Handlingar till Tekniska nämndens sammanträde - Upplands-Bro

Transcription

Handlingar till Tekniska nämndens
sammanträde den 15 juni 2015
Ärende 1
3 av 100
Medborgarförslag Kattens Park
Förslag till beslut
1 Som yttrande över medborgarförslaget om kattpark överlämna
Tillväxtkontorets tjänsteskrivelse till Kommunfullmäktige.
2 Medborgarförslaget besvaras med att kommunen i dagsläget inte bedömer
att det är aktuellt att anlägga en kattpark i kommunen.
Sammanfattning
Tillväxtkontoret tackar Jacob Hallberg som inkom den 28 april 2014 med ett
medborgarförslag om att anlägga en ny park dedikerad till katter i kommunen.
Parken skulle förslagsvis heta Kattens park, i den skulle även andra djur och
medborgare vara välkomna. Byggandet av en sådan park skulle bidra till att
katterna i kommunen fick en egen plats och att konflikterna mellan katter och
medborgare skulle minska. I dag släpps många katter ut utan övervakning av
sin ägare, detta skulle inte behövas om denna park byggdes. Jacob menar att
det även skulle kunna bidra med ökade jobbtillfällen i kommunen, då parken
skulle bli en attraktiv plats för nya kiosker och andra affärsverksamheter.
Tillväxtkontoret arbetar aktivt med våra befintliga parker och möjligheten att
skapa nya parkmiljöer i kommunen vilket gör synpunkter kring det mycket
intressanta. Tillväxtkontoret bedömer dock att det är svårt att ha en park
dedikerad till katter. Att kattägare skulle sluta släppa ut sina katter utan
övervakning om det finns en kattpark är inte så sannolikt.
Beslutsunderlag
•
•
•
Medborgarförslag som inkom den 13 september 2012.
Kf § 89 Medborgarförslag om ny- och omplanteringar på kommunal
mark.
Tillväxtkontorets tjänsteskrivelse den 19 maj 2015.
Barnperspektiv
Medborgarförslaget ser till barns lärande av umgänge med husdjur och skulle
säkerligen vara ett uppskattat inslag.
4 av 100
Tillväxtkontoret
Marianne Hagman
Tillväxtchef
Charlotte Ahlstrand
Jonas Rundlöf
Tf. Teknisk chef
Parkingengör
Bilagor
1 Medborgarförslag om anläggandet av Kattens park
Beslut sänds till
• Akt
• Förslagsställaren
• Kommunstyrelsen
5 av 100
6 av 100
7 av 100
Ärende 2
8 av 100
Medborgarförslag om fler papperskorgar mellan
Tibble torg och Ekhammarskolan.
1 Som yttrande över medborgarförslag om fler papperskorgar överlämnas
Tillväxtkontorets tjänsteskrivelse till Kommunfullmäktige.
2 Medborgarförslag om fler papperskorgar avslås med motiveringen att
sträckan som beskrivs har 5 stycken papperskorgar uppsatta redan och fler
behövs inte.
Sammanfattning
Tillväxtkontoret tackar Petronella Hjelmstedt, Jenny Almqvist Lindberg, Elice
Carlsen som den 24 oktober 2014 kom in med ett medborgarförslag om att
sätta upp fler papperskorgar på sträckan mellan Tibble torg och
Ekhammarskolan. Tillväxtkontoret arbetar löpande med frågan och har senaste
året ökat antalet papperskorgar i kommunen då vi arbetar aktivt med att minska
nedskräpningen i kommunen.
Tillväxtkontoret bedömer att det för närvarande inte finns något behov av fler
papperskorgar då det redan finns fem stycken på den korta sträckan samt att
papperskorgarna inte är fulla vid tömningstillfällena.
Beslutsunderlag
•
•
Medborgarförslag som inkom den 24 oktober 2014.
Tillväxtkontorets tjänsteskrivelse den 19 maj 2015
Barnperspektiv
Att det finns tillräckligt många papperskorgar bidrar till att vi kan hjälpas åt att
hålla rent i miljön, vilket är bra för barn och alla andra.
9 av 100
Tillväxtkontoret
Marianne Hagman
Tillväxtchef
Charlotte Ahlstrand
Jonas Rundlöf
Tf. Teknisk chef
Parkingengör
Bilagor
• Medborgarförslag om fler papperskorgar som inkom den 24 oktober
2014.
Beslut sänds till
• Akt
• Förslagställaren
• Kommunstyrelsen
10 av 100
11 av 100
Ärende 3
12 av 100
Uppdatering av åtgärdsförslag i Gång- och
cykelplan enligt beslut KS § 42
Anta Åtgärdsförslag för gång- och cykeltrafik, daterad 14 april 2014, reviderad
26 maj 2015, som underlag för beslut om kommande investeringar.
Sammanfattning
Den 18 april 2012 beslutade Kommunstyrelsen att anta Gång- och cykelplan
med åtgärdsförslag, med några tillägg, som ett underlag för kommande gångoch cykelinvesteringar. Samtidigt fick Tillväxtkontoret uppdraget att vartannat
år föreslå en uppdatering av Gång- och cykelplanen genom att ta bort
genomförda projekt och lägga till nya vartefter behov uppstår.
I år är det dags för den första uppdateringen av åtgärdsförslagen i Gång- och
cykelplanen. Åtgärdsförslagskapitlet har därför lyfts ut och uppdaterats. Ett
nytt avsnitt med uppföljning av gång- och cykelarbetet 2012 – 2014 har lagts
till. Dessutom har Gång- och cykelplanens genomförande förtydligats, både
gällande hur planen förhåller sig till kommunens Trafik- och
tillgänglighetsprogram, och vilka möjligheter och svårigheter det finns att
genomföra projekten beroende på exempelvis väghållarskap,
markägoförhållanden och finansiering.
Tillväxtkontoret föreslår att Åtgärdsförslag för gång- och cykeltrafik antas som
underlag för beslut om kommande investeringar.
Beslutsunderlag
•
Tillväxtkontorets tjänsteskrivelse 12 januari 2015
•
Gång- och cykelplan med åtgärdsförslag, beslutad 18 april 2012
Ärendet
Den 18 april 2012 beslutade Kommunstyrelsen att anta Gång- och cykelplan
med åtgärdsförslag, med några tillägg, som ett underlag för kommande gångoch cykelinvesteringar, samt att ge Tillväxtkontoret uppdraget att vartannat år
föreslå en uppdatering av Gång- och cykelplanen genom att ta bort genomförda
projekt och lägga till nya vartefter behov uppstår.
13 av 100
I år är det dags för den första uppdateringen av åtgärdsförslagen i Gång- och
cykelplanen. Åtgärdsförslagskapitlet har därför lyfts ut ur planen och
uppdaterats. Ett avsnitt med gång- och cykelarbetet 2012 – 2014 har lagts till.
Dessutom har Gång- och cykelplanens genomförande förtydligats, både
gällande hur planen förhåller sig till kommunens Trafik- och
tillgänglighetsprogram, och vilka möjligheter och svårigheter som finns att
genomföra projekten beroende på exempelvis väghållarskap,
I Upplands-Bro finns idag ett gång- och cykelvägnät som täcker stora delar av
de tättbebyggda områdena, men behov av kompletteringar finns. Exempel på
nya sträckor som föreslås är en regional gång- och cykelväg mellan Bro och
Håbo kommun samt en mellankommunal gång- och cykelväg mellan Bro och
Sigtuna kommun. Förutom fysiska åtgärder finns förslag på fortsatt arbete med
beteendepåverkande åtgärder, såsom information, tips och råd till gång- och
cykeltrafikanter på kommunens hemsida.
Tanken är att Gång- och cykelplanen ska vara ett överordnat styrdokument,
näst efter Översiktsplanen, för kommunens planering av framtida gång- och
cykelinvesteringar. I takt med att projekten blir aktuella lyfts de ner till Trafikoch tillgänglighetsprogrammet, som är tänkt att vara ett arbetsdokument där
projekt som ska genomföras de närmaste åren presenteras mer i detalj, tidssätts
och kostnadsberäknas. Vissa av projekten i Gång- och cykelplanen är inte
aktuella i dagsläget, men kommer att bli det när planerade
exploateringsområden byggs ut. Flera av projekten kommer att samordnas med
olika exploateringsprojekt eller med utbyggnad av VA- eller
kraftvärmeledningar.
Förslag till åtgärdsförslag lyftes till Tekniska nämnden för beslut den 27 april
2015. Nämnden beslutade återremittera ärendet med uppdrag att förtydliga
vilka åtgärder som lyfts bort från åtgärdsprogrammet samt orsaker till detta.
Följande åtgärder har tagits bort från Gång- och cykelplanen utan att ännu ha
genomförts eller flyttats ner till Trafik- och tillgänglighetsprogrammet:
1
2
3
4
5
Gång- och cykelvägen från Österhagen till Hällkana via framtida
Kockbacka trafikplats. Anledningen är att det inte planeras någon gångoch cykelväg längs med Kockbackavägen och att det inte kommer att vara
någon gång- och cykelbana på bron över E18 vid trafikplatsen.
Genomföra en resvaneundersökning. Anledningen är att
resvaneundersökningar genomförs av många andra myndigheter och andra
organisationer, bland annat Trafikförvaltningen och Statistiska
centralbyrån. Dessa undersökningar är oftast offentliga och används redan i
de sammanhang där resultaten för resvaneundersökningar är relevanta,
såsom dragning av busslinjer och jämförelser mellan kommuner.
Vidareutveckla Gå och cykla-webb.
Förbättra rutiner för bortforsling av skrotcyklar.
Inventering av belysning vid övergångsställen och cykelparkeringar.
14 av 100
Anledningen till att (3), (4) och (5) föreslås tas bort är för att de anses vara för
detaljerade i förhållande till övriga projekt i gång- och cykelplanen. Jämför
dessa projekt med gång- och cykelvägen mellan Bro och Bålsta. Gå och cyklawebb, liksom alla sidor på Upplands-Bros hemsida som går under Tekniska
nämndens ansvarsområde, uppdrateras och förbättras kontinuerligt inom det
vardagliga arbetet på Tillväxtkontoret. Bortforsling av skrotcyklar sker inom
verksamheten för övrigt underhåll av kommunens allmänna ytor, såsom
skräpplockning, bortforsling av bilar underhåll av parkbänkar, etc. Inventering
av kommunens anläggningar sker kontinuerligt och är ett nödvändigt moment
för anläggningarnas drift. Under våren har all belysning inventerats i samband
med projektet att byta ut gammal miljöfarlig armatur och under sommaren
kommer vägskyltar och därmed kommunens alla övergångsställens lokalisering
att inventeras.
Gång- och cykelvägprojektet längs Strandvägen finns antaget i Trafik- och
tillgänglighetsprogrammet 2015
Gång- och cykelvägsprojektet längs Granhammarsvägen upp till Svea Livgarde
ingår, efter revidering den 26 maj 2015, i punkt 8 i detta förslag till uppdatering
av åtgärdsförslag i Gång- och cykelplan.
Tillväxtkontoret föreslår att Åtgärdsförslag för gång- och cykeltrafik, daterad
14 april 2014, reviderad 26 maj 2015 antas som underlag för beslut om
kommande investeringar.
Barnperspektiv
De föreslagna åtgärderna i Åtgärdsförslag för gång- och cykeltrafik är av stor
betydelse sett ur barns perspektiv. Förbättrade gång- och cykelvägar innebär att
fler barn kan ta sig till skola och fritidsaktiviteter utan att bli skjutsade med bil,
vilket är positivt ur ett barnhälsoperspektiv. Åtgärderna kan leda till en ökad
andel gång- och cykeltrafik, vilket kan bidra till att utsläpp och bullerstörningar
minskar. Detta förbättrar barns livsmiljö.
15 av 100
Kommunledningskontoret
Marianne Hagman
Tillväxtchef
Charlotte Ahlstrand
Tf. Teknisk chef
Henrik Karlsson
Trafikingengör
Bilagor
1 Åtgärdsförslag för gång- och cykeltrafik, daterad den 14 april 2015,
reviderat 26 maj 2015
Beslut sänds till
• Akt
16 av 100
Åtgärdsförslag
för gång- och cykeltrafik
Uppdatering av Kap. 3 Åtgärdsförslag i Gång- och cykelplanen
enligt beslut Ks § 42 2012-04-18
Beslutad av Tekniska nämnden 2015-xx-xx
Förslag 2015-04-14, reviderat 2015-05-26
17 av 100
Bakgrund
Den 18 april 2012 beslutade Kommunstyrelsen att anta gång- och cykelplanen, med några tillägg, som
ett underlag för kommande gång- och cykelinvesteringar, samt att ge Tillväxtkontoret i uppdrag att
vartannat år föreslå en uppdatering av gång- och cykelplanen genom att ta bort genomförda åtgärder
och lägga till nya vartefter behov uppstår.
Utöver detta fick Tillväxtkontoret i uppdrag av Kommunstyrelsens dåvarande
Samhällsbyggnadsutskott att återkomma med en redovisning av genomförandet av gång- och
cykelplanen utifrån aspekten att öka andelen gående och cyklande till pendeltågsstationerna i Bro och
Kungsängen.
I år sker den första uppdateringen av åtgärdsförslagen i gång- och cykelplanen. Åtgärdsförslagskapitlet
har därför lyfts ut ur planen och uppdaterats. Med anledning av uppdraget från
Samhällsbyggnadsutskottet har fokus i uppdateringsarbetet till stor del varit att öka gång- och
cykeltrafiken till pendeltågsstationerna. Vidare har ett avsnitt med gång- och cykelarbetet 2012 – 2014
lagts till. Dessutom har arbetet med gång- och cykelplanens genomförande förtydligats, både gällande
hur planen förhåller sig till kommunens Trafik- och tillgänglighetsprogram, och vilka möjligheter och
svårigheter som finns att genomföra projekten beroende på exempelvis väghållarskap,
Gång- och cykelplanens genomförande
I Upplands-Bro finns idag ett gång- och cykelvägnät som täcker stora delar av de tättbebyggda
områdena, men behov av kompletteringar finns. Exempel på nya sträckor som föreslås är en regional
gång- och cykelväg mellan Bro och Håbo kommun samt en mellankommunal gång- och cykelväg
mellan Bro och Sigtuna kommun. Förutom fysiska åtgärder finns förslag på fortsatt arbete med
beteendepåverkande åtgärder, såsom information, tips och råd till gång- och cykeltrafikanter på
kommunens hemsida.
Tanken är att gång- och cykelplanen ska vara ett överordnat styrdokument, näst efter Översiktsplanen,
för kommunens planering av framtida gång- och cykelinvesteringar. I takt med att projekten blir
aktuella lyfts de ner till Trafik- och tillgänglighetsprogrammet, som är tänkt att vara ett
arbetsdokument där projekt som ska genomföras de närmaste åren presenteras mer i detalj, tidssätts
och kostnadsberäknas. Vissa av projekten är inte aktuella i dagsläget, men kommer att bli det när
planerade exploateringsområden byggs ut. Flera av projekten planeras att samordnas med olika
exploateringsprojekt eller med utbyggnad av VA- eller kraftvärmeledningar.
Vissa gång- och cykelprojekt försvåras av att kommunen inte är väghållare för den väg som gång- och
cykelvägen är tänkt att gå längs med. Flera av de föreslagna gång- och cykelvägarna är tänkta att gå
längs med statliga vägar. Ett exempel är den regionala gång- och cykelvägen från Bro till Håbo
kommun. Den regionala cykelplanen är nu framtagen och nu pågår arbetet att ta fram en
avsiktsförklaring, som bland annat kommer att behandla finansiering och prioritering av de olika
projekten. Mycket pekar på att Trafikverket kommer att finansiera de sträckor av regionala cykelstråk
som går längs med statliga vägar. I den regionala cykelplanen ingår emellertid ett stort antal projekt
och troligen kommer sträckor med höga cykeltrafikflöden prioriteras. Med andra ord får sannolikt
gång- och cykelvägen mellan Bro och Håbo en låg prioritet. Ett sätt att påskynda utbyggnaden kan
vara att kommunen finansierar en del av projektering och utbyggnad. Ett viktigt steg är också att
inleda ett samarbete med Håbo kommun.
När det gäller gång- och cykelvägar som planeras att gå längs med statliga vägar men som inte är
utpekade i den regionala cykelplanen måste projektet i ett första steg förankras hos Trafikverket.
18 av 100
Möjligheten finns att Trafikverket går in och medfinansierar, men sannolikt får kommunen stå för en
stor del av eller hela finansieringen.
Gång- och cykelvägar längs med kommunala vägar finansieras av kommunen. Det finns emellertid
möjlighet att ansöka om statlig medfinansiering för upp till 50 procent av kostnaden. Statlig
medfinansiering kan exempelvis sökas för projekt som ökar trafiksäkerheten, cykelstråk som bidrar till
ett sammanhängande cykelvägnät och för säkra skolvägar. Statlig medfinansiering kommer framöver i
första hand att beviljas för regionala cykelprojekt.
Gång- och cykelprojekt kan ytterligare försvåras av att kommunen inte är markägare för sträckan där
gång- och cykelvägen planeras. Upplands-Bro kommun äger främst mark inom kommunens tätorter. I
vissa fall handlar det om en enskild markägare på hela sträckan och i andra fall om ett stort antal
markägare eller en samfällighetsförening. Gång- och cykelvägen mellan Håbo-Tibble Kyrkby och
Tjustaskolan är ett exempel på ett projekt där flera markägare kommer att beröras. Det finns då olika
sätt att lösa in marken, antingen genom avtalsservitut, vilket innebär ett frivilligt avtal mellan parterna,
eller att marken tas i anspråk genom en lantmäteriförrättning, ett så kallat officialservitut. Detta är
både mer komplicerat och kostsamt. I vissa fall då det rör sig om en samfällighet saknas helt en
styrelse, vilket innebär att kommunen vid ett avtalsservitut måste kontakta varje enskild markägare för
ett godkännande.
Några åtgärder har tagits bort från gång- och cykelplanen. Ett exempel är gång- och cykelvägen från
Österhagen till Hällkana via framtida Kockbacka trafikplats. Anledningen är att det inte kommer att
bli någon gång- och cykelväg längs med Kockbackavägen och att det inte kommer att vara någon
gång- och cykelbana på bron över E18 vid trafikplatsen.
19 av 100
Gång- och cykelarbetet 2012 - 2014
Nya gång- och cykelvägar
En ny gång- och cykelbana har anlagts från Norrbodarondellen till Rönnbärsvägen samt
övergångsställen över Rönnbärsvägen och Körsbärsvägen för att knyta samman gång- och cykelvägen
längs med Granhammarsvägen med gång- och cykelvägarna kring Kungsängens idrottsplats.
Ett nytt gång- och cykelfält har färdigställts längs med Ängsuddsvägen, vilket gör det möjligt att på ett
mer trafiksäkert sätt gå och cykla från gång- och cykelvägen längs med Enköpingsvägen mot
Broängarnas naturreservat.
På norra delen av Bygdegårdsvägen pågår utredning och projektering för en ny gång- och cykelväg
samt ny utformning av Bygdegårdsvägen. I samband med detta utreds möjligheterna att bygga en
gång- och cykelbana vidare längs med Västra Rydsvägen. Korsningen Bygdegårdsvägen/Kyrkvägen
har höjts upp och övergångsställena kring korsningen har tillgänglighetsanpassats. Eventuella
ytterligare åtgärder utreds i samband med projekteringen av Bygdegårdsvägen.
En ny gångförbindelse har anlagts från Brunna industriområde till Lejondals naturreservat, via
Kungsängens golfbana.
Drift och underhåll
Gång- och cykelvägar har fått en högre prioritet vid snöröjning. Primära gång- och cykelvägar har nu
prioritet 1, vilket innebär att de snöröjs först, tillsammans med bussgator och infartsparkeringar.
För att hålla efter kvarlämnade cyklar som tar upp platser på cykelparkeringarna vid
pendeltågsstationerna genomförs bortrensning av dessa en till två gånger per år.
Regionala cykelplanen i Stockholms län
För att möjliggöra cykling över kommungränserna och få till ett sammanhängande cykelvägnät krävs
ett samarbete mellan kommunerna. Upplands-Bro kommun har medverkat i arbetet med den regionala
cykelplanen och nu fortsätter arbetet med att ta fram en avsiktsförklaring. Detta arbete leds i dagsläget
av Trafikverket och KSL och syftet är bland annat att ta fram en plan för hur projekten ska prioriteras
och finansieras.
Beteendepåverkande åtgärder
En ny turist- och fritidskarta, som bland annat innehåller gång- och cykelvägar samt turistmål för
gång- och cykeltrafik, har tagits fram. Utöver detta har nya Gå och cykla-sidor lagts till under Gata
och trafik på kommunens hemsida. Här finns information samt tips och råd för gång- och
cykeltrafikanter.
Säkra skolvägar
Tekniska avdelningen har tidigare haft ett samarbete med skolorna om säkra skolvägar. Detta arbete
fick en nystart och under 2014 byggdes Bergaskolans parkering om för att öka trafiksäkerheten. 2015
anläggs en ny cykelparkering, vilket ska uppmuntra barn att gå och cykla till skolan.
20 av 100
Åtgärdsförslag
1. Mellankommunal gång- och cykelförbindelse till Sigtuna kommun
Längs med väg 840 och väg 269 planeras flera nya verksamhetsområden. Detaljplanen för
hästsportanläggningen vid Önsta gård väster om Bro samhälle, dit Täby galopp kommer att flytta, har
vunnit laga kraft. Norr om hästsportanläggningen pågår arbetet med ett detaljplaneprogram för
verksamhets- och logistikområdet Kärrängen och Klöv. På andra sidan E18 planerar E:ON att anlägga
en kraftvärme- och biogasanläggning. De nya verksamheterna ökar behovet av säkra gång- och
cykelförbindelser. En ny gång- och cykelväg föreslås därför mellan Bro och Sigtuna kommun, längs
med vägarna 840, 269 och 263. Det finns stora möjligheter till samordning med andra projekt, dels
med de exploateringar som tidigare nämnts och dels med utbyggnad av kraftvärmeledningar samt
anläggandet av kommunens framtida VA-ledningar till Håbo-Tibble och Sigtuna kommun. Gång- och
cykelvägen finns med i kommunens Översiksplan 2010.
Projektet kompliceras av att kommunen varken är väghållare för vägarna 840, 269 eller 263 som är
statliga vägar och förvaltas av Trafikverket, eller äger marken.
2. Regional gång- och cykelförbindelse genom Bro samhälle och mot Håbo
kommun
I dagsläget tar det regionala gång- och cykelstråket som går längs med Enköpingsvägen från Järfälla
och genom Kungsängen slut i Bro samhälle. Gående och cyklister som ska vidare mot Håbo kommun
hänvisas till blandtrafik på Enköpingsvägen. Den föreskrivna hastigheten på Enköpingsvägen är 50
km/h genom Bro samhälle och därefter 70 km/h, vilket innebär att detta inte är trafiksäkert för
oskyddade trafikanter. En ny gång- och cykelväg föreslås därför längs med Enköpingsvägen genom
Bro och vidare mot Håbo kommun. Gång- och cykelvägen finns med i den regionala cykelplanen för
Stockholms län samt i kommunens Översiktsplan 2010.
Gång- och cykelvägen genom Bro samhälle samt en översyn av gaturummet på Enköpingsvägen finns
med i kommunens Trafik- och tillgänglighetsprogram 2015.
Projektet kompliceras av att kommunen varken är väghållare för Enköpingsvägen på sträckan mellan
Bro samhälle och Håbo kommun eller äger marken men.
3. Skällsta industriområde
Detaljplanen för en hästsportanläggning vid Önsta gård, väster om Bro samhälle, har vunnit laga kraft.
Dessutom pågår detaljplanering för verksamhets- och logistikområdet Kärrängen och Klöv. I och med
att Bro samhälle växer västerut kommer väg 840 att få en ny funktion och utformning. Det kommer att
uppstå ett behov av förbättrade gång- och cykelförbindelser genom Skällsta industriområde samt
övergångsställen som ansluter till de nya områdena.
Längs med stora delar av Råbyvägen och Ullevivägen finns idag gång- och cykelbanor. Nya gång- och
cykelbanor föreslås därför på de sträckor där det idag saknas, nämligen längs med Skällstavägen, på
sträckan mellan Ullevivägen och väg 840, samt längs med Klövtorpsvägen, på sträckan mellan
Råbyvägen och väg 840. Projekten kommer att samordnas med den nya hästsportanläggningen öster
21 av 100
om Bro samhälle. Kommunen är både väghållare för Klövtorpsvägen och Skällstavägen, samt äger
marken närmast vägen.
Dessa sträckor finns även med i Trafik och tillgänglighetsprogram 2015.
4. Fliesbergshuset
I norra delen av Skällsta industriområde ligger Fliesbergshuset, med livsmedelsbutik och annan
handel. Det finns idag en gång- och cykelväg längs med stora delar av Råbyvägen. En förlängning av
gång- och cykelvägen längs med Råbyvägen och vidare längs med Klövtorpsvägen mot
Fliesbergshuset föreslås därför. Kommunen är väghållare för Klövtorpsvägen, men äger inte den
omgivande marken varför projektet måste genomföras i samarbete med fastighetsägaren.
5. Gång- och cykelväg mellan Håbo-Tibble Kyrkby och Tjustaskolan
Håbo-Tibble kyrkby ligger på landsbygden i den norra delen av kommunen. Många barn som bor i
Håbo-Tibble går i Tjustaskolan och trafiksäkra gång- och cykelförbindelser är därför efterfrågat. En ny
gång- och cykelbana föreslås därför längs med väg 912, på sträckan mellan Håbo-Tibble kyrkby och
Tjusta skolväg. I samband med detta kommer kommunen också titta närmare på möjligheterna att
anlägga en gång-och cykelväg vidare mot väg 269 och Killinge busshållplats.
Projektet kompliceras av att kommunen varken är väghållare för väg 912 eller äger marken på
sträckan. Projektet finns med i Trafik- och tillgänglighetsprogram 2015 och har där fått prioritet 1. I
dagsläget pågår en utredning av markägoförhållandena. Projektet måste dessutom förankras hos
Trafikverket, som är väghållare för väg 912.
6. Gång- och cykelväg till nya områden söder om Bro samhälle
Söder om Bro samhälle planeras flera nya områden med bostäder, skolor, förskolor och annan service.
Närmast Bro pendeltågsstation planeras Trädgårdsstaden, som ska inrymma cirka 1000 bostäder.
Väster om Trädgårdsstaden, vid Jursta, pågår utbyggnad av omkring 130 bostäder. Söder om
Trädgårdsstaden planeras området Tegelhagen med cirka 2000 nya bostäder. Dessutom pågår
detaljplanearbete för att möjliggöra ytterligare bostäder på Ådöhalvön. Idag finns en gång- och
cykelbana på delar av sträckan mellan Bro pendeltågsstation och Rättarboda, längs med Assurs väg
samt Jurstabergsvägen. Utredning pågår för sträckan mellan Bro kyrka och Jurstabergsvägen. Detta
finns med som en åtgärd med prioritet i Trafik- och tillgänglighetsprogram 2015.
De nya bostadsområdena kommer att öka behovet av en gång- och cykelväg vidare från Rättarboda
mot Ådö skog samt Smidö. Dessutom föreslås en gång- och cykelbana längs med Jurstabergsvägen
när behov av detta uppkommer. Utbyggnaden av gång- och cykelvägar planeras att samordnas med de
tidigare nämnda exploateringsprojekten.
Upplands-Bro äger idag en del mark vid Kvista och Ådö skog, men är inte väghållare för
Rösaringvägen eller Ådövägen.
22 av 100
7. Norrboda – Brunna verksamhetsområde
I Norrboda och Brunna pågår arbete med flera detaljplaner för att möjliggöra en utökning av Norrboda
samt Brunna verksamhetsområde. På södra sidan av E18 planeras för handel samt viss
bostadsbebyggelse. På norra sidan av E18 planeras ett verksamhets- och logistikområde.
Idag finns gång- och cykelbanor på vissa sträckor i Brunna verksamhetsområde. Utbyggnaden av
området medför att trafiksituationen kommer att förändras. Bland annat kommer Mätarvägen att
förlängas och anslutas till Granhammarsvägen. Nya gång- och cykelbanor planeras längs med de
större vägarna i de nya delarna av verksamhetsområdet. Det kommer även att anläggas en
cykelparkering i anslutning mot Lejondals naturreservat, så att det blir möjligt att fortsätta till fots in i
naturreservatet.
I utökningen av verksamhetsområdet ingår också en ny väg med tillhörande gång- och cykelbana
mellan Norrboda och Brunna verksamhetsområde, genom vägportarna under E18.
8. Granhammarsvägen och Brunna trafikplats
I dagsläget tar gång- och cykelvägen som går längs med Granhammarsvägen från
Tibblegårdsrondellen och förbi Norrboda slut vid Brunna trafikplats. Stora, öppna korsningar inbjuder
till höga hastigheter. I samband med exploateringsprojektet Brunna – Norrboda handelsområde
planeras därför trafikplatsen att ses över. Gång- och cykelvägen längs med Granhammarsvägen
kommer att passera påfarten till E18 i en tunnel för att sedan ansluta till befintliga gång- och
cykelbanor vidare mot norra Brunna och Svea Livgarde samt planerade gång- och cykelbanor i de nya
delarna av Brunna verksamhetsområde.
9. Gång- och cykelväg längs med Bygdegårdsvägen och Västra Rydsvägen
Bygdegårdsvägen och Västra Rydsvägen fungerar som en infart till Kasmo industriområde och
Kungsängens idrottsplats. På den södra delen av Bygdegårdsvägen finns idag en gångbana och längs
med den norra delen av Västra Rydsvägen, förbi Kungsängens idrottsplats, finns en gång- och
cykelbana.
Vid Bygdegårdsvägen ligger exploateringsområdet Korsängen, där det pågår detaljplanearbete för att
möjliggöra nya bostäder samt service. I samband med detta projekt kommer Bygdegårdsvägens
utformning att ses över på den södra delen av vägen och en ny gång- och cykelbana anläggs på samma
sträcka.
På norra delen av Bygdegårdsvägen pågår utredning och projektering för en ny utformning av
Bygdegårdsvägen samt en ny gång- och cykelbana. Detta ingår som ett projekt med prioritet 1 i
Trafik- och tillgänglighetsprogram 2015. I samband med detta utreds också möjligheterna att anlägga
en förlängning av gång- och cykelbanan längs med södra delen av Västra Rydsvägen. Här är
emellertid utrymmet begränsat och kommunen äger inte marken vid sidan av vägen. Dessutom finns
ett flertal in- och utfarter på båda sidor av vägen, vilket gör det svårt att åstadkomma en trafiksäker
gång- och cykelbana. Vidare finns i dagsläget redan en alternativ friliggande gång- och cykelbana
förbi Kungsängens idrottsplats. Ett alternativ är därför att förbättra vägvisningen för att styra gående
och cyklister att använda den friliggande gång- och cykelvägen.
23 av 100
10. Lejondalsvägen
Längs med Lejondalsvägen pågår utbyggnad av villor och radhus i de nya bostadsområdena
Kockbacka och Rosenängarna. I samband med exploateringen har nya gång- och cykelvägar byggts ut
i de nya områdena. Den nya bebyggelsen ökar också behoven på gång- och cykelförbindelser vidare
mot Bro centrum samt kraven på trafiksäkra övergångsställen över Lejondalsvägen.
En översyn av Lejondalsvägen, med bland annat tillgänglighetsanpassning av övergångsställen,
ombyggnation av en busshållplats samt tillhörande gånganslutningar samt utredning av en ny gång och
cykelväg mellan Lejondalsvägen och Björklyckestigen, strax norr om Fjärilsstigen, ingår i Trafik- och
tillgänglighetsprogram 2015. Asfaltering av denna har utförts och belysning kommer näst.
11. Gång- och cykelstråk för motion och rekreation
I Upplands-Bro finns flera naturreservat och friluftsområden som kan vara intressanta mål för
rekreations- och motionscykling samt vandringar och promenader. Några exempel är Lejondals
naturreservat, Naturreservatet Frölunda, Stäketskogens naturreservat, Lillsjöns friluftsområde och
Broängarnas naturreservat.
Till Stäketskogen är det idag möjligt att gå och cykla på gång- och cykelbanan som går längs med
Enköpingsvägen. Till Broängarnas naturreservat finns ett nyanlagt gång- och cykelfält längs med
Ängsuddsvägen. Till Lillsjöns friluftsområde finns friliggande gång- och cykelbanor från Bro,
Kungsängen, Brunna och Tibble. Sista biten kan man gå och cykla på grusbelagda motionsspår. Till
Lejondals naturreservat finns en ny grusbelagd gångväg från Brunna via Kungsängens golfbana.
Dessutom finns det på delar av sträckan en gång- och cykelbana längs med Lejondalsvägen och
Hällkanavägen. Utöver detta kan man vandra till flera av naturreservaten på Upplands-Broleden.
Möjligheterna att anlägga en gång- och cykelbana till Lejondals naturreservat på de sträckor där detta
saknas föreslås utredas. Kommunen är väghållare för Lejondalsvägen och Hällkanavägen samt äger
omgivande mark på delar av sträckan. Vidare föreslås en utredning av möjligheterna att anlägga en
gång- och cykelbana till Naturreservatet Frölunda. Här är Upplands-Bro väghållare för
Lennartsnäsvägen och Frölundavägen, men vägområdet är smalt och kommunen äger inte den
omgivande marken vilket gör markfrågan komplicerad. En annan svårighet är att få till en trafiksäker
gång- och cykelbana genom tunneln under järnvägen, som endast är 6,5 meter bred.
I naturreservat råder ofta förbud mot att gräva i marken. Detta innebär att det på sträckan som går
genom naturreservatet kan krävas dispens från reservatsföreskrifterna. En gång- och cykelväg inom ett
naturreservat ska vida gärna anpassas till naturen, istället för tvärtom. Ett gott exempel är den nya
gångvägen till Lejondals naturreservat via Kungsängens golfbana. Den gångvägen är grusbelagd och
slingrar sig fram mellan träden, för att åstadkomma minsta möjliga påverkan på naturen.
12. Cykelparkering
I dagsläget finns cykelparkering vid de flesta större målpunkterna i Upplands-Bro. I nya områden
planeras cykelparkering i samband med detaljplanearbete och projektering. Exempelvis planeras
cykelparkeringar i nordvästra delen av Brunna verksamhetsområde, för att göra det möjligt att parkera
cykeln och fortsätta till fots vidare in i Lejondals naturreservat.
Vid båda pendeltågsstationerna samt vid flera större busshållplatser finns idag cykelparkering. För att
ytterligare underlätta kombinerade resor med cykel och buss föreslås större busshållplatser, särskilt i
24 av 100
områden som Aspvik, Sylta, Granhammar och Råby, där avståndet till närmsta busshållplats kan vara
långt, att utredas. Vidare föreslås möjligheterna att anlägga cykelparkeringar vid naturreservaten, som
Stäketskogen och Frölunda, att utredas.
13. Cykelpumpar
I samband med Kulturhusbygget i Kungsängen kommer torget att få en ny utformning. Bland annat
planeras cykelparkeringarna att göras om och förses med en cykelpump. En cykelpump föreslås även
köpas in till cykelparkeringen vid Bro station.
14. Vägvisning
Inom centrumområdena och delar av tätorterna finns idag vägvisning för gång- och cykeltrafik. För att
få en sammanhållen vägvisning över hela gång- och cykelvägnätet föreslås att en vägvisningsplan tas
fram. Trafikverkets modell med vägvisare och avståndstavlor föreslås användas. I Sverige bygger
vägvisning för motordriven trafik på den så kallade fjärrortsprincipen, vilket innebär att vägvisningen
längs en väg sker till vägens slutpunkt, fjärrorten. Längs vägen visas sedan den närmaste närorten samt
större knutpunkter. I arbetet med den regionala cykelplanen för Stockholms län, som Upplands-Bro
medverkar i, utreder man denna princip även för vägvisningen på det regionala cykelnätet. Detta är
också en lämplig vägvisningsmetod på det lokala gång- och cykelvägnätet i Upplands-Bro.
15. Beteendepåverkande åtgärder
Upplands-Bro kommun har arbetat en hel del med beteendepåverkande åtgärder för gång- och
cykeltrafik. Under många år pågick ett projekt med Säkra skolvägar. Inom ramen för det projektet
skedde ett samarbete med kommunens skolor, man startade vandrande skolbussar och gjorde fysiska
förändringar i trafikmiljön kring skolor. Detta arbete återupptogs och under 2014 fick bland annat
Bergaskolans parkering en ny utformning för att öka trafiksäkerheten. Åtgärder kommer också att
göras 2015 för att uppmuntra barn att gå och cykla till skolan, exempelvis genom att en ny
cykelparkering anläggs vid skolan.
Ett försök med en cykelpool har genomförts för anställda i kommunhuset. Projektet startade 2011 och
pågick under några år, men fick sedan läggas ner i och med Kulturhusbygget. I samband med
avsiktsförklaringen till den regionala cykelplanen utreds olika upplägg för hyrcykelsystem som skulle
kunna vara gemensamt för hela regionen. Förslaget är därför att invänta denna utredning för att se om
detta skulle kunna vara något som Upplands-Bro kommun inför i framtiden.
25 av 100
26 av 100
27 av 100
28 av 100
29 av 100
30 av 100
31 av 100
Ärende 4
32 av 100
Parkeringsförbud vid kurva på
Byggmästarvägen
1. Den lokala trafikföreskriften om parkeringsförbud på del av
Byggmästarvägen i Bro antas
2. Den lokala trafikföreskiften träder ikraft den 22 juni 2015
3. Paragrafen förklaras omedelbart justerad
Sammanfattning
En medborgare har uppmärksammat Tillväxtkontoret om en trafikfarlig
situation på Byggmästarvägen i Bro.
En del av Byggmästarvägen har dålig sikt på grund av en kurva. Vid denna
kurva finns på vänster sida en utfart till en flerbostadsfastighet och på östra
sidan står ofta bilar parkerade. Genom att införa ett parkeringsförbud inom
cirka 10 meter från korsningen på båda sidor om vägen förbättras
trafiksäkerheten framförallt för cyklister och gående som annars måste dela på
den kvarvarande körbanan med dubbelriktad biltrafik och dålig sikt söderut.
Beslutsunderlag
•
Barnperspektiv
Det är gående och cyklister, vilka till stor utsträckning är barn, som löper störst
risk vid den nuvarande trafiksituationen. Barn som är kortare än en bils höjd
löper synnerligen stor risk, helt dolda bakom de nuvarande parkerade bilarna.
Deras trafiksäkerhet höjs markant vid denna plats i och med den föreslagna
lokala trafikföreskriften.
33 av 100
Tillväxtkontoret
Marianne Hagman
Tillväxtchef
Charlotte Ahlstrand
Tf. teknisk chef
Henrik Karlsson
Trafikingenjör
Bilagor
1 Tillväxtkontorets förslag till Upplands-Bro kommuns lokala
trafikföreskrifter om Byggmästarvägen den 10 april 2015
2 Bild på parkerade bilar längs Byggmästarvägen den 30 mars 2015
Beslut sänds till
• Akt
• Tekniska avdelningen
34 av 100
LOKALA
TRAFIKFÖRESKRIFTER
Datum:
Byggmästarvägen
2015-04-15
0139 2015:8
Upplands-Bro kommuns lokala trafikföreskrifter om Byggmästarvägen;
beslutade den 15 juni 2015.
Upplands-Bro kommun föreskriver med stöd av 10 kap. 1 § andra stycket 16 och 3 § första stycket
trafikförordningen (1998:1276) följande.
På Byggmästarvägen längs sträcka enligt kartbild får fordon inte parkeras.
Denna författning träder i kraft den 22 juni 2015.
Catharina Andersson, Ordförande
Tekniska nämnden
Marianne Hagman, tillväxtschef
Kontrolldatum: 2015-04-15
Byggmästarvägen
35 av 100
Byggmästarvägen
36 av 100
37 av 100
Ärende 5
38 av 100
Tidsbegränsad parkering vid Fjärilsstigen i Bro
1. Den lokala trafikföreskriften om tidsbegränsad parkering vid
Fjärilsstigen antas
2. Den lokala trafikföreskriften träder i kraft den 22 juni 2015
3. Paragrafen förklars omedelbart justerad
Sammanfattning
Kalevas Seniorer, en pensionärsförening i Bro, uppmärksammade
Tillväxtkontoret om att de 26 parkeringsplatserna vid Fjärilsstigen i Bro ofta
står fulla och används som boendeparkering. För att göra parkeringen
tillgänglig för allmänheten föreslår Tillväxtkontoret en tidsbegränsning på nio
timmar med parkeringsskiva. Det förväntas göra så att många långtidsparkerare
istället använder egna parkeringar och därmed öppnar upp möjligheten för
andra att använda parkeringen, bland andra medlemmar i
pensionärsföreningen, kunder till konditoriet och besökande i området.
Beslutsunderlag
•
Barnperspektiv
Genom att höja antalet lediga parkeringsplatser vid Fjärilsstigen minskar
söktrafiken i området och därmed höjs trafiksäkerheten för barn i området.
39 av 100
Tillväxtkontoret
Marianne Hagman
Tillväxtchef
Charlotte Ahlstrand
Tf. teknisk chef
Henrik Karlsson
Trafikingenjör
Bilagor
1 Förslag till Upplands-Bro kommuns lokala trafikföreskrifter om parkering
vid Fjärilsstigen den 26 maj 2015
2 Kartbild över parkering i omgivningen den 26 maj 2015
Beslut sänds till
• Akt
40 av 100
LOKALA
TRAFIKFÖRESKRIFTER
Datum:
Fjärilsstigen
2015-05-26
0139 2015:12
Upplands-Bro kommuns lokala trafikföreskrifter om parkering vid Fjärilsstigen;
beslutade den 15 juni 2015.
Upplands-Bro kommun föreskriver med stöd av 10 kap. 1 § andra stycket 17 och 3 § första stycket
trafikförordningen (1998:1276) följande.
1 § Inom markerat område vid Fjärilsstigen enligt kartbild inom parkeringsplatser får fordon parkeras
under högst 9 tim i följd.
2 § Parkeringsskiva eller motsvarande ska användas.
Denna författning träder i kraft den 22 juni 2015.
Catharina Andersson, Ordförande
Tekniska nämnden
Marianne Hagman, tillväxtschef
Fjärilsstigen
41 av 100
Fjärilsstigen
42 av 100
Ärende 6
43 av 100
Medborgarförslag om hastigheten på
Granhammarsvägen vid E18
Tekniska nämnden anser att medborgarförslaget är besvarat. Hastigheten vid
nämnd sträcka kommer att ses över i kommunens hastighetsrevisions fortsatta
utredning. Åtgärder för förbättrad trafiksäkerhet längs Granhammarsvägen
ingår även i genomförandet av detaljplanen för Norrboda-Brunna
handelsområde.
Sammanfattning
Ett medborgarförslag om att sänka hastigheten på Granhammarsvägen vid E18
har inkommit till kommunen. Tillväxtkontoret föreslår att Tekniska nämnden
anser medborgarförslaget besvarat i och med att hastigheten vid nämnd sträcka
ämnas utredas i höst samt att åtgärder för förbättrad trafiksäkerhet längs
Granhammarsvägen kommer att vidtas vid genomförandet av detaljplanen för
Norrboda-Brunna handelsområde.
Beslutsunderlag
•
•
Medborgarförslaget som inkom den 14 april 2015
Ärendet
Den 14 april 2015 inkom ett medborgarförslag angående hastigheten på
Granhammarsvägen vid E18. Då ansvaret för trafiksäkerheten som beskrivs i
förslaget finns under Tekniska nämndens ansvarsområde beslöt
Kommunfullmäktige att lämna över förslaget till Tekniska nämnden för beslut.
Tillväxtkontoret vill tacka för medborgarförslaget och ser mycket positivt på
förslag som bidrar till att göra trafikmiljön säkrare. Tillväxtkontoret arbetar
kontinuerligt med dessa viktiga frågor bland annat utifrån Trafik- och
tillgänglighetsprogrammet.
I 2015 års Trafik- och tillgänglighetsprogram ingår att fortsätta på arbetet med
kommunens hastighetsrevision. Den 24 september 2014 föreslog
Tillväxtkontoret, i ett förslag med många andra hastighetsändringar, att
44 av 100
Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott skulle besluta om att sänka
hastighetsbegränsningen på denna väg till 60 km/h. Utskottet beslutade att
återremittera ärendet i väntan på kompletterande utredning. Detta ärende
planeras återupptas hösten 2015.
Åtgärder för förbättrad trafiksäkerhet längs Granhammarsvägen ingår även i
genomförandet av detaljplanen för Norrboda-Brunna handelsområde.
Tillväxtkontoret föreslår att Tekniska nämnden anser medborgarförslaget
besvarat i och med att hastigheten vid nämnd sträcka kommer att ses över i
kommunens hastighetsrevisions fortsatta utredning, samt i och med att åtgärder
för förbättrad trafiksäkerhet längs Granhammarsvägen ingår i genomförandet
av detaljplanen för Norrboda-Brunna handelsområde.
Barnperspektiv
Sänkta hastigheter och andra åtgärder som ökar trafiksäkerheten är särskilt
viktiga för oskyddade trafikanter som ofta kan vara barn och unga.
Trafiksäkerhetsfrågan väger därför tungt i kommunens avvägningar i den
fortsatta planeringen av det kommunala vägnätet.
Tillväxtkontoret
Marianne Hagman
Tillväxtchef
Charlotte Ahlstrand
Tf. teknisk chef
Henrik Karlsson
Trafikingenjör
Bilagor
1 Medborgarförslaget som inkom den 14 april 2015
Beslut sänds till
• Kommunstyrelsen
• Akt
45 av 100
46 av 100
Ärende 7
47 av 100
Medborgarförslag om säkrare lösning för den
lätta trafiken vid Västra Rydsvägen
Tekniska nämnden anser medborgarförslaget besvarat i och med att
Tillväxtkontoret har i uppdrag att utreda breddning av Västra Rydsvägen med
gång- och cykelbana enligt punkt 8 i Trafik- och tillgänglighetsprogrammet. En
utredning av en ny gång- och cykelväg från Ängsvägen till befintlig gång- och
cykelbana vid Västra Rydsvägen ska även tas med i kommande arbete med
Trafik- och tillgänglighetsprogram för år 2016.
Sammanfattning
Kommunfullmäktige lämnade den 22 april 2015 över ett medborgarförslag om
gång- och cykelbanor vid Kasmo Industriområde till Tekniska nämnden för
beslut. Ena delen av förslaget, trottoar längs Skyttens väg vid Kasmo
industriområde,
finns redan med i Trafik- och
tillgänglighetsprogrammet. Tillväxtkontoret föreslår att den andra delen av
förslaget hanteras i kommande uppdatering av Trafik- och
tillgänglighetsprogrammet 2016.
Beslutsunderlag
•
Ärendet
Kommunfullmäktige lämnade den 22 april 2015 över ett medborgarförslag till
Tekniska nämnden för beslut.
Medborgarförslaget består av två förslag:
•
Bredda Västra Rydsvägen från korsningen med Rålambs väg och norrut
för att göra plats för en trottoar eller gång- och cykelbana.
•
Anlägga en ny gång- och cykelväg från slutet av Ängsvägen mellan
E18 och Kasmo industriområde till befintlig gång- och cykelbana på
Västra Rydsvägen.
48 av 100
Tillväxtkontoret vill tacka för medborgarförslaget och ser mycket positivt på
förslag som bidrar till att göra trafikmiljön säkrare. Tillväxtkontoret arbetar
kontinuerligt med dessa viktiga frågor bland annat utifrån Trafik- och
tillgänglighetsprogrammet.
Enligt punkt 8 i Trafik- och tillgänglighetsprogrammet 2015 ämnas redan
nämnd sträcka på Västra Rydsvägen utredas.
Att anlägga en ny gång- och cykelväg från slutet av Ängsvägen till befintlig
gång- och cykelbana på Västra Rydsvägen har många fördelar för kommunen.
Det skulle minska avståndet till Kungsängens station för gående och cyklister
med cirka 100 meter samtidigt som den kortaste vägen skulle ändras så att
gående skulle behöva gå 200 meter mindre på bilväg som saknar trottoar.
Detta gör det både bekvämare och säkrare för kommunens medborgare att gå
och cykla.
Gång- och cykelvägen skulle få plats helt inom kommunens mark och gällande
byggnadsplan tillåter det. Detta underlättar byggprocessen. Om utredningen av
breddning av Västra Rydsvägen skulle visa att kommunen behöver ta mark i
anspråk blir detta ett attraktivt alternativ för att binda samman Kungsängen och
Brunna med ett trafiksäkert gång- och cykelstråk.
Eftersom det är möjligt att en sådan åtgärd skulle öka cykelpendlandet både till
pendeltågsstationen och till destinationer i regionen, utanför kommunen, finns
möjlighet till medfinansiering både från Trafikförvaltningen och från
Trafikverket om sammanlagt mer än 50 procent av projektets kostnader.
Med tanke på ovanstående anser Tillväxtkontoret att utredning av gång- och
cykelväg från slutet av Ängsvägen till befintlig gång- och cykelväg på Västra
Rydsvägen bör läggas in i Trafik- och tillgänglighetsprogrammet. Detta
föreslårs hanteras i kommande uppdatering av Trafik- och
tillgänglighetsprogrammet 2016.
Barnperspektiv
Idag är många av de gående och cyklande som trafikerar Västra Rydsvägen
barn. Barn har mindre ofta än vuxna alternativet att åka bil. En breddning av
Västra Rydsvägen med gång- och cykelbana skulle innebära en höjning av
trafiksäkerheten för barn.
Den nya gång- och cykelväglänken kommer att göra färden mellan Brunna och
Kungsängen, som båda har skolor och elever från varandra, kortare och
trafiksäkrare för barn.
Tillväxtkontoret
49 av 100
Marianne Hagman
Tillväxtchef
Charlotte Ahlstrand
Tf. teknisk chef
Henrik Karlsson
Trafikingenjör
Bilagor
1 Medborgarförslaget som inkom den 4 februari 2015
Beslut sänds till
• Kommunstyrelsen
• Akt
50 av 100
51 av 100
52 av 100
Ärende 8
53 av 100
Övertagande av Trafikverkets vägar
1 Tillväxtchefen får i uppdrag att ta över väghållarskapet för Tranbyggevägen
samt för Håbo- Tibblevägen från väg 840 fram till gränsen för militärt
område söder om infarten till Långvreten.
2 Tekniska nämnden godkänner Trafikverkets förslag att det kommunala
väghållningsområdet för Bro utvidgas med området kring Rättarboda samt
sydöstra Finnsta.
Sammanfattning
Trafikverket vill lämna över sina mindre vägar till kommunen. Tillväxtkontoret
har tillsammans med Trafikverket diskuterat fram två vägar som är av intresse
för kommunen att ta över(Håbo-Tibblevägen och Tranbyggevägen). Det kan
underlätta tillkomsten av en gång- och cykelväg till från Håbo-Tibble till
Tjustaskolan samt utvecklingen av nya vattenoch avloppsnät i området norr
om Lejondalssjön. Det skulle innebära att kommunen inte behöver gå över
andra fastighetsägares markområden, samt göra det möjligt att lägga den nya
huvudvattenledningen till Sigtuna i eller intill en befintlig väg istället för att
behöva söka ledningsrätt av enskilda fastighetsägare. Detta skulle bespara
kommunen uppskattningsvis två till tio miljoner kronor, men det innebär å
andra sidan ökade kostnader för vägunderhåll för Tekniska nämnden.
Med tanke på de besparingar som väghållarskapet skulle innebära för
kommunen föreslår Tillväxtkontoret att Tekniska nämnden beslutar att
Tillväxtchefen får i uppdrag att ta över väghållarskapet för båda vägarna.
Tillväxtkontret föreslår även att Tekniska nämnden godkänner Trafikverkets
förslag att det kommunala väghållningsområdet för Bro utvidgas med området
kring Rättarboda samt sydöstra Finnsta.
Beslutsunderlag
•
Ärendet
I Upplands-Bro kommun finns enskilda och allmänna vägar. Av de allmänna är
kommunen väghållare för några, oftast de inne i tätorterna och Trafikverket
54 av 100
väghållare för andra, oftast de stora vägarna som går mellan orter och
kommuner. Men Trafikverket är också väghållare för några mindre vägar som i
vissa fall inte är sammankopplade med resten av deras vägnät. Förändringar i
Trafikverkets uppdrag har medfört att de inte längre vill vara väghållare för de
mindre vägarna, inte minst för att de kostar i underhåll.
I våras inledde Trafikverket ett projekt med syftet att rationalisera
väghållarskapet, d.v.s. att själva bli av med väghållarskapet för vägar som inte
är viktiga från ett regionalt perspektiv. Vissa av de vägar som Trafikverket vill
göra sig av med kan vägföreningar komma att ta över, andra måste förbli
allmänna, t.ex. de som betjänar fler än 200 fastboende, leder till
begravningsplats eller andra allmänna inrättningar eller används som
genomfartsväg.
Av alla de vägar som Trafikverket vill lämna över finns två vars nytta för
kommunen möjligen överstiger deras kostnad i underhåll:
1. Tranbyggevägen. Denna väg förväntas kosta kommunen
uppskattningsvis 38000 kr per år i drift, men för detta pris kommer
kommunen vidare i projektet Gång- och cykelväg mellan Håbo-Tibble
kyrkby och Tjustaskolan eftersom ett av hindren i detta projekt, enligt
tidigare utredningar, har varit att kommunen inte är väghållare för
Tranbyggevägen. Nyttovärdet för detta har inte omsatts i kronor.
Dessutom kommer kostnaden för utveckling av det lokala vattenoch
avloppsnätet att minskas med mellan en och fem miljoner kronor om
kommunen är väghållare för Tranbyggevägen eftersom vi då kan
anlägga inom eget vägområde. Trafikverket erbjuder endast att
kommunen tar över hela den föreslagna vägsträckan eftersom de inte
vill ha öar eller stumpar av väg som de är väghållare för.
2. Håbo-Tibblevägen. Denna väg förväntas kosta kommunen
uppskattningsvis 25000 kr per år i drift. Huvudvattenledningen som för
närvarande håller på att projekteras är tänkt att gå bredvid HåboTibblevägen eftersom Trafikverket inte tillåter kommunen att lägga den
intill eller under vägen. Detta står kommunen dyrt eftersom man längs
hela den cirka fyra kilometer långa sträckan måste bekosta sprängning
om man stöter på berg och utgrävning om man stöter på fornlämningar.
Genom att ta över väghållarskapet för Håbo-Tibblevägen kan
kommunen lägga ledningen under eller intill vägen och därmed slippa
dessa extra kostnader som idag uppskattas till mellan en och fem
miljoner kronor. Anledningen att kostnadsspannet är så brett är för att
ingen geologisk undersökning har gjorts än.
Även framtida underhållsarbeten av vattenoch avloppledningar underlättas av
övertagandet av vägarna eftersom arbetet kan utföras på egen mark.
55 av 100
Med tanke på att vägarna i fråga ligger i ett av kommunens
utvecklingsområden finns även stora möjligheter för fler oförutsedda
besparingar i framtida utvecklingsprojekt.
Enligt praxis besiktigas vägarna innan överlämning och vägar i eftersatt skick
rustas upp eller kompenseras ekonomiskt.
Med tanke på de besparingar som väghållarskapet skulle innebära för
kommunen föreslår Tillväxtkontoret att Tekniska nämnden beslutar att
Tillväxtchefen får i uppdrag att ta över väghållarskapet för båda vägarna och
godkänner väghållningsområdet enligt bilaga 1.
Väghållningsområde
Staten är normalt väghållare för allmänna vägar. Regeringen kan besluta att en
kommun ska vara väghållare enligt väglagen inom ett definierat
väghållningsområde. Det innebär att kommunen är väghållare för det allmänna
vägnätet inom detta område. Normalt utgörs väghållningsområdet av ett
område runt kommunens huvudort och så kallade satellitorter inom kommunen.
I regel undantas det övergripande allmänna vägnätet där staten behåller
väghållaransvaret. När ett väghållarskap ändras eller allmänna vägar
tillkommer brukar Trafikverket ändra väghållningsområde.
Enskilda vägar inom kommunalt väghållningsområde och inom en detaljplan
kan inte beviljas statligt vägbidrag och kan förlora befintligt statligt bidrag om
båda kriterierna skulle uppfyllas. Inga av förslagens förändringar, enligt bilaga
1, riskerar att göra så att medborgare förlorar möjligheten till statligt vägbidrag
eftersom det endast är allmänna vägar som flyttas in till det kommunala
väghållningsområdet.
Barnperspektiv
Som väghållare äger kommunen frågan om hastighetsbegränsningar och har
därmed möjlighet se över hastigheten till exempel i anslutning till
skolor/förskolor. I och med att projektet Gång- och cykelväg mellan HåboTibble kyrkby och Tjustaskolan påverkas av väghållarskapet påverkar detta
ärende barn indirekt positivt. En indirekt aspekt är att utvecklingen av
kommunalt VA i området bidrar till en långsiktigt hållbar utveckling vilket
verkligen kommer barnen tillgodo.
56 av 100
Tillväxtkontoret
Marianne Hagman
Tillväxtchef
Charlotte Ahlstrand
Tf. teknisk chef
Henrik Karlsson
Trafikingenjör
Bilagor
1 Förslag på överenskommelse om översyn av väghållningen i
Pilotkommunen Upplands-Bro, alternativ 1, den 18 maj 2015
2 Förslag på överenskommelse om översyn av väghållningen i
Pilotkommunen Upplands-Bro, alternativ 2, den 18 maj 2015
Beslut sänds till
• Akt
57 av 100
Upplands-Bro kommun
Box
Xxx Kungsängen
Kopia till:
Ärendemottagningen
Box 810
781 28 Borlänge
Överenskommelse om översyn av väghållningen i Pilotkommunen
Upplands-Bro

Väghållningsmyndigheten, Trafikverket Region Stockholm, nedan kallad Trafikverket och Upplands-Bro
kommun, nedan kallat kommunen, är överens om nedanstående behov av förändringar i
väghållaransvaret i Upplands-Bro kommun.

Upplands-Bro kommun deltagit som pilotkommun inom projektet Rätt väghållaransvar (RäV). Det har
genomförts en omfattade översyn av väghållaransvaret i kommunen. Arbetet har varit en del av ett
rikstäckande pilotprojekt där fem andra kommuner haft en liknande dialog med Trafikverket. Trafikverket
agerar utifrån medverkan i ett samarbetsprogram med SKL (Sveriges kommuner och landsting), REV
(Riksförbundet Enskilda Vägar). Kommunen har haft tillgång till allt programmaterial och har kunnat delta
vid alla projektmöten när kommunen så önskat.
Bakgrund
Trafikverket har tillsammans med SKL och REV inlett ett nationellt arbete i programmet Rätt väghållaransvar
(RäV).
Det övergripande målet med RäV-programmet är att uppnå ett rätt avgränsat väghållaransvar mellan statlig,
kommunal och enskild väghållare utifrån samhällsekonomisk effektivitet och rationell väghållning. För att uppnå
detta har SKL, REV och Trafikverket i ett tidigare projektarbete ”Översyn Väghållaransvar” (2010-2012) kommit
fram till en gemensam målbild när det gäller ansvarsfördelning för väghållningen.



Staten bör ha ansvar för allmänna vägar på landsbygd och för ett övergripande vägnät i tätort.
Kommunerna bör ha huvudansvar för väghållning i tätorter med undantag för det övergripande statliga
vägnätet.
Enskilda väghållare bör ha ansvar för vägar på landsbygd med främst nytta för enskilda fastighetsägare i
vägens närhet.
En renodlad ansvarsfördelning bedöms leda till en effektivare och rationellare väghållning, större tydlighet i
ansvarsfördelning samt en rättvisare kostnadsfördelning mellan kommuner och medborgare.
RäV-programmet är uppdelat i olika projekt. Pilotprojektet är ett av dessa. Projektet innebär att en kommun i
varje trafikverksregion har valts ut för översynen av väghållaransvaret. I Region Stockholm har Upplands-Bro
kommun valts ut som pilotkommun.
Syftet med pilotprojektet är att träffa överenskommelser med pilotkommunerna om förutsättningar för rätt
väghållaransvar. Pilotprojektet påbörjades 2013 och beräknas vara slutfört under våren 2015.
SKL, REV och Trafikverket har kommit överens om kriterier för kommunalt väghållningsområde. Möjligheten att
tillämpa dessa kriterier har diskuterats i samtalen mellan Trafikverket och Upplands-Bro kommun. Test har
58 av 100
dessutom genomförts av de kriterier som för närvarande utvecklas av SKL, REV och Trafikverket och som kan
komma att användas vid bedömning av vilka vägar som ska eller inte ska omfattas av allmänt underhåll.
Resultatet av pilotprojektarbetet i Upplands-Bro kommun

Lista över vägar där väghållningen där projektet funnit att det kan finnas anledning att förändra, se bilaga
1.

Kartor, bilaga 2, för kommunen utvisande väghållningsområde i huvudort, vägar och gator inom
väghållningsområdet och ansvarig väghållare (stat, kommun och enskild).

Kartor, bilaga 3, för kommunen utvisande väghållningsområde i satelitort, vägar och gator inom
Förutsättningar för genomförande

Länsstyrelsen ska ge sitt samråd till förändring.

Trafikverket centralt, d.v.s. Juridik och Planprövning ska besluta i ärendet.
Överenskommelsens giltighet
Denna överenskommelse gäller under förutsättning att båda parter undertecknat densamma.
Denna överenskommelse är upprättad i två (2) likalydande exemplar, varav parterna erhållit var sitt.
Ort och datum
Ort och datum
__________________________
___________________________
För Trafikverket
För Upplands-Bro Kommun
Peter Huledal/Helena Sundberg
Xxx xxxxxxxxxx
Ort och datum
___________________________
För Upplands-Bro kommun
Xxxxx xxxxxxxxxx
59 av 100
60 av 100
1. Överenskomna åtgärder
Trafikverket Region Stockholm och Upplands-Bro kommun, nedan kallad kommunen, har
kommit överens om följande lista med vägar där väghållaransvaret behöver förändras;
Vägar:

Statliga vägen 911 lämnas över till kommunen.
Längd: 3823 m
Bredd: 8
BK: BK1
ÅDT: 827
Kommunala väghållningsområden:


Ett nytt väghållningsområde i Håbo-Tibble skapas.
Anpassning av väghållningsområdet över Kungsängen, Bro och Brunna.
Kalmarsand
Bastbrink
61 av 100
Gröna
gången
Bastbrink
Sjötorpet
Gröna gången
Lindesvik
Tranbygge
Sjötorpet
Kärrboda
Högbytorp
Surhagen
Surhagen
Högbytorp
Skystatorp
Björklunda
Paradiset
Lugnet
Norrboda
Fäboda
Norrboda
Önstatorp
St. Ullevi
Alsättra
Kurbacka
Ryby
Ören
Toresta
Spångaberget
Tillflykten
Vallby
Råby
Björkvik
Kronbacka Björkvik
Bro
Bro
Ekboda
Hammartorp
Hammartorp
Kockbacka
Husbytorp
Backebo
Rättarboda
Sandboda
Gammeltorp
Lindormsnäs
Drakudden
Snuggboda
Fallet
Ekbo
Rankhus
Kungsängen
Mälarland
Björknäs gård
Ekbacken
Tibble
Skrinhäll
Fiskartorp
Laggarudden
Laggarudden
Ådö
skog Ådö skog
St.
Lugnet
Sylta
Lugnet
Korsängen
Ensta
Ålsta
Ålsta
Hackholmssund
Kungsängen
Sylta
Aspvik
Aspvik
Hackholmssund
Ådö
Stigstorp
Raskeboda
Tibble
Mälarland
Kortvreten
Oppsylta
Nybygget
Skälby Skälby
Granskog
Kvarnbacken
Almare-Stäket
Dragonstugan
Tingelsten
Köpenhamn
Asker
Frölunda
Öråker
Tuna
Frölunda
Berga
Fröbacka
Ormudden
Norrbylund
Eldholmen
Hammaren
Lennartsnäs
Storvik
Skogstorp
Simonsskär
Norrskog
2
Villan
Hedersberg
km
Teckenförklaring
Utökat väghållningsområde
Brunna
Sågbacken
Verkaviken
Verkaviken
Örnäs
Murartorp
Snickartorp
Brogård
Tegelbruket
1,6
Dagens väghållningsområde
Bergliden
Prästtorp
L. Ekeby
1,2
Väg med statligt bidrag
Brunna
Österhagen
Nygård
St. Granskog
0,8
Enskild väghållning
Viby
Kvarntorp
Rysstorpet
Rättarboda
0,4
Kommunal väghållning
Lindhagaberg
Säbyholm Kvistaberg
Tammsvik
0
Statlig väghållning
Brokmyran
Brokmyran
Fredriksberg
Bergliden
Sågbacken
Stigtomten
Sandboda
L. Tingsviken
Finnsta
Kvista
Kvista
Gustavsberg
Lerberga
Fornsta
Hällkana
Björkhaga
Hagalund
Brunnsvik
Stenbacka
Björkhaga
Jursta
Leran
Granliden
Skogsborg
Lejondal
Jursta
Säbyholm
Datum: 2015-05-18
Skala (A3): 1:42 626
Ön
© Lantmäteriet, Geodatasamverkan
Kvarnstugan
Önsta
Kallhäll
Bränntorpet
Roligheten
Skinnartorp
Nya Skysta
Utsikten
Roligheten
Upplands-Bro kommun
Slottet
Backliden
Rydjan
Korsvreta
Alsättra
Önstalund
Skyttängen
Rydjan
Tillfället
Sundby
Borgen
BILAGA 2 - VÄGHÅLLNING
62 av 100
Björkudden
Johanneslund
Björkudden
Egahult
Kvarnnibble
Mossbo
Ekliden
Ekliden
Ringsvik
Ringsvik
Datum: 2015-05-18
Skala (A3): 1:20 000
Grynnsta
Tjusta
Hållunda
Hållunda
Smällan
0
Adolfsberg
Tjusta
Väst-Tibble
Väst-Tibble
Kyrkbyn
Knapperbacken
Tibblehöjden
km
Statlig
Kyrkbytorp
Skråmsta
Jädra
Alby
Förslag på nytt väghållningsområde
Kyrkbytorp
Bredatorp
Kevan
Skråmstalund
Ny kommunal väghållning
Tibblehöjden
Kyrkbyn
Vägängen
Skråmstalund
1
Grönlund
Härsbrokärr
0,8
Enskild
Bälby
Myggdansen
Vallbylund
Önsta
Nedergården
Lunda
0,6
Kommunal
Håbolund
Lövhagen
Helgesta
Frötuna
Lövhagen
0,4
Teckenförklaring
Helgesta
Ålsta
0,2
Vallby
Killinge
Frötuna
Upplands-Bro kommun
Durktorp
Jädra
Höjden
Alby
Stenhagen
Tallbacken
Mariedal
Mariedal
Karlslund
Albylund
Albylund
Grevelund
Lugnet
Långvreten
Långvreten
Fredhäll
Lövsta
Näshagen
Stentorp
63 av 100
Upplands-Bro kommun
Box
Xxx Kungsängen
Kopia till:
Ärendemottagningen
Box 810
781 28 Borlänge
Överenskommelse om översyn av väghållningen i Pilotkommunen
Upplands-Bro

Väghållningsmyndigheten, Trafikverket Region Stockholm, nedan kallad Trafikverket och Upplands-Bro
kommun, nedan kallat kommunen, är överens om nedanstående behov av förändringar i
väghållaransvaret i Upplands-Bro kommun.

Upplands-Bro kommun deltagit som pilotkommun inom projektet Rätt väghållaransvar (RäV). Det har
genomförts en omfattade översyn av väghållaransvaret i kommunen. Arbetet har varit en del av ett
rikstäckande pilotprojekt där fem andra kommuner haft en liknande dialog med Trafikverket. Trafikverket
agerar utifrån medverkan i ett samarbetsprogram med SKL (Sveriges kommuner och landsting), REV
(Riksförbundet Enskilda Vägar). Kommunen har haft tillgång till allt programmaterial och har kunnat delta
vid alla projektmöten när kommunen så önskat.
Bakgrund
Trafikverket har tillsammans med SKL och REV inlett ett nationellt arbete i programmet Rätt väghållaransvar
(RäV).
Det övergripande målet med RäV-programmet är att uppnå ett rätt avgränsat väghållaransvar mellan statlig,
kommunal och enskild väghållare utifrån samhällsekonomisk effektivitet och rationell väghållning. För att uppnå
detta har SKL, REV och Trafikverket i ett tidigare projektarbete ”Översyn Väghållaransvar” (2010-2012) kommit
fram till en gemensam målbild när det gäller ansvarsfördelning för väghållningen.



Staten bör ha ansvar för allmänna vägar på landsbygd och för ett övergripande vägnät i tätort.
Kommunerna bör ha huvudansvar för väghållning i tätorter med undantag för det övergripande statliga
vägnätet.
Enskilda väghållare bör ha ansvar för vägar på landsbygd med främst nytta för enskilda fastighetsägare i
vägens närhet.
En renodlad ansvarsfördelning bedöms leda till en effektivare och rationellare väghållning, större tydlighet i
ansvarsfördelning samt en rättvisare kostnadsfördelning mellan kommuner och medborgare.
RäV-programmet är uppdelat i olika projekt. Pilotprojektet är ett av dessa. Projektet innebär att en kommun i
varje trafikverksregion har valts ut för översynen av väghållaransvaret. I Region Stockholm har Upplands-Bro
kommun valts ut som pilotkommun.
Syftet med pilotprojektet är att träffa överenskommelser med pilotkommunerna om förutsättningar för rätt
väghållaransvar. Pilotprojektet påbörjades 2013 och beräknas vara slutfört under våren 2015.
SKL, REV och Trafikverket har kommit överens om kriterier för kommunalt väghållningsområde. Möjligheten att
tillämpa dessa kriterier har diskuterats i samtalen mellan Trafikverket och Upplands-Bro kommun. Test har
64 av 100
dessutom genomförts av de kriterier som för närvarande utvecklas av SKL, REV och Trafikverket och som kan
komma att användas vid bedömning av vilka vägar som ska eller inte ska omfattas av allmänt underhåll.
Resultatet av pilotprojektarbetet i Upplands-Bro kommun

Lista över vägar där väghållningen där projektet funnit att det kan finnas anledning att förändra, se bilaga
1.

Kartor, bilaga 2, för kommunen utvisande väghållningsområde i huvudort, vägar och gator inom

Kartor, bilaga 3, för kommunen utvisande väghållningsområde i satelitort, vägar och gator inom
Förutsättningar för genomförande

Länsstyrelsen ska ge sitt samråd till förändring.

Trafikverket centralt, d.v.s. Juridik och Planprövning ska besluta i ärendet.
Överenskommelsens giltighet
Denna överenskommelse gäller under förutsättning att båda parter undertecknat densamma.
Denna överenskommelse är upprättad i två (2) likalydande exemplar, varav parterna erhållit var sitt.
Ort och datum
Ort och datum
__________________________
___________________________
För Trafikverket
För Upplands-Bro Kommun
Peter Huledal/Helena Sundberg
Xxx xxxxxxxxxx
Ort och datum
___________________________
För Upplands-Bro kommun
Xxxxx xxxxxxxxxx
65 av 100
66 av 100
1. Överenskomna åtgärder
Trafikverket Region Stockholm och Upplands-Bro kommun, nedan kallad kommunen, har
kommit överens om följande lista med vägar där väghållaransvaret behöver förändras;
Vägar:

Statliga vägen 911 lämnas över till kommunen.
Längd: 3823 m
Bredd: 8
BK: BK1
ÅDT: 827

Delar av statliga vägen 912 lämnas över till kommunen
Längd: 5789 m
Bredd: 6,2
BK: BK1
ÅDT: 722-856
Kommunala väghållningsområden:


Ett nytt väghållningsområde i Håbo-Tibble skapas.
Anpassning av väghållningsområdet över Kungsängen, Bro och Brunna.
Kalmarsand
Bastbrink
67 av 100
Gröna
gången
Bastbrink
Sjötorpet
Gröna gången
Lindesvik
Tranbygge
Sjötorpet
Kärrboda
Högbytorp
Surhagen
Surhagen
Högbytorp
Skystatorp
Björklunda
Paradiset
Lugnet
Norrboda
Fäboda
Norrboda
Önstatorp
St. Ullevi
Alsättra
Kurbacka
Ryby
Ören
Toresta
Spångaberget
Tillflykten
Vallby
Råby
Björkvik
Kronbacka Björkvik
Bro
Bro
Ekboda
Hammartorp
Hammartorp
Kockbacka
Husbytorp
Backebo
Rättarboda
Sandboda
Gammeltorp
Lindormsnäs
Drakudden
Snuggboda
Fallet
Ekbo
Rankhus
Kungsängen
Mälarland
Björknäs gård
Ekbacken
Tibble
Skrinhäll
Fiskartorp
Laggarudden
Laggarudden
Ådö
skog Ådö skog
St.
Lugnet
Sylta
Lugnet
Korsängen
Ensta
Ålsta
Ålsta
Hackholmssund
Kungsängen
Sylta
Aspvik
Aspvik
Hackholmssund
Ådö
Stigstorp
Raskeboda
Tibble
Mälarland
Kortvreten
Oppsylta
Nybygget
Skälby Skälby
Granskog
Kvarnbacken
Almare-Stäket
Dragonstugan
Tingelsten
Köpenhamn
Asker
Frölunda
Öråker
Tuna
Frölunda
Berga
Fröbacka
Ormudden
Norrbylund
Eldholmen
Hammaren
Lennartsnäs
Storvik
Skogstorp
Simonsskär
Norrskog
2
Villan
Hedersberg
km
Teckenförklaring
Utökat väghållningsområde
Brunna
Sågbacken
Verkaviken
Verkaviken
Örnäs
Murartorp
Snickartorp
Brogård
Tegelbruket
1,6
Dagens väghållningsområde
Bergliden
Prästtorp
L. Ekeby
1,2
Brunna
Österhagen
Nygård
St. Granskog
0,8
Enskild väghållning
Viby
Kvarntorp
Rysstorpet
Rättarboda
0,4
Kommunal väghållning
Lindhagaberg
Säbyholm Kvistaberg
Tammsvik
0
Statlig väghållning
Brokmyran
Brokmyran
Fredriksberg
Bergliden
Sågbacken
Stigtomten
Sandboda
L. Tingsviken
Finnsta
Kvista
Kvista
Gustavsberg
Lerberga
Fornsta
Hällkana
Björkhaga
Hagalund
Brunnsvik
Stenbacka
Björkhaga
Jursta
Leran
Granliden
Skogsborg
Lejondal
Jursta
Säbyholm
Datum: 2015-05-18
Skala (A3): 1:42 626
Ön
Kvarnstugan
Önsta
Kallhäll
Bränntorpet
Roligheten
Skinnartorp
Nya Skysta
Utsikten
Roligheten
Upplands-Bro kommun
Slottet
Backliden
Rydjan
Korsvreta
Alsättra
Önstalund
Skyttängen
Rydjan
Tillfället
Sundby
Borgen
68 av 100
Björkudden
Johanneslund
Björkudden
Egahult
Kvarnnibble
Mossbo
Ekliden
Ekliden
Ringsvik
Ringsvik
Datum: 2015-05-18
Skala (A3): 1:20 000
Grynnsta
Tjusta
Hållunda
Hållunda
Smällan
0
Adolfsberg
Tjusta
Väst-Tibble
Väst-Tibble
Kyrkbyn
Knapperbacken
Tibblehöjden
km
Statlig
Kyrkbytorp
Skråmsta
Jädra
Alby
Förslag på nytt väghållningsområde
Kyrkbytorp
Bredatorp
Kevan
Skråmstalund
Ny kommunal väghållning
Tibblehöjden
Kyrkbyn
Vägängen
Skråmstalund
1
Grönlund
Härsbrokärr
0,8
Enskild
Bälby
Myggdansen
Vallbylund
Önsta
Nedergården
Lunda
0,6
Kommunal
Håbolund
Lövhagen
Helgesta
Frötuna
Lövhagen
0,4
Teckenförklaring
Helgesta
Ålsta
0,2
Vallby
Killinge
Frötuna
Upplands-Bro kommun
Durktorp
Jädra
Höjden
Alby
Stenhagen
Tallbacken
Mariedal
Mariedal
Karlslund
Albylund
Albylund
Grevelund
Lugnet
Långvreten
Långvreten
Fredhäll
Lövsta
Näshagen
Stentorp
69 av 100
Ärende 9
70 av 100
Delegationsförteckning Tekniska nämnden
1. Tekniska nämnden godkänner Tillväxtkontorets förslag till
Delegationsförteckning nr 3.4 U02, daterad 22 maj 2015
2. Delegationsförteckningen gäller från 16 juni 2015.
3. Paragrafen förklaras omedelbart justerad.
Sammanfattning
För varje nämnd ska det finnas ett reglemente, som ska fastställas av
Kommunfullmäktige. Reglemente för Tekniska nämnden är fastställt av
Kommunfullmäktige den 17 december 2014 § 175. Varje nämnd beslutar sedan
om sin egen delegationsordning.
De lagliga förutsättningarna för delegering finns i 6 kap. Kommunallagen.
Beslutanderätt kan delegeras till utskott av nämnden, ledamot, ersättare eller
tjänsteman.
Tekniska nämnden beslutade om en delegationsförteckning den 27 april 2015.
Tyvärr visade det sig efteråt att en av delegationspunkterna saknade en delegat,
punkten 5.9 ”Besluta att vattenförbrukningen för bebyggd fastighet tillsvidare
ska fastställas via beräkning istället för mätning”. Delegationsförteckningen
har därför kompletterats och föreslås gälla från den 16 juni.
Beslutsunderlag
•
Barnperspektiv
Detta ärende bedöms inte inverka på barnperspektivet.
Tillväxtkontoret
Marianne Hagman
Tillväxtchef
Bilagor
1. Delegationsförteckning Tekniska nämnden, nr 3.4 U01, daterad 14 april
2015.
71 av 100
Nr
3.4 U02
Ersätter
3.4 U01
Gäller
FÖRFATTNINGSSAMLING
fr.o.m.
Tekniska nämndens
delegationsförteckning
Antagen av Tekniska nämnden den xx juni 2015 Tn § xx
2015-05-22
2015-06-15
72 av 100
Innehåll
Inledning..................................................................................................................................... 3
Kommunallagen 6 kap................................................................................................................ 3
Delegering av nämndärenden ............................................................................................. 3
Ärenden som inte får delegeras .......................................................................................... 3
Anmälan ............................................................................................................................. 3
Brådskande ärenden ........................................................................................................... 3
Vidaredelegering ................................................................................................................ 3
Allmänt om delegationsrätten .................................................................................................... 4
Jäv................................................................................................................................... 4
Övergripande delegationsrätt.......................................................................................... 4
Vidaredelegation ............................................................................................................ 4
Ersättare för delegat........................................................................................................ 4
Anmälan av delegationsbeslut ........................................................................................ 4
Delegationsförteckning .............................................................................................................. 6
Allmänna ärenden................................................................................................................... 6
Ekonomiska ärenden .............................................................................................................. 6
Trafikärenden ......................................................................................................................... 7
Markfrågor.............................................................................................................................. 7
Vatten- och avloppsverksamheten.......................................................................................... 7
Avfallsverksamheten .............................................................................................................. 8
Mätverksamheten ................................................................................................................... 8
Bostadsanpassningsbidrag ...................................................................................................... 8
Tekniska nämnden som arbetsgivare ..................................................................................... 8
Förkortningar .............................................................................................................................. 9
73 av 100
Inledning
För varje nämnd ska det finnas ett reglemente, som ska fastställas av Kommunfullmäktige.
Varje nämnd beslutar sedan om sin egen delegationsordning. Reglemente för Tekniska
nämnden är fastställt av Kommunfullmäktige den 17 december 2014 § 175.
De lagliga förutsättningarna för delegering finns i 6 kap. kommunallagen.
Beslutanderätt kan delegeras till utskott av nämnden, ledamot, ersättare eller tjänsteman.
Varje medlem av en kommun, d.v.s. den som är folkbokförd i kommunen, äger fastighet i kommunen
eller är taxerad för kommunalskatt där, har rätt att få lagligheten av kommunens beslut prövad genom
att överklaga dem hos förvaltningsrätten.
Beslut i ärenden som utgör myndighetsutövning mot enskild kan överklagas enligt förvaltningslagen.
Rätt att överklaga sådana beslut har den som beslutet angår, d.v.s. är part i ärendet.
Kommunallagen 6 kap.
Delegering av nämndärenden
33 § En nämnd får uppdra åt ett utskott, åt en ledamot eller ersättare eller åt en anställd hos
kommunen eller landstinget att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller en viss
grupp av ärenden, dock inte de fall som avses i 34 §.
Ärenden som inte får delegeras
34 § I följande slag av ärenden får beslutanderätten inte delegeras:
1. ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet,
2. framställningar eller yttranden till fullmäktige liksom yttranden med anledning av att
beslut av nämnden i dess helhet eller av fullmäktige har överklagats,
3. ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av principiell
beskaffenhet eller annars av större vikt,
4. ärenden som väcks genom medborgarförslag och som överlåtits till nämnden, och
5. vissa ärenden som anges i särskilda föreskrifter.
Anmälan
35 § Beslut som fattats med stöd av uppdrag enligt 33 § skall anmälas till nämnderna, som
bestämmer i vilken ordning det ska ske.
Brådskande ärenden
36 § En nämnd får uppdra åt ordföranden eller annan ledamot som nämnden har utsett att
besluta på nämndens vägnar i ärenden som är så brådskande, att nämndens avgörande inte
kan avvaktas. Sådana beslut skall anmälas vid nämndens nästa sammanträde.
Vidaredelegering
37 § Om en nämnd eller en gemensam nämnd med stöd av 33 § uppdrar åt en
förvaltningschef inom nämndens verksamhetsområde att fatta beslut, får nämnden överlåta åt
förvaltningschefen att i sin tur uppdra åt annan anställd inom kommunen eller landstinget
eller i någon av de samverkande kommunerna eller landstingen att beslut i stället. Sådana
beslut skall anmälas till förvaltningschefen.( 2009:48)
74 av 100
Allmänt om delegationsrätten
Beslutanderätt kan delegeras av nämnden till utskott, ledamot ersättare eller tjänsteman.
Delegation får inte ske till förtroendevalda tillsammans med tjänsteman, inte heller till
tjänstemän gemensamt.
En delegat är juridiskt ansvarig för sina beslut. Delegationsrätten gäller till dess nya beslut
fattas om delegation. Nämnd kan när som helst återkalla delegationsrätt helt eller delvis. Ett
beslut, som redan fattats med stöd av delegation, kan inte återtas. Nämnden har ingen
omprövningsrätt. En nämnd kan ta över ett ärende och fatta beslut, om delegaten ännu inte har
fattat beslut. Delegaten kan också överlämna ärenden till nämnden för avgörande.
Delegation kan villkoras d.v.s. förknippas med vissa direktiv exempelvis samråd med viss
befattningshavare eller att beslutanderätten endast gäller viss förmån.
Jäv
När jäv eller annat förfall föreligger för delegaten ska beslut fattas av Tillväxtchefen. När jäv
eller annat förfall föreligger för Tillväxtchefen ska beslut fattas av nämnden.
Övergripande delegationsrätt
Tillväxtchefen har delegationsrätt i alla ärenden i denna delegationsordning om inget annat
anges vid respektive ärendegrupp.
Vidaredelegation
Tillväxtchefen har rätt att vidaredelegera sin beslutanderätt till anställd hos Tillväxtkontoret
eller annat kontor som utför uppgifter åt Tillväxtkontoret.
Ersättare för delegat
Vid förfall för en delegat övertas delegatens beslutanderätt i första hand av den som förordnats
som vikarie på delegatens tjänst alternativt av den som delegationsordningen anges som
ersättare.
Anmälan av delegationsbeslut
Föreskrifter om anmälan av delegationsbeslut finns i kommunallagen 6 kap. § 35.
Beslut i ärende ska vara skriftligt och ska anmälas till Tekniska nämnden i den ordningen
nämnden beslutar. Beslut enligt punkt i brådskande ärenden ska anmälas på nästkommande
sammanträde.
Varje delegat ansvarar för att beslut lämnas för anmälan till nämnden.
Arbetsutskott
Beslut som fattas av arbetsutskottet som är delegat, protokollförs och anmäls vid Tekniska
nämndens nästa sammanträde. Protokollet anslås och delges berörda parter omedelbart efter
justering.
Ordförandebeslut
Brådskande ärende där nämndens avgörande inte kan avvaktas får fattas av ordförande.
Sådana beslut ska anmälas och föredras vid nämndens nästa sammanträde.
Övriga delegationsbeslut
Alla beslut som fattas av en delegat ska anmälas till nästkommande sammanträde med
nämnden. Om antalet delegationsbeslut är mycket stort kommer listor att finnas tillgängliga
för nämndens ledamöter vid varje sammanträde.
75 av 100
Personalärenden
Beslut som fattas av en delegat i vissa personalärenden är tillgängliga för nämndens ledamöter
med flera enligt följande:
Anmälan av delegationsbeslut gällande beslut om anställningar anmäls till nämnden 4 gånger
per år i form av en lista.
Beslut om entledigande förs på särskild blankett som, utan anmälan till nämnden, förs till
personalakt inom personalstaben.
Beslut om tjänstledighet, semester och kompensationsledighet betraktas som verkställighet
som beslutas digitalt och anmäls inte.
76 av 100
Delegationsförteckning
Ärendegrupp
nr
Ärendetyp
1.9
Allmänna ärenden
Förtroendemännens deltagande i kurser, konferenser o dyl.
Tekniska nämndens ordförandes deltagande i kurser o.dyl
Föra nämndens talan eller utfärdande av fullmakt att föra nämnden
talan inför domstol och andra myndigheter samt vid förrättningar av
skilda slag
Inhyrning av externa lokaler för nämndens verksamhet
Vägran att lämna ut allmän handling eller utlämnande av
sekretessbelagd handling samt utlämnande av handling med visst
förbehåll
Avvisa för sent inkommet överklagande enligt 24 § i
förvaltningslagen
Beslut om organisatorisk förvaltningsstruktur
Brådskande ärenden som inte kan avvakta till nästa sammanträde
med nämnden
Resor utanför Sverige men inom EU samt till Norge eller Island
1.10
Resor utanför Norden och EU
1.11
1.12
Underteckna avtal inom den löpande förvaltningen
Utse personuppgiftsombud samt ersättare till
personuppgiftsombudet.
Besluta om dokumenthanteringsplan
Yttranden i ärenden som inte berör nämndens verksamhetsområde
Yttranden i ärenden som inte är av principiell beskaffenhet eller
annars av större vikt
1.1
1.2
1.3
1.4
1.5
1.6
1.7
1.8
1.13
1.14
1.15
1.16
1.17
1.18
2.1
2.2
2.3
Yttrande om hastighetsbegränsningar på enskild väg
Ta emot och kvittera delgivningar som är
ställda till Tekniska nämnden
Polisanmälan av brott mot kommunen inom nämndens
ansvarsområde
Ekonomiska ärenden
Fördela medel från investeringsprojekt ”Övrigt att fördela” till
befintliga eller nya investeringsprojekt
Godkännande av ersättning från försäkringsbolag
Upphandling
• Inom budgeterade belopp
• Av avropsavtal för inköp
• Beslut att inte förlänga avtal
• Beslut att förlänga avtal i enlighet med avtalsskrivningen
• Övrig upphandling:
o Påbörja upphandling
o Godkännande av principiellt innehåll
förfrågningsunderlag
o Tilldelningsbeslut
o Tecknande av kontrakt
o Avbryta upphandling
Beslutande/
Delegat
Ordf
Au
Tvch
Tvch
Tvch
Tvch
Tvch
Ordf
Se KS
delegation
Se KS
delegation
Tvch
Tvch
Tvch
Tvch
Tvch
Tvch
Tvch
Tvch
Au
Tvch
Tvch
Tvch
Au
Au
Tvch
TN
Au
Tvch
Au
77 av 100
Ärendegrupp
nr
2.4
2.5
2.6
2.7
2.8
2.9
3.1
3.2
3.3
3.4
3.5
3.6
3.7
3.8
3.9
3.10
3.11
3.12
3.13
4.1
4.2
4.3
4.4
4.5
4.6
4.7
4.8
4.9
5.1
Ärendetyp
Beslutande/
Delegat
Fastställande av förteckning över beslutsattestanter och ersättare
inom tekniska nämndens förvaltning
Försäljning av kommunens lösa egendom
Tvch
Träffa och vid behov häva avtal inom budget (för upphandling se
2.3)
Godkänna säkerheter
Avskriva fordringar
Söka bidrag, tillstånd och medfinansiering från extern part och ingå
avtal i samband med detta
Trafikärenden
Utfärda tillfälliga lokala trafikföreskrifter enligt trafikförordningen
(SFS 1998:1276).
Ändra/ersätta lokala trafikföreskrifter där sakinnehållet inte ändras
Beslut om tillfälliga trafiksäkerhetsåtgärder
Ärenden som berör lokaliseringsmärken enligt
vägmärkesförordningen
Beslut om särskilda trafikregler under kortare tid vid skada eller risk
för skada på väg
Besluta om trafikordningsplaner (TA-planer) vid arbeten på väg
Upphäva inaktuell lokal trafikföreskrift i enlighet med
trafikförordningen (SFS 1998:1276).
Utfärda parkeringstillstånd för rörelsehindrade
Avslå ansökan om parkeringstillstånd för rörelsehindrade
Förordna parkeringsvakter
Besluta i ärenden om nyttoparkeringstillstånd
Besluta om flyttning av fordon och omhändertagande av
fordonsvrak
Beslut om bärighetsklassning på vägar
Avge yttrande till Trafikverket angående tunga transporter
Markfrågor
Teckna upplåtelseavtal inom offentlig platsmark.
Lämna yttrande till polismyndigheten över ansökningar om
anordnande av tillställning på offentlig plats
Markupplåtelse på mark som tekniska nämnden ansvarar för enligt
kommunfullmäktige fastställd taxa
Avslag ansökan om markupplåtelse
Ge schakttillstånd i kommunägd mark samt om så erfordras kräva
säkerhet för beräknade kostnader för återställande av kommunens
anläggningar
Avslag schakttillstånd
Utkräva vite i enlighet med schakttillstånd
Avslag ansökan om tillstånd markupplåtelse eller schakttillstånd
Företräda kommunen i föreningar där kommunen är innehavare,
dikningsföretag ex, vägföreningar
Vatten- och avloppsverksamheten
Inlösen av enskilda VA-anläggningar
Se KS
delegation.
Tvch
Tvch
Se KS
delegation
Tvch
Tvch
Tvch
Tvch
Tvch
Tvch
Tvch
Tvch
Tvch
Tvch
Tvch
Tvch
Tvch
Tvch
Tvch
Tvch
Tvch
Tvch
Tvch
Tvch
Tvch
Tvch
Tvch
Tvch
Tvch
78 av 100
Ärendegrupp
nr
5.2
5.3
5.4
5.5
5.6
5.7
5.8
5.9
5.10
5.11
5.12
5.13
6.1
6.2
6.4
6.5
6.6
7.1
7.2
8.1
8.2
9.1
9.2
9.3
9.4
9.5
Ärendetyp
Beslutande/
Delegat
Besluta om tillstånd för installation av matavfallskvarn som kopplas
på det allmänna avloppsnätet (§70bc avfallsföreskrifter)
Avslå ansökan om installation av avfallskvarn
Besluta om anslutning till allmän va-anläggning för en fastighet
utanför verksamhetsområdet
Bestämma förbindelsepunkter inom en allmän va-anläggnings
verksamhetsområde
Avtala med fastighetsägare om särskilda villkor för användningen
av en allmän va-anläggning (inklusive medgivande till annat
ledningsutförande)
Medge anstånd med betalning av anläggningsavgift enligt
kommunfullmäktiges fastställda va-taxan
Besluta om ny servisledning ska utföras istället för befintlig ledning
Besluta att vattenförbrukningen för bebyggd fastighet tillsvidare ska
fastställas via beräkning istället för mätning
Besluta om avstängning, reducering eller annan åtgärd vid utebliven
betalning eller annan försummelse
Ansöka om ledningsrätt för va-ledningar
Beslut om utlämnande av VA-kartmaterial
Beslut om avslag utlämnande av VA-kartmaterial
Tvch
Avfallsverksamheten
Besluta om justering av avfallsabonnemang vid avvikelse från
gällande abonnemang (§43 i avfallsföreskrifter)
Besluta om hämtningsplats för hushållsavfall och annat avfall enligt
kommunens avfallsföreskrift
Besluta om dispens för förlängd gångväg mellan hämtningsfördon
och sopkärl om det finns särskilda skäl (§33 föreskrifter)
Besluta om dispens för två eller flera fastigheter att använda
gemensam behållare (§72 föreskrifter)
Besluta om indexreglering av avgifterna i avfallstaxa (p.1.8 i
avfallstaxa)
Tvch
Tvch
Tvch
Tvch
Tvch
Tvch
Tvch
Tvch
Tvch
Tvch
Tvch
Tvch
Tvch
Tvch
Tvch
Tvch
Mätverksamheten
Ajourhållning av lägenhetsregistret
Teckna mätnings- beräknings- och karteringsavtal.
Tvch
Tvch
Bostadsanpassningsbidrag
Bevilja bidrag enligt lag om bostadsanpassningsbidrag
– till ett värde av högst 250 000 kronor
– till ett värde över 250 000 kronor
- Till ett värde över 500 000 kronor
Avslå ansökan om bidrag enligt lag om bostadsanpassningsbidrag
Tvch
Au
TN
Tvch
Tekniska nämnden som arbetsgivare
Anställning av vikarier och extra personal
Tillsvidareanställning av personal utom förvaltningschef
Utfärdande av skriftlig varning och avstängning
Uppsägning eller avsked av arbetstagare
Lönetillägg samt lönesättning som avviker från
kommunens personalpolitiska riktlinjer
Tvch
Tvch
Tvch
Tvch
Se Ks
delegation
79 av 100
Ärendegrupp
nr
9.6
Ärendetyp
Beslutande/
Delegat
Förändring av sysselsättningsgrad för tillsvidareanställningar
Se Ks
delegation
Förkortningar
TN
Tekniska nämnden
Au
Tekniska nämndens arbetsutskott
Ordf.
Tekniska nämndens ordförande
Tvch
Tillväxtchef
80 av 100
Ärende 10
81 av 100
Delårsrapport 1 – Uppföljning av mål och
uppdrag
Redovisningen av delårsrapport 1 – Uppföljning av mål och uppdrag godkänns.
Sammanfattning
I samband med delårsuppföljningen av nämndernas ekonomi ska varje kontor
göra en uppföljning av nämndernas mål och uppdrag. Uppföljningen baseras
endast på perioden januari – april 2015, och resultatet kan komma att ändras
senare under året.
En stor del av året återstår fortfarande, och det innebär att många av nämndens
uppdrag är påbörjade men inte avslutade. I delårsrapport 1 ser man status på
varje enskilt uppdrag.
Beslutsunderlag
•
Ärendet
I samband med delårsuppföljningen av nämndernas ekonomi ska varje kontor
göra en uppföljning av nämndernas mål och uppdrag. Uppföljningen finns i
delårsrapport 1. Uppföljningen baseras endast på perioden januari – april 2015,
och resultatet kan komma att ändras senare under året.
Enligt Upplands-Bro kommuns styrprocess (fastställd av Kommunstyrelsen 4
februari 2015 § 16) ska en ekonomisk delårsrapport (tertialbokslut) lämnas för
perioden januari – april vid nämndsammanträdet i maj. Den ekonomiska
rapporten går direkt till Kommunstyrelsen och Kommunfullmäktige för beslut.
Nämnderna får en redovisning av tertialbokslutet av kontorschefen.
Hur ligger vi till med mål och uppdrag?
Eftersom det endast gått fyra månader av 2015 kan Tillväxtkontoret endast
göra en uppskattning av måluppfyllelsen. Tillväxtkontorets bedömning är att
nämnden är på rätt väg när det gäller målen. Många av nämndens mål gäller
sådant som tekniska avdelningen arbetar kontinuerligt med. En stor del av året
återstår fortfarande, och det innebär att många av nämndens uppdrag är
82 av 100
påbörjade men inte avslutade. I delårsrapport 1 ser man status på varje enskilt
uppdrag.
Barnperspektiv
Syftet med delårsuppföljningen är att upptäcka i god tid om det är något mål
eller uppdrag som riskerar att inte vara genomfört vid årets slut. Detta för att
säkra att medborgarnas skattepengar används till det som politiken har pekat ut
som prioriterade uppgifter.
Barnen i kommunen är en grupp som kommer i kontakt med många
kommunala verksamheter. Att kommunen har en god uppföljning är därför
naturligtvis viktigt för att barnen ska få bra barnomsorg, skolor, lekplatser och
andra verksamheter. Men barn som grupp berörs inte på något annat sätt av
delårsrapporten.
Tillväxtkontoret
Marianne Hagman
Tillväxtchef
Bilagor
1 Delårsrapport 1 – Uppföljning av mål och uppdrag
83 av 100
Nämndrapport mål och
uppdrag
Tekniska nämnden
Delårsrapport 1
januari- april 2015
84 av 100
Övergripande mål:
1
En kommun för alla
Nämndmål:
1.1 Medborgarnas inflytande ska öka genom lokal demokrati
Kommentar
Inom Tekniska nämndens område kan lokal demokrati handla om att involvera
kommuninvånarna i att utveckla offentliga platser, eller att ta tillvara på synpunkter för
att göra kommunen till en tryggare och trevligare plats.
Kommunen har påbörjat medborgardialog en"Drömparken"
Uppdrag
Metoder för att ta tillvara människors engagemang och
den lokala demokratin ska utvecklas.
Arbeta fram förslag på en dialogmodell för den
tekniska verksamheten samt pröva och utvärdera
modellen på minst ett projekt, i dialog med andra
berörda verksamheter
Kommentar
Tekniska avdelningen har under våren startat ett
arbete med en medborgardialog för att utveckla
mötesplatserna i kommunen. Avdelningen ser också
över möjligheten att köpa in ett nytt
ärendehanteringssystem för att kunna hantera
synpunkter på ett mer effektivt och transparent sätt.
Medborgardialogen "Drömparken" startades upp
under Kungskalaset. Aktiviteten utmynnade i idéer och
förslag på aktivitetsparker. Tanken är att hela eller
delar av förslagen kan användas vid förnyelse av
grönytor eller lek- och aktivitetsytor. Dialogen är ett
samarbete med Plan- och exploateringsavdelningen,
Kultur-och fritidskontoret och
Kommunledningskontoret.
Nämndmål:
1.2 Utveckla kommunens trygghetsskapande arbete.
Kommentar
Arbetet pågår för att göra kommunen till en tryggare och snyggare plats att bo och
verka i.
Uppdrag
Arbeta brett med säkerhets- och trygghetsfrågor för att
skapa en säkrare och tryggare miljö för alla som bor,
verkar och/eller vistas i kommunen
Kommentar
Just nu arbetar hela Tillväxtkontoret med att
revidera/aktualisera krisberedskapsplaner för kontoret
och utvalda enheter. Tekniska avdelningen arbetar
också kontinuerligt med att underhålla, förbättra och
fönya belysning, trafiksäkerhet och grönytor i
kommunen.
Nämndmål:
1.3 Upphandling ska leda till bästa möjliga service för
kommuninvånarna
Kommentar
Tekniska avdelningen genomför ofta upphandlingar med hjälp av upphandlingsenheten,
85 av 100
och är en aktiv part i kommunens upphandlingsråd. Alla avdelningens medarbetare som
genomför direktupphandlingar har fått utbildning i kommunens nya
direktupphandlingsmodul. Avdelningen kommer också att delta i TIllväxtkontorets
övergripande arbete med att utveckla uppföljningen av privata utförare.
Uppdrag
Genomföra ytterligare ramavtalsupphandlingar
Upphandlingar ska ske i god tid och i rätt ordning
enligt beslutad delegationsordning
De upphandlingar som utförs ska bidra till ökad nytta
och kvalitet för medborgarna och verksamheten.
Kommentar
Upphandling av tekniska konsulter och projektstyrning
pågår och beräknas vara klar innan sommaren.
En övergripande plan för avdelningens behov av
ramavtal tas fram för de kommande tre åren.
Miljöpolicyn ska följas och kvalitetsmål som leder till
kundnytta ska ställas i alla upphandlingar.
Nämndmål:
1.4 Kommunikationer
Kommentar
Arbete pågår för förbättrade kommunikationsstråk och anläggningar i kommunen.
Uppdrag
Intensifiera arbetet med regionala aktörer såsom
Trafikverket och Trafiknämnden/SL för att trygga en
ökande och väl fungerande infrastruktur och
kollektivtrafik
Utreda och lägga plan för fler parkeringsplatser vid
infartsparkeringen i Kungsängen
Kommentar
Tekniska avdelningen har regelbundna
samordningsmöten med Trafikverket och
Trafiknämnden.
Arbetet med uppdraget pågår.
86 av 100
Övergripande mål:
2
En grön kommun i utveckling
Nämndmål:
2.1 Upplands-Bro kommun ska vara en kommun med grön profil
med hållbar utveckling.
Kommentar
I Tekniska avdelningens dagliga arbete ingår det att fatta beslut som gynnar miljön och
klimatet. Till exempel pågår ett arbete med att byta till LED-belysning när vi byter ut
gammal belysning. Miljöklassade maskiner och fordon köps in under året. Vi förbättrar
möjligheterna att gå och cykla, och vår förhoppning är att fler känner att de kan välja
att gå och cykla under trygga förhållanden. Drift och underhåll av VA-ledningar är
ytterligare exempel på hur Tekniska avdelningen bidrar till att Upplands-Bro ska vara
en grön kommun.
Uppdrag
Allt arbete inom verksamheten ska utgå från
Kommunens miljöpolicy och miljöplan.
Kommentar
Tekniska avdelningen strävar efter att så långt det är
möjligt ta hänsyn till miljön och klimatet och följa
kommunens styrdokument på området.
Nämndmål:
2.2 Möjliggöra för kommunens medborgare att leva klimatsmart
och hälsosamt.
Kommentar
Tekniska avdelningen arbetar med den fortsatta utveckling av matavfallsinsamlingen
för att underlätta för medborgarna att leva klimatsmart.
Vi förbättrar möjligheterna att gå och cykla vilket är bra för miljön och hälsan.
Uppdrag
Kommentar
Arbeta för att förbättra förutsättningar för medborgarna
att gå och cykla inom kommunen.
Under året gör vi en satsning på ny belägging av
gång- och cykelvägar och förbättrad belysning. Utöver
detta arbetar avdelningen med fortsatt behovsanalys
och teknisk inventering för planering av kommande års
upprustningar.
Informationskampanj kring att minska och förebygga
uppkomsten av avfall, inklusive att sortera ut matavfall
och förpackningar.
Avdelningen har fortsatt fokus på
matavfallskampanjen. I samband med att
inpasserssystem till kretsloppscentralerna införs är det
viktigt att göra en informationskampanj där vi
kommunicerar nyttan med det nya systemet.
Nämndmål:
2.3 Ett väl utbyggt, miljömässigt och kostnadseffektivt vatten och
avloppssystem
87 av 100
Kommentar
Tekniska avdelningen fortsätter planering av utbyggnaden av kommunalt vatten och
avlopp i områden norr om Lejondalssjön.
Uppdrag
Kommentar
Vatten- och avloppsnätet ska underhållas och
planeras på ett miljömässigt och ekonomiskt sätt
Uppdraget är en del av avdelningens löpande arbete.
Fortsätta att arbeta för en utbyggnad av en
huvudvattenledning till Sigtuna i samarbete med
Norrvatten
Upprätta en plan för utbyggnad av kommunens vattenoch avloppsledningar till områden med undermåliga
avlopp och vattenförsörjning, till exempel
omvandlingsområden
Arbetet med uppdraget pågår. Området norr om
Lejondalssjön är prioriterat.
Se över möjligheten att införliva Tjusta i UpplandsBros VA-verksamhetsområde i samband med
byggnation av huvudvattenledning till Sigtuna
Utreda möjligheterna till utökade tjänster/service till
företagare och räddningstjänst, till exempel införande
av vattenkiosker
Utrustningen i pumpstationerna ses över avseende
energieffektivisering
Nämndmål:
2.4 En väl utbyggt, miljömässigt och kostnadseffektivt
matavfallsinsamling
Kommentar
Kampanj och implementering av matavfallsinsamlingen pågår. En- och
tvåfamiljshushållen blir klara nu i vår. Vi fortsätter arbetet med flerfamiljshus,
samfälligheter och verksamheter. För villorna har anslutningsgraden varit över 90
procent.
Uppdrag
Fortsatt utveckling av matavfallsinsamlingen. Det ska
vara gynnsamt att välja att agera miljömedvetet.
Förbättra möjligheterna att lämna förpackningar och
tidningar på flera platser i kommunen genom
vidareutvecklat samarbete med FTI och markägare.
Under 2015 ska insamling av matavfall fortsätta att
implementeras i hela kommunen
Ta fram förslag till ny avfallsplan 2015-2020 för
Upplands-Bro kommun
Utreda nya insamlingsmetoder för hushållens farliga
avfall främst mindre elektriska- och elektroniska
produkter.
Kommentar
Kommunen har en miljöstyrande taxa för att främja
matavfallsinsamlingen.
Kommunerna kan under de närmaste åren få ta över
insamlingsansvaret för förpackningar. Det innebär att
vi kan utforma insamlingen och servicen på ett bättre
sätt än i dag. Vi avvaktar dock ett formellt beslut.
Arbetet med uppdraget pågår enligt tidigare
beskrivning.
Arbetet med den ny avfallsplan pågår.
Arbetet med uppdraget är påbörjat.
Nämndmål:
2.5 Effektiv verksamhet som premierar resurssnålt beteende.
88 av 100
Kommentar
Vi arbetar kontinuerligt med att effektivisera verksamheten genom upphandlingar och
uppföljning av de krav vi ställer på entreprenörer.
Uppdrag
Kommentar
Utreda och planera nästa VA-taxerevidering i god tid
för en taxa som premierar resurssnålt beteende och
bästa möjliga service för kommuninvånarna
Analys av nuvarande taxa har påbörjats.
Utreda och planera nästa Avfalls-taxerevidering i god
tid för en taxa som premiera resurssnålt beteende och
bästa möjliga service för kommuninvånarna
Analys av nuvarande taxa har påbörjats.
89 av 100
Övergripande mål:
3
En kommun med god ekonomi och uppföljning
Nämndmål:
3.1 Kommunen ska ha en ekonomi i balans, varje verksamhet ska
hålla sin budget varje år.
Kommentar
Avdelningen gör regelbundna uppföljningar och analyser av verksamheten.
Uppdrag
Nämnder och utskott ska upprätta balanslistor och
ekonomiska prognoser ska redovisas vid varje
sammanträde.
Kommentar
Tillväxtkontoret arbetar med att ta fram en form för
redovisningen av balanslistor och ekonomisk prognos
för kontorets nämnder. Redovisningen ska bli tydligare
och mer regelbunden än tidigare.
Nämndmål:
3.2 Taxor och avgifter ska vara aktuella, logiska samt anpassas så
att de står i relation till de åtgärder som ska utföras.
Kommentar
Taxorna ska bekosta verksamheternas kostnader och bidra till en ekonomi i balans.
Uppdrag
Taxor och avgifter ses över systematiskt och
regelbundet.
Kommentar
En översyn av taxorna har påbörjats.
Nämndmål:
3.3 Uppföljning av ekonomi, mål och uppdrag sker i varje nämnd,
utskott och bolag med relevanta metoder.
Kommentar
Ett utvecklingsarbete pågår som syftar till att göra tydligare och mer systematiska
uppföljningar.
Uppdrag
Nämnden ska utifrån Kommunstyrelsens direktiv
utveckla nämndens interna budget- och
uppföljningsarbete.
Kommentar
Utifrån budgetdirektiv som beslutas av
Kommunstyrelsen i maj arbetar nämnden och
verksamheten med att ta fram budgetförslag som
innehåller ekonomi samt mål och indikatorer.
90 av 100
Nämndmål:
3.4 Verksamheterna ser kontinuerligt över och planerar för
utveckling och effektivisering utifrån god kvalité och ekonomisk
hushållning med skattebetalarnas pengar.
Kommentar
Vi arbetar kontinuerligt med att följa upp, utvärdera och vid behov effektivisera
verksamheten.
Uppdrag
Kommentar
Det goda arbetet med att förbättra verksamhetens
service och arbeta för en effektiv förvaltning fortgår
under år 2015. Verksamheternas bemötande och
arbete i Upplands-Bro kommun ska bedrivas med hög
kvalitet, rättsäkert och effektivt och uppfattas som
positivt, obyråkratiskt, rättvist, lyhört med en hög
kompetens och servicegrad som behandlar alla
människor och ärenden på lika villkor
Avdelningen arbetar kontinuterligt med att att arbeta
med att förbättra verksamheten, framför allt med HEP
som värdegrund.
Påbörja arbetet med att ta fram VA-plan, Avfallsplan
och övriga planer för långsiktig planering av
verksamheten
Arbetet med ny VA-plan och avfallsplan har påbörjats.
Ta fram en Avfallsplan för verksamheten
Arbetet pågår, se ovan.
91 av 100
Övergripande mål:
4
Vara en attraktiv arbetsgivare
Nämndmål:
4.1 Upplands-Bro kommuns arbetsplatser ska genomsyras av
tydlighet och återkoppling i uppdrag och förväntningar, respekt
och en bra fysisk arbetsmiljö, vilket bidrar till ett gott
arbetsklimat och medarbetare som trivs
Kommentar
På Tillväxtkontoret och Tekniska avdelningen arbetar vi utifrån vår värdegrund HEP.
Uppdrag
Det ska finnas tydliga karriärvägar inom kommunens
verksamheter
Kommentar
Medarbetare har möjlighet att söka till aspirantprogram
och medarbetarakademin.
Möjligheten till heltidserbjudande ska utvecklas.
Våra medarbetare erbjuds i huvudsak heltid.
Den anställdes inflytande över sin arbetstid och
semester ska öka.
Planering verksamhet och semester sker i dialog.
Arbeta aktivt för att öka frisknärvaron
Utreda möjligheter till att utveckla
personalbefrämjande åtgärder
Arbete pågår kommunövergripande.
Uppdraget är kommunövergripande och kommer att
genomföras av personalstaben.
92 av 100
Övergripande mål:
5
En kommun som växer
Nämndmål:
5.1 Upplands-Bro kommun ska fortsätta vara en växande kommun
Kommentar
Tekniska verksamheten ansvarar för en god drift -och skötsel av allmänna platser och
teknisk infrastruktur som bidrar till kommunens attraktvitet.
Uppdrag
Tekniska nämnden ska delta aktivt i framtagandet av
ett bostadsförsörjningsprogram.
Kommentar
Kommunstyrelsen ansvarar för arbetet där det för
närvarande pågår en sammanställning av de
planeringsförutsättningar som redan idag finns på
kommunen. Detta arbete har i detta skede inte
involverat några andra nämnder.
Nämndmål:
5.2 De som bor och vistas här ska uppleva kommunen som trygg
och snygg
Kommentar
I Tekniska avdelningens dagliga arbete ingår det att arbeta med snygghets- och
trygghetsfrågorna. Till exempel byter vi ut gammal belysning till LED-belysning
kontinuerligt. Vi kommer att förbättra belysningen på platser som kan upplevas som
otrygga, till exempel gångtunnlar. Vi förbättrar möjligheterna att gå och cykla och vi
hoppas att fler känner att de kan välja att gå och cykla under trygga förhållanden.
Nämndmål:
5.3 Varje kommundel ska ges förutsättningar att utvecklas positivt
utifrån sina förutsättningar.
Kommentar
Tekniska verksamheten planerar sitt arbete utifrån politiska prioriteringar och de
förutsättningar som finns på respektive plats.
Uppdrag
Aktivt medverka i arbetet att utveckla våra tätorter med
fokus på Bro centrum och Kungsängens centrum samt
vara öppen för lokalförvärv i stråket mellan Bro
centrum och järnvägsstationen.
Kommentar
Avdelningen arbetar just nu med förbättringar i
Kungsängens centrum.
93 av 100
Nämndmål:
5.4 Utveckla tätorterna och landsbygden på ett ekologiskt,
ekonomiskt och socialt hållbart sätt.
Kommentar
Tekniska avdelningen samarbetar med Plan- och exploateringsavdelningen i
framtagandet av fördjupad översiktsplan för landsbygden.
Uppdrag
Inom ramen för tidigare lagt uppdrag delta i arbetet
med översyn av Kungsängens centrala delar samt
prioritera parkeringssituationen i Kungsängens
centrala delar.
Kommentar
Fördjupad översyn och utredning av befintliga
parkeringar pågår.
Nämndmål:
5.5 Vi ska ha en utveckling av hela kommunen som gör det möjligt
för fler att flytta hit.
Kommentar
Tekniska arbetar för en hållbar utveckling och en kommun som snygg, trygg och säker.
Tekniska verksamheten bidrar med sakkunskap i till exempel plan- och
exploateringsprojekt, som därefter kommer till nämnden för yttrande.
Uppdrag
I samband med exploateringsprojekt ska en
kostnadsuppskattning göras för drift och skötsel av
tillkommande skötselobjekt
Kommentar
Avdelningen arbetar med att ta fram nyckeltal för olika
typer av skötselytor. Vi är klara med nyckeltalen för
parkdelen, övriga delar är under arbete.
94 av 100
Övergripande mål:
6
Ett växande kultur- och fritidsutbud
Nämndmål:
6.1 Ett växande kultur- och fritidsutbud
Kommentar
Tekniska verksamheten sköter och utvecklar kommunala allmänna platser som kan
nyttjas för kultur, lek och rekreation.
Uppdrag
Sköta och utveckla befintliga kommunala lekplatser
Kommentar
95 av 100
Ärende 11
96 av 100
Indikatorer för Tekniska nämnden 2015
Tekniska nämnden fastställer Tillväxtkontorets förslag till indikatorer för att
följa upp Tekniska nämndens mål 2015.
Sammanfattning
En indikator är ett mått på om en organisation har uppfyllt sina mål. I
Upplands-Bro kommuns fastställda målstyrningsmodell används indikatorer
för att följa upp de politiska målen i nämndernas budgetar. Alla nämnder har
fått i uppdrag att ta fram egna indikatorer för att följa upp de politiska målen i
nämndbudgeten 2015. Indikatorerna för nämnden har tagits fram av
verksamheterna i samarbete med Tillväxtkontorets kvalitetsstrateg.
Beslutsunderlag
•
Ärendet
Tekniska nämnden antog nämndbudget för 2015 den 9 februari i år. I budgeten
fanns mål och uppdrag för nämndens verksamheter. Under ett vanligt
verksamhetsår skulle nämnden samtidigt ha beslutat om indikatorer för att följa
upp målen. Men eftersom en ny mandatperiod inleddes i januari 2015 krävdes
ett större arbete för att ta fram indikatorer för de nya målen. Nämnden fattar
därför beslut om nya indikatorer i ett separat ärende.
Målstyrning i Upplands-Bro kommun
Den 11 februari 2015 § 16 fastställde Kommunstyrelsen en uppdaterad
styrprocess för Upplands-Bro kommun. Syftet med beslutet var att förenkla
och förtydliga den politiska styrningen genom att skapa en gemensam
styrmodell för alla nämnder. Modellen ska underlätta för både politiker och
tjänstepersoner i arbetet med politiska mål och uppdrag.
Tillväxtkontoret arbetar efter en målstyrningsmodell som i stort sett är samma
för hela kommunorganisationen.
97 av 100
Enligt den beslutade målstyrningsmodellen är det politikerna som sätter mål för
organisationen, medan kommunorganisationen genomför aktiviteter och
projekt för att förverkliga de politiska målen.
Vad är en indikator?
En indikator är ett mått på om en organisation har uppfyllt de uppsatta målen.
En bra indikator ska vara:
•
vara relevant och mäta någon aspekt avkvaliteten inom verksamheten
•
mätas på ett tillförlitligt sätt och på samma sätt varje gång och
•
vara påverkbar så att en huvudman kan påverka utfallet.
Indikatorerna för Tekniska nämnden har tagits fram av verksamheten i
samarbete med Tillväxtkontorets kvalitetsstrateg. I arbetet har vi strävat efter
att uppfylla ovanstående kriterier så långt det är möjligt.
Barnperspektiv
Förslaget till beslut påverkar inte barn som grupp.
98 av 100
Tillväxtkontoret
Marianne Hagman
Tillväxtchef
Bilagor
1 Tabell över Tekniska nämndens mål och indikatorer
Beslut sänds till
• Ekonomichef
99 av 100
Tabell - 2015 (Tekniska nämnden)
Nämndmål
Indikatorer
Beskrivning
Medborgarnas inflytande ska öka genom lokal demokrati
Utveckla kommunens trygghetsskapande arbete.
Hur ser du på hur tryggt och säkert du
kan vistas utomhus på kvällar och
nätter?
En fråga från SCB:s
medborgarundersökning. Kommunen
deltar ungefär vartannat år.
Vad tror eller tycker du om belysningen
av gång- och cykelvägar i din kommun?
En fråga ur SCB:s
Upphandling ska leda till bästa möjliga service för kommuninvånarna
Kommunikationer
Upplands-Bro kommun ska vara en kommun med grön profil med hållbar utveckling.
Årsförbrukning för gatubelysning, antal
kilowattimmar per belysningspunkt
Möjliggöra för kommunens medborgare att leva klimatsmart och hälsosamt.
Vad tror eller tycker du om underhåll och Fråga ur SCB:s
skötsel av gång- och cykelvägar i din
kommun?
Kg osorterat hushållsavfall per person
Ett väl utbyggt, miljömässigt och kostnadseffektivt vatten och avloppssystem
Andel inköpt vatten som skickas till
rening (tillskottsvatten)
Andel vattenprover med och utan
anmärkning
En väl utbyggt, miljömässigt och kostnadseffektivt matavfallsinsamling
Andel utsorterat matavfall som sorteras
ut för biologisk återvinning
Andel hushåll i kommunen som sorterar
matavfall (flerbostadshus och villor
sammanslaget)
Total mängd hushållsavfall inkl.
producentansvar, ton/invånare
Materialåtervinning kg/person och år
Effektiv verksamhet som premierar resurssnålt beteende.
Kommunen ska ha en ekonomi i balans, varje verksamhet ska hålla sin budget varje år.
sida 1 av 2 (2015-05-25)
Antal finutstakade byggnader under året
(Mätverksamheten)
100 av 100
Nämndmål
Indikatorer
Beskrivning
Taxor och avgifter ska vara aktuella, logiska samt anpassas så att de står i relation till de
åtgärder som ska utföras.
Uppföljning av ekonomi, mål och uppdrag sker i varje nämnd, utskott och bolag med relevanta
metoder.
Verksamheterna ser kontinuerligt över och planerar för utveckling och effektivisering utifrån god
kvalité och ekonomisk hushållning med skattebetalarnas pengar.
Upplands-Bro kommuns arbetsplatser ska genomsyras av tydlighet och återkoppling i uppdrag
och förväntningar, respekt och en bra fysisk arbetsmiljö, vilket bidrar till ett gott arbetsklimat och
medarbetare som trivs
Upplands-Bro kommun ska fortsätta vara en växande kommun
Folkmängd
De som bor och vistas här ska uppleva kommunen som trygg och snygg
Vad tror eller tycker du om renhållningen En fråga ur SCB:s
av parker och allmänna platser i din
kommun?
Vad tror eller tycker du om kommunens
åtgärder mot klotter och annan
skadegörelse?
En fråga ur SCB:s
Vad tror eller tycker du om
En fråga ur SCB:s
trafiksäkerheten på gator och vägar i din medborgarundersökning. Kommunen
kommun?
Varje kommundel ska ges förutsättningar att utvecklas positivt utifrån sina förutsättningar.
Utveckla tätorterna och landsbygden på ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart sätt.
Vi ska ha en utveckling av hela kommunen som gör det möjligt för fler att flytta hit.
Ett växande kultur- och fritidsutbud
sida 2 av 2 (2015-05-25)

Handlingar till Tekniska nämndens sammanträde - Upplands-Bro

Transcription

Similar documents

Väg 13, Ystad – Ängelholm, delen Hedeskoga

Broschyr Fri sikt

Angelholm - Gång- och cykelvägar

genomförandebeskrivning

och cykelväg utmed väg 153 över fastigheterna Ullared S:2 och S:5

Hägernäs Roslagsbanan Täby