Psykisk ohälsa och sjukskrivningar i Kronobergs län

Transcription

FoU Kronoberg
FoU-rapport 2015:1
Psykisk ohälsa och sjukskrivningar
i Kronobergs län
- Aktuellt läge oktober 2013 och mars 2014
Birgitta Grahn
Thomas Karlsson
Helene Ekström
FoU Kronobergs rapporter och skrifter
FoU Kronoberg är Region Kronobergs och länets kommuners gemensamma forsknings- och
utvecklingsenhet. Verksamheten i Region Kronoberg och länets kommuner ska bygga på
aktuell och evidensbaserad kunskap. FoU Kronoberg är en verksamhet för kontinuerlig
kunskapsutveckling inom Region Kronobergs och kommunernas välfärds-, hälso- och sjukvårdsverksamhet. Enheten är länets dialogpart i FoU-frågor både på nationell och på internationell nivå.
Det ligger ett stort värde i att arbeten som görs presenteras på ett lättillgängligt sätt. FoU
Kronoberg publicerar därför, efter bedömning av ett redaktionsråd, rapporter och skrifter.
•
•
En rapport är ett dokument där det ställs vetenskapliga krav på studiedesign, metod,
presentation och tolkning/värdering av resultat.
En skrift är enklare form av redovisning där det ställs mindre krav på vetenskaplig
stringens men med tillfredställande logik och struktur i presentationen.
Författarna ansvarar för innehållet i rapporten/skriften. Publikation i FoU Kronobergs rapport
och skriftserie behöver inte betyda att FoU Kronoberg och redaktionsrådet delar värderingar
eller slutsatser som framförs i rapporten/skriften.
Vid frågor om våra publikationer kontakta FoU Kronoberg via e-mail:
[email protected]
eller telefon 0470 – 59 22 80
Sammanfattning
Syfte
Sjukfrånvarons utveckling i Kronobergs län visade 2013 på behov av en mer detaljerad kartläggning relaterad till psykisk ohälsa som helhet, kön och ålder liksom sjukskrivande instans
och aktuellt läge i länets åtta kommuner. Syftet var att kartlägga personer som varit sjukskrivna längre än 14 dagar på grund av psykisk ohälsa i Kronobergs län och dess åtta kommuner.
Metod
Registerstudie. En explorativ (utforskande), deskriptiv (beskrivande), tvärsnittsstudie av
definierad kohort (undersökningsgrupp). Totalundersökning av alla sjukskrivna på grund av
psykisk ohälsa boende i Kronobergs län, i åldern 18-67 år som varit sjukskrivna > 14 dagar på
grund av psykisk ohälsa i oktober 2013 och/eller i mars 2014. Individer som erhöll sjuk- eller
aktivitetsersättning ingår ej. Kartläggningen bygger på data från Försäkringskassan samt
rapporter om Region Kronobergs vårdcentralers vårdtyngd, Adjusted Clinical Groups (ACG)
och socioekonomiska faktorer, Care Need Index (CNI). Data har analyserats deskriptivt.
Resultat
En stor andel av länets sjukskrivna (2952 sjukfall, ca 3 % av befolkningen i åldern 18-64 år)
hade en psykiatrisk diagnos (1830, 62 % av sjuktalen). Bland de sjukskrivna med psykisk
sjukdom var 71 procent kvinnor och 29 procent män. Medianåldern var 44 år. Majoriteten,
75,5 procent hade en anställning. De verksamhetsområden där flest arbetade var administration av olika slag (21 %) och vård/omsorg (20 %). Den vanligaste diagnosen var reaktion på
svår stress. Totalt hade 65,5 procent diagnoser inom områdena reaktion på svår stress, ångest
och depression. I 5 procent av fallen fanns ovanstående diagnoser i kombination med muskuloskeletal sjukdom. Diagnosgrupperna recidiverande depression, bipolär sjukdom och/eller
personlighetsstörning utgjorde 19 procent. Psykisk diagnos i kombination med annan
somatisk sjukdom förekom i 10 procent av fallen. Mediantiden för sjukskrivning var 211
dagar. Korta sjukskrivningar < 3 mån, respektive långa > 1 år utgjorde vardera 25 procent av
sjukskrivningarna. Någon samstämmighet mellan ACG, CNI, arbetslöshet och sjukskrivningar per 1 000 listade på vårdcentralerna förelåg inte.
Konklusion
Psykisk ohälsa utgör ett betydande folkhälsoproblem. Det förelåg en stor variation i sjukskrivning mellan könen, olika åldrar liksom mellan kommunerna och mellan vårdcentralerna
räknat på sjukskrivningar för psykisk ohälsa per 1000 listade individer. Att det förekom så
stora variationer mellan kommunerna i Kronoberg liksom mellan vårdcentralerna bör
diskuteras som en patientsäkerhetsfråga och jämlik tillgång till vård. Det kan föreligga risk att
problem medikaliseras och att individer sjukskrivs där åtgärder i stället borde ske utanför
hälso- och sjukvården.
För att främja och stärka den regionala utvecklingen i Kronobergs län som helhet liksom i de
åtta kommunerna är det angeläget att på ett strategiskt, strukturerat sätt utveckla arbetet kring
psykisk hälsa särskilt med tanke på jämlikhet, utifrån såväl genus som ålder, i nära samverkan
mellan arbetsgivare, fackförbund, företagshälsovård, hälso- och sjukvård, kommunerna,
Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen.
2
Innehåll
Inledning ................................................................................................................................................................ 4
Ohälsa som påverkar arbetsförmågan i riket och i Kronobergs län ................................................................ 5
Regler för sjukpenning ........................................................................................................................................ 8
Hälso- och sjukvårdspoäng, ACG och CNI ........................................................................................................ 8
Psykisk ohälsa – definitioner............................................................................................................................... 9
Psykisk ohälsa som orsak till sjukskrivning ........................................................................................................ 9
Syfte ...................................................................................................................................................................... 13
Metod ................................................................................................................................................................... 14
Resultat ................................................................................................................................................................ 15
Samtliga sjukskrivna med psykiska sjukdomar, syndrom samt beteendestörningar ......................................... 15
Sjukskrivna på grund av stress, ångest, depression, smärta .............................................................................. 21
Psykisk ohälsa, stress, ångest, depression, smärta fördelat på kön och åldersgrupper ...................................... 23
Diskussion ............................................................................................................................................................ 32
Resultatdiskussion ............................................................................................................................................. 32
Metoddiskussion ............................................................................................................................................... 37
Att beakta i det fortsatta arbetet att stärka arbetsförmåga vid psykisk ohälsa ................................................... 38
Rekommendationer ........................................................................................................................................... 39
Konklusion ........................................................................................................................................................ 40
Referenser ............................................................................................................................................................ 41
Bilagor .................................................................................................................................................................. 44
Bilaga A ........................................................................................................................................................ 44
Bilaga B ........................................................................................................................................................ 46
Bilaga C ........................................................................................................................................................ 47
Bilaga D ........................................................................................................................................................ 48
Bilaga E ......................................................................................................................................................... 64
3
Inledning
Arbetsförmåga är komplext, men kan sammanfattas i individens olika förmågor i relation till
arbetets krav. Begreppet arbetsförmåga har också en central betydelse för sjukförsäkringen
och har där en tydlig koppling till sjukdom. Nedsättning av arbetsförmåga på grund av sjukdom är det grundläggande ersättningskriteriet i sjukförsäkringen.
Sjukfrånvarons utveckling i Kronobergs län visade 2013 på behov av en mer detaljerad kartläggning relaterad till psykisk ohälsa som helhet liksom aktuellt läge i länets åtta kommuner.
FoU Kronoberg, Region Kronoberg, fick 2014 i uppdrag av styrgruppen för försäkringsmedicin (Försäkringskassan (FK) och Utvecklingsavdelningen, Region Kronoberg) att
genomföra kartläggningen. Kartläggningen bygger i huvudsak på registerdata från FK. All
data från FK har samlats in av enhetschef Thomas Karlsson, FK. Information gällande vårdcentralernas karaktäristika har inhämtats av Helene Ekström, med dr, specialist i allmänmedicin via Business Objects och Britt-Louise Hansson RST kundvalsenheten, Region
Kronoberg.
Birgitta Grahn, docent i medicinsk vetenskap, FoU Kronoberg, har i nära samarbete med
Helene Ekström, med. dr, specialist i allmänmedicin, FoU Kronoberg, genomfört kartläggningen och författat föreliggande rapport.
4
Ohälsa som påverkar arbetsförmågan i riket
och i Kronobergs län
Sverige utmärkte sig under 1990-talets senare del och början av 2000-talet i förhållande till
jämförbara länder, genom att ha en ökande andel sjukskrivna och förtidspensionerade. Liksom
i många andra länder var de vanligaste sjukskrivningsdiagnoserna besvär från rörelseorganen
och psykisk ohälsa. I början av 2000-talet ökade sjukfallen med psykisk ohälsa kraftigt.
Ökningen var störst bland kvinnorna. Denna bild kvarstår, även om sjukfrånvaron totalt sett
har minskat. Sjukfrånvaron var som lägst 2010 och sedan steg den åter till år 2013. Senare
delen av 2013 och början av 2014 tenderade sjukfrånvaron att ligga på en över tid med stabil
nivå. Vidare kunde noteras att kvinnornas sjukskrivningar, mätt med det nya sjukskrivningstalet, sedan 2012 låg nästan dubbelt så högt som männens. Se Figur 1.
Figur 1. Sjukfrånvaro bland män och kvinnor januari 1994 – mars 2014 i form av sjukpenning
och sjuk- och aktivitetsersättning.
I Tabell 1, presenteras ohälsotalets utveckling i Sverige som helhet samt på länsnivå.
Kronobergs län har historiskt haft bland de lägsta ohälsotalen i landet. I mars 2014 var ohälsotalet 26,5 i Kronoberg och länet låg tillsammans med Region Skåne på en delad 4:e plats
(Försäkringskassan 2014). Lägst ohälsotal hade Stockholms län med 21,7 och högst hade
Jämtlands län med 33,1. Se Tabell 1. Det kan noteras att från december 2005 till mars 2014
hade Stockholm reducerat sitt ohälsotal med 13,4 dagar, Jämtland med 17,2 dagar medan
Kronoberg reducerat med 9,4 dagar.
5
Tabell 1. Ohälsotalet* i Sveriges län från december 2005 till mars 2014.
0512 0612 0712 0912 1112 1212 1311 1403
Riket
41.3 39.9 38.3 32.8 27.7 27.0 26.8 26.9
35.1 33.6 32.4 27.7 22.8 22.1 21.7 21.7
Stockholms län
Uppsala län
37.8 36.8 35.9 31.0 25.2 24.4 24.0 24.2
Hallands län
36.5 35.4 34.4 29.5 25.0 24.6 24.8 25.0
Kronobergs län
35.9 35.1 34.0 30.2 26.5 26.1 26.3 26.5
Skåne län
39.8 38.9 37.3 32.1 27.3 26.5 26.4 26.5
Östergötlands län
43.3 40.9 38.1 32.6 27.9 27.2 26.8 26.8
Jönköpings län
35.4 35.0 34.3 31.5 27.9 27.4 27.8 28.0
Blekinge län
43.7 42.4 40.9 36.1 30.3 29.0 28.5 28.5
Gotlands län
38.2 37.8 37.3 34.1 29.1 28.4 28.6 28.7
Västra Götalands län 42.9 41.3 39.5 33.5 29.3 29.0 29.1 29.2
Västmanlands län
46.5 45.7 43.5 37.2 30.8 30.1 29.4 29.3
Värmlands län
48.9 48.5 46.0 36.1 30.3 29.6 29.3 29.5
Dalarnas län
45.8 44.4 42.1 35.7 29.7 29.2 29.3 29.6
Södermanlands län
44.8 43.5 41.6 35.1 30.0 29.5 29.7 29.9
Örebro län
44.4 43.3 42.5 37.5 30.8 30.0 29.9 30.1
Gävleborgs län
49.8 47.9 45.1 38.4 31.1 30.4 30.2 30.2
Västerbottens län
48.8 46.0 44.1 37.6 31.8 30.6 30.2 30.3
Västernorrlands län
46.7 44.9 42.8 37.2 32.1 31.2 30.5 30.7
Kalmar län
43.8 43.1 41.7 36.3 31.5 31.0 30.8 30.9
51.3 48.0 45.5 39.4 33.6 32.3 31.4 31.5
Norrbottens län
Jämtlands län
50.3 49.0 47.8 40.0 33.0 32.8 32.9 33.1
*Ohälsotalet = ett mått på antalet utbetalade ersättningsdagar från svenska
Försäkringskassan, per person och år (för personer mellan 16-64). Talet summerar
utbetalade dagar för sjukpenning, rehabiliteringspenning, samt sjukersättning och
aktivitetsersättning och gäller för nettodagar.
För att snabbare få indikationer på förändringar i sjukfrånvaron introducerade FK 2011 ett
nytt mått som följs upp varje månad. Det nya sjukpenningtalet, till skillnad från det tidigare
sjukpenningtalet, inkluderar arbetsskadesjukpenning och rehabiliteringspenning. Det nya
sjukpenningtalet var för Kronobergs län i mars 2014, 8,7 och länet låg på 8:e plats i riket. Se
Tabell 2.
6
Tabell 2. Sjukfrånvaro i Sveriges län i mars 2014,
mätt med nya sjukpenningstalet.
Kvinnor Män Samtliga
Riket
11.1
6.2
8.6
9.5
5.5
7.5
Östergötlands län
Skåne län
9.7
5.5
7.6
Stockholms län
10.0
5.6
7.8
Blekinge län
10.4
5.9
8.1
Gotlands län
10.5
6.0
8.2
Hallands län
10.7
6.1
8.4
Uppsala län
10.9
6.1
8.5
Kronobergs län
11.5
6.1
8.7
Norrbottens län
11.7
6.2
8.8
Jönköpings län
11.3
6.4
8.8
Västmanlands län
11.6
6.3
8.9
Värmlands län
11.9
6.3
9.1
Södermanlands län
12.0
6.6
9.2
Kalmar län
11.9
6.7
9.2
Gävleborgs län
11.8
6.9
9.3
Dalarnas län
12.4
6.7
9.4
Västerbottens län
12.6
6.6
9.5
Västra Götalands län
12.3
6.8
9.5
Örebro län
12.4
6.7
9.5
Västernorrlands län
13.1
7.0
9.9
15.3
8.3
11.7
Jämtlands län
Nya sjukpenningtalet = Antal utbetalda dagar med
sjukpenning, arbetsskadesjukpenning och rehabiliteringspenning per registrerad försäkrad i åldrarna 16-64 år.
Kommunerna i Kronobergs län har en mycket heterogen sjukfrånvaro mätt med nya sjukpenningtalet. Växjö hade lägst med 7,5 dagar och Ljungby högst med 11,1 dagar. Enbart
Växjö kommun låg under genomsnittet för riket och för Kronobergs län. Liksom i riket i
övrigt hade kvinnorna i Kronobergs län, jämfört med männen, nästan dubbelt så högt sjukskrivningstal. Kvinnorna i Växjö hade lägst sjukpenningtal 9,7, medan kvinnorna Ljungby
hade högst 15,1. Männen i Älmhult hade lägst sjukpenningtal 5,3, jämfört med männen i
Markaryd, Uppvidinge och Ljungby som hade högst 7,4. Se Tabell 3.
Tabell 3. Ohälsan i länets kommuner mätt med
det nya sjukpenningtalet i mars 2014.
Kvinnor Män Samtliga
Riket
11.1
6.2
8.6
Kronobergs län
11.5
6.1
8.7
9.7
7.5
Växjö
5.4
5.3
Älmhult
12.2
8.7
Alvesta
11.4
6.5
8.8
7.4
Markaryd
11.9
9.5
Tingsryd
13.1
6.3
9.5
7.4
Uppvidinge
13.0
10.0
Lessebo
14.5
7.2
10.6
15.1
7.4
11.1
Ljungby
7
Regler för sjukpenning
Grundläggande förutsättningar för att ha rätt till sjukpenning i Sverige är att man:
•
•
•
är försäkrad i Sverige – försäkringstillhörighet (FTH)
har en sjukpenninggrundande inkomst (SGI)
har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom.
Karensdag: Den första dagen man behöver avstå från arbete eller inte kan vara arbetssökande
på grund av sjukdom är en karensdag. För den som är anställd betalar arbetsgivaren ingen
sjuklön och för den som är egenföretagare eller arbetssökande betalar FK ingen sjukpenning.
Sjuklön: Den som är anställd har rätt till sjuklön från sin arbetsgivare under de första 14
dagarna av en sjukperiod. Dag 2-14 är sjuklönen 80 procent av lönen.
Sjukintyg: Är den anställde sjukskriven mer än sju dagar måste den anställde visa ett läkarintyg för arbetsgivaren.
Sjukpenning: Den som är anställd och är sjuk > 14 dagar kan ansöka om sjukpenning från dag
15 i sjukfallet, dvs. när sjuklöneperioden upphör. Den som inte har någon arbetsgivare kan få
sjukpenning från FK från och med dagen efter karensdagen. Det gäller den som är:
•
•
•
Arbetslös
Uppdragsgivare
Egen företagare.
Hälso- och sjukvårdspoäng, ACG och CNI
Vårdval Kronoberg primärvård används mått på förväntat resursbehov/sjukdomsbörda bland
de vid respektive vårdcentral listade personerna, som grund för ersättning till vårdcentralen.
Måtten är baserade på medborgarnas, dvs. de på vårdcentralen listade personernas vårdtyngd/
medicinska diagnoser respektive socioekonomiska faktorer som kan predicera förväntad risk
att utveckla ohälsa. Socialstyrelsen har följt upp och utvärderat den nationella handlingsplanen för utveckling av hälso- och sjukvården där de som en del i projektet testat två metoder
för mätning av sjukdomsbörda; vårdtyngd, Adjusted Clinical Groups (ACG), och socioekonomiska faktorer, Care Need Index (CNI), (Socialstyrelsen 2004). Totalt ACG och CNI
beräknas för Kronobergs län som helhet och vårdcentralernas värden viktas i förhållande till
detta värde. Värdet 1,0. innebär samma vårdtyngd respektive socioekonomisk tyngd som
Kronobergs län. Värden över 1,0 innebär relativt större tyngd. Se Bilaga A för närmare beskrivning av ACG och CNI.
8
Psykisk ohälsa – definitioner
Definitionen av psykisk ohälsa kan delas in i tre nivåer (Folkhälsorapport 2005):
1. Psykisk ohälsa – Psykisk ohälsa kan ses som en övergripande term. Den täcker både
psykisk sjukdom och störning men även tillstånd då människor visar tecken på psykisk
obalans eller symtom såsom oro ångest, nedstämdhet eller sömnsvårigheter. De
psykiska besvären kan beroende på typ eller omfattning i olika grad påverka funktionsförmågan. Symtomen behöver inte vara så omfattande att diagnos kan sättas och
är ofta normala reaktioner på en påfrestande livssituation.
2. Psykisk störning – psykisk störning med lindriga avvikelser från det normala
exempelvis depression.
3. Psykisk sjukdom – Psykiska sjukdomar är en underkategori till psykisk ohälsa.
Psykiska sjukdomar och psykiskt funktionshinder är när symtom eller funktionsnedsättning är av den typ eller grad att det kvalificerar till en diagnos. Psykisk sjukdom
med allvarliga avvikelser från det normala är exempelvis psykos.
Psykisk hälsa – Psykisk hälsa är mer än frånvaro av psykisk ohälsa. Det handlar bl.a.
om att människor upplever sin tillvaro meningsfull, att de kan använda sina resurser,
vara delaktiga i samhället och uppleva att de har förmåga att hantera livets normala
motgångar (SKL 2014).
Psykisk ohälsa som orsak till sjukskrivning
För befolkningen i arbetsför ålder inom OECD-länderna är psykisk ohälsa dubbelt så vanligt
bland kvinnor som bland män (OECD 2013). Studier av den vuxna befolkningen i USA
respektive Europa i mitten av perioden 2000-2010 visade att under ett år drabbades ca 9
procent av psykisk ohälsa som påverkar stämningsläget. Av dessa hade de flesta (80 %) en
depression (Wittchen, HU., Jacobi, F. 2005; Hagnell, O., Lanke, J., Rorsmarn, B., Ojesjo, L.
1982). En svensk studie med upprepade mätningar på samma befolkning från 1940-talet och
framåt visade att sannolikheten att insjukna i en depression (oavsett svårighetsgrad) före 70
års ålder kunde beräknas till 27 procent för män och 45 procent för kvinnor. Kvinnor löpte
också högre risk att drabbas av någon form av ångestproblematik (SBU 2005).
Nyligen publicerade svenska studier visar att psykisk ohälsa är vanligt i Sverige. Prevalensen
för depression ökar med ålder och är 8 procent i åldrarna 18-65 år och är vanligare bland
kvinnor än bland män. Inom gruppen ångestsjukdomar är ca 5 procent av befolkningen
drabbad och sjukdomen är vanligast i arbetsför ålder (Carlsson, Wandel, Osby, Zarrinkoub,
Wettermark, Ljungren 2013; Tettamanti, Altman, Iliadou, Bellocco, Pedersen 2013). Psykisk
ohälsa har också en känd årstidsvariation med högst sjuklighet höst och vår (Magnusson,
Partonen 2005).
Psykisk ohälsa innebär stora kostnader för samhället och stort lidande för den enskilde. Dessa
diagnoser stod för de högsta kostnaderna för sjukskrivning och sjuk/aktivitetsersättning år
2009 (Försäkringskassan 2008). Kostnaderna för sjukfall relaterade till dessa diagnoser var
det året över 23 miljarder kronor, vilket var mer än en tredjedel av de totala kostnaderna. För
både män och kvinnor var depressiv episod den vanligaste diagnosen. Dessa uppgifter
baserades enbart på diagnoser och säger inte något om det finns en eventuell koppling till
9
patienternas arbete. Psykologisk behandling har visat dokumenterad effekt på olika tillstånd
av psykisk ohälsa. Det finns dock inget tydligt vetenskapligt stöd för att behandlingar, så som
kognitiv beteendeterapi (KBT) och interpersonell psykoterapi (IPT) kan minska sjukfrånvaron
för patienter som är sjukskrivna vid behandlingsstart (ISF 2012).
Kronobergs län hade den 31 december 2013, 110 163 invånare i åldern 18-64 år. Bland länets
invånare fanns det den 31 mars 2014, 2952 sjukfall, vilket innebär att ca 3 procent av
befolkningen i åldern 18-64 år erhöll sjukpenning. Utöver detta beräknas att ca 6000 invånare
(19-64 år) har sjukersättning och ca 600 invånare (19-29 år) har aktivitetsersättning (personlig
kommunikation Försäkringskassan).
Sjukskrivningarna var i 1176 fall (39 %) relaterade till psykisk ohälsa och i 843 fall (28 %)
relaterade till sjukdomar i rörelseorganen. Vidare finns en samsjuklighet mellan dessa två
sjukdomsgrupper. Totalt stod psykisk ohälsa och sjukdomar i rörelseorganen för närmare 70
procent av sjukfallen i Kronobergs län. Se Tabell 4.
Tabell 4. Diagnoser på personer i Kronobergs läns som 31 mars 2014
uppbar sjukpenning*.
Diagnos
Antal
%
Hjärta-Kärl
111
3.7
Sjukdomar i muskuloskeletala systemet och bindväven
843
28.2
Psykiska sjukdomar, syndrom samt beteendestörningar 1 176
39.3
Skador-Förgiftningar
189
6.3
Tumörer
191
6.4
Uppgift saknas
89
3.0
Övriga
391
13.1
Summa
2 990 100.0
*Data från Försäkringskassan utifrån de försäkrades boende-kommun.
Motsvarande siffror för andra kvartalet 2013 var att 34 procent av sjukfallen relaterade till
psykisk ohälsa och 26 procent till sjukdomar i rörelseorganen. Siffrorna indikerade att andelen
sjukfall relaterade till psykisk ohälsa, under senaste året, ökat i Kronobergs län (+ 5 %),
medan andelen sjukfall relaterade till sjukdomar i rörelseorganen ökat i mindre omfattning (+
2 %).
Andelen sjukfall på grund av psykisk ohälsa var i Östergötland (landets lägsta nya sjukpenningtal) den 31 mars 2014, 33,5 procent, jämfört med andra kvartalet 2013 då det var 29,5
procent. Motsvarande siffror för sjukdomar i rörelseorganen var 25 procent vid båda
tidpunkterna. Ökningen av andelen sjukfall på grund av psykisk ohälsa har således varit något
mindre i Östergötland (+ 4 %).
Andelen sjukfall på grund av psykisk ohälsa var i Jämtland (landets högsta nya sjukpenningtal) den 31 mars 2014, 36,5 procent, jämfört med andra kvartalet 2013 då det var 33 procent.
Motsvarande siffror för sjukdomar i rörelseorganen var 27 respektive 28 procent. Andelen
sjukfall relaterade till psykisk ohälsa har således ökat med drygt 3 procent i Jämtlands län.
Andelen sjukfall med psykisk ohälsa var således i mars 2014 jämfört med andra kvartalet
2013 högre i Kronoberg, jämfört med såväl Östergötland som Jämtland. Andelen sjukfall på
grund av psykisk ohälsa hade under senaste året ökat mer i Kronobergs län jämfört med såväl
Östergötland som Jämtlands län.
10
Utvecklingen av antal sjukfall per diagnosgrupp för kvinnor i Kronobergs län år 2009 – 2014
visade också att det var sjukfall relaterat till psykisk ohälsa som på senare år ökat kraftigt.
Den 1 juli 2014 fanns det ca 920 kvinnor i Kronoberg sjukskrivna på grund av psykisk
sjukdom, se Figur 2.
1200
Hjärta-Kärl
1000
MuskelSkelett
800
Psykiska
sjukdomar
600
SkadorFörgiftningar
400
Tumörer
Uppgift saknas
200
Övriga
0
100101
110101
120101
130101
140101
150101
Figur 2. Antal sjukfall per diagnosgrupp bland kvinnor i Kronobergs län år 2009 – 2014.
Utvecklingen av antal sjukfall per diagnosgrupp för män i Kronobergs län år 2009 – 2014
visade att sjukfall relaterade till psykisk ohälsa och muskuloskeletala sjukdomar följts åt och
har under senare år ökat ungefär lika mycket bland männen i Kronobergs län. Den 1 juli 2014
fanns det ca 390 män i Kronoberg som var sjukskrivna på grund av psykisk sjukdom och
nästan lika många var sjukskrivna på grund av muskuloskeletala sjukdomar, se Figur 3.
11
1200
1000
Hjärta-Kärl
MuskelSkelett
Psykiska
sjukdomar
SkadorFörgiftningar
Tumörer
800
600
400
Uppgift
saknas
Övriga
200
0
100101
110101
120101
130101
140101
150101
Figur 3. Antal sjukfall per diagnosgrupp bland män i Kronobergs län år 2009 – 2014.
Utvecklingen i Kronobergs län visade på behov av en mer detaljerad kartläggning av sjukfrånvaro relaterad till psykisk ohälsa som helhet liksom aktuellt läge i länets åtta kommuner.
Vidare är det angeläget att kartlägga hur sjukskrivning används som åtgärd vid psykisk
sjukdom med tanke på att rätt, säker, lagom och jämställd tillämpning av sjukskrivning bör
eftersträvas.
12
Syfte
Syftet var att kartlägga personer som varit sjukskrivna längre än 14 dagar på grund av psykisk
ohälsa i Kronobergs län och dess åtta kommuner.
Frågeställningar:
- Vilka diagnoser förelåg på sjukintygen och i vilken frekvens förekom de?
- Vilken var sjukskrivande instans?
- Hur stor andel av sjukintygen indikerade samsjuklighet mellan psykisk sjukdom och
sjukdomar i rörelseorganen?
- Vilken försörjning hade den sjukskrivne – anställning/egen företagare/studerande/
arbetssökande?
- Inom vilka verksamhetsområden var de sjukskrivna verksamma?
- Förelåg det skillnader i sjukskrivning på grund av psykisk sjukdom mellan länets åtta
kommuner?
- Förelåg skillnader mellan män och kvinnor gällande;
- diagnoser
- sjukskrivningsduration.
- Förelåg skillnader relaterat till den försäkrades ålder;
- diagnoser
- sjukskrivningsduration
- Förelåg skillnader mellan vårdcentralerna gällande sjukskrivningar relaterat till
psykisk ohälsa?
13
Metod
Design: Explorativ (utforskande), deskriptiv (beskrivande), tvärsnittsstudie av definierad
kohort (undersökningsgrupp). Totalundersökning av sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa i
Kronobergs län i oktober 2013 och i mars 2014. Registerstudie.
Undersökningsgrupp: Alla sjukskrivna, boende i Kronobergs län, i åldern 18-67 år som varit
sjukskrivna > 14 dagar på grund av psykisk ohälsa i oktober 2013 och/eller i mars 2014.
Data:
A. Inhämtades enligt fastställt protokoll från de sjukskrivnas sjukintyg på FK; kön, ålder,
sysselsättning, verksamhetsområde, diagnoser enligt ICD-10, vårdnivå första sjukskrivande instans, vårdnivå senaste sjukskrivande instans.
B. FK:s dataregister: sjukskrivningens duration.
C. Uppgifter om Region Kronobergs vårdcentralers ACG och CNI inhämtades från
Rapport ACG, Business Objects (Region Kronoberg) respektive Indexfilen (201401)
med beräkning av CNI samt bakomliggande variabler levererad från SCB till Region
Kronoberg (Britt-Louise Hansson RST kundvalsenheten, Region Kronoberg, personligt meddelande 18 feb 2015).
D. Information om aktuell arbetslöshet bland de listade på respektive vårdcentral erhölls
via Indexfilen (201401) med beräkning av CNI samt bakomliggande variabler levererad från SCB till Region Kronoberg (Britt-Louise Hansson RST kundvalsenheten,
Region Kronoberg, personligt meddelande 18 feb 2015).
Databearbetning/analys: Data har lagts in i SPSS 20.0 för deskriptiv analys. Jämförelser har
gjorts mellan kvinnor och män, olika åldersgrupper och länets åtta kommunerna. Alla analyser har skett på aggregerad nivå och resultat presenteras på gruppnivå så att ingen enskild
individ kan identifieras.
Avgränsning: Kartläggningen bygger enbart på data från FK. Individer som sökt sjukvården
på grund av psykisk ohälsa och som inte blev sjukskrivna eller blev sjukskrivna kortare tid än
15 dagar ingick inte i kartläggningen. Vidare ingick inte individer som uppbar sjuk- eller
aktivitetsersättning från FK.
Etik: Kontakt togs med Etikprövningsnämnden (EPN) i Linköping och rekommendation gavs
att begära en forskningsetisk prövning. Detta på grund av att känsliga personuppgifter skulle
hanteras i kartläggningen. Vidare skulle kartläggningens resultat användas för det fortsatta
arbetet att stärka arbetsförmågan för individer med psykisk ohälsa. I det arbetet planerades
kartläggningens resultat att användas i samarbetet mellan Region Kronoberg och FK, och vid
behov även med Arbetsförmedlingen (AF) och socialtjänsten inom länets kommuner.
Kartläggningen godkändes av EPN i Linköping 2014-06-17, diarienummer 2014/221-31.
14
Resultat
Kartläggningen är genomförd i Kronobergs län och dess åtta kommuner. Befolkningen i
arbetsför ålder, 18-67 år, var den 31 december 2013, n = 117 461 invånare. Det förelåg en stor
spridning i antal invånare per kommun, där Växjö hade flest, n = 55 230 och Lessebo minst
antal invånare, n = 4880. I länet som helhet, liksom i alla kommunerna fanns det fler män i
arbetsför ålder, jämfört med kvinnor. Se vidare Tabell 5.
Tabell 5. Invånarantal och könsfördelning i åldern 18-67 år per kommun i Kronobergs län
den 31 december 2013, n = 117 461.
Totalt
Män
Kvinnor
n
%
n
%
n
%
Alvesta
Lessebo
Ljungby
Markaryd
Tingsryd
Uppvidinge
Växjö
Älmhult
Totalt
11 867
4 880
17 057
5 753
7 283
5 653
55 230
9 738
117 461
10.1
4.2
14.5
4.9
6.2
4.8
47.0
8.3
100.0
6 195
2 580
8 887
2 997
3 813
3 044
28 136
4 988
60 640
10.2
4.3
14.7
4.9
6.3
5.0
46.4
8.2
100.0
5 672
2 300
8 170
2 756
3 470
2 609
27 094
4 750
56 821
10.0
4.0
14.4
4.8
6.1
4.6
47.7
8.4
100.0
Databasen som levererades från FK i oktober 2014 innehöll totalt 1902 sjukskrivna. Vid
validering av data identifierades 48 fall där diagnos saknades. Dessa fall kontrollerades med
FK och exkluderades därefter från databasen. Ytterligare validering av data identifierade 24
fall med enbart somatiska diagnoser. Även dessa fall exkluderades. Slutgiltig databas omfattade 1 830 sjukskrivna där samtliga hade minst en psykiatrisk diagnos. Samsjuklighet med
somatiska tillstånd förekom totalt i 631 fall.
Samtliga sjukskrivna med psykiska sjukdomar, syndrom
samt beteendestörningar
Sjuttioen procent av de sjukskrivna med psykisk sjukdom var kvinnor och 29 procent var
män. Medianåldern var 44 år. Majoriteten, 75,5 procent hade en anställning, medan 21
procent var arbetssökande. De verksamhetsområden där flest arbetade var vård/omsorg (20
%) och administration av olika slag (21 %). Se Tabell 6.
Då arbetsförmågan bedömts vara så nedsatt att sjukskrivning krävdes var första sjukskrivande
instans en vårdcentral i 65 procent av fallen medan 19,5 procent blev sjukskrivna på
psykiatrisk specialistnivå. Senaste sjukskrivande instans var i 59 procent av fallen en vårdcentral och i 25 procent av fallen psykiatrisk specialistnivå. Sjukskrivningarna var i allmänhet
långa, median 211 dagar, spridning 1-1488 dagar. I 23 procent av fallen var sjukskrivningen
kortare än 3 månader medan i 30 procent av fallen hade sjukskrivningen varat > 1 år. Se
Tabell 6.
15
Den allra vanligaste diagnosen var reaktion på svår stress, F43. Se Bilaga C, Tabell 7 för
detaljerad information kring samtliga noterade diagnoser hos de 1 830 sjukskrivna. Bland 27
procent av de sjukskrivna utgjorde diagnosen reaktion på svår stress, F43 den enda diagnosen.
Totalt hade 65,5 procent av de sjukskrivna diagnoser inom områdena reaktion på svår stress,
F43, ångest F40-42, F51, F43 och depression F32, F34-39, F44-45. I 96 fall (5 %) fanns också
någon av ovanstående diagnoser i kombination med en diagnos relaterad till det
muskuloskeletala systemet M00-99 eller allmänna sjukdomssymtom R00-99. Nitton procent
av de sjukskrivna hade en svår psykiatrisk diagnos inom områdena recidiverande depression
F33, schizofreni, bipolär sjukdom och/eller personlighetsstörning. Psykisk diagnos i kombination med annan somatisk sjukdom så som cirkulationsorganens sjukdomar, nervsystemets
sjukdomar, cancer, andningsorganens sjukdomar mm hade 10 procent av de sjukskrivna. Se
Tabell 6 och Bilaga C, Tabell 7.
I gruppen som varit sjukskrivna < 3 månader (n = 416) var de vanligaste diagnoserna reaktion
på svår stress 40 procent och depression 23 procent och de hade initialt blivit sjukrivna på
vårdcentral i 68,5 procent av fallen medan på psykiatrisk specialistnivå i 15 procent av fallen.
I gruppen som varit sjukskrivna > 1 år (n = 552) var 27 procent sjukskrivna på grund av
allvarlig psykiatrisk sjukdom så som recidiverande depression, schizofreni, bipolär sjukdom
och/eller personlighetsstörningar. Fjorton procent hade en kombination av psykisk och
somatisk sjukdom. De hade initialt blivit sjukrivna på vårdcentral i 58 procent av fallen
medan på psykiatrisk specialistnivå i 27 procent av fallen. Vid senaste sjukskrivningstillfället
hade 52 procent blivit bedömd på vårdcentral och 37 procent på psykiatrisk specialistnivå.
16
Tabell 6. Karaktäristika försäkrade i Kronobergs län med psykiska sjukdomar, syndrom samt
beteendestörningar, n = 1 830.
n
%
median
kvartil
min – max
25-75
Kön
Man
528
28.9
Kvinna
1 302
71.1
Ålder
44.0
Åldersintervall
18-34 år
35-49 år
50-67 år
413
818
599
22.6
44.7
32.7
Alvesta
Lessebo
Ljungby
Markaryd
Tingsryd
Uppvidinge
Växjö
Älmhult
146
89
375
85
112
68
788
167
8.0
4.9
20.5
4.6
6.1
3.7
43.1
9.1
Anställd
Arbetslös
Egen företagare
Studerande
Föräldraledig
1 382
387
31
16
14
75.5
21.1
1.7
0.9
0.8
Vård/omsorg
Skola/barnomsorg
Administration/chef/specialist/expert/media
Kök/restaurang/lokalvård/fastighetsskötare
Försäljning/service
Industri/byggnads/tillverkning/
process/transport/lantbruk/skogsbruk
Arbetssökande/studerande/uppgift saknas
367
209
379
126
100
233
20.1
11.4
20.7
6.9
5.5
12.7
416
22.7
Vårdnivå första sjukskrivande instans
Vårdcentral
Psykiatrisk specialistnivå
Företagshälsovård
Övrig specialistvård
Privatläkare
Uppgift saknas
1 182
357
194
87
8
2
64.6
19.5
10.6
4.6
0.4
0.1
Vårdnivå senaste sjukskrivande instans
Vårdcentral
Privatläkare
Uppgift saknas
1087
456
229
32
21
5
59.4
24.9
12.5
1.7
1.1
0.3
Kommun
Sysselsättning
Verksamhetsområde
17
35-52
19-66
n
%
Sjukskrivning
median
211.0
kvartil
25-75
101-438
min – max
1-1 488
Sjukskrivning – intervall
< 3 mån
> 3 mån – < 6 mån
> 6 mån – < 1 år
> 1 år
416
409
453
552
22.7
22.3
24.8
30.2
539
878
300
113
29.4
48.0
16.4
6.2
502
217
404
76
1 199
96
27.4
11.9
22.1
4.1
65.5
5.3
1 295
90
148
70.8
4.9
8.1
110
6.0
348
187
19.0
10.2
Diagnoser – antal per patient
1 diagnos
2 diagnoser
3 diagnoser
> 4 diagnoser
Sammanvägd diagnos
Reaktion svår stress F43
Ångest F40-42, F51, F43
Depression F32, F34-39, F43
Ångest, depression ej F33, F44-45, F43
Delsumma F32-45, ej F 33
Ovanstående psykiatriska diagnoser och
muskuloskeletala sjukdomar M00-99,
allmänna sjukdomssymtom R00-99
Delsumma F32-45, M00-99, R00-99
Recidiverande depression, ångest, MSD,F43
Schizofreni, bipolär sjukdom, hjärnskada,
ätstörning, missbruk
Personlighetsstörning och
annan psykiatrisk sjukdom
Delsumma psykiatrisk sjukdom
Psykiatrisk sjukdom och annan somatisk
sjukdom
Det förelåg en stor variation mellan kommunerna gällande antal sjukskrivna per 1000
invånare. Totalt sett var andelen sjukskrivna kvinnor 3-4 gånger så hög som för männen. För
kvinnor i alla åldrar var andelen sjukskrivna störst i Ljungby medan den var lägst i
Uppvidinge i åldrarna 35-49 år och 50-67 år. För kvinnorna i ålder 18-34 var andelen lägst i
Tingsryd. Andelen män som var sjukskrivna på grund av psykisk sjukdom var i åldrarna 1834 år högst i Lessebo, 35-49 år i Ljungby och i åldern 50-67 år i Uppvidinge. Se Figur 4.
18
50
Prevalens/1000
18-34 år
35-49 år
50-67 år
Män
18-34 år
35-49 år
50-67 år
Kvinnor
45
40
35
30
25
20
15
10
5
0
Alvesta
Lessebo
Ljungby
Markaryd
Tingsryd Uppvidinge
Växjö
Älmhult
Figur 4. Samtliga sjukskrivna med psykiatrisk diagnos fördelat på kön, ålder och kommun,
n = 1830.
Karaktäristika för de sjukskrivna med psykisk sjukdom varierade i de olika kommunerna.
Medianåldern varierade från 42 år i Älmhult till 49 år i Tingsryd. Andelen kvinnorna var
störst i Markaryd 75 procent och lägst i Uppvidinge 66 procent. Andelen sjukskrivna med
psykisk sjukdom som hade en anställning var störst i Älmhult 83 procent och lägst i Alvesta
68 procent. Verksamhetsområdet vård/omsorg sysselsatte störst andel sjukskrivna i Tingsryd
27 procent och minst andel i Älmhult 13 procent. Verksamhetsområdet administration sysselsatte störst andel sjukskrivna i Älmhult 33 procent och lägst andel i Alvesta 13 procent. För
mer detaljerad information om kommunerna se Bilaga D, Tabell 8a-8h.
Den största andelen blev sjukskrivna på vårdcentral vid såväl det första sjukskrivningstillfället
65 procent som vid det senaste sjukskrivningstillfället 59 procent. Det framkom en stor
variation gällande hur sjukskrivningarna fördelade sig mellan de olika vårdcentralerna. Bland
de 1182 sjukskrivna var medianen för sjukskrivningar per 1000 listade 5,5, kvartil 25-75, 4,48,4. Variationen i sjukskrivning låg inte i linje med hur variationen i ACG och CNI fördelade
sig mellan vårdcentralerna. Se vidare Tabell 9.
19
Tabell 9. Vårdcentraler – karaktäristika och antal sjukskrivningar på grund av psykisk sjukdom
per 1000 listade individer. Bygger på kartläggningens samtliga försäkrade med psykiatrisk
diagnos som sjukskrevs på vårdcentral vid första sjukskrivningstillfället, n = 1182.
Kommun
Vårdcentral
Antal
ACG
CNI Procent arbets- Sjukskrivlistade
sökande bland ningar per
VCs listade
1 000
individer
listade
individer
Alvesta
Vc Alvesta
10 499
0.96
1.13
12.4
4.9
Vc Moheda
3 215
1.02
0.80
6.6
2.8
Vc Achima Care
4 389
1.01
0.89
7.3
8.0
Vislanda
Lessebo
Vc Lessebo
7 168
1.05
1.24
15.1
7.3
Ljungby
Vc Kungshögen
8 170
1.03
1.00
10.8
8.9
Vc Lagan
4 055
1.04
0.75
6.6
3.9
Vc Läkarhuset
1 514
1.17
1.07
12.2
9.9
Ljungby
Vc Sländan
10 303
1.00
0.88
7.7
9.2
Vc Smålandshälsan i
2 979
1.49
0.96
8.9
9.7
Ljungby
Markaryd
Vc
2 640
1.27
0.90
9.3
3.4
Gränsbygdskliniken
Vc Markaryd
3 876
1.13
0.99
8.7
7.7
Vc Strömsnäsbruk
3 045
1.07
1.14
11.8
4.9
Tingsryd
Vc Ryd
3 317
1.13
1.03
9.5
8.7
Vc Tingsryd
7 818
1.04
1.00
8.6
6.6
Uppvidinge Vc Hälsocentral
1 673
1.06
1.11
8.2
6.0
Falken
Vc Lenhovda
3 772
1.16
0.94
8.7
4.5
Vc Åseda
2 360
1.10
1.17
9.3
1.7
Vc Hälsans hus
1 552
1.04
0.88
9.2
9.7
Växjö
Vc Birka
7 720
0.96
1.01
9.4
6.2
Vc Braås
2 534
1.05
1.05
9.5
4.3
Vc Centrum
7 239
0.98
1.37
13.4
4.3
Vc Dalbo
9 939
1.01
1.89
20.8
5.0
Vc Capio Hovshaga
10 074
0.91
0.90
8.5
5.1
Vc Ingelstad
4 573
0.96
0.79
8.0
3.3
Vc Lammhult
2 610
0.93
1.09
8.6
2.3
Vc Rottne
4 427
0.95
0.90
9.0
5.2
Vc Sensia Specialist14 365
0.90
0.85
9.5
8.6
läkargruppen
Vc Strandbjörket
10 040
0.99
0.79
7.7
5.5
Vc Teleborg
12 641
0.82
1.10
11.5
5.0
Vc Växjöhälsan
2 403
1.01
1.04
11.3
5.4
Älmhult
Vc Hälsoringen
4 291
1.17
0.94
9.4
11.4
Älmhult
Vc Achima Care
11 244
0.99
1.00
8.0
5.6
Älmhult
Care Need Index (CNI), socioekonomiska faktorer. Median 1,00, kvartil 25-75 0.89-1.10, spridning
0.75-1.89. Adjusted Clinical Groups (ACG), vårdtyngd. Median 1.02, kvartil 25-75 0.96-1.09, spridning 0.82-1.49. Procent arbetssökande Median 9.25, kvartil 25-75 8.5-10.8, spridning 6.6-20.
De vårdcentraler som procentuellt hade störst andel arbetssökande bland sina listade individer
var; VC Dalbo 21 procent, VC Lessebo 15 procent, VC Alvesta 12 procent och VC Läkarhuset Ljungby 12 procent. De VC som hade lägst andel arbetssökande bland sina listade var
VC Lagan 7 procent, VC Moheda 7 procent, VC Achima Care Vislanda 7 procent, VC
Sländan 8 procent och VC Strandbjörket 8 procent.
20
Sjukskrivna på grund av stress, ångest, depression, smärta
Databasen som helhet byggde på samtliga som varit sjukskrivna på grund av psykisk sjukdom. Det noterades att den största delen av de sjukskrivna 1 295, (71 %) var sjukskrivna på
grund av diagnoser relaterade till stress, ångest och depression. Samsjuklighet med sjukdom i
det muskuloskeletala systemet fanns i 96 av fallen (7 %).
Jämfört med cohorten i sin helhet var subgruppen patienter med stress, ångest och depression
lika gamla men andelen kvinnor var 74 procent jämfört med 71 procent. Andelen som hade en
anställning var 81 procent jämfört med 75,5 procent, och andelen som jobbade inom vård/
omsorg var 22 procent och inom administration 24 procent (jämfört med 20 % respektive 21
%). En större andel av de sjukskrivna i subgruppen blev vid såväl första sjukskrivningstillfället som vid det senaste bedömd på en vårdcentral 74 procent respektive 68 procent
jämfört med 65 procent respektive 59 procent. Medianlängden för sjukskrivningen var 178
dagar jämfört med 211 dagar. Se Tabell 10.
I gruppen som varit sjukskrivna < 3 månader (n = 344) var de vanligaste diagnoserna reaktion
på svår stress 48,5 procent och depression 28 procent och de hade initialt blivit sjukrivna på
vårdcentral i 74 procent av fallen respektive på psykiatrisk specialistnivå i 9 procent av fallen.
I gruppen som varit sjukskrivna > 1 år (n = 324) var de vanligaste diagnoserna reaktion på
svår stress 31 procent och depression 29 procent. Fjorton procent hade en kombination av
stress, ångest, depression och smärta i rörelseorganen. Initial sjukskrivande instans för
gruppen med > 1 års sjukskrivning var vårdcentral i 72 procent av fallen och psykiatrisk
specialistnivå i 15 procent av fallen. Vid senaste sjukskrivningstillfället hade 63 procent blivit
bedömda på vårdcentral och 24 procent på psykiatrisk specialistnivå.
21
Tabell 10. Karaktäristika försäkrade i Kronobergs län med psykiska sjukdomar inom områdena
stress, ångest, depression, smärta, n = 1295.
n
%
median
kvartil min – max
25-75
Kön
Man
337
26.0
Kvinna
958
74.0
Ålder
44.0
Åldersintervall
18-34 år
35-49 år
50-67 år
291
588
416
22.5
45.5
32.1
Alvesta
Lessebo
Ljungby
Markaryd
Tingsryd
Uppvidinge
Växjö
Älmhult
103
64
289
57
79
33
555
115
8.0
4.9
22.3
4.4
6.1
2.5
42.9
8.9
Anställd
Arbetslös
Egen företagare
Studerande
Föräldraledig
1045
208
23
8
11
80.7
16.1
1.8
0.6
0.8
Vård/omsorg
Skola/barnomsorg
288
162
311
74
77
158
22.2
12.5
24.0
5.7
5.9
12.2
225
17.4
Vårdcentral
Privatläkare
Uppgift saknas
953
136
170
30
5
1
73.6
10.5
13.1
2.3
0.4
0.1
Vårdcentral
Privatläkare
Uppgift saknas
877
192
194
10
18
4
67.7
14.8
15.0
0.8
1.4
0.3
Kommun
Sysselsättning
Verksamhetsområde
22
35-52
21-66
n
%
Sjukskrivning
median
178.0
kvartil
25-75
87-366
min – max
1 – 1 335
< 3 mån
> 3 mån – < 6 mån
> 6 mån – < 1 år
> 1 år
344
313
314
324
26.6
24.2
24.2
25.0
708
460
97
30
54.7
35.5
7.5
2.3
502
217
404
76
1 199
96
38.8
16.8
31.2
5.9
92.6
7.4
1 295
100.0
Diagnoser – antal per patient
1 diagnos
2 diagnoser
3 diagnoser
> 4 diagnoser
Sammanvägd diagnos
Ångest F40-42, F51, F43
Ångest, depression F32, F34-39, F43, F44-45
Delsumma F32-45, F51
rörelseorganens sjukdomar M00-99,
allmänna symtom R00-99
Summa F32-45, M00-99, R00-99
Psykisk ohälsa, stress, ångest, depression, smärta fördelat
på kön och åldersgrupper
Även för subgruppen med psykisk ohälsa i form av stress, ångest och depression förelåg det
en stor variation mellan kommunerna gällande sjukskrivna per 1000 invånare. Även här var
andelen kvinnor mer än tre gånger så hög som för männen. För kvinnor i alla tre åldersgrupperna var andelen sjukskrivna störst i Ljungby medan den var lägst i Uppvidinge i åldrarna 35-49 år och 50-67 år. För kvinnorna i ålder 18-34 var andelen lägst och ungefär lika i
Alvesta, Markaryd, Tingsryd och Växjö. Andelen män som var sjukskrivna på grund av
stress, ångest och depression var låga jämfört med kvinnorna och relativt lika i länets åtta
kommuner. Se Figur 5.
23
Prevalens/1000 invånare
50
18-34 år
35-49 år
50-67 år
Män
18-34 år
35-49 år
50-67 år
Kvinnor
45
40
35
30
25
20
15
10
5
0
Alvesta
Lessebo
Ljungby
Markaryd
Tingsryd
Uppvidinge
Växjö
Älmhult
Figur 5. Psykisk ohälsa, stress, ångest, depression, smärta fördelat på kön, ålder, kommun,
n = 1 295.
Andelen kvinnor sjukskrivna för psykisk ohälsa i åldrarna 18-34 år/35-49 år/50-67 år som
hade en anställning var 77 procent/81 procent/88procent. För männen var motsvarande
andelar 74 procent/70 procent/83 procent. I åldersgrupperna 18-34 år och 35-49 år var ca 25
procent av kvinnorna verksamma inom vård och omsorg och i åldersgruppen 50-67 år var
andelen 32 procent. Kvinnor inom alla åldersgrupperna var till 22-25 procent verksamma
inom administration. Männens största vanligaste verksamhetsområde, inom alla tre åldersgrupperna, var industri/byggnads/tillverkningsområdena 28-37 procent.
Kvinnorna i alla åldrar blev vid första sjukskrivningstillfället bedömda på vårdcentral 74,5 –
78 procent av fallen jämfört med männen 62 – 70 procent liksom vid senaste sjukskrivningstillfället 69,5 – 71 procent av fallen jämfört med 57 – 64 procent. Kvinnorna blev i 7 – 14
procent av fallen bedömda på psykiatrisk specialistnivå vid sitt första sjukskrivningstillfälle
jämfört med männen 13 – 16 procent och vid senaste sjukskrivningstillfället 11 – 16,5 procent
av fallen jämfört med männen (20 % – 22 %). Kvinnor i åldrarna 18-34 år och 35-49 år blev
sjukskrivna på grund av reaktion på svår stress i 31 procent och 45 procent av fallen jämfört
med 18 procent och 36 procent bland männen. I åldersgruppen 50-67 år var andelen kvinnor
sjukskrivna på grund av reaktion på svår stress 39,5 procent jämfört med 42 procent. Se
Tabellerna 11a-11c.
24
Tabell 11a. Karaktäristika sjukskrivna män och kvinnor, ålder 18-34 år, med psykiska
sjukdomar inom områdena stress, ångest, depression.
Totalt
Män
n = 291
n = 85
n
%
n
%
Kommun
Alvesta
22
7.6
8
9.4
Lessebo
13
4.5
5
5.9
Ljungby
76
26.1
19
22.4
Markaryd
12
4.1
5
5.9
Tingsryd
15
5.2
7
8.2
Uppvidinge
11
3.8
3
3.5
Växjö
118
40.5
33
38.8
Älmhult
24
8.2
5
5.9
Kvinnor
n = 206
n
%
14
8
57
7
8
8
85
19
6.8
3.9
27.7
3.4
3.9
3.9
41.3
9.2
Sysselsättning
Anställd
Arbetslös
Egen företagare
Studerande
Föräldraledig
221
53
4
7
6
75.9
18.2
1.4
2.4
2.1
63
18
1
2
1
74.1
21.2
1.2
2.4
1.2
158
35
3
5
5
76.7
17.0
1.5
2.4
2.4
Vård/omsorg
Skola/barnomsorg
59
25
62
16
22
42
20.3
8.6
21.3
5.5
7.6
14.4
7
3
16
4
3
30
8.2
3.5
18.8
4.7
3.5
35.3
52
22
46
12
19
12
25.2
10.7
22.3
5.8
9.2
5.8
65
22.3
22
25.9
43
20.9
Vårdcentral
Privatläkare
Uppgift saknas
213
41
27
7
2
1
73.2
14.1
9.3
2.4
0.7
0.3
53
13
15
2
1
1
62.4
15.3
17.6
2.4
1.2
1.2
160
28
12
5
1
-
77.7
13.6
5.8
2.4
0.5
-
Vårdcentral
Privatläkare
Uppgift saknas
196
53
31
4
5
2
67.4
18.2
10.7
1.4
1.7
0.7
49
19
14
2
1
57.6
22.4
16.5
2.4
1.2
147
34
17
4
3
1
71.4
16.5
8.3
1.9
1.5
0.5
Verksamhetsområde
25
Totalt
n = 291
n
%
Män
n = 85
n
%
Kvinnor
n = 206
n
%
Sjukskrivning – intervaller
< 3 mån
> 3 mån – < 6 mån
> 6 mån – < 1 år
> 1 år
89
73
68
61
30.6
25.1
23.4
21.0
28
22
21
14
32.9
25.9
24.7
16.5
61
51
47
47
29.6
24.8
22.8
22.8
Antal diagnoser per patient – Stress,
ångest, depression, smärta
1 diagnos
2 diagnoser
3 diagnoser
> 4 diagnoser
170
100
17
4
58.4
34.4
5.8
1.4
58
24
2
1
68.2
28.2
2.3
1.1
112
76
15
3
54.3
36.9
7.3
1.5
78
79
99
23
26.8
27.1
34.0
7.9
15
32
32
4
17.6
37.6
37.6
4.7
63
47
67
19
30.6
22.8
32.5
9.2
279
12
95.9
7.9
83
2
97.6
2.4
196
10
95.1
4.9
291
100.0
85
100.0
206
100.0
median
kvartil
range
81-327
19-936
median
kvartil
range
76-267
27-905
median
kvartil
range
82-344
19-936
Sammanvägd diagnos
Ångest F40-42, F51, F43
Ångest, depression F32, F34-39, F43, F4445
Summa F32-45, M00-99, R00-99
Sjukskrivning antal dagar
173
26
166
172
Tabell 11b. Karaktäristika sjukskrivna män och kvinnor, ålder 35-49 år, med psykiska
Totalt
Män
n = 588
n = 138
n
%
n
%
Kommun
Alvesta
43
7.3
13
9.4
Lessebo
29
4.9
5
3.6
Ljungby
122
20.7
28
20.3
Markaryd
22
3.7
4
2.9
Tingsryd
31
5.3
8
5.8
Uppvidinge
12
2.0
4
2.9
Växjö
268
45.6
64
46.4
Älmhult
61
10.4
12
8.7
Kvinnor
n = 450
n
%
30
24
94
18
23
8
204
49
6.7
5.3
20.9
4.0
5.1
1.8
45.3
10.9
Sysselsättning
Anställd
Arbetslös
Egen företagare
Studerande
Föräldraledig
462
107
13
1
5
78.6
18.2
2.2
0.2
0.9
96
36
6
-
69.6
26.1
4.3
-
366
71
7
1
5
81.3
15.8
1.6
0.2
1.1
Vård/omsorg
Skola/barnomsorg
123
81
145
36
36
55
20.9
13.8
24.7
6.1
6.1
9.4
8
7
29
7
13
39
5.8
5.1
21.0
5.1
9.4
28.3
115
74
116
29
23
16
25.6
16.4
25.8
6.4
5.1
3.6
112
19.0
35
25.4
77
17.1
Vårdcentral
Privatläkare
Uppgift saknas
439
59
79
10
1
-
74.7
10.0
13.4
1.7
0.2
-
96
22
17
3
-
69.6
15.9
12.3
2.2
-
343
37
62
7
1
-
76.2
8.2
13.8
1.6
0.2
-
Vårdcentral
Privatläkare
Uppgift saknas
406
82
90
4
5
1
69.0
13.9
15.3
0.7
0.9
0.2
88
27
21
2
-
63.8
19.6
15.2
1.4
-
318
55
69
2
5
1
70.7
12.2
15.3
0.4
1.1
0.2
Verksamhetsområde
27
Totalt
n = 588
n
%
Män
n = 138
n
%
Kvinnor
n = 450
n
%
< 3 mån
> 3 mån – < 6 mån
> 6 mån – < 1 år
> 1 år
149
147
152
140
25.3
25.0
25.9
23.8
36
35
36
31
26.1
25.4
26.1
22.4
113
112
116
109
25.1
24.9
25.8
24.2
1 diagnos
2 diagnoser
3 diagnoser
> 4 diagnoser
317
205
50
16
53.9
34.9
8.5
2.7
58
58
15
7
42.0
42.0
10.9
5.1
259
147
35
9
57.5
32.7
7.8
2.0
251
92
169
31
42.7
15.6
28.7
5.3
50
16
49
13
36.2
11.6
35.5
9.4
201
76
120
18
44.7
16.9
26.7
4.0
543
45
92.3
7.7
128
10
92.8
7.2
415
35
92.2
7.8
588
100.0
138
100.0
450
100.0
median
kvartil
range
89-354
1-1335
median
kvartil
range
90-350
151037
median
kvartil
range
89-358
1-1335
Sammanvägd diagnos
Ångest F40-42, F51, F43
Summa F32-45, M00-99, R00-99
178
28
178
181
Tabell 11c. Karaktäristika sjukskrivna män och kvinnor, ålder 50-67 år, med psykiska
Totalt
Män
n = 416
n = 114
n
%
n
%
Kommun
Alvesta
38
9.1
10
8.8
Lessebo
22
5.3
7
6.1
Ljungby
91
21.9
20
17.5
Markaryd
23
5.5
6
5.3
Tingsryd
33
7.9
8
7.0
Uppvidinge
10
2.4
6
5.3
Växjö
169
40.6
46
40.4
Älmhult
30
7.2
11
9.6
Kvinnor
n = 302
n
%
28
15
71
17
25
4
123
19
9.3
5.0
23.5
5.6
8.3
1.3
40.7
6.3
Sysselsättning
Anställd
Arbetslös
Egen företagare
Studerande
Föräldraledig
362
48
6
-
87.0
11.5
1.4
-
95
15
4
-
83.3
13.2
3.5
-
267
33
2
-
88.4
10.9
0.7
-
Vård/omsorg
Skola/barnomsorg
106
56
104
22
19
61
25.5
13.5
25.0
5.3
4.6
14.7
9
9
31
2
6
42
7.9
7.9
27.2
1.8
5.3
36.8
97
47
73
20
13
19
32.1
15.6
24.2
6.6
4.3
6.3
48
11.5
15
13.2
33
10.9
Vårdcentral
Privatläkare
Uppgift saknas
301
36
64
13
2
-
72.4
8.7
15.4
3.1
0.5
-
76
15
16
5
2
-
66.7
13.2
14.0
4.4
1.8
-
225
21
48
8
-
74.5
7.0
15.6
2.6
-
Vårdcentral
Privatläkare
Uppgift saknas
275
57
73
2
8
1
66.1
13.7
17.5
0.5
1.9
0.2
65
23
23
1
2
-
57.0
20.2
20.2
0.9
1.8
-
210
34
50
1
6
1
69.5
11.3
16.6
0.3
2.0
0.3
Verksamhetsområde
29
Totalt
n = 416
n
%
Män
n = 114
n
%
Kvinnor
n = 302
n
%
< 3 mån
> 3 mån – < 6 mån
> 6 mån – < 1 år
> 1 år
106
93
94
123
25.5
22.3
22.6
29.6
27
25
21
41
23.7
21.9
18.4
36.0
79
68
73
82
26.2
22.5
24.2
27.1
1 diagnos
2 diagnoser
3 diagnoser
> 4 diagnoser
221
155
30
10
53.1
37.3
7.2
2.4
60
43
7
4
52.6
37.7
6.1
3.5
161
112
23
6
53.3
37.1
7.6
2.0
173
46
136
22
41.6
11.1
32.7
5.3
45
8
40
5
39.5
7.0
35.1
4.4
128
38
96
17
42.4
12.6
31.8
5.6
377
39
90.6
9.4
98
16
86.0
14.0
279
23
92.4
7.6
416
100.0
114
100.0
302
100.0
median
kvartil
range
89-429
191141
median
kvartil
range
96-502
19-872
median
kvartil
range
88-396
201141
Sammanvägd diagnos
Ångest F40-42, F51, F43
Summa F32-45, M00-99, R00-99
192
211
185
Den största andelen blev sjukskrivna på vårdcentral vid såväl det första sjukskrivningstillfället
74 procent som vid det senaste sjukskrivningstillfället 68 procent. Vid genomgång av hur
sjukskrivningarna fördelade sig på länets vårdcentraler framkom en stor variation. Bland de
877 sjukskrivna var medianen för sjukskrivningar per 1000 listade 4,4, kvartil 3,5 – 6,8.
Variationen i sjukskrivning låg inte i linje med hur variationen för ACG och CNI fördelade
sig mellan vårdcentralerna. Se vidare Tabell 12.
30
Tabell 12. Vårdcentraler – karaktäristika och antal sjukskrivningar per 1000 listade individer
med stress, ångest, depression, smärta som sjukskrevs på vårdcentral vid första
sjukskrivningstillfället, n = 877.
Kommun
Vårdcentral
Antal
ACG
CNI Procent arbetsSjukskrivlistade
sökande bland
ningar per
VCs listade
1000 listaindivider de individer
Alvesta
Vc Alvesta
10 499
0.96
1.13
12.4
3.8
Vc Moheda
3 215
1.02
0.80
6.6
2.8
Vc Achima Care
4 389
1.01
0.89
7.3
7.1
Vislanda
Lessebo
Vc Lessebo
7 168
1.05
1.24
15.1
5.9
Ljungby
Vc Kungshögen
8 170
1.03
1.00
10.8
7.0
Vc Lagan
4 055
1.04
0.75
6.6
3.5
Vc Läkarhuset Ljungby
1 514
1.17
1.07
12.2
8.6
Vc Sländan
10 303
1.00
0.88
7.7
8.2
Vc Smålandshälsan i
2 979
1.49
0.96
8.9
8.7
Ljungby
Markaryd
Vc Gränsbygdskliniken
2 640
1.27
0.90
9.3
3.4
Vc Markaryd
3 876
1.13
0.99
8.7
6.2
Vc Strömsnäsbruk
3 045
1.07
1.14
11.8
4.3
Tingsryd
Vc Ryd
3 317
1.13
1.03
9.5
7.8
Vc Tingsryd
7 818
1.04
1.00
8.6
4.6
Uppvidinge Vc Hälsocentral
1 673
1.06
1.11
8.2
3.6
Falken
Vc Lenhovda
3 772
1.16
0.94
8.7
1.9
Vc Åseda
2 360
1.10
1.17
9.3
1.3
Vc Hälsans hus
1 552
1.04
0.88
9.2
6.4
Växjö
Vc Birka
7 720
0.96
1.01
9.4
4.8
Vc Braås
2 534
1.05
1.05
9.5
3.2
Vc Centrum
7 239
0.98
1.37
13.4
3.6
Vc Dalbo
9 939
1.01
1.89
20.8
4.1
Vc Capio Hovshaga
10 074
0.91
0.90
8.5
4.7
Vc Ingelstad
4 573
0.96
0.79
8.0
2.8
Vc Lammhult
2 610
0.93
1.09
8.6
1.5
Vc Rottne
4 427
0.95
0.90
9.0
4.5
Vc Sensia Specialist14 365
0.90
0.85
9.5
7.0
läkargruppen
Vc Strandbjörket
10 040
0.99
0.79
7.7
4.0
Vc Teleborg
12 641
0.82
1.10
11.5
4.0
Vc Växjöhälsan
2 403
1.01
1.04
11.3
4.6
Älmhult
Vc Hälsoringen
4 291
1.17
0.94
9.4
8.2
Älmhult
Vc Achima Care
11 244
0.99
1.00
8.0
4.2
Älmhult
Care Need Index (CNI), socioekonomiska faktorer. Median 1,00, kvartil 25-75 0.89-1.10, spridning
0.75-1.89. Adjusted Clinical Groups (ACG), vårdtyngd. Median 1.02, kvartil 25-75 0.96-1.09, spridning
0.82-1.49. Procent arbetssökande Median 9.25, kvartil 25-75 8.5-10.8, spridning 6.6-20.
Karaktäristika för de som var sjukskrivna för stress, ångest och depression varierade i de olika
kommunerna. Medianåldern varierade från 42 år i Uppvidinge och Älmhult till 47 år i
Tingsryd. Andelen kvinnor var störst i Ljungby, 77 procent och lägst i Uppvidinge 61 procent.
Andelen som hade en anställning var störst i Älmhult 87 procent och lägst i Alvesta 70
procent. Verksamhetsområdet vård och omsorg sysselsatte störst andel sjukskrivna, 29
procent, i Tingsryd och lägst andel i Älmhult 14 procent. Verksamhetsområdet administration
sysselsatte störst andel sjukskrivna, 38 procent, i Älmhult och lägst andel, 14 procent i
Tingsryd. För mer detaljerad information om de åtta kommunerna se Bilaga E, Tabell 13a13h.
31
Diskussion
Psykisk ohälsa är vanligt förekommande i den svenska befolkningen och utgör ett betydande
folkhälsoproblem. Under 1990-talet skedde en kraftig ökning främst bland unga men ökningen tycks nu har avstannat. Andelen med psykisk ohälsa är dock fortsatt hög och då främst
bland unga kvinnor (Öppna jämförelser 2014). Man har uppskattad att ca 25-30 procent som
söker i primärvården har någon form av psykisk ohälsa. I en undersökning från Stockholm
läns landsting fick 7 procent av besökarna hos husläkare år 2011 en psykiatrisk diagnos
medan 20 procent fick hjälp för psykisk ohälsa t.ex. psykofarmaka (Åsbring, Dal, Ohrling,
Dalman 2014). Det är också väl känt att människor med depression och ångestsymtom i första
hand söker för kroppsliga problem vid kontakter med vården vilket gör att den totala omfattningen av psykisk ohälsa är svårbedömd.
Enligt en rapport från OECD är psykisk ohälsa den vanligaste orsaken till att människor i
arbetsför ålder står utanför arbetsmarknaden (OECD 2013). I Sverige har den ökande andelen
sjukskrivna med psykisk diagnos varit föremål för diskussion och uppföljningar de senaste
åren. En omfattande analys av svenska data har nyligen genomförts av FK på uppdrag av
regeringen (Försäkringskassan 2014).
I ett nyligen antaget policydokument ”Hälsa 2020. Ett policyramverk för sektorsövergripande
insatser för hälsa och välbefinnande i WHO:s Europaregion” framhålls vikten av att stärka
program som främjar psykisk hälsa. WHO bedömer att ca en av fyra personer i Europa
kommer att få någon form av psykiska problem under sin livstid (Folkhälsomyndigheten
2013).
I föreliggande kartläggning presenteras uppgifter om sjukskrivning > 14 dagar på grund av
psykisk ohälsa för Kronoberg som helhet, samt på kommun nivå och delvis även på vårdcentrals nivå.
Resultatdiskussion
Geografiska skillnader
Vid en jämförelse 2012 med andra län och regioner var risken för sjukskrivning > 14 dagar i
Kronobergs län relativt större för psykisk ohälsa (delad 6-9 plats utav 21 landsting/ regioner)
än sammantaget för alla sjukdomar/ohälsa (19 plats), (Försäkringskassan 2014). Senare års
siffror för sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa har dessutom ökat mer i Kronoberg än i
andra län och även i relation till sjukskrivning på grund av sjukdom i rörelseorganen.
Sedan tidigare är det känt att skillnaden i sjukfrånvaro är stor mellan kommunerna i länet. I
denna kartläggning framkommer på samma sätt en stor skillnad i sjukfrånvaro på grund av
psykisk ohälsa. Ljungby ligger högst med en prevalens på 22/1000 invånare 18-67 år och
Uppvidinge lägst med 12/1000.
32
Vid jämförelse med ohälsan i länet, mätt med nya sjukskrivningstalet, som presenteras i
Tabell 3 så är ordningen mellan kommunerna delvis annorlunda när det gäller psykisk ohälsa.
Detta märks tydligt om man tittar på Uppvidinge, som har ett högt sjukskrivningstal men låg
prevalens av sjukskrivning för psykisk ohälsa medan Älmhult som har ett lågt sjukskrivningstal i denna kartläggning ligger på tredje plats (från högsta prevalens) med en prevalens på
17,1/1000.
Det finns inte heller någon klar enhetlighet mellan olika vårdcentraler inom kommunerna.
Inom Älmhults kommun varierar prevalensen sjukskrivna via vårdcentralerna för psykisk
ohälsa per 1000 listade mellan 5,6 och 11,4.
Sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa är ett sätt att bedöma hur psykisk ohälsa fördelar
sig i befolkningen och inom olika geografiska områden men också hur den hanteras inom
vården.
Ett annat mått på psykisk ohälsa är regelbunden användning av sömnmedel och lugnande
medel. Socialstyrelsen genomförde 2014 en genomgång av detta. Förbrukningen av dessa
preparat har varit i stort sett oförändrad sedan 2006 men variationen mellan landsting/regioner
och kommuner är fortsatt stor. Kvinnor, 20-79 år, i Kronoberg hade 2013 högst förbrukning i
riket 48,4 (≥ 0,5 Defined Daily Doses (DDD)/dag per 1000 invånare) Motsvarande siffra för
riket var 39,4. Förbrukningen bland männen i Kronoberg var 29,1 medan den i riket var 25,1.
Inom länet hade invånarna i Uppvidinge och därefter Alvesta kommun högst förbrukning av
sömnmedel/lugnande läkemedel. Endast i Markaryds kommun var förbrukningen lägre än i
riket (Öppna jämförelser 2014).
Från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor (HLV) används självskattad psykiskt välbefinnande med General Health Questionnaire (GHQ) 12 som en indikator i jämförelser mellan
landsting, regioner och kommuner. Undersökningen i Kronobergs län 2014 visade att 17, 4
procent av kvinnorna och 11 procent av männen uppgav att de hade ett nedsatt psykiskt välbefinnande (16-84 år). Motsvarande siffror för riket var 20,6 procent respektive 14,4 procent.
Lägst andel med självskattad nedsatt psykiskt välbefinnande hade Ljungby och Alvesta
kommuner och högst andel hade Älmhult och Tingsryd. Störst skillnad mellan könen fanns i
Lessebo där 12,8 procent av männen och 18,6 procent av kvinnorna uppgav att de hade ett
nedsatt psykiskt välbefinnande (HLV, personlig kommunikation folkhälsovetare, dr med vet
Ingrid Aurin Edvardsson 2015-05-13).
I den genomgång Socialstyrelsen gjorde 2014 om användningen av sömnmedel och lugnande
medel tydde resultatet på att en viss samvariation förelåg mellan användandet av dessa läkemedel och förekomsten av psykisk ohälsa i befolkningen. Som jämförelsemått tittade man på
sjukskrivningsdata (Öppna jämförelser 2014). När man granskar hur kommunerna i vår region
placerar sig i prevalens sjukskrivning för psykisk ohälsa, självskattad nedsatt psykisk hälsa
respektive användning av sömnmedel och lugnande medel så blir bilden betydligt mer
splittrad och någon klar samvariation kan inte ses.
Även på vårdcentralsnivå är bilden splittrad. I uppföljningen av Vårdval Kronoberg noterades
att förskrivningen av antidepressiva varierade mellan 15 till 86 DDD/1000 listade och dag
(Ekström, Holmberg & Karlsson 2013). Inte heller framkommer i den nu aktuella kartläggningen någon klar samvariation med den socioekonomiska tyngden mätt med CNI värde för
de enskilda vårdcentralernas listade individer eller andelen arbetslösa.
33
Samtidigt måste poängteras att vi har undersökningar som påvisar att en stor del av befolkningen inte har någon sjukfrånvaro. Exempel på det är undersökningar som gjordes 2010
inom Ljungby och Lessebos socialförvaltningar och där data kring sjukfrånvaro inhämtades
från respektive kommuns personalregister i Ljungby visade det sig att bland de 583 anställda
hade 256 (44 %) inte haft en enda sjukfrånvaro dag under 2010. I Lessebo medverkade 197
anställda och 65 (33 %) hade inte haft någon sjukfrånvarodag. Vidare skattade de anställda i
båda kommunerna överlag sin upplevda hälsa som god (Åkerström & Grahn 2012). För dessa
individer/grupper utan sjukskrivningsproblematik är det angeläget med promotiva insatser
som främjar fortsatt hållbar arbetshälsa.
Skillnader i bakgrundskarakteristika
Liksom vid andra genomgångar av sjukskrivningstalen i stort, är andelen kvinnor som är
sjukskrivna betydligt högre än andelen män i denna kartläggning. Detta stämmer också väl
med självskattad nedsatt psykisk hälsa samt användning av sömnmedel och lugnande medel.
Det är också tydligt i denna undersökning att i samtliga kommuner är det kvinnor 35-49 år
som har den högsta prevalensen oavsett total prevalens sjukskrivna i kommunerna. I FK:s
genomgång noterades på samma sätt att personer i åldern 30-39 år har betydligt större risk att
ha nedsatt psykisk hälsa och att det i synnerhet gällde för kvinnor (Socialförsäkringsrapport
2014; Försäkringskassan 2013). Stress i arbetslivet i kombination med ansvar för familj och
barn har förts fram som tänkbara förklaringar. En annan förklaring kan vara de normer som
gäller i samhället där jämställdhet föreskrivs men där det i verkligheten inte är det, utan att
snarare en förstärkning av könstypiska mönster tycks föreligga både i arbetsliv och familjeliv
(Thomsson 2013).
I det folkhälsopolitiska arbetet används SCB:s jämställdhetsindex som en uppföljningsparameter. Jämställdhetsindex är en sammanvägning av tolv variabler där kommunerna efter varje
variabel rangordnas efter hur stor skillnad det är mellan män och kvinnor. I indexet ingår
variablerna eftergymnasial utbildning, förvärvsarbete, arbetssökande, medelinkomst, spridning på näringsgrenar, föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning, ohälsa, unga vuxna,
kommunfullmäktige och kommunstyrelse samt egna företagare. I länet var år 2006 Växjö
högst rankat bland länets kommuner och låg på plats 67 medan fyra av länets kommuner
(Alvesta, Uppvidinge, Lessebo och Markaryd) var bland de 90 sämst rankade kommunerna i
landet (Nilsson 2008).
En stor andel av de sjukskrivna hade en förankring i arbetslivet. Bland de 1830 som totalt ingår i undersökningen hade 1382 (75,5 %) en anställning, se vidare Tabell 6. I subgruppen med
psykisk ohälsa i form av stress, ångest och depression var förankringen i arbetslivet ännu
högre och bland de ingående 1 295 sjukskrivna hade 1045 (81 %) en anställning. Med tanke
på den sjukskrivnes möjligheter till arbetslivsinriktad rehabilitering för återgång i arbete är
detta gynnsamt i synnerhet om den sjukskrivne har en fast anställning. Arbetsgivare har en rad
lagreglerade skyldigheter som omfattar bl.a. arbetsanpassning och aktiv medverkan i
rehabilitering (Arbetsmiljöverket 1977; 1994; SOU 2010). Likaså ställer rehabiliteringskedjan
krav på arbetsgivaren att vid sjukskrivning erbjuda anpassning och alternativa arbetsuppgifter
(Försäkringskassan 2008). Anställningsformer så som vikariat, projekt- eller timanställningar
etc. och därmed svagare ställning för den anställde, är dock mycket vanligt förekommande.
För individen är arbetsförmåga starkt kopplat till den egna försörjningen och om den hotas, så
hotas också individens trygghet. Arbete har också ett värde i sig utöver att det ger möjlighet
till egen försörjning. Delaktighet i arbetslivet är förenat med bättre hälsa och är centralt för
den sociala identiteten (Socialdepartementet 2004; Tengland 2011; Wadell & Burton 2006).
34
Kronobergs län karaktäriseras av en mycket traditionell arbetsmarknad. Lessebo, Ljungby,
Markaryd och Uppvidinge har en stor andel tillverkningsindustri. Även i Alvesta och
Tingsryd är tillverkningsindustrin den största näringen men inte lika markant. Växjö och
Älmhult har större andel av sin näring inom handel, transport, magasinering och kommunikation samt kreditinstitut, fastighetsförvaltning och företagstjänster. I Tingsryd, Ljungby och
Växjö kommun är många sysselsatta inom hälso- och sjukvård och socialtjänst. Könsfördelningen är dock mycket skev mellan de olika näringarna i länet liksom i dess kommuner
(Nilsson 2008). De få studier som finns om könssegregering på arbetsmarknaden indikerar att
både kvinnor och män har högst sjukfrånvaro i könssegregerade yrken (oavsett om det är
mans- eller kvinnodominerade) (SBU 2014).
Fördelningen av sjukskrivning för psykisk ohälsa mellan olika typer av sysselsättning i denna
rapport motsvarar till stor del vad andra genomgångar kommit fram till. Ett undantag är den
höga andelen sjukskrivna i gruppen Administration/chef/specialist/media, bland män såväl
som kvinnor. På grund av små tal har vi behövt göra sysselsättningsgrupperna breda vilket
kan påverka möjligheten att se tydliga skillnader. För övrigt dominerar vård/omsorg och
skola/barnomsorg bland kvinnor och industri/byggnads/tillverkning/process/transport/lantbruk/skogsbruk bland män. Någon skillnad mellan olika åldersgrupper framkom ej.
I FK:s genomlysning fann man att vård- och omsorgsyrken har en överrisk för sjukskrivning
på grund av psykisk ohälsa men även för sjukskrivning generellt. Även yrken som byggnadsoch anläggningsarbetare löper större risk för sjukskrivning generellt men inte för psykisk
ohälsa. Inom yrkesområden där det framkommit brister i den psykosociala arbetsmiljön ökar
risken för psykisk ohälsa vilket bland annat är vanligare inom vård, skola och omsorg.
(Försäkringskassan 2014). Emellertid visas i en tidigare studie från Riksförsäkringsverket
(2002), att förutom att sjukskrivning för psykisk ohälsa var vanligare i kontaktyrken, dit vård,
skola och omsorg tillhör, även är vanligare i så kallade karriäryrken såsom ledningsarbete,
dataspecialister, civilingenjörer, företagsekonomer, journalister med flera, vilket framkommer
även i vår studie (Riksförsäkringsverket 2002).
SBU:s rapport (2014) framhåller att det svenska arbetslivet under senare år varit under starkt
omvandlingstryck med krav på anpassning på arbetsplatserna. Det nya normaltillståndet kan
beskrivas som en flexibel organisation med konstant förändring och osäkerhet, snarare än
stabilitet och förutsägbarhet. Dessa förändringar kräver att medarbetarna också är flexibla.
Förändringarna kan påverka krav- och styrstrukturer, liksom det sociala stödet på arbetsplatsen. Medarbetaren behöver dock en arbetssituation som är någorlunda förutsägbar och
kontrollerbar. Om individen förlorar kontrollen över sin vardag eller oroar sig för det uppstår
stressreaktioner och ökad risk för ohälsa. En stor del av stressen i arbetslivet uppstår i konflikten mellan arbetsplatsens och den enskildes behov av flexibilitet och kontroll (SBU 2014).
åtta kommunerna är det således mycket angeläget att på ett strategiskt, strukturerat sätt
utveckla arbetet kring jämlikhet utifrån såväl genus som ålder i nära samverkan mellan arbetsgivare, fackförbund, företagshälsovård, hälso- och sjukvård, kommunerna, FK och AF.
Hälso- och Sjukvården
Läkare är ansvariga för utfärdande av sjukintyg men är även tillsammans med andra vårdprofessioner ansvariga för behandling av psykisk ohälsa. I denna studie har vi specifikt tittat
på sjukintygen för psykisk ohälsa. Hur man skriver intygen, vilken information som kommer
fram under patientkonsultationen och när man sjukskriver varierar. Detta kan vara en
35
förklaring till de stora variationerna mellan vårdcentralerna. På samma sätt kan så kallade
lokala kulturer både inom hälso- och sjukvården men även bland invånarna och arbetsgivare i
lokalsamhället påverka hur man ser på psykisk ohälsa liksom vad som görs och när. Detta har
tidigare framkommit i andra studier om hur antibiotika förskrivs och efterfrågas vilket har
varit en utgångspunkt i Stramas arbete för mer likvärdig vård inom infektionsområdet (Hedin,
André, Brorsson, Gröndal, Soares, Strandberg, Mölstad 2014).
Någon samstämmighet mellan sjukskrivning för psykisk ohälsa och förbrukning av lugnande
respektive sömnläkemedel samt den självskattade psykiska ohälsan framkommer inte i denna
studie vilket talar för att lokala kulturer och värderingar har betydelse. Om remittering till
psykosocial resurs som ett behandlingsalternativ för psykisk ohälsa visar större samstämmighet med sjukskrivningen har vi inom ramen för denna kartläggning inte kunnat bedöma då
vi inte haft tillgång till data. I utvärderingen av Vårdval Kronoberg varierade dock besöken
till psykosocial resurs mellan de olika vårdcentralerna från 50 till 418 per 1000 listade
(Ekström et al. 2013).
Det är också väl känt att män och kvinnor inte fullt ut bedöms och behandlas på samma sätt
inom hälso- och sjukvården, vilket även gäller psykisk ohälsa (SKL 2014). I denna kartläggning finns tecken på skillnad mellan män och kvinnor gällande vilken instans som var primärt
sjukskrivande liksom senast sjukskrivande. Män i alla åldrar tycks i större utsträckning än
kvinnor sjukskrivna från specialist psykiatrin medan det omvända gällde sjukskrivning från
primärvården. Männen, framför allt de i åldersgruppen 18-34 år, blev också i något större
utsträckning bedömda och sjukskrivna av företagshälsovården.
Att det förekommer så stora variationer mellan kommunerna i vårt län liksom mellan
vårdcentralerna bör även diskuteras som en patientsäkerhetsfråga och jämlik tillgång till vård.
Varför man i vissa kommuner sjukskrivs i betydligt större utsträckning än i andra när man
söker för psykisk ohälsa medan man i andra kommuner istället förskrivs lugnande och sömn
läkemedel är dock svårt att värdera utan tillgång till journaldata. Om enskilda fått den mest
relevanta behandlingen/åtgärden i förhållande till sina behov kan vi inte bedöma.
Antalet personer, som blev sjukskrivna för psykisk ohälsa i enskilda kommuner och på olika
vårdcentraler, är i denna undersökning också i vissa fall mycket få, vilket kan göra att slumpen har en stor inverkan på variationen mellan olika kommuner och vårdcentraler. Över tid har
ändå Kronoberg legat högt i sjukskrivning för psykisk ohälsa och i förskrivning av lugnande
medel och sömnmedel vilket gör att frågan är viktig för hälso- och sjukvården att ta sig an.
OECD (2012) har också påpekat att sjukvården tycks vara sämre på att möta behoven hos
personer med depressioner, ångest och stressjukdomar jämfört med svårare psykiska sjukdomar.
Men för att förstå och kunna påverka de stora lokala variationer som framkommer inom
Kronobergs län och jämfört med andra regioner/landsting, län och kommuner i riket är det
väsentligt att också aktörer och förhållanden utanför hälso- och sjukvården involveras
eftersom även dessa spelar stor roll för den psykiska ohälsan. SKL skriver ”Det kan vara
fruktbart att förstå en del av folkhälsoproblem också som jämställdhetsproblem, och att tänka
i termer av jämställdhetspolitiskt åtgärdbar ohälsa och dödlighet” och i FK:s genomlysning
påpekas att ”Resultaten som redovisats visar att en stor del av arbetet med att förebygga
psykisk ohälsa bör ske på arbetsplatserna”, se vidare under rubriken ”Skillnader i bakgrundskaraktäristika”.
36
Försäkringskassan
Längden på sjukskrivningarna var påfallande långa, median för samtliga sjukskrivna var 211
dagar med min-max 1-1488 dagar. För gruppen sjukskrivna med stress, ångest och
depressionsproblematik var sjukskrivningarna också långa, median 178 dagar, min-max 11335 dagar. Som exempel anger beslutsstödet för sjukskrivning vid stress och ångesttillstånd
en tidsdräkt på 2-6 veckor, dvs. 14-42 dagar med täta uppföljningar och adekvat behandling.
Hur de sjukskrivna följts upp och vilken behandling de erbjudits ger inte denna kartläggning
svar på då vi inte haft tillgång till denna dokumentation på FK och inte heller deras sjukjournaler. Med tanke på medianvärdena på sjukskrivningarna finns det dock anledning att
närmare studera rutinerna för hur uppföljning av sjukskrivningar och behandlingsinsatser
sker. Det finns också tidsmässiga riktlinjer i rehabiliteringskedjan för när rehabiliteringsinsatser och kontakter med arbetsgivare bör ske.
Metoddiskussion
I denna rapport har vi utgått från sjukskrivning i > 14 dagar i någon form av psykisk ohälsa
enligt diagnoser hämtade från sjukintyg som FK erhållit. Omfattningen av den psykiska
ohälsan i befolkningen speglas sannolikt inte fullt ut av antalet satta diagnoser, vilket Åsbring
et al. (2014) visade i sin genomgång av satta diagnoser och vad som framkom vid journalgranskning. Den psykiska ohälsan var betydligt större. Detta bör beaktas när man värderar hur
många som kunde fångas i denna kartläggning som bygger på data från sjukintyg lämnade till
FK samt FK:s registerdata. För att närmare kunna analysera skillnader när det gäller
förskrivning av läkemedel hade också journaldata behövts.
Arbetslivet är idag mycket rörligt och många arbetar långt från sina bostadsorter. När det
gäller sjukskrivningar kan det därför antas att en del i första hand söker sig till vårdgivare i
närheten av sin arbetsplats, vilken kan finnas i annat län än där individen bor. Föreliggande
kartläggning har enbart inkluderat boende i Kronobergs län.
Vilka av alla de faktorer som bidrar till sjukskrivningar som kommer med på sjukintygen
varierar säkert. Eftersom en hel del psykisk ohälsa dessutom döljs i somatiska problem/
sjukdomar liksom att somatiska problem har en påverkan på det psykiska välbefinnandet, kan
en större andel sjukskrivningar, än som vi med den här använda metoden fått fram, innehålla
inslag av psykisk ohälsa. Någon granskning av journaldata ingår inte i undersökningen. Det
bör dock noteras att samsjukligheten mellan psykisk ohälsa och smärtproblematik i rörelseorganen var liten (5,3 %) i denna kartläggning, grundad på diagnoser satta på sjukintyg. Samsjukligheten var också lägre än vad som visats i tidigare undersökningar där samsjukligheten
låg mellan 11-60 procent (Roy-Byrne, Davidsson, Kessler, Asmundson, Goodwin,
Kubzansky, Lydiard, Massie, Katon, Laden, Stein 2008).
Psykisk ohälsa har en känd årstidsvariation med högst sjuklighet höst och vår (Magnusson &
Partonen 2005). Skattningen av sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa var en punktskattning vid två tillfällen (oktober 2013 och/eller mars 2014) och någon klar uppföljning
över tid av avslutade och återigen påbörjade och avslutade sjukskrivningsperioder mellan de
två skattningarna kan inte värderas. Personer som enbart varit sjukskrivna mellan skattningarna har inte heller kommit med vilket innebär att de resultat vi kan presentera delvis är
osäkra. Korttidsfrånvaron ≤ 14 dagar på grund av psykisk ohälsa är dessutom inte med.
37
Enbart bakgrundsfakta som framkommer i sjukintyget dvs. kön, ålder, sysselsättning och
sjukskrivande instans samt bostadsort har kunnat användas. Andra faktorer som kan ha
betydelse för om man blir sjukskriven eller ej har inte varit möjliga att värdera t.ex. utbildningsnivå, civilstånd, barn, födelseregion och säkra uppgifter om yrke. I sammanställningen
av de sjukskrivnas sysselsättning har en mer grov gruppering gjorts på grund av få individer i
vissa grupper. Detta har framförallt varit viktigt vid presentation av kommundata då det rör
sig om enstaka individer vilka lätt skulle kunna identifieras.
Uppgifter om CNI samt ACG de senaste två åren finns endast tillgängliga på gruppnivå för
respektive vårdcentral inom Vårdval Kronoberg. En bedömning om samvariation föreligger
mellan dessa faktorer och sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa har därför endast kunnat
göras när sjukskrivande instans har varit en vårdcentral. Eftersom vi inte har uppgift om var
en person är listad är det inte heller säkert att sjukskrivande vårdcentral är den där man är
listad vilket innebär att den analysen innehåller en osäkerhet.
De statistiska beräkningarna har gjorts på rent beskrivande nivå. Beskrivna skillnader ska
tolkas med försiktighet. Ett mönster med manifesta skillnader mellan män och kvinnor, olika
åldrar och mellan kommunerna kan dock ses.
Att beakta i det fortsatta arbetet att stärka arbetsförmåga
vid psykisk ohälsa
Parlamentariska socialförsäkringsutredningens slutbetänkande (2015)
De allmänna försäkringarna vid sjukdom och arbetslöshet har av en parlamentariskt sammansatt kommitté utretts sedan 2010. I sitt slutbetänkande som kom i mars 2015 föreslås en rad
förändringar i sjukskrivningen inklusive stöd för återgång i arbete (SOU 2015). Det som
framför allt prioriteras är att utveckla åtgärder för sjukskrivna som har svårt att återgå i arbete.
En arbetsfokuserad hälso- och sjukvård efterfrågas. Förslagen har således hög relevans för
den stora gruppen sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa som denna kartläggning studerat.
För att stärka hälso- och sjukvårdens insatser föreslås:
• Krav på samverkan införs i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) (HSL). Har den
sjukskrivne svårt att återgå i arbete ska sjukvården, om patienten medger, samverka
med patientens arbetsgivare, FK och AF.
• Krav på behandlings- och rehabiliteringsplanering införs i HSL. När samordnade
behandlings- och rehabiliteringsinsatser bedöms behövas ska hälso- och sjukvården
göra en rehabiliteringsplanering för återgång i förvärvsarbete.
• Förstärkta resurser till sjukvårdens satsningar för återgång i arbete. Sjukvårdsmiljarden är viktig för att stödja hälso- och sjukvårdens arbete med att prioritera
sjukskrivningsfrågor.
• Statliga ekonomiska bidrag för utveckling av bedömningsstöd inom hälso- och sjukvården. Hälso- och sjukvården ska i samråd med FK och medicinska experter utveckla
bedömningsstöd som gör det möjligt för vården att tidigt upptäcka sjukskrivna med
hög risk för lång sjukskrivning och som behöver stöd för arbetsåtergång.
38
•
•
•
Bättre uppföljning och resultatredovisning. Hälso- och sjukvården ska i samverkan
med FK löpande följa och redovisa sjukskrivningarnas utveckling och vilka åtgärder
som sätts in och när.
Öppna jämförelser av sjukskrivningar. Socialstyrelsen får uppdrag att i samverkan
med FK och sjukvården årligen jämföra och rapportera sjukskrivningar och resultat av
åtgärder för arbetsåtergång.
Expertråd för återgång i arbete. Kunskapen om återgång i arbete inom hälso- och
sjukvården ska stödjas genom ett expertråd.
Ökat stöd och resurser till arbetsgivare:
• Utveckla statliga ersättningar till arbetsgivare som tillhandahåller expertstöd till
rehabilitering m.m. I dialog med arbetsmarknadens parter bör regeringen utveckla
ersättningssystemet så att arbetsgivare tillhandahåller företagshälsovård för sjukskrivnas återgång i arbete.
• En nationell webb-portal för återgång i arbete. Information, utbildning och rådgivning
erbjuds arbetsgivare för att underlätta stödet till sjukskrivna medarbetares arbetsåtergång.
• Trepartssamtal för rehabiliteringsöverenskommelser på arbetsmarknaden. Modellen
för omställningsverksamheten vid uppsägningar prövas om den också kan utvecklas
för personer som har svårt att återgå i arbete på grund av sjukdom.
Försäkringskassans uppföljning och samverkan:
• FK:s samordningsansvar ersätts med uppföljningsansvar. FK ska följa upp åtgärder för
arbetsåtergång.
Arbetsförmedlingens ansvar för stöd vid ohälsa:
• Utveckling av insatser för arbetslösa med behov av stöd på grund av ohälsa. AF får i
uppdrag att utveckla insatser till personer med begränsad arbetsförmåga på grund av
ohälsa.
• Effektivare uppföljning av insatser för arbetslösa med behov av stöd på grund av
ohälsa. AF ska säkerställa att uppföljning sker av personer som är inskrivna och inte
har rätt till ersättning från sjukförsäkringen.
• Förbättring av AF:s kontakter med sjukvården. AF bör, om personen medger, eftersträva direktkontakt och samverka med sjukvården för att stödja återgång i arbete.
Rekommendationer
-
Utveckla inom hälso- och sjukvården strukturer och arbetsmodeller för att vid psykisk
ohälsa fånga tidiga tecken på nedsatt arbetsförmåga.
-
Begär självdeklaration från sjukskrivande instanser (vårdcentraler, psykiatrisk specialistvård) kring bedömning/behandling vid sjukskrivningar vid psykisk ohälsa.
-
Begär självdeklaration från rehabiliteringsenheter (psykosociala resurser, fysioterapi
och arbetsterapi inom såväl primärvård som specialistvård) angående rutiner för
bedömning och behandling som främjar fortsatt aktivitets- och arbetsförmåga vid
psykisk ohälsa.
-
Genomför dialogmöten utifrån vad som framkommit i självdeklarationerna.
39
-
Överväg utbildning utifrån behov framkomna i självdeklarationer och dialogmöten.
-
Involvera arbetsgivar- och fackliga organisationer liksom företagshälsovård i det
strategiska arbetet för att främja en hållbar arbetshälsa.
-
Undersök på FK hur rutiner för hur sjukskrivningar och behandlingsinsatser följs upp.
-
Genomför kommundialoger utifrån respektive kommuns sjukskrivna på grund av
psykisk ohälsa.
-
Främja och stärk den regionala utvecklingen i Kronobergs län som helhet, liksom i de
åtta kommunerna genom att på ett strategiskt, strukturerat sätt utveckla arbetet kring
psykisk hälsa särskilt med tanke på jämlikhet utifrån såväl genus som ålder, i nära
samverkan mellan arbetsgivare, fackförbund, företagshälsovård, hälso- och sjukvård,
kommunerna, FK och AF.
-
Beakta ”Slutbetänkandet av den Parlamentariska socialförsäkringsutredningen” angående bedömning, samordnings- och uppföljningsansvar av sjukskrivna.
Konklusion
Psykisk ohälsa utgör ett betydande folkhälsoproblem. Det förelåg en stor variation i sjukskrivning mellan könen, olika åldrar liksom mellan kommunerna och mellan vårdcentralerna
räknat på sjukskrivningar för psykisk ohälsa per 1000 listade individer. Att det förekom så
stora variationer mellan kommunerna i Kronoberg liksom mellan vårdcentralerna bör
diskuteras som en patientsäkerhetsfråga och jämlik tillgång till vård. Det kan föreligga risk att
problem medikaliseras och att individer sjukskrivs, där åtgärder i stället borde ske utanför
hälso- och sjukvården.
åtta kommunerna är det således mycket angeläget att på ett strategiskt, strukturerat sätt
utveckla arbetet kring psykisk hälsa särskilt med tanke på jämlikhet utifrån såväl genus som
ålder i nära samverkan mellan arbetsgivare, fackförbund, företagshälsovård, hälso- och
sjukvård, kommunerna, FK och AF.
40
Referenser
Arbetsmiljöverket (SFS 1977:1106) Arbetsmiljölagen (AML); 1977. (Elektronisk). Tillgänglig från: av.se [2012-02-28]
Arbetsmiljöverket (AFS 1994:1). Arbetsanpassning och rehabilitering; 1994. (Elektronisk).Tillgänglig från: www.av.se [2012-02-12]
Carlsson, AC., Wandel, P., Osby, U., Zarrinkoub, R., Wettermark, B., Ljunggren, G. (2013).
High prevalence of diagnosis of diabetes, depression, anxiety, hypertension, asthma and
COPD in the total population of Stockholm, Sweden – a challenge for public health. BMC
Public Health 2013; 13(1):670.
Ekström, H., Holmberg, S., Karlsson, A. (2013). Vårdval Kronoberg. Kartläggning av
primärvården i Kronobergs län före och efter Vårdval – en jämförande studie. FoU-rapport
2013:2. Växjö: FoU Kronoberg.
Folkhälsomyndigheten (2013): Hälsa 2020. Ett policyramverk för sektorsövergripande
insatser för hälsa och välbefinnande i WHO:s Europaregion. (Elektronisk). Tillgänglig från:
www.folkhälsomyndigheten.se [2015-03-06]
Folkhälsorapport 2005 (2005). Stockholm: Epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen, 2005111-2.
Försäkringskassan. Rehabiliteringskedjan; 2008. (Elektronisk). Tillgänglig från:
www.forsakringskassan.se [2012-04-30]
Försäkringskassan (2011). Vad kostar olika sjukdomar i sjukförsäkringen? Kostnader för
sjukpenning I sjukskrivningar (över 14 dagar) samt sjukersättning och aktivitetsersättning år
2009 fördelat på diagnos. Socialförsäkringsrapport 2011:4. Stockholm: Försäkringskassan,
Analys och prognos.
Försäkringskassan (2013). Kvinnors sjukfrånvaro. Redovisning av regeringsuppdrag 2013.
Dnr060546-2012. Stockholm: Försäkringskassan.
Försäkringkassan (2014). Månadsuppföljning sjukförsäkringen. (Elektronisk). Tillgänglig:
www.forsakringskassan.se [2014-06-15]
Försäkringskassan (2014). Sjukfrånvaro i psykiska diagnoser. En studie av Sveriges befolkning 16-64 år. Socialförsäkringsrapport 2014:4.
Hagnell, O., Lanke, J., Rorsman, B., Ojesjo, L. (1982). Are we entering an age of melancholy? Depressive illnesses in a prospective epidemiological study over 25 years: the Lundby
Study, Sweden. Psychol Med 1982;12:297-89.
41
Hedin, K., André, M., Brorsson, A., Gröndal, H., Soares, J., Strandberg, E-L., Mölstad, S.
Studier över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika. (2014).
Folkhälsomyndigheten 2014. (Elektronisk). Tillgänglig från: www.folkhalsomyndigheten.se
[2015-03-06]
ISF (2012). Inspektionen för Socialförsäkringen. Rehabiliteringsgarantin. (Rapport 2012:17).
Stockholm.
Magnusson, A., Partonen, N. (2005). The diagnosis, symptomatology, and epidemiology of
seasonal affective disorders. CNS Spectr 2005; 10: 625-34.
Nilsson, M. (2008). Välfärdsprofil Region södra Småland 2008. FoU-rapport 2008:11. Växjö:
FoU Välfärd i Södra Småland.
OECD 2012. Sick on the Job? Myths and Realities about Mental Health and Work. Paris:
OECD Publishing.
OECD 2013. Mental Health and Work: Sweden. Paris: OECD Publishing.
Riksförsäkringsverket 2002. Långtidssjukskrivningar för psykisk sjukdom och utbrändhet –
Vilka egenskaper och förhållanden är utmärkande för de drabbade? RFV Analyserar 2002:4.
Stockholm: Riksförsäkringsverket.
Roy-Byrne, P., Davidson, K., Kessler, R., Asmundson, G., Goodwin, R., Kubzansky, L.,
Lydiard, B., Massie, M., Katon, W., Laden, A., Stein, M. (2008). Anxiety disorders and comorbid medical illness. General Hospital Psychiatry 2008; 30: 208-25.
SBU (2005). Behandling av ångestsyndrom. En systematisk litteraturöversikt. Statens
beredning för medicinsk utvärdering (SBU). Stockholm; SBU 2005:171/1-2.
SBU (2014). Arbetsmiljöns betydelse för symtom på depression och utmattningssyndrom. En
systematisk litteraturöversikt. Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). Stockholm; SBU 2014:223/2014.
SKL (2014). (O)jämställdhet i hälsa och vård. (Elektronisk). Reviderad upplaga 2014, SKL
2014 Psykisk hälsa. (Elektronisk). Tillgänglig från: www.skl.se [2015-03-06]
Socialdepartementet (2004). Socialförsäkringsutredningen. Samtal om socialförsäkring nr 4.
Vad är arbetslinjen? Skrift; 2004. Tillgänglig från: www.sou.gov.se [2012-02-12]
Socialstyrelsen (2004). Om primärvårdens domän och strategier. Slutrapport för Socialstyrelsens projekt: Primärvårdens roll för hälso- och sjukvårdens systemeffektivitet. Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen (2010). Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade
hälsoproblem. Systematisk förteckning. Svensk version 2011 (ICD-10-SE). Socialstyrelsen
2010.
Statens offentliga utredningar, SOU S2010:04. Arbetslivsinriktad rehabilitering. Inspektionen
för socialförsäkringen; 2011. (Elektronisk). Tillgänglig från: www.psfu.se [2012-02-12]
42
Statens offentliga utredningar, SOU 2015:21. Mer trygghet och bättre försäkring. Slutbetänkande av Parlamentariska socialförsäkringsutredningen. 2015. (Elektronisk). Tillgänglig
från: www.regeringen.se [2015-04-09]
Tengland, P-A. (2011). The concept of work ability. J Occup Rehabil 2011; 21: 275-85.
Tettamanti, G., Altman, D., Iliadou, AN., Bellocco, R., Pedersen, NL. (2013). Depression,
neuroticism, and urinary incontinence in premenopausal women: a nationwide twin study.
Twin Res Hum Genet 2013; 16(5):977-84.
Thomsson, H. (2013). Kvinnors sjukfrånvaro. En genusanalys. Thomsson & Partners AB.
(Elektronisk). Tillgänglig från: www.sjukskrivningar.se [2015-04-12]
Wadell, G., Burton, A.K. (2006). Is work good for your health and well-being? London: TSO;
2006. (Elektronisk). Tillgänglig från:www.dwp.gov.uk [2012-02-12]
Wittchen, HU., Jacobi, F. (2005). Size and burden of mental disorders in Europe – a critical
review and appraisal of 27 studies. Eur Neuropsychopharmacol 2005;15:357-76.
Åkerström, A., Grahn, B. (2012). Främja hälsa och motverka långtidssjukskrivning.
Kartläggning av psykosocial arbetsmiljö, hälsofrämjande insatser och sjukfrånvaro i Ljungby
och Lessebo Kommuner. Växjö: FoU Kronoberg, FoU-rapport 2012:1.
Åsbring, N., Dal, H., Ohrling, M., Dalman, C. (2014). Var femte som besökte vårdcentral fick
hjälp mot psykisk ohälsa. Läkartidningen 2014;111:CZCP
Öppna jämförelser (2014). Folkhälsa. (Elektronisk). Tillgänglig från: www.socialstyrelsen.se
[2015-04-12]
43
Bilagor
Bilaga A
Vårdval Kronoberg – Primärvård 2015. Avsnitt 1. Ersättningsmodell Vårdval
Kronoberg – primärvård. Region Kronoberg. Utdrag ur Bilaga 1 Ekonomiska
regleringar.
Huvuddelen av vårdgivarens kostnader finansieras i Vårdval Kronoberg genom en
vårdersättning baserad på vårdtyngd (Adjusted Clinical Groups (ACG)) och ohälsa baserad på
socioekonomiska variabler (Care Need Index (CNI)).
ACG-systemet grupperar samtliga listade patienter vid en vårdcentral efter den typ av
hälsotillstånd som varje medborgare befinner sig i. Grupperingen sker utifrån redan
registrerade data i patientjournalen i form av patientens identitet, ålder, kön och samtliga
diagnoskoder under en bestämd tidsperiod. För grupperingen i Vårdval Kronoberg hämtas
diagnoser från all hälso-och sjukvård, både öppen och sluten vård 24 månader tillbaka i tiden.
Det är typen av tillstånd och kombinationerna av dem som blir avgörande för patientens
tillhörighet till en specifik grupp. Besöksfrekvens eller antal vårdtillfällen saknar betydelse.
Gruppering av samtliga i Kronobergs län folkbokförda invånare sker varje månad inför
beräkningen av vårdersättningen.
CNI beskriver den förväntade risken för att utveckla ohälsa baserad på socioekonomiska
faktorer. Ingående variabler i modellen är:
•
•
•
•
•
•
•
Ålder över 65 år och ensamboende.
Personer födda i Öst- och Sydeuropa (ej EU), Afrika, Asien eller Sydamerika.
Arbetslösa eller i åtgärd 16 – 64 år.
Ensamstående förälder med barn ≤17 år.
Personer 1 år eller äldre som flyttat in i området.
Lågutbildade 25 – 64 år.
Ålder yngre än 5 år.
Även beräkning av vårdcentralernas CNI sker en gång per månad.
Vårdersättningen tillsammans med övriga ersättningar inom grunduppdraget är
dimensionerade för att vårdcentralerna ska få ekonomiska förutsättningar för att kunna ta ett
kostnadsansvar för all vårdkonsumtion på primärvårdsnivå utanför sjukhusen, för de
medborgare som valt vårdcentralen.
Kostnadsansvaret omfattar förutom vård och omhändertagande hos den valda vårdcentralen
även ett kostnadsansvar för besök hos de med vårdcentralen samverkande aktörerna, hos
övriga vårdcentraler inom vårdvalet inklusive besök hos primärvårdsrehab, vid jourcentraler,
hos offentligt finansierade privata sjukgymnaster i länet samt besök vid vårdcentraler utanför
länet. Kostnadsansvaret för vårdcentralens listade patienter omfattar även all förskrivning av
allmänläkemedel och inom vårdvalet beställd medicinsk service.
44
Fastställande och prisuppräkning
Landstingsfullmäktige fastställer årligen i juni vårdersättningens storlek, i samband med
beslut om budget för nästföljande år. Uppräkning sker med Landstingsprisindex (LPI)
inklusive läkemedel, för nästkommande år enligt SKLs planeringsförutsättningar i april.
Beslutat index för 2015 är 2,2 %.
Laboratorietransporter är från 2015-01-01 en fri nyttighet för vårdcentralerna. Beslutad
vårdersättning för 2015 har därför justerats ner med 10 kr per listad, vilket motsvarar det
värde som lades in i vårdvalet för att täcka vårdenheternas kostnader för
laboratorietransporterna vid vårdvalets start 2009
2
Ersättning för grunduppdrag
2.1
Vårdersättning
Varje månad erhåller vårdcentralen vårdersättning för samtliga invånare som i Cambio
Cosmic var registrerade som listade på vårdcentralen den förste i aktuell faktureringsmånad.
Vårdersättningen är viktad till 90 % efter vårdtyngd, ACG och 10 % efter risk för ohälsa
baserat på sju olika socioekonomiska variabler, CNI. Vårdcentralens vårdtyngd respektive
socioekonomiska tyngd är en relativ vikt kring ett genomsnittligt medelvärde, vilket för
Vårdval Kronoberg alltid kommer att vara 1,0.
45
Bilaga B
Gruppering psykiska sjukdomar, syndrom och beteendestörningar enlig ICD-10
F00-F99
Psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar
F00-F09
Organiska, inklusive symtomatiska, psykiska störningar
F10-F19
Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av psykoaktiva
substanser
F20-F29
Schizofreni, schizotypa störningar och vanföreställningssyndrom
F30-F39
Förstämningssyndrom
F40-F48
Neurotiska, stressrelaterade och somatoforma syndrom
F50-F59
Beteendestörningar förenade med fysiologiska rubbningar och
fysiska faktorer
F60-F69
Personlighetsstörningar och beteendestörningar hos vuxna
F70-F79
Psykisk utvecklingsstörning
F80-F89
Störningar av psykisk utveckling
F90-F98
Beteendestörningar och emotionella störningar med debut vanligen
under barndom och ungdomstid
F99-F99
Ospecificerad psykisk störning
46
Bilaga C
Tabell 7. Bruttolista kartläggningens samtliga
*
diagnoser noterade hos de sjukskrivna, n = 1 830.
Diagnoser
Antal
Reaktion svår stress
979
Depression
819
Ångest
477
Allmänna sjukdomssymtom
70
Yttre skador, förgiftningar
30
Missbruk
23
Somatoforma sjukdomstillstånd
14
Ätstörningar
11
Personlighetsstörning
167
Bipolär sjukdom
85
Schizofreni
50
Förvärvad hjärnskada
11
Muskuloskeletala sjukdomar
177
Cirkulationsorganens sjukdomar
42
Nervsystemets sjukdomar
40
Endokrina sjukdomar, nutritionsrubbn
28
Andningsorg sjukdomar
23
Matsmältningsorganens sjukdomar
23
Tumörer
16
Urin- könsorganens sjukdomar
15
Ögats – örats sjukdomar
13
Blodsjukdomar
6
Infektions- o parasitsjukdomar
5
Graviditet
4
Hudens sjukdomar
3
*
Samma huvuddiagnos fanns ibland noterad flera gånger för
samma individ men med olika specifikation angiven i ICD-10,
3:e position.
47
Bilaga D
Tabell 8a. Karaktäristika samtliga sjukskrivna i Alvesta kommun med psykiska sjukdomar,
syndrom samt beteendestörningar, n = 146.
n
%
median
kvartil
min – max
25-75
Kön
Man
45
30.8
Kvinna
101
69.2
Ålder
45.0
35-53
20-65
210.5
91-375
21-1 141
Åldersintervaller
18-34 år
35-49 år
50-67 år
32
62
52
21.9
42.5
35.6
Anställd
Arbetslös
Egen företagare
Studerande
Föräldraledig
99
39
5
2
1
67.8
26.7
3.4
1.4
0.7
Vård/omsorg
Skola/barnomsorg
29
12
19
10
3
31
19.9
8.2
13.0
6.8
2.1
21.2
42
28.8
Vårdcentral
Privatläkare
Uppgift saknas
101
29
9
7
-
69.2
19.9
6.2
4.8
-
Vårdcentral
Privatläkare
Uppgift saknas
93
37
15
1
-
63.7
25.3
10.3
0.7
-
Sysselsättning
Verksamhetsområde
< 3 mån
> 3 mån – < 6 mån
> 6 mån – < 1 år
> 1 år
37
27
44
38
48
25.3
18.5
30.1
26.1
Sammanvägd diagnos
Ångest F40-42, F51, F43
Ångest, depression-ej F33, F44-45, F43
Delsumma F32-45
Psyk ovanstående & MSD M00-99, allmänna
sjukdomd symtom R00-99
Delsumma F32-45, M00-99, R00-99
Recid. depression, ångest, MSD,F43
Personlighetsstörning och annan psykiatrisk
sjukdom
sjukdom
49
n
%
39
16
38
1
94
9
26.7
11.0
26.0
0.7
64.4
6.2
103
6
14
70.5
4.1
9.6
7
4.8
27
16
18.5
11.0
median
kvartil
25-75
min – max
Tabell 8b. Karaktäristika samtliga sjukskrivna i Lessebo kommun med psykiska sjukdomar,
n
%
median
kvartil
min – max
25-75
Kön
Man
28
31.5
Kvinna
61
68.5
Ålder
43.0
36-54
21-64
213.0
109.5450
19-1 155
Åldersintervall
18-34 år
35-49 år
50-67 år
20
40
29
22.5
44.9
32.9
Anställd
Arbetslös
Egen företagare
Studerande
Föräldraledig
69
19
1
0
0
77.5
21.3
1.1
0
0
Vård/omsorg
Skola/barnomsorg
20
12
17
4
1
16
22.5
13.5
19.1
4.5
1.1
18.0
19
21.3
Vårdcentral
Privatläkare
Uppgift saknas
63
15
8
2
1
70.8
16.9
9.0
2.2
1.1
Vårdcentral
Privatläkare
Uppgift saknas
65
14
9
1
73.0
15.7
10.1
1.1
Sysselsättning
Verksamhetsområde
< 3 mån
> 3 mån – < 6 mån
> 6 mån – < 1 år
> 1 år
18
24
19
28
50
20.2
27.0
21.3
31.5
Sammanvägd diagnos
Ångest F40-42, F51, F43
Delsumma F32-45
Psyk ovanstående och MSD M00-99, allmänna
sjukdoms symtom R00-99
Delsumma F32-45, M00-99, R00-99
sjukdom
sjukdom
51
n
%
28
11
16
4
59
5
31.5
12.4
18.0
4.5
66.4
5.6
64
2
6
72.0
2.2
6.7
6
6.7
14
11
15.6
12.4
median
kvartil
25-75
min – max
Tabell 8c. Karaktäristika samtliga sjukskrivna i Ljungby kommun med psykiska sjukdomar,
n
%
median
kvartil
min – max
25-75
Kön
Man
95
25.3
Kvinna
280
74.7
Ålder
44.0
34-52
20-64
234.0
116-437
19-1 101
Åldersintervall
18-34 år
35-49 år
50-67 år
96
157
122
25.6
41.9
32.5
Anställd
Arbetslös
Egen företagare
Studerande
Föräldraledig
276
90
5
3
1
73.6
24.0
1.3
0.8
0.3
Vård/omsorg
Skola/barnomsorg
92
30
56
26
17
61
24.5
8.0
14.9
6.9
4.5
16.3
93
24.8
242
81
34
17
1
-
64.5
21.5
9.1
4.5
0.3
-
233
99
35
7
1
-
62.1
26.4
9.3
1.9
0.3
-
Sysselsättning
Verksamhetsområde
Vårdcentral
Privatläkare
Uppgift saknas
Vårdnivå sjukskrivande instans
Vårdcentral
Privatläkare
Uppgift saknas
< 3 mån
> 3 mån – < 6 mån
> 6 mån – < 1 år
> 1 år
78
79
100
118
52
20.8
21.0
26.7
31.5
n
Sammanvägd diagnos
Ångest F40-42, F51, F43
Delsumma F32-45
Delsumma F32-45, M00-99, R00-99
sjukdom
Psyk sjukdom och annan somatisk sjukdom
53
%
105
53
92
18
268
21
28.0
14.1
24.5
4.8
71.5
5.6
289
20
22
77.1
5.3
5.9
14
3.7
56
30
14.9
8.0
median
kvartil
25-75
min – max
Tabell 8d. Karaktäristika samtliga sjukskrivna i Markaryds kommun med psykiska sjukdomar,
n
%
median
kvartil
min – max
25-75
Kön
Man
21
24.7
Kvinna
64
75.3
Ålder
45.0
35.5-54
23-64
194.0
82.5411
18-941
Åldersintervall
18-34 år
35-49 år
50-67 år
19
34
32
22.4
40.0
37.6
Anställd
Arbetslös
Egen företagare
Studerande
Föräldraledig
65
18
0
0
2
76.5
21.2
0
0
2.4
Vård/omsorg
Skola/barnomsorg
16
16
14
5
1
12
18.8
18.8
16.5
5.9
1.2
14.1
21
24.7
57
17
7
3
1
67.1
20.0
8.2
3.5
1.2
51
24
7
1
1
1
60.0
28.2
8.2
1.2
1.2
1.2
Sysselsättning
Verksamhetsområde
Vårdcentral
Privatläkare
Uppgift saknas
Vårdcentral
Öppen specialistnivå
Privatläkare
Uppgift saknas
< 3 mån
> 3 mån – < 6 mån
> 6 mån – < 1 år
> 1 år
23
17
20
25
54
27.1
20.0
23.5
29.4
Sammanvägd diagnos
Ångest F40-42, F51, F43
Delsumma F32-45
Psykiatri ovanstående & MSD M00-99,
allmänna sjukdoms symtom R00-99
Delsumma F32-45, M00-99, R00-99
Schizofreni, bipolär sjukdom, Hjärnskada,
Ätstörning, Missbruk
Personlighetsstörning & annan psykiatrisk
sjukdom
Psykiatrisk sjukdom & annan somatisk
sjukdom
55
n
%
20
16
12
4
52
5
23.5
18.8
14.1
4.7
61.2
5.9
57
5
8
67.1
5.9
9.4
9
10.6
22
6
25.9
7.1
median
kvartil
25-75
min – max
Tabell 8e. Karaktäristika samtliga sjukskrivna i Tingsryds kommun med psykiska sjukdomar,
n
%
median kvartil min – max
25-75
Kön
Man
33
29.5
Kvinna
79
70.5
Ålder
49.0
39-54
23-65
230.0
90-536
15-915
Åldersintervall
18-34 år
35-49 år
50-67 år
18
44
50
16.1
39.3
44.6
Anställd
Arbetslös
Egen företagare
Studerande
Föräldraledig
86
23
2
0
1
76.8
20.5
1.8
0
0.9
Vård/omsorg
Skola/barnomsorg
30
12
16
9
4
18
26.8
10.7
14.3
8.0
3.6
16.1
23
20.5
86
15
6
5
-
76.8
13.4
5.4
4.5
-
82
22
7
1
-
73.2
19.6
6.3
0.9
-
Sysselsättning
Verksamhetsområde
Vårdcentral
Privatläkare
Uppgift saknas
Vårdcentral
Privatläkare
Uppgift saknas
< 3 mån
> 3 mån – < 6 mån
> 6 mån – < 1 år
> 1 år
28
23
21
40
56
25.0
20.5
18.8
35.7
n
Sammanvägd diagnos
Ångest F40-42, F51, F43
Delsumma F32-45
Delsumma F32-45, M00-99, R00-99
sjukdom
sjukdom
57
%
29
9
30
4
72
7
25.9
8.0
26.8
3.6
64.3
6.2
79
2
9
70.5
1.8
8.0
7
6.3
18
15
16.1
13.4
median
kvartil
25-75
min – max
Tabell 8f. Karaktäristika samtliga sjukskrivna i Uppvidinge kommun med psykiska sjukdomar,
n
%
median Kvartil min – max
25-75
Kön
Man
23
33.8
Kvinna
45
66.2
Ålder
44.0
34-53
21-64
173.5
92-373
18-1 324
Åldersintervall
18-34 år
35-49 år
50-67 år
17
27
24
25.0
39.7
35.3
Anställd
Arbetslös
Egen företagare
Studerande
Föräldraledig
50
16
0
1
1
73.5
23.5
0
1.5
1.5
Vård/omsorg
Skola/barnomsorg
13
6
10
4
5
12
19.1
8.8
14.7
5.9
7.4
17.6
18
26.5
Vårdcentral
Privatläkare
Uppgift saknas
44
14
8
2
-
64.7
20.6
11.8
2.9
-
Vårdcentral
Privatläkare
Uppgift saknas
44
16
7
1
-
64.7
23.5
10.3
1.5
-
Sysselsättning
Verksamhetsområde
< 3 mån
> 3 mån – < 6 mån
> 6 mån – < 1 år
> 1 år
16
21
12
19
58
23.6
30.9
17.6
27.9
n
%
Sammanvägd diagnos
Ångest F40-42, F51, F43
Delsumma F32-45
Delsumma F32-45, M00-99, R00-99
sjukdom
sjukdom
59
16
5
7
1
29
4
23.5
7.4
10.3
1.5
42.6
5.9
33
8
5
48.5
11.8
7.4
6
8.8
19
16
28.0
23.5
median
kvartil
25-75
min – max
Tabell 8g. Karaktäristika samtliga sjukskrivna i Växjö kommun med psykiska sjukdomar,
n
%
median Kvartil min – max
25-75
Kön
Man
241
30.6
Kvinna
547
69.4
Ålder
44.0
35-52
35-52
Åldersintervall
18-34 år
35-49 år
50-67 år
166
381
241
21.1
48.4
30.6
Anställd
Arbetslös
Egen företagare
Studerande
Föräldraledig
599
155
17
9
8
76.0
19.7
2.2
1.1
1.0
Vård/omsorg
Skola/barnomsorg
146
102
192
57
54
66
18.5
12.9
24.2
7.2
6.9
8.4
174
21.7
Vårdcentral
Privatläkare
Uppgift saknas
477
159
106
41
5
-
60.5
20.2
13.5
5.2
0.6
-
Vårdcentral
Privatläkare
Uppgift saknas
411
212
126
19
17
3
52.2
26.9
16.0
2.4
2.2
0.4
Sysselsättning
Verksamhetsområde
206.5
< 3 mån
> 3 mån – < 6 mån
> 6 mån – < 1 år
> 1 år
179
177
194
238
60
22.7
22.5
24.6
30.2
103-43
1-1 488
n
Sammanvägd diagnos
Ångest F40-42, F51, F43
Delsumma F32-45
Psykiatri enligt ovanstående och
MSD M00-99, allmänna sjukdoms symtom R0099
Delsumma F32-45, M00-99, R00-99
Recid. depression, ångest, MSD, F43
sjukdom
sjukdom
61
%
214
93
173
37
517
38
27.2
11.8
21.9
4.7
65.6
4.8
555
41
72
70.4
5.2
9.1
53
6.7
166
67
21.1
8.5
median
kvartil
25-75
min – max
Tabell 8h. Karaktäristika samtliga sjukskrivna i Älmhults kommun med psykiska sjukdomar,
n
%
median kvartil min – max
25-75
Kön
Man
42
25.1
Kvinna
125
74.9
Ålder
42.0
34-51
19-64
293.0
98-418
1-1 335
Åldersintervall
18-34 år
35-49 år
50-67 år
45
73
49
26.9
43.7
29.3
Anställd
Arbetslös
Egen företagare
Studerande
Föräldraledig
138
27
1
1
0
82.6
16.2
0.6
0.6
0
Vård/omsorg
Skola/barnomsorg
21
19
55
11
15
17
12.6
11.4
32.9
6.6
9.0
10.2
29
17.4
112
27
16
10
2
-
67.1
16.2
9.6
6.0
1.2
-
108
32
23
2
2
-
64.7
19.2
13.8
1.2
1.2
-
Sysselsättning
Verksamhetsområde
Vårdcentral
Privatläkare
Uppgift saknas
Vårdcentral
Privatläkare
Uppgift saknas
< 3 mån
> 3 mån – < 6 mån
> 6 mån – < 1 år
> 1 år
37
41
43
46
62
22.2
24.6
25.7
27.5
n
%
Sammanvägd diagnos
Ångest F40-42, F51, F43
Delsumma F32-45
sjukdomar symtom R00-99
Delsumma F32-45, M00-99, R00-99
sjukdom
sjukdom
63
51
14
36
7
108
7
30.5
8.4
21.6
4.2
64.7
4.2
115
6
12
68.9
3.6
7.2
8
4.8
26
26
15.6
15.6
median
kvartil
25-75
min – max
Bilaga E
Tabell 13a. Karaktäristika sjukskrivna i Alvesta kommun med psykiska sjukdomar; stress,
ångest, depression, smärta, n = 103.
n
%
median
kvartil
min – max
25-75
Kön
Man
31
30.1
Kvinna
72
69.9
Ålder
46
35-53
23-65
184.0
79-341
21 – 1 141
Åldersintervaller
18-34 år
35-49 år
50-67 år
22
43
38
21.4
41.7
36.9
Anställd
Arbetslös
Egen företagare
Studerande
Föräldraledig
72
26
4
1
69.9
25.2
3.9
1.0
Vård/omsorg
Skola/barnomsorg
21
8
16
7
3
21
20.4
7.8
15.5
6.8
2.9
20.4
27
26.2
Vårdcentral
Privatläkare
Uppgift saknas
86
9
5
3
-
83.5
8.7
4.9
2.9
-
Vårdcentral
Privatläkare
Uppgift saknas
75
16
11
1
-
72.8
15.5
10.7
1.0
-
Sysselsättning
Verksamhetsområde
< 3 mån
> 3 mån – < 6 mån
> 6 mån – < 1 år
> 1 år
31
20
28
24
64
30.1
19.4
27.2
23.3
Sammanvägd diagnos
Ångest F40-42, F51, F43
Ångest, depression-ej F33, F44-45, F43
Delsumma F32-45
sjukdom symtom R00-99
Summa F32-45, M00-99, R00-99
65
n
%
39
16
38
1
94
9
37.9
15.5
36.9
1.0
91.3
8.7
103
100.0
median
kvartil
25-75
min – max
Tabell 13b. Karaktäristika sjukskrivna i Lessebo kommun med psykiska sjukdomar; stress,
n
%
median kvartil
min – max
25-75
Kön
Man
17
26.6
Kvinna
47
73.4
Ålder
43.0
36-56
21-64
180.0
99-442
19-915
Åldersintervall
18-34 år
35-49 år
50-67 år
13
29
22
20.3
45.3
34.4
Anställd
Arbetslös
Egen företagare
Studerande
Föräldraledig
52
11
1
-
81.3
17.2
1.6
-
Vård/omsorg
Skola/barnomsorg
14
10
14
3
1
11
21.9
15.6
21.9
4.7
1.6
17.2
11
17.2
Vårdcentral
Privatläkare
Uppgift saknas
51
5
8
-
79.7
7.8
12.5
-
Vårdcentral
Privatläkare
Uppgift saknas
52
3
9
-
81.3
4.7
14.1
-
Sysselsättning
Verksamhetsområde
< 3 mån
> 3 mån – < 6 mån
> 6 mån – < 1 år
> 1 år
13
19
13
19
66
20.3
29.7
20.3
29.7
n
Sammanvägd diagnos
Ångest F40-42, F51, F43
Delsumma F32-45
Summa F32-45, M00-99, R00-99
67
%
28
11
16
4
59
5
43.7
17.2
25.0
6.3
92.2
7.8
64
100.0
median
kvartil
25-75
min – max
Tabell 13c. Karaktäristika sjukskrivna i Ljungby kommun med psykiska sjukdomar; stress,
ångest, depression, n = 289.
n
%
median
kvartil
min – max
25-75
Kön
Man
67
23.2
Kvinna
222
76.8
Ålder
44.0
34-52
21-64
199.0
107-396
19-925
Åldersintervall
18-34 år
35-49 år
50-67 år
76
122
91
26.3
42.2
31.5
Anställd
Arbetslös
Egen företagare
Studerande
Föräldraledig
226
57
3
2
1
78.2
19.7
1.0
0.7
0.3
Vård/omsorg
Skola/barnomsorg
81
26
47
17
14
45
28.0
9.0
16.3
5.9
4.8
15.6
59
20.4
206
41
33
8
1
-
71.3
14.2
11.4
2.8
0.3
-
203
48
32
5
1
-
70.2
16.6
11.1
1.7
0.3
-
Sysselsättning
Verksamhetsområde
Vårdcentral
Privatläkare
Uppgift saknas
Vårdcentral
Privatläkare
Uppgift saknas
< 3 mån
> 3 mån – < 6 mån
> 6 mån – < 1 år
> 1 år
68
68
75
78
68
23.5
23.5
26.0
27.0
n
Sammanvägd diagnos
Ångest F40-42, F51, F43
Delsumma F32-45
Summa F32-45, M00-99, R00-99
69
%
105
53
92
18
268
21
36.3
18.3
31.8
6.3
92.7
7.3
289
100.0
median
kvartil
25-75
min - max
Tabell 13d. Karaktäristika sjukskrivna i Markaryds kommun med psykiska sjukdomar; stress,
n
%
median
kvartil
min – max
25-75
Kön
Man
15
26.3
Kvinna
42
73.7
Ålder
46.0
36-56
23 - 63
150.0
80-383
18 - 933
Åldersintervall
18-34 år
35-49 år
50-67 år
12
22
23
21.1
38.6
40.4
Anställd
Arbetslös
Egen företagare
Studerande
Föräldraledig
49
7
1
86.0
12.3
1.8
Vård/omsorg
Skola/barnomsorg
14
11
10
3
1
9
24.6
19.3
17.3
5.3
1.8
15.8
9
15.8
47
5
4
1
82.5
8.8
7.0
1.8
41
9
5
1
1
71.9
15.8
8.8
1.8
1.8
Sysselsättning
Verksamhetsområde
Vårdcentral
Privatläkare
Uppgift saknas
Vårdcentral
Öppen specialistnivå
Privatläkare
Uppgift saknas
< 3 mån
> 3 mån – < 6 mån
> 6 mån – < 1 år
> 1 år
18
13
12
14
70
31.6
22.8
21.0
24.6
n
Sammanvägd diagnos
Ångest F40-42, F51, F43
Delsumma F32-45
Psykiatri ovanstående & MSD M00-99,
allmänna
Sjukdom symtom R00-99
Summa F32-45, M00-99, R00-99
%
20
16
12
4
52
5
35.1
28.1
21.0
7.0
91.2
8.8
57
100.0
71
median
kvartil
25-75
min – max
Tabell 13e. Karaktäristika sjukskrivna i Tingsryds kommun med psykiska sjukdomar; stress,
n
%
median
kvartil
min – max
25-75
Kön
Man
23
29.1
Kvinna
56
70.9
Ålder
47.0
38-53
23-65
162.0
74-456
15-915
Åldersintervall
18-34 år
35-49 år
50-67 år
15
31
33
19.0
39.2
41.8
Anställd
Arbetslös
Egen företagare
Studerande
Föräldraledig
64
12
2
1
81.0
15.2
2.5
1.3
Vård/omsorg
Skola/barnomsorg
23
9
11
6
4
14
29.1
11.4
13.9
7.6
5.1
17.7
12
15.2
66
6
6
1
-
83.5
7.6
7.6
1.3
-
63
10
6
-
79.7
12.7
7.6
-
Sysselsättning
Verksamhetsområde
Vårdcentral
Privatläkare
Uppgift saknas
Vårdcentral
Privatläkare
Uppgift saknas
< 3 mån
> 3 mån – < 6 mån
> 6 mån – < 1 år
> 1 år
23
21
12
23
72
29.1
26.6
15.2
29.1
n
Sammanvägd diagnos
Ångest F40-42, F51, F43
Delsumma F32-45
Summa F32-45, M00-99, R00-99
%
29
9
30
4
72
7
36.7
11.4
38.0
5.0
91.1
8.9
79
100.0
73
median
kvartil
25-75
min – max
Tabell 13f. Karaktäristika sjukskrivna i Uppvidinge kommun med psykiska sjukdomar; stress
n
%
median
kvartil
min – max
25-75
Kön
Man
13
39.4
Kvinna
20
60.6
Ålder
42.0
33-52
21-64
138.0
92-286
18-853
Åldersintervall
18-34 år
35-49 år
50-67 år
11
12
10
33.3
36.4
30.3
Anställd
Arbetslös
Egen företagare
Studerande
Föräldraledig
28
4
1
-
84.8
12.1
3.0
-
Vård/omsorg
Skola/barnomsorg
8
2
9
2
7
24.2
6.1
27.3
6.1
21.2
5
15.2
Vårdcentral
Privatläkare
Uppgift saknas
22
4
7
-
66.7
12.1
21.2
-
Vårdcentral
Privatläkare
Uppgift saknas
22
5
6
-
66.7
15.2
18.2
-
Sysselsättning
Verksamhetsområde
< 3 mån
> 3 mån – < 6 mån
> 6 mån – < 1 år
> 1 år
8
13
5
7
74
24.2
39.4
15.2
21.2
Sammanvägd diagnos
Ångest F40-42, F51, F43
Delsumma F32-45
Summa F32-45, M00-99, R00-99
75
n
%
16
5
7
1
29
4
48.5
15.1
21.2
3.1
87.9
12.1
33
100.0
median
kvartil
25-75
min – max
Tabell 13g. Karaktäristika sjukskrivna i Växjö kommun med psykiska sjukdomar; stress,
n
%
median
kvartil
min – max
25-75
Kön
Man
143
25.8
Kvinna
412
74.2
Ålder
44.0
35-52
21-66
179.0
84-358
1-1 037
Åldersintervall
18-34 år
35-49 år
50-67 år
118
268
169
21.3
48.3
30.5
Anställd
Arbetslös
Egen företagare
Studerande
Föräldraledig
454
77
12
5
7
81.8
13.9
2.2
0.9
1.3
Vård/omsorg
Skola/barnomsorg
111
82
160
33
40
42
20.0
14.8
28.8
5.9
7.2
7.6
87
15.7
390
54
95
13
3
-
70.3
9.7
17.1
2.3
0.5
-
340
87
107
3
15
3
61.3
15.7
19.3
0.5
2.7
-
Sysselsättning
Verksamhetsområde
Vårdcentral
Privatläkare
Uppgift saknas
Vårdcentral
Privatläkare
Uppgift saknas
< 3 mån
> 3 mån – < 6 mån
> 6 mån – < 1 år
> 1 år
151
132
138
134
76
27.2
23.8
24.9
24.1
n
Sammanvägd diagnos
Ångest F40-42, F51, F43
Delsumma F32-45
Psykiatri enligt ovanstående &
MSD M00-99, allmänna
Summa F32-45, M00-99, R00-99
%
214
93
173
37
517
38
38.5
16.8
31.2
6.7
93.2
6.8
555
100.0
77
median
kvartil
25-75
min – max
Tabell 13h. Karaktäristika sjukskrivna i Älmhults kommun med psykiska sjukdomar; stress,
n
%
median
SD
min – max
Kön
Man
Kvinna
28
87
24.3
75.7
Ålder
42.0
36-50
21-64
175.0
80-354
1-1 335
Åldersintervall
18-34 år
35-49 år
50-67 år
24
61
30
20.9
53.0
26.1
Anställd
Arbetslös
Egen företagare
Studerande
Föräldraledig
100
14
1
-
87.0
12.2
0.9
-
Vård/omsorg
Skola/barnomsorg
16
14
44
5
12
9
13.9
12.2
38.3
4.3
10.4
7.8
15
13.0
85
12
12
5
1
-
73.9
10.4
10.4
4.3
0.9
-
81
14
18
1
1
-
70.4
12.2
15.7
0.9
0.9
-
Sysselsättning
Verksamhetsområde
Vårdcentral
Privatläkare
Uppgift saknas
Vårdcentral
Privatläkare
Uppgift saknas
< 3 mån
> 3 mån – < 6 mån
> 6 mån – < 1 år
> 1 år
31
28
29
27
78
27.0
24.3
25.2
23.5
n
Sammanvägd diagnos
Ångest F40-42, F51, F43
Delsumma F32-45
Summa F32-45, M00-99, R00-99
%
51
14
36
7
108
7
44.3
12.2
31.3
6.1
93.9
6.1
115
100.0
79
median
SD
min – max
Sjukfrånvarons utveckling i Kronobergs län visade 2013 på behov av en mer
detaljerad kartläggning relaterad till psykisk ohälsa. Syftet var att kartlägga
personer som varit sjukskrivna längre än 14 dagar pga. psykisk ohälsa i
Kronobergs län och dess åtta kommuner. En stor andel av länets sjukskrivna
var sjukskrivna pga. psykisk sjukdom (1 830 sjukfall, 1,5 % av befolkningen).
Totalt hade 65,5 procent diagnoser inom områdenareaktion på svår stress,
ångest och depression.
Variationen i sjukskrivning var stor mellan könen, olika åldrar liksom mellan
kommunerna och mellan vårdcentralerna räknat på sjukskrivningar för psykisk
ohälsa per 1000 listade individer. Att det förekom så stora variationer mellan
kommunerna i Kronoberg liksom mellan vårdcentralerna bör diskuteras som
en patientsäkerhetsfråga och jämlik tillgång till vård. Det kan finnas risk att
problem medikaliseras och att individer sjukskrivs där åtgärder i stället
borde ske utanför hälso- och sjukvården.

Psykisk ohälsa och sjukskrivningar i Kronobergs län

Transcription

Similar documents

Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning

Psykosociala förbundet rf. Solkullavägen 65, 68600 JAKOBSTAD

Hjärnan och dess mystik vid depression

Diagnostik och behandling av ångest

Prevention och återhämtning Mimmi: det är viktigt med

Länssjukhuset i Kalmar

Allmänt om depression och dess yttringar

Blankett för egen vårdbegäran - Sahlgrenska Universitetssjukhuset