Årsredovisning Närhälsan beställd primärvård 2014 1

Transcription

Sida 1(33)
Årsredovisning Närhälsan beställd primärvård 2014
1. Sammanfattning
Närhälsan har i år liksom förra året fem ettåriga Överenskommelser (ÖK). De största
verksamheterna inom beställd primärvård och som finns representerade inom alla
nämndområden är Mödrahälsovård, Ungdomsmottagningar, 1177 Vårdguiden på telefon,
Centrala barnhälsovårdsteam, Psykologenheten för mödra- och barnhälsovård och FoU.
Trots försök att utjämna olikheterna i beställningarna mellan nämndområdena kvarstår dessa i
2014 års överenskommelse, exempelvis inom barn- och ungdomsmedicinsk verksamhet och
tillgång till dietister och gynekologer.
Rehabverksamheten finns efter den 1 september 2014 under primärvårdsstyrelsens ansvar och
redovisas därmed i den Årsrapporten, förutom besöksstatistik som redovisas i denna rapport
under kapitel 2.6.
Arbetet med att internt implementera varumärkesplattformen har fortsatt under året, i syfte att
bygga förtroende hos västragötalänningarna. Exempel på insatser som genomförts under 2014
är serviceutbildningar för receptionister och sjuksköterskor i telefonrådgivning samt
serviceutbildningar för nyanställda. Målet har varit att leverera ännu bättre service och
bemötande i mötet med kunder. Via chefsseminarier och intranät sprider vi goda exempel från
verksamheterna för att inspirera chefer och medarbetare till förbättringar. Vi har tagit fram ett
koncept för Närhälsans väntrum så att alla våra besökare ska känna sig välkomna och att
väntetiden ska kännas bekväm när man kommer till oss.
Närhälsan driver sedan halvårsskiftet primärvårdens centrala hjälpmedelsenhet efter uppdrag
av regiondirektören. Beslut fattades i regionfullmäktige juni och enheten är i funktion nu när
vårdval Rehab startat. Enheten har ett konkurrensneutralt uppdrag och ska administrera
kostnadsansvar för personligt förskrivna hjälpmedel inom regional primärvård i enlighet med
Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel. Enheten är sakkunnig och ger råd och
stöd i hjälpmedelsfrågor till förskrivare och chefer. Enheten omfattar för närvarande tio
medarbetare placerade på fyra ställen i VGR.
Mödrahälsovården fick i HSN 6 och 8 en reducerade beställning för 2014. Antalet
utbudspunkter är oförändrat vilket medfört att personalresurser fått omfördelas och
öppethållande minskats på de mindre utbudspunkterna. Det innebär också svårigheter att klara
av den etablerade samverkan vid Familjecentralerna och att föräldraförberedelse i grupp
minskar till förmån för den medicinska graviditetsövervakningen.
Hälso-och sjukvårdsnämnd 4 och 5 beslutade under senvåren att all mödrahälsovård och
gynekologi och eventuellt ungdomsmottagningar skulle upphandlas inför 2015. Närhälsan
gick in med anbud till både HSN 4 och HSN 5. I HSN 4 blev upphandlingen avbruten och
överklagad. I HSN 5 fick Nötkärnan mödravård och gynekologi uppdraget inklusive
barnmorskemottagningen på Öckerö, dock blev ungdomsmottagningen Öckerö kvar i
Närhälsans regi. I Hälso-och sjukvårdsnämnd 4 är beställningen av
barnmorskemottagningarna i Kungälv och Ale förlängd till 31/5 2015. Nytt beslut om
Sida 2(33)
fortsättningen av driften tas i början av året.
Upprättande av samverkansavtal med kommunerna gällande arbetssätt och ekonomisk
ersättning till ungdomsmottagningarna görs olika inom Regionen. Hälso- och
sjukvårdsnämnderna 1,2,3,6,8,9, och 10 har i tidigare överenskommelser lagt över ansvaret på
Närhälsan att teckna överenskommelser som definierar kommunernas åtagande. Detta är ett
tidskrävande arbete samt att Närhälsan ensam blir bärare av den ekonomiska risk, då
kommunerna mitt i terminen i vissa fall har sagt upp sina avtal för omförhandling. Under året
har så varit fallet i område M 7 och hälso- och sjukvårdsnämnd 6 har full insyn om att vi inte
har kunnat leverera den förväntade vården för ungdomsmottagningarna eftersom både Lerum,
Alingsås, Vårgårda och Herrljunga har sagt upp sina avtal under pågående överenskommelse.
Ungdomsmottagningarna i Fyrbodal och Hälso-och sjukvårdskansliet i Uddevalla har på ett
föredömligt sätt arbetat för jämställda ungdomsmottagningar. För detta fick de Västra
Götalands jämställdhetspris.
Barn- och ungdomsmedicin har som specialistinstans i primärvården en viktig uppgift att
ligga nära vårdcentraler och elevhälsa, förutom att vara remissinstans för dessa bedrivs också
specialist BVC och skolhälsovård. En ny mottagning för Unga Vuxna startade under hösten
och är belägen i Haga. Verksamheten riktar sig till åldersgruppen 18-29 år och är finansierad
av HSN 5. Målgruppen är lindrig till måttlig psykisk ohälsa och vårdnivån mellan primärvård
och specialistpsykiatri.
Vid våra FoU-enheter har en översyn gjorts av organisationsstrukturen och en gemensam
grundstruktur upprättats vid enheterna. Arbetet med att påtala olikheterna i de ekonomiska
förut-sättningarna i beställningen från HSN av FoU, som inneburit ojämlikhet för personal
och invånare har lett till ett beslut i regionstyrelsen att FoU skall finansieras direkt från
Regionstyrelsen.
Det nya journalsystemet Asynja Visph har efter att två piloter genomförts övergått i
breddinförandefasen. Införandet går allt bättre med minskande problem allteftersom
finjusteringar görs.
Genomförandet av GIT-ning på alla datorer är med undantag av ett dussin datorer genomfört.
Inom 1177 Vårdguiden på telefon har vi haft problem med telefoni och teknik under ett antal
månader men med insatser från VGR IT, SLL och leverantörerna har situationen börjat
stabiliserats. Detta visar på behovet av att kvalitetssäkra alla förändringar och IT-system innan
de läggs ut i drift.
Det ökade antalet inkomna samtal på 1177 Vårdguiden på telefon och mycket teknikstrul har
samtidigt som personalbudgeten varit oförändrad inneburit en försämrad tillgänglighet. En
handlingsplan finns för att ytterligare utveckla tillgängligheten på 1177 Vårdguiden på
telefon.
Prestationerna är något högre än prognos 2014 och utfall 2013 främst på grund av den ökade
produktionen inom rehab som till och med i år redovisas i denna statistik.
Årets resultat uppgår till -9,2 mnkr, vilket är 0,9 mnkr bättre än lagd budget på -10,1 mnkr.
Sida 3(33)
Resultatet 2013 var -8,2 mnkr. Den 1 september övergick rehabverksamheten till
Primärvårdsstyrelsen och Närhälsan hade från och med detta datum inte heller längre
kostnadsansvar för hjälpmedel. Närhälsan hade för 2014 rätt att nyttja eget kapital med 10,1
mnkr, (6,9 Asynja, 1,6 FoU samt 1,6 skyltar).
2. Verksamheten
Närhälsans beställda primärvård vill vara en viktig del i den nära sjukvården för alla människorna i VGR och utgöra basen för den nära sjukvården utifrån invånarnas medicinska behov.
Vi skall vara välkomnande, lätt tillgängliga, erbjuda delaktighet och ha en helhetssyn på den
enskildes behov samt upplevas av invånarna som det naturliga förstahandsvalet.
Förvaltningens affärsplan har ett övergripande fokus på att fortsatt ta tillvara och följa våra
kunder/patienters upplevelse av mötet och behandlingen så att vi skall kunna utveckla
verksamheten till att bli kundens första val av sjukvårdsinsatser genom ett högt förtroende för
Närhälsan.
Vi förbereder oss på att kunna möta de nya krav som den nya patientlagen, som träder i kraft
1 januari 2015 innebär. Syftet med den nya patientlagen är att stärka och främja patientens
ställning, patientens integritet, självbestämmande och delaktighet.
Lagen innebär bl.a. att patienten får möjlighet att välja offentligt finansierad öppen hälso- och
sjukvård i hela landet. Patienten ska också ha möjlighet att välja fast läkarkontakt inom
primärvården. Den nya lagen vill driva på utvecklingen att arbeta med bemötande och
kommunikation som ökar kvaliteten i mötet med patienten. Det ställs tydligare krav på hälsooch sjukvårdspersonalen att ge patienten en anpassad information. Barn har samma rätt till
information som andra.
Arbetet med att internt implementera varumärkesplattformen har fortsatt under året, i syfte att
bygga förtroende hos västragötalänningarna. Exempel på insatser som genomförts under 2014
är serviceutbildningar för receptionister och sjuksköterskor i telefonrådgivning samt
serviceutbildningar för nyanställda. Målet har varit att leverera ännu bättre service och
bemötande i mötet med kunder. Via chefsseminarier och intranät sprider vi goda exempel från
verksamheterna för att inspirera chefer och medarbetare till förbättringar. Vi har tagit fram ett
koncept för Närhälsans väntrum så att alla våra besökare ska känna sig välkomna och att
väntetiden ska kännas bekväm när man kommer till oss.
Följande avsnitt redovisar rättighetsfrågor och jämlik vård.
Jämlik vård
Närhälsans intention är att i alla sammanhang ha med jämställdhets- och
mångfaldsperspektivet samt barnrättighetsfrågor i vårt arbete. Vid all uppföljning där det är
möjligt har vi med genusperspektivet. Principen är att bemöta och behandla alla utifrån
individuella behov oavsett kön, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, funktionsnedsättning,
sexuell läggning, könsidentitet och ålder. I den av Närhälsan framtagna serviceguiden tas
även mångfald upp. Här belyses vikten av bemötande i de olika faserna; före, under och efter
ett besök på en mottagning. Serviceguiden är ett bra verktyg för våra chefer att ha en
Sida 4(33)
fortlöpande dialog i sin verksamhet med utgångspunkt från ovanstående grupper och för att
säkerställa att mottagningens tillgänglighet och funktion passar alla invånare.
Sexual medicinskt centrum (SMC) och Kunskapscentrum för sexuell hälsa (KSH)
Alla vårdenheter har möjlighet till att öka sina medarbetares kompetens inom HBT-området
via Närhälsans kunskapscentrum för sexuell hälsa (KSH). HBT-kunskap samt medvetenhet
kring heteronormativitet är en förutsättning för ett professionellt och gott bemötande.
På KSH fortsätter arbetet med att erbjuda utbildning för att hbt-diplomera mottagningar inom
Närhälsan. De allra flesta av Närhälsans Mödrahälsovårds-mottagningar är diplomerade och i
maj diplomerades den hundrade mottagningen i Göta Älvdalen. På KSH bedrivs över 50 olika
projekt som på olika sätt främjar en jämlik vård.
Ett samarbete mellan Kunskapscentrum för Jämlik vård och centrala Barnhälsovården har
inletts och utmynnat i att ett jämlikhetsprojekt har startats i Skaraborg som innebär utveckling
inom följande fem områden; ”Förälder i första hand” (hur involverar vi pappa/ partner mer på
BVC), ”Stjärnfamiljen” ex. ensamstående, homosexuella par.” Kultur kompetens ”. ”Psykisk
Hälsa” (hur fångar vi upp pappor som inte mår bra efter förlossningen och ”Ord och bild”(
hur kommunicerar vi utåt).
VGR bedriver ett arbete för att öka ungas inflytande och delaktighet gällande de frågor som
regionen beslutar i. För 2014-2015 har VGR även tagit fram en handlingsplan för att
implementera FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter. Det grundläggande målet är
att barns och ungas mänskliga rättigheter ska beaktas. De ska bemötas med respekt, ges
möjlighet till utveckling och trygghet samt delaktighet och inflytande.
I VGR pågår ett projekt, Barn som anhöriga, som har till syfte att göra lagen om sjukvårdens
skyldighet att informera, rådgöra och ge stöd till barn känd. Under 2014 har bland annat ett
stödmaterial i form av vägledning för personal och en föräldrabroschyr utarbetats.
Hälsoäventyret Oasen
Utvecklingsenheten för barns hälsa och rättigheter är en pedagogisk utvecklingsenhet med
uppdrag att utveckla, stärka och sprida arbetet för barnets rättigheter inom hela Västra
Götalandsregionen. Sedan 1 januari 2014 gäller Handlingsplan för implementering av FN:s
konvention om barnets rättigheter i Västra Götalandsregionen 2014-2015, och verksamheten
finns som resurs för genomförandet av handlingsplanen. Under 2014 har verksamheten bytt
namn från Hälsoäventyret Oasen till Utvecklingsenheten för barns hälsa och rättigheter.
Verksamheten är en del av FoU Primärvård i Närhälsan. Efter årsskiftet lämnar verksamheten
Närhälsans förvaltning och flyttar till Kommittén för rättighetsfrågor.
Flyktingmedicinsk mottagning
Sida 5(33)
Denna mottagning är en resursenhet för flyktingar som befinner sig under etablering. De gör
medicinska bedömningar, behandling på allmänmedicinsk nivå och ger basalt psykosocialt
stöd. Under året har de uppmärksammats för sitt utvecklingsarbete genom att utveckla sina
rutiner och på så sätt nå betydligt fler flyktingar än tidigare och än motsvarande mottagningar
i landet.
Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer (VKV)
VKV är regionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. Efter IVO:s tillsyn av denna
verksamhet har tre nya medicinska riktlinjer tagits fram under året; barn under 18 år som far
illa eller riskerar att fara illa inklusive barn som bevittnat/upplevt våld, akut handläggning av
sexuella övergrepp, barn och vuxen samt våld i nära relationer. Flera utvecklingsprojekt pågår
bl.a. Christina projektet, som är ett samverkansprojekt om barn som far illa/riskerar fara illa,
mellan Barnhälsovården, Folktandvården och socialtjänsten.
Bland de små verksamheterna märks Utväg i Borås och Skövde som gör stora insatser för
personer som på olika sätt utsätts för våld.
2.1 Regionfullmäktiges mål
Redovisas delvis separat enligt ny uppföljningsprocess.
Västra Götalandsregionens egna verksamheter ska vara föregångare i
miljöarbetet
Närhälsans ledningsgrupp antog under 2014 en handlingsplan för Närhälsans övergripande
miljöarbete under perioden 2014-2016. Där listas de aktiviteter som Närhälsan tänker
genomföra för att förverkliga regionens miljöhandlingsplan för denna period. Texten i detta
avsnitt avser miljöarbetet för hela Närhälsans verksamhet.
För att minska användningen av fossil energi är Närhälsans arbete mestadels inriktat på resor i
tjänsten. Med utgångspunkt i regionens resepolicy strävar Närhälsan i första hand mot ett
minskat resande över huvud taget. När resan är nödvändig är strävan att resandet sker
med kollektiva färdmedel i första hand och att nödvändiga bilresor sker med fordon med
förnyelsebara drivmedel i andra hand. Under 2014 minskade antalet resta mil i tjänsten med
bil jämfört med 2013 med 3 974 mil det vill säga med 1 %. Det motsvara ett var kring jorden
vid ekvatorn. Flygresorna minskade med 37 867 mil det vill säga med 37 %.
Närhälsan har under året lyckats med att helt eliminera användningen av lustgas. Närhälsan
använde under 2014 inga av de utfasningsämnen som ingår i regionens uppföljning. Arbetet
under året har därför inriktas mot övriga utfasningsämnen som kan finnas inom olika delar av
verksamheten.
På initiativ av Närhälsan har ett projekt kring ”Giftfritt väntrum” startat under 2014.
Miljösekretariatet kommer att leda arbetet och i samverkan med flera förvaltningar och även
kommuner skall materialval ses över; både byggnadsmaterial, inredning och t ex
leksaker. Närhälsan deltar också i regionprojektet "TAGE" för att minimera kassation av
möbler.
Sida 6(33)
Under 2014 har 970 medarbetare inom Närhälsan genomgått grundläggande miljöutbildning.
Detta följs upp lokalt på alla enheter som en del av miljödiplomeringen.
Regionstyrelsen och Kommittén för rättighetsfrågor ansvarar för att regionens
verksamheter ska vara tillgängliga för alla invånare
Samtliga verksamheter inom Närhälsan har inventerat sina verksamheter i regionens
Tillgänglighetsdatabas för att säkerställa att alla våra kunder har möjlighet att nå oss utifrån
sina unika förutsättningar.
Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska genom ett aktivt
hälsofrämjande och förebyggande arbete skapa förutsättningar för invånarna
att leva ett liv i hälsa
Närhälsan ingår sedan 2012 liksom övriga förvaltningar inom Västra Götalandsregionen i det
nationella nätverket för Hälsofrämjande Hälso- och sjukvård (HSF). Vi är representerade i
den regionala styrgruppen och har tillsatt en processledare, som ingår i det regionala processledarnätverket och som bevakar det nationella arbetet. Under 2013 togs en handlingsplan för
Närhälsans hälsofrämjande insatser tagits fram. Handlingsplanen belyser de fyra HFSperspektiven patient, befolkning, medarbetare och ledning och har en nära koppling till affärsplanen.
Det övergripande målet är att Närhälsan ska utveckla miljöer, förhållningssätt, arbetssätt och
metoder som stärker patienternas, medarbetarnas och befolkningens hälsa. Syftet är att
inspirera och leda Västra Götaland att bli den friskaste regionen i världen.
I handlingsplanen formuleras följande mål: Patientperspektivet hälsofrämjande vårdmiljö och
bemötande samt hälsofrämjande möten. Patienter erbjuds systematiskt, jämlikt och på ett
respektfullt sätt att samtala kring sina levnadsvanor. I samband med samtalet erbjuds evidensbaserade sjukdomsförebyggande enkla råd, rådgivande samtal eller kvalificerat rådgivande
samtal.
Varje enhet/område har en intern rutin för evidensbaserat omhändertagande (individuellt/i
grupp) av patienter med ohälsosamma levnadsvanor: rökning, matvanor, alkohol, fysisk
aktivitet, sömn och stress. Samverkan och samordning sker inom och mellan områden.I
befolkningsperspektivet lyfts Närhälsans medverkan i befolkningsinriktat hälsofrämjande och
förebyggande arbete, till exempel i form av utbildningsinsatser.
Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa att
patienterna erbjuds vård inom de fastställda garantitiderna
1177 Vårdguiden på telefon
Enligt det nationellt satta målet för 1177 ska minst 90 % av de som ringt få svar inom 3
minuter. Med nuvarande resurser och tekniklösning besvaras 40 % av samtalen inom 3
minuter. 1177 Vårdguiden på telefon arbetar aktivt för att genomföra åtgärder för att korta
väntetiderna och förbättra tillgängligheten.
Närhälsans specialistmottagningar, gynmottagning, barn- och ungdomsmedicinsk
Sida 7(33)
mottagning och ätstörningsenheten ska erbjuda tid inom 90 dagar.
Ätstörningsenheten erbjuder tid inom 60 dagar till 100 %. Övriga mottagningar når 99 %
inom 90 dagar.
Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa en
kvalitetsdriven vård i hela Västra Götaland
En chefläkaravdelning finns sedan våren 2012 där vi har samlat medicinsk kompetens för att
säkerställa att vår vård är kvalitativt hög och säker. Denna avdelning samordnar arbetet och
stödjer verksamheterna i att göra utredningar och därtill kopplade åtgärdsplaner. Ledningssystemet utvecklas fortlöpande med nya/uppdaterade riktlinjer för Närhälsan. Förankring sker
i Medicinska rådet och i Läkemedelsrådet inför fastställande i förvaltningsledningen. Nu finns
också ett Årshjul knutet till vårt ledningssystem för att underlätta planering och samordning
av verksamheternas olika aktiviteter.
Stor vikt läggs vid att arbeta för en så korrekt läkemedelsförskrivning som möjligt. Förutom
sedvanliga chefläkarfrågor så finns kompetens knuten hit för att utveckla arbetet med
avvikelsehantering. Patientsäkerhetsarbetet fortgår utifrån dess utarbetade handlingsplan.
Utgångspunkten i denna plan är de tre prioriterade områden som identifierades vid 2011 års
patientsäkerhetskultur-mätning, nämligen benägenhet att rapportera avvikelser, överföring av
information och patienter samt högsta ledningens stöd. Aktiviteter såsom utbildning i
avvikelsehantering och Medcontrol Pro riktat till chefer och medarbetare har fortsatt under
2014. Under 2013 genomfördes den första patientsäkerhetskulturmätningen i den nya
förvaltningen med en svarsfrekvens på 81,6% vilket ger ett gott underlag för slutsatser. Våra
största förbättringsområden är fort-farande benägenhet att rapportera avvikelser (43/40 för
2011/2013) och högsta ledningens stöd (42/42). På tredje plats kommer arbetsbelastning och
personaltäthet (47/46) medan överlämning och överföring av patienter och information
glädjande nog har förbättrats (40/47).
Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska erbjuda invånarna en
sammanhållen vård oavsett vårdnivå eller vårdgivare
Samverkan med andra vårdgivare och huvudmän ska bedrivas så att patient och närstående
upplever vården som en helhet. Utveckling av processerna i vårdkedjan sker bland annat
genom samverkan inom respektive Närvårdsområde. I detta samverkansarbete följs
handlingsplanen för de mest sjuka äldre.
Flera utvecklingsprojekt pågår för att standardiseravåra vårdprocesser, till exempel processen
inom mödrahälsovården, telefonprocessen till 1177 inklusive vård- och jourcentral.
Regionstyrelsen ska trygga den långsiktiga kompetensförsörjningen
Antalet sjuksköterskor som får sin specialistutbildning betald av regiongemensamma
medel
Inom beställd primärvård finns inga specialiteter som har fått regiongemensamma medel.
Kostnaden för bemanningsläkare
Dessa kostnader följs kontinuerligt. Totalt sett har kostnaderna minskat för bemanningsläkare.
Sida 8(33)
Stora delar av kostnaderna är köp av läkartjänster är för den beställda nattjouren i Bäckefors.
Kostnaden för bemanningssjuksköterskor
Dessa kostnader följs kontinuerligt. Kostnaderna för bemanningssjuksköterskor har
ökat, ökningen består i köp av barnmorskor till mödravård och ungdomsmottagningar.
Regionstyrelsen ska stärka regionen som en attraktiv arbetsgivare
Andel anställda med erbjuden heltidsanställning
Förvaltningen arbetar med denna frågan kontinuerligt. 75% har erbjudits heltid av de som
anställts 2014.
Andelen chefer som genomgått utbildning i genuskompetent ledarskap
Målet är att samtliga chefer ska ha genomgått utbildningen. Information och stöd finns på
förvaltningens intranät. 2014 hade 35% av cheferna har gått utbildningen. Under 2015
kommer utbildningen att ingå i förvaltningens introduktion för nya chefer vilket kommer att
säkerställa att andelen chefer som genomgått utbildningen ökar.
Andelen medarbetare som upplever arbetsmiljön som god i medarbetarenkäten
I medarbetarenkäten mäts elva olika förbättringsområden vars summerade värden anger en
nulägesanalys av verksamhetens prestationsnivå. Denna prestationsnivå kan ses som ett mått
på arbetsmiljön. Riktvärdet är 70 och vi har ett värde strax över, 72.1. Västra
Götalandsregionens medelvärde är 67,7. Närhälsans värden är de nästa högsta i VGR.
Andelen medarbetare som upplever delaktigheten som god i medarbetarenkäten
Delaktighet har ett värde (80,8) strax över riktvärdet (80). Medarbetarna signalerar att de har
tillräckligt inflytande på arbetsplatsen och att man har kunskap kring vad de kan och inte kan
påverka. Möjligheten att påverka beslut som tas på arbetsplatsen och befogenheterna i
förhållande till arbetsuppgifterna är goda. Medarbetarna anser att de har möjligheter att ha
synpunkter på informationen som medarbetarna får från sin närmaste chef. Västra
Götalandsregionens medelvärde är 73,9.
Andelen anställda som har en kompetensutvecklingsplan
Närhälsans mål är att samtliga anställda ska ha en kompetensutvecklingsplan med mål som
stödjer affärsplanen. 2014 hade 88% av de anställda en kompetensutvecklingsplan.
Andelen tillfälliga anställningar
Andelen tillfälliga anställningar följs kontinuerligt. 2014 var 13,7% tillfälligt anställda av
samtliga anställda och 2013 var 12,2% tillfälligt anställda av samtliga anställda.
2.2 Regionfullmäktiges uppdrag
Alla verksamheter ska ha kostnadskontroll och redovisa ekonomisk balans
Närhälsans ekonomiskt långsiktiga mål är att ha en ekonomi som medger utveckling. De
ekonomiska förutsättningarna regleras i de överenskommelser som tecknas med
beställarnämnderna. Det innebär att uppdrag och verksamhet måste vara i balans vad gäller
intäkter och kostnader. Alla verksamheter är väl införstådda med förutsättningarna och
arbetar aktivt med att ha kostnadskontroll och för att uppnå en ekonomisk balans.
Sida 9(33)
Alla verksamheter ska arbeta för att öka sin produktivitet och effektivitet
Vi arbetar ständigt för att nå en så hög tillgänglighet som möjligt till de olika
yrkeskategorierna inom Närhälsan utifrån våra kunders efterfrågan. Detta kan innebära besök
öga mot öga, telefonsamtal, teambesök eller gruppbesök mm beroende på hur respektive
enhet valt att skapa effektiva processer utifrån deras förutsättningar. I vårt utvecklingsstöd ges
hjälp med metodik för att identifiera icke värdeskapande aktiviteter, förenkla och att göra rätt
från början är viktiga faktorer i effektiviseringsarbetet. Metodik har även utvecklats för att
kunna göra produktions- och kapacitetsplaneringar vilket används i stor utsträckning för alla
yrkeskategorier inom både mottagningsverksamheten och för
telefontillgänglighetsprocesserna för att ytterligare kunna effektivisera arbetet med målet att
kunna möta kundernas efterfrågan och behov.
2.3 Verksamhetens övergripande uppdrag och verksamhetens mål
Vi har i år liksom förra året fem ettåriga Överenskommelser (ÖK).
Gemensamt för de 12 nämnderna är att alla beställer mödrahälsovård, ungdomsmottagning,
1177 Vårdguiden på telefon, FoU, barnhälsovårdsteam och Psykologenheten för mödra- och
barnhälsovård. Rehabilitering beställdes också för 2014 men övergick i Vårdval Rehab från
och med 1 september. I övrigt skiljer det sig åt men sammantaget finns följande verksamheter representerade inom beställd primärvård: Barn- och ungdomsmedicin, dietister,
Vårdcentral för hemlösa, Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik, Sexualmedicinskt centrum, Kunskapscentrum för sexuell hälsa, Kris- och traumaenhet, Resursenhet
för flyktingar, Utväg, Ätstörningsenhet, Närsjukvårdskoordinatorer, Vårdkedjearbete, Ljusbehandlingsenheter, Spädbarnsgrupp, Kompetenscentrum för våld i nära relationer.
Närhälsan fick i april 2014 i uppdrag av regiondirektören att driva Primärvårdens centrala
hjälpmedelsenhet organiserad under Styrelsen för beställd primärvård. Beslut fattades regionfullmäktige i juni och enheten var i funktion då vårdval Rehab startade. Enheten har ett
konkurrensneutralt uppdrag och ska administrera kostnadsansvar för personligt förskrivna
hjälpmedel inom regional primärvård i enlighet med Handbok för förskrivning av personliga
hjälpmedel. Enheten är sakkunnig och ger råd och stöd i hjälpmedelsfrågor till förskrivare och
chefer. Enheten omfattar för närvarande tio medarbetare placerade på fyra ställen i VGR.
Mödrahälsovård
Mödrahälsovården fick i HSN 6 och 8 en reducerade beställning för 2014. Antalet
utbudspunkter är oförändrat vilket medfört att personalresurser fått omfördelas och
öppethållande minskats på de mindre utbudspunkterna. Det innebär också svårigheter att klara
av den etablerade samverkan vid Familjecentralerna och att föräldraförberedelse i grupp
minskar till förmån för den medicinska graviditetsövervakningen.
Hälso-och sjukvårdsnämnd 4 och 5 beslutade under senvåren att all mödrahälsovård och
gynekologi och eventuellt ungdomsmottagningar skulle upphandlas inför 2015. Närhälsan
gick in med anbud till både HSN 4 och HSN 5. I HSN 4 blev upphandlingen avbruten och
överklagad. I HSN 5 fick Nötkärnan mödravård och gynekologi uppdraget inklusive
barnmorskemottagningen på Öckerö, dock blev ungdomsmottagningen Öckerö kvar i
Närhälsans regi. I Hälso-och sjukvårdsnämnd 4 är beställningen av
Sida 10(33)
barnmorskemottagningarna i Kungälv och Ale förlängd till 31/5 2015. Nytt beslut om
fortsättningen av driften tas i början av året.
Under 2015 kommer det att starta ett utvecklingsarbete inom Närhälsan tillsammans med
Hälso-och sjukvårdskanslierna avseende vår medverkan i Familjecentraler.
Som tidigare möter barnmorskemottagningarna i ökande omfattning många patienter med
psykiska och/eller sociala problem vilket ökar vårdtyngden. Vi fortsätter att följa det
psykologiska basprogrammet med syfte att underlätta bedömning/diagnos samt
omhändertagande på rätt nivå. Barnmorskorna samarbetar med Mödrabarnhälsovårdspsykologerna inom Närhälsan.
Inom hela Närhälsans område avseende mödrahälsovård pågår ett gemensamt kvalitetsarbete
avseende ISO vilket bl.a. innebär lättåtkomligt, dokumenterade rutiner för de olika
vårdprocesserna.
Närhälsans mödrahälsovård är med i ett pilotprojekt gällande objektifiering av Obstetrix.
Cellprovsveckan återkom i vår efter positiva erfarenheter från förra året. En cellprovsbuss
återfanns på flera hållplatser i samarbete med Halland och Skåne. Vätskebaserad cytologi
förbättrar möjligheten till diagnostik av grava cellförändringar och denna metod används nu
på alla våra mottagningar.
Alla barnmorskemottagningar erbjuder webbtidbokning för cellprovskontroller.
Ungdomsmottagning
Ungdomsmottagningen ska främja fysisk och psykisk hälsa samt stärka och hjälpa ungdomar i
övergången mellan ungdom och vuxenliv. Huvudområden för verksamheten är levnadsvanor
och livsvillkor, samlevnad och relationer, sexuell reproduktiv hälsa och rättigheter samt
psykisk hälsa.
Upprättande av samverkansavtal med kommunerna gällande arbetssätt och ökonomisk
ersättning till ungdomsmottagningarna görs olika inom Regionen. Hälso- och
sjukvårdsnämnderna 1,2,3,6,8,9, och 10 har i tidigare överenskommelser lagt över ansvaret på
Närhälsan att teckna överenskommelser som definierar kommunernas åtagande. Detta är
ett tidskrävande arbete samt att Närhälsan ensam blir bärare av den ekonomiska risk då
kommunerna mitt i terminen i vissa fall har sagt upp sina avtal för omförhandling. Under året
har så varit fallet i område M 7 och hälso- och sjukvårdsnämnd 6 har full insyn om att vi inte
har kunnat leverera den förväntade vården för ungdomsmottagningarna eftersom både Lerum,
Alingsås, Vårgårda och Herrljunga har sagt upp sina avtal under pågående överenskommelse.
Överenskommelserna mellan HSN 6 och kommunerna i Mittenälvsborg för 2015 är klara
avseende ungdomsmottagningarna. Den exakta ersättningen till Närhälsan från beställarna
diskuteras då ersättningen från kommunerna är mindre än tidigare överenskommelser.
Sida 11(33)
Ett flertal av mottagningarna har deltagit i den nationella ungdomsmottagningskonferensen.
Regionstyrelsen har gett uppdraget att utreda hur ungdomsmottagningarna kan ges bättre
förutsättningar att erbjuda stöd på lika villkor, innefattande en gemensam standard om vilka
kompetenser och resurser som skall finnas vid en ungdomsmottagning i Västra Götaland.
Projektet pågår och Närhälsan har representanter med från ungdomsmottagningarna.
Sexualmedicinskt centrum (SMC) är en mottagning som arbetar med klinisk
behandlingsverksamhet med fokus på sexuella frågeställningar. Antalet patienter som söker
till mottagningen ökar för varje år.
Ätstörningsenheten Vågen, som funnits i vår regi, beställs och drivs från och med den 1
januari 2015 av SÄS.
Gynekologmottagning
Närhälsan har fem utbudspunkter med gynekologmottagning. Möjligheten att rekrytera
gynekologer har sedan flera år varit väldigt svår. Som tidigare samarbetar gynekolog och
barnmorska i team vilket ökar tillgängligheten för nybesök och ger optimal vårdnivå vid varje
besök.
Efterfrågan på vård är stor, dels genom direkt kontakt från patienter men också genom
remisser från allmänläkare och SU. Vi har ett stort antal kvinnor med prioriterade diagnoser,
främst olika grader av cellförändringar med behandlings- och uppföljningsbehov. Program
och prioriteringsrådet har godkänt ett dokument som är förankrat i sektorsråden för gynekologi och allmänmedicin gällande ansvarsfördelningen av basgynekologi. Detta leder till
ökad möjlighet för gravida att få hjälp på vårdcentralen med besvär som inte kräver
specialistkompetens.
Barn- och ungdomsmedicinsk mottagning
Närhälsan har elva utbudspunkter för barn- och ungdomsmedicinsk mottagning belägna i
Göteborg och Södra Bohuslän.
Barn- och ungdomsmedicin har som specialistinstans i primärvården en viktig uppgift att
ligga nära vårdcentraler och elevhälsa, förutom att vara remissinstans för dessa bedrivs också
specialist BVC och skolhälsovård.
Barn- och ungdomsmedicin är representerade i både regionala och lokala samverkansgrupper
liksom nu också i den delregionala styrgruppen västbus, som lanserats i år. Alla arbetar
mycket aktivt på olika sätt för samverkan i de många patientfall med sammansatt problematik
som kräver samarbete över organisatoriska gränser. En viktig samarbetspartner är barn- och
ungdomspsykiatrin. Nya riktlinjer inom till exempel barn med autism och ADHD ställer nya
krav på sjukvården.
Arbetet har fortgått som tidigare men nya regionala riktlinjer, RMR, (HSD-A 28-2014:
Sida 12(33)
”Ansvarsfördelning och samverkan BUM, BUP och BUH…”) kan innebära en förändring
i BUMs unika uppdrag i nämndområdet. Enligt dessa RMR skall hela gruppen med
neuropsykiatriska problem förskjutas till BUP och BUH varför vi står med ett motstridigt
uppdrag. En interimslösning med BUP och habiliteringen gör gällande att vi arbetar på som
tidigare under 2015 med en aktiv utvärdering av arbetet mot slutet av året. Vi menar att BUM
har en naturlig del i att hantera dessa barn och unga och att vi har en fungerande modell i
HSN7 som vi inte vill förstöra. Frågan är lyft av förvaltningschef till koncernledning.
Närhälsans utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa NUPH har i uppdrag att bedriva
forskning, metodutveckling och implementering motsvarande det geografiska området för
HSN 5, 11 och viss mån 12. Enheten arbetar med utbildning, handledning, utveckling och
kvalitetssäkring av evidensbaserade metoder som kan förebygga och tidigt möta psykisk
ohälsa hos barn och unga. Under 2014 har fokus legat på utvecklandet av Family check up
som är ett föräldrastödsprogram som barn- och ungdomsmottagningarna driver i samverkan
med stadsdelarna i Göteborg. Vi har nu färdigutbildat 50 stycken föräldrautbildare i olika
kommuner och planerar för en vidare implementering av denna metod och andra sätt som
bidrar till omhändertagandet av psykisk ohälsa och hjälper barn med utsatthet och behov av
föräldrastödjande insatser.
Mottagning unga vuxna är en ny vårdöverenskommelse mellan HSN 5 och Styrelsen för
beställd primärvård, VÖK gäller under perioden 140501 till 161231. Styrelsen har placerat
uppdraget inom Barn- och ungdomsmedicinsk verksamhet. Uppdraget består i att förebygga
och behandla psykisk ohälsa hos unga vuxna i åldersgruppen 18 – 29 år i centrala och västra
Göteborg.
Alla mottagningar har inrättade team för patientgruppen med övervikt och fetma och är
anslutna till det nationella kvalitetsregistret Boris. Teamen arbetar i enlighet med det beslutsstöd som tagits fram i VGR.
Information på de olika språk som finns representerade hos våra patienter finns tillgängligt på
alla våra mottagningar.
Centrala barnhälsovårdsteam
De centrala barnhälsovårdsteamen arbetar för att stödja barnavårdscentralerna i deras uppdrag
att bidra till bästa möjliga fysisk, psykiska och sociala hälsa för barn genom att;



främja barns hälsa och utveckling
förebygga ohälsa hos barn
tidigt identifiera och initiera åtgärder vid problem i barns hälsa, utveckling och
uppväxtmiljö.
Under året har det nya barnhälsovårdsprogrammet börjat implementeras. Det innebär bl.a. ett
tydligare familjeperspektiv och inkluderar även föräldrar. Ett riktat föräldrastöd ska erbjudas
där så behövs.
Psykologenheten för mödra- och barnhälsovård (MBHV)
Sida 13(33)
Denna enhet är en fri nyttighet för mödrahälsovård och barnhälsovård oavsett driftsform,
såvida inte annat regleras genom avtal. Verksamheten är organiserad i fem psykologenheter
för MBHV i Västra Götaland.
Psykologerna är centrala aktörer i arbetet med att utveckla det föräldrastödjande arbetet och
utgör ett generellt kunskapsstöd för personal inom MBHV. Utgångspunkten för arbetet är
föräldraskapet med barnet i fokus.
Verksamhetens uppdrag är att ur ett hälsoperspektiv främja små barns utveckling och
psykiska hälsa. Det sker dels genom kunskapsspridning dels genom förebyggande insatser, till
övervägande del korttidsinsatser. Utgångspunkt är ett hälsofrämjande förhållningssätt, hög
tillgänglighet, tidiga och i huvudsak korta insatser. Psykologerna verkar i en sammanhållen
vårdkedja från graviditet fram till barnet börjar i förskoleklass, och har ett nära samarbete med
övrig personal inom MBHV.
Verksamheten har under året fokuserat på att;
- öka kunskapen inom konsultationsuppdraget med en 1 årig utbildning. Något som dels höjer
kompetensen inom psykologgruppen dels inom övrig mödra- och barnhälsovård.
- utveckla riktat föräldrastöd i grupp
- fortsatt regiongemensamt arbete utifrån affärsplan bl a informationsmaterial, rekrytering,
organisation och struktur ( kartlagt verksamheten i regionen) samt tagit fram gemensamma
lönekriterier.
Syftet med 1177 Vårdguiden på telefon är att erbjuda en rådgivningstjänst som upplevs
lättillgänglig och av god kvalitet, att ge medborgarna trygghet, att erbjuda medborgarna råd
utifrån ett gemensamt beslutsstöd, att informera medborgarna vart man ska vända sig när man
behöver söka vård och att vid behov lotsa invånarna rätt.
Under perioden april till december 2014 har inkomna samtal ökat med 65 170 och antal
besvarade samtal med 4425 jämfört med samma period 2013.
Verksamheten ska anpassas efter befolkningens behov så att väntetiden minimeras. Målet är
att 90 procent av samtalen ska besvaras inom tre minuter. Med nuvarande resurser och
tekniska lösningar har 41 % av samtalen besvarats inom tre minuter. Mer
tillgänglighetsstatistik redovisas under kapitlet Tillgänglighet 2.4.
1177 Vårdguiden på telefon har haft fortsatta teknikproblem i 1177-systemet. Analys/åtgärdsprogram pågår mellan SLL, Softtronic, VGRit och Vårdguiden 1177 på telefon för att hitta
och åtgärda frekventa teknikproblem i verksamheten. Under november månad har datorer på
1177 vårdguiden på telefon ominstallerats. Objektifiering av 1177 systemet pågår och skall
vara klar under 2014. För att öka telefontillgängligheten har en gemensam kö införts för att ge
telefonsjuksköterskor en mer sann bild av hur många samtal som väntar och en mer korrekt
tidsangivelse för de inringande. Då kösituation uppstår med längre väntetid än 10-15 minuter
Sida 14(33)
ska "call back" finnas, vilket innebär att vårdsökande kan välja att bli uppringd utifrån sin
plats i kön. Den nya call backfunktionen har tyvärr fått stängas av på grund av
teknikproblem. De många teknikproblem som drabbar 1177-systemet innebär en försämrad
möjlighet till en god tillgänglighet.
Antal totalt inkommande samtal i VGR/år:
2010
2011
914
837 844
070
2012
972 079
2013
2014
984 945
958 096
Andel besvarade samtal i VGR/år:
2010
2011
2012
683 718 719 266 808 367
2013
2014
791 281 783 933
IT-området
Genomförandet av GIT-ning på alla datorer är med undantag av ett dussin datorer genomfört
och arbete pågår med att stabilisera situationen för våra äldre journalsystem Profdoc Journal 3
och Medidoc, samt en del skrivarbekymmer till dem. Ett antal besök på vårdcentraler från
VGR ITs ledning tillsammans med ISIT-avdelningen har genomförts som resulterat i ett antal
åtgärder.
Införandet av Asynja Visph pågår och går allt bättre med minskande problem allteftersom
finjusteringar görs. Planering pågår för att införandet ska vara genomfört på alla enheter under
2015. Hittills är det installerat på barnmorskemottagningar i Alingsås och Tranemo samt
logoped, dietist mottagningar och ungdomsmottagningarna i Borås och Mittenälvsborg.
Vi förbereder oss även för att vårt telefonsvarssystem Tele-Q kommer att bytas i början av
2015. Inom IT-området krävs hjälp från regionen och leverantörer för att nya system och
migreringar kvalitetssäkras innan de läggs ut i drift.
Verksamheternas mål i medborgar-/patient-/kundperspektivet
Vårt långsiktiga mål är att våra kunder skall vara våra ambassadörer för sin vårdenhet.
Strategier för detta är att vi:
utvecklar ett tydligt, relevant och attraktivt erbjudande för både sjukvård och hälsovård, har
en hög serviceanda, vidareutvecklar vår tillgänglighet och delaktighet som skapar värde för
kunden/patienten och utvecklar vår kommunikation med kunden/patienten.
Nyckeltal 2014 är:


Rekommendationsgrad, följs utifrån vår egen Kundenkät, måltal *kvalitetsvärde 95.
Bemötande, följs utifrån vår egen Kundenkät, måltal kvalitetsvärde 100.
Sida 15(33)


Tillgänglighet, följs utifrån vår egen Kundenkät, måltal kvalitetsvärde 90.
Delaktighet, följs utifrån vår egen Kundenkät, måltal kvalitetsvärde 98.
* Resultatet i enkäten uttrycks som ett kvalitetsvärde där maximala värdet är 100.
Beräkningen görs utifrån att svarsalternativ med positiv laddning får ett värde. Värdet
multipliceras med andel svar för respektive svarsalternativ.
Närhälsans kundenkät är genomförd för fjärde gången för verksamheterna inom beställd vård
(barn- och ungdomsmedicinska mottagningar har deltagit tre gånger). Varje enhet samlar in
c:a 50 enkätsvar och registrerar dessa på en webbsida. Barn- och ungdomsmedicinska
mottagningen i Mölnlycke genomförde enkäten genom att barn/föräldrar besvarade enkäten
på läsplatta. Ytterligare mottagningar hade planerat att genomföra enkäten på detta sätt men
det saknades tillgång till Wi-Fi när enkäten genomfördes.
Höstens enkät besvarades av knappt 7500 patienter. I fritextkommentarerna framgår att
många är mycket nöjda med bemötande och professionellt omhändertagande i Närhälsans
verksamheter. Det finns önskemål om förbättrad tillgänglighet, ex utökad telefontid. Flera
uttrycker att de är nöjda med att kunna boka tid via webben.
Resultat från Närhälsans kundenkät hösten 2014:
Tillgänglighet
Bemötande
Delaktighet
Rekommendera
BMM
80
99
98
97
BUM
74
98
93
95
GYN
72
99
95
97
UM
78
99
98
98
Utveckling av värdet för frågan om man skulle rekommendera mottagningen till andra: BMM
BUM
Gyn
UM
Rehab
2013 vår 2013 höst 2014 vår 2014 höst
97
98
98
97
95
96
95
97
96
97
97
97
97
98
98
97
98
97
98
MBHV-psykologerna genomförde under våren en något modifierad enkät och fick där en
rekommendationsgrad på 99.
Som stöd till enheternas arbete med förbättring av telefontillgängligheten är ”Närhälsans
guide för god telefontillgänglighet” framtagen. Guiden är tänkt som ett
självskattningsinstrument och bygger på fakta och erfarenheter från patienter och personal.
Under året har ny upphandling av samtalsbokningssystem genomförts. Leverantören TDC
vann upphandlingen med sitt system CallMe, vilket kommer att ersätta TeleQ under våren
2015. Inför byte av system pågår arbete för att genomföra Närhälsans standard för menyval
och meddelanden. Oavsett vilken av Närhälsans verksamheter man kontaktar så ska man
Sida 16(33)
mötas av likartade meddelanden och knappval.
Serviceguiden som praktiskt beskriver och sätter norm för service inom Närhälsan har
reviderats. Smärre justeringar är gjorda och våra kärnvärden är belysta i guiden. Utbildning i
form av en interaktiv inspirationsdag om Service genomförs vår och höst 2014 för nyanställd
personal. För att kunna ge patienterna skriftlig information med sig hem efter besök på
mottagningen och även för att de alltid ska veta vem de träffat och stärka känslan av att de
varit på ”sin mottagning” har enhetliga visitkort, kort för återbesök och provsvar m.m. tagits
fram. Vi försöker även att skicka med skriftlig information om aktuell sjukdom där så är
möjligt.
Hur väl vi lever upp till rekommendationerna i Serviceguiden kommer bland annat att följas
upp på ett systematiskt sätt med hjälp av en kundvårdsanalys. Metoden är ny för Närhälsan
men förekommer i många andra servicebranscher. Metoden planeras att först testas av några
verksamheter.
En kvalitetsmätning har genomförts på 1177 Vårdguiden på telefon över hela landet för att
mäta Nöjd kundindex (NKI) hos de patienter som ringer till 1177. Resultatet visar ett NKI på
83 (skala 0-100) vilket är ett mycket bra resultat.
Verksamheternas mål i verksamhets-/processperspektivet
Det långsiktiga målet för förvaltningen är att utveckla en primärvård i världsklass. Strategier
för detta är att:
Utveckla ett tydligt, relevant och attraktivt erbjudande som omfattar både sjukvård och
hälsovård, utveckla ett gemensamt system för ständiga kvalitets- och
effektivitetsförbättringar, vara del i att utveckla interna, nationella och internationella
jämförelser som är av relevans för en primärvård i världsklass samt utveckla ett gemensamt
forum för lärande och erfarenhetsutbyte.
Nyckeltal och resultat:


Mätning och uppföljning av kvalitetsparametrar. Det pågår arbete för att ta fram
relevanta mätetal för den beställda primärvården. Till exempel registrering
kvalitetsregister för barnfetma och mödrahälsovårdsregistret.
Uppföljning av lärande organisation görs i den medarbetarenkät som genomfördes för
första gången i alla förvaltningar under hösten 2013. Värdet lärande i arbetet hämtas
ur medarbetarundersökningen och är ett av de elva förbättringsområden som finns i
medarbetarenkäten. Lärande i arbetet är ett mått på om kunskapen hos medarbetaren
används och tas tillvara på ett bra sätt, om den yrkesmässiga utvecklingen är god och
om arbetet är utvecklande samt om det finns möjlighet till kompetensutveckling. Målvärde är 70, vilket indikerar att lärande i arbetet är högt. Värde mindre än 65 indikerar
att lärandet befinner sig i en kritisk zon. Närhälsans genomsnittliga värde är 80,5.
Affärsplanenen för 2013-2015 lyfter fram fyra fokusområden; kund/patient/medborgare,
verksamheten, medarbetarna och ekonomin och lägger strategin för hur man skall nå
måluppfyllelse. Lokala affärsplaner upprättas på alla enheter. För att tydligt kunna följa
Sida 17(33)
affärsplanens nyckeltal och övriga mätetal vi särskilt vill följa har ett utvecklingsarbete för att
ta fram ett IT-stöd, Näranalys, nu påbörjats även för den beställda vården i Närhälsan.
En av strategierna i affärsplanen, för att nå målet om en primärvård i världsklass, innebär att
bygga system för ständiga kvalitets- och effektivitetsförbättringar. En modell för att genom
visualiseringstavlor, följa måluppfyllnad och omhändertagande av avvikelser, är framtaget
och kommer att tillämpas på alla nivåer i linjen för att öka delaktigheten i styrning och
utveckling av Närhälsan. Insatser görs för att öka effektiviteten genom bland annat stöd för
produktionsplanering utifrån behov och resurser.
Vårt processarbete handlar mycket om att öka vår tillgänglighet och att utnyttja alla våra
professioner i vårdarbetet. Vi följer de öppna jämförelser som finns för primärvård och har ett
ständigt pågående arbete med lärande och erfarenhetsutbyte internt och externt. Seminarier
för alla chefer, med syfte att ge en teoretisk fördjupning inom förbättringskunskap samt att få
ta del av varandras goda exempel, anordnas en till två gånger/år. Tema i vår var kvalitet i
vården. Primärvårdens kvalitetsregister som innehåller data från > 323 000 patienter med
kroniska sjukdomar presenterades. På seminariet presenterades flera pågående forskningsarbeten för att stärka vårdkvaliteten i Närhälsans. Exempelvis när tar vi infektionsprovet CRP
och till vilken nytta, hur når vi fler kvinnor för gynekologisk cellprovskontroll, behandlingsanvisningar inom rehabområdet och KBT på nätet. Ett av dagens inslag var hygienfrågorna
där vi ytterligare skärper uppmärksamheten om god hygien. Under året införs arbete med
egenkontroll av följsamhet till hygienriktlinjerna samt inrättande av hygienombud på alla
enheter.
2.3.1 Verksamhetens miljöarbete
Se avsnitt 2.1 Regionfullmäktiges mål - Västra Götalandsregionens verksamheter ska vara
föregångare i miljöarbetet.
2.4 Vårdgaranti - tillgänglighet
Merparten av verksamheterna inom beställd primärvård omfattas inte av nationell eller
regional vårdgaranti. Utgångspunkten är dock att vården ska vara köfri och erbjudas inom
rimlig tid utifrån kundens medicinska behov och önskemål.
Telefontillgänglighet
Minst 90 % av de som ringt 1177 Vårdguiden på telefon ska få svar inom 3 minuter. Detta
tillgänglighetsmål är nationellt och förutsättningen var nationell samverkan för 1177 i hela
Sverige för att med rimlig kostnad klara den höga ambitionen Inget landsting når målet.
Resultat i VGR visar på en svarsfrekvens inom 3 minuter som varierar mellan 19-52% till och
med november 2014. Motsvarande siffror i riket är 34-53%. Resultatet i VGR för samma
period 2013 är 28-68%
En förklaring till den låga svarsfrekvensen under året är betydande teknikproblem över hela
landet i 1177:s telefonisystem.
Sida 18(33)
2013
2014
*S1 VGR
49
40
S1 Nationellt
48
43
**S2 VGR
76
71
S2 Nationellt
74
69
*S1= servicenivå 1, andel besvarade samtal inom 3 minuter
**S2= servicenivå 2, andel besvarade samtal inom 9 minuter
Besökstillgänglighet
Specialistmottagningar inom Närhälsan
Enligt den nationella, lagstadgade vårdgarantin ska specialistmottagningar erbjuda tid till
första besök inom 90 dagar.
Kvalificeringskravet för att VGR ska få del av den så kallade kömiljarden, enligt en särskild
överenskommelse med regeringen, är att minst 70 % av patienterna erbjuds tid inom 60 dagar
till ett förstabesök. Svarsfrekvensen vid den månatliga rapporteringen till Sveriges kommuner
och Landsting (SKL) från regionen måste uppgå till 95 % som helhet.
Primärvården ingår som en del i den rapporteringen men får inte del av eventuell utdelning av
pengar från kömiljarden.
De mottagningar inom Närhälsan som är skyldiga att månatligen rapportera väntetider är
barn- och ungdomsmedicinska mottagningar, gynekologiska mottagningar och under del av
2014 en ätstörningsenhet som organisatoriskt tillhörde barnmorskemottagningen i Borås.
Barn- och ungdomsmedicinska mottagningar inom Närhälsan har under perioden januarinovember erbjudit 68 % av patienterna tid till första besök inom 60 dagar. Tillgängligheten
varierar mellan 40-83 % och den lägsta tillgängligheten redovisas under perioden maj-augusti.
99 %* av patienterna erbjuds tid inom 90 dagar.
Verksamhet
Närhälsan BUM tid till 1:a besök inom 60 dagar
tid till 1:a besök inom 90 dagar
2014
68 %
99 %*
2013
72 %
98 %
*sammanlagt värde för BUM och Gyn i november månads rapport från HSA
Gynekologiska mottagningar inom Närhälsan i VGR erbjuder 92% av patienterna tid till
1:a besök inom 60 dagar.
Tillgängligheten inom 60 dagar varierar mellan 78-99 % och den lägsta tillgängligheten
redovisas under perioden juni-juli. 99 %* av patienterna erbjuds tid nom 90 dagar.
Verksamhet
2014
2013
Sida 19(33)
Närhälsan Gynekologisk mottagning tid till 1:a besök inom 60 dagar
tid till 1:a besök inom 90
dagar
92 %
99 %*
90 %
100 %
*sammanlagt värde för BUM och gyn i november månads rapport från HSA.
Ätstörningsenheten i Borås ingick som en del i den gynekologiska verksamheten och
rapporterade 100 % tillgänglighet inom 60 dagar under den period av året som mottagningen
ingick i Närhälsans rapportering.
Källor: Sveriges kommuner och Landsting/vantetider.se, HSA; Väntetids- och
tillgänglighetsrapport 2014:22
2.6 Prestationer
Periodutfall 2014
Periodutfall 2013
Förändring i procent
Nyckeltal prestationer
Kvinnor Män
Totalt
Kvinnor Män
Totalt
Kvinnor Män Totalt
Besök hos
Närhälsan vårdvalsverksamhet
Närhälsan beställd primärvård 877 387 262 222 1 139 609 868 531 251 271 1 119 802
1 4,4
1,8
Summa besök Närhälsan
I ovanstående siffror ingår rehabmottagningarna för hela året. Under perioden 140101-140831
hade rehabmottagningarna 354 763 besök. Under perioden 140901-141231 hade
rehabmottagningarna 240 216 besök. Detta innebär en markant ökad produktion jämfört med
prognos vilket troligtvis är en följd av dessa mottagningars intensiva rustning för att tillgodose
en mycket god tillgänglighet i samband med vårdvalets införande.
Produktion
Producentneutral
verksamhet
Allmänläkarvård
Läkarbesök MVC
Läkarbesök i spec vård
Sjuksköterskevård
Sjuksköterska m fl MVC
Sjukgymnastik
Övriga besök i primärvården
Övriga besök i spec vård
Summa
Utfall
Budget
Utfall
Budget
Prognos
2013
2013
2014
2014
2014
6 223
6 600
6 206
6 000
6 000
15 686
15 100
14 880
14 600
15 300
37 428
36 500
34 362
36 600
33 000
96 800
86 800
93 961
96 700
93 000
328 283 335 900 318 945 306 200 303 000
457 549 438 000 489 473 447 700 450 000
128 190 111 500 132 684 125 900 118 000
49 643
48 800
49 098
50 600
47 003
1 119 802 1 079 200 1 139 609 1 084 300 1 065 300
Besök på rehabmottagningar ingår i ovanstående siffror för hela året.
2.7 Patientsäkerhetsarbetet
Närhälsan har fortsatt att utveckla patientsäkerhetsarbetet enligt den handlingsplan som
fastställdes utifrån resultatet av mätningen av patientsäkerhetskultur 2013. Fokusområdena är
Sida 20(33)
benägenhet att rapportera avvikelser, högsta ledningens stöd, arbetsbelastning och
personalbemanning samt överföring av information och patienter.
Vi har byggt en struktur för samordnad vårdplanering utifrån våra förvaltare av KLARASVPL och samlar gemensamma frågor i en styrgrupp för vårdplanering. Vi har fortsatt att
utveckla vårt ledningssystem med en rad nya riktlinjer. Intranätet har omstrukturerats för att
förbättra sökbarheten. Positiva effekter av STRAMA-konceptet i form av minskat antal
förskrivna antibiotikarecept i VGR har konstaterats.
När det gäller ärenden från Inspektionen för vård och omsorg (IVO) iakttar vi ett fortsatt högt
inflöde. Antalet interna utredningar utifrån avvikelser är också stort, sannolikt en effekt av
ökad rapportering. I den beställda vården noterar vi med tillfredställelse ett ökande intresse
för detta område.
3. Personal
Medarbetarna är Närhälsans främsta resurs. Verksamheternas framgång är helt och hållet
beroende av hur våra medarbetare förhåller sig till sitt uppdrag. Sambandet mellan
konkurrenskraft och medarbetarnas arbetsresultat kan inte nog förtydligas. Att göra varje
medarbetare medveten om att man som enskild kan påverka verksamhetens framgång är en
utmaning för närmaste chef men kan också skapa ett stort engagemang. Strategier för att
uppnå detta kan vara att verka för en hög ekonomiskt medvetenhet hos både chefer och
medarbetare och att ha ett gott samverkansklimat på arbetsplatsen där alla medarbetare ser sig
som viktiga medspelare för att uppnå målen i affärsplanen.
Närhälsans långsiktiga mål är att våra medarbetare ska vara goda ambassadörer för vår
verksamhet. Arbetsplatsen ska uppfattas så attraktiv att den kan rekommenderas till en god
vän. För att denna rekommendationsgrad ska vara hög behöver en rad förutsättningar
uppfyllas.
3.1.1. Organisationskultur
Närhälsan ska kännetecknas av en gemensam kultur som präglas av pålitlighet, omtanke och
nytänkande. Det är dessa kärnvärden som vi vill ska prägla det bemötande våra patienter får
när de kommer till våra verksamheter. Värderingarna ska bottna i ett gediget arbete på varje
arbetsplats, där chef och medarbetare tydliggör vad kärnvärdena betyder för just deras
arbetsgrupp. Så som vi vill uppfattas utåt måste vi leva inåt i vår organisation.
Arbetet på varje arbetsplats kring den gemensamma plattformen är en naturlig fortsättning på
den utveckling som påbörjats genom Serviceguiden. Under våren kommer Serviceguiden 2.0
att genomföras för nyanställda medarbetare. Ytterligare utbildningsinsatser på detta tema är
breddutbildningen i bemötande och service för receptionister.
3.1.2. Ledarskap
Det ska finnas bra förutsättningar för chefer i Närhälsan. Vi ska tydliggöra ansvar och
befogenheter på ett sätt som stödjer cheferna för att kunna vara starka arbetsgivarföreträdare.
Stöd från förvaltningens stabsfunktioner ska tydliggöras och synliggöras. Ansvar och
Sida 21(33)
befogenheter finns beskrivna i förvaltningens Riktlinjer för beslutsfattande.
Nya chefer i Närhälsan ska få en god introduktion, både kring förvaltningsgemensamma
frågor och i verksamhetsspecifika delar. Introduktionen ska alltid följas upp av närmaste chef.
Med en väl genomförd introduktion ökar chefens möjligheter att bedriva en bra verksamhet.
Förvaltningen har ett introduktionsprogram för nya chefer som omfattar fem heldagar.
Introduktionen är obligatorisk.
För att förstärka stödet till chefer samt att erbjuda utvecklingsmöjligheter för chefer med
längre erfarenhet har förvaltningen startat upp ett mentorprogram. Programmet genomförs i
samarbete med Tandvården och Habilitering och Hälsa. Under våren har även möjlighet till
handledning för chefer i grupp påbörjats. Under 2014 har tre grupper med handledning för
chefer genomförts.
Ytterligare ett exempel på utvecklingsarbete som syftar till att underlätta i chefskapet är utvecklingen av
ett digitalt årshjul. Årshjulet finns på intranätet och i detta finns samlat processer och aktiviteter under
aktuell månad då dessa ska påbörjas och avslutas.
I oktober startade tredje omgången av Närhälsans chefsutvecklingsprogram - Ny Chef.
Programmet genomförs tillsammans med Tandvården och fokuserar specifikt på de särskilda
förutsättningar som våra chefer inom konkurrensutsatta offentliga verksamheter verkar under.
Under 2015 planerar vi att utveckla ett mindre omfattande program för biträdande chefer. Att
arbeta som biträdande chef kan vara första steget på en karriärväg och det är angeläget att
fånga upp och identifiera medarbetare som vill utvecklas och i längden ta på sig ett fullt
chefskap. Närhälsan är en stor förvaltning med möjlighet till en god intern chefsförsörjning.
En ökad rörlighet bland chefer inom förvaltningen är positivt. Då finns möjligheter till nya
utmaningar för chefer och förvaltningen kan ta vara på chefer som vill utvecklas. Vi ska
förstärka och tydliggöra våra interna processer kring att identifiera och ta om hand
medarbetare med intresse för chefskap och kring chefer som vill utvecklas vidare.
3.1.3. Stolta och nöjda medarbetare
Forum för delaktighet och att ha en möjlighet att påverka utvecklingen på den egna
arbetsplatsen är två förutsättningar som stärker engagemanget och kan höja motivationen hos
våra medarbetare.
Vi ska utveckla ett relevant och attraktivt erbjudande för Närhälsan som arbetsgivare. När vi
rekryterar nya medarbetare ska vi försäkra oss om att omtanke, pålitlighet och nytänkande
finns med i kravspecifikationen för rekryteringen. Under året har vi påbörjat arbetet med att
tydliggöra Närhälsan som en attratktiv arbetsgivare genom att
utveckla arbetsgivarvarumärket. Söka jobbsidan på externa hemsidan har fått en ny
utformning och vi finns på Facebook och Linkedin. Arbetet fortsätter med att se över texter i
platsannonser och med att utforma mässmaterial och brochyrer så att Närhälsan syns
tydligare.
Samtliga medarbetare inom vår verksamhet ska ha en individuell utvecklingsplan.
Utvecklingsplanen ska fokusera på hur varje medarbetare individuellt ska bidra till att uppnå
målen i affärsplanen.
Sida 22(33)
Under hösten 2013 genomförs en omfattande regional medarbetarenkät. Resultatet av
denna har hanterats på arbetsplatsnivå och varje chef har tillsammans med sina medarbetare
tagit fram en handlingsplan för arbetsmiljön. Detta arbete kommer förhoppningsvis att stärka
medarbetarnas möjlighet till delaktighet och inflytande. Planerna har följts upp under senare
delen av hösten. Ett mål i affärsplanen är att medarbetarna ska vara goda ambassadörer och
kunna rekommendera sin egen arbetsplats. Vi mäter varje arbetsplats rekommendationsgrad
och denna kommer att bli ett tydligt mål när det gäller att öka andelen stolta och nöjda
medarbetare.
Vid årskiftet tecknades ett flextidsavtal med Vårdförbundet vilket har medfört att samtliga
medarbetare i Närhälsan nu har tillgång till flexibel arbetstid.
3.1.4. Bra arbetsmiljö och god hälsa
Närhälsan antog under hösten 2013 en strategi för Hälsofrämjande arbetsplatser. Att utveckla
hälsofrämjande arbetsplatser är en framgångsfaktor i Närhälsan. En hälsofrämjande
arbetsgivare är attraktiv och bidrar i förlängningen till god vård och kvalitet i verksamheten
genom att:


Lägga en god grund för hälsa, välbefinnande och arbetsglädje och att både
medarbetare och chefer stödjer affärsplanen, serviceguiden och den gemensamma
plattformen.
Genom att utveckla Närhälsan till en hälsofrämjande arbetsplats läggs en grund för det
hälsofrämjande arbete som ligger i Närhälsans uppdrag.
Sjukfrånvaron har ökat inom regionen, så även i Närhälsan. Sjukfrånvaron är 0,9 % högre
jämfört med samma tid 2013.Vi kommer att förstärka våra insatser för att höja kompetensen
hos våra chefer i frågan genom att kontinuerligt erbjuda grundläggande utbildning i
arbetsmiljöfrågor. Under året kommer vi också att erbjuda en påbyggnadsutbildning för
chefer där vi kommer att fokusera på fördjupat systematiskt arbetsmiljöarbete, rehabilitering,
beställningskompetens för företagshälsovård, riskbruk samt mänskliga reaktioner vid
förändring.
Under 2013 utarbetades en ny avtalskonstruktion mellan regionens förvaltningar och
företagshälsovården Hälsan & Arbetslivet. Den nya avtalskonstruktionen medför höjda
kostnader för förvaltningen. Vi har även beställt mer företagshälsovård under 2014 jämfört
med 2013. Denna kostnadsökning följs noggrant även på regionnivå då flera andra
förvaltningar har konstaterat samma fenomen.
3.1.5. Strategisk kompetensförsörjning
Målet med Närhälsans kompetensförsörjningsprocess är att verksamheterna både på lång och
kort sikt har den kompetens som krävs för att klara verksamhetens mål och uppdrag.
Respektive chef ansvarar för att medverka systematiskt och analytiskt i processens olika delar
kompetensanalys, planering, genomförande och utvärdering. HR-avdelningen utgör ett stöd i
processen och medverkar till samordning av aktiviteter och insatser.
Kompetensförsörjningsbehovet identifieras både på kort och lång sikt. Detta kan handla om
Sida 23(33)
yrkesgrupper som saknas men också om förmågor som behöver stärkas och utvecklas.
Förvaltningens ambition är att utveckla och förstärka samarbetet med yrkeshögskolor och
övriga lärosäten.
För övrigt har vi stora möjligheter att identifiera nya medarbetare genom det stora antal
studenter som vi varje år tar emot inom våra verksamheter. Det gäller i stort sett alla våra
yrkeskategorier som har verksamhetsförlagd utbildning. Det är angeläget om att stimulera
våra verksamheter att utbilda handledare och verka för att vi tar emot studenter.
Möjligheter till kompetensförsörjning har stora regionala skillnader inom vår förvaltning. Vi
kan se att det finns en problematik att rekrytera barnmorskor och psykologer i flera av de
delar av Närhälsan som präglas av landsbygd. Arbete pågår med att se över
kompetensförsörjningen av dessa yrkeskategorier långsiktigt.
Enligt fortbildningsrådets plan genomfördes under 2014 fortbildning för i princip samtliga
målgrupper och verksamhetsområden. Exempel på större satsningar är ”Samtalskonst” på
olika nivåer. För sjuksköterskor "Vårdråd i samklang" (god service och bemötande vid
telefonrådgivning, en dag) samt fördjupning i form av en "Konsultationsträning" på fyra
dagar. För alla målgrupper erbjöds också Motiverande Samtal (fem dagar). Dessa utbildningar
är stående och återkommer varje termin.
Som en fördjupning av Serviceguiden och implementering av den gemensamma plattformen
genomfördes sex kurser "Från ord till handling - kunskap och inspiration på vägen till en
Närhälsa med service i världsklass" för samtliga receptionister inom Barn och
ungdomsmedicin och Rehab. Denna satsning fortsätter under 2015 för resterande områden.
Under året har vi planerat och bjudit in till breddutbildning i Suicidprevention, genomförandet
startar 2015. Våra undersköterskor har erhållit en särskild satsning från personalutskottet,
varför vi fortsatt utbildningarna som startade 2013, handledarutbildning och
högskoleutbildningen Hälsofrämjande och förebyggande metodik, 5 hp."
Vid årsskiftet upphörde den intraprenad som tidigare kallats KursDoktorn i den form den
tidigare bedrivits. Från och med 2015 så kommer KursDoktorn att ingå i Närhälsan
och erbjuder särskilda kurser som är obligatoriska för ST-läkare i allmänmedicin att genomgå.
Här vänder vi oss till alla ST-A i Västra götalandsregionen. Inom ramen för KursDoktorn så
kommer förvaltningen även att fokusera ökad kompetensutveckling för Närhälsans
specialister i allmänmedicin. Beslut om utbildningsinsatser sker i fortbildningsrådet.
KursDoktorn är organiserad under HR-avdelningen och tillhör beställd primärvård.
3.1.6 Studierektorsenheten
Från och med den 1 januari 2013 har Närhälsan i uppdrag att organisera, utveckla,
administrera och bemanna en samlad studierektorsenhet för alla godkända vårdenheter inom
VG Primärvård oavsett driftsform och geografisk lokalisering. Utbildningsuppdraget
definieras i krav- och kvalitetsboken för VG Primärvård och omfattar grund- och
specialistutbildning för de professioner som är verksamma vid vårdenheterna – även för
Sida 24(33)
vårdenheter inom beställd primärvård.
Beställningen av uppdraget lämnas av HSA, Vårdvalsenheten, för avtalsperioden 2015-2016.
Studierektorsenheten tillhör definitionsmässigt beställd primärvård och uppdraget ska
genomföras konkurrensneutralt. Primärvårdsdirektören har organiserat studierektorsenheten
inom HR-avdelningen, till vilken uppenbara kopplingar finns i frågor som förvaltningens
arbete med kompetensförsörjning, utbildning och fortbildning.
I dagsläget finns ett trettiotal personer och en enhetschef direkt knutna till
utbildningsuppdraget med studierektorer för AT-läkare, ST-läkare och verksamhetsförlagd
utbildning (VFU) samt administrativa assistenter. Därutöver finansieras ca 30
huvudhandledare på deltid inom uppdraget. Studierektorer har i något fall sin
grundanställning vid privat vårdcentral.
3.2 Personalstruktur
Inom beställd vård är den största förändringen i personalstrukturen rehabiliteringens övergång
till Vårdval Rehab som skedde den 1 september. Sjukgymnaster, arbetsterapeuter, övrig
rehabpersonal, kanslister och medicinska sekreterare gick då över till primärvårdsstyrelsen.
För övrigt har inga betydande förändringar i personalstrukturen genomförts.§§
För barnmorskor är det i vissa delar av regionen svårt att täcka sitt behov. Gynekologer är
som tidigare en bristgrupp detta problem delar Närhälsan med övrig sjukvård. För medicinska
sekreterare och psykologer är det olika svårt att rekrytera beroende på var man finns
geografiskt.
Sjukvårdsrådgivningen har vissa svårigheter att rekrytera sjuksköterskor för nattjänstgöring.
3.4 Sjukfrånvaro
Västra Götalandsregionens målsättning är sjukfrånvaro i % av ordinarie tid: 5% eller lägre.
Andel långtidssjukfrånvaro (mer än 60 dagar) av total sjukfrånvaro: 50%.
Närhälsans sjukfrånvaro är 5,6% jämfört med VGRs sjukfrånvaro som är 6,3%.
Sjukfrånvaron har ökat med 0,9% jämfört med samma period 2013. Andelen
långtidssjukskrivna har ökat jämfört med samma period 2013. Sjukfrånvaron ökar i övriga
regionen samt i hela riket. Det är svårt att dra några enkla slutsatser till varför sjukfrånvaron
ökar. De grupper som vi ser har en ökad sjukfrånvaro är bl a sjuksköterskor, barnmorskor och
läkare.
De åtgärder som vi kommer att fokusera på för att bryta de trenden kortsiktigt är



ett intensifierat samarbete med företagshälsovården vad gäller beställningsrutiner,
samverkandialog och uppföljning
påbörja rehabiliteringsarbete i ett tidigt stadium och att försöka arbeta så strukturerat
som möjligt enligt Närhälsans rutiner för rehabilitering
utbildningsinsatser för chefer i rehabprocessen, förebyggande systematiskt
arbetsmiljöarbete, tidiga signaler på ohälsa hos medarbetare samt mänskliga reaktioner
Sida 25(33)
vid förändring
Åtgärder på lång sikt för att påverka sjukfrånvaron:


ett utvecklingsarbete pågår inom HR-avdelningen för att stärka förvaltningens
hälsofrämjande arbete
stärka, förenkla och utveckla det systematiska arbetsmiljöarbetet inom förvaltningen
Sjukfrånvaro, procent av ordinarie arbetstid per personalgrupp och kön
Kvinnor
Män
Sjuksköterskor, barnmorskor
7,3
11,7
Undersköterskor m.fl.
6,1
0
Läkare
6,9
0,5
Admininstratör, vård
5,1
1,1
Rehabilitering och förebyggande
5,8
1,7
Teknik, hantverkare
8,9
3,6
Kök, städ, tvätt
0,5
Administration
2,7
1,5
Summa
5,9
2,4
Sjukfrånvaro, procent av ordinarie arbetstid
december 2014
Kvinnor
5,9
Män
2,4
5,6
Totalt
december 2013
5,0
2,5
4,7
Andel långtidssjukfrånvaro (60 dagar eller mer)
December 2014
Kvinnor
61,0
Män
44,0
60,4
Totalt
December 2013
54,2
39,8
53,3
Totalt
7,3
6,1
4,8
5,0
5,5
4,4
0,5
2,5
5,6
3.6 Jämställdhet och mångfald
Jämix nio nyckeltal
1 Andelen yrkesgrupper där könsfördelningen är mellan 40-60%
Av de sex stora yrkeskategorierna är det ingen yrkesgrupp som är jämt könsfördelad.
2. Andel kvinnor i förvaltningsledningen
Sida 26(33)
Andelen kvinnor i förvaltningsledningen är 62 %.
3. Andel chefer som är kvinnor i förhållande till andel anställda som är kvinnor.
Andelen chefer som är kvinnor är 85% och andelen anställda som är kvinnor är 91 %.
4. Skillnad mellan kvinnor och mäns löner
Kvinnors löner är 72 % av männens
5. Skillnad i långtidsfrånvaro mellan kvinnor och män.
Kvinnors långstidssjukfrånvaro är 61% och männens är 44%. Kvinnors långtidssjukfrånvaro
är 17% högre än männens.
6. Genomsnittligt uttag av föräldradagar av män och kvinnor samt skillnad mellan kvinnor
och män i uttag av föräldradagar av de som tagit ut.
20 män har tagit ut 672 dagar och 227 kvinnor har tagit ut 17 767 dagar. Vilket gör ett
genomsnittligt uttag av dagar för män med 33,6 dagar och för kvinnor med 78,2 dagar.
Skillnaden mellan män och kvinnor är 44,6 dagar.
7. Skillnaden i sysselsättningsgrad (andel kvinnor - män) samt skillnaden i andelen med
reducerad heltid.
Av kvinnor arbetar 66% heltid jämfört med männen där 84% arbetar heltid. Andelen
deltidsarbetande män är 11% och andelen deltidsarbetande kvinnor är 17%, skillnaden är 6%.
8. Skillnad i andel tillsvidareanställda
Av kvinnorna är 92% tillsvidare anställda och av männen är 79% skillnaden är 13%.
9. Jämställdhetsarbete
Vi har utarbetat en plan för Jämställdhet och mångfald för Närhälsan. Denna är dock inte
formellt antagen detta kommer att ske 2015.
Jämställdhetsarbetet i Närhälsan ska leda till en miljö där jämställdhetsaspekten är integrerad
inom all verksamhet. Alla anställda ska arbeta på lika villkor. Det är önskvärt med en jämn
könsfördelning i samtliga befattningar. Kvinnor och män ska ha lika lön för lika och
likvärdigt arbete. Ingen diskriminering får förekomma.
Jämställdhet och mångfald handlar om attityder och värderingar. Det är viktigt att frågorna
belyses i utvecklingssamtal och vid arbetsplatsträffar. Chefer och medarbetare har
tillsammans ett ansvar för att planens mål uppnås. Cheferna ansvar för att frågorna tas upp på
arbetsplatsträff och att planens aktiviteter genomförs.
Jämställdhet och mångfald främjar en god arbetsmiljö. Det är viktigt att attrahera och behålla
personal med hög kompetens, vilket innebär att vi inte kan diskriminera någon grupp eller
individ. Genom att personalsammansättningen speglar befolkningens sammansättning kan vi
ännu bättre möta våra kunders krav och behov.
Jämställdhet och mångfald skapar mervärde för både medarbetare, verksamhet och de som
utnyttjar våra tjänster samt ökar vår konkurrenskraft.
Sida 27(33)
Genuskompetent ledarskap
Ökad kunskap om jämställdhet och genusfrågor hos chefer och medarbetare kan påverka att vi
blir en attraktiv arbetsgivare. Under 2013 genomfördes regionens webbaserad utbildning för
primärvårdens chefer. Under 2014 har många nya chefer anställts, dessa har inte i lika hög
grad gått utbildningen. Under 2015 kommer denna utbildning att ingå i introduktionen för nya
chefer inom Närhälsan.
Inom den beställda vården har vi 75 chefer av dessa har 26 gått utbildningen vilket motsvarar
35 %.
3.7 Personalvolym
Anställda per personalgrupp
Sjuksköterskor, barnmorskor
Undersköterskor m.fl.
Läkare
Administratör, vård
Rehabilitering och förebyggande
Sjukhustekniker/labpersonal
Utbildning, kultur och fritid
Teknik, hantverkare
Kök, städ, tvätt
Administration
Summa
2014
Antal
673
57
80
91
286
0
1
1
2
284
1475
Andel
45,6
3,9
5,4
6,2
19,4
0
0,07
0,07
0,1
19,3
2013
Antal
688
77
89
122
905
1
2
0
3
291
2178
Andel
31,6
3,5
4,1
5,6
41,6
0,05
0,09
0
0,1
13,4
Personalvolymen har totalt minskat mellan 2013 och 2014. Förklaringen till den stora
minskningen är Vårdval Rehab. Rehabverksamheten finns från den 1 september 2014 under
primärvårdsstyrelsen.
Ofrivillig deltidsanställning
Förvaltningen har 7 anställda kvinnor med ofrivillig deltidsanställning i personalgrupperna.
Dessa återfinns i grupperna barnmorskor och undersköterskor. Föregående år var det 28
kvinnor med ofrivillig deltidsanställning, detta är en minskning med 21
anställda. En anledning till minskningen är Vårdval Rehab, flera med ofrivillig deltid fanns
inom detta område. De ekonomiska ramarna avgör om heltid kan erbjudas men möjligheten
till heltids anställning prövas alltid.
Sida 28(33)
3.8 Bemanningsföretag
Kostnader för bemanningsföretag, tkr
Läkare
Sjuksköterskor
Övriga
Totalt
Utfall 2014
3 801
454
6 112
10 367
Utfall 2013
4 316
270
1 581
6 167
Bemanningsföretag har ökat med 4,1 mnkr jämfört med föregående år. Ökningen mellan
åren består framförallt av köp kopplat till sjukskrivningsmiljarden samt Centrala
barnhälsovården.
Köp av bemanningsläkare har minskat. Köp av sjuksköterskor har ökat, ökningen består i köp
av barnmorskor till mödravård och ungdomsmottagningar. Köp av övrig personal har ökat,
här är den största ökningen inom sjukskrivningsmiljarden där utredningsteam med
specialistkompetens köpts in samt psykologer till Centrala barnhälsovården.
3.9 Personalkostnadsanalys
För den beställda vården har det skett en volymminskning av personalen, 2013 var det 2 178
anställda och 2014 är antalet anställda 1 475 en minskning med 703 anställda. Anledningen
till volymförändringen är rehabiliteringens övergång till Vårdval Rehab och
primärvårdsstyrelsen.
För den verksamhet som är kvar i beställd vård har följande förändring av volymen skett:
Mödrahälsovården, Ungdomsmottagningarna och Gynekologin har ökat antal anställda med
16. De yrkeskategorier som ökat är barnmorskor, och det är antalet timanställda som ökat.
Inom gruppen administration har utvecklingsledare/planerare ökat med 8 inom Gyn projekt.
Barn och Ungdomsmedicin har minskat antalet anställda med 15. De största minskningarna
har skett inom grupperna, läkare eftersom fem ST-läkare blivit klara och inte återbesatts.
Grupperna läkarsekreterare och kanslister har också minskat.
Unika verksamheter har en sammanlagd ökning skett med sju anställda. 1177 Vårdguiden
har minskat antalet sjuksköterskor med 17 som en anpassning till budget. En ny enhet för
hjälpmedel har inrättats enheten har 10 medarbetare.
Gemensam verksamhet har en ökning med 12 anställda. Dessa 12 är anställda i projektet
sjukskrivningsmiljarden, där en ettårig överenskommelse har träffats om att införa funktionen
rehabkoordinator för samordning av insatser runt sjukskrivna.
Personalkostnader. Den kraftiga minskningen av personalkostnader mellan åren och mot
budget förklaras av övergången av rehabverksamhet beställd vård till vårdval. Det har skett en
extrasatsning för jämställda löner avseende kategorin medellånga utbildningar. För 2014
höjdes sociala avgifter med drygt 1 %.
Sida 29(33)
Mertid och övertid, används vid hög arbetsbelastning, oplanerad frånvaro och för att täcka
tillfälligt för vakanser. Mertid och övertidstimmarna har minskat 2014 jämfört med 2013.
OB tillägg, det bara viss verksamhet som regelbundet arbetar obekväm arbetstid. 1177
vårdguiden har tjänstgöring dygnet runt. Övriga verksamheter har öppet måndag till fredag
och inom viss verksamhet kvällsöppen mottagning.
4. Övrigt
Vid våra FoU-enheter har en översyn gjorts av organisationsstrukturen och en gemensam
grundstruktur upprättats vid enheterna. Fortsatt arbete har gjorts och vissa uppgifter inom FoU
samordnats mellan lokalkontoren. Arbetet med att påtala olikheterna i de ekonomiska förutsättningarna i beställningen från HSN av FoU, som inneburit ojämlikhet för personal och
invånare har lett till ett beslut i regionstyrelsen att FoU skall finansieras direkt från
Regionstyrelsen. För-söken att påverka att uppdraget i Krav- och kvalitetsboken så att FoU
skulle få uppföljnings-mått har tyvärr inte lyckats. Uppdraget står oförändrat till KoK 2015.
5. Ekonomi
Resultatet 2014 för Närhälsan beställd vård uppgår till -9,2 mnkr, vilket är 0,9 mnkr bättre än
lagd budget på -10,1 mnkr.
Närhälsans ekonomiska förutsättningar och verksamhetsförändringar för 2014 baserades på de
överenskommelser som är tecknade med de 12 hälso- och sjukvårdsnämnderna. Generellt
erhöll Närhälsan en uppräkning av ersättningsnivån med 2,4 procent med ett
effektiviseringskrav på 0,6 procent vilket innebar ett nettopåslag med 1,8 procent. Utöver det
gjordes ett avdrag med knappt 2,8 mnkr som avsåg förvaltningens besparingskrav när det
gäller konsulter, kurs- och konferenser samt information. Förändrade uppdrag, ekonomiska
neddragningar men också utökade beställningar inom några verksamheter gör att jämförelser
mellan åren är vansklig.
Förvaltningen fick för 2014 följande förändringar av uppdragen vilket innebär att utfall av
kostnader och intäkter inte är helt jämförbara med 2013.
Neddragningar




inom FoU-verksamheten nämnderna 1, 2, 3, 6 och 8 med totalt 1,6 mnkr
inom mödrahälsovården i nämnderna 6 och 8 med totalt 1,2 mnkr
inom dietistverksamheten i nämnderna 6 och 8 med totalt 1,5 mnkr
regionens nya internhyresmodell innebar ökade lokalkostnader för 2014 med 2,8
mnkr (inklusive ägarstöd)
Satsningar



utökning inom barn- och ungdomsmedicin inom nämndområdena 4, 5, 7, 11 och 12
med totalt 1,0 mnkr
1 mödra- och barnpsykologtjänst i nämndområde 7 med totalt 0,7 mnkr
1 gynekologtjänst inom nämndsområde 5 med totalt 1,5 mnkr
Sida 30(33)

1 socionomtjänst till Hagamottagningen inom nämndsområde 5 med totalt 0,6 mnkr
Kompensation för merkostnader



ersättning för kostnadsökningar inom mödrahälsovården för vätskebaserad cytologi
samtliga nämnder, samt kostnadsökningar för medicinsk service inom nämnderna 5, 7,
11, 12 totalt 16,7 mnkr
ersättning för tolkkostnader inom nämnderna 1, 2, 3, 5, 11, 12 med 7,8 mnkr (för
övriga nämnder ingår dessa sedan tidigare i ersättningen)
ersättning för patientströmmar mellan nämnderna med 5,1 mnkr gäller samtliga
nämnder.
Regionfullmäktige fattade den 11 februari 2014 beslut om att införa vårdval inom
rehabverksamheten med startdatum den 1 september 2014. Beslutet innebar att Närhälsans
rehabverksamhet konkurrensutsattes. Den del av verksamheten som ingick i vårdvalet lyftes
ur beställd primärvård och övergick både organisatoriskt och redovisningsmässigt till
Primärvårdsstyrelsens ansvarsområde.
Närhälsans kostnadsansvar för handikapphjälpmedel upphörde i och med att vårdval rehab
infördes. Fram till den 31 augusti gällde dock oförändrat uppdrag samt ersättning för både
rehabverksamheten och hjälpmedel. Detta innebar att kostnader och intäkter redovisades
enligt samma principer som för övriga verksamheter inom beställd primärvård. Eftersom
beslutet om att konkurrensutsätta rehabverksamheten inom Närhälsan fattades först under
våren har Närhälsan inrapporterat en helårsbudget för denna verksamhet.
Verksamheternas mål i ekonomiperspektivet
Långsiktigt mål:

En ekonomi som medger utveckling
Nyckeltal


Eget kapital uppgå till 2 procent av regionintäkterna
Andel enheter med nollresultat - 100 procent
Strategier




Öka förståelsen för och sprida kunskapen om varför kunder väljer respektive inte
väljer oss
Öka förståelsen bland alla anställda om vilka åtgärder som skapar intäkter
Arbeta systematiskt med att ta tillvara på erfarenheter från enheter som lyckats vända
negativa resultat till positiva
Vidareutveckla arbetet med att sänka kostnader som inte går ut över vårdkvaliteten
Aktiviteter

Controllergenomgångar med förvaltnings- och områdesledning för genomlysning och
Sida 31(33)




uppföljning av verksamheten
Kontinuerlig genomgång och uppföljning av resultat och prognos med berörda chefer
samt på verksamheternas ledningsmöten
Som ett led i förberedelserna inför uppstarten av vårdval rehab bedrevs ett arbete med
produktionsplanering.
Utbildning och förberedelse av chefer och medarbetare inför vårdval rehab.
Arbete med att implementera Näranalys har fortsatt under året
Närhälsan hade för 2014 rätt att nyttja eget kapital med 10,1 mnkr, (6,9 Asynja, 1,6 FoU samt
1,6 skyltar).
5.1 Ekonomiskt resultat
Årets resultat uppgår till -9,2 mnkr, vilket är 0,9 mnkr bättre än lagd budget på -10,1 mnkr.
Resultatet 2013 var -8,2 mnkr. Den 1 september övergick rehabverksamheten till
Primärvårdsstyrelsen och Närhälsan hade från och med detta datum inte heller längre
kostnadsansvar för hjälpmedel. Närhälsan hade för 2014 rätt att nyttja eget kapital med 10,1
mnkr, (6,9 Asynja, 1,6 FoU samt 1,6 skyltar).
Resultaträkning (mnkr)
Årsvärden
Avvikelse Förändring
Utfall Budget Utfall
utfall/utfall
budget/
1412
1412
1312
%
utfall
Statsbidrag
3,0
1,6
2,4
Patientavgifter
26,8
30,8
33,1
Såld vård internt
1 246,4 1 318,9 1 412,7
Såld vård externt
6,0 112,8
5,4
Försäljning av material, varor och tjänster 170,9 162,7 170,7
Övriga intäkter
160,8 139,1 128,7
Verksamhetens intäkter
1 614,0 1 765,9 1 753,1
Personalkostnader
Inhyrd personal, bemanningsföretag
Läkemedel
Lokalkostnader
Material, varor och tjänster
Övriga kostnader
Avskrivningar
Verksamhetens kostnader
Finansiella intäkter/kostnader m.m.
-1 036,7 -1 080,5 -1 092,6
-10,4
0,0
-6,2
-18,2
-20,7
-20,4
-130,8 -131,7 -150,6
-349,2 -465,7 -430,0
-53,8
-54,1
-38,1
-4,4
-4,9
-5,3
-1 603,6 -1 757,6 -1 743,3
-19,6
-18,3
-18,0
1,4
-3,9
-72,5
-106,8
8,2
21,7
-151,9
22,7%
-19,1%
-11,8%
11,4%
0,1%
25,0%
-7,9%
43,7
-10,4
2,5
0,9
116,5
0,3
0,5
154,0
-5,1%
68,1%
-10,7%
-13,1%
-18,8%
41,1%
-17,3%
-8,0%
-1,3
Sida 32(33)
Resultat
-9,2
-10,1
-8,2
0,8
Förändringen att Styrelsen för beställd vård från 1 september inte har kostnadsansvaret för
rehab (vårdvalsdelen) och inte heller för personliga hjälpmedel har fått som konsekvens att
alla jämförelser med budget eller föregående års utfall är svåra att göra.
Bruttokostnaderna för rehab för perioden september-december 2014 bedöms till 130 mnkr.
Motsvarande bedömning för personliga hjälpmedel är 70 mnkr. De flesta resultatraderna har
påverkats i olika grad, undantaget läkemedel. Förändringen har även inneburit att en
Hjälpmedelsenhet har inrättats med uppdraget att arbeta med övergripande administration och
uppföljning. Den har fått sin organisatoriska tillhörighet hos Närhälsan (beställd vård).
Nedan kommenteras några kostnadsposter i särskild ordning:
Personalkostnaderna har minskat mellan åren och mot budget vilket förklaras av
övergången av rehabverksamhet till Primärvårdsstyrelsen. Det har skett en extrasatsning
för jämställda löner avseende kategorin medellånga utbildningar. För 2014 höjdes sociala
avgifter med drygt 1 %.
Bemanningsföretag har ökat med 4,1 mnkr jämfört med föregående år. Ökningen mellan
åren består framförallt av köp kopplat till sjukskrivningsmiljarden samt Centrala
barnhälsovården.
Material, varor och tjänster har sjunkit rejält. Här syns bland annat effekten av förändringen
1 september avseende personliga hjälpmedel då vi inte längre har kostnadsansvaret. Fram till
augusti såg vi dock en kostnadsökning avseende dessa till följd av ökad förskrivning.
Utfall
Konsulter, konto 7551, IT-tjänster konto 754X, motpart 100
11 991
Kurs och konferenser, konto 4611, motpart 100
21 566
Trycksaker, konto 6471, PR och info, konto 6911 och 6931, motpart 100
7 875
Kostnaderna för externa konsulter uppgick till 12 mnkr och därmed klarade inte Närhälsan att
nå 2014 år målnivå på 9,5 mnkr. Den främsta anledningen till att målet inte uppnåddes var att
IT-konsulter nyttjades vid införandet av vårdinformationssystemet AsynjaVisph. Närhälsan
har för detta ändamål rätt att nyttja eget kapital med 6,9 mnkr. Kostnaderna för externa
konsulter 2014 var 5,6 mnkr lägre än för 2013.
Kostnaderna för kurs- och konferenser uppgick till 21,6 mnkr och det hade krävts ytterligare
kostnadsänkningar på 3,6 mnkr för att nå målnivån på 18 mnkr. Kostnaderna 2014 var dock
1,6 mnkr lägre än föregående år. Under året genomfördes flera central utbildningar.
PR och info har 2014 inneburit kostnader på 7,9 mnkr vilket var 5,4 mnkr mer än satt måltal
på 2,5 mnkr.
Sida 33(33)
5.2 Åtgärder vid ekonomisk obalans
Närhälsan, beställd primärvård, har en ekonomi i balans per 31 december 2014 och har därför
inte uppdraget att inrapportera lokal åtgärdsplan för att uppnå ekonomisk balans. För
verksamhetsåret 2014 har Närhälsan fått godkännande att använda eget kapital med 8,5 mnkr
samt ta i anspråk ytterligare 1,6 mnkr som är överförda från 2013, (se under punkten 5.3 eget
kapital).
5.3 Eget kapital
Närhälsan, beställd primärvård har för verksamhetsåret 2014 fått beslut om att använda eget
kapital med 8,5 mnkr enligt fördelning nedan
- 6,9 mnkr för införandet av ett nytt vårdinformationssystem (VISPH) under
2014
- 1,6 mnkr för att under 2014 kunna bibehålla nuvarande nivå inom förvaltningens forskningsoch utvecklingsverksamhet
Dessutom har Närhälsan i bokslutsdisposition fått överföra 1,6 mnkr från 2013 för ej
ianspråktaget eget kapital för byte av skyltar i samband med namnbytet till Närhälsan.
Eget kapital (mkr)
Beställd vård
IB 1/1 2014
36,1
disp. Region
-1,2
beslut*
-10,1
Resultat
-9,2
UB 31/12 2014
15,6
* beslut att överföra rehabs andel av EK, 10,1 mnkr till Primärvårdsstyrelsen.
Den ingående balansen för EK 2014 för beställd vård var 36,1 mnkr. Avgår disposition till
Regionen på -1,2 mnkr kopplat till 2 procentaren av Regionbidraget. En överföring av rehabs
andel av det egna kapitalet med 10,1 mnkr har gjorts till Primärvårdsstyrelsen. Resultatet för
2014 på 9,2 mnkr läggs till det egna kapitalet som i utgående balans summeras till 15,6 mnkr.
5.4 Investeringar
För budgetåret 2014 uppgick Närhälsans, beställd primärvård, investeringsutrymme till 16,7
mnkr. Utrymmet var uppdelat på fastighetsinvesteringar och utrustning.
Under 2014 användes 2,7 mnkr till investeringar i medicinsk utrustning och inventarier.
6. Bokslutsdokument och noter
Se bilaga
Analyslänkar
Årsredovisning 2014
../../userfiles/1/documents/2000_2253_A0750.xlsx

Årsredovisning Närhälsan beställd primärvård 2014 1

Transcription

Similar documents

246-15_80x110_JF_VGR Samlingsannons Dalsläningen

Program och mer information

K-N Förnamn Efternamn Företagsnamn Tel E-post

Regeringens avsedda fördelning av stöd till

PTP platser - Västra Götalandsregionen

Minnesanteckningar - Närvårdssamverkan Södra Älvsborg

Broschyr MMR2

Läs mer - Västerås stad

Ekonomirapport 2015 – efter juli månad