Uppföljning av mottagande av alla nyanlända elever

Transcription

Malmö stad
1 (7)
Grundskoleförvaltningen
Datum
Tjänsteskrivelse
2015-03-18
Vår referens
Hannes Frizén
Utredningssekreterare
[email protected]
Uppföljning av mottagande av alla nyanlända elever
GRF-2015-3029
Sammanfattning
Den 5 mars 2014 beslutade kommunstyrelsen om ett antal utredningsuppdrag som en del i det
fortsatta arbetet utifrån Malmökommissionens rekommendationer och åtgärdsförslag. Ett av de
uppdrag som anmodades grundskolenämnden var att följa upp mottagande av alla nyanlända
elever samt utreda förutsättningarna för att reformera nuvarande mottagningssystem.
Förslag till beslut
Grundskolenämnden föreslås besluta
att anmoda kommunstyrelsen att upphäva gällande riktlinjer för förberedelsegrupp (beslutade i
KS 2009-10-07, reviderade 2011-11-07).
att anmoda kommunstyrelsen att upphäva gällande beslut om rekommenderad organisering för
skolorna gällande nyanlända elever (D 955/2009).
att ge grundskoleförvaltningen i uppdrag att ta fram och besluta om nya riktlinjer för nyanlända
elever i grundskolan i enlighet med grundskoleförvaltningens förslag under förutsättning att
kommunstyrelsen beslutar att upphäva gällande riktlinjer och beslut om organisering kring nyanlända elever.
att i grundskolenämndens budgetskrivelse 2016 äska medel för grundskoleförvaltningens förslag
på förbättringsåtgärder som kräver ett förändrat kommunbidrag.
att ge grundskoleförvaltningen i uppdrag att genomföra de åtgärder enligt utredningens förslag
för vilka kommunfullmäktige beslutar om förändrat kommunbidrag 2016.
att översända ärendet till kommunstyrelsen som återrapportering av uppdrag nr 27 i det fortsatta
arbetet för ett socialt hållbart Malmö.
att tillsammans med de tidigare utredningarna kring modersmål (GrF-2013-1486) och Mosaikskolan (GRF-2014-6085), översända ärendet till kommunfullmäktige som grundskolenämndens
svar på uppdrag i budget 2015 att utvärdera och analysera skolverksamheten och skolornas mottagande av nyanlända elever.
Beslutsunderlag
SIGNERAD
2015-03-17


G-Tjänsteskrivelse GrN 150325 Uppföljning av mottagande av alla nyanlända elever
Uppföljning av alla nyanlända elever – utredning av nyanlända elever i årskurs F-6
2 (7)
Beslutsplanering
Grundskolenämnden 2015-03-25
Ärendet
Bakgrund
Den 20 januari 2010 gav kommunstyrelsens Barn- och ungdomsberedning i Malmö stad stadskontoret i uppdrag att lokalt utvärdera verksamheten för nyanlända elever i stadens förberedelseklasser. Med utgångspunkt i utredningen beslutade kommunstyrelsen den 1 mars 2011 att en
kommungemensam mottagningskola, Mosaikskolan, för nyanlända elever i årskurs 7-9 skulle
starta i Malmö höstterminen 2012. I samband med beslutet om att inrätta skolan infördes även
en rekommenderad organiseringsmodell för nyanlända elever i stadens skolor. Skolorna rekommenderades att direktintegrera nyanlända elever upp till och med årskurs 3 i ordinarie klasser på
sina respektive hemskolor och att placera elever i årskurs 4-6 i förberedelseverksamhet integrerat
på respektive hemskola.
Utifrån ett tidigare uppdrag från kommunstyrelsen genomförde grundskoleförvaltningen under
våren 2014 en utredning (GRF-2014-6085) av verksamheten vid Mosaikskolan. Utredningen
gjorde en kartläggning av skolans arbetsprocesser, resultat, styrkor och utvecklingsbehov, i förhållande till syfte och inriktning i beslutet om att inrätta skolan. I sina slutsatser konstaterar utredningens bland annat att samarbetet och kommunikationen med mottagande skolor bör stärkas, det systematiska kvalitetsarbetet på skolan bör utvecklas och arbetet kring kartläggning vidareutvecklas. Utredningen konstaterar vidare att Mosaikskolan har utvecklats mycket sedan den
startade sin verksamhet och även om alla rutiner och processer ännu inte är på plats finns ett
pågående utvecklingsarbete. Genom denna utredning har nyanlända elever i årskurs 7-9 följts
upp. Grundskolenämnden beslutade 2014-06-11 att sända tjänsteskrivelse och rapport till kommunstyrelsen för kännedom.
Uppdrag
Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö drog slutsatsen att mottagandesystemet är avgörande för en effektiv och social integration av nyanlända elever. Kommissionen ställde sig kritisk
till en central mottagningsskola utifrån ett integrationsperspektiv för den enskilde eleven, samt
utifrån att kompetens riskerar att samlas på central enhet snarare än ute på stadens skolor.
Kommissionen betonade vidare vikten av att sent anlända elever i Malmö ges tillträde till eller en
snabb övergång till studier inom ordinarie grund- och gymnasieskoleverksamhet. Den 5 mars
2014 beslutade kommunstyrelsen om inriktningen på det fortsatta arbetet utifrån Malmökommissionens rekommendationer och åtgärdsförslag. Kommunstyrelsen anmodade nämnderna att
utföra ett antal utredningsuppdrag i det fortsatt arbetet. Föreliggande utredning är ett sådant
utredningsuppdrag, och kompletteras av ovan nämnda utredning kring Mosaikskolan (GRF2014-6085) samt Modersmålsutredningen (GrF-2013-1486).
Utredningen behandlar i huvudsak nyanlända elever i årskurs F-6 i Malmö stad då årskurs 7-9
utretts under 2014 (GRF-2014-6085) och översänts till kommunstyrelsen för kännedom. Utredningen har utifrån utredningsdirektiv och tilläggsdirektiv tolkat att uppdraget innebär att följa
upp mottagande/skolgång för nyanlända elever i Malmö stad i årskurs F-6. Utifrån denna kartläggning ska sedan utredningen föreslå områden, utmaningar och processer som förvaltningen
behöver arbeta långsiktigt vidare med, för att få ett mottagande/skolgång som vilar på vetenskaplig grund och som innebär bästa möjliga förutsättningar för nyanlända elever i Malmö stad.
3 (7)
Insamling av data har utgjorts av intervjuer med rektor, lärare och elever på fem av stadens skolor samt genom två enkäter med frågor kring enskilda skolors arbete med och organisering kring
nyanlända elever. Enkäterna har besvarats av 63 rektorer och 78 pedagoger. I analysarbetet har
utredningen även använt sig av en referensgrupp med pedagoger från stadens skolor som arbetar
med nyanlända elever.
Under 2014 har regeringen lämnat en proposition till riksdagen som rör förändringar i lagstiftningen kring nyanlända elever. Bland annat innebär förändringsförslagen ett klargörande av huvudmannens ansvar för nyanlända elever. Förslagen medför en del nya krav på kommunen, men
även möjligheter till anpassningar utöver bestämmelserna om särskilt stöd i skollagen. Bland
annat innebär förändringsförslagen att begreppet nyanländ elev definieras i lagstiftningen, ett
krav på bedömning av nyanlända elevers kunskaper införs samt att ett uttryckligt författningsstöd för förberedelseklass tillkommer. Därtill förväntas Skolverket att under 2016 utifrån ett
regeringsuppdrag lansera ett nationellt material för att kartlägga nyanlända elevers kunskaper. Då
regeringens lagförslag om bland annat en definition av nyanlända elever medför förändringar i
ambitionsnivån för kommunens åtagande anser förvaltningen att statsbidragens omfattning bör
följa denna förändring i enlighet med den kommunala finansieringsprincipen.
Utredningens slutsatser
Utredningens slutsatser kring mottagning av nyanlända elever:
1. Inskrivningen av nyanlända elever i åk F-6 på Språkcentralens mottagningsenhet fungerar överlag väl med hög tillgänglighet och en första hälsoscreening utifrån en standardiserad rutin. Mottagningsenhetens rutiner och arbetssätt är dock inte alltid kända för mottagande skolor.
2. Hur många nyanlända elever som skolorna har tagit och tar emot skiljer sig kraftigt åt,
vilket påverkar likvärdigheten för elevgruppen.
3. Hur många nyanlända elever som skolorna har tagit emot skiljer sig kraftigt åt och väntetiden mellan det att en nyanländ elev skrivs in och påbörjar sin skolgång varierar mellan
skolor. Detta får konsekvenser för likvärdigheten i skolgång för nyanlända elever.
Utredningens slutsatser kring introduktion och kartläggning av nyanlända elever:
4. Introduktion och social inkludering av nyanlända elever sker inte alltid enligt tydliga rutiner och skolorna genomför introduktionssamtal enligt olika upplägg. Faddersystem är
ovanligt bland skolorna
5. Skolorna årskurs- och klassplacerar i första hand nyanlända elever med hänsyn till elevernas ålder, i vissa fall även utifrån generell kunskapsnivå. Flertalet skolor ser inte kunskaper i svenska som avgörande för elevernas placering.
6. Vårdnadshavare och gode män ges inte alltid återkommande information om den
svenska skolans värdegrund och arbetssätt.
7. En kartläggning av nyanlända elevers generella skolbakgrund, läs-, skriv- och räkneförmåga görs i allmänhet på skolorna, medan kartläggningar av nyanlända elevers kunskaper
görs i mindre utsträckning och varierar mellan enskilda ämnen. Flertalet skolor har inte
4 (7)
ett gemensamt kartläggningsmaterial, lärare genomför istället kartläggningar efter eget
upplägg.
Utredningens slutsatser kring undervisning av nyanlända elever:
8. Organiseringen av nyanländas undervisning skiljer sig åt mellan skolor, och stadens skolor frångår många gånger den rekommenderade modellen om organisering. På majoriteten av skolor är direktintegrering den organisering som används för åk F-3, medan det
finns en stor variation i organisering bland skolorna för åk 4-6.
9. Skolorna använder inte en enhetlig definition av nyanlända elever och istället finns det
olika syn på vilka elever som anses nyanlända.
10. En majoritet av nyanlända elever får undervisning i 16 ämnen och få nyanlända elever
har anpassad studiegång. För majoriteten av stadens nyanlända elever i årskurs 1-5 finns
IUP:er upprättade.
11. Studiehandledning på modersmålet är ännu inte fullt individanpassat utifrån den enskilda
elevens behov då det ofta ges utifrån organisatoriska förutsättningar vilket påverkar tilldelning och planering.
12. Skolorna eftersträvar att ha en flexibilitet i pedagogiken när det gäller nyanlända elevers
lärande och skolorna använder i viss utsträckning olika kompensatoriska hjälpmedel för
att underlätta lärandet.
13. Många skolor uttrycker ett stort engagemang och en välvilja för arbetet med nyanlända
elever. Samtidigt skapar detta engagemang stress då de upplever att det är svårt att få tiden att räcka till.
14. Skillnaden är stor mellan hur väl de enskilda skolorna anser att deras respektive samlade
kompetens möter nyanlända elevers individuella behov. Uppfattningen kring hur den
samlade kompetensen är följer i hög grad hur många nyanlända elever skolan har.
Utredningens slutsatser kring utslussning/övergång av nyanlända elever:
15. Många skolor saknar tydliga rutiner för övergång från förberedelseklass till ordinarie
klass och denna övergång sker därför utan tydliga kriterier.
Rekommendationer och åtgärder
Utifrån slutsatserna ovan har utredningen arbetat fram åtta rekommendationer med underliggande åtgärdsförslag. Dessa är också grundskoleförvaltningens åtgärdsförslag. De två första rekommendationerna är av övergripande karaktär och rör riktlinjer och organisering av mottagande för nyanlända elever.
Beträffande riktlinjer föreslår utredningen att det med utgångspunkt i nationella styrdokument
och forskning kring nyanlända elevers lärande, bör utarbetas tydliga förvaltningsövergripande
riktlinjer för skolornas mottagande, introduktion, planering, undervisning och uppföljning av
nyanlända elever för samtliga årskurser (F-9). Utredningen föreslår att de Riktlinjer för förberedelsegrupp (beslutade i KS 2009-10-07, reviderade 2011-11-07) som i dagsläget finns i staden revideras
och omfattar ovan nämnda delar. Riktlinjerna bör byta namn till Riktlinjer för nyanlända elever i
5 (7)
grundskolan, och syftet med dem är att skapa mer likvärdiga grundförutsättningar för nyanlända
elever oberoende av vilken skola eleven går på. Utarbetandet av nya riktlinjer bör beakta kommande lagstiftsförändring och andra anknytande nationella förändringar. Kopplat till dessa riktlinjer identifierar utredningen även ett behov av ett centralt stödmaterial för skolornas arbete
med nyanlända elever, bland annat i utformningen av rutiner kring organisering, flexibilitet i
undervisningen och kompensatoriska hjälpmedel. Vidare finns behov av att stödmaterialet innehåller tydliga rutiner för hur och när övergång från förberedelseklass ska genomföras, bland annat i avseende på en bortre tidsgräns för förberedelseklass. Det finns även behov av en introduktionsrutin med checklistor i syfte att skapa en likvärdighet i introduktionen av nyanlända
elever över staden och samtidigt stödja de enskilda skolorna i detta.
Som en konsekvens av att stadens skolor har ansett det nödvändigt att prova nya lösningar och
därmed i praktiken övergett den rekommenderade modell för organisering kring nyanlända elever som beslutats av kommunstyrelsen, anser utredningen att Malmö stad bör frångå ”modellen”
för årskurserna F-6. Mosaikskolan ska fortsatt fungera som mottagningsskola för årskurs 7-9.
Istället för en rekommenderad organisering för åk F-6 anser utredningen att huvudregeln bör
vara ett tydligare fokus på en individuell bedömning för varje enskild nyanländ elev. Den individuella bedömningen bör tydligt utgå från forskning kring god kunskapsutveckling och inkludering för nyanlända elever samt beprövad erfarenhet. Bedömningen ska därmed utgå från den
enskilda elevens erfarenheter, intressen, förutsättningar, behov samt den enskilda skolans kontext och lärmiljö. Direktintegrering ska vara utgångspunkten i de fall det är möjligt och förberedelseklass ska vara en åtgärd i de fall det anses nödvändigt, även i de yngre åldrarna. Eleverna
ska snabbt få en klasstillhörighet och i de fall de bedöms behöva gå i förberedelseklass ska de
delta så mycket som möjligt i ordinarie undervisning med en succesiv övergång och flexibla lösningar för extra stöd i klassrummet. Utredningen anser att utgångspunkterna kring organiseringen bör ingå i de reviderade riktlinjer för nyanlända elever som föreslås ovan.
Utöver dessa två övergripande rekommendationer föreslår utredningen ett antal åtgärder som
kräver resurser som inte bedöms vara möjliga att genomföra inom gällande budetramar. Grundskoleförvaltningen föreslår att grundskolenämnden äskar om medel för att genomföra dessa i
budgetskrivelse 2016.
 För att bibehålla den positiva utvecklingen kring språkutvecklande och flerspråkig ämnesundervisning och kunskap om språkets betydelse för lärande bör insatserna utifrån
Skolsatsning 2012 fortsätta. Detta skulle gynna samtliga elever i allmänhet och nyanlända
elever i synnerhet.

För att ge stadens skolor möjlighet att på ett bättre sätt stödja och möta nyanlända elevers särskilda behov bör det tillkommande bidraget till skolorna för nyanlända elever höjas för att möjliggöra för skolorna att utveckla sitt stöd i svenska som andraspråk (SvA).
Kompetens i SvA, andraspråksinlärning och arbete med flerspråkighet är centrala delar
för nyanlända elevers lärande.

För att ge skolorna förutsättningarna att efter kommande förändringar i lagstiftningen
skyndsamt kartlägga nyanlända elevers kunskaper bör den centralt tilldelade studiehandledningen på modersmålet öka i omfattning så den möter ett ökat behov. I och med
kommande lagstiftning uppfattar utredningen att omfattningen av antalet kartläggningar
kommer att öka då kommunen efter lagförändringen åläggs att skyndsamt, senast inom
6 (7)
två månader, genomföra en sådan kartläggning. Idag saknas ett sådant lagkrav. Utöver
den lärare som genomför kartläggningen i det aktuella ämnet krävs även ett samarbete
med en studiehandledare på modersmålet eller i vissa fall tolk.

För att stödja, förbereda och ge stadens skolor möjlighet att möta kommande förändringar i lagstiftningen kring nyanlända elever och aviserat nationellt kartläggningsmaterial
bör förvaltningen ta ett helhetsgrepp och intensifiera arbetet kring nyanlända elever genom kompetensutveckling av personal. Kommunen som huvudman har ett ansvar att ge
förutsättningar för kompetensutveckling och lärarnas och skolledningens kompetens är
en av de viktigaste faktorerna för elevernas kunskapsutveckling.

För att få en djupare kunskap om hur stadens skolor konkret arbetar med nyanlända elever bör en longitudinell studie av nyanlända elever genomföras där kunskapsutvecklingen för ett antal elever följs under en längre tidsperiod om tre till fyra år. Syftet med en
sådan studie skulle vara att ge underlag för att stärka det systematiska kvalitetsarbetet
kring nyanlända elever och förbättra förutsättningarna för lärande och kunskap om vilka
insatser som kan genomföras i verksamheterna för att förbättra måluppfyllelsen för elevgruppen. Delrapporter och slutrapport från studien skulle ligga som underlag i skolornas
och huvudmannens systematiska kvalitetsarbete.
Övriga av utredningens rekommendationer är av sådan karaktär att de inte bedöms kräva extra
resurser att genomföra. Grundskoleförvaltningen åtar sig att genomföra dessa åtgärdsförslag.
 Underlätta samverkan kring och spridningen av de olika kartläggningsmaterial som idag
används i staden i väntan på att Skolverkets nationella kartläggningsmaterial lanseras.

Ta tillvara erfarenheterna från försöksverksamheten med digital studiehandledning på
modersmålet.

Se över och utreda hur fördelningen av nyanlända elever kan ske för att få en större
spridning mellan stadens skolor.

Utveckla samverkan mellan Språkcentralens mottagningsenhet och enskilda skolor för
att förbättra mottagningsprocessen, bland annat genom en mer adekvat dokumentation
och förkortad väntetid innan skolstart för nyanlända elever.

Förbättra ett övergripande arbete på huvudmannanivå kring extern samverkan med olika
aktörer, som exempelvis socialtjänst, flyktinghälsan och Migrationsverket.

Utveckla förvaltningsövergripande riktlinjer för studiehandledning på modersmålet för
att bättre utnyttja skolornas och modersmålsenhetens (Språkcentralen) resurser för studiehandledning på modersmålet.

Utveckla arbetet med och hanteringen av statistik och data på ett sådant sätt att det går
att följa nyanlända elever över tid och kontinuerligt ha en bild över antal nyanlända elever och fördelningen av dessa mellan stadens skolor.
7 (7)

Utarbeta ett stödmaterial för skolornas arbete med nyanlända elever, bland annat i utformningen av rutiner kring organisering, flexibilitet i undervisningen och kompensatoriska hjälpmedel. Materialet knyts till reviderade riktlinjer för nyanlända elever.
Ansvariga
Helena Plantin Avdelningschef
Anders Malmquist Förvaltningschef
Uppföljning av alla nyanlända elever
– utredning av nyanlända elever i årskurs F-6
Upprättad
Datum:
Dnr:
Ansvarig:
Förvaltning:
Enhet:
2015-03-17
GrF-2015-3029
Hannes Frizén, Charlotte Hjertström
Kvalitetsavdelningen
Innehållsförteckning
Sammanfattning ....................................................................................................... 3
Definitioner och förkortningar ................................................................................. 4
Definitioner .............................................................................................................. 4
Förkortningar........................................................................................................... 5
Inledning.................................................................................................................... 6
Utredningens utgångspunkter, uppdrag och avgränsning ....................................... 7
Datainsamling ......................................................................................................... 7
Framgångsfaktorer i forskningen och förändrad lagstiftning ................................... 8
Framgångsfaktorer enligt forskning ..................................................................... 8
Aviserade förändringar i lagstiftningen ................................................................ 9
Nationellt kartläggningsmaterial ........................................................................ 11
Kartläggning ........................................................................................................... 12
Ekonomiska utgångspunkter ................................................................................. 12
Grundskoleförvaltningens resursfördelningsmodell ........................................... 12
Tillkommande ersättning för nyanlända elever .................................................. 12
Statlig ersättning för asyl- och tillståndssökande elever .................................... 13
Nyanlända elever i Malmö..................................................................................... 13
Vem anses som nyanländ i Malmös skolor? ..................................................... 14
Fördelning av nyanlända elever ........................................................................ 15
Betyg och måluppfyllelse ................................................................................... 16
Övergripande processer för nyanlända elevers skolgång ..................................... 19
Mottagning......................................................................................................... 19
Introduktion och kartläggning ............................................................................ 21
Undervisning ..................................................................................................... 23
Övergångar ....................................................................................................... 28
Slutsatser och rekommendationer ........................................................................ 29
Slutsatser .............................................................................................................. 29
Mottagande ....................................................................................................... 29
Introduktion och kartläggning ............................................................................ 29
Undervisning ..................................................................................................... 31
Övergångar ....................................................................................................... 33
Rekommendationer och åtgärdsförslag ................................................................ 34
Ekonomiska konsekvenser ................................................................................... 40
Bilagor ..................................................................................................................... 42
Sammanfattning
Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö lyfte i sin slutrapport Malmö stads mottagande av
nyanlända elever. Kommissionen betonade vikten av att sent anlända elever i Malmö ges tillträde
till eller en snabb övergång till studier inom ordinarie grund- och gymnasieskoleverksamhet. I
budget 2015 samt som utredningsuppdrag från kommunstyrelsen utifrån kommissionens arbete
ges grundskolenämnden i uppdrag att utvärdera och analysera skolverksamheten och skolornas
mottagande av nyanlända elever. Under våren 2014 genomförde grundskoleförvaltningen en
utredning (GRF-2014-6085) av verksamheten vid Mosaikskolan och nyanlända elever i årskurs 79. I Mosaikutredningens slutsatser konstateras bland annat att samarbete och kommunikation
med mottagande skolor bör stärkas, det systematiska kvalitetsarbetet på skolan bör utvecklas och
arbetet med kartläggningar bör vidareutvecklas. Föreliggande utredning behandlar åk F-6, vilket
innebär att nyanlända elever i samtliga årskurser har följts upp.
Utredningens uppdrag har varit tvådelat: Dels att följa upp mottagande och skolgång för
nyanlända elever i årskurs F-6, samt dels att utifrån kartläggningen i del ett föreslå områden,
utmaningar och processer som grundskoleförvaltningen behöver arbeta långsiktigt vidare med,
för att få ett mottagande och skolgång som innebär bästa möjliga förutsättningar för nyanlända
elever i Malmö stad. Utredningens datainsamling har bestått av tidigare utredningar och
granskningar, två enkätundersökningar samt intervjuer med bland annat personal och elever på
ett antal av stadens skolor.
Utredningen mynnar ut i femton slutsatser kring stadens mottagande, introduktion, undervisning
och utslussning av nyanlända elever. Utifrån dessa slutsatser har utredningen arbetat fram åtta
rekommendationer med underliggande åtgärdsförslag. Två av rekommendationerna är av
övergripande karaktär och rör behovet av tydliga förvaltningsgemensamma riktlinjer och en
reformering av skolornas rekommenderade organisering för nyanlända elevers undervisning.
Utöver dessa två övergripande rekommendationer föreslår utredningen ett antal åtgärder som
bedöms kräva resurser som inte bedöms vara möjliga att genomföra inom gällande budetramar.
Detta gäller bland annat en fortsättning av satsningen på språkutvecklande arbete genom
Skolsatsning 2012, kompetensutveckling för att möta förändringar i lagstiftningen och en
longitudinell studie för att följa nyanlända elevers lärande i staden. De åtgärder som utredningen
föreslår och som bedöms kunna genomföras utan ytterligare resurser omfattar bland annat att se
över fördelningen av nyanlända elever mellan stadens skolor, utvecklad samverkan internt och
externt samt underlätta spridningen av kartläggningsmaterial mellan skolor. Då regeringens
lagförslag om bland annat en definition av nyanlända elever medför förändringar i
ambitionsnivån för kommunens åtagande, är det rimligt att statsbidragens omfattning följer
denna förändring i enlighet med den kommunala finansieringsprincipen.
3 │ Grundskoleförvaltningen │ Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet.
Definitioner och förkortningar
Definitioner
Förberedelseklass
I dagsläget saknas begreppet förberedelseklass i de nationella styrdokumenten. Den
organisatoriska lösning som en förberedelseklass utgör är istället en typ av särskild
undervisningsgrupp. Syftet är att ge eleverna en introduktion till skolans verksamhet och det nya
språket som behövs både i och utanför skolan. Regeringen har föreslagit att rektorn får fatta beslut
om att en nyanländ elev som saknar tillräckliga kunskaper i svenska för att kunna tillgodogöra sig
den ordinarie undervisningen delvis ska undervisas i förberedelseklass, och att detta begrepp
därigenom införs i skollagen1.
Kartläggning av förkunskaper
Det finns ingen vedertagen definition av vad kartläggning innebär. Skolverket beskriver dock
kartläggning av kunskaper enligt följande: En elevs kunskaper kartläggs i olika skeden och
sammanhang under skolgången. Kartläggningen beskriver elevens utgångsläge eller startpunkt
inför en ny undervisningsfas, t.ex. i början på en ny kurs eller ett nytt ämnesområde eller när
läraren vill få en bild av elevernas kunskaper i det aktuella ämnet just då. För nyanlända barn och
ungdomar görs en stegvis pedagogisk kartläggning av kunskaper och skolerfarenheter så att
undervisningen ska kunna anpassas till deras förutsättningar.2 I regeringens förslag till ny
lagstiftning benämns kartläggning som bedömning. I utredningen används de båda begreppen
synonymt.
Modersmålsundervisning
Modersmål är ett eget skolämne med egen kursplan. Målet är att öka möjligheterna för elever
som talar ett annat språk än svenska hemma att tillgodogöra sig arbetet i skolan och samtidigt
utveckla sin tvåspråkiga identitet och kompetens. Det är elev/vårdnadshavare som själva väljer
om de vill delta i modersmålsundervisningen och Det gäller elever som talar ett annat språk än
svenska hemma. För minoritetsspråk3 omfattar det också elever som inte talar språket hemma
varje dag. I Malmö idag anordnas modersmålsundervisning endast utanför den garanterade
undervisningstiden.
Nyanländ elev
I dagsläget finns ingen etablerad nationell definition av när eller hur länge en elev är att betrakta
som nyanländ. Förslag finns från regeringen4 att med nyanländ elev avses en person som har varit
bosatt utomlands och som nu är bosatt i landet eller ska anses vara bosatt i landet och som har
påbörjat sin utbildning här senare än höstterminens start det kalenderår då personen fyller sju år.
En person ska inte längre anses vara nyanländ efter fyra års skolgång här i landet.
Studiehandledning på modersmålet
Alla elever som har behov av studiehandledning på sitt modersmål har rätt till det enligt
skolförordningen5. Det är skolans rektor som beslutar när en elev ska erbjudas studiehandledning
Prop. 2014/15:45. Utbildning för nyanlända elever - mottagande och skolgång. Utbildningsdepartementet.
Skolverket, ”Kunskapsbedömning i skolan” (2011) sid 7
3 Enligt 7 § språklagen (2009:600) är de nationella minoritetsspråken finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och
samiska.
4 Prop. 2014/15:45. Utbildning för nyanlända elever - mottagande och skolgång.
5 5 Kap. 4 §, skolförordningen (2011:185).
1
2
på sitt modersmål inom ramen för sitt ansvar för särskilt stödinsatser. Rektor ansvarar för
omfattningen av stödet.
Särskild undervisningsgrupp (SU-grupp)
Elever som är i behov av särskilt stöd ska först och främst få det stödet i sin ordinarie klass. Men
ibland behöver elever ha sin skolgång förlagd i särskild undervisningsgrupp på grund av ett stort
behov av anpassning av miljö, specifikt stöd i flera ämnen, eller mer lärarstöd än vad som kan ges
i klass.
SvA-lärare
Lärare i svenska som andraspråk.
Utländsk bakgrund
Enligt SCB:s definition har en person utländsk bakgrund om han eller hon är född utomlands
eller om bägge föräldrarna är födda utomlands.
Förkortningar
BOU
Barn- och Ungdomsberedningen
GrF
HT
Hösttermin
VT
Vårtermin
IK
Introduktionsklass
IUP
Individuell utvecklingsplan
KS
Kommunstyrelsen
Lgr11
Läroplan för grundskolan, förs.klassen och fritidshemmet 2011
Inledning
I november 2010 tillsatte kommunstyrelsen en politiskt oberoende kommission för ett socialt
hållbart Malmö med syfte att ta fram vetenskapligt underbyggda strategier för att minska
skillnader i hälsa i Malmö. Slutrapporten presenterades i mars 2013 och utbildningens roll lyftes
fram i flera punkter. Kommissionen drog slutsatsen att mottagandesystemet är avgörande för en
effektiv och social integration av nyanlända elever. Vidare ställde sig kommissionen kritisk till en
central mottagningsskola från ett integrationsperspektiv för eleven samt utifrån att kompetens
riskerar samlas på central enhet snarare än ute på skolor. Kommissionen betonade vikten av att
sent anlända elever i Malmö ges tillträde till eller en snabb övergång till studier inom ordinarie
grund- och gymnasieskoleverksamhet. Grundskoleförvaltningen och andra förvaltningar har haft
möjlighet att yttra sig över kommissionens förslag och stadskontoret gjorde under 2014 en
sammanställning av de slutsatser som framkommit. I mars 2014 (STK-2013-145) beslutade
kommunstyrelsen om inriktningen på det fortsatta arbetet för en socialt hållbar utveckling och
nämnderna anmodades att genomföra ett antal utredningsuppdrag i linje med detta. Ett sådant
uppdrag till grundskolenämnden innebar att följa upp mottagandet av alla nyanlända elever samt
utreda förutsättningarna för att reformera nuvarande mottagningssystem. Under målområde ”En
stad för barn och unga” i budget 2015 gavs grundskolenämnden parallellt med detta i uppdrag att
utvärdera och analysera skolverksamheten och skolornas mottagande av nyanlända elever.
Som svar på Malmökommissionens rekommendationer och slutsatser, utredningsuppdrag från
kommunstyrelsen samt uppdrag i budget 2015 har grundskoleförvaltningen på nämndens
uppdrag genomfört två utredningar kring nyanlända elever:
1. Utredning av Mosaikskolan (GRF-2014-6085), vilken skickades till kommunstyrelsen för
kännedom 2014-06-11
2. Föreliggande utredning kring nyanlända elever i åk F-6
Utredningen av Mosaikskolan innebar en kartläggning av skolan och Malmös nyanlända elever i
årskurs 7-9. Kartläggningen fokuserade på arbetsprocesser, resultat, styrkor och
utvecklingsbehov, i förhållande till syfte och inriktning i beslutet om att inrätta skolan.
Utredningens slutsatser behandlar fyra övergripande processer på skolan och bland annat
konstateras att samarbetet och kommunikationen med mottagande skolor bör stärkas, det
systematiska kvalitetsarbetet på skolan bör utvecklas och kartläggningsmaterial bör
vidareutvecklas. Utredningen konstaterar att Mosaikskolan har utvecklats mycket sedan den
startade sin verksamhet och även om alla rutiner och processer ännu inte är på plats finns ett
pågående utvecklingsarbete.
Föreliggande utredning utgör en andra del av förvaltningens uppföljning av nyanlända elever och
syftar till att kartlägga och analysera arbetet i stadens skolor vad gäller nyanlända elever i årskurs
F-6.
För en mer detaljerad bild av tidigare och angränsade utredningar och granskningar som
genomförts kring nyanlända elever i Malmö, se bilaga 2 - Tidigare och angränsande utredningar
och granskningar.
Utredningens utgångspunkter, uppdrag och avgränsning
Den 20 januari 2010 gav Kommunstyrelsens Barn- och ungdomsberedning i Malmö stad
stadskontoret i uppdrag att lokalt utvärdera verksamheten för nyanlända elever i stadens
förberedelseklasser. Med utgångspunkt i utredningen beslutade kommunstyrelsen den 1 mars
2011 att en kommungemensam mottagningskola, Mosaikskolan, för nyanlända elever i årskurs 79 skulle starta i Malmö höstterminen 2012. I samband med beslutet om att Mosaikskolan
rekommenderades också att nyanlända elever upp till och med årskurs 3 skulle integreras i Malmö
stads ordinarie klasser på sina respektive hemskolor. Elever i år 4-6 skulle i första hand erbjudas
plats i förberedelseverksamhet integrerat på respektive hemskola. Denna rekommenderade
modell för organisering styr skolornas hantering av gruppen nyanlända elever. Utredningens har
använt denna modell som utgångspunkt samt Skolverkets och Skolinspektionens material kring
vad som är viktiga områden att beakta i introduktion, mottagande, undervisning och övergångar
för nyanlända elever. För en övergripande sammanställning av juridiska förutsättningar för
nyanlända elever, se bilaga 3 - Juridiska utgångspunkter.
Utredningens uppdrag innebär dels att följa upp och kartlägga mottagande och skolgång för
nyanlända elever i Malmö stad i årskurs F-6, samt dels att utifrån kartläggningen föreslå områden,
utmaningar och processer som förvaltningen behöver arbeta vidare med ur ett långsiktigt
perspektiv. Målet är att få ett mottagande och en skolgång som vilar på vetenskaplig grund och
som innebär bästa möjliga förutsättningar för nyanlända elever i Malmö stad.
Som hjälp i arbetet har utredningen formulerat följande övergripande frågeställning, nedbruten i
fyra underfrågor:
Hur fungerar Malmö stads mottagande och undervisning av nyanlända elever i åk F-6,
utifrån:
1. Planering, genomförande och anpassning av undervisningen efter nyanlända elevers
förutsättningar och behov
2. Kartläggning av nyanlända elevers kunskaper och erfarenheter
3. Övergångar av nyanlända elever mellan klasser/grupper
4. Skolans samlade kompetens i relation till nyanlända elevers särskilda behov
Utredningens tolkning av uppdraget innebär att fokus ligger på en översikt över Malmö stads skolors
arbetsformer och rutiner kring nyanlända elever. Utredningen berör endast i korta drag frågor som
rör utbildningens kvalitet eller kvaliteten på skolans verksamhet i stort. Tyngdpunkten har istället
legat på att utreda skolornas övergripande processer kring nyanlända elever. Framgångsfaktorer enligt
forskning kring nyanlända elever samt Skolverkets och Skolinspektionens allmänna råd och
reflektioner har beaktats. Utredning avgränsas till grundskolan och förskoleklassen. Nyanlända elever
i fritidshem och i grundsärskolan ingår därmed inte i utredning.
Utifrån ett tidigare uppdrag från kommunstyrelsen genomförde grundskoleförvaltningen under våren
2014 en utredning (GRF-2014-6085) av verksamheten vid Mosaikskolan och nyanlända elever i
årskurs 7-9. Föreliggande utredning avgränsas därför till att behandla årskurs F-6.
För information om utredningens styr- och arbetsgrupp, se bilaga1.
Datainsamling
Datainsamlingen har utöver ovan nämnda angränsande utredningar utgjorts av intervjuer med
rektor, lärare och elever på fem av stadens skolor. Urvalet av skolorna har gjorts utifrån antalet
nyanlända elever, där dessa fem skolor tillsammans täcker in och kan sägas representera samtliga
skolor i staden.
Utöver intervjuer har två enkäter med frågor kring enskilda skolors arbete med och organisering
kring nyanlända elever skickats ut till personal på Malmö stads grundskolor. En av enkäterna har
gått ut till samtliga rektorer, och en enkät har gått ut till ett urval av stadens lärare6. Enkäten till
rektorer hade en svarsfrekvens på 90 % och besvarades av 62 rektorer. Enkäten för lärare
genomfördes som en öppen enkät och därför har en svarsfrekvens ej gått att sammanställa. Totalt
besvarades enkäten av 78 personer.
Information har även hämtats från andra kommuner och deras arbete med nyanlända elever. Se
bilaga 5 - Organisering kring nyanlända elever i andra kommuner.
Intervjuer har genomförts med:
 Central förvaltning
- 2 tjänstemän, Modersmålsenheten
- 1 tjänsteman, Myndighetsavdelningen
- 1 tjänsteman, PI-Malmö
- 1 tjänsteman, Ekonomiavdelningen
- 3 övrig personal, Mottagningsenheten
- 1 tjänsteman, Ekonomiavdelningen
 Fem skolor
- 8 pedagoger
- 7 skolledare
- 16 elever
- 1 övrig personal
Totalt har utredningen intervjuat 41 personer, individuellt eller i grupp. I analysarbetet har
utredningen använt sig av en referensgrupp med pedagoger som ingår i de nätverk kring
nyanlända elever som PI-Malmö (tidigare FoU Malmö utbildning) leder. Utredningen har vid två
tillfällen anordnat mindre workshops/diskussionssamtal med fem av dessa pedagoger samt en
representant från PI-Malmö. Dessa samtal har framför allt fokuserat på analys av iakttagelser från
intervjuer och enkätmaterial.
Framgångsfaktorer i forskningen och förändrad lagstiftning
Framgångsfaktorer enligt forskning
Alla elever ska erbjudas en effektiv och likvärdig utbildning som vilar på vetenskaplig grund och
beprövad erfarenhet. Nutida forskning för elevers lärande betonar generellt att vad som händer
inne i klassrummet har stor vikt för lärande medan yttre faktorer eller ramar som till exempel
ekonomiska resurser, lärares utbildning, skolstorlek och möjlighet till skolval tycks ha mindre
betydelse för elevers lärande. Faktorer som ett tillåtande arbetsklimat, kollegialt lärande så att
lärargruppen drar åt samma håll, formativ bedömning, pedagogiskt ledarskap och inkludering har
avgörande betydelse för resultaten samt att dessa faktorer samspelar. Ett systematiskt
kvalitetsarbete är vidare en förutsättning för måluppfyllelse och goda resultat7
Urvalet av pedagoger i enkäten lämnades till samtliga rektorer på skolor med nyanlända elever. De ombeddes skicka
enkäten till två klasslärare i F-3, en lärare ansvarig för förberedelseklass, en undervisande lärare i SvA, en ämneslärare
i matematik, NO eller SO samt en ämneslärare i något av de estetiska ämnena.
7 Skolverket ”Nyanlända elever i fokus” (2013) sid 8
6
Vad gäller nyanlända elever lyfter Skolverket att det som är avgörande för nyanländas
kunskapsutveckling är att de får ett tidigt och adekvat stöd samt att valet av undervisningsform
görs med pedagogiskt hänsynstagande i varje enskilt fall. Det ställer krav på kunskap och
kompetens när det gäller flerspråkighet och andraspråksutveckling och grundläggande kunskaper
i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. En annan framgångsfaktor är flexibilitet när det
gäller skolans organisation och arbetssätt för att möta elevers olika behov samt höga
förväntningar.8
Som ett första steg i det systematiska kvalitetsarbetet ska personalen kartlägga elevernas förmågor
och kunskaper utifrån elevernas livserfarenhet. Den pedagogiska kartläggningen ska göras stegvis
snarare än vid enstaka tillfällen och fokusera på de nationella kursplanerna så att nyanlända elever
ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till kunskapskraven.
Kartläggning bör därför ske både i enskilda samtal med eleven och som integrerad del av
undervisningen. Vid bedömning av elevens nivå i svenska krävs djupgående analys av elevens
språkförmåga där analysen har inriktning på hur eleven behärskar ett kunskapsrelaterat språk,
dvs. skolspråk. För att kunna förena kunskapsutveckling och språkutveckling, lyfts vikten av
samverkan mellan ämneslärare, studiehandledare på modersmål och svenska som
andraspråkslärare som därmed skapar bättre förutsättningar för åldersadekvat läs- och
skrivutveckling9. Enligt Vetenskapsrådets forskningsöversikt är undervisning och handledning på
modersmålet ett av de viktigaste inslagen i elevens lärande. Det möjliggör att eleverna kan ge
utlopp för de kunskaper de har som annars inte kan uttryckas till fullt ut på grund av otillräcklig
svenska och stärker självförtroendet och studiemotivationen.10
Det finns forskning som visar att en viktig faktor för nyanlända elever ska uppnå goda resultat är
också att de så snabbt som möjligt integreras med övriga elever.11 Nyanlända elevers sociala
integrering är ett område där de mest lämpliga organistoriska lösningarna ständigt är under
diskussion. Vad gäller rutiner för integrering är det av vikt att eleven skyndsamt får tillhörighet i
den undervisningsgrupp som eleven normalt ska tillhöra samt att kontakt knyts med kommande
lärare och klasskamrater så tidigt som möjligt. Den geografiska placeringen av förberedelseklass
får inte försvåra elevens möjlighet att integreras och utveckla tillhörighet till den
undervisningsgrupp som eleven är placerad i och ska slutgiltigt tillhöra fullt ut.12
Aviserade förändringar i lagstiftningen
Utbildningsdepartementet har utrett möjligheten att förbättra utbildningen för nyanlända elever. I
uppdraget har också ingått att utreda hur skolförfattningarna bör utformas för att nyanlända
elever och elever med annat modersmål än svenska bäst ska lära sig svenska, och hur dessa elever
på bästa sätt kan stödjas i sin kunskapsutveckling genom stöd i ämnesundervisningen på elevens
modersmål. I skrivelsen Utbildning för nyanlända elever, mottagande och skolgång (Ds 2013:6) föreslås en
rad förändringar avseende hur mottagande och undervisning av nyanlända bör regleras samt vad
det gäller rätten till utbildning och skolplikt. Med utgångspunkt i departementets utredning har
regeringen lämnat en proposition13 till riksdagen med förslag på förändringar i lagstiftningen,
Skolverket ”Att bana väg för nyanländas lärande – mottagande och skolgång”. (2014) sid 7
Ibid sid 7-8
10 Bunar ”Nyanlända och lärande. En forskningsöversikt om nyanlända elever i den svenska skolan. Vetenskapsrådet.
Rapport 2010:6 , sid 85
11 Utbildningsdepartementet ”utbildning för nyanlända elever ” Ds 2013:6, sid 70
12 Utbildningsdepartementet ”utbildning för nyanlända elever ” Ds 2013:6, sid 78
8
9
vilket bland annat innebär ett klargörande av huvudmannens ansvar för nyanlända elever.
Förslagen kommer att medföra en del krav på kommunen men även möjligheter till anpassningar
utöver bestämmelserna om särskilt stöd i skollagen. Nedan följer en kort sammanfattning av
förslagen och dess konsekvenser.
 Definition nyanländ. Förslaget innebär att en definition av nyanländ ska införas. Med
nyanländ ska avses den som har varit bosatt utomlands och som numera är bosatt här i
landet eller ska anses bosatt här och som har påbörjat sin utbildning här efter
höstterminens start det kalenderår då han eller hon fyller sju år. En elev ska inte längre
anses vara nyanländ efter fyra års skolgång här i landet.
 Bedömning och placering i adekvat årskurs och undervisningsgrupp. Det finns
idag inte något krav på att skyndsamt göra en bedömning av nyanlända elevers kunskaper.
Det finns däremot krav på kontinuerlig uppföljning av elevernas kunskaper. Förslaget
innebär att kommunen skyndsamt, senast inom två månader från elevens ankomst till
skolan, måste göra en inledande bedömning av nyanlända elevers kunskaper. Resultatet av
bedömningen ska vara till hjälp vid planering av elevens undervisning och vägas in vid
årskursplacering. Utöver kommande lagförändringar har Skolverket fått i uppdrag att ta
fram ett material som ska kunna användas vid bedömningen. Materialet beräknas lanseras
2016.
 Prioriterad timplan. Förslaget innebär en möjlighet att under en begränsad tid, högst ett
år, omfördela undervisningstiden mellan olika ämnen till förmån för undervisning i
svenska eller svenska som andraspråk för elever som saknar tillräckliga kunskaper i
svenska för att kunna följa och tillgodogöra sig den ordinarie undervisningen. De
möjligheter till avsteg från timplanen för en enskild elev som finns i dag regleras i
bestämmelserna om anpassad studiegång som ges inom ramen för särskilt stöd (3 kap. 12
§ skollagen).
 Garanterad undervisningstid. Förtydligandet av bestämmelserna om garanterad
undervisningstid innebär att undervisningstiden för nyanlända inte får var mindre än för
andra elever. Förslaget innebär inte någon utökning i förhållande till den tid som elever
idag har rätt till.
 Undervisning i förberedelseklass. Det saknas idag uttryckligt författningsstöd för
formen förberedelseklass, vilket medfört att dessa närmats motiverats utifrån
bestämmelserna om särskild undervisningsgrupp. Förslaget om en reglering av
förberedelseklass under en tidsperiod om högst två år innebär att det skapas ramar för en
sådan verksamhet samt att åtgärdsprogram inte behöver upprättas, vilket krävs vid
placering i SU-grupper. Det införs däremot inga krav på att huvudmannen måste inrätta
förberedelseklasser och kommunen får själv välja hur de får organisera sin verksamhet.
 Förhållandet till reglerna om särskilt stöd. Det finns idag inga särskilda åtgärder
riktade till nyanlända elever, däremot generella skyldigheter gentemot alla elever med
syftet att eleverna ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt.
Förslagen i propositionen innebär att de särskilda åtgärder som nu föreslås, såsom
undervisning i förberedelseklass och prioriterad timplan, innebär att bestämmelserna om
särskilt stöd i skollagens 3 kap. inte blir tillämpliga om skolan bedömer att eleven har
förutsättningar att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås genom dessa. Förslaget att
de särskilda åtgärderna inte ska hanteras ramen för särskilt stöd medför bl.a. att
åtgärsprogram inte behöver upprättas.
Nationellt kartläggningsmaterial
I dagsläget (februari 2015) finns inget nationellt kartläggningsmaterial att tillgå. Skolverket har fått
ett regeringsuppdrag att utarbeta ett material för kartläggning och utvärdering av enskilda elever
samt att genomföra kompetenshöjande insatser riktade mot lärare (U2013/1101/S). Skolverket
föreslår att kartläggningsmaterial tas fram som omfattar alla skolans ämnen och möjliggör en
kartläggning av elevens kunskaper relaterat till bland annat kunskapskraven för årskurs 3, 6 och 9
i grundskolan samt ett särskilt bedömningsmaterial i svenska för samma årskurser. Det
kartläggningsmaterial som tas fram förväntas inte ensamt utgöra underlag för att placera en elev i
en viss årskurs eftersom hänsyn även ibland behöver tas till elevens social mognad och tidigare
skolerfarenhet när skolgången planeras. Skolverket föreslår vidare att materialet bör ha ett avsnitt
om hur skolgång och ämnesundervisning kan se ut i olika länder och kulturer samt hur kunskaper
kan visas på olika sätt, för att på bästa sätt stödja lärarna att tillvarata elevens kunskaper.
Kartläggningsmaterialet som tas fram föreslås vara flexibelt för att kunna användas oberoende av
hur mottagandet av nyanlända lokaliseras. Skolverket lyfter att skolan behöver anpassa
undervisningen för att möta elevens behov istället för att placera en nyanländ elev tillsammans
med elever som är avsevärt yngre och kartläggningsmaterialet därför bör resultera i en
kunskapsprofil för eleven som kan utgöra underlag för en framåtsyftande planering av
undervisningen. Det kan finnas behov av en vidare kartläggning än i själva ämnena. Det
kartläggningsmaterial och bedömningsstöd som Skolverket tar fram kommer inte omfatta
elevernas psykosociala situation eller ge underlag för bedömning av funktionsnedsättning, utan
andra utredningar och observationer på den enskilda skolan förväntas komplettera den
pedagogiska kartläggningen.14 Materialet kommer att lanseras under 2016.
14
Skolverket ”Redovisning av regeringsuppdrag” Dnr 73-2012:623 sid 1-14
Kartläggning
I denna del redovisas vad som framkommit av det material som utredningen samlat in. Dels
genom dokumentstudier och intervjuer, men även genom de enkätundersökningar som
genomförts.
Ekonomiska utgångspunkter
Grundskoleförvaltningens resursfördelningsmodell
Sedan 2014 har grundskoleförvaltningen en ersättningsmodell för resursfördelning till stadens
skolor. Grundbeloppet omfattar tre delar:
 Grundersättning, vilket fördelas som en fast ersättning för alla elever beroende på årskurs
uppdelad på fyra nivåer, samt
 Strukturersättning, vilket baserar på en logaritmisk regressionsanalys med sju
socioekonomiska variabler, bland annat kön, invandringsår och föräldrarnas
utbildningsnivå. Ersättningsmodellen tillämpas i enlighet med lagstiftning utifrån
likabehandlingsprincipen för såväl fristående som kommunala skolor.
 Tillkommande ersättning för till Sverige nyanlända elever
Utöver detta grundbelopp per elev, vilket ska täcka skolans kostnader för bland annat
undervisning, elevhälsa, måltider och administration, kan utgå tilläggsbelopp efter individuell
prövning i enlighet med skollagens bestämmelser.
Tillkommande ersättning för nyanlända elever
Utöver grundersättning och strukturersättning erhåller skolorna en kompletterande ersättning för
nyanlända elever som varit Sverige kortare än 18 månader. Fördelningen av denna ersättning
utgår från årskurs och Human development index (HDI-index)15.
Tabell 1: Ersättning per år och elev enligt tillkommande bidrag för nyanlända elever
Index för nyligen invandrad 2014
Månad
Belopp år
Årskurs vid invandring
1-18
2014 (kr)
Åk F-3 0,6
30 600
Från land med lågt eller medel HDI
Åk 4-6 0,8
40 800
Åk 7-9 1
51 000
Åk F-3 0,2
10 200
15 300
Från land med högt eller mycket högt HDI Åk 4-6 0,3
Åk 7-9 0,4
20 400
Källa: Tillämpningsanvisningar för utbetalning av tillkommande bidrag för nyanlända elever (GRF-2014-6427)
Ersättningen som på detta sätt betalas ut för nyanlända elever beräknas på årsbasis, betalas ut
månadsvis och följer eleven om denne byter skola. Genom elevsystemet Extens anmäler skolorna
till förvaltningen att en nyanländ elev skrivits in på skolan och att ersättning ska utgå. I
tillämpningsanvisningarna för det tillkommande bidraget framgår att elever från Norden och
elever på utbildningar som tillämpar internationella läroplaner eller andra länders läroplaner undantas
och ska inte ligga som grund för tilldelning av särskild ersättning enligt årskurs och HDI-index.
Human Development Index (HDI) är ett index som används för att jämföra välståndet i olika länder och är en
sammanvägning av förväntad livslängd, utbildningsnivå och BNP
15
Motivet till detta anges vara att elevgruppen inte skiljer sig från svenskfödda elever i avseende på
utbildningsresultat i sådan utsträckning att en extra ersättning är aktuell.
Statlig ersättning för asyl- och tillståndssökande elever
Kommuner som ger asylsökande och tillståndssökande16 barn och ungdomar skolundervisning
får ersättning för detta enligt 5 och 6 §§ i förordningen (2002:1118) om statlig ersättning för
asylsökande m.fl. (asylersättningsförordningen). Ersättningen består av ett visst fastställt
schablonbelopp per utbildningsform och läsår och ersättning kan erhållas för varje barn och
påbörjad fyraveckorsperiod. Ett läsår består av 40 veckor. Uppskattningsvis är andelen nyanlända
elever som kommunen kan söka ersättning för från Migrationsverket enligt ovan ca 30-40% av
samtliga nyanlända elever som påbörjar sin skolgång i Malmö. Under 2015 förväntas denna öka
till ca 50-60%, men det faktiska utfallet är svårt att exakt uppskatta.
Utredningen har i kontakt med förvaltningens ekonomiavdelning blivit uppmärksammad på att
det finns problem i grundskoleförvaltningens kontakt med Migrationsverket gällande ovan
nämnda statliga ersättning. Dels består denna problematik i att Migrationsverket inte längre
meddelar då en nyanländ elev blivit kommunplacerad i Malmö, vilket tidigare gjordes. Detta
medför svårigheter att prognostisera och uppskatta hur stort bidrag som kan ansökas om från
myndigheten. Statlig ersättning beviljas inte för en elev som fått uppehållstillstånd och blivit
kommunplacerad, vilket innebär att eleven då faller under kommunens befolkningsansvar. Enligt
vad utredningen erfar arbetar dock Migrationsverket i dagsläget med en utveckling av
ansökningsförfarandet för bidragen enligt en digital lösning där kommunplaceringsdatum tydligt
ska framgå redan vid ansökan. En annan del i problematiken handlar om att verket har kraftiga
eftersläpningar i utbetalning och handläggning av bidragen. I dagsläget (mars 2015) har
kommunen för 2014 sammantaget sökt 5 703 961 kronor i ersättning uppdelat på fyra kvartal.
Beslut kring ersättning har endast fattats för kvartal 1 2014 och staden väntar därför på beslut om
resterande tre kvartal.
Regeringens lagförslag om en definition av nyanlända elever medför förändringar i
ambitionsnivån för kommunens åtagande för denna elevgrupp. Det är rimligt att statsbidragens
omfattning bör följa denna förändring i enlighet med den kommunala finansieringsprincipen.
Nyanlända elevers behov kräver många gånger resurser, för vilka kommunen inte alltid
kompenserars fullt ut av staten.
Nyanlända elever i Malmö
Det finns i dagsläget ingen övergripande nationell definition av vem som är att betrakta som
nyanländ i den svenska skolan. Regeringen har i den proposition17 kring nyanlända elever som
lämnades till riksdagen i slutet av 2014 med ett förslag på definition som innebär fyra år. I Malmö
stads riktlinjer för förberedelsegrupp från 2009 (reviderade 2011) definieras nyanländ elev som
barn och ungdomar som börjar i svensk grund- eller gymnasieskola 0–3 år efter sin ankomst till
Sverige. Denna definition skiljer sig därmed från den kommande nationella. Utredningen
använder den kommande nationella definitionen om fyra år så långt som möjligt. Om inget annat
framgår av texten är det således denna definition som används i utredningens statistik i diagram
och tabeller. Regeringen knyter dock sitt förslag till skolplikten, vilket medför att förskoleklassen
Tillståndssökande är en person som har ansökt om uppehållstillstånd i Sverige på annan grund än skyddsskäl och
har rätt att vara här under tiden Migrationsverket prövar ansökan. Det innebär att en tillståndssökande kan vara en
person som exempelvis söker tillstånd på grund av anhörig till någon bosatt i Sverige.
16
inte innefattas i definitionen. Då en tidig kontakt med det svenska skolsystemet och det svenska
språket är en framgångsfaktor för nyanländas lärande behandlar utredningen även förskoleklass.
Eftersom en tydlig nationell definition saknas blir det även svårt att exakt ange hur många
nyanlända elever som vid en given tidpunkt går på Malmös grundskolor. Det beror helt enkelt på
vilken definition som används. Huvudmannen samlar inte i dagsläget in statistik direkt över
antalet nyanlända elever i syfte att få en uppfattning om antal eller fördelningen mellan stadens
skolor. Den statistik kring nyanlända elever som används idag utgår från
resursfördelningsmodellens extra tilldelning för nyanlända elever i 18 månader (se Tillkommande
ersättning för nyanlända elever). Det går i stadens elevsystem Extens att identifiera nyanlända
elever men eftersom resursfördelningsmodellen togs i bruk i början av 2014 är det endast möjligt
att följa nyanlända elever som anlänt till Sverige relativt nyligen. Detta innebär att statistik över till
exempel totalt antal nyanlända elever delvis är missvisande eftersom det finns elever som inte är
med i statistiken, men utifrån en definition om fyra år är att betrakta som nyanlända. En annan
begränsning är att den endast fångar upp nyanlända elever som en skola lägger in i systemet för
att erhålla resurser, inte för att märka eleven som nyanländ i statistiken. Då resurser endast ges
för de första 18 månaderna och kommande lagstiftning definierar en nyanländ elev med en bortre
gräns på fyra år, finns en risk att en elev som exempelvis kommit till Malmö efter två år i en
annan kommun inte läggs in som nyanländ i systemet (se Bilaga 6 - Förslag på
utvärderingsmodell för fortsatt uppföljning).
Sammanfattningsvis kan tydliggöras att utredningen som grund för bland annat statistik
genomgående använder den kommande definitionen om fyra år. Däremot används
ekonomisystemets extra bidrag om 18 månader som grund för att ta fram denna statistik.
Vem anses som nyanländ i Malmös skolor?
Att det ännu inte finns någon enhetlig och tydlig definition är också något som avspeglas i synen
på nyanlända elever i det material som utredningen samlat in. Personal och skolledare på stadens
skolor ger i såväl intervjuer som i enkätundersökningar skilda uppfattningar kring vilka elever
som är att betrakta som nyanlända. Tabellen nedan visar de olika definitioner som rektorerna
anser används på den egna skolan. Tabellen utgår från en fråga i en av utredningens
enkätundersökningar och rektorernas svar är klustrade i nio kategorier.
Diagram 1: Andel av stadens skolor som använder respektive definition av nyanländ elev
40%
35%
35%
30%
25%
20%
15%
12%
10%
12%
10%
8%
8%
8%
6%
5%
4%
0%
Varit i
Varit i
Inga/små
Varit i
Varit i Nyinflyttad Varit i
Sverige sverige en kunskaper i Sverige
Sverige från annat Sverige
mindre än mycket
svenska mindre än mindre än land till mindre än
18
kort tid
2 år
4 år
Sverige 1 år eller
månader
kortare
Annat
Källa: Rektorsenkät
Varit i
Sverige
mindre än
3 år
Det blir tydligt att merparten av rektorerna haft det extra bidraget för handen när de svarat på
enkäten. Intressant att notera är även att den i Malmö stad nu gällande definitionen om 3 år från
riktlinjer för förberedelsegrupp inte är något som används på stadens skolor.
Fördelning av nyanlända elever
I mitten av februari 2015 gick totalt 932 nyanlända elever i årskurs F-6 i någon av Malmös
grundskolor. Elevgruppen utgör 4,9% av stadens totala antal elever i årskurs F-6. Vid samma
tidsperiod är det tjugo skolor som inte har någon nyanländ elev på sin skola, vare sig i årskurs f-6
eller 7-9. Under 2014 påbörjade 474 nyanlända elever sin skolgång i Malmö. Om denna siffra
relateras till den tidigare nämnda totala siffran om 932 elever är det uppenbart att det totala
antalet nyanlända elever borde vara högre. Som tidigare nämnts är förvaltningens modell för
statistik kring nyanlända elever relativt ny och det totala antalet elever fylls succesivt på efterhand.
Om 2014 tas som ett normalår och det under den kommande treårsperioden varje är lika många
nyanlända elever i åk F-6 som börjar sin skolgång, skulle det totala antalet nyanlända elever i
december 2017 vara närmare 1900. Denna siffra är spekulativ, men innebär att det totala antalet
nyanlända elever i årskurs F-6 troligtvis är högre än de angivna 932.
Diagrammet nedan visar en övergripande bild av fördelningen av nyanlända elever i årskurs F-6
mellan stadens skolor. Av diagrammet framgår att hälften av stadens nyanlända elever i årskurs F6 återfinns på 12 av stadens skolor, vilket innebär att fördelningen av nyanlända elever mellan
skolorna är ojämn.
Diagram 2: Nyanlända elever i åk F-6, de 12 skolor med flest nyanlända elever
7%
Sofielundsskolan
5%
Örtagårdsskolan
5%
Rosengårdsskolan
4%
Bulltoftaskolan
Kryddgårdsskolan
4%
50%
Högaholmsskolan
Lorensborgsskolan
4%
4%
4%
3%
3%
4%
3%
Augustenborgsskolan
Holmaskolan
Hermodsdalsskolan
Kroksbäcksskolan
Möllevångsskolan
Övriga skolor
Källa: Extens 2014-12-15
Not: Malmö International School är ej med i diagrammet.
I diagrammet nedan framgår de skolor som har en andel nyanlända elever som är lika med eller
överstiger 5 % av skolans totala antal elever i årskurs F-9. Mosaikskolan och Malmö International
School (MIS) är båda att betrakta som atypiska skolor i den meningen att de har en mycket stor
andel nyanlända elever. I likhet med Mosaik har MIS nästan uteslutande nyanlända elever och
anledningen till att skolan inte har 100% i tabellen nedan beror på underlaget till statistiken. I
likhet med övrig statistik i utredningen utgår statistiken nedan på skolornas ansökningar om extra
ersättning för nyanlända elever. Att MIS inte har en andel nyanlända elever som är högre än 29%
beror på att nyanlända elever på utbildningar som tillämpar internationella läroplaner eller andra
länders läroplaner undantas från möjligheten till särskilda ersättning. Det är rimligt att anta att i
det närmaste samtliga elever på MIS är nyanlända utifrån regeringens förslag till definition.
Tabell 2: Skolor med en andel nyanlända elever i åk F-9 på 5% eller mer
Skola
Mottagningsskolan Mosaik
Malmö International School
Sofielundsskolan
Örtagårdsskolan
Rosengårdsskolan
Bulltoftaskolan
Holmaskolan
Möllevångsskolan
Hermodsdalsskolan
Högaholmsskolan
Kryddgårdsskolan
Kroksbäcksskolan
Värner Rydénskolan
Munkhätteskolan
Apelgårdsskolan
Lorensborgsskolan
Rörsjöskolan 2, Zenith
Kirsebergsskolan
Segevångsskolan
Nydalaskolan
Oxievångsskolan
Lindängeskolan
Blankebäcksskolan
Sorgenfriskolan
Stenkulaskolan
Augustenborgsskolan
Totalt antal
elever
214
239
406
271
290
279
288
434
394
311
402
406
562
400
305
345
237
425
238
418
362
440
311
426
467
680
Årskurser
7-9
1-9
F-9
F-6
F-6
F-6
F-6
F-9
F-9
F-6
F-9
F-9
F-9
F-9
F-9
F-6
6-9
F-9
F-6
F-6
7-9
F-9
F-6
F-9
F-9
F-9
Andel nyanlända
elever
100%
29%
17%
14%
12%
12%
10%
10%
10%
10%
9%
9%
9%
9%
8%
8%
8%
8%
8%
7%
7%
7%
6%
6%
6%
5%
Källa: Extens. Antal elever per skola 2015-02-25 och andel nyanlända elever 2015-02-17
Betyg och måluppfyllelse
Nedan redovisas betygresultat, gymnasiebehörighet och måluppfyllelse för nyanlända elever i
årskurs 6 respektive årskurs 1-5.
Årskurs 6
Diagrammen nedan ger en bild av måluppfyllelse och resultat per ämne för nyanlända elever i
årskurs 6. Av diagrammet framgår att det framför allt är i svenska som andraspråk som nyanlända
elever i årskurs 6 inte når ett godkänt resultat. Även matematik, idrott och hälsa och
samhällskunskap är ämnen där få ur elevgruppen lyckas nå ett godkänt betyg.
Diagram 4: Betyg per ämne för nyanlända elever i årskurs 6 HT 2014/15
A
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
B
C
D
E
1
5
9 13
3
21 27
7
10
14
31
11
13
10
14 3
19 11 14 11
45
36
7
11
6
33 40
29 33
21
28 29 18
7
16
8 16 16
9
17
18 12
10
13 5
14
7
6 8 3 5
2 1 3 5 3
2 4 6
1 2
BI BL EN FY GE HI HKK IDH
8
6
8
F
S
(AS)
Ej läst
5
7
8
10
10
5
15
13 24
29
14
31
9
14
9
10
21 37
15
13
11
4
94
10
12 35
39
67 24
30
21 10
24
8
13 21
19
16 18
22
4
17 10 18
5
13 8
9
5
7
6
1 2 4 2
2 1 2
2 4
1 3 4
KE MA ML MU RE SH SV SVA TK
Källa: Grundskoleförvaltningen, Malmö kommun
Meritvärdet för nyanlända elever i årskurs 6 är 87,9 för HT 2014/15. Detta är betydligt lägre än
det samlade meritvärdet för samtliga elever i årskurs 6 för samma termin, vilket ligger på 167.
Nyanlända elever i årskurs 6 ligger efter sina icke-nyanlända jämnåriga studiekamrater i avseende
på gymnasiebehörighet. Utifrån diagrammet nedan går det att konstatera att nyanlända, så långt
det går att bedöma utifrån måluppfyllelsen i åk 6.
Tabell 3: Högskolebehörighet i åk 6 HT 2014/15
Nyanlända elever åk 6
Samtliga elever åk 6
Alla mål
EN+MA+SV
HÖGSKF
HÖGSKN
HÖGSKS
YRKFÖR
9%
-
13%
75%
10%
68%
4%
54%
4%
42%
13%
75%
Statistiken i diagrammet nedan visar vidare hur många ytterligare ämnen nyanlända elever i
årskurs 6 behöver nå ett godkänt resultat i för att klara en gymnasiebehörighet. Lite drygt var
fjärde elev har endast ett ämne kvar för att nå en gymnasiebehörighet. Med bakgrund i tidigare
diagram över resultat per ämne går det att konstatera att många nyanlända elever troligtvis skulle
nå gymnasiebehörighet om de når minst ett E i exempelvis svenska som andraspråk.
Tabell 4: Hur nära gymnasiebehörighet för nyanlända elever i åk 6 HT 2014/15
Hur nära gymnasiebehörighet
Behörig i nuläget
13%
Ett ämne ifrån
26%
2 ämnen ifrån
11%
3 ämnen ifrån
12%
Fler än 3 ämnen ifrån
38%
Årskurs 1-5
Tabellen nedan ger en bild av hur stor andel elever som nått målen i samtliga ämnen vårterminen
2013/14. Av tabellen framgår att närmare en tredjedel av nyanlända elever i årskurserna 1 till och
med 5 nådde målen i samtliga ämnen. Intressant att notera är även att nyanlända elever i årskurs 1
klarar sig förhållandevis bra i jämförelse med samtliga elever. Det är rimligt att anta att detta
beror på att dessa elever har ett utgångläge som i högre grad liknar övriga elever i årskurs 1 än
nyanlända elever som börjar i senare årskurser.
Tabell 5: Måluppfyllelse för nyanlända elever i årskurs 1-5 VT 2013/14
Årskurs
1
2
3
4
5
Totalt
Nyanlända elever
Samtliga elever
62%
28%
23%
23%
21%
32%
88%
80%
77%
64%
63%
-
För ytterligare två diagram kring nyanlända elever, se bilaga 7.
Övergripande processer för nyanlända elevers skolgång
Nyanlända elever som påbörjar sin skolgång i Malmö går i många avseende samma väg in i och
genom skolsystemet. Förenklat kan denna väg delas in i fyra övergripande processer: mottagning,
introduktion och kartläggning, undervisning och övergång/utslussning. Nedan beskrivs dessa
fyra processer utifrån vad som framkommit i det datamaterial som samlats in. Eftersom två
enkätundersökningar och intervjuer med flertalet skolor, elever, lärare har genomförts möjliggör
detta en triangulering och olika gruppers uppfattningar kan ställas motvarandra.
Mottagning
Inskrivning
Mottagningsenheten på Mosaikskolan ansvarar för inskrivningen av samtliga nyanlända barn i
Malmös skolor. Verksamheten är öppen två gånger i veckan, onsdagar och torsdagar då
nyanlända elever kan komma och skriva in sig i Malmös skolor. Mottagningsenheten får listor en
gång i månaden av Migrationsverket med nyanlända asylsökande barn. Enheten skickar då ut
erbjudande om att gå i skolan, eftersom dessa elever ej har skolplikt utan endast en rättighet att gå
i skolan. Mottagningsenheten uppger att utöver de elever som får erbjudande om skolgång via
dem är det flera olika myndigheter och aktörer som hänvisar nyanlända barn i skolåldern till
enheten. Det handlar framför allt om Migrationsverket, Arbetsförmedlingen, Malmö stads
Invandrarservice eller enskilda skolor i staden. Ibland uppmärksammar socialtjänsten även elever
som är skolpliktiga eller har rätt att gå i svensk skola. Enheten har en rutin för vilken information
som ges till dessa externa organisationer för vilka anvisningar som ska ges till nyanlända barn och
deras föräldrar/vårdnadshavare. Framför allt handlar det om vilka dokument, bland annat IDhandlingar och dokumentation kring tidigare skolgång, som barnet skal ha med sig när de besöker
mottagningsenheten för inskrivning. Tabellen nedan visar statistik från mottagningsenheten kring
väntetid i dagar från det att en elev besökt mottagningsenheten och skrivits in till dess att eleven
påbörjar sin skolgång på någon av stadens skolor.
Tabell 6: Väntetid i dagar mellan inskrivning och skolstart för nyanlända i åk F-6 2014
Inskrivningsmånad
Oktober
November
Antal
elever
39
8
Väntetid i
medel (i dagar)
23
19
Längst väntetid
(i dagar)
50
22
Kortast väntetid
(i dagar)
4
9
December
14
30
43
6
Maj
16
64
113
8
Notering
Över jul/nyår
Över
sommaren
Källa: Mottagningsenheten, Språkcentralen
För de kontrollerade månaderna har ett antal elever valts ut slumpvis, med undantag för oktober
månad då samtliga 39 nyanlända elever som kom till staden den månaden är redovisade. Det är
stor variation mellan hur länge elever får vänta innan de ges möjlighet att påbörja sin skolgång.
Dels skiljer det sig mycket från elev till elev, men också från skola till skola. Under de fyra
månader som redovisas ovan är den kortaste tiden en elev har väntat ungefär en vecka, medan
det för någon elev tagit flera veckor upp till en månad. Viktigt att notera är att statistiken för maj
respektive december påverkas mycket av att det är i anslutning till lov vilket medför att
väntetiden här av naturliga skäl påverkas, en elev som kommer i slutat av maj påbörjar inte sin
skolgång förrän nästkommande hösttermin. En förklaring till den stora skillnad som finns mellan
olika elever kan bero på att det ibland kan vara svårt för den enskilda skolan att komma i kontakt
med elevens vårdnadshavare efter mötet på mottagningsenheten. Kontaktuppgifter, adress och
telefonnummer kan förändras snabbt och det är inte alltid vårdnadshavare hör av sig och
meddelar detta.
Mottagningsenheten hjälper elever att ta kontakt med den skola eleven önskar. Enheten beskriver
i intervjuer att de ger elever de möter information om vilken hemskola de tillhör och om det fria
skolvalet. I intervjuer är det dock långt ifrån alla elever som är medvetna om sin rätt att fritt välja
skola. Mottagningsenheten uppger att i de fall eleverna söker en annan skola än hemskolan
handlar det ofta om att de har släktingar som har kunskap vilka skolor som finns i Malmö.
Mottagningsenheten uppskattar att cirka var femte eller sjätte elev söker sig till en annan skola än
hemskolan. Om eleven själv eller föräldrar/vårdnadshavare kan svenska får de kontakta önskad
skola själva, men enheten bistår om så inte är fallet. Enheten upplyser även om att man får betala
busskort själv. I intervjuer lyfter mottagningsenheten att de behöver ett tätare och bättre
samarbete med socialtjänsten, en direktkanal in till rätt socialsekreterare. Det uppfattas även som
intressant och viktigt för mottagande skolor att veta vilken socialsekreterare som är inkopplad
eller vilka kontaketer som tagits tidigare. Skolorna lyfter i intervjuerna att man inte har någon
djupare insyn och kunskap om hur inskrivningsprocessen på mottagningsenheten fungerar och
att det inte finns något utvecklat samarbete. I intervjuerna säger sig skolorna bland annat sakna
viss information, som exempelvis språkkompetens utöver modersmålet, i den dokumentation
som mottagningsenheten skickar till den skola där eleven ska gå. Vid några tillfällen har även
elever skickats till fel skola, vilket inneburit en fördröjning av skolstarten för den enskilda eleven.
Hälsosamtal
I samband med inskrivningssamtalet träffar alla nyanlända elever även en skolsköterska som
arbetar på mottagningsenheten. Detta hälsosamtal utgår från ett hälsoformulär som fylls i för
eleven och skolsköterskan ställer frågor om den allmänna hälsostatusen och om eleven har någon
smittsam sjukdom. Samtalet tar ca 30 minuter och innefattar en översiktlig hälsoundersökning
utifrån en rutin där bland annat elevens längd, vikt, syn, rygg och hörsel kontrolleras.
Utgångspunkten är eleverna och vårdnadshavares egna beskrivningar och berättelser.
Skolsköterskan beskriver att det är erfarenheten och den kliniska blicken som styr och det hon är
uppmärksam på är tecken på bland annat blodsmitta, hepatit och tuberkulos. Misstänks en elev
vara smittad får de inte börja skolan innan de har träffat en läkare. I sådana fall kontaktas
flyktinghälsan, men detta är mycket sällsynt och de allra flesta som kommer är fullt friska.
Hälsoformuläret skickas från mottagningsenheten till mottagande skolas elevhälsa först när
eleven har blivit skolplacerad och inskriven på en skola. Frågorna och hälsoformuläret som
används utvecklas kontinuerligt, men utredningen noterar att det inte tydligt framgår hur det
systematiska kvalitetsarbetet bedrivs för att följa upp hälsoscreeningen. Det förefaller inte
förkomma någon kontakt med enskilda skolors elevhälsa i syfte att utveckla dokumentation och
rutiner, även om det finns en vilja att underlätta för elevhälsan på skolorna. Bland annat skickar
mottagningsenhetens skolsköterska efter journaler från eventuella tidigare skolor som en elev gått
på och översänder till elevhälsan på den skola där eleven ska gå. I intervjuerna med lärare och
skolledare står det klart att det finns en osäkerhet på skolorna kring rutiner och vad den första
hälsokontrollen på mottagningsenheten faktiskt omfattar. En rektor lyfter att:
”Förr var man säker på att allt kring hälsa var klart och genomgånget men nu på senare år mer oklart, kan inte
deras rutiner. Man skulle gärna vilja veta hela gången från att de landar i Sverige, vore bra”. (Rektor)
Skolplikt och nyanlända elever
Den lagstadgade skolpliktsbevakningen för nyanlända elever sker, precis som för övriga elever, på
grundskoleförvaltningens myndighetsavdelning. Denna process följer en framarbetad rutin som
innebär att myndighetavdelningen en gång i veckan genomför en samkörning av kommunens
folkbokföringssystem (KIR) och elevsystemet Extens. I praktiken uppdateras då Extens med
samtliga nya folkbokförda barn i skolåldern. Sedan sker en samkörning av personregister och
elevregister i systemet och en lista tas ut med de elever som är folkbokförda i kommunen men ej
är inskrivna i någon skola. Dessa elever läggs sedan in i systemet under utredning. Listan
uppdateras regelbundet med nya barn, och de elever som blir skolplacerade plockas bort från
listan. Då ett barn funnits på listan i tre månader görs ett utskick till föräldrarna/vårdnadshavare
med information om den svenska skolplikten och en blankett att skicka in för att skriva in barnet
i skolan. Ett undantag från denna rutin görs då en elev har gått i någon av Malmös skolor
tidigare, flyttat utomlands och sedan återvänt. I dessa fall är eleven registrerad som utvandrad och
då görs ett utskick direkt, inom en till två veckor, till elevens vårdnadshavare.
Introduktion och kartläggning
Introduktion
I intervjuerna uppger skolorna att elev och föräldrar/vårdnadshavare kallas till skolan för ett
introduktionssamtal. Flera skolor uppger att detta sker snarast eller någon vecka efter att de fått
brev/mail från mottagningsenheten. I regel är vänner, bekanta eller familjemedlemmar med på
denna typ av möten för att översätta, men i de fall det behövs är tolk eller modersmålslärare med.
Denna typ av introduktionssamtal varierar i utförande och en del skolor har ett framtaget
formulär som används samt en tydlighet i vilka kompetenser som ska delta i introduktionen.
Andra skolor saknar denna typ av beskrivningar. Några av stadens skolor har tydliga rutiner för
mottagning och introduktion för nyanlända elever på skolan, medan andra saknar detta.
Skillnaden mellan skolorna påverkar likvärdighet i introduktionen av nyanlända elever.
Elevhälsans roll vid introduktionen är inte tydlig och enhetlig utan skiljer sig åt mellan skolor,
även om skolor uppger att elevhälsan ger ett viktigt stöd. Vad gäller god introduktion och social
inkludering är det viktigt också att notera att detta också måste omfatta fritidshemmen, vilket inte
är fallet på alla skolor i dagsläget.
Årskurs- och klassplacering
Det absoluta flertalet av rektorerna uppger i enkäten att ålder är den mest betydelsefulla faktorn
som spelar in då nyanlända elever årskurs- och klassplaceras. Det händer dock att enskilda elever
placeras i en årskurs lägre än sin ålder. Elevernas generella kunskapsnivå och framför allt
elevernas kunskaper och förmåga i svenska uppfattas vara av mindre betydelse för placeringen av
elever. Sociala faktorer, som förekomst av elever med samma modersmål, gruppdynamik med
mera spelar även roll i beslutet kring placering i klass, i de fall de finns parallella klasser.
Information till föräldrar/vårdnadshavare
Informationen till nyanlända elevers föräldrar/vårdnadshavare om den svenska skolans
värdegrund, mål och arbetssätt skiljer sig åt från skola till skola. Detta gäller såväl den initiala
informationen vid introduktionsmötet som återkommande under elevens skolgång. Skolverkets
Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever lyfter vikten av att återkommande ge eleven och
elevens vårdnadshavare information om skolans värdegrund, mål och arbetssätt.
Ofta uppfattar skolorna att kommunikationen är svår och de vet inte hur och på vilket sätt
information kan ges. I andra fall försöker skolorna hålla tätare kontakt med vårdnadshavare men
kontakten uppfattas ändå som problematisk, speciellt sedan förberedelseklasserna försvann på
många skolor. En av de intervjuade rektorerna lyfter att det idagligger mer på klasslärare:
”Det fungerade bättre när vi hade någon ansvarig för förberedelseklass som kunde bjuda in till möten, svårare
idag, hänger på klassläraren. Där kan man förbättra”. (Rektor)
Det är inte känt hos förvaltningen vilken information vårdnadshavare får i tidigare steg hos andra
myndigheter, vilket bland annat kan påverka förståelse kring rätten till utbildning, för nyanlända
som ännu inte fått kompletta personnummer samt nyanlända elevers skolgång i förskoleklass. Ett
förslag som lyfts i de intervjuer och samtal utredningen haft med rektorer och pedagoger en
gamensam föräldrakontakt för nyanlända elever på förvaltningsnivå. Det vill säga ett centralt
möte eller träff en gång per termin då vårdnadshavare och föräldrar till nyanlända elever bjuds in
och får ta del av information om hur det är att gå i skolan i Sverige. I intervjuerna föreslås en
sådan central introduktion kunna genomföras tillsammans med andra myndigheter som
exempelvis Migrationsverket eller liknande.
Faddersystem
En fadder är en annan elev, ofta äldre, som hjälper till med praktiska frågor som att hitta i
skollokalerna och liknande, för nyanlända elever är detta ofta en elev som talar samma
modersmål som den nyanlände. Stadens skolor saknar ofta ett system med faddrar för nyanlända
elever. Rektorer och lärare ger en samstämmig bild i enkätundersökningarna och beskriver att
faddersystem är inget som finns på skolorna. I det fall det faktiskt finns ett faddersystem är det
oftast generellt och inbegriper samtliga elever, inte endast nyanlända. Det finns dock några
enskilda skolor som har ett system med faddrar speciellt för nyanlända elever. I de fall en skola
saknar en fadderverksamhet för hela skolan försöker enskilda lärare att på eget initiativ
sammanföra nyanlända elever med någon äldre elev som talar samma språk. Någon skola har
fadderklasser där en hel klass paras ihop med en annan klass, men inte elev till elev. Flera elever
lyfter i intervjuer att kompisar och andra elever på skolan hjälpte dem att komma till rätta den
första tiden, men att det ofta var svårt med svenskan.
Kartläggning av nyanlända elevers kunskaper och skolbakgrund
Skolornas kartläggning av nyanlända elevers bakgrund och kunskaper varierar. Det absoluta
flertalet skolor kartlägger grundläggande förmågor som att läsa, skriva och räkna samt elevernas
skolbakgrund. Kartläggning av enskilda ämneskunskaper görs av vissa skolor och då framför allt i
engelska, svenska, matematik och övriga teoretiska ämnen. Kartläggning beskrivs som en
kontinuerlig process och något som tar tid att genomföra. Skolorna lyfter i intervjuer att denna
tid inte alltid finns. I stor utsträckning används inget enhetligt och utarbetat material som
utångpunkt, istället genomför varje lärare kartläggningar efter eget upplägg och förmåga. I de fall
ett gemensamt material finns för hela skolan är det ofta utvecklat lokalt och endast i några fall
används ett material utvecklat externt. Det framgår även av intervjuer, enkätundersökningar och
samtal med skolorna att de olika kartläggningsmaterial som tagits fram på bland annat
Mosaikskolan och andra skolor i staden, inte spridits till övriga skolor. Konsekvensen av detta är
att de enskilda skolor som har ett utvecklat material för kartläggning många gånger själva
utvecklat det utifrån den kompetens som funnits på skolan.
I intervjuerna efterfrågas det en gemensam arbetsgång eller gemensamma rutiner kring
kartläggning av nyanlända elever, för skolorna att ha som utgångspunkt och förhålla sig till.
Skolor ser kartläggning som ett viktigt utvecklingsområde och efterfrågar det kommande
nationella materialet samt ser behov av kompetensutveckling inom området. En av pedagogerna
lyfter i intervjuerna behovet av det kommande nationella kartläggningsmaterialer och menar att:
”Det här har vi väntat 20 år på” (Pedagog)
Intervjuade skolor uppger att det i och med den kommande lagstiftningen kommer krävas mer
tid från pedagoger och tydligare samverkan kring kartläggning med modersmålslärare, vilket
uppfattas om åtgärder som kräver resurser.
Undervisning
Organisering av undervisning för nyanlända elever
Organiseringen av utbildningen för nyanlända elever skiljer sig åt mellan skolorna och mellan
årskursgrupperna F-3 och 4-6. Den absoluta majoriteten av skolorna uppger i enkäterna att de
direktintegrerar nyanlända elever i årskurserna F-3 i ordinarie klasser på skolan. Det finns dock en
del skolor som har egna lösningar vilket exempelvis kan handla om att årskurs F-2
direktintegreras men att nyanlända elever i årskurs 3 ska gå i förberedelseklass. Några skolor har
en sådan organisering att de nyanlända elever som direktintegreras i årskurs F-3 får särskilda
stödinsatser, bland annat i form av extra SvA-stöd. Några skolor har ett initialt omfattande SvAstöd där eleven får en intensiv svenskaundervisning på heltid under tre till fyra veckor hos SvAlärare samt en individuell anpassad undervisning med stöd då dessa veckor tagit slut. Bilden av att
skolorna till största delen följer den stadsövergripande rekommenderade organiseringen med
direktintegrering i årskurs F-3 stärks av de intervjuer som genomförts. Flera av de intervjuade
skolorna är dock kritiska till att förberedelseklasserna försvann för de lägre åldrarna och menar
att det tidigare fanns bättre möjligheter att stödja eleverna, framförallt för årskurs 2-3. I
intervjuerna uppger flera rektorer att det är tryggheten och den första ”landningen” för den
nyanlända eleven som blir lidande då det är svårt att komma ny till den svenska skolan utan en
trygg start. Skolorna trycker även på att det idag kan vara svårt att driva förberedelseklass i
årskurs 4-6 då det ibland endast är för några få elever. Man uppger att det förr fanns ett större
eleverunderlag när även F-3 ingick i förberedelseklasserna och att det då var lättare med
resursplaneringen.
När det gäller årskurs 4-6 är bilden en annan än för årskurserna F-3. Av resultaten från
enkätstudierna framgår att skolorna organiserar undervisningen för dessa årskurser på väldigt
olika sätt. En del skolor följer den rekommenderade modellen och låter nyanlända elever gå i
förberedelseklass innan de slussas ut till en ordinarie klass. En knapp majoritet (ca en tredjedel)
av skolorna direktintegrerar även elever som börjar i årskurs 4-6, många gånger parallellt med att
dessa elever får stödinsatser på olika sätt av SvA-lärare. Hur många och vilka ämnen nyanlända
elever läser i de fall de går i förberedelseklass varierar från skola till skola. Även i intervjuer ger
lärare och rektorer bilden av att i flera fall ha frångått den rekommenderade organiseringen med
förberedelseklass för årskurs 4-6.
Av enkätundersökningarna framgår att det finns en handfull skolor som har tagit emot nyanlända
elever i årskurs 7-9 utan att de i enlighet med den rekommenderade modellen i Malmö stad först
under en period har gått på Mosaikskolan. Totalt handlar det om mellan fyra till sju skolor som
på detta sätt direkt tagit emot nyanlända elever.
I enkäterna anser en betydande majoritet av de tillfrågade rektorerna att annan organisering av
undervisningen bättre skulle kunna bidra till nyanlända elevers måluppfyllelse och likvärdighet. I
intervjuerna framgår att skolorna många gånger har känt sig tvungna att frångå modellen för att
kunna leva upp till kraven om individanpassning, såväl till förmån för som mot att placera
nyanlända elever i förberedelseklass. Skolorna lyfter dilemmat för nyanlända elever mellan att å
ena sidan komma så snabbt som möjligt in i ordinarie undervisning och vikten av att ha
förberedelseklass för att få eleven att landa. I intervjuerna belyser flera skolor vikten av en flexibel
modell med fokus på att individanpassa utefter varje nyanländ elevs behov. En rektor förklarar
att det:
”…måste vara individuell bedömning, detta är ju individer som kommer från olika förutsättningar, måste kunna
anpassa så att det blir så bra som möjligt” (Rektor)
Att ha möjlighet att placera alla elever i förberedelseklass under en period om de har behov av det
anses viktigt. Direktintegrering är inte att individanpassa, vissa elever klarar det men långt från
alla. Samtidigt är skolorna vaksamma på att inte låta eleverna gå kvar i förberedelseklass för länge
och att individanpassning även gäller åt andra hållet, när en elev ska lämna förberedelseklass.
Flera skolor talar om att det kan vara aktuellt att låta vissa elever gå en mycket kort period i
förberedelseklass, från någon eller några veckor upp till en månad, om de har en bra
skolbakgrund.
Det finns kritik från skolorna kring den rekommenderade modellen och att förberedelseklasserna
i årskurs F-3 försvann. Möjligheten att ge stöd och hjälpa eleverna blev sämre, framför allt i för
elever i slutet av årskurs 2 och i årskurs 3. I intervjuerna uppges att kompetensen på skolorna
kring Svenska som andraspråk och andraspråksinlärning inte finns kvar i samma utsträckning i
dag som innan förberedelseklasserna togs bort för de lägre åldrarna. Dessutom är en del lärare
behöriga i svenska som andraspråk då de har en behörighet i svenska. Detta innebär dock att de
inte alltid har den kompetensen och kan inte stödja eleverna utifrån deras behov. En positiv
aspekt av att ta bort förberedelseklassen anses dock vara att det i de lägre åldrarna till viss del är
lättare att utmana eleverna då de går i ordinarie klasser.
Studiehandledning på modersmålet
I den enkät som skickats ut till stadens rektorer samt ett urval av pedagoger framgår att såväl
undervisande lärare som rektorer anser att nyanlända elever generellt inte får den
studiehandledning på modersmålet som de har behov av. Denna bild överensstämmer även med
vad som framkommer i de intervjuer som genomförts med lärare och rektorer.
Modersmålsenheten, som tillhör Språkcentralen, tilldelar stadens skolor studiehandledning enligt
ett schablonsystem där samtliga nyanlända elever som varit i Sverige under en period som
understiger fyra år får studiehandledning 60 minuter i veckan. Utöver detta erbjuds skolorna att
”köpa till” studiehandledning i de fall den tilldelade tiden ej anses möta elevernas behov.
Modersmålsenhetens huvuduppdrag är modersmålsundervisningen och merparten, ca 60 %
under läsåret 13/14, av enhetens budget går till denna verksamhet. Resterande del används till
studiehandledning på enskilda skolor. I dagsläget är det mycket ovanligt att skolorna vänder sig
till modersmålsenheten för att köpa till handledning och det rör sig endast om ett fåtal skolor.
Några skolor har anställt egna studiehandledare. Studiehandledning på modersmålet är en
stödinsats som åligger rektor för samtliga de elever som har behov av detta stöd. Rektors ansvar
är oberoende av förvaltningens centrala organisering och tilldelning av studiehandledning för
nyanlända elever. I intervjuer och även i förvaltningens Lägesbedömning 2014 framgår att
stadens rektorer tydligare tar detta ansvar och ser studiehandledning på modersmålet som något
som åligger den enskilda skolan (rektor) att ge nyanlända elever vid behov. Den handledning som
ges från modersmålsenheten och centralt tilldelad fråntar ej rektor från sitt ansvar, vilket
uppmärksammas av flera rektorer i intervjuerna.
Det är inte möjligt att sammanställa det samlade behovet av studiehandledning hos nyanlända
elever då det som registreras i elevsystemet Extens endast är en markering för de elever som är i
nyanlända och har rätt till den centralt tilldelade handledningen. Det vill säga, elevens totala
behov dokumenteras ej. Mellan år 2002 och 2011 begärde skolorna det antal timmar
studiehandledning de ansåg att de behövde för sina elever, och resultatet blev att de flesta skolor
ansökte om orimligt många timmar. Som exempel kan nämnas 2010/11 då skolorna ansökte om
4317 timmar och 1705 timmar tilldelades (40 min lektion). Denna modell ändrades därför och
idag tilldelas alltså studiehandledning som schablon och modersmålsenheten samlar därför inte in
behovet från de enskilda skolorna.
Den del av modersmålsenhetens budget som används till studiehandledning på modersmålet är
oberoende av hur många elever som i enlighet med schablontilldelningen ska få
studiehandledning via modersmålsenheten. Då Malmö tar emot fler nyanlända barn i skolåldern
har antalet timmar studiehandledning ökat i samma takt. Under läsåret 2013/14 hade 1130 elever
60 minuters studiehandledning per vecka. För januari 2015 har antalet elever ökat till 1409 och
enligt modersmålsenhetens prognos kommer denna siffra att fortsätta att öka under året. För att
möta det ökade behovet av studiehandledning har modersmålsenheten tvingats att ta till åtgärder
som verkar negativt på studiehandledningens kvalitet och därigenom även elevernas tillgång till
adekvat stödinsats. Eftersom enheten inte får ersättning per elev anser man sig tvingad att
utnyttja varje timme studiehandledning mer effektivt då den totala volymen ska spridas över en
större grupp elever. Enheten har därför i vissa av språken börjat tilldela eleverna
studiehandledning i grupp, där två eller flera elever kan dela på en timme studiehandledning
istället för att tilldelas en timme enskilt. Att få studiehandledning i grupp tillsammans med andra
elever behöver inte vara ett problem eller innebära sämre kvalitet på den handledning som ges,
utan kan ibland snarare verka positivt. Det är dock skillnad på om detta beslut är fattat av
ansvarig lärare utifrån en bedömning av hur det påverkar elevernas lärande, eller att tilldelningen
görs schablonmässigt av modersmålsenheten.
Flera rektorer lyfter i intervjuerna de uppfattar att väntetiden är för lång innan en nyanländ elev
får ta del av studiehandledning efter att en anmälan i elevsystemet gjort från skolan. Detta
problem är känt hos modersmålsenheten och gäller främst de elever som kommer sent in på
terminen då schemat är lagt för enhetens studiehandledare. En annan problematik som lyfts är de
ibland bristfälliga samplaneringen som sker mellan studiehandledarna och ämneslärarna på
skolorna. Skolorna uppfattar att undervisande lärare får anpassa studiehandledningen till när
studiehandledarna kan och har möjlighet att komma istället för att handledningen utgår från den
enskilde elevens individuella behov.
Det efterfrågas tydligare uppdrag till de studiehandledare från modersmålsenheten som skolorna
använder. Exempelvis finns det idag inget tydligt krav på att handledaren ska delta i
kartläggningen av en nyanländ elevs kunskaper i ett enskilt ämne. En sådan kartläggning kräver
stöd av studiehandledare för att kunna genomföras på ett bra sätt. Skolorna lyfter också som
förslag att en nyanländ elev ska erbjudas en eller två veckors intensiv handledning så snart de
påbörjar sin skolgång. Studiehandledarna skulle enligt detta förslag släppa andra elever för att
fokusera mer tid på dessa intensivperioder, för att sedan återgå till ett bredare fokus för alla
nyanlända när en sådan period är slut. Med medel från Skolsatsning 2012 genomförde
förvaltningen under 2014 försöksverksamhet med digital studiehandledning. Detta pilotprojekt
pågår även under delar av 2015 och om det visar sig vara framgångsrik finns möjlighet att införa
permanent verksamhet med digital studiehandledning.
Samlad kompetens för att möta nyanlända elevers behov
Skolornas uppfattning av huruvida den samlade kompetensen finns på skolan för att möta
nyanlända elevers särskilda behov varierar mellan skolorna. Hälften av skolarna uppfattar att den
samlade kompetensen finns på den egna skolan och hälften menar att den saknas. Det finns ett
tydligt samband mellan uppfattningen av kompetens och hur många nyanlända elever som finns
på skolan, då de skolor som säger sig ha en god kompetens också är de skolor som har många
nyanlända elever. De skolor som i liten utsträckning uppfattar sig ha en samlad kompetens som
motsvarar nyanlända elevers behov har relativt sett få nyanlända elever. Det är rimligt att anta att
de skolor som har, och kanske genomgående har haft, många nyanlända elever också har
upparbetat en kompetens och vana hos personalen att arbeta med elevgruppen och deras behov.
En skola med stor erfarenhet av arbete med nyanlända elever lyfter i diskussioner kring
kompetens på skolan fram sitt arbete med SvA-stöd och en SvA-samordnare som arbetar mot
eleverna i årskurs 4-6 istället för att dessa går i förberedelseklass.
Vidare uppger några av skolorna att man vid rekryteringar försöker hitta och anställa tvåspråkiga
lärare, även om detta inte sker systematiserat vid varje nyrekrytering. I intervjuer och samtal med
pedagoger uppfattar dessa det även som problematiskt att vissa lärare per automatik, beroende på
lärarutbildning, har fått behörighet i svenska som andraspråk när de fått en behörighet i svenska.
Detta upplevs av pedagogerna som problematiskt då en sådan lärare har formell kompetens men
inte alltid har den teoretiska kunskapen eller praktiska kompetensen som behövs vad gäller
andraspråksinlärning. Flera rektorer och pedagoger lyfter vidare ett språkutvecklande arbetssätt
med till exempel genrepedagogik som mycket framgångsrikt och det som gör störst skillnad för
eleverna.
I flera intervjuer uppfattas nyanlända elever som en viktig fråga, men en del av de intervjuade
lyfter att förvaltningen och högsta ledningen inte verkar ha frågan på dagordningen. En rektor
lyfter också sin egen brist på erfarenhet och kompetens att arbeta med nyanlända elever och
trycker på behovet av stöd från förvaltningen för att utveckla sin skola att bättre möte
elevgruppens behov. En av de intervjuade ställer sig retoriskt frågan:
”När ska utbildningscheferna prata sig samman om hur man ska hantera nyanlända elever?”
Skolorna lyfter fram kartläggningskompetensen som en av de svåraste kompetenserna täcka in.
Det finns kompetens bland enskilda pedagogerna till viss del, men det saknas verktyg och
material för att underlätta kartläggningen. Utifrån enkätundersökningen, där det framgår att
många skolar inte genomför kartläggningar av nyanlända elevers kunskaper, är detta kanske inte
förvånande. Det är rimligt att anta att det är svårt för skolorna att bygga upp en gedigen
kartläggningskompetens när relativt få skolor har en vana att genomföra genomgripande
kartläggningar och att det samtidigt saknas ett nationellt kartläggningsmaterial.
Individuell planering
Såväl rektorer som lärare ger i enkätundersökningarna en tydlig bild av att nyanlända elever
generellt ges undervisning i samtliga ämnen. Det stora flertalet skolor uppger att ingen av de
nyanlända eleverna på skolan har anpassad studiegång, men på några skolor har beslut om
anpassad studiegång fattats för nyanlända elever. Vissa skolor uppger att de endast fattat sådana
beslut för en del av de nyanlända elever som går på skolan, vilket kan tolkas som att en
individuell bedömning görs utifrån varje elevs behov. På ett fåtal skolor har dock samtliga
nyanlända elever anpassad studiegång. Det är osäkert om detta beror på att samtliga elever
bedömts vara i behov av denna insats efter att andra stödinsatser inte fungerat eller om denna typ
av beslut fattas mer eller mindre kollektiv för samtliga nyanlända elever på skolan. I intervjuerna
trycker en skola på tidigare erfarenheter av att begränsa nyanlända elever genom att fatta beslut
om anpassad studiegång, och att man därför försöker undvika detta i dag. Såväl rektorer som
lärare uppfattar sin skola som bättre på att utmana och stimulera nyanlända elever att komma
vidare i sitt lärande än att ge det stöd eleverna är i behov av för sitt lärande. Generellt sett
uppfattar sig dock skolorna ge såväl stöd som utmaningar, men det finns enskilda skolor där
framför allt stödet uppfattas som bristande. Elever och lärare lyfter framför allt behovet av mer
studiehandledning och vikten av att snabbt lära sig svenska. Flera lärare trycker också på att
föreberedelseklass är en viktig organiseringsform som är saknad för de yngre eleverna. En
pedagog gör kopplingen mellan skolans organisering och möjlighet att ge adekvata stödinsatser:
”Det är bedrövligt hur dåligt undervisningen för nyanlända elever på min skola är organiserad. Eleverna hamnar
direkt i klass, efter ålder, får ingen undervisning i Sva eller någon form av stöd. Den ordinarie läraren får försöka
anpassa, men stor del av tiden sitter eleven bara av. Man skäms!” (Lärare)
Skolorna uppfattar alltså att det lättare att utmana nyanlända elever att komma vidare i sitt lärande
än att ge det stöd eleven är i behov av, vilket lyfts i såväl intervjuer som enkätresultat. Många av
lärarna i såväl intervjuer som i enkätundersökningen ger uttryck för en stor vilja och engagemang
i arbetet med nyanlända elever och ofta upplever man sig göra så gott man kan men att detta
ändå inte alltid räcker till på grund av strukturella problem eller avsaknad av resurser. En pedagog
lyfter bland annat bristen på tid som en faktor när det gäller möjligheten att utmana nyanlända
elever i deras lärande:
”Eftersom dessa elever integreras så snabbt in i klassen är det svårt att hinna tillgodose den nyanländas behov. Vi
har dessutom inget material till dessa elever. Om man ska leta upp material själv tar det mycket tid. Tid som inte
rymmer inom ens planeringstid.” (Lärare)
Vidare uppger skolorna i enkäterna att IUP:er upprättas för en klar majoritet av de nyanlända
eleverna i staden i årskurs 1-5.
Flexibilitet i pedagogiken
Skolorna lyfter att de arbetar på en mängd olika sätt för att göra anpassningar och ha en
flexibilitet i pedagogiken i undervisningen av nyanlända elever. Detta innefattar bland annat
ïPads, Google translate, genrepedagogik, extra SvA-stöd, språkutvecklande arbetssätt,
studiehandledning, bildstöd, enskild undervisning och undervisning i mindre grupp och
läromedel på elevens hemspråk. De enskilda skolorna beskriver hur de använder dessa olika
anpassningar och kompensatoriska hjälpmedel och på olika sätt har en flexibilitet i
undervisningen. Även om skolorna använder olika metoder och lärverktyg som gynnar
nyanländas kunskapsutveckling samt försöker anpassa lektionsupplägg sker det inte alltid på ett
systematiskt sätt och i den utsträckning som behövs för att eleverna ska kunna tillgodogöra sig
lektionsinnehållet. Kompensatoriska hjälpmedel som iPads och datorer används inte alltid som
ett uttalat verktyg, vilket bland annat lyfts i intervjuer med elever. Det finns en vilja att skapa goda
lärmiljöer och mycket görs för att skapa en flexibilitet, men arbetet behöver utvecklas vidare. Hur
och på vilket sätt anpassningar görs skiljer sig åt mellan skolorna och anpassning av
lektionsupplägg gör i olika utsträckning. En pedagog uttrycker att nyanlända elever inte
föranleder några särskilda åtgärder i förberedelserna inför en lektion:
”Planeringen skiljer sig inte om jag har en elev som inte förstår vad jag säger”. (Lärare)
Övergångar
Den absoluta majoriteten av skolorna uppger i intervjuer och enkätundersökningarna att
nyanlända elever i regel är placerade i förberedelseklass upp till 12 månader. Detta gäller de skolor
som uppger att de har en verksamhet med sådana klasser. Framför allt är det elevens kunskaper i
svenska som är avgörande för när eleven bedöms kunna lämna förberedelseklassen, även om
vissa skolor uppger att även elevens sammantagna kunskaper, hur länge eleven har varit placerad i
förberedelseklass och det sociala samspelet även väger in. Detta uppfattas dock inte som lika
avgörande som kunskaper i svenska, vilket medfört att vissa skolor lyfter risken med att elever
fastnar i förberedelseklass då kraven på vilken nivå i svenska de upplevs behöva är för höga. En
lärare sammanfattar detta kärnfullt och menar att:
”Det råder en uppfattning bland lärarna att eleverna måste kunna svenska innan de kan börja läsa andra
ämnen.” (Lärare)
Flertalet av rektorerna och lärarna uppger i enkätundersökningarna att den egna skolan har
tydliga rutiner för utslussning/övergång då en nyanländ elev lämnar förberedelseklass och börjar i
ordinarie klass. Det är dock många skolor som uppger att sådana rutiner saknas på skolan och att
i de fall de finns behöver förbättras eller utvecklas. En lärare lyfter att om det finns några rutiner
är det inget som ämnes- och klasslärarna känner till:
”Det finns kanske tydliga rutiner i fbk-klassen och i skolledningen men mottagande pedagog behöver mer info, inte
bara ett besked att eleven ska flyttas till klassen.” (Lärare)
I intervjuerna lyfter skolorna vikten av en individualiserad och stegvis övergång från
förberedelseklass till ordinarie klass. Hur övergångarna sker skiljer sig dock åt från skola till skola
och följer av hur skolorna har organiserat undervisningen i framförallt årskurs 4-6. Det är få
skolor som fullt ut genomför en sådan individualiserad och stegvis övergång. Istället uppfattas
detta vara ett utvecklingsområde på många skolor. En del skolor har dock ett upplägg där
nyanlända elever läser vissa ämnen (ofta de praktisk-estetiska ämnena) tillsammans med ordinarie
klass och teoretiska ämnen i förberedelseklass. En rektor lyfter detta och att elevens placering i
förberedelseklass omprövas fortlöpande:
Så tidigt som möjligt sker integrering i de ämnen det är möjligt. Eleven har då undervisning i dessa ämnen i sin
egen klass. Uppföljning sker kontinuerligt och ämnena utökas efterhand. (Rektor)
Slutsatser och rekommendationer
Slutsatser
Mottagande
1. Inskrivningen av nyanlända elever i åk F-6 på Språkcentralens mottagningsenhet
fungerar överlag väl med hög tillgänglighet och en första hälsoscreening utifrån en
standardiserad rutin. Mottagningsenhetens rutiner och arbetssätt är dock inte alltid
kända för mottagande skolor. Som övergripande process fungerar inskrivningen på
mottagningsenheten väl. Mottagningsenheten har utarbetade rutiner för mottagande där samtal
sker med vårdnadshavare och elev, samt en initial hälsokontroll för alla nyanlända elever enligt
framtaget rutin innan de påbörjar skolgång på den enskilda skolan. I de fall elever vänder sig
direkt till någon av stadens skolor för mottagning, hänvisar dessa till mottagningsenheten.
Enskilda skolor signalerar inte att processen bör hanteras på annat sätt eller med en annan
ansvarsfördelning. Enhetens arbetssätt är dock till stora delar okänt för mottagande skolor, vilket
kan vara en konsekvens av det inte finns något regelbundet samverkan mellan
mottagningsenheten och skolorna. Enskilda delar i mottagningsprocessen kan förbättras, som
dokumentation eller att elever ibland skickas till fel skola vilket för den enskilda eleven innebär
förseningar innan denne kan starta sin skolgång. Vad gäller hälsoscreening är det systematiska
kvalitetsarbetet inte tydligt definierat. Mottagningsenheten samverkar med olika aktörer som
Migrationsverket, socialtjänst och flyktinghälsan, dock finns ett behov av en mer strukturerad
samverkan, och när det gäller Migrationsverket finns bland annat en problematik med
fördröjningar i utbetalning av bidrag och handläggning.
2. Hur många nyanlända elever som skolorna har tagit och tar emot skiljer sig kraftigt åt,
vilket påverkar likvärdigheten för elevgruppen.
Nyanlända elever är inte alltid medvetna om rättigheten att välja skola och konsekvensen av att
många elever går på sin hemskola i enlighet med förvaltningens upptagningsområden, blir att
fördelningen av nyanlända elever över staden blir ojämnt
3. Väntetiden mellan det att en nyanländ elev skrivs in och att denne påbörjar sin skolgång
varierar mellan skolor, vilket får konsekvenser för likvärdigheten i skolgång för nyanlända
elever. Nyanlända elever får inte alltid omedelbart tillgång till utbildning sedan de kommit till
Sverige. Väntetiden mellan inskrivningssamtalet och skolplacering varierar, allt ifrån någon vecka
till två månader eller mer.
Introduktion och kartläggning
4. Introduktion och social inkludering av nyanlända elever sker inte alltid enligt
tydliga rutiner och skolorna genomför introduktionssamtal enligt olika upplägg.
Faddersystem är ovanligt bland skolorna. Några av stadens skolor har tydliga rutiner
för mottagning och introduktion för nyanlända elever på skolan, medan andra saknar
detta vilket påverkar likvärdighet i introduktionen av nyanlända elever.
Introduktionssamtal förekommer på skolorna men varierar i utförande. En del skolor har
ett framtaget formulär som används och en tydlighet i vilka kompetenser som ska delta i
introduktionen, medan andra skolor saknar detta. Endast var tredje skola har någon
fadderverksamhet där nyanlända elever ges möjlighet till sociala kontakter och stöd.
Elevhälsans roll vid introduktionen är inte tydlig och enhetlig utan skiljer sig åt mellan
skolor, även om skolor uppger att elevhälsan ger ett viktigt stöd. Vad gäller god
introduktion och social inkludering är det viktigt också att notera att detta också måste
omfatta fritidshem.
5. Skolorna årskurs- och klassplacerar i första hand nyanlända elever med hänsyn till
elevernas ålder, i vissa fall även utifrån generell kunskapsnivå. Flertalet skolor ser
inte kunskaper i svenska som avgörande för elevernas placering. Det absoluta
flertalet av skolorna anser att ålder är den mest betydelsefulla faktorn som spelar in då
nyanlända elever årskurs- och klassplaceras, även om det händer att enskilda elever
placeras i en årskurs lägre än sin ålder. Elevernas generella kunskapsnivå och framför allt
elevernas kunskaper och förmåga i svenska uppfattas vara av mindre betydelse för
placeringen av elever, vilket överensstämmer med bland annat Skolinspektionens kritik av
nivåplacering. Sociala faktorer, som förekomst av elever med samma modersmål,
gruppdynamik med mera spelar även roll i beslutet kring placering i klass, i de fall de finns
parallella klasser.
6. Vårdnadshavare och gode män ges inte alltid återkommande information om den
svenska skolans värdegrund, mål och arbetssätt. Informationen till nyanlända elevers
föräldrar/vårdnadshavare om den svenska skolans värdegrund och arbetssätt skiljer sig åt
från skola till skola, såväl när det gäller den initiala informationen vid introduktionsmötet
som återkommande under elevens skolgång. Ofta uppfattar skolorna att
kommunikationen är svår och de vet inte hur och på vilket sätt information kan ges. I
andra fall försöker skolorna hålla tätare kontakt med vårdnadshavare men kontakten
uppfattas ändå som problematisk, speciellt sedan förberedelseklasserna försvann på
många skolor. Det är inte känt hos förvaltningen vilken information vårdnadshavare får i
tidigare steg hos andra myndigheter, vilket bland annat kan påverka förståelse kring ”rätt
till utbildning”, för nyanlända som ännu inte fått kompletta personnummer samt
nyanlända elevers skolgång i förskoleklass.
7. En kartläggning av nyanlända elevers generella skolbakgrund, läs-, skriv- och
räkneförmåga görs i allmänhet på skolorna, medan kartläggningar av nyanlända
elevers kunskaper görs i mindre utsträckning och varierar mellan enskilda ämnen.
Flertalet skolor har inte ett gemensamt kartläggningsmaterial, lärare genomför
istället kartläggningar efter eget upplägg. Skolornas kartläggning av nyanlända elever
bakgrund och kunskaper varierar. Det absoluta flertalet skolor kartlägger grundläggande
förmågor som att läsa, skriva och räkna samt elevernas skolbakgrund. Kartläggning av
enskilda ämneskunskaper görs av vissa skolor och då framför allt i engelska, svenska
matematik och övriga teoretiska ämnen. Kartläggning beskrivs som en kontinuerlig
process och något som tar tid att genomföra. I stor utsträckning används inget enhetligt
och utarbetat material som utångpunkt, istället genomför varje lärare kartläggningar efter
eget upplägg och förmåga. I de fall ett gemensamt material finns för hela skolan är det
ofta utvecklat lokalt och endast i några fall används ett material utvecklat externt. Skolor
ser kartläggning som ett viktigt utvecklingsområde och efterfrågar det kommande
nationella materialet samt ser behov av kompetensutveckling inom området. Intervjuade
skolor uppgav att det kommer kräva mer tid från pedagoger och samverkan kring
kartläggning med modersmålslärare, vilket är åtgärder som kräver resurser.
Undervisning
8. Organiseringen av nyanländas undervisning skiljer sig åt mellan skolor och
stadens skolor frångår många gånger den rekommenderade modellen om
organisering. På majoriteten av skolor är direktintegrering den organisering som
används för åk F-3, medan det finns en stor variation i organisering bland
skolorna för åk 4-6. Utifrån ett behov av att göra individuella anpassningar och
planering för nyanlända elever har flertalet skolor frångått Malmös modell för
förberedelseklass i åk 4-6. För årskurs F-3 följer dock merparten av skolorna modellen
och använder direktintegrering i åk F-3, framförallt för åk F-2. I mellanstadieåldern har
organiseringen tagit olika riktningar och det finns en uppsjö av olika organisering. En
majoritet av rektorerna anser också att annan organisering av undervisningen än den
nuvarande bättre skulle kunna bidra till elevernas måluppfyllelse och likvärdighet.
9. Skolorna använder inte en enhetlig definition av nyanlända elever och istället finns
det olika syn på vilka elever som anses nyanlända. I Malmö stads riktlinjer för
förberedelsegrupp för nyanlända elever framgår att nyanländ är ett barn eller ungdomar
som börjar i svensk grund- eller gymnasieskola 0–3 år efter sin ankomst till Sverige.
Tillfrågade rektorer och lärares syn på vilka elever som är nyanlända skiljer sig åt mellan
skolorna. Utredningen noterar även att den definition som föreslås på nationell nivå inte
omfattar elever i förskoleklass.
10. En majoritet av stadens nyanlända elever får undervisning i samtliga ämnen och
få elever har anpassad studiegång. För majoriteten av stadens nyanlända elever i
årskurs 1-5 finns IUP:er upprättade. Majoriteten av nyanlända elever i åk F-6 får
undervisning i samtliga 16 ämnen. Anpassad studiegång är något som är ovanlig på de
flesta skolor, men det finns ett fåtal skolor där 100 % av de nyanlända eleverna har
anpassad studiegång. På de flesta skolor har IUP:er upprättats för samtliga nyanlända
elever i årskurserna 1-5.
11. Studiehandledning på modersmålet är ännu inte fullt individanpassat utifrån den
enskilda elevens behov då det ofta ges utifrån organisatoriska förutsättningar
vilket påverkar tilldelning och planering. Malmös modell med central tilldelning av
studiehandledning på modersmålet innebär att studiehandledning inte utgår från den
enskilde elevens behov, utan istället ges utefter en förutbestämd schablon med 60
minuter i veckan till nyanlända elever som varit i Sverige kortare tid än 4 år. På grund av
tidsbrist och otillräckligt nyttjande eller avsaknad av planering och samverkan, är
modersmålsenhetens studiehandledare ofta inte tillräckligt delaktiga i den enskilda skolans
arbete. Därmed utnyttjas inte den centralt tilldelade studiehandledning som stödinsats på
bästa möjliga sätt. I enskilda fall, framför allt då elever kommer sent på terminen, kan det
dröja länge innan studiehandledning kan erbjudas eleven eftersom planering och
schemaläggning redan fastslagits för terminen.. I de stora språken som arabiska och
somaliska är tillgången till studiehandledning god, medan det i de mindre språken är
svårare för eleven att få tillgång till handledning och för lärare att planera undervisningen
med den enskilde handledaren. Det har påbörjats ett skifte i synen på studiehandledning
på modersmålet bland stadens rektorer, där många idag tydligare ser sitt ansvar att ge
nyanlända den studiehandledning de har behov av.
12. Skolorna eftersträvar att ha en flexibilitet i pedagogiken när det gäller nyanlända
elevers lärande och skolorna använder i viss utsträckning olika kompensatoriska
hjälpmedel för att underlätta lärandet. De enskilda skolorna beskriver hur de använder
olika kompensatoriska hjälpmedel och på olika sätt har en flexibilitet i undervisningen av
nyanlända elever som SvA stöd, användning av olika metoder och lärverktyg som gynnar
nyanländas kunskapsutveckling samt att lärare försöker anpassa lektionsupplägg. Det sker
dock inte alltid på ett systematiskt sätt och i den utsträckning som behövs för att eleverna
ska kunna tillgodogöra sig lektionsinnehållet. Kompensatoriska hjälpmedel som iPads och
datorer används inte alltid som ett uttalat verktyg, vilket bland annat lyfts av elever. Det
finns en vilja att skapa goda lärmiljöer och mycket görs för att skapa en flexibilitet, men
arbetet behöver utvecklas vidare. Större insatser kring språkutvecklande arbete, bland
annat Skolsatsning 2012, har gett en större språklig medvetenhet på stadens skolor. Detta
gynnar samtliga elever i allmänhet men nyanlända i synnerhet. Vidare finns det en stor
variation mellan enskilda skolenheter i hur de uppfattar sig utmana respektive stödja
nyanlända elever. Skolorna har generellt sätt uppfattningen att de är bättre på att utmana
nyanlända elever i deras lärande än att fullt ut ge eleverna det stöd de har behov av.
13. Många skolor uttrycker ett stort engagemang och en välvilja för arbetet med
nyanlända elever. Samtidigt skapar detta engagemang stress då de upplever att
det är svårt att få tiden att räcka till. Skolorna, framför allt pedagoger, ser arbetet med
nyanlända elever och språkutveckling som en prioriterad fråga och många gånger finns ett
driv och en vilja till förbättring för elevgruppen. På samma gång känner sig pedagoger
ofta otillräckliga och har dåligt samvete för att skolan inte alltid kan ge eleverna det stöd
de har behov av, i form av bland annat studiehandledning eller enskild tid med pedagog.
14. Skillnaden är stor mellan hur väl de enskilda skolorna anser att deras respektive
samlade kompetens möter nyanlända elevers individuella behov. Uppfattningen
kring hur den samlade kompetensen är följer i hög grad hur många nyanlända
elever skolan har. Skillnaden är stor hur väl de enskilda skolorna anser att deras
respektive samlade kompetens möter nyanlända elevers individuella behov.
Uppfattningen av hur väl den samlade kompetensen på enskilda skolor möter nyanlända
elevers behov korrelerar i stor utsträckning med hur många nyanlända elever skolan har.
Skolor med många nyanlända elever uppfattar sig oftare också ha en samlad kompetens
som kan möte elevernas behov. Flera skolor lyfter att de behöver stöd från förvaltningen.
Kompetens om andraspråksinlärning och språkutveckling anses vara nyckelfaktorer, även
vikten att ämneslärare har kompetens kring vad det innebär att lära sig ett nytt språk.
Vissa skolor har satsat på extra SvA-kompetens, vilket ansetts viktig även då det kräver
resurser från skolan. Kartläggningskompetens finns hos enskilda lärare på vissa skolor,
men är generellt inte systematiserad och spridd utan upplevs som ett utvecklingsområde.
Övergångar
15. Många skolor saknar tydliga rutiner för övergång från förberedelseklass till
ordinarie klass och denna övergång sker därför utan tydliga kriterier. Skolorna
lyfter en individualiserad och stegvis övergång från förberedelseklass som viktigt. Det är
dock få skolor som fullt ut genomför detta, istället är det ett utvecklingsområde på många
skolor. Hur övergången sker till ordinarie klass skiljer sig åt och följer av den stora flora
av hur skolorna har organiserat undervisningen för nyanlända i framförallt åk 4-6.
Framför allt är det elevens förmåga och kunskaper i svenska som är avgörande för när
eleven anses redo att lämna förberedelseklass, medan hur länge eleven har varit placerad i
förberedelseklass och elevens sammantagna kunskap i samtliga ämnen inte anses vara lika
avgörande.
Rekommendationer och åtgärdsförslag
Rekommendation
Åtgärdsförslag
För att skapa likvärdiga
grundförutsättningar anser
utredningen att det bör tas fram
tydliga
förvaltningsövergripande
riktlinjer, med tillhörande
stödmaterial, som stöd för
skolornas mottagande,
introduktion, planering,
undervisning och uppföljning
kring nyanlända elever
Med utgångspunkt i nationella styrdokument och forskning kring nyanlända elevers lärande, bör
det utarbetas tydliga förvaltningsövergripande riktlinjer för skolornas mottagande,
introduktion, planering, undervisning och uppföljning av nyanlända elever för samtliga
årskurser. Utredningen föreslår att de Riktlinjer för förberedelsegrupp som i dagsläget finns i
staden revideras och omfattar samtliga ovan nämnda delar. Riktlinjerna bör byta namn till
Riktlinjer för nyanlända elever, och syftet med dem är att skapa likvärdiga grundförutsättningar
för nyanlända elever oberoende av vilken skola eleven går på. Bland annat bör riktlinjerna
fastställa att skolorna ger kontinuerlig information om den svenska skolans värdegrund och
arbetssätt till nyanlända elever och deras vårdnadshavare. I regeringens proposition Utbildning
för nyanlända elever - mottagande och skolgång finns förslag på betydande lagförändringar och
samtidigt pågår andra förändringar på nationell nivå, exempelvis Skolverkets nationella material
kring kartläggning av nyanlända elevers bakgrund, förmågor och kunskaper. Utarbetandet av nya
riktlinjer bör därför beakta kommande lagstiftningsförändring och andra anknytande nationella
förändringar och bör därför löpande revideras av förvaltningen.
Med en ny sammanhållen förvaltning för grundskolan finns förutsättningarna att tydligare styra
enskilda skolor på ett sådant sätt att mottagning och utbildning för nyanlända elever blir mer
likvärdig över staden. Det är dock viktigt att denna styrning möts upp och kompletteras med stöd
från förvaltningen. Kopplat till de reviderade riktlinjerna (se förslag 1A) bör
grundskoleförvaltningen därför utarbeta ett stödmaterial för skolornas arbete med nyanlända
elever, bland annat i utformningen av rutiner kring organisering, flexibilitet i undervisningen och
kompensatoriska hjälpmedel. Utredningen uppfattar att det finns ett behov av att stödmaterialet
innehåller tydliga rutiner för hur och när övergång från förberedelseklass ska genomföras, bland
annat i avseende på en bortre tidsgräns för förberedelseklass. Vidare finns behov av ett förslag på
checklistor i syfte att skapa en likvärdighet i introduktionen av nyanlända elever över staden och
samtidigt stödja de enskilda skolorna i detta. Precis som i förslaget ovan (1A) bör framtagandet av
ett stödmaterial beakta kommande förändringar i lagstiftningen och andra anknytande nationella
förändringar.
1A
1
1B
Beslutsnivå
Kommunstyrelsen (beslut
om att upphäva gällande
riktlinjer för nyanlända
elever)
(Besluta om
nya/reviderade riktlinjer)
Kostnad
Inom
ordinarie
budget
Inom
ordinarie
budget
2
3
För att bättre möta nyanlända
elevers individuella behov,
anser utredningen att Malmö
stad bör frångå en modell med
rekommenderad organisering
för åk F-6.
För att stödja, förbereda och ge
stadens skolor möjlighet att
möta kommande förändringar i
lagstiftningen och aviserat
nationellt kartläggningsmaterial
bör förvaltningen ta ett
helhetsgrepp och intensifiera
arbetet kring nyanlända elever
genom kompetensutveckling av
personal.
2A
3A
3B
Som en konsekvens av att stadens skolor har ansett det nödvändigt att prova nya lösningar och
därmed i praktiken redan övergett den rekommenderade modell för organisering kring nyanlända
elever som beslutats av kommunstyrelsen, bör beslut fattas om att frångå modellen för
årskurserna F-6. Huvudregeln bör istället vara ett tydligare fokus på en individuell bedömning för
varje enskild nyanländ elev, vilket också är vad skolorna lyfter fram och betonar i utredningen.
Den individuella bedömningen bör tydligt utgå från forskning kring god kunskapsutveckling och
inkludering för nyanlända elever samt beprövad erfarenhet. Bedömningen ska därmed utgå från
den enskilda elevens erfarenheter, intressen, förutsättningar, behov samt den enskilda skolans
kontext och lärmiljö. Direktintegrering ska vara utgångspunkten i de fall det är möjligt och
förberedelseklass ska vara en åtgärd i de fall det anses nödvändigt, även i de yngre åldrarna.
Eleverna ska snabbt få en klasstillhörighet och i de fall de bedöms behöva gå i förberedelseklass
ska de delta så mycket som möjligt i ordinarie undervisning med en succesiv övergång och flexibla
lösningar för extra stöd i klassrummet. Att ha en tydlig modell kring organisering som riskerar att
uppfattats som tvingande, kan innebära att skolorna inte i alla enskilda fall gör en individuell
bedömning kring det bästa för eleven. Det är utifrån detta perspektiv som staden inte bör förorda
en särskild modell med organisering för enskilda årskurser, utan istället betona vikten av
individuella bedömningen. Regleringen för organiseringen enligt ovan bör ingå i de reviderade
riktlinjer som föreslås i rekommendation 1A.
För att möta de aviserade författningsändringarna har kommunen som huvudman ett ansvar för
att ge förutsättningar för kompetensutveckling. Lärarnas kompetens är en av de viktigaste
faktorerna för att åstadkomma goda skolresultat och skolledningen har en mycket viktig roll för
att skapa goda förutsättningar för elevernas kunskapsutveckling, vilket inte minst gäller för att
tillgodose behoven hos nyanlända elever eller elever med annat modersmål än svenska. I
utredningen framgår att skolorna inte alltid uppfattar att de har den samlade kompetens som
krävs för att möta nyanlända elever individuella behov. Utredningen anser därför att pedagoger
och övrig personal bör ges möjlighet till kompetensutveckling och ökade kunskaper om
nyanlända elevers lärande. En sådan kompetensutvecklingsinsats bör behandla de förändringar
som följer av en ny lagstiftning, men även innehålla praktiska moment kring bland annat
kartläggningar av nyanlända elevers kunskaper.
Då det nationella kartläggningsmaterial som är under utarbetande av Skolverket beräknas
lanseras 2016 är det inte aktuellt för staden att i väntan på detta utveckla eller tillhandahålla ett
stadsgemensamt material. Eftersom det i dagsläget inte finns ett sammanhållet
kartläggningsmaterial i staden, bör grundskoleförvaltningen dock underlätta samverkan kring
och spridningen av de olika material som faktiskt används i staden i väntan på att det nationella
materialet lanseras. Vidare bör förvaltningen även arbeta vidare med råd och stöd till enskilda
skolor och pedagoger när det nationella materialet blir tillgängligt och ska användas.
Kommunstyrelsen (beslut
om att upphäva gällande
beslut om
rekommenderad
organisering)
Inom
ordinarie
budget
Grundskolenämnden
(beslut om nytt
ramverk/riktlinjer)
Grundskolenämnden
(PI Malmö)
3 200 000 kr
Inom
ordinarie
budget
4A
4
För att ge nyanlända elever, och
övriga andraspråkselever,
ökade möjlighet att nå
skolframgång bör
grundskoleförvaltningen
fortsätta påbörjade
kompetensutveckling kring
språkutvecklande arbetssätt
samt skapa förutsättningar för
ett stärkt SvA-stöd.
4B
4C
Skolsatsning 2012 och fokus på språkutvecklande och flerspråkig ämnesundervisning har
inneburit kompetensutveckling till verksamma lärare i staden genom seminarier och
föreläsningar. Satsningen har medfört att kunskap om språkets betydelse för lärande finns spridd
på stadens skolor, vilket gynnar samtliga elever i allmänhet och nyanlända elever i synnerhet.
Skolsatsning 2012 har inneburit ett resurstillskott om 30 miljoner kronor för stadens
skolverksamheter och satsningen har i väsentliga delar inneburit en omfattande satsning på
språkutveckling. Även om det är etablerat på många av stadens grundskolor uppfattar
utredningen att det är viktigt att bibehålla den positiva utvecklingen kring ett språkutvecklande
arbetssätt. Utredningen noterar dock att motsvarande satsning är svår att genomföra inom
nuvarande ekonomiska ramar, varför grundskolenämnden i budgetskrivelsen för 2016 bör äska
medel för att fortsätta arbetet utifrån Skolsatsning 2012.
Under hösten 2014 påbörjade grundskoleförvaltningen en försöksverksamhet och pilotomgång
kring digital studiehandledning i syfte att förvaltningen ska få en ökad erfarenhet om för- och
nackdelar med denna typ av studiehandledning som ett komplement till traditionell
studiehandledning på elevens modersmål. Pilotomgången finansierades med medel från
Skolsatsning 2012 och när denna satsning nu avslutats finns risken att pilotverksamheten inte kan
genomföras i sin helhet och resultaten inte spridas och skalas upp. Utredningen anser att det är
viktigt att initiativ tas för att testa lösningar som ligger ”utanför boxen” och att det därför är
angeläget att fortsätta och ta tillvara erfarenheterna från försöksverksamheten med digital
studiehandledning. Om pilotomgången är framgångsrik bör förvaltningen införa permanent
verksamhet med digital studiehandledning.
För att ge stadens skolor möjlighet att på ett bättre sätt stödja och möta nyanlända elevers
särskilda behov anser utredningen att det tillkommande bidraget till skolorna för nyanlända
elever bör höjas i den årliga revideringen för att möjliggöra för skolorna att utveckla sitt SvAstöd. I utredningen framgår att skolorna inte alltid upplever att de har den samlade kompetens
som krävs för att möta nyanlända elevers individuella behov. Flera av skolorna i staden anser att
SvA-kompetens och arbete med svenska som andraspråk är centrala delar för nyanlända elevers
lärande, vilket även är något som forskningen talar om. Tillsammans med en fortsatt satsning på
språkutveckling utifrån Skolsatsning 2012 skulle medel till stödresurser i svenska som andraspråk
ge stadens skolor möjlighet att på ett bättre sätt stödja och möta nyanlända elevers särskilda
behov, särskilt utifrån de krav som kommer med aviserade lagförändringar. Utredningen anser
därför att grundskolenämnden bör äska om medel i budgetskrivelsen för 2016 för att genomföra
en sådan höjning av tillkommande bidraget för nyanlända elever.
Grundskolenämnden
20 000 000
kr (årligen)
Inom
ordinarie
budget
Grundskolenämnden
4 300 000 kr
5
6
7
För att ge nyanlända elever mer
likvärdiga förutsättningar bör
grundskoleförvaltningen utreda
möjligheten att förändra den
idag ojämna fördelningen av
nyanlända elever mellan
stadens skolor
För att förbättra
arbetsprocesser och rutiner bör
grundskoleförvaltningen och
mottagningsenheten förtydliga
och stärka sin samverkan och
kommunikation med externa
och interna aktörer samt
stadens skolor.
För att ge skolorna
förutsättningarna att kartlägga
nyanlända elevers kunskaper
bör grundskoleförvaltningen
utveckla arbetet med den
centralt tilldelade
studiehandledningen på
modersmålet.
5A
6A
6B
7A
Med bakgrund i bland annat statistik över fördelningen av nyanlända elever mellan stadens
skolor bör grundskoleförvaltningen se över och utreda hur fördelningen kan ske för att få en
större spridning bland stadens skolor. Det är samtidigt viktigt att de skolor som tar emot
nyanlända elever har erfarenhet av arbete med nyanlända elever och har en upparbetat
kompetens för denna elevgrupps skolgång.
Mottagningsenheten (språkcentralen) skriver in samtliga nyanlända elever i skolan innan den
enskilde eleven påbörjar sin skolgång på någon av stadens skolor. Samverkan mellan
mottagningsenheten och enskilda skolor bör utvecklas så att mottagningsprocessen förbättras,
bland annat genom att dokumentation som skickas från enheten till skolorna innehåller adekvat
information och att väntetiden innan skolstart förkortas. Genom ökad samverkan med skolorna
kan mottagningsenheten även bli mer synlig och därigenom på ett tydligare sätt samråda med
enskilda skolor som tar emot nyanlända elever för att identifiera vilka behov skolorna har och hur
enheten kan utvecklas för att möta dessa.
Det finns ett behov av att grundskoleförvaltningen förbättrar ett strukturerat och övergripande
arbete på huvudmannanivå kring extern samverkan mellan olika aktörer. Framför allt gäller
detta samverkan med aktörer inom Malmö stad som socialtjänst, flyktinghälsan och enskilda
skolenheter, men även andra myndigheter som Migrationsverket. Exempelvis kan nyanlända
elever lida av traumatiska livshändelser vilket ställer stora krav på samverkan med flyktinghälsan.
Kommunikationen med Migrationsverket kring asylsökande elever och ersättningar för dessa är
ett annat exempel.
För att ge skolorna förutsättningarna att efter kommande lagstiftningsförändring skyndsamt
kartlägga nyanlända elevers kunskaper bör den centralt tilldelade studiehandledningen på
modersmålet öka i omfattning så den möter ett ökat behov. I och med kommande lagstiftning
uppfattar utredningen att omfattningen av antalet kartläggningar kommer att öka då kommunen
efter lagförändringen åläggs att skyndsamt, senast inom två månader, genomföra en sådan
kartläggning. Idag saknas ett sådant lagkrav. Utredningen bedömer att det borde vara möjligt för
den enskilda skolan att bära kostnaden för de lärare som genomför kartläggning av nyanlända
elever inom ordinarie budget. Utöver den lärare som genomför kartläggningen i det aktuella
ämnet krävs även ett samarbete med en studiehandledare på modersmålet eller i vissa fall tolk.
Utredningen anser att då kommande lagstiftning innebär ett omfattande åtagande för stadens
skolor i form av krav på skyndsam kartläggning av samtliga nyanlända elever behöver
förvaltningen möta upp med en utökad centralt tilldelad studiehandledning. Syftet med det
nationella kartläggningsmaterial som 2016 kommer släppas av Skolverket är att ge fler nyanlända
elever en mer adekvat undervisning. Detta förväntas leda till högre måluppfyllelse och ett
minskat behov av särskilda stödinsatser. På så sätt kan fler elever bli behöriga till ett nationellt
program i gymnasieskolan, utan att först behöva gå på ett introduktionsprogram.
(Kvalitetsavdelningen)
Inom
ordinarie
budget
(Mottagningsenheten,
Mosakikskolan)
Inom
ordinarie
budget
(Utbildningschefer)
Inom
ordinarie
budget
Grundskolenämnden
5 600 000 kr
8
För att kontinuerligt kunna följa
nyanlända elevers skolgång bör
elevgruppen tydliggöras i det
systematiska kvalitetsarbetet
och därtill bör en longitudinell
studie genomföras av
nyanlända elevers lärande och
skolgång.
7B
För att bättre utnyttja modersmålsenheten (Språkcentralen) resurser för studiehandledning bör
grundskoleförvaltningen utveckla förvaltningsövergripande riktlinjer för studiehandledning på
modersmålet. Syftet med ett sådant styrdokument är att få en effektiv studiehandledning samt
skapa utökade planeringsmöjligheter. Riktlinjerna bör innehålla förtydligande av ansvars- och
rollfördelning kring frågor som ansvar för kartläggning av nyanlända elevers kunskaper med
mera. Förvaltningen bör i detta dokument särskilt tydliggöra skolornas och enskilda ämneslärares
ansvar när det gäller att samplanera undervisningen tillsammans med studiehandledarna,
exempelvis på den enskilda skolan inför eller i samband med terminsstart och/eller genom att
tillgängliggöra lektionsplaneringar digitalt. De framtagna riktlinjerna bör ingå i eller bifogas till
tidigare nämnda riktlinjer för nyanlända elever i rekommendation 1.
Grundskoleförvaltningen,
(Språkcentralen)
Inom
ordinarie
budget
8A
Det är i dagsläget inte möjligt för förvaltningen att på ett enkelt sätt få en överblick över
nyanlända elever i Malmös skolor. Dels finns det i dag ingen entydig definition av vem som är att
betrakta som nyanländ, vilket dock kan komma att förändras i och med det lagförslag från
regeringen som innehåller en definition vilket innebär en mer likriktad syn på elevgruppen.
Framför allt är det dock kring kvantitativ data och statistisk som det finns problem när det gäller
att säkerställa att elevgruppen går att följa över tid. Utredning anser därför att förvaltningen bör
utveckla arbetet och hanteringen av statistik och data på ett sådant sätt att det går att följa
nyanlända elever över tid och kontinuerligt ha en bild över antal elever och fördelningen av
dessa mellan stadens skolor. Den statistik, data och mått som tas fram kan exempelvis användas i
det systematiska kvalitetsarbetet som underlag vid de regelbundna kvalitetsdialogerna mellan
rektor och utbildningschef. I en framtida utvärdering av förvaltningens resursfördelningsmodell
anser utredningen att en sådan översyn särskilt bör titta på det tillkommande bidraget till
skolorna för nyanlända elever; hur detta utnyttjas och om det kommer de nyanlända eleverna till
godo. Eventuellt kan bidraget knytas till den enskilde eleven med krav på att skolan använder de
extra resurserna just till denna elev genom exempelvis studiehandledning eller andra
stödinsatser.
Grundskoleförvaltningen,
(Kvalitetsavdelningen)
Inom
ordinarie
budget
8B
18
För att förbättra förutsättningarna för nyanlända elevers lärande och i syfte att hitta former för
att höja nyanlända elevers måluppfyllelse anser utredningen att en longitudinell studie av
nyanlända elever i Malmö bör genomförs där kunskapsutveckling för ett antal nyanlända elever
18
följs under en längre tidsperiod. Ett tänkbart upplägg skulle vara att följa samtliga de nyanlända
elever som under en termin börjar förskoleklass, årskurs 3 och årskurs 6 på någon av stadens
skolor. Eleverna följs under en fyraårsperiod vilket innebär att studien täcker in kunskapsmålen i
såväl åk 3, åk 6 som åk 9. Baserat på hur många nyanlända elever som Malmö tar emot årligen
skulle det röra sig om ett nittiotal elever. Målet med en sådan studie skulle vara att få en djupare
kunskap om hur stadens skolor konkret arbetar med nyanlända elever och vilka insatser som kan
genomföras för att förbättra måluppfyllelsen för elevgruppen. Studien bör utgå från de delar som
forskningen talar om som viktiga, exempelvis i vilka ämnen och i vilken omfattning eleverna får
studiehandledning på modersmålet och hur väl samarbetet mellan studiehandledare och
ordinarie lärare fungerar i praktiken och i olika kontexter. Studiens delrapporter och slutrapport
skulle ligga som underlag i skolornas och huvudmannens systematiska kvalitetsarbete för att
identifiera och kontinuerligt utveckla delar i utbildning och undervisning som är viktiga för att
lyfta nyanlända elevers måluppfyllelse. Utredningens uppfattning är att en sådan studie inte går
att genomföra inom nuvarande ekonomiska ramar. Utredningen anser därför att
grundskolenämnden i budgetskrivelsen för 2016 bör äska medel för att genomföra en
longitudinell studie av nyanlända elevers lärande.
Detta upplägg följer till stora delar ett upplägg på en studie av nyanlända elever som Stockholm stad har påbörjat i november 2014..
Grundskolenämnden
2 300 000 kr
Ekonomiska konsekvenser
Det enda nyanlända elever som grupp har gemensamt är att de nyligen kommit till Sverige. Inom
gruppen finns elever som har en lång skolgång i uppväxtlandet bakom sig och goda kunskaper i
enskilda ämnen, medan andra elever har bristande utbildningsbakgrund eller saknar helt tidigare
skolgång. De slutsatser som utredningen landar i handlar i flera fall om just detta, att
individualisera och se gruppen som heterogen. Skolinspektionen lyfter i sin senaste
kvalitetsgranskning av utbildningen för nyanlända elever19 också bland annat vikten av att
riktlinjer införs för att stödja och styra skolorna att individualisera och bedöma den enskilde
eleven. De av utredningens rekommendationer som är av denna typ bedöms kunna genomföras
utan att extra resurser skjuts till. I några fall innebär dock utredningens rekommendationer att
resurser behövs som går utanför vad som bedöms vara möjligt att genomföra utan extra resurser.
Fortsätta Skolsatsning 2012
Skolsatsning 2012 och fokus på språkutvecklande och flerspråkig ämnesundervisning har
inneburit kompetensutveckling till verksamma lärare i staden genom seminarier och
föreläsningar. Satsningen har medfört att kunskap om språkets betydelse för lärande finns på
stadens skolor, vilket gynnar samtliga elever i allmänhet och nyanlända elever i synnerhet.
Utredningen bedömer att det är viktigt att bibehålla denna positiva utveckling kring ett
språkutvecklande arbetssätt på stadens skolor.
Utökade SvA-resurser
I utredningen framkommer att skolorna i Malmö inte alltid upplever att de har den samlade
kompetens som krävs för att möta nyanlända elevers individuella behov. Kompetens i svenska
som andraspråk (SvA), andraspråksinlärning och arbete med flerspråkighet är centrala delar för
nyanlända elevers lärande. Tillsammans med en fortsatt satsning på språkutveckling utifrån
Skolsatsning 2012 skulle en ökning av bidraget för nyanlända elever i grundskoleförvaltningens
resursfördelningsmodell möjliggöra för skolorna att utveckla sitt SvA-stöd, vilket gynnar såväl
nyanlända elever som elever med en svag språklig utveckling.
Ökad studiehandledning för bedömning/kartläggning
I och med aviserade förändringar i lagstiftningen kring nyanlända elever kommer omfattningen
av antalet kartläggningar av nyanlända elevers kunskaper att öka. Förändringen i lagstiftning
innebär att kommunen åläggs att skyndsamt, senast inom två månader, genomföra en
kartläggning. Idag saknas ett sådant lagkrav. Utöver den lärare som genomför kartläggningen i det
aktuella ämnet är det viktigt med ett samarbete med en studiehandledare på modersmålet eller i
vissa fall tolk. Då kommande lagstiftning innebär ett omfattande åtagande för stadens skolor i
form av krav på skyndsam kartläggning av samtliga nyanlända elever finns behov av en utökad
centralt tilldelad studiehandledning.
Kompetensutveckling utifrån ny lagstiftning kring nyanlända elever
För att möta aviserade förändringar i lagstiftningen kring nyanlända elever har kommunen som
huvudman ett ansvar för att ge förutsättningar för kompetensutveckling. Lärarnas kompetens är
en av de viktigaste faktorerna för att åstadkomma goda skolresultat och skolledningen har en
mycket viktig roll för att skapa goda förutsättningar för elevernas kunskapsutveckling, vilket inte
minst gäller för att tillgodose behoven hos nyanlända elever och elever med annat modersmål än
svenska. En kompetensutveckling för pedagoger och personal på stadens skolor om nyanlända
elevers lärande och ny lagstiftning inom området skulle innebära att skolorna bättre kan möta
nyanlända elevers individuella behov.
19
Utbildningen för nyanlända elever. Skolinspektionens rapport 2014:03
Påbörja longitudinell studie kring nyanlända elever
En longitudinell studie av nyanlända elever i Malmö där kunskapsutvecklingen för ett antal
nyanlända elever följs under en längre tid skulle ge underlag för att förbättra förutsättningarna för
nyanlända elevers lärande. Målet med en sådan studie skulle vara att få en djupare kunskap om
hur stadens skolor konkret arbetar med nyanlända elever och vilka insatser som kan genomföras
för att förbättra måluppfyllelsen för elevgruppen. Delrapporter och slutrapport från studien
skulle ligga som underlag i skolornas och huvudmannens systematiska kvalitetsarbete.
I nedstående tabell sammanfattas kostnaderna för de rekommendationer som på detta sätt
bedöms kräva extra resurser. För en mer detaljerad beskrivning av de ekonomiska
konsekvenserna och kostnadsberäkningar, se bilaga 4 - Underlag till ekonomiska konsekvenser.
Tabell 7: Sammanfattning av ekonomiska konsekvenser
Totalt
Kostnad
20 000 000 kr
4 300 000 kr
5 600 000 kr
3 200 000 kr
2 300 000 kr
35 400 000 kr
Bilagor
Bilaga 1 – styrgrupp och arbetsgrupp
Styrgrupp
Helena Plantin, Kvalitetsavdelningen (sammankallande styrgruppen)
Henric Kahlmeter, Utbildningschef, Samordning och stöd
Arbetsgrupp
Hannes Frizén, Kvalitetsavdelningen (sammankallande arbetsgruppen)
Charlotte Hjertström, Kvalitetsavdelningen
Bilaga 2 - Tidigare och angränsande utredningar och granskningar
Malmö stads organisation och stöd för nyanlända elever har vid flera tillfällen under de senaste
åren varit föremål för såväl interna som externa utredningar och utvärderingar.
Skolinspektionen genomförde under 2009 en kvalitetsgranskning kring nyanlända elever på 34
skolor i landet, bland annat en skola i Malmö stad. Skolinspektionens bedömde utifrån
kvalitetsgranskningen att Malmö stad inte levde upp till de nationella målen och riktlinjer när det
gäller nyanlända elever i grundskoleåldern. I granskningen påtalades behov av stegvis och
kontinuerlig kartläggning av nyanlända elevers förkunskaper i olika ämnen för att möjliggöra
individanpassad undervisning. Granskningen betonade vikten av förbättringar kring tillgång till
undervisning i alla ämnen utifrån kursplanerna och att undervisningen bedrivs av lärare med
utbildning inom ämnet. Skolinspektionen påtalade även behovet av åtgärder så att alla elever
erbjuds modersmålsundervisning samt åtgärder så att samtliga elever med behov av
studiehandledning på modersmål får detta. I granskningen betonades vikten av utveckla
organisation och arbetsformer för att nyanlända elever ska bli en del av den sociala gemenskapen
i skolan.
Kommunstyrelsens Barn – och ungdomsberedning gav stadskontoret i uppdrag 2010-01-20 att
lokalt utvärdera förberedelseklasserna i Malmö. Mot bakgrund av tidigare granskningar och
stadskontorets utvärdering, inrättades mottagningsskolan Mosaik för elever i högstadieålder. I
samband med beslutet att inrätta Mosaik reviderades även stadens riktlinjer för
förberedelseverksamhet och antogs av kommunstyrelsen i oktober 2009
I november 2010 tillsatte Kommunstyrelsen en politiskt oberoende kommission för ett socialt
hållbart Malmö med syfte att ta fram vetenskapligt underbyggda strategier för att minska
skillnader i hälsa i Malmö. Slutrapporten presenterades mars 2013 och utbildningens roll lyftes
fram i flera punkter. Kommissionens drog slutsatsen att mottagandesystemet är avgörande för en
effektiv och social integration av nyanlända elever. Kommissionen ställde sig till kritisk till en
central mottagningsskola från ett integrationsperspektiv för eleven samt utifrån att kompetens
riskerar samlas på central enhet snarare än ute på skolor. Kommissionen betonade vikten av att
sent anlända elever i Malmö ges tillträde till eller en snabb övergång till studier inom ordinarie
grund- och gymnasieskoleverksamhet. Grundskoleförvaltningen och andra förvaltningar har haft
möjlighet att yttra sig över kommissionens förslag och stadskontoret gjorde under 2014 en
sammanställning av de slutsatser som framkommit och vad det innebär för Malmö stads fortsatta
arbete.
Under 2013/2014 genomförde Grundskoleförvaltningen i samarbete med Förskoleförvaltning
och Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen en utredning av Modersmålsenheten samt av
studiehandledning på modersmål. Utredningen föreslår en sammanhållen organisation, med
tydligt uppdrag och styrning, för att tillgodose behoven av modersmålsundervisning,
studiehandledning och mottagande av nyanlända elever i grundskoleålder. Utredningen föreslog
att den nuvarande Modersmålsenhetens verksamhetsgrenar delas upp och slås samman med
Mosaikskolans verksamheter till en gemensam organisation - språkcentralen. Den nya
organisationen beslutades av grundskolenämnden 2014-05-21 och innehåller fyra
verksamhetsgrenar: modersmålsundervisning, studiehandledning, mottagning av nyanlända elever
i grundskoleåldern samt undervisning av nyanlända för grundskolans åk 7-9.
Skolinspektionen har även genomfört en granskning 2013/2014 hur ett antal kommuner, bland
annat Malmö, arbetar för att ge nyanlända elever möjlighet att nå tillräckliga kunskaper i svenska
och samtidigt nå kunskapskraven i alla ämnen. Skolinspektionen har granskat en skola i Malmö.
Skolinspektionens bedömning är att de nyanlända eleverna möter lärare som till stora delar har ett
gemensamt synsätt på ansvar och engagemang för de nyanlända elevernas lärande och en vilja att
ge eleverna trygghet, omsorg och särskilt stöd. Samtidigt menar man också att undervisningen
behöver individanpassas bättre och utgå från elevernas förkunskaper, anpassas efter de nyanlända
elevernas språkliga nivå, behov av att arbeta språkutvecklande samt säkerställa studiehandledning
på modersmål.
Bilaga 3 - Juridiska utgångspunkter
Rätt till utbildning
Alla barn som är bosatta i Sverige har skolplikt och rätt till kostnadsfri utbildning i allmän
grundskola (7 kap. 2-3 §§ skollagen 2010:800, 2 kap. 18 § regeringsformen). Med bosatt i landet
avses den som ska vara folkbokförd här enligt folkbokföringslagen (1991:481). Barn som inte ska
vara folkbokförda i landet enligt bokföringslagen anses under vissa förutsättningar ändå vara
bosatta i landet i skollagens mening. Detta gäller bl.a. barn som är asylsökande, barn som har ett
tidsbegränsat uppehållstillstånd och sedan den 1 juli 2013 även barn som vistas i landet utan
tillstånd (29 kap. 2 -4 §§ skollagen). Barn som omfattas av bestämmelserna har inte skolplikt, men
däremot samma rätt till utbildning. Barnen ska tas emot i skolan så snart det anses lämpligt med
hänsyn till deras personliga förhållanden. Mottagandet bör dock ske senast en månad efter
ankomsten till Sverige (4 kap. 1 a § skolförordningen). Folkbokföringskommunen, eller den
kommun som barnen stadigvarande vistas i eller för tillfället uppehåller sig i, är skyldig att
anordna utbildning för de elever som har rätt till utbildning. Skollagen, skolförordningen och
läroplanen reglerar vad som gäller för skolverksamheten i Sverige. Samma styrdokument gäller
för alla elever, oavsett om de omfattas av skolplikten eller har rätt till utbildning enligt ovan.
Individanpassad undervisning och rätt till särskilt stöd
I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. En strävan ska vara att uppväga
skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Alla barn och
elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga
utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt
enligt utbildningens mål (1 kap. 4 §, 3 kap. 3 § skollagen).
Av läroplanen, Lgr 11, Skolans värdegrund och uppdrag, en likvärdig utbildning, framgår att
undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas
fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare
erfarenheter, språk och kunskaper. Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och behov.
Utbildningen kan därför aldrig utformas lika för alla. Det är vidare rektorns ansvar att formerna
för samarbete mellan skola och hem utvecklas och att föräldrarna får information om skolans mål
och sätt att arbeta samt olika valalternativ
Enligt Skolverkets Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och
åtgärdsprogram finns det två former av stödinsatser. Antingen är stödinsatsen en extra
anpassning, som inte kräver ett särskilt beslut, eller ett särskilt stöd, som kräver ett beslut av
rektor som dokumenteras i ett åtgärdsprogram. I allmänna råden tydliggörs att det inte är den
specifika insatsen i sig utan insatsernas omfattning och/eller varaktighet som avgör om
stödinsatsen är en extra anpassning eller ett särskilt stöd. Om exempelvis studiehandledning på
elevens modersmål är en stödinsats som kräver åtgärdsprogram eller inte kan således variera från
elev till elev. Det är alltså graden av behov som styr om det ska upprättas ett åtgärdsprogram. Om
man bedömer att exempelvis studiehandledning på elevens modersmål kommer att behövas
under en längre tid är det rimligt att upprätta en plan som kan styra arbetet och följas upp vid
avstämningspunkter. Om det inom ramen för undervisningen framkommer att det kan befaras att
en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minska ska uppnås ska detta anmälas till rektor.
Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt.
Modersmål, studiehandledning och svenska som andraspråk
En elev ska erbjudas undervisning i sitt modersmål om detta är elevens dagliga umgängesspråk i
hemmet och eleven har grundläggande kunskaper i språket (10 kap. 7 § skollagen).
I skollagen fastslås vidare att en elev ska få studiehandledning på sitt modersmål om eleven
behöver det (5 kap. 4 § skolförordningen). Även svenska som andraspråk ska, om det behövs,
anordnas för elever som har ett annat språk än svenska som modersmål. Rektorn fattar beslut om
sådan undervisning för en elev, som då ersätter ordinarie undervisning i ämnet svenska (5 kap.
14-15 §§ skolförordningen).
Bilaga 4 – Underlag till ekonomiska konsekvenser
Fortsätta skolsatsning 2012
I februari 2012 fattade kommunstyrelsen beslut om den så kallade ”Skolsatsning 2012”. Detta
innebar ett samarbete med bland annat Malmö högskola för att utveckla ett uthålligt
professionsstöd riktat till stadens pedagoger. Satsningen innefattade fyra huvudområden:
 Språkutvecklande ämnesundervisning: Att arbeta med elevens språkutveckling integrerat i
ämnesundervisning i samtliga ämnen i stället för att koncentrera insatsen bara till
språkämnena.
 Flerspråkig ämnesundervisning: Målet är att stärka flerspråkiga elever i deras modersmål
och i svenska språket parallellt med övriga ämnesstudier.
 Formativ bedömning eller bedömning för lärande: Löpande återkoppling kring var eleven
befinner sig i förhållande till målen, något som är till gagn för både eleven och läraren, en
bedömning för lärande.
 Förstärkning och utveckling av det systematiska kvalitetsarbetet
Skolsatsningen och fokus på språkutvecklande ämnesundervisningen har inneburit
kompetensutveckling till verksamma lärare i staden genom seminarier och föreläsningar. Bland
annat har professor Maaike Hajer, som forskar kring språkinriktad ämnesundervisning vid
University for Applied Sciences Utrecht i Nederländerna, varit delaktig i utbildningar och arbetet
har utmynnat i språkutvecklande forskningsprojekt på Malmö högskola. Utvecklingen av det
systematiska kvalitetsarbetet har bland annat inneburit satsningar på försöksverksamhet med
digital studiehandledning och översättning av elevenkäten till olika språk.
Skolsatsning 2012 har generellt sett medfört att kunskap om språkets betydelse för lärande finns
spridd på stadens skolor. En central del i det språkutvecklande arbetet är att fokus hamnar på
skolans kompensatoriska uppdrag. Detta innebär att satsningen stärker elever med en annan
språklig miljö än den svenska, men att den även är till nytta för alla elever utifrån den enskildes
unika behov och bakgrund. I grundskoleförvaltningens Lägesbedömning 2014 konstateras att
”den sammantagna bilden är att språkutveckling är ett område som Malmö behöver fokusera
extra på utifrån den stora språklig mångfald som finns i staden. Samtidigt innebär det påbörjade
utvecklingsarbetet att kommunen kan börja möta behovet”. I en av sina rekommendationer
trycker kommissionen för ett socialt hållbart Malmö på skolsatsningen och vikten av hög
kompetens hos stadens lärare: ”Personal som arbetar i stadens utbildningsinstitutioner måste ha
en hög kunskapsnivå och möjligheter till professionell utveckling. Fortsätt satsa på
kompetensutveckling, det som kallas Skolsatsning 2012, för ökad kompetens hos lärare på alla
nivåer för att klara övergången till ny skollag, läroplaner och kursplaner”. För nyanlända elever är
ett språkutvecklande arbete viktigt för deras möjlighet till ett lärande i den svenska skolan.
Vetenskapsrådets forskningsöversikt från 2010 kring nyanlända elever visar att undervisning och
handledning på modersmålet är ett av de viktigaste inslagen i nyanlända elevers lärande. Det
möjliggör att eleverna kan ge utlopp för de kunskaper de besitter som annars inte kan uttryckas
till fullt ut på grund av otillräcklig svenska och stärker självförtroendet och studiemotivationen.
För att kunna förena kunskapsutveckling och språkutveckling är även en fungerande samverkan
mellan ämneslärare, studiehandledare på modersmål och svenska som andraspråkslärare viktig.
Detta skapar bättre förutsättningar för åldersadekvat läs- och skrivutveckling för nyanlända
elever.
Skolsatsningen har alltså pågått sedan 2012 och avslutades 2014. Satsningen har inneburit ett
resurstillskott om 30 miljoner kronor för stadens skolverksamheter. I år, 2015, är satsningen
avslutad vilket innebär att förvaltningens istället för 30 miljoner får 10 miljoner kronor i
resurstillägg. Även om ett språkutvecklande arbetssätt är etablerat på många av stadens
grundskolor är det rimligt att anta att denna resursminskning får konsekvenser, vilket för
nyanlända elever är särskilt allvarligt då språkutveckling är central för elevgruppens lärande.
Framför allt är det utebliven kompetensutveckling av personal kring flerspråkig
ämnesundervisning som påverkar negativt. För att bibehålla den positiva utvecklingen som flera
av stadens skolor har tagit i det språkutvecklande arbetet och ge nyanlända, och andra
flerspråkiga, elever möjlighet att snabbt komma in i den svenska skolan och i förlängningen i
samhället, behövs just kompetensutveckling kring områden som språkutveckling och
flerspråklighet.
Skolorna uppfattar inte alltid att de har den samlade kompetens som krävs för att möta nyanlända
elever individuella behov. Bland annat finns det behov av att lärare som undervisar i
svenska/SvA har kunskap om vad det innebär att lära sig ett nytt språk, hur andraspråksinlärning
går till och vilka förutsättningar som är nödvändiga för en gynnsam språkutveckling. Problem
uppstår då utbildade lärare i vissa fall automatiskt fått behörighet i svenska som andraspråk då de
fått behörighet i svenska, trots att de ej har kunskap om andraspråksinlärning. Vidare behöver
lärare som undervisar i andra ämnen även ha grundläggande kunskaper om språk- och
kunskapsutvecklande arbetssätt i ämnesundervisningen. Även rektorn behöver ha kunskap om
hur organisationen kan ge förutsättningar för att nyanlända elever och elever med annat
modersmål får en god språk-, läs-, skriv- och kunskapsutveckling. Utredningen har
uppmärksammat att flera skolor i staden uppfattar att SvA-lärare och arbetet med svenska som
andraspråk är en central del i arbetet med nyanlända elever. Detta är även något som forskningen
talar om20. Några av de intervjuade skolorna har anställda SvA-lärare som arbetar som ett
övergripande stöd mot nyanlända elever och övriga elever med svag språkutveckling. Skolorna
lyfter även om vikten av att prova sig fram, tänka ”utanför boxen” och fokusera på den enskilde
elevens individuella behov. En av skolorna hade under en period många nyanlända elever och
provade då en modell där SvA-läraren under en period träffade dessa elever varje dag under två
timmar åt gången och arbetade med deras språkutveckling. Utifrån behovet av språkutveckling
hos gruppen nyanlända elever, men även andra elever med en svag språkutveckling, anser
utredningen att de skolor i staden med störst behov behöver resurser att anställa stöd i form av
SvA-lärare. Att avgöra vilka skolor som har störst behov kan göras på flera sätt. Eftersom
svenska som andraspråk tillsammans med matematik är det ämne som främst drar ner elevernas
gymnasiebehörighet21 skulle antalet icke godkända elever i svenska som andraspråk kunna vara ett
rimligt urvalkriterium. I diagrammet nedan framgår de skolor som har flest icke godkända elever
(åk F-9) i SvA i fallande skala (blå staplar). Diagrammet visar även andel av stadens totala antal
icke godkända elever i SvA om aktuell skola slås samman med samtliga skolor till vänster i
diagrammet (röda staplar). Exempelvis har Munkhätteskolan ca 50 elever som fått F eller ”streck”
i SvA och denna skolan täcker tillsammans med övriga fyra skolor till vänster i diagrammet in
drygt 40% av samtliga elever som fått F eller ”streck” i SvA.
20
21
Skolan och staden – forskningsperspektiv på integration och skolrelaterade klyftor i den moderna staden. Sid 11.
Grundskoleförvaltningens Lägesbedömning 2014 s. 19
Antal elever F&S
250
81%
Täckningsgrad
90%
95%
98%
100%
200
60%
150
40%
100
0
Sofielundsskolan
Apelgårdsskolan
Munkhätteskolan
Kirsebergsskolan
Kroksbäcksskolan
Lindängeskolan
Söderkullaskolan
Dammfriskolan
Höjaskolan
Johannesskolan
Möllevångsskolan
Oxievångsskolan
Stenkulaskolan
Rosengårdsskolan
Malmö International…
Hermodsdalsskolan
Nydalaskolan
Videdalsskolan
Örtagårdsskolan
Linnéskolan
Gottorpskolan/Sundsbros…
Lorensborgsskolan
Sorgenfriskolan
Rönnenskolan
Augustenborgsskolan
Högaholmsskolan
Kryddgårdsskolan
Slottsstadens skola
Bergaskolan
Bulltoftaskolan
Rörsjöskolan
Team Munkhättan
Kungshögsskolan
Olympen
Blankebäcksskolan
Pilbäckskolan
Strandskolan
Västra Hamnens skola
50
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
En satsning på ett urval av skolor är dock problematisk ur likvärdighetssynpunkt. Utredningen
anser istället att den särskilda tillkommande ersättningen som skolorna får för varje nyanländ elev
höjs. Detta skulle möjliggöra för skolorna att anställa mer stödresurser i SvA och det skulle
tillfalla de skolor med störst behov. Dessutom ingår det redan i förvaltningsens
resursfördelningssystem. Utifrån det index för fördelning som finns i grundskoleförvaltningens
tillämpningsanvisningar22 för skolornas bidrag för nyanlända elever har utredningen räknat fram
hur mycket bidraget behöer höjas för att täcka kostnaden för en hel- eller halvtidsanställd SvAlärare som stödresurs. Den genomsnittliga årskostnaden för en SvA-lärare är 463 680 kronor. I
tabellen nedan framgår ökning av bidraget per nyanländ elev utifrån hur många elever en skola
bedöms behöva för att totalt sett täcka kostnaden för en extra SvA-lärare. Beräkningarna utgår
från de 1038 elever som idag (mars 2015) får det tillkommande bidraget, samt från den HDImodell och index som återfinns i tillämpningsanvisningarna.
Antal elever Höjning av bidrag per elev Totalkostnad
10
46 368 kr
21 361 738 kr
25
18 547 kr
8 544 695 kr
50
9 274 kr
4 272 348 kr
75
6 182 kr
2 848 232 kr
100
4 637 kr
2 136 174 kr
Under 2013-2016 kommer Skolverket att ta fram kartläggningsmaterial för nyanlända elever som
kan användas av ämneslärare tillsammans med modersmålslärare/studiehandledare på
modersmålet/tolk. Den obligatoriska delen av materialet syftar till att ge stöd till rektorn när hen
fattar beslut om i vilken årskurs eleven ska gå. Alla delar av kartläggningsmaterialet kommer att
publiceras under 2016. I enlighet med föreslagen lagstiftning är bedömning i enskilda ämnen inte
obligatorisk. Framtagandet av materialet har olika lärosäten ansvarat för, bland annat har de
samhällsorienterande ämnena tagit fram av Malmö högskola, Karlstad universitet och Uppsala
Tillämpningsanvisningar för utbetalning av tillkommande bidrag
för nyanlända elever (GRF-2014-6427)
22
universitet. Kartläggningen per ämne beräknas ta ca 70 minuter av ämneslärare och
studiehandledare/modersmålslärare/tolk på elevens starkaste språk. I enlighet med föreslagen
lagstiftning kommer kartläggningen av ämneskunskap inte att vara obligatorisk, men samtidigt är
det rekommenderat att en sådan görs. Förhoppningen är att bättre kartläggningar av nyanlända
elever får effekten att fler elever får en mer adekvat undervisning, vilket i sin tur bör leda till
högre måluppfyllelse och ett minskat behov av särskilda stödinsatser. På så sätt kan fler elever bli
behöriga till ett nationellt program i gymnasieskolan, utan att först behöva gå på ett
introduktionsprogram. Tidsåtgången för enskilda ämneslärare är svår att kostnadsberäkna då
kartläggning redan idag sker i olika utsträckning på de enskilda skolorna. Kartläggningen är
samtidigt en del av undervisningen för nyanlända elever och sker dynamiskt under en längre
tidsperiod. Grundskoleförvaltningens resursfördelningsmodell fördelar resurser utifrån
perspektivet om att elever med behov som kräver resurser ger utslag i modellen. Utredningen
bedömer därför att det borde vara möjligt för den enskilda skolan att bära lönekostnaden för de
lärare som genomför kartläggning av nyanlända elever inom ordinarie budget.
En kartläggning kan dock inte ske endast av ämneslärare utan det är viktigt med ett samarbete
med studiehandledare på modersmålet eller i vissa fall tolk. Under 2014 tog Malmö stads
grundskolor emot närmare 700 nyanlända elever. Antalet nyanlända elever som kommer till
Malmö varierar naturligt med händelser i omvärlden. Då studiehandledning på modersmålet
redan idag inte alltid ges utifrån nyanlända elevers behov är utredningen av uppfattningen att
extra resurser krävs för att möta behovet av studiehandledning som blir en konsekvens av att
kartlägga nyanlända elever. Såväl enskilda skolor som modersmålsenheten saknar de resurser som
krävs för att möte detta åtagande.
Det finns ingen vedertagen kostnadsbild över vad en timme studiehandledning från
modersmålsenheten kostar i genomsnitt. Enheten fakturerar de skolor som väljer att köpa till
handledning till ett timpris som utgår från studiehandledarens direkta lönekostnad. I dagsläget
fakturerar modersmålsenheten skolorna ca 300 kronor i timmen för extra studiehandledning på
detta sätt. Detta pris utgår dock endast från den faktiska lönekostnaden och tar inte hänsyn till
enhetens övriga omkostnader. Ett annat sätt att beräkna kostnaden för en timmes
studiehandledning är att utgå från genomsnittslönen för modersmålslärarna, vilken är 25 500 kr
per månad. Med ett PO-tillägg på 38% blir lönekostnaden 35 190 kr och under en normal månad
om 165 timmar blir timkostnaden för studiehandledning utifrån detta 213 kr. En elev får 60 min
studiehandledning i veckan och till detta måste läggas 20 minuters planeringstid innan respektive
efter lektionen, vilket blir totalt 100 minuter. Sedan tillkommer restid om 20 minuter mellan
skolorna. Totalt innebär varje timme studiehandledning för en elev det dubbla i avseende på
resurser från modersmålsenheten. Kostnaden för en timme blir då 426 kronor enligt denna
beräkningsmodell. I denna beräkning ingår endast själva lönekostnaden för modersmålsläraren
för undervisning, planering och restid. Administrationens arbetstid med studiehandledningen,
kopiering, telefonsamtal, resekostnader osv. är ej medräknat.
Ett tredje sätt att beräkna kostnaden för studiehandledning är att utgår från den totala
budgetkostnaden för modersmålsenhetens studiehandledning. En beräkning på detta sätt för
2014 ger en timkostnad på 805 kronor. 40 % av modersmålsenhetens budget för 2014 delas då
med det totalt antal timmar studiehandledning som genomförts under läsåret 2013/14, vilket var
39 900 (1130 timmar per vecka under 35 veckor). Budgeten för 2014 var på totalt 80 371 000
kronor vilket innebär att studiehandledningens 40% är 32 148 400 kronor. Delas dessa 40% med
antalet 39 900 blir kostnaden per timme 805 kronor. De tre modellerna för att räkna fram
timkostnaden för studiehandledning på modersmålet sammanfattas i nedstående modell.
Kostnad per timme
Fakturering
300 kr/t
Genomsnittslön
426 kr/t
Totalkostnad
805 kr/t
Utifrån beräkningarna ovan går det att göra en kostnadsberäkning för den studiehandledning som
behövs för att genomföra kartläggningen av nyanlända elever. Nedan redovisas tre scenarier med
ett årligt antal nyanlända elever om 500, 700 och 900 elever.
500 nyanlända elever 700 nyanlända elever
2 800 000 kr
Fakturering
3 920 000 kr
Genomsnittslön 3 976 000 kr
5 566 400 kr
7 520 000 kr
Totalkostnad
10 528 000 kr
900 nyanlända elever
5 040 000 kr
7 156 800 kr
13 536 000 kr
Enligt modellen framgår kostnaden för extra studiehandledning från modersmålsenheten för att
genomföra kartläggningar i 16 ämnen för de nyanlända elever som beräknas komma till Malmö
under ett år. Utredningen anser att den mest realistiska kostnadsberäkningen enligt modellen
ovan är den som utgår från ett antal nyanlända elever på 700 årligen och modellen
”genomsnittlön” för att beräkna timkostnaden för studiehandledning.
De förslag och författningsändringar som regeringen föreslår i sin proposition, 2014/15:45
utbildning för nyanlända elever – mottagande och skolgång, innebär ett klargörande av huvudmannens
ansvar för nyanlända elever. Förslagen kommer att medföra en del krav på kommunen men även
möjligheter till anpassningar utöver bestämmelserna om särskilt stöd i skollagen (se tidigare
kapitel för en sammanfattning av förändringsförslagen). För att möta de aviserade
författningsändringarna har kommunen som huvudman ett ansvar för att ge förutsättningar för
kompetensutveckling. Lärarnas kompetens är en av de viktigaste faktorerna för att åstadkomma
goda skolresultat. Även rektorn har en mycket viktig roll för att skapa goda förutsättningar för
elevernas kunskapsutveckling. Det gäller inte minst för att tillgodose behoven hos nyanlända
elever eller elever med annat modersmål än svenska. Alla som undervisar nyanlända elever måste
ha kännedom om hur undervisning kan bedrivas för dem som inte har svenska som modersmål.
Malmö stad tar årligen emot många nyanlända barn varav flera är i skolåldern. Samtliga skolor
och i synnerhet de som tar emot många nyanlända bör ha en samlad kompetens som motsvarar
de nyanlända elevernas behov. Utredningens kartläggning visar att skolledare många gånger
uppdattar att detta långt ifrån är fallet, varför en central kompetensinsats bör genomföras.
Regeringen har uppdragit åt Skolverket att erbjuda kompetensutvecklingsinsatser för både
rektorer och lärare23, framför allt för att stödja språk- och kunskapsutvecklingen hos nyanlända
elever eller elever med annat modersmål än svenska. Skolverket genomför denna
kompetensutveckling i samarbete med 12 lärosäten i landet, däribland Malmö högskola.
Satsningen innebär att skolor bjudits in till en utbildning som syftar till ökat välmående och
förbättrat skolresultat för nyanlända elever. Deltagande pedagoger och övrig personal ges ökade
kunskaper om nyanlända elevers lärandevillkor och dessutom bidrar utbildningen till att främja
kollegialt lärande. Kompetensutvecklingen erbjuds team om 5-7 personer bestående av behöriga
lärare, t ex lärare i svenska, svenska som andraspråk, övriga ämneslärare,
modersmålslärare/studiehandledare samt rektorer som arbetar med nyanlända elever.
Utbildningen genomförs vid fem tillfällen och innehållet i träffarna varvar teori och praktik och
23
Uppdrag att genomföra integrationsinsatser inom skolväsendet. 2013-02-21. U2013/1101/S.
består av föreläsningar och erfarenhetsutbyte. Deltagarna/teamen arbetar med uppgifter av
praxisnära karaktär mellan träffarna samt läser relevant litteratur. Skolledare inbjuds att medverka
vid start och avslut av utbildningen. Dessa utbildningsinsatser har genomförts av Malmö
högskola under 2014 och från Malmö stad har tre team med lärare/personal deltagit i
utbildningen samt fyra till fem rektorer i rektorsseminariet. För närvarande (februari 2015)
planerar skolverket för att eventuellt genomföra en avslutande utbildningsomgång under VT
2015.
Utredningen anser att dessa utbildningar är intressanta och svarar upp mot den
kompetensutveckling som utredningen anser att det finns behov av på skolorna. Särskilt om
utbildningen anpassas och tydligt behandlar de juridiska förändringar som följer om regeringens
proposition antas av riksdagen. Enligt uppgifter från Skolverket är kostnaden för att arrangera
den utbildningssatsning som Malmö högskola har genomfört 7400 kronor per deltagare. I
diagrammet nedan framgår antalet nyanlända elever (åk F-9) per skola i fallande ordning, från
Mosaikskolan längst till vänster i diagrammet med närmare 250 elever till Karlshög längst till
höger i diagrammet med endast en nyanländ elev. De gröna staplarna visar även hur stor andel av
stadens totala antal nyanlända elever som täcks in om ett urval av skolor görs. Exempelvis täcks
80 % av stadens samtliga nyanlända elever in om ett urval görs som omfattar Videdalskolan och
övriga 23 skolor till vänster i diagrammet.
Åk F-9 antal elever totalt sett samt täckningsgrad (2015-02-17)
Antal elever
Täckning
98%
240
80%
190
85%
90%
70%
100%
90%
80%
70%
57%
140
60%
50%
90
35%
40%
30%
40
20%
Mosaikskolan
Sofielund
Värner Ryden
Möllevången
Hermodsdal
Örtagård
Kryddgård
Kroksbäck
Rosengård
Munkhätte
Bulltofta
Kirseberg
Augustenborg
Lindängen
Holma
Högaholm
Nydala
Lorensborg
Stenkula
Apelgård
Oxievång
Sorgenfri
Videdal
Söderkulla
Höja
Rörsjö Zenith
Blankebäck
Segevång
Lindeborg
Johannes
Rörsjö
Dammfri
Tingdamm
Kulladal
Gottorp
Husie
Ribersborg
Österport
Slottsstaden
Ängsslätt
Gullvik
Karl Johan
Västra Hamnens
Monbijouskolan
Rönnen
Anneberg
Sundsbroskolan
Berga 6-9
Mellanheden
Berga F-5
Sakura
Mölletoftaskolan
Stenkula grundsärskola
Kungshög
Bäckagård
Linné
Riseberga
TEAM Munkhättan
Skolan på Ön
Karlshög
10%
-10
0%
I tabellen nedan framgår kostnaderna för att genomföra motsvarande utbildningar för personal i
förvaltningen, beroende på hur många skolor som ingår. Andelen nyanlända elever som täcks in
framgår också av tabellen. I tabellen beräknas utbildningskostnaden för en skola utifrån att ett
team som deltar i utbildningen består av 7 pedagoger och övrig personal. Kostnader för
eventuella vikarier är inte medräknade.
Antal skolor
5
15
25
35
61
Täckningsgrad av totalt
antal nyanlända elever
35 %
62 %
81 %
93 %
100 %
Kostnad
259 000 kr
777 000 kr
1 295 000 kr
1 813 000 kr
3 159 800 kr
Utredningen är av uppfattningen att en utbildning av denna typ borde vara intressant och aktuell
för flertalet av Malmös skolor. Förvaltningen bör dock avvakta en eventuell utredning kring en
förändring av fördelningen av nyanlända elever över stadens skolor innan en
kompetensutvecklingsinsats genomförs. Ambitionen bör vara att utbildningen genomförs på
samtliga de skolor som har nyanlända elever eller kommer att ha nyanlända elever efter en
eventuell förändring av fördelningen. Utifrån dagens fördelning skulle en sådan utbildning
innefatta 61 av stadens skolor till en kostnad av närmare 3,2 miljoner kronor.
Ett tänkbart upplägg för en longitudinell studie kring nyanlända elever skulle kunna vara att följa
samtliga de nyanlända elever som under en termin börjar förskoleklass, årskurs 3 och årskurs 6 på
någon av stadens skolor. Det skulle då röra sig om ett nittiotal elever, vilka följs under de fyra
kommande åren vilket innebär att studien täcker in kunskapsmålen i såväl åk 3, åk 6 som åk 9.
Studiens delrapporter och slutrapport skulle ligga som underlag för att identifiera och
kontinuerligt utveckla delar i utbildning och undervisning som är viktiga för att lyfta nyanlända
elevers måluppfyllelse.
En studie av detta slag är svår att kostnadsberäkna då kostnaden är avhängig hur studien designas
och vilket upplägg som välja. En insats i denna storleksordning kräver dock relativt omfattande
resurser, varför det är rimligt att utgå från årskostnaden för en heltidstjänst då insatsen
kostnadsberäknas. Genomsnittslönen 2013 för en handläggare med ansvar för övergripande
verksamhetsplanering (vilket är en rimlig yrkeskategori) i staden var 33 141 kr i månaden. Med
löneuppräkning och PO-påslag blir årskostnad 576 000 kr löpande över fyra år och en
totalkostnad på 2 304 000 kr.
Sammanfattning
I nedstående tabell sammanfattas de ekonomiska konsekvenserna för de rekommendationer som
utredningen lägger och som inte bedöms kunna genomföras inom ramen för ordinarie budget.
Kompetensutveckling utifrån ny lagstiftning kring
nyanlända elever
Totalt
Kostnad
20 000 000 kr
4 300 000 kr
5 600 000 kr
3 200 000 kr
2 300 000 kr
35 400 000 kr
Bilaga 5 - Organisering kring nyanlända elever i andra kommuner
Nedan följer en kortare beskrivning av hur ett antal andra kommuner har valt att organisera
mottagande och utbildning av nyanlända elever. Samtliga av kommunerna nedan ingår i SKL:s
lista med kommuner med spetskompetens kring mottagning av nyanlända elever, där även
Malmö stad är med.
Kristianstads kommun
Slussen är Kristianstad kommuns verksamhet för mottagande av nyanlända familjer med barn
som ska börja i förskola eller skola. Introduktionen i Slussen utgår från att föräldrar och barn
tillsammans deltar i verksamheten. Det är barn och ungdomar 1-19 år och minst en av
vårdnadshavarna. Slussens kartläggningar ska ge förskolor och skolor förutsättningar att planera
en individuellt anpassad start för barn och ungdomar. Verksamheten ska ge förståelse för
föräldraskap och förskole- och skolkultur i Sverige. Familjerna är på Slussen under förmiddagarna
fyra dagar i veckan under en period av fyra veckor. Undervisning i Svenska som andra språk
påbörjas direkt. Sociala rådgivare kartlägger familjens bakgrund och livssituation samt eventuella
behov av stödinsatser beskrivs och initieras. Under tiden på Slussen får vårdnadshavarna vid flera
tillfällen information om det svenska samhället.
Linköpings kommun
Linköpings kommun har startat en mottagningsenhet för att förbättra mottagningen och
introduktionen av nyanlända elever i kommunen. Där är kartläggning av elevernas kunskaper en
viktig del. Linköpings kommun har tagit fram ett omfattande kartläggningsmaterial som används
av flera andra kommuner och organisationer i kartläggningen av nyanlända elevers kunskaper.
Linköping har erfarenhet och kunskap kring; språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt,
organisation av arbetet med nyanlända elever, flerspråkighet i förskolan,
modersmålsundervisning, studiehandledning, organisation och undervisning i internationella
klasser, föräldrasamverkan samt interkulturellt förhållningssätt.
Norrköpings kommun
Språk och Lärande (SoL) och är en utbildningsinsats för förskolor och skolor i Norrköpings
kommun i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Det övergripande syftet med insatsen i
kommunen är att öka kunskaperna, de teoretiska så väl som praktiska, kring språk- och
kunskapsutvecklande arbetssätt, för att alla barn och elever ska lyckas i förskolan och i skolans
alla ämnen. Insatsen syftar även till att öka kunskaperna kring flerspråkighet och
andraspråksinlärning. SoL-kurser har hållits sedan 2012. Utvecklingspedagoger planerar,
organiserar och genomför på förskolor och skolor i Norrköpings kommun.
Södertälje kommun
En ny modell för åk. 5-9-elever påbörjades augusti 2013 för nyanlända arabisktalande elever från
Syrien, Irak och Egypten. En modersmålslärare i arabiska ansvarar för det första mötet med
vårdnadshavare och elev/elever. Första mottagandet/samtalet sker centralt i kommunen.
Eleverna erbjuds därefter plats på de skolor som har särskild beredskap och extra resurs för
nyanlända arabisktalande elever i åk.5-9. Det är några skolor i taget som har särskild beredskap,
de förväntas ta emot cirka 30 elever, därefter står ytterligare skolor beredda. En målsättning är att
fördela ansvaret på fler skolor inom kommunen. Kommunen har tagit fram riktlinjer för
mottagande av nyanlända elever i grundskola och grundsärskola. Utöver riktlinjerna finns ett
stödmaterial och blanketter att använda vid skolornas mottagande av nyanlända elever.
Bilaga 6 - Förslag på utvärderingsmodell för fortsatt uppföljning
Grundskolenämnden styr utbildningen med hjälp av ett styr- och ledningsmodell och tillhörande
verktyg för det systematiska kvalitetsarbetet (Dnr GrF 2013/3793). Modellen infördes 2014/2015
med syftet att tydliggöra grundskolenämndens ledning och styrning, att skapa systematik, ett
gemensamt förhållningssätt och ge förutsättningar för reflektion, ständiga förbättringar och en
lärande organisation. Inom ramen för modellen upprättar skolor kvalitets-/åtagandeplaner och
kvalitets-/åttaganderapporter och utbildningschefer genomför kvalitetsdialoger med samtliga
rektorer i staden. Modellen är under utveckling och kommer att förändras och utvecklas utifrån
behov. Som en del i detta arbete tar grundskoleförvaltningen fram mätetal för att följa upp
skolornas resultat med utgångspunkt i de nationella målen, samt utifrån forskning och evidens
kring vilka faktorer som är centrala för elevers skolresultat. Bland annat kommer delar i det
styrnings- och ledningsmodellen (det systematiska kvalitetsarbetet) att digitaliseras genom ITsystemet Stratsys, vilket ger ett stöd för skolorna i planering och uppföljning av sin verksamhet.
Förvaltningen utvecklar även ett beslutsstöd, QlikView, för att ge skolledare ett sammanhållet
och tydligt verktyg för statistik och nyckeltal.
Grundskoleförvaltningen bör kontinuerligt följa upp nyanlända elevers skolgång inom ramen för
det systematiska kvalitetsarbetet, både vad gäller processer som enligt forskning och beprövad
erfarenhet är viktiga för nyanlända elever som nyanlända elevers trivsel, lärande och individuella
progression och kunskaper. Det finns vidare två nivåer kring uppföljning att ta ställning till. Dels
skolenheternas egna systematiska kvalitetsarbete dels det systematiska kvalitetsarbetet på
huvudmannanivå.
Utredningen anser att uppföljning av nyanlända elever är ett område som bör ingå i det ordinarie
systematiska kvalitetsarbetet. Förvaltningen har under 2014 genomfört förbättringar för att på ett
tydligare sätt kunna följa nyanländas skolgång. Bland annat har stadens elevenkäter översätts till
fyra språk utöver svenska för att möjliggöra för elever att svara på sitt starkaste språk. I det
utvecklingsarbete som förvaltningen genomför där bland annat mätetal och indikatorer
vidareutvecklas bör hänsyn tas till att följa nyanländas resultat på liknande sätt som gjorts med
enkäterna.
I dagsläget är det inte möjligt för förvaltningen att på ett enkelt sätt ta fram information om antal
nyanlända elever på stadens skolor. Den statistik kring nyanlända elever som används idag bygger
på de elever som omfattats av resursfördelningsmodellens tillkommande ersättning. Det går att
spåra nyanlända elever utifrån det så kallade resursfördelningsdatumet (RF) i Extens där skolorna
sedan den nya resursfördelningsmodellen började gälla lägger in datum för första skoldagen.
Framöver, allteftersom information om ankomstdatum på detta sätt lagts in för en serie av år,
finns större möjlighet att arbeta med statistik kring nyanlända elever. Det är därför viktigt att RF
datumet inte faller bort efter den tid om 18-månader då skolan inte längre får ersättning för en
nyanländ elev.
Utredningen föreslår att det görs regelbundna uppföljningar av introduktion, mottagande och
undervisningens genomförande i förvaltningens och skolenheternas systematiska kvalitetsarbete,
bland annat i kvalitetsdialogerna, mellan utbildningschef och rektor, samt återkoppling till
nämnden. Sådana uppföljningar kan exempelvis omfatta de frågeställningar som lyfts i
utredningens enkät. Dessa frågor kan ge ett bra kvalitativt komplement till de statistiska mått som
väljs ut för att följa skolor och används exempelvis som underlag vid kvalitetsdialoger.
Utredningen vill betona att det är viktigt att hålla god etik i bearbetning och presentation av data.
Vad gäller att ta fram data för en speciell grupp, nyanlända elever, så bedömer utredningen att det
finns rimliga skäl för detta för att kunna följa upp dessa elevers kunskapsutveckling.
I arbete med att utveckla förvaltningens beslutsstöd behöver förvaltning ta hänsyn till nyanländas
lärande. Möjliga mätetal eller intressant statistik att följa kan vara:
Processmått
 Antal nyanlända elever och fördelning på skolenheter
 Antal skolor med förberedelseklass
 Andel nyanlända elever som inte läser alla ämnen
 Antal studiehandlednings timmar per elev (även på individnivå för skolans interna
uppföljning)
 Förekomst av pedagogiska kartläggningar av elevers ämneskunskaper
Möjliga mått för nyanlända elevers trivsel, lärande och individuella progression och kunskaper
 Nått målen i alla ämnen när det gäller omdömesundersökningen för åk 1-5
 Gymnasiebehörighet för åk 6-9
 Hur många ämnen nyanlända eleverna är från att vara gymnasiebehöriga åk 6-9/ha nått
målen i alla ämnen åk 1-5 (ett ämne ifrån, två ämnen ifrån, fler än tre ämnen ifrån)
 Måluppfyllelse för Sv+Ma+Eng och/eller de åtta ämnen som krävs för
gymnasiebehörighet
 Elevers trygghet och trivsel. Attitydundersökning, vilken är översatt till olika språk.
 Eventuell kompletterande uppföljningsenkät till nyanlända (målgrupp fås genom RF
datum i Extens).
 Nationella provens delprov
 Elevens individuella progression utifrån initial kartläggning (uppföljning på skolnivå)
250
50
Sofielundsskolan
Möllevångsskolan
Hermodsdalsskolan
Örtagårdsskolan
Kryddgårdsskolan
Kroksbäcksskolan
Rosengårdsskolan
Munkhätteskolan
Bulltoftaskolan
Kirsebergsskolan
Augustenborgsskolan
Lindängeskolan
Holmaskolan
Högaholmsskolan
Nydalaskolan
Lorensborgsskolan
Stenkulaskolan
Apelgårdsskolan
Oxievångsskolan
Sorgenfriskolan
Videdalsskolan
Söderkullaskolan
Höjaskolan
Blankebäcksskolan
Segevångsskolan
Lindeborgsskolan
Johannesskolan
Rörsjöskolan
Dammfriskolan
Tingdammsskolan
Kulladalsskolan
Gottorpskolan
Husieskolan
Ribersborgsskolan
Österportsskolan
Slottsstadens skola
Ängslättskolan
Gullviksskolan
Karl Johansskolan
Västra Hamnens skola
Monbijouskolan
Rönnenskolan
Sundsbroskolan
Annebergsskolan
Bergaskolan
Mellanhedsskolan
Bergaskolan F-5
Skolan på Ön
Karlshögsskolan
Risebergaskolan
Bäckagårdsskolan
Linnéskolan
Mölletoftaskolan
Sakura
Kungshögsskolan
Velanderskolan
Västra skolan
Fridhemsskolan
Pilbäckskolan
Malmö Idrottsgrundskola
Djupadalsskolan
Sjöstadsskolan
Klagshamnsskolan
Geijerskolan
Team Munkhättan
Olympen
Kommunikationsskolan
Tygelsjöskolan
Rosenholmsskolan
Strandskolan
Bilaga 7 – Statistik över nyanlända elever i Malmö stad
Antal nyanlända elever per skola (åk F-9) 2015-02-17
236
200
150
100
71 70
50
44
39 38 38 37 36
35 34 34 34
30 30 30 30 28
26 25 25 24 23
19 19 19 18 18 18 17 16
13 12 11 11
9 8 8 8 7
5 4 4 4 3 3 3 2 2 2
1 1 1 1 1 1 1 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0
0
Antal nytillkomna nyanlända elever i Malmö per månad sedan aug 2012 (åk F-6) 2015-02-17
250
200
150
100
198
110
50
88
77
53
52
0
16
17
20
16
22
29
21
20
24
29
63
43
25
4
94
85
43
30
26
19
35
44
61
33
33

Uppföljning av mottagande av alla nyanlända elever

Transcription

Similar documents

Regeringens avsedda fördelning av stöd till

Det globala klassrummet

Integrationsnytt november 2015

Beviljade ansökningar §37 plus 2014

Handlingar ärende 05

här - KEKS

Mottagandets betydelse 13

Sammanställning av arbetsgruppernas diskussioner

Nyanlända elever