Protokoll - Norrbottens läns landsting

Transcription

Protokoll - Norrbottens läns landsting
Landstingsstyrelsens
protokoll
Sammanträdet den 28 januari 2015
§ 1 – 27
Beslutande
Maria Stenberg (S), ordf
Glenn Berggård (V), vice ordf
Anders Öberg (S)
Kent Ögren (S)
Agneta Lipkin (S)
Johannes Sundelin (S)
Anita Gustafsson (S)
Agneta Granström (MP)
Kenneth Backgård (NS)
Dan Ankarholm (NS)
Johnny Åström (NS)
Doris Messner (NS)
Mattias Karlsson (M)
Anna-Stina Nordmark Nilsson (C)
Jens Sundström (FP)
Tjänstemän
Mats Brännström, landstingsdirektör
Hans Rönnqvist, bitr landstingsdirektör
Sekreterare
Inga Gustafsson
Justerat den 5 februari 2015
Justerat den 7 februari 2015
Maria Stenberg, ordförande
Mattias Karlsson, justerare
Bevis
Justeringen har tillkännagivits genom anslag på landstingets officiella anslagstavla
den 9 februari 2015. Överklagandetiden utgår den 3 mars 2015.
LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 28 JANUARI 2015
Val av protokolljusterare ................................................................................. 3
Slutlig föredragningslista ................................................................................. 3
Närvarorätt ...................................................................................................... 3
För kännedom ................................................................................................. 3
Rapporter från styrelseledamöter ................................................................... 3
Landstingsdirektörens rapport ........................................................................ 4
Återremitterat ärende: Arbetsordning och reglementen ................................. 4
Ändring i regler för ersättning till förtroendevalda ........................................... 7
Förändrat regelverk för avgifter....................................................................... 8
Motion nr 4-14 om proportionell fördelningsrätt i landstingsfullmäktige enligt
de demokratiska principerna ......................................................................... 15
Återremitterat ärende: Bidrag till och delägarskap i Arctic Business Incubator
AB ................................................................................................................. 16
Delegering av beslutanderätt ........................................................................ 21
Rätt att under år 2015 underteckna vissa handlingar .................................. 21
Godkännande av process för planering och uppförande mm av ett nytt
sjukhus i Kiruna ............................................................................................. 22
Vårdval Norrbotten – fördjupade dialoger .................................................... 26
Uppföljning Beställning Länssjukvård 2014 ................................................. 28
Uppföljning Beställning Närsjukvård 2014 .................................................... 29
Vårdval Norrbotten – Ändring av avdragsbelopp .......................................... 31
Årsrapport Jämställdhetsintegrering 2014 .................................................... 32
Riktlinjer för inköp.......................................................................................... 34
Riktlinjer inom ekonomiområdet .................................................................... 34
Investeringar 2015 ........................................................................................ 35
Färdigställande av utställningen på Tornedalens museum .......................... 36
Avbrytande av projektet Från soffan till promenaden .................................. 39
Medfinansiering av Implementering och regional organisering RBS 2020
(regional besöksnäringsstrategi) ................................................................... 39
Yttrande över anmälan till JO........................................................................ 43
Val till samverkansorgan m m ....................................................................... 44
Yttrande över kostnadsfria läkemedel för barn (DS 2014:42) ...................... 48
Yttrande över Unik kunskap genom registerforskning (SOU 2014:45) ......... 49
Landstingsstyrelsens rapport ........................................................................ 50
2
LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 28 JANUARI 2015
§1
Val av protokolljusterare
Ledamoten Mattias Karlsson (M) utses till att jämte ordföranden justera
protokollet.
§2
Slutlig föredragningslista
Föredragningslistan fastställs efter komplettering med ärendena:
 Yttrande över kostnadsfria läkemedel för barn.
 Yttrande över Unik kunskap genom registerforskning.
 Landstingsstyrelsens rapport.
§3
Närvarorätt
Beslutas att hela dagens sammanträde ska vara offentligt.
§4
För kännedom
Delegationsbeslut m m enligt bilaga.
§5
Rapporter från styrelseledamöter
 Mattias Karlsson (M): Rapport från AER byråmöte 15-17 december i
Ankara.
3
LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 28 JANUARI 2015
§6
Landstingsdirektörens rapport
Dnr 17-15
Ärendebeskrivning
Landstingsdirektörens rapport enligt bilaga.
§7
Återremitterat ärende:
Arbetsordning och reglementen
Dnr 132-14
Ärendebeskrivning
Arbetsordning för landstingsfullmäktige och reglemente för fullmäktiges
beredningar, revisorerna, landstingsstyrelsen och patientnämnden har utarbetats.
--------------------------------------------------Beslut vid ärendets behandling i fullmäktige den 19-20 november 2014
1 Ärendet återremitteras med undantag för § 1 i reglementet för landstingets revisorer.
2 Landstinget har 9 revisorer (samtliga partier i fullmäktige ska ha minst
en revisor).
--------------------------------------------------Ändring i landstingsstyrelsens reglemente
Presidium
9 § Ordförande, förste vice ordförande och andre vice ordförande utses av
landstingsfullmäktige.
Om ordförande, förste vice ordförande och andre vice ordförande är förhindrade att delta i hela eller delar av ett sammanträde, utser styrelsen en annan
ledamot att vara ordförande tillfälligt.
Förslag till beslut
Landstingsstyrelsen föreslår att landstingsfullmäktige beslutar:
1 Landstingsfullmäktiges arbetsordning fastställs.
2 Reglemente för fullmäktiges beredningar fastställs.
3 Reglemente för revisorerna fastställs.
4 Reglemente för landstingsstyrelsen fastställs.
5 Reglemente för patientnämnden fastställs.
---------------------------------------------------
4
LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 28 JANUARI 2015
Yrkanden och propositionsordning
Yrkande 1
Maria Stenberg (S):
 Beslutsförslaget bifalls.
Yrkande 2
Jens Sundström (FP), Kenneth Backgård (NS), Mattias Karlsson (M) och
Anna-Stina Nordmark Nilsson (C):
 Att möjligheten till medborgarförslag inarbetas i arbetsordningen för
landstingsfullmäktige.
Yrkande 3
Jens Sundström (FP), Kenneth Backgård (NS), Mattias Karlsson (M) och
Anna-Stina Nordmark Nilsson (C):
 Att ett Demokratiutskott (förstärkt presidiegruppering) återinförs i landstingsfullmäktiges att arbetsordning för att utveckla fullmäktiges arbetsformer.
Yrkande 4
Jens Sundström (FP), Mattias Karlsson (M):
 Att regler för en öppen ärendeberedning med ansvarig föredragande
tjänsteman (till styrelsen) och ansvarig föredragande politiker (till LFU)
införs i respektive reglemente.
Fullmäktiges arbetsordning
Yrkande 5
Jens Sundström (FP), Mattias Karlsson (M) och Anna-Stina Nordmark Nilsson (C):
 Sid 5 ny punkt ”Ej tjänstgörande ersättare har yttranderätt i samma omfattning som tjänstgörande ledamöter”.
Yrkande 6
Jens Sundström (FP), Mattias Karlsson (M) och Anna-Stina Nordmark Nilsson (C):
 Sid 5 ändring 37 § ” En timmes frågestund/interpellationsdebatt inleder
fullmäktigemötena om fullmäktige inte annat beslutar.”
Yrkande 7
Jens Sundström (FP), Mattias Karlsson (M) och Anna-Stina Nordmark Nilsson (C):
 Sid 8 ändring 67§ ”En ersättare har rätt att väcka en motion utan att vara
tjänstgörande vid ett möte.”
Yrkande 8
Jens Sundström (FP), Mattias Karlsson (M) och Anna-Stina Nordmark Nilsson (C):
 Sid 8 ändring 70§ ”En ersättare har rätt att lämna in en interpellation utan
att vara tjänstgörande vid ett möte.”
5
LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 28 JANUARI 2015
Reglementen för fullmäktiges beredningar
Yrkande 9
Jens Sundström (FP) och Mattias Karlsson (M):
 Sid2 tillägg efter första meningen 10 § ”Beredningen av uppdragen ska
ske i en öppen och demokratisk process där både beredningsledamöterna
och övriga fullmäktigeledamöter ska kunna delta.”
Reglemente för landstingets revisorer
Yrkande 10
Jens Sundström (FP), Mattias Karlsson (M) Kenneth Backgård (NS) och
Anna-Stina Nordmark Nilsson (C):
 Sid1 ändring av 1 § ”Landstinget har 8 revisorer. En per parti.”
Yrkande 11
Jens Sundström (FP), Mattias Karlsson (M), Kenneth Backgård (NS) och
Anna-Stina Nordmark Nilsson (C):
 Sid 1 tillägg till 2 § ”Ordförande i revisionen utses av oppositionen”
Reglemente för landstingsstyrelsen
Yrkande 12
Jens Sundström (FP), Mattias Karlsson (M), Kenneth Backgård (NS) och
Anna-Stina Nordmark Nilsson (C):
 Sid 4 ändring 9 § ”Ordförande och förste vice ordförande utses av landstingsfullmäktige. Vice ordförandeposten tillfaller oppositionen. Om ordförande och vice ordförande är förhindrade att delta i hela eller delar av
ett sammanträde, utser styrelsen en annan ledamot att vara ordförande
tillfälligt.”
Reglemente för valutskottet
Yrkande 13
Jens Sundström (FP), Mattias Karlsson (M), Kenneth Backgård (NS) och
Anna-Stina Nordmark Nilsson (C):
 Sid 1 tillägg 1§ ”Vice ordförande utses av oppositionen”.
Reglemente för patientnämnden
Yrkande 14
Jens Sundström (FP), Mattias Karlsson (M), Kenneth Backgård (NS) och
Anna-Stina Nordmark Nilsson (C):
 Sid1 3§ ändring ”Nämnden har 15 ledamöter utan ersättare”
Yrkande 15
Jens Sundström (FP), Mattias Karlsson (M), Kenneth Backgård (NS) och
Anna-Stina Nordmark Nilsson (C):
 Sid 2 4§ ”Vice ordförande ska utses av oppositionen”
Propositionsordning
Ordföranden ställer proposition på yrkande 1 och finner att det bifalls. Därefter ställer ordföranden proposition på yrkanden 2-15 och finner att de avslås.
6
LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 28 JANUARI 2015
---------------------------------------------------
Beslut
Enligt beslutsförslaget.
Reservation 1
Av Kenneth Backgård (NS), Dan Ankarholm (NS), Johnny Åström (NS),
Doris Messner (NS), Mattias Karlsson (M), Anna-Stina Nordmark Nilsson
(C) och Jens Sundström (FP) till förmån för yrkande 2 och 3.
Reservation 2
Av Jens Sundström (FP) och Mattias Karlsson (M) till förmån för yrkande 4.
Reservation 3
Av Jens Sundström (FP), Mattias Karlsson (M) och Anna-Stina Nordmark
Nilsson (C) till förmån för yrkandena 5-8.
Reservation 4
Av Jens Sundström (FP) och Mattias Karlsson (M) till förmån för yrkande 9.
Reservation 5
Av Kenneth Backgård (NS), Dan Ankarholm (NS), Johnny Åström (NS),
Doris Messner (NS), Mattias Karlsson (M), Anna-Stina Nordmark Nilsson
(C) och Jens Sundström (FP) till förmån för yrkande 10-15.
§8
Ändring i regler för ersättning till
förtroendevalda
Dnr 436-15
Ärendebeskrivning
Regler för ersättning till förtroendevalda ändras med anledning av revidering
av landstingsstyrelsens reglemente samt tillsättande av landstingsråd.
Förslag till beslut
Landstingsstyrelsen föreslår att landstingsfullmäktige beslutar:
1 För landstingsråd med ansvarsområde Samordning, Personalfrågor och
Tandvård (vakant) fastställs årsarvode till 110 procent av basarvodet.
2 Under förutsättning att landstingsfullmäktige fastställer förslaget till
landstingsstyrelsens reglemente fastställs årsarvode för styrelsens andre
vice ordförande till 100 procent av basarvodet.
---------------------------------------------------
Yrkanden och propositionsordning
Yrkande 1
Maria Stenberg (S):
 Beslutsförslaget bifalls.
7
LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 28 JANUARI 2015
Yrkande 2
Kenneth Backgård (NS), Jens Sundström (FP) och Anna-Stina Nordmark
Nilsson (C):
 Beslutsförslaget avslås.
---------------------------------------------------
Beslut
Enligt beslutsförslaget.
Reservation
Av Kenneth Backgård (NS), Dan Ankarholm (NS), Johnny Åström (NS),
Doris Messner (NS), Anna-Stina Nordmark Nilsson (C) och Jens Sundström
(FP) till förmån för yrkande 2.
§9
Förändrat regelverk för avgifter
Dnr 437-15
Ärendebeskrivning
På uppdrag av landstingsdirektören har en översyn rörande regelverket för
landstingets avgifter genomförts. I uppdraget ingick att utreda för- och nackdelar med enhetstaxa, att se över och föreslå förändringar gällande undantag
och specialregler samt att lägga grunden för utveckling av nya, moderna
betallösningar och därmed möjliggöra för att patienter själva ska kunna ankomstregistrera sina besök.
Syftet med översynen är framförallt att öka förutsättningarna för att alla patienter behandlas lika samt att effektivisera administrationen kring avgifter
inom hälso- och sjukvården. Målsättningen är att översynen ska bidra till att
renodla regelverket för att ge en bättre grund att utveckla system för till exempel ankomstregistrering, betalning via webb och automatiserad frikortshantering. Detta medför i förlängningen att mera tid frigörs till förmån för
arbete med patienter.
Bakgrund
Alla patienter som söker vård ska behandlas rättvist och det ska inte spela
någon roll var i länet de söker vård eller vem de möter på vårdinrättningen.
Detta gäller även när besöket ska betalas, vilket förutsätter att personalen
enkelt ska kunna få fram information om vad patientens besök faktiskt ska
kosta. För att uppnå detta krävs att landstinget har ett regelverk som är tydligt och begränsar utrymmet för olika tolkningar. Dessa två aspekter – rättvis
regeltolkning respektive enkel administration - har varit vägledande i arbetet
med översynen av landstingets regelverk.
Översynen har innefattat regelverket som rör sluten- respektive öppenvård,
sjukresor, vaccinationer och hälsointyg (Gula taxan). Då egenavgifterna för
slutenvård redan är enhetliga – ett vårddygn kostar 100 kronor – har inte
dessa taxor analyserats djupare.
8
LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 28 JANUARI 2015
Landstinget har vid sidan av skatten möjlighet att finansiera sin verksamhet
med avgifter. Inga lokala taxor får finnas utan avgifterna ska fastställas av
fullmäktige. I landstinget har detta gjorts i november varje år i och med beslut om dokumentet ”Regler och riktlinjer”. Från 2015 förändras detta då
beslut om landstingets regler och riktlinjer kommer att kunna tas löpande
över året. Efter fullmäktiges beslut avgör landstingsstyrelsen hur avgifterna
ska tillämpas. Fullmäktiges och styrelsens beslut, tillsammans med de nationella reglerna, sammanställs sedan i ”Avgiftshandboken” där handfasta
tillämpningsanvisningar och rutinbeskrivningar finns. Det regelverk gällande avgifter som används idag är synnerligen omfattande och innehåller
dessutom många specialregler och undantag. Avgiftshandboken har också
genom åren successivt byggts på med nya regler, tillämpningar och undantag
och är idag därför svårtolkad såväl för den personal som möter patienten
som för personal på administrativ nivå.
Utöver svårigheten att tolka och tillämpa regelverket saknas även systemstöd
för frikortshanteringen. Enligt regelverket är det patientens eget ansvar att
ansöka om frikort när denne uppnått beloppet för högkostnadsskydd. I utredningen framkommer att närmare hälften av alla patienter i Norrbotten som
har rätt till frikort inte har ansökt om det, vilket visar på vikten av ett
systemstöd som automatiserar hanteringen. Utgångspunkten är ju att högkostnadsskyddet ska vara den fallskärm som – lika för alla – löser ut när
norrbottningen måste besöka vården ofta
Förslag
För att uppnå ett enklare avgiftssystem som blir till gagn både för patienter
och för dem som administrerar avgifterna föreslås i utredningen att enhetstaxor införs inom öppenvården samt för sjukresor. Parallellt med detta föreslås även att de undantag som landstinget beslutat om, för att ge nolltaxa till
vissa patientgrupper, begränsas i antal.
Öppenvård
Den snabba tekniska och medicinska utvecklingen gör att arbetsuppgifterna
inom hälso-och sjukvården ständigt förskjuts vilket gör det angeläget att
regelverket är utformat så att det inte hindrar utvecklingen. Ett regelverk
som innehåller olika avgifter beroende på yrkesgrupp riskerar att konservera
arbetsfördelningen, medan enhetliga taxor istället ger förutsättningar att
överföra arbetsuppgifter mellan olika yrkesgrupper. Detta i sin tur bidrar till
ökade möjligheter att kunna använda de olika kompetenser som finns inom
öppenvården på ett optimalt sätt. I utredningen föreslås därför att egenavgiften ska vara 200 kronor, oavsett om patienten träffar en läkare eller
personal från annan legitimerad yrkeskategori. I enlighet med detta synsätt
ska även kostnaden för besök som sker med hjälp av distansöverbryggande
teknik vara 200 kronor.
Taxan – 200 kronor – ska gälla vid alla besök inom öppenvården oavsett
vårdnivå. I klartext innebär detta att när patienten besöker primärvården,
eller den öppna specialistvården, så kostar besöket 200 kronor.
För att tydliggöra landstingets målsättning att patienten i första hand ska
besöka hälsocentralen föreslås en högre avgift (300 kronor) när besök görs
på akutmottagning eller på jourcentral. Vid primära ambulanstransporter
tillkommer även en egenavgift om 200 kronor då färden i ambulansen inte
bara är en transport av patienten utan innebär också att en sjukvårdande behandling av legitimerad sjuksköterska ges.
9
LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 28 JANUARI 2015
För att minska risken att patienter i allt högre utsträckning väljer att gå direkt
till akutmottagningen eller till den specialiserade vården föreslås också att
det första besöket i specialiserad vård, eller på en akutmottagning, efter en
remiss även i fortsättningen ska vara avgiftsfritt. Andra grupper som undantas från egenavgift är bland annat barn och unga under 20 år, äldre över 85
år, de som får palliativ vård i hemmet, organdonatorer samt patienter inskrivna i slutenvård (samtliga grupper presenteras i tabell nedan).
Förslaget innebär att så gott som varje besök i vården avgiftsbeläggs och
endast några få grupper fortsättningsvis kommer att undantas från egenavgift. Det är högkostnadsskyddet som säkerställer att vården inte kostar mer
än 1100 kronor för dem som måste besöka vården ofta, oavsett vilken
åkomma man är drabbad av. Målsättningen är därför att högkostnadsskyddet också ska gälla i princip alla besök (dock inte bokade besök där
patienten uteblir).
När det gäller vaccinationer är regelverket i sin helhet knutet till nationella
regler och rekommendationer och föreslås därför förbli oförändrat. Den enda
förändring som föreslås är att taxan anpassas till övriga avgifter och därmed
sänks med 25 kronor.
Sjukresor
I utredningen framkommer att även inom området sjukresor är ersättningsnivåerna många och komplicerade. Dagens nivå för högkostnadsskyddet
(1 200 kronor) fastställdes efter samverkan med övriga norrlandsting under
2006. I utredningen föreslås att landstinget i Norrbotten, precis som landstingen i Västerbotten och Jämtland, ska höja högkostnadsskyddet för sjukresor till 1 600 kronor. Bland övriga landsting i Sverige ligger högkostnadsskyddet för sjukresor i ett spann mellan 1 400 kronor (Stockholm) till 2 200
kronor (Värmland) där den vanligast förekommande nivån är 1 800 kronor.
För att förenkla hanteringen av sjukresorna föreslås vidare att egenavgiften
blir enhetlig för varje fordonsslag (100 kronor) samt att milersättningen för
resa med egen bil när kostnaden överskrider egenavgiften höjs från 10 till 12
kronor, oavsett hur många passagerare som finns i bilen.
Intyg och hälsokontroller – Gula taxan
I utredningen har även en översyn gällande avgifterna för intyg och hälsokontroller (Gula taxan) gjorts. Idag finns fem avgiftsnivåer inom Gula taxan,
fyra är olika fasta priser medan den femte är en timtaxa. Målsättningen är att
även inom detta område genomföra en förenkling genom att begränsa avgiftsnivårena till att omfatta färre avgiftsnivåer. Då området är komplext
föreslås dock att en utförligare genomlysning genomförs innan förslag till
förändringar lämnas.
Förslaget i tabellform
Avgiftstyper inom öppenvård
Avgiftstyper Öppenvård
Läkarbesök (inklusive tillhörande provtagning, röntgen, etc.)
Egenavgift
kronor
200
Besök på akutmottagning/jourcentral (inklusive tillhörande provtagning,
röntgen, etc.)
Besök hos all övrig legitimerad personal samt medicinsk service
300
Hembesök
200
10
200
LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 28 JANUARI 2015
Avgiftstyper Öppenvård
Besök som genomförs med distansöverbryggande teknik
Egenavgift
kronor
200
Förlängning av sjukintyg per telefon eller elektroniskt
200
Gynekologisk cellprovskontroll
200
Screening som mammografi (hälsokontroll), colon rectal och aorta pulsåderbråck
Läkarbesök på akutmottagning inklusive transport med vägambulans eller
helikopter (avser endast primärtransporter)
Uteblivet besök
200
500
200
Nationellt beslutade regler
Asylsökande, läkarbesök
50
Asylsökande, sjukvårdande behandling
25
Högkostnadsskydd
1100
Undantagna från egenavgift inom öppenvård
Åtgärder undantagna från, eller med reducerad, egenavgift inom öppenvård
Egenavgift
kronor
Av landstinget beslutade undantag
Avgift kr
Barn- och ungdomar under 20 år
0
Palliativ vård i livets slutskede som ges i hemmet. Konsultation, rådgivning
m m, oavsett var den sker, som görs av de palliativa resursteamen.
Besök i öppen hälso- och sjukvård för patient som är inskriven i sluten vård,
om besöket är initierat av läkare vid vårdgivande klinik
Personer med långvarig/kronisk psykossjukdom samt personer med psykisk störning och missbruk, s.k. dubbeldiagnos, som behandlas av t ex
Case manager inom psykiatrin
Patienter som vårdas i öppen psykiatrisk tvångsvård enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) eller lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV)
Organdonator för besök i öppen hälso- och sjukvård i samband med utredning, donation eller eventuella efterkontroller
Besök på akutmottagning, eller motsvarande, efter remiss från hälsocentral/
privatpraktiserande läkare, om besöket på akutmottagning/ motsvarande
görs inom 24 timmar efter det första besöket
Detsamma gäller för första besöket i specialiserad sjukvård efter remiss
från primärvård
Person 85 år och äldre (införs när systemstöd för automatiserad hantering
finns, senast 1 januari 2016)
Hembesök hos patient där initiativet tas av hälso- och sjukvårdspersonal
0
0
0
0
0
Ingen avgift vid
första besöket,
därefter avgift
0
0
Nationellt beslutade regler
Personer som tjänstgör enligt lagen om totalförsvarsplikt, häktade, anhållna
eller intagna i kriminalvården
Personer som genomgår grundläggande och kompletterande utbildning
inom Försvarsmakten
Intyg som behövs för att få ut föräldrapenningförmåner enligt socialförsäkringsbalken. Preventivmedels-, abort- och steriliseringsrådgivning
Mödra- och barnhälsovård i offentlig sjukvård
0
Patienter som smittats med Hepatit C inom svensk sjukvård och har kvarstående kronisk Hepatit C
0
11
0
0
0
LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 28 JANUARI 2015
Åtgärder undantagna från, eller med reducerad, egenavgift inom öppenvård
Egenavgift
kronor
Patienter som orsakats bestående kroppsskada genom hypofraktionering i
samband med behandling av bröstcancer
Vaccinationer som ingår i Socialstyrelsens vaccinationsprogram
0
Patient som genomgår grundläggande eller kompletterande utbildning inom
Försvarsmakten eller är anhållen, häktad eller intagen på fångvårdsanstalt
(samma som 1 och 2)
Patient som får undersökning, vård och behandling samt kostnadsfria läkemedel enligt smittskyddslagen.
Gäller även den som får vård enligt förordning (EG) 883/2004 samt utländska sjömän vid gonorré, klamydia och syfilis.
Hälsoundersökning för asylsökande/flykting/papperslös
0
0
0
0
Avgifter och undantag för vaccination
Vaccination
Avgift för vaccination (exklusive kostnad för själva vaccinet).
Avgiften är inte frikortsgrundande.
Nationellt beslutade undantag
Vaccination mot humant papillomvirus HPV för flickor födda 1993 eller senare
Avgiftsbefrielse vid influensavaccination (enligt SoC definition)
Personer äldre än 65 år
Gravida kvinnor i 2:a och 3:e trimestern
Patienter med kronisk hjärt- och/eller lungsjukdom, instabil diabetes mellitus, nedsatt immunförsvar på grund av sjukdom eller behandling, kronisk lever- eller njursvikt, astma (för barn och ungdom
gäller svår astma, grad 4, med funktionsnedsättning), neuromuskulära sjukdomar som påverkar andningen, barn med flerfunktionshinder, extrem fetma (BMI > 40).
Samt personer med nära relation till personer med nedsatt immunförsvar
Barn med förhöjd risk för hepatit B
Egenavgift
kronor
200
0
0
0
Avgifter och undantag för sjukresor
Sjukresor
Egenavgift
kronor
Egen bil, skoter, båt, buss, tåg och hydrokopter.
100
Specialfordon (handikappfordon), taxi, bårbil och flyg
100
Av landstinget beslutade undantag
Resa med komfortbuss
0
Resa med buss och tåg om kostnaden överstiger egenavgiften
0
Resa avseende barn- och psykiatrisk vård och barnrehabilitering
0
Resa för organdonator i samband med utredning, donation och efterkontroll
0
Milersättning för resa med egen bil (oavsett antal passagerare), när kostnaden överstiger egenavgiften
Milersättning för snöskoter och båt, när kostnaden överstiger egenavgiften
12
12
30
LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 28 JANUARI 2015
Sjukresor
Egenavgift
kronor
Högkostnadsskydd
1600
Nationellt beslutade regler
Resa avseende läkarintyg begärda av försäkringskassan
0
Resa för Asylsökande/flykting/papperslös oavsett fordonstyp
40
Ekonomiska effekter
Om beslut fattas enligt föreliggande förslag beräknas att landstingsekonomin
som helhet försämras med cirka 1,4 mkr, detaljerna framgår av tabellen nedan. Beräkningarna grundas på 2014-års patientflöde samt 2013-års statistik
över sjukresor. I tabellen redovisas inga absoluta tal utan endast skillnaden
mot 2014-års siffror om förslaget genomförs.
Öppenvård
Patientintäkter ändrade avgifter
Tidigare undantag avgiftsbeläggs
Effekt relativt
2014-års
patientflöde
2 487
7 176
Sjukresor
Buss
Komfortbuss
Effekt relativt 2013års patientflöde
0
0
Ambulanstransporter
Avgår frikort, antas att 2/3 av
patienterna har frikort
Avgiftsfrihet för 85 år och äldre
1 333
Bårbil
-7 367
-4 275
Taxi
Egen bil (egenavgift)
1 506
4 044
Höjd ålder för ungdom till 20 år
-2 426
-2 083
140
Total effekt öppenvård, tkr
-3 072
Egen bil (milers)
Flyg
Kostnad för ökat antal
frikort
Total effekt Sjukresor, tkr
Total ekonomisk effekt av förslagen förändring, tkr
101
-2 000
1 708
-1 364
Införande i två steg
Avgiftsområdet är tätt knutet till den kapacitet som landstingets system för
kassasystem har. Majoriteten av alla besök som görs inom vården hanteras
av landstingets vårdadministrativa system (VAS) där avgifterna ligger i modulen VAS-kassan. Att göra stora förändringar i regelverket kring avgifter
kan därför även riskera att öka graden av manuellt arbete. För att inte öka
verksamheternas administrativa belastning föreslås att införandet av det nya
regelverket sker i två steg så att förändringarna backas upp av ett adekvat
systemstöd.
VAS-kassan står i begrepp att moderniseras och med gällande tidsplan
kommer den nya versionen att kunna tas i bruk under det sista kvartalet
2017. Med den nya kassan öppnas möjligheter för att öka patientens självbetjäningsgrad både när det gäller ankomstregistrering och hanteringen av
sjukresor. Fram till dess att moderniseringen är klar pågår ett ständigt förbättringsarbete och i viss omfattning kan olika system som ”talar” med
VAS-kassan tas fram. Ett exempel, som har goda förutsättningar att vara i
drift under senare delen av 2015, är ett automatiserat system för frikorts-
13
LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 28 JANUARI 2015
hantering. I dagsläget genererar hanteringen av frikort stora administrativa
resurser varför det är angeläget att få till stånd ett system som automatiserar
handläggningen kring högkostnadsskyddet. Det är även möjligt att detta
system ska kunna hantera den föreslagna avgiftsfriheten för patienter som är
85 år och äldre.
Steg 1
Beslut om förändrat regelverk rörande avgifter träder i kraft den 1 maj 2015.
Beslutade regelförändringar och taxor förs in i avgiftshandboken.
Steg 2
 Gula Taxan utreds ytterligare och ett förslag till förändring presenteras
under senare delen av 2015.
 Avgiftshandboken struktureras om så att den blir lätt att använda både för
personal inom vården och inom administrationen. Den nya versionen
publiceras senast i samband med beslut om Gula Taxan.
 Från det att frikortsdatabasen tas i bruk, senast den 1 januari 2016, och
frikortshanteringen blir automatiserad ska patienter 85 år och äldre undantas från egenavgift.
Förslag till beslut
Landstingsstyrelsen föreslår fullmäktige att fatta följande beslut:
 Regelverket för landstingets avgifter fastställs, med införande i två steg,
enligt förslag.
---------------------------------------------------
Yrkanden och propositionsordning
Yrkande 1
Maria Stenberg (S):
 Beslutsförslaget bifalls.
Yrkande 2
Mattias Karlsson (M):
 Besök på jourcenteral eller akutmottagning höjs till 500 kr.
 Ingen avgift tas ut för ambulanstransport.
---------------------------------------------------
Beslut
Enligt beslutsförslaget.
Reservation 1
Av Mattias Karlsson (M) till förmån för yrkande 2.
Reservation 2
Av Johnny Åström (NS):
 Nu gällande regler för ambulanstransporter ska bibehållas.
14
LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 28 JANUARI 2015
§ 10
Motion nr 4-14 om proportionell
fördelningsrätt i landstingsfullmäktige
enligt de demokratiska principerna
Dnr 3079-14
Motionen
Väckt av Magnus Häggblad (SD):
Norrbottens väljare har gett Sverigedemokraterna ett stort förtroende i landstingsvalet och valde in tre ledamöter i landstingsfullmäktige. Tre ledamöter
är vad som krävs för att kunna erhålla ett arvoderat förtroendeuppdrag. Tyvärr så villkoras denna tjänst med en plats i landstingsstyrelsen. Frånvaron
av representation i landstingsstyrelsen medför även en försämrad insyn och
möjlighet att delta på lika villkor.
Sverigedemokraterna menar att detta är ett demokratiskt problem. Vårt parti
ges inte samma möjlighet att bedriva politiskt arbete på samma villkor som
övriga demokratiskt valda partier.
Sverigedemokraterna yrkar att:
 Politiskt representerade partier i landstinget bereds ekonomisk möjlighet
att bedriva politiskt arbete i proportion till det stöd man fått av väljarna
genom att besluta om att tilldela gruppledare i partierna årsarvode.
 Proportionalitetsprincipen bör råda, vilket innebär att samtliga politiskt
representerade partier tilldelas insynsplats i landstingsstyrelsen.
Yttrande och förslag till beslut
Landstingets regler för årsarvode till gruppledarna utgår från att partiet ska
ha en ordinarie- eller ersättarplats i styrelsen. Principen är demokratiskt utformad och har gällt sedan 2003.
Alla partier kan inte erhålla en styrelseplats av egen kraft, till det krävs samverkan. Landstingsstyrelsen ser dock inget skäl till att ändra reglerna för att
ett parti inte lyckats skapa den samverkan som krävs för att erhålla en styrelseplats.
Beträffande ekonomiska möjligheter att bedriva politiskt arbete utgår partistöd till samtliga partier. Utöver det disponerar varje parti ett antal sammanträdesdagar baserat på mandat i fullmäktige. Varje ledamot har 10 dagar/år
för hela mandatperioden med arvode, ersättning för inkomstbortfall och
kostnader som uppkommer i samband med tjänstgöringen.
Mot den bakgrunden föreslår landstingsstyrelsen att landstingsfullmäktige
beslutar:
 Motionen avslås.
Beslut
Enligt beslutsförslaget.
15
LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 28 JANUARI 2015
§ 11
Återremitterat ärende:
Bidrag till och delägarskap i Arctic
Business Incubator AB
Dnr 134-13
----------------------------------------------------
Ärendets behandling i landstingsfullmäktige
den 19-20 november 2014
Yrkande 1
Kent Ögren (S):
 Beslutsförslaget bifalls.
Yrkande 2
Nils-Olof Lindh (C), Kenneth Backgård (NS), Jens Sundström (FP), Magnus
Häggblad (SD), Mattias Karlsson (M), Anne Kotavuopio Jatko (FP) och
Lars-Åke Mukka (C):
 Beslutsförslaget avslås.
Yrkande 3
Bengt Niska (S) och Kent Ögren (S):
 Ärendet återremitteras med följande motiv: Nödvändigheten av mer information i frågan, att underlaget för de andra delägarnas ställningstagande lyfts fram liksom nyttan av satsningarna som hittills har nedlagts.
Landstingsfullmäktiges beslut
Ärendet återremitteras.
----------------------------------------------------
Revideringar med anledning av återremissen:
----------------------------------------------------
Bakgrund
Arctic Business Incubator AB:s (ABI) uppdrag är att vara en regionalt verkande inkubator som stödjer entreprenörer och potentiella tillväxtföretag.
Verksamheten omfattar hela Norrbotten och norra Västerbotten – från Kiruna i norr till Skellefteå i söder. ABI är Sveriges nordligaste inkubator.
Genom att utveckla entreprenörer och tillväxtföretag skapas förutsättningar
för tillväxt, välfärd och en rikare livsmiljö i norra Sverige.
När ABI startades 2005 i Luleå var syftet att stötta Luleå tekniska universitet
med att kommersialisera forskningsresultat. I dag har verksamheten breddats
och nu stöttas innovatörer och entreprenörer oavsett idéernas ursprung så
länge de bedöms vara skalbara och ha en internationell marknad.
16
LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 28 JANUARI 2015
Av de företag som funnits i inkubatorn kommer ca 40 procent från LTU, 40
procent från näringslivet och 20 procent är enskilda personer. Grundarnas
bakgrund varierar från hantverkare till akademiker och från LTU är det en
blandning av forskare, studenter och anställda. Bolagen har en geografisk
spridning i regionen och finns på orterna Skellefteå, Kiruna, Arjeplog, Jokkmokk, Kalix, Töre, Haparanda och Luleå och inom flera olika branscher
bland annat informations- och kommunikationsteknik (IKT), hälsa, miljösektorn och industrin.
ABI är medlemmar i SISP som är en branschorganisation för Sveriges inkubatorer och Science Parks med 65 medlemmar över hela Sverige som tillsammans hyser över 5000 företag med cirka 72 000 sysselsatta.
ABI:s verksamhet
ABIs verksamhet ska tillhandahålla nätverk, kompetensförsörjning, rådgivning och resurser till entreprenöriella personer så att de kan utveckla sina
företag på bästa sätt.
ABI använder den nationella affärsutvecklingsmodellen ”Fokus Affärsutveckling” som en grund. Modellen är en bra checklista för rådgivning över
tiden. Under åren har egna verktyg, modeller och processer för rådgivningen
successivt utvecklats. Dessa utgör idag ABIs viktigaste strukturkapital.
Samtliga affärsrådgivare är idag certifierade coacher inom ramen för International Coach Federation, ICF.
Virtuella Inkubatorn – VirtInk™ är medlemsföretagens kontor på nätet där
affärsrådgivarna får access till bolagens dokumentation på ett säkert sätt och
oberoende av var de är. Detta är en annan viktig del av ABI:s strukturkapital.
Anskaffandet av en avancerad videokonferensutrustning ökar tillgängligheten och har minskat behovet av resor. Möten blir effektiva och funktionaliteten upplevs som stor på båda sidor. ABI har skapat ett arbetssätt och processer för distribution av affärskompetens över stora områden som genererat
stort intresse i hela landet.
ABI har idag tre heltidsanställda affärsrådgivare och en konsult för rådgivning på 40 procent samt VD som bedriver rådgivning på halvtid. Teamets
sammantagna erfarenhet är mycket bred. Vid behov hämtas erfarenhet
främst från det nationella innovationsnätverket och regionala konsulter.
Uppnådda resultat
Följande resultat är uppnådda sedan ABI:s start:
 13 examinerade bolag från ABI
 Bolagens omsättning har ökat med 97 mkr
 Ca 105 personer sysselsatta
 505 mkr i bolagsvärde skapat
 Några av bolagen är Behaviosec, Cellfab, CVK - Center for Vibration
Comfort, D-Flow Technology, Netix - Pizza.nu, Netrounds Solutions,
Metasphere Techology, Meva Innovation, Mobizoft, Oricane, Satmission, Tannak och Taxijakt.
 15 inkubatorföretag
 26 patent varav 3 ansökningar
 35 mkr i omsättning
 30 personer sysselsatta
17
LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 28 JANUARI 2015
 150 mkr i bolagsvärde skapat
 Några av bolagen är 3eflow, AMT Solutions, Arjepole system,
BigSteve, BioCool, eMaintenance365, ePark, Exibolt, FrontPoint Bothnia Invent, Mindfulnesscenter, Northern Mining Products, Performance in cold och Swedroofs.
Under det kommande året planerar bolaget att förstärka sin verksamhet i
Kiruna och Gällivare.
Dagens ägarbild
ABI är ett aktiebolag som idag ägs till lika delar av LTU Holding AB, Norrlandsfonden, Längmanska företagarfonden, Luleå kommun och Skellefteå
kommun (via Fastighets Aktiebolaget Polaris). Längmanska företagarfonden
avser minska sitt ägande på grund av ändrade ägardirektiv.
För att kunna bibehålla den nationella finansieringen och säkerställa en regional anknytning som svarar mot regionens behov är övriga ägare positiva
till ytterligare en regionalt förankrad ägare som Norrbottens läns landsting.
Finansiering
Verksamheten finansieras av ägarna genom årliga aktieägartillskott, driftsbidrag eller genom köp av tjänster från ABI. Därutöver har ABI finansiering
från Almis nationella inkubations satsning (BIG Sweden) som utgår till Sveriges ledande inkubatorer för att stödja utvecklingen av fler nya kunskapsintensiva tillväxtföretag. Under 2015 byter den nationella inkubatorsatsningen
(BIG) huvudman från ALMI till Vinnova.
Den nationella finansieringen är prestationsbaserad. Under de senaste tre
åren har ABI varit landets enda inkubator som erhållit permanent utökat
stöd, och detta har skett vid två tillfällen. Det är en kvalitetssäkring då verksamheten jämförs med övriga regionala inkubatorer i landet.
I samband med den senaste höjningen av den nationella finansieringen (BIG
Sweden) ändrades kravet på regional medfinansiering. Från att ha varit minst
55 procent ökades kravet till 67 procent av den totala finansieringen. För
ABI innebär det att den regionala medfinansieringen behöver ökas med
1500000 kr årligen för att kunna behålla den nationella finansieringen från
och med 2014.
För att säkerställa att den regionala nivån uppgår till 67 procent erbjuds
landstinget gå in som delägare genom att köpa 9 procent av aktierna av
Längmanska företagarfonden och ett årligt ägarbidrag om 1 500 000 kr.
Finansieringsplanen för 2015 och framåt ser ut enligt följande:
Finansiär
LTU
Längmanska
Luleå kommun
Fastighets Aktiebolaget Polaris
Norrbottens läns landsting
Norrlandsfonden
Egna intäkter (konsult)
Summa regional finansiering
2015
1,3 MSEK
1,0 MSEK
1,3 MSEK
1,2 MSEK
1,5 MSEK
0,5 MSEK
0,8 MSEK
7,6 MSEK
(67%)
18
2016
1,3 MSEK
1,0 MSEK
1,3 MSEK
1,2 MSEK
1,5 MSEK
0,5 MSEK
0,3 MSEK
7,1 MSEK
(67%)
2017
1,3 MSEK
1,0 MSEK
1,3 MSEK
1,2 MSEK
1,5 MSEK
0,5 MSEK
0,3 MSEK
7,1 MSEK
(67%)
LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 28 JANUARI 2015
ALMI/Vinnova BIG
Summa nationell finansiering
Total budget
3,8 MSEK
3,8 MSEK
(33%)
11,4 MSEK
3,5 MSEK
3,5 MSEK
(33%)
10,6 MSEK
3,5 MSEK
3,5 MSEK
(33%)
10,6 MSEK
Regional finansiering
ABI hade redan för förra året behov av ett utökat regionalt stöd för att säkerställa den nationella finansieringen för 2014. I en avsiktsförklaring daterad
16 december 2013 klargörs landstingets intention att bli delägare och att
tillföra ett årligt ägarbidrag om 1 500 000 kr under 2014. På grund av återremittering föresenades processen med delägarskap men behovet av utökad
regional finansiering för att säkerställa nationell finansiering för 2014 kvarstår för bolaget.
För att säkerställa den fulla nationella finansieringen och inte försämra för de
företag som idag finns inom ABI i Norrbotten och Skellefteå ansöker bolaget
således om ett bidrag för år 2014 från landstinget om 1 500 000 kr.
Yttrande och förslag till beslut
Från nationell nivå drivs inkubatorsatsningar sedan flera år tillbaka då studier och utvärderingar visat att de ger goda resultatet för den svenska konkurrenskraften. Innan ALMI och numera Vinnovas huvudmannaskap för den
nationella inkubatorsatsningen (BIG) var Innovationsbron huvudman. Studier av inkubatorer visar att det är av vikt att det finns en regional förankring
för att säkerställa regionala prioriteringar och lokal spridning. Som ett led i
detta har kraven på regionernas ansvar och regional medfinansiering ökat i
omfattning under de senaste åren.
Med landstinget som delägare får ABI en ännu bredare regional förankring
med sex regionala ägare. De övriga ägarna ser positivit på landstinget som
delägare.
Satsningen ligger i linje med den regionala utvecklingsstrategin och de prioriterade åtgärderna inom området innovationer och förnyelse. Genom att
förstärka affärs- och marknadskunnandet hos små och medelstora företag
ökar deras förmåga att utveckla produkter och tjänster med höga förädlingsvärden. En inkubator som Arctic Business Incubator tillhandahåller en miljö,
kunskap och nätverk som utvecklar regionens tillväxtinriktade företag.
De företag som finns i inkubatorn har under åren genomgående god potential
vilket återspeglas dels i att de prestationsbaserade medlen från den nationella
inkubatorsatsningen ökat samt i utmärkelser och priser som medlemsföretagen erhåller löpande, såsom flera SKAPA-priser, Venture Cup, Vinn Nu,
Guld Mobilen, RSA nominering med mera. Idag är ABI rankad åtta nationellt bland alla inkubatorer som erhåller finansiering från den nationella inkubatorsatsningen. BIG är en kvalitetssäkring och innebär att verksamheten vid
inkubatorn håller hög kvalitet
Ett delägarskap i ABI säkerställer en regional anknytning och är förutsättningsskapande för regionens näringsliv och tillväxt. Det är en verksamhet
som granskas och utvärderas löpande.
För att säkerställa den nationella finansieringen för 2014 behövs ett regionalt
tillskott till bolaget. Uteblir den regionala finansieringen påverkas bolagets
budget för kommande år negativt på grund av krav på återbetalning och det
19
LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 28 JANUARI 2015
skulle innebära att stöd till företag skulle minska eller utgå helt samt att bolagets likviditet påverkas kraftigt.
Mot den bakgrunden föreslås landstingsstyrelsen fatta följande beslut:
1 Norrbottens läns landsting beviljar Arctic Business Incubator ett stöd om
1 500 000 kr till verksamheten för år 2014.
2 Medlen anvisas från de för år 2014 ofördelade medlen i den näringspolitiska ramen.
Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige att besluta:
1 Norrbottens läns landsting blir delägare i Arctic Business Incubator AB
och förvärvar 9 procent av aktierna genom köp av Längmanska Företagarfondens andel till en köpeskilling av 9000 kr.
2 Ett årligt ägarbidrag på 1 500 000 kr finns inarbetat i den strategiska planen.
3 Gällande bolagsordning godkänns.
4 Gällande aktieägaravtal mellan ägarna godkänns där Norrbottens läns
landsting skrivs in som delägare.
---------------------------------------------------
Yrkanden och propositionsordning
Yrkande 1
Maria Stenberg (S):
 Beslutsförslaget bifalls.
Yrkande 2
Kenneth Backgård (NS), Mattias Karlsson (M), Anna-Stina Nordmark Nilsson (C) och Jens Sundström (FP)
 Beslutsförslaget avslås.
Propositionsordning
Ordföranden ställer proposition på yrkandena och finner att yrkande 1 vinner
majoritet.
---------------------------------------------------
Beslut
Enligt beslutsförslaget.
Reservation
Av Kenneth Backgård (NS), Dan Ankarholm (NS), Johnny Åström (NS),
Doris Messner (NS), Mattias Karlsson (M), Anna-Stina Nordmark Nilsson
(C) och Jens Sundström (FP) till förmån för yrkande 2.
20
LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 28 JANUARI 2015
§ 12
Delegering av beslutanderätt
Dnr 3312-14
Ärendebeskrivning
Med utgångspunkt i kommunallagen och gällande reglemente har landstingsstyrelsen att delegera delar av sin beslutanderätt.
Förslag till delegationsordning har upprättats.
Förslag till beslut
Förslaget fastställs.
Beslut
Enligt beslutsförslaget.
Protokollsanteckning
Kenneth Backgård (NS), Dan Ankarholm (NS), Johnny Åström (NS), Doris
Messner (NS), Anna-Stina Nordmark Nilsson (C) och Jens Sundström (FP)
deltar inte i beslutet.
§ 13
Rätt att under år 2015
underteckna vissa handlingar
Dnr 3311-14
Ärendebeskrivning
Landstingsstyrelsen har att fastställa vem eller vilka som ska ha teckningsrätt
för landstinget under år 2015. Landstingsstyrelsen beslutade den 9 december
2014 (§ 242-14):
1 Landstingsdirektör Mats Brännström och biträndande landstingsdirektör
Hans Rönnqvist var för sig, eller den de i sitt ställe för särskilda fall utser,
ges fullmakt att för landstinget under år 2015 underteckna avtal, kontrakt,
låne-, köpe-, bor-gens- och andra jämförbara handlingar.
2 Som villkor för fullmakten gäller att beslut i den sak respektive handling
avser ska ha fattats av behörig instans inom landstinget.
Förslag till beslut
Rätt att under år 2015 underteckna vissa handlingar ändras enligt följande att
gälla fr o m den 1 februari 2015:
1 Landstingsstyrelsens ordförande Maria Stenberg och landstingsdirektör
Mats Brännström var för sig, eller den de i sitt ställe för särskilda fall ut-
21
LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 28 JANUARI 2015
ser, ges fullmakt att för landstinget under år 2015 underteckna avtal, kontrakt, låne-, köpe-, bor-gens- och andra jämförbara handlingar.
2 Som villkor för fullmakten gäller att beslut i den sak respektive handling
avser ska ha fattats av behörig instans inom landstinget.
---------------------------------------------------
Yrkanden och propositionsordning
Yrkande 1
Maria Stenberg (S):
 Beslutsförslaget bifalls.
Yrkande 2
Anna-Stina Nordmark Nilsson (C) och Kenneth Backgård (NS):
 I stället för att undertecknande sker var för sig ska tilläggas att handlingarna alltid kontrasigneras av annan person.
Propositionsordning
Ordföranden ställer proposition på yrkandena och finner att yrkande 1 vinner
majoritet.
---------------------------------------------------
Beslut
Enligt beslutsförslaget.
Reservation
Av Kenneth Backgård (NS), Dan Ankarholm (NS), Johnny Åström (NS),
Doris Messner (NS) och Anna-Stina Nordmark Nilsson (C) till förmån för
yrkande 2.
§ 14
Godkännande av process för planering
och uppförande mm av ett nytt sjukhus
i Kiruna
Dnr 2303-13
Ärendebeskrivning
Bakgrund
Landstingsstyrelsen beslutade (§ 238 - 13) följande:
1 Planering för ett nytt sjukhus i Kiruna ska inledas omgående med inriktning att det nya sjukhuset kan tas i drift år senast år 2025.
2 Landstingsdirektören ges i uppdrag att närmare precisera uppdraget och
bilda den organisation som krävs för uppdragets genomförande.
3 Landstingsdirektören ges mandat att förhandla med LKAB om praktiska
och ekonomiska förutsättningar för förverkligandet av Kiruna nya sjukhus.
22
LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 28 JANUARI 2015
4 Landstingsdirektören ska löpande informera landstingsstyrelsen om arbetets framskridande.
5 Efter slutredovisning av projektets planerings- och förhandlingsarbete ska
igångsättning godkännas av landstingsstyrelsen
Mot bakgrund av uppdraget har planeringsarbetet inletts och landstingsdirektören har bl a rekryterat en projektledare för arbetets inledande delar.
Till landstingsstyrelsens sammanträde den 27 maj 2014 lämnade landstingsdirektören en rapport till styrelsen om det arbete som dittills genomförts.
Därefter har förberedelsearbetet fortsatt med bl a fortsatt dialog med Kiruna
kommun om ett gemensamt utvecklingsarbete inför stadsomvandlingen.
Vidare har planeringen och genomförandet av kunskapsuppbyggnaden inför
planeringen och byggandet av det nya sjukhuset fortsatt. Under hösten 2014
har det även säkerställts att den föreslagna placeringen av det nya sjukhuset
är lämplig med hänsyn till behovet av att landa med helikopter i anslutning
till sjukhuset. I denna del har positiva besked lämnats i kontakter med berörda myndigheter.
Kiruna kommun har uttryckt önskemål om att landstinget fattar ett officiellt
beslut om att acceptera den föreslagna placeringen av det nya sjukhuset i den
utvecklingsplan som kommunfullmäktige i Kiruna fastställt. I ett senare
skede kommer förhandlingar mellan kommunen och landstinget att behöva
genomföras avseende förvärv av det aktuella markområdet.
Projektledaren har vidare arbetat vidare med underlag för att fastställa en
plan för det nya sjukhusets förverkligande. Det förtjänar att påpekas att med
begreppet ”det nya sjukhuset” avses alla verksamheter som i dagsläget bedrivs inom sjukhusets lokaler, d v s sjukhusvård, primärvård samt folktandvård. I detta ärende redovisas den föreslagna arbetsgången för den fortsatta
planeringen och det fortsatta arbetet.
Fortsatt arbetsgång
Förhandlingar med LKAB
Under år 2015 ska förhandlingar inledas med LKAB om den ekonomiska
ersättning som bolaget ska utge till landstinget för den skada som landstinget
drabbas av som följd av gruvdriften. Landstingets utgångspunkter i förhandlingen ska vara att skattebetalarna i Norrbotten inte ska lida ekonomisk
skada till följd av det faktum att landstinget måste uppföra ett nytt sjukhus i
Kiruna.
Ett framförhandlat avtal mellan landstinget och LKAB ska godkännas av
landstingsstyrelsen för att äga giltighet.
Tidpunkt för färdigställande
Landstinget behöver under första halvåret 2014 ta ställning till vid vilken
tidpunkt det nya sjukhuset i Kiruna ska vara klart. Kiruna kommun önskar
att sjukhuset byggs så snart som möjligt för att bidra till att stadens nya centrum blir attraktivt. I dialog med LKAB har framkommit att bolaget inte har
några specifika synpunkter på tidpunkten för färdigställande utöver att den
tidigare angivna, år 2025, fortfarande gäller ut bolagets synvinkel.
Landstinget behöver därför ta ställning till vilken tid som krävs för att genomföra det planeringsarbete som krävs innan ett politiskt beslut om igångsättning av projektering och byggande kan fattas och vilken tid genomförandet av byggnationerna tar fram till drifttagande.
23
LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 28 JANUARI 2015
Kunskapsinhämtning och omvärldsanalys
Den påbörjade kunskapsinhämtningen avseende hälso- och sjukvårdens utveckling kommer att fortsätta under år 2015 och i viss utsträckning sannolikt
även senare. Parallellt med detta föreslås att en omvärldsanalys genomförs
under år 2015 med inriktning bl a på sjukvårdspolitiska frågor, kompetensförsörjningsfrågor, IT/MT-utveckling, allmän samhällsutveckling m fl frågor.
Verksamhetens innehåll
Resultatet av kunskapsinhämtningen och omvärldsanalysen utgör viktiga
grunder för det fortsatta arbetet med att diskutera och lägga fast det framtida
verksamhetsinnehållet och omfattningen av verksamheten för hälso- och
sjukvården i Kiruna. Detta arbete bedöms kunna genomföras i tidsperspektivet hösten 2015 och första halvåret 2016.
Organisation och bemanning
När arbetet med att beskriva innehållet är genomfört finns förutsättningar för
att arbeta med att lägga fast hur verksamheten ska bedrivas och organiseras.
Likaså kan arbetet med att bedöma och lägga fast vilken kompetens och
bemanning som krävs för att utföra verksamheten. Tidsperspektivet för
denna del av arbetet bedöms till andra halvåret 2016 och första kvartalet
2017.
Funktionella krav
Med utgångspunkt i tidigare utfört arbete görs i denna del beskrivningar av
vilka huvudfunktioner som krävs för den beskrivna verksamheten. Lokalytor
bedöms och kraven på samband mellan verksamheter beskrivs. I denna del
av arbetet läggs även fast vilka tekniska standarder som ska gälla för det nya
sjukhuset. Senast i denna del av arbetet bör arkitektonisk kompetens knytas
till projektet. Sannolikt är det av värde att ha tillgång till sådan kompetens
redan när verksamhetens innehåll diskuteras.
Beslut om genomförande
När de ovan beskrivna delprocesserna är genomförda är det nödvändigt att
landstingsstyrelsen fastställer resultatet av det utförda arbetet och därmed
fastställer ambitionerna för den framtida hälso- och sjukvården i Kiruna i
tämligen precisa termer. Landstingsstyrelsens beslut ligger därefter till grund
för det fortsatta genomförandet.
Programarbete och gestaltning
Med stöd av det politiska beslutet om ambitionerna för verksamheten genomförs ett arbete som omfattar framtagande av delfunktions- och rumsfunktionsprogram för all verksamhet. Vidare genomförs arbete med konkret
gestaltning av hur det nya sjukhuset. Detta arbete förutsätter att arkitektonisk
kompetens utför merparten av arbetet tillsammans med annan teknisk kompetens.
Denna fas av arbetet avslutas med att landstingsstyrelsen fastställer den föreslagna gestaltningen av det nya sjukhuset inklusive de tekniska systemlösningar som ingår i förslagen.
Genomförande
Efter landstingsstyrelsens godkännande av sjukhusets gestaltning vidtar genomförande av byggprojektet. Detta arbete omfattar följande faser:
24
LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 28 JANUARI 2015
 Projektering
Upphandling och genomförande av projektering
 Byggande
Upphandling av entreprenör och genomförande av byggnation inklusive
installation av IT/MT-utrustning
 Kvalitetskontroll och besiktning
 Inflyttning
Successiv överflyttning av berörda verksamheter samt intrimning av
driftsystem
 Drifttagande
Yttrande och förslag till beslut
Beredningen anser att den redovisade fortsatta arbetsgången och förslag till
åtgärder är väl övervägda och att de därför ska genomföras.
Samtidigt konstaterar beredningen att frågan om det nya sjukhuset i Kiruna,
eller snarare en modern och framtåsyftande utformning av den samlade
hälso- och sjukvården i Kiruna, är en av landstingets största framtidsfrågor.
Det finns därför starka skäl för att arbetet leds av en politisk styrgrupp med
företrädare för majoritetspartierna liksom för oppositionspartierna.
Beredningen anser att en av den politiska styrgruppens inledningsvis viktigaste frågor att ta ställning till är den övergripande inriktningen för hälso- och
sjukvården i Malmfältsområdet och indirekt hela länet i ett framtidsperspektiv på 30 – 40 år. Ett sådant ställningstagande är nödvändigt innan den konkreta planeringen av verksamhetsinnehåll, organisation och bemanning av
den framtida hälso- och sjukvården i Kiruna kan påbörjas. Underlaget för ett
inriktningsbeslut om den framtida sjukvårdsstrukturen förutsätter att landstinget gör en kvalificerad bedömning av den sannolika framtida samhällsutvecklingen i Malmfältsområdet.
Mot bakgrund av det redovisade föreslår beredningen att landstingsstyrelsen
fattar följande beslut:
1 En politisk styrgrupp tillsätts för att leda arbetet med att utforma framtidens hälso- och sjukvård i Kiruna. Styrgruppen ska bestå av tre företrädare för majoritetspartierna (landstingsråd) och två företrädare för oppositionspartierna (styrelsens andre vice ordförande samt ytterligare en företrädare)
2 Styrelsen utser följande personer till styrgruppen:
Maria Stenberg (S)
Glenn Berggård (V)
Agneta Granström (MP)
Styrelsens andre vice ordförande
Företrädare oppositionen
3 Styrgruppen kan vid behov tillsätta tillfälliga referensgrupper.
4 Landstinget accepterar den föreslagna placeringen av det nya sjukhuset i
Kiruna enligt den av kommunfullmäktige den 22 april 2014 fastställda
utvecklingsplanen.
5 Landstingsstyrelsen godkänner den beskrivna arbetsgången för att förverkliga ett nytt sjukhus i Kiruna.
25
LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 28 JANUARI 2015
6 Landstingsdirektören ska återkomma med förslag till landstingsstyrelsen
avseende tidpunkt för sjukhusets färdigställande och en tidsplan för det
samlade arbetet.
7 Landstingsdirektören ska i övrigt hålla landstingsstyrelsen löpande informerad i ärendet.
---------------------------------------------------
Yrkanden och propositionsordning
Yrkande 1
Maria Stenberg (S):
 Beslutsförslaget bifalls.
Yrkande 2
Anna-Stina Nordmark Nilsson (C) och Kenneth Backgård (NS):
 Punkt 2 ändras till att två personer i styrgruppen utses av oppositionen.
Propositionsordning
Ordföranden ställer proposition på yrkandena och finner att yrkande 1 vinner
majoritet.
---------------------------------------------------
Beslut
Enligt beslutsförslaget.
Reservation
Av Kenneth Backgård (NS), Dan Ankarholm (NS), Johnny Åström (NS),
Doris Messner (NS) och Anna-Stina Nordmark Nilsson (C) till förmån för
yrkande 2.
§ 15
Vårdval Norrbotten –
fördjupade dialoger
Dnr 2641-14
Ärendebeskrivning
Beställare och leverantörer har ett gemensamt ansvar och intresse för en väl
fungerande dialog och uppföljning av verksamheten. Från och med 2013
genomför beställaren fördjupade dialogmöten med 12 hälsocentraler varje år.
Under hösten 2014 har fördjupade dialoger genomförts med Furunäsets hälsocentral, Gammelstads hälsocentral, Jokkmokks hälsocentral, Kalix hälsocentral, Porsöns hälsocentral och Överkalix hälsocentral. Valt fokusområde
har varit vårdtunga grupper. Journalgranskning av fem patienter med oplanerad återinläggning per hälsocentral genomfördes av medicinsk sakkunnig vid
Beställar- och analysenheten.
Beställar- och analysenheten har sammanställt en rapport till respektive hälsocentral och tydliggjort aktuella förbättringsområden. Återrapportering
26
LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 28 JANUARI 2015
kring förbättringsområdena från respektive hälsocentral begärs efter sex
månader.
Sammanfattande bedömning
 Dialogmötena har gett en god möjlighet till fördjupad dialog om utvalda
hälsocentralernas verksamhet. Detta har mottagits positivt och utgör en
viktig del i förbättringsarbetet.
 Vid de tidigare genomförda fördjupade dialoger har läkarbemanning och
bristen på ordinarie distriktsläkare varit en tydligt försvårande omständighet för hälsocentralerna. Det är fortfarande många hälsocentraler som
har brist på fasta läkare, men det nya som har lyfts på fördjupade dialoger
är bristen på annan personal.
 Hälsocentraler har en frihet att forma sin interna organisation och sina
arbetsrutiner. Det finns många fördelar med denna frihet, men det väcker
också tankar om det skulle vara vissa fördelar med en tydligare styrning
för att garantera att norrbottningar får en likvärdig vård. Detta främst med
tanke på patienter som har stort vårdbehov och kroniska sjukdomar. Det
måste säkerställas att dessa patienter får sina återbesök och får vårdgivarkontinuitet.
 Hälsocentraler samverkar dels med den specialiserade vården och dels
med kommuner. Informationsöverföring och vårdplanering för patienter
som är aktuella på flera vårdnivåer är fortfarande ett tydligt förbättringsområde. Alla förändringar som genomfördes i samband med hemsjukvårdens övergång har inte ännu lösts på ett tillfredsställande sätt ex. informationsöverföring och kommunikation mellan primärvården och kommuner.
 Alla hälsocentraler har utbildad personal och kan erbjuda hälsosamtal
riktade mot bestämda åldersgrupper. Andel personer som tackat ja till erbjudanden om hälsosamtal är dock lågt. Hälsocentraler har haft olika strategier gällande upplägg av detta uppdrag. Det finns skillnader hur arbete
med levnadsvanor riktad mot riksgrupper har kommit igång. En vanlig
förklaring är att frågorna om levnadsvanor ingår i patientarbete, men det
är brister i dokumentationsrutiner.
 Journalgranskning av 30 patienter med oplanerad återinläggning visar
liknade resultat som motsvarande granskning under våren 2014. Det finns
förbättringspotential i att utse och dokumentera fast vårdkontakt. Även
översikt vårdplan saknas i flertalet journaler, vilket gör uppgifter om
vårdplanering svårtillgängliga. Primärvårdens ansvar är att samverka med
andra aktörer så att patienter erbjuds trygg och säker vård.
Förbättringsområden
 Säkerställa att patienter med stort vårdbehov och kroniska sjukdomar får
återbesök på sin hälsocentral och vårdgivarkontinuitet säkerställs.
 Sprida goda modeller av arbetsorganisation och rutiner till övriga hälsocentraler
 Informationsöverförening och kommunikation mellan primärvård och
kommun
 Fast vårdkontakt och vårdplan.
27
LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 28 JANUARI 2015
Yttrande och förslag till beslut
Mot den bakgrunden föreslås att landstingsstyrelsen beslutar:
1 att godkänna rapporten Fördjupade dialoger Vårdval primärvård .
2 att uppdra till landstingsdirektören att återrapportera till landstingsstyrelsen.
Beslut
Enligt beslutsförslaget.
§ 16
Uppföljning Beställning
Länssjukvård 2014
Dnr 2642-14
Ärendebeskrivning
Beställar- och analysenheten genomförde en fördjupad uppföljningsdialog
den 22 september 2014 med divisionsledningen för länssjukvården. Uppföljningen baserades på resultatet av preciserade uppföljningsindikatorer för
beställning 2014 och inkluderade de prioriterade områdena barn och unga,
cancersjukvård, palliativvård samt hälsofrämjande- och sjudomsförebyggande vård. Sammanfattande bedömning av uppföljningen inklusive förbättringsområden preciseras nedan.
Sammanfattande bedömning och
förbättringsområden
 Arbete krävs för att säkerställa tillgänglig och likvärdig vård över hela
länet inom Barn och ungdomspsykiatrin (BUP).
 Att inom cancersjukvården säkerställa ett fungerande samarbete mellan
patient, kommun och landsting i form av Samordnade individuella planer
(SIP), att vården tillsammans med patienten planerar och dokumenterar
vårdplan samt att patienten har en kontaksjuksköterska är viktiga faktorer
för en patientfokuserad vård som skapar kontinuitet, trygghet och förutsättningar för en god vård. Här krävs att länssjukvården säkrar implementering av och följsamhet till arbets- och dokumentationsrutiner.
 Att patienter som har behov av individuell plan verkligen får det, att rutiner är säkrade och att dokumentation sker i enlighet med dokumentationsrutiner.
 Inom den palliativa vården krävs en kompetenshöjning och fortsatt utvecklingsarbete i linje med beslutade planer.
 Att patienten är rökfri inför operation är prioriterat inom länssjukvården.
Riskbedömning av övriga levnadsvanor är dock bristfällig.
 Oplanerade återinskrivningar ökar jämfört med 2014. Analys pågår inom
länssjukvården.
 Diagnossättningsgraden kan förbättras, framför allt för besök hos andra
vårdgivare än läkare.
28
LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 28 JANUARI 2015
 Förskrivningen av läkemedel med risk för beroende ökar, vilket bör bevakas.
Förslag till beslut
Landstingsstyrelsen föreslås besluta att:
1 Godkänna uppföljning av Beställning Länssjukvård 2014
2 att uppdra till landstingsdirektören att återrapportera till landstingsstyrelsen.
Beslut
Enligt beslutsförslaget.
§ 17
Uppföljning Beställning Närsjukvård
2014
Dnr 2643-14
Ärendebeskrivning
De prioriterade områden som berörts av uppföljning av Beställning Närsjukvård 2014 är Vårdtunga/multisjuka, Palliation, Läkemedel och Psykisk
ohälsa. Uppföljningen har fokuserat på samverkan internt i Norrbottens läns
landsting samt externt med länets kommuner. Dialog har förts inom respektive närsjukvårdsområde med närsjukvårdchefer, verksamhetschefer, medicinska rådgivare, verksamhetsutvecklare samt medarbetare från divisionsstaben. Från Beställaren har beställarchef, medicinskt sakkunnig samt planeringstrateg deltagit.
Uppföljningen har innehållit resultat från de prioriterade områdena samt
dialog kring dessa. Förbättringsområden har noterats. Återkoppling av uppföljningen har skett via rapporter till respektive närsjukvårdchef och divisionschef samt genom diskussion kring resultat och förbättringsområden med
divisionens ledningsgrupp.
Sammanfattande bedömning
 Brist på samt hög omsättning av läkare och sjuksköterskor ställer högre
krav på bra struktur i vården. I Närsjukvården pågår och planeras ett stort
antal utvecklingsarbeten för att förbättra vården.
 Den palliativa vården synes – utifrån registreringen i det palliativa registret - fungera bra i några närsjukvårdsområden och mindre bra i andra. Det
finns brister i dokumentationsrutiner. Övergångarna mellan regional vård,
länssjukvård och närsjukvård behöver förbättras. Övergången av hemsjukvården till länets kommuner medför stort behov av förbättrad samverkan kring palliativa patienter, hur långt man kommit med det arbetet
varierar det mellan närsjukvårdområden.
 Internt arbete för att förbättra vården för vårdtunga/multisjuka har kommit igång men är långt ifrån implementerat på bredden. Det finns enstaka
vårdavdelningar och hälsocentraler som kommit igång med bra resultat.
Samverkan med kommunerna behöver förbättras generellt. Samordnad
29
LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 28 JANUARI 2015




individuell planering i öppenvård för individer som har insatser av båda
huvudmännen förekommer alltför sällan. Åtgärden regleras i Hälso- och
sjukvårdslagen samt Socialtjänstlagen sedan 2010 men har varit mycket
svår att implementera.
Antibiotikaförskrivningen till personer 80 år och äldre varierar mellan
närsjukvårdsområden. Ingen minskning mellan det första halvåret 2013
och samma period 2014 kan ses för Närsjukvården totalt.
I Närsjukvården har fler kvinnor än män hämtat ut läkemedel med risk
för beroende. I åldersgruppen 65 år och äldre är det nästan dubbelt så
många kvinnor som män som hämtat ut läkemedel med risk för beroende.
Trenden är ökande det sista året.
Av landstinget beslutade riktlinjer för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse är inte implementerade fullt ut. Brister finns i hur nya
riktlinjer och rutiner sprids till vårdverksamheterna.
Den psykiatriska vårdprocessen, inkluderande missbruks- och beroendevård, bör genomlysas och förändras. Samverkan mellan närsjukvårdsområden med och utan organisatoriskt linjeansvar för psykiatrisk vård bör
klarläggas.
Förbättringsområden
 Vårdens övergångar för patienter med palliativ diagnos. Följsamhet till
handlingsprogram och rutiner för dokumentation.
 Samverkan med länets kommuner kring vårdtunga/multisjuka.
 Implementering av i landstinget beslutade handlingsprogram, rutiner,
riktlinjer etc.
 Den psykiatriska vårdprocessen, inkluderande missbruks- och beroendevård bör genomlysas och förändras.
Yttrande och förslag till beslut
Mot den bakgrunden föreslås att landstingsstyrelsen beslutar:
1 att godkänna uppföljning av beställning Närsjukvård 2014.
2 att uppdra till landstingsdirektören att återrapportera till landstingsstyrelsen.
Beslut
Enligt beslutsförslaget.
30
LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 28 JANUARI 2015
§ 18
Vårdval Norrbotten – Ändring av
avdragsbelopp
Dnr 388-14
Ärendebeskrivning
Bakgrund
Ersättningssystemet i Vårdval Norrbotten bygger på en struktur med olika
delar. Kapitering, ACG-ersättning, prestationsbaserad ersättning, besöksavgifter, särskilda tillägg för kompensation av socioekonomiska förhållanden
och glesbygdsersättning ingår i detta ersättningssystem. Dessutom görs avdrag för täckningsgrad samt för besök som listade patienter gör vid andra
enheter.
Kompletteringen innefattar att fastställa de belopp/avdragsnivåer som ska
gälla för 2015.
Avdragsnivåer
Det finns ett antal privatpraktiserande läkare med allmänmedicinsk kompetens som är verksamma enligt lagen läkarvårdsersättning (LOL) respektive
privatpraktiserande sjukgymnaster/fysioterapeuter verksamma enligt lagen
om ersättning för sjukgymnastik (LOS). Vid besök hos dessa eller vid en
registrerad kontakt med läkare verksam enligt LOL görs ett avdrag av vårdpengen för den hälsocentral där patienten är listad. Avdraget är schablonmässigt beräknat för att täcka 50 procent av den totala LOL/LOS kostnaden.
Den del av kostnaden, för besök hos privatpraktiserande läkare respektive
sjukgymnaster/fysioterapeut, som inte belastar leverantörerna finansieras
genom ett centralt anslag. Beloppet för den del (LOL/LOS) som finansieras
av leverantörerna fastställs av Landstingsstyrelsen i början av varje verksamhetsår.
Överströmning av listade patienter mellan hälsocentralerna i länet regleras
med ersättning respektive avdrag.
Förslag till beslut
Mot bakgrund av det redovisade föreslås landstingsstyrelsen fatta följande
beslut:
1 För vid hälsocentralen listade patienters besök hos privatpraktiserande
läkare med allmänmedicinsk kompetens verksamma enligt lagen om
läkarvårdsersättning (LOL) görs vid den månatliga utbetalningen av
vårdpengen avdrag med 541 kr (521 kr år 2014) per besök och 85 kr (80
kr år 2014) per övrig registrerad kontakt.
2 För vid hälsocentralen listade patienters besök hos privatpraktiserande
sjuk-gymnaster/fysioterapeuter verksamma enligt lagen om ersättning för
sjuk-gymnastik (LOS) görs vid den månatliga utbetalningen av vårdpengen avdrag med 193 kr (195 kr år 2014) per besök.
3 Belopp för överströmningsersättning/avdrag är detsamma som år 2014.
31
LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 28 JANUARI 2015
Beslut
Enligt beslutsförslaget.
§ 19
Årsrapport Jämställdhetsintegrering
2014
Dnr 438-15
Ärendebeskrivning
Årsrapporten för jämställdhetsintegrering 2014 har två delar; medarbetare
samt patient och medborgare. Underlaget baseras på uppgifter från landstingets personalsystem per den 30 september 2014. Uppgifterna följer Nyckeltalsinstitutets definitioner avseende den nationella beräkningen av JÄMIX
®, samt uppföljningsverktyget makequality och dess nyckelområden.
Sammanfattning av rapporten
Jämställt medarbetarskap
Den nationella beräkningen av JÄMIX ® visar att landstingets verksamheter
arbetar aktivt med de tio ingående indikatorerna. Resultatet på landstingsnivå ligger på en godkänd nivå men behöver förbättras generellt inom samtliga divisioner för att resultatet på övergripande nivå ska nå målvärdet.
Likvärdig vård och medborgarservice
Makequality (ME) är det uppföljningsverktyg landstinget använder kopplat
till jämställdhetsarbetet. Verktyget mäter områdena; systematiskt förbättringsarbete, likvärdig resursfördelning, deltagande och representation samt
avtal med sammarbetspartners. ME har en skala där lägsta betyg är 1 och
högsta är 10. ME har förändrats under 2014 och jämix som tidigare har varit
en del av verktyget finns inte kvar, utan mäts separat i rapportens första del
som rör medarbetare.
Målet för landstinget är att leverera en likvärdig vård och medborgarservice
till flickor, pojkar, kvinnor och män. Utgångsläget på makequality var 5,4
(av en skala på 1-10) år 2013 och för 2014 blir siffran 6.6.
Sammantaget går förbättringsarbetet framåt.
Våld i nära relation
Totalt tillfrågades 4 278 personer om våldsutsatthet i nära relation (nov 2013
– nov 2014), vilket är en omfattande ökning jämfört med föregående år då
2 800 personer tillfrågades. Några hälsocentraler har indikerat ett ökat tryck
på kuratorer och sannolikt kommer ett ökat behov av samtal och behandling
som ett resultat av att allt fler tillfrågas samt att vården öppnar för samtalen.
Det är av stor vikt att samverkan mellan ansvariga aktörer, främst socialtjänst och hälso- sjukvård, fungerar bra så att inte den utsatta patienten hamnar mellan stolarna.
32
LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 28 JANUARI 2015
Dialog och implementering av handlingsplanen
Under 2014 har arbetet handlat om att skapa dialog och implementera handlingsplanen för jämställdhetsintegrering, så att den blir förankrat i den nya
organisationen.
Division Kultur och utbildning är den division som arbetar med flest aktiviteter kopplat till såväl jämställdhet som jämlikhet. Divisionen jobbar också
med kartläggningar och har delar av mål/mått och uppföljning helt jämställdhetsintegrerat inkluderat analys och systematik.
Inom hälso- och sjukvården har områdena kolonrektalcancer där skillnaden i
överlevnad är stor, kommunikation (som har två områden) samt benskörhet
varit prioriterade. Kvinnor får i högre utsträckning än män fraktur som följd
av benskörhet. Länssjukvården har öppnat en osteroporosmottagning och
tagit fram nya riktlinjer i arbetet för att förbättra för patienterna.
Den största utmaningen ur ett övergripande perspektiv gällande jämställdhetsintegrering är att hitta relevanta nyckeltal för att styra jämställt samt att
genomföra kvalitativa analyser med ett genusperspektiv då det kan vara
tidskrävande. Genusbias och normer/attityder tar tid att implementera och är
svåra att mäta.
Delat ansvar för det obetalda hem- och omsorgsarbetet
Tredje delmålet, delat ansvar för det obetalda hem- och omsorgsarbetet, är
ett av de mer komplexa områdena. Studier visar att män, generellt, tar
mindre ansvar för sin egen och sina anhörigas hälsa. Tillika visar studier att
kvinnor generellt tar mer ansvar för såväl sin egen, som sina anhörigas hälsa,
vilket till stor del ligger i kultur och tradition. Landstinget har under 2014
samverkat med Luleå hockey och marknadsfört 1177 med syfte att informera
vart män ska vända sig för hälso- och sjukvårdsupplysning.
Antal män som har kännedom om 1177.se och 1177 telefoni har ökat.
Sociala hänsyn och jämställdhet i upphandlingar
I landstingets upphandlingsunderlag för upphandling av tjänster finns från
hösten 2013 ett särskilt kontraktsvillkor avseende sociala hänsyn inklusive
jämställdhet.
Utbildning av chefer och medarbetare
Under 2010-2013 utbildades ca 2 500 chefer och medarbetare inom ramen
för Sveriges kommuner och landstings (SKL) Program för hållbar jämställdhet (HÅJ). 2014 har 35 nya chefer utbildats genom den årliga jämställdhetskursen. Webbutbildningarna på nya utbildningsplattformen inklusive uppföljningssystem testas under dec 14 – jan 15 vid division Kultur och utbildning och breddinförs 2015-2016.
Stöd till nyblivna föräldrar
Boken Det löser sig jämt delas ut 2013-2015 till länets alla gravida i syfte att
ge råd och stöd till nyblivna föräldrar ur ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv. En ny jämställdhetsintegrerad anvisning till föräldrautbildning är
framtagen och beslutas under första kvartalet 2015.
Kampanjen Bryt tystnaden
Kampanjen bryt tystanden pågår under 2014/2015. Bryt tystnaden syftar till
att sprida länets gemensamma webbportal för våldsutsatta och våldsutövare,
www.våldmotnära.se Samverkan mot våld har valt att titta på antal sidvis-
33
LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 28 JANUARI 2015
ningar istället för unika besökare för att kunna identifiera och förbättra de
sidor som är mest besökta. Antalet besök har en konstant ökning.
Jämställdhetspris
Jämställdhetspriset är instiftat och utdelat.
Förslag till beslut
Årsrapporten läggs till handlingarna.
Beslut
Enligt beslutsförslaget.
§ 20
Riktlinjer för inköp
Dnr 439-15
Ärendebeskrivning
Riktlinjer för inköp har utarbetats.
Förslag till beslut
Riktlinjerna antas.
Beslut
Enligt beslutsförslaget.
§ 21
Riktlinjer inom ekonomiområdet
Dnr 440-15
Ärendebeskrivning
Riktlinjer inom ekonomiområdet har utarbetats:
 Interna affärer
 Investeringar
 Penninghantering
 Lokalutnyttjande och hyra
Förslag till beslut
Riktlinjerna antas.
Beslut
Enligt beslutsförslaget.
34
LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 28 JANUARI 2015
§ 22
Investeringar 2015
Dnr 16-15
Ärendebeskrivning
I Landstingsstyrelsens plan 2015 har fullmäktige angett den totala nivån för
investeringar i inventarier och fastigheter, inklusive investeringar för externa
hyresgäster, till 353 000 tkr samt bemyndigat landstingsstyrelsen att besluta
om investeringar upp till denna nivå.
Styrelsen har tidigare beslutat och fördelat investeringar för 0 tkr för år 2015.
Vid beslut om nedanstående förslag har styrelsen beslutat om investeringar
för 7 400 tkr.
Följande fastighetsinvesteringar föreslås:
Projektering för ombyggnad av
vårdavdelningar vid Gällivare sjukhus
Norrbottens läns landsting har av arbetsmiljöverket fått föreläggande att
anpassa befintliga vårdavdelningar till nu gällande arbetsmiljöregler.
Ärendet innefattar projektering för en generalentreprenad och anbudsinfordran.
Genomförandebeslut av ombyggnationen med fastställt investeringsbelopp
fattas efter det att anbud för entreprenaden inkommit.
Bedömd kostnad för projektering är 2 000 Tkr.
Installation av komfortkyla vid
Rättspsykiatrin i Öjebyn
På grund av stora bekymmer med höga inomhustemperaturer och svårighet
att ur säkerhetssynpunkt kunna ventilera lokalerna via fönster bör komfortkyla installeras för att säkerställa en acceptabel inomhusmiljö.
Bedömd investeringskostnad för projektet beräknas bli ca 4 000 Tkr. Investeringen och den ökade driftkostnaden finansieras med höjd hyra för verksamheten.
Energieffektivisering Vittangi hälsocentral
Lanstingsstyrelsen beslutade, 29 september 2011, att anta en strategi för
energieffektiviseringar i Norrbottens Läns Landsting.
För att bidra till att minska landstingets energiförbrukning föreslås en investering på 1400 tkr för energieffektivisering av ventilation och belysning i
Vittangi vårdcentral.
Energianvändningen beräknas minska med 180 MWh och totala återbetalningstiden för investeringarna beräknas bli 10 år.
35
LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 28 JANUARI 2015
Ram i budget för investeringar i
fastigheter för 2015
Exkl.Sunderbyn
Objekt
95 500
Varav
Projektering för ombyggnad av
vårdavdelningar vid Gällivare
sjukhus,
Installation av komfortkyla vid
Rättspsykiatrin i Öjebyn.
Energieffektivisering Vittangi hälsocentral
Delsumma
2 000 tkr
Fastigh Verksamhetsinventarier
invest
och utrustning
Belastar Disponeras Disponeras
investe- i byggentav verkringsram reprenaden samheten
2 000 tkr
4 000 tkr
4 000 tkr
1 400 tkr
1 400 tkr
7 400 tkr
7 400 tkr
Kvar av ram efter beslut
88 100 tkr
Drift
450
tkr/år
Förslag till beslut
Angivna objekt får igångsättas.
Beslut
Enligt beslutsförslaget.
§ 23
Färdigställande av utställningen på
Tornedalens museum
Dnr 2933-14
Ärendebeskrivning
Barn och ungdomskontoret/Kulturförvaltningen i Haparanda söker 250 000
kr för färdigställande av utställningen på Tornedalens museum.
Bakgrund
Kulturenheterna i Torneå och Haparanda fick 2002 i uppdrag av samarbetsorganet Provincia Bothniensis att utreda om ett gemensamt museum med en
basutställning skulle placeras i en existerande museibyggnad i Torneå, 150
meter från gränsen. År 2008 avslutade städerna det gemensamma Interregfinansierade projektet Möten på gränsen – Kohtaamisia rajalla vars arbetsgrupp hade fasta kontakter med Uleåborgs universitet, Helsingfors universitet, Luleå universitet, Stockholms universitet och Umeå universitet. Själva
renoveringen startade 2011 och Torneå stad bidrog med 32 miljoner, det
finska undervisnings- och kulturministeriet gick in med 10,1 miljoner. Konkret arbete med basutställningen började år 2013. Två tredjedelar av basutställningen Möten på gränsen – vår gemensamma älvdal öppnade för allmänheten i augusti 2014 efter den grundliga renoveringen av byggnaden.
Stor vikt lades vid tillgänglighet. Det finns ramper, hissar och hörslinga i
36
Statsbidrag
LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 28 JANUARI 2015
hela museet. All text är tvåspråkig och all information kan fås på engelska,
en del texter finns på meänkieli. Tornedalens museum producerar och förmedlar kunskap om Torneås och Haparandas samt hela Tornedalens kulturarv och är det enda nationsgränsöverskridande museet i världen. Från om
med 2014 har Haparanda och Torneå avtal om ett gemensamt museum. Tornedalens museum har status som regionmuseum i Finland. I sin egenskap av
regionmuseum samarbetar Tornedalens museum med Norrbottens museum i
Sverige och med Museiverket i Finland.
Genomförande
Den tredje och därmed sista delen av museet ska färdigställas genom byggandet av en utställning som gestaltar hur svenska Torneå växte fram samt
hur Haparanda stad föddes. Vidare hur dess båda städer utvecklades, ofta
nära krig men alltid i fred med varandra. Utställningen kommer ta upp
gränshandeln, industriutvecklingen, identitet, smuggling med mera.
Tornedalens museum ligger 150 meter från gränsen. Det finns en tvåspråkig
museipedagog som finansieras av Haparanda stad och som ansvarar för att
museet ska integreras i Haparanda kulturutbud samt för att tillgängliggöra
museet i in i skolvärlden.
Finansiering
Totalbudgeten uppgår till 720 000 kr. Torneå stad har beviljat 230 000 kr
och Haparanda kommun har beviljat 150 000 kr till projektet. Ytterligare
90 000 kr är sökta från Museiverket i Finland som ännu inte gett besked.
Förväntade resultat av projektet
Tornedalens museums mål är att med museiverksamhet främja kännedom
om gemensam historia och kultur, stärka gemensam identitet och ömsesidig
respekt för traditioner, förverkliga tvåspråkighet och flerspråkighet samt
skapa nya sociala kontakter på båda sidor om gränsen. Tornedalens museum
vill vara en bas för vidareutvecklingen av svensk-finskt museisamarbete på
Nordkalotten och i Barents. Tornedalens museum vill fungera som en resurs
för regionens lärosäten. Skolelever har hittills varit museets största användargrupp. Myndigheter och föreningar som erbjuder kulturella tjänster, evenemang och aktiviter kan nyttja museet.
Yttrande och förslag till beslut
Projektet är i linje med Kulturplanens mål 5 om att de nationella minoriteternas kultur ska ges en starkare ställning i Norrbotten. Att målgruppen barn
och unga är Tornedalens museums största användargrupp indikerar att ett
medvetet barn och unga arbete har genomförts vilket går i linje med mål 3 i
Kulturplanen om att barn och unga ska erbjudas ökad delaktighet i kulturlivet och möjlighet att påverka det kulturella utbudet i länet. Norrbottens läns
landsting har tidigare medverkat genom Norrbottens museum och då haft en
rådgivande funktion. Ett världsunikt gränsmuseum för svenska och finska
Tornedalen gynnar hela Norrbotten och sätter Norrbotten på museikartan
såväl nationellt som internationellt.
1 Medel anvisas ur Division Kultur och Utbildnings anslag för kulturbidrag
med 200 000 kr.
2 Erhållna bidrag ska redovisas i samband med att bidraget rekvireras.
37
LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 28 JANUARI 2015
3 Projektet utvärderas efter projektets slutförande
4 Eventuella förändringar i projektet ska ske i samråd med division Kultur
och utbildning
5 Projektets syfte ska bibehållas
6 Vid all annonsering och annan marknadsföring ska anges att projektet
erhållit stöd från Norrbottens läns landsting. Landstingets logotype ska
användas. Logotyp hittas på www.nll.se/kultur
7 Slutrapport med ekonomisk redovisning ska lämnas senast tre månader
från projekttidens utgång. Om inte slutrapport inkommer eller det vid
uppföljning mot lämnad rapport visar sig att projektet inte följt angiven
beskrivning kan återbetalning av stödet eller del därav bli aktuell.
8 Om projektet inte är avslutat inom tre månader från angiven sluttid eller
påbörjat inom tre månader från angiven starttid, måste beslutet om bidrag
omprövas
9 Projektet ska genomföras enligt de eventuella villkor som är förenade
med beslutet
10 Projektet ska genomsyras av jämställdhet, tillgänglighet samt ett genusoch mångfaldsperspektiv
11 Bidrag som beslutats under visst verksamhetsår, men inte är rekvirerade
före den 31 maj nästkommande år betalas ej ut.
---------------------------------------------------
Yrkanden och propositionsordning
Yrkande 1
Maria Stenberg (S):
 Beslutsförslaget bifalls.
Yrkande 2
Anna-Stina Nordmark Nilsson (C) och Kenneth Backgård (NS):
 Beslutsförslaget avslås.
Propositionsordning
Ordföranden ställer proposition på yrkandena och finner att yrkande 1 vinner
majoritet.
---------------------------------------------------
Beslut
Enligt beslutsförslaget.
Reservation
Av Kenneth Backgård (NS), Dan Ankarholm (NS), Johnny Åström (NS),
Doris Messner (NS) och Anna-Stina Nordmark Nilsson (C) till förmån för
yrkande 2.
38
LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 28 JANUARI 2015
§ 24
Avbrytande av projektet
Från soffan till promenaden
Dnr 422-13
Ärendebeskrivning
Landstingsstyrelsen beslutade den 30 januari 2013 (§ 25-13) att bevilja Notvikens IK bidrag under tre år med 120 000 kr/år för projektet Från soffan till
promenaden.
Efter styrgruppens synpunkter på projektets utveckling beslutade landstingets representanter att en ny projektledare måste utses för att bidrag för 2015
skulle kunna betalas ut. Vid Notvikens IKs styrelsemöte den 9 december
beslutade styrelsen att inte tillsätta ny projektledare utan avslutar på egen
begäran projektet i förtid vid årsskiftet 2014-2015.
Förslag till beslut
Landstingsstyrelsen godkänner att projektet avbryts.
Beslut
Enligt beslutsförslaget.
§ 25
Medfinansiering av
Implementering och regional
organisering RBS 2020 (regional
besöksnäringsstrategi)
Dnr 2031-13
Ärendebeskrivning
Den medlemsägda ekonomiska föreningen Swedish Lapland Visitors Board
som verkar för att skapa bra förutsättningar för medlemmarna ansöker om
medfinansiering för implementering och regional organisering av den regionala besöksnäringsstrategin.
Tillväxten i Swedish Lapland, Sveriges nordligaste destination, har varit hög
och mellan åren 2000 och 2010 ökade omsättningen med 74 procent till 4,1
miljarder kronor och antal årsverken med 93 procent till 3500 årsverken.
Målet är att fördubbla omsättningen från 4,1 miljarder år 2010 till 8,2 miljarder år 2020.
Swedish Lapland används gemensamt som destinations- och platsvarumärke
i marknadsföringen av regionen, medan Swedish Lapland Visitors Board
ekonomiska förening (tidigare Swedish Lapland Tourism ekonomiska före39
LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 28 JANUARI 2015
ning) är det näringslivsstyrda destinationsbolaget och samverkansplattformen för besöksnäringen i Norrbottens län samt Skellefteå kommun. Regionen är indelad i tio lokala destinationer där turistföretagen är medlemmar. De
lokala destinationerna är i sin tur medlemmar i Swedish Lapland Visitors
Board ekonomiska förening.
Under 2014 har en regional besöksnäringsstrategi tagits fram utifrån näringens behov, regionens förutsättningar och de fokusområden den nationella
turismstrategin pekat ut och ett antal strategiska insatsområden identifieras.
Strategin handlar om hur destinationen Swedish Lapland på ett smart specialiserat, strukturerat och fokuserat sätt ska arbeta med dessa frågor och kunna
gå hand i hand med övrig utveckling i regionen.
Uppnådda resultat
Under 2014 har Swedish Lapland Visitors Board tillsammans med de lokala
destinationsbolagen genomfört projektet ”Swedish Lapland 2014 – Från ord
till handling (2013§ 260 dnr 2031-13)” tillsammans med de lokala destinationsbolagen. Projektet finansierades av landstinget, länsstyrelsen och medverkande kommuner.
Det har länge talats om en ökad samhandling inom besöksnäringen och ett
byte av fokus från geografisk indelning mot tematisk indelning eftersom
besökaren inte är intresserad av kommungränser. Projektet har inneburit ett
steg i den riktningen och en process inom destinationen Swedish Lapland har
påbörjats mot en modern nätverksorganisation anpassad till villkoren i en
kunskapsekonomi. Förutsättningsskapande aktiviteter för besöksnäringens
tillväxt har genomförts. Målet är att organiseringen ska ta ytterligare ett kliv
i ett kommande strukturfondsprojekt och att en innovativ och dynamisk kunskapsorganisation ska utvecklas.
Mål
Det långsiktiga syftet är att projektet Implementering och regional organisering ska lägga grunden för ett strategiskt arbete, som har siktet inställt mot år
2020 och förbi, kopplat mot hållbar utveckling, innovation och tillväxt hos
regionens turistföretag. Detta syfte är det samma som i 2014 års projekt och
kommer att vara samma även i den kommande strukturfondsansökan.
Målet är att stödja turistföretagens strävan mot fördubblingsmålet 2020. Mer
konkret är målen att:
 initiera implementationsprocessen av den regionala besöksnäringsstrategin 2020 i det lokala strategiska och operativa partnerskapet
 medverka i processen för de lokala destinationernas organisationsformering inför kommande strukturfondsprojekt
 formera den regionala organisationen inför kommande strukturfondsprojekt
 skapa verktyg och arbetsmodeller
 öka attraktion och kännedom om destinationsvarumärket
 öka kunskapen om näringen hos affärskritiska partners för att skapa samsyn, samverkan och samhandling enligt RBS 2020
Aktiviteter
Eftersom besöksnäringen är sammansatt av många olika branscher och
många små företag blir det viktigt för branschens företrädare att höja verk40
LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 28 JANUARI 2015
ningsgraden av de finansiella medel som tilldelas som stöd för utveckling.
Detta kräver tydliga roller kopplade mot strategisk samordning, synliggörande av näringens behov, synliggörande av näringens betydelse för regional
och lokal utveckling, smart specialisering och koordinering, vilket något
Swedish Lappland Visitors Board och även de lokala destinationsbolagen
kommer att arbeta med.
Aktiviteter kommer att genomföras inom de tre verksamhetsområdena:
 Destinationsutveckling
 Affärsutveckling
 Marknadsutveckling
Förväntat resultat
Projektet ska ha påbörjat implementeringen av den regionala besöksnäringsstrategin det vill säga, kommit igång med aktiviteter för att stärka de affärskritiska faktorerna inom de tre verksamhetsområdena. Detta förväntats skapa
en regional organisering kopplat mot kommande insatser i ett regionövergripande gemensamt projekt med fokus på tillväxt hos företagen.
Under överbryggningsperioden fortsätter tidigare samhandling och utvecklingen av den dynamiska kunskapsorganisationen fortgår. Swedish Lapland
Visitors Board, som regional aktör, kommer fortsätta att ha en strategisk och
koordinerande roll för hela regionen. Däremot kommer projektorganisationen att minska och inte bestå av medarbetare från lokal destination. Detta
beror inte på någon avvikelse från inriktningen kring gemensamma satsningar, utan utifrån möjligheten att under en kort projektperiod kunna planera för
och genomföra de aktiviteter som projektet ska göra.
De ledningsplattformar som skapades i det förra projektet (Från ord till
handling 2014) fortsätter. Det vill säga de lokala destinationsorganisationerna är samarbetsparers och kommer samhandla med projektet i gemensamma
projektaktiviter, samt ingå i projektets ledningsgrupp (arbetsgrupp). Styrgruppen består av styrelsen för Swedish Lapland Visitors Board och ledningsgruppen av verksamhetsledare från varje destination samt delprojektledare i projektet.
Finansiering
En stor del av arbetet i de lokala destinationsbolagen samt Swedish Lapland
Visitors Board har under de senaste åren varit projektfinansierat via strukturfondsmedel. Den nya strukturfondsperioden som sträcker sig från 2014-2020
är kraftigt försenad. Programmet kom inte i gång 2014. Programmen godkändes av EU-kommissionen i december och progonsen är att strukturfondspartnerskapets första finansieringsbeslut sker andra kvartalet 2015.
Då det regionala strukturfondsprogrammet öppnas först i februari 2015 behöver Swedish Lapland Visitors Board lösa finaniseringen under tidsperioden mellan det gamla projektet och fram till ett förväntat strukturfondsprojekt kan påbörjas, så kallad bryggfinansiering. Detta för att inte förlora
det som byggts upp av kunskap, nätverk, aktiviter med mera.
Projektperioden för Implementering och regional organisering RBS 2020 är
2015-01-01 till 2015-06-30 och från landstinget ansöks om en medfinansiering med 2 000 000 kr. Total kostnad för projektet är 6 000 000 kr och övriga medfinansiärer är Länsstyrelsen i Norrbottens län med 3 000 000 och
Swedish Lapland Visitors Board med 1 000 000 kr.
41
LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 28 JANUARI 2015
Verksamhet efter projektperioden
Efter avslutat projekt målsättningen att Swedish Lapland Visitors Board och
de lokala destinationerna ska kunna fortsätta arbeta mot fördubblingsmålen
av omsättningen i branschen till år 2020 på ett effektivt sätt i ett större strukturfondsprojekt.
Jämställdhetsintegrering i projektet
Besöksnäringen skapar i stor utsträckning arbetstillfällen för kvinnor. Om
projektet lyckas med målsättningen att öka omsättningen i branschen leder
det också till fler arbetstillfällen för kvinnor i en region som till viss del domineras av traditionellt manliga yrken.
Yttrande och förslag till beslut
Besöksnäringen är en strategiskt viktig näring i regionen gällande tillväxt
och sysselsättning. Det är en nätverksekonomi bestående till stor del av
många små företag där allt från transport till handel, restaurang, aktivitetsföretag och hotell tar del av besökarens konsumtion. Den är sysselsättningsintensiv och ökad omsättning leder snabbt till att nya jobb skapas. Näringen
skapar i stor utsträckning arbetstillfällen för både kvinnor och unga, som ofta
har sin första anställning inom branschen. Sektorn har också behov av den
kompetens som många med utländsk bakgrund kan bidra med. Näringen är
en stark drivkraft för ökad internationalisering och därmed mångfaldens
attraktivitet som följer i dess spår kopplat till platsens olika målgrupper, inte
bara besökare. Vidare skapar besöksnäringen arbetstillfällen som stannar på
platsen där genomförande ska ske, det vill säga jobben kan inte flytta från
orten. Därför är den också en strategiskt mycket viktig näring för utveckling
av glesbygd.
I den Regionala utvecklingsstrategin lyfts länets starka expansion av företag
inom besöksnäring fram som en viktig potential för tillväxt inom det prioriterade insatsområdet innovation och förnyelse. Swedish Lapland pekas även
ut som ett starkt gemensamt varumärke för regionens besöksnäring som har
en stor dragningskraft både i nationella och internationella sammanhang.
2010 undertecknade landstingsstyrelsens ordförande och landshövdingen en
avsiktsförklaring adresserad till Swedish Lapland som lyfter fram att arbetet
bör styras mot tematiska insatser i stället för geografiska. Det lyfts även fram
att regionala medel till marknadsföring i huvudsak kommer att kanaliseras
via föreningen och att regionala medel ska användas till insatser som håller
ihop länets besöksnäring.
Under 2014 lyckades Swedish Lapland Visitors Board samla besöksnäringen
i ett gemensamt projekt vilket är ett steg mot en efterfrågad samordning och
samsyn i näringen. Det har även gjorts ett gediget arbete att ta fram en regional strategi för besöksnäringen 2020. Bland annat har en undersökning
genomförts där alla turismföretag i regionen fått frågor om deras behov.
Undersökningen bekräftar att entreprenörerna har behov av insatser kopplade till de affärskritiska faktorer som identifierats och kommer att arbetas
vidare med i detta projekt.
Det är olyckligt att möjligheten att söka strukturfondsmedel har fördröjts
ytterligare och tvingar fram ännu en lösning med endast regional medfinansiering utan möjlighet till uppväxling. Det är däremot av vikt att det arbete
som pågår inte avstannar då det får negativa konsekvenser för besöksnäringen.
Mot den bakgrunden föreslås landstingsstyrelsen fatta följande beslut:
42
LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 28 JANUARI 2015
1 Norrbottens läns landsting beviljar Swedish Lapland Visitors Board ekonomiska förening medfinansiering till projektet Implementering och regional organisering RBS med 2 000 000 kr under förutsättning att övriga
finansiärer bidrar så att förväntade resultat kan uppnås.
2 Medlen anvisas ur anslaget för regionala utvecklingsmedel med
2 000 000 kr för 2015.
3 Erhållna bidrag ska redovisas i samband med att bidraget rekvireras.
4 I all annonsering och övrig marknadsföring ska anges att projektet genomförs med stöd av Norrbottens läns landsting. Landstingets logotyp
ska användas.
5 Lägesrapporter skall kontinuerligt redovisas samt att slutredovisning ska
göras senast tre månader efter avslutat projekt.
6 Eventuell avvikelse från projektplan ska rapporteras till Norrbottens läns
landsting. Då beviljade projekt inte genomförs enligt plan kan projektägare bli återbetalningsskyldig.
---------------------------------------------------
Yrkanden och propositionsordning
Yrkande 1
Anders Öberg (S):
 Beslutsförslaget bifalls.
Yrkande 2
Kenneth Backgård (NS) och Mattias Karlsson (M):
 Beslutsförslaget avslås.
Propositionsordning
Ordföranden ställer proposition på yrkandena och finner att yrkande 1 vinner
majoritet.
---------------------------------------------------
Beslut
Enligt beslutsförslaget.
Reservation
Av Kenneth Backgård (NS), Dan Ankarholm (NS), Johnny Åström (NS),
Doris Messner (NS) och Mattias Karlsson (M) till förmån för yrkande 2.
§ 26
Yttrande över anmälan till JO
Dnr
Ärendebeskrivning
JO har anmodat landstingsstyrelsen att enligt remiss 5720-2014 och enligt
efterremiss 5720-2014 inkomma med redogörelse och yttrande över vad som
framförs i socialchef Anna-Greta Brodins, Kalix kommun anmälan till JO
mot Norrbottens läns landsting, Vuxenpsykiatrin, Sunderby sjukhus.
43
LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 28 JANUARI 2015
Anmälaren framför att personalen vid vuxenpsykiatrin Sunderby sjukhus vid
två tillfällen, gällande samma patient, inte följt gällande lagstiftning och inte
tagit det ansvar som följer av 24 § LVM, (Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall). Enligt anmälaren har detta inneburit att den aktuella
patienten därmed inte fått behövlig vård.
Verksamhetschefen vid vuxenpsykiatrin Sunderby sjukhus har tillsammans
med berörd personal lämnat redogörelse för de två händelserna. Landstingets
jurist har deltagit i handläggningen av ärendet.
Förslag till beslut
Yttrandet antas.
Beslut
Enligt beslutsförslaget.
§ 27
Val till samverkansorgan m m
Dnr 20-15
Ärendebeskrivning
Val enligt särskild förteckning.
----------------------------------------------------
Landstingsråd med ansvarsområde
Närsjukvård, Folkhälsa och Hållbarhet
Agneta Granström (MP)
Tjänstgöringsperiod: 2015–2018
Storsand 4, 960 24 Harads
Kulturberedningen
Tjänstgöringsperiod: 2015–2018
9 ledamöter i styrelsen
1 Maria Stenberg (S)
2 Margareta Henricsson (NS)
3 Johannes Sundelin (S)
4 Mattias Karlsson (M)
5 Anita Gustavsson (S)
6 Lennart Ohjanlatva (NS)
7 Agneta Granström (MP)
44
LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 28 JANUARI 2015
8 Ingmari Åberg (V)
9 Anders Josefsson (M)
Nätverket Hälsa och Demokrati
Tjänstgöringsperiod: 2015–2018
2 ledamöter i styrelsen
1 Elisabeth Lindberg (S)
2 Agneta Granström (MP)
2 ersättare
1 Gustav Uusihannu (S)
2 Glenn Berggård (V)
Norrbottens folkhälsopolitiska råd
Tjänstgöringsperiod: 2014-2018
1 ordförande
1 Agneta Granström (MP)
1 representant
1 Vakant (S)
Länspensionärsrådet
Tjänstgöringsperiod: 2014-2018
4 ledamöter
1
Landstingsråd med ansvarsområde
samordning, personalfrågor, tandvård
(vakant, S)
2
Margareta Dahlén (NS)
3
Glenn Berggård (V)
4
Lennart Ohjanlatva (NS)
4 ersättare (personliga)
1
Maria Stenberg (S)
2
Gunnel Jonsson (C)
3
Agneta Granström (MP)
4
Karl-Henrik Eriksson (FP)
45
LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 28 JANUARI 2015
Länshandikapprådet
Tjänstgöringsperiod: 2015–2018
3 ledamöter
1 Landstingsråd med ansvarsområde samordning, personalfrågor, tandvård (vakant, S)
2 Inger Lundberg (FP)
3 Glenn Berggård (V)
3 ersättare (personliga)
1 Maria Stenberg (S)
2 Birgitta Pounu (NS)
3 Agneta Granström (MP)
Tillväxtberedningen
Tjänstgöringsperiod: 2015–2018
7 ledamöter
1 Maria Stenberg (S)
2 Kenneth Backgård (NS)
3 Landstingsråd med ansvarsområde samordning, personalfrågor, tandvård (vakant, S)
4 Anders Josefsson (M)
5 Glenn Berggård (V)
6 Anna-Stina Nordmark Nilsson (C)
7 Agneta Granström (MP)
7 ersättare
1 Kent Ögren (S)
2 Dan Ankarholm (NS)
3 Agneta Lipkin (S)
4 Linnéa Ekman (M)
5 Anna Hövenmark (V)
6 Jens Sundström (FP)
7 Kenneth Sandberg (MP)
46
LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 28 JANUARI 2015
Stiftelsen Ragnar
Lassinanttis stipendiefond
Tjänstgöringsperiod: 2015-2017
1 ledamot i styrelsen
1 Maria Stenberg (S)
1 ersättare
1 Landstingsråd med ansvarsområde samordning, personalfrågor, tandvård (vakant, S)
Regionala partnerskapet
Tjänstgöringsperiod: 2015–2018
2 ledamöter
1 Maria Stenberg (S)
2 Glenn Berggård (V)
2 ersättare (personliga)
1 Landstingsråd, vakant (S)
2 Agneta Granström (MP)
Politisk samverkansberedning inom
hälso- och sjukvård, omsorg och skola
Tjänstgöringsperiod: 2015–2018
5 ledamöter
1 Maria Stenberg (S)
2 Dan Ankarholm (NS)
3 Landstingsråd med ansvarsområde samordning, personalfrågor, tandvård (vakant, S)
4 Glenn Berggård (V)
5 Agneta Granström (MP)
47
LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 28 JANUARI 2015
Arctic Airlink AB
Tjänstgöringsperiod: 2015-2018
1 ledamot i styrelsen
1 Maria Stenberg (S)
Beslut
Enligt beslutsförslaget.
§ 28
Yttrande över kostnadsfria läkemedel
för barn (DS 2014:42)
Dnr 3063-14
Ärendebeskrivning
I departementsskrivelsen DS 2014:42 föreslås bl.a. att lagen (2002:160) om
läkemedelsförmåner m.m. ska ändras så att läkemedel och andra varor i läkemedelsförmånen ska vara kostadsfria för en förmånsberättigad person som
inte har fyllt 18 år. Dessutom ska förbrukningsartiklar som behövs för att
tillföra kroppen läkemedel eller för egenkontroll av medicinering vara kostnadsfria för en förmånsberättigad person som har fyllt 18 år.
Förslag till beslut
Följande yttrande avges:
Landstinget ser positivt på förslagen i departementsskrivelsen då den lyfter
fram god hälsa hos svagare grupper i samhället. Förslaget om fria läkemedel
är särskilt betydelsefullt för att prioritera barns och ungdomars hälsa och kan
bidra till att utjämna hälsoskillnader mellan olika socioekonomiska grupper.
Förslaget om fria läkemedel innebär dock även subvention till familjer som
egentligen har ekonomiska möjligheter att bekosta barnens läkemedel.
Reformen kommer att innebära ökade kostnader för landstingen, framför allt
som följd av gratis läkemedel till barn men också att användningen läkemedel kan förmodas öka då förbrukningen inte längre begränsas av ekonomiska
resurser.
Landstinget anser att reformen bör följas upp med avseende på effekter på
användningen av läkemedel och förbrukningsartiklar.
Då landstingets kostnader kommer att öka till följd av reformen förutsätts att
denna kostnadsökning beaktas i statens bidrag till läkemedelsförmånerna.
Beslut
Enligt beslutsförslaget.
48
LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 28 JANUARI 2015
§ 29
Yttrande över Unik kunskap genom
registerforskning (SOU 2014:45)
Dnr 3010-14
Ärendebeskrivning
Norrbottens läns landsting har getts möjlighet att yttra sig om betänkandet av
registerforskningsutredningen ”Unik kunskap genom registerforskning”
(SOU 2014:45) och delar dess övergripande ambition att skapa ökade förutsättningar för en registerforskning av god kvalitet.
Förslag till beslut
Följande yttrande avges:
Norrbottens läns landsting tillstyrker förslaget till betänkandet med följande
förtydliganden och förutsättningar
 Författningsförslag 1.5 som behandlar förslag till lag om forskningsdatabaser bör under rubriken Lagens tillämningsområde kompletteras med ett
förtydligande av landstingens/sjukvårdshuvudmännens roll vad gäller
forskningsdatabaser.
Den omfattande kliniska forskning och registerforskning som sjukvådshuvudmännen bedriver bör synliggöras i utredningen. Inom landstingen
finns en omfattande infrastruktur för forskning som inkluderar ett stort
antal forskningsregister/databaser. Därmed har landstingen utvecklat riktlinjer och rutiner för att säkerställa följsamhet till gällande lagstiftning.
Därför är det av betydande vikt att forskningsdatabaser även fortsättningsvis ingår i landstingens forskningsverksamhet.
 Författningsförslag 1.6 som behandlar förslag till lag om Nationella biobanksregister bör utredas vidare för att värdera fördelar och nackdelar
med en nationell överbyggnad.
 För att öka forskningsbarheten i kvalitetsregister krävs journalsystem som
stödjer direktöverföring av patientuppgifter till kvalitetsregistren. Finansiering och verkställande av detta bör ske i nationell samverkan.
 Norrbottens läns landsting stödjer förslaget om att de regionala etikprövningsnämnderna åläggs att lämna rådgivande yttranden över forskning
som avser människor som idag inte omfattas av etikprövningsnämndens
tillämpningsområde, exempelvis studentarbeten.
Beslut
Enligt beslutsförslaget.
49
LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 28 JANUARI 2015
§ 30
Landstingsstyrelsens rapport
Dnr 18-15
Ärendebeskrivning
Landstingsstyrelsens rapport till fullmäktige enligt bilaga.
Beslut
Landstingsstyrelsen lämnar rapporten till fullmäktige.
50