S TA DS K O NT OR E T S U TR E D NIN GS E NH ET

Utredare
Andreas Zeidlitz
Telefon
036-10 57 30
E-post
a n d r e a s . z e i d l i t z@ j o n k o p i n g . s e
Webbsida
www.jonkoping.se/statistik
Befolkningsprognos 2015–2018 med
utblick mot 2024
STADSKONTORETS
UTREDNINGSENHET
Årets befolkningsprognos för Jönköpings kommun innebär att folkmängden
under prognosperioden 2015–2018 ökar med 5 140 personer från 132 140
år 2014 till 137 280 år 2018. Folkmängdsförändringarna under de närmaste
åren är något högre än i jämförelse med föregående års prognos.
RAPPORT
Maj 2015:2
I en utblick tio år framåt antas folkmängden i kommunen uppgå till
145 000 invånare.
Prognosen för perioden 2015–2018 innebär följande:
−
Folkmängden ökar med 5 140 personer från 132 140 till 137 280.
−
Antalet barn i åldern 0–5 år ökar med 290.
−
Antalet barn i grundskoleåldern, 6–15 år, ökar med 1 730.
−
Åldersgruppen 16–18 år, det vill säga ungdomar i gymnasieåldern, ökar i
antal med 50.
−
Invånarantalet i förvärvsarbetande åldrar, 19–64 år, ökar med 1 810.
−
Antalet yngre pensionärer, 65–79 år, ökar med 980.
−
De äldre pensionärerna, 80 år och äldre, ökar i antal med 270.
Prognosen bygger på den faktiska folkmängden 2014-12-31, antaganden om
fruktsamhet och dödsrisker samt det av kommunfullmäktige (2015-03-26
§ 71) beslutade antagandet för flyttnettot.
Kommunprognos
FÖRUTSÄTTNINGAR
Prognosen arbetas fram med hjälp av antaganden om inflyttningens och utflyttningens storlek, fruktsamhetstal 1 och dödsrisker.
Flyttnettot, det vill säga inflyttning minus utflyttning, antas vara positivt under
såväl prognosperioden som i utblicken mot 2024. I denna prognos uppgår överskottet till i medeltal 740 personer per år för prognosåren 2015–2018. Under
åren 2019–2024 förväntas ett något lägre flyttnetto på i genomsnitt 695 personer per år.
Både in- och utflyttningen har trendmässigt ökat sedan början av 1980-talet.
Antalet inflyttare uppgick under 2014 till 6 614 personer, vilket var 280 personer fler än under 2013. Utflyttningen från kommunen uppgick till 5 782,
vilket var 297 personer fler än året innan.
Majoriteten av de som flyttar till och från Jönköping är i åldern 19–29 år. Av
det totala antalet inflyttare under perioden 2011–2013 var 54 procent i denna
åldersgrupp. Motsvarande uppgift för perioden 1990–1992 var 41 procent.
Samma utveckling gäller även för utflyttare. Den ökade flyttningen i åldersgruppen 19–29 år kan främst förklaras av det ökade antalet studenter i
Jönköping.
Födelsenettot beräknas med hjälp av riksgemensamma fruktsamhetstal (antal
födda barn per kvinna) och dödsrisker för olika åldrar som är utarbetade av
Statistiska centralbyrån (SCB). Dessa korrigeras sedan efter Jönköpings lokala
förhållanden.
Jönköping hade fram till slutet av 1990-talet ett högre fruktsamhetstal än riket.
Sedan andra delen av 1990-talet har den summerade fruktsamheten i Jönköping
närmat sig nivån i riket och under vissa år har fruktsamhetstalet varit lägre än i
riket. Bakom denna utveckling är en ökad inflyttning av kvinnliga studenter,
vilka har en lägre fruktsamhet än jämnåriga kvinnor som har en starkare koppling till arbetsmarknaden.
Under åren 2011–2013 minskande antalet barn per kvinna i kommunen. Denna
trend vände 2014 då fruktsamhetstalet för Jönköping var 1,93 barn per kvinna.
I riket föddes 1,88 barn per kvinna 2014, vilket var en minskning från 2013.
Medelåldern för förstföderskor i Jönköping 2013 var 28,3 år. Medelåldern har
varit drygt 28 år sedan 2002. Medelåldern i riket 2013 var 29 år.
Medellivslängden i Jönköpings kommun är 84 år för kvinnor och 80 år för män.
Det är något högre än i riket som helhet. Medellivslängden har ökat under lång
tid både i Jönköping och i riket.
1
Det summerade fruktsamhetstalet är ett mått för att mäta benägenheten att föda barn ett visst år eller en
viss period. Summerad fruktsamhet är ett mått som anger det antal barn en fiktiv kvinna skulle få under
hela sin reproduktiva period om benägenheten i olika åldrar att få barn förblev densamma som under det år
för vilket beräkningen görs. (Källa: SCB)
3
PROGNOS, TOTALT
Folkmängden i Jönköpings kommun beräknas öka med 5 140 personer till
2018. År 2014 var invånarantalet 132 140 och beräknas för år 2018 uppgå
till 137 280 (samtliga uppgifter avser den 31/12 respektive år).
I en utblick mot år 2024 förväntas folkmängden uppgå till 145 000. Ökningen för de närmaste tio åren beror både på att det förväntas födas fler än det
dör och att inflyttningen till kommunen antas vara högre än utflyttningen
från kommunen.
Diagram A
Antal
Faktisk folkmängd 1990–2014, prognos 2015–2018 och utblick
mot 2024
150 000
Prognos
2015−2018 Utblick 2019−2024
Faktisk folkmängd 1990−2014
145 000
140 000
135 000
130 000
125 000
120 000
115 000
110 000
0
0
1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024
Tabellen nedan visar folkmängdsutvecklingen åren 2015–2018 för olika åldersgrupper. Utvecklingen visas även i diagram under respektive rubrik för prognosåren och med en utblick för åren 2019–2024.
Tabell 1
År
Faktisk folkmängd 2014 och prognos 2015–2018
Folkmängd efter åldersklasser
0–5
6–15
16–18
19–64
65–79
80+
Summa
2014
9 998
14 543
4 333
78 096
18 114
7 056
132 140
2015
2016
2017
2018
10 080
10 090
10 180
10 290
14 980
15 450
15 900
16 270
4 240
4 280
4 260
4 380
78 610
79 080
79 540
79 910
18 440
18 640
18 890
19 090
7 060
7 160
7 230
7 330
133 410
134 700
135 990
137 280
Anmärkning: Avrundade uppgifter för prognosåren.
4
Yngre åldrar
Åldersklasserna 0–5, 6–15 och 16–18 år
Under de närmaste fyra åren beräknas antalet barn i åldersgruppen 0–5 år att
öka med cirka 290, från 9 998 barn år 2014 till 10 290 barn år 2018. I utblicken
mot 2024 förväntas antalet 0–5 åringar öka ytterligare till 10 860. Ökningen
under perioden beror på att antalet kvinnor i barnafödande åldrar ökar, vilket får
till följd att fler barn föds.
Antalet barn i grundskoleåldern (6–15 år) ökade under 2014, men sett över ett
antal år har antalet minskat. Vid senaste årsskiftet var antalet barn i grundskoleåldern 14 543. Till år 2018 beräknas antalet öka och då uppgå till 16 270.
År 2024 förväntas antalet barn i grundskoleåldern vara cirka 17 780.
Åldersgruppen 16–18 år, det vill säga befolkningen i gymnasieåldern, beräknas
minska under 2015 för att därefter öka. För hela prognosperioden 2015–2018
är ökningen totalt cirka 50 ungdomar, från 4 333 till 4 380. I utblicken mot
2024 förväntas antalet ungdomar i åldern 16–18 år att öka i en högra takt och
antalet ungdomar kommer i slutet av perioden vara 5 250.
Diagram B
Faktisk utveckling, prognos och utblick för åldrarna 0–5, 6–15
och 16–18 år
Antal
20 000
Faktisk folkmängd 1990−2014
Prognos
2015−2018
Utblick 2019−2024
16 000
6−15 år
12 000
0−5 år
8 000
4 000
16−18 år
0
1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024
5
Förvärvsarbetande
Åldersklassen 19–64 år
Antalet personer i förvärvsarbetande åldrar (19–64 år) beräknas öka från
78 096 år 2014 till 79 910 år 2018, en ökning med 1 810. I utblicken mot 2024
antas gruppen öka med ytterligare 2 820 personer. Andelen i förvärvsarbetande
åldrar uppgick år 2014 till 59,1 procent av den totala folkmängden. Andelen
förväntas minska under prognosperioden och uppgå till 58,2 procent år 2018.
I utblicken mot 2024 antas andelen minska ytterligare till 57,1 procent. Åldersgruppens andel i förhållande till den totala folkmängden minskar alltså trots att
åldersgruppen ökar i antal. Detta beror på att ökningen av antalet personer i
övriga åldrar är större än ökningen av antalet personer i förvärvsarbetande
åldrar.
Antalet personer i icke-förvärvsarbetande åldrar, det vill säga yngre än 19 år
och äldre än 64 år, antas öka med 3 300 till år 2018 och därefter med ytterligare
4 890 till år 2024. Tillsammans utgör dessa åldersgrupper 40,9 procent av
befolkningen 2014 och 41,8 procent år 2018. Till 2024 förväntas andelen att
öka till 42,9 procent. Ökningen av antalet personer i icke-förvärvsarbetande
åldrar beror på såväl fler barn som fler äldre.
Att andelen personer i förvärvsarbetande åldrar minskar innebär att försörjningskvoten ökar något. Med försörjningskvot avses befolkningen i åldersgrupperna
0–18 och 65+ år i förhållande till befolkningen i förvärvsarbetande åldrar
(19–64 år). Det blir alltså fler att försörja för varje förvärvsarbetande. I dag är
det 69 personer i icke-förvärvsarbetande åldrar per 100 personer i förvärvsarbetande åldrar, år 2024 förväntas motsvarande uppgifter vara 75 personer i
icke-förvärvsarbetande åldrar per 100 personer i förvärvsarbetande åldrar.
Diagram C
Faktisk utveckling, prognos och utblick för befolkning i
förvärvsarbetande och icke-förvärvsarbetande åldrar
Antal
90 000
Prognos
Utblick 2019−2024
2015−2018
Faktisk folkmängd 1990−2014
80 000
70 000
59,1 %
(2014)
57,8 %
(1990)
40,9 %
(2014)
40 000
42,2 %
(1990)
57,1 %
(2024)
19−64 år
60 000
50 000
58,2 %
(2018)
41,8 %
(2018)
42,9 %
(2024)
0−18 år, 65+ år
00
1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024
6
Äldre åldrar
Åldersklasserna 65–79 och 80+ år
Åldersgruppen 65–79 år, de yngre pensionärerna, minskade under hela 1990talet och i inledningen av 2000-talet. Sedan 2003 har dock antalet ökat och förväntas fortsätta öka under de närmaste åren. I prognosen beräknas antalet yngre
pensionärer öka med cirka 980 personer, från 18 114 år 2014 till cirka 19 090 år
2018. I utblicken till år 2024 förväntas gruppen 65–79 år öka till cirka 19 630
personer.
De äldre pensionärerna ökade kraftigt under 1990-talet och i början av 2000talet. Under de senaste åren har antalet inte ökat i samma takt. År 1990 fanns
4 865 personer i kommunen som var 80 år och äldre och i slutet av 2014 var
antalet 7 330, vilket är en ökning med 50 procent.
Antalet personer som är 80 år och äldre kommer att öka de närmaste åren. Fram
till 2018 förväntas åldersgruppen att öka med cirka 270 personer, vilket innebär
att det då finns cirka 7 330 personer i kommunen som är 80 år och äldre. I utblicken mot 2024 förväntas gruppen 80 år och äldre att öka till 8 750 personer,
varav den stora ökningen sker bland 80–89-åringarna.
Diagram D
Faktisk utveckling, prognos och utblick för åldrarna 65–79 och
80 år eller äldre
Antal
24 000
Faktisk folkmängd 1990−2014
20 000
Prognos
2015−2018
Utblick 2019−2024
16 000
65−79 år
12 000
8 000
80+ år
4 000
0
1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024
7
Delområdesprognos
Befolkningsutvecklingen i olika delområden påverkas av det befintliga fastighetsbeståndets karaktär och av nyproduktionen av bostäder. I områden med
nybyggnation görs antaganden om inflyttarnas antal och åldersfördelning beroende på bostädernas karaktär.
Delområdesprognosen har som utgångspunkt den nybyggnation som redovisas i
kommunens bostadsförsörjningsprogram. Osäkerhet inom byggbranschen medför dock svårigheter att förutse vilka projekt som verkligen påbörjas och i vilken takt utbyggnaden kommer att ske. Delområdesprognosen ska därför tolkas
med stor försiktighet.
Under 2014 påbörjades byggandet av 345 bostäder. Antalet färdigställda bostäder
under året uppgick till 217. Av dessa var 38 hyresrätter, 142 bostadsrätter och
37 äganderätter (i huvudsak villor och radhus). Vid årsskiftet pågick byggandet
av 518 bostäder, varav 255 hyresrätter, 207 bostadsrätter och 56 äganderätter.
Ungefär 350 bostäder förväntas bli inflyttningsfärdiga under 2015. I det kommunala bostadsförsörjningsprogrammet som sträcker sig till 2020 görs bedömningen att byggandet av drygt 1 000 bostäder per år kan påbörjas i genomsnitt.
Befolkningsutvecklingen för stadsdelar, andra tätorter och landsbygdsområden
(statistikområden på tresiffernivå) för åren 2015–2018 redovisas på följande
sidor. Inom några områden ökar folkmängden kraftigt beroende på en stor
förväntad nyproduktion av bostäder. Jönköping Söder (+890 personer) och
Centrum Öster (+740 personer) förväntas öka mycket beroende på omfattande
nybyggnation av flerbostadshus i centrala Jönköping. I Jönköping Söder är
ökning framför allt kopplad till nybyggnation inom Munksjö fabriksområde.
Områden utanför stadskärnan som förväntas öka mycket under prognosperioden, gör det främst beroende på en stor planerad nybyggnation av både småhus
och flerbostadshus. Exempel på sådana områden är Samset-Åsen (+780 personer), Ekhagen (+520 personer), Kortebo (+480 personer) och Egna Hem (+420
personer).
Stadskontorets utredningsenhet kan hjälpa till med befolkningsprognoser på andra
geografiska nivåer, till exempel församlingar, skolupptagningsområden samt äldreomsorgsområden. Kontaktuppgifter finns på rapportens första sida.
8
Tabell 2
Faktisk folkmängd den 31 december 2014 och prognos för 2015–2018
Område
Folkmängd
2014
2015
111 Centrum Öster
5 609
5 760
5 930
6 060
6 350
112 Liljeholmen
3 271
3 300
3 330
3 390
3 470
113 A6/Ryhov
Beräknad folkmängd
2016
2017
2018
20
20
20
20
20
114 Rosenlund
2 887
2 900
2 890
2 870
2 860
115 Ekhagen
5 037
5 050
5 280
5 460
5 560
116 Österängen
3 427
3 550
3 590
3 590
3 600
117 Vättersnäs
1 681
1 680
1 670
1 650
1 630
121 Huskvarna Centrum
3 330
3 330
3 310
3 280
3 320
122 Norrängen
1 854
1 860
1 850
1 830
1 820
123 Brunstorp
273
270
270
270
260
124 Gråbo-Tormenås
3 588
3 610
3 600
3 580
3 560
125 Huskvarna Söder
2 603
2 650
2 680
2 690
2 700
126 Öxnehaga
5 414
5 480
5 500
5 500
5 500
127 Bråneryd
131 Egna Hem
132 Jutaholm
133 Stensholm-Jöransberg
134 Hakarps landsbygd
457
460
460
450
450
1 753
1 810
1 850
2 000
2 170
591
600
590
590
580
2 805
2 890
2 930
2 930
2 910
393
390
390
380
370
211 Centrum Väster
4 032
4 030
4 000
3 960
3 980
212 Jönköping Söder
5 781
5 800
6 150
6 440
6 670
213 Bäckalyckan
1 725
1 720
1 800
1 780
1 770
214 Torpa
3 089
3 120
3 140
3 130
3 130
215 Mariebo
1 815
1 820
1 820
1 810
1 790
216 Gräshagen
1 987
2 000
2 050
2 080
2 060
217 Tokarp
858
860
860
860
860
221 Bymarken
6 743
6 730
6 680
6 800
6 810
222 Dalvik
1 714
1 730
1 740
1 810
1 810
223 Skänkeberg
1 009
1 010
1 020
1 010
990
224 Järstorp
916
920
920
900
890
225 Kortebo
1 010
1 190
1 190
1 370
1 490
226 Samset-Åsen
339
410
660
940
1 120
231 Attarp-Backamo
3 167
3 180
3 260
3 270
3 320
232 Nyarp-Torp
3 815
3 810
3 790
3 740
3 700
233 Trånghalla
1 298
1 300
1 290
1 290
1 330
825
890
930
950
940
234 Bankeryds landsbygd
312 Fridhem
40
40
40
40
40
2 105
2 110
2 100
2 110
2 090
315 Haga
523
530
530
530
530
316 Gamla Råslätt
853
860
860
850
850
317 Kettilstorp
737
740
730
720
710
313 Ljungarums kyrkby
forts. nästa sida
9
Tabell 2
Faktisk folkmängd den 31 december 2014 och prognos för 2015–2018,
forts.
Område
Folkmängd
2014
2015
321 Råslätt
5 116
5 190
5 220
5 290
5 300
322 Grästorp
1 085
1 090
1 080
1 070
1 060
324 Lockebo
379
380
370
370
360
325 Hovslätt Norr
1 007
1 010
1 030
1 050
1 070
326 Hovslätt Söder
2 051
2 060
2 050
2 090
2 240
331 Barnarp-Odensjö
2 566
2 580
2 570
2 620
2 640
720
740
770
780
790
341 Norrahammar Norr
2 091
2 100
2 090
2 130
2 110
342 Norrahammar Söder
1 745
1 750
1 750
1 740
1 730
896
940
960
970
960
332 Barnarps landsbygd
343 Flahult
Beräknad folkmängd
2016
2017
2018
266
270
270
260
260
351 Taberg
3 213
3 230
3 250
3 250
3 370
352 Månsarp
344 Norrahammars landsbygd
1 248
1 250
1 240
1 240
1 240
353 Månsarps landsbygd
351
350
350
340
330
411 Bottnaryd
707
730
740
740
730
412 Bottnaryds landsbygd
454
450
450
440
430
421 Mulseryd
443
440
440
430
420
431 Angerdshestra
379
380
370
370
360
441 Norra Unnaryd
298
290
290
280
280
511 Tenhult
3 123
3 150
3 150
3 140
3 140
512 Tenhults landsbygd
1 436
1 440
1 420
1 400
1 380
521 Ödestugu
505
500
500
490
480
611 Lekeryd
790
790
780
780
790
612 Lekeryds landsbygd
918
920
910
900
890
621 Svarttorp
566
570
560
550
550
617
620
610
600
590
711 Kaxholmen
1 513
1 510
1 510
1 530
1 510
712 Skärstad
1 867
1 870
1 870
1 930
1 950
811 Gränna
2 626
2 670
2 650
2 620
2 590
812 Gränna landsbygd
631 Järsnäs
1 408
1 400
1 380
1 350
1 330
821 Visingsö
752
750
740
730
720
831 Ölmstad
1 486
1 490
1 490
1 470
1 500
144
140
140
130
130
132 140
133 410
134 700
135 990
137 290
Restförda samt övriga områden
Summa
10