Handlingar - Landstinget i Uppsala län

Transcription

FÖREDRAGNINGSLISTA
Landstingsstyrelsens sammanträde tisdagen den 3 februari 2015 kl. 13
Konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala
Nr
Ärende
11
Val av justerare. I tur: xxx
Dnr
Tid för justering:
12
Fastställelse av föredragningslista för sammanträdet
13
Landstingsdirektörens rapport
CK 2015-0003
14
Redovisning av brandskyddsåtgärder inom landstinget – Informationsärende
CK 2015-0018
15
Pågående fastighetsinvesteringar – Informationsärende
CK 2015-0018
16
Ny uppdragsoch budgetprocess
CK 2014-0401
17
Ambulansdirigering och bildande av gemensam nämnd
CK 2014-0144
18
Revidering av Regler för ekonomiska ersättningar till förtroendevalda och
partier i Landstinget i Uppsala län mandatperioden
CK 2014-0396
19
Upphävande av Strategisk plan för Landstinget i Uppsala län
CK 2012-0166
20
Revidering av landstingsstyrelsens delegationsordning
CK 2014-0278
21
Godkännande av förlikning Medpro
CK 2013-0180
22
Riktlinjer för upphandling
CK 2014-0447
23
Speciallivsmedel till barn och unga förskrivna inom läkemedelsförmånerna –
Remissyttrande till Sveriges Kommuner och Landsting
CK 2014-0391
24
Betänkandet Unik kunskap inom registerforskning – Remissyttrande till
Utbildningsdepartementet
CK 2014-0378
25
Trådbussar – billigare än spårvagnar – Svar på motion
CK 2014-0294
26
Ledamöter till landstingets länshandikappråd – Valärende
CK 2014-0439
27
Ledamöter till landstingets pensionärsråd – Valärende
CK 2014-0437
28
Uppföljning av landstingsstyrelsens givna uppdrag till och med december
2014
CK 2015-0025
29
Ändring av datum för landstingsstyrelsens sammanträde i juni 2015
CK 2014-0236
30
Ärenden till landstingsfullmäktiges sammanträde den 11 februari 2015
CK 2015- 0015
31
Anmälan av beslut enligt delegation
CK 2015-0007
32
Skrivelser för kännedom
LANDSTINGET I UPPSALA LÄN
FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA
Sammanträdesdatum
Landstingsstyrelsen
2015-02-03
Sida
2 (30)
§ 11
Val av justerare
Landstingsstyrelsen utser xxx att jämte ordförande Börje Wennberg (S) justera dagens
protokoll.
Tid för justering: onsdagen den 4 februari 2015.
§ 12
Fastställelse av föredragningslista
Landstingsstyrelsen fastställer förslag till föredragningslista för sammanträdet.
Ordförandes sign
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
Sammanträdesdatum
Landstingsstyrelsen
2015-02-03
Sida
3 (30)
Dnr CK 2015-0003
§ 13
Landstingsdirektörens rapport
Förslag till beslut
Landstingsstyrelsen godkänner landstingsdirektörens redovisning av aktuell och pågående
verksamhet inom landstinget:
Bilaga § 13
Ärendet
Landstingsdirektören lämnar en skriftlig rapport angående aktuell och pågående verksamhet
inom landstinget.
Landstingsdirektören föreslår landstingsstyrelsen godkänna redovisningen.
Ordförandes sign
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
2015-01-21
Landstingsdirektörens och hälso- och sjukvårdsdirektörens
rapport februari 2015
Läkemedelsåret 2014
Totalkostnaden för läkemedel via recept, leveranser till vårdenheter och
receptfriförsäljning på apotek i länet under 2014 är 1,5 miljarder kronor, en ökning med
114 miljoner kronor (8 %) jämfört med 2013. I totalkostnaden ingår även den summa
som länsinvånaren direkt betalar på apoteket.
Enbrel och Humira (vid framförallt reumatoid artrit) är i kostnad de största preparaten.
Totalt har denna preparatgrupp en kostnad på 103 mnkr och en ökning på 14 mnkr. Nya
läkemedel mot hepatit-c introducerades under hösten med en kostnad på 36 mnkr, vilket
är den läkemedelsgrupp som ökade mest. Läkemedel vid ADHD ökade från 12 mnkr till
37 mnkr.
Flertalet läkemedel med störst kostnad, eller med störst ökning, ordineras från
Akademiska sjukhuset. Från primärvården är läkemedel vid astma och KOL den största
läkemedelskostnaden.
Upphandlingen av dosdispenserade läkemedel
Nuvarande leverantör Apotekstjänst AB har begärt en överprövning av
tilldelningsbeslutet hos förvaltningsrätten.
Återbetalning från fysioterapeuter av för mycket debiterat arvode
Under 2014 genomfördes fördjupade uppföljningar av bland annat fysioterapeuter. Vid
uppföljningen framkom det att tre av de granskade fysioterapeuterna debiterat för högt
arvode. Hälso- och sjukvårdsavdelningen beslutade att återkräva de för högt debiterade
arvodena. Det totala återkrävda beloppet uppgick till 1 832 tkr. Av detta belopp var
1 558 tkr återbetalt vid årsskiftet. För det återstående beloppet om 274 tkr har
avbetalningsplan upprättats och bedömningen är att även detta belopp återbetalas i dess
helhet.
Införandet av Förstärkt utskrivning på Akademiska sjukhuset
Projektet förstärkt utskrivning fortsätter och Akademiska sjukhuset ska under februari
starta upp förstärkt utskrivning på följande avdelningar;
 Ortopedavdelning 70D
 Ortopedavdelning 70E2
 Medicinavdelning 30E
 Geriatriska medicinavdelningen 30A
 Geriatriska ortopedavdelningen 70C2
 Strokeavdelningen 85B
 Geriatrikavdelning 2 i Tierp
Vid analyser av oplanerade återinläggningar på Akademiska sjukhuset så framgick det
att de patienter som oftast återinskrevs inom en vecka efter utskrivning var över 65 år.
Efter att också ha tagit del av andra landstings fördjupade analyser så visar det sig att
2
det är patienten över 80 år som löper störst risk att återinskrivas varför dessa kommer
identifieras som fokuspatienter i första hand. Därav är fokuspatienter i första hand
patienter från 80 år som inte omfattas av andra insatser som särskilt boende eller
behandlas av team.
Tandvårdssatsning på barnavårdscentraler
Folktandvården och primärvårdens barnavårdscentraler utökar sitt samarbete för att
tidigare upptäcka dålig munhälsa hos de yngsta barnen. Nästan alla barn kommer till
barnavårdscentralen redan under sitt första år. Det är tidigare än de vanligtvis kommer
till Folktandvården, därför har barnavårdscentralens personal möjlighet att upptäcka
tidiga risker för karies. Varje barnavårdscentral har en kontaktperson på Folktandvården
som de kan ringa för råd eller hänvisa familjen till. Folktandvården stödjer
primärvården med råd och material. Modellen har testats på några platser med goda
resultat och kommer att spridas i hela länet.
Beslut om ny organisation för Akademiska sjukhuset
Efter samverkan med de fackliga parterna om förslaget till ny organisation av sjukhuset
togs den 15 januari beslut att genomföra den föreslagna förändringen.
Sammanfattningsvis innebär detta att sjukhusets verksamhetsområden kommer att
utgöra kärnan för både vård, forskning och utbildning. Divisionsnivån försvinner och
större ansvar och befogenheter ska knytas till sjukhusets verksamhetsområden och till
de modeller för samverkan som ska utvecklas. Samverkan med Uppsala universitet ska
stärkas. Sjukhusets administration ska specialiseras och utvecklas. En
projektorganisation kommer att tillsättas för genomförandet av förnyelsen. Ansvarig för
projektet blir Eva Telne, som för närvarande är chef för dat-divisionen, och
sjukhusledningen kommer att vara styrgrupp i arbetet.
Akademiska först med djup hjärnstimulering vid svår epilepsi
Som första svenska sjukhus har Akademiska introducerat djup hjärnstimulering (DBS)
som behandling av vissa svårare former av epilepsi. DBS är ett kirurgiskt ingrepp som
framförallt används för att lindra symtom vid Parkinsons sjukdom, med även vid
dystoni, tremor och tvångssyndrom. Hittills har en patient opererats på Akademiska och
ytterligare en operation är inplanerad. Ingreppet innebär att neurokirurger opererar in
två elektroder i de främre delarna av thalamus, den del av mellanhjärnan som hanterar
information mellan nervceller. Elektroderna får elektriska impulser från en dosa,
liknande en pacemaker. Om det inte fungerar kan systemet tas bort.
Trafiken till och med 19 januari
Första delen av januari var problemfri för kollektivtrafiken i och med att det i stort var
barmark. Helgen 10-11 januari kom det ganska mycket snö vilket medförde vissa
trafikproblem, särskilt under lördagskvällen i Uppsala där bland annat hållplatserna på
Vaksalagatan vid Siviaviadukten tidvis inte kunde trafikeras.
När sedan snöfallet övergick i regn under måndagskvällen blev det mycket halt på
mindre vägar. Det fick till följd att många busslinjer drabbades av inställda turer under
tisdagens morgon. En buss körde av vägen vid Lagga men lyckligtvis kom ingen
ombord till skada.
Även senare under veckan var det mycket halt på mindre vägar och under fredag
morgon var flera skolbusslinjer inställda eller kraftigt försenade.
3
Kollektivtrafikverksamheten
Appen som lanserades under hösten 2014 fortsätter att öka i användande. Drygt 52 000
har laddat appen i sin telefon och per dygn köps drygt 1 000 biljetter.
Sammanträdesdatum
Landstingsstyrelsen
2015-02-03
Sida
4 (30)
Dnr CK 2015-0018
§ 14
Redovisning av brandskyddsåtgärder inom landstinget –
Informationsärende
Ärendet
Thord Hägg, förvaltningsdirektör Landstingsservice, ger en muntlig redovisning av
brandskyddsåtgärderna inom landstinget.
Ordförandes sign
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
1 (2)
2015-01-27
Landstingsservice
Daniel Edwartz
0767-247841
[email protected]
Dnr
Landstingsstyrelsen
Bakgrund och status för brandåtgärder Akademiska sjukhuset.
Bakgrund
Under 2009 utförde Uppsala brandförsvar ett antal tillsyner både mot Landstinget och
Landstingsservice vilket renderade i planer för åtgärder för det byggnadstekniska
brandskyddet som presenterades av både LSU och Landstinget under januari 2010.
Sedan dess har ett stort antal åtgärder vidtagits och nu återstår åtgärder på F-blocket,
resterande projekt är avklarade.
Utfall och tilldelat belopp
Projekt
41026
8040097
Tot. HI
8040711
8040725
8040726
8040737
8040860
8040861
8040862
8040863
8040864
8040865
8040866
8040912
8040956
8041012
8041058
8041002
Namn
1161-1167 Brandåtgärder NoP
1139 Brandavskiljande väggar i B-blocket
Utfall
5 534 433
4 467 442
10 001 875
Tilldelat
7 600 000
4 000 000
11 600 000
1100 Byte branddörrar inom kulvertsys AS
1142 Projektering brandåtgärder B12
1139 Projektering brandåtgärder B9
1138 Brandtekniska åtgärder garage 70 B8
1164 Byte dörrar trapphus P1
1161 Byte dörrar trapphus N1
1165 Åtgärder efter tillsyn P2
1162 Åtgärder efter tillsyn N2
1138 Installation sprinkler garage B8
1157 Åtgärder efter tillsyn
1154 Brandåtgärder sponsorplanet
1157 VVS åtgärdersprinklerstation F15
1 703 096
4 983 691
9 195 884
6 920 170
931 709
187 249
2 300 765
744 498
1 861 816
2 237 041
4 501 251
3 419 944
2 862 576
717 075
61 548
672 978
6 500 000
9 700 000
9 800 000
6 900 000
925 000
185 000
3 855 000
740 000
1 850 000
3 110 000
6 010 000
4 400 000
5 080 000
1 400 000
3 250 000
5 000 000
Landstingsservice
Slottsgränd 3 │ 751 85 Uppsala │ tfn 018-611 00 00 │ fax 018-69 58 18 │ org nr 232100-0024 │ www.lul.se
2 (2)
8041080
Tot. FI
1157 Undertak F15
49 039
43 350 329
2 000 000
70 705 000
8040089
8040093
8040586
8040651
8040098
8040583
8040430
8040576
8040577
Tot.
1142 Brandåtg ombyggnad lab35 B12
1141 Ny brandavskilj partier vid hisshallar B11
1154 Brandåtgärder - Byte samt installation av branddörrar F11-12
1139 Byte belysning Cop i samband med sprinkler
1154 Sprinklercentral i F11
1160 Brandåtgärder - byta samt inst av branddörrar
1139 Brandåtgärder B9 plan 5 C-op
1166 Brandåtgärder Byggnad P3
1161 Brandåtgärder Byggnad N1
8 744 949
2 023 067
849 751
743 798
3 285 355
1 218 633
1 902 644
5 674 077
3 851 516
28 293 789
7 800 000
2 500 000
900 000
750 000
4 500 000
1 400 000
1 700 000
5 800 000
5 000 000
30 350 000
Total
81 645 993 112 655 000
Omfattning och status
Samtliga åtgärder förutom F-blocket är utförda enligt den plan som kommunicerats med
brandförsvaret.
För F-blockets del så startades detta arbete med en utredning över vad som behöver
utföras inom F15, direkt därefter satte sprinkler och byggåtgärder på brandcellsgränser
igång. Landstingsservice har samtidigt passat på att göra andra åtgärder i lokalerna.
Tyvärr har detta lett till att verksamheterna har haft svårt att kunna arbeta och säkra en
god vård vilket har lett till att projektet börjat fundera på att dra ner på övriga åtgärder
och se över möjligheterna att fortsätta arbetet i en annan del av F-blocket. Projektet är i
dagsläget inte klart hur den ska kunna komma i mål, men lösningar arbetas fram.
Myndigheter- tillsyn
Tidplanen för samtliga brandåtgärderna kommuniceras kontinuerligt med Uppsala
brandförsvar. Tidvis har större förseningar skett, men då har LSU vidtagit åtgärder och
brandförsvaret har godtagit de ändringar som LSU vidtagit. De problem som nu uppstått
med F-blocket har inte kommunicerats med brandförsvaret då det nyss uppkommit och
projektet arbetar med en lösning på problemet. Så fort detta är gjort och vi har en
lösning som är genomförbar kommer detta att diskuteras med räddningstjänsten.
1 (2)
2015-01-27
Landstingsservice
Daniel Edwartz
0767247841
[email protected]
Dnr
Landstingsstyrelsen
Bakgrund och status för projekt 8040739, sprinkler och
brandcellsgränser Lasarettet i Enköping.
Bakgrund
För Lasarettet i Enköping togs beslutet att skapa möjlighet att sprinkla utvalda delar.
Detta beslut togs både på grund av reviderade byggregler som ställer krav på sprinkler i
sjukhusbyggnader vid ny- om eller tillbyggnation, men även pga en utredning gällande
brandoch utrymningssäkerheten på lasarettet i Enköping som visade på ett antal brister
som uppstått under årens lopp, ett sätt att bygga bort dessa brister visade sig vara
åtgärder på brandceller men även att sprinkla vissa utrymmen retroaktivt för byggnad A.
Byggnad C står idag till stor del tom, vilket har gjort att planerna för denna byggnad
skjutits upp. Möte gällande brandoch utrymningssäkerheten för byggnad C kommer att
hållas under februari månad ihop med Fastigheter och service på LSU under februari
månad.
Tilldelat belopp
Tilldelat (programarbete)
Tilldelat (genomförande)
Utfall till jan 2015
Prognos
Enköping
1,65 mnkr
27,95 mnkr
4,9 mnkr
24 mnkr
Omfattning och status
Etapp 1- Förberedande arbete för sprinkleristallation av operation och röntgen samt
matarledning till sprinkler våning, 1-4, hus A. Detta arbete är helt klart.
Etapp 2- Plan 4, hus A. Detta plan delades in i två produktionsdelar varav den ena är
klar, del två beräknas klar mars-april 2015.
Etapp 3- plan 3, hus A. Detta plan påbörjas i april 2015, detta kommer att bli den
svåraste etappen, men projektet har fått god kontakt med verksamheterna och
informationsmöten kommer att hållas med verksamheterna på detta plan innan arbeten
Landstingsservice
2 (2)
påbörjas. Det har internt i projekteringsgruppen diskuterats om det går att flytta
verksamheten till byggnad C under installationsarbetena, men har inte förankrats med
lasarettet ännu. Etappen består av 4 olika avdelningar med vårdsalar.
Etapp 4, Sprinklerarbeten med vissa åtgärder på brandcellsgränser för operation plan1
samt röntgen plan 2, hus A. På röntgen har mycket sprinkler redan installerats.
Tillsyn är att betrakta som en extern revision av Landstingsservice brandskyddsarbete
som syftar till att bedöma om brandskyddet är skäligt* i Landstingsservice fastigheter.
Den tillsynspart som granskar LSU är Räddningstjänsten Enköping-Håbo och de har vid
upprepade tillfällen de två senaste åren gjort tillsyn på Lasarettet i Enköping. Tillsynen
har haft två områden som granskats. Dels Landstingsservice organisation på plats för
det systematiska brandskyddsarbetet men också planerna för det byggnadstekniska
brandskyddet. LSU har presenterat sina planer som löper till och med 2017 för det
byggnadstekniska brandskyddet där bl.a. dessa arbeten med sprinkler och
brandcellsgränser ingår och Räddningstjänsten anger i sitt tillsynsprotokoll från 201303-14 att de godtar de planer som gjorts utefter de inventeringar och riskbedömningar
som vidtagits. I nuläget är samtliga tillsyner avklarade, men det har informerats om att
ny tillsyn kommer att ske 2015 men inget datum är satt. Landstingsservice har en god
kommunikation med räddningstjänsten.
*Skäligt - term från Lag om skydd mot olyckor och som syftar till att brandskyddet kan
variera mellan olika byggnader och olika verksamheter. Det är upp till varje
byggnadsägare/verksamhet att se till att brandskyddet är skäligt för den verksamhet som
befinner sig i lokalerna.
1 (2)
2015-01-27
Landstingsservice
Daniel Edwartz
0767247841
[email protected]
Dnr
Landstingsstyrelsen
Bakgrund och status för projekt 8040931 samt 8040756,
sprinkler och brandcellsgränser vårdcentrum Östhammar och
Tierp.
Bakgrund
2013-03-20 genomförde Uppsala brandförsvar en tillsyn i Östhammar och 2013-03-25 i
Tierp och dessa båda tillsyner renderade i ett stort antal punkter i deras tillsynsprotokoll,
där de mest akuta omhändertogs direkt via ett akutprojekt som startades upp av
Landstingsservice och resterande punkter fick genom en handlingsplan en förlängd
rättelsetid och omhändertas i ovan angivna projekt. Den nya rättelsetiden löper hela
2015 och detta kommuniceras löpande med Uppsala brandförsvar som förklaras nedan.
Tilldelat belopp
Tilldelat
Prognos
Tilldelat
Prognos
Östhammar
26,8 mnkr
18,2 mnkr
24 mnkr
Tierp
25,7 mnkr
18,9 mnkr
25,7 mnkr
Omfattning och status Östhammar
Östhammar: Projektet beställde en inventering av WSP. Inventeringen visade att
sprinkler behövde installeras i stora delar av hus A, därtill utförs åtgärder på
brandceller. För brandcellernas del innebär arbetet tätningar av väggar mot bjälklag, nya
dörrar som uppfyller brandklassen, vissa ventilationskanaler som bryter brandcellsgräns
förses med brandspjäll med mera. Till detta skapas några nya utrymningsvägar och
utrymningstrappor.
Projektet är beräknat vara klart 2015-03-31.
Landstingsservice
2 (2)
Omfattning och status Tierp
Projektet beställde en inventering av WSP. Inventeringen visade att sprinkler behövde
installeras i vissa delar av de olika husen, främst i lokaler med inneliggande
patienter/boende, därtill utförs åtgärder på brandceller. Till detta har projektet funnit
stora delar som varit rötskadade vilket har lett till att större åtgärder har fått vidtagits för
att kunna åtgärda den problematiken.
Det har också visat sig nu under de senaste veckorna att vissa bärande byggnadsdelar ej
är utfört med ett brandskydd, dvs oskyddade balkar m.m. vilket skulle kunna leda till att
byggnaden skulle kunna kollapsa vid en brand i förtid mot vad som är normalt för den
byggnadstypen. Det är då risk för räddningspersonalens säkerhet och måste därmed tas
in i detta projekt. Om man summerar ihop statusen för Tierps del så har stora brister
uppdagats på kort tid och projektet ska försöka hantera detta, det finns dock ingen
prognos för vad det kommer att betyda för det totala utfallet. Projektet är beräknat vara
klart 2015-06-3.
Dessa projekt tillkom efter en tillsyn av Uppsala brandförsvar. När Landstingsservice
utredde statusen på brandcellsgränser, gångavstånd och andra aspekter som har med
brandoch utrymningsskyddet att göra visade sig dessa objekt ha stora brister och dessa
brister har tagits med för åtgärd i dessa projekt.
Den handlingsplan som Landstingsservice tog fram vilket också gav en förlängd
rättelsetid kommuniceras frekvent med Uppsala brandförsvar, de har inte haft några
negativa kommentarer om detta arbete, även i de fall där det under arbetets gång visat
sig bli vissa förseningar.
Sammanträdesdatum
Landstingsstyrelsen
Handläggare: Thord Hägg
2015-02-03
Sida
5 (30)
Dnr CK 2015-0018
§ 15
Landstingsstyrelsen beslutar att informera landstingsfullmäktige om pågående
fastighetsinvesteringar i landstinget.
Ärendet
Enligt antagen process kring hanteringen av investeringar - landstingsfullmäktige 2014-06-16
§ 72 - ska landstingsstyrelsen informera landstingsfullmäktige om beslut om programarbeten
och genomföranden för fastighetsinvesteringar med en total investeringsutgift från 10 mnkr
t.o.m. 100 mnkr.
Landstingsstyrelsen ska även informera landstingsfullmäktige om hur genomförandet
fortlöper där investeringen har en total investeringsutgift på över 100 mnkr.
Sprinklerinstallation på Lasarettet i Enköping
Landstingsstyrelsen beslutade 2014-11-24, § 219, att Landstingsservice får installera
sprinklersystem i hus A, Lasarettet i Enköping, till en total kostnad av 20 mnkr.
Landstingsservice har tidigare genomfört en inventering och behovsanalys avseende brandoch utrymningssäkerheten på Lasarettet i Enköping. Inventeringen belyste ett antal
riskfaktorer och beslut togs att bl.a. att förse med sprinkler, där inneliggande patienter
förekommer, med sprinkler. I övrigt togs beslut om att stärka trapphus som fungerar som
utrymningsvägar, uppgradering av brandlarm m.m. Räddningstjänsten har vid tillsynsbesök
tagit del av planen samt att den ska följas.
Fördjupat programarbete för B9 och B12
Landstingsfullmäktige beslutade 2014-12-10, § 126, om fördjupat programarbete och
projektering för byggnad B9 och B12. Uppdraget har inletts med att en upphandling av
generalkonsult har genomförts, som en förnyad upphandling inom de ramavtalsupphandlade
konsulterna. Av de fyra ramavtalskonsulterna valde en konsult att inte lämna anbud p.g.a.
kapacitetsskäl. Tilldelning av uppdraget sker till LINK-arkitekter. Förnyade
behovsberäkningar och inplaceringsstudier sker med projektet.
Ordförandes sign
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
Sammanträdesdatum
Landstingsstyrelsen
2015-02-03
Sida
6 (30)
Genomförande ny vård- och behandlingsbyggnad (J-huset)
Genomförandet pågår för närvarande med schaktning där cirka 80 % av 200 000 m3 grus har
forslats bort. Pålningsarbeten har startat, där totalt 1 744 pålar ska slås ner. Upphandlad
entreprenör för delentreprenaden är Sh-Bygg.
Generalentreprenaden för att uppföra byggnaden i övrigt har tilldelats Skanska efter
upphandling. Systemhandlingar är under färdigställande och granskningsgenomgångar har
skett under november. Startmöte med generalentreprenören har skett i januari 2015.
Bedömd färdigställandetid för byggnaden är 2017-07, varefter inflyttning kan ske.
Genomförande utbyggnad Rudbeck 4
Entreprenör är upphandlad och tilldelning har skett till Sh-bygg. Arbeten har påbörjats med
att inledningsvis utforma tillfälliga entréer både för Rudbeckhuset och Patologhuset.
Bygglov för Rudbeck 4 har erhållits.
Landstingsdirektören föreslår landstingsstyrelsen besluta enligt ovanstående förslag.
Kopia till:
Landstingsfullmäktige
Exp. 2015Ordförandes sign
Justerandes sign
Sign.
Utdragsbestyrkande
Sammanträdesdatum
Landstingsstyrelsen
2015-02-03
Sida
7 (30)
Dnr CK 2014-0401
§ 16
Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta
att
införa en ny uppdragsoch budgetprocess i landstinget, att gälla från och med arbetet
med landstingsplan och budget 2016 – 2018 i enlighet med bilaga,
att
fördelning av finansiella ramar per politikområde tas bort och istället införs fördelning
till ansvarig styrelse/nämnd samt
att
upphäva landstingsfullmäktiges beslut 2011-09-19 § 68, dnr CK 2011-0308.
Landstingsstyrelsen beslutar för egen del
att
uppdra till landstingsdirektören att återkomma till landstingsstyrelsen i maj med förslag
på:
‐ hantering av under- respektive överskott i verksamheterna,
‐ riktlinjer för finansieringsprinciper i beslutsförslag,
‐ hur en eventuell övergång till en bruttobudgetering kan ske.
Ärendet
Landstingsfullmäktige beslutade 2011-09-19, § 68, att införa en ny planerings- och
budgetprocess som detaljerat beskrev arbetet på tjänstemannanivå och när olika politiska
beslut ska tas. Vidare beslutades att de finansiella ramarna ska fördelas per politikområde
istället för som tidigare per förvaltning.
I landstingsplan och budget 2015-2017, som antogs av landstingsfullmäktige 2014-12-10,
framgår att landstinget ska upphöra med dagens beställar- och utförarmodell och att
landstingsstyrelsen får i uppdrag att ta fram en ny uppdragsoch budgetprocess att fastställas
av landstingsfullmäktige i februari 2015. Landstingsstyrelsen beslutade 2014-11-24, § 211, att
tillsätta en budgetkommitté, bestående av landstingsrådsberedningen. Kommittén fick i
uppdrag att ta fram ett förslag till ny uppdragsoch budgetprocess. Med begreppet uppdragsoch budgetprocess avses hela processen med att ta fram de finansiella förutsättningarna,
Ordförandes sign
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
Sammanträdesdatum
Landstingsstyrelsen
2015-02-03
Sida
8 (30)
dialoger med verksamheterna om behov och möjligheter ramar och fastställande av uppdrag
och ersättning, liksom ekonomiska spelregler.
En viktig utgångspunkt för arbetet är att beställar- och utförarmodellen avskaffas.
Parallellt kommer en organisationsöversyn att genomföras, i syfte att ta fram förslag till både
hur den politiska organisationen och förvaltningsorganisationen bäst ska organiseras för att
motsvara det nya sättet att styra och leda.
Dagens modell för hantering av under- respektive överskott bygger på principen om
ackumulering som sedan genererar en kostnad alternativt en intäkt för verksamheterna i form
av internränta på det ackumulerade resultatet. Den ursprungliga tanken och styrningen med
modellen är inte längre giltig för flera av förvaltningarna. Modellen behöver därför avskaffas
och ersättas med ett nytt regelverk för hantering av under- och överskott.
I beslut som verksamheterna inte rår över och som tagits i politiska beslut eller beror på nya
lagar/regler eller myndighetsbeslut, ska det prövas om verksamheterna ska få täckning (helt
eller delvis) för kostnadsökningar. I beslutsförslag som innebär förändrade kostnader (kan i
vissa fall även gälla intäkter) ska det därför alltid finnas förslag på om dessa förändringar ska
hanteras inom befintliga ramar eller med tillskjutna medel. Riktlinjer behöver tas fram för att
tydliggöra vad som gäller.
Med dagens nettobudgetering så synliggörs inte stora delar av landstingets intäkter. Det gäller
framför allt cirka 2 miljarder kronor i riks- och regionvårdsintäkter. Det vore önskvärd om
landstingets plan och budget framöver även kunde inkludera de totala intäkterna. Det kan
dock finnas svårigheter med att ta in alla externa intäkter i en bruttobudget, så frågan måste
prövas noga och för- respektive nackdelar redovisas.
Kopia till:
Ekonomidirektören
Budgetchefen
Samtliga förvaltningschefer
Stabschefen Akademiska sjukhuset
Registrator Akademiska sjukhuset
Justerandes sign
Sign.
Utdragsbestyrkande
2015-01-12
Dnr CK 2014-0401
Uppdrags- och budgetprocess
Landstingsrådsberedningen är tillika budgetberedning inför landstingsstyrelsens
behandling av landstingsplan och budget.
Förvaltningsanalyser
Förvaltningarna ska efter beaktande av föregående års utfall samt tertialrapport 2 (janaug) göra en fördjupad analys av verksamheten, omvärldspåverkan,
planeringsförutsättningar och framtida utmaningar. Förvaltningsanalysen ska lämnas till
ledningskontoret före oktober månads utgång.
Landstingets ledningskontor gör en sammanställning av analyserna och tillfogar
omvärldsfaktorer som hälsoutveckling, befolkningsutveckling, medicinsk utveckling,
ekonomisk utveckling, resandeutveckling inom kollektivtrafiken och annat som är av
vikt för landstingets planering.
Landstingsplan och budget
Under våren sker dialoger med förvaltningarna om uppdrag och ekonomi varvid även
berörda styrelser/nämnder ska involveras. Fördelning av de finansiella ramarna ska ske
till ansvarig styrelse/nämnd. Landstingsplan och budget ska efter beredning i
budgetberedningen och på förslag från landstingsstyrelsen antas av
landstingsfullmäktige i juni.
Skattesats och eventuella tillägg i landstingsplan och budget
Skattesats och eventuella tillägg och justeringar i landstingsplan och budget ska efter
beredning i budgetberedningen och på förslag från landstingsstyrelsen fastställas av
landstingsfullmäktige i november. Då fastställs även avgifter.
Landstingets ledningskontor
Slottsgränd 2A │ Box 602 │ 751 25 Uppsala │ tfn vx 018-611 00 00 │ fax 018-611 60 10 │ org nr 232100-0024
www.lul.se
Sammanträdesdatum
Landstingsstyrelsen
Handläggare: Jens Larsson
2015-02-03
Sida
9 (30)
Dnr CK 2014-0144
§ 17
Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta
att
bilda en gemensam nämnd från och med den 1 mars 2015 mellan Landstinget
Västmanland och Landstinget i Uppsala län, med uppdrag att sörja för
ambulansdirigering i länen,
att
godkänna föreslagna avtal om samverkan mellan parterna,
att
anta reglemente för den gemensamma nämnden,
att
utse Landstinget Västmanland som värdlandsting,
att
välja två ordinarie ledamöter och två ersättare till den gemensamma nämnden för
återstoden av mandatperioden.
Landstingsstyrelsen beslutar
att
ge landstingsdirektören i uppdrag att genomföra en uppföljning avseende verksamhet
och ekonomi i samband med årsbokslut 2015.
Ärendet
Ambulansdirigering är en kritisk del av vårdkedjan. Berörda landsting har en god tradition av
samverkan i komplicerade vårdkedjor. Det finns även erkänt goda kunskaper med avseende
på de operationella förutsättningarna för en god prehospital vård. Uppdraget utförs idag av
SOS Alarm i Sverige AB, vars avtal går ut den 31 maj 2015.
Landstingen har i gemenskap låtit utföra en förstudie i syfte att utreda förutsättningarna för
den framtida prehospitala vården. Förstudiens slutsats är att ambulansdirigering bör ske i egen
regi. Då vårdkritiska moment kräver robusthet bör egen regi kombineras med samarbete i
syfte att uppnå redundans. I samverkan med andra kan även skalfördelar uppnås.
Ordförandes sign
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
Sammanträdesdatum
Landstingsstyrelsen
2015-02-03
Sida
10 (30)
En gemensam nämnd, benämnd Ambulansdirigeringsnämnd, föreslås bildas från den 1 mars
2015. Landstinget Västmanland föreslås vara värdlandsting för den gemensamma nämnden.
Överenskommelsen innebär att nämnden från och med den 1 juni 2015 ska ansvara för att
länets invånare erbjuds en ambulansdirigering som medverkar till en robust och patientsäker
vårdkedja. Verksamheten ska bedrivas i en informell organisation som benämns Sjukvårdens
Larmcentral. Sjukvårdens Larmcentral består av en ambulansdirigeringsenhet inom varje
parts organisation. Parterna ska samordna och effektivisera verksamheten inom ramen för den
informella organisationen.
Samarbetet avses vara öppet för andra parter som vill samverka och är direkt skalbart om
annat landsting eller annan region vill ansluta.
Bildandet av en gemensam nämnd tillgodoser landstingets behov av att kunna samverka över
länsgränserna, alldeles särskilt vid katastrofliknande situationer och extraordinära händelser,
där ett enskilt landstings resurser kan bli ansträngda. Samverkan stärker även landstingets
profil som god samarbetspartner och vårdare av patientsäkerheten.
I budget för Sjukvårdens Larmcentral ska endast gemensamma kostnader i verksamheten vid
respektive enhet ingå. Gemensamma kostnader är ansvarig tjänsteman, administration och
kostnader för teknikstöd. Fördelningen är baserad på antalet invånare i länet. Respektive part
bekostar egna lokal- och personalkostnader.
Kopia till:
Gustaf af Ugglas
Budgetchefen
Justerandes sign
Sign.
Utdragsbestyrkande
REGLEMENTE 1 (6) Gäller fr.o.m. Dok.nummer‐Utgåva 21247‐1 Reglemente för gemensam Ambulansdirigeringsnämnd mellan Landstinget i Uppsala Län och Landstinget Västmanland från och med den 1 mars 2015 1
PARTER Landstinget i Uppsala Län och Landstinget Västmanland, nedan kallat parterna, har inrättat en gemensam nämnd som benämns Ambulansdirigeringsnämnd. Landstinget Västmanland är värdlandsting och den gemensamma nämnden ingår i Landstinget Västmanlands organisation. Utöver vad som följer av lag gäller detta reglemente och ett mellan de samverkande parterna ingånget samverkansavtal för den gemensamma nämnden. 2
ÖVERENSKOMMELSE Överenskommelsen innebär att nämnden från och med den 1 juni 2015 ska ansvara för att länens invånare erbjuds en ambulansdirigering som medverkar till en robust och patientsäker vårdkedja. Ansvaret för ambulansdirigeringen tas över successivt under maj 2015. Nämnden ska samordna ambulansdirigeringen i länen. Verksamheten ska ha hög kvalitet, vara effektiv och bedrivas med målsättningen invånarnas bästa, utan hänsyn till respektive länsgräns. Uppdraget ska fullgöras inom ramen för gällande lagstiftning och beslutade policydokument för den gemensamma ambulansdirigeringen. 3
SJUKVÅRDENS LARMCENTRAL Verksamheten ska bedrivas i en informell organisation som benämns Sjukvårdens Larmcentral. Sjukvårdens Larmcentral består av en ambulansdirigeringsenhet inom varje parts organisation. Parterna ska samordna och effektivisera verksamheten inom ramen för organisationen. Parterna är överens om att ha gemensamt medicinskt beslutsstödsystem, gemensam utbildningsfunktion och gemensamma instruktioner i verksamheten, i syfte att uppnå likställdhet inom samverkansområdet. Parterna är överens om att verksamheten ska använda ett medicinskt beslutsstödsystem som landstingen i Sörmland, Uppsala län och Västmanland utvecklat. Parterna ansvarar i samverkan för fortsatt utveckling och Uppsala Läns landsting ansvarar för teknisk drift och support. Parterna är vidare överens om att inkommande samtal till Sjukvårdens Larmcentrals enheter ska besvaras efter principen första lediga sjuksköterska, utan prioritering för egna invånare. Utfärdad av: Godkänd av: Benita Karlsson Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet REGLEMENTE 2 (6) Gäller fr.o.m. Dok.nummer‐Utgåva 21247‐1 Reglemente för gemensam Ambulansdirigeringsnämnd mellan Landstinget i Uppsala Län och Landstinget Västmanland från och med den 1 mars 2015 Parterna ska fortlöpande stödja och hjälpa varandra inom ramen för organisationen. Vid såväl planerade som oplanerade verksamhetsstörningar ska parterna verka lojalt tillsammans för en robust ambulansdirigering. Respektive parts organisation utreder alla avvikelser och patientsäkerhetsärenden som handlagts inom respektive parts enhet. Sjukvårdens Larmcentral ska kunna koordinera resurser och även kunna hantera extraordinära händelser i samverkan med andra myndigheter. Särskild vikt ska läggas vid möjligheten att koordinera större händelser. Regelbundna beredskapsövningar ska ske i samverkan och tillsammans med andra myndigheter. Samarbetet med ambulansdirigering mellan parterna hindrar inte samverkan med intilliggande län. 4
NÄMNDENS UPPGIFTER 4.1
Utfärdad av: Godkänd av: Benita Karlsson Nämndens grunduppdrag 
Beslutar om mål och policy för ambulansdirigeringen inom de samverkande länen. 
Godkänner senast i oktober varje år förslag till budget och dimensionering av verksamheten i Sjukvårdens Larmcentral för nästkommande år. Beslutet innebär att uppdraget till Sjukvårdens Larmcentral fastställs. 
Fastställer riktlinjer och instruktioner för verksamheten Sjukvårdens Larmcentral. 
Fastställer kompetenskrav för medarbetare i verksamheten. 
Följer utifrån befolkningsperspektivet utvecklingen inom hälso‐ och sjukvårdsområdet, med särskilt fokus på ambulansdirigering, och tar de initiativ som bedöms gagna en effektiv verksamhet. 
Svarar för allmän och riktad information om alarmeringstjänsten. 
Rapporterar om ekonomi, prestationer och kvalitet i enlighet med värdlandstingets anvisningar. 
Ansvarar för att verksamheten bedrivs effektivt och planmässigt och att organisationen är ändamålsenligt uppbyggd. 
Ansvarar för uppföljning av verksamheten. Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet REGLEMENTE 3 (6) Gäller fr.o.m. Dok.nummer‐Utgåva 21247‐1 Reglemente för gemensam Ambulansdirigeringsnämnd mellan Landstinget i Uppsala Län och Landstinget Västmanland från och med den 1 mars 2015 
4.2
Tecknar de avtal som Sjukvårdens Larmcentral behöver teckna med extern part för att kunna fullfölja samverkansuppdraget. Uppdrag i fråga om utökat samarbete  Nämnden har befogenhet att förhandla med andra landsting eller regioner som önskar delta i samarbetet. Förslag om nya samverkanspartner föreläggs parterna för beslut. 
Nämnden har befogenhet att pröva och föreslå att omfattningen av samarbetet utvidgas till andra områden än vad som regleras i detta avtal. Förslag om utökat samarbete föreläggs parterna för beslut. 5
FÖRÄNDRING AV NÄMNDENS ANSVAR OCH BEFOGENHETER Om nämndens ansvar och befogenheter förändras ska detta godkännas av samtliga parters fullmäktige genom ett reviderat reglemente. 6
LEDAMÖTER Nämnden har 4 ledamöter och 4 ersättare. Parterna utser två ledamöter och två ersättare vardera. 7
MANDATPERIOD Ledamöter och ersättare i nämnden väljs för fyra år, räknat från och med 1 januari året efter det år då valet till fullmäktige har ägt rum i landet. Valet förrättas av det under valåret, i respektive landsting, nyvalda landstingsfullmäktige senast i december månad. Då nämnden inrättas från och med den 1 mars 2015 blir den första mandatperioden något kortare än fyra år. 8
ORDFÖRANDE Ordförande och en vice ordförande utses av ledamöterna i nämnden för två år i taget från den 1 januari. Då nämnden inrättas från och med den 1 mars 2015 utses ordförande första gången för en kortare period än två år. Posterna som ordförande och vice ordförande bör rotera mellan parternas företrädare i nämnden och ordförandena ska vara ordinarie ledamöter i nämnden. Ordförande ska leda, samordna och övervaka nämndens arbete. Om varken ordförande eller vice ordförande kan närvara vid sammanträdet, utser nämnden annan ledamot att fullgöra ordförandes uppgifter vid sammanträdet. Utfärdad av: Godkänd av: Benita Karlsson Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet REGLEMENTE 4 (6) Gäller fr.o.m. Dok.nummer‐Utgåva 21247‐1 Reglemente för gemensam Ambulansdirigeringsnämnd mellan Landstinget i Uppsala Län och Landstinget Västmanland från och med den 1 mars 2015 Om ordförande eller vice ordförande för längre tid är hindrad att fullgöra sitt uppdrag, får nämnden utse annan ledamot att som ersättare fullgöra dennes uppgifter. 9
NÄRVARO‐ OCH YTTRANDERÄTT FÖR ANNAN ÄN LEDAMOT Ersättare har rätt att närvara och yttra sig i överläggningarna. Ersättare från parti som inte har ordinarie ledamot i nämnden har rätt att få sin mening antecknad till protokollet. Om en ledamot är förhindrad att delta i ett sammanträde eller del därav ska den ersättare från den part som valt ledamoten tjänstgöra i ledamotens ställe. En ledamot eller ersättare som avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv får åter tjänstgöra sedan ärendet har handlagts. En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i ledamotens ställe. En ledamot som har avbrutit tjänstgöringen vid ett sammanträde på grund av något annat hinder än jäv får därefter under samma dag inte tjänstgöra vid sammanträdet. Rätt att närvara vid nämndens sammanträden och att yttra sig i överläggningarna tillkommer ansvarig tjänsteman samt landstingsdirektören eller annan på nämndens begäran. 10
ERSÄTTNING Ersättning utgår till ledamot och ersättare enligt respektive parts egna bestämmelser. Nämndens sekreterare anmäler till respektive part vilka som varit närvarande vid sammanträdet, varefter varje part ansvarar för ersättningen. 11
TID OCH PLATS FÖR SAMMANTRÄDEN Nämnden bestämmer tid och plats för sina sammanträden. Nämnden bör hålla minst tre sammanträden per år. Sammanträde ska även hållas när minst en tredjedel av ledamöterna begär det eller ordförande finner att det behövs. 12
KALLELSE TILL SAMMANTRÄDEN Ordförande ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. Före varje sammanträde med gemensamma Ambulansdirigeringsnämnden ska nämndens ledamöter och ersättare få en kallelse och preliminär föredragningslista, som regel en vecka före sammanträdet. Slutlig föredragningslista fastställs vid varje Utfärdad av: Godkänd av: Benita Karlsson Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet REGLEMENTE 5 (6) Gäller fr.o.m. Dok.nummer‐Utgåva 21247‐1 Reglemente för gemensam Ambulansdirigeringsnämnd mellan Landstinget i Uppsala Län och Landstinget Västmanland från och med den 1 mars 2015 sammanträdes början. 13
ANMÄLAN OM FÖRHINDER En ledamot eller ersättare som är förhindrad att delta i ett sammanträde eller i en del av ett sammanträde, ska snarast anmäla detta till nämndens sekreterare. Ledamot som är förhindrad att delta ska själv kalla in ersättare. 14
FÖREDRAGNING Föredragning inom nämnden sker av ordföranden eller på dennes uppdrag av nämndens ansvariga tjänsteman eller någon av parternas tjänstemän. Nämnden kan uppdra beredning och föredragning av visst ärende eller viss grupp av ärenden åt en eller flera särskilda ledamöter eller åt någon av parternas tjänstemän. 15
PROTOKOLL Protokollet justeras av nämndens ordförande och en ledamot. Nämnden kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen bör redovisas skriftligt innan nämnden justerar den. Nämndens sekreterare ansvarar för att nämndens beslut delges dem som är berörda av besluten. Fullständiga protokoll delges parterna samt landstingets revisorer. Nämndens sekreterare ansvarar för att nämndens justerade protokoll anslås på respektive parts anslagstavla. 16
ANSVARIG TJÄNSTEMAN OCH ADMINISTRATION Landstinget Västmanland tillhandahåller till nämnden ansvarig tjänsteman, benämnd ambulansdirigeringsstrateg, samt sekreterare och kanslifunktion. Kostnaderna för dessa gemensamma stödfunktioner fördelas mellan parterna enligt samverkansavtal. 17
UNDERTECKNANDE AV HANDLINGAR Avtal, andra handlingar och skrivelser som beslutas av nämnden ska undertecknas av ordföranden eller vid förfall för denne, vice ordförande och kontrasigneras av anställd som nämnden bestämmer. I övrigt bestämmer nämnden vem som ska underteckna handlingar. Utfärdad av: Godkänd av: Benita Karlsson Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet REGLEMENTE 6 (6) Gäller fr.o.m. Dok.nummer‐Utgåva 21247‐1 Reglemente för gemensam Ambulansdirigeringsnämnd mellan Landstinget i Uppsala Län och Landstinget Västmanland från och med den 1 mars 2015 18
DELGIVNING Delgivning med nämnden sker med ansvarig tjänsteman eller den som i övrigt enligt särskilt beslut är behörig att motta delgivning. 19
DELEGERING Nämnden får uppdra åt ledamot eller ersättare eller åt grupp av ledamöter och/eller ersättare eller åt tjänsteman att på nämndens vägnar besluta i ett visst ärende eller viss grupp av ärenden, dock inte i fall som avses i Kommunallagens 6 kap 34 §. Beslut som fattas på delegation ska anmälas till nämnden, som bestämmer hur det ska ske. Nämnden fastställer en delegationsordning. 20
REDOVISNING AV VERKSAMHETEN Nämnden ska varje år i en årsberättelse redovisa sin verksamhet. Årsberättelsen ska tillställas respektive parts fullmäktige under första kvartalet efter verksamhetsåret. 21
REVISION OCH ANSVARSFRIHET Den gemensamma nämnden ska granskas av revisorer hos var och en av de samverkande parterna. Revisorerna kan samarbeta vid revisionen. Respektive part prövar frågan om ansvarsfrihet för hela nämnden. 22
ARKIV För vården av nämndens arkiv gäller det reglemente som Landstinget Västmanlands landstingsfullmäktige fastställt. Utfärdad av: Godkänd av: Benita Karlsson Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet Samverkansavtal för gemensam Ambulansdirigeringsnämnd mellan Landstinget i Uppsala Län och Landstinget Västmanland från och med den 1 mars 2015 Landstinget i Uppsala Län och Landstinget Västmanland, nedan kallat parterna, har träffat följande överenskommelse om gemensam Ambulansdirigeringsnämnd. Landstinget Västmanland är värdlandsting och den gemensamma nämnden ingår i Landstinget Västmanlands organisation. 1. Överenskommelse Överenskommelsen innebär att nämnden från och med den 1 juni 2015 ska ansvara för att länens invånare erbjuds ambulansdirigering som medverkar till en robust och patientsäker vårdkedja. Ansvaret för ambulansdirigeringen tas över successivt under maj 2015. Nämnden ska samordna ambulansdirigeringen i länen. Verksamheten ska ha hög kvalitet, vara effektiv och bedrivas med målsättningen invånarnas bästa, utan hänsyn till respektive länsgräns. Uppdraget ska fullgöras inom ramen för gällande lagstiftning och beslutade policydokument för den gemensamma ambulansdirigeringen. 2. Sjukvårdens Larmcentral Verksamheten ska bedrivas i en informell organisation som benämns Sjukvårdens Larmcentral. Sjukvårdens Larmcentral består av en ambulansdirigeringsenhet inom varje parts organisation. Parterna ska samordna och effektivisera verksamheten inom ramen för organisationen. Parterna är överens om att ha gemensamt medicinskt beslutsstödsystem, gemensam utbildningsfunktion och gemensamma instruktioner i verksamheten, i syfte att uppnå likställdhet inom samverkansområdet. Parterna är överens om att verksamheten ska använda ett medicinskt beslutsstödsystem som landstingen i Sörmland, Uppsala län och Västmanland utvecklat. Parterna ansvarar i samverkan för fortsatt utveckling och Uppsala Läns landsting ansvarar för teknisk drift och support. Parterna är vidare överens om att inkommande samtal till Sjukvårdens Larmcentrals enheter ska besvaras efter principen första lediga sjuksköterska, utan prioritering för egna invånare. Parterna ska fortlöpande stödja och hjälpa varandra inom ramen för organisationen. Vid såväl planerade som oplanerade verksamhetsstörningar ska parterna verka lojalt tillsammans för en robust ambulansdirigering. Respektive parts organisation utreder alla avvikelser och patientsäkerhetsärenden som handlagts inom respektive parts enhet. Sjukvårdens Larmcentral ska kunna koordinera resurser och även kunna hantera extraordinära händelser i samverkan med andra myndigheter. Särskild vikt ska läggas vid möjligheten att koordinera större händelser. Regelbundna beredskapsövningar ska ske i samverkan och tillsammans med andra myndigheter. Samarbetet med ambulansdirigering mellan parterna hindrar inte samverkan med intilliggande län. 3. Nämndens uppgifter 3.1 Nämndens grunduppdrag  Beslutar om mål och policy för ambulansdirigeringen inom de samverkande länen.  Godkänner senast i oktober varje år förslag till budget och dimensionering av verksamheten i Sjukvårdens Larmcentral för nästkommande år. Beslutet innebär att uppdraget till Sjukvårdens Larmcentral fastställs.  Ska senast i mars månad före kommande verksamhetsår till respektive landsting initiera eventuellt behov av förändrade resurser. 3.2 
Fastställer riktlinjer och instruktioner för verksamheten Sjukvårdens Larmcentral. 
Fastställer kompetenskrav för medarbetare i verksamheten. 
Följer utifrån befolkningsperspektivet utvecklingen inom hälso‐ och sjukvårdsområdet, med särskilt fokus på ambulansdirigering, och tar de initiativ som bedöms gagna en effektiv verksamhet. 
Svarar för allmän och riktad information om alarmeringstjänsten. 
Rapporterar om ekonomi, prestationer och kvalitet i enlighet med värdlandstingets anvisningar. 
Ansvarar för att verksamheten bedrivs effektivt och planmässigt och att organisationen är ändamålsenligt uppbyggd. 
Ansvarar för uppföljning av verksamheten. 
Tecknar de avtal som Sjukvårdens Larmcentral behöver teckna med extern part för att kunna fullfölja samverkansuppdraget. Uppdrag i fråga om utökat samarbete  Nämnden har befogenhet att förhandla med andra landsting eller regioner som önskar delta i samarbetet. Förslag om nya samarbetspartner föreläggs parterna för beslut.

Nämnden har befogenhet att pröva och föreslå att omfattningen av samarbetet utvidgas till andra områden än vad som regleras i detta avtal. Förslag om utökat samarbete föreläggs parterna för beslut.
4. Organisation Nämnden ingår i Landstinget Västmanlands organisation. Verksamheten Sjukvårdens Larmcentral bedrivs i den informella organisation som beskrivs under punkt 2 i detta avtal. Till nämnden finns en ansvarig tjänsteman knuten, benämnd ambulansdirigeringsstrateg. Landstinget Västmanland tillsätter dirigeringsstrategen efter samråd med parterna. Strategens uppgift är att stödja nämnden i dess uppdrag och att vara föredragande i nämnden. På nämndens uppdrag ska strategen leda samordningen av Sjukvårdens Larmcentral så att verksamheten utgör en helhet. Som företrädare för Sjukvårdens Larmcentral ska strategen delta i möten med verksamhetens externa samverkanspartner. I organisationen finns ett Utförarråd som består av ambulansdirigeringsstrategen, respektive parts verksamhetschef för ambulanssjukvården, respektive parts avdelningschef för Larmcentralen samt respektive parts medicinskt ansvariga läkare. Rådets uppgift är att fastställa hur nämndens mål ska uppnås och hur nämndens beslut ska verkställas. Rådet ska även fastställa handböcker för verksamheten. Utförarrådet ska bereda de ärenden som ska hanteras av nämnden. 5. Ledamöter Nämnden har 4 ledamöter och 4 ersättare. Parterna utser två ledamöter och två ersättare vardera. Parterna är överens om att posterna som ordförande och vice ordförande bör rotera mellan parternas företrädare i nämnden. 6. Finansiering Respektive part upprättar förslag till budget för sin enhet inom Sjukvårdens Larmcentral inom ramar som angetts av Ambulansdirigeringsnämnden och av respektive landsting fastställda ramar. Ett samlat budgetförslag för hela verksamheten bereds och föreläggs nämnden för godkännande senast i oktober året före verksamhetsåret. I budget för Sjukvårdens Larmcentral ska samtliga kostnader utom lokalkostnader vid respektive enhet ingå. Respektive part ansvarar för att det finns ändamålsenliga och effektiva lokaler tillgängliga för respektive parts enhet inom Sjukvårdens Larmcentral. Gemensamma kostnader som ansvarig tjänsteman, administration och kostnader för teknikstöd ska ingå i budgeten. Respektive part bekostar verksamheten i förhållande till antalet invånare i länet. Reglering av finansieringen sker i samråd mellan parterna, i slutet av respektive verksamhetsår. Om över‐ eller underskott uppstår i bokslut regleras detta årligen genom överenskommelse mellan de samverkande parterna i nämnden. 7. Insyn i nämnden Parterna har rätt till löpande insyn i förvaltning och redovisning som gäller nämndens verksamhet. Förutsättningen för en fungerande insyn är att parterna löpande lämnar information till nämnden om respektive enhets utveckling. Nämnden ska till de samverkande parterna varje tertial lämna rapporter om ekonomi, prestationer och kvalitet för Sjukvårdens Larmcentral. 8. Ambulansdirigeringsstrateg och administration Landstinget Västmanland tillsätter, efter samråd med parterna, nämndens ansvariga tjänsteman som benämns ambulansdirigeringsstrateg. Landstinget Västmanland tillhandahåller sekreterare och kanslifunktion till nämnden. Kostnaderna för ambulansdirigeringsstrateg och administration ingår i nämndens gemensamma kostnader. 9. Omförhandling Om förutsättningarna för detta avtal väsentligen skulle ändras har varje part rätt att påkalla omförhandling av avtalet. 10. Giltighet och avtalstid samt uppsägning av avtalet Samverkansavtalet gäller under förutsättning att gemensamma Ambulansdirigeringnämndens reglemente samt detta avtal godkänts av samtliga parters fullmäktige. Avtalet gäller tills vidare från och med den 1 mars 2015. Vid ett upphörande av verksamheten i sin helhet eller om någon part vill frånträda avtalet ska särskilda förhandlingar ske mellan parterna angående formerna för detta samt angående den ekonomiska regleringen mellan parterna. Uppsägningstiden är 18 månader och avtalet kan upphöra att gälla vid årsskiftet året efter det att uppsägning har skett. 12. Tvist Tvist rörande tolkning och tillämpning av detta avtal ska i första hand lösas genom förhandling mellan parterna. Om parterna inte kommer överens ska tvister avgöras i allmän domstol. 13. Avtalsexemplar Detta avtal är upprättat i 2 exemplar av vilka parterna tagit var sitt. __________________________den _________________________den ____________________________________ ___________________________________ Landstinget Västmanland Landstinget i Uppsala Län Sammanställning av kostnader för ambulansdirigering
Lokalkostnad
Teknik
Personal
Fördelade teknikkostnader
SOS avtal
Gem kostnader
Summa
Lokalkostnad
Teknik
Personal
SOS avtal
Gem kostnader
Summa
Lokalkostnad
Teknik
Personal
SOS avtal
Gem kostnader
Summa
Lokalkostnad
Teknik
Personal
SOS avtal
Gem kostnader
Summa
Landstinget Sörmland
Kostnad
Kostnad
Kostnad
2014
2015
2016
0
0
0
0
0
0
377
0
0
0
121
0
498
0
Kostnad
2017
24 471
0
17 833
0
Kostnad
2017
22 781
Landstinget Västmanland
Kostnad
Kostnad
Kostnad
2014
2015
2016
295
470
475
291
228
230
119
9 216
11 466
352
2 588
2 654
9 500
4 830
1 453
112
500
344
10 669
16 623
42 304
39 404
0
Kostnad
2018
0
Kostnad
2019
0
0
0
0
0
0
0
0
0
Kostnad
2017
Kostnad
2018
Kostnad
2019
0
0
0
0
0
0
0
0
0
Total kostnad för hela avtalsområdet
Kostnad
Kostnad
Kostnad
Kostnad
2014
2015
2016
2017
1 445
1 672
1 689
0
376
514
517
0
277
21 517
26 771
0
1 198
6 043
6 197
22 400
11 389
3 427
383
1 168
803
26 079
Kostnad
2019
0
0
0
0
0
0
Landstinget i Uppsala län
Kostnad
Kostnad
Kostnad
2014
2015
2016
1 150
1202
1214
85
286
287
158
12 301
15 305
469
3 455
3 543
12 900
6 559
1 973
150
668
459
14 913
Kostnad
2018
0
Kostnad
2018
Kostnad
2019
0
0
0
0
0
0
0
0
Aktuell fördelning av kostnaderna
Lokalkostnad: Fördelas efter faktisk kostnad för det egna landstinget. Endast Uppsala och Västmanland.
Teknik: Egen teknik fördelas efter faktisk kostnad för det egna landstinget. Endast Uppsala och Västmanland.
Personal: Fördelas efter befolkningsmängd. Endast Uppsala och Västmanland deltar.
Fördelade teknikkostnader: Kostnader för teknik enl P Könberg fördelas efter befolkningsmängd för alla tre
landstingen. Södermanland, Uppsala och Västmanland.
SOS avtal: Fördelas efter faktisk kostnad för egna landstinget. Endast Uppsala och Västmanland.
Gem kostnader: Fördelas efter befolkningsmängd för alla tre landstingen 2014. Därefter fördelas efter
befolkningsmängd Uppsala och Västmanland.
Sammanträdesdatum
Landstingsstyrelsen
Handläggare: Peter Helgesson
2015-02-03
Sida
11 (30)
Dnr CK 2014-0396
§ 18
Revidering av Regler för ekonomiska ersättningar till
förtroendevalda och partier i Landstinget i Uppsala län
Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta att fastställa reviderade regler för
ekonomiska ersättningar till förtroendevalda och partier i Landstinget i Uppsala län enligt
bilaga.
Ärendet
Landstingsfullmäktige fastställde 2014-02-04 regler för ekonomiska ersättningar inför
kommande mandatperiod. En revidering fastställdes 2014-12-10. Nu föreligger behov av att
göra ytterligare revideringar i paragraferna enligt nedan:
§ 5 Ordförandearvode. Arvodering av ledamot i kollektivtrafiknämndens arbetsutskott har
adderats.
§ 7 Sammanträdesarvode – övriga styrelser, nämnder, utskott och beredningar inklusive
bolagsstyrelser. Finansutskott stryks, då organet upphört.
§ 13 Ersättning för kontaktarbete. Ny formulering kring formerna för kontaktarbete.
Kopia till:
Justerandes sign
Sign.
Utdragsbestyrkande
2015-01-15
Dnr CK 2014-0396
Fastställda av landstingsfullmäktige 2014-02-04 § 12, reviderade 2014-12-10 samt 2015-02-11
Regler för ekonomiska ersättningar till
förtroendevalda och partier i Landstinget i
Uppsala län (mandatperiod 2015-2018)
§ 1 Fastställande och tolkning av ersättningsregler
Landstingsfullmäktige fastställer ersättningsregler och ersättningsnivåer.
Landstingsstyrelsen har till uppgift att följa utvecklingen av ekonomiska ersättningar till
förtroendevalda och vid behov ta initiativ till ändringar.
Tolkning av dessa regler åvilar landstingsstyrelsen som också vid behov utfärdar
tillämpningsanvisningar.
§ 2 Rätt till ersättning
Ekonomiska ersättningar enligt dessa regler utgår till förtroendevalda i landstinget och i av
landstinget tillsatta styrelser, nämnder, kommittéer, utskott och beredningar. Ersättning utgår
för uppdrag i andra organ än landstingets egna i det fall den förtroendevalde utsetts av
landstinget och inte erhåller ersättning av annan. Sammanträdesarvoden utgår med
procentuella andelar av månadsarvodet för landstingsråd.
§ 3 Arvode för landstingsråd/gruppledare
Till landstingsråd/gruppledare utgår ett månatligt arvode som följer arvodet för
riksdagsledamot, vilket fastställs av en från riksdagen fristående nämnd. Uppräkning av
arvode för landstingsråd/gruppledare sker vid samma tidpunkt som för riksdagsledamot,
dock endast en gång per kalenderår – vid samma tidpunkt som den slutliga arvodesnivån
inför nytt riksdagsår fastställs. Till vikarie för landstingsråd/gruppledare utgår motsvarande
arvode efter prövning i varje enskilt fall. Se också § 28 angående förordnande av
vikarierande landstingsråd/gruppledare.
Till deltidsarvoderade landstingsråd utgår arvode beräknat på deltidens förhållande till heltid
för landstingsråd.
§ 4 Landstingsstyrelseordförandens arvode
Till landstingsråd som tillika är ordförande i landstingsstyrelsen utgår arvodesförhöjning
motsvarande 10 % av månadsarvodet för landstingsråd.
1
§ 5 Ordförandearvode
Ordförandearvoden utgår till ordförande samt 1:e och 2:e vice ordförande och
arvodesberättigad ledamot i nedanstående organ med 1/12 per månad. Beloppet anges som
månatlig utbetalning i procentuell andel av månadsarvodet för landstingsråd, avrundat till
närmaste tiotal kronor. Uppräkning av arvodesbelopp sker årligen fr.o.m.
1 januari.
Organ
Ordf.
1:e vice ordf.
2:e vice ordf.
Ledamot
Beredningen för demokrati,
jämställdhet och integration
Beredningen för barn och unga
Beredningen för äldre och
funktionsnedsatta
Landstingsstyrelsen
Landstingsstyrelsens
FoUU-utskott
Personalutskott
Produktionsstyrelsen
Kollektivtrafiknämnden
Hälso- och sjukvårdsstyrelsen
Patientnämnden
Länshandikapprådet
Varuförsörjningsnämnden
Kostnämnden
Pensionärsrådet
Kulturnämnden
Stiftelsen Musik i Uppland
Stiftelsen Upplandsmuseet
Landstingsrevisionen
Styrelserna för: Gamla
Uppsala Buss AB, Uppsala
Länstrafik AB och Prebus AB
8
3
3
-
10
10
5
5
5
5
-
10
10
5
5
5
5
3*
10
3**
-
3*
10
10
10
10
5
5
5
5
5
10
5
5
8
3**
5
5
5
3
3
5
3**
3**
-
5
5
5
5
-
3*
3*
3*
3*
4
10***
5***
5***
-
* Gäller endast ledamot i arbetsutskott eller andra utskott under styrelser som inte ingår i respektive
styrelses presidium.
** 1:e vice ordförande avses tillhöra oppositionen i de nämnder/styrelser som inte har någon 2:e vice ordförande.
*** Arvodesnivån förutsätter uppdrag i samtliga ovan nämnda bolagsstyrelser. Respektive bolag belastas med
kostnaden för arvoden.
2
§ 6 Sammanträdesarvode – Landstingsfullmäktige
För deltagande i fullmäktigesammanträde utgår till ledamöter och ersättare med 3 % av
månadsarvodet för landstingsråd per sammanträde, avrundat till närmaste tiotal kronor.
Uppräkning av arvodesbelopp sker årligen fr.o.m. 1 januari.
§ 7 Sammanträdesarvode – övriga styrelser, nämnder, utskott, beredningar
inklusive bolagsstyrelser
För deltagande i sammanträde med övriga styrelser, nämnder, utskott, beredningar
inklusive bolagsstyrelser* som anges i § 5** och för uppdrag i finansutskott samt för uppdrag
inom Mälardalsrådet utgår sammanträdesarvode till ledamöter och ersättare med 2 % av
månadsarvodet för landstingsråd per sammanträde, avrundat till närmaste tiotal kronor.
Uppräkning av arvodesbelopp sker årligen fr.o.m. 1 januari.
För deltagande i sammanträde med övriga organ där landstinget svarar för arvoden och för
arvodesberättigad utbildning eller dylikt, utgår sammanträdesarvode med
1,5 % av månadsarvodet för landstingsråd per sammanträde, avrundat till närmaste tiotal
kronor.
Beslut om deltagande i utbildning, som berättigar till sammanträdesarvode, fattas av
respektive organ. Vidare riktlinjer kan utfärdas av landstingsstyrelsen.
Ekonomisk ersättning medges även för förberedande möte (partivis eller blockvis) inför
sammanträde med styrelse, nämnd, beredning etc. som inte förläggs i anslutning till ordinarie
sammanträde. Kostnaden belastar respektive organ.
* Gäller även styrelsen för Uppsala Buss AB och Upplands Lokaltrafik AB. Heltidslandstingsråd som innehar
uppdrag i någon av bolagsstyrelserna är inte arvodesberättigat. Kostnaden för sammanträdesarvode och andra
ersättningar belastar respektive bolag.
** Sammanträde med Länshandikapprådet och Pensionärsrådet arvoderas med 1,5 % av månadsarvodet för
landstingsråd per sammanträde, avrundat till närmaste tiotal kronor.
§ 8 Halvdagsarvode
Halvdagsarvode utgår med 1 % av månadsarvodet för landstingsråd per sammanträde
(avrundat till närmaste tiotal kronor) vid deltagande i sammanträde kortare än 4 timmar.
Restid vid resa över 70 km tur och retur får inräknas schablonmässigt med 3 timmar och med
2 timmar vid kortare resväg. Tid för gruppmöten i anslutning till sammanträdet får räknas in i
den samlade sammanträdestiden.
3
§ 9 Flera sammanträden samma dag
Förtroendevald som deltar i flera sammanträden samma dag har endast rätt till ett
heldagsarvode per dag. Detta inkluderar ersättning för sammanträde med partigrupp.
§ 10 Arvode till revisorer
Årsarvode till revisorer för granskning av stiftelser utgår med 2 % av månadsarvodet för
landstingsråd/heltid.
Årsarvode till revisor i Mälardalsrådet utgår med 2 % av månadsarvodet för
landstingsråd/heltid.
Årsarvode till revisor för granskning av Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling
utgår till ordförande med 2 % av årsarvodet för landstingsråd/heltid och till ledamot med
1 % av årsarvodet för landstingsråd/heltid.
Årsarvode till revisor för granskning av bolagen utgår med 2 % av årsarvodet för
landstingsråd/heltid och till revisorsersättare med 1 % av årsarvodet för landstingsråd/heltid.
Respektive bolag belastas med kostnaden för årsarvoden och sammanträdesarvoden och
övriga ersättningar till revisor.
Därutöver utgår sammanträdesarvode med 1, 5 % av månadsarvodet för landstingsråd/heltid.
Övriga ersättningar utgår i enlighet med landstingets regler.
§ 11 Resekostnader – personliga utlägg
Kostnader för resor kopplade till det politiska uppdraget ersätts enligt gällande avtal vad
gäller kilometerersättning etc. – resande med egen bil. Ersättning avseende utlägg för andra
färdsätt (t.ex. tåg, buss) samt ersättning för parkeringsavgift ersätts också mot uppvisande av
kvitto/biljett i original.
Landstingsråd/gruppledare har rätt till ersättning för resor i tjänsten, men inte för resor till
och från tjänstestället.
Allt resande med koppling till landstinget ska ske i enlighet med Resepolicy för Landstinget
i Uppsala län.
4
§ 12 Traktamentsersättningar och resekostnader
Vid flerdygnsförrättning utanför den vanliga verksamhetsorten (mer än fem mil) utges
traktamentsbelopp + resetillägg. Traktamentsbeloppet är för hel dag (mer än 18 timmar) 220
kr, för halv dag (mer än fyra timmar) 110 kr. Reducering görs för kostförmån enligt
Riksskatteverkets rekommendationer.
På reseräkningen (grönt blankettset) ska anges vilka måltider som man inte har bekostat
själv. Traktamentsbeloppet är skattefritt.
Resetilläggen utges med 105 kr för hel dag och 15 kr för halv dag.
Reducering görs med hälften av det belopp som traktamentet reducerats med.
Resetillägget är skattepliktigt.
Utlandstraktamente tillämpas vid utrikes förrättning. Ett s.k. normalbelopp utgår per dag och
är beroende av vilket land som besöks (se skatteverket.se för aktuella belopp). För mer
information kontakta Landstingets resurscentrum.
Billigaste färdsättet ska alltid tillämpas. Bokningar av resor görs via de företag som
landstinget, efter genomförd upphandling, har tecknat avtal med.
Vid gemensamma överläggningar mellan partiernas gruppledare i respektive nämnd m.m.
utgår reseersättning.
Vid sammanträde med partigrupp medges rätt till reseersättning för 12 sammanträden per år.
Ovan angivna belopp kan komma att förändras under mandatperioden.
§ 13 Ersättning för kontaktarbete
I syfte att öka inblicken i landstingets och andra huvudmäns verksamheter har ledamot och
ersättare i styrelser, nämnder, ledamot i beredningar samt ledamot och ersättare i
landstingsfullmäktige möjlighet till s.k. kontaktarbete, d.v.s. möjlighet att göra studiebesök
inom landstingets och andra huvudmäns verksamheter.
Kontaktarbetet är avgränsat till att genomföra inom Sverige.
Kontaktarbete ska vara kopplat till det politiska uppdraget och medger rätt till arvode,
ersättning för förlorad arbetsförtjänst samt reseersättning för högst fyra tillfällen per uppdrag
och år. Arvode medges med motsvarande 1,5 % av månadsarvodet för landstingsråd,
avrundat till närmast tiotal kronor. Principen för hel- och halvdagsarvode är tillämplig.
5
Innan kontaktarbete utförs ska det föregås av ett beslut av respektive ordförande. Beslut om att
bevilja kontaktarbete, knutet till uppdrag som ledamot och ersättare i landstingsfullmäktige,
kan också fattas av respektive landstingsråd/gruppledare.
Undantag från rätt till ersättning:
Ordförande och vice ordförande i styrelse, nämnd, beredning eller landstingsfullmäktige som
uppbär årsarvode har dock inte rätt till ersättning enligt ovan, om kontaktarbetet avser den
styrelse, nämnd, beredning eller landstingsfullmäktige där denne innehar ordförandeuppdrag
och uppbär årsarvode.
Landstingsråd/gruppledare har inte rätt till ersättning för kontaktarbete.
§ 14 Ersättning för förlorad arbetsförtjänst
Ersättning för förlorad arbetsförtjänst som föranleds av uppdrag inom landstinget utgår till
ordförande och vice ordförande samt ledamöter och ersättare som enligt §§ 5, 6 och 7 har rätt
till arvode och som med intyg kan påvisa sig ha förlorat arbetsinkomst. Sådan ersättning utgår
även för deltagande i kurser och konferenser som har betydelse för nämndens verksamhet (se
bilaga 2). Ersättning utgår även till landstingsanställd som har förtroende-uppdrag inom
landstinget.
Ersättning för förlorad arbetsförtjänst ges maximalt i nivå med heltidslandstingsråds arvode
per dag. Timersättning ges med högst 1/8 av maximibeloppet per dag.
Förtroendevald som är timavlönad kan inte göra anspråk på ersättning för förlorad
arbetsförtjänst för arbetspass som inte bokats p.g.a. politiskt uppdrag. Endast faktisk
ekonomisk förlust, där löneavdrag kan styrkas av arbetsgivare, medger rätt till ersättning.
Ansökan om ersättning för förlorad arbetsförtjänst ska göras hos den nämnd/styrelse motsv.
som ska belastas med kostnaden. Ytterligare anvisningar för ersättning för förlorad
arbetsförtjänst utfärdas vid behov av landstingsstyrelsen.
Även styrkta uppgifter om förlorad arbetslöshetsersättning (A-kassa) eller förlorad
föräldrapenning ersätts.
§ 15 Förlorad arbetsförtjänst – sammanträde med partigrupp
Rätt till ersättning för förlorad arbetsförtjänst vid sammanträde med partigrupp
föreligger för 12 sammanträden per år.
6
§ 16 Ersättning vid oregelbunden arbetstid
Förtroendevald som arbetar oregelbundna arbetstider har rätt att få rimlig dygnsvila
respektive veckovila utan förlorad arbetsförtjänst. Den som har skiftarbete i anslutning till
sammanträde har rätt till ersättning för förlorad arbetsförtjänst för arbetspass som avståtts
natten före sammanträdet. Efter sammanträde som pågått hel dag kan ersättning utgå för
arbetspass natten efter sammanträdet. Den som enligt arbetstidsschema har enstaka fridag
(under en 7-dagarsperiod) och ett heldagssammanträde infaller denna dag, har rätt att inom
en vecka ta ut extra ledighet från ordinarie arbete och därvid få ersättning för förlorad
arbetsförtjänst.
§ 17 Förlorad arbetsförtjänst för egna företagare
Vid beräkning av inkomstbortfallet för egen företagare (motsvarande) ska 90 % av den hos
Försäkringskassan registrerade årsinkomsten vara utgångspunkten. Inkomstbortfallet för hel
dag ska anses vara 1/248 av nämnda belopp. Inkomstbortfallet per timme beräknas med 1/8
av dagsbeloppet och avrundas till närmast hela krontal. Förtroendevald som är egen
företagare ska vid begäran om ersättning styrka sin registrerade årsinkomst genom intyg från
Försäkringskassan.
Förtroendevald som uppbär inkomst från anställning och från eget företag (motsvarande),
omfattas av schablonberäkning enligt ovan för den sammanlagda registrerade inkomsten hos
Försäkringskassan, om 50 % eller mer härrör från det egna företaget (motsvarande). I annat
fall ska inkomstbortfall från anställning styrkas med intyg från arbetsgivare i enlighet med
ovan, jämsides med schablonberäkning enligt ovan för inkomster från det egna företaget
(motsvarande).
Ersättning för förlorad arbetsförtjänst kan inte utbetalas för samma tidsperiod för
inkomstbortfall från flera arbetsgivare eller från förlust av inkomst i eget företag i
kombination med inkomstbortfall hos arbetsgivare.
Möjlighet finns till individuell prövning av rätten till ersättning för förlorad arbetsförtjänst
för egna företagare eller motsvarande (det åligger landstingsstyrelsen att göra den
individuella prövningen). Den individuella prövningen ska tillämpas då beräkningen enligt
schablon inte är skälig. Med utgångspunkt i av landstingsfullmäktige beslutade regler,
riktlinjer från landstingsstyrelsen och tolkningsbeslut i landstingsstyrelsen, görs den
individuella prövningen.
Egen företagare (motsvarande) kan i stället för ersättning för förlorad arbetsförtjänst få
ersättning för styrkt kostnad i samband med att vikarie tjänstgör istället för den
förtroendevalde i det egna företaget under frånvarotid för politiskt uppdrag.
7
Ersättning avseende kostnad för vikarie ges maximalt i nivå med heltidslandstingsråds
arvode per dag. Timersättning ges med högst 1/8 av maximibeloppet per dag.
§ 18 Ersättning för förlorad semesterförmån
Förtroendevald, som på grund av förtroendeuppdrag i landstinget förlorar semesterförmån,
har rätt till ersättning (Kommunallagen 4 kap, 12 §) med maximalt heltidslandstingsråds
dagarvode per förlorad semesterdag. Ersättning utges dock endast till förtroendevald vars
uppdrag underskrider 40 % av heltid. Anspråk på ersättning för förlorade semesterförmåner
ska vara styrkta av arbetsgivare och inkomna till landstinget senast inom 6 månader från det
att förlusten kunnat fastställas.
§ 19 Pension och avgångsersättning
Pension och avgångsersättning utgår enligt gällande bestämmelser, fastställda av
landstingsfullmäktige 2002-11-19, § 106, att gälla fr.o.m. 2003-01-01. Bestämmelserna gäller
för förtroendevald som avses i 4 kap. 1 § Kommunallagen och som fullgör uppdrag på heltid
eller minst 40 % av heltid.
För förtroendevald som väljs för första gången i samband med valet 2014 eller senare, eller
som tidigare inte omfattats av PBF, PRF eller andra omställnings- och pensionsbestämmelser
för förtroendevalda, gäller bestämmelser angående omställningsstöd och pensionsvillkor
antagna av landstingsfullmäktige 2014-02-04, § 11.
De nya pensionsbestämmelserna gäller även samtliga förtroendevalda som innehar uppdrag
som inte uppgår till 40 procent av heltid. Detta oavsett om man väljs för första gången i
samband med valet 2014 eller har innehaft uppdrag tidigare.
§ 20 Barntillsyn och vård av funktionshindrad
Förtroendevalda med barn under 12 år som har behov av tillsyn har rätt till ersättning för
kostnader för barntillsyn som uppkommer när de fullgör sina uppdrag. Detta gäller dock inte
förtroendevalda som fullgör uppdrag på heltid eller betydande del av heltid (40 % eller mer).
Styrkta kostnader utgår med maximalt 165 kr per timme. Påbörjad timme räknas som hel
timme. Ersättningen är skattepliktig.
Ersättning utgår även för styrkta extra kostnader för vård av funktionshindrad person som
vistas i den förtroendevaldes bostad. Ersättning utgår per timme med maximalt 165 kr.
Påbörjad timme räknas som hel timme. Ersättningen är skattepliktig.
Ersättning utgår inte om tillsynen utförts av person som tillhör den förtroendevaldes hushåll
och vid barntillsyn inte heller för tid som barnet vistas i den ordinarie barnomsorgen.
8
§ 21 Funktionshindrad förtroendevald
Ersättning utgår till funktionshindrad förtroendevald för särskilda kostnader som föranleds av
uppdraget, såsom ökade resekostnader, tolk och hjälp med inläsning m.m.
§ 22 Frånvaro på grund av sjukdom eller annat skäl – ordförande och vice
ordförande
Är ordförande eller vice ordförande p.g.a. sjukdom eller av annat skäl förhindrad att fullgöra
sitt uppdrag under längre tid än en månad eller sammanlagt sex månader under ett år,
förordnar landstingsstyrelsen en ersättare. Ekonomiska förmåner som är förenade med
uppdraget som ordförande eller vice ordförande övertas under förordnandetiden av ersättaren.
§ 23 Landstingsråd – förmåner vid ledigheter
Landstingsråd/gruppledare har inte rätt till semesterdagsersättning. Förmåner vid övriga
ledigheter regleras i AB (Allmänna bestämmelser):
§ 28 Sjukdom m.m.
§ 29 Föräldraledighet
§ 30 Civil- och värnplikt
§ 32 Enskilda angelägenheter
Den ökade kostnaden som uppstår vid landstingsråds/gruppledares längre
föräldraledighet eller sjukdom påverkar inte möjligheten att förordna vikarierande
landstingsråd/gruppledare med motsvarande tjänstgöringsgrad.
§ 24 Försäkringar
Vid fullgörande av uppdrag omfattas förtroendevald av följande försäkringar:
Ansvarsförsäkring
Förtroendevalda omfattas av samma ansvarsförsäkring som anställda personer . Försäkringen
omfattar skadeståndsskyldighet enligt allmänna skadeståndsregler i verksamhet som
landstinget bedriver.
Tjänstereseförsäkring
Förtroendevalda omfattas av landstingets tjänstereseförsäkring. Denna försäkring kan
bl.a. ge läke- och resekostnads- och reseavbrottsersättning. Den kan även ge resgods- och
ansvarsskydd.
Grupplivförsäkring GL-F
För förtroendevald med uppdrag som omfattar 40 procent eller mer av heltid tecknas
grupplivförsäkring hos KPA Livförsäkring AB.
9
Trygghetsförsäkring vid arbetsskada TFA-KL
Försäkringen gäller för olycksfall eller arbetssjukdom som uppkommer i samband med
verksamhet som förtroendevald.
§ 25 Deltagande i sammanträde under pågående sjukskrivning
För fritidspolitiker som önskar delta i arvodesberättigade sammanträden under pågående
sjukskrivning gäller följande: förtroendevald kan inte avstå från sammanträdesarvode enl.
kommunallagens 4 kapitel 15 §. Sjukskriven fritidspolitiker bör därför inhämta godkännande
från arbetsgivare eller vid längre sjukskrivning Försäkringskassan före deltagande i
arvodesberättigat sammanträde.
§ 26 Partigrupper – bidrag och balansering
För ersättning till förtroendevalda i samband med partigruppsmöten, utbildning samt för andra
kostnader i anledning av partigrupps arbete utgår ett bidrag till respektive partigrupps
disposition.
Det årliga bidraget till respektive partigrupp beräknas enligt följande: partigrupp som är
representerad i landstingsfullmäktige erhåller årligen motsvarande 50 % av månadsarvodet för
heltidslandstingsråd per mandat.
Bidraget inkluderar inte ersättning för förlorad arbetsförtjänst, reseersättningar eller ersättning
för extra kostnader.
Balansering av över- och underskott får endast ske mellan åren inom respektive mandatperiod
– ingen balansering får ske till följande mandatperiod. Det ekonomiska resultatet för hel
mandatperiod får inte vara negativt.
Landstingsstyrelsen kan vid behov besluta om närmare riktlinjer.
§ 27 Landstingsråd och politiska sekreterare – ekonomiska resurser
Utifrån konstruktionen nedan tilldelas respektive parti ekonomiska resurser för finansiering av
landstingsråd/gruppledare och politiska sekreterare. Frihet finns att styra hur de ekonomiska
resurserna disponeras under mandatperioden.
Balansering av över- och underskott får ske, men endast mellan åren inom respektive
mandatperiod – ingen balansering får ske till följande mandatperiod. Det ekonomiska
resultatet för hel mandatperiod får inte vara negativt.
Beräkningsgrunder:
 Heltidslandstingsråds arvode följer riksdagsledamots arvodesnivå (årlig uppräkning).
10

Lönekostnaden för politisk sekreterare/heltid avses vara 50 procent av månadsarvodet
för heltidslandstingsråd.
Konstruktion för resurstilldelning:
A. Varje parti som vinner representation i landstingsfullmäktige får ett grundstöd.
Grundstödet är avsett att ge samtliga partier landstingsråd/gruppledare och politisk
sekreterare. Vid två mandat 40 procents tjänstgöringsgrad för gruppledare respektive
politisk sekreterare. Vid 3 mandat med vardera minst 50 procents tjänstgöringsgrad för
landstingsråd och politisk sekreterare.
B. Från fjärde till sjunde mandaten i fullmäktige erhåller parti, per mandat, årligen
motsvarande 20 procent av årsarvodet för heltidslandstingsråd, att användas för
landstingsråd eller politisk sekreterare. Fr.o.m. åttonde mandatet erhåller parti, per
mandat, årligen motsvarande 10 procent av årsarvodet för heltidslandstingsråd, att
användas för landstingsråd eller politisk sekreterare.
C. Majoritetskonstellationen erhåller därutöver årligen motsvarande 120 procent av
årsarvodet för heltidslandstingsråd att använda för landstingsråd och/eller politisk
sekreterare.
D. Kostnader för sociala avgifter tillkommer i punkterna A, B, C (45,25 procent år 2014).
§ 28 Vikarierande landstingsråd/gruppledare
Möjlighet att vikariatsförordna landstingsråd/gruppledare under mandatperioden kan medges
efter beslut av landstingsstyrelsen. Vikariatsförordnande får ske för en period om maximalt 6
månader. Landstingsfullmäktige kan fatta beslut om längre vikariatsförordnande.
Vikarierande landstingsråds/gruppledares tjänstgöringsgrad får dock inte understiga 40 % av
heltid.
Ersättning till vikarierande landstingsråd/gruppledare utgår i enlighet med § 3 ovan.
11
Bilaga 1
Arbetsuppgifter som ska utföras inom ramen för
ordförandens/vice ordförandens månadsarvode (fasta arvode)
1. Rutinmässigt följa förvaltningens arbete.
2. Protokolljustering.
3. Överläggningar med tjänsteman eller annan anställd.
4. Genomgång och beredning av ärenden med sekreterare, föredragande eller annan anställd
i anledning av sammanträden, besiktning, förrättning och liknande.
5. Besök på förvaltningar för information, attestering eller annan påskrift av handling.
6. Mottagning för allmänheten, telefonsamtal och liknande.
7. Utövande av delegationsbeslut.
8. Överläggningar med företrädare för andra organ inom eller utom landstinget. Undantag:
vid regelmässigt deltagande i grupper/organ inom eller utom landstinget med fasta
mötestider per termin eller kalenderår utgår arvode*, ersättning för ev. förlorad
arbetsförtjänst och reseersättning, även till ordförande/vice ordförande.
9. Restid i anledning av ovan uppräknade åtgärder.
* (1,5 % av månadsarvodet för landstingsråd)
12
Bilaga 2
Uppdrag inom landstinget som inte medför rätt till särskilt arvode
1. Heltidsarvoderat landstingsråd har inte rätt till ytterligare arvode från landstinget (med
undantag för lydelsen i § 4 ovan).
2. För sammanträden med landstingsrådsberedningen tillika krisledningsnämnd utgår inget
sammanträdesarvode.
3. Deltidsarvoderat landstingsråd/gruppledare eller annan förtroendevald har inte rätt till
arvoden från landstinget som sammanlagt per år överskrider arvodet för heltidsarvoderat
landstingsråd
4. För deltagande i kurser, konferenser eller utbildningar utgår inte sammanträdesarvode till
förtroendevald om inte annat beslutas av styrelse/nämnd eller motsv.
5. Vid ordförande/gruppledaröverläggningar utgår inte arvode. Ersättning för resor och
ersättning för eventuell förlorad arbetsförtjänst medges.
13
Sammanträdesdatum
Landstingsstyrelsen
2015-02-03
Sida
12 (30)
Dnr CK 2012-0166
§ 19
Landstingsstyrelsen beslutar att föreslå landstingsfullmäktige besluta att upphäva Strategisk
plan för Landstinget i Uppsala län, dnr CK 2012-0166, beslutad i landstingsfullmäktige
2013-09-25.
Ärendet
Landstingsfullmäktige antog 2013-09-25 Strategisk plan för Landstinget i Uppsala län.
Strategiska mål och framgångsfaktorer med inriktning mot 2025 rör sex områden:
‐
‐
‐
‐
‐
‐
Strategier för landstingets hälso- och sjukvård
Forskningsstrategier
Strategier för kulturområdet
Strategier för kollektivtrafiken
HR-strategier
Strategier inom fastighetsområdet
Den strategiska planen antogs som ett inriktningsbeslut som stöd i utvecklingen av den årliga
Landstingsplan och budget. I inledningen påpekas att handlingsplaner behöver utvecklas inom
alla delområden för att insatser för att nå de långsiktiga målen ska påbörjas i god tid. Till den
strategiska planen hör en bilaga, ett Planunderlag som innehåller framåtblickande
lägesbeskrivningar inom tio områden.
Det finns mycket arbete nedlagt på den strategiska planen och mycket av innehållet är viktigt
att ta med i det fortsatta arbetet. Samtidigt kan dock konstateras att den nuvarande nya
politiska majoriteten inte ställde sig bakom planen när den antogs. Det finns dessutom andra
styrdokument inom flera områden och andra är planerade. Bland annat är en FoU-policy
antagen och en fastighetsutvecklingsplan är på gång. Inriktningen ska vara att andra
styrdokument och policyn vid lämpligt tillfälle kompletteras med mer långsiktiga
målformuleringar med utgångspunkt från Strategisk plan och Planunderlaget i tillämpliga
delar.
Ordförandes sign
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
Sammanträdesdatum
Landstingsstyrelsen
2015-02-03
Kopia till:
Justerandes sign
Sign.
Utdragsbestyrkande
Sida
13 (30)
Sammanträdesdatum
Landstingsstyrelsen
2015-02-03
Sida
14 (30)
Dnr CK 2014-0278
§ 20
Revidering av landstingsstyrelsens delegationsordning
Landstingsstyrelsen beslutar att fastställa reviderad delegationsordning enligt bilaga.
Ärendet
2014-06-16, § 72, beslutade landstingsfullmäktige om en ny investeringsprocess för
fastighets- och utrustningsinvesteringar. Som en följd av detta finns behov av att revidera
landstingsstyrelsens delegationsordning. Även andra revideringar föreslås.
2014-12-15, § 255, beslutade landstingsstyrelsen att återremittera ärendet för bearbetning av
avsnitten om upphandling och tillsättning av förvaltningschef.
Kopia till:
Samtliga förvaltningschefer
Stabschefen, Akademiska sjukhuset
Registrator, Akademiska sjukhuset
Chefsjuristen
Mats Holmberg
Justerandes sign
Sign.
Utdragsbestyrkande
Dnr CK 2014-0278
delegationsordning
Landstinget i Uppsala län
Fastställd av landstingsstyrelsen 2015-02-03
Gäller fr.o.m. 2015-03-01
2 (9)
1 Företrädarskap
Rutin: Delegaten svarar för att beslut fattade med delegation anmäls. Se rutin för
anmälan av beslut fattade med delegation från landstingsstyrelsen och övriga nämnder
samt styrelser i Landstinget i Uppsala län.
Ärendetyp
1.1 Avtalstecknande
Delegering till:
ordförande
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Landstingsdirektör
Förvaltningschef
1.3 Fullmakt
ordförande
Landstingsdirektör
Chefsjurist
1.4 Mottagande av
delgivning
Landstingsdirektör
HR-direktör
Chefsjurist
Förhandlingschef
Landstingsjurist
1.5 Brådskande beslut
ordförande
1.6 Ombud
ordförande (efter samråd
med landstingsstyrelsens
arbetsutskott)
Beskrivning
Undertecknande av avtal och
andra handlingar från landstingsstyrelsen.
Befogenhet att företa rättshandlingar, som att skriva
under och säga upp avtal,
vilka blir bindande för
landstinget. Får vidaredelegeras.
Utfärdare och innehavare av
fullmakt (bl a rättegångsfullmakt) att föra landstingets
talan i mål och rättsliga
ärenden som ankommer på
styrelsen.
Får vidaredelegeras av landstingsdirektör.
Fatta beslut å landstingsstyrelsens vägnar i ärenden
som är så brådskande att
styrelsens avgörande inte kan
avvaktas (kommunallagen 6
kap 36 §).
Utse landstingets ombud vid
bolagsstämmor och andra
externa organ.
3 (9)
2 Personal
Ärendetyp
2.1 Anställning och anställningsvillkor, landstingsdirektör
2.2 Avslutande av anställning, landstingsdirektör
Delegering till:
arbetsutskott
2.3 Tillfälligt förordnande,
landstingsdirektör
arbetsutskott
2.4 Anställning,
förvaltningschef
arbetsutskott
2.5 Anställningsvillkor,
förvaltningschef
Landstingsdirektör
2.6 Avslutande av
anställning, förvaltningschef
Landstingsdirektör
2.7 Tillfälligt förordnande,
förvaltningschef
Landstingsdirektör
2.8 Anställning
Landstingsdirektör
2.9 Anställningsvillkor
Landstingsdirektör
arbetsutskott
Beskrivning
Anställning samt lön,
förmåner och villkor i
anställningsavtal.
Avslutande av anställning
och villkor kopplade till
avslutandet.
Förordnande, lön och förmåner för tillförordnad
landstingsdirektör. Förordnande får gälla för maximalt
sex månader i taget.
Anställningsbeslut, lön,
förmåner och villkor i
anställningsavtal.
Fortlöpande löne- och
anställningsvillkor under
anställningen.
avslutandet.
Förordnande, lön och förmåner för tillförordnad
förvaltningschef. Förordnande får gälla för maximalt
sex månader i taget.
Anställningsbeslut för
personal som inte omfattas
av delegation från annan
styrelse eller nämnd. Får
vidaredelegeras.
Fortlöpande löne- och
anställningsvillkor för
personal som inte omfattas
av delegation från annan
styrelse eller nämnd. Får
vidaredelegeras.
4 (9)
2.10 Avslutande av
anställning
Landstingsdirektör
2.11 Arbetsmiljö
Landstingsdirektör
2.12 Stridsåtgärder
ordförande (efter samråd
med landstingsstyrelsens
arbetsutskott)
HR-direktör
Förhandlingschef
HR-direktör
2.13 Tvisteförhandling
2.14 Besluta om
kollektivavtal
avslutandet för personal som
inte omfattas av delegation
från annan styrelse eller
nämnd. Får vidaredelegeras.
Arbetsmiljöansvar för
landstingets personal. Får
vidaredelegeras.
Arbetsrättsliga stridsåtgärder.
Genomföra och avsluta lokal
tvisteförhandling.
Teckna kollektivavtal.
3 Strategiska investeringar
Rutin: Beslut om strategiska investeringar (inom fastställd budget) avseende bl.a. ny-, till- och
ombyggnad av fastigheter vidaredelegeras enligt nedan. Delegaten svarar för att beslut fattade med
delegation anmäls. Se rutin för anmälan av beslut fattade med delegation från landstingsstyrelsen och
övriga nämnder och styrelser i Landstinget i Uppsala län.
Ärendetyp
3.1 Behovsanalys
3.2 Förstudie
Delegering till:
Förvaltningschef
Beskrivning
Beslut om behovsanalys
med en behovsanalyskostnad på högst
1 000 000 kr.
Landstingsdirektör
Beslut om behovsanalys
med en behovsanalyskostnad på över
1 000 000 kr.
Beslut om förstudie med en
förstudiekostnad på högst
1 000 000 kr.
Förvaltningschef
Landstingsdirektör
Beslut om förstudie med en
förstudiekostnad på över
1 000 000 kr.
5 (9)
3.3 Programarbete
3.4 Genomförande
Förvaltningschef
Beslut om programarbete
med en total investeringsutgift på högst 5 000 000 kr.
Landstingsdirektör
Beslut om programarbete
med en total investeringsutgift från 5 000 000 kr
t.o.m. 10 000 000 kr.
arbetsutskott
Beslut att inte gå vidare
med en investering med en
total investeringsutgift på
över 10 000 000 kr.
Förvaltningschef
När total investeringsutgift
är över 10 000 000 kr t.o.m.
100 000 000 kr tar
landstingsstyrelsen beslut
om att inleda programarbete. När total
investeringsutgift är över
100 000 000 kr tar
landstingsfullmäktige beslut
om att inleda programarbete.
Beslut om genomförande
med en total investeringsutgift på högst 5 000 000 kr.
Landstingsdirektör
Beslut om genomförande
med en total investeringsutgift från 5 000 000 kr
t.o.m. 10 000 000 kr.
arbetsutskott
Beslut att inte gå vidare
med en investering med en
total investeringsutgift på
över 10 000 000 kr.
När total investeringsutgift
är över 10 000 000 kr t.o.m.
100 000 000 kr tar
6 (9)
landstingsstyrelsen beslut
om att inleda genomförande. När total
investeringsutgift är över
100 000 000 kr tar
landstingsfullmäktige beslut
om att inleda genomförande.
4 Ekonomi
Ärendetyp
4.1 Avskrivning
Delegering till:
Ekonomidirektör
4.2 Beslut om
mottagande av
gåva/arv/donation
Landstingsdirektör
4.3 Medelsförvaltning
Ekonomidirektör
Finanschef
4.4 Medelsförvaltning
arbetsutskott
4.5 Upptagande av lån m.m.
arbetsutskott
4.6 Tecknande av borgen
Ekonomidirektör
Beskrivning
Beslut om avskrivning av
fordran mellan 80 000 kr till
200 000 kr. Avskrivning upp
till 80 000 kr är ett verkställighetsbeslut.
Beslut om mottagande av
gåva, arv och donation till
landstinget. Delegationen
gäller värden uppgående till
högst 1 000 000 kr per
gåva/arv. Mottagande av
gåva upp till 10 000 kr är
verkställighet.
För medelsplacering med en
tidshorisont om mindre än ett
år gäller ekonomidirektörs
/finanschefs delegation upp
till 150 000 000 kr per
placering.
För medelsplacering med en
tidshorisont överstigande ett
år gäller utskottets delegation
upp till 1 000 000 000 kr per
placering.
Lån tas upp i enlighet med
den låneram som landstingsfullmäktige beslutat för det
aktuella budgetåret.
Tecknande av borgen efter
beslut i landstingsfullmäktige.
7 (9)
5 Upphandling
Ärendetyp
5.1 Initiering av
upphandling
Delegering till:
Förvaltningschef
5.2 Kravspecifikation
Upphandlingschef
Upphandlare
arbetsutskott
5.3 Tilldelningsbeslut
Upphandlingschef
Upphandlare
arbetsutskott
5.4 Teckna upphandlingskontrakt
Upphandlingschef
Förvaltningschef
arbetsutskott
Beskrivning
Upphandlingsinitieringar
inom den egna verksamheten
upp till ett avtalsbelopp om
10 000 000 kr (inom budget).
Får vidaredelegeras.
Anta kravspecifikation för
upphandlingar där kontraktsvärdet understiger
10 000 000 kr.
Anta kravspecifikation för
upphandlingar där kontraktsvärdet är 10 000 000 kr eller
högre.
Upphandlare behörig fatta
tilldelningsbeslut i upphandlingar där kontraktsvärdet understiger
10 000 000 kr.
Tilldelningsbeslut i
upphandlingar där kontraktsvärdet är 10 000 000 kr eller
högre.
Får vidaredelegeras av
förvaltningschef då
kontraktsvärdet understiger
10 000 000 kr.
Upphandlingskontrakt då
kontraktsvärdet är
10 000 000 kr eller högre.
8 (9)
6 Beslut rörande förtroendevalda
Ärendetyp
Delegering till:
6.1 Anställning, politisk Landstingsråd
sekreterare
6.2 Arvodestolkning
arbetsutskott
6.3 Konferenser
arbetsutskott
Beskrivning
Formell anställning och
avslut av anställning
gällande politiska
sekreterare.
Tolka bestämmelserna i
fråga om arvoden till landstingets förtroendevalda.
Utse deltagare i konferenser,
kurser och liknande för
förtroendevalda på central
nivå.
7 Särskild delegation
Ärendetyp
7.1 Representation
Delegering till:
ordförande
Beskrivning
Beslut om representation upp
till 160 000 kr.
Representation där totalsumman för arrangemanget
understiger 20 000 kr är
verkställighet.
7.2 Remissyttrande
Landstingsdirektör
(efter samråd med
landstingsstyrelsens
arbetsutskott)
Landstingsintern representation, t ex personalsammankomst, i landstingets egna
lokaler inom beviljad budget är
verkställighet upp till 160 000
kr.
Beslut om yttranden i ärenden
av mindre principiell natur, där
landstinget är remissinstans.
9 (9)
7.3 Offentlighets- och
sekretesslagen m m
Förvaltningschef
Chefsjurist
Landstingsjurist
Landstingsarkivarie
7.4 LSS-frågor
Förvaltningschef, Hälsa
och habilitering
7.5 Personuppgiftslagen
Landstingsdirektör
7.6 Kvalitetsregister
Chefsjurist
Landstingsjurist
Myndighetens prövning enligt
offentlighets- och sekretesslagen (främst 6 kap) om utlämnande av allmän handling
(jämte överprövning). Även
uppställande av förbehåll vid
utlämnande. Beslut enligt
tryckfrihetsförordningen 2 kap
14 §. Får vidaredelegeras av
förvaltningschef.
Beslut enligt lag om stöd och
service till vissa funktionshindrade:
- tillhörighet till personkrets, 1 §.
- beslut om insatser, 9 ac §§.
- myndighetens omprövning av beslut.
Förordnanden enligt personuppgiftslagen.
Beslut att påta sig ansvaret
som Centralt personuppgiftsansvarig, CPUA, för regionala
eller nationella kvalitetsregister.
Sammanträdesdatum
Landstingsstyrelsen
2015-02-03
Sida
15 (30)
Dnr CK 2013-0180
§ 21
Godkännande av förlikning Medpro
Landstingsstyrelsen beslutar att godkänna uppgörelse med Nilula Holding ApS enligt bilaga.
Ärendet
Landstinget har försålt vårdcentralsverksamheten som bedrevs i Bålsta till den dåvarande
Medprokoncernen (nu representerat av Nilulakoncernen). Landstinget har senare träffats av
ett antal tvister och konkurser från motpartssidan. Förhållandena bedöms nu sådana att det
finns anledning att avsluta tvisterna.
Medprokoncernen har erbjudit en reglering i ett för allt om 2 000 000 kr enligt bilaga. En
uppgörelse måste godkännas av landstingsstyrelsen (se pkt 5), som därför får ärendet för
övervägande.
Kopia till:
Ekonomidirektören
Chefsjuristen
Justerandes sign
Sign.
Utdragsbestyrkande
UPPH2012-0066
Fastställda av Landstingsstyrelsen 2013-05-27, REV 2015-XX-XX
Gäller fr.o.m. 2013-07-01 2015-XX-XX
Tidigare riktlinjer upphör därmed att gälla.
Upphandlingsenheten
2
1.
Syfte och inriktning
Lag om offentlig upphandling, LOU, och Lag om upphandling inom områdena vatten,
energi, transporter och posttjänster, LUF, gäller i praktiken all upphandling från den
första kronan. Några få undantag finns, exempelvis omfattas inte försäljning, uthyrning
eller hyra av lokal i befintliga byggnader. För vissa hälso- och sjukvårdstjänster gäller
lagen om valfrihetssystem (LOV).
För upphandlingsarbetet gäller även regler i exempelvis offentlighets- och
sekretesslagen, förvaltningslagen, avtalslagen och köplagen.
Gentemot leverantörer är det av principiell betydelse att landstinget i sina upphandlingar
upplevs som en och samma organisation, innebärande att krav, villkor och
förhållningssätt är lika oavsett vem som upphandlar.
Ett affärsmässigt genomförande med förutsägbarhet och öppenhet, lika och icke
diskriminerade behandling av leverantörer och anbud, krav som står i rimlig proportion
till det som ska upphandlas är de viktigaste hörnstenarna i de gemenskapsrättsliga
principerna.
Dessa riktlinjer syftar till ett gemensamt förhållningssätt.
1. All personal som är involverade i upphandlingar ska ha god kännedom om
aktuell upphandlingslagstiftning (LOU, LUF och/eller LOV), landstingets
upphandlingspolicy, dessa riktlinjer och de i lagstiftningen gällande reglerna
avseende mutor och bestickning.
2. All upphandling ska planeras i god tid.
3. Återkommande upphandlingar av samma slag ska ske samordnat och vid samma
tidpunkt.
4. Ramavtal ska alltid tecknas och användas där så är möjligt. Landstingets
medarbetare är skyldiga att känna till och utnyttja de ramavtal som tecknats.
Alla ramavtal ska finnas lätt tillgängliga på landstingets interna hemsida.
5. Landstingets upphandlingsenhet genomför landstingets samordnade
upphandlingar (exkl. förbrukningsmaterial). Detta sker i form av
landstingsgemensamma avtal. Därutöver biträder/genomför
upphandlingsenheten specifika upphandlingar på uppdrag av förvaltningar eller
bolag. Upphandlingar ska samordnas när upphandlingsenheten bedömer att så
är lämpligt.
6. Alla upphandlingar, utom direktupphandlingar till lågt värde, ska genomföras av
eller ske i samråd med landstingets upphandlingsenhet.
3
7. Upphandling av medicinteknisk utrustning måste alltid genomföras av
upphandlingsenheten i samråd med medicintekniker, Medicinsk teknik,
sjukhusfysik och IT (MSI).
8. Varuförsörjningen genomför samordnade upphandlingar av förbrukningsvaror
och andra varor av förbrukningskaraktär för de landsting som ingår i
varuförsörjningsnämnden (gemensam nämnd).
9. Upphandlingsformen Direktupphandling får endast användas om Avtal saknas
och värdet av det upphandlade understiger de värden eller uppfyller de villkor
som gäller för direktupphandlingar och som anges i LOU respektive LUF.
10. För att öka mångfalden i anbudsgivningen bör förfrågningsunderlag, då det är
praktiskt möjligt och inte medför ökade kostnader för landstinget, utformas så att
mindre företag kan tävla om delar av upphandlingen.
11. Alla upphandlingar ska ske med beaktande av landstingets vid var tid gällande
miljöprogram1.
12. Vid varje enskild upphandling ska ett ställningstagande göras om det vid
upphandlingen ska ställas krav på att leverantören antar den av landstinget
antagna ”Uppförandekod för leverantörer”2 (innehåller sociala och etiska regler).
13. Landstingsstyrelsen har det övergripande ansvaret för all upphandling inom
landstinget och beslutar om riktlinjer för upphandlingsarbetet.
14. Landstinget är i sin egenskap av en juridisk person en upphandlande myndighet
enligt LOU.
2.
Samordnad upphandling
Upphandling ska samordnas så långt det är möjligt för att täcka landstingets samlade behov
av varor och tjänster.
Vid vissa upphandlingar kan även fördelar uppstå genom samverkan med andra
upphandlande myndigheter t.ex. andra landsting, stat eller kommun. Landstinget centrala
upphandlingsenhet bedömer om så bör ske och i förekommande fall, efter dialog och
godkännande av verksamheten i fråga, lämnar uppdrag för genomförande av sådana
upphandlingar till annan upphandlande myndighet.
Landstingets centrala upphandlingsenhet ansvarar för att information kring de avtal som
genereras av de samordnade upphandlingarna finns tillgängligt elektroniskt.
1
2
Finns på landstingets interna hemsida under styrande dokument, miljö och kemi
Finns på landstingets interna hemsida under styrande dokument, upphandling
4
Vid genomförandet av samordnade upphandlingar ansvarar varje verksamhet för att
säkerställa närvaro och beslutsmandat i de styrgrupper, expertgrupper och arbetsgrupper
som krävs för att upphandlingarna ska kunna genomföras på ett ändamålsenligt sätt.
Dessa grupper ska säkerställa att ändamålsenliga kvalitetskrav ställs och att ekonomiska
effekter tillvaratas.
3.
Direktupphandling
Vid direktupphandling riskerar den normala konkurrenssituationen att åsidosättas.
Genomförandet bör därför så långt som möjligt utföras på ett sådant sätt att
konkurrenssituationen upprätthålls.
Vid beräkning av avtalsvärdet ska man inte bara se till värdet av det aktuella avtalet
utan man måste också räkna in alla direktupphandlingar av samma slag som
myndigheten har genomfört eller kommer att genomföra under räkenskapsåret.
3.1.
Lågt värde
Vid beräkning av om en upphandling har ett sådant värde att den kan genomföras som
en direktupphandling ska samma beräkningsgrunder som anges i LOU och LUF
avseende värdet av ett kontrakt och regler kring uppdelning av upphandlingar användas.
Detta innebär bl a att optioner och förlängningsklausuler ska värderas som om de
kommer att utnyttjas och att det inte bara är den enskilda anskaffningen som ska utgöra
beräkningsrund som sådan utan andra planerade anskaffningar av samma slag ska ingå i
beräkningsgrunden.
Vid direktupphandlingar bör, om värdet överstiger ett prisbasbelopp, minst tre
leverantörer som huvudregel ges möjlighet att lämna skriftliga anbud. Förfarandet ska
dokumenteras på samma sätt som vid förenklad upphandling innebärande att det ska
framgå vilka leverantörer som tillfrågats, deras pris och övriga villkor samt skälet till
varför viss anbudsgivare valdes. Förfarandet bör avslutas med att ett skriftligt avtal
upprättas.
Direktupphandlingar till lågt värde upp till 300 000,- kan genomföras av förvaltningen
själv med undantag för medicinteknisk utrustning som alltid ska upphandlas av
upphandlingsenheten. Alla upphandlingar överstigande 300 000,- ska genomföras av
upphandlingsenheten.
Vid direktupphandlingar bör, om värdet överstiger 100 000,-, minst tre leverantörer ges
möjlighet att lämna skriftliga anbud. Förfarandet ska diarieföras och dokumenteras
innebärande att det ska framgå vilka leverantörer som tillfrågats, deras pris och övriga
villkor samt skälet till varför viss leverantör valdes. Förfarandet bör avslutas med en
skriftlig beställning/avtal.
Se vidare www.länk till bifogat dokument
5
3.2.
Synnerliga skäl
En av grunderna för att få tillämpa direktupphandling är om det är absolut nödvändigt
att tilldela ett avtal och det föreligger synnerlig brådska.
Förutsättningarna för direktupphandling är att
 det ska vara absolut nödvändigt att genomföra upphandlingen
 en synnerlig brådska gör att normala tidsfrister inte kan hållas
 brådskan ska vara förorsakad av omständigheter som inte har kunnat förutses av
den upphandlande myndigheten
 brådskan får inte har orsakats av myndigheten själv.
Alla fyra punkterna måste vara uppfyllda. Det handlar om sådan brådska som orsakats
av omständigheter som den upphandlande myndigheten inte kunnat förutse och som inte
beror på den egna myndighetens handlande. Bristande planering från den upphandlande
myndighetens sida ger inte rätt att direktupphandla. Att en omständighet inte har kunnat
förutses innebär att omständigheten närmast ska ha karaktären av force majeure.
Om direktupphandling pga av synnerliga skäl överstiger beloppet för lågt värde, 15 %
av tröskelvärdet3, ska alltid upphandlingsenheten kontaktas.
Om direktupphandling pga av synnerliga skäl överstiger beloppet för lågt värde,
300 000,-, ska alltid upphandlingsenheten kontaktas.
Se www.upphandlingsstod.se
4.
Miljökrav, sociala krav och landstingets övriga
policydokument m m
Genomförandet av upphandlingar spänner ofta över många områden och processer där
landstinget har beslutat om policy eller riktlinjer. Vid genomförandet av en upphandling
ska därför inte bara landstingets upphandlingspolicy och dessa riktlinjer beaktas. Även
övriga policydokument, exempelvis landstingets miljöpolicy, riktlinjer, handlingsplaner
och enskilda beslut ska beaktas vid upphandlingens genomförande eller det som ska
anskaffas.
Vid upphandlingar ska etiska och sociala krav ställas på leverantören. Leverantören ska
anta den av landstinget antagna ”Uppförandekod för leverantörer”. Se
http://www.sll.se/Global/Om%20landstinget/Upphandling/uppforandekod-forleverantorer.pdf
Vidare ska regler motsvarande den grundlagsenliga meddelarfriheten i den offentliga
verksamheten gälla för landstingets avtalsparter.
3
Aktuella tröskelvärden finns angivna på Konkurrensverkets hemsida, www.kkv.se/upphandling . Gå in
under Lagar och förordningar.
6
verksamheten gälla för landstingets avtalspartners beträffande hälso- och
sjukvårdstjänster.
5.
Uppföljning
Av upphandlingspolicyn framgår att det vid upphandlingar som omsluter betydande
värden alltid ska upprättas en upphandlingsstrategi samt att genomförda upphandlingar
aktivt ska följas upp. Med uppföljning avses såväl att kontrollera att kontrakterad
leverantör uppfyller sina åtaganden som att vår egen verksamhet respekterar och
använder tecknade avtal. Att avvika från vad som gäller i avtalet, ex att köpa varor och
tjänster som inte ingår i det upphandlade sortimentet eller att handla helt utanför
upphandlade avtal kan innebära att man gör sig skyldig till otillåten direktupphandling
vilket kan rendera i upphandlingsskadeavgift och/eller skadestånd.
Redan när man fattar beslut om att upphandla ska man börja tänka i avtalstermer och
uppföljning. Det är viktigt att den som ska följa upp avtalet kommer med tidigt i
upphandlingsprocessen. Redan här gäller det att fundera över hur uppföljningsarbetet
ska ske, formuleringar av förfrågningsunderlag osv. Det kan till exempel vara frågor om
olika former av nyckeltal och statistik som ska skrivas in i avtalet. Avtalet bör klargöra
vem som är ansvarig för en viss uppföljningsaktivitet.
6.
Beslut inför och under upphandlingens
genomförande
Vissa beslut måste fattas inför och under genomförandet av en upphandling. Sådana
beslut är t ex inledande av upphandling (initiering), beslut om kravspecifikation,
tilldelningsbeslut eller beslut om avbrytande av upphandling. Varje nämnd eller bolag
måste därför själva i sin egen delegationsordning föreskriva ändamålsenlig hantering av
dessa beslut.
I de fall en styrelse eller nämnd väljer att bara behandla upphandlingar som är av
särskilt intresse, ska denna hållas kontinuerligt underrättad om kommande
upphandlingar, exempelvis genom att en förteckning över de upphandlingar som är
planerade för kommande år redovisas för styrelsen/nämnden.
Inför en initiering av en ny upphandling ska de erfarenheter som vunnits genom
uppföljning av tidigare avtal redovisas.
7
7.
Facklig samverkan
Det åvilar respektive verksamhet att uppfylla informations- och förhandlingsskyldighet
enligt gällande samverkansavtal, eller i förekommande fall enligt
medbestämmandelagen, med de fackliga organisationerna.
Direktupphandling upp till 100 000,-
Direktupphandling 100 001- 300 000,- Direktupphandling 300 001,- - 505 800,-
För inköp kan en direktupphandling
göras.
göras.
Kan beställas av förvaltningen själv
utom när det gäller medicintekniska
produkter som alltid måste gå igenom
MSI och upphandlingsenheten
Dessa upphandlingar ska handläggas av
produkter som alltid måste gå igenom upphandlingsenheten som diarieför och
dokumenterar
Upphandlingen måste diarieföras.
En dokumentation av upphandlingen
måste göras där det beskrivs hur
konkurrensen har tillvaratagits och vilka
som tillfrågats samt motivering till val av
leverantör om det inte är lägsta pris
För inköp kan en direktupphandling göras.
Upphandlingen bör annonseras
OBS! Om ramavtal finns ska dessa
nyttjas!
nyttjas!
nyttjas!
Att tänka på:
Att tänka på:
- ta in offerter
- konkurrensutsätt när det går
- diarieför
- ta in offerter
- bör konkurrensutsättas dvs minst tre
leverantörer tillfrågas om så många
finns
- dokumentera
- saklig motivering till val av leverantör
om inte lägsta pris
Att tänka på:
- fyll i ett upphandlingsuppdrag och mejla
till [email protected]
- spara underlag såsom offerter och
skickade beställningar
Använd mallar enligt nedan
Upphandlingsenheten kan lämna upplysningar om vilka ramavtal som finns. Det går också att leta i Avtalsdatabasen
som ni hittar på Navet under Kunskapsbanken - Service A-Ö - Avtal.
Mer information och olika blanketter och mallar finns på Upphandlingsenhetens hemsida: Navet - Kunskapsbanken Service A-Ö - Upphandling
UPPH2012-0066
Fastställda av Landstingsstyrelsen 2013-05-27, REV 2015-XX-XX
Gäller fr.o.m. 2013-07-01 2015-XX-XX
Tidigare riktlinjer upphör därmed att gälla.
Upphandlingsenheten
2
1.
Syfte och inriktning
Lag om offentlig upphandling, LOU, och Lag om upphandling inom områdena vatten,
energi, transporter och posttjänster, LUF, gäller i praktiken all upphandling från den
första kronan. Några få undantag finns, exempelvis omfattas inte försäljning, uthyrning
eller hyra av lokal i befintliga byggnader. För vissa hälso- och sjukvårdstjänster gäller
lagen om valfrihetssystem (LOV).
För upphandlingsarbetet gäller även regler i exempelvis offentlighets- och
sekretesslagen, förvaltningslagen, avtalslagen och köplagen.
Gentemot leverantörer är det av principiell betydelse att landstinget i sina upphandlingar
upplevs som en och samma organisation, innebärande att krav, villkor och
förhållningssätt är lika oavsett vem som upphandlar.
Ett affärsmässigt genomförande med förutsägbarhet och öppenhet, lika och icke
diskriminerade behandling av leverantörer och anbud, krav som står i rimlig proportion
till det som ska upphandlas är de viktigaste hörnstenarna i de gemenskapsrättsliga
principerna.
Dessa riktlinjer syftar till ett gemensamt förhållningssätt.
1. All personal som är involverade i upphandlingar ska ha god kännedom om
aktuell upphandlingslagstiftning (LOU, LUF och/eller LOV), landstingets
upphandlingspolicy, dessa riktlinjer och de i lagstiftningen gällande reglerna
avseende mutor och bestickning.
2. All upphandling ska planeras i god tid.
3. Återkommande upphandlingar av samma slag ska ske samordnat och vid samma
tidpunkt.
4. Ramavtal ska alltid tecknas och användas där så är möjligt. Landstingets
medarbetare är skyldiga att känna till och utnyttja de ramavtal som tecknats.
Alla ramavtal ska finnas lätt tillgängliga på landstingets interna hemsida.
5. Landstingets upphandlingsenhet genomför landstingets samordnade
upphandlingar (exkl. förbrukningsmaterial). Detta sker i form av
landstingsgemensamma avtal. Därutöver biträder/genomför
upphandlingsenheten specifika upphandlingar på uppdrag av förvaltningar eller
bolag. Upphandlingar ska samordnas när upphandlingsenheten bedömer att så
är lämpligt.
6. Alla upphandlingar, utom direktupphandlingar till lågt värde, ska genomföras av
eller ske i samråd med landstingets upphandlingsenhet.
3
7. Upphandling av medicinteknisk utrustning måste alltid genomföras av
upphandlingsenheten i samråd med medicintekniker, Medicinsk teknik,
sjukhusfysik och IT (MSI).
8. Varuförsörjningen genomför samordnade upphandlingar av förbrukningsvaror
och andra varor av förbrukningskaraktär för de landsting som ingår i
varuförsörjningsnämnden (gemensam nämnd).
9. Upphandlingsformen Direktupphandling får endast användas om Avtal saknas
och värdet av det upphandlade understiger de värden eller uppfyller de villkor
som gäller för direktupphandlingar och som anges i LOU respektive LUF.
10. För att öka mångfalden i anbudsgivningen bör förfrågningsunderlag, då det är
praktiskt möjligt och inte medför ökade kostnader för landstinget, utformas så att
mindre företag kan tävla om delar av upphandlingen.
11. Alla upphandlingar ska ske med beaktande av landstingets vid var tid gällande
miljöprogram1.
12. Vid varje enskild upphandling ska ett ställningstagande göras om det vid
upphandlingen ska ställas krav på att leverantören antar den av landstinget
antagna ”Uppförandekod för leverantörer”2 (innehåller sociala och etiska regler).
13. Landstingsstyrelsen har det övergripande ansvaret för all upphandling inom
landstinget och beslutar om riktlinjer för upphandlingsarbetet.
14. Landstinget är i sin egenskap av en juridisk person en upphandlande myndighet
enligt LOU.
2.
Samordnad upphandling
Upphandling ska samordnas så långt det är möjligt för att täcka landstingets samlade behov
av varor och tjänster.
Vid vissa upphandlingar kan även fördelar uppstå genom samverkan med andra
upphandlande myndigheter t.ex. andra landsting, stat eller kommun. Landstinget centrala
upphandlingsenhet bedömer om så bör ske och i förekommande fall, efter dialog och
godkännande av verksamheten i fråga, lämnar uppdrag för genomförande av sådana
upphandlingar till annan upphandlande myndighet.
Landstingets centrala upphandlingsenhet ansvarar för att information kring de avtal som
genereras av de samordnade upphandlingarna finns tillgängligt elektroniskt.
1
2
Finns på landstingets interna hemsida under styrande dokument, miljö och kemi
Finns på landstingets interna hemsida under styrande dokument, upphandling
4
Vid genomförandet av samordnade upphandlingar ansvarar varje verksamhet för att
säkerställa närvaro och beslutsmandat i de styrgrupper, expertgrupper och arbetsgrupper
som krävs för att upphandlingarna ska kunna genomföras på ett ändamålsenligt sätt.
Dessa grupper ska säkerställa att ändamålsenliga kvalitetskrav ställs och att ekonomiska
effekter tillvaratas.
3.
Direktupphandling
Vid direktupphandling riskerar den normala konkurrenssituationen att åsidosättas.
Genomförandet bör därför så långt som möjligt utföras på ett sådant sätt att
konkurrenssituationen upprätthålls.
Vid beräkning av avtalsvärdet ska man inte bara se till värdet av det aktuella avtalet
utan man måste också räkna in alla direktupphandlingar av samma slag som
myndigheten har genomfört eller kommer att genomföra under räkenskapsåret.
3.1.
Lågt värde
Vid beräkning av om en upphandling har ett sådant värde att den kan genomföras som
en direktupphandling ska samma beräkningsgrunder som anges i LOU och LUF
avseende värdet av ett kontrakt och regler kring uppdelning av upphandlingar användas.
Detta innebär bl a att optioner och förlängningsklausuler ska värderas som om de
kommer att utnyttjas och att det inte bara är den enskilda anskaffningen som ska utgöra
beräkningsrund som sådan utan andra planerade anskaffningar av samma slag ska ingå i
beräkningsgrunden.
Vid direktupphandlingar bör, om värdet överstiger ett prisbasbelopp, minst tre
leverantörer som huvudregel ges möjlighet att lämna skriftliga anbud. Förfarandet ska
dokumenteras på samma sätt som vid förenklad upphandling innebärande att det ska
framgå vilka leverantörer som tillfrågats, deras pris och övriga villkor samt skälet till
varför viss anbudsgivare valdes. Förfarandet bör avslutas med att ett skriftligt avtal
upprättas.
Direktupphandlingar till lågt värde upp till 300 000,- kan genomföras av förvaltningen
själv med undantag för medicinteknisk utrustning som alltid ska upphandlas av
upphandlingsenheten. Alla upphandlingar överstigande 300 000,- ska genomföras av
upphandlingsenheten.
Vid direktupphandlingar bör, om värdet överstiger 100 000,-, minst tre leverantörer ges
möjlighet att lämna skriftliga anbud. Förfarandet ska diarieföras och dokumenteras
innebärande att det ska framgå vilka leverantörer som tillfrågats, deras pris och övriga
villkor samt skälet till varför viss leverantör valdes. Förfarandet bör avslutas med en
skriftlig beställning/avtal.
Se vidare www.länk till bifogat dokument
5
3.2.
Synnerliga skäl
En av grunderna för att få tillämpa direktupphandling är om det är absolut nödvändigt
att tilldela ett avtal och det föreligger synnerlig brådska.
Förutsättningarna för direktupphandling är att
 det ska vara absolut nödvändigt att genomföra upphandlingen
 en synnerlig brådska gör att normala tidsfrister inte kan hållas
 brådskan ska vara förorsakad av omständigheter som inte har kunnat förutses av
den upphandlande myndigheten
 brådskan får inte har orsakats av myndigheten själv.
Alla fyra punkterna måste vara uppfyllda. Det handlar om sådan brådska som orsakats
av omständigheter som den upphandlande myndigheten inte kunnat förutse och som inte
beror på den egna myndighetens handlande. Bristande planering från den upphandlande
myndighetens sida ger inte rätt att direktupphandla. Att en omständighet inte har kunnat
förutses innebär att omständigheten närmast ska ha karaktären av force majeure.
Om direktupphandling pga av synnerliga skäl överstiger beloppet för lågt värde, 15 %
av tröskelvärdet3, ska alltid upphandlingsenheten kontaktas.
Om direktupphandling pga av synnerliga skäl överstiger beloppet för lågt värde,
300 000,-, ska alltid upphandlingsenheten kontaktas.
Se www.upphandlingsstod.se
4.
Miljökrav, sociala krav och landstingets övriga
policydokument m m
Genomförandet av upphandlingar spänner ofta över många områden och processer där
landstinget har beslutat om policy eller riktlinjer. Vid genomförandet av en upphandling
ska därför inte bara landstingets upphandlingspolicy och dessa riktlinjer beaktas. Även
övriga policydokument, exempelvis landstingets miljöpolicy, riktlinjer, handlingsplaner
och enskilda beslut ska beaktas vid upphandlingens genomförande eller det som ska
anskaffas.
Vid upphandlingar ska etiska och sociala krav ställas på leverantören. Leverantören ska
anta den av landstinget antagna ”Uppförandekod för leverantörer”. Se
http://www.sll.se/Global/Om%20landstinget/Upphandling/uppforandekod-forleverantorer.pdf
verksamheten gälla för landstingets avtalsparter.
3
Aktuella tröskelvärden finns angivna på Konkurrensverkets hemsida, www.kkv.se/upphandling . Gå in
under Lagar och förordningar.
6
verksamheten gälla för landstingets avtalspartners beträffande hälso- och
sjukvårdstjänster.
5.
Uppföljning
Av upphandlingspolicyn framgår att det vid upphandlingar som omsluter betydande
värden alltid ska upprättas en upphandlingsstrategi samt att genomförda upphandlingar
aktivt ska följas upp. Med uppföljning avses såväl att kontrollera att kontrakterad
leverantör uppfyller sina åtaganden som att vår egen verksamhet respekterar och
använder tecknade avtal. Att avvika från vad som gäller i avtalet, ex att köpa varor och
tjänster som inte ingår i det upphandlade sortimentet eller att handla helt utanför
upphandlade avtal kan innebära att man gör sig skyldig till otillåten direktupphandling
vilket kan rendera i upphandlingsskadeavgift och/eller skadestånd.
Redan när man fattar beslut om att upphandla ska man börja tänka i avtalstermer och
uppföljning. Det är viktigt att den som ska följa upp avtalet kommer med tidigt i
upphandlingsprocessen. Redan här gäller det att fundera över hur uppföljningsarbetet
ska ske, formuleringar av förfrågningsunderlag osv. Det kan till exempel vara frågor om
olika former av nyckeltal och statistik som ska skrivas in i avtalet. Avtalet bör klargöra
vem som är ansvarig för en viss uppföljningsaktivitet.
6.
Beslut inför och under upphandlingens
genomförande
Vissa beslut måste fattas inför och under genomförandet av en upphandling. Sådana
beslut är t ex inledande av upphandling (initiering), beslut om kravspecifikation,
tilldelningsbeslut eller beslut om avbrytande av upphandling. Varje nämnd eller bolag
måste därför själva i sin egen delegationsordning föreskriva ändamålsenlig hantering av
dessa beslut.
I de fall en styrelse eller nämnd väljer att bara behandla upphandlingar som är av
särskilt intresse, ska denna hållas kontinuerligt underrättad om kommande
upphandlingar, exempelvis genom att en förteckning över de upphandlingar som är
planerade för kommande år redovisas för styrelsen/nämnden.
Inför en initiering av en ny upphandling ska de erfarenheter som vunnits genom
uppföljning av tidigare avtal redovisas.
7
7.
Facklig samverkan
Det åvilar respektive verksamhet att uppfylla informations- och förhandlingsskyldighet
enligt gällande samverkansavtal, eller i förekommande fall enligt
medbestämmandelagen, med de fackliga organisationerna.
Direktupphandling upp till 100 000,-
Direktupphandling 100 001- 300 000,- Direktupphandling 300 001,- - 505 800,-
göras.
göras.
produkter som alltid måste gå igenom
Dessa upphandlingar ska handläggas av
produkter som alltid måste gå igenom upphandlingsenheten som diarieför och
dokumenterar
Upphandlingen måste diarieföras.
För inköp kan en direktupphandling göras.
Upphandlingen bör annonseras
nyttjas!
nyttjas!
nyttjas!
Att tänka på:
Att tänka på:
- ta in offerter
- konkurrensutsätt när det går
- diarieför
- ta in offerter
- bör konkurrensutsättas dvs minst tre
leverantörer tillfrågas om så många
finns
- dokumentera
- saklig motivering till val av leverantör
om inte lägsta pris
Att tänka på:
- fyll i ett upphandlingsuppdrag och mejla
till [email protected]
- spara underlag såsom offerter och
skickade beställningar
Använd mallar enligt nedan
Upphandlingsenheten kan lämna upplysningar om vilka ramavtal som finns. Det går också att leta i Avtalsdatabasen
som ni hittar på Navet under Kunskapsbanken - Service A-Ö - Avtal.
Mer information och olika blanketter och mallar finns på Upphandlingsenhetens hemsida: Navet - Kunskapsbanken Service A-Ö - Upphandling
Sammanträdesdatum
Landstingsstyrelsen
Handläggare: Thomas Lindqvist
2015-02-03
Sida
17 (30)
Dnr CK 2014-0391
§ 23
Speciallivsmedel till barn och unga förskrivna inom
läkemedelsförmånerna – Remissyttrande till Sveriges Kommuner
och Landsting
Landstingsstyrelsen beslutar att lämna bifogat svar till Sveriges Kommuner och Landsting.
Ärendet
Landstinget i Uppsala län har beretts möjlighet att yttra sig över Sveriges Kommuner och
Landstings förslag Speciallivsmedel till barn och unga förskrivna inom läkemedelsförmånen
diarienr. 14/6115.
Att speciallivsmedel bryts ut ur förmånssystemet och att landstingen/regionerna upphandlar
speciallivsmedel kan förbättra kvalitetskrav, priskontroll och en kontinuerlig aktualisering av
produktsortimentet. Ett övertagande av landsting och regioner innebär behov av en ekonomisk
kompensation från staten då läkemedelsförmånskostnaden sänks.
För att säkra en nationellt jämlik sjukvård är det angeläget att så långt som möjligt minimera
skillnaderna i produktområden och subventionsgrad. En nationell, eller alternativt en
samordnad, upphandling av landsting och regioner bör underlätta att detta kan uppnås.
Till yttrandet har Hälsa och habilitering, Lasarettet i Enköping och Primärvården bidragit med
synpunkter.
Konsekvenser för landstinget
Antalet aktuella produkter kommer rimligen att öka när produktlistan tas bort, men rimligen
kommer alternativa vägar, som licensförskrivningar, att försvinna. En upphandling kommer
med all sannolikhet att sänka priserna på berörda produkter. Att dietisterna ges möjligheten att
direkt beställa/förskriva utan att läkare behöver engageras ger en mer rationell hantering.
Ordförandes sign
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
Sammanträdesdatum
Landstingsstyrelsen
2015-02-03
Kopia till:
Sveriges Kommuner och Landsting
Enheten för kunskapsstyrning
Justerandes sign
Sign.
Utdragsbestyrkande
Sida
18 (30)
FÖRSLAG
2015-02-03
Enheten för kunskapsstyrning
Thomas Lindqvist
Tfn 070-595 04 81
E-post [email protected]
Dnr CK 2014-0391
Sveriges Kommuner och Landsting
Yttrande angående förslaget Speciallivsmedel till barn och
unga förskrivna inom läkemedelsförmånen
Sammanfattande överväganden
Landstinget i Uppsala län har beretts möjlighet att yttra sig över Sveriges Kommuner
och Landstings förslag (14/6115) och är i huvudsak positiva till utredningens förslag.
Landstinget i Uppsala län instämmer helt med att det finns ett omfattande behov av
förändringar när det gäller speciallivsmedel för barn och unga.
Att speciallivsmedel bryts ut ur förmånssystemet och att landstingen/regionerna upphandlar speciallivsmedel kan förbättra kvalitetskrav, priskontroll och en kontinuerlig
aktualisering av produktsortimentet. Ett övertagande av landsting och regioner innebär
behov av en ekonomisk kompensation från staten då läkemedelsförmånskostnaden
sänks.
För att säkra en nationellt jämlik sjukvård är det angeläget att så långt som möjligt
minimera skillnaderna i produktområden och subventionsgrad. En nationell eller alternativt en samordnad upphandling av landsting och regioner bör underlätta att detta kan
uppnås.
Landstinget i Uppsala län stödjer förslaget att:
• ta bort diagnoslistan och tillåta subvention av speciallivsmedel vid medicinska motiv.
Att laktosfria produkter inte ingår i subventionen är rimligt och att glutenfria bör
ingå, men en subvention via ett generellt kontantbidrag vid glutenintolerans är
tveksamt,
• höja åldersgränsen till 18 år,
• dietister verksamma inom barnområdet ska kunna ges rätt att beställa/förskriva
aktuella speciallivsmedel,
• egenavgiften höjs.
För Landstinget i Uppsala län
Börje Wennberg
Landstingsstyrelsens ordförande
Eva Ljung
Landstingsdirektör
www.lul.se
Sammanträdesdatum
Landstingsstyrelsen
Handläggare: Sune Larsson
2015-02-03
Sida
19 (30)
Dnr CK 2014-0378
§ 24
Betänkandet Unik kunskap genom registerforskning –
Remissyttrande till Utbildningsdepartementet
Landstingsstyrelsen beslutar att lämna bifogat svar till Utbildningsdepartementet.
Ärendet
Landstinget i Uppsala län har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet Unik kunskap
genom registerforskning.
Regeringen beslutade i januari 2013 att utreda förutsättningarna för registerbaserad forskning.
I uppdraget ingick att lämna förslag i syfte att registeransvariga myndigheter i större
utsträckning ska kunna lämna ut uppgifter för forskningsändamål med hänsyn taget till
skyddet för den enskildes integritet, att sambearbetning av registeruppgifter för
forskningsändamål ska underlättas och att göra det möjligt att på ett integritetssäkert sätt
samla in personuppgifter till register som förs för särskilda och uttryckligt angivna
forskningsändamål samt till longitudinella studier som håller sig inom ramen för sådana
ändamål.
Kopia till:
UCR
Uppsala biobank
Justerandes sign
Sign.
Utdragsbestyrkande
FÖRSLAG
2015-02-03
FoU-avdelningen
Sune Larsson
Tfn 018-611 44 70
E-post [email protected]
Dnr CK 2014-0378
Remissyttrande angående betänkandet Unik kunskap genom
registerforskning (SOU 2014:45)
Sammanfattande överväganden
Landstinget i Uppsala län välkomnar utredningen ”Unik kunskap genom
registerforskning (SOU 2014:45)”. De förslag som presenteras i utredningen kan
förhoppningsvis bidra till att klargöra men även förbättra förutsättningarna för
registerforskning framöver. Detta samtidigt som patienters och medborgares integritet
säkerställs samt olika aktörers ansvar och befogenheter tydliggörs.
I egenskap av sjukvårdshuvudman vill landstinget härmed lämna följande synpunkter.
Nationella kvalitetsregister
Dessa utgör en allt viktigare källa till information där data kan användas för att
fortlöpande utveckla vårdens kvalitet samt innehåll. Dessa register omfattas av
Patientdatalagen (2008:355). I den mån de underliggande data i registren bygger på
uppgifter lämnade av patienter i förtroende mellan patient och vårdgivare är det
utomordentligt viktigt att patienterna även framledes ska kunna vara fullkomligt säkra
på att deras integritet är helt skyddad. Ett medgivande från patienter måste alltid
grundas på att varje patient i varje situation är fullt informerad om vad samtycket
omfattar och att det under inga omständigheter får ske en glidning där omfattningen av
det som inkluderats i samtycket utökas utan ny förfrågan till patienten. Här måste det
råda nolltolerans. Även om intentionen i utredningens förslag beskriver vikten av att
skydda patienternas integritet innehåller utredningen samtidigt en spegelbild av detta
där möjligheter/risker att delvis kringgå denna princip diskuteras. Om patienter skulle
uppleva att deras integritet skulle kunna åsidosättas finns betydande risk att förtroendet
för vårdgivaren snabbt kommer att urholkas med försämrad beredvillighet att lämna
data till kvalitetsregistren som följd.
www.lul.se
2 (4)
Forskningsdatabaser
De så kallade forskningsdatabaser som beskrivs i utredningen utgör ett betydande och
mycket viktigt underlag för forskning. Det som däremot inte framgår i utredningen är
att ett stort antal av denna typ av databaser ligger inom hälso- och sjukvård d.v.s dessa
förekommer inte enbart inom universitet och högskolor. Det är därför viktigt att
regelverk för hantering av forskningsdatabaser utformas på ett sådant sätt att detta inte
försvårar för sjukvårdshuvudmän som redan nu har inte bara betydande erfarenhet utan
även omfattande ansvar för denna typ av databaser. Utredningen bör därför till exempel
kompletteras med en beskrivning av hur/om prov som samlats in av
sjukvårdshuvudmännen för vård och behandling sedan kan utlämnas till en annan
huvudman i ett annat syfte. Detta för att tydliggöra att informationen behandlas på ett
korrekt sätt i hela kedjan.
Privata aktörer
Det finns ett betydande behov för kommersiella parter inom life science att för
forskning, liksom för utveckling, få tillgång till biobanksmaterial, men även
kompletterande journaldata m.m. Hanteringen av denna typ av frågeställningar borde
lyftas fram i utredningen eftersom även denna typ av forskning och utveckling avser att
leda till ökad kunskap, som i förlängningen ska leda till förbättrad vård och tillväxt.
Etikprövning
Landstinget håller med om att förfarandet för etikprövning kan och bör förbättras och
förenklas när det gäller anonymiserade registerstudier. I den mån registerdata ska knytas
till analys av biobanksmaterial ska detta dock föregås av bedömning i forskningsetisk
kommitté. I denna bedömning ska även tillförsäkras informerat samtycke från patient.
Nationell samordning av det forskningsetiska arbetet
Även om det ligger delvis utom ramen för denna utredning vill landstinget understryka
behovet av en nationell gemensam standard för forskningsetiska bedömningar. Den
nuvarande provinsiella nivån visar prov på skillnader inom landet som i samband med
multicenterstudier inte låter sig förklaras på annat sätt än lokala traditioner eller
skillnader på individuell bedömarnivå. Detta riskerar leda till urholkning av tilltron till
systemet med regionala forskningsetiska kommittéer. Som allra lägsta samordningsnivå
skulle en långt gående kalibrering och harmonisering kunna ske som leder till en
jämnare bedömningsnivå än vad som nu är fallet.
Avidentifierade samt kodade data
Det är en sedan länge tillämpad möjlighet att använda avidentifierade eller kodade data
för att nå balans mellan tillgodogörande och nyttjande av värdefull information på
individnivå samtidigt som den personliga integriteten ska kunna upprätthållas. Men som
nämns i utredningen är detta inte helt enkelt och kräver därför ett tydliggörande hur
detta rent tekniskt ska ske, samt hur risk för så kallad bakvägsidentifiering ska kunna
3 (4)
elimineras. Detta är synnerligen viktigt för att kunna behålla tilltron till denna typ av
integritetsskyddande nivå som i grunden är mycket bra.
Kodnyckel
Enligt utredningen ska det bli möjligt att arbeta med situationer där kodnycklar sparas
under betydligt längre tid än vad som behövs för komplettering av data vid ett
insamlingstillfälle. Det kan till exempel röra sig om longitudinella studier där bevarande
av kodnyckel under lång tid kan vara synnerligen värdefullt. Landstinget stödjer detta
förslag men endast om det sker en precisering av hur detta ska ske samt hur man under
en längre tidsperiod ska kunna tillförsäkra att en bevarad kodnyckel inte missbrukas för
identifiering av de ingående individerna. Utredningen tycks inte behandla hur de som är
verksamma inom hälso- och sjukvård ska hantera kodnycklar. Det är därför oklart hur
kodnycklar som används vid till exempel utlämnande av uppgifter från nationella
kvalitetsregister ska hanteras. Det är önskvärt att denna del förtydligas i utredningen.
Finansiering
Flera av de förslag som läggs fram kommer att medföra ökade kostnader för
sjukvårdshuvudmännen. Detta måste naturligtvis beaktas inom ramen för den så kallade
finansieringsprincipen. Till exempel gäller detta kostnader som kan förutses kring det
föreslagna Nationella biobanksregistret men även andra kostnader.
Nationella biobanksregistret
Landstinget stödjer förslaget om inrättande av ett nationellt biobanksregister med
socialstyrelsen som personuppgiftsansvarig. En komplettering där socialstyrelsen även
får i uppgift att utfärda verkställighetsföreskrifter med väl reglerade och ändamålsenliga
tidsramar skulle förbättra denna del av förslaget ytterligare. Det kan gälla till exempel
hur information ska lämnas till registret och hur information kan lämnas för vård. Vid
en förfrågan till Nationella biobanksregistret som gäller vård och behandling måste
rutiner och service finnas för att hantera denna snabbt (1-5 arbetsdagar).
Koppling mellan information från olika datakällor
Det finns ett betydande värde i att kunna koppla samman information från olika källor.
Det kan till exempel röra sig om koppling mellan journaldata och biobanksprover m.m.
Den forskningsmässiga styrkan, d.vs. möjligheten att skapa ny kunskap på detta sätt
torde vara betydande. Men samtidigt är nuvarande regelverk till synes fragmenterat
vilket leder till betydande svårigheter vilka borde kunna lösas genom tillkomst av
tydligare regelverk.
4 (4)
För Landstinget i Uppsala län
Börje Wennberg
Landstingsstyrelsens ordförande
Eva Ljung
Landstingsdirektör
Unik kunskap genom
registerforskning
Betänkande av Registerforskningsutredningen
Stockholm 2014
SOU 2014:45
SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst.
Beställningsadress: Fritzes kundtjänst, 106 47 Stockholm
Ordertelefon: 08-598 191 90
E-post: [email protected]
fritzes.se
För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer
på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.
Svara på remiss – hur och varför.
Statsrådsberedningen, SB PM 2003:3 (reviderad 2009-05-02)
En kort handledning för dem som ska svara på remiss. Häftet är gratis och kan laddas ner
som pdf från eller beställas på regeringen.se/remiss.
Layout: Kommittéservice, Regeringskansliet.
Omslag: Elanders Sverige AB.
Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 2014.
ISBN 978-91-38-24133-2
ISSN 0375-250X
Till statsrådet och chefen för
Regeringen beslutade den 17 januari 2013 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utreda förutsättningarna för registerbaserad
forskning. Utredaren fick i uppdrag att lämna författningsförslag
och andra förslag i syfte att registeransvariga myndigheter i större
utsträckning ska kunna lämna ut uppgifter för forskningsändamål
med hänsyn tagen till skyddet för den enskildes integritet och att
sambearbetning av registeruppgifter för forskningsändamål ska underlättas. Utredaren fick vidare i uppdrag att lämna författningsförslag
och andra förslag i syfte att göra det möjligt att på ett integritetssäkert sätt samla in personuppgifter till register som förs för särskilda och uttryckligt angivna forskningsändamål samt till longitudinella studier som håller sig inom ramen för sådana ändamål. I uppdraget ingick också att undersöka om det befintliga sekretesskyddet
för uppgifter som hanteras inom forskning är tillräckligt för att
skydda den enskildes integritet vid forskning (Dir 2013:08).
Som särskild utredare anställdes förra statsrådet Bengt Westerberg
från och med den 17 januari 2013. Som experter förordnades från
och med den 22 januari 2013 professorn Björn Halleröd, professorn
Mats G Hansson, tillsynschefen Erik Janzon, professorn Cecilia
Magnusson-Sjöberg, chefsjuristen Eva Nilsson, professorn Peter
Nilsson, rättschefen Karin Nylén, avdelningschefen Petra OtterbladOlausson och docenten Magnus Stenbeck. Som sakkunniga förordnades den 5 mars 2013 kanslirådet Elin Feldt, departementssekreteraren Ann-Sofie Hollsten-Yamamoto och departementssekreteraren Maria Wästfelt. Från och med den 11 juni 2013 förordnades
även kanslirådet Per Eriksson som sakkunnig. Erik Janzon ersattes
den 3 september 2013 av juristen Victoria Söderqvist. Elin Feldt ersattes den 1 mars 2014 av departementsrådet Petter Odmark, som
förordnades som expert.
Som sekreterare i utredningen anställdes från och med den
18 februari 2013 hovrättsassessorn Magdalena Petersson. Professorn
Robert Erikson anställdes för ett särskilt uppdrag från och med den
1 augusti 2013 till och med den 30 november 2013.
Utredningen har antagit namnet Registerforskningsutredningen.
Utredningen överlämnar härmed betänkandet Unik kunskap
genom registerforskning (SOU 2014:45). Utredningens uppdrag är
därmed slutfört.
Stockholm i juni 2014
Bengt Westerberg
/ Magdalena Petersson
Innehåll
Sammanfattning ................................................................ 17
Summary .......................................................................... 33
1
Författningsförslag...................................................... 49
1.1
Förslag till lag om ändring av lagen (2001:99) om den
officiella statistiken .................................................................. 49
1.2
Förslag till lag om ändring i lagen (2003:460) om
etikprövning av forskning som avser människor ................... 52
1.3
Förslag till lag om ändring i offentlighets- och
sekretesslagen (2009:400)........................................................ 54
1.4
Förslag till lag om ändring i patientsäkerhetslagen
(2010:659)................................................................................. 60
1.5
Förslag till lag (20xx:xx) om forskningsdatabaser ................. 61
1.6
Förslag till lag (20xx:xx) om Nationella
biobanksregistret...................................................................... 66
2
Direktiv, arbetssätt och disposition............................... 71
2.1
Direktiven................................................................................. 71
2.2
Expertgruppen.......................................................................... 72
2.3
Kontakter.................................................................................. 74
2.4
Disposition ............................................................................... 75
2.5
Terminologifrågor.................................................................... 76
5
Innehåll
SOU 2014:45
2.6
Förkortningar ........................................................................... 78
3
Vad menas med register? ............................................. 81
3.1
Vad är registerbaserad forskning? ........................................... 81
3.2
Vad är ett register? ................................................................... 82
3.3
Varför skapar myndigheter register?....................................... 83
3.4
Hur ser ett register ut?............................................................. 84
3.5
Olika typer av myndighetsregister .......................................... 85
3.5.1 Register för administrativa ändamål ............................ 85
3.5.2 Uppgiftssamlingar för statistiska ändamål .................. 86
3.5.3 Kvalitetsregister och biobanker ................................... 89
3.6
Register för forskningsändamål............................................... 90
3.6.1 Kodade och avidentifierade uppgifter .......................... 91
4
Varför är registeruppgifter bra för forskning? .................. 93
4.1
Att följa samhällsförändringar över tid och i olika
grupper ...................................................................................... 94
4.2
Beskrivning och förklaring ...................................................... 95
4.3
Observationsstudier och randomiserade experiment ............ 97
4.4
När behöver man stora och kanske heltäckande
datamaterial? ........................................................................... 100
4.4.1 Ovanliga företeelser .................................................... 100
4.4.2 Kopplingar mellan urvalsundersökningar och
registermaterial ............................................................ 103
4.4.3 Biobanksrelaterad medicinsk forskning .................... 105
4.4.4 Att följa upp konsekvenserna av tidigare
händelser ...................................................................... 107
4.4.5 Den sociala omgivningens betydelse för
individuella handlingar ................................................ 108
4.4.6 Policyskillnader mellan administrativa enheter ......... 109
4.4.7 Longitudinella studier ................................................. 110
4.4.8 Mikrosimulering.......................................................... 112
4.5
Sammanfattning...................................................................... 114
6
SOU 2014:45
Innehåll
5
Rättsliga förutsättningar för registerbaserad forskning .... 115
5.1
Inledning................................................................................. 115
5.2
Internationell reglering till skydd för den personliga
integriteten vid behandling av personuppgifter ................... 116
5.2.1 FN:s allmänna förklaring om de mänskliga
rättigheterna m.m. ...................................................... 116
5.2.2 Europakonventionen .................................................. 117
5.2.3 Europarådets Dataskyddskonvention ....................... 118
5.2.4 OECD:s riktlinjer....................................................... 119
5.2.5 Europeiska unionens stadga om de
grundläggande rättigheterna ...................................... 120
5.2.6 Sammanfattning .......................................................... 121
5.3
Nationell reglering till skydd för den personliga
integriteten vid behandling av personuppgifter ................... 121
5.3.1 Regeringsformen......................................................... 121
5.3.2 Dataskyddsdirektivet.................................................. 126
5.3.2.1 Syfte ........................................................................... 126
5.3.2.2 Huvuddragen i direktivet.......................................... 126
5.3.2.3 Kompletterande rättsakter........................................ 128
5.3.2.4 Reformarbete............................................................. 129
5.3.3 Kommissionens förordning om tillgång till
konfidentiella uppgifter för vetenskapliga syften ..... 129
5.3.4 Personuppgiftslagen ................................................... 131
5.3.4.1 Personuppgiftslagens syfte och förhållande till
annan lagstiftning ...................................................... 131
5.3.4.2 Några viktiga begrepp ............................................... 131
5.3.4.3 Det territoriella tillämpningsområdet ...................... 135
5.3.4.4 Behandling av uppgifter som omfattas av lagen ...... 135
5.3.4.5 Undantag från personuppgiftslagen......................... 137
5.3.4.6 Krav på behandlingen av personuppgifter ............... 143
5.3.4.7 När behandling av personuppgifter är tillåten......... 151
5.3.4.8 Förbud mot behandling av känsliga
personuppgifter ......................................................... 154
5.3.4.9 Undantag från förbudet mot behandling av
känsliga personuppgifter........................................... 158
5.3.4.10 Behandling av personuppgifter om
lagöverträdelser m.m. ................................................ 162
5.3.4.11 Behandling av uppgifter om personnummer ........... 164
5.3.4.12 Skyldigheter enligt personuppgiftslagen ................. 165
7
Innehåll
SOU 2014:45
5.3.4.13 Rättelse, skadestånd och straff................................. 166
5.3.5 Övriga registerförfattningar ....................................... 166
5.3.5.1 Inledning ................................................................... 166
5.3.5.2 Något om registerförfattningarnas struktur ........... 168
5.3.5.3 En översyn av registerlagstiftningen ....................... 172
5.3.6 Exempel på register som kan användas vid
forskning...................................................................... 173
5.3.6.1 Inledning ................................................................... 173
5.3.6.2 Hälsodataregister ...................................................... 173
5.3.6.3 Kvalitetsregister ........................................................ 174
5.3.6.4 Lokala kvalitetsregister............................................. 174
5.3.6.5 Regionala och nationella kvalitetsregister ............... 177
5.3.6.6 Biobankslagen ........................................................... 181
5.3.6.7 Rättspsykiatriskt forskningsregister ....................... 183
5.4
Internationella dokument till skydd för den enskilde
inom hälso- och sjukvård samt forskning............................. 184
5.4.1 Europarådets konvention om mänskliga
rättigheter och biomedicin ......................................... 184
5.4.1.1 Inledning ................................................................... 184
5.4.1.2 Syfte ........................................................................... 184
5.4.1.3 Människans företräde ............................................... 185
5.4.1.4 Yrkesåliggande och etiska regler.............................. 185
5.4.1.5 Bestämmelser som rör forskning ............................. 185
5.4.1.6 Skydd för personer som inte kan lämna samtycke . 186
5.4.1.7 Konventionens krav.................................................. 187
5.4.1.8 Tolkning av konventionen ....................................... 188
5.4.1.9 Rapporter om konventionens tillämpning .............. 188
5.4.2 Helsingforsdeklarationen ........................................... 188
5.5
Etikprövningslagen ................................................................ 189
5.5.1 Syfte ............................................................................. 189
5.5.2 Vissa definitioner ........................................................ 189
5.5.3 Tillämpningsområde ................................................... 190
5.5.4 Godkännande .............................................................. 192
5.5.5 Utgångspunkter för etikprövningen .......................... 195
5.5.6 Utlämnande av personuppgifter................................. 196
5.5.7 De regionala etikprövningsnämnderna ...................... 197
5.5.8 Centrala etikprövningsnämnden ................................ 198
5.5.9 Straff ............................................................................ 198
8
SOU 2014:45
Innehåll
5.6
Offentlighet och sekretess .................................................... 199
5.6.1 Inledning ..................................................................... 199
5.6.2 Offentlighetsprincipen ............................................... 199
5.6.2.1 Rätten att ta del av allmänna handlingar .................. 199
5.6.2.2 I vilken form ska uppgifterna ges ut? ...................... 201
5.6.2.3 Begränsning av rätten att ta del av allmänna
handlingar .................................................................. 202
5.6.3 Offentlighets- och sekretesslagen ............................. 203
5.6.3.1 Sekretessbestämmelsernas uppbyggnad .................. 203
5.6.3.2 Myndigheternas sekretessprövning ......................... 207
5.6.3.3 Utlämnandeprövningen ............................................ 208
5.6.3.4 Massuttag ................................................................... 209
5.6.3.5 Sekretess som kan gälla hos de myndigheter
från vilka forskare begär uppgifter ........................... 210
5.6.3.6 Sekretessbrytande bestämmelser.............................. 218
5.6.3.7 Bestämmelser om skydd för enskild inom
forskning och statistik .............................................. 222
5.6.3.8 Uppgiftsskyldighet mellan myndigheter ................. 226
5.7
Lagen om den officiella statistiken ....................................... 227
5.7.1 Inledning ..................................................................... 227
5.7.2 Utlämnande av uppgifter i vissa fall........................... 228
5.8
Arkivlagen .............................................................................. 229
5.8.1 Inledning ..................................................................... 229
5.8.2 Arkivens syfte ............................................................. 230
5.8.3 Gallring ........................................................................ 230
5.8.4 Riksarkivets föreskrifter för
forskningsverksamhet ................................................ 232
5.8.5 Arkivering av digitala handlingar ............................... 232
5.8.6 Förhållande till personuppgiftslagen ......................... 233
5.8.7 Sekretess ...................................................................... 233
6
Integritet och registerbaserad forskning ...................... 235
6.1
Vad är integritet?.................................................................... 236
6.2
Rättsligt skydd för personlig integritet ................................ 240
6.3
Rättslig grund för myndighetsregister.................................. 241
6.4
Alla har rätt att få ut uppgifter som gäller dem själva.......... 245
9
Innehåll
SOU 2014:45
6.5
Integritetskränkningar genom spridning av
uppgifter m.m. ........................................................................ 245
6.6
Registerbaserad forskning ..................................................... 247
6.7
Risker med myndighetsregister ............................................. 249
6.8
Risker vid registerbaserad forskning ..................................... 251
6.9
Etisk prövning ........................................................................ 256
6.10 Informerat samtycke .............................................................. 258
6.11 Rätten att dra tillbaka ett samtycke ...................................... 263
6.12 RF och sekundäranvändning av uppgifter/prover................ 264
6.13 Sammanfattande analys .......................................................... 270
6.13.1 Integritetsskyddskommitténs frågor ......................... 270
6.13.2 Proportionalitetsbedömning ...................................... 271
7
Erfarenheter från de nordiska länderna ....................... 275
7.1
Danmark ................................................................................. 275
7.1.1 Offentlighet och sekretess ......................................... 275
7.1.2 Personuppgiftsbehandling .......................................... 277
7.1.3 Etikprövning................................................................ 278
7.1.4 Biobanker..................................................................... 279
7.1.5 Danmarks Statistik ...................................................... 280
7.1.6 Statens Serum Institut ................................................ 282
7.2
Finland .................................................................................... 283
7.2.3 Etikprövning................................................................ 286
7.2.4 Biobanker..................................................................... 287
7.2.5 Statistikcentralen ......................................................... 290
7.2.6 Institutet för hälsa och välfärd ................................... 291
7.3
Norge ...................................................................................... 292
7.3.3 Personvärnombud ....................................................... 295
7.3.4 Etikprövning................................................................ 296
7.3.5 Biobanker..................................................................... 298
10
SOU 2014:45
Innehåll
7.3.6 Statistisk sentralbyrå................................................... 299
7.3.7 Folkehelseinstituttet................................................... 300
7.4
Sammanfattning ..................................................................... 300
8
Bakgrund, nuläge och utmaningar .............................. 303
8.1
Bakgrund ................................................................................ 303
8.2
Datakällorna ........................................................................... 306
8.2.1 Myndighetsregister ..................................................... 306
8.2.2 Kvalitetsregister .......................................................... 307
8.2.3 Biobanker .................................................................... 309
8.2.4 Forskningsregister ...................................................... 311
8.3
Tillgänglighet för forskning till register och biobanker ...... 313
8.3.1 Etikprövningen ........................................................... 314
8.3.2 Utlämnande................................................................. 318
8.3.2.1 Forskningsprocessen och vilka uppgifter
som är nödvändiga .................................................... 328
8.3.2.2. Internationellt samarbete.......................................... 330
8.3.3 Sambearbetning........................................................... 334
8.3.3.1 Federerat system........................................................... 337
8.3.4 Skydd och säkerhet vid högskolorna och
universiteten ................................................................ 340
8.4
Forskningsdatabaser .............................................................. 342
8.4.1 Det rättsliga läget är oklart......................................... 343
8.4.2 LifeGene och EpiHealth ............................................ 345
8.4.3 Varför behövs forskningsdatabaser? ......................... 349
8.4.4 Behöver myndighetsuppgifter finnas med i
forskningsdatabaser? .................................................. 353
8.4.5 Hur avgränsat ändamål? ............................................. 357
8.4.6 Sammanfattning om forskningsdatabaser ................. 362
8.5
Slutsatser................................................................................. 362
8.6
Sammanfattning ..................................................................... 372
9
Bedömningar och förslag........................................... 375
9.1
Etikprövningen ...................................................................... 375
9.1.1 Ett enklare förfarande................................................. 375
9.1.2 Rådgivande yttrande ................................................... 378
11
Innehåll
SOU 2014:45
9.1.3 Ett utvidgat tillämpningsområde ............................... 380
9.2
Ändring av bestämmelserna om kodnyckelförfarande ........ 381
9.2.1 Lagen om den officiella statistiken ............................ 383
9.2.2 När kan kodnyckelförfarande användas? .................. 383
9.2.3 Hur länge ska kodnyckeln bevaras? ........................... 386
9.2.4 De utlämnande myndigheternas problem ................. 386
9.2.5 Forskarnas problem .................................................... 387
9.2.6 Ändring av bestämmelserna om
kodnyckelförfarande ................................................... 388
9.2.6.1 Bevarande av kodnyckel ........................................... 388
9.2.6.2 Ett utvidgat tillämpningsområde ............................. 389
9.2.6.3 Hur länge bör kodnyckeln bevaras? ........................ 390
9.2.6.4 Kodnyckelns rättsliga status .................................... 391
9.2.6.5 Kodnyckelförfarandet och arkivlagstiftningen ....... 392
9.3
En ny sekretessbestämmelse .................................................. 395
9.3.1 Primära sekretessbestämmelser till skydd för
enskild inom forskning ............................................... 396
9.3.2 Pågående lagstiftningsarbete ...................................... 400
9.3.3 Vilket skydd finns för uppgifter som överlämnas från en myndighet till forskningsverksamhet hos en myndighet? .................................. 402
9.3.4 Vilket skydd finns för uppgifter som inhämtas
direkt från forskningspersonen eller annan
enskild? ........................................................................ 404
9.3.5 Är skyddet för den enskilde inom
forskningsverksamhet tillräckligt? ............................. 405
9.3.6 Intresseavvägning ........................................................ 406
9.3.7 Sekretessens styrka ..................................................... 408
9.3.8 Sekretesstiden .............................................................. 410
9.3.9 Placering av bestämmelsen och följdändringar ......... 410
9.3.10 Sekretessbrytande bestämmelser................................ 411
9.3.11 Överföring av sekretess .............................................. 413
9.3.12 En definition av begreppet forskning ........................ 413
9.3.13 Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter ........ 414
9.4
En ny lag om forskningsdatabaser ........................................ 416
9.4.1 Behov av en reglering .................................................. 419
9.4.2 Regleringens utformning ............................................ 421
9.4.3 Hur bör en lagreglering avseende
forskningsdatabaser utformas? .................................. 423
12
SOU 2014:45
Innehåll
9.4.4 Vad är en forskningsdatabas? ..................................... 424
9.4.5 Vilka forskningsdatabaser behövs? ............................ 424
9.4.6 Bör etikprövningslagens tillämpningsområde
utvidgas? ...................................................................... 424
9.4.7 Vilken behandling ska lagen omfatta? ....................... 425
9.4.8 Vilka ska få föra forskningsdatabaser? ...................... 427
9.4.8.1 Högskolorna och offentlighetsprincipen ................ 427
9.4.8.2 Möjlighet för statliga myndigheter att bygga
upp databaser för framtida forskning ...................... 428
9.4.8.3 Möjlighet för andra än statliga myndigheter att
bygga upp forskningsdatabaser för framtida
forskning.................................................................... 429
9.4.9 Finansiering och utvärdering av
forskningsdatabaser .................................................... 430
9.4.10 Förhållande till personuppgiftslagen ......................... 431
9.4.11 Personuppgiftsansvar ................................................. 432
9.4.12 Ändamålet med behandlingen.................................... 432
9.4.13 De primära ändamålen ................................................ 432
9.4.14 Inhämtande av uppgifter till en forskningsdatabas .. 434
9.4.15 Utlämnande av uppgifter från en
forskningsdatabas ....................................................... 435
9.4.16 Forskning .................................................................... 435
9.4.17 De sekundära ändamålen ............................................ 437
9.4.18 Sambearbetning och kodnyckelförfarande................ 439
9.4.19 Innehåll ........................................................................ 441
9.4.20 Sökbegrepp .................................................................. 441
9.4.21 Direktåtkomst............................................................. 442
9.4.22 Förbud mot bakvägsidentifiering .............................. 443
9.4.23 Intern elektronisk åtkomst ........................................ 444
9.4.24 Gallring ........................................................................ 445
9.4.24.1 Om arkivering och gallring....................................... 445
9.4.24.2 Tidigare lagstiftning .................................................. 445
9.4.24.3 En särskild bestämmelse om gallring i lagen
om forskningsdatabaser ............................................ 448
9.4.24.4 Avveckling av forskningsdatabaser .......................... 449
9.4.25 Information vid insamling.......................................... 450
9.4.26 Registerutdrag ............................................................. 451
9.4.27 Rättelse och skadestånd.............................................. 452
9.4.28 Sekretess ...................................................................... 452
9.4.28.1 Sekretess till skydd för uppgifter
i forskningsdatabaser ................................................ 452
13
Innehåll
SOU 2014:45
9.4.28.2
Utlämnande av uppgifter till forskningsdatabaser ................................................................. 452
9.4.28.3 Särskild verksamhet ................................................ 454
9.4.29 Regeringens möjlighet att meddela föreskrifter........ 455
9.5
14
Biobanker ................................................................................ 456
9.5.1 Bakgrund ..................................................................... 458
9.5.2 Biobankslagen.............................................................. 458
9.5.3 Bestämmelser om spårbarhet...................................... 461
9.5.5 Sekretess ...................................................................... 464
9.5.6 Nationellt biobanksråd och Svenska
biobanksregistret ......................................................... 464
9.5.7 Rapporten Gemensam svensk biobanksstruktur ...... 465
9.5.8 Problem relaterade till personuppgiftsbehandling .... 467
9.5.9 Problem relaterade till sekretess ................................ 467
9.5.10 Biobanksutredningens förslag avseende
spårbarhet .................................................................... 468
9.5.11 Biobanksutredningens förslag avseende
personuppgiftsbehandling .......................................... 469
9.5.12 Sammanfattning av remissinstansernas
synpunkter ................................................................... 473
9.5.12.1 Lagreglering av SBR ............................................... 473
9.5.12.2 Biobankernas behandling av personuppgifter....... 476
9.5.13 Slutsatser ...................................................................... 477
9.5.14 En särskild lag om Nationella biobanksregistret ...... 478
9.5.14.1 Intresseavvägning ................................................... 478
9.5.14.2 Lagens tillämpningsområde ................................... 480
9.5.14.3 Vem ska föra Nationella biobanksregistret?......... 481
9.5.14.4 Skyldighet att lämna uppgifter till
Nationella biobanksregistret ................................. 482
9.5.14.5 Förhållande till personuppgiftslagen ..................... 483
9.5.14.6 Den registrerades inställning till
personuppgiftsbehandling ..................................... 483
9.5.14.7 Underåriga .............................................................. 485
9.5.14.8 Beslutsoförmögna .................................................. 486
9.5.14.9 Personuppgiftsansvar ............................................. 486
9.5.14.10 Behandling av personuppgifter .............................. 487
9.5.14.11 Innehåll ................................................................... 488
9.5.14.12 Sökbegrepp ............................................................. 489
9.5.14.13 Direktåtkomst ........................................................ 489
SOU 2014:45
9.5.14.14
9.5.14.15
9.5.14.16
9.5.14.17
9.5.14.18
9.5.14.19
9.5.14.20
Innehåll
Tillgång till personuppgifter .................................. 489
Information ............................................................. 489
Rätt att får uppgifter utplånade.............................. 490
Gallring .................................................................... 490
Rättelse och skadestånd.......................................... 491
Övriga bestämmelser .............................................. 492
Sekretess .................................................................. 492
10
Ikraftträdande och övergångsbestämmelser ................. 499
11
Konsekvenser........................................................... 501
11.1 Inledning................................................................................. 501
11.2 Konsekvenser enligt 14 § ....................................................... 501
11.3 Konsekvenser enligt 15 § ....................................................... 505
11.4 Konsekvenser enligt 15 a § .................................................... 505
11.4.1 En beskrivning av problemet och vad man vill
uppnå ........................................................................... 506
11.4.2 En beskrivning av alternativa lösningar som finns
för det man vill uppnå och vilka effekterna blir
om någon reglering inte kommer till stånd............... 507
11.4.3 Uppgifter om vilka som berörs av regleringen ......... 508
11.4.4 Uppgifter om vilka kostnadsmässiga och andra
konskevenser regleringen medför och en
jämförelse av konsekvenserna för de övervägda
regleringsalternativen ................................................. 509
11.4.5 En bedömning av om regleringen
överensstämmer med eller går utöver de
skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till
Europeiska unionen .................................................... 509
11.4.6 En bedömning av om särskilda hänsyn behöver
tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande
och om det finns behov av speciella
informationsinsatser ................................................... 510
11.4.7 Effekten för företag .................................................... 511
11.5 Konsekvenser för skyddet för den personliga
integriteten och forskningen ................................................. 512
15
Innehåll
SOU 2014:45
12
Författningskommentar ............................................. 513
12.1 Förslaget till lag om ändring av lagen (2001:99) om den
officiella statistiken ................................................................ 513
12.2 Förslaget till lag om ändring av lagen (2003:460) om
etikprövning av forskning som avser människor ................. 515
12.3 Förslaget till lag om ändring av offentlighets- och
sekretesslagen (2009:400) ...................................................... 517
12.4 Förslaget till lag om ändring av patientsäkerhetslagen
(2010:659) ............................................................................... 520
12.5 Förslaget till lag om forskningsdatabaser ............................. 521
12.6 Förslaget till lag om Nationella biobanksregistret ............... 533
Bilaga
Kommittédirektiv 2013:8 ................................................................ 545
16
Sammanfattning
I 2012 års forskningsproposition (prop. 2012/12:30) konstaterade
regeringen att de svenska registren i många avseenden är unika. Att
kombinera uppgifter från dem ger stora möjligheter för forskningen.
Det finns ett antal viktiga frågeställningar som kan besvaras med
hjälp av olika register och datamaterial.
Mot den bakgrunden har regeringen uppdragit åt Vetenskapsrådet
att inrätta en funktion med uppgift att förbättra tillgängligheten till
och underlätta användningen av registeruppgifter för forskningsändamål.
Uttalanden i propositionen är också bakgrunden till denna utredning. I utredningsdirektiven framhålls att det kan finnas rättsliga
hinder för registerbaserad forskning. Mitt uppdrag har varit att analysera dessa och att lämna författningsförslag och andra förslag i syfte
att
• registeransvariga myndigheter i större utsträckning ska kunna
lämna ut uppgifter för forskningsändamål med hänsyn tagen till
skyddet för den enskildes integritet,
• sambearbetning av registeruppgifter för forskningsändamål ska
underlättas, och
• göra det möjligt att på ett integritetssäkert sätt samla in personuppgifter till register som förs för särskilda och uttryckligt angivna forskningsändamål samt till longitudinella studier som håller
sig inom ramen för sådana ändamål.
På den sistnämnda punkten specificeras uppdraget ytterligare i direktiven. Det talas där om ett behov av att kunna skapa ”nya databasinfrastrukturer för bestämda, men relativt allmänt hållna, forskningsändamål”. Jag ska föreslå hur sådana infrastrukturer ska kunna
byggas, som kan användas av forskare i olika forskningsprojekt och
17
Sammanfattning
SOU 2014:45
som kan uppdateras och tillföras nya uppgifter vid till exempel
longitudinella studier.
Jag har även haft till uppgift att undersöka om det befintliga
sekretesskyddet för uppgifter som hanteras inom forskning är tillräckligt för att skydda den enskildes integritet vid forskning.
Till min hjälp i utredningsarbetet har jag haft en sekreterare,
Magdalena Petersson, som är hovrättsassessor, samt en grupp av
experter och sakkunniga med företrädare för departement, myndigheter och forskarsamhället. Jag har under arbetets gång haft ett
stort antal kontakter med forskare med omfattande erfarenheter av
registerbaserad forskning och med flertalet berörda myndigheter.
Vad menas med register?
Med register avses i detta sammanhang i första hand strukturerade
samlingar av personuppgifter som har upprättats inom myndigheter
för primärt andra ändamål än forskning. Som exempel kan nämnas
register hos statliga myndigheter som har tillkommit för administrativa eller statistiska ändamål och register hos regioner och landsting
som har skapats för utvärdering och kvalitetssäkring av hälso- och
sjukvården. Även biobanker, som är samlingar av biologiska prover
från individer tagna huvudsakligen i samband med vård och behandling, är i sammanhanget av stort intresse.
Med register avses i utredningsdirektiven dock även vissa uppgiftssamlingar som primärt är skapade för forskningsändamål. Uppgifterna i dessa kan hämtas direkt från individer eller från de nämnda
registren. Oftast skapas sådana forskningsregister för ett specifikt
forskningsprojekt, men det förekommer också att register byggs för
att kunna ge underlag för flera framtida, från början inte definierade, forskningsprojekt. I den här utredningen kallar jag sådana
forskningsregister för forskningsdatabaser. De utgör en sådan infrastruktur som omnämns i utredningsdirektiven.
Varför är registeruppgifter bra för forskning?
Det är i många sammanhang en stor fördel för forskningen att få
tillgång till omfattande datamaterial. Myndighetsregister som i regel
innehåller uppgifter om alla invånare i landet, eller i vart fall alla
som är i något avseende berörda, är ovärderliga när man önskar be-
18
SOU 2014:45
Sammanfattning
skriva tillståndet i befolkningen. Genom att alla finns med kan även
minoriteter och ovanliga företeelser fångas in. Ett exempel på det
sistnämnda kan vara ovanliga sjukdomar.
Alternativet till att använda uppgifter från register är i regel att
samla in uppgifter direkt från ett urval av individer. Sådana urvalsundersökningar är ibland nödvändiga eftersom alla uppgifter som
forskarna är intresserade av inte finns i register. Men urvalsundersökningar kan innebära vissa problem. Ofta är de forskningspersoner
som väljs ut inte särskilt representativa. Även när urvalen är representativa måste de om inte annat av ekonomiska skäl ofta begränsas
och man måste dessutom alltid räkna med ett bortfall, det vill säga
att några av dem som tillfrågas av olika skäl inte vill medverka. Både
representativiteten, urvalets storlek och bortfallet ökar osäkerheten
i forskningsresultaten. Det finns flera exempel på att slutsatser som
har dragits på grundval av mindre urvalsstudier har visat sig felaktiga när de testats på hela den berörda populationen.
Även i andra sammanhang än när det gäller att studera ovanliga
företeelser är forskare beroende av omfattande datamaterial. När de
vill studera hur en viss åtgärd påverkar olika individer kan en urvalsstudie vara tillräcklig, men om de vill finna olika orsaker till ett
komplext samhällsfenomen krävs ett mer omfattande datamaterial.
Vid longitudinella studier, då man följer individer eller studerar en
och samma företeelse över tid, är register en särskild tillgång. Om
individerna gång på gång ska kontaktas finns en stor risk att urvalet
krymper ganska snabbt, till exempel därför att de tröttnar på att
delta.
Ofta är det en fördel att kunna kombinera uppgifter som forskarna själva har samlat in vid urvalsstudier med uppgifter från register.
Om vissa uppgifter kan hämtas ur register kan antalet frågor som
forskaren behöver ställa till sina intervjupersoner begränsas. För att
få fram historiska uppgifter om en individ som ingår i ett urval kan
register ofta innehålla mer pålitlig information än den individen kan
ge ur minnet. För att följa upp hur det går för individer som deltagit i en urvalsstudie kan registeruppgifter användas för att slippa
besvära individerna med upprepade frågor. Uppgifter om alla de olika
individer som finns med i olika urvalsundersökningar kan bara återfinnas i heltäckande register.
Uppgifter om individer, också känsliga uppgifter, är ofta nödvändiga för forskningen. Det gäller inte minst inom medicinsk forskning där syftet är att förstå sjukdomars uppkomst och utveckling
och att finna botemedel. Samtidigt innebär all behandling av person19
Sammanfattning
SOU 2014:45
uppgifter vissa risker för individers personliga integritet. Den största
risken är att någon blir utsatt för andra missaktning om hans eller
hennes personliga förhållanden blir kända. Det är bakgrunden till
att det finns en omfattande lagstiftning som syftar till att skydda individers personliga integritet och att hantera den avvägning mellan
olika intressen som kan behöva göras.
Rättsliga förutsättningar för registerbaserad forskning
Flera internationella organisationer, Förenta nationerna (FN),
Europarådet, Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och Europeiska Unionen (EU), har utarbetat riktlinjer för hur personuppgifter får hanteras. Av särskild betydelse
för svensk del är Europakonventionen om mänskliga rättigheter, som
sedan 1995 är inkorporerad i svensk lag, och EU:s dataskyddsdirektiv, som i Sverige har implementerats genom personuppgiftslagen (PUL). Inom EU pågår för närvarande en diskussion om en
ny dataskyddsförordning, som, om den beslutas, blir direkt tillämplig i alla medlemsländer och således för svensk del ersätter PUL.
Det är oklart när ett sådant beslut kan komma att fattas och denna
utredning utgår därför från gällande rätt.
I regeringsformen (RF) anges att var och en gentemot det allmänna är skyddad mot betydande intrång i den personliga integriteten
om det sker utan samtycke och innebär övervakning eller kartläggning av den enskildes personliga förhållanden. Bestämmelsen får
begränsas genom lag, men endast för att tillgodose ändamål som är
godtagbara i ett demokratiskt samhälle.
PUL reglerar behandlingen av personuppgifter. Sådana får bara
samlas in bara om det är lagligt och bara för särskilda, uttryckligt angivna och berättigade ändamål. De får inte behandlas för något ändamål som är oförenligt med det för vilket uppgifterna samlades in.
För myndigheterna finns oftast det lagliga stödet för personuppgiftsbehandlingen i särskilda registerförfattningar, som bland annat
anger ändamålet och vilka uppgifter som får behandlas. Behandling
av uppgifter för historiska, statistiska eller vetenskapliga ändamål ska
enligt PUL inte anses vara oförenligt med de ändamål för vilka
uppgifterna samlades in. Det sistnämnda innebär att det är möjligt
att i till exempel forskning sekundäranvända uppgifter som har
samlats in för andra ändamål.
20
SOU 2014:45
Sammanfattning
För att få behandla uppgifterna krävs antingen att de berörda
individerna har samtyckt till behandlingen eller att den är nödvändig för att till exempel en arbetsuppgift av allmänt intresse ska
kunna utföras. Forskning kan vara ett exempel på en sådan arbetsuppgift.
Vissa personuppgifter klassificeras i PUL som känsliga, och är
förbjudna att behandla. Det gäller uppgifter som avslöjar ras eller
etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse,
medlemskap i fackförening eller som rör hälsa och sexualliv. Sådana
uppgifter, liksom uppgifter som rör lagöverträdelser av vissa slag och
biologiska prover, kan emellertid efter etikgodkännande behandlas i
forskning. Etikgodkännande ges enligt lagen om etikprövning av
forskning som avser människor (etikprövningslagen) av en etikprövningsnämnd, med av regeringen utsedda representanter för forskning och allmänhet. Etikprövningsnämnden ska också bedöma om
samtycke ska inhämtas eller om uppgifterna kan behandlas utan samtycke. När det är fråga om omfattande uttag från myndighetsregister
är praxis att inte kräva samtycke eftersom det skulle förutsätta en
oproportionerlig resursinsats.
Myndigheters insamling och övriga behandling av personuppgifter motiveras ofta med att de behöver uppgifterna för att kunna
fullgöra sina administrativa uppgifter. Det kan handla om att hålla
reda på landets invånare, att upprätta vallängder inför allmänna val,
att bedöma hur mycket skatt medborgarna ska betala och vilka bidrag
de har rätt till, och så vidare. I många fall används uppgifterna för
beslut som avser enskilda personer. I de fall myndigheterna har fått
i uppdrag att behandla personuppgifter har fördelen med denna
behandling bedömts överväga riskerna för den personliga integriteten.
Ett annat syfte med myndigheters behandling av personuppgifter
är att upprätta statistik eller att utvärdera och kvalitetssäkra verksamheter. Statistikproduktion baseras ofta på uppgifter ur administrativa register, men i vissa fall samlas uppgifter in särskilt för
statistiska ändamål.
Allmänna handlingar hos svenska myndigheter är i princip offentliga, men allmänhetens rätt att ta del av sådana handlingar kan begränsas om det är påkallat av hänsyn till exempelvis den enskildas
personliga och ekonomiska förhållanden. I sådana fall råder ofta
varierande grad av sekretess. Den starkaste sekretessen gäller för uppgifter som har samlats in för statistiska ändamål. Då är sekretessen
absolut, vilket innebär att uppgifterna i princip inte lämnas ut.
21
Sammanfattning
SOU 2014:45
Det finns emellertid även för dessa uppgifter vissa sekretessbrytande regler. Uppgifterna kan till exempel lämnas ut för forskningsändamål om det kan ske utan risk för skada eller men för den som
uppgifterna avser eller dennas anhöriga. Om sekretessbelagda uppgifter lämnas ut till en annan myndighet, till exempel ett universitet
eller en högskola, för forskningsändamål följer sekretessen automatiskt med. Om utlämnande sker till annan sker det i regel med
särskilda förbehåll som syftar till att ge motsvarande skydd.
Det är den registerhållande myndigheten som har att pröva om
personuppgifter kan lämnas ut. Vid utlämnande till forskning är det
vanliga att uppgifterna lämnas ut i anonymiserad form. Det innebär
att forskare inte vet vilka individer uppgifterna avser. Anonymiserade uppgifter kan vara kodade eller avidentifierade. Att uppgifterna
är kodade innebär att forskaren får ut uppgifter med en icke identitetsbärande beteckning, till exempel ett löpnummer, medan myndigheten behåller en kodnyckel som kopplar löpnummer till personnummer och som gör det möjligt att senare komplettera uppgifterna.
Att en sådan möjlighet finns är viktigt vid till exempel longitudinella
studier. När uppgifterna är avidentifierade finns inte denna möjlighet.
Även om uppgifterna är anonymiserade kan det finnas en risk
för så kallad bakvägsidentifiering, det vill säga att man genom att
sammanställa en rad uppgifter om en individ kan identifiera denna.
Det är förbjudet och har så vitt känt aldrig förekommit inom
forskningen, men det är likväl en potentiell risk som rent av kan
öka med utvecklingen av datatekniken. Därför är det viktigt att det
finns ett tydligt regelverk och säkerhetsmässiga arrangemang kring
personuppgifterna även i forskningsmiljöer.
I vissa fall, särskilt i medicinsk forskning, förekommer att identifierbara uppgifter lämnas ut. Syftet är ofta att forskare ska kunna
kontakta individerna i fråga eller att de ska kunna kontrollera registeruppgifter med uppgifter från patientjournaler.
Integritet och registerbaserad forskning
Ansvaret för den personuppgiftsbehandling som sker inom forskningen åvilar forskningshuvudmännen, det vill säga i regel universitet och högskolor. Ansvaret är ytterst styrelsernas. Det har inte
förekommit att uppgifter läckt ut från forskningsmiljöer. De regler
för sekretess och säkerhetsmässig hantering som gäller är en viktig
22
SOU 2014:45
Sammanfattning
förklaring till det. Men universitet och högskolor liksom forskare
har också andra starka incitament att se till att reglerna följs, nämligen för att de ska kunna få del av uppgifter och bedriva forskning.
Till det kommer att forskare inte i första hand är intresserade av
individer utan av mönster i populationer.
Gällande regel i regeringsformen om den enskildes skydd gentemot det allmänna mot betydande intrång i den personliga integriteten om det sker utan samtycke och innebär övervakning eller kartläggning av den enskildes personliga förhållanden tillkom år 2011.
Frågan har väckts om sekundäranvändning av personuppgifter i
myndighetsregister som sker utan samtycke skulle kunna stå i strid
med denna grundlagsbestämmelse. Effekten av insamlingen av uppgifter för forskning skulle, oavsett avsikten, kunna anses vara
åtminstone kartläggning av enskildas personliga förhållanden.
Regeringen har i propositionen om grundlagsändringen konstaterat att man vid bedömningen av vad som är betydande intrång
måste se till bland annat ändamålet med behandlingen av uppgifter.
Syftet med forskning är inte att kartlägga enskilda individer utan
att finna mönster i en population. Behandlingen av uppgifterna ur
myndighetsregister har sin rättsliga grund i de särskilda registerförfattningar som finns för myndighetsregistren och i PUL:s bestämmelse att behandling för vetenskapliga ändamål inte är oförenligt
med de ursprungliga ändamålen för behandlingen av uppgifterna.
Lagstiftarens avsikt torde inte ha varit att förhindra en sådan behandling av personuppgifter i forskningen. Regeringen har också i
propositionen om behandling av personuppgifter vid Institutet för
arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) konstaterat att den så kallade IFAU-databasen inte står i strid med
grundlagen. Däremot har regeringen bedömt att det med hänsyn
till att det i detta fall handlar om många uppgifter som bevaras under
lång tid är rimligt att det finns ett lagstöd för databasen.
Min slutsats är att registerbaserad forskning, forskningsregister
och forskningsdatabaser inte innebär betydande intrång i enskildas
personliga integritet, men att det är angeläget att det finns ett tydligt
lagligt stöd för denna verksamhet.
Enligt proportionalitetsprincipen ska staten inte införa restriktioner eller skyldigheter utöver vad som är nödvändigt för att
uppnå målet med en åtgärd. Målet med registerbaserad forskning är
att vinna kunskap om hur samhället fungerar och den åtgärd som
prövas i sammanhanget alltså användningen av bland annat registeruppgifter som har samlats in för andra ändamål.
23
Sammanfattning
SOU 2014:45
Att kunna använda registeruppgifter i forskningen har stora fördelar. Det finns kunskaper som kan uppnås genom sådan forskning,
som är svårt att uppnå med andra metoder. Risken för läckor och
åtföljande men för uppgiftslämnarna är liten. Det gäller särskilt när
uppgifter lämnas ut i anonymiserad form, men även annars. När
fördelarna vägs mot riskerna framstår registerbaserad forskning en i
hög grad proportionell åtgärd.
Erfarenheter från de nordiska länderna
Förutsättningarna för registerbaserad forskning är mycket likartade
i de övriga nordiska länderna. Även de har att utgå från gällande
internationella regelverk. Deras motsvarigheter till svenska PUL är,
liksom PUL, baserade på EU:s dataskyddsdirektiv och därmed
mycket likartade. I vissa avseenden har de valt andra lösningar än
Sverige för att underlätta registerbaserad forskning. Som exempel
kan nämnas att man i Danmark har skapat ett väl utvecklat system
för fjärråtkomst av hälsodata och att man i Norge en fristående organisation för deponering och arkivering av forskarmaterial. Sådana
exempel kan tjäna som inspirationskällor när systemen ska utvecklas
i Sverige.
Bakgrund, nuläge och utmaningar
Det finns fyra viktiga datakällor för registerbaserad forskning: myndighetsregister, hälso- och sjukvårdens kvalitetsregister, biobanker
och forskningsregister av olika slag.
Myndighetsregistren är skapade för primärt andra ändamål än
forskning. Kvalitet och dokumentation kan inte alltid möta forskningens behov. Ofta krävs bearbetning av data innan de kan användas
i forskningen. Här finns en potential för utveckling.
Kvalitetsregistren inom hälso- och sjukvården är uppbyggda
utifrån interventioner, sjukdomsepisoder eller kroniska sjukdomar.
De är av varierande kvalitet, men en stor satsning sker nu från regeringens och huvudmännens sida att öka kvalitet och tillgänglighet.
För närvarande finns ett 80-tal certifierade kvalitetsregister, vilket
innebär att de lever upp till vissa kvalitetskrav. Nuvarande utvecklingsprogram avser perioden 2013–16. När det löper ut får bedömas
hur man ska gå vidare.
24
SOU 2014:45
Sammanfattning
Biobanker innehåller biologiska prover. Det finns cirka 600 biobanker i Sverige varav hälften hos hälso- och sjukvårdshuvudmännen
och ett 50-tal på universitet med medicinsk forskning. En utmaning
är att öka spårbarheten av biobanksprover för att de ska bli mer tillgängliga för forskning.
Forskningsregister finns av många olika slag. Flertalet har tillkommit för konkreta forskningsprojekt. Svensk Nationell Datatjänst
(SND) är en nationell resurs för samordning av existerande och nya
forskningsregister inom samhällsvetenskap, humaniora och medicin.
SND är för närvarande ett samarbetsprojekt mellan Vetenskapsrådet
och Göteborgs universitet. Ett syfte är att data som har samlats in
för viss forskning ska göras tillgängliga och kunna återanvändas i
nya forskningsprojekt. Datainspektionen har emellertid beslutat att
SND inte har rätt att bevara register med personuppgifter, varmed
avses uppgifter som på något sätt kan identifieras (till exempel där
en kodnyckel finns bevarad). Det innebär en allvarlig begränsning av
SND:s verksamhet.
Vid användning i forskning av känsliga personuppgifter eller biologiska prover krävs etiktillstånd. När uppgifterna ska tillhandahållas
i anonymiserad form bedömer etikprövningsnämnderna riskerna
som små och tillstånd beviljas rutinmässigt. Denna bedömning står
väl i överensstämmelse med den som har gjorts i vissa mål och ärenden som har behandlats i domstol eller av regeringen. I Danmark
och Finland har man valt att vid utlämnande av sådana data arbeta
med generella etiktillstånd för vissa auktoriserade organisationer. I
Sverige borde det vara möjligt att pröva en förenklad process. Många
av de berörda uppfattar också att de blanketter som forskarna har
att fylla i vid etikansökan är mer detaljerade än nödvändigt. Det
kan finnas skäl se över dessa blanketter, till exempel inom ramen
för det av Vetenskapsrådet nyligen tillsatta registerdatarådet.
Inom Statistiska centralbyrån (SCB) har under de senaste tio
åren ett system för fjärråtkomst av uppgifter utvecklats. Det kallas
MONA, Micro On-line Access. Det används för att tillgängliggöra
data inte bara från SCB utan från flertalet statistikansvariga statliga
myndigheter. Systemet innebär att forskaren från en terminal i sin
arbetsmiljö kopplar upp sig mot MONA och kan bearbeta data utan
att de lämnar SCB. Bearbetade data, i form av till exempel tabeller,
kan senare skickas till forskaren med e-post. En utvärdering av
MONA-systemet har nyligen initierats av Vetenskapsrådet. Något
motsvarande system för hälsodata från Socialstyrelsen finns ännu
25
Sammanfattning
SOU 2014:45
inte, men möjligheten att skapa ett sådant kommer att prövas inom
ramen för utvärderingen av MONA.
Det synes inte finnas några rättsliga hinder för att tillhandahålla
uppgifter för forskning. De problem som kan finnas ligger snarare
på det administrativa planet. För SCB, och även andra myndigheter, är inte forskning en prioriterad uppgift. Statistikutredningen
föreslog i december 2012 att det i SCB:s instruktion skulle skrivas
in att det ska vara en prioriterad uppgift att bistå forskningen med
data. Finansdepartementet har meddelat att man har för avsikt att
föreslå en sådan ändring, men något beslut har ännu inte fattats.
Det är angeläget att det sker snarast. Det kan också finnas skäl att
göra motsvarande justering i instruktioner till andra myndigheter.
Inom Socialstyrelsen har en registerserviceenhet numera skapats.
För närvarande pågår inom SCB en intern utredning som syftar till
något liknande. Det är angeläget att det även inom SCB skapas en
central forskningsserviceenhet.
Mycket av dagens forskning sker i internationellt samarbete.
Utlämnande av data över nationsgränser är en utmaning. Det är dock
komplicerade frågor som inte kunnat analyseras inom ramen för
denna utredning. Diskussioner mellan de statistiska centralbyråerna i
Norden har dock nyligen initierats av Nordiska Rådet och dess
forskningsråd, Nordforsk, och pågår för närvarande.
Sambearbetning av data från olika register är ofta nödvändigt inom
forskning. Sambearbetningen synes, även när flera myndigheter är
inblandade, fungera relativt väl. Den rättsliga grunden för att lämna
känsliga personuppgifter mellan statistikansvariga myndigheter för
att möjliggöra sambearbetning för forskningshuvudmans räkning
har i något fall ifrågasatts. Det har vidare ifrågasatts om det finns
stöd i sekretesslagstiftningen för statistikansvariga myndigheterna
att skicka sekretessbelagda uppgifter till en annan myndighet i syfte
att möjliggöra sambearbetning av uppgifter för en tredje myndighets räkning. Min bedömning är dock att detta förfarande har stöd
i nuvarande lagstiftning.
Sambearbetning skulle kunna underlättas genom utveckling av
ett så kallat federerat system. Det innebär att uppgifter hämtas från
olika datakällor till en federationsserver (trusted location), en institution som alla dataägare litar på och vilken de kan ge tillgång till
uppgifter utan oro för spridning. Forskaren arbetar mot en sådan
federationsserver på samma sätt som mot dagens MONA. Till denna
federationsserver hämtas uppgifter på elektronisk väg direkt från
källorna utan att någon överföring av uppgifter mellan myndig26
SOU 2014:45
Sammanfattning
heterna sker. Regeringen har i forskningspropositionen uttryckt sig
positivt om en sådan lösning och uttalat att den ska utredas i särskild
ordning. Något sådant initiativ har emellertid inte tagits. En federerad
lösning kräver en omfattande teknisk utveckling. Om en sådan ska
komma till stånd krävs sannolikt ett initiativ från regeringen, eventuellt i samarbete med Umeå universitet som nyligen har inlett ett
utvecklingsarbete inom området.
SND är en viktig infrastruktur för svensk forskning. Det är angeläget att SND blir en permanent verksamhet och att den får rimliga
förutsättningar att sköta sina uppgifter. I dag deponerar forskare
kopior på sina data hos SND. Det skulle vara en fördel om SND
kunde bli en arkivmyndighet där originaldata kunde deponeras. Som
arkivmyndighet skulle SND också bli personuppgiftsansvarig för
de uppgifter som finns där, vilket innebär att Datainspektionens invändningar mot rådande ordning skulle kunna hanteras. I Norge och
Danmark har man organiserat motsvarande verksamhet på ett annat
sätt: i Norge i en självständig organisation under Utdannings- og
Forskningsdepartementet och i Danmark som en del hos Statens
Arkiver. Den norska lösningen förefaller vara den mest attraktiva
för verksamhetens självständighet och utveckling. Regeringen bör
tillsätta en utredning för att utarbeta en långsiktig lösning för SND.
Bedömningar och förslag
Etikprövningen
För att förenkla handläggningen av ärenden där syftet är att i forskningen endast använda anonymiserade uppgifter från myndighetsregister föreslås att nämnderna ska kunna delegera sådana ärenden
till ordföranden.
Det föreslås vidare att forskare ska få rätt att få ett yttrande från
etikprövningsnämnden över forskningsprojekt som inte faller under
etikprövningslagen. Det finns i dag en möjlighet att begära ett sådant
yttrande, men nämnden avgör själv om den vill avge ett yttrande
eller inte.
Det föreslås också att utlämnande från forskningsdatabaser alltid
ska kräva etiktillstånd, oavsett om det handlar om känsliga personuppgifter eller inte.
27
Sammanfattning
SOU 2014:45
Kodnyckelförfarande
När uppgifter lämnas ut i anonymiserad form kan utlämnande myndighet bevara en kodnyckel som gör det möjligt att senare komplettera uppgifterna. Denna möjlighet har tillkommit främst för att
möjliggöra longitudinella studier, där samma individer eller företeelser följs under lång tid, och liknande studier.
Vid longitudinella studier kommer utlämnande myndighet och
forskarna överens om hur länge kodnyckeln ska bevaras. Normalt
bevaras den i tre år med möjlighet till förlängning. Utlämnande
myndighet kan dock vara obenägen att behålla kodnyckeln om den
upplever att forskningsfrågorna förändras.
Även i andra forskningsprojekt kan en kodnyckel upprättas och
bevaras, men normalt under betydligt kortare tid, vanligen tre månader. Syftet är kunna komplettera utlämnande uppgifter om något
har blivit fel eller om forskaren har missat något i sin ansökan.
Det finns flera skäl för att regelmässigt bevara kodnycklar under
längre tid. Att koppla bevarandet till att det är samma forskningsfrågor som ställs synes inte vara rimligt. Det är naturligt att forskningsfrågorna i en longitudinell studie successivt modifieras. Forskare
kan under ett pågående projekt finna att data skulle behöva kompletteras även om detta inte förutsågs när uppgifterna begärdes ut. I
all forskning är det dessutom angeläget att ge möjligheter till replikation eller till förnyad analys av samma uppgifter eller efter viss
komplettering.
Det föreslås mot denna bakgrund att kodnycklar ska bevaras hos
den utlämnande myndigheten under tjugo år från dagen för utlämnande av uppgifterna och med möjlighet till förlängning därefter.
En ny sekretessbestämmelse
För att upprätthålla allmänhetens förtroende för forskningen är det
viktigt att regelverket tillgodoser den enskilda individens integritetsskydd. Det finns i dag flera olika bestämmelser som innebär sekretess för personuppgifter som behandlas i forskningen. Regelverket
är emellertid inte lätt att överblicka, vilket kan skapa oklarhet.
I offentlighets- och sekretesslagen finns en särskild bestämmelse
avseende statistiksekretess. Uppgifter som samlas in för statistiska
ändamål skyddas av absolut sekretess. De skäl som i förarbetena till
lagstiftningen åberopats för statistiksekretessen är tre. Offentlighets-
28
SOU 2014:45
Sammanfattning
intresset för sådana uppgifter anses väga lätt. En sammanställning av
i och för sig harmlösa uppgifter kan ibland vara integritetskänslig.
Och uppgiftslämnaren ska känna sig säker på hans eller hennes uppgifter inte kommer ut. Dessa skäl talar också för ett motsvarande
sekretesskydd för uppgifter som samlas in för forskning.
Mot den bakgrunden föreslås en motsvarande forskningssekretess. Det innebär att personuppgifter som samlas in för forskning
alltid är skyddade av absolut sekretess. Liksom när det gäller uppgifter som samlats in för statistiska ändamål ska för dessa uppgifter
insamlade för forskningsändamål finnas en sekretessbrytande bestämmelse som innebär att de, om vissa villkor är uppfyllda, kan
användas för annan forskning.
Med sekretessen följer också tystnadsplikt för dem har att hantera uppgifterna.
Det är angeläget inte bara att personuppgifter skyddas av sekretess
utan också att de behandlas enligt gällande regler och i tekniskt säkra
system. På alla stora universitet och på flertalet högskolor finns så
kallade personuppgiftsombud, som har till uppgift att se till att den
personuppgiftsansvarige, det vill säga universitetet eller högskolan,
följer gällande regler. I många fall synes personuppgiftsombuden inte
ha de resurser och den ställning som krävs för att på ett tillfredsställande sätt fullgöra uppgiften. Det är universitetens och högskolornas
styrelser som har det yttersta ansvaret för att verksamheten fungerar
tillfredsställande. Regeringen föreslås i regleringsbrev till statliga
universitet och högskolor uppmana dessa att lägga större vikt vid
skydd och säkerhet vid behandlingen av personuppgifter, bland
annat genom att stärka personuppgiftsombudets ställning och att
begära återrapportering om hur skyddet hanteras.
Forskningsdatabaser
I utredningsdirektiven framhålls svårigheterna att inom ramen för
gällande rätt skapa forskningsdatabaser för bestämda men relativt
allmänt hållna forskningsändamål. Datainspektionen har ställt sig
tveksam till forskningsdatabaser med allmänt hållna ändamål. Den
har också ifrågasatt lagligheten i det samtycke som enskilda ger när
de lämnar uppgifter till sådana databaser. Etikprövningslagen medger bara att etikgodkännande ges till konkreta forskningsprojekt.
Utlämnande myndigheter ser sig förhindrade att lämna ut uppgifter
till databaser där de konkreta forskningsfrågorna är okända. Det
29
Sammanfattning
SOU 2014:45
saknas alltså i dag rättsliga förutsättningar för sådana forskningsdatabaser.
Regering och riksdag har i några fall stiftat särskilda lagar för att
möjliggöra forskningsdatabaser. Ett exempel är den lag som reglerar den så kallade IFAU-databasen och en annan den lag som
reglerar vissa register för forskning om vad arv och miljö betyder
för människors hälsa (”LifeGene-lagen”). Inom SCB finns också
ett par sådana databaser som delvis används för forskning.
Enligt en inventering som gjorts på uppdrag av Vetenskapsrådet
finns ytterligare ett femtiotal forskningsdatabaser i Sverige. De kan
till exempel ha tillkommit långt tillbaka i tiden innan nuvarande
regelverk fanns på plats, ha byggts upp kring ett konkret forskningsprojekt eller godkänts genom en generös tolkning av etikprövningslagen.
Det föreslås att det införs en särskild lag om forskningsdatabaser.
Tanken är att i den ska anges vissa generella regler för forskningsdatabaser, men att varje databas ska kompletteras med en regeringsförordning som reglerar vad som närmare ska gälla, till exempel
ändamål och innehåll. Forskningsdatabasernas ändamål är att skapa
underlag för forskning och att lämna ut uppgifter till forskningsprojekt. För utlämnande ska alltid krävas etikgodkännande.
Med forskningsdatabas avses en infrastruktur som ska kunna
användas av flera olika forskare, från olika universitet och högskolor
och inom olika discipliner, i framtida forskningsprojekt. Vilka projekten är vet man inte när databasen skapas.
Forskningsdatabaser ska kunna skapas vid statliga universitet och
högskolor samt vid andra statliga myndigheter som har i uppdrag att
bedriva forskning. Det bör uppdras åt Vetenskapsrådet att föreslå
regeringen vilka forskningsdatabaser som ska finnas. Vetenskapsrådet bör också träffa avtal med värduniversiteten om finansiering,
organisation och tillgänglighet. Finansieringen bör vara säkerställd
för åtta år framåt. Forskningsdatabaserna ska utvärderas vart åttonde
år, företrädesvis av en internationell utvärderingsgrupp.
Den personuppgiftsansvarige, alltså myndigheten, ska begränsa
sina anställdas och uppdragstagares elektroniska åtkomst till personuppgifter till vad var och en behöver för att kunna fullgöra sina
arbetsuppgifter i fråga om databasen. Forskningsdatabasen ska administreras i en särskild avgränsad enhet.
De uppgifter som samlas i forskningsdatabasen ska kunna hämtas
ur olika källor. Vissa uppgifter kan samlas in direkt från individer,
andra hämtas ur befintliga register. För att säkerställa att myndig30
SOU 2014:45
Sammanfattning
heterna kan lämna uppgifter till forskningsdatabaserna behövs bestämmelser om uppgiftsskyldighet för dessa. Det bör regleras i de
särskilda förordningar som ska gälla för respektive forskningsdatabas vilka myndigheter som ska vara skyldiga att lämna ut uppgifter
och vilka uppgifter uppgiftsskyldigheten ska omfatta.
Enskilda ska kunna lämna uppgifter och ge ett informerat samtycke till att dessa behandlas för de ändamål som anges i förordningen
för forskningsdatabasen.
Uppgifterna i en forskningsdatabas ska skyddas av absolut sekretess, men med vissa undantag. Enskilda ska ha rätt att på begäran få
registerutdrag för identifierbara uppgifter som har registrerats i
databasen.
Nationellt biobanksregister
Svenska biobanksregistret är i dag ett regionalt system. Registret
finns hos sex regionala biobankscentra, som bedrivs av regioner och
landsting. Det skulle i olika sammanhang underlätta spårbarheten
av biobanksprover om det fanns ett nationellt biobanksregister. Ett
sådant föreslogs för några år sedan av den statliga Biobanksutredningen. Dess förslag har av olika skäl inte lett till lagstiftning.
Utredningen föreslår mot den bakgrunden att Svenskt biobanksregister görs om till ett nationellt system för registrering av biobanksprover, Nationella biobanksregistret. Det föreslås att Socialstyrelsen
blir personuppgiftsansvarig för registret.
Uppgifterna i registret ska få behandlas för att underlätta spårbarhet vid vård och behandling av den registrerade, vid forskning,
kvalitetssäkring och framställning av statistik och vid förstörande
eller avidentifiering av vävnadsprover när den registrerade har återkallat sitt samtycke.
De uppgifter som får registreras avser i första hand provgivarens
identitet, provgivarens ställningstagande till hanteringen av proverna
(samtycke), vävnadsprovernas karaktär, i vilken biobank de finns
och uppgifter om diagnos och analysresultat.
Absolut sekretess ska gälla för de uppgifter som finns i registret,
men med sekretessbrytande regler för till exempel forskning. Uppgifter ska också kunna lämnas ut när det handlar om den enskildes
vård och behandling.
Registreringen bygger på samtycke, det vill säga att den enskilde
när det biologiska provet sparas i en bank tar ställning till hur upp-
31
Sammanfattning
SOU 2014:45
gifterna om provet får behandlas. Uppgifter om de prover som redan
finns i biobanker får dock registreras utan särskilt samtycke. Det
ska understrykas att de berörda har samtyckt till att proverna sparas
i biobanken och hur de får användas. Avsaknaden av samtycke gäller
endast själva registreringen i det nationella registret. Möjligheten
att återkalla samtycke finns alltid och underlättas med den ökade
spårbarhet som följer med det centrala registret.
32
Sammanträdesdatum
Landstingsstyrelsen
Handläggare: Johan Wadman
2015-02-03
Sida
20 (30)
Dnr CK 2014-0294
§ 25
Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta att anse motionen besvarad med
vad som anförs i redovisningen av ärendet.
Ärendet
Kollektivtrafikförvaltningen driver tillsammans med Uppsala kommun ett strategiskt
samverkansprojekt i syfte att knyta samman stadsutvecklingen och utvecklingen av
kollektivtrafiken för att främja en attraktiv och hållbar utveckling av Uppsala stad. Projektet
Framtida kollektivtrafik i Uppsala stad tar avstamp i de för landstinget och Uppsala kommun
gemensamma miljömålen och målen om fördubblad kollektivtrafik.
Till projektet har knutits en politisk styrgrupp bestående av ledamöter från
kollektivtrafiknämnden samt Gatu- och samhällsmiljönämnden och Plan- och
byggnadsnämnden i Uppsala kommun. I projektet är det angeläget att utreda möjliga
systemval för kollektivtrafiken givet den kapacitetsökning som kommer att krävas för en god
kollektivtrafik i Uppsala stad, där nya bostadsområden byggs och befintlig bebyggelse
förtätas. Aktuella exempel är Rosendal och Ulleråker-området som planeras bebyggas med
uppemot 10 000 bostäder.
På uppdrag av den politiska styrgruppen för projektet har en förenklad spårvägsutredning
genomförts under 2014. Den ska därefter kompletteras med en beskrivning av möjliga
systemval för kollektivtrafiken i Uppsala stad utifrån den kapacitetsökning de ger i
kollektivtrafiksystemet i sig själv och som en del i en längre process för att på sikt öka den
sammantagna kapaciteten i kollektivtrafiksystemet. I detta ingår också att översiktligt
beskriva investeringsbehov och driftsekonomi för olika systemval.
Landstingsstyrelsen anser därmed att motionens frågeställning och förslag ingår i det
pågående arbete som sker i samverkan med Uppsala kommun.
Ordförandes sign
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
Sammanträdesdatum
Landstingsstyrelsen
2015-02-03
Kopia till:
Justerandes sign
Sign.
Utdragsbestyrkande
Sida
21 (30)
Sammanträdesdatum
Landstingsstyrelsen
Handläggare: Cecilia Lidén
2015-02-03
Sida
22 (30)
Dnr CK 2014-0439
§ 26
Ledamöter till landstingets länshandikappråd – Valärende
Landstingsstyrelsen beslutar att utse följande personer till ledamöter och ersättare i
länshandikapprådet för mandatperioden 2015-2018:
Malena Ranch (MP), ordförande
Kjell Andersson (S), ledamot
Magnus Ahlkvist (V), ledamot
Marie-Louise Ekholm (M), ledamot
Lina Nordquist (FP), ledamot
Från handikapporganisationerna:
Rose-Marie Westerholm, ledamot
Elisabeth Axberg, ledamot
Bo Wedin, ledamot
Lars Nord, ledamot
Denny Bergenholm, ledamot
Sonja Calais van Stokkom, ersättare
Marielle Sandstedt, ersättare
Aila Nylund, ersättare
Tilda Holstius, ersättare
Amanda Lindberg, ersättare
Till länshandikapprådet adjungeras Handikappföreningarnas Samarbetsorgan i Uppsala läns
(HSO) ombudsman Janne Wallgren.
Ärendet
Handikapporganisationerna och handikapprörelsen, företrädda av HSO, har nominerat
ledamöter till landstingets länshandikappråd för mandatperioden 2015- 2018.
Ordförandes sign
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
Sammanträdesdatum
Landstingsstyrelsen
2015-02-03
Sida
23 (30)
Landstingsfullmäktige beslutade 2014-12-10, § 119, att länshandikapprådet ska vara
organiserat under landstingsstyrelsen. Landstingsstyrelsen utser således länshandikapprådets
representanter, efter nominering från HSO.
Kopia till:
Berörda förtroendevalda
Respektive handikapporganisation
Justerandes sign
Sign.
Utdragsbestyrkande
Sammanträdesdatum
Landstingsstyrelsen
Handläggare: Cecilia Lidén
2015-02-03
Sida
24 (30)
Dnr CK 2014-0437
§ 27
Ledamöter till landstingets pensionärsråd – Valärende
Landstingsstyrelsen beslutar att utse följande personer till ledamöter och ersättare i
pensionärsrådet fram till dess att landstingsstyrelsen fattar beslut om ändring av Regler för
Landstingets i Uppsala län Pensionärsråd:
Vivianne Macdisi (S), ordförande
Susanna Tuvemo Johnsson, (MP), ledamot
Sören Berqvist (V), ledamot
Christina Sääf (M), ledamot
Lina Nordquist (FP), ledamot
Från pensionärsorganisationerna:
Pensionärernas RiksOrganisation – PRO/Uppsala län
Gert Berlin, ledamot
Sonia Persson, ledamot
Birgitta Stein Åberg, ledamot
Carl-Eric Thörngren, ledamot
Christer Cedergren, ersättare
Jan-Erik Götlin, ersättare
Lars-Erik Nyström, ersättare
Laila Thorsson, ersättare
Svenska Kommunalpensionärernas Förbund – SKPF/Distrikt Uppsala län
Ditte Burman, ledamot
Irene Eriksson, ersättare
Sveriges Pensionärsförbund – SPF/Uppsala läns distrikt
Ann-Marie Wimmerstedt, ledamot
Ulla Hedin, ledamot
Margareta Parkstam, ersättare
Ulla Rudolfsson, ersättare
Ordförandes sign
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
Sammanträdesdatum
Landstingsstyrelsen
2015-02-03
Sida
25 (30)
Sveriges Pensionärers Riksförbund – SPRF/Distrikt Uppland
Lisbeth Låhdö, ledamot
Hans Rönnqvist, ersättare
Sverigefinska Pensionärer Stockholms distrikt – SFP
Hilkka Loimi, ledamot
Simo Niemistö, ersättare
Pensionerade Lärares Riksförbund – PLR
Carl Olof Cederblad, ledamot
Mats Hallor, ersättare
Ärendet
Landstingsfullmäktige beslutade 2014-12-10, § 119, att pensionärsrådet ska vara organiserat
under landstingsstyrelsen. Landstingsstyrelsen utser således pensionärsrådets ledamöter och
ersättare.
Under våren 2015 kommer Regler för Landstingets Uppsala län Pensionärsråd att ses över,
bland annat avseende rådets sammansättning.
Kopia till:
Berörda förtroendevalda
Respektive pensionärsorganisation
Justerandes sign
Sign.
Utdragsbestyrkande
Sammanträdesdatum
Landstingsstyrelsen
Handläggare: Jessica Bräck
2015-02-03
Sida
26 (30)
Dnr CK 2015-0025
§ 28
Uppföljning av landstingsstyrelsens givna uppdrag till och med
december 2014
Landstingsstyrelsen beslutar att godkänna redovisningen av landstingsstyrelsens givna, ej
utförda, uppdrag till och med december 2014.
Ärendet
Landstingsdirektören redovisar uppföljning av landstingsstyrelsens givna, ej utförda, uppdrag
till och med december 2014.
Kopia till:
Landstingsstyrelsens sekreterare
Justerandes sign
Sign.
Utdragsbestyrkande
2015-01-14
Dnr CK 2015-0025
Uppföljning av landstingsstyrelsens givna, ej utförda, uppdrag till och med december 2014
Landstingsstyrelsens uppdrag till förvaltningen
CK2012-0161
2012-04-27 § 81
2014-12-15, § 244
Ekonomidirektören
Effektivare hantering av patientavgifter och
anmälningar inom Landstinget i Uppsala län
Genomföra projektet Effektivisering av betalrutiner i
Uppsala
Vid landstingsstyrelsens sammanträde 201412-15 fick landstingsdirektören i uppdrag att
återkomma till landstingsstyrelsens
sammanträde i mars med ett förslag på
breddinförande av patientanmälningar och
ankomstergistrering via terminal.
CK2012-0048
2012-10-29 § 190
Handlingsplan för eHälsoområdet
Framtagande av förslag på en eHälsostrategi för
LUL
IT-direktören
CK2013-0129
2013-04-02 § 38
Översyn av landstingets varumärken
Genomföra en översyn av landstingets totala
varumärkesportfölj
Kommunikationsdirektören Pågår.
CK2013-0334
2013-10-28 § 186
2014-04-28 § 71
Produktionsdirektören
Införande av processbaserat ledningssystem i
landstinget
Införa ett ledningssystem enligt redovisad inriktning
samt att redovisa projektets framdrift kvartalsvis till
landstingsstyrelsen.
Pågår. Färdigställs under våren 2015.
Rapport på landstingsstyrelsens sammanträde
i februari 2015.
CK2013-0336
2013-10-28, § 195
Förvaltningsdirektören för
Programarbete för ny stadsbussdepå
Landstingsservice
Ärendet återkommer till landstingsstyrelsen för
slutgiltigt ställningstagande när den totala ekonomin
och projektets miljökonsekvenser är utrett samt att
tillräcklig yta och leverans av biogas är säkrad.
Programarbetet pågår och de slutliga
kalkylberäkningarna pågår. Fortsatta
undersökningar pågår vad gäller
pipelinedragning och markägarkontakter för
ledningsdragningen. Det görs för att kunna
göra en riktig bedömning av kostnaden för
pipeline för gas. Dessa beräkningar behövs
för att kunna presentera det fullständiga
investeringsunderlaget.
CK2013-0374
2013-12-16 § 240
Politisk viljeinriktning för palliativ vård
Tillsätta ett palliativt råd utifrån
rekommendationerna i den politiska
viljeinriktningen
Utvecklingschefen
Ett palliativt råd/programråd palliativ vård
kommer att inrättas under 2015 efter samråd
med länets kommuner och beslut i TKL.
Frågan behandlas i samband med ärendet om
att inrätta en länsövergripande enhet för
forskning, utbildning och utveckling inom
palliativ vård (FoUU-enhet).
CK2013-0365
2014-02-24 § 24
Granskning av den statliga styrningens
implementering i landstinget
Återkomma med förslag på hantering av de statliga
stimulansmedlen i landstinget.
Ekonomidirektören
Pågår. Försenat på grund av osäkerheten i
statsbudgeten. Tas upp i landstingsstyrelsen
senast i april 2015.
CK2014-0064
2014-03-31 § 46
2014-12-15, § 243
Fastighetsutvecklingsplan för landstinget
Att ta fram förslag till fastighetsutvecklingsplan för
landstinget, med delrapport hösten 2014.
Förvaltningschefen för
landstingsservice
Rapport gavs på landstingsstyrelsen i
december 2014. Planen ska fastställas senast
under våren 2015.
CK2014-0133
2014-04-28 § 69
Kommunikationspolicy för Landstinget i Uppsala Kommunikationsdirektören Pågår. Tas upp på landstingsstyrelsen i april
2015.
län
Att lämna förslag till uppdaterad
kommunikationspolicy för landstinget, för beslut i
landstingsfullmäktige.
CK2014-0144
2014-04-28 § 72
Ambulansdirigering
Genomföra projekt med målet ambulansdirigering i
egen regi i samverkan med andra landsting.
Chefsjuristen
Pågår
CK2014-0130
2014-05-26 § 104
Granskning av beredskap och arbete med etik,
korruption och oegentligheter
Vidta omedelbara korrigerande åtgärder i enlighet
med revisionens slutsatser
Återrapportera åtgärderna senast 2014-12-31.
Chefsjuristen
Återrapport gavs på landstingsstyrelsens
sammanträde i januari 2015.
CK2012-0105
2014-09-01 § 139
Fördjupat programarbete och projektering för
landstingsservice
ny huvudentré på Akademiska sjukhuset
Fortsätta planering, fördjupning av
programhandlingen och projekteringen av
ombyggnaden av Akademiska sjukhusets
huvudentré, ing. 70
Kartlägga genomförandeprocessen inklusive behov
av temporära lösningar och provisorier.
Kartlägga ombyggnadens påverkan på verksamheten
och eventuella kostnader, och effekter av dessa
kostnader, för verksamheten på grund av
ombyggnaden.
Bedöma behovet av ytterligare en stor
föreläsningssal.
Programarbete pågår. Genomförandebeslut
under våren 2015.
CK2014-0239
2014-09-01 § 140
Programarbete för kulvert avseende sträckning
från byggnad B14 till byggnad C8
Att genomföra programarbete för kulvert del 1-3 till
en kostnad av 2,7 mnkr
Kartlägga projektets påverkan på verksamheten och
eventuella kostnader, och effekter av dessa
kostnader, för verksamheten p.g.a. ombyggnaden
landstingsservice
Programarbete pågår. Genomförandebeslut
under våren 2015.
CK2014-0279
2014-09-01 § 147
Namngivning av byggnader vid Akademiska
sjukhuset
Utreda och återkomma till landstingsstyrelsen med
förslag på hur Akademiska sjukhusetas byggnader
kan namnges på ett sätt som inför allmänheten ger
ett bättre uttryck för sjukhusets verksamhet.
Sjukhusdirektören
Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset har utrett och lämnat
förslag på hur Akademiska sjukhusets
byggnader kan namnges. Svaret återfinns i
pärmen för inkomna skrivelser till
landstingsstyrelsens sammanträde
2015-02-03.
CK2014-0225
2014-10-27, § 191
Jämställdhetsintegrera Landstinget i Uppsala län
Leda ett långsiktigt och systematiskt arbete med
jämställdhetsintegrering som ska involvera samtliga
verksamheter i landstinget.
Fortlöpande arbete.
CK2014-0301
2014-11-24, § 224
IT-direktören
Förvaltningskostnader för IT och
användbarheten hos olika applikationer
Lämna förslag på åtgärdsplan för identifierade
brister senast till landstingsstyrelsens sammanträde i
maj 2015.
Pågår.
CK2014-0426
2014-12-15, § 247
Patientmatssituationen vid Akademiska
sjukhuset
Utreda olika tillagningsmetoder av patientmaten vid
Akademiska sjukhuset och att presentera
utredningen och dess förslag på landstingsstyrlsens
sammanträde i juni.
landstingsservice
Konsekvenser för tidsplan och genomförande
av produktionsköket på Akademiska
sjukhuset med tillhörande lokaler samt
eventuella tillkommande kostnader redovisas
på landstingsstyrelsens sammanträde i
januari.
CK2014-0349
2014-12-15, § 252
Cancerplan 2014-2015 för UppsalaÖrebroregionen
Ta fram en handlingsplan för hur aktiviteterna i
cancerplanen ska genomföras i landstinget. I
handlingsplanen ska det ingå en redovisning av
finansieringen.
Hälso- och
sjukvårdsdirektören
Produktionsdirektören
Pågår.
Landstingsstyrelsens uppdrag till övriga styrelser
Dnr
CK2013-0336
Datum beslut
2013-10-28 § 195
Ärenderubrik
Programarbete för ny
stadsbussdepå
Till
PS
Uppdrag
Att ärendet återkommer till
landstingsstyrelsen för slutgiltigt
ställningstagande när den totala
ekonomin och projektets
miljökonsekvenser är utrett samt att
tillräcklig yta samt att leverans av
biogas är säkrad.
Nulägesrapport
Programarbetet pågår och de slutliga
kalkylberäkningarna pågår. Fortsatta
undersökningar pågår vad gäller
ledningsdragningen. Det görs för att kunna
göra en riktig bedömning av kostnaden för
pipeline för gas. Dessa beräkningar behövs för
att kunna presentera det fullständiga
investeringsunderlaget.
CK2013-0374
2013-12-16 § 240
Politisk viljeinriktning för
palliativ vård
HSS
Att i samverkan med länets
kommuner utreda förändringar för
berörda verksamheter i uppdrag,
avtal och överenskommelser
Ärendet rapporterades i hälso- och
sjukvårdsstyrelsen 2014-12-15, § 209.
CK2013-0374
2013-12-16 § 240
Politisk viljeinriktning för
palliativ vård
HSS
Att utreda de ekonomiska
konsekvenserna av den politiska
viljeinriktningen och inrättande av
ett palliativt råd inom ramen för
palliativt centrum.
Ärendet rapporterades i hälso- och
sjukvårdsstyrelsen 2014-12-15, § 209.
CK2013-0252
2013-12-16 § 254
Inför patient- och
närståendeutbildningar
LSAU Att utreda enskilda brukares rätt till Pågår. Behandlas i hälso- och
arvode i förhållande till
sjukvårdsstyrelsen våren 2015.
föreningsbidrag.
CK2013-0353
2013-12-16 § 253
Inför brukarrevision inom
psykiatridivisionens
verksamheter
LSAU Att utreda enskilda brukares rätt till Pågår. Behandlas i hälso- och
arvode i förhållande till
föreningsbidrag.
CK2014-0035
2014-02-24 § 22
Politisk viljeinriktning för vård
och insatser vid depression,
ångest och schizofreni
HSS
Att i samverkan med länets
kommuner utreda förändringar för
berörda verksamheter i uppdrag,
avtal och överenskommelser
Arbete pågår. Redovisning till hälso- och
CK2014-0035
2014-02-24 § 22
Politisk viljeinriktning för vård
och insatser vid depression,
ångest och schizofreni
HSS
Att utreda de ekonomiska
konsekvenserna av den politiska
viljeinriktningen.
Arbete pågår. Redovisning till hälso- och
CK2014-0389
2014-11-24, § 238
Kostnadsfria läkemedel för barn - LSAU Uppdra till arbetsutskottet att svara
Remissyttrande till
på remissen Kostnadsfria
Socialdepartementet
läkemedel för barn på grund av kort
svarstid.
På grund av förlängd svarstid beslutade
landstingsstyrelsens arbetsutskott 2014-12-09,
§ 57, att kommer remissyttrandet beslutas på
landstingsstyrelsens sammanträde i mars 2015.
Uppföljning av fattade investeringsbeslut i produktionsstyrelsen (t.o.m. maj 2014)
Dnr
PS 2011-0032
Datum beslut
2012-04-26 § 54
Uppdrag
Ansvarig
Förvaltningsdirektören
Framtidens Akademiska 2 A för Landstingsservice
Renovering och förnyelse av sjukhusets
byggnader avseende B-blocket samt
eventuell nybyggnation av J-hus
Programarbete för byggnad B och B12 samt
förstudie och programarbete för huvudentré
ingång 70.
Nulägesrapport
Programarbete pågår. Beslut om genomförande hösten
2015.
Beslut om genomförande av huvudentrén ingång 70 på
landstingsstyrelsen under våren 2015.
PS 2011-0032
2012-04-26 § 55
Framtidens Akademiska 2 B - renovering Förvaltningsdirektören Planerad start för ombyggnad av B11, kvartal 2 2015.
för Landstingsservice Ombyggnad av B14 pågår.
och förnyelse av sjukhusets byggnader
avseende B-blocket
Genomföra ombygggnation av
vårdavdelningar i byggnad B14 och B11.
Återrapportering ska ske till PS om
dispositionen i vårdplanen väsentligt
avviker från den som anges i i ärendet.
PS 2013-0019
2013-04-26 § 36
Programarbete för upphandling av
smågodstransportör
Ta fram programhandling för utbyte av
nuvarande rörpost till ny sådan, s.k.
smågodstransportör. Programarbetet ska
resultera i underlag för en ny upphandling
av rörpostsystem som redovisas för
produktionsstyrelsen före initiering.
Förvaltningsdirektören Programarbete pågår. Ärendet återkommer till
för Landstingsservice landstingsstyrelsen för ett genomförandebeslut.
PS 2013-0020
2013-04-26 § 38
Förstudie logistikcentral
Ta fram förstudie för lokalisering av ny
logistikcentral på Akademiska sjukhusets
område.
Förvaltningsdirektören Förstudie pågår.
för Landstingsservice
Förvaltningsdirektören Produktionsstyrelsen arbetsutskott beslutade 2014-06-10
för Landstingsservice att Landstingservice får genomföra initiering och
upphandling av sop- och tvättsugssystem för Akademiska
sjukhuset. Ärendet återkommer till landstingsstyrelsen för
ett genomförandebeslut.
PS 2013-0030
2013-05-21 § 52
Programarbete för sop- och tvättsug
Ta fram programhandling för sop- och
tvättsug vid Akademiska sjukhuset.
PS 2012-0041
2013-06-24 § 101
Förvaltningsdirektören Programarbetet pågår och de slutliga kalkylberäkningarna
Programarbete stadsbussdepå
Landstingsservice får uppdrag att genomföra för Landstingsservice pågår. Fortsatta undersökningar pågår vad gäller
programarbete för den i förstudien förordade
ledningsdragningen. Det görs för att kunna göra en riktig
placeringen i Fyrislund i nära samarbete
bedömning av kostnaden för pipeline för gas. Dessa
med Kollektivtrafiknämnden, under
förutsättning att landstingsstyrelsen ställer
beräkningar behövs för att kunna presentera det
sig bakom beslutet.
fullständiga investeringsunderlaget.
PS 2013-0060
2013-11-26 § 135
Omlokalisering av mikrobiologen
Landstingsservice får i upprag att
genomföra en förstudie med syfte att
undersöka om Mikrobiologen kan
omlokaliseras till byggnad B3/B7.
PS 2011-0024
2013-11-26
Projektering och genomförande av kök
för Akademiska sjukhuset
Uppföra tillagningsköp för patientmat på
Akademiska sjukhuset. Köket ska
färdigställas senast kvartal 4 2015.
Återkoppling till produktionsstyrelsen
kvartal 3 2014.
Förvaltningsdirektören Parkerat i väntan på svar på den nya utredningen.
PS 2012-0048
2014-02-25 § 14
Rudbecklaboratoriet (R4)
Beslut om att ta fram en programhandling
för Rudbecklaboratoriet.
PS 2014-0015
2014-03-25 § 23
Verksamhetslokaler inför renovering av Förvaltningsdirektören Ingår i arbetet med B9 och B12.
hus B9
Förstudie för säkerställande av
verksamhetslokaler under renovering av hus
B9.
PS 2014-0016
2014-03-25 § 24
Kulvertlänk
Förstudie för ny kulvertlänk B3.
PS 2014-0018
2014-03-25 § 27
Förvaltningsdirektören Omarbetning pågår. Försöker hitta alternativa utföranden.
PS 2014-0019
2014-03-25 § 28
Ny byggnad för tillskapande av kök,
restaurang, konferenslokaler samt
bibliotek
Programarbete för placering av
personalrestaurang, konferenslokaler,
medicinska biblioteket samt ersätta
nuvarande ställverk S3 med ett nytt i
anslutning till den nya köksbyggnaden.
Utrustningsinvesteringar inom
Framtidens Akademiska
Inreda och utrusta Akademiska inom
projektet Framtidens Akademiska med
angivet belopp för 2014.
PS 2014-0033
2014-04-29 § 44
Sammanställning över pågående
investerings- och
fastighetsutvecklingsprojekt
Ta fram en sammanställning över pågående
investerings- och
fastighetsutvecklingsprojekt med
återrapportering till produktionsstyrelsen
senast den 30 september 2014.
Förvaltningsdirektören Genomförande pågår efter att genomförandebeslut togs
för Landstingsservice på landstingsfullmäktige i november 2014.
Förvaltningsdirektören Pågår.
Produktionsdirektören Landstingsstyrelsen fick 2014-11-24, § 210, information
om kostnadseffekter av landstingets
fastighetsinvesteringar.
Sammanträdesdatum
Landstingsstyrelsen
2015-02-03
Sida
27 (30)
Dnr CK 2014-0236
§ 29
Ändring av datum för landstingsstyrelsens sammanträde i juni 2015
Landstingsstyrelsen beslutar att sammanträdet den 2 juni 2015 flyttas till den 1 juni 2015.
Ärendet
Landstingsstyrelsen beslutade 2014-09-01, § 157, om sammanträdestider 2015.
Uppsala Health Summit äger rum den 2-3 juni 2015 i Uppsala. Uppsala Health Summit är ett
internationellt forum som samlar beslutsfattare, opinionsledare och experter från industri,
politik och akademi för en dialog om morgondagens hälso- och sjukvård.
Årets möte fokuserar på "A world without antibiotics".
Med anledning av detta föreslås landstingsstyrelsen ändra sammanträdesdatum till den 1 juni
2015.
Kopia till:
Landstingsstyrelsens sekreterare
Justerandes sign
Sign.
Utdragsbestyrkande
Sammanträdesdatum
Landstingsstyrelsen
2015-02-03
Sida
28 (30)
Dnr CK 2015-0015
§ 30
Ärenden till landstingsfullmäktiges sammanträde den 11 februari
2015
Landstingsstyrelsen hemställer hos landstingsfullmäktiges ordförande att följande ärenden tas
upp till behandling vid fullmäktiges sammanträde den 11 februari 2014:
1.
2.
3.
4.
5.
6.
Revidering av Regler för ekonomiska ersättningar för och partier i Landstinget i
Uppsala län (mandatperioden 2015-2018)
Kopia till:
Justerandes sign
Sign.
Utdragsbestyrkande
Sammanträdesdatum
Landstingsstyrelsen
2015-02-03
Sida
29 (30)
Dnr CK 2015-0007
§ 31
Anmälan av beslut enligt delegation
Beslut
Landstingsstyrelsen godkänner redovisningen av delegationsbeslut anmälda under perioden
13 januari 2015 – 23 januari 2015.
Bilaga § 31
Ärendet
I enlighet med gällande delegationsbestämmelser inom landstingsstyrelsens
verksamhetsområde anmäls beslut enligt lämnad delegation.
Ordförandes sign
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
Anmälan av delegationsbeslut till landstingsstyrelsen Landstinget i Uppsala län Datum för
beslut
2015-01-21
Diarienummer
eller löpnummer
2015‐01‐21 Beslutskategori med
ärendegrupp
Ärenderubrik
Beslutsfattare med namn och
befattning
1.6 Ombud
Ombud till föreningen Sveriges
Ekokommuner 27-28 maj 2015
Nyköping
(Johan Edstav)
Börje Wennberg, Landstingsstyrelsens ordf
Anmälan av delegationsbeslut till landstingsstyrelsen Landstinget i Uppsala län
Datum för
beslut
Diarienummer
eller löpnummer
2014-12-17
2015-01-19
CK 2013-0337
2015-01-25
Beslutskategori med
ärendegrupp
Ärenderubrik
Beslutsfattare med namn och befattning
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Konsortieavtal, SmartCare
Eva Ljung, landstingsdirektör
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Avtal om upphörande av samverkan inom
Cehis EB
Eva Ljung, landstingsdirektör
Anmälan av delegationsbeslut till landstingsstyrelsen Landstinget i Uppsala län
2015-01-19
Datum för
beslut
Diarienummer
eller löpnummer
Beslutskategori med
ärendegrupp
Ärenderubrik
2014-08-27
CK2014-0342
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Avtal med Lindfalken AB avseende
Recovery Audit momsrevision
Gustaf af Ugglas, ekonomidirektör
2015-01-12
CK2015-0034
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Ramöverenskommelse mellan MSI och
ekonomiavd
2015-01-12
CK2012-0321
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Förlängning av överenskommelse ang
användning av kunddatabas Route 66
UNIT4 Agresso
2015-01-14
CK2015-0037
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Ramöverenskommelse mellan MSI och
ekonomiavdelningen
Slottsgränd 2A │ Box 602 │ 751 25 Uppsala │ tfn vx 018-611 00 00 │ fax 018-611 60 10 │ │ org nr 232100-0024
www.lul.se
Anmälan av delegationsbeslut till landstingsstyrelsen eller nämnden Landstinget i Uppsala län
2015-01-19
Datum för
beslut
Diarienummer
eller löpnummer
Beslutskategori med
ärendegrupp
Ärenderubrik
2014-12-01
HOH 2014-0143
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Avtal med Cannon Business Center
Uppsala
Kopieringmaskin till Hälsa och
habilitering, Hörcentralen
Anna Ek, IT-chef, HOH:s ledningskontor
Anmälan av delegationsbeslut till LS
Datum för
beslut
Diarienummer
eller löpnummer
Beslutskategori med
ärendegrupp
Ärenderubrik
2014-12-01 – 2015-01-21
Beslutsfattare med namn och
befattning
2014-12-01
UPPH2014-0235
Drivaggregat man rullstolar, 7-klöver
Christina Södergren, upphandlingschef
2014-12-11
UPPH2014-0163
Korttidshyra av fordon upp till 3,5 ton
2014-12-05
UPPH2014-0146
Strategisk kommunikationskonsult – LUL
2014-12-18
UPPH2014-0231
Diarie- och ärendehanteringssystem
2014-12-22
UPPH2014-0161
Värdehantering och värdetransport
2015-01-07
UPPH2014-0060
Dosdispensering och dosexpediering av
läkemedel för öppenvårdspatienter, 7-klöver
2015-01-07
UPPH2014-0148
Tryckeritjänster

Handlingar - Landstinget i Uppsala län

Transcription

Similar documents

Protokoll landstingsstyrelsen som driftnämnd 2015-02-25

Barnperspektiv, förstudie

I ärendet redovisas följande dokument

2015-09-03 Protokoll Landstingsstyrelsen

Bronsspringaren

Vilket är ditt nästa steg? - Norrbottens läns landsting

Bilagor - Landstinget i Uppsala län

FRAPP - E-sundhedsobservatoriet

012 B Bilaga. Intern kontroll uppföljning 2014

TÄVLINGSLICENS - Svenska Bilsportförbundet

Protokoll - Norrbottens läns landsting