Lasarettet i Enköping 2014 - Landstinget i Uppsala län

Patientsäkerhetsberättelse för
vårdgivare –
Lasarettet i Enköping
År 2014
Datum och ansvarig för sammanställning av innehållet
2015-02-10
Rasmus Havmöller
Gunnar Bohlin
Stina Hallberg
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning
Sammanfattning
3
Övergripande mål och strategier
4
Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet
5
Struktur för uppföljning/utvärdering
6
Uppföljning genom egenkontroll
8
Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som
genomförts för ökad patientsäkerhet
10
Samverkan för att förebygga vårdskador
12
Riskanalys
13
Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet
13
Hantering av klagomål och synpunkter
13
Resultat
15
Måluppfyllelse
22
Övergripande mål och strategier för kommande år
23
Innehållet i denna skrift har sammanställts med största möjliga noggrannhet, men Lasarettet i Enköping tar
trots detta inte något ansvar för eventuella skador som kan uppstå på grund av fel eller saknad information i
denna skrift. Vi förbehåller oss rätten att göra lämpliga ändringar utan att det meddelas i förväg. Den senast
uppdaterade versionen av detta dokument kan erhållas från Lasarettet i Enköping.
2
Sammanfattning
Lasarettet i Enköping har gjort fokuserade satsningar inom patientsäkerhetsområdet sedan 2008. En patientsäkerhetsorganisation har successivt byggts upp. Sedan 2011 finns
funktioner för patientsäkerhetssamordnare och kvalitetsregisterarbete. Samarbetet med
andra aktörer såsom Akademiska sjukhuset, Primärvården och Enköpings och Håbo
kommuner har intensifierats vad gäller patientsäkerhetsfrågor.
Egenkontrollen utgår ifrån Lasarettets handlingsplan för patientsäkerhet och kvalitet
samt Lasarettets interna kontrollplan. Resultaten följs upp och jämförs årligen bla genom deltagande i nationella kvalitetsregister och Öppna jämförelser. Resultaten har
överlag varit goda och förbättrade jämfört föregående år.
Vårdskador identifieras framför allt genom patientklagomål, avvikelserapportering,
strukturerade journalgranskningar samt punktprevalensmätningar av olika relevanta indikatorer såsom vårdrelaterade infektioner, trycksår och smärta. I det dagliga vård- och
omsorgsarbetet identifieras risker. Dessa analyseras och åtgärdas strukturerat genom den
sk Kaizen-metoden. Avvikelserapporteringen har ökat med 12 % sedan föregående år
och används som ett viktigt verktyg i patientsäkerhetsarbetet.
Fokusområden för patientsäkerhetsarbetet har under 2014 varit:
– trycksårsförebyggande arbete
– nutrition
– vårdrelaterade infektioner
– patientsynpunkter och klagomål
– fallförebyggande arbete
– högre prioritering av patientsäkerhetsarbetet inom linjeorganisationen
3
Övergripande mål och strategier
Den övergripande målsättningen för patientsäkerhetsarbetet har oförändrat varit den
som specificeras i Lasarettets handlingsplan för patientsäkerhet och kvalitet:
”Patienterna ska inte drabbas eller riskera att drabbas av undvikbara vårdskador.”
Strategier
Strategier
Den övergripande målsättningen ska nås genom implementering av en övergripande patientsäkerhetsstrategi:
Lasarettet har skapat en patientsäkerhetsorganisation vars syfte är att:
•
sätta patientens säkerhet i fokus
•
driva, stödja och samordna verksamheterna i ett långsiktigt systematiskt
patientsäkerhetsarbete, inklusive att implementera SKLs åtgärdspaket mot vårdskador
•
synliggöra och prioritera patientsäkerhetsfrågor bland alla personalkategorier
och på alla nivåer i förvaltningen
•
skapa en öppen säkerhetskultur som utgår från systemsyn, stimulerar risktänkande och en lärande miljö
4
Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet
Lasarettet har en patientsäkerhetsorganisation bestående av en styrgrupp och ett tiotal
arbetsgrupper för riktade insatser kring bla avvikelsehantering, vårdhygien, trycksår, fall,
nutrition och vårddokumentation. Förutom en chefsläkare finns även funktioner för
samordning av patientsäkerhets- och kvalitetsarbete.
Styrgruppsarbetet utvecklades under 2014 genom att implementera tidigare intention
att sammansättningen utvidgades till att bestå av hela sjukhusledningen. Syftet var att
stärka ledningens engagemang och prioritering av patientsäkerhetsfrågor på Lasarettet.
Patientsäkerhet är nu en stående punkt på sjukhusledningen sammanträdesagenda.
Detta syftar även till att tydliggöra för Lasarettets medarbetare att patientsäkerhet och
kvalitet är högt prioriterade. Utöver detta har sjukhusledningen särskilda möten med
Landstingets enhet för vårdhygien och STRAMA.
Sjukhuschefen har det övergripande ansvaret för patientsäkerheten på Lasarettet.
Styrgrup
Styrgruppen anger inriktning, fastställer mål och tilldelar nödvändiga resurser för det
lasarettsövergripande patientsäkerhetsarbetet. En handlingsplan upprättas med mål, mätetal, aktiviteter och ansvariga.
Verksamhetscheferna ansvarar för patientsäkerhetsarbetet inom respektive verksamhetsområde. De tillser att egenkontroller sker enligt Lasarettets interna kontrollplan och
genom medverkan i nationella kvalitetsregister. Chefsläkaren stödjer verksamhetscheferna i detta arbete.
Chefsläkaren arbetar med övergripande patientsäkerhetsfrågor. I detta arbete ingår bla
att tillse att ändamålsenliga strukturer finns inom förvaltningen för att hantera risk- och
händelseanalyser samt Lex-Maria anmälningar.
Vidare utvecklar Chefsläkaren tillsammans med patientsäkerhetssamordnaren samverkan
med andra relevanta aktörer såsom Akademiska sjukhusets i Uppsala patientsäkerhetsen-
5
het, Landstingets chefsläkargrupp, Patientnämnden och kommunernas patientsäkerhetsenheter.
Arbetsgrupperna inom för patientsäkerhetsarbetet relevanta områden arbetar utifrån ett
lasarettsövergripande uppdrag och består av verksamhetsrepresentanter.
Struktur för uppföljning/utvärdering
Lasarettets resultat sammanställs, analyseras och återrapporteras i sjukhusledningen samt
på enhetsnivå (se nedan under ”Uppföljning genom egenkontroll”)
Vårdskador
Lasarettet har arbetat sedan 2009 med att mäta vårdskador genom strukturerade
journalgranskningar. Under 2013 skedde en övergång från GTT-metoden till markörbaserad journalgranskning. Under 2014 har ca 20 journaler per månad granskats. Resultat
sammanställs, rapporteras och analyseras i såväl sjukhus- som centrumledningarna.
Vårdrelaterade infektioner
Lasarettet deltar i de nationella punktprevalensmätningar som genomförs i SKLs regi.
Utöver detta använder Lasarettet sig av Infektionsverktyget (ett IT-stöd för analys av antibiotikaförskrivning och indikationer). Arbetet med Infektionsverktyget befinner sig nu
i förvaltningsfas och arbetsgruppen för Infektionsverktyget har under 2014 arbetat med
implementeringen av verktyget samt skapandet av rutiner för uppföljning, utdatafångst
och återrapportering. Detta arbete är högt prioriterat av sjukhusledningen.
Smittskydd, Strama och Vårdhygien
Sjukhusledningen samverkar med Landstingets enheter för Smittskydd, Vårdhygien och
Strama. Vid dessa möten genomförs analys av resultat från bla följsamhetsmätningar av
basala hygien- och klädregler och punktprevalensmätningar av vårdrelaterade infektioner. Dessutom sker kontinuerlig utvärdering av det strategiska arbetet inom dessa områden.
6
Hygienarbetet på enheterna bedrivs av enhetschefer och hygienombud. Arbetsgruppen
med alla hygienombud träffas 6-8 gånger per år och leds av patientsäkerhetssamordnaren
och en hygiensköterska från landstingets Enhet för vårdhygien. Mätningarna av följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler genomförs månadsvis och resultaten återkopplas på enhetsnivå via hygienombuden och till sjukhusledningen via patientsäkerhetssamordnaren. Samtliga enheter på Lasarettet har hygienombud.
T rycksår, malnutrition,
malnutrition, smärta,
smärta, fall
Punktprevalensmätningar genomförs och följs upp varje år. Resultat från mätningar av
trycksår och malnutrition återrapporteras till sjukhusledning och på enhetsnivå. Sjukhuset har under 2014 direktregistrerat för dessa områden relevanta kvalitetsindikatorer i
registret Senior Alert. Data från registret används i förbättringsarbetet kring trycksår,
malnutrition, smärta och fall.
Avvikelsehantering
Lasarettet har fortsatt att intensifiera arbetet med att utveckla avvikelsehanteringssystemet Medcontrol som betraktas som ett viktigt verktyg i patientsäkerhetsarbetet. Under
året har 884 patientsäkerhetsärenden inkommit vilket är en 12-procentig ökning jämfört
med 2013 och mer än en fördubbling jämfört med 2010. Resultaten sammanställs, analyseras och återrapporteras av patientsäkerhetssamordnaren till centrumledningar och
sjukhusledningen och utgör grund för systematiserat förbättringsarbete på lasarettet. De
ärenden som av respektive verksamhetschef bedöms kan vara aktuella för sk Lex Mariaanmälan hanteras vidare av Chefsläkaren.
Händelseanalyser
Chefsläkaren kan välja att initiera händelseanalyser utifrån rapporterade avvikelser eller
klagomål/synpunkter från patienterna. Chefsläkaren tillser att ett händelseanalysteam
tillsätts med relevanta funktioner, tex patientsäkerhetssamordnare och berörd personal.
Chefsläkaren kan ibland välja att ingå i teamet. I arbetet med händelseanalyser är det av
yttersta vikt att patienter och anhöriga inkluderas på ett lämpligt sätt.
Under 2014 har det skett en intensifierad utbildningsinsats för att tillse att Lasarettet har
adekvat kompetens i händelseanalys inom samtliga delar av verksamheten.
7
Resultatet återrapporteras till berörd personal och chefer. Verksamhetschefen ansvarar
för att ta ställning till hur resultaten återförs till verksamheten i stort.
Chefsläkaren går årligen igenom och analyserar rapporterna från patientskadeförsäkringen, Patientnämnden och läkemedelsförsäkringen.
Uppföljning genom egenkontroll
Lasarettets källor för egenkontroll sammanfattas i Tabell 1 nedan.
Tabell 1. Lasarettets i Enköping källor för egenkontroll 2014
201 4
Resultat
Verktyg/metod/källa
Frekvens
Omfattning
Basala hygienrutiner och klädregler BHK
PPM-BHK
2 g/år
Alla enheter (Alla)
Hygienobservationer
1 g/månad
Alla
PPM-VRI
1 g/år
Slutenvården (SV)
Infektionsverktyget
Markörbaserad journalgranskning
MJG
löpande
Alla
månadsvis
Centrum
Avvikelser/Medcontrol
löpande/tertialsvis Alla
PPM-Trycksår
1 g/år
SV
Senior Alert
löpande
SV
Senior Alert
löpande
SV
Avvikelser/Medcontrol
löpande
Alla
PPM-Dagen nutrition
2 g/år
SV
Senior Alert
löpande
SV
PPM-Smärta
1 g/år
SV
Palliativregistret
löpande
SV
Läkemedelsavstämningar
Löpande/årligen
SV
Infektionsverktyget
löpande
Alla
Avvikelser/Medcontrol
löpande
Alla
STRAMA
6 mån
Alla
Utdata Cosmic
halvår/år
Kirurgiskt centrum
Vårdrelaterade infektioner
Vårdskador
Trycksår
Fall
Nutrition
Smärta
Läkemedelsanvändning
Rökfri inför operation
8
Nationella kvalitets
kvalitetsregister
Verksamheternas resultat följs upp och jämförs årligen genom deltagande i nationella
kvalitetsregister såsom Nationella Diabetesregistret, Riksstroke, Swedeheart (RIKS-HIA,
SEPHIA), Gallriks, Bråckregistret, Svenska Knäprotesregistret, Svenska Höftprotesregist-
ret och Svenska pallliativregistret.
En lasarettsgemensam stödfunktion för verksamheterna har skapats för att förbättra uppföljnings- och kommuniceringsrutiner samt öka användningen av Lasarettets resultat
som underlag i förbättringsarbeten. Under hösten 2014 arrangerades två kvalitetsdagar
för lasarettets medarbetare med syfte att presentera hur resultat från kvalitetsregistren
kan användas i kvalitetsarbetet i vården.
Lasarettet har under 2014 samarbetat med de andra förvaltningarna i landstinget i att ta
fram förbättringsområden utifrån ” Öppna jämförelser” i vården 2013.
Exempelvis används resultat från Senior Alert och Svenska Palliativregistret som underlag och i uppföljningssyfte utifrån sjukhusets arbete inom ”Bättre liv för sjuka äldre”.
776 riskbedömningar registrerades i Senior Alert under 2014 (+41 % jmf 2013). Under
2014 registrerades 196 patienter i Svenska palliativregistret (+17%)
Antibiotikaförskrivning
Uppföljningsrutin för antibiotikaförskrivning har genomförts med hjälp av Stramas rapporter. Registrering i Infektionsverktyget har utökats under 2014 vilket ger ytterligare
möjligheter för uppföljning av följsamhet till gällande antibiotikarekommendationer.
Trycksår och nutrition
Punktprevalensmätningarna för trycksår visar på en fortsatt förbättring men fortsatt ligger Lasarettets resultat något över riksgenomsnittet.
Resultaten presenteras gemensamt med nutritionsresultat på enhetsnivå för att skapa en
diskussion i personalgruppen kring vilka svårigheter som föreligger i det förebyggande
arbetet kring trycksår och nutrition.
9
Punktprevalensmätning avseende nutrition har genomförts i samarbete med Nutritionsrådet på Akademiska sjukhuset. Lasarettet uppvisar fortsatt förbättrade resultat över tiden.
Fall
För uppföljningen av fall används avvikelsehanteringssystemet Medcontrol där alla fallincidenter registreras och utreds. Antalet fall har minskat från 142 st fallincidenter 2013
till 135 st 2014. Minskningen är dock marginell och man kan inte säkert dra slutsatsen
att den är ett resultat av sjukhusledningens ökade prioritering av det fallförebyggande
arbetet och det fallpreventionsprojekt som genomförts 2014 inom Medicinskt centrum.
Under 2014 gjordes en Lex Maria-anmälning.
Se även avsnitt ovan ”Struktur för uppföljning/utvärdering”!
uppföljning/utvärdering”!
Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka
åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet
Styrgruppen för patientsäkerhet
Denna styrgrupp har träffats månadsvis. Vid dessa möten har gruppen genomfört analyser och beslutat om åtgärder utifrån redovisade resultat. Dessutom fattas övergripande
inriktningsbeslut och patientsäkerhetsstrategier fastslås och utvärderas löpande.
Ledningskraft Lasarettet i Enköping
Utifrån den nationella satsningen Bättre liv för sjuka äldre, har en lokal grupp för Ledningskraftsarbetet på Lasarettet bestått av avdelningschefer, patientsäkerhetssamordnare,
utvecklingsledare i Södra länsdelen och Lasarettets representant i Ledningskraft i länet.
Arbetet har riktats mot fortsatt utveckling och förbättring av det preventiva arbetet inom
Senior Alerts områden fall, trycksår, malnutrition och munhälsa.
Läkemedelshantering
Totalt genomfördes 1137 läkemedelsgenomgångar (214 fördjupade och 923 enkla), att
jämföra med 746 genomgångar 2013. Se avsnitt nedan ”R
Resultat”.
sultat”.
10
Hygien
Hygiengruppen har regelbundna möten med hygiensköterskan. Gruppen genomför månatliga mätningar av följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler. Resultatet visualiseras med diagram vid återkoppling på enhetsnivå samt via landstingets intranät Navet.
Resultaten analyseras fortlöpande av Chefsläkaren. Obligatoriska utbildningssatsningar
för nyanställda, AT-läkare och sommarvikarier har genomförts.
Patientsäkerhetskultur
Lasarettets mätning av patientsäkerhetskulturen i maj 2014 visade en nedgång i
resultaten jämfört föregående mätning 2011 då man låg över riksgenomsnittet. Med
anledning av resultatet anordnades i september en heldag för samtliga chefer på temat
”Patientsäkerhetskulturen - resultat och åtgärder för Lasarettet i Enköping”. Cheferna
fick ta fram förslag på åtgärder och enhetsvisa handlingsplaner upprättades under
hösten. Dessutom infördes sk patientsäkerhetsdialoger – en metodik som har etablerats
där sjukhuschef, chefsläkare och patientsäkerhetssamordnare utifrån en mall diskuterar
patientsäkerhetsfrågor med enheternas chefer och medarbetare. Initiativet har varit
mycket uppskattat och gett upphov till många förbättringsförslag.
Nya arbetssätt
Patientsäkerhetsdialoger
Se ovan!
Intensifierad chefsutbildning i patientsäkerhet
Lasarettets samtliga chefer genomgick en heldagsutbildning i patientsäkerhet under hösten.
Introduktionsutbildning
Introduktionsutbildningroduktionsutbildning - Patientsäkerhet
Introduktionsprogram - Patientsäkerhet för nyanställda finns som stående punkt under
introduktionsdagen.
11
Infektionsverktyget
Arbetsgrupp för uppföljning av vårdrelaterade infektioner och antibiotikaförskrivning i
Infektionsverktyget har intensifierat sitt arbete och man har gått över i förvaltningsfas
för Infektionsverktyget.
Läkemedelshantering
Eftersom läkemedelsavvikelser innebär en stor risk för patientsäkerheten har Lasarettet
sedan flera år haft klinisk farmaceut/apotekare anställd för att säkra utbildning och kvalitet i patienternas läkemedelsanvändning. Under 2014 har arbetet med återkoppling till
medarbetarna intensifierats.
Samverkan för att förebygga vårdskador
Patientens sjukvårdsresa löper ofta över flera förvaltningar och aktörer. I dessa övergångar finns ökade risker för vårdskador och incidenter. Ett viktigt instrument för att
tillse patientsäkerhet och kvalitet för Lasarettets patienter är samverkan med andra vårdgivare. Forum för sådan samverkan exemplifieras nedan:
Äldrenålen – ett samverkansform för södra länsdelen bestående av Enköping och
Håbo kommuner, Lasarettet i Enköping och Primärvården i södra länet.
Friktionsgruppen
Friktionsgruppen – möten mellan representanter för Lasarettet i Enköping och aktuella
kommuner. I detta forum diskuteras konkreta problem och avvikelser för att främja dialogen.
Närvårdsavdelningen
Närvårdsavdelningen – en vårdavdelning med geriatriska och palliativa vårdplatser som
drivs av Lasarettet i samarbete med Enköpings och Håbo kommuner.
Det geriatriska teamet genomför konsultativa och operativa insatser i samarbete med
kommunerna och Primärvården. Till exempel genomfördes ca 150 Webbkollen hemmakontakter 2014. Utifrån ett remissförfarande gör teamet bedömningar, sätter in åtgärder
och genomför uppföljningar i hemmet.
Landstingets chef
chef släkargrupp erbjuder ett samverkansforum för chefläkarna i Primärvården, Akademiska sjukhuset, Folktandvården och Hälsa och habilitering.
12
Riskanalys
iskanalys
Antagna skriftliga rutiner för arbetet med riskanalyser finns. I huvudsak används den av
Socialstyrelsen föreslagna metodiken och under 2014 har en intensifierad utbildningsinsats skett. En riskanalys kan tex initieras utifrån frekventa iakttagelser av risker eller
mindra allvarliga tillbud både genom avvikelserapporteringar. Medarbetarnas upplevelser
och erfarenheter som kan indikera riskmoment i vården kan även utgöra skäl för riskanalyser. Ett proaktivt förhållningssätt genomsyrar Lasarettets patientsäkerhetsarbete.
Hälsoälso- och sjukvårdspersonalens
rapporteringsskyldighet
rapporteringsskyldighet
Avvikelser
Lasarettet har oförändrat hög rapportering av avvikelser och fortsätter uppmuntra medarbetarna till att aktivt använda avvikelsesystemet som ett verktyg för högre patientsäkerhet.
Genom avvikelsehanteringssystemet Medcontrol utses vem som ska utreda orsak och
åtgärda avvikelser. Verksamhetschef skickar också ärenden till chefsläkare för Lex Mariabedömning. Händelseanalyser ligger till grund för åtgärder och återkoppling till berörda
personer och enheter men det är angeläget att poängtera att Lasarettet tillämpar en
systemsyn snarare än en individsyn i avvikelsehanteringsarbetet.
Hantering av klagomål och synpunkter
Klagomål och synpunkter
Klagomål skall hanteras utan dröjsmål. Muntliga klagomål från patienter och anhöriga
där ärendet är av större vikt överlämnas i första hand till närmaste berörd chef, som vid
13
behov vidarebefordrar ärendet till verksamhetschefen. Skriftliga klagomål diarieförs och
hanteras av avdelnings- och/eller verksamhetschefer, vid behov i samråd med chefsläkare.
Klagomål registreras nu i avvikelsehanteringssystemet Medcontrol utifrån de reviderade
riktlinjer för klagomålshantering, som genomfördes i landstinget under 2013.
Klagomål som inkommer från Patientnämnden, kommuner och IVO diarieförs, utreds
och handläggs av verksamhetscheferna som vid behov tar hjälp av Chefsläkaren. Återkoppling sker inom berörd verksamhet.
Sammanställning och analys
Patientrelaterade avvikelser som registrerats i Medcontrol sammanställs årligen och återkopplas till styrgruppen för patientsäkerhet och på enhetsnivå.
Årsredovisning från Patientnämnden och LÖF redovisas och analyseras i styrgruppen för
patientsäkerhet.
En sammanställning av alla klagomål och synpunkter kan inte utföras idag. Dagens
Medcontrol-system saknar möjlighet att skilja rena patientsäkerhetsärenden från synpunkter och klagomål. Detta medför svårigheter att gruppera och analysera innehållet.
Detta har chefsläkargruppen inom Landstinget uppmärksammat och under 2014 framfört förslag på en förbättrad landstingsgemensam patientsäkerhetsorganisation där en
resurs för utveckling av Medcontrol ingår. En uppdatering av mjukvaran emotses under
2015.
Samverkan med patient
patienter
atienter och närstående
Patient- och anhörigperspektivet är viktigt i Lasarettets händelseanalysarbete. Patienter
och anhöriga som framför klagomål och synpunkter kontaktas av verksamhetschef eller i
vissa särskilda fall av chefsläkaren. Patienter och anhöriga erbjuds också att träffa berörd
personal efter önskemål. På vissa avdelningar har inom ramen för ett pilotprojekt under
2014 prövats att implementera ett strukturerat sätt att bearbeta patientsynpunkter, sk
patient-Kaizen.
14
Resultat
Strukturmått
Se avsnittet ovan under Hur patientsäkerhetsarbete har bedri
bedrivits!
vits!
Processmått
Läkemedelsgenomgångar
Läkemedels genomgångar
Totalt genomfördes 1137 läkemedelsgenomgångar (214 fördjupade och 923 enkla) under 2014, att jämföra med 746 genomgångar 2013 (+52%).
För 30 patienter gjordes en noggrannare analys vars resultat visar på en stor förbättringspotential. Mer än 80 % av patienterna hade någon form av avvikelse i ordinationslistan.
Typen av avvikelser framgår i Tabell 2 nedan.
Tabell 2. Typ av avvikelse
Läkemedel saknas på ordinationslista
Fel dos/styrka/tidpunkt
Läkemedel felaktigt med på ordinationslista
Fel läkemedel
Totalt
Antal
23
24
31
1
79
Medelantal avvikelser per patient
Andel patienter med minst en avvikelse
2.63
83 %
Liksom föregående år förbättrades kvaliteten på läkemedelsanvändningen avsevärt efter
en LMG mätt med sk MAI-poäng (sjönk från 9.5 till 0.5 efter läkemedelsgenomgång
utförts).
Följsamhetsmätningar av basala hygienrutiner och klädregler
Följsamhetsmätningar till basala hygienrutiner och klädregler baseras på ca 100-110 observationsstudier genomförda per månad på slutenvårds- och öppenvårdsenheterna, enligt SKLs metod. Mätning görs varje månad under perioden januari – december. Följsamheten har varit mycket hög och framgår nedan i tre diagram.
15
Lasarettet har även deltagit i SKLs nationella konferens om vårdrelaterade infektioner.
16
Preventivt
Preven tivt arbete fall, trycksår
Se avsnittet ovan Struktur för uppföljning/utvärdering,
uppföljning/utvärdering, Uppföljning genom egenegenkontroll och Hur patientsäkerhetsarbe
patientsäkerhetsarb e te har bedrivits.
bedrivits.
Resultat ses i diagram nedan.
Fallprevention
Fallprevention
Det fallförebyggande arbetet har implementerats ytterligare under 2014. Inom Medicinskt Centrum används Senior Alert för registreringar och nedan ses ett representativt
diagram. Andelen riskbedömningar varierar mellan 80-90% över året.
17
Trycksårsprevention
Trycksårsprevention
För förebyggande av trycksår ses motsvarande nivåer som för fall, dvs riskbedömningar i
80-90% av patienterna över 65 år.
Resultatmått
Journalgranskning
Journalgranskningen har gjorts enligt metoden Markörbaserad journalgranskning
(MJG). Andelen vårdskador genom strukturerade journalgranskningar visar något bättre
nivåer jämfört föregående år (9 vårdskador per 1000 vårddagar att jämföra med 10 per
1000 vårddagar 2013). Andelen vårdtillfällen med vårdskada var 8.5%.
Se även avsnitt ”Struktur
Struktur för uppföljning/utvärdering ” ovan!
Vårdrelaterade
Vårdrelaterade infektioner
Lasarettet hade i den punktprevalensmätning som genomfördes 2014 en prevalens av
vårdrelaterade infektioner på 6.7% vilket som tidigare år är under riksgenomsnittet
(8.9% 2014). Då materialet är begränsat bör ytterligare slutsatser såsom skillnader mellan män och kvinnor eller olika delar av verksamheten ej dras.
Fokusområden för att ytterligare minska andelen vårdrelaterade infektioner bör inkludera Lasarettets förskrivning av antibiotika samt användning av KAD.
18
VRI-Vårdrelaterade infektioner PPM LE
20
19,6
18
16
14
12,5
%
12
10
9,2
8,8
8
7,9
6
7,6
7,4
6,7
5,7
5,1
4,7
4
3,1
2
0
2008
Ht
2009
Vt
Ht
2010
Vt
Ht
Riksgenomsnitt
2011
Vt
Ht
VRI LE totalt
2012
Vt
Ht
2013
Vt
Ht
VRI kvinnor
Se även avsnitt ”Uppföl
Uppföljning
Struktur för upp
Uppföljning genom egenkontroll”
egenkontroll och ”Struktur
uppföljföljning/utvärdering ” ovan!
Trycksår
Resultaten visar att trycksår av kategori 2-4 fortsätter minska 2014 till 5.6% jämfört
med 7.1 % 2013. Den totala prevalensen har sjunkit från 18.5% till 7 %, en nivå klart
under riksgenomsnittet.
Var femte patient bedömdes ha ökad risk för utveckling av trycksår och bör då enligt
SKLs rekommendationer få del av särskilda förebyggande åtgärder. Även om Lasarettet
vårdade samtliga riskpatienter med specialmadrasser finns tydliga förbättringsområden.
Exempelvis genomfördes hälavlastning endast hos 64 % av riskpatienter och individuellt
planerade vändningar” endast hos 77 % av riskpatienter.
19
2014
Vt
VRI män
Prevalens trycksår LE
25
20,7
20
18,5
17,9
15,5
15
12,9
11,8
%
12,8
11,7
10
10
8,5
7,1
5
7
5,6
4,3
0
2008 n=78
2009 n=94
2010 n=93
2011 n=90
Prevalens kategori 1-4 (%)
2012 n=82
2013 n=70
2014 n=71
Prevalens kategori 2-4 (%)
Trycksårsprevalens Lasarettet i Enköping 2008 – 2014
201 4
Se även avsnitt ”Uppföljning
Uppföljning genom
Struktur för uppföljgenom egenkontroll”
egenkontroll och ”Struktur
uppföljning/utvärdering ” ovan.
Nutrition
Den punktprevalensmätning som genomfördes 2014 avseende nutrition visade att energiintaget i snitt har ökat sedan förra mätningen 2013, vilket tyder på att nutritionsarbetet på avdelningarna gett effekt.
Vid årets mätning låg inga patienter under 51 % av sitt behov. Andelen patienter som
når upp till 75 % av sitt energibehov har ökat från 69 % 2013 till 77 % 2014. Delmålet
att minst 70 % av patienterna ska nå upp till 75 % är därmed uppnått.
97 % av patienterna över 65 år var nutritionsbedömda. Delmålet uppfylls då 81 % var
riskbedömda inom 24 timmar.
Läkemedelsgenomgångar
Se avsnitt Resultat – processmått ovan!
Smärta
Resultat från den punktprevalensmätning som genomfördes vid Lasarettet i december
(se diagram nedan) visade i huvudsak oförändrad andel patienter med smärta senaste
dygnet jämfört 2013 (ca 60 %) varav 93 % uppgav att de erhållit hjälp med smärtlindring.
20
21
Måluppfyllelse
Övergripande målsättning
målsättnin g
Patienterna ska inte drabbas eller riskera
riskera att drabbas av undvikbara vårdska
vårdskador.
Vi har inte helt kunnat undvika vårdskador under 2014, men våra möjligheter att upptäcka dem, utreda dem tillsammans med patienter och vårdpersonal har förbättrats och
förhoppningsvis också lett till en minskning av vårdskador, t ex genom bättre läkemedelsanvändning. Samverkan med Primärvården och kommuner har också förbättrat
möjligheterna till uppföljning av insatta åtgärder, t ex vad gäller infektioner och trycksår.
Strategier:
Målet skall nås genom att
Lasarettet har skapat en patientsäkerhetsorganisation vars syfte är att
•
sätta patientens säkerhet i fokus
•
driva, stödja och samordna verksamheterna i ett långsiktigt systema
systematiskt
patientsäkerhetsarbete, inklusive att implementera SKLs åtgärds
åtgärd spaket mot
vård
vård skador
•
synliggöra
sy nliggöra och prioritera patientsäkerhetsfrågor bland alla personalka
personalka tegorier och på alla nivåer i förvaltningen
•
skapa en öppen säkerhetskultur som utgår från systemsyn, stimulerar risktänkande och en lärande miljö
Ovanstående strategier har varit ändamålsenliga under 2014 och kommer att fortsätta
utvecklas under 2015.
22
Övergripande mål och strategier för kommande år
Övergripande mål och strategier kommer att vara levande även under 2015. Som exempel på aktiviteter kan nämnas:
•
Fokusområden i patientsäkerhetsarbetet under 2015 är minskning av vårdrelaterade infektioner.
•
En full implementering av Infektionsverktyget planeras för 2015.
•
Patientsäkerhetsdialogarbetet kommer att fortsätta genomföras på alla enheter.
•
En utvecklad strategi för avvikelse- och klagomålshantering kommer att implementeras.
•
En utvecklad strategi för förstärkt utskrivning kommer att implementeras
•
Fortsatt nära samverkan med HR-enheten angående patientsäkerhet och arbetsmiljö (tex underbemanning, stress och överbeläggningar), mot bakgrund av sannolika samband mellan dessa områden.
23