docSlutrapport fo r regionalt mobilitetskontor i Ga vleborg
download 
Report Transcription
Slutrapport fo r regionalt mobilitetskontor i Ga vleborg
Slutrapport for regionalt mobilitetskontor i Gavleborg Datum: 2014-12-17 Projektnummer: 35625-1 Region Gävleborg Gävle Dala Energikontor Claes Rosengren Box 834 801 30 Gävle Författare: Love Johansson (projektledare) och Christine Sisell (projektledare). Innehåll 1. Sammanfattning .............................................................................................................................. 1 2. Bakgrund, syfte och mål .................................................................................................................. 1 3. Utvärderingsmetod ......................................................................................................................... 2 4. Målområde 1. Koordinering av arbetet med förnybara drivmedel ................................................ 5 4.1 Intern klimatkompensation ........................................................................................................... 5 4.2 Upphandling av elfordon ............................................................................................................... 6 4.3 Upphandling av övriga transporter ............................................................................................... 6 4.4 Utbildningskoncept sparsam körning ............................................................................................ 6 4.5 Regional Resepool ......................................................................................................................... 7 4.6 Måluppfyllelse område 1 ............................................................................................................... 7 5. Målområde 2. Utveckling av resfria möten ..................................................................................... 8 5.1 Antal videokonferenser i mobilitetskontorets virtuella rum. ....................................................... 9 5.2 Videokonferensfolder och teknisk specifikation av videokonferens .......................................... 10 5.3 Information till länets konferensanläggningar och upphandlingsstöd ....................................... 11 5.4 Länsstyrelsens videokonferensanvändning................................................................................. 11 5.5 Stöd i Gävle kommuns arbete med videoklienter ....................................................................... 11 5.6 Resfria möten vid nätverksträffarna ........................................................................................... 11 5.7 Måluppfyllelse område 2 ............................................................................................................. 11 6. Målområde 3. Mobility management mot barn och ungdomar ................................................... 12 6.1 Arbetet med skolreseplaner ........................................................................................................ 13 6.2 Reklam via SF-bio......................................................................................................................... 13 6.3 Gå och cykla till skolan ................................................................................................................ 13 6.4 Måluppfyllelse område 3 ............................................................................................................. 14 7. Mobility management mot andra målgrupper ............................................................................. 15 7.1 Regionalt hyrcykelsystem ............................................................................................................ 15 7.2 Vintercyklisten ............................................................................................................................. 15 7.3 Cykelvänlig arbetsplats ................................................................................................................ 16 7.4 Cykelvänligt skyltfönster ............................................................................................................. 17 7.5 Mobility management i länstransportplanen ............................................................................. 17 7.6 Samåkning på landsbygden ......................................................................................................... 18 7.7 Mötes- och resepolicy - Omvärldsanalys, implementering och uppföljning............................... 18 7.8 Resvanor Sandbacka park............................................................................................................ 19 7.9 Statistik över företagskortanvändning och data från BIG Travel ................................................ 19 7.10 Kompetensstöd Cykel-App Mobilitetskontoret har deltagit i en referensgrupp med syfte att skapa en Cykel-App. Arbetet med appen lades ned efter beslut i arbetsgruppen. .................................................................................................................................. 19 7.11 Testresenärsprojekt i samarbete med X-trafik.......................................................................... 19 7.12 Trafikstrategiseminarium och parkeringsseminarium .............................................................. 20 7.13 ECOMM ..................................................................................................................................... 20 8. Effekter av regionala mobilitetskontoret i Gävleborg ................................................................... 21 8.1 Nätverket hållbart resande Gävleborg ........................................................................................ 21 8.2 Koordinering av länets arbete med hållbart resande ................................................................. 23 8.3 Uppmärksamhet utanför länet .................................................................................................... 24 9. Analys av projektet ............................................................................................................................ 25 10. Källor................................................................................................................................................ 25 Bilaga 1. Beräkning av antal kWh .......................................................................................................... 26 Bilaga 2. Brev från nätverket ................................................................................................................. 27 Bilaga 3. Kommunenkät ........................................................................................................................ 29 1. Sammanfattning Instiftandet av mobilitetskontoret har varit uppskattat inom länet och haft en betydande roll för det regionala arbetet med hållbara resor och transporter. Projektet har också fått uppmärksamhet nationellt och internationellt. Mobilitetskontoret har varit den aktör i länet som samkoordinerat och genomfört insatser som flera kommuner haft i åtanke men saknat tid eller resurser för att på egen hand genomföra. Tack vare projektets införande har samkoordineringsvinster och resursbesparingar uppnåtts och mobilitetskontorets arbete har i många fall varit betydande för kommunernas möjlighet att arbeta med hållbara resor. Fler av insatserna har varit svåra att mäta i energi då endast 7 av de 70 beställningar som mobilitetskontoret arbetat med varit möjliga att mäta kvantitativt. Den totala energibesparingen av projektet är uppskattad till 278 242 kWh. 2. Bakgrund, syfte och mål Gävleborg har under hela 2000-talet agerat kraftfullt i ett antal transportrelaterade projekt med syfte att på olika sätt sänka utsläppen av koldioxid och/eller förbättra trafiksäkerheten. Det finns ett väl upprättat samarbete mellan Landstinget, Länsstyrelsen, Regionen, det regionala energikontoret och länets kommuner. Det var nämnden för tillväxt och regional utveckling (TRU) som tog beslut om att bilda ett Regionalt Mobilitetskontor i Gävleborg och som bidrog med 2 400 000 kronor. I samarbete med Gävle Dala Energikontor söktes även 1 100 000 kronor i bidrag från Energimyndigheten, vilket beviljades. Region Gävleborg har bidragit genom att ge årlig ersättning med 300 000- 400 000 kronor för genomförda uppdrag kopplade till Länstransportplanen. Landstinget Gävleborg har varit huvudman för projektet som pågick från hösten 2012 till slutet av 2014. Tidigare har dessa projekt med liknande innehåll genomförts: • 2001-2003, X-MaTs, Miljöanpassat Transportsystem Gävleborg (Landstinget) • 2005-2007, X-MaTs, Miljöanpassat Transportsystem Gävleborg (Landstinget) • 2008-2010, X-MaTs, Miljöanpassat Transportsystem Gävleborg (Landstinget) • 2010-2012, Hållbart resande (Regionen) Syftet med projektet var att koordinera Gävleborgs insatser inom områdena förnybara drivmedel, resfria möten och mobility management 1 riktat mot barn och unga. Samt att stötta och stärka det arbete som länets tio kommuner gjorde inom området hållbara resor och transporter. Arbetet skulle även bidra till att uppnå de regionala energi- och klimatmålen. Projektet har haft tre huvudmål: 1. Minst 1/3 av länets fordon ska drivas med förnybara drivmedel (inkl. el). 2. 850 MWh/år sparas till följd av minskat resande för Gävleborgs kommuner och landsting under projekttiden. 3. Minst 1 skola/förskola per kommun i Gävleborg arbetar med den framtagna skolreseplanen. 1 1 Mobility management är ett koncept för att främja hållbara transporter och påverka bilanvändningen genom att förändra resenärers attityder och beteenden 3. Utvärderingsmetod För att utvärdera effekterna av Regionalt mobilitetskontor i Gävleborg har både kvantitativ och kvalitativ metod använts. Kvantitativ metod har använts för att beräkna hur många kWh som besparats inom respektive målområde. Mobilitetskontorets projekttid är relativt kort och vissa av insatserna är svåra att räkna hem inom projektets tid men kan likväl antas få effekt på längre sikt. Andelen insatser som varit möjliga att redovisa i kWh är 10 % (7 av 70) av det totala antalet insatser mobilitetskontoret har arbetat med. Beräkningar för samtliga insatser som anges i kWh finns i bilaga 1. Flera av insatserna har varit utredningar, framtagande av statistik och förstudier. Redovisning av de projekten sker i kvalitativ form. Resultaten som har redovisats kvalitativt uppgår till 90 % (63 av 70) av det totala antalet insatser som mobilitetskontoret har arbetat med. Alla insatser beskrivs inte i detalj i rapporten. Mobilitetskontorets aktiviter i länet har ofta skett i form av beställningar från länets kommuner (se punkt 0 för mer information om upplägget). Nedan anges samtliga aktiviteter som bedrivits inom projektet. Tabell 1. Beställningar från till mobilitetskontoret under 2012-2014. Organisation Uppgift Kvantifierbart Gävle kommun och Hudiksvalls kommun Fordonsupphandlingen av tjänstefordon ja Ovanåkers kommun Kompetensstöd Cykel-app Gävle kommun Elbilsupphandling ja Alla hälsingekommuner Utbildningskoncept för sparsam körning ja Gävle kommun Miljöupphandling Sandvikens kommun Ref.grupp, resvanor till teknikpark Gävle kommun Upphandling av däck Hudiksvalls kommun Reseplanering Skolor/förskolor Region Gävleborg 2013 Mobility Management Västanbyn (Sandviken) Nätverket Cykelfrämjande arbetsplatser Söderhamn Söderhamn Föreläsare inom transportområdet för att höja kompetens hos inköpare Samordningscentral för livsmedel Trafikverket och Gävle Meet the swedes Mobilitetskontoret Frukostträffar Gävle, Bollnäs Nätverket Goda exempel folder Myndigheter m.fl. Transportstatistik Gävleborg Bollnäs kommun Säkra skolvägar Hudiksvalls kommun Naturvårdverket LIFE+ Gävle kommun Samordna vintercyklisten 2013 Ovanåkers kommun Resvaneundersökning skola Ovanåkers kommun Lathund videokonferenssystemet Sandvikens kommun Trafikstrategi seminarium Hudiksvall kommun Regionalt hyrcykelsystem Ja 2 Ovanåkers kommun Regional resepool seminarium Nordanstigs kommun Resepolicy Söderhamns kommun Resepolicy Gävle Kommun Omvärldsanalys resepolicy Bollnäs kommun Trafikstrategi seminarium Hudiksvalls kommun Videokonferensanvändning Söderhamns kommun Lunchevent Nätverket Studieresa Norge Länsstyrelsen Stöd i förverkligande av resepolicy Länsstyrelsen Moderator workshop Länsstyrelsen Klimatkompensations system Landstinget Gävleborg, Ledning- och verksamhetsstöd Landstinget Gävleborg, Ledning- och verksamhetsstöd Landstinget Gävleborg, Ledning- och verksamhetsstöd Landstinget Gävleborg, Ledning- och verksamhetsstöd Landstinget Gävleborg, X-trafik Samordning Vintercyklisten 2013 Landstinget Gävleborg, ESS-stödet Konf och förstudie Regionalt hyrcykelsystem Bollnäs, Gävle, Hudiksvall Attityder hos föräldrar som skjutsar sina barnen Gävle kommun Uppföljning miljödata Big Travel Gävle kommun Cykelkampanjer Nätverket Ta fram en projektkatalog till hemsidan Gävle kommun Elcykelupphandling Ljusdals kommun Ökad rörlighet för fritidsaktiviteter Söderhamns Kommun Systemkrav för videokonferens Mobilitetskontoret Föreläsning om parkeringsöversyn för länets kommuner Mobilitetskontoret Söderhamns Kommun Bjuda in länets konferenscenter för info om videokonferens Transportupphandling med miljökrav Resfritt Gävleborg Feedback på manual för vårdplanering Region Västra Götaland Stöd i uppbyggnad av Mob kontor Väst Mobilitetskontoret Reklamkampanj SF-Bio Region Gävleborg Region Gävleborg Utveckling av lokal stationssamverkan i Hudiksvall och Bollnäs Förarbete projekt atlantbanan maj-juni Region Gävleborg Deltagande i ÅVS studier för åtgärder i LTP Region Gävleborg Region Gävleborg Invigning/info nya pendlarparkeringar projektet parkera & res Förberedelse steg 1 och 2 åtgärder Hofors feb-mars 2015 Region Gävleborg Hållbart resande under VM i Falun 2015 Hudiksvalls Kommun Videokonferensstatistik Hudiksvall Gävle kommun Vintercyklisten 2014 Mobilitetskontoret Mobilsamåkning Hudiksvalls Kommun Statistik företagskortanvändning Gävle kommun Gävle kommuns videoklienter Gävle kommun EU-ansökan Regional Resepool Ja Cykelfrämjande åtgärder Koordinering av Nätverket för hållbart resande ESS-stödet Testresenärer, Bollnäs sjukhus och Hedenområdet Ja Ej avslutad Ja 3 Mobilitetskontoret GIS för cykel Bollnäs, Hudiksvall, Ljusdal Uppföljning av resepolicy Nordanstigs kommun Implementering av resepolicy Söderhamns kommun Bevakning av medel för fysisk investering Ej avslutad Ej avslutad 4 4. Målområde 1. Koordinering av arbetet med förnybara drivmedel Minst 1/3 av länets fordon ska drivas med förnybara drivmedel (inkl. el). Förnybara drivmedel är en viktig del för att skapa ett hållbart resande. I arbetet med området har vi arbetat med att effektivisera de transporter som redan sker. Arbete har också bedrivits för att möjliggöra för länets kommuner att köpa in fordon som kan drivas på förnybara drivmedel. I Gävleborg har projektet Electric Car Region letts av Gävle Dala Energikontor, som också leder projektet BiogasMitt Framåt!, som avslutas i mars 2015. 4.1 Intern klimatkompensation Intern klimatkompensation är ett ekonomiskt styrmedel för att förflytta resandet i en mer miljövänlig riktning. Alla kommuner har infört resepolicys men det är inte alltid lätt att se till att de anställda reser som det är beslutat. Tanken med ett system för intern klimatkompensation är att sätta mer kraft bakom resepolicyn, visa på de kostnader som uppkommer om den inte följs och därigenom se till att den efterlevs i högre utsträckning. Genom intern klimatkompensation läggs en avgift på varje resa. Hur stor avgiften är beror på resans klimatpåverkan. Flyg och bil får högt påslag medan tåg och elbil får ett lågt eller inget påslag alls. Pengarna från de klimatbelastande resorna samlas sedan i ett konto i organisationen där de kan användas för att skapa försutsättningar för ett mer miljövänligt färdsätt. Företagskort med kollektivtrafiken kan exempelvis sponsras för att avdelningarna ska kunna åka kollektivt, webbkamera och mikrofon köpas in för att få fler att använda resfria möten eller elcyklar införskaffas för att ersätta bilen vid kortare tjänsteresor. Figur 1. Genom intern klimatkompensation omfördelas pengar mot mer hållbara alternativ. Vi har gjort en utblick och undersökt hur intern klimatkompensation har använts i andra organisationer utanför Gävleborg och hur det skulle kunna användas på bästa sätt i vårt län. Tillsammans med fler av länets kommuner har vi undersökt hur mycket pengar som läggs på resor i länet och hur väl resorna följer resepolicyn. Slutsatsen är att ofta betalas stora belopp ut till anställda 5 som reser med egen bil i tjänsten, pengar som istället skulle kunna använda till att investera i miljövänligare och hälsosammare transportalternativ. Kunskapen om systemet har spridits till flera av länets kommuner och vi har agerat som referensgrupp vid utformandet av Landstinget Gävleborgs system för klimatkompensation. Idag har Landstinget Gävleborg och Hudiksvalls kommun infört systemet i sina organisationer och utredningar om införande pågår på flera håll i länet. Intern klimatkompensation är ännu under utredning i flera av de kommuner där insatser bedrivits och det är för tidigt att säga hur stor den slutgiltiga energibesparingen kommer att bli. 4.2 Upphandling av elfordon Mobilitetskontoret har upphandlat elfordon åt Gävle och Bollnäs kommun. 12 st. Toyota Yaris/Auris har köpts in och ersatt tidigare helt fossildrivna bilar. Bilarna som ersatts har haft en årskörsträcka på ca 2000 mil (Gävle kommun, 2014). Insatsen beräknas ha sparat 86 400 kWh per år. 4.3 Upphandling av övriga transporter I samband med Gävle kommuns upphandling av kök- och städtjänster har mobilitetskontoret bistått Inköp Gävleborg med miljökrav på transporterna. I Söderhamns kommun har miljökrav tagits fram inför upphandling av kommunens mattransporter. Mobilitetskontoret har också bistått Inköp Gävleborg och Gävle Kommun med kompetens angående vilka miljökrav som är rimliga att ställa på vinterdäck. 4.4 Utbildningskoncept sparsam körning Sparsam körning är ett samlingsbegrepp för olika metoder att minska bränsleförbrukningen vid framförallt bilkörning. Konceptet vi har valt att upphandla är Eco-driving. Erfarenheter från tidigare kurser är att deltagarna oftast kan minska sin bränsleförbrukning med över 10 procent bara genom att ändra körsätt! Enbart i Bollnäs kommun beräknas kursen spara in 310 000 kr om året i minskade kostnader för drivmedel, förutsatt att deltagarna fortsätter att använda den kunskap som de fått. Deltagarnas samlade besparing av koldioxid kommer uppgå till 3,7 ton. Det är lika mycket utsläpp som att åka bil mellan Hudiksvall och Gävle 180 gånger. Om alla i länet skulle använda sig av konceptet skulle stora ekonomiska och miljömässiga vinster kunna uppstå. Mobilitetskontorets roll har varit att upphandla det avtal som alla kommuner som är anslutna till Inköp Gävleborg kan använda fram till 2016. Nu under hösten 2014 fick totalt 233 anställda i fem kommuner gå utbildningen. När Ljusdals-Posten och Ljusnan varit på plats och pratat med deltagarna har de tyckt att det känns lite ovant med den nya körstilen men varit nöjda med det de lärt sig. Sparsam körning beräknas ha minskat energianvändningen med 74 066 kWh under 2014. 6 4.5 Regional Resepool Mobilitetskontoret och Landstinget Gävleborg har tillsammans med Trivector tagit fram en utredning över hur en regional resepool ska kunna bli verklighet. Behovet uppkommer när till exempel tjänstemän, som reser med tåg eller buss till en annan kommun, behöver ett fordon för att nå sitt slutmål. Idag görs den typ av resor uteslutande med bil för att komma ända fram. Genom att ha tillgång till ett fordon vid järnvägsstationen eller busstationen kan tjänstemän på ett smidigt sätt byta färdsätt. Målet är att denna resa ska vara minst lika attraktiv som att använda bil hela sträckan. Utredningen visar att det idag finns för många poolbilar i kommunerna som inte uppnår en god fordonsekonomi. Genom att avsätta ett antal befintliga poolbilar eller upphandla en extern leverantör för en resepool kan pengar sparas och resan utföras på ett smidigt sätt genom flera olika färdmedel. I den regionala resepoolen ska olika typer av fordon som bilar, cyklar, mindre lastbilar och lådcyklar kunna ingå. 4.6 Måluppfyllelse område 1 Projektmål ett bygger på att Gävleborg blir ledande i Sverige på andel fordon med förnybara drivmedel. Utvecklingen går långsamt framåt och tabellen nedan visar att fem procent av länets personbilar kan drivas med förnybara drivmedel, en ökning med en procent sedan mobilitetskontorets start. Rikssnittet för antal fordon med förnybart drivmedel är sju procent (Trafikanalys & SCB, 2013). Tabell 2. Antal personbilar i Gävleborgs län fördelat på drivmedel. Bensin 2011 2012 2013 Diesel El Fordon Etanol/Et med Andel El/Ladd anolflexi Gas/Gasf förnybart förnybart i hybrid fuel lexifuel Övrigt drivmedel länet 114575,00 20730,00 12,00 358,00 110680,00 24964,00 13,00 418,00 107311,00 28853,00 26,00 562,00 5166,00 5725,00 6097,00 111,00 180,00 254,00 6,00 5,00 5,00 21961,00 26540,00 30660,40 4,00% 4,00% 5,00% Trafikanalys (2013) En förflyttning från bensin till diesel kan urskiljas i statistiken. Utvecklingen mot dieselfordon istället för bensin kan vara positiv då låginblandning av biodiesel kan ske i befintliga motorer. Klimatnyttan av att använda biodiesel varierar beroende på produktionssätt men skulle kunna sänka utsläppen av växthusgaser (Bessou et al, 2009). Om avgränsning sker till att enbart innefatta länets kommuner och landstinget, vilka mobilitetskontoret haft större möjlighet att påverka genom exempelvis upphandling av fordon och försök till en regional resepool blir siffran något högre. Siffran avser där drivmedelsförsäljning. 7 Andel förnybart drivmedel i kommun/landsting 12,0% 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% 2009 2011 2012 2013 Diagram 1. Andel förnybara drivmedel i kommunernas bilar 2013 var 9,6 % av kommuneras drivmedelsförbrukning förnybara drivmedel (Energimyndigheten, 2013). Den diesel som säljs idag är låginblandad med 5-35% förnybar råvara. Låginblandad diesel ingår syns inte i statistiken varvid den egentliga siffran är högre. Beräknad energibesparing inom området 1 är 160 466 kWh. Andelen bilar i länet som kan drivas på förnybara drivmedel är 5 % mot målets 33 %. 5. Målområde 2. Utveckling av resfria möten 850 MWh/år sparas till följd av minskat resande för Gävleborgs kommuner och landsting under projekttiden. Resfria möten Att kunna mötas utan att alltid behöva resa är något som mobilitetskontoret har jobbat mycket med. Stora avstånd i länet gör att restiderna ofta kan bli långa och kostar mycket pengar. Om ett fysiskt möte ersätts med en videokonferens sparar exempelvis varje resande deltagare in över 2 timmar på sträckan Ljusdal-Gävle. Videokonferens kostar dessutom bara ca 30 öre per timme att använda. En resa med bil eller tåg den sträckan är betydligt dyrare. Möte via video eller webbkonferens är därför ett effektivt alternativ till resande som i många fall fungerar lika bra som fysiska träffar. För att kunna använda tekniken behövs kunskap. Vi har hjälpt till med utbildningar och tagit fram en folder med tips till arrangörer och deltagare på hur ett resfritt möte kan genomföras på ett bra sätt. Videomöten skiljer sig från fysiska bland annat genom att de kräver mer struktur samtidigt som de därigenom också blir mer effektiva. Foldern ger tips på hur möten kan struktureras och några enkla knep för att använda tekniken på bästa sätt. Bland annat finns det tips för att få till bra ljud och bild samt information om hur den egna organisationen kan framstå som professionell vid möten med andra. Ett informationsblad som går att skicka till externa parter när ett möte ska anordnas för att säkerställa att deras utrustning klarar av tekniken har också tagits fram. Alla nätverksträffar med Nätverket för hållbart resande har genomförts resfritt. Medlemmarna har även blivit erbjudna PC-klienter till sina egna datorer. PC-klienter är program som kan installeras på 8 datorn och tillsammans med en webbkamera med mikrofon går det sedan att ha resfria möten med sina kollegor i länet från sitt eget kontor. Införandet av egna PC-klienter har inneburit att det blivit lättare att medverka på möten eftersom deltagarna inte längre blir beroende av tillgängligheten till de videokonferensrum som finns i vissa av kommunerna. 5.1 Antal videokonferenser i mobilitetskontorets virtuella rum. Mobilitetskontoret har ett eget virtuellt rum i landstingets brygga. Rummet används vid möten med kommuner och andra intressenter för att undvika den miljöbelastning som resande innebär. Rummet har använts flitigt och antalet uppkopplingar har under 2013 varit 272 stycken. Figur 2. Antalet uppkopplingar till mobilitetskontorets virtuella rum Med LG konferensrum avses i figuren samtal från externa videokonferensanläggningar till mobilitetskontorets virtuella rum. Med LG Cisco Jabber Video avses externa samtal med hjälp av PCklient till mobilitetskontorets virtuella rum. Med övrigt avses uppkopplingar från Landstinget Gävleborg till mobilitetskontorets virtuella rum. 9 Figur 3. Energibesparing tack vare mobilitetskontorets virtuella rum. Samtalen genom det virtuella rummet har sparat in ca 20 000 kWh under 2013. Metoderna för att registrera antal videomöten har under 2014 förändrats. Det har tyvärr inte gått att få fram en exakt siffra men uppskattningen är att det har skett minst lika många möten under 2014. Energibesparingen av att inte behöva resa blir då sammanlagt 40 000 kWh (40 MWh). Det är svårt att kunna få en heltäckande bild av hur många resfria möten som genomförs inom de offentliga organisationerna i länet, eftersom mobilitetskontoret inte kan följa alla initiativ som tas. Det finns olika system för videokonferenser, varav Cisco Jabber Video är ett. Gävle Dala Energikontor använder ett system som heter Adobe Connect, som många andra organisationer också använder. Under 2014 har energikontoret börjat använda webmöten med ”Nätverket för energi- och klimatrådgivare”, f n första fredagen i månaden kl 10-12. En ordinarie nätverksträff (av fyra) har också ersatts med videomöte. Vid dessa möten har upp till 20 personer från hela verksamhetsområdets 25 kommuner deltagit. Energikontoret deltar även i webmöten med andra grupperingar, exv projektgrupper och övriga energikontor. Detta sparar naturligtvis mycket tid, utsläpp och kostnader! 5.2 Videokonferensfolder och teknisk specifikation av videokonferens En folder med tips kring vad som skiljer ett resfritt möte från ett fysiskt har tagits fram. Foldern ger tips både till arrangör och deltagare avseende mötesmetodik, bra ljud och bild samt hur den egna 10 organisationen kan framstå som professionell vid möten med andra organisationer. Vi har även arbetat fram en guide med systemkrav som går att skicka till externa parter när ett möte ska anordnas för att säkerställa att mötena har tillräckligt bra ljud och bild kvalité. 5.3 Information till länets konferensanläggningar och upphandlingsstöd Mobilitetskontoret har anordnat ett seminarium för länets konferensanläggningar om videokonferensteknik och vikten av att kunna erbjuda det vid mötesbokningar. Mobilitetskontoret har även haft en föreläsning för upphandlingsansvariga i kommunerna om tekniken med målsättningen att det ska ställas som krav i kommande upphandling. Tanken är att det med start 2015 ska vara möjligt att boka både videomöten och beställa streamingtjänster på länets konferensanläggningar. 5.4 Länsstyrelsens videokonferensanvändning Mobilitetskontoret har hjälpt länsstyrelsen med implementering av videokonferens i organisationen. Insatsen har varit en åtgärd för att möjliggöra bättre kommunikation mellan Länsstyrelsen, Landstinget och länets kommuner. 5.5 Stöd i Gävle kommuns arbete med videoklienter Gävle kommun har fått hjälp med att utveckla sitt arbete med resfria möten genom att införa videoklienter till de tjänstemän som har haft ett uttalat behov. 5.6 Resfria möten vid nätverksträffarna Alla nätverksträffar med Nätverket för hållbart resande har kunnat genomföras med videokonferens. Deltagare har även blivit erbjudna PC-klienter till sina egna datorer. Införandet av egna PC-klienter har inneburit att det blivit lättare att medverka då mötet har kunnat ske från det egna kontoret och inte varit beroende av tillgängligheten till de videokonferensrum som finns i vissa av kommunerna. För mer information om nätverket se punkt 0 8.1 Nätverket hållbart resande Gävleborg. 5.7 Måluppfyllelse område 2 Vid uppstarten av mobilitetskontoret ingick omfattande arbete med att bygga en IT-struktur för resfria möten. Område 2 mynnade tidigt ut i det separata projektet ”Resfritt Gävleborg” som fortfarande är aktivt. De energibesparande insatserna avseende IT-struktur finns därför främst i Resfritt Gävleborg och inte i mobilitetskontoret. Resfritt Gävleborg och Mobilitetskontoret har under tiden samverkat i flera frågor rörande resfria möten. Mobilitetskontoret har varit pådrivande i spridningen av tekniken i länet och i framtagandet av informationsmaterial. Vårt fokus har varit att få fler att använda tekniken och att öka användarvänligheten. Den slutgiltiga energibesparingen inom området uppskattas till 40 MWh mot målets 850 MWh/år. 11 6. Målområde 3. Mobility management mot barn och ungdomar Minst 1 skola/förskola per kommun i Gävleborg arbetar med den framtagna skolreseplanen. Inom målområde 3 har arbete bedrivits för att få länets kommuner att aktivt jobba mot skolorna inom konceptet Säkra skolvägar. Säkra skolvägar innehåller en metod som består av en skolreseplan med ett flertal aktiviteter: Nulägesbeskrivning och resvaneundersökning Kartläggning av vilken väg eleverna tar till/från skolan Mål för skolan för säkra skolvägar Genomförande av aktiviteter Uppföljning En del av länets kommuner använder sig av hela eller av delar av konceptet. De problem som de rapporterar är att skolorna inte prioriterar frågan och tackar nej till att delta i konceptet, ofta på grund av tidbrist. Trafiksituationen via nästan alla skolor i Gävleborg är inte säker för de som går eller cyklar till skolan själva på grund av alla bilar. Det är skolans rektor som ansvarar för trafiksäkerheten kring skolan varför frågan borde prioriteras högre. Det finns även starka samband mellan fysisk aktivitet och koncentrationsförmåga samt inlärningsförmåga vilket även borde påverka prioriteringen av denna fråga. Inom målområde 3 har satsningar på säkra skolvägar gjorts i samband med ombyggnationer av trafikmiljön kring skolan. Det kan vara då kommunen via statligt stöd har byggt om gång och cykelbanan fram till skolan, tänkt om gällande avlämningsplatser och besöksparkering samt förbättrat möjligheten till säker cykelparkering. De insatser som gjorts då har anpassats till själva ombyggnaden men en resvaneundersökning har varit standard. Informationsbrev till föräldrar har också tagits fram tillsammans med en karta över skolområdet som visar de nya sätten att ta sig till och från skolan. De kommuner som engagerat sig i denna fråga är: Gävle kommun. De har en person anställd på 80 % för att enbart arbeta med säkra skolvägar och få fler att gå och cykla till skolan genom att minska på skjutsningen. De använder sig av konceptet med skolvägsplan och anpassar insatsen genom att plocka relevanta delar från planen. En särskild grupp med tre skolor har bildats som satsar extra på att göra en säkrare trafikmiljö. Sandvikens kommun. De engagerar sig när det sker en om- eller nybyggnation vid någon skola. Vid Västanbyns skola byggdes en ny gång- och cykelbana som förbättrade trafikmiljön. I samband med detta tog mobilitetskontoret fram information till föräldrarna som hur det var tänkt att de skulle bete sig om de skjutsade barn till skolan. Även en resvaneundersökning genomfördes och en uppföljning är på gång. Bollnäs kommun. De har utfört arbete på ett antal skolor men även mötts av ointresse från andra skolor. Genom ett nyligen fattat beslut av kommunstyrelsen, som säger att skolor inom kommunen inte kan säga nej till att arbeta med att göra trafikmiljön säkrare, finns nu grunden till att utveckla arbetet ytterligare. 12 Ovanåkers kommun. De har i tidigt skede i en ombyggnad av en skola tagit upp problematiken med osäkra skolvägar och haft det med i byggprocessen. I samband med detta gjordes en resvaneundersökning bland elever och personal. De tittade även på avlämningsplatser en bit från skolan. Hudiksvalls kommun. De har en person som arbetar med frågan på cirka 30 %. Det arbetet har resulterat i en färdig skolreseplan och ett flertal resvaneundersökningar och aktiviteter. De har även varit engagerade i framtagningen av en enkät till föräldrar om varför de skjutsar sina barn till skolan. Den enkäten har genomförts på sju skolor i kommunen. 6.1 Arbetet med skolreseplaner Konceptet Säkra skolvägar innehåller flera delar. För att lyckas förbättra trafikmiljön för eleverna vid skolorna i Gävleborg måste en beteendeförändring till. De som skjutsar eleverna med bil till skolan är oftast en förälder och det är därför av stor vikt att ta reda på anledningen till detta beteende. Från Bollnäs kommun kom en förfrågan om att ta fram en enkät som föräldrar till eleverna kunde svara på, vilket gjordes. Enkäten har sedan utvecklats vidare främst tillsammans med Gävle och Hudiksvalls kommun. Det är cirka nio skolor i Gävleborg som använt sig av webbenkäten som tillhandahållits av mobilitetskontoret. Resultaten har sedan sammanställts och meddelats respektive skola och kommun. De frågor som var kärnan i enkäten är: Hur långt har ditt barn till skolan? Känner ni till kommunens skolskjutsregler? På vilket/vilka sätt tar sig ditt barn oftast till och från skolan? Varför väljer du att skjutsa ditt barn till/från skolan med bil? Vad skulle få dig att sluta skjutsa ditt barn till/från skolan med bil? Hur trafiksäker upplever du den väg ditt barn går (skulle gå) eller cyklar (skulle cykla) till och från skolan? Hur trygg upplever du den väg ditt barn går (skulle gå) eller cyklar (skulle cykla) till och från skolan? Vem/vilka anser du har huvudansvaret för att ditt barn lär sig vistas på ett säkert sätt i trafiken? 6.2 Reklam via SF-bio För att sprida budskapet Cykla till skolan, som är en del av skolvägsplanen, till barn och vuxna använde sig mobilitetskontoret av bio reklam. I projektet Hållbart resande (2010-2012) togs en film fram som visar på fördelar med att cykla och nackdelar med att bli skjutsad i bil. Filmen finns både i en lång och i en kort version. Den korta filmen på 20 sekunder visades på SF Bio i Gävle, Sandviken, Söderhamn och Hudiksvall under augusti och september 2013 och 2014. Under 2013 sågs den av 35 333 personer och under 2014 sågs den av 61 820 personer. 6.3 Gå och cykla till skolan Mobilitetskontoret har både under 2013 och 2014 marknadsfört den nationella utmaningen Gå och cykla till skolan. Den vänder sig till Sveriges alla elever och pedagoger i år F-6. Skolorna ska under två valfria veckor under september eller oktober samla så många respoäng som möjligt genom att gå, 13 cykla eller resa kollektivt till och från skolan. Syftet med utmaningen är att inspirera elever, föräldrar och pedagoger till ökad gång och cykling. Målet är att främja hälsan hos barn och unga, bidra till en bättre miljö samt förbättra trafiksäkerheten i elevernas kring skolan. Tanken är att elever, föräldrar och personal, på ett lustfyllt sätt, ska upptäcka det positiva i alternativa färdsätt, som sparar pengar och miljö samt förbättrar hälsan. De skolor som lyckas samla in flest respoäng genom att gå, cykla eller resa kollektivt, i förhållande till totalt antal deltagare på skolan, vinner prispengar ur den nationella prispotten. Det finns särskilda priser till de fem bästa skolorna i Gävleborg och första pris är 10 000 kr, andra 5 000 kr, tredje 3 000 kr. Pengarna ska användas så att fysisk aktivitet främjas. Fjärde och femte pris är lekredskap som främjar fysisk aktivitet. Under 2013 deltog 26 skolor och vann gjorde Gärdeåsskolan, Ljusdal. År 2014 deltog 20 skolor och bästa skola i Gävleborg blev Östra skolan i Söderhamn. 6.4 Måluppfyllelse område 3 Arbetet med Mobility Management mot barn och unga har delvis uppfyllt målet att Minst 1 skola/förskola per kommun i Gävleborg arbetar med den framtagna skolreseplanen. Mobilitetskontoret har stöttat de kommuner som behövt hjälp att komma igång, inspirerat de som kommit en bit på väg och varit ett bollplank åt de som själva aktivt arbetar med att skapa säkra skolvägar och minska skjutsandet av elever i bil. Det är endast ett fåtal skolor som gjort alla stegen i skolvägsplanen men det är betydligt fler som gjort några steg som att genomföra resvaneundersökningar bland elever, föräldrar och personal, samt att många deltagit i den återkommande nationella utmaningen gå och cykla till skolan. De kommuner som arbetat tillsammans med mobilitetskontoret med att göra skolvägarna säkrare och skapa en trygg trafikmiljö utanför skolorna när Gävle, Bollnäs, Hudiksvall, Ovanåker och Sandviken. De skolor som deltagit i den nationella utmaningen gå och cykla till skolan har tillhört kommunerna Gävle, Bollnäs, Hudiksvall, Ljusdal, Ockelbo, Ovanåker, Sandviken och Söderhamn. 14 7. Mobility management mot andra målgrupper Beteendepåverkande åtgärder har bedrivits inom flera olika områden. Många av insatserna har varit åtgärder för att främja cykeln som transportslag. Cykelkampanjer har riktats mot allmänheten och företag samtidigt som strukturella förändringar har eftersträvats bland annat genom att undersöka möjligheterna till ett regionalt hyrcykelsystem. Omfattande arbete har också lagts på att länets kommuner ska ha en implementerad resepolicy. 7.1 Regionalt hyrcykelsystem En förstudie för att undersöka möjligheterna att införa ett regionalt hyrcykelsystem har genomförts. Förstudien pekar ut tänkbar placering av systemet och en enklare kostnads/nyttoanalys. Tanken med systemet är att erbjuda attraktiva alternativ till bil. Systemet är tänkt att vara funktionellt för både pendlare och turister. Hyrcykelsystemet är en del i arbetet med att införa en regional resepool (se 4.5 Regional Resepool) En ansökan utformades och skickades in för att starta arbetet med ett regionalt hyrcykelsystem till LIFE +. En annan lösning på hyrcykelsystem som presenterades för nätverket var ett system där ett cykellås är kopplad till en app och ett bokningssystem. Då kan befintliga cyklar användas och investeringskostnaden blir betydligt lägre än för ett fast hyrcykelsystem. Cyklarna kan då parkeras vid valfri plats. 7.2 Vintercyklisten I Gävleborg satsas det på cykelkampanjer under perioden maj-september men även på en ökad vintercykling. Utmaningen Vintercyklisten Gävleborg har genomförts under de senaste 5 vintrarna tillsammans med länets kommuner och ett par regionala aktörer. Vintercyklisten går ut på att få allmänheten att testa att cykla till och från arbetet på vintern och ställa bilen hemma. Intresset har under alla fem år varit stort och därmed har särskilt vanebilister kunnat väljas ut bland ansökningarna. Anledningen till att vanebilister valts ut var att effekten blev störst då besparingen av koldioxid var större än om cyklister valts ut. Utmaningen har blivit känd genom olika media inslag som reportage i tidningar, radio och TV. Annonsering har endast Gävle kommun gjort. Som vintercyklist förbinder man sig att cykla minst tre gånger i veckan till och från arbetet, vilket inte gäller under ledighet. Alla cyklade sträckor registrerades via en cykeldator eller via en app som de senaste deltagarna fick tillgång till. Genom de rapporterade sträckorna kunde sedan besparingen av koldioxid räknas ut. Varje deltagare fick också följande utrustning: Dubbdäck Reflexväst Cykeldator/App (endast 14/15) Sadelskydd Smartphone vantar (endast 14/15) Totalt har 410 personer deltagit i Vintercyklisten Gävleborg under de fem åren. Dessa platser har sökts av cirka 1600 personer i Gävleborg. Deltagarna har under de fyra första åren sparat 24 ton koldioxid och cyklat cirka 15900 mil. 15 Andra kommuner och regioner både i Sverige och in andra länder har tagit del av vårt arbete med vintercyklisten. På ECOMM i Frankfurt år 2012, på ECOMM i Gävle år 2013, på SWEPOMM i Hässleholm år 2013 och på Norges nationella cykelkonferens år 2014 presenterades Vintercyklisten Gävleborg. Total energibesparing av åtgärden är 97 441 kWh under de tre vintrar som mobilitetskontoret drivit kampanjen. 7.3 Cykelvänlig arbetsplats Konceptet med cykelvänliga arbetsplatser finns på flera håll i landet. Här i Gävleborg har vi tagit fram, med inspiration från Mölndals kommun och Göteborgs stad, en diplomering i tre olika nivåer tillsammans med en checklista över vad som krävs för att bli en cykelvänlig arbetsplats. Nivåerna innehåller följande: Nivå 1: Det ska finnas en cykelparkering för anställda, det finns en cykelpump, det finns cykelhjälmar till tjänsteresor, det finns tjänstecyklar samt att det finns en cykelansvarig på arbetsplatsen. Nivå 2: Det finns en cykelparkering med tak eller parkering inomhus, arbetsplatsen delar ut cykeltillbehör, det finns cykelrelaterad information på intranät, det finns minst en elcykel samt att det finns en policy för cykling vid tjänsteresor. Nivå 3: Det finns dusch och möjlighet att byta om, det finns en fast cykelpump, det förekommer cykelaktiviteter årligen, det finns möjlighet till förmån-, hyr- eller leasingcykel för privat bruk samt att det årligen mäts antalet som cyklar till jobbet och i tjänsten. Konceptet består av en checklista, frågor och svar samt en beskrivning av kriterierna. Vid intresse för diplomering har vi besökt arbetsplatserna för att stämma av hur långt de kommit i sitt cykelarbete och erbjudit dem hjälp att komma vidare. En skylt att sätta upp på arbetsplatsen har sedan tilldelats de som nått upp till checklistans krav. I skrivande stund är följande arbetsplatser i Gävleborg diplomerade: Tabell 3. Diplomerade cykelplatser i Gävleborg Arbetsplats Ort Kommun *** Bollnäs Bostäder Bollnäs folkhögskola Friskolan Lust & Lära Förvaltningshuset Gävle kommun Förvaltningshuset Ljusdals kommun Stadshuset IT-avdelningen Polhemskolan Sweco Söderhamns stadsbibliotek Tekniska förvaltningen Samhällsbyggnadskontoret Bollnäs Bollnäs Bollnäs Gävle Ljusdal Gävle Gävle Gävle Gävle Söderhamn Hudiksvall Bollnäs Bollnäs kommun Bollnäs kommun Bollnäs kommun Gävle kommun Ljusdals kommun Gävle kommun Gävle kommun Gävle kommun Gävle kommun Söderhamns kommun Hudiksvalls kommun Bollnäs kommun ** * * ** * ** * * * * * ** 16 Gavle fastigheter Gävle Gävle kommun ** 7.4 Cykelvänligt skyltfönster Under två års tid har Mobilitetkontoret arrangerat en tävling om vem som har Gävleborgs cykelvänligaste cykelfönster. Butiker i hela Gävleborg har under den nationella trafikantveckan 1622:a september fått i uppdrag att i sin befintliga skyltning använda ett cykeltema. Flera kreativa bidrag har kommit in under åren. 2013 års vinnare var Hudik bröd som hade skapat en cykel helt i bröd. 2014 blev Lennys Färg AB i Ockelbo vinnaren genom att i sitt skyltfönster visa upp en bitvis trasig cykel och uppmana allmänheten att reflektera över vad som skulle krävas för att den ska bli trafikvänlig. Kampanjen är en av flera åtgärder för att skapa ett ökat intresse för cykel som transportslag. 7.5 Mobility management i länstransportplanen Länstransportplanen är ett politiskt dokument som fastställer åtgärdsplaneringen för Gävleborg. Ambitionen är att skapa ett transportnät som ökar tillgängligheten för länets invånare och besökare. Målet är ökad regional tillväxt genom insatser och åtgärder som möjliggör ett mer hållbart resande inom regionen och över länsgränserna. Ett viktigt fokus ligger på utveckling av kollektivtrafiken. Ambitionsnivån har höjts jämfört med tidigare planer. Högre standard och kortare restider gör att funktionella arbetsmarknadsregioner i länet och utanför länet kan växa ihop på ett långsiktigt hållbart sätt. Tåg är det transportsätt där en betydande restidsförkortning är möjlig. På de sträckor där järnväg saknas eller finns i ett sådant geografiskt läge att den inte sammanbinder målpunkter i tätorterna kan snabbuss vara ett alternativ. Stort fokus läggs även på förbättrade förutsättningar för gång och cykel. Det betyder att transportsystemet tillgängliggörs för fler grupper i samhället. Det handlar om att kvinnor, män, flickor och pojkar ska ha samma möjligheter att resa oavsett ålder, socioekonomisk tillhörighet, ekonomi, funktionsnedsättning, tillgång till fordon med mera. I Länstransportplanen finns ett särskilt anslag för steg 1 åtgärder; att påverka resbehov och val av transportsätt till förmån för långsiktigt hållbarhet. Det handlar främst om att få fler att använda kollektivtrafiken, men även gång- och cykel på kortare sträckor och för anslutningar. Mobilitetskontoret har under projekttiden fått uppdrag att utföra steg 1 åtgärder för att påverka resbehov och val av transportsätt. Följande uppdrag har genomförts delvis eller i sin helhet: 2013 Arbete med säkra skolvägar vid ny gång- och cykelbana till Bergsjö skola i Bergsjö. Arbete med säkra skolvägar vid ny gång- och cykelbana till Vågbro skola i Söderhamn. Arbete med säkra skolvägar, resvaneundersökning och invigning vid ny gång- och cykelbana vid Västanbyns skola i Sandviken. Ny gång- och cykelbana till Järvsöbacken. Arbete för fler resor med kollektivtrafiken till Järvsöbacken i samarbete med X-trafik och Järvsöbacken. Invigning av gång- och cykelbanan till Järvsöbacken och info om kollektivtrafiken för allmänheten. Resvaneundersökning på Svenska fönster AB i Edsbyn innan omdragningen av linje 100. Resvaneundersökning på AB Edsbyverken i Edsbyn innan omdragningen av linje 100. Resvaneundersökning på Edsbyns Industri AB i Edsbyn innan omdragningen av linje 100. 17 Nya Hedenlänken som passerar Bollnäs sjukhus ska göra att fler väljer linje 100. Planering av testresenärskampanj tillsammans med Landstinget Gävleborg och X-trafik. Beteendepåverkansarbete för Trafikverkets projekt Parkera & Res. 2014 Planering och avstämning av uppdragen med Region Gävleborg Utveckling av lokal stationssamverkan i Hudiksvall och Bollnäs Hedenlänken, testresenärskampanj och uppföljning resvaneundersökning Förarbete projekt Atlantbanan (maj-juni) Edsbyn nya linje 100, uppföljning resvaneundersökning Deltagande i ÅVS studier för åtgärder i LTP, fokus på steg 1 och 2 åtgärder Invigning/info nya pendlarparkeringar i projektet Parkera & Res Uppföljning G/C byggnation Västanbyns skola Ta fram underlag för kommande regional cykelplan Förberedelse av steg 1 och 2-åtgärder inför väntad ökad trafikbelastningen i Hofors feb-mars 2015 i samband med VM i längdskidor 7.6 Samåkning på landsbygden Flera orter i Gävleborg saknar eller har begränsad tillgång till kollektivtrafik. Vi har arbetat med att försöka skapa fungerande samåkningsalternativ som ett komplement till kollektivtrafiken. Information har spridits till länets kommuner om olika fungerande samåkningstjänster. Flera kommuner har visat intresse för att börja använda någon av tjänsterna. 7.7 Mötes- och resepolicy - Omvärldsanalys, implementering och uppföljning Alla kommuner i länet har en mötes- och resepolicy som anger på vilket sätt det är lämpligt att resa i tjänsten. Mobilitetskontoret har bistått länets kommuner med hjälp i arbetet beroende på vilken fas de befunnits sig i. Vi har hjälpt till att ta fram helt nya mötes- och resepolicys anpassade utifrån kommunernas förutsättningar. Vi har också gett stöd i implementeringsfasen genom tips på hur kännedom om policyn kan spridas i organisationen, hur acceptans skapas och gett förslag på rutiner för uppföljning. I utformning av möte- och resepolicy har vi fokuserat på att behovet av resande ska bedömas i fyra steg. Första frågan en anställd bör fråga sig är om resan behöver genomföras eller om det går lika bra att välja ett resfritt alternativ som videokonferens? Vid konstaterat behov av resa kommer det andra steget: försöka välja gång och cykel. Om det inte är möjligt bör steg tre användas i form av att resa med kollektivtrafiken. Ibland finns inte den möjligheten och då får vi välja steg fyra; bilen. Vi har studerat hur andra kommuner i Sverige har jobbat med likande policys och sammanställt kunskapen i form av en guide med förslag på hur arbetet med resepolicy kan struktureras. Guiden innehåller förslag på vilken reserelaterad information som kan vara bra att föra statistik över, lämpliga nyckeltal och rutiner för uppföljning. Viktigt är exempelvis att rutinerna finns nedskrivna och 18 lättillgängliga för att kunskapen ska stanna inom organisationen och inte försvinna vid eventuella personalbyten. 7.8 Resvanor Sandbacka park Mobilitetskontoret har deltagit i referensgruppen för utveckling av hållbart resande till och från Sandbacka park i Sandviken. 7.9 Statistik över företagskortanvändning och data från BIG Travel Resestatistik har sammanställts till samtliga kommuner utifrån de resor som bokats via den upphandlade resebokaren BIG Travel. Statistiken visar bland annat antal tåg och flygresor, koldioxidutsläpp och kostnader. Statistiken har blivit till ett viktigt underlag i kommunernas arbete med att följa upp resepolicyn. Utbildning har också anordnats i hur de med hjälp av Excel kan få fram statistik över hur många resor som skett med de företagskort som används på X-trafiks tåg och bussar. 7.10 Kompetensstöd Cykel-App Mobilitetskontoret har deltagit i en referensgrupp med syfte att skapa en Cykel-App. Arbetet med appen lades ned efter beslut i arbetsgruppen. 7.11 Testresenärsprojekt i samarbete med X-trafik Mobilitetskontoret har genomfört tre olika testresenärsprojekt med fokus på arbetsplatser i samarbete med X-trafik. Arbetet presenteras per geografiskt område. Edsbyn: Innan en större omdragning av busslinje 100 genomfördes i Edsbyn gjordes en resvaneundersökning på företagen Svenska fönster och Edsbyverken. Det var 270 respektive 130 som svarade på enkäten. Resultatet från Svenska fönster visade att av 270 var det 175 som körde bil till arbetet och av dem var det cirka 160 som ansåg att för jobbets skull behöver de ingen bil på arbetsplatsen. Över 70 av respondenterna gör heller inga ärenden innan jobbet utan kör direkt till arbetsplatsen. Av de 175 bilisterna var det 22 som anmälde sig till att bli testresenär på kollektivtrafiken. Av de 22 som fick ett månadskort kostnadsfritt för att åka till och från jobbet var det endast 7 som enligt statistik från X-trafik nyttjade kortet under den kostnadsfria perioden. För Edsbyverken var det 25 bilister som vill bli testresenär och av de 21 var det endast 3 som nyttjade kortet under den kostnadsfria perioden. Bollnäs: I samband med färdigställandet av den nya vägen Hedenlänken i Bollnäs drogs busslinje 100 om och började trafikera Bollnäs sjukhus. Tidigare fick anställda och patienter som reste med busslinje 100 byta buss vid resecentrum från linje 100 till en stadsbuss. Den nya dragningen möjliggjorde att resenärerna nu slipper byta buss och kliver av i direkt anslutning till Bollnäs sjukhus. Bland de 436 anställda som fick möjlighet att besvara resvaneundersökningen var det 174 som svarade. 110 respondenter angav att de kör bil till arbetet och cirka 15 svarade att de åkte buss. 48 19 personer anser inte att de behöver tillgång till egen bil vid arbetsplasten för att utföra sitt arbete. 19 bilister anmälde intresse till att kostnadsfritt prova att åka med kollektivtrafiken under en månad men endast 14 personer nyttjade kortet. Total energibesparing av insatsen: 335 kWh 7.12 Trafikstrategiseminarium och parkeringsseminarium I Sandvikens och Bollnäs kommuner arrangerades ett seminarium för att belysa vikten av att arbeta med en kommunal trafikstrategi. Trivector var föredragshållare. Seminariet webbsändes och finns tillgängligt på Landstinget Gävleborgs och Mobilitetskontorets hemsida. Flera av länets kommuner försöker hitta vägar att hantera mängden parkeringsplatser. Ofta upplever kommunernas invånare att det är brist på parkering varpå krav ställs på att bygga nya. Erfarenheterna visar däremot att det ofta finns platser som inte utnyttjas och att det är dyrt att bygga nya. För att stödja kommunerna i frågan arrangerade vi ett seminarium där bl.a. Roger Johansson från SWECO gav råd om hur arbetet kan systematiseras. Deltagarna var nöjda och de flesta som svarade på utvärderingen uppgav att seminariet gett dem information som kommer hjälpa dem vidare i arbetet. Seminariet webbsändes också för de deltagare som inte kunde vara med fysiskt. 7.13 ECOMM I maj 2013 anordnades European Conference on Mobility Management (ECOMM) i Gävle. ECOMM är den största konferensen inom området för hållbart resande som finns idag och den lockade cirka 350 deltagare från hela världen. Gävles kommunalråd Carina Blank som cyklade in på scenen till sitt inledningstal var en succé. Ända sedan Gävle kommun 2010 blev utsedd till bästa arrangör av den Europeiska Trafikantveckan 2009 fanns tanken på att arrangera ECOMM. Mobilitetskontoret deltog aktivt i sessionen Meet the swedes genom att berätta om verksamheten för deltagarna. Även Vintercyklisten Gävleborg presenterades vid samma session fast av landstinget. Konferensen har satt Gävle och Gävleborg på kartan inom området för hållbart resande och frågorna har också tydligare lyfts på dagordningen inom Gävle kommun sen dess. 2014 deltog mobilitetskontoret tillsammans med Gävle kommun på ECOMM i Florens. 20 8. Effekter av regionala mobilitetskontoret i Gävleborg 8.1 Nätverket hållbart resande Gävleborg Mobilitetskontoret har tillsammans med Länsstyrelsen Gävleborg drivit Nätverket för hållbart resande Gävleborg. Nätverket har representanter från länets samtliga kommuner, Trafikverket, Länsstyrelsen Gävleborg, Högskolan i Gävle, X-trafik och en intern representant från Landstinget Gävleborg. Nätverket har varit det forum där mobilitetskontoret och länets aktörer tillsammans har kunnat träffas för att samverka inom hållbart resande. Det har också varit den plattform varifrån länets kommuner har kunnat komma in med beställningar till mobilitetskontoret om saker de vill ha hjälp och stöd med. Mobilitetskontoret har sedan tillsammans med kommunerna genomfört det arbete som krävts. Denna funktion har varit väldigt uppskattad och använts flitigt av nätverket. Det har även gett stor effekt inom den egna kommunen. De flesta beställningar som gjorts av en kommun har i slutändan engagerat flera kommuner i en gemensam satsning, vilket också gjort att mobilitetskontorets arbete har gett effekt i hela länet. Nätverket har haft 5-6 träffar per år varav 4 årligen har genomförts med hjälp av videokonferens. Det har varit en förutsättning för ett flertal av nätverkets representanter för att kunna delta på träffarna. Den tid som sparats in i form av restid har då kunnat användas till att planera och genomföra insatser inom området för hållbart resande inom sin kommun. Förutom restid har även reskostnader sparats. Förutom att träffas för att stämma av regionala angelägenheter har vi även anordnad en studieresa till Östersund, Trondheim och Sundsvall för att öka nätverkets kunskaper inom elbilar, cykelåtgärder och kollektivtrafiksatsningar. Studieresan var uppskattad och bidrog till att nya kontakter skapades med andra regioner. Inför ECOMM 2013 togs en folder med information om hur länets kommuner i praktiken arbetar med hållbart resande fram. Nätverkets medlemmar har uttryckt en tydlig önskan om att mobilitetskontorets arbete fortsätter efter projektets formella avslutningar (se Bilaga 2. Brev från nätverket). Önskan skickades ut till politiker och tjänstemän inom Region Gävleborg och Landstinget Gävleborg Citat från länets kommuner angående mobilitetskontoret: ”Kommunerna i Gävleborg har fått verktyg genom Mobilitetskontoret för att jobba med cykelfrågor riktade mot både skolor, företag och privatpersoner.” - Annika Ottenbäck, GIS-ingenjör, Ovanåkers kommun ”Mobilitetskontorets "spindeln-i-nätet"-roll har bidragit till att många projekt har genomförts i samverkan med övriga kommuner i länet samt Landstinget Gävleborg och Länsstyrelsen Gävleborg. Projekt som det inte hade varit möjligt att genomföra på egen hand. Dessutom har Mobilitetskontoret bidragit till att länets kommuner har en naturlig plattform för att utbyta tankar, idéer och erfarenheter." - Maria Olsson, Miljöstrateg, Bollnäs kommun 21 ”Mobilitetskontoret har bidragit till aktiviteter som inte annars skulle ha varit möjliga att genomföra. Några exempel på vad jag främst tänker på är Vintercyklisten, arbetet för att minska trafiken kring skolor, att det nu finns bilpooler i de flesta kommunerna i länet, Cykelvänlig arbetsplats, och olika seminarier och studieresor som vi bjudits in till. De har även hjälpt till att sätta Gävleborg på Mobility Management-kartan både i Sverige och internationellt, bland annat att Gävle fick vara värd för ECOMM, European Conference on Mobility Management, 2013 och att vi fick besök av en student från Kina som ville veta mer om Vintercyklisten. Jag hoppas verkligen att det fortsättningsvis kommer att finnas ett regionalt nav som driver på oss kommuner och möjliggör gemensamma aktiviteter som leder till minskade utsläpp från de resor och transporter som sker i länet”. - Bodil Dürebrandt, Hållbarhetsutvecklare, Gävle kommun ”Arbetet med att förändra invanda transportbeteenden prioriteras sällan i företag och organisationer, så mobilitetskontoret spelar en viktig roll för den omställning som krävs.” - Karl Hillman, lektor i miljöteknik, Högskolan i Gävle ”Mobilitetskontoret knyter ihop erfarenheter i länet, nationellt och internationellt och utgör på så sätt en värdefull kunskapsbas. De är även ett bra bollplank och det känns som att ha en extra arbetskollega att ta in vid arbetstoppar.” - Åsa Terent, kommunekolog, Hudiksvalls kommun ”Med Mobilitetskontorets hjälp har de offentliga aktörernas samarbete stärkts så att projekt och goda exempel kan spridas i hela länet. Deras samordning av aktörernas projekt och genom gedigen omvärldsbevakning har Gävleborg utvecklats till ett mer hållbart län med stor kunskap om hållbart resande och unika samarbetsprojekt.” - Bodil Åsberg, Miljöcontroller, Landstinget Gävleborg "Vår möjlighet att lämna beställningar av kunskapsunderlag, lösningar, omvärldsspaningar m.m. gör oss mer effektiva då vi får bättre förutsättningar och mer tid att genomföra vårt arbete inom hållbart resande. Genom mobilitetskontorets roll att hålla samman nätverket för hållbart resande får vi också fler och andra saker gjorda tack vare att andras erfarenheter, idéer och lösningar når oss och vi kan diskutera detta inom nätverket. Vi lyfter ofta fram mobilitetskontoret och dess arbetssätt som ett bra exempel som skulle kunna användas inom andra områden, t.ex. i länets miljömålsarbete." - Andreas Håberg, Miljö- och naturvårdshandläggare, Söderhamns kommun 22 8.2 Koordinering av länets arbete med hållbart resande Mobilitetskontoret har koordinerat länets insatser inom hållbart resande. Ofta har en eller två kommuner lanserat en beställning varpå flera andra har lagt in önskemål om att delta. Områden där flera kommuner är aktiva har därför kunnat hanteras på ett effektivt sätt vilket undvikit dubbelarbete och sparat resurser i länet. I flera fall har mobilitetskontoret lanserat egna förslag som sedan blivit till verklighet i flera av kommunerna. Nedan presenteras en lista över sambeställningar 2012-2014 och vilka kommuner som har haft ett behov av att arbeta inom området. Tabell 4. Koordinering av länets arbete med hållbart resande Hofors Sandviken Upphandling av tjänstefordon Kompetensstöd Cykel-app Elbilsupphandling Gävle Ockelbo Bollnäs Ljusdal x Hudiksvall Nordanstig Söderhamn Övrig x x x x x Sparsam körning Cykelfrämjande arbetsplatser Meet the swedes Ovanåker x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x Frukostträffar x x Goda exempel folder x x x x x x x x x x Transportstatistik Gävleborg Säkra skolvägar x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x Vintercyklisten 2013 Lathund för videokonferens Trafikstrategi seminarium Regionalt hyrcykelsystem Regional resepool seminarium Resepolicy x Studieresa Norge x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x Klimatkompensations system Nätverket för hållbart x resande Testresenärer, Bollnäs sjukhus Attityder hos föräldrar Miljödata Big Travel x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x ECC 2014 x x x x x x x x x x x Projektkatalog x x x x x x x x x x x x x Ökad rörlighet vid fritidsaktiviteter Systemkrav för videokonferens Föreläsning om parkeringsöversyn Videokonferens konferenscenter Reklamkampanj SFBio x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x Hofors Utveckling av lokal stationssamverkan Sandviken Gävle x Ockelbo Ovanåker Bollnäs x Ljusdal Hudiksvall x Nordanstig Söderhamn Övrig x 23 Förarbete projekt atlantbanan maj-juni Deltagande i ÅVS studier för åtgärder i LTP Vintercyklisten 2014 x x x Mobilsamåkning Statistik företagskort Implementering resepolicy Uppföljning av resepolicy Medel för fysisk investering x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x Som det framgår finns det flera områden där kommunerna har haft gemensamma beröringspunkter. Mobilitetskontorets arbete har sparat in en betydande mängd tid och resurser för länet då arbetet kunde genomföras gemensamt istället för i varje enskild kommun. 8.3 Uppmärksamhet utanför länet Tack vare det regionala arbetet med ett ökat hållbart resande och samarbetet med nätverket för Hållbart resande Gävleborg har vi fått presentera specifika insatser samt projektet i sin helhet vid olika nationella och internationella sammankomster. I listan nedan kan du läsa vilka sammankomster som vi blivit inbjudna till: Inspiratör på Göteborgsregionens workshop om uppstartande av ett mobilitetskontor, 2013 Föredragshållare för studenter på Högskolan i Gävle, 2013 och 2014 Berättat om projektets bästa insatser på den internationella konferensen ECOMM i Gävle, 2013 Presenterat Vintercyklisten Gävleborg på den nationella konferensen SWEPOMM i Hässleholm, 2013 Presenterat Vintercyklisten Gävleborg på den kommersiella konferensen Framtidens gångoch cykeltrafik i Stockholm, 2014 Presenterat Vintercyklisten Gävleborg på Norges nationella cykelkonferens i Oslo, 2014 Sammanfattat mobilitetskontorets arbete på den nationella konferensen SWEPOMM, 2014 Inspiratör på Energikontor Norra Smålands konferens om hållbart resande i Nässjö, 2014 Tagit emot studiebesök från länsstyrelsen, regionen och kollektivtrafikmyndighet från Uppland, 2014 Föredragshållare på Transportforum 2015 i Linköping, 2015 24 9. Analys av projektet Beslutet att starta projektet regionalt mobilitetskontor i Gävleborg har lett till framsteg inom flera områden. Det som utmärkt projektet är det nära samarbetet med kommunera genom 8.1 Nätverket hållbart resande Gävleborg och som vi anser varit avgörande för projektets framgångar. Tack vare en tät kontakt har samkoordineringsvinster uppnåtts i länet och mobilitetskontorets arbete har varit betydande för kommunernas möjlighet att själva arbeta med hållbara resor. Arbetssättet har fått uppmärksamhet nationellt och andra kommuner och regioner har hört av sig för att få information om konceptet. Projektmålen har varit ambitiöst satta och förutsatte en förändring i både IT-struktur och att Gävleborg blir ledande i Sverige på förnybara drivmedel. Vi hade önskat att måluppfyllelsen var högre vid projektavslut men kan konstatera att flera av resultaten infaller längre fram i tiden och delvis är beroende även av andra aktörer. Samtidigt har projektet på ett effektivt sätt kunnat kartlägga länets behov och arbeta med insatsområden som inte var kända vid projektets start. Inför liknande projekt rekommenderar vi att redan tidigt i projektet se över möjligheterna att tydligare utvärdera de delar som inte är möjliga att kvantifiera för att lättare kunna påvisa effekten även av dem. 10. Källor Bessou, Cécilie., Ferchaud, Fabien., Gabrielle, Benoît & Mary, Bruno. (2010). Biofuels, greenhouse gases and climate change. A review. Agronomy for sustainable Development, Volume 2. pp.1-79. Energimyndigheten. (2013). Nyckeltal energi och klimat 2013. Byggnader och transporter i kommuner och landsting. Stockholm och Eskilstuna. Trafikanalys & SCB. (2013). Fordon i län och kommuner 2013. 25 Bilaga 1. Beräkning av antal kWh Upphandling av elfordon Energiförbrukningen för de gamla bilarna var 0,7 kWh/km. Toyota Yaris/Auris har en energiförbrukning på 0,34 kWh/km (Gröna bilister, 2013). Följande mängd energi beräknas att ha besparata genom insatsen: 2000 mil per år *12 bilar = 24 000 mil Energianvändning/år gamla bilar: 168 000 kWh Energianvändning/år nya bilar: 81600 kWh Energibesparing per år: 86 400 kWh Sparsam körning Antal utbildningar = 233 Genomsnittlig årskörsträcka anställd i hemtjänsten = 466 mil Drivmedelsförbrukning kommunala fordon = 0.7 liter/10 km Uppskattad drivmedelsförbrukning innan åtgärd = 76 004 liter Uppskattad drivmedelsförbrukning efter åtgärd = 68 423 liter Uppskattad besparing = 7581 liter Uppskattad energibesparing = 74066 kWh (74,MWh). (1 liter diesel = 9,77kWh Energimyndigheten, 2013). Vintercyklisten Vintern 2012/2013: 1334 ersatta mil Vintern 2013/2014: 4016 ersatta mil Vintern 2014/2014: 10 661 ersatta mil (fortlöper till februari 2015). 1 ersatt mil = 9,14 kWh (Energimyndigheten, 2013) Uppskattad energibesparing: 48 898 kWh Videokonferens Räkneexemplet utgår från en schablon som används av bl.a. landstinget Västernorrland, Jämtlands läns landsting, och Norrbottens läns landsting. Uppkoppling från videokonferensanläggning beräknas spara in 12 mils resa med bil och PC-klienter 6 mil. Enligt energimyndigheten (2013) har en resa i personbil i Gävleborg en energiåtgång på 91,4 kWh/100km. Testresenärsprojekt Resorna antas utgå från Bollnäs station till respektive arbetsplats. Heden: En resa är två km. 70 resor genomförda = 14 ersatta mil Edsbyverken: En resa är 33 km. 70 resor genomförde = 23 ersatta mil Svenska fönster: En resa är 33 km. 92 resor genomförda = 30 ersatta mil 1 ersatt mil bil till landsvägsbuss driven på diesel sparar ca 50 kWh/100 km. Total energibesparing: 335 kWh 26 Bilaga 2. Brev från nätverket Det Regionala mobilitetskontorets betydelse för kommunernas arbete med Hållbart resande Från länets alla tio kommuner - Gemensamt brev Under ett tiotal år har det funnits en regional drivkraft i olika projekt, tidigare i form av X-MaTs med flera och nu i form av det regionala mobilitetskontoret. Det har varit och är en viktig motor för att länets kommuner tillsammans ska minska de miljöproblem som transporter orsakar. För att nå de globala, nationella, regionala och lokala miljömål som är satta samt som stöd för att förverkliga ambitionerna i den regionala utvecklingsstrategin (RUS) krävs ett väl samordnat gemensamt arbete. Mobilitetskontoret är den samordnande kraften i Gävleborg och driver på det regionala arbetet med Hållbart resande och har även satt Gävleborg på Mobility Management-kartan. Vad är Mobility Management? Mobility management är ett koncept för att främja hållbara transporter och påverka bilanvändningen genom att förändra resenärers attityder och beteenden. Den regionala samordningen har lett till ett väl fungerande och aktivt nätverk som bidragit och bidrar till gemensamma åtgärder. Exempel på aktiviteter som genomförts tack vare det stöd som det regionala mobilitetskontoret inneburit • Bilpooler i de flesta kommunerna i länet. Aktiviteten har medfört att färre resor har genomförts med privat bil i tjänsten, och att kommunerna har större kontroll över vilka fordon som används vid de tjänsteresor som genomförs. • Vintercyklisten. Har resulterat i att fler gävleborgare cyklar även vintertid. • Cykelkampanjen European Cycling Challenge – Cykla för seger, där Gävle-borg kom på niondeplats i Europa. • Säkra skolvägar. Arbeta för att minska biltrafik kring skolor. • Framtagande av statistik över resor som genomförs i länets kommuner och dess miljöbelastning (BigTravel). • Gemensamma miljökrav vid upphandling av fordon. • Cykelvänlig arbetsplats i Gävleborg. Tagit fram kriterier som förenklar för arbetsplatsers anställda att cykla i och till och från arbetet. • Kompetenshöjande seminarier, till exempel Trafikstrategi-seminarium. • Resfria möten. Marknadsför och visar på möjligheter med webb/videomöten och konferenser. • Gävle stod som värd för ECOMM, European Conference on Mobility Mana-gement, 2013. Detta mycket tack vare det regionala samarbetet. Mervärden för kommunen som samarbetet inneburit Det regionala mobilitetskontoret är navet i Nätverket för Hållbart resande i Gävleborg och har bidragit till genomförandet av åtgärder som inte annars skulle ha varit möjliga att genomföra. För länets mindre kommuner har mobilitetskontoret haft en stor betydelse för att kunna genomföra och få draghjälp i arbetet med hållbart resande. Eftersom nätverksmötena även sker på distans möjliggör det för alla kommuner att delta, vilket har skapat ett starkt nätverk. Vårt gemensamma arbete driver på utvecklingen i regionen som det annars inte skulle göra. Samtliga kommuner och organisationer ser ett stort behov av att det finns en regional aktör som driver på och samordnar det regionala mobilitetsarbetet. Klimatutmaningen kräver minskat resande och ändrade resmönster, med attityder och beteenden som en gemensam nämnare, och vi kan inte välja bort arbetet med dessa frågor. 27 Arbetet med att förändra attityder och beteenden har som tidigare nämnts pågått under ett tiotal år och det är tydligt att det kräver kontinuitet och långsiktighet och måste få fortsätta. Vår önskan med detta brev är att det inrättas ett permanent regionalt mobilitetskontor i Gävleborg. Med vänliga hälsningar Nätverket för Hållbart resande Gävleborg Maria Olsson Ingegerd Krantz Bodil Dürebrandt Christina Eriksson Åsa Terent Emma Nordebo Snygg Eva-Lena Berglin Tommy Wikberg Annika Ottenbäck Sandra Söderqvist Andreas Håberg Bollnäs kommun Gävle kommun Gävle kommun Hofors kommun Hudiksvalls kommun Ljusdals kommun Nordanstigs kommun Ockelbo kommun Ovanåkers kommun Sandvikens kommun Söderhamns kommun 28 Bilaga 3. Kommunenkät Vad nätverket för hållbart resande tycker har varit bra: Kommunbrevet beskriver det mesta, men framförallt: - [Mobilitetskontoret] är en viktig motor för att länets kommuner tillsammans ska minska de miljöproblem som transporter orsakar. - Den regionala samordningen har lett till ett väl fungerande och aktivt nätverk som bidragit och bidrar till gemensamma åtgärder. - För länets mindre kommuner har mobilitetskontoret haft en stor betydelse för att kunna genomföra och få draghjälp i arbetet med hållbart resande. Vad nätverket för hållbart resande tycker kan bli bättre: - Egentligen inget, men kanske att ni skulle jobba mer aktivt att få ihop de olika organisationerna i länet. Ev jobba mer aktivt att söka stora projekt där vi som kommun kan haka på - I det stora hela har arbetet fungerat bra. Ibland kan man ju givetvis känna att vissa punkter på dagordningen inte berör just min kommun vilket kan göra att mötena blir längre än nödvändigt. Men det är svårt att göra något åt eftersom styrkan hos Mobilitetskontoret är just att alla kommuner sitter tillsammans. Man kan ju även få tips och inspiration från andras arbeten. - Besök oss kommuner då och då för att på plats inventera behoven. Går väl lite emot tanken på resefria möten men ibland kanske Mobilitetskontoret behöver se hur olika kommundelar osv. ser ut för att kunna hjälpa till och komma med idéer. Vad nätverket för hållbart resande tycker vi ska jobba vidare med i länet: - Samtliga kommuner och organisationer ser ett stort behov av att det finns en regional aktör som driver på och samordnar det regionala mobilitetsarbetet. Stöd vid upphandling Samordna cykelkampanjer Samordna och initiera fler storskaliga regionala projekt där kommunerna kan vara med. Resfria möten Trafiksäker skola Nätverket för hållbart resande Vara en kunskapshöjare, anordna seminarier för länet Utveckla resepolicyarbetet och intern klimatkompensation Förnybara drivmedel 29
