docLandstingsdirektörens stab - Norrbottens läns landsting
download 
Report Transcription
Landstingsdirektörens stab - Norrbottens läns landsting
Utvecklingsavdelningen Hälsa för personer med bestående funktionsnedsättningar - Fysisk aktivitet/stillasittande http://www.nll.se/sv/Utveckling-och-tillvaxt/Folkhalsa/Fokusomraden/Halsa/ DIVISION Landstingsdirektörens stab Nätverk • Anna Westin Lundgren, Barnhabiliteringen • Ann-Christin Stenman, Vuxenhabiliteringen och LSS • Marit Persson, Hjälpmedelskonsulenter • Lena Lundsten, Hjälpmedelskonsulent • Gun-Britt Texvall, Luleå Kommun • Lena Revholm, Parasportförbundet • Kerstin Lindström, FoI-enheten • Margareta Eriksson, Folkhälsoenheten • Birgitta Nordtröm, FoI-enheten DIVISION Landstingsdirektörens stab Program Förmiddag Eftermiddag 09.15–09.45 13.15–14.15 Vad är fysisk aktivitet och vad är stillasittande? Margareta Eriksson Att leva med en funktionsnedsättning Lovisa Viklund, rörelsehinder Linnéa Grönbech Blomqvist, NPF 09.45-10.15 Hjälpmedel och förflyttningar som främjar fysisk aktivitet Lena Lundsten och Lena Palmgren 14.15–14.45 Bikupa och bensträckare med kaffe 10.15–10.30 14.45–15.30 Bikupa och bensträckare Elektrodressens påverkan på delaktighet, spasticitet och ledrörlighet Camilla Flodström 10.30–10.45 Kultur och hälsa, hur hänger det ihop? Hanna Harila 10.45-11.15 15.30–16.00 Senaste forskningen om ståendets effekter Birgitta Nordström Vilka möjligheter finns till fysisk aktivitet på fritiden Lena Revholm 11.15-12.15 Att åldras med ryggmärgsskada Ulrica Lundström DIVISION Landstingsdirektörens stab Margareta Eriksson Vad är fysisk aktivitet och vad är stillasittande? DIVISION Landstingsdirektörens stab Stillasittande och otillräcklig fysisk aktivitet Margareta Eriksson Folkhälsostrateg Folkhälsocentrum, Norrbottens läns landsting Leg. sjukgymnast Med Dr, Leg. sjuksköterska Levnadsvanegrupp en LSR, Tema grupp fysisk aktivitet HFS, styrelsen YFA 5 Fysisk aktivitet = energiförbrukning Definition fysisk aktivitet: •”all kroppsrörelse som är ett resultat av skelettmuskulaturens kontraktion och som resulterar i en ökad energiförbrukning” • innebär att all fysisk aktivitet har betydelse för hälsan Olika typer av fysisk aktivitet •Omedveten, automatiserad fysisk aktivitet • Vardaglig aktivitet • Förflyttning till och från jobb eller skola • Fysik belastning under arbete • Hobbyaktiviteter • Motionsaktiviteter • Idrottsträning Rekommendationer om fysisk aktivitet för vuxna (≥ 18 år) Yrkesföreningen för fysik aktivitet (YFA) och Svenska Läkaresällskapet okt 2011 www.yfa.se För att främja hälsa, minska risk för kroniska sjukdomar, förebygga förtida död samt för att bevara eller förbättra fysisk kapacitet. Fysisk aktivitet minskar risken för: - förtida död, oavsett orsak - hjärtkärlsjukdom, t ex högt blodtryck, kärlkramp, hjärtinfarkt , stroke - metabola sjukdomar, tex. fetma, metabola syndromet, diabetes typ 2 - cancer, t ex tjocktarms- och bröstcancer - fall och benbrott, t ex höftfraktur - psykisk ohälsa, te x demens , depression 8 Uppdaterade rekommendationer fysisk aktivitet för hälsa Aerob träning: Måttlig intensiv aktivitet minst 150 min per vecka ex 30 min rask promenad 5 dar/v - ger ökning av puls och andning eller Intensiv aktivitet minst 75 min per vecka ex 25 min jogging 3 dar/v ger markant ökning av puls och andning 9 Rekommendationer fysisk aktivitet • Aktiviteten bör spridas över flera av veckans dagar • Kan utföras i pass om minst 10 min. • Utöver lågintensiva vardagsaktiviteter som hushållsarbete, korta långsamma promenader Hälsoeffekter uppnås vid en kaloriförbrukning 1000-1200 kcal/v eller 150-200 kcal/d (utöver lågintensiva vardagsaktiviteter) Dos-repons! Styrketräning: Motstånds- eller viktbärande träning minst 2 ggr/v. Stora muskelgrupper, ex. 8-10 övningar, 8-12 repetitioner Balansträning: Viktigt komplement för äldre för att minska risken för fall Långvarigt stillasittande bör undvikas. Regelbundna ”bensträckare” rekommenderas. Gäller även de som uppfyller rekommendationerna om fysisk aktivitet. Gravida rekommenderas vara fysisk aktiva För individer med kroniska sjukdomar hänvisas till FYSS 11 Otillräcklig fysisk aktivitet och stillasittande - två oberoende riskfaktorer Otillräcklig fysisk aktivitet < 30 min /dagligen <150 min/vecka Stillasittande Ingen muskelrörelse ”Muskulär inaktivitet” Otillräcklig fysisk aktivitet och stillasittande tid - två olika beteenden med delvis olika fysiologiska konsekvenser Definitioner stillasittande • Aktiviteter som inte ökar kroppens energiförbrukning väsentligt över förbrukningen i vila (Pate, O`Neill & Lobelo, 2008) • ≤1.5 metabolic equivalent, MET, sittande eller liggande, men vaken (Sedentary Behaviour research Network 2012) Vila/stillasittande = 1 kcal/kg/tim = syreupptag 3,5 ml/kg/min 1MET = den energi eller syre som kroppen använder i vila Ju hårdare arbete, ju högre syreförbrukning, ju högre MET värde • Accelerometer <10 (cpm) counts per minut • <5000 steg per dag • TV-tittande, skärmtid….. Den ”aktiva soffpotatisen” – vanligt rörelsemönster Mätt med accelerometer: ”Den aktiva soffpotatisen” • är måttligt-intensivt fysiskt aktiv 31 min/d och uppfyller rekommendationen om fysisk aktivitet MEN • är stillasittande 71% av tiden! Konsekvenser? Stillasittande oberoende riskfaktor! Healy , Owen 2010 15 Negativa effekter av att sitta stilla länge - mekanismerna • kraftigt sänkt energiförbrukning • enzymsystem stannar av (t.ex. minskad aktivering av lipoproteinlipas, LPL) • fettomsättning minskar – minskat upptag av triglycerider i musulaturen • blodfetter stiger • På sikt ökar bukfetman • glukostransportörer fungerar sämre (t.ex. GLUT 4) • blodsockret stiger • inflammationsframkallande proteiner ökar • mm….. Längre perioder av stillasittande innebär en ökad risk, oberoende av övrig fysisk aktivitet Studie på friska unga män Minskade antalet steg per dag från 10 000 till 1500 under 14 dagar Konsekvens: • nedsatt glukostolerans Insulinresistens och fettinlagring på 14 dagar! • insulinresistens • förhöjda blodfetter • förlust av muskelmassa • ökad mängd visceralt fett Bente Klarlund JAMA 2008 Fetma och stillasittande Personer med fetma satt i genomsnitt 2,5 timmar mer varje dag än normalviktiga. Skillnaden i energiförbrukning mellan den sittande personen och en person som stod upp motsvarande tid var ca 350 kcal. ca 5-10 kg på 1 år! Levine 2005 Begränsa stillasittande tid – ta varje tillfälle till rörelse och vardagsmotion -Vid promenad ca 5 km/tim förbrukar vi 4 ggr mer energi jämfört med om vi ligger eller sitter stilla (20 kJ jämfört med 5 kJ) Levine 02,05 - När vi går i trappor förbrukar vi 25 ggr mer energi än om vi åker hiss Levine 07 Energi förbrukning kcal/tim Bryt stillasittandet - bensträckare lönar sig! Mätning med accelerometer på 4757 vuxna stillasittande personer visade att personer som avbröt stillasittandet med korta ”bensträckarpauser” hade: 1 minut - lägre midjemått (- 4 cm), - högre HDL, - lägre triglycerider, - lägre CRP, - mindre insulinresistenta NHANES (US National Health and Nutrition Examination Survey), USA, 2003/04 och 2005/06 Healy 2010 Statiskt stående Statiskt stående bör inte ses som stillasittande eftersom dem aktiviteten kräver aktivitet i många muskelgrupper ex tyngdförskjutningar och smårörelser – fidgity movments. I en studie med barn och tonåringar med CP framkom att energiåtgången vid stående översteg 1,5 METs (= gräns för stillasittande). Mindre stöd utifrån gav högre grad av muskelaktivitet (trend). Verschuren 2014 Att belasta kroppen i upprätt position har viss effekt på bentäthet, spasticitet och motverkar kontrakrer. Paleg Bryt stillasittande – möjliggör uppresning och stående Stillasittande är vanligare bland personer med funktionsnedsättning Den fysiska aktivitetsnivån bland personer med rörelsehinder är generellt lägre än i övrig befolkning Ohälsan är störst bland de som har ett rörelsehinder Negativa förändringar i kroppskonstitutionen som ökad fetma och muskelatrofi bidrar till metabola störningar Risken att drabbas av ischemisk hjärtsjukdom har visats vara 2-3 ggr högre för personer med CP Otillräcklig fysisk aktivitet och stillasittande lika farligt som rökning Fysisk inaktivitet och sjukdomsbördan Effect of physical inactivity on major non-communicable diseases worldwide: an analysis of burdon of disease an life expectancy. I-Min Lee, Lancet 2012 Fysisk inaktivitets del i sjukdomsbördan Globalt Sverige Kranskärlssjukdom 6% 7,3 % Typ 2 diabetes 7% 9,1 % Bröstcancer 10 % 11,5 % Coloncancer 10 % 13,1 % Mortalitet 9% 11,8 % Fysisk inaktivitet orsakar 9 % av prematura dödsfall årligen = 5,3 miljoner! Fysisk inaktivitet i sjukdomsgrupper Effect of physical inactivity on major non-communicable diseases worldwide: an analysis of burdon of disease an life expectancy. I-Min Lee, Lancet 2012 Typ 2 diabetes Bröstcancer Coloncancer Inaktivitet bland 35,2 % de med manifest sjukdom 35,2 % 38,8 % 35,2 % Inaktivitet bland de med risk för sjukdom 43,2 % 40,7 % 42,9 % Globalt Kranskärlssjukdom 42,2 % Stillasittande tidsålder – rörelsemönster under dygnets timmar Kallings L et al. Läkartidningen 2010;107:2090-5. Andel vuxna som sitter 4 tim el mer/dag – en internationell jämförelse • Europa 64% • Amerika 55% • Mellanöstern 41% • Oceanien 40% • Afrika 38% • Sydostasien 24% Otillräcklig fysisk aktivitet Sverige I Sverige är ca 35 % otillräckligt fysiskt aktiva Socialstyrelsen 2011 Andelen personer med stillasittande fritid är ca 14 % Hälsa på lika villkor 2014 • 29 % av svenskarna sitter stilla 8 tim eller mer under en vanlig vardag! • 38 % i åldern 15-29 år sitter stilla 8 tim eller mer en typisk dag • 29 % sitter stilla i två tim minst 1 g/dag utan att resa sig Folkhälsoinstitutet 2012 Stillasittande fritid i Sverige Norrbottniska män sitter mest Skärmtid på fritiden för skolelever Ca 30% av eleverna i gymnasiet spenderar 5 tim eller mer vid TV, dator, mobil Hälsosamtalet i skolan Norrbotten 2013 31 Jeremy Morris Lancet 1953 Intet nytt under solen…… Samband mellan fysisk aktivitetsnivå på arbetet och insjuknade i kranskärlssjukdom 1,6 1,4 Drivers Conductors 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 Coronary Occlusion Early Mortality* 31 000 transportarbetare i London *0- 3 dar efter hjärtinfarkt • Halverad risk för hjärtinfarkt hos konduktörer vs chaufförer • Brevbärare vs posttjänstemän Låg fysisk prestationsförmåga ökar risken för dödsfall i hjärtkärlsjukdom 7080 kvinnor och 25340 män, Aerobic center longitudinal study, Dallas Deaths/10,000 PY 20 Low Mod High 15 10 5 0 Women Men Blair SN et al. JAMA 1996; 276:205-10 32 Låg fysisk prestationsförmåga och risk för död Aerobic Center Longitudinal Study 40 842 män (3333 döda) 12 943 kvinnor (491 döda) Physical inactivity: the biggest public health problem of the 21 st century Låg fysisk prestationsförmåga (CRF) orsak till flest dödsfall;16%, hypertoni 15% rökning 9% Steven Blair m.fl , BMJ 2009 TV-tittande, fetma och diabetes Antal timmar framför TV:n, oberoende av kost och motionsvanor, har visat sig vara kopplat till framtida risk för fetma och diabetes. 68 497 kvinnor 6 år. Nurse´s Health följdes Study, i68 497Nurse´s kvinnorHealth följdesStudy i 6 år. Hu 2003 Risken för fetma och diabetes ökade med 14% resp. 23% för varje 2 tim/d ökning TV-tittande, medan 1 tim rask promenad minskade risken för fetma 24% och diabetes 34%. Råd: - TV-tittande <10tim/v och - Promenad ≥30 min/d Health Professional´s , Follow-up Study,37 918 män följdes i 10 år Hu 2001 European Prospective Investigation into Cancer and Nutrition-Potsdam Study, 23 855 kvinnor och män följdes i genomsnitt 7,8 år, Ford 2010 TV-tittande ≥4 tim/d jämfört <1tim/d = 63% ökad risk för diabetes, men då justering för vikt blev riskminskningen 14% TV-tid, total stillasittande tid metabolt syndrom och hjärt-kärlsjukdom Meta-analys av 10 tvärsnittsstudier , totalt 21 393 personer, Edwardson 2012 Samband mellan antal stillasittande tid och förekomsten av metabolt syndrom hos både män och kvinnor ”The European Youth Heart study” Eklund 2006 Samband mellan antal timmar framför TV:n eller datorn, skärmtid, och förekomsten av metabolt syndrom hos barn EPIC Norfolk Study, 12 608 kvinnor och män följdes i snitt 6,9 år Wijndaele 2011 Varje 1 tim/d ökning av TV-tittande ökade risken för insjuknande och död i hjärt-kärlsjukdom, oberoende av fysisk aktivitet . Justering för BMI och midjemått påverkade samband endast till en mindre del. TV-tittande och mortalitet 8800 friska vuxna >25 år följdes i snitt 6,6 år Varje ökning av tid framför TVn (1 tim) - 11 % ökad total mortalitet - 18 % ökad CVD död TV-tittande > 4 tim/dag (jmf under 2 tim/dag) - 46 % ökad total mortalitet - 80 % ökad CVD död ”multiadjusted” tex rökning, matvanor, alkohol vikt, bukfetma, utbildning och motionsvanor Dunstan DW et al. Circulation 2010 Annons Hemköp DN 2007-01-18 Stillasittande tid och mortalitet Sitting time and mortality from all causes, cardiovascular diseases, and cancer Canada fitness survey, Katzmarzyk 2009 7278 män och 9735 kvinnor, 18-90 år, följdes i 12,9 år ”Råd om fysisk aktivitet av minst måttlig intensitet bör kompletteras med råd om att undvika stillasittande” . Sitta framför TV:n förkortar livet! 81 år - 5 år 76 år Varje timme framför TV:n förkortar livet med 22 minuter hos män och kvinnor över 25 år Veerman 2011 Stillasittande tid och mortalitet Data på 222 497 personer i Australien 45 år eller äldre, följdes igenom snitt 2,8 år Van Ploeg 2012 Samband mellan total stillasittande tid och risken för total dödlighet oberoende av övrig fysisk aktivitet och BMI. Gällde friska såväl personer med diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Personer som var stillasittande 8 -11 tim/d hade 15 % ökad risk för död jämfört med de som var stillasittande <4 tim/d Personer som var stillasittande >11 tim/d hade 40% ökad risk för död jämfört med de som var stillasittande <4 tim/d Fysisk aktivitet och stillasittande Öka Byt till Daglig fysisk aktivitet - vardagsaktivitet Hiss Aerob fysisk aktvitet Bil Trappa Cykel Buss Gå Styrketräning Gåendet och stående – ta bensträckare Rolig Fysisk aktivitet! Begränsa Sittande vid skrivbord Stå vid skrivbord Stegräknare Långvarigt Stillasittande Bilåkandet Tråkig träning! Dåligt samvete Tack för uppmärksamheten! [email protected] Lena Lundsten och Lena Palmgren Hjälpmedel och förflyttningar som främjar fysisk aktivitet DIVISION Landstingsdirektörens stab Hjälpmedel som främjar fysisk aktivitet • Att främja hälsa En hälsobefrämjande hälso- och sjukvård ska skapa förutsättningar för god hälsa på lika villkor i befolkningen. • Fysisk aktivitet vid funktionsnedsättning Ökad risk för ohälsa bland personer med funktionsnedsättning • Olika målsättningar för Barn/Vuxna Pelle 7år CP. Diplegi Nedsatt funktion i ben Klarar stå/gå med stöd Gånghjälpmedel Barn Yogi Nurmi Neo Pony Bronco Gåstol med sittpåse Miniwalk Mustang strl 1 Eva NewLine Gånghjälpmedel Vuxna Fellow classic Rebel Carl-Oskar Meywalk 2000 Bure Alpha Basic Carla Carl-Oskar RA Ståstöd / Ståskal / Tippbräda Barn Rabbit Toucan Buffalo Vuxna Spacemaker Kombistöd Easystand Evolv Lojer Rullstol med ståfunktion C500 VS LSE Träningscyklar Theratrainer/Motomed Oxycycle 3 Utgående: Bentränare/sängcykel Manuped Utgående: Armcykel Cyklar för barn och ungdomar S3 mini 16”-24” Armbike 12”-20” Side-by-side Tandem Co-pilot Hjälpmedel för överflyttningar Glidbräda Gångbälte Glidtyg Gångväst Turner Uppresningsbälte Return Nova Lena Palmgren, Lena Lundsten hjälpmedelskonsulenter NLL Hanna Harila Kultur och hälsa, hur hänger det ihop? DIVISION Landstingsdirektörens stab KULTUR OCH HÄLSA Hanna Harila Norrbottens län landsting DIVISION Kultur och utbildning Egentligen inget nytt… DIVISION Kultur och utbildning Kultur Egenvärde Behov Tillgänglighet DIVISION Kultur och utbildning Kulturen kan… skapa välbefinnande höja livskvalitén påskynda tillfrisknande och rehabilitering minska stress skapa bättre rörlighet lindra oro och smärta förbättra minnet skapa ett socialt sammanhang skapa motivation DIVISION Kultur och utbildning Vad gör landstinget? Kultur på sjukhusen Sjukhusclowner Digital Live Arena (DLA) Minnesväskor Dansmetoden Hälsokör Vårdmiljö Inspirationsprogram Vårdhundsutbildning Med mera… DIVISION Kultur och utbildning Foto: Kjell Öberg Vill du veta mer om kultur och hälsa? DIVISION Kultur och utbildning Foto: Maria Åsén TACK! Hanna Harila Strateg kultur och hälsa Norrbottens län landsting [email protected] 072-560 90 33 DIVISION Kultur och utbildning Birgitta Nordström Senaste forskningen om ståendets effekter DIVISION Landstingsdirektörens stab BILD 62 Ståhjälpmedel DIVISION Landstingsdirektörens stab Birgitta Nordström, FoI, NLL Varför väljer personen att stå? •Förbättrad cirkulation 65% •Ökat välbfinnande 64% •Minskad spänning/stelhet 59% •Förbättrad bentäthet 41% •För att tillfredsställa andra Förbättrad tarm- och blåsfunktion DIVISION Landstingsdirektörens stab 6% user 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Median values Att stå påverkar... Statements about standing on a Visual Analog Scale be t at ff di tly en er e th s ea itie br tiv o ac rt in sie ce Ea s en es in nd pp pe ha de es y/ In ur o j ct of fra g in of el k Fe ris d life se of ea cr lity De ua q " d ity se al m ea cr or In "n of g in r el ie th Fe al rs he g he in ot g el s n i Fe la el fe ve le nt e sa m ea sa he Pl To Landstingsdirektörens stab someone else d te ea Tr DIVISION user with help Rörlighet/muskellängd barn • Att stå motverkar kontrakturer i knäled. • Att stå förbättrar rörlighet i fotleden, plantarflexion, dorsalflexion • Att stå förbättrar rörligheten i höftleden. • Ökad längd på hamstrings efter 6 veckors användning av ståhjälpmedel • Rekommendation: 45-60 minuter/dag DIVISION Landstingsdirektörens stab Birgitta Nordström, FoI, NLL BILD 65 Rörlighet/muskellängd vuxna • Viss effekt på att bibehålla dorsalflexion i fotleden (Review, Newman och Baker, 2012) • Motverka stramhet i vadmusklerna (Review Newman och Baker,2012) • Ökad ROM höft, knä, fot (Baker, 2007, MS) DIVISION Landstingsdirektörens stab Påverkan på BMD hos barn • Ökad ståtid med 50% hos barn med CP gav ökad benmassa i ryggraden men inte i proximala tibia • Viktbärande aktivitet i ståhjälpmedel visade på en stor icke signifikant effekt på proximala femur. • Påverkade BMD i calcaneus • Ståträning togs bort under 2 månader…minskad bentäthet i tibia • Minskad frakturrisk hos barn som hade ståträning • Aktiv delaktighet från barnet rekommenderas. Statiskt/dynamiskt • Rekommendation: 60-90 minuter/dag, 5 dagar i veckan - Jag gillar att stå i mitt hjälpmedel … efter ett tag… kroppen är faktiskt gjord för att stå och det känns skönt i mina ben när jag står… mina ben får träning. -… DIVISION Landstingsdirektörens stab Birgitta Nordström, FoI, NLL BILD 67 BMD hos vuxna • Lågdos av stående för vuxna har troligtvis liten effekt på skelettets hållfasthet. Högre dos av stående kan möjligen motverka benförlust hos vuxna. • Tidig mobilisering vid RM skada kan motverka benförlust. • De med hög muskeltonus har mindre benförlust än de med låg muskeltonus • Skillnad på BMD hos personer med inkomplett/komplett skada • Vanligaste frakturområdena är distala femur och proximala tibia • “För mig känns det intressant att se vad som händer framöver. Jag äter medicin för att motverka osteoporos och går på regelbundna kontroller för att se vad som händer. Alltså, jag tror inte att det gör så stor skillnad, det är inte det som är anledingen till att jag står. Jag tror inte att mina ben blir superstarka av det här, men kanske det i alla fall inte försämras” DIVISION Landstingsdirektörens stab Muskeltonus vuxna • Viss evidens för att ståendet påverkar spasticitet positivt (Review;Newman och Baker) • Dynamiskt stående i Segway minskar spasticitet • Minskad reflexaktiviter • Vanligt med upplevelser av minskad tonus till följd av att stå • ”Jag vet inte om spasticiteten blir mer eller mindre av att stå. Man blir avdomnad så blir man segare då är jag ju mindre spattig men inte ur ett positiv… det känns mer som att jag är trött i bena och det blir efter att jag stått” • ” Jag får stå ett tag innan benen slutar sprattla och så håller det väl i sig en dag. Det är samma när jag ska gå och lägga mig, då är det svårt att få ut benen. Om jag stått innan jag lägger mig är det skillnad då är det enklare att få ut benen”. DIVISION Landstingsdirektörens stab Muskeltonus barn • Minskad spasticitet i nedre extremitet (triceps surae, tibialis anterior, soleus) • Kortvarig effekt. Ca 35 minuter • Rekommendation: 30-45 min/dag DIVISION Landstingsdirektörens stab Höftledens stabilitet för barn med CP Vad har positionering för betydelse för höftledens stabilitet ? Stå med max abduktion, max höft och knä extension 0-10 grader framåtlutad Grad av belastning Migrationsprocenten påverkades positivt av att stå 90 minuter i abducerat läge Vad tolererar barnet? 24-timmars positionering och dess påverkan på höftleden Tolerans ”Han blir mycket gladare om han kommer upp i stående. Han vill stå och då tycker jag att det är bra att han får en rak kropp” Rekommendation: 60 minuter/dag med 60 graders abduktion i höftleden för barn med CP DIVISION Landstingsdirektörens stab Kardiovaskulärt och respiratoriskt Sänkt blodtryck, hjärtminutvolym och slagvolym (RM-skada) Egenrapporterade värden • Minska svullnad i fötter och ben • Höjd vakenhet • Förbättrad cirkulation • Större lungvolym • Påverkar andningen negativt ”Beroende på hur ivrig man är att prata så blir man andfådd. Det är jobbigare att prata i ståläge än när man sitter” DIVISION Landstingsdirektörens stab Mage tarm Självrapporterat kommer det ofta fram att personerna uppger att magen fungerar bättre när man står Regelbunden tömning av tarmen Single case studie som visade på positiva effekter ”Det var tufft när jag var liten för när jag kom upp i mitt ståskal reagerade magen, tarmarna började jobba. Jag bajsade på mig, därför ville jag inte använda mitt skal länge…det var samma varje gång” DIVISION Landstingsdirektörens stab Blåsa • Belastning av de långa rörbenen minskade hypercalciuria • Lättare att tömma blåsan i stående • Färre antal UVI DIVISION Landstingsdirektörens stab Muskelstyrka • Svårt att bedöma. Ofta finns det med andra blandformer med samtidig stimulering med FES eller vibrationsträning • Ökad styrka i höft och knäextensorer samt i abduktorer • Upplevd styrkeökning vid självrapportering ”Att stå är ett sätt att träna musklerna i benen och att förbättra blodcirkulationen. Ståendet är en vinst för kroppen och om jag jobbar på bra kommer jag att bli stark och kunna gå en dag.” DIVISION Landstingsdirektörens stab Huden • Långa tider i sittande ökar risken för sår. Stå kan avlasta trycket i baken. • <60% av fysioterapeuterna i en studie av Taylor (2009) menade att det var mycket viktigt med att komma upp och stå för att minska risken för sår. • Färre trycksår DIVISION Landstingsdirektörens stab Aktivitet och delaktighet Gångförmågan förbättrades hos barn med CP (nivå II och III) av att ståträna. Träning 3 g/ve under 3 veckor. Ökad/minskad delaktighet i en del aktiviteter Strokepatienter fick antingen ståträna eller ha “vanlig FT”. Förflyttning, autonomi, motorisk funktion utvärderades. ”Förut kunde jag inte lämna honom; om han ville se på TV medan han stod i sitt hjälpmedel var jag tvungen att sitta där jag också…om jag skulle börja laga mat…ja då var jag tvungen att ta bort honom från stödet och ta med honom till köket. Nu kan jag till och med gå på toaletten eller gå till köket och börja med maten. Om han vill mig någonting kan han rulla ut till mig helt själv. Han kan stå och leka med lego eller leka med lera medan han står vid fönstret. Han kan stå och titta ut eller kanske göra sina läxor.” Rekommendation barn:60 minuter/dag 5 dagar i veckan i kombination med vibration DIVISION Landstingsdirektörens stab Social funktion, livskvalitet • Välbefinnandet ökade • Glädje • Att använda ståhjälpmedel har generellt en positiv psykosocial inverkan ”Det är självklart att det är psykologiskt viktigt att vara på samma nivå som andra. Det är en fördel att ha ögonkontakt på samma nivå som den du pratar med, att inte vara tvungen att titta upp på någon” ”Det är ingen skillnad, jag är den jag är oavsett om jag sitter, går eller står upp. Det är vanligt att folk reagerar när jag står upp och säger ”är du så här lång?” Men jag tror inte att de ser på mig på ett annat sätt. Jag är fortfarande jag oavsett kroppsposition” DIVISION Landstingsdirektörens stab Birgitta Nordström, FoI, NLL BILD 78 Stå i hjälpmedel=sedentary living? • Vad händer när man står i ståhjälpmedel? 19 deltagare mellan 4 -20 år. • Energiåtgång å muskelaktivitet mättes i liggande, sittande på stol med ryggstöd, pall, stående med eller utan stöd. • 5 minuter i liggande och 2 minuter i sittande och stående. 2 timmar efter måltid. • Alla deltagare kom över 1,5 mets när de stod oavsett klassificering.1.53-1.88 METS. • För dem med GMFCS III var energiåtgången högre i alla positioner jämfört med liggande. Högre energiåtgång ju högre GMFCS klass. I sittande låg man under 1,5 mets oavsett om man satt med eller utan stöd. DIVISION Landstingsdirektörens stab Hendrie, W. A., Watson, M. J., & McArthur, M. A. (2015). A pilot mixed methods investigation of the use of Oswestry standing frames in the homes of nine people with severe multiple sclerosis. Disability and rehabilitation, 37(13), 1178-1185. • Motorisk förmåga i nedre extremitet (AMCA) 8/8 förbättrades signifikant • Nöjdhet med utförandet av en självvald aktivitet (COPM) 7/8 förbättrades signifikant • Muskeltonus, spasm frekvens (PSFS) 2/7 förbättrades signifikant, 1 försämrades • Smärta (VAS) Ingen skillnad • Mage tarm (dagbok) Ingen skillnad • Ståendet ger en förändring i kropp och själ • Relationer och roller, sense of being • Optimism inför framtiden med ståendet som en ”feel good faktor” DIVISION Landstingsdirektörens stab Birgitta Nordström, FoI, NLL BILD 80 Sammanfattning • Viss evidens finns för att ståendet har positiv effekt på kroppsfunktioner och kroppsstrukturer gällande • Bentäthet i ryggrad och ben • Minskad spasticitet temporärt • Muskellängd • MEN • Klinisk relevans? • Det finns få studier med hög kvalitet så fler BRA studier behövs • Frågan är också hur vi ska bedöma de kvalitativa studierna med personernas egna upplevelser. DIVISION Landstingsdirektörens stab Ulrica Lundström Att åldras med ryggmärgsskada DIVISION Landstingsdirektörens stab Delaktighet i vardagslivet hos personer som åldras med en traumatisk ryggmärgsskada Ulrica Lundström, Filosofie doktor i arbetsterapi/Forskare Definitioner ryggmärgsskada Komplett C4 Tetraplegi C6 Tetraplegi Inkomplett T6 Paraplegi Traumatisk Icke traumatisk L1 Paraplegi Epidemiologi • 80 – 85% av alla ryggmärgsskadade är män Ålder • Medelåldern är drygt 30 år • Ökande andel äldre personer Incidens & Prevalens • • • • I Sverige drabbas ca 120 personer/år I Nordamerika drabbas ca 400 personer/år Ca 5 000 personer i Sverige Ungefär 250 000 personer i USA Bilder: ApoCalypse illustration & produktion/Lars Geson Andersson Könsfördelning Historik 3000 – 2500 1914 – 1918 460 – 370 1762 1944 Åldras med en ryggmärgsskada • Livslängden ökar men skillnader finns • Sekundära medicinska komplikationer • Accelererat och förtidigt åldrande • Ökad hjälp med vissa aktiviteter Vardagslivet utifrån ett rehabiliteringsperspektiv Delaktighet Aktiviteter Förmågan att agera Övergripande syfte Att utveckla kunskap om delaktighet i vardagslivet hos personer som åldras med en traumatisk ryggmärgsskada. Mixad metod design Studie I To explore and describe the leisure repertoire of persons with traumatic spinal cord injury and how the repertoire is related to interest, performance, and well-being. Tvärsnittsstudie, enkäter baserad på NPS – intressechecklista Deltagare Ålder 97 19 – 69 (43.5) Ryggmärgsskada Tid sedan skada Tetraplegi Paraplegi 2 – 31 (7.3) Studie I – Resultat Intresserade Utövar Välbefinnande Förändrat utövande Sociala aktiviteter Sociala aktiviteter Sociala aktiviteter Friluftsliv Kulturella aktiviteter Kulturella aktiviteter Kulturella aktiviteter • Ålder • Kön • Tid efter skadan Motionsidrott Studie II To gain an understanding of participation in everyday occupations through life stories of persons aging with a traumatic spinal cord injury. Narrativa intervjuer Deltagare Ålder 8 48 – 74 (57.6) Ryggmärgsskada Tid sedan skada Tetraplegi 13 – 41 (27.1) Studie II – Resultat • Förmågan att agera och att delta ibland annat fysiska aktiviteter förändras över tid – Sekundära medicinska komplikationer – Bristande stöd från samhället • Risk för att inte kunna delta i aktiviteter (occupational injustice) • Orolig inför framtiden och möjligheten att fortsätta delta i aktiviteter. Erfarenheter från deltagare Studie III To describe and offer an explanation for how one man viewed meaning in his everyday life while aging with a traumatic spinal cord injury. Narrativa intervjuer mellan 2010 – 2014 Deltagare Ålder 1 52 Ryggmärgsskada Tid sedan skada Tetraplegi 35 Studie III – Resultat Jag utbildade mig och valde ett arbete som vem som helst Jag lever efter devisen att lite är bättre än inget Jag får prioritera bland de aktiviteter som jag upplever som meningsfulla Vet inte hur brant nerförsbacken är och hur fort det kommer att gå när min hälsa försämras Nu tvingas jag välja bort vissa aktiviteter för att kunna fortsätta jobba Studie IV To explore and describe participation in activities and frequency of secondary health complications among persons aging with a traumatic spinal cord injury. Tvärsnittsstudie, telefonenkät baserad på PARTS/M-v3 Totalt Deltagare Ålder 121 50 – 87 (62.2) Hälsofråga Enkät 102 73 Ryggmärgsskada Tid sedan skada Tetraplegi Paraplegi 20 – 55 (35.5) (62.7) (35.9) (63.7) (36.3) Studie IV – Resultat Smärta 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Fatigue Trycksår Spasticitet Muskelsvaghet Blåsa/tarm Spara energi Tid sedan skada 36-55 år (n=40) Tid sedan skada 20-35 år (n=33) Studie IV – Resultat • Kvinnor rapporterade bättre allmän hälsa än männen. • Stöd från personliga assistans och fler hjälpmedel. • Information och regelbundna uppföljningar med multiprofessionellt team. Sekundär analys – Kawa modellen Episod 1 Tid Episod 2 Episod 3 Modell: Michael Iwama Episod 3 Önskan att delta som tidigare Behov av vila Förmågan att agera Orolig inför framtiden Problem att arbeta Orolig för hälsan Förlora roller Att delta eller inte Ryggmärgsskadan Anpassad bil Kroppssyn Uppföljningar Arbetskollegor Hjälpmedel Familj Personlig assistans Sekundära medicinska komplikationer Implikationer för praxis och rehabilitering Tack för er uppmärksamhet! Utvecklingsavdelningen Hälsa för personer med bestående funktions-nedsättningar - Fysisk aktivitet/stillasittande http://www.nll.se/sv/Utveckling-ochtillvaxt/Folkhalsa/Fokusomraden/Halsa/ Lovisa Viklund Att leva med rörelsehinder ”Integrering känns väldigt aktuellt när det gäller min delaktighet i skolidrotten. Jag har 20 elever i min klass och så en integrerad, det är så jag upplever att idrottsläraren har tänkt. Idrotten har alltid varit ett problem för mig eller rättare sagt för mina lärare” DIVISION Landstingsdirektörens stab FYSISK AKTIVITET FÖR MIG MIN FYSISKA AKTIVITET ÖVER TID EGEN MOTIVATION SKOLIDROTTEN Linnéa Grönbech Blomqvist Att leva med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning ”Inom idrotten är tillåtet att tävla om att vara bäst medan det i andra skolämnen skulle vara oetiskt. Det är ok att bli vald sist i alla idrottsaktiviteter och få höra att man är dålig på att springa, hoppa och kasta. Skulle man kunna göra så i ett teoretiskt ämne?” DIVISION Landstingsdirektörens stab Camilla Flodström Elektrodressens påverkan på delaktighet, spasticitet och ledrörlighet DIVISION Landstingsdirektörens stab Elektrodressens, påverkan på delaktighet, spasticitet och ledrörlighet hos barn med cerebral pares Lena Revholm Parasportförbundet, Vinnare av Landstingets Idrottsledarstipendium 2015 Vilka möjligheter finns till fysisk aktivitet på fritiden? DIVISION Landstingsdirektörens stab Aktiv fritid - Parasport Idrott för personer med en funktionsnedsättning Lena Revholm idrottskonsulent Parasport Norrbotten http://www.parasport.se/norrbotten VÅRA FÖRENINGAR Norrbottens Handikappidrottsförbund har 12 föreningar runt om i länet där olika idrotter utövas. Bodens HIF Malmbergets AIF Bushido Luleå Budoklubb Pajala IF Kiruna HIF Piteå HIF Luleå HIF Porjus IK Luleå Pingisförening Pålänge GIF Luleå Simsällskap Älvsbyn HMK Har ni frågor? Vill ni veta mer? Hör av er till: Lena Revholm idrottskonsulent Parasport Norrbotten http://www.parasport.se/norrbotten [email protected] Mobil: 070-29 23 049 Utvecklingsavdelningen Hälsa för personer med bestående funktionsnedsättningar - Fysisk aktivitet/stillasittande http://www.nll.se/sv/Utveckling-och-tillvaxt/Folkhalsa/Fokusomraden/Halsa/ DIVISION Landstingsdirektörens stab
