KASAM i LSS - Malmö stad

KASAM i LSS
En möjlighet för brukaren att vara huvudperson i sitt eget liv
Anne Åkesson
FoU-trainee
Uppsats nr 33
September 2015
Förord
Detta arbete är resultatet av en litteraturstudie som genomförts av Anne
Åkesson, omsorgspedagog i en gruppbostad i Sociala resursförvaltningen. Arbetet är genomfört under Annes tid som FoU-trainee på FoU
Malmö.
Att vara trainee innebär att man arbetar på FoU Malmö en dag i
veckan under ett halvår. Personal inom vård och omsorg får ledigt från
sitt ordinarie arbete för att kunna fördjupa sig inom något område som
är viktigt för den egna arbetsplatsen. Ämnet kan vara en fråga eller ett
problem som diskuterats på arbetsplatsen, eller något som den anställde
själv funderat på. Fördjupningen sker genom att den anställde får tillfälle
att söka litteratur som rör det valda ämnet. Litteratursökningen genomförs med hjälp av en handledare på FoU Malmö, samt med en introduktion på Stadsbiblioteket om hur man kan söka information via Internet.
Aktiviteten FoU-trainee syftar till att öka de anställdas intressen och
möjligheter att följa utvecklingen av den forskning som bedrivs inom
vård och omsorg. Målet är att stödja Malmö stads långsiktiga arbete med
kvalitets- och kompetensutveckling inom detta område.
Varje trainee redovisar sin studie i en uppsats. Uppsatserna publiceras i en serie enklare publikationer. De publicerade uppsatserna har olika
ambitionsnivåer. Syftet med publiceringen är att ge personalen på den
egna arbetsplatsen och andra intresserade möjlighet att ta del av litteraturstudien.
Anne har skrivit en uppsats om ett viktigt område, brukares känsla
av sammanhang. Anne visar på ett tydligt sätt hur viktigt det är att arbeta
för att människor med en funktionsnedsättning ska uppleva delaktighet
och inflytande i en för dem begriplig värld. Jag hoppas att uppsatsen kan
inspirera fler!
Petra Björne
Koordinator
FoU Malmö
1
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning ........................................................................ 2
Inledning .......................................................................................... 3
Syfte och frågeställning.................................................................... 4
Metod ............................................................................................... 4
Disposition ....................................................................................... 4
LSS-lagen ......................................................................................... 5
Funktionshinderpolitiken ............................................................................ 5
Självständighet .............................................................................................. 5
Funktionsnedsättning .................................................................................. 6
Livskvalitet .................................................................................................... 6
Delaktighet och inflytande............................................................................. 6
Helhetssyn .................................................................................................... 7
Kontinuitet ................................................................................................... 7
Aaron Antonovsky och den salutogenetiska modellen ................... 9
KASAM – Antonovskys teoretiska modell ...................................... 11
Begriplighet ................................................................................................. 11
Hanterbarhet ............................................................................................... 11
Meningsfullhet ............................................................................................ 12
De tre komponenterna .............................................................................. 12
Antonovsky kontra Maslows behovstrappa .................................... 14
Salutogena synsättet i verksamheter ........................................................ 14
Meningsfullhet i arbetet ............................................................................. 14
Genomförandeplaner ur ett salutogent synsätt ...................................... 15
Maslows behovstrappa .............................................................................. 16
Ohälsa .......................................................................................................... 17
Betydelsen av delaktighet och inflytande ................................................ 18
Socialt kapital .............................................................................................. 19
Slutdiskussion .................................................................................20
KASAM i vardagen .................................................................................... 21
Samverkan ................................................................................................... 22
KASAM inom LSS ..................................................................................... 23
Litteraturförteckning ......................................................................24
2
Inledning
När jag fick frågan om jag ville skriva en FoU-uppsats började jag
fundera kring min arbetsplats som är en gruppbostad enligt LSS i
Malmö, och vad som var relevant för just denna arbetsplats. Jag tänkte
även på tidigare gruppbostäder i Malmö som jag har arbetat på eller
kommit i kontakt med. Det jag tycker är gemensamt för dessa
arbetsplatser och framförallt dess brukare är att det är många faktorer i
stödet kring brukaren som avgör hur väl LSS-lagen implementeras. Det
är många som ska samverka kring individen och denna samverkan kan se
väldigt olika ut för olika individer. Det jag funderar kring är hur brukaren
uppfattar sig själv i detta sammanhang med personal på boendet,
personal på daglig verksamhet, LSS-handläggare, läkare, ansvarig
sjuksköterska kopplat till boendet, anhöriga, god man, förvaltare,
habilitering osv.
Det är ofta många personer som rör sig kring brukaren vilket
innebär att det är viktigt att brukaren får stöd i att förstå sin roll i
samspelet. Det är också viktigt att brukaren får stöd i att förstå olika
situationer och att brukaren själv kan uppleva en känsla av kontroll över
det som sker i hans/hennes liv. Det räcker att gå till oss själva och se vad
det innebär för vårt välbefinnande när vi upplever att vi inte har någon
kontroll över vårt liv eller det som sker omkring oss.
Med dessa funderingar landade mina tankar i Antonovskys teori en
känsla av sammanhang, KASAM, vilken jag känner till från min studietid
på Malmö högskola och socionomprogrammet. Denna teori tilltalade
mig under studietiden och jag tycker detta är ett intressant sätt att se på
hur och varför vissa människor klarar stora påfrestningar i livet utan att
drabbas av ohälsa.
Jag hoppas genom detta arbete kunna ge en fördjupad inblick i
KASAM och en koppling till LSS-lagen.
3
Syfte och frågeställning
Syftet med uppsatsen är att titta närmare på betydelsen av KASAM och
om det kan vara av betydelse för LSS verksamheter och för brukare.
Jag tror att KASAM kan vara en metod för verksamheter inom LSS
att möjliggöra för brukaren att vara huvudpersonen i sitt eget liv.
KASAM kan även fungera som ett ramverk för samverkan inom LSS.
Med KASAM tittar man på de tre faktorerna: meningsfullhet,
begriplighet och hanterbarhet. Hur vi klarar av situationer i livet utgår
ifrån hur vi uppfattar dessa tre faktorer.
Vad innebär KASAM?
Går det att koppla KASAM och LSS-lagen med dess mål?
Metod
Denna uppsats är en litteraturstudie och jag har till största del utgått från
litteratur i bokform. Litteraturen har jag sökt på internet med sökorden:
”KASAM”, ”Antonovsky”, ”Salutogena”, ”sense of coherence”
Följande databaser har jag använt i mina sökningar:
http://scholar.google.se
http://www.google.se
Jag har sökt litteratur på Malmö Stadsbibliotek och Malmö Högskolas
bibliotek Hälsa och Samhälle.
Disposition
Jag kommer i uppsatsen att diskutera kring LSS-lagen för att sedan gå
över till Antonovskys Salutogena modell och KASAM teorin. Jag
kommer även att göra en koppling mellan Antonovskys Salutogena
synsätt och Maslows behovstrappa för att visa på kontrasterna i hur olika
synsätt påverkar vården.
4
LSS-lagen
Jag inleder med att gå in på LSS-lagens mål som är att personer med
funktionsnedsättning ska kunna leva som alla andra. LSS-lagen är den
stomme personal inom LSS ska utgå ifrån. Med LSS-lagen ska den
enskilde brukaren kunna skapa sig en tillvaro i samhället precis som
andra och i gemenskap med andra. Tillgängligheten till samhället ska
gälla alla, även de personer som har funktionsnedsättningar.
Funktionshinderpolitiken
Enligt Socialstyrelsens handbok Bostad med särskild service för vuxna
enligt LSS (2007) är målet för funktionshinderpolitiken:
− en samhällsgemenskap med mångfald som grund
− ett samhälle utformat så att människor med funktionsnedsättning i alla åldrar
blir fullt delaktiga i samhällslivet
− jämlikhet i levnadsvillkor för flickor och pojkar samt kvinnor och män med
funktionsnedsättning
Socialstyrelsen 2007, s13
För att kunna uppnå målen skall det funktionshinderpolitiska arbetet
särskilt fokusera på att:
− identifiera och undanröja hinder för delaktighet i samhället för människor med
funktionsnedsättningar
− förebygga och bekämpa diskriminering av personer med
funktionsnedsättningar
− ge barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättningar förutsättningar för
självständighet och självbestämmande
Socialstyrelsen 2007, s13
De funktionshinderpolitiska målen innebär att olika samhällsområden
och även den omgivande miljön ska vara tillgänglig för personer med
funktionsnedsättningar. Målet är att skapa förutsättningar för ett
självständigt och värdigt liv för personer med funktionsnedsättningar.
Självständighet
Att kunna leva som en självständig individ utifrån sina egna resurser och
bestämma själv över sin vardag är avgörande för den enskilde individens
livskvalitet (Socialstyrelsen 2007).
Enligt Malmö stads LSS-plan är det lika viktigt för personer med
funktionsnedsättning som för alla andra att känna att man gör sådant
man är bra på. Med respekt för den enskildes förmåga och ett stöd som
5
är individuellt anpassas stärks självkänslan. Detta här gynnar möjligheten
att vara delaktig i samhället och att kunna fatta egna självständiga beslut
(Plan för LSS verksamheten i Malmö stad, 2010).
Med självständighet kan brukaren uppleva kontroll över när, hur och
vilka handlingar som ska utföras. Detta behöver inte innebära att
brukaren kan utföra handlingar helt själv. För att brukare ska kunna
uppleva en hög grad av självständighet och självbestämmande är det av
stor vikt att personalen medvetet arbetar för att stärka brukarens
självförtroende och självkänsla. Detta genom att uppmuntra brukaren till
att fatta egna beslut och ta egna initiativ. (Plan för LSS verksamheten i
Malmö stad, 2010).
Funktionsnedsättning
Socialstyrelsen beskriver funktionsnedsättning med att det är skillnaden
mellan den enskildes behov och dennes möjlighet att få behoven
tillgodosedda, det vill säga att kunna leva som andra. Det
funktionshinderpolitiska arbetet ska därför inriktas på att identifiera och
undanröja hinder för full delaktighet i samhället för personer med
funktionsnedsättningar. Den enskilde skall genom de särskilda insatserna
enligt LSS tillförsäkras goda levnadsvillkor (7 §) och verksamheten skall
vara av god kvalitet (6 §). Det övergripande kvalitetsbegreppet är god
livskvalitet enligt LSS.
Livskvalitet
För att kunna uppleva livskvalitet behöver individen kunna känna att
han/hon kan påverka sin egen livssituation och att denna förmåga tas till
vara (Plan för LSS verksamheten i Malmö stad, 2010).
I lagtexten förekommer även fler kvalitetskriterier och dessa ska
ligga till grund för alla de insatser som personer inom LSS är berättigade
till. Några av dessa är:
Delaktighet och inflytande
Den enskilde brukaren ska kunna vara delaktig i det liv och den
gemenskap som är möjlig för alla människor. Delaktigheten kan variera
under individens livstid. Så det är den enskilde individen som ska ha
inflytande
över
graden
av
delaktighet.
Personer
med
funktionsnedsättningar har givetvis samma medborgerliga rättigheter och
skyldigheter som andra i samhället och ska därför ges förutsättningar för
att ta del av dessa.
I Socialstyrelsens Delaktighet och inflytande i arbete med
genomförandeplaner (2014) tar man upp en beskrivning av delaktighet
genom fem nivåer:
6
•
•
•
•
•
jag blir lyssnad på
jag får stöd att komma till tals
det jag tycker, önskar och upplever beaktas
jag involveras i beslutsprocesser
jag delar makt och ansvar över beslutsfattandet
Med det här sättet att se på delaktighet visar att delaktighet är så mycket
mer än att bara bestämma själv (Socialstyrelsen, 2014).
Inflytande handlar om att den enskilde individen ska ges största
möjlighet till inflytande och självbestämmande över det stöd som ges
och insatserna skall präglas av en hög grad av individualisering. Att ha
inflytande innebär dels att kunna bestämma själv i olika
vardagssituationer men även kunna påverka beslut på olika nivåer. Att ha
inflytande över sitt liv och sin vardag är viktigt för både självkänslan och
upplevelsen av den personliga integriteten. Personer med
funktionsnedsättningar är oftast väldigt beroende av sin omgivning för
att nå inflytande och självbestämmande. Omgivningen måste därför göra
sitt bästa för att förstå och respektera den enskildes vilja i alla situationer
(Socialstyrelsen, 2007).
Helhetssyn
Helhetssyn innebär bland annat att stödet planeras och ges utifrån den
enskildes samlade behov och hela livssituationen. Både starka och svaga
sidor hos den enskilde måste tas hänsyn till och samspelet med den
omgivande sociala miljön. (Socialstyrelsens handbok Bostad med särskild
service för vuxna enligt LSS, 2007).
Kontinuitet
Kontinuitet innebär att den enskilde och dennes anhöriga skall kunna
känna trygghet i att stödet kommer att vara så länge som behovet finns.
Vilket bidrar till att göra tillvaron mer överblickbar för den enskilde.
(Socialstyrelsen, 2007).
I plan för LSS verksamheten i Malmö tar man upp att personer med
funktionsnedsättningar utvecklas och det sker förändringar över tid
precis som med alla andra. Detta innebär att behovet av stöd och service
förändras under en livstid och verksamheterna måste ha verktyg för att
anpassa sig efter det. Här kommer det viktiga arbetet med
genomförandeplanerna och uppföljning in. Detta är verktyg för att
säkerställa helhetssyn och kontinuitet för brukarna. Inget stöd ska
upphöra eller förändras om inte brukaren själv har deltagit i ett sådant
beslut.
7
Utifrån ovanstående kvalitetskriterier så kommer jag att gå in på
Antonovsky och hans salutogenetiska modell och teorin om en känsla av
sammanhang. Hur kan vi som arbetar inom LSS stötta brukaren i att
själv kunna känna delaktighet, inflytande, helhetssyn och kontinuitet
i sitt eget liv? Hur når den enskilda individen känslan av ett liv med god
livskvalitet och känslan av att må bra? Socialstyrelsen skriver i
Delaktighet och inflytande i arbetet med genomförandeplaner (2014) att
det finns vissa grundläggande mänskliga behov som behöver uppfyllas
för att en människa ska må bra. De behoven kan sammanfattas med att
man har en känsla av sammanhang, KASAM.
8
Aaron Antonovsky och den salutogenetiska
modellen
Aaron Antonovsky (1923 – 1994) var professor i medicinsk sociologi i
USA och han verkade även i Israel. Han föddes i USA men emigrerade
till Israel 1960 där han var verksam vid det hebreiska universitetet i
Jerusalem - Hadassha. Han bedrev flera forskningsprojekt och hans
arbete om skillnader över tid i sjuklighet och dödlighet har kommit att
spela en viktig roll för att förstå eller komma tillrätta med bestående
olikheter i befolkningens hälsa. Antonovsky kom att få en central roll i
uppbyggandet av en samhällsorienterad medicinsk fakultet vid Ben
Gurion-universitet i Negev. Han ansvarade då bland annat för
antagningarna och utvecklade en urvalsprocess som gav minde betydelse
åt betyg och testresultat medan man istället la större vikt vid värderingar,
engagemang och visat ansvarstagande (Hälsans mysterium, 1987).
Salutogenetiska modellen
Aaron Antonovsky ville med sina teorier vända fokus inom den
medicinska vetenskapen.
Att se data på ett annorlunda sätt, att ställa annorlunda frågor, och att föreslå
alternativa hypoteser.
Antonovsky 1987:38
Han ville ha reda på varför vissa människor förblir friska trots att de
utsätts för påfrestningar och svårigheter istället för att lägga fokus på
varför människor blir sjuka. Han skapade därmed det salutogenetiska
synsättet – att studera och kartlägga de faktorer som gör att människor
kan bemästra livets många svårigheter utan att duka under för ohälsa
(Maare Tamm 2002:209).
I Hälsans mysterium (1987) skriver Antonovsky om att det vid
studier om högt blodtryck är intressant att även formulera hypoteser som
förutsäger normalt blodtryck. Antonovsky var intresserad av
frågeställningen: ”Vad predicerar ett gynnsamt resultat”. Han tittade på
frågeställningar som: Vilka är de typ A-personer som inte får
hjärtsjukdomar? Vilka är de rökare som inte får lungcancer (Hälsans
mysterium 1987).
Antonovsky hade en holistisk människosyn vilket innebär att man
ser människan i hennes totala livssammanhang. Hon har en personlig
livshistoria, ingår i en viss samhällsklass, tillhör en bestämd kultur och
har en bestämd ålder och kön. Alla dessa faktorer påverkar hur och på
9
vilket sätt en människa löser sina livs- och hälsoproblem (Maare Tamm,
2002:211–212).
Antonovsky menade också att människan är en aktiv och
självbestämmande varelse som själv kan avgöra vad som är viktigt för
henne i livet och på vilket sätt hon vill leva.
När andra bestämmer allting för en människa reduceras hon till ett
objekt. För att människan skall kunna uppleva mening i tillvaron behöver
hon vara medbestämmande i sitt liv.
10
KASAM – Antonovskys teoretiska modell
Den modell som Antonovsky har utvecklat för att förstå det salutogena
synsättet benämner han SOC (Sense Of Coherence). På svenska har
modellen fått benämningen KASAM där K står för Känsla och A för Av
och SAM för Sammanhang.
För att uppnå en känsla av sammanhang (KASAM) i tillvaron
behöver vi:
Kunna förstå olika situationer
Tro att vi kan hantera dem.
Tycka att det är meningsfullt att försöka hantera dem.
(Maare Tamm 2002:214)
Det vill säga att KASAM består av tre samspelande komponenter:
begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.
Begriplighet
Begriplighet handlar om den information vi dagligen får till oss, både
inre och yttre. Är informationen förståelig, sammanhängande,
strukturerad och tydlig ökar chansen att den är begriplig för oss. Är den
däremot oordnad, slumpmässig eller oväntad kan den upplevas
obegriplig. Informationen behöver inte bara vara positiv men är den
tydlig och gripbar har vi en större chans till begriplighet. Information om
krig, dödsfall eller liknande är inte önskvärd men den kan vara tydlig och
begriplig ändå.
Ett exempel i brukarsammanhang kan vara om det är två personal
som stöttar brukaren och personalen pratar över huvudet på brukaren
om insatsen som utförs och om brukarens privatliv (Malmö stad, Fosie
stadsdelsförvaltning).
Hanterbarhet
Hanterbarhet innebär att man som människa upplever att det finns
resurser att tillgå för att möta de krav man utsätts för. Det handlar om
både de egna resurserna och resurser ur ens omgivning. En människa
som upplever en hög grad av hanterbarhet i olika stressade situationer
upplever inte sig själv som ett offer utan upplever att hon själv kan
påverka händelseförloppet, dels genom egna resurser men även genom
11
de resurser som finns att tillgå. Olyckliga saker sker i livet men när det
sker så kommer man kunna reda sig och inte sörja för alltid
(Antonovsky, 1987)
Ett exempel i brukarsammanhang är när personal påtvingar en
brukare en insats där motståndet är tydligt och där kravanpassning inte är
tillämpad. Då brister hanterbarheten för brukaren. (Malmö stad, Fosie
stadsdelsförvaltning).
Meningsfullhet
Meningsfullhet innebär att man som människa upplever att livet har en
mening och att många av de situationer och händelser som man drabbats
av har en mening. När en människa med hög grad av meningsfullhet
möter svårigheter i livet ser hon dessa som utmaningar och kan se en
mening även med det svåra i livet (Maare Tamm, 2002:214-215).
Ett exempel i brukarsammanhang är när personalen vet att en
brukare tycker om att göra en syssla men personal fråntar sysslan från
brukaren på grund att det tar för lång tid till exempel. Då brister
meningsfullheten för brukaren. (Malmö stad, Fosie stadsdelsförvaltning).
De tre komponenterna
Dessa tre komponenter är viktiga men det betyder inte att de alltid är lika
starka hos olika personer och i olika sammanhang. En person kan
uppleva en hög grad av begriplighet och hanterbarhet i sin
arbetssituation t ex men inte uppleva någon större meningsfullhet i sitt
arbete. Tamm (2002) tar upp exemplet med en hemmafru som upplever
en stor begriplighet och hanterbarhet i sin situation men på grund av
samhället och kanske de egna värderingarna inte finner den speciellt
meningsfull.
Antonovsky ansåg att den viktigaste komponenten i KASAM är
meningsfullhet. Han menade på att det verkar som om människan
förmår att anpassa sig till allt, så länge det finns en glimt av hopp och så
länge hon kan finna mening med det (Maare Tamm 2002:217). Om en
situation inte upplevs som meningsfull är det inte mycket värt att den är
begriplig eller hanterbar.
Antonovsky menade att om en person befinner sig antingen högt
eller lågt på samtliga av de tre komponenterna uppstår inga problem.
Personen ser då antingen en hög eller låg grad av sammanhang i livet
eller i världen och personens förhållande till tillvaron är stabil, antingen
den är positiv eller negativ (Antonovsky 1987).
12
Tabell över det dynamiska sambandet mellan komponenterna i KASAM
(Antonovsky 1987)
Typ
1
2
3
4
5
6
7
8
Begriplighet
Hög
Låg
Hög
Låg
Hög
Hög
Låg
Låg
Hanterbarhet
Hög
Hög
Låg
Låg
Hög
Låg
Hög
Låg
Meningsfullhet
Hög
Hög
Hög
Hög
Låg
Låg
Låg
Låg
Prediktion
Stabil
Ovanlig
Press uppåt
Press uppåt
Press nedåt
Press nedåt
Ovanlig
Stabil
13
Antonovsky kontra Maslows behovstrappa
Jag kommer nu att delvis utgå från en bok av författarna Westlund och
Sjöberg. Dessa två kommer från olika professioner och är skolade i olika
traditioner. Peter Westlund är fil. Dr i samhällsplanering, docent i socialt
arbete, författare och krönikör. Arne Sjöberg är överläkare och specialist
i geriatrik och invärtesmedicin. De tar i sin bok upp skillnader i synsätt
mellan Antonovskys teori och Maslows teori när det gäller vård och
omsorg.
Salutogena synsättet i verksamheter
När verksamheter drivs med Antonovsky som ledstjärna tar de sin
utgångspunkt i vad som är meningsfullt för brukaren. Då prioriteras den
sociala nivån och människans behov av samhörighet med andra.
Meningsfullheten leder samtidigt till att både vården och omsorgen blir
hanterbar. Då tillvaratas och växer såväl brukaren som personalens
resurser (Westlund& Sjöberg 2005:54) Författarna menar på att med det
salutogena synsättet kan människan inte reduceras till endast biologiska
varelser. Med detta synsätt följer krav på att omsorgsarbetet utförs inom
ramen för samarbetsrelationer mellan givare och tagare av omsorgen
vilket bidrar till att personalen kan uppleva meningsfullhet i sitt arbete.
Meningsfullhet i arbetet
I boken tar författarna upp att om man prioriterar bort meningsfullhet
och gemenskap så kan det vara en bidragande faktor till konflikter och i
detta fall i boken så handlar det om äldre inom äldreomsorgen.
Ytterligare faktorer som kan vara bidragande till konflikter är:
•
•
•
•
Att personalen saknar handledning, stöd, uppmuntran och
förståelse för sina problem i arbetet och att det saknas tid för
reflektion.
Att arbetsledaren är frånvarande från både det dagliga
arbetet och från enheten/det särskilda boendet.
Att personalen upplever stress och påfrestningar till följd av
att allt fler brukare har ett utmanande beteende och växande
behov samt
Att det föreligger konflikter i arbetslagen mellan
omsorgstagare/anhöriga och personal.
Författarna tar upp att det i äldreomsorgen förekommer att brukare
nyper, river, biter, använder svordomar, könsord, trakasserar personalen
14
sexuellt. Personalen kan då i vissa fall använda sig av olika metoder för
att kontrollera och inskränka vårdtagarnas handlingsutrymme (Westlund
& Sjöberg 2005:56), på ett sätt som kan vara ett brott mot lagen och som
inte är förenligt med god omvårdnad.
Detta är faktorer som också kan appliceras på verksamheter inom
LSS. Enligt SOSFS 2002:9 3§ ska omvårdnad enligt 9§c lagen (1993:387)
om stöd och service till vissa funktionshindrade:
•
•
•
ges på ett sådant sätt att den stärker den enskildes tilltro till sin
egen förmåga,
kontinuerligt anpassas efter rådande omständigheter så att den
svarar mot den enskildes aktuella situation, och
noggrant planeras, dokumenteras och följas upp.
I Plan för LSS verksamheten i Malmö stad tar man upp att LSSpersonalens roll har förändrats från att ha gått från ett beskyddande till
ett mer stödjande förhållningssätt. Viktigt är att personalens uppdrag
inom LSS är tydligt och att personalen är kunnig i de idéer och
värderingar som ligger till grund för Lagen om stöd och service. Det
krävs också kunskap och kontinuerliga samtal kring personalens egna
värderingar och hur dessa eventuellt kan påverka bemötande, beslut och
arbetssätt kring brukarna.
Genomförandeplaner ur ett salutogent synsätt
Socialstyrselsens Delaktighet och inflytande i arbetet med
genomförandeplaner (2014) skriver man om ett exempel när det gäller
utformandet av genomförandeplaner som bygger på en
dokumentationsmall från en kommun som konstruerat den utifrån ett
salutogent synsätt. I den framgår om brukaren är reellt delaktig eller inte:
•
Det här klarar jag/brukarens namn själv.
•
Det här behöver jag/brukarens namn stöd eller handledning i.
•
Det här behöver jag/brukarens namn hjälp med
•
Så här vill jag/brukarens namn ha hjälp.
Genom att skriva i jagform påminner det personalen om vem som är i
fokus för planeringen. Tillgängligheten i genomförandeplan menas det
språk som används i planen är begriplig för brukaren som det berör.
15
Att göra det begripligt för personer som är i stort behov av
kommunikationsstöd av olika slag är en utmaning. Det finns olika
möjligheter för personalen att hitta alternativa vägar att stötta den som
behöver kognitivt stöd för att förstå och komma ihåg vad han/hon varit
med om att bestämma.
I rapporten Hur är läget (Myndigheten för delaktighet, 2014) skriver
Myndigheten för delaktighet att genom att öka tillsyn av arbetet med
genomförandeplaner vill Socialstyrelsen bidra till en ökad delaktighet för
personer med funktionsnedsättningar. I rapporten kan man också läsa att
personer som har beviljats LSS-insatser ska få en individuell plan.
Maslows behovstrappa
Då jag kommer omnämna Maslow i uppsatsen tänker jag bara kort
beskriva hans behovstrappa och vad den består av:
Maslow och det patogena synsättet består i att när de mest
grundläggande behoven av föda, skydd och sexuellt utlopp tillfredsställts
kan andra behov komma in i bilden. Westlund och Sjöberg (2005) menar
att man skulle kunna tänka att de primära behoven avser fysisk trygghet,
medan den andra nivån avser psykologisk trygghet. När dessa behov är
uppfyllda inträder ett behov av att känna samhörighet med andra
människor. När detta behov är uppfyllt inträder ett behov av
uppskattning för det man gör och för att utveckla sina förmågor
(självförverkligande). Självförverkligande är den högsta behovsnivån i
Maslows behovstrappa (Westlund & Sjöberg 2005:50-51)
Westlund och Sjöberg (2005) tar i sin bok upp en tabell över
jämförelser mellan omsorg enligt Antonovsky och Maslow:
Tabell Antonovsky i jämförelse med Maslow:
Aspekt:
Antonovsky:
Maslow:
Personligt boende
En lägenhet
Ett rum/en plats
Arbetets fokus
Meningsfullhet
Överlevnad
Personalens
orientering
Samarbetsrelationer
Individualisering
16
Uppgifter
standadisering
Gemenskap
Självvald med släkt
och vänner i kök och
vardagsrum
Påtvingad med
medboende i dagoch uppehållsrum
Mötesplatser
Allaktivetshus
Dagcentraler
Gruppaktiviteter
Många och
ofta deltagarstyrda
Få och ofta
som underhållning
System
Öppet mot omvärlden
Slutet mot omvärlden
Entréer,
korridorer och
Personalutrymme
Enligt författarna så är det just Maslows aspekter man har valt att följa
inom vård och omsorg i Sverige. Enligt författarna är Maslows inflytande
enormt och såsom detta tänkande praktiseras inom vård och omsorg.
Författarna menar på att detta ger upphov till en praktik som leder till att
man ser patienter och omsorgstagare som i första hand biologiska
varelser och omsorgen reduceras till en fråga om fysisk överlevnad
(Westlund & Sjöberg 2005:56).
I Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad, står det att genom att ta
hänsyn till brukarens perspektiv är det möjligt för personal att gå från
traditionell vård till stöd och service. Detta skulle man kunna koppla till
ovanstående.
Ohälsa
Enligt rapporten Funktionshinder ur ett folkhälsoperspektiv (2012),
finns det i Sverige ca 1,5 miljoner personer i åldern 16 – 84 år med en
eller flera funktionsnedsättningar och dessa personer har oftare sämre
hälsa, kortare utbildning och sämre ekonomisk standard än befolkningen
i övrigt (Boström, 2008). I rapporten kan man läsa att det går att
förbättra hälsan genom att bland annat förbättra de ekonomiska
förutsättningarna, minska kränkande behandling och bemötande samt att
17
öka deltagandet i det privata och sociala livet. Ohälsan hos personer med
funktionsnedsättningar hör samman med kända faktorer som brist på
inflytande, tillgänglighet och därmed delaktighet samt diskriminering som
i sin tur minskar livskvaliteten.
I rapporten Hur är läget 2014 (Myndigheten för delaktighet, 2014)
skriver man också att det år 2008 konstaterades av Statens
folkhälsoinstitut att det är 10 gånger vanligare med dålig hälsa bland
personer med funktionsnedsättningar. Det är samma 2014 och enligt
rapporten är det troligen resultatet av sämre delaktighet inom flera
områden för personer med funktionsnedsättningar:
För tredje året i rad visar uppföljningen att personer med funktionsnedsättning
inom de flesta områden lever med sämre delaktighet än övriga i befolkningen.
Funktionshinderspolitiken är baserad på mänskliga rättigheter. Ojämlikhet i den
grad som finns idag vittnar om att rättigheterna för många personer med
funktionsnedsättning inte är säkerställda fullt ut.
Myndigheten för delaktighet, 2014:6
Betydelsen av delaktighet och inflytande
Widerlund (2012) skriver i rapporten Funktionshinder ur ett
folkhälsoperspektiv att delaktighet och inflytande i samhället är en av de
mest grundläggande förutsättningarna för en god folkhälsa. Grunewald
och Leczinsky (1999) skriver att begreppet delaktighet används som ett
begrepp med innebörden: ett aktivt deltagande i samhällslivet.
Delaktighet innebär också att kunna påverka olika beslut, att ha kunskap
om de egna villkoren och utifrån dessa själv bestämma om egna
angelägenheter. Detta är lika viktigt för personer med
funktionsnedsättningar som för andra samhällsmedborgare, och verklig
delaktighet är när man uppfattas som en person med kunskap och
erfarenheter som samhället har svårt att vara utan (Jönsson, 2006). Om
individer eller grupper upplever att de inte kan påverka de egna
livsvillkoren och utvecklingen av samhället uppstår maktlöshet, som i sin
tur kan leda till ohälsa. Brist på inflytande och möjligheter att påverka
den egna livssituationen har ett starkt samband med ohälsa.
I rapporten Hur är läget 2014 framgår följande vad gäller ohälsa
inom gruppen LSS:
Något av det mest oroväckande är att bland patienter som har bröstcancer är
dödligheten dubbelt så stor bland de personer som har LSS-insatser. Risken att dö
i flera andra sjukdomar är också högre bland personer med psykisk
funktionsnedsättning..
Myndigheten för delaktighet, 2014:7
18
Enligt FN´s konvention om mänskliga rättigheter är god hälsa en
rättighet för alla människor (Prop. 2008/09:28; Ulgemo, 1999) och i
FN:s standardregler för människor med funktionsnedsättningar (FN,
1993) anges delaktighet som ett viktigt inslag för att upprätthålla god
hälsa.
I ett demokratiskt samhälle betonas alla människors lika värde med
jämlika möjligheter att vara delaktiga och ha inflytande. Rätten till
delaktighet och inflytande gäller oavsett kön, etnisk eller religiös
tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. För att nå
det nationella folkhälsomålet ska särskild vikt läggas vid att stärka
förmågan och möjligheten till social och kulturell delaktighet, inflytande
och aktiva deltagande i samhällslivet (Prop 2007/2008:110).
För att personer med funktionsnedsättningar skall få sina mål
förverkligade, hävdar Ershammar (2006) att det är viktigt att alla berörda
har uppfattningen att de har rätt till och kan medverka i beslut som gäller
deras liv och samhället i övrigt.
Socialt kapital
Anthony Giddens skriver om betydelsen av det sociala kapitalet i
Sociologi (2007). En av huvudanledningarna till att vi människor går med
i organisationer/föreningar är för att får kontakter med andra och
därigenom kunna öka vårt inflytande. Den tid och energi som man
investerar i en organisation kan man få igen flerfaldigt. Sociologerna
kallar denna vinst för det sociala kapitalet. Det vill säga den sociala
kunskap och de sociala kontakter som gör det lättare för människor att
uppnå sina mål och öka sitt inflytande över omgivningen.
Vidare skriver Giddens (2007) att människor som deltar i olika
organisationer kommer med stor sannolikhet att känna att de är ”med”
och att det upplevs som viktigt och engagerande.
Detta är relevant att ta i beaktande då det har visat sig att personer
inom LSS är mindre delaktiga i samhällets alla aspekter och troligtvis har
sämre tillgång till socialt kapital.
19
Slutdiskussion
Inom LSS är vårt främsta uppdrag att följa LSS-lagen och att stötta
brukarna till att få tillgång till alla delar i vårt samhälle. Vi ska stötta
brukarna i att uppleva livskvalitet, delaktighet och känslan av att
brukaren har ett eget inflytande över sitt liv.
Vi som arbetar inom LSS vet att detta är vad vi ska förhålla oss till,
men i många fall så vet vi inte hur vi rent praktiskt ska stötta brukarna
och hur vi ska arbeta med att implementera LSS-lagens intentioner. Vi
har genomförandeplaner, pedagogiska verktyg, skyddsåtgärder,
handlingsplaner med mera men det jag kan se saknas är hur vårt synsätt
behöver förändras för att vi ska lyckas involverar brukarna i deras eget
liv fullt ut.
Genom att skriva denna uppsats har jag funnit att KASAM och det
salutogena synsättet är en modell för LSS att få in som arbetssätt och
förhållningssätt i verksamheterna för att LSS-lagen ska fungera på ett
tillfredställande sätt som det är tänkt.
Som jag skrev tidigare i uppsatsen kan man läsa i Socialstyrselsens
Delaktighet och inflytande i arbetet med genomförandeplaner (2014) att
det finns vissa grundläggande mänskliga behov hos oss alla som behöver
uppfyllas för att vi ska må bra. De grundläggande behoven kan
sammanfattas med känsla av sammanhang, KASAM. Mellan en stark
känsla av sammanhang och att må bra finns ett tydligt samband och att
vi därigenom kan uppleva god hälsa. Ett salutogent (hälsofrämjande)
synsätt och förhållningssätt är att fokusera på individens styrkor istället
för på individens svagheter och problem. Detta bidrar till att stärka
individens känsla av sammanhang och därmed öka resurserna för
motståndskraft mot svårigheter. Det ökar också möjligheterna till ett gott
självförtroende och känslan av att vara delaktig.
För att öka känslan av delaktighet, inflytande, helhetssyn och
kontinuitet för brukare är därför KASAM ett alternativt arbetssätt. Det
är också ett förhållningssätt som kan bidra till ökad livskvalitet och en
god hälsa. När det gäller god hälsa har det visat sig att personer med
funktionsnedsättningar generellt har en sämre hälsa och detta kan man
koppla till brist i bland annat delaktighet, inflytande, tillgängliget och
diskriminering (se kapitel om ohälsa).
För att få till stånd ett förhållningssätt och arbetsätt utifrån KASAM
är min bedömning att detta måste genomsyra hela organisationen. Från
ledning, chefer, mellanchefer, personal till brukare.
Genom att reflektera utifrån de tre faktorerna begriplighet,
hanterbarhet och meningsfullhet, kan man på ett naturligt sätt få in
KASAM i det vardagliga arbetet.
20
Exempel att reflektera över:
•
•
•
Är detta begripligt för brukaren?
Upplever brukaren detta som hanterbart?
Finner brukaren detta meningsfullt?
Det hade varit intressant att följa ett eventuellt utvidgat arbete med
KASAM som förhållningssätt och om detta på sikt hade inneburit
skillnad när det gäller förbättrad livskvalitet och hälsa för brukare inom
LSS.
KASAM i vardagen
För att förtydliga det jag vill visa på gällande KASAM kommer jag att ta
upp ett exempel från en situation som jag har varit med om på en
arbetsplats. Situationen utgår från en brukare som vid upprepade
tillfällen misslyckats med att upprätthålla daglig sysselsättning. Brukaren
hade samtidigt stora önskemål om att ha en meningsfull aktivitet i
veckorna. Brukaren pratade ofta om att ha ett riktigt arbete. Kring denna
brukare fanns god man och anhöriga. Samarbetet mellan anhöriga och
personal fungerade inte väl.
När vi som personal med gemensamma krafter efterhand fick en
bild av brukarens behov kunde vi se en helhetsbild av brukaren. Vi
började arbeta fram en strategi för hur vi på bästa sätt kunde möta
brukarens behov. Tillsammans med brukaren tog vi fram ett
veckoschema som innebar en struktur och förutsägbarhet i vardagen.
Detta gjorde vi för att brukaren skulle börja på daglig verksamhet.
Brukaren hade under en tid levt i en ostrukturerad tillvaro och upplevdes
inte trygg i den situationen. Utifrån detta satte vi tillsammans ihop ett
schema. Detta schema reviderades efterhand utifrån brukarens önskemål.
Det som jag tror förvånade oss allihop var att brukaren följde schemat
över förväntan. Jag kopplar detta till att brukaren själv hade varit delaktig
och upplevde en mening med att följa schemat. Det fanns ett klart syfte
med insatsen och ett tydligt önskemål från brukaren. Hade brukaren inte
upplevt någon mening med att följa schemat så hade det troligtvis fallerat
ganska snart.
Brukaren var delaktig och hade fullt inflytande i förändringsarbetet
vilket bidrog till känslan av meningsfullhet. I denna situation kan jag
även göra en koppling till betydelsen av hanterbarhet och begriplighet.
Begripligheten i betydelse av en tydlighet och struktur genom schema.
Hanterbarhet i känslan av att kunna klara av att följa schemat med
stöttning av personal och anhöriga. När det gäller hanterbarheten i denna
situation är min tolkning att brukaren kunde uppleva hanterbarhet då
21
stöttning från personal och anhöriga var tydlig och att resurserna fanns
för att brukaren skulle kunna ”lyckas”. Både brukarens egna resurser och
resurser i form av personal.
I begripligheten tolkar jag att det upplägg som gjordes kring
brukaren var tydlig och anpassad utifrån brukarens behov just för att
göra det begripligt.
Även god man och anhöriga var med i samverkan kring schemat så
att vi alla kunde stötta brukaren till att följa schemat och känna en
trygghet och förutsägbarhet i det. I samband med det nära samarbetet
mellan brukaren, personal och anhöriga skedde en förändring där
anhöriga som tidigare varit kritiska till personal och boendet och vice
versa nu fick en annan ingångspunkt. Tydligheten i att vi alla var
intresserade av att det skulle gå bra för brukaren hade blivit uppenbar
och vi kunde mötas på ett mycket mer fördelaktigt sätt. Vi hade enats
om ett gemensamt mål och då blev samarbetet bättre vilket gynnade
brukaren.
Nästa steg var ett nära samarbete med daglig verksamhet för att hitta
en plats och situation som kunde möta brukarens behov. Med
gemensamma krafter och en introduktion till hur vi på boendet hade
hittat vägar till att möta brukarens behov kunde daglig verksamhet
presentera en plats. Successivt introducerades brukaren på daglig
verksamhet. Till en början var boendepersonal med brukaren på
dagligverksamhet för att efterhand backa ur.
En förändring inträdde nästan direkt hos brukaren som fick en
trygghet i sig själv och hade ett mål och en uppgift i tillvaron. Brukaren
upplevde för en gångs skull känslan av att lyckas. Det gick bra och det
kunde brukaren själv uttrycka. Det blev lättare att förhålla sig till en slags
struktur i vardagen och med det följde en större trygghet. Den största
behållningen för brukaren var känslan av att lyckas enligt personalens
bedömning. Men för att koppla till KASAM så hade inte detta ”projekt”
lyckats om inte brukaren själv varit delaktig och upplevt en mening med
det. Vi som samverkade kring brukaren bidrog till att stötta för att göra
det hanterbart och begripligt för brukaren.
Samverkan
I Plan för LSS verksamheten i Malmö stad (Malmö stad, 2010) skriver
man att det finns flera redskap för att verksamheter ska kunna utgå från
brukarens perspektiv och erbjuda både helhet och kontinuitet. Ett av
dessa verktyg är samverkan. Enligt texten ingår det i allas uppdrag att
delta i de nätverk som behövs för att brukaren ska kunna uppleva sig
som huvudperson i de insatser som han/hon är i behov av.
22
KASAM inom LSS
När vi känner till KASAM kan vi alla troligtvis se det positiva med
synsättet men vi använder oss inte av det rent praktiskt. Vad skulle hända
med verksamheter inom LSS om vi använde oss av KASAM på ett
strukturerat sätt och att det var ett arbetssätt som implementerades i
verksamheterna? Om inriktning gick från Maslow till KASAM? Det hade
varit väldigt intressant att se vilka effekter det hade gett inom LSS.
Det finns verksamheter som använder sig av KASAM som ett
förhållningssätt idag inom LSS (Socialstyrelsen 2014) men varför är det
inte mer utbrett?
Enligt Socialstyrelsen ska insatsen för personer med
funktionsnedsättning bygga på respekt för människors integritet och
självbestämmanderätt. Man poängterar att den som har fått en insats
beviljad ska kunna vara delaktig och utöva inflytande över hur insatsen
ska genomföras (Socialstyrelsen 2014).
Vad krävs det för att brukare ska känna sig delaktiga och känna att
de har ett inflytande över sitt eget liv? Kan KASAM vara en ingång i
detta arbete? Om KASAM implementeras i verksamheter och
organisationer kan detta öka delaktigheten och inflytandet hos brukarna.
De två frågeställningar jag hade inledningsvis var:
Vad innebär KASAM?
Går det att koppla KASAM och LSS-lagen med dess mål?
Genom detta arbete har jag fått en ökad inblick i vad KASAM innebär
och jag hoppas att jag kunnat förmedla detta i uppsatsen. Det material
jag har tagit med i uppsatsen visar på kopplingar mellan LSS-lagen, dess
mål och KASAM. Önskvärt hade varit att det fanns ett utökat arbete i
organisationer med KASAM för att nå målen i LSS-lagen och därigenom
förbättra situationen för brukare inom LSS.
23
Litteraturförteckning
Antonovsky, Aaron (1987). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och
Kultur
Ershammar, D. (2006). Ökat brukarinflytande – vägen från patient till
medborgare. I Brusén, P. & Printz, A. (red.). Handikappolitiken i praktiken.
Växjö: Gothia
FN (1993). FN:s standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med
funktionsnedsättning.
Giddens, Anthony (2007). Sociologi. Lund: Studentlitteratur
Grunewald, K. & Leczinsky, C. (1999). Handikapplagen: LSS kommentarer
till lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och till assistanslagen.
Stockholm: Norstedts Juridik.
Jönsson, A. (2006). Besökare eller mottagare? . I Brusén, P. & Printz, A.
(red.). Handikappolitiken i praktiken. Växjö: Gothia.
Malmö stad (2010). Plan för LSS verksamheten i Malmö stad.
Myndigheten för delaktighet (2014). Hur är läget? Uppföljning av
funktionshinderpolitiken.
Prop. 2008/09: 28. Mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
Socialstyrselsen (2014). Delaktighet
genomförandeplaner Kunskapsstöd till
funktionsnedsättningar.
och inflytande i arbetet
verksamhet för personer
med
med
Socialstyrelsen (2007). Bostad med särskild service för vuxna enligt LSS.
Swärd, Ann-Katrin m.fl (2007). Att pussla ihop ett liv – om samverkan.
Kungsängen: Intermediabooks.
Tamm, Maare (2002). Psykosociala teorier vid hälsa och sjukdom. Lund:
Studentlitteratur
Ulgemo, K. (1999). Mänskliga rättigheter och hälsa. Stockholm: Svenska
Röda Korset
24
Westlund, P. & Sjöberg, A. (2005). Antonovsky inte Maslow – för en salutogen
omsorg och vård. Solna: Fortbildningsförlaget.
Widerlund, L. (2012). Delaktighet som hälsofrämjande faktor, med fokus
på personer med utvecklingsstörning. I: A. Möller (red), Funktionshinder
ur ett folkhälsoperspektiv, NHV-rapport 2012:9 R, s. 11-23. Nordic School
of Public Health.
http://norden.divaportal.org/smash/get/diva2:734083/FULLTEXT01.pdf
25
STADSKONTORET
FoU Malmö
205 80 Malmö
Telefon 040-34 10 00
www.malmo.se/fou