docÅrsredovisning 2014 - Västra Götalandsregionen
download 
Report Transcription
Årsredovisning 2014 - Västra Götalandsregionen
2015-01-28: Ärende nr 1 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum 2015-01-27 Diarienummer 521-2013:L131 Västra Götalandsregionen, Södra Älvsborgs Sjukhus, ekonomistab Handläggare: Anna-Karin Jernberg Telefon: 033-616 10 00 E-post: [email protected] Till styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus Årsredovisning 2014 Förslag till beslut 1. Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus godkänner årsredovisning för 2014. 2. Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus förklarar paragrafen omedelbart justerad. Sammanfattning av ärendet Förvaltningen har upprättat en årsredovisning enligt anvisningar från regionstyrelsen. Sjukhusets huvuduppdrag, att bedriva specialistsjukvård, har utförts med mycket goda medicinska resultat och hög patientsäkerhet. Medicinska kvaliteten enligt regionens Kvartalen är högst inom regionen och patientsäkerheten i form av hygienrutiner, trycksårsutveckling och vårdrelaterade infektioner är på hög nationell nivå. I den nationella patientenkäten visar sjukhuset mycket goda resultat på nationell toppnivå. Tyvärr har tillgängligheten till mottagning och behandling försämrats beroende på dels påtagligt ökad remisstillströmning samt åtgärder på grund av sjukhusets ekonomiska situation. Beläggningssituationen var i stort sett acceptabel under året med lägst andel överbeläggningar av regionens akutsjukhus. Dessvärre har SÄS en hög andel utlokaliserade patienter vilket påverkar vårdförlopp negativt men även arbetsmiljön. Sjukhusets personalsituation är besvärlig med betydande vakanser inom sjuksköterskeyrken vilket medfört en ansträngd arbetsmiljö och höga sjuktal. Kostnaderna för bemanningsföretag för sjuksköterskor ökade påtagligt under året men minskade i samma omfattning för läkare. Antalet anställda har ökat marginellt medan antalet nettoårsarbetare minskat (-19) och utförd tid minskade under året. Postadress: Södra Älvsborgs Sjukhus 501 82 Borås Besöksadress: Brämhultsvägen 53 Borås Varbergsvägen 50 Skene Telefon: 033-616 10 00 Webbplats: www.vgregion.se/sas E-post: [email protected] Datum 2015-01-27 Diarienummer 521-2013:L131 2 (2) Sjukhusets ekonomiska resultat för året blev minus 92,5 mnkr vilket är i nivå med lagd prognos på minus 91 mnkr från våren 2014. Budgetavvikelsen förklaras främst av kostnader för bemanningsföretag (minus 49,4 mnkr), köpt vård (minus 35,0 Mkr) och övriga kostnader (minus 24,1 Mkr). Sjukhusets bruttokostnadsutveckling var fortsatt låg, 2,1 procent och väldigt låg i förhållande till övriga sjukhus i VGR. Arbete med åtgärdsprogram för kostnadsbesparingar och effektiviseringar pågick under året inom de olika verksamheterna. Beredning Samverkan har skett med fackliga organisationer den 23 januari. Södra Älvsborgs Sjukhus Thomas Wallén Sjukhusdirektör Anna-Karin Jernberg ekonomichef Bilaga Södra Älvsborgs Sjukhus – årsredovisning 2014 Skickas till Regionstyrelsen Västra Götalandsregionen 1 (30) Årsredovisning Datum 2015-01-27 Diarienummer 521-2013:L131 Västra Götalandsregionen, Södra Älvsborgs Sjukhus, ekonomistab Handläggare: Olof Johansson Telefon: 033-616 47 01 E-post: [email protected] Södra Älvsborgs Sjukhus – årsredovisning 2014 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning ................................................................................................. 2 2. Verksamheten .................................................................................................... 3 2.1 Regionfullmäktiges mål ......................................................................................... 3 Västra Götalandsregionens egna verksamheter ska vara föregångare i miljöarbetet ............3 Regionstyrelsen och Kommittén för rättighetsfrågor ansvarar för att regionens verksamheter ska vara tillgängliga för alla invånare. ..............................................................3 Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa att patienterna erbjuds vård inom de fastställda garantitiderna. .....................................................................4 Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa en kvalitetsdriven vård i hela Västra Götaland. ...................................................................................................5 Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska erbjuda invånarna en sammanhållen vård oavsett vårdnivå eller vårdgivare............................................................7 Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa att vården är jämlik och jämställd. ..........................................................................................................................7 Varje verksamhet med kliniskt uppdrag har könsuppdelad statistik som man analyserar, om ojämlikhet finns fördjupas analysen och åtgärder vidtas. Barnkonventionen är ett levande dokument i många av våra verksamheter. På de verksamheter där vi vårdar barn uppmärksammar vi särskilt konventionen. ............................................................................................................................7 Servicenämnden ska genom ett samlat ansvar för samordning, produktion och leverans av serviceverksamhet inom Västra Götalandsregionen skapa förutsättningar för att frigöra resurser till kärnverksamheten. ...............................................................................................8 Regionstyrelsen ska trygga den långsiktiga kompetensförsörjningen. ...................................8 Regionstyrelsen ska stärka regionen som en attraktiv arbetsgivare. .....................................9 2.2 Regionfullmäktiges uppdrag ................................................................................ 10 Alla verksamheter ska ha kostnadskontroll och redovisa ekonomisk balans. ......................10 Alla verksamheter ska arbeta för att öka sin produktivitet och effektivitet. ...........................10 2.3 Verksamhetens övergripande uppdrag och verksamhetens mål ........................ 11 Åtta förbättringsprogram: ......................................................................................................11 SÄS mål och mätetal i verksamhetsplan 2014 .....................................................................15 Verksamhetens miljöarbete ..................................................................................................15 2.4 Vårdgaranti – tillgänglighet .................................................................................. 16 2.5 Beläggning .......................................................................................................... 16 2.6 Prestationer ......................................................................................................... 17 2.7 Patientsäkerhetsarbetet ...................................................................................... 18 3. Personal ........................................................................................................... 20 3.1 Personalstruktur .................................................................................................. 20 Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: [email protected] Datum 2015-01-27 Diarienummer 521-2013:L131 3.2 3.3 3.4 3.5 3.6 2 (30) Sjukfrånvaro ........................................................................................................ 21 Jämställdhet och mångfald.................................................................................. 21 Personalvolym ..................................................................................................... 22 Bemanningsföretag ............................................................................................. 22 Personalkostnadsanalys ..................................................................................... 22 4. Ekonomi ........................................................................................................... 24 4.1 Ekonomiskt resultat ............................................................................................. 24 Intäkter 24 Kostnader ..............................................................................................................................25 4.2 Åtgärder vid ekonomisk obalans ......................................................................... 27 4.3 Investeringar........................................................................................................ 29 1. Sammanfattning Sjukhusets huvuduppdrag, att bedriva specialistsjukvård, har utförts med mycket goda medicinska resultat och hög patientsäkerhet. Medicinska kvaliteten enligt regionens Kvartalen är högst inom regionen och patientsäkerheten i form av hygienrutiner, trycksårsutveckling och vårdrelaterade infektioner är på hög nationell nivå. I den nationella patientenkäten visar sjukhuset mycket goda resultat på nationell toppnivå. Tyvärr har tillgängligheten till mottagning och behandling försämrats beroende på dels påtagligt ökad remisstillströmning samt åtgärder på grund av sjukhusets ekonomiska situation. Beläggningssituationen var i stort sett acceptabel under året med lägst andel överbeläggningar av regionens akutsjukhus. Dessvärre har SÄS en hög andel utlokaliserade patienter vilket påverkar vårdförlopp negativt men även arbetsmiljön. Sjukhusets personalsituation är besvärlig med betydande vakanser inom sjuksköterskeyrken vilket medfört en ansträngd arbetsmiljö och höga sjuktal. Kostnaderna för bemanningsföretag för sjuksköterskor ökade påtagligt under året men minskade i samma omfattning för läkare. Antalet anställda har ökat marginellt medan antalet nettoårsarbetare minskat (-19) och utförd tid minskade under året. Sjukhusets ekonomiska resultat för året blev minus 92,5 mnkr vilket är i nivå med lagd prognos på -91 mnkr från våren 2014. Budgetavvikelsen förklaras främst av kostnader för bemanningsföretag (-49,4 Mkr), köpt vård (-35,0 Mkr) och övriga kostnader (-24,1 Mkr). Sjukhusets bruttokostnadsutveckling var fortsatt låg, 2,1 procent och väldigt låg i förhållande till övriga sjukhus i VGR. Arbete med åtgärdsprogram för kostnadsbesparingar och effektiviseringar pågick under året inom de olika verksamheterna. Datum 2015-01-27 Diarienummer 521-2013:L131 3 (30) 2. Verksamheten 2.1 Regionfullmäktiges mål Västra Götalandsregionens egna verksamheter ska vara föregångare i miljöarbetet Vårdens utsläpp av lustgas. Sjukhuset har minskat lustgasutsläppen med 46 procent jämfört med 2009 som är basår. Målet är 50 procent. För att uppnå större minskningar behöver destruktionsanläggning för lustgasen installeras. Förvaltning Helår 2014 (kg inköpt ) Södra 3 538 Älvsborgs Sjukhus Återvunnen Helår Utfall mängd (kg) 2014 2013 (kg (kg) utsläppt) Utfall 2009 (kg) Minskning Minskning 2013 mot 2014 mot 2009 (%) 2009 (%) 354 5 869 -44 3 184 3 265 -46 Central distribution av lustgas har flyttats närmare förlossningen som är den största användaren. Läcksökning av ledningar är gjord under 2014 för att förhindra att diffusa utsläpp av lustgas sker. Användning av miljö- och hälsofarliga ämnen. Sjukhuset har redan fasat ut 100 procent av de aktuella ämnena sedan 2013 och därmed blir resultatet också noll procent. Fortsatt uppföljning för att förhindra att utfasningsämnen köps in igen. Regionstyrelsen och Kommittén för rättighetsfrågor ansvarar för att regionens verksamheter ska vara tillgängliga för alla invånare. Andel sjukhus i egen regi som har inventerat 90 procent av sina verksamheter i Tillgänglighetsdatabasen. SÄS har inregistrerat 100 procent av sina offentliga lokaler på mottagningarna fram till och med väntrummen i tillgänglighetsdatabasen. Denna siffra är föränderlig då verksamheter ändras och nya verksamheter skapas. Data till tillgänglighetsdatabasen behöver kontinuerligt uppdateras. Alla inventerade verksamheter är nu publicerade på SÄS externa webbsida men det pågår fortfarande undersökning om varför det inte går att publicera under respektive enhets webbsida. Åtgärder för att upprätthålla målet; Att skriva ut rapporter för att kunna se hur tillgängliga SÄS lokaler är och analysera rapporten mot standarden ” Tillgängliga och användbara miljöer”. Att kontinuerligt lägga in siffror i databasen så att 100 procent kan hållas. Att hålla enheternas namn uppdaterade. Att följa upp problemet med publiceringen av databasen på enheternas externa webbsida. Datum 2015-01-27 Diarienummer 521-2013:L131 Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa att patienterna erbjuds vård inom de fastställda garantitiderna. Väntetid första besök BUP max 30 dagar. BUP:s vårdgaranti till första besök ligger på 90 procent. Regionens målnivå på 100 procent är svår att nå pga att inremitterande enheter inte alltid följer remissreglerna. Avvikelser rapporteras till de enheter som inte följer remissreglerna. Målet på årsbasis är att nå 90 procent. Väntetid läkare akutmottagning, andel som fått träffa läkare inom 1 timme. Ledtidsmätning för samtliga patienters väntan på läkarbedömning under 2014 visade att 41 procent av patienterna träffade läkare inom 60 minuter. Målet är 60 procent. Åtgärd för att nå målet är: 1. Utveckling av teambaserat arbetssätt inom akutmottagningen. 2. Under 2015 tar sjukhuset ett större grepp för att nå mål för vistelsetid på akutmottagningen, då det krävs fler som samverkar i frågan, då TVT är ett gemensamt sjukhusmål samt att väntan på vårdplats ska vara max 30 minuter. Antal väntande mer än 90 dagar till besök. Vi har sett en vikande tillgänglighet men under andra halvåret 2014 skedde en viss återhämtning. Under 2014 har vår ekonomiska situation och vissa rekryteringsproblem bidragit med att vi inte kan leverera besök inom väntetidsmålet. Dessutom har vi haft en betydande ökning av antalet remisser in till sjukhuset på ca 4 %. Vid årets slut 2014 har 1369 patienter väntat mer än 90 dagar, varav 885 till Hudmottagningen, 193 Hjärtsjukvård samt lungmottagningen 93. Under 2015 är ett av förbättringsprogrammen att utveckla öppenvården och det är en tydligare fokusering på tillgängligheten jmf med 2014. Vi kommer behöva forma delvis helt nya arbetssätt och flödesprioriteringar, mycket mer detaljerad resurs och kapacitetsplanering och bortprioritera arbetsuppgifter som inte gagnar produktionen i korta perspektivet. En stabil balans mellan ny- och återbesök måste säkerställas och förutom detta måste resurser/medel skapas för extra tillgänglighetssatsningar enligt mer traditionellt slag. Antal väntande mer än 90 dagar till behandling. 4 (30) Datum 2015-01-27 Diarienummer 521-2013:L131 Under året har vi haft en viss förbättring för behandlingar inom 60 dagar men en något vikande trend för 90 dagars väntan. Antal väntande vid årets slut är 199 patienter. Se även avsnittet ovan om besök. Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa en kvalitetsdriven vård i hela Västra Götaland. Vårdrelaterade infektioner i somatisk slutenvård. Enligt förbättringsprogrammet; patientsäkerheten ska förbättras har sjukhusets samtliga berörda verksamheter: 1. Utsett och utbildat verktygsläkare 2. Kartlagt de vanligaste VRI på kliniknivå där lokala måltal definierats och följs regelbundet 3. Klinikdata har validerats. 4. Alla kliniker utom tre har genomfört sin årliga genomgång gällande VRI + antibiotika med STRAMA-läkare och vårdhygien. De tre återstående klinikerna är under pågående genomförande. Således har sjukhusets verksamheter genomfört de aktiviteter som krävs för att kunna genomföra förbättrings- och kvalitetsarbete i syfte att reducera VRI i somatisk vård. VRI-incidensen enligt Infektionsverktyget är för hela 2014 hittills (från 29/1 och till den 8/12) 4,77 per 100 vårdtillfällen. Något säkrare data om man vill jämföra med tidigare år är att se på kvartal 2 och 3 mätt i SAI. 2013 låg incidensen på 4,74/100 vårddygn och mätt i Infektionsverktyget 2014 4,56/100 vårddygn. Utdata 2014 som stödjer reduktionen av VRI kan ses som ett ”förlorat” år ur VRIregistreringssynpunkt. Dock har samtliga verksamheter genomfört efterfrågade aktiviteter. Sjukhuset kan ej påvisa faktisk reduktion av VRI men lägger väl till i utfallsmått. Antal överbeläggningar på sjukhus per 100 disponibla vårdplatser. Se avsnitt 2.5 Beläggning. Andel patienter inom cancervården som får behandlingsbeslut inom målnivån av totala antalet patienter inom cancervården. Under 2014 har vi inte någon sjukhusövergripande uppföljning på detta mätetal men fr o m 2015 kommer det att successivt nationellt införas sk standardiserade vårdförlopp som definierar bl. a tiden till behandlingsbeslut. Med det arbetssättet ska alla ledtider följas noggrant/cancerform. 5 (30) Datum 2015-01-27 Diarienummer 521-2013:L131 Antal och andel patienter som registreras i psykiatrins kvalitetsregister. BUP deltar i BUSA, Bipolär och RiksÄt. VUP deltar i PsykosR 60 procent, Bipolär 61 procent, BUSA 48 procent, ECT, SBR 100 procent, LAROS 100 procent, Rättspsyk, Riksät. Totalt 65 procent registreras. Mål enligt PRIO 60 procent. Ökning jmf med förra årets resultat på cirka 40 procent. VUP når målet avseende en ökning av registreringar i de psykiatriska kvalitetsregistren. BUP: registret BUSA (som omfattar flest patienter) är helt omarbetat och alla patienter måste läggas in på nytt. Detta pågår men är tidskrävande, sker undan för undan. VUP: Når 65 procent registreringar i Kvalitetsregister efter en stark upphämtning under hösten. BUP når inte målet om 60 procent täckningsgrad för Bipolär och RiksÄt. BUP/VUP har gemensamt startat en ny Ätstörningsmottagning. Genom denna kommer det tas ett helhetsgrepp gällande registreringar i RiksÄt. Antal personer som får biologiska läkemedel per 100 000 invånare vid reumatoid artrit. Ett genomsnitt på 148 behandlade patienter/100 000 inv och vi räknar med 150 000 invånare i vårt upptagningsområde. Här finns stora osäkerheter i beräkningen pga. patienter som bor i vårt upptagningsområde och går i Alingsås och på SU inte finns med i våra siffror. 6 (30) Datum 2015-01-27 Diarienummer 521-2013:L131 7 (30) Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska erbjuda invånarna en sammanhållen vård oavsett vårdnivå eller vårdgivare. Undvikbara slutenvårdvårdstillfällen för personer 65 år och äldre. Undvikbar slutenvård är inte uppdelad per förvaltning och mätetal finns ej tillgängligt. Återinskrivna inom 30 dagar 65 år och äldre. Resultatet för kvartal 1-3 2014 var 18,75 procent. Trots att vi under året arbetat med förbättringsprogram med vård och behandlingsplaner för våra patienter har detta inte fått tillräcklig spridning för att få effekt. Andel dialys i hemmet. Mätetalet tas en gång per år från njurregistret och är 31,5 procent. Genom att fler patienter startas upp med peritonealdialys så nås målet. Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa att vården är jämlik och jämställd. Varje verksamhet med kliniskt uppdrag har könsuppdelad statistik som man analyserar, om ojämlikhet finns fördjupas analysen och åtgärder vidtas. Barnkonventionen är ett levande dokument i många av våra verksamheter. På de verksamheter där vi vårdar barn uppmärksammar vi särskilt konventionen. Deltagande i screeningprogram livmoderhalsscreening. Rapporteras ej. Deltagande i screeningprogram mammografi. Rapporteras ej. Deltagande i screeningprogram bukaortaneurysm. Resultat enligt Kontaktpunkten på Sahlgrenska Universitetssjukhuset (som kallar alla patienter). Resultat 89 procent. Könsskillnad i hjärtsjukvård. Inga uppgifter Könsskillnad i strokevård. 17: Stroke: jan-nov: kvinnor 98%; män 98% 18. Stroke: jan-nov: kvinnor 86% ; män 84% 19: Stroke: jan-nov: kvinnor 95%; män 95% 20. Stroke: jan-nov: kvinnor 15%; män 11% Datum 2015-01-27 Diarienummer 521-2013:L131 8 (30) Inga signifikanta könsskillnader noteras förutom när det gäller måltal 20 där kvinnor får behandling i större omfattning än männen. Det rör sig dock om små tal som ger stort utrymme för slumpmässiga variationer. Fortsatt bevakning av medicinska variabler ur könsperspektiv kommer att ske. Kommer att uppnå uppsatta mål utan signifikanta könsskillnader. Antal personer med undvikbara somatiska slutenvårdstillfällen per 100 000 invånare med tidigare psykiatrisk vård. Personer med bipolärt syndrom och schizofreni uppvisar i högre grad än befolkningen i övrigt metabola avvikelser – övervikt, diabetes eller rubbning av blodfetter, samt en ökad dödlighet i hjärtkärlsjukdom. Bristande fysisk aktivitet är en av flera bidragande faktorer. Fysisk aktivitet på recept (FaR) leder till en ökad fysisk aktivitetsnivå samt har positiva effekter på den självskattade hälsan, många metabola riskfaktorer och på hjärt-kärlsjukdomar. Under 2014 har vi arbetat med: FaR: Öka användandet av FaR i psykiatrisk öppenvård. Rökfri Heldygnsvård (HDV): Formulera handlingsplan och mätetal för rökfri HDV Metabola riskfaktorer: Kartläggning av riskfaktorer tex, BMI över 30. För patienter med diagnos schizofreni: Genomföra hälsosamtal. Tillse att patienterna vid behov får kontakt med rätt vårdgivare inom somatisk sjukvård. Stötta patienter att genomföra screeningundersökningar som de är kallade till. Servicenämnden ska genom ett samlat ansvar för samordning, produktion och leverans av serviceverksamhet inom Västra Götalandsregionen skapa förutsättningar för att frigöra resurser till kärnverksamheten. Leverantörstrohet Målet på 86 procent uppnås. Inom köpt vård förväntas troheten öka när avtal registreras i databasen samt användandet av behandlingshem långsiktigt minskar då sjukhuset utvecklar egen verksamhet inom ätstörning. Investeringar går via Regionservice vilket borde ge en högre siffra. Inom personalkostnader finns handledning inom främst psykiatrin där sannolikt inte alla avtal är registrerade vilket också ger en högre siffra. Under 2015 bör måltalet kunna uppnås. Regionstyrelsen ska trygga den långsiktiga kompetensförsörjningen. Antalet sjuksköterskor som får sin specialistutbildning betald av regiongemensamma medel. Sjukhuset har åtta medarbetare som får sin specialistutbildning betald av regiongemensamma medel med studier på halvfart, start augusti 2013 och är färdiga juni 2015. SÄS är tilldelade 14 utbildningstjänster på halvfart under 2014, med start september 2014 och vi har fyllt våra 14 tilldelade utbildningstjänster för året. Att uppnå målet med att öka antalet sjuksköterskor som har en specialistutbildning på SÄS, är en del av målet och det uppnås med denna satsning. Sjukhuset behöver arbeta med att även ha en strategi för hur SÄS tar tillvara denna kompetens på bästa sätt, när sjuksköterskorna är tillbaka och arbetar igen. Ett arbete kring detta startar i VGR i januari 2015. Datum 2015-01-27 Diarienummer 521-2013:L131 Sjukhuset har erbjudit 20 sjuksköterskor en utbildningsbefattning, med start under 2013 samt 2014. Vi kan så här långt göra en bedömning att vi kommer att öka antalet sjuksköterskor som har en specialistutbildning på SÄS. Kostnaden för bemanningsläkare. Vissa specialiteter är brist på och därför svårrekryterade, ex neonataloger, barnneurolog, patologer. Barn- o ungdomspsykiatrin har rekryterat och kommer inte att behöva använda bemanningsläkare. Inom röntgen finns en långsiktig plan. Akuten har ny verksamhetschef, arbete pågår. För övrigt har bemanningsläkare använts för viss kökortning. Rekryteringssatsningar och satsning på ST tjänster görs. Kostnaden för bemanningssköterskor. Största delarna härrör sig från sommaren samt viss kvarstående problematik som förskjuten semester för ordinarie personal. För övrigt mycket svårt att rekrytera, framför allt nattpersonal. Nationell brist. Åtgärd är rekryterings- och marknadsföringsinsatser. Regionstyrelsen ska stärka regionen som en attraktiv arbetsgivare. Andel anställda med erbjuden heltidsanställning. SÄS erbjuder generellt heltidstjänster på SÄS. Undantaget är vissa nattjänster. Resultatet är 86 procent. Sjukhuset kommer även fortsättningsvis att erbjuda heltidstjänster. Andelen chefer som genomgått utbildning i genuskompetent ledarskap. SÄS har i dagsläget inga chefer som genomgått den webbaserade utbildningen. Under 2015 kommer sjukhuset att informera om och uppmana våra chefer att genomföra denna utbildning. Andelen medarbetare som upplever arbetsmiljön som god i medarbetarenkäten. I VGR´s medarbetarenkät 2013 var SÄS resultat 67,3 i komfortzon (60-70). De allra flesta frågor i enkäten kan härledas till arbetsmiljön. Arbetsmiljön är påverkad av den stora bristen på sjuksköterskor. Ett aktivt rekryteringsarbete pågår. Vi arbetar långsiktigt med att utbilda i systematiskt hälso- och arbetsmiljöarbete där sjukfrånvaro och rehabilitering är viktiga delar. Andelen medarbetare som upplever delaktigheten som god i medarbetarenkäten. I VGR´s medarbetarenkät 2013 var SÄS resultat på delaktigheten 73,7, något under riktvärdet på 80, men över SÄS mål för 2014. Fortsatt uthållighet i påbörjade och väl kända förbättringsområden i SÄS V-plan(x-matris), tex medarbetares delaktighet i dagligt förbättringsarbete samt följa färre mätetal på SÄS-nivå. Andelen anställda som har en kompetensutvecklingsplan. Resultatet är 85 procent och måltalet 70 procent. Det finns en mall framtagen för ”Individuell mål- och utvecklingsplan”. Denna används av de flesta chefer. Måloch utvecklingssamtal (inklusive utvecklingsplan) ingår som en modul i SÄS chefskörkortsutbildning. 9 (30) Datum 2015-01-27 Diarienummer 521-2013:L131 Andelen tillfälliga anställningar. SÄS har under året strävat efter att erbjuda samtliga sjuksköterskor tillsvidareanställning. Under 2014 har ett tjugotal medarbetare (alla kategorier) blivit tillsvidareanställda enligt ”tvåårsregeln”. 2.2 Regionfullmäktiges uppdrag Alla verksamheter ska ha kostnadskontroll och redovisa ekonomisk balans. Det ekonomiska utfallet blev för året minus 92,5 mnkr. SÄS godkändes att redovisa ett negativt ekonomiskt resultat om minus 25 mnkr och jämfört med detta är resultatet 67,5 mnkr sämre. En åtgärdsplan tog initialt fasta på åtgärder motsvarande 87 mnkr, men skrevs ner till 50 mnkr och resulterade slutligen i ett genomförande motsvarande 28 mnkr. Utöver detta påfördes samtliga verksamheter ett effektiviseringskrav på sammantaget 30 mnkr att arbeta in och effektuera i respektive verksamhet. Dessa sammantagna åtgärder har medfört att sjukhusets kostnadsökning mot föregående år dock kunnat begränsas till 2 procent. Därutöver identifierades möjliga åtgärder motsvarande 26 mnkr i den regionala jämförelsen med andra sjukhus i regionen, men dessa realiserades inte under 2014, utan ligger i planering för genomförande 2015. Därtill har sjukhuset producerat vård utöver beställning med motsvarande 11,7 mnkr samt att den besvärliga bemanningssituationen medfört ökade kostnader för övertid och dyra lösningar. Kostnadskontrollen är god men balansen i förhållande till ekonomiskt utrymme är inte tillfredsställande och sjukhuset fortsätter oförändrat att söka hållbara kostnadssänkande åtgärder i god kommunikation med beställare och ägare. 12 st verksamheter av totalt 22 inkl staber redovisar ett positivt resultat, vilket motsvarar 55 procent. Alla verksamheter ska arbeta för att öka sin produktivitet och effektivitet. Sjukhusets arbete med att minska kostnaderna med bibehållen produktionsnivå har fortsatt under 2014. Antalet individer med vårdkontakt har minskat med 209 st (0,2 procent) jämfört med föregående år, vilket är marginellt lägre i förhållande till den låga kostnadsökningen om 2,1 procent. Sammanvägda prestationer har minskat med 2,1 procent till följd av färre vårdplatser och kraftigt minskade badbesök. Kostnad per sammanvägd prestation har ökat med 7,2 procent till följd av genomförda förändringar. Sjukhusets medelvårdtid har ökat under 2014 med 2,3 procent. Arbetet med att optimera öppen och sluten vård kommer att fortsätta 2015 inom ramen för fastställda förbättringsprogram 10 (30) Datum 2015-01-27 Diarienummer 521-2013:L131 2.3 Verksamhetens övergripande uppdrag och verksamhetens mål Sjukhuset vårdöverenskommelse med HSNK beskriver merparten av sjukhusets ekonomiska förutsättningar under innevarande år. Som tidigare beskrivits är aktuell överenskommelse tvåårig, för 2013-2014, i enlighet med de regionala planeringsdirektiven. Beställd vårdvolym 2012 och 2013 är grunden även för 2014 års volym och utgör en förutsättning som innebär att inga nya åtaganden ska genomföras som medför ökade kostnader för sjukhuset jämfört med 2013. HSNK uppmärksammar för 2013-2014 följande grupper: barn och ungdomar, äldre, personer med cancersjukdom och personer med psykisk ohälsa. Den målrelaterade ersättningen 2014 är relaterad till de regionala kvalitetsindikatorerna (exklusive ledtider akutmottagning) och tillgänglighet. I sjukhusets verksamhetsplan – X matris – anges fem fokusområden som ska vara hållbara över tid (3-5 år) och betraktas både som strategiska och framgångsrika områden för sjukhuset. Till fokusområdena kopplas både förbättringsprogram och kritiska mål och mätetal. Fem fokusområden: - Vårdskador ska minimeras - Patientens delaktighet ska öka - Vård i rätt tid - Kunskapsbaserad vård - En bättre arbetsplats Åtta förbättringsprogram: I syfte att säkerställa ett framgångsrikt arbete relaterat till fastställda fokusområden är nedanstående förbättringsprogram genomförda. Behovsanpassad bemanning – Syftet med programmet var att säkerställa s.k. behovsanpassad bemanning/kompetens, utgående från patientens behov, enhetens vårduppdrag och produktion. Resultat från arbetet med förbättringsprogrammet ”Behovsanpassad bemanning” är följande så här långt; A) bemanningsprinciper är framtagna som under första delen av 2015 ska förankras i VC gruppen, B) inom medicinska och opererande områdena har en djupgående vårdplatsanalys genomförts som pekar på en omfattande säsongsvariation inom ffa medicinska området, C) s.k. flexibla vårdenheter har identifierats och dess ansvariga vårdenhetschefer har inom ramen för uppdraget i behovsanpassad bemanning regelbundet träffats för att ta ställning till och diskutera hur en säsongsvarierad bemanning kan se ut. D) i detta arbete har sedermera betydelsen av rätt kompetens utkristalliserats och ett konkret förslag på hur detta kan formas i praktiken har tagits fram. E) parallellt har ett arbete genomförts på neonatal – där det handlar om att söka hitta bemanningsmodeller som både tryggar rätt kompetens (svårighet idag) och är resurseffektiva. F) facklig dialog påbörjad. 11 (30) Datum 2015-01-27 Diarienummer 521-2013:L131 Ledarskapsutveckling – Syftet med programmet var att kartlägga behov och tydliggöra möjligheter av ledarskapsutveckling gentemot alla befintliga chefer, att utveckla ledarkompetenser för blivande chefer, att utarbeta en samlad kompetensförsörjningsstrategi och systematiskt nominera kandidater till VGregionens chefsförsörjningsprocess. Mål 1: Att i chefsgrupp sammanställa utvecklingsbehovet på SÄS, för att få en samlad bild av utvecklingsbehovet av ledarkompetenser på alla nivåer. Mål 2: SÄS chefsstruktur samt chefsstöd ska vara fastställda och kommunicerade. Mål 3: Att utveckla en kompetensförsörjningsstrategi för SÄS, med start i sjukhusledningen. Mål 4: Identifiering och nominering av kandidater till VGR:s chefsförsörjningsprocess Resultatet efter fjärde kvartalet är att arbetet har fortsatt i verksamhetschefsgruppen, vad det gäller, att utifrån de fyra chefskriterierna arbeta fram en strategiplan för hur vi arbetar med att utveckla våra chefer på SÄS. Funktionen biträdande vårdenhetschef har införts på ett 20-tal kliniker, arbetet kommer att fortsätta under 2015. Arbetet under året har till stor del fokuserat på att synliggöra vad som idag finns inom ledarutveckling och att identifiera vad vi behöver komplettera med. Processen att identifiera och nominera kandidater till VGR:s chefsförsörjningsprocess har arbetats om och med ett tydligare fokus på syftet, att förvaltningen nominerar kandidater till ett chefskandidatprogram för 1:a linjens chef. Produktions- och flödesoptimerad öppen och sluten vård – bedrevs utifrån fyra delområden: Optimera det akuta somatiska flödet, produktions- och kapacitetsplanera SÄS kliniker, kapacitetsdimensionera sjukhusets kliniker efter omdefinierade vårduppdrag, Best practise mottagning i syfte att etablera en standardiserad mottagningsverksamhet med optimerade flöden. 1. Optimera det akuta somatiska flödet. Resultat: Under året har flera olika piloter och teståtgärder genomförts. Vi ser hittills ingen förbättring i vårt övergripande mätetal TGT, total genomloppstid, även kallad total vistelsetid. Däremot ser vi en positiv trend inom ortopedflödets tider där vi arbetat extra intensivt. Mycket av arbetet har varit inriktat på att säkerställa förutsättningar och fånga riktig daglig data. Ett exempel på Akutmottagningen är två dagliga styr- och förbättringsmöten, för att uppnå delad kunskap om och genomföra gemensamma åtgärder i det dagliga arbetet för att förbättra flödet. Mycket arbete läggs ner på att få fram kvalitetssäkrade data i realtid, och att etablera, bibehålla och utveckla en förbättringskultur i verksamheten. Ett annat exempel är ett dagligt sjukhusgemensamt styrmöte så att flödet för slutenvårdspatienter inte stannas upp, utan avdelningarna är förberedda med platser för det kommande inflödet närmaste tolv timmar, kallad kvart-i tolv-mötet. Dessa möten har varit avgörande för att få patientflödet att fungera trots vakanser av sjuksköterskor och därmed stängda vårdplatser. 2. Produktions- och kapacitetsplanera SÄS kliniker. Resultat: Det koncerngemensamma planeringsverktyget Prosit är riggat för Kirurgkliniken och Ortopedkliniken, under närmaste månaderna implementeras även Kvinnokliniken och Öron. Detta leder till bättre styrning/röd tråd mellan patienternas vårdbehov 12 (30) Datum 2015-01-27 Diarienummer 521-2013:L131 och vår schemaläggning, och kvantifierade dialoger på styrgruppsmöte Operation så att operationsresurserna pusslas ihop för bästa tillgänglighet. SÄS deltar även i den regionala beredningsgruppen för Tillgänglighet, med syfte att samordna vårdbehov och vårdkapacitet inom regionen. 3. Kapacitetsdimensionera sjukhusets kliniker efter (ny)definierade vårduppdrag. Resultat: Vårduppdragen har kartlagts. Nu pågår arbetet med att hitta formerna för en flexibilitet i bemanningen för att matcha vårdplats behovet, se under Behovsanpassad bemanning. 4. Best practise mottagning i syfte att etablera en standardiserad mottagningsverksamhet med optimerade flöden. Resultat: En checklista över nödvändiga principer och möjliga åtgärder finns för effektiv mottagning. Arbetet med att hjälpa våra mottagningar med att komma vidare i sitt utvecklingsarbete är uppstartat, bl a med en ”Gå och Förstå” promenad initierad av sjukhusledningen, för att på plats informera sig om mottagningarnas förbättringsarbete, planer och åtgärder, och ev hinder för att öka tillgängligheten. Implementering av hälsofrämjande aktiviteter – Syftet med programmet var att säkerställa att det finns tydliga rutiner för hur man arbetar med hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande metoder. Rökstopp i samband med op (elektiva op med eftervård i slutenvård). Mål 1: 95 procent ska ha en dokumenterad rökanamnes. Resultat: Genomsnitt samtliga kliniker (jan-nov): 76 % (62-83%). Mål 2: Patienter som identifieras som rökare ska få remiss till SÄS rökavvänjningsstöd. Resultat: Samtliga kliniker har rutiner där sjuksköterska eller läkare erbjuder patient som röker remiss till SÄS rökavvänjningsstöd. Mål 3: 60 procent av alla rökare ska vara rökfria minst 4 veckor preoperativt (mäts from oktober). Resultat: Arbetssätt för att i direkt anslutning till operationen registrera huruvida patienten varit rökfri preoperativt eller inte har införts. Utdata under perioden oktnov visar att ca 25 % lyckas vara rökfria > 4 v preoperativt. Mål 4: Fysisk aktivitet på Recept (FaR). Säkerställa rutiner och precisera måltal för FaR-förskrivning inom VUP och BUP. Resultat: Uppföljning sker på kliniknivå. Se analys/kommentar nedan. Mål 5: FaR-förskrivning inom somatisk sjukvård förväntas öka med 10 procent jämfört med föregående år. Resultat: jan-nov 618 st (Samma period 2013: 795 st) Patientsäkerhet ska förbättras - Programmet syftade till att förbättra patientsäkerhetskulturen, minska vårdskador och förekomsten av vårdrelaterade infektioner (VRI) och trycksår uppkomna under vårdtiden på SÄS. Dessutom att göra patienten till aktiv medskapare i utvecklandet av vården samt kvalitetssäkra 13 (30) Datum 2015-01-27 Diarienummer 521-2013:L131 standards/arbetssätt i sjukhusets verksamheter. Två övergripande mål finns, vilka rör andel trycksår uppkomna på SÄS (<5 procent) samt andel VRI enligt Infektionsverktyget (reduktion 10 procent). Ledning och styrning med kvalitetsindikatorer. Förbättringsprogrammet hade tre mål: 1. Utforma en generisk arbetsmodell för att snabbt kunna fånga, plocka ut och visualisera data samt kunna agera med förbättringsåtgärder kopplat till medicinska mätetal. 2. Varje klinik skall identifiera minst ett relevant medicinskt mätetal kopplat till vårduppdrag. 3. Kartlägga hur stor resurs vi idag lägger på inmatning i våra kvalitetsregister. Utveckling av generisk modell: ej klart. Kliniker identifierar 1-3 medicinska mätetal: 79 procent. Kartläggning av resursanvändande: Klart Arbetet med att utveckla modellen pågår fortfarande. Processteam stroke har brutit ned medicinska mätetal och tittar på vad som är viktigt för respektive representant att jobba med utifrån att patienten skall kunna återgå till samma livssituation som innan insjuknandet. Detta innebär täta uppföljningar och varje representant redovisar varannan vecka hur det går inom "sitt" område. Utifrån det skapas aktiviteter för att förbättra processen och nästa steg blir också att väva in EBM kopplat till eget område. Samtliga kliniker kommer att ha med medicinska mätetal i verksamhetsplanen för 2015 Vård- och behandlingsplan ska säkerställas Programmet syftade till en överenskommen och kommunicerad vård- och behandlingsplan för varje patient. En ökad patientdelaktighet och mer välinformerad patient är ytterligare mål för programmet. Under 2014 var målsättningen att minst 50 procent av sjukhusets alla slutenvårdsenheter skulle använda en tidplanerad och visualiserad vård och behandlingsplan för alla sina patienter. Uppföljning av de måltal i x-matrisen görs som förväntas påverkas positivt i och med införandet av vård och behandlingsplan på berörda avdelningar. Avdelningar med Vård & Behandlingsplan ligger över genomsnittet och påverkar aktuella måltal positivt. Effekterna är dock relativt små och en ny, förbättrad version, av vård och behandlingsplan är under utveckling. Under Q3 och Q4 provkörs och utvecklas denna på en avdelning och i slutet av 2014 på ytterligare en avdelning. Basen för fortsatt utveckling är att systematiskt ta till vara medicin- och omvårdnadsevidens och omsätta dessa till patientens vård och behandlingsplan. I uppföljningen av den nationella patientenkäten hösten -14 gav patienterna SÄS mycket höga betyg överlag, särskilt för bemötande men som för landet som helhet något lägre betyg för delaktighet och information. Medarbetare deltar i dagligt förbättringsarbete. Mål i förbättringsprogrammet 2014 är: 1. Levande dagligt förbättringsarbete, inklusive visualisering av relevanta mätetal, tillämpas i sjukhusledningen och i alla klinikledningar. 2. Levande dagligt förbättringsarbete, inklusive visualisering av relevanta mätetal omfatta samtliga medarbetare på SÄS per 31 oktober. 14 (30) Datum 2015-01-27 Diarienummer 521-2013:L131 3. Varje första linjens chefsområde ska under 2014, via sitt dagliga förbättringsarbete, genomföra minst en konkret förbättring av arbetssätt baserat på minst en konkret förbättring av arbetssätt baserat på inspiration/lärande från annan organisatorisk enhet. Mål 1: Sjukhusledningen bedriver sedan februari 2014 dagligt förbättringsarbete. Några av klinikledningsgrupperna tillämpar systematiska arbetssätt för att utveckla ledningsgruppsarbetet, samt för att koppla ihop det dagliga förbättringsarbetet på första linjens chefsnivå och sjukhusledningsnivån. Mål 2: >60 procent av SÄS enheter har infört dagligt förbättringsarbete. Detta innebär att alla kliniker har interna exempel på system för dagligt förbättringsarbete och därmed har goda förutsättningar till horisontellt lärande inom den egna kliniken. Dock ligger införandetakten efter plan. Mål 3: Målet syftar till att stimulera omvärldsspaning i utvecklingsarbetet och följs upp första gången vid halvårsskiftet 2014. Mätningen är kvalitativ och innebär dialog med varje första linjens chef. Rapporteringsgraden för detta stimulansmål har varit låg, men konstateras kan dock att ett flertal enheter arbetat med lärande över gränser. Att skapa systematik för dagligt förbättringsarbete på alla enheter är en förutsättning för att kunna optimera övriga utvecklingsområden. SÄS mål och mätetal i verksamhetsplan 2014 a) Sjukfrånvaro mål < 5 %. Resultat 7 procent. (se avsnitt 3.2 personal) b) Resultat enkel medarbetarenkät (NPS) måltal > 70 Resultat: tillförlitlig data från enkät kunde ej säkerställas. c) Återinläggning inom 30 dagar. Måltal < 14 %. Resultat: 14,4 % d) Utskrivning före kl. 12 > 50 % Resultat 32 % e) Medelvårdtid slutenvård minskning 10 %. Resultat: Ökning 2,3 %. f) Kvalitet enligt Kvartalen – målvärde 100 procent grönt. Resultat: 85 %. Grönt på samtliga mått förutom väntetider på akuten. g) Enkel patientenkät (NPS) målvärde > 80. Resultat: 81 h) Andel VRI enligt infektionsverktyget 25 procent reduktion. Resultat: Pga nationella IT-problem har inte tillförlitlig data kunnat säkerställas. i) Trycksår uppkomna på SÄS < 5 procent. Resultat: ca 5 % (med reservation för att bristfällig rapportering på vissa avdelningar kan göra resultatet osäkert) k) Väntetid första besök/behandling < 30 dagar, > 80 %. Resultat: Ej uppnått. Se kap 2.4 Vårdgaranti. l) Överbeläggningar och utlokaliseringar < 3 %. Resultat: 6,3 % Verksamhetens miljöarbete Resandet i tjänsten ska minska genom att öka video- och webbkonferenser. Avfallsmängder ska minska genom minskad användning av kontorspapper, skriva ut dubbelsidigt. Genom implementering av nya rutiner och tydliga instruktioner ska utsortering till återvinning öka och den brännbara fraktionen minska. Måltalen är; 15 (30) Datum 2015-01-27 Diarienummer 521-2013:L131 16 (30) Ökning av videomöten med 10 procent. Minskade inköp av skrivarpapper med 10 procent. Videomöten har ökat med 19 procent. Inköp av skrivarpapper har minskat 1,9 procent. Minskning av skrivarpapper har saktat in. En orsak kan vara att det finns många äldre lokala skrivare som inte har funktionen dubbelsidigt. Genom att sekretesspapper under 2014 började samlas in med ny rutin så har ca 24 ton nu gått till återvinning i stället för förbränning. 2.4 Vårdgaranti – tillgänglighet Se även fullmäktigemålet ”Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa att patienterna erbjuds vård inom de fastställda garantitiderna”. Nedan visas graden av måluppfyllelse för respektive väntetid i tabellform. Siffror anges för både ”just nu” och ”faktiska” då ersättning för den så kallade ”kömiljarden” (60 dagar) kräver det. Sjukhuset klarar kvalificeringen (just nu) för kömiljarden för behandling men ej för mottagning. För BUP uppnås målen för mottagning. Mottagning Just nu Faktiskt 30 41% 49% 60 65% 73% 90 79% 86% Behandling Just nu Faktiskt 30 45% 43% 60 73% 72% 90 91% 87% BUP Mottagning just nu Mottagning faktiskt Fördjupad utredning faktisk Behandling faktiskt 30 90% 89% 17% 72% Den siste december hade 1568 personer väntat längre än vårdgarantigränserna varav 1369 till mottagning och 199 till behandling, vilket är 995 fler än 2013. 2.5 Beläggning Under året har en genomgripande analys gjorts rörande vårdplatsbehovet. Utifrån vårdplatsansalysen har en plan lagts för att matcha antalet vårdplatser gentemot det säsongsvarierade. Under hösten har ett intensivt arbete gjorts för att hitta modeller för en resurseffektiv bemanningsplanering utifrån den årstidsvariation som finns. Det nuvarande bemanningsläget, framför allt sjuksköterskor, försvårar genomförandet av att kunna öppna upp det beräknade antalet vårdplatser. Sjukhuset har haft en bra beläggningssituation under en stor del av året förutom perioden januari till april. Datum 2015-01-27 Diarienummer 521-2013:L131 s 2.6 Prestationer Under 2014 har 107 316 individer fått vård vid sjukhuset, vilket är 209 (0,2 procent) färre jämfört med 2013. Antalet individer för män har ökat med 0,1 procent medan kvinnor minskat med 0,4 procent. Inom psykiatrin har antalet individer ökat med 604 stycken (6,7 procent). Sammanvägda prestationer har minskat med 2,1 procent mot föregående år och 1,7 procent mot budget. Det är främst den somatiska slutenvården som gör att sammanvägningen minskar jämfört med föregående år. För den slutna somatiska vården har antalet vårdtillfällen minskat med 5,0 procent. Förklaringen är att sjukhuset under hösten 2013 stängde en medicinavdelning med 24 vårdplatser samt konverterat 4 slutenvårdplatser på HIA till dagvårdsplatser, totalt 28 platser. Inom vuxenpsykiatrin har antalet 17 (30) Datum 2015-01-27 Diarienummer 521-2013:L131 vårdtillfällen minskat med 0,6 procent och ligger 1,7 procent under budget. Antalet vårddygn inom hela psykiatrin har ökat med 4,1 procent jämfört med samma period förra året och 13,6 procent mot budget; beläggningen har varit högre än föregående år. Medelvårdtiden ligger totalt på 5,43 dagar vilket är en ökning med 2,3 procent jämfört med 2013 då siffran var 5,31 dagar. Medelvårdtiden inom somatiken är 4,96 dagar (+1,2 procent). Vårdtiden på barn- och ungdomsklinik har ökat mest och det är enbart vårdtider på medicin- och onkologklinik, rehabiliteringsklinik och ortopedklinik som minskat. Inom psykiatrin är medelvårdtiden 12,26 dagar (+4,3 procent), där vuxenpsykiatrin ökat med 6,8 procent och barn- och ungdomspsykiatrin minskat med 32 procent. Minskningen på BUP beror bland annat på att de rekryterat en socionom som kunnat arbeta aktivt gentemot socialtjänsten. Prestationerna i öppenvården har minskat med 2,5 procent jämfört med utfallet förra året, om strålverksamheten exkluderas 2013. Minskningen mot budget är 3,9 procent. Det är sjukvårdande behandlingar som minskat. Den största minskningen ses inom rehabiliteringskliniken, bl.a. på grund av planerad minskning i badet utifrån åtgärdsplan. Även klinik för hud-STD, infektion, vårdhygien och ÖNH, barn- och ungdomsklinik, ortopedklinik samt ögonklinik minskar antalet besök, övriga ökar. Antalet besök på akutmottagningen är 50 122 stycken (snitt på 137 per dag) vilket är en ökning med 1,0 procent. Av dessa har 16 210 blivit inskrivna till slutenvården vilket är en minskning med 7,2 procent. Remissinflödet till SÄS har ökat med 4,3 procent jämfört med 2013. Inflödet till barn- och ungdomskliniken har ökat med 162 procent beroende på att de fem barnmottagningarna infört Elvis (patientadministrativt system) under 2014, exkluderas hela den kliniken ligger remissinflödet på samma nivå som 2013. 2.7 Patientsäkerhetsarbetet Patientsäkerhetsarbetet på SÄS är en del i ett av åtta förbättringsprogram ”Patientsäkerheten ska förbättras” som stödjer fokusområdet ”Vårdskador ska minimeras” enligt sjukhusets övergripande handlingsplan i form av X-matris. • Där ligger fortsatt fokus på att minimera andelen patienter som får trycksår. Målet i år är < 5 procent uppkomna trycksår på sjukhuset. Vid senaste mätningen i november månad blev utfallet 1,3 procent och vid PPM mätningen vecka 40 var utfallet 5,1 procent. Det är de bästa resultaten sjukhuset haft sedan mätningarna började. • Det andra fokusområdet är att vårdrelaterade infektioner ska minska med 10 procent enligt Infektionsverktyget. Införandet av nya Infektionsverktyget har inneburit tekniska problem där källdata varit felaktiga och utdata inte valida. Med anledning av detta har lokala åtgärder vidtagits på SÄS vilka inneburit justering av mätetal samt för klinikerna förskjutning av delprocesser och tidsplan för 18 (30) Datum 2015-01-27 Diarienummer 521-2013:L131 genomförande. Vid aktuell återrapportering beräknas VRI-incidensen ligga på 4,77 per hundra vårdtillfällen enligt Infektionsverktyget. En andra del av patientsäkerhetsarbetet är de åtgärder som fastställts regionalt baserat på Patientsäkerhetssatsning 2014 i överenskommelse mellan SKL och regeringen. SÄS har som enda sjukhus i hela VGR klarat av samtliga prestationskrav. SÄS erhöll 5,3 miljoner kronor i prestationsbaserad ersättning. Ett mål är punktprevalensmätningen av basala hygien- och klädregler som senast genomfördes vecka 42-43 med ett resultat för följsamhet vilken uppgick till 83 procent vilket väl är över det nationella målet. Här kan också nämnas den egenkontroll samt revisionsrond för kvalitetssäkring av vårdhygienisk standard som samtliga kliniker genomför varje år med syfte att åtgärda eventuella brister med stöd av Vårdhygien. En tredje del utgörs av arbetet kopplat till regional och lokal handlingsplan för förbättring av patientsäkerhetskulturen. Att få med patientsäkerhetsfrågor på samtliga agendor är ett mål som fått genomslag. En mycket viktig del utgörs av en metod kallad ”Gröna Korset”, att dagligen i sin arbetsgrupp reflektera över och identifiera risker och vårdskador. Förbättringsförslag tas om hand enligt metoden i ett förbättringsprogram ”Medarbetare deltar i dagligt förbättringsarbete”. Vi ser positiva effekter hur kulturen faktiskt påverkas genom den regelbundna dialog och det förbättringsarbete som sker och börjar nu också se resultat utifrån genomförda förbättringsåtgärder. Metoden har presenteras under den 8:e Nationella patientsäkerhetskonferensen september 2014. Den fjärde delen utgörs av det övergripande patientsäkerhetsarbete som pågår för att uppfylla patientsäkerhetslagen och författningar samt de anvisningar som IVO ger i sina beslut, och som inte omhändertas av ovanstående åtgärder. Här ingår läkemedelshantering, dokumentation, engagemang av patient och närstående, avvikelsearbete, händelse- och riskanalys, anmälningsärenden, systematiskt kvalitetsarbete inom patientsäkerhet och ett flertal andra områden. Här kan åtgärder nämnas såsom; • Brister i kommunikation är ofta förekommande vid avvikelser och ett arbete bedrivs för att fortsatt införa metoden SBAR. • Chefläkare och vårdutvecklare har under våren genomfört patientsäkerhetsdialoger med samtliga verksamhetsområden. • För att optimera och kvalitetssäkra det administrativa flödet gällande avvikelsehantering har under våren en värdeflödeskartläggning genomförts med medverkan från många klinikers i tvärprofessionellt team. Förbättringsåtgärder har identifierats, prioriterats och aktivt genomförande förväntas ske under 2015. • Kontinuerliga patientsäkerhetsutbildningar har genomförts under hela året i avvikelsehantering, markörbaserad journalgranskning, säkerhetskultur, Gröna Korset, vårdskador, VRI, lagstiftningar och författningar, SBAR, risk- och händelseanalys m.m. inom samtliga nivåer i förvaltningen. 19 (30) Datum 2015-01-27 Diarienummer 521-2013:L131 20 (30) 3. Personal SÄS har under 2014 haft en ansträngd vårdplats- och bemanningssituation. Framförallt ser vi ökade svårigheter i att rekrytera och behålla kategorierna sjuksköterskor/barnmorskor/biomedicinska analytiker. I SÄS verksamhetsplan/X-matris har HR varit programägare för två förbättringsområden; Utveckla ledarkompetenser och Behovsanpassad bemanning. Programmet ”Behovsanpassad bemanning” har fokuserat på att, utifrån en analyserad produktionsplanering, ta fram en bemanningsmodell som följer produktionens, till stor del förutsägbara, svängningar. Inom medicinska området krävs att de s.k. flexibla vårdenheterna fastställs utifrån både nya förutsättningar och genomförd vårdplatsanalys, för att i nästa steg ta fram en säsongsvarierad bemanningsmodell som beaktar kompetensperspektivet. För neontalvårdenheten krävs att förändrade arbetstidsmodeller formas. Detta sammanlagt påverkar såväl schemaläggning som kompetenssammansättning i arbetsgrupperna. Programmet att utveckla ledarkompetenserna inom SÄS, syftar till att stärka cheferna i sitt ledarskap grundat i VGR:s fyra chefskriterier. VGR/SÄS har idag ett väl fungerande arbetssätt när det gäller att identifiera och förbereda potentiella chefer inför ett chefskap. Nästa steg är att ta fram utvecklingsprogram för befintliga chefer på olika nivåer. Ett annat prioriterat område är framtagande av en kvalitetssäkrad kompetensförsörjningsplan för SÄS, som stöd för kompetens- och personalvolymsbeslut. Arbetet med att lyfta fram och förstärka SÄS utbildningsuppdrag (”Campus SÄS”) pågår. Uppdrag och bemanningsbehov är identifierade, och lokaler på gång. Arbetsmiljöarbetet har intensifierats utifrån bl.a. en ökad långtidssjukfrånvaro, hög arbetsbelastning och stora övertidsuttag. En satsning på utbildningar i Systematisk Arbetsmiljöarbete (SAM) kommer att genomföras i samarbete med Hälsan & Arbetslivet. Även det hälsofrämjande arbetet har varit, och är, en viktig del inom området, där satsningar gjorts kring Kretsloppet, SÄS körslag och Regionklassikern. 3.1 Personalstruktur Kompetensförsörjningsplanen för SÄS inför 2014 visade att vi hade en brist på specialistläkare och överläkare. Den identifierade bristen var på cirka 40 årsarbetare och främst inom följande områden: Bild- och funktionsmedicin, Barnoch ungdomsmedicin, Infektionssjukdomar, Anestesi och intensivvård, Akutsjukvård, Ögonsjukdomar samt Ortopedi. Vi har under året utlandsrekryterat samt även anställt fler ST-läkare inom vissa områden för att på långsikt öka antalet specialister inom bristområdena. Kompetensförsörjningsplanen visar att vi hade en brist på allmänsjuksköterskor både på kort och långsikt. Framförallt saknar vi specialistutbildade sjuksköterskor inom följande områden Operation, Psykiatri, Onkologi, Barnmorskor, Barnsjuksköterskor samt Röntgensjuksköterskor. Bristen på sjuksköterskor har föranlett en översyn av arbetsfördelningen mellan sjuksköterskor och undersköterskor som lett till en ökning av andelen undersköterskor. Kompetensförsörjningsplanen visar inte någon brist på undersköterskor, men vi har ett högt antal pensionsavgångar de närmsta åren. Medicinska sekreterare har varit ett bristyrke under flertal år, vi har sedan 2013 en YH-utbildning i Borås och ser där möjligheten att kunna möta den brist som vi har de närmsta åren. Datum 2015-01-27 Diarienummer 521-2013:L131 Andel månadsavlönade per kategori Sjuksköterskor, barnmorskor 21 (30) 2014-12 35,5% 2013-12 35,5% Undersköterskor m.fl. 20,7% 19,4% Läkare 14,1% 14,2% 7,8% 7,9% Läkarsekreterare Rehabilitering och förebyggande 8,8% 9,4% Sjukhustekniker/labpersonal, inkl BMA 4,8% 5,0% Utbildning, kultur och fritid 0,3% 0,3% Teknik, hantverkare 0,1% 0,1% Kök, städ, tvätt 0,1% 0,1% Administration 7,9% 8,0% 100,0% 100,0% Totalt 3.2 Sjukfrånvaro Resultatet för 2014 är 7 procent vilket är 0,7 procentenheter högre än föregående år och två procentenheter högre än måltalet. Korttidssjukfrånvaron är något lägre jämfört med samma period 2013, medan sjukfrånvaron över 60 dagar ökar. SÄS sjukfrånvaro ligger något över de andra förvaltningarna i regionen. Sjukfrånvarotalen varierar kraftigt mellan olika verksamheter inom SÄS. I samhället i stort ökar sjukskrivningstalen och i VGR ökar Sjuhäradsbygden mest. Åtgärder är ett förstärkt samarbete med företagshälsovården, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen i den förebyggande delen såsom förstärkt arbetsmiljöutbildning för chefer och skyddsombud. Arbete med Hälsofrämjande sjukhus med extra fokus på hälsofrämjande arbetsplats och ett hälsofrämjande ledarskap med diverse aktiviteter och föreläsningar samt aktiviteter gemensamt med vår personalklubb. Riktade aktiviteter gentemot medarbetare med riskprofil så som övervikt, rökning m.m. Framtaget APT material för utbildning/genomgång av sjukhusets Rehabprocess där en tydlig ansvarsdel finns med för medarbetare och chef, detta för att arbeta med sjuktalen på enhetsnivå och skapa delaktighet. Framtagen broschyr till sjukskriven medarbetare för att hjälpa chefen med ansvarsdelen i sjukskrivningsprocessen. framtagen checklista som stöd för chef att samtala med medarbetaren i ett så tidigt skede som möjligt för att motverka en 100 procent sjukskrivning och erbjuda anpassning av arbetsuppgifter och/eller arbetstid. 3.3 Jämställdhet och mångfald SÄS har en Likabehandlingsplan för att motverka skillnader utifrån diskrimineringslagens kriterier, denna följs och uppdateras inom ett intervall av tre år. Likabehandlingsarbetet på Södra Älvsborgs Sjukhus skall leda till att alla anställda kan arbeta på lika villkor. Denna plan är ett stöd i arbetet med att utveckla sjukhusets verksamheter. Varje chef ansvarar för att likabehandlingsaspekter beaktas i de frågor som rör verksamheten och att de inte behandlas som en separat fråga. Det kan röra sig om organisationsförändringar, arbetsmiljö, projekt, rekrytering och kompetensutveckling. Likabehandlingsfrågorna ska belysas i medarbetarsamtal och på arbetsplatsträffar. Datum 2015-01-27 Diarienummer 521-2013:L131 3.4 22 (30) Personalvolym Antalet anställda har ökat jämfört med samma period 2013. Däremot har antalet nettoårsarbetare för samma period minskat, beroende på sjukfrånvaro, föräldraledigheter och övrig tjänstledighet. När det gäller sjuksköterskor (inkl barnmorskor) så har vissa verksamheter mycket vakanser och svårighet att rekrytera. Vi har påbörjat ett arbete där vi fokuserar på kompetensförsörjning för sjuksköterskor, där målet är att kunna rekrytera nya, samt på ett strukturerat sätt kompetensutveckla de som redan är anställda. Arbetet förstärks ytterligare under 2015, med det SÄS-övergripande förbättringsprogrammet ”Nytt kompetensförsörjningsprogram sjuksköterskor”. Vad gäller ofrivilligt deltidsanställda har vi i dagsläget tio personer, nio kvinnor och en man. Principen är att alla anställda som så önskar ska erbjudas heltidsarbete. Detta möjliggörs för deltidsanställda undersköterskor och sjuksköterskor, genom att vi erbjuder dessa utfyllnad via Bemanningsservice. Anställningar 2014-12 Tillsvidareanställd Visstidsanställd Timavlönad Summa 3.5 2013-12 Nettoårsarbetare Förändring antal 2014-12 2013-12 Förändring antal 3 606 3 536 70 2 955,0 2 908,9 46,1 306 366 -60 275,1 331,5 -56,4 274 260 14 69,3 78,0 -8,7 4 186 4 162 24 3 299,5 3 318,4 -18,9 Bemanningsföretag Läkare: BUP har rekryterat, kommer inte att använda bemanningsläkare, Barnoch ungdomsmedicin har fortsatt behov av neonataloger samt barnneurolog. Röntgen har en långsiktig plan som följs, patologer är stor brist i hela landet, Akuten har ny verksamhetschef, arbete pågår med att avveckla bemanningsläkare. Brist på sjuksköterskor och barnmorskor föranledde ökad användning av bemanningsföretag. Utfall 5551 Köp läkare, bemanningsftg 5552 Köp sjuksköterska, beman.ftg Summa 3.6 2013 2014 -48 831 -41 948 -884 -7 405 -49 715 -49 353 Personalkostnadsanalys Vi konstaterar att antalet undersköterskor ökat i antal. Arbetsmiljösituationen, ökad frånvaro (inklusive sjukfrånvaro) samt sjuksköterskebrist ledde till beslut om en utökning av sjutton underskötersketjänster under våren 2014. Undersköterskor får i större utsträckning genomföra arbetsuppgifter som tangerar sjuksköterskornas arbetsområde. Inga konverteringar av underskötersketjänster till sjuksköterskor har genomförts under året och diskussion pågår om viss ”arbetsväxling”. För kategorin Läkare har det arbetats intensivt med att minska på köpta bemanningsföretagstjänster, genom att rekrytera. Berörda kliniker har haft målet att under 2014 fasa ut bemanningsläkare. Arbetet har drivits framgångsrikt och fortsätter under 2015. Verksamheterna Röntgen-, Barn-, Akutkliniken samt Patologen har fortfarande visst behov av att nyttja bemanningsläkare. Minskning av personal inom Datum 2015-01-27 Diarienummer 521-2013:L131 23 (30) rehabilitering och förebyggande har till viss del skett medvetet, genom att inte återbesätta tjänster när det uppstått vakanser. Sjukhustekniker/labpersonal inkl. BMA har minskat p.g.a. svårigheter att rekrytera inom dessa bristyrken. Övertidsuttaget under 2014, är högt men något lägre jämfört med samma period 2013. Stor del av övertidsuttaget beror på sjuksköterskevakanser samt behov av en ökad bemanning vid tillfälliga vårdplatsutökningar p.g.a. ett stort patientinflöde. Restriktioner att utlova ersättningar utanför Allmänna bestämmelser (AB) utfärdades av sjukhusdirektören under våren, där varje avsteg gått till personalchefen för godkännande. Anställningar Tillsvidareanställd 201412 Sjuksköterskor, barnmorskor Förändring 2013-12 Visstidsanställd Månadsavlönad 2014-12 Förändring 2013-12 201412 Netto årsarbetare Förändring 2013-12 Förändring antal 1 334 50 55 -48 1 389 2 -4,3 Undersköterskor m.fl. 729 25 80 26 809 51 35,2 Läkare 445 18 105 -23 550 -5 -3,2 1 0 0 0 1 0 0,5 295 2 12 -2 307 0 -4,4 Rehabilitering och förebyggande 305 -23 38 -1 343 -24 -25,1 Sjukhustekniker/labpersonal, inkl BMA Utbildning, kultur och fritid 180 -1 7 -7 187 -8 -11,4 11 1 0 -1 11 0 -0,1 Teknik, hantverkare 4 -1 0 0 4 -1 -0,1 Kök, städ, tvätt 2 -1 0 -1 2 -2 -1,3 Tandläkare Läkarsekreterare Administration Totalt 300 0 9 -3 309 -3 -4,8 3 606 70 306 -60 3 912 10 -18,9 Datum 2015-01-27 Diarienummer 521-2013:L131 24 (30) 4. Ekonomi 4.1 Ekonomiskt resultat Resultatet till och med december är -92,5 mnkr. Intäkterna har ökat med 5,6 procent. Kostnaderna har ökat med 2,1 procent jämfört med samma period förra året. Personalkostnaderna stiger med 3,3 procent gentemot utfallet föregående år. Budgetavvikelsen på 92,5 mnkr förklaras främst av ökade kostnader för bemanning, köpt vård och övriga kostnader. Överproduktionen för 2014 är 11,7 mnkr. Utfall Utfall Budg t.o.m. 13Budget t.o.m. 14- Avvikelse 12 t.o.m 14-12 12 14-12 Patientavgifter Såld vård enligt avtal 49 828 52 874 51 972 -902 2 818 568 2 822 203 2 838 466 16 263 Såld vård asyl 23 088 30 600 26 055 -4 545 Övrig såld vård 27 002 23 500 28 015 4 515 Försäljning av medicinsk service 97 780 97 193 103 858 6 665 144 467 241 110 Övriga intäkter 289 901 48 791 Verksamhetens intäkter 3 160 733 3 267 480 3 338 267 70 787 Personalkostnader -2 032 607 -2 108 942 -2 100 490 8 452 Köpt vård -90 175 -30 291 -65 313 -35 022 Bemanningsföretag -49 721 0 -49 366 -49 366 Läkemedel -332 180 -332 895 -345 850 -12 955 Sjukvårdsmaterial -142 112 -146 597 -159 834 -13 237 Lokal och fastighetskostnader -254 154 -254 144 -254 466 -322 Avskrivningar -71 068 -67 000 -70 307 -3 307 Regionservice abonnemang -73 893 -75 051 -71 773 3 278 Regionservice övriga kostnader -59 840 -55 263 -55 836 -573 Bild- och laboratorietjänster -40 997 -38 140 -44 394 -6 254 Läkemedelsnära tjänster -10 172 -6 488 -9 478 -2 990 -197 100 -170 769 -194 873 -24 104 -3 354 019 -3 285 580 -3 421 980 -136 400 Övriga kostnader Verksamhetens kostnader Finansnetto -7 602 Balanspost Resultat -200 888 -6 900 -8 811 -1 911 25 000 0 -25 000 0 -92 524 -92 524 Intäkter Patientavgifterna understiger budget med 0,9 mnkr men ökar med 2,1 mnkr jämfört med samma period förra året. Ökningen gentemot utfallet förra året beror på att slutenvårdsavgiften har höjts från 80 till 100 kronor. Datum 2015-01-27 Diarienummer 521-2013:L131 25 (30) Såld vård avtal överstiger budget med 16,3 mnkr, vilket förklaras av ökade intäkter kopplade till Kömiljarden, 18,4 mnkr som inte är budgeterade samt ökat förlossningstal som ger överskott med 8,2 mnkr. Överskottet mot budget motverkas bland annat av det inte fullt ut utförda utökade produktionsuppdraget som ger ett underskott mot budget på 6,5 mnkr samt underskott för koloskopier 1,8 mnkr. Såld vård asyl understiger budget med 4,5 mnkr. Avvikelsen beror på minskad produktion inom psykiatrisk slutenvård men även av en kraftig övervärdering av budget för gömda flyktingar som utfördes enligt regional anvisning. Övrig såld vård överstiger budget med 4,5 mnkr. Antalet vårdtillfällen är lägre än för samma period förra året men vårdtyngden för de vårdade patienterna har ökat. Intäkterna för utskrivningsklara patienter som inte har överlämnats till kommunal omsorg har ökat. Försäljning av medicinsk service överstiger budget med 6,7 mnkr, vilket bland annat beror på försäljning av laboratorietjänster 4,7 mnkr samt ökad försäljning av transporttjänster 1,4 mnkr, för utomlänspatienter. Dock finns en negativ avvikelse mot budget för försäljning av röntgentjänster och medicintekniska tjänster Övriga intäkter överstiger budget med 48,8 mnkr. Avvikelsen mot budget beror i huvudsak på regionala ersättningar som beslutats efter att budgeten fastställts. Avvikelsen förklaras bland annat av; 14,2 mnkr regionalt finansierade läkemedel, 8,8 mnkr diverse övriga inom och utomregionala ersättningar, ex statsbidrag, 7 mnkr kompetensutveckling och förstärkning av personal, 6,8 mnkr stimulansmedel inom psykiatrin, 5,8 mnkr patientsäkerhetsbidrag, 4,2 mnkr fortsatt arbete med projekt sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen samt 2 mnkr ersättning för registrering av Senior Alert. Ökningen mot föregående år beror i huvudsak på regional ersättning för god tillgänglighet, beläggningsgrad, förstärkt yrkesintroduktion samt lönepolitisk satsning. Kostnader Personalkostnaderna ökar med 3,3 procent gentemot föregående års utfall, vilket är något lägre än föregående års personalkostnadsökning. De totala personalkostnaderna understiger budget med 8,5 mnkr, men täcker inte kostnaderna för bemanningsföretag 49,4 mnkr samt granskningstjänster. Det finns negativa avvikelser mot budget inom personalkostnader, vilket i huvudsak är semester-, övertids- och jourkostnader samt övriga personalkostnader. De positiva avvikelserna gentemot budget återfinns på månadslön och sociala avgifter. Avvikelsen för övertidskostnaderna är bland annat ett resultat av vakanser och svårigheter att rekrytera. Budgeten för jour inkluderar en styrning om att inarbetad jour ska tas ut i ledighet med motsvarande 70 procent, men ledighetsuttaget per december motsvaras endast av cirka 48 procent. Personalkostnadsökningen gentemot utfallet samma period förra året beror bland annat på att kostnader för övertid, semester och månadslön ökar. Nettokostnaden för övertid till skillnad från antalet timmar ökar genom minskat ledighetsuttag. Semesterkostnaderna är Datum 2015-01-27 Diarienummer 521-2013:L131 26 (30) 11,3 mnkr över budget vilket beror på att ledighetsuttag av semester har varit lägre än väntat. Kostnadsökningen är också ett resultat av att dyrare personalgrupper rekryterats, så som fler läkare. Medellönen har ökat med 2,1 procent tom december månad jämfört med december 2013. Höjning av de sociala avgifterna med 1,1 procentenheter bidrar också till ökade personalkostnader. Höjningen innebär 15,9 mnkr i ökade kostnader till och med december utöver engångskostnaden på 1,3 mnkr för omvärdering av personalskulderna. Därutöver har det även påförts kostnader för eftersläpande registreringar i Heroma för semesterskuld på 1,8 mnkr inklusive sociala avgifter. Faktorer som håller tillbaka personalkostnadsökningstakten under senare delen av året är medellönen, utförd tid samt nettoårsarbetare. Kostnaderna för köpt vård är 35 mnkr högre än budgeterat. Budgetavvikelsen beror på ökade kostnader för valfrihet 4,0 mnkr, kömiljardsatsning 16,8 mnkr samt övrig köpt vård 13,9 mnkr. Inom övrig köpt vård finns bland annat Ecmovård från Karolinska 4,9 mnkr, varav 3,7 mnkr avser 2013. Trots att utfallet är lägre än föregående års utfall finns en stor skillnad mot 2013 då SÄS betalade fakturor till SU för strålverksamheten 31,2 mnkr t.o.m december. Kostnaderna för bemanningsföretag överstiger budget med 49,4 mnkr eftersom budgeten är satt till noll. Beslut har tagits om stopp av användande av bemanningsföretag med undantag för ett par verksamheter. De verksamheter som under föregående år haft tillåtelse att använda bemanningsföretag har ett fortsatt behov av hyrläkare. Från och med april har också Hjärtlungkliniken och Rehabkliniken använt sig av bemanningsföretag på grund av vakanser och sjukfrånvaro. Ett ökat behov av bemanningsläkare på akutkliniken har lett till utökad närvaro av bemanningsläkare nattetid. Utfallet är endast 0,4 mnkr lägre än föregående års nivå trots att inköp av sjukskötersketjänster har ökat med 6,5 mnkr under samma period. Läkartjänster har minskat med 6,9 mnkr. Kostnaderna för läkemedel är 13,0 mnkr högre än budgeterat. Avvikelsen beror på högre kostnader för regionalt finansierade läkemedel inom de Solidariska läkemedlen och rörelseorganens sjukdomar. Avvikelsen förklaras även av besparing i budget inom onkologiläkemedel, där åtgärder för genomförande saknas. Nya dyra preparat för Hepatit C började användas i november, samt införande av nytt ögonpreparat som beslutades efter budget 2014 var fastställd. Kostnaderna för sjukvårdsmaterial överstiger budget med 13,2 mnkr. Inom denna grupp är det övriga sjukvårdsmaterial som avviker från budget, vilket beror på ett flertal volymökningar inom flera verksamheter samt val av förändring i behandlingsmetod. Ej genomförda sparåtgärder avviker negativt från budget med 1,8 mnkr. Avvikelsen både gentemot budget och utfallet samma period förra året beror på att insulinpumpar, som nu bokförs som sjukvårdsmaterial, tidigare har hanterats som investering 4,0 mnkr. Utfallsökningen gentemot föregående år beror på förändrad kontering av stomi- och diabetesprodukter. Kostnaderna för lokal- och fastigheter överstiger budget med 0,3 mnkr, vilket avser retroaktiv fakturering av städ för BUM-mottagningarna. Avskrivningskostnaderna överstiger budget med 2,9 mnkr, vilket beror på fortsatt hög nivå hänförlig till vårdutveckling. Datum 2015-01-27 Diarienummer 521-2013:L131 27 (30) Kostnader för Regionservice abonnemang är 3,3 mnkr lägre än budgeterat, vilket beror på en reduktion av ersättningen enligt RÖK från Regionservice. Regionservice övriga kostnader överstiger budget med 0,6 mnkr, ökningen sker inom övriga kostnader för transportmedel inom Psykiatri- och Akutkliniken. Kostnader för Bild och laboratoriemedicin överstiger budget med 6,3 mnkr. Budgetavvikelsen beror till största delen av vidarebefordran av remisser till extern leverantör på grund av kapacitetsbrist på röntgen samt volymökningar inom vissa verksamheter. Kostnader för läkemedelsnära tjänster överstiger budget med 3,0 mnkr. Avvikelsen beror dels på kostnader för orderradsavgifter från Apoteket som avser 2013, orderradsavgiften har även höjts från 31 till 43 kronor. Övriga kostnader överstiger budget med 24 mnkr. De största avvikelserna hänförs till övriga verksamhetsanknutna tjänster, som bland annat består av granskningstjänster för Bild- och laboratoriemedicin, ambulanstjänster och köpta tjänster för hörselscreening. Även ökade kostnader för IT, Övriga kostnader för reparation och underhåll samt larmoch bevakning, mm. Övriga kostnader är 6,5 mnkr lägre än samma period förra året. Finansnetto överstiger budget 1,9 mnkr, när balansposten på 25,0 mnkr är exkluderad (godkänt underskott 2014). Avvikelsen beror på ökade räntekostnader på grund av högre lån till Moderförvaltningen samt lägre ränteintäkter. Konton för fullmäktiges besparingar. Periodutfall (Tkr) Konsulter, konto 7551, ITtjänster konto 754X, motpart 100 Kurs och konferenser, konto 4611, motpart 100 Trycksaker, konto 6471, PR och info, konto 6911 och 6931, motpart 100 4.2 Mål 3934 6000 7925 5600 792 200 Åtgärder vid ekonomisk obalans I samband med detaljbudgetens fastställande definierades åtgärder med bedömd effekt om 85 mnkr. Den fastställda åtgärdsplanen har därefter reviderats utifrån regionstyrelsens beslut om att utge ersättning för bibehållen tillgänglighet, optimering av vårdplatser, krav på 90-procentig beläggning mm. Med hänsyn till dessa omständigheter räknades 22 mnkr bort i förhållande till planens ursprungliga mål om 85 mnkr. En ytterligare åtgärd som också omprövades var den allmänna översynen av personalkostnaderna där effekten innevarande år justeras ner från 29 mnkr till 10 mnkr. Totalt innebär detta att åtgärdsplanens effekter har räknas ner till ca 50 mnkr jämfört med ursprungliga 85 mnkr. För 2014 kan åtgärder summeras till 28 mnkr. Datum 2015-01-27 Diarienummer 521-2013:L131 28 (30) Utöver den fastställda åtgärdsplanen påfördes samtliga verksamheter ett effektiviseringskrav om ca 30 mnkr som ska resultera i långsiktigt hållbara åtgärder och successivt arbetas in i respektive verksamhet. Åtgärder inom ramen för effektiviseringskrav omhändertas främst inom område personal och läkemedel. Åtgärder/uppdrag Bemanningsföretag, läkare Nattersättning Semester- och jourledighet Långhelger Minskade personalkostnader PC och telefoni Läkemedel Bilanvändning Material Specialistvårdskostnader Översyn mottagningsverksamhet Vårdplatsoptimering Minskad lokalyta Översyn administration Summa Grundmål 10 000 2 000 3 000 10 000 40 000 2 000 3 000 1 000 5 000 3 000 10 000 20 000 2 000 5 000 116 000 Mål 2014 Effekt 2014 7 300 1 460 2 190 7 300 29 200 1 460 2 190 730 3 650 2 190 7 300 14 600 1 460 3 650 84 680 Bemanningsföretag läkare: 6,9 mnkr Vi har rekryterat fler läkare och därav kunnat reducera användningen av bemanningsföretag. Enhetlig nattersättning: 0 mnkr Effekter planerades genom att förändra arbetstidsförkortning vid tjänstgöring dygnets alla timmar och därmed frigöra reducerbar tid och årsarbetare. Tyvärr har inte detta kunnat verkställas pga sjuksköterskesituationen. Semester och jourledighet: 3 mnkr Främst genom att öka styrningen av ledighetsuttag för intjänad jour. Här fanns en större potential än vad som åtgärdsplanen beskrev. Ledighetsuttaget i kr har ökat med 2,9 mnkr inklusive sociala avgifter jämfört med 2013 års utfall uppräknat med 2,3 procent. Semesterledighet: 7,4 mnkr Målet skulle uppnås genom att i större omfattning se till att semesterledighet ökar som i förlängningen också innebär att omräkning av skulderna i samband med revision blir lägre. Sjukhusdirektören fastställde 5 stycken fredagar där verksamheten under dessa dagar skulle helganpassas. Aktuella fredagar har haft ett större ledighetsuttag i förhållande till normala fredagar med motsvarande 7,4 mnkr. Minskade personalkostnader: 0,9 mnkr Genom åtgärder tillse att reducera antalet fastställda årsarbetare i motsvarande omfattning, vilka styr budgetering och finansiering av personalanslag. Stab och service är exkluderade och omfattas av särskild del i åtgärdsplanen. Beskrivna 6 900 0 3 000 7 400 900 345 4 500 400 0 0 0 0 1 800 2 600 27 845 Datum 2015-01-27 Diarienummer 521-2013:L131 effekter härrör ifrån de organisationsförändringar som skedde under 2014, med reducerat antal chefer som följd. Helårseffekten inför 2015 uppgår till ca 3 mnkr PC och telefoni: 0,3 mnkr Färre datorer och lägre kostnader för leasing påverkar positivt. Kostnader för mobiltelefoni har minskat något. Läkemedel: 4,5 mnkr Genom smarta val, följsamhet till rekommendationslista, genomgångar, analyser mm ha kostnaderna kunnat minskas. I effekten ingår en återföring av rabatter för 2013-2014 med motsvarande 1,5 mnkr samt att regionalt finansierade läkemedel exkluderats. Bilanvändning: 0,4 mnkr Genom att i större utsträckning åka kollektivt, tillämpa möjlighet till telefon- och videokonferens samt ett optimalt nyttjande av sk klinikbilar, har kostnaderna kunnat minska. Material: 0 mnkr Utgångspunkten genom fortsatt översyn av operations- och förbrukningsmateriel, beställningsrutiner mm tillse att minska kostnaderna har inte övergripande kunnat ge önskvärda effekter. Inom specifika verksamheter ses positiva effekter, men volymökningar, återföring av insulinpumpar som drift påverkar negativt. Specialistvårdskostnader: 0 mnkr Genom stor restriktivitet vid utfärdande av specialistvårdsremisser och att i större utsträckning hänvisa till SU och deras roll som regionsjukhus. Utvecklingen under 2014 har dock varit att våra psykiatriska verksamheter behövt skicka fler patienter vidare till behandlingshem samt att kostnaderna för rättspsykiatri ökat. Översyn mottagningsverksamhet: 0 mnkr Ingen åtgärd Vårdplatsoptimering: 0 mnkr Ingen åtgärd Minskad lokalyta: 1,8 mnkr Fortsatt översyn av våra lokaler pågår. Under 2014 har ytterligare lokaler motsvarande 0,4 mnkr sagts upp som får effekt inför 2015. Översyn staber och service: 2,6 mnkr Under 2014 har vissa verksamheter uppdragits att genomföra en större riktad effektivisering av sina verksamheter. Under 2014 har vidtagna åtgärder gett minskade kostnader med motsvarande 2,6 mnkr med helårseffekt om 3,7 mnkr inför 2015. 4.3 Investeringar 29 (30) Datum 2015-01-27 Diarienummer 521-2013:L131 Aktiverade investeringar för året är 49 mnkr, och pågående är 0,4 mnkr. De största aktiverade investeringarna 2014 är datortomograf, ambulanser, instrument för allmän kemi, CT och mobil c-båge. De 10 största beviljade objekt som inte effektuerats under 2014 utgjorde 19,7 mnkr. Dessa är bl a angiografisystem för 9,7 mnkr, allmän kemiinstrument 3,5 mnkr och komponentberedningssystem för 2,5 mnkr. Årets investeringsbidrag är 0,6 mnkr. Med olika åtgärder har investeringstakten bromsats eftersom avskrivningarna överstiger budgeten. Beslut för investeringar senarelades och beviljade ramar har inte utnyttjats fullt ut. Överföring av 32 mnkr från befintlig investeringsram sker till 2015. Utfallet för akuta investeringar och haverier beslutade under 2014 är 7,9 mnkr och ökat från 7,1 mnkr från 2013. 30 (30)
