docElevhälsan – ett hälsofrämjande och
download 
Report Transcription
Elevhälsan – ett hälsofrämjande och
Fakulteten för lärande och samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng, grundnivå Elevhälsan – ett hälsofrämjande och förebyggande arbete Students Health – A Supportive and Preventive Work Johanna Andersson Adrian Cheh Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp Examinator: Martin Kjellgren Datum för slutseminarium: 2015-06-16 Handledare: Lars Pålsson Sammanfattning Avsikten med denna studie är att undersöka rektorers funktion i elevhälsan, vad syftet är med att studie- och yrkesvägledare medverkar i elevhälsan samt vad de bidrar med som insatser. Med hjälp av de frågeställningar som formulerats som följande; ”Vad är syftet med att studie- och yrkesvägledare medverkar i elevhälsan?”, ”vilka insatser bidrar studie- och yrkesvägledare med i elevhälsans uppdrag?” och ”vilken funktion har rektor i elevhälsan?” vill vi fylla den befintliga kunskapslucka som finns gällande syftet med studie- och yrkesvägledares medverkan i elevhälsan. Då det råder brist på tidigare forskning kring valt studiefält vill vi ändra på detta och bidra med mer kunskap. Studien har en kvalitativ karaktär och utgjordes av djupintervjuer, detta för att få ett helhetsperspektiv genom exempelvis öppna frågor och eventuella följdfrågor. Kortfattat resulterade studien i att rektorer ansvarar för elevhälsan och fattar beslut som rör elevhälsans uppdrag samt vilka yrkesprofessioner som ska medverka. Syftet med att studie- och yrkesvägledare medverkar i elevhälsan är att all information kring elever behövs synliggöras i elevhälsan. Studie- och yrkesvägledare motiverar elever för framtiden som är en del av elevhälsans uppdrag. De teoretiska begrepp som analyserat empirin och genererat fram resultatet är meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. Begreppen är utformade av Aaron Antonovsky som grundar sig i KASAM teorin. Meningsfullhet analyserar vad det finns för meningsfullhet i studie- och yrkesvägledares medverkan i elevhälsan. Begriplighet analyserar rektors funktion i elevhälsan och hanterbarhet analyserar vilka handlingsvägar studie- och yrkesvägledare använder sig av i elevhälsan. Nyckelord: Elevhälsan, studie- och yrkesvägledare, yrkeskompetens, rektor, medverkan Förord Vi vill rikta ett stort tack till våra respondenter som valt att ställa upp i våra intervjuer. Utan er hade denna studie inte varit möjlig. Vi tackar också vår handledare Lars Pålsson för stöd, tips samt råd som hjälpt oss att föra vårt arbete framåt. Vi riktar också ett tack till varandra för ett gott samarbete där vi stöttat och peppat varandra under arbetets gång. Det har varit en lärorik period som vi aldrig kommer att glömma. Vår arbetsfördelning har sett ut som så att vi har träffats för att skriva nästan varje avsnitt tillsammans förutom tidigare forskning och teori. Vi valde att dela upp författandet och intervjuerna för att spara tid. En av oss utförde alltså intervjuerna och den andra arbetade med tidigare forskning och teori. Innan intervjuerna och författandet av dessa två kapitel kom vi tillsammans fram till vilken tidigare forskning och vilka teoretiska begrepp vi skulle använda oss av. Vi arbetade också fram våra intervjufrågor tillsammans och vilka eventuella följdfrågor vi skulle ställa. Utöver detta har vi skrivit resterande kapitel tillsammans. . Innehållsförteckning 1. Inledning… ................................................................................................................................. 7 1.2 Syfte .................................................................................................................................................... 8 1.3 Frågeställning ...................................................................................................................................... 8 1.4 Disposition .......................................................................................................................................... 9 1.5 Kunskapsbakgrund .............................................................................................................................. 9 1.5.1 Vad är studie- och yrkesvägledning? ......................................................................................... 10 1.5.2 Studie- och yrkesvägledarutbildningen ...................................................................................... 10 1.5.3 Elevhälsans framväxt ................................................................................................................. 11 2. Tidigare forskning ..................................................................................................................... 12 2.1 Elevhälsans mål och riktlinjer ........................................................................................................... 12 2.2 Studie- och yrkesvägledares roll och funktion .................................................................................. 14 2.3 Arbeta med elevers mentala hälsa ..................................................................................................... 15 2.4 Sammanfattning ................................................................................................................................ 16 3. Teori .......................................................................................................................................... 17 3.1 KASAM – känsla av sammanhang ................................................................................................... 18 4. Metod ........................................................................................................................................ 19 4.1 Val av metod ..................................................................................................................................... 19 4.2 Urval ................................................................................................................................................. 20 4.3 Datainsamling ................................................................................................................................... 21 4.5 Analysmetod ..................................................................................................................................... 22 4.6 Etiska ställningstaganden .................................................................................................................. 22 5. Resultat ..................................................................................................................................... 23 5.1 Rektorernas funktion i elevhälsan ..................................................................................................... 23 5.2 Syftet med att studie- och yrkesvägledare medverkar i elevhälsan................................................... 25 5.2.1Studie- och yrkesvägledares uppfattning .................................................................................... 25 5.2.2 Studie- och yrkesvägledares insatser i elevhälsan.......................................................................... 27 5.4 Sammanfattning ................................................................................................................................ 29 6. Analys ....................................................................................................................................... 29 6.1 Vad finns det för meningsfullhet? ..................................................................................................... 30 6.2 Hur förstås och identifieras nuläget?................................................................................................. 31 6.3 Vilka handlingsvägar finns?.............................................................................................................. 31 6.4 Sammanfattning ................................................................................................................................ 33 7. Diskussion ................................................................................................................................. 33 7:1 Resultatdiskussion............................................................................................................................. 34 7:2 Metodval ........................................................................................................................................... 35 7:3 Teoridiskussion ................................................................................................................................. 36 7:4 Egna reflektioner och vidare forskning............................................................................................. 37 8. Referenser ................................................................................................................................. 39 Bilaga 1 ......................................................................................................................................... 41 Bilaga 2. ........................................................................................................................................ 42 1. Inledning I flera decennier har ett av målen i den svenska skolan varit att skolan ska vara likvärdig, en skola för alla. En likvärdig skola/utbildning innebär inte att skolans resurser ska fördelas lika eller att undervisningen ska utformas likadant överallt. En likvärdig skola innebär istället att individuella behov och förutsättningar ska tillgodoses. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen med utbildningen. Skolmiljön ska därför vara utformad på ett sätt som gynnar inlärning och som ger utrymme för likvärdigt stöd och motivation åt var elev. Utbildningen ska motivera varje elev att bilda sig och bidra till elevernas harmoniska utveckling. Skolans uppgift är därför omfattande och komplex (SOU 2000:19, 230-231). Hjörne (2008, 56) redogör i sin avhandling att skolsvårigheter är ett evigt tema. Det är och kommer alltid vara en del av skolan. Människor är olika och eftersom skolan är en institution som når alla medborgare så är olika problem och svårigheter oundvikliga. Det som därför är viktigt är hur skolan bearbetar svårigheter, stöttar elever och utvecklar skolans arbetsformer så att elever utvecklas. I Skollagen står det skrivet att det idag ska finnas en samlad elevhälsa för eleverna i förskoleklass, grundskola, grundsärskola, sameskola, specialskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola. För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Det ska även finnas tillgång till personal med specialpedagogisk kompetens. Elevhälsan ska bidra till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, hälsa och utveckling. Arbetet ska främst förebygga och vara hälsofrämjande. Varje elev ska få stöd i sin utveckling mot utbildningens mål. Ett särskilt ansvar som elevhälsan har är att bevaka att skolan bidrar till goda och trygga uppväxtvillkor (2010:800, kap 2, 25§, 9). ”Skolsköterskor och skolläkare har funnits i skolan sedan första hälften av 1900-talet. Trots att skolpsykologer, skolkuratorer, studie- och yrkesvägledare och specialpedagoger har funnits sedan länge, saknar de författningsstöd” (SOU 2000:19, 213). Detta har dock ändrats eftersom 7 det nu står skrivet i skollagen att även skolpsykologer, skolkuratorer och specialpedagoger ska medverka med sin spetskompetens i skolan idag. Det har sedan utifrån dessa kompetenser skapats en elevhälsa. Den yrkesprofession som inte står med i skollagen idag under elevhälsans uppdrag är studie- och yrkesvägledare. Med stöd av Hjörnes (2008, 57) forskning har studie- och yrkesvägledare varit representerade i elevhälsans arbete. Vi som utför denna studie har också fått erfarenhet ifrån våra arbetsplatsförlagda utbildningar att de ingår i elevhälsan på en del skolor. I skolverkets forskning redogörs det också för att elevhälsans organisation och tillgång till elevhälsoresurser kan se olika ut ur ett elevperspektiv. Forskningens resultat visar tydligt på att elever har olika tillgång beroende på vilken skola de väljer. Det står inte skrivet i skollagen att studie- och yrkesvägledare ska arbeta inom elevhälsan, och ändå väljer rektorer på en del skolor att studie- och yrkesvägledares yrkesprofession ska finnas delaktig (Skolverket, 2009, 6). Med bakgrund av ovanstående anser vi att det finns en kunskapslucka vad syftet egentligen är med studie- och yrkesvägledares medverkan i elevhälsan samt vilken funktion rektorer har i det sammanhanget då det är den yrkesprofession som ansvarar för hela skolans verksamhet. 1.2 Syfte Avsikten med detta examensarbete är att undersöka vad syftet är med att studie- och yrkesvägledare inkluderas i elevhälsans uppdrag, och det på skolor där studie- och yrkesvägledare medverkar i elevhälsan. Syftet är också i undersökningen att skapa en förståelse över vad studie- och yrkesvägledare bidrar med i elevhälsans uppdrag. Vi vill också med undersökningen ta reda på vad rektor har för funktion i elevhälsan. 1.3 Frågeställning - Vad anser studie- och yrkesvägledare och rektorer att syftet är med att studie- och yrkesvägledare medverkar i elevhälsan? - Vilka insatser anser studie- och yrkesvägledare och rektorer att studie- och yrkesvägledare bidrar med i elevhälsans uppdrag? 8 - Vad anser rektorer själva ha för funktion i elevhälsan? 1.4 Disposition I detta avsnitt ges en djupare beskrivning av hur arbetet är upplagt för att ge läsaren en tydlig struktur. I nästkommande avsnitt presenteras en kunskapsbakgrund där det beskrivs den fakta som är betydelsefull för läsaren för att få en bättre förståelse kring ämnesområdet. I kapitel två får läsaren ta del av tidigare forskning som är relevant för det valda undersökningsområdet. Här lyfts olika perspektiv, förklaringar och tolkningar fram som pekar på relevansen för denna studie. Efter tidigare forskning leds läsaren in på kaptitel tre, teorikapitlet där det beskrivs vilka teoretiska utgångspunkter som senare analyseras med resultatet. I kapitel fyra beskrivs tillvägagångssättet för undersökningen, alltså vilken metod som använts. Här beskrivs också urvalet av undersökningsenheter, insamling av det empiriska materialet samt analysmetoden. Det ges också en beskrivning kring det etiska ställningstagandet. I kapitlet därefter får läsaren ta del av resultatet där det empiriska materialet presenteras som är av relevans för syfte och frågeställningarna. Efter resultatkapitlet hittar läsaren vår analys. Där analyseras det empiriska materialet med hjälp av valda teorier/begrepp. Det nästsista kapitlet presenteras en diskussion där läsaren får en fördjupning av författarnas reflektioner med fokus på valda teoretiska begrepp och analys av det empiriska materialet. Det sista kapitlet är referenslistan där all litteratur som använts presenteras. 1.5 Kunskapsbakgrund I detta kapitel kommer det ges en beskrivning av fakta som ger läsaren en kunskapsbakgrund av ämnesområdet. Kapitlet kommer att ta upp fakta kring vad studie- och yrkesvägledning innebär, studie- och yrkesvägledarutbildningen samt elevhälsans framväxt. 9 1.5.1 Vad är studie- och yrkesvägledning? Syftet med studie- och yrkesvägledning är att ge eleverna förutsättningar att hantera frågor som rör val av studier och yrken. Eleverna kan uppleva det som komplicerat att överblicka sina olika valmöjligheter då det finns en mångfald av yrken och utbildningar. Studie- och yrkesvägledning är en viktig del i det livslånga lärandet och ett stöd för var individs pågående karriärprocess. Studie- och yrkevägledning kan beskrivas i båda snäv och vid bemärkelse. Snäv bemärkelse innebär den personliga vägledningen som studie- och yrkevägledare ger i form av vägledningssamtal. I vägledningssamtal ges ofta individen möjlighet till att reflektera över sig själv i olika framtidsvägar. Studie- och yrkesvägledare måste utgå från elevens förutsättningar och behov för att stödja eleven på bästa sätt att gå vidare för att genomföra ett beslut. I vid bemärkelse innebär exempelvis praktiska arbetslivserfarenheter, undervisning som rör arbetsliv samt aktiviteter som ökar elevens självkännedom (Skolverket, 2013, 11). 1.5.2 Studie- och yrkesvägledarutbildningen Studie- och yrkesvägledarutbildningen kan beskrivas som en kombination av beteendevetenskap och samhällsvetenskap. I utbildningen behandlas teoribildning inom psykologi, pedagogik och samhällsvetenskap. Undervisning kring vägledningsteori, vägledningsmetodik samt karriärutvecklingsteori byggs upp stegvis för att utveckla kunskaper och färdigheter. Utbildningen ger breda översikter av vägledningens utvecklings och dess teoretiska fundament. Det studeras också beslutsprocesser och grundläggande begrepp inom sociologi och socialpsykologi. Det studeras också beteendevetenskap med särskild inriktning på individen och dennes beteendemönster. Här läggs fokus på teorier och begrepp inom psykologi. Arbetsmarknad och ekonomi är också ett ämne som studeras på studie- och yrkesvägledarutbildningen. Där ges en bred överblick över svensk och internationell arbetsmarknad och sambandet mellan utbildning och arbetsmarknad. Coachning och rehabilitering är också en del av utbildningen där det förekommer en fördjupning av coachning och lösningsfokuserade arbetssätt. Även motivationsteorier studeras och belyses. Ur ett övergripande perspektiv ska de studerande få en akademisk utbildning med god kvalitet som en yrkesinriktning mot verksamhet inom studie- och yrkesvägledning (Malmö högskola, 2015). 10 1.5.3 Elevhälsans framväxt Elevhälsans tidigare begrepp var elevvården och användes för första gången i ett statligt sammahang när 1957 års skolberedning i sitt betänkande i grundskolan (SOU 1961:30) beskrev det som elevvårande uppgifter i skolan (Socialstyrelsen, 1998). Redan innan elevvården tillkom en del av den personal som idag räknas till elevhälsan. Skolpsykologer lades till av skolmissionen för att kunna arbeta med barn med beteenderubbningar. De skulle även arbeta med diagnostiska uppgifter och skolmognadstest. Det blev dock inga statliga beslut men under 1950-talet började den skolpsykologiska verksamheten att byggas ut. Läroplaner har sedan successivt kommit att betona psykologers förebyggande arbete. Skolkuratorer anställdes först i gymnasieskolor. De utvecklades sedan och tillsattes även i grundskolan och tillkomsten av skolkuratorer berodde på akut behov av personal som kunde främja samverkan mellan barnavårdsmyndigheter, skola och hem. Skolkuratorer hade också till en början ett inslag av yrkesvägledning. Yrkesvalslärare tog sedan över yrkesvägledning till 1970-talet då syofunktionärer tillsattes på både grund- och gymnasieskola(SOU 2000:19, 234-235). Lgr 1969 (skollagen 1969) beskrev skolkuratorer som en social expert som elever och föräldrar kunde vända sig till när det rörde sig om skolgång, svårigheter i skolsituationen och frågor av mer personlig art. Speciallärare var sedan den tjänst som tillsattes inom elevvården. Speciallärarutbildningen genomgick år 1977 en radikal förändring då synen på orsaker till skolsvårigheter formulerades av utredningar. Arbetsuppgifterna inriktades att arbeta i arbetslag med målsättning att motverka och förebygga de svårigheter elever hade. År 1989 ersattes sedan speciallärare av en något längre utbildning till specialpedagog. Dagens uppgift hos specialpedagogen innebär att vara pedagogisk förändringsagent (SOU 2000:19, 235). I slutet av 1960-talet växte syokonsulenter fram. I början betonades framförallt valfrågor. Uppgiften var att orientera elever och föräldrar om skola och arbetsliv. Det var också fokus på val av studiealternativ och yrkesverksamheter. Målet var att öka elevers beredskap att göra olika val, och även fatta väl underbyggda beslut. Benämningen har sedan ändrats till studie- och yrkevägledare och arbetsuppgifterna kvarstår. Idag ligger stort fokus på vägledningssamtal med elever som behöver olika former av anpassning av skolgång (SOU 2000:19, 236). 11 2. Tidigare forskning I detta kapitel redogörs för den tidigare forskning som är av relevans till valt ämnesområde. Dispositionen av kapitlet kommer att framställas tematiskt och lyfter fram olika perspektiv, tolkningar och förklaringar och pekar på relevansen för denna studie. Kapitlet kommer att avslutas med en sammanfattning av vad som framkommit och vilken betydelse det har för den valda undersökningen. I sökning efter tidigare forskning upptäcktes det att det finns brist på forskning som berör valt ämnesområde. 2.1 Elevhälsans mål och riktlinjer Boken ”från dubbla spår till elevhälsa” ger en bred bild av hur elevhälsan har utvecklats. Det är en utredning ifrån utbildningsdepartementet där författaren valt att göra en kartläggning av elevvård och skolhälsovård som bygger på egna undersökningar, tillgänglig statistik, nyligen gjorda utredningar av Skolverket och Socialstyrelsen och statliga utredningar. Författaren har själv genomfört tre undersökningar, en enkätstudie, intervjuer med kommunledningar samt besök av 14 skolor där hon intervjuat elevvårdare, elevvårdsteam, resursenheter, skolledare, lärare och elever. (SOU 2000:19, 87). Utredningen tillsattes för behovet av en genomgång av elevvårdens roll, uppgifter och organisation (SOU 2000:19, 69). Den bild som växer fram ur utredningens material är att elevvård är en verksamhet med starkt organisatoriska förutsättningar och innehåll. Det framhålls starkt behovet av en väl fungerande elevvård och kommunledningarna menar att det inte handlar om att elevvården anses oviktig. Författaren menar att det finns uppenbara brister i centralt insamlade och redovisat statistiskt material kring skolors elevvård. Hon menar därför att det blir svårt att göra tillförlitliga bedömningar om tillgången till elevvård på olika skolor i landet. Det blir därför också svårt att utöva uppsikt om elever får likvärdig tillgång till kompetens och de stöd elevvården förutsätts att ge (SOU 2000:19, 88). 12 Det framkommer ur forskningens resultat att det förekommer en bristande styrning för elevvården vilket innebär att det saknar tydliga riktlinjer och mål. Huvudmännen i kommunerna delegerar ofta uppdraget till rektorsområden utan att ge klara riktlinjer. Författaren menar med stöd av erfarenheter att rektorer därför ofta delegerar vidare arbetet till de som sitter i elevvården och att de själva får bestämma vad de ska arbeta med och vad de ska prioritera. Det som efterlyses här är klarare mål för verksamheten, övergripande planering, utvärdering, prioritering och ett genomtänkt kvalitetarbete (SOU 2000:19,89) Rektor har alltid ett övergripande ansvar och utifrån forskningens resultat framkommer det att de som är verksamma i elevvården inte förväntar sig att rektorn ska ha ett konstant ledarskap över elevvården. Dock bekräftar många att rektorns engagemang i verksamheten är viktig samt att få klara mål och riktlinjer. Ett resultat av avsaknad av generella riktlinjer för att elevården på olika skolor gör egna arbetsplaneringar och egna prioriteringar. Det finns en tendens till att insatserna då begränsas för enskilda individer och det generalla förebyggande arbetet blir lidande. Det framkommer också att det är vanligt att någon i en yrkeskategori har ett särskilt samordningsansvar för elevvården. Sex kommuner som undersöktes uppgav att det finns en kurator och sju stycken hade en psykolog. Tio kommuner hade en SYO-konsulent (studie- och yrkesvägledare) och fem kommuner hade en specialpedagog (SOU 2000:19, 92). Under denna utredning hade inte elevhälsan något lagstöd (SOU 2000, 92) vilket verksamheten har idag så det finns en medvetenhet om att denna tidigare forskning inte behöver stämma idag eftersom det är femton år sedan utredningen utfördes. Anledningen till den valda tidigare forskning är eftersom som det beskrevs i inledningen sitter inte studie- och yrkesvägledare med i elevhälsan på alla skolor vilket innebär att det fortfarande inte finns likvärdig tillgång till kompetens för elever efter femton år. I resultatet av den egna undersökningen i den valda tidigare forskningen framkommer det att elevvårdens resurser varierar starkt mellan olika skolor och olika kommuner. En slutsats av detta menar författaren att skolan inte har en likvärdig tillgång till den kompetens som elevvårdens personal kan tillföra skolan (SOU 2000:19, 93). Denna tidigare forskning valdes också eftersom rektorers funktion i elevhälsan undersöks i arbetet där resultatet kan kopplats till denna valda tidigare forskning. 13 2.2 Studie- och yrkesvägledares roll och funktion Carlos P. Zalaquett, professor i psykologisk och social stiftelse på universitet i Tampa i Florida, USA och Seriashia J, Chatters kordinator för den mentala hälsan på vägledningsprogrammet på samma universitet skrev år 2012 en artikel som behandlar rektorers uppfattningar om studie- och yrkesvägledares roll och funktion på högstadieskolor i Florida. Studien analyserar rektors uppfattningar och avslöjar att rektorer på högstadium anser att studie- och yrkesvägledare påverkar elever positivt för deras sociala, personliga och akademiska utveckling. Under en tid föreslog rektorer att studie- och yrkesvägledare skulle arbeta med studenter, skolans administrativa arbete samt samhällets behov. Åsiktsskillnader har lett till en bred och vag arbetsbeskrivning för studie- och yrkesvägledare. Genom att klargöra studie- och yrkesvägledares roll och funktion enligt rektorer kan detta ge viktigt information för att stödja till en lösning av problemet som kan leda till att studie- och yrkesvägledare får hjälp med administrativa uppgifter så deras vägledning kan utvecklas (Zalaquett & Chatters, 2012, 89-91). Resultatet som framkommer i artikeln är ifrån en undersökning av 459 högstadieskolors rektorer i Florida. 91 procent av rektorerna beskriver att de är mycket nöjda med sina studie- och yrkesvägledare. Över 85 procent av rektorerna enas om att studie- och yrkesvägledare utgör en viktig skillnad i elevers akademiska prestanda. 90 procent redovisar också att studie- och yrkesvägledare gör en skillnad för elevers beteende och mentala hälsa. I resultatet framkommer det att de som rektorer anser borde vara högsta prioritering för studie- och yrkesvägledare är individuell vägledning, gruppvägledning, undervisning i klassrum, rådgöra med föräldrar och krisvägledning. Författarna undersökte också rektorers åsikter om studie- och yrkesvägledares prioriteringar jämfört med vad de egentligen lägger sin mesta tid på. En genomsnittlig högre tid används till andra sysslor som administrativa uppgifter, elevregistrering och vikariera för lärare. Rektorer menar då att studie- och yrkesvägledare ska ägna sig mindre åt dessa sysslor och lägga mer tid åt de som rektorerna anser är högst prioriterande (Zalaquett & Chatters, 2012, 94-95). I slutsatserna av den valda artikeln menar författarna att i undersökningen framkommer det att rektorer har en positiv uppfattning av sina studie- och yrkesvägledare. De menade att studie- och yrkesvägledare har en positiv inverkan på elevers mentala hälsa, beteende samt att de är effektiva på att hjälpa föräldrar i deras barns svåra situationer (Zalaquett & Chatters, 2012, 97). Den tidigare forskning som beskrivits valdes då syftet är nästan detsamma som i den valda 14 studien. I den tidigare forskningen undersöktes dock rektorers uppfattningar om studie- och yrkesvägledarprofessionen generellt och inte endast i elevhälsan. Den anses ändå ha relevans för arbetet. 2.3 Arbeta med elevers mentala hälsa Lorraine Dekruyf, professor inom vägledning på universitetet i George Fox i Portland, USA, Richard W. Auger, professor i vägledning på universitetet i Mankato i Minnesota, USA och Shannon Trice-blac, assisterande professor på högskolan William och Mary skrev år 2013 en artikel. Syftet med artikeln är att föreskriva en logisk sammanbunden yrkesidentitet som positionerar studie- och yrkesvägledare för att bättre tillgodose behoven hos elever med mentala hälsoproblem. Författarna menar att med tanke på uppgifter om att många elever inte får tillgång till hjälp med sina mentala problem är det på tiden att bekräfta en vision av att studie- och yrkesvägledare ska fokusera på att möta elevers mentala hälsobehov. De ska sedan skapa en identitet där studie- och yrkesvägledare kan se sig själva som vägledare inför studier och yrkeslivet samt en yrkesidentitet som arbetar med elevers mentala hälsa (Dekruyf, Auger & Shannon, 2013, 272). Författarna har undersökt sitt syfte och sina frågeställningar i tidigare forskning och i resultatet ges en sammanfattning av argument för att studie- och yrkesvägledare ska arbeta med elevers mentala hälsa. För det första menar författarna att det finns ett behov av att fler tjänster arbetar för elevers hälsa eftersom skrämmande många elever har problem med sin mentala hälsa. Studie- och yrkesvägledare kan börja ta itu med dessa behov genom att hänvisa elever till center där de arbetar med mentala hälsan. Detta kan då resultera i att det skapas ett samarbete med andra professioner som arbetar med individers mentala hälsa. För det andra menar författarna att genom att man hänvisar elever att skaffa hjälp utanför skolan så kan detta resultera i att många elever inte får den hjälp de behöver. Detta eftersom vissa familjer inte kan eller är villiga att ta den hjälpen. Det finns alltså ett gap mellan de som blivit erbjudna hjälp och de som inte har mottagit hjälpen. Författarna menar därför att det ska finnas tillgänglig hjälp på skolor för dem som inte på något sätt kan använda sig av hjälp utanför skolan. Forskning visar på att ha tjänster 15 som arbetar med den mentala hälsan påverkar elevers akademiska, personliga och sociala utveckling. Författarna menar att det måste finnas tillgång till hjälp på skolor då inte alla har tillgång till att ta hjälp utifrån (Dekruyf, Auger & Shannon, 2013, 274). I resultatet framkommer det att studie- och yrkesvägledaren spelar en viktig roll då de tillhandahåller grupp- och individuella vägleding och de har en god kännedom om skolmiljön. Studie- och yrkesvägledaren har kunskap om relationer mellan lärare och elever som gör att de bättre förstår problem som uppstår mellan lärare och elev. Genom att vara ombäddad av skolmiljön resulterar det i att lättare lösa olika skolproblem hos eleverna (Dekruyf, Auger & Shannon, 2013, 274). Tidigare forskning som författarna tar upp redovisar att studie- och yrkesvägledare som arbetar med faktorer som påverkar elevers akademiska framgång är en framgång i sig. De arbetar då med faktorer som känslor, motivation, mål och attityder (Dekruyf, Auger & Shannon, 2013, 275). Denna valda tidigare forskning anses vara av relevans till denna studie då studie- och yrkesvägledare anses arbeta med elevers mentala hälsa. Den mentala hälsan går under elevhälsan uppdrag. Författarna menar att fler tjänster behöver arbeta med elevers hälsa. Denna artikel kommer därför att diskuteras med resultatet av denna studie i diskussionsavsnittet. 2.4 Sammanfattning För att sammanfatta den tidigare forskning som redovisats har rektor alltid ett övergripande ansvar för elevhälsan. Rektor förväntas dock inte att ha ett konstant ledarskap över elevhälsan. Engagemanget anses vara viktigt samt att få klara mål och riktlinjer. Avsaknaden av klara mål och riktlinjer kan resultera i att egna arbetsplaneringar och prioriteringar utförs vilket kan begränsa arbetet för enskilda individer och det generella förebyggande arbetet blir lidande (SOU, 2000) Elevhälsan är en verksamhet med starkt organisatoriska förutsättningar och innehåll. Det finns uppenbara brister kring skolors elevhälsa vilket innebär att det blir svårt att göra tillförlitliga bedömningar om tillgången till elevhälsa på olika skolor i landet. Det blir också svårt 16 att utöva uppsikt om elever får tillgång till likvärdig kompetens som det stöd elevhälsan förutsätts att ge (SOU, 2000) Rektorer har en positiv uppfattning av deras studie- och yrkesvägledare och menar att de har en positiv inverkan på elevers mentala hälsa och beteende. Det finns ett behov av att fler tjänster arbetar med elevers hälsa eftersom många elever idag har problem med sin mentala hälsa. Studie- och yrkesvägledare kan hjälpa dessa elever med att hänvisa dem till center där de kan få den hjälp de behöver. Ett problem är att alla de elever inte väljer att ta den hjälpen och menar att det behöver finnas tillgänglig hjälp på skolor också. Att ha fler tjänster som arbetar med den mentala hälsan påverkar elevers akademiska, personliga och sociala utveckling. Denna tillgång ska finnas på skolor (Dekruyf, Auger & Shannon, 2013). Denna tidigare forskning har valts då de anses beröra valt ämnesområde. Med hjälp av den tidigare forskningen kan arbetets empiriska material diskuteras. Det som skiljer arbetets syfte och frågeställningar med vald tidigare forskning är att studie- och yrkesvägledare intervjuas om vad de bidrar med i elevhälsan, alltså hur de arbetar för att främja för elevers mentala hälsa. I den valda tidiga forskningen framkommer endast rektorers uppfattning av yrkesprofessionen. Denna studie kommer att redovisa vad för syfte studie- och yrkesvägledare har i elevhälsan samt vad de bidrar med för att främja elevers hälsa. 3. Teori I detta kapitel redovisas vald teori. Teori används som ett verktyg för att förenkla en komplex verklighet och består av antaganden om hur verkligheten är utformad. Teori används för att göra det möjligt att studera individer och samhälle och är en förenkling av människors handlande samt samhällets uppbyggnad och funktion (Andersson & Kaspersen, 2003, 7). För att teoretiskt förankra syftet samt frågeställningarna används teorin KASAM som Aaron Antonovsky har bedrivit forskning om och som innebär en känsla av sammanhang. 17 3.1 KASAM – känsla av sammanhang Aaron Antonovsky menar att så länge det finns liv i en organisation finns det tecken och spår av hälsa att upptäcka. Han menar att en organisation befinner sig alltid någonstans på linjen mellan fullständig ohälsa och fullständig hälsa, och frågan är vilket håll organisationen strävar åt. Den frågan bidrar till en modell för hur ett hälsofrämjande arbete kan definieras och formas. Antonovsky beskriver tre stycken teoretiska begrepp som är avgörande resursområden som är faktorer som bidrar till att bevara och utveckla organisationens hälsa i ett givet sammanhang(Gustafson, 2009, 16). Meningsfullhet som är det första begreppet är den grundläggande faktorn och handlar om organisationens motivation och drivkrafter. Varför vill organisationen arbeta på detta sätt? Vad finns det för meningsfullhet med arbetet? Begriplighet som är det andra begreppet handlar om tolkning och förståelse av information. Begriplighet växer fram när meningsfullhet finns som grund. Begreppet kopplas till att kunna förstå nuläget och identifiera det. Organisationen drar slutsatser kring orsak och verkan bakom den situation som existerar. Vad är min roll i sammanhanget? Hanterbarhet är det tredje begreppet som handlar om att ha förmågan att se handlingsvägar. Handlingsvägarna kan med hjälp av andras stöd påverka en situation i positiv riktning. Känsla av hanterbarhet kopplas till organisationens tro på en lösning. Hur hanteras en situation? Vilka alternativ till lösningar finns? Vilka resurser finns tillsammans för att lösa situationen? (Gustafson, 2009, 17). Dessa tre begrepp som beskrivits ovan kommer att vara en grund till analysen av resultatet. Organisationen är i detta fall skolan och elevhälsan har valts att ses som ett givet sammanhang. Då syftet med arbetet är att undersöka vad syftet är med att studie- och yrkesvägledare sitter med i elevhälsan samt identifiera deras insatser kommer det tas hjälp av begreppen för att förstå vad det finns för meningsfullhet med studie- och yrkesvägledares medverkan i elevhälsan. Begreppet begriplighet kommer användas till att identifiera rektorers förståelse och tolkning av information i nuläget i elevhälsan som kommer svara på vilken roll rektor har i det givna sammanhanget samt. Begreppet hanterbarhet kommer att analysera hur rektorer hanterar elevhälsan. Det kommer också hjälpa till att förklara studie- och yrkesvägledares arbete i elevhälsan och hur de 18 deras handlingsvägar kan påverka i en positiv riktning. Begreppet kommer att analysera studieoch yrkesvägledares insatser och handlingsvägar i elevhälsan. 4. Metod I detta kapitel redovisas en diskussion om vald metod där det redogörs hur den valda metoden ger möjlighet att få kunskap om det som studeras. Det framkommer också hur urvalet har valts ut samt hur det empiriska materialet har samlats in. Efter redogörelsen av datainsamling diskuteras analysmetoden där det redogörs vilka metoder som använts vid analys av intervjumaterial. Sist beskrivs det på vilket sätt de etiska ställningstagandena har följts i undersökningen. 4.1 Val av metod Metoden betraktas som ett verktyg eller redskap och är någonting som behövs för att genomföra en undersökning. Detta redskap eller verktyg kan beskrivas som tillvägagångssätt som används för att få svar på frågor och få ny kunskap inom valt område (Larsen, 2009, 17). Det är viktigt att göra en avvägning om vad som är viktigast i undersökningen innan metoden väljs. Frågeställningen har därför en stor betydelse för valet av metod. Vill forskare använda frågeformulär för att få reda på antal individer som svarat på ett sätt, alltså data som räknas fram, passar en kvantitativ metod bra för en undersökning. Vill däremot forskare ta reda på människors upplevelser eller förväntningar i en undersökning passar en kvalitativ metod bättre då det kan användas djupintervjuer. Fördelar med kvalitativ metod är att bortfallet av respondenter blir ofta litet eftersom forskaren möter individerna ansikte mot ansikte. Det finns också tillfälle att gå på djupet och ställa följdfrågor som kan resultera i kompletterande och fördjupade svar, som ger möjlighet till helhetsförståelse. Det blir enklare att säkerställa god validitet, som innebär trovärdighet i kvalitativa undersökningar då forskare tar med exakta svar som respondenterna 19 beskriver i intervjuerna (Larsen, 2009, 22, 23). Det finns också en medvetenhet om nackdelar med kvalitativ metod vilket innebär att det inte går att generalisera vid kvalitativa undersökningar. Människor är inte allt sanningsenliga i kvalitativa intervjuer vilket kan innebära att respondenten svarar det som hon/han tror intervjuaren vill höra. Information som samlas in på ett sådant sätt blir inte speciellt värdefull (Larsen, 2000, 28). I denna undersökning valdes en kvalitativ metod då djupintervjuer var mest passande för studiens syfte och frågeställningar. Rektorers och studie- och yrkesvägledare egna upplevelser och förväntningar undersöktes för att få en helhetsförståelse av studie- och yrkesvägledares syfte i elevhälsan. Möta respondenterna ansikte mot ansikte var också en fördel då följdfrågor kunde ställas för att få ut mer av intervjuerna som var användbart i resultatet. Syftet och frågeställningarna krävde fördjupade svar ifrån respondenterna som inte hade räckt utifrån ett frågeformulär. Resultatet hade eventuellt blivit för tunt. Det kunde inte dras några generella slutsatser utifrån resultatet eftersom en kvalitativ metod användes. Detta var dock inte ett önskemål utifrån syfte och frågeställningarna. 4.2 Urval Avgränsningarna såg ut så att intervjuerna utfördes på tre stycken grundskolor och en grundsärskola där kravet var att studie- och yrkesvägledaren medverkade i elevhälsan. Det valdes respondenter och enheter enligt bedömning där de valdes ut efter kriterier som beskrivs nedan. Detta innebär ett godtyckligt urval (Larsen, 2009, 77). Rektor och studie- och yrkesvägledare intervjuades på alla fyra skolorna, detta för att spara tid och ha möjlighet att intervjua både studie- och yrkesvägledare och rektor under samma besök. Studie- och yrkesvägledare hade en studie- och yrkesvägledare utbildning då en del av syftet var att undersöka deras insatser i elevhälsan. Det ansågs därför viktigt att de hade liknande utbildning som grund för arbetet i elevhälsan. Däremot valdes inte respondenter efter kön eller ålder då det inte ansågs spela någon roll i deras arbete i elevhälsan. Samma gällde för rektorerna och den avgränsning som gjordes för dem var att de arbetade på skolor där studie- och yrkesvägledare medverkade i elevhälsan då de har ansvar för vilka som ska sitta med i elevhälsan och alla fyra 20 valde att ha med studie- och yrkesvägledare. Fyra stycken studie- och yrkesvägledare och fyra stycken rektorer intervjuades. 4.3 Datainsamling Kvalitativ metod användes i denna studie då djupintervjuer ansågs passande till syfte och frågeställningar. Intervjuerna var strukturerade vilket innebär att en lista gjordes i förväg med färdiga frågor att ställa (Larsen, 2009, 83). Dessa frågor mailades ut till respondenterna några dagar innan intervjuerna för att de skulle få kännedom kring frågorna. Eftersom frågorna kräver öppna svar ansågs det vara en god idé att de fick titta igenom frågorna och förbereda sig för att så utförliga svar skulle fås ta del av i intervjuerna. Det användes alltså intervju med intervjuformulär vilket innebär strukturerad intervju med öppna svar. Dessa frågor utgjorde ett bra underlag för att besvara frågeställningen. Ett intervjuformulär skapades till rektorerna och ett intervjuformulär skapades för studie- och yrkesvägledarna. Det var samma frågor för respektive yrkesprofession. Fördelen med dessa intervjuformulär var att det var lättare att reducera informationsmängden och lättare att efterarbeta. Det blev också enklare att jämföra då det ställs samma frågor, då var det bara att sätta svaren bredvid varandra för att jämföra skillnader, likheter och hitta mönster (Larsen, 2009, 83, 84). Intervjuformulären var styrda så forskningsfrågorna besvarades. Vid dessa frågor är det svårt att anteckna allt som sägs, därför ställdes frågan om intervjuerna fick spelas in där endast ljud spelades in. Detta för att förebygga förlust av betydelsefull information. Sju av åtta stycken intervjuer spelades in med endast ljudupptagning. Intervjufrågorna formulerades efter studiens syfte och frågeställningar fastställts samt när tidigare forsknings tagits del av för svaren på frågorna skulle leda till ny kunskap. Det finns en medvetenhet om att erfarenheter och värderingar har betydelse hur frågor formuleras och det i viss utsträckning kan påverka hur svaren tolkas. Vikten av objektivitet som innebär saklig och fri från personliga värderingar. Utifrån denna kunskap har frågorna försökt uppnå objektivitet och inte subjektivitet(Larsen, 2009, 15). Empiri samlades in som var relevant för syfte och frågeställning. Det finns alltså en hög validitet och giltighet i arbetet. Reliabiliteten är däremot 21 inte lika hög då de innebär exakthet och precision, att undersökningen är tillförlitlig. Om tidiga forskning visar att reliabilitet kan testas genom att flera forskare fått fram samma resultat påvisar det en hög reliabilitet (Larsen, 2009, 81). Exakt tidigare forskning har inte hittats och därför kan inte reliabiliteten mätas. 4.4 Analysmetod Det mest använda analyssättet är troligtvis innehållsanalys, som valts att användas i denna studie. Syftet med att använda innehållsanalys var att identifiera mönster, samband och gemensamma drag eller skillnader i resultatet. Analys av kvalitativ data innebar att arbeta med en större textmängd och det behövdes då en reducering av datamängden. Irrelevant information för frågeställningar valdes bort och datamaterialet ordnades så det blev analyserbart (Larsen, 2009, 101). För att sammanfatta arbetsgången enligt innehållsanalysen som användes så samlades empiri först in som sedan gjordes om till texter. Texterna kodades som sedan klassificerades i teman. Det empiriska materialet sorterades sedan in dessa teman som sedan granskades som resulterade i meningsfulla mönster och samband. Identifierade mönster och samband analyserades sedan med valda teoretiska begrepp och utvärderades mot existerande tidigare forskning. Detta resulterade i att ny kunskap formulerades (Larsen, 2009, 102). 4.5 Etiska ställningstagande De forskningsetiska principerna inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning togs del av och medvetenheten redovisades till respondenterna. Informationskravet innebär att forskare har en skyldighet att informera respondenter villkoren för deltagandet i undersökningen (Vetenskapsrådet, 1990, 7). Detta meddelades respondenterna i ett brev i mejlet som sändes ut tillsammans med intervjuguide. Detta för att tydliggöra medvetenheten kring det etiska ställningstagandet. Deras svar kom endast att användas till detta arbete som sedan ska publiceras 22 på Malmö högskolas hemsida samt att deras uppgifter som enskilda personer fick endast användas för forskningsändamål, vilket nyttjandekravet kräver. Det framfördes också till respondenterna att de hade rätt att vara anonyma i arbetet då konfidentialitetskravet innebär att alla i en undersökning ska ges största möjliga konfidentialitet och obehöriga ska inte kunna ta del av personuppgifter. Deltagandet var frivilligt och de som deltog hade rätt att avbryta sin medverkan utan att detta skulle medföra några negativa följder, vilket framfördes till respondenterna. Eftersom respondenterna godkände villkoren för deltagandet samt valt ämnesområde uppfylldes samtyckeskravet som innebär att respondenter har rätt att bestämma över sitt deltagande (Vetenskapsrådet, 1990, 9). 5. Resultat I detta kapitel presenteras det insamlade empiriska materialet. Materialet sammanfattas som svarar på frågeställningarna samt syftet med arbetet. För att stärka validiteten i arbetet belyses några av de uttalanden som framkommit under intervjuerna med citat. 5.1 Rektorernas funktion i elevhälsan Alla fyra rektorer som intervjuats i denna undersökning anser sig själva ha ansvaret för elevhälsan. De tar beslut som rör elevhälsans uppdrag och vilka yrkesprofessioner som ska sitta med i elevhälsan. De lyfter frågor och tar upp problem som uppstått för att sedan ta hjälp av dem som arbetar under elevhälsans uppdrag. En rektor som intervjuades menar att det är viktigt att rektor är med under elevvårdskonferenser för att vara förberedd i möten med elever och vårdnadshavare. De intervjuade beskriver sin roll i elevhälsan som den person som ska ha kunskap om helhetsperspektivet. De olika yrkesprofessionerna har varsin kompetens som avgör på vilket sätt de arbetar med eleven. Rektorns ansvar är att vara medveten om hur kompetenserna 23 fördelas och vad som utförs för eleven i ett förebyggande och hälsofrämjande syfte. De menar att det är viktigt att rektor vet vad elevhälsan gör för eleven som helhet eftersom de fattar beslut för elevens bästa. Rektorn ansvarar för elevhälsoteamsmötena där de träffas och tillsammans utformar åtgärdsprogram för de elever som är i behov av elevhälsan. En av skolorna har en öppen mottagning där lärare på skolan kan komma med akuta fall som de tar upp med elevhälsan. På denna skola arbetar också de olika yrkesprofessionerna i elevhälsan i vars ett arbetslag som rektorn anser är en fördel då det inte blir ett glapp emellan arbetslag och elevhälsa. Vi citerar: ”En fungerande elevhälsa är A och O för att en skola ska fungera. En väl fungerande elevhälsa är jätteviktig för en skola. En skola fungerar inte annars. Det är navet och kärnan i skolan.” (Rektor) På frågan hur de som rektorer styr över elevhälsan framkommer det utifrån resultatet att rektorerna ser elevens bästa framför sig hela tiden. En rektor menar att elevhälsan ska sträva efter att eleven ska gå ut grundskolan med godkända betyg för att få en plats på gymnasiet. Det fattas beslut för elevens skolgång och hur upplägget ska se ut för elevens bästa. De andra rektorerna svarar på liknande sätt då de menar att hitta olika lösningar för eleverna och att det behövs fler kompetenser för att se situationer ur olika perspektiv. Rektorn styr därför på så sätt att sätta ihop en fungerande elevhälsa och att teamet arbetar tillsammans. En rektor menar att det är viktigt att elevhälsan har en känsla av samhörighet, de har olika kompetenser men arbetar mot samma mål. Vi citerar: ”Viktigt för elevhälsan att man känner sig som ett lag som en enhet. Känsla av sammanhang och samhörighet är jätteviktigt.”(Rektor) Frågan om det finns några svårigheter med att styra elevhälsan ställdes också. För att sammanfatta rektorernas svar på frågan menar de att ibland kan kuratorns, skolsköterskans och skolpsykologens uppdrag gå in i varandra. De menar att för att ha en elevhälsa som fungerar är det viktigt att yrkesprofessionerna vet varför de sitter i elevhälsan och vad de ska göra för att arbeta hälsofrämjande och förebyggande för eleverna. En svårighet som de också konstaterar är att varje elev är unik, det finns inget facit och det gäller att leta efter nya lösningar varje gång. 24 5.2 Syftet med att studie- och yrkesvägledare medverkar i elevhälsan Under detta avsnitt sammanfattas studie- och yrkesvägledares beskrivningar av vad syftet är med att studie- och yrkesvägledare ska inkluderas i elevhälsan. Rektorers uppfattningar av studie- och yrkesvägledares syfte i elevhälsan sammanfattas också. 5.2.1 Studie- och yrkesvägledares uppfattning En av de studie- och yrkesvägledare som intervjuades anser att det finns olika sorter av studieoch yrkesvägledare. De som arbetar mer administrativt och de som inriktar sig mer mot elevers hälsa. Arbetar en studie- och yrkesvägledare mer administrativt finns eventuellt inte utrymmet att arbeta i elevhälsan också, det beror alltså på hur studie- och yrkesvägledaren arbetar i sin yrkesroll på skolan överlag. Det framkommer ur resultatet att om studie- och yrkesvägledaren däremot arbetar mer med eleverna har han/hon en viktig funktion i elevhälsan eftersom all information behöver synliggöras i elevhälsan. De olika yrkesprofessionerna i elevhälsan kan arbeta på bästa sätt för eleven om de får så mycket information som möjligt kring elevens situation. Vissa saker framkommer inte hos exempelvis kuratorn som det gör i ett vägledningssamtal som därför blir viktigt att studie- och yrkesvägledaren sitter med i elevhälsan, menar respondenten. Ett centralt svar från respondenterna är att alla de yrkesprofessioner som på något sätt har individuellt samtal kring elevers situationer och nuvarande situation eller framtiden behöver ha en plats i elevhälsan. Vi citerar: ”Framtidstänkande påverkar elevens hälsa” (Studie- och yrkesvägledare) Ur respondenternas svar framkommer det också att framtidstänkandet hos en elev kan vara avgörande för elevens situation i skolan. Är eleven omotiverad och mår dåligt över sin situation i skolan så kan tankar om framtiden motivera eleven i skolan. Eftersom studie- och yrkesvägledaren har den rollen som arbetar med elevernas framtid får han/hon central roll i just 25 detta. Sammanfattningsvis betyder det att syftet med att studie- och yrkesvägledare ska medverka i elevhälsan är att motivera elever för framtiden. Vi citerar: ”Att hjälpa eleven att tänka framåt på framtiden är en viktig del i vad studieoch yrkesvägledaren arbetar med som kan motivera eleven framåt” (Studie- och yrkesvägledare) Uppfattningar som framkommer i intervjuerna är att studie- och yrkesvägledare behöver ha en helhetsbild av elevers situationer för att hjälpa på bästa sätt i sina vägledningssamtal. Att vara en del av elevhälsan ger därför studie- och yrkesvägledare betydelsefull information som gör honom/henne medveten om elevers situation för att hitta verktyg för att hjälpa elever framåt. Allt för att möta elever på bästa möjliga sätt. Det framkommer i resultatet att studie- och yrkesvägledare kan vara en yrkesprofession som är enklare att prata med då kurator ibland kan kännas deprimerande att gå till då det blir stämplat att eleven mår dåligt. Studie- och yrkesvägledare kan med sina framtidsverktyg få elever att blicka framåt och se någonting positivt. Blir samtalet positivt kan det framkomma saker som kan vara användbara för resten av yrkesprofessionerna i elevhälsan. En av respondenterna arbetar med elevers självkännedom som han/hon anses vara hälsofrämjande och förebyggande, detta för att elever behöver lära känna sig själva för att få kunskap om vad de vill i framtiden. Att inte veta vad man vill i framtiden kan skapa en negativ tillvaro. Flera av respondenterna menar att framtiden är en del av elevernas hälsa och studie- och yrkesvägledare spelar en stor roll inför gymnasievalet och arbetar för att elever ska hitta rätt väg. 5.2.2. Rektorers uppfattningar Rektorerna som intervjuats i denna undersökning anser att studie- och yrkesvägledare har en självklar roll i elevhälsan. I svaren framkommer det att syftet med att studie- och yrkesvägledare ska medverka i elevhälsan är för att studie- och yrkesvägledare blickar framåt tillsammans med elever. De menar att studie- och yrkesvägledare sitter med för att ge kunskap till de andra yrkesprofessionerna kring valmöjligheter för framtiden för elever. De kan också ordna tillfällig praktik för de elever som inte kan koncentrera sig i skolan. De får en helhetsbild av elever som resulterar i bättre förutsättningar för studie- och yrkesvägledares arbete som i slutändan gynnar 26 elever. De spelar en viktig roll för elevers framtid som är en del av hälsan. De arbetar hälsofrämjande och förebyggande genom att arbeta med elevers självkännedom och kunskap om sig själv. Det handlar inte endast om undervisning. De måste lära känna sig själv för att må bra och veta vad de tycker är intressant. Vi citerar: ”För min del underlättar det jättemycket att hon sitter med för annars hade jag suttit med kunskap om en elev som jag skulle försöka förmedla det till studie- och yrkesvägledaren ”(Rektor) Frågan vad de tror om att det inte står med i skollagen att studie- och yrkesvägledare ska medverka i elevhälsan svarade alla detsamma att de borde stå med. Det framkommer ur intervjuerna att studie- och yrkesvägledare arbetar säkert redan på detta vis på skolor där de inte sitter med i elevhälsan men där rektor inte anser deras uppdrag vara en del av elevhälsan. De studie- och yrkesvägledare som inte medverkar missar eventuellt möten där elevhälsoteamet stöttar varandra hur de ska arbeta med dessa elever. Vi citerar: ”Vi tänker ju hela eleven hela tiden och studie och yrkesvägledaren har en jätteviktig roll för elevens val. Studie och yrkesvägledaren får en annan ingång hos eleverna och kan möta eleverna på ett annat sätt och utan krav” (Rektor) 5.3 Studie- och yrkesvägledares insatser i elevhälsan Det framkommer av intervjuerna att studie- och yrkesvägledare ibland fungerar som en informatör i elevhälsoteamsmötena där de informerar hur en elev ligger till betygsmässigt. De diskuterar i elevhälsan om vissa elever kommer att komma in på gymnasiet eller om det finns andra möjligheter. Studie- och yrkesvägledare har betydelsefulla insatser i dessa fall då han/hon har kunskap om gymnasiets olika programmöjligheter. Det framkommer också att studie- och yrkesvägledare har kunskap om eleverna vilket också kan tillföra mycket i elevhälsan. Vi citerar: ”Bidrar med sitt perspektiv kring eleven till elevhälsa. Framtids tänkande, kunskap kring framtida utbildnings vägar” (studie- och yrkesvägledare) 27 Yrkeskompetenser som studie- och yrkesvägledare har användning för i elevhälsan är framför allt motiverande samtal, samtalsmetodiken överlag. Alla elever i skolan befinner sig under elevhälsans uppdrag men det arbetas ofta med de elever som på något sätt har svårigheter. Det kan handla om omotiverade elever som det inte går bra för i skolan. Studie- och yrkesvägledare har då den kompetens som krävs för att utföra motiverande samtal. Det finns de elever som behöver struktur i sin skolgång och då kan studie- och yrkesvägledare även hålla i coachande samtal som hjälper elever att strukturera upp sitt arbete inför klara målföreställningar. I intervjuerna framkommer det att studie- och yrkesvägledare har inte i uppgift att bedöma eller betygssätta en elev vilket kan innebära att det blir mer avslappnat hos studie- och yrkesvägledare. Hon/han är endast en samtalspartner och samtalet behöver inte handla om skolan eller specifika ämnen. Studie- och yrkesvägledare samtalar utifrån elevers behov, det är en användbar kompetens inom elevhälsan. Det framkommer också att studie- och yrkesvägledare yrkeskompetens innebär att arbeta med elever självkännedom. Det är många val elever ställs inför och därför blir det förebyggande arbetet viktigt där elever får lära känna sig själva för att skapa mindre förvirring när det väl är dags att välja. Det är också en insats som anses vara betydelsefull i elevhälsan. Vi citerar: ”Jag kan tänka mig att jag har en lite närmre kontakt med eleverna än vad kurator och skolsyster har eftersom jag träffar alla eleverna” (studie- och yrkesvägledare) Sammanfattningsvis framkommer det ur intervjuerna att studie- och yrkesvägledare bidrar med sitt perspektiv utifrån eleven i elevhälsa samt kunskap om möjligheter i framtiden som hjälper elever att hitta vägar framåt. De framkommer också att de andra yrkesprofessionerna upplevs ifrån studie- och yrkesvägledare mer tydliga i elevhälsan än deras. 28 5.4 Sammanfattning För att sammanfatta de centrala dragen i resultatavsnittet ansvarar rektorerna i studien för elevhälsan. De tar beslut som rör elevhälsans uppdrag och vilka yrkesprofessioner som ska medverka. De ansvarar för hur de olika yrkesprofessionernas arbete fördelas och vad för arbete som utförs för elever i ett förebyggande syfte. Det anses viktigt att rektor är medveten om hur elevhälsan arbetar i helhet för elever. Elevhälsans uppdrag är att hitta lösningar för elever som på något sätt har en svårighet som påverkar skolgången. Det behövs fler kompetenser för att se situationer ur olika perspektiv och också hjälpa på olika sätt. Rektorerna ansvar är att sätta ihop en fungerande elevhälsa som har en känsla av samhörighet, de har olika kompetenser men arbetar mot samma mål. Sammanfattningsvis är syftet med att studie- och yrkesvägledare medverkar i elevhälsan för att all information kring elever behövs synliggöras i elevhälsan för att de ska kunna stötta och hjälpa dessa elever på bästa sätt. Studie- och yrkesvägledare har också ett syfte att motivera elever för framtiden som är en del av elevhälsans uppdrag för att underlätta elevers skolgång. Studie- och yrkesvägledares syfte i elevhälsan är också att arbeta med elevers framtid, exempelvis arbeta med elevers självkännedom så de blir förberedda inför kommande val. Det kan skapas en negativ tillvaro av att inte vara medveten om framtiden. De centrala insatserna som studie- och yrkesvägledare bidrar med i elevhälsan är att hon/han bidrar med sitt perspektiv från eleven samt har kunskap om möjligheter inför framtiden, exempelvis gymnasieprogram. Den yrkeskompetens studie- och yrkesvägledare får användning av i elevhälsan är motiverande, coachande och vägledande samtal. 6. Analys Syftet med denna studie har varit att undersöka vad syftet är med att studie- och yrkesvägledare medverkar i elevhälsan och vad deras insatser är i elevhälsan. Avsikten har också varit att 29 undersöka rektorers funktion i elevhälsan. Nedan följer analysen av det empirska material och de teoretiska begrepp som kopplats till vald frågeställning. De begrepp vi valt att använda oss av är meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet (Gustavsson, 2009, 17). 6.1 Vad finns det för meningsfullhet? Som beskrivits i teoriavsnittet att en organisation befinner sig alltid mellan fullständig ohälsa och fullständig hälsa, och frågan är vilket håll organisationen strävar åt. Avsikten var att undersöka vad syftet är med att studie- och yrkesvägledare medverkan i elevhälsan, deras insatser samt rektors funktion i elevhälsan. Organisationen i detta fall är skolan som strävar efter en fullständig hälsa. Det beskrevs också i teoriavsnittet tre olika resursområden, meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet som är avgörande faktorer till att bevara och utveckla organisationens hälsa i ett givet sammanhang. Elevhälsan ses som ett givet sammanhang i organisationen. Meningsfullhet handlar om organisationens motivation och drivkraft som innebär vad det finns för meningsfullhet med arbetet som utförs. Studie- och yrkesvägledares och rektorers uppfattningar av studie- och yrkesvägledare syfte i elevhälsan analyserar med hjälp av begreppet meningsfullhet. I resultatet redovisas en tydlig bild av vad syftet anses vara med att studie- och yrkesvägledare medverkar i elevhälsan utifrån ett studie- och yrkesvägledar- och rektorsperspektiv. Vad finns det för meningsfullhet i studie- och yrkesvägledares medverkan? I resultatet framkommer det att studie- och yrkesvägledare har en viktig funktion i elevhälsan då hon/han tillför information till de andra yrkesprofessionerna som har betydelse för arbetet med elever. De menar att det kan framkomma olika saker ifrån elever i ett vägledningssamtal jämfört med ett kuratorsamtal som kan ha betydelse för elevhälsans arbete. Framtidsperspektivet som studie- och yrkesvägledare arbetar med har också en meningsfullhet. Studie- och yrkesvägledare kan försöka motivera elever mot framtiden i form av vägledningssamtal som kan underlätta skolsituationen om elever känner sig omotiverade. Syftet med att ha med studie- och yrkesvägledare i elevhälsan anses också för att de själva ska få en helhetsbild av eleven i sina vägledningssamtal. Har en elev svårigheter kan det vara viktigt att veta detta för att hjälpa eleven på bästa sätt. I resultatet framkommer det att detta är också ett syfte med att de medverkar i 30 elevhälsan, alltså vad de anser vara meningsfullt. Det framkommer också i resultatet att respondenterna anser att framtiden är en del av elevers hälsa och studie- och yrkesvägledare spelar en stor roll inför gymnasievalet och har ett meningsfullt arbete inför deras framtid. 6.2 Hur förstås och identifieras nuläget? Begriplighet är det andra begreppet som innebär tolkning och förståelse av information och kopplas till att kunna förstå och identifiera nuläget. Begreppet kommer vara till hjälp att analysera rektorers uppfattning av att studie- och yrkesvägledare ska medverka i elevhälsan. Hur tolkar rektorerna nuläget? Alltså vilket behov finns av att ha med studie- och yrkesvägledare i elevhälsan? Den begriplighet som upptäcks hos rektorerna är att studie- och yrkesvägledare hjälper elever att blicka framåt. De tilldelar även kunskap till sina kollegor i elevhälsan kring vilka valmöjligheter elever har utifrån sin situation. Deras yrkesprofession behövs då de har kunskap om elevers valmöjligheter och vad som behövs göras för att de ska uppnå de mål som behövs för att exempelvis komma in på gymnasiet. I resultatet framkommer det också att rektorerna anser att det ibland finns ett behov hos eleverna att hitta andra möjligheter än att gå i skolan. Studie- och yrkesvägledare kan därför hjälpa till med att skaffa tillfällig praktik åt eleven. Det framkommer också i empirin att rektorerna anser att elever behöver lära känna sig själv för att göra så medvetna val som möjligt. Studie- och yrkesvägledare har därför kunskap kring att arbeta med elever självkännedom för att förbereda de bättre för deras kommande val. En begriplighet av nuläget är att rektorerna tolkar situationen som så att om studie- och yrkesvägledare inte medverkar i elevhälsan kan hon/han inte stötta de andra som medverkar i elevhälsan eller tvärtom. 6.3 Vilka handlingsvägar finns? Hanterbarhet är det tredje begreppet och handlar om att ha förmågan att se handlingsvägar. Känsla av hanterbarhet kopplas till organisationens tro på en lösning. Med hjälp av begreppet 31 hanterbarhet analyseras skolans tro på en lösning med hjälp av elevhälsan. Begreppet kommer analysera rektorers roll i elevhälsan där det besvarar frågan hur hanteras elevhälsan? Begreppet kommer även hjälpa till att analysera vilka alternativa handlingsvägar studie- och yrkesvägledare använder sig av i elevhälsan. Hur ser rektorernas hanterbarhet ut i elevhälsan? I resultatet framkommer det att rektorerna hanterar elevhälsan på det sätt att de har ansvar för elevhälsans arbete och tar beslut som rör elevhälsans uppdrag. De avgör också vilka yrkesprofessioner som ska sitta med i elevhälsan. Det framkommer också att rektorerna hanterar problem som uppstått för att ta hjälp av de som arbetar i elevhälsan. I resultatet redovisas rektorernas uppfattningar om sin egen roll där de anser att de är den person som har kunskap om elevers helhetsperspektiv. De hanterar elevhälsan på det sätt att rektorn får ett helhetsperspektiv av elever. De har också en medvetenhet om hur kompetenserna fördelas och vad som utförs för eleven i ett förebyggande och hälsofrämjande syfte. Svar som också förekommer i resultatet som svarar på hur elevhälsan hanteras är att rektorerna ansvarar för elevhälsoteammötena där de träffas och tillsammans utformar åtgärdsprogram för de elever som är i behov från elevhälsan. Vilka handlingsvägar använder sig studie- och yrkesvägledare av i elevhälsan? Alltså, hur ser studie- och yrkesvägledares hanterbarhet ut i elevhälsan? I intervjuerna framkommer det att studie- och yrkesvägledare fungerar ibland som en informatör i elevhälsoteamsmötena där de informerar hur en elev ligger till betygsmässigt. Studie- och yrkesvägledare har betydelsefulla insatser i de fall där eleverna inte har behörighet till gymnasiet så hon/han har kunskap om andra valmöjligheter för dessa elever. Studie- och yrkesvägledare har även en god kunskap om de flesta elever då de träffar många för vägledningssamtal. Denna kunskap är betydelsefull för elevhälsans arbete. Andra insatser som studie- och yrkesvägledare använder som handlingsvägar i elevhälsan är motiverande samtal och sin kunskap inom samtalsmetodik överlag. Omotiverade elever som befinner sig under elevhälsans uppdrag kan ta nytta av dessa insatser. Coachande samtal anses av respondenterna också som en insats som kan hjälpa elever att strukturera sitt skolarbete för att de lättare ska uppnå sina mål. Det framkommer också att studie- och yrkesvägledare är en god samtalspartner där de samtalar utifrån elevers behov som valts att analyseras med hjälp av begreppet hanterbarhet. En insats som också anses betydelsefull är deras arbete med elevers självkännedom. Det är en förebyggande insats så elever ställs inför många val. 32 6.4 Sammanfattning Sammanfattningsvis har det framkommit ur analysen att meningsfullheten med att studie- och yrkesvägledare medverkar i elevhälsan är att hon/han tillför information till de andra yrkesprofessioner som har betydelse för arbetet med elever. Studie- och yrkesvägledare arbetar också med framtidsperspektivet som också anses vara meningsfullt i elevhälsan. Den begriplighet som framkommit är att studie- och yrkesvägledare stöttar elever att blicka framåt. Deras yrkesprofession behövs då de har kunskap om elever valmöjligheter och vad som behövs göras för att de ska uppnå de mål som behövs för att exempelvis komma in på gymnasiet. Det finns också ibland behov hos elever att de behöver hitta andra vägar än att gå i skolan. Studie- och yrkesvägledare kan då hjälpa till att hitta praktikplats åt elever. Den hanterbarhet som framkommit ur analysen är hur rektorer hanterar elevhälsan. Sammanfattningsvis ansvarar rektorerna för elevhälsans arbete och tar beslut som rör elevhälsans uppdrag. De avgör också vilka yrkesprofessioner som ska medverka i elevhälsan. Rektorerna har kunskap om elevers helhetsperspektiv. De centrala handlingsvägarna som framkommer ur analysen som studie- och yrkesvägledare använder är att de fungerar som informatörer i elevhälsan. De har också kunskap om valmöjligheter och vägleder elever inför framtiden. Motiverande samtal är också en betydelsefull handlingsväg i elevhälsan för att motivera elever inför framtiden. 7. Diskussion Avsikten med denna uppsats har varit att belysa och analysera syftet med studie- och yrkesvägledares medverkan i elevhälsan samt deras insatser. Rektorers funktion i elevhälsan har också undersökts och analyserats. I följande kapitel förs en diskussion kring tidigare forskning med studiens resultat, metodval, teoretiska begrepp som legat till grund för uppsatsen samt egna reflektioner och fortsatt forskning. 33 7:1 Resultatdiskussion Tidigare forskning visar på att det funnits bristande styrning av elevhälsan som resulterat i att rektorer lämnat över ansvar till någon yrkesprofession inom elevhälsan. Problemen som uppstått då har varit att arbetsprioriteringar avgörs själv inom elevhälsan då det hälsofrämjande och förebyggande arbetet blir då begränsat. Det som efterlyses i tidigare forskning är klarare mål för verksamheten, övergripande planering, utvärdering, prioritering och ett genomtänkt kvalitetsarbete. Utifrån vårt resultat där vi intervjuat rektorers funktion i elevhälsan har det framkommit att alla de rektorer vi intervjuat har ett centralt ansvar för elevhälsans arbete och yrkeskompetenser. De menar att de fattar besluten i elevhälsan och anser därför det vara viktigt att de medverkar i möten med elevhälsoteamet, föräldrar samt eleverna för att få ett helhetsperspektiv av elevernas situation. Eftersom rektor har ansvar för hela skolans arbete anser vi utifrån tidigare forskning och studiens resultat att det behövs ett ledarskap för elevhälsan för att de olika yrkesprofessionerna i elevhälsan ska känna samhörighet och att de arbetar mot samma mål. Vi anser att det kan bli eventuella problem om någon av de som medverkar i elevhälsan bestämmer riktning då de kan uppstå olika åsikter. Eftersom elevernas hälsa är centralt arbete i skolan behöver de arbetas med på bästa sätt och ledas centralt. Det framkommer ur intervjuerna att rektorerna menar att elevhälsan ska sträva efter alla elever ska få gymnasiebehörighet. De fattar beslut för elevens skolgång och hur upplägget ska se ut för elevens bästa. De menar att det behövs fler kompetenser för att hjälpa utifrån olika perspektiv. De sätter därför ihop en fungerande elevhälsa. De menar att olika yrkeskompetenser ska arbeta mot samma mål. I tidigare forskning framkommer det att det är svårt att utöva uppsikt om elever får likvärdig tillgång till kompetens och de stöd elevhälsan förutsätts att ge. Idag står det skrivit i skollagen att vissa yrkesprofessioner ska medverka i elevhälsan, som vi beskrivit tidigare i arbetet. Studie- och yrkesvägledare medverkar i elevhälsan på vissa skolor men inte på alla. Det är en diskussion som vi anser vara intressant. De skolor som inte har studie- och yrkesvägledare med i elevhälsan, vad missar de elever för kompetens som elever på andra skolor med tillgång till studie- och yrkesvägledare i elevhälsan får ta del av? I studiens resultat framkommer det att framtidsperspektivet som studie- och yrkesvägledare arbetar med anses vara en del av elevers hälsa. Studie- och yrkesvägledare har god kunskap om samtalsmetodik där de använder sig av coachande, motiverade och vägledande samtal som en del 34 av elevhälsans arbete. Detta är en del av de svaren vi fått fram av vad syftet är att studie- och yrkesvägledare sitter med. Vi vill inte med arbetet föreskriva studie- och yrkesvägledare i elevhälsan men få en bild av vad syftet egentligen är med att de medverkar i elevhälsan samt vad studie- och yrkesvägledare och rektorer anser kring detta. Utifrån våra respondenters resonemang anses det som en självklarhet att studie- och yrkesvägledare medverkar. Tidigare forskning menar på att studie- och yrkesvägledare påverkar elevers akademiska, sociala och personliga utveckling i skolan. 7:2 Metodval Vi anser att vald metod har varit passande för vår studie. Vi ville ta reda på våra respondenters upplevelser och tankar och ansåg därför djupintervjuer var mest passande då vi ställde öppna frågor. Bortfallet av respondenter begränsades då vi använde oss av en kvalitativ metod vilket gjorde att vi höll oss till vårt tidschema. Om vi använt en kvantitativ metod och det förekommit ett bortfall hade det tagit längre tid att finna nya respondenter och eventuellt tänka om kring syfte och frågeställningar. Intervjuerna resulterade i att vi kunde få kompletterande svar om vi ville ha utvecklande svar av några ställda frågor. Detta ansåg vi att det behövdes för att få så mycket information som möjligt. Vi anser också att validiteten i arbetet var god då det förekom exakta svar ifrån deras upplevelser och tankar som vi kunde utläsa i intervjuerna. Vi hade en medvetenhet kring att människor inte alltid är sanningsenliga i djupintervjuer men den känslan fick vi inte i våra intervjuer då det fanns ett intresse av alla respondenter i att medverka i studien. Vi anser att det finns ingenting som hotar tillförlitligheten. Syfte och frågeställningar krävde fördjupade svar för att resultatet skulle väga tungt och det hade inte räckt utifrån ett frågeformulär. Vi har inte kunnat dra några generella slutsatser men utifrån resultatet har vi haft möjlighet att utläsa likheter och mönster som varit betydelsefullt för studien. Utifrån studiens syfte och frågeställning valde vi att intervjua studie- och yrkesvägledare som faktiskt medverkar i elevhälsan. I och med vi söker svar i denna studie om exempelvis vad en 35 studie- och yrkesvägledare bidrar med i elevhälsan var det av vikt att intervjua just denna personal med den spetskompetensen. Hade vi valt att intervjua studie- och yrkesvägledare som inte har en roll i elevhälsan hade studiens syfte och frågeställning nog fått omformulerats. Då hade våra respondenters svar baserats på antaganden, alltså vad de tror att en studie- och yrkesvägledares roll kan ha för funktion i elevhälsan och inte vad den har utifrån deras upplevelser och erfarenheter. Vi valde också att intervjua studie- och yrkesvägledares som hade en studie- och yrkesvägledarutbildning. Detta för att de skulle ha liknande yrkeskompetenser ifrån sin utbildning då vi ställde frågor om vad för insatser ifrån utbildningen de känner att de får användning för. Hade inte de haft liknande utbildning hade svaren eventuellt blivit spridda och det hade inte blivit fokus på själva yrkesprofessionen och istället vad personen i sig bidrar med i elevhälsan. Studien behandlar yrkesprofessionen studie- och yrkesvägledare därför ansåg vi det var viktigt att de hade studie- och yrkesvägledarutbildning. 7:3 Teoridiskussion Teorin och de teoretiska begrepp som vi använt oss av för att analysera vårt resultat används ofta till att analysera organisationers arbetsplats där den kan hjälpa till att analysera och utveckla exempelvis personalens samarbete på ett företag. Teorin behandlar organisationers hälsa. När vi först läste teorins innebörd ansåg vi inte den vara passande då vi inte skulle undersöka hela elevhälsans arbete utan rektorers funktion och vad syftet var med att studie- och yrkesvägledare medverkade i elevhälsan. När vi sedan tog del av de teoretiska begreppen meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet och dess betydelse ansåg vi de skulle vara till hjälp att analysera vårt resultat. Med hjälp av begreppen utformade vi våra frågor. Vi ansåg det var en god idé att veta vilka teoretiska begrepp som vi skulle använda oss av innan frågorna utformades så vi inte hade behövt ändra syfte och frågeställningar i efterhand. Vi kunde även använda oss av samma begrepp till flera av frågeställningarna vi valt att undersöka. Begreppen utgjorde en klar och tydlig bild av vad vi kommit fram till. Vi upplevde inga svårigheter med användningen av begreppen då vi hade begreppen i åtanke när vi utformade våra intervjuguider. Utmaningen vi 36 stötte på var att förstå vad begreppen kunde användas till som skapade mycket diskussioner som skulle matcha studiens syfte och frågeställningar. Vi anser också att med hjälp av dessa teoretiska begrepp kunde vi analysera allt som framkom ur intervjuerna som var av relevans till syfte och frågeställningar och inget hamnade utanför. Hade vi inte fått med allt i analysen hade vi fått använda oss av några fler teoretiska begrepp för att komplettera. 7:4 Egna reflektioner och vidare forskning Några egna reflektioner som framkommit av arbetets resultat är att utifrån resultatet anses det vara en självklarhet att studie- och yrkesvägledare ska medverka i elevhälsan. Detta för att de har den yrkeskompetens som matchar elevhälsans uppdrag då de arbetar med elevernas möjligheter inför framtiden och hjälper de för att hitta bra lösningar av deras skolgång. De delger också information till de andra yrkesprofessionerna i elevhälsan om elevers situationer som hjälper elevhälsan att på bättre sätt hitta lösningar. Vi resonerar följande att de skolor som inte väljer att studie- och yrkesvägledare ska medverka, missar eventuellt de elever som är i behov av denna hjälp? Skolan ska vara likvärdig och erbjuda liknande kompetens överallt. Utifrån vårt resultat och vår kännedom om att studie- och yrkesvägledare inte medverkar på alla skolor anser vi alla elever inte får likvärdig tillgång till kompetenser i elevhälsan. Motiverande samtal och coachande samtal som kan bidra till elevhälsans arbete är en del av den kompetens som studie- och yrkesvägledare innehar. Hur många studie- och yrkesvägledare får användning av denna kompetens egentligen? Studie- och yrkesvägledare kan eventuellt använda sig av detta ändå trots att de inte medverkar i elevhälsan. Det som är intressant att veta är hur det kommer sig att det inte anses vara under elevhälsans uppdrag. Vi tror att det ofta finns en okunskap hos rektorer om vad studie- och yrkesvägledare har för kompetenser mer än vägledning och information om vidare utbildningar. Då studie- och yrkesvägledare inte har en självklar funktion i elevhälsan uppstår det en osäkerhet i vad de har för syfte där egentligen och vad de anses ha för insats. Kommunikation mellan studie- och yrkesvägledare och rektor behövs här anser vi. Vilket behov finns det utifrån ett studie- och yrkesvägledarperspektiv? Då ska 37 rektor inneha kunskap om vilka kompetenser studie- och yrkesvägledares kompetenser och sedan därifrån utgå om de ska medverka i elevhälsan eller inte. Vi anser att det varit intressant att forska vidare på skolor där studie- och yrkesvägledare inte medverkar i elevhälsan och eventuellt göra en jämförelse om elevers tillgång till likvärdig kompetens, och mer utgå ifrån ett elevperspektiv. Någonstans har det börjat att studie- och yrkesvägledare anses vara en del av elevhälsan trots det inte står med i skollagen och därför valde vi att undersöka vad syftet är på de skolor där det valts att de ska medverka och få en bild av det. Om vi blickar framåt, kommer alla skolor ha med studie- och yrkesvägledare i elevhälsan? Kommer deras yrkesprofession eventuellt skrivas med i skollagen under elevhälsan? Eller kommer det fortsätta vara olika tillgång av kompetens i elevhälsan? 38 8. Referenser 1957 års skolberedning (1961). 1957 års skolberedning. 6, Grundskolan: betänkande. Stockholm Andersson Heine & Kaspersen Lars Bo (2003) Klassisk och modern samhällsteori. Lund, Studentlitteratur Arbete med studie- och yrkesvägledning. (2013). Stockholm: Skolverket Dekruyf, Lorraine. W. Auger, Richard. Trice-Black, Shannon. 2013. “The role of schoolcounselor in meeting student´s mental health needs”. Professional School Counseling Volume 16, number 5. ASCA 271-282. Tillgänglig på internet: http://web.b.ebscohost.com.proxy.mah.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?sid=56ae75f5-b085-4ea98442-45d5365c1cb0%40sessionmgr115&vid=1&hid=125 (hämtad 2015-03-26). Elevvårdsutredningen (2000). Från dubbla spår till elevhälsa: i en skola som främjar lust att lära, hälsa och utveckling : slutbetänkande. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer Gustafson, Rolf (2010). Dialog för ökad känsla av sammanhang: om personaldialog för Kasam, hälsa och effektivitet med alla som vinnare. 2. uppl. Stockholm: SKL Kommentus Hjörne, Eva & Säljö, Roger (2008). Att platsa i en skola för alla: elevhälsa och förhandling om normalitet i den svenska skolan. 1. uppl. Stockholm: Norstedts akademiska förlag Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. 1. uppl. Malmö: Gleerup P. Zalaquett, Carlos. J. Chatters, Seriashia. 2012. “Middle school principals´perceptions of middle school counselors´ roles and functions”. American secondary education 40 (2). 89-103. 39 Tillgänglig på internet: http://web.a.ebscohost.com.proxy.mah.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?sid=72af57b1-c254-47e6954f-5e7d244d435f%40sessionmgr4001&vid=1&hid=4206 (hämtad 2015-03-26). Sverige (2010). Skollagen (2010:800): med Lagen om införande av skollagen (2010:801). Stockholm: Norstedts juridik Vetenskapsrådet (1990). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. 40 Bilaga 1 Intervjuguide till studie- och yrkesvägledare 1. Beskriv hur ert elevhälsoteam ser ut. 2. Vilka svårigheter hos eleverna arbetar du med? 3. Vad anser du syftet är med att studie- och yrkesvägledare sitter med i elevhälsan? 4. Vilken funktion har du inom elevhälsan? 5. Hur anser du att din yrkesprofession matchar elevhälsans uppdrag i skollagen? 6. Vilken yrkeskompetens får du användning av inom elevhälsan? 7. Vilka arbetsuppgifter har du inom elevhälsans uppdrag? 8. Hur ser rektorn på din yrkesroll inom elevhälsan? 9. Anser du att det finns några svårigheter/bekymmer med din medverkan i elevhälsan? 10. Vad tror du rektorns syfte är att ha med studie- och yrkesvägledare i elevhälsan? 11. Finns det utvecklingsmöjligheter för dig i elevhälsan? Beskriv vilka. 12. Anser du att studie- och yrkesvägledare ska sitta med i elevhälsa? Motivera gärna varför. 41 Bilaga 2. Intervjuguide till rektor 1. Hur ser din roll ut i elevhälsan? 2. När du organiserar din elevhälsa, vad är då syftet med att studie- och yrkesvägledaren ska sitta med, anser du? 3. Vad anser du att studie- och yrkesvägledaren bidrar med i elevhälsan? 4. Vilka yrkeskompetenser anser du studie- och yrkesvägledaren har som matchar elevhälsans uppdrag? 5. Hur kommer det sig att det inte står med i skollagen att studie- och yrkesvägledaren ska vara delaktig i elevhälsan, tror du? 6. Vad är din motivering till att studie- och yrkesvägledaren sitter med i er elevhälsa? 7. Vad anser du är målsättningen är med elevhälsan? Och vad bidrar studie- och yrkesvägledaren med för att uppnå målet? 8. Finns det några utvecklingsmöjligheter för studie- och yrkesvägledarens arbete? Motivera i så fall vilka. 9. På vilket sätt styr du över elevhälsan? 10. Finns det några svårigheter/bekymmer med att styra elevhälsan? I så fall vilka? 42
