Slutrapport fo r regionalt mobilitetskontor i Ga vleborg

Comments

Transcription

Slutrapport fo r regionalt mobilitetskontor i Ga vleborg
Slutrapport for regionalt
mobilitetskontor i Gavleborg
Datum: 2014-12-17
Projektnummer: 35625-1
Region Gävleborg
Gävle Dala Energikontor
Claes Rosengren
Box 834
801 30 Gävle
Författare: Love Johansson (projektledare) och Christine Sisell (projektledare).
Innehåll
1.
Sammanfattning .............................................................................................................................. 1
2.
Bakgrund, syfte och mål .................................................................................................................. 1
3.
Utvärderingsmetod ......................................................................................................................... 2
4.
Målområde 1. Koordinering av arbetet med förnybara drivmedel ................................................ 5
4.1 Intern klimatkompensation ........................................................................................................... 5
4.2 Upphandling av elfordon ............................................................................................................... 6
4.3 Upphandling av övriga transporter ............................................................................................... 6
4.4 Utbildningskoncept sparsam körning ............................................................................................ 6
4.5 Regional Resepool ......................................................................................................................... 7
4.6 Måluppfyllelse område 1 ............................................................................................................... 7
5.
Målområde 2. Utveckling av resfria möten ..................................................................................... 8
5.1 Antal videokonferenser i mobilitetskontorets virtuella rum. ....................................................... 9
5.2 Videokonferensfolder och teknisk specifikation av videokonferens .......................................... 10
5.3 Information till länets konferensanläggningar och upphandlingsstöd ....................................... 11
5.4 Länsstyrelsens videokonferensanvändning................................................................................. 11
5.5 Stöd i Gävle kommuns arbete med videoklienter ....................................................................... 11
5.6 Resfria möten vid nätverksträffarna ........................................................................................... 11
5.7 Måluppfyllelse område 2 ............................................................................................................. 11
6.
Målområde 3. Mobility management mot barn och ungdomar ................................................... 12
6.1 Arbetet med skolreseplaner ........................................................................................................ 13
6.2 Reklam via SF-bio......................................................................................................................... 13
6.3 Gå och cykla till skolan ................................................................................................................ 13
6.4 Måluppfyllelse område 3 ............................................................................................................. 14
7.
Mobility management mot andra målgrupper ............................................................................. 15
7.1 Regionalt hyrcykelsystem ............................................................................................................ 15
7.2 Vintercyklisten ............................................................................................................................. 15
7.3 Cykelvänlig arbetsplats ................................................................................................................ 16
7.4 Cykelvänligt skyltfönster ............................................................................................................. 17
7.5 Mobility management i länstransportplanen ............................................................................. 17
7.6 Samåkning på landsbygden ......................................................................................................... 18
7.7 Mötes- och resepolicy - Omvärldsanalys, implementering och uppföljning............................... 18
7.8 Resvanor Sandbacka park............................................................................................................ 19
7.9 Statistik över företagskortanvändning och data från BIG Travel ................................................ 19
7.10 Kompetensstöd Cykel-App
Mobilitetskontoret har deltagit i en
referensgrupp med syfte att skapa en Cykel-App. Arbetet med appen lades ned efter beslut i
arbetsgruppen. .................................................................................................................................. 19
7.11 Testresenärsprojekt i samarbete med X-trafik.......................................................................... 19
7.12 Trafikstrategiseminarium och parkeringsseminarium .............................................................. 20
7.13 ECOMM ..................................................................................................................................... 20
8.
Effekter av regionala mobilitetskontoret i Gävleborg ................................................................... 21
8.1 Nätverket hållbart resande Gävleborg ........................................................................................ 21
8.2 Koordinering av länets arbete med hållbart resande ................................................................. 23
8.3 Uppmärksamhet utanför länet .................................................................................................... 24
9. Analys av projektet ............................................................................................................................ 25
10. Källor................................................................................................................................................ 25
Bilaga 1. Beräkning av antal kWh .......................................................................................................... 26
Bilaga 2. Brev från nätverket ................................................................................................................. 27
Bilaga 3. Kommunenkät ........................................................................................................................ 29
1. Sammanfattning
Instiftandet av mobilitetskontoret har varit uppskattat inom länet och haft en betydande roll för det
regionala arbetet med hållbara resor och transporter. Projektet har också fått uppmärksamhet
nationellt och internationellt.
Mobilitetskontoret har varit den aktör i länet som samkoordinerat och genomfört insatser som
flera kommuner haft i åtanke men saknat tid eller resurser för att på egen hand genomföra. Tack
vare projektets införande har samkoordineringsvinster och resursbesparingar uppnåtts och
mobilitetskontorets arbete har i många fall varit betydande för kommunernas möjlighet att arbeta
med hållbara resor.
Fler av insatserna har varit svåra att mäta i energi då endast 7 av de 70 beställningar som
mobilitetskontoret arbetat med varit möjliga att mäta kvantitativt. Den totala energibesparingen av
projektet är uppskattad till 278 242 kWh.
2. Bakgrund, syfte och mål
Gävleborg har under hela 2000-talet agerat kraftfullt i ett antal transportrelaterade projekt med syfte
att på olika sätt sänka utsläppen av koldioxid och/eller förbättra trafiksäkerheten. Det finns ett väl
upprättat samarbete mellan Landstinget, Länsstyrelsen, Regionen, det regionala energikontoret och
länets kommuner. Det var nämnden för tillväxt och regional utveckling (TRU) som tog beslut om att
bilda ett Regionalt Mobilitetskontor i Gävleborg och som bidrog med 2 400 000 kronor. I samarbete
med Gävle Dala Energikontor söktes även 1 100 000 kronor i bidrag från Energimyndigheten, vilket
beviljades. Region Gävleborg har bidragit genom att ge årlig ersättning med 300 000- 400 000 kronor
för genomförda uppdrag kopplade till Länstransportplanen. Landstinget Gävleborg har varit
huvudman för projektet som pågick från hösten 2012 till slutet av 2014. Tidigare har dessa projekt
med liknande innehåll genomförts:
•
2001-2003, X-MaTs, Miljöanpassat Transportsystem Gävleborg (Landstinget)
•
2005-2007, X-MaTs, Miljöanpassat Transportsystem Gävleborg (Landstinget)
•
2008-2010, X-MaTs, Miljöanpassat Transportsystem Gävleborg (Landstinget)
•
2010-2012, Hållbart resande (Regionen)
Syftet med projektet var att koordinera Gävleborgs insatser inom områdena förnybara drivmedel,
resfria möten och mobility management 1 riktat mot barn och unga. Samt att stötta och stärka det
arbete som länets tio kommuner gjorde inom området hållbara resor och transporter. Arbetet skulle
även bidra till att uppnå de regionala energi- och klimatmålen.
Projektet har haft tre huvudmål:
1. Minst 1/3 av länets fordon ska drivas med förnybara drivmedel (inkl. el).
2. 850 MWh/år sparas till följd av minskat resande för Gävleborgs kommuner och landsting
under projekttiden.
3. Minst 1 skola/förskola per kommun i Gävleborg arbetar med den framtagna skolreseplanen.
1
1
Mobility management är ett koncept för att främja hållbara transporter och påverka bilanvändningen genom
att förändra resenärers attityder och beteenden
3. Utvärderingsmetod
För att utvärdera effekterna av Regionalt mobilitetskontor i Gävleborg har både kvantitativ och
kvalitativ metod använts.
Kvantitativ metod har använts för att beräkna hur många kWh som besparats inom respektive
målområde. Mobilitetskontorets projekttid är relativt kort och vissa av insatserna är svåra att räkna
hem inom projektets tid men kan likväl antas få effekt på längre sikt. Andelen insatser som varit
möjliga att redovisa i kWh är 10 % (7 av 70) av det totala antalet insatser mobilitetskontoret har
arbetat med. Beräkningar för samtliga insatser som anges i kWh finns i bilaga 1.
Flera av insatserna har varit utredningar, framtagande av statistik och förstudier. Redovisning av de
projekten sker i kvalitativ form. Resultaten som har redovisats kvalitativt uppgår till 90 % (63 av 70)
av det totala antalet insatser som mobilitetskontoret har arbetat med. Alla insatser beskrivs inte i
detalj i rapporten.
Mobilitetskontorets aktiviter i länet har ofta skett i form av beställningar från länets kommuner (se
punkt 0 för mer information om upplägget). Nedan anges samtliga aktiviteter som bedrivits inom
projektet.
Tabell 1. Beställningar från till mobilitetskontoret under 2012-2014.
Organisation
Uppgift
Kvantifierbart
Gävle kommun och Hudiksvalls kommun
Fordonsupphandlingen av tjänstefordon
ja
Ovanåkers kommun
Kompetensstöd Cykel-app
Gävle kommun
Elbilsupphandling
ja
Alla hälsingekommuner
Utbildningskoncept för sparsam körning
ja
Gävle kommun
Miljöupphandling
Sandvikens kommun
Ref.grupp, resvanor till teknikpark
Gävle kommun
Upphandling av däck
Hudiksvalls kommun
Reseplanering Skolor/förskolor
Region Gävleborg 2013
Mobility Management Västanbyn (Sandviken)
Nätverket
Cykelfrämjande arbetsplatser
Söderhamn
Söderhamn
Föreläsare inom transportområdet för att höja
kompetens hos inköpare
Samordningscentral för livsmedel
Trafikverket och Gävle
Meet the swedes
Mobilitetskontoret
Frukostträffar Gävle, Bollnäs
Nätverket
Goda exempel folder
Myndigheter m.fl.
Transportstatistik Gävleborg
Bollnäs kommun
Säkra skolvägar
Hudiksvalls kommun
Naturvårdverket LIFE+
Gävle kommun
Samordna vintercyklisten 2013
Ovanåkers kommun
Resvaneundersökning skola
Ovanåkers kommun
Lathund videokonferenssystemet
Sandvikens kommun
Trafikstrategi seminarium
Hudiksvall kommun
Regionalt hyrcykelsystem
Ja
2
Ovanåkers kommun
Regional resepool seminarium
Nordanstigs kommun
Resepolicy
Söderhamns kommun
Resepolicy
Gävle Kommun
Omvärldsanalys resepolicy
Bollnäs kommun
Trafikstrategi seminarium
Hudiksvalls kommun
Videokonferensanvändning
Söderhamns kommun
Lunchevent
Nätverket
Studieresa Norge
Länsstyrelsen
Stöd i förverkligande av resepolicy
Länsstyrelsen
Moderator workshop
Länsstyrelsen
Klimatkompensations system
Landstinget Gävleborg, Ledning- och
verksamhetsstöd
Landstinget Gävleborg, Ledning- och
verksamhetsstöd
Landstinget Gävleborg, Ledning- och
verksamhetsstöd
Landstinget Gävleborg, Ledning- och
verksamhetsstöd
Landstinget Gävleborg, X-trafik
Samordning Vintercyklisten 2013
Landstinget Gävleborg, ESS-stödet
Konf och förstudie Regionalt hyrcykelsystem
Bollnäs, Gävle, Hudiksvall
Attityder hos föräldrar som skjutsar sina barnen
Gävle kommun
Uppföljning miljödata Big Travel
Gävle kommun
Cykelkampanjer
Nätverket
Ta fram en projektkatalog till hemsidan
Gävle kommun
Elcykelupphandling
Ljusdals kommun
Ökad rörlighet för fritidsaktiviteter
Söderhamns Kommun
Systemkrav för videokonferens
Mobilitetskontoret
Föreläsning om parkeringsöversyn för länets kommuner
Mobilitetskontoret
Söderhamns Kommun
Bjuda in länets konferenscenter för info om
videokonferens
Transportupphandling med miljökrav
Resfritt Gävleborg
Feedback på manual för vårdplanering
Region Västra Götaland
Stöd i uppbyggnad av Mob kontor Väst
Mobilitetskontoret
Reklamkampanj SF-Bio
Region Gävleborg
Region Gävleborg
Utveckling av lokal stationssamverkan i Hudiksvall och
Bollnäs
Förarbete projekt atlantbanan maj-juni
Region Gävleborg
Deltagande i ÅVS studier för åtgärder i LTP
Region Gävleborg
Region Gävleborg
Invigning/info nya pendlarparkeringar projektet parkera
& res
Förberedelse steg 1 och 2 åtgärder Hofors feb-mars 2015
Region Gävleborg
Hållbart resande under VM i Falun 2015
Hudiksvalls Kommun
Videokonferensstatistik Hudiksvall
Gävle kommun
Vintercyklisten 2014
Mobilitetskontoret
Mobilsamåkning
Hudiksvalls Kommun
Statistik företagskortanvändning
Gävle kommun
Gävle kommuns videoklienter
Gävle kommun
EU-ansökan Regional Resepool
Ja
Cykelfrämjande åtgärder
Koordinering av Nätverket för hållbart resande
ESS-stödet
Testresenärer, Bollnäs sjukhus och Hedenområdet
Ja
Ej avslutad
Ja
3
Mobilitetskontoret
GIS för cykel
Bollnäs, Hudiksvall, Ljusdal
Uppföljning av resepolicy
Nordanstigs kommun
Implementering av resepolicy
Söderhamns kommun
Bevakning av medel för fysisk investering
Ej avslutad
Ej avslutad
4
4. Målområde 1. Koordinering av arbetet med förnybara
drivmedel
Minst 1/3 av länets fordon ska drivas med förnybara drivmedel (inkl. el).
Förnybara drivmedel är en viktig del för att skapa ett hållbart resande. I arbetet med området har vi
arbetat med att effektivisera de transporter som redan sker. Arbete har också bedrivits för att
möjliggöra för länets kommuner att köpa in fordon som kan drivas på förnybara drivmedel.
I Gävleborg har projektet Electric Car Region letts av Gävle Dala Energikontor, som också leder
projektet BiogasMitt Framåt!, som avslutas i mars 2015.
4.1 Intern klimatkompensation
Intern klimatkompensation är ett ekonomiskt styrmedel för att förflytta resandet i en mer miljövänlig
riktning. Alla kommuner har infört resepolicys men det är inte alltid lätt att se till att de anställda
reser som det är beslutat. Tanken med ett system för intern klimatkompensation är att sätta mer
kraft bakom resepolicyn, visa på de kostnader som uppkommer om den inte följs och därigenom se
till att den efterlevs i högre utsträckning.
Genom intern klimatkompensation läggs en avgift på varje resa. Hur stor avgiften är beror på resans
klimatpåverkan. Flyg och bil får högt påslag medan tåg och elbil får ett lågt eller inget påslag alls.
Pengarna från de klimatbelastande resorna samlas sedan i ett konto i organisationen där de kan
användas för att skapa försutsättningar för ett mer miljövänligt färdsätt. Företagskort med
kollektivtrafiken kan exempelvis sponsras för att avdelningarna ska kunna åka kollektivt,
webbkamera och mikrofon köpas in för att få fler att använda resfria möten eller elcyklar införskaffas
för att ersätta bilen vid kortare tjänsteresor.
Figur 1. Genom intern klimatkompensation omfördelas pengar mot mer hållbara alternativ.
Vi har gjort en utblick och undersökt hur intern klimatkompensation har använts i andra
organisationer utanför Gävleborg och hur det skulle kunna användas på bästa sätt i vårt län.
Tillsammans med fler av länets kommuner har vi undersökt hur mycket pengar som läggs på resor i
länet och hur väl resorna följer resepolicyn. Slutsatsen är att ofta betalas stora belopp ut till anställda
5
som reser med egen bil i tjänsten, pengar som istället skulle kunna använda till att investera i
miljövänligare och hälsosammare transportalternativ.
Kunskapen om systemet har spridits till flera av länets kommuner och vi har agerat som
referensgrupp vid utformandet av Landstinget Gävleborgs system för klimatkompensation. Idag har
Landstinget Gävleborg och Hudiksvalls kommun infört systemet i sina organisationer och utredningar
om införande pågår på flera håll i länet.
Intern klimatkompensation är ännu under utredning i flera av de kommuner där insatser bedrivits
och det är för tidigt att säga hur stor den slutgiltiga energibesparingen kommer att bli.
4.2 Upphandling av elfordon
Mobilitetskontoret har upphandlat elfordon åt Gävle och Bollnäs kommun. 12 st. Toyota Yaris/Auris
har köpts in och ersatt tidigare helt fossildrivna bilar. Bilarna som ersatts har haft en årskörsträcka på
ca 2000 mil (Gävle kommun, 2014).
Insatsen beräknas ha sparat 86 400 kWh per år.
4.3 Upphandling av övriga transporter
I samband med Gävle kommuns upphandling av kök- och städtjänster har mobilitetskontoret bistått
Inköp Gävleborg med miljökrav på transporterna.
I Söderhamns kommun har miljökrav tagits fram inför upphandling av kommunens mattransporter.
Mobilitetskontoret har också bistått Inköp Gävleborg och Gävle Kommun med kompetens
angående vilka miljökrav som är rimliga att ställa på vinterdäck.
4.4 Utbildningskoncept sparsam körning
Sparsam körning är ett samlingsbegrepp för olika metoder att minska bränsleförbrukningen vid
framförallt bilkörning. Konceptet vi har valt att upphandla är Eco-driving. Erfarenheter från tidigare
kurser är att deltagarna oftast kan minska sin bränsleförbrukning med över 10 procent bara genom
att ändra körsätt! Enbart i Bollnäs kommun beräknas kursen spara in 310 000 kr om året i minskade
kostnader för drivmedel, förutsatt att deltagarna fortsätter att använda den kunskap som de fått.
Deltagarnas samlade besparing av koldioxid kommer uppgå till 3,7 ton. Det är lika mycket utsläpp
som att åka bil mellan Hudiksvall och Gävle 180 gånger. Om alla i länet skulle använda sig av
konceptet skulle stora ekonomiska och miljömässiga vinster kunna uppstå.
Mobilitetskontorets roll har varit att upphandla det avtal som alla kommuner som är anslutna till
Inköp Gävleborg kan använda fram till 2016. Nu under hösten 2014 fick totalt 233 anställda i fem
kommuner gå utbildningen. När Ljusdals-Posten och Ljusnan varit på plats och pratat med deltagarna
har de tyckt att det känns lite ovant med den nya körstilen men varit nöjda med det de lärt sig.
Sparsam körning beräknas ha minskat energianvändningen med 74 066 kWh under 2014.
6
4.5 Regional Resepool
Mobilitetskontoret och Landstinget Gävleborg har tillsammans med Trivector tagit fram en utredning
över hur en regional resepool ska kunna bli verklighet. Behovet uppkommer när till exempel
tjänstemän, som reser med tåg eller buss till en annan kommun, behöver ett fordon för att nå sitt
slutmål. Idag görs den typ av resor uteslutande med bil för att komma ända fram. Genom att ha
tillgång till ett fordon vid järnvägsstationen eller busstationen kan tjänstemän på ett smidigt sätt byta
färdsätt. Målet är att denna resa ska vara minst lika attraktiv som att använda bil hela sträckan.
Utredningen visar att det idag finns för många poolbilar i kommunerna som inte uppnår en god
fordonsekonomi. Genom att avsätta ett antal befintliga poolbilar eller upphandla en extern
leverantör för en resepool kan pengar sparas och resan utföras på ett smidigt sätt genom flera olika
färdmedel. I den regionala resepoolen ska olika typer av fordon som bilar, cyklar, mindre lastbilar och
lådcyklar kunna ingå.
4.6 Måluppfyllelse område 1
Projektmål ett bygger på att Gävleborg blir ledande i Sverige på andel fordon med förnybara
drivmedel. Utvecklingen går långsamt framåt och tabellen nedan visar att fem procent av länets
personbilar kan drivas med förnybara drivmedel, en ökning med en procent sedan
mobilitetskontorets start. Rikssnittet för antal fordon med förnybart drivmedel är sju procent
(Trafikanalys & SCB, 2013).
Tabell 2. Antal personbilar i Gävleborgs län fördelat på drivmedel.
Bensin
2011
2012
2013
Diesel
El
Fordon
Etanol/Et
med
Andel
El/Ladd anolflexi Gas/Gasf
förnybart förnybart i
hybrid fuel
lexifuel Övrigt drivmedel länet
114575,00 20730,00 12,00 358,00
110680,00 24964,00 13,00 418,00
107311,00 28853,00 26,00 562,00
5166,00
5725,00
6097,00
111,00
180,00
254,00
6,00
5,00
5,00
21961,00
26540,00
30660,40
4,00%
4,00%
5,00%
Trafikanalys (2013)
En förflyttning från bensin till diesel kan urskiljas i statistiken. Utvecklingen mot dieselfordon istället
för bensin kan vara positiv då låginblandning av biodiesel kan ske i befintliga motorer. Klimatnyttan
av att använda biodiesel varierar beroende på produktionssätt men skulle kunna sänka utsläppen av
växthusgaser (Bessou et al, 2009).
Om avgränsning sker till att enbart innefatta länets kommuner och landstinget, vilka
mobilitetskontoret haft större möjlighet att påverka genom exempelvis upphandling av fordon och
försök till en regional resepool blir siffran något högre. Siffran avser där drivmedelsförsäljning.
7
Andel förnybart drivmedel i
kommun/landsting
12,0%
10,0%
8,0%
6,0%
4,0%
2,0%
0,0%
2009
2011
2012
2013
Diagram 1. Andel förnybara drivmedel i kommunernas bilar
2013 var 9,6 % av kommuneras drivmedelsförbrukning förnybara drivmedel (Energimyndigheten,
2013). Den diesel som säljs idag är låginblandad med 5-35% förnybar råvara. Låginblandad diesel
ingår syns inte i statistiken varvid den egentliga siffran är högre.
Beräknad energibesparing inom området 1 är 160 466 kWh. Andelen bilar i länet som kan drivas på
förnybara drivmedel är 5 % mot målets 33 %.
5. Målområde 2. Utveckling av resfria möten
850 MWh/år sparas till följd av minskat resande för Gävleborgs kommuner och landsting under
projekttiden.
Resfria möten
Att kunna mötas utan att alltid behöva resa är något som mobilitetskontoret har jobbat mycket med.
Stora avstånd i länet gör att restiderna ofta kan bli långa och kostar mycket pengar. Om ett fysiskt
möte ersätts med en videokonferens sparar exempelvis varje resande deltagare in över 2 timmar på
sträckan Ljusdal-Gävle. Videokonferens kostar dessutom bara ca 30 öre per timme att använda. En
resa med bil eller tåg den sträckan är betydligt dyrare. Möte via video eller webbkonferens är därför
ett effektivt alternativ till resande som i många fall fungerar lika bra som fysiska träffar.
För att kunna använda tekniken behövs kunskap. Vi har hjälpt till med utbildningar och tagit fram en
folder med tips till arrangörer och deltagare på hur ett resfritt möte kan genomföras på ett bra sätt.
Videomöten skiljer sig från fysiska bland annat genom att de kräver mer struktur samtidigt som de
därigenom också blir mer effektiva. Foldern ger tips på hur möten kan struktureras och några enkla
knep för att använda tekniken på bästa sätt. Bland annat finns det tips för att få till bra ljud och bild
samt information om hur den egna organisationen kan framstå som professionell vid möten med
andra. Ett informationsblad som går att skicka till externa parter när ett möte ska anordnas för att
säkerställa att deras utrustning klarar av tekniken har också tagits fram.
Alla nätverksträffar med Nätverket för hållbart resande har genomförts resfritt. Medlemmarna har
även blivit erbjudna PC-klienter till sina egna datorer. PC-klienter är program som kan installeras på
8
datorn och tillsammans med en webbkamera med mikrofon går det sedan att ha resfria möten med
sina kollegor i länet från sitt eget kontor. Införandet av egna PC-klienter har inneburit att det blivit
lättare att medverka på möten eftersom deltagarna inte längre blir beroende av tillgängligheten till
de videokonferensrum som finns i vissa av kommunerna.
5.1 Antal videokonferenser i mobilitetskontorets virtuella rum.
Mobilitetskontoret har ett eget virtuellt rum i landstingets brygga. Rummet används vid möten med
kommuner och andra intressenter för att undvika den miljöbelastning som resande innebär.
Rummet har använts flitigt och antalet uppkopplingar har under 2013 varit 272 stycken.
Figur 2. Antalet uppkopplingar till mobilitetskontorets virtuella rum
Med LG konferensrum avses i figuren samtal från externa videokonferensanläggningar till
mobilitetskontorets virtuella rum. Med LG Cisco Jabber Video avses externa samtal med hjälp av PCklient till mobilitetskontorets virtuella rum. Med övrigt avses uppkopplingar från Landstinget
Gävleborg till mobilitetskontorets virtuella rum.
9
Figur 3. Energibesparing tack vare mobilitetskontorets virtuella rum.
Samtalen genom det virtuella rummet har sparat in ca 20 000 kWh under 2013.
Metoderna för att registrera antal videomöten har under 2014 förändrats. Det har tyvärr inte gått
att få fram en exakt siffra men uppskattningen är att det har skett minst lika många möten under
2014. Energibesparingen av att inte behöva resa blir då sammanlagt 40 000 kWh (40 MWh).
Det är svårt att kunna få en heltäckande bild av hur många resfria möten som genomförs inom de
offentliga organisationerna i länet, eftersom mobilitetskontoret inte kan följa alla initiativ som tas.
Det finns olika system för videokonferenser, varav Cisco Jabber Video är ett.
Gävle Dala Energikontor använder ett system som heter Adobe Connect, som många andra
organisationer också använder. Under 2014 har energikontoret börjat använda webmöten med
”Nätverket för energi- och klimatrådgivare”, f n första fredagen i månaden kl 10-12. En ordinarie
nätverksträff (av fyra) har också ersatts med videomöte. Vid dessa möten har upp till 20 personer
från hela verksamhetsområdets 25 kommuner deltagit. Energikontoret deltar även i webmöten med
andra grupperingar, exv projektgrupper och övriga energikontor. Detta sparar naturligtvis mycket tid,
utsläpp och kostnader!
5.2 Videokonferensfolder och teknisk specifikation av videokonferens
En folder med tips kring vad som skiljer ett resfritt möte från ett fysiskt har tagits fram. Foldern ger
tips både till arrangör och deltagare avseende mötesmetodik, bra ljud och bild samt hur den egna
10
organisationen kan framstå som professionell vid möten med andra organisationer. Vi har även
arbetat fram en guide med systemkrav som går att skicka till externa parter när ett möte ska
anordnas för att säkerställa att mötena har tillräckligt bra ljud och bild kvalité.
5.3 Information till länets konferensanläggningar och upphandlingsstöd
Mobilitetskontoret har anordnat ett seminarium för länets konferensanläggningar om
videokonferensteknik och vikten av att kunna erbjuda det vid mötesbokningar. Mobilitetskontoret
har även haft en föreläsning för upphandlingsansvariga i kommunerna om tekniken med
målsättningen att det ska ställas som krav i kommande upphandling. Tanken är att det med start
2015 ska vara möjligt att boka både videomöten och beställa streamingtjänster på länets
konferensanläggningar.
5.4 Länsstyrelsens videokonferensanvändning
Mobilitetskontoret har hjälpt länsstyrelsen med implementering av videokonferens i organisationen.
Insatsen har varit en åtgärd för att möjliggöra bättre kommunikation mellan Länsstyrelsen,
Landstinget och länets kommuner.
5.5 Stöd i Gävle kommuns arbete med videoklienter
Gävle kommun har fått hjälp med att utveckla sitt arbete med resfria möten genom att införa
videoklienter till de tjänstemän som har haft ett uttalat behov.
5.6 Resfria möten vid nätverksträffarna
Alla nätverksträffar med Nätverket för hållbart resande har kunnat genomföras med videokonferens.
Deltagare har även blivit erbjudna PC-klienter till sina egna datorer. Införandet av egna PC-klienter
har inneburit att det blivit lättare att medverka då mötet har kunnat ske från det egna kontoret och
inte varit beroende av tillgängligheten till de videokonferensrum som finns i vissa av kommunerna.
För mer information om nätverket se punkt 0 8.1 Nätverket hållbart resande Gävleborg.
5.7 Måluppfyllelse område 2
Vid uppstarten av mobilitetskontoret ingick omfattande arbete med att bygga en IT-struktur för
resfria möten. Område 2 mynnade tidigt ut i det separata projektet ”Resfritt Gävleborg” som
fortfarande är aktivt. De energibesparande insatserna avseende IT-struktur finns därför främst i
Resfritt Gävleborg och inte i mobilitetskontoret. Resfritt Gävleborg och Mobilitetskontoret har under
tiden samverkat i flera frågor rörande resfria möten.
Mobilitetskontoret har varit pådrivande i spridningen av tekniken i länet och i framtagandet av
informationsmaterial. Vårt fokus har varit att få fler att använda tekniken och att öka
användarvänligheten.
Den slutgiltiga energibesparingen inom området uppskattas till 40 MWh mot målets 850 MWh/år.
11
6. Målområde 3. Mobility management mot barn och ungdomar
Minst 1 skola/förskola per kommun i Gävleborg arbetar med den framtagna skolreseplanen.
Inom målområde 3 har arbete bedrivits för att få länets kommuner att aktivt jobba mot skolorna
inom konceptet Säkra skolvägar. Säkra skolvägar innehåller en metod som består av en skolreseplan
med ett flertal aktiviteter:





Nulägesbeskrivning och resvaneundersökning
Kartläggning av vilken väg eleverna tar till/från skolan
Mål för skolan för säkra skolvägar
Genomförande av aktiviteter
Uppföljning
En del av länets kommuner använder sig av hela eller av delar av konceptet. De problem som de
rapporterar är att skolorna inte prioriterar frågan och tackar nej till att delta i konceptet, ofta på
grund av tidbrist. Trafiksituationen via nästan alla skolor i Gävleborg är inte säker för de som går eller
cyklar till skolan själva på grund av alla bilar. Det är skolans rektor som ansvarar för trafiksäkerheten
kring skolan varför frågan borde prioriteras högre. Det finns även starka samband mellan fysisk
aktivitet och koncentrationsförmåga samt inlärningsförmåga vilket även borde påverka prioriteringen
av denna fråga.
Inom målområde 3 har satsningar på säkra skolvägar gjorts i samband med ombyggnationer av
trafikmiljön kring skolan. Det kan vara då kommunen via statligt stöd har byggt om gång och
cykelbanan fram till skolan, tänkt om gällande avlämningsplatser och besöksparkering samt
förbättrat möjligheten till säker cykelparkering. De insatser som gjorts då har anpassats till själva
ombyggnaden men en resvaneundersökning har varit standard. Informationsbrev till föräldrar har
också tagits fram tillsammans med en karta över skolområdet som visar de nya sätten att ta sig till
och från skolan.
De kommuner som engagerat sig i denna fråga är:



Gävle kommun. De har en person anställd på 80 % för att enbart arbeta med säkra skolvägar
och få fler att gå och cykla till skolan genom att minska på skjutsningen. De använder sig av
konceptet med skolvägsplan och anpassar insatsen genom att plocka relevanta delar från
planen. En särskild grupp med tre skolor har bildats som satsar extra på att göra en säkrare
trafikmiljö.
Sandvikens kommun. De engagerar sig när det sker en om- eller nybyggnation vid någon
skola. Vid Västanbyns skola byggdes en ny gång- och cykelbana som förbättrade trafikmiljön.
I samband med detta tog mobilitetskontoret fram information till föräldrarna som hur det
var tänkt att de skulle bete sig om de skjutsade barn till skolan. Även en
resvaneundersökning genomfördes och en uppföljning är på gång.
Bollnäs kommun. De har utfört arbete på ett antal skolor men även mötts av ointresse från
andra skolor. Genom ett nyligen fattat beslut av kommunstyrelsen, som säger att skolor
inom kommunen inte kan säga nej till att arbeta med att göra trafikmiljön säkrare, finns nu
grunden till att utveckla arbetet ytterligare.
12


Ovanåkers kommun. De har i tidigt skede i en ombyggnad av en skola tagit upp
problematiken med osäkra skolvägar och haft det med i byggprocessen. I samband med
detta gjordes en resvaneundersökning bland elever och personal. De tittade även på
avlämningsplatser en bit från skolan.
Hudiksvalls kommun. De har en person som arbetar med frågan på cirka 30 %. Det arbetet
har resulterat i en färdig skolreseplan och ett flertal resvaneundersökningar och aktiviteter.
De har även varit engagerade i framtagningen av en enkät till föräldrar om varför de skjutsar
sina barn till skolan. Den enkäten har genomförts på sju skolor i kommunen.
6.1 Arbetet med skolreseplaner
Konceptet Säkra skolvägar innehåller flera delar. För att lyckas förbättra trafikmiljön för eleverna vid
skolorna i Gävleborg måste en beteendeförändring till. De som skjutsar eleverna med bil till skolan är
oftast en förälder och det är därför av stor vikt att ta reda på anledningen till detta beteende. Från
Bollnäs kommun kom en förfrågan om att ta fram en enkät som föräldrar till eleverna kunde svara
på, vilket gjordes. Enkäten har sedan utvecklats vidare främst tillsammans med Gävle och Hudiksvalls
kommun. Det är cirka nio skolor i Gävleborg som använt sig av webbenkäten som tillhandahållits av
mobilitetskontoret. Resultaten har sedan sammanställts och meddelats respektive skola och
kommun. De frågor som var kärnan i enkäten är:








Hur långt har ditt barn till skolan?
Känner ni till kommunens skolskjutsregler?
På vilket/vilka sätt tar sig ditt barn oftast till och från skolan?
Varför väljer du att skjutsa ditt barn till/från skolan med bil?
Vad skulle få dig att sluta skjutsa ditt barn till/från skolan med bil?
Hur trafiksäker upplever du den väg ditt barn går (skulle gå) eller cyklar (skulle cykla) till och
från skolan?
Hur trygg upplever du den väg ditt barn går (skulle gå) eller cyklar (skulle cykla) till och från
skolan?
Vem/vilka anser du har huvudansvaret för att ditt barn lär sig vistas på ett säkert sätt i
trafiken?
6.2 Reklam via SF-bio
För att sprida budskapet Cykla till skolan, som är en del av skolvägsplanen, till barn och vuxna
använde sig mobilitetskontoret av bio reklam. I projektet Hållbart resande (2010-2012) togs en film
fram som visar på fördelar med att cykla och nackdelar med att bli skjutsad i bil. Filmen finns både i
en lång och i en kort version. Den korta filmen på 20 sekunder visades på SF Bio i Gävle, Sandviken,
Söderhamn och Hudiksvall under augusti och september 2013 och 2014. Under 2013 sågs den av
35 333 personer och under 2014 sågs den av 61 820 personer.
6.3 Gå och cykla till skolan
Mobilitetskontoret har både under 2013 och 2014 marknadsfört den nationella utmaningen Gå och
cykla till skolan. Den vänder sig till Sveriges alla elever och pedagoger i år F-6. Skolorna ska under två
valfria veckor under september eller oktober samla så många respoäng som möjligt genom att gå,
13
cykla eller resa kollektivt till och från skolan.
Syftet med utmaningen är att inspirera elever, föräldrar och pedagoger till ökad gång och cykling.
Målet är att främja hälsan hos barn och unga, bidra till en bättre miljö samt förbättra
trafiksäkerheten i elevernas kring skolan. Tanken är att elever, föräldrar och personal, på ett lustfyllt
sätt, ska upptäcka det positiva i alternativa färdsätt, som sparar pengar och miljö samt förbättrar
hälsan.
De skolor som lyckas samla in flest respoäng genom att gå, cykla eller resa kollektivt, i förhållande
till totalt antal deltagare på skolan, vinner prispengar ur den nationella prispotten. Det finns särskilda
priser till de fem bästa skolorna i Gävleborg och första pris är 10 000 kr, andra 5 000 kr, tredje 3 000
kr. Pengarna ska användas så att fysisk aktivitet främjas. Fjärde och femte pris är lekredskap som
främjar fysisk aktivitet. Under 2013 deltog 26 skolor och vann gjorde Gärdeåsskolan, Ljusdal. År 2014
deltog 20 skolor och bästa skola i Gävleborg blev Östra skolan i Söderhamn.
6.4 Måluppfyllelse område 3
Arbetet med Mobility Management mot barn och unga har delvis uppfyllt målet att Minst 1
skola/förskola per kommun i Gävleborg arbetar med den framtagna skolreseplanen.
Mobilitetskontoret har stöttat de kommuner som behövt hjälp att komma igång, inspirerat de som
kommit en bit på väg och varit ett bollplank åt de som själva aktivt arbetar med att skapa säkra
skolvägar och minska skjutsandet av elever i bil. Det är endast ett fåtal skolor som gjort alla stegen i
skolvägsplanen men det är betydligt fler som gjort några steg som att genomföra
resvaneundersökningar bland elever, föräldrar och personal, samt att många deltagit i den
återkommande nationella utmaningen gå och cykla till skolan. De kommuner som arbetat
tillsammans med mobilitetskontoret med att göra skolvägarna säkrare och skapa en trygg trafikmiljö
utanför skolorna när Gävle, Bollnäs, Hudiksvall, Ovanåker och Sandviken. De skolor som deltagit i den
nationella utmaningen gå och cykla till skolan har tillhört kommunerna Gävle, Bollnäs, Hudiksvall,
Ljusdal, Ockelbo, Ovanåker, Sandviken och Söderhamn.
14
7. Mobility management mot andra målgrupper
Beteendepåverkande åtgärder har bedrivits inom flera olika områden. Många av insatserna har varit
åtgärder för att främja cykeln som transportslag. Cykelkampanjer har riktats mot allmänheten och
företag samtidigt som strukturella förändringar har eftersträvats bland annat genom att undersöka
möjligheterna till ett regionalt hyrcykelsystem. Omfattande arbete har också lagts på att länets
kommuner ska ha en implementerad resepolicy.
7.1 Regionalt hyrcykelsystem
En förstudie för att undersöka möjligheterna att införa ett regionalt hyrcykelsystem har genomförts.
Förstudien pekar ut tänkbar placering av systemet och en enklare kostnads/nyttoanalys. Tanken med
systemet är att erbjuda attraktiva alternativ till bil. Systemet är tänkt att vara funktionellt för både
pendlare och turister. Hyrcykelsystemet är en del i arbetet med att införa en regional resepool (se
4.5 Regional Resepool)
En ansökan utformades och skickades in för att starta arbetet med ett regionalt hyrcykelsystem till
LIFE +.
En annan lösning på hyrcykelsystem som presenterades för nätverket var ett system där ett cykellås
är kopplad till en app och ett bokningssystem. Då kan befintliga cyklar användas och
investeringskostnaden blir betydligt lägre än för ett fast hyrcykelsystem. Cyklarna kan då parkeras vid
valfri plats.
7.2 Vintercyklisten
I Gävleborg satsas det på cykelkampanjer under perioden maj-september men även på en ökad
vintercykling. Utmaningen Vintercyklisten Gävleborg har genomförts under de senaste 5 vintrarna
tillsammans med länets kommuner och ett par regionala aktörer. Vintercyklisten går ut på att få
allmänheten att testa att cykla till och från arbetet på vintern och ställa bilen hemma. Intresset har
under alla fem år varit stort och därmed har särskilt vanebilister kunnat väljas ut bland
ansökningarna. Anledningen till att vanebilister valts ut var att effekten blev störst då besparingen av
koldioxid var större än om cyklister valts ut. Utmaningen har blivit känd genom olika media inslag
som reportage i tidningar, radio och TV. Annonsering har endast Gävle kommun gjort. Som
vintercyklist förbinder man sig att cykla minst tre gånger i veckan till och från arbetet, vilket inte
gäller under ledighet. Alla cyklade sträckor registrerades via en cykeldator eller via en app som de
senaste deltagarna fick tillgång till. Genom de rapporterade sträckorna kunde sedan besparingen av
koldioxid räknas ut. Varje deltagare fick också följande utrustning:
 Dubbdäck
 Reflexväst
 Cykeldator/App (endast 14/15)
 Sadelskydd
 Smartphone vantar (endast 14/15)
Totalt har 410 personer deltagit i Vintercyklisten Gävleborg under de fem åren. Dessa platser har
sökts av cirka 1600 personer i Gävleborg. Deltagarna har under de fyra första åren sparat 24 ton
koldioxid och cyklat cirka 15900 mil.
15
Andra kommuner och regioner både i Sverige och in andra länder har tagit del av vårt arbete med
vintercyklisten. På ECOMM i Frankfurt år 2012, på ECOMM i Gävle år 2013, på SWEPOMM i
Hässleholm år 2013 och på Norges nationella cykelkonferens år 2014 presenterades Vintercyklisten
Gävleborg.
Total energibesparing av åtgärden är 97 441 kWh under de tre vintrar som mobilitetskontoret drivit
kampanjen.
7.3 Cykelvänlig arbetsplats
Konceptet med cykelvänliga arbetsplatser finns på flera håll i landet. Här i Gävleborg har vi tagit fram,
med inspiration från Mölndals kommun och Göteborgs stad, en diplomering i tre olika nivåer
tillsammans med en checklista över vad som krävs för att bli en cykelvänlig arbetsplats. Nivåerna
innehåller följande:



Nivå 1: Det ska finnas en cykelparkering för anställda, det finns en cykelpump, det finns
cykelhjälmar till tjänsteresor, det finns tjänstecyklar samt att det finns en cykelansvarig på
arbetsplatsen.
Nivå 2: Det finns en cykelparkering med tak eller parkering inomhus, arbetsplatsen delar ut
cykeltillbehör, det finns cykelrelaterad information på intranät, det finns minst en elcykel
samt att det finns en policy för cykling vid tjänsteresor.
Nivå 3: Det finns dusch och möjlighet att byta om, det finns en fast cykelpump, det
förekommer cykelaktiviteter årligen, det finns möjlighet till förmån-, hyr- eller leasingcykel
för privat bruk samt att det årligen mäts antalet som cyklar till jobbet och i tjänsten.
Konceptet består av en checklista, frågor och svar samt en beskrivning av kriterierna. Vid intresse för
diplomering har vi besökt arbetsplatserna för att stämma av hur långt de kommit i sitt cykelarbete
och erbjudit dem hjälp att komma vidare. En skylt att sätta upp på arbetsplatsen har sedan tilldelats
de som nått upp till checklistans krav. I skrivande stund är följande arbetsplatser i Gävleborg
diplomerade:
Tabell 3. Diplomerade cykelplatser i Gävleborg
Arbetsplats
Ort
Kommun
***
Bollnäs Bostäder
Bollnäs folkhögskola
Friskolan Lust & Lära
Förvaltningshuset Gävle kommun
Förvaltningshuset Ljusdals kommun
Stadshuset
IT-avdelningen
Polhemskolan
Sweco
Söderhamns stadsbibliotek
Tekniska förvaltningen
Samhällsbyggnadskontoret
Bollnäs
Bollnäs
Bollnäs
Gävle
Ljusdal
Gävle
Gävle
Gävle
Gävle
Söderhamn
Hudiksvall
Bollnäs
Bollnäs kommun
Bollnäs kommun
Bollnäs kommun
Gävle kommun
Ljusdals kommun
Gävle kommun
Gävle kommun
Gävle kommun
Gävle kommun
Söderhamns kommun
Hudiksvalls kommun
Bollnäs kommun
**
*
*
**
*
**
*
*
*
*
*
**
16
Gavle fastigheter
Gävle
Gävle kommun
**
7.4 Cykelvänligt skyltfönster
Under två års tid har Mobilitetkontoret arrangerat en tävling om vem som har Gävleborgs
cykelvänligaste cykelfönster. Butiker i hela Gävleborg har under den nationella trafikantveckan 1622:a september fått i uppdrag att i sin befintliga skyltning använda ett cykeltema.
Flera kreativa bidrag har kommit in under åren. 2013 års vinnare var Hudik bröd som hade skapat
en cykel helt i bröd. 2014 blev Lennys Färg AB i Ockelbo vinnaren genom att i sitt skyltfönster visa
upp en bitvis trasig cykel och uppmana allmänheten att reflektera över vad som skulle krävas för att
den ska bli trafikvänlig.
Kampanjen är en av flera åtgärder för att skapa ett ökat intresse för cykel som transportslag.
7.5 Mobility management i länstransportplanen
Länstransportplanen är ett politiskt dokument som fastställer åtgärdsplaneringen för Gävleborg.
Ambitionen är att skapa ett transportnät som ökar tillgängligheten för länets invånare och besökare.
Målet är ökad regional tillväxt genom insatser och åtgärder som möjliggör ett mer hållbart resande
inom regionen och över länsgränserna. Ett viktigt fokus ligger på utveckling av kollektivtrafiken.
Ambitionsnivån har höjts jämfört med tidigare planer. Högre standard och kortare restider gör att
funktionella arbetsmarknadsregioner i länet och utanför länet kan växa ihop på ett långsiktigt
hållbart sätt. Tåg är det transportsätt där en betydande restidsförkortning är möjlig. På de sträckor
där järnväg saknas eller finns i ett sådant geografiskt läge att den inte sammanbinder målpunkter i
tätorterna kan snabbuss vara ett alternativ. Stort fokus läggs även på förbättrade förutsättningar för
gång och cykel. Det betyder att transportsystemet tillgängliggörs för fler grupper i samhället. Det
handlar om att kvinnor, män, flickor och pojkar ska ha samma möjligheter att resa oavsett ålder,
socioekonomisk tillhörighet, ekonomi, funktionsnedsättning, tillgång till fordon med mera.
I Länstransportplanen finns ett särskilt anslag för steg 1 åtgärder; att påverka resbehov och val av
transportsätt till förmån för långsiktigt hållbarhet. Det handlar främst om att få fler att använda
kollektivtrafiken, men även gång- och cykel på kortare sträckor och för anslutningar.
Mobilitetskontoret har under projekttiden fått uppdrag att utföra steg 1 åtgärder för att påverka
resbehov och val av transportsätt. Följande uppdrag har genomförts delvis eller i sin helhet:
2013







Arbete med säkra skolvägar vid ny gång- och cykelbana till Bergsjö skola i Bergsjö.
Arbete med säkra skolvägar vid ny gång- och cykelbana till Vågbro skola i Söderhamn.
Arbete med säkra skolvägar, resvaneundersökning och invigning vid ny gång- och cykelbana
vid Västanbyns skola i Sandviken.
Ny gång- och cykelbana till Järvsöbacken. Arbete för fler resor med kollektivtrafiken till
Järvsöbacken i samarbete med X-trafik och Järvsöbacken. Invigning av gång- och cykelbanan
till Järvsöbacken och info om kollektivtrafiken för allmänheten.
Resvaneundersökning på Svenska fönster AB i Edsbyn innan omdragningen av linje 100.
Resvaneundersökning på AB Edsbyverken i Edsbyn innan omdragningen av linje 100.
Resvaneundersökning på Edsbyns Industri AB i Edsbyn innan omdragningen av linje 100.
17


Nya Hedenlänken som passerar Bollnäs sjukhus ska göra att fler väljer linje 100. Planering av
testresenärskampanj tillsammans med Landstinget Gävleborg och X-trafik.
Beteendepåverkansarbete för Trafikverkets projekt Parkera & Res.
2014










Planering och avstämning av uppdragen med Region Gävleborg
Utveckling av lokal stationssamverkan i Hudiksvall och Bollnäs
Hedenlänken, testresenärskampanj och uppföljning resvaneundersökning
Förarbete projekt Atlantbanan (maj-juni)
Edsbyn nya linje 100, uppföljning resvaneundersökning
Deltagande i ÅVS studier för åtgärder i LTP, fokus på steg 1 och 2 åtgärder
Invigning/info nya pendlarparkeringar i projektet Parkera & Res
Uppföljning G/C byggnation Västanbyns skola
Ta fram underlag för kommande regional cykelplan
Förberedelse av steg 1 och 2-åtgärder inför väntad ökad trafikbelastningen i Hofors feb-mars
2015 i samband med VM i längdskidor
7.6 Samåkning på landsbygden
Flera orter i Gävleborg saknar eller har begränsad tillgång till kollektivtrafik. Vi har arbetat med att
försöka skapa fungerande samåkningsalternativ som ett komplement till kollektivtrafiken.
Information har spridits till länets kommuner om olika fungerande samåkningstjänster. Flera
kommuner har visat intresse för att börja använda någon av tjänsterna.
7.7 Mötes- och resepolicy - Omvärldsanalys, implementering och
uppföljning
Alla kommuner i länet har en mötes- och resepolicy som anger på vilket sätt det är lämpligt att resa i
tjänsten. Mobilitetskontoret har bistått länets kommuner med hjälp i arbetet beroende på vilken fas
de befunnits sig i. Vi har hjälpt till att ta fram helt nya mötes- och resepolicys anpassade utifrån
kommunernas förutsättningar. Vi har också gett stöd i implementeringsfasen genom tips på hur
kännedom om policyn kan spridas i organisationen, hur acceptans skapas och gett förslag på rutiner
för uppföljning.
I utformning av möte- och resepolicy har vi fokuserat på att behovet av resande ska bedömas i fyra
steg. Första frågan en anställd bör fråga sig är om resan behöver genomföras eller om det går lika bra
att välja ett resfritt alternativ som videokonferens? Vid konstaterat behov av resa kommer det andra
steget: försöka välja gång och cykel. Om det inte är möjligt bör steg tre användas i form av att resa
med kollektivtrafiken. Ibland finns inte den möjligheten och då får vi välja steg fyra; bilen.
Vi har studerat hur andra kommuner i Sverige har jobbat med likande policys och sammanställt
kunskapen i form av en guide med förslag på hur arbetet med resepolicy kan struktureras. Guiden
innehåller förslag på vilken reserelaterad information som kan vara bra att föra statistik över,
lämpliga nyckeltal och rutiner för uppföljning. Viktigt är exempelvis att rutinerna finns nedskrivna och
18
lättillgängliga för att kunskapen ska stanna inom organisationen och inte försvinna vid eventuella
personalbyten.
7.8 Resvanor Sandbacka park
Mobilitetskontoret har deltagit i referensgruppen för utveckling av hållbart resande till och från
Sandbacka park i Sandviken.
7.9 Statistik över företagskortanvändning och data från BIG Travel
Resestatistik har sammanställts till samtliga kommuner utifrån de resor som bokats via den
upphandlade resebokaren BIG Travel. Statistiken visar bland annat antal tåg och flygresor,
koldioxidutsläpp och kostnader. Statistiken har blivit till ett viktigt underlag i kommunernas arbete
med att följa upp resepolicyn. Utbildning har också anordnats i hur de med hjälp av Excel kan få fram
statistik över hur många resor som skett med de företagskort som används på X-trafiks tåg och
bussar.
7.10 Kompetensstöd Cykel-App
Mobilitetskontoret har deltagit i en referensgrupp med syfte att skapa en Cykel-App. Arbetet med
appen lades ned efter beslut i arbetsgruppen.
7.11 Testresenärsprojekt i samarbete med X-trafik
Mobilitetskontoret har genomfört tre olika testresenärsprojekt med fokus på arbetsplatser i
samarbete med X-trafik. Arbetet presenteras per geografiskt område.
Edsbyn: Innan en större omdragning av busslinje 100 genomfördes i Edsbyn gjordes en
resvaneundersökning på företagen Svenska fönster och Edsbyverken. Det var 270 respektive 130 som
svarade på enkäten. Resultatet från Svenska fönster visade att av 270 var det 175 som körde bil till
arbetet och av dem var det cirka 160 som ansåg att för jobbets skull behöver de ingen bil på
arbetsplatsen. Över 70 av respondenterna gör heller inga ärenden innan jobbet utan kör direkt till
arbetsplatsen. Av de 175 bilisterna var det 22 som anmälde sig till att bli testresenär på
kollektivtrafiken. Av de 22 som fick ett månadskort kostnadsfritt för att åka till och från jobbet var
det endast 7 som enligt statistik från X-trafik nyttjade kortet under den kostnadsfria perioden. För
Edsbyverken var det 25 bilister som vill bli testresenär och av de 21 var det endast 3 som nyttjade
kortet under den kostnadsfria perioden.
Bollnäs: I samband med färdigställandet av den nya vägen Hedenlänken i Bollnäs drogs busslinje
100 om och började trafikera Bollnäs sjukhus. Tidigare fick anställda och patienter som reste med
busslinje 100 byta buss vid resecentrum från linje 100 till en stadsbuss. Den nya dragningen
möjliggjorde att resenärerna nu slipper byta buss och kliver av i direkt anslutning till Bollnäs sjukhus.
Bland de 436 anställda som fick möjlighet att besvara resvaneundersökningen var det 174 som
svarade. 110 respondenter angav att de kör bil till arbetet och cirka 15 svarade att de åkte buss. 48
19
personer anser inte att de behöver tillgång till egen bil vid arbetsplasten för att utföra sitt arbete. 19
bilister anmälde intresse till att kostnadsfritt prova att åka med kollektivtrafiken under en månad
men endast 14 personer nyttjade kortet.
Total energibesparing av insatsen: 335 kWh
7.12 Trafikstrategiseminarium och parkeringsseminarium
I Sandvikens och Bollnäs kommuner arrangerades ett seminarium för att belysa vikten av att arbeta
med en kommunal trafikstrategi. Trivector var föredragshållare. Seminariet webbsändes och finns
tillgängligt på Landstinget Gävleborgs och Mobilitetskontorets hemsida.
Flera av länets kommuner försöker hitta vägar att hantera mängden parkeringsplatser. Ofta
upplever kommunernas invånare att det är brist på parkering varpå krav ställs på att bygga nya.
Erfarenheterna visar däremot att det ofta finns platser som inte utnyttjas och att det är dyrt att
bygga nya. För att stödja kommunerna i frågan arrangerade vi ett seminarium där bl.a. Roger
Johansson från SWECO gav råd om hur arbetet kan systematiseras. Deltagarna var nöjda och de
flesta som svarade på utvärderingen uppgav att seminariet gett dem information som kommer hjälpa
dem vidare i arbetet. Seminariet webbsändes också för de deltagare som inte kunde vara med
fysiskt.
7.13 ECOMM
I maj 2013 anordnades European Conference on Mobility Management (ECOMM) i Gävle. ECOMM är
den största konferensen inom området för hållbart resande som finns idag och den lockade cirka 350
deltagare från hela världen. Gävles kommunalråd Carina Blank som cyklade in på scenen till sitt
inledningstal var en succé. Ända sedan Gävle kommun 2010 blev utsedd till bästa arrangör av den
Europeiska Trafikantveckan 2009 fanns tanken på att arrangera ECOMM. Mobilitetskontoret deltog
aktivt i sessionen Meet the swedes genom att berätta om verksamheten för deltagarna. Även
Vintercyklisten Gävleborg presenterades vid samma session fast av landstinget. Konferensen har satt
Gävle och Gävleborg på kartan inom området för hållbart resande och frågorna har också tydligare
lyfts på dagordningen inom Gävle kommun sen dess.
2014 deltog mobilitetskontoret tillsammans med Gävle kommun på ECOMM i Florens.
20
8. Effekter av regionala mobilitetskontoret i Gävleborg
8.1 Nätverket hållbart resande Gävleborg
Mobilitetskontoret har tillsammans med Länsstyrelsen Gävleborg drivit Nätverket för hållbart
resande Gävleborg. Nätverket har representanter från länets samtliga kommuner, Trafikverket,
Länsstyrelsen Gävleborg, Högskolan i Gävle, X-trafik och en intern representant från Landstinget
Gävleborg. Nätverket har varit det forum där mobilitetskontoret och länets aktörer tillsammans har
kunnat träffas för att samverka inom hållbart resande. Det har också varit den plattform varifrån
länets kommuner har kunnat komma in med beställningar till mobilitetskontoret om saker de vill ha
hjälp och stöd med. Mobilitetskontoret har sedan tillsammans med kommunerna genomfört det
arbete som krävts. Denna funktion har varit väldigt uppskattad och använts flitigt av nätverket. Det
har även gett stor effekt inom den egna kommunen. De flesta beställningar som gjorts av en
kommun har i slutändan engagerat flera kommuner i en gemensam satsning, vilket också gjort att
mobilitetskontorets arbete har gett effekt i hela länet.
Nätverket har haft 5-6 träffar per år varav 4 årligen har genomförts med hjälp av videokonferens.
Det har varit en förutsättning för ett flertal av nätverkets representanter för att kunna delta på
träffarna. Den tid som sparats in i form av restid har då kunnat användas till att planera och
genomföra insatser inom området för hållbart resande inom sin kommun. Förutom restid har även
reskostnader sparats.
Förutom att träffas för att stämma av regionala angelägenheter har vi även anordnad en studieresa
till Östersund, Trondheim och Sundsvall för att öka nätverkets kunskaper inom elbilar, cykelåtgärder
och kollektivtrafiksatsningar. Studieresan var uppskattad och bidrog till att nya kontakter skapades
med andra regioner.
Inför ECOMM 2013 togs en folder med information om hur länets kommuner i praktiken arbetar
med hållbart resande fram.
Nätverkets medlemmar har uttryckt en tydlig önskan om att mobilitetskontorets arbete fortsätter
efter projektets formella avslutningar (se Bilaga 2. Brev från nätverket). Önskan skickades ut till
politiker och tjänstemän inom Region Gävleborg och Landstinget Gävleborg
Citat från länets kommuner angående mobilitetskontoret:
”Kommunerna i Gävleborg har fått verktyg genom Mobilitetskontoret för att jobba
med cykelfrågor riktade mot både skolor, företag och privatpersoner.”
- Annika Ottenbäck, GIS-ingenjör, Ovanåkers kommun
”Mobilitetskontorets "spindeln-i-nätet"-roll har bidragit till att många projekt har
genomförts i samverkan med övriga kommuner i länet samt Landstinget Gävleborg
och Länsstyrelsen Gävleborg. Projekt som det inte hade varit möjligt att genomföra
på egen hand. Dessutom har Mobilitetskontoret bidragit till att länets kommuner har
en naturlig plattform för att utbyta tankar, idéer och erfarenheter."
- Maria Olsson, Miljöstrateg, Bollnäs kommun
21
”Mobilitetskontoret har bidragit till aktiviteter som inte annars skulle ha varit
möjliga att genomföra. Några exempel på vad jag främst tänker på är
Vintercyklisten, arbetet för att minska trafiken kring skolor, att det nu finns
bilpooler i de flesta kommunerna i länet, Cykelvänlig arbetsplats, och olika
seminarier och studieresor som vi bjudits in till. De har även hjälpt till att sätta
Gävleborg på Mobility Management-kartan både i Sverige och
internationellt, bland annat att Gävle fick vara värd för ECOMM, European
Conference on Mobility Management, 2013 och att vi fick besök av en student
från Kina som ville veta mer om Vintercyklisten. Jag hoppas verkligen att det
fortsättningsvis kommer att finnas ett regionalt nav som driver på oss
kommuner och möjliggör gemensamma aktiviteter som leder till minskade
utsläpp från de resor och transporter som sker i länet”.
- Bodil Dürebrandt, Hållbarhetsutvecklare, Gävle kommun
”Arbetet med att förändra invanda transportbeteenden prioriteras sällan i företag
och organisationer, så mobilitetskontoret spelar en viktig roll för den omställning
som krävs.”
- Karl Hillman, lektor i miljöteknik, Högskolan i Gävle
”Mobilitetskontoret knyter ihop erfarenheter i länet, nationellt och internationellt
och utgör på så sätt en värdefull kunskapsbas. De är även ett bra bollplank och det
känns som att ha en extra arbetskollega att ta in vid arbetstoppar.”
- Åsa Terent, kommunekolog, Hudiksvalls kommun
”Med Mobilitetskontorets hjälp har de offentliga aktörernas samarbete stärkts så att
projekt och goda exempel kan spridas i hela länet. Deras samordning av aktörernas
projekt och genom gedigen omvärldsbevakning har Gävleborg utvecklats till ett mer
hållbart län med stor kunskap om hållbart resande och unika samarbetsprojekt.”
- Bodil Åsberg, Miljöcontroller, Landstinget Gävleborg
"Vår möjlighet att lämna beställningar av kunskapsunderlag, lösningar,
omvärldsspaningar m.m. gör oss mer effektiva då vi får bättre förutsättningar och
mer tid att genomföra vårt arbete inom hållbart resande.
Genom mobilitetskontorets roll att hålla samman nätverket för hållbart resande får
vi också fler och andra saker gjorda tack vare att andras erfarenheter, idéer och
lösningar når oss och vi kan diskutera detta inom nätverket.
Vi lyfter ofta fram mobilitetskontoret och dess arbetssätt som ett bra exempel som
skulle kunna användas inom andra områden, t.ex. i länets miljömålsarbete."
- Andreas Håberg, Miljö- och naturvårdshandläggare, Söderhamns kommun
22
8.2 Koordinering av länets arbete med hållbart resande
Mobilitetskontoret har koordinerat länets insatser inom hållbart resande. Ofta har en eller två
kommuner lanserat en beställning varpå flera andra har lagt in önskemål om att delta. Områden där
flera kommuner är aktiva har därför kunnat hanteras på ett effektivt sätt vilket undvikit dubbelarbete
och sparat resurser i länet. I flera fall har mobilitetskontoret lanserat egna förslag som sedan blivit till
verklighet i flera av kommunerna. Nedan presenteras en lista över sambeställningar 2012-2014 och
vilka kommuner som har haft ett behov av att arbeta inom området.
Tabell 4. Koordinering av länets arbete med hållbart resande
Hofors
Sandviken
Upphandling av
tjänstefordon
Kompetensstöd
Cykel-app
Elbilsupphandling
Gävle
Ockelbo
Bollnäs
Ljusdal
x
Hudiksvall
Nordanstig
Söderhamn
Övrig
x
x
x
x
x
Sparsam körning
Cykelfrämjande
arbetsplatser
Meet the swedes
Ovanåker
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
Frukostträffar
x
x
Goda exempel folder
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
Transportstatistik
Gävleborg
Säkra skolvägar
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
Vintercyklisten 2013
Lathund för
videokonferens
Trafikstrategi
seminarium
Regionalt
hyrcykelsystem
Regional resepool
seminarium
Resepolicy
x
Studieresa Norge
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
Klimatkompensations
system
Nätverket för hållbart x
resande
Testresenärer,
Bollnäs sjukhus
Attityder hos
föräldrar
Miljödata Big Travel
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
ECC 2014
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
Projektkatalog
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
Ökad rörlighet vid
fritidsaktiviteter
Systemkrav för
videokonferens
Föreläsning om
parkeringsöversyn
Videokonferens
konferenscenter
Reklamkampanj SFBio
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
Hofors
Utveckling av lokal
stationssamverkan
Sandviken
Gävle
x
Ockelbo
Ovanåker
Bollnäs
x
Ljusdal
Hudiksvall
x
Nordanstig
Söderhamn
Övrig
x
23
Förarbete projekt
atlantbanan maj-juni
Deltagande i ÅVS
studier för åtgärder i
LTP
Vintercyklisten 2014
x
x
x
Mobilsamåkning
Statistik företagskort
Implementering
resepolicy
Uppföljning av
resepolicy
Medel för fysisk
investering
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
Som det framgår finns det flera områden där kommunerna har haft gemensamma beröringspunkter.
Mobilitetskontorets arbete har sparat in en betydande mängd tid och resurser för länet då arbetet
kunde genomföras gemensamt istället för i varje enskild kommun.
8.3 Uppmärksamhet utanför länet
Tack vare det regionala arbetet med ett ökat hållbart resande och samarbetet med nätverket för
Hållbart resande Gävleborg har vi fått presentera specifika insatser samt projektet i sin helhet vid
olika nationella och internationella sammankomster. I listan nedan kan du läsa vilka sammankomster
som vi blivit inbjudna till:










Inspiratör på Göteborgsregionens workshop om uppstartande av ett mobilitetskontor, 2013
Föredragshållare för studenter på Högskolan i Gävle, 2013 och 2014
Berättat om projektets bästa insatser på den internationella konferensen ECOMM i Gävle,
2013
Presenterat Vintercyklisten Gävleborg på den nationella konferensen SWEPOMM i
Hässleholm, 2013
Presenterat Vintercyklisten Gävleborg på den kommersiella konferensen Framtidens gångoch cykeltrafik i Stockholm, 2014
Presenterat Vintercyklisten Gävleborg på Norges nationella cykelkonferens i Oslo, 2014
Sammanfattat mobilitetskontorets arbete på den nationella konferensen SWEPOMM, 2014
Inspiratör på Energikontor Norra Smålands konferens om hållbart resande i Nässjö, 2014
Tagit emot studiebesök från länsstyrelsen, regionen och kollektivtrafikmyndighet från
Uppland, 2014
Föredragshållare på Transportforum 2015 i Linköping, 2015
24
9. Analys av projektet
Beslutet att starta projektet regionalt mobilitetskontor i Gävleborg har lett till framsteg inom flera
områden. Det som utmärkt projektet är det nära samarbetet med kommunera genom 8.1 Nätverket
hållbart resande Gävleborg och som vi anser varit avgörande för projektets framgångar. Tack vare en
tät kontakt har samkoordineringsvinster uppnåtts i länet och mobilitetskontorets arbete har varit
betydande för kommunernas möjlighet att själva arbeta med hållbara resor. Arbetssättet har fått
uppmärksamhet nationellt och andra kommuner och regioner har hört av sig för att få information
om konceptet.
Projektmålen har varit ambitiöst satta och förutsatte en förändring i både IT-struktur och att
Gävleborg blir ledande i Sverige på förnybara drivmedel. Vi hade önskat att måluppfyllelsen var
högre vid projektavslut men kan konstatera att flera av resultaten infaller längre fram i tiden och
delvis är beroende även av andra aktörer. Samtidigt har projektet på ett effektivt sätt kunnat
kartlägga länets behov och arbeta med insatsområden som inte var kända vid projektets start.
Inför liknande projekt rekommenderar vi att redan tidigt i projektet se över möjligheterna att
tydligare utvärdera de delar som inte är möjliga att kvantifiera för att lättare kunna påvisa effekten
även av dem.
10. Källor
Bessou, Cécilie., Ferchaud, Fabien., Gabrielle, Benoît & Mary, Bruno. (2010). Biofuels, greenhouse
gases and climate change. A review. Agronomy for sustainable Development, Volume 2. pp.1-79.
Energimyndigheten. (2013). Nyckeltal energi och klimat 2013. Byggnader och transporter i kommuner
och landsting. Stockholm och Eskilstuna.
Trafikanalys & SCB. (2013). Fordon i län och kommuner 2013.
25
Bilaga 1. Beräkning av antal kWh
Upphandling av elfordon
Energiförbrukningen för de gamla bilarna var 0,7 kWh/km. Toyota Yaris/Auris har en
energiförbrukning på 0,34 kWh/km (Gröna bilister, 2013). Följande mängd energi beräknas att ha
besparata genom insatsen:
2000 mil per år *12 bilar = 24 000 mil
Energianvändning/år gamla bilar: 168 000 kWh
Energianvändning/år nya bilar: 81600 kWh
Energibesparing per år: 86 400 kWh
Sparsam körning
Antal utbildningar = 233
Genomsnittlig årskörsträcka anställd i hemtjänsten = 466 mil
Drivmedelsförbrukning kommunala fordon = 0.7 liter/10 km
Uppskattad drivmedelsförbrukning innan åtgärd = 76 004 liter
Uppskattad drivmedelsförbrukning efter åtgärd = 68 423 liter
Uppskattad besparing = 7581 liter
Uppskattad energibesparing = 74066 kWh (74,MWh). (1 liter diesel = 9,77kWh Energimyndigheten,
2013).
Vintercyklisten
Vintern 2012/2013: 1334 ersatta mil
Vintern 2013/2014: 4016 ersatta mil
Vintern 2014/2014: 10 661 ersatta mil (fortlöper till februari 2015).
1 ersatt mil = 9,14 kWh (Energimyndigheten, 2013)
Uppskattad energibesparing: 48 898 kWh
Videokonferens
Räkneexemplet utgår från en schablon som används av bl.a. landstinget Västernorrland, Jämtlands
läns landsting, och Norrbottens läns landsting. Uppkoppling från videokonferensanläggning beräknas
spara in 12 mils resa med bil och PC-klienter 6 mil. Enligt energimyndigheten (2013) har en resa i
personbil i Gävleborg en energiåtgång på 91,4 kWh/100km.
Testresenärsprojekt
Resorna antas utgå från Bollnäs station till respektive arbetsplats.
Heden: En resa är två km. 70 resor genomförda = 14 ersatta mil
Edsbyverken: En resa är 33 km. 70 resor genomförde = 23 ersatta mil
Svenska fönster: En resa är 33 km. 92 resor genomförda = 30 ersatta mil
1 ersatt mil bil till landsvägsbuss driven på diesel sparar ca 50 kWh/100 km.
Total energibesparing: 335 kWh
26
Bilaga 2. Brev från nätverket
Det Regionala mobilitetskontorets betydelse för kommunernas arbete med
Hållbart resande
Från länets alla tio kommuner - Gemensamt brev
Under ett tiotal år har det funnits en regional drivkraft i olika projekt, tidigare i form av X-MaTs med flera och
nu i form av det regionala mobilitetskontoret.
Det har varit och är en viktig motor för att länets kommuner tillsammans ska minska de miljöproblem som
transporter orsakar.
För att nå de globala, nationella, regionala och lokala miljömål som är satta samt som stöd för att förverkliga
ambitionerna i den regionala utvecklingsstrategin (RUS) krävs ett väl samordnat gemensamt arbete.
Mobilitetskontoret är den samordnande kraften i Gävleborg och driver på det regionala arbetet med Hållbart
resande och har även satt Gävleborg på Mobility Management-kartan.
Vad är Mobility Management?
Mobility management är ett koncept för att främja hållbara transporter och påverka bilanvändningen genom
att förändra resenärers attityder och beteenden.
Den regionala samordningen har lett till ett väl fungerande och aktivt nätverk som bidragit och bidrar till
gemensamma åtgärder.
Exempel på aktiviteter som genomförts tack vare det stöd som det regionala mobilitetskontoret
inneburit
• Bilpooler i de flesta kommunerna i länet. Aktiviteten har medfört att färre resor har genomförts med privat
bil i tjänsten, och att kommunerna har större kontroll över vilka fordon som används vid de tjänsteresor som
genomförs.
• Vintercyklisten. Har resulterat i att fler gävleborgare cyklar även vintertid.
• Cykelkampanjen European Cycling Challenge – Cykla för seger, där Gävle-borg kom på niondeplats i Europa.
• Säkra skolvägar. Arbeta för att minska biltrafik kring skolor.
• Framtagande av statistik över resor som genomförs i länets kommuner och dess miljöbelastning (BigTravel).
• Gemensamma miljökrav vid upphandling av fordon.
• Cykelvänlig arbetsplats i Gävleborg. Tagit fram kriterier som förenklar för arbetsplatsers anställda att cykla i
och till och från arbetet.
• Kompetenshöjande seminarier, till exempel Trafikstrategi-seminarium.
• Resfria möten. Marknadsför och visar på möjligheter med webb/videomöten och konferenser.
• Gävle stod som värd för ECOMM, European Conference on Mobility Mana-gement, 2013. Detta mycket tack
vare det regionala samarbetet.
Mervärden för kommunen som samarbetet inneburit
Det regionala mobilitetskontoret är navet i Nätverket för Hållbart resande i Gävleborg och har bidragit till
genomförandet av åtgärder som inte annars skulle ha varit möjliga att genomföra. För länets mindre
kommuner har mobilitetskontoret haft en stor betydelse för att kunna genomföra och få draghjälp i arbetet
med hållbart resande.
Eftersom nätverksmötena även sker på distans möjliggör det för alla kommuner att delta, vilket har skapat ett
starkt nätverk. Vårt gemensamma arbete driver på utvecklingen i regionen som det annars inte skulle göra.
Samtliga kommuner och organisationer ser ett stort behov av att det finns en regional aktör som driver på och
samordnar det regionala mobilitetsarbetet.
Klimatutmaningen kräver minskat resande och ändrade resmönster, med attityder och beteenden som en
gemensam nämnare, och vi kan inte välja bort arbetet med dessa frågor.
27
Arbetet med att förändra attityder och beteenden har som tidigare nämnts pågått under ett tiotal år och det är
tydligt att det kräver kontinuitet och långsiktighet och måste få fortsätta.
Vår önskan med detta brev är att det inrättas ett permanent regionalt mobilitetskontor i Gävleborg.
Med vänliga hälsningar
Nätverket för Hållbart
resande Gävleborg
Maria Olsson
Ingegerd Krantz
Bodil Dürebrandt
Christina Eriksson
Åsa Terent
Emma Nordebo Snygg
Eva-Lena Berglin
Tommy Wikberg
Annika Ottenbäck
Sandra Söderqvist
Andreas Håberg
Bollnäs kommun
Gävle kommun
Gävle kommun
Hofors kommun
Hudiksvalls kommun
Ljusdals kommun
Nordanstigs kommun
Ockelbo kommun
Ovanåkers kommun
Sandvikens kommun
Söderhamns kommun
28
Bilaga 3. Kommunenkät
Vad nätverket för hållbart resande tycker har varit bra:
Kommunbrevet beskriver det mesta, men framförallt:
- [Mobilitetskontoret] är en viktig motor för att länets kommuner tillsammans ska minska de
miljöproblem som transporter orsakar.
- Den regionala samordningen har lett till ett väl fungerande och aktivt nätverk som bidragit
och bidrar till gemensamma åtgärder.
- För länets mindre kommuner har mobilitetskontoret haft en stor betydelse för att kunna
genomföra och få draghjälp i arbetet med hållbart resande.
Vad nätverket för hållbart resande tycker kan bli bättre:
- Egentligen inget, men kanske att ni skulle jobba mer aktivt att få ihop de olika
organisationerna i länet. Ev jobba mer aktivt att söka stora projekt där vi som kommun kan
haka på
- I det stora hela har arbetet fungerat bra. Ibland kan man ju givetvis känna att vissa punkter
på dagordningen inte berör just min kommun vilket kan göra att mötena blir längre än
nödvändigt. Men det är svårt att göra något åt eftersom styrkan hos Mobilitetskontoret är
just att alla kommuner sitter tillsammans. Man kan ju även få tips och inspiration från andras
arbeten.
- Besök oss kommuner då och då för att på plats inventera behoven. Går väl lite emot tanken
på resefria möten men ibland kanske Mobilitetskontoret behöver se hur olika kommundelar
osv. ser ut för att kunna hjälpa till och komma med idéer.
Vad nätverket för hållbart resande tycker vi ska jobba vidare med i länet:
-
Samtliga kommuner och organisationer ser ett stort behov av att det finns en
regional aktör som driver på och samordnar det regionala mobilitetsarbetet.
Stöd vid upphandling
Samordna cykelkampanjer
Samordna och initiera fler storskaliga regionala projekt där kommunerna kan vara
med.
Resfria möten
Trafiksäker skola
Nätverket för hållbart resande
Vara en kunskapshöjare, anordna seminarier för länet
Utveckla resepolicyarbetet och intern klimatkompensation
Förnybara drivmedel
29

Similar documents