Grundläggande optometri 1 Ämneslista - Ping-Pong

Transcription

Grundläggande optometri 1 Ämneslista - Ping-Pong
Grundläggande optometri 1
Version UB141104
Ämneslista
Vetenskapliga strimman
Artikelläsning se separat dokument
Ametropier sfäriska
MR
MP
Ackommodationsvidd
Ackommodationsområde
Emmetropi
Myopi
Konsekvens av ackommodation vid myopi och hyperopi
Hyperopi
Latent
Manifest
Absolut
Konstruktionsritning och räkneuppgifter
Matematiska beräkningar av
toppunktsavstånd, ack etc
görs i kursen Ögats optik
Ametropier astigmatism
Meridional balans
Enligt regeln
Mot regeln
Sned
Fysiologisk cornealastigmatism
Senil astigmatism
Synskärpa (introduktion och metodik enbart bokstäver) Del I
Vad är synskärpa?
Uppskattning av ametropiers storlek sfär och cylinder, MR s läge, Testavstånd
Olika synskärpetavlor: Log Mar,Snellens hake,
Vidare GRO 2
Faktorer som påverkar upplösningsförmågan
Yttre faktorer
Synorganets egenskaper
Psykologiska faktorer
Ålder
Fortsätter i Perception
Metodik Synskärpeprövning
Avstånd
Belysning
Monokulärt
Binokulärt
Pinhole
Metoder sfärisk refraktion
Donders vid sfärisk grundkorrektion
Dim - ” Kompromiss metoden
Metoder astigmatism
Stråltavlan
Donders vid astigmatism
Dimmetod vid astigmatism
Korscylindermetoden
Val av metod i olika situationer
Monokulär avstämning
sf +1,0 metoden
Röd / Grön metoden
Anamnes (med fokus på öppen kommunikation och frågorna: Hur ser du på
LH, NH, MA; Hur länge har det varit så; Glasögonen hur gamla är de?)
Problemorienterad
Kommunikation
Verbal/ickeverbal
Språk
Frågetyper
Symptombild
Journalföring
Lagstiftning
Materiallära glasögonlinser single vision
Historik
Hög index / normalindex
Mineral
Plast
Tillverkning
Materiallära bågar och glasbeställning
Historik
Montering av glas
Metall
Cellbågar
Optyl
Justering av bågar
Glaskataloger
Verktygslära
Handverktyg för justering
Ventilett
Vertometer och PD
Vertometer
Sfäriska och astigmatiska glas
Pupillmätning
Pdmätare
Linjal
Basriktning vid prisma
Tolerans vid inslipning
Statisk retinoskopi
Introduktion
Historik
Streckretinoskop
Användningsområde
Fördelar
Grundläggande principer vid klinisk metodik
Allmänna grundprinciper
Kompensation av arbetsavstånd
Sfär
Astigmatism
Spegeleffekt
Plan
Konkav
Utvärdering
Rörelse
Hastighet
Riktning
Ljusintensitet
Felkällor
Avbildningsfel
Metodfel
Hygien
Allmänna riktlinjer i vården
Rutin vid praktiskt klinisk övning
Refraktionsfall
Tolkning av journaler
Bedömning av värden i journaler
Praktiska prov
Refraktion
Vertometer
Grundläggande optometri 1
Ametropier sfäriska
MR
MP
Ackommodationsvidd
Ackommodationsområde
Emmetropi
Myopi
Konsekvens av ackommodation vid myopi och hyperopi
Hyperopi
Latent
Manifest
Absolut
Konstruktionsritning och räkneuppgifter
Version 101110
Matematiska beräkningar av
toppunktsavstånd, ack etc
görs i kursen Ögats optik
Ametropier astigmatism
Meridional balans
Enligt regeln
Mot regeln
Sned
Fysiologisk cornealastigmatism
Senil astigmatism
Synskärpa (introduktion och metodik enbart bokstaver) Del I
Vad är synskärpa?
Uppskattning av ametropiers storlek sfär och cylinder, MR s läge, Testavstånd
Olika synskärpetavlor: Log Mar,Snellens hake,
Vidare GRO 2
Faktorer som påverkar upplösningsförmågan
Yttre faktorer
Synorganets egenskaper
Psykologiska faktorer
Ålder
Fortsätter Perception
Metodik Synskärpeprövning
Avstånd
Belysning
Monokulärt
Binokulärt
Pinhole
Metoder sfärisk refraktion
Donders vid sfärisk grundkorrektion
Dim - ” Kompromiss metoden
Metoder astigmatism Del I
Stråltavlan
Donders vid astigmatism
Dimmetod vid astigmatism
Vidare GRO 2
Monokulär avstämning
sf +1,0 metoden
Röd / Grön metoden
Anamnes (med fokus på öppen kommunikation och frågorna: Hur ser du på
LH, NH, MA; Hur länge har det varit så; Glasögonen hur gamla är de?)
Problemorienterad
Kommunikation
Verbal/ickeverbal
Språk
Frågetyper
Symptombild
Journalföring
Lagstiftning
Materiallära glasögonlinser single vision
Historik
Hög index / normalindex
Mineral
Plast
Tillverkning
Materiallära bågar
Historik
Montering av glas
Metall
Cellbågar
Vidare GRO 2
Optyl
Justering av bågar
Verktygslära
Handverktyg för justering
Ventilett
Vertometer och PD
Vertometer
Sfäriska och astigmatiska glas
Pupillmätning
Pdmätare
Linjal
Prisma
Prismats uppbyggnad
Basriktning
Tolerans
Beräkning av prismaeffekt i glasögon / inslip
Statisk retinoskopi
Introduktion
Historik
Streckretinoskop
Användningsområde
Fördelar
Grundläggande principer vid klinisk metodik
Allmänna grundprinciper
Kompensation av arbetsavstånd
Sfär
Astigmatism
Spegeleffekt
Plan
Konkav
Utvärdering
Rörelse
Hastighet
Riktning
Ljusintensitet
Felkällor
Avbildningsfel
Metodfel
Praktiska prov
Retinoskopi
Refraktion
Vertometer
Ögats anatomi,fysiologi och sjukdomar del 1
Version RB140627
Sa teori 46x40 klin övn 66x40 = 112 x 40
Vetenskaplig strimma
Artikelläsning Se separat dokument
FRÄMRE SEGMENTETS ANATOMI
Orbitans osteologi
Embryologi (översiktligt)
Orbitas ben.
Passage av kärl och nerver.
Viktiga omgivande strukturer, ex venösa sinus, bihålor, hjärna.
Funktion (inkl. funktionellt samband med omgivande strukturer).
Parabulbär anatomi
Embryologi (översiktligt)
Kärlförsörjning
Övrig parabulbär vävnad
Ögonlock och Tårapparat
Embryologi (översiktligt)
Tårkörtel och accessoriska körtlar
Tårvätskans sammansättning
Tårvätskans väg från tårkörtel till näshåla
Innervation
Kärlförsörjning
Tårvätskans och ögonlockets funktion vid blinkning
Ögonlockets struktur (kunna rita ett tvärsnitt)
Ögonlockskantens körtlar och cilier
Mätninga av break-up-time (BUT)
Konjunktiva
Embryologi (översiktligt)
Konjunktivas begränsningar
Ljusmikroskopiska komponenter
Funktion
Cornea
Embryologi (översiktligt)
Strukturer
Innervation
Metabol försörjning
Cellnybildning
Sclera
Embryologi (översiktligt)
Strukturer och funktion
Iris
Embryologi (översiktligt)
Struktur och funktion
Främre kammaren, kammarvatten, IOP, trabekelverket
Embryologi (översiktligt)
Struktur och funktion
Produktion/flödesväg och reglering/resorption av kammarvatten
samt sammansättning
IOP samt mätning av IOP med lufttryck och iCare
Corpus ciliare
Embryologi (översiktligt)
Struktur och funktion
Chorioidea
Embryologi (översiktligt)
Struktur och funktion
Lins
Embryologi (översiktligt)
Struktur och funktion
2 OAFS del 1 RB140627 Ögats anat och fys Del 1
Ackommodation stimulans och åldersförändring
Pupillresponstester
2 OAFS del 1 RB140627 Ögats anat och fys Del 1
Ackommodation, pupillfunktion och presbyopi
Muskler och inervation för ackommodation, och funktion
Muskler och inervation för pupillrespons, och funktion
Presbyopi, förlopp och orsak, samband med ackommodation och pupill
Närtriaden
Prova på droppar för att känna hur att inte kunna ackommodera
Ögats externa muskler
Musklernas förlopp struktur
Kärlförsörjning och innervation
Biomikroskopi del 1
Princip mikroskop / spaltlampa
Olika typer
Preliminära inställningar för BUT och yttre inspektion
Belysningstyper
Användningsområden
Strukturer som kan observeras
Andra undersökningar
Fortsätter ÖAS del 2
Grading scales främre segmentet
Gradering av ögonkomplikationer i främre segmentet
SJUKDOMAR I ÖGATS FRÄMRE SEGMENT
Läkemedelsinducerade skador
Fort ÖAS del 2
Trauma
Fort ÖAS del 2
Scleras sjukdomar
Tumörer
Fort ÖAS del 2
Systemsjukdomar
Fort ÖAS del 2
Uveiter
Fort ÖAS del 2
Förvärvad och kongenetal katarakt samt kirurgi
Sjukdomar i cornea
Praktiskt prov
Biomikroskopi främre segment
2 OAFS del 1 RB140627 Ögats anat och fys Del 1
UB 150116
Grundläggande optometri 2
Utöver det som framgår av ämneslistan på Grundläggande Optometri 1, så innehåller
denna kurs:
Binokulärmatrisen som underlag för binokulärseende
Vetenskaplig Strimma
Artikelläsning Se separat dokument
Hållbar utveckling (diskussionsseminarium)
I relation till optometri
Synskärpa Del 2
Olika synskärpeskalor
ISO-standard
Log Mar
Olika sätt att visa synskärpetest
Synskärpa i relation till ålder och kommunikativa färdigheter (ink. barn)
Perifer synskärpa
Kinetisk synskärpa
Närsynskärpa
Avstånd
Lässyn
Läsbarhetsindex
Typografiska skalor
Jaeger
Punkter
Kontrastkänslighet Del 1
Luminans
Tröskel
Spatialfrekvens
Tester
Nedsatt kontrastkänslighet
Avstämningsmetoder binokulära
Binokulär polarisationstest
Röd Grön polseparerad
Humphriss
Yttre inspektion
Asymmetri
Ögonlock
Conjunktiva
Pupill
Heterochromi
Preliminära tester
Konvergensnärpunkt (KNP)
Klinisk metodik
Motilitetstest
Klinisk metodik
Ögondominans
Metoder
Synfält
Konfrontation
Amsler
Cover test med övningar
Skillnad fori och tropi
Klinisk metodik
Metodik med prismastav och provbåge
Pupillfunktionstester
Anisokori
Reflexer
Direkt
Indirekt
Ackommodativ
3 GRO 2 Ämneslista UB 150116
Swinging flashlight test
Metodik Ackommodationstest (push-up)
Push-up
Ögonrörelser
Primärläge
Duktionsrörelser
Versionsrörelser
Vergensrörelser
Torsionsrörelser
Referensplan
Sherrington och Herings lag
Sackader
Läsrörelser
Följerörelser
Fysiologisk nystagmus OKN
Vestibulookulär reflex VOR
Fixationsögonrörelser
Motilitetstest
Anamnes
Tonvik på frågor som kan vara relevanta i samband med fynd vid preliminära tester
Opta
Glasögonlinser multifokala och prismatiska
Bifokala
Progressiva
Uppmätning av multifokala glas
Uppmätning av prismaglas
Verkstad
Märka upp bifokalhöjd på kamrat
Märka upp progressivhöjd på kamrat
Mäta upp prisma i vertometer
Synfysiologi ( i relation till ögats anatomi / fysiologi 2 och Perception)
Retinal synbehandling
Korrespondens
Receptiva fält
Synfält monokulärt/binokulärt
Binokulär summation
Binokulärseende (den "optimala" synfunktionen)
Fördelar ex binokulär summation
Förutsättningar
Horoptern
Vieth Mullers cirkel
Korresponderande näthinnepunkter
Korresponderande näthinneområden
Herings fönster
Disparata näthinneområden
Panums fusionområde
Fysiologiska dubbelbilder
Korsade / okorsade dubbelbilder
Fusion
Motorisk
Sensorisk
Fusionstvång
Retinal rivalitet
Binokulärseendets 3 grader
I Simultan perception
II med fusion
III Stereopsis
Tröskelvärde
Gränsvinkel
Binokulär disparitet
3 GRO 2 Ämneslista UB 150116
Monokulär djupuppfattning via monokulära ledtrådar
Stereotester: TNO,Titmus Lang och Frisby
Forier och Tropier
Orsaker till binoproblem
Klassificering Fori
Riktning
Eso
Exo
Hyper
Cyclo
Fixavstånd
Symptom
Kompenserad / dekompenserad
Förväntade värden
Utvärdering av forier
Cover test
Supression
4 ∆ B.Ut test
Malletts närprovsapparat
Klassificering Tropi
Varaktighet
Konstant
Intermittent
Riktning
Monokulär / alternerande
Ackommodativ / Delvis ackommodativ / Ej ackommodativ
Journalföring
Praktiska prov
Preliminära tester
Vertometer multifokala (prog/bifo) och eller prisma
Refraktion
Retinoskopi
3 GRO 2 Ämneslista UB 150116
Version RB 140627
Optometrisk refraktion 1
Utöver det som framgår av ämneslistan på Grundläggande Optometri 1 och
2, så inehåller denna kurs:
Standardiserad patient för additionsbestämning och anamnes
Binokulärmatrisen som underlag för binokulärseende
Vetenskaplig strimma
Artikelläsning se separat dokument
Synundersökningsrummen
Foropter, projektortavlor och dataprojekton och lämpliga belysningsnivåer
Korscylindern i foroptern
Klinisk metodik forimätning / AKA
Kort intro forometri allmänt
Maddox
von Graefe
Klinisk metodik Aka mätning
Gradient
Estimera utifrån Cover test
Närseende
Ålderns inverkan på ackvidden
Presbyopi
Uppskattad addition
Användbar / erfoderlig ackommodation
Samband ack / konv
Ackommodationsstimulerad myopi
Pseudomyopi
Kontroll av myopiutveckling
Mätmetoder för kontroll av närseende
BKC
Ackviddsmätning
Sfär flipper
Relativ ack mätning NRA / PRA
Dynamisk skia repetition
Binokulär Analys (för grafisk analys enbart förståelse inte beräkningar)
Konvergensens komponenter
Tonisk
Ackommodativ
Fusions
Proximal
Definitioner konvergens och ackommodation
Vidd
Behov
4 OR1 RB140627
Diagrammets uppbyggnad och ifyllnad
Forilinjen
AKA värde
Dimpunkter
Brytpunkter
Återgångspunkter
Ackvidd
KNP
Zon för tydligt seende
Fusionsreserv
Kriterier
Sheard
Percival
Prismakorr
Sfärisk modifiering
Relativ Ackommodation
PRA
NRA
Avvikelser
Minusprojektion
Plusacceptans
Presbyopi
Förväntade förändringar
Fixationsdispartiet med övningar
Definition och historik, repetition
Panums fusionsområde, repetition
Uppdagande och utredning av fixationsdisparitet
Associerad fori / "Alignment " prisma
Fixationsdisparitet och fori
Kliniska tester och rutiner
Mallett
Andra koncept och fixationsdisparitet
Fd och prismaadaptation
Ackommodation och vergensmodellen
Tonisk ackommodation/vergens
Reflex ackommodation/vergens
Adaptation av ackommodation/vergens
ACA
CAC
Fixationsdisparitet
Ackommodativ eftersläpning
Proximal konvergens
Vergensmätning
Klinisk metodik
Förväntade värden
Problem som kan uppstå
Bakgrund till SILO effekt
4 OR1 RB140627
Binokulär refraktionsmetodik (inkl. demo)
Förutsättningar
Fördelar
Klinisk metodik
Humphriss
Cyclodami
Oftalmologiskt instrument
Repetition retinoskopi
Klinisk metodik i foropter
Keratometri
Användningsområde
Princip
Enpositionsinstrument
Tvåpositionsinstrument
Klinisk metodik
Kalibrering
Felkällor
Praktiska övningar
Fysiologiska aspekter på felsyntheter
Historik
Utbredning och fördelning, Könsskillnader, Etiniska skillnader
Refraktionens komponenter och deras korrelation
Cornea, Främre kammares djup, Linsen, Axiallängd, Ftot ögat
Orsaker: Arv, Miljö etc
Hyperiopi: Definition, Indelning, Symptom, Följdtillstånd, Behandling,
Utveckling
Myopi: Definition, Indelning, Symptom, Följdtillstånd, Behandling,
Utveckling
Astigmatism: Definition, Indelning, Symptom, Följdtillstånd, Behandling,
Utveckling, Regelbunden/Oregelbunden
Afaki
Fallbeskrivningar del 1 (Den vanliga patienten)
Rutinundersökning
Den åldrige patienten
Första gångs presbyopen
Studenten
Ändrade synkrav
Exempel på journalkort
Anamnes (med tonvikt på följdfrågor + specifika frågor i samband med
standardiserade patienter/externa patienter)
Anamnes
Synundersökningens organisation
Problemorienterad/dataorienterad anamnes
Butiksrutiner
Patientmottagande i klinik och butik
Klädsel
Tilltal
4 OR1 RB140627
Kommunikation (kort repetition från GRO 1)
Verbal/ickeverbal
Språk
Frågetyper
Övning
Autovertometer
Handhavande
Uppmätning av glasögon ( Vision for all)
Optitec
Journalföring på dator
Instruktion
Sekretess
Egen journalskrivning
Egna studier
Recept / remiss - lätt introduktion
Ifyllnad
Vilken information
Information till patienten
Remissvar
Synundersökning
Utföra och sedan analysera resultaten från en fullständig refraktionering
i provbåge och foropter med rutin anpassat till patientens synfel, syn- och
mentala förmåga
Bibliotekslära
Patienter från Gro 1 alt. KI studenter via MF
Praktiska Prov
Retinoskopi
Keratometri
Refraktion
4 OR1 RB140627
Optometrisk refraktion 1
Praktiska prov
Keratometri
Retinoskopi
Ackommodationsvidd ?
Fori
Anamnes
Kommentar
Strängare krav än i GRO 1
Tid
Ögats anatomi,fysiologi och sjukdomar del 2
Utöver det som framgår av ämneslistan på Ögats anatomi, fysiologi och sjukdomar
1, så inehåller denna kurs:
Vetenskaplig strimma
Artikelläsning se separat doument
BAKRE SEGMENTETS ANATOMI
Glaskropp
Embryologi (översiktligt)
Struktur och funktion
Retina
Embryologi (översiktligt)
Struktur och funktion
Choroidea
Embryologi (översiktligt)
Struktur och funktion
Synnerven,synbanan och syncortex
Embryologi (översiktligt)
Struktur och funktion
Dissektion
Oftalmoskopi
Undersökningsprinciper och klinisk metodik
Den normala och den sjuka ögonbottens utseende
Biomikroskopi del 2
Belysningstyper
Inställningar för inspektion av fundus
Strukturer som kan observeras
Grading scales bakre segment
Gradering av ögonkomplikationer i bakre segmentet
Fundusfoto
Metodik och diagnostik
Synfält (FDT)
Metodik och diagnostik
OCT
Metodik och diagnostik
Kemiska skador och strålningsskador
BAKRE SEGMENTETS SJUKDOMAR
Åldresrelaterad Makula Degeneration (AMD)
Uveiter
Trauma och neurooptometri
Systemsjukdomar
5 ÖAFS 2 RB140627
Version RB140627
Läkemedelsinducerade sjukdomar
Heriditära retinala dystrofier
Näthinneavlossning
Synfält, migrän och ögonmigrän
Tumörer
Synervssjukdomar
Strålningsskador
Praktiskt prov
Oftalmoskopi / alt Biomikroskopi 90 lins
Fundusbedömning
5 ÖAFS 2 RB140627
Perception
Version RB140627
Utöver det som framgår av ämneslistan på Grundläggande Optometri 1 och
2, Ögats anatatomi, fysiologi och sjukdomar 1 och 2, samt Optometrisk
refraktion 1, så inehåller denna kurs:
Vetenskapliga strimman
Artikelläsning och att skriva resultatdel i ett vetenskapligt sammanhang. Se
separat dokument.
Avståndsbedömning och djupseende
Disparitet, stereopsis
Avstånd och riktning, djupseende
Monokulära och binokulära referenser
Störningsmoment (aniseikoni, amblyopi)
Formseende och visus
Receptiva fält, magno/parvo/konio, primära syncortex,
ventrala strömningen, dorasala strömningen, botten-up, top-down
Illusioner, konstans
Kontrastseende
Spatial contrast sensitivity function
Lateral inhibition, Mach bands
Kontrastsynskärpa
Fortsättning från Gro2
Färgseende
Synligt ljus
Monokromat, dikromat, trikromat
Opponent färger, efter-effekt
Färgkonstans
Ischihara, Färgmättningdstest: Fornsworth D15
Ljus och mörkerseende
Fotopiskt seende, skotopiskt seende
Mörker adaptation, ljusadaptation
Spatiell summation, temporal summation
Rörelseperception och temporala aspekter
Verklig rörelse, stroboskopisk rörelse, global rörelse, inducerad rörelse
Efter effekt
Efference copy
Faktorer som påverkar upplösningsförmågan
Yttre faktorer
Synorganets egenskaper
Psykologiska faktorer
Fortsättning från Gro2
Ålder
Ämnesindelning tenta
1) Färgseende och färgdefekter, Ljus/mörkerseende, Kontrastseende
2) Rörelseperception/temporala aspekter, Avståndsbedömning/djupseende, Formseende/visus
Version UB 130513
Optometrisk refraktion 2
Hållbar utveckling (diskussionsseminarium)
I relation till optometri
Vetenskaplig strimma
Artikelläsning se separat dokument
Ordination av synhjälpmedel
Se separat dokument Verkstadsarbeten
Recept / remiss (seminarium) forts från OR 1
Optikerns föreskrift vad gäller remissförfarande
Vilken information
Var ska remissen skickas
Information till patienten
Remissvar
Screeningmetoder
Introduktion
Allmänna principer
Färgseende
Körkortscreening
Stereoskop
Maddox Wing test
Tonometer
Skolscreening: +1.0 Ct,Ackvidd, Stereo, Fri visus A/N, KNP;
Rutiner inför externa patienter
Journalföring
Allmänna anteckningar
Hab korr
Anamnes
Prel tester
Refraktion
Korrektion
Recept
Glasrekommendation
Patientmottagande i klinik och butik (forts från OR 1)
Klädsel
Tilltal
Butiksrutiner
Kommunikation (kort repetition från OR 1)
Verbal/ickeverbal
Språk
Frågetyper
Övning
Progressivprojekt
7 OR2 UB 130513
Monteringsprinciper
Urval av patienter
Glasval
Fallbeskrivning
Studentdatorer
Uppföljning
Produktinformation från leverantörer
Glaslära
Generella aspekter kring glasval
Övningar och labbar
Fallbeskrivningar
Introduktion till fallen
Divergensinsufficiens
Basic Esofori
Konvergensexcess
Konvergensinsuffisiens
Divergensexcess
Konvergenssvaghet
Basic Exofori
Vertikal
Cyclofori
Ackommodativa falltyper
Samtliga fallbeskrivningar tar upp : Definition, Prevalens, Symptom, Kliniska
Fynd, Diagnos, Etiologi och Behandling
Adaptation
Vergens och ackommodationssystemens sammankoppling
Ackommodativ adaptation
Vergens adaptation
Mätning av adaptation
Ortoptiska övningar
Generella behandlingsförfaranden vid foribesvär
Ortoptiska övningar
Utökade fusions - relativ ackommodationsreserver
Koordination och konvergensövningar
Centrala suppressionsövningar
Instrumentlära (demo)
Aberrometri( Zywave, L80)
Kornealtopografi( Sirius,Orbscan)
Digital centrering av glas( Infral)
Synfältsmäting, centralt ( FDT)
Funduskamera
Tonometer
Färg
Externa patienter - alla studenter får minst var sin
7 OR2 UB 130513
Klinisk optometri 1 inkl. 2v praktik och Px psykologi
Utöver det som framgår av ämneslistan på Grundläggande Optometri 1
och 2, samt Optometrisk refraktion 1 och 2, så inehåller denna kurs:
Hållbar utveckling (diskussionsseminarium)
I relation till optometri
Vetenskaplig strimma
Se separat dokument
Ordination av synhjälpmedel
Se separat dokument "Verkstadsarbete" gemensam för OR1 till KlinOpt3
Butiksrutiner (forts fr OR 1 och 2)
Ögats sjukdomar och normalvarianter
Seminarier
Uppföljning av tidigare kurser:
1Fundusbilder
2Anamnes /Synskärpa /yttre inspektion
3Metoder Biomikroskopi / Oftalmoskopi / Funduskamera / FDT /Synfält
Binokulära avvikelser
Amblyopi
Excentrisk fixation
Suppression
ARC anomal retinal korrespondens
HARC Harmonisk anomal retinal korrespondens
Mikrotropi
Nystagmus
Orsaker tester och behandling
Dynamisk retinoskopi
Introduktion
Jämförelse statisk och dynamisk retinoskopi
Definitioner
Ackommodativ respons
Lag of accommodation
Lead of accommodation
Låg neutral
Hög neutral
Klinisk metodik
Fördelar
Metoder
Introduktion
Nott
MEM
Bell
Sheard
Felkällor
Relaterade metoder
Near retinoscopy
Mohindra
Patientpsykologi
Hur kommunicera med patienter
Hur bemöta patienter
Hur förklara för patienter att dom har en sjukdom
Stress
8 Klin opt 1 RB 140627
Version RB 140627
Kontaktlinser och Kemi (1p)
Utöver det som framgår av ämneslistan på Öagats anatomi, fysiologi och
sjukdomar 1 och 2, Grundläggande optometri 1 och 2, samt Optometrisk refraktion
1 och 2, så inehåller denna kurs:
Vetenskaplig strimma
Se separat dokument
Kemi (3 delar)
Allmän kemi-organisk kemi: Grundläggande kemiska begrepp kommer att beskrivas. En
allmän genomgång vad organisk kemi är och hur man ritar och förstår olika strukturer
(formelskrivning).
Fundamentala begrepp inom organisk kemi kommer att beskrivas.
Polymerkemi,-fysik: Detta avsnitt går ut på att beskriva olika typer av polymera material
med avseende på variationer i den kemiska sammansättningen. Egenskaper för polymera
material kommer att beskrivas och hur dessa påverkas av variationer i den kemiska
strukturen. Fundamentala begrepp inom polymerområdet kommer att beskrivas.
Kontaktlinser: Genomgång av den historiska utvecklingen av kontaktlinser samt de nu
tillgängliga materialen vilka används i kontaktlinser. Tonvikten kommer att ligga på
relationen mellan olika material och de egenskaper som erhålls.
KL
Repetition kontaktlinsrelaterad anatomi och fysiologi
Tillpassningskriterier mjuka linser
In och ut mjuka linser
Kontaktlinsvätskor
Patientinstruktioner mjuka linser
Version RB140627
Synsvagsteknik
Utöver det som framgår av ämneslistan på Grundläggande Optometri 1 och 2,
Optometrisk refraktion 1 och 2, Ögats anatomi, fysiologi och sjukdomar 1 och 2,
samt Klinisk optometri 1, så inehåller denna kurs:
Tonvik på "reduced vision"
- Vad är svagsynt? Definitioner, prevalens och de vanligaste orsakerna till
synnedsättning.
Att mäta syn. Vad man bör tänka på när man mäter synförmågan hos patienter
med synnedsättning (visus, kontrastkänslighet, ljus).
- Evaluering. Hur evaluerar man patienter med grav synnedsättning så att
behandling och korrektion blir optimal.
- Förstoring. Introduktion till olika förstoringsprinciper.
- Optisk förstoring. Introduktion till förstorande hjälpmedel.
- Refraktion. Hur och vad bör man tänka på när man refraktionerar patienter med
grav synnedsättning.
- Filterglas. Hur kan man hjälpa synskadade patienter vid bruk av filterglas.
- Medicinska orsaker till grav synnedsättning.
- Inte-optiska hjälpmedel. Introduktion till inte-optiska hjälpmedel som kan
användas av patienter med (grav) synnedsättning.
- Synfälts hjälpmedel. Hur kan man hjälpa patienter med reducerat synfält.
- Speciella tekniker. Introduktion till eccentric viewing (EV), steady eye strategy
(SES) och preferred retinal location (PRL).
- Sensory substituts. Kommunikation, "daily living" och mobilitets hjälpmedel.
- Anpassning av omgivningen. Hur kan man vid hjälp av ljus, kontrast, färg osv.
hjälpa synskadade att orientera sig.
Version
RB140627
Statistik och vetenskapsmetodik
Tonvikten i kursen måste bestämmas i samband med lärandemålen
och ses i samband med kursen Examensarbete
Vetenskapliga strimman
Se separat dokument
Allmänna begrepp
Population vs stickprov
Urvalsmetoder: Obundet slumpssäigt urval, systematiskt urval, stratifierat urval,
klusterurval
Datanivåer: Nominal datanivå, ordinal datanivå, intervalldata, kvotdata
Parametrar vs karakteristikor
Beskrivande statistik:
Centralmått: aritmetiskt medelvärde x, median = 50:e percentilen, typvärde.
Spridningsmått: standardavvikelse s, varians S², kvartilavvikelse, variationsbredd.
Grafisk framställning: histogram, frekvenspolygon, summapolygon, stolpdiagram,
trappstegskurva, cirkeldiagram, stapeldiagram.
Bestämning av tillfälliga fel (precisionen): dubbelbestämningar.
Normalfördelningen N
Normalfördlningskurvan, den allmänna N N (m,s), den standardiserade N = Z-fördelningen
( (0,1), transformation av N (m,s) till N (0,1), sannolikhetsberäkningar medhjälp av ztabellen, referensvärden, medelvärdenas föredelning, den centrala gränsvärdessatsen
(i b d)
Statistiska ananlyser av intervall- och kvotdata
Försöksplaner: ett stickprov, två stickprov, parvis beroende observationer, två oberoende
stickprov, stickprovens egenskaper.
Hypotesprövning: ensidiga och tvåsidiga test, nollhypotes, mothypotes, signifikansnivå,
testvariabel (z-fördelningen eller t-fördelningen), samband mellan z- och t-föredelningen,
användning av t-tabellen, begreppet frihetsgraden f vid t-fördelningen, teststorhet,
signifikansgränser, kritiskt område och acceptansområde.
Konfidensintervall: Konfidensgrad, intervallberäkning med hjälp av t- eller z-fördelningen,
tolkning av konfidensintervall, konfidensintervall vid hypotesprövning.
Sambandsstudier
Linjära och icke-linjära samband
Korrelation: försöksplan, korrelations- koefficienten r, tolkning av korrelationskoefficienten, värde område för r, formell korrelation, inhomogenitetskorrelation,
gemensamhetskorrelation, kausal korrelation.
Regression: Försöksplan, en oberoende variabel x och en beroende variabel y, skattning av
regressionslinjen, regressionskoefficientens egenskaper, korrelationskoefficienten vid linjär
regression.
Statistiska ananlyser av Konfidensintervall vid nominal- och ordinaldata
Propotion som skattning av sannolikhet, villkor för normal approximation,
konfidensintervall för sannolikhet baserat på z-fördelningen.
Hypotesprövning vid nominal- och ordinaldata
Försöksplan: Ett Stikckprov och en indelningsprincip X²-analys (fördelningstest), beräkning
av förväntade antal enligt H0, X²-fördelningens egenskaper, X²-fördelningen och
beräkningar av antalet frihetsgrader f, testsorhet (f=1), teststorhet (f>1), signifikansgräns
(ensidigt test), kritiskt område och acceptansområde
Försöksplan: Minst två stickprov och en indelningsprincip X²-analys (homogenitets test),
beräkning av förväntade antal enligt H, beräkning av antalet frihetsgrader, teststorhet
(f=1)=fyrfältstabell, teststorhet (f>1).
Icke-parametriska test
Jämförelse mellan parametriska och icke-parametriska test, teckentest, Wilcoxons teckenrangtest, Wilcoxons rangsummetest
Version
RB140627
Klinisk optometri 2
Utöver det som framgår av ämneslistan på Grundläggande Optometri 1 och 2,
Optometrisk refraktion 1 och 2, samt Klinisk optometri 1, så inehåller denna kurs:
Hållbar utveckling (diskussionsseminarium)
I relation till optometri
Vetenskaplig strimma
Se separat dokument
Ordination av synhjälpmedel
Se separat dokument "Verkstadsarbete" gemensam för OR1 till KlinOpt3
Butiksrutiner (forts fr OR 1 och 2)
Remisskrivning
Seminarier (se även praktiska provlistan)
Synfält och fundusbedömning
Okulär relaterad farmakologi
Binokulärproblem
Kommunikations seminarie
Olika patienttyper: Barn, Äldre, svåra att kommunicera med
Refraktiv kirurgi
Hälso- och sjukvårdslagar
• Hälso- och sjukvårdslagen, SFS 1982:763
•Patientsäkerhetslag SFS 2010:659
• Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården SOSFS
2005:12(M)
• Socialstyrelsens föreskrifter Legitimerade optikers arbetsuppgifter inom hälso- och
sjukvården, SOSFS 1995:4 (M)1
• Socialstyrelsens föreskrifter Delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård
och tandvård, SOSFS 1997:14 (M)
• Socialstyrelsens föreskrifter om informationshantering och journalföring i hälso- och
sjukvården, SOSFS 2008:14 (M och S)
• Socialstyrelsens föreskrifter om användningen av medcintekniska produkter i hälsooch
sjukvården, SOSFS 2008:1
• Socialstyrelsens föreskrifter Anmälan om verksamhet på hälso- och sjukvårdens
område,
SOSFS 1998:13 (M)
• Socialstyrelsens föreskrifter Ansvar för remisser för patienter inom hälso- och
sjukvården,
tandvården m.m. SOSFS 2004:11 (M)
• Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om Arbete vid bildskärm, AFS 1998:5
• Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter Belastningsergonomi, AFS 2012:21
• Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter Arbetsplatsens utformning, AFS 2000:42
• Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om Arbetsanpassning och rehabilitering AFS
1994:1
• Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om Belastningsergonomi - Manuell hantering
AFS
• Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om medicinska krav för innehanv
av
körkort mm. TSFS 2010:125
Praktisk dugga synundersökning - direkt feedbak - inget omprov
Ver RB 140627
ålder funktionshinder/fysiska mentala
lyssnar inte
pratar bara
Översiktligt, Detaljerat i AO
Översiktligt, Detaljerat i AO
Översiktligt, Detaljerat i AO
Översiktligt, Detaljerat i AO
Översiktligt, Detaljerat i AO
Kontaktlinser
Utöver det som framgår av ämneslistan på Grundläggande Optometri 1 och 2, Optometrisk
refraktion 1 och 2, Ögats anatomi, fysiologi och sjukdomar 1 och 2, Klinisk optometri 1 och
2, samt Kontaktlinser och kemi, så inehåller denna kurs:
Kursens fokus och tonvik måste bestämmas i samband med lärandemålens utforming
Vetenskaplig strimma
Se separat dokument
Ordination av synhjälpmedel
Se separat dokument "Verkstadsarbete" gemensam för OR1 till KlinOpt3
Butiksrutiner (forts fr OR 1 och 2)
Allmän kontaktlinsteknik
Kontaktlinsanvändning idag
Användarprofil
Kontaktlinsprofil
Bärandemönster
Kontaktlinshistoria
Instrumentkunskap
Corneal Topografer
Radiuskop
Monokulärlupp
Tjockleksmätare
Keratometer
Vertometer
Kontaktlinstyper
Scleralinser (del 2)
Corneallinser
Stabila linser
Mjuka linser
Korttidslinser
Färgade linser
Presbyopikorrigerande linser
Tillverkningsmetoder för kontaktlinser
Svarvning
Gjutning
Kvalitetskontroll
Materialegenskaper
Vätbarhet
Syregenomsläpplighet
Ionicitet
Brytningsindex
Patientundersökning inför kontaktlinsbärande
Anamnes
Status
Psykologiska faktorer
Kontaktlinsrengöring och desinfektion
Kontaktlinshygien
Kontaktlinsvätskor
Rengöringssystem
Övriga tillbehör
Fysiologiska effekter av kontaktlinsbärande
Patientinstruktion
Isättning
Urtagning
Skötsel
Bärandetider
Compliance
Efterkontroller efter kontaktlinstillpassning
Återbesöksrutiner
Återbesöksproblematik
Speciell kontaktlinsteknik
Orto-K (del 2)
Kontaktlinsen som behandling vid ögonsjukdom
Keratoconus
Kornealtransplantation
Kontaktlinser och afaki
Kontaktlinser på små barn
Bandagelinsbehandling vid epitelskörhet, felriktade cilier
Occlusionsbehandling av diplopi, amblyopi
Kontaktlinsbehandling av ojämn kornealyta vid skleroserande tillstånd
Medicinska kontraindikationer vid kl-bärande
Komplikationer vid kl-bärande
Allmänna
Kornealsår
Allergier
GPC
Kontaktlinspraktiken
Journalföring
Rutiner för en kontaktlinspraktik
Lagstiftning
Presentation av kontaktlinsleverantörer (del 2)
Version 101110 Uppdaterad
130513 ALP
RB140627
Klinisk optometri 3 inkl. 2v praktik
Version RB140627
Utöver det som framgår av ämneslistan på Grundläggande
Optometri 1 och 2, Optometrisk refraktion 1 och 2, Klinisk
optometri 1 och 2, samt Kontaktlinser, så inehåller denna kurs:
Vetenskaplig strimma
Se separat dokument
Ordination av synhjälpmedel
Se separat dokument "Verkstadsarbete" gemensam för OR1 till
KlinOpt3
Butiksrutiner (forts fr OR 1 och 2)
Fullständig synundresökning
Synundersökning enligt kvalitetsnormen
Remisskrivning
Teman (se Klinisk optometri 2)
Barn
Äldre
Px som är svåra att kommunicera med
Presbyopi
Läs- och skrivsvårigheter
Biokulärproblem (fortsättning)
Sport och syn????
Fom Vt 2012
Arbetsplatsoptometri
Utöver det som framgår av ämneslistan på Grundläggande
Optometri 1 och 2, Optometrisk refraktion 1 och 2, samt Klinisk
optometri 1-3, så inehåller denna kurs:
Vetenskaplig strimma
Kursen är en del av den vetenskapliga strimman. Se separat
dokument.
Arbetarskyddsstyrelsens anvisningar
AFS 1998:5 Arbete vid bildskärm
AFS 1998:1 Belastningsergonomi
AFS 2000:42 Arbetsplatsens utformning
AFS 1980:14 Psykiska och sociala aspekter på arbetsmiljön
AFS 1994:1 Arbetsanpassning och rehabilitering §12
AFS 2001:1 Manuell hantering (belastningsergonomi)
Systematiskt arbetsmiljöarbete
Rörelseorganens sjukdomar
Belastningen i arbete för tung industri och ”lätt arbete”
Uppkomst av arbetsskada
Några vanliga arbetsskador i rörelseorganen
Bildskärmsarbetsplatsens ergonomi
Sambandet mellan synen och rörelseorganen
Företagshälsovård
Samarbetspartner vid synergonomiskt arbete
Psykosociala arbetsmiljön
Individ, grupp
Ledning, organisation
Stress och stressorer
Krav/kontroll-modeller
Socialt nätverk
Arbetsrelaterad optometri
Arbetsplatsen som utgångspunkt för utprovning av arbetsglasögon
Etik och moral
Arbetsplatsbesök
Anamnes och refraktion
Val av glastyp; singel vision, bifokalglas, arbetsprogressiva glas
Tillpassning, beställning, utlämning och uppföljning
Synkrav för olika yrken
Synergonomi
Ögat och synfunktionen
Synkrav vid olika typer av arbete
Synkrav för olika typer av åldersgrupper i arbetet
Synobjektet och arbetsmaterial
Arbetsställningar, belysning och subjektiva besvär
Symptom på synergonomisk överbelastning
Bra belysning i olika arbeten
Visuell Kvalitet
Vad menas med god visuell kvalitet?
Belysning
Grundläggande fotometriska begrepp och samband
Praktisk fotometri
Olika belysningsskällor
Egenskaper hos belysta ytor
Bländning
Belysningsdesign och rekommenderade belysningsnivåer
Version RB140627
Färg
Vad är färg?
Additiv och Subtraktiv färgblandning
Fysiologisk färgbenämning: CIE 1931
Färgadaptiva modeller (CAM): L*a*b*
Färgattribut: nyans, mättnad,
Andra färgsystem: NCS, Munsell
Bildskärmar
Bildskärmstyper
Skillnader ur synergonomiskt perspektiv
Testning av bildskärmar enl TCO95, 99 och 03
Hur man ställer in och utvärderar bildskärmar själv
Hur man kan utvärdera en bildskärmsarbetsplats
Ögonskydd
CE-krav (Standard): Industriella skyddsglasögon
Optisk strålning och ögat
Skademekanismer
Omgivningsfaktorer
Definition av transmittans
Solskydd för ögonen
Ljusets påverkan på människan
Ljusets påverkan på människan, dygnsvariation och årsvariation
Elektriska och magnesiska fält; synproblem och ögonbesvär, hudbesvär
Överkänslighet mot elektricitet
Laborationer
Belysning, ljuskällor
Bildskärmsarbetsplats – Karaktärisering och optimering av visuell miljö
Utvärdering av en bildskärms kvalitet
Projektarbetet
Projektarbetet består av;
Patientval (behov av arbetsglasögon)
Anamnes och refraktion/arbetsanpassad korrektion
Arbetsplatsbesök med utvärdering av arbetsmiljön avseende; arbetstagarens bakgrundsfakta,
psykosocial arbetsmiljö, belastningsergonomisk status, synergonomisk status,
belysningsrapport samt utvärdering av bildskärmskvalitet vid behov
Val av arbetskorrektion, glastyp och båge samt tillpassning, beställning, utlämning och uppföljning.
Allmän anatomi
Cellbiologi
Cellmembranets uppbyggnad och funktion
Cellorganellerna och deras funktioner
Cellkärnan
DNA, RNA och proteinsyntes
Allmänt om mitos och meios
Vävnadsbiologi
De olika vävnadstypernas byggnad och funktion
Epitel: ytepitel, körtelepitel
Bindesubstansvävnader: bindväv, brosk, ben, flytande vävnader
Muskelvävnad
Nervsystemets mikroskopiska anatomi
Nervsystemets indelning - centrala / perifera, somatiska / autonoma, motoriska/sensoriska
Nervsystemets celltyper - neuron (nervceller) / gliaceller
projektionsneuron
Nervcellens delar - cellkropp (soma), dendriter, axon
Myeliniserade / omyeliniserade axoner
Melinskidan och dess bildning - Schwannceller / oligodendrocyter
Grå och vit substans
Begreppen kärna (nucleus) respektive ganglion
Synapsens byggnad
Glia och deras huvudfunktion
Blod-hjärn-barriären
Neurotrofa faktorer
Degeneration och regeneration av nervtrådar
Begreppet neuronal plasticitet
Nervsystemets makroskopiska anatomi
Allmänt
Centrala nervsystemet hjärnan, ryggmärgen
Perifera nervsystemet -nervrötter, sensoriska och autonoma ganglier, perifera nerver
Hjärnans fem huvuddelar
Lokalisation av grå och vit substans
Telencephalon (Storhjärnan)
Lobus frontalis, parietalis, temporalis, occipitalis
Sulci och gyri
Sulcus centralis, lateralis, parieto-occipitalis
Gyrus precentralis, postcentralis
Corpus callosum
Hippocampus
Basala ganglier
Capsula interna
Sidoventriklarna (främre, bakre, undre horn)
Diencephalon (Mellanhjärnan)
Thalamus
Hypothalamus
Hypophys
Corpus pineale (tallkortkörteln)
Tredje ventrikeln (foramen interventriculare)
N. opticus, chiasma opticum, tractus opticus
Mesencephalon (Mitthjärnan)
Pedenculus cerebri (hjärnskänklarna)
Substantia nigra
Nucleus ruber (röda kärnan)
Tectum (fyrhögsplattan)
Colliculus superior, inferior (fyrhögarna)
Aqueductus cerebri (akvedukten)
N. oculomotorius, trochlearis
Rhombencephalon (Ruthjärnan)
A. Pons (Bryggan)
Fjärde ventrikeln (foramen mediana, foramina laterale)
vagus
B. Cerebellum (Lillhjärnan)
C. Medulla oblongata (förlängda märgen)
Pyramis (pyramiden)
N. accessorius, n. hypoglossus
Medulla spinalis (Ryggmärgen)
Cervical-, thoracal-, lumbal-, sacralryggmärg
Definiera ryggmärgssegment
Grå och vit substans
Ventral- och dorsalrot
Spingalnerv
Dorsalrotsganglion
Truncus sympaticus (sympatiska gränssträngen)
Liquor ceebrospinalis
Ventrikelsystemet (sidoventriklarna, 3:e och 4:e ventrikeln)
Plexus choroideus
Villi arachnoidales
Kraniet med mandibula
Kraniets ben.
Osteologiska avgränsningar av orbitan, munhålan, näshålan och hypofysgropen.
Skallgroparna (fossa cranii) med foramen magnum, jugulare, spinosum, ovale och
rotundum, canalis opticus, fissura orbitalis superior och lamina cribrosa.
Klippbenet (pars petrosa) med canalis caroticus, meatus acusticus interna och externa,
canalis facialis och foramen stylomastoideum.
Muskulatur
Tuggmusklerna, innervation och funktion; m. masseter, temporalis, pterygoideus lateralis
och medialis.
Den mimiska muskulaturen, innervation och funktion; m. epicranius (med galea
aponeurotica), buccinator, orbicularis oris och orbicularis oculi.
Artärer
Arteria carotis externa, huvudgrenar och principiella förlopp; a. facialis, maxillaris och
temporalis superficialis.
Arteria carotis interna, principiellt förlopp; a. ophtalmica, principiellt förlopp.
Vener
Vena jugularis externa, principiellt förlopp.
Vena jugularis interna, principiellt förlopp.
Sinus durae mater, principiellt förlopp; sinus sagittalis superior et inferior, rectus,
transversus, sigmoideus och cavernosus.
Förbindelserna mellan sinus durae matris och extrakraniella vener; vv. emissariae.
Nerver
Kranialnervernas principiella förlopp och innervationsområden.
Örat
Ytterörat. Öronmusslan och hörselgången, uppbyggnad och innervation.
Trumhinnan (membrana tympani), uppbyggnad och innervation.
Mellanörat. Hörselbenen (malleus, incus och stapes), m. stapedius och m. tensor tympani.
Örontrumpeten (tuba auditiva).
N. facialis’ intrakraniella förlopp i relation till trumhålan (cavum tympani); chorda tympani.
Innerörat. Snäckan (cochlea), hinnsäckarna (sacculus och utriculus), båggångarna (canalis
semicircularis). Snäckans uppbyggnad med scala vestibuli, scala media (ductus cochlearis),
scala tympani.
Näsan och dess bihålor
Näshålans uppbyggnad och begränsningar.
Näshålans principiella kärl- och nervförsörjning.
Bihålornas lägen och mynningsställen.
Näs-tårkanalens (ductus nasolacrimalis) förlopp och mynning.
Luktepitelets lokalisation.
Munhålan
Munhålans uppbyggnad och begränsningar.
Tungans muskulatur och innervation.
Tänderna.
Glandula parotis läge, förloppet av ductus parotideus.
Glandula submandibularis och sublingualis lägen och tömningsställen.
Svalget
Svalgets uppbyggnad och underavdelningar.
Strukturer i övergången mellan munhåla/näshåla och svalg.
Svalgets muskulatur och innervation.
Örontrumpetens mynning.
Svalgets lymfatiska vävnad.
Översiktligt kunna redogöra för:
Översiktligt kunna redogöra för:
Kunna redogöra för:
Kunna definiera och identifiera följande:
Allmän fysiologi
Nervcellens fysiologi
Kunna beskriva:
Jonkanalers funktion
Vilomembranpotentialens uppkomst
Uppkomst och fortledning av aktionspotentialen
Elektriska och kemiska synapsers funktion
Postsynaptiska potentialer; summation
Sensorik
Kunna definiera/beskriva:
Sinnesreceptor
Adekvat stimulus
Omvandling av stimuli till elektrisk aktivitet i det sensoriska neuronet
Frekvenskodning
Adaptation
Receptoriska fält
Lateral inhibition
Sensoriska nervändslut i huden
Primärsensoriska neuron
Ascenderande bansystem (baksträngs-mediala lemnisksystemet, anterolaterala
systemet)
Cortex cerebri: primära och sekundära somatosensoriska areor/somatotopisk
organisation.
Smärta:
Nociceptorer
Typer av nociceptiva primära afferenter
Typer av nociceptiva bakhornsneuron
Viktigaste bansystemen
Opioider: receptorer, agonister, antagonister.
Refererad smärta
Projicerad smärta
Neurogen smärta
Smärthämning: hämning på segmentell nivå, portteorin; descenderande kontroll av
nociceptivt inflöde frånden periakveduktala grå substansen (PAG).
Hörsel:
Mellanörats anatomi
Cortiska organet
Översiktligt om hörselinformationens afferenta förlopp
Ljud: frekvens, amplitud, decibelbegreppet
Ytterörats och yttre hörselgångens funktion för ljudtransmission
Ljudvågens överföring till hårcellerna
Översiktligt om hårcellens funktion
Balans:
Balansorganets anatomi: båggångar och hinnsäckar (utriculus och sacculus)
Översiktligt om hårcellens struktur och funktion, riktningskänslighet
Översiktligt om balansorganens centrala förbindelser
Båggångarnas funktion: rotatorisk acceleration, nystagmus
Hinnsäckarnas funktion: linjär acceleration, tyngdkraftspåverkan.
Luktsinnet:
Översiktligt om receptorer i luktslemhinnan och projektion till luktbarken
Smaksinnet:
Översiktligt om smakceller, smaklökar och centrala projektioner
Skelettmuskel
Kunna definiera/beskriva:
Skelettmuskelcellens organisation, sarkomeren.
Aktivering av skelettmuskelcellen: aktionspotential, Ca2+-frisättning från det
reglerproteiner
Korsbryggecykeln
Twitch, summation, tetanus
Kraft-längdförhållande
Kraft-hastighetsförhållande
Översiktligt om skelettmuskelcellernas energiomsättning
Motorik
Kunna definiera/beskriva:
Motorisk enhet
Reflex
Centralt motoriskt program
Specifika muskelreceptorer: muskelspolen och Golgis senorgan
Autogen häming
Flexorreflexen
Översiktligt om gångens motorik
Motorik som styrs från hjärnstammen: motoriska program och balanskontroll
Cerebellums tre funktionella delar
Symtom vid skador på cerebellum
Basala gangliernas motoriska funktion
Symtom vid skador på basala ganglierna, Parkinsons sjukdom
Viktiga motoriska cortexområden
Autonoma nervsystemet
Kunna definiera/beskriva:
Sympaticus och parasympaticus
Pre- och postganglionära neuron
Para- och prevertebrala sympatiska ganglier
Binjuremärg, adrenalinfrisättning
Celltyper som innerveras av autonoma nerver
Översiktligt om sympaticus och parasympaticus effekter på olika organ
Högre hjärnfunktioner
Kunna definiera/beskriva:
Översiktligt om tekniker att studera högre hjärnfunktioner
Hjärnbarkens associationsområden
EEG: uppkomstmekanismer, viktigaste rytmerna, sjukdomar som kan
diagnostiseras
Sömn-vakenhetscykeln: betydelsen av retikulära ascenderande systemet,
sömnförlopp under en normal natt, para- och ortosömn
Hypothalamus: homeostasbegreppet, överordnad endokrin kontroll, översiktligt om
reglering av födo-och vattenintag samt temperatur.
Översiktligt om frontallobens funktioner
Språkcentra: funktionen hos Brocas och Wernickes areor, afasier
Limbiska strukturer: reglering av lust-olust, hjärnans belöningssystem
Emotion: inflöde till amygdala, amygdalas kontroll av emotionellt utflöde
Inlärning och minne: olika former av inlärning och minne, amnesier
Hjärta
Kunna beskriva:
Hjärtats uppbyggnad: förmak, kammare och klaffar
Hjärtats kärlförsörjning
Retledningssystemets uppbyggnad och bakgrunden till hjärtmuskulaturens
spontanaktivitet
EKG: uppkomst och hur det registreras
Hjärtats innervation och effekter av sympaticus/parasympaticus
Hjärtcykeln: systole och diastole
Hjärtklaffarnas funktion
Hjärttonerna
Hjärtats minutvolym och dess reglering
Cirkulation
Kunna beskriva:
Blodkärlens olika principiella uppbyggnad; relation struktur-funktion
Blodvolymens fördelning på olika delar av kärlsystemet
Artärsystemet: blodtryck, pulstryck, metoder för mätning av blodtryck
Vensystemet: tryck- och flödesförhållanden samt faktorer som påverkar det
Reglering av kärltonus med lokala mekanismer, autonom innervation och
cirkulerande ämnen
Hjärt-kärlreglerande centra i hjärnstammen och deras roll i blodtrycksregleringen
Översiktligt om regionalt blodflöde, framför allt flödesreglering i skelettmuskulatur
Respiration
Kunna beskriva:
Översiktligt om luftvägarnas anatomi
Lungans rörelser: andningsmuskler, pleuratryck, lungvolymer
Dead space och alveolär ventilation
Norma-, hypo- och hyperventilation
Compliance
Surfactant
Gasutbytet i alveolerna: partialtryck, diffusion, faktorer som påverkar diffusionen
Lungkretsloppet
Gastransport i blod, hemoglobinets funktion
Andningsreglering, centrala och perifera kemoreceptorer
Njurar, syra-basreglering och vätskebalans
Kunna beskriva:
Översiktligt om njurens anatomi
Nefronets uppbyggnad och funktion
Glomerulär filtration, faktorer som bestämmer filtrationens storlek
Tubulär reabsorption och sekretion
Clearancebegreppet
Kroppsvattnets fördelning och elektrolytsammansättning i olika vätskerum
Intag och utsöndring av vatten
Reglering av extracellulärvätskans volym och osmolaritet
Koncentration och spädning av urinen; betydelsen av aldosteron och antidiuretiskt
hormon (ADH)
Njuren som endokrint organ: renin-angiotensinsystemet, erytropoetin, aktivering av
vitamin D
Reglering av extracellulära vätejonkoncentrationen (extracellulärt pH)
Begreppen acidos och alkalos
Kroppens förmåga att korrigera syra-basrubbningar
Buffertmekanismer vid syra-basrubbningar
Normal omsättning av natrium, kalium och vatten
Översiktligt om regleringen av vätskebalansen
Endokrinologi
Kunna beskriva:
Översiktligt om hur det endokrina systemet är organiserat och hur det kontrolleras
Principiellt om hur olika hormon verkar på cellulär nivå
Hypothalamus-hypofysens interaktion med övriga endokrina organ
Thyroideas betydelse för ämnesomsättning och tillväxt.
Binjuren: barkens och märgens basala funktioner
Kalciumomsättningens reglering
Blodsockrets reglering
Översiktligt om hormoner och andra faktorer som påverkar tillväxt
Digestion
Kunna beskriva:
Munhålans, svalgets och matstrupens funktion
Nedbrytning av födan i magsäcken
Upptaget av viktiga födokomponenter i tunntarmen: kolhydrater, fetter, proteiner,
Bukspottkörtelns betydelse för digestionen
Leverns betydelse för digestionen
Upptag i tjocktarmen
Avbildningskvalité
Seidelaberrationer
Raytracing
Toriska och cylindriska ytor och linser
Astigmatisk avbildning
Astigmatisk dekomposition
Asfäriska ytor, fresnellinser
Longitudinell och transversell kromatisk aberration
Akromater, linsdesign
PSF, MTF och OTF
Radiometri, fotometri
Farmakologi
Allmän farmakologi
Administreringsvägar, (huvudtyper, exempel - fördelar/nackdelar), membrantransport (typer aktiva/passiva), absorption av läkemedel, faktorer som påverkar absorptionen, metoder för att
erhålla fördröjd absorption, biologisk tillgänglighet, första passage metabolism, dosberoende
biologisk tillgänglighet.
Distribuering av läkemedel, kroppens vätskerum, skenbar distribueringsvolym, faktorer som
påverkar distribueringen.
Metabolism av läkemedel, metaboliserande organ, syntetiska/icke syntetiska reaktioner, faktorer
som påverkar metabolismen.
Utsöndring av läkemedel och läkemedelsmetaboliter, utsöndringsvägar, faktorer som påverkar
utsöndringen med urin.
Mekanismer för interaktioner.
Farmakonkinetiska grundbegrepp, absorptions-, distribuerings-resp elimineringsfas, en- och/eller tvåkompartmentmodell, 0:e och 1:a ordningens kinetik, halveringstid, dosberoende kinetik,
clearancebegreppet, kinetik vid upprepad dosering. Den farmakologiska effektens kinetik.
Receptorfarmakologi
Receptorbegreppet, definition, receptormedierade och icke receptormedierade effekter, endogena
och exogena ligander.
Multipla receptorer, förekomst, fysiologisk betydelse och farmakologisk relevans.
Receptorlokalisation, membranbundna, intracellulära, pre- och postsynaptiska.
Dos-effektsamband - grafisk framställning.
Definitioner och begrepp, inneboende aktivitet, potens, affinitet, partiella resp rena agonister,
kompetitiva resp nonkompetitiva antagonister, ED50, terapeutisk bredd.
Neurotransmission
Nervsystemet. Uppdelning (anatomiskt, funktionellt, kemiskt):
• Centrala, perifera och enterisk nervsystemet.
• Somatiska-efferenta (motoriska) systemet, och somatiska/ viscerala afferenta (sensoriska)
systemet. Autonoma nervsystemet; sympatiska och parasympatiska delen.
• Kemiskt/neuroanatomisk uppdelning ; aminosyror, monoaminer, acetykolin,
peptider
Kemisk neurotransmission, neurotransmittorer, neuromodulatorer, kriterier:
• Syntes, lagring och frisättning av neurotransmittorer. Pre-postsynaptisk receptorer.
• Farmakologiska angreppspunkter i transmissionsprocessen
• Pre- och postsynaptisk reglering, reglering av fyrning, syntes, frisättning
Ögat:
• Neurotransmittorer i sensoriska delen
• Neurotransmittorer i motoriska delen
• Neurotransmittorer i autonoma delen
• Neuroendokrin reglering
Monoaminerg transmission i ögat. Monoaminer, kemisk struktur, syntes, inaktivering, metaboliter,
receptorer, effekter i ögat och olika organ vid stimulering resp hämning, farmaka som påverkar
monoaminerg transmission.
monoaminerg transmission.
Kolinerg transmission i ögat.
Kemisk struktur, syntes, inaktivering, receptorer, distribuering, effekter i ögat och olika organ vid
stimulering resp hämning, farmaka som påverkar kolinerg transmission (exemplifierat med bl. a.
neuropsykofarmaka som ger ögonbiverkningar).
Övriga typer av transmittorer i ögat och olika organ: aminosyror, peptider.
Medel vid allmäna ögonsjukdomar
Verkningsmekanismer för aktuella medel
Medel vid allergi och inflammation
• Inflammatoriska mediatorer, NSAID-preparat, farmakokinetik, verkningsmekanismer,
biverkningar, kontraindikationer, toxiska effekter.
• Kortikosteroider, naturligt förekommande glukokortikoider, syntetiska analoger, effekter i
farmakologisk dos, användning som antiinflammatoriska medel.
• Läkemedel vid astma och andra sjukdomar i luftvägarna
Medel mot infektioner
• Mekanismer för selektiv effekt, administreringsvägar, behandlingstid, njurfunktionens betydelse,
överkänslighet, resistens.
• Antibiotika och kemoterapeutiska som används för att behandla infektioner i ögat, bakteriostatisk
resp baktericid effekt, verkningsmekanismer, farmakokinetik, antibakteriellt spektrum, biverkningar,
resistens utveckling.
Diagnostiska mediakament
Lokalanestesi (hornhinnan)
Dillaterande droppar
Pupillkontraherande droppar
Ackommodationsförlamande droppar
Läkmedels påverkan på ögonen/synen
Version
030722
Fysikalisk Optik
Vågbegrepp, fotoner
Elektromagnetiska spektrat
Växelverkan mellan ljus och materia
Ljuskällor, laser
Färg
Dispersion
Polarisation
Polarisation vid reflektion och spridning
Dubbelbrytning.
Koherens
Interferens
Interferometriska mätmetoder
Antireflexbehandling - inkl. kemi
Diffraktion
Upplösningsgräns.
Gitter, diffraktiva optiska element, holografi
Version
070322
Geometrisk optik
Hur ljuset bryts i ögat och att hamnar i fovea
Prisma; basriktning i förhållande till nesan, dioptrier
Brytningsindex och dets samband med tjocklek och diameter
Intro astigmatsim
Vågfronter, strålar
Skuggbilder, hålkamera, bildbegreppet
Spekulär och diffus reflektion
Reflektionslagen
Absorbtion, transmission, spridning
Brytningsindex, brytningslagen
Totalreflektion
Avbildning i plana ytor
Avbildning i prismor
Ytkrökning, vågfrontskrökning, vergens
Paraxial approximation
Brytning i sfärisk gränsyta, teckenkonventioner, foci
Avbildning i sfäriska gränsytor, avbildningsformeln, lateral förstoring
Avbildning i sfäriska speglar
Newtons relation
Avbildning i tunna linser, linsmästarformeln
Strålkonstruktion
Prismaeffekt i tunn lins, bas in, bas ut
System av tunna linser, mellanbild
Avbildning i tjocka linser och linssystem, huvudplan, foci
Huvudplan för generella system, strålkonstruktion med huvudplan
System med olika bry
Aperturstopp, in- och utträdespupill, numerisk apertur, bländartal
Fältstopp, vinjettering, synfält.
Kamera
Öga, cornea, lins, retina, fovea
Reducerade ögonmodellen.
När- och fjärrpunkt, emmetropi, myopi, hyperopi, astigmatism
Korrektionsprincipen
Lupp, vinkelförstoring
Mikroskop, teleskop, kikare
Undervsas innan Optometrisk
undersökningsmetodik och optikteknik 1
börjar
Instrument Optik
Biomikroskopet
Direkt och indirekt oftalmoskopi
Retinoskopi
Subjektiva och objektiva optometrar
Autorefraktorer
Keratometrar och instrument för cornealtopografi
Vertometerar
Mikrobiologi
Mikroorganismernas förekomst och allmänna egenskaper
Smittspridning och epidemiologi
Den sjukdomsalstrande förmågan hos mikroorganismer
Kroppens försvarssystem, inflammation och överkänslighets-reaktioner
Metoder att förebygga och behandla infektionssjukdomar
Orientering om vanliga infektioner i ögat
Patologi
Under kursens gång kommer samspelet mellan onormal morfologi och onormal funktion på olika
nivåer att belysas. Kursen kan således öka förståelsen för hur sjukdomar påverkar olika
organfunktioner, hur detta ger upphov till symtom och andra kliniska fynd, hur medicinska och
kirurgiska behandlingsmetoder försöker återställa normal organfunktion. Med dessa kunskaper bör
sjukdomsförebyggande åtgärder, diagnostik och behandling få en rationell bakgrund.
Praktiska prov/dugga - Optikerprogrammet
Version RB120617
Grundläggande optometri 1 (T1)
Betyg vid praktiska prov: U/G
Studenten får ha med bedömningsmallarna vid provet
Vertometer (Nivå 1)
Sfäriska och toriska glas (cylinder över 0,75)
Refraktion (Nivå 1)
Anamnes, Visus, och Refraktion 1 öga, astigmatism med stråltavla och monokulär
avstämning (Avstämning med +1 metod)
2
Retinoskopi (Nivå 1)
3
Retinoskopi 1 öga (sfär och cylinder) - kan förekomma som del av övning
1
10 min
25 min
10 min
Ögats anatomi, fysiologi och sjukdomar 1 (T2)
Betyg vid praktiska prov: U/G
Studenten får ha med bedömningsmallarna vid provet
4
Instrument (Nivå 1)
Biomikroskopi (Nivå 1)
15 min
Grundläggande optometri 2 (T2)
Betyg vid praktiska prov: U/G
Studenten får ha med bedömningsmallarna vid provet
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
Vertometer (Nivå 2)
Multifokala glas (prog. och bifo)/prisma (2 av 3)
Refraktion (Nivå 2)
Korscylinder (får BSG) och binokulär avstämning
Preliminära tester
Cover test
Pupillrespons
KNP
Motilitet
Dominans
Konfrontationssynfält
Yttre inspektion
Amsler
Ackommodationsvidd
20 min
25 min
3/9
15 min
Optometrisk refraktion 1 (T3)
Betyg vid praktiska prov: U/G
Studenten får ha med bedömningsmallarna vid provet
Instrument/Metodik
Retinoskopi (Nivå 2) - görs som del av övningar
(max tid 10 min)
Keratometri (Nivå 1) - görs som del av övningar
(max tid 10 min)
Refraktion (i foropter) (Nivå 3)
Anamnes, CT, pupillrespons och refraktionering med avstämda resultat samt fori
och vergensmätning (Retinoskop får användas, men bedöms ej)
18
16
17
20 min
30 min
Ögats anatomi, fysiologi och sjukdomar 2 (T3)
Betyg vid praktiska prov: U/G
Studenten får ha med bedömningsmallarna vid provet
19
20
Instrument
Oftalmoskopi (Nivå 1) - görs som del av övning
Fundusbedömning 10 fall (bildspelstenta)
15 min
20 min
Kontaktlinser och kemi (T4)
Betyg vid praktiska prov: U/G
Studenten fär EJ ha bedömningsmallarna vid provet
Insättning/uttagning (Nivå 1)
21
Mjuka linser - görs som del av övning
10 min
Klinisk optometri 2 (T5)
Betyg vid praktiska prov: U/G
Studenten fär EJ ha bedömningsmallarna vid provet
Dugga synundersökning
22
Fullständig synundersökning (enligt kvalitetsnormen)
Diagnostik
23
Fundus och synfält (Bildspelstenta)
Case
24
Fundusfoto (CASE bedömning)
Synfältsmätning (CASE bedömning)
Aberrationsmätning (CASE bedömning)
Kornealtopografi (CASE bedömning)
Tonometer (CASE bedömning)
Färgseende (CASE bedömning)
Mallett (CASE bedömning)
Ortoptiska övningar (CASE bedömning)
60 min
30 min
4 av 8 på
10 min
Kontaktlinser (T6)
Betyg vid praktiska prov: U/G
Studenten fär EJ ha bedömningsmallarna vid provet
Tillpassning (Nivå 2)
Tillpassning utlämningsbara linser (H+V) - får refraktionsvärden
Stabila
26
Bedömning 10 hårda linser (presenteras på video)
25
30 min
20 min
Klinisk optometri 3 (T6)
Betyg vid praktiska prov: U/G/VG
Studenten fär EJ ha bedömningsmallarna vid provet
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
Synundersökning
Fullständig synundersökning (enligt kvalitetsnormen)
Instrument/Metodik (exempelvis:)
Retinoskop (Nivå 3)
Keratometri (Nivå 2)
Oftalmoskopi (Nivå 2)
Biomikroskopi (Nivå 2)
Kontrastmätning
Fundusfoto (CASE bedömning)
Synfältsmätning (CASE bedömning)
Aberrationsmätning (CASE bedömning)
Kornealtopografi (CASE bedömning)
Tonometer (CASE bedömning)
Färgseende (CASE bedömning)
Mallett (CASE bedömning)
Ortoptiska övningar (CASE bedömning)
60 min
2 stk
ingår i de
60 min
ovan
Ögats optik
Toppunktsavstånd
Korrektionsprincip
Beräkningar Egna studier
Korrektionsprinciper glas / öga
Korrektionsprinciper glas / öga
Huvudpunktsrefraktion
Glasrefraktion
Brännpunktsrefraktion
vd
Mr´s läge vid astigmatism
F´G s läge vid astigmatism
Beräkningar
Det reducerade ögat (Egna studier)
Gullstrand
Listing
Gullstrand-Emsley
Korrektion fysiologiska aspekter
Vergenser och dess betydelse vid korrektion
Optiskt system i praktiken vid korrektion
Ögats F´E vid olika korrektionssituationer och dess betydelse för bildstorlek
Retinal avbildning Knapps lag
Yttre ackommodationsresultat
Kontaktlinsoptik
Kontaktlinsen som tjock lins
BVP
Förstoring och formfaktor
Tårlins
Total- resp restastigmatism
Optiska för/nackdelar med kontaktlinser
Nodpunkter, ögonmodeller.
Ackommodation
När- och fjärrpunkt, emmetropi, myopi, hyperopi, astigmatism
Korrektionsprincipen
Bildkvalitet i ögat
Skärpedjup, suddig avbildning
Synskärpa, kontrastkänlighet
Vågfrontsmätare
Optiska bieffekter av olika typer av glasögonkorrektion.