Likabehandlingsplan för Hovåsskolan F

2015-01-01
Likabehandlingsplan för Hovåsskolan F-­‐6 och Fritidshem år 2015, mot diskriminering och kränkande behandling I denna plan beskriver vi hur vi på Hovåsskolan ska se till så att elever och lärare behandlar
varandra på ett bra sätt. Vi beskriver också vad vi ska göra om någon elev blir orättvist eller
illa behandlad. Planen ska läsas av elever, föräldrar och personal. Planen gäller från 2015-0101 till 2015-12-31. Ansvarig för planen är Rosita Spets-Löfdahl, rektor. 1
Innehållförteckning 1. Vår vision 2. Vad är diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 3. Delaktighet 4. Kartläggning -­‐ Så här har vi det på vår skola 5. Främjande insatser – Så här gör vi för att ha ett bra klimat på skolan och förhindra att elever behandlas illa eller orättvist 6. Förebyggande insatser – Så här arbetar vi med våra utvecklingsområden 7. Så här gör vi på skolan om en elev behandlas orättvist eller illa 8. Spridning och förankring av planen 9. Utvärdering av förra årets plan och detta årets plan s.3 s.3 s.5 s.6 s.9 s.15 s.19 s.21 s.21 2
1. Vår vision På Hovåsskolan strävar vi efter ett respektfullt bemötande av alla gentemot alla. Alla ska vara
del av gemenskapen på vår skola, där all personal arbetar för en miljö som kännetecknas
en
av
värme, engagemang och nolltolerans mot mobbning. Alla elever är allas ansvar. Genom
att känna tillhörighet, gemenskap och mening ökar viljan att visa respekt, ta ansvar och visa
omsorg. Vår vision är Vi gör varandra bra.
2. Vad är diskriminering, trakasserier och kränkande behandling? Bakgrund
Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling regleras i diskrimineringslagen
(2008:567) och skollagen (2010:800). Enligt diskrimineringslagen ska skolan upprätta en
likabehandlingsplan varje år och en årlig plan mot kränkande behandling. Dessa planer kan
sättas ihop till en plan.
Diskriminering
Diskriminering är när skolan behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har
att göra med någon av diskrimineringsgrunderna. Exempelvis att en elev inte får gå med på
teater eftersom läraren inte tror att eleven har glädje av föreställningen pga. synskada.
Trakasserier
Trakasserier är när någon behandlar en annan människa illa och det har att göra med någon av
diskrimineringsgrunderna. Exempelvis att kalla någon för hora eller fjolla. Det är trakasserier
även om en elev blir retad på grund av en förälders sexuella läggning, funktionshinder etc.
Diskrimineringsgrunder
Det är förbjudet att diskriminera eller trakassera någon om det beror på:
• kön
• etnisk tillhörighet
• religion eller annan trosuppfattning
• funktionshinder
• sexuell läggning
• könsöverskridande identitet eller uttryck
• ålder
Sexuella trakasserier
Det finns också sexuella trakasserier. Exempelvis att tafsa, skämta eller skicka olämpliga
bilder.
3
Kränkande behandling
Kränkande behandling är när någon behandlar en annan människa illa, men som inte har
samband med någon diskrimineringsgrund. Exempel:
• fysiska (slag, knuffar)
• verbala (hot, svordomar, öknamn)
• psykosociala (utfrysning, blickar, att alla går när man kommer)
• texter och bilder (elaka lappar, foton, sms, mms, och meddelanden på ex facebook)
Repressalier
Personalen får inte straffa en elev för att han eller hon har anmält att de har utsatts för
diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Samma sak gäller om eleven har sett
att någon annan elev drabbats och berättar vad han eller hon sett och hört. Exempel på straff
som inte får finnas är utskällning, kvarsittning eller lägre betyg.
Du kan läsa mer om lagar, begrepp och diskrimineringsgrunder i bilaga 1.
4
3. Delaktighet Elevers delaktighet i arbetet med likabehandlingsplanen
Höstterminen 2014 började med en uppstartsvecka. Vi aktualiserade skolans
likabehandlingsplan. Eleverna var delaktiga i att ta fram klassrumsregler. Vi hade
samarbetsövningar i klasserna. Varje klass skapade ett konstverk under temat samarbete, som
visades för alla på vernissage. Veckan avslutades med en gemensam samling där all personal
presenterades för alla elever F-6 inkl. särskolan Läsö, för att skapa gemenskap. Dessutom
träffades faddergrupperna för första gången.
Under den första månaden av terminen utarbetades nya ordningsregler gemensamt av
personal och elever med ledorden Respekt, Ansvar och Omsorg. Dessa implementeras
kontinuerligt under ReKO-lektioner då elever diskuterar och ger exempel vad orden R A O
innebär i vardagen.
Eleverna har varit delaktiga i olika fora och enkätundersökningar
• Elevråd, klassråd
• Skolgårdsundersökning
• Sociala berättelser, händelserapporter
• Utvärdering av förra likabehandlingsplanen
• Trivselenkät
• NEI (Nöjd Elev Index)
• Olweusenkät
• ReKO (Relation-Kommunikation-Olweus)
• Fritidsmöten
• Hälsosamtal
Personalens delaktighet
All personal utvärderar likabehandlingsplanen vid två tillfällen, en personlig vid vårterminens
slut och vid APT i oktober/november. Trygghetsteamet har analyserat enkätresultat och
delgett personalen på APT. Personalen har använt sociala berättelser vid utredning av
konflikter och utvecklat kommunikation med elever genom användandet av Giraffspråket och
strukturerade frågeformulär. Ett omfattande arbete har utförts med att ta fram nya
ordningsregler, utvärdera hur vi arbetat med likabehandlingsplanen samt utarbeta konkreta
exempel på hur vi kan förbättra vårt främjande likabehandlingsarbete.
Vårdnadshavares delaktighet
Likabehandlingsplanen presenterades på informationsmöte för föräldrar vid läsårsstart.
Likabehandlingsplanen har tagits upp på Brukarrådet där vårdnadshavare fick information om
planen. Höstens arbete kring likabehandlingsarbetet har presenterats på Brukarrådet.
Brukarrådets representanter har fått ta del av det nya planförslaget.
5
4. Kartläggning -­‐Så här har vi det på vår skola Åk F-6
Verktyg
Olweusenkät
Åk 3-6
Skolgårdsundersökning
Viktiga resultat och analys
• De flesta 84% trivs bra eller mycket bra på
Hovåsskolan.
• Upplevd mobbning har ökat från tidigare år.
Nu 9,8%,
• Det är övervägande flickor som uppgett att de
blivit mobbade.
• De som har mobbat har i huvudsak gått i
samma klass.
• Pojkar har blivit mobbade av pojkar.
• Flickor har blivit mobbade av flickor och/eller
pojkar.
• Platser där elever blivit mobbade
1. I klassrummet (under pågående lektion/rast)
2. I korridorerna
3. På skolgården (på rasterna)
4. I gymnastiksalen eller omklädningsrum
5. På nätet(mobil, smartphone, läsplatta, dator
eller liknande)
Delaktiga
Eleverna besvarar
enkäten.
Resultatet
diskuteras i
Trygghetsteam,
EHT, APT,
klassråd och
brukarråd
Datum
Enkäten genomförs
i maj och
utvärderas,
analyseras och
presenteras
septembernovember
Som helhet känner sig eleverna trygga på
skolgården.
De områden som upplevs anges som otrygga
är konstgräsplan och gungor. Eleverna är
rädda för att slå sig och upplever otrygghet för
att de inte känner äldre barn.
Konstgräsplanen upplevs tryggare nu när det
finns fler vuxna där och schemat fungerar.
Elever uppger att de i vissa fall saknar vuxna
att vända sig till.
Eleverna uppger att vägen till Trä- och
metallslöjden upplevs otrygg.
Bemötande mellan elever i ett F-9-perspektiv
kan i vissa fall förbättras.
Eleverna
intervjuades och
fick peka ut
platser där de ville
vara och ev. var
otrygga.
Rastkollen utfördes
vt. 2014
•
•
•
•
•
•
6
Nöjd Elev
Index åk 2
och 5
Trivselenkät
Elevhälsoarbe
te utförs på
EHT- och
arbetslagsmöten
Hälsosamtal
åk 2 och 4
Klasskonferenser
Åk 2 Totalt % (pojkar/flickor)
Jag känner mig trygg i skolan – 93% (89)
Jag har vuxna i skolan att prata med när jag behöver
det – 94% (81)
Lärarna lyssnar på mig – 83% (86)
I min skola pratar vi om hur vi ska vara mot varandra –
93% (95)
Vi retar inte varandra 84% (78)
Lärarna är snälla mot mig – 98% (98)
Andra barn är snälla mot mig 91% (78)
Åk 2
Enkäten
genomfördes i
skolan. 94%
deltog.
Åk 5 Totalt % (pojkar/flickor)
Jag känner mig trygg i skolan – 85% (91)
Jag har vuxna i skolan att prata med när jag behöver
det – 87% (80)
I min skola pratar vi om hur vi ska vara mot varandra –
96% (98)
I min skola upplever jag att vi respekterar varandra –
73% (84)
Lärarna bemöter mig väl – 91% (89)
Andra elever bemöter mig väl 70% (93)
Åk. 5
Enkäten
genomfördes i
skolan.
85% av eleverna
svarade på
enkäten.
Resultatet
redovisas och
diskuteras med
elever, personal
och
vårdnadshavare.
Eleverna svarar
på enkäten i
skolan.
Trivseln i skolan och klassen ser relativt lika
ut oavsett årskurser. Majoriteten av eleverna
visar tydligt att de trivs i skolan. Enstaka
elever upplever att de inte trivs.
• Genomgående är att eleverna trivs bra på
rasterna. Det barnen visar mest missnöje med
är att få hjälp av vuxna när de behöver det.
• Framgångsfaktorer:
Majoriteten trivs i sina klasser och trivs på skolan. De
är positiva till att gå ut på rast.
• Utvecklingsområde:
Elever upplever att det inte finns tillräckligt antal
vuxna att få hjälp av på rasterna.
• Med regelbunden information och samtal om
elever i behov av extra stöd kan skolan bättre
stödja eleverna i sitt lärande.
• Dessutom genomförs rastobservationer,
mentorssamtal med elever, utvecklingssamtal
varje termin.
• Händelserapporter med sociala berättelser
följs upp regelbundet.
•
Individuellt samtal med eleven kring hälsa och trygghet
•
•
Vi följer upp elevernas utveckling mot
kunskapskrav samt social utveckling på
individ- och gruppnivå.
Vi har hög andel elever som når de nationella
kunskapsmålen. 97 – 100 % måluppfyllelse i
samtliga ämnen.
Mars 2013
November 2013
Elevhälsoteamet
och arbetslagen
EHT träffas
måndagar
Arbetslag
diskuterar elevvård
var fjärde vecka
Skolsköterska och
elev
EHT och
klassföreståndare
Under läsåret enligt
tidsplan
2 ggr/läsår
7
Fritidshem
Verktyg
Fritidsmöten
med stående
dagordning:
Elevernas
egna punkter.
Förslagslåda.
Aktiviteter
presenteras.
Fritidsgympa.
Resultat och analys
Trivselenkät skall göras under 2015.
Muntlig utvärdering på fritidsmöte ca 1ggr/mån.
Delaktiga
Enkät besvaras av
barnen på
fritidshemmet.
Muntlig
uppföljning
elev/pedagog.
Datum
Enkät i maj och
november.
NEI
Jag trivs på fritidshem – 91% (94)
Jag får vara med och bestämma vad vi ska göra på
fritidshemmet – 81% (84)
Det finns platser som jag kan gå till om jag vill ha lugn
och ro – 60% (45)
Enkäten
genomfördes på
skolan.
100% deltog i
enkäten.
Mars 2014
8
5. Främjande insatser -­‐ Så här gör vi för att ha ett bra klimat på skolan och förhindra att elever behandlas orättvist eller illa (Gäller både skola och fritids där annat ej anges)
Alla diskrimineringsgrunder ska beaktas i vårt likabehandlingsarbete.
I arbetet med eleverna utgår vi ifrån ledorden (RAO) för ordningsreglerna.
Nedan ges exempel på vårt främjande arbete.
Våra förväntningar är att alla får och ger ett sjyst bemötande oberoende av kön, könsidentitet,
etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller ålder utifrån
ledorden:
•
•
•
Respekt
Ansvar
Omsorg
Respekt
Visar att vi ser människor omkring oss genom att bemöta dem.
Insatser:
Träna allmän artighet. T ex. öva på att hälsa på varandra, gärna med namn. Säga hej på
morgonen och hejdå när man går hem.
Ha koll på om det kommer någon efter och hålla upp dörren.
Lämna tillräckligt utrymme åt andra genom att inte trängas.
Be om ursäkt om man stöter mot någon.
Öva på att prata och umgås med varandra. T ex Använda rollspel.
Tillåtande atmosfär i umgänget med varandra. T ex undvika suckar, skratt eller påpekan om
någon gör fel.(Viktigt att läraren reagerar tydligt).
Lyfta fram goda exempel bland eleverna.
En egenskap som lyfter eleven samtidigt som förväntningar på gruppen blir tydlig.
Prata med den det berör om det det berör.
Inte generalisera med hela klassen, kön, etnicitet osv.
Ge alla elever möjlighet till lika mycket talutrymme. T ex använda namnstickor, alla får säga
en sak även om de har flera saker de vill säga.
Där handuppräckning är regel, ignorerar läraren dem som pratar rakt ut och ger
handuppräckarna ordet.
9
Ansvar
Alla tar sitt ansvar och gör sitt bästa.
Insatser
Läraren bestämmer alltid turordning och grupper i skolan.
Vid Köbildning: Läraren bestämmer ordning t ex efter födelsedatum, alfabetisk ordning,
längdordning, dra lott, varannan kille/tjej, hårfärg, avstånd från skolan mm.
Lyfta fram goda exempel bland eleverna.
En egenskap som lyfter eleven samtidigt som förväntningar på gruppen blir tydlig.
Fadderverksamhet där de äldre blir positiva förebilder för de yngre.
Vid övningar gällande konflikthantering, kan äldre elever få diskutera och lösa yngre
(okända) elevers konflikter. På detta sätt får de syn på sitt eget beteende och lär sig att lösa
egna konflikter.
Vid val av litteratur väljer vi böcker där huvudpersonen har olika personligheter, kön mm.
Omsorg
Prata med varandra och ha kul tillsammans.
Insatser:
Olika övningar i hur man kan vara mot varandra där man tränar på ett positivt beteende. T ex
hemlig kompis, beröm för egenskaper, skriva positiva egenskaper om kamrater,
Se till att ingen lämnas ensam kvar vid t ex bordet i Bamba, i omklädningsrummet i
idrottshallen eller på rasten.
Leka med någon vi inte brukar leka med, sitta med någon man inte brukar sitta med, prata
med någon man inte brukar prata med.
Lyfta fram goda exempel bland eleverna.
En egenskap som lyfter eleven samtidigt som förväntningar på gruppen blir tydlig.
Skapa djupare relationer till varandra genom att samtala i olika sociala sammanhang med
både flickor och pojkar, elever och lärare.
10
Främjande åtgärder utifrån de olika diskrimineringsgrunderna
Kön
Mål:
Vi ser varje elev
oavsett kön.
Vi främjar jämställdhet
Insats:
Oavsett kön får man
respekt för den man är.
Tänka på hur vi pratar med
flickor och pojkar.
Vi strävar efter likvärdiga
villkor och förutsättningar
i undervisning, lek och
aktiviteter.
Könsblandade grupper
Val av litteratur som
främjar jämställdhet och
som motverkar stereotypa
könsmönster.
ReKO: (skola)
T ex Vi visar på och
diskuterar fördomar och
invanda tankemönster.
Elevers delaktighet
ReKO: (skola)
Diskussioner
Visa på könsmönster i
samhället i stort, t ex
leksakskataloger,
mode, ungdomsfilmer,
musikvideo mm.
Klart datum:
Pågår hela året,
utvärderas i
november
Ansvarig:
Alla personal
Elevers delaktighet
Prata med eleverna om
ett öppet klimat ur
könsperspektiv
Klart datum:
Pågår hela året,
Utvärderas i
november
Ansvarig:
Alla vuxna
Insats:
Vi fokuserar på likheter
framför olikheter och lyfter
fram det positiva i att vi är
olika. Vi lär oss av
varandra och av att vi inte
alla är lika.
Elevers delaktighet
ReKO: (skola)
Filmer, rollspel,
diskussioner.
Klart datum:
Pågår hela året,
utvärderas i
november
Ansvarig:
Alla vuxna
ReKO: (skola)
Belysa alla människors
lika värde oavsett etnisk
tillhörighet t ex film,
litteratur
Fritidsmöten
Samtal i vardagen.
Lekar. (fritids)
Könsidentitet eller könsuttryck
Mål:
Alla ska känna sig
respekterade oavsett
könsidentitet
Insats:
Uppmuntra barn att leka
och uttrycka sig på sitt eget
sätt.
ReKO: (skola)
Film, litteratur mm. som
visar barns rättighet att
välja könsidentitet
Information och diskussion
Etnisk tillhörighet
Mål:
Alla ska känna sig
respekterade och lika
mycket värda oavsett
etnisk tillhörighet.
Eleverna ska ha
kunskap om vad detta
innebär.
Arbete med barnkonventionen (skola)
FN-dagen, tematiskt arbete
(skola)
11
Religion eller annan trosuppfattning
Mål:
Ge barnen inblick i
och förståelse för olika
trosuppfattningar
Insats:
Arbeta med olika
trosuppfattningar inom
undervisningen (skola)
Vi fokuserar på likheter
framför olikheter
Filmer, litteratur, besök
mm.
Elevers delaktighet
Elevernas egna
erfarenheter kring
trosuppfattningar lyfts
fram i undervisningen
(skola)
Diskussioner kring
trosuppfattningar
(skola)
Klart datum:
Pågår under
året, utvärderas i
november
Ansvarig:
Alla vuxna
Klart datum:
Pågår hela året,
utvärderas i
november
Ansvarig:
Alla vuxna
Klart datum:
Pågår hela året,
utvärderas i
november
Ansvarig:
Alla vuxna
Samtal i vardagen.
Litteratur högläsning.
(fritids)
Funktionsnedsättning
Mål:
Alla ska ha
tillgänglighet oavsett
funktionsnedsättning.
Eleverna ska känna till
olika funktionsnedsättningar, både
fysiska och
neuropsykiatriska.
Insats:
Ge eleverna kunskap om
olika funktionshinder,
förklara genom samtal,
filmer, litteratur mm.
ReKO:
Filmer, litteratur, rollspel
etc för att skapa empati
och förståelse (skola)
Elevers delaktighet
ReKO: (skola)
Diskussioner och
rollspel
Samarbete med tex.
Särskolan
Samtal i vardagen.
(fritids)
Sexuell läggning
Mål:
Elever och personal
ska vara medvetna om
och med självklarhet
acceptera att
människor har olika
sexuell läggning.
Insats:
Genom litteratur och film
kan yngre barn ta del av
familjesituationer som ser
olika ut. Kontakta HBTQ
för att få tips på filmer,
litteratur och för ökat
samarbete för ökad input
utifrån.
Elevers delaktighet
Genom att använda ett
vårdat språk och tänka
på innebörden av
orden.
ReKO: (skola)
Diskussioner
Genom ord och handling
tar vi aktivt avstånd från
homofobi.
Vuxna reagerar då elever
använder ord som t ex
”bög” som skällsord.
12
Ålder
Mål:
Alla elever ska känna
sig respekterade
oavsett ålder
Insats:
Jobba med
fadderverksamhet. (skola)
Tema (skola)
Sociala dagar (skola)
Elevens val
Elevers delaktighet
Arbetslagen och
elevrådet samlar in
synpunkter/förslag från
klasserna som är
delaktiga i planeringen.
Klart datum:
Pågår hela året,
utvärderas i
november
Ansvarig:
Alla vuxna
Insats:
ReKO: (skola)
Filmer, litteratur,
diskussioner mm
Elevers delaktighet
ReKO: (skola)
Diskussioner, rollspel,
övningar
Klart datum:
Pågår hela året,
utvärderas
november
Ansvarig:
Alla vuxna
I det dagliga arbetet med
barnen ska vi
uppmärksamma goda
exempel.
Samtal i vardagen.
Lekar som stärker
samarbete och
förståelse. (fritids)
Gemensamma
fritidshemsaktiviteter
särskilt under loven.
(fritids)
Kränkande behandling
Mål:
”Att kunna leva sig in i
och förstå andra
människors situation
och utveckla en vilja att
handla med deras bästa
för ögonen” Lgr 11
På mentorstid tar vi upp
trygghet och trivsel som en
punkt. (skola)
Elevhälsoteamet
informerar varje klass i åk
5 om likabehandlingsplanen. (skola)
Utvärdering av främjande insatser
November 2014 med elevråd och personal, resultat delges brukarråd.
ReKO-lektioner 40 min/vecka:
Vi arbetar mot kränkningar via sociala medier och sms utifrån polisens informationsmaterial,
tittar på film som visar exempel och diskuterar möjligheter och risker med att vara på
internet.
Tjej- och killsnack för att skapa förståelse och öka sammanhållningen i gruppen.
Övat konflikthantering.
I rollspel tar vi upp vikten av att acceptera olikheter.
I rollspel konkretiserar vi ordningsregler och situationer gällande reglerna.
Konflikthantering gällande enskilda elever:
Vi använder sociala berättelser för att tydliggöra vad som hänt i en konflikt och för att hitta
lösningsförslag.
Uppföljning vid mentorssamtal och uppföljningssamtal med inblandade.
Information till vårdnadshavare.
13
Sociala dagar:
Gemensamma sociala aktiviteter F-6 under läsåret där åk 6 ansvarar för planering och
genomförande.
Fadderverksamhet:
En gång per månad träffas faddergrupper i olika planerade aktiviteter. F-3, 1-4, 2-5.
Ett begynnande samarbete med F-9 har inletts av slöjdlärarna, lärare åk 3 och svensk-lärare
åk.7.
Elevens val:
Gemensamma åldersintegrerad verksamhet åk 1-3 och 4-6.
Trivselledare:
Nominerade elever åk 3-6 leder rastaktiviteter för andra elever två raster per vecka.
Elevråd, matråd, klassråd:
Elevrepresentanter åk 1-6 har möte 1 gång/månad. Representanterna lyfter frågor i klassråd.
Barnkonventionen i samband med FN:
Samtliga klasser aktualiserar barnkonventionen under en vecka i samband med FN-dagen
24/10.
Undervisningen:
I LGR11, kapitel 2 betonas diskrimineringsarbetet ska genomsyra all undervisning i skolan.
HBTQ:
Jenny Gustavsson, verksamhetskoordinator för West Prides skolprogram kom till skolan och
läste alternativa sagor för elever åk F-3.
14
6. Förebyggande insatser – Så här arbetar vi med våra utvecklings-­‐
områden. Anledning:
Mål:
Insats:
Olweusenkät visar
att 84% trivs bra eller
mycket bra på
Hovåsskolan, 9,8%
uppger att de har blivit
mobbade någon gång
under året.
Skapa en god
gemenskap byggd
på Respekt, Ansvar
och Omsorg.
Tydliggöra
ordningsregler
utgående ifrån
R A O.
Mobbningen har ökat
något jämfört med
föregående år.
Nolltolerans.
Personalen ska
alltid reagera på
alla signaler på
kränkning.
Nytt är att elever
uppger sig mobbade
även under pågående
lektion. Det handlar om
kommentarer, suckar
och miner.
Skapa tillåtande
klassrumsmiljö med
respektfull
kommunikation.
Det är övervägande
flickor som uppger sig
vara mobbade.
Nolltolerans
gällande både
pojkar och flickor.
Kontakt med
vårdnadshavare,
upprättande av
händelserapport
mm vid varje
fall av
kränkning.
Elever
uppmanas att
alltid kontakta
vuxna om de
upplever sig
eller andra
utsatta för ojust
behandling.
Elevers
delaktighet
Eleverna
förväntas
behandla varandra
med Respekt,
Ansvar och
Omsorg.
Klart
datum:
Ny mätning i
maj 2015
Ansvarig:
Ny
skolgårdsun
dersökning
september
2015.
All personal
Rektor och
arbetslag
Elever berättar för
vuxna om de
upplever sig
kränkta eller om
någon annan
blivit utsatt.
Elevrådsrepresent
anter rapporterar
om klassens
arbete med
ReKO.
ReKO:
Film, litteratur,
diskussioner.
Genom
information och
konkreta
övningar på t ex
elevens val.
Skolgårdsundersökningen visar
konflikter i bemötande
mellan olika
åldersgrupper.
Förbättra
bemötandet mellan
elever i olika åldrar.
Ta upp ämnet i
mentorssamtalet
.
Sociala dagar
där eleverna
samarbetar och
lär känna
varandra.
Elever är
delaktiga i
planering,
genomförande
och utvärdering
av aktiviteter.
15
Fadderverksamh
et.
Faddergrupper:
F-3, 1-4, 2-5
Uppmärksamma
bemötandet.
Initiera samarbete
mellan elevråden
på skolan.
Elevens val i
integrerade
åldersgrupper
åk. 1-3 resp. 46.
Undersökningen visar
att några elever
uttrycker oförståelse i
sin relation till
särskolans elever.
Relationer till
särskolans elever
ska förbättras.
Attityder till
eleverna på
särskolan ska
förbättras.
Nöjd Elev Index (NEI)
Genomgående bättre
resultat jämfört med
2013.
Ökat samarbete
med Särskolan.
Information om
eleverna på
Särskolan för att
öka förståelse
och kunskaper.
Eleverna deltar i
planering av
samarbete med
Särskolan.
Eleverna
uppmuntras till
spontan lek
tillsammans med
särskolans elever.
Mentorstid.
Lugn och ro i
klassrummet är
utvecklingsområde för
åk 2.
Ett klassrumsklimat
som genomsyras av
R A O.
Fasta rutiner,
struktur och
kontinuitet.
Ta ansvar för sin
egen insats, visa
respekt och
omsorg om andra.
Delaktighet och
inflytande på
undervisningens
innehåll är
utvecklingsområde för
åk 5.
Tydliga mål med
undervisningen
med
elevdelaktighet.
Tydliggör mål
och
förväntningar.
Göra eleverna
delaktiga i
utformning av
LPP-er.
Deltar i
utarbetandet av
LPP-er utifrån
läroplanens mål
(LGR11).
Skolans toaletter är
utvecklingsområden för
både åk 2 och 5.
Toaletterna ska
upplevas rena under
hela dagen.
Tydliga
toalettregler
utformas med
eleverna.
Lämna toaletten
ren efter sig.
Respektera den
som använder
toaletten.
Trivselenkäten visar att
eleverna trivs på
Hovåsskolan.
Lägst omdöme får
tillgängligheten av
vuxna på rasterna.
Synliggöra vuxna
på rasterna.
Tydliggöra vilka
vuxna som finns
ute på rasten via
Ny mätning
Åk 2 och 5
mars 2015
Rektor,
arbetslagen
Ny mätning
november
2014
Rektor,
Arbetslag
Eleverna blir
informerade och
vet var de ska
16
tydligt schema.
söka information.
Rastvärd bär
reflexväst,
cirkulerar på
skolgården. Alla
barn är allas
ansvar.
Känna till
rastvärdens
uppdrag.
Ta kontakt med
rastvärd vid
behov.
Tydliggöra
lärarnas
arbetsschema
för eleverna.
Informera
eleverna om
besökstider för
skolsköterska,
skolkurator och
expedition.
Händelserapporter
beskriver framförallt
konflikter på skolgård
och i klassrum.
Det är främst
kränkningar/konflikter
inom klassen.
ReKO,
kompissamtal,
tjej- och
killsnack.
Göra eleverna
medvetna om
orsaker till
konflikter och
förslag på hur de
kan hantera dem.
Klasskonferenser
Fritidshemmen
Resultat av
Olweusenkäten och
Skolgårdsundersökningen gäller
även fritidshemmen.
Enligt NEI trivs
eleverna även bra på
fritids.
Skapa en trygg
fritidsverksamhet.
ReKO,
kompissamtal,
tjej-och killsnack,
fadderverksamhet.
maj,
november
Rektor,
arbetslag
Uppmärksamma
elever med
samspelssvårigheter.
Elever som
behöver särskilt
bemötande
tydliggör hur de
önskar bli
bemötta i konfliktsituationer.
Mars 2014
All personal
Tydligt
organiserad och
strukturerad
verksamhet.
Barnen får vara
med och påverka
aktiviteter och
lekar.
Maj och
november
Rektor och
fritidspedagoger.
Ingripa vid varje
kränkning.
Fritidsmöten.
Förslagslåda.
Vi genomför
fritidsmöten och
vi har en
förslagslåda.
I fadderverksamhet
dramatisera
konfliktsituationer och
diskutera dessa.
17
Vi är måna om
att vara där
barnen är och
värnar en god
föräldrakontakt.
Månadsbrev till
vårdnadshavare.
Samtal i vardagen
gör barnen
delaktiga.
Samtal i
vardagen om
sådant som är
aktuellt på
fritidshemmet.
Utvärdering av förebyggande insatser
Maj/juni och november 2014 med elevråd och personal, resultat delges brukarråd.
Händelserapporter: Har skrivits. Trygghetsteamet har sammanställt och analyserat dessa.
ReKO-lektioner 40 min/vecka:
Vi har tagit upp kränkningar via sociala medier och sms, genom att titta på film, använt
polisens informationsmaterial, visat exempel och diskuterat möjligheter och risker med att
vara på internet.
Tjej- och killsnack för att skapa förståelse och öka sammanhållningen i gruppen.
Övat konflikthantering.
Tagit upp vikten av att acceptera olikheter genom rollspel.
Konkretisera ordningsregler och situationer genom rollspel.
Sociala dagar och elevens val: Se utvärdering främjande insatser.
Ökat samarbete med Läsö: Personal från Läsö har informerat om verksamheten i några
årskurser F-6. Elever i åk 4 – 5 har gemensamma rastaktiviteter.
Tydliggöra rastvärdsscheman: Rastvärdsschema finns uppsatta för eleverna.
Mentorstid: Varje klass har en timma mentorstid / vecka.
Tydlig kontaktinformation från skolhälsovård, expedition: Expeditionen har tydlig
information, men på elevråd har det framförts svårigheter att få kontakt med skolsköterskan.
Rapport om alla typer av kränkning: Utvecklingsområde för alla. Nya händelserapportblankett (bilaga).
Uppmärksamma elever med samspelssvårigheter: Tagits upp på social elevvårds-konferens i
respektive arbetslag. Vikarier informeras i vikariepärmen.
18
7. Så här gör vi på skolan om en elev upplever sig kränkt, behandlas orättvist eller illa. Policy
Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på vår skola.
Upptäcka
Upptäckt av upplevd kränkande behandling ska alltid tas på allvar och anmälas till rektor.
Anmälan görs på händelserapport som finns som bilaga till likabehandlingsplanen.
Upptäckt av kränkande behandling kan komma fram vid utvecklingssamtal, mentorssamtal,
diskussioner i arbetslaget, men även via rastvakter, andra vuxna, elever eller föräldrar.
Personal ska vara uppmärksam på om elev har återkommande frånvaro, inte leker med andra
barn eller säger sig vara utsatt av klasskamrater.
Föräldrar ska vara uppmärksamma på om elev inte vill gå till skolan, säger sig ha ont i
magen/huvudet, berättar att han/hon är utsatt eller att någon annan elev är utsatt. Föräldrarna
tar då kontakt med skolan.
När en elev kränks av en annan elev
Utreda
Personal som ser eller får vetskap om kränkning, ingriper i det akuta skedet och talar med de
inblandade för att få en bild av situationen. Samtal med vårdnadshavarna som informeras om
händelsen, utredningen och vidtagna åtgärder. Händelsen dokumenteras i en händelserapport,
som lämnas till rektor.
Åtgärda
Ansvarig pedagog (mentor) följer upp händelsen (datum anges på händelserapporten) och
förvissar sig om att kränkningen eller diskrimineringen upphör. Ansvarig pedagog eller rektor
kan kalla till elevmöte tillsammans med vårdnadshavare.
Rutiner för dokumentation
Händelserna och åtgärderna dokumenteras skriftligt på blanketten ”Händelserapport” bilaga2.
Händelserapporterna följs upp i arbetslagen och på EHT två gånger per termin.
När en elev kränks av en personal
Utreda:
Vid indikation ska rektor omedelbart samtala med utsatt elev och aktuell personal. Därefter
kontaktas vårdnadshavare.
Åtgärda
Möte arrangeras mellan personal, vårdnadshavare och rektor.
Arbetsgivaren agerar utifrån arbetsrättsliga rutiner som gäller och erinran kan utdelas.
19
Rutiner för dokumentation
Händelsen och åtgärderna dokumenteras i händelserapport, bilaga 2.
Rutin för rapportering till huvudman:
Rektor rapporterar varje fall av diskriminering, trakasserier och kränkningar till
stadsdelsnämnden varje månad.
Utvärdering av rutinerna:
Utvärdering i arbetslag och EHT i november 2015.
20
8. Spridning och förankring av planen
Planen tas upp på APT och elevråd av rektor.
Rektor informerar om arbetet med likabehandlingsplanen löpande på Brukarrådsmöten.
Klassföreståndarna berättar om planen i klasserna i januari och förankrar innehållet bland
eleverna. På vårens föräldramöte informeras vårdnadshavare om likabehandlingsplanen.
Planen finns på Hjärntorget och Hovåsskolans hemsida.
9. Utvärdering av förra årets plan och detta årets plan För att minska kränkningar… Nolltolerans mot mobbning…
• Personalens medvetenhet om Likabehandlingsplanen och hur skolan arbetar mot
diskriminering, trakasserier, mobbning och kränkande behandling har ökat.
• Nya ordningsregler har utarbetats och utgår från ledorden Respekt, Ansvar och
Omsorg. Målet är att öka elevernas delaktighet i att skapa en god anda på skolan.
• Rastvärdssystemet har fungerat väl för elever åk F - 3. Rastvärdssystemet behöver ses
över kontinuerligt. Vi behöver öka samarbetet åk F – 6 och även hela skolan.
• Uppstartveckan som inledde skolåret, där fokus låg på trygghet och trivsel, upplevdes
positiv av elever och pedagoger. Schemat för veckan kommer att se olika ut för de
olika årskurserna.
• ReKO (Relation, Kommunikation, Olweus) upplevs som positivt av eleverna.
Arbetsområdet har utvecklats vad gäller innehåll, utförande och material.
• Gemensamma aktiviteter så som t ex social dag, temadag, friluftsdag, gemensamma
utflykter mm. har upplevts positivt av alla.
• Trygghetsteamet har utarbetat goda rutiner för fadderverksamhet. Uppdrag och
mötesrutiner behöver utvecklas.
• Årskurs 6 tränas i ledarskap genom aktiviteter på sociala dagar.
• Föräldrar får information från skolan varje vecka och från fritidshemmet varje månad.
• En ökad satsning på trivselledarorganisationen har lett till ett ökat engagemang bland
eleverna.
För att öka elevernas delaktighet och inflytande
• Mentorstiden har fungerat bra i alla årskurser.
• Trivselledare från åk 3-6 leder rastaktiviteter dagligen.
• Elevernas medvetenhet om innebörden av delaktighet och inflytande har ökat
väsentligt. De beskriver nu hur de får vara med och påverka.
• Eleverna är mer delaktiga i sitt lärande genom LPP och bedömning för lärande.
• Våra skriftliga omdömen har uppskattats mycket av elever och föräldrar under
utvecklingssamtal. Under hösten har vi haft introduktionssamtal där vi aktualiserar
vårens IUP-dokument. Vi behöver arbeta med att levandegöra IUP-dokumentet i
eleverna dagliga lärande.
• Nya ordningsregler har utarbetats i samarbete med elever.
• Klassråd, elevråd och matråd har genomförts kontinuerligt månadsvis.
• Eleverna har varit delaktiga i arbetet med likabehandlingsplanen. Föräldrarna fick
information om likabehandlingsplanen.
21
Bilaga 1 Här kan du läsa mer om lagar, begrepp och diskrimineringsgrunder Lagar
Sedan den 1 januari 2009 regleras arbetet mot diskriminering och kränkande behandling i
både diskrimineringslagen och skollagen. Skolan ska varje år upprätta en likabehandlingsplan
(enligt 3 kap. 16 § diskrimineringslagen) och en årlig plan mot kränkande behandling (enligt
6 kap i skollagen). Dessa båda planer kan sättas ihop till en plan.
Diskrimineringsombudsmannen har tillsyn över diskrimineringslagen och Barn och
elevombudet har tillsyn över den del i skollagen som rör kränkande behandling (6 kap).
Begrepp
Diskriminering
Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och
behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna. Elever kan inte göra sig skyldiga
till diskriminering.
Direkt diskriminering
Skolan kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Med direkt diskriminering menas
att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna.
Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med
motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program.
Indirekt diskriminering
Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse som verkar vara neutral,
men som i praktiken missgynnar en elev. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan
skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl behöver annan mat.
Trakasserier
Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs
värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna
Det kan bland annat vara generaliseringar av till exempel ”homosexuella” eller ”bosniska”
egenskaper eller att någon blir kallad ”blatte”, ”mongo”, eller liknande. Det gemensamma för
trakasserier är att de gör att en elev känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad.
Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier.
Kränkande behandling
Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs
värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Några exempel är
öknamn, slag, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på till exempel Facebook.
Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som kränkande
behandling.
Exempel:
• Lisa är stökig i klassrummet och vill inte lugna ner sig trots lärarens tillsägelse. Ett
gräl som uppstår emellan dem slutar med att läraren ger Lisa en örfil.
22
•
Oliver har slutat fråga om han får vara med och leka på rasterna. Han är hellre ensam
än att behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Skolans personal tror att
Oliver är ensam för att han tycker om det. Oliver orkar inte förklara hur det egentligen
ligger till.
Sexuella trakasserier
Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier.
Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt
anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som
avgör vad som är kränkande.
Repressalier
Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund
av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat
förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev,
exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller
kränkande behandling. Exempel på straff som inte får förekomma är kvarsittning, utskällning
eller sämre betyg.
Bevisbörda
Om en elev upplever att han/hon är utsatt för kränkande behandling eller repressalier och det
finns anledning att tro att detta stämmer, så är det huvudmannen (den som äger skolan) som
ska bevisa att kränkande behandling eller repressalier inte har hänt.
Diskrimineringsgrunderna
Kön
Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man.
Exempel:
• Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som
valt att gå med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön]
• Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och
hånglar med vem som helst. [sexuella trakasserier]
Könsidentitet eller könsuttryck
I lagen står det könsövergripande identitet eller uttryck, men diskrimineringsombudsmannen
har valt att använda sig av begreppet könsidentitet och könsutryck. Med könsöverskridande
identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som
flicka eller pojke eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat
kön.
Exempel:
• Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig
med mascara och läppglans. [trakasserier]
• Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn för att tala om
problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället för att få
prata om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender
betyder och innebär. [diskriminering]
23
Etnisk tillhörighet
Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung,
hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person
som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma
person kan också ha flera etniska tillhörigheter.
Exempel:
• Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och
sin hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom
med att ”Ja, men du vet ju att du är annorlunda. De menar inget illa”. [trakasserier]
Religion eller annan trosuppfattning
Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens
proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband
med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av
diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och
värderingar som inte har samband med religion faller utanför.
Exempel:
• Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det. Klasskamraterna
säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. [trakasserier]
• Läraren nekar Leila att bära huvudduk lektionen med motiveringen ”Huvudduk är ett
tecken på kvinnoförtryck”. Det innebär att Leila utestängs från sin utbildning.
[diskriminering]
Funktionsnedsättning
Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller
begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga.
Exempel:
• På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av
var och en förutom särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. [diskriminering]
• Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar
”Din pappa är jävla CP.” [trakasserier]
Sexuell läggning
Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller
heterosexuell läggning.
Exempel:
• Några elever i skolan brukar kalla Johanna ”äckliga lebb”. [trakasserier]
• Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har får
han inte vara med i grupparbeten. James vill inte vända sig till sin lärare eftersom
läraren ser att de andra fryser ut honom, men inte gör något. [trakasserier]
24
Ålder
Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd.
Exempel:
• Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta.
[trakasserier]
• Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när
de andra klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men
de fortsätter i alla fall. [trakasserier]
25
Bilaga 2 ANMÄLAN OM DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Anmälan ska lämnas till rektor. Diskriminering utifrån diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller ålder. Trakasserier utifrån diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller ålder. Annan kränkande behandling (t ex mobbning, misshandel, ofredande, olaga hot etc) Den drabbade elevens namn:______________________________________ Skola: ___________________ klass:________ Datum och tidpunkt för händelsen: _______________________________________ Datum när utredning har påbörjats: _______________________________________ Datum när åtgärder har påbörjats: ________________________________________ Datum för planerad uppföljning: __________________________________________ Datum när vårdnadshavare till den drabbade eleven har kontaktats: _____________ Datum när vårdnadshavare till den kränkande eleven/eleverna har kontaktats: _____________ _____________ Namn på ansvarig personal: _____________________________________________ 26
Namn på övriga inblandade i händelsen Beskrivning av vad som hänt Omedelbart vidtagna åtgärder Datum Planerade åtgärder Om fallet avslutas i detta läge skriv datum: ......... Ärendet kräver vidare åtgärder Datum 27
UPPFÖLJNING Elevens namn: __________________________ Datum för uppföljning: ___________________ Beskrivning av vilka åtgärder som vidtagits och hur det har gått Ärendet avslutas Ärendet kräver vidare åtgärder Eventuella ytterligare planerade åtgärder Datum när fallet avslutats: ________________ Datum Datum 28
Förslag på metoder att använda för att underlätta god kommunikation NVC – Non Voiolent Comunication …Giraffspråket
1 Observera – När jag ser/hör…
När du ser/hör…
2 Känsla – Känner jag mig…
Känner du dig…
3 Behov – För jag behöver…
För du behöver…
4 Önskan om handling – Jag skulle vilja… vill du det?
(Om detta kan du läsa mer på nätet eller i ”Konflikthantering” under rubriken ”NVC”, eller på
googla på nätet ”Giraffspråket”)
Medlingens olika steg
– metod för att kommunicera vid arbete med sociala
berättelser
Under utredningsfasen/samtala och rita vad som hänt…
1 Vad hände?
2 Hur kändes det?
3 Hur skulle du vilja ha det istället?
4 Vad är möjligt att göra?
(Om du vill läsa mer, se ”Konflikthantering” Harkvoort&Friberg s. 182-185)
29