Elevhälsan – ett hälsofrämjande och

Transcription

Elevhälsan – ett hälsofrämjande och
Fakulteten för
lärande och samhälle
Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivå
Elevhälsan – ett hälsofrämjande och
förebyggande arbete
Students Health – A Supportive and Preventive Work
Johanna Andersson
Adrian Cheh
Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp
Examinator: Martin Kjellgren
Datum för slutseminarium: 2015-06-16
Handledare: Lars Pålsson
Sammanfattning
Avsikten med denna studie är att undersöka rektorers funktion i elevhälsan, vad syftet är med att
studie- och yrkesvägledare medverkar i elevhälsan samt vad de bidrar med som insatser. Med
hjälp av de frågeställningar som formulerats som följande; ”Vad är syftet med att studie- och
yrkesvägledare medverkar i elevhälsan?”, ”vilka insatser bidrar studie- och yrkesvägledare med i
elevhälsans uppdrag?” och ”vilken funktion har rektor i elevhälsan?” vill vi fylla den befintliga
kunskapslucka som finns gällande syftet med studie- och yrkesvägledares medverkan i
elevhälsan. Då det råder brist på tidigare forskning kring valt studiefält vill vi ändra på detta och
bidra med mer kunskap. Studien har en kvalitativ karaktär och utgjordes av djupintervjuer, detta
för att få ett helhetsperspektiv genom exempelvis öppna frågor och eventuella följdfrågor.
Kortfattat resulterade studien i att rektorer ansvarar för elevhälsan och fattar beslut som rör
elevhälsans uppdrag samt vilka yrkesprofessioner som ska medverka. Syftet med att studie- och
yrkesvägledare medverkar i elevhälsan är att all information kring elever behövs synliggöras i
elevhälsan. Studie- och yrkesvägledare motiverar elever för framtiden som är en del av
elevhälsans uppdrag.
De teoretiska begrepp som analyserat empirin och genererat fram resultatet är meningsfullhet,
begriplighet och hanterbarhet. Begreppen är utformade av Aaron Antonovsky som grundar sig i
KASAM teorin. Meningsfullhet analyserar vad det finns för meningsfullhet i studie- och
yrkesvägledares medverkan i elevhälsan. Begriplighet analyserar rektors funktion i elevhälsan
och hanterbarhet analyserar vilka handlingsvägar studie- och yrkesvägledare använder sig av i
elevhälsan.
Nyckelord: Elevhälsan, studie- och yrkesvägledare, yrkeskompetens, rektor, medverkan
Förord
Vi vill rikta ett stort tack till våra respondenter som valt att ställa upp i våra intervjuer. Utan er
hade denna studie inte varit möjlig. Vi tackar också vår handledare Lars Pålsson för stöd, tips
samt råd som hjälpt oss att föra vårt arbete framåt. Vi riktar också ett tack till varandra för ett
gott samarbete där vi stöttat och peppat varandra under arbetets gång. Det har varit en lärorik
period som vi aldrig kommer att glömma.
Vår arbetsfördelning har sett ut som så att vi har träffats för att skriva nästan varje avsnitt
tillsammans förutom tidigare forskning och teori. Vi valde att dela upp författandet och
intervjuerna för att spara tid. En av oss utförde alltså intervjuerna och den andra arbetade med
tidigare forskning och teori. Innan intervjuerna och författandet av dessa två kapitel kom vi
tillsammans fram till vilken tidigare forskning och vilka teoretiska begrepp vi skulle använda oss
av. Vi arbetade också fram våra intervjufrågor tillsammans och vilka eventuella följdfrågor vi
skulle ställa. Utöver detta har vi skrivit resterande kapitel tillsammans.
.
Innehållsförteckning
1. Inledning… ................................................................................................................................. 7
1.2 Syfte .................................................................................................................................................... 8
1.3 Frågeställning ...................................................................................................................................... 8
1.4 Disposition .......................................................................................................................................... 9
1.5 Kunskapsbakgrund .............................................................................................................................. 9
1.5.1 Vad är studie- och yrkesvägledning? ......................................................................................... 10
1.5.2 Studie- och yrkesvägledarutbildningen ...................................................................................... 10
1.5.3 Elevhälsans framväxt ................................................................................................................. 11
2. Tidigare forskning ..................................................................................................................... 12
2.1 Elevhälsans mål och riktlinjer ........................................................................................................... 12
2.2 Studie- och yrkesvägledares roll och funktion .................................................................................. 14
2.3 Arbeta med elevers mentala hälsa ..................................................................................................... 15
2.4 Sammanfattning ................................................................................................................................ 16
3. Teori .......................................................................................................................................... 17
3.1 KASAM – känsla av sammanhang ................................................................................................... 18
4. Metod ........................................................................................................................................ 19
4.1 Val av metod ..................................................................................................................................... 19
4.2 Urval ................................................................................................................................................. 20
4.3 Datainsamling ................................................................................................................................... 21
4.5 Analysmetod ..................................................................................................................................... 22
4.6 Etiska ställningstaganden .................................................................................................................. 22
5. Resultat ..................................................................................................................................... 23
5.1 Rektorernas funktion i elevhälsan ..................................................................................................... 23
5.2 Syftet med att studie- och yrkesvägledare medverkar i elevhälsan................................................... 25
5.2.1Studie- och yrkesvägledares uppfattning .................................................................................... 25
5.2.2 Studie- och yrkesvägledares insatser i elevhälsan.......................................................................... 27
5.4 Sammanfattning ................................................................................................................................ 29
6. Analys ....................................................................................................................................... 29
6.1 Vad finns det för meningsfullhet? ..................................................................................................... 30
6.2 Hur förstås och identifieras nuläget?................................................................................................. 31
6.3 Vilka handlingsvägar finns?.............................................................................................................. 31
6.4 Sammanfattning ................................................................................................................................ 33
7. Diskussion ................................................................................................................................. 33
7:1 Resultatdiskussion............................................................................................................................. 34
7:2 Metodval ........................................................................................................................................... 35
7:3 Teoridiskussion ................................................................................................................................. 36
7:4 Egna reflektioner och vidare forskning............................................................................................. 37
8. Referenser ................................................................................................................................. 39
Bilaga 1 ......................................................................................................................................... 41
Bilaga 2. ........................................................................................................................................ 42
1.
Inledning
I flera decennier har ett av målen i den svenska skolan varit att skolan ska vara likvärdig, en
skola för alla. En likvärdig skola/utbildning innebär inte att skolans resurser ska fördelas lika
eller att undervisningen ska utformas likadant överallt. En likvärdig skola innebär istället att
individuella behov och förutsättningar ska tillgodoses. Skolan har ett särskilt ansvar för de
elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen med utbildningen. Skolmiljön ska
därför vara utformad på ett sätt som gynnar inlärning och som ger utrymme för likvärdigt stöd
och motivation åt var elev. Utbildningen ska motivera varje elev att bilda sig och bidra till
elevernas harmoniska utveckling. Skolans uppgift är därför omfattande och komplex (SOU
2000:19, 230-231).
Hjörne (2008, 56) redogör i sin avhandling att skolsvårigheter är ett evigt tema. Det är och
kommer alltid vara en del av skolan. Människor är olika och eftersom skolan är en institution
som når alla medborgare så är olika problem och svårigheter oundvikliga. Det som därför är
viktigt är hur skolan bearbetar svårigheter, stöttar elever och utvecklar skolans arbetsformer så
att elever utvecklas.
I Skollagen står det skrivet att det idag ska finnas en samlad elevhälsa för eleverna i
förskoleklass,
grundskola, grundsärskola, sameskola, specialskola,
gymnasieskola och
gymnasiesärskola. För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas
tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Det ska även finnas tillgång till
personal med specialpedagogisk kompetens. Elevhälsan ska bidra till att skapa miljöer som
främjar elevernas lärande, hälsa och utveckling. Arbetet ska främst förebygga och vara
hälsofrämjande. Varje elev ska få stöd i sin utveckling mot utbildningens mål. Ett särskilt ansvar
som elevhälsan har är att bevaka att skolan bidrar till goda och trygga uppväxtvillkor (2010:800,
kap 2, 25§, 9).
”Skolsköterskor och skolläkare har funnits i skolan sedan första hälften av 1900-talet. Trots
att skolpsykologer, skolkuratorer, studie- och yrkesvägledare och specialpedagoger har funnits
sedan länge, saknar de författningsstöd” (SOU 2000:19, 213). Detta har dock ändrats eftersom
7
det nu står skrivet i skollagen att även skolpsykologer, skolkuratorer och specialpedagoger ska
medverka med sin spetskompetens i skolan idag. Det har sedan utifrån dessa kompetenser
skapats en elevhälsa. Den yrkesprofession som inte står med i skollagen idag under elevhälsans
uppdrag är studie- och yrkesvägledare.
Med stöd av Hjörnes (2008, 57) forskning har studie- och yrkesvägledare varit representerade
i elevhälsans arbete. Vi som utför denna studie har också fått erfarenhet ifrån våra
arbetsplatsförlagda utbildningar att de ingår i elevhälsan på en del skolor. I skolverkets forskning
redogörs det också för att elevhälsans organisation och tillgång till elevhälsoresurser kan se olika
ut ur ett elevperspektiv. Forskningens resultat visar tydligt på att elever har olika tillgång
beroende på vilken skola de väljer. Det står inte skrivet i skollagen att studie- och yrkesvägledare
ska arbeta inom elevhälsan, och ändå väljer rektorer på en del skolor att studie- och
yrkesvägledares yrkesprofession ska finnas delaktig (Skolverket, 2009, 6). Med bakgrund av
ovanstående anser vi att det finns en kunskapslucka vad syftet egentligen är med studie- och
yrkesvägledares medverkan i elevhälsan samt vilken funktion rektorer har i det sammanhanget
då det är den yrkesprofession som ansvarar för hela skolans verksamhet.
1.2 Syfte
Avsikten med detta examensarbete är att undersöka vad syftet är med att studie- och
yrkesvägledare inkluderas i elevhälsans uppdrag, och det på skolor där studie- och
yrkesvägledare medverkar i elevhälsan. Syftet är också i undersökningen att skapa en förståelse
över vad studie- och yrkesvägledare bidrar med i elevhälsans uppdrag. Vi vill också med
undersökningen ta reda på vad rektor har för funktion i elevhälsan.
1.3 Frågeställning
-
Vad anser studie- och yrkesvägledare och rektorer att syftet är med att studie- och
yrkesvägledare medverkar i elevhälsan?
-
Vilka insatser anser studie- och yrkesvägledare och rektorer att studie- och
yrkesvägledare bidrar med i elevhälsans uppdrag?
8
-
Vad anser rektorer själva ha för funktion i elevhälsan?
1.4 Disposition
I detta avsnitt ges en djupare beskrivning av hur arbetet är upplagt för att ge läsaren en tydlig
struktur. I nästkommande avsnitt presenteras en kunskapsbakgrund där det beskrivs den fakta
som är betydelsefull för läsaren för att få en bättre förståelse kring ämnesområdet. I kapitel två
får läsaren ta del av tidigare forskning som är relevant för det valda undersökningsområdet. Här
lyfts olika perspektiv, förklaringar och tolkningar fram som pekar på relevansen för denna studie.
Efter tidigare forskning leds läsaren in på kaptitel tre, teorikapitlet där det beskrivs vilka
teoretiska utgångspunkter som senare analyseras med resultatet. I kapitel fyra beskrivs
tillvägagångssättet för undersökningen, alltså vilken metod som använts. Här beskrivs också
urvalet av undersökningsenheter, insamling av det empiriska materialet samt analysmetoden. Det
ges också en beskrivning kring det etiska ställningstagandet.
I kapitlet därefter får läsaren ta del av resultatet där det empiriska materialet presenteras som
är av relevans för syfte och frågeställningarna. Efter resultatkapitlet hittar läsaren vår analys. Där
analyseras det empiriska materialet med hjälp av valda teorier/begrepp. Det nästsista kapitlet
presenteras en diskussion där läsaren får en fördjupning av författarnas reflektioner med fokus på
valda teoretiska begrepp och analys av det empiriska materialet. Det sista kapitlet är
referenslistan där all litteratur som använts presenteras.
1.5 Kunskapsbakgrund
I detta kapitel kommer det ges en beskrivning av fakta som ger läsaren en kunskapsbakgrund av
ämnesområdet. Kapitlet kommer att ta upp fakta kring vad studie- och yrkesvägledning innebär,
studie- och yrkesvägledarutbildningen samt elevhälsans framväxt.
9
1.5.1 Vad är studie- och yrkesvägledning?
Syftet med studie- och yrkesvägledning är att ge eleverna förutsättningar att hantera frågor som
rör val av studier och yrken. Eleverna kan uppleva det som komplicerat att överblicka sina olika
valmöjligheter då det finns en mångfald av yrken och utbildningar. Studie- och yrkesvägledning
är en viktig del i det livslånga lärandet och ett stöd för var individs pågående karriärprocess.
Studie- och yrkevägledning kan beskrivas i båda snäv och vid bemärkelse. Snäv bemärkelse
innebär den personliga vägledningen som studie- och yrkevägledare ger i form av
vägledningssamtal. I vägledningssamtal ges ofta individen möjlighet till att reflektera över sig
själv i olika framtidsvägar. Studie- och yrkesvägledare måste utgå från elevens förutsättningar
och behov för att stödja eleven på bästa sätt att gå vidare för att genomföra ett beslut. I vid
bemärkelse innebär exempelvis praktiska arbetslivserfarenheter, undervisning som rör arbetsliv
samt aktiviteter som ökar elevens självkännedom (Skolverket, 2013, 11).
1.5.2 Studie- och yrkesvägledarutbildningen
Studie- och yrkesvägledarutbildningen kan beskrivas som en kombination av beteendevetenskap
och samhällsvetenskap. I utbildningen behandlas teoribildning inom psykologi, pedagogik och
samhällsvetenskap.
Undervisning
kring
vägledningsteori,
vägledningsmetodik
samt
karriärutvecklingsteori byggs upp stegvis för att utveckla kunskaper och färdigheter.
Utbildningen ger breda översikter av vägledningens utvecklings och dess teoretiska fundament.
Det studeras också beslutsprocesser och grundläggande begrepp inom sociologi och
socialpsykologi. Det studeras också beteendevetenskap med särskild inriktning på individen och
dennes beteendemönster. Här läggs fokus på teorier och begrepp inom psykologi.
Arbetsmarknad
och
ekonomi
är
också
ett
ämne
som
studeras
på
studie-
och
yrkesvägledarutbildningen. Där ges en bred överblick över svensk och internationell
arbetsmarknad och sambandet mellan utbildning och arbetsmarknad. Coachning och
rehabilitering är också en del av utbildningen där det förekommer en fördjupning av coachning
och lösningsfokuserade arbetssätt. Även motivationsteorier studeras och belyses. Ur ett
övergripande perspektiv ska de studerande få en akademisk utbildning med god kvalitet som en
yrkesinriktning mot verksamhet inom studie- och yrkesvägledning (Malmö högskola, 2015).
10
1.5.3 Elevhälsans framväxt
Elevhälsans tidigare begrepp var elevvården och användes för första gången i ett statligt
sammahang när 1957 års skolberedning i sitt betänkande i grundskolan (SOU 1961:30) beskrev
det som elevvårande uppgifter i skolan (Socialstyrelsen, 1998). Redan innan elevvården tillkom
en del av den personal som idag räknas till elevhälsan. Skolpsykologer lades till av
skolmissionen för att kunna arbeta med barn med beteenderubbningar. De skulle även arbeta
med diagnostiska uppgifter och skolmognadstest. Det blev dock inga statliga beslut men under
1950-talet började den skolpsykologiska verksamheten att byggas ut. Läroplaner har sedan
successivt kommit att betona psykologers förebyggande arbete. Skolkuratorer anställdes först i
gymnasieskolor. De utvecklades sedan och tillsattes även i grundskolan och tillkomsten av
skolkuratorer berodde på akut behov av personal som kunde främja samverkan mellan
barnavårdsmyndigheter, skola och hem. Skolkuratorer hade också till en början ett inslag av
yrkesvägledning. Yrkesvalslärare tog sedan över yrkesvägledning till 1970-talet då syofunktionärer tillsattes på både grund- och gymnasieskola(SOU 2000:19, 234-235).
Lgr 1969 (skollagen 1969) beskrev skolkuratorer som en social expert som elever och
föräldrar kunde vända sig till när det rörde sig om skolgång, svårigheter i skolsituationen och
frågor av mer personlig art. Speciallärare var sedan den tjänst som tillsattes inom elevvården.
Speciallärarutbildningen genomgick år 1977 en radikal förändring då synen på orsaker till
skolsvårigheter formulerades av utredningar. Arbetsuppgifterna inriktades att arbeta i arbetslag
med målsättning att motverka och förebygga de svårigheter elever hade. År 1989 ersattes sedan
speciallärare av en något längre utbildning till specialpedagog. Dagens uppgift hos
specialpedagogen innebär att vara pedagogisk förändringsagent (SOU 2000:19, 235).
I slutet av 1960-talet växte syokonsulenter fram. I början betonades framförallt valfrågor.
Uppgiften var att orientera elever och föräldrar om skola och arbetsliv. Det var också fokus på
val av studiealternativ och yrkesverksamheter. Målet var att öka elevers beredskap att göra olika
val, och även fatta väl underbyggda beslut. Benämningen har sedan ändrats till studie- och
yrkevägledare och arbetsuppgifterna kvarstår. Idag ligger stort fokus på vägledningssamtal med
elever som behöver olika former av anpassning av skolgång (SOU 2000:19, 236).
11
2. Tidigare forskning
I detta kapitel redogörs för den tidigare forskning som är av relevans till valt ämnesområde.
Dispositionen av kapitlet kommer att framställas tematiskt och lyfter fram olika perspektiv,
tolkningar och förklaringar och pekar på relevansen för denna studie. Kapitlet kommer att
avslutas med en sammanfattning av vad som framkommit och vilken betydelse det har för den
valda undersökningen. I sökning efter tidigare forskning upptäcktes det att det finns brist på
forskning som berör valt ämnesområde.
2.1 Elevhälsans mål och riktlinjer
Boken ”från dubbla spår till elevhälsa” ger en bred bild av hur elevhälsan har utvecklats. Det är
en utredning ifrån utbildningsdepartementet där författaren valt att göra en kartläggning av
elevvård och skolhälsovård som bygger på egna undersökningar, tillgänglig statistik, nyligen
gjorda utredningar av Skolverket och Socialstyrelsen och statliga utredningar. Författaren har
själv genomfört tre undersökningar, en enkätstudie, intervjuer med kommunledningar samt besök
av 14 skolor där hon intervjuat elevvårdare, elevvårdsteam, resursenheter, skolledare, lärare och
elever. (SOU 2000:19, 87). Utredningen tillsattes för behovet av en genomgång av elevvårdens
roll, uppgifter och organisation (SOU 2000:19, 69).
Den bild som växer fram ur utredningens material är att elevvård är en verksamhet med starkt
organisatoriska förutsättningar och innehåll. Det framhålls starkt behovet av en väl fungerande
elevvård och kommunledningarna menar att det inte handlar om att elevvården anses oviktig.
Författaren menar att det finns uppenbara brister i centralt insamlade och redovisat statistiskt
material kring skolors elevvård. Hon menar därför att det blir svårt att göra tillförlitliga
bedömningar om tillgången till elevvård på olika skolor i landet. Det blir därför också svårt att
utöva uppsikt om elever får likvärdig tillgång till kompetens och de stöd elevvården förutsätts att
ge (SOU 2000:19, 88).
12
Det framkommer ur forskningens resultat att det förekommer en bristande styrning för
elevvården vilket innebär att det saknar tydliga riktlinjer och mål. Huvudmännen i kommunerna
delegerar ofta uppdraget till rektorsområden utan att ge klara riktlinjer. Författaren menar med
stöd av erfarenheter att rektorer därför ofta delegerar vidare arbetet till de som sitter i elevvården
och att de själva får bestämma vad de ska arbeta med och vad de ska prioritera. Det som
efterlyses här är klarare mål för verksamheten, övergripande planering, utvärdering, prioritering
och ett genomtänkt kvalitetarbete (SOU 2000:19,89)
Rektor har alltid ett övergripande ansvar och utifrån forskningens resultat framkommer det att
de som är verksamma i elevvården inte förväntar sig att rektorn ska ha ett konstant ledarskap
över elevvården. Dock bekräftar många att rektorns engagemang i verksamheten är viktig samt
att få klara mål och riktlinjer. Ett resultat av avsaknad av generella riktlinjer för att elevården på
olika skolor gör egna arbetsplaneringar och egna prioriteringar. Det finns en tendens till att
insatserna då begränsas för enskilda individer och det generalla förebyggande arbetet blir
lidande. Det framkommer också att det är vanligt att någon i en yrkeskategori har ett särskilt
samordningsansvar för elevvården. Sex kommuner som undersöktes uppgav att det finns en
kurator och sju stycken hade en psykolog. Tio kommuner hade en SYO-konsulent (studie- och
yrkesvägledare) och fem kommuner hade en specialpedagog (SOU 2000:19, 92).
Under denna utredning hade inte elevhälsan något lagstöd (SOU 2000, 92) vilket
verksamheten har idag så det finns en medvetenhet om att denna tidigare forskning inte behöver
stämma idag eftersom det är femton år sedan utredningen utfördes. Anledningen till den valda
tidigare forskning är eftersom som det beskrevs i inledningen sitter inte studie- och
yrkesvägledare med i elevhälsan på alla skolor vilket innebär att det fortfarande inte finns
likvärdig tillgång till kompetens för elever efter femton år. I resultatet av den egna
undersökningen i den valda tidigare forskningen framkommer det att elevvårdens resurser
varierar starkt mellan olika skolor och olika kommuner. En slutsats av detta menar författaren att
skolan inte har en likvärdig tillgång till den kompetens som elevvårdens personal kan tillföra
skolan (SOU 2000:19, 93). Denna tidigare forskning valdes också eftersom rektorers funktion i
elevhälsan undersöks i arbetet där resultatet kan kopplats till denna valda tidigare forskning.
13
2.2 Studie- och yrkesvägledares roll och funktion
Carlos P. Zalaquett, professor i psykologisk och social stiftelse på universitet i Tampa i Florida,
USA och Seriashia J, Chatters kordinator för den mentala hälsan på vägledningsprogrammet på
samma universitet skrev år 2012 en artikel som behandlar rektorers uppfattningar om studie- och
yrkesvägledares roll och funktion på högstadieskolor i Florida. Studien analyserar rektors
uppfattningar och avslöjar att rektorer på högstadium anser att studie- och yrkesvägledare
påverkar elever positivt för deras sociala, personliga och akademiska utveckling. Under en tid
föreslog rektorer att studie- och yrkesvägledare skulle arbeta med studenter, skolans
administrativa arbete samt samhällets behov. Åsiktsskillnader har lett till en bred och vag
arbetsbeskrivning för studie- och yrkesvägledare. Genom att klargöra studie- och
yrkesvägledares roll och funktion enligt rektorer kan detta ge viktigt information för att stödja till
en lösning av problemet som kan leda till att studie- och yrkesvägledare får hjälp med
administrativa uppgifter så deras vägledning kan utvecklas (Zalaquett & Chatters, 2012, 89-91).
Resultatet som framkommer i artikeln är ifrån en undersökning av 459 högstadieskolors
rektorer i Florida. 91 procent av rektorerna beskriver att de är mycket nöjda med sina studie- och
yrkesvägledare. Över 85 procent av rektorerna enas om att studie- och yrkesvägledare utgör en
viktig skillnad i elevers akademiska prestanda. 90 procent redovisar också att studie- och
yrkesvägledare gör en skillnad för elevers beteende och mentala hälsa. I resultatet framkommer
det att de som rektorer anser borde vara högsta prioritering för studie- och yrkesvägledare är
individuell vägledning, gruppvägledning, undervisning i klassrum, rådgöra med föräldrar och
krisvägledning. Författarna undersökte också rektorers åsikter om studie- och yrkesvägledares
prioriteringar jämfört med vad de egentligen lägger sin mesta tid på. En genomsnittlig högre tid
används till andra sysslor som administrativa uppgifter, elevregistrering och vikariera för lärare.
Rektorer menar då att studie- och yrkesvägledare ska ägna sig mindre åt dessa sysslor och lägga
mer tid åt de som rektorerna anser är högst prioriterande (Zalaquett & Chatters, 2012, 94-95).
I slutsatserna av den valda artikeln menar författarna att i undersökningen framkommer det att
rektorer har en positiv uppfattning av sina studie- och yrkesvägledare. De menade att studie- och
yrkesvägledare har en positiv inverkan på elevers mentala hälsa, beteende samt att de är effektiva
på att hjälpa föräldrar i deras barns svåra situationer (Zalaquett & Chatters, 2012, 97).
Den tidigare forskning som beskrivits valdes då syftet är nästan detsamma som i den valda
14
studien. I den tidigare forskningen undersöktes dock rektorers uppfattningar om studie- och
yrkesvägledarprofessionen generellt och inte endast i elevhälsan. Den anses ändå ha relevans för
arbetet.
2.3 Arbeta med elevers mentala hälsa
Lorraine Dekruyf, professor inom vägledning på universitetet i George Fox i Portland, USA,
Richard W. Auger, professor i vägledning på universitetet i Mankato i Minnesota, USA och
Shannon Trice-blac, assisterande professor på högskolan William och Mary skrev år 2013 en
artikel. Syftet med artikeln är att föreskriva en logisk sammanbunden yrkesidentitet som
positionerar studie- och yrkesvägledare för att bättre tillgodose behoven hos elever med mentala
hälsoproblem. Författarna menar att med tanke på uppgifter om att många elever inte får tillgång
till hjälp med sina mentala problem är det på tiden att bekräfta en vision av att studie- och
yrkesvägledare ska fokusera på att möta elevers mentala hälsobehov. De ska sedan skapa en
identitet där studie- och yrkesvägledare kan se sig själva som vägledare inför studier och
yrkeslivet samt en yrkesidentitet som arbetar med elevers mentala hälsa (Dekruyf, Auger &
Shannon, 2013, 272).
Författarna har undersökt sitt syfte och sina frågeställningar i tidigare forskning och i
resultatet ges en sammanfattning av argument för att studie- och yrkesvägledare ska arbeta med
elevers mentala hälsa. För det första menar författarna att det finns ett behov av att fler tjänster
arbetar för elevers hälsa eftersom skrämmande många elever har problem med sin mentala hälsa.
Studie- och yrkesvägledare kan börja ta itu med dessa behov genom att hänvisa elever till center
där de arbetar med mentala hälsan. Detta kan då resultera i att det skapas ett samarbete med
andra professioner som arbetar med individers mentala hälsa. För det andra menar författarna att
genom att man hänvisar elever att skaffa hjälp utanför skolan så kan detta resultera i att många
elever inte får den hjälp de behöver. Detta eftersom vissa familjer inte kan eller är villiga att ta
den hjälpen. Det finns alltså ett gap mellan de som blivit erbjudna hjälp och de som inte har
mottagit hjälpen. Författarna menar därför att det ska finnas tillgänglig hjälp på skolor för dem
som inte på något sätt kan använda sig av hjälp utanför skolan. Forskning visar på att ha tjänster
15
som arbetar med den mentala hälsan påverkar elevers akademiska, personliga och sociala
utveckling. Författarna menar att det måste finnas tillgång till hjälp på skolor då inte alla har
tillgång till att ta hjälp utifrån (Dekruyf, Auger & Shannon, 2013, 274).
I resultatet framkommer det att studie- och yrkesvägledaren spelar en viktig roll då de
tillhandahåller grupp- och individuella vägleding och de har en god kännedom om skolmiljön.
Studie- och yrkesvägledaren har kunskap om relationer mellan lärare och elever som gör att de
bättre förstår problem som uppstår mellan lärare och elev. Genom att vara ombäddad av
skolmiljön resulterar det i att lättare lösa olika skolproblem hos eleverna (Dekruyf, Auger &
Shannon, 2013, 274).
Tidigare forskning som författarna tar upp redovisar att studie- och yrkesvägledare som
arbetar med faktorer som påverkar elevers akademiska framgång är en framgång i sig. De arbetar
då med faktorer som känslor, motivation, mål och attityder (Dekruyf, Auger & Shannon, 2013,
275). Denna valda tidigare forskning anses vara av relevans till denna studie då studie- och
yrkesvägledare anses arbeta med elevers mentala hälsa. Den mentala hälsan går under elevhälsan
uppdrag. Författarna menar att fler tjänster behöver arbeta med elevers hälsa. Denna artikel
kommer därför att diskuteras med resultatet av denna studie i diskussionsavsnittet.
2.4 Sammanfattning
För att sammanfatta den tidigare forskning som redovisats har rektor alltid ett övergripande
ansvar för elevhälsan. Rektor förväntas dock inte att ha ett konstant ledarskap över elevhälsan.
Engagemanget anses vara viktigt samt att få klara mål och riktlinjer. Avsaknaden av klara mål
och riktlinjer kan resultera i att egna arbetsplaneringar och prioriteringar utförs vilket kan
begränsa arbetet för enskilda individer och det generella förebyggande arbetet blir lidande (SOU,
2000)
Elevhälsan är en verksamhet med starkt organisatoriska förutsättningar och innehåll. Det
finns uppenbara brister kring skolors elevhälsa vilket innebär att det blir svårt att göra
tillförlitliga bedömningar om tillgången till elevhälsa på olika skolor i landet. Det blir också svårt
16
att utöva uppsikt om elever får tillgång till likvärdig kompetens som det stöd elevhälsan
förutsätts att ge (SOU, 2000)
Rektorer har en positiv uppfattning av deras studie- och yrkesvägledare och menar att de har en
positiv inverkan på elevers mentala hälsa och beteende. Det finns ett behov av att fler tjänster
arbetar med elevers hälsa eftersom många elever idag har problem med sin mentala hälsa.
Studie- och yrkesvägledare kan hjälpa dessa elever med att hänvisa dem till center där de kan få
den hjälp de behöver. Ett problem är att alla de elever inte väljer att ta den hjälpen och menar att
det behöver finnas tillgänglig hjälp på skolor också. Att ha fler tjänster som arbetar med den
mentala hälsan påverkar elevers akademiska, personliga och sociala utveckling. Denna tillgång
ska finnas på skolor (Dekruyf, Auger & Shannon, 2013).
Denna tidigare forskning har valts då de anses beröra valt ämnesområde. Med hjälp av den
tidigare forskningen kan arbetets empiriska material diskuteras. Det som skiljer arbetets syfte
och frågeställningar med vald tidigare forskning är att studie- och yrkesvägledare intervjuas om
vad de bidrar med i elevhälsan, alltså hur de arbetar för att främja för elevers mentala hälsa. I den
valda tidiga forskningen framkommer endast rektorers uppfattning av yrkesprofessionen. Denna
studie kommer att redovisa vad för syfte studie- och yrkesvägledare har i elevhälsan samt vad de
bidrar med för att främja elevers hälsa.
3. Teori
I detta kapitel redovisas vald teori. Teori används som ett verktyg för att förenkla en komplex
verklighet och består av antaganden om hur verkligheten är utformad. Teori används för att göra
det möjligt att studera individer och samhälle och är en förenkling av människors handlande samt
samhällets uppbyggnad och funktion (Andersson & Kaspersen, 2003, 7). För att teoretiskt
förankra syftet samt frågeställningarna används teorin KASAM som Aaron Antonovsky har
bedrivit forskning om och som innebär en känsla av sammanhang.
17
3.1 KASAM – känsla av sammanhang
Aaron Antonovsky menar att så länge det finns liv i en organisation finns det tecken och spår av
hälsa att upptäcka. Han menar att en organisation befinner sig alltid någonstans på linjen mellan
fullständig ohälsa och fullständig hälsa, och frågan är vilket håll organisationen strävar åt. Den
frågan bidrar till en modell för hur ett hälsofrämjande arbete kan definieras och formas.
Antonovsky beskriver tre stycken teoretiska begrepp som är avgörande resursområden som är
faktorer som bidrar till att bevara och utveckla organisationens hälsa i ett givet
sammanhang(Gustafson, 2009, 16).
Meningsfullhet som är det första begreppet är den grundläggande faktorn och handlar om
organisationens motivation och drivkrafter. Varför vill organisationen arbeta på detta sätt? Vad
finns det för meningsfullhet med arbetet? Begriplighet som är det andra begreppet handlar om
tolkning och förståelse av information. Begriplighet växer fram när meningsfullhet finns som
grund. Begreppet kopplas till att kunna förstå nuläget och identifiera det. Organisationen drar
slutsatser kring orsak och verkan bakom den situation som existerar. Vad är min roll i
sammanhanget? Hanterbarhet är det tredje begreppet som handlar om att ha förmågan att se
handlingsvägar. Handlingsvägarna kan med hjälp av andras stöd påverka en situation i positiv
riktning. Känsla av hanterbarhet kopplas till organisationens tro på en lösning. Hur hanteras en
situation? Vilka alternativ till lösningar finns? Vilka resurser finns tillsammans för att lösa
situationen? (Gustafson, 2009, 17).
Dessa tre begrepp som beskrivits ovan kommer att vara en grund till analysen av resultatet.
Organisationen är i detta fall skolan och elevhälsan har valts att ses som ett givet sammanhang.
Då syftet med arbetet är att undersöka vad syftet är med att studie- och yrkesvägledare sitter med
i elevhälsan samt identifiera deras insatser kommer det tas hjälp av begreppen för att förstå vad
det finns för meningsfullhet med studie- och yrkesvägledares medverkan i elevhälsan. Begreppet
begriplighet kommer användas till att identifiera rektorers förståelse och tolkning av information
i nuläget i elevhälsan som kommer svara på vilken roll rektor har i det givna sammanhanget
samt. Begreppet hanterbarhet kommer att analysera hur rektorer hanterar elevhälsan. Det
kommer också hjälpa till att förklara studie- och yrkesvägledares arbete i elevhälsan och hur de
18
deras handlingsvägar kan påverka i en positiv riktning. Begreppet kommer att analysera studieoch yrkesvägledares insatser och handlingsvägar i elevhälsan.
4. Metod
I detta kapitel redovisas en diskussion om vald metod där det redogörs hur den valda metoden
ger möjlighet att få kunskap om det som studeras. Det framkommer också hur urvalet har valts ut
samt hur det empiriska materialet har samlats in. Efter redogörelsen av datainsamling diskuteras
analysmetoden där det redogörs vilka metoder som använts vid analys av intervjumaterial. Sist
beskrivs det på vilket sätt de etiska ställningstagandena har följts i undersökningen.
4.1 Val av metod
Metoden betraktas som ett verktyg eller redskap och är någonting som behövs för att genomföra
en undersökning. Detta redskap eller verktyg kan beskrivas som tillvägagångssätt som används
för att få svar på frågor och få ny kunskap inom valt område (Larsen, 2009, 17).
Det är viktigt att göra en avvägning om vad som är viktigast i undersökningen innan metoden
väljs. Frågeställningen har därför en stor betydelse för valet av metod. Vill forskare använda
frågeformulär för att få reda på antal individer som svarat på ett sätt, alltså data som räknas fram,
passar en kvantitativ metod bra för en undersökning. Vill däremot forskare ta reda på människors
upplevelser eller förväntningar i en undersökning passar en kvalitativ metod bättre då det kan
användas djupintervjuer. Fördelar med kvalitativ metod är att bortfallet av respondenter blir ofta
litet eftersom forskaren möter individerna ansikte mot ansikte. Det finns också tillfälle att gå på
djupet och ställa följdfrågor som kan resultera i kompletterande och fördjupade svar, som ger
möjlighet till helhetsförståelse. Det blir enklare att säkerställa god validitet, som innebär
trovärdighet i kvalitativa undersökningar då forskare tar med exakta svar som respondenterna
19
beskriver i intervjuerna (Larsen, 2009, 22, 23). Det finns också en medvetenhet om nackdelar
med kvalitativ metod vilket innebär att det inte går att generalisera vid kvalitativa
undersökningar. Människor är inte allt sanningsenliga i kvalitativa intervjuer vilket kan innebära
att respondenten svarar det som hon/han tror intervjuaren vill höra. Information som samlas in på
ett sådant sätt blir inte speciellt värdefull (Larsen, 2000, 28).
I denna undersökning valdes en kvalitativ metod då djupintervjuer var mest passande för
studiens syfte och frågeställningar. Rektorers och studie- och yrkesvägledare egna upplevelser
och förväntningar undersöktes för att få en helhetsförståelse av studie- och yrkesvägledares syfte
i elevhälsan. Möta respondenterna ansikte mot ansikte var också en fördel då följdfrågor kunde
ställas för att få ut mer av intervjuerna som var användbart i resultatet. Syftet och
frågeställningarna krävde fördjupade svar ifrån respondenterna som inte hade räckt utifrån ett
frågeformulär. Resultatet hade eventuellt blivit för tunt. Det kunde inte dras några generella
slutsatser utifrån resultatet eftersom en kvalitativ metod användes. Detta var dock inte ett
önskemål utifrån syfte och frågeställningarna.
4.2 Urval
Avgränsningarna såg ut så att intervjuerna utfördes på tre stycken grundskolor och en
grundsärskola där kravet var att studie- och yrkesvägledaren medverkade i elevhälsan. Det
valdes respondenter och enheter enligt bedömning där de valdes ut efter kriterier som beskrivs
nedan. Detta innebär ett godtyckligt urval (Larsen, 2009, 77). Rektor och studie- och
yrkesvägledare intervjuades på alla fyra skolorna, detta för att spara tid och ha möjlighet att
intervjua både studie- och yrkesvägledare och rektor under samma besök.
Studie- och
yrkesvägledare hade en studie- och yrkesvägledare utbildning då en del av syftet var att
undersöka deras insatser i elevhälsan. Det ansågs därför viktigt att de hade liknande utbildning
som grund för arbetet i elevhälsan. Däremot valdes inte respondenter efter kön eller ålder då det
inte ansågs spela någon roll i deras arbete i elevhälsan. Samma gällde för rektorerna och den
avgränsning som gjordes för dem var att de arbetade på skolor där studie- och yrkesvägledare
medverkade i elevhälsan då de har ansvar för vilka som ska sitta med i elevhälsan och alla fyra
20
valde att ha med studie- och yrkesvägledare. Fyra stycken studie- och yrkesvägledare och fyra
stycken rektorer intervjuades.
4.3 Datainsamling
Kvalitativ metod användes i denna studie då djupintervjuer ansågs passande till syfte och
frågeställningar. Intervjuerna var strukturerade vilket innebär att en lista gjordes i förväg med
färdiga frågor att ställa (Larsen, 2009, 83). Dessa frågor mailades ut till respondenterna några
dagar innan intervjuerna för att de skulle få kännedom kring frågorna. Eftersom frågorna kräver
öppna svar ansågs det vara en god idé att de fick titta igenom frågorna och förbereda sig för att
så utförliga svar skulle fås ta del av i intervjuerna. Det användes alltså intervju med
intervjuformulär vilket innebär strukturerad intervju med öppna svar. Dessa frågor utgjorde ett
bra underlag för att besvara frågeställningen. Ett intervjuformulär skapades till rektorerna och ett
intervjuformulär skapades för studie- och yrkesvägledarna. Det var samma frågor för respektive
yrkesprofession. Fördelen med dessa intervjuformulär var att det var lättare att reducera
informationsmängden och lättare att efterarbeta. Det blev också enklare att jämföra då det ställs
samma frågor, då var det bara att sätta svaren bredvid varandra för att jämföra skillnader, likheter
och hitta mönster (Larsen, 2009, 83, 84). Intervjuformulären var styrda så forskningsfrågorna
besvarades. Vid dessa frågor är det svårt att anteckna allt som sägs, därför ställdes frågan om
intervjuerna fick spelas in där endast ljud spelades in. Detta för att förebygga förlust av
betydelsefull information. Sju av åtta stycken intervjuer spelades in med endast ljudupptagning.
Intervjufrågorna formulerades efter studiens syfte och frågeställningar fastställts samt när
tidigare forsknings tagits del av för svaren på frågorna skulle leda till ny kunskap. Det finns en
medvetenhet om att erfarenheter och värderingar har betydelse hur frågor formuleras och det i
viss utsträckning kan påverka hur svaren tolkas. Vikten av objektivitet som innebär saklig och fri
från personliga värderingar. Utifrån denna kunskap har frågorna försökt uppnå objektivitet och
inte subjektivitet(Larsen, 2009, 15).
Empiri samlades in som var relevant för syfte och
frågeställning. Det finns alltså en hög validitet och giltighet i arbetet. Reliabiliteten är däremot
21
inte lika hög då de innebär exakthet och precision, att undersökningen är tillförlitlig. Om tidiga
forskning visar att reliabilitet kan testas genom att flera forskare fått fram samma resultat påvisar
det en hög reliabilitet (Larsen, 2009, 81). Exakt tidigare forskning har inte hittats och därför kan
inte reliabiliteten mätas.
4.4 Analysmetod
Det mest använda analyssättet är troligtvis innehållsanalys, som valts att användas i denna studie.
Syftet med att använda innehållsanalys var att identifiera mönster, samband och gemensamma
drag eller skillnader i resultatet. Analys av kvalitativ data innebar att arbeta med en större
textmängd och det behövdes då en reducering av datamängden. Irrelevant information för
frågeställningar valdes bort och datamaterialet ordnades så det blev analyserbart (Larsen, 2009,
101).
För att sammanfatta arbetsgången enligt innehållsanalysen som användes så samlades empiri
först in som sedan gjordes om till texter. Texterna kodades som sedan klassificerades i teman.
Det empiriska materialet sorterades sedan in dessa teman som sedan granskades som resulterade
i meningsfulla mönster och samband. Identifierade mönster och samband analyserades sedan
med valda teoretiska begrepp och utvärderades mot existerande tidigare forskning. Detta
resulterade i att ny kunskap formulerades (Larsen, 2009, 102).
4.5 Etiska ställningstagande
De forskningsetiska principerna inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning togs del av
och medvetenheten redovisades till respondenterna. Informationskravet innebär att forskare har
en skyldighet att informera respondenter villkoren för deltagandet i undersökningen
(Vetenskapsrådet, 1990, 7). Detta meddelades respondenterna i ett brev i mejlet som sändes ut
tillsammans med intervjuguide. Detta för att tydliggöra medvetenheten kring det etiska
ställningstagandet. Deras svar kom endast att användas till detta arbete som sedan ska publiceras
22
på Malmö högskolas hemsida samt att deras uppgifter som enskilda personer fick endast
användas för forskningsändamål, vilket nyttjandekravet kräver. Det framfördes också till
respondenterna att de hade rätt att vara anonyma i arbetet då konfidentialitetskravet innebär att
alla i en undersökning ska ges största möjliga konfidentialitet och obehöriga ska inte kunna ta del
av personuppgifter. Deltagandet var frivilligt och de som deltog hade rätt att avbryta sin
medverkan utan att detta skulle medföra några negativa följder, vilket framfördes till
respondenterna. Eftersom respondenterna godkände villkoren för deltagandet samt valt
ämnesområde uppfylldes samtyckeskravet som innebär att respondenter har rätt att bestämma
över sitt deltagande (Vetenskapsrådet, 1990, 9).
5. Resultat
I detta kapitel presenteras det insamlade empiriska materialet. Materialet sammanfattas som
svarar på frågeställningarna samt syftet med arbetet. För att stärka validiteten i arbetet belyses
några av de uttalanden som framkommit under intervjuerna med citat.
5.1 Rektorernas funktion i elevhälsan
Alla fyra rektorer som intervjuats i denna undersökning anser sig själva ha ansvaret för
elevhälsan. De tar beslut som rör elevhälsans uppdrag och vilka yrkesprofessioner som ska sitta
med i elevhälsan. De lyfter frågor och tar upp problem som uppstått för att sedan ta hjälp av dem
som arbetar under elevhälsans uppdrag. En rektor som intervjuades menar att det är viktigt att
rektor är med under elevvårdskonferenser för att vara förberedd i möten med elever och
vårdnadshavare. De intervjuade beskriver sin roll i elevhälsan som den person som ska ha
kunskap om helhetsperspektivet. De olika yrkesprofessionerna har varsin kompetens som avgör
på vilket sätt de arbetar med eleven. Rektorns ansvar är att vara medveten om hur kompetenserna
23
fördelas och vad som utförs för eleven i ett förebyggande och hälsofrämjande syfte. De menar att
det är viktigt att rektor vet vad elevhälsan gör för eleven som helhet eftersom de fattar beslut för
elevens bästa.
Rektorn ansvarar för elevhälsoteamsmötena där de träffas och tillsammans utformar
åtgärdsprogram för de elever som är i behov av elevhälsan. En av skolorna har en öppen
mottagning där lärare på skolan kan komma med akuta fall som de tar upp med elevhälsan. På
denna skola arbetar också de olika yrkesprofessionerna i elevhälsan i vars ett arbetslag som
rektorn anser är en fördel då det inte blir ett glapp emellan arbetslag och elevhälsa. Vi citerar:
”En fungerande elevhälsa är A och O för att en skola ska fungera. En väl
fungerande elevhälsa är jätteviktig för en skola. En skola fungerar inte annars. Det
är navet och kärnan i skolan.” (Rektor)
På frågan hur de som rektorer styr över elevhälsan framkommer det utifrån resultatet att
rektorerna ser elevens bästa framför sig hela tiden. En rektor menar att elevhälsan ska sträva efter
att eleven ska gå ut grundskolan med godkända betyg för att få en plats på gymnasiet. Det fattas
beslut för elevens skolgång och hur upplägget ska se ut för elevens bästa. De andra rektorerna
svarar på liknande sätt då de menar att hitta olika lösningar för eleverna och att det behövs fler
kompetenser för att se situationer ur olika perspektiv. Rektorn styr därför på så sätt att sätta ihop
en fungerande elevhälsa och att teamet arbetar tillsammans. En rektor menar att det är viktigt att
elevhälsan har en känsla av samhörighet, de har olika kompetenser men arbetar mot samma mål.
Vi citerar:
”Viktigt för elevhälsan att man känner sig som ett lag som en enhet. Känsla av
sammanhang och samhörighet är jätteviktigt.”(Rektor)
Frågan om det finns några svårigheter med att styra elevhälsan ställdes också. För att
sammanfatta rektorernas svar på frågan menar de att ibland kan kuratorns, skolsköterskans och
skolpsykologens uppdrag gå in i varandra. De menar att för att ha en elevhälsa som fungerar är
det viktigt att yrkesprofessionerna vet varför de sitter i elevhälsan och vad de ska göra för att
arbeta hälsofrämjande och förebyggande för eleverna. En svårighet som de också konstaterar är
att varje elev är unik, det finns inget facit och det gäller att leta efter nya lösningar varje gång.
24
5.2 Syftet med att studie- och yrkesvägledare medverkar i
elevhälsan
Under detta avsnitt sammanfattas studie- och yrkesvägledares beskrivningar av vad syftet är med
att studie- och yrkesvägledare ska inkluderas i elevhälsan. Rektorers uppfattningar av studie- och
yrkesvägledares syfte i elevhälsan sammanfattas också.
5.2.1 Studie- och yrkesvägledares uppfattning
En av de studie- och yrkesvägledare som intervjuades anser att det finns olika sorter av studieoch yrkesvägledare. De som arbetar mer administrativt och de som inriktar sig mer mot elevers
hälsa. Arbetar en studie- och yrkesvägledare mer administrativt finns eventuellt inte utrymmet att
arbeta i elevhälsan också, det beror alltså på hur studie- och yrkesvägledaren arbetar i sin
yrkesroll på skolan överlag. Det framkommer ur resultatet att om studie- och yrkesvägledaren
däremot arbetar mer med eleverna har han/hon en viktig funktion i elevhälsan eftersom all
information behöver synliggöras i elevhälsan. De olika yrkesprofessionerna i elevhälsan kan
arbeta på bästa sätt för eleven om de får så mycket information som möjligt kring elevens
situation. Vissa saker framkommer inte hos exempelvis kuratorn som det gör i ett
vägledningssamtal som därför blir viktigt att studie- och yrkesvägledaren sitter med i elevhälsan,
menar respondenten. Ett centralt svar från respondenterna är att alla de yrkesprofessioner som på
något sätt har individuellt samtal kring elevers situationer och nuvarande situation eller framtiden
behöver ha en plats i elevhälsan. Vi citerar:
”Framtidstänkande påverkar elevens hälsa” (Studie- och yrkesvägledare)
Ur respondenternas svar framkommer det också att framtidstänkandet hos en elev kan vara
avgörande för elevens situation i skolan. Är eleven omotiverad och mår dåligt över sin situation i
skolan så kan tankar om framtiden motivera eleven i skolan. Eftersom studie- och
yrkesvägledaren har den rollen som arbetar med elevernas framtid får han/hon central roll i just
25
detta. Sammanfattningsvis betyder det att syftet med att studie- och yrkesvägledare ska
medverka i elevhälsan är att motivera elever för framtiden. Vi citerar:
”Att hjälpa eleven att tänka framåt på framtiden är en viktig del i vad studieoch yrkesvägledaren arbetar med som kan motivera eleven framåt” (Studie- och
yrkesvägledare)
Uppfattningar som framkommer i intervjuerna är att studie- och yrkesvägledare behöver ha en
helhetsbild av elevers situationer för att hjälpa på bästa sätt i sina vägledningssamtal. Att vara en
del av elevhälsan ger därför studie- och yrkesvägledare betydelsefull information som gör
honom/henne medveten om elevers situation för att hitta verktyg för att hjälpa elever framåt.
Allt för att möta elever på bästa möjliga sätt. Det framkommer i resultatet att studie- och
yrkesvägledare kan vara en yrkesprofession som är enklare att prata med då kurator ibland kan
kännas deprimerande att gå till då det blir stämplat att eleven mår dåligt. Studie- och
yrkesvägledare kan med sina framtidsverktyg få elever att blicka framåt och se någonting
positivt. Blir samtalet positivt kan det framkomma saker som kan vara användbara för resten av
yrkesprofessionerna i elevhälsan.
En av respondenterna arbetar med elevers självkännedom som han/hon anses vara
hälsofrämjande och förebyggande, detta för att elever behöver lära känna sig själva för att få
kunskap om vad de vill i framtiden. Att inte veta vad man vill i framtiden kan skapa en negativ
tillvaro. Flera av respondenterna menar att framtiden är en del av elevernas hälsa och studie- och
yrkesvägledare spelar en stor roll inför gymnasievalet och arbetar för att elever ska hitta rätt väg.
5.2.2. Rektorers uppfattningar
Rektorerna som intervjuats i denna undersökning anser att studie- och yrkesvägledare har en
självklar roll i elevhälsan. I svaren framkommer det att syftet med att studie- och yrkesvägledare
ska medverka i elevhälsan är för att studie- och yrkesvägledare blickar framåt tillsammans med
elever. De menar att studie- och yrkesvägledare sitter med för att ge kunskap till de andra
yrkesprofessionerna kring valmöjligheter för framtiden för elever. De kan också ordna tillfällig
praktik för de elever som inte kan koncentrera sig i skolan. De får en helhetsbild av elever som
resulterar i bättre förutsättningar för studie- och yrkesvägledares arbete som i slutändan gynnar
26
elever. De spelar en viktig roll för elevers framtid som är en del av hälsan. De arbetar
hälsofrämjande och förebyggande genom att arbeta med elevers självkännedom och kunskap om
sig själv. Det handlar inte endast om undervisning. De måste lära känna sig själv för att må bra
och veta vad de tycker är intressant. Vi citerar:
”För min del underlättar det jättemycket att hon sitter med för annars hade
jag suttit med kunskap om en elev som jag skulle försöka förmedla det till
studie- och yrkesvägledaren ”(Rektor)
Frågan vad de tror om att det inte står med i skollagen att studie- och yrkesvägledare ska
medverka i elevhälsan svarade alla detsamma att de borde stå med. Det framkommer ur
intervjuerna att studie- och yrkesvägledare arbetar säkert redan på detta vis på skolor där de inte
sitter med i elevhälsan men där rektor inte anser deras uppdrag vara en del av elevhälsan. De
studie- och yrkesvägledare som inte medverkar missar eventuellt möten där elevhälsoteamet
stöttar varandra hur de ska arbeta med dessa elever. Vi citerar:
”Vi tänker ju hela eleven hela tiden och studie och yrkesvägledaren har en
jätteviktig roll för elevens val. Studie och yrkesvägledaren får en annan
ingång hos eleverna och kan möta eleverna på ett annat sätt och utan krav”
(Rektor)
5.3 Studie- och yrkesvägledares insatser i elevhälsan
Det framkommer av intervjuerna att studie- och yrkesvägledare ibland fungerar som en
informatör i elevhälsoteamsmötena där de informerar hur en elev ligger till betygsmässigt. De
diskuterar i elevhälsan om vissa elever kommer att komma in på gymnasiet eller om det finns
andra möjligheter. Studie- och yrkesvägledare har betydelsefulla insatser i dessa fall då han/hon
har kunskap om gymnasiets olika programmöjligheter. Det framkommer också att studie- och
yrkesvägledare har kunskap om eleverna vilket också kan tillföra mycket i elevhälsan. Vi citerar:
”Bidrar med sitt perspektiv kring eleven till elevhälsa. Framtids tänkande,
kunskap kring framtida utbildnings vägar” (studie- och yrkesvägledare)
27
Yrkeskompetenser som studie- och yrkesvägledare har användning för i elevhälsan är framför
allt motiverande samtal, samtalsmetodiken överlag. Alla elever i skolan befinner sig under
elevhälsans uppdrag men det arbetas ofta med de elever som på något sätt har svårigheter. Det
kan handla om omotiverade elever som det inte går bra för i skolan. Studie- och yrkesvägledare
har då den kompetens som krävs för att utföra motiverande samtal. Det finns de elever som
behöver struktur i sin skolgång och då kan studie- och yrkesvägledare även hålla i coachande
samtal som hjälper elever att strukturera upp sitt arbete inför klara målföreställningar.
I intervjuerna framkommer det att studie- och yrkesvägledare har inte i uppgift att bedöma
eller betygssätta en elev vilket kan innebära att det blir mer avslappnat hos studie- och
yrkesvägledare. Hon/han är endast en samtalspartner och samtalet behöver inte handla om skolan
eller specifika ämnen. Studie- och yrkesvägledare samtalar utifrån elevers behov, det är en
användbar kompetens inom elevhälsan. Det framkommer också att studie- och yrkesvägledare
yrkeskompetens innebär att arbeta med elever självkännedom. Det är många val elever ställs
inför och därför blir det förebyggande arbetet viktigt där elever får lära känna sig själva för att
skapa mindre förvirring när det väl är dags att välja. Det är också en insats som anses vara
betydelsefull i elevhälsan. Vi citerar:
”Jag kan tänka mig att jag har en lite närmre kontakt med eleverna än vad
kurator och skolsyster har eftersom jag träffar alla eleverna” (studie- och
yrkesvägledare)
Sammanfattningsvis framkommer det ur intervjuerna att studie- och yrkesvägledare bidrar med
sitt perspektiv utifrån eleven i elevhälsa samt kunskap om möjligheter i framtiden som hjälper
elever att hitta vägar framåt. De framkommer också att de andra yrkesprofessionerna upplevs
ifrån studie- och yrkesvägledare mer tydliga i elevhälsan än deras.
28
5.4 Sammanfattning
För att sammanfatta de centrala dragen i resultatavsnittet ansvarar rektorerna i studien för
elevhälsan. De tar beslut som rör elevhälsans uppdrag och vilka yrkesprofessioner som ska
medverka. De ansvarar för hur de olika yrkesprofessionernas arbete fördelas och vad för arbete
som utförs för elever i ett förebyggande syfte. Det anses viktigt att rektor är medveten om hur
elevhälsan arbetar i helhet för elever. Elevhälsans uppdrag är att hitta lösningar för elever som på
något sätt har en svårighet som påverkar skolgången. Det behövs fler kompetenser för att se
situationer ur olika perspektiv och också hjälpa på olika sätt. Rektorerna ansvar är att sätta ihop
en fungerande elevhälsa som har en känsla av samhörighet, de har olika kompetenser men
arbetar mot samma mål.
Sammanfattningsvis är syftet med att studie- och yrkesvägledare medverkar i elevhälsan för
att all information kring elever behövs synliggöras i elevhälsan för att de ska kunna stötta och
hjälpa dessa elever på bästa sätt. Studie- och yrkesvägledare har också ett syfte att motivera
elever för framtiden som är en del av elevhälsans uppdrag för att underlätta elevers skolgång.
Studie- och yrkesvägledares syfte i elevhälsan är också att arbeta med elevers framtid,
exempelvis arbeta med elevers självkännedom så de blir förberedda inför kommande val. Det
kan skapas en negativ tillvaro av att inte vara medveten om framtiden.
De centrala insatserna som studie- och yrkesvägledare bidrar med i elevhälsan är att hon/han
bidrar med sitt perspektiv från eleven samt har kunskap om möjligheter inför framtiden,
exempelvis gymnasieprogram. Den yrkeskompetens studie- och yrkesvägledare får användning
av i elevhälsan är motiverande, coachande och vägledande samtal.
6. Analys
Syftet med denna studie har varit att undersöka vad syftet är med att studie- och yrkesvägledare
medverkar i elevhälsan och vad deras insatser är i elevhälsan. Avsikten har också varit att
29
undersöka rektorers funktion i elevhälsan. Nedan följer analysen av det empirska material och de
teoretiska begrepp som kopplats till vald frågeställning. De begrepp vi valt att använda oss av är
meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet (Gustavsson, 2009, 17).
6.1 Vad finns det för meningsfullhet?
Som beskrivits i teoriavsnittet att en organisation befinner sig alltid mellan fullständig ohälsa och
fullständig hälsa, och frågan är vilket håll organisationen strävar åt. Avsikten var att undersöka
vad syftet är med att studie- och yrkesvägledare medverkan i elevhälsan, deras insatser samt
rektors funktion i elevhälsan. Organisationen i detta fall är skolan som strävar efter en fullständig
hälsa. Det beskrevs också i teoriavsnittet tre olika resursområden, meningsfullhet, begriplighet
och hanterbarhet som är avgörande faktorer till att bevara och utveckla organisationens hälsa i
ett givet sammanhang. Elevhälsan ses som ett givet sammanhang i organisationen.
Meningsfullhet handlar om organisationens motivation och drivkraft som innebär vad det
finns för meningsfullhet med arbetet som utförs. Studie- och yrkesvägledares och rektorers
uppfattningar av studie- och yrkesvägledare syfte i elevhälsan analyserar med hjälp av begreppet
meningsfullhet. I resultatet redovisas en tydlig bild av vad syftet anses vara med att studie- och
yrkesvägledare medverkar i
elevhälsan utifrån ett
studie- och
yrkesvägledar- och
rektorsperspektiv. Vad finns det för meningsfullhet i studie- och yrkesvägledares medverkan? I
resultatet framkommer det att studie- och yrkesvägledare har en viktig funktion i elevhälsan då
hon/han tillför information till de andra yrkesprofessionerna som har betydelse för arbetet med
elever. De menar att det kan framkomma olika saker ifrån elever i ett vägledningssamtal jämfört
med ett kuratorsamtal som kan ha betydelse för elevhälsans arbete. Framtidsperspektivet som
studie- och yrkesvägledare arbetar med har också en meningsfullhet. Studie- och yrkesvägledare
kan försöka motivera elever mot framtiden i form av vägledningssamtal som kan underlätta
skolsituationen om elever känner sig omotiverade. Syftet med att ha med studie- och
yrkesvägledare i elevhälsan anses också för att de själva ska få en helhetsbild av eleven i sina
vägledningssamtal. Har en elev svårigheter kan det vara viktigt att veta detta för att hjälpa eleven
på bästa sätt. I resultatet framkommer det att detta är också ett syfte med att de medverkar i
30
elevhälsan, alltså vad de anser vara meningsfullt. Det framkommer också i resultatet att
respondenterna anser att framtiden är en del av elevers hälsa och studie- och yrkesvägledare
spelar en stor roll inför gymnasievalet och har ett meningsfullt arbete inför deras framtid.
6.2 Hur förstås och identifieras nuläget?
Begriplighet är det andra begreppet som innebär tolkning och förståelse av information och
kopplas till att kunna förstå och identifiera nuläget. Begreppet kommer vara till hjälp att
analysera rektorers uppfattning av att studie- och yrkesvägledare ska medverka i elevhälsan. Hur
tolkar rektorerna nuläget? Alltså vilket behov finns av att ha med studie- och yrkesvägledare i
elevhälsan? Den begriplighet som upptäcks hos rektorerna är att studie- och yrkesvägledare
hjälper elever att blicka framåt. De tilldelar även kunskap till sina kollegor i elevhälsan kring
vilka valmöjligheter elever har utifrån sin situation. Deras yrkesprofession behövs då de har
kunskap om elevers valmöjligheter och vad som behövs göras för att de ska uppnå de mål som
behövs för att exempelvis komma in på gymnasiet. I resultatet framkommer det också att
rektorerna anser att det ibland finns ett behov hos eleverna att hitta andra möjligheter än att gå i
skolan. Studie- och yrkesvägledare kan därför hjälpa till med att skaffa tillfällig praktik åt eleven.
Det framkommer också i empirin att rektorerna anser att elever behöver lära känna sig själv för
att göra så medvetna val som möjligt. Studie- och yrkesvägledare har därför kunskap kring att
arbeta med elever självkännedom för att förbereda de bättre för deras kommande val. En
begriplighet av nuläget är att rektorerna tolkar situationen som så att om studie- och
yrkesvägledare inte medverkar i elevhälsan kan hon/han inte stötta de andra som medverkar i
elevhälsan eller tvärtom.
6.3 Vilka handlingsvägar finns?
Hanterbarhet är det tredje begreppet och handlar om att ha förmågan att se handlingsvägar.
Känsla av hanterbarhet kopplas till organisationens tro på en lösning. Med hjälp av begreppet
31
hanterbarhet analyseras skolans tro på en lösning med hjälp av elevhälsan. Begreppet kommer
analysera rektorers roll i elevhälsan där det besvarar frågan hur hanteras elevhälsan? Begreppet
kommer även hjälpa till att analysera vilka alternativa handlingsvägar studie- och yrkesvägledare
använder sig av i elevhälsan.
Hur ser rektorernas hanterbarhet ut i elevhälsan? I resultatet framkommer det att rektorerna
hanterar elevhälsan på det sätt att de har ansvar för elevhälsans arbete och tar beslut som rör
elevhälsans uppdrag. De avgör också vilka yrkesprofessioner som ska sitta med i elevhälsan. Det
framkommer också att rektorerna hanterar problem som uppstått för att ta hjälp av de som
arbetar i elevhälsan. I resultatet redovisas rektorernas uppfattningar om sin egen roll där de anser
att de är den person som har kunskap om elevers helhetsperspektiv. De hanterar elevhälsan på
det sätt att rektorn får ett helhetsperspektiv av elever. De har också en medvetenhet om hur
kompetenserna fördelas och vad som utförs för eleven i ett förebyggande och hälsofrämjande
syfte. Svar som också förekommer i resultatet som svarar på hur elevhälsan hanteras är att
rektorerna ansvarar för elevhälsoteammötena där de träffas och tillsammans utformar
åtgärdsprogram för de elever som är i behov från elevhälsan.
Vilka handlingsvägar använder sig studie- och yrkesvägledare av i elevhälsan? Alltså, hur ser
studie- och yrkesvägledares hanterbarhet ut i elevhälsan? I intervjuerna framkommer det att
studie- och yrkesvägledare fungerar ibland som en informatör i elevhälsoteamsmötena där de
informerar hur en elev ligger till betygsmässigt. Studie- och yrkesvägledare har betydelsefulla
insatser i de fall där eleverna inte har behörighet till gymnasiet så hon/han har kunskap om andra
valmöjligheter för dessa elever. Studie- och yrkesvägledare har även en god kunskap om de
flesta elever då de träffar många för vägledningssamtal. Denna kunskap är betydelsefull för
elevhälsans arbete.
Andra insatser som studie- och yrkesvägledare använder som handlingsvägar i elevhälsan är
motiverande samtal och sin kunskap inom samtalsmetodik överlag. Omotiverade elever som
befinner sig under elevhälsans uppdrag kan ta nytta av dessa insatser. Coachande samtal anses av
respondenterna också som en insats som kan hjälpa elever att strukturera sitt skolarbete för att de
lättare ska uppnå sina mål. Det framkommer också att studie- och yrkesvägledare är en god
samtalspartner där de samtalar utifrån elevers behov som valts att analyseras med hjälp av
begreppet hanterbarhet. En insats som också anses betydelsefull är deras arbete med elevers
självkännedom. Det är en förebyggande insats så elever ställs inför många val.
32
6.4 Sammanfattning
Sammanfattningsvis har det framkommit ur analysen att meningsfullheten med att studie- och
yrkesvägledare medverkar i elevhälsan är att hon/han tillför information till de andra
yrkesprofessioner som har betydelse för arbetet med elever. Studie- och yrkesvägledare arbetar
också med framtidsperspektivet som också anses vara meningsfullt i elevhälsan.
Den begriplighet som framkommit är att studie- och yrkesvägledare stöttar elever att blicka
framåt. Deras yrkesprofession behövs då de har kunskap om elever valmöjligheter och vad som
behövs göras för att de ska uppnå de mål som behövs för att exempelvis komma in på gymnasiet.
Det finns också ibland behov hos elever att de behöver hitta andra vägar än att gå i skolan.
Studie- och yrkesvägledare kan då hjälpa till att hitta praktikplats åt elever.
Den hanterbarhet som framkommit ur analysen är hur rektorer hanterar elevhälsan.
Sammanfattningsvis ansvarar rektorerna för elevhälsans arbete och tar beslut som rör elevhälsans
uppdrag. De avgör också vilka yrkesprofessioner som ska medverka i elevhälsan. Rektorerna har
kunskap om elevers helhetsperspektiv.
De centrala handlingsvägarna som framkommer ur analysen som studie- och yrkesvägledare
använder är att de fungerar som informatörer i elevhälsan. De har också kunskap om
valmöjligheter och vägleder elever inför framtiden.
Motiverande samtal är också en
betydelsefull handlingsväg i elevhälsan för att motivera elever inför framtiden.
7. Diskussion
Avsikten med denna uppsats har varit att belysa och analysera syftet med studie- och
yrkesvägledares medverkan i elevhälsan samt deras insatser. Rektorers funktion i elevhälsan har
också undersökts och analyserats. I följande kapitel förs en diskussion kring tidigare forskning
med studiens resultat, metodval, teoretiska begrepp som legat till grund för uppsatsen samt egna
reflektioner och fortsatt forskning.
33
7:1 Resultatdiskussion
Tidigare forskning visar på att det funnits bristande styrning av elevhälsan som resulterat i att
rektorer lämnat över ansvar till någon yrkesprofession inom elevhälsan. Problemen som uppstått
då har varit att arbetsprioriteringar avgörs själv inom elevhälsan då det hälsofrämjande och
förebyggande arbetet blir då begränsat. Det som efterlyses i tidigare forskning är klarare mål för
verksamheten,
övergripande
planering,
utvärdering,
prioritering
och
ett
genomtänkt
kvalitetsarbete. Utifrån vårt resultat där vi intervjuat rektorers funktion i elevhälsan har det
framkommit att alla de rektorer vi intervjuat har ett centralt ansvar för elevhälsans arbete och
yrkeskompetenser. De menar att de fattar besluten i elevhälsan och anser därför det vara viktigt
att de medverkar i möten med elevhälsoteamet, föräldrar samt eleverna för att få ett
helhetsperspektiv av elevernas situation. Eftersom rektor har ansvar för hela skolans arbete anser
vi utifrån tidigare forskning och studiens resultat att det behövs ett ledarskap för elevhälsan för
att de olika yrkesprofessionerna i elevhälsan ska känna samhörighet och att de arbetar mot
samma mål. Vi anser att det kan bli eventuella problem om någon av de som medverkar i
elevhälsan bestämmer riktning då de kan uppstå olika åsikter. Eftersom elevernas hälsa är
centralt arbete i skolan behöver de arbetas med på bästa sätt och ledas centralt.
Det framkommer ur intervjuerna att rektorerna menar att elevhälsan ska sträva efter alla elever
ska få gymnasiebehörighet. De fattar beslut för elevens skolgång och hur upplägget ska se ut för
elevens bästa. De menar att det behövs fler kompetenser för att hjälpa utifrån olika perspektiv.
De sätter därför ihop en fungerande elevhälsa. De menar att olika yrkeskompetenser ska arbeta
mot samma mål. I tidigare forskning framkommer det att det är svårt att utöva uppsikt om elever
får likvärdig tillgång till kompetens och de stöd elevhälsan förutsätts att ge. Idag står det skrivit i
skollagen att vissa yrkesprofessioner ska medverka i elevhälsan, som vi beskrivit tidigare i
arbetet. Studie- och yrkesvägledare medverkar i elevhälsan på vissa skolor men inte på alla. Det
är en diskussion som vi anser vara intressant. De skolor som inte har studie- och yrkesvägledare
med i elevhälsan, vad missar de elever för kompetens som elever på andra skolor med tillgång
till studie- och yrkesvägledare i elevhälsan får ta del av?
I studiens resultat framkommer det att framtidsperspektivet som studie- och yrkesvägledare
arbetar med anses vara en del av elevers hälsa. Studie- och yrkesvägledare har god kunskap om
samtalsmetodik där de använder sig av coachande, motiverade och vägledande samtal som en del
34
av elevhälsans arbete. Detta är en del av de svaren vi fått fram av vad syftet är att studie- och
yrkesvägledare sitter med. Vi vill inte med arbetet föreskriva studie- och yrkesvägledare i
elevhälsan men få en bild av vad syftet egentligen är med att de medverkar i elevhälsan samt vad
studie- och yrkesvägledare och rektorer anser kring detta. Utifrån våra respondenters resonemang
anses det som en självklarhet att studie- och yrkesvägledare medverkar. Tidigare forskning
menar på att studie- och yrkesvägledare påverkar elevers akademiska, sociala och personliga
utveckling i skolan.
7:2 Metodval
Vi anser att vald metod har varit passande för vår studie. Vi ville ta reda på våra respondenters
upplevelser och tankar och ansåg därför djupintervjuer var mest passande då vi ställde öppna
frågor. Bortfallet av respondenter begränsades då vi använde oss av en kvalitativ metod vilket
gjorde att vi höll oss till vårt tidschema. Om vi använt en kvantitativ metod och det förekommit
ett bortfall hade det tagit längre tid att finna nya respondenter och eventuellt tänka om kring syfte
och frågeställningar.
Intervjuerna resulterade i att vi kunde få kompletterande svar om vi ville ha utvecklande svar
av några ställda frågor. Detta ansåg vi att det behövdes för att få så mycket information som
möjligt. Vi anser också att validiteten i arbetet var god då det förekom exakta svar ifrån deras
upplevelser och tankar som vi kunde utläsa i intervjuerna. Vi hade en medvetenhet kring att
människor inte alltid är sanningsenliga i djupintervjuer men den känslan fick vi inte i våra
intervjuer då det fanns ett intresse av alla respondenter i att medverka i studien. Vi anser att det
finns ingenting som hotar tillförlitligheten.
Syfte och frågeställningar krävde fördjupade svar för att resultatet skulle väga tungt och det
hade inte räckt utifrån ett frågeformulär. Vi har inte kunnat dra några generella slutsatser men
utifrån resultatet har vi haft möjlighet att utläsa likheter och mönster som varit betydelsefullt för
studien.
Utifrån studiens syfte och frågeställning valde vi att intervjua studie- och yrkesvägledare som
faktiskt medverkar i elevhälsan. I och med vi söker svar i denna studie om exempelvis vad en
35
studie- och yrkesvägledare bidrar med i elevhälsan var det av vikt att intervjua just denna
personal med den spetskompetensen. Hade vi valt att intervjua studie- och yrkesvägledare som
inte har en roll i elevhälsan hade studiens syfte och frågeställning nog fått omformulerats. Då
hade våra respondenters svar baserats på antaganden, alltså vad de tror att en studie- och
yrkesvägledares roll kan ha för funktion i elevhälsan och inte vad den har utifrån deras
upplevelser och erfarenheter.
Vi valde också att intervjua studie- och yrkesvägledares som hade en studie- och
yrkesvägledarutbildning.
Detta för att de skulle ha liknande yrkeskompetenser ifrån sin
utbildning då vi ställde frågor om vad för insatser ifrån utbildningen de känner att de får
användning för. Hade inte de haft liknande utbildning hade svaren eventuellt blivit spridda och
det hade inte blivit fokus på själva yrkesprofessionen och istället vad personen i sig bidrar med i
elevhälsan. Studien behandlar yrkesprofessionen studie- och yrkesvägledare därför ansåg vi det
var viktigt att de hade studie- och yrkesvägledarutbildning.
7:3 Teoridiskussion
Teorin och de teoretiska begrepp som vi använt oss av för att analysera vårt resultat används ofta
till att analysera organisationers arbetsplats där den kan hjälpa till att analysera och utveckla
exempelvis personalens samarbete på ett företag. Teorin behandlar organisationers hälsa. När vi
först läste teorins innebörd ansåg vi inte den vara passande då vi inte skulle undersöka hela
elevhälsans arbete utan rektorers funktion och vad syftet var med att studie- och yrkesvägledare
medverkade i elevhälsan. När vi sedan tog del av de teoretiska begreppen meningsfullhet,
begriplighet och hanterbarhet och dess betydelse ansåg vi de skulle vara till hjälp att analysera
vårt resultat. Med hjälp av begreppen utformade vi våra frågor. Vi ansåg det var en god idé att
veta vilka teoretiska begrepp som vi skulle använda oss av innan frågorna utformades så vi inte
hade behövt ändra syfte och frågeställningar i efterhand. Vi kunde även använda oss av samma
begrepp till flera av frågeställningarna vi valt att undersöka. Begreppen utgjorde en klar och
tydlig bild av vad vi kommit fram till. Vi upplevde inga svårigheter med användningen av
begreppen då vi hade begreppen i åtanke när vi utformade våra intervjuguider. Utmaningen vi
36
stötte på var att förstå vad begreppen kunde användas till som skapade mycket diskussioner som
skulle matcha studiens syfte och frågeställningar. Vi anser också att med hjälp av dessa
teoretiska begrepp kunde vi analysera allt som framkom ur intervjuerna som var av relevans till
syfte och frågeställningar och inget hamnade utanför. Hade vi inte fått med allt i analysen hade
vi fått använda oss av några fler teoretiska begrepp för att komplettera.
7:4 Egna reflektioner och vidare forskning
Några egna reflektioner som framkommit av arbetets resultat är att utifrån resultatet anses det
vara en självklarhet att studie- och yrkesvägledare ska medverka i elevhälsan. Detta för att de har
den yrkeskompetens som matchar elevhälsans uppdrag då de arbetar med elevernas möjligheter
inför framtiden och hjälper de för att hitta bra lösningar av deras skolgång. De delger också
information till de andra yrkesprofessionerna i elevhälsan om elevers situationer som hjälper
elevhälsan att på bättre sätt hitta lösningar. Vi resonerar följande att de skolor som inte väljer att
studie- och yrkesvägledare ska medverka, missar eventuellt de elever som är i behov av denna
hjälp? Skolan ska vara likvärdig och erbjuda liknande kompetens överallt. Utifrån vårt resultat
och vår kännedom om att studie- och yrkesvägledare inte medverkar på alla skolor anser vi alla
elever inte får likvärdig tillgång till kompetenser i elevhälsan.
Motiverande samtal och coachande samtal som kan bidra till elevhälsans arbete är en del av
den kompetens som studie- och yrkesvägledare innehar. Hur många studie- och yrkesvägledare
får användning av denna kompetens egentligen? Studie- och yrkesvägledare kan eventuellt
använda sig av detta ändå trots att de inte medverkar i elevhälsan. Det som är intressant att veta
är hur det kommer sig att det inte anses vara under elevhälsans uppdrag. Vi tror att det ofta finns
en okunskap hos rektorer om vad studie- och yrkesvägledare har för kompetenser mer än
vägledning och information om vidare utbildningar. Då studie- och yrkesvägledare inte har en
självklar funktion i elevhälsan uppstår det en osäkerhet i vad de har för syfte där egentligen och
vad de anses ha för insats. Kommunikation mellan studie- och yrkesvägledare och rektor behövs
här anser vi. Vilket behov finns det utifrån ett studie- och yrkesvägledarperspektiv? Då ska
37
rektor inneha kunskap om vilka kompetenser studie- och yrkesvägledares kompetenser och sedan
därifrån utgå om de ska medverka i elevhälsan eller inte.
Vi anser att det varit intressant att forska vidare på skolor där studie- och yrkesvägledare inte
medverkar i elevhälsan och eventuellt göra en jämförelse om elevers tillgång till likvärdig
kompetens, och mer utgå ifrån ett elevperspektiv. Någonstans har det börjat att studie- och
yrkesvägledare anses vara en del av elevhälsan trots det inte står med i skollagen och därför
valde vi att undersöka vad syftet är på de skolor där det valts att de ska medverka och få en bild
av det. Om vi blickar framåt, kommer alla skolor ha med studie- och yrkesvägledare i
elevhälsan? Kommer deras yrkesprofession eventuellt skrivas med i skollagen under elevhälsan?
Eller kommer det fortsätta vara olika tillgång av kompetens i elevhälsan?
38
8. Referenser
1957 års skolberedning (1961). 1957 års skolberedning. 6, Grundskolan: betänkande. Stockholm
Andersson Heine & Kaspersen Lars Bo (2003) Klassisk och modern samhällsteori. Lund,
Studentlitteratur
Arbete med studie- och yrkesvägledning. (2013). Stockholm: Skolverket
Dekruyf, Lorraine. W. Auger, Richard. Trice-Black, Shannon. 2013. “The role of
schoolcounselor in meeting student´s mental health needs”. Professional School Counseling
Volume
16,
number
5.
ASCA
271-282.
Tillgänglig
på
internet:
http://web.b.ebscohost.com.proxy.mah.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?sid=56ae75f5-b085-4ea98442-45d5365c1cb0%40sessionmgr115&vid=1&hid=125 (hämtad 2015-03-26).
Elevvårdsutredningen (2000). Från dubbla spår till elevhälsa: i en skola som främjar lust att
lära, hälsa och utveckling : slutbetänkande. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer
Gustafson, Rolf (2010). Dialog för ökad känsla av sammanhang: om personaldialog för Kasam,
hälsa och effektivitet med alla som vinnare. 2. uppl. Stockholm: SKL Kommentus
Hjörne, Eva & Säljö, Roger (2008). Att platsa i en skola för alla: elevhälsa och förhandling om
normalitet i den svenska skolan. 1. uppl. Stockholm: Norstedts akademiska förlag
Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod.
1. uppl. Malmö: Gleerup
P. Zalaquett, Carlos. J. Chatters, Seriashia. 2012. “Middle school principals´perceptions of
middle school counselors´ roles and functions”. American secondary education 40 (2). 89-103.
39
Tillgänglig på internet:
http://web.a.ebscohost.com.proxy.mah.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?sid=72af57b1-c254-47e6954f-5e7d244d435f%40sessionmgr4001&vid=1&hid=4206 (hämtad 2015-03-26).
Sverige (2010). Skollagen (2010:800): med Lagen om införande av skollagen (2010:801).
Stockholm: Norstedts juridik
Vetenskapsrådet (1990). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning.
40
Bilaga 1
Intervjuguide till studie- och yrkesvägledare
1. Beskriv hur ert elevhälsoteam ser ut.
2. Vilka svårigheter hos eleverna arbetar du med?
3. Vad anser du syftet är med att studie- och yrkesvägledare sitter med i elevhälsan?
4. Vilken funktion har du inom elevhälsan?
5. Hur anser du att din yrkesprofession matchar elevhälsans uppdrag i skollagen?
6. Vilken yrkeskompetens får du användning av inom elevhälsan?
7. Vilka arbetsuppgifter har du inom elevhälsans uppdrag?
8. Hur ser rektorn på din yrkesroll inom elevhälsan?
9. Anser du att det finns några svårigheter/bekymmer med din medverkan i elevhälsan?
10. Vad tror du rektorns syfte är att ha med studie- och yrkesvägledare i elevhälsan?
11. Finns det utvecklingsmöjligheter för dig i elevhälsan? Beskriv vilka.
12. Anser du att studie- och yrkesvägledare ska sitta med i elevhälsa? Motivera gärna varför.
41
Bilaga 2.
Intervjuguide till rektor
1. Hur ser din roll ut i elevhälsan?
2. När du organiserar din elevhälsa, vad är då syftet med att studie- och yrkesvägledaren ska
sitta med, anser du?
3. Vad anser du att studie- och yrkesvägledaren bidrar med i elevhälsan?
4. Vilka yrkeskompetenser anser du studie- och yrkesvägledaren har som matchar
elevhälsans uppdrag?
5. Hur kommer det sig att det inte står med i skollagen att studie- och yrkesvägledaren ska
vara delaktig i elevhälsan, tror du?
6. Vad är din motivering till att studie- och yrkesvägledaren sitter med i er elevhälsa?
7. Vad anser du är målsättningen är med elevhälsan? Och vad bidrar studie- och
yrkesvägledaren med för att uppnå målet?
8. Finns det några utvecklingsmöjligheter för studie- och yrkesvägledarens arbete? Motivera
i så fall vilka.
9. På vilket sätt styr du över elevhälsan?
10. Finns det några svårigheter/bekymmer med att styra elevhälsan? I så fall vilka?
42