpningsföreskrifter för systemet med säkerheter
för jordbruksprodukter, och inte med automatik skall tillfalla FEOGA, skall inlevereras på
inkomsttiteln.
Vad gäller återflödet av felaktigt utbetalda stöd m.m. som regleras i Rådets förordning
(EEG nr 595/91) skall 20 procent redovisas på inkomsttiteln samt 80 procent redovisas
som nettointäkt på berörd anslagspost.
Transporttillägg
Inkomsterna redovisas av Tullverket.
Från och med den 1 juli 1998 har Tullverket befogenhet att utföra punktskattekontroller
av transporter med mera av alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter. Transporttillägg skall påföras om det vid dessa punktskattekontroller konstateras att säkerhet
inte har ställts på föreskrivet sätt, att ledsagardokument eller bevis på ställd säkerhet inte
medföljer transporten på föreskrivet sätt eller att anmälningsskyldighet eller skyldighet att
ställa säkerhet inte iakttagits.
Transporttillägget är 20 procent av de punktskatter som belöper på eller kan antas belöpa
på de varor för vilka bestämmelserna gäller.
Konkurrensskadeavgifter
Inkomsterna redovisas av Konkurrensverket.
Enligt 26 § konkurrenslagen får Stockholms tingsrätt på talan av Konkurrensverket
besluta att ett företag skall betala en särskild avgift (konkurrensskadeavgift), om företaget
eller någon som handlar på företagets vägnar uppsåtligen eller av oaktsamhet har överträtt
något av förbuden i lagen eller åsidosatt ett villkor som utgjort en förutsättning för ett
beslut om undantag. Konkurrensskadeavgift skall fastställas till lägst fem tusen kronor och
högst fem miljoner kronor eller till ett högre belopp dock inte överstigande tio procent av
företagets omsättning föregående räkenskapsår. Avgiften tillfaller staten.
Enligt 31 a § konkurrenslagen skall konkurrensskadeavgift betalas till Konkurrensverket inom trettio dagar efter det att domen vunnit laga kraft eller den längre tid som anges
i domen.
Straffavgifter
Inkomsterna redovisas av Statens energimyndighet.
Utdömda viten med anledning av förelägganden enligt 12 kap. 2 och 3 §§ ellagen
(1997:857), lagen (1984:1049) om beredskapslagring av olja och kol eller lagen (1985:635)
om försörjningsberedskap på naturgasområdet, samt enligt 6 kap. 2, 3 och 10 §§ lagen
(2003:113) om elcertifikat samt förseningsavgifter enligt 12 kap. 8 § ellagen skall levereras in
i anslutning till uppbörd och redovisas på denna inkomsttitel.
ESV, Inkomstliggaren 2004
104
Avgift enligt socialtjänstlagen m.m.
Inkomsterna redovisas av länsstyrelserna.
En kommun, som underlåter att utan oskäligt dröjsmål tillhandahålla bistånd enligt 4
kap. 1 § som någon är berättigad till enligt en domstols avgörande, skall åläggas att betala
en särskild avgift enligt 16 kap. 6 a § socialtjänstlagen.
En kommun eller ett landsting skall av samma skäl som ovan betala särskild avgift enligt
lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (28 a §).
Författningar m.m.
Lag (1972:435; senast ändrad 2002:402) om överlastavgift.
Lag (1994:1776; senast ändrad 2003:810) om skatt på energi.
Lag (1998:506; senast ändrad 2003:812) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter.
Förordning (1998:518; senast ändrad 2003:996) om punktskattekontroll av transporter m.m. av
alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter.
Lag (1994:1563; senast ändrad 2003:807) om tobaksskatt.
Lag (1994:1564; senast ändrad 2003:808) om alkoholskatt.
Lag (1984:247; upphävd genom 2002:821) om punktskatter och prisregleringsavgifter.
Konkurrenslag (1993:20; senast ändrad 2002:595).
Lag (1984:1049; senast ändrad 2002:573) om beredskapslagring av olja och kol.
Socialhjälpslagen (2001:453; senast ändrad 2003:1215).
Lag (1993:387; senast ändrad 2003:885) om stöd och service till vissa funktionshindrade.
Lag (1985:635; senast ändrad 1995:922) om försörjningsberedskap på naturgasområdet.
Ellag (1997:857; senast ändrad 2003:117).
Lag (2003:113) om elcertifikat.
Förordning (EEG) nr 2220/85 om gemensamma tillämpningsföreskrifter för systemet med säkerheter för jordbruksprodukter.
Förordning (EEG) nr 595/91 om återflödet av felaktigt utbetalda stöd m.m.
Skatteverkets föreskrifter och rekommendationer:
1990-03-30 föreskrifter om inbetalning av överlastavgift (RSFS 1990:7).
1995-01-25 rekommendationer m.m. om överlastavgift (EKV Sv 1994:5).
Skatteverkets föreskrifter (RSFS 1996:14) om inbetalning av särskild avgift enligt lagen
(1994:1776; senast ändrad 2002:1142) om skatt på energi.
2715 Skattetillägg
Inkomsterna redovisas av Skatteverket.
Inkomsten avser skattetillägg. Bestämmelser om skattetillägg finns i de lagar som redovisas i taxeringslagen (1990:324) och skattebetalningslagen (1997:483).
Skattetillägg enligt taxeringslagen
Taxeringslagen (TL) gäller vid fastställandet av underlaget för att ta ut bland andra statlig
och kommunal inkomstskatt och statligt förmögenhetsskatt. I 5 kap. TL finns bestämmelser och skattetillägg.
Skattetillägg skall tas ut om en skattskyldig på något annat sätt än muntligen under
förfarandet har lämnat en oriktig uppgift till ledning för taxeringen och uppgiften befinns
oriktig. Detsamma gäller om en sådan uppgift lämnats i ett mål om taxering och uppgiften
inte har godtagits efter prövning i sak.
Skattetillägg tas ut med 20 procent av den mervärdesskatt och 40 procent av sådan skatt
som avses i 1 kap. 1 § första stycket TL som, om den oriktiga uppgiften hade godtagits,
inte skulle ha påförts den skattskyldige eller hans make eller, i fråga om förmögenhetsskatt,
person som samtaxeras med honom. Skulle den oriktiga uppgiften, om den hade godtagits, medfört sådant underskott i förvärvskälla i inkomstslaget näringsverksamhet eller
ESV, Inkomstliggaren 2004
105
tjänst, skall skattetillägg i stället beräknas på ett underlag som utgör en fjärdedel av den
minskning av underskottet som rättelsen av den oriktiga uppgiften medfört.
Avgiftsberäkning skall i stället ske efter 20 procent eller vad gäller mervärdesskatt
10 procent av underlaget när den oriktiga uppgiften har rättats eller hade kunnat rättas
med ledning av kontrollmaterial som normalt är tillgängligt för Skatteverket och som varit
tillgängligt för Skatteverekt före utgången av november taxeringsåret. Om den oriktiga
uppgiften avser periodisering eller därmed jämförlig fråga sker avgiftsberäkning efter
10 procent eller, vad gäller mervärdesskatt 5 procent av underlaget.
Om avvikelse skett från en självdeklaration genom sköntaxering påförs den skattskyldige skattetillägg. Tillägget beräknas på den skatt som till följd av skönstaxeringen
påförs den skattskyldige utöver den skatt som annars skulle ha påförts honom. Om skönstaxeringen medför att sådant underskott i förvärvskälla i inkomstslaget näringsverksamhet
eller tjänst som inte utnyttjas under taxeringsåret minskat, skall skattetillägget i stället
beräknas på ett underlag som utgör en fjärdedel av den minskning av underskottet som
skönstaxeringen medför.
Skattetillägg påförs den skattskyldige på den skatt som skulle ha påförts enligt de
uppgifter som den skattskyldige på annat sätt än muntligen kan ha lämnat till ledningen för
taxeringen. Om skönstaxeringen innefattar att ett vid tidigare taxering fastställt underskott
i förvärvskälla i inkomstslaget näringsverksamhet utnyttjas helt eller delvis skall skattetillägg beräknas på ett underlag som utgör en fjärdedel av den minskning av underskottet
som skönstaxeringen medför. Om den skattskyldige på annat sätt än muntligen till ledning
för taxeringen redovisat underskott i förvärvskälla i inkomstslaget näringsverksamhet eller
tjänst som inte utnyttjas taxeringsåret och medför skönstaxeringen att sådant underskott
minskar, skall skattetillägget beräknas på ett underlag som utgör en fjärdedel av den
minskning av underskottet som skönstaxeringen medfört.
Skattetillägg enligt TL påförs med stöd av bestämmelserna i skattebetalningslagen.
Skattetillägg enligt skattebetalningslagen
Skattebetalningslagen (SBL) gäller vid bestämmande, debitering, redovisning och betalning av bland annat sådan skatt som omfattas av TL och skatt enligt mervärdesskattelagen.
I 15 kap. SBL finns bestämmelser om skattetillägg.
Skattetillägg tas ut om en skattskyldig på annat sätt än muntligen under förfarandet
lämnat en oriktig uppgift till ledning för beskattningen och uppgiften befinnes vara oriktig.
Detsamma gäller, om en sådan uppgift lämnats i ett mål om beskattning och uppgiften inte
har godtagits efter prövning i sak.
Skattetillägget är 20 procent av den skatt som, om den oriktiga uppgiften inte hade
godtagits, inte skulle ha påförts eller felaktigt skulle ha tillgodoräknats den skattskyldige
och 10 procent när skattemyndigheten har rättat eller kunnat rätta den oriktiga uppgiften
med ledning av kontrollmaterial som normalt är tillgängligt för myndigheten före utgången
av året efter taxeringsåret. Skattetillägget är 5 procent när den oriktiga uppgiften avser
periodiseringsfel eller en därmed jämställd fråga.
Skattetillägg skall vid skönsbeskattning tas ut med 20 procent av den skatt som till följd
av skönsbeskattningen bestäms för den skattskyldige utöver vad som annars skulle ha
bestämts enligt de uppgifter som den skattskyldige lämnat på något annat sätt än muntligen
eller av den skatt som till följd av skönstaxeringen inte skall tillgodoräknas den skattskyldige.
I TL och SBL finns också bestämmelser om när skattetillägg inte skall tas ut eller skall
undanröjas samt om befrielse från skattetillägg.
Skattetillägg enligt 5 kap. TL och 15 kap. SBL redovisas i enlighet med bestämmelser i
SBL. Skattetillägg påförs i allmänhet i samband med beslut om debitering av skatt.
Författningar m.m.
Taxeringslag (1990:324; senast ändrad 2003:748).
Skattebetalningslag (1997:483; senast ändrad 2003:1201).
Skatteverkets rekommendationer m.m. om skattetillägg i Skatteverkets meddelanden.
ESV, Inkomstliggaren 2004
106
2716 Förseningsavgifter
Inkomsterna redovisas av Skatteverket.
Inkomsten avser förseningsavgift. Bestämmelser om förseningsavgift finns i de lagar
som redovisas under taxeringslagen (1990: 324), skattebetalningslagen (1997:483) och
fastighetstaxeringslagen (1979:1152). Bestämmelserna om förseningsavgift i skattebetalningslagen har ersatt de tidigare bestämmelserna i mervärdesskattelagen (1994:200).
Förseningsavgift enligt taxeringslagen
Taxeringslagen (TL) gäller vid fastställandet av underlaget för att ta ut statlig och kommunal inkomstskatt, förmögenhetsskatt m.m. I 5 kap. TL finns bestämmelser om förseningsavgifter.
Om deklarationsskyldig inte har kommit in med självdeklaration inom föreskriven tid
eller om han endast har lämnat en självdeklaration med så bristfälligt innehåll att den
uppenbarligen inte kan läggas till grund för taxeringen skall han påföras en förseningsavgift. Förseningsavgift påförs aktiebolag med 1 000 kronor och andra skattskyldiga med
500 kronor. Förseningsavgiften bestäms till fyra gånger nämnda belopp om en skattskyldig, som utan föreläggande skall lämna självdeklaration, inte har kommit in med deklaration senast den 1 augusti under taxeringsåret eller om han dessförinnan endast har
kommit in med en självdeklaration med så bristfälligt innehåll att den uppenbarligen inte
kan ligga till grund för taxeringen. Förseningsavgift påförs också om en skattskyldig har
avgett förenklad självdeklaration inom föreskriven tid men inte följt ett föreläggande att
avge en särskild självdeklaration inom den tid som föreskrivs i föreläggandet. Om den
skattskyldige inom föreskriven tid lämnat en deklarationshandling som inte är behörigen
undertecknad, tas förseningsavgift endast ut om handlingen inte undertecknas inom den
tid som föreskrivs i ett föreläggande. Avgiften beräknas i sådant fall till 1 000 kronor vad
gäller aktiebolag och till 500 kronor beträffande andra skattskyldiga.
Förseningsavgift enligt TL påförs med stöd av bestämmelserna i skattebetalningslagen.
Förseningsavgift enligt skattebetalningslagen
Skattebetalningslagen (1997:483) SBL gäller vid bestämmande, debitering, redovisning
och betalning av bland annat sådan skatt som omfattas TL och skatt enligt mervärdesskattelagen. I 15 kap. SBL finns bestämmelser om förseningsavgift.
Förseningsavgift skall som huvudregel tas ut med 1 000 kronor om den som är skyldig
att lämna en skattedeklaration eller en periodisk sammanställning inte gjort detta inom
föreskriven tid.
Förseningsavgift enligt fastighetstaxeringslagen
Bestämmelser om allmän och särskild fastighetstaxering finns i fastighetstaxeringslagen
(FTL). Bestämmelser om förseningsavgift finns i 18 kap. och 24 kap. 4 § FTL.
Om en skattskyldig inte har kommit in med allmän fastighetsdeklaration inom föreskriven tid eller endast har lämnat en allmän fastighetsdeklaration med så bristfälligt innehåll att den uppenbarligen inte kan ligga till grund för taxering, skall en förseningsavgift på
500 kronor påföras honom. Förseningsavgiften bestäms till 2 000 kronor om en deklarationsskyldig, som utan föreläggande skall lämna allmän fastighetsdeklaration, inte har
kommit in med deklaration senast den 1 maj under taxeringsåret eller om han dessförinnan
har kommit in med en allmän fastighetsdeklaration med så bristfälligt innehåll att den
uppenbarligen inte kan läggas till grund för taxering. Om den deklarationsskyldige inom
föreskriven tid lämnat en deklarationshandling som inte är behörigen undertecknad tas
förseningsavgift endast ut om handlingen inte undertecknas inom den tid som föreskrivs i
ett föreläggande. I sådant fall beräknas avgiften till 1 000 kronor.
Vidare gäller att förseningsavgift på 500 kronor skall påföras, om en deklarationsskyldig
som förelagts att lämna särskild självdeklaration inte har kommit in med en deklaration inom
föreskriven tid eller endast har lämnat en deklaration med så bristfälligt innehåll att den
ESV, Inkomstliggaren 2004
107
uppenbarligen inte kan ligga till grund för taxering. Har någon deklaration inte lämnats
inom föreskriven tid efter förnyat föreläggande bestäms förseningsavgiften till 2 000 kronor. Om den skattskyldige inom föreskriven tid har lämnat en deklarationshandling som
inte är behörigen undertecknad, tas förseningsavgift endast ut om handlingen inte undertecknas inom den tid som föreskrivs. I sådant fall bestäms avgiften till 500 kronor.
I fråga om debitering och betalning av förseningsavgift enligt fastighetstaxeringslagen
gäller bestämmelserna i SBL.
I TL, SBL och FTL finns också bestämmelser om befrielse från förseningsavgift.
Förseningsavgift enligt TL, SBL och FTL redovisas i enlighet med bestämmelserna i
SBL. Förseningsavgift påförs i allmänhet i samband med debitering av skatt.
Författningar m.m.
Taxeringslag (1990:324; senast ändrad 2003:748).
Skattebetalningslag (1997:483; senast ändrad 2003:1205).
Fastighetstaxeringslag (1979:1152; senast ändrad 2003:1201).
Skatteverkets rekommendationer m.m. om skattetillägg och förseningsavgift i Skatteverkets meddelanden.
2800 Övriga inkomster av statens verksamhet
2811 Övriga inkomster av statens verksamhet
Inkomsterna redovisas av ett femtiotal myndigheter.
Underindelning
2811 01
Återbetalning av outnyttjade projektmedel inom Östersjömiljarden
(Regeringskansliet)
2811 02
Kammarkollegiet
2811 02 09 Övriga inkomster, fondbyrån (Kammarkollegiet)
2811 02 09 9 Övriga inkomster Kammarkollegiet (Kammarkollegiet)
2811 03
Jordfonden (Länstyrelsen i Dalarnas län)
2811 04
Ludvikafonden (Länsstyrelsen i Dalarnas län)
2811 06
Statens energimyndighet (Statens energimyndighet)
2811 08
Rikspolisstyrelsen (Polisväsendet)
2811 11
Återbetalning av rättshjälpsutgifter m.m. (Domstolsverket, Skatteverket)
2811 20 9
Övriga inkomster av statens verksamhet (Skatteverket)
2811 9
Övriga inkomster (Samtliga myndigheter)
På denna inkomsttitel redovisas tillfälliga inkomster samt andra inkomster, som ej är
hänförliga till annan inkomsttitel i statsbudgeten. Samtliga myndigheter är behöriga att
redovisa på undertitel 9. Om det inte särskilt föreskrivs att en viss undertitel skall användas
så redovisas inkomsterna på undertitel 9.
ESV, Inkomstliggaren 2004
108
3000 Inkomster av försåld egendom
Med inkomster av försåld egendom menas realkapitalpåverkande inkomster, vilka staten
erhåller i utbyte för en motprestation.
3100 Inkomster av försålda byggnader och maskiner
3120 Statliga myndigheters inkomster av försålda byggnader
och maskiner
3125 Fortifikationsverkets försäljning av fastigheter
Inkomsterna redovisas av Fortifikationsverket.
Fortifikationsverket skall leverera in återstående överskott av försäljningar med anledning av försvarsbesluten 1996 och 2000. Som sluttidpunkt för avräkningen mot statsverkets inkomsttitel räknas det datum då det sista objektet är avyttrat.
3200 Övriga inkomster av markförsäljning
3211 Övriga inkomster av markförsäljning
Inkomsterna redovisas av ett flertal myndigheter.
På denna inkomsttitel redovisas, om inte regeringen beslutar annat, amortering av investeringslån i samband med försäljning av mark, skog, insjöar och underjordiska tillgångar.
Om markvärdet inte kan särskiljas från värdet på den försålda egendomen förs hela amorteringen till inkomsttitel inom inkomsthuvudgruppen 3100 Inkomster av försålda byggnader och maskiner med mera.
3300 Övriga inkomster av försåld egendom
3311 Inkomster av statens gruvegendom
Inkomsterna består av delinbetalningar från försålda hel- och delägda statliga gruvrättigheter.
Inkomsterna redovisades till och med den 30 juni 1993 av Nämnden för statens gruvegendom. Fram till den 1 januari 2001 redovisades inkomsterna av Närings- och teknikutvecklingsverket. Då bildades bland annat Verket för näringslivsutveckling. Enligt överenskommelse med Sveriges geologiska undersökning (SGU) bevakar Verket för näringslivsutveckling sju avtal rörande statens gruvegendom, vilket i huvudsak innebär att Verket
för näringslivsutveckling skall uppbära köpeskilling för försålda gruvrättigheter. Köpeskilling skall erläggas när och om gruvdrift påbörjas.
Författningar m.m.
Förordning (1988:370; upphävd genom SFS 1993:693) med instruktion för Nämnden för
statens gruvegendom.
3312 Övriga inkomster av försåld egendom
Inkomsterna redovisas av ett flertal myndigheter bland annat Regeringskansliet.
På denna inkomsttitel redovisas inkomster vid försäljning av övriga tillgångar, till exempel aktier.
ESV, Inkomstliggaren 2004
109
4000 Återbetalning av lån
Till återbetalning av lån räknas återbetalningar till statliga utlåningsorgan, som erhåller alla
sina medel från staten och som inte har någon rätt att ta på sig skulder gentemot andra.
Exkluderade är finansiella institutioner som tar emot insättningar eller inlåning. De flesta
inkomsttitlar under 4000 återbetalning av lån beskrivs under 2300 Ränteinkomster eftersom såväl ränteinkomsterna som återbetalningarna härrör från samma utlåning.
4100 Återbetalning av näringslån
4120 Återbetalning av jordbrukslån
4123 Återbetalning av lån till fiskerinäringen
Inkomsterna redovisas av Kammarkollegiet.
Fiskerilånen förvaltas av länsstyrelserna, som kan ge upplysning om räntesatsen.
Kapitalbehållningen var 57 746 066 kronor den 31 december 2003. Fiskberedningslånen är slutbetalda. Se inkomsttitel 2314 Ränteinkomster på lån till fiskerinäringen.
4130 Återbetalning av övriga näringslån
4131 Återbetalning av vattenkraftslån
Inkomsterna redovisas av Kammarkollegiet.
Kapitalbehållningen var 137 422 kronor den 30 december 2003. Räntesatsen är varierande. Se inkomsttitel 2316 Ränteinkomster på vattenkraftslån.
Författningar m.m.
Kungörelse (1919:787; senast ändrad 1982:158) med allmänna bestämmelser för lån från vattenkraftsfonden.
4132 Återbetalning av lån avseende såddfinansiering
Inkomsterna redovisas av Verket för innovationssystem (VINNOVA) och Verket för
näringslivsutveckling (NUTEK).
Kapitalbehållningen var 287 529 000 kronor den 31 december 2003.
Influtna amorteringar med mera till följd av verksamheten med så kallad såddfinansiering
skall redovisas på denna inkomsttitel enligt regeringsbeslut 1999-12-20 för anslag 24 A 2.2.
VINNOVA som startade den 1 januari 2001 övertog i samband därmed ett antal så
kallade såddlån från NUTEK och tillämpar samma principer för redovisning i enlighet
med övergångsbestämmelserna i VINNOVA:s instruktion (2000:1132). För stödreformen gäller förordning (1995:1254) om statligt stöd till teknisk forskning, industriellt
utvecklingsarbete och uppfinnarverksamhet.
Ränteinkomster och återbetalning av lån uppgår till sammanlagt 3,6 miljoner kronor
under 2003.
Författningar m.m.
Förordning (1995:1254; senast ändrad 2002:848) om statligt stöd till teknisk forskning industriellt utvecklingsarbete och uppfinnarverksamhet.
VINNOVA:s instruktion (2000:1132).
ESV, Inkomstliggaren 2004
110
4135 Återbetalning av skogsväglån
Inkomsterna redovisas av Kammarkollegiet och länsstyrelserna.
Kapitalbehållningen var 0 kronor den 31 december 2003. Olika räntesatser, fastställda
årsvis. Se inkomsttitel 2321 Ränteinkomster på skogsvägslån.
4136 Återbetalning av övriga näringslån, Kammarkollegiet
Inkomsterna redovisas av Kammarkollegiet och länsstyrelserna.
För följande lån skall räntor och återbetalningar redovisas under inkomsttitlarna 2322
och 4136.
Kammarkollegiet
Övriga näringslån: I dag finns endast två lånetyper kvar.
Länsstyrelserna
Lån för stöd till kommersiell service i glesbygd och lån för stöd till företag i glesbygder.
Inkomsterna avser uppläggningsavgifter, aviseringsavgifter, räntor och amorteringar. På
investeringslånen utgår ränta efter räntesats som med 4,25 procentenheter överstiger det
vid varje tidpunkt gällande referensränta. På investerings- och avskrivningslånen utgår
dessutom uppläggningsavgift med 200 kronor och aviseringsavgift med 15 kronor per lån.
Författningar m.m.
Förordning (1983:737; ändrad 1998:433) om avgift för administration av vissa statliga lån.
Förordning (2000:283; senast ändrad 2002:854) om landsbygdsstöd.
Regeringsbeslut från Närings- och handelsdepartementet 1998-12-17, N98/3018.
4137 Återbetalning av övriga näringslån, Statens jordbruksverk
Inkomsterna redovisas av länsstyrelserna.
För följande lån skall räntor redovisas under inkomsttitel 2323 och återbetalningar
under inkomsttitel 4137.
Trädgårdslån, lån och uppskjuten ränta.
Räntan för trädgårdslån och för lån med uppskjuten ränta beräknas efter bottenlåneräntan för bunden fastighetskredit vid utlåningstillfället.
4138 Återbetalning av tidigare infriade statliga garantier
Inkomsterna redovisas av länsstyrelserna.
Här redovisas återbetalning efter infriande av statliga garantier utfärdade före 1997 som
inte förts till annan inkomsttitel. Hit förs också återvinningar efter infriande av garantier
som utfärdats vid senare tidpunkt, men som utfärdats inom garantisystem som införts före
1997 och som ej efter särskild prövning flyttats över till det nya garantisystemet och som
inte förs till annan inkomsttitel.
Författningar m.m.
Förordning (1978:250; omtryckt 1988:999; senast ändrad 2001:49) om statligt stöd till
jordbrukets rationalisering.
Förordning (2001:756) om upphävande av vissa förordningar om stöd till jordbruket.
Rennäringsförordning (1993:384; senast ändrad 2001:975).
Förordning (1980:402; senast ändrad 1997:1011) om stöd till offentliga karantäner för djur.
Förordning (1994:1716; senast ändrad 2003:253) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen.
Garantiförordning (1997:1006).
Riksgäldskontorets föreskrifter (1997:1156) för tillämpningen av garantiförordningen (1997:1006).
ESV, Inkomstliggaren 2004
111
Regeringsbeslut 1985-05-15 avseende kreditgaranti för banklån till personal inom utrikesförvaltningen m.m., ändrat 1994-12-15.
Regeringsbeslut 1993-06-17 avseende kreditgaranti för banklån till uppsagda anställda inom
utrikesförvaltningen.
4139 Återbetalning av lokaliseringslån
Inkomsterna redovisas av Verket för näringslivsutveckling.
Kapitalbehållningen var 44 460 000 kronor den 31 december 2003.
Återbetalning av landsbygdslån, lokaliserings- och regionala utvecklingslån skall tillföras
denna inkomsttitel. Referensräntan amorteras fyra gånger per år enligt regeringsbeslut
1997-12-18 för anslag 19 A 2.
Författningar m.m.
Förordning (2000:279; senast ändrad 2003:597) om regionalt utvecklingsbidrag.
4300 Återbetalning av studielån
4311 Återbetalning av statens lån för universitetsstudier
Inkomsterna redovisas av Centrala studiestödsnämnden.
Inkomsterna utgörs av amorteringar på äldre former av studielån givna ur statens fond
för universitetsstudier.
Lånen löper för närvarande med en räntesats av 2,5 procent.
Från och med den 1 juli 1987 inbetalas räntor och amorteringar till Centrala studiestödsnämnden på vissa garantilån för studerande enligt förordningen (1987:283) om
överförande av vissa uppgifter från Sveriges riksbank till Centrala studiestödsnämnden.
Kapitalbehållningen för båda lånen var 101 097 kronor den 31 december 2003.
Lånen löper med en räntesats som överstiger diskontot med 0,5 procentenheter. Se
inkomsttitel 2341 Ränteinkomster på statens lån för universitetsstudier och garantilån för
studerande.
Författningar m.m.
Förordning (1987:283) om överförande av vissa uppgifter från Sveriges riksbank till Centrala
studiestödsnämnden.
4312 Återbetalning av allmänna studielån
Inkomsterna redovisas av Centrala studiestödsnämnden.
Inkomsterna utgörs av amorteringar på äldre former av studielån givna ur allmänna
studielånefonden.
Kapitalbehållningen var 11 021 131 kronor den 31 december 2003.
Lånen löper för närvarande med en räntesats av 4,97 procent. Räntesatsen för återkrav är
6,97 procent. Se inkomsttitel 2342 Ränteinkomster på allmänna studielån.
4313 Återbetalning av studiemedel
Inkomsterna redovisas av Centrala studiestödsnämnden.
Under denna titel redovisas inbetalade studiemedelsavgifter. Studiemedelsavgiften är den
årliga återbetalningspliktiga delen (amorteringen) av studiemedlen och en omräkning av
denna del genom det så kallade regleringstalet, som följer konsumentindex. Regleringstalets
övre gräns, som fastställs av regeringen är 1,057 från och med år 1991 vilket innebär att den
årliga avgiften såväl som skulden ökar med högst 5,7 procent per år. Regleringstalet 2003
var 1,0131, vilket innebär att skuld och avgift ökat med 1,31 procent.
ESV, Inkomstliggaren 2004
112
Även inkomster av återkrav av bidrag och återbetalningspliktiga studiemedel ingår.
Kapitalbehållningen var 19 418 499 672 kronor den 31 december 2003. Från och med
1989 finansieras studielånen utanför statsbudgeten. Inbetalningarna på studielån av upplånat kapital redovisas därför till Riksgäldskontoret i stället för under denna titel. Detsamma gäller de nya studielån som infördes den 1 juli 2001 enligt den nya studiestödslagen
(1999:1395).
Författningar m.m.
Förordning (2002:1109; senast änrad 2003:500) om ändring i studiestödsförordningen (2000:655).
Förordning (2003:883) om ränta på studielån för 2004.
Lag (2002:1108 senast ändrad 2003:1122) om ändring i studiestödslagen (1999:1395).
4500 Återbetalning av övriga lån
4516 Återbetalning av utgivna startlån och bidrag
Inkomsterna redovisas av Arbetsmarknadsverket.
Då villkoren för erhållande av bidrag ej uppfyllts föreligger återbetalningsskyldighet,
såvida ej särskilda omständigheter kan åberopas, bland annat inom de arbetsmarknadspolitiska stödformerna flyttningsbidrag och bidrag till näringshjälp.
Återbetalning av lån och bidrag enligt äldre bestämmelser skall även tillgodoföras.
Författningar m.m.
Förordning (2000:628; senast ändrad 2003:624) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.
Regleringsbrev för budgetåret 2004 inom Näringsdepartementets verksamhetsområde, Särskilda
insatser för arbetshandikappade, villkor, utgiftsområde 13 22:4 punkt 6.
4517 Återbetalning från Portugalfonden
Inkomsterna redovisas av Kammarkollegiet.
4525 Återbetalning av lån för svenska FN-styrkor
Inkomsterna redovisas av Utrikesdepartementet.
Inkomsterna avser ersättning för kostnader för svenska bevakningsstyrkor som ställts till
FN:s förfogande. FN inbetalar som regel en gång per år ersättning för kostnader.
4526 Återbetalning av övriga lån
Inkomsterna redovisas av Boverket, Fortifikationsverket, Kammarkollegiet, Posten AB,
Statens energimyndighet, Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) med
flera.
För följande lån skall räntor och återbetalningar redovisas under inkomsttiteln 2394 och
4526.
Boverket
Återbetalning av lån som drivs in av kronofogdemyndigheten (exekutiva försäljningar).
Fortifikationsverket
Lån som finansierats via anslag, som beviljades av FortF och inbalanserades i Fortifikationsverket.
Kammarkollegiet
I dag finns endast tre lånetyper kvar.
ESV, Inkomstliggaren 2004
113
Statens energimyndighet
Lån till investeringar i effektivisering av produktion, distribution och slutanvändning av
energi, företrädesvis baserad på förnybara energikällor för uppvärmning eller elproduktion
i Östeuropa men även i utvecklingsländer.
Villkorslån per den 31 december 2003:
• kapitalbehållning: 65 997 485 kronor
• kapitaliserad ränta: 33 254 448 kronor
• räntesats: från och med den 1 juli 2002 då diskonto avskaffades är räntan bunden
mot Riksbankens referensränta. Räntesatsern är 3,75 procent eller 4 procent beroende på lånetyp plus Riksbankens referensränta minus 2 procentenheter.
• Baltikumlån per den 31 december 2003
• kapitalbehållning: 105 301 929 kronor
• räntesats: STIBOR
Beloppen ovan avser behållning före värdereglering per den 31 december 2003.
Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida)
Biståndskrediter och villkorslån.
Kapitalbehållningen var 5 062 000 kronor den 31 december 2003.
Övriga ränteinkomster på räntekonto
Enligt kapitalförsörjningsförordningen (1996:1188) skall medel som deponerats hos en
myndighet sättas in på myndighetens räntekonto i Riksgäldskontoret och räntan tillgodoräknas deponenten.
Författningar m.m.
Kapitalförsörjningsförordning (1996:1188; senast ändrad 2002:399).
ESV, Inkomstliggaren 2004
114
5000 Kalkylmässiga inkomster
De kalkylmässiga inkomsterna består av avskrivningar, amorteringar och statliga pensionsavgifter.
5100 Avskrivningar och amorteringar
5120 Avskrivningar på fastigheter
5121 Amortering på statskapital
Inkomsterna redovisas av Fortifikationsverket och Statens fastighetsverk.
Fortifikationsverket
Invärderade försvarsfastigheter finansieras med avkastningspliktigt statskapital. Fortifikationsverket skall amortera på statskapitalet med ett belopp som motsvarar av- och nedskrivningar på invärderat fastighetsbestånd.
Vid försäljning av invärderade försvarsfastigheter (utöver försvarsbeslut 1996 och 2000)
skall belopp motsvarande tillgångens bokförda värde (nedskrivningen) redovisas på denna
inkomsttitel. Fortifikationsverket skall skriva ned statskapitalet med samma belopp. Fortifikationsverket skall leverera in eventuellt överskott.
Statens fastighetsverk
Medel motsvarande Statens fastighetsverks avskrivningar 2003 skall inlevereras till denna
inkomsttitel senast när årsredovisningen har levererats till regeringen.
Vid försäljning av invärderade fastigheter skall belopp motsvarande tillgångens bokförda
värde betalas till statsverkets checkräkning senast när årsredovisningen levereras till
regeringen. Statskapitalet skrivs ned med motsvarande belopp.
Författningar m.m.
Regleringsbrev för budgetåret 2004 avseende Fortifikationsverket Fi2003/6567.
Regleringsbrev för budgetåret 2004 avseende Statens fastighetsverk Fi2003/6567.
5130 Uppdragsmyndigheters komplementkostnader
5131 Uppdragsmyndigheters m.fl. komplementkostnader
Inkomsterna redovisas av Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI).
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
SMHI skall belasta affärsverksamheten med en avgift för utnyttjandet av data och produkter från infrastrukturen, enligt ECOMET:s, EUMETSAT:s och ECMWF:s regelverk.
Syftet är att uppnå konkurrensneutralitet. (Regleringsbrev 2003-12-18, Miljödepartementet M2003/3970/A.) För utnyttjandet av andra länders data och produkter betalas
avgifter till varje land via ECOMET. EUMETSAT fakturerar affärsverksamheten för
utnyttjandet av organisationens produkter. När det gäller ECMWF:s och svenska data och
produkter skall inleverans ske till beräknad kostnad för utnyttjad infrastruktur per den 1 juli
2004 och den 31 december 2004.
Författningar m.m.
Regleringsbrev för budgetåret 2004 avseende Sveriges meteorologiska hydrologiska institut
M2003/3970/A.
ESV, Inkomstliggaren 2004
115
5200 Statliga pensionsavgifter
5211 Statliga pensionsavgifter
Inkomsterna redovisas av Statens pensionsverk (SPV) efter avdrag för administrationskostnad.
Från och med 1998 betalas försäkringsmässigt beräknade premier av statliga myndigheter och andra huvudmän vars anställda helt eller delvis omfattas av statens avtalsförsäkringar. Dessa premier har ersatt det tidigare lönekostnadspålägget (LKP). Förordningen
(1969:54) om beräkning och redovisning av lönekostnadspålägg har upphört och ersatts
av förordningen (1997:908) om premier för statens avtalsförsäkringar.
Nämnden för statens avtalsförsäkringar (NSA) har det övergripande ansvaret för att
försäkringstekniskt korrekta kostnader beräknas för de åtaganden som myndigheter och
andra arbetsgivare som är anslutna till statens avtalsförsäkringar har gentemot de anställda.
SPV ansvarar för att de arbetsgivare som är anslutna till statens avtalsförsäkringar påförs
premieavgifter.
NSA fastställer premier för respektive arbetsgivare. Premierna är indiviuellt beräknade
för de personer som omfattas av respektive förmån och skall även täcka administrationskostnaderna. Till premierna för statlig tjänstepensionering läggs för myndigheter ett belopp
motsvarande särskild löneskatt enligt lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader. I premierna för statlig grupplivförsäkring ingår ett belopp motsvarande
särskild premieskatt enligt lagen (1990:1427) om särskild premieskatt på grupplivförsäkring.
Premierna betalas som preliminära och slutliga premier samt för vissa förmåner som
engångspremier. De preliminära premierna för en månad beräknas på det underlag som
gäller för beräkning av arbetsgivaravgifter enligt 2 kapitlet 24 § socialavgiftslagen
(2000:980). Premien skall betalas till SPV senast den 12 i månaden efter den period som
premien avser. I januari skall betalningen ha inkommit senast den 17. Beslut om slutlig
premie skall meddelas arbetsgivarna senast den 30 april året efter det år som premien
avser. Skillnaden mellan preliminär och slutlig premie skall regleras senast den 31 maj året
efter det år som premien avser. På belopp som regleras debiteras respektive krediteras
ränta för 11 månader enligt en räntefot som bestäms med utgångspunkt från Riksgäldskontorets genomsnittliga inlåningsränta.
Anslaget tillgodoförs även premier som inte har fastställts av NSA. För vissa grupper
fastställs premien i stället av SPV eller regeringen.
Underindelning
5211 04 1
5211 04 2
5211 04 3
5211 04 4
5211 04 5
5211 04 6
5211 04 7
Statlig tjänstepensionering (SPV)
Särskild löneskatt på pensionskostnader (SPV)
Statlig grupplivförsäkring (SPV)
Premieskatt, grupplivförsäkring (SPV)
Statlig personskadeförsäkring (SPV)
Administrationskostnader avseende posterna 1 och 3 (SPV)
Administrationskostnader avseende posten 5 (SPV)
Författningar m.m.
Förordning (1997:908; senast ändrad 2003:61) om premier för statens avtalsförsäkringar.
Förordning (1997:131; senast ändrad 1999:1171) med instruktion för Statens pensionsverk.
Förordning (1999:1170; senast ändrad 2000:749) med instruktion för Nämnden för statens
avtalsförsäkringar.
ESV, Inkomstliggaren 2004
116
6000 Bidrag m.m. från EU
Sveriges medlemskap i EU innebär bland annat att Sverige mottar vissa stöd och bidrag
från EG:s budget. Dessa stöd och bidrag redovisas under denna inkomsttyp.
6100 Bidrag från EG:s jordbruksfond
6110 Bidrag från EG:s jordbruksfonds garantisektion
6111 Arealbidrag
Inkomsterna redovisas av Statens jordbruksverk.
Inkomsterna avser ersättning från Jordbruksfonden för arealersättning (arealersättning
och ersättning för uttagen areal) som Statens jordbruksverk har betalat ut i förskott.
Rekvisitionen av medel sker i svenska kronor och ersättningen från Jordbruksfonden sker
i euro. Återflödet från Jordbruksfonden till Sverige sker den tredje vardagen i den andra
månaden efter utbetalningsmånaden. Till exempel sker ersättning för februari månads
utbetalningar den tredje vardagen i april.
Arealersättning lämnas för odling av spannmål, oljeväxter, baljväxter och oljelin. För att
få ersättningen krävs i de flesta fall att en del av arealen tas ur livsmedels- och foderproduktion.
Författningar m.m.
Lag (1994:1710; senast ändrad 2000:1255) om EG:s förordningar om jordbruksprodukter.
Förordning (1999:1148; senast ändrad 2003:73) om EG:s förordningar om jordbruksprodukter.
6112 Kompletterande åtgärder perioden 1995–1999
Inkomsterna redovisas av Statens jordbruksverk.
Inkomsterna avser ersättning från Jordbruksfonden för stöd till skogliga åtgärder inom
jordbruket, bidrag till vitaliseringsgödsling av försurad skogsmark och miljöprogram för
jordbruket som Statens jordbruksverk har betalat ut i förskott. Rekvisitionen av medel sker
i svenska kronor och ersättningen från Jordbruksfonden sker i euro. Återflödet från Jordbruksfonden till Sverige sker den tredje vardagen i den andra månaden efter utbetalningsmånaden. Till exempel ersätts februari månads utbetalningar den tredje vardagen i
april.
Miljöprogrammet för jordbruket syftar till att stödja produktionsmetoder inom jordbruket som är förenliga med miljöskydds- och naturvårdskrav. Stödet till skogliga åtgärder
inom jordbruket samt bidrag till vitaliseringsgödsling av försurad skogsmark syftar till att
öka beskogningen av jordbruksmark genom att kompensera inkomstbortfallet för jordbrukarna under den period som den beskogade jordbruksmarken inte är produktiv.
Författningar m.m.
Förordning (2000:577; senast ändrad 2002:971) om stöd för miljö- och landsbygdsutvecklingsåtgärder.
6113 Övriga interventioner
Inkomsterna redovisas av Statens jordbruksverk.
Inkomsterna avser ersättning från Jordbruksfonden för övrig intervention som Statens
jordbruksverk har betalat ut i förskott. Rekvisitionen av medel sker i svenska kronor och
ersättningen från Jordbruksfonden sker i euro. Återflödet från Jordbruksfonden till Sverige
sker den tredje vardagen i den andra månaden efter utbetalningsmånaden. Till exempel
sker ersättning för februari månads utbetalningar den tredje vardagen i april.
ESV, Inkomstliggaren 2004
117
Interventionsåtgärder syftar till att upprätthålla prisnivån i EU trots låga världsmarknadspriser. Med övrig intervention menas stöd till produktions-, konsumtions- och marknadsföringsåtgärder samt privat lagring för olika produkter.
Författningar m.m.
Lag (1994:1709; senast ändrad 2000:1254) om EG:s förordningar om den gemensamma fiskeripolitiken.
Lag (1994:1710; senast ändrad 2000:1255) om EG:s förordningar om jordbruksprodukter.
Förordning (1994:1716; senast ändrad 2003:253) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen.
Förordning (1999:1148; senast ändrad 2002:707) om EG:s förordningar om jordbruksprodukter.
6114 Exportbidrag
Inkomsterna redovisas av Statens jordbruksverk.
Inkomsterna avser ersättning från Jordbruksfonden för exportbidrag som Statens jordbruksverk har betalat ut i förskott. Rekvisitionen av medel sker i svenska kronor och
ersättningen från Jordbruksfonden sker i euro. Återflödet från Jordbruksfonden till Sverige
sker den tredje vardagen i den andra månaden efter utbetalningsmånaden. Till exempel
sker ersättning för februari månads utbetalning den tredje vardagen i april.
Exportbidrag skall täcka skillnaden mellan gemenskapens pris och världsmarknadspriset
och möjliggör därmed export till tredje land.
Författningar m.m.
Lag (1994:1710; senast ändrad 2000:1255) om EG:s förordningar om jordbruksprodukter.
Förordning (1999:1148; senast ändrad 2003:73) om EG:s förordningar om jordbruksprodukter.
6115 Djurbidrag
Inkomsterna redovisas av Statens jordbruksverk.
Inkomsterna avser ersättning från Jordbruksfonden för djurbidrag som Statens jordbruksverk har betalat ut i förskott. Rekvisitionen av medel sker i svenska kronor och
ersättningen från Jordbruksfonden sker i euro. Återflödet från Jordbruksfonden till Sverige
sker den tredje vardagen i den andra månaden efter utbetalningsmånaden. Till exempel
sker ersättning för februari månads utbetalningar den tredje vardagen i april.
Djurbidrag lämnas för am- och dikor, handjur av nöt, tackor och getter. För att erhålla
djurbidrag krävs bland annat att djurtätheten inte är för hög. Extra bidrag utgår vid särskilt
låg djurtäthet. Bidrag lämnas även för slakt av storboskap och kalvar.
Författningar m.m.
Lag (1994:1710; senast ändrad 2000:1255) om EG:s förordningar om jordbruksprodukter.
Förordning (1999:1148; senast ändrad 2002:707) om EG:s förordningar om jordbruksprodukter.
6116 Offentlig lagring
Inkomsterna redovisas av Statens jordbruksverk.
Sverige köper genom Statens jordbruksverk upp, lagrar och säljer vissa jordbruksprodukter såsom spannmål, skummjölkspulver, nötkött och smör åt EU om vissa förutsättningar är uppfyllda (offentlig lagring). Inkomsterna avser ersättningar från Jordbruksfonden för kostnader som Statens jordbruksverk har förskotterat åt fonden. Ersättningar
avser faktiska fraktkostnader till interventionslager och från sådana lager till exporthamn
när sådana frakter är aktuella, schablonersättningar för inlagring, lagring och utlastning
samt räntegottgörelse beräknad på varornas bokförda värde. Dessutom återförs till Sverige
nedskrivningar av inköpsvärdet/bokförda värdet.
Författningar m.m.
Lag (1994:1710; senast ändrad 2000:1255) om EG:s förordningar om jordbruksprodukter.
Förordning (1999:1148; senast ändrad 2003:73) om EG:s förordningar om jordbruksprodukter.
ESV, Inkomstliggaren 2004
118
6117 Miljö- och stukturåtgärder samt regionala åtgärder
perioden 2000–2006
Inkomsterna redovisas av Statens jordbruksverk.
Inkomsterna avser i huvudsak ersättning från Jordbruksfonden enligt LBU-förordningen
(EG nr 1257/1999). Då ett program börjar tillämpas betalar kommissionen ett stående
förskott enligt förordningen (EG nr 1750/1999). Rekvisitionen av medel sker i svenska
kronor och ersättningen från Jordbruksfonden sker i euro. Återflödet från Jordbruksfonden
till Sverige sker den tredje vardagen i den andra månaden efter utbetalningsmånaden. Till
exempel ersätts februari månads utbetalningar den tredje vardagen i april.
Stöd enligt LBU-förordningen ges i form av stöd till jordbruk i mindre gynnade
områden samt till produktionsmetoder inom jordbruket, som är utformade för att skydda
miljön och bevara landskapet (miljöersättningar). Dessutom ges stöd till stödmottagare
utanför de så kallade mål 1-områdena i form av investeringsstöd till jordbruksföretag,
startstöd till unga jordbrukare, kompetensutveckling (yrkesutbildning för att förbättra
yrkeskunskap och yrkesskicklighet), investeringsstöd för att underlätta en förbättrad bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter, stöd till skogsbruket, som skall bidra till att
bevara och utveckla skogens ekonomiska, ekologiska och sociala funktioner på landsbygden, stöd till att främja anpassning och utveckling av landsbygden samt till utvärdering
med mera.
Författningar m.m.
Förordning (2000:577; senast ändrad 2002:971) om miljö- och landsbygdsutvecklingsåtgärder.
6119 Övriga bidrag från EG:s jordbruksfonds garantisektion
Inkomsterna redovisas av Statens jordbruksverk.
Inkomsterna avser ersättning från Jordbruksfonden för övriga bidrag som till exempel
agromonetärt kompensationsstöd och stöd till biodling som Statens jordbruksverk har
betalat ut i förskott. Även EG-medfinansierade djursjukdomsprogram redovisas på denna
inkomsttitel. Rekvisitionen av medel sker i svenska kronor och ersättningen från Jordbruksfonden sker i euro.
Återflödet från Jordbruksfonden till Sverige sker den tredje vardagen i den andra månaden efter utbetalningsmånaden. Till exempel sker ersättning för februari månads utbetalning
den tredje vardagen i april.
Agromonetärt kompensationsstöd är en kompensation till följd av att valutakursförändringar ger stödmottagaren lägre inkomster från stöd.
Stöd till biodlingen skall förbättra villkoren för produktion och saluföring av honung.
Författningar m.m.
Lag (1994:1710; senast ändrad 2000:1255) om EG:s förordningar om jordbruksprodukter.
Förordning (1999:1148; senast ändrad 2003:73) om förordningar om jordbruksprodukter.
ESV, Inkomstliggaren 2004
119
6120 Bidrag från EG:s jordbruksfonds utvecklingssektion
6121 EG-finansierade struktur- och regionalstöd till jordbrukssektorn
m.m. perioden 1995–1999
Inkomsterna redovisas av Statens jordbruksverk samt länsstyrelserna i Jämtland, Norrbotten och Västerbotten.
Inkomsterna avser ersättning från jordbruksfonden för stöd inom fondens utvecklingssektion. Berörda stöd är kompensationsbidrag för jordbruk i mindre gynnade områden, jordbrukets strukturstöd samt projekt inom strukturfondsområden mål 5b och mål 6.
Kommissionen betalar ett förskott och medlemsstaten rekvirerar härutöver, när vissa
nivåer på utbetalningarna har uppnåtts. Härutöver avser inkomsterna gemenskapsinitiativet LEADER II i den mån projektet finansieras av jordbruksfonden. Även delar av Interregprogrammen finansieras av jordbruksfonden och rekvisition sker på samma sätt som
ovan. Rekvirering sker i euro.
Underindelning
6121 01 Interreg: II Nordkalotten (Lst Norrbotten)
6121 02 Interreg: II Kvarken/Mittskandia (Lst Jämstland)
6121 03 Interreg: II Norden/Gröna bältet (Lst Västerbotten)
Författningar m.m.
Förordning (1999:1424; senast ändrad 2002:958) om förvaltning av EG:s strukturfonder.
Förordning (2000:577; senast ändrad 2002:971) om stöd för miljö- och landsbygdsutvecklingsåtgärder.
6122 EG-finansierade struktur- och regionalstöd till jordbrukssektorn
m.m. perioden 2000–2006
Inkomsterna redovisas av Statens jordbruksverk (SJV) samt länsstyrelserna (Lst) i Jämtland och Norrbotten.
Inkomsterna avser i huvudsak ersättning från Jordbruksfonden för stöd enligt LBUförordning (EG nr 1257/1999) inom mål 1-områden. Då ett program börjar att tillämpas
betalar kommissionen ett stående förskott (EG nr 1260/1999). Medlemsstaten rekvirerar
härutöver tre gånger om året i efterskott medel för de utgifter man haft. Härutöver avser
inkomsterna gemenskapsinitiativet LEADER +. Rekvisitionen av medel sker i euro och
ersättningen från Jordbruksfonden betalas i euro.
Stöd enligt LBU-förordningen i mål 1 ges i form av investeringsstöd till jordbruksföretag, startstöd till unga jordbrukare, kompetensutveckling (yrkesutbildning för att förbättra
yrkeskunskap och yrkesskicklighet), investeringsstöd för att underlätta en förbättrad
bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter, stöd till skogsbruket, som skall bidra till
att bevara och utveckla skogens ekonomiska, ekologiska och sociala funktioner på landsbygden, stöd till att främja anpassning och utveckling av landsbygden samt dessutom
tekniskt stöd för implementering av stöden.
Underindelning
6122 01
6122 02
6122 03
6122 04
6122 05
Utvecklingssektionen, Mål 1 Norra Norrland (SJV)
Mål 1 Norra Norrland artikel 33 (Lst Norrbotten)
Mål 1 Södra skogslänsregionen (SJV)
Mål 1 Södra skogslänssregionen artikel 33 (Lst Jämtland)
Leader + (SJV)
Författningar m.m.
Förordning (1999:1424; senast ändrad 2002:958) om förvaltning av EG:s strukturfonder.
Förordning (2000:577; senast ändrad 2002:971) om miljö- och landsbygdsutvecklingsåtgärder.
ESV, Inkomstliggaren 2004
120
6200 Bidrag från EG:s fiskefond
6211 Bidrag från EG:s fiskefond perioden 1995–1999
Inkomsterna redovisas av Fiskeriverket.
Inkomsterna avser bidrag från Strukturfonden för fiskets utveckling (FFU) inom ramen
för EU:s gemensamma fiskeripolitik. Fonden medfinansierar strukturåtgärder på fiskets
område. Belopp i kronor överförs från EG direkt till Riksbanken.
Fonden för fiskets utveckling har till uppgift att bidra till att uppnå en hållbar balans
mellan de vattenlevande resurserna och utnyttjandet av dem samt till att modernisera fiskestrukturerna för att säkra sektorns framtid. Fonden skall även bidra till att bevara en
dynamisk och konkurrenskraftig sektor och till att ge nytt liv åt områden som är beroende
av fisket samt förbättra försörjningen med och värdet på fiskeriprodukterna.
Åtgärder som erhåller medfinansiering från FFU är bland annat avveckling av fiskefartyg i syfte att minska fiskeansträngningen samt nybyggnation och modernisering av
fiskefartyg för att upprätthålla flottans konkurrenskraft. Stöd från FFU lämnas även till
vattenbrukssektorn och för att skydda marina områden. Hamnanläggningar, beredning,
saluförande och säljfrämjande åtgärder kan även erhålla finansiering.
Författningar m.m.
Regleringsbrev 2003-12-18 för budgetåret 2004 avseende från EG-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m.
Förordning (1994:1716; senast ändrad 2003:253) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen.
Förordning (1999:1424; senast ändrad 2003:1049) om förvaltning av EG:s strukturfonder.
Lag (1994:1709; senast ändrad 2003:252) om EG:s förordningar om den gemensamma fiskeripolitiken.
6212 Bidrag från EG:s fiskefond perioden 2000–2006
Inkomsterna redovisas av Fiskeriverket.
Inkomsterna avser bidrag från Strukturfonden för fiskets utveckling (FFU) inom ramen
för EU:s gemensamma fiskeripolitik. Fonden medfinansierar strukturåtgärder på fiskets
område. Belopp i kronor överförs från EG direkt till Riksbanken.
Fonden för fiskets utveckling har till uppgift att bidra till att uppnå en hållbar balans
mellan de vattenlevande resurserna och utnyttjandet av dem samt till att modernisera fiskestrukturerna för att säkra sektorns framtid. Fonden skall även bidra till att bevara en
dynamisk och konkurrenskraftig sektor och till att ge nytt liv åt områden som är beroende
av fisket samt förbättra försörjningen med och värdet på fiskeriprodukterna.
Åtgärder som erhåller medfinansiering från FFU är bland annat avveckling av fiskefartyg i syfte att minska fiskeansträngningen samt nybyggnation och modernisering av
fiskefartyg för att upprätthålla flottans konkurrenskraft. Stöd från FFU lämnas även till
vattenbrukssektorn och för att skydda marina områden. Hamnanläggningar, beredning,
saluförande och säljfrämjande åtgärder kan även erhålla finansiering.
Författningar m.m.
Regleringsbrev 2003-12-18 för budgetåret 2004 avseende från EG-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m.
Förordning (1994:1716; senast ändrad 2003:253) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen.
Förordning (1999:1424; senast ändrad 2003:1049) om förvaltning av EG:s strukturfonder.
Lag (1994:1709; senast ändrad 2003:252) om EG:s förordningar om den gemensamma fiskeripolitiken.
ESV, Inkomstliggaren 2004
121
6300 Bidrag från EG:s regionalfond
6311 Bidrag från EG:s regionalfond perioden 1995–1999
Inkomsterna redovisas av länsstyrelserna och Verket för näringslivsutveckling.
Inkomsten avser bidrag från EG:s regionalfond som är en av EG:s strukturfonder. Medlen skall vidareförmedlas till olika projekt inom Sverige. Regionalfonden skall bland annat
medverka i finansieringen av allmänt näringslivsfrämjande åtgärder och investeringar i ny
produktionskapacitet. Medlen kommer från EG via Deutsche Bank Frankfurt in på ett konto
i Riksbanken och vidare till statens checkräkning. Närings- och teknikutvecklingsverket
och fem länsstyrelser rekvirerar medel från EG efter behov och havda utgifter för
bidragsutgivande.
Författningar m.m.
Regeringsbeslut från Finansdepartementet 1995-06-21.
Förordning (1995:1325; upphävd genom 1999: 1424) med instruktion för beslutsgrupper som
genomför samlade programdokument i målområden för EG:s strukturfonder.
Regeringsbeslut från Inrikesdepartementet 1998-12-17, In98/2894/LS.
Regeringsbeslut från Närings- och handelsdepartementet 1998-12-17, N98/3018.
Förordning (1999:1424; senast ändrad 2003:1049) om förvaltning av EG:s strukturfonder.
6312 Bidrag från EG:s regionalfond perioden 2000–2006
Inkomsten avser bidrag från EG:s regionalfond som är en av EG:s strukturfonder. Medlen
skall vidareförmedlas till olika projekt inom Sverige. Regionalfonden skall bland annat
medverka i finansieringen av allmänt näringslivsfrämjande åtgärder och investeringar i ny
produktionskapacitet. Medlen kommer från EG via Deutsche Bank Frankfurt in på ett
konto i Riksbanken och vidare till statens checkräkning. Verket för näringslivsutveckling
(NUTEK) och sex länsstyrelser (Lst) rekvirerar medel från EG efter behov och havda
utgifter för bidragsutgivande.
Underindelning
6312 01
6312 02
6312 03
6312 04
6312 05
6312 06
6312 07
Mål 1 Norra Norrland (Lst Norrbotten)
Mål 1 Södra Skogslänsregionen och Interreg IIIA Norge–Sverige (Lst Jämtland)
Interreg IIIA Kvarken/Mittskandia (Lst Västerbotten)
Mål 2 Norra (Lst Gävleborg)
Mål 2 Västra och Urban (Lst Örebro)
Mål 2 Södra och Öarna (Lst Jönköping)
Interreg IIIA Öresundsregionen (NUTEK)
Författningar m.m.
Regeringsbeslut från Finansdepartementet 1995-06-21.
Regeringsbeslut från Inrikesdepartementet 1998-12-17, In98/2894/LS.
Regeringsbeslut från Närings- och handelsdepartementet 1998-12-17, N98/3018.
Förordning (1999:1424; senast ändrad 2003:1049) om förvaltning av EG:s strukturfonder.
Rådets förordning (EG) nr 1260/1999 av den 21 juni 1998 om allmänna bestämmelser för
strukturfonderna.
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1783/1999 av den 12 juli 1999 om Europeiska regionala utvecklingsfonden.
Kommissionens förordning (EG) nr 1145/2003 av den 27 juni 2003 om ändring av förordning
(EG) nr 1685/2000 avseende regler om berättigande till medfinansiering från strukturfonderna.
Kommissionens förordning (EG) nr 438/2001 av den 2 mars 2001 om genomförandebestämmelser till rådets förordning (EG) nr 1260/1999 beträffande förvaltnings- och kontrollsystemen
för stöd som beviljas inom ramen för strukturfonderna.
Kommissionens förordning (EG) nr 448/2001 av den 2 mars 2001 om genomförandebestämmelser till rådets förordning (EG) nr 1260/1999 beträffande förfarandet för finansiella korrigeringar av stöd som beviljas inom ramen för strukturfonderna.
ESV, Inkomstliggaren 2004
122
Kommissionens förordning (EG) nr 1159/2000 av den 30 maj 2000 om de informations- och
offentlighetsåtgärder som medlemsstaterna skall vidta när det gäller stöd till strukturfonderna.
Kommissionens förordning (EG) nr 643/2000 av den 28 mars 2000 om eurons användning.
Kommissionens förordning (EG) nr 1681/94 av den 11 juli 1994 om oriktigheter och återvinning av belopp som felaktigt har utbetalats i samband med finansieringen av strukturpolitiken
och om organisationen av ett informationssystem på detta område.
6400 Bidrag från EG:s socialfond
6411 Bidrag från EG:s socialfond perioden 1995–1999
Inkomsterna redovisas av Arbetsmarknadsverket och länsstyrelserna (Lst).
Inkomsterna avser bidrag som bland annat skall användas till åtgärder mot långtidsarbetslöshet, till kompetensutveckling inom företag och för insatser i stödområden.
Underindelning
6411 01 Interreg II Nordkalotten (Lst Norrbotten)
6411 02 Interreg II Kvarken–Mittskandia (Lst Västerbotten)
6411 03
6411 04
6411 05
6411 06
Interreg II Nordens gröna bälte (Lst Jämtland)
Interreg II Inre Skandinavia (Lst Värmland)
Interreg II Ett gränslöst samarbete (Lst Västra Götaland)
Övriga program (Arbetsmarknadsverket)
Författningar m.m.
Regeringsbeslut från Finansdepartementet 1995-06-21.
Regeringsbeslut från Närings- och handelsdepartementet 1996-12-19, 125 N96/3695.
Regeringsbeslut från Arbetsmarknadsdepartementet 1996-06-19, A96/4029/RP.
Regeringsbeslut från Närings- och handelsdepartementet 1996-10-24, I9 N96/3010.
Regeringsbeslut från Inrikesdepartementet 1998-12-17, In98/2894/LS.
Regeringsbeslut 1999-05-27, N1999/7840/A.
Regeringsbeslut 1999-12-09, N1999/11927/BS (delvis).
Regeringsbeslut 1999-12-16, N1999/12618/BS (delvis); N1999/12868/A.
Förordning (2000:1212) med instruktioner för Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige.
Artiklarna 146-148 i fördraget om upprättande av Europeiska gemenskapen.
Rådets förordning (EG) nr 1260/1999 av den 21 juni 1999 om allmänna bestämmelser för
strukturfonderna.
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1784/1999 av den 12 juli 1999 om Europeiska socialfonden.
Kommissionens förordning (EG) nr 1685/2000 av den 28 juli 2000 om närmare bestämmelser
för genomförandet av rådets förordning (EG) nr 1260/1999 avseende stödberättigade utgifter i
samband med insatser som medfinansieras av strukturfonderna.
Kommissionens förordning (EG) nr 1681/94 av den 11 juli 1994 om oriktigheter och återvinning av belopp som felaktigt har utbetalats i samband med finansieringen av strukturpolitiken
och om organisationen av ett informationssystem på detta område.
Kommissionens förordning (EG) nr 2064/97 av den 15 oktober 1997 om fastställande av
närmare bestämmelser för genomförandet av rådets förordning (EEG) nr 4253/88 i fråga om
medlemsstaternas finansiella kontroll av verksamheten som samfinansieras av strukturfonderna.
Kommissionens förordning (EG) nr 1159/2000 av den 30 maj 2000 om de informations- och
offentlighetsåtgärder som medlemsstaterna skall vidta när det gäller stöd till strukturfonderna.
Kommissionens förordning (EG) nr 643/2000 av den 28 mars 2000 om eurons användning i
strukturfondernas budget.
Lag (1994:1708; senast ändrad 1999:1316) om EG:s förordningar om strukturstöd och om stöd
till utveckling av landsbygden.
Förordning (1999:1424; senast ändrad 2003:1049) om förvaltningen av EG:s strukturfonder.
Förordning (2001:623; senast ändrad 2003:1111) med instruktion för Arbetsmarknadsverket.
ESV, Inkomstliggaren 2004
123
6412 Bidrag från EG:s socialfond perioden 2000–2006
Inkomsterna redovisas av Arbetsmarknadsverket och länsstyrelserna (Lst).
Inkomsterna avser delfinansiering av strukturfondsmålen 1, 2 och 3 samt gemenskapsinitiativet Equal.
Inkomsterna skall användas till åtgärder mot långtidsarbetslöshet, till kompetensutveckling inom företag och för insatser i stödområden.
Underindelning
6412 01
6412 02
6412 03
6412 04
6412 05
6412 06
Mål 3 och Equal (Arbetsmarknadsverket)
Mål 1 Region Norra Norrland (Lst Norrbotten)
Mål 1 Region Södra skogslänen (Lst Jämtland)
Mål 2 Region Norra (Lst Gävleborg)
Mål 2 Region Västra (Lst Örebro)
Mål 2 Region Södra och Öarna (Lst Jönköping)
Författningar m.m.
Regeringsbeslut från Finansdepartementet 1995-06-21.
Regeringsbeslut från Närings- och handelsdepartementet 1996-12-19, 125 N96/3695.
Regeringsbeslut från Arbetsmarknadsdepartementet 1996-06-19, A96/4029/RP.
Regeringsbeslut från Närings- och handelsdepartementet 1996-10-24, I9 N96/3010.
Regeringsbeslut från Inrikesdepartementet 1998-12-17, In98/2894/LS.
Regeringsbeslut 1999-05-27, N1999/7840/A.
Regeringsbeslut 1999-12-09, N1999/11927/BS (delvis).
Regeringsbeslut 1999-12-16, N1999/12618/BS (delvis); N1999/12868/A.
Förordning (2000:1212) med instruktioner för Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige.
Artiklarna 146-148 i fördraget om upprättande av Europeiska gemenskapen.
Rådets förordning (EG) nr 1260/1999 av den 21 juni 1999 om allmänna bestämmelser för
strukturfonderna.
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1784/1999 av den 12 juli 1999 om Europeiska socialfonden.
Kommissionens förordning (EG) nr 1681/94 av den 11 juli 1994 om oriktigheter och återvinning av belopp som felaktigt har utbetalats i samband med finansieringen av strukturpolitiken
och om organisationen av ett informationssystem på detta område.
Kommissionens förordning (EG) nr 1159/2000 av den 30 maj 2000 om de informations- och
offentlighetsåtgärder som medlemsstaterna skall vidta när det gäller stöd till strukturfonderna.
Kommissionens förordning (EG) nr 643/2000 av den 28 mars 2000 om eurons användning i
strukturfondernas budget.
Kommissionens beslut 00/2069/EG av den 20 september 2000 om godkännande av samlat
programdokument för gemenskapens strukturåtgärder i regioner som omfattas av mål 3 i Sverige.
Kommissionens beslut 01/37/EG av den 9 mars 2001 om godkännande av gemenskapsinitiativprogrammet mot diskriminering och bristande jämlikhet i samband med arbetsmarknaden
(EQUAL) i Sverige.
Kommissionens förordning (EG) nr 438/2001 av den 2 mars 2001 om genomförandebestämmelser till rådets förordning (EG) nr 1260/1999 beträffande förvaltnings- och kontrollsystemen
för stöd som beviljas inom ramen för strukturfonderna.
Kommissionens förordning (EG) nr 448/2001 av den 2 mars 2001 om genomförandebestämmelser till rådets förordning (EG) nr 1260/99 beträffande förfarandet för finansiella korrigeringar
av stöd som beviljas inom ramen för strukturfonderna.
Kommissionens förordning (EG) nr 1145/2003 av den 27 juni 2003 om ändring av förordning
(EG) nr 1685/2000 avseende regler om berättigande till medfinansiering från strukturfonderna.
Lag (1994:1708; senast ändrad 1999:1316) om EG:s förordningar om strukturstöd och om stöd
till utveckling av landsbygden.
Förordning (1999:1424; senast ändrad 2003:1049) om förvaltningen av EG:s strukturfonder.
Förordning (2001:623; senast ändrad 2003:1111) med instruktion för Arbetsmarknadsverket.
ESV, Inkomstliggaren 2004
124
6500 Bidrag till transeuropeiska nätverk
6511 Bidrag till transeuropeiska nätverk
Inkomsterna redovisas av Banverket och Vägverket samt affärsverken Luftfartsverket och
Sjöfartsverket.
Inkomsterna avser bidrag från EU för utredning och byggande av den svenska delen av
det transeuropeiska nätverket. Bidragen betalas till respektive myndighet och affärsverk som
därefter redovisar dessa mot inkomsttitel 6511. Motsvarande belopp disponeras på anslaget
Från EG-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk (utgiftsområde 22).
Författningar m.m.
Förordning (1997:686; senast ändrad 1998:431) om ansökan och redovisning av ekonomiskt
bidrag från Europeiska gemenskapen till de svenska delarna av de transeuropeiska transportnätverken.
Regleringsbrev 2003-12-11 för budgetåret 2004 avseende anslag 36:5 Från EG-budgeten finansierade stöd till transeuropeiska nätverk inom utgiftsområde 22 Kommunikationer.
6900 Övriga bidrag från EG
6911 Övriga bidrag från EG
Inkomsterna redovisas av Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen, Statens jordbruksverk (SJV)
med flera myndigheter.
Under inkomsttiteln redovisas bland annat medel från EG-budgeten avsedda för olika
statistikändamål, medel till projekt för skogsskadeövervakning samt för stöd som inte omfattas av EG:s jordbruksfonds garantisektion.
Underindelning
6911 01
6911 02
6911 03
6911 04
Övriga bidrag från EU-medel för skogsskadeövervakning (Skogsstyrelsen)
Bidrag från den europeiska flyktingfonden (Migrationsverket)
Jordbruks- och livsmedelsstatistik (SJV)
Bidrag från EU (Naturvårdsverket)
Författningar m.m.
Regeringsbeslut från Jordbruksdepartementet 1997-12-18, nr 26.
Regeringsbeslut från Näringsdepartementet I 12, 2000-03-09, N2000/2060/ESB.
ESV, Inkomstliggaren 2004
125
Specifikation av statsbudgetens inkomster 2004
2004
Tusental kronor
1000 Skatter m.m.:
646 746 844
1100 Skatt på inkomst:
54 036 065
1110
-19 339 402
Fysiska personers inkomstskatt:
1111
1120
Fysiska personers inkomstskatt
525 541 218
varav Utgifter
544 880 621
Juridiska personers inkomstskatt:
1121
varav Utgifter
1123
1140
69 649 987
Juridiska personers inkomstskatt
varav Inkomster
1130
-19 339 402
varav Inkomster
68 398 794
102 353 303
33 954 509
Beskattning av tjänstegruppliv
1 251 193
Ofördelbara inkomstskatter:
495 217
1131
495 217
Ofördelbara inkomstskatter
Övriga inkomstskatter:
3 230 263
1141
Kupongskatt
2 009 257
1144
Lotteriskatt
1 221 006
1200 Socialavgifter och löneskatter:
1212
266 774 748
varav Inkomster
434 160 591
varav Utgifter
167 385 843
Efterlevandepensionsavgift
17 700 047
1221
Sjukförsäkringsavgift
1222
Föräldraförsäkringsavgift
22 906 509
1251
Ålderspensionsavgift, netto
11 816 599
varav Inkomster
varav Utgifter
1253
Arbetsskadeavgift
1254
Arbetsmarknadsavgift
1262
Allmän pensionsavgift, netto
114 774 121
106 455 840
94 639 241
7 277 211
32 884 263
0
varav Inkomster
72 746 602
varav Utgifter
72 746 602
1281
Allmän löneavgift
32 569 717
1291
Särskild löneskatt
26 846 281
1299
Avräkning av socialavgifter
ESV, Inkomstliggaren 2004
0
126
2004
Tusental kronor
1300 Skatt på egendom:
1310
1320
1330
1340
36 418 494
Skatt på fast egendom:
23 456 339
1312
23 456 339
Fastighetsskatt
Förmögenhetsskatt:
4 078 952
1321
Fysiska personers förmögenhetsskatt
3 893 296
1322
Juridiska personers förmögenhetsskatt
185 656
Arvsskatt och gåvoskatt:
2 754 760
1331
Arvsskatt
2 394 931
1332
Gåvoskatt
359 829
Övrig skatt på egendom:
6 128 443
1341
6 128 443
Stämpelskatt
1400 Skatt på varor och tjänster:
1410
Allmänna försäljningsskatter:
214 163 072
1411
214 163 072
Mervärdesskatt, netto
1420
Skatt på specifika varor:
1430
1423
Försäljningsskatt på motorfordon
1424
Tobaksskatt
1425
1470
0
8 441 362
Alkoholskatt
10 768 935
4 289 241
1425:02 Skatt på vin och andra jästa drycker
3 617 119
1425:04 Skatt på öl
1460
85 732 458
1425:01 Skatt på etylalkohol
1425:03 Skatt på mellanklassprodukter
1450
313 285 028
1428
Energiskatt
1431
Särskild skatt på elektrisk kraft från kärnkraftverk
1435
Särskild skatt mot försurning
1436
Skatt på avfall
1437
Skatt på bekämpnings- och gödselmedel
151 734
2 710 841
63 049 292
1 863 092
60 031
1 137 961
411 785
Skatt på tjänster:
924 987
1452
Skatt på annonser och reklam
886 435
1454
Skatt på spel
38 552
Skatt på vägtrafik:
8 492 945
1461
Fordonsskatt
7 854 291
1462
Vägavgifter
638 654
Skatt på import m.m.:
3 795 234
1471
Tullmedel
3 526 386
1472
Övriga skatter m.m. på import
1473
Särskilda jordbrukstullar och sockeravgifter
ESV, Inkomstliggaren 2004
4 835
264 013
127
2004
1480
Tusental kronor
Övriga skatter på varor och tjänster:
176 332
1481
176 332
Övriga skatter på varor och tjänster
1500 Utjämningsavgift och kompensation för mervärdesskatt:
1511
Utjämningsavgift för kommuner och landsting
1512
Kompensation för mervärdesskatt till kommuner
och landsting
1513
-6 261 406
26 293 040
-34 154 446
Utjämningsavgift för LSS-kostnader
1 600 000
1600 Betalningsdifferenser, skattekonto:
-7 243 373
1610
1620
1630
1690
Betalningsdifferenser på grund av anstånd, netto:
-332 599
1611
-332 599
Betalningsdifferenser på grund av anstånd, netto
Betalningsdifferenser, på grund av restföring:
-6 168 521
1621
Uppbördsförluster, netto, fysiska personers inkomstskatt
-2 534 778
1622
Uppbördsförluster, netto, juridiska personers inkomstskatt
1623
Uppbördsförluster, netto, arbetsgivaravgifter
1624
Uppbördsförluster, netto, mervärdesskatt
-1 163 712
1625
Uppbördsförluster, netto, räntor m.m.
-1 060 961
-576 846
-832 224
Betalningsdifferenser, övriga:
-742 253
1631
-742 253
Betalningsdifferenser, övriga
Betalningsdifferenser, ofördelade: Månatliga betalningsdifferenser
0
1691
Betalningsdifferenser, skattemyndigheterna, netto
0
1692
Indrivna medel, kronofogdemyndigheten, netto
0
1700 Nedsättning av skatter:
-10 262 712
1711
Nedsättning, anställningsstöd
1712
Nedsättning, kompetensutveckling
0
1713
Nedsättning, bredbandsinstallation
-60 000
1714
Nedsättning, stöd till sjöfart
-1 511 037
1716
Nedsättning, sysselsättningsstöd till kommuner
och landsting
-4 157 000
1717
Nedsättning, skattelättnad för vissa byggtjänster
-1 182 500
1718
Nedsättning, stöd till anställning av långtidssjukskrivna
-600 000
1719
Nedsättning, stöd till skyddat arbete hos offentlig
arbetsgivare
-785 000
ESV, Inkomstliggaren 2004
-1 967 175
128
2004
Tusental kronor
2000 Inkomster av statens verksamhet:
2100 Rörelseöverskott:
2110
Affärsverkens inlevererade överskott:
2114
Luftfartsverkets inlevererade överskott
2116
Affärsverket svenska kraftnäts inlevererade utdelning
och inleverans av motsvarighet till statlig skatt
2118
2120
Övriga myndigheters inlevererade överskott:
2124
2126
2130
2150
Sjöfartsverkets inlevererade överskott
9 449 200
254 200
0
234 000
20 200
95 000
Inlevererat överskott av Riksgäldskontorets
garantiverksamhet
20 000
Inlevererat överskott av statsstödd exportkredit
75 000
Riksbankens inlevererade överskott:
5 900 000
2131
5 900 000
Riksbankens inlevererade överskott
Överskott från spelverksamhet:
3 200 000
2153
3 200 000
Inlevererat överskott från AB Svenska Spel
2200 Överskott av statens fastighetsförvaltning:
2210
29 383 953
479 000
Överskott av fastighetsförvaltning:
479 000
2215
479 000
Inlevererat överskott från Statens fastighetsverk
2300 Ränteinkomster:
5 216 907
2310, Räntor på näringslån:
9 107
2320
2 000
2340
2390
2314
Ränteinkomster på lån till fiskerinäringen
2316
Ränteinkomster på vattenkraftslån
7
2321
Ränteinkomster på skogsvägslån
0
2322
Räntor på övriga näringslån, Kammarkollegiet
2323
Räntor på övriga näringslån, Statens jordbruksverk
2324
Ränteinkomster på lokaliseringslån
Räntor på studielån:
2341
Ränteinkomster på statens lån för universitetsstudier
och garantilån för studerande
2342
Ränteinkomster på allmänna studielån
2343
Ränteinkomster på studielån upptagna efter 1988
Övriga ränteinkomster:
2391
Ränteinkomster på markförvärv för jordbrukets
rationalisering
2392
Räntor på intressemedel
2394
Övriga ränteinkomster
2397
Räntor på skattekonton m.m., netto
ESV, Inkomstliggaren 2004
4 000
100
3 000
3 891 000
0
30 000
3 861 000
1 316 800
300
500
50 000
1 266 000
129
2004
Tusental kronor
2400 Aktieutdelning:
2410
4 900 000
Inkomster av statens aktier:
4 900 000
2411
4 900 000
Inkomster av statens aktier
2500 Offentligrättsliga avgifter:
6 496 146
2511
Expeditions- och ansökningsavgifter
470 000
2519
Koncessionsavgift på televisionens område
435 000
2521
Avgifter till Granskningsnämnden
2522
Avgifter för granskning av filmer och videogram
2525
Finansieringsavgift från arbetslöshetskassor
2526
Utjämningsavgift från arbetslöshetskassor
77 281
2527
Avgifter för statskontroll av krigsmaterieltillverkning
24 046
2528
Avgifter vid bergsstaten
2529
Avgifter vid patent- och registreringsväsendet
2531
Avgifter för registrering i förenings- m.fl. register
2532
Avgifter vid kronofogdemyndigheterna
2534
Avgifter för körkort och motorfordon
2535
Avgifter för statliga garantier
2536
Lotteriavgifter
28 100
2537
Miljöskyddsavgift
90 000
2539
Täktavgift
11 000
2541
Avgifter vid Tullverket
15 000
2542
Patientavgifter vid tandläkarutbildningen
2543
Avgifter för Kemikalieinspektionen
2544
Avgifter för Statens folkhälsoinstituts verksamhet
2546
Lokalradioavgifter
123 000
2548
Avgifter för Finansinspektionens verksamhet
177 000
2551
Avgifter från kärnkraftverken
230 991
2552
Övriga offentligrättsliga avgifter
385 000
2553
Registreringsavgift till Fastighetsmäklarnämnden
2554
Avgifter för telekommunikation
2557
Avgifter vid statens internbank i Riksgäldskontoret
2558
Avgifter för årlig revision
2559
Avgifter för etikprövning av forskning
40 000
2561
Efterbevaknings- och tillsynsavgifter
18 000
2600 Försäljningsinkomster:
2624
Inkomster av uppbörd av felparkeringsavgifter
2625
Utförsäljning av beredskapslager
2627
Offentlig lagring, försäljningsintäkter
ESV, Inkomstliggaren 2004
6 353
9 200
3 124 696
9 000
78 729
1 200
820 000
22 000
1 000
4 000
56 700
2 000
8 329
100 000
20 300
108 221
246 000
46 000
0
200 000
130
2004
Tusental kronor
2700 Böter m.m.:
2711
Restavgifter och dröjsmålsavgifter
2712
Bötesmedel
2713
Vattenföroreningsavgift m.m.
2714
Sanktionsavgifter m.m.
2715
Skattetillägg
2716
Förseningsavgifter
2800 Övriga inkomster av statens verksamhet:
2811
Övriga inkomster av statens verksamhet
ESV, Inkomstliggaren 2004
2 152 700
94 200
447 000
1 500
20 000
1 350 000
240 000
444 000
444 000
131
2004
Tusental kronor
3000 Inkomster av försåld egendom:
3100 Inkomster av försålda byggnader och maskiner:
3120
15 000 000
0
Statliga myndigheters inkomster av försålda byggnader och maskiner:
3125
Fortifikationsverkets försäljning av fastigheter
3200 Övriga inkomster av markförsäljning:
3211
Övriga inkomster av markförsäljning
3300 Övriga inkomster av försåld egendom:
3311
Inkomster av statens gruvegendom
3312
Övriga inkomster av försåld egendom
ESV, Inkomstliggaren 2004
0
0
0
15 000 000
0
15 000 000
132
2004
Tusental kronor
4000 Återbetalning av lån:
4100 Återbetalning av näringslån:
4120
4130
2 268 900
95 400
Återbetalning av jordbrukslån:
9 000
4123
9 000
Återbetalning av lån till fiskerinäringen
Återbetalning av övriga näringslån:
4131
Återbetalning av vattenkraftslån
4132
Återbetalning av lån avseende såddfinansiering
4135
Återbetalning av skogsvägslån
4136
Återbetalning av övriga näringslån, Kammarkollegiet
4137
Återbetalning av övriga näringslån, länsstyrelsen
4138
Återbetalning av tidigare infriade statliga garantier
4139
Återbetalning av lokaliseringslån
4300 Återbetalning av studielån:
4311
Återbetalning av statens lån för universitetsstudier
4312
Återbetalning av allmänna studielån
4313
Återbetalning av studiemedel
4500 Återbetalning av övriga lån:
86 400
0
14 000
0
40 000
0
2 000
30 400
2 113 000
0
1 000
2 112 000
60 500
4516
Återbetalning av utgivna startlån och bidrag
4517
Återbetalning från Portugalfonden
4525
Återbetalning av lån för svenska FN-styrkor
30 000
4526
Återbetalning av övriga lån
30 000
ESV, Inkomstliggaren 2004
500
0
133
2004
Tusental kronor
5000 Kalkylmässiga inkomster:
5100 Avskrivningar och amorteringar:
8 222 000
542 000
5110
Affärsverkens avskrivningar och amorteringar:
5120
Avskrivningar på fastigheter:
530 000
5121
530 000
5130
Amortering på statskapital
0
Uppdragsmyndigheters komplementkostnader:
12 000
5131
12 000
Uppdragsmyndigheters m.fl. komplementkostnader
5200 Statliga pensionsavgifter
5211
Statliga pensionsavgifter
ESV, Inkomstliggaren 2004
7 680 000
7 680 000
134
2004
Tusental kronor
6000 Bidrag m.m. från EU:
6100 Bidrag från EG:s jordbruksfond:
6110
6120
10 817 500
8 099 500
Bidrag från EG:s jordbruksfonds garantisektion:
7 929 000
6111
4 000 000
Arealbidrag
6112
Kompletterande åtgärder perioden 1995–1999
6113
Övriga interventioner
6114
Exportbidrag
6115
Djurbidrag
6116
Offentlig lagring
6117
Miljö- och strukturåtgärder samt regionala åtgärder
perioden 2000–2006
6119
Övriga bidrag från EG:s jordbruksfonds garantisektion
Bidrag från EG:s jordbruksfonds utvecklingssektion:
5 000
265 000
450 000
1 490 000
170 000
1 540 000
9 000
170 500
6121
EG-finansierade struktur- och regionalstöd till
jordbrukssektorn m.m. perioden 1995–1999
0
6122
EG-finansierade struktur- och regionalstöd till
jordbrukssektorn m.m. perioden 2000–2006
170 500
6200 Bidrag från EG:s fiskefond:
135 000
6211
Bidrag från EG:s fiskefond perioden 1995–1999
0
6213
Bidrag från EG:s fiskefond perioden 2000–2006
135 000
6300 Bidrag från EG:s regionalfond:
1 300 000
6311
Bidrag från EG:s regionalfond perioden 1995–1999
0
6312
Bidrag från EG:s regionalfond perioden 2000–2006
1 300 000
6400 Bidrag från EG:s socialfond:
1 080 000
6411
Bidrag från EG:s socialfond perioden 1995–1999
0
6412
Bidrag från EG:s socialfond perioden 2000–2006
1 080 000
6500 Bidrag till transeuropeiska nätverk:
6511
Bidrag till transeuropeiska nätverk
6900 Övriga bidrag från EG:
6911
Övriga bidrag från EG
SUMMA INKOMSTTITLAR
ESV, Inkomstliggaren 2004
196 000
196 000
7 000
7 000
712 439 197
135
Förändringar av inkomsttitlar sedan budgetåret 1980/81
Budgetåret 1980/81 infördes en enhetlig statsbudget. Uppdelningen i en driftbudget och en
kapitalbudget upphörde. Även statsbudgetens inkomstsida omstrukturerades. Detta beskrivs
i RRV:s inkomstberäkning för budgetåret 1980/81 (prop. 1979/80:100, bilaga 2.1). Då
infördes den nuvarande nomenklaturen. Varje inkomsttitel fick ett nummer med fyra siffror.
Nedanstående summeringsnivåer infördes:
• Inkomsttyp till exempel 1000 Skatter m.m.
• Inkomsthuvudgrupp till exempel 1100 Skatt på inkomst
• Inkomsttitelgrupp till exempel 1110 Övriga inkomstskatter
• Inkomsttitel till exempel 1111 Fysiska personers inkomstskatt
Därefter har nya inkomsttitlar tillkommit och andra upphört. I följande tabell anges
datum när inkomsttiteln infördes eller när den upphörde. Om inget datum anges ingick
inkomsttiteln i statsbudgeten för budgetåret 1980/81. Även vid förändring av inkomsttitelns namn anges att den upphörde respektive infördes.
Inkomsttitlar
Datum
1000 Skatter m.m.
1100 Skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse
1100 Skatt på inkomst
1110 Fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst
och rörelse
1110 Fysiska personers inkomstskatt
1111 Fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst
och rörelse
1111 Fysiska personers inkomstskatt, netto
1120 Juridiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst
och rörelse
1120 Juridiska personers inkomstskatt
1121 Juridiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst
och rörelse
1121 Juridiska personers inkomstskatt, netto
1122 Avskattning av företagens reserver
1123 Beskattning av tjänstegruppliv
1130 Ofördelbara skatter på inkomst, realisationsvinst och rörelse
1130 Ofördelbara inkomstskatter
1131 Ofördelbara skatter på inkomst, realisationsvinst
och rörelse
1131 Ofördelbara inkomstskatter
1140 Övriga inkomstskatter
1141 Kupongskatt
1142 Utskiftningsskatt och ersättningsskatt
1143 Bevillningsavgift
1144 Lotteriskatt
1200
1200
1200
1200
1200
1200
Lagstadgade socialavgifter
Socialavgifter och allmänna egenavgifter
Socialavgifter och allmänna egenavgifter
Socialavgifter och allmän pensionsavgift
Socialavgifter och allmän pensionsavgift
Socialavgifter och löneskatter
1211 Folkpensionsavgift
1212 Efterlevandepensionsavgift
ESV, Inkomstliggaren 2004
Upphörde
Infördes
1989-06-30
1989-07-01
Upphörde
Infördes
1988-06-30
1988-07-01
Upphörde
Infördes
1988-06-30
1988-07-01
Upphörde
Infördes
1988-06-30
1988-07-01
Upphörde
Infördes
Upphörde
Infördes
Upphörde
Infördes
1988-06-30
1988-07-01
1994-06-30
1991-07-01
1988-06-30
1988-07-01
Upphörde
Infördes
1988-06-30
1988-07-01
Upphörde
Upphörde
1997-12-31
1997-12-31
Upphörde
Infördes
Upphörde
Infördes
Upphörde
Infördes
Upphörde
Infördes
1995-06-30
1995-07-01
1998-12-31
1999-01-01
2002-12-31
2003-01-01
2000-12-31
1999-01-01
136
Inkomsttitlar
1221 Sjukförsäkringsavgift, netto
1221 Sjukförsäkringsavgift
1231 Barnomsorgsavgift
1241 Utbildningsavgift
1252 Delpensionsavgift, netto
1256 Lönegarantiavgift
1257 Sjömanspensionsavgift, netto
1257 Sjömanspensionsavgift, netto
1260 Allmänna egenavgifter
1260 Allmänna egenavgifter
1261 Allmän sjukförsäkringsavgift
1262 Allmän pensionsavgift, netto
1271 Inkomster av arbetsgivaravgifter till Arbetarskyddsstyrelsens och Yrkesinspektionens verksamhet
1271 Inkomster av arbetsgivaravgifter till Arbetarskyddsverkets och Arbetsmiljöinstitutets verksamhet
1281 Allmän löneavgift
1291 Särskild löneskatt
1299 Avräkning socialavgifter, netto
1300 Skatt på egendom
1310 Skatt på fast egendom
1311 Skogsvårdsavgifter
1312 Hyreshusavgift
1312 Fastighetsskatt
1320 Förmögenhetsskatt
1321 Fysiska personers förmögenhetsskatt
1322 Juridiska personers förmögenhetsskatt
1330 Arvsskatt och gåvoskatt
1331 Arvsskatt
1332 Gåvoskatt
1340 Övrig skatt på egendom
1341 Stämpelskatt
1342 Skatt på värdepapper
1400 Skatt på varor och tjänster
1410 Allmänna försäljningsskatter
1411 Mervärdesskatt
1420, 1430 Skatt på specifika varor
1421 Bensinskatt
1422 Särskilda varuskatter
1423 Försäljningsskatt på motorfordon
1424 Tobaksskatt
1425 Skatt på spritdrycker
1425 Alkoholskatt
1426 Skatt på vin
1427 Skatt på malt- och läskedrycker
1427 Skatt på maltdrycker
1428 Energiskatt
1429 Särskild avgift på svavelhaltigt bränsle
1429 Särskild avgift på svavelhaltigt bränsle
1431 Särskild beredskapsavgift för oljeprodukter
1431 Särskild avgift för oljeprodukter m.m.
1431 Särskild skatt för oljeprodukter m.m.
1431 Särskild skatt på kraft från kärnkraftverk
1431 Särskild skatt på elektrisk kraft från kärnkraftverk
1432 Kassettskatt
ESV, Inkomstliggaren 2004
Datum
Upphörde
Infördes
Upphörde
Upphörde
Upphörde
Upphörde
Infördes
Upphörde
Infördes
Upphörde
Upphörde
Infördes
1995-06-30
1995-07-01
1998-12-31
1998-12-31
2000-12-31
2000-12-31
1995-07-01
2003-12-31
1995-07-01
1999-12-31
1999-12-31
1995-07-01
Upphörde
1989-06-30
Upphörde
Infördes
Infördes
Infördes
1995-06-30
1982-07-01
1990-07-01
1998-01-01
Upphörde
Upphörde
Infördes
1997-12-31
1986-06-30
1986-07-01
Upphörde
1992-06-30
Upphörde
Upphörde
1995-06-30
1995-06-30
Upphörde
Infördes
Upphörde
Upphörde
Upphörde
1997-12-31
1998-01-01
1997-12-31
1994-06-30
1997-12-31
Upphörde
Infördes
Upphörde
Upphörde
Upphörde
Infördes
Upphörde
1998-12-31
1982-06-30
1989-06-30
1993-06-30
1994-06-30
1994-07-01
1993-06-30
137
Inkomsttitlar
1440
1440
1450
1460
1470
1470
1480
1500
1500
1500
1500
1433 Skatt på videobandspelare
1434 Skatt på viss elektrisk kraft
1435 Särskild avgift mot försurning
1435 Särskild skatt mot försurning
1436 Skatt på avfall
1437 Skatt på bekämpnings- och gödselmedel
Överskott vid försäljning av varor med statsmonopol
Överskott vid försäljning av varor med statsmonopol
1441 AB Vin- & Spritcentralens inlevererade överskott
1442 Systembolaget AB:s inlevererade överskott
1442 Systembolaget AB:s inlevererade överskott
Skatt på tjänster
1451 Reseskatt
1451 Reseskatt
1452 Skatt på annonser och reklam
1453 Totalisatormedel
1453 Totalisatorskatt
1454 Skatt på spel
Skatt på vägtrafik
1461 Fordonsskatt
1462 Kilometerskatt
1462 Vägavgifter
Skatt på import
Skatt på import m.m.
1471 Tullmedel
1472 Övriga skatter m.m. på import
1473 Jordbruks- och sockeravgifter
1473 Särskilda jordbrukstullar och sockeravgifter
Övriga skatter på varor och tjänster
1481 Övriga skatter på varor och tjänster
1482 Tillfällig regional investeringsskatt
Avräkningsskatt
Utjämningsavgift
Utjämningsavgift
Utjämningsavgift och kompensation för mervärdesskatt
1511 Avräkningsskatt
1511 Utjämningsavgift för kommuner och landsting
1512 Kompensation för mervärdesskatt till kommuner
och landsting
1513 Utjämningsavgift för LSS-kostnader
1600
1610
1610
1610
Betalningsdifferenser, skattekonto
Betalningsdifferenser, anstånd
Betalningsdifferenser, anstånd
Betalningsdifferenser på grund av anstånd
1611 Betalningsdifferenser, anstånd, netto
1611 Betalningsdifferenser, anstånd, netto
1611 Betalningsdifferenser på grund av anstånd, netto
1620 Betalningsdifferenser, restföring
1620 Betalningsdifferenser, restföring
1620 Betalningsdifferenser på grund av restföring
1621 Uppbördsförluster,netto,fysiska personers inkomstskatt
1622 Uppbördsförluster,netto,juridiska personers inkomstskatt
1623 Uppbördsförluster, netto, arbetsgivaravgifter
1624 Uppbördsförluster, netto, mervärdesskatt
1625 Uppbördsförluster, netto, räntor m.m.
ESV, Inkomstliggaren 2004
Datum
Upphörde
Upphörde
Upphörde
Infördes
Infördes
Infördes
1993-06-30
1997-12-31
1989-06-30
1989-07-01
1998-01-01
2001-01-01
Upphörde
Upphörde
2003-12-31
1993-06-30
Upphörde
2003-12-31
Upphörde
1998-12-31
Upphörde
1987-06-30
Upphörde
Infördes
Upphörde
Infördes
1994-06-30
2001-01-01
1995-06-30
1995-07-01
Infördes
Upphörde
Infördes
1995-07-01
1997-12-31
1998-01-01
Upphörde
1993-06-30
Upphörde
Infördes
Upphörde
Infördes
Upphörde
Infördes
1993-06-30
1997-01-01
2002-12-31
2003-01-01
1993-06-30
1997-01-01
Infördes
Infördes
2003-01-01
2004-01-01
Infördes
Infördes
Upphörde
Infördes
Infördes
Upphörde
Infördes
Infördes
Upphörde
Infördes
Infördes
Infördes
Infördes
Infördes
Infördes
1998-01-01
1998-01-01
2001-12-31
2002-01-01
1998-01-01
2001-12-31
2002-01-01
1998-01-01
2001-12-31
2002-01-01
1998-01-01
1998-01-01
1998-01-01
1998-01-01
1998-01-01
138
Inkomsttitlar
Datum
1630 Betalningsdifferenser, övriga
1631 Betalningsdifferenser, övriga
1690 Betalningsdifferenser, ofördelade
1690 Betalningsdifferenser, ofördelade
1690 Betalningsdifferenser, ofördelade: Månatliga betalningsdifferenser
1691 Betalningsdifferenser, skattemyndigheterna, netto
1692 Indrivna medel, kronofogdemyndigheterna, netto
Infördes
Infördes
Infördes
Upphörde
Infördes
Infördes
Infördes
1998-01-01
1998-01-01
1998-01-01
2002-12-31
2003-01-01
1998-01-01
1998-01-01
1700 Nedsättning av skatter
1711 Nedsättning, anställningsstöd
1712 Nedsättning, kompetensutveckling
1713 Nedsättning, bredbandsinstallation
1714 Nedsättning, sjöfart
1714 Nedsättning, sjöfart
1714 Nedsättning, stöd till sjöfart
1715 Nedsättning, vissa pensionärer
1715 Nedsättning, vissa pensionärer
1715 Nedsättning, skattereduktion pensionärer
1715 Nedsättning, skattereduktion pensionärer
1716 Nedsättning, sysselsättningsstöd till kommuner
och landsting
1717 Nedsättning, skattelättnad för vissa byggtjänster
1718 Nedsättning, stöd till anställning av långtidssjukskrivna
1719 Nedsättning, stöd till skyddat arbete hos offentlig
arbetsgivare
Infördes
Infördes
Infördes
Infördes
Infördes
Upphörde
Infördes
Infördes
Upphörde
Infördes
Upphörde
2001-01-01
2001-01-01
2001-01-01
2001-01-01
2002-01-01
2002-12-31
2003-01-01
2002-01-01
2002-12-31
2003-01-01
2003-12-31
Infördes
Infördes
Infördes
2003-01-01
2003-01-01
2004-01-01
Infördes
2004-01-01
Upphörde
Upphörde
1994-06-30
1994-06-30
Upphörde
2002-12-31
Upphörde
Upphörde
Infördes
Upphörde
Upphörde
1985-06-30
1993-06-30
1989-06-30
1992-06-30
1994-06-30
Infördes
1994-07-01
Upphörde
2001-12-31
Infördes
Upphörde
Infördes
2002-01-01
1993-06-30
1988-07-01
Upphörde
1992-06-30
Upphörde
1994-06-30
Upphörde
Upphörde
Upphörde
Upphörde
1987-06-30
1992-06-30
1988-06-30
1994-06-30
Infördes
1989-07-01
2000 Inkomster av statens verksamhet
2100 Rörelseöverskott
2110 Affärsverkens inlevererade överskott
2111 Postverkets inlevererade överskott
2112 Televerkets inlevererade överskott
2113 Statens järnvägars inlevererade överskott
2113 Statens järnvägars inlevererade överskott
2114 Luftfartsverkets inlevererade överskott
2115 Förenade fabriksverkets inlevererade överskott
2115 Affärsverket FFV:s inlevererade överskott
2116 Statens vattenfallsverks inlevererade överskott
2116 Statens vattenfallsverks inlevererade utdelning
2116 Affärsverket svenska kraftnäts inlevererade utdelning
2116 Affärsverket svenska kraftnäts inleverans av
utdelning och av motsvarighet till statlig skatt
2116 Affärsverket svenska kraftnäts inleverans av
utdelning och av motsvarighet till statlig skatt
2116 Affärsverket svenska kraftnäts inlevererade utdelning
och inleverans av motsvarighet till statlig skatt
2117 Domänverkets inlevererade överskott
2118 Sjöfartsverkets inlevererade överskott
2119 Statens vattenfallsverks inleverans av motsvarighet
till statlig skatt
2119 Affärsverket svenska kraftnäts inleverans av
motsvarighet till statlig skatt
2120 Övriga myndigheters inlevererade överskott
2121 Statens vägverks inlevererade överskott
2121 Vägverkets inlevererade överskott
2122 Sjöfartsverkets inlevererade överskott
2123 Inlevererat överskott av uthyrning av ADB-utrustning
2124 Inlevererat överskott av Riksgäldskontorets
garantiverksamhet
ESV, Inkomstliggaren 2004
139
Inkomsttitlar
2125 Inlevererat överskott av åtgärder för att stärka
det finansiella systemet
2126 Inlevererat överskott av statsstödd exportkredit
2130 Riksbankens inlevererade överskott
2131 Riksbankens inlevererade överskott
2140 Myntverkets inlevererade överskott
2141 Myntverkets inlevererade överskott
2150 Överskott från spelverksamhet
2151 Tipsmedel
2152 Lotterimedel
2153 Inlevererat överskott från AB Svenska Spel
2200 Överskott av statens fastighetsförvaltning
2210 Överskott av civil fastighetsförvaltning
2210 Överskott av fastighetsförvaltning
2211 Överskott av kriminalvårdsstyrelsens fastighetsförvaltning
2211 Överskott av fastighetsförvaltning
2212 Överskott av Karolinska sjukhusets fastighetsförvaltning
2213 Överskott av Akademiska sjukhusets fastighetsförvaltning
2214 Överskott av Byggnadsstyrelsens fastighetsförvaltning
2214 Överskott av Byggnadsstyrelsens verksamhet
2215 Överskott av Generaltullstyrelsens fastighetsförvaltning
2215 Överskott av Statens fastighetsverks verksamhet
2215 Överskott av Statens fastighetsverks verksamhet
2215 Inlevererat överskott från Statens fastighetsverk
2220 Överskott av försvarets fastighetsförvaltning
2221 Överskott av förrådsanläggningar för ekonomiskt
försvar
2300 Ränteinkomster
2310, 2320 Räntor på näringslån
2311 Räntor på lokaliseringslån
2311 Räntor på lokaliseringslån
2312 Ränteinkomster på jordbrukets lagerhuslån
2313 Ränteinkomster på statens avdikningslån
2314 Ränteinkomster på fiskerilån
2314 Ränteinkomster på fiskerinäringen
2314 Ränteinkomster på lån till fiskerinäringen
2315 Ränteinkomster på fiskeriberedningslån
2316 Ränteinkomster på vattenkraftslån
2317 Ränteinkomster på luftfartslån
2318 Ränteinkomster på statens lån till den mindre
skeppsfarten
2319 Ränteinkomster på kraftledningslån
2321 Ränteinkomster på skogsvägslån
2322 Räntor på övriga näringslån, Kammarkollegiet
2323 Räntor på övriga näringslån, Lantbruksstyrelsen
2323 Räntor på övriga näringslån, Statens jordbruksverk
2324 Räntor på Televerkets statslån
2324 Ränteinkomster på lokaliseringslån
2325 Räntor på Postverkets statslån
2326 Räntor på affärsverket FFV:s statslån
2327 Räntor på Statens vattenfallsverks statslån
ESV, Inkomstliggaren 2004
Datum
Upphörde
Infördes
1997-12-31
1998-01-01
Upphörde
Upphörde
1986-06-30
1986-06-30
Upphörde
Upphörde
Infördes
1997-12-31
1997-12-31
1998-01-01
Upphörde
Infördes
1985-06-30
1985-07-01
Upphörde
Upphörde
1993-06-30
1997-12-31
Upphörde
1982-06-30
Upphörde
Upphörde
Upphörde
1982-06-30
1987-06-30
1995-06-30
Upphörde
Infördes
Upphörde
Infördes
Upphörde
1991-06-30
1998-01-01
2000-12-31
2001-01-01
1982-06-30
Upphörde
1982-06-30
Infördes
Upphörde
Upphörde
Upphörde
Upphörde
Upphörde
Infördes
Upphörde
1993-06-30
1994-06-30
1984-06-30
1992-06-30
1985-06-30
1986-06-30
1986-07-01
1985-06-30
Upphörde
1993-06-30
Upphörde
Upphörde
1997-12-31
1990-06-30
Upphörde
Infördes
Upphörde
Infördes
Upphörde
Upphörde
Upphörde
1992-06-30
1992-07-01
1993-06-30
1998-01-01
1994-06-30
1993-06-30
1992-06-30
140
Inkomsttitlar
2330 Räntor på bostadslån
2331 Ränteinkomster på egnahemslån
2332 Ränteinkomster på lån för bostadsbyggande
2340
2350
2360
2360
2370
2380,
2380,
2390
2333 Ränteinkomster på lån för bostadsförsörjning för
mindre bemedlade barnrika familjer
2334 Räntor på övriga bostadslån, Bostadsstyrelsen
2334 Räntor på övriga bostadslån, Boverket
Räntor på studielån
2341 Ränteinkomster på statens lån för universitetsstudier
2341 Ränteinkomster på statens lån för universitetsstudier
och garantilån för studerande
2342 Ränteinkomster på allmänna studielån
2343 Ränteinkomster på övriga studielån, Kammarkollegiet
2343 Ränteinkomster på studielån upptagna efter 1989
2343 Ränteinkomster på studielån upptagna efter 1989
2343 Ränteinkomster på studielån upptagna efter 1988
Räntor på energisparlån
2351 Räntor på energisparlån
Räntor på medel avsatta till pensioner
Räntor på medel avsatta till pensioner
2361 Ränteinkomster på medel avsatta till folkpensionering
2361 Räntor på medel avsatta till folkpensionering
2361 Räntor på medel avsatta till folkpensionering
2362 Ränteinkomster på medel avsatta till civila
tjänstepensioner
2363 Ränteinkomster på medel avsatta till militära pensioner
2364 Ränteinkomster på medel avsatta till allmänna
familjepensioner
2365 Ränteinkomster på medel avsatta till statens
pensionsanstalt
2366 Ränteinkomster på medel avsatta till pensioner för
vissa av riksdagens verk
Räntor på beredskapslagring
2371 Räntor på beredskapslagring
2371 Räntor på beredskapslagring och förrådsanläggningar
2390 Övriga ränteinkomster
2390 Övriga ränteinkomster
Övriga ränteinkomster
2381 Ränteinkomster på lån till personal inom utrikesförvaltningen m.m.
2382 Ränteinkomster på lån till personal inom biståndsförvaltningen m.m.
2383 Ränteinkomster på statens bosättningslån
2383 Ränteinkomster på statens bosättningslån
2384 Ränteinkomster på lån för kommunala markförvärv
2385 Ränteinkomster på lån för studentkårslokaler
2386 Räntinkomster på lån för allmänna samlingslokaler
2387 Ränteinkomster på krediter till utlandet
2388 Ränteinkomster på mark för naturskydd
2389 Ränteinkomster på lån för inventarier i vissa
specialbostäder
2391 Ränteinkomster på markförvärv för jordbrukets
rationalisering
2392 Räntor på intressemedel
2393 Övriga ränteinkomster, Kammarkollegiet
2394 Övriga ränteinkomster, Riksbanken
2394 Övriga ränteinkomster
ESV, Inkomstliggaren 2004
Datum
Upphörde
Upphörde
Upphörde
1997-12-31
1991-06-30
1997-12-31
Upphörde
Upphörde
Upphörde
1997-12-31
1992-06-30
1997-12-31
Upphörde
1989-06-30
Infördes
1989-07-01
Upphörde
Infördes
Upphörde
Infördes
Upphörde
Upphörde
1984-06-30
1997-01-01
2000-12-31
2001-01-01
1997-12-31
1997-12-31
Upphörde
Upphörde
Infördes
Upphörde
2002-12-31
1990-06-30
1990-07-01
2002-12-31
Infördes
Upphörde
1984-06-30
1984-06-30
Upphörde
1984-06-30
Upphörde
1984-06-30
Upphörde
1984-06-30
Upphörde
Upphörde
1982-06-30
1999-12-31
Upphörde
Infördes
2002-12-31
2003-01-01
Upphörde
1992-06-30
Upphörde
1988-06-30
Upphörde
Upphörde
Upphörde
Upphörde
Upphörde
Upphörde
2002-12-31
1992-06-30
1999-12-31
1997-12-31
1984-06-30
1984-06-30
Upphörde
1997-12-31
Upphörde
Upphörde
Infördes
1982-06-30
1982-06-30
1982-07-01
141
Inkomsttitlar
2395
2395
2395
2396
Övriga ränteinkomster, Riksgäldskontoret
Räntor på särskilda räkningar i Riksbanken
Räntor på särskilda räkningar i Riksbanken
Ränteinkomster på det av Byggnadsstyrelsen
förvaltade kapitalet
2397 Räntor på skattekonto m.m., netto
Datum
Upphörde
Infördes
Upphörde
1982-06-30
1988-07-01
2002-12-31
Upphörde
Infördes
1993-06-30
1998-01-01
Upphörde
Infördes
Upphörde
Upphörde
Upphörde
Upphörde
Upphörde
Upphörde
Upphörde
Upphörde
Upphörde
Infördes
Upphörde
Infördes
Upphörde
Infördes
1992-06-30
1992-07-01
1985-06-30
1985-06-30
1988-06-30
1982-06-30
1982-06-30
1982-06-30
1989-06-30
1987-06-30
1987-06-30
1995-07-01
1987-06-30
1995-07-01
1987-06-30
1987-07-01
Upphörde
Infördes
Upphörde
Infördes
Upphörde
Upphörde
Upphörde
Upphörde
Infördes
Upphörde
Upphörde
Infördes
Upphörde
Infördes
1992-06-30
1998-01-01
1999-12-31
2000-01-01
2002-12-31
1986-06-30
1995-06-30
1999-12-31
2000-01-01
2002-01-01
1985-06-30
1995-07-01
1984-06-30
1995-07-01
Upphörde
Infördes
2002-12-31
2003-01-01
Upphörde
Upphörde
Infördes
Upphörde
Infördes
Upphörde
1984-06-30
1993-06-30
1993-07-01
1989-06-30
1998-01-01
2000-12-31
Upphörde
Infördes
1994-06-30
1994-07-01
2400 Aktieutdelning
2410 Inkomster av statens aktier
2411 Inkomster av statens aktier
2500 Offentligrättsliga avgifter
2511 Expeditionsavgifter
2511 Expeditions- och ansökningsavgifter
2512 Vattendomstolsavgifter
2513 Avgift för statlig kontroll av läkemedel
2514 Elevavgifter vid styrelsen för vårdartjänst
2515 Avgifter vid trafiksäkerhetsverket
2516 Körkortsavgifter
2517 Avgifter vid registrering av motorfordon
2517 Trafiksäkerhetsavgift
2518 Fyravgifter, farledsvaruavgifter
2519 Skeppsmätningsavgifter
2519 Koncessionsavgift på televisionens område
2521 Fartygsinspektionsavgifter
2521 Avgifter till Granskningsnämnden
2522 Avgifter för granskning av biograffilm
2522 Avgifter för granskning av filmer och videogram
2523 Avgifter för särskild prövning och fyllnadsprövning
inom skolväsendet
2523 Avgift generationsväxling
2523 Avgift generationsväxling
2523 Avgift för generationsväxling
2523 Avgift för generationsväxling
2524 Avgifter vid Statens jordbruksnämnd
2524 Bidrag för ungdomspraktik
2524 Bidrag för arbetsplatsintroduktion
2524 Finansieringsbidrag för arbetspraktik
2524 Finansieringsbidrag för arbetspraktik
2525 Avgifter för växtskyddsinspektion
2525 Finansieringsavgift från arbetslöshetskassor
2526 Avgifter vid köttbesiktning
2526 Utjämningsavgift från arbetslöshetskassor
2527 Avgifter för statskontroll av krigsmaterieltillverkningen
2527 Avgifter för statskontroll av krigsmaterieltillverkningen
2527 Avgifter för statskontroll av krigsmaterieltillverkning
2528 Avgifter vid bergsstaten
2529 Avgifter vid patent- och registreringsväsendet
2531 Avgifter för registrering i förenings- m.fl. register
2532 Exekutionsavgifter
2532 Utsökningsavgifter
2532 Avgifter vid kronofogdemyndigheterna
2533 Avgifter vid Statens planverk
2533 Vägavgifter
2533 Vägavgifter
2534 Vissa avgifter för registrering av körkort och
motorfordon
2534 Avgifter för körkort och motorfordon
ESV, Inkomstliggaren 2004
142
Inkomsttitlar
2535
2536
2537
2538
2538
2539
2541
2542
2543
2543
2544
2544
2544
2544
2545
2546
2546
2547
2547
2547
2547
2548
2549
2549
2551
2552
2553
2554
2555
2555
2556
2556
2557
2558
2559
2561
Datum
Avgifter för statliga garantier
Lotteriavgifter
Miljöskyddsavgift
Miljöavgift på bekämpningsmedel och handelsgödsel
Miljöavgift på bekämpningsmedel och handelsgödsel
Täktavgift
Avgifter vid Tullverket
Patientavgifter vid tandläkarutbildningen
Skatteutjämningsavgift
Avgifter för Kemikalieinspektionen
Avgifter i ärenden om lokala kabelsändningar
Avgifter för Alkoholinspektionens verksamhet
Avgifter för Alkoholinspektionens verksamhet
Avgifter för Staten folkhälsoinstituts verksamhet
Närradioavgifter
Avgifter vid registrering av fritidsbåtar
Lokalradioavgifter
Avgifter för Statens telenämnds verksamhet
Avgifter för Telestyrelsens verksamhet
Avgifter för Post- och telestyrelsens verksamhet
Avgifter för Post- och telestyrelsens verksamhet
Avgifter för Finansinspektionens verksamhet
Avgifter för provning vid riksprovplats
Avgifter för provning vid riksprovplats
Avgifter från kärnkraftverken
Övriga offentligrättsliga avgifter
Registreringsavgift till Fastighetsmäklarnämnden
Avgifter för telekommunikation
Kartavgifter för jordbrukets blockdatabas
Kartavgifter för jordbrukets blockdatabas
Djurregisteravgifter
Djurregisteravgifter
Avgifter vid statens internbank i Riksgäldskontoret
Avgifter för årlig revision
Avgifter för etikprövning av forskning
Efterbevaknings- och tillsynsavgifter
2600 Försäljningsinkomster
2611 Inkomster vid kriminalvården
2612 Inkomster vid Statens rättskemiska laboratorium
2613 Inkomster vid Karolinska sjukhuset
2614 Inkomster vid statens vårdanstalter för
alkoholmissbrukare
2615 Inkomster vid Arbetarskyddsstyrelsen
2616 Försäljning av sjökort
2617 Lotsavgifter
2618 Inkomster vid Sveriges meteorologiska och
hydrologiska institut
2619 Inkomster vid Riksantikvarieämbetet
2621 Inkomster vid lantbruksnämnderna
2622 Inkomster vid Statens livsmedelsverk
2623 Inkomster vid Statens veterinärmedicinska anstalt
2624 Inkomster av uppbörd av parkeringsavgifter
2624 Inkomster av uppbörd av felparkeringsavgifter
2625 Utförsäljning av beredskapslager
2626 Inkomster vid Banverket
2627 Offentlig lagring, försäljningsintäkter
ESV, Inkomstliggaren 2004
Infördes
Infördes
Infördes
Infördes
Upphörde
Infördes
Infördes
Infördes
Upphörde
Infördes
Upphörde
Infördes
Upphörde
Infördes
Upphörde
Upphörde
Infördes
Upphörde
Upphörde
Infördes
Upphörde
Infördes
Infördes
Upphörde
Infördes
Infördes
Infördes
Infördes
Infördes
Upphörde
Infördes
Upphörde
Infördes
Infördes
Infördes
Infördes
1983-07-01
1983-07-01
1984-07-01
1984-07-01
2000-12-31
1984-07-01
1984-07-01
1984-07-01
1994-06-30
1997-01-01
1992-06-30
1995-07-01
2003-12-31
2004-01-01
1999-12-31
1993-06-30
1994-07-01
1993-06-30
1994-06-30
1994-07-01
2002-12-31
1992-07-01
1992-07-01
2002-12-31
1992-07-01
1992-07-01
1997-01-01
1997-07-01
1998-01-01
2000-12-31
1998-01-01
2002-01-01
2003-01-01
2004-01-01
2004-01-01
2004-01-01
Upphörde
Upphörde
Upphörde
1995-06-30
1993-06-30
1982-06-30
Upphörde
Upphörde
Upphörde
Upphörde
1984-06-30
1986-06-30
1987-06-30
1987-06-30
Upphörde
Upphörde
Upphörde
Upphörde
Upphörde
Upphörde
Infördes
Infördes
Upphörde
Infördes
1982-06-30
1993-06-30
1984-06-30
1985-06-30
1984-06-30
1981-06-30
1981-07-01
1981-07-01
1999-12-31
1997-07-01
143
Inkomsttitlar
Datum
2700 Böter m.m.
2711 Restavgifter
2711 Restavgifter och dröjsmålsavgifter
2711 Restavgifter och dröjsmålsavgifter
2711 Dröjsmålsavgifter
2711 Dröjsmålsavgifter
2711 Restavgifter och dröjsmålsavgifter
2712 Bötesmedel
2713 Vattenföroreningsavgift
2713 Vattenföroreningsavgifter m.m.
2714 Sanktionsavgifter m.m.
2715 Skattetillägg
2716 Förseningsavgifter
Upphörde
Infördes
Upphörde
Infördes
Upphörde
Infördes
1992-06-30
1992-07-01
2000-12-31
2001-01-01
2002-12-31
2003-01-01
Upphörde
Infördes
Infördes
Infördes
Infördes
1994-06-30
1994-07-01
1994-07-01
1998-01-01
1998-01-01
2800 Övriga inkomster av statens verksamhet
2811 Övriga inkomster av statens verksamhet
2812 Återbetalning av lönegarantimedel
2812 Återbetalning av lönegarantimedel
Infördes
Upphörde
1995-07-01
2002-12-31
Upphörde
1997-12-31
Upphörde
1986-06-30
Upphörde
1997-12-31
Upphörde
1985-06-30
Upphörde
1993-06-30
Upphörde
1988-06-30
Upphörde
1985-06-30
Upphörde
1991-06-30
Upphörde
1989-06-30
Upphörde
1988-06-30
Upphörde
1985-06-30
Infördes
1985-07-01
Upphörde
1993-06-30
Upphörde
1986-06-30
Upphörde
1992-06-30
Upphörde
Upphörde
1988-06-30
1997-12-31
Upphörde
Upphörde
Infördes
1989-06-30
1992-06-30
1995-07-01
Upphörde
1988-06-30
3000 Inkomster av försåld egendom
3100 Inkomster av försålda byggnader och maskiner
3110 Affärsverkens inkomster av försålda fastigheter och maskiner
3111 Postverkets inkomster av försålda fastigheter
och maskiner
3111 Affärsverkens inkomster av försålda fastigheter
och maskiner
3112 Televerkets inkomster av försålda fastigheter
och maskiner
3113 Statens järnvägars inkomster av försålda fastigheter
och maskiner
3114 Luftfartsverkets inkomster av försålda fastigheter
och maskiner
3115 Förenade fabriksverkens inkomster av försålda
fastigheter och maskiner
3115 Affärsverket FFV:s inkomster av försålda fastigheter
och maskiner
3116 Statens vattenfallsverks inkomster av försålda
fastigheter och maskiner
3117 Domänverkets inkomster av försålda fastigheter
och maskiner
3120 Civila myndigheters inkomster av försålda byggnader
och maskiner
3120 Statliga myndigheters inkomster av försålda byggnader
och maskiner
3121 Kriminalvårdsstyrelsens ink. av försålda byggnader
och maskiner
3122 Statens vägverks inkomster av försålda byggnader
och maskiner
3122 Vägverkets inkomster av försålda byggnader
och maskiner
3123 Sjöfartsverkets inkomster av försålda byggnader
och maskiner
3124 Statskontorets inkomster av försålda datorer m.m.
3125 Byggnadsstyrelsens inkomster av försålda byggnader
och maskiner
3125 Byggnadsstyrelsens inkomster av försålda byggnader
3125 Fortifikationsverkets försäljning av fastigheter
3126 Generaltullstyrelsens inkomster av försålda byggnader
och maskiner
ESV, Inkomstliggaren 2004
144
Inkomsttitlar
3130 Försvarets myndigheters inkomster av försålda byggnader
och maskiner
3131 Försvarets myndigheters inkomster av försålda
byggnader och maskiner
Datum
Upphörde
1984-06-30
Upphörde
1984-06-30
Infördes
Upphörde
1984-07-01
1985-06-30
Upphörde
Upphörde
1993-06-30
1993-06-30
Upphörde
Upphörde
Upphörde
Infördes
Upphörde
1984-06-30
1992-06-30
1985-06-30
1985-07-01
1985-06-30
Upphörde
Infördes
1993-06-30
1998-01-01
Upphörde
Upphörde
1997-12-31
1990-06-30
Upphörde
1992-06-30
Infördes
Infördes
Infördes
1992-07-01
1983-07-01
1998-01-01
Upphörde
Upphörde
Upphörde
1997-12-31
1993-06-30
1997-12-31
Upphörde
Upphörde
Upphörde
1997-12-31
1992-06-30
1997-12-31
4300 Återbetalning av studielån
4311 Återbetalning av statens lån för universitetsstudier
4312 Återbetalning av allmänna studielån
4313 Återbetalning av studiemedel
4314 Återbetalning av övriga studielån, Kammarkollegiet
Upphörde
1982-06-30
4400 Återbetalning av energisparlån
4411 Återbetalning av energisparlån
Upphörde
Upphörde
1997-12-31
1997-12-31
3200 Övriga inkomster av markförsäljning
3211 Övriga inkomster av markförsäljning
3300 Övriga inkomster av försåld egendom
3311 Inkomster av statens gruvegendom
3312 Övriga inkomster av försåld egendom
3362 Inkomster av försålda lager
4000 Återbetalning av lån
4100 Återbetalning av näringslån
4110 Återbetalning av industrilån
4111 Återbetalning av lokaliseringslån
4120 Återbetalning av jordbrukslån
4121 Återbetalning av jordbrukets lagerhuslån
4122 Återbetalning av statens avdikningslån
4123 Återbetalning av fiskerilån
4123 Återbetalning av lån till fiskerinäringen
4124 Återbetalning av fiskeriberedningslån
4130 Återbetalning av övriga näringslån
4131 Återbetalning av vattenkraftslån
4132 Återbetalning av luftfartslån
4132 Återbetalning av lån avseende såddfinansiering
4133 Återbetalning av statens lån till den mindre
skeppsfarten
4134 Återbetalning av kraftledningslån
4135 Återbetalning av skogsvägslån
4136 Återbetalning av övriga näringslån, Kammarkollegiet
4137 Återbetalning av övriga näringslån, Lantbruksstyrelsen
4137 Återbetalning av övriga näringslån,
Statens jordbruksverk
4138 Återbetalning av tidigare infriade statliga garantier
4139 Återbetalning av lokaliseringslån
4200 Återbetalning av bostadslån m.m.
4211 Återbetalning av lån till egnahem
4212 Återbetalning av lån för bostadsbyggande
4213 Återbetalning av lån för bostadsförsörjning för mindre
bemedlade barnrika familjer
4213 Återbetalning av övriga bostadslån, Bostadsstyrelsen
4214 Återbetalning av övriga bostadslån, Boverket
ESV, Inkomstliggaren 2004
145
Inkomsttitlar
4500 Återbetalning av övriga lån
4511 Återbetalning av lån till personal inom utrikesförvaltningen m.m.
4512 Återbetalning av lån till personal inom biståndsförvaltningen m.m.
4513 Återbetalning av lån för kommunala markförvärv
4514 Återbetalning av lån för studentkårslokaler
4514 Återbetalning av lån för studentkårslokaler
4515 Återbetalning av lån för allmänna samlingslokaler
4516 Återbetalning av utgivna startlån och bidrag
4517 Återbetalning av u-landslån
4517 Återbetalning från Portugalfonden
4518 Återbetalning av krediter till utlandet
4519 Återbetalning av statens bosättningslån
4519 Återbetalning av statens bosättningslån
4521 Återbetalning av lån för inventarier i vissa
specialbostäder
4522 Återbetalning av övriga lån, Kammarkollegiet
4523 Återbetalning av övriga lån, Riksbanken
4524 Återbetalning av övriga lån, Riksgäldskontoret
4525 Återbetalning av lån för svenska FN-styrkor
4526 Återbetalning av övriga lån
Datum
Upphörde
1992-06-30
Upphörde
Upphörde
1988-06-30
1992-06-30
Upphörde
Upphörde
2002-12-31
1997-12-31
Upphörde
Infördes
Upphörde
1987-06-30
1987-07-01
1984-06-30
Upphörde
2002-12-31
Upphörde
Upphörde
Upphörde
Upphörde
Infördes
Infördes
1997-12-31
1982-06-30
1982-06-30
1982-06-30
1981-07-01
1982-07-01
Upphörde
Infördes
Upphörde
Infördes
Upphörde
Upphörde
Upphörde
1989-06-30
1989-07-01
1989-06-30
1989-07-01
2002-12-31
1985-06-30
1984-06-30
Upphörde
Upphörde
Upphörde
Upphörde
Upphörde
Upphörde
Upphörde
Infördes
Upphörde
Infördes
Upphörde
Infördes
2002-12-31
1987-06-30
1985-06-30
1992-06-30
1989-06-30
1992-06-30
1985-06-30
1985-07-01
1985-06-30
1985-07-01
2000-12-31
2001-01-01
Upphörde
Infördes
1981-06-30
1981-07-01
Upphörde
Upphörde
Upphörde
Upphörde
1986-06-30
1992-06-30
1987-06-30
1994-06-30
Upphörde
1989-06-30
Upphörde
1999-12-31
5000 Kalkylmässiga inkomster
5100
5100
5110
5110
5110
5120
5120
5130
5140
Avskrivningar
Avskrivningar och amorteringar
Affärsverkens avskrivningar
Affärsverkens avskrivningar och amorteringar
Affärsverkens avskrivningar och amorteringar
5111 Postverkets avskrivningar
5112 Televerkets avskrivningar
5113 Statens järnvägars avskrivningar
5113 Statens järnvägars avskrivningar
5114 Luftfartsverkets avskrivningar
5115 Förenade fabriksverkens avskrivningar
5115 Affärsverket FFV:s amorteringar
5116 Statens vattenfallsverks avskrivningar
5116 Statens vattenfallsverks amorteringar
Avskrivningar på civila fastigheter
Avskrivningar på fastigheter
5121 Avskrivningar på civila fastigheter
5121 Avskrivningar på fastigheter
5121 Avskrivningar på fastigheter
5121 Amortering på statskapital
Uppdragsmyndigheters komplementkostnader
5131 Uppdragsmyndigheters komplementkostnader
5131 Uppdragsmyndigheters m.fl. komplementkostnader
Övriga avskrivningar
5141 Statens vägverks avskrivningar
5141 Vägverkets avskrivningar
5142 Sjöfartsverkets avskrivningar
5143 Avskrivningar på ADB-utrustning
5144 Avskrivningar på förrådsanläggningar för ekonomiskt
försvar
5144 Avskrivningar på förrådsanläggningar för civilt
totalförsvar
ESV, Inkomstliggaren 2004
146
Inkomsttitlar
Datum
5200 Statliga pensionsavgifter, netto
5200 Statliga pensionsavgifter
5211 Statliga pensionsavgifter, netto
5211 Statliga pensionsavgifter
Upphörde
Infördes
Upphörde
Infördes
1996-12-31
1997-01-01
1996-12-31
1997-01-01
5300 Statliga avgifter
5311 Avgifter för företagshälsovård
Upphörde
Upphörde
1993-06-30
1993-06-30
6000 Bidrag m.m. från EU
Infördes
1995-01-01
6100 Bidrag från EG:s jordbruksfond
6110 Bidrag från EG:s jordbruksfonds garantisektion
6111 Arealbidrag och trädesersättning
6111 Arealbidrag
6112 Miljöstöd
6112 Kompletterande åtgärder
6112 Kompletterande åtgärder
6112 Kompletterande åtgärder perioden 1995–1999
6113 Interventioner
6113 Övriga interventioner
6114 Exportbidrag
6115 Djurbidrag
6116 Offentlig lagring
6117 Miljö-, struktur och regionala åtgärder perioden
2000–2006
6117 Miljö-, struktur och regionala åtgärder perioden
2000–2006
6117 Miljö-, strukturåtgärder samt regionala åtgärder
perioden 2000–2006
6119 Övriga bidrag från EG:s jordbruksfonds garantisektion
6120 Bidrag från EG:s jordbruksfonds utvecklingssektion
6121 EG-finansierade struktur- och regionalstöd till
jordbrukssektorn m.m.
6121 EG-finansierade struktur- och regionalstöd till
jordbrukssektorn m.m.
6121 EG-finansierade struktur- och regionalstöd till
jordbrukssektorn m.m. perioden 1995–1999
6122 EG-finansierade struktur- och regionalstöd till
jordbrukssektorn m.m. perioden 2000–2006
Infördes
Infördes
Upphörde
Infördes
Upphörde
Infördes
Upphörde
Infördes
Upphörde
Infördes
Infördes
Infördes
Infördes
1995-01-01
1995-01-01
1997-12-31
1998-01-01
1997-12-31
1998-01-01
2000-12-31
2001-01-01
1997-12-31
1998-01-01
1995-01-01
1995-01-01
1998-01-01
Infördes
2001-01-01
Upphörde
2003-12-31
Infördes
Infördes
Infördes
2004-01-01
1995-01-01
1995-01-01
Infördes
1995-01-01
Upphörde
2000-12-31
Infördes
2001-01-01
Infördes
2001-01-01
6200 Bidrag från EG:s fiskefond
6211 Bidrag från EG:s fiskefond
6211 Bidrag från EG:s fiskefond
6211 Bidrag från EG:s fiskefond perioden 1995–1999
6212 Bidrag från EG:s fiskefond perioden 2000–2006
Infördes
Infördes
Upphörde
Infördes
Infördes
1995-01-01
1995-01-01
2000-12-31
2001-01-01
2001-01-01
6300 Bidrag från EG:s regionalfond
6311 Bidrag från EG:s regionalfond
6311 Bidrag från EG:s regionalfond
6311 Bidrag från EG:s regionalfond perioden 1995–1999
6312 Bidrag från EG:s regionalfond perioden 2000–2006
Infördes
Infördes
Upphörde
Infördes
Infördes
1995-01-01
1995-01-01
2000-12-31
2001-01-01
2001-01-01
6400 Bidrag från EG:s socialfond
6411 Bidrag från EG:s socialfond
6411 Bidrag från EG:s socialfond
6411 Bidrag från EG:s socialfond perioden 1995–1999
6412 Bidrag från EG:s socialfond perioden 2000–2006
Infördes
Infördes
Upphörde
Infördes
Infördes
1995-01-01
1995-01-01
2000-12-31
2001-01-01
2001-01-01
ESV, Inkomstliggaren 2004
147
Inkomsttitlar
Datum
6500 Bidrag till transeuropeiska nätverk
6511 Bidrag till transeuropeiska nätverk
Infördes
Infördes
1997-01-01
1997-01-01
6900 Övriga bidrag från EG
6911 Övriga bidrag från EG
Infördes
Infördes
1995-01-01
1995-01-01
7000 Extraordinära medel från EU
7111 Återbetalning avseende avgiften till gemenskapsbudgeten
Infördes
1995-01-01
Upphörde
1999-12-31
ESV, Inkomstliggaren 2004
148
Register
Affärsverkens inlevererade överskott .............................................................................. 67
Affärsverket svenska kraftnäts inlevererade utdelning och inleverans
av motsvarighet till statlig skatt ........................................................................................ 67
Aktieutdelning ................................................................................................................. 75
Alkoholskatt .................................................................................................................... 46
Allmän löneavgift ............................................................................................................. 32
Allmän pensionsavgift, netto ........................................................................................... 32
Allmänna försäljningsskatter ........................................................................................... 41
Amortering på statskapital ............................................................................................. 115
Arbetsmarknadsavgift ..................................................................................................... 31
Arbetsskadeavgift ............................................................................................................ 31
Arealbidrag .................................................................................................................... 117
Arvsskatt och gåvoskatt .................................................................................................. 38
Arvsskatt ......................................................................................................................... 38
Avgifter från kärnkraftverken .......................................................................................... 92
Avgifter för etikprövning av forskning ............................................................................. 98
Avgifter för Finansinspektionens verksamhet .................................................................. 92
Avgifter för granskning av filmer och videogram ............................................................. 78
Avgifter för körkort och motorfordon ............................................................................. 84
Avgifter för registrering i förenings- m.fl. register ........................................................... 81
Avgifter för Statens folkhälsoinstituts verksamhet ............................................................ 91
Avgifter för statliga garantier ........................................................................................... 85
Avgifter för statskontroll av krigsmaterieltillverkning ...................................................... 79
Avgifter för telekommunikation ...................................................................................... 97
Avgifter för årlig revision ................................................................................................. 97
Avgifter till Granskningsnämnden ................................................................................... 78
Avgifter vid Bergsstaten ................................................................................................... 80
Avgifter vid kronofogdemyndigheterna ........................................................................... 82
Avgifter vid patent- och registreringsväsendet ................................................................. 81
Avgifter vid statens internbank i Riksgäldskontoret ......................................................... 97
Avgifter vid Tullverket ..................................................................................................... 89
Avgifter för Kemikalieinspektionen ................................................................................. 90
Avräkning av socialavgifter ............................................................................................. 35
Avskrivningar och amorteringar ................................................................................... 115
Avskrivningar på fastigheter .......................................................................................... 115
Beskattning av tjänstegruppliv ......................................................................................... 20
Betalningsdifferenser på grund av anstånd, netto ............................................................ 63
Betalningsdifferenser på grund av restföring .................................................................. 63
Betalningsdifferenser, ofördelade, Månatliga betalningsdifferenser ................................ 64
Betalningsdifferenser, skattekonto .................................................................................. 63
Betalningsdifferenser, skattemyndigheterna, netto ......................................................... 64
Betalningsdifferenser, övriga ........................................................................................... 64
Bidrag från EG:s fiskefond perioden 1995–1999 .......................................................... 121
Bidrag från EG:s fiskefond perioden 2000–2006 .......................................................... 121
Bidrag från EG:s jordbruksfonds utvecklingssektion ..................................................... 120
Bidrag från EG:s regionalfond perioden 1995–1999 ..................................................... 122
Bidrag från EG:s regionalfond perioden 2000–2006 ..................................................... 122
Bidrag från EG:s socialfond perioden 1995–1999 ......................................................... 123
ESV, Inkomstliggaren 2004
149
Bidrag från EG:s socialfond perioden 2000–2006 ......................................................... 124
Bidrag till transeuropeiska nätverk ................................................................................ 125
Bidrag från EG:s fiskefond ........................................................................................... 121
Bidrag från EG:s jordbruksfond ................................................................................... 117
Bidrag från EG:s jordbruksfonds garantisektion .......................................................... 117
Bidrag från EG:s regionalfond ...................................................................................... 122
Bidrag från EG:s socialfond .......................................................................................... 123
Bidrag m.m. från EU ................................................................................................... 117
Bidrag till transeuropeiska nätverk ................................................................................ 125
Böter m.m ..................................................................................................................... 100
Bötesmedel .................................................................................................................... 101
Djurbidrag ..................................................................................................................... 118
Efterbevaknings- och tillsynsavgifter ............................................................................... 98
Efterlevandepensionsavgift .............................................................................................. 28
EG-finansierade struktur- och regionalstöd till jordbrukssektorn m.m.
perioden 1995–1999 ..................................................................................................... 120
EG-finansierade struktur- och regionalstöd till jordbrukssektorn m.m.
perioden 2000–2006 ..................................................................................................... 120
Energiskatt ...................................................................................................................... 47
Expeditions- och ansökningsavgifter ............................................................................... 76
Exportbidrag ................................................................................................................. 118
Fastighetsskatt ................................................................................................................. 36
Finansieringsavgift från arbetslöshetskassor .................................................................... 79
Fordonsskatt ................................................................................................................... 56
Fortifikationsverkets försäljning av fastigheter .............................................................. 109
Fysiska personers förmögenhetsskatt .............................................................................. 37
Fysiska personers inkomstskatt ....................................................................................... 16
Förmögenhetsskatt .......................................................................................................... 37
Förseningsavgifter ......................................................................................................... 107
Försäljningsinkomster ..................................................................................................... 99
Försäljningsskatt på motorfordon .................................................................................... 44
Föräldraförsäkringsavgift ................................................................................................ 29
Förändringar av inkomsttitlar sedan budgetåret 1980/81 ............................................ 136
Gåvoskatt ........................................................................................................................ 39
Indrivna medel, kronofogdemyndigheten, netto ............................................................. 64
Inkomster av statens aktier .............................................................................................. 75
Inkomster av försåld egendom ..................................................................................... 109
Inkomster av försålda byggnader och maskiner ........................................................... 109
Inkomster av statens aktier ............................................................................................. 75
Inkomster av statens gruvegendom .............................................................................. 109
Inkomster av statens verksamhet .................................................................................... 67
Inkomster av uppbörd av felparkeringsavgifter .............................................................. 99
Inlevererat överskott från AB Svenska Spel ..................................................................... 69
Inlevererat överskott av Riksgäldskontorets garantiverksamhet ..................................... 68
Inlevererat överskott av statsstödd exportkredit ............................................................. 68
Inlevererat överskott från Statens fastighetsverk ............................................................. 69
Juridiska personers förmögenhetsskatt ........................................................................... 37
Juridiska personers inkomstskatt .................................................................................... 19
Kalkylmässiga inkomster ............................................................................................... 115
ESV, Inkomstliggaren 2004
150
Kompensation för mervärdesskatt till kommuner och landsting ...................................... 61
Kompletterande åtgärder perioden 1995–1999 ............................................................ 117
Koncessionsavgift på televisionens område ...................................................................... 78
Kupongskatt .................................................................................................................... 22
Lokalradioavgifter ........................................................................................................... 91
Lotteriavgifter .................................................................................................................. 86
Lotteriskatt ...................................................................................................................... 23
Luftfartsverkets inlevererade överskott ............................................................................ 67
Mervärdesskatt, netto ..................................................................................................... 41
Miljö- och stukturåtgärder samt regionala åtgärder perioden 2000–2006 ..................... 119
Miljöskyddsavgift ............................................................................................................. 87
Nedsättning av skatter .................................................................................................... 65
Nedsättning, anställningsstöd .......................................................................................... 65
Nedsättning, bredbandsinstallation ................................................................................. 65
Nedsättning, kompetensutveckling ................................................................................. 65
Nedsättning, skattelättnad för vissa byggtjänster ............................................................ 66
Nedsättning, stöd till anställning av långtidssjukskrivna .................................................. 66
Nedsättning, stöd till sjöfart ............................................................................................ 65
Nedsättning, stöd till skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare ...................................... 66
Nedsättning, sysselsättningsstöd till kommuner och landsting ....................................... 66
Offentlig lagring ............................................................................................................ 118
Offentlig lagring, försäljningsintäkter ............................................................................ 100
Offentligrättsliga avgifter ................................................................................................. 76
Ofördelbara inkomstskatter ............................................................................................ 21
Patientavgifter vid tandläkarutbildningen ......................................................................... 90
Registreringsavgift till Fastighetsmäklarnämnden ............................................................ 96
Restavgifter och dröjsmålsavgifter ................................................................................ 100
Riksbankens inlevererade överskott ................................................................................ 68
Ränteinkomster på allmänna studielån ............................................................................ 72
Ränteinkomster på lokaliseringslån ................................................................................. 71
Ränteinkomster på lån till fiskerinäringen ....................................................................... 70
Ränteinkomster på markförvärv för jordbrukets rationalisering ...................................... 72
Ränteinkomster på skogsväglån ...................................................................................... 70
Ränteinkomster på statens lån för universitetsstudier och garantilån för studerande ....... 71
Ränteinkomster på studielån upptagna efter 1988 .......................................................... 72
Ränteinkomster på vattenkraftslån .................................................................................. 70
Ränteinkomster ............................................................................................................... 70
Räntor på intressemedel .................................................................................................. 72
Räntor på näringslån ....................................................................................................... 70
Räntor på skattekonton m.m., netto .............................................................................. 74
Räntor på studielån ......................................................................................................... 71
Räntor på övriga näringslån, Kammarkollegiet ............................................................... 70
Räntor på övriga näringslån, Statens jordbruksverk ....................................................... 71
Rörelseöverskott .............................................................................................................. 67
Sanktionsavgifter m.m. ................................................................................................. 103
Sjukförsäkringsavgift ....................................................................................................... 28
Sjöfartsverkets inlevererade överskott .............................................................................. 67
Skatt på annonser och reklam ......................................................................................... 54
Skatt på avfall .................................................................................................................. 53
ESV, Inkomstliggaren 2004
151
Skatt på bekämpnings- och gödselmedel ......................................................................... 54
Skatt på egendom ........................................................................................................... 36
Skatt på fast egendom ..................................................................................................... 36
Skatt på import m.m. ..................................................................................................... 58
Skatt på inkomst ............................................................................................................. 11
Skatt på specifika varor ................................................................................................... 44
Skatt på spel .................................................................................................................... 55
Skatt på tjänster .............................................................................................................. 54
Skatt på varor och tjänster .............................................................................................. 41
Skatt på vägtrafik ............................................................................................................ 56
Skattekonto ....................................................................................................................... 8
Skatter m.m. ................................................................................................................... 11
Skattetillägg ................................................................................................................... 105
Socialavgifter och löneskatter .......................................................................................... 24
Specifikation av statsbudgetens inkomster 2004 ........................................................... 126
Statliga myndigheters inkomster av försålda byggnader och maskiner ........................ 109
Statliga pensionsavgifter ................................................................................................ 116
Stämpelskatt .................................................................................................................... 39
Särskild löneskatt ............................................................................................................. 33
Särskild skatt mot försurning ........................................................................................... 53
Särskild skatt på elektrisk kraft från kärnkraftverk ........................................................... 52
Särskilda jordbrukstullar och sockeravgifter .................................................................... 59
Tobaksskatt ..................................................................................................................... 44
Tullmedel ......................................................................................................................... 58
Täktavgift ........................................................................................................................ 89
Uppbördsförluster, netto, arbetsgivaravgifter ................................................................. 63
Uppbördsförluster, netto, fysiska personers inkomstskatt .............................................. 63
Uppbördsförluster, netto, juridiska personers inkomstskatt ........................................... 63
Uppbördsförluster, netto, mervärdesskatt ...................................................................... 63
Uppbördsförluster, netto, räntor m.m. ........................................................................... 64
Uppdragsmyndigheters komplementkostnader ............................................................ 115
Uppdragsmyndigheters m.fl. komplementkostnader .................................................... 115
Utförsäljning av beredskapslager .................................................................................... 99
Utjämningsavgift för kommuner och landsting ............................................................... 61
Utjämningsavgift från arbetslöshetskassor ...................................................................... 79
Utjämningsavgift för LSS-kostnader ............................................................................... 62
Utjämningsavgift och kompensation för mervärdesskatt ................................................ 61
Vattenföroreningsavgift m.m. ....................................................................................... 102
Vägavgifter ...................................................................................................................... 57
Ålderspensionsavgift, netto ............................................................................................. 29
Återbetalning av allmänna studielån ............................................................................... 112
Återbetalning av jordbrukslån ....................................................................................... 110
Återbetalning av lokaliseringslån .................................................................................... 112
Återbetalning av lån ...................................................................................................... 110
Återbetalning av lån avseende såddfinansiering .............................................................. 110
Återbetalning av lån för svenska FN-styrkor ................................................................. 113
Återbetalning av lån till fiskerinäringen .......................................................................... 110
Återbetalning av näringslån ........................................................................................... 110
Återbetalning av skogsväglån ......................................................................................... 111
ESV, Inkomstliggaren 2004
152
Återbetalning av statens lån för universitetsstudier ......................................................... 112
Återbetalning av studielån ............................................................................................. 112
Återbetalning av studiemedel ......................................................................................... 112
Återbetalning av tidigare infriade statliga garantier ........................................................ 111
Återbetalning av utgivna startlån och bidrag .................................................................. 113
Återbetalning av vattenkraftslån .................................................................................... 110
Återbetalning av övriga lån ............................................................................................ 113
Återbetalning av övriga näringslån, Kammarkollegiet .................................................... 111
Återbetalning av övriga näringslån, Statens jordbruksverk ............................................ 111
Återbetalning från Portugalfonden ................................................................................ 113
Överskott av fastighetsförvaltning .................................................................................. 69
Överskott av statens fastighetsförvaltning ....................................................................... 69
Överskott från spelverksamhet ....................................................................................... 69
Övrig skatt på egendom ................................................................................................. 39
Övriga bidrag från EG ................................................................................................... 125
Övriga bidrag från EG:s jordbruksfonds garantisektion ................................................ 119
Övriga interventioner .................................................................................................... 117
Övriga offentligrättsliga avgifter ...................................................................................... 93
Övriga skatter på varor och tjänster ................................................................................. 60
Övriga inkomster av försåld egendom .......................................................................... 109
Övriga inkomster av markförsäljning ............................................................................ 109
Övriga inkomster av statens verksamhet ...................................................................... 108
Övriga inkomstskatter ..................................................................................................... 22
Övriga myndigheters inlevererade överskott ................................................................... 68
Övriga ränteinkomster .................................................................................................... 72
Övriga skatter m.m. på import ....................................................................................... 59
Övriga skatter på varor och tjänster ............................................................................... 60
ESV, Inkomstliggaren 2004
153