Insatsplanen - Landstinget Västernorrland

www.lvn.se
Tjänsteställe, handläggare
Datum
2015-03-18
Dnr
Sida
1(12)
Anders L Johansson, Landstingsdirektör
Distribution
Det ekonomiska läget och förslag till
åtgärder för ekonomi i balans under planperioden 2016-2018.
Landstinget Västernorrland befinner sig i ett bevärligt ekonomisk läge. Bokslutet 2014
uppvisar ett underskott på totalt -223 miljoner kronor, varav specialistvården -292
miljoner kronor och hälsocentralerna -17 miljoner. Det är inte till någon tröst att
situationen ser likartad ut inom ett flertal jämförbara landsting. För planperioden
prognostiseras dessutom tillkommande kostnadsökningar för bland annat läkemedel, IT
och trafik i storleksordningen mer än 100 miljoner under planperioden.
De belopp som i det följande redovisas som växande underskott för planperioden ska
uppfattas som prognostiserade risker om åtgärder och insatser inte genomförs. Denna
promemoria handlar därför om att presentera en rad av åtgärder som syftar till att
undvika en fortsatt utveckling med växande underskott. Sammantaget syftar åtgärderna
till att uppnå en ekonomi i balans vid utgång 2018. De stora underskotten finns inom
specialistvården varför denna promemoria i stor utsträckning rör specialistvården. Vad
gäller den landstingsdrivna primärvårdens utmaningar behandlas dessa i särskild
ordning i överensstämmelse med nyligen fattat beslut i FPTN.
Underskotten är en flerårig problematik som 2008 utlöste beslut om stora besparingar
och nedskärningar inom specialistvården. Nedskärningarna riktades främst mot att
minska personalkostnaderna, men i slutändan genomfördes endast en mindre del av de
från början beslutade besparingarna. En förklaring till att kostnadsökningarna har
återuppstått redan i nära anslutning till beslutade besparingar är att inga nämnvärda
strukturella och arbetsorganisatoriska omställningar har kopplats till
besparingsinsatserna. På verksamhets- och kliniknivå har således arbetsformer,
arbetssätt och verksamhetsutbud inte anpassats efter de ekonomiska villkoren. Med i
stort sett oförändrade verksamheter har behoven av bland annat personal och bemanning
kvarstått relativt oförändrade, varför besparingar på personalsidan ganska snart har lett
till återanställningar och nya kostnadsökningar. De fem förslag till åtgärder som
redovisas i det följande ska sammantagna inte uppfattas som ett nytt
nedskärningsförslag av sådant slag som genomfördes senast 2008-2009. De fem
åtgärderna handlar istället om bromsa upp den för höga kostnadsutvecklingstakten,
avveckla vissa verksamheter, förändra och utveckla arbetsdelning och arbetsformer
inom specialistvården och att överväga möjliga intäktsökningar.
Postadress
Besöksadress
Telefon
Telefax
E-post
www.lvn.se
Datum
2015-03-18
Dnr
Sida
2(12)
Med den rådande förseningen av införandet av länsklinikerna (cirka 1 år) gäller
fortfarande att stora delar av behövliga anpassningar och förändringar kvarstår att
genomföra. Effekten är att kostnaderna har fortsatt rört sig mot att återställas till nivå
som gällde före besparingsbesluten 2008.
Lärdomen är att nedskärningar och eller skattehöjning ensamt inte är en hållbar strategi.
Ska uthålliga framgångar nås måste dessa förenas med strukturella förändringar och
förändringar i arbetsorganisation/arbetssätt på verksamhetsnivå. Bildandet av en
gemensam hälso- och sjukvårdsförvaltning och bildandet av länskliniker syftar till att ge
förutsättningar för sådana långsiktigt hållbara förändringar och anpassningar i
landstingets verksamhet och organisation. Med oförändrade verksamheter föreligger en
uppenbar risk att underskotten fortsätter att växa. Underskotten är redan nu uppe på en
nivå som innebär att det under 2015 måste realiseras insatsplan för samtliga fem av de
nedan redovisade områdena. Det räcker alltså inte med att enbart vidta de åtgärder och
insatser som följer med bildandet av länskliniker och/eller att stanna vid att uppdra till
berörda förvaltningar att bromsa den för höga kostnadsutvecklingstakten och att hålla
sig till tilldelade budgetar. Ska de växande underskotten angripas på ett framgångsrikt
sätt måste det till åtgärder inom samtliga av de nedan fem redovisade områdena.
Skattebasen och det skattefinansierade systemet är landstingens huvudsakliga
inkomstkälla. Med betydande risk för erodering av skattebasen inom skogslänen finns
all anledning att rikta fördjupad uppmärksamhet till de växande finansieringsproblem
som med all sannolikhet kommer att prägla skogslänen. Rådande utvecklingstendenser
är både tydliga och stabila, det vill säga vårdbehoven och vårdkostnaderna ökar medan
skattebasen förblir oförändrad eller rentav minskar. Risken är därför uppenbar att
avståndet mellan kostnadsökning och intäkter kommer fortsätta att öka.
När det gäller jämförelser mellan landsting och deras finansiering och skatteuttag är det
brukligt att jämföra skogslänen med varandra och norrlandslänen med varandra. När det
gäller skattebas, infrastruktur, demografi och vårdbehov torde de för landstinget i
Västernorrland lämpligaste jämförbara länen vara: Jämtland, (justerad skattesats 11.41)
Gävleborg, (justerad skattesats 11.72) Dalarna (justerad skattesats 11.67) och Värmland
(justerad skattesats 11.69). Både Västerbotten (justerad skattesats 11.38) och Norrbotten
(justerad skattesats 10.86) är av flera skäl mindre lämpliga som jämförelselandsting.
De fyra landstingen (Gävleborg, Dalarna, Jämtland och Värmland) har höjt
landstingsskatten under 2012 och 2013 och tre av dessa ligger idag på en högre
skattesats än landstinget i Västernorrland, som senast höjde skatten 2010 (justerad
skattesats 11.42). Jämtland ligger på samma nivå som Västernorrland, men har då att
finansiera ett akutsjukhus medan Västernorrland med sin större befolkning har tre
akutsjukhus med i stort sett samma innehåll. Men när det gäller intäktssidan är det som
sagt inte enbart en fråga om skattesatser utan i högsta grad också en fråga om
Postadress
Besöksadress
Telefon
Telefax
E-post
www.lvn.se
Datum
2015-03-18
Dnr
Sida
3(12)
finansieringsmodell och hur bra eller dåligt denna relaterar till växande vårdbehov och
de växande svårigheterna för skogslänen att upprätthålla lagen om jämlik vård.
Det är angeläget att berörda län med liknande utmaningar vad gäller finansieringen av
hälso- och sjukvården får till stånd ett välorganiserat analys- och kartläggningsarbete
som bidrar till att sätta fokus på bristerna i rådande finansieringsmodell. De två stora
regionlandstingen och storstadslandstinget är relativt väl försörjda med kartläggningsoch analysresurser som kan bidra med att optimera deras preferenser av
finansieringsmodell. På motsvarande sätt har, bland andra, de fyra norrlandslänens
landsting ett stort behov av att organisera motsvarande arbetsinsatser.
Nedan sammanställs LVN:s ekonomiska läge i tabellform. Observera att i sina
prognosdelar redovisas kommande års underskott utan hänsyn till de insatser och
åtgärder som föreslås i denna promemoria. Sambandet är helt enkelt det omvända, det är
nedanstående tabell och prognos för planperioden som har aktualiserat de fem uppdrag
och förslag som förmedlas i denna PM.
Resultatbudget, miljoner kr
Verksamhetens externa nettokostnader
Förändrad pensionsavsättning
Avskrivningar
Verksamhetens externa nettokostnader
Skatteintäkter
Generella statsbidrag och utjämning
Finansiella intäkter
Finansiella kostnader
Årets resultat
Bokslut 2013 Bokslut 2014 Prognos 2015 Budget 2016
-5 966
-6 164
-6 174
-6 355
-86
-118
-94
-93
-184
-189
-191
-193
-6 236
-6 471
-6 459
-6 641
4 979
1 236
37
-280
-264
4 941
1 315
24
-32
-223
Övrigt
Obalanser i budget 2015-17 (2018+3%)
Risker (stafetter, övertid, trafik, demografi, teknik-/metotodutv.) 2015-17 (2018+3%)
Troliga positiva resultat (RU, VVV, LK, LSV, LMV, FINFV; jmf 2014)
Länskliniker införs, effektivisering/besparing
Möjlighet: Ny sjukvårdsmodell i utjämningssystemet (enl Statskontoret)
Resultatprognos
Plan 2017
-6 577
-107
-193
-6 877
Plan 2018
-6 805
-142
-199
-7 146
5 172
1 297
37
-42
5
5 348
1 320
33
-39
21
5 530
1 318
34
-84
-79
5 712
1 318
36
-124
-204
-292
-110
75
-303
-133
75
20
45
-275
-298
-136
75
40
45
-353
-307
-140
75
40
45
-491
-322
Not
1)
2)
3)
4)
5)
2)
Noter
1)
Uppräknade ramar med 3 % /år. Undantag läkemdel ca 5%/år. Innefattar 50 mnkr i egentligt oförutsett (buffert).
2)
Kraftigt ökade pensionskostnader 2017-2018 (KPAs ränte- och prisantaganden).
3)
Befolkning: 243.000 inv 2015-2018, i övr enl SKLs prognos i dec 2014: Ger ca 3,4 %/år. Ny prognos 23 feb 2015, troligen inte bättre (jmf Finansdep jan 2015).
4)
Ingen nominell ökning innebär realt -3% per år. Proffesionsmiljarden ingår fr o m 2016 med 25 mnkr.
5)
Svag likviditetsutveckling redan i budget .
Postadress
Besöksadress
Telefon
Telefax
E-post
www.lvn.se
Datum
2015-03-18
Dnr
Sida
4(12)
Den av landstingsfullmäktige fastställda budgeten för år 2015 visar ett årsresultat på 5
miljoner kronor. Då har hänsyn inte tagits till redovisade faktiska underskott för 2014
på 292 miljoner kronor. Till dessa underskott kommer som sagt de kostnadsökningar
som förutses för planperioden. Det gäller prognostiserade kostnadsökningar för trafiken,
för medicinsk teknisk utveckling, IT, läkemedel, med mera. Dessa kostnadsökningar är
svårbedömda men torde under alla omständigheter att för planperioden 2016-2018
uppgå till drygt 100 miljoner kronor för planperioden.
Slutsatsen är att även om man i den löpande ledningen och styrningen förmår hålla
tillbaka kostnadsökningstakten ytterligare någon procentenhet eller två, så riskerar
landstinget enligt ekonomisk bedömning rulla vidare mot ett underskott/balansproblem i
storleksordningen 400 miljoner eller mer. Som framgår av tabellen ovan har
ekonomiavdelningen tagit fram en prognos som, om inga genomgripande åtgärder
genomförs, landar på 491 miljoner kronor i underskott vid utgång 2018.
Till dessa betydande balansproblem kommer lagstadgade krav om att återställa tidigare
års uppkomna underskott 2014 och 2015, vilket framgår av tabellen ovan. Här är vi
enligt gällande lagstiftning skyldiga att i bokslut och årsredovisning anvisa hur dessa
återställningar ska genomföras under planperioden.
Om en ekonomi i balans ska uppnås måste det således till åtgärder i minst 400miljonersklassen, fördelat på 2016 – 2018. I denna PM redovisas därför ett antal skarpa
åtgärder som gäller för planperioden. Dessa handlar som berörts om att a) bromsa
kostnadsökningstakten, b) så långt möjligt undvika beslut som är kostnadsdrivande och
som saknar finansiering, c) samordning och tydlig arbetsdelning mellan och inom
specialistvårdens tre arbetsställen, d) helt eller delvis avveckla vissa verksamheter och
e) insatser som ökar landstingets intäkter, via skattehöjning och eller avgiftshöjningar i
verksamheten.
Den åtgärdsplan som tagits fram är avgränsad till planperioden. Den bygger på att
insatserna successivt realiseras under 2015 och att effekter uppstår under 2016, 2017
och 2018.
Innan dessa redovisas i form av uppdrag ska uppmärksammas också behovet av åtgärder
som är av mer långsiktigt verkande slag, låt säga på en 3 – 5 års period. Organisationer
som återkommande utsätts för besparingar hamnar lätt i nedåtgående spiraler när det
gäller resursavsättning och investeringar i personalpolitik. Insatser som
kompetensutveckling, utbildning i ledning och styrning, uppgradering av målbilder för
organisationsutveckling, aktivitet och dialog i hela linjeorganisationen rörande
utmaningar och möjligheter i ett koncern- och verksamhetsperspektiv,
arbetsmiljöförbättringar och liknande HR-insatser skjuts ofta på framtiden pga av
ekonomiska underskott och nödvändiga besparingar.
Postadress
Besöksadress
Telefon
Telefax
E-post
www.lvn.se
Datum
2015-03-18
Dnr
Sida
5(12)
Även om det inte är realistiskt att räkna med att nämnda personal- och HR-inriktade
insatser kan bidra till att under den närmaste tiden minska underskotten, så föreligger
evidens för att sådana insatser på sikt är viktiga inslag för att utveckla och förädla
organisationers verksamhet och resultat. Detta gäller inte minst för koncerner och stora
organisationer.
Så även om kortsiktiga resultat inte kan påräknas kan det konstateras att det inom vårt
landsting finns ett uppdämt behov av att också arbeta med långsiktigt inriktade insatser
på området. Det bör därför tas fram en treårig plan för 2016 – 2018 för ett
utvecklingsprogram, ett kvalificerat program med anvisad finansiering som kan riktas
till alla chefer och medarbetare. Ett sådant arbete inleddes 2013 men har fått anstå,
bland annat pga bristande finansiering och inte minst på den ettåriga förseningen av
bildandet av länsklinikerna som berördes ovan. Arbetet bör återupptas och det bör
uppdras till landstingsdirektören att utarbeta ett utvecklingsprogram som tar sikte på
kvalitetsförbättrande insatser inom först och främst hälso- och sjukvården samt program
för utveckling av ledarskap och ledning och styrning inom landstinget. Programmet ska
således riktas mot att utifrån ett modernt HR-perspektiv utveckla vårdkvalitet,
arbetsmiljö, delaktighet och ledarskap.
I det följande handlar denna PM i huvudsak om ett antal uppdrag som har den mer
kortsiktiga inriktningen och som syftar till att uppnå ekonomi i balans till utgång 2018.
Uppdrag 1: fortsatt fokus på att bromsa för hög kostnadsutvecklingstakt inom
fokusområdena
Landstingets samlade underskott motsvarar idag en nettokostnadsutveckling på närmare
fem procent för 2014. Kostnadsutvecklingen har under 2013 och första halvåret 2014
legat betydligt högre än dessa fem procent, varför vi kan konstatera att läget från senare
delen av 2014 har förbättrats. Men trots genomförda förbättringar har vi fortfarande en
för hög kostnadsutveckling, som till största del beror på ökande personalkostnader
inklusive stafetter och fortsatt höga kostnader för riks- och regionsjukvård. Under 2014
har därför ledning, styrning och uppföljning koncentrerats till tre fokusområden;
personalkostnader, stafettkostnader och regionsjukvårdskostnader. Utfallet inom
respektive område jämfört med föregående år var;



Personalkostnader
Stafettkostnader
Regionsjukvårdskostnader
Postadress
Besöksadress
4,7 %
21,3 %
-1,9 %
Telefon
Telefax
E-post
www.lvn.se
Datum
2015-03-18
Dnr
Sida
6(12)
För att minska kostnaderna är det i första hand de direkta personalkostnaderna och
köpet av stafetter som kan ge effekt. En minskning av specialistvårdens
personalkostnader med 0,5 procent skulle till exempel ge en reducering med 10 miljoner
kronor per år och en återgång till 2012 års nivå för stafetter skulle innebära en
minskning med ca 40 miljoner kronor per år. Om vi skulle klara av att pressa tillbaka
personalkostnaderna inklusive stafetter i storleksordningen 40 – 60 miljoner på årsbasis
så hamnar Västernorrlands produktionskostnader på eller strax under motsvarande
genomsnittskostnader vid jämförbara landsting. Eftersom vi måste räkna med att
produktionskostnaderna för vår specialistvård nämnvärt inte kan understiga andra
landstings motsvarande kostnader kan vi dra slutsatsen att det pågående arbetet med att
hålla tillbaka kostnadsökningarna inom främst personalsidan har sina begränsningar och
når sitt tak vid någonstans 40 – 60 miljoner. Målet är således att fortsätta bromsa
kostnadsutvecklingstakten ner till den nivå då vi ligger i paritet med andra jämförbara
landsting. Beträffande minskat nyttjande av stafettläkare bör detta uppfattas som ett
strävansmål, då bruk av stafettläkare i förekommande fall är knutet till patientsäkerhet
och således inte på något enkelt en fråga om att enbart utifrån ekonomiska villkor kunna
avstå tillvaratagande av stafettläkare.
Uppdraget i denna del är att i linjeorganisationen och under ledning av berörda
förvaltningschefer fortsatt bedriva ett fokuserat och skarpt ledningsarbete för att
ytterligare minska kostnadsökningstakten inom främst specialistvården men också inom
primärvården. Det handlar om att hålla tillbaka personalkostnader (inklusive stafetter)
och fortsatta insatser inom regionvården. Detta är ett pågående arbete som bedrivs
löpande inom tjänstemannaorganisationen och i den löpande ledningen, styrningen och
uppföljningen av och inom berörda förvaltningar. Målet är att landstinget i
Västernorrland ska uppvisa produktionskostnader som är i paritet med
genomsnittskostnaderna i andra jämförbara landsting. Uppdraget kommer ha hög
prioritet även fortsättningsvis och kräver inte några ytterligare politiska beslut.
Resultaten ska återkommande redovisas i styrelsen och berörda nämnder.
Uppdrag 2: I möjligaste mån hålla tillbaka kostnadsdrivande beslut och beslut som
innebär ofinansierade kostnadsökningar
Vid en översiktlig granskning för 2014 visade det sig att en betydande del av
kostnadsökningarna härhörde från politiska beslut inom landstinget. Det rörde sig bland
annat om beslut som följde av direktiv, riktlinjer och beslut tagna inom annan
organisation eller myndighet. Sådana kostnadsökningar kan vara svåra att påverka,
särskilt på kort sikt. Det gäller bland annat läkemedel, rikssjukvård, avskrivningar för
medicinteknisk utrustning och lokalkostnader. Uppdraget måste därför uppfattas som ett
strävansmål, Dock har fullmäktige nyligen fattat ett beslut om att kostnadshöjande
beslut i styrelsen och i nämnderna alltid ska kompletteras med en anvisad tillgänglig
Postadress
Besöksadress
Telefon
Telefax
E-post
www.lvn.se
Datum
2015-03-18
Dnr
Sida
7(12)
finansiering. Styrelsen bör nu säkerställa att nämnder och utskott efterlever
fullmäktigebeslutet. Några ytterligare beslut krävs alltså inte för detta uppdrag.
Uppdrag 3: Handlingsplaner för samordning och ny arbetsdelning inom
specialistvården
Genom bildandet av länskliniker skapas förutsättningar för att ledningen och styrningen
av specialistvården utvecklas och förbättras och att betydande samordningsvinster kan
tillvaratas. Det pågående förbättringsarbetet syftar vidare till att skapa ökad efterlevnad
av tilldelade ekonomiska ramar, ytterligare stärka rutinerna för dialog och
återkommande uppföljning samt att öka skärpa i och följsamhet till upprättade
handlingsplaner. Ett vägledande syfte i förändringsarbetet är att ytterligare förbättra
möjligheterna att inom länet bedriva god och jämlik vård. Det är patienternas bästa som
ska vara i fokus.
Tre målsättningar präglar arbetet med de nya länsklinikernas möjligheter att tillvarata
samordningsvinster: (samverkan med hälsocentralerna och kommunerna behandlas i
särskild ordning)
a) att genom en utvecklad samordning och arbetsdelning inom länet och mellan
specialistvårdens tre arbetsställen uppnå en god hushållning av våra medarbetarresurser
och optimal kompetensförsörjning
b) att genom produktions- och kapacitetsplanering och insatser som länsgemensamma
köer skapa en stabil fördelning av vård- och patientinsatser mellan och inom våra tre
arbetsställen
c) att genom nämnda insatserna a) och b) eftersträva en långsiktig hållbar utveckling av
vart och ett av de tre arbetsställena.
Förbättrad samordning och ökat samarbete mellan länsklinikerna innebär fortlöpande
verksamhetsförändringar och utbudsförändringar för respektive arbetsställe. Resurser,
kompetens och patientflöden kommer då att fördelas utifrån ett läns- och patientperspektiv. Tidigare hade landstinget i Västernorrland tre förvaltningar för
specialistvården och då var det naturligt att koppla utbudsförändringar till respektive
sjukhusförvaltning och ort. Sedan 2012 har landstingets specialistvård en gemensam
förvaltningsorganisation och därför är utbudsbegreppet att ses som ett länsbegrepp,
vilket i sak understryks med bildandet av länsklinikerna.
Med länsorganisationen följer att medicinsk profession och länsklinikchefer under
förvaltningschef och landstingsdirektör har ett löpande ansvar och delegerat till sig att
Postadress
Besöksadress
Telefon
Telefax
E-post
www.lvn.se
Datum
2015-03-18
Dnr
Sida
8(12)
utifrån ett läns- och patientperspektiv leda och fördela arbetet så att en god samordning
och jämt kapacitetsutnyttjandet kontinuerligt utvecklas på bästa sätt mellan och inom
våra tre arbetsställen.
I och med att detta samordningsansvar tydliggörs i delegation läggs också grunden för
ett löpande förändrings- och utvecklingsarbete enligt moderna metoder för bland annat
behandlingslinjer. Att kontinuerligt utveckla hälso- och sjukvårdens insatser från ett
gemensamt länsperspektiv är inte bara en ekonomifråga, utan också en fråga om
patientsäkerhet, jämlik vård och i övrigt en fråga om att upprätthålla god
kompetensförsörjning och bästa möjliga länsutbud för patienterna.
En av de viktigare samordningsuppgifterna mellan specialistvårdens tre arbetsställen
framöver är bland annat samordning och allokering av läkar- och
sjuksköterskekompetens och övrig yrkeskompetens. Inte minst med rådande läkarbrist
och stafettläkarberoende följer därför att vi inom professionerna måste bli duktigare på
att planera och fördela berörda resurser utifrån vår gemensamma
förvaltningsorganisation för specialistvården och de nya länsklinikerna. Vilken patient
som ska opereras/behandlas av vilken läkare vid vilket arbetsställe blir med detta
helhetsperspektiv en viktig fråga i den vardagliga ledningen och styrningen av
länsklinikerna.
Modernt ledarskap är i högsta grad förknippat med att vara förändrings- och
utvecklingsledare av ovan nämnt slag. Vid tillsättandet av länsklinikcheferna kommer
chefernas ansvar för samordning, löpande förändringsarbete och att leda och fördela
arbetet utifrån ett läns- och patientperspektiv tydligt framgå i deras chefsdelegation. De
handlingsplaner som under hösten 2015 ska utarbetas av länsklinikscheferna kommer
att närmare precisera möjliga samordningsvinster inom och mellan de tre arbetsställena.
De beräkningar som hittills gjorts och som kan anges som målvärden för det kommande
arbetet med handlingsplanerna framgår av följande tabell. I tabellen redovisas effekten
av kostnadsreduceringar som motsvarar en procent per år under de två första åren.
Under planens sista år bedöms inte effekten uppgå till samma nivå. Detta med hänsyn
till att förväntad effekt av den nya länsklinikorganisationen till stor del uppstår under
2016-17. För 2015 har inga samordningsvinster/kostnadreduceringar lagts in i tabellen.
2015 utgår från en fortsatt successiv anpassning av kostnadsutvecklingen ned emot den
i budgeten beslutade löne- och prisuppräkningen på två procent. Enkom detta kommer
att ställa stora krav på verksamheterna inom specialistvården och den landstingsdrivna
primärvården.
Postadress
Besöksadress
Telefon
Telefax
E-post
www.lvn.se
Datum
2015-03-18
Dnr
Sida
9(12)
Beräknade samordningsvinster/kostnadsreduceringar
Årlig kostnadsreducering, mnkr
Ack kostnadsreducering, mnkr
Årlig Ack årlig kostnadsreducering, %
2015
0
0
0
2016
70
70
1,0
2017
70
140
2,0
2018
50
190
2,7
Ett av de viktiga motiven för bildandet av gemensam hälso- och sjukvårdsförvaltning
och att tillsätta länsklinikschefer är som sagt att få till stånd bättre samordning, jämnare
resursutnyttjande av kompetens, gemensamma köer, en ny och bättre arbetsdelning
mellan våra tre arbetsställen. Hela tiden med patientens bästa för ögonen. Detta
kommer som sagt att klargöras i den delegation som landstingsdirektör och
förvaltningschef kommer att tilldela länsklinikcheferna i deras uppdrag.
Nämnda insatser kan också bidra till att upprätthålla kompetens och en god vård. Om vi
exempelvis ser till vårdkostnaderna mellan våra tre arbetsställen så skiljer sig dessa åt.
Det handlar om betydande skillnader både när vi jämför med andra landsting och inom
vårt eget landsting.
Öppna jämförelser för 2014 (utfall 2013) visar att de strukturjusterade hälso- och sjukvårdskostnaderna per invånare i länet ligger cirka 170 kr/invånare över kostnaderna för
riket, vilket innebär totalt cirka 40 miljoner kronor högre kostnader för Västernorrland.
Jämför vi mellan skogslänen ser vi också där en skillnad för hälso- och sjukvården
där Västernorrland ligger ca 40 miljoner kronor högre.
Det förekommer också skillnader inom länet. Av öppna jämförelser framgår att
kostnaden per producerad DRG-poäng i sluten specialistvården varierar enligt följande:
 Sundsvall
41.390 kr
 Sollefteå
42.296 kr
 Örnsköldsvik
46.417 kr
 LVN
42.608 kr
Ovanstående visar att det finns skillnader mellan de tre arbetsställena. Med ett mer
strukturerat resursutnyttjande inom länsklinikerna bör skillnaderna kunna minskas och
resurser frigöras. Som ett exempel skulle 50 procent av skillnaden mellan högsta och
lägsta DRG-kostnaden per poäng motsvara cirka 40 miljoner kronor.
Väl länsklinikscheferna på plats kommer var och en av dem att utifrån nämnda riktlinjer
och målsättningar som framförts att få i uppdrag att arbeta fram en konkret
handlingsplan för respektive länsklinik. Dessa planer förhandlas i sedvanlig ordning och
därpå att föreläggs berörda delar för beslut i förtroendemannaorganisationen. I princip
Postadress
Besöksadress
Telefon
Telefax
E-post
www.lvn.se
Datum
2015-03-18
Dnr
Sida
10(12)
beräknas hösten åtgå till arbetet med att ta fram en första upplaga av handlingsplaner för
ny länskliniksorganisation, varpå arbetet kan börja övergå till verkställighet in på året
2016. Arbetet med handlingsplaner för utveckling och förbättringar ska ses som ett mer
eller mindre permanent verktyg i strävandena att utifrån ett läns-och patientperspektiv
kontinuerligt förbättra och utveckla landstingets hälso- och sjukvård.
Uppdrag 4: Strukturella beslut och åtgärder
Enligt uppdrag ovan ska specialistvården inte bara bromsa upp den alltjämt för höga
kostnadsutvecklingstakten (uppdrag ett) utan också genom samordningsvinster minska
kostnaderna med 160 miljoner (specialistvårdens andel) fram till planperiodens slut
(uppdrag tre). Det är ambitiöst men samtidigt otillräckligt för att komma i närheten av
en ekonomi i balans. För att nå målet under planperioden behövs ytterligare åtgärder. En
av åtgärderna är strävansmålet att när så är möjligt undvika beslut som är
kostnadsdrivande (uppdrag två). Men inte heller med det tillägget räcker det för att
närma sig en ekonomi i balans. Bedömningen i nuläget är att det kommer att saknas
omkring 250 miljoner för att nå de ekonomiska målen. Detta utan hänsyn taget till
återställningskrav. Mot denna bakgrund bedöms det nödvändigt att också vidta
strukturella åtgärder, dvs. att helt eller delvis avveckla vissa verksamheter. Sådana
åtgärder har aktualiserats till och från under de senaste åren. I sak är det inte så mycket
att tillföra utan här stannar vi vid att fiktivt uppskatta effekterna av sådana strukturella
åtgärder till ett sammantaget belopp om 50 miljoner kronor. En besparingsnivå som i
sådana fall ska vara uppnådd vid planperiodens utgång. I den mån strukturella åtgärder
visas summera till större eller mindre belopp än de här angivna 50 miljoner kronorna så
medför det att erforderliga justeringar/anpassningar måste göras inom ett eller flera av
de övriga insatsområdena.
Genomförande av strukturella åtgärder behöver föregås av fördjupad utredning och
kräver politiska beslut.
Uppdrag 5: Intäktsförstärkningar
Efter redovisning av de fyra uppdragen återstår så här långt kommen att redovisa
intäktsökningar. En sådan möjlighet är att öka patientavgifter. Några exempel är:
Preliminär uppskattning
Patientavgifter, ambulans 150 kr
Patientavgifter, röntgen
Patientavgifter, sjukvårdande behandling, tillägg 50 kr
Postadress
Besöksadress
Telefon
Telefax
Mnkr
1
4
4
E-post
www.lvn.se
Datum
2015-03-18
Dnr
Sida
11(12)
Patientavgifter, akutbesök tillägg 100 kr
Egenavgift sjukresor, billigare färdmedel
2
3
Om uppdrag fyra och fem sammantaget skulle ge 50 miljoner återstår i
storleksordningen 200 miljoner kronor exklusive lagstadgade krav på den återställning
som ska redovisas i bokslut. En skattehöjning på 10 öre ger i storleksordningen 50
miljoner.
Genomförande av intäktsökningar behöver föregås av fördjupad utredning och kräver
politiska beslut.
Sammanfattning
I denna pm har det klarlagts att det inte är hållbart att uppnå en ekonomi i balans med
enkom den ena eller andra åtgärden. Både uppdrag ett och uppdrag två handlar om att
bryta kostnadsökningstakt – att inte fortsätta förbruka mer pengar än vad landstinget
har. Det gäller både för politiken och för tjänstemannaorganisationen. Att bromsa upp
kostnadsökningar utöver vad budget tillåter spar vi ingenting på. Underskottet på flera
hundra miljoner kommer vi alltså inte åt med uppdrag ett och två. Därför behövs också
uppdrag tre och fyra. I dessa minskas kostnaderna genom samordningsvinster och
kostnadsminskningar samt att vissa verksamheter avvecklas helt eller delvis (uppdrag
tre och fyra). Dessa kan kompletteras med att enligt uppdrag fem öka intäkterna för att
kunna täcka resterande delar av underskottet. Då kan man välja på avgifter och eller
skattehöjning (uppdrag fem).
Det strategiska tänket i denna pm är att det inte är frågan om att välja det ena eller det
andra. Eftersom kostnadsökningar och åtföljande underskott är av sådan stor omfattning
är bedömningen att alla uppdragen ska aktualiseras och i det sammanhanget får också
avvägas balansen dem emellan. Om än i litet olika takt är det angeläget att det under
2015 vidtas åtgärder och fattas erforderliga beslut inom samtliga fem områden.
Uppdragen kan sammanfattas som följer:
1) Bromsa de för höga kostnadsökningarna inom fokusområdena personal, region
och stafetter. Detta arbete pågår i tjänstemannaorganisationen och vissa
förbättringar har åstadkommits och arbetet kommer att fortsätta under resterande
planperioden. Inga ytterligare politiska beslut behövs.
2) Hålla tillbaka kostnadsdrivande beslut och stoppa ofinansierade utgifts- och
kostnadsökningar. Styrelsen ska i sin tillsyns- och uppsiktsplikt försäkra sig om
Postadress
Besöksadress
Telefon
Telefax
E-post
www.lvn.se
Datum
2015-03-18
Dnr
Sida
12(12)
att nämnder och utskott efterlever detta beslut. Inga ytterligare politiska beslut är
nödvändiga.
3) Chefsdelegation till länsklinikcheferna som tydliggör ansvar och befogenhet vad
gäller att löpande leda och fördela arbetet utifrån ett läns- och patientperspektiv.
Handlingsplaner arbetas fram för samordning, effektivisering och arbetsdelning
inom specialistvården, utformning av de nya länsklinikerna. Detta arbete inleds
när länsklinikcheferna är på plats och beräknas påbörjas fullt ut efter
sommaruppehållet 2015. Förslag till ny arbetsdelning och samordning mellan
nya länskliniker ska inbegripa bland annat konsekvensbedömningar för
arbetsmiljö, patientsäkerhet och ekonomiska effektivitetsvinster. Större delen av
hösten 2015 beräknas åtgå till utarbetandet av dessa handlingsplaner och
genomförandet av erforderlig intern dialog och förhandlingar. Målsättningen är
således att kunna förelägga berörda delar av förtroendemannaorganisationen
underlag/handlingsplaner för beslut från och med 2016.
4) Strukturella åtgärder som leder till helt eller delvis avveckling av vissa
verksamheter. Genomförande av strukturella åtgärder behöver föregås av
fördjupad utredning och kräver politiska beslut.
5) Intäktsökningar. Genomförande av intäktsökningar behöver föregås av
fördjupade beräkningar och utredning och kräver politiska beslut.
Postadress
Besöksadress
Telefon
Telefax
E-post