Inriktningen för Boplats Syds framtida organisationsform

Transcription

Inriktningen för Boplats Syds framtida organisationsform
Malmö stad
1 (3)
Stadskontoret
Datum
Tjänsteskrivelse
2015-09-17
Vår referens
Lovisa Hansson
Stadsjurist
[email protected]
Inriktningen för Boplats Syds framtida organisationsform
STK-2013-1010
Sammanfattning
Stadsbyggnadsnämnden har i skrivelse redovisat sitt utredningsuppdrag angående frågan om
lämplig framtida organisationsform för driften av Boplats Syds verksamhet. Nämnden har därvid föreslagit att kommunfullmäktiges godkänner att inriktningen för Boplats Syds framtida organisationsform bör vara ett kommunägt aktiebolag på sätt som redovisats i ärendet samt att
kommunfullmäktige uppdrar åt stadsbyggnadsnämnden att återkomma till kommunfullmäktige
med underlag för slutligt beslut i ärendet. Stadskontoret förordar att kommunstyrelsen tillstyrker
förslaget.
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta
att
godkänna att inriktningen för Boplats Syds framtida organisationsform bör vara ett
kommunägt aktiebolag på sätt som redovisats i ärendet, samt
att
uppdra åt kommunstyrelsen att, efter samråd med stadsbyggnadsnämnden, återkomma till
kommunfullmäktige med underlag för slutligt beslut i ärendet senast våren 2016.
Beslutsunderlag
•
•
•
•
Redovisning från Stadsbyggnadsnämnden angående redovisning av uppdrag att utreda lämplig framtida organisationsform för Boplats Syds verksamhet
PwCs slutrapport
Foyens slutrapport
Tjänsteskrivelse KSAU 21 sept 2015 Utredningen Boplats Syds framtida organisationsform
Beslutsplanering
SIGNERAD
2015-09-17
KS Arbetsutskott 2014-04-22
Kommunstyrelsen 2014-04-30
KS Fördelningsmöte 2015-08-03
KS Fördelningsmöte 2015-09-21
KS Arbetsutskott 2015-09-21
Kommunstyrelsen 2015-09-30
2 (3)
Kommunfullmäktige 2015-10-29
Ärendet
Bakgrund
Sedan Stefan Lindhe (M) i en motion lagt fram förslag om Boplats Syds utveckling beslutade
kommunfullmäktige den 22 maj 2014, § 136, att uppdra åt stadsbyggnadsnämnden att utreda
frågan om lämplig framtida organisationsform för driften av Boplats Syds verksamhet samt att
redovisa uppdraget till kommunfullmäktige (om bakgrunden till beslutet, se bihang nr 91).
Boplats Syds är idag en avdelning under stadsbyggnadsnämndens förvaltning stadsbyggnadskontoret.
Stadsbyggnadsnämndens redovisning av utredningsuppdraget och nämndens förslag
Stadsbyggnadsnämnden har i skrivelse redovisat utredningsuppdraget. Av skrivelsen framgår
bl.a. följande.
Två konsulter, Foyen advokatfirma KB och PWC, upphandlades för att genomföra oberoende
utredningar som omfattade såväl associationsrättsliga (t.ex. olika typer av bolag) som offentligrättsliga (t.ex. kommunalförbund) alternativ av driften av verksamheten i Boplats Syd. Båda
konsulterna har i sina rapporter dragit slutsatsen att aktiebolag utgör den lämpligaste organisationsformen för den framtida driften av Boplats syd (se stadsbyggnadsnämndens skrivelse och
utredningsrapporterna i beslutsunderlaget).
Boplats Syd har gjort bedömningen att det finns ett intresse från kommunerna och de kommunala bolagen i Skåne att samverka i bostadsförsörjningsfrågor. Intresset att medverka i förmedlingen uppges dock hittills varit sparsamt. Burlövsbostäder och Simrishamnsbostäder har
lämnat lägenheter till förmedling och några andra har utryck intresse av att göra det. Den avgörande och vanligaste invändningen från övriga uppges vara att det är svårt eller rent av omöjligt
för ett kommunalt bolag i en annan kommun än Malmö att samarbeta med den kommunala
förvaltningen i Malmö Stad.
Med stöd av vad som framkommit vid utredningen har Stadsbyggnadsnämnden gjort bedömningen att ett kommunägt aktiebolag bör bildas med Malmö kommun som ensamägare med det
uttalade syftet att på sikt få med fler kommuner som ägare. Nämnden har vidare framfört att de
närmare förutsättningarna för verksamhetsövergång och överföring av tillgångar behöver utredas närmare inför ett slutligt beslut i frågan.
Stadsbyggnadsnämnden har i skrivelsen föreslagit att kommunfullmäktiges godkänner att inriktningen för Boplats Syds framtida organisationsform bör vara ett kommunägt aktiebolag på sätt
som redovisats i ärendet och att kommunfullmäktige uppdrar åt stadsbyggnadsnämnden att återkomma till kommunfullmäktige med underlag för slutligt beslut i ärendet senast i mars 2016.
Stadskontorets bedömning
3 (3)
Förslaget från Stadsbyggnadsnämnden innebär att en verksamhet som idag bedrivs inom Malmös stads förvaltning övergår till ett självständigt aktiebolag. Övergång av verksamheter till bolagsform kräver ett antal principiella överväganden från fall till fall som främst handlar om
kommunstyrelsens kontroll och insyn. Huvudsaklig anledning till bolagiseringen uppges vara att
attrahera andra kommunala bostadsaktiebolag att ingå i samarbete med Boplats Syd.
Stadskontoret bedömer att bolagsbildningen kan ske enligt stadsbyggnadsnämndens beslut. Syftet eller ändamålet för bolaget kommer att utvärderas årligen så som för andra kommunala aktiebolag.
Stadskontoret förordar att kommunstyrelsen tillstyrker nämndens förslag. Eftersom det är fråga
om en ny bolagsbildning är det angeläget att ägaren, kommunstyrelsen, råder över frågan om det
fortsatta utredningsarbetet. Det förordas därför att kommunstyrelsen, efter samråd med stadsbyggnadsnämnden, får i uppdrag att utarbeta beslutsunderlaget som slutligen ska behandlas av
kommunfullmäktige.
Ansvariga
Tomas Bärring Chefsjurist
Jan-Inge Ahlfridh Stadsdirektör
§159/2015
Kommunfullmäktige
Meddelande om beslut fattat vid Stadsbyggnadsnämndens
sammanträde 2015-05-13 angående redovisning av uppdrag att
utreda lämplig framtida organisationsform för Boplats Syds
verksamhet
SBN-2014-809
Beslut som redovisas nedan har fattats vid stadsbyggnadsnämndens sammanträde
2015-05-13. Protokollet från nämndens sammanträde justeras 2015-05-27.
Beslut
Stadsbyggnadsnämnden beslutade den 13 maj 2015 att föreslå kommunfullmäktige
att godkänna att inriktningen för Boplats Syds framtida organisationsform bör vara
ett kommunägt aktiebolag på sätt som redovisats i ärendet samt att uppdra åt
stadsbyggnadsnämnden att återkomma till kommunfullmäktige med underlag för
slutligt beslut i ärendet senast i mars 2016.
Sammanfattning
Kommunfullmäktige beslutade den 22 maj 2014 § 136, att uppdra åt
stadsbyggnadsnämnden att utreda frågan om lämplig framtida organisationsform
för driften av Boplats Syds verksamhet samt att redovisa uppdraget till
kommunfullmäktige.
Boplats Syd är idag en avdelning under Stadsbyggnadsnämndens förvaltning
Stadsbyggnadskontoret. I ärendet föreslås att Boplats Syd framtida
organisationsform bör vara ett kommunägt aktiebolag med Malmö stads som
ensamägare med det uttalade syftet att på sikt få med fler kommuner som delägare
samt att kommunfullmäktige ger Stadsbyggnadsnämnden i uppdrag att närmare
utreda frågor kring överföring av verksamheten till ett kommunägt bolag.
Ärendet
Efter att Stefan Lindhe (M) lagt fram en motion om Boplats Syds utveckling
beslutade kommunfullmäktige den 22 maj 2014 § 136, att uppdra åt
stadsbyggnadsnämnden att utreda frågan om lämplig framtida organisationsform
för driften av Boplats Syds verksamhet samt att redovisa uppdraget till
kommunfullmäktige.
Boplats Syd är idag en avdelning under stadsbyggnadsnämndens förvaltning
stadsbyggnadskontoret.
Genomförandet
Två konsulter, Foyen advokatfirma KB och PWC, upphandlades för att genomföra
oberoende utredningar som omfattade såväl associationsrättsliga (t.ex. olika typer
av bolag) som offentligrättsliga (t.ex. kommunalförbund) alternativ och som
omfattade alternativ med Malmö stad som ensamägare, bolagisering med fler
kommuner, bolagisering med fastighetsägare etc. samt möjligheten för Region
Skåne att ingå.
Utredningsuppdraget omfattade också bedömningar för olika ägaralternativ vad
gäller ekonomiska och juridiska aspekter, t.ex. ägarrisk, skatter, insyn och
tillämpligheten av lagen om offentlig upphandling, konsekvenser vad gäller
personal, arbetsrätt, ekonomi och överförande av verksamheten.
I beredningen av ärendet har stadsbyggnadskontoret fört dialog med stadsjuristen
Lovisa Hansson, stadskontoret rörande organisationsrättsliga frågor och
finanschefen Ola Nyberg, enheten för finansiell styrning, angående
organisationsrättsliga frågor kopplat till ekonomi.
Konsulternas rapporter
Båda konsultrapporterna rekommenderar att Boplats Syd övergår till
organisationsformen kommunägt aktiebolag med möjlighet till gemensamt ägande
för fler kommuner. Rapporterna anger sammanfattningsvis följande.
Sammanfattning utredning från Foyen advokatfirma:
Foyen advokatfirma anser att aktiebolag är den organisationsform som är
lämpligast för den framtida driften av Boplats Syd under förutsättning att
kommunen inte väljer att bibehålla verksamheten som den ser ut idag. Genom
valet av att driva Boplats Syd i aktiebolagsform görs ett tydligt avskiljande mellan
Malmö stad och Boplats syd, vilket som vi har förstått det kommer att kunna bidra
till att locka till sig ytterligare samarbetspartners som tidigare varit kritiska till att
ingå i samarbetet på grund av den nära anknytningen mellan verksamheten och
Malmö stad.
Att bedriva verksamheten i en avgränsad juridisk form har även fördelar ur ett
konkurrensperspektiv. Löpande årsredovisningar och en lagstadgad beslutsordning
för aktiebolagen gör det lättare för marknaden att följa verksamheten, samtidigt
som risken för sammanblandning och korsfinansiering minskar. Som tidigare
nämnts finns det från och med årsskiftet vidare ett lagstadgat krav att
kommunfullmäktige ska tillse att allmänheten får insyn i verksamheten som
överlåts till privata aktörer, vilket än mer ökar marknadens möjlighet till insyn.
Dessa argument är vidare viktiga argument just för att faktiskt genomföra en
omorganisering av verksamheten istället för att bibehålla dagens organisation.
Om verksamheten i Boplats Syd överförs till ett privaträttsligt subjekt finns det
möjlighet för kommunen att i tillräcklig utsträckning säkerställa insynen i
2 (4)
verksamheten vilket gör att offentlighetsfrågorna inte har någon direkt betydelse
för vilken organisationsmodell som väljs.
Sammanfattning utredning från PwC:
Aktiebolag är den bästa organisationsformen som sammantaget bäst svarar upp
mot den övergripande målsättningen att vidga Boplats Syd till att förmedla
bostäder i fler kommuner. Boplats Syd bör gå från lokal till regional legitimitet
genom att bilda ett aktiebolag med regional förankring i hela Skåne.
Det finns ett övergripande mål i Skåne om en gemensam bostads- och
arbetsmarknad. Dialogen med nyckelaktörerna bör därför även föras med
ägarkretsen d.v.s. på kommunledningsnivå.
Erbjud delägarskap för de allmännyttiga bostadsföretagen i några av de större
kommunerna i Skåne – Malmö, Helsingborg, Lund och Kristianstad. Eventuellt
ytterligare någon kommun från sydöst för att få förankring i alla delar av Skåne.
Fokusera på var knutarna sitter och försök hitta praktiska, affärsmässiga
organisatoriska lösningar.
Om de kritiska framgångsfaktorerna av någon anledning inte vinner framgång –
bilda ett AB med Malmö stad som ensamägare.
Sammanfattning
Båda konsultrapporterna föreslår att ett kommunägt aktiebolag bildas. PwC
understryker vikten av att gå från lokal till regional legitimitet genom att bilda ett
aktiebolag med regional förankring i hela Skåne. De större kommunerna ska
erbjudas delägarskap. Dialogen bör föras på kommunledningsnivå.
Marknadsbedömning
Boplats Syd bedömer att det finns ett intresse från kommunerna och de
kommunala bolagen i Skåne att samverka i bostadsförsörjningsfrågor. Intresset att
medverka i förmedlingen har dock hittills varit sparsamt. Burlövsbostäder och
Simrishamnsbostäder har lämnat lägenheter till förmedling och några andra har
utryck intresse av att göra det. Den avgörande och vanligaste invändningen från
övriga är att det är svårt eller rent av omöjligt för ett kommunalt bolag i en annan
kommun än Malmö att samarbeta med den kommunala förvaltningen i Malmö
Stad.
Slutsats
Stadsbyggnadsnämnden bedömer med stöd av vad som anförs i utredningarna och
med stöd av vad som anges ovan att ett kommunägt aktiebolag bör bildas med
Malmö som ensamägare och med det uttalade syftet att på sikt få med fler
kommuner som ägare. De närmare förutsättningarna för verksamhetsövergång och
överföring av tillgångar behöver dock utredas närmre inför ett slutligt beslut i
frågan.
Stadsbyggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta om ett
inriktningsbeslut att lämplig framtida organisationsform för driften av Boplats
3 (4)
Syds verksamhet är kommunägt aktiebolag samt begära att kommunfullmäktige
som nästa steg i processen ger Stadsbyggnadsnämnden fortsatt utredningsuppdrag
i avsikt att utreda frågan om verksamhetens framtida verksamhetsövergång kopplat
till ekonomi, personalfrågor m.m.
Malmö 2015-05-13
På stadsbyggnadsnämndens vägnar
Karolina Skog
/
Anna Westberg
4 (4)
Till
Malmö kommun
Stadsbyggnadskontoret
PROMEMORIA
Utredning av frågan om lämplig framtida organisationsform för driften av
Boplats Syds verksamhet.
________________
FOYEN ADVOKATFIRMA KB
Södergatan 28, SE-211 34 Malmö, Sweden / Tel. +46 40 661 56 50 / Fax +46 40 661 56 59 / Org.nr. 916941-2740 / www.foyen.se
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1.
Bakgrund ............................................................................................................................... 3
2.
Disposition ............................................................................................................................. 3
3.
Allmänna rättsliga utgångspunkter för bostadsförmedling .................................................. 4
4.
Olika former för bostadsförmedling ................................................................................... 12
5.
Aktiebolag ........................................................................................................................... 14
6.
Aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning ......................................................... 17
7.
Ekonomisk förening............................................................................................................. 17
8.
Stiftelse................................................................................................................................ 19
9.
Handelsbolag ....................................................................................................................... 20
10.
Kommanditbolag ............................................................................................................. 21
11.
Samarbetsavtal/Enkelt bolag .......................................................................................... 21
12.
Gemensam nämnd .......................................................................................................... 22
13.
Kommunalförbund .......................................................................................................... 26
14.
Upphandlingsfrågor......................................................................................................... 28
15.
Särskilt om offentlighet och sekretess ............................................................................ 31
16.
Vissa transaktionsfrågor .................................................................................................. 32
17.
Sammanfattande analys och slutsats .............................................................................. 33
2 (38)
1.
BAKGRUND
1.1.
Boplats Syd är en kommunal bostadsförmedling i Malmö och är organiserad som en
egen avdelning inom förvaltningen stadsbyggnadskontoret. Syftet med Boplats Syd är
att tillhandahålla en samlad förmedlingstjänst för såväl kommunala som privata
fastighetsbolags hyreslägenheter. Förmedlingen sker i enlighet med köregler som har
antagits av kommunfullmäktige. Verksamheten finansieras huvudsakligen genom
köavgifter som tas ut av bostadssökande.
1.2.
Kommunfullmäktige har genom beslut av den 22 maj 2014 (§ 136) gett
stadsbyggnadsnämnden i uppdrag att utreda frågan om lämplig framtida
organisationsform för driften av Boplats Syds verksamhet och lämna redovisning
härför till kommunfullmäktige senast under maj 2015. Utredning har främst föranletts
av en utveckling mot ett ökat antal förmedlingsuppdrag och en ökad efterfrågan på
förmedlingens tjänster.
1.3.
Stadsbyggnadskontoret har mot bakgrund av ovan gett Foyen Advokatfirma i uppdrag
att utreda och redovisa ett underlag för beslut om framtida organisationsform för
Boplats Syd. Enligt uppdragsbeskrivningen ska utredningen omfatta såväl
associationsrättsliga
alternativ
(bolagisering)
som
offentligrättsliga
organisationsformer. Utredningen ska även beakta möjligheten till ett delat
huvudmannaskap mellan Malmö kommun och andra intressenter, t.ex. privata
fastighetsägare, Region Skåne och andra kommuner. Slutligen ska utredningen ange
skillnader mellan alternativen vad gäller ekonomiska och juridiska aspekter samt även
redovisa konsekvenser i dessa hänseenden vid en eventuell omorganisation.
2.
DISPOSITION
2.1.
I denna promemoria kommer vi att redovisa ett beslutsunderlag utifrån de för
utredningsuppdraget uppställda frågeställningarna. Inledningsvis kommer vi att
beskriva
de
legala
krav
som
för
närvarande
uppställs
på
bostadsförmedlingsverksamhet i syfte att analysera de yttre ramarna och de allmänna
förutsättningarna för verksamhetens bedrivande. I ett efterföljande avsnitt lämnar vi
en beskrivning av de olika verksamhetsformer som Boplats Syd har att välja mellan.
Denna redogörelse görs dels ur ett allmänt perspektiv, för att ge läsaren en översikt i
respektive verksamhetsform, dels ur ett analytiskt perspektiv, för att utvärdera
respektive verksamhetsforms lämplighet för Boplats Syd.
3 (38)
2.2.
Efter att de möjliga verksamhetsformerna beskrivits följer en redogörelse av de
specifika juridiska problem som bör beaktas i samband med valet av
organisationsform. Vi kommer därvid att diskutera frågor som hur den
upphandlingsrättliga lagstiftningen kommer att tillämpas, hur reglerna om offentlighet
och sekretess ska tillämpas, samt slutligen vissa transaktionsrättsliga frågor – för det
fall att tillgångar och personal behöver överföras. Efter denna genomgång följer vår
analys och slutsats i vilken vi kommenterar vilket alternativ vi anser vara bäst lämpat
för den framtida driften av Boplats Syd. Till sist lämnar vi en kortare beskrivning av den
praktiska process som vi rekommenderar i samband med övergången till den av oss
föreslagna verksamhetsformen.
3.
ALLMÄNNA RÄTTSLIGA UTGÅNGSPUNKTER FÖR BOSTADSFÖRMEDLING
3.1.
Regler som direkt eller indirekt berör bostadsförmedling finns i ett antal lagar och
föreskrifter. Dessa kommer att översiktligt redovisas nedan. Syftet är att ange de
förutsättningar som gäller för verksamhetens bedrivande och vilken betydelse dessa
regler kan ha vid val av organisationsform.
Några inledande definitionsfrågor
3.2.
Innan vi avhandlar vilka regler som gäller för bostadsförmedling finns anledning att
definiera begreppet bostadsförmedling. Eftersom vårt uppdrag avser att utreda ny
organisationsform för verksamhet som idag bedrivs av Malmö kommun finns det
anledning att även försöka definiera vad som utgör kommunal bostadsförmedling. I
vissa avseenden gäller som vi kommer att se särskilda lagar och andra regler för
kommunal verksamhet, vilket innebär att förutsättningarna för kommunal förmedling
kan skilja sig åt från förmedling i annan form.
3.3.
Begreppet bostadsförmedling har tidigare inte varit definierat i lag. I den nya
fastighetsmäklarlagen (2011:666) som trädde ikraft år 2011 finns dock numera en
definition av begreppet förmedling. Där anges att förmedling är sådan verksamhet som
grundar sig på ett uppdragsavtal och som syftar till att anvisa en motpart med vilken
uppdragsgivaren kan träffa avtal om överlåtelse eller upplåtelse fastigheter,
bostadsrätter, tomträtter, andelsrätter, arrenderätter och hyresrätter.
3.4.
I normalt språkbruk torde sådan verksamhet som anges i fastighetsmäklarlagen
vanligen kallas mäklarverksamhet och inte bostadsförmedling. För denna utrednings
syfte är denna distinktion inte avgörande. Med begreppet bostadsförmedling kommer
vi dock i denna framställning att avse verksamhet som primärt avser förmedling av
hyresrätter även om vissa inslag kan finnas av t.ex. tomtanvisningar. Det vill säga i
princip den verksamhet som idag bedrivs av Boplats Syd.
4 (38)
3.5.
Med begreppet bostadsförmedling avses i denna utredning sålunda verksamhet som
syftar till att skapa kontakt mellan en hyressökande och en hyresupplåtare som inte är
identisk med förmedlaren. Gränsen mellan bostadsförmedling och uthyrning kan
ibland vara svår att dra. En fastighetsägare som själv anvisar sina lägenheter bedriver
inte bostadsförmedling. Det är då istället fråga om uthyrningsverksamhet. Om flera
fastighetsägare bildar ett särskilt förmedlingsföretag i en fristående organisatorisk
form bör verksamheten däremot enligt ett förarbetsuttalande kunna anses som
bostadsförmedling. 1 Denna slutsats är inte helt ägnad att övertyga; vad är t.ex. en
”fristående organisatorisk enhet” i förhållande till ett privatägt fastighetsaktiebolag?
För förevarande utredning är dock den ovan presenterade definitionen av begreppet
bostadsförmedling tillräcklig.
3.6.
Begreppet kommunal bostadsförmedling är som sagt av betydelse för tillämpningen
av vissa lagar och regler som gäller för bostadsförmedlingsverksamhet. Exempelvis
gäller inte fastighetsmäklarlagen för kommunala tjänstemän som enbart ägnar sig åt
kommunal förmedling av hyresrätter. Trots detta finns det ingen legaldefinition på vad
som anses utgöra kommunal bostadsförmedling.
3.7.
Bostadsförmedling som drivs inom ramen för en kommunal förvaltning måste
självklart anses vara kommunal. Men vad gäller om verksamheten bedrivs i annan
form? I förarbetena till den nuvarande bostadsförsörjningslagen uttalas i all korthet
att den form i vilken verksamheten bedrivs inte bör inverka på om en
bostadsförmedling ska anses vara kommunal eller inte.2 Där anges att det avgörande
istället är om bostadsförmedlingen är en sådan kommunal tjänst som kommunen har
beslutat att tillhandahålla kommuninvånarna efter politiska riktlinjer och fastställda
förmedlingsprinciper. Vilken ”verkshöjd” det behöver vara på dessa riktlinjer och
förmedlingsprinciper diskuteras dock inte. Med kommunal bostadsförmedling
kommer vi i denna utredning därför att avse sådan verksamhet, som oavsett
organisationsform, står under någon form av kommunalt inflytande. Någon mer
entydig definition än så är för innehållet i detta avsnitt inte nödvändig. Däremot finns
det anledning att längre fram återkomma till frågan när det gäller vilka olika krav som
ställs på delägda bolag i förhållande till olika grader av kommunalt inflytande.
Regeringsformen
1 Se exempelvis
prop. 2000/01:26 Bostadsförsörjningsfrågor m.m. s. 19 (med följdhänvisningar till tidigare
förarbetsuttalanden).
2 Prop. 2000/01:26 s 19
5 (38)
3.8.
Befintlig verksamhet inom Boplats Syd bedrivs idag som ett frivilligt åtagande av
Malmö kommun. Det kan därför vara lämpligt att börja med att notera att den rättsliga
grunden för verksamheten ytterst har sitt ursprung i grundlagen. En kommuns
organisation och verksamhetsformer enligt 8 kap 2 § regeringsformen (”RF”) ska
bestämmas i lag. Detsamma gäller vilka åligganden och befogenheter som tillkommer
en kommun. Den centrala lagregleringen i dessa ämnen finns i kommunallagen. Den
kompletteras dock av ett stort antal specialförfattningar inom olika områden, t.ex. vad
gäller skola, socialtjänst, etc.
3.9.
Vidare bör noteras att en viss kommunal verksamhet (förvaltningsuppgift) enligt 12
kap 4 § RF förvisso kan överlämnas till ett s.k. privaträttsligt subjekt. Med privaträttsligt
subjekt menas såväl fysiska som juridiska personer, t.ex. aktiebolag, ekonomiska
föreningar, stiftelser, samfälligheter m.fl. En uppgift som innefattar
myndighetsutövning får dock endast överlämnas till ett privaträttsligt subjekt om det
finns uttryckligt stöd för detta i lag.
3.10.
Det finns inte någon speciallagstiftning som direkt reglerar kommunal
bostadsförmedling, t.ex. vad avser organisation eller arbetssätt. Det finns inte heller
några uttryckliga lagregler i kommunallagen eller annan lag som reglerar vad som
gäller om en kommun vill uppdra åt ett privaträttsligt subjekt att bedriva
bostadsförmedling. Det innebär att det inte finns något lagstöd för att i privaträttslig
form bedriva bostadsförmedling som innefattar myndighetsutövning.
3.11.
En första principiellt viktig fråga vid en eventuell omorganisation av Boplats Syd blir
mot bakgrund av ovan om verksamheten innefattar myndighetsutövning till någon del.
Om någon del av verksamheten utgör myndighetsutövning saknas nämligen laglig
grund för att bedriva den delen i privaträttslig form. Den delen måste vid en eventuell
omorganisation sålunda brytas ut och även fortsättningsvis bedrivas under kommunalt
beslutsfattande.
6 (38)
3.12.
Vad som utgör myndighetsutövning är dessvärre inte helt lättfångat. Förenklat kan
begreppet sammanfattas som att det ska vara fråga om en ensidig maktutövning mot
en enskild (fysiska såväl som juridiska personer) som grundar sig på offentligrättsliga
regler. Ett tydligt exempel på myndighetsutövning är t.ex. de beslut som kommunen
fattar om rätt till bostad enligt socialtjänstlagen. Historiskt synes kommunala
bostadsförmedlingar ha handlagt den typen av förtursärenden. Såvitt vi uppfattat så
hanterar Boplats Syd inte några förtursärenden där en enskild tillhandahålls bistånd
enligt den sociala rättighetslagstiftningen. Istället synes gälla att hela verksamheten
uteslutande har sin grund i frivilliga avtal mellan kommunen och fastighetsägare samt
mellan kommunen och de bostadssökande. Vår bedömning är därför att verksamheten
som bedrivs av Boplats Syd inte innefattar någon myndighetsutövning som utgör
hinder enligt RF för att verksamheten i dess helhet istället organiseras i privaträttslig
form.
Kommunallagen
3.13.
Ovan har konstaterats att grunderna för en kommuns organisation och verksamhet ska
fastställas genom lag och att detta huvudsakligen sker genom kommunallagen
(1991:900), såvida det inte finns speciallagstiftning på ett visst område. Det finns som
sagt inte någon lagstiftning som specifikt reglerar kommuners åligganden och
befogenheter när det gäller kommunal bostadsförmedling. Den befogenhet som
kommuner har att bedriva sådan verksamhet härrör därför från den allmänna
kompetensbestämmelsen i 2 kap 1 § kommunallagen (”KL”).
3.14.
Här finns inte anledning att närmare utreda vad som innefattas i den kommunala
kompetensen annat än konstaterandet att kommuner torde ha en oomtvistad rätt att
bedriva bostadsförmedling. Som strax kommer framgå nedan gäller numera till och
med att kommunen enligt bostadsförsörjningslagen i vissa fall är skyldig att bedriva
bostadsförmedling.
3.15.
Enligt KL gäller vidare att kommunerna i princip är fria att organisera sin verksamhet
hur de vill. KL innehåller dock vissa regler om vilka förutsättningar som gäller när en
kommun vill driva en verksamhet i privaträttslig form.
3.16.
Av 3 kap 16 § KL framgår att kommuner får överlämna vissa kommunala
angelägenheter till en juridisk person eller enskild individ. Samtidigt erinras om att
myndighetsutövning eller sådant som enligt lag ska bedrivas av en kommunal nämnd
inte får överlämnas åt ett sådant privaträttsligt subjekt. Bestämmelsen innebär att
sådant som ligger utanför den s.k. kommunala kompetensen inte kan överlämnas.
7 (38)
3.17.
Det bör särskilt framhållas att den kommunala kompetensen är avgörande för om
kommunen får bilda exempelvis ett aktiebolag för att driva en viss verksamhet, men
att den kommunala kompetensen sedan bolaget väl är bildat inte är direkt styrande
för bolagets verksamhet. Ett aktiebolag styrs enkelt uttryckt av aktiebolagen och inte
av kommunallagen.
3.18.
Det sagda öppnar för risken (eller möjligheten beroende på hur man ser det) att en
kommun kan överskrida sin kompetens genom att driva verksamhet i bolag. Därför
gäller enligt 3 kap 17 § KL att kommunfullmäktige för att få överlämna vårdnaden av
en kommunal verksamhet till ett direkt eller indirekt helägt aktiebolag måste:
a) Fastställa det kommunala ändamålet med verksamheten;
b) Tillse att det kommunala ändamålet och de kommunala befogenheter som utgör
ram för verksamheten anges i bolagsordningen;
c) Utse samtliga styrelseledamöter;
d) Se till att det anges i bolagsordningen att kommunfullmäktige får ta ställning innan
sådana beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av
större vikt fattas;
e) Utse minst en lekmannarevisor; och
f)
Se till att bolaget ger allmänheten insyn i den verksamhet som genom avtal lämnas
över till privata utförare.
Syftet med bestämmelsen i 3 kap 17 § KL är naturligtvis att de uppgifter som lämnas
över till aktiebolaget ska vara så preciserade att risken för kompetensöverskridanden
framstår som ringa. Uppenbarligen har dock regleringen inte varit fullgod, eftersom
underpunkter har tillkommit efterhand. Särskilt kan nämnas att bestämmelsen i
underpunkt b) trädde ikraft 1 januari 2013 och underpunkt f) trädde ikraft 1 januari
2015.
3.19.
Bestämmelsen i 3 kap 17 § KL utgör så att säga kopplingen mellan kommunallagen och
aktiebolagsrätten. Särskilt framgår det av bestämmelsen om att de kommunala
befogenheterna som utgör ram för verksamheten ska anges i bolagsordningen. Om de
så kallade kommunalrättsliga principerna om självkostnad, lokalisering, likställighet,
m.fl. som gäller i stort sett all kommunal verksamhet (utom på energiområdet och vissa
andra specialfall) inte skrivs in i bolagsordningen blir dessa inte aktiebolagsrättsligt
bindande för bolaget. Det innebär i sin tur bolaget ska drivas i enlighet med
aktiebolagslagens förutsatta vinstsyfte och att styrelse är skyldiga att verka för detta
ändamål. En många gånger överraskande insikt för en politiskt tillsatt styrelseledamot.
8 (38)
3.20.
Bestämmelsen i 3 kap 17 § KL gäller helägda aktiebolag. KL innehåller motsvarande
bestämmelser för stiftelser och ekonomiska föreningar. Om det är fråga om en
association (bolag, förening, stiftelse) som inte är helägt av kommunen, utan ägs
tillsammans med andra så gäller enligt 3 kap 18 § KL att kommunen ska se till att 3 kap
17 § KL tillämpas i den utsträckning som är rimlig med hänsyn till andelsförhållandena,
verksamhetens art och omständigheterna i övrigt.
Hyreslagen
3.21.
I 12 kap jordabalken (”hyreslagen”) finns vissa bestämmelser som avser att skydda
hyresgäster från otillbörliga krav på ersättning i samband med bostadsförmedling eller
uthyrning av lägenheter.
3.22.
Enligt 65 § hyreslagen är det straffbart att ställa upp villkor om särskild ersättning för
upplåtelse av bostadslägenhet eller för överlåtelse av hyresrätt till sådan lägenhet. Av
65 a § hyreslagen följer att det i princip är förbjudet att ta emot, träffa avtal om eller
begära ersättning av hyressökande för förmedling av bostadslägenhet för annat
ändamål än fritidsändamål. Sådan ersättning får dock utgå vid yrkesmässig
bostadsförmedling enligt grunder som föreskrivs av regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer.
3.23.
Regeringen har i förordningen (1978:313) om taxa för yrkesmässig bostadsförmedling
föreskrivit att ersättning får tas ut med högst 3 000 kr inklusive mervärdesskatt för en
lägenhet i ett en- eller flerfamiljshus och med högst 1 000 kr inklusive mervärdesskatt
för ett möblerat eller omöblerat rum. Ersättning får endast tas ut om förmedlingen
leder till att hyresavtal träffas.
3.24.
Ersättning enligt 65 a § hyreslagen får tas ut vid yrkesmässig bostadsförmedling som
bedrivs av såväl kommuner som privata förmedlare. I bestämmelsen finns också än
erinran om att det vid kommunal bostadsförmedling även är tillåtet att ta ut en
köavgift enligt vissa särskilda grunder som anges i den s.k. bostadsförsörjningslagen.
Bostadsförsörjningslagen
3.25.
Av central betydelse för kommunernas befogenheter att bedriva bostadsförmedling är
innehållet i lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (”BFL”). I
7 § BFL finns vissa direkta regler om kommunal bostadsförmedling. Lagrummet stadgar
att en kommun ska anordna bostadsförmedling om det behövs för att främja
bostadsförsörjningen. Om två eller flera kommuner behöver en gemensam
bostadsförmedling ska dessa kommuner anordna sådan. Om kommunen inte själv
anordnar förmedling trots att behov finns kan regeringen förelägga kommunen att
göra detta.
9 (38)
3.26.
En kommun har sålunda en skyldighet (i vart fall i teorin) att anordna
bostadsförmedling vid behov. En för denna utredning avgörande fråga blir därmed vad
som kvalificerar som en kommunal bostadsförmedling. Detta begrepp är inte
definierat i lagen. Av förarbeten till BFL framgår dock att den form i vilken
verksamheten bedrivs inte bör inverka på om en bostadsförmedling ska anses vara
kommunal eller inte.3 Det avgörande synes istället vara om bostadsförmedlingen är
en sådan kommunal tjänst som kommunen har beslutat att tillhandahålla
kommuninvånarna efter politiska riktlinjer och fastställda förmedlingsprinciper. 4
Kommunen torde alltså kunna fullgöra sin skyldighet att anordna bostadsförmedling
såväl genom förmedling i egen regi som genom ett privaträttsligt subjekt.
3.27.
Enligt 8 § BFL gäller vidare att en kommunal bostadsförmedling, utöver sådan
ersättning som får tas ut enligt 65 a § hyreslagen, även får ta ut en köavgift av den
bostadssökande. För detta krävs dock att lägenheterna förmedlas i turordning efter
kötid. Kommunen får bestämma avgiftens storlek och grunderna för hur avgiften ska
tas ut. Andra bostadsförmedlingar än kommunala får inte ta ut köavgift.
3.28.
BFL innebär, som antytts ovan, att den kommunala befogenheten att anordna
bostadsförmedling går längre än de befogenheter som kommunen skulle ha haft
enbart med stöd av kommunallagen. Även utan BFL skulle det dock ligga inom
kommunens befogenhet att inrätta en bostadsförmedling.
Fastighetsmäklarlagen
3.29.
En fysisk person som yrkesmässigt förmedlar hyresrätter är enligt 1 §
fastighetsmäklarlagen (2011:666) att anse som fastighetsmäklare och är skyldig att
vara registrerad som sådan. Registrering kan avse antingen fullständig registrering eller
enbart registrering som hyresförmedlare. Fullständig registrering innebär att lagen är
tillämplig fullt ut, t.ex. vad gäller utbildningskrav m.m., och ger behörighet att förmedla
alla typer av objekt. Beträffande den som är registrerad som hyresförmedlare ställer
lagen inte lika stora krav. Den som underlåter att registrera sig och ändå utför
förmedlingsuppdrag gör sig skyldig till straffbar gärning.
3.30.
Med fastighetsmäklare avses alltså en fysisk person. Om det ändå skulle lämnas ett
mäklaruppdrag (bostadsförmedling) till en juridisk person ska detta enligt lagens
förarbeten ses som ett uppdrag till den juridiska personen att anvisa uppdragsgivaren
en fysisk person att utföra uppdraget. Det verkliga civilrättsliga avtalsförhållandet
uppkommer därmed mellan uppdragsgivaren och den anvisade fysiska personen.5
3
Prop. 2000/01:26 s 19
Jfr SOU 1992:71 Bostadsförmedling i nya former s 61.
5 Prop. 1983/84:16 s 63.
4
10 (38)
3.31.
Fastighetsmäklarlagen innehåller, förutom krav på registrering, ett antal regler som
har betydelse för förmedlingsverksamheten, t.ex. att verksamheten ska bedrivas enligt
god fastighetsmäklarsed, förbud mot förmedling till närstående, förbud mot att
bedriva
förtroenderubbande
verksamhet,
vissa
rådgivningsoch
upplysningsskyldigheter, skyldighet att kontrollera förfoganderätten av ett objekt
m.m. Vid förmedling av hyresrätter tillämpas dock inte lagens bestämmelser om krav
på objektsbeskrivning, upplysningsskyldighet om rätt till ersättning vid senare
försäljning, samt bestämmelserna om mäklarens rätt till provision, ensamrätt och
ersättning för utlägg. Som nämnts gäller inte heller lagens kvalifikationskrav fullt ut för
den som endast förmedlare hyresrätter och är registrerad som hyresförmedlare.
3.32.
För att fastighetsmäklarlagen ska vara direkt tillämplig krävs att förmedlaren/mäklaren
är registrerad som fastighetsmäklare. I annat fall är lagen endast analogt tillämplig.6
Som utgångspunkt omfattar lagen alltså även kommunala tjänstemän som förmedlar
fastigheter, bostadsrätter, hyresrätter, etc. Enligt 5 § andra stycket gäller dock
undantag från skyldigheten att vara registrerad för den som ägnar sig ”enbart” åt
kommunal förmedling av hyresrätter, kostnadsfri förmedling av hyresrätter till
studerande, förmedling av hyresrätter för fritidsändamål eller till lokaler eller till rum
där hyrestiden uppgår till högst två veckor.
3.33.
En i och för sig intressant fråga är att undantaget för kommunal bostadsförmedling i
fastighetsmäklarlagen endast gäller kommunal förmedling av hyresrätter. Alltså inte
kommunal bostadsförmedling avseende exempelvis tomträtter. Om tjänstemännen
vid Boplats Syd sålunda förmedlar tomträtter t.ex. genom att administrera
kommunens tomtkö torde alltså skyldighet föreligga att registrera sig som
fastighetsmäklare och underkasta sig de krav på utbildning, etc. som följer därav.
Denna fråga ska inte utredas vidare här, utan vi nöjer oss med konstaterandet att det
vid val av organisationsform för Boplats Syd är av betydelse om verksamheten är att
anse som kommunal. Om den inte är det t.ex. för att det privata inslaget blir för stort
blir fastighetsmäklarlagen direkt tillämplig med allt vad det innebär.
Sammanfattning
3.34.
6
Av ovan kan sammanfattningsvis följande konstateras. Malmö kommun har rätt (och
teoretiskt även skyldighet) att bedriva bostadsförmedling. Ur ett rent offentligrättsligt
perspektiv står det kommunen fritt att organisera denna verksamhet i vilken laglig
organisationsform som helst. Om verksamheten organiseras i privaträttslig form måste
kommunen dock iaktta vissa formföreskrifter i samband med att verksamheten
överförs för att säkerställa efterlevnaden av den kommunala befogenheten.
Se rättsfallet NJA 2000 s 629.
11 (38)
3.35.
Det står även kommunen fritt att samarbeta i större eller mindre utsträckning med
andra intressenter. Det gäller såväl andra kommuner som privata fastighetsägare. Om
samverkan drivs så långt att kommunen inte längre själv eller tillsammans med andra
kommuner har ett bestämmande inflytande över verksamheten uppkommer risk för
att det inte anses vara fråga om kommunal bostadsförmedling. I sådant fall kommer
verksamheten inte längre kunna finansieras genom köavgifter och medarbetarna
kommer sannolikt att behöva registrera sig som hyresförmedlare enligt
fastighetsmäklarlagen samt tillämpa denna. Det finns därför sammanfattningsvis goda
skäl för att oavsett vilken organisationsform som väljs säkerställa det kommunala
inflytandet.
4.
OLIKA FORMER FÖR BOSTADSFÖRMEDLING
4.1.
Ovan har diskuterats de yttre förutsättningarna för att bedriva bostadsförmedling. Vi
har därvid konstaterat att Malmö kommun i princip är fri att välja vilken
organisationsform som helst, men att det finns goda skäl att säkerställa ett fortsatt
kommunalt inflytande för att framförallt kunna finanseria verksamheten genom
köavgifter.
4.2.
Bostadsförmedlingsverksamheten inom Boplats Syd kan som framgått organiseras på
en rad olika sätt. Den kan fortsätta att drivas i förvaltningsform. Det är också möjligt
att välja organisatoriska lösningar som innebär att förmedlingen sker i privaträttslig
form. I båda fallen kan samverkan med andra intressenter ske i olika utsträckning,
observera dock att privata intressen är exkluderade från att delta genom ägande om
verksamheten drivs i offentligrättslig form. Om förmedlingen sker i privaträttslig form
kan dock såväl andra kommuner som privata fastighetsägare delta genom ägande av
verksamheten.
4.3.
I det följande kommer vi att redovisa ett antal olika organisatoriska former som kan
användas för verksamheten i Boplats Syd. Syftet är att ange de förutsättningar som
gäller för olika organisationsformer med avseende på fördelar och nackdelar samt hur
samverkan med andra intressenter kan ske vid val av viss organisationsform. Ett
alternativ som vi inte avser att gå in närmre på nedan är möjligheten att välja att
fortsätta bedriva verksamheten i samma form som idag. Anledningen till detta är helt
enkelt att beställaren får anses vara väl bekant med den nuvarande
verksamhetsformen, varför det inte finns orsak att närmare gå in på en beskrivning av
denna.
4.4.
Kommuner har sedan lång tid bedrivit verksamhet inte bara i nämnd och
förvaltningsform, utan även genom olika privaträttsliga associationsformer. Den helt
dominerande formen när det gäller kommunala företag är aktiebolaget. Stiftelser,
ekonomiska föreningar, handels- och kommanditbolag och ideella föreningar är
således ovanliga företeelser inom det kommunala området.
12 (38)
4.5.
När en kommun väljer att bedriva viss verksamhet i aktiebolagsform brukar det ofta
motiveras av påståenden om att effektiviteten blir större, organisationen tydligare och
redovisningen mer transparant. Effektivitetsfördelarna brukar motiveras med
hänvisning till att aktiebolaget erbjuder ett utvecklat organisationsmönster med klara
roller för aktieägare, bolagsstyrelse, VD och revisorer. Det finns också ett väl utvecklat
regelverk för vad bolaget får och inte får eller bör göra. Ett annat skäl som brukar
nämnas är att det är lättare driva näringsverksamhet i aktiebolagsform, t.ex. med
avseende på ingående av avtal. Motparten har nämligen då lättare att avgöra vilken
kompetens styrelsen eller VD har att ingå olika avtal, än om verksamheten bedrivs i
förvaltningsform.
4.6.
Den största fördelen med aktiebolag torde dock vanligen vara att det blir lättare att
samverka med andra aktörer. Samverkan med privata aktörer måste ha privaträttslig
form. Samverkan med andra kommuner kan äga rum i kommunalförbund eller
gemensam nämnd, men det är tämligen omständliga organisationsformer med en lika
utvecklade regler om ägarstyrning, etc. Bildas ett kommunalförbund utgör detta i
princip en egen kommun, som bildarna inte får styra.7
4.7.
Det förtjänar i detta sammanhang återigen att påpekas att KL:s regler om kommunal
företagsbildning och kommunalt ägande endast gäller just de krav som ställs på
kommunerna i egenskap av bolagsbildare och ägare. Övriga frågor som rör de olika
bolagens verksamhet och inre liv regleras istället inom ramen för den s.k.
associationsrättsliga lagstiftningen, dvs. aktiebolagslagen (2005:551) för aktiebolag
osv.
4.8.
Aktiebolagen är alltså helt dominerande när det gäller kommunala verksamhet som
förekommer i bolagsform. Med anledning av detta kommer vi nedan huvudsakligen
fokusera på att beskriva aktiebolaget. För att ge en bild av vad som särskiljer de övriga
verksamhetsformerna från aktiebolag kommer vart och ett av alternativen likväl att
beskrivas kortfattat. Innan vi går in på en närmare beskrivning av de olika
bolagsformerna kan följande tabell vara till stöd för att ge en överblick av särdragen
för de olika associationsformerna som vi kommer att behandla:
7
Jfr Stattin D., Kommunal aktiebolagsrätt, 2 uppl., s. 22 f.
13 (38)
Vilka lagar gäller?
Utgör det ett eget
rättssubjekt?
Uppkommer
organisationen
genom avtal eller
registrering?
Krav på bundet
kapital
Tvingande regler om
organisationens
interna
förhållanden?
Finns det ett krav på
firma?
Aktiebolag
ABL
Handelsbolag
BL
Enkelt bolag
BL
Ekonomisk förening Stiftelse
FL
Stiftelselagen
Ja
Ja
Nej
Ja
Ja
Registrering
Registrering
Avtal
Ja
Nej
Nej
Registrering
Ja, insats utan
misnta gräns
Avtal/förordn
ande
Ja - avskild
egendom
Ja, i stora delar
Nej, frånsett 2:5 BL
Nej
Ja, i stora delar
Ja, i stora
delar
Ja
Ja
Nej
Tvingande regler om Styrelsen, VD och
ställföreträdare?
särskild firmatecknare
Avtalas mellan delägarna
Ja
Styrelsen, VD och
särskild
Nej (ej juridisk person) firmatecknare
Ja
Förvaltare/sty
relse
5.
AKTIEBOLAG
5.1.
Aktiebolag är näst efter enskild näringsverksamhet (när privatperson ensamt äger och
driver företag, ex. lantbrukare) den vanligaste företagsformen i Sverige. Kortfattat kan
det konstateras att aktiebolag utgör en enskild juridisk person och ett eget
skattesubjekt. Ägandet i bolaget kan utgöras av båda enskilda och flera aktörer vilka
kan vara både fysiska- eller juridiska personer. Aktiebolagen särskiljer sig mot övriga
företagetagsformer genom att ställa upp lagstadgade minimumkrav på ett startkapital,
aktiekapital, om minst 50 000 kr för privata aktiebolag (respektive 500 000 kr för
publika bolag). Aktiekapitalet ska betalas in i samband med registreringen av företaget.
När bolaget väl registrerats vid Bolagsverket kan detta kapital sedan brukas i bolaget.
5.2.
I och med att aktiebolaget utgör en självständig juridisk person är ägarrisken
begränsad till det kapital som var och en av ägarna tillfört bolaget (satsat aktiekapital).
Det kan dock nämnas att det finns enstaka undantag för denna ansvarsbegränsning
bland annat då styrelsen eller aktieägare uppsåtligen eller av oaktsamhet orsakat
skada för bolaget.
5.3.
Genom bildandet av aktiebolag åtar sig bolaget att följa de regler som finns uppställda
i ABL. Detta innebär utöver tidigare nämnda regler om bolagsordning, vari det går att
utläsa syfte med verksamheten bland annat att det inledningsvis ska utses en styrelse,
årlig årsredovisning ska upprättas och hållas en årlig bolagsstämma. Reglerna kring
aktiebolag är omfattande och praxis väl utvecklad. Då reglerna är välutformade och
bolagsformen väletablerad i samhället är det förhållandevis enkelt att upprätthålla de
formkrav som ställs upp för verksamhetsformen i ABL.
Vinstsyfte
14 (38)
5.4.
Utgångspunkten i ABL är att aktiebolag ska drivas i vinstsyfte denna princip är dock
inte tillämplig för kommunala bolag (med undantag av bl.a. elhandelsbolag). Detta då
syftet med kommunala aktiebolag är att driva kommunal verksamhet och vinstsyfte
inte får förekomma. Detta är dock viktigt att notera att det kommunala syftet särskilt
måste specificeras i aktiebolagets bolagsordning. Det är vidare viktigt att
uppmärksamma att förbudet mot ett vinstsyfte inte förhindrar ett kommunalt bolag
från att få generera tillräcklig vinst för att vara konsoliderat och klara av löpande
investeringar. Utgångspunkten är istället att de kommunala bolagen ska följa
självkostnadsprincipen.
Sysslomannaskap
5.5.
Styrelsens ledamöter och de verkställande direktörerna i ett aktiebolag är sysslomän.
Med detta avses att de självständigt ska förvalta bolagets angelägenheter utifrån de
regler som ABL ställer upp. I egenskap av syssloman har styrelseledamot och VD en
allmän lojalitets- och vårdnadsplikt i förhållande till sin uppdragsgivare. För styrelsens
del är uppdragsgivaren ägaren och för de verkställande direktörerna är
uppdragsgivaren bolagets styrelse. Även styrelseledamöter och verkställande
direktörer i ett kommunalt bolag är sysslomän. Dock är styrelsens primära
uppdragsgivare inte stämman utan kommunen (som genom fullmäktige bl.a. tillsätter
styrelsen).
Ägarstruktur
5.6.
Ägarfördelningen i aktiebolag fördelas utefter antalet ägda aktier i bolaget. Dessa
aktier ger i sin tur rösträtt vid bolagsstämmorna vid vilka fördelningen av de olika
förtroendeposterna i bolaget görs. Det är möjligt att utfärda olika typer av aktieserier
i bolaget varvid vissa aktieslag kan vara förenade med mer rättigheter än andra. Det
bör dock observeras att röstskillnaden för de olika aktieslagen inte får överstiga tio
gånger röstvärdet för någon annan aktie i bolaget.
5.7.
Huvudregeln för aktier är att det står aktieägare fritt att erbjuda annan att köpa dessa.
Detta kan dock enkelt begränsas i bolagsordningen, t.ex. genom en hembudsklausul
vilken förpliktar säljaren att först erbjuda aktierna till tidigare aktieägare.
5.8.
Framtida aktörer som vill köpa in sig i bolaget kan således köpa in sig i bolaget genom
att köpa aktier från befintliga ägare (förutsatt att hembudsklausulen inte utnyttjas)
alternativt genom att bolaget genomför en riktad nyemission varvid nya aktier erbjuds
intressenten.
Ägarinsyn
15 (38)
5.9.
Vilken bestämmanderätt Malmö stad får beror till stor del på vilket upplägg man väljer
för aktiebolaget. Det är dock relativt enkelt att säkerställa att Malmö stad vidhåller
kontrollen av bolaget. Detta antingen genom att endast ett färre antal aktier erbjuds
övriga intressenter eller genom att det utfärdas olika aktieserier, och Malmö stad står
som ägare av aktierna förenade med en bättre rösträtt och förslagsvis även med
särskilda rättigheter, ex. till att utse styrelsemedlemmar för bolaget.
5.10.
För det fall att bolaget är ensamägt är insynen i stora delar oförändrad för Malmö stad
i och med att det är kommunalfullmäktige som kommer till att utse
styrelseledamöterna i bolaget.
Skattefrågor
5.11.
Ett aktiebolag kommer att utgöra en egen juridisk person och därmed även ett eget
och skattepliktigt skattesubjekt.
5.12.
Vad gäller överföring av medel från ägarna till bolaget gäller som huvudregel att
aktieägartillskott till ett kommunalt aktiebolag är skattefria, men driftsbidrag utgör
dock skattepliktig inkomst. Gränsdragningen mellan dessa båda överföringar kan
sammanfattas enligt följande: 8
Om en kommun tillskjuter medel till ett kommunalt bolag för investeringar eller för att
stärka kapitalbasen grundar sig detta på kommunens ägaransvar, vilket leder till att
tillskjutna medel räknas som ett skattefritt aktieägartillskott.
Om ett bidrag är föranlett av att bolagen svarar för driften av en verksamhet som
kommunen valt att bedriva och inte av att kommunen varit ägare till bolaget ska det
anses som ett skattepliktigt driftsbidrag.
Fördelar och nackdelar
5.13.
Som framgått är aktiebolag den vanligaste bolagsformen i Sverige. Som en följd av
detta finns det en väl utvecklad och lätt tillämplig lagstiftning för denna typ av
bolagsform. Det är vidare en organisationsform som är relativt lätt att forma och
anpassa så att den optimeras för den framtida driften av Boplats Syd.
5.14.
Som en nackdel kan nämnas att det rent praktiskt kommer att innebära att en
överföring av verksamheten och personalen kommer att behöva ske från Malmö stad
till aktiebolaget. Förhållandet mellan verksamheten och kommunen blir således mer
avskilt. Detta innebär vidare att bolaget i betydligt större utsträckning kommer att
behöva ”stå på egna ben” vad gäller finansieringen av verksamheten.
8
Baserat på praxis (RÅ 2001 ref. 28 I-II).
16 (38)
5.15.
Ur ett affärsmässigt perspektiv ser vi en fördel med denna bolagsform då den kommer
innebära en särskiljning mellan Malmö stad och Boplats Syd, vilket troligtvis kommer
att öka övriga kommuners vilja att delta i verksamheten. Med denna typ av bolagsform
är det vidare förhållandevis enkelt att ta in ny ägare och det finns inga hinder för ett
kombinerat ägandeskap med både kommuner, landsting och privata fastighetsägare
som delägare i bolaget.
6.
AKTIEBOLAG MED SÄRSKILD VINSTUTDELNINGSBEGRÄNSNING
6.1.
Ett alternativ till ett vanligt aktiebolag är aktiebolag (svb) vilket är ett aktiebolag med
särskild vinstutdelningsbegränsning. Bolagsformen regleras i ABL kap 32 och
grundläggande för den är att bolagets verksamhet primärt drivs i ett annat syfte än att
ge aktieägarna vinst. De särskilda regler som ställs upp för denna form av bolag syftar
till att säkerställa att vinsten huvudsakligen stannar kvar i bolaget för nya investeringar.
6.2.
Detta innebär inte att vinstutdelning från ett svb-bolag till ägarna är förbjudet, dock
sätts ett tak för den utdelning som tillåts. På det kapital som ägarna tillskjutit får i svbbolag årligen maximalt utdelas ett belopp som beräknas med hjälp av statslåneräntan
plus en procent. Bolag av denna typ förbjuds vidare att ta upp vinst- eller
kapitalandelslån.
6.3.
I syfte att förhindra kringgåenden ges begränsningsregler för koncernbidrag och andra
värdeöverföringar till koncernbolag samt för fusion/fission. Ett svb-bolag tillåts vidare
inte att ändra skepnad till publikt bolag eller till ett ”normalt” privat bolag.
6.4.
För Boplats Syds del ser vi inte att ett svb-bolag skulle vara att föredra framför ett
ordinärt aktiebolag. Detta då organisationsformen endast skulle medföra diverse
begränsningar vilket gör den svårare att hantera rent praktiskt. Vad gäller den fördel
som bolagsformen innebär genom en tydliga vinstbegränsning är liknande effekt enkel
att uppnå i ett ordinärt aktiebolag. Detta bland genom att tydligt i bolagsordningen
definiera vad bolagets syfte kommer till att vara (varav det där ska framgå att det inte
kommer att drivas i vinstsyfte).
7.
EKONOMISK FÖRENING
7.1.
En ekonomisk förening påminner mycket om ett aktiebolag men det finns vissa
skillnader. Innan vi går in på dessa skillnad kan några grundläggande karaktärsdrag för
en ekonomisk förening nämnas.
17 (38)
-
En ekonomisk förening måste enligt 1 kap 1 § lagen (1987:667) om
ekonomiska föreningar (”FL”) ha en kooperativ karaktär, dvs. den ska ha
till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom
ekonomisk verksamhet som medlemmarna deltar i. Medlemmarna ska
delta i den ekonomiska föreningen som konsumenter, brukare eller
leverantörer, med egen arbetsinsats eller genom att nyttja föreningens
tjänster.
-
Det ska finnas minst tre medlemmar i föreningen och medlemskapet i
föreningen ska leda till någon form av ekonomiskt utbyte för samtliga.
-
Medlemmarnas ansvar begränsas till det kapital som satsas i föreningen.
-
Föreningen företräds av en styrelse och måste ha minst en revisor. Likt
som för aktiebolag väljs både styrelsen och revisor vid en stämma
(föreningsstämman).
7.2.
På motsvarande sätt som med aktiekapitalet i ett aktiebolag ska varje medlem betala
ett insatskapital när den ansluter till den ekonomiska föreningen, det finns för en
ekonomisk förening dock inget krav på ett lägsta startkapital motsvarande det som
uppställs för aktiekapital. Vid behov kan även en årlig medlemsavgift som beslutas av
föreningsstämman bestämmas. Ekonomiska föreningars medlemmar är vidare inte
personligt ansvariga för företagets skulder och andra förpliktelser utöver insatsen.
7.3.
Den kanske största skillnaden mot aktiebolag är att inflytandet i föreningen inte är
påverkat av hur stort insatskapitalet är. Till skillnad mot ett aktiebolag där antalet
röster normalt speglas av antalet aktier och insatt kapital, har varje medlem i en
ekonomisk förening en röst. Detta innebär att samtliga medlemmar har lika mycket att
säga till om.
Ägarstruktur
7.4.
Som beskrivits ovan krävs det för bildandet av en ekonomisk förening minst tre
medlemmar. Det är således inte möjligt för Malmö stad att ensamt driva Boplats Syd
som en ekonomisk förning. Vad gäller möjligheten att ta in ytterligare medlemmar
efter bildandet av föreningen är detta fullt möjligt. Det föreligger vidare inga hinder
kopplade till verksamhetsformen i sig att privata aktörer ansluter sig till föreningen, se
dock vad som nämnts ovan under konkurrensrättsavsnittet.
Ägarinsyn
18 (38)
7.5.
I fråga om Malmö stads möjligheter till inflytande och kontroll över en ekonomisk
förening gäller i allt väsentligt samma förutsättningar som gäller för aktiebolag.
Villkoren för verksamhetens handhavande får tas in i föreningens stadgar eller i ett
kompletterande avtal.
7.6.
Som beskrivits ovan har varje medlem samma rösträtt i en ekonomisk förening vilket
kan tänkas vara en nackdel för Malmö stad då andra aktörer än ”de egna” kan komma
att placeras på föreningens förtroendeposter.
Skattefrågor
7.7.
En ekonomisk förening är skatte- och momsbetalningsskyldig enligt allmänna regler.
Se vidare vad som angetts om skattefrågor under aktiebolag.
Fördelar och nackdelar
Fördelar
Liksom för aktiebolagen finns det en väl utformad reglering.
En ekonomisk förening är öppen, dvs. det är lätt för nya medlemmar att ansluta sig till
föreningen så länge de uppfyller villkoren som föreningen satt upp i stadgarna för
medlemskap.
Nackdelar
Krävs minst tre medlemmar. Till skillnad mot aktiebolaget är det således inte möjligt
för Malmö stad att stå som ensam ägare.
Begränsad möjlighet för styrning. I och med att varje medlem har en röst späds
beslutanderätten för Malmö stad ut.
Kräver ett ekonomiskt syfte. Detta kriterier bör dock anses vara uppfyllt genom att
medlemmarna uppnår synergieffekter genom en gemensam organisation för
förmedling av bostäder.
8.
STIFTELSE
8.1.
Stiftelser är en mycket gammal rättsfigur och regleras numera i stiftelselagen
(1994:1220). Av 1 kap 2 § stiftelselagen framgår att en stiftelse bildas genom att
egendom enligt förordnande av en eller flera stiftare avskiljs för att varaktigt förvaltas
som en självständig förmögenhet för ett bestämt ändamål. Stiftelsens egendom ska
anses vara avskild när den har tagits om hand av någon som har åtagit sig att förvalta
den i enlighet med stiftelseförordnandet. Karaktäristiskt för en stiftelse är att den
saknar ägare - Stiftelsen utgör därför inte en förmögenhetstillgång i stiftarens hand.
19 (38)
8.2.
En stiftelse kan förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter samt föra talan inför
domstol och andra myndigheter. För en stiftelses förpliktelser svarar endast stiftelsens
tillgångar, 1:4 stiftelselagen. Avseende stiftens förvaltning gäller att föreskrifterna i
stiftelseförordnandet ska följas vid förvaltning av stiftelsens angelägenheteter om inte
föreskrifterna strider mot någon bestämmelse i stiftelselagen, 2:1 stiftelselagen.
8.3.
Om ett åtagande att förvalta stiftelsen egendom i enlighet med stiftelseförordnandet
görs av en eller flera fysiska personer, föreligger egen förvaltning. Görs ett sådant
åtagande av en juridisk person, t.ex. en kommun föreligger anknuten förvaltning. Om
en kommun har åtagits sig att förvalta en stiftelses egendom är den också förvaltare
för stiftelsen.
8.4.
Inom det kommunala området har stiftelser framförallt utnyttjas inom
bostadsförsörjningsområdet, användandet av stiftelseformen har dock varit
avtagande under lång tid. I samband med tillkomstens av 1994 års stiftelselag såg man
exempelvis en stark tendens att stiftelser avvecklades och verksamheten istället fördes
över till kommunalägda aktiebolag. Med anledning av detta samt att
verksamhetsformen i sig inte lämpar sig för den verksamhet som Boplats Syd bedriver
kommer vi inte att gå in närmare på stiftelser i denna utredning.
9.
HANDELSBOLAG
9.1.
Av 1 kap 1 § lagen (1998:1102) om handelsbolag och enkla bolag framgår att ett
handelsbolag föreligger, om två eller flera bolagsmän har avtalat att gemensamt utöva
näringsverksamhet i bolag och bolaget har förts in i handelsregistret.
Associationsformen kräver att det finns ett grundläggande förtroende mellan
bolagsmännen. Generellt kan sägas att ett handelsbolag till sin uppbyggnad är en
enklare verksamhetsform än ett aktiebolag och anses inte lämpad för en större
delägarkrets eller för mer omfattande verksamhet. Bolagsmännen ansvarar för
bolagets förpliktelse och rätten att företräda bolaget. Vidare ansvarar bolagsmännen
primärt och solidariskt för skulderna. Av detta följer att en borgenär kan vända sig
direkt mot en eller flera av bolagsmännen för att driva in en skuld utan att först kräva
bolaget. En annan utgångspunkt är att varje bolagsman kan ingå förbindelse för
bolagets räkning och därigenom göra även övriga bolagsmän betalningsansvariga om
inte annat har avtals.
9.2.
Handelsbolag används normalt inte för interkommunal samverkan. Däremot
förekommer handelsbolag undantagits som organisationsform för samarbete med
företag inom näringslivet.
Vi anser inte att handelsbolag är en relevant
organisationsform för Boplats Syd varför inte kommer att gå in närmre på denna
verksamhetsform.
20 (38)
10.
KOMMANDITBOLAG
10.1.
Av 1:2 lagen om handelsbolag och enkla bolag framgår att ett kommanditbolag är ett
handelsbolag i vilket en eller flera bolagsmän har förbehållit sig att inte svara för
bolagets förbindelser med mera än han eller hon har satt in eller åtagit sig att sätta in
i bolaget. En sådan bolagsman kallas kommanditdelägare. Annan bolagsman i
kommanditbolaget kallas komplementär. Kommanditbolaget kan därför sägas vara en
särart av handelsbolaget och kommanditbolaget regleras av i stort sett samma
lagstiftning. Även kommanditbolaget används ibland av kommuner i samverkan med
företag inom näringslivet. Det förekommer också att kommanditbolag utnyttjas för
kommuners verksamhet. Utgångspunkten är då att kommunen också är ägare av ett
aktiebolag som kan ha komplementäres roll.
10.2.
Av samma anledning som för handelsbolaget samt vidare då ett upplägg med ett
kommanditbolag som ägare till ett aktiebolag enligt vår mening skulle innebära en
onödig komplexitet kan vi inte rekommendera denna organisationsform. Vi kommer
med anledning av detta inte att göra någon mer djupgående beskrivning av
kommanditbolagen.
11.
SAMARBETSAVTAL/ENKELT BOLAG
11.1.
Ovan har diskuterats ett antal möjliga privaträttsliga organisationsformer av mer
formbundet slag. I samtliga fall utom beträffande handelsbolag och kommanditbolag
innebär dessa att en juridisk person skapas. Om fokus ligger på att hitta möjliga
juridiska organisationsformer med andra intressenter, t.ex. med andra kommuner
eller fastighetsägare, så bör för fullständighetsskull påpekas att det även finns
möjlighet till mer formlös samverkan genom avtal. Om samverkan sker med andra
kommuner brukar sådana samarbetsavtal ofta benämnas interkommunala
samverkansavtal.
11.2.
Ett samverkansavtal är inget i lag definierat begrepp och kan i princip ha vilket lagligt
innehåll som helst. Om samarbetet innebär att parterna verkar för ett gemensamt
ändamål, det vill säga inte endast utbyter prestationer som i ett enkelt köpeavtal, så
är det dock fråga om ett enkelt bolag. Det ställs inte särskilt stora krav på vare sig
intressegemenskap eller engagemang för att det ska vara fråga om ett enkelt bolag.
Syftet med samarbetet behöver inte ens vara kommersiellt eller att skapa vinst, utan
kan vara av mer perifert slag som att två parter genomför en utställning tillsammans.
I praktiken torde därför ett mycket stort antal samarbeten utgöra enkla bolag, även
om parterna oftast inte reflekterat närmare över saken.
21 (38)
11.3.
Ett enkelt bolag är ingen egen juridisk person och inte heller någon självständig
organisatorisk enhet. Istället svarar de samverkande parterna själva för sina respektive
insatser. En part kanske tillskjuter medel, medan en annan tillskjuter arbetskraft.
Personalen kvarstår dock som anställd hos sin tidigare arbetsgivare.
11.4.
Vid ett samarbete för gemensamt ändamål som bygger på avtalsrättslig grund blir det
därför angeläget noga reglera formerna för samarbetet i avtalet, eftersom det inte
finns någon utfyllande lagstiftning (förutom ett fåtal regler i lagen om handelsbolag
och enkla bolag) som tillhandahåller en färdig styrmodell. Det gäller i sådant fall att
särskilt noga överväga vem av parterna som tillhandahåller olika prestationer, t.ex. för
att det fortsatt ska vara fråga om kommunal bostadsförmedling och möjligt att ta ut
köaavgift.
11.5.
Vi bedömer inte att samverkan grundad endast på ett samverkansavtal är relevant,
annat än möjligen i ett övergångsskede, och behandlar därför inte denna företeelse
ytterligare.
12.
GEMENSAM NÄMND
12.1.
En form av offentligrättslig samverkan är gemensam nämnd. En gemensam nämnd är
en nämnd som tillsätts i någon av de samverkande kommunerna eller landstingen, en
s.k. värdkommun, och ingår i denna kommun eller landstings organisation enligt 3 kap
3 § 3 st. KL. Den gemensamma nämnden är således ingen egen juridisk person. Varje
kommun eller landsting är vidare fortfarande att se som huvudman för de frågor man
lägger på den gemensamma nämnden.
12.2.
Även om nämnden ingår i värdkommunens organisation har den eller de kommuner
som inte är värdkommun teoretiskt sett lika mycket inflytande på nämnden som
värdkommunen. De samverkande kommunerna ska dels ha en överenskommelse om
samverkan dels ska nämnden precis som andra nämnder ha ett reglemente.
Överenskommelsen och reglementet har delvis skilda funktioner men bör ändå vara
likalydande på vissa punkter. Det är främst frågan om vilken verksamhet som nämnden
ska bedriva som regleras i båda dokumenten.
12.3.
Alla de samverkande kommunerna och ev. landsting ges också inflytande genom att
ledamöter och ersättare i en gemensam nämnd enligt 6:9 3 st KL väljs av fullmäktige i
de samverkande kommunerna och landstingen. Var och en av de samverkande
kommunerna ska dessutom vara representerade i den gemensamma nämnden med
minst en ledamot och en ersättare. Varje fullmäktige väljer således sina ledamöter i
den gemensamma nämnden och har därigenom ett visst inflytande på verksamheten.
22 (38)
12.4.
Hur stort antal ledamöter och ersättare varje kommun ska utse ska regleras i
överenskommelsen och bör enligt vår mening även framgå av reglementet. Utöver
regeln om minirepresentationen finns inga ytterligare bestämmelser om hur stort
antalet ledamöter och ersättare ska vara. Det står också de samverkande parterna fritt
att avgöra hur, utöver minimireglerna, platserna i nämnden ska fördelas dem emellan.
Alla samverkansparterna behöver inte erhålla lika många platser utan detta avgöras av
parterna.
12.5.
För att inrätta en gemensam nämnd ska parterna som ingår som sagt upprätta en
överenskommelse. Denna måste i sin tur godkännas av fullmäktige i samtliga de
samvarande parternas fullmäktige församlingar. Vidare ska som sagt även ett
reglemente antas och slutligen ska varje samverkande part utse sina ledamöter och
ersättare i nämnden.
Överenskommelsen
12.6.
I överenskommelsen måste parterna beskriva hur de vill ha det i olika frågor. Parterna
måste vara överens på alla punkter för att överenskommelsen ska bli verklighet i och
med att den måste godkännas av respektive samverkansparts fullmäktigeförsamling.
12.7.
Den viktigaste frågan i praktiken är oftast hur kostnaderna ska fördelas. Var och en av
de samverkande kommunerna ska lämna ett årligt bidrag för att täcka kostnaderna för
den gemensamma nämndens och förvaltningens verksamhet med belopp
motsvarande de totala faktiska kostnaderna minskat med de totala faktiska intäkterna.
Hur dessa nettokostnader ska fördelas mellan parterna kan de själva avgöra. Parterna
måste således komma överens om en s.k. kostnadsfördelningsnyckel.
Ägarinsyn
12.8.
De olika samverkande parterna måste var och en för sig ha möjlighet till insyn i en
gemensam nämnds verksamhet. Varje samverkande part har naturligtvis först och
främst vissa insyns- och styrmöjligheter genom sina ledamöter och ersättare. Även om
den gemensamma nämnden formellt tillsatts av en av de samverkande parterna har
de övriga via sina ledamöter således säkrat vissa insyns- och kontrollmöjligheter.
12.9.
Det finns också i KL vissa insynsbestämmelser. Av 5 kap 22 § KL framgår att fullmäktige
i en kommun som bildat en nämnd har rätt att begära upplysningar från nämnden.
Ordföranden och v. ordföranden i nämnden samt de anställda i de samverkande
kommunerna är skyldiga att lämna upplysningar vid fullmäktiges sammanträden, om
det inte finns något hinder mot det på grund av sekretess enligt lag.
23 (38)
12.10.
Enligt 5 kap 52 KL får dessutom ledamöter i fullmäktige, i kommuner som bildat en
gemensam nämnd, ställa interpellationer om nämndens handläggning.
Interpellationer ska riktas till nämndens ordförande. AV 5 kap 54 § KL framgår att
motsvarande gäller för frågor.
12.11.
Utöver detta finns vissa möjligheter att i överenskommelsen reglera frågan om
löpande styrning och insyn i nämndens verksamhet. Här måste dock vissa
lagbegränsningar beaktas då framförallt i sekretesslagen. Dessutom får inte de olika
fullmäktigeförsamlingarna vara alltför detaljerade i sin styrning av nämnden i vart fall
inte på ett sådant sätt att de påverkar nämnden i enskilda ärenden. Riktlinjerna måste
vara förhållandevis generella.
Personal
12.12.
Den gemensamma nämnden kan komma att tilldelas uppgifter som tidigare hanterats
inom de olika kommunerna och av där anställd personal. Vad gäller personalen talar
praktiska skäl ofta för en samordning av personalresurserna. I ert fall då det redan finns
en utsatt personalstyrka samt då Malmö stad kommer att vara värdkommun är det
lämpligaste att Malmö stad anställer all personal som ska arbete i verksamheten (om
personal från övriga samarbetsbetskommuner skulle behöva anlitats). En annan
möjlighet är att i överenskommelsen om samverkan lösa frågor om villkor för anställda
och hur de organisatoriskt ska samarbete trots att de har olika arbetsgivare. Frågor om
vem ska svara för pensioner m.m. måste då lösas.
12.13.
Om personalen ska vara anställd av Malmö stad i egenskap av värdkommunen måste
kanske viss personal byta arbetsgivare, om detta krävs av samarbetsparterna. Det kan
då bli fråga om en verksamhetsövergång. I samband med at verksamheten överflyttas
från part till annan övergår de berörda arbetsgivarnas anställningar enligt 6 b § LAS
(Lagen om anställningsskydd SFS 1982:80) till Malmö stad.
12.14.
Även om praktiska skäl många gånger talar för en samordning av personalresursernas
kan personalen i en gemensam nämnd vara kvar hos sin nuvarande arbetsgivare,
någon av parterna, eller anställas av någon av de samverkande parterna och
beslutanderätt kan ges genom delegation. Detta kan dock bli väldigt rörigt med
mängder av delegationsordningar. Det kan också bli problematiskt ur ett arbetsgivarrespektive arbetstagarperspektiv t.ex. när det gäller pensionsavsättningar, fördelning
av lönekostnader inom ramen för samarbetet osv.
12.15.
Slutligen kan nämnas att företrädare för anställda i kommuner eller landsting som
samverkar i en gemensam nämnd enligt 7 kap 8 § KL får närvara vid sammanträden
med den gemsamma nämnden när nämnden behandlar ärenden som rör förhållandet
mellan kommunen som arbetsgivare och dess anställda.
24 (38)
Skattefrågor
Denna lösning föranleder inga transaktioner som skulle utlösa några skattemässiga
konsekvenser.
Fördelar och nackdelar
12.16.
En fördel med den gemensamma nämnden i förhållande till samverkan genom avtal
eller genom interkommunala företag är att den gemsanamma nämnden kan ges
möjlighet att samverka på i stort sett alla områden. Det finns dock begränsningar ex.
kan nämnden inte ges uppgifters som faller inom ramen för respektive
kommunfullmäktiges exklusive beslutanderätt enligt 3 kap 9 § KL. Detta innebär att
den allmänna gränsdragningen mellan fullmäktige och nämnd även gäller för en
gemensam nämn. Följden av detta är att de mest grundläggande principiella frågorna
ska beslutas i fullmäktiga. Det kan i vissa situationer vara svårt att avgöra vilket
fullmäktiga som ska fatta beslut. Ibland är det endast ett av de samverkande
kommunernas fullmäktige i andra fall är det flera eller kanske samtliga samverkande
parters fullmäktige församlingar. Detta beror på vad frågan handlar om och vem/vilka
den berör. Anledningen till denna problematik är att varje samverkande kommun
behåller ansvaret för sin verksamhet.
12.17.
Om gemensam nämnd väljs som framtida organisationsform krävs det vidare inte
någon upphandling av verksamhet. Samverkande kommuner kan följaktligen utnyttja
nämndens tjänster utan att behöva upphandla dem.
12.18.
Som en eventuell nackdel med en gemensam nämnd bör nämnas att det juridiska
ansvaret gentemot tredje man är oklart i en gemensam nämnd. I förarbetena till
reglerna om gemensam nämnd nämns att en gemensam nämnd företräder samtliga
huvudmän och ingår avtal för deras räkning. Parterna är således gemensamt ansvariga
för att avtal följs. Det förhåller sig emellertid så att avtal endast kan ingås mellan
värdkommunen och tredje man eftersom den gemensamma nämnden inte är en egen
juridisk person utan en del av den juridiska person som värdkommunen utgör. Tredje
man får således anspråk på värdkommunen då denna rättsligt sett är avtalspart.
12.19.
Värdkommunen kan endast genom den reglering som skett kring den gemensamma
nämnden på civilrättslig grund, främst genom den överenskommelse som ska ingås i
samband med bildandet, kräva något av den part som inte är värd. Detta kan bli
besvärligt om meningsskiljaktigheter uppstår mellan parterna och dess relation till
tredje man. Det kan i vissa situationer nämligen vara så att just det omtvistade saknar
reglering mellan samverkansparterna. Detta kan då leda till omfattande och besvärliga
tolkningstvister mellan parterna som slutligen kan komma att hamna i allmän domstol.
Man kan således dra slutsatsen att värdkommunen i en gemensamma nämnd tar en
större risk än de andra samarbetsparterna.
25 (38)
12.20.
Ytterligare en nackdel är att en gemensam nämnd ställer höga krav på den
överenskommelse som ska upprättas. Det ligger ofta i sakens natur att man som
värdkommunen vill ha en så omfattande överenskommelse som möjligt vilken i princip
ska kunna tillämpas för alla uppkomna situationer i verksamheten. En sådan
överenskommelse kan dock riskera att bli väldigt svår överskådlig och i praktiken svår
att använda sig av, det är vidare stor risk att anslutande kommuner/landsting är
kritiska till att ingå i en allt för omfattande överenskommelse.
12.21.
Ur ett affärsmässigt perspektiv ser vi en svaghet i att det inte är möjligt för privata
fastighetsägare att ansluta sig till denna typ av organisationsform. Enligt uppgift från
er har det förmedlade lägenhetsbeståndet för år 2014 till 39 % bestått av lägenheter
från privata fastighetsägare. Det är tänkbart att dessa privata fastighetsägare, och
framtida samarbetspartner från den privata sidan, har en önskan att få större
inflytande och insyn i verksamheten vilket skulle omöjliggöras om denna typ av
organisationsform väljs.
13.
KOMMUNALFÖRBUND
13.1.
Enligt 3 kap 20 § KL får Kommuner och landsting bilda kommunalförbund och lämna
över vården av kommunala angelägenheter till sådana förbund. Ett kommunalförbund
är till skillnad mot en gemensam nämnd en egen juridisk person som är fristående från
de kommuner och landstings som är medlemmar i förbundet.
13.2.
Tanken med ett kommunalförbund är att medlemmarna flyttar över den verksamhet
man vill samarbete om på kommunalförbundet. Följden av detta är att
kommunalförbundet övertar de överlämnade uppgifterna från sina medlemmar och
blir huvudman för den överlämnade verksamheten. Kommunalförbundet är alltså en
från medlemskommunerna separerad verksamhet med egen budget och egna
räkenskaper. Kommunalförbund har ingen egen beskattningsrätt men har rätt att
debitera medlemmarna sina kostnader. Hur kostnadsansvaret ska fördelas mellan
medlemmarna regleras i förbundsordningen.
13.3.
De uppgifter som överlämnas till ett kommunalförbund behöver inte vara
gemensamma för medlemskommunerna. Det är tillräckligt att uppgifterna faller inom
den kommunala kompetensen. Detta innebär att det är möjligt att göra individuella
överlämnanden till kommunalförbundet. I och med att det är möjligt att göra
individuella överlämnade till förbundet kan varje medlem, teoretiskt sätt, själva välja
vilken verksamhet de vill överlämna till förbundet. Eftersom verksamheten och
ändamålet med denna ska framgå av förbundsordningen krävs dock att alla
förbundsmedlemmar är överens om vilken/vilka verksamheter respektive medlem ska
överlämna.
Fullmäktige eller direktion
26 (38)
13.4.
Det finns i dag två organisatoriskt olika former av kommunalförbund. Den ena formen
har fullmäktige, styrelse och eventuellt nämnder, den andra har enbart en
förbundsdirektion. I kommunalförbund med förbundsdirektion är direktionen både
beslutande församling och verkställande organ. Lagens minimikrav innebär att det ska
finnas en beslutande församling, antingen ett förbundsfullmäktige eller en
förbundsdirektion. Den beslutande församlingen ska utse en förbundsstyrelse. Detta
gäller dock endast kommunalförbund med förbundsfullmäktige.
13.5.
Lagen anger inte vilken form som ska användas utan det står fritt för
förbundsmedlemmarna att bestämma organisationsform i förbundsförordningen.
Insyn
13.6.
Enligt 3:28 § punkten 12 i KL ska förbundsordningen ange förbundsmedlemmarnas
styrning av och insyn i förbundets ekonomi och verksamhet. I och med att detta ska
anges i förbundsordningen har förbundsmedlemmarna stora möjligheter att välja de
styrmedel och styrsystem som de anser lämpliga. Styrningen kan därmed anpassas till
förbundets specifika förutsättningar och till medlemmarnas önskemål.
Förbundsmedlemmarnas möjligheter till styrning av och insyn i förbundets ekonomi
och verksamhet påverkas inte av vilken modell för styrning som väljs.
Ekonomisk fördelning mellan parterna
13.7.
Enligt 3:28 KL ska förbundsordningen ange förbundsmedlemmarnas andel i förbundets
tillgångar och skulder och fördelningen av förbundets kostnader mellan
medlemmarna. Det finns inga begränsningar för kostnadsfördelningen utan det står
medlemmarna
fritt
att
besluta
om
en
kostnadsfördelningsnyckel.
Kostnadsfördelningen får dock inte innebära en otillbörlig medelsöverföring mellan
parterna. Det krävs att samtliga medlemmar i kommunalförbundet är eniga om en
modell. Anledningen härtill är att förbundsordningen ska fastställas av samtliga
förbundsmedlemmar respektive fullmäktige, enligt 3:27 KL.
Skattefrågor
13.8.
Kommunalförbundet betraktas skatterättsligt som specialkommun, i praktiken innebär
det således att som skattesubjekt betraktas kommuner och kommunalförbund på
samma sätt. Liksom kommuner är följaktligen kommunalförbund befriade från
inkomstskatt och förmögenhetsskatt.
27 (38)
13.9.
Ifråga om mervärdesskatt kan det uppkomma konsekvenser dels vid överförandet av
egendom från kommunerna till kommunalförbundet dels i kommunalförbundets
löpande verksamhet. Detta då kommunalförbundets momshantering är tudelad.
Omsättning av skattepliktiga varor och tjänster beskattas i det ordinarie
momssystemet. Många gånger är det så at dessa tjänster endast utgör en liten del av
ett förbunds verksamhet. Köavgiften är enligt vår mening en sådan del som omfattas
av kommunalförbundets skatteplikt (vilket även överensstämmer med hur utgiften tas
ut idag).
Fördelar och nackdelar
13.10.
Den största fördelen med ett kommunalförbund är att det i praktiken går att föra över
vilka kommunala uppgifter som helst på kommunalförbundet. Det går att föra över
både nämnds- och fullmäktigeuppgifter som innefattar myndighetsutövning på
kommunalförbundet. Det krävs dessutom inte att uppgifterna är gemensamma för
samtliga förbundsmedlemmar.
13.11.
En begräsning med kommunalförbundet som form för samverkan är att det endast är
kommuner och landsting som kan vara medlemmar i förbundet. Det är således inte
möjligt för privata aktörer att ansluta till denna lösning.
14.
UPPHANDLINGSFRÅGOR
14.1.
Befintlig verksamhet inom Boplats Syd drivs idag som en del av Malmö kommuns
förvaltningsorganisation. Det innebär att lagen (2007:1091) om offentlig upphandling
(”LOU”) är tillämplig på all anskaffning av varor, tjänster och byggentreprenader som
sker för verksamheten. Om Boplats Syd organiseras som ett eget rättssubjekt
uppkommer fråga om verksamheten fortsatt har att tillämpa LOU.
14.2.
Enligt 1 kap 2 § LOU gäller lagen vid upphandling av s.k. upphandlande myndigheter.
Med begreppet upphandlande myndigheter avses statliga och kommunala
myndigheter. Härav kan vi dra den slutsatsen att om Boplats Syd i framtiden
organiseras som en gemensam nämnd eller ett kommunalförbund, så kommer LOU
fortsatt att vara tillämplig.
14.3.
Vid tillämpningen av LOU gäller dock att med upphandlande myndigheter så jämställs
vissa s.k. offentligt styrda organ. Härmed avses privaträttsliga subjekt (exempelvis
bolag och stiftelser) som tillgodoser behov i det allmännas intresse, under
förutsättning att behovet inte är av industriell eller kommersiell karaktär och som (i)
till största delen finansieras av det offentliga, eller (ii) vars verksamhet står under
kontroll av det offentliga eller (iii) i vars styrelse eller motsvarande hälften av
ledamöterna är utsedda av det offentliga.
28 (38)
14.4.
Det är inte alldeles enkelt att avgöra om ett visst privaträttsligt subjekt är att anse som
ett offentligt organ som ska tillämpa LOU. Framförallt är det svårt att avgöra om
exempelvis ett bolag tillgodoser ett behov i det allmännas intresse som inte är av
kommersiella karaktär. Problemet kan enkelt uttryckt sägas vara att det inte räcker
med att konstatera att en viss verksamhet drivs i vinstsyfte för at avgöra frågan. Något
förenklat uttryckt kan man dock av EU-domstolens rättspraxis dra slutsatsen att det är
fråga om att tillgodose ett allmänt intresse som inte är av kommersiell karaktär om det
finns utrymme för verksamheten att ta andra än marknadsmässiga hänsyn i sina
upphandlingar.
14.5.
Huruvida Boplats Syd kommer att omfattas av LOU vid en eventuell omorganisation i
bolag blir alltså en fråga i vilken utsträckning verksamheten bedrivs konkurrensutsatt
och med vilket ekonomiskt risktagande. Detta kommer i sin tur antagligen bero på
sådant som ägarbild och liknande. Om Malmö kommun självt tillskapar ett helägt
dotterbolag, kanske med kommunal borgen, talar det mesta dock för att bolaget
kommer att anses som ett offentligt styrt organ som har att tillämpa LOU. Detsamma
gäller om bolaget ägs till mer än hälften av Malmö kommun tillsammans med andra
kommuner. Om det privata ägandet är större än 50 procent blir dock LOU sannolikt
inte tillämplig. Då gäller emellertid samtidigt att verksamheten knappast kan anses
som kommunal bostadsförmedling enligt bostadsförsörjningslagen, varför verksamhet
i sådant fall sannolikt inte kan finansieras genom köavgifter.
14.6.
I och med att LOU sannolikt är tillämplig för verksamheten oavsett framtida
organisationsform kan det även vara av intresse i vilken utsträckning LOU ska tillämpas
på avtal som sluts mellan å ena sidan Malmö kommun/andra eventuella
ägarkommuner och deras kommunala fastighetsbolag och å andra sidan Boplats Syd.
14.7.
Utgångspunkten är att all avtal som innebär anskaffning ska upphandlas enligt något
annonserat förfarande i LOU. I 2 kap 10 a § LOU finns en särskild reglering som gör att
avtal som sluts mellan en upphandlande myndighet och en juridisk person i vissa fall
inte ska anses utgöra ett upphandlingskontrakt som ska upphandlas enligt LOU. För att
undantaget ska vara tillämpligt måste två förutsättningar vara uppfyllda:
1) Den upphandlande myndigheten ska utöva en kontroll över den juridiska
personen som motsvarar den kontroll som myndigheten utövar på sin egen
förvaltning (”kontrollkriteriet”); och
2) Den juridiska personen ska bedriva huvuddelen av sin verksamhet tillsammans
med den eller de myndigheter som kontrollerar den (”verksamhetskriteriet”).
29 (38)
14.8.
Kontroll- och verksamhetskriterierna har utvecklats i EU-domstolens praxis (första
gången i rättsfallet Teckal, varför undantaget ofta även kallas Teckal-undantaget).
Bestämmelsens utformning har varit föremål för omfattande diskussion och är delvis
oklar. Denna oklarhet har uppkommit därför att den svenske lagstiftarens avsikt
endast varit att åstadkomma en länk till EU-domstolens rättspraxis och inte en
omskrivning av densamma.
14.9.
På grund av den lagtekniska utformningen ger undantagsregeln inte klart besked i
många viktiga frågor. En sådan fråga är vad som krävs för att kontrollkriteriet ska anses
uppfyllt när den juridiska personen ägs av flera. Enligt EU-domstolens praxis hindrar
ett delat ägande i och för sig inte att undantagsregeln kan tillämpas. En förutsättning
synes dock vara att samtliga delägare är offentliga myndigheter eller helt igenom
offentligt ägda bolag. Om en delägare, oavsett andel, är ett privatägt bolag kan
undantaget aldrig tillämpas. Enligt EU-domstolens praxis anses kontrollen även
försvagas om ägandet är indirekt, t.ex. via holdingbolag.
14.10.
Enligt EU-domstolens praxis kan vidare en marknadsmässig inriktning hos den juridiska
personen hota den upphandlande myndighetens kontroll över denne. I ett rättsfall
fäste domstolen vikt vid aktiebolagsformen som sådan, att väsentliga befogenheter
tilldelats styrelsen, att verksamhetsföremålet avsåg mer än att endast tillhandahålla
ägarkommunerna tjänster och att verksamhetsområdet gick utanför
ägarkommunernas geografiska områden. Under dessa omständigheter ansågs
kontrollkriteriet inte uppfyllt.
14.11.
En annan oklar fråga är undantagsregelns räckvidd. Kan undantaget exempelvis
användas även i den omvända situationen att den fristående juridiska personen köper
något från den upphandlande myndigheten? Och vad gäller för anskaffning inom
ramen för en koncern eller koncernliknande förhållande när anskaffningen sker i
”sidled”?
14.12.
Lagtexten ger inget klart besked i dessa frågor på grund av de skäl som angetts ovan
om att lagstiftaren inte velat införa tydliga regler där EU-domstolens praxis är oklar.
Den svenske lagstiftaren har dock i lagens förarbeten (prop. 2011/12:106 s 65 f.) som
sin mening uttalat att det finns goda skäl för att anse att undantaget är tillämpligt i den
omvända situationen när ett dotterbolag anskaffar något från ägarbolaget. Däremot
anser den svenske lagstiftaren att det är mera oklart om koncerninterna köp mellan
systerbolag omfattas av undantaget. Båda frågorna överlämnas dock till
rättstillämpningen att besvara. Det innebär att något säkert svar inte kan ges förrän
domstol prövat saken.
30 (38)
14.13.
Av ovan följer sammanfattningsvis att Boplats Syd sannolikt kommer att omfattas av
LOU oavsett vilken organisationsform som väljs, men att oklarhet råder när det gäller
anskaffningar som sker mellan ett fristående bolag och kommunen eller kommunala
systerbolag (t.ex. MKB). I detta sammanhang finns det därför skäl att understryka att
LOU gäller vid anskaffning och inte vilka transaktioner som helst. För att det ska bli
aktuellt att tillämpa LOU måste det alltså vara fråga om att någon köper något.
14.14.
Vår bedömning är att verksamheten inom Boplats Syd och ”affärsuppläget” (om
uttrycket tillåts) i princip inte påverkas av LOU annat än när det gäller verksamhetens
egen anskaffning av kontorsmaterial eller liknande. Här gäller ingen skillnad mot idag
om verksamheten exempelvis bolagiseras. När det däremot gäller Boplats Syds avtal
med exempelvis fastighetsägare, såväl kommunala som privata, så innefattar dessa
ingen anskaffning. Fastighetsägarna erbjuds vederlagsfritt att bjuda ut sina lägenheter
via Boplats Syd. Någon köp-sälj-situation uppkommer därför inte i detta skede.
14.15.
Under utredningen har fråga ställts om vad som gäller i fall en kommunal
fastighetsägare vill ansluta sig till Boplats Syd och det därvid uppkommer behov av att
göra vissa kostsamma IT-anpassningar. I sådant fall gäller att den kommunala
fastighetsägaren själv utgör ett offentlig styrt organ som har att tillämpa LOU. Om det
kommunala fastighetsbolaget är delägare i Boplats Syd finns kanske en möjlighet att
utnyttja det ovan diskuterade in-house-undantaget, men i övrigt har Boplats Syds
organisationsform ingen betydelse för frågan om LOU ska tillämpas i ett sådant fall
eller inte. Sammantaget är det alltså vår bedömning att LOU och dess tillämpning inte
spelar någon avgörande roll vid val av organisationsform.
15.
SÄRSKILT OM OFFENTLIGHET OCH SEKRETESS
15.1.
Enligt offentlighets- och sekretesslagstiftningen råder som huvudregel offentlighet om
kommunens angelägenheter. Om verksamheten i Boplats Syd fortsatt bedrivs i
förvaltningsform eller i gemensam nämnd eller kommunalförbund uppkommer i detta
avseende ingen skillnad mot de regler som gäller idag. Om däremot verksamhet
överförs till ett privaträttsligt subjekt finns det anledning att fundera på dessa frågor.
I ett bolag gäller nämligen som huvudregel ett krav på tystnadsplikt om bolagets
angelägenheter. Ett praktiskt problem blir därför ofta konflikten mellan det
associationsrättsliga kravet på hemlighållande och offentlighetsprincipens krav på
öppenhet.
31 (38)
15.2.
Det finns inte inom ramen för denna utredning att anledning att analysera
offentlighets- och sekretess bestämmelserna på djupet. Det räcker här att konstatera
att även om bolagsformen väljs så finns det möjlighet för kommunen att i tillräcklig
utsträckning säkerställa insynen i verksamheten, t.ex. genom föreskrifter i ägardirektiv
och bolagsordning. Enligt nya regler i KL som gäller från årsskiftet ankommer det även
på kommunfullmäktige att tillse att bolaget ger allmänheten insyn i eventuell
verksamhet som överlåts på privat utförare. Syftet med regeln är alltså att säkerställa
att allmänhetens insyn i verksamheten inte kringgås genom ett mellanliggande bolag.
Vår bedömning är bland annat mot bakgrund ovan att offentlighetsfrågorna inte har
någon direkt betydelse för vilken organisationsmodell som väljs.
16.
VISSA TRANSAKTIONSFRÅGOR
16.1.
Huruvida omorganiseringen kommer att föranleda en transaktion av tillgångar eller
personal är givetvis beroende av vilken organisationsform som väljs. Kortfattat gäller
att för det fall att en organisationsform som utgör en egen juridisk person väljs
kommer en överföring av verksamhetens tillgångar och personal vara nödvändig.
Motsatsvis kommer ingen överföring att behöva ske om den valda verksamhetsformen
inte utgör en egen juridisk person, dvs. för gemensam nämnd och enkelt bolag.
Överföring av tillgångar
16.2.
För det fall att verksamhetsformen avses att bedrivas genom ett kommunalförbund
kommer tillgångarna lämpligtvis att överföras till kommunalförbundet som i praktiken
utgör en egen kommun. Det blir således en transaktion av verksamhetens tillgångar
från Malmö stad (och från övriga medlemmar som ska bidra med tillgångar).
Transaktionen i sig kommer att regleras i förbundsförordningen vari det ska
specificeras vilka tillgångar som överförs. För denna typ av verksamhetsform är ett
alternativ till en överföring av tillgångarna att man föreskriver i förbundsförordningen
vad respektive medlem i nämnden ska bidra med för tillgångar till verksamheten. På
så viss skulle det vara möjligt att bibehålla tillgångarna hos kommunen. Detta är dock
inte något vi kan rekommendera då det i princip skulle förta syftet med den nya
verksamhetsformen.
16.3.
För aktiebolag och övriga associationsrättsliga verksamhetsformer som utgör egna
juridiska rättssubjekt skilda från kommunen (dvs. ej inkluderat enkla bolag) kommer
en överföring av verksamhetstillgångarna vara nödvändig. För aktiebolag som är den
mest relevanta bolagsformen kommer en sådan överföring lämpligtvis ske genom en
apportemission. Detta innebärande att Malmö stad kvittar nuvarande tillgångar i
Boplats Syd mot aktier i bolaget, dvs. bolaget ger ut aktier till Malmö stad mot att
Malmö stad överför tillgångar till bolaget. Apportegendom kan utgöras i princip av all
typ av egendom som får anses ha ett värde för bolaget.
32 (38)
Övergång av personal
16.4.
Om en organisationsform vilken kräver överföring av verksamheten väljs kommer
detta även innebära att den befintliga personalen vid BoPlats Syd kommer att behöva
överföras.
16.5.
Detta får till följd att kommunen innan det fattar beslut om att verksamheten ska
överföras måsta iaktta bestämmelserna i lagen (1976:580) om medbestämmande i
arbetslivet. Enligt 11-14 §§ MBL måste förhandlingar mellan kommunen och
arbetstagarorganisation (i förhållande till vilken den är bunden av kollektivavtal) ske
innan beslut om viktiga förhandlingar fattas. Detta då eventuella
arbetstagarorganisationer ska ha ett medinflytande i frågor som arbetsgivaren
beslutar om. Förhandlingen ska genomföras i så god tid och på så tidigt stadium i
beslutsprocessen att arbetstagarorganisationerna har en reell möjlighet att påverka
beslutsunderlaget. Det är vidare viktigt att förhandlingen sker på rätt nivå i
organisationen. Dvs. den ska ske på samma nivå som där beslutet kommer att tas.
16.6.
Utöver MBL:s regler finns det regler i lagen (1982:80) om anställningsskydd vilka ska
beaktas vid överföringen av personalen. Som framgår av 6 b § LAS ska de rättigheter
och skyldigheter, som framgår av en anställds individuella anställningsavtal och
anställningsförhållanden vid tidpunkten för övergången, gälla även gentemot den nya
arbetsgivaren. Av samma paragraf framgår det vidare att anställd kan motsätta sig en
övergång till den nya verksamheten.
17.
SAMMANFATTANDE ANALYS OCH SLUTSATS
17.1.
Efter genomgången ovan anser vi att de alternativ som är mest relevanta som
eventuella framtida organisationsformer för Boplats Syd är: aktiebolag eller
gemensam nämnd. Det sistnämnda alternativet förutsätter dock självfallet att det
redan från början står klart att det finns ett intresse om samarbete från en annan
kommun. Följande jämförelsetabell kan ge en sammanfattande överblick av vad som
skiljer alternativen ifrån varandra:
33 (38)
Utgör ett eget
rättssubjekt?
Regleras genom:
Bestämmanderätt
Överföring av
verksamhet och
personal
Möjligt att ta in
privata
ägare/medlemmar
Möjligt för
landstinget att
ansluta sig?
Vem ansvarar för
finansiering av
verksamheten?
Aktiebolag
Gemensam nämnd
Ja
ABL och
bolagsordningen, samt
eventuella
aktieägardirektiv.
Utifrån andel röster.
Dvs. hur många aktier
och vilken typ av aktie
man innehar.
Nej
En upprättad
överenskommelse som ska
godkännas av respektive
fullmäktigeförsamling.
Måste ske.
Varje medlem utser
ledamöter
Personal kan finnas kvar hos
respektive medlem.
Eventuellt kan det bli fråga
om att överflytta personal
till Malmö stad i egenskap
av värdkommun.
Ja
Nej
Ja
Bolaget ansvarar själv
för drift och ekonomi,
ägarna kan tillsjkuta
kapital.
Nej
Medlemmarna
17.2.
Som framgår av sammanställningen ovan är det endast för aktiebolag som det är
möjligt att ha en gemensam rörelse delad med både landsting och privata
fastighetsägare. Som tidigare framgått av vår utredning anser vi att möjligheten att
även kunna ta in privata fastighetsägare i organisationen är en stor fördel, som även
om den nödvändigtvis inte kommer till att brukas är bra att ha.
17.3.
Den eventuella svagheten med ett aktiebolag är att bolaget kommer att ansvara för
den framtida verksamhetens ekonomiska drift, det kommer således inte vara möjligt
(i vart fall inte formellt) att kräva in pengar eller tillskott för det fall att det blir ett
underskott i verksamheten. I detta avseende utgör en organisationsform genom en
gemensam nämnd ett tryggare alternativ då medlemmarna svarar för organisationens
kostnad.
34 (38)
17.4.
En gemensam nämnd kräver dock att Malmö stad upprättar en relativt omfattande
reglering (överenskommelsen) för att få till en effektiv styrning av verksamheten.
Problematiken i att upprätta denna typ av reglering ska inte underskattas framförallt
inte då den även måste accepteras av respektive medlems fullmäktigeförbund. För
aktiebolagets del är själva verksamheten och dess organisering m.m. väl reglerad
genom aktiebolagslagen. Det som måste upprättas är bolagsordningen. Som
komplement till bolagsordningen kan det även upprättas aktieägardirektiv och
aktieägaravtal mellan ägarna för att ytterligare reglera styrningen av bolagets
verksamhet.
17.5.
Utifrån vad som framgått ovan samt tidigare i denna utredning anser vi att aktiebolag
är den organisationsform som är lämpligast för den framtida driften av Boplats Syd.
Detta dock under förutsättning att kommunen inte väljer att istället bibehålla
verksamheten som den ser ut idag vilket som tidigare konstaterats självklart även är
ett alternativ.
17.6.
Varför aktiebolagsform?
17.7.
Det finns många anledningar till varför en aktiebolagslösning utgör en lämplig
verksamhetsform det kanske mest väsentliga i våra ögon är att denna
verksamhetslösning ur ett affärsmässigt perspektiv urskiljer sig som den lämpligaste
kandidaten. Detta då verksamhetsformen som tidigare nämnts i utredning är väl
etablerad på den svenska marknaden och även just kommunala aktiebolag har de
senaste åren blivit allt mer vanliga. Detta då aktiebolagsformen erbjuder en tydligt
reglerad och relativt lättskött organisationsform som trots en omfattande reglering är
lätt att forma utefter den enskilda verksamhetens syfte.
35 (38)
17.8.
Genom valet av att driva Boplats Syd i aktiebolagsform görs vidare ett tydligt
avskiljande mellan Malmö stad och Boplats syd, vilket som vi förstått det kommer att
kunna bidra till att locka till sig ytterligare samarbetspartners – som tidigare varit
kritiska till att ingå i samarbetet på grund av den nära anknytningen mellan
verksamheten och Malmö stad. Att bedriva verksamheten i en avgränsad juridisk form
har även fördelar ur ett konkurrensperspektiv. Även om det föreligger krav på
offentlighet i den kommunala verksamheten kan det ofta vara svårtillgängligt för
allmänheten att komma åt beslutsunderlag och ekonomiska underlag för
verksamheten. Löpande årsredovisningar och en lagstadgad beslutsordning för
aktiebolagen gör det lättare för marknaden att följa verksamheten, samtidigt som
risken för sammanblandning och korsfinansiering minskar. Som tidigare nämnts finns
det från och med årsskiftet vidare ett lagstadgat krav att kommunfullmäktige ska tillse
att allmänheten får insyn i verksamheten som överlåts till privata aktörer, vilket än mer
ökar marknadens möjlighet till insyn. Dessa argument är vidare viktiga argument just
för att faktiskt genomföra en omorganisering av verksamheten istället för att bibehålla
dagens organisation.
17.9.
En kommunal verksamhet som bedrivs i aktiebolagsform kan vidare normalt prioritera
effektivitets- och rationalitetsaspekter på ett helt annat sätt än en sådan traditionell
kommunal nämndorganisation som dagens verksamhet, den gemensamma nämnden
och även kommunförbundet liknar. Detta då kommuner och nämndorganisationer till
skillnad från aktiebolag är uppbyggda kring en demokratisk organisation som primärt
har att prioritera andra intressen än rent affärsmässiga. I en kommunal nämnd utgår
samtliga beslut från nämnden och en förvaltningschef har som huvudregel inga
befogenheter som inte i varje ärende eller ärendegrupp delegerats från nämnden. Den
verkställande direktören i aktiebolaget har en helt annan beslutskompetens vilket
följer direkt av ABL vilket gör att beslut i den löpande verksamheten kan fattas
betydligt effektivare. På detta sätt och genom att syftet tydligt definieras i
bolagsordningen (och eventuellt också i särskilda ägardirektiv) kan styrelsen och
verkställande direktören på ett effektivt sätt driva verksamheten vilket i sin tur bidrar
till att ändamålet med verksamheten uppnås på bästa sätt.
17.10.
Med dessa samlade fördelar i åtanke är det således vår mening att ett aktiebolag ger
Boplats Syd de bästa möjligheterna till en fortsatt tillväxt med nya samarbetspartners,
samt kommer erbjuda en effektiv och lättskött organisationsform. Aktiebolagsformen
är således att rekommendera framför övriga alternativ samt även framför möjligheten
att fortsatta verksamheten i samma organisationsform likt tidigare.
17.11.
Rekommenderat tillvägagångssätt
36 (38)
17.11.1. För det fall att beslut fattas om att en omorganisering ska ske och Malmö kommun
väljer att göra detta genom att överlåta verksamheten till ett aktiebolag
rekommenderar vi följande tillvägagångssätt.
17.11.2. För att undvika komplexa värderingsövervägande anser vi att Malmö kommun
inledningsvis bör stå som ensamägare till bolaget (övriga delägare kan i princip tas in
under samma dag om så önskas). På detta vis förenklas processen att föra över
tillgångar till bolaget vidare blir det lättare för Malmö kommun att besluta om hur stort
insatskapital som ska tillföras bolaget. På detta vis säkerställer Malmö kommun att
kommunens ägande motsvarar de tillgångar och kapital som satsas i bolaget. Efter att
denna överföring är gjord är det lättare att värdera hur stort ägande övriga delägare
ska erbjudas, dvs. hur många aktier som ska tilldelas till anslutande delägare. För det
fall att olika aktieslag önskas är det vidare lättare att reglera detta om Malmö kommun
till en början står som ensamägare i bolaget. Dessa vinster som görs i förenklandet av
den inledande praktiska hanteringen får anses överväga det eventuella mervärde det
skulle kunna anses att ha att erbjuda samarbetspartners att vara med från ”ruta ett”.
Den ovan beskrivna processen sammanfattas kortfattat nedan.
I.
Bolaget upprättas (bolagsordning, registrering, val av styrelse och VD, samt
eventuellt ägardirektiv upprättas/sker) och tillgångar överförs till bolaget mot att
aktier överlämnas till Malmö stad.
II.
Värdering sker varefter beslut tas om utformningen av eventuellt erbjudande till
övriga intressenter att ansluta sig genom att förvärva aktier (antingen genom
nyemission eller genom att köpa aktier från Malmö Stad – nyemission är enligt vår
mening lämpligast). Inför utformningen av teckningserbjudandet måste beslut
fattas vilken aktietyp som ska erbjudas (om ej samma som Malmö Stad), vilken
likvid som ska betalas för aktierna, samt ska eventuella avsteg från företrädesrätt
(om det finns en hembudsklausul i bolagsordningen – vilket rekommenderas)
godkännas. Beslutet om att rikta emissionserbjudandet ska vidare fattas av
bolagsstämman.
I samband med teckningserbjudandet och att de nya delägarna ska ansluta sig till
bolaget upprättas eventuellt också ett aktieägaravtal mellan Malmö Stad. Detta i
syfte att ytterligare definiera syftet med samarbetet och verksamheten (det
senare kommer även framgå av bolagsordningen och eventuellt av ägardirektivet
varför det inte är något krav).
*
37 (38)
Som ovan,
FOYEN ADVOKATFIRMA
Andreas Lindström
Pontus Gunnarsson
Martin Ahlbeck
38 (38)
www.pwc.com/se
Boplats Syd – med sikte
mot framtiden
Lämplig organisationsform för driften av Boplats Syds
verksamhet
Plats för ev.
klientlogo
eller bildtext
Mars 2015
Magnus Hultgren
Rikard Jacobsson
Gabriella Fredriksson
Fredrik Andrén
Innehållsförteckning
Slide
Uppdrag och metod
3
Vilka övergripande målsättningara finns?
6
Kritiska framgångsfaktorer
8
Alternativa organisationsformer
11
- Kommunalförbund
13
- Stiftelse
14
- Gemensam nämnd
15
- Aktiebolagsalternativen
16
- Sammanfattande matris – juridiska och
finansiella förutsättningar
23
Förslag, konsekvenser och
rekommendationer
24
PwC
”En framtida organisationsform måste stödja
ambitionen att expandera med fler
lägenheter i fler kommuner”
PwC
”Den geografiska expansionen kräver att
Boplats Syd kan förklara sitt uppdrag som
en regional aktör och skapa förankring
bland politiker, fastighetsägare och
beslutsfattare i ytterligare kommuner”
Kommunikationsplattform Boplats Syd
2
Uppdrag och metod
PwC
3
Om detta handlar uppdraget
Bostadsförmedling, en
kommunal skyldighet
Malmö stads beskrivning av
uppdraget
En gränsöverskridande regional
fråga
Enligt lagen om kommunernas
bostadsförsörjningsansvar (2000:1383),
ska kommuner anordna
bostadsförmedling om det behövs för att
främja bostadsförsörjningen.
Kommunfullmäktige i Malmö stad har
2014-05-22, § 136, uppdragit åt
stadsbyggnadsnämnden att utreda frågan
om lämplig framtida organisationsform
för driften av Boplats Syds verksamhet.
Boplats Syd är en kommunal
bostadsförmedling och är idag
organisatoriskt en avdelning inom
stadsbyggnadsnämndens förvaltning.
Boplats Syd förmedlar kommunala och
privatägda hyreslägenheter. Förmedling
sker i enlighet med köregler som antagits
av kommunfullmäktige. Verksamhetens
finansieras genom uttagande av
köavgifter i enlighet med 8 § lagen
(2000:1383) om kommunernas
bostadsförsörjningsansvar.
I sammanhanget kan nämnas att
bostadsförmedlingen i Stockholm ägs av
Stockholms stad och avtal och delaktighet
från de privata hyresvärdarna bygger på
förtroende. Boplats Göteborg ägs av
Göteborgs stad till 40%, de privata
fastighetsägarna30% (Fastighetsägarna i
Göteborg Första Regionen) och tre
kommunala bostadsbolag 10% var
(Bostads AB Poseidon, Göteborgs stads
Bostadsbolag AB, Familjebostäder
Göteborg AB).
Kommuner och kommunala bostadsbolag
kan välja att samarbeta kring förmedling
på den regionala bostadsmarknaden. En
samlad bostadsförmedling underlättar för
de bostadsökande, och då förmedling
sker efter kötid blir villkoren och
möjligheterna tydliga. Kommunen kan
också besluta om vilka
förmedlingsprinciper som ska gälla, vilket
kan innebära att vissa grupper får förtur i
systemet exempelvis personer med
rörelsehinder, studenter och nyanlända
flyktingar.
Hur kommunen väljer att organisera
bostadsförmedlingen är inte reglerat
närmare, d v s val av organisationsform
är fri.
PwC
Uppdraget handlar om att genomföra en
organisationsutredning som syftar till
att få ett underlag som ska ligga till
grund för beslut om framtida
organisationsform för driften av Boplats
Syds verksamhet.
I Stockholm, Göteborg och Malmö finns
ambitioner att i större utsträckning
förmedla bostäder ur ett mer regionalt
perspektiv för att på så sätt ta hänsyn till
att bostadsmarknaden för de
bostadssökande sträcker sig över de
kommunala gränserna.
4
Metod - våra utgångspunkter
Vårt förslag utgår ifrån tre bärande
dimensioner …
Juridiska och finansiella överväganden
handlar om …. att lyfta fram vilka realistiska
organisatoriska alternativ som står till buds, samt
belysa konsekvensernas för- och nackdelar vid val av
respektive alternativ. Vi konstaterar att flera alternativ
är möjliga och alla har sina för- respektive nackdelar.
Övergripande
målsättningar
Övergripande målsättningar handlar om att
relatera till Boplats Syds ambitioner och det som ska
åstadkommas. Vi konstaterar att målbilden har ett
tydligt gränsöverskridande regionalt perspektiv.
Boplats Syd ska expandera med fler lägenheter i fler
kommuner och vara den självklara marknadsplatsen
för hyresrätter i (västra) Skåne.
Marknadens intresse handlar om …. att lyfta
fram de iakttagelser vi gjort i mötet med ett antal
aktörer på marknaden, såväl privata som offentliga. Vi
har bl.a. fört samtal med Landskronahem, MKB,
Fastighetsägarna Syd, Burlövsbostäder, Stena
Fastigheter samt Eslövsbostäder. Aktörerna har gett
sin syn på vad som är kritiskt i sammanhanget. Vi
konstaterar att det finns ett antal kritiska
framgångsfaktorer för att lyckas med en stark
expansion.
PwC
FÖRSLAG
Juridiska och
finansiella
överväganden
Marknadens
intresse – kritiska
framgångsfaktorer
Vilka övergripande målsättningar
finns?
PwC
6
Den övergripande målbilden
Det nationella bostadspolitiska målet är att skapa ”en
långsiktigt väl fungerande bostadsmarknad där
konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som
svarar mot behoven”. Enligt bostadsförsörjningslagen är det
kommunerna som ska ta ett ansvar att ”planera
bostadsförsörjningen i syfte att skapa förutsättningar för alla i
kommunen att leva i goda bostäder”.
Malmö stad arbetar aktivt på flera fronter för att öka byggandet
av bostäder, men också för att det befintliga bostadsbeståndet
ska nyttjas bättre. Bostadsförsörjningsfrågan är emellertid inte
en lokal angelägenhet som stannar vid kommungränsen. I en
sammanhållen region som Skåne skapas goda förutsättningar
att bo en kommun och arbeta i en annan. Alla kommuner i
Skåne delar såväl bostadsmarknad som arbetsmarknad med
sina närmaste grannkommuner.
Det regionala perspektivet lyfts också fram som en del i Malmö
stads bostadspolitiska mål där det bla går att läsa att staden ska
medverka till att skapa förutsättningar för en allsidig
bostadsförsörjning i regionen. En gemensam regional
bostadförmedling förväntas underlätta rörligheten i regionen
och därmed bidra till den övergripande målbilden.
Slutsatsen i detta resonemang är att , även om varje kommun
har sina specifika utmaningar i bostadsförsörjningsarbetet, så
har målbilden om en väl fungerande bostadsmarknad, en
regional dimension som måste hanteras i samverkan med
andra.
För Boplats Syd är målet fortsatt
expansion
Ett led i arbetet för att uppfylla den övergripande målbilden om
en väl fungerande bostadsmarknad regionalt, har varit att vidga
Malmös kommunala bostadskö, Boplats Syd, till att förmedla
bostäder från både privata och kommunala bostadsbolag i fler
kommuner. Idag förmedlar Boplats Syd lägenheter från fler än
40 fastighetsägare i 12 kommuner i Skåne.
Utvecklingen är mycket positiv och allt fler fastighetsägare
väljer att arbeta med Boplats Syd. Under 2014 förmedlades över
4000 lägenheter och under de närmaste åren förväntas antalet
förmedlande lägenheter öka med 500/år. Under 2015 bedömer
Boplats Syd att antalet förmedlingsuppdrag kommer att passera
5000 och att antalet betalande närmar sig 50000.
PwC
Målet är att fortsätta utvecklas som den självklara arenan för
bostadssökande, fastighetsägare och bostadsbolag i regionen.
Med fler lägenheter i fler kommuner närmar sig Boplats Syd
målet steg för steg.
Vilka kritiska framgångsfaktorer
finns för att lyckas med en stark
expansion?
PwC
8
Takeaways från samtal med aktörer
1
Det finns ett intresse och en klart positiv syn bland mindre aktörer om att vara med, men flera är det inte av något skäl.
Det finns ett behov av något som gör det är mer naturligt att vara med, än att inte vara med. En tip-over effekt…för många är
positiva.
2
Att hitta en lösning som får de stora allmännyttiga bostadsföretagen i Skåne att vara med skulle utgöra en viktig sådan
”tip-over effekt”.
3
För privata aktörer är den levererade tjänsten avgörande. För allmännyttiga bostadsföretag är det tjänsten, men också andra
aspekter som inflytande och vem som är huvudman för verksamheten som spelar roll.
4
Boplats Syds förvaltningsorganisation uppfattas av flera som besvärande. En regional bostadsförmedling bör därför
inte bedrivas i kommunal förvaltningsform som har ett tydligt geografiskt begränsat uppdrag. Organisationen måste stödja
BoPlats Syds regionala legitimitet.
5
Flera är positiva men egna organisatoriska intressen i form av egen personal eller oro för minskad rådighet tenderar att hos
vissa aktörer överskugga nyttan med en regional fördelning.
6
PwC
I Boplats Syds erbjudande finns stor flexibilitet. En del av denna flexibilitet är känd men kanske inte helt av alla. Kanske är det till
och med så att denna flexibilitet kan utökas för att fler ska kunna komma med. För flera aktörer handlar det om rådigheten och
om den egna uthyrningsorganisationen.
9
Kritiska framgångsfaktorer för att lyckas med en stark
expansion
•
Att gå från lokal till regional legitimitet genom fler ägare, eventuellt namnbyte,
geografisk närvaro på fler platser mm. Ha en organisationsstruktur som inte skapar
hinder för att expandera utan öppnar för olika lösningar.
•
Hitta en lösning som vinner nyckelaktörerna, dvs de allmännyttiga bostadsföretagen i
de större kommunerna.
•
En gemensam och genuin ansats för att förstå och identifiera var hindren finns bland de
som är tveksamma i syfte att hitta praktiska, affärsmässiga organisatoriska
lösningar som gör det intressant att vara med. (Ökat ägarinflytande kan lösas i ny
ägarform, om det är den egna uthyrningsorganisationen så kan det kanske delvis lösas
med ”lokala Boplats Syd hubbar” med personal från tidigare uthyrningsorganisationer
osv.)
•
Visa tydligt att affärskonceptet möter ett marknadsbehov. Att det är till nytta för
konsumenter och användare. Att tex Boplats Syd också kan göra att konsumenter
intresserar sig för en kommun som annars inte varit i blickfånget.
PwC
10
Vilka alternativa organisationsformer står till
buds och vad blir dess konsekvenser?
PwC
11
Följande organisationsformer är belysta.
01
Kommunalförbund
PwC
02
Stiftelse
03
04
Gemensam
nämnd
AB med olika
ägarstruktur
•
AB med Malmö Stad
som ensamägare.
•
AB med delägarskap
från de fyra största
kommunerna i Skåne
(alt fyra hörn)
•
AB med delägarskap
från flera kommuner
och privata aktörer
12
Sammanfattande matris - Juridiska och finansiella förutsättningar
AB med Malmö stad
som ensamägare
Egen juridisk
person
Överlåter
uppgiften
Huvudman
AB med delägarskap
från några större
kommuner i Skåne
(alt fyra hörn)
AB med delägarskap från flera
kommuner och privata företag
Kommunalförbund
Gemensam
nämnd
Stiftelse
ja
ja
ja
Ja
nej
ja
Ja för detta syfte
Ja för detta syfte
Ja för detta syfte
Ja för detta syfte
Nej
Ja
Bolaget
Bolaget
Bolaget
Kommunalförbundet
Respektive part är
huvudman, en värdkommun
Stiftelsen
Aktieägarnas insyn regleras av
ägardirektiv och bolagsordning
Aktieägarens insyn regleras av ägardirektiv
och bolagsordning
Alla parter har minst en
ledamot med beslutsrätt
Alla parter har minst en
ledamot med beslutsrätt.
Parterna har insyn och
kontroll.
Vid en flerägarstruktur med parter från olika Ekonomiska risken
Ekonomisk risk reglerad i
sektorer (privat, offentlig) torde
gemensam för samtliga
samverkansavtal mellan
ägarrisknivån öka något. Behov och krav på medlemskommuner. Villkor medlemskommunerna,
upprättande av aktieägaravtal torde öka i
och former för samarbete
samma utsträckning. Utöver aktieägaravtal och samarbetets
finns regleringsmöjligheter i bolagsordning
upphörande torde regleras
och ägardirektiv. Aktieägaravtalet bör
i förbundets stadgar.
innehålla reglering av samarbetet form och
villkor samt form och villkor för
samarbetets upphörande
Styrelsen eller förvaltaren
beslutar i enlighet med
stiftelseförordnandet. Stiftaren
kan ej påverka beslut.
Stiftelsen bär den ekonomiska
risken men kan få tillskott från
vem som helst. Det finns ingen
möjlighet att återfå den
ekonomiska insatsen.
Bolagsordning, ägardirektiv Bolagsordning, aktieoch externa avtal med
ägaravtal, ägardirektiv och
andra fastighetsägare
externa avtal med andra
fastighetsägare
Bolagsordning ägardirektiv, aktieägaravtal
och avtal med andra fastighetsägare
Samverkansavtal om
bildande av
kommunalförbundet.
förbundsordning
Avtal med andra parter
Samverkansavtal mellan
parterna
Reglemente. Avtal med
privata aktörer.
Stiftelseförordnande,
Stiftelseurkund, Stiftelsens
stadgar skall spegla stiftelsens
grundares vilja
Ja
Ja
Ja om kommunerna äger mer än 50 %
Ja
Ja
Ja, om kommunen tillsersig
rätt till inflytande i
Stiftelseförordnandet
LOU
Upphandlingsplikt
Upphandlingsplikt
Upphandlingsplikt beroende på ägarbild
Nej
Nej
Skatt
Företagsbeskattning
Företagsbeskattning
Företagsbeskattning
Ej skatteskyldig, obs moms Ej skatteskyldig, obs moms
Ja, har en oinskränkt
skattskyldighet
Ja delvis och
aktiebolagslagen
Ja delvis och aktiebolagslagen
Ja delvis och aktiebolagslagen
Ja
Nej
Konkurrenspåverkan? Inte i Konkurrenspåverkan? Inte i
dagsläget men kan bli en
dagsläget men kan bli en faktor
faktor framgent
framgent
Konkurrenspåverkan? Inte i dagsläget men
kan bli en faktor framgent
Konkurrenspåverkan? Inte i Konkurrenspåverkan? Inte i
dagsläget men kan bli en
dagsläget men kan bli en
faktor framgent
faktor framgent
Konkurrenspåverkan? Inte i
dagsläget men kan bli en
faktor framgent
Möjlig genom ägande eller
finansiering
Möjlig genom ägande eller
finansiering
Möjlig genom ägande eller finansiering
Möjlig
Möjlig
Möjlig, måste vara med från
början
Godtagbar
utifrån målbild
Bäst
utifrån målbild
Inte lämplig
Politisk organisation som
inte passar en driftsfråga
Politisk organisation som inte Statisk form som inte är
passar en driftsfråga
lämplig för BoplatsSyds
utvecklingssyften
Styrning, insyn och Aktieägarens insyn
regleras av ägardirektiv
påverkan
och bolagsordning
Eventuellt regleringsbehov
Ägarrisker
(för exemplifiering sköts genom bolagsordning
och ägardirektiv
av ägarisker se
bild 21)
Juridiska
dokument som
reglerar
samverkan mellan
parterna
Offentlighetsprincipen
Regleras av
kommunallagen
Konkurrens
Region Skånes
medverkan
Analys
Vid en flerägarstruktur blir
regleringsbehovet av ägarrisker
essentiellt. Upprättande av
aktieägaravtal torde vara ett
oeftergivligt krav utöver
bolagsordning och ägardirektiv.
Aktieägaravtalet bör innehålla
reglering av samarbetet form
och villkor samt form och villkor
för samarbetets upphörande
Ja
Kommunalförbund
Styrning och ledning
Ett kommunalförbund är en egen juridisk person vars driftsform
i stort liknar en kommunal förvaltning inkl. vad gäller insyn och
transparens. Varje enskild kommun lämnar över sitt ansvar till
kommunalförbundet och därmed minskar de direkta
påverkansmöjligheterna för kommunerna.
Ett kommunalförbunds beslut kan överklagas av samtliga
medlemskommunernas medborgare.
Kommunalförbundet har en egen budget men medlemmarna
har kvar ett ekonomiskt ansvar för verksamheten och är skyldiga
att täcka brister när förbundet saknar tillgångar för att betala
sina skulder. Ett kommunalförbund har ingen beskattningsrätt
men får debitera medlemmarna för sina kostnader.
Ett kommunalförbund måste tillämpa LOU men inte i
förhållandet mellan medlemmarna och kommunalförbundet när
kommunalförbundet
utövar
sina
uppgifter
enligt
förbundsordningen. Detta innebär att vissa saker såsom IT och
lokaler inte behöver upphandlas separat utan här kan
kommunalförbundet hyra kommunernas system/lokaler.
PwC
Offentliga myndigheter däribland, kommuner och
kommunalförbund, är inte skattepliktiga. I den mån dessa
myndigheter kommer kontakt med hantering av skatter
sker detta genom redovisning av moms. Det är därför av
vikt att myndigheten ifråga har en ändamålsenlig process
för
hantering
och
redovisning
av
moms.
Boplats Syds nuvarande personal bör övergå till den nya
juridiska personen och eventuellt även personal från andra
kommuner, se vidare under separat avsnitt om
personal/arbetsrätt.
Analys
Det finns inget som hindrar att flera kommuner
gemensamt skapar ett kommunalförbund. Att administrera
en bostadskö är operativ, om än viktig uppgift. Att skapa
en politisk organisation för ett mycket operativt syfte är
inte lämpligt/rimligt då frågor lätt kan politiseras mellan
olika medlemmar och samtliga beslut kan överklagas. Om
organisationen inte visar sig ekonomiskt hållbar bär
kommunerna ändå det ekonomiska ansvaret för
verksamheten. Ett kommunalförbund går att avsluta men
det tar tid. Det finns egentligen inga riktiga fördelar att
skapa ett kommunalförbund för en verksamhet med
Boplats Syds syfte.
14
Stiftelse
Styrning och ledning
En stiftelse bildas genom att egendom enligt förordnande av en
eller flera stiftare avskiljs för att varaktigt förvaltas som en
självständig förmögenhet och någon eller några har åtagit sig att
förvalta egendomen i enlighet med ett upprättat
stiftelseförordnande. En stiftare kan vara både en fysisk och en
juridisk person. När en stiftelse väl är bildad kan inga fler
stiftare tillkomma även om andra kan lämna gåvor till stiftelsen
i efterhand.
Det finns inget som hindrar att Region Skåne är en av
stiftarna i en dylik stiftelse eller att Region Skåne bidrar
ekonomiskt till en sådan verksamhet. Se dock resonemanget
kring Region Skånes medverkan på sidan 19 nedan.
En stiftelse styrs av ett stiftelseförordnande som är en
viljeförklaring från stiftaren/stiftarna där stiftaren anger sin
avsikt med att skapa en varaktig och självständig förmögenhet
för ett visst ändamål.
Huvudregeln är att ett
stiftelseförordnande inte kan ändras. Dock finns möjlighet till
permutation (ändringar) under vissa omständigheter och för de
flesta fall måste ändringarna godkännas av Kammarkollegiet.
Det finns vissa givna undantag t ex att det i
stiftelseförordnandet framgår att vissa angivna saker kan få
ändras. Stiftelsens styrelse utses första gången av stiftaren(na).
Stiftelseformen är en styrd forma av organisation där
verksamhetens syfte endast med svårighet går att ändra.
Givet att ett av syftena med att se över Boplats Syds
organisationsform är att kunna verka för en expansion av
verksamheten framöver ser vi inte att stiftelseformen är
förenlig eller lämplig för just Boplats Syd. Likaså är det en
nackdel att den ekonomiska insatsen inledningsvis måste
vara så pass stor utan att medlen senare kan återbördas till
stiftarna. Dessa är huvudskälen till att vi inte anser att en
stiftelse är en organisationsform att rekommendera för
Boplats Syd och också skälet till att vi inte ger en djupare
beskrivning av alla juridiska och ekonomiska förutsättningar
som gäller för en stiftelse.
För att starta en stiftelse som ska bedriva näringsverksamhet
(Boplats Syd skulle kategoriseras som en sådan typ av stiftelse)
måste stiftarna sätta in tillräckligt mycket medel som motsvarar
driftskostnader för 2-5 år. Dessa medel går inte att får tillbaka
om man väljer att sedan avsluta stiftelsen. Att avsluta en
stiftelse kan ta tid och måste ske efter visa mycket strikt givna
regler. De ursprungliga stiftarna har inget att säga till om här
utan det är stiftelsens styrelse.
PwC
Analys
15
Gemensam nämnd
Styrning och ledning
Verksamheten i en gemensam nämnd regleras dels av
kommunallagen, dels genom ett samverksamsavtal mellan
kommunerna och dels genom ett reglemente för den
gemensamma nämnden. Samverkansavtalet måste godkännas av
varje samverkande kommuns fullmäktige. Region Skåne kan
sluta samverkansavtal med en eller flera kommuner att bilda en
gemensam nämnd men återigen ska det finnas ett syfte som
ligger i linje regionens uppdrag.
En gemensam nämnd är, i motsats till kommunalförbund, inte en
egen juridisk person utan ingår i en av de samverkande
kommunernas. Denna kommun brukar ofta omnämnas som
värdkommunen. Organisationen styrs som en övriga nämnder i
värdkommunen
men
med
samråd
och
en
rapporteringsskyldighet till övriga samverkanskommuner. Stora
politiska frågor måste varje samverkande kommun fatta beslut
om liksom frågor om avgifter.
Beslut som fattats av en gemensam nämnd kan överklagas av
kommunmedlemmarna i de samverkande kommunerna. De
samverkande kommunerna har ingen självständig talerätt, d v s
de kan inte överklaga beslut som fattats av den gemensamma
nämnden. Insyn och transperens är lika som för kommunen i sin
helhet.
Kommunerna kan gemensamt bidra ekonomiskt bidra till
verksamheten, något som regleras i samverkansavtalet.
PwC
LOU gäller inte i förhållandet mellan de samverkande
kommunerna och den gemensamma nämnden. Den
gemensamma nämnden är en upphandlande enhet enligt
LOU och kan genomföra gemensamma upphandlingar av
varor och tjänster.
Offentliga myndigheter däribland, kommuner och
kommunalförbund, är inte skattepliktiga. I den mån dessa
myndigheter kommer kontakt med hantering av skatter sker
detta genom redovisning av moms. Det är därför av vikt att
myndigheten ifråga har en ändamålsenlig process för
hantering och redovisning av moms.
I den mån personal ska övergår från någon kommun till
värdkommunen gäller de regler som beskrivs på separat
bild.
Analys
Detta alternativ är det som mest liknar den organisation som
redan finns idag med undantag att den politiska
organisationen även skulle omfatta flera kommuner på de
villkor som skrivits in i samverkansavtalet, t ex att flera
kommuner bidrar till den gemensamma ekonomin. Det
finns många för och nackdelar med att bedriva verksamhet
genom en gemensam nämnd. Dock är vår slutsats att en
gemensam nämnd innebär en alltför stor politisk
överbyggnad för en så pass praktisk fråga som drift av en
bostadskö.
16
Aktiebolagsalternativen
Gemensamma nämnare för samtliga aktiebolagsalternativ
ABL
Organisationsformen styrs till största delen av Aktiebolagslagen
(ABL) men även av andra lagregler som t.ex. Kommunallagen,
Offentlighets- och sekretesslagen m.fl. Möjligen med undantag för
de sistnämnda offentliga lagar i det fall i alternativ D att Malmö Stad
inte skulle vara majoritetsägare.
Skatter
Bolaget kommer att vara föremål för sedvanlig företagsbeskattning.
Denna företagsbeskattning består av Inkomstbeskattning
(bolagsskatt) och Socialavgifter.
Bolaget betalar SLP på företagets kostnader för pensionsförmåner till de
anställda, till exempel avsättningar till pensionsstiftelser eller köp av
pensionsförsäkringar Skattesatsen för SLF och SLP är 24,26 % på
underlaget.
Det har framgått av sammanhanget att ett eventuellt nytt AB kommer att
ingå i Malmö stads kommunkoncern vilket torde få en påverkan på det nya
bolagets faktiska skatt. Detta bör utredas särskilt. Även nyligen antagna
skatteregler kring bl.a. ränteavdragsbegränsningar bör särskilt beaktas.
Ägarstyrning
Ägarstyrning sker genom ägarandel, röstning på årlig bolagstämma,
eventuell styrelserepresentation baserat på ägarandel, bolagsordning samt
ägardirektiv. Innehållet i bolagsordning för kommunala bolag har varit
föremål för ny lagstiftning vid årsskiftet 2013/2014 där krav på att de
kommunala principerna skall inskrivna i bolagsordningen.
Bolagskatten tas beloppsmässigt ut med (för närvarande)22 % på
bolagets vinst.
Insyn/transparens
I Socialavgifter ingår arbetsgivaravgift och särskild löneskatt.
Arbetsgivaravgiften uppgår 2015 till sammanlagt 31,42 % på
ersättning (löner och förmåner) för arbete till anställda eller andra
med A-skatt. (För en utförligare redogörelse vad som i detalj ingår i
arbetsgivaravgiften om 31,42% se Skatteverkets hemsida med
följande adress:
www.skatteverket.se/foretagorganisationer/arbetsgivare/socialavgift
er/arbetsgivaravgifter)
Offentlighetsprincipen gäller också för kommunala och
landstingskommunala företag som utgörs av aktiebolag, handelsbolag,
ekonomiska föreningar och stiftelser, där kommuner eller landsting utövar
ett rättsligt bestämmande inflytande.
Det innebär förenklat att det sammanlagda kommunala ägandet eller
inflytandet är mer än 50 procent. En väsentlig del av de kommunala
verksamheterna sker i företagsform och den allmänna insynsrätten anses
därför vara motiverad.
Handläggning av ärenden kring utlämnande av allmän handling är att
betrakta som myndighetsutövning. Företagen jämställs därför med
myndigheter i dessa sammanhang.
I företag där kommuner eller landsting har ett ägande eller inflytande, men
inte uppfyller kriterierna ovan, ska berörda kommuner och landsting enligt
kommunallagen (SFS 1991:900) kap 3, § 18, verka för öppenhet och insyn.
Årlig bolagstämma. Bolagets årsredovisningar är offentlig handling enligt
ovan
Det finns två typer av löneskatt, särskild löneskatt på
förvärvsinkomster (SLF) och särskild löneskatt på pensionskostnader
(SLP).
SLF betalas om bolaget lämnar bidrag till vinstandelsstiftelser eller
betalar ut ersättningar enligt vissa kollektiva försäkringar m.m.
PwC
17
Aktiebolagsalternativen
Gemensamma nämnare för samtliga
aktiebolagsalternativ
LOU
Bolaget kommer att med största sannolikhet anses som en
upphandlingspliktig organisation och jämställas med en
upphandlande myndighet. Denna bedömning är baserad på en
förutsättning att finansiering av bolaget till största delen
kommer från kommunen, att verksamheten står under kontroll
av kommunen eller styrelsen består till mer än hälften av
ledamöter utsedda av i detta fall kommunen. I vilket fall som
helst måste en bedömning göras efter en närmare
konkretisering av vilka ägarförhållanden som skall kunna
komma att gälla. Skulle det visa sig att bolaget inte är att
betraktas som en upphandlingspliktig organisation (enligt ovan)
så kommer bolaget följaktligen inte omfattas av reglerna om
upphandling.
Det upphandlingspliktiga bolaget kan ej hänvisa till det s.k. ”Inhouse” undantaget som innebär att bolaget skulle kunna köpa
varor och tjänster utan upphandling från kommunen eller andra
upphandlingspliktiga ägare detta då bolaget enligt vår
bedömning endast uppfyller ett av två nödvändiga kriterier. De
båda kriterierna benämns verksamhets- och kontrollkriteriet.
Bolaget uppfyller förvisso kontrollkriteriet då kommunen
”utövar kontroll över bolaget som för egen verksamhet” men
uppfyller inte verksamhetskriteriet då verksamhetens
omsättning härrör från kommunen med mindre än 80 %.
Verksamhetens intäkter kommer att komma till nästan
uteslutande del från avgifter från bostadssökande.
PwC
Det finns även praxis (ett avgörande) på området som pekar
på att även kontrollkriteriet kan betraktas som icke uppfyllt i
det fall något privat ägande förekommer i ägarkretsen. En
strikt tolkning av detta prejudikat skulle ge vid handen inte
något av nödvändiga kriterier för undantag skulle vara
uppfyllda.
En fråga i sammanhanget är hur en upphandlingspliktig
organisation som tecknar ett samverkansavtal skall betrakta
den ersättning som betalas till Boplats Syd för en ITanpassning ur ett upphandlingsperspektiv.
Det förefaller som högst sannolikt att kostnaden för en sådan
IT-anpassning kommer att hamna under beloppsgränsen för
direktupphandling som för närvarande ligger på 505 800 kr.
Vidare torde undantaget från annonseringsplikten även vara
applicerbart mot bakgrund av att det är endast Boplats Syd
som pga. tekniska skäl kan leverera anpassningen.
Förutsättningarna för en direktupphandling torde sålunda
var uppfyllda och det är då den upphandlingspliktiga
organisationens egna styrande dokument som kommer i spel
och styr processen.
18
Aktiebolagsalternativen
Gemensamma nämnare för samtliga
aktiebolagsalternativ
Konkurrenslagstiftningen
Vid en prövning enligt konkurrenslagen måste Bolaget
(Verksamheten) eller dess förfaranden kontrolleras så att det
inte finns risk för att dessa snedvrider, hämmar eller begränsar
en effektiv konkurrens på marknaden. Eller är ägnad att göra så.
Skulle fallet vara så kan det få rättsliga konsekvenser i form
förbud för verksamheten och viten.
Vidare måste även det kontrolleras att verksamheten är förenlig
med lag (kommunallagen (kommunal kompetens) och/eller
speciallagstiftning (avseende den kommunala kompetensen))
I detta fall stipuleras den kommunal komptensen i
speciallagstiftningen i form av bostadsförsörjningslagen(lagen
om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (2000:1383))
varför prövningen kan inskränkas till att endast omfatta kontroll
av eventuell konkurrensbegränsning.
Beträffande eventuell konkurrensbegränsning kan det
konstateras att den verksamhet som Boplats Syd idag bedriver
och på det sätt det görs har enligt vår bedömning väldigt få
konkurrenter. Vid en bedömning av konkurrensbegränsning
skall enligt praxis hänsyn tas till relevant produkt och
geografisk marknad. Vår bedömning är att konkurrenter till
Boplats Syds verksamhet saknas ur båda aspekterna. Därmed
inte sagt att situationen inte kan ändras över tid och att frågan
kan bli en faktor att räkna med i framtiden. I dagsläget är det
sålunda ingen faktor oavsett vilken organisationsform som väljs.
PwC
Medverkan av Region Skåne
Medverkan
från
regionen
är
fullt
möjlig
i
aktiebolagsalternativen. Medverkan torde ske antingen
genom ägande och/eller finansiering. Oavsett medverkande
form kan det få påverkan inom upphandlings- och
konkurrensområdet för bolaget. En särskild fråga är om ett
medverkande från Regionen ryms inom uppdraget regional
utveckling. Vår bedömning är att medverkan från Regionen
för närvarande inte är särskilt sannolik åtminstone inte på
ägande och/eller finansieringsplanet beroende på just
resonemanget kring uppdraget regional utveckling. Ett
finansiellt stöd
till Boplats Syd genom ägande eller
kapitaltillskott skulle kunna uppfattas som ett stöd som, med
tanke på Boplats Syds nuvarande verksamhet, inte kommer
hela regionen till gagn. Situationen torde vara en annan i det
fall ägare och/eller samarbetspartners både till antal och
med en större geografisk spridning skulle ingå i bolaget.
Någonting för framtiden sålunda.
19
Aktiebolagsalternativen
Gemensamma nämnare för samtliga
aktiebolagsalternativ
Konsekvensanalys (Ekonomisk- och juridiskt
perspektiv)
Tvingande lagregler (ABL ,upphandling, skatt, m.fl.)
kommer att ställa krav på mer administrativa resurser för
bolaget. Konkreta exempel på administrativa resurser i
detta fall torde vara företagsadministration (löner,
redovisning, skatter) samt inköps- och
upphandlingsadministration. Dessa resurser måste finnas
internt alternativt handlas upp externt. Att ”in-house”
undantaget inom upphandlingsområdet inte är
applicerbart påverkar resurssituationen i allra högsta grad.
Detta behov av resursförstärkning torde få inverkan på det
nya bolagets ekonomi. Det kan i sin tur få påverkan på
nivån på köavgiften då denna utgör den i särklass största
inkomstkällan.
PwC
Även om det inte är uttalat, förutsätts i vårt resonemang att
personalen i dagens verksamhet skall vara anställda i bolaget.
Detta kräver i normalfallet inte nya anställningskontrakt.
Lönevillkor och anställningsförhållanden behöver då inte i
normalfallet förhandlas på nytt. Det finns dock ett visst
manöverutrymme för arbetstagaren respektive arbetsgivaren
som kan innebära nya avtal. (se vidare avsnittet Personal och
arbetsrätt nedan)
En överföring av verksamheten kommer med stor sannolikhet
att kräva att ett antal nya avtal måste upprättas. Allt ifrån
hyres-, leverantörs- och serviceavtal kommer i detta fall ifråga
då det rör sig om en ny juridisk person. Vissa av sådana avtal
skulle kunna lösas via ägarna men då kommer reglerna kring
upphandling i spel och särskild noggrannhet bör iakttagas.
Aktiebolagsalternativen
Ägarrisker
Detta är det område som uppvisar
skillnader mellan de olika
aktiebolagsalternativen beroende på
ägarstrukturen.
Generellt bör alltid ägarrisker analyseras
innan bolagsbildning för att sedan och
adresseras i bolagsordning och
ägardirektiv och vid flera ägare även i ett
aktieägaravtal. Ägarrisker kan vara av
både finansiell-och juridisk karaktär.
Exempel på plausibla ägarisker för
”Boplats Syd AB”
PwC
•
Finansiering (t.ex. för expansion
resp. förlusttäckning av
verksamheten)
•
Ägarförändringar i form av
utlösen.
•
Obestånd
•
Kostnader uppkomna vid
avveckling/likvidering.
Aktieägaravtalet fyller i grunden två helt
olika men lika viktiga syften. Å ena sidan
regleras förhållandet mellan delägarna
under tiden som delägarna driver
verksamheten tillsammans. Å andra
sidan regleras vad som ska gälla i de olika
situationerna som kan uppkomma där
samarbetet av någon anledning behöver
upplösas.
I den del av avtalet som reglerar
samarbetet bör frågor om inflytande,
funktioner, ansvar, beslutanderätt
regleras. I delen som behandlar
samarbetets upphörande torde vidare
villkoren och rutinerna kring avyttrande
av aktier och/eller förändringar i
ägarstukturen i det gemensamt ägda
bolaget beaktas särskilt .
I en struktur som kan innehålla både
ägare från offentlig sektor och det privata
näringslivet är det sistnämnda av särskild
vikt då resonemanget kring investeringar
och aktieinnehav i emellanåt har en
tendens att skilja sig mellan de båda
sektorerna.
21
Aktiebolagsalternativen
Analys
Att bilda ett nytt bolag och överföra Boplats Syds verksamhet till
bolaget är ur många aspekter ett tilltalande alternativ.
Med en bolagsbildning följer också nya krav och behov. Ur ett
ekonomiskt-juridiskt perspektiv är det vår bedömning att det är av
väsentlig vikt att kartlägga dessa behov och krav. De ökade kraven
och behoven emanerar till stora delar från förändrande
förutsättningar som organisationsformen ger upphov till.
Ekonomiskt torde de förändrade förutsättningarna ge upphov till en
större resursåtgång än tidigare. Till detta skall sägas att i det fall den
förändrade organisationsformen möjliggör en expansion av
verksamheten och därigenom generar ökade intäkter för att möta ev.
merkostander torde påverkan på ekonomin utebli, eller åtminstone
minskas.
Ur ett juridiskt perspektiv kommer en bolagsbildning medföra ett
avsevärt arbete vad gäller framställande av olika juridiska dokument
och avtal. (bolagsordning, anställningsavtal, hyresavtal, eventuellt
aktieägaravtal beroende ägarstruktur m.fl.)
Vidare ur det juridiska perspektivet kommer det att krävas ett kanske
delvis förändrat förfaringssätt vad gäller inköp/upphandling. Detta
då applicerbara upphandlingsregler inte möjliggör införskaffande av
varor och tjänster från huvudägaren/na i samma omfattning som
tidigare.
PwC
Sammanfattningsvis är det vår bedömning att givet att de
juridiska frågorna och avtalen är adresserade respektive
reglerade utgör aktiebolagsalternativet den mest tilltalande
organisationsformen av de av oss identifierade altenativen.
Detta alternativ ger möjlighet till flexibel expansion i enlighet
med den målbild Boplats Syd har förmedlad. Vilken ägarstruktur
som skall väljas torde förutom ekonomisk-juridiska
överväganden även baseras på intresset från aktörer på
marknaden och deras uppfattning av Boplats Syd verksamhet.
Under uppdragets fortskridande har frågan uppkommit hur
stort steget från enägarstruktur till flerägarstruktur är. Enligt
vår bedömning ligger storleken på steget främst inom området
Ägarrisker. Betraktas de övriga identifierade frågeställningarna
vad gäller enägarstruktur och flerägarstruktur är det vår
uppfattning att förutsättningarna är de samma. Inom avsnittet
ägarrisker ligger fokus enligt vår uppfattning på upprättandet av
aktieägaravtal som reglerar form och villkor för samarbetet samt
samarbetets upphörande. Framtagandet av ett aktieägaravtal
torde med stor sannolikhet föregås av olika förhandlingar.
Tidsåtgången för dessa förhandlingar skall inte underskattas,
vilket även torde ha inverkan på ”steglängden” Ett medskick till
bolagiseringsprocessen torde vara att redan vid etableringen av
ett bolag med endast en ägare diskutera villkor, former samt
egna önskemål vid en flerägarstruktur även om/när en
enägarstruktur väljs till en början.
Personal och arbetsrätt
När en verksamhet eller en del av en verksamhet övergår från en
organisation till en annan så regleras denna fråga specifikt i § 6 b i lag
(1982:80) om anställningsskydd, LAS samt i 28 § MBL.
Av 6 b § LAS framgår att ”vid övergång av ett företag, en verksamhet
eller en del av en verksamhet från en arbetsgivare till en annan,
övergår också de rättigheter och skyldigheter på grund av de
anställningsavtal och de anställningsförhållanden som gäller vid
tidpunkten för övergången på den nya arbetsgivaren. Den tidigare
arbetsgivaren är dock också ansvarig gentemot arbetstagaren för
ekonomiska förpliktelser som hänför sig till tiden före övergången. ”
Den nye arbetsgivaren har på samma sätt som den tidigare
arbetsgivaren rätt att ändra anställningsvillkor och utöva
arbetsledningsrätt. Avgörande för om ändringar kan ske beror på
om överlåtaren och/eller förvärvaren har kollektivavtal.
Regler om kollektivavtal vid övergång av verksamhet finns i 28 §
MBL. I detta fall är det mest troliga att nuvarande huvudmans
kollektivavtal övergår på förvärvaren om denne är en egen
juridisk person. Förvärvaren kan säga upp kollektivavtalet med
iakttagande av avtalets uppsägningstid. Han måste dock alltid
tillämpa de gamla anställningsvillkoren under minst ett år.
Vid en övergång av verksamheten följer arbetstagare som är anställda
hos den gamla arbetsgivaren vid tiden för överlåtelsen med till den
nya arbetsgivaren med de rättigheter och skyldigheter som
framkommer av det individuella anställningsavtalet och
anställningsförhållandet i övrigt. Ett anställningsavtal kan även få sitt
innehåll från en ensidig arbetsgivarreglering. Det kan t ex vara så att
arbetsgivaren tillhandahåller personalen matsubventioner, utan att
den förmånen är reglerad i själva anställningsavtalet. Om förmånen
utges kontinuerligt kan det uppfattas som om förmånen ingår i
anställningsavtalet.
En arbetstagare kan självmant välja att inte följa med verksamheten
till den nya arbetsgivaren. I sådana fall träder LAS regler om
omplacering 7§ 2st och turordning enligt 25§ in.
Vid en övergång av verksamhet är det viktigt att inte bara studera
befintliga anställningsavtal och kollektivavtal - såväl centrala som
lokala - utan också andra personalpolitiska regler hos överlåtaren för
det kan bli ganska svåra diskussioner t ex om vilka villkor som ingår i
det enskilda anställningsavtalet eller ej.
PwC
23
Förslag, konsekvenser och rekommendationer
PwC
24
Förslaget
•
Erbjud delägarskap för de allmännyttiga
bostadsföretagen i några av de större
kommunerna i Skåne – Malmö, Helsingborg,
Lund och Kristianstad. Eventuellt ytterligare
någon kommun från sydöst för att få förankring
i alla delar av Skåne.
•
Gå från lokal till regional legitimitet genom
att bilda ett AB med regional förankring i hela
Skåne.
•
AB är den organisationsform som,
sammantaget, bäst svarar upp mot den
övergripande målsättningen att vidga Boplats
Syd till att förmedla bostäder i fler kommuner.
•
Fokusera på var knutarna sitter och försök hitta
praktiska, affärsmässiga organisatoriska
lösningar.
•
Om de kritiska framgångsfaktorerna av någon
anledning inte vinner framgång – bilda ett AB
med Malmö stad som ensamägare.
•
Det finns ett övergripande mål i Skåne om en
gemensam bostads- och arbetsmarknad.
Dialogen med nyckelaktörerna bör därför även
föras med ägarkretsen dvs på
kommunledningsnivå.
PwC
Målet är fortsatt
expansion
Flera alternativ är
möjliga. Ett AB skapar
tydlighet och öppnar upp
för olika lösningar.
1.
AB med delägarskap
från några större
kommuner i Skåne.
2.
AB med Malmö stad
som ensamägare.
Kritiska framgångsfaktorer
för att lyckas med en stark
expansion
25
Konsekvenser - Boplats Syd som ett AB med delägarskap
från några större kommuner i Skåne
Ägarrisker
Ägarna tillhör alla offentlig sektor, vilket kan vara en
fördel.
Samma eller likartade resonemang och
bevekelsegrunder kring investeringar och
bolagsinnehav.
Riskspridning på 4 parter
4 parter som skall komma överens i ett aktieägaravtal
kan vara en nackdel.
Behovet av reglering ökar i takt med antalet ägare.
Ägarriskerna bedöms som främst finansiella såsom
merfinansiering, obestånd samt utlösen av ägare.
•
•
•
•
•
•
Ekonomi/finans
•
•
•
•
Ägarrisker
Ekonomi/Finans
LOU/Konkurrens
Transparens
•
•
•
Delaktighet och ökad påverkansgrad från
fler kommuner gynnar regiontanken. Ökad
regional transparens.
Ju fler ägare dessto större utmaning att
skapa transparens mellan parterna.
Offentlighetsprincipen säkrad när ägarna
är kommuner.
Marknadsaspekter
•
•
•
•
Möjlighet att få in nyckelaktörer
Möjlighet till att skapa regional legitimitet
Möjlighet att skapa det som katalyserar en
expansion
Möjlighet att exponera fler lägenheter för fler
kunder i den egna och i andra kommuner i
Skåne
PwC
Initialt ökade kostnader för lokaler.
administrativa system, arbetsgivaravgifter,
sociala avgifter för anställda i bolaget.
Det finansiella åtagandet blir dock mindre
ju fler ägare.
Rationaliseringsmöjligheter för
delägarkommunerna.
Olika förutsättningar/viljor till finansiella
åtaganden kan vara en nackdel som
försvårar processen.
•
Transparens
Marknaden
LOU/
konkurrens
Personal
•
Upphandlingspliktig organisation vilket
innebär att bolaget inte har samma
förutsättningar att samordna
administrativa system med kommunen
som idag.
Konkurrenspåverkan: En icke-fråga i
dagsläget men kan en bli en faktor
framgent beroende på utveckling av
verksamheten och utveckling av antalet
aktörer på relevant marknad (geografiskresp. produktmarknad)
Personal
•
•
Personal från Boplats Syds nuvarande organisation
kan automatiskt övergå till den nya organisationen
genom sk verksamhetsövergång.
Möjlighet att se över bemannings- och
åldersstruktur. Personal från delägarnas
organisationer kan erbjudas anställning i det nya
bolaget.
26
Nyckelfaktorer för en verkningsfull och
långsiktig organisationsutveckling
I det fall Boplats Syd ombildas till ett bolag enligt förslaget, kommer bolaget att ha ett
tydligt regionalt uppdrag. För att bolaget ska gå i riktning mot den gemensamma
målbilden krävs legitimitet och en rad färdigheter från både enskilda individer i
organisationen och involverade aktörer som helhet. Det vi ser skulle kunna beskrivas
utifrån tre perspektiv; Struktur, process och kultur. De tre perspektiven är starkt
integrerade med varandra, där förståelsen av ett perspektiv förutsätter de andra två.
Struktur
I centrum står konsumenternas efterfrågan som bolaget ytterst vill främja genom att
underlätta att hitta en bostad som svarar upp mot behov. Det är dynamiken och
samspelet mellan människorna och de olika perspektiven som blir direkt avgörande för
hur effektiv och framgångsrik organisationen blir.
Struktur handlar om att skapa tydlighet kring uppdraget och det som ska
åstadkommas. Här återfinns organisatoriska och formella förutsättningar för bolaget. Vi
rekommenderar att Boplats Syd byter namn till Boplats Skåne. Detta för att tydliggöra
att bolagets geografiska arena omfattar hela Skåne och inte bara södra och/eller västra
Skåne. På samma sätt kan det bli aktuellt med att lokalisera lokala Boplats Skåne hubbar
runt om i Skåne med personal från tidigare uthyrningsorganisationer. Denna typ av
symboliska åtgärder ska inte underskattas, utan kan vara viktiga och som ger bolaget
den legitimitet den behöver för att närma sig fastighetsägare i hela regionen. På samma
sätt måste formella beslut som tydliggör färdriktningen (vision, syfte,
kvantifierbara mål uppföljning och utvärdering) komma på plats. Detta för att
få bra styrning på verksamheten. Den politiska styrningen ska ske genom ägardirektiv,
och uppföljningar – inte genom att detaljstyra det operativa arbetet. Bolagets operativa
styrning ska ske genom dess styrelse och VD. Bolagets styrelse har en viktig uppgift att
sätta upp mål och strategier och att följa upp verksamheten. Det blir viktigt att
verksamheten bedrivs professionellt och framgångsrikt för att legitimera bolagets
verksamhet utåt såväl mot ägare som mot konsumenter.
Konsument
efterfrågan
Kultur
Process
En effektiv organisationsutveckling fokuserar emellertid på människor, inte i första hand
på fysiska resurser och struktur.
PwC
27
Nyckelfaktorer för en verkningsfull och långsiktig
organisationsutveckling (forts.)
Process handlar hur väl flödet fungerar i
organisationen och dess olika delar. Hur
fullföljs intentionerna i konkret handling? Det
handlar om processens ändamålsenlighet
relaterat till förmågan att skapa
målgruppstillfredsställelse (att göra rätt
saker). Det handlar också om effektivitet och
förmågan att skapa resultat till lägsta kostnad
(att göra saker rätt). Ledarskapet och
organisationens förmåga att förändra och
anpassa sig till nya förutsättningar samt
förmågan att interagera och samspela såväl
internt inom organisationen som externt i
förhållande till privata och offentliga aktörer?
Bolaget måste tydligt markera att
verksamheten inte är till för att skapa en väl
fungerande bostadsmarknad enbart i Malmö
utan i hela regionen. Detta är en skör
balansakt som bolaget och dess ägare måste
kunna hantera. Ett exempel på en sådan fråga
gäller förmedlingen av kommunens
villatomter – en verksamhet som ingår i
Boplats Syds nuvarande verksamhet. Denna
verksamhet är i dag förlustbringande. Detta
underskott har, åtminstone tidigare, täckts
med kommunbidrag. Ett bidrag mellan två
parter för täckning av en förlustbringande
verksamhet torde enligt vårt förmenande
generellt upplevas som en faktor i skapandet
av en beroendeställning. Det torde även vara
”inte pengarna utan principen” som är
PwC
avgörande
.
I samband med vårt intervjuarbete av olika
aktörer (plausibla samarbetspartner såväl
som existerande) framkom bland annat att ett
av skälen till tveksamheten att teckna
samarbetsavtal var en upplevd nära koppling
mellan Boplats Syd och Malmö Stad. En
koppling som eventuellt skulle kunna
påverka verksamhetens prioriteringar och
åtgärder inom verksamheten. Ett annat skäl
var även misstanken ,men även oviljan, att
genom ett samarbetsavtal
samarbetspartnerna indirekt skulle kunna
hjälpa till att finansiera andra verksamheter
inom kommunen.
Det ligger sålunda i Boplats Syds intresse att
motverka den upplevda nära kopplingen till
Malmö Stad på olika plan.
Det är därför vår rekommendation att Boplats
Syd renodlar sin verksamhet oavsett
förändrad organisationsform för att
underlätta rekryteringen av nya
samarbetspartners från offentlig sektor såväl
som det privata näringslivet. Detta oaktat att
verksamheten i fråga är förlustbringande.
Verksamheten med förmedling av villatomter
skadar enligt vår bedömning mer än den gör
nytta.
Kultur: Organisationens framgång och
överlevnad kräver inte bara en tydlig struktur
och fungerande processer utan även en
samverkanskultur som skapar normer,
värderingar och därigenom ett samlat
regionalt förhållningssätt. Skillnader i
åsikter, olika synsätt och premisser kommer
vara ständigt närvarande. Detta bidrar till att
samverkan kan ta sig vägar som på förhand
inte är kända. Uppmärksamhet för hur
ledarskapet påverkar och ger förutsättningar
för samverkan är en viktig fråga att ta med i
fortsatta processer. Bolagets ledning bör
redan på ett tidigt stadium definiera vilket
önskvärt synsätt och vilka värderingar som
ska prägla organisationen. Värdeorden i
kommunikationsplattformen såsom Rättvis,
Transparent, Jämställd, För alla etc. kan
fungera som en bra utgångspunkt – men
måste kommuniceras internt i organisationen
och omsättas till konkret handling.
28
Stadskontoretl Malm0
2013
Motion
‐
11‐
i 3
STK‐ 20
nr:
Motion angiende utveckling av BoPlats Syd
BoPlats Syd har utvccklats mycket positivt pa scnare肝 .Fler och nerお retag ansluter sig till
お111lcdlingen och fler kommuncr ansluter sigo Nastaん rぉ 111ledlas lagenhetcr ti1l och med i
Nordvastskane.
Dct を
i cn mycket intrcssant utveckling som skett ian att det cnbart var MKB som pga
politiska bcslut deltog i食 ,111ledlingcn till att det nu tt flcra p五 vataお retag som ser att den
bidrar till fbretagens basta.
Detta beror naturligt宙 s pa att vcrksamheten tt valskё tt Och har 宙dareutvecklats.
Transparcnta och tydliga krav vid lagcnhetsぉ 11llcdling を dcn basta garanten おr
diskrimincnngstti t,111ledling.Dct tt angclaget att dcn som hyr ut cn lagenhct kan stalla de
krav man宙 1l men att dessaな o可 ektiVa.
BoPlats Syd bed五 vs idag inom stadsbyggnadsnhndcnsお rvaltning.Det tt naturligtvis intc
hallbart pa sikt att denna verksamhct bed五 vs i食 )rvaltningsforln i Mallnё ntt kunderlla,saval
uthyrarc och hyrcsgastcr,flnns i andra kommuner.
Ett naturligt nasta stegお r att ytterligare utveckla verksamhcten tt att bolagisera dcn och att i
samband mcd detta sl“ pa in yttcrligare agare.Malm6 stad kan fortsatt vara cn stor agareぉ r
att ha ett betydande in■ ytandc.Dttemot kan dc fastighetsagare somぉ 111ledlar cn stor dcl av
sina lagcnhetcr genom BoPlats syd∝ 切udas agarandel i bolaget.Pa sa sttt skulle man
stimulera bretagen att nytJa bOlagct och ncr fastighetsagare skulle stimuleras att anvanda sig
av dcnna t,.1.ledling om dc Ocksa garantcras insyn genOm agarskap.Andra kommuner kan
ocksa cnガ udas dclagarskap. En sadan ttgakl skullc stimulera och utveckla vcrksamhetcn
ytterligarc.
Med h狙 宙sning till ovanstaendc hcrnstallerjag att kOmmunillmよ
tige mttte besluta
α″uppdra at stadsbyggnadsnthlndcn att initiera ctt ttcndc till kommunillmtttigc i enlighet
med rnotioncns intentioner
Stefan Lindhc(M)kOmmunalrad