Likabehandlingsplan Härnösands gymnasium 2015
Transcription
Likabehandlingsplan Härnösands gymnasium 2015
Likabehandlingsplan LBP Härnösands gymnasium och gymnasiesärskola 2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING VISION OCH SYFTE UPPFÖLJNING, ANALYS SAMT UTVECKLINGSOMRÅDEN AV LBP INFÖR 2015 FRÄMJANDE/GENERELLT ARBETE - RELATIONER FRÄMJANDE/GENERELLT ARBETE - SESAM FRÄMJANDE/GENERELLT ARBETE - ÖVRIGT FRÄMJANDE/GENERELLT ARBETE – SKOLLEDNINGENS ANSVAR FÖREBYGGANDE/RIKTAT ARBETE – TRIVSEL, TRYGGHET OCH ARBETSRO ÅTGÄRDANDE ARBET – UPPTÄCKA ÅTGÄRDANDE ARBETE – UTREDA OCH ÅTGÄRDA BEGREPP OCH DEFINITIONER STYRANDE LAGAR OCH FÖRORDNINGAR/LAGAR SOM FÖRTYDLIGAR KONTAKTPERSONER 2 3 4-5 6-7 8 9 10 11-14 15 16-17 18-19 20-22 23 BILAGOR SESAMPLAN OCH UTVÄRDERINGSMALL ÅRSCYKEL BLANKETT FÖR ANMÄLAN OM KRÄNKANDE BEHANDLING Trakasserier En kränkning utifrån diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet och uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder (3). Kränkningar Att någon förlorar sin trygghet och värdighet som inte avser diskrimineringsgrunderna (3). 24-28 # # Viktiga begrepp att känna till. Siffrorna du ser inom parantes här och där är hänvisningar till styrdokument förklarade på sidan 19-22. Främjande/generellt arbete Syftar till att förstärka respekten för allas värde och omfattar samtliga diskrimineringsgrunderna. Arbetet riktas mot alla och bedrivs utan förekommen anledning i det vardagliga arbetet (6). Förebyggande/riktat arbete Det förebyggande arbetet avser skolans insatser utifrån de prioriterade målen. De syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier och kränkningar som i kartläggningar identifierats som riskfaktorer (11). Åtgärdande arbete Innebär att upptäcka trakasserier och kränkningar, utreda och vidta åtgärder för att förebygga framtida trakasserier och kränkningar (15). 1 INLEDNING Arbetet med att ta fram en likabehandlingsplan (LBP) vid vår skola startade med en sammanställning och en bearbetning av lagar och bestämmelser med utgångspunkt från Skolverkets allmänna råd (6). Dåvarande chef för sektor samhälle bearbetade underlaget tillsammans med delar av skolans lokala elevhälsoteam (kurator, skolsköterska och specialpedagog). Syftet med underlaget var att finna stöd för hur LBP ska struktureras samt förslag till planens innehåll. Utifrån lagarnas krav (2, 3) på att LBP ska utgå från hur situationen är vid skolan ska de samlade avidentifierade resultaten från skolsköterskornas hälsosamtal ges ökat utrymme på skolan. Innehållet i den hälsoenkät som används omfattar flera frågeställningar vilka hjälper skolan att kartlägga situationen. Hälsosamtalet erbjuds alla åk1 elever vid skolan och genomförs i samband med hälsobesöket (2). Rutinen med LBP är att den ska granskas, uppdateras och fastställas varje år. Rektor har ansvar att tillsammans med skolans likabehandlingsgrupp (=lokala elevhälsoteamen) starta upp processen som bedrivs i samverkan med elever, skolledning och personal. Skolans aktuella kartläggning av resultaten från hälsosamtalen, nu även brukarundersökning, utvärderas mot föregående års prioriterade mål för att fastställa resultatet av likabehandlingsarbetet vid skolan. I samband med detta arbete ska nya prioriterade mål fastställas. Innan en ny LBP fastställs ska skolan beakta underlaget för planen för att säkerställa att lagar/direktiv är desamma. Rektor har ansvar för att tillsammans med skolans likabehandlingsgrupp se till att elever, vårdnadshavare och personal är väl bekanta med planen och dess innehåll. Alla som arbetar vid Härnösands gymnasium och gymnasiesärskola ska arbeta för att främja elevers lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet och uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Skolan ska arbeta för att förebygga alla slags trakasserier och kränkande behandling. Om något ändå skulle hända vid skolan ska detta skyndsamt utredas och åtgärdas. 2 VISION Skolans generella och riktade arbete för att motverka kränkningar och trakasserier strävar mot att åtgärdande insatser inte ska behövas. Skolans förhållningssätt för att uppnå visionen är elevens/barnets bästa (1) som utgångspunkt för att skapa trivsel, trygghet och arbetsro på skolan. Skolans personal ska vara vuxna föredömen för vår likabehandlingsplans intentioner. SYFTE Skolans förhållningssätt till kravet på likabehandlingsplan Skollagen och diskrimineringslagens krav på skolan för ett målinriktat arbete för att aktivt främja likabehandling och motverka trakasserier och kränkningar är tydligt. Det är en självklarhet att alla vid skolan ska vara trygga och respekterade för den man är (4). Skolan har två övergripande uppdrag; kunskapsmålen samt de sociala målen. Förutsättningarna för skolan att uppnå kunskapsmålen ökar om alla elever upplever sig respekterade för den man är, känner trygghet och tillit till kamrater och vuxna samt ansvar, inflytande och delaktighet i utbildningen. Skolan ska präglas av höga förväntningar och ett respektfullt förhållningssätt gentemot alla elever. Skolans likabehandlingsarbete är en mycket viktig del i strävan att uppnå de sociala målen. Skolans mål ska därför vara att aktivt verka för en väl förankrad och ”levande” likabehandlingsplan. 3 UPPFÖLJNING, ANALYS SAMT UTVECKLINGSOMRÅDEN AV HÄRNÖSANDS GYMNASIUMS LIKABEHANDLINGSPLAN (LBP) INFÖR 2015 UPPFÖLJNING Skolans uppföljning av LBP har genomförts via skolsköterskornas hälsoenkät (åk 1och 3) samt brukarundersökning (åk2). I arbetet med att analysera resultatet för revideringar har elevhälsa, klassråd, program/skolkonferenser samt skolledning under ht 2014 varit delaktiga. ANALYS I utfallet av uppföljningen kan vi glädjande se ett bra resultat i skolans främjande arbete med relationer. I skolans förebyggande arbetet fokuseras fyra områden där två av dessa tangerar det främjande arbetet nämligen elevers upplevelse av trygghet/upplevelsen av att vara retad/utstött/illa behandlad (ca.95-98% upplever trygghet/inte vara utsatt) samt elevers upplevelse av att det finns vuxna att vända sig till (cirka 90 % upplever att det finns vuxna att vända sig till). Det vi var mindre nöjda med i utfallen var våra två andra förebyggande områden, nämligen elevers upplevelse av arbetsro samt upplevelsen av stress. Vi kan se att en fjärdedel av eleverna ibland eller sällan upplever arbetsro samt att mer än hälften av flickorna ofta eller alltid upplever stress i åk 3 (pojkar 20%), en upplevelse som fördubblas från åk 1 till åk 3. Dessa fakta har varit grunden för skolans diskussioner för vilka åtgärder som ska vidtas för en förändring/förbättring. I diskussionerna kunde vi konstatera att det finns en viss förståelse att stressen ökar pga. att gymnasiet snart ska avslutas – ex. vad ska hända efter gymnasiet? Räcker mina betyg/pressen att förbättra betyg? Oavsett yttre faktorer så finns en stress och vi måste vidta åtgärder. Efter skolkonferensen 17/12 2014, där vi samlade in förslagen på åtgärder från programmen, så samlades elevhälsan för att tillsammans med skolledning strukturera förslagen. Vi kunde se att förslagen med arbetet att förbättra arbetsron samt upplevelsen av stress till viss del går in i varandra samt att det blir viktigt att begränsa åtgärderna och att fokusera vad som verkligen kan förbättra situationen och möjliggöra uppföljningar. Många av de revideringar/utvecklingsområden som presenteras på nästkommande sida innebär inga förändringar i LBP, utan att skolan ska se över att rutiner med ordnings/trivselregler verkligen fungerar, att programmål utvecklas, att schemarutiner utvecklas med mera. 4 UTVECKLINGSOMRÅDEN INOM LBP ARBETET 2015 • • • • Ordnings/trivselregler – i skolans ordnings/trivselregler framkommer det att respektive klass tillsammans med klasshandledare ska komplettera skolans övergripande regler med klassens egna regler för att skapa arbetsro, något som även motverkar stress. Det blir nu viktigt att alla klasser upprättar dessa regler samt att de sedan följs upp regelbundet. I denna process skapas den viktiga kontinuerliga möjligheten till kommunikation om hur arbetsron upplevs och positivt kan utvecklas i klassen. Åtgärden kan vid behov ske omgående, men senast i samband med skolstart ht 2015. Mobiltelefoner - i diskussionerna med eleverna anser många att lärarna kan vara strängare i hanteringen av telefonerna. Vi upplever, även om reglerna är tydliga i skolans ordnings/trivselregler, att det finns ett behov av en gemensam diskussion kring mobiltelefoner vid skolan för ett bättre stöd till lärare för att skapa arbetsro. Under våren 2015 kommer diskussionerna att initieras. Läxhjälp – vid vissa program har det skapats pluggcafé, läxstuga etc. utöver ordinarie schema, en möjlighet till extra stöd och hjälp i studierna. Inför ht 2015 så ska skolan se över möjligheten att organisera detta vid fler program utifrån att elever som nu har möjlighet till detta upplever att det bl.a. motverkar stress. Studieteknik – i revideringsarbetet kunde vi uppleva ett behov av stöd till eleverna för att utveckla studietekning samt eget ansvar för att möjliggöra detta, i syfte att bl.a. motverka stress. Vi kommer därför from ht 2015 att med specialpedagogerna genomföra riktade insatser med samtliga åk 1 elever. ÖVRIGT 1. Provanhopningar samt Sesamarbete – programmens arbete med att utveckla samordningen av prov samt uppföljning av hur sesamarbetet genomförs/ ämnes integreras vid skolan, ska ingå i programmålsarbetet from ht 2015. 2. Föreläsningar – riktade föreläsningar till samtliga åk 1 elever kring upplevelsen att vara utsatt för kränkningar/diskrimineringar kommer att genomföras. 3. Schema - schemaposition för IDH upplevs av många stressande (för kort tid till ombyte), ska ses över inför schemaläggningen ht 2015. 4. Uppföljningsenkäter- för närvarande har skolan som sagt två underlag för uppföljning av LBP (skolsköterskornas hälsoenkät samt brukarundersökning). Under 2015 kommer skolan att utveckla sitt värdegrundsarbete för såväl personal som elever genom ett BLUNS arbete (bemötande, ledarskap, utveckling, nära samhället, samarbete). I detta arbete kommer ytterligare underlag att ges via enkätsvar för att ”mäta temperaturen” i skolans LBP arbete. 5. Anmälan kränkning – samtliga medarbetare kommer att uppmärksammas på att skolan ska använda blanketten ”Anmälan för kränkning” för vidare åtgärder om anledning uppkommer. Denna kommer nu att finnas som bilaga till LBP. 5 FRÄMJANDE/GENERELLT ARBETE Organisation (arbetssätt, schema, lokaler och förutsättningar) Syftar till att förstärka respekten för allas värde och omfattar samtliga diskrimineringsgrunderna. Arbetet riktas mot alla och bedrivs utan förekommen anledning i det vardagliga arbetet (6). Utgångspunkter för arbetet – trivsel, trygghet och arbetsro Det främjande/generella arbetet under läsåret innehåller två prioriterade områden, relationer och sex och samlevnad (SeSam). Dessutom övrigt främjande/generellt arbete och vilket ansvar skolledningen har. Det främjande/generella arbetet stödjer det riktade/förebyggande arbetet. RELATIONER VAD Utveckla relationer (bemötande, förhållningssätt) i skolan mellan personal och elever. Syftar till att skapa ökad trygghet och därmed förutsättningar för förbättrad kommunikation. VARFÖR Skolans värdegrundsarbete ska ske i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna (se sid 19, SL 1 kap §5). Utifrån skolans analys av genomförd kartläggning under våren 2012 framkom generellt ett behov av riktat arbete med relationer (bemötande) som ger förutsättningar för trygghet och därmed förbättrad kommunikation. Målet med förbättrade relationer/kommunikation är att alla elever vid skolan ska uppleva det möjligt att alltid ha någon vuxen att vända sig till. Lyckas skolan med arbetet får personalen i ett tidigt skede insikt i elevernas situation dvs om de upplever stress, avsaknad av arbetsro, ser någon som blir retad eller själv blir retad/ illa behandlad/utstött etc. Framgång i detta arbete skapar möjlighet till tidiga insatser vilket är liktydigt med ett skyndsamt arbete (se sid 19, SL 6 kap § 10). Detta ger också förbättrade förutsättningar för värdegrundsarbete i olika forum. 6 HUR/VEM Arbetet ska ske på fyra nivåer (1. Individ 2. klass 3. program 4. skola): 1. Inventera och utveckla förbättrade relationer mellan enskilda elever och klasshandledare (kh), kurslärare, elevassistenter, elevhälsa samt skolans övriga personal. Hur detta arbete utvecklas ska presenteras av berörda vid höstens medarbetarsamtal. En väg för kh kan vara att utveckla elevernas utvecklingssamtal med att delge/diskutera personliga mål/egenskaper som är viktiga nu och för framtiden. Möjliga enskilda åtgärder kan med fördel diskuteras gemensamt i arbetslagen. (VEM – berörd personal ). 2. Utveckla förbättrade relationer i klasserna med stöd från klasshandledare. Detta arbete ska ske genom att kh tar ansvar för att tillsammans med klassen komplettera skolans trivselregler med minst två stycken kompletteringar för berörd klass. Målen ska upprättas i syfte att skapa trygghet och arbetsro utifrån klassens förutsättningar (stärka klassgemenskapen). Resultatet av arbetet ska presenteras av kh i samband med skolslut. Skolledningen ansvarar för att uppdatera skolans trivselregler vid skolstart. (VEM - kh, skolledning). 3. Inventera och utveckla förbättrade relationer vid programmen. Arbetslagssamordnaren ska ansvara för att arbetslaget under ht presenterar åtgärder för att främja relationerna vid programmet. (VEM - arbetslagsamordnare). 4. Inventera och utveckla förbättrade relationer vid skolan. Rektor ska ansvara för att, tillsammans med övrig skolledning och elevhälsa, presentera åtgärder för att främja relationerna vid skolan. (VEM - rektor, skolledning, elevhälsa). 7 FRÄMJANDE/GENERELLT ARBETE - SESAM SESAM VAD Att utveckla skolans arbete med SeSam utifrån elevernas behov och utbildningens nationella styrdokument. VARFÖR Eleverna ska bli kompetenta att ta ansvar för sig själva och andra när det gäller kärlek, sexualitet och samlevnad samt i ett livsperspektiv lägga grunden till en trygg och säker sexualitet samt en god reproduktiv hälsa. Undervisningen syftar till att fördjupa elevernas kunskaper om sex och samlevnad och den ska leda till en förståelse för sexualitetens mångsidighet. Undervisningen ska främja likabehandling och motverka kränkningar och trakasserier som har sin grund i kön, könsöverskridande identitet och uttryck samt sexualitet genom att eleverna får kunskap om och möjlighet att reflektera över diskrimineringsgrunderna. HUR/VEM Arbetet med SeSam kan bedrivas på olika sätt: o o o o Integrerad i de gymnasiegemensamma ämnena (sv, eng, ma, nk, sh, re, hi, idr) Tematiskt på klassnivå och/eller programnivå Fånga ögonblicket i möten elev - personal på individnivå Övergripande, av skolan anordnad aktivitet, som teaterföreställning, föreläsning etc. En mix av ovan beskrivna arbetssätt har inom forskningen visat sig vara optimalt. För att undervisningen i SeSam ska utvecklas på bästa sätt ska den utvärderas regelbundet. Detta görs genom att: Lärare samtalar med rektor om hur LBP-arbetet (bl a SeSam) bedrivs i det årliga medarbetarsamtalet. Arbetslag/ämneslag utvärderar efter SeSamaktivitet. Skolan kommer fr o m höstterminen 2015 att följa upp programmens LBP-arbete (bl a SeSam) som en del i programmålsarbetet. Vidare information om SeSams vision, syfte, mål samt ansvar – se bilaga Sesamplan/utvärderingsmall. 8 ÖVRIGT FRÄMJANDE/GENERELLT ARBETE VAD Information/arbete med LBP. Detta ska bland annat ske utifrån skolans ordnings/trivselregler. Klassen ska med stöd av klasshandledare komplettera dokumentet med egna trivselåtgärder. Aktivt arbete med värdegrundsfrågor och jämställdhetsfrågor VARFÖR HUR VEM Planen ska vara ett levande dokument. Klassens kompletterande trivselåtgärder ska motverka stress samt skapa arbetsro. Uppföljning på klassrådstid, programkonferenser, skolkonferenser. Kh, skolledning. För måluppfyllelse enligt gällande styrdokument (respekten för varje människas värde, bemötande av varandra, attityder, värderingar etc ) Ansvarig initierar diskussioner kring aktuella frågeställningar vid exempelvis klassrådstiden. Utfallet i enkäter ska kontinuerligt diskuteras (BLUNS, brukarundersökning, skolsköterskors hälsoenkät). Skolans elevhälsoteam kommer under året att skicka ut vissa frågeställningar. Kh, elevhälsa, skolledning. Skolledningen ansvarar för att årligen initiera en föreläsning om hur det kan upplevas att vara utsatt/kränkt (åk 1). Samarbete vårdnadshavare. För måluppfyllelse enligt gällande styrdokument. Ett gott samarbete med vårdnadshavare främjar insikt i, och förståelse för, skolans LBParbete. Detta skapar goda förutsättningar för framgång. Information vid föräldramöte åk 1. Deltagande vid utvecklingssamtal Spontan/behovsrelaterad kontakt. Kh, elevhälsa, skolledning 9 FRÄMJANDE/GENERELLT ARBETE – SKOLLEDNINGENS ANSVAR • Ansvar för att en likabehandlingsgrupp finns som kontinuerligt följer upp arbetet med LBP. • Ansvar för att initiera till den årliga uppdateringen av LBP. • Ansvar för årlig uppdatering av skolans trivselregler (ordningsregler). Dessa ska ligga till grund för bl.a. LBP arbetet. • Ge eleverna möjlighet att påverka och bli delaktiga i den årliga uppdateringen av LBP (klassråd, programkonferenser, skolkonferens, elevskyddsombud). • Ansvar för att elevskyddsombud utses med uppdrag att bl.a. ingå i kommande uppdateringen av LBP. • Ansvar för att tillsammans med LEHT se över och utveckla kommande års kartläggning inför uppdateringen av LBP. • Möjliggöra och aktivt stödja temadagar och andra förebyggande aktiviteter. • Övergripande ansvar för att tillsammans med elevhälsan skapa samarbeten med berörda myndigheter som bla polis och socialtjänst. • Aktivt verka för ett gott samarbete med föräldrar/vårdnadshavare, så att t ex utvecklingssamtal och föräldramöten genomförs enligt direktiv. • Att se till att elevvårdskonferenser dokumenteras enligt lag och därmed möjliggöra att se mönster. Dessutom ska skolledningen tillsammans med elevhälsan uppmärksamma och följa klasshandledarnas arbete med uppföljning av elevers frånvaro. • Vid behov tillgodose fortbildning av personal. • Ansvar för organisation av elevdemokratiarbete med klassråd, programkonferenser samt skolkonferenser. Aktivt arbeta för en god psykosocial arbetsmiljö för alla på skolan genom att bl a regelbundet granska den egna verksamhetens organisation, arbetsklimat, arbetssätt och beslutseffekter. 10 FÖREBYGGANDE/RIKTAT ARBETE Det förebyggande arbetet avser skolans insatser utifrån de prioriterade målen. De syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier och kränkningar som i kartläggningar identifierats som riskfaktorer (6). Utgångspunkt för arbetet – trivsel, trygghet och arbetsro I planen presenteras de fyra prioriterade områdena för det förebyggande arbetet som identifierades under läsåret 2012/2013. Skolans kartläggning har skett med hjälp av statistik från skolsköterskornas hälsosamtal med eleverna i åk 1. Prioriteringar gjordes från hälsoenkätens frågor med utgångspunkterna trivsel, trygghet och arbetsro. Vid höstens medarbetarsamtal ska skolledningen ta del av hur arbetet fungerar med samtliga förebyggande insatser. VAD 1. Ingen elev ska uppleva att någon blir retad, utstött eller på annat sätt illa behandlad av andra elever på skolan (fråga 5a i hälsoenkät) VARFÖR Enligt lag och förordning är texterna mycket tydliga vad gäller skolans krav att efterleva att ingen blir utsatt för kränkningar eller trakasserier. Förutom att det för den utsatte skapar personligt och kanske livslångt lidande, så nås inte skolans krav på måluppfyllelse. Alla ska känna sig trygga, ett måste för prestationer och välmående. Arbetet med skolans förhållningssätt ”Total respekt för allas lika värde” ska vara centralt för alla som arbetar vid vår skola. 11 HUR/VEM Skolans prioriterade främjande arbete med ”relationer” (individuellt, klass, program, skola) är en insats vi ser ska ge resultat för att motverka kränkningar och trakasserier. Insatsen med förbättrade relationer (bemötande) ökar de vuxnas förtroende och ansvar och leder till en förbättrad kommunikation. • Skolans prioriterade främjande arbete med SeSam ska även förbättra resultaten. Den kunskap eleverna får i arbetet skapar förhållningssätt som motverkar kränkningar och trakasserier (mycket vanligt att trakasserier sker pga kön, könsöverskridande identitet, sexuell läggning). • Arbetet med arbetsro, respekt, höga förväntningar, elevsyn/se alla elever samt jämlikhet ska vara levande diskussionsområden i skolan. • Vid klassrådstiderna är det viktigt att kontinuerligt arbeta för en förbättrad arbetsmiljö/sammanhållning. Aktuella frågor som kan utgöra grund för värdegrundsdiskussioner under klassråden skickas löpande ut via LEHT/skolledningen. • Skolans personal ska sträva efter att vara än mer synliga och ”närvarande” för eleverna i skolans olika miljöer. VAD 2. Alla elever ska känna att de har någon vuxen att vända sig till och prata med om det som är viktigt för dem (fråga 18 i hälsoenkät) VARFÖR Lyckas skolan i arbetet med att alla har en vuxen att vända sig till i skolan så skapas en ökad trygghet. Det ger möjlighet till förbättrad kommunikation vilket i sin tur ger skolan möjlighet att skyndsamt agera och åtgärda brister. En förbättrad dialog bör dessutom skapa förutsättningar för högre måluppfyllese. HUR/VEM • Den viktigaste förebyggande insatsen för att alla ska uppleva att de har en vuxen att vända sig till, är densamma som i skolans prioriterade främjande arbete med ”relationer” (se sid 5-6). Där ska enligt fastställd struktur (nivå 1-4 Främjande arbete, relationer) kurslärare, kh, elevhälsa samt skolledning presentera hur respektive grupp utvecklar relationerna. 12 VAD 3. Alla elever ska uppleva arbetsro på lektionerna (fråga 2 i hälsoenkät) VARFÖR Enligt nya skollagen så är elevernas rätt till arbetsro en av de centrala förhållningssätten. Därför blir det angeläget att vår skola förbättrar utfallet i kommande kartläggning. Arbetsro är grunden för trygghet, trivsel och prestationer. HUR/VEM • Även här blir det främjande arbetet med relationer centralt i det förebyggande arbetet. Det är framförallt kh arbete med att komplettera ordnings/trivselreglerna för klassen som ska ge framgång i arbetet (se sid 6 - nivå 2). • I undervisningssituationen har läraren ansvaret för att skapa arbetsro. Vad som uppfattas som bra arbetsro kan skifta mellan lärare, elever och kurser. Det är därför av största vikt att läraren öppnar upp för dialog om arbetsro. Undervisande lärare bör även ta del av vad klassen fastställt i sina kompletterande trivselregler. Utgångspunkten för att lyckas är en ömsesidig respekt med ett tillåtande och trevligt arbetsklimat där förväntningar på lärare och elever klargörs. Uppstår problem i arbetet med att skapa arbetsro ska elevhälsan eller skolledningen tidigt kontaktas för vidare gemensamma åtgärder. VAD 4. Ingen elev ska behöva uppleva stress över skolarbetet (fråga 4 i hälsoenkäten) VARFÖR Grundläggande för allas välmående och trivsel är att ingen ska uppleva kontinuerlig stress. En långvarig upplevelse av stress får såväl psykiska som fysiska konsekvenser. 13 HUR/VEM Följande förslag till insatser för att förebygga stress har inkommit: • • • • • • • • • • läxhjälp samordna genomförandet av klassernas prov utveckla elevernas studieteknik enskilt stöd för att skapa personlig struktur i studierna gemensam planering lärare/elever som ger stöd till eleverna och skapar framförhållning mer återkopplande samtal om skolsituation (formativ bedömning) mer grupparbeten och blockläsning mer teambuilding/samarbete/peppning kuratorsbesök i klasserna flera hälsosamtal hos skolsköterskan För vidare arbete med att motverka stress ska arbetslagen gemensamt diskutera fram åtgärder (arbetsplan) som utgår från ovanstående förslag till insatser. Återkoppling sker via program- och skolkonferenser. Det finns ytterligare faktorer på fritiden som påverkar elevernas stress. En av dessa faktorer är elevernas arbete på fritiden. Skolans möjlighet att till viss del positivt påverka dessa faktorer sker via föräldramöten, elevhälsans/lärares/skolledningens möten med elever. 14 ÅTGÄRDANDE ARBETE Innebär att upptäcka trakasserier och kränkningar, utreda och vidta åtgärder för att förebygga framtida trakasserier och kränkningar (6). UPPTÄCKA HUR VEM Genom att vara observant på elevers förhållningssätt, beteende, relationer, Alla kommunikation etc. Något som kan ske fysiskt, verbalt, psykosocialt och digitalt. Alla vid skolan ska sträva efter att vara närvarande och agera i skolans alla m (klassrum, elevhälsomöten hos kurator/skolsköterska, korridorer, skolgård, omklädningsrum, skolans fik, matsalen etc) Genom analys av kartläggning som sker i samband med upprättande/revidering av LBP. Rektor, övrig skolledning och elevhälsoteamet Genom genomförandet av hälsosamtal med skolsköterskan. Skolsköterskor Genom arbetslagsträffar, samtal, enkäter m.m. Lärare, elevhälsoteamen, skolledning Genom utvecklingssamtal. Klasshandledare Genom elevdemokratiarbete dvs klassråd , programkonferenser, skolkonferenser. Berörd personal 15 ÅTGÄRDANDE ARBETE Innebär att upptäcka trakasserier och kränkningar, utreda och vidta åtgärder för att förebygga framtida trakasserier och kränkningar (6). UTREDA/ÅTGÄRDA Utgångspunkten för skolan arbete när kränkningar eller trakasserier sker är SL 6 kap. §10: Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling 10 § En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567). Denna paragraf tydliggör två inledande åtgärder: - att all personal i skolan har skyldighet att agera och anmäla kränkningar och trakasserier - att anmälan ska ske utifrån att eleven anser sig utsatt. Detta innebär att samtal bör ske med berörd elev/elever innan anmälan till rektor görs. Är eleven inte myndig ska föräldrar informeras om att anmälan sker. Anmälan ska ske skriftligt på blanketten Anmälan om kränkande behandling. (Se bilaga). Rektor anmäler därefter ärendet till huvudmannen. I de flesta fall påbörjas omgående/parallellt vidare utredning och åtgärder. Rektor eller den rektor uppdrar till tar initiativ till att genomföra följande punkter: 16 1. Samtal med den utsatte. 2. Berörd utredare tar kontakt med föräldrar/vårdnadshavare för omyndig elev. Viktigt 3. 4. 5. 6. 7. är att den utsatta eleven och föräldrar ger tillstånd till vidare åtgärder (punkt 3-6). Samtal med den/de som utför trakasserierna eller den kränkande behandlingen. Samtalen sker utifrån en fastställd samtalsmodell som finns i klasshandledarpärmen. Samtalsmodellen syftar till att klargöra att utredaren inte tar ställning för någon utan utreder opartiskt. Åtgärder för vidare arbete fastställs. Åtgärderna kan vara allt från att ”be om ursäkt” till att tillämpa SL kap. 5, 17§ (avstängning). Uppföljning, samtal med berörda parter var för sig utifrån de åtgärder som fastställts. Om den utsatte önskar så möts han/hon och den/de som kränker/trakasserar i ett samtal. När samtalen avslutats och den utsatte fått sin värdighet återupprättad, följer utredaren ärendet ytterligare en tid för att säkerställa att ärendet kan lämnas. Efter kränkning/trakasseri som har utretts/åtgärdats ska utvärdering ske. Ansvarig är den/de som gjort utredningen. Detta bör göras i samverkan med Likabehandlingsgruppen. Skriftlig återkoppling ska ske till huvudman genom blanketten ”återkoppling kränkande behandling”. (Se bilaga). Övrigt att beakta under ärendets gång: - Ärendegången ska dokumenteras av den/de som utreder. vid behov ska elevhälsan kontaktas under processen. båda parterna kan behöva hjälp att hantera det som hänt. vid behov kan även myndig elevs föräldrar/vårdnadshavare kontaktas ifall eleven ger sitt medgivande. diskutera aldrig ärendet i klassen, utgångspunkten för ärenden av denna art är att de är sekretessbelagda. 17 BEGREPP OCH DEFINITIONER DISKRIMENERINGSGRUNDERNA Det finns sju diskrimineringsgrunder som skyddas av diskrimineringslagstiftningen. Dessa är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Könsöverskridande identitet eller uttryck menas att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Funktionshinder menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Sexuell läggning menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. DISKRIMINERING Trakasserier innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. För att underlätta läsningen inryms i den här skriften begreppet sexuella trakasserier i begreppet trakasserier. Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering en diskriminering genom att behandla alla lika. Med detta menas att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar ett barn eller en elev av skäl som har samband med en viss diskrimineringsgrund, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte. 18 ÖVRIGT Likabehandling innebär att alla barn eller elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett om de omfattas av någon diskrimineringsgrund. Det innebär dock inte alltid att alla barn och elever ska behandlas lika, se indirekt diskriminering. Kränkande behandling menas ett uppträdande som utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund kränker ett barns eller en elevs värdighet. Elev med det avses den som utbildas eller söker till utbildning som regleras i skollagen. Barn menas den som deltar i eller söker till förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg enligt skollagen. Personal avser de anställda och uppdragstagare i skollagsreglerad verksamhet. 19 Psst….vill du veta mera? I skolans underlag till Likabehandlingsplanen finns aktuella kapitel och paragrafer i respektive lag och förordning. Styrande lagar och förordningar Vill du ta del av underlaget? Kontakta någon i likabehandlingsgruppen! Kontaktuppgifter finns på sidan 21. STYRANDE LAGAR OCH FÖRORDNINGAR 1. Barnkonventionen 2. Skollagen (SL 2010:800) 3. Diskrimineringslagen (2008:567) 4. Arbetsmiljölagen (AML 1977:1160) 5. Allmänna föreskrifter (AFS:2001 1 kapitlet §6) 6. Skolverkets allmänna råd (2009:38) 7. Förordning om läroplan för gymnasieskolan (SKOLFS 2011:144) 8. Statens offentliga utredning (SOU 2010:99) 20 LAGTEXTER SOM FÖRTYDLIGAR: - Kravet på en Likabehandlingsplan - Förhållningssätt i arbetet - kravet på att reagera snabbt Skollagen (SL) 1 kap. Inledande bestämmelser Utformningen av utbildningen 5 § Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. 6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling Plan mot kränkande behandling 8 § Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling 10 § En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567). För verksamhet som avses i 25 kap. och för fritidshem som inte är integrerade med en skolenhet eller förskoleenhet gäller första och andra styckena för den personal som huvudmannen utser. 21 Diskrimineringslagen 2 kap. Förbud mot diskriminering och repressalier Skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier 7 § Om en utbildningsanordnare får kännedom om att ett barn eller en elev, student eller studerande som deltar i eller söker till utbildningsanordnarens verksamhet anser sig i samband med verksamheten ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier, är utbildningsanordnaren skyldig att utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra trakasserier i framtiden. 3 kap. Aktiva åtgärder Målinriktat arbete 14 § En utbildningsanordnare som bedriver utbildning eller annan verksamhet enligt skollagen (2010:800), utbildning enligt högskolelagen (1992:1434) eller utbildning som kan leda fram till en examen enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina ska inom ramen för denna verksamhet bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. Närmare föreskrifter om utbildningsanordnarens skyldigheter finns i 15 och 16 §§. Lag (2010:861) 22 KONTAKTPERSONER ANSVARIG FÖR LIKABEHANDLINGSPLANEN VID HÄRNÖSANDS GYMNASIUM Rektor Stellan Jakobsson 0611-34 84 21 070-225 35 11 [email protected] Rektor Kenneth Svanemar Näslund 0611-34 85 03 070-252 11 72 [email protected] Rektor Lennart Forslund 0611-34 84 20 070-300 56 01 [email protected] KONTAKTPERSONER FÖR LIKABEHANDLINGSARBETET VID HÄRNÖSANDS GYMNASIUM Kurator Maria Hedberg 0611-34 84 42 070-191 55 54 [email protected] Kurator Göran Lindblom 0611-34 84 47 073-274 30 11 [email protected] Skolsköterska Maud Blad 0611-34 84 89 070-347 07 80 [email protected] Skolsköterska Mona Sjöström 0611-34 84 96 070-191 68 05 [email protected] Specialpedagog Ingrid Löfgren 0611-34 84 33 070-190 38 93 [email protected] Specialpedagog Malin LönnWretling 0611-34 89 03 070-365 81 05 [email protected] 23 SESAM GENUS, SEXUALITET OCH RELATIONER Vision Eleverna ska bli kompetenta att ta ansvar för sig själva och andra när det gäller kärlek, sexualitet och samlevnad samt i ett livsperspektiv lägga grunden till en trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa. Syfte Undervisningen syftar till att fördjupa elevernas kunskaper om sex och samlevnad och den ska leda till en förståelse för sexualitetens mångsidighet. Undervisningen syftar till att främja likabehandling och motverka kränkningar och trakasserier som har sin grund i kön, könsöverskridande identitet och uttryck samt sexualitet genom att eleverna får kunskap om och möjlighet att reflektera över diskrimineringsgrunderna. Mål Sex- och samlevnadsundervisningen (SeSam) vid Härnösands gymnasium ska vara ett kunskapsområde som är integrerat i olika ämnen samt övergripande. Undervisningen ska vara genomsyrad av en positiv syn på kärlek och sexualitet, ha ett inkluderande förhållningssätt och eleverna ska få vara delaktiga och efter förmåga kunna påverka innehållet. Eleverna ska ges möjlighet till fördjupade kunskaper om könsorganens anatomi och fysiologi, om homo-, bi- och transsexualitet samt preventivmedel och säkert sex till skydd mot sexuellt överförbara sjukdomar. Eleverna ska ges möjlighet till att ifrågasätta sina normer och värderingar samt reflektera över dessa. Områden som könsroller, jämställdhet och jämlikhet ska inkluderas. Undervisningen ska vara normbrytande och utmanande avseende makt och kön och ske med olika arbetssätt som skapar sammanhang och där goda samtal och reflektion ingår. SeSam ska vara en viktig del i skolans riktade likabehandlingsarbete. 24 Ansvar Rektor ansvarar övergripande för att ge SeSam förutsättningar genom att undervisande personal ges möjlighet till nödvändig kompetens och att skolans organisation ger stöd för undervisningen. Rektor ansvarar också för att skapa möjligheter till att genomföra Sesamaktiviteter riktade till hela skolan. ”Som pedagogisk ledare för skolan och som chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn ansvar för skolans resultat och har, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att; eleverna får kunskaper om sex och samlevnad, konsument- och trafikfrågor samt riskerna med tobak, alkohol, narkotika och andra droger.” SKOLFS 2011:144 ”Vår bedömning är att sex- och samlevnadsundervisningen i skolan är av stor betydelse för hur kränkningar som har sin grund i kön och sexualitet får utrymme” SOU 2010:99 25 UTVÄRDERING SESAMAKTIVITET MÅL Undervisningen ska vara genomsyrad av en positiv syn på kärlek och sexualitet, ha ett inkluderande förhållningssätt och eleverna ska få vara delaktiga och efter förmåga kunna påverka innehållet. Eleverna ska ges möjlighet till fördjupade kunskaper om könsorganens anatomi och fysiologi, om homo-, bi- och transsexualitet samt preventivmedel och säkert sex till skydd mot sexuellt överförbara sjukdomar. Eleverna ska ges möjlighet till att ifrågasätta sina normer och värderingar samt reflektera över dessa. Områden som könsroller, jämställdhet och jämlikhet ska inkluderas. Undervisningen ska vara normbrytande och utmanande avseende makt och kön och ske med olika arbetssätt som skapar sammanhang och där goda samtal och reflektion ingår. Min klass:__________________________________________________________ Rita en ring runt en av siffrorna hur du tycker att SeSamundervisningen har varit. 1 motsvarar jättedåligt/jättelite och 6 motsvarar jättebra/jättemycket. Jag tyckte att lärarna kunde förmedla en positiv syn på kärlek och sexualitet 1 2 3 4 5 6 Kommentar: _________________________________________________________ Jag tyckte att jag fick vara delaktig och påverka innehållet 1 2 3 4 5 6 Kommentar:__________________________________________________________ 26 Jag tyckte att jag fick lära mig något om hur könsorganen ser ut och fungerar 1 2 3 4 5 6 Kommentar:__________________________________________________________ Jag tyckte att jag fick lära mig något om homo-, bi- och transsexualitet 1 2 3 4 5 6 Kommentar:__________________________________________________________ Jag tyckte att jag fick lära mig något om och preventivmedel 1 2 3 4 5 6 Kommentar: _________________________________________________________ Jag tyckte att jag fick lära mig något om säkert sex och sexuellt överförbara infektioner 1 2 3 4 5 6 Kommentar: ________________________________________________________ 27 Jag tyckte att värderingsövningarna fick mig att tänka till och reflektera 1 2 3 4 5 6 Kommentar:________________________________________________________ Jag tyckte att jag fick lära mig något om könsroller, jämställdhet och jämlikhet 1 2 3 4 5 6 Kommentar:_________________________________________________________ Jag tycker att sammantaget betyg för Sesamundervisningen är 1 2 3 4 5 6 Kommentar:_________________________________________________________ Jag har följande tips på vad undervisningen i sex och samlevnad kan innehålla: ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________ Tack för dina synpunkter! 28 Anmälan om kränkande behandling SKN Skollagen 6 kap 10 § Kränkande behandling. ”En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn” Förskolechef/rektor är skyldig att anmäla vidare till huvudman. Anmälan ska göras skyndsamt. Barnets/elevens namn Förskola Förskola/skola Klass/grupp Skola (f-klass till gymn) Övrigt (fritids, ped. omsorg, öppen fsk) Datum/tidpunkt för händelsen (år, mån, dag, tid) Kränkande behandling, ange vilken/vilka Verbala trakasserier Textbaserat, ex klotter Digitala/sociala medier Psykosocialt, ex ryktesspridning Fysiskt våld Annat Om kränkningen kan kopplas till en diskrimineringsgrund, ange vilken/vilka. Diskrimineringslag (2008:567) 1 kap §5 Könsöverskridande identitet eller uttryck Kön Ålder Funktionshinder Etnisk tillhörighet Sexuell läggning Religion/trosuppfattning Beskrivning av händelsen Vilka åtgärder har vidtagits/planerats? Uppgiftslämnare Datum Namn Befattning Anmälan mottagen av förskolechef/rektor Datum Namn Förskola/skola Anmälan mottagen av huvudman samt beslut om åtgärder Omständigheterna anses vara utredda Återkoppling till huvudmannen ska ske datum: Datum Ärendet återsänds för vidare utredning och åtgärder Kommentar Namn Upprättad 111118 rev. 120113 Kopia sparas i 2 år i pärm med register A - Ö på förskolans/skolans expedition, under ansvar av resp. skolledare.