Likabehandlingsplan Diö skola 2015-16

Diö skola
Diö skolas och fritidshems
Likabehandlingsplan/
plan mot kränkande
behandling
2015/2016
1
1. Styrdokument
Skolan skall beakta bestämmelserna i Diskrimineringslagen (SFS
2008:567) samt Skollagen (2010:800).
Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska
inhämta och utveckla kunskaper och värden. [---] Utbildningen ska
också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna
och de grundläggande demokaratiska värderingar som det
svenska samhället vilar på (Skollagen 1 kap 4 §).
Utbildningen
ska
utformas
i
överensstämmelse
med
grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga
rättigheterna.
I diskrimineringslagen (2008:567) finns bestämmelser som har till
ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika
rättigheter och möjligheter inom utbildningsområdet.
Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild
verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka
kränkande behandling av barn och elever (Skollagen 6 kap. 6 §).
Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att
förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande
behandling (Skollagen 6 kap 7 §).
Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en
översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och
förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska
innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att
påbörjas eller genomföras under det kommande året. En
redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska
tas in i efterföljande års plan (Skollagen 6 kap 8 §). En sådan plan
förutsätter att en kartläggning av den egna verksamheten först
görs.
Uppdraget att motverka kränkande behandling är en del av det
demokratiska uppdraget. Detta hänger i sin tur samman med hela
skolans verksamhet. Arbetet mot kränkande behandling bör ses i
ett vidare sammanhang och skall omfatta alla på skolan, det vill
säga elever och vuxna som är delaktiga i skolans verksamhet,
vilket också omfattar vårdnadshavare.
6 kap. 10 § Skollagen (SFS 2010:800)
En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om
att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande
behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla
detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor
som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit
utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är
skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är
skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna
kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som
2
skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i
framtiden.
2. Visioner
Vision för Diö skola
Vi har trygga, motiverade och stolta elever som kan, vill
och vågar – de lär för livet
Vision för arbetet med att främja likabehandling och förebygga
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
Alla barn och elever i skolan skall känna sig trygga. Inget
barn och ingen elev får utsättas för kränkande behandling,
trakasserier eller diskriminering.
Övergripande mål
På Diö skola känner barn, elever och vuxna trygghet i sin
arbetsmiljö och vi arbetar för att motverka att någon utsätts
för någon form av kränkande behandling. Detta gör vi
genom att barn, elever och alla vuxna deltar aktivt i att
uppmärksamma, motverka och åtgärda våld, trakasserier
och mobbning.
3. Delaktighet och inflytande
3.1 Skolans personal
Arbetet med planerna mot diskriminering och kränkande
behandling är en del av det främjande och förebyggande arbetet
och skall bedrivas så att det resulterar i en gemensam plan som
hänger ihop på ett systematiskt sätt samt integreras med arbetet
med ordningsregler och det systematiska arbetsmiljöarbetet och
präglas av ett helhetstänkande.
Hur? Planen upprättas årligen under slutet av vårterminen och
färdigställs under september månad. Då sker utvärdering och
kartläggning av nuläge. Tydliga mål och konkreta åtgärder
upprättas. Planen löper från början av läsåret till slutet av läsåret.
Arbetet med hela skolans personal sker på arbetsplatsträffar. Då
3
finns möjlighet till diskussion och synpunkter. Upprättandet
genomförs av Trygghetsteamet, med stöd av skolans rektor.
Elevhälsoteam lämnar synpunkter. Rektor tillsammans med
kurator ansvarar för att planen skrivs. Planen tas i
samverkansgruppen när synpunkter har lämnats av arbetslagen.
3.2 Elever
Eleverna skall vara delaktiga i planen. De skall delta i arbetet med
att upprätta, följa upp och se över planen. Delaktigheten skall
anpassas efter elevernas ålder och mognad. Eleverna skall
medverka både i kartläggningen av nuläget och i utformningen av
åtgärderna. Elevernas synpunkter väger tungt.. De ska arbeta med
nu-läget i april – maj samt gå igenom förslaget till ny plan på
remiss i augusti.
Hur? Under höst – och vårtermin besvarar samtliga elever en
trivselenkät som används i beskrivning av nuläget.
Klasserna ska arbeta i mindre grupper utifrån frågeställningar som
rör nuläget. Detta tas sedan vidare via klassråd till elevrådet som
ger förslag på förebyggande åtgärder inför läsåret 2015/16.
Likabehandlingsplanen går på remiss till elevrådet och klassråd.
Vid varje nytt läsår arbetar alla klasser med likabehandlingsplanen.
Klasserna går igenom regler, rättigheter, skyldigheter samt kapitel
7 – 8 i likabehandlingsplanen med bland annat diskussioner och
värderingsövningar med fokus på trivsel på skola som tema. Nya
ordningsregler tas fram för kommande läsår.
3.3 Vårdnadshavare
Arbetet med planerna skall bedrivas på ett sådant sätt att de blir
kända i verksamheten av elevers vårdnadshavare.
Hur? Information om hur arbetet med likabehandlingsplanen
fortlöper ges av rektor i Diö skolas föräldraförening som också
medverkar i utvärderingen av planen på möte i maj månad.
Likabehandlingsplanen kommuniceras av mentorer på föräldramöten i enskilda klasser i september 2015.
Likabehandlingsplanen är tillgänglig på Diö skolas webbplats.
Varje nytt läsår skickas kapitel 7 – 8, samt förväntansdokumentet
hem till vårdnadshavarna.
4. Nulägesbeskrivning
4
Nulägesbeskrivningen baseras på trivselenkäterna och klassernas
utvärdering i juni 2015.
Av erfarenhet vet vi att kränkningar sker lättare vid elevernas
raster, detta har framkommit utifrån både trivselenkät och
trygghetsvandring. Det är därför viktigt att ha ett väl fungerande
rastvaktssystem. En lärare är ansvarig för att ett rastvaktsschema
upprättas och det är alla lärares skyldighet att följa det.
Trivselenkät och sociogram görs varje termin och sammanställs av
skolans
kurator
som
rapporterar
till
elevhälsoteam.
Sociogrammens visar relationsflödet i klasserna och utifrån det
arbetar lärare och kurator med olika insatser. Vid upptäckt i
trivsselenkäterna av trakasserier eller kränkande behandling sker
utredning enligt kapitel 8.2 i likabehandlingsplanen.
Trivselenkäterna visar att det överlag är hög trivsel på skolan och
huvudelen av eleverna tycker om att vara i skolan. Merparten har
någon att vara med på rast och i skolarbetet under lektionerna.
Eleverna är aktiva på rasterna men personalen och även elever
efterfrågar styrd verksamhet på raster. Det finns områden på
skolan där elever uppger sig vara otrygga exempelvis, toaletterna,
gallerian, källaren och skogen. Skogen är en plats där det sker
mycket lek och där eleverna upplever en oro för att deras kojor
ska bli förstörda. De vill gärna att det ska finnas en vuxen där.
Gallerian upplever flera elever att den är otrygg eftersom som
många vistas där samtidigt och där är en blandning av äldre och
yngre elever. Det som är otryggt med toaletterna är främst att de
är svåra att låsa och öppna. Slutligen uppger eleverna att det är
risk för konflikter vid fotboll och king.
Eleverna upplever inte att kompisstödjarna fyller någon funktion.
De märker inte heller att det är någon skillnad sedan skolan tog
bort det. Dock tycker de att det bör finnas någon form av aktiviteter
för att stärka gemenskapen och ha något att göra på rasten.
Studieron har blivit bättre visar enkäterna, dock finns det
fortfarande klasser att arbeta med. Det viktigt att fortsätta arbetet
med arbetsro och att lärarna är tydliga och har en samsyn.
5. Främjande arbete




syftar till att förstärka respekten för allas lika värde,
omfattar alla diskrimineringsgrunder,
riktas mot alla och bedrivs utan förekommen anledning,
samt
är en naturlig del av det vardagliga arbetet och bygger på
skolans värdegrund formulerad i Lgr11.
Det främjande arbetet märks bland annat i hur vi planerar och
genomför vårt arbete samt hur vi pratar om och bemöter våra
elever.
Det handlar om att hitta och stärka de positiva
förväntningarna för att alla elever skall ha lika rättigheter och
möjligheter.
5
Alla som arbetar i skolan ska visa respekt för den enskilda
individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt
förhållningssätt. Målet är att ingen skall utsättas för mobbning och
varje incident av kränkande behandling ska resultera i en reaktion
och agerande från de vuxna i skolan.
Skolan
ser
vårdnadshavare
som
en
viktig
del
i
likabehandlingsplansarbetet.
Vårdnadshavare
meddelar
skolpersonal om det kommer till deras kännedom att någon elev
blir kränkt. Vårdnadshavare får under varje läsår delar av
likabehandlingplanen presenterat på föräldramöten. Då ges
möjlighet till diskussioner om alla parters ansvar.
Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas, med kunskap,
öppna diskussioner och aktiva insatser. Alla som arbetar i skolan
skall aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer eller
grupper.
5.1 Främjande åtgärder:
-
arbeta med attityder och värderingar i undervisningen, på
klassråd/elevråd, arbetslagstid och föräldramöten
systematiskt arbetsmiljöarbete,
ge eleverna kunskap om sina rättigheter och skyldigheter,
planen tas upp varje höst på föräldramöte och finns anslagen i
varje klassrum samt på skolans webplats.
Diö skolas ordningsregler finns anslagna i varje klassrum.
ge flickor och pojkar lika stort utrymme,
vid skolavslutningar eller andra besök i Stenbrohults kyrka,
fokusera mer på tradition än religion,
specifika åtgärder för elever med funktionsnedsättning,
samtala om upplevda kränkningar med barnen,
vuxna föregår alltid med gott exempel och reagerar mot
kränkningar,
skolsköterskan genomför hälsosamtal
kurator genomför samtal i klass, gruppsamtal och enskilda
samtal
rastaktiviteter för att främja och skapa goda relationer,
diskussioner om elevärenden och värdegrund på arbetslagstid.
EHT var tredje till var fjärde vecka. Rektor deltar i EHT.
Friluftsdagar, främja trygghet och uppmuntra till samarbete
över klass- och åldersgränserna.
6. Förebyggande arbete


syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller
kränkande behandling,
och
omfattar endast områden som i en kartläggning av verksamheten
identifierats som riskfaktorer.
6
Åtgärderna nedan presenteras utifrån det resultat som trivselenkät,
kartläggning, intervju med elever.
6.1 Rastvakt och rastaktivitet
När elever kränker andra elever, sker det ofta när ingen vuxen ser
eller hör. Elever skall känna trygghet i att komma och berätta om
kränkningar. Det är också viktigt att vuxna är observanta på vad som
sker i skolan för att kunna observera tecken på kränkning. Vi satsar
på styrda rastaktiviteter för att barn ska få en styrd aktivitet där alla
ska få vara med. Målet är att stärka vikänslan och öka tryggheten för
elever på rast samt att alla ska ges förutsättning att ”få vara med” i en
aktivitet, även de som inte är intresserade av bollsporter
Åtgärder:
 Rastschema, som tydliggör vilka vuxna som finns ute på rast
 Styrd rastaktivitet som hålls av eleverna på skolan i samråd
med mentor.
 Rastvakt ska vara ute när rast börjar och går in sist.
 Rastvakt bär reflexvästar för att bli mer synliga i
verksamheten.
 Rastvakt på både fram- och baksida.
 Pedagoger som inte är ute på rast finns tillgängliga efter
rasten för att lösa eventuella konflikter som uppstår.
Ansvariga: Alla vuxna på skolan
Utvärdering: under november 2015 och maj 2016
6.2 Fadderverksamhet
För att öka tryggheten, skapa relationer och minska konflikter mellan
eleverna planerar skolan att skapa ett faddersystem. Målet är att öka
skapa ett tryggt klimat, kännas sig sedd och välkommen till skolan.
Åtgärder:
 Upprättar faddersystem mellan olika klasser.
 Äldre elever läser för yngre elever.
 Friluftsdagar eller andra aktiviteter vara med sin fadderklass.
 Rastaktiviteter
Ansvariga: mentorer i klasserna
Utvärdering: under november 2015 och maj 2016
7
6.3 Trygga lärmiljöer
Målet med trygga lärmiljöer är att öka trivseln och få en bättre
arbetsmiljö som bidrar till en bättre studiero. Det är viktigt att vi har
tydliga regler med konsekvenser. I början av läsåret skall elevrådet och
pedagoger gemensamt ta fram övergripande regler för vad som skall
gälla på skolan.
Studiero är en rättighet som måste respekteras av alla både elever och
vuxna.
Åtgärder:
 Schemalagd pedagogisk lunch
 Schemaläggning för att ha smidiga övergångar mellan lektioner
 Luft i schemat mellan lektioner i idrottshallen
 Vid behov vuxna i omklädningsrummen.
 Gemensamt förhållningssätt av personal
 Individanpassa undervisningen
 Struktur på lektionerna
 Höga förväntningar på eleverna

Ansvariga: Alla vuxna på skola
Utvärdering: november 2015 och maj 2016
7. Rutiner för inträffade kränkningar
Det skall finnas tydliga rutiner för akuta och uppföljande åtgärder
avseende inträffade kränkningar och hur dessa skall
dokumenteras. Särskild blankett finns för att dokumentera
kränkande behandling. Dokumentationen behandlas i skolans
elevhälsoteam.
Vem kontaktar jag vid trakasserier, diskriminering och
annan kränkande behandling?
För att anmäla ett ärende ska du som elev eller vårdnadshavare i
första hand vända dig till mentor. Om du som elev känner dig
kränkt av en vuxen på skolan, vänder du dig till vuxen som du har
förtroende för, som i sin tur vänder sig till rektor.
8
Skyldigheten att utreda och vidta åtgärder vid
diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling:
Vid en anmälan måste verksamheten agera utan dröjsmål och
med all möjlig hänsyn till den utsatte och övriga inblandade.
Utredningen skall dokumenteras. Verkliga ansträngningar måste
göras för att komma fram till en egen uppfattning och bedömning
av vad som hänt. Åtgärder måste vidtas. Dessa åtgärder skall
dokumenteras och utvärderas för att förhindra att kränkningarna
upprepas. Vid eventuell misstanke om brott görs anmälan till
polisen av skolans rektor. En eventuell anmälan till socialtjänsten
görs i samråd med kurator och rektor. Vid kränkning skall rektor
anmäla till huvudman.
Rutiner vid kränkning
1. Mentor samtalar med inblandade elever. Samtalen dokumenteras på
särskild blankett. Anmäler till rektor.
2. Samtal hem per telefon till berörda vårdnadshavare vid konstaterad
kränkning.
3. Mentor följer upp kränkningen inom en vecka.
4. Mentor informerar vid behov arbetslaget
5. Trygghetsteamet kontaktas, om kränkningen inte kan lösas.
a) Två personer från trygghetsteamet samtalar med den utsatte, anteckningar
förs.
b) Alla elever som den utsatte upplever vara delaktiga av kränkningen hämtas
en och en för samtal.
c) Samtalen avslutas med datum för uppföljning, senast om en vecka.
d) Information till mentor och överenskommelse om vem som ska kontaktar
berörd personal. Vårdnadshavare kontaktas per telefon.
e) Vid samtliga samtal förs anteckningar på en och samma blankett som
sedan skickas till kurator.
6. Om kränkningen upprepas igen, lämnas ärendet direkt över till
kurator.
7. Om kränkningar fortsätter, fortlöper arbetet enligt Skollagen kap 5
”Disciplinära och andra särskilda åtgärder”. Särskilda blanketter används
för sådan dokumentation.
8. Extra uppsikt och stöd till eleven som upplevs blivit kränkt.
9
Dokumentation
Skrivs på fastställd blankett ”kränkande behandling”
All dokumentationen i pärmen mot kränkande behandling. Vid
behov skall åtgärdsprogram upprättas.
8. Handlingsplan för åtgärder vid
kränkning
8.1 Att upptäcka kränkande behandling
För att tidigt upptäcka kränkningar har vi följande rutiner:





Vuxna på skolan och fritidshem skall ta sig tid att lyssna på
eleverna.
All personal på skolan har fokus på att uppmärksamma och
agera vid kränkningar.
Medvetandegöra eleverna genom diskussioner och
värderingsövningar.
Enkäter en gång per termin
Utvecklingssamtal kan användas som ett samtalsforum mellan
elev, förälder och lärare, där eleven bedömer trivsel och
kamratskap.
8.2 Åtgärda kränkande behandling
_____________________________________________________
Vuxen utsätter elev:







utredning påbörjas skyndsamt
enskilt samtal med den utsatte
samtal med berörd personal
meddela vårdnadshavare
anmälan till Utbildningsförvaltningen
ev. anmälan till annan myndighet
rektor ansvarar för uppföljning av ärendet
rektor
rektor
rektor
rektor
rektor
rektor
rektor
Vid ”vuxen utsätter elev”, ska rektor samarbeta med skolsköterska,
kurator, personalavdelningen, grundskolechef eller utbildningschef.
10
Elev utsätter elev:
Utredning påbörjas skyndsamt av mentor/arbetslag. Skriftlig
dokumentation påbörjas
Mentor utreder
Mentor följer upp
och information
till arbetslaget.
Anmäler
till rektor
Anmäl till
huvudman
Mentor lämnar vid
behov ärendet via
samtal och skriftlig
dokumentation till
trygghetsteamet
Ärendet avslutas
Dokumentation
skickas till kurator
Kurator lyfter ärendet
i EHT
Rektor avlägger
rapport till huvudman
11
Konsekvenser för elev
Disciplinära åtgärder enligt Skollagen kap 5 kan vidtas.
Skollagen 5 kap. 6§
Rektorn eller en lärare får vidta de omedelbara och tillfälliga
åtgärder som är befogade för att tillförsäkra eleverna trygghet och
studiero eller för att komma till rätta med en elevs
ordningsstörande uppträdande. Enligt de förutsättningar som följer
av 7-23 §§ får det beslutas om utvisning, kvarsittning, tillfällig
omplacering, tillfällig omplacering vid annan skolenhet,
avstängning och omhändertagande av föremål. En åtgärd enligt
första stycket får vidtas endast om det står i rimlig proportion till sitt
syfte och övriga omständigheter.
Fula och elaka tillmälen mot annan person:
1. en tillsägelse
2. kontakt med hemmet via telefon
3. möte med förälder, elev, lärare
4. uppföljning
Störande beteende i klassrummet
1. en tillsägelse
2. förvisas från undervisningsrum (plan ska finnas)
3. blankett fylls i
4. uppföljning
Fysiskt våld:
1. samtal med mentor
2. kontakt med hemmet via telefon,
3. möte med föräldrar, elev, lärare alt EVK
4. uppföljning
9. Utvärdering 2014/15
Resultatet av denna utvärdering bör beaktas vid framställningen av
nästa års likabehandlingsplan.
Nedan följer utvärdering av förebyggande insatser från föregående
års likabehandlingsplan:
10.1 Rastvakt och rastaktivitet
Rastvaktssschemat har fungerat relativt väl. Under läsåret som
varit har det upplevts att det inte alltid funnits vuxna ute.
Rastvakterna måste komma ut direkt när rasten börjar eftersom
det oftast det är då det händer mycket på skolgården. Rektor köpte
in reflexvästar till all personal som är rastvakt vilket har lett till att
de har använts mer frekvent än tidigare. Det har upplevts stressigt
att hinna komma ut på rast och när någon har varit frånvarande
har det inte alltid ordnats någon ersättare. Det är av stor vikt att
man i skolans rutiner för frånvaro av personal kontrollerar att man
ersätter uppgiften att vara rastvakt.
12
Rastaktiviteten var populär under första delen av höstterminen,
därefter svalande intresset bland eleverna. Aktiviteterna minskade
och avtog helt under våren. Rastvakter upplever att alla har något
att göra, men för att öka utbudet av aktiviteter ska skolan
organisera för aktiviteter för eleverna.
10.2 Kompisstödjare
Det har inte varit många möten med kompisstödjarna under året.
Dels för att det varit svårt att hitta ansvarig personal, eleverna har
inte själva velat missa sina lektioner, samt också att har
framkommit kritik att ha kompisstödjare som ska vara länken
mellan eleverna och vuxna. Kurator och fritidspedagog la istället
fokus på värderings- och gruppstärkande övningar i klass. Vissa
klasser har provat att ha värderingsövningar under mentorstid,
dock mer sporadiskt.
10.3 Trygga lärmiljöer
Skolan har under hela läsåret arbetat med fokus på studiero och
trygga lärmiljöer. Lärarna har fått kompetensutveckling i ämnet
utifrån Stefan Hertz föreläsningar. Skolan arbetade med att ta fram
gemensamma regler för hur trivseln ska vara och vilka regler som
ska gälla. Reglerna har varit tydligare i år än tidigare, men
eleverna upplever inte att alla vuxna inte gör lika dant, vilket lett till
den del diskussioner eftersom rättvisa för eleverna är viktigt. Det
viktigt att vi till kommande år är eniga de regler som sätts och är
gemensamma. Vi måste göra lika.
Skolan har under läsåret arbetat med elevinflytande och studiero
och tillsamman med vårdnadshavare har eleverna svarat på frågor
både enskilt och tillsammans.
Skolan införde inför läsåret lunch på schemat. Det har resulterat i
att eleverna äter mer mat, de är lugnare och orkar längre på
eftermiddagen då lunchrasten ligger senare på eftermiddagen.
Dock är ljudnivån fortfarande hög i matsalen, detta måste vi arbeta
mer med under nästa läsår. Eleverna i 4-6 vill gå själva till maten
utan vuxen.
Under vårterminen bjöd skolan in en föreläsare som pratade om
sociala medier och spelandet via nätet. Skolan har sett ett ökat
intresse av spelandet vilket inneburit trötta elever, elever som leker
våldsamma lekar på rasten, baserade på spel som de spelar. Även
information runt elevernas användande av chattsidor togs upp för
att medvetandegöra för föräldrar vad dessa innebär och vad som
faktiskt kan hände. Konflikter som skett på fritiden via sociala
medier fortsatt i skolan.
13
10. Definitioner – vad betyder orden?
Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några
kränker principen om alla människors lika värde. Utgångspunkten
är att den som uppger att han eller hon blivit kränkt, alltid måste
tas på allvar.
Kränkningar kan vara:
 fysiska (t.ex. att utsätta någon för slag, knuffar och tafsande)
 verbala (t.ex. att hota eller kalla någon för hora eller bög)
 psykosociala (t.ex. att utsätta någon för utfrysning,
ryktesspridning)
 text- och bildburna (t.ex. klotter, brev och lappar, e-post, SMS
och MMS)
Diskriminering är ett övergripande begrepp och gäller kränkande
behandling utifrån kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder (förutsätter
ett maktförhållande)
Trakasserier är ett uppträdande som kränker en persons
värdighet och som har samband med ovan angivna
diskrimineringsgrunder.
Kränkande behandling handling som kränker en elevs värdighet,
men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund, till
exempel vara sårande förolämpningar, mobbas, sparkar, knuffar,
hot, utfrysning, klotter, anonyma brev, e-post, SMS mm.
Mobbning är när en eller flera personer systematiskt trakasserar
en annan person fysiskt och/eller psykiskt vid upprepade tillfällen
under lång tid
Fördomar
avser
generaliseringar.
motviljor
som
bygger
på
felaktiga
Främlingsfientlighet avser motvilja mot grupper som definieras
genom
fysiska
kulturella/etniska
eller
beteendemässiga
karaktäristiska
Homofobi avser motvilja mot eller förakt för homo- eller
bisexualitet.
Rasism bygger på föreställningen om den egna folkgruppens
överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska
skillnader mellan folkgrupper. Mot bakgrund av en sådan
uppfattning ses vissa folkgrupper som mindre värda och därmed
legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera.
14
FÖRVÄNTANSDOKUMENT
Skolans
förväntningar
på eleven









Du passar tiden, har med rätt
saker och bidrar till att alla får
lugn och ro när ni arbetar.
Du bidrar till en positiv stämning
i klassrummet
Du lyssnar på andra och väntar
på din tur
Du ansvarar för ditt skolarbete
och sköter hemuppgifter.
Du utsätter ingen för kränkande
behandling.
Du kontaktar en vuxen om något
som inte är ok har hänt.
Du ser till att hålla rent och
snyggt i skolans lokaler och
utemiljö.
Du är aktsam om skolans, andras
och dina egna saker.
Du får ha din mobiltelefon med
dig men den ligger avstängd i
skolväskan/skåpet under

skoldagen.
Skolans förväntningar på
målsman
 Du som förälder tar
huvudansvaret för ditt barns
sociala uppfostran (artighet,
hänsyn, språk, följa regler).
 Du hjälper ditt barn med att ta
ansvar och stöttar med
hemuppgifter/läxor.
 Har förtroende för att vi arbetar
för barnets bästa och du visar
barnet en positiv attityd till
verksamheten och dess
personal.
 Du har en öppen kommunikation
med skolans personal.
 Du deltar vid föräldramöten och
utvecklingssamtal.
 Du sjukanmäler och friskanmäler
ditt barn.
 Att du vid beviljad ledighet tar
ansvar för att överenskomna
skoluppgifter blir gjorda.
tar del av information från skolan
och skickar tillbaka eventuella
”svarslappar”.
 Du ansvarar för att ditt barn
utvilad och har ätit frukost och
är rätt rustad för skolarbete.
Trivselregler
Ta ansvar för det du gör.
Håll dig på skolans område.
Var artig och trevlig och använd ett vårdat språk.
Visa hänsyn och respekt,
Du ska bidra till arbetsro.
Förväntningar som elev och
målsman kan ha på
skolan











Möta kompetenta och
engagerade vuxna i skolan
som följer aktuella
styrdokument.
Höga förväntningar på våra
elever och vi strävar efter att
alla elever ska nå de nationella
målen.
Att alla barn/elever och vuxna
visar respekt för varandra.
Att de vuxna vid behov hjälper
eleverna att lösa konflikter.
Varje barn ska känna att ”jag
kan och jag duger”.
Som elev är du med och
påverkar din skoldag
Vi har en öppen
kommunikation mellan
hemmet och verksamheten.
Erbjuder minst ett
utvecklingssamtal per termin.
Informerar er om ert barns
kunskapsutveckling
Personal följer skolans
likabehandlingsplan och elever
och känner trygghet.
Att du som förälder känner dig
välkommen till skolan
Glädje
Respekt
Ansvar
Studiero
Vid oacceptabelt beteende:
Omedelbar reaktion från vuxna/elever
Mentor/vuxen kontaktar vårdnadshavare om beteendet upprepas
Mentor informerar skolledningen
Disciplinära åtgärder kan vidtagas
Specifika regler för vad som gäller på raster finns anslagna på skolan och dessa gås
igenom varje år med eleverna och beslutas i elevrådet.
Till sist, har du frågor, funderingar eller förslag på förbättringar kring vår likabehandlingsplan
är du välkommen att ta kontakt med oss på skolan. Vi nås genom Diö skolas expedition, tel.
0476-554 64 eller via vår webbplats.
www.almhult.se
Ansvarig för upprättande av likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling
Rektor Ida Bengtsson
15
LAGRUM
Skollagen 2010:800
Kap 6 Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling
10 § En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en
elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är
skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får
kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i
samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen
är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i
förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra
kränkandebehandling i framtiden .Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas
på motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller
sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567).
Ur Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande
behandling (2012) Skolverket
1. Huvudmannen bör se till att det finns en tydlig ansvarsfördelning
för utredningen och att det finns tydliga rutiner för denna.
2. Utredningen bör allsidigt belysa vad som inträffat och innehålla
en analys av orsakerna till det inträffade samt bör omfatta både
den eller de som kan ha utfört kränkningen och den som har
blivit utsatt.
3. Utredningen bör leda till att verksamheten får tillräckligt
med information och kunskap om situationen för att kunna
bedöma vilka åtgärder som måste vidtas för att få trakasserierna
eller den kränkande behandlingen att upphöra.
4. Utredningen bör dokumenteras och verksamheten bör
utveckla ändamålsenliga former och rutiner för detta.
5. Det bör finnas rutiner för hur informationen till berörda
barn, elever och vårdnadshavare ska ske då någon i verksamheten
får kännedom om att ett barn eller en elev upplever sig ha
blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling.
6. I varje enskilt fall bör det bedömas om en anmälan ska
göras till andra myndigheter
Ur Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande
behandling (2012) Skolverket
16
Ha system och upprätta rutiner för anmälningar
Så snart huvudmännen eller någon ur personalen får signaler
om att ett barn eller en elev känner sig kränkt måste de agera.
Huvudmannen ska alltid informeras när rektorn eller förskolechefen
får kännedom om att ett barn eller en elev känner sig
utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller
alla kränkningar eller misstänkta kränkningar. För att huvudmannen
ska vara informerad och kunna följa och bedöma utvecklingen i varje enskilt fall
av uppgivna trakasserier eller kränkande behandling är det viktigt att det finns
fungerande system för rapportering och kommunikation om detta mellan
enheten och huvudmannen. I de fall huvudmannen väljer att
upprätta gemensamma databaser för ärendehantering är det
viktigt att beakta bestämmelserna om offentlighet och sekretess
samt om behandling av personuppgifter. För annan pedagogisk
verksamhet och för fritidshem som inte är integrerade med en
skolenhet eller förskoleenhet, finns det inte någon rektor eller
förskolechef. Då ska huvudmannen istället utse vem personalen
ska anmäla till.
Skolinspektionen har gjort bedömningen att ett förfarande
med anmälningar till huvudmannen månadsvis eller ännu mer
sällan innebär att det dröjer alltför lång tid innan huvudmannen
får information och kan agera. Rektorn och förskolechefens
anmälningsskyldighet är direkt kopplad till huvudmannens
skyldighet att skyndsamt utreda omständigheterna och
därför behöver även anmälan till rektorn och huvudmannen
ske skyndsamt.
Huvudmannen har det yttersta ansvaret för arbetet mot
kränkningar i verksamheterna och kan om man har ändamålsenliga
och effektiva system uppmärksamma och rikta resurser
till verksamheter där det finns problem.
Det är viktigt att all personal känner till hur ett ärende om
trakasserier och kränkande behandling ska hanteras. Huvudmannen
ansvarar för att det finns ändamålsenliga rutiner för
ansvar, rapportering, hantering och dokumentation. Anmälningsskyldigheten
omfattar alla händelser där ett barn eller en
elev upplever sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande
behandling. Det ska med andra ord inte göras någon värdering
av hur allvarligt en händelse är innan den anmäls till förskolechefen
eller rektorn respektive huvudmannen.
Anmälningsskyldigheten gäller även om ett barn eller en elev
upplever sig utsatt för trakasserier eller kränkande behandling
av någon i personalen.
17
18