Handlingar

Transcription

Handlingar

Handlingar
till sammanträde med
styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Fredag den 23 oktober 2015
Sammanträdesdatum 2015‐10‐23 1(3) Föredragningslista
Sammanträde med styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset
den 23 oktober 2015
Plats: Röda rummet, Bruna stråket 21, Sahlgrenska sjukhuset
Tid: Kl. 09.00-16.45
Inledande formalia



Mötets öppnande
Val av justeringsperson
Fastställande av föredragningslista
09.00
Informationsärenden
1. Patientsäkerhet och avvikelser
Anne Olmarker
09.05
2. Flyktingbarnteamet på Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Marie Hellsten
09.20
Beslutsärenden
3. TU: Ställningstagande till etablering av livmodertransplantationer som
behandlingsmetod på Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Barbro Fridén
Diarienummer: SU 746-1146/2015
09.35
Bilaga
Kaffe
09.50
4. TU: Svar på motion av Eva Olofsson med flera (V) om att ta bort avgiften för
mammografiscreening
Martin Rösman och Ing-Marie Reuterberg
10.00
Bilaga
5. TU: Svar på remiss gällande Öckerö Kommuns handlingsprogram för
räddningstjänst och förebyggande verksamhet 2016-2019
Göran Matejka
10.10
Bilaga
6. TU: Ombyggnad av operationsavdelningar för ny sterilhantering
10.20
Bilaga
7. TU: Nominering av strategiska utrustningsinvesteringar 2016
Göran Matejka och Rolf Väänänen
10.30
Bilaga
8. TU: Nominering av verksamhetsdrivna fastighetsinvesteringar till regionens
investeringsplan 2017
Göran Matejka och Rolf Väänänen
10.45
Bilaga
Rolf Väänänen
2015-10-16
Sammanträdesdatum 2015‐10‐23 2(3) Informationsärenden
9. Utvärdering sommaren 2015
Görel Nergelius och Jerker Gussmo
11.00
10. Kommentarer till aktuella händelser
Barbro Fridén
11.15
11. Utvecklings- och profileringsstrategi för SUs tomter
Erik Wiklund
11.30
Lunch
12.15
12. ISO-certifiering av informationssäkerhet
Anette Falkenrot och Christoffer Eskilsson
13.15
Bil.
skickas
senare
Beslutsärenden
13. TU: Avvikelserapport september 2015
Synnöve Helander
13.30
Bil.
skickas
senare
14. TU: Åtgärdsplaner för ekonomi i balans
Synnöve Helander
13.45
Bil.
skickas
senare
Kaffe
14.30
15. TU: Utvecklingsplan 2016
Barbro Fridén
14.40
Bil.
skickas
senare
16. TU: Vårdöverenskommelse 2016
Synnöve Helander
15.00
Bilaga
17. TU: Tillägg till avtal om sjukvård för år 2013-2017 mellan Norrlandstingens
Regionförbund och Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Synnöve Helander
15.30
Bilaga
18. TU: Synpunkter från Sahlgrenska Universitetssjukhuset på förslag från
15.35
Bilaga
19. Information inför beslut om Serviceöverenskommelse 2016
Synnöve Helander
15.50
Bilaga
20. Rapporter från styrelsens ledamöter
16.10
Västfastigheter avseende nya parkeringsavgifter
Lars Rydhede
Informationsärenden
2015-10-16
Sammanträdesdatum 2015‐10‐23 3(3) 21. Allmänna anmälningsärenden
 Inkomna skrivelser
 Verkställighetsbeslut
 Delegeringsbeslut
16.25
22. Övriga frågor
16.30
Bilagor
2015-10-16
Punkt 3
1 (2)
Tjänsteutlåtande
Datum 2015-09-17
Diarienummer SU 746-1146/2015
Förvaltning/enhet
Handläggare: Lars Grip
Telefon: 031 – 342 40 54
E-post: [email protected]
Till styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Ställningstagande till etablering av livmodertransplantationer
som behandlingsmetod på Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Förslag till beslut
Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset föreslås besluta:
1. Styrelsen beslutar föreslå hälso- och sjukvårdsstyrelsen i Västra
Götalandsregionen att besluta om att livmodertransplantation ska kunna erbjudas
patienter från Västra Götalandsregionen och från andra delar av landet, såväl
som från andra länder, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Sammanfattning av ärendet
Barnlöshet till följd av avsaknad av livmoder är ett inte helt sällsynt tillstånd som kan
vara orsakat av medfödda missbildningar eller resttillstånd efter operation, t.ex. på
grund av cancer. Hittills finns ingen behandling för detta och surrogatmoderskap är i
nuläget inte godkänt i Sverige. Transplantation av livmoder är då ett alternativ. Ett
mycket omfattande forskningsarbete av professor Mats Brännströms grupp vid
Sahlgrenska akademin (SA) och Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) har lett fram
till ett kliniskt forskningsprojekt där 9 livmodertransplantationer har genomförts vilka
hittills resulterat i 4 födda friska barn. Det har inte varit några komplikationer som har
gett bestående men.
SA/SU är idag världsledande inom detta fält och det enda centrat som har genomfört
livmodertransplantationer med positivt resultat, dvs födda friska barn. SA/SU har här ett
unikt försprång i den medicinsk-tekniska utvecklingen samtidigt som man kan erbjuda
en efterfrågad behandling såväl nationellt som internationellt.
Livmodertransplantation är en komplicerad behandling som väcker många etiska
frågeställningar och som inte är okontroversiell. Det är därför önskvärt att sjukvårdens
högsta beslutande nivå fattar beslut om denna behandling ska kunna erbjudas inom
ramen för rutinsjukvård ersatt av det offentliga sjukvårdssystemet och även samtidigt
kunna erbjudas till patienter från andra delar av landet såväl som till internationella
patienter.
SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET
Barbro Fridén
Sjukhusdirektör
Postadress:
Bruna stråket 21, 3 vån
413 45 Göteborg
Telefon:
031-342 10 00
Webbplats:
www.sahlgrenska.se
E-post:
[email protected]
Datum 2015-08-17
Bilagor
1. Kostnadskalkyl
2. Etisk analys av uterustransplantation av Lars Sandman
Beslutet skickas till
Hälso- och sjukvårdsstyrelsen
2 (2)
Bilaga 1
Centrum för uterustransplantationer, operation
Operation
Kostnad inklusive utredning*
Kostnad exklusive utredning**
* Inkl utredning
Särkostnader Snitt vårddygn
Startkostnad Trsp
Pris totalt vårddygn
Grundkostnad
Röntgen
Operation
Operatör
IVA2
Material
Läkemedel
Klin kem
Klin fys
Åtgärder
Behandling
Patologi
Bakt lab
Virolog lab
Blod
Post op
Summa av Kostnad
Snitt Recipient
6
103 649 kr
32 196 kr
55 488 kr
8 271 kr
87 426 kr
52 724 kr
‐ kr
5 286 kr
46 855 kr
12 542 kr
2 176 kr
3 100 kr
2 520 kr
35 998 kr
3 018 kr
6 735 kr
17 842 kr
10 853 kr
486 678 kr
Antaganden enligt Mats Brännström
1. Patienter i framtiden skall vara färdigutredda på hemmakliniken.
2. Kostnadsberäkningen bör gälla operation och vårdtid efteråt ‐ inte alla läkarbesök mm innan och efter.
OBS! exkl Over head kostnader
Donator
Recipient
394 289 kr
385 710 kr
Snitt Donator
6
103 649 kr
32 196 kr
‐ kr
‐ kr
134 289 kr
88 283 kr
‐ kr
9 470 kr
2 200 kr
1 233 kr
‐ kr
‐ kr
‐ kr
7 346 kr
‐ kr
‐ kr
6 055 kr
9 568 kr
394 289 kr
486 678 kr
417 938 kr
** Exkl utredning
Särkostnader Snitt vårddygn
Startkostnad Trsp
Pris totalt vårddygn
Grundkostnad
Röntgen
Operation
Operatör
IVA2
Material
Läkemedel
Klin kem
Klin fys
Åtgärder
Behandling
Patologi
Bakt lab
Virolog lab
Blod
Post op
Summa av Kostnad
Snitt Recipient
6
103 649 kr
32 196 kr
55 488 kr
‐ kr
87 426 kr
52 724 kr
‐ kr
5 286 kr
46 855 kr
‐ kr
‐ kr
3 100 kr
2 520 kr
‐ kr
‐ kr
‐ kr
17 842 kr
10 853 kr
417 938 kr
Snitt Donator
6
103 649 kr
32 196 kr
‐ kr
‐ kr
134 289 kr
88 283 kr
‐ kr
9 470 kr
2 200 kr
‐ kr
‐ kr
‐ kr
‐ kr
‐ kr
‐ kr
‐ kr
6 055 kr
9 568 kr
385 710 kr
Etisk analys – livmodertransplantationer LarsSandman
Inledning På uppdrag av Sahlgrenska universitetssjukhuset genomförs denna etiska analys av huruvida livmodertransplantation bör ingå i sjukhusets vårdutbud. Livmodertransplantation används här som ett samlingsbegrepp för transplantationen av en livmoder från en donator till en mottagare, IVF för att mottagaren ska bli gravid och kejsarsnitt för att förlösa den potentiellt gravida kvinnan (samt de övriga medicinska insatser som är förknippade med dessa vårdåtgärder). Fokus för analysen är transplantation av livmoder till en kvinnlig mottagare som av medicinska skäl inte har en fungerande livmoder. I den vetenskapliga litteraturen återfinns även en diskussion kring huruvida livmodertransplantation även kan innebära att män eller transpersoner kan bli gravida och föda barn (se exempelvis (Murphy, 2015). Den diskussionen kommer att ignoreras i detta sammanhang och kräver en egen etisk analys. Här görs bara det generella påpekandet att även om det kan finnas framtida användningar av en viss metod som anses oetiska eller av andra skäl oacceptabla, påverkar det inte nödvändigtvis den nuvarande värderingen av metoden, utan dessa framtida användningar får istället värderas utifrån sina egna meriter. I värderingen av de etiska aspekterna av livmodertransplantation kommer jag i detta fall använda mig av det underlag för bedömning av etiska aspekter som utvecklats vid SBU. I SBUs underlag för etisk bedömning som består av 12 frågor analyseras åtgärder utifrån fyra olika perspektiv. Åtgärdens påverkan på hälsa, åtgärdens förenlighet med etiska värden, strukturella faktorer med etiska implikationer, och långsiktiga etiska konsekvenser. Under flera frågor görs även en indelning kring de centrala parter som påverkas av livmodertransplantationen: livmodermottagaren (fortsättningsvis kallad mottagaren), livmoderdonatorn (fortsättningsvis kallad donatorn), det potentiella barnet (kallad fostret eller barnet), samt mottagarens partner. I nuläget förutsätts att det finns en partner till mottagaren eftersom svensk lagstiftning än så länge endast tillåter IVF för personer som lever i ett parförhållande och därmed bör det även gälla livmodertransplantation (även om det finns ett lagförslag om IVF för ensamstående kvinnor som kan komma att förändra den situationen SOU 2014:29). Min etiska analys har gjorts med utgångspunkt från de etiska värden och normer som kommer till uttryck i svensk hälso‐ och sjukvårdslagstiftning och utifrån mina erfarenheter som medlem i den säkerhetskommitté som varit kopplat till forskningsprojektet kring livmodertransplantationer. Jag har försökt göra en så neutral värdering som möjligt utifrån det underlag som finns tillgängligt i nuläget men det är också viktigt att betona att det är min värdering av detta underlag och läsaren bör förhålla sig kritiskt granskande till analysen. Åtgärdens påverkan på hälsa Under denna rubrik återfinns frågor om åtgärdens effekt på patienten, hur kunskapsunderlaget ser ut när det gäller denna effekt, svårighetsgraden hos det tillstånd som åtgärden ska hantera samt åtgärdens eventuella påverkan på tredje part. 1.Hälsa: Hur påverkar åtgärden patienters hälsa i termer av livskvalitet och livslängd
(inklusive biverkningar och andra negativa sidoeffekter)?
När det gäller den direkta påverkan av livmodertransplantationen så är tre parter berörda: mottagaren, donatorn och det potentiella barnet. I litteraturen görs generellt påpekandet att Version 1.0 2013‐12‐05 Sida 1 av 19 livmodertransplantation inte rör en livräddande insats utan en livskvalitetspåverkande insats vilket påverkar vilka risker vi bör acceptera för att genomföra transplantationen (Arora & Blake, 2014) (Caplan, Perry, Plante, Saloma, & Batzer, 2007; Catsanos, Rogers, & Lotz, 2013). Samtidigt är det viktigt att påpeka att svensk hälso‐ och sjukvård accepterar andra livskvalitetspåverkande operativa ingrepp (och de risker som normalt kan förknippas med dessa). En viktig fråga här är om de risker som är förknippade med livmodertransplantation är större än dessa risker som annars accepteras, och i så fall om de trots detta kan väga upp nyttan av insatsen. När det gäller nyttan av livmodertransplantation beror den delvis på tillgängliga alternativ. Så länge surrogatmödraskap inte är tillåtet i Sverige måste nyttan bedömas i frånvaro av det alternativet. Det är också viktigt att påpeka att eftersom svensk hälso‐ och sjukvård accepterar och finansierar assisterad befruktning på andra indikationer än de som krävs för livmodertransplantation, bör livmodertransplantation behandlas likvärdigt. Det innebär att eftersom adoption inte generellt ses som ett alternativ som kan ersätta assisterad befruktning i andra sammanhang bör det inte heller betraktas så i detta fall. I fortsättningen bortses därför från alternativet adoption. I det forskningsprojekt som ligger till grund för att livmodertransplantation ska bli infogas i vårdutbudet vid Sahlgrenska universitetssjukhuset har följande resultat åstadkommits. Av 9 genomförda transplantation har 7 fått behålla livmodern med påbörjad menstruation. I vissa fall har det varit smärre rejektionskomplikationer hos dessa 7 mottagare som har hanterats på ett tillfredställande sätt (Brannstrom et al., 2014). Av dessa 7 mottagare har 4 fött levande barn och en femte är i nuläget gravid. Utöver detta beräknas åtminstone ytteligare en kunna bli gravid och föda ett levande barn. I två av fallen med levande födsel har mottagaren drabbats av preeklampsi som har krävt akut kejsarsnitt och det finns olika teorier för varför så är fallet som dock kräver ytterligare studier för att bekräftas (Brannstrom, Diaz‐Garcia, Johannesson, Dahm‐Kahler, & Bokstrom, 2015). Dessa resultat är bättre än lyckandefrekvensen vid ”normal” IVF. Att det är så kan enligt forskarna bero på strikt selektion av mottagare (Brannstrom, Johannesson, et al., 2015)1. Mottagaren Givet den brist på alternativ som står till buds för gruppen kvinnor utan fungerande livmoder innebär en livmodertransplantation en sådan kvinnas enda potentiella möjlighet att föda ett eget genetiskt besläktat barn, upplevelsen av att få vara gravid, samt att få bli förlöst med detta barn (Arora & Blake, 2014)2. Om surrogatmödraskap hade varit tillgängligt i Sverige så skulle nyttan ha varit upplevelsen att få vara gravid och bli förlöst, alltså en relativt sett betydligt mindre nytta. Detta är relevant för den etiska värderingen och kan påverka synen på livmodertransplantation om surrogatmödraskap på sikt tillåts i Sverige (inte minst när det gäller relationen mellan kostnader och nytta). I flera artiklar påpekas att graviditetsupplevelsen förmodligen skiljer sig åt när det gäller en normal graviditet och en graviditet i samband med livmodertransplantation, delvis beroende på vaskulariseringen av den inplanterade livmodern (Arora & Blake, 2014; Zeiler & Malmquist, 2014). Det är alltså inte självklart att den livmodertransplanterade kvinnan kan få 1
Personligt meddelande Mats Brännström. I detta sammanhang förutsätts att livmodertransplantationen ska leda till en graviditet och i förlängningen ett levande barn. En livmodertransplantation för att endast får känna sig som en ”hel” kvinna eller motsvarande är inte föremål för föreliggande analys, även om en sådan situation eller förfrågan åtminstone teoretiskt skulle kunna uppstå. Version 1.0 2013‐12‐05 Sida 2 av 19 2
samma upplevelse av sammandragningar, fosterrörelser etc. som förknippas med en normal graviditet. Zeiler och Malmquist (Zeiler & Malmquist, 2014) lyfter frågan om huruvida detta kan innebära att mottagaren får en förväntan på en typiskt ”kvinnlig” upplevelse som sedan inte infrias (Caplan et al., 2007; Catsanos et al., 2013). Samtidigt påpekas att dessa upplevelser skiljer sig åt mellan olika kvinnor även för normala graviditeter och det även kan ligga ett viktigt värde i möjligheten att i sociala sammanhang få se gravid ut och att som kvinna kunna få identifiera sig med den syn på kvinnlighet som innefattar möjligheten att vara gravid och föda barn (Arora & Blake, 2014; Caplan et al., 2007; Catsanos et al., 2013). Likaså påpekar forskarna att mottagarna i deras studie känner fosterrörelser men att de uppkommer något senare än vid normal graviditet och att det framförallt kan handla om sparkar mot bukväggen3. När det gäller förlossningen så sker den genom att planerat kejsarsnitt vilket naturligtvis också påverkar upplevelsen av förlossningen. Samtidigt är det ju inte ovanligt med kejsarsnitt även vid normala graviditeter och i vissa fall accepteras även kejsarsnitt på moderns önskan inom svensk hälso‐ och sjukvård. Det innebär att den skillnaden i upplevelse inte bör överdrivas. Sammanfattningsvis bör det dock påpekas att den stora vinsten för mottagen är möjligheten att få ett eget genetiskt besläktat barn och de övriga vinsterna bör snarast ses som tilläggsvinster. Detta ska då vägas mot de risker som en livmodertransplantation kan innebära för mottagaren (Arora & Blake, 2014; Olausson et al., 2014). Flera lyfter att i jämförelse med annan assisterad befruktning som kan innebära risker och emotionell påfrestning så innebär en livmodertransplantation en totalt sett större exponering för risker och påfrestningar (eftersom det handlar om en kombination av ett stort operativt ingrepp, IVF och kejsarsnitt) (Arora & Blake, 2015). En transplantation av en livmoder innebär naturligtvis ett stort operativt ingrepp med alla de risker som är förknippade med det, inte minst kopplat till långa operations‐ och narkostider (Farrell & Falcone, 2015). Samtidigt är det viktigt att påpeka att vi accepterar motsvarande stora risker med större operativa ingrepp i samband med andra livskvalitetshöjande ingrepp, exempelvis större plastikkirurgiska ingrepp i samband med svåra olyckor eller liknande som inte primärt syftar till att vara livräddande. Den stora skillnaden i detta sammanhang är den fortsatta behandlingen med immunosuppression som krävs efter transplantationen, något som generellt lyfts fram i den internationella litteraturen. Här är det framförallt oro för utveckling av maligniteter som lyfts. Här påpekas att detta dock troligen kräver en längre exponering än vad som är fallet vi livmodertransplantation (Olausson et al., 2014). Likaså påpekas att modern immunosuppression är utvecklad för att bättre hantera vissa biverkningar och sidoeffekter och/ eller kan kombineras med andra läkemedel för hantera dessa (Orentlicher, 2012). Likaså, eftersom livmodern planeras att tas ut efter två genomförda graviditeter, så kommer immunosuppressionen endast pågå under en begränsad tid och därmed inte vara livslång (Arora & Blake, 2014). Vid varje transplantation finns naturligtvis risker för avstötning som är av sådan grad att transplantatet måste avlägsnas. Detta har även skett i det forskningsprojekt som ligger till grund för önskan om att erbjuda livmodertransplantation i klinisk praxis. I nuläget är det svårt att utifrån det tillgängliga forskningsmaterialet bedöma i vilken utsträckning en sådan risk kommer att realiseras. De fall som inträffat under forskningsprojektet förefaller dock ha hanterats på ett adekvat sätt utan större negativa fysiska komplikationer för mottagaren. 3
Personligt meddelande Mats Brännström. Version 1.0 2013‐12‐05 Sida 3 av 19 Däremot kan det naturligtvis leda till en psykologisk reaktion i form av besvikelsen eller i värsta fall depression eftersom önskan om att få barn därmed inte infriats. De risker för mottagaren som IVF och efterföljande graviditet innebär får i stort anses likvärdiga med de risker som är förknippade med IVF och graviditet i andra fall. Dock finns det en speciell komplikation som lyfts fram i flera artiklar, nämligen hur man hanterar en situation med en pågående graviditet och där livmodern samtidigt råkar ut för en sådan kraftig avstötningsreaktion att den kan behöva avlägsnas för att inte riskera mottagarens liv och hälsa (Arora & Blake, 2014; Zeiler & Malmquist, 2014). Samtidigt menar forskarna att en svår avstötning under graviditeten är osannolik eftersom själva graviditeten fungerar immundämpande för att inte stöta bort fostret som normalt är semiallogent eller vid äggdonation allogent. Likaså är det enligt dem inte kvinnans liv som står på spel utan snarare graviditeten4. Här efterlyses en så kalla exit‐plan vilken naturligtvis kan komma att se olika ut beroende på hur långt gången graviditeten är. Ska man försöka rädda barnet och kan det göras utan att riskera mottagarens situation? Om inte, hur ska man se på mottagarens inställning i frågan om valet mellan att rädda barnet (om ens möjligt) och riskera något för mottagaren själv? (Se nedan under autonomi). Det kan även uppstå risker i samband med förlossningen. Förutom de risker som normalt kan förknippas med en förlossning med hjälp av kejsarsnitt kan det naturligtvis uppstå andra risker, exempelvis komplikationer som kräver en förtida förlossning. I ett av de fall som nu lett till att mottagaren fött ett levande barn, drabbades mottagaren av komplikationer i form av preeklampsi vilket krävde en förtida förlossning. Om denna komplikation har en koppling till det faktum att mottagaren är livmodertransplanterad eller inte är svårt att konstatera och kräver naturligtvis ytterligare studier (Farrell & Falcone, 2015). Dock leder denna komplikation över till ytterligare en viktig frågeställning. Om mottagarens första graviditet och förlossning innebär denna form av komplikationer, hur ska man förhålla sig till ytterligare graviditet och förlossning för mottagaren? Ska mottagaren rekommenderas att inte bli gravid igen och att livmodern då bör opereras ut? Om mottagaren i det fallet skulle vägra avlägsnandet av livmodern, hur ska hälso‐ och sjukvården förhålla sig (Farrell & Falcone, 2015)? Här kan man tänka sig en situation där mottagaren behåller livmodern och sedan söker sig utomlands för att få tillgång till IVF av mindre nogräknade kliniker. (Se nedan under autonomi). Ytterligare en risk kan vara värd att nämna här, nämligen hur mottagaren förhåller sig till den transplanterade livmodern. När den första handtransplantationen genomfördes lyckades inte den transplanterade mannen förlika sig med sin nya hand, slutade äta immunosuppression och man var därför tvungen att avlägsna handen (Dickenson & Widdershoven, 2001). Liknande situationer skulle kunna inträffa även vid livmodertransplantation, inte minst eftersom livmodern uppfattas ha en stark symbolisk laddning och det kan röra sig om en livmoder i vilken mottagaren själv burits (om donatorn är mottagarens mor) (Caplan et al., 2007; Catsanos et al., 2013). Även om det kanske inte är en särskilt stor risk så bör det finnas beredskap för att undvika eller i värsta fall hantera en sådan risk. En sådan situation kan ju ytterligare kompliceras i de fall en graviditet har inletts och ett avlägsnande av transplantatet även skulle innebära att fostret avlider (inte minst om detta inträffar efter att gränsen för legal abort överskridits) (Caplan et al., 2007; Catsanos et al., 2013). Version 1.0 2013‐12‐05 Sida 4 av 19 I förlängningen av detta resonemang kan det även finnas risker förknippade med synen på mödraskap och hur mottagaren identifierar sig som moder till det förlösta barnet. Detta då kopplat till att barnet genomgått graviditeten i ”någon annans” livmoder (som exempelvis kan vara mottagarens mor, syster eller ha en annan nära relation till mottagaren och därmed även finnas kring barnet i det fortsatta förloppet). Återigen ska nog denna risk inte överdrivas, men det bör finnas viss beredskap för att hantera den. Donatorn När det gäller donatorer bör man skilja mellan döda och levande donatorer. För både döda och levande donatorer ligger vinsten av att donera sin livmoder i möjligheten att altruistiskt gagna en annan (kanske närstående) person (Olausson et al., 2014). Detta liknar naturligtvis den vinst eller positiva upplevelse som kan ligga i att som donator donera en njure eller att donera andra organ att användas efter ens död. Samtidigt så kan naturligtvis en levande donator även gagnas av att se resultatet av sin donation (framförallt om det rör sig om en närstående donator), dvs. i bästa fall ett levande barn växa upp. Det finns dock en viktig skillnad mot att som levande donator donera en livmoder jämfört med att donera en njure, som ligger i att livmodern inte livsviktig för mottagaren i strikt bemärkelse. Donatorn utsätter sig därmed för de risker ingreppet och efterförloppet kan innebära som inte motiveras med att ingreppet potentiellt kan rädda liv (även om det har stort livskvalitetsvärde för mottagaren och det potentiella barnet). Donationen kan möjligen ha de positiva bieffekter som är förknippade med att hysterektomi ibland används som ett sätt att hantera menopausala problem. Detta är dock mer oklart eftersom donationen inte motiveras av att donatorn upplevt sådana problem och det möjligen kan finnas skäl att använda sig av en livmoder som inte genomgått menopaus (Caplan et al., 2007; Catsanos et al., 2013). Å andra sidan är det viktigt att även lyfta fram att hysterektomi som en väg till sterilisering accepteras i vissa situationer och där det alltså är ett mer tydligt livskvalitetsskäl (med andra alternativa sätt att undvika graviditete etc.) som innebär att åtgärden accepteras (Caplan et al., 2007; Catsanos et al., 2013). I litteraturen lyfter man fram ett antal risker för donatorn (Hallen, Johannesson, & Hernandez, 2010; Kisu et al., 2013). När det gäller döda donatorer finns naturligtvis inga direkta fysiska eller psykologiska risker i samband med ingreppet. Möjligtvis kan man se det som mer problematiskt att vanhelga kroppen för livskvalitetspåverkande snarare än livräddande åtgärder (Arora & Blake, 2014). Samtidigt accepteras det redan idag genom donation av sådant som hornhinnor etc. Likaså hanteras det rimligen bäst genom ett donationsförfarande som sker med informerat samtycke från donatorn. Så den etiska risken för döda donatorer är framförallt förknippad med hur donationen gått till, dvs. om den skett frivilligt och med samtycke från donatorn (se nedan under autonomi). Den första risken är förknippad med själva donationen och att donatorn, om det rör sig om en närstående, riskerar att utsättas för emotionell press att gå med på att donera sin livmoder. Inte minst lyfter man fram att det kan finnas olika uppfattningar i en familj kring detta eller bakomliggande relationsproblem som kan komplicera denna situation (Kisu et al., 2013). Arora och Blake (Arora & Blake, 2015) lyfter fram att ett argument som kan användas för att sätta press är att donatorn inte längre behöver sin livmoder, något som generellt inte är att möjligt 4
Personligt meddelande Mats Brännström. Version 1.0 2013‐12‐05 Sida 5 av 19 argument vid andra donationer. Här är det viktigt att man hittar sätt att minimera den risken men man bör samtidigt betänka att vi lägger stor vikt vid donatorns autonomi i ett sådant fall. På samma sätt som vid andra donationer, bör naturligtvis donationen av livmodern följa svensk transplantationslagstiftning för döda och levande donatorer. En större risk är naturligtvis själva ingreppet, dvs. hysterektomin. I litteraturen framhålls att detta normalt sett är ett okomplicerat ingrepp utan större komplikationer. Dock påpekas att i fallet med livmodertransplantation så krävs det ett något större ingrepp för att kunna möjliggöra vaskularisering och koppling mellan livmodern och mottagarens slida. Detta kan leda till större komplikationer för donatorn i form av sequelae efter att man avlägsnar kärl eller påverkan på äggstockarna (om det handlar om premenopausala kvinnor (Kisu et al., 2013; Olausson et al., 2014). Samtidigt bör påpekas att de riskerna är i paritet med riskerna vid annan stor kirurgi, exempelvis levande njurdonation som också generellt innebär en större medicinsk risk för donatorn i efterförloppet. I efterförloppet påpekas att hysterektomi kan leda till störningar i donatorns sexuella liv, bl.a. beroende på ärrbildning i donatorns könsorgan (Kisu et al., 2013). Farrell och Falcone lyfter risken för utveckling av fistlar och andra uretära komplikationer i operationsområdet (Farrell & Falcone, 2015). Likaså påpekar de att beslutet att använda orala preventivmedel för att optimera vaskularisering av livmodern hos donatorn innan donation kan öka risken för tromboemboliska händelser (Farrell & Falcone, 2015). Kisu m. fl. som fokuserat på donatorproblematik lyfter även fram risken för stressreaktioner efter kirurgi, framförallt om donationen inte lyckas. Förlusten av livmodern kan enligt dessa författare även ge upphov till störningar i den kvinnliga självbilden (Kisu et al., 2013; Olausson et al., 2014). Barnet Frågan om vinsten för det potentiella barnet väcker vissa svåra filosofiska frågor. Om det är en vinst för ett barn att födas, kan man säga att man går miste om den vinsten om barnet inte föds (och vem går i så fall miste om den vinsten eftersom det inte existerar någon individ som den förlusten kan tillskrivas) (Olausson et al., 2014). Samtidigt innebär det att det finns en individ med (förhoppningsvis) tillräcklig livskvalitet för att leva ett liv som utifrån den individens perspektiv är värt att leva. Det innebär att barnets framtida liv måste vara under en sådan gräns (var nu den ska dras) för att vi ska anse att det inte vore bra om detta barn hade fötts. I vissa fall gör vi den typen av avvägningar i samband med abort av foster med svåra skador, dock låter vi normalt sett föräldrarna själva avgöra detta. I detta fall dras dock slutsatsen att det är något positivt i att ett barn föds (hur man nu exakt ska förstå det). För övrigt är ju den situationen likvärdig med andra former av assisterad befruktning. De specifika risker som lyfts fram i litteraturen är framförallt förknippade med att under graviditeten bli utsatt för immunosuppression. Erfarenheter från kvinnor som behandlas med immunosuppression efter andra transplantationer och blir gravida pekar på att det finns en förhöjd risk för låg födelsevikt och för tidig födsel (Arora & Blake, 2014; Hallen et al., 2010), men man pekar dels på att detta inte förefaller leda till bestående men för barnen och det finns även en viss osäkerhet kring vad som kan tillskrivas immunosuppressionen och den underliggande sjukdom som har motiverat transplantationen (Arora & Blake, 2014; Orentlicher, 2012). Olausson m. fl. (Olausson et al., 2014) pekar också på att det kan finnas en ökad risk för preeklampsi som man måste förhålla sig till. De lyfter även möjligheten att livmodertransplantationen och Version 1.0 2013‐12‐05 Sida 6 av 19 immunosuppressionen i kombination skulle kunna störa livmoderna funktion, men menar att ett års läketid mellan transplatation och påbörjat IVF bör medföra tillräcklig läkning för att hantera en sådan komplikation (Olausson et al., 2014). Här är det viktigt att påpeka att eftersom vi accepterar att personer som genomgått transplantationer och behandlas med immunosuppression tillåts bli gravida (även med assisterad befruktning) i andra sammanhang och trots dessa potentiella risker – så strider det mot den likabehandlingsprincip som kommer till uttryck i den svenska människovärdesprincipen att behandla livmodertransplanterade kvinnor annorlunda. Generellt så förefaller vi acceptera att kvinnor blir gravida även under andra omständigheter som kan innebära liknande risker för barnet och det påpekas av vissa författare att risken för skada för barnet bör vara betydande för att föräldrarnsa reproduktiva rättigheter ska inskränkas (Arora & Blake, 2014). Ovan nämndes risker i samband med förlossningen. Eftersom underlaget än så länge är alltför litet för att dra några generella slutsatser är det svårt att bedöma om livmodertransplantationer leder till ökad risk för komplikationer som kräver en akut förtida förlossning. Detta är naturligtvis viktigt att följa upp över tid. Samtidigt bör de riskerna vara betydande med stora effekter på mottagarens eller barnets liv och hälsa för att motivera att man avstår från att överhuvudtaget initiera en graviditet. En potentiell framtida risk för barnet är kopplat till barnets egen identitet och syn på vem hen är i relation till sina föräldrar (primärt modern) och den kvinna som donerat livmodern. Barnet kan ju hamna i situationen där hen genomgått sin graviditet i sin mormors eller mosters livmoder vilken möjligen kan skapa vissa identitetsmässiga reflektioner och eventuellt problem. Återigen bör det finnas beredskap för att hantera en sådan situation hos det uppväxande barnet och det bör ingå i uppföljningen av barnets (den framtida vuxna individens) psykiska hälsa. En sådan potentiell problematik förefaller dock alltför spekulativ för att påverka bedömningen av huruvida livmodertransplantationer bör erbjudas eller inte i nuläget. Erfarenheter från andra former av assisterad befruktning som involverar fler individer än de sociala föräldrarna (exempelvis donatorn av spermier eller ägg, surrogatmodern etc.) visar att sådana reflektioner kan uppstå men inte att de skulle leda till sådana allvarliga identitetsproblem eller andra psykiska problem så att de motiverar att man avstår från åtgärden (SMER, 2013). 2. Kunskapsluckor: Om det saknas vetenskapligt underlag om åtgärdens effekt, finns det
etiska och/eller metodologiska problem med att bedriva fortsatt forskning för att förbättra
det vetenskapliga underlaget?
Som helhet får livmodertransplantationer anses vara en kunskapslucka eftersom det i nuläget endast finns X exempel med dokumenterade erfarenheter från kombinationen livmodertransplantation, IVF och förlossning med kejsarsnitt. Detta talar för att livmodertransplantationer, under överskådlig tid, bör bli föremål för vetenskapliga studier kring ovanstående potentiella nyttor och risker och att detta bör vara ett krav för offentlig finansiering. Däremot finns det naturligtvis god vetenskaplig kunskap kring en stor del av de risker som identifierats ovan från andra medicinska sammanhang.
Version 1.0 2013‐12‐05 Sida 7 av 19 3. Svårighetsgrad: Vilken svårighetsgrad har det tillstånd som åtgärden syftar till att
åtgärda?
Svårighetsgraden i att inte kunna bli gravid på grund av en icke‐fungerande livmoder får jämställas med svårighetsgraden i att inte kunna bli gravid av andra medicinska skäl. I svensk hälso‐ och sjukvård har vi ju kommit fram till att ett sådant tillstånd har tillräcklig svårighetsgrad för att det bör erbjudas offentligt finansierad vård (givet nuvarande resurssituation) och WHO ser också barnlöshet som ett sjukdomstillstånd (Kisu et al., 2013). Att vilja och inte kunna få egna genetiska barn beskrivs i vetenskapligasammanhang kunna ha en stor negativ påverkan på de inblandade personernas livskvalitet och något som färgar hela dessa personers liv. I viss litteratur jämställs det med den emotionella påverkanav att drabbas av cancer (Orentlicher, 2012). Samtidigt måste det betonas att barnlöshet inte normalt leder till ett förkortat liv eller till de problematiska fysiska symtom som cancer eller motsvarande tillstånd ger upphov till. Svårighetsgraden hos barnlösheten måste ockå ställas i relation till andra tillstånd som vi normalt behandlar inom hälso‐ och sjukvården och i relation till de alternativ som föreligger. Hade det funnit en möjlighet till surrogatmödraskap inom svensk hälso‐ och sjukvård hade det ytterligare påverkat svårighetsgraden som då hade handlat om behovet av att få bära och förlösa ett genetiskt besläktat foster, men i nuläget finns det ingen sådan möjlighet vilket innebär att svårighetsgraden blir något större. Eftersom vi i nuläget behandlar andra former av barnlöshet med assisterad befruktning och inte ser adoption som ett fullgott alternativ, bortser vi från det alternativet här. Ställt i relation till andra tillstånd inom vården får problematiken att inte kunna få egna genetiska barn dock nog ses som ett tillstånd med måttlig svårighetsgrad (givet den skala av liten, måttlig, stor och mycket stor svårighetsgrad som exempelvis används i Socialstyrelsens nationella riktlinjer).
4. Tredje part: Hur påverkar åtgärden tredje parts hälsa?
Utöver de direkt berörda parter som behandlats under fråga 1 är det i detta fall framförallt partnerns livskvalitet som påverkas av livmodertransplantationen (Olausson et al., 2014). Den påverkan ser dock inte annorlunda ut i detta fall jämfört med andra fall av assisterad befruktning, dvs. den partner som är inställd på att tillsammans med mottagaren få barn genom livmodertransplantation kommer att påverkas positivt respektive negativ i relation till hur de vinster och risker som specificerats ovan realiseras. Samtidigt lyfter Arora och Blake (Arora & Blake, 2014) fram att i jämförelse med alternativet surrogatmödraskap så kan partnern i detta fall delta mer påtagligt i graviditeten. I denna situation kan det naturligtvis uppkomma konflikter mellan mottagare och partner kring hur man bör ställa sig till de risker som kan uppkomma, men eftersom dessa risker primärt berör mottagaren är det svårt att se hur partnern skulle kunna ges något större inflytande kring hur dessa hanteras än genom indirekt dialog mellan partner och mottagare. Något sådant utrymme finns inte heller i svensk lagstiftning (se nedan under autonomi).
Version 1.0 2013‐12‐05 Sida 8 av 19 Sammanfattning: Hur ser åtgärdens risk/nytta-profil ut (utifrån svaren i fråga 1–4)?
Närdetgällerlivmodertransplantationsåsyftardettillattåtgärdaetttillståndsomfår
anseshamåttligsvårighetsgrad(irelationtilldenuppsättningtillståndsombehandlas
inomsvenskhälso‐ochsjukvård).Detärdocketttillstånd(dvs.barnlöshetpåenmedicinsk
indikation)somansesvaraettaccepteratbehovinomsvenskhälso‐ochsjukvårdochdär
parsomhardettabehoverbjudsoffentligtfinansieradassisteradbefruktning(inomvissa
ramar).Utifråndenlikabehandlingsprincipsomkommertilluttryckidenetiska
plattformensmänniskovärdesprincipgerdetenpresumptionförattävenerbjuda
livmodertransplantation(givetattmankanuppnåenacceptabelnivåavnytta,riskeroch
kostnadseffektivitet).
Attdetärettmåttligtsvårttillståndfårkonsekvenserförhurvibörförhållaosstillde
riskersomkanaccepterasinomramenföråtgärden(eftersomjusvåraretillståndochju
mersomstårpåspel,destostörreriskerkanviaccepterasförattförsökaåtgärdadetta
tillstånd).Riskernabörenligtdettasynsättvararelativtmåttligaförattkunnaaccepteras.
Ifalletmedlivmodertransplantationlyftermanframettantalolikariskerkopplat
framförallttillmottagare,donatorochdetpotentiellabarnet.Detärdelsfysiskariskeri
sambandmeddeolikaoperativaingreppochandramedicinskabehandlingarsom
livmodertransplantationenimplicerar(transplantation,immunosuppression,riskför
graviditetskomplikationerochförlossningskomplikationer),delsmerpsykologiskaeller
identitetsmässigarisker.Dessariskerärallakunskapsluckorspecifiktkopplattill
livmodertransplantation,mendetfinnsparallellkunskapfrånandrafältkringdessarisker
somförefallerpekapåattriskernamedlivmodertransplantationäriparitetmedriskervi
accepterarinomandraområden(ävengivetattdetinterörsigomlivshotandeellerandra
svåratillstånd).Detfinnsdockstarkaskälattvetenskapligtföljaochstuderaallade
identifieradepotentiellariskersomlitteraturenlistarunderöverskådligtid(ochävenvara
uppmärksampåandrariskersomintetidigareidentifierats)omlivmodertransplantation
infogasikliniskpraxis.Detlederäventillattdekravsomframförsilitteraturenpåatt
potentiellamottagareochdonatorerbörtestasförbådemedicinskochpsykologisk
lämplighetförattminimeradennaformavriskerförefallerrimliga(Arora&Blake,2015;
Olaussonetal.,2014).
Attdetfinnsenuppenbarpotentiellnyttairelationtillbehovetärsjälvklart,dvs.
möjlighetenattlivmodertransplantationenledertillettlevandebarn.Idetprojektsom
legattillgrundförfrågeställningenomattinfogalivmodertransplantationikliniskpraxis
hardetfötts4levandebarnochytterligareenmottagareärinulägetgravidutifrånde9
påbörjadefallenavlivmodertransplantation.Huruvidadetärrepresentativtförenmer
generelllyckandefrekvensärnaturligtvisomöjligtattsvarapåinuläget,likasåomdetär
enacceptabellyckandefrekvens.Dettamåsteävenkopplastillrelationenmellankostnader
ochnytta(senedanunderkostnadseffektivitet).Dockförefallerinterelationenmellanett
lyckatutfallitermeravantalföddalevandebarnochdekomplikationersomuppkommiti
relationtillde9fallenvarauppenbartorimlig–dvs.deriskersominblandadeparter
utsattsförisyfteattuppnåettsådantresultatförefalleralltsåintevaraorimligtstora.
Dockpåpekasåterigenatthärfinnsdetstorakunskapsluckorsomkrävervidare
uppföljning.Omdetskullerörasigomettovanligttursamtforskningsprojektochdenna
relationifortsattverksamhetförändrarrelationenmellanriskerochnyttabörnaturligtvis
ensådanvärderingomprövas.
Åtgärdens förenlighet med etiska värden Under denna rubrik bedöms hur åtgärden förhåller sig till centrala etiska värden som jämlikhet och rättvisa, autonomi, integritet och kostnadseffektivitet. 5. Jämlikhet och rättvisa: Finns det risk att tillgången till åtgärden strider mot
människovärdesprincipen eller gällande diskrimineringslagstiftning?
Version 1.0 2013‐12‐05 Sida 9 av 19 I den etiska plattformens människovärdesprincip förespråkas en grundläggande likabehandling inom hälso‐ och sjukvården och plattformen som helhet ger uttryck för att eventuella skillnader mellan olika patienter endast får göras på basis av behovets storlek, storleken på den effekt åtgärden har eller kostnaden för åtgärden. Eftersom assisterad befruktning erbjuds på andra indikationer finns det därmed ett starkt skäl för att utifrån en sådan likabehandlingsprincip även erbjuda livmodertransplantation (Olausson et al., 2014). Det finns en underliggande medicinsk problematik, vilket innebär att livmodertransplantation inte förefaller leda till ytterligare medikalisering. Snarare är behovet av hjälp vid fertilitetsproblem något vi tidigare har accepterat inom svensk hälso‐ och sjukvård. I debatten har det höjts röster för att livmodertransplantation skulle innebära en speciell prioriteringsproblematik och något som vi inte bör lägga offentliga resurser på (Hallen et al., 2010; Johansson & Sahlin, 2011). I den mån mottagare och partner inte har tillgång till assisterad befruktning genom surrogatmödraskap, innebär livmodertransplantation deras enda möjlighet till att kunna få ett eget genetiskt relaterat barn. Det är ett behov som vi erkänner i andra sammanhang. De insatser som krävs för att det ska ske är en kombination av kända medicinska insatser från delvis olika medicinska fält (transplantation, IVF och kejsarsnitt). Utifrån den etiska plattformen krävs då dels att livmodertransplantationen kan uppnå eftersträvad effekt (dvs. att leda till att det föds ett barn) vilket man har visat, samt att denna effekt är rimlig i relation till kostnaden (något som det saknas underlag för att fullt ut bedöma – se nedan under kostnadseffektivitet). Inget i detta förefaller ge upphov till en speciell prioriteringsproblematik utan liksom när det gäller andra åtgärder inom hälso‐ och sjukvården behöver användningen av resurser för livmodertransplantation ställas i relation till andra åtgärder (för ett mer utvecklat resonemang kring detta se Sandman 2015). 6. Autonomi: Har patienterna möjlighet att fatta, eller vara delaktiga i, informerade och
relevanta beslut när åtgärden ska användas?
I detta fall har uppenbarligen inte en av parterna (dvs. det potentiella barnet) någon möjlighet att utöva sin autonomi – utan här berörs endast mottagarens, donators och partnerns autonomi. Generellt kan det sägas att eftersom livmodertransplantation fortfarande är en kunskapslucka på många plan är det viktigt att potentiella mottagare, donatorer och partners ger tydlig information kring vilka möjligheter, risker och gränser för kunskapen kring dessa som är förknippade med livmodertransplantation (Olausson et al., 2014). Inte minst är det väsentligt att mottagaren har realistiska förväntningar på hur upplevelsen av att vara gravid i samband med en livmodertransplantation kan skilja sig från en normal graviditet. Här är det viktigt att observera några möjliga fallgropar för att den informationen ska kunna leda till ett frivilligt samtycke. För mottagare och partner kan en stark önskan om ett eget genetiskt relaterat barn göra att man undervärderar risker och övervärderar möjligheter. Här kan det krävas flera upprepade informationsinsatser med hjälp av olika informationsmedel för att minimera den risken. För både döda och levande donatorer är det viktigt att donatorskapet följer svensk transplantationslagstiftning (Lag 1995:831). Centralt är att det finns ett explicit medgivande från donator eller att det (när det gäller avlidna donatorer) kan antas att personen inte skulle motsätta sig detta ingrepp. Vid tveksamhet när det gäller avlidna donatorer läggs vikt vid närstående Version 1.0 2013‐12‐05 Sida 10 av 19 uppfattning. Här är det viktigt att inte anta att ett generellt medgivande till donation även omfattar livmoderdonation, eftersom personen kan ha specifika uppfattningar om just den formen av donation som inte gäller livräddande organ (jfr. diskussionen kring hornhinnor). Om livmodertransplantation med avlidna donatorer skulle bli klinisk praxis bör det påverka praxis och information även när det gäller information och registrering av inställning till donation. För en levande donator kan en nära relation till mottagaren (och/eller partnern) innebära en emotionell press att donera, trots att donatorn är tveksam. Återigen är det viktigt att donatorn ges information, tid samt möjlighet i form av signaler om att ett nej accepteras för att kunna fatta ett frivilligt beslut. Samtidigt bör det påpekas att en person kan frivilligt fatta ett beslut om att underordna sina egna intressen för någon annan persons bästa, dvs. utifrån donatorns perspektiv kan en tveksamhet att donera uppvägas av viljan att göra gott för den närstående mottagaren (även för personer som inte är närstående). Även här bör naturligtvis transplantationslagens skrivningar om att levande donation inte bör innebära allvarlig fara för donatorns liv eller hälsa beaktas (Lag 1995:831). En speciell autonomiproblematik som berörts ovan är de fall när det antingen uppstår komplikationer som innebär att transplantatet måste avlägsnas på grund av komplikationer eller när transplantatet planeras att avlägsnas eftersom mottagaren genomfört två graviditeter. I det första fallet kan den situationen ytterligare kompliceras om komplikationerna uppstår under pågående graviditet. I svensk lagstiftning finns det inget lagstöd för att tvinga en person till att genomföra ett operativt ingrepp, så om mottagaren skulle motsätta sig ett avlägsnande kan man endast försöka argumentera och försöka övertala henne till att genomföra detta. Samtidigt är det viktigt att påpeka att svensk hälso‐ och sjukvård inte accepterar efterfrågestyrd vård, utan den vård som ges ska grundas i ett behov och vara i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Det innebär att hälso‐ och sjukvården inte behöver erbjuda ett efterfrågat ingrepp om det bedöms som alltför riskfyllt för patienten. Här kan man diskutera om vården skulle kunna avsluta immunosuppressionsbehandling för att framkalla bortstötning av transplantatet. Hälso‐och sjukvården har inget ansvar att erbjuda immunosuppression om det inte anses motiverat utifrån patientens behov, samtidigt måste ett sådant beslut väga in de risker patienten då utsätts för i samband med bortstötning och de ingrepp som kan krävas utifrån en sådan situation. En sådan riskvärdering undandrar sig min kompetens. Detta innebär dock även att om komplikationerna innebär att mottagaren bedöms inte bör bli gravid igen så har hälso‐ och sjukvården inte något ansvar att erbjuda assisterad befruktning endast för att mottagaren vill detta. Återigen vilar ansvaret för riskbedömningen på hälso‐ och sjukvården. När det gäller situationen där komplikationerna uppstår i samband med pågående graviditet och där det finns en möjlighet att rädda barnet, men att det kan ske på bekostnad av mottagarens liv och hälsa – så finns det inget självklart stöd för att mottagarens liv och hälsa alltid bör prioriteras. Snarare är det upp till mottagaren att besluta om vilken prioritering som ska göras i det läget. Om mottagaren väljer att utsätta sig för risker för liv och hälsa för att kunna rädda barnet så bör hon kunna göra detta. Samtidigt är det naturligtvis viktigt att ett sådant beslut grundas i en så realistisk bedömning som möjligt av de risker som olika handlingsalternativ är förknippade med. Ett mycket speciellt fall av denna situation är om mottagaren utifrån ett förfrämligande i relation till transplantatet vill få det avlägsnat under pågående graviditet och det även skulle resultera i att graviditeten avslutas. Om detta sker inom ramen för tidsgränserna för legal abort förefaller det Version 1.0 2013‐12‐05 Sida 11 av 19 kunna inrymmas inom ramen för en sådan lagstiftning. Det förefaller dock mer problematiskt om det skulle inträffa i en situation när dessa tidsgränser passerats. Normalt sett ger inte svensk lagstiftning utrymme för tvångsåtgärder för att hindra en gravid kvinna för att utsätta det foster hon bär på för allvarliga eller även fatala risker. Samtidigt är det mer osäkert om det finns utrymme för en kvinna att kräva ett ingrepp som skulle riskera detta fosters liv och hälsa, om det inte är medicinskt indicerat utan baseras på kvinnans psykologiska inställning. Detta är en fråga som förmodligen kräver en djupare etisk analys som det inte finns utrymme att genomföra i detta sammanhang. Det förefaller dock vara ett så pass ovanligt problem att det inte kan ses som skäl att inte erbjuda livmodertransplantation och förhoppningsvis kan den psykologiska bedömning som rekommenderades ovan minimera att detta problem uppkommer. I alla dessa situationer är det viktigt att påpeka att respekten för patienten autonomi inte innebär att vårdpersonalen inte har möjlighet att argumentera och försöka övertyga patienten om ett visst handlingsalternativ. Det innebär dock att patientens slutgiltiga ställningstagande normalt måste accepteras. För alla dessa situationer bör det finnas en tydlig utarbetad plan där det framgår vilka handlingsalternativ som står till buds och vilket utrymme mottagare samt vårdpersonal har att agera i dessa situationer. 7. Integritet: Hur inverkar åtgärden på patienters och närståendes fysiska och personliga
integritet?
Livmodertransplantationen kan ses ett ”onödigt” fysiskt ingrepp på donatorn. Samtidigt är det viktigt att betona att vi accepterar den typen av fysiska ingrepp för att en patient vill det i andra sammanhang. Det mest närliggande exemplet är hysterektomi för sterilisering utan någon specifik medicinsk indikation. I övrigt är de åtgärder som genomförs inom ramen för en livmodertransplantation varken mer eller mindre fysiskt integritetsinkräktande än andra åtgärders om görs inom vården (eftersom de är en kombination av sådana åtgärder). När det gäller den personliga integritet, eller insamlandet av information om berörda parter, kan den handläggning inför och i samband med livmodertransplantationen som innebär en kartläggning av personernas psykiska status upplevas som integritetsinkräktande. Samtidigt förefaller en sådan informationsinhämtning, baserat på erfarenheter från andra situationer kring transplantation, assisterad befruktning etc., motivera att så sker för att minimera framtida risker och komplikationer. Här kan naturligtvis berörda personer välja att inte besvara frågor som ställs, men måste då vara medvetna om att det kan påverka möjligheten till fortsatt handläggning. En viktig integritetsfråga i detta sammanhang är hur man ska hantera information om de parter som är involverade i verksamheten. I samband med att man bryter ny medicinsk mark och genomför ett revolutionerande ingrepp som en livmodertransplantation så uppstår naturligtvis ett stort medialt intresse för de mottagare, partners, barn och donatorer som varit involverade verksamheten. Dessa omfattas, som alla patienter inom svensk hälso‐ och sjukvård, av patientdatalagens och sekretesslagens krav på sekretess – men det kan finnas skäl att vara extra uppmärksam så att inte information om dessa parter slinker igenom dessa nät. Detta kan exempelvis ställa krav på tätare logg‐granskning av journalsystem, tydliga rutiner för hur man Version 1.0 2013‐12‐05 Sida 12 av 19 förmedlar medial information, bilder etc. Samtidigt har naturligtvis dessa parter själva rätt att delge den information de själva vill till medier och andra intresserade parter – dock kan det finnas anledning för vårdpersonalen att föra en dialog kring detta med berörda parter eftersom de själva kanske inte kan förutse konsekvenserna en sådan spridning av information kan ha på kort och lång sikt. 8. Kostnadseffektivitet: Är balansen mellan åtgärdens kostnader och effekter rimlig?
Det finns inget underlag för att strikt beräkna kostnadseffektiviteten utifrån det underlag som finns tillgänglig i nuläget. Möjligen kan man göra en form av ”överslagsbedömning” för att bedöma en ungerfärlig nivå för relationen mellan kostnad och effekt. Om vi antar att surrogatmödraskap inte är tillgängligt som alternativ så blir den stora potentiella vinsten med livmodertransplantation ett genetiskt relaterat barn för mottagare och partner (+ den livskvalitetsvinst hos mottagare och partner som är förknippad med att bära, föda och få ett sådant barn). En beräknad kostnad per livmodertransplantation utifrån uppgifter från Mats Brännström ligger på 600‐800 000 kronor ej inräknat obstetriska komplikationer. Om vi utgår från att resultatet från forskningsprojektet är representativt för den fortsatta lyckandefrekvensen (vilket kan var högt räknat givet selektionen av mottagare) så skulle det krävas 9 fall för att resultera i 5 levande barn. Detta skulle då innebära en relation mellan kostnad och effekt på 1‐1,5 miljoner kronor per levande barn. Hur ett levande barn ska omsättas i QALY förefaller vara omtvistat inom hälsoekonomin, men om vi skulle beräkna QALY‐vinsten som det antal QALY som genereras av att det föds ett levande barn som lever ett hyggligt bra och långt liv skulle det kunna innebära en vinst på 60‐80 QALY. Eftersom vi i nuläget accepterar en kostnadseffektivitetsnivå på andra områden på upp emot strax över 1 miljon kronor per QALY inser vi att livmodertransplantation skulle kunna vara kostnadseffektiva med ett sådant beräkningssätt. Här finns naturligtvis mängder med osäkra faktorer och denna överslagsbedöming är endast till för att visa att livmodertransplantation inte är uppenbart kostnadsineffektivt. Om däremot surrogatmödraskap skulle vara tillåtet i Sverige så skulle vinsten med livmodertransplantation ligga i den livskvalitetsvinst för mottagare (och delvis partner) som ligger i att få bära och föda ett barn – en betydligt mindre vinst (som rimligen ligger under 1 QALY) och som därmed inte kan motivera lika höga kostnader (för en mer utvecklad diskussion kring detta se Sandman 2015). Här är det viktigt att betona att dessa resonemang är mycket tentativa och kan ifrågasättas på flera sätt. Möjligen bör man istället jämföra kostnadseffektiviteten hos livmodertransplantationer i relation till andra åtgärder för assisterad befruktning för att bedöma rimligheten i resursåtgången. Sammanfattning: Är användningen av åtgärden förenlig med gällande etiska värden
(utifrån svaren i fråga 5–8)?
Om man utifrån svaren på de första frågorna bedömer att livmodertransplantation har en rimlig relation mellan risk och nytta givet svårighetsgraden (som jag har gjort utifrån nuvarande kunskapsunderlag) så förefaller det inte finnas några tungt vägande principiella etiska skäl för att Version 1.0 2013‐12‐05 Sida 13 av 19 inte erbjuda det i klinisk praxis. Utifrån ett jämlikhetsperspektiv finns det en presumption utifrån människovärdesprincipens likabehandlingstanke för att livmodertransplantation bör erbjudas på samma villkor som annan assisterad befruktning. Enligt min bedömning finns det ingen specifik prioriteringsproblematik kring livmodertransplantation utan den bör underkastas samma krav på effekt och kostnadseffektivitet i relation till svårighetsgrad som andra åtgärder inom svensk hälso‐ och sjukvård. Utifrån ett autonomiperspektiv finns det ett antal utmaningar som behöver hanteras inom ramen för en klinisk praxis. För det första att kravet på informerat samtycke (som tydligt uttrycks i Patientlagen 2014:29) kan uppfyllas för alla inblandade parter och med tanke på insatsens art och de förväntningar, relationer och bristande kunskapsunderlag som livmodertransplantation är förknippade med är det viktigt att detta sker på ett genomtänkt och strukturerat sätt. Det är även viktigt att den frivillighet kring donation som kommer till uttryck i transplantationslagen kan uppfyllas genom en genomtänkt och tydlig process för hur information ges och ett sådant samtycke inhämtas. Utöver detta finns det även några specialfall som skulle kunna uppkomma där det bör finnas en genomtänkt och dokumenterad strategi för hur dessa hanteras så att kraven autonomi uppfylls. När det gäller integritetsaspekter så förefaller inte livmodertransplantation aktualisera några specifika sådana som skulle tala emot att det erbjuds i klinisk praxis. Däremot kan det behöva finnas rutiner för hur man hanterar information kring åtgärden så länge det finns ett medialt intresse och en nyfikenhet på hur aktualiserade fall utvecklas. Detta kan dels krävs strikta rutiner för hur kontakten med media sker men även en mer rigorös logg‐granskning av journaldata. När det gäller kostnadseffektiviteten så är det en central fråga och i nuläget svårt att göra någon mer djuplodande analys av. I det ovanstående har jag antytt ett resonemang som skulle kunna visa att livmodertransplantation inte har ett uppenbart orimligt förhållande mellan kostnad och effekt (i relation till vad som annars accepteras inom svensk hälso‐ och sjukvård). Samtidigt är det omtvistat hur man ska beräkna kostnadseffektivitet vid assisterad befruktning eftersom QALY‐vinsten av en åtgärd som leder till att det föds ett levande barn är så stor att den kan motivera kostnader som kan förefalla orimliga. Denna bedömning bör därför utsättas för ytterligare utredning innan det kan fastslås huruvida relationen mellan kostnad och effekt för livmodertransplantation är rimlig eller inte. Strukturella faktorer med etiska implikationer När man utifrån ovanstående punkter bedömt huruvida det finns etiska skäl som talar för eller emot att använda interventionen i relation till patienten bör man även bedöma om det finns strukturella faktorer som kan påverka användningen och därmed patienters lika tillgång till interventionen. 9. Resurser och organisation: Finns det resursmässiga och/eller organisatoriska
begränsningar som kan påverka vilka som får tillgång till åtgärden eller som kan leda till
att annan vård får mindre utrymme om åtgärden används?
Oavsett om livmodertransplantationer enligt ovan bedöms som kostnadseffektiva eller inte så rör det sig uppenbarligen om en resurskrävande åtgärd men uppenbara risker för undanträngningseffekter på annan angelägen vård (inom och utanför fältet assisterad befruktning). Här är det viktigt att bedöma vilket resurstillskott som krävs för att hantera den resursåtgången, eller vilka omprioriteringar som behöver göras för att frigöra dessa resurser. Enligt ovan är det då viktigt att behovet av livmodertransplantation jämställs med behovet av andra former av assisterad befruktning, men att även effekten av åtgärden samt relationen Version 1.0 2013‐12‐05 Sida 14 av 19 mellan effekt och kostnad (i relation till annan assisterad befruktning) vägs in. Likaså måste naturligtvis behovet av assisterad befruktning ställas i relation till andra vårdbehov som bör tillgodoses inom ramen för sjukhusets budget. Detta bedömer jag vara en kritisk etisk fråga för huruvida livmodertransplantation bör erbjudas eller inte. En fråga som uppkommit i detta sammanhang är om livmodertransplantation skulle kunna erbjudas genom egenfinansiering eller medfinansiering av berörda parter. SMER har genomfört en etisk analys av huruvida egen‐ och medfinansiering generellt är etiskt acceptabelt inom ramen för svensk hälso‐ och sjukvård och dess etiska plattform och ställer sig tveksamma till detta (SMER 2014). Deras slutsats är att åtgärder som ska egenfinansieras generellt helt bör separeras från annan offentlig hälso‐ och sjukvårdsverksamhet och erbjudas på en privat marknad. De har dock inte gjort en specifik analys i relation till livmodertransplantation och deras generella analys lämnar utrymme för vidare diskussion kring denna fråga. 10. Professionella värderingar: Kan värderingar inom berörda vårdprofessioner påverka användningen av åtgärden och därmed leda till en ojämlik tillgång till den?
Utifrån min personliga erfarenhet av att ha redogjort för mitt deltagande i säkerhetskommittén för livmodertransplantationsprojektet har jag mött relativt starka värderingar bland andra vårdprofessionella (främst läkare, barnmorskor och sjuksköterskor) – där huvuddelen varit ifrågasättande och negativa till att man lägger resurser på denna form av verksamhet. Om det på något sätt är representativt för inställningen även vid Sahlgrenska universitetssjukhuset kan jag inte bedöma. Eftersom det finns en ständig diskussion kring vilka prioriteringar som görs och bör göras inom hälso‐ och sjukvården, inte minst aktualiserat av den senaste tidens debatt kring nya dyra läkemedel – så är det inte långsökt att tänka sig att det uppkommer en sådan diskussion kring livmodertransplantationer. Om så är fallet bör det finnas beredskap för att hantera ett sådant ifrågasättande i den mån sjukhuset väljer att införa livmodertransplantation i sitt vårdutbud. En brittisk studie bland transplantationspersonal, gynekologer och obstetriker visar dock på ett 93,8 % stöd för att livmodertransplantation borde erbjudas om man kommer fram till att det är medicinskt, kirurgiskt och etiskt acceptabelt (Saso et al., 2015). 11. Särintressen: Finns det särintressen som kan påverka användningen av åtgärden och
därmed leda till en ojämlik tillgång till den?
Det finns naturligtvis ett starkt intresse för att livmodertransplantation kan erbjudas hos den patientgrupp som inte har en fungerande livmoder. Denna grupp är dock liten och det är svårt att se den som en stark påtryckargrupp i sammanhanget. Det är snarare det vetenskapliga eller professionella särintresset som man bör vara uppmärksam på. När man på detta sätt bryter ny medicinsk mark och lyckas genomföra något som ingen annan tidigare lyckats med så finns det naturligtvis ett starkt intresse från de vetenskapspersoner som är involverade att kunna fortsätta den utvecklingen. I vissa fall kan en sådan drivkraft möjligen leda till att utvecklingen drivs framåt mer av önskan om att bryta ny mark och vara spektakulär än ett genuint intresse för patientens problem och i strid med vad som är en rimlig prioritering i relation till annan angelägen vård. Min slutsats är inte att så har skett i detta fall, men det är trots allt något att vara uppmärksam på i den fortsatta utvecklingen inom detta fält.
Version 1.0 2013‐12‐05 Sida 15 av 19 Sammanfattning: Finns det skäl att tro att en jämlik tillgång till åtgärden eller andra
åtgärder kan försvåras pga strukturella faktorer (utifrån svaren i fråga 9–11)?
Om man delar slutsatsen av de första 8 frågorna kring relationen risk/ nytta och frånvaron av principiella etiska skäl emot livmodertransplantation uppkommer den centrala strukturella frågan – dvs. hur livmodertransplantation ska prioriteras i relation till annan vård inom ramen för Sahlgrenska universitetssjukhusets vårdutbud. Detta är en fråga som inte kan besvaras principiellt eller genom att endast betrakta livmodertransplantationer – istället måste den värderas i relation till övrigt vårdutbud, utifrån bedömning av: svårighetsgrad, effekt, kostnadseffektivitet, resursåtgång och undanträngningseffekter. Utöver detta bör det finnas beredskap för att hantera ett ifrågasättande av att livmodertransplantation införs som klinisk praxis hos professionella grupper vid sjukhuset. Likaså bör det observeras att även om denna etiska analys av livmodertransplantation, givet den process som är utformad inom ramen för det underliggande forskningsprojektet, intar en positiv hållning – så innebär inte det att en fortsatt utveckling inom fältet automatiskt har ett etiskt carte blanche. Dessa steg behöver istället värderas utifrån sina egna meriter. Långsiktiga etiska konsekvenser 12. Långsiktiga konsekvenser: Kan användningen av åtgärden få mer långsiktiga etiska
konsekvenser?
Att ta ett nytt medicinskt steg som livmodertransplantation innebär kan naturligtvis få mer långsiktiga etiska konsekvenser som i nuläget är svårt att överblicka. Enligt ovan förefaller det inte vara ett tydligt steg i riktning mot större medikalisering eftersom behovet som ligger till grund för åtgärden är ett accepterat medicinskt behov, och insatserna som sådana accepteras på andra områden. Den centrala frågeställning i relation till en sådan medikalisering är då framförallt om en livskvalitetspåverkande åtgärd kan motivera de risker som ett sådant stort ingrepp som livmodertransplantation trots allt innebär. Samtidigt är det viktigt att betona att vi redan idag accepterar omfattande plastikkirurgiska ingrepp för att uppnå livskvalitetspåverkande effekter så frågan berör snarast användningen av immunosuppression och de risker förknippade med detta för att uppnå en sådan effekt. Här är det viktigt att beakta att när det gäller immunosuppression så är behandlingen begränsad till den period (av två genomföra gravideter) under vilken livmodern förväntas användas och därefter ska denna behandling avslutas (se ovan under fråga 6 för vissa komplikationer i relation till detta). Behandlingen förväntas alltså inte vara livslång (vilket är fallet vid exempelvis hand‐ eller ansiktstransplantationer). En mer svårbedömd långsiktig konsekvens är hur synen på mödraskap, identitet etc. hos barn, mottagare och donator kan komma att förändras. Och, om det sker en sådan förändring, huruvida den är negativ och oönskad. Ovan berördes några sådana aspekter som är värda att beakta, framförallt i de fall när en närstående donator och där barnet föds av modern men genomlevt graviditeten i mormoderns eller mosterns livmoder (eller motsvarande). Erfarenheter från andra former av assisterad befruktning som även de ifrågasätter den traditionella bilden av föräldraskap etc. pekar på att nya medicinska praktiker kan leda till en sådan förändrad syn. Version 1.0 2013‐12‐05 Sida 16 av 19 Samtidigt finns det ingen entydig bild av att detta skulle vara negativt på ett sätt som innebär att vi bör undvika denna form av assisterad befruktning. Men detta är något som bör studeras vidare och följas i relation till alla inblandade parter och det bör finnas beredskap att hantera den formen av förändrade reaktioner inom den verksamhet som erbjuds. En mer kontroversiell utveckling som redan nu har börjat diskuteras är möjligheten för män och transpersoner att bli gravida genom livmodertransplantation. Huruvida en sådan utveckling är medicinskt möjlig undandrar sig min bedömning men förmodligen kan etablerandet av livmodertransplantation som en fungerande verksamhet ses som ett steg på en sådan väg. Samtidigt, som antyddes i inledningen av analysen, kan inte framtida potentiellt negativa användningar av en åtgärd, vara ett skäl för att inte använda den i nuläget (om inte denna nuvarande användning anses negativ). Om eller när ett sådant steg tas, bör därför den värderas utifrån sina egna förutsättningar. Principiellt kan en sådan värdering redan i nuläget diskuteras, men i denna analys väljer jag att avstå från en sådan diskussion. Sammanfattande bedömning Minsammanfattandeetiskabedömningärattdetutifrånnuvarandekunskapslägeinteråderett
uppenbartorimligtförhållandemellannyttaochriskernärdetgällerlivmodertransplantation
tillnackdelförlivmodertransplantation.Samtidigtfinnsdetnaturligtvisenmängdosäkra
faktorerdärkunskapsunderlagetförvissapotentiellariskerinulägetärsvagtochmedtankepå
attdehandlarometthälso‐ochsjukvårdsbehovmedmåttligsvårighetsgradsåbördenrisknivå
somaccepterasvaralåg.Dettainnebärattomlivmodertransplantationinförsivårdutbudetvid
Sahlgrenskauniversitetssjukhusetsåbördessariskernogaföljasochvetenskapligtutvärderas
övertidförattkunnasäkerställaattdessariskerärstörreänvadsomkanaccepteras.
Utifrånettjämlikhets‐ochrättviseperspektivsåfinnsdetenpresumptionföratterbjuda
livmodertransplantationeftersomassisteradbefruktningerbjudspåannanmedicinsk
indikation.Samtidigtmåsteden,liksomvidallannanprioritering,prioriterasirelationtillnivån
påeffektochrelationenmellankostnadocheffekt.Utifråndetpågåendeforskningsprojektetså
förefallernivånpålyckandefrekvensenvaragodmendettakanberopåettselekteraturvalav
mottagaresominteärrepresentativtförgruppenpotentiellamottagareistort.Samtidigt
förefallerdetviktigt,somävenpåpekatsiandraetiskaanalyser,attdetskerenvissselektionav
inblandadeparterinteendastutifrånettmedicinsktmenävenutifrånettpsykologiskt
perspektiv.Utifråndeninblickjaghaftidettairollensommedlemiforskningsprojektets
säkerhetskommittéförefallerdethafunnitsgodarutinerfördettasomkanliggatillgrundför
rutinernaieventuellkliniskpraxis.Närdetgällerkostnadseffektivitetenärdeninulägetsvårt
attberäknaochkrävervidareutredning,mendetförefallerfinnassättattberäkna
kostnadseffektivitetsomskullekunnaledatillattlivmodertransplantationsessom
kostnadseffektivt.Dettaärdockenmycketosäkeraspektsomintebörtillmätasalltförstorvikt.
Isambandmedlivmodertransplantationuppstårendelfrågeställningarkopplattillde
inblandandeparternasautonomisommåstehanteras.Dethandlaromattgeallaparter
tillräcklig,relevantochrealistiskinformationsomkantillgodoseattparternagårinien
livmodertransplantationmedettgiltigtinformeratsamtycke.Härbördetupprättastydliga
rutinerförhuruvidadettaskagåtill–någotsomdetredanförefallerfinnasgrundiutifråndet
pågåendeforskningsprojektet.Enannanviktigautonomiaspektärattsetillatt
donationsprocessentillgodosersvensktransplantationslagstiftningskravpåinformerat
samtycke(ellermotsvarandepresumptionförattdetintefunnitsnågotmotståndmotdonation
oavsettomdetrörsigomlevandeellerdödadonatorer.Utöverdettafinnsdetävennågra
specialsituationersomdetbörupprättashandlingsstrategierförattkunnahantera.Framförallt
Version 1.0 2013‐12‐05 Sida 17 av 19 rördettakomplikationernärtransplantatetska(enligtplan)ellerbör(utifrånmedicinska
grunder)avlägsnas.
Encentralfrågautifrånettvidarestrukturelltperspektivärhurresursertill
livmodertransplantationbörprioriterasirelationtillannanverksamhetvidsjukhuset.Härkan
integesnågotgenerelltsvarpådettautandettakräverenvärderingirelationtillvärdetav
annanverksamhetinomochutanförområdetassisteradbefruktning,samtvilka
undanträngningseffekterensådanverksamhetkanledatill.Isambandmeddetbördetäven
finnasberedskapföratthanteradeeventuellanegativareaktionerochvärderingarsomkan
finnashosprofessionsföreträdareinomorganisationen.
Pålångsiktkanettmedicinsktgenombrottsomlivmodertransplantationledatilluppkomstenav
enförändradsynpåsådantsommödraskap,identitetetc.samttillnyasvåraetiska
frågeställningar.Inulägetärdetsvårtattförutsehuruvidadettaärennegativutvecklingeller
inte–mendetfinnsingetinulägetsompekarpåattdetskullevaraetttillräckligttungtvägande
skälförattmotsättasiglivmodertransplantation.Uppkomstenavfrågeställningarkringhur
livmodertransplantationbörhanterasirelationtillheltnyagruppersomvillkunnabligravida
(dvs.mänochtranspersoner)fårbehandlasomellernärdetblirmedicinsktmöjligt.
Version 1.0 2013‐12‐05 Sida 18 av 19 Referenser Arora,K.S.,&Blake,V.(2014).Uterustransplantation:ethicalandregulatorychallenges.Journal
ofMedicalEthics,40(6),396‐400.doi:10.1136/medethics‐2013‐101400
Arora,K.S.,&Blake,V.(2015).UterusTransplantationTheEthicsofMovingtheWomb.
ObstetricsandGynecology,125(4),971‐974.doi:10.1097/aog.0000000000000707
Brannstrom,M.,Diaz‐Garcia,C.,Johannesson,L.,Dahm‐Kahler,P.,&Bokstrom,H.(2015).
LivebirthafteruterustransplantationReply.Lancet,385(9985),2352‐2353.
Brannstrom,M.,Johannesson,L.,Bokstrom,H.,Kvarnstrom,N.,Molne,J.,Dahm‐Kahler,P.,...
Nilsson,L.(2015).Livebirthafteruterustransplantation.Lancet,385(9968),607‐616.
doi:10.1016/s0140‐6736(14)61728‐1
Brannstrom,M.,Johannesson,L.,Dahm‐Kahler,P.,Enskog,A.,Molne,J.,Kvarnstrom,N.,...
Olausson,M.(2014).Firstclinicaluterustransplantationtrial:asix‐monthreport.
FertilityandSterility,101(5),1228‐1236.doi:10.1016/j.fertnstert.2014.02.024
Caplan,A.L.,Perry,C.,Plante,L.A.,Saloma,J.,&Batzer,F.R.(2007).Movingthewomb.Hastings
CenterReport,37(3),18‐20.doi:10.1353/hcr.2007.0036
Catsanos,R.,Rogers,W.,&Lotz,M.(2013).THEETHICSOFUTERUSTRANSPLANTATION.
Bioethics,27(2),65‐73.doi:10.1111/j.1467‐8519.2011.01897.x
Dickenson,D.,&Widdershoven,G.(2001).Ethicalissuesinlimbtransplants.Bioethics,15(2),
110‐124.doi:10.1111/1467‐8519.00219
Farrell,R.M.,&Falcone,T.(2015).Uterinetransplant:newmedicalandethicalconsiderations.
Lancet,385(9968),581‐582.doi:10.1016/s0140‐6736(14)61792‐x
Hallen,S.,Johannesson,J.,&Hernandez,N.(2010).Thereareotherandbetteralternativesto
uterinedonation.[Detfinnsandraochbattrealternativanlivmoderdonation.].
Lakartidningen,107(46),2903‐2904.
Johansson,M.,&Sahlin,N.‐E.(2011).Whentechnologygoesastray.[Narteknikengarvilse.].
Lakartidningen,108(26‐28),1348.
Kisu,I.,Mihara,M.,Banno,K.,Umene,K.,Araki,J.,Hara,H.,...Aoki,D.(2013).RisksforDonorsin
UterusTransplantation.ReproductiveSciences,20(12),1406‐1415.doi:
10.1177/1933719113493517
Murphy,T.F.(2015).AssistedGestationandTransgenderWomen.Bioethics,29(6),389‐397.
doi:10.1111/bioe.12132
Olausson,M.,Johannesson,L.,Brattgard,D.,Diaz‐Garcia,C.,Lundmark,C.,Groth,K.,...
Brannstrom,M.(2014).Ethicsofuterustransplantationwithlivedonors.Fertilityand
Sterility,102(1),40‐43.doi:10.1016/j.fertnstert.2014.03.048
Orentlicher,D.(2012).TowardAcceptanceofUterusTransplants.HastingsCenterReport,42(6),
12‐13.doi:10.1002/hast.90
Saso,S.,Clarke,A.,Bracewell‐Milnes,T.,Al‐Memar,M.,Hamed,A.H.,Thum,M.‐Y.,...Smith,J.R.
(2015).SurveyofperceptionsofhealthcareprofessionalsintheUnitedKingdomtoward
uterinetransplant.ProgressinTransplantation,25(1),56‐63.doi:10.7182/pit2015552
SMER.(2013).Assisteradbefruktning‐etiskaaspekter.SMERsrapportserie(Vol.2013:1).
Stockholm.
Zeiler,K.,&Malmquist,A.(2014).Lesbiansharedbiologicalmotherhood:theethicsofIVFwith
receptionofoocytesfrompartner.MedicineHealthCareandPhilosophy,17(3),347‐355.
doi:10.1007/s11019‐013‐9538‐5
Version 1.0 2013‐12‐05 Sida 19 av 19 Punkt 4
1 (2)
Tjänsteutlåtande
Datum 2015-10-12
Diarienummer SU 747-747
Förvaltning/enhet
Handläggare: Martin Rösman
Svar på motion av Eva Olofsson med flera (V) om att ta bort
avgiften för mammografiscreening dnr RS 1259-2015
1. Styrelsen antar tjänsteutlåtande daterat 2015-10-12 att utgöra svar från styrelsen
och att styrelsen ställer sig positiv till motionens förslag.
Ärendet
I en motion till region har Eva Olofsson (V) m.fl. föreslagit att avgiften för
mammografiscreening tas bort i Västra Götalandsregionen. Man lyfter vikten av högt
deltagande i screeningprogrammet för bröstcancer och menar att patientavgiften på 100
kr är en parameter som begränsar deltagandet framförallt i socioekonomiskt svaga
områden. Man hänvisar till studieresultat som har visat på ökat deltagande efter
avskaffande av patientavgiften.
Mammografiscreeningen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset har under en längre tid
haft bra deltagandegrad i sitt screeningprogram. Målvärdet är 86% för 2015 (85% för
2014) av kallade kvinnor och under de senaste 3 åren har deltagandet legat på eller strax
över målvärdet (85% för 2013, 87% för 2014 och hittills i år 87%). Dock bör man då ha
i åtanke att fram till 2015 har upptagningsområdet som man ansvarat för i huvudsak
varit socioekonomiskt trygga områden (Askim och Mölndal). Sedan 2015 ansvarar
verksamheten även för området Frölunda. Effekter av detta utökade ansvar har ännu inte
kunnat noteras.
Högt deltagande i screeningprogrammet är mycket viktigt för dess funktion och vården
ska utformas så att den är jämlik. Utifrån jämställd bröstcancervård skulle en avgiftsfri
mammografiscreening bidra till att vi når ut till fler kvinnor, framförallt till de kvinnor
som uteblir idag. Sahlgrenska föreslår därför att motionens förslag bifalls.
Resultatet av förändringen behöver följas upp och en fortsatt kontinuerlig uppföljning
av deltagande behöver göras hos aktuella enheter.
En annan viktig del för att nå ökat deltagande i screeningprogrammet är kontinuerligt
informations- och kunskapsarbete. Aktiviteter inom detta område bör stärkas ut mot
kvinnorna.
I Stockholm blev screeningen avgiftsfri 2012. Det genomfördes en studie för att jämföra
deltagandet före och efter genomförandet. Resultatet blev att deltagandet steg generellt
Postadress:
413 45 Göteborg
Telefon:
031-342 10 00
Webbplats:
www.sahlgrenska.se
E-post:
[email protected]
Datum 2015-10-12
med tre procent. Den största ökningen skedde i områden som har en större andel
utlandsfödda och invånare med låg socioekonomisk status. Där var ökningen fyra till
sex procent. Effekterna var tydligast i åldersgruppen 65-69 år.
Finansiering
Radiologi på Sahlgrenska Universitetssjukhuset har ett relativt begränsat uppdrag
avseende mammografiscreening. Prognosticerat antal kvinnor som ska kallas under
2016 är ca 13 000.
Verksamhetens självkostnadspris för en mammografiscreening är 650 kr. Av detta
erhåller verksamheten ersättning från beställaren (HSN) med 550 kr. 100 kr tas ut i
patientavgift.
Ett avskaffande av patientavgiften skulle innebära att verksamheten skulle behöva
ersättas fullt för sitt självkostnadspris av beställaren, dvs. 650 kr.
Barbro Fridén
Sjukhusdirektör
Beslutet skickas till [email protected]
2 (2)
Punkt 5
1 (1)
Tjänsteutlåtande
Datum 2015-10-11
Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Handläggare: Göran Matejka
Svar på remiss från Öckerö kommun avseende
handlingsprogram för räddningstjänst och förebyggande
verksamhet 2016-2019
1. Styrelsen antar detta tjänsteutlåtande att utgöra svar på remiss och
översända detsamma till kommunfullmäktige i Öckerö kommun.
Öckerö kommun har inkommit med remiss avseende handlingsprogram för
räddningstjänst och förebyggande verksamhet 2016-2019 i enlighet med lagen om
skydd mot olyckor.
Från Sahlgrenska Universitetssjukhuset har verksamhet ambulans och prehospital
akutsjukvård behandlat ärendet. Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) kommer
att teckna avtal med Öckerö kommun avseende IVPA, I väntan på ambulans,
vilket är en del av handlingsprogrammet. I övrigt har SU inga synpunkter på
handlingsprogrammet.
Barbro Fridén
Sjukhusdirektör
Postadress:
413 45 Göteborg
Telefon:
031-342 10 00
Webbplats:
www.sahlgrenska.se
E-post:
[email protected]
Handlingsprogram
enligt lagen om skydd mot olyckor
2016 – 2019
Antagen KF 201x-xx-xx
1
Definitioner och förkortningar
Angreppstid tid från det att rätt enheter anländer till skadeplatsen till dess att åtgärderna i
räddningsarbetet påbörjats.
Annat uppdrag Vid olyckor, tillbud eller misstanke om olycka agerar räddningstjänsten med stöd av
lagstiftningen (LSO). Det finns tillfällen då uppdrag utförs av räddningsstyrkor på uppdrag av andra
myndigheter eller med ett uppdrag som inte stöds i LSO. Dessa insatser kategoriseras som Annat
uppdrag med tillhörande underkategorier.
Anspänningstid avser tiden från det att larmet går till dess att räddningsfordonen ska ha lämnat
brandstationen.
Automatlarm, ej brand avser ett automatiskt brandlarm som medför utryckning men utan brand.
Orsaken kan vara matlagning, hantverkare m.m.
BmD Brandman Deltid, kan också benämnas som: Räddningsman i Beredskap (RiB).
Brand i byggnad avser alla typer av bränder och brandtillbud som inträffar i en byggnads
konstruktion och/eller inne i byggnad. Det räcker således med en mindre brand i ett löst föremål så
länge den sker inomhus.
Brand, ej i byggnad avser alla typer av bränder som sker utanför en byggnad (utomhus). Mark- pch
skogsbränder, bränder i fordon (bilar, bussar, tåg, fartyg, m.fl.) och container-och soptunnebränder
hör till de vanligare händelserna i denna kategori.
Brandfarlig vara avser vätskor som kan antändas vid en temperatur som understiger 100°C, gaser
som vid en temperatur av 20°C kan bilda en antändbar gasblandning med luft.
Falsklarm vid de tillfällen då det visar sig att det inte har inträffat en olycka trots att det inkommit ett
larm när en fysisk person har larmat. Dessutom försöker man även fastställa om den person som
larmade räddningstjänsten gjorde detta i tro om att det faktiskt förelåg fara eller om det rörde sig om
ett avsiktligt falsklarm.
Farlig verksamhet är ett samlingsnamn på de verksamheter ”som kan innebära fara för att en
olycka ska orsaka allvarliga skador på människan eller miljön” (LSO 2kap 4§). Vilka verksamheter som
betraktas som farlig verksamhet beslutas av Länsstyrelsen i samråd med berörd kommun.
Förebyggande Avser här myndighetsutövning såsom tillsyn enligt LSO och LBE, tillståndsgivning
för brandfarligvara och explosiva varor, remisshantering till andra myndigheter och rådgivning,
information och stöd till att den enskilde kan ta sitt ansvar för att förebygga brand.
Förmåga avses i det här sammanhanget den kapacitet som finns för att undvika och hantera olyckor i
kommunen
Hjälp till ambulans om en ambulans behöver teknisk hjälp i samband med en sjukvårdsinsats
(hjälp med att nära eller transportera patienter o. dyl.) så kategoriseras detta som hjälp till ambulans.
Höjd beredskap Beslut från regeringen om skärpt beredskap eller högsta beredskap enligt lag
(1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap.
IDA MSB:s statistik och analysverktyg Indikatorer-Data_Analys med utgångspunkt i nationell
insatsstatistik, nationella jämförelser (SKL), årliga uppföljning av kommunernas arbete, med flera
datakällor.
Insatstid är summan av anspänningstid+körtid+angreppstid.
IVPA avser I Väntan På Ambulans. Uppdrag där räddningstjänsten vidtar livsuppehållande åtgärder i
väntan på att ambulans skall anlända vid allvarliga sjukdomsfall och skador.
KIA Kommuners informationssystem om arbetsmiljö.
2
Körtid tiden att förflytta sig med fordon från brandstation till skadeplats.
LBE Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor.
LSO Lag (2003:778) om skydd mot olyckor. Det är enligt denna lag som detta handlingsprogram
skrivs.
MSB Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) arbetar med att förebygga olyckor och
begränsa skador till följd av olyckor, ansvarar för landsvägstransporter av farligt gods och samordnar
övriga myndigheters verksamhet inom området. MSB är inordnat under försvarsdepartementet.
Olycka är en plötsligt inträffad händelse som har medfört eller kan befaras medföra skada. Dit räknas
händelser som beror på företeelser i naturen eller på människors handlande eller underlåtenhet att
handla, t.ex. bränder, explosioner, skred, ras, översvämningar, oväder och utflöden av skadliga ämnen.
Oönskad händelse avses i denna rapport vara en händelse som avviker från det normala, innebär en
olycka eller överhängande risk för en olycka i viktiga verksamheter och kräver insatser av kommunens
räddningstjänst.
POSOM psykiskt och socialt omhändertagande.
RAKEL RAdioKommunikation för Effektiv Ledning (RAKEL) är benämningen på det rikstäckande
radiosystemet som används av polis, räddningstjänst och ambulans men kan även användas av andra
samhällsfunktioner såsom hemtjänst, tekniska förvaltningar, färjerederiet och så vidare. Systemet är
digitalt och krypterat så det inte går att avlyssna.
RSA avser Risk och sårbarhetsanalys. Kommunens arbete med att verka för ett mer robust samhälle
grundar sig i ett stort antal lagstiftningar. 2004 reglerades i lag att kommunerna en gång varje
mandatperiod ska göra en inventering av dess sårbarheter, och uppvisas i en risk- och
sårbarhetsanalys.
RCB avser Räddningschef i beredskap, ansvarar för utryckningsverksamheten på uppdrag av
räddningschefen. I Öckerö kommun är RCB även TiB.
Risk avser kombinationen av sannolikheten för en händelse och dess konsekvenser. Sannolikheten
anger hur troligt det är att en viss händelse kommer att inträffa och kan beräknas om frekvensen d.v.s.
hur ofta något inträffar under en viss tidsperiod är känd.
Kortfattat definieras risk = sannolikhet * konsekvens.
Riskanalys avser riskidentifiering och riskuppskattning. Riskidentifieringen är en inventering av
scenarier som kan medföra oönskade konsekvenser medan riskuppskattningen omfattar en kvalitativ
eller kvantitativ uppskattning av sannolikhet och konsekvens för respektive scenario.
Riskbedömning avser riskanalys och riskvärdering. Riskvärderingen innebär att avgöra om
uppskattade risker kan accepteras, om det finns behov av riskreducerande åtgärder samt att verifiera
olika alternativ.
Riskhantering avser riskanalys, riskvärdering och riskreduktion/kontroll. Riskreduktion/kontroll
innebär att utifrån riskvärderingen fatta beslut kring riskreducerande åtgärder och kontrollera att de
genomförs och följs upp. Dessutom ingår att bevaka eventuella förändringar som kan föranleda behov
av ny riskanalys.
Räddningstjänst För att en händelse ska betraktas som räddningstjänst skall fyra kriterier vara
uppfyllda (LSO 1kap 2§): 1. Behovet av ett snabbt ingripande. Finns det inget behov av ett snabbt
ingripande är det inte räddningstjänst. 2. Det hotade intressets vikt. Är det hotade objektet av ringa
vikt för samhälle eller privatperson eller lätt ersättningsbart är det inte räddningstjänst. 3.
Kostnaderna för insatsen. Är kostnaderna för insatsen vida överstigande det som kan räddas är det
inte räddningstjänst. 4. Omständigheterna i övrigt. Det finns många omständigheter som kan spela in,
men en är om någon annan kan göra en lika effektiv insats är det inte heller räddningstjänst.
3
SAMS Samordningsgrupp för systematiskt arbetsmiljöarbete.
Skadeplats Den plats där olycka inträffar.
SL Styrkeledare.
SU Sahlgrenska Universitetssjukhus.
Sårbarhet uttrycker oförmåga hos räddningstjänsten att stå emot och hantera en specifik olycka som
kan härledas till inre eller yttre faktorer.
TiB avser Tjänsteman i beredskap, har mandat och kompetens att starta igång en kommuns
krisledningsarbete vid större händelser. I Öckerö kommun är RCB även TiB.
Trafikolycka avser olyckor med alla typer av trafikslag (väg, tåg, flyg, sjöfart m.m.).
Utsläpp av farligt ämne avser alla typer av farligt utsläpp; från små bensinspill på marken till
omfattande utsläpp av farliga kemikalier eller petroleumprodukter.
VMA Viktigt Meddelande till Allmänheten.
4
INNEHÅLL
INLEDNING
SYFTE MED HANDLINGSPROGRAMMET
VISION
RÄDDNINGSTJÄNSTENS UPPDRAG
RISKBILD
BEGRÄNSNINGAR
RSA
VAD HAR HÄNT (STATISTIK)
VAD KAN HÄNDA
Bebyggelse
Fysisk planering
Hav och kust
Risk- och skyddsvärda objekt
Vägar och transporter
MÅL
SÄKERHETSMÅL
PRESTATIONSMÅL
UPPFÖLJNING
ORGANISATION OCH RESURSER
RÄDDNINGSSTYRKOR
Geografisk spridning av Räddningstjänsten stationer
INSATSTIDER I KOMMUNEN
FÖRMÅGA TILL RÄDDNINGSINSATS
Livräddning med hjälp av räddningstjänstens stegar
BRANDVATTENFÖRSÖRJNING
ÖVRIGA RESURSER
Kustbevakningen
Svenska Sjöräddningssällskapet
INSATSFÖRMÅGA UNDER HÖJD BEREDSKAP
STÖDSYSTEM
ALARMERING AV RÄDDNINGSTYRKA
VARNING
INFORMATION
POSOM
7
8
8
8
9
9
9
9
10
10
10
10
10
10
11
11
11
12
13
13
14
15
16
18
18
18
18
18
19
19
19
19
19
19
5
FÖREBYGGANDE VERKSAMHET
20
VAD GÖR KOMMUNEN
TILLSYN ENLIGT LSO OCH LBE
SKRIFTLIG REDOGÖRELSE
RÅDGIVNING/INFORMATION/UTBILDNING
REMISSER
OLYCKSUNDERSÖKNING
RENGÖRING (sotning) OCH BRANDSKYDDSKONTROLL
DELEGATIONER
ELDNINGSFÖRBUD
20
20
20
20
20
20
21
21
21
BILAGA 1 HAMNOMRÅDEN INOM ÖCKERÖ KOMMUN
ÖVERSIKTSKARTA HAMNAR
Rörö
Hyppeln
Knippla
Björkö
Hälsö
Nimbus
Öckerö hamn
Hönö Röd
Hönö Heden
Hönö Klova
Kalvsund
Grötö
Fotö (nya och gamla hamnen)
22
BILAGA 2 RSA FÖR ÖCKERÖ RÄDDNINGSTJÄNST
30
6
INLEDNING
Syftet med lag (2003:778) om skydd mot olyckor är att färre ska dö, färre ska skadas och
mindre ska förstöras. Samtidigt skall lagen förbättra möjligheterna för enskilda, kommuner
och statliga myndigheter att minska antalet olyckor och konsekvenserna av dem.
3 Kap. 8 § LSO: ”En kommun skall ha ett handlingsprogram för räddningstjänst. I
programmet skall anges målet för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som
finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. I programmet skall också anges
vilken förmåga kommunen har och avser att skaffa sig för att göra sådana insatser. Som en
del av förmågan skall anges vilka resurser kommunen har och avser att skaffa sig.
Förmågan skall redovisas såväl med avseende på förhållandena i fred som under höjd
beredskap”
3 kap. 3 § LSO. ”En kommun skall ha ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet. I
programmet skall anges målet för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som
finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. I programmet skall också anges
hur kommunens förebyggande verksamhet är ordnad och hur den planeras”
Utöver detta handlingsprogram för räddningstjänst finns handlingsprogram för
skydd och beredskap och extraordinära händelser i Öckerö kommun.
Handlingsprogrammet skall antas av kommunfullmäktige för varje ny mandatperiod.
Innan programmet antas skall samråd ha skett med de myndigheter som kan ha ett
väsentligt intresse i saken. Kommunfullmäktige kan uppdra åt kommunal nämnd att under
perioden anta närmare riktlinjer.
Innan kommunfullmäktiges beslut har följande myndigheter/organisationer givits möjlighet
att yttra sig över förslaget till handlingsprogram:
Förvaltningar i Öckerö kommun
Räddningstjänsten Storgöteborg
Bohus räddningstjänstförbund
Länsstyrelsen i Västra Götaland
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)
Kustbevakningen
Sjöfartsverket
Polismyndigheten
Trafikverket
SOS Alarm
7
Syfte med handlingsprogrammet
Handlingsprogrammets syfte är att kommunmedborgare skall få inblick i hur vi idag bedriver
räddningstjänst samt olycksförebyggande arbete. Syftet är också att beskriva vår förmåga att
kunna göra räddningsinsatser men belyser också vikten av den enskilde/medborgarens egen
förmåga att kunna hantera en olycka. Handlingsprogrammet är gällande från
antagningsdatum tills nästa handlingsprogram antas
Kommunen skall enligt lag om Skydd mot olyckor (LSO 20013:778) ha ett handlingsprogram
för den förebyggande verksamheten samt ett handlingsprogram för räddningstjänstens
verksamhet. Eftersom räddningstjänstens personal arbetar såväl operativt som förebyggande
väljer vi att skriva ett handlingsprogram som tar upp båda dessa delar.
LSO är tydlig när det gäller kommunens och den enskildes skyldigheter. I första hand är det
den enskildes skyldighet att själv vidta och bekosta åtgärder för att förhindra och begränsa
olyckor. Lagen syfte är att kommunen skall hålla en organisation som kan gripa in när den
enskilde inte själv eller med anlitande av någon annan kan klara av en olyckssituation
Vision
Öckerö Räddningstjänst har en vision om att:
”ingen skall omkomma eller skadas allvarligt till följd av olyckor”.
För att uppnå noll-vision spelar du som enskild en viktig roll med hur du förebygger olyckor
och hur du agerar vid oönskad händelse
Nationella mål
I lagen om skydd mot olyckor anger regeringen de övergripande nationella målen.
De nationella målen kan uttryckas på följande vis för Öckerö kommun.
Med hänsyn till förhållandena i Öckerö kommun skall människors liv och hälsa samt
egendom och miljö beredas ett tillfredsställande skydd mot olyckor. Skyddet mot olyckor i
Öckerö kommun skall vara likvärdigt med skyddet i övriga delar av landet.
Verksamheten ska planeras så att räddningsinsatser kan påbörjas inom godtagbar tid och
genomföras på ett effektivt sätt.
Räddningstjänstens uppdrag
Räddningstjänstens huvudsakliga ändamål är att fullfölja de skyldigheter som åvilar
kommunen enligt lag om skydd mot olyckor.











Ansvara för räddningstjänst, tillsyn och förebyggande verksamhet.
Undersöka orsaker till olyckor, dess förlopp samt hur räddningsinsatser genomförs.
Ansvara för alarmering.
Ansvara och utföra larmhantering av interna automatlarm i kommunen.
Tillhandahålla rådgivning och information så den som bor eller verkar i kommunen
själv tar ansvaret att skydda sig, sin egendom och miljön.
Ansvara för sotning och brandskyddskontroll.
Vara remissinstans i säkerhetsfrågor.
Ingå i SAMS-grupp som sakkunnig.
Biträda SU med insatspersonal vid akuta sjukvårdsuppdrag.
Biträda hemtjänsten med lyfthjälp
Tillhandahålla RCB för TiB-funktionen.
8
RISKBILD
Begränsningar
Underlaget till handlingsprogrammet är den lokala riskbilden.
Detta handlingsprogram behandlar förebyggande- och räddningstjänstverksamhet inriktat
på olyckor och olycksrisker som kan föranleda en räddningsinsats.
RSA
För att beskriva riskbilden för olyckor som kan föranleda räddningsinsats ur ett
kommunövergripande perspektiv har en översiktlig RSA utförts parallellt med upprättande
av handlingsprogrammet. (se bilaga 2)
Vad har hänt
Den statistik som används i handlingsprogrammet bygger på data under årsintervallet 20052014 och hämtat från Daedalos samt MSB:s statistik IDA-portalen.
Räddningstjänsten rycker i genomsnitt ut på 270 larm per år.






Uppdrag åt SU 53,5 % (IVPA & Helikopterassistans)
Bränder utomhus 13,5 %
Onödiga automatlarm 10,5%
Trafikolyckor 0,4 %
Brand i byggnad 0,3 %
Övriga uppdrag 21,8% (Utsläpp olja, vattenskada, falsklarm, undersökning mm)
Insatser årligen per 1000 invånare mellan 2005-2014
Typ av olycka
Öckerö
Brand i byggnad
Brand ej i byggnad
Trafikolycka
Drunkning/tillbud
Utsläpp farligt ämne
Totalt
0,58
2,57
0,66
0,05
0,20
7,42




Kustkommuner
10-15 000 inv
1,07
1,85
2,18
0,11
0,33
12,10
Förortskommuner
till storstad
0,72
1,63
1,23
0,02
0,20
7,76
Riket
1,12
1,63
1,59
0,04
0,26
9,83
Öckerö har mindre bostadsbränder än övriga kommuner i Sverige.
Trafikolyckor ligger mycket under snittet i landet, losstagning av fastklämda sker 1 ggr/10 år.
Drunkning och drunkningstillbud ligger över snittet i landet men under snittet jämfört med
övriga kustkommuner (5 st. drunkningstillbud på 10 år).
Angående bränder utomhus ligger vi i topp. Orsaken till detta är vårt ”grankrig” i anslutning
till påsk med social oro och många anlagda bränder i terrängen.
9
Vad kan hända
Bebyggelse
Bebyggelsekaraktären inom ett område har betydelse för hur den kommunala
räddningstjänstens verksamhet skall utformas. Inom områden med höga byggnader finns
andra behov av resurser och materiel än vad som finns i områden med villabebyggelse.
Områden med tät trähusbebyggelse där en brand lätt kan utvecklas till en ”kvartersbrand”
finns på fler platser på våra öar. En snabb räddningsinsats är inte alltid möjlig på de öar som
saknar broförbindelse
Fysisk planering
Den fysiska planeringen inom kommunerna påverkar Räddningstjänstens verksamhet.
I bostadsförsörjningsprogrammet 2015-2020 för Öckerö kommun skall förtätning och
byggande av högre hus underlättas vilket medför svårigheter vid en eventuell brand då
räddningstjänsten saknar höjdfordon.
Hav och kust
Närheten till havet påverkar riskbilden i kommunen. Det finns omfattande färjetrafik mellan
fastlandet och öarna men också mellan öarna. Öckerö kommun ligger i Kattegatt och alla de
fartygsrörelser som sker längs kusten utsätter kommunen för risk för oljepåslag på våra
stränder. Ett oljeutsläpp kan få allvarliga konsekvenser för djurlivet men också för
friluftslivet vilket gör att det finns behov av en god beredskap för att hantera oljepåslag.
Stormar utgör ett hinder för båttrafiken och påverkar räddningstjänstens
beredskapsmöjligheter då det kan var svårt att nå de öar som saknar broförbindelse med
förstärkningsresurser. Fotöbron stängs av vid klass 3 varning (30 sekundmeter)
Risk- och skyddsvärda objekt
En del verksamheter och objekt innebär stationära risker, där sannolikheten eller
konsekvensen för en olycka kan kopplas till en specifik plats som är känd i förväg.
Exempel på risk- och skyddsvärda objekt är tankstationer, varv, båtförvaring inom- och
utomhus, återvinningscentral, stora samlingslokaler som rymmer många människor,
verksamheter med barn och äldre samt oersättliga bebyggelsemiljöer.
Regionalt prioriterat oljeskyddsområde finns väster om Hälsö.
I Öckerö kommun finns inga riskobjekt som blivit klassade som farlig verksamhet enligt
lagen om skydd mot olyckor, 2 kapitlet §4 (LSO 2:4)
Vägar och transporter
I Öckerö kommun gäller 50 km/h om inget annat anges.
Transportmängden av farligt gods är måttlig och främst transporteras brandfarlig
vätska (bensin, diesel, etanol) och olika gaser.
10
MÅL
För att uppfylla av riksdagen beslutade nationella mål har ett antal säkerhets- och
prestationsmål upprättats.
Säkerhetsmål






Minska antalet brister i brandskyddet hos de kommunala verksamheterna.
Genom kontinuerlig insatsplanering, uppföljning och utvärdering av
Räddningstjänstens verksamhet samt kompetens- och teknisk utveckling skall
räddningsinsatser kunna genomföras på ett effektivt sätt.
Beredskapen för olyckor skall utformas så att en så kort insatstid som möjligt erhålls i
de områden där sannolikheten för olyckor bedöms vara störst.
Samverkan mellan flera räddningstjänster, kommunala förvaltningar, myndigheter
och organisationer skall kunna ske för att i största möjliga mån begränsa skador på
människor, egendom och miljö.
Räddningstjänsten skall se till att det i händelse av teleavbrott finns möjlighet att
larma.
Om Räddningstjänsten har kompetens och/eller utrustning skall man, i mån av
möjlighet med hänsyn tagen till beredskapen för räddningsinsatser:
- genomföra restvärdesräddning
- lämna biträde till andra förvaltningar inom kommunerna
- lämna biträde till annan räddningstjänst/statlig myndighet
- lämna biträde till företag/enskild
Prestationsmål







Räddningstjänsten skall stödja arbetet med kommunens informationssystem om
arbetsmiljö där systematiskt brandskydd ingår.
Åtgärder skall kontinuerligt bedrivas för att hålla personalens fysiska status på en
erforderlig nivå för att kunna genomföra räddningsinsatser. Räddningstjänsten skall
regelbundet följa upp personalens medicinska och fysiska förutsättningar för att
utföra räddningsarbete.
Räddningstjänsten skall kontinuerligt bevaka utvecklingen av ny taktik och nya
metoder. Ny teknik, taktik och metoder skall införas om de leder till ökad säkerhet
och effektivitet om kostnaderna står i rimlig proportion i förhållande till den effekt
som uppnås.
Räddningstjänsten skall kontinuerligt genomföra insatsplanering genom att tillvarata
och sprida erfarenheter från olyckor, insatser, utredningar, tillsyner och övningar.
Räddningstjänsten skall bedriva kontinuerlig kompetensutveckling och
övningsverksamhet. Övergripande planering för övningsverksamheten skall göras
årligen och genomförandeplaner skall upprättas regelbundet. Kompetensutvecklingen
och övningsverksamheten skall regelbundet följas upp.
Vid en olycka som inträffar inom Öckerö kommuns geografiska område skall
Räddningstjänsten ständigt kunna ha styrka/-or på olycksplatsen inom de tider som
anges i handlingsprogrammet.
Räddningstjänsten skall verka för att gemensamma övningar hålls med samverkande
myndigheter i syfte att förbättra samverkan vid en gemensam insats i samband med
olycka.
11
Uppföljning
Uppföljning av säkerhets- och prestationsmål varierar beroende på målens utformning.
I Öckermodellen finns tre typer av mål: mål för mandatperioden, nämndmål och
förvaltningsmål.
Mål för mandatperioden sträcker sig över en mandatperiod. Nämndmål antas av nämnderna
och KF. Förvaltningsmål antas inte politiskt utan formuleras av verksamhets- eller
enhetschef.
Stratsys är ett IT-stöd för Öckerömodellen. Här planerar man och följer upp verksamheten
samt formulerar hela verksamhetsplanen. I systemet rapporterar man enligt den plan som
finns. Planeringsdelen i Stratsys är uppbyggd utifrån Öckerömodellens tre huvudrubriker:
uppgift, profil och mål.
12
ORGANISATION OCH RESURSER
Under ansvarig nämnd är det räddningschefen som leder räddningstjänstverksamheten i
kommunen. Räddningschefen ansvarar för att räddningstjänsten är ändamålsenligt ordnad.
Vid räddningsinsatser utövas den övergripande ledningen av funktionen räddningschef i
beredskap (RCB) som till sin hjälp har ett antal befäl i beredskap.
Räddningsstyrkor
Minimibemanningen/-beredskapen på räddningstjänstens stationer.
I kommunen finns frivilliga räddningsvärn på Rörö, Hyppeln, Källö-Knippla, Kalvsund och
Grötö, dessa är en resurs både vid större insatser och som förstahandspersoner vid larm. De
är snabbt på plats och känner väl till sin ö.
Räddningstjänsten tillämpar fri inryckning vid stora larm vilket innebär att alla brandmän
som vill och kan åker på larmet. Statistik från larmrapporter visar att styrkan mer än
fördubblas vid dessa typer av larm.
Station
251-8000 Öckerö
251-8100 Björkö
251-8200 Knippla
251-8300 Grötö
251-8400 Kalvsund
251-8500 Hyppeln
251-8600 Rörö
Styrka
1 RCB + SL + 4 BmD
2 Bmd
Räddningsvärn 10 st
13
Geografisk spridning av Räddningstjänstens brandstationer
-
Deltidstation
Räddningsvärn
14
Insatstider inom kommunen
Insatstid avser tid från alarmering av den närmaste räddningsresursen (ej räddningsvärn) till
dess att räddningsarbetet har påbörjats på skadeplats, 2 min och 30 sek angreppstid efter
framkomst till skadeplats ingår i insatstiden.
Olika typer av farthinder påverkar insatstiderna negativt både vid in- och utryckning.
Insatstider
10 min
10-20 min
20-30 min
Osäker insatstid
15
Förmåga till räddningsinsats
Vilken förmåga räddningstjänsten skall ha styrs av kommunens riskbild.
Nedan följer en beskrivning av den förmåga som kommuninvånarna kan förvänta sig.
Den angivna förmågan kan begränsas av till exempel väderlek, begränsad framkomlighet för
nödvändig utrustning samt begränsad resurstillgång.
Förmågebeskrivning
X X X
X
X X
X
X X X
X
X X
Assistera utvändig utrymning via fönster eller balkong med
stegutrustning
X
X X X
X
X X
Genomföra invändig släckinsats med upp till ca 50 m
inträngningsväg i tät brandrök
X
Söka efter och rädda enstaka personer upp till ca 50 m
inträngningsväg i tät brandrök
X
Släcka brand i personbil, minibuss, arbetsfordon, buss, lastbil
utomhus
X
X
X
X X X
X
X X
X
X X X
X
X X
X
X X
Släcka brand i öppen eller sluten container
Släcka brand i större virkesupplag
X
Släcka brand i mindre fritidsbåt < 8 m förtöjd vid kaj eller på
uppställningsplats
X
X X X
Släcka brand i större fritidsbåt > 8 m förtöjd vid kaj eller på
uppställningsplats
X
X
Genomföra insats för livräddning av enstaka personer i
fartyg vid kaj eller på varv
X
X
Från utsidan genomföra släckinsats med skärsläckare vid
brand i fartyg vid kaj eller varv
X
Genomföra invändigt släckförsök i tät brandrök vid brand i
fartyg vid kaj eller varv
X
Släcka en brand i oinvallat spill med maximalt 200 kvm
brännbar vätska (X)=100kvm
X (X)
Skydda indirekt hotade personer mot brand
Rädda enstaka personer (ej fastklämda) som befinner sig i
fara
Trafikolycka
Grötö RV
X
Släcka brand i personbil
Brand i brandfarlig vätska och
gas
Kalvsund RV
X
Från utsidan genomföra släckinsats i marknivå
Brand i fartyg
Hyppeln RV
X
Begränsa brandspridning till andra byggnader
Brand i fordon och andra
fristående objekt
Rörö RV
Begränsa brandspridning till andra brandceller och
byggnader
Knippla RV
Brand i byggnad
Stationer
Björkö deltid
Förmåga
Öckerö deltid
Identifierad händelse
Spärra av och säkra olycksplatsen mot följdolyckor och brand
Losstagning av fastklämda personer från personbil
X
X
X
X
Losstagning av fastklämda personer från buss lastbil (tung
räddning)
Stabilisera/säkra fordon
X
Ingen egen förmåga
X
X
16
Genomföra livräddande sanering av enstaka personer
Indikera brännbar atmosfär från brandfarlig vätska och gas
Begränsa skadeutbredning genom tätning, uppsamling,
kylning och nedtvättning
Brand i skog och mark
Grötö RV
Kalvsund RV
Hyppeln RV
Rörö RV
Snabbt rädda enstaka personer som befinner sig i
riskområde
Knippla RV
Farliga ämnen
Stationer
Björkö deltid
Förmåga
Öckerö deltid
X
X
X
X
Bekämpa gräsbrand på äng eller mindre fält
X
X X X
X
X
X
X X
Bekämpa mindre brand exempelvis i buskar eller markväxter
Genomföra släckning av brand i skog och mark
X
Vattenlivräddning
Rädda enstaka personer i ytläge i öppet vatten ca 100‐300 m
från land
X
X
X
X
Rädda enstaka personer ur isvak upp till 300 m från land
Genomföra räddningsdykning för att söka efter och rädda
enstaka personer inom begränsad yta
Terrängtransport
Genomföra transport i väglös terräng eller på väg med
begränsad framkomlighet
X
X X
X X
IVPA
Genomföra prehospitalt akut omhändertagande av skadade
personer,
X
X X
X X
X
X X
Genomföra hjärt/lungräddning (D‐HLR)
Personlivräddning
Rädda person från svårtillgänglig plats (exempelvis master,
broar, kranar, vindkraftverk)
Undsätta personer som är instängda i hiss mellan
våningsplan
X
Rädda fastklämda personer under träd,
nedfallen last eller motsvarande
X
X
Rädda person som fallit ner i brunn, schakt eller liknande
X
Storm/Orkan/skyfall
Länspumpning i fastigheter
X
X X X
X
X X
X
X X X
X
X X
Avspärrning av riskområde
Bistå vid utrymning av personer ur riskområde
Oljeskadeskydd
Operativ ledning
X
X
Förhindra spridning av olja med hjälp av invallning och
absorbtionsmedel på land/vatten
X
X
Förhindra spridning av olja på vatten med upp till 600 m
sjöläns (kommunalt vatten)
X
Skydda strand med upp till 300 m strandduk med hänsyn till
förhållanden och strandtyp
X
Löpande värdera risk- och hotbilder
X
Organisera och leda kommunens resurser vid medelstora
räddningsinsatser
X
Samverka med andra aktörer vid
räddningsinsatser(X)=Endast Enhetsledare
X (X)
17
Livräddning med hjälp av räddningstjänstens stegar
På huvudöarna samt Björkö kan nödutrymning med räddningstjänstens bärbara stegar ske
från högst 3:e våning eller max 11 meter från fönstrets karmunderstycke eller balkongräckets
överkant till marken. Marken nedanför fönster eller balkong skall vara plan intill 3 meter från
fasad.
Övriga öar med räddningsvärn begränsas till 2 våningar eller max 5 meter tills det att
räddningsstyrkan från Öckerö är på plats, se insatstider till respektive ö.
Räddningstjänstens stegar kan inte räknas med som den andra utrymningsvägen vid en
projektering av en fastighet där de boende inte kan förväntas kunna utrymma på egen hand.
Brandvattenförsörjning
Vid släckning av bränder använder sig räddningstjänsten främst av vatten, men för att
kunna släcka större bränder kan det behövas större tillgång till vatten än vad som kan
transporteras i en släckbil. Detta kan ske på olika sätt, exempelvis via tankbilar, genom
brandposter eller motorsprutor till öppet vatten.
Huvudmannen för VA skall tillhandahålla vatten för effektiv släckning med
räddningstjänstens utrustning. Grundnivån utgörs av VAV P83 Allmänna vattenledningsnät
samt VAV p76 Vatten för brandsläckning.
Vid anslutning av sprinkler till kommunens vattenledningsnät skall åtgärder vidtas av ägaren
till sprinkleranläggningen för att säkerställa hög säkerhet mot föroreningar. SBF 142:1 eller
motsvarande skall följas.
Det bör eftersträvas att inte ha fler brandposter än det faktiska behovet.
Prioriterade brandposter införs.
Övriga resurser
Kustbevakningen
Kustbevakningen är ansvarig för miljöräddningstjänst till sjöss och sjöövervakning. De
resurser som främst bedöms vara intressanta för Räddningstjänsten är Kustbevakningens
fartyg. Dessa kan användas för transport av personal och materiel till öar i skärgården men
även brandbekämpning då de är utrustade med brandpump.
Kustbevakningens räddningsdykare kan utnyttjas som resurs vid långvariga kemikalieutsläpp
där de kan tjänstgöra som kemdykare. För rök- och vattendykningsinsatser bedöms
inställelsetiden för Kustbevakningens dykare, i normalfallet, vara alltför lång för att nyttja
dem. Kustbevakningsflyget kan utnyttjas för att fotografera olyckor med stor geografisk
utbredning t.ex. oljeutsläpp som stöd för räddningsledarens beslut.
Svenska sjöräddningssällskapet
Sjöräddningssällskapet är en ideell förening vars fartyg bemannas av frivilliga
besättningsmän med beredskap. Vid larm skall räddningsbåten ha lämnat kaj senast 15
minuter efter larmet. Närmaste sjöräddningsstationer finns på Rörö. Svenska
sjöräddningssällskapet deltar ofta i räddningsinsatser som leds från JRCC i Göteborg.
Svenska sjöräddningssällskapet kan nyttjas som resurs för t.ex. transporter till/från öar eller
andra strandnära svårtillgängliga platser, för brandsläckning vid båtbränder eller oljeskador i
hamnar eller för att vattenförsörja räddningspersonal vid bränder på öar som saknar
broförbindelse.
18
Insatsförmåga under höjd beredskap
Vid ett förändrat säkerhetspolitiskt läge skall handlingsprogrammet kompletteras och
anpassas så att det också omfattar räddningstjänst under höjd beredskap.
Vid höjd beredskap kommer varje räddningsstyrka utrustas i större utsträckning och
beredskapsnivån öka så att styrkan kan agera självständigt i större utsträckning för att
minska sårbarheten. Vid behov kan intensivutbildning av ny personal samt uppdatering av
tidigare anställda bli nödvändig.
STÖDSYSTEM
Alarmering av räddningsstyrka
Besvarande av nödsamtal och utalarmering av räddningstjänsten utförs enligt avtal av SOS
Alarm i Göteborg eller annan SOS-central vid hög belastning. Larmoperatören larmar ut
enheter efter uppgjord larmplan.
Vid telestörningar kommer Rakel att nyttjas för utalarmering mellan kommunens
”brandstationer” och SOS Alarm. De olika stationerna kan vid behov bemannas så att
invånarna kan få hjälp att larma.
Varning
Den över tid minskade krigs-hotbilden utmynnade att vår kommun inte längre betraktas som
skyddsrumsort. Kommunen gjorde även bedömningen att de inte har så stora risker att det
motiverar att fortsatta resurser läggs på utomhusvarning.
Kvartalsprovningen upphörde 2006 och anläggningarna avvecklades.
Information
Korrekt och snabb information har avgörande betydelse för om människor känner trygghet
och tillit. Alla som vistas inom kommunen skall på ett enkelt sätt kunna informeras och
varnas vid speciella händelser och olyckor som inträffar inom kommunen eller i dess närhet.
Ordinarie (nedan angivna) informationsvägar avses användas:




Öckerö kommuns hemsida www.ockero.se
Radio P4 (Göteborg) 101.9 Mhz
Riksradio och TV
Särskilt upprättad upplysningscentral
POSOM
Efter en olycka kan det vara anhöriga och vänner som är de bästa på att stödja och hjälpa
men ibland behövs extra stöd i ett inledande skede. För detta finns kommunens POSOMgrupp. Kommunen har rutiner för att starta upp en POSOM-insats.
19
Förebyggande verksamhet
Vad gör kommunen
Enligt LSO ska kommunen verka för att åstadkomma skydd mot andra olyckor än endast
bränder. Vi vill klargöra vikten av att ett olycksförebyggande arbete inom kommunens
samtliga förvaltningar, verksamheter och enheter.
KIA – Öckerö kommuns nya incidentrapporteringssystem skapar förutsättningar att göra
samtliga förvaltningar delaktiga i dessa frågor och arbeta förebyggande.
Tillsyn enligt LSO och LBE
Ett sätt att stärka tryggheten för våra medborgare är att vi utövar tillsyn på objekt ute i
kommunen och ser över brandskyddet. Vid tillsynen är det primära syftet att den som har
verksamheten inser sitt egenansvar.
För varje verksamhetsår ska en tillsynsplan upprättas. Tillsynsplanen ska utgå ifrån
tillsynsbehovet, som i sin tur baseras på tillsynsobjektens risknivå.
Dokumentation och uppföljning av tillsynsarbetet görs via räddningstjänstens IT-stöd
Daedalos
Skriftlig redogörelse för brandskyddet
En skriftlig redogörelse skall lämnas in av samtliga ägare och nyttjanderättshavare till
byggnader och andra anläggningar som preciseras i Räddningsverkets föreskrifter om
skriftlig redogörelse för brandskyddet (SRVFS 2003:10). Redogörelsen ska uppdateras vid
sådan ändring i byggnad eller verksamhet som påverkar brandskyddet. I tillsynsplanen finns
rutinerna för hur ofta, eller vid vilka ändringar, som redogörelsen ska lämnas in.
Rådgivning/Information/Utbildning
Enligt LSO skall räddningstjänsten bistå allmänheten med rådgivning och information. En
del av detta är att vi erbjuder utbildning till näringsliv, kommunala verksamheter och
allmänheten. Genom att stärka medborgarna i att kunna förebygga och hantera en olycka är
sannolikheten större att uppnå de nationella målen om att ingen ska omkomma eller skadas
till följd av en brand. Att stärka den enskildes förmåga är i linje med LSO som ställer krav på
var och en. Alla är enligt lag skyldiga att arbeta med sitt brandskydd.
Remisser
Räddningstjänsten är remissinstans för planärenden enligt PBL. Vid dessa remisser bevakas
allmänna risk- och säkerhetsfrågor som t.ex. skyddsavstånd och räddningstjänstens
insatsmöjligheter. Övriga remisser kommer från bl.a. från polismyndigheten i samband med
tillståndsgivning enligt ordningslagen.
Kommunen efterfrågar yttranden från räddningstjänsten i samband med tillståndsgivning
för utskänkning av alkohol. Förutom formella remisser från t.ex. myndigheter bidrar
räddningstjänsten med rådgivning via telefon och epost till allmänheten.
Olycksundersökning
För att tillgodogöra sig erfarenheter från olyckor vid räddningsinsatser skall
olycksundersökningar göras. Efter varje räddningsinsats skrivs en insatsrapport.
Om det finns behov av en djupare undersökning genomförs en utökad olycksundersökning.
Beroende på behov kan den utökade undersökningen vara mer eller mindre omfattande.
20
Rengöring (sotning) och brandskyddskontroll
Rengöringen syftar till att förebygga brand och brandskyddskontrollen syftar till att upptäcka
fel och brister i anläggningen för att förebygga skador på människor, egendom och miljö till
följd av brand.
Kommunen ansvarar för all rengöring och brandskyddskontroll. Kommunen har slutit avtal
med enskild entreprenör, så kallade sotningsdistrikt, som tilldelats kommunens geografiska
område för att utföra rengöring och brandskyddskontroll.
Sotningsdistrikten ska hålla ett register över samtliga objekt inom detta område som
omfattas av rengöring och brandskyddskontroll.
De personer som för kommunens räkning utför brandskyddskontroll ska uppfylla
kompetenskrav enligt MSB:s föreskrifter.
Brandskyddskontroll av eldningsanläggningar med tillhörande rökkanaler skall utföras enligt
de kontrollfrister som anges i MSB:s föreskrift 2014:6
Tidsfrister för rengöring fastställs av ansvarig nämnd. Fristerna tas fram med hänsyn till
sotbildning, bränsle, typ av anläggning samt energibehov med hänsyn till klimatförhållanden
och bebyggelsestruktur.
Räddningstjänsten tillåter rengöring (sotning) i egen regi efter skriftlig ansökan från enskild
fastighetsägare. Ansökan sker på särskild avsedd blankett, som finns att ladda ner från
kommunens hemsida, och behandlas av räddningstjänsten på delegation av ansvarig nämnd.
Delegationer
Tillsynsförrättare och skorstensfejarmästaren har delegation på att fatta beslut i tillsyns- och
tillståndsärenden i enlighet med delegationsordningen
Eldningsförbud
Beslut om eldningsförbud och liknade åtgärder för att förebygga bränder fattas av
räddningschefen enligt förordningen om skydd mot olyckor (FSO) 2 kap 7 §.
21
Bilaga 1
I denna återfinns kartor över vilka områden som skall betraktas som hamn och där
Öckerö Räddningstjänst svarar för insatsen
Översiktskarta över hamnar i Öckerö Kommun
22
Rörö
Hyppeln
23
Knippla
Björkö
24
Hälsö
Öckerö Nimbus
25
Öckerö Hamn
Hönö Röd
26
Hönö Heden
Hönö Klova
27
Kalvsund
Grötö
28
Fotö Nya
Fotö Gamla
29
Bilaga 2
RSA för Öckerö Räddningstjänst
För att skapa en överskådlig bild av riskerna i Öckerö kommun har räddningstjänsten utfört en
inventering av kommunens riskområden och en analys av de händelsetyper som bedömts kunna
föranleda räddningsinsats. Riskanalysen ligger till grund för kommunens handlingsprogram enligt
lagen om skydd mot olyckor. Räddningstjänstens risk- och sårbarhetsanalys är att betrakta som en
grovanalys
Syfte och mål
Målet med riskanalysen är att belysa vilka typer av olyckor som kan inträffa i Öckerö kommun, hur
ofta de kan tänkas ske samt vilka konsekvenser de kan medföra. Syftet med analysen är att skapa ett
beslutsunderlag för utformningen av räddningstjänstens organisation samt öka kommunens
hanteringsförmåga genom att förtydliga beroendeförhållanden och behov av samverkan
Bakgrund
Räddningstjänstens skadeförebyggande och skadeavhjälpande verksamhet ska vara dimensionerad
efter kommunens riskbild. Räddningstjänsten ska verka för att reducera kommunens risker före,
under och efter inträffade olyckor.
Avgränsningar
Analysen beaktar endast de risker inom kommunen som enligt räddningstjänstens bedömning kan
föranleda räddningsinsats. Analysen behandlar miljö och egendomsskador översiktligt som ligger till
grund för bedömningen av räddningstjänstens dimensionering. I analysen beaktas endast sådana
framtida förändringar som är kända idag och som kan komma att påverka riskbilden under den
kommande mandatperioden.
Metod
För att inventera kommunens risker har statistik hämtats från olika källor, bl.a. från
räddningstjänstens insatsrapporteringssystem Alarmos och Daedalos, MSB:s IDA-portal samt
”Räddningstjänst i siffror – Fakta om räddningstjänsten insatser”.
Risk och osäkerhet
I detta sammanhang är definitionen av risk en sammanvägning av en oönskad händelses uppskattade
sannolikhet och konsekvens. Eftersom dataunderlaget inom vissa områden är bristfälligt måste
uppskattningar och antagande göras, detta är en av faktorerna som medför att analysen blir
förknippad med osäkerhet. Det som inte åskådliggörs med hjälp av riskmatrisen är eventuella trender
och ändrade mönster. Klimatförändringar förväntas leda till ökad risk för väderrelaterade händelser
Sammanfattningsvis påvisar identifieringen att många händelser kommer att
påverka övriga verksamheter i kommunen. Ett stort informationsbehov både direkt
till medborgare och till media är en annan tydlig konsekvens som kommunen måste
hantera för flertalet av händelserna.
Många händelser skapar oro hos medborgarna, vilket ställer krav på kommunens
förmåga att uppfatta deras behov.
30
Värdering av händelser
I riskmatrisen presenteras de oönskade händelser som identifierats och därefter värderats utifrån
kriterier för sannolikhet och konsekvens. Värderingen av händelserna bygger till stor del på kvalitativa
bedömningar av räddningstjänstens personal. I många fall har det varit svårt att bedöma sannolikhet
och konsekvens för de olika listade händelserna. Inte heller indelningen i olika typhändelser är given. I
många fall saknas det statistiskt underlag.
För att kunna värdera risker och avgöra om risken är acceptabel eller inte behövs något att jämföra
med – en acceptabel risknivå. Dessvärre finns ingen allmänt vedertagen risknivå i Sverige.
Förklaring av hur riskmatrisens färger tolkas.
Svart
Röd
Gul
Grön
Akut risk, genomför åtgärd om det är möjligt
Reducera risk, åtgärder är nödvändiga
Aktiv riskhantering, överväg åtgärder
Förenklad riskhantering, upprätthåll förebyggande åtgärder
Färgerna på riskmatrisens olika fält är ett hjälpverktyg för underlag till beslut om åtgärder bör vidtas
för att reducera risken att den oönskade händelsen ska inträffa.
Bedömning av hanteringsförmåga
Här presenteras en bedömning av räddningstjänstens förmåga att hantera de oönskade händelserna
som kan föranleda en räddningsinsats Denna bedömning grundas på tillgången av både materiella och
personella resurser, operativ förmåga, förmågan att skapa en lägesbild, hantera informationen,
samverka med andra aktörer samt ta hand om medborgarna.
Kriterier för bedömning av hanteringsförmågan
God
Resurser motsvarar förväntningarna
I huvudsak god
Viss
Ingen (bristfällig)
Kan ej bedömas
– uppgiften kan lösas
Brister nedsätter förmågan – uppgiften kan i huvudsak lösas
Brister nedsätter förmågan – uppgiften kan till viss del lösas
Brister nedsätter förmågan – uppgiften kan till viss del lösas
Hanteringsförmågan kan ej bedömas
Bedömning av hanteringsförmåga.
Öckerö räddningstjänst har valt att dela upp hanteringsförmågan i följande två kategorier:
(FH)
Bedömd förmåga att förebygga händelsen.
(HH)
Bedömd förmåga att hantera den inträffade händelsen
31
Identifierade oönskade händelser som kan leda till en räddningsinsats
Nr
Beskrivning
R-P
H1
Brand i publik lokal
Stor brand i publiklokal - festlokal, hotell, idrottsanläggning (lokal >50 pers.) som medför mycket
svåra konsekvenser, komplext objekt, många
människor (flera skadade/döda).
1 4
Viss
Begränsad brand i festlokal, hotell, idrottsanläggning (lokal >50 pers.) komplext objekt,
(<3 pers. lätt skadade).
2 2
God
Stor brand som medför mycket svåra konsekvenser,
stora egendomsskador, flera personer skadade/
döda
1 4
Viss
Begränsad brand som medför mindre egendomsskador, några personer lätt skadade.
2 1
God
döda (flera lägenheter)
1 4
Viss
1 1
God
mycket stora egendomsskador, flera personer
skadade/ döda
1 3
Viss
1 2
God
döda
1 4
Viss
4 1
I huvudsak
god
döda
2 3
Viss
4 1
God
Stor brand i enbostadshus som medför mycket
svåra konsekvenser, stora egendomsskador, flera
personer skadade/ döda
4 3
God
Begränsad brand i enbostadshus som medför
mindre egendomsskador, några personer lätt
skadade.
4 2
God
Stor brand som medför mycket stora egendomsskador, ev någon lätt skadad (>3båtar)
2 3
I huvudsak
god
Begränsad brand som medför mindre egendomsskador. (1-2 båtar)
3 3
God
döda
2 3
Viss
3 2
I huvudsak
god
4
4
3
3
4
1
I huvudsak
god
S
H2
H3
Brand i särskilt boende/gruppbostad
H4
H5
Brand i flerfamiljshus
H6
H7
Brand i skola/förskola
H8
H9
Brand i äldreboende
H10
H11
Brand i industrilokal
H12
H13
Brand i villa
H14
H15
Brand båtuppställning (på land)
Utomhus
H16
H17
Brand i fartyg/båt vid
kaj/hamn/färjeläge
H18
H19
Brand i terräng
H20
H21
Omfattande brand i skog och mark
Begränsad brand i gräs/buskar/vass
Övrig brand
Stor brand virkesupplag/återvinning
H22
Brand i container
H23
Brand i fordon
H24
Brand i vindkraftverk
R-V FH
HH
K
2
1
3
1
1
4
God
God
God
God
Identifierade oönskade händelser som kan leda till en räddningsinsats
32
Nr
Beskrivning
H25
Trafikolycka
Omfattande trafikolycka med flera personbilar
och/eller buss, lastbil inblandade. Flera personer
skadade/döda. Alternativt en mkt komplex
olycka
Begränsad trafikolycka med flera personbilar
och/eller buss, lastbil inblandade.
> 3 personer lätt skadade
R-P
S
H26
H27
MC eller mopedist som skadas/förolyckas
R-V FH
HH
K
2 3
Viss
3 2
I huvudsak
god
4 1
1 3
God
4 3
I huvudsak
god
H28
Drunkning
2 eller fler samtidigt drunknade
H29
Drunkning
1 person drunknad eller befarad drunkning
H30
Farligt gods-olycka på väg
Omfattande utsläpp av farligt ämne (t.ex. olja,
brandfarlig gas/vätska) som medför svåra
konsekvenser på miljön, egendom och ev. några
skadad/döda
1 3
Viss
Begränsat utsläpp av farligt ämne (t.ex. olja,
brandfarlig gas/vätska) med begränsade
konsekvenser på miljö och egendom
1 2
I huvudsak
god
Vindstyrkor upp emot 40 m/s som orsakar
skador på egendom
3 1
Viss
Vindstyrkor upp emot 40 m/s som orsakar högt
vattenstånd
3 2
Viss
H31
H32
Storm orkan
H33
Viss
H34
Skyfall
Stora regnmängder som orsakar översvämning
med vattenskador.
3 2
I huvudsak
god
H35
Hot
Överhängande fara för olycka (explosion/brand)
1 4
Viss
H36
Olja utanför kommungräns
Stort oljeutsläpp mot vår kustremsa, kräver
resurser från kommunen och andra
myndigheter och organisationer.
1 4
Viss
Mindre oljeutsläpp mot vår kustremsa, kräver
resurser från kommunen.
1 3
I huvudsak
god
H37
33
Punkt 6
1 (2)
Tjänsteutlåtande
Datum 2015-10-13
Sahlgrenska Universitetssjukhuset/
Resursplaneringsenheten
Handläggare: Rolf Väänänen
Genomförandebeslut – Ombyggnad operationsavdelningar för
ny sterilhantering, Sahlgrenska sjukhuset
Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset föreslås besluta följande:
1. Styrelsen beslutar, under förutsättning av regionstyrelsens beslut att nominera
projektet till investeringsplanen, att anhålla om ett genomförandebeslut för
ombyggnad av operationsavdelningarna för ny sterilhantering, Sahlgrenska
sjukhuset.
2. Styrelsen ger, under förutsättning av regionstyrelsens beslut, sjukhusdirektören i
uppdrag att genomföra projektet.
Sammanfattning
Två utredningar under 2006-2008 har utmynnat i att Sahlgrenska Universitetssjukhusets
sterilverksamhet ska samlas i en gemensam organisation. År 2010 togs i SUs
ledningsgrupp beslut om fortsatt planering och uppbyggnad av en gemensam
sterilverksamhet i lokaler förlagda till vardera Mölndals sjukhus, Sahlgrenska sjukhuset
och Östra sjukhuset. Ökade kvalitetskrav och behov av personal med hög kompetens
leder till en nödvändig centralisering av den steriltekniska verksamheten. Det är en
utveckling som sker vid landets sjukhus, i takt med att gammal utrustning moderniseras.
Som en följd av detta måste operationsavdelningarna på Sahlgrenska sjukhuset anpassas
till nya rutiner för sterilt gods. Det är en viktig länk i kedjan för att kunna bedriva
operationsverksamhet av högsta kvalitet och ligger i linje med regionens övergripande
mål om hög kvalitet, höjd patientsäkerhet och bra arbetsmiljö samt ett optimalt
nyttjande av avancerad och dyr sjukvårdsutrustning.
Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset beslutade i oktober 2014 att nominera
förstudien avseende ombyggnad av operationsavdelningarna för ny sterilhantering till
regionens investeringsplan 2016.
Förstudien är per september 2015 uppdaterad till systemhandling, med en beräknad
fastighetsinvestering om 77 mnkr.
Fördjupad beskrivning
Syftet med ombyggnaden är att anpassa lokalerna till förutsättningarna som gäller när
en ny central sterilteknisk enhet på Sahlgrenska sjukhuset tas i drift.
Operationsavdelningar byggs om så att vagnar som levererar sterilt gods från
Postadress:
413 45 Göteborg
Telefon:
031-342 10 00
Webbplats:
www.sahlgrenska.se
E-post:
[email protected]
Datum 2015-10-13
2 (2)
Steriltekniska enheten kan ställas upp och hanteras på ett säkert sätt. Yta frigörs inom
operationsavdelningarna när steriliseringsutrustning (autoklaver) inte längre behövs.
Förrådshanteringen, både av sterilt gods och fabrikssterila artiklar, kommer att minska.
De förslag som presenteras i bilagan löser uppställningsplats för sterilgodsvagnarna
samt intern förrådshantering. Därefter har operations-avdelningarna gjort prioriteringar,
vilka faller olika ut, och kan tillgodoses i varierande grad. På några av
operationsavdelningarna är det en begränsad ombyggnad och anpassning som föreslås,
medan det inom andra krävs omfattande ombyggnader för att uppnå bra flöden och en
god arbetsmiljö. Ombyggnader planeras ske somrarna 2016 och 2017.
Ekonomi
Verksamhetsdriven fastighetsinvestering beräknas nu till 77 mnkr och
utrustningsinvesteringen är beräknad till 5 mnkr.
Resultatpåverkande kostnadsökningar, som förhöjd hyra om 2,6 mnkr/år och ökad
kapitaltjänstkostnad för ny utrustning på ca 0,6 mnkr/år, bevakas i kommande
budgetarbete.
Beredning
Ärendet har beretts med de fackliga organisationerna, i Styrgruppen för investeringar i
lokaler och utrustning och i sjukhusledningen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Barbro Fridén
Sjukhusdirektör
Bilaga
Systemrapport september 2015
Punkt 7
1 (2)
Tjänsteutlåtande
Datum 2015-10-07
Handläggare: Göran Matejka, Rolf Väänänen
Nominering av strategiska utrustningsinvesteringar 2016
Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset beslutar:
1. Styrelsen beslutar att till regionstyrelsen nominera strategiska
utrustningsinvesteringar 2016 till en beräknad investeringsutgift på totalt 179,8
mnkr.
2. Styrelsen beslutar också att informera regionstyrelsen om:
 sjukhusets planerade behov av att införskaffa linjäracceleratorer för
125 mnkr under 2017-2019
 komplettera Stereotaxi till ablation med angiografiutrustning för 5 mnkr
under 2017
 ett kompletterande behov av en PET-CT för 25 mnkr under 2017-2018.
Bakgrund och syfte
Regionstyrelsen beslutade 2008-06-17 om en ny berednings- och beslutsprocess
avseende strategiska utrustningsinvesteringar.
Strategiska utrustningsinvesteringar i detta sammanhang definieras som nyinvestering i
medicinsk utrustning (ej reinvestering) som uppfyller ett eller flera av följande kriterier:
1. Investeringar i ny utrustning av strategisk karaktär avser etablering av ny teknik
eller nya behandlingsmetoder som inte finns i nuläget inom regionen. Dessa
nomineras av respektive sjukhus och bereds ur verksamhetssynpunkt av Programoch prioriteringsrådet.
Även i de fall sjukhusen använder sitt eget grundinvesteringsutrymme till
investeringar i ny teknik mm av strategisk karaktär enligt punkt 1 ovan ska
Program- och prioriteringsrådet yttra sig över och godkänna dessa investeringar.
2. Investeringar som påverkar sjukvårdens struktur. Exempelvis investeringar som i
väsentlig omfattning påverkar patientströmmar och kompetensförsörjning. Dessa
nomineras av respektive sjukhus.
3. Investeringar som innebär en högre kapacitet. Detta avser utökad kapacitet avseende
strategisk utrustning som redan finns vid sjukhuset. Exempel på detta kan vara att
vid ett sjukhus utöka kapaciteten från en till två MR-kameror. Dessutom ska det
gemensamma utrymmet användas till nyanskaffning av strategisk utrustning (som
finns idag inom regionen). Exempelvis anskaffning av MR-kamera till ett sjukhus
som inte har sådan utrustning. Dessa nomineras av respektive sjukhus.
Postadress:
413 45 Göteborg
Telefon:
031-342 10 00
Webbplats:
www.sahlgrenska.se
E-post:
[email protected]
Datum 2015-10-07
2 (2)
Det gemensamma utrymmet ska avse investeringar av väsentlig omfattning. Sjukhuset
ska under oktober månad nominera behov av strategiska utrustningsinvesteringar.
Förslag
Sahlgrenska Universitetssjukhuset har under våren genomfört en beredningsprocess
under ledning av styrgruppen för investeringar i lokaler och utrustning, där bland andra
samplaneringsgrupperna varit engagerade.
Förvaltningen föreslår att styrelsen nominerar utrustningen till ett anskaffningsvärde av
179,8 mnkr för 2016. Utrustningen består av två linjäracceleratorer (50 mnkr),
kringutrustning/reservdelar för befintlig strålutrustning (5 mnkr), utrustning till
Skandionkliniken (2 mnkr), utrustning för storskalig DNA/RNA extraktion (2 mnkr), en
Alikvoteringsrobot (2,2 mnkr), en utrustning för DNA-normalisering (1,6 mnkr), NGSteknik för klinisk laboratoriediagnostik (10 mnkr), ett MR 3T högpresterande till
Sahlgrenska sjukhuset (22 mnkr) och för modalitet för hyperbar syrgasbehandling på
Östra sjukhuset (85 mnkr).
Från åren 2017 till 2019 finns behov att byta ut fem linjäracceleratorer (fyra på
Sahlgrenska respektive en i Borås). Anskaffningskostnaden för fem linjäracceleratorer
uppgår till 125 mnkr.
Regionstyrelsen beviljade verksamhetsområde Kardiologi regionala strategiska
investeringsmedelmedel 2014 för inköp av magnetstyrd ablationsutrustning för 20
mnkr. Utrustningen behöver under 2017 kompletteras med angiografiutrustning till en
kostnad av 5 mnkr.
Enligt bedömning från diagnostikrådet finns behov av en PET-CT under 2017-2018 till
en kostnad av 25 mnkr. Denna kommer att installeras i Regionalt Bild- och
InterventionsCentrum.
Ekonomi
Ökade kostnader för avskrivning och räntor finansieras genom sjukhusgemensam
avsättning i respektive årsbudget.
Barbro Fridén
Sjukhusdirektör
Bilagor
Bilaga 1 Beskrivning strategiska utrustningsinvesteringar 2016 och kommande år
Bilaga 2 Strategiska utrustningsinvesteringar 2016
Beslutet skickas till: [email protected]
Bilaga 1
2015-10-07
Beskrivning strategiska utrustningsinvesteringar 2016 och kommande år
Beredning av ärendet har skett i styrgruppen för investeringar i lokaler och utrustning efter
avstämning med berörda samplaneringsordföranden.
Strålbehandling 2016
Strålbehandling, ej linjäracceleratorer
Strålbehandlingsavdelningarna på SU och SÄS är sedan 2010 en organisation. Här redovisas det
samlade investeringsbehovet för 2016.
Strålbehandlingsutrustningen innehåller många komponenter med en livslängd som överstiger 3
år och som var och en kostar betydligt mer än ½ basbelopp. Strålbehandlingsavdelningarna har
dessutom en mängd kringutrustning som behöver ersättas efterhand som de slits ut.
Eftersom livslängden varierar är det svårt att ange investeringsbehovet. Summan är därför
uppskattad och bygger på erfarenheter från tidigare år samt utrustningens ålder.
Utrustningarna behöver ytterligare optimeras och effektiviseras för modern strålbehandling.
Investeringen har beräknats till 5 mnkr.
Skandionkliniken
Skandionkliniken i Uppsala definierar till viss del den utrustning som måste finansieras och
anskaffas av respektive region för att kunna delta i det nationella protonprojektet Skandion.
Utrustningen är ännu inte helt specificerad och därför kan inte en detaljansökan lämnas i
dagsläget. Behoven innefattar patientfixationssystem, protonmodul till det oberoende
kontrollsystemet samt CT-fantom anpassat till protoner. Detaljansökan inlämnas så snart
behoven identifierats och Skandionorganisationen har fattat beslut om kraven på den utrustning
www.sahlgrenska.se
Bruna stråket 19, 413 45 Göteborg
TELEFON växel 031-342 00 00, direkt 031-342 40 50
Sida 2 av 11
som respektive universitetssjukhus måste upphandla. Skandionkliniken har påbörjat vissa
patientbehandlingar och en ansökan bör kunna lämnas in inom kort.
Strålbehandling, linjäracceleratorer
Tidigare utredningar har visat på ett behov av nio behandlingsenheter i Göteborg och tre i Borås
motsvarande totalt 12 linjäracceleratorer i VG-regionen vilket är i nivå med andra lika stora
sjukvårdsregioner, t.ex. Stockholm och Skåne. Strålbehandlingsavdelningen i Göteborg har
september 2015 åtta linjäracceleratorer i klinisk drift samt inom kort en under installation.
Avdelningen i Borås har tre linjäracceleratorer i drift. Medelåldern på de totalt elva som är i
klinisk drift är cirka 10 år (ekonomisk avskrivning tio år). Två av linjäracceleratorerna är dock
14 år och en är 21 år.
Ett tilldelningsbeslut om medel till två linjäracceleratorer i början av 2016 skulle möjliggöra en
upphandling av tre linjäracceleratorer, varav en beviljades av Regionstyrelsens 2015. Då öppnas
möjligheten till option på tre linjäracceleratorer i samband med den kommande upphandlingen.
Inköpet av två linjäraccelerator uppgår till 50 mnkr.
Investeringar till Sahlgrenska biobank 2016
Genom att erbjuda storskaliga och automatiserade lösningar för biobankning säkerställs kvalité
och spårbarhet av prover, samt möjliggörs att viktiga prover sparas för framtida klinisk
utveckling och forskning.
Lokal storskalig DNA/RNA extraktion
Lokal storskalig DNA/RNA extraktion har varit påtänkt sedan Sahlgrenska biobank (SaB)
startade 2010. Flera biobanker i Sverige erbjuder redan idag DNA extraktion, vilket kräver
automatiserad utrustning för att ta om hand stora kvantiteter (både provmängder och
blod/vävnadsmängder). Idag erbjuder SaB ingen DNA/RNA-extraktion. Det är dock stor
efterfrågan på dessa tjänster. Idag måste man göra ett vävnadsuttag från SaB och sedan skicka
proverna antingen till KI eller utomlands för DNA/RNA extraktion . Det blir väldigt tid- och
kostnadskrävande och dessutom är det alltid en risk för provkvaliteten att skicka prover. SaB
önskar därför erbjuda denna tjänst från huvudsätet.
Alikvoteringsrobot till vätskeinsamling.
SaBs mål är att provhanteringen maximalt skall ta två timmar till frys. Detta klarar vi på SU/S
men ej på övriga sjukhus i regionen.
Målet är att nyinsamling av prover skall startas upp på alla våra lokala säten så alla verksamheter
får samma möjlighet till samma kvalitet. Verksamheterna tar idag blodproverna själva och
lämnar dem vid kliniken. Där tar två BMA hand om proverna så de behandlas efter bästa kvalité.
www.sahlgrenska.se
Sida 3 av 11
De centrifugeras, sätts i roboten och alikvoteras upp i mindre portioner. Efter detta fryses de ned
i -80°C för förvaring.
SaB erbjuder denna tjänst på SU/S idag, men målet är att vi skall kunna erbjuda tjänsten från
2017 i hela regionen. De medel vi äskar för alikvoteringsrobot gäller för placering på SU/Östra.
Investeringen har beräknats till 2,2 mnkr.
Utrustning för DNA-normalisering
För att forskare ska kunna använda DNA/RNA extraherade prover vidare i storskaliga analyser
(såsom "omics" analyser) krävs att proverna har korrekt och homogen koncentration och kvalité.
För att uppnå detta krävs en automatiserad lösning, en vätskehanteringsrobot, som tillverkar
spädningar till bruksplattor. SaB äskar medel för ett sådant vätskehanteringssystem för att kunna
erbjuda sådan DNA/RNA normalisering i samband med extraktion.”
Investeringen har beräknats till 1,6 mnkr.
NGS-teknik för klinisk laboratoriediagnostik
Genetiska analyser utgör en allt viktigare del av den kliniska diagnostiken inom sjukvården. Idag
utförs genetisk diagnostik inom samtliga verksamheter inom Laboratoriemedicin vid
Sahlgrenska universitetssjukhuset (Klinisk genetik och patologi, klinisk kemi, Klinisk
mikrobiologi och Klinisk immunologi och transfusionsmedicin) och i viss mån även vid
länsdelssjukhusen. Diagnostiken omfattar påvisning av gener och genförändringar samt
kromosomundersökningar för att påvisa större ärftliga eller förvärvade genetiska förändringar.
Med ny DNA- teknik, så kallad Next Generation Sequencing (NGS) är det möjligt att samtidigt
analysera ett stort antal gener eller grupper av gener på kort tid. Det innebär helt nya
diagnostiska möjligheter. Tekniken innebär också att man kan påvisa förekomst av mycket
lågfrekventa genetiska förändringar, vilket är värdefullt vid t.ex. behandlingsuppföljning.
Tekniken är dock dyr med stora initiala kostnader för utrustning och kräver tillgång till
datalagring och dataanalys i form av kraftfulla datorer och speciell mjukvara. Vidare krävs
nyrekrytering samt kompetensförstärkning av befintlig personal inom s.k. bioinformatik.
Nationellt stöds införandet av NGS med statliga medel genom Science for Life Laboratory
(www.scilifelab.se), i första hand för att stödja forskning. Initiativ har även startats för att stödja
introduktionen av NGS inom klinisk verksamhet (www.scilifelab.se/platforms/clinicaldiagnostics), genom bildandet av nationellt sammansatta nätverksgrupper inom de olika delarna
av diagnostiken som är berörda (i nuläget ärftliga sjukdomar, onkologi, hematologi och
mikrobiologi), där representanter från Laboratoriemedicin, SU ingår.
NGS-tekniken har redan börjat tillämpas för klinisk diagnostik nationellt och internationellt och
vi bedömer att det är av stor vikt att NGS-baserad diagnostik etableras vid SU för att förbättra
vården av allvarliga sjukdomar genom att möjliggöra eller förbättra diagnostiken av dessa
www.sahlgrenska.se
Sida 4 av 11
tillstånd. Nedan beskrivs kortfattat betydelsen av denna diagnostik inom olika delar av
sjukvården. Vi har valt att dela in patientgrupperna och sjukdomsgrupperna i fyra större
kategorier baserat på hur NGS-tekniken kommer till användning:
1. Diagnostik av sjukdomstillstånd genom identifiering av ärftliga genetiska förändringar:
oklara syndrom med utvecklingsstörning och/eller missbildningar, monogena ärftliga
sjukdomar, icke invasiv fosterdiagnostik (NIPT), ärftlig benägenhet för tumörsjukdom,
ökad risk för multifaktoriella sjukdomar
2. Diagnostik, prognosbedömning, terapival och behandlingsuppföljning av maligna tumöroch leukemisjukdomar: kolorectalcancer, bröstcancer, neuroblastom, melanom,
lungcancer och maligna hematologiska sjukdomar
3. Diagnostik av infektionssjukdomar och identifiering av mikrobiologisk agens:
infektionssjukdomar som inte kan påvisas med traditionell metodik, t.ex. oklar feber vid
immunosuppression eller hos svårt sjuka patienter på IVA, identifiering av den genetiska
orsaken till antimikrobiell resistens
4. Matchning av givare och mottagare i samband med transplantationsverksamhet och
monitorering av immunförsvarets funktion: förfinad HLA-genotypning, uppföljning av
sjukdomsframkallande lymfocyter vid autoimmun sjukdom, allergi och
transplantationsrelaterade problem
Högprestanda 3T Magnetkamera
Sahlgrenska Universitetssjukhuset har idag sju magnetkamerasystem installerade, varav fyra är
placerade på Sahlgrenska sjukhuset. Tre av dessa magnetkameror uppgraderades under 2014 till
senaste mjuk- och hårdvara. Det fjärde systemet installerades 2001, och har uppgraderats två
gånger efter detta (2005 och 2010). Ytterligare två kliniska MR-system kommer under 2016 att
installeras på plan 00 i Regionalt Bild- och InterventionsCentrum.
Radiologin på Sahlgrenska Universitetssjukhuset ser ett ökande behov av antalet kliniska
magnetkameraundersökningar, samt även ett ökat behov av undersökningar i kliniska
forskningsprojekt. Behov finns att ersätta befintlig 1,5T magnetkameran som är installerad 2001
med en högpresterande 3T magnetkamera.
MR-utrustningen kommer att kunna användas vid alla MR-undersökningar, men skall framförallt
användas vid undersökningar som ställer extra höga krav på hårdvaran i MR-systemet, så som
hög homogenitet hos magnetfältet och mycket god magnetfältsgradientprestanda. Dessa
prestanda möjliggör bilder med mycket hög upplösning och geometrisk korrekthet, samt
funktionell bildtagning så som diffusionsavbildning med höga b-värden och spektroskopi med
hög kvalitet.
www.sahlgrenska.se
Sida 5 av 11
Hyperbar syrgasbehandling
Inledning
Behandling med hyperbar syrgas (HBO) har funnits i Sverige i mer än 50 år och används vid ett
antal väldefinierade sjukdomstillstånd karaktäriserade av lokal eller generell syrebrist. Ett
förstärkt evidensläge avseende nyare indikationer under det senaste decenniet har resulterat i
markanta förändringar av verksamhetsinnehåll och behandlingsvolymer. Sahlgrenska
Universitetssjukhuset (SU) behandlar patienter från VGR, mellersta och södra Sverige samt från
utlandet med dygnet runt beredskap för akuta behandlingar. SU har även, som en av två
utbudspunkter i landet, dygnet runt beredskap för akut behandling av intensivvårdspatienter där
en grundläggande förutsättning givetvis är att den trycksatta miljön har en tillräcklig yta för
patient, intensivvårdspersonal och intensivvårdsutrustning. Under det senaste decenniet har det
totala antalet HBO-behandlingar ökat med 60 % och under den senaste 5-årsperioden har
behandling på akut indikation till intensivvårdspatienter dubblerats. Remissflödet förväntas öka
relaterat till stärkt evidensläge, kunskapsspridning samt en ökad efterfrågan direkt från patienter
och anhöriga.
Användningsområden
Akut HBO-behandling
 Allvarliga mjukdelsinfektioner (infektioner med ”mördarbakterier”)
 Kolmonoxid- och brandröksförgiftning
 Omfattande, traumatiska kross- och klämskador
 Luftembolisering (dykrelaterat eller i samband med kirurgiska vårdåtgärder som buk-,
kärl- och thoraxoperationer)
 Dekompressionssjuka (”dykarsjuka”)
Planerad HBO-behandling
 Diabetesrelaterade fotsår som ej läker med specialistledd behandling
 Strålskador i urinblåsa och tarmslemhinna efter genomgången cancerbehandling
(mjukdelsradionekroser som yttrar sig som invalidiserande hemorragisk cystit/proktit)
 Strålskador i skelett, företrädelsevis ansiktsskelett, efter genomgången cancerbehandling
alt behandling/förebyggande åtgärd adjuvant till kirurgiskt vårdprogram
Akut behandling
Sett till antalet utförda akuta behandlingar dominerar gruppen intensivvårdskrävande patienter
med allvarliga mjukdelsinfektioner, i media refererat som infektioner med mördarbakterier alt
köttätande bakterier, där ett ökat antal fall de senaste åren inte säkert kan tillskrivas en ökad
förekomst i samhället, däremot har kunskapsläge och diagnostik förbättrats. Inom VGR
diagnosticeras 30-40 fall/år och tillståndet drabbar såväl barn som vuxna. Infektionen orsakar
svåra vävnadsskador och patienterna kan utveckla ett livshotande tillstånd där ett
multidisciplinärt vårdprogram innefattande avancerad intensivvård, infektionskompetens,
upprepade behandlingar med HBO och frekventa, avancerade kirurgiska ingrepp har resulterat i
framför allt, en avsevärt förbättrad överlevnad men omfattningen av nödvändiga, men stympande
ingrepp som vävnadsborttagande och amputation har kunnat reduceras. Sammanfattningsvis är
www.sahlgrenska.se
Sida 6 av 11
det ett vårdprogram där de ingående kompetenserna genom mångårig erfarenhet, samarbete, och
gemensamt lärande utvecklat ”best practice”. Nationell behandlingsresurs för denna patientgrupp
är idag centraliserad till två universitetssjukhus, Sahlgrenska och Karolinska, i enighet med
internationella erfarenheter och av kapacitetsskäl. Historiskt sett utgörs 40 % av HBObehandlade intensivvårdspatienter på SU av utomlänsfall, motsvarande andel på Karolinska är
15-25% där periodvis kapacitetsbrist inom både HBO-verksamheten och intensivvård lett till ett,
sett ur perspektivet befolkningsunderlag, större patientflöde till SU. Av patientsäkerhetsskäl är
det dock en övergripande målsättning är att minimera transporttider för dessa kritiskt svårt sjuka
patienter och rätt till lika vård motiverar fortsatt behandlingsresurs vid bägge centra.
Inom samtliga övriga tillstånd där akut HBO-behandling är motiverad är gruppen
intensivvårdskrävande patienter klart överrepresenterad.
Akut behandling, förutsättningar
Teknik
 Flerpatientsutrustning, sk multiplaceutrustning, är obligat för att intensivvårdspatienter i
behov av HBO kan erhålla behandling. Ytan i trycksatt miljö är tillräckligt stor för att
kunna härbärgera patient, intensivvårdspersonal och nödvändig intensivvårdsutrustning
 Vidare krävs att intensivvårdsutrustning som respiratorer, pumpar för kontinuerlig
administration av läkemedel, vätskor och blodprodukter samt övrig utrustning är
specialutvecklad och anpassad för en hyperbar miljö. Utrustning som således idag bara
finns på två ställen i landet
Kompetens
 Kompetensmässigt krävs att intensivvårdsteamet kring patienten är specialutbildade
avseende intensivvård och andra vårdåtgärder i hyperbar miljö
Ytterligare aspekter, patientsäkerhet
 Minimering av transporttid och antal transporttillfällen nödvändigt vilket innebär att
HBO-behandlingen till intensivvårdspatienter bör ske i
intensivvårdnära/intensivvårdintegrerad miljö med närhet till operationsavdelning,
akutmottagning och helikopterlandningsplats
Planerad behandling
Patienter med diabetesrelaterade, svårläkta sår samt patienter som efter genomgången
cancerbehandling uppvisar sena och handikappande symptom på strålskadad slemhinna (blåsa
och tarm) eller skelett erhåller idag HBO-behandling företrädelsevis inom ramen för
vetenskapliga studier. Evidensläget för flera av dessa indikationer kartlades i en VGR HTArapport 2012 och kvalitetssäkringsgruppen konkluderar att det inte är rimligt att undanhålla
HBO-behandling till patienter med diabetesfotsår och strålproktit. Vidare konstaterades att HBObehandling adjuvant till standardbehandling av patienter med diabetesfotsår är kostnadseffektivt.
Planerad behandling, förutsättningar
Teknik
 Multiplaceutrustning för samtidig behandling av flera patienter som sitter alt ligger efter
eget gottfinnande och önskemål. Luft trycksätts i själva miljön och patienterna andas
samtidigt 100 % syrgas på mask. Gruppen åtföljs av en vårdpersonal, i allmänhet en
sjuksköterska, vilket skapar trygghet för patienterna och säkerställer vårdpersonalens
www.sahlgrenska.se
Sida 7 av 11
utvecklande och upprätthållande av kunskap och kompetens avseende vårdåtgärder i
hyperbar miljö.
 Monoplaceutrustning för behandling av en patient per behandlingstillfälle. Patienten
placeras liggande i en kuvös som fylls 100 % syrgas istället för luft varefter trycksättning
sker. Patienten behöver inte andas genom mask vilket är en fördel för patienter med
ansiktsdeformiteter efter cancerbehandling. Dock föreligger stor brandrisk eftersom det
är 100 % syrgas som trycksätts och effektiva brandsläckningssystem behöver utvecklas
lokalt för varje enskild monoplaceutrustning eftersom hittills upphandlad utrustning i
Sverige har saknat brandsläckningssystem. Acceptansen hos patienterna för behandling i
monoplace varierar, klaustrofobiska upplevelser är inte ovanliga (jfr med MRundersökning)
Kompetens
 Se ovan Akut behandling, förutsättningar
Ytterligare aspekter, patientsäkerhet
 Se ovan Monoplace, brandsläckningssystem
FoU
Vid enheten bedrivs en stor FoU-verksamhet i nära samarbete med oralkirurgi, uro-onkologi och
ortopedi inom SU, men även i samarbete med såväl nationella som internationella centra
avseende evidens för medicinska indikationer samt klinisk och teknisk utveckling där särskilt
utveckling av HBO-kompatibel respirator i samarbete med ett medicintekniskt företag resulterat i
en produkt med stor marknadsandel globalt.
Pågående internationella multicenterstudier:
1. Evidensbaserade guidelines vid allvarliga mjukdelsinfektioner (INFECT). Prospektiv
multicenterstudie med finansiering från EU:s 7e ramprogram (RP7) där SU/Östra är ett
av 14 ingående centra i Europa och USA.
2. HBO vid strålcystit (RICH-ART) Prospektiv, randomiserad studie koordinerad av
SU/Östra
3. HBO vid strålinducerad osteonekros (DAHANCA). Prospektiv, randomiserad studie,
koordinerad av Rikshospitalet, Köpenhamn
4. Mikropartiklar i blodet hos dykare med dekompressionssjuka. (Dykarstudie 2) Prospektiv
studie i samarbete med amerikanska centra, FOI samt Institutionen för neurovetenskap
och fysiologi,SU
Lokala studier:
1. Tecken på CNS-skada hos dykare med dekompressionssjuka (Dykarstudie 1) Prospektiv,
randomiserad studie i samarbete med Institutionen för neurovetenskap och fysiologi,SU
2. Reversibel ögonpåverkan vid upprepad HBO-behandling – hur,mekanism och
återhämtning (Ögonstudien)
Register:
1. Nationella dykolycksfallsregistret: Alla patienter som söker för dykrelaterade besvär vid
någon HBO-verksamhet i landet registreras. Utvecklat och drivs av HBO-verksamheten
SU/Ö
2. EPIC: kvalitetsuppföljning HBO och strålproktit (öv nordiska centra förväntas ansluta
HT 2014 )
www.sahlgrenska.se
Sida 8 av 11
3. NSTI: Nationellt register för patienter med mjukdelsinfektion (öv nordiska centra
förväntas ansluta HT 2014)
Utbildning
Sammanfattningsvis bedrivs all extern utbildning inom HBO i Sverige, gällande såväl civil som
militär verksamhet, vid eller i samarbete med HBO-verksamheten SU/Östra sedan 2008.
Samhällsaspekter
 HBO-verksamheten vid SU/Östra är nationellt referenscentra för SOS Alarm samt
kompetens-, behandlings- och utbildningsresurs för lokal och nationell räddningstjänst
samt militär verksamhet inom marinen.
 Göteborgs hamn är Sveriges största och medför omfattande aktiviteter med
yrkesdykning. Arbetsmiljöverket har i en nationell skrivelse påtalat att säkerhet för
yrkesdykning innefattar nära tillgång till hög kompetens och beredskap för akut HBObehandling.
Sammanfattning
Verksamheten med HBO-behandling på SU/Östra utgör den mest solida i landet avseende såväl
vård som forskning, utveckling och utbildning. Mot bakgrund av det indikationspanorama som
utvecklats under senare år och den omfattning av verksamhet som redan bedrivs finns mycket
starka samband med medicinsk vård på andra enheter inom SU och tillgång till modern
utrustning för HBO-behandling är av strategisk betydelse för SU och Västra Götalandsregionen.
Det som särskilt behöver poängteras är att intensivvårdsbehovet i samband med akuta
behandlingar förutsätter en stor kammare av multiplacemodell, patienter med svikt av vitala
funktioner kan inte erhålla HBO-behandling i sk monoplacekammare.
Nuvarande förutsättningar
Nuvarande yta för trycksättning är av ubåtsmodell och installerades 1999, en då modern
utrustning som möjliggjorde akut HBO-behandling till intensivvårdskrävande patienter men som
samtidigt kunde utnyttjats effektivt för planerad verksamhet och säkerställt resurs för utbildning
och träning av personal i att utföra vårdåtgärder i hyperbar miljö. Verksamheten är idag
välförsörjd med kompetent personal dygnet runt, personal vars huvudtjänstgöring sker på
intensivvårds- och operationsavdelningen men som tjänstgör i rotation till HBO-verksamheten
vilket skapat en robust och flexibel kompetensförsörjning. HBO-behandling ges även i en sk
monoplaceutrustning (1st) där ett omfattande säkerhetstekniskt utvecklingsarbete skett i
samarbete med medicinteknisk avdelning (SU) och externt, installationstekniskt företag för att
tillskapa ett avancerat brandsläckningssystem. HBO-behandling genererar varje år cirka 4,5-6
mnkr externa intäkter till SU. Utrustningens föråldrade teknologi genererar ökande underhållsoch reparationskostnader, begränsar möjligheterna till ytterligare effektivisering samt utgör i sig
en undermålig arbetsmiljö. Vidare bedrivs verksamheten idag i trånga lokaler av slående
temporär karaktär vars lokalisation utgör ett hinder för angränsande projekt.
Förutsättningar/Förslag
Befintlig utrustning av u-båtsmodell är nu 15 år och representerar föråldrad teknologi med
tilltagande behov av underhållsåtgärder samt utgör en undermålig arbetsmiljö. Modern
www.sahlgrenska.se
Sida 9 av 11
utrustning i form av en miljö, möjlig att trycksätta, med tillräcklig yta för intensivvård och som
kan sam-/utnyttjas för planerad behandling av flera patienter samtidigt innebär:
 Säkerställd behandlingskapacitet för patienter med samtidigt intensivvårdsbehov ur ett
lokalt, regionalt samt nationellt civilt och militärt perspektiv
 Förbättrad patientsäkerhet med god behandlings- och arbetsmiljö där behovet av
utrymme vid vård av intensivvårdspatienter i tryckkammaren tillgodoses
 Förbättrad förutsättning för fortsatt effektivisering ur volyms- och kostnadshänseende
 Fortsatt förutsättning för bibehållen kompetensförsörjning
Angränsande projekt
 Ombyggnation av akutmottagning, SU /Östra
 Samlad lösning för vuxenintensivvård, SU /Östra
 Tillbyggnad förlossning och neonatal, SU /Östra
 Nytt barnsjukhus, SU /Östra
Genomförande och utgifter
Ekonomi
 Utrustningsinvestering motsvarande 60-85 mnkr med beräknad avskrivningstid 15 år.
Befintlig utrustning i full drift sedan 1999.
 Driftskostnader sannolikt oförändrade alt lägre. Kostnadseffektivt att utnyttja
flerpatientsutrustningen även till planerad verksamhet där man redan idag behandlar 3-4
patienter samtidigt per behandlingstillfälle.
Alternativ
 För intensivvårdspatienter finns inget annat alternativ än att tillgodose fortsatt behov av
tillräckligt stor yta som kan trycksättas för HBO-behandling, dvs investering i en ny
multiplaceutrustning
Sjukhuset behöver byta ut befintlig utrustning för HBO-behandling på Östra-tomten under
perioden 2016-2018.
Investeringen beräknas till 85 mnkr
www.sahlgrenska.se
Sida 10 av 11
Kommande strategiska utrustningsinvesteringar 2017-2019
Angiografiutrustning som komplettering för att uppnå en komplett interventionssal för
ablationer av hjärtarytmier med magnetstyrd ablationsteknik 2017
Ablation av arytmier är en etablerad behandling som har hög prioritet i Socialstyrelsens
nationella riktlinjer. Det finns en klar underkapacitet för denna behandling i VGR och väntetiden
till ingrepp överstiger oftast tiden för vårdgarantin.
VO Kardiologi har beviljade regionala strategiska investeringsmedelmedel för inköp av
magnetstyrd robot, avseende ablation för motsvarande 20 miljoner.
Ablation med stöd av magnetstyrd robot erbjuder flera fördelar som mindre stråldos till personal,
bättre arbetsmiljö då ingreppen är långa och tunga när de genomförs med traditionell teknik. Den
magnetstyrda utrustningen gör också att mer komplexa ingrepp kan genomföras, t.ex. på
patienter med hjärtfel av komplex natur
I samband med etablerande av BOIC blir det möjligt att installera utrustningen i befintlig lokal
på nuvarande Kardiologlab. Till magnetstyrd robot krävs tilläggsutrustning i form av en
kompatibel angiografiutrustning; Pris 5 mnkr.
Dessutom krävs ombyggnad av lokal med extra ”shielding”, för att inte störa annan utrustning
(magnetkameror i BOIC). Pris 3 mnkr.
Strålbehandling, linjäracceleratorer 2017-2019
Utbytet av linjäracceleratorerna behöver fortsätta under perioden 2016-2019 så att ytterligare 5
utrusningar kan ersättas (4 st på Sahlgrenska resp 1 st i Borås) under såväl 2017, 2018 och 2019.
Då maskinparken är ålderstigen erfordras ett planerat och ordnat utbyte av utrustningarna för att
kostnaden för underhåll och service skall kunna reduceras. Utbytet krävs även för att kunna
genomföra de kontroller och förebyggande underhåll som gör att en säker drift kan upprätthållas.
Investeringen för perioden uppgår till 125 mnkr.
Strategiska investeringar PET/CT 2017-2019
Efterfrågan på PET/CT-undersökningar ökar i regionen med 10-15% per år, framförallt inom
cancerdiagnostik. Idag finns endast 1 PET/CT-kamera i regionen som nu i det närmaste nått
maximal produktionskapacitet. När PET-verksamheten flyttar in i BoIC våren 2016 kommer det
finnas tillgång till 2 PET/CT i regionen, vilket ökar kapaciteten. Efterfrågan inom cancerområdet
med sockeranalogen FDG som tracer förväntas dock öka i samma takt.
I BoIC installeras en cyklotron vilket dels möjliggör egen produktion av FDG, men också
produktion av andra mer kortlivade tracers, för diagnostik inom andra cancerområden, men
också inom t ex hjärt- och demensdiagnostik. Nya tracers innebär också ökade möjligheter till
forskningsundersökningar. Sammantaget innebär det att efterfrågan på PET/CT undersökningar
kommer öka snabbare fr o m 2017. På uppdrag av diagnostikrådet har en utredning gjorts vad
gäller det förväntade behovet av PET/CT i regionen 2015-2016. Bedömningen är att en 3:e
www.sahlgrenska.se
Sida 11 av 11
PET/CT behöver installeras i regionen under 2018-2019 och i rapporten föreslås att den
installeras i förberett rum i BoIC. Nedanstående bild är hämtad från rapporten.
Historisk och förväntad efterfrågan av PET/CT i VGR med angivelse av när ytterligare PET/CTkameror behöver tas i drift för att klara efterfrågan och när beslut om dessa investeringar behöver
tas.
Investeringen uppgår till 25 mnkr.
Styrgruppen för investeringar i lokaler och utrustning
Göran Matejka
Ordförande, Styrgruppen
för investeringar i lokaler och utrustning
Rolf Väänänen
Planeringschef
www.sahlgrenska.se
Bilaga 2
Rev 2015-09-02
Strategiska utrustningsinvesteringar 2016
Utrustning
Linjäracceleratorer
Kringutrustning/reservdelar till strålbehandlingsavdelningarna
Skandionkliniken, utrustning
DNA/RNA extraktion
Alikvoteringsrobot
DNA-normalisering, utrustning
NGS teknik för klinisk laboratoriediagnostik
MR 3T högpresterande till SU/Sahlgrenska
Modalitet för hyperbar syrgasbehandling
Totalt 2016
Mnkr
50
5
2
2
2,2
1,6
10
22
85
179,8
Strategiska utrustningsinvesteringar 2017-2019
Utrustning
Angioutrustning som komplettering till Stereotaxis till ablation
Linjäracceleratorer 4 st Sahlgrenska
Linjäracceleratorer 1 st Borås
PET-CT
Mnkr
5
100
25
25
Punkt 8
1 (2)
Tjänsteutlåtande
Datum 2015-10-13
Sahlgrenska Universitetssjukhuset/
Handläggare: Rolf Väänänen
Nominering av verksamhetsdrivna fastighetsinvesteringar till
regionens investeringsplan 2017
Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset föreslås besluta följande:
1. Styrelsen nominerar verksamhetsdrivna fastighetsinvesteringar till ett belopp om
156 mnkr för perioden 2017 t.o.m. 2021, med en beräknad investeringsutgift på
23 mnkr för 2017.
Sammanfattning
Regionfullmäktige beslutade i oktober 2012 om en ny investeringsprocess och
investeringsmodell, att tillämpas från och med 2013.
Investeringar i detta sammanhang definieras som tekniskt-, ekonomiskt- eller
verksamhetsdrivna investeringar. Investeringar större än 25 mnkr och/eller med
bindningstid/avskrivningstid över 10 år skall årligen nomineras till regionens
investeringsplan för centralt beslut.
Förvaltningens nominering avser verksamhetsdrivna fastighetsinvesteringar som på så
vis ges möjlighet att bli prioriterade i investeringsprocessen och därmed ingå i regionens
investeringsplan 2017.
Fördjupad beskrivning
Sahlgrenska Universitetssjukhuset har under ledning av styrgruppen för investeringar i
lokaler och utrustning genomfört en beredningsprocess.
Nomineringen inbegriper två verksamhetsdrivna fastighetsinvesteringar;
 Sahlgrenska sjukhuset – Till- och ombyggnad av strålbehandlingsrum 1-3
 Östra sjukhuset – Byggnad BK
Postadress:
413 45 Göteborg
Telefon:
031-342 10 00
Webbplats:
www.sahlgrenska.se
E-post:
[email protected]
Datum 2015-10-13
2 (2)
Förvaltningen föreslår att styrelsen nominerar verksamhetsdrivna fastighetsinvesteringar
till ett belopp av 23 mnkr för 2017 och nomineringen rymmer fastighetsinvesteringar
om 156 mnkr för perioden 2017 t.o.m. 2021.
Ekonomi
Den ökade hyran finansieras genom sjukhusgemensam avsättning i respektive
årsbudget.
Beredning
Ärendet har beretts med de fackliga organisationerna, i Styrgruppen för investeringar i
lokaler och utrustning och i sjukhusledningen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Barbro Fridén
Sjukhusdirektör
Bilagor


Förstudie september 2015 – Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Sahlgrenska
sjukhuset/Till- och ombyggnad av strålbehandlingsrum 1-3
Förstudie oktober 2015 - Östra sjukhuset/Byggnad BK
KONCEPT 2015-09-18
Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Sahlgrenska sjukhuset
Till- och ombyggnad av strålbehandlingsrum 1-3
Förstudie september 2015
INNEHÅLL
1. SAMMANFATTNING
1
2. REGIONÖVERGRIPANDE PLANERING
1
3. FÖRUTSÄTTNINGAR
2
4. FÖRSLAG
3
5. FASTIGHET
4
6. TIDPLAN OCH FORTSÄTTNING
5
7. GENOMFÖRANDE OCH KOSTNADER
5
8. EKONOMI
5
9. HANDLINGSALTERNATIV
5
10. BILAGOR
6
11. REFERENSER
6
1. SAMMANFATTNING
Förslaget redovisar en till- och ombyggnad på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Sahlgenska
sjukhuset av tre befintliga behandlingsrum i strålbehandlingen till två behandlingsrum som
vardera rymmer en modern linjäraccelerator med tillhörande manöverrum och väntrum.
Syftet är att säkerställa att verksamhet onkologi kan erbjuda patienter i Västra Götaland en
modern och säker cancerbehandling inom Västra Götalandsregionen.
2. REGION- OCH NATIONS ÖVERGRIPANDE PLANERING
I Västra Götaland bor drygt 1,6 miljoner invånare vilket motsvarar ca 16 % av Sveriges
befolkning (1). Närmare hälften är bosatta i Göteborgsområdet. Befolkningens behov av
hälso- och sjukvård bestäms i hög grad av befolkningens ålder. Nästan en av fem är 65 år eller
äldre i Västra Götaland och andelen förväntas öka de närmsta decennierna. Det finns fler
kvinnor än män över 65 år. Prognos visar att den största befolkningsökningen till år 2020
förväntas ske bland 65–79-åringar, en ökning med nästan 30 000 individer i Västra Götaland.
År 2012 ställdes 57 270 cancerdiagnoser hos 54 447 personer (2). Trots att överlevnaden ökar
är cancer den vanligaste dödsorsaken hos personer yngre än 85 år. Risken att få cancer innan
75 år ålder är cirka 30 %. Den relativa 10-årsöverlevnaden, som vi ofta jämställer med bot, är
cirka 65 %. Prostata- och bröstcancer drabbar flest. Den genomsnittliga åldersstandardiserade
ökningen av cancerincidensen i Sverige de senaste 20 åren är cirka 1 %. Sammanfattningsvis
kan vi alltså åtminstone räkna med minst denna ökning i Västra Götalandsregionen (VGR).
Statens Beredning för medicinsk Utvärdering (SBU) har genomfört en studie som
publicerades 2003 av praxis i Sverige när det gäller strålbehandling (3). Den visar att antalet
behandlingar per år har ökat med över 50 procent från 1992 till 2001. Andelen patienter med
cancersjukdom, vilka någon gång under sin sjukdom fått strålbehandling har ökat från 32
procent 1992 till 47 procent 2001. Den övervägande delen av dessa får extern strålbehandling
på linjäracceleratorer. Studien visade också att cirka hälften (54 procent) av behandlingarna
gavs i kurativt syfte.
I en nationell kartläggning av strålbehandlingsresurserna i Sverige 2012 anges antalet
producerade strålningsfraktioner totalt i Sverige till 362 851 och i VGR 63 383 (4).
Medelantalet fraktioner per linjäraccelerator nationellt anges till 6 256 fraktioner och 5 762 i
VGR. Dessa siffror visar på ett minimum behov av 11 linjäracceleratorer i samtidig drift inom
VGR Under 2015 kommer den nationellt samägda anläggningen för högspecialiserad
strålbehandling med protoner (vätekärnor), Skandionkliniken, att tas i bruk. Under de fyra
första åren kommer antalet patienter att successivt öka till 1000 patienter år 2019
motsvarande15 500 fraktioner. För VGR kan detta väntas motsvara cirka 170 patienter eller
cirka 2500 fraktioner vilket svarar till 25-30 % av en linjäraccelerators årliga
fraktionsproduktion
I VGR bedrivs strålbehandling vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Sahlgrenska sjukhuset
(SU) och Södra Älvsborgs sjukhus (SÄS). Bägge enheterna ligger under verksamheten för
onkologi vid SU. Sammantaget arbetar här ca 75 medarbetare med uppgift att ge
strålbehandling till invånarna inom VGR.
Kontinuerligt underhåll och service på maskinerna utförs av ingenjörer anställda vid
Medicinsk Fysik och Teknik. På SU finns idag åtta linjäracceleratorer i drift och på SÄS tre
linjäracceleratorer. Medianåldern på maskinerna i VGR är 11,5 år, medan den i övriga Sverige
är cirka 7 år 2011. Den äldsta linjäracceleratorn är 20 år gammal och de nyaste apparaterna
togs i bruk hösten 2014. I april 2015 togs en linjäraccelerator ur bruk (behandlingsrum 5, SU)
för utbyte och förhoppningsvis kommer en accelerator kunna repareras för att kunna ersätta de
1
Till- och ombyggnation av strålbehandlingsrum 1-3
resurser som bortfaller på grund av apparatbytet. Utbytet planeras vara färdigt för kliniskt
ibruktagande i mars 2016. Vid denna tidpunkt kommer liknande process att starta med utbyte
av ytterligare en accelerator (behandlingsrum 4, SU) vilket kan förutsägas att ta cirka ett år
innan ny apparat kan tas i bruk. Därefter kan ombyggnad och utbyten av apparater vid den
äldsta delen av strålbehandlingen vid SU (behandlingsrum 1-3) bli aktuell. Denna förstudie
enligt nedan beskriver denna ombyggnad dess effekt och dess förutsättningar.
3. FÖRUTSÄTTNINGAR
Behandlingsrummen som är berörda av detta förslag ligger i den äldsta delen av
strålbehandlingen, SU. Behandlingsrummen 1 och 2 är för små och har inte ett tillräckligt
strålskydd att klara av en modern linjäraccelerator. Inte heller manöverrummen uppfyller de
krav som ställs på motsvarande ytor. För befintligt utseende se figur 1.
Figur 1 befintligt utseende
2
4. FÖRSLAG
Detta förslag avser till- och ombyggnad av befintliga behandlingsrum 1-3, vid
strålbehandlingen, SU samt kringliggande manöverrum och väntrum. Genom att göra ett nytt
behandlingsrum av befintliga behandlingsrum 1och 2 får man ett behandlingsrum som
rymmer en modern linjäraccelerator med det strålskydd som krävs. Behandlingsrum 3
behöver ytterligare strålskydd, och till de båda behandlingsrummen ansluter nya
manöverutrymmen. I förslaget är två samtalsrum för patienter inritade för att kunna möta
kraven på bland annat sekretess. Se figur 2 för förslag på blivande utseende.
Figur 2 förslag på kommande utseende
Effekten av denna ombyggnation är att förse onkologin med det minimum av 11
behandlingsrum (9 behandlingsrum på Sahlgrenska sjukhuset och 3 på Södra Älvsborgs
sjukhus) med moderna linjäracceleratorer för bibehållen verksamhet. Man skall notera att
denna ombyggnation inte hanterar ett tomställt rumsliga behov som finns för ett kontinuerligt
utbyte av linjäracceleratorer på två geografiskt skilda platser under pågående verksamhet och
heller inte aktuella- och framtida tillgänglighets- och FOUU-behov inom strålterapin i VGR.
Detta förutsätter ytterligare ett behandlingsrum som inte är beskriven i den aktuella
ombyggnaden men som beskrivs under rubriken handlingsalternativ.
3
5. FASTIGHET
Förenklad åtgärdsbeskrivning för uppförande av nya behandlingsrum:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Provisorisk avgränsning uppförs mellan befintlig korridor 009A och yta för ombyggnad vid nuvarande behandlingsrum nr 1-3 (avskärmning inkl termisk isolering och
med funktion som skalskydd). Den provisoriska avgränsningen bibehålls under hela
byggtiden.
Befintliga byggdelar och installationer rivs ned till bef bjälklag i plan 99, inkl tex yttertak, ytterväggar, befintliga strålskyddsbunkrar av malmbetong samt alla lätta byggdelar i form av undertak, innerväggar, installationsgolv odyl.
Komplettering av grundläggning/pålning vid nya lägen för strålskyddsväggar och vid
nya maskinplaceringar.
Provisoriskt väderskydd/tält uppförs lämpligen över hela ombyggnadsytan för att underlätta genomförandet och skydda mot läckage odyl.
Rivning i golv och gjutning av fundament vid nya maskinplaceringar.
Nya strålskyddande väggar och takbjälklag utförs med prefabricerade modulära produkter för att reducera erforderliga konstruktionstjocklekar och för att möjliggöra kraftigt förkortad byggtid (utan erf uttorkning av nya tjocka betongkonstruktioner).
Nya ytterväggar och yttertak inkl termisk isolering, tätskikt och fasadbeklädnader som
ansluts till befintliga omgivande byggdelar (med anpassningar vid tex bef utrymningstrappor odyl).
Nya E- och V-installationer inom hela ombyggnadsdelen.
Nya innerväggar, öppningskompletteringar, undertak, installationsgolv samt fast inredning inom hela ombyggnadsdelen.
Figur 3 Befintligt utseende på den linjäracceleratorn som togs i bruk hösten 2014
4
6. TIDPLAN OCH FORTSÄTTNING
Denna om/nybyggnation beräknas ta drygt 2 år i anspråk. Tiden är fördelad enligt nedan:
• Programskede ca 3 månader
• Systemhandlingsskede ca 1 månad
• Detaljprojektering ca 6 månader
• Upphandling ca 3 månader
• Byggskede ca 1,5 år
Utöver byggtiden så tillkommer ytterligare tid för inmätning med mera av linjäraccelerator på
cirka 3 månader innan de kan vara i full drift.
7. GENOMFÖRANDE OCH KOSTNADER
Ombyggnationen är planerad att genomföras under pågående verksamhet inom övriga delar
av strålbehandlingen. Entrén till strålbehandlingen via kulvert kommer att behövas ledas
annan väg under byggtiden.
Ombyggnationsytan är cirka 320 m2.
Bygginvesteringen har uppskattats till 46 mnkr fördelade enligt nedanstående
År
Program, projektering och genomförande
2017
23
2018
23
8. EKONOMI
Nuvarande hyra om 531 000 kr/år beräknas öka med 467 000 kr. Ny hyra blir 998 000kr/år.
9. HANDLINGSALTERNATIV
Handlingsalternativ att inte byta befintliga acceleratorer när avskrivningstiden är slut innebär
att serviceavtal och reparationskostnader ökar markant samt att aktuella- och framtida
tillgänglighets behov inom strålterapin i VGR inte tillgodoses. Patientbehandling på
utrustning som inte längre kan servas och uppgraderas är dessutom en fara för
patientsäkerheten.
Ett annat handlingsalternativ är tillbyggnad i strålbehandlingsverksamheten på SÄS med ett
behandlingsrum. Detta alternativ underlättar dock inte utbytet av majoriteten av
linjäracceleratorerna vid verksamheten för onkologi utan större påverkan av flöden och
logistik och tillgodoser heller inte behovet av de utrymmen som beskrivs enligt nedan med
plats för CT- och moulage verksamhet, utrymmen för patient- och administrativ verksamhet
och heller inte nya lokaler för strålningsfysiken och FOUU verksamhet.
Ett handlingsalternativ som inte studerats hanterar de faktorer som beskrivs enligt ovan,
region- och nationsövergripande planering, med ett behov av fler än 11 linjäracceleratorer i
VGR, är en helt ny strålbehandlingsbyggnad på Sahlgrenska sjukhuset med fyra
behandlingsrum där tre rum utrustas med linjäracceleratorer och ett rum tjänar som
5
utbytesrum. Det sistnämnda skall användas för apparatbyte utan att störa verksamheten. I
denna byggnad bör också inkluderas åtminstone ett rum för ytterligare en bildgivande enhet
sannolikt en datortomograf, rum för tillverkning av fixationer (moulage) samt två till tre rum
för patientverksamhet med kontroll av patienter under behandling. Dessutom bör yta
reserveras för administrativ verksamhet knuten till strålbehandlingen. Med detta
byggnadsalternativ kan nya ändamålsenliga lokaler tillskapas för strålningsfysiken samt
lokaler för FOUU. Denna byggnad föreslås lokaliseras i anslutning till den nybyggnation som
togs i bruk 2006, motsvarande nuvarande platsen för strålningsfysik inklusive MFT.
10. BILAGOR
Bilaga 1; Medverkande
11. REFERENSER
1 http://analyshs
a.vgregion.se
2 Cancerfondsrapporten 2014
3 Strålbehandling vid cancer – en systematisk litteraturöversikt. SBU Rapport
Nr 162/1, 2003. ISBN 91–87890–82-8. Sid 5-251.
4 Beckman L, Lagerlund M, Björk-Eriksson T. Kartläggning av strålbehandlingsresurserna i
Sverige 2012 – vart är svensk strålterapi på väg? Meddelande från SOF 2014(1): 10-13.
6
Bilaga 1
SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET, SAHLGRENSKA SJUKHUSET
Till- och ombyggnad av strålbehandlingsrum 1-3
Medverkande i Förstudie september 2015
Camilla Eriksson
Carl Löwenadler
Kerstin Müntzing
Lars Johansson
Lotta Norlander
Marie Lindh
Thomas Björk-Eriksson
7
Bitr. vårdenhetschef
Projektledare
Enhetschef
Arkitekt
Planeringsledare
Verksamhetschef
Vårdenhetsöverläkare
Strålbehandlingen
Västfastigheter
Terapeutisk strålningsterapi
Pyramiden Arkitekter
Område 5
Onkologi
Strålbehandlingen
V Ä S T FA S T I G H E T E R
ÖSTRA SJUKHUSET - GÖTEBORG
BYGGNAD BK - FÖRSTUDIE
RAPPORT - OKTOBER 2015
INNEHÅLL
1
Sammanfattning
3
2
5
Regionövergripande planering
3Förutsättningar
5
4Förslag
9
Evakueringsetapp11
Långsiktig plan16
5Fastighet
26
6
Tidplan och fortsatta åtgärder
26
7
Genomförande och utgifter
27
8Ekonomi
28
9Handlingsalternativ
28
10Bilagor
29
Sida 2(28)
Östra sjukhuset - Byggnad BK - Förstudie - Oktober 2015
S A M M A N FAT T N I N G
I förstudien har studerats den framtida användningen och utvecklingen av befintlig Byggnad
BK vid Östra sjukhuset. I denna rapport presenteras
• Ett förslag till en evakueringsetapp som ett första steg i förnyelsen av Byggnad BK – detta
är också vad som ingår i den föreslagna nomineringen.
• Ett förslag till långsiktig utveckling av byggnaderna för barnsjukvården i Västra Götaland
sedan NBS – det nya barnsjukhuset – har tagits i bruk.
I ett första skede av förstudien presenterades ett förslag till upprustning och användning av
det befintliga höghuset, som ju till stora delar kommer att tomställas då NBS är färdigt. En
delrapport i november 2014 dokumenterar detta förslag.
Under detta inledande skede framstod det emellertid allt tydligare att det behövdes ett samlat
grepp vad gällde förnyelse och utveckling av hela det befintliga byggnadsbeståndet, både
ur fastighets- och verksamhetssynpunkt. Därför beslöt projektets styrgrupp under hösten
2014 att skjuta på nomineringen till hösten 2015. Denna breddning av förstudien gav bl a
förutsättningar för den evakueringslösning som nu föreslås.
Framtida utveckling och översiktliga lokalprogram har diskuterats vid möten med företrädare
för alla aktuella verksamheter. En översiktlig lokaldisposition och schematiska typplaner,
baserade på synpunkter från verksamhetsmötena, har sedan legat till grund för tekniska
lösningar.
Evakueringsetapp
Som ett första led i förnyelsen av de befintliga byggnaderna föreslås en evakueringsetapp i
syfte att tomställa delar av låghusen för att kunna inleda byggnadsarbetena.
Det förslag till evakueringar som föreslås i rapporten bygger på att tomställda delar av
befintligt höghus används som evakueringslokaler efter ibruktagandet av NBS omkring
2020. I förslaget ingår dels erforderliga ”infrastrukturåtgärder” för att byggnaderna ska
fungera fram till 2025, dels anpassning av lokalerna för verksamheternas behov utifrån vad
fastighetens befintliga försörjning tillåter. Enstaka byggnadstekniska installationer som bidrar
till att förlänga höghusets livslängd på lång sikt och som bedöms relevanta att genomföra i
samband med evakueringsetappen ingår i förstudien, till exempel nya sänghissar.
Evakuering till paviljonger i stället för till befintliga byggnader har övervägts i förstudien. Dels
saknas dock lämpliga platser på tomten, dels skulle en sådan lösning innebära att viktiga
samband med övrig vård inte kunde upprätthållas.
I förslaget till placering av evakuerade verksamheter har eftersträvats att begränsa
erforderliga ombyggnader men ändå erbjuda goda samband med den övriga barnsjukvården.
I några fall, t ex för akutmottagningen, blir åtgärderna relativt omfattande, men i de flesta
fall av liten eller begränsad omfattning. Den generella intentionen är att de evakuerade
verksamheterna inte är av mer vårdintensiv karaktär än de som flyttar ut; de flesta
anpassningarna av lokalerna som görs är därför inte standardhöjande i detta skede.
Sida 3(28)
Långsiktig plan
I arbetet med Lokalförsörjningsplan för Östra sjukhuset uppmärksammades behovet av
förnyelse av barnsjukvårdens radiologi och akutmottagning på lång sikt, men fördjupade
studier visade på att upprustningen måste genomföras tidigare än vid denna första
bedömning. I denna förstudie har därför studerats möjligheterna att skapa ändamålsenliga
lokaler för dessa verksamheter utan alltför omfattande evakueringar och driftstörningar.
I det föreliggande förslaget evakueras, i ett första steg, akutmottagningen till det södra
låghuset, med bibehållna samband till övrig barnsjukvård och möjlighet till akutentréer från
söder. Radiologin ligger i detta skede kvar, medan övriga verksamheter i de östra låghusen
evakueras, i huvudsak till tomställda delar i höghuset – se Evakueringsetapp ovan.
Därigenom kan större delen av de östra låghusen tomställas för att förnyas. I förstudien
föreslås att befintliga byggnader rivs och ersätts med nya, som kan utformas långsiktigt
hållbara och generella vad gäller planmått, våningshöjder, installationer, försörjning och
energihushållning. Det kan vara möjligt att bibehålla och upprusta större eller mindre delar av
byggnaderna, men med begränsningar vad gäller ovannämnda kvaliteter.
Till de lägre våningsplanen förläggs framför allt teknikutrymmen, gång- och transportkulvertar,
och till entréplanet samlas huvuddelen av mottagningarna; på denna våning ligger nämligen
barnsjukvårdens nya huvudentré. På plan 1 placeras de högteknologiska verksamheterna
akutmottagning, radiologi och dagkirurgi, med ett ovanförliggande teknikplan som medger
avancerade installationslösningar. I en nord-sydlig ny byggnadskropp mot öster, som föreslås
utföras påbyggbar, placeras korttidsvårdavdelningen.
I det befintliga höghuset föreslås framför allt dagsjukvård och tillhörande verksamheter,
med förbindelsegångar till slutenvården i NBS. Till de två övre våningsplanen kan förläggas
undervisning och administration.
Sida 4(28)
R E G I O N Ö V E R G R I PA N D E P L A N E R I N G
Västra Götalandsregionens övergripande mål för framtidens hälso- och sjukvård är enligt
regionfullmäktige att skapa en hälso- och sjukvård av högsta klass. Hälso- och sjukvården
ska vara lättillgänglig och ges på jämlika och jämställda villkor.
För projektet innebär detta att vi ska
• utveckla vården med fokus på hög kvalitet och patientsäkerhet.
• utveckla och ta aktiv del av ny forskning och kunskap, speciellt med tanke på att vi är ett
universitetssjukhus och har flera rikssjukvårdsuppdrag.
• koncentrera mer barnsjukvård till Östratomten.
• verka för fler enpatientrum, som ger hög hygienstandard och patienttillfredsställelse.
• vara en attraktiv arbetsplats.
FÖRUTSÄTTNINGAR
Då NBS – det nya barnsjukhuset vid Östra sjukhuset – tas i bruk kommer stora delar av
befintlig Byggnad BK att tomställas. Det gäller framför allt de övre våningarna i höghuset,
men även de nedre planen och låghusen kommer att påverkas.
Östra sjukhuset
Histor ik
Sjukhuset byggdes i etapper mellan 1968 och 1978. De ursprungliga planerna på ett
sammanhängande sjukhus kom inte att genomföras; i stället uppfördes fristående byggnader,
som var och en representerade ett verksamhetsområde.
Under tidigt 60-tal gavs C-G Carlstedt Arkitektkontor i Stockholm i uppdrag att upprätta
förslag till generalplan, och i mitten av 1960-talet etablerades ett filialkontor i Göteborg för att
projektera KK och så småningom även övriga byggnader.
1968 togs Byggnad KK, kvinnokliniken, i bruk. Huset är traditionellt platsbyggt, med murade
innerväggar. Exteriört fanns ”ÖS-konceptet” utvecklat redan här.
1970 färdigställdes Byggnad IK, som en högmodern infektionsklinik, och 1973 Byggnad BK,
barnkliniken, sedermera Drottning Silvias Barn- och ungdomssjukhus.
1978 togs Byggnad CK i bruk, som den sista av de ursprungliga ”klinikerna”. Prefabricering,
lättbyggnadsteknik och modulsamordning är här fullt genomförda.
År 2006 färdigställdes Byggnad PK som den första större nybyggnaden sedan 1970-talet.
Ö ver gr i pa nde p lanering
• Byggnadsplan 2011 ligger i dag till grund för den övergripande planeringen. Arbete pågår
med att upprätta en ny byggnadsplan.
• I Lokalförsörjningsplan 2014 för hela Östratomten skisseras den framtida lokalanvändningen i tre skeden med olika tidsperspektiv.
Sida 5(28)
• Arbete med en Utvecklingsplan med gestaltningsprinciper pågår och beräknas vara
slutfört under 2015. I detta arbete, som avser att utgöra en gemensam bas för gestaltningen
av nya och förändrade byggnader på Östratomten, har inkluderats en översyn av förbindelser
och våningshöjder i de centrala delarna av sjukhuset.
Pågående pro jekt
• Nytt barnsjukhus, NBS; byggstart ägde rum i maj 2015 med beräknad inflyttning 2019.
• Ett nytt höghus vid Byggnad KK är inne i ett programoch systemhandlingsskede för en
första etapp. Byggstart är planerad till 2017.
• En ny operations- och vårdbyggnad vid CK – tillbyggnad öster - har skisserats i en
översiktlig förstudie. Programarbete beräknas starta hösten 2015.
• En tillbyggnad av P-hus öster om Byggnad BK pågår.
Fastigheten
Situationsplan - Befintliga byggnader 2015
Byggnad BK är uppförd i början av 1970-talet och är i behov av genomgripande upprustning,
framför allt vad gäller klimatskalet och de tekniska systemen. Upprustningen görs i samband
med att man bygger om lokalerna för annan verksamhet.
Sida 6(28)
D etaljpl an
Gällande detaljplan – upprättad 1965 – medger en maximal byggnadshöjd på +90.0 meter i
de centrala delar av av det aktuella området och +80.0 meter i de östra och södra delarna.
H öghus
Detaljplan 1965
Det nuvarande höghuset omfattar våningsplanen K2, K1, 0 och 1-7.
Plan K2 är sjukhusets försörjningsplan vad gäller trucktrafik – ett så kallat AGV-system med
automatiska truckar kommer att införas. Vidare finns på detta plan centrala teknikutrymmen
för vvs och el.
Plan K1 är i dag kulvertplan för gångtrafik inom sjukhuset. Här ligger huvuddelen av
byggnadens omklädningsrum och vissa teknikutrymmen. Det nya barnsjukhuset – NBS –
kommer att ha kulvertanslutning på plan K1.
Plan 0 är dagens entréplan och kommer att vara det även i framtiden, dock med ingången
flyttad till NBS. Här finns entréhall med kafé, EEG-mottagning och sjukgymnastik.
Plan 1 i höghuset upptas till största delen av expeditioner av olika slag. Detta är dock
sjukhusets framtida plan för högteknologisk vård, och här kommer att finnas förbindelsegång
till NBS – med operation och intensivvård – och vidare till de centrala delarna av sjukhuset.
Plan 2 inrymmer en dagkirurgisk enhet samt mottagningar.
På plan 3-5 ligger i dag vårdavdelningar, som kommer att flyttas till NBS; dessa plan kommer
då att tomställas. Plan 4 och 5 kommer att ha förbindelsegång till NBS.
Sida 7(28)
Plan 6 är dagens högteknologiska plan med operation och intensivvård. Hela verksamheten
flyttar till NBS, och planet kommer att tomställas. Planet kommer att ha förbindelsegång till
NBS.
Plan 7 är i dag till stor del en teknikvåning, men inrymmer även administration.
Låghus
De nuvarande låghusen ligger öster och söder om höghusen och omfattar i huvudsak plan 0
och 1; endast i begränsade delar av plan K1 finns vissa teknikutrymmen.
På plan 0 finns i dag undervisning, mottagningar, lekterapi och kontorslokaler. Arbets- och
lekterapi samt sjukgymnastik kommer att flytta till NBS.
Plan 1 omfattar i dag ”tunga” verksamheter som radiologi och akutmottagning samt korttidsoch utredningsavdelningar och mottagningar.
Låghusen är i stort sett oförändrade sedan ibruktagandet, både vad gäller verksamheter och
installationer. En senare tillbyggnad, från omkring 2000, inrymmer bl a korttidsvårdavdelning,
neuromottagning och läkarexpeditioner.
BUP
Ur fastighetssynpunkt finns ett önskemål att utrymma och riva Byggnad BUP, en tillbyggnad
utförd med volymelement av trä, som inte motsvarar kraven på en modern sjukhusbyggnad
ur vare sig funktions- eller energihushållningssynpunkt. Det innebär att verksamheterna i
byggnaden – akutavdelning, mottagning och ätstörningsenhet – på lång sikt måste beredas
plats i Byggnad BK.
Problemen med den nuvarande byggnaden vad gäller vårdmiljö och utrymmen är redan i
dag av sådan omfattning att kortsiktiga åtgärder måste vidtas i avvaktan på en permanent
lösning.
Sida 8(28)
FÖRSLAG
Planeringsprocess
Ver ksam hete n
För att få en bild av verksamhetsområdenas framtida utveckling och behov av samband
och/eller samverkan med andra verksamheter har möten ägt rum i ett antal arbetsgrupper.
Vid arbetsgruppsmötena har även formulerats översiktliga lokalprogram för aktuella
verksamheter. Vid dessa möten har följande verksamheter deltagit:
• Barnkardiologi
• Barnkirurgi
• Barnmedicin
• Barnonkologi
• An/Op/Iva
• FoU&U
• NPH - Neurologi/psykiatri/habilitering
• Radiologi inkl barnfysiologi
• Akutmottagning inkl korttidsvård
• Mottagningar.
Resultatet av arbetsgruppsmötena har sammanställts och bearbetats i en grupp bestående
av Reino Moberg och Gun Avellan (projektledare SU), Magnus Palmqvist, (planeringsledare
område 1) och Kenneth Bergerson (arkitekt).
Många – både kort- och långsiktiga och delvis motstridiga – synpunkter har kommit
fram, vilket gör det osäkert att i detta tidiga skede ge en detaljerad bild av den framtida
verksamheten i huset. I stället har en generell typplan skisserats för plan 2-5 i höghuset,
baserad på övergripande synpunkter från verksamhetsmötena, och där krav på
kommunikations- och teknikutrymmen tillgodosetts.
Vad gäller låghusen har en översiktlig fördelning av de aktuella verksamheterna gjorts,
baserad på synpunkter från verksamhetsmöten och möjligheterna att genomföra en etappvis
förnyelse av byggnaderna.
Fasti gheten
För tekniska utredningar, bedömningar, förslag och kalkyler i förstudien har bl a medverkat:
• Arkitekt - Kenneth Bergerson
• Konstruktör - Lukas Jacobsson, VBK
• Vvs-konsult - Patrik Holmquist, Erwin Spijker, WSP
• El-konsult - Torbjörn Strand, WSP
• Brandkonsult - Robert Larsson, BDAB
• Kalkyl - Ingmar Rahm, White.
Sida 9(28)
Ve r k s a m h e t e r
I förstudien har inte gjorts något genomarbetat förslag till var i byggnaden olika verksamheter
ska placeras efter genomförd upprustning och förnyelse av befintliga byggnader. Dels har
inte det översiktliga programarbetet tillåtet detta, dels är osäkerheten så stor i det långa
tidsperspektivet att en sådan plan bedöms vara inaktuell vid genomförandet. För att ge en
uppfattning om vilka verksamheter som är aktuella redovisas här ett utkast till disposition
efter Etapp 3 (förnyelse av låghusen i öster och söder och upprustning av höghuset):
• Plan 0 – Hög- och låghus: Entréhall, reception, mottagningar.
• Plan 1 – Hög- och låghus: Akutmottagning, radiologi, dagkirurgi, BUP.
• Plan 2 – Befintligt höghus: Kardiologi (dagvård och tillhörande verksamhet).
• Plan 3 – Befintligt höghus: BUP-mottagningar.
• Plan 4 – Befintligt höghus och nytt ”höghus”: Onkologi (dagvård och tillhörande
verksamhet), korttidsvårdavdelning.
• Plan 5 – Befintligt höghus: Medicin: Utredningsavdelning, akut dagvårdsenhet, VIB
(vårdavdelning i beredskap).
• Plan 6 – Befintligt höghus: FoUU, GU, verksamhetsledning.
• Plan 7 – Befintligt höghus: Teknik.
• Plan 8 – Befintligt höghus: Områdesledning.
Evakuer i ng
Evakueringar och omflyttningar av verksamheter kommer att erfordras i flera skeden under
förnyelsen av byggnaderna. Inför förnyelsen av de östra låghusen – Etapp 1 – föreslås i
denna förstudie en första sådan evakuering – se Evakueringsetapp nedan.
Under ombyggnaden av höghuset – Etapp 2 – bedöms att byggnaden måste tomställas.
Dels blir det en avsevärd störning vad gäller ljud och damm, dels blir det i stort sett omöjligt
att upprätthålla vvs-, el- och dataförsörjning. Däremot kan man färdigställa ombyggnaden av
t ex de övre våningsplanen i ett tidigt skede för successiv inflyttning.
Detta innebär att inför Etapp 2 måste kvarvarande verksamheter i höghuset (vissa kommer
att flytta till de förnyade låghusen i öster) att behöva evakueras. I första hand föreslås detta
ske till låghusen i söder, men det kan komma att erfordras även evakuering till paviljonger
eller andra byggnader inom sjukhusområdet.
Sida 10(28)
Evakueringsetapp
Som ett första led i förnyelsen av de befintliga byggnaderna föreslås en evakueringsetapp
– Etapp 0 – i syfte att tomställa delar av de östra låghusen för att kunna inleda byggnadsarbetena i Etapp 1a - se illustration nedan under ”Långsiktig plan”.
De evakueringar som föreslås nedan bygger på att tomställda delar av befintligt höghus
används som evakueringslokaler under genomförande av Etapp 1 i förnyelsen av låghusen,
dvs från ibruktagandet av NBS omkring 2020 till påbörjandet av Etapp 2 år 2025.
Evakuering till paviljonger i stället för till befintliga byggnader har övervägts i förstudien. Dels
saknas dock lämpliga platser på tomten, dels skulle en sådan lösning innebära att viktiga
samband med övrig vård inte kunde upprätthållas.
Etapp 0 omfattar evakuering och omflyttning av verksamheter för att friställa lokaler för den
egentliga ny- och ombyggnaden. Etappen kan påbörjas när NBS är färdigställt och alla
aktuella verksamheter har flyttat dit.
Etapp 0a - In fra struktur
Denna etapp avser iordningställande av höghuset, och i viss mån låghusen i söder, för att
de ska kunna fungera som evakuering fram till 2025. Dessa ”infrastrukturåtgärder” kan avse
teknisk försörjning, brandskydd, godsförsörjning, person- och sänghissar etc. Åtgärderna kan
utföras parallellt med verksamhetsanpassningarna i Etapperna 0b och 0c.
För att minska negativ påverkan på befintliga verksamheter i Byggnad BK flyttas utförandet
av förbindelsegångar i plan 4-6 mellan NBS och Byggnad BK till denna etapp. Anslutningar i
Byggnad BK kan då genomföras utan störning av verksamheterna.
Etapp 0b - Fö rbere d e lse
Detta är en inledande, mindre etapp, som avser att bereda plats för evakuering av
akutmottagningen:
• Utredningsavdelning 334 på plan 1 flyttar från sydvästra flygeln i låghuset till befintlig
vårdavdelning på plan 5 i höghuset; ingen ombyggnad.
Etapp 0c – Loka lanpassnin g
I denna etapp tomställs de lokaler som berörs av byggarbeten i Etapp 1a genom evakuering i
första hand till höghuset.
I förslaget till placering av evakuerade verksamheter har eftersträvats att begränsa
nödvändiga ombyggnader och anpassningar för verksamheternas behov men ändå erbjuda
goda samband med den övriga barnsjukvården.
I stora drag omfattar etappen följande omflyttningar:
• Hjärtmottagning på plan 0 flyttar till nuvarande dagkirurgi på plan 2; måttlig ombyggnad.
• Barnfysiologi på plan 0 flyttar till nuvarande lekterapi på plan 0; omfattande ombyggnad.
• Kontor på plan 0 flyttar till befintliga vårdavdelningar på plan 3; ingen ombyggnad.
Sida 11(28)
• Akutmottagning på plan 1 flyttar till nuvarande avdelning 334, som har tomställts i
Etapp 0b; omfattande ombyggnad, och angöring för gående och ambulanser behöver
iordningställas.
• Korttidsvårdavdelning 330 på plan 1 flyttar till nuvarande intensivvård på plan 6; ingen
ombyggnad.
• Neuromottagning på plan 1 flyttar från sydöstra delen av låghuset till befintlig
vårdavdelning på plan 2; ingen ombyggnad.
• Delar av Specialistmottagning (med, uro, spec) på plan 1 flyttar till befintlig vårdavdelning
på plan 5; måttlig ombyggnad.
• Onkologisk dagvård på plan 2 flyttar till befintlig vårdavdelning på plan 4; ingen
ombyggnad.
• Dagkirurgi på plan 2 flytttar till befintlig operation på plan 6; delvis måttlig ombyggnad.
Konstr uktio n
Evakueringsetappens påverkan på byggnadskonstruktionerna blir enligt det framtagna
förslaget mycket begränsade i omfattning. Eftersom byggnadens stomme är utförd med
vertikalbärning i fasader och i den inre kärnan påverkas de bärande delarna i mycket liten
omfattning av förändringar i rumsindelningen.
Enligt evakueringsplanen ska inga verksamheter som anses vara tunga eller teknikintensiva
placeras i lokaler som inte tidigare haft liknande nyttjande. Detta medför att belastning på
bjälklag inte kommer att förändras av ändrade verksamheter.
I den utredning av byggnadens fasader som utfördes 2011 konstateras att risk för hela
nedfallande fasadelement ej föreligger; dock kan mindre delar lossna till följd av spjälkning av
betongen i ytterskivorna. En årlig inspektion/syn av fasadernas skick utförs med hänsyn till
detta. Bedömningen i dagsläget är att fasadernas kondition är tillräckligt bra för att klara den
aktuella evakueringsperioden utan några åtgärder. Dock bör en större konditionsbesiktning
utföras i samband med evakueringens inledning.
Åtgärdande av brister i byggnadens klimatskal förutsätts inte utföras i evakueringsetappen.
Under evakueringsetappen föreslås en bygghiss placeras på höghusets norra gavel; i
samma läge föreslås även att en permanent ”infektionshiss” utförs i kommande etapper.
Vid föreslagen placering, med ingång till hissen i västra gaveln av det norra utskjutande
”burspråket”, kan åtgärderna utföras utan någon direkt påverkan på bärande konstruktioner.
Anpassning av installationer - ventilation/rör/sprinkler och el/tele/data - förutsätts i
evakueringsetappen kunna utföras utan någon större påverkan på bärande konstruktioner.
VVS- insta lla tio n e r
För att kunna nyttja höghusbyggnaden som evakueringsbyggnad från år 2020 till år 2025
krävs åtgärder så att de tekniska systemen kan hållas i drift under denna period. Även
anpassningar till den vårdverksamhet som ska bedrivas krävs.
Utgångspunkten är att liknande verksamheter flyttas in i befintliga lokaler och att kravet på
inneklimatet är lika dagens.
Sida 12(28)
Anpassning utförs i tre olika nivåer inom verksamhetsytorna, lägsta ombyggnadsgraden
avser omflyttning av befintliga installationer samt injustering. De två andra ombyggnadsgraderna medför större anpassningar, såsom omdragningar och kompletteringar av media,
och för den högsta graden helt nya installationer för nya rumsbildningar.
Plan 5 och 6, som kan ha dygnsvård, sprinklas med ”enkel” teknisk lösning, t ex i form av
synlig rördragning. Status på befintligt brandskydd ses över och förbättras där så erfordras, t
ex tätning av genomföringar, brandspjäll o dyl.
Under evakueringsperioden kommer driftsrutiner och underhållsverksamheten att pågå som
vanligt.
El- och tele installationer
Anpassning utförs i tre olika nivåer inom verksamhetsytorna, lägsta ombyggnadsgraden
avser kompletteringar med enstaka belysningsarmaturer, kraft- och datauttag. De två andra
ombyggnadsgraderna medför större anpassningar och för den högsta graden helt nya
installationer för nya rumsbildningar.
Inom ytor där ny verksamhet flyttar in byts föråldrade armaturer och i vissa fall behöver
befintliga patientsignalsystem bytas då dessa är uttjänta och har dålig funktion.
För ställverk utförs en översyn och transformatorer byts.
Översyn utförs av samtliga hissar - två sänghissar och tre personhissar.
Vid planering av dessa åtgärder har det slutgiltiga målet varit i fokus så att dessa om möjligt
kan återanvändas.
Br andskydd
I dag finns ett relativt nytt krav på att de flesta typer av sjukvårdslokaler ska förses med
sprinkler. Västfastigheter har en högre ambition än kraven i dagens byggregler och
förser normalt sett alla patientrelaterade lokaler med sprinkler. Eftersom etapp 0 innebär
anpassningar för en begränsad tid är man dock beredd att göra avkall på den egna
ambitionen, under förutsättning att myndighetskraven uppnås.
Undantag från att sprinkla lokalerna kan göras för verksamheter där patienternas
utrymningsförmåga och mobilitet är jämförbara med motsvarande förmåga hos patienterna
på en normal vårdcentral. Även personaltätheten ska vara jämförbar med en vårdcentral.
Tekniska utrymmen eller verksamheter med enbart personal behöver inte sprinklas.
Mot bakgrund av ovanstående har i förstudien räknats med att plan 5 och 6, som inrymmer
dygnsvård och operation, sprinklas. Lokaler utan krav på sprinkler kan ändå komma att
förses med sprinkler om det visar sig vara ekonomiskt försvarbart.
Byggnadens utrymningsvägar (trapphusen) har delvis svängda trapplöp och är därmed inte
anpassade för de krav som i dag ställs. De svängda trapplöpen kan acc epteras, men för
vissa svårutrymda verksamheter kan kompenserande åtgärder behöva vidtas som förbättrar
utrymningssituationen, t ex en tätare brandcellsindelning.
Sida 13(28)
Kostnadsbe d ö mnin g
Som underlag för kostnadsbedömning har för de föreslagna evakueringsytorna gjorts en
översiktlig indelning i tre nivåer av erforderlig ombyggnadsgrad.
Ombyggnadsgrad 1
0
Ingen ombyggnad: viss demontering och bättringsmålning, viss el- och datainstallation.
Ombyggnadsgrad 2
00
Måttlig ombyggnad: delning av rum, komlettering av
dörrar och tvättställ, delvis nya ytskikt; i övrigt som ovan.
Ombyggnadsgrad 3
000
Omfattande ombyggnad: (delvis) ändrad planlösning och
installation; i övrigt som ovan.
I tabellen nedan förtecknas alla verksamheter som behöver evakueras i Etapp 0, fördelade
efter deras nuvarande placering. Av övriga nuvarande verksamheter flyttar en del till NBS,
medan andra kan ligga kvar.
Beteckning under Flyttar till avser: H – Befintligt höghus; L – Befintligt låghus, söder om
höghuset. Siffra efter beteckning avser våningsplan.
Siffran i det färgade fältet avser m2 BRA och är – i de flesta fall – tämligen ungefärlig.
En utförligare presentation av underlaget till kostnadsbedömningen finns i Bilaga 1.
Plan 0
Verksamhet
Area
Flyttar till
Omb
Anm
Hjärtmottagn
339
H-2.
475
I ansl till kard dagvård. Plats
för viss adm.
Barnfysiologi
510
L-0.
470
I del av nuv lekterapi. Obs:
gammakamera.
Träningscenter
(91)
Kvar, omdisp.
150
Inkl nuv foto.
Kontor
Sida 14(28)
1.680
H-3.
1.550
Plan 1
Verksamhet
Rad, pers o konf
Area
50
Flyttar till
H-0.
L-1 + utv anpassn.
Omb
80
1.030
Anm
Fd områdesledn.
Akutmottagn
1.253
Nuv avd 334.
Korttidsvård
932
H-6.
640
Nuv IVA.
Specmottagn
580
H-5.
750
Med, uro, kir.
Dietister
70
H-4.
-
Utredningsavd
1.000
H-5.
660
Avd 334 + del av tillväxt.
Neuromottagn
345
H-2.
650
Inkl diabetesmottagn.
Verksamhet
Area
Flyttar till
Omb
Anm
Onkologi dagv
674
H-4.
1.450
Inkl dietister m m.
Dagkirurgi op-sal
500
H-6.
400
Nuv operation.
H-6.
360
Nuv uppvakning.
Ingår i onkologisk dagvård.
Plan 2
Dagkirurgi vårdpl
Sida 15(28)
Långsiktig plan
Om fattni ng
Hela Byggnad BK måste på sikt upprustas eller delvis rivas och ersättas, både vad gäller
installationer, fasader och yttertak. Höghuset och de omgivande låghusen skiljer sig något
vad gäller t ex ytterväggar, och därmed i de åtgärder som krävs vid förnyelsen.
I denna förstudie nomineras en Evakueringsetapp, som utgör det första steget i förnyelsen av
hela det befintliga byggnadsbeståndet för barnsjukvården vid Östra sjukhuset. Arbetet med
förnyelsen av byggnaderna pågår och kommer att nomineras i en egen förstudie. Planen är
en etappvis förnyelse enligt nedanstående idéskiss.
Etapper för genomförande av långsiktig förnyelse.
Förstudiens första del inriktades framför allt på de övre våningsplanen i höghuset, plan 2-8,
samt erforderliga installationsåtgärder i de nedre planen, K2 och K1. I ett senare skede har
framför allt studerats förnyelse av låghusen i öster och söder, men även den övergripande
strukturen i plan K2, K1, 0 och 1 vad gäller installationer, godsförsörjning och flöden av
patienter, besökare och sängar.
Plan K2
Detta våningsplan kommer att bibehållas i höghuset, och utökas österut i delar av
låghusdelen, som i huvudsak försörjningsplan. Här finns anslutning till sjukhusets
distributionssystem för gods och tekniska media. Erforderliga installationsåtgärder redovisas
i bilagor V och E.
Sida 16(28)
Plan K2 - Skiss.
Plan K1
Detta våningsplan kommer att bibehållas i höghuset, och föreslås utökas till hela
den förnyade låghusdelen mot öster och söder. Här finns anslutning till sjukhusets
gångkulvertsystem samt centrala omklädningsrum, både befintliga och nya. Genom att
någon eller några ljusgårdar når ner till detta plan kan här också placeras vissa verksamheter
som kräver dagsljus, t ex undervisning; någon patientverksamhet planeras dock inte.
Här placeras även centrala teknikutrymmen för vvs och el, varifrån distribution sker till
hela Byggnad BK i ett modernt system av teknikkulvertar. Erforderliga installationsåtgärder
redovisas i bilagor V och E.
Plan K1 - Skiss.
Sida 17(28)
Plan 0
Detta är byggnadens entréplan – från den nya huvudentrén i NBS når man alla publika
delar inom barnsjukvården. I det befintliga höghuset bibehålls och utvecklas den nuvarande
entréhallen med ”skeppet” och kafé. I anslutning härtill placeras också en ny trappa till plan 1
samt en central reception, gemensam för alla mottagningar.
Plan 0 - Skiss.
Till plan 0 samlas i förslaget i stort sett all öppenvård, utom sådan som är direkt knuten till
exempelvis dagvårdsenheter för kardiologi och onkologi. Längs ett nord-sydligt gångstråk
når man de olika mottagningarna, efter att ha anmält sig i den centrala receptionen. Närmast
”entréstråket” placeras väntrum och mottagningsrum, i de bakre delarna expeditioner,
personalutrymmen, mötesrum etc. Genom denna samlade lösning för mottagningarna
skapas förutsättningar för ett flexibelt utnyttjande av lokalerna; de flesta mottagningsrum kan
utformas så generellt att de kan nyttjas av flera olika verksamheter.
Plan 1
Detta är sjukhusets genomgående våningsplan för högteknologisk vård, som avses
koppla samman de olika byggnaderna med förbindelsegångar. Här ligger i NBS operation
och intensivvård, med förbindelse till det befintliga höghuset och vidare till de nya
låghusen i öster. I förslaget har eftersträvats att skapa särskilda och separerade stråk för
sängtransporter och gångstråk för patienter och besökare; korsningar mellan dessa kan inte
helt undvikas, men de är begränsade till ett fåtal punkter.
Sida 18(28)
Plan 1 - Skiss
Till plan 1 förläggs – i överensstämmelse med den övergripande planen – huvudsakligen
högteknologiska verksamheter som akutmottagning, radiologi och dagkirurgi.
Akutmottagningen föreslås placeras längst i norr i de östra låghusen, och får då en tydlig
entrésida mot Remissvägen, med tydlig ingång för gående och en separat, inbyggd
ambulanshall.
I anslutning till akutmottagningen föreslås ligga radiologin; de båda verksamheterna har
ett nära samband. Genom nybyggnad kan ”besvärliga” verksamheter som MR-enhet få
lokaler anpassade till sina speciella tekniska krav; man kan också förbereda för framtida
motsvarande installationer.
I södra delen av de östra låghusen placeras den dagkirurgiska enheten, med fördelaktig
närhet till radiologin. Detta är en expanderande verksamhet, som planeras för fyra moderna
operationssalar, med möjlighet till ytterligare utbyggnad i en senare etapp.
Genom den föreslagna nybyggnaden av låghusen i söder skapas förutsättningar för en
modern barn- och ungdomspsykiatrisk enhet – BUP – med en tilltalande vårdmiljö trots de
höga säkerhetskrav som ställs.
Plan 2- 3 i låghuse t mot öster
I den nya nord-sydliga huskroppen mot öster föreslås plan 2-3 utgöras av en teknikvåning
med ca 6 m höjd, motsvarande den som planeras vid NBS. Därigenom ges de tekniktunga
verksamheterna på plan 2 optimala förutsättningar för fullgoda och långsiktigt hållbara
installationslösningar. Det bedöms därutöver finnas möjligheter att längs t ex östfasaden
inrymma en kontorsvåning i ett entresolplan.
Sida 19(28)
Plan 4 i låghuse t mot öster
I den nya huskroppen mot öster föreslås att på plan 4 placeras korttidsvårdavdelningen;
sambandet med akutmottagningen tillgodoses genom ett centralt placerat hiss- och trapphus.
Till det befintliga höghuset föreslås en förbindelsegång, som sedan fortsätter till NBS.
Plan 4 - Skiss
Plan 5- 6 i lå g h u set mo t ö ste r – Mö jlig p å b y g g n a d
Den nya huskroppen mot öster föreslås förberedas för senare påbyggnad med två
våningsplan, i första hand avsedda för vårdavdelningar. Förberedelsen gäller t ex
dimensionering av hissar och teknikutrymmen.
Tvärsektion väst-öst: NBS – befintligt höghus – förnyade låghus i öster
Plan 2- 5 i h ö g h u set
Plan 2-5 illustreras i rapporten som en typlösning, som vid fortsatt planering kan bearbetas
med hänsyn till de olika verksamheternas krav. Till norra delen – i anslutning till den nya
personhiss som medger att infektionskänsliga barn kan nå avdelningen direkt utifrån –
förläggs vårdplatser för i första hand dagsjukvård och -behandling; rummen kan dock även
användas för slutenvård. Avdelningen rymmer cirka 10 vårdplatser i enkelrum med egen
toalett, varav två rum föreslås utföras med sluss för infektionskänsliga patienter.
Sida 20(28)
Typplan 2-5 i befintligt höghus - Skiss
I södra delen av byggnaden föreslås inrymmas tillhörande verksamhet, såsom mottagning,
administration etc, med möjlighet till undersökningsrum och expeditioner av varierande
storlek. I en zon närmast korridorerna placeras kringutrymmen som toaletter, sköljrum,
väntrum, arbetsrum m m.
Plan 4 och 5 kan via glasade förbindelsegångar knytas till vårdavdelningar i NBS. Detta
innebär att verksamheterna i den nya och den befintliga byggnaden kan samverka vad gäller
personal och patienter.
Plan 6
Plan 6 föreslås som ett plan för forskning och undervisning, t ex (mindre) föreläsningssalar,
grupp- och seminarierum, bibliotek och arbetsrum för forskare och lärare.
Till planet kan även förläggas t ex expeditioner för verksamhetsledning.
Plan 7
Hela planet är avsatt som teknikplan. Genom att det befintliga takbjälklaget rivs och
ersätts med ett nytt högre betongbjälklag skapas goda förutsättningar för en modern
installationslösning. Se även Bilaga V och E.
Plan 8
Inom den i detaljplanen tillåtna byggnadshöjden +90 m ryms ett plan 8 för enklare
verksamhet utan krav på stor våningshöjd. Därför föreslås i förstudien en indragen
kontorsvåning.
Sida 21(28)
Plan 8 i påbyggt befintligt höghus - Skiss
Påbyggnad
Genom att riva det befintliga yttertaket på höghuset, förlänga pelarna och bygga ett nytt
betongbjälklag skapas utrymme på plan 7 för en modern installationslösning, framför allt vad
gäller ventilation och värmeåtervinning.
Påbyggnad på befintligt höghus - Skiss
H i ssar
Höghuset innehåller i dag 2 säng-/transporthissar, 3 mycket små personhissar och ett schakt
för det automatiska transportsystemet ATS; det senare kommer att avvecklas, förmodligen i
samband med upprustningen av byggnaden.
Då schaktmåtten för säng-/transporthissarna uppfyller dagens krav föreslås att hisskorgarna
i dessa byts. Vad gäller personhissarna har gjorts bedömningen att dagens 3 hissar kan
ersättas av 2 moderna, bl a genom att betongmellanväggarna i schakten rivs.
Sida 22(28)
Med dessa åtgärder bedöms att hisskapaciteten i byggnaden är tillräcklig. Dessutom kan
de moderna hissarna – bl a ”IVA-hissarna” - i NBS betjäna även den befintliga byggnaden
genom förbindelsegångarna.
Utöver dessa centrala hissar föreslås en ny personhiss i norra delen av byggnaden, som
medger att infektionskänsliga barn kan nå vårdavdelningen på alla våningsplan direkt utifrån,
utan att riskera att utsättas för smitta inom sjukhuset.
Fasadupp ru stn ing
Syftet med fasadupprustningen är att förbättra värmeisolering och täthet med hänsyn till
rumskomfort och dagens energikrav. Dessutom ska stenar hindras från att falla ner från
fasadskivan och eventuellt korrosionsförlopp ska hejdas.
Då de befintliga sandwichelementen av betong ingår i husets bärande system kan de inte
demonteras. Därför föreslås en utvändig påbyggnad med mineralull, vindskiva, luftspalt och
beklädnad av t ex fasadglas samt nya fönster och fyllningar i fönsterbanden. Invändigt rivs
den befintliga installationsväggen och återuppbyggs med förbättrad täthet.
Konstr uktio n
Den långsiktiga planen förutsätter rivning av samtliga byggnadskroppar inom befintlig
Byggnad BK med undantag för höghuset. Befintliga lågdelar ersätts med byggnader
omfattande tre till fyra plan ovan mark och ett till två plan under mark åt öster samt ett till
två plan ovan mark och ett plan under mark åt söder. En del åt öster förbereds för framtida
påbyggnad av två våningar, plan 5-6.
Grundläggningsförhållandena inom fastigheten medger grundläggning på berg med plintar/
pålar alternativt grundplattor på packad sprängbotten.
Bergschakt i stor omfattning kommer att krävas för den planerade utbredningen av
kulvertplanen. Ett plan K1 planeras under större delen av byggnaden medan plan K2
begränsas till byggnadens nordöstra del. Lokalt erfordras bergschakt på upp mot 10 m djup.
Byggnadens stomme föreslås i huvudsak delas i fack om 7.2 x 7.2 m. Byggnadskroppen
åt öster ges dock en delning i tre fack om 8.4 – 7.2 – 8.4 m för att skapa utrymme för de
teknikintensiva avdelningarna såsom dagkirurgi, radiologi och akutmottagning. Verksamheter
som kirurgi och framförallt radiologi kräver en stomme och bjälklagskonstruktion som kan
hantera stora belastningar samt vibrationer. Byggnaden skall vidare projekteras och utföras
med en hög grad av flexibilitet för möjlighet till framtida lokalanpassningar.
Med ovanstående förutsättningar som utgångspunkt föreslås stommen utföras som
ett pelare/balk system med stålprofiler samt bjälklag av håldäckselement. Samtliga
konstruktioner under mark förutsätts utföras som platsgjutna konstruktioner.
Då befintliga byggnader är utförda som ett antal enskilda byggnadskroppar separerade
med dilatationsfogar kan rivning utföras etappvis utan direkt påverkan på övriga delars
stabilitet. Rivning och framförallt schakt kommer dock att utföras tätt inpå befintlig högdels
grundläggning och till vissa delar på större djup vilket kräver stor försiktighet i utförandet.
Sida 23(28)
I den långsiktiga planen ingår enligt tidigare förstudie en påbyggnad av befintlig högdel.
Utöver åtgärder relaterade till påbyggnaden erfordras ett antal ingrepp i byggnadens bärande
konstruktioner samt upprustning av byggnadens klimatskal enligt nedan.
• Förstärkning för anslutning av förbindelsegångar från plan 4 i öster samt eventuellt
tillbyggda plan 5 och 6.
• Avväxling av bjälklag samt eventuellt grundläggningspunkt för ny trappa mellan plan 0
och plan 1.
• Ingrepp i fasad samt eventuellt avväxling av bjälklag för anslutning av ny ”infektionshiss”
vid norra gaveln.
För att uppfylla Västfastigheters krav på energiförbrukning enligt nybyggnadsstandarden
erfordras en avsevärd förbättring av byggnadens termiska isolering samt klimatskalets
lufttäthet. Förslagsvis uppnås detta genom en utvändig tilläggsisolering med beklädnad
av glas alternativt skivmaterial samt tätning av skarvar mellan befintliga fasadelement.
Ingreppen medför att insida på samtliga fasader rivs.
VVS- insta lla tio n e r
Befintliga försörjningssystem för VVS-installationer är ålderstigna och uppfyller inte
dagens krav på driftsäkerhet. För att säkerställa framtida verksamheter kommer nya VVSinstallationer och sprinkler att installeras.
El- och tele installationer
Befintliga försörjningssystem för kraft och kommunikation är ålderstigna och uppfyller inte
dagens krav på driftsäkerhet. Nya försörjningssystem och tekniska utrymmen går inte att
etablera i befintliga låghusdelar så att framtida krav uppfylls. Höghuset däremot har en bra
grundstruktur; där finns möjligheter att skapa goda tekniska förutsättningar.
Byggnaderna förses med nya system med redundans och autonom uppbyggnad för att
skapa framtidssäkra tekniska förutsättningar för vården.
En flexibel och robust kraftförsörjning skapas, nya kraftsystem installeras inom
nybyggnadsdelen på plan K1. Redundans uppnås genom att byggnaderna även kan
försörjas via reservkraftsystem. För den kritiska sjukvårdsdriften, främst operations-,
röntgen- och akutvården, installeras ett redundant UPS-system för att säkerställa avbrottsfri
kraftförsörjning till kritiska funktioner.
Ett nytt kommunikationssystem byggs upp inom alla byggnader. För att säkerställa god
tillgänglighet och kommunikation med omvärlden byggs detta med redundans.
För att skapa en trygg och säker byggnad för patienter och personal installeras nya
säkerhetssystem. Dessa består av brand- och utrymningslarm, passerkontrollanläggning
samt kallelsesignalsystem inom avdelningar med patientverksamhet.
Byggnaderna förses med en energieffektiv belysningsanläggning med mycket goda
ljusegenskaper. Belysningen ska hjälpa till att skapa en tilltalande miljö för patienter, anhöriga
och personal; den ska vara vacker att se på, den ska underlätta orienteringen och den ska
bidra till att miljön känns trygg och välkomnande. Viktigt är att skapa en god och varierad
vistelsemiljö för patienten väl avvägd för att även uppnå en bra funktion ur vårdperspektiv.
Sida 24(28)
Energieffektiva lösningar prioriteras och systemval utvärderas över hela sin livstid. Detta
analyseras med LCC-kalkyler där investering, drift- och underhållskostnader beaktas. För
belysningssystem används energieffektiva ljuskällor (ex dioder) och behovsstyrning (ex
närvarodetektering och dagsljusstyrning). För att kunna följa upp energimålen och i framtiden
ha ett verktyg för att påverka energiförbrukningen installeras energimätning av elenergin.
Br andskydd
Berörda delar betraktas som ett ”större sjukhus” och brandskyddet behöver därför analyseras
noga och verifieras; det ska även vara robust.
Den omfattande upprustning som föreslås i befintligt höghus innebär i princip att
nybyggnadskrav kommer att ställas på byggnadens brandskydd. Hänsyn får tas till
byggnadens förutsättningar vilket ger ett visst mått av flexibilitet.
Höghuset utökas från 8 våningsplan (exkl källare) till 9. Detta medför krav på att bärverket på
samtliga plan ska förstärkas till R90. Dessutom ska varje lokal ha tillgång till minst ett Tr2trapphus (speciellt trapphus med extra hög brandsäkerhet), förslagsvis huvudtrapphuset mitt
i byggnaden. Det ska då finnas en sluss mellan verksamhet och trapphuset. Trapphusets
brandcell ska dessutom mynna direkt till det fria.
På grund av höghusets indragna trapphus och gaveltrappornas svängda trapplöp är
byggnaden mer lämpad för dagsjukvård och mottagningar än för t ex dygnsvård och
operation. Dessa verksamheter är trots det möjliga med kompenserande åtgärder, t ex
utrymningsbefrämjande brandcellsgränser.
Eftersom befintliga låghusdelar rivs och ersätts med nya finns goda förutsättningar för ett
bra brandskydd i dessa delar, t ex med en genomtänkt placering av utrymningstrapphus.
Eftersom byggnadskomplexet upptar en stor yta är det av stor vikt att skapa bra
tillträdesvägar för räddningstjänsten.
Såväl höghus som låghusdelar förses med sprinkler. Detta ökar såväl personskyddet som
egendomsskyddet och kortar avbrottstiden efter en eventuell brand.
Det finns en förbindelsegång till Nya barnsjukhuset (NBS) på plan 1 som används för
utrymning från NBS. Denna utrymning behöver vara i drift under ombyggnaden av höghuset,
alternativt ersättas.
En plan behöver tas fram för att säkerställa brandskyddet för pågående verksamheter under
byggtiden.
Ar ear edov isn ing
Sammanställningen nedan ger en ungefärlig uppfattning om storleken av respektive etapp i
den långsiktiga planen. Beräkningarna är baserade på ovan redovisade planillustrationer.
• Etapp 1
Ca 23.000 m2 BTA nybyggnad.
• Etapp 2
Ca 17.000 m2 BRA omfattande ombyggnad.
• Etapp 3
• Etapp 4
Sida 25(28)
FA S T I G H E T
Befintliga byggnader vid Drottnings Silvias Barn- och ungdomssjukhus är drygt 40 år gamla.
De har - liksom övriga delar av Östra Sjukhuset - ett mycket stort behov av upprustning och
modernisering för att tillgodose dagens och morgondagens krav för både vård och fastighet.
Upprustningsbehovet av befintligt barnsjukhus finns dokumenterat i både byggnadsplan
och teknisk försörjningsplan från 2011 och arbete pågår med att ta fram en handlingsplan
för teknisk försörjning. I planerna identifieras bland annat stora behov inom VVS, el/tele och
energi. Flera av de tekniska installationerna närmar sig slutet på sin tekniska livslängd, t
ex ventilationsutrustning, värmesystem, sanitetsutrustning och fasader. Det har vid tidigare
inventeringar även konstaterats förekomst av miljöfarliga ämnen som kan kräva ytterligare
saneringsåtgärder.
Parallellt pågår ett arbete med en ”Utvecklingsplan med gestaltningspriniciper” för
Östra sjukhuset. Resultatet av arbetet kommer att bidra till utveckling och planering av
hela sjukhusområdet, där bland annat frågor kring tillgänglighet, kommunikationsstråk,
högteknologiska områden och ytor för forskning och utbildning ingår.
En övergripande problematik för sjukhuset är att renovera och upprusta befintliga lokaler
med pågående verksamhet dygnet runt. I de flesta fall kräver åtgärderna att verksamheten
evakueras till alternativa lokaler. Tillgången till evakueringslokaler är i princip obefintlig
inom tomten, vilket gör att det främsta alternativet som går att tillskapa är tillfälliga
lokaler i paviljonger. Dessa evakueringar kräver stora ytor och ställer mycket höga krav
på anpassningar utifrån samband, tillgänglighet och patientsäkerhet, vilka oftast är
kostnadsdrivande.
I samband med inflyttning av verksamheter till det tillbyggda barnsjukhuset – NBS – friställs
dock stora ytor inom det befintliga höghuset, vilket ger ett utmärkt tillfälle att nyttja befintliga
lokaler för evakuering och undvika några av de problem som externa lösningar enligt ovan
kan medföra.
T I D P L A N O C H F O R T S AT TA Å T G Ä R D E R
Genomförandet av förnyelsen bedöms kunna ske enligt följande utkast till tidplan.
Sida 26(28)
GENOMFÖRANDE OCH UTGIFTER
Evakueringsetappen planeras pågå mellan 2020 och 2025. En kostnadsbedömning
avseende evakueringsetappen har gjorts enligt nedan. Bedömningen omfattar 8.665 kvm och
utgår från de tre nivåerna av ombyggnadsgrad som presenteras i förstudien under kapitel
”Förslag”. Delar av investeringen kommer att bidra till att förlänga höghusets livslängd utifrån
den långsiktiga planen och erhåller därför en längre avskrivningstid. Kostnaden är beräknad i
2015 år kostnadsnivå och består av två delar:
Invester ingskostnad
Värdeskapande åtgärder som kan tillgodoräknas efter evakueringsetappen, med en
avskrivningstid på 20 år.
Summa: 6 Mkr (utgiften fördelas jämnt mellan 2020 och 2021).
Behov av årligt koncernbidrag: cirka 0.5 Mkr/år (2.9 % intern ränta).
Värdeskapande åtgärder som kan tillgodoräknas efter evakueringsetappen, med en
avskrivningstid på 30 år.
Behov av årligt koncernbidrag: cirka 0,5 Mkr/år (2.9 % intern ränta).
Hyror: baserat på preliminära hyresgästritningar beräknas nya ytor och hyresintäkter till
följande: Nybyggnad av förbindelsegångar i tre plan, 180 m2 BRA, preliminär hyra cirka 0.4
Mkr/år.
Evakuer i ngskostnad
Inkluderar iordningställande av höghuset, och del av låghusen i söder, för att fungera som
evakuering fram till 2025.
Åtgärden är en evakuering, under pågående ombyggnad i ett verksamhetsdrivet
investeringsprojekt, av på tomten befintliga ytor och verksamheter, och medför därför i
enlighet med Västra Götalandsregionens internhyresmodell ingen ny hyra för verksamheten.
I bedömningen ingår inte kostnader för lös inredning och verksamhetsutrustning, flytt,
förbindelsegångar till NBS i plan K1, 0 och 1, fasadarbete, sanering av miljöfarliga ämnen
samt markarbeten på tomt.
Den beräknade investeringen är totalt 110 Mkr i kostnadsläge juni 2015.
Sida 27(28)
EKONOMI
Kostnad beträffande hyra se ovan under ”Genomförande och utgifter”.
Vad gäller utrustningsinvesteringen för evakueringen har ingen närmare beräkning gjorts,
men schablonmässigt kan behovet sägas vara ca 20% av fastighetsinvesteringen, dvs ca 16
Mkr. Detta ger en kapitaltjänstkostnad på ca 2 Mkr per år.
Befintlig utrustning planeras att i huvudsak medfölja verksamheterna. Bemanning och övriga
direkta kostnader påverkas inte i någon nämnvärd grad.
H A N D L I N G S A LT E R N AT I V
Evakuer i ng till paviljonger i stäl le t f ö r b e f in t lig a b y g g n a d e r.
Som tidigare nämnts har evakuering till paviljonger i stället för till befintliga byggnader
övervägts i förstudien. Det saknas emellertid lämpliga platser på tomten, och dessutom
riskeras vid en sådan lösning att viktiga samband med övrig vård inte kan upprätthållas.
En beräknad kostnad för evakuering till paviljong har tagits fram, baserad på en likvärdig
lösning i ett aktuellt projekt i Byggnad KK. I paviljonglösningen har totala ytan minskats från
8.665 till 6.500 kvm, utifrån möjligheten till en anpassad och mer yteffektiv planlösning. Även
kvadratmeterpriset har reducerats jämfört med KK baserat på en större yta och därmed
vissa skalfördelar. Utifrån dessa förutsättningar hamnar kostnaden för att etablera och hyra
paviljonglösning motsvarande behovet i förstudien (fem år) på totalt sett 143 Mkr.
Bibehållande a v b yggnadsstrukt u r i lå g h u s e n
När det gäller förnyelse av den östra låghusbebyggelsen var möjligheten att evakuera
akutmottagningen en avgörande förutsättning för att tomställa delar av lokalerna så att
byggarbeten kunde påbörjas. Till en början förutsattes befintlig byggnadsstruktur, och
därmed betongstommen, i stor utsträckning kunna bibehållas, medan fasader, tak och
installationer ersattes. Byggnadsetapperna blev därigenom relativt små, och därmed många,
med åtföljande omflyttningar av verksamheter.
Vid fördjupat studium visade det sig emellertid att denna utgångspunkt blev starkt
begränsande, både för att kunna erbjuda ändamålsenliga verksamhetslokaler och för att
skapa en rationell och långsiktig installationsstruktur. Detta ledde till att allt större delar av
befintlig bebyggelse föreslogs rivas och ersättas med nybyggnader. Därigenom skapades
mojlighet för en relativt omfattande första byggnadsetapp, som bedöms vara rationell ur
byggsynpunkt och minskar de successiva omflyttningarna av verksamheter.
BILAGOR
1
Evakueringsetapp – Underlag för kostnadsbedömning.
2
El- och telesystem samt transportsystem, inkl bilagor.
3
Vvs- och sprinklerinstallationer.
3a
Brandskyddsbeskrivning – Evakueringsetapp 0
3b
Brandskyddsskisser – Evakueringsetapp 0
Sida 28(28)
Punkt 16
Tjänsteutlåtande
Datum 2015-10-06
Handläggare: Synnöve Helander
Vårdöverenskommelse 2016
1. Styrelsen beslutar att godkänna överenskommelse om sjukhusvård 2016 mellan
Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd
respektive Västra hälso- och sjukvårdsnämnden under förutsättning att likalydande
beslut fattas av Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd och Västra hälso- och
sjukvårdsnämnden.
Företrädare för Sahlgrenska Universitetssjukhuset och koncernstab hälso- och sjukvård i
Göteborg har tillsammans utformat ett förslag till vårdöverenskommelse för 2016.
Överenskommelsen avser ett år, år 2016. Förslag på överenskommelse och tillhörande
uppföljningsplan framgår av bilagor. Dessutom bifogas en sammanfattande beskrivning
av förslag till överenskommelse.
Barbro Fridén
Sjukhusdirektör
Bilagor
Bilaga 1
Bilaga 2
Sammanfattning - Vårdöverenskommelse 2016 mellan Göteborgs hälso- och
sjukvårdsnämnd, Västra hälso- och sjukvårdsnämnden och Sahlgrenska
Universitetssjukhuset
Förslag till överenskommelse om sjukhusvård 2016 mellan Göteborgs hälsooch sjukvårdsnämnd, Västra hälso- och sjukvårdsnämnden och Sahlgrenska
Expedieras
Koncernstab hälso- och sjukvård
Postadress:
413 45 Göteborg
Telefon:
031-342 10 00
Webbplats:
www.sahlgrenska.se
E-post:
[email protected]
Bilaga 1
2015-10-13
Vårdöverenskommelse 2016 mellan Sahlgrenska
Universitetssjukhuset och HSN Göteborg respektive Väster
– sammanfattning
Sammanfattning
Ärendet avser förslag till beslut om vårdöverenskommelse mellan Sahlgrenska
Universitetssjukhuset (SU) och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd respektive
Västra hälso- och sjukvårdsnämnden. Vårdöverenskommelsen är ettårig.
Vårdöverenskommelsens disposition
Sahlgrenska Universitetssjukhuset och företrädare för koncernstab hälso- och
sjukvård i Göteborg har tillsammans utformat ett förslag till
vårdöverenskommelse (VÖK) för 2016. Förslag på vårdöverenskommelse och en
uppföljningsplan för densamma framgår av bilaga.
Vårdöverenskommelsens består av 10 kapitel som innehåller:
1. Beskrivning av allmänna förutsättningar för överenskommelsen.
2. Sjukhusets övergripande uppdrag.
3. Sjukhusets samverkan med andra vårdgivare och aktörer.
4. Beskriver mål och kvalitativa inriktning.
5. Förändringar 2016 specificeras
6. Utvecklingsarbete 2016
7. Ekonomisk sammanfattning
8. Uppföljning av vårdöverenskommelsen beskrivs samt särskild bilaga.
9. Påverkan på vårdöverenskommelsen vid ändrade förutsättningar
10. Information
Förändringar 2016
Nedan följer en sammanställning av förändringar jämfört med 2015.
Förändringar av texter
Omfattning
Vårdöverenskommelsen reglerar följande vård vid SU till invånarna i Västra Götaland:
 Akutsjukvård
 Imperativ vård, vård som måste utföras i nära tid
 Planerad vård
Preciseringar görs för respektive del
Vårduppdrag definieras och utförs på följande vårdnivåer:
 länssjukvård
 regionsjukvård
 rikssjukvård enligt uppdrag samt vård av rikssjukvårdskaraktär
2 (4)
Precisering planerad vård
SU ansvarar administrativt för valfrihetsvården och ekonomiskt för
länssjukvårdsdelen. Valfrihet gäller även högspecialiserad öppenvård. Sistnämnda
följs under 2016.
SUs behovsbeskrivning
Sjukhuset har inför vårdöverenskommelsen aviserat behov i vården som inte är
omhändertagna i VÖK. Behoven beskrivs i bilaga 8. SU bedömer att de beskrivna
behoven inte kan genomföras utan tillkommande finansiering. Ägarkravet är
budget och verksamhet i balans. Enligt reglementet skall såväl nämnder som
styrelser redovisa en budget i balans och HSN har inte mandat att bevilja SU
undantag från denna regel.
Under 2016 kommer parterna att arbeta vidare med SU:s identifierade behov. Arbetet
innebär framförallt en beredning inför vårdöverenskommelsen 2017.
Vårdgaranti
Tillägg (ersätter tidigare text från precisering länssjukvårdsuppdraget, se nedan): Inom
närområdet finns ett stort antal vårdgivare med enbart volymuppdrag för planerad
länssjukvård samt ett akutsjukhus som inte har alla medicinska specialiteter. Det innebär en
specifik roll för SU.
Sjukhuset har fortsatta svårigheter att med ekonomiska ramar enligt denna
vårdöverenskommelse, klara både den medicinskt prioriterade vården (som innebär att de
svårast sjuka tas om hand först) och att uppfylla vårdgarantin. Text 2015: ”… uppfylla
vårdgarantin till alla delar”.
Precisering av länssjukvårdsuppdraget
Borttaget: SUs uppdrag är att tillsammans med övriga vårdgivare på
länssjukvårdsnivå, inom nämndernas geografiska område, tillgodose invånarnas
behov av länssjukvård.
Samverkan
Samverkan med andra aktörer
Tillägg har gjorts enligt följande: En viktig förutsättning för att genomföra sjukhusets
akutsjukvårdsuppdrag och planerad vård är att medicinskt utskrivningsklara patienter
omhändertas på rätt vårdnivå. Berörda parter samverkar i denna fråga genom Kommun och
Sjukvård – Samverkan i Göteborgsområdet.
3 (4)
Förändrad finansiering där SU har haft uppdrag från HSS
Ordnat införande
SUs ersättningsutrymme utökas för de läkemedel och metoder som varit föremål
för beslut om ordnat införande och där introduktionsfinansieringen från hälso- och
sjukvårdsstyrelsen upphör 2016.
Förändrade uppdrag med finansiering
Sedan 2014 har SU uppdrag att successivt öka volymen för hyposensibilisering
(allergivaccination). För 2016 ökar volymen och ersättningen ytterligare. Fortsatt
utbyggnad planeras även för 2017.
Regional produktionsstyrning genomförs vilket innebär ökad volym och
ersättning till SU för ventrikelcancer och rektalcancer. Volym och ersättning
flyttas från SU till andra sjukhus i VGR för coloncancer, benign colonsjukdom
samt gall- och ljumskbråckoperationer. Sammantaget ökar ersättningen till SU
med 2,4 mnkr.
Förändrad finansiering i övrigt
Regionuppdrag schizofreni får fortsatt finansiering från vårdöverenskommelsen
och HSS.
Från och med 2016 förändras regionens regelverk för solidariskt finansierade
läkemedel. Förändringen innebär ett större kostnadsansvar för sjukhusen och detta
kompenseras från hälso- och sjukvårdsstyrelsen under 2016. Kompensationen gör
förändringen kostnadsneutral.
Justeringar enligt planeringsdirektiv 2016:
 Från 2015 införde VGR en ny styrmodell för servicesamspelet. SU:s
ersättningsutrymme reduceras till följd av förändringen.
 IS/IT medel fördelas till nämnder och styrelser som en kompensation för
finansiering av sk röda tjänster (Regiongemensam infrastruktur och system).
Ersättningsutrymmet utökas för sjukhuset.
 I budget 2016 har avsatts medel till jämställda löner. För SU innebär satsningen ett
utökat ersättningsutrymme.
I budget 2016 har medel för obesitasoperationer och koloskopier överförts från
HSS till HSN. Prestationer och ersättning ingår inte i VÖK 2016 utan sjukhuset
ersätts för utförda volymer enligt tidigare rutiner.
SU kan avropa ersättning för utförd vård enligt tillgänglighetssatsning utöver
fastställda basvolymer, se bilaga 6.
4 (4)
Förändrade uppdrag
Prestationer och ersättning har justerats mellan vårdnivåer till följd av
genomförda verksamhetsförändringar. Det avser patienter som har behandlats i
slutenvård men som numera får vårdbehovet tillgodosett inom öppenvården
Utvecklingsarbete
SU deltar följande regiongemensamma utvecklingsarbeten.
-
Översyn och utredning av neonatalvården i Västra Götalandsregionen samt
Gränsdragning mellan barn- och ungdomspsykiatrin och barn- och
ungdomshabilitering för vissa barn med autismspektrumstörning.
Därutöver preciseras några lokala utvecklingsområden som
- Samverkan mellan SU och Angereds Närsjukhus (ANS)
- ACT-team Centrum Väster
- Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) Mölndal
- Försöksverksamhet med korttidsbehandling för allmänpsykiatriska patienter
Uppföljning 2016
Som en del av vårdöverenskommelsen finns en uppföljningsplan (bilaga 5).
Planen preciserar områden som ska följas upp och hur det skall ske under året.
 Uppföljning av volymer avser samma uppföljningsområden som 2015
 Uppföljning av Regionfullmäktiges mål görs enligt regionens anvisningar.
 Uppföljning av HSN mål görs dels genom dialogmöten avseende handlingsplan
sköra äldre, SU´s arbete med hälsofrämjande sjukhus och personcentrerad vård och
dels att sjukhuset beskriver formerna för samverkan med Hälsa och Habilitering
Bilaga 2
HSN G 2015-00596
HSN V 2015-00350
SU 503-540/2015
Överenskommelse om sjukhusvård 2016
mellan
Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd, västra hälso- och
sjukvårdsnämnden
och Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Överenskommelse om sjukhusvård 2016 mellan HSN G, HSN V och SU
Innehåll 1. Allmänna förutsättningar.................................................................................................... 5 Parter ...................................................................................................................................... 5 Giltighetstid ............................................................................................................................ 5 Utgångspunkter ...................................................................................................................... 5 Vision ..................................................................................................................................... 5 2. Omfattning ......................................................................................................................... 6 Precisering av akutsjukvård ................................................................................................... 6 Precisering av imperativ vård ................................................................................................. 6 Precisering av planerad vård .................................................................................................. 6 Vårdgaranti ............................................................................................................................. 7 Precisering av länssjukvårdsuppdraget .................................................................................. 7 Precisering av region- och rikssjukvårdsuppdraget ............................................................... 8 Precisering av vårdutbud ........................................................................................................ 9 Vårdvolymer....................................................................................................................... 9 Utbudspunkter .................................................................................................................... 9 Hälsofrämjande vård .............................................................................................................. 9 3. Närsjukvård, vårdsamverkan och samarbete ...................................................................... 9 Samverkan mellan regionens sjukhus .................................................................................. 10 Samverkan med andra aktörer .............................................................................................. 10 4. Mål och kvalitativ inriktning ............................................................................................ 10 God vård ............................................................................................................................... 10 Regionfullmäktiges budget 2016 ......................................................................................... 11 Hälso- och sjukvårdsnämndernas mål och inriktning 2016 ................................................. 11 Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd ............................................................................ 11 Västra hälso- och sjukvårdsnämnden ............................................................................... 11 Satsningar finansierade av HSS ........................................................................................... 12 5. Förändringar 2016 ............................................................................................................ 12 Läns-, region- och rikssjukvård ............................................................................................ 12 Ordnat införande och vissa andra regiongemensamma beslut ......................................... 12 Ordnat införande – läkemedel .......................................................................................... 12 Ordnat införande – metoder ............................................................................................. 12 Finansiering från HSS ...................................................................................................... 12 Läkemedel enligt läkemedelsförmånen ............................................................................ 13 Länssjukvård ........................................................................................................................ 13 6. Utvecklingsarbete ............................................................................................................. 14 Regionalt utvecklingsarbete ................................................................................................. 14 3(45)
Neonatalvård .................................................................................................................... 14 Regional medicinsk riktlinje för den neuropsykiatriska vården av barn och unga (RS
640-2013, HSD-A 28-2014) ............................................................................................. 14 Lokalt utvecklingsarbete ...................................................................................................... 14 Samverkan mellan SU och Angereds Närsjukhus (ANS) ................................................ 14 ACT Centrum Väster ....................................................................................................... 14 Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) Mölndal .............................................................. 14 Psykiatrisk vård ................................................................................................................ 14 7. Ekonomi ........................................................................................................................... 15 Ersättning ............................................................................................................................. 15 Övrig ersättning .................................................................................................................... 15 8. Uppföljning ...................................................................................................................... 15 9. Ändrade förutsättningar.................................................................................................... 15 Särskilda händelser ........................................................................................................... 16 10. Information .................................................................................................................... 16 11. Underskrifter ................................................................................................................. 17 Bilagor
Bilaga
Bilaga
Bilaga
Bilaga
Bilaga
Bilaga
Bilaga
Bilaga
Bilaga
1
1.1A
1.1B
1.2A
1.2B
2A
2B
3
4
Bilaga
Bilaga
Bilaga
Bilaga
5
6
7
8
Sammandrag av ersättning läns-, region och rikssjukvård
Ersättning och vårdvolymer region- och rikssjukvård
Ersättning och vårdvolymer länssjukvård
Specifikation av riktade uppdrag region- och rikssjukvård
Specifikation av riktade uppdrag länssjukvård
Förändringsposter region- och rikssjukvård
Förändringsposter länssjukvård
Ersättning till sjukhusen
Förtydligande av riktade uppdrag och uppdrag efter särskild
överenskommelse
Uppföljning av vårdöverenskommelse 2016
Basvolymer och tillgänglighetssatsningar 2016
Satsningar från Hälso- och sjukvårdsstyrelsen
SU:s behovsbeskrivning 2016
4(45)
1. Allmänna förutsättningar
Parter
Denna vårdöverenskommelse (VÖK) är tecknad mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna i
Västra Götalandsregionen (Beställaren) och Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset
(Utföraren). Överenskommelsen tecknas för alla nämnders räkning av Göteborgs hälso- och
sjukvårdsnämnd (HSN G) och västra hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN V).
Giltighetstid
Överenskommelsen gäller för perioden 2016-01-01 - 2016-12-31.
Utgångspunkter
Syftet med denna VÖK är att reglera och definiera 2016 års inriktning, volymer och
ersättning avseende läns-, region- och rikssjukvård vid SU för invånare i Västra
Götalandsregionen. Överenskommelsen beskriver sjukhusets uppdrag, förändringar i
förhållande till föregående år samt uppföljning av verksamheten.
Den del av överenskommelsen som avser region- och rikssjukvård är en samverkansprocess
mellan ägare, beställare och utförare. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen (HSS) samordnar
processen. Beslut fattas av sjukhusets styrelse och HSN G och HSN V. Regionens fem HSN
ska samverka före beslut.
Utgångspunkter för överenskommelsen är regionfullmäktiges (RF) budget för 2016,
planeringsdirektiv samt gällande nationella och regionala styrdokument. Budgeten är
regionens överordnade styrdokument. Vid en målkonflikt mellan olika styrdokument och
budgeten gäller den senast antagna budgeten. Vidare utgör hälso- och sjukvårdsnämndernas
mål- och inriktningsdokument samt strategiska frågeställningar från SUs styrelse grund för
överenskommelsen.
Ett centralt inslag i överenskommelsen är Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om
ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS) 2011:9.
Vision
Västra Götalandsregionens (VGR) vision: Det goda livet. Förtydligande av visionen återfinns
på http://www.vgregion.se/vision.
5(45)
2. Omfattning
Vårdöverenskommelsen reglerar följande vård vid SU till invånarna i Västra Götaland:
 Akutsjukvård
 Imperativ vård, vård som måste utföras i nära tid
 Planerad vård
Därutöver omfattar SU:s vårduppdrag:
 vård till invånare i Region Halland enligt samverkansavtal
 rikssjukvård enligt uppdrag till invånare i Sverige
 öppen vård till invånare i övriga landet som väljer att söka vård vid sjukhuset i
enlighet med patientlagsstiftningen från 2015,
 rättspsykiatrisk vård vars uppdrag definieras genom beslut i HSS och finansieras
direkt av RS.
Vårduppdrag definieras och utförs på följande vårdnivåer:
 länssjukvård
 regionsjukvård
 rikssjukvård enligt uppdrag samt vård av rikssjukvårdskaraktär
Dessutom regleras i denna vårdöverenskommelse SU:s uppdrag avseende
 forskning, utveckling och undervisning (FoUU), finansieras av HSS och
 uppdrag som sista utpost i regionens hälso- och sjukvård, finansieras av HSS
Precisering av akutsjukvård
SU har ett helhetsansvar för verksamheten dygnet runt inom alla sjukhusets specialiteter. För
att tillgodose det medicinska omhändertagandet som krävs vid livshotande tillstånd eller akut
allvarligt insjuknande/skada ska specialiserad akutsjukvård bedrivas dygnet runt inom SU.
Tillgängligheten vid akutmottagningarna ska vara god och SU ska verka för att väntetiderna
kortas.
Patienter som söker på akutmottagningen men som inte bedöms vara i behov av vård på
länssjukvårdsnivå ska hänvisas rätt vårdnivå men inte avvisas.
Precisering av imperativ vård
Imperativ vård avser planerad vård som behöver genomföras i närtid för att patienten inte ska
ta skada eller avlida. Imperativ vård avser stora delar av cancersjukvården.
Precisering av planerad vård
Den planerade vården ska kännetecknas av god tillgänglighet. Vårdgaranti gäller för alla
vårdnivåer. Valfrihet gäller för länssjukvård och öppen region- och rikssjukvård. SU ska ge
adekvat information till den patient som önskar utnyttja valfriheten.
SU ansvarar administrativt för valfrihetsvården och ekonomiskt för länssjukvårdsdelen. Från
och med 2015 gäller valfrihet för högspecialiserad öppenvård. Då det har varit svårt att
förutse vilka ekonomiska konsekvenser förändringen innebär för SU har parterna varit
6(45)
överens om att följa utvecklingen under 2015. Under 2016 följs utvecklingen på motsvarande
sätt.
Sjukhuset ska delta i det regiongemensamma arbetet för att optimera kapacitetsutnyttjandet
vid regionens samtliga sjukhus. Inom ramen för detta arbete finns fastställda basvolymer som
preciseras i bilaga 6.
SU:s behovsbeskrivning
Sjukhuset har inför vårdöverenskommelsen aviserat behov i vården som inte är omhändertagna i VÖK. Behoven beskrivs i bilaga 8. Hänsyn har tagits till utökad finansiering av
akutverksamhet och psykiatri enligt regionens budget för 2016 samt fortsatt finansiering via
vårdöverenskommelsen av ordnat införande av läkemedel och medicinska metoder.
SU bedömer att de beskrivna behoven inte kan genomföras varken genom omprioriteringar
eller ytterligare effektiviseringar varför tillkommande finansiering krävs. Vissa av åtgärderna
utförs redan 2015 och utgör därmed en del av det prognostiserade ekonomiska resultatet 2015.
Ägarkravet är budget och verksamhet i balans. Enligt reglementet ska såväl nämnder som
styrelser redovisa en budget i balans och HSN har inte mandat att bevilja SU undantag från
denna regel.
Under 2016 kommer parterna att arbeta vidare med SU:s identifierade behov. Arbetet innebär
framförallt en beredning inför vårdöverenskommelsen 2017.
Vårdgaranti
Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) reglerar patientens rättigheter. Utöver lagen finns inom
regionen regler och riktlinjer för vårdgaranti (Dnr RSK-398-2010).
SU har under de senaste åren fokuserat på sina processer för att förbättra tillgängligheten.
Under 2016 fortsätter SU arbetet med utveckling av processer för att långsiktigt förbättra
tillgängligheten till vård. Sjukhuset har fortsatta svårigheter att med ekonomiska ramar enligt
denna vårdöverenskommelse klara både den medicinskt prioriterade vården (som innebär att de
svårast sjuka tas om hand först) och att uppfylla vårdgarantin.
Inom närområdet finns ett stort antal vårdgivare med enbart volymuppdrag för planerad
länssjukvård samt ett akutsjukhus som inte har alla medicinska specialiteter. Det innebär en
specifik roll för SU.
Utöver ovanstående kan förändrade förutsättningar i vårdutbud och regionalt finansierade
tillgänglighetssatsningar påverka SU:s möjligheter att klara vårdgarantin.
Precisering av länssjukvårdsuppdraget
Länssjukvård avser specialiserad öppen och sluten vård som kräver medicinska och tekniska
resurser eller annan kompetens som inte omfattas av uppdrag inom primärvårdsnivå.
7(45)
Precisering av region- och rikssjukvårdsuppdraget
Högspecialiserad vård är ett sammanfattande begrepp för region-, rikssjukvård samt vård av
rikssjukvårdskaraktär. Regionsjukvård definieras som den vård som samordnas med VGR
som upptagningsområde. Rikssjukvård enligt Socialstyrelsens beslut och vård av rikssjukvårdskaraktär definieras i denna överenskommelse som all vård med hela Sverige som
upptagningsområde.
Ansvarsfördelning mellan SU och övriga sjukhus inom regionen.
Vårdansvaret för högspecialiserad vård definieras genom regiondirektörens verkställighetsbeslut 2015-03-17; ”Tillämpningsregler avseende vårdansvar för högspecialiserad vård”, Dnr
RS 150-2015.
”Sahlgrenska Universitetssjukhuset har ett exklusivt vårdansvar för högspecialiserad vård för
regionens invånare, nedan kallat regionsjukhuset. Regionsjukhuset bedömer den aktuella
patientens behov i förhållande till andra patienters behov utifrån medicinsk prioritering
När en patient på länssjukhuset befinns vara i behov av högspecialiserad vård kontaktas
regionsjukhuset. Då man är överens om patientens behov av högspecialiserad vård övergår
vårdansvaret till regionsjukhuset. Detta gäller även ansvaret för kostnader för anhöriga när det
finns krav eller önskan om deras närvaro.
Om bedömningen är att patienten inte är i behov av högspecialiserad vård ska regionsjukhuset
ge konsultation/anvisning rörande fortsatt vård av patienten och vårdansvar och ekonomiskt
ansvar bibehållas på länssjukhuset. Regionsjukhuset ska inte fakturera tid för konsult.
Om patienten som är i behov av högspecialiserad vård inte kan tas omhand inom det egna
regionsjukhuset (t ex på grund av kapacitetsbrist) ska regionsjukhuset sörja för att adekvat
vård för patienten säkerställs på annat regionsjukhus. Huvudregeln är att det egna regionsjukhuset då har det ekonomiska ansvaret för vården på annat regionsjukhus och att detta
förutsätts inrymmas inom budgetram.
För brännskadevård och ECMO-behandling gäller inte huvudregeln utan länssjukhuset har det
ekonomiska ansvaret. Orsaken är att VGR aktivt valt att inte erbjuda denna vård i egen regi –
regionsjukhuset har därmed inget särskilt ansvar för detta.
Remitteras patient i behov av högspecialiserad vård direkt från länssjukhuset till annat än
egna regionsjukhuset, utan att ha samrått med egna regionsjukhuset, ansvarar länssjukhuset
för kostnaden.
I de fall länssjukhuset köpt en viss typ av regionsjukvård av extern vårdgivare och denna
vårdform etableras vid det egna regionsjukhuset ska detta volymmässigt och ekonomiskt
regleras i kommande vårdöverenskommelse. Rör det sig som enstaka patienter inom ramen
för den löpande verksamheten sker ingen reglering”.
Sista utposten och FoUU. Uppdraget som sista utpost i regionens hälso- och sjukvård
innebär att SU ska bistå sjukvårdsenheter utanför SU i särskilt komplicerade och utsatta
behandlingssituationer, till exempel vid stora olyckor och katastrofer samt då mer specialiserad kompetens behövs. Varje sjukhus har ansvar för att klara sitt grunduppdrag. Parallellt
och samordnat med uppdraget som sista utpost har SU ett forsknings-, utvecklings- och
utbildningsuppdrag.
8(45)
Precisering av vårdutbud
Utgångspunkt är vårdutbudet enligt vårdöverenskommelse 2015 vilket beskrivs i form av
övergripande prestationstal. Förändringar 2016 beskrivs i kapitel 5.
Vårdvolymer
Överenskomna vårdvolymer framgår av bilaga 1.1A region- och rikssjukvård samt 1.1B
länssjukvård.
Inom ramen för vårdöverenskommelsen finns ett antal definierade tillgänglighetsområden
med fastställda basvolymer i enlighet med den regionala produktionsstyrningen. När SU har
fullgjort basvolymen inom respektive område kan ytterligare medel avropas efter utförda
åtgärder. Tillgänglighetsområden och basvolymer framgår av bilaga 6.
Verksamheten ska planeras över årets tolv månader så att god tillgänglighet kan upprätthållas.
Utbudspunkter
Befintliga utbudspunkter där SU idag bedriver verksamhet är basen för denna vårdöverenskommelse. Vid förändring ska samråd ske enligt gällande reglemente.
Beställaren ska löpande informera SU om kända förändringar i vårdutbud hos övriga
vårdgivare som kan komma att påverka SU.
Hälsofrämjande vård
SU har ett hälsofrämjande uppdrag i både det sjukdomsbehandlande och det förebyggande
arbetet. SU har ett ansvar för att i mötet med patienten främja den goda hälsans positiva
effekter. SU ska ingå i nätverket för hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS), ha
kompetens inom områdena hälsofrämjande och förebyggande och ska fortsätta att utveckla
det hälsofrämjande arbetet i enlighet med intentionerna för HFS, Socialstyrelsens riktlinjer
och regionuppdrag (RS 138-2011).
3. Närsjukvård, vårdsamverkan och samarbete
Alla invånare ska, oberoende av bostadsort, erbjudas en god nära sjukvård. Den nära
sjukvården ska tillgodose hälso- och sjukvårdsbehov som är vanligt förekommande i
befolkningen, ofta förekommande för individen samt samhällsekonomiskt och medicinskt
rimligt att tillgodose lokalt.
Sjukhuset ska samverka med primärvård, kommun och andra sjukhus i frågor som rör
framtagandet och utvecklandet av gemensamma vårdprocesser såsom exempelvis omhändertagande av äldre, psykiskt funktionsnedsatta eller barn och ungdomar. Sjukhuset ska också
medverka i arbetet med att skapa tydliga gränser mellan vilka patienter och vilka sjukdomstillstånd som ska handläggas på respektive vårdnivå och att implementera dessa i vardagen.
Samverkan syftar till att på ett strategiskt plan utnyttja varandras kunskaper och bygga upp
gemensamma rutiner för att säkerställa vårdens kvalitet utifrån kunskap och patientens
perspektiv. Målet är att använda de sammantagna resurserna på bästa sätt för att nå uppsatta
mål.
9(45)
Samverkan mellan regionens sjukhus
Regionens sjukhus ska samarbeta för att effektivt nyttja sjukvårdens resurser.
Samverkan mellan regionens sjukhus vad gäller region- och rikssjukvård beskrivs under
avsnitt 2. Omfattning. Precisering av region- och rikssjukvårdsuppdrag.
Samverkan med andra aktörer
SU ska samverka med primärvård och kommun i frågor som rör framtagandet och
utvecklandet av gemensamma vårdprocesser. Detta sker inom ramen för Kommun och
Sjukvård - Samverkan i Göteborgsområdet.
En viktig förutsättning för att genomföra sjukhusets akutsjukvårdsuppdrag och planerad vård
är att medicinskt utskrivningsklara patienter omhändertas på rätt vårdnivå. Berörda parter
samverkar i denna fråga genom Kommun och Sjukvård – Samverkan i Göteborgsområdet.
Sjukhuset ska medverka och vid behov ta initiativ till:
– medicinsk samverkan och ömsesidigt kunskapsutbyte med primärvården,
– konsultationsverksamhet och utbildning till vårdgrannar
Vårdgivare i Västra Götaland ska arbeta för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess, i enlighet med regionens ledningssystem. Det innebär att utfärda läkarintyg av god
kvalitet samt samverkan med Försäkringskassan, andra berörda aktörer och vårdgrannar i
frågor som rör patientens sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess.
Sjukhusets konsultroll gentemot VG Primärvård. SU:s konsultfunktion ska vara lika
gentemot samtliga enheter inom VG Primärvård. Samtliga enheter ska ha tillgång till tjänster
som ”medicin direkt” och tillgänglighet till telefonkonsultation. Sjukhuset har preciserat
denna funktion i ett samlat dokument, Specialistmedverkan för utvalda specialiteter i VG
Primärvård, som kommunicerats med berörda enheter (2010-05-21).
Fortsatt utveckling av gränssnittet gentemot VG Primärvård. Arbete med utveckling av
vård på rätt vårdnivå pågår såväl i ett gemensamt regionalt arbete som lokalt i Göteborgsområdet genom samverkan med primärvården och andra aktörer.
4. Mål och kvalitativ inriktning
God vård
Hälso- och sjukvården i VGR ska ges med högsta möjliga medicinska säkerhet och kvalitet
grundad på evidens samt följa regionalt gjorda prioriteringar. Socialstyrelsens ledningssystem
för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) ska vara vägledande i detta arbete.
Ledningssystemet ska vara ett verktyg för att uppnå god kvalitet och vara ett stöd för både
ledning och medarbetare att systematiskt och fortlöpande utveckla, följa upp och säkra
kvaliteten i verksamheten.
10(45)
Regionfullmäktiges budget 2016
I budget 2016 preciseras det strategiska målet för hälso- och sjukvården; En sammanhållen och
tillgänglig hälso- och sjukvård som ges med högsta kvalitet och patientsäkerhet samt som alltid
utgår från den enskilda personens behov. Till det strategiska målet knyts tre prioriterade mål
med tillhörande fokusområden enligt nedan.
1. Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagande av personer med psykisk
sjukdom ska förbättras
 Förbättra tillgänglighet inom barn- och ungdomspsykiatrin
 Genomföra den regionala psykiatriplanen
2. Patientens ställning inom hälso- och sjukvård ska stärkas
 Uppfylla vårdgarantin
 Utveckla ett personcentrerat arbetssätt
 Förbättra akutvårdkedjan
3. Samtliga verksamheter inom hälso- och sjukvård ska prestera bättre än genomsnittet i
nationella register och jämförelser.
 Minska antalet vårdskador
 Arbeta för en säkrare läkemedelsanvändning
 Skapa ett sammanhållet vårdsystem
Ovanstående mål ingår i sjukhusets plan för uppföljning och redovisas i verksamhetsplan och
detaljbudget 2016.
Regionstyrelsen har i beslut RS 2828-2015, 2015-09-21 angivit hur RF:s mål i budget 2016
ska följas upp. Vårdöverenskommelsens uppföljningsdel vad gäller RF:s mål följer nämnda
beslut.
Hälso- och sjukvårdsnämndernas mål och inriktning 2016
Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd
Prioriterade mål för Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd är:
I.
II.
Den nära vården ska förbättras och utvecklas
Livslängden ska öka för alla, speciellt för de grupper som har den kortaste
livslängden.
Västra hälso- och sjukvårdsnämnden
Prioriterade mål för västra hälso- och sjukvårdsnämnden är:
I.
II.
Nämnden vill eftersträva den nära vården.
Vård som man behöver ofta ska finnas nära patienterna medan vård som ges mer sällan
kan koncentreras och ges på annan ort i Västra Götalandsregionen.
Utveckla vårdsamverkan
11(45)
Alla vårdgivare ska, var och en för sig, och tillsammans bidra till en god samverkan för
att ge en sammanhållen vård och omsorg av de som har behov av insatser från flera
parter. I första hand avses en väl fungerande samverkan mellan region och kommun.
Satsningar finansierade av HSS
I budget 2015 avsattes medel till HSS för den regionala utvecklingsplanen för psykiatri.
Dessutom tillfördes medel för vårdkedjan, akut- och prehospital verksamhet samt vårdplatser.
SU:s del av såväl psykiatri som akutverksamheten preciseras närmare i bilaga 7.
Satsningen utökas 2016.
5. Förändringar 2016
Läns-, region- och rikssjukvård
Ordnat införande och vissa andra regiongemensamma beslut
Inom VGR tillämpas en process för ordnat införande av nya riktlinjer, metoder och läkemedel. Modellen med ordnat införande bygger på en central introduktionsfinansiering under
ett till tre år för nya metoder och riktlinjer. På motsvarande sätt är ordnad utmönstring en
metod för att ta bort sådant som inte ger ett mervärde. Hälso- och sjukvårdsnämnder och
utförarstyrelser tar över finansieringsansvaret efter introduktionsperioden, vilket kan medföra
behov av utmönstring av läkemedel och metoder samt annan effektivisering.
Berednings- och beslutsprocess beskrivs på regionens webbplats.
Ordnat införande – läkemedel
Ordnat införande för läkemedel, som från och med 2016 ska finansieras av HSN, värderas i
2016 års prisnivå till 39,5 mnkr. SU ersätts genom särskild framställan.
Från 2016 överförs vissa delar av ordnat införande av läkemedel och metoder till ordinarie
ersättning. Se förändringsbilaga 2 A och B. 2015 ersattes de som särskild framställan.
Från 2016 förändras regionens regelverk för solidariskt finansierade läkemedel. Förändringen
innebär ett större kostnadsansvar för sjukhusen. Kompensation kommer att ske direkt från
HSS under 2016. Kompensationen gör förändringen kostnadsneutral.
Ordnat införande – metoder
Ordnat införande avseende metoder som från och med 2016 ska finansieras av HSN uppgår
till 30,3 mnkr. SU ersätts genom särskild framställan.
Finansiering från HSS
Överenskommelsen 2016 bygger på att tidigare beslut avseende Ordnat införande samt vissa
andra regioncentralt finansierade uppdrag även fortsatt finansieras regioncentralt.
12(45)
Läkemedel enligt läkemedelsförmånen
Ersättningen för läkemedel inom läkemedelsförmånen uppgår till 943,8 mnkr, inklusive
dosexpedition och dosdispenseringskostnader samt livs- och hjälpmedel.
Ersättningen för läkemedel enligt läkemedelsförmånen avser samtliga kostnader för
läkemedel som förskrivs med sjukhusets arbetsplatskoder. Några läkemedel är undantagna
sjukhusets kostnadsansvar. Läkemedel vid HIV, blödarsjuka och Gauchers sjukdom
finansieras solidariskt på nationell nivå. Vidare fattar HSS beslut om introduktion och
finansiering av nya dyra läkemedel så kallat Ordnat införande, samt regionalt solidariskt
finansierade läkemedel.
Ny styrmodell för servicesamspelet i regionen 2015 införde VGR en ny styrmodell för
servicesamspelet. Som ett led i förändringen reduceras SU:s ersättningsutrymme med
36,1 mnkr
IS/IT Medel fördelas till nämnder och styrelser som en kompensation för finansiering av sk
röda tjänster (regiongemensam infrastruktur och system). SU:s andel uppgår till 14,5 mnkr.
Ersättningsutrymmet utökas med motsvarande belopp och är ramhöjande.
Satsning på jämställda löner I budget 2016 har 50 mnkr avsatts till jämställda löner. För SU
innebär satsningen ett utökat ersättningsutrymme motsvarande 22,5 mnkr. Tillskottet är
ramhöjande.
Länssjukvård
Regionens produktionsstyrning I enlighet med regionens produktionsstyrning har prestationer och ersättning flyttats mellan sjukhusen. De förändringar som rör SU är enligt nedan:
 Ventrikelcancer koncentreras till SU. Sammantaget 18 vårdtillfällen flyttas till SU.
 Rektalcancer flyttas från Kungälvs sjukhus till SU.
 Coloncancer och benign colonsjukdom överförs från SU till Kungälvs sjukhus.
 Galloperationer och ljumskbråcksoperationer flyttas från SU till Frölunda Specialistsjukhus.
Sammantaget ökar ersättningen till SU med 2,4 mnkr. Volym och ersättning preciseras i
bilaga 2B Förändringsposter länssjukvård.
I budget 2016 har medel för obesitasoperationer och koloskopier överförts från HSS till hälsooch sjukvårdsnämnderna. Prestationer och ersättning ingår inte i VÖK 2016 utan sjukhuset
ersätts för utförda volymer enligt tidigare rutiner. Se bilaga 6.
Regionuppdrag schizofreni. SU:s ersättningsutrymme höjs med 2,5 mnkr för fortsatt finansiering för pågående regionuppdrag. HSS finansierar resterande del upp till 5,0 mnkr för
2016.
Hyposensibilisering. Sedan 2014 har SU uppdrag att successivt öka volymen för hyposensbehandlingar (behandlingar mot allergi). För 2016 utökas ersättningen med 1,0 mnkr och
antalet besök ökar med 589.
ACT-team Hisingen. Fr o m 2016 kommer ersättningen för ACT-teamet på Hisingen att
övergå från riktat uppdrag till prestationsersättning. Antalet besök ökar med 500.
13(45)
6. Utvecklingsarbete
Regionalt utvecklingsarbete
Neonatalvård
Regionstyrelsen har fattat beslut i ärendet ”Översyn och utredning av neonatalvården i Västra
Götalandsregionen 2013” (2014-05-20, RS 2458-2012). I beslutet uppdrog regionstyrelsen till
regiondirektören att utreda och genomföra föreslagna åtgärder i ärendet (nr 1- nr 6). Berörda
utförarstyrelser och hälso- och sjukvårdsnämnder fick i uppdrag att utreda förutsättningarna
för övriga föreslagna åtgärder (nr 7) inom ramen för gällande vårdöverenskommelse. Under
2016 fortsätter arbetet med att klarlägga vårdprocessen inom neonatalvården i Västra Götaland.
Regional medicinsk riktlinje för den neuropsykiatriska vården av barn och
unga (RS 640-2013, HSD-A 28-2014)
Riktlinjen innebär en förskjutning av gränsdragningen mellan barn- och ungdomspsykiatrin
och barn- och ungdomshabilitering för vissa barn med autismspektrumstörningar.
En regiongemensam arbetsgrupp ska under hösten 2015 belysa konsekvenserna för respektive
utförare ur resurs- och kompetensförsörjningssynpunkt. Vid ett förändrat uppdrag beskrivs det
i en tillkommande vårdöverenskommelse.
Lokalt utvecklingsarbete
Samverkan mellan SU och Angereds Närsjukhus (ANS)
Den samverkan som SU och ANS har påbörjat ska fortsätta och utvecklas.
ANS startar sin dagkirurgiska verksamhet under hösten 2015. Den kirurgiska verksamheten
består av tre operationssalar. Under 2016 har SU möjlighet att utan kostnad utnyttja en av
operationssalarna för att minska sin vårdkö. Representanter för ANS, SU och beställaren ska
klargöra administrativa och ekonomiska rutiner.
ACT Centrum Väster
Beställaren och SU har tillsammans förberett införandet av ACT-team inom delar av Göteborg. Berörda stadsdelar har medverkat. Arbetet fortsätter 2016. Vid ett förändrat uppdrag
tecknas en tilläggsöverenskommelse.
Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) Mölndal
Sedan 2015 pågår ett arbete för att skapa ett ASIH-team i Mölndal. Det är ett samarbete
mellan SU, Mölndals kommun och beställaren. Vid ett förändrat uppdrag tecknas en tilläggsöverenskommelse.
Psykiatrisk vård
Med start 2015 bedriver SU en försöksverksamhet med korttidsbehandling för allmänpsykiatriska patienter. Analys av försöksverksamheten ska göras under 2016. Om vårdformen
ger avsedd effekt för patientgruppen kan villkoren för en liknande verksamhet på Hisingen
klaras ut.
14(45)
7. Ekonomi
Ersättning
Prestationer utgör grund för fakturering enligt regionens ersättningsmodell.
Ersättningsformerna för olika typer av prestationer beskrivs i bilaga 3. SU ska månadsvis
leverera uppgifter avseende utförd vård.
År 2016
Region- och rikssjukvård
Länssjukvård
Från HSN
2 298,0
8 035,0
Från HSS
885,7
Totalt
3 183,7
8 035,0
10 333,0
885,7
11 218,7
Totalt (mnkr)
Index. Index för 2016 är fastställt till 2,0 %.
Förändring av ersättningsutrymmet enligt ovan kan ske i enlighet med fastställda ersättningsmodeller. Dessa utgörs för närvarande av förändrade volymer inom förlossnings- och
transplantationsverksamheter samt för verksamhet som ersätts enligt särskild framställan.
Övrig ersättning
Ersättning utöver ovan angivet ersättningsutrymme. Tillkommande ersättning ges för
hälsoundersökningar med mammografi, för förskrivna inkontinenshjälpmedel samt för
läkemedel ASIH utöver basnivå. Ersättning för transsexuell kirurgi görs i samband med
bokslutsberedning. SU kan enligt bilaga 6 avropa ytterligare ersättning för utförd vård utöver
fastställda basvolymer. Obesitas och koloskopier ersätts i särskild ordning enligt bilaga 6.
8. Uppföljning
Uppföljning av överenskommelsen görs kontinuerligt och gemensamt av parterna enligt
fastställd uppföljningsplan. Uppföljningsplanen finns i bilaga 5.
9. Ändrade förutsättningar
Om det under överenskommelseperioden uppkommer väsentliga förändrade verksamhetsmässiga prioriteringar och/eller att de ekonomiska förutsättningarna förändras eller andra
oförutsägbara händelser inträffar vilket påverkar parterna ska det i första hand lösas via en
tilläggsöverenskommelse och i andra hand via en översyn av hela överenskommelsen. Det
gäller också om de ekonomiska villkoren förändras till följd av budgetbeslut samt förändrade
uppdrag till följd av nya vårdmetoder, läkemedelsbehandlingar eller nationella satsningar.
Inför betydande förändringar ska kommunikation och samverkan ske med berörda parter. Det
här gäller såväl SU som hälso- och sjukvårdsnämnderna. Efter samråd med berörda hälso- och
sjukvårdsnämnder kan SU inom ramen för vårdöverenskommelsen göra ändringar av utbudspunkter.
15(45)
Endera parten äger rätt att yrka på överläggningar om tilläggsöverenskommelser och/eller
översyn av hela överenskommelsen. Om parterna inte är överens är det regionstyrelsens
Ägarutskott som avgör om det föreligger sådana väsentliga förändrade förutsättningar att
överenskommelsen för 2016 ska kunna omarbetas.
Särskilda händelser
Om förutsättningarna för genomförandet av vårdöverenskommelsen väsentligt förändras på
grund av oförutsägbar händelse/-er som beställare eller utförare inte kan råda över finns ett
gemensamt ansvar för att hantera den uppkomna situationen. Aktiva åtgärder ska vidtas för att
mildra och/eller minska eventuella effekter.
Oförutsägbar händelse kan exempelvis vara större olyckshändelser och/eller katastrofer, större
epidemiutbrott, väsentligen ändrade patientströmmar, arbetskonflikt eller beslut av överordnad myndighet eller regering.
10.
Information
HSN ansvarar för att informera befolkningen om denna vårdöverenskommelse.
Sjukhusdirektören ansvarar för att informera vid SU om vårdöverenskommelsen.
16(45)
11.
Underskrifter
Denna överenskommelse har uppnåtts mellan Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd, västra
hälso- och sjukvårdsnämnden och Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
VÄSTRA GÖTALAND
2015-
Johan Fält
Ordförande i HSN Göteborg
Johnny Bröndt
Styrelseordförande
Niklas Attefjord
Ordförande i Västra HSN
Leena Ekberg
Avdelningschef
Kvalitetsstyrning, uppdrag & avtal
Barbro Fridén
Sjukhusdirektör
17(45)
Överenskommelse om sjukhusvård 2016 mellan HSN G och HSN V och SU
Bilaga 1 Sammandrag ersättning läns-, region- och rikssjukvård
Bilaga 1 Sammandrag ersättning läns-, region- och rikssjukvård
Ersättning från Ersättning från
HSN tkr
HSS tkr
Total ersättning
tkr
År 2016
REGION- OCH RIKSSJUKVÅRD
Sluten somatisk vård
Öppen somatisk vård
Övrig vård
Riktade uppdrag
Särskild framställan
Forskning och utveckling, sista utposten
Summa region- och rikssjukvård
2 298 025
LÄNSSJUKVÅRD
Öppen och sluten vård psykiatri
Övrig vård
Receptläkemedel
Riktade uppdrag
Summa länssjukvård
Summa region-, riks- och länssjukvård
1 595 864
555 756
40 809
65 446
40 151
865 038
885 736
1 595 864
555 756
40 809
86 144
40 151
865 038
3 183 761
3 346 797
1 602 458
1 165 009
190 583
943 823
740 283
46 081
8 035 035
0
3 346 797
1 602 458
1 165 009
190 583
943 823
740 283
46 081
8 035 035
10 333 060
885 736
11 218 796
18(45)
20 698
Bilaga 1.1A Ersättningar och volymer region och rikssjukvård
Bilaga 1.1.A Ersättningar och vårdvolymer region- och rikssjukvård 2016
Prestationer Ersättning
(tkr)
REGION- OCH RIKSSJUKVÅRD
A1
Sjukhusvårdtillfälle
Poäng
Planerad ersättning
varav ytterfall
A3
Rikssjukvård
Poäng
B
Nord DRG O
Besök
Poäng
C3
Besök
D
Medicinsk rehab och thorax eftervård
Vårddagar
H
Barn- och ungdomshabilitering
Vårddagar
Summa prestationsersatt vård
Riktade uppdrag
Riktade uppdrag
Summa riktade uppdrag och
särskild framställan – ersätts från HSN
12 072
20 881
1 063 255
143 411
3 723
6 863
532 609
56 191
5 972
221 598
73 425
334 158
1 000
7 486
1 336
33 323
2 192 429
65 446
40 151
105 597
Rikssjukvård, spridning av medicinska metoder
Forskning och utveckling, sista utposten
särskild framställan – ersätts från HSS
Summa region- och rikssjukvård
20 698
865 038
885 736
3 183 761
19(45)
DRG-pris (kr)
44 052
DRG-pris (kr)
37 105
Bilaga 1.1B Ersättningar och volymer länssjukvård
Bilaga 1.1.B Ersättningar och vårdvolymer länssjukvård 2016
Prestationer
LÄNSSJUKVÅRD
A1 Sluten somatisk vård
Poäng
varav ytterfall
B Nord DRG O
Besök
Poäng
C1 Öppen somatisk vård
Besök
E Psykiatri
Vårdtillfällen
Vårddagar
Besök
F Barn- och ungdomspsykiatri
Vårddagar
Besök
G Medicinsk rehab och thorax eftervård
Vårddagar
Summa prestationsersatt vård
Ersättning
78 048
69 172
3 346 797
299 610
(tkr)
DRG-pris (kr)
44 052
138 882
12 757
473 358
496 840
1 129 100
6 417
97 867
265 904
1 165 009
5 816
31 390
161 053
4 570
29 529
6 304 848
Riktade uppdrag
Receptläkemedel
Övriga riktade uppdrag
943 823
740 283
46 081
särskild framställan – ersätts från HSN
1 730 187
Summa länssjukvård
8 035 035
20(45)
37 105
Bilaga 1.2A Specifikation av riktade uppdrag region- och rikssjukvård
Riktade uppdrag region- och rikssjukvård
Ersättning tkr
år 2016
Enheten för arbetsmedicin och arbetshälsa samt
miljömedicinskt centrum
FOU, regionrehabilitering
Regiondagar, regionhabilitering
Kompetenscentrum neuropsykiatri
Obesitasverksamhet barn
Hörhjälpmedel
Klinisk genetik
Klinisk farmakologi
Fosterdiagnostik
Regional enhet öppenvård funktionshinder
Ordnat införande behandlingsmetoder biobank och
simulatorcentrum,
Summa riktade uppdrag
31 820
806
2 602
1 833
3 825
855
10 023
6 328
1 337
2 290
3 727
65 446
Ordnat införande behandl.metoder osseointegrerad protes
Ordnat införande behandl.metoder hemikraniektomi
Ordnat införande behandlingsmetoder Frenikus
Ordnat införande etapp 1+2 (2013, 2014)
Ordnat införande Tafinlar
Ordnat införande behandl.metoder Elektrokemoterapi f
behandling av ytligt belägna metastaser
Ordnat införandebehandl.metoder Endoskopisk
övervakning o behandling
Ordnat införande behandl.metoder ECP
Ordnat införande behandl.metoder Maskinperfusion av
njurar
Ordnat införande behandl.metoder RMR f
Kardiogenetisk diagnostik
4 257
5 215
4 705
8 430
10 000
576
1 768
1 100
500
2 300
Inflammatoriskt utlöst ryggsmärta
Summa särskild framställan ersätts från HSN
FOUU, sista utposten ersätts från HSS
Rikssjukvård spridning av medicinska metoder
Summa riktade uppdrag - ersätts från HSS
21(45)
1 300
40 151
865 038
20 698
885 736
Bilaga 1.2B Specifikation av riktade uppdrag länssjukvård
Bilaga 1.2.B Specifikation av riktade uppdrag länssjukvård år 2016
Riktade uppdrag länssjukvård
Ersättning tkr
år 2015
Köpt vård
Övrig köpt psykiatrisk vård
Köpt somatisk specialistsjukvård
Köpt vård barnrehabilitering
Köpt vård, rehabiliteringsvistelse
2 040
7 924
1 282
22 269
Personliga hjälpmedel
Andningshjälpmedel, vuxen
Ortopedtekniska hjälpmedel
Hjälpmedel, barn
Synhjälpmedel, barn
10 218
33 662
777
1 438
Övrig verksamhet
Klinisk nutrition
Strokeforum
Akutmottagningar
Valfrihetsvård
Vårdhygien
Utökat ersättningsutrymme
Regionuppdrag Schizofreni
5 582
2 187
282 020
65 301
1 568
91 800
2 500
Ambulansverksamhet
Ambulanssjukvård
Ambulanssjukvård, vidaretransporter
Ambulanssjukvård, adm.
Liggande transporter
Ambulansdirigering
Bedömningsbil
127 430
1 184
6 592
5 173
14 088
3 570
22(45)
Bilaga 1.2B Specifikation av riktade uppdrag länssjukvård
Nämnd/områdesspecifika uppdrag
BUP Kungshöjd
Barnens Hus
Västbus
Hygiensjuksköterska, Gbg Stad
Flyktingbarnteam
Psykiatrisk vård inom Öckerö kommun
Palliativt centrum
Neuropsykiatrisk verksamhet, Öckerö
ASIH
Mobilt fältteam
Tillnyktringsenhet (TNE)
Summa Länssjukvård
2 505
3 435
2 982
974
1 747
1 377
2 227
1 169
21 543
1 291
12 428
740 283
Receptläkemedel
943 823
Ordnat införande etapp1+2 (2013, 2014)
Ordnat införande Botox,
Ordnat införande Region uppdrag RÖS, forts komp försörjning
Ordnat införande Regionuppdrag f lungcancervården
Ordnat införande Regionuppdrag bröst- prostata-, tjock- och
ändtarmscancer
Summa särskild framställan - ersätts från HSN
23(45)
21 080
4 182
8 875
2 944
9 000
46 081
Bilaga 2A Förändringsposter region- och rikssjukvård
Bilaga 2A Förändringsposter år 2016 region- och rikssjukvård
Verksamhet
Ersättning
(tkr)
Volympåverkan
Kontakt Antal
Anmärkning
Ersättning 2016
Grundöverenskommelse 2015
10 057 012
Förändringar 2016 region- och
rikssjukvård
Ny styrmodell servicesamspel
Jämställda löner 2016
IS/IT Röda tjänster
Ordnat införande Tafinlar
- 9 320
5 809
3 741
8 430
10 000
Ordnat införande behandl.metoder
Elektrokemoterapi f behandling av ytligt
belägna metastaser
576
1 768
1 100
500
Kardiogenetisk diagnostik
2 300
Inflammatoriskt utlöst ryggsmärta
1 300
Från RU till
prestationsers. index
tillkommer
Från SF till
prestationsers. index
tillkommer
Just mellan vårdformer
-"-"-"-"Teknisk justering
prestationer
Endoskopisk övervakning o behandling
Ordnat införande behandl.metoder ECP
Maskinperfusion av njurar
Robotkirurgi
+/-12 234
PET-CT
Just Barn Onk, Kard o Neuro
+/-1 025
+/-21 152
Vtf
DRG
Läk.besök
DRG
Övr.besök
-401
-735
721
116
819
Hjärtsjukvård
+/-0
Vtf
DRG
-74
-107
TAVI
+/-0
Vtf
DRG
-23
-191
24(45)
Teknisk justering
prestationer
Bilaga 2B Förändringsposter länssjukvård
Bilaga 2B Förändringsposter år 2016 länssjukvård
Verksamhet
Förändringar 2016 länssjukvård
Hyposensbehandlingar
Ny styrmodell servicesamspel
Jämställda löner 2016
IS/IT Röda tjänster
Ersättning Volympåverkan
(tkr)
Kontakt Antal
1 018
-26 740
16 667
10 735
21 080
Läk.besök
Anmärkning
589
Ordnat införande Region uppdrag RÖS,
forts komp försörjn
8 875
Ordnat införande Regionuppdrag f
lungcancervården
2 944
Ordnat införande Regionuppdrag bröstprostata-, tjock- och ändtarmscancer
9 000
Ordnat införande dexamätningar, höjd
basvolym
Regionuppdrag Schizofreni
1 900
2 500
Ingår i prestationsersättning
Riktat uppdrag
Hjälpmedel, barn
Ordnat införande 2015, läkemedel
Riktat uppdrag, Överföring
fr H&H
Från SF till
receptläkemedel index
tillkommer
Från SF till
receptläkemedel index
tillkommer
80
+/-5 279
Ordnat införande RÖS
+/-13 782
Ordnat införande RÖS
+/-16 845
-1 717
Från SF till prestationsers
index tillkommer
Ersättning upphör, övergår
till solidariskt finansierade
läkemedel
+/-1 004
Från RU till prestationsers
index tillkommer
+/-491
index tillkommer
Tidig understödd hemgång, stroke
+/-2 400
index tillkommer
ACT team Hisingen
+/-1 597
Övr.besök
500
+/-0
Övr.besök
-250
Ordnat införande Kalydeco
HIV/Aids
Screening bukaorta
ACT team Nordost
Köpt vård psykiatri
+/-10 643
25(45)
index tillkommer
Teknisk justering
prestationer
index tillkommer
Bilaga 2B Förändringsposter länssjukvård
Just BarnOnk, Kard o Neuro
+/-37 055
Psykiatri
Dagkirurgi/ Ej Dagkirurgi
Just fr Tillgänglighetssats till BUP
Hjärtsjukvård
+/-3 124
+/-0
Vtf
DRG
Läk.besök
DRG
Övr.besök
-2 109
-1 204
1 948
280
201
Läk.besök
Övr.besök
-4 095
4 095
Övr.besök +/-4 823
Läk.besök +/-350
Övr.besök +/-1 100
Vtf
DRG
-5
-17
Prod.planering Växling Rektalcancer
3 498
Vtf
DRG
20
81
Prod.planering Växling Ventrikelcancer
4 177
Vtf
DRG
18
96
Prod.planering Växling Coloncancer
-2 424
Vtf
DRG
-20
-56
Prod.planering Växling Övrigt/ ej cancer
-1 104
Vtf
DRG
-15
-26
Prod.planering Växling Gallblåsa
-1 215
Vtf
DRG
LB dagkir
DRG
-10
-13
-30
-18
-583
Vtf
DRG
LB dagkir
DRG
-5
-4
-20
-11
Prod.planering Växling Ljumskbråck
Receptläkemedel
Ersättning 2015 inkl index
Ordnat införande inkl index
924 381
19 442
Summa
943 823
Index 2016
Index 2,0 %
218 520
26(45)
Just mellan vårdformer
-"-"-"-"Teknisk justering
prestationer
-"Teknisk justering
prestationer
Teknisk justering
-"Teknisk justering
prestationer
-"-
Flytt fr KS, index
tillkommer
-"Flytt fr NU, SäS, SkaS,
index tillkommer
-"Flytt till KS, index
tillkommer
-"Flytt till KS, index
tillkommer
-"Flytt till FSS, index
tillkommer
-"-"-"Flytt till FSS, index
tillkommer
-"-"-"-
Bilaga 3 Ersättning till sjukhusen
Ersättningen är fördelad mellan abonnemang (=verksamhetsanslag), prestationsersättning,
ersättning för riktade uppdrag samt särskild framställan.
Den totala ersättningen utgör det så kallade ersättningstaket. Sjukhuset ersätts dels med en
rörlig ersättning som motsvarar 50 procent av fullt pris per prestation, dels en fast andel för
återstående 50 procent av den prestationsrelaterade vården. Såväl fast som rörlig ersättning
erhålls upp till angivet tak. Därutöver ersätts sjukhuset med anslag för särskilda riktade
uppdrag (enligt specifikation i bilaga 1.2). Utöver ersättningstaket kan sjukhuset inte
påräkna någon ersättning såvida inget avtalats eller beslutats i särskild ordning. Se även
avsnitt 7 Ekonomi.
Sluten somatisk vård ersätts med ett sjukhusspecifikt DRG-pris per poäng. Sjukhuset ersätts
för ett sammanhängande vårdtillfälle inom sjukhuset och utifrån en regiongemensam
diagnosgruppsrelaterad viktlista. För särskilt kostsamma vårdtillfällen, så kallade kostnadsytterfall, får sjukhuset utöver DRG-priset en särskild ersättning.
Inomregional sluten rikssjukvård ersätts med fullkostnadstäckande patientspecifik debitering.
För att vården av en viss patient ska anses vara av rikssjukvårdskaraktär ska något av följande
krav vara uppfyllt:
– SU finns upptagen som vårdgivare i Socialstyrelsens Vårdkatalog 2003-2004.
– Vården uppfyller i övrigt Socialstyrelsens kriterier för rikssjukvård enligt Vårdkatalog
2003-2004.
Ersättning för dagkirurgisk verksamhet och viss annan öppen vård sker på basis av regiongemensam åtgärdsrelaterad viktlista (Nord DRG-O) och sjukhusspecifika priser per DRGpoäng.
För övrig öppen vård sker ersättning för läkarbesök och behandlingar med specifika priser för
olika typer av besök.
För vuxenpsykiatrisk slutenvård ersätts sjukhuset med 90 procent fast och 10 procent rörlig
ersättning. Den rörliga delen ersätts utifrån prestationer där vårddagar motsvarar 90 procent
av den rörliga ersättningen och vårdtillfällen 10 procent.
Öppenvården inom vuxenpsykiatrin ersätts med 50 procent fast ersättning och 50 procent
rörlig ersättning. Den rörliga ersättningen betalas ut efter specifika priser för olika typer av
besök.
Barn- och ungdomspsykiatrin ersätts med 50 procent fast och 50 procent rörlig ersättning.
Sistnämnda baseras på vårddagar i slutenvården respektive besök i öppenvården.
Definition av riktade uppdrag
Ersättning avseende riktat uppdrag kan enligt regionens ersättningsmodell utbetalas för
uppdrag som inte har direkt samband med den patientrelaterade hälso- och sjukvården, som
forskning och utveckling men också för uppdrag som är svårt eller olämpligt att
prestationsersätta så som t ex ambulansverksamhet och receptläkemedel samt nystartad
verksamhet
27(45)
Riktade uppdrag betalas ut med en tolftedel per månad. Alla riktade uppdrag finns beskrivna i
bilaga 1.2A och 1.2B
Definition av särskild framställan
Uppdrag som initialt kan vara svårbedömda avseende starttidpunkt och/eller volym ersätts
efter särskild avstämning.
Särskilda ersättningsmodeller
Förlossning. En särskild ersättningsmodell tillämpas för förlossningsvården. Modellen gäller
enbart patienter från VGR. För respektive verksamhetsår fastställs en planeringsnivå avseende
planerat antal förlossningar. Upp till planeringsnivån ersätts sjukhuset enligt sedvanlig ersättningsmodell, det vill säga 50 procent fast ersättning och 50 procent rörlig DRG-ersättning.
Denna ersättning ingår i det samlade ersättningstaket för sjukhuset. Vid volymer utöver
planerat antal förlossningar utgår ersättning med 75 procent av gällande fullpris för DRG. Vid
färre antal förlossningar i jämförelse med planeringstalet sker reglering mot det samlade
ersättningstaket för sjukhuset enligt gällande ersättningsmodell. Det innebär att om sjukhuset
inte når upp till ersättningstaket sker ett avdrag med 50 procent per prestation.
Transplantationer. En separat ersättningsmodell tillämpas också för transplantationer.
Anledningen är att verksamheten styrs av tillgången på organ och inte av ekonomiska
förutsättningar. Modellen gäller enbart VGR-patienter och tillämpas för både barn och
vuxna. En basvolym är fastställd per organ. Upp till denna volym ersätts sjukhuset enligt
sedvanlig ersättningsmodell (se ovan avseende förlossningsvården). För de transplantationer som överstiger basvolymen ersätts sjukhuset med en procentandel av den genomsnittliga särkostnaden för respektive organsort. Minskar volymen i förhållande till
basvolymen görs motsvarande avdrag på ersättningen.
Basvolym för barn och vuxna:
Organ
Hjärta
Lunga
Lever
Njure
Flerorgan
Summa
Antal
Ersättning/åtgärd
(tkr)
500
290
250
90
330
12
12
27
80
3
134
Övrigt
Sjukhuset ersätts i särskild ordning för hälsoundersökningar med mammografi, för förskrivna
inkontinenshjälpmedel, för läkemedel ASIH där sjukhuset efter särskild framställan kan
erhålla medel utöver fastlagd basnivå. Kostnader för transsexuell kirurgi ersätts efter redovisade kostnader i samband med bokslutsberedning.
28(45)
Bilaga 4 Förtydligande av riktade uppdrag
Region- och rikssjukvård
Enheten för arbetsmedicin och arbetshälsa samt miljömedicinskt centrum. Arbets- och
miljömedicins uppgift är att utreda och förebygga ohälsa förorsakad av faktorer i arbetsoch
omgivningsmiljön. Verksamheten bedrivs genom patientutredningar, forskning, information
och utbildning. Servicen vänder sig till myndigheter och organisationer i hela VGR. Arbetsoch miljömedicin består av fyra enheter:
 Arbetshälsa
 Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum (VMC)
 Arbetsmedicin
 Arbets- och miljömedicinska laboratoriet.
FOU, Regionhabilitering. Forsknings- och utvecklingsinsatser inom barnhabilitering och
rehabilitering. Inga prestationsersatta patientkontakter.
Regiondagar, Regionhabilitering. Utbildning av personal vid habiliteringsenheter i VGR.
Kompetenscentrum neuropsykiatri. Kompetenscentrum för patienter med neuropsykiatriska funktionshinder som debuterat i barndomen såsom exempelvis ADHD, autism.
Uppgifterna är att bistå andra sjukvårdsenheter i regionen med rådgivning och konsultation
beträffande utredning och behandling av dessa patienter samt en planerad kunskapsöverföring
till andra sjukvårdsenheter i regionen och att efter remiss utreda patienter med neuropsykiatriska funktionshinder.
Obesitasverksamhet barn. Sjukhuset ska bedriva förebyggande verksamhet genom att
förmedla kompetens i hela VGR till BVC, skolhälsovård, allmänläkare och barnläkare. SU
ska även bedriva forskningsverksamhet och utreda patienter med de största behoven.
Hörhjälpmedel. Utbytesprocessorer Cochleaimplantat.
Klinisk genetik. Ersättning ges för laboratorieverksamhet, mottagnings- och konsultverksamhet, utbildnings- och kompetensutveckling samt kliniskt utvecklingsarbete i hela VGR.
Utöver att bedriva genetisk vägledning genom mottagningsverksamhet, brevkonsultationer
och telefonkonsultationer har Klinisk genetik ett uppdrag som innefattar spridning av kunskap
om genetiska sjukdomar och genetiska medicinska och psykologiska effekter.
Klinisk farmakologi. Kliniskt och farmakologiskt och farmaceutiskt stöd till utförare i hela
VGR. Medverkar i läkemedelskommittéer och ger läkemedelsupplysningar.
Fosterdiagnostik region-, rikssjukvård. Sjukhuset är remissinstans i regionen vad gäller
värdering av misstänkta missbildningar och avvikande svar vid kromosomundersökning.
Anslaget används till resurser för ”third opinion” (specialistkonsultation), kvalitetsuppföljning
och utbildning på regionkliniken för att genomföra gällande riktlinjer.
Regional enhet öppenvård funktionshinder. Ett regionalt kompetenscentrum som bistår
andra sjukvårdsenheter i regionen avseende vård av patienter med medfödda kognitiva
funktionshinder och samtidig psykisk sjukdom. I uppdraget ingår att handleda, vägleda och
utbilda i frågor gällande patientkategorin för allmänpsykiatri, primärvård och särskilda
29(45)
boenden i hela regionen. De konsultativa insatserna avser såväl medicinska frågor som frågor
kring omvårdnad.
Biobank och Simulatorcentrum. Avser medicinska metoder som tidigare har finansierats av
anslaget för rikssjukvård, utbildning och spridning av medicinska metoder. Metoderna har
övergått från utveckling till ordinarie sjukvård.
Forskning och utveckling inkl medel för rikssjukvård och sista utpost. SU har ett särskilt
uppdrag kring regionala kompetensinsatser, att sprida metoder inom regionens sjukvård samt
för utvecklingen inom rikssjukvården. Finansieringen för forskning och utveckling består till
största delen av så kallad medfinansiering till ALF-ersättningen.
Uppdraget som sista utpost innebär att dygnet runt upprätthålla verksamhet för att kunna:
 bistå sjukvårdsenheter utanför SU i särskilt komplicerade och utsatta
behandlingssituationer
 ge råd och konsultativt stöd till sjukvårdsenheter utanför SU när det gäller enskilda
patienter dock utan att överta vårdansvaret.
Ersätts med regionbidrag från HSS.
Länssjukvård
Övrig köpt psykiatrisk vård. Köpt psykiatrisk specialistsjukvård. Vård av enskilda patienter
med speciellt vårdbehov där SU inte bedriver denna typ av vård.
Köpt somatisk specialistsjukvård. Patientgrupper som sänds/remitteras till andra sjukhus för
vård är patienter i behov av brännskadevård, viss lungsjukvård för barn (ECMO). Andra
mindre grupper finns och förändringar sker framförallt beroende på kompetenssituation inom
SU och vårdande sjukhus.
Köpt vård barnrehabilitering. Köpt vård vid vissa speciella sjukdomsbilder där SU inte har
kompetensen.
Köpt vård, rehabiliteringsvistelse. Köpt rehabiliteringsvård, såväl inom som utom landet,
inom områden som SU inte bedriver. Uppdraget avser flera patientgrupper, men med tonvikt
på hudsjukvård och patienter med neurologiska och reumatologiska sjukdomar. Administreras
för övriga nämnder vilka direktfaktureras av leverantören.
Andningshjälpmedel, vuxen. Allvarlig och moderat sömnapné behandlas med CPAP
(Continuous Positive Airway Pressure).
Ortopedtekniska hjälpmedel. Finansiering av hjälpmedlet, inklusive tillverkning och
anpassning av ortoser, proteser, ortopediska skor och fotbäddar.
Hjälpmedel, barn. Andningshjälpmedel och nutrition.
Synhjälpmedel, barn. Ögonproteser och ögonlinser.
Klinisk nutrition. Konsultverksamhet inom klinisk nutrition och forskning och utveckling
kring frågor om sambandet mellan nutrition och sjukdom.
30(45)
Strokeforum. Kunskaps- och resurscentrum för strokedrabbade och deras anhöriga efter
avslutad vård och initial rehabilitering samt utbildning och samverkan med sjukvård och
kommun.
Akutmottagningsverksamhet. SU har uppdraget att bedriva akutmottagningsverksamhet på
såväl läns- som regionsjukvårdsnivå. Sjukhuset har såsom regionsjukhus att stå för akut
regionsjukvård samt att ge rådgivning till övriga sjukvårdsenheter. Detta innebär också att
kompetensmässigt vara sista utposten i regionen. Tillgängligheten vid sjukhusets akutmottagningar ska vara god och sjukhuset ska verka för att väntetiderna kortas. Det riktade uppdraget
omfattar de besök som inte direkt leder till sluten vård. Sjukhuset ska ta emot alla akuta
primärvårdspatienter nattetid inom sjukhusets befintliga akutmottagningar. Med nattetid avses
kl. 22.00-07.00.
I uppdraget ingår inte att ta hand om sådana patienter som reellt och med adekvat vårdkvalitet
kan tas om hand på annat sätt; inte heller sådan sjukvårdsrådgivning och sjukvårdsupplysning
som kan skötas av Sjukvårdsrådgivningen och primärvårdens mottagningar. För patienter som
hör till ovan nämnda kategorier men ändå söker vård på akutmottagning tillämpas hänvisning
men ej avvisning.
I det riktade uppdraget ingår två bedömningsbilar som koordineras av ambulanssjukvården.
Bilarna används för att avlasta akutmottagningar och styra patienter till rätt vårdnivå.
Ambulanssjukvård. Uppdrag avseende all ambulanssjukvård i Storgöteborg, både i entreprenad och i egen regi.
Ambulanssjukvård, vidaretransporter. Ambulanstransporter från annan vårdinrättning än
SU, exempelvis från vård- och jourcentraler inom primärvården.
Ambulanssjukvård, administration. Ersättning för strategisk och operativ ledning,
medicinskt ansvar, forskning/utveckling samt utbildning inom ambulanssjukvården.
Liggande transporter. Transporter med lägsta medicinska prioritet mellan sjukhus och
hemmet alternativ annan vårdinrättning, dock ej annan enhet inom SU.
Ambulansdirigering. Tjänst för bedömning, prioritering och dirigering avseende ambulanssjukvård.
BUP Kungshöjd. Uppdraget syftar till att bedriva utvecklingsarbete där bland annat erfarenheter från andra BUP-enheter kan tas tillvara och vidareutvecklas. Verksamheten utvecklar
också metoder och arbetssätt för att nå barn och ungdomar som inte kommer till mottagningen
trots att vårdbehov finns.
Barnens Hus. I Barnens hus samverkar Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus
(DSBUS) med socialtjänst, polis och åklagarmyndighet. Verksamheten riktar sig till barn som
utsatts för fysisk misshandel, sexuella övergrepp eller könsstympning.
Västbus. Samverkan med kommunala myndigheter och övrig sjukvård kring patienter som
också behöver stöd i boendet, skolan, socialtjänst och habilitering.
31(45)
Hygiensjuksköterska, Göteborgs Stad. Hygiensjuksköterska riktad till särskilda boenden
inom Göteborgs Stad.
Flyktingbarnteam. Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) bedriver i samverkan med barn- och
ungdomsmedicin (BUM) ett Flyktingbarnteam knutet till Resursenheten för flyktingar.
Teamet ska i första hand tillföra barnkompetens och säkra barnperspektivet vid Resursenheten
för flyktingar och dessutom utgöra en samlad kompetens kring medicinska och psykosociala
aspekter av flyktingproblematik.
Psykiatrisk vård inom Öckerö kommun. Aktivt delta i den socialpsykiatriska vård/stödmodell som startat på Öckerö samt delta i det lokala närvårdsarbetet i enlighet med
närvårdsplanen ”Den Nära Vården på Öckerö”.
Palliativt centrum. Palliativt centrum utvecklar, bedriver rådgivning och
kompetensuppbyggnad för den palliativa vården.
Valfrihetsvård. Köpt utomregional vård.
Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH). SU har uppdraget att tillhandahålla läkarinsatser för
Sjukhusanknuten hemsjukvård inklusive palliativ vård för invånarna i Göteborgs Stad. Utöver
att tillförsäkra denna patientgrupp läkarkompetens syftar uppdraget till att på sikt utveckla
vården för dessa patienter och säkerställa kompetensstöd dels till primärvårdens läkare, dels
till sjukvårdspersonal i kommunal hemsjukvård. SU har också uppdraget att tillhandahålla
dietist och kurator motsvarande en heltidsbefattning inom den del som är regionens ansvar.
Utöver ersättningen kan sjukhuset ersättas med ytterligare medel för receptläkemedel efter
särskild framställan. Uppdraget inkluderar även läkarinsatser vid speciella Hospice-enheter i
Göteborg.
Mobilt fältteam. Mobila Fältteamet är ett uppsökarteam för personer med psykisk
ohälsa/psykisk funktionsnedsättning med eller utan missbruksproblematik inom LGS-området
och som bedöms ha behov av insatser från psykiatri och/eller kommun.
Teamet arbetar uppsökande och utgör en första linjens specialistfunktion med uppdraget att
göra behovsbedömningar på fältet och initiera behandling och stöd för den enskilde från rätt
psykiatrisk och/eller kommunal verksamhet. Teamet har snabb handläggningstid och har även
möjlighet till akuta insatser.
Tillnyktringsenhet (TNE). Göteborgs Stad, Sociala resursnämnden, har t o m 2014 ansvarat
för en tillnyktringsenhet i Göteborg. Fr o m 2015 övergår verksamhetsansvaret till VGR och
SU har uppdraget att driva enheten; initialt i befintliga lokaler.
Vårdhygien. Hälso- och sjukvårdsdirektören har fastställt regionalt direktiv angående vårdhygienisk verksamhet (RSK 619-2010). Direktivet innebär för SU:s del viss utökning av
sjukhusets åtagande.
Utökat ersättningsutrymme SU tillfördes 90 mnkr i budget 2015 för att täcka ekonomiska
obalanser. Ersättningen medför inte något ökat prestationskrav. Sjukhuset ersätts genom ett
riktat uppdrag.
Regionuppdrag schizofreni. Delfinansiering för pågående regionuppdrag.
32(45)
Strokesjukvård. I enlighet med Ägaruppdrag för strokesjukvården 2010-2011 har sjukhusets
uppdrag utökats inom strokesjukvården åren 2010-2012 (Dnr RSK-819-2008). Utökningen
2010 avser hemikraniektomi, som är en åtgärd för att minska det intrakraniella trycket vid
stroke. Den del av ägaruppdraget som avser hemikraniektomi är särskild framställan i VÖK.
Benförankrad protes genom ortopedisk osseointegration vid amputation. Metoden innebär
att ett titanimplantat operas in i det kvarvarande skelettet.
Frenikusstimulering innebär att en nervstimulator inopereras på ventilatorberoende patienter. Nervstimulatorer opereras in på frenikusnerverna och därmed aktiveras diafragman. Patienterna
kan på detta sätt återfå diafragmaandning.
Botoxbehandling görs för patienter med stora besvär av svettningar där andra metoder inte
har hjälpt.
Elektrokemoterapi för behandling av ytligt belägna metastaser vid malignt melanom.
Elektrokemoterapi är en metod för palliativ lokal behandling av symptomgivande (smärta,
blödning, ulcerering) ytliga metastaser i första hand från melanom och bröstcancer.
Endoskopisk övervakning och behandling av dysplastisk slemhinna i matstrupen. Den
nya metoden innebär en samlad endoskopisk övervakning och behandling. Syftet med övervakningen är att identifiera de patienter som behöver behandling för att förebygga utveckling
av allvarligare cellförändringar och cancer i matstrupen.
ECP, Extracorporeal Photopheresis ECP är en form av immunmodulerande behandling.
Genom hämning av vissa delar av immunsystemet kan det ha effekt vid svåra ”avstötningsreaktioner”, efter allogena stamcellstransplantationer. Det har också effekt vid vissa typer av
hudlymfom.
Maskinperfusion av njurar. Utrustning för spolning av njurar inför transplantation.
Regionuppdrag rörelseorganens sjukdomar, RÖS, fortsatt kompetensförsörjning. Avser
fortsatt implementering av nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar. Ersättningen
avser kompetensförstärkning och tillkommande kostnader för läkemedel.
Regionuppdrag för lungcancervården, Regionuppdrag bröst- prostata-, tjock- och
ändtarmscancer. Fortsatt implementering av nationella riktlinjer.
Regional medicinsk riktlinje för kardiogenetisk diagnostik, Regional riktlinje för
inflammatorisk utlöst ryggsmärta. Fortsatt implementering av regional riktlinje.
Dexamätningar, höjd basnivå 2015. Avser diagnostik inom osteoporos (benskörhet).
Ordnat införande läkemedel 2013 etapp 1 och 2 och 2014 etapp 1 samt läkemedlet Tafinlar.
33(45)
Bilaga 5 Uppföljningsplan 2016
Uppföljning av volymer
Uppföljningsområde
Innehåll Tidpunkt Vårdvolymer
Antal viktade prestationer för
VG-patienter
Delår 1 och 2 samt
årsredovisning
Förlossningsvård
Antal förlossningar i
förhållande till
överenskommen basvolym
samt prognosticerat antal för
helt år.
Enligt gemensam
uppföljningsmall
Delår 1 och 2 samt
årsredovisning
Hälsoundersökningar med
mammografi
Transplantationssjukvård
Volymer enligt
ersättningsmodell
Volymer delår 1 och 2.
Uppföljningsmall
årsredovisning.
Delår 1 och 2 samt
årsredovisning
Regionfullmäktiges mål och uppföljning
RF mål Den psykiska ohälsan ska minska och
omhändertagande av personer med psykisk
sjukdom ska förbättras (RF)
Patientens ställning inom hälso- och sjukvården ska stärkas (RF)
Uppföljning Andel garantipatienter som väntat högst 30
dagar på första besök till barn- och
ungdomspsykiatri (BUP)
Andel vårdgarantipatienter som väntat högst
90 dagar på besök inom vuxenpsykiatri
Andel vårdgarantipatienter som väntat högst
90 dagar på första besök eller behandling
Andel patienter där total vistelsetid ≤4
timmar vid besök på akutmottagning
Uppföljning sker enligt regionens anvisningar och tidsplan.
34(45)
Hälso- och sjukvårdsnämndernas mål och uppföljning
HSN HSN G HSN V Mål Den nära vården ska förbättras
Livslängden ska öka för alla, speciellt för de grupper som har den kortaste
livslängden
Nämnden vill eftersträva den nära vården
Utveckla vårdsamverkan
Uppföljning av nämndernas mål kommer att ske
 dels genom dialogmöten mellan nämnderna och SU där verksamhetsföreträdare
medverkar,
 dels genom att Koncernkontoret följer relevanta indikatorer kopplade till målen.
Indikatorer hämtas från RS beslut om kvalitetsindikatorer. Koncernkontoret tar del av
och analyserar SU:s resultat och ställer frågor till SU där det krävs ytterligare information. Uppföljningen följer regionens tidsplan.
För uppföljning 2016 planeras för två dialogmöte mellan SU och hälso- och
sjukvårdsnämnderna.
Uppföljningsområde Handlingsplanen för sköra äldre
Uppföljningsform Dialogmöte SU och HSN
SU:s förebyggande och hälsofrämjande
arbete
Dialogmöte SU och HSN
Personcentrerad vård
Dialogmöte SU och HSN
Samordning av sjukvård för barn med
funktionsnedsättning
SU beskriver formerna för samverkan
mellan SU och Hälsa och Habilitering
35(45)
Bilaga 6 Basvolymer och tillgänglighetsatsningar 2016
Bilaga 6 Basvolymer och tillgänglighetssatsningar i egen regi
Utdrag ur beslutsunderlag Koncernledning Hälso- och sjukvård
Slutlig fördelning av vissa produktionsvolymer i egen regi 2016
Under 2016 kommer Västra Götalandsregionen fortsatt följa upp planerad produktion inom de
diagnosområden som utgör ”PK”. Inom dessa diagnoser har Västra Götalandsregionen störst
problem med tillgängligheten och 80 % av patienter som väntar på första besök och behandling finns här.
Koncernledningsgrupp hälso- och sjukvård har 2015-09-24 beslutat om basvolymer och
tilläggsuppdrag för 2016 i enlighet med detta dokument. Produktionsvolymer för 2016 utgår
från de volymer som har funnits under 2015 om inte förändringar i VÖK medför ändrade
volymer.
I de beslutade volymerna för 2016 finns justeringar gjorda för NU-sjukvården och FSS och
SkaS utifrån förändrade uppdrag i VÖK. Basvolymer inom urologi som inte tidigare funnits
på KS har tagits. Volymer inom ryggkirurgi och ledproteskirurgi är justerade efter tidigare
beslut i koncernledningsgrupp hälso- och sjukvård.
Utöver basvolymer som finansieras inom VÖK finns tilläggsuppdrag som finansieras mot
avrop enligt särskild ordning. Överenskomna volymer biläggs berörda sjukhusförvaltningars
VÖK 2016 som informationsbilaga. Framtagna produktionsvolymer kommer att följas inom
”PK” 2016.
Ekonomisk uppföljning av tilläggsuppdrag sker enligt särskild rutin på samma sätt som 2015.
De volymer som nu beslutas kan under året behöva justeras t.ex. beroende på förändringar i
sjukhusens förmåga att uppfyllda sina åtaganden eller till följd av förändringar i datafångst
efter övergång till nytt produktionsplaneringssystem.
Bland annat signalerar några sjukhus att man beräknar kunna göra rekrytering av ryggkirurger
vilket efter överenskommelse kommer att innebära överföring från extern vård till egen regi.
I de fall där tilläggsuppdrag ska ske ur ett regiongemensamt perspektiv kommer koncernkontoret att återkomma med beskrivning hur strömmar mellan förvaltningarna ska ske.
Inom kataraktkirurgi gäller som princip de volymer som angivits i beslut av regionstyrelsen
2015-06-16 (RS 2071-2012). Efter överenskommelse mellan sjukhusen är beräkningsgrunden
för katarakter förändrad till antal opererade ögon i detta dokument.
36(45)
Bas- och tilläggsvolymer för SU framgår av nedanstående tabell.
SU
Område
Besök/behandling
Totalt
varav
basvolym
varav
tillägg
Ortopedi
Hud
Ögon
ÖNH
Gynekologi
Urologi
Allmän kirurgi
Handkirurgi
Plastikkirurgi
8 500
14 700
7 100
8 200
5 450
2 930
2 920
2 700
2 425
7 000
11 700
7 100
8 200
5 450
2 530
2 720
2 300
2 025
1 500
3 000
0
0
0
400
200
400
400
Rygg
Gynekologi
Övrig ortopedi
Allmän kirurgi
ÖHN
Plastikkirurgi
Ögon, övriga
Handkirurgi
Urologi
Protes
Katarakt
720
3 500
3 350
3 250
3 200
2 680
2 300
1 750
1 245
888
2 140
470
3 500
3 100
3 250
3 200
2 330
2 300
1 550
945
488
1 980
250
0
250
0
0
350
0
200
300
400
160
Besök
Behandlingar
Obesitas
Utöver de externa avtal och tilläggsuppdrag som beskrivs ovan följer koncernkontoret
produktionen av obesitasoperationer som ersätts mot avrop enligt särskild rutin i bilaga 3.
Enligt preliminär plan kommer Västra Götalandsregionen under 2016 att utföra 765 obesitasoperationer fördelade mellan sjukhusen
Behandling obesitas
Sjukhus
SU
NU
SkaS
SÄS
Totalt
Antal
325
90
250
100
765
37(45)
Koloskopier
2010 fattade HSU beslut om särskild finansiering av satsning inom koloskopier för att säkra
tillgängligheten till dessa undersökningar som kommit att ersätta radiologisk diagnostik av
sjukdomar i tjocktarmen. Satsningen fortsätter under 2016 och ersätts enligt särskild ordning
som tidigare.
Externa produktionsuppdrag
Under 2016 kommer Västra Götalandsregionen i enlighet med beslut i regionstyrelsen och
hälso- och sjukvårdsnämnderna ingå nya avtal med externa leverantörer inom kataraktkirurgi.
Upphandling kommer också att ske inom ryggkirurgi. Sen tidigare finns det ramavtal inom
hudsjukvård och övrig ortopedi.
Upphandlade volymer inom regiongemensamma avtal ska fördelas mellan sjukhusen på ett
sätt som bäst tillgodoser det samlade behovet inom Västra Götalandsregionen.
38(45)
Bilaga 7 Satsningar från Hälso- och sjukvårdsstyrelsen
Bilaga 7 Satsningar från Hälso- och sjukvårdsstyrelsen (HSS)
Psykiatrisatsningar
Regionfullmäktige har beslutat om Regional utvecklingsplan för vuxenpsykiatri 2014-2018
(RF 875-2013). I utvecklingsplanen beskrivs ett antal strategiska och prioriterade områden
och därtill kopplade insatser för önskvärd framtida utveckling av vård och stöd till personer
med psykisk ohälsa med behov av specialistpsykiatrin i Västra Götaland. Utvecklingsplanen
ska implementeras i takt med att erforderliga beslut fattas om regionala uppdrag.
I budget 2015 tillfördes HSS medel med syfte att finansiera arbetet med den regionala utvecklingsplanen för vuxenpsykiatri samt barn- och ungdomspsykiatri. Satsningen fortsätter och
utökas 2016.
Förstärkningen 2015 avsåg neuropsykiatriska utredningar för barn och ungdomspsykiatri-,
och vuxenpsykiatri och för att förstärka behandlingsformer för vård av patienter med självskadebeteende inom barn och ungdomspsykiatri och vuxenpsykiatri. SU tilldelades
20,9 mnkr.
HSS kommer att fatta beslut under hösten 2015 om tilldelningen för 2016. Uppföljning av
volymer sker inom ramen för satsningen.
Vårdkedjan, akut- och prehospital verksamhet samt vårdplatser Vården av livshotande sjukdomar är en av de högst prioriterade områdena inom hälso- och sjukvården.
Tillgängligheten vid akutmottagningarna ska vara god och sjukhusen ska verka för att
väntetider kortas.
Satsning på bättre akutsjukvård i Västra Götalandsregionen, HSS beslut dnr.243-2015
Vid socialstyrelsens mätningar av väntetider vid landets sjukhusbundna akutmottagningar har
flera mottagningar i Västra Götalandsregionen tillhört de mottagningar med relativt längre
väntetider. Därför har det i regionens budget för år 2015 avsatts resurser för en särskild satsning för att utveckla akutsjukvården, minska väntetider på sjukhusens akutmottagningar och
införa fasta läkartjänster på akutmottagningarna och på sikt akutläkare. För detta tillförs 100
mnkr från och med år 2015 varav 97 mnkr fördelas utifrån en nyckel baserad på antal akuta
besök. Ytterligare 50 mnkr tillkommer år 2016 och 2017, vilket innebär att 2017 finns 200
mnkr för denna satsning.
Målet är att senast år 2018 uppnå målet att vid 90 procent av besöken ska patienten ha en total
vistelsetid (TVT) om högst 4 timmar. För att nå det målet har förvaltningarna tagit fram sina
egna delmål mot 90 procent. Delmålen kommer att följas upp två gånger per år.
De delmål som sjukhusförvaltningarna har identifierat har de gjort utifrån respektive
utgångsläge och hur snabbt man tror att man kan nå förbättringar. Ett regiongemensamt arbete
tillsammans med sjukhusen har påbörjats för att förbättra och utveckla verksamheten med bl a
införandet av akutläkare.
SU tar del av ovanstående satsning. För 2015 tillfördes sjukhuset 40,4 mnkr. Senast i oktober
2015 ska HSS fatta beslut om 2016 års tilldelning. Medel fördelas direkt från HSS.
Uppföljning görs inom ramen för utvecklingsarbetet.
39(45)
Bilaga 8 SU:s behovsbeskrivning 2016
Bilaga 8 SU:s beskrivna behov 2016 och 2017
Cancersjukvård
Fullt antal vårdplatser barnonkologi.
Behov utökning 5 st. vpl må-fre och 7 st.
lö-sö
För ett förbättrat omhändertagande av
tunga cancerpatienter behövs lätt IVA
motsv ca 10 vårdplatser. Jämnar ut
belastningstoppar på IVA
Resurser för att cancerpatienter snabbare
kan få behandling inkl återbesök och
strålbehandling
Cancergenetisk mottagning, ökad volym
Kirurgi
Delsumma cancervård
2016
2017
(mnkr) (mnkr)
Totalt Effekt
(mnkr) produktion
Fullt antal platser inom barnonkologi
12,1
0,0
12,1
X
Den regionala intensivvårdsutredningen föreslog att "lätt-IVA" platser
bör tillskapas. En sådan resurs ger ett förbättrat omhändertagande för
svårt cancersjuka patienter och jämnar ut belastningstopparna på IVA.
10,0
10,0
20,0
X
Förbättrad tillgång till röntgen och patologi för att korta ledtiderna
samt ökad tillgång till strålbehandling
20,5
0,8
21,3
X
4,9
5,0
52,5
1,0
0,0
11,8
5,9
5,0
64,3
X
Ökat remissinflöde finns till cancergenetisk mottagning och utredning
av ärftliga sjukdomar. Ökade resurser behövs för att motsvara
behoven.
Rekonstruktiv kirurgi efter canceroperation
40(45)
2016
2017
(mnkr) (mnkr)
Psykiatri
Nya vårdformer heldygnsvård
intermediärvårdplatser/mellanvårdsboende för patienter med
Nya vårdformer för patienter inom psykos psykossjukdom eller beroendeproblematik i samverkan med
och beroende.
Socialtjänsten
Totalt Effekt
(mnkr) produktion
4,1
4,2
8,3
13,0
0,0
13,0
X
Bibehålla och ökad tillgänglighet BUP
Möta ökat inflöde av barn och unga med psykisk ohälsa, i synnerhet
neuropsykiatriska diagnoser. Omhändertagande av flyktingbarn med
psykiatriska trauman.
Ökad tillgänglighet till behandling efter
första besök. Ökade behov för Bipolär
sjukdom och ADHD.
De affektiva verksamheterna har inom öppenvården en otillräcklig
dimensionering vilket visas genom en intern köproblematik efter
första besök
7,4
7,4
14,7
X
Utveckling av vården för
självskadebeteenden.
Ytterligare insatser behövs inom specialistpsykiatrin för patienter med
emotionellt instabilitet och självskadebeteenden. Särskilda team
behövs.
4,3
4,3
8,5
X
Substitution och Metadonbehandlingar
Behov av ytterligare metadonbehandlingar för patienter boende
utanför "storgöteborg" samt substitutionsbehandlingar för boende i
Göteborgsområdet. Substitution avser ytterligare kvalificerade insatser
för 70 patienter som finns i programmet redan idag. Regional
metadonbehandling avser utökning med 10 patienter.
Resursförstärkningen gäller 0,5 SSK och läkemedelskostnader och
andra driftkostnader.
3,3
0,0
3,3
X
10,0
42,0
0,0
15,8
10,0
57,8
Ofinansierad regional satsning ST läkare
och SSK BUP och vuxenpsykiatri
Delsumma Psykiatri
Regional introduktionsfinansiering under 2014-2015. Från 2016
saknas finansiering
41(45)
2016
2017
(mnkr) (mnkr)
Barnsjukvård
Totalt Effekt
(mnkr) produktion
Utökad anestesi- och operationsservice
Förbättrat omhändertagande av akutpatienter och därmed flödet av
operationspatienter. Service mot andra avdelningar förbättras för
exempelvis nålsättning och att larmanrop kan ombesörjas utan
dröjsmål
5,6
0,0
5,6
X
Utökning av IVA platser 2 vpl
Under 2015 har gjorts en satsning på två stycken ytterligare postoperativa platser. Akutpatienter utgör en stor andel av patienterna på
Barniva. Patientgruppen har ett omedelbart behov av intensivvård och
tränger undan planerad vård när insatserna behövs. Det innebär
exempelvis att hjärtpatienters operation kan skjutas upp med kort
varsel. Uppskjuten operation medför förutom olägenheter för patienter
också störningar i vårdflödet på operation och vårdavdelningar. För
barnhjärtkirurgi som är ett rikssjukvårdsuppdrag innebär uppskjutna
operationer förlängd vårdtid. Barn som på operation har så allvarliga
hjärtfel att de inte kan skrivas ut förrän operationerna är gjorda. Det
nya barnsjukhuset är dimensionerat efter 16 vårdplatser på Barniva.
7,1
7,1
14,1
X
3,7
16,4
0,0
7,1
3,7
23,4
X
Enbart specialistläkare som jour inom
barnanestesi och intensivvård
Delsumma Barnsjukvård
För den avancerade vården och de akuta tillstånden ska under hela
dygnet tillhandahållas full medicinsk kompetens och utan dröjsmål
42(45)
2016
2017
(mnkr) (mnkr)
Kroniskt sjuka
Patienter med långvarig smärta, ökat
inflöde från VGR
Ett ökat remissinflöde konstateras från hela regionen för patienter med
kronisk smärta och där sedvanlig behandling inte ger tillräcklig
symtomlindring. Avser även cancersmärta
Ökade kostnader läkemedel för multipel
skleros (MS)
Insatser inom ögonsjukvården
Utökat uppdrag behövs för att möta ökad
efterfrågan inom viss hjärtsjukvård,
hematologi, gastroenterologi och AK
verksamhet. Dessutom ytterligare
anestesiservice vid cytostatikabehandling
Volymökning metabola sjukdomar
Delsumma Kroniskt sjuka
Totalt Effekt
(mnkr) produktion
3,2
0,0
3,2
X
Effektiva läkemedel finns men kostnadsutvecklingen är svår att
hantera. Ordnat införande finns till viss del för några läkemedel
10,0
0,0
10,0
X
Ytterligare satsningar behövs för patienter med åldersförändringar i
gula fläcken och patienter med hornhinnesjukdomar.
16,2
0,0
16,2
X
5,6
X
7,5
42,5
X
Utökade uppdrag behövs för att möta ökad efterfrågan
Fler barn diagnostiseras för ärftliga metabola sjukdomar.
Volymökningen ställer ökade krav på sjukhusets resurser. Behöver
fortsatt vård inom vuxensjukvården.
43(45)
5,6
7,5
42,5
0,0
0,0
2016
2017
(mnkr) (mnkr)
Tillgänglighet
Totalt Effekt
(mnkr) produktion
Ökade uppdrag för ambulanssjukvården
Hög beläggningsgrad på ambulanserna påverkar tillgänglighet och
syns i form av måluppfyllnad på prio 1 uppdrag och ökad väntetid på
prio 2 uppdrag. Finansiering behövs för ny båt till skärgården
13,7
0,0
13,7
Ökad volym och ökade behov av
behandlingsinsatser
Kirurgi, hjärtsjukvård, uppföljning av transsexuella patienter,
kateterburen aortaklaff, stora kärl, handmottagning, sömnapné,
screening av droger.
29,6
2,7
32,3
X
5,0
X
Ökad operationskapacitet för att säkra att
akuta patienter blir opererade i rätt tid
Ökad förekomst av multiresistenta
bakterier, motsvarande
Användning av nya ortopediska tekniker
Delsumma ökad tillgänglighet
Kompetensinsatser
Riktade kompetenssatsningar
Delsumma Kompetensinsatser
5,0
Resurser behövs för bl a fler vårdplatser i isoleringsrum och
infektionskonsulter.
Motoriserad teleskopsopererad spik och utveckling av proteser ger
förbättrad funktionalitet och livskvalitet för patienter. Gånganalys ger
bättre förutsättningar att ta ställning till om kirurgiska ingrepp behövs.
Avser även dyrare hjälpmedel för patienter som begär det.
Ytterligare kompetenssatsningar för biomedicinska analytiker, IVA,
och operation. Dessutom satsningar på utlandsrekrytering av läkare
44(45)
8,0
1,3
9,3
3,3
59,6
0,0
4,0
3,3
63,6
26,1
26,1
0,0
0,0
26,1
26,1
Konsekvenser av beslut
Ordnat införande av medicinska metoder
Ordnat införande av läkemedel
Investeringsbeslut
"
Behandling av tumörer med
protonstrålning
Förändrat regelverk ortopedtekniska
hjälpmedel
Delsumma konsekvenser beslut
Fortsatt finansiering efter introduktionsperioden
", särskild genomgång behövs för belopp 2017
Hyreskonsekvenser investeringsbeslut
Driftkonsekvenser utrustningsinvesteringar
Västra Götalandsregionen har tillsammans med övriga landsting och
regioner tecknat avtal med Skandionkliniken i Uppsala. Kliniken är
den enda i sitt slag i Norden och allt fler patienter behöver behandling
med protonstrålning. SU behöver också tillhandahålla personal för
verksamheten vid kliniken.
Totalt
45(45)
2016
2017
(mnkr) (mnkr)
0,0
22,9
Totalt Effekt
(mnkr) produktion
22,9
31,4
15,0
10,6
11,9
42,0
26,9
8,5
0,0
8,5
1,1
56,0
0,0
45,4
1,1
101,4
295,0
84,1
379,1
X
Punkt 17
1 (2)
Tjänsteutlåtande
Datum 2015-10-12
Handläggare: Hanna Axelsson
Telefon: 0709 152049
E-post: [email protected]
Tillägg till ”Avtal om sjukvård för år 2013-2017 mellan
Norrlandstingens Regionförbund och Sahlgrenska
Universitetssjukhuset”
1. Styrelsen beslutar att godkänna nya principer för ersättning och ekonomiska
villkor till ”Avtal om sjukvård för år 2013-2017 mellan Norrlandstingens
Regionförbund och Sahlgrenska Universitetssjukhuset” att gälla för perioden
2016-01-01 till 2016-12-31.
2. Styrelsen uppdrar åt sjukhusdirektören att underteckna ett tillägg till gällande
avtal.
Norrlandstingens Regionförbund (NRF) och Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU)
har för verksamhetsåren 2013-2017 träffat ett avtal som reglerar och beskriver
ersättning, villkor samt samverkansformer för vård vid SU av patienter från norra
sjukvårdsregionen.
De ekonomiska villkoren i avtalet (punkt 4) gällde endast för två år med slutdatum
2014-12-31. Därefter har de förlängts ett år, genom ett tillägg till avtalet, med slutdatum
2015-12-31. För 2015 innebär detta att:
All vård debiteras enligt ”Riksavtalet för utomlänsvård” det vill säga
”Utomlänspriser för vårdtjänster enligt samverkansavtalet inom hälso-och sjukvård
inom Västra sjukvårdsregionen”. NRF erhåller en rabatt om 7 % på gällande
prislista. När den totala vårdvolymen uppgår till ett debiterat nettovärde om 70
mnkr ges en rabatt om 20 % på överstigande belopp.
För 2016 innebär de nya ekonomiska villkoren att; NRF erhåller en rabatt om 5 % på
gällande prislista. När den totala vårdvolymen uppgår till ett debiterat nettovärde om 70
mnkr ges en rabatt om 20 % på överstigande belopp.
Avtalet hade för 2014 ett ekonomiskt värde på 99 mnkr netto inräknat avdrag för
rabatter (111 mnkr brutto). Ambitionen från SU är att avskaffa rabatter/prisreduktioner
och istället fakturera självkostnad. Under 2015 har arbetet med översynen av
vårdprodukter och priser fortsatt. SU deltar också i det regionala projektet nytt KPPsystem (Kostnad Per Patient) som är planerat att tas i drift från 2016.
Postadress:
413 45 Göteborg
Telefon:
031-342 10 00
Webbplats:
www.sahlgrenska.se
E-post:
[email protected]
Datum 2015-10-12
2 (2)
Då SU inte haft tillgång till data för analys (inom rimlig tid för att följa
beslutsprocessen) har SU och NRF genom förhandling kommit fram till förslagen
prisreduktion att gälla under en övergångsperiod.
Barbro Fridén
Sjukhusdirektör
Bilaga
Avtal om sjukvård för år 2013-2017 mellan Norrlandstingens Regionförbund
och Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Expedieras till Norrlandstingens Regionförbund
Dnr SU 503‐596/2012 TILLÄGG Avtal om sjukvård för år 2013-2017 mellan
Norrlandstingens Regionförbund och Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Detta tillägg har träffats mellan Sahlgrenska universitetssjukhuset och
Norrlandstingens Regionförbund.
Tillägget gäller för perioden 2016-01-01 -- 2016-12-31
Principerna for ersättning och ekonomiska villkor enligt punkt 4 i Avtal om sjukvård för år
2013-2017 mellan Norrlandstingens Regionförbund och Sahlgrenska Universitetssjukhuset (TU
Dnr SU 503-596/2012) upphör att gälla 2015-12-31 och ersätts med följande formulering:
All vård debiteras enligt ”Riksavtalet för utomlänsvård” det vill säga ”Utomlänspriser för
vårdtjänster enligt samverkansavtalet inom hälso-och sjukvård inom Västra
sjukvårdsregionen”. NRF erhåller en rabatt om 5 % på gällande prislista. När den totala
vårdvolymen uppgår till ett debiterat nettovärde om 70 mnkr ges en rabatt om 20 % på
överstigande belopp.
Detta under förutsättning att styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset fattar beslut om att
godkänna förlängning av ekonomiska villkor i avtalet.
Detta tillägg har upprättats i två likalydande exemplar av vilka parterna tagit var sitt.
För Norrlandstingens
Regionförbund
Umeå 2015 .............................................................. Sara Ekström
Förbundsdirektör
För Sahlgrenska
Göteborg 2015 -
................................................................ Barbro Fridén
Sjukhusdirektör
................................................................ Synnöve Helander
Ekonomi- och marknadsdirektör
Punkt 18
1 (2)
Tjänsteutlåtande
Datum 2015-10-14
Handläggare: Lars Rydhede
E-post: lars.rydhede @vgregion.se
Synpunkter från Sahlgrenska Universitetssjukhuset på förslag
från Västfastigheter avseende nya parkeringsavgifter
1. Styrelsen antar tjänsteutlåtande daterat 2015-10-14 och översänder synpunkterna
till fastighetsnämnden avseende Västfastigheters förslag till nya parkeringstaxor
för personalparkering vid Sahlgrenska Universitetssjukhusets fastigheter/tomter
från och med 2016.
Regionfullmäktige beslutade 2012-10-23 att ge uppdrag till fastighetsnämnden att
hantera samtliga parkeringsfrågor för Västra Götalandsregionens fastighetsbestånd.
Västfastigheter har med stöd av detta beslut till Sahlgrenska Universitetssjukhuset
lämnat förslag till mycket kraftiga taxehöjningar gällande personalparkeringarna vid
sjukhuset (se nedan). Detta kommer att medföra mycket kraftiga negativa reaktioner
från sjukhusets medarbetare och riskerar att göra en, i många stycken besvärlig och
ansträngd, kompetensförsörjningssituation ännu besvärligare.
Fördjupad beskrivning av ärendet
De föreslagna höjningarna av taxorna för personalparkering är mycket kraftiga; För
Sahlgrenska sjukhuset och för Mölndals sjukhus föreslås en höjning från 240 kr per
månad till 400 kr per månad. Detta motsvarar en 60% höjning från år 2015 till 2016. För
Östra sjukhuset och för Högsbo sjukhus föreslås höjning från 240 kr per månad till 280
kr per månad (knappt 9%) och för Rågården från ingen avgift till 50 kr per månad.
Västfastigheter anför som skäl till de föreslagna höjningarna så kallad
”marknadsanpassning” och för att undvika framtida eventuella förmånsbeskattningar
från skatteverket. Taxan höjdes också 2014 från 210 kr per månad till 240 kr per månad,
vilket motsvarade 9%. I Västfastigheters eget beslutsunderlag angavs då att det var en
”sammanviktad” taxa för alla sjukhusen.
Ledningen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset anser att de föreslagna höjningarna är
orimliga och direkt skadliga av bland annat följande skäl:
- Höjningarna av avgifterna är extremt höga på framförallt Sahlgrenska sjukhuset
och Mölndals sjukhus och kommer att skapa stort missnöje bland våra
medarbetare som är beroende av att färdas med egen bil.
Postadress:
413 45 Göteborg
Telefon:
031-342 10 00
Webbplats:
www.sahlgrenska.se
E-post:
[email protected]
Datum 2015-10-14
-
-
-
-
2 (2)
Parkeringstillstånden gäller endast i mån av plats, varför man inte är garanterad
parkeringsmöjlighet, trots tillstånd.
Det är orimligt av personalpolitiska skäl att våra medarbetare skall betala olika
avgifter beroende på vid vilket av våra sjukhus inom Sahlgrenska
Universitetssjukhuset man arbetar.
Många av våra medarbetare har sitt arbete förlagt på flera av sjukhustomterna
och här är det fortfarande oklart om man ska behöva inneha flera tillstånd eller
om man kan lösa ett för samtliga tomter. Om det sistnämnda skulle bli möjligt,
svarar Västfastigheter att den högsta avgiften i så fall skall gälla. Vi har redan
idag kompetensförsörjningsproblem och vikten av att framstå som en attraktiv
arbetsgivare är direkt avgörande för att vi nu, och i framtiden, ska kunna
bemanna vår dygnet-runt-verksamhet. Konkurrensen med andra arbetsgivare är
stor.
Vi har många medarbetare som arbetar natt och här har vi det allt svårare att
bemanna. För många av dessa medarbetare saknas kollektivtrafiklösningar och
många är bosatta utanför Göteborg, varför man är starkt beroende av egen bil för
att kunna ta sig till sin arbetsplats. Skulle Västfastigheter fullt ut resonera
”marknadsmässigt” borde nattpersonal rimligen kunna lösa nattillstånd till en
mycket lägre kostnad då parkeringsavgifter generellt är lägre nattetid än dagtid.
Det kan rimligen inte vara arbetsgivarens uppgift att ta ut högre pris från sin
egna medarbetare, än vad kostnaden motiverar.
Barbro Fridén
Sjukhusdirektör
Beslutet skickas till fastighetsnämnden
Punkt 19
Punkt 21
Anmälningsärenden – inkomna skrivelser
Styrelsens sammanträde 2015-10-23
Dnr
Dnr
Dnr
Dnr
Dnr
Dnr
Dnr
Dnr
Dnr
Dnr
Dnr
Dnr SU 100-112/2015
SU 131-1285/2015 1. Koncernavdelning data och analys, koncernkontoret 2015-09-15
Ny regional avtalstyp för köpt vård.
SU 131-1285/2015 2. Koncernavdelning data och analys, koncernkontoret 2015-09-15
Regional registrering av köpt medicinsk rehabilitering.
SU 117-609/2013 3. Koncernstab verksamhetsuppföljning, ekonomi och inköp 2015-09-15
Informationsmaterial om Regionservice styrmodell.
SU 708-1299/2015 4. Koncernstab hälso- och sjukvård 2015-09-18
Uppdragshandling för en regional utvecklingsplan för traumasjukvården.
SU 717-980/2015 5. Koncernavdelning ärendesamordning och kansli 2015-09-22
Beslut från sammanträde med hälso- och sjukvårdsnämnd Göteborg
2015-09-01 avseende långsiktig upphandling av en större volym
kataraktsjukvård (gråstarr).
SU 708-1337/2015 6. Inspektionen för vård och omsorg 2015-09-28
Begärande om yttrande gällande förskrivning av läkemedlet Genotropin.
SU 127-712/2015 7. Koncernstab hälso- och sjukvård 2015-10-05
Regional medicinsk riktlinje angående sjukdomsförebyggande åtgärder vid
ohälsosamma matvanor.
SU 100-1376/2015 8. Koncernkontoret ärendesamordning och kansli 2015-10-07
Regionfullmäktiges beslut 2015-09-22 om regionstyrelsens ansvar för
uppsikt över övriga nämnder och styrelser 2015-2018.
Regionfullmäktiges beslut 2015-09-22 om säkerhetspolicyn för VGR.
Regionfullmäktiges beslut 2015-09-22 om riktlinjer för informationssäkerhet
för VGR.
Regionfullmäktiges beslut 2015-09-22 avseende motion om nollvision för
bältning och avskiljning inom barn- och ungdomspsykiatrin.
Inkomna skrivelser 2015-10-14
Styrelsesammanträde 2015-10-23
Punkt 21
Verkställighetsbeslut
Dnr SU 100-112/2015
1(1)
Ärendenr:
Beslutsdatum:
Diarienummer:
Beslut fattat av:
SD 27/2015 Uppdrag att ansvara för rutin för kvalitetssäkring av analyser som utförs patientnära
(PNA) samt anmälningsplikten till tillverkare och Läkemedelsverket enligt
Socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 2008:1 om användningen av medicintekniska
produkter i hälso- och sjukvården.
2015-09-21
SU 708-1313/2015
Bitr. sjukhusdirektör
Ärendenr:
Beslutsdatum:
Diarienummer:
Beslut fattat av:
SD 28/2015 Att generellt hålla avdelningar låsta på Sahlgrenska Universitetssjukhuset
2015-09-29
SU 529-1331/2015
Sjukhusdirektör och HR-direktör
Ärendenr:
Beslutsdatum:
Diarienummer:
Beslut fattat av:
SD 29/2015 Budgetjustering till följd av förändrad stabsresurs område 3, 5 och 7
2015-10-01
SU 301-278/2015
Ekonomi- och marknadsdirektör
Ärendenr:
Beslutsdatum:
Diarienummer:
Beslut fattat av:
SD 30/2015 Åtgärdsplaner – uppdrag till områdeschefer på Sahlgrenska Universitetssjukhuset
2015-10-01
SU 301-1350/2015
Sjukhusdirektör
Ärendenr:
Beslutsdatum:
Diarienummer:
Beslut fattat av:
SD 31/2015 Bemanningsservice uppdrag
2015-10-07
SU 600-1372/2015
HR-direktör
Verkställighetsbelut 2015-10-14
Punkt 21
Delegeringsbeslut
Ärendenr:
Beslutsdatum:
Diarienummer:
Beslut fattat av:
Ärendenr:
Beslutsdatum:
Diarienummer:
Beslut fattat av:
Ärendenr:
Beslutsdatum:
Diarienummer:
Beslut fattat av:
Ärendenr:
Beslutsdatum:
Diarienummer:
Beslut fattat av:
Ärendenr:
Beslutsdatum:
Diarienummer:
Beslut fattat av:
Dnr SU 100-112/2015
D 161/2015 Studie Medivation Inc / Quintiles AB
2015-09-22
Områdeschef, område 5
D 162/2015 Inköp av skopiutrustning till barnkirurgin, område 1
2015-09-22
Område 1 401-1340/2015
D 163/2015 Inköp av labinredning till gastlab, område 5
2015-09-23
D 164/2015 Förteckning över anställningar juli 2015 fattade av närmsta chef enlig
delegationsordningen punkt nr 5.1.
2015-10-08
D 165/2015 Inköp av möbler till patienternas dagrum, urologiverksamheten, område 5
2015-10-05
Delegationsbeslut 2015-10-14

Handlingar

Transcription

Similar documents

FE FE-adress

Rena händer spelar roll - Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Sjukhusstyrelsens besök hos psykiatrin på SU, 27 maj 2015

Har du kollat in Sahlgrenska Science Parks nya webb? Bridge ger

Ladda ner eller skriv ut programmet

Remittering till Plastikkirurgiska kliniken, Sahlgrenska

RUTIN IVRA

DIALOGSEMINARIUM