Dala Skolforum - Högskolan Dalarna

Dala Skolforum 27 oktober 2015
Valbara pass
PASS A
A:1 Nyanländas lärande – språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt
Josefin Nilsson är lärare i svenska, svenska som andraspråk och engelska. Under sina år som lärare på
bl a Navets skola, Örebro kommun, har Josefin tillägnat sig och utvecklat en metodik som är
tillämpbar för undervisning av nyanlända elever. Josefin kommer att ge en sammanfattning av sina
erfarenheter från sin undervisning. Josefin har även erfarenhet som kvalitetsutvecklare i Örebro
kommuns skolväsende
Medverkande: Josefin Nilsson, språk-, läs- och skrivutvecklare i Örebro kommun
A:2 Vårt Universum
Årskurs 7-9
Typ av pass: planetarievisning
Lokal: Framtidsmuseet (Planetariet) (38 platser)
Vad består vårt universum av? I detta program går vi igenom stjärnornas liv från gas- och stoftmoln
till vita dvärgar och svarta hål. Vi gör även en resa från jorden ut till så långt teleskopen tillåter oss att
se och tittar på olika typer av galaxer.
Medverkande: Håkan Sandin, Framtidsmuseet
A:3 Blue-Bot, 10.15 – 11.00
Årskurs F-3
Typ av pass: robotprogrammering
Lokal: Framtidsmuseet (Röd sal) (24 platser)
Programmering av en robust och charmig robot som kan förflytta sig i olika riktningar på en bana.
Enkelt handhavande som gör att även små barn kan träna logiskt tänkande och enkel programmering
samtidigt som de har jättekul. Robotarna kan programmeras direkt på robotenheten eller på
läsplatta/PC via Bluetooth.
Medverkande: Röde Nyström, Sarah Runegård, Framtidsmuseet
A:4 3-D Printing (3DP), 10.15 – 11.00
Årskurs 7-9
Typ av pass: workshop
Lokal: Framtidsmuseet (Svart sal) (24 platser)
Lär dig konstruera en modell i CAD för att sedan skriva ut modellen i en 3-D skrivare. Vi använder
TinkerCad, ett kostnadsfritt program för att rita CAD. Modellen skrivs sedan ut i 3-D skivaren
MakerBot.
Medverkande: Peter Breuss, Framtidsmuseet
1
Dala Skolforum 27 oktober 2015
A:5 GÄVLEMODELLEN
Framgångsrika åtgärder mot mobbning – när forskning blir praktik. Gävlemodellen syftar till att
stödja Gävles skolor i deras arbete med att skapa trygga goda lärandemiljöer fria från kränkningar
och trakasserier. Gävlemodellen har utvecklats i samarbete mellan Högskolan i Gävle, Utbildning
Gävle samt BIG (Brottsförebyggarna i Gävle). Gävlemodellen tar sin utgångspunkt i forskarnas
slutsatser som presenteras i Skolverkets rapport ”Utvärdering av metoder mot mobbning” (2011) och
länkar ihop dessa med gällande lagar och andra styrdokument. Centralt är att insatserna skall utgå
från respektive skolas behov och specifika förutsättningar. Vi presenterar tankarna bakom
Gävlemodellen, implementeringen, det långsiktiga stödet samt våra resultat så här långt.
Medverkande: Pelle Matton, Utbildning Gävles representant i BIG-gruppen
A:6 Framtidens skola - Erfarenheter från att implementera ett pedagogiskt
”helhetskoncept” i en kommun
Forskningsprojektet: Vad gör skillnad 2.0?
genomförs i Borlänge kommun. Projektet tar sin utgångspunkt i hur den nationella nivån kan kopplas
till den lokala nivån. Genom ett sådant angreppssätt sätts fokus på olika organistoriska nivåer, vad
som kommit att benämnas som styrkedja, och vad det betyder för att kunna svara upp mot de krav
som staten, vilka kontrolleras av Skolinspektionen, ställer. Den här presentationen utgår från en
delstudie som syftar till att studera hur implementeringen av konceptet Framtidens skola i en
kommundel kan beskrivas och förstås samt vilka lärdomar som kan dras av detta för att
implementera konceptet i andra områden i Borlänge kommun under de år som kommer.
Medverkande: Mats Lundgren & Ina von Schantz Lundgren, Högskolan Dalarna
A:7 "Öka din nätmedvetenhet & bli nätsmart"
Idag sker information och kommunikation till stor del på nätet och
informationsutbyte, upphovsrätt och hur du interagerar i sociala medier är viktiga frågor att se
till. Som lärare måste du kunna hantera det snabba kommunikations- och informationsflödet på rätt
sätt och dessutom ge eleverna rätt strategier för att hantera sessionerna.
Medverkande: Karin Lepistö och Madeleine Högman, Murgårdsskolan F-9, Sandvikens kommun
A:8 Problematisera ”görandet” Lärares lärande om kommunikation och
resonemang i matematikundervisningen i en organiserad
praktikgemenskap
Resultat från en licentiatavhandling, utvecklingsforskning i matematikdidaktik presenteras. En grupp
matematiklärare i årskurs 1-6, reflektionsgruppen, har under ett år arbetat med ett gemensamt
intresse att utveckla arbetsredskap för att förstå, identifiera, tolka och tillämpa matematiska
resonemang samt tolkat Lgr 11 med utgångspunkt från kommunikation och resonemang i
matematikundervisningen. Vad kan början på ett matematiskt resonemang innebära och vad behövs
för ett genuint matematiskt resonemang? Hur skapas möjligheter för reflekterande samtal och
förutsättningar för att problematisera ”görandet” i undervisningen tillsammans med
matematikdidaktisk forskning?
2
Dala Skolforum 27 oktober 2015
Medverkande: Helén Sterner, Högskolan Dalarna
A:9 Särskilt begåvade barn
Vi har i Borlänge kommun startat ett 3-årigt samarbetsprojekt mellan grundskolan, elevhälsan och
Framtidsmuseet med stöd av Erik Johan Ljungbergsfonden. Målen i projektet är att öka
skolorganisationens kompetens inom området och att skapa en stimulerad och individualiserad
undervisning, för barn med högre inlärningsförmåga, med hjälp av modern teknik och undervisning
av hög kvalitet. I passet kommer vi att presentera vilka insatser som vi gjort/ kommer att göra i
kommunen, aktiviteter för lärare och planerade aktiviteter för elever.
Medverkande: Annelie Bergman (projektledare Borlänge Kommun) Erika Zakrisson (projektledare
Framtidsmuseet)
A:10 När blev jag utvecklingsstörd?
Två speciallärares examensarbete som handlar om "När blev jag utvecklingsstörd? Om bytet från
grundskolan till grundsärskolan - hur processen kan uppfattas i fem elevfall" dvs. hur elever upplever
sena flytta till särskolan.
Medverkande: Maria Johansson, Kristoffer Molinder, Kerstin Hammar, Maria Edlund Forsmark, Ulrica
Altzar, Borlänge kommun
A:11 Delat ledarskap i klassrummet
Vad innebär det att jobba två pedagoger med en grupp? Hur fördelar vi ansvar och arbete? Vilka
hinder har vi stött på? Vilka fördelar kan vi se?
Medverkande: Anna Karlsson, Sandra Fossmo, Pia Dåderman, Rättviks kommun
A:12 Våga leda effektivt!
– kan man höja undervisningskvalitén och måluppfyllelsen genom att låta lärarna undervisa 16h/v
och samtidigt inte vara mentorer för elever?
På Risbroskolan tror vi att det är en framgångsrik väg att låta varje profession göra det de är bra på.
Låt lärarna ägna sin tid till att planera den bästa undervisningen. Låt ”Studiepedagoger” ta ansvar för
det elevvårdande mentorskapet. Låt ”Lagassistenter” avlasta lärarna med det administrativa. Kom
och lyssna på den första högstadieskolan i Sverige som har gått från det klassiska klasslärarskapet
och istället omorganiserat och anställt Studiepedagoger!
Medverkande: Helene Blomgren, rektor Risbroskolan åk 7-9, Fagersta kommun.
A:13 Mer rörelse i skolan genom ett Skol-if.
Barn som rör sig mer mår bättre och når också målen i andra ämnen bättre. Vi inspirerades 2001 av
Bunkeflomodellen och skapade vår egen modell. Genom vårt Skol-if erbjuds våra elever i åk.2-5, på
Morkarlby skola i Mora, ett extra rörelsepass i veckan. Dessutom får de möjlighet att prova lite mer
udda rörelseaktiviteter, som de kanske inte skulle ha upptäckt på egen hand. Inspiration och såväl
3
Dala Skolforum 27 oktober 2015
pedagogiska som ekonomiska tips.
Medverkande: Anna Albinsson, idrottslärare i Mora kommun
PASS B
B:1 Språkutvecklande arbete i förskolan,
Jennifer Flodin har, under sina år som förskollärare i Göteborgs kommun, bidragit till
språkutvecklande arbete i förskolan. Det innebär framförallt att stimulera andraspråksinlärning för
barn med annat modersmål än svenska. Jennifer kommer att delge sina erfarenheter från detta
arbete vid Almgårdens förskola, som ligger i Gårdsten, Angered.
Medverkande: Jennifer Flodin, Förskollärare, Göteborg
B:2 Bortom orden – Förskolebarn filosoferar och omedelbarhetens
pedagogik
Kan små barn som precis börjat lära sig tala föra filosofiska samtal och hur kan vi i så fall synliggöra
dessa? Detta forskningsprojekt utgår från barnens egna frågor och berättande och studerar
situationer där barnens undran kommer till uttryck. Under seminariet ger jag exempel på rikedomen
och komplexiteten i barns filosofiska tankar och hur de sträcker sig mellan och över traditionella
filosofiska ämnen. Seminariet ger också en inblick i pedagogiska förhållningssätt som kan främja
barns filosofiska undran med ett särskilt fokus på pedagogisk improvisation och omedelbarhet.
Medverkande: Viktor Johansson, forskare Högskolan Dalarna & lektor Örebro universitet
B:3 Tre perspektiv i ett skolforskningsprojekt: Professionellt kollaborativt
lärande, inkludering och läs- och skrivundervisning
Ett forsknings- och utvecklingsprojekt har genomförts med syfte att öka den ämnesdidaktiska
kompetensen inom läs- och skrivområdet hos samtalsledare (speciallärare och specialpedagoger) och
lärare i förskoleklass och årskurs 1 i en kommun. Fyra ämnesteoretiska föreläsningar inom området
läs- och skrivutveckling hölls för lärare och samtalsledare, varpå lärarna utifrån föreläsningarna
genomförde uppdrag i den egna verksamheten. Efter varje uppdrag samtalade lärarna om det i grupp
och tillsammans med en samtalsledare. Samtalsledarna i sin tur deltog i gruppsamtal med andra
samtalsledare och en forskare om de samtal de genomfört med lärare. Erfarenheter från projektet
presenteras och diskuteras.
Medverkande: Fil. dr. Tarja Alatalo och Fil. Dr. Désirée von Ahlefeld Nisser, Högskolan Dalarna
B:4 Vad är en samhällsfråga?
Ämnesplanen för samhällskunskap anger att undervisningen ska ske ”med utgångspunkt i olika
samhällsfrågor”, vilket är en formulering som genererar didaktiska överväganden. Vad innebär det?
Hur ska samhällsfrågor definieras? Utgör det mer reglerade centralt innehåll ett problem eller ett
stöd i sammanhanget? Finns en motsättning mellan en innehållsorienterad och en frågeorienterad
undervisning? Vilken betydelse får ämnesplanens fokus på förmågor för tolkningen av begreppet
samhällsfrågor? Dessa och andra frågor diskuteras utifrån en genomförd enkätstudie med ett stort
4
Dala Skolforum 27 oktober 2015
antal gymnasielärare i samhällskunskap. Studien ingår som en del i ett pågående arbete med en
licentiatuppsats, inom ramen för en forskarutbildning i samverkan mellan Högskolan Dalarna och
Karlstads universitet.
Medverkande: Göran Morén, Högskolan Dalarna
B:5 Kollegiala matematiska samtal över kommungränsen.
I denna studie redovisas hur elva lärare från 4 kommuner arbetat kollaborativt i syfte att utveckla sin
egen kompetens att bedöma elevers matematiska förmågor. Ett särskilt fokus lades vid
problemlösning och kommunikativ förmåga. Enskilda lärare och kollegiala grupper skapade
matematikproblem och bedömningsmatriser som testades och utvecklades. Lärarna använde olika
videokameror och ljudupptagningar för att skapa ett större underlag för bedömning av eleverna. I
samband med studien uppmärksammades även den etiska problematiken kring att arbeta med
videodata i klassrummet. Ett resultat av studien var att lärare hade svårt att få tid för och prioritera
kompetensutveckling. Vid bedömning av elever ansåg flera lärare att det var tillräckligt med
elevsamtalen som komplement till elevers skriftliga lösningar, det var inte nödvändigt med
videodata.
I seminariet diskuteras dels hur man kan organisera lärares kompetensutveckling men också hur man
kan samla data för att diskutera lärande och bedöma elevers förmågor. Studien finns publicerad och
det ges möjlighet att ställa frågor och diskutera olika delar av projektet. Läs gärna i
förväg: http://du.diva-portal.org/smash/get/diva2:798918/FULLTEXT01.pdf
Medverkande: Eva Taflin, Högskolan Dalarna
B:6 Kommunikation för eleverna i grundsärskolan
Vi på grundsärskolan i Säter anser att kommunikation är av stor betydelse för eleverna i
grundsärskolan. Vi använder oss av Ipad och film och programmet Imovie för att eleverna ska få
utvidgat stöd och ett gott verktyg för att utvecklas. Här har vi exempel och punkter som vi vill visa på.
• Med hjälp av Ipad och film blir inlärningen både stimulerande och
rolig.
• Alla sinnen används. Vi ser en snabb respons.
• Vi bygger upp en tydlig struktur
• Vi får eleverna motiverande eftersom det ger en tydligare
förståelse
• Vi utvecklar elevernas självständighet
• Det ger eleverna förförståelse och de blir tryggare individer
• Ipad och Imovie ger möjlighet till delaktighet och ett samspel
tillsammans med andra
• Digitala verktyg ses som ett lärande arbetssätt inom svenskaämnet
samt kommunikation, utifrån Läroplanen mål för
• grundsärskolan 2011
Vid presentationen kommer vi att visa på flera exempel ur ovanstående innehåll genom att visa flera
filmklipp.
Medverkande: Speciallärare Lotta Olsson och förskolepedagog Ewy Johansson, Säters kommun
5
Dala Skolforum 27 oktober 2015
B:7 ASL- Att skriva sig till läsning. Med datorn som skrivverktyg.
Arbetssätt och långsiktig organisation i Mora kommun. Barbro G berättar hur lärare arbetar med ASL
i kommunen och om en tidsplan hur arbetet organiseras på ett längre perspektiv.
Carina K berättar om vilken teknisk utrustning kommunens lärare har till sitt förfogande i sitt arbete.
Medverkande: Barbro Gudmundsson, förstelärare och Carina Karlsson IT-pedagog, Mora kommun
B:8 En plan som heter DugaOrsa kommuns plan (förskola och grundskola) för mottagande och
undervisning av nyanlända.
En presentation av Orsa kommuns handlingsplan som finns för att ge kvalitet och en god start för
våra nyanlända elever. Hur organiserar vi mottagande, kartläggning och elevens första tid i svenska
skolan? Rutiner, checklistor, ansvarsfördelning och tydliggöranden av vårt gemensamma uppdrag.
Föreläsare: Anna Hedin, lärare i svenska som andraspråk, Kyrkbyns skola, Orsa kommun
B:9 ANDT på schemat – ett läromedel
I arbetsmaterialet ANDT och källkritik på schemat har eleverna möjlighet att skapa djupare förståelse
kring ANDT-problematiken utifrån ett källkritiskt perspektiv. Under passet får du ta del av tankarna
av läromedlet och ett smakprov på läromedlet.
Medverkande: Göran Haglind, intendent, Margareta Bolmgren folkhälsostrateg, Daniel Fredriksson,
pedagog
B:10 Sångundervisning på lika villkor
Sång – Kan ett nytt språk ta bort hinder i sångupplevelsen?
Kan det svenska språket vara ett hinder för andraspråkselever att utveckla sig i sång/musik?
Få en grupp att sjunga och spela rytminstrument på 45 min. Jag bygger på glädje - deltagande och
utveckling.
Medverkande: Tobias Olsson, Nygårdskolan, Borlänge kommun
B:11 Bjursandan - Ett framgångsrikt koncept.
Att uppnå bra resultat och att tända stjärnor i elevers ögon behöver inte kosta pengar.
Hur kommer det sig att Bjursåsskolan, de senaste 15 åren, uppnått mycket bra elevresultat (utifrån
Siris och Salsa). Detta har skett utan att det kostat något extra (en rektors dröm helt enkelt)
Några av anledningarna:
 Bjursåsandan - som bygger på relationer, ramar och respekt.
 Lågaffektivt bemötande - som ger högeffektivt resultat.
 Höga förväntningar - som föder framgång och tänder stjärnor i elevernas ögon.
 Hur vi byggt varumärket Bjursåsskolan – helt kostnadsfritt genom virala succéer!
Medverkande: Ulrika Ström och Amar Enochsson, Falu kommun
6
Dala Skolforum 27 oktober 2015
B:12 ökad måluppfyllelse med stöd av IKT
Djurmoskolan berätta om hur de arbetar med framförallt Ipads i undervisningen. Hur de planerar
arbetet, arbetar formativt, ger feedback, utmanar eleverna etc med hjälp av IT-stödet.
Medverkande: Peter Anderson, Linda Romlin, Maria Carlmyren och Stephanie Olsson, Djurmoskola,
Gagnefs kommun
B:13 PRIO, Utvärdering för förändring
PRIO (planering, resultat, initiativ och organisation) är en process för att varaktigt höja elevernas
resultat. Metoden har tagits fram av Sveriges kommuner och landsting och bygger på
forskningsrapporter om lyckade skolsystem. Alla Borlänges skolor ska genomföra en period med
PRIO. Den innehåller fas av kartläggning med enkät och intervjuer som analyseras, och en fas då
lärarna i grupper tar fram förslag till förbättringar. De förbättringar som skolan ska arbeta med
samlas i en handbok för att bli kvar och följas upp över tid.
PRIO bygger på ett nedifrånperspektiv och är ett exempel på den utvecklingsmodell som kommunen
eftersträvar: ”medarbetardriven och chefsstödd”.
Medverkande: Ingemar Grufman, Helena Duroj, Utvecklare PRIO Borlänge Kommun.
PASS C
C:1 Nyanländas lärande – språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt
Josefin Nilsson är lärare i svenska, svenska som andraspråk och engelska. Under sina år som lärare på
bl a Navets skola, Örebro kommun, har Josefin tillägnat sig och utvecklat en metodik som är
tillämpbar för undervisning av nyanlända elever. Josefin kommer att ge en sammanfattning av sina
erfarenheter från sin undervisning. Josefin har även erfarenhet som kvalitetsutvecklare i Örebro
kommuns skolväsende.
Medverkande: Josefin Nilsson, Språk-, läs- och skrivutvecklare i Örebro kommun
C:2 Att arbeta med olika lärandeområden i förskolan – Hur gör man?
En presentation av hur pedagoger i fem förskolor i Sverige arbetar med kreativitet, självuppfattning,
ansvar och genomförande, tänkande och analys, kommunikation och sociala relationer samt empati.
I vår studie har vi försökt sätta ord på vad pedagoger gör.
Medverkande: Gunilla Lindqvist, Monika Vinterek, Désirée von Alefeldt Nisser, Gunn Nyberg &
Mikael Berg, Högskolan Dalarna
C:3 Gröna Tråden
Förskolan till årskurs 9
Typ av pass: föreläsning och workshop
Lokal: Framtidsmuseet (Svart sal)
Ta del av Borlänge kommuns arbetsplaner för naturvetenskap och teknik kopplat till Lgr 11 och Lpfö
98. Arbetsplanerna är ett lärarstöd för den egna pedagogiska planeringen. Arbetsplanerna visar
progressionen i kunskapsnivåer och är en grön tråd från förskolan till årskurs 9. Här finns också
7
Dala Skolforum 27 oktober 2015
förslag på pedagogiska planeringar kopplat till ämnesområdena.
Medverkande: Marcus Haglöf, Johanna Maxén, Framtidsmuseet
C:4 Modersmålsundervisning och studiehandledning i grundskolan –
undervisningens praktik, villkor och pedagogik
I denna presentation berättar vi om ett pågående forskningsprojekt om två yrkesgrupper i
grundskolan – modersmålslärare och studiehandledare. Projektets syfte är att skapa kunskap om
modersmålsundervisning och studiehandledning som pedagogiska praktiker för flerspråkiga och
nyanlända elever i svensk grundskola. I denna presentation riktar vi särskilt uppmärksamhet mot
studiehandledares och modersmålslärares yrkesroll såsom den beskrivs av olika aktörer i skolan.
Några preliminära resultat lyfts fram.
Medverkande: Jenny Rosén, Åsa Wedin, Boglárka Straszer, Högskolan Dalarna
C:5 Implementeringen av 1-1-konceptet i en kommun - Erfarenheter från en
fallstudie
Sandvikens kommun har allt sedan början 1990-talet, det vill säga under mer än 20-år, genomfört en
medveten satsning för att digitalisera skolans verksamhet. Ett steg i denna satsning har varit att
implementera 1-1-konceptet. Denna utvecklingsfas inleddes år 2010 med ett inledande pilotprojekt
som pågick under en treårsperiod, därefter har 1-1-konceptet implementerats i kommunens samtliga
skolor och var, i betydelsen att alla elever utrustats med en egen dator, avslutat 2014. Syftet är att
presentera erfarenheter vad som händer under en sådan implementeringsprocess på olika nivåer i
skolans organisation.
Medverkande: Mats Lundgren & Ina von Schantz Lundgren, Högskolan Dalarna
C:6 "Det är inte bara att följa läroplanen" - Berättelser om att vara
modersmålslärare
Presentationen lyfter fram några preliminära resultat från fokusgruppsintervjuer
med modersmålslärare från regionen utförda inom ramen för det pågående projektet "Uppdrag
kulturell identitet".
Medverkande: Åsa Bartholdsson, Högskolan Dalarna
C:7 "Ungas inflytande på riktigt"
Hur vi gör och resultatet i praktiken
Medverkande: Åke Nyström, Magnus Strömberg + två elever som deltar på Demokratidagen den 22
oktober, Mora kommun
C:8 Matematik på lågstadiet genom algebra och problemlösning
I det här seminariet presenteras ett arbete med ett matematikdidaktiskt program för de yngre
skoleleverna framtaget av Elkonin och Davydov. Programmet fokuserar ett speciellt matematiskt
innehåll samtidigt som det i programmet skrivs fram en speciell tanke om hur lärande och utveckling
av matematiska begrepp kan eller till och med bör gå till. Under seminariet diskuterar vi
matematikdidaktiska dilemman och provar några av uppgifterna vi arbetat med tillsammans med
8
Dala Skolforum 27 oktober 2015
våra svenska elever.
Medverkande: Helena Eriksson, Högskolan Dalarna, Borlänge kommun
C:9 Digitala verktyg i praktiskt ämne: Exempel från Gylle skola och
Tjärnaängsskolan.
Under passet delger skolorna sina erfarenheter och praktiska tips på hur man kan använda digitala
verktyg i undervisningen. Arbetet inriktar sig på användandet av bl.a. läsplattor och QR-koder.
Medverkande: Linda Nordqvist, Petra Kleanthous Nilsson Gylle skola samt Jonas Jansson och Anna
Marie Högberg Tjärnaängssolan
C:10 "Språk-, läs-, och skrivutveckling för förskoleklasslärare och årskurs 1lärare, med fokus på läsundervisning."
En kompetensutvecklingssatsning genomförs under tre läsår i Faluns kommunala grundskolor för
lärare som undervisar i svenska i årskurs 1 för att säkerställa att lärare ges möjlighet att ta del av
senaste forskning om den tidiga läsundervisningen och kunna koppla det till hur den egna
undervisningen bör utformas utifrån läroplan och andra styrdokument. En liknande
kompetensutveckling för förskoleklasslärare genomfördes under 2014, i språk-, läs- och
skrivutveckling. I kompetensutvecklingen utgör det kollegiala processarbetet som sker under en
längre tid och berör en hel grupp av lärare en viktig del.
Medverkande: Elisabeth Axelsson, Falu kommun
C:11 IT i vardagen på Linghedsskolan Falun
Vi visar hur vi arbetat med hjälp av Webbstjärnan för att träna eleverna att bli webbsmarta. Bloggar
används som en del i skolarbetet och tillsammans med ett medvetet IT arbete ser vi att eleverna på
skolan blir mer engagerade och upplever mening med sitt skoljobb.
Under seminariet presenteras exempel på elevarbeten




Blogg i engelskan (år 4-6)
Bygga Järnåldersby i Minecraft (år 1-3)
Filmskapande i IMovie
Elevdokumentation i Book creator.
Medverkande: Malin Söderström, Jennie Englund, Maria Emanuelsson, Sari Flemström
C:12 Lärande för hållbar utveckling 1-19 år – strategi och implementering i
Gävle kommun
Lärande för hållbar utveckling är en av de strategiskfrågorna i Utbildning Gävle under 2015 – 2018.
Målet är att lärande för hållbar utveckling ska genomsyra all pedagogisk verksamhet.
Vi kommer att dela med oss av upplägg och erfarenheter från framtagande och implementering av
vår strategi för lärande för hållbar utveckling. Arbetet har pågått i drygt ett år och fokus ligger nu på
att stödja såväl förskolechefer och rektorer som pedagoger.
Medverkande: Ullrika Forsgren projektledare för lärande för hållbar utveckling, Karolina Häägg
9
Dala Skolforum 27 oktober 2015
Franzén hållbarhetspedagog gymnasiet, Catrin Hållberg hållbarhetspedagog förskolan, Gävle
kommun, Utbildning Gävle
C:13 Vad händer med dialogen? Dialogen som kommunikationsform mellan
barn och pedagog i förskola
Vid detta seminarium presenteras en studie av kommunikation mellan barn och pedagoger i
förskolan. Fokus för presentationen ligger på vad som händer med dialogen som
kommunikationsform då det kommer fler barn och på något sätt önskar pedagogens
uppmärksamhet. Studien ger svar på vad som kan hända då pedagogen exempelvis ber det
anslutande barnet att vänta eller vad som händer med dialogen när en pedagog pratar med fler barn
om olika innehåll samtidigt. Målgruppen är främst förskolans pedagoger men även skolledare och
skolpersonal kan ha glädje av att ta del av studiens resultat.
Medverkande: Maria Fredriksson Sjöberg, Borlänge kommun
PASS D
D:1 Språkutvecklande arbete i förskolan,
Jennifer Flodin har, under sina år som förskollärare i Göteborgs kommun, bidragit till
språkutvecklande arbete i förskolan. Det innebär framförallt att stimulera andraspråksinlärning för
barn med annat modersmål än svenska. Jennifer kommer att delge sina erfarenheter från detta
arbete vid Almgårdens förskola, som ligger i Gårdsten, Angered.
Medverkande: Jennifer Flodin, Förskollärare, Göteborg
D:2 Att utmana barns lärande i förskolan genom pedagogisk
dokumentation – en utmaning för pedagogen!
Elisabeth Lindgren Eneflo, lektor förskolan, presenterar sin lic.uppsats som handlar om förskollärares
samtal i en forskningscirkel om pedagogisk dokumentation.
Medverkande: Elisabeth Lindgren Eneflo, Falu kommun
D:3 ”Att leda med hjälp av texter – om svårigheter med att skriva
åtgärdsprogram och elevomdömen i gymnasieskolan”
Under en studie över tre år på en svensk gymnasieskola har jag undersökt gymnasielärares
yrkesskrivande. Presentationen har fyra delar:
·
·
Studiens upplägg och genomförande
Svårigheter med att skriva åtgärdsprogram: lärares beskrivningar av vari problemen består
och de uttryck detta tar sig i texterna.
·
Vad ska elevomdömen innehålla? Om lärares olika syn på och användning av omdömen
inför utvecklingssamtal.
·
Användande av gemensamma mallar: stöd eller hinder?
Medverkande: Anna Annerberg och är doktorand i forskarskolan Teknikburna kunskapsprocesser vid
Högskolan Dalarna.
10
Dala Skolforum 27 oktober 2015
D:4 Aktionsforskning med fokus på praktik och handling i NOundervisningen
Vid det här passet kommer vi att berätta om ett aktionsforskningsprojekt som är ett sammarbete
mellan Högskolan Dalarna och en skola som har verksamhet från förskoleklass till årskurs 6.
Projektets syfte är att skapa kunskap om, samt utveckla, undervisning och processer som kan
synliggöra kunskaper och färdigheter inom naturorienterande ämnen (NO) i grundskolans tidigare
årskurser. I projektet arbetar vi aktionsforskningsinriktat med en fokusgrupp bestående av
undertecknade tre lärare från Högskolan Dalarna och av lärare som undervisar i NO i årskurs F-6 på
den aktuella skolan. Vi är just nu mitt i processen och har genomfört hälften av de sju planerade
fokusträffarna. Vid dessa fokusträffar diskuteras hur NO-undervisningen ser ut idag vid skolan och
vilka utvecklingsmöjligheter som finns. I projektet ingår även att videoinspela NO-lektioner på skolan,
vilka sedan analyseras och diskuteras i fokusgruppen. Videoinspelningarna användas som
utgångspunkt i aktionsforskningsprocessen för att identifiera områden för utveckling och för
utvärdering av genomförda aktioner.
Medverkande: Susanne Römsing, Lena Skoglund och Annie-Maj Johansson, Högskolan Dalarna
D:5 Lärares ledarskap som komplext
Detta är en pågående studie, som syftar till att undersöka innebörder av lärares ledarskap utifrån
lärares erfarenheter I studien deltar lärare från förskolan, förskoleklass, grundskolan och
grundsärskolan och studien tar sin grund i deltagarnas frågor.
Resultatet visar att lärares ledarskap handlar om att lärarna behöver hantera komplexa situationer
och framförallt ställs lärarna inför problem, konflikter och dilemman. I lärarnas möten med sina
barngrupper eller klasser framstår det som att lärarna behöver agera här och nu, men det ”finns”
inget ”rätt” sätt att agera. I många fall skapas motsättningar mellan lärarnas intentioner för
ledarskapet – att möjliggöra lärande och disciplinering – och det som anses ske i stundens möten
mellan lärarna och barnen. Men det skapas även möjligheter.
Medverkande: Maria Olsson, Högskolan Dalarna
D:6 "Möjligheter till skolframgång för nyanlända elever på
Introduktionsprogrammet språkintroduktion"
som handlar om kartläggning av elevers tidigare kunskaper. Jag har inte påbörjat i min undersökning
(är i startgroparna) och har inte heller någon analys eller resultat att komma med men jag kan ju
presentera vad jag har tänkt göra.
Medverkande: Erika Aho, Högskolan Dalarna
D:7 Matspanarna
Under 2014 arbetade alla 4-5 åringar i Säters kommun med ett projekt som vi kallat ”Matspanarna”.
Barnen har fått åka på studiebesök till lantbruk i kommunen för att se var maten kommer ifrån. Inför
och efter besöken har man arbetat med temat på förskolan. Från 2015 är det alla 5-åringar i
kommunen som är Matspanare. Vi har besökt mjölkproducenter, potatisodlare och köttproducenter i
kommunen. Initiativet till projektet kom från kommunens folkhälso- och näringslivsarbete, men även
biblioteken, kostenheten och naturligtvis är förskolorna engagerade i arbetet.
Just närproducerade livsmedel är något som vi har gott om i vår kommun.
11
Dala Skolforum 27 oktober 2015
Vi har en av Dalarnas bästa jordbruksbygder med öppna landskap och många företag som ger en
bredd i produktion, förädling och försäljning. I arbetet med Matspanarna är samarbetet med
lantbrukarna avgörande för att barnen ska få se hur det går till på gårdarna och prova på
närproducerade produkter. Med det vill vi bidra till att utveckla matglädjen och bidra till goda
matvanor.
Medverkande: Förskollärare Eva Fredriksson
D:8 Den som vill lära sig ska ha möjlighet att lära sig.
För att skapa de bästa förutsättningarna till att bygga en bra grupp med största möjlighet till kunskap
krävs en bra grund. Genom olika dramaövningar, där eleverna leker, testar och argumenterar skapar
arbetslaget och eleverna en gemensam grundsyn på regler och rutiner i samband med lektion,
Normalläge. Vid terminsuppstart arbetar arbetslaget även med, studieteknik, värdegrund och hur
årskursen fysiskt ska fungera under samlingsnamnet "Bästa 7:an”. Domnarvets skola erbjuder en kort
teoretisk del kring metoden Normalläge samt beskriver och berättar kring övriga delar som syftar till
att skapa "Bästa 7:an ". Flera bra tips utlovas!
Medverkande: Daniel Fredriksson, Borlänge kommun
D:9 Masermodellen– en tydlig struktur för elever och pedagoger.
Masermodellen är inspirerad av de tankar som Quadricepsstiftelsen och Lorraine Monroe har om
skolutveckling och ledarskap i klassrummet. Karakteristiskt för dessa pedagogiska tankar är bl.a. att
ställa höga krav på elevernas förmåga med utgångspunkt att alla barn kan lyckas, skapande av trygga
och stödjande lärmiljöer samt tydliga strukturer gällande undervisningen och en tydlig ledarroll.
Medverkande: Tyko Persson – rektor, Liselotte Malmberg – bitr.rektor, Maserskolan i Borlänge
kommun
Elevhälsaarbete på Maserskolan
Elevstödjande och rättssäkert arbete under elevens hela skoltid.
Maserskolans elevhälsaarbete med elevvårdsarbetslaget, elevhälsateamet, admin/PMO samt vår
studiehall.
Medverkande: Lena Lind Källman – speciallärare, Maserskolan i Borlänge kommun
OBS! Dessa två områden
genomförs under ett
gemensamt pass)
D:10 Att leda läs- och skrivutveckling
Språkutvecklande arbetssätt som förhållningssätt i arbetet med ”Att skriva sig till läsning…” i åk F-3.
Konkreta metoder och reflektioner kring att utveckla sitt eget och elevernas arbetssätt.
Medverkande: Ann-Louise Johansson, Megh Tomt Andersen, Vikarbyns skola, Rättviks Kommun
12
Dala Skolforum 27 oktober 2015
D:11 Forskning- och utvecklingsprojekt i skolan.
Rektor Kristina Hård af Segerstad berättar om Mora gymnasiums arbete med (aktions-) forskning i
skolan: Innehållande bland beskrivning av Specialidrotttstränare i forskningscirkel genom PUD. Den
egna lärarrollen behandlas i relation till kompetens, struktur och värdegrundsfrågor i en
aktionsforskningsdesign. Samt något om Lektor och aktionsforskning.
Medverkande: Kristina Hård af Segerstad, Mora gymnasium, Mora kommun
D:12 ESA, Nordic Esero, (European Space Education Resource Office)
Årskurs 7-9
Typ av pass: föreläsning och workshop
Lokal: Framtidsmuseet (Svart sal) (30 platser)
Nordic ESA är ett undervisningscenter för de nordiska länderna, etablerat av den europeiska
rymdfartsorganisationen ESA.
Vilka utbildningar finns det för lärare hos Nordic Esero? Europeiska rymdorganisationen, ESA, är
Europas länk till rymden. Organisationens mål är att skapa och utveckla möjligheter för Europa i
rymden.
Medverkande: Jøran Grande, Framtidsmuseet
13