Undersökning av plocktekniker utifrån plocksäkerhet

Transcription

UNDERSÖKNING AV PLOCKTEKNIKER
UTIFRÅN PLOCKSÄKERHET
STUDY OF PICKING TECHNIQUES BASED ON
PICKING ACCURACY
Amanda Eriksson
Evelina Stenberg
EXAMENSARBETE 2015
Industriell Organisation och Ekonomi med
inriktning mot Logistik och Ledning
Postadress: Box 1026 551 11 Jönköping Besöksadress: Gjuterigatan 5 Telefon: 036-‐10 10 00 (vx) Detta examensarbete är utfört vid Tekniska Högskolan i Jönköping inom Industriell
organisation och ekonomi med inriktning mot logistik och ledning. Författarna svarar
själva för framförda åsikter, slutsatser och resultat.
Examinator: Ingrid Wadskog
Handledare:
Per Hilletofth
Omfattning:
15 hp (grundnivå)
Datum:
2015-06-11
Postadress: Box 1026 551 11 Jönköping Besöksadress: Gjuterigatan 5 Telefon: 036-‐10 10 00 (vx) Abstract
Abstract
Purpose – The purpose of the study is to examine three selected picking techniques in
warehousing based on picking accuracy by identifying reasons for deviations that
occurs in connection with the picking techniques and how the deviations can be
prevented.
Method – A theoretical framework has been established in which relevant literature
was investigated through literature studies. Case studies were carried out on four
different companies where following picking techniques were used, manual picking
after a list, pick with scanner and voice controlled picking. Emperical data has been
collected through interviews, questionnaires, observations, and documents, which
later could be compared with the theoretical framework. The research questions that
were created by the purpose could then be answered in the analysis.
Findings – The study resulted in a comparison of the picking techniques accuracy and
it was showed that different aspects affect the accuracy, for example check ups and
quality management. Reasons that deviations occur have been identified. It was found
that that most of these reasons could be connected to the manual picking technique,
that is to say that there is a higher risk of deviation. To prevent that deviations occur
solutions was thereafter developed. The human impact has been linked to many of the
identified causes and is therefore important to take in account in quality management
and to improve picking accuracy.
Implications – The following study may provide an insight of how a picking
technique works by mapped processes. The picking accuracy that has ben analysed
give a perspective of what a picking technique can perform based on quality. The
study can thereby be a basis for the choice of picking technique and at the same time
be helpful for companies that already are using the examined picking techniques.
Limitations – The study was limited in its execution because of the restrictions which
hade to be established. Another limitation in the study was the restriction of
interviews that was conducted, more interviews could have bring further information
and thereby add more to the study. The questionnaires had a relatively low response
rate whish has affected the study’s credibility negatively and therefore it would have
been preferable if the survey could have been more extensive.
Keywords – Picking process, picking technique, quality, picking accuracy, deviation,
the human impact, degree of automation.
i
Sammanfattning
Sammanfattning
Syfte – Syftet med studien är att undersöka tre utvalda plocktekniker i lagerverksamheter utifrån plocksäkerhet genom att identifiera orsaker till avvikelser som
uppstår i samband med plockteknikerna och hur avvikelserna kan förhindras.
Metod – Ett teoretiskt ramverk har upprättats där relevant litteratur undersöktes
genom litteraturstudier. Fallstudier utfördes på fyra olika fallföretag där plockteknikerna manuell etikettlista, plock med scanner samt röststyrt plock användes.
Genom intervjuer, enkätundersökning, observationer, dokumentstudier samt
kartläggningar har empiri samlats in och som sedan jämförts med det teoretiska
ramverket. Detta har lett till en analys som besvarar de frågeställningar som upprättats
i samband med syftet.
Resultat – Studien resulterade i en jämförelse av plockteknikernas plocksäkerhet där
det har visat sig att säkerheten påverkas av olika faktorer så som kvalitetsarbete och
kontrollmoment. Orsaker till att avvikelser uppstår under plockning har identifierats.
Det konstaterades att de flesta av dessa orsaker kan kopplas till den manuella
plocktekniken, det vill säga att det finns en högre risk för avvikelse. Därefter togs
åtgärder fram som skulle kunna förhindra att avvikelser sker. Den mänskliga faktorn
har kopplats till många av de identifierade orsakerna och är därför en viktig del att ta i
beaktning vid kvalitetsarbete och ökad plocksäkerhet.
Implikationer – Genom kartlagda processer kan följande studie ge en inblick hur en
plockteknik. Den analyserade plocksäkerheten ger en överblick vad en plockteknik
kan prestera ur ett kvalitetsperspektiv. Den kan därmed vara ett underlag vid val av
plockteknik och samtidigt vara till hjälp för företag som redan använder undersökta
plocktekniker.
Begränsningar – Studien har begränsats i dess utförande på grund av de avgränsningar som var tvungna att upprättas. Det sågs som en begränsning att inte fler
intervjuer kunde genomföras eftersom detta hade kunnat tillföra mer till arbetet.
Enkätundersökningarna hade en relativt låg svarsfrekvens vilket har påverkat studiens
trovärdighet negativt och därför hade det varit att föredra om undersökningen kunde
varit mer omfattande.
Nyckelord – Plockprocess, plockteknik, kvalitet, plocksäkerhet, avvikelse, mänskliga
faktorn, automatiseringsgrad.
ii
Innehållsförteckning
1
INTRODUKTION ............................................................................................................. 1
1.1 BAKGRUND ................................................................................................................... 1
1.2 PROBLEMBESKRIVNING ................................................................................................ 2
1.3 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR .................................................................................. 3
1.4 OMFÅNG OCH AVGRÄNSNINGAR .................................................................................. 3
1.5 DISPOSITION ................................................................................................................. 4
2
METOD OCH GENOMFÖRANDE ................................................................................ 5
2.1 KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METOD ................................................ 5
2.2 ARBETSPROCESSEN....................................................................................................... 6
2.3 ANSATS ......................................................................................................................... 6
2.4 DESIGN .......................................................................................................................... 7
2.5 DATAINSAMLING .......................................................................................................... 7
2.5.1 Litteraturstudier .................................................................................................... 7
2.5.2 Intervjuer ............................................................................................................... 8
2.5.3 Enkätundersökning ................................................................................................ 8
2.5.4 Observationer ........................................................................................................ 9
2.5.5 Dokumentstudier .................................................................................................... 9
2.5.6 Kartläggningar .................................................................................................... 10
2.6 DATAANALYS ............................................................................................................. 10
2.7 TROVÄRDIGHET .......................................................................................................... 11
3
TEORETISKT RAMVERK ........................................................................................... 12
3.1 KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH TEORI ................................................ 12
3.2 LAGERVERKSAMHET .................................................................................................. 13
3.2.1 Plockprocess ........................................................................................................ 13
3.2.2 Plocktekniker ....................................................................................................... 14
3.3 KVALITET ................................................................................................................... 14
3.3.1 Returflöde ............................................................................................................ 15
3.3.2 Plocksäkerhet....................................................................................................... 15
3.4 KVALITETSSTYRNING ................................................................................................. 16
3.4.1 Utmaningar .......................................................................................................... 16
3.4.2 Problemlösning .................................................................................................... 16
4
EMPIRI............................................................................................................................. 18
4.1 FALLSTUDIE A OCH B: MANUELLT PLOCK ................................................................. 18
4.1.1 Lagerverksamhet – Fallstudie A .......................................................................... 18
4.1.2 Lagerverksamhet – Fallstudie B .......................................................................... 18
4.1.3 Plockteknik........................................................................................................... 18
4.1.4 Plockprocess ........................................................................................................ 19
4.1.5 Plockare ............................................................................................................... 20
4.1.6 Kvalitet – Fallstudie A ......................................................................................... 21
4.1.7 Kvalitet – Fallstudie B ......................................................................................... 22
4.2 FALLSTUDIE C: PLOCK MED SCANNER ....................................................................... 22
4.2.1 Lagerverksamhet ................................................................................................. 22
4.2.2 Plockteknik........................................................................................................... 23
4.2.3 Plockprocess ........................................................................................................ 23
4.2.4 Plockare ............................................................................................................... 24
4.2.5 Kvalitet ................................................................................................................ 25
4.3 FALLSTUDIE D – RÖSTSTYRT PLOCK .......................................................................... 26
4.3.1 Lagerverksamhet ................................................................................................. 26
4.3.2 Plockteknik........................................................................................................... 26
iii
4.3.3
4.3.4
4.3.5
Plockprocess ........................................................................................................ 27
Plockare ............................................................................................................... 27
Kvalitet ................................................................................................................ 29
5
ANALYS ........................................................................................................................... 30
5.1 FRÅGESTÄLLNING 1 .................................................................................................... 30
5.2 FRÅGESTÄLLNING 2 .................................................................................................... 31
5.3 FRÅGESTÄLLNING 3 .................................................................................................... 32
5.3.1 Fokuskrävande..................................................................................................... 32
5.3.2 Luckor i systemet ................................................................................................. 33
5.3.3 Omedvetna fel ...................................................................................................... 33
5.3.4 Brist på ansträngning .......................................................................................... 33
5.3.5 Moment utan felsignaler ...................................................................................... 34
5.3.6 Systemavbrott ...................................................................................................... 34
5.3.7 Bristfällig säkerhet vid vikarieperiod .................................................................. 34
6
DISKUSSION OCH SLUTSATSER .............................................................................. 35
6.1 RESULTAT ................................................................................................................... 35
6.2 IMPLIKATIONER .......................................................................................................... 36
6.3 BEGRÄNSNINGAR ........................................................................................................ 37
6.4 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER ................................................................... 37
6.5 VIDARE FORSKNING .................................................................................................... 38
REFERENSER ....................................................................................................................... 39
BILAGOR ............................................................................................................................... 42
Figurförteckning
FIGUR 1
FIGUR 2
FIGUR 3
FIGUR 4
FIGUR 5
FIGUR 6
FIGUR 7
FIGUR 8
FIGUR 9
FIGUR 10
LAGERVERKSAMHET ................................................................................................................. 1
AVGRÄNSNINGAR ..................................................................................................................... 4
KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METOD .............................................................. 5
ARBETSPROCESSEN ................................................................................................................... 6
DATAANALYS ......................................................................................................................... 10
KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH TEORI .............................................................. 12
RAMVERK OMVÄND LOGISTIK (FLEISCHMANN ET AL., 1997) ................................................. 15
HUVUDPROCESS - MANUELLT PLOCK ..................................................................................... 19
DELPROCESS - MANUELLT PLOCK........................................................................................... 19
HUR OFTA UPPLEVER DU SVÅRIGHETSGRADEN MED ATT PLOCKA EFTER PLOCKLISTA MED
ETIKETTER? ..................................................................................................................................... 20
FIGUR 11 OM FEL BEGÅS UNDER PLOCKET, HUR UPPLEVER DU SVÅRIGHETSGRADEN MED ATT
ÅTGÄRDA FELET? ............................................................................................................................ 21
FIGUR 12 HUR OFTA UPPLEVER DU STÖRNINGAR UNDER PLOCKNING ORSAKADE AV ETIKETTERNA? .. 21
FIGUR 13 HUVUDPROCESS - PLOCK MED SCANNER .............................................................................. 23
FIGUR 14 DELPROCESS - PLOCK MED SCANNER ................................................................................... 23
FIGUR 15 HUR UPPLEVER DU SVÅRIGHETSGRADEN MED ATT PLOCKA MED SCANNER?........................ 24
FIGUR 16 OM FEL BEGÅS UNDER PLOCKET, HUR UPPLEVER DU SVÅRIGHETSGRADEN MED ATT
ÅTGÄRDA FELET? ............................................................................................................................ 25
FIGUR 17 HUR OFTA UPPLEVER DU STÖRNINGAR UNDER PLOCKET ORSAKADE AV SCANNERN ELLER
SURFPLATTAN? ............................................................................................................................... 25
FIGUR 18 HUVUDPROCESS - RÖSTSTYRT PLOCK .................................................................................. 27
FIGUR 19 DELPROCESS - PLOCKTEKNIK 4 ............................................................................................ 27
FIGUR 20 HUR UPPLEVER DU SVÅRIGHETEN ATT PLOCKA MED PICK-BY-VOICE? ................................ 28
FIGUR 21 OM FEL BEGÅS UNDER PLOCKET, HUR UPPLEVER DU SVÅRIGHETEN MED ATT ÅTGÄRDA
FELET? ............................................................................................................................................ 28
FIGUR 22 HUR OFTA UPPLEVER DU STÖRNINGAR UNDER PLOCKET ORSAKADE AV PICK-BY-VOICE?... 29
iv
Tabellförteckning
TABELL 1
TABELL 2
TABELL 3
TABELL 4
TABELL 5
TABELL 6
TABELL 7
TABELL 8
GENOMFÖRDA INTERVJUER .................................................................................................... 8
SVARSFREKVENS ENKÄTUNDERSÖKNING ............................................................................... 9
GENOMFÖRDA OBSERVATIONER ............................................................................................. 9
GENOMFÖRDA DOKUMENTSTUDIER ..................................................................................... 10
DESIGNKRITERIER OCH TILLÄMPNING .................................................................................. 11
PLOCKSÄKERHET 2014 ......................................................................................................... 30
ORSAKER TILL AVVIKELSER ................................................................................................. 31
ÅTGÄRDER ........................................................................................................................... 33
v
Introduktion
1
Introduktion
Kapitlet ger en bakgrund till studien och det problemområde som studien byggts upp
kring. Vidare presenteras studiens syfte och dess frågeställningar. Därtill beskrivs
studiens omfång och avgränsningar. Kapitlet avslutas med rapportens disposition.
1.1 Bakgrund
För att bedriva effektiv lagerverksamhet krävs kunskap och underlag för beslut som
fattas. Varje aspekt måste undersökas och samspelet är nyckeln till ett väl fungerande
flöde i lagret (Storhagen, 2011). Ledare står numera inför behovet av att leverera hög
kvalitet med minimalt lager och till låg kostnad (Strack & Pochet, 2009). Omfattande
krav ställs på lagerverksamheten när kunders efterfrågan innebär många varianter av
artiklar i mindre kvantiteter där ledtiden förväntas vara betydligt kortare än tidigare
(Berg & Zijm, 1999). Lager avser en verksamhet där funktionen är att direkt tjäna
efterfrågan från kunden (Kovács, 2010; Bukchin et al., 2012). I lagerverksamheten
finns flera olika aktiviteter och flöden (Figur 1). Materialflödet i lagerverksamheten
börjar med inflöde av artiklar som går igenom olika processer i lagret innan det
resulterar i utflöde (Lumsden, 2012). Godsmottagning och kontroll vid godsets
ankomst innebär att godset mottags och kontrolleras för att säkerställa att leveransen
är korrekt och överensstämmer med order. Kontrollen innefattar även att godset synas
efter ytliga skador. Därefter inlagras den kontrollerade leveransen. Inlagring innebär
att lagret ökar med den inlagrade kvantiteten (Jonsson & Mattsson, 2011).
Figur 1
Lagerverksamhet
För att plockning ska ske behövs information om artiklar som ska plockas samt var
utleveransen skickas. Informationen erhålls via plockorder (Jonsson & Mattsson,
2011). Artiklarna packas och får förpackningshölje som samlar och skyddar artiklarna
som levereras till kund (Lumsden, 2012). Utleverans innebär att lagret minskar med
den utlevererade kvantiteten (Jonsson & Mattsson, 2011).
För att lagerverksamheten ska fungera krävs också ett informationsflöde och detta styr
till stor del materialflödet (Lumsden, 2012). Kundorder ankommer och plockare vet
vad som ska plockas, vilket resulterar i utflöde av artiklar. Information om återfyllnad
är också ett av de nödvändiga flödena så inte efterfrågade artiklar tar slut. Returflödet
är informativt och fysiskt. Returen består av varor som skickas tillbaka av kunden och
kontrolleras innan de slängs eller lagras in (Jonsson & Mattson, 2011). Med artiklarna
1
Introduktion
följer information om typ av avvikelse och varför kunden returnerar varan.
Plockprocessen innefattar att hämta artiklar på angivna platser i lagret för att
tillfredsställa efterfrågan och kvalitet (Bukchin, et al., 2012; Dukic & Oluic, 2007).
Olika metoder används för att plocka artiklar beroende på existerande förutsättningar,
exempelvis lagervolym, utrymmeskrav samt automatiseringsgrad (Lumsden, 2012;
Jonsson & Mattsson, 2011). Plockprocessen kan innebära att plockaren går till
materialet eller att materialet anländer till plockaren, och plockaren kan använda olika
hjälpmedel. Moment som utförs är att erhålla order, lokalisera plockplats, ta artikel
och kontrollera plockningen (Jonsson & Mattsson, 2011). Plock-processen är
betydelsefull eftersom den har direkt inverkan på kvaliteten. Omfattande analyser är
nödvändiga för att fastställa lämpliga tekniker och metoder. Historisk data på antal
plock per artikel, plock per order, totalt antal plock samt totalt antal order är viktigt att
följa upp, för den nuvarande planen och till den fortlöpande driften (Piasecki, 2000).
1.2 Problembeskrivning
Företag har mål att sänka kostnaderna och öka produktiviteten inom lagerverksamheten, och plockprocessen har hamnat under ökad granskning (Koster, et al.,
2006). Tompkins et al. (2010) menar att 55 procent av kostnader i lagret kommer från
plockprocessen. Strack & Pochet (2009) menar att plockprocessen motsvarar 50
procent av arbetskraften i lagret, vilket motiverar ökad uppmärksamhet att undersöka
plock-processen. För att kunna hålla förväntad service måste lämplig plockteknik
användas. Många beslut finns att beakta i val av teknik där det inte bara är artiklarna
som påverkar valet (Piasecki, 2000). Plocktekniken måste väljas i enighet med mål
och krav som företaget ställer på kvalitet (Parikh, 2006). Piasecki (2000) menar att
målen ofta kommer i konflikt med varandra exempelvis kan noggrannhet och kvalitet
bekosta produktiviteten.
Existerande teori kring ämnet plockteknik behandlar områden inom effektivisering
och förbättring av redan implementerade plocktekniker. Några exempel är Bukchin et
al. (2012) och Liu (2004) som undersöker optimering av plockprocesser, Broulias et
al. (2005) som undersöker lagerstyrning för att förbättra plockprocessens prestanda
och Dukic & Oluic (2007) som undersöker förbättrad plockeffektivitet. Med endast
denna information är det svårt för företaget att besluta vilken plockteknik som är
lämpligast. Teori som diskuterar flera plocktekniker tillsammans existerar inte där
tidigare forskning endast har fokus på varje enskild teknik, exempelvis Connolly
(2008) som beskriver några tekniker som kan användas i samband med lageraktiviteter.
Verksamheter kan ha syftet att tillfredsställa nästkommande steg i den interna
processen, andra företag i försörjningskedjan eller slutkund (Bellgran & Säfsten,
2005). Beroende på vem kunden är finns det olika krav på kvalitet och därför måste
plocktekniken uppfylla villkoren. Avvikelser som uppstår och som går att koppla
direkt till plocktekniken är att fel artikel eller fel kvantitet plockas. Beroende på
utrustning som används kan avvikelserna undvikas på olika sätt för att uppnå en högre
plocksäkerhet och därmed en bättre kvalitet gentemot kund. Resultatet av studien kan
användas som underlag när företag väljer plockteknik att använda i sin lagerverksamhet.
2
Introduktion
1.3 Syfte och frågeställningar
I problembeskrivning framgår att plockprocesser bör granskas eftersom dessa är en
stor kostnadsdrivare i lagret. Vidare framgår att tidigare forskning endast fokuserar på
hur förbättringsarbete kan ske på redan implementerade plocktekniker vilket inte ger
något stöd i beslutsprocessen för att välja vilken plockteknik som är mest lämplig.
Kunden ställer krav på kvalitet och därför är detta område också viktigt att ta i
beaktning vid val av plockteknik. Därmed är syftet med denna studie:
Att undersöka tre utvalda plocktekniker i lagerverksamheter utifrån plocksäkerhet
genom att identifiera orsaker till avvikelser som uppstår i samband med plockteknikerna och hur avvikelserna kan förhindras.
För att kunna besvara syftet har det brutits ned i tre frågeställningar. Avvikelser som
uppstår påverkar företags plocksäkerhet negativt och genom att undersöka de fel som
uppstår och förklara dessa kan en medvetenhet skapas. Därmed är studiens första
frågeställning:
[1] Hur skiljer sig plocksäkerheten mellan plockteknikerna?
För att skapa en förståelse för varför avvikelser uppstår kan dessa åtgärdas för att
förbättra kvaliteten gentemot kund. Dessa orsaker kan också ge en inblick i hur
plocktekniken fungerar och därför vara ett underlag när val av teknik ska göras.
Därmed är studiens andra frågeställning:
[2] Vad är orsakerna till avvikelser som uppstår i samband med plockteknikerna?
När orsaker till avvikelser identifieras är det relevant att undersöka hur dessa ska
förhindras för att öka plocksäkerheten. Det skapar också en förståelse för vilka
områden som är kritiska vid arbete med kvalitet. Därmed är studiens tredje frågeställning:
[3] Hur kan lagerverksamheters plocksäkerhet öka genom att förhindra avvikelser
som uppstår i samband med plockteknikerna?
För att besvara frågeställningarna och därmed uppfylla syftet ska fyra fallstudier
genomföras i olika lagerverksamheter. Varje lagerverksamhet använder en av de
studerade plockteknikerna.
1.4 Omfång och avgränsningar
Studiens omfång har begränsats till att innefatta två av processerna som utförs i lagret,
plockning och returflöde (Figur 2). Fokus läggs på plocktekniken, andra faktorer som
påverkar plocksäkerheten inkluderas inte i studien. Plockprocessen innebär aktiviteter
som ingår i att plocka artiklar och ingen hänsyn tas till aktiviteter innan eller efter
plockning, exempelvis inlagring samt packning för utleverans. Vid undersökning av
plocktekniken tas inte lagerlayout och artikelplacering i beaktande utan endast vad
som sker under plockprocessen. Den andra processen som innefattas i studien är
returflödet eftersom detta flöde ligger till grund för att undersöka teknikernas
plocksäkerhet. Detta flöde avgränsas till att endast bestå av informationsflödet, varför
artiklar skickas tillbaka och inte det fysiska flödet där artikeln antingen slängs eller
lagras in.
3
Introduktion
Figur 2
Avgränsningar
Plockteknikerna som valts till studien är; manuell plockning efter etikettlista där dels
manuell kontroll sker men också scannerkontroll, plockning efter scanner med
integrerat kontrollmoment samt plockning efter röststyrning med integrerat
kontrollmoment. Annan utrustning som används i anslutning till plockteknikerna
kommer inte innefattas i studien.
1.5 Disposition
Studien har disponerats över sex övergripande kapitel som följer en logisk uppbyggnad för arbetets genomförande. Varje kapitel är strukturerat genom underrubriker
för att på begripligt sätt kunna följa med i texterna. Det första kapitlet ger överblick av
studien där bakgrunden till området ges samt problem som uppkommer i samband
med detta. Genom problembeskrivningen motiveras studiens syfte som presenteras
tillsammans med tre frågeställningar. Slutligen beskrivs studiens omgång och avgränsningar med hjälp av en figur.
Kapitel två beskriver metoder som använts under studien och förklaras med hjälp av
en figur som anger kopplingen mellan metoder och frågeställningarna. Underrubriker
som behandlas i kapitlet är arbetsprocessens utseende, ansats och design samt hur
datainsamling och dataanalys genomförts. Slutligen diskuteras studiens trovärdighet.
Kapitel tre inleds med en figur som beskriver kopplingen mellan teorier och frågeställningarna. Ett teoretiskt ramverk återfinns därefter bestående av relevant vetenskap
för att uppfylla syftet.
Nästa kapitel redovisar empiri som insamlats under studien och har delats upp efter de
tre plocktekniker som undersökts. Varje kapitel har strukturerats efter fem områden
som beskriver lagerverksamhet, plockteknik, plockprocess, plockarens upplevelser
samt kvalitet. Kapitel fem behandlar analys och kopplar det teoretiska ramverket till
empiri som insamlats. Kapitlet är strukturerat efter studiens tre frågeställningar som
besvaras samt analyseras. Rapportens sista kapitel inleds med diskussion kring
resultat som studien har gett upphov till. Vidare beskrivs implikationer samt studiens
begränsningar och trovärdighet. Dragna slutsatser redogörs och kapitlet avslutas med
förslag till vidare forskning.
4
Metod och genomförande
2
Kapitlet ger en översiktlig beskrivning av studiens arbetsprocess. Vidare beskrivs
studiens ansats och design. Därtill beskrivs studiens datainsamling och dataanalys.
Kapitlet avslutas med en diskussion kring studiens trovärdighet.
2.1 Koppling mellan frågeställningar och metod
I följande kapitel beskrivs metoder för datainsamling och dataanalys som använts för
att besvara studiens frågeställningar (Figur 3).
Figur 3
Koppling mellan frågeställningar och metod
För att besvara studiens frågeställningar har två metoder använts, litteraturstudie och
fallstudie. Den första studien som gjorts är genom att undersöka befintlig litteratur
inom området. För att få en helhetsbild av lagerverksamhet samt få mer specifik
information angående plocktekniker har relevant teori hämtats från tidigare forskning
och litteratur kopplat till lagerlogistik. Denna teori har sedan använts i samtliga
frågeställningar. En fallstudie har utförts hos de fyra fallföretagen för att samla in
empiri. Studiens första frågeställningar har besvarats genom intervju och observation
tillsammans dokumentstudie. Intervjuer har genomförts med personer inom företagen
som har kunskap om kvalitetsarbete och som har haft tillgång till returdata. Detta har
sedan kompletterats genom observationer och dokumentstudier.
För att besvara den andra frågeställningen har den primära metoden varit intervju. De
som har medverkat på dessa är chefer inom lagerverksamheten för att erhålla
information om hur företaget fungerar samt för att få en helhetsbild av verksamheten.
De som använder plockteknikerna i sitt dagliga arbete har fått delta i en enkätundersökning. Därmed erhålls relevant information om plockteknikerna från personer
som är väl insatta i hur det fungerar. Observation av plockprocessen har skett för att
se hur teknikerna fungerar i praktiken samt för att undersöka vilka orsaker som kan
finnas till att avvikelser sker. De dokument som studerats har hämtats från företagen
som försett oss med underlag till returdata. Slutligen har en kartläggning utförts för att
kunna beskriva plockprocessen.
För att besvara studiens tredje frågeställning har liknande metoder använts som
tidigare beskrivits där fokus lagts på enkätundersökningar, observationer och kartläggningar. Enkätundersökningarna har givit information som i många fall inte kan
erhållas genom intervju med chefer och har därför varit betydelsefullt för att fånga
5
den vardagliga uppfattningen av plockteknikerna. I samband med observationerna har
en förståelse erhållits om hur avvikelser skulle kunna förhindras. Kartläggning av
processerna som upprättats med hjälp av observationer har bidragit till förståelse för
hur och varför aktiviteter utförs men även vad som kan förändras för att undgå
avvikelser.
2.2 Arbetsprocessen
För att kunna uppnå syftet med studien har arbetet delats upp i ett antal övergripande
faser. Arbetet har pågått under våren 2015 och faserna illustreras med hjälp av ett
Gantt-schema (Figur 4). Arbetsprocessen inleddes med problemdefinition där det
huvudsakliga ämnet togs fram och med inspiration från ett konsultföretag kunde
problem och utmaningar identifieras. Hänsyn togs också till möjligheten att undersöka
dessa problem både ur ett teoretiskt och ett praktiskt perspektiv för att få en bredd på
studien. Problemdefinitionen kunde sedan resultera i studiens syfte och tre stycken
frågeställningar för att besvara syftet. Nästa fas är metodval och syftar på de val som
gjorts i samband med metod och tillvägagångssätt. Detta innefattar både hur själva
rapportarbetet skulle gå till men också vilka metoder som skulle användas för att
uppfylla studiens syfte. Det beslutades att litteratur- och fallstudie skulle bli de huvudsakliga tillvägagångssätten för att angripa problemen.
Figur 4
Arbetsprocessen
Nästföljande fas i processen är Litteraturstudie. Denna fas är den längsta och har haft
stor betydelse för de närliggande faserna i arbetsprocessen. Ett ramverk upprättades
där teori kring ämnet samlades in som grund till analysen. Litteraturstudien följs av
Fallstudiefasen. För att få en koppling till ett praktiskt perspektiv utfördes olika
studier på fallföretag där empirisk data samlades in. Dataanalys är den sista fasen i
arbetsprocessen. Insamlad data analyserades fortlöpande under fallstudiefasen och
kunde sedan sättas i relation till teorin. Fasen utfördes i den senare delen av processen
för att säkerställa att allt relevant material fanns att tillgå.
2.3 Ansats
För att uppnå studiens syfte har empiri samlats in och sedan jämförts mot det
teoretiska ramverket. Följande kapitel beskriver relationen mellan teori och empiri
samt vilket angreppssätt som använts. För att besvara frågeställningarna har en
abduktiv ansats valts, vilket är en kombination av deduktion och induktion (Patel &
Davidson, 2011). Detta val motiveras genom Starrin & Svensson (1994) som
beskriver abduktion som att helheten växer fram genom en växelverkan mellan
empiriska och teoretiska studier. Det teoretiska ramverket behandlar principer inom
lagerverksamhet och bygger därmed på tidigare kunskaper och modeller. Data som
6
samlats in på fallföretagen ger en verklighetsbaserad empiri där fallstudier avser att ge
en praktisk infallsvinkel. Insamlad data ställs i relation till det teoretiska ramverket
vilket modifieras i takt med att ny empirisk data samlats in. Både den teoretiska och
empiriska utgångspunkten bidrar till att generera det slutliga resultatet.
Både ett kvalitativt samt kvantitativt angreppsätt har valts för metodansatsen. För att
förstå verksamheterna har intervjuer, observationer samt kartläggningar utförts vilket
kopplas till en kvalitativ inriktning där fokus läggs på mjuk data (Patel & Davidson,
2011). Dokumentstudier och observationer är också en del av empirin där statistik och
siffror utvinns. Det kvalitativa angreppssättet blir relevant eftersom en undersökning
görs av varje del som kan skapa en helhet (Starrin & Svensson, 1994). Genom att
använda båda ansatserna kan en bredd ges i arbetet och utgör en bra kombination med
det vetenskapliga angreppssättet.
2.4 Design
För att uppfylla syftet med studien måste tre olika plocktekniker studeras. Undersökningsmetoden som valts är fallstudie eftersom problemen är kopplat till en
verklighetsbaserad situation. För att få ett helhetsperspektiv av lagerverksamheterna
och samtidigt kunna undersöka utvalda plocktekniker lämpar sig det att använda en
fallstudiemetod (Patel & Davidson, 2011). Genom att studera plockteknikerna i dess
naturliga miljö blir resultatet användbart även i praktiken (Yin, 2013). Fallstudierna är
av explorativ art för att problemet delvis bygger på luckor i teori inom det berörda
området (Patel & Davidson, 2011). Den enhet som analyserats i studien är
plockprocessen där författarna ställer sig helt oberoende till de objekt som ska
observeras för att inte påverka utfallet.
Fyra företag som bedriver lagerlogistik valdes ut till fallstudierna eftersom de har en
verksamhet som stämmer överens med de önskemål som fanns. Ingen hänsyn togs till
fallföretagens huvudsakliga verksamhet utan valet baserades endast på vilken typ av
plockteknik som användes på deras lager. De fyra fallstudierna som utfördes bestod
av två företag som använder manuell plockning, ett företag som använder plock med
scanner samt ett företag som använder röststyrd plockning. Företagens geografiska
läge togs också i beaktning för att underlätta resorna som gjordes till och från
företagen.
2.5 Datainsamling
Datainsamlingen bestod både av litteraturstudier och av insamling av empirisk data
från fallstudieobjekten. Från fallstudierna samlades information in genom intervjuer,
enkäter, observationer, kartläggningar samt dokumentstudier och det är sedan
litteraturstudierna som utgjort grunden för det teoretiska ramverket. Siffror och
statistik har begränsats till att bara bestå av data från år 2014.
2.5.1 Litteraturstudier
För att bygga upp det teoretiska ramverket har studier genomförts för att undersöka
befintlig teori. Liknande teori har använts för samtliga frågeställningar där
publikationstyperna böcker, artiklar samt avhandlingar har använts som källor.
Böckerna inom studiens ämne har mestadels bestått av kurslitteraturen som ingår i
programmet Logistik och Ledning. Dessa har sedan kompletterats med ytterligare
litteratur inom logistik men också böcker som behandlar metoder inom forskning. De
vetenskapliga artiklarna som använts har hittats genom högskolans egen sökmotor
7
Primo men också med Google Scholar. Artiklar har sedan inhämtats från databaser
som exempelvis “Elsevier” och “Taylor & Francis”. Böcker och artiklar har utgjort
den största delen av litteraturstudierna men viss information har även samlats in från
avhandlingar.
Litteraturstudierna har behandlat området lagerverksamhet med målet att få en
helhetsbild av relevanta aktiviteter. Varje aktivitet som har en direkt påverkan av
plocktekniken har sedan undersökts noggrannare. För att lokalisera relevant litteratur
har det funnits både svenska och engelska sökord som använts på sökmotorer och i
databaser. Dessa ord har exempelvis varit lager, plockteknik, plocksäkerhet, orderpicking, quality, picking accuracy.
2.5.2 Intervjuer
Intervju har tillämpats som metod för att samla in kvalitativ information (Merriam,
1994). Den vanligast förekommande formen av intervju är en session mellan
intervjuare och svarande, där svarande ska lämna ifrån sig fakta, information och
förklaringar vilket är den typ som använts i studien. Intervjuerna har varit semistrukturerade eftersom intervjuerna har haft ett bestämt syfte, men har likväl varit ett
samtal öppet för diskussion (Patel & Davidson, 2011, Burges, 1982). Det betyder att
intervjuaren vill ha en bestämd del information och intervjun leds av ett antal ämnen
och frågor som ska undersökas, men vare sig formuleringar eller ordning konstateras
innan.
Tabell 1
Genomförda intervjuer
Datum
2015-03-26
Syfte (Vad)
Verksamhetsbeskrivning
2015-03-27
Kvalitetsuppföljning
2015-04-01
2015-04-02
2015-04-07
2015-04-08
2015-04-09
2015-04-10
Roll
Lagerchef,
Fallstudie C
Säljsupport,
Fallstudie C
Lagerchef,
Fallstudie B
Logistikplanerare,
Fallstudie B
Logistikchef,
Fallstudie A
Produktionschef,
Fallstudie A
Produktionschef,
Fallstudie D
Produktionschef,
Fallstudie D
Metod (Hur)
Semi-Strukturerad
Tid
50 min
Semi-Strukturerad
40 min
Semi-Strukturerad
50 min
Semi-Strukturerad
20 min
Semi-Strukturerad
30 min
Semi-Strukturerad
15 min
Semi-Strukturerad
30 min
Semi-Strukturerad
20 min
Efter diskussion om vilka som skulle intervjuas konstaterades att intervju av personer
med ledande roller inom lagerverksamheten är aktuell för att få en helhetsbild av
verksamheterna (Tabell 1). Det utfördes även intervjuer för att förstå hur arbetet med
kvalitet utförs samt för att samla in returdata.
2.5.3 Enkätundersökning
En anonym enkätundersökning har genomförts där personer som utför plockteknikerna fått svara på ett antal frågor. Undersökningarna utfördes på alla fyra
företagen och enkäternas utformning var liknande där enda skillnaden var hur
utrustningen som används benämnts (Bilaga 1-3). Svarsfrekvensen för enkätundersökningarna presenteras i Tabell 2.
8
Enkätundersökningen har utförts som en komplettering till observationerna där uppmärksamheten ligger på de upplevelser som inte kan beskrivas av en ledare eller chef.
Det finns också en medvetenhet om den brist som en enkätundersökning innebär,
exempelvis att vissa intryck så som egna formuleringar, ansiktsuttryck och kroppsspråk faller bort när svaren undersöks (Jabine et al., 1984).
Tabell 2
Svarsfrekvens enkätundersökning
Syfte (Vad)
Upplevelse vid manuell plockteknik
Upplevelse vid scannerplock
Upplevelse vid röststyrt plock
Totalt antal plockare 124 14 25 Antal svar
44
5
12
Deltagande
35 %
36 %
48 %
Frågorna är kopplade till det dagliga arbetet och innehåller frågor både med givna
svarsalternativ och med chans att uttrycka sitt svar med egna ord. En förklaring
bifogades också som beskrev varför undersökningen utförs och i vilket syfte, för att
motivera individen att delta (Patel & Davidson, 2011).
2.5.4 Observationer
Observationerna som genomförts har varit av ostrukturerad karaktär (Tabell 3). Innan
observationerna utförs bör ett antal frågor tas ställning till för att veta vilket tillvägagångsätt som är lämpligt; Vad ska vi observera? Hur ska vi registrera
observationerna? Hur ska vi som observatörer förhålla oss? (Patel & Davidson, 2011)
Dessa frågor har utgjort grunden när författarna utformat observationernas genomförande.
Tabell 3
Datum
2015-03-26
2015-03-31
2015-04-01
2015-04-08
2015-04-09
Genomförda observationer
Syfte (Vad)
Plockprocess, Fallstudie C
Sortering och pack, Fallstudie B
Plockprocess, Fallstudie B
Plockprocess, Fallstudie A
Plockprocess, Fallstudie D
Metod (Hur)
Ostrukturerad
Ostrukturerad
Ostrukturerad
Ostrukturerad
Ostrukturerad
Tid
120 min
40 min
50 min
90 min
75 min
På varje fallföretag har plockprocessen observerats med syftet att skapa förståelse för
hur plocktekniken går till vilket har utgjort grunden för kartläggningen som utförts.
Under fallstudie B har även verksamhetens sorterings- och packprocess observerats
eftersom detta är en del av kontrollmomentet som utförs i samband med plock.
Samtidigt som observationerna för plockprocesserna utfördes har samtal förts med
plockaren som komplement till enbart observation. Observationerna har varierat i tid
eftersom varje fallföretags plockprocess är olika komplex att förstå. En ostrukturerad
metod har tillämpats som förhållningssätt där all information som observerats samlats
in. Denna metod resulterar i stora mängder data och varje observation har därför
avslutats med en utförlig redogörelse för vad som iakttagits.
2.5.5 Dokumentstudier
Dokumentstudier är det material som inhämtats från fallföretagen (Tabell 4).
Dokumenten har hämtats under fallstudie A och B som ett komplement till besöken på
företagen. Under fallstudie C och D kunde all information utvinnas på plats och därför
har inte dokumentstudier varit nödvändigt. Dokumenten som inhämtas från fallstudie
A har varit allmän information angående företaget och dess verksamhet samt data
kring returer. Från fallstudie B har dokument kopplat till returer och kvalitets9
mätningar inhämtats. Denna metod har använts eftersom viss information inte fanns
tillgänglig när fallföretagen besöktes och var därför tvunget att kompletteras i
efterhand.
Tabell 4
Datum
2015-04-01
2015-04-01
2015-04-07
2015-04-24
Genomförda dokumentstudier
Syfte (Vad)
Felkoder, Fallstudie B
Kvalitet inklusive vågfel, Fallstudie B
Företagspresentation, Fallstudie A
Returdata inklusive försäljningsdata, Fallstudie A
Metod (Hur)
Strukturerad
Strukturerad
Strukturerad
Strukturerad
Tid
40 min
40 min
45 min
40 min
Vid granskning av dokumenten är källkritik viktigt och därför har fakta om var
dokumenten uppkommit, när de uppkommit och i vilket syfte undersökts för att
upprätthålla tillförlitligheten (Patel & Davidson, 2011).
2.5.6 Kartläggningar
Kartläggningar har utförts för att få en uppfattning av plockprocesserna (Miltenburg,
2005). De aktiviteter som innefattas i processen har identifieras och har därmed
utgjort grunden i att förstå hur processen går till. Genom observationer och intervjuer
har en visuell bild av processens alla delar erhållits. Kontinuerlig insamling av
material med samtida anteckningar och skisser på kartläggningen användes vid en mer
precis upprättning av aktiviteterna. För att uppnå ett tillförlitligt resultat har de
slutgiltiga kartläggningarna kontrollerats med berörda parter.
2.6 Dataanalys
För att kunna besvara studiens syfte har det varit nödvändigt att samla in data. Detta
har gjorts genom litteraturstudier där olika teorier har studerats samt genom att utföra
fallstudier på lämpliga företag. Detta har sedan resulterat i databaser bestående av
teori och empiri (Figur 5).
Figur 5
Dataanalys
Den metod som valts för analys av data är mönsterpassning. Metoden är lämplig
därför att empiri från fallföretagen jämförs med teori från litteraturstudier vilket också
är fallet i denna studie (Yin, 2013). Genom att använda mönsterpassning som metod
vid dataanalysen har det teoretiska ramverket kunnat uppdateras löpande för att
matcha den empiri som erhållits. Denna metod kan också motiveras med att abduktion
har använts som ett vetenskapligt angreppssätt för studien (Yin, 2013).
10
2.7 Trovärdighet
Tillförlitliga undersökningsmetoder och teorier har använts för att generera en studie
med hög trovärdighet. Källor där författare har upplevts ha hög trovärdighet och stor
kunskap inom området har använts och en kritisk granskning av källor har ständigt
genomförts. Yin (2007) anser att det finns fyra kriterier som visar vilken kvalitet en
studie har och är därför lämpliga att beakta för att öka studiens trovärdighet. Dessa
kriterier är Begreppsvaliditet, Intern validitet, Extern validitet och Reliabilitet (Tabell
5).
Tabell 5
Designkriterier och tillämpning
Kriterier
Begreppsvaliditet
Intern validitet
Extern validitet
Reliabilitet
Fallstudietillämpning
Använda fler källor när det gäller data och belägg
Låta nyckelpersoner läsa igenom utkast till forskningsrapporten
Jämföra olika mönster med varandra
Använda teori vid enfallsstudier
Utveckla en databas för fallstudien
Undersökningsfas
Datainsamlingen
Sammanställning
av rapporten
Analysen av data
Forskningsdesign
Datainsamlingen
Begreppsvaliditet har två tillämpningar som kan användas för att öka trovärdigheten.
En av dessa är att använda triangulering, det vill säga att bekräfta insamling av data av
flera olika källor (Yin, 2013). I studien har detta säkerställts genom att intervjua
personer med kompetens inom området samt kontrollera att insamlad information är
korrekt. Litteratur som utgör den teoretiska databasen har i den utsträckning som varit
möjligt kontrollerats och bekräftats genom flera källor för att öka validiteten.
Nyckelpersoner har under studiens gång varit de personer som intervjuats på
företagen, handledare samt experthjälp från konsultföretag och dessa personer har
varit involverade i hela processen.
Nästa kriterium är intern validitet som innebär i vilken mån resultatet överensstämmer
med verkligheten (Merriam, 1994). Det är viktigt att denna typ av validitet först
säkerställs innan den externa validiteten kan uppfyllas (Guba & Lincoln, 1981).
Mönsterpassning har använts för att öka den interna validiteten, det vill säga att
slutsatserna som dras grundas i ett mönster mellan insamlad teori och insamlad
empiri.
Extern validitet handlar om i vilken utvidgning resultaten från en undersökning är
användbara även i andra förhållanden än de undersökta, det vill säga generaliserbarhet
(Merriam, 1994). Studiens empiri har samlats in från fallföretag för att få en
verklighetsbaserad grund men de slutsatser som sedan analyserats fram är användbara
för fler än de företag där studien genomförts. Validitet har uppnåtts genom att
resultatet består av allmänna slutsatser.
Det sista kriteriet för att upprätthålla hög trovärdighet är enligt Yin (2007) reliabilitet.
Detta innebär hur trovärdig en mätning är när den genomförs flera gånger, om olika
värden uppnås efter upprepade mätningar (Patel & Davidsson, 2011). Reliabiliteten i
studien har säkerställts genom att metod och tillvägagångssätt är noggrant beskrivet ur
ett oberoende perspektiv. Eftersom flera fallföretag ingår i studien har det också
kontrollerats att liknande data samlats in på de olika företagen. Triangulering har
också använts inom detta område för att uppnå en högre reliabilitet där den insamlade
datan har undersökts ur olika perspektiv.
11
Teoretiskt ramverk
3
Teoretiskt ramverk
Kapitlet ger en teoretisk grund och förklaringsansats till studien och det syfte och
frågeställningar som formulerats.
3.1 Koppling mellan frågeställningar och teori
I följande kapitel beskrivs den teori som utgör grunden för det ramverk som används
för att besvara studiens frågeställningar. Figur 6 beskriver kopplingen mellan studiens
frågeställningar och använd teori.
Figur 6
Koppling mellan frågeställningar och teori
För att ge en teoretisk grund till de tre frågeställningarna beskrivs följande huvudområden; lagerverksamhet, kvalitet och kvalitetsstyrning.
Teori kring lagerverksamhet behandlas eftersom det är inom dessa verksamheter som
studien har utförts och det är viktigt att förstå bakgrunden. Det teoretiska ramverket
behandlar därefter plockprocessen där en generell beskrivning ges. Under detta
lagerverksamhetskapitel redogörs också olika plocktekniker som används i lagerverksamheter. Plockteknikerna är det som undersöks i fallstudierna och det är därför
relevant att undersöka dessa ur ett teoretiskt perspektiv. Utrustning som används inom
de olika plockteknikerna behandlas löpande för att ge en detaljerad inblick i hur
plockteknikerna går till tekniskt och för att kunna identifiera orsaker till avvikelser
som kan bero på utrustningen.
Nästa kapitel behandlar teori som kan användas för att besvara frågeställningarna
utifrån ett kvalitetsperspektiv där fördjupning inom returflöde och plocksäkerhet
beskrivs. Returflöde utgör en del av företags kvalitetsarbete eftersom det går att
utvinna användbar information från detta och därför beskrivs teori kring ämnet. Ett
annat sätt att mäta kvalitet är genom plocksäkerheten vilket kan kopplas till studiens
syfte. Kvalitetsstyrning är den sista delen av studiens ramverk och där presenteras
utmaningar som kan uppstå i samband med kvalitetsarbete. Därefter beskrivs olika
problemlösningar som kan vidtas för att undvika avvikelser.
All teori har kopplats till samtliga tre frågeställningar eftersom hela ramverket först
behandlas för att undersöka plocksäkerhet och identifiera orsaker till avvikelser som
uppstår i samband med plockteknikerna. Därefter behandlas ramverket vidare i tredje
frågeställningen för att visa hur plocksäkerheten kan ökas genom att förhindra
avvikelser som uppstår.
12
Teoretiskt ramverk
3.2 Lagerverksamhet
Ett lager är en fysisk upplagsplats med varor ämnat för försäljning eller produktion
(Lumsden, 2012; Jonsson & Mattsson, 2011). Ett typiskt tillverkande företag ägnar
30-35 procent av verksamhetens utrymme till lagerhållning av råmaterial eller
produkter (Ackerman & La Londe, 1980). Lager är mer avgörande än någonsin för
företagens framgång och spelar därför en kritisk roll i försörjningskedjan samtidigt
som det påverkar kostnader och service (Kiefer & Novack, 1999; Faber, et al., 2013).
Detta har resulterat i större lager med ansvar för större del av distributionen till en
vidare mångfald av mer krävande kunder i en vidsträckt region (Faber, et al., 2013).
Vid utarbetning av ett fysiskt lager hålls en hög fyllnadsgrad och låga driftkostnader
för att minimera lagerhållningskostnader och hanteringskostnader (Jonsson &
Mattsson, 2011). En rekommendation som Jonsson & Mattsson (2011) tar upp för att
uppnå detta är att utnyttja lagerutrymmet till så hög grad som möjligt, utan att det
försvårar materialhanteringen. Artiklar och material har ett krav på tillgänglighet som
resulterar i att det blir väsentligt att lagerhålla och det är inte ekonomiskt möjligt att
uppehålla önskad leveranstid utan att artiklar och material finns i lager (Bjørnland, et
al., 2003). Artiklar i lagret kan ha fasta lagerplatser, eller slumpmässiga lagerplatser.
När artiklarna har slumpmässiga lagerplatser kan högfrekventa artiklar bli placerade
på lättillgängliga plockplatser med hjälp av ett Warehouse Management System
(WMS-system) (Piasecki, 2000).
3.2.1 Plockprocess
En process utgörs av sammanhängande aktiviteter i en logisk följd som upprepas och
där det finns en tydlig början och slut (Jonsson & Mattsson, 2011). Lumsden (2012)
anser att vissa kriterier måste uppfyllas för att det ska vara en process, dessa kriterier
är sammanhängande aktiviteter, att aktiviteterna ska upprepas, att det finns början och
slut, att aktiviteterna skapar värde, att aktiviteterna tillfredsställer kunder och att
delprocesser kan identifieras. En process kan delas upp i delprocesser som i sin tur
kan innehålla olika aktiviteter. En processkartläggning innebär att identifiera
företagets nuläge för att få en förståelse för processen. Detta utgör sedan grunden till
förbättringsarbete och företagsutveckling (Jonsson & Matsson, 2011).
Plockning är en av logistikprocesserna i en lagerverksamhet (Piasecki, 2000).
Plockprocessen innefattar alla aktiviteter som utförs från det att plockaren får
informationen om vad som ska plockas, via till exempel en plockorder, tills det att
plockaren placerat artikeln i förpackning för utleverans (Bukchin, et al., 2012; Dukic
& Oluic, 2007). Flera olika metoder och tekniker är möjliga att tillämpa under
plockprocessen, beroende på vilka förutsättningar som finns i verksamheten, exempelvis automatiseringsgrad och antal orderrader i varje plock order (Lumsden, 2012;
Jonsson & Mattsson, 2011). I plockprocessen använder sig plockaren vanligtvis av
någon form av plockvagn och ibland truck.
Plockprocessen är också beroende av vilka materialuttagsprinciper som tillämpas på
lagret. Enligt Jonsson och Mattsson (2011) finns principerna man-till-material och
material-till-man. Den första av dessa avser att en eller flera plockare förflyttar sig i
lagret direkt till lagerplatser för att plocka artiklar av påkallat behov. Olika metoder
kan användas för att plocka artiklarna för denna princip beroende på vilka förutsättningar som finns, exempelvis antal orderrader per order och antal artiklar som ska
plockas (Lumsden, 2012; Piasecki, 2000). Den mest grundläggande metoden innebär
att en plockare plockar en order i taget efter en plocklista (Piasecki, 2000). Detta sätt
13
Teoretiskt ramverk
att plocka är lämpligt för verksamheter som har få totalt antal order och stort antal
plock per order. I verksamheter med lågt antal plock per order kan en metod användas
där flera order är grupperade i mindre serier, eller batcher. En plockare plockar alla
order inom batchen på en rutt genom en konsoliderad plocklista. Om verksamheten
har order som är mycket stora och/eller innehåller artiklar från flera olika zoner i
lagret finns det möjlighet att dela upp ordern i flera små order och sedan slå ihop dem
i ett sorteringsmoment efter plockningen (Piasecki, 2000).
3.2.2 Plocktekniker
Med plockteknik menas det specifika sättet som artikeln plockas genom. De
vanligaste teknikerna är bland annat plockning efter manuell lista, plockning efter
scanner och plockning efter röststyrning. Plockteknik och utrustning som används i en
lagerverksamhet beror på en mängd faktorer. En plockteknik kan variera från att vara
mycket enkel i små verksamheter, till att bli mycket komplex som kan göra det mesta
i större verksamheter (Piasecki, 2000).
Den traditionella plocklistan används fortfarande men i större lagerverksamheter är
den nästan helt ersatt av automatiserade alternativ för att minska den mänskliga
felfaktorn. Även om materialprincipen man-till-material används kan processen i viss
grad vara automatiserad med hjälp av utrustning. Artikeln som plockas identifieras
och informationen måste sedan rapporteras in i verksamhetens informationssystem
(Mattsson, 2012). Detta kan ske via en streckkod och är den vanligaste metoden där
en klisterlapp med en streckkod sitter på objekt och som läses av med en
streckkodsavläsare, eller en scanner (Jonsson & Mattsson, 2011). Med lämplig utbildning, spårning och ansvarstagande kan verksamheter behålla en hög plocksäkerhet
utan plock med scanner (Piasecki, 2000). Röststyrd plockning (Pick-by-Voice) är ett
annat sätt att utföra plocket på. Metoden innebär att plockaren bär ett batteridrivet
head-set med mikrofon som är anslutet till ett lagerhanteringssystem (Ludwig &
Goomas, 2007). Plockaren följer rösten i ett head-set som talar om var artikeln finns i
lagret och genom att bekräfta rätt plats anges vilken kvantitet som ska plockas
(Ludwig & Goomas, 2007). Piasecki (2000) anser att Pick-by-Voice är en hållbar
teknik i lagerplock. En skillnad som uppstår mellan manuella och automatiserade
plocktekniker är att verksamheten vid snabb tillväxt enkelt kan kasta in människor i
det manuella systemet, medan automatiserade system har kapacitetsbegränsningar
(Piasecki, 2000).
3.3 Kvalitet
Begreppet kvalitet kan definieras på olika sätt beroende på vilket område det används
i. Mattsson (2012) definierar kvalitet som en produkts eller tjänsts förmåga att
tillfredsställa kundens behov. Aspekter som spelar in på kvaliteten kan variera
beroende på de krav som kunden ställer. Arbetet med kvalitet har pågått under en
längre tid i företagsvärlden med syftet att förbättra sin konkurrenskraft, effektivitet
samt lönsamhet (Klefsjö, et al., 2008). Kvalitetsbrister har visat sig vara kostsamma
för företag där mycket resurser går åt för att åtgärda problem som uppstår i samband
med dessa brister. För att bristerna inte ska nå ända till slutkunden kan kontroller och
granskningar införas med syftet att upptäcka fel i ett tidigt skede (Sörqvist, 2004).
Leveranssäkerhet är ett serviceelement kopplat till kvalitetsbegreppet och benämns
också som leveranspålitlighet (Lumsden, 2012). Säkerheten i leveransen avser i vilken
utsträckning varan levereras utan avvikelser från kundens order, det vill säga
14
Teoretiskt ramverk
förmågan att leverera rätt vara till rätt kvalitet och i rätt kvantitet (Jonsson &
Mattsson, 2011). Enligt Bjørnland et al. (2003) finns det olika omständigheter som
kan påverka detta element, exempelvis administrativa fel, plockfel, leveransfel,
felaktigt emballage samt produktskador under lagring eller transport. Lumsden (2012)
hävdar också att ytterligare faktorer har betydelse för leveranssäkerheten som att
kunna leverera alla varor till kund samtidigt, speciellt om dessa varor är beroende av
varandra
3.3.1 Returflöde
Retur avser en förflyttning tillbaka till utgångspunkten (Nationalencyklopedin, 2015).
Flödet i en retur kan antingen ske genom den ursprungliga distributionskanalen,
genom en separat returkanal eller genom en kombination av dessa (Fleischmann et al.,
1997) (Figur 7).
Figur 7
Ramverk omvänd logistik (Fleischmann et al., 1997)
Brito & Dekker (2002) menar att nyckelorden i returflöden är varför, vad och hur, det
vill säga varför artikeln returneras, vad som returneras och hur returprocessen
fungerar i praktiken. Vilka principer, parametrar och strategier som sedan används vid
utformandet av returflödet varierar beroende på verksamhet och vilken sorts artiklar
som säljs (Mukhopadhyay & Setoputro, 2004). Returflödet innebär inte bara det
fysiska flödet av varor utan innefattar också en informationskanal där uppgifter
associerade till returen anges (Srivastava & Srivastava, 2006).
3.3.2 Plocksäkerhet
Oavsett vilken verksamhet som drivs kommer noggrannhet och plocksäkerhet vara
viktiga mål. Praktiskt taget alla beslut som tas i en lagerverksamhet kommer att ha en
viss inverkan på plocksäkerheten, allt från artikelmärkning till utformning av etiketter,
förpackningar, utformningen av plocklistan, placering av streckkod, lagerutrustning
och plockteknik som tillämpas (Piasecki, 2000). Det finns teknologier som kan bidra
till en högre plocksäkerhet, exempelvis Pick-by-Voice system, våg och scanner. Även
om plock med scanner är mycket användbart för att öka plocksäkerheten, tenderar
tekniken att bli besvärlig i snabbrörliga lagerverksamheter och riskerar att minska
plocktakten avsevärt (Piasecki 2000). Förutom den tekniska utformningen av plock-
tekniken finns det andra aspekter som påverkar plocksäkerheten. Utbildning av
plockare, spårning av felorsak och ansvarstagande är avgörande aspekter. Utgående
sändningar bör kontrolleras på något sätt där typ av kontroll varierar från verksamhet
till verksamhet (Piasecki, 2000).
15
Teoretiskt ramverk
3.4 Kvalitetsstyrning
Verksamheten kan delas upp i olika områden som var för sig kan utvecklas för att
bidra till kvalitetsarbete (Bergman & Klefsjö, 2012). I produktion används begreppet
kvalitetsstyrning som innebär att mäta avvikelser samt att vidta åtgärder för att
undvika avvikelserna. I kvalitetsarbete omfattas både människor och processer där
olika modeller och verktyg används för att uppnå de mål som finns uppsatta (Sörqvist,
2004). Vanliga fallgropar vid kvalitetsarbete är bristfälligt ledarskap, rädsla och
motstånd till förändring, avsaknad av problemlösningsförmåga, misslyckande att
slutföra projekt, brist på resurser samt otillräckligt informationsutbyte (Lagrosen &
Lagrosen, 2005). Dessa fallgropar är därför viktiga att analysera och förstå för ett
lyckat kvalitetsarbete. Ytterligare en anledning till att arbeta med kvalitet är enligt
Hackman & Wageman (1995) att den dåliga kvaliteten som kan innebära
inspektioner, omarbete och förlust av kunder är mycket mer kostsamt än att utveckla
processer som producerar varor och tjänster av hög kvalitet.
3.4.1 Utmaningar
Problem som uppstår i en verksamhet går att klassificera på olika sätt och är viktigt att
göra för att veta hur problemen ska angripas. Enligt Sörqvist (2004) går det att dela
upp dessa efter individberoende problem och systemberoende problem. För att
problemet ska vara individberoende ska individen veta vad den ska göra och ha
tillgång till nödvändig information, känna till resultatet av sitt eget arbete och få
feedback på utfört arbete samt ha möjligheten att påverka resultatet (Sandholm, 1999).
Uppfylls inte samtliga tre kriterier klassificeras det som ett systemberoende problem.
Problem orsakade av individen kan enligt Juran (1989) brytas ned i fyra kategorier,
ofrivilliga fel, metodfel, kommunikationsfel samt medvetna fel. Ofrivilliga fel brukar
ofta beskrivas som den mänskliga faktorn, det vill säga att individen inte är medveten
om att fel begås. Metodfel innebär sättet att utföra arbetet och är också något som
individen ofta gör omedvetet eftersom alla utvecklar ett eget sätt att utföra arbetet på.
Kommunikationsfel uppstår i samband med bristfällig informationsöverföring som i
vissa fall uteblir helt och hållet. Det sistnämnda individberoende problemet är
medvetna fel, vilket innebär att individen avsiktligt gör fel eller fattar felaktiga beslut.
Detta kan bero på brist på motivation i arbetet eller slarv (Sörqvist, 2004). Den
mänskliga faktorn är svår att undvika helt och hållet och det är därför av stor
betydelse att förstå hur den ska hanteras på ett fördelaktigt sätt.
Problem som uppstår i samband med systemet beror vanligtvis på exempelvis brister i
verksamheten, arbetsmetoder samt utrustning (Sörqvist, 2004). Både Juran & Godfrey
(1999) och Deming (1986) hävdar att 80-90 procent av problemen som uppstår är
system-beroende och utgör därför en viktig del i kvalitetsarbete. Är det fel på
exempelvis system eller utrustning är detta ett väsentligt problem att åtgärda eftersom
människor och processer påverkas av detta negativt vilket kan medföra en lägre
plocksäkerhet. Systemberoende problem kan finnas på alla nivåer i verksamheten
samtidigt som de varierar i omfattning och kvalitetsarbetet måste därför vara öppet för
samtliga delar i organisationen. Det krävs också system som kan upprätthålla
kvaliteten oavsett vilken personal som arbetar och vad det är som ska produceras för
att undvika brister.
3.4.2 Problemlösning
Genom att identifiera avvikelser och varför dessa uppstår går det att aktivt arbeta med
kvalitet. Att identifiera bakomliggande orsaker och arbeta förebyggande är grunden
16
Teoretiskt ramverk
till ett framgångsrikt förbättringsarbete. Att åtgärda problem som uppstår i samband
med människan kan göras genom att förminska felmöjligheten. Beroende på orsaken
kan det också innebära att arbetssätt och kommunikation måste förtydligas för att
minska chansen till att avvikelser uppstå. Finns det exempelvis många metoder att
utföra arbetet på bör det bästa identifieras och därefter förmedlas till alla medarbetare.
Är det i kommunikationen det brister kan en lämplig åtgärd att vidta vara att
standardisera språk och att fastställa att informationen når mottagaren (Sörqvist,
2004). Motivation hos individen spelar betydande roll i dennes förmåga att prestera
och beror på individens drifter, önskemål och behov (Maslow, 1954). Genom att
identifiera vad det är som driver medarbetarna kan detta användas till kvalitetsarbetet
för att exempelvis åtgärda att medvetna fel begås. Fel kan också reduceras genom att
införa spårbarhet och granskning av individens arbete (Sörqvist, 2004). System och
utrustning är också ett hjälpmedel i kvalitetsarbetet för att minska de fel som uppstår
på grund av den mänskliga faktorn.
För att lösa systemberoende problem menar Sörqvist (2004) att det finns två metoder,
analytisk och innovativ. Analytisk problemlösning innebär att åtgärder tas fram när
problemets bakomliggande orsaker identifierats. Dessa orsaker kan analyseras genom
olika metoder, exempelvis “5 varför” eller Ishikawa-diagram. Innovativ problemlösning utgår från att åtgärden ska vara nytänkande och bättre än den föregående
lösningen. Konkurrentanalyser och innovationsarbete kan tillämpas för att åstadkomma sådan problemlösning (Sörqvist, 2004).
Mycket av verksamheters kvalitetsarbete börjar på en högre nivå i organisationen och
förmedlas sedan nedåt i leden. När nya förslag och åtgärder ska kommuniceras är
ledaren en viktig funktion och har en betydande roll i om förändringen blir
framgångsrik eller inte. Enligt Fellinger (2007) är det också viktigt att ledaren
förmedlar tydliga instruktioner för att arbetssätten ska ske på ett korrekt sätt och
därmed minska risken för avvikelser. För att individen ska uppnå framgångsrika
resultat menar Sörqvist (2004) att återkoppling bör tillämpas på utförda arbetsuppgifter. Det bör också ges utrymme för individen att lösa de problem som uppstått
när utfallet varit negativt (Sandholm, 1999).
17
Empiri
4
Empiri
Kapitlet ger en översiktlig beskrivning av verksamheten inom fallstudieobjekten.
Vidare beskrivs empirin som samlats in för att ge svar på studiens frågeställningar.
4.1 Fallstudie A och B: Manuellt plock
4.1.1 Lagerverksamhet – Fallstudie A
Företaget verkar inom detaljhandelsbranschen. 80 procent av försäljningen sker via ehandel och övriga 20 procent sker via katalog- och telefonförsäljning. Företaget har
24 000 kvadratmeter total lageryta. I sortimentet finns 130 000 SKU. I plocklagret
finns 70 000 plockplatser och 50 plockare anställda totalt. Plockkapaciteten per
plockare är 105 artiklar per timme. Lagring av produkterna sker på två olika sätt, i
lådor och på helpall. Större artiklar lagras och plockas på helpall och mindre artiklar
lagras och plockas i lådor där leverantörerna måste hålla sig till ett maxmått på
30*40*60 centimeter. I plocklagret ska en unik artikel ligga på varje plockplats. De
plockplatser där undantag görs och det faktiskt ligger blandade artiklar i varje låda är
där returer från kund läggs samt där en extremt låg kvantitet ligger lagrad. Systemet
känner av när och med vilka artiklar plocklagret behöver fyllas på från buffertlagret.
Tidigt på morgonen skrivs etiketter ut till kartonger som ska hämtas och fyllas på från
buffert till plock, sedan skrivs följesedlar till order ut. När påfyllnad av plocklagret är
klar, kan plocketiketterna skrivas ut. Alla plocketiketter skrivs inte ut på samma gång,
utan när alla kartonger har fyllts på som ingår i en plockrutt, kan just den plocklistan
skrivas ut. Flera order plockas under samma rutt och order är fullständiga efter att
plocklistan är utförd. Om plocklistan innehåller stora artiklar som lagras på pall
plockas alltid dessa i början eller slutet av plockrutten.
4.1.2 Lagerverksamhet – Fallstudie B
Företaget verkar inom detaljhandelsbranschen. 80 procent av försäljningen sker via ehandel och övriga 20 procent sker via katalog- och telefonförsäljning. Total lageryta
är 90 000 kvadratmeter. I sortimentet finns 160 000 SKU. Plocklagret är 42 000
kvadrat-meter stort med 210 000 plockplatser som fördelar sig på pallplatser,
kartongplatser och enstycksplatser. I plocklagret finns det 74 anställda plockare.
Plockkapaciteten per plockare är 300 artiklar per timme och dem har en bestämd tid
på sig att plocka varje batch. Det finns skärmar uppsatta med uppgifter om vilken
batch som för till-fället plockas och hur lång tid det är tills den ska vara färdig. I hela
plocklagret plockas totalt 1 200 kundorder per timme. Artiklarna varierar i form och
storlek där artiklar som är större än 80 centimeter och väger mer än 8 kilo placeras på
helpall och artiklar som är mindre än detta placeras på hylla. Ungefär en dags
produktion finns inlagrad i plocklagret och företaget använder sig av flytande
lagerplatser. Artiklarna klassificeras efter hur mycket de säljer och detta har en viss
påverkan av vart artiklarna placeras i plocklagret. Plockarna är uppdelade i olika team
och varje team har ett eget område i plocklagret, företaget använder sig därför av
zonplockning. Zonerna används när artiklarnas utförande är väldigt varierande och
varje zon innehåller därför en typ av artiklar, exempelvis är mindre artiklar placerade i
en zon medan större artiklar är placerade i en annan zon. 90 procent av kundorders
packas i påsar och övriga 10 procent packas i kartonger för utleverans till kund.
4.1.3 Plockteknik
Plocktekniken som observerats under Fallstudie A och B är plock efter manuell
etikettlista. Det som skiljer studierna mellan är att plock på det första företaget
18
Empiri
kontrolleras manuellt medan det finns ett vågmoment på det andra företaget. Plocket
utförs med en plocklista som består av etiketter där varje etikett talar om artikelns
lagerplats, artikelnummer, benämning och format samt sorteringsfack. Vid plock
kontrolleras att rätt artikel har plockats genom en jämförelse mellan etiketten och den
informationen som uppges på plockad artikel. Under plocket används plockvagnar
som är utformade med två större fack samt en övre hylla. Artiklarna sorteras i facken
och hyllan används för att förvara tomma kartonger på. Viss sortering utförs under
plocket för att underlätta längre fram i processen.
4.1.4 Plockprocess
Huvudprocess
Plockprocessen initieras av inkomna kundorder men är också beroende av att alla
artiklar som ingår i ordern måste vara påfyllda i plocklagret. Affärssystemet kopplar
samman lämpliga order till en batch som sedan delas upp på olika plocklistor. Den
första aktiviteten i plockprocessen utförs för att förbereda plockrundan och innebär att
plockaren tar en plocklista och samtidigt registrerar sitt namn för den listan (Figur 8).
Figur 8
Huvudprocess - Manuellt plock
Plockaren väljer sedan en lämplig vagn beroende på hur många kundorder plocklistan
innehåller och hur många artiklar varje order består av. Nästa aktivitet är att resa till
rätt plockplats och etiketterna på plocklistan är placerade i en ordning så att rutten
följer ett mönster i lagret. När plockaren har lokaliserat plockplatsen plockas artikeln
efter etikettens information. Dessa steg repeteras tills att alla artiklar på plocklistan är
plockade. Är alla artiklar på listan plockade går plockaren vidare till nästa aktivitet
vilket är att resa till en sorteringsyta. Plockprocessen avslutas genom att plockaren
registrerar att plocklistan är utförd.
Delprocess
Steget plocka kan förtydligas i en delprocess med fyra aktiviteter (Figur 9).
Figur 9
Delprocess - Manuellt plock
Processen inleds med att plockaren avläser information på etiketten som är först i
ordningen. Informationen matchas med plockplatsen och därefter kan artikeln
plockas. Plockaren kontrollerar artikeln genom att jämföra dess etikett med
19
Empiri
informationen som står på plocklistans etikett. Stämmer inte informationen överens
måste plockaren på nytt avläsa informationen på plocklistan. Är det rätt plockat fästs
etiketten på artikeln och sorteras på vagnen.
4.1.5 Plockare
Vid intervju med plockare framkom det att plockning med etikettlista överlag är ett
enkelt och smidigt sätt att plocka på. Det krävs att plockaren är fokuserad hela dagen
och detta kan ibland leda till att fel uppstår när koncentrationen sjunker och artikelinformationen inte kontrolleras ordentligt. Det händer också ibland att etiketterna
försvinner från listan eftersom de har fastnat på något annat under vägen, vilket leder
till att plocket inte blir komplett. Plockaren var över lag nöjd med att använda
plockteknik 1.
Enkätresultat
Den allmänna uppfattningen från plockarna var att plocktekniken är mycket enkel att
använda där det bara fanns några få som uppfattade den som svår (Figur 10).
Figur 10
Hur ofta upplever du svårighetsgraden med att plocka efter plocklista
med etiketter?
Svårigheten med att åtgärda fel som begåtts under plocket ansågs mestadels vara
enkelt till medelsvårt (Figur 11). Det framkom också från enkäterna att majoriteten
tyckte det gick snabbt och var en okomplicerad process att lära sig att plocka efter
etikettlista. Vid frågan vad som är bra med att plocka efter etikettlista varierade
åsikterna, exempelvis att det är omöjligt att göra fel, att det är smidigt och lätt samt att
det går fort för att ingen väntan uppstår på grund av teknisk utrustning. Det som
plockarna ansåg vara mindre bra med plocktekniken var bland annat att det är lätt att
titta fel på etiketterna speciellt eftersom siffrorna är små och att etiketterna ibland
fastnar på andra saker och därmed tappas bort. Några av plockarna kunde inte se
något alls som skulle vara mindre bra med plocktekniken.
20
Empiri
Figur 11
Om fel begås under plocket, hur upplever du svårighetsgraden med att
åtgärda felet?
Det efterfrågades också hur ofta plockarna upplevde störningar under plocket
orsakade av etiketterna och majoriteten tyckte att det händer sällan men där många
också hävdade att det sker då och då. Ett fåtal tyckte också att det aldrig händer eller
ofta. (Figur 12).
Figur 12
Hur ofta upplever du störningar under plockning orsakade av
etiketterna?
Den totala upplevelsen av att använda plocklista med etiketter var att det är ett bra sätt
att plocka på och detta var majoriteten överens om.
4.1.6 Kvalitet – Fallstudie A
Företaget som besökts under fallstudie A utför manuell kontroll på de plock som görs
och detta sker främst integrerat med plocket. Systemet som används går inte att
använda för att koppla felplock till en specifik plockare utan detta kräver en del
manuellt arbete. Ingen uppföljning görs heller för att plockarna ska få ta del av deras
plockkvalitet. Returavdelningen ansvarar för artiklar som skickas tillbaka och koder
används vid märkning av orsak till retur. Under 2014 plockades 6 500 000 artiklar på
företaget. Enligt data från returavdelningen gjordes 40 114 felplock under 2014 där
fel-plocken grundas i returer som kan kopplas till fel som begåtts under plocket, det
vill säga att fel artikel har plockats eller fel kvantitet.
21
Empiri
4.1.7 Kvalitet – Fallstudie B
Företaget som besöktes under fallstudie B har en kontroll av plock som ska upptäcka
fel efter plockning, sortering, och packning. Kontrollen som utförs sker efter att
varorna har blivit packade och görs med hjälp av en våg. Samtidigt som de förpackade
artiklarna vägs scannas packsedeln av en automatisk scanner och systemet ger
information till vågen om vilken order förpackningen innehåller. Vågen är förprogrammerad med artiklarnas vikt och räknar själv ut hur mycket respektive påse
med innehåll ska väga. Beroende på vikten finns det en procentuell marginal för
avvikelse som får förekomma. Om påsen väger mer eller mindre än denna marginal
skickas den till en speciell avdelning som kontrollerar påsens innehåll och eventuella
fel åtgärdas. Kontrollen sker endast av kundorder packade i påsar. Vågen infördes
som ett led i kvalitetsarbetet eftersom de kontroller som sker innan vågen endast
utförs av människan. Teamen får varje månad ta del av hur kvaliteten i plocket ser ut
genom ett visuellt diagram. Det team som har gjort minst antal felplock varje månad
får också en premie som läggs på lönen. Detta har motiverat plockarna till att prestera
sitt bästa eftersom de får delta i kvalitetsarbetet. Arbetsledarna kunde se en tydlig
ökning av felplock under somrarna och genom att visuellt visa hur felplocken påverkar kvaliteten kunde även dessa fel sänkas. Förbättringar med introduktion och
upplärning har gjorts för att förbättra kvaliteten när många sommarvikarier arbetar i
plocket. Under 2014 plockades 15 100 000 artiklar på företaget. Enligt data från
returavdelningen och rapporter från vågen gjordes 5 437 plockfel under 2014, och av
dem fångades 2 481 upp i vågen. Siffrorna på antal felplock grundas i returer som kan
kopplas till fel som begåtts under plocket.
4.2 Fallstudie C: Plock med scanner
4.2.1 Lagerverksamhet
Företaget verkar inom arbetsklädesbranschen och säljer sina produkter via återförsäljare till mindre kunder eller via direktavtal till större kunder. Totalt är lagerytan
48 000 kvadratmeter. I sortimentet finns 14 000 SKU. Plocklagrets totala yta är 10
000 kvadratmeter. I plocklagret finns olika typer av plockplatser, helpall, rullfack med
fem lådor, rullfack med två lådor och hyllor med en låda. Totalt finns 14 000
plockplatser. På plocklagret arbetar 14 plockare. Plockkapaciteten per plockare är 110
plock per timme. Lagring av produkterna sker på två olika sätt, i lådor och på helpall.
Lådorna ska i största mån vara av samma storlek, 65 kubikdecimeter, efter det får
lådan bara vara mindre för att förenkla logistiken. Artiklar som levereras från de egna
fabrikerna till huvudlagret skickas alltid i kartonger som stämmer överens med de
önskade storlekarna. Oftast är det mer problem med de externa leverantörernas
kartongstorlekar och om dessa behöver packas om vid inlagring är det leverantören
som får betala ompackningskostnaderna. Artiklarna i lagret klassificeras efter hur
mycket dem säljer. Klassificering som görs blir grunden för hur artiklarna lagras och
vilken placering i lagret de ska, men alla artiklar har flytande lagerplatser.
Klassificeringen på artiklarna avgör även vilken artikel som ska placeras på vilken typ
av plockplats i plocklagret (helpall, rullfack och hylla). Påfyllningen av plocklagret
sker dels genom planerad påfyllning men också genom batchpåfyllning där det är
order som styr vad som ska fyllas på. Detta system används eftersom vissa artiklar
behöver fyllas på med en helpall per dag medan andra artiklar endast behöver fyllas
på med en kartong per år. På en plockrutt plockas flera kundorder. Inför plockrutten
batchas kundorder och förprogrammeras till en effektiv väg, där plockplatsen aldrig
besöks mer än en gång.
22
Empiri
4.2.2 Plockteknik
Plocktekniken som observerats under fallstudie C är plock efter scanner med
integrerat kontrollmoment. Denna plockteknik används med två centrala utrustningar
vilka är ringscanner och surfplatta. Ringscannern träs på plockarens finger och
plockaren har på så sätt båda sina händer lediga samtidigt som scanningen görs.
Ringscannern kommunicerar trådlöst med surfplattan under plocket. Surfplattan som
används är inte specifikt anpassad för att användas i lager utan dessa kan köpas av
såväl privat-personer som företag. Genom ett system i surfplattan, kan all information
som är nödvändig för att utföra ett plock lagras, exempelvis instruktioner, lagerplats
där plock ska utföras, artikelnummer på artiklar och kvantitet som ska plockas av
varje enhet. Under plocket används en plockvagn som fästs på en truck som plockaren
förflyttar sig med. Plockvagnarna som används är utformade på olika sätt beroende på
hur kundordern ser ut. Alla plockvagnar är försedda med fack innehållande kartonger
som artiklarna placeras i. På trucken finns även en plats att fästa surfplattan.
4.2.3 Plockprocess
Huvudprocess
Processen initieras av order som släpps och som sedan koordineras till olika vagnar
för en optimal kombination av order på varje vagn. Plockaren förbereder rutten genom
att välja en vagn och fästa denna på trucken, vagnen scannas också för att plockaren
ska få upp plocklistan i surfplattan (Figur 13).
Figur 13
Huvudprocess - Plock med scanner
Genom detta system går det även att koppla en plockare till ett specifikt plock. Vid
behov skriver plockaren också ut lådetiketter. Nästa aktivitet är att resa till rätt
plockplats och detta görs med hjälp av informationen som visas på surfplattan. När
plockaren anlänt till rätt plockplats plockas artikeln och placeras i rätt kartong. Finns
det därefter fler artiklar på plocklistan repeteras dessa steg. När alla artiklar är
plockade fortsätter processen med aktiviteten resa där plockaren åker till en
avställningsplats i anslutning till packning. Processen avslutas genom en
slutregistrering av vagnen.
Figur 14
Delprocess - Plock med scanner
Delprocess
Aktiviteten plocka i huvudprocessen kan brytas ned till en delprocess innehållande
23
Empiri
sex aktiviteter (Figur 14). Processen inleds med att plockaren avläser relevant
information från surfplattan. Därefter kan artikeln plockas efter angivna instruktioner.
För att kontrollera plocket scannas artiklarna och är det fel artikel eller fel volym
reagerar systemet och plockaren får avläsa informationen på surfplattan på nytt. Är
det rätt plockat kommer vagnfacket som artikeln ska ligga i upp på surfplattan och
plockaren får avläsa denna information för att kunna placera artikeln på vagnen.
Artikeln läggs i kartongen på ett presentabelt sätt eftersom kartongerna inte packas
om innan de levereras till slutkund. För att bekräfta att artikeln lagts i rätt fack
kontrolleras även facket genom scanning.
4.2.4 Plockare
Plockare verkade under samtal mycket nöjd över att plocka med scanner. Åsikter var
att det är mycket svårt att göra fel så länge det tekniska med scanner och surfplatta
fungerar som det ska. Plockare menar att där det kan gå fel är när den mänskliga
faktorn blir inblandad. Exempelvis kan plockaren välja att manuellt knappa in på
surfplattan hur stor kvantitet som plockats istället för att scanna varje artikel och där
kan uppstå felplock i form av fel kvantitet. Plockare är mycket nöjd över att kunna trä
scanner på fingret eftersom båda händerna blir fria.
Enkätresultat
Majoriteten av plockarna tyckte att det är enkelt att använda sig av ringscanner vid
plock och ingen ansåg att det är svårt (Figur 15).
Figur 15
Hur upplever du svårighetsgraden med att plocka med scanner?
De flesta är också överens om att det är enkelt att åtgärda fel som begås under plocket
(Figur 16). Inlärningen av plockrutinerna ansågs vara en okomplicerad process som
var enkel och gick snabbt. Det som plockarna framhävde var bra med att plocka med
ringscanner och surfplatta var att scannern är lätt att arbeta med där de tydliga
instruktionerna i surfplattan minimerar risken för felplock. Det ansågs också vara en
fördel att scannern sitter på fingrarna vilket gör att båda händerna kan användas vid
plock.
24
Empiri
Figur 16
Om fel begås under plocket, hur upplever du svårighetsgraden med att
åtgärda felet?
Vid frågan vad som ansågs vara mindre bra med plocktekniken framkom det att
ringscannern ibland kan vara i vägen och att den inte alltid klarar av att avläsa alla
streckkoder samt att surfplattan är svår att flytta om det skulle behövas. Det var också
några som inte såg några nackdelar alls med scannern och surfplattan.
Figur 17
Hur ofta upplever du störningar under plocket orsakade av scannern eller
surfplattan?
Det efterfrågades också hur ofta störningar upplevdes under plock och lika många
tycker att störningar händer sällan samt då och då och några upplever att det händer
ofta (Figur 17). Den totala upplevelsen av plocktekniken anses vara mycket bra där
bara positiva kommentarer återfinns i resultatet.
4.2.5 Kvalitet
Scanningen under plockrutten är den enda kontroll av att rätt artiklar av rätt kvantitet
är plockade och om allt scannas korrekt ska denna kontroll medföra att alla fel
upptäcks innan utleverans till kund. Företaget utför ingen återkoppling till plockaren
och plockaren får inte heller ta del av kvalitetsrelaterad information. På returavdelningen identifieras orsaker varför artiklarna kommit tillbaka och sorteras sedan i
olika kategorier beroende på felet. Felplock är sådant som gjorts i samband med
plocket och innebär att fel kvantitet eller fel artikel har plockats. På företaget
25
Empiri
plockades 4 700 000 artiklar 2014 och enligt data från returavdelningen var 481
artiklar felplock.
4.3 Fallstudie D – Röststyrt plock
4.3.1 Lagerverksamhet
Företaget är en logistikspecialist som levererar tjänster inom transporter, lagerhållning
och distribution samt lösningar för varuflödeskedjan. En av företagets lagerverksamheter riktar sig till modebranschen där de agerar som tredjepart och tillhandahåller
lagerhållning samt andra logistiktjänster. En av företagets kunder är ett modeföretag
som har 110 butiker i Sverige. För denna kund har Fallföretag 4 en lageryta på 9 000
kvadratmeter och i sortimentet finns 8 000 SKU. Plocklagret är 3 000 kvadratmeter
och består av 8 000 plockplatser där artiklarna plockas direkt från helpall eller från
kartong på hyllor. Företaget har 25 anställda plockare som förväntas plocka 125
artiklar per timme. Artiklar som är nya och som butikerna inte har sedan tidigare
förvaras på helpall eftersom dessa ska ut till alla butiker. Andra artiklar som säljer
mycket i butikerna eller som är förpackade i stora kartonger förvaras på helpall.
Övriga artiklar placeras i kartong på hylla. Kartongerna är i storlek 60*40*40 men
kan också vara mindre. I lagret används flytande lagerplatser och klassificering av
artiklarna görs ej. Butikernas kassasystem skapar automatiskt en förfrågan om
påfyllnad och det bildas plockorder på lagret. Butikerna har vissa tidpunkter där detta
bryts och lagret kan fyllas på med artiklarna som plockats till butikerna. På en
plockrutt plockas endast artiklar till en butik, det vill säga en order, och plockaren
packar även ordern själv innan nästa order påbörjas.
4.3.2 Plockteknik
Plocktekniken som observerats under fallstudie D är plock efter röststyrning med
integrerat kontrollmoment. Utrustningen som används är en röstbaserad lösning, även
kallat Pick-by-Voice, som är en röststyrd kontakt mellan en plockare och ett WMSsystem. Lösningen består av ett headset med mikrofon och hörlurar buret av plockare
och en kommunikationsenhet som fästs på ett bälte. Enheten kommunicerar via ett
trådlöst nätverk med WMS-systemet och är kopplad med sladd till headsetet.
Plockaren begär en order med sin röst och får reda på hur många artiklar samt rutter
ordern innehåller innan den går till den lagerplats som systemet läser upp i headsetet.
Plockaren svarar med de tre sista siffrorna i artikelnumret och det blir kvittot på att
artikeln är plockad och instruktioner om nästa lagerplats ges till plockaren. Detta
repeteras tills order är slutförd och plockaren kan påbörja en ny order. Varje plockare
har en unik röstprofil där systemet känner igen rösten. Plocken som utförs kan därför
kopplas till varje enskild plockare. Plockaren kan sedan göra sina egna inställningar
som exempelvis röstvolym, rösthastighet men även lägga till egna kommandon för att
exempelvis bekräfta en vara. Plockaren kan alltid be systemet att upprepa vad rösten
säger och även be om upprepning för senaste plocket. Om plockaren är osäker på att
artikeln är rättmärkt från leverantören kan plockaren be systemet om ytterligare
information, exempelvis hela artikelnumret eller fysisk beskrivning av artikeln. Annan
information som systemet kan tala om är hur många artiklar som är kvar att plocka på
plockrundan och på hur många plockgångar artiklarna är uppdelade. Plockaren kan
också välja att hoppa över vissa artiklar eller gångar om det är mycket aktivitet där för
tillfället, då hamnar artikeln längst ner på plocklistan. Systemet i utrustningen kan
anpassas av företaget och unika inställningar och instruktioner som passar verksamheten kan ställas in.
26
Empiri
4.3.3 Plockprocess
Huvudprocess
Plockprocessen initieras av order som kommer från kundens butiker. Plockaren
förbereder plocket genom att logga in på sin röstprofil på kommunikationsenheten och
att ta ett headset (Figur 18).
Figur 18
Huvudprocess - Röststyrt plock
Därefter får plockaren välja en zon i lagret innan en plocklista kopplas till plockaren
samt läsa in etikettnumret på den etikett som ska sättas på kartongen. När dessa
förberedelser är utförda kan plockaren resa till den första, av systemet angivna,
lagerplatsen och plocka artikeln. Finns det fler artiklar på plock-listan upprepas dessa
steg innan processen kan fortgå. Är alla artiklar plockade meddelas detta av systemet
och plockaren kan resa till en packstation. Plocket avslutas genom att etiketten som
lästes in i början av processen sätts på kartongen.
Delprocess
Delprocessen för att plocka utgörs av fyra aktiviteter (Figur 19).
Figur 19
Delprocess - Plockteknik 4
När plockaren anlänt till rätt plockplats ger systemet information om vilken artikel
som ska plockas och hur många. Plockaren kan plocka artikeln och därefter görs en
kontroll när plockaren läser upp artikelns siffror för att kontrollera att rätt artikel
plockats. Är det fel siffror reagerar systemet och plockaren kan be att få höra artikelns
information en gång till för att kunna plocka artikeln. Är det rätt plockat placeras
artikeln i kartongen. Plockad kvantitet kontrolleras ej under plocket.
4.3.4 Plockare
Vid samtal med plockare sades det att upplärningen av ny plockare är enkel och
snabb, eftersom det är mycket lätt att förstå systemet och nästintill omöjligt att göra
fel. Det tar två timmar att skapa en fullständig röstprofil och efter fyra timmar kan den
nya plockaren plocka själv. På grund av dess hanteringseffektivitet tappar inte plocket
styrka vid perioder med mycket vikarier och inhyrd personal. Plockare var nöjd med
ergonomin eftersom två händer är fria. Även produktiviteten är stark vid plock efter
röststyrning, eftersom de plockare som är snabba med manuell plockteknik blir något
långsammare med Pick-by-Voice, men de plockare som är långsamma med manuell
27
Empiri
plockteknik blir snabbare med Pick-by-Voice vilket totalt gjorde att produktiviteten
har ökat. Plockare ansåg att det inte uppstår några direkta problem med Pick-by-Voice
men att det i längden kan vara tröttsamt att lyssna på rösten.
Enkätresultat
Nästintill alla plockare ansåg att det är mycket enkelt att använda Pick by Vocie vid
plock (Figur 20).
Figur 20
Hur upplever du svårigheten att plocka med Pick-by-Voice?
Svaren var mer varierande när svårighetsgraden att åtgärda fel under plock
efterfrågades. Hälften av alla plockade tyckte att det är mycket enkelt där den andra
hälften ansåg att det är något svårare (Figur 21).
Figur 21
Om fel begås under plocket, hur upplever du svårigheten med att åtgärda
felet?
Det framkom också att alla plockare var överens att processen att lära sig att plocka
med Pick-by-Voice gick väldigt snabbt och att det var enkelt. De fördelar som lyftes
fram med Pick-by-Voice var att det är svårt att göra fel, båda händerna är fria och att
det går snabbt. Många påpekade också att det är en fördel att slippa papper och penna
vid plock. Det plockarna ansåg vara mindre bra var bland annat att det blir tröttsamt
och tjatigt att lyssna på rösten hela dagarna, att det uppstår störningar på grund av
anslutningen till servern samt att det är svårt att vara koncentrerad på rösten en hel
arbetsdag. På frågan hur ofta störningar uppstår i plocket på grund av Pick-by-Voice
hävdar de flesta att detta sker då och då, men där vissa anser att det händer mer sällan
28
Empiri
men också oftare än så (Figur 22).
Figur 22
Hur ofta upplever du störningar under plocket orsakade av Pick-byVoice?
Den totala upplevelsen för att använda Pick-by-Voice ansågs vara enformigt men
bekvämt och flera plockare tyckte att den är bra. Det framkom också från enkäterna
att några av plockarna hellre återgår till plock med papper och penna.
4.3.5 Kvalitet
En intern kvalitetskontroll genomförs ständigt i form av ett stickprov vid utleverans
där var 50:e kartong kontrolleras. Kontrollen innefattar granskning av att artiklarna i
kartongen är rätt plockade och av rätt kvantitet. Ett av målen som företaget hade med
att implementera Pick-by-Voice var att kunna reducera kravet på den tidskrävande
avprickningen av artiklar vid varje butiksleverans. Leveranser till kunds butiker
innehåller numera såpass få fel att det inte lönar sig att eftersöka dem. I kunds butik
finns alltså ingen personal till att kontrollera och pricka av gods som kommer in, utan
det körs direkt ut i butik. Plocket tappar inte plocksäkerhet vid perioder med mycket
vikarier.
29
Analys
5
Analys
Kapitlet ger svar på studiens frågeställningar genom att jämföra insamlad empiri
med teoretiskt ramverk.
5.1 Frågeställning 1
Hur skiljer sig plocksäkerheten mellan plockteknikerna?
Under fallstudier observerades olika sätt att mäta plocksäkerhet. Lagerverksamheter i
fallstudie A, B och C följde upp sin plocksäkerhet genom att analysera returdata från
kunder. Felplock baseras på returer som sedan kategoriseras efter olika koder beroende på
orsak till retur. Plocksäkerheten i fallstudie D följdes upp genom en stickprovskontroll
innan utleverans där var 50:e kartong fångas upp och kontrolleras, felplock baseras på
detta stickprov. Felplock består endast av de avvikelser som uppstått under plockning, det
vill säga att fel artikel eller fel kvantitet har plockats. Felplocksprocenten har räknats ut
genom att undersöka hur många felplock som gjorts i förhållande till plockade artiklar
(Tabell 6). Teori säger att många omkringliggande faktorer spelar in på ett företags
plocksäkerhet och dessa kommer inte bara från plockprocessen utan från hela
verksamheten. Genom att analysera plocksäkerheten kan en medvetenhet skapas och
åtgärder kan vidtas om plockning inte håller önskad standard.
Tabell 6
Fallstudie A
Fallstudie B
Fallstudie C
Fallstudie D
Plocksäkerhet 2014
Plockade artiklar (st.)
6 500 000
15 100 000
4 700 000
3 000 000
Felplock (st.)
40 114
5 437
481
5 100
Felplock (%)
0,617
0,036
0,010
0,170
Plocksäkerhet (%)
99,383
99,964
99,990
99,830
Vid användning av returdata är det viktigt att ta i beaktning att det finns ett mörkertal, det
vill säga att alla fel inte returneras eller rapporteras av kunderna. Detta kan exempelvis
vara när kunden fått fler artiklar än den egentligen har beställt. Vid användning av
stickprovskontroll uppstår inte detta mörkertal, eftersom alla fel registreras, även när för
många artiklar är plockade, därför är felplock som baseras på ett sådant stickprov mer
korrekt än att endast basera felplock på returer från kund. Kontroll av plocket kan ske på
flera sätt där olika hjälpmedel kan användas. Det varierar också när själva kontrollen
genomförs och på vilket sätt. Kontrollmoment av olika sorter observerades i samtliga
fallstudier. Piasecki (2000) hävdar att kontroller bör ske innan utleverans men efter
observation kunde det konstateras att bara två av verksamheterna i fallstudier utför detta.
Lagerverksamheten i fallstudie B använder en våg för att förhindra att felen inte går till
kunden. Vågen kan upptäcka när fel artikel har plockats men ej när fel färg har plockats,
vilket betyder att kontrollen släpper igenom en del felplock. De fel som upptäcks i vågen
är också en del av den felplocksprocent som är uträknad (Tabell 6). En omräkning av
felplocksprocenten i fallstudie B kan göras där endast felplock som når kund inkluderas
och inte det som fångas upp i vågkontrollen. 2 481 felplock fångades upp i vågen och det
ger 2 956 felplock som når kund, denna siffra ger en ny, lägre felplocksprocent vilken är
0,020 procent. Utifrån resultat på plocksäkerhet kan en slutsats dras att verksamheter som
tillämpar en manuell plockteknik bör vara försedd med en automatiserad slutkontroll
liknande vågmomentet. Scannerplock och röststyrd plockteknik har båda en integrerad
kontroll med hjälp av den automatiska utrustningen. Genom att ha ett kontrollmoment kan
avvikelser i samband med plock upptäckas och därmed levereras en högre kvalitet till
kund.
30
Analys
Vad som kan konstateras utifrån resultaten är en stor skillnad på plocksäkerheten i
fallstudie A och B, trots att båda dessa lagerverksamheter tillämpar samma plockteknik
(Tabell 6). Detta påverkas av kontrollmomentet som är beskrivet, men även ett utvecklat
kvalitetsarbete som observerades i fallstudie B. Plocksäkerheten kan ökas genom att
arbeta med kvalitetsstyrning där fokus läggs på plockprocessen och omkringliggande
aktiviteter. Sörqvist (2004) och Piasecki (2000) säger att granskning av och återkoppling
till plockare är väsentligt. Kvalitetsarbetet i lagerverksamheten i fallstudie B har visat sig
vara en positiv bidragande faktor till plocksäkerheten där personalen varje månad får reda
på resultatet av plockningen. Information ges ut hur mycket fel som gjorts under månaden
och till det teamet som gjort bäst ifrån sig utdelas en belöning. Ledningen använder sig
även av en strategi där kostnad per felplock har räknats ut till 100 kronor per felplock och
används för att göra plockare medvetna om vad ett felplock egentligen resulterar i. Efter
svaga resultat i plocksäkerhet implementerade verksamheten dessa strategier och enligt
intervju med logistikplanerare har plocksäkerheten ökat avsevärt. Att få plockare att
känna sig delaktiga och medvetna om sitt resultat genom ett utvecklat kvalitetsarbete,
resulterar i motiverade plockare vilket i sin tur ger en högre plocksäkerhet.
Vad är orsakerna till avvikelser som uppstår i samband med plockteknikerna?
Genom att identifiera orsaker till att avvikelser uppstår kan det underlätta kvalitetsarbetet.
För att besvara frågeställning två har orsaker till avvikelser identifierats vilket
presenteras i Tabell 7. En orsak till att avvikelser uppstår är enligt
enkätundersökningarna att plockteknikerna kräver fokus och koncentration för att inte
felplock ska begås. Manuellt plock innebär att plockaren måste vara koncentrerad på
artikelinformation och etikettlista under hela plocket vilket leder till att det är
påfrestande för plockaren. Detta styrks av enkätundersökningen som genomfördes
under fallstudie A och B där plockarna hävdade att de flesta fel uppstår på grund av
koncentrationsbrist.
Tabell 7
Orsaker till avvikelser
Orsak till avvikelse
Fokuskrävande
Luckor i systemet
Omedvetna fel
Brist på ansträngning Moment utan felsignal
Systemavbrott
Bristfällig säkerhet vid vikarieperiod
Manuellt plock
X
X
X
X
X
Uppstår vid: Scanner-plock
X
X
X
X
Röststyrt plock
X
X
X
Luckor i systemet resulterar i att avvikelser kan uppstå i samband med plock. Plock
med scanner är en helt automatisk plockteknik, men kan dock blandas med inslag av
manuell hantering. När artiklar plockas skall varje artikel scannas för att systemet ska
kunna signalera när för många eller för få artiklar har plockats, detta kan undgås
genom att manuellt skriva in antal som plockas. Denna lucka har plockare
uppmärksammat och vid observation och samtal med plockare framgick att detta
utnyttjas ofta, exempelvis när det är en stor mängd artiklar som ska plockas på samma
plockplats. Vidare framgick det av samtalet att det är här felen uppstår eftersom
systemet inte hjälper till att plocka rätt kvantitet. Den mänskliga faktorn bidrar till
avvikelser. Enligt Sandholm (1999) klassificeras ett fel som omedvetet när plockaren
inte vill göra felet och det är ett individberoende problem. Ytterligare ett individ31
Analys
beroende problem har visat sig vara en orsak till avvikelser som uppstår i samband
med plock, och det är medvetna fel, vilket plockaren avsiktligt gör fel eller fattar
felaktiga beslut. Plockaren anstränger sig inte till sitt yttersta att plocka rätt och detta
kan enligt Sörqvist (2004) bero på brist på motivation i arbetet.
Utrustning som saknar felsignal och inte varnar för att plockaren gör fel är också en
orsak till att avvikelser uppstår. Den manuella plocktekniken saknar felsignaler helt
och hållet och kan därför ses som en orsak till att avvikelser uppstår. Scannerplock
avger alltid en felsignal när allt scannas och det är något som inte stämmer. Pick-byVoice i fallstudie D signalerar när fel artikel plockas men avger inte någon signal när
fel kvantitet plockas vilket kan leda till att avvikelser uppstår. Scannerplock och Pickby-Voice är helt automatiserade tekniker och är beroende av att systemet fungerar
korrekt eftersom plockaren litar fullständigt på att systemet gör rätt. Det finns en risk
till systemavbrott vilket kan resultera i att avvikelser uppstår i plock. Enligt logistikplanerare i fallstudie B är sommaren en kritisk tid där en tydlig ökning av fel sker när
ny personal i form av vikarier tas in. Hur hållbart systemet är i perioder med mycket
ny personal är av stor vikt för avvikelser. Plock med etikettlista är manuellt och kräver
hög grad av fokus och det försvårar hanteringen för nya plockare vilket leder till fler
avvikelser. Plock med scanner kräver att den nya plockaren förstår hur tekniken
används på korrekt sätt.
En slutsats kan dras från jämförd teori och empiri vilket är att ju mer manuell
plocktekniken är desto fler orsaker till avvikelser kan ske och därmed ökar risken att
avvikelserna uppstår. En manuell plockteknik innehåller fler element av mänskliga
faktorn och både teorier och plockare under observation konstaterar att det är den
mänskliga faktorn som oftast ligger till grund till att avvikelser uppstår i samband med
plock. Juran (1989) säger att individen inte är medveten om att fel begås. Därför är det
inte individen som är orsaken till att avvikelserna uppstår, det beror på system,
metoder och tekniker. Att identifiera vad fel som uppstår på grund av mänskliga
faktorn beror på är nästintill omöjligt och fokus bör istället ligga på att arbeta
förebyggande med att minimera felmöjligheten.
Hur kan lagerverksamheters plocksäkerhet öka genom att förhindra avvikelser som
uppstår i samband med plocktekniker?
För att öka plocksäkerheten och förhindra att avvikelser sker måste orsaker till att fel
uppstår hanteras. I Tabell 8 presenteras olika lösningar för att öka plockteknikers
plocksäkerhet.
5.3.1 Fokuskrävande
När plocktekniken kräver fokus och koncentration är det viktigt med avbrott i arbetet.
För att minska koncentrationsbristen kan det vara bra att byta fokus en stund. Det kan
därför vara passande att låta anställda plockare utföra andra arbetsuppgifter vid sidan
av och det är upp till ledaren att planera ett passande schema med kontinuerliga
avbrott för att förbättra koncentrationen. Sörqvist (2004) menar att människor och
processer är kärnan i kvalitetsarbete. Vidare säger Lagrosen & Lagrosen (2005) att
bristfälligt ledarskap är en vanlig fallgrop vid kvalitetsarbete och bör analyseras för att
lyckas.
32
Analys
5.3.2 Luckor i systemet
Metodfel som individen gör beskriver Juran (1989) som sättet att utföra arbetet på.
Individer utvecklar egna sätt att utföra arbetet på. Luckor i systemet liknande den som
observerades i fallstudie C bör åtgärdas för att minska risken till att avvikelser uppstår. Scannas allt på korrekt sätt blir det inga fel och därför är en självklar åtgärd som
bör vidtas att tekniskt reducera denna lucka i systemet, och på så sätt tvinga plockaren
att scanna korrekt, alltså artikel för artikel. Åtgärder som kan vidtas om teknisk
justering inte är möjlig är att fastställa korrekt arbetssätt och förmedla detta till alla
som utför arbetet för att förhindra att avvikelser uppstår.
Tabell 8
Åtgärder
Ersättningssystem Felsignaler X
X
X
X
Omedvetna fel
X
Brist på ansträngning
X
Moment utan felsignal
X
Systemavbrott
X
5.3.3
Automatiserad
upplärning Luckor i systemet
Aktiv upplärning Fokuskrävande
Återkopplings-funktion Orsak
Korrekt arbetsmetod Avbrott i arbetet Åtgärd
Omedvetna fel
Enligt Piasecki (2000) är spårning av felorsak en bidragande aspekt till lagerverksamheters plocksäkerhet och enligt Sandholm (1999) är en avvikelse orsakad av
individen om denne får respons på utfört arbete. Under observationer i fallstudier har
högre eller lägre grad av återkoppling till plockare iakttagits. Automatiserade plocktekniker som tillämpas i fallstudie C och D gör att varje plock kan kopplas till vem som
utfört det och när det utfördes, med hjälp av en inloggning i systemet. Manuella
plocktekniker levererar ingen funktion för återkoppling till plockare, däremot kan en
ansträngande manuell sökning göras vid behov. En fördel med att ha denna funktion är att
det kan medverka till bättre kommunikation med anställda plockare. Om kontinuerliga
eller stora fel kan kopplas till en specifik plockare, kan en konfrontation med denne ske
för att ta reda på om behov av någon typ av support eller stöd är behövligt.
5.3.4
Brist på ansträngning
Enligt Sandholm (1999) är en avvikelse orsakad av individen om denne känner till
resultatet av sitt eget och enligt Piasecki (2000) är ansvarstagande en bidragande aspekt
till lagerverksamheters plocksäkerhet. Om plockaren är medveten om att fel kan spåras
33
Analys
tillbaks till dem kan det motivera till högre ansträngning. Detta betyder att återkopplingsfunktionen kan åtgärda även denna orsak till avvikelser.
5.3.5
Moment utan felsignaler
Teori säger att plocktekniken som används samt den tillhörande utrustningen är påverkande faktorer för ett företags plocksäkerhet. Avvikelser som uppstår kan förebyggas
genom att systemet signalerar när ett fel begås. Utifrån observationerna kan ett
konstaterande göras som stämmer överens med det Piasecki (2000) menar, att olika
tekniker kan tillföra en högre plocksäkerhet och därmed öka kvaliteten. Fel som upptäcks
med hjälp av systemet ska åtgärdas med en gång och i vissa fall går det inte ens att
fortsätta plocket om kontrollen inte är godkänd. Eftersom det endast är automatiserade
plocktekniker som skickar felsignaler kan detta ses som en avgörande faktor i kvalitetsarbete.
5.3.6
Systemavbrott
Sörqvist (2004) menar att olika faktorer spelar in under plockprocessen exempelvis vilken
utrustning som används, hur rutinerna ser ut samt övrig verksamhetsstyrning. Teori säger
även att lagerverksamheter nästan helt har ersatt manuell etikettlista med automatiserade
alternativ och syftet är att minska den mänskliga felfaktorn. Det finns ett visst beroende
till att systemet och omkringliggande teknik fungerar för att plocket ska kunna utföras.
För att förhindra avvikelser vid avbrott i systemet bör lagerverksamheter som använder
sig av automatisk utrustning inneha något sorts ersättningssystem som kan tas vid om
systemet lägger ner.
5.3.7
En automatiserad plockteknik är effektiv när ny personal tas in i verksamheten, detta
observerades i fallstudie D där Pick-by-Voice har ett inprogrammerat upplärningsprogram
för nya plockare som endast tar ett par timmar att gå igenom. Tack vare automatiseringsgraden blir det enklare för nya plockare att plocka rätt. Upplärningsprocessen av ny
personal är effektiv och färre avvikelser uppstår. I fallstudie A och B observerades att
andra faktorer blir viktigare att beakta när en manuell plockteknik tillämpas. För att
undvika en minskad plocksäkerhet i dessa perioder med manuell plockteknik är det
viktigt att låta ny personal få ta del av de mål och värderingar som finns på företaget. Det
är av stor betydelse att ny personal får den upplärning och information som krävs och
ledaren har ett ansvar för att detta ska fungera.
34
Diskussion och slutsatser
6
Kapitlet ger en sammanfattande beskrivning av studiens resultat. Vidare beskrivs
studiens implikationer och begränsningar. Dessutom beskrivs studiens slutsatser och
rekommendationer. Kapitlet avslutas med förslag på vidare forskning.
6.1 Resultat
Syftet med utförda fallstudier är att undersöka tre utvalda plocktekniker i lagerverksamheter utifrån plocksäkerhet samt att identifiera orsaker till avvikelser som
uppstår i samband med plockteknikerna och hur avvikelserna kan förhindras. I
problemdefinitionsfasen kunde de två primära avvikelser som uppstår i samband med
plock identifieras till att plocka fel artikel och att plocka fel kvantitet.
Den första frågeställningen resulterade i att plocksäkerhet kunde tas fram med hjälp
av insamlad empiri. Det visade sig att plocksäkerheten kan skilja trots att liknande
plockteknik används och att många faktorer kan påverka denna kvalitet. Det framkom
också att det kan gynna plocksäkerheten om kontrollmoment som exempelvis en våg
används. Kvalitetsstyrning kan ha en positiv inverkan på resultatet och det visade sig
vara av stor betydelse att låta plockare vara delaktiga i detta arbete. Med stöd från
teori av Maslow (1954) och Sörqvist (2004) rekommenderas ett utvecklat kvalitetsarbete med syfte att motivera och få plockare att känna sig delaktiga. Om plockare är
medvetna av resultatet av sitt arbete bidrar det till en vilja att prestera, vilket ger en
högre plocksäkerhet. En skrämselmetod och/eller belöningsmetod kan även vidtas om
det är behövligt. Kontrollmomenten skiljer sig också åt mellan manuella och
automatiserade plocktekniker och kan antingen vara integrerat eller utgöra ett eget
moment i processen. Piasecki (2000) hävdar att en slutkontroll bör göras innan utleverans sker men i automatiserade plocktekniker kan kontrollmomentet integreras på
ett effektivt sätt och därför inte göra det nödvändigt med en slutkontroll. I manuella
plocktekniker kan detta däremot vara nödvändigt eftersom den mänskliga faktorn inte
utgör en optimal kontroll.
Studiens andra frågeställning har besvarats genom att identifiera orsaker till att
avvikelser uppstår och flest orsaker kunde identifieras för den manuella plocktekniken. Vid manuellt plock kunde orsakerna kopplas till plockaren men som på
grund av systemet tillåts göra fel. Det finns också fler faktorer som påverkar
avvikelserna vid manuellt plock än vid automatiserat plock. Även orsaker till
avvikelser för de automatiserade plockteknikerna kunde identifieras under studien.
Dessa orsaker kan kopplas till brister i systemet eftersom plockaren förlitar sig på att
detta ska fungera korrekt. Sammanfattningen av undersökningens resultat är att högre
grad av manuell hantering i plocktekniken gör att fler orsaker till att fel uppstår och
ger därmed fler avvikelser.
Frågeställning tre som behandlade att förhindra avvikelser som uppstår i samband
med plock och därmed öka plocksäkerheten i verksamheten har riktats mot manuella
hanteringsaspekter. Varför plockaren gör fel där manuell hantering uppstår är inte på
grund av individen, utan det är beroende på system, metoder och tekniker, vilket
Sandholms (1999) teori även säger. Åtgärder och rekommendationer åt lagerverksamheter har tagits fram för att minska avvikelserna. Från ledningens sida finns
ett ansvar som har stor betydelse när plocktekniken kräver en hög grad av
koncentration och det är att skapa ett passande schema med kontinuerliga avbrott där
plockaren får möjlighet att utföra andra arbetsuppgifter på sidan av. Eftersom alla
35
individer arbetar på olika sätt bör åtgärder vidtas för att undvika plockare som
utnyttjar luckor i systemet och därmed förhindra avvikelser som uppstår. Om luckor
och bristfälligheter i systemet inte kan reduceras tekniskt är att fastställa korrekt
arbetssätt och förmedla detta till alla som utför arbetet ett lämpligt sätt att undvika
dessa avvikelser. Eftersom den mänskliga faktorn är det som i största drag bidrar till
avvikelser och berör samtliga plocktekniker oavsett automatiseringsgrad, finns
förebyggande åtgärder som bör vidtas. För att motivera till ansträngning samt
förstärka kommunikationen till anställda plockare är ett system med spårningsmöjligheter fördelaktigt. Plockaren är medveten om att fel kan spåras tillbaka till dem
och kan konfronteras om kontinuerliga och/eller stora fel upptäcks, för att ta reda på
om behov av någon typ av support eller stöd är behövligt. Utrustningen kan också
bidra till att fel förhindras i och med att signaler kan skickas ut när avvikelser görs.
Detta förhindrar plockfel och kan till skillnad från manuella tekniker användas som en
garanti för att plockaren gör rätt.
Tekniken som tillämpas i samband med plockteknikerna har en påverkan på företagets
plocksäkerhet och kvalitet. Utrustningens automatisering kan minska plockfel eftersom den mänskliga faktorn kan uteslutas i en högre grad än vid manuella plock. Det
finns dock en risk i helt automatiserade plocktekniker eftersom plocket blir helt
systemberoende och kan därmed få stora konsekvenser om detta inte fungerar korrekt.
När ny personal kommer in och ska lära sig plocktekniken är det av stor vikt att
plockaren får upplärning och den information som krävs vilket är ledningens ansvar.
Det är viktigt att låta de nya plockarna få ta del av de mål och värderingar som finns
på företag som tillämpar en manuell plockteknik för att undvika minskad plocksäkerhet i perioder med mycket ny personal. Upplärningen är effektiv i en
automatiserad plockteknik tack vare funktioner som exempelvis felsignaler. Det blir
dessutom enklare för nya plockare att plocka rätt från början och minskar risken för
avvikelser.
6.2 Implikationer
Följande studie har undersökt vilka orsaker det finns till avvikelser i samband med
plocktekniker och hur dessa skulle kunna förhindras. Olika slutsatser har kunnat dras
utifrån den analys som utförts och förslag till åtgärder har lagts fram. Omfattningen på
förslagen varierar och i vilken grad de kan användas på företagen är olika beroende på
den plockteknik som brukas. Studien ger förslag på hur kvalitet kan förbättras och
detta omfattar såväl teknisk utrustning som individer.
Studien kan också användas som en inblick i andra plocktekniker och som ett underlag för att kunna välja en lämplig plockteknik. Den kan ses som ett hjälpmedel för att
förstå hur plockprocessen fungerar i och med de redovisade processerna som kartlagts
för varje plockteknik. Studien kan därför nyttjas som ett beslutsunderlag när företag
står inför valet att välja plockteknik. Plockteknikerna som beskrivs tillsammans med
analyserad plocksäkerhet ger en överblick vad en plockteknik kan prestera ur ett
kvalitetsperspektiv.
Studien som genomförts har genererat i två nya modeller och har därför medfört
teoretiska implikationer. Resultatet kan också komplettera och styrka befintlig teori.
36
6.3 Begränsningar
Metoder och tillvägagångssätt har formats kring teori inom området tillsammans med
en praktisk planering för utförandet. Följande kapitel beskriver de begränsningar som
upplevts i samband med studiens tillvägagångssätt tillsammans med rapportens
trovärdighet. De primära metoderna som har använts för att samla in data och
information är genom litteraturstudier och genom fallstudier. Fallstudierna har
genomförts med hjälp av olika tillvägagångssätt med syfte att utvinna relevant
information. Varje företagsbesök inleddes med en intervju för att få en bild av
verksamheten. Detta var den enda intervju som utfördes i detta syfte och det hade
underlättat efterliggande aktiviteter om ytterligare ett samtal genomförts för
återkoppling och eventuella frågor. Vidare utfördes enkätundersökningar och de svar
som samlats in var av ett begränsat antal på grund av bristande engagemang från
plockare men också att svarsperioden var tidsbegränsad, medverkandeantal blev
relativt låg och landade på 35-48 procent. Detta kan ha gett ett missvisande resultat
och för att öka trovärdigheten hade det varit lämpligt att fler plockare skulle ha svarat
på enkäterna. Dokumentstudier har utförts på två av fallföretagen och eftersom viss
restriktion fanns angående utnämnandet av känslig data begränsades datainsamlingen
något. Arbetet försvårades också eftersom alla företag mäter och registrerar data på
olika sätt.
Studien har genomförts med de kriterier som beskrivs under trovärdighet i
metodkapitlet för att arbetet ska vara tillförlitligt med ett sanningsenligt resultat. De
begränsningar som beskrivs ovan har dock en negativ inverkan på studiens pålitlighet.
Begränsning av litteratur som påträffats inom vissa områden gjorde att användning av
flera källor inte var möjligt i alla situationer. Mönsterpassningen som upprättats
mellan insamlad teori och insamlad empiri har bidragit till att den interna validiteten
anses vara god. Resultatet kan till viss del tillämpas på andra företag men begränsas
något av studiens avgränsningar och därför finns det vidare arbete att göra för att
uppnå ännu högre extern validitet. Med hjälp av ett noggrant strukturerat metodkapitel
bedöms arbetet som reliabelt. Det som har upptäckts under fallstudierna är att
information kan samlas in på olika sätt, exempelvis genom intervju eller dokumentstudie, beroende på vilket material företaget har till hands när det efterfrågas.
Materialet är ändå detsamma i slutändan även fast insamlingen sett olika ut.
6.4 Slutsatser och rekommendationer
Den slutsats som kan dras från jämförd teori och empiri är att flest av de framtagna
orsakerna kan kopplas till den manuella plocktekniken, det vill säga att det finns en
högre risk för att avvikelser uppstår. Företagens plocksäkerhet kan ökas genom att
arbeta med kvalitetsstyrning och arbetet underlättas när orsaker till avvikelser
identifierats.
Ett antal orsaker till avvikelser togs fram och åtgärder till dessa. Att plocktekniken är
fokuskrävande har visat sig vara en orsak till att avvikelser uppstår och detta kan
åtgärdas genom avbrott i arbetet eller där arbetsuppgifterna varieras. Metodfel
upptäcktes också kunna leda till fel speciellt när det finns luckor i systemet som
tillåter detta. Om det inte finns någon möjlighet att åtgärda systemet är det relevant att
identifiera ett korrekt arbetssätt och sedan förmedla detta till alla medarbetare.
Omedvetna fel uppstår när individen inte vet att den gör fel och det är viktigt med
återkoppling för att dessa ska tas upp till ytan. Att koppla plockaren till plocket kan
vara en lösning men denna funktion saknas i den manuella tekniken där
37
återkopplingsarbetet blir mer omfattande. Återkoppling visade sig också vara en
åtgärd för bristande ansträngning. När plockaren är medveten om att den kopplas till
sitt arbete förhöjs motivation och ansträngningen ökar.
En annan orsak till avvikelse är att moment utförs där plockaren inte får reda på att
det blir fel. Genom att använda utrustning med felsignaler kan detta förhindras och
felet kan åtgärdas omedelbart. De automatiserade plockteknikerna innebär en viss risk
eftersom verksamheten tillförlitar sig helt på systemet. Sker det störningar eller
avbrott kan stora avvikelser uppstå och därför bör det finnas ett ersättningssystem om
detta skulle ske. Slutligen kunde bristfällig säkerhet vid vikarieperiod identifieras som
en orsak till avvikelser. I automatiserade tekniker kan detta avhjälpas på ett positivt
sätt eftersom utrustningen hjälper till att upprätthålla kvaliteten. Vid manuella plocktekniker blir andra faktorer viktiga så som att rätt upplärning ges till ny personal.
6.5 Vidare forskning
Avgränsningar för denna studie upprättades för att kunna fokusera på endast en liten
del i lagerverksamheten. Många faktorer spelar in vid val av en plockteknik och det
kan därför vara intressant att låta övriga förutsättningar vara en de av vidare forskning
genom att undersöka en större del av lagerverksamheten. Exempelvis upptäcktes det
under studien att mycket tid går åt till att resa mellan plockplatser och att undersöka
hur detta kan reduceras kan vara ett intressant område att gå djupare in på. Andra
faktorer att utreda skulle kunna vara artikelplacering och lagerlayout och på så sätt
kunna koppla plocktekniken till omkringliggande aspekter i lagerverksamhet.
Något som upptäckts framförallt under besök på fallföretagen och när analysen sedan
formats är att individen själv ofta påverkar resultatet av arbetet. Därför kan vidare
forskning inom området utföras med hänsyn till individen och inte till tekniken.
Studien som genomförts har främst varit inriktad på plocktekniken men att ta hänsyn
till mjuk fakta kring användaren skulle ytterligare slutsatser kunna dras med anknytning till kvalitet i plockteknikerna.
Studien utfördes på fyra fallföretag och resultatet baseras endast på dessa företags
användning av plockteknikerna. För att öka trovärdigheten ytterligare skulle vidare
forskning kunna genomföras på fler företag. På så sätt skulle det kunna säkerställa att
resultatet inte beror på verksamheten utan är baserat på plocktekniken och därmed
vara generaliserbart för fler företag.
38
Referenser
Referenser
Ackerman, K.B., La Londe, B.K. (1980), ”Making warehousing more efficient”,
Harvard Business Review, mars-april, 94-102.
Bellgran, M., Säfsten, K. (2005), Produktionsutveckling: Utveckling och drift av
produktionssystem, Studentlitteratur, Lund.
Van der Berg, J.P., Zijm, W.H.M. (1999), ”Models for warehouse management:
Classification and examples”, International Journal of Production Economics,
59 (1-3), 519-528.
Bergman, B., Klefsjö, B. (2012), Kvalitet från behov till användning, Studentlitteratur
AB, Lund.
Bjørnland, D., Persson, G., Virum, H. (2003), Logistik för konkurrenskraft – Ett
ledaransvar, Liber AB, Lund.
De Brito, M.P., Dekker, R. (2002), Reverse logistics – a framework, Erasmus
University Rotterdam, Rotterdam.
Broulias, G.P., Marcoulaki, E.C., Chondrocoukis, G.P., Laios, L.G. (2005),
Warehouse management for improved order picking performance: An
application case study from the wood industry, Department of Industrial
Management & Technology, University of Piraeus, Grekland.
Bukchin, Y., Khmelnitsky, E., Yakuel, P. (2012), ”Optimizing a dynamic orderpicking process”, European Journal of Operational Research, 219, 335-346.
Burges, R.G. (1982), Field research: A source and field manual, Allen & Unwin,
London.
Connolly, C. (2008), ”Warehouse management technologies”, Sensor View, 28 (2),
108-114.
Deming, W.E. (1986), Out of the crisis, Cambridge University Press, USA.
Dukic, G., Oluic, C. (2007), ”Order-picking methods: improving order-picking
efficiency”, International Journal of Logistics System and Management, 3 (4),
451-460.
Faber, N., De Koster, N.B.N., Smidts, A. (2013), ”Organizing warehouse
management”, International Journal of Operations and Production
Management, 33 (9), 1230-1256.
Fellinger, Å-M. (2007), Chefen som kunde tala med medarbetare: för både resultat
och trivsel, Mediaprint AB, Uddevalla.
Fleischmann, M., Bloemhof-Ruwaard, J.M., Dekker, R., Van der Laan, E., Van
Nunen, J.A.E.E., Van Wassenhove, L.N. (1997), ”Quantitative models for
reverse logistics: A review”, European Journal of Operational Research, 103,
1-17.
Guba, E.G., Lincon, Y.S. (1981), Effective evaluation, Jossey-Bass, San Francisco.
Hackman, J.R., Wageman, R. (1995), ”Total quality management: Empirical,
Conceptual, and Practical Issues”, Administrative Science Quarterly, 40 (2),
309-342.
Jabine, T.B., Straf, M.L., Tanur, J.M. (1984), Cognitive aspects of survey
methodology: Building a bridge between disciplines, National Academy Press,
Washington.
Jonsson, P., Mattsson. S-A. (2011), Logistik: Läran om effektiva flöden,
Studentlitteratur, Lund.
Juran Institute (1989), Quality improvement tools, Juran Institute Inc, USA.
Juran, J.M., Godfrey, A.B. (1999), Juran’s quality handbook, McGraw-Hill,
Michigan, USA.
39
Referenser
Kiefer, A.W., Novack, R.A. (1999), ”An emperical analysis of warehouse
measurement systems in the context of supply chain implementation”,
Transportational Journal, 38 (3), 18-27.
Klefsjö, B., Bergquist, B., Garvare, R. (2008), ”Quality management and business
exellence, customers and stakeholders: Do we agree on what we are talking
about and does it matter?”, The TQM Journal, 20 (2), 120-129.
De Koster, R., Le-Duc, T., Roodbergen, K.J. (2006), ”Design and control of
warehouse order picking: A literature review”, European Journal of
Operational Research, 182, 481-501.
Kovács, A. (2010), ”Optimizing the storage assignment in a warehouse served by
milkrun logistics”, International Journal of Production Economics, 133 (1),
312-318.
Lagrosen, Y., Lagrosen, S. (2005), ”The effect of quality management – a survey of
Swedish quality professionals”, International Journal of Operations &
Production Management, 25 (10), 940-952.
Liu, C-H. (2004), ”Optimal storage layout and order picking for warehousing”,
International Journal of Operational Research, 1 (1), 37-46.
Ludwig, T.D., Goomas, D.T. (2007), ”Performance, accuracy, data delivery, and
feedback methods in order selection”, Journal of Organizational Behavior
Management, 27 (1), 69-107.
Lumsden, K. (2012), Logistikens grunder, Studentlitteratur, Lund.
Maslow, A.H. (1954), Motivation and personality, Harper, New York.
Mattsson, S-A. (2012), Logistik i försörjningskedjor, Studentlitteratur, Lund.
Merriam, S. (1994), Fallstudien som forskningsmetod, Studentlitteratur, Lund.
Miltenburg, J. (2005), Manufacturing strategy: How to formulate and implement a
winning plan, Productivity Press, New York.
Mukhopadhyay, S., Setoputro, R. (2004), ”Reverse logistics in e-business: optimal
price and return policy”, International Journal of Physical Distribution &
Logistics Management, 34 (1), 70-89.
Nationalencyklopedin
(2015),
Retur,
Tillgänglig
via:
http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/retur. Hämtad 2015-03-03.
Parikh, P.J. (2006), Designin order picking systems for distribution centers, Diss.,
Virginia Polytechnic Institute and State University.
Patel, R., Davidsson, B. (2011), Forskningsmetodikens grunder – Att planera,
genomföra och rapportera en undersökning, Studentlitteratur AB, Lund.
Piasecki, D. (2000), Order picking: Methods and equipment for piece pick, case pick,
and
pallet
pick
operations,
Tillgänglig
via:
http://www.inventoryops.com/order_picking.htm. Hämtad 2015-05-04.
Sandholm, L. (1999), ”Trendy versus effective quality strategies”, The TQM
Magazine, 11 (6), 437-444.
Srivastava, S.K., Srivastava, R.K. (2006), ”Managing product returns of reverse
logistics”, International Journal of Physical Distribution & Logistics
Management, 36 (7), 524-546.
Starrin, B., Svensson, P-G. (1994), Kvalitativ metod och vetenskapsteori,
Studentlitteratur, Lund.
Storhagen, N.G. (2011), Logistik – grunder och möjligheter, Liber AB, Malmö.
Strack, G., Pochet, Y. (2009), ”An integrated model for warehousing inventory
planning”, European Journal of Operational Research, 21 (1), 35-50.
Sörqvist, L. (2004), Ständiga förbättringar, Studentlitteratur AB, Lund.
40
Referenser
Tompkins, J.A., White, J.A., Bozer, Y.A., Tanchoco, J.M.A. (2010), Facilities
planning, John Wiley & Sons Inc, USA.
Yin, R.K. (2007), Fallstudier: design och genomförande, Liber AB, Malmö.
Yin, R.K. (2013), Case study research: design and methods, Sage Publications,
Thousands Oaks.
41
2
3
4
5
Mycket svårt
42
4. Vad tycker du är mindre bra med att plocka efter plocklista med etiketter? *
Ge gärna flera exempel!
3. Vad tycker du är bra med att plocka efter plocklista med etiketter? *
2. När du var ny plockare, hur upplevde du att inlärningen var av plockrutinerna? *
Exempelvis hur snabbt det gick att lära sig att hitta, använda utrustningen, lära sig rutiner
med mera.
Mycket enkelt
1
2
3
4
5
Mycket svårt
Tillhandahålls av
7. Beskriv din totala upplevelse av att använda plocklista med etiketter. *
Mycket enkelt
1
6. Om fel begås under plocket, hur upplever du svårighetsgraden med att åtgärda
felet? *
Exempelvis att du sätter fel etikett på fel artikel eller i efterhand märker att du gjort fel.
Markera endast en oval.
Alltid
Ofta
Då och då
Sällan
Aldrig
5. Hur ofta upplever du störningar under plockning orsakade av etiketterna? *
Exempelvis oläsbara etiketter, feltryckta etiketter med mera.
Bilaga 1
1. Hur upplever du svårighetsgraden med att plocka efter plocklista med etiketter? *
*Obligatorisk
Denna undersökning utförs i samband med ett examensarbete vid Jönköpings Tekniska Högskola. Detta formulär ligger till grund för en jämförelse av olika sätt att plocka en artikel i ett lager. Undersökningen kommer inte att kopplas till dig personligen utan den är helt anonym. Inte heller företagets namn kommer att nämnas i samband med enkäten, fokuset ligger på plocktekniken. Följande frågor handlar om din dagliga upplevelse och det vore därför till stor hjälp om du kunde ta dig tid att svara på dessa frågor. Upplevelse vid plockning
Bilagor
Bilagor
Enkät – Fallstudie 1 och 2
2
3
4
5
Mycket svårt
43
4. Vad tycker du är mindre bra med utrustningen (Ring Scanner och surfplatta)? *
3. Vad tycker du är bra med utrustningen (Ring Scanner och surfplatta)? *
med mera.
Mycket enkelt
1
2
3
4
5
Mycket svårt
Tillhandahålls av
7. Beskriv din totala upplevelse av att använda nuvarande utrustning (Ring Scanner
med surfplatta)? *
Mycket enkelt
1
felet? *
Alltid
Ofta
Då och då
Sällan
Aldrig
5. Hur ofta upplever du störningar under plockning orsakade av utrustningen (Ring
Scanner, surfplatta och streckkoder)? *
Bilaga 2
1. Hur upplever du svårighetsgraden med att plocka med Ring Scanner? *
*Obligatorisk
Bilagor
Enkät – Fallstudie 3
Då och då
2
3
4
5
Mycket svårt
44
4. Vad tycker du är mindre bra med Pick by Voiceutrustningen? *
3. Vad tycker du är bra med Pick by Voiceutrustningen? *
med mera.
Mycket enkelt
1
2
3
4
5
Mycket svårt
Tillhandahålls av
7. Beskriv din totala upplevelse av att använda nuvarande Pick by Voiceutrustning? *
Mycket enkelt
1
felet? *
Alltid
Ofta
Bilaga 3
1. Hur upplever du svårighetsgraden med att plocka med Pick by Voice? *
Sällan
Aldrig
*Obligatorisk
5. Hur ofta upplever du störningar under plockning orsakade av Pick by Voice
utrustningen? *
Bilagor
Enkät – Fallstudie 4

Undersökning av plocktekniker utifrån plocksäkerhet

Transcription

Similar documents

Introduktion, KNAPP och jag

Bitlog WMS 2.1 – äntligen här!

Kretsloppspark

Exempel på exjobb

Multitransfunderade patienter – orsaker och typningsstrategier

skriver - Arena Idé

en affärsidé på lager