Handlingar

Transcription

Handlingar

1 (1)
Datum
2015-09-03
KALLELSE/UNDERRÄTTELSE
Kultur- och fritidsnämnden
Tid:
Torsdagen den 10 september 2015 kl. 17.00
Plats:
Hjälmaren Kommunhuset, Vingåker
Caisa Sävheden Larsson
Ordförande
Catarina Djupström
Sekreterare
VK300S v1.0 040416, Kallelse
150910 Kfn
Föredragningslista
Godkännande av dagordning
Val av justerare
Beslutsärenden
1. Sponsring Vingåkers Volleybollklubb säsongen 2015/2016
2. Ansökan om hyresbidrag till Kulturcenter i Vingåker
3. Ansökan om bidrag till fotbollsskola 2015
4. Ansökan om bidrag till finaldeltävling i Enduro-SM från SMK
Vingåker
5. Svar på remiss – Handlingsplan Sörmland 2016 för regional
kulturverksamhet
6. Delårsbokslut januari-augusti 2015 (handlingar läggs på
bordet)
7. Budget 2016
8. Revidering av kulturoch fritidsnämndens mål
9. Delegationsärenden
Informationsärenden
10. Information
11. Delgivningar
Övrigt
12. Övriga frågor
Dnr
57/2015
26/2015
44/2015
59/2015
52/2015
56/2015
27/2015
Välkommen!
Vingåkers kommun, 643 80 Vingåker • Säfstaholms slott • Tel vx 0151-191 00 • Fax 0151-191 95
E-post: [email protected] • www.vingaker.se • Pg 95 81-0 Bg 624-8371
Sammanträdesprotokoll
Sammanträdesdatum
Sida
2015-09-10
42
Kfn § 37
Dnr 57/2015
807
Sponsring Vingåkers Volleybollklubb säsongen
2015/2016
Beredningsutskottets beslut
Förslag till kulturoch fritidsnämnden

Kultur- och fritidsnämnden beviljar Vingåkers Volleybollklubb sponsring för
säsongen 2015/2016 samt för arrangemanget av Ungdoms-SM 2016 med
sammanlagt 40 000 kronor.
Beskrivning av ärendet
Vingåkers Volleybollklubb (VVK) ansöker om sponsring till ett belopp av 100 000
kronor för säsongen 2015/2016. Klubben gör sin sjuttonde raka säsong i
elitserien. Klubben har en omfattande ungdomsverksamhet med inriktning att
fostra idrottare till elitspelare, breddspelare, domare eller tränare. Klubbens
målsättning är att minst 50 % av spelarna i elitlaget skall ha fostrats i den egna
ungdomsverksamheten. Klubben vill bidra till att utveckla ungdomarna i flera
avseenden. De får bl.a. lära sig att ta ansvar, vara en bra lagkamrat, utvecklas som
människa, lära sig gruppdynamik och att nå gemensamma och individuella mål.
VVK ansöker även om sponsring för arrangemanget Ungdoms-SM under första
eller andra helgen i maj 2016 med ett belopp om 25 000 kronor. Klubben har
under drygt 30 års tid arrangerat denna tävling.
Vingåkers kommun har en sponsringspolicy. Kriterierna är att kommunen ska
sponsra idrott som bedrivs på elitnivå samt publikdragande arrangemang inom
idrotts- och kulturlivet och detta gör VVK. Viktigt är att sponsringen är utöver de
sedvanliga kommunala föreningsbidragen.
På utskottets sammanträde 2015-08-24 föreslog ordföranden att nämnden
beslutar att Vingåkers Volleybollklubb beviljas sponsring för säsongen 2015/2016
samt för arrangemanget av Ungdoms-SM 2016 med sammanlagt 40 000 kronor,
vilket utskottet godkände.
Beslutsunderlag
Ansökningar, 2015-08-04
_____
Expediering
Vingåkers Volleybollklubb
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
Vingåkers kommun, Kultur & Fritidsnämnden
2015-08-03
Samarbete
Vingåkers Volleybollklubb står 2015 inför sin 17:e raka säsong i elitserien. Klubben har jobbat hårt
med saneringen av ekonomin och förra säsongen gav ett gott utfall och det ser ljusare ut. Det gäller dock
att fortsatt ha bra kontroll på utgifterna och på sikt bygga upp ett eget kapital. Fokus för säsongen är att
stärka ungdomsverksamheten. Vi hoppas mycket på den nya formen Kidsvolley, både vad gäller
rekrytering av barn och föräldrar till verksamheten.
För att det skall vara möjligt att bedriva elitverksamhet med goda resultat krävs dock en god
ekonomisk grund att stå på. Samarbete med lokala företag och inte minst Vingåkers kommun är därför
livsviktig för att klubben skall kunna fortsätta med sin elitverksamhet. Fasta kostnaderna för att bedriva
verksamhet ökar och intäkterna måste följa med i samma takt för att det skall vara möjligt att behålla
klubben på nuvarande nivå.
Vingåkers VK profilerar kommunen runt omkring i Sverige och sätter kommunen på kartan.
Tillsammans med Factory outlet och Säfstaholms slott, är klubben kommunens starkaste varumärken ute
i landet. Utöver att klubben utgör ett starkt varumärke bedriver klubben även en mycket stor och
framgångsrik ungdomsverksamhet, som bygger på en stark tradition i och runt omkring Vingåker.
Klubbens uttalade målsättning är att minst 50 % av spelarna i elitlaget skall ha fostrats i den egna
ungdomsverksamheten. Något vi uppfyllt under samtliga säsonger i elitserien.
Klubben vill kunna erbjuda en bra och meningsfull fritid för ungdomarna i kommunen genom sin
ungdomsverksamhet, och få ungdomar och klubben att gemensamt växa sig starka. Klubben vill bidra
till att utveckla ungdomarna i flera avseenden utöver själva bollspelet. Det innebär att de bland annat får
lära sig att ta ansvar, vara en bra lagkamrat, utvecklas som människa, lära dig gruppdynamik och att
kämpa för att nå gemensamma och individuella mål. Vi kommer att satsa extra mycket på att stärka
ungdomsverksamheten och inte minst få den att växa denna säsong.
Vingåkers VK har även som policy att aktivt arbeta för att spelarna i laget skall vidareutbilda sig efter
gymnasiet. Detta för att skapa sig en god kompetensnivå och nå goda förutsättningar för att skaffa sig ett
bra jobb. Universitetsstudier i Örebro och spel i Vingåkers VK är en mycket bra kombination och ger
individerna en bra plattform i både livet och idrottskarriären.
Ett ekonomiskt bidrag/sponsring till Vingåker VK ger kommunen oerhört mycket tillbaka. När
klubben kan möjliggöra elitseriespel på orten för sina talangfulla ungdomar leder det till att många av
spelarna väljer att bosätta sig i Vingåker i stället för att flytta och fortsätta sina karriärer på andra orter i
landet. Dessutom är ett framgångsrikt VVK en lockande faktor för spelare från andra städer och därmed
attraherar klubben fler nya invånare till kommunen.
Vingåkers VK hoppas att ni i kommunledningen inser hur viktiga ni är för vår satsning. Både för att
vi skall nå framgångar på volleybollplan men även för att nå klubbens mål med allt runt omkring.
Klubbens satsning omfattar, som nämnts ovan, även betydelsefull marknadsföring för kommunen, ökar
invånarantalet, höjer utbildningsnivån på orten och sist men inte minst ger det ungdomarna på orten en
meningsfull sysselsättning som utvecklar och tillför dem en rad betydelsefulla kunskaper och
erfarenheter, oavsett framtida karriär på volleybollplanen eller andra civila inriktningar.
Klubben ser fram mot en spännande ny säsong. Ledarstaben och spelartruppen har som alltid
genomgått en del förändringar under sommaren och en intressant säsong väntar det nya teamet. Mot
bakgrund av detta äskar klubben om sponsring till ett belopp av 100 000 kr för säsongen 2015/2016. Om
dessa medel kan möjliggöras kan klubben, kommunen, samarbetspartners och supportrar se fram emot
en underhållande och energifylld säsong.
Med vänlig hälsning
Kenneth Karlsson, ordförande
Vingåkers kommun, Kultur & Fritidsnämnden
2015-08-03
U-SM arrangemang
Vingåkers VK har under drygt 30 års tid arrangerat Ungdoms SM i volleyboll under första eller andra helgen i maj.
Klubbens arrangemang har under hela denna tid setts som det bäst arrangerade SM slutspelet av samtliga slutspel.
Det har också spelats både EM-kval och VM kval för både damer och herrar som en del av arrangemanget. År efter år
så har Vingåkers VK fått fortsatt förtroende från förbundet och man är den arrangör som överlägset längst stått som
värdar för ett SM slutspel. Det har blivit en institution i svensk volleyboll och en höjdpunkt i många spelares karriär
som de pratar om och minns länge.
Stora egna sportsliga framgångar för Vingåkers VK har det varit genom åren och klubben har vunnit inte mindre än
fem guld på pojksidan de senaste tio åren. Längre tillbaka så har man flertalet bronsmedaljer på både pojk och
flicksidan.
Lag från hela landet deltar och Vingåker får uppmärksamhet från Ystad i Söder till Pajala i norr. säsongen 2014/2015
så spelades för första gången en öppen klass där lagen som inte kvalade in till SM fick chansen att spela en inofficiell
SM tävling. Det blev en mycket lyckad tävling och det kommer att bli en fortsättning på detta test även kommande
säsong. Vi hoppas då att den skall växa ytterligare från de 9 lag som deltog i år. Det är 16 lag i varje SM klass och
möjlighet med upp till 24 lag i den öppna klassen.
Utbildning och ledarfostran är också en stor del i arrangemanget och våra spelare fostras in i rollen att ta ansvar och
jobba för klubben och på så sätt bygger vi VVK-andan starkare och behåller engagemanget och klubben levande.
Stora insatser görs självklart från ledare och föräldrar från Vingåkers VK som gör det möjligt att dra runt
arrangemanget. I samarbete med förbundet så hålls det också en domarutbildning med både teori och praktik under
slutspelet och precis som under fotbolls VM så är moroten att de domare som klarat sig bäst under turneringen får
döma de avslutande finalerna.
Klubben ser fram mot ett nytt större och än bättre arrangemang kommande vår. Styrgruppen spånar ständigt på
nya idéer för att utveckla tävlingen och göra den ännu bättre för både spelare och publik. Mot bakgrund av detta
äskar klubben om sponsring till ett belopp av 25 000 kr för arrangemanget 2015/2016. Om dessa medel kan
möjliggöras kan klubben stärka sitt arrangemang än mer och verka för att lyfta fram Vingåkers kommun för
ungdomar från hela Sverige.
Med vänlig hälsning
Kenneth Karlsson, ordförande
Sammanträdesdatum
Sida
2015-09-10
43
Kfn § 38
Dnr 26/2015
805
Ansökan om hyresbidrag till Kulturcenter i Vingåker


Kultur- och fritidsnämnden beviljar samarbetsorganisationen Kulturcenter i
Vingåker ett hyresbidrag motsvarande 60 % av hyreskostnaden för lokal på
Vannalaplan 1.
Kultur- och fritidsnämnden betalar inte längre ut hyresbidrag till föreningen
Midnimo.
Flera nybildade föreningar i Vingåker söker samlingslokaler. Från förvaltningens
sida har hävdats att ett samarbete mellan föreningarna måste till stånd framför allt
av två skäl. För det första har kulturoch fritidsnämnden inte resurser till ett stort
antal hyresbidrag. För det andra använder ingen förening sina lokaler varje dag
eller varje kväll i veckan.
Nu har en samarbetsorganisation bildats för att flera föreningar gemensamt ska
kunna dela på en större lokal. Föreningar från länderna Somalia, Yemen, Syrien,
Egypten och Eritrea ingår i organisationen. Lokalen har adress Vannalaplan 1 och
årshyran är 99 600 kronor.
Förvaltningen föreslår att ett hyresbidrag motsvarande 60 % av hyreskostnaden
för lokal på Vannalaplan 1 beviljas samt att utbetalning av hyresbidrag till
föreningen Midnimo upphör.
Beslutsunderlag
Tjänsteutlåtande, 2015-08-06
_____
Expediering
Samarbetsorganisationen Kulturcenter
Midnimo förening
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
Datum
2015-08-06
Vår handläggare
Lars Furborg, 0151-191 89
[email protected]
Ansökan om hyresbidrag till Kulturcenter i Vingåker
Förslag till beslut
Förvaltningen föreslår att nämnden beslutar

Bevilja samarbetsorganisationen Kulturcenter i Vingåker ett hyresbidrag
motsvarande 60 % av hyreskostnaden för lokal på Vannalaplan 1, samt att ej
längre utbetala hyresbidrag till föreningen Midnimo.
Bakgrund
Flera nybildade föreningar i Vingåker söker samlingslokaler. Från förvaltningens
sida har hävdats att ett samarbete mellan föreningarna måste till stånd framför allt
av två skäl. För det första har kulturoch fritidsnämnden inte resurser till ett stort
antal hyresbidrag. För det andra använder ingen förening sina lokaler varje dag
eller varje kväll i veckan.
Nu har en samarbetsorganisation bildats för att flera föreningar gemensamt ska
kunna dela på en större lokal. Föreningar från följande länder ingår i
organisationen; Somalia, Yemen, Syrien, Egypten och Eritrea. Lokalen har adress
Vannalaplan 1 och årshyran är 99 600 kronor.
Förvaltningen föreslår vidare att utbetalning av hyresbidrag till föreningen
Midnimo upphör.
VK300S v1.0 040416,
Tjänstyttrande Kulturcenter i
Vingåker
VINGÅKERS KOMMUN
Kultur- och fritidsförvaltningen
Lars Furborg
förvaltningschef
1 (1)
Sammanträdesdatum
Sida
2015-09-10
44
Kfn § 39
Dnr 44/2015
805
Ansökan om bidrag till fotbollsskola 2015

Kultur- och fritidsnämnden beviljar ett bidrag om 10 000 kronor till Vingåkers
IF för fotbollsskola 2015, under förutsättning att en slutredovisning på
kostnader och intäkter lämnas till nämnden.
Vingåkers IF ansöker om bidrag för att genomföra den årliga fotbollsskolan i
samarbete med Svenska Fotbollsförbundet och SISU. Beräknat deltagarantal är
100 barn och ungdomar. Vingåkers IF ansöker om ett ekonomiskt bidrag på
10 000 kronor.
Ordföranden föreslår att nämnden beslutar att bevilja ett bidrag om 10 000
kronor till Vingåkers IF för fotbollsskola 2015, under förutsättning att en
slutredovisning på kostnader och intäkter lämnas till nämnden, vilket utskottet
godkände.
Beslutsunderlag
Ansökan, 2015-05-19
_____
Expediering
Vingåkers IF
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
VINGÅKERS IDROTTSFÖRENING
STIFTAD 1909
BOX 110
64322 VINGAKER
I
JGÄKERS KOMM UN
Kultur-och fritidsnämnden
ANSÖKAN OM BIDRAG TILL FOTBOLLSPROJEKT
(J IJ 05- 19
Projektets namn:
Landslagets Fotbollsskola
AlTangör:
Vingåkers IF med samarbetspartners Sv Fotboll
Projektperiod:
150614 - 150617
Målgrupp:
Pojkar och flickor födda 2000 - 2008
Antal deltagare:
100 st + ca 15 ledare
Proj ektbeskrivning:
Vingåkers IF arrangerar årligen en fotbollsskola där man under ett
antal dagar får intensivträna fotboll tillsammans med andra som har
samma intresse.
Arets tema/ör sko/an är "Al/a är olika, olika är bra".
Vi riktar oss till alla intresserade barn- och ungdomar
i
kommunen alltså inte bara till våra egna medlemmar. Skolan innebär
även en social samvaro där man får träna på att umgås i grupp och ta
hänsyn. Vi har vanligtvis ett mycket stort antal av våra invandrade
kamrater i verksamheten vilket innebär ytterligare en dimension att ta
hänsyn till.
Verksamheten leds av föreningens egna ungdomar fr a hämtade från
dam- och helTseniorlagen. Dessa får en utbildning i ledarskap innan
statien, utbildare är SISU.
Vatje deltagare får ett fotbollspaket bestående av boll, tröja och
vattenflaska. Vi bjuder på ett mål lagad mat samt mellanmål vatje dag
och vi avslutar med en familjefest med uppvisningar och
underhållning.
Onr
Dnrpl
fÖJ:.b:.~.........~~~.:...._ _..J
Vår strävan är att inte behöva utesluta någon att delta i
verksamheten och därför försöker vi hålla en så låg anmälningsavgift
som möjligt fr a med tanke på de som kommer från andra länder.
Med detta i åtanke så söker vi sponsorer till skolan bland våra
företagare och vi hoppas att även Vingåkers Kommun vill vara med
att stödja verksamheten.
Därför söker vi bidrag från Vingåkers Kommun enligt nedan.
Ansökan om bidrag
från Vingåkers Kommun 10000
BOXIIO 64322 VINGAKER TELEFON lP-KANSLI 0151-10703 FAX12167
BANKGIRO 411 - 0417
ORG. NR. 04-818500-3301
vingakers. idrottsforening(cu,telia.com
http://www7.idrottonline.se/vingakersif-fotboll
Sammanträdesdatum
Sida
2015-09-10
45
Kfn § 40
Dnr 59/2015
805
Ansökan om bidrag till finaldeltävling i Enduro-SM från
SMK Vingåker

Kultur- och fritidsnämnden beviljar ett bidrag om 10 000 kronor till SMK
Vingåker till finaldeltävling i Enduro-SM.
SMK Vingåker ansöker om bidrag för att den 19 september 2015 anordna en av
årets finaldeltävlingar i Enduro-SM. Klubben räknar med att cirka 100 ekipage
kommer att tävla under dagen. Det är fyra olika delsträckor. Två av sträckorna är
förlagda till Trollåsenområdet, en till Ödesäng och en vid Båsenberga skidbacke.
Allt arbete i samband med evenemanget sker via ideella insatser av klubbens
medlemmar. Ingen entréavgift kommer att tas på tävlingen. Kostnader för bland
annat material och hyra av maskiner är de stora utgifterna.
På utskottets sammanträde 2015-08-24 föreslog ordföranden att nämnden
beslutar att bevilja ett bidrag om 10 000 kronor till SMK Vingåker till
finaldeltävling i Enduro-SM, vilket utskottet godkände.
Beslutsunderlag
Ansökan, 2015-08-18
_____
Expediering
SMK Vingåker
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
Catarina Djupström
Från:
Skickat:
Till:
Ämne:
Lars Furborg
den 18 augusti 2015 08:52
Catarina Djupström; Caisa Sävheden-Larsson
VB: Ansökan
Frän: Anders Hallberg [mailto:[email protected]]
Skickat: den 17 augusti 2015 20:32
Till: Lars Furborg
Ämne: Ansökan
Hej,
SMK Vingåker kommer under lördagen den 19 september att anordna en av årets finaideltävling i EnduroSM.
Klubben räknar med att ca 100 ekipage kommer att tävla under dagen som består av körning på fyra olika
delsträckor. Alla sträckor körs fyra gånger för elitåkarna henar, tre gånger för elit damer och två gånger för
breddåkare, dvs. motionärer. Start och mål kommer att vara på Trollåsområdet, liksom alla servicestopp.
Två av sträckorna är förlagda till Trollåsområdet, en till Ödesäng och en vid Båsenberga skidbacke.
Allt arbete i samband med evenemanget sker via ideella insatser av klubbens medlemmar. Eftersom det
inte kommer att tas någon entre avgift på tävlingen är detta ett trevligt gratisevenemang som alla är
välkomna att ta del av. Med fördel letar sin publiken ut längs banan och hittar ett lämpligt och säkert ställe
att beskåda de duktiga åkarna.
Trots att all arbetskraft är ideell så kostar det ändå en hel del pengar att anordna en tävling på denna nivå.
Det är bl.a. kostnader för material och hyra av maskiner som är de stora kostnadsposterna. Vi hoppas att
Vingåkers kommun har möjlighet att lämna ett bidrag för att stödja klubbens tävlingsverksamhet och
säkerställa att vi även i framtiden kommer att kunna anordna tävlingar med gott renomme.
Vill ni läsa mer om vår förening och verksamhet är ni välkomna att göra det på nedanstående hemsida.
Vill ni ha mer underlag för beslut så är ni välkommen att höra av er till mig.
För SMK Vingåker,
Anders Hallberg
3712-27
Föreningsnummer
Box 40
Adress
64380 Vingåker
Postadress
0151-12431
Telefon
Fax
0151-12431
E-post
[email protected]
Hemsida
http://smkvingaker.se
Plus Giro
580589-0
Organisationsnummer 818500-2642
l
Sammanträdesdatum
Sida
2015-09-10
46
Kfn § 41
Dnr 52/2015
800
Svar på remiss – Handlingsplan Sörmland 2016 för
regional kulturverksamhet

Kultur- och fritidsnämnden avstår att lämna remissvar med hänvisning till att
yttrande redan lämnats gällande kulturplanen.
Samkultur Sörmland (det regionala kultursamverkansorganet för Sörmland) och
Landstinget Sörmland har tagit fram handlingsplan 2016 för det regionala
kulturarbetet, i enlighet med Kulturplan 2015-2017. Handlingsplanen är utskickad
på remiss till kommunerna i Sörmland och synpunkter ska vara inskickade senast
den 15 september 2015.
Ordföranden föreslår att nämnden avstår att lämna remissvar med hänvisning till
att yttrande redan lämnats gällande kulturplanen, vilket utskottet godkänner.
Beslutsunderlag
Remiss, 2015-06-25
_____
Expediering
Landstinget Sörmland
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
Britt-Marie Lindström
Från:
Skickat:
Till:
Kopia:
Ämne:
Bifogade filer:
Palo, Mikael <[email protected]>
den 23 juni 2015 14:35
[email protected]; [email protected]; [email protected];
[email protected]; Kommunstyrelsen; Katrineholms Kommun (Extern);
[email protected]; [email protected]; [email protected]
Allmer, Ulla
Anhållan om remissvar handlingsplan 2016 regional kulturverksamhet
Remissutgåva Handlingsplan 2016.doc; Kulturplan 2015-2017.pdf
Hej!
För vidarebefordran till lämplig mottagare i kommunen på politisk nivå, dvs som kan ge synpunkter.
På uppdrag av Samkultur Sörmland, det regionala kultursamverkansorganet för Sörmland, och Landstinget Sörmland
ber vi om att få eventuella synpunkter från Er kommun, på handlingsplanen 2016 för det regionala kulturarbetet, i
enlighet med Kulturplan 2015-17. Bifogar därför ett remissförslag till handlingsplan för 2016. Denna bör läsas med
den antagna kulturplanen för perioden som bakgrund. Bifogar därför också denna.
Remissynpunkter på handlingsplanen önskas undertecknad tillhanda senast den 15/92015.
Mvh/Mikael Palo
Mikael Palo
Kultur- & utbildningschef
Landstinget Sörmland
Box 314,611 26 NYKÖPING
Besöksadress: Ö Trädgårdsgatan 2
0155-245784
070-5187242
[email protected]
www.landstingetsormland.se
1
l
Remissversion 2015-06-22
KULTURPLAN SÖRMLAND 2015-2017
HANDLINGSPLAN 2016
INLEDNING
Handlingsplanen för 2016 är en del av Sörmlands kulturplan 2015-2017. I den anges de
satsningar som ska genomföras under 2016, med utgångspunkt i kulturplanens mål bil d,
prioriterade områden och utvecklingsområden. Det är inte alltid mätbara, kvantifierbara mål
utan också processrnål där inte resultat alltid kan följas upp, utan mer det faktum att
aktiviteter eller aktioner genomförs. Det är också en prioritering över de områden som särskilt
ska arbetas med under det andra året av planperioden, innebärande att inte alla prioriterade
områden kan få ett direkt genomslag i arbetet. I kulturplanen beshivs de utvecklingsområden
och prioriteringar som ligger till grund för satsningar och aktiviteter under 2016.
Handlingsplanen ska årligen revideras, följas upp och bearbetas i samverkan och i samråd
med kommunerna, referensgrupper eller andra dialogformer med kulturskapare och
företrädare för civilsamhället. Om annat inte anges bör huvuddragen i 2016 års aktiviter
kunna genomföras inom planerade ekonomiska ramar.
De aktiviteter och arbeten som handlingsplanen innehåller baseras förutom på kulturplanen,
dels på tidigare aktiviteter, och dels på förslag och tankar från samverkansarbetet. Likaså har
en uttalad målsättning att fortsätta med bra och angelägna områden betonats i
samverkansarbetet. Valet 2014 innebar en viss förskjutning i tid för det kulturpolitiska arbetet
i länet, liksom en viss politisk omorganisation inom några av kommunerna. Under 2015
etablerades ytterligare referensgrupper, och en liten ungdomsgrupp som stöd för det regionala
kulturarbetet. Den årliga kulturkonferensen i april lyfte också några nya frågeställningar att ta
med in i 2016. Det är angeläget att ett fortsatt utvecklingsarbete såväl i kulturarbetet som i
samverkansarbetet genomförs. Sörmland har nått en bit, men det finns utrymme för att nå
längre.
KULTURPOLITISKA UTGÅNGSPUNKTER OCH MÅL 2015
Nationella mål
Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden haft med yttrandefriheten som
grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig
kvalitet ska prägla samhällets utveckling.
För att uppnå målen anges att kulturpolitiken ska:
•
•
•
Främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande
fÖlmågor.
Främja kvalitet och konstnärlig förnyelse.
Främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas.
l
2
•
•
Främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan.
Särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur.
Andra kriterier som ska uppfyllas är
•
•
•
•
•
barns och ungas inflytande och delaktighet
jämställdhetsperspektiv
etnisk och kulturell mångfald
internationell verksamhet
tillgänglighet till kultur för personer med funktionsnedsättning
Målbilden och riktlinjerna i Sörmlands kulturplan har samma riktning som de nationella
kulturpolitiska målen. Kulturplanen visar på övergripande regionala vägval, strategiska
prioriteringar och imiktningar för att nå målen. Kulturplanen kompletteras med årliga
handlingsplaner, där de kulturaktiviteter Sörmland väljer att arbeta med lyfts fram.
Regionala mål, riktlinjer och prioriteringar
Grunderna för Sörmlands kulturliv historiskt och i nutid, bakgrundsbilden och beskrivningen
av kulturverksamheterna ligger kvar sedan den föregående kulturplanen. Inför denna
kulturplan beslutades att det som är viktigt, angeläget och bra för det sörmländska kulturlivet
skulle vara kvar och vidareutvecklas, dvs önskemålet var att "behålla det som var gott, göra
tydligt det som var oklart, och lägga till det som kunde saknas". Med det som utgångspunkt
arbetades därför en ny kulturplan fram, såväl till form som till innehåll.
Målbilden för SÖlmlands kulturliv är för perioden 2015-2017:
Kultur skapas i möten.
I Sörmland finns kulturen där människorna finns, är en naturlig del av vardagen
och speglar samhällets mångfald.
För att göra målbilden tydligare och beskriva syftet med den:
•
•
•
•
Kultur är en viktig nyckel till utveckling av det lokala samhället och länet liksom till
individens utveckling och livskvalitet.
Kultur bidrar till demokratisk medvetenhet och Ja·itiskt tänkande.
Sörmland är mångfacetterat - Kulturen ska möta geografiska och kulturella
utmaningar genom att bidra till möten, gemenskap och dialog där mångfalden
speglas.
Länets offentligt finansierade kulturliv ska präglas av tillgänglighet och alla
människors lika värde. Barns och ungas rätt till kultur ska särskilt prioriteras.
Utifrån de nationella och regionala kulturpolitiska målen, länets samlade mål bild och länets
förutsättningar och utformning behöver den regionala kulturverksamheten i samverkan med
alla aktörer i länet, utforma och genomföra en kulturverksamhet som är relevant för
Sörmland. I det innefattas att verksamheten berör, lyfter och stärker människorna i länet.
Därför vill vi att Sörmlands regionala kultur:
•
•
Ska möta människor i hela länet och bjuda in till delaktighet i kulturlivet
Ska finnas på många olika platser och arenor
2
3
•
•
•
•
•
•
•
Ska arbeta angeläget, relevant och aktuellt för olika människor
Ska lyftafram mångfald och mångfacetterade kulturarv
Ska arbeta gräns- och genreöverskridande
Ska arbeta med interkulturella perspektiv
Ska säkerställa barns och ungas rätt till kultur
Ska söka samverkan och samarbete interkommunalt, interregionalt och internationellt
Ska säkerställa kultur för och med äldre i länet
3
4
GEMENSAMMA REGIONALA UTVECKLINGSOMRÅDEN
För den regionala kulturverksamheten i Sörmland finns det utöver konstområdesspecifika
utvecklingsområden, gemensamma prioriteringar som vi vill lyfta fram under perioden 20152017, och som under 2016 särskilt arbetas med enligt nedan. Dessa prioriteringar tas även upp
under de regionala verksamheternas utvecklingsområden - som perspektiv - men då under
andra, och sinsemellan olika, rubriker.
Nationella minoriteter
•
•
I samverkan och salmåd med aktörerna i länet f011sätta utveckla och tydliggöra
innehållet i arbetet med de nationella minoriteterna. Under 2015 planerades och
genomfördes insatser riktade mot framförallt sverigefinnar och romer. Idag är tre
kommuner, samt landstinget, finska förvaltningsområden.
Det f011satta
utvecklingsarbetet behöver ske i samarbete med kommunerna i länet.
Fortsatt arbeta för att de regionala kulturverksamheterna naturligt integrerar
minoriteternas perspektiv i sitt utbud.
Tvärsektoriella perspektiv
•
Ytterligare lyfta in kulturperspektivet i det regionala utvecklingsarbetet, bland annat
kulturens betydelse för människors livskvalitet, länets attraktivitet och besöksnäring.
Genus- och jämställdhetsperspektiv
•
Arbeta med att visa på och ta fram goda exempel nationellt, regionalt eller lokalt på
genus och jämställdhetsperspektiv i kulturverksamheter, samt implementera dessa.
•
I samråd med kulturaktörer ta fram en metodik för ett arbete med genus- och
jämställdhetsperspektiv i verksamheter där så behövs.
4
5
PROFESSIONELL TEATER-, DANS- OCH MUSIKVERKSAMHET
Regional teater-, dans- och musikverksamhet - Scenkonst Sörmland
Gräns-/ genreöverskridande verksamhet
•
•
•
Utveckla gemeövershidande projekt inom musiken för att vara nyskapande och
samtida till det offentliga utbudet
Genom deltagande av referensgrupper i den konstnärliga processen möjliggöra ett
erfarenhetsutbyte mellan kompositör och koreograf samt civilsamhälle för att vidga
vyer och skapa ny publik via delaktighet
Satsa på nyshivet material avseende komposition, dramatik och koreografi för att
främja konstnärlig förnyelse och skapa aktualitet
Samarbeten
•
•
•
Utveckla samarbetsprojekt interkommunalt, intenegionalt och internationellt inom
flera scenkonstuttryck för att åstadkomma erfarenhetsutbyte, stimulera utveckling
samt samverka hing resurser
Skapa samarbete mellan främjandeverksamhet och professionell verksamhet för att
erbjuda upplevelse och eget skapande till en yngre publik på fritiden
Vidareutveckla det stödjande arbetet med anangörer och festivaler i länet för att nå ny
publik
Mångfald
•
•
•
•
FOlisätta arbeta strategiskt och medvetet med interkultur, genus, jämställdhet och
tillgänglighet i produktioner och projekt för att säkerställa att människor och grupper
inkluderas
Genom utbildning skapa rutiner för att möjliggöra genomlysning av projekt,
produktioner samt kommunikation utifrån ett interkulturellt och normhitiskt
perspektiv
Arbeta strategiskt och långsiktigt med olika interkulturella uttryck med tyngdpunkt på
nationella minoriteter genom att kontinuerligt erbjuda gästspel i skol utbud och
äldreomsorg för att synliggöra olika kulturarv och skapa igenkänning
FOlisätta utveckla samverkan med föreningar och grupper för att skapa kunskap och
relevans inför olika produktioner och projekt
Tillgänglighet
•
•
Utveckla tillgänglighetsprojekt tillsammans med ett integrerat danskompani i utvalda
kommuner för att öka kunskap om funktionsnedsättningar, synliggöra dans utanför
normen samt stärka allas rätt till scenen
Genom att årligen ge särskolan scenkonstupplevelser samt, till vissa produktioner,
erbjuda workshop garanteras tillgänglighet och allas deltagande
5
6
•
•
Erbjuda subventionerade konserter av hög kvalitet från olika gemer för boende inom
äldreomsorg för att tillgängliggöra scenkonst utanför den offentliga arenan, öka
livskaliteten och väcka engagemang
För att främja allas möjlighet till kultUlupplevelse och tillgängliggöra utbudet
ytterligare erbjuda "spela på rummet" inom äldreomsorgen, ett koncept för de som inte
kan ta sig till samlingslokaler
Nya arenor jmålgrupper
•
•
•
Inom den tumerande verksamheten söka nya arenor i länet för att utveckla det
uppsökande uppdraget och nå ny publik
Vidareutveckla publikarbete, kommunikation och projekt med olika målgrupper
utifrån bland annat kännedomsundersölmingen och på så sätt bli mer relevant för
publiken i länet
Utveckla ett koncept för konsert och teater i det mindre formatet för att möjliggöra ett
offentligt utbud på mindre spelplatser i länet
Samhälle j samtid
•
Spegla vår samtid genom att i produktioner och projekt satsa på nyskriven dramatik
och nykomponerad musik
•
Genom kompetensutveckling och omvärldsanalys kan nya perspektiv erhållas i
produktioner och projekt för att skapa mer relevans för olika målgrupper
Inflytande och delaktighet
•
•
•
•
Vidareutveckla pilotprojektet Inom Sörmlandsmodellen utifrån resultat från
utvärdering hösten 2015 till fler kommuner för att stärka scenkonstupplevelsen och
utveckla delaktigheten. Genomförs under förutsättning att resurser erhålls.
Utveckla metoder och arbetssätt utifrån resultat från inflytandeprojekt för bam och
unga i skolutbudet
Vidareutveckla deltagande inom alla scenkonstformer för att skapa synergi mellan
eget skapande och upplevelse
Stödja ungdomars egna utövande genom årligt återkommande projekt över
gemegränser på lokal, regional, nationell och intemationell nivå
6
7
REGIONAL MUSEIVERKSAMHET
Sörmlands museum
Flera projekt och verksamheter inom fåltet inbegriper samverkan mellan flera aktörer och
bidrar samtidigt till flera utvecklingsområden. Flertalet projekt är fleråriga och kvarstår
således från föregående år. Flera av de planerade aktivitetema genomförs under förutsättning
att beslut om ett nytt museihus fattats under 2015.
Samverkan mellan utvecklingsområden
En grundtanke i den regionala museiverksamhetens utvecklingsarbete är att flera projekt och
verksamheter bidrar till flera utvecklingsområden. Detta gäller t ex:
•
•
•
Projekt "Sverige och flyktingama" kring flyktingfrågor, projekt "En perfekt
människa" kring normalitet och funktionsnedsättning, projekt "Koll på kläder" kring
konsumtion och globalitet samt flera projekt kring hållbar utveckling.
Satsning på att komplettera museets samlingar med fokus på mindre väl
representerade grupper; villkor, samhälleliga situationer och skeenden.
Satsning på att skapa fOlmer för utökad och kvalitativt förbättrad och fördjupad
medborgardialog samt mer omfattande och systematiskt använd omvärldsbevakning.
Samtid och framtid - att arbeta med angelägna frågor
•
Flera av verksamhetema arbeta med hållbar utveckling för att lyfta frågor kring
resursutnyttjande och resursslöseri liksom frågor kring tillväxt och global rättvisa.
Exempel är byggnadsvård, hantverk och slöjd, Do It Yourself.
•
Fokusera på inkludering/exkludering i samhället genom att lyfta grupper som inte varit
väl representerade i utställningar och samlingar, som flyktingar utifrån mottagande
och integration, funktionsnedsattas villkor och förutsättningar, och nationella
minoriteter i länet. I det arbetet bjuds även andra kulturarvsinstitutioner i länet in att
delta.
Fömyelse för att få samtidsaktuella och representativa samlingar, nytt och aktuellt
material, och att komplettera samlingama med minnen och material från mindre väl
representerade grupper och skeenden. Här finns också en möjlighet att Sörmlands
kulturarvsinstitutioner tar ett mer gemensamt ansvar och genom ökad samverkan
uppnår ännu bättre representativitet och mångfald.
•
Nya arenor - nya möten - nya arbetsformer
•
•
Fortsatt satsning på att utnyttja och finna nya arenor och platser, inomhus såväl som
utomhus, vanliga såväl som ovanliga, anpassade för olika fOlmer, miljöer och
förutsättningar som t ex mobila utställningar
Start av planering aven, för flera länsaktörer gemensam, bamkonstfestival med konst,
slöjd, foto och annat skapande, i hela länet, med och för bam. Konst av, med och för
7
8
•
•
barn där barnens eget skapande sätts i centrum, där barnen fungerar som "curators"
och där konst särskilt för barn i olika åldrar finns med. Ambitionen är att inleda 2017
med en festival och förhoppningsvis sedan utveckla denna till att vara återkommande.
Genomförs under förutsättning att resurser erhålls.
Vidareutveckling av närvaro på och användning av webben, inklusive arbete med en
ny hemsida.
Planeringsarbetet med Sörmlands museums nya hus för att generera nya möjligheter
och en utvecklad verksamhet.
Interkulturella perspektiv och mångfald
• Kompetensutveckling kring interkulturella och normkritiska perspektiv också inom
kulturarvsområdet
• Planering av utökad Artist-In-Residence verksamhet, i samarbete med andra aktörer,
för att utveckla konstscenen i länet
• Planering för en framtida stöne, gärna på flera arenor, utställning med konst, slöjd och
hantverk från annan konstoch kulturtradition ska inledas
• Uppstmi av ett äldreprojekt för den sverigefinska minoriteten, för att lyfta deras
historia i samlingar och arkiv, men också för att säkerställa en verksamhet för dem, bl
a då det är viktigt för livskvalitet och hälsa att få använda sina egna minnen och det
egna modersmålet.
Gräns- och genreöverskridande
• Gårdagens hantverk blir morgondagens design vidareutvecklas genom att nya
produkter för museibutiken tas fram och slöjdare, konstnärer, designers bjuds in till att
skapa nytt.
Använda samlingar och kulturmiljöer
• Öppna upp och aktualisera samlingar samt komplettera dessa, genom att presentera,
använda och planera för att tillgängliggöra dem i Sörmlands museums nya hus.
Dessutom vidareutveckla webanvändningen, bjuda in nya grupper för att få nya
berättelser och ge ny kunskap.
• Satsningar på gemensamma projekt mellan länets olika institutioner och verksamheter
med samlingar, såväl professionella som föreningsdrivna, för att samlingarna ska vara
så mångfaldiga och representativa som möjligt. Under året bjuder Sörmlands museum
in till samtal kring fördjupad samverkan kring samlingar.
• Vidareutveckling av kulturmiljöarbetet, för en rik förståelse av historien som kan ge
skiftande perspektiv på nutiden samtidigt som de bidrar till god livsmiljö med kvalitet.
Under de kommande åren satsar Sörmlands museum på att vidareutveckla
kultmmiljöarbetet för att väcka människors engagemang och öka förståelsen för vikten
av välbevarade och väl använda kulturmiljöer. Arbetet ska göras i samverkan med
länsstyrelse, kommunerna och frivilligrörelsen.
8
9
Samtidskonst
• FOlisatt satsning på ljudkonst i offentlig miljö. Under förutsättning att 2015 års
ljudkonstsatsning faller väl ut, kommer fOlisatta satsningar på ljudkonst att göras
under kommande år. Genomförs under förutsättning att Sörmlands museums
konstverksamhet resursförstärks.
Målgrupp Barn och unga - verksamhet för och med
• Utveckla och genomföra mångsidig och varierad pedagogisk verksamhet med och för
barn och unga, både inom befintlig verksamhet men också för framtida möjligheter i
ett nytt länsmuseum.
• Former för fördjupade samarbeten behöver etableras, och under 2015116 etablera en
gemensam strategi för pedagogik mom områdena historiaJmuseipedagogik,
arkivpedagogik, konstpedagogik och slöjdpedagogile
Målgrupp Äldre - verksamhet för och med
• Vidareutveckla verksamheten med målgruppen äldre i länet.
• Äldreprojekt för sverigefinska minoriteten startas upp
Samarbeten
• Samverkan kring regional konstverksamhet med gemensam arbetsgrupp och
verksamhetsplanering
• Samarbete kring länets samlingar samt genom fortsatt satsning på Kulturarvsforum
• Samverkan kring kulturpedagogik i länet kring samarbeten och gemensam strategi
• Samarbeta kring en gemensam strategi för pedagogik mom områdena
historiaJmuseipedagogik, arlcivpedagogik, konstpedagogik och slöjdpedagogik.
Grafikens Hus - nationell och regional plattform för samtida grafisk
konst
Grafikens Hus är ett museum för samtida grafisk konst. Grafikens Hus verkar för att göra den
grafiska konsten tillgänglig för alla. Det sker genom spännande utställningar, en högkvalitativ
samling och en pedagogik i framkant. Verksamhetens vision är att vara självklar både lokalt,
regionalt, nationellt och internationellt för barn och gamla, konstnärer och konstälskare.
I mars 2014 brann Grafikens Hus lokaler i Kungsladugård i Mariefred ned. Men genom en c/o
verksamhet och en tillfållig lokal i Mariefred har verksamheten levt vidare på nya platser och
i nya sammanhang.
9
10
2016 kommer delvis att präglas av arbetet med att finna en långsiktig lösning där
ytterligare finansiering är av högsta vikt för att Iycl{as behålla Grafikens Hus i
Sörmland och möjligheterna till att återkomma i en permanent verl{samhet.
Gräns och genreöverskridande.
• Grafikens Hus går in i år två av ett tre år långt projekt där framtidens grafik undersöks.
Projektet syftar till att kartlägga och undersöka grafikens roll i samtidskonsten, i dag
och i framtiden. Målet är att testa gränserna för att driva konstfOlmen framåt. Detta
kommer ske genom flera inplanerade Altist-in-Residence, seminarier och workshops.
Det kommer finnas ett tydligt regionalt perspektiv samt nationellt och internationellt.
Projektet får stöd från Kultunådet.
Tillgänglighet och mångfald.
För Grafikens Hus är den pedagogiska verksamheten central och under året kommer den
utvecklas ytterligare. Det pedagogiska arbetet innebär i stor utsträckning att aktivt finna nya
metoder för att nå fler grupper i samhället. Inte minst gäller detta barn och unga som inte har
en vana att möta konst eller besöka en konsthall.
• Erfarenheterna från projektet VÄXA kommer att förädlas och spridas ytterligare i
regionen. Bland annat planerar Grafikens Hus att handboken i pedagogik för barn med
funktionsnedsättning kommer att spridas ytterligare genom fler Inspirationsdagar och
semmanum.
• En mobil verkstad är under uppbyggnad, med utökat ekonomiskt stöd kan
verksamheten komma igång under året.
• Grafikens Hus kommer arbeta aktivt med ett projekt för att stärka nyanlända
konstnärer i deras nätverk och möjligheter att utföra sin yrkesroll även i Sverige.
• Aktivt delta i länsövergripande konstsamarbete kring en ny barnkonstfestival i
reglOnen.
• Anangera en tvådagars internationell workshop i Eskilstuna, i samarbete med CarlAxel Wall en Minnesfond, med syfte att ytterligare främja kvalitet och konstnärlig
förnyelse. Inbjudna konstnärer från hela världen kommer mötas och utvecklas
tillsammans med regionens konstnärer och konststuderande. Genomförs under
förutsättning att resurser erhålls.
Konst för och med äldre
• Genomföra en utställningsturne med verk av Carl Fredrik Reuterswärd till länets
sjukhus och vårdcentraler. Reuterswärd drabbades aven stroke 1989 och har genom
att bÖlja teckna med "fel hand" fått möjlighet till rehabilitering samt ett nytt kreativt
uttryck. Genomförs under förutsättning att resurser erhålls.
10
11
Svenskt barn bildarkiv
Utåtriktat tillgängliggörande arbete
För att göra Svenskt barnbildarkivarkiv (SBBA) mer tillgängligt för forskning krävs det att
samlingarna är registrerade och sökbara. Ju mer detaljerad sökbarheten är ju snabbare kan
service ges. De enskilda bilder som idag är direkt sökbara, dvs registrerade bild för bild, utgör
en bråkdel av arkivets ca 650 000 stycken.
För att verksamheten ska kunna upplevas som tillgänglig för allmänhet och forskare krävs
synlighet. Synlighet på Internet och i sociala medier är ett måste i dagens samhälle vilket
betyder att arbetet med underhåll och uppdatering av arkivets nystatiade Facebook-sidor är ett
måste. I ett längre perspektiv vill SBBA göra sina samlingar sökbara på Intemet, och
ambitionen är även kunna skapa webb-utställningar.
• Registreringen och inskanningen av bilder ska prioriteras under året för att öka både
tillgängligheten och effektiviteten.
• Under tema Barnbilder arrangeras två föreläsningar, en per termin. Detta sker i
samarrangemang med Eskilstuna konstmuseums pedagogiska programverksamhet och
är ett led i att sätta fokus på frågor kring barns skapande och SBBA:s verksamhet.
Insamling/ samtidsdokumentation
SBBA påböljade hösten 2015 en pilotinsamling av teclmingar och berättelser från nyanlända
flyktingbam i Flen och Katrineholm. Insamlingen pågår fOlifarande under namnet Den jag är.
Till insamlingen tillförs även viktig kringinformation och kontext till bilderna. Detta är ett
separat projekt under temana Migration och Identitet. Målet är att bredda arkivet och att ta del
av barns bilder med jämlikhet och mångfald i fokus.
• Under 2016 ska denna insamling utvärderas och insamling ske från flera håll i
regionen, så att kännedom och kunskap om SBBA sprids. För att synliggöra
insamlingen, barnens bilder och arkivet arrangeras sedan en vandringsutställning i
regionen, där även delar av SBBA:s samling "Invandrare" från 1975 visas. Detta för
att få ett historiskt perspektiv till dagens bilder. Denna vandringsutställning innehåller
även pedagogiska program. Genomförs under förutsättning att resurser erhålls.
• SBBA fyller 40 år 2017. Viktigt att jubileet blir en angelägenhet för hela regionen och
därför påböljas planeringen under året.
• SBBA kommer delta i det läns övergripande konstsamarbetet kring en ny
barnkonstfestival i regionen. SBBA planerar att som del i jubileumsal1'angemanget
medverka
den planerade Barnkonstfestivalen 2017, och atl'angera ett
forskarseminarium samt sätta fokus på ovanstående vandringsutställning.
Forskal'seminariet genomförs under förutsättning att resurser erhålls.
11
12
REGIONAL ARKIVVERKSAMHET
Det regionala enskilda arkivet, Arkiv Sörmland, är sedan 2013 en sammanslagning av
Föreningsarkivet i Sörmland och Företagens arkiv i Sörmland. Därutöver bedriver Sörmlands
museum och landstinget regionalt inriktad arkivverksamhet. Den regionala arkivverksamheten
är en angelägen del av Sörmlands kulturarvs sektor, och av betydelse för det framtida
tillgängliggörandet av material, infOlmation och kompetens, samt för ett utåtriktat arbetssätt
inom kulturarvsområdet. Det regionala uppdraget till arkiven följer de prioriteringar och den
mål bild som är grunden för den kommande perioden.
Arkiv Sörmland
Arkiv Sörmland utgör den regionala arkivresursen inom den enskilda sektorn i länet.
Uppdraget utgår från att bevara, vårda och tillgängliggöra handlingar ur enskilda arkiv för
forskare och allmänhet, såväl som arkivbildarna själva. Arbetet kommer under året att
fortsätta fokusera på tillgängliggörande av handlingar ur arkiven, något som avspeglar sig i
hela verksamheten, om än tydligare inom utvalda områden.
Tillgänglighet och mångfald
•
•
Arkiv Sörmland genomför under året ett inventeringsarbete, i syfte att sammanställa
information om arkiven i länet. Arbetet sker i samråd med referensgruppen för arkiv
inom länets kulturplansarbete. Detta för att marknadsföra och gynna samverkan på
området. Tanken är att arbetet ska kunna utmynna i en utbudskatalog för just
kunskapsutbyte och samverkan. Genomförs under förutsättning att resurser erhålls.
Arkiv Sörmland kommer att fortsätta och slutföra/sammanställa arbetet med att
inventera behov och intresse av såväl arkivpedagogiska satsningar som
digitaliserinsinsatser vid länets arkiv, under 2016. Berörda arkiv: länets nio
kommunarkiv, Landstingsarkivet,
Sörmlands
museums
arkiv,
Eskilstuna
stadsmuseums arkiv, Svenskt Barnbildarkiv, Arkiv
Sörmland och eventuellt även
,
Sverige-Finländarnas arkiv. Resultatet kommer sedan att utgöra underlag för f 011 satt
arbete på området inom ramen för kultursamverkansmodellenlkulturplanen.
Inventeringen sker i samarbete med övriga arkiv i länet samt referensgruppen för
regionala enskilda arkiv, inom ramen för kulturplanen.
•
Stå för utställningar vid t ex "Arkivens Dag" tillsammans med olika arkiv i länet,
webpubliceringar (hemsida, Facebook m m), artiklar såsom de fasta uppdragen för
SÖlmlandsbygden, Eskilskällan m fl. Aktiviteterna genomförs för att marknadsföra
samlingar och bestånd vilket i sin tur gynnar ett ökat intresse för forskning och de
enskilda arkivens bevarande. Arkiv Sörmland kvarstår också som regional samordnare
för Arkivens Dag i Sörmland för att stödja det utåtriktade arbetet vid länets arkiv.
•
Arbetet med att försöka öka resurserna för det grundläggande arkivarbetet,
förutsättningen för allt tillgängliggörande; ordnings- och fÖ11eckningsarbeten, samt
forskarservice med framtagning och efterforskningsarbete vid Arkiv Sörmlands depå
och forskarsal, fortsätter.
12
13
Barn, unga - och äldre
•
•
Fortsatt satsning inom Arkiv Sörmland på utbildning rörande källkritik, riktad mot
skolan, tillsammans med Länsbiblioteket Sörmland och Länsbildningsförbundet i
SÖlmland. En seminariedag för lärare inom samtliga utbildningsområden planeras
under 2016. Målet är att stärka kunskaperna i källkritik inför pedagogiska satsningar
på alla plan, för alla studenter oavsett ålder och studieform.
Den arkivpedagogiska verksamheten inom Arkiv Sörmland, riktad mot högstadie- och
gymnasieskolor, kommer att ske främst genom satsningen Skolkällan i Eskilstuna
kommun. Verksamheten syftar till att få eleverna att använda förstahandskällor i sin
forskning och att tänka källkritiskt och faktabaserat.
Samtid och framtid (gräns- och genreöverskridande)
•
Arkiv Sörmland kommer att fortsätta delta i det nationella projektet eEark, en
projektgrupp för framtagning av metoder för bevarande av digitala handlingar, med
folms på "bom digital", för den enskilda arkivselctorn. Ett viktigt projekt då någon
sådan lösning ännu inte finns för de enskilda arkiven.
•
Arkiv SÖlmland samarbetar vidare med Södertöms högskola kring kurser i
arkivpedagogik. Målet är grundläggande och nödvändig kompetens i ämnet för främst
studenter i arkivvetenskap men även redan yrkesverksamma arkivarier.
Gästföreläsningar har genomfölis, en referensgrupp kommer eventuellt att skapas för
utbildningens fOlisatta innehåll och utfonnning.
13
14
KONST- OCH KULTURFRÄMJANDE VERKSAMHET
Konstfrämjande verksamhet
Flera projekt och verksamheter inom fåltet inbegriper samverkan mellan flera aktörer och
bidrar samtidigt till flera utvecklingsonu·åden. Flelialet projekt är fleråriga och kvarstår
således från föregående år.
Samtidskonst - konsten, samhället och angelägna frågor
• Satsning
på
samtidskonst
och
samtidskonstnärer
med
fokus
på
inkludering/exkludering samt hållbar utveckling
• Utarbeta fmmer för utökad och kvalitativt förbättrad medborgardialog samt mer
omfattande och systematiskt använd omvärldsbevakning.
Båda temana engagerar många samtidskonstnärer och här finns goda möjligheter både att
skapa stötTe intresse för samtidskonsten och att genom konsten väcka engagemang för
samtidsaktuella och viktiga frågor.
• Under förutsättning att 2015 års ljudkonstsatsning faller väl ut kommer fmisatta
satsningar på ljudkonst att göras under kommande år.
• Satsning på konst med och för barn. En satsning på konst av, med och för barn där
barnens eget skapande sätts i centrum, där barnen fungerar som "curators" och där
konst särskilt för barn i olika åldrar finns med och samlar ett flelial aktörer i länet.
Som ett led i detta arbete deltar konstkonsulenten i det länsövergripande
konstsamarbetet kring en ny festival -Barnkonstfestival 2017. Ambitionen är att
festivalen ska bli ett återkonunande inslag i Sörmlands kulturliv.
• Vidareutveckling av närvaro på och användning av webben. En satsning på att
använda webben mer kreativt görs i samband med etablerandet aven ny hemsida för
SÖlmlands museum och en strategi för museets närvaro på webben.
• Fmisatt kompetensutveckling för konstnärer samt nätverksträffar.
• Stöd till kreatörer genom Gårdagens hantverk blir morgondagens design
• Utreda möjligheten av att kombinera olika Artist-in-Residence verksamheter inom
olika konstonu·åden.
• I samarbete med danskonsulenten genomförs gränsöverskridande projekt mellan dansmusik-konst.
• Vidareutveckla INBLICK!s videostationer i samarbete med filmkonsulenten. Ger
besökare möjlighet att uppleva konstvideo i förbifalien exempelvis i samband med
biblioteksbesök, det vill säga utan att behöva specifikt besöka museum eller konsthall.
14
15
Interkulturella perspektiv - konst från hela världen
•
•
•
Kompetensutveckling kring interkulturella och normkritiska perspektiv.
Stöd till invandrade konstutövare och till interkulturellt utbyte
Hitta former för att inkludera perspektiv och konst från hela världen med alla de
konstnärer som nu bor och verkar i länet men som har sitt ursprung från andra
kulturer.
Målgrupp Barn och unga - verksamhet för och med
•
•
•
Utökad konstpedagogik i samarbete mellan länets aktörer och med olika gemer och
kulturområden
Inleda en inventering av konstlivet i länet och dess förutsättningar för att se vilka
behov som finns och hur länskonstverksamheten bäst kan stimulera och stödja det.
Inventeringen ska i förlängningen syfta till att skapa nätverk mellan anangörer,
aktörer, skolor och publik för att öka nyfikenheten och lusten till att uppleva och
använda konsten som ett sätt att betrakta och förstå vår egen tid och de händelser som
fOlmar det.
Planeringen aven framtida barnkonstfestival som ska kunna utgöra en plattfOlm för
bams och ungas skapande.
Samarbeten
•
•
•
Utveckla Arbetsgruppen för regional konstverksamhet och samverkan
Nätverksträffar och kompetensutveckling
Samarbeta gemensam strategi för pedagogik med fokus på konstpedagogik
Dansfrämjande verksamhet, Dans i Sörmland
Samarbeten
•
•
•
•
Vidareutveckla intenegionala samarbeten med andra danskonsulentverksamheter för
att möjliggöra stöne projekt genom att samverka kring resurser
Genom olika samarbeten utveckla och erbjuda kursdagar i olika former av dans för att
skapa utveckling för länets lärare och danspedagoger
Vidareutveckla samarbetet med länets konsulenter samt annan verksamhet inom
Kultur & Utbildning, Landstinget Sörmland, för att skapa synergieffekter för länets
medborgare
Fortsätta Dans-i-skolan samarbeten med förskola, grundskola, särskola och gymnasier
runt om i länet med såväl kommunala som privata skolor för att öka kunskapen om
kroppens uttrycksmöj ligheter
15
16
•
Starta Community-projekt med utvalda kommuner för att stärka allas rätt till scenen,
genom att erbjuda icke-dansare med olika funktions-variationer möjlighet att uttrycka
sig genom dans, tillsammans med professionella aktörer. Genomförs under
Nya arenor jmålgrupper
•
•
Vidareutveckla samarbeten över olika gränser så som ålder, proffs och amatörer,
mellan människor med olika kulturell bakgrund och inom dans, konst, musik och film
för att vidga vyer och inspirera
Erbjuda danshändelser på icke traditionella dansscener i samarbete med olika
arrangörer i syfte att nå nyalfler målgrupper
•
•
•
•
Vidareutveckla former för estetiska lärprocesser inom dans i samarbete mellan lärare,
elever och professionella danskonstnärer för att ge skolan nya redskap för lärande
Vidareutveckla modeller för att motivera och tillvarata ungdomars kreativitet för att
främja eget skapande inom dans
Stödja ungdomars initiativ kring festivaler/föreställningar/danskurser praktiskt,
kunskapsmässigt och ekonomiskt
Genomföra "Dans med äldre" i flera kommuner i länet bland annat i samarbete med
äldreboenden och daglig verksamheter för att låta kroppen minnas, utveckla motorik,
livsglädje och socialt utbyte
FILMKULTURELL VERKSAMHET, SÄRSKILD INRIKTNING PÅ BARN
OCH UNGA
Filmkulturell verksamhet, Film i Sörmland
•
•
•
•
•
Fortsätta utvecklingsarbetet med eget skapande för att ge fler barn- och unga tillgång
till kunskap om rörliga bilder
Tillgängliggöra fler filmpedagogiska modeller på webben för att underlätta eget
skapande i skolan
Fortsätta utveckla skolbioval genom referensgrupper för att stärka elevernas
delaktighet
F0l1sätta utvecklingsarbetet med att nå nya ungdomsgrupper genom kommunala
samarbeten för att öka mångfalden bland filmskapare
Erbjuda eget skapande för äldre - seniorer - i syfte att öka kunskap om ny teknik,
erbjuda minnesträning och möjlighet att lämna en personlig historia till eftervärlden
16
17
•
Inf01mera regionalt om utveckling inom syntolkad film till grupper med syn- eller
lässvårigheter för att öka tillgängligheten
Talangutveckling
•
•
Hitta nya kommunala samarbetspminers och på så vis nå unga filmtalanger för att
kunna erbjuda stöd och kompetenshöjning inom film
Tydliggöra det filmkulturella stödet till unga filmare vad gäller att erbjuda
professionella filmutövare som handledare, mentorer eller föreläsare för att öka nivån
och få fler att utvecklas inom filmskapande i länet
Mångfald
•
Genom ett varierat utbud av film & samtal erbjuda fler människor nya möten, en
bredare omvärldskunskap och nya möjligheter att förstå andra kulturer och fenomen
Nya arenor
•
•
Fotisätta samarbeten med kommunala kulturförvaltningar kring en vidareutveckling
av video stationerna INBLICK! för att öka tillgängligheten av k01i- och konstfilm för
allmänhet
I samarbete med föreningslivet hitta nya visningsfönster för smalare film för alla
åldrar för att bredda utbudet
Stöd/utbildning
•
•
Införa en utbildningsinsats för filmare som vill arbeta i skapande skola-verksamhet för
att underlätta deras möjlighet att erbjuda filmprojekt till skolorna och för skolorna att
hitta kunniga workshopiedare.
Erbjuda ett arbetsstipendium för filmare som inkluderar en plattform för
gränsöverskridande möten med andra kulturuttryck i förhoppning att skapa en crosskultur. Undersöka förutsättningar för interkommunal samverkan. Genomförs under
HEMSLÖJDSFRÄMJANDE VERKSAMHET 2016
Slöjden, samtiden och framtiden - Att arbeta med angelägna frågor
•
•
Arbeta med olika aspekter på hållbar utveckling utifrån hemslöjdområdet. Inom
hemslöjden används i de flesta fall förnyelsebara naturmaterial eller återbruksmaterial.
Produktionen sker ofta lokalt och produktionsprocesserna är energisnåla. Det kommer
att uppmärksammas i ungdomsprojektet Do It Yourself samt genom en utställning om
hållbara material på Nynäs slott. Arbetet med materialdepåer för slöjdmaterial och
verktyg samt öppna verkstäder kommer utvecklas.
Delta i Sörmlands museums arbete med inkludering och exkludering utifrån hemslöjd,
historiskt och idag. Detta kommer främst att ske genom att fokusera på hur slöjd och
17
18
hantverk använts som metoder för tillfrisknande i äldre tiders vård av fysiskt och
psykiskt nedsatta personer samt hus det kan användas idag. Vidare genom att slöjda
med olika grupper med personer med funktionsnedsättning exempelvis särskolan.
•
•
•
•
Fortsätta söka upp olika grupper i den miljö de redan befinner sig. Det kommer bland
annat att ske genom att: hålla workshop s och program i invandrmiäta områden i
miljöer där unga befinner sig, delta på Springpridejestivalen i Eskilstuna samt genom
att erbjuda slöjd på länets äldreboenden.
Arbeta vidare med intentionen att skapa öppna verkstäder/allaktivitetshus på olika
platser i länet utifrån de erfarenheter som görs 2015 med Magasinet Makerspace i
Nyköping. Bland annat finns planer på att skapa öppna verkstäder/makerspace i
Eskilstuna och Katrineholm.
Fortsätta arbeta med, samt utveclda, nya mötesplatser på Internet via sociala medier.
Hemslöjden i Sörmland diskuteras redan på flera Facebooksidor och under året
planeras en ökad Instagramverksamhet.
Fortsätta arbetet med tillgänglighet i programverksamhet, butik och utbud. Det handlar
i första hand om att i möjligaste mån bedriva verksamhet i tillgänglighets anpassade
lokaler men även om vikten av att sprida verksamheten geografiskt. Intensifiera
arbetet med att planera verksamheter och verkstäder för Sörmlands museums nya hus.
Globala och interkulturella perspektiv - slöjd från och för hela världen
•
•
FOlisätta utveckla metoder för att fånga upp och synliggöra kunskaper och
erfarenheter kring hantverk, slöjd och kulturarv som nyanlända bär med sig. Det sker
främst genom projektet Kulturarv och språk som pågår under hela 2016.
FOlisätta söka internationella kontakter inom slöjd och immateriellt kulturarv. Framför
allt gäller det att vidareutveckla de nätverk som skapats genom tidigare program som
skedfest, slöjdfest och olika sociala medier men även att aktivt söka nya kontakter och
nätverk.
•
•
Fortsätta arbetet med gränsöverskridande och gemeöverskridande program med andra
områden inom Sörmlands museum, samt övriga kulturområden. Exempel på det är
olika pedagogiska program med museets pedagoger, samarbete i utställning och
Koll på
kläder
samt
gränsöverskridande
workshop s
med
program,
länskonstkonsulenten.
FOlisatt samverkan inom femlänssamarbetet Kreativa händer i Mälardalen utifrån den
förstudie som genomfölis 2015. Under året planeras att lägga grunden för ett
genomförandeprojekt som syftar till att stärka kulturskapare inom slöjd,
konsthantverk, kulturhantverk och småskaliga materialleverantörer i de fem länen.
Slöjd för och med barn och unga
•
Fortsätta utveckla den permanenta och gränsöverskridande ungdomsverksamheten.
18
19
•
•
•
Framförallt genom projekt Do II Yourself i samarbete med byggnadsvården på
SÖlmlands museum.
Utveckla hemslöjdsverksamheten Inom skolprogram och kulturskolan genom att
erbjuda program inom Skapande skola och andra skolprogram samt att undersöka
möjligheten till att få in slöjd som en aktivitet i Kulturskolan.
FOlisatt utbildning av pedagoger och slöjdklubbshandledare i slöjd, något som under
2015 har intensifierats genom startandet av tre separata utbildningar.
Bedriva slöjdklubbsverksamhet i samarbete med Hemslöjdsföreningen SÖlmland.
Förutom slöjdklubbar där barnen föranmäler sig kommer det också att finnas öppna
slöjdklubbar på platser som bibliotek och i särskilda bostadsområden.
Slöjd för och med äldre
•
FOlisätta utveckla slöjd på äldreboenden och i dagverksamhet genom utbildning av
personal, genom att erbjuda slöjd på äldreboenden med särskilda handledare och
genom att ta fram slöjdlådor med material och verktyg och enkla instruktioner, som
kan lånas av äldreboenden i länet.
Kultur och hälsa
•
FOlisätta utveckla former för slöjden som en del av arbetet med Kultur på recept under
förutsättning att verksamheten fOlisätter.
Näring
•
Skapa relevant utbildnings- och utvecklingsinsatser inom traditionell produktion samt
inom upplevelseturism och kunskapsförmedling utifrån dialogseminarierna i projekt
Kreativa händer i Mälardalen
•
Arbeta med produktutveckling för Sörmlands museums nya butik med SÖlmlands
museums föremålssamling som inspirationskälla. Detta är ett sätt att stärka
slöjdnäringen i länet.
FOlisätta arbetet med ett aktuellt register över slöjdare, hantverkare och
konsthantverkare i länet. Något som i längden skulle kunna bli en slöjdkmia med på
nätet som en hjälp för besökare att hitta de enskilda utövarna.
Utveckla Sörmlands museums butik med dess unika sortiment av produkter och
folkdräktsmaterial.
•
•
Använd kulturarv och samlingar
•
•
•
Anordna slöjdkurser och slöjdakademier tillsammans med Hemslöjdsföreningen
Sörmland. Slöjdakademiema är nätverk för fördjupning för redan verksamma slöjdare
på hobby och professionell nivå. Det finns en textil akademi och en tälj akademi som
båda har program på olika platser i länet vid två-tre tillfållen! telmin.
Förvalta och utveckla kunskapen om länets folkdräktstradition. Framförallt gäller det
de unika dräkttraditionerna som finns i Vingåker och Österåker.
Arbeta med utställningar och annan fÖlmedlande verksamhet med det materiella och
19
20
immateriella kulturarvet i fokus. Bland annat planeras en utställning om hållbara
material men också föredrag och program i mindre skala.
Samarbeten/ samarbetsparter
• Länets ko~uner genom program för barn, unga, äldre samt i integrationsverksamhet
• Studieförbund och folkhögskolor genom ungdoms- och integrationsprojekt
• Föreningslivet ex hemslöjdsföreningen, invandrarföreningar och intresseföreningar
• Andra kulturkonsulenter i länet.
• Interregionala samarbeten med andra länshemslöjdskonsulenter. Exempelvis i
femlänsprojektet Kulturella och kreativa händer i Mälardalen.
• Professionella slöjdare och konsthantverkare genom produktutvecklingsinsatser,
engagerande i program och kursverksamhet samt genom Kulturella och kreativa
händer i Mälardalen.
• Söka internationella kontakter och nätverk med organisationer och enskilda utövare.
• Högskolor, yrkeshögskolor och universitet genom seminarier, föreläsningar och
program.
• Samarbeta kring en gemensam strategi för pedagogik med fokus på slöjdpedagogik.
REGIONAL BIBLIOTEKSVERKSAMHET
Samhälle, inflytande och delaktighet
• Satsa på verksamhetsutveckling utifrån Barnkonventionen på ett sörmländskt
modellbibliotek och där prova metoder som ökar barn och ungas inflytande över och
delaktighet i biblioteksverksamheten. Arbetet sker i samverkan med modellbiblioteket
och flera mellansvenska regionala biblioteksverksamheter.
• Prioritera satsningar som ökar äldres digitala kunskaper för att bidra till de äldres goda
livskvalitet och ökade delaktighet i samhället. Arbetet sker i samarbete med
Länsbildningsförbundet Sörmland, studieförbunden och biblioteken.
• Omvärldsbevaka utvecklingen på området digitala hjälpmedel för att vägleda digitalt
ovana taltidningsläsare.
• Bidra till bibliotekens lärande och erfarenhetsutbyte genom fortsatta aktiviteter inom
det pedagogiska konceptet Dela & Lär, i samarbete med biblioteken och
Västmanland s och Örebro läns regionala biblioteksverksamheter.
Arenor och samarbeten
• Utveckla användandet av digitala kommunikationsverktyg för att kommunicera
länsbibliotekets omvärldsbevakning till biblioteken och taltidningsläsarna.
• Samverka med biblioteken och fler regionala aktörer kring kultur för äldre för att bidra
till de äldres goda livskvalitet.
20
21
•
•
Utveckla stödet till biblioteken inom rumslig gestaltning genom att samla och
kommunicera inspiration och metoder för vidareutveclding av biblioteksrummen.
Syftet är att öka antalet biblioteksbesökare och bidra till att fler biblioteksovana
medborgare använder biblioteken.
Identifiera fler samarbetspmtners till exempel inom föreningslivet för att öka antalet
taltidningsprenumeranter.
Mångfald och tillgänglighet
• Utveckla arbetsformer för en ny regional lättläst informationstaltidning på svenska för
personer med annan än svensk språkbakgrund och för personer med läshandikapp.
Undersöka finansieringsmöjligheter och strategiska samarbetspmtners för att säkra den
nya informationstaltidningens hållbara utveclding.
• Stötta läsombudsverksamheten i att formulera sina mål, för att tillgodose LSSberättigade personers rätt till litteratur och information. LSS-berättigade är personer
med olika fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar.
• Omvärldsbevaka nya distributionsformer för taltidningar för att göra taltidningarna så
tillgängliga som möjligt för läsarna med hjälp av den senaste tekniken.
• Finna fler samarbetspartners och vidareutveclda konceptet Bokrecept - språkhjälp för
barn så att det når en ny målgrupp, barn i skolåldern. BoJa-ecept är ett samarbete
mellan vård, skola och bibliotek för språkutveckling och jämlik hälsa.
Litteratur- och läsfrämjande
Litteraturfrämjande
• FOltsätta kartläggningen av sörmländska ordkonstnärer och andra aktörer inom det
litterära fåltet för att synliggöra kulturutövarna och främja litteraturen. Arbetet sker i
samverkan med biblioteken och andra strategiska samarbetspartners. Genomförs under
• FOlIDulera en projelctansökan och söka medel för att genomföra ett litterält
alTan gem an g som synliggör sörmländska ordkonstnärer, i dialog med biblioteken och
andra strategiska samarbetspmtners. Genomförs under förutsättning att resurser
erhålls.
• Stödja biblioteken i att utveckla konceptet Litterära cafeer i Sörmland genom att
samla alla som arbetar med evenemanget för att öka engagemang och dela lärande, i
samarbete med Länsbildningsförbundet Sörmland, studieförbunden i Sörmland och
Nyköpings folkhögskola.
• FOltsätta att satsa på ordkonst, en gräns- och genreöverskridande konstform som både
syftar till att ge bm·n och unga möjlighet att utveckla och fördjupa sitt litterära intresse
och skapa intresse för skrivande och läsande. Arbetet sker genom samverkan och
erfarenhetsutbyte mellan finska Ordkonstskolan och biblioteken.
• Fortsätta att satsa på skrivlust genom fOltbildningsalctiviteter som bidrar till
bibliotekens verksamhetsutveckling inom kreativt skrivande för och med barn och
21
22
unga. Satsningen sker
biblioteksverksamheter.
samarbete
med
flera
mellansvenska
regionala
Läsfrämjande
•
•
•
•
•
Planera för en inventering av vad som görs på biblioteken inom litteratur- och
läsfrärnjande med utgångspunkt i de nationella målen. Inventeringen ger ett
kunskapsunderlag för det fortsatta arbetet och synliggör var insatser behövs.
Genomförs under förutsättning att resurser erhålls.
Stödja bibliotekens fortsatta samarbete med förskolan kring de yngsta barnens
språkutveckling och läslust, genom att ta till vara på erfarenheter och kontakter från
Läsrörelsens projekt Berätta} leka} läsa och sprida kunskap om arbetssättet.
Utveckla samarbetet med Barnhälsovården i Sörmland för att öka utbytet och
kontakterna mellan biblioteken och barnhälsovården i kommunerna kring de yngsta
barnens språkutveckling och läslust för jämlik hälsa.
Ta till vara på erfarenheter och kontakter som skapats i det läsfrämjande Paussamarbetet mellan idrottsrörelsen och biblioteken riktat till barn och unga för att
undersöka hur vi kan fortsätta vårt samarbete. Arbetet sker i samarbete med
Länsbildningsförbundet Sörmland, IF Metall, SISU med flera.
AITangera en Utan språk är du körd-seminariedag om läsfrämjande för vuxna som
arbetar nära barn och unga i samarbete med Länsbildningsförbundet Sörmland och
ABF.
UNG KULTUR
Säkerställa (barn och) ungas rätt till kultur
Flera av länets regionala kulturverksamheter arbetar aktivt och strategiskt med att nå unga
inom sina respektive konstområden, inte minst för att skapa delaktighet och inflytande. Även
kulturoch konstområdesövergripande samverkan genomförs för att uppnå målet.
Inför uppstarten aven kulturområdesövergripande referensgrupp, inom ramen för det
regionala kulturplansarbetet, genomförde Kultur & Utbildning hösten 2014 en ungkulturenkät
(16-26 år). Enkätens syfte var att utifrån en bred representation (kulturintresse/definition,
funktionsnedsättning, genus, mångfald, etc) fånga upp unga, intresserade av att påverka och
ingå i någon fOlm av referensgruppsarbete, och deras tankar om kulturen i länet.
Enligt Statens medieråd sysslar 90 procent av dagens ungdomar i Sverige med någon fOlm av
dataspel, cirka 10 procent av dessa är tjejer. I enkäten uppgav drygt en fjärdedel att de "spelar
data/tv - spel, rollspel eller liknande" valje dag. Något fler tjejer än killar svarade på frågan.
En annan kulturform som utövas av unga i länet, och som omnämns i enkätsvaren, är graffiti.
22
23
För att stödja ungas egna initiativ, och respektera ungas eget kulturutövande, har Kultur &
Utbildning under 2015 tillsammans med "referensgruppen 16-26 år" och GrajJitifrämjandet
Nyköping, bÖljat undersöka förutsättningar för genomförande av två inkomna förslag.
Förslagen
ligger
utanför
de
regionala
kulturverksamheternas
nuvarande
konstområdesuppdrag.
• Fortsätta undersöka förutsättningar för genomförande av ett sörmländskt Game J am
(spelutveckling på 24 alt. 48 timmar) i interregional och interkommunal samverkan.
•
Stödja Graffitifrämjandet Nyköpings Sörmlandsturm~ med graffitialTangemang vid
länets lagliga väggar, såväl permanenta som tillfålligt uppbyggda, i samarbete med
intresserade kommuner och aktörer i länet.
TvÄRSEKTORIELLA PERSPEKTIV I KULTURPLANEN
Kulturen har ett egenvärde och är angelägen i sig själv. Som livshaft, som kvalitets- och
mervärdes skapare, och som uttrycksform för det heativa skapandet. Men kulturen spelar
också en roll i samhället, en roll att både spegla, väcka, och bidra till annan samhällspolitisk
eller mänsklig utveckling. I den regionala kulturverksamheten är både det kulturella
egenvärdet och kulturens bidrag till andra samhällsområden väsentliga och angelägna. Några
områden som vi särskilt vill arbeta med under denna kulturplaneperiod berör vi i denna plan.
Kultur och hälsa
•
•
•
Aktivt delta i pilotförsök med Kultur på recept
Arbeta för att synliggöra kulturens påverkan på människors hälsa genom information,
deltagande i utbildningar och kunskapsutbyten
Ta del av och vara en del i landstingets arbete för en förbättrad hälsa hos länets
medborgare
(Kompletterande uppgifter kommer)
Regional utveckling
•
•
Arbeta för att förståelsen, och kunskapen om, kulturens betydelse för regional
utveckling ökar och stärks i Sörmland
Ett sätt att arbeta med regional utveckling är att samverka intelTegionalt. Sedan 2009
bedrivs ett fyrlänssamarbete hing kultur med Västmanland, Örebro och Stockholm.
Sedan 2013 ingår även Uppsala i arbetet. Samarbetet har hittills omfattat
filmverksamhet, bibliotek, hemslöjd och KKN. Även landstingets konstoch
kulturfrämjande verksamheter samverkar interregionalt. Sedan 2012 är Sörmland
medal1'angörer till Kulturtinget, med målgruppen regionala och kommunala politiker
och tjänstemän. Arbetet bygger på fyrlänssamverkan mellan Västmanlands, Örebro s,
Södermanlands och Uppsalas län. Genom Kulturtinget uppnås länsövergripande
23
24
•
omvärlds bevakning, kompetensutveclding och ideutbyte. Kulturtinget 2016 arrangeras
i Örebro.
Undersöka förutsättningar för Game Jam arrangemang i länet, i samverkan inom länet
(kommuner, utbildningar och näringsliv) och interregionalt. Dataspelsutveclding, som
i denna form fokuserar på konstnärliga och kreativa aspekter, kan i en förlängning
även fungera som motor för regional utveclding i betydelsen näring, mångfald och
sysselsättning. Arabic Game Jam i Malmö som atTangeras av MEDEA och Media
Evolution med stöd från EU, Region Skåne och Malmö stad är ett bra exempel på
detta.
Kulturskapares villkor
• Utveclda arbetet med att tydliggöra och öka kulturskaparnas aktiva deltagande i
kultursamverkansarbetet i Sörmland
• I samverkan med länets kommuner öka dialogen med kulturskaparna i syfte att
förbättra deras möjligheter att verka i Sörmland
• Landstinget Sörmlands bidrag kan sökas av kulturorganisationer och kulturföreningar
men inte av enskilda filmor, produktionsbolag etc. För att t ex en filmare ska kunna
söka stöd hos Svenska Filmsinstitutet krävs att även regionen stödjer projektet
ekonomiskt - en grundplåt. Ett statligt stöd ökar kulturskaparnas möjlighet att verka i
länet, bidrar till konstområdets utveckling och innebär en uppväxling av satsade
skattemedel. Som ett led i att stärka länets kulturella infrastruktur undersöks därför
förutsättningarna för att kunna erbjuda ett stöd sökbart för länets etablerade
kulturskapare med andra verksamhetsformer. Genomförs under förutsättning att
resurser erhålls. (Referensgruppsförslag)
• Ytterligare ett sätt att stärka den kulturella infrastrukturen är att undersöka
förutsättningar för att utveclda en webbsida som samlar länets yrkesverksamma
kulturskapare, t ex filmarbetare, med syfte att synliggöra resurspersoner som bor i
länet. Genomförs under förutsättning att resurser erhålls. (Referensgruppsförslag)
Kultur i folkbildningen
• Tillsammans med berörda patter i länet stödja framtagandet aven folkbildningens
kulturplan i Sörmland. Länsbildningsförbundet SÖlmland har påböljat arbetet med en
"skuggkulturplan" .
Civilsamhällets kulturaktörer
• Arbeta fram samverkansfOlmer med civilsamhällets kulturaktörer utifrån deras
förutsättningar och möjligheter att delta i kulturlivet.
24
25
SAMVERKAN OCH SAMRÅD AVSEENDE KULTURPLANEN I LÄNET
•
•
•
•
•
•
Säkerställa att alla kulturoch konstområden företräds i referensgrupper eller liknande
dialogformer
I samverkan med länets aktörer skapa förutsättningar för en fungerande dialogfOlID
med unga i länet
Utveckla arbetsformer och arbetssätt inom Samkultur Sörmland för att nå ökad
delaktighet
Tillsammans med kommunerna ta fram en handlingsplan för samarbetet mellan och
formerna för det framtida samverkansarbetet mellan landsting och kommuner.
Initiera samarbetsprojekt mellan landsting, kommuner och kulturaktörer i länet
För gemensamma projekt arbeta med att söka finansiering inom och utom länet
FÖRKLARING ORD OCH UTTRYCK
(kommer läggas till här)
25
Kulturplan
SÖ R M L A N D 2015-2017
Layout:
Catarina Turén, Sörmlands Museum
Publiceringsdatum:
2014-11-01
Innehållsansvarig:
Mikael Palo, Kultur & Utbildning, Landstinget Sörmland
Tryck:
Österbergs Tryckeri AB, 2014
INNEHÅLL
Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5
Bakgrund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6
Kultursamverkansmodellen – grund och förutsättningar . . . 6
Arbetet med kulturplanen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6
Kulturpolitiska utgångspunkter . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7
Nationella mål . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .7
Regionala mål, riktlinjer och prioriteringar . . . . . . . . . . . . . . 7
Landstingets regionala mål, styrning och uppföljning . . . . . 8
Nämndens/förvaltningens grunduppdrag inom kultur . . . . . 8
FN:s barnkonvention . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9
Gemensamma regionala utvecklingsområden . . . . . . 10
Tillgänglighet till kultur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Nationella minoriteter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Genus- och jämställdhetsperspektiv . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Användningen av nya lokaler . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Interregional och internationell samverkan . . . . . . . . . . . . . .
10
10
10
11
11
Professionell teater-, dans- och musikverksamhet . . 12
Regional teater-, dans- och musikverksamhet
– Scenkonst Sörmland . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Utvecklingsområden Musik, Teater, Dans 2015-2017 . . . . . . . . .
Gräns-/genreöverskridande verksamhet . . . . . . . . . . . . . . . .
Samarbeten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Mångfald . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Nya arenor/målgrupper . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Samhälle/samtid . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Inflytande och delaktighet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
12
12
12
12
12
13
13
13
Regional museiverksamhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14
Regional museiverksamhet – Sörmlands museum . . . . . . . 14
Utvecklingsområden 2015 – 2017 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14
Samtid och framtid – att arbeta med angelägna frågor . . . . . 14
Nya arenor – nya möten – nya arbetsformer . . . . . . . . . . . . . 14
Interkulturella perspektiv - historia och konst från hela världen14
Gräns- och genreöverskridande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14
Använda samlingar och kulturmiljöer . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15
Samtidskonst . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15
Målgrupp Barn och unga – verksamhet för och med . . . . . . 15
Målgrupp Äldre – verksamhet för och med . . . . . . . . . . . . . . 15
Samarbeten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16
Grafikens hus – nationell och regional plattform för
samtida grafisk konst . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16
Samarbeten och interkulturella perspektiv . . . . . . . . . . . . . . 16
Nya arenor – nya arbetsformer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16
Utbildningsverksamhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16
Svenskt Barnbildarkiv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17
Utåtriktad tillgängliggörande arbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17
Samarbetsparter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17
Förändrade resurser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17
Regional arkivverksamhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18
Arkiven i länet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Utvecklingsområden 2015 – 2017 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Tillgängliggörande i fokus . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Utbudskatalog för kunskapsutbyte och samverkan . . . . . . . .
Digitalisering för ökad tillgänglighet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
18
18
18
18
18
Konst- och kulturfrämjande verksamhet . . . . . . . . . . . 19
Konstfrämjande verksamhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Samtidskonst – konsten, samhället och angelägna frågor . . .
Nya arenor – nya möten – nya arbetsformer . . . . . . . . . . . . .
Gräns- och genreöverskridande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Interkulturella perspektiv - konst från hela världen . . . . . . . .
Målgrupp Barn och unga – verksamhet för och med . . . . . .
Dansfrämjande verksamhet, Dans i Sörmland . . . . . . . . . . . .
Tillgänglighet och mångfald . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Samarbeten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
19
19
19
19
19
19
20
20
20
20
20
20
20
Filmkulturell verksamhet, särskild inriktning
på barn och unga . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21
Filmkulturell verksamhet, Film i Sörmland . . . . . . . . . . . . . . .
Mångfald . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
21
21
21
21
21
Hemslöjdsfrämjande verksamhet . . . . . . . . . . . . . . . . 22
Utvecklingsområden 2015-2017 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Globala och interkulturella perspektiv – slöjd från och
för hela världen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Slöjden, samtiden och framtiden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Nya arenor – nya möten – nya arbetsformer . . . . . . . . . . . . .
Gräns- och genreöverskridande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Slöjd för och med barn och unga . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Slöjd för och med äldre . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Kultur och hälsa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Näring . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Levande kulturarv och använda samlingar . . . . . . . . . . . . . .
Samarbeten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
22
22
22
22
22
23
23
23
23
23
23
Regional bibliotektsverksamhet . . . . . . . . . . . . . . . . . 24
Länsbibliotek Sörmland . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .24
Samhälle, inflytande och delaktighet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24
Arenor och samarbeten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24
Målgrupper . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24
Mångfald och tillgänglighet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25
Litteratur och Läsfrämjande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25
Litteratur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25
Läsfrämjande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26
INNEHÅLL 3
INNEHÅLL FORTS
Tvärsektoriella perspektiv i kulturplanen . . . . . . . . . . 26
Kultur och hälsa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Regional utveckling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Kulturskapares villkor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Demokratisk funktion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Kultur i folkbildningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Civilsamhällets kulturaktörer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
26
27
27
27
27
28
Samverkan & samråd avseende kulturplanen i länet 28
Vidareutveckla samverkan med och inom kommunerna . . .
Utveckla dialog- och arbetsformerna
inom samverkansmodellen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Samverkans- och samrådsformer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
29
29
29
29
Uppföljning och utvärdering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29
Omslagsbilden: Ur Scenkonst Sörmlands föreställning ”Från slott
till koja”, ett möte mellan nutida dans, historisk musik och folktro
om naturväsen. Två dansare och tre musiker spelar och dansar
tillsammans med ett tiotal flickor mellan 7 och 15 år. Foto: Björn
Fröberg.
4 INNEHÅLL
FÖRORD - INLEDNING
Det här är Sörmlands andra kulturplan. Till planen hör handlingsplaner som revideras årligen.
Planen är ett kulturstrategiskt dokument som
visar riktningen för de tre kommande åren och
den önskade utvecklingen för att nå målbilden.
Det gemensamma arbetet med att ta fram Sörmlands kulturplan baseras på de erfarenheter som
gjorts under tidigare period, och de intentioner
och mål som finns i länets kulturpolitik. Den
bygger också på de huvudsakliga inriktningar
och vägval som gjordes i den föregående kulturplanen. Den är ett verktyg och ett stöd i arbetet med att utveckla det regionala kulturarbetet,
samverkan med de regionalt verksamma kulturaktörerna och för att nå fram till ett mer tillgängligt kulturliv.
Kulturen präglas av sitt samband mellan konstpolitiken – gestaltning av upplevelser, idéer och
kunskaper i den konstnärliga formen, och kulturpolitiken – att skapa en delaktighet i kulturlivet och dess utbud så att kulturen kan bli ett
fjärde hållbarhetsben vid sidan av ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. För att nå det behöver kulturplanen bidra till ett öppet, demokratiskt och inkluderande samtal om kulturen,
kulturens deltagande i samhället och kulturens
betydelse för människan.
Kulturplanen är framtagen i samverkan mellan
politik, kulturaktörer, kulturskapare och civilsamhället. Mellan landsting och kommuner, de-
lar av ett föreningsliv och institutioner. Inte alltid på ett heltäckande eller fullt genomarbetat
sätt, men med ett tydligt mål att engagera, skapa
deltagande och vara angelägen för alla som bidrar.
I enlighet med principen om armlängds avstånd har politiken arbetat med målbilden, ramar och prioriteringsområden, medan regionalt
kulturverksamma har arbetat med att forma det
konstnärliga innehållet och hur planen ska kunna verkställas. Det finns förbättringsområden i
länets samverkan, men strukturen, ambitionen
och viljan att gå vidare i det arbetet gör att länets
kulturliv kan utvecklas i den riktning som målas
upp i kulturplanen. En riktning där alla aktörer
deltar. Det är en utmaning att hitta var och ens
roll och förmåga att bidra. Det kommer också
fortsättningsvis att handla om att delta, lyssna,
föra en dialog och att engagera sig. I det arbetet
ser vi fram emot att under de kommande åren
arbeta utifrån vår gemensamma målbild – Sörmlands kulturplan 2015-2017.
Åsa Kratz
Ordförande Nämnden för Kultur, utbildning
och friluftsverksamhet
Mikael Palo
Kulturchef Landstinget Sörmland
FÖRORD – INLEDNING 5
BAKGRUND
tegisk plan för kulturutvecklingen och utgör ett
underlag för dialog om de statliga bidragen till
den regionala kulturverksamheten.
Arbetet med kulturplanen
Kultursamverkansmodellen
– grund och förutsättningar
Kultursamverkansmodellens inriktning och
form fastställdes i lag av riksdagen i december
2010. Syftet med modellen är att ge regionerna större inflytande över utvecklingen och fördelningen av den statligt finansierade regionala
kulturen, att öka det regionala och lokala kulturengagemanget och på så sätt ge medborgarna
kultur av hög kvalitet samt att utveckla dialogen
och samspelet mellan nationell, regional och lokal nivå, liksom det interregionala samt internationella samarbetet.
Metoden och basen för genomförandet av kultursamverkansmodellen är de regionala kulturplanerna som landstingen ansvarar för att ta
fram och besluta om. De nationella kulturpolitiska målen är grunden för kulturplanerna, kompletterat med regionala förutsättningar och mål.
Till det läggs särskilda inriktningsmål, perspektiv och satsningar, som tas fram på nationell eller regional nivå. Uppdraget är att i kulturplanen
beskriva de mål och prioriteringar som landstinget vill göra i fråga om regional kulturverksamhet. Landstinget beslutar om kulturplanen
är läns- och konstformsövergripande, eller om
planen endast tar upp verksamhet för vilken statlig medfinansiering söks. Sörmlands kulturplan
berör all regional kulturverksamhet i ett brett
perspektiv, oavsett finansieringsform, och räknar med en samverkan mellan kulturaktörerna i
länet. I förordningen om kultursamverkansmodell anges vilka områden som kan få statlig medfinansiering. Statens kulturråd prövar planen i
sin helhet samt beslutar om fördelning av statliga medel, och lämnar särskilda föreskrifter för
detta.
Kulturplanen är ett kulturpolitiskt dokument.
Kultur- och handlingsplanen är levande, omprövas och utvecklas periodiskt. De områden som
berörs av den statliga medfinansieringen är angivna i lagen, vilket inte hindrar den regionala
verksamheten att omfatta även andra områden.
Kulturplanen ska präglas av regionens egna förutsättningar och särart. Den tas fram i samverkan med länets kommuner, och i samråd med det
fria professionella kulturlivet, civilsamhället och
den ideella sektorn. Den är en gemensam stra-
6 BAKGRUND
Samverkan och dialog är grundbultar för att få
med den kommunala nivån, kulturskaparna och
samrådet med civilsamhället i kulturplanearbetet. Såväl den politiska nivån som den kulturproducerande, kulturutövande och kulturintresserade behövs i den dialogen.
Inom ramen för den föregående kulturplanen
arbetades en modell för samverkan och dialog
fram. I länet inrättades ”Samkultur Sörmland”,
en gemensamt framtagen struktur och arbetsmodell för hur arbetet skulle genomföras och fortgå.
Landstinget och kommunerna överenskom politiskt om en gemensam plattform där politiker,
beredande tjänstemän, kulturskapare och civilsamhället gemensamt arbetade för att ta fram en
ny kulturplan. Initialt arbetade politikgruppen
i dialog med beredningsgruppen med målbilden
för Sörmlands kulturliv, riktlinjer och prioriteringar. Likaså beslutades om att lägga fram en
kulturplan för treårsperioden, som årligen kompletteras med en handlingsplan. Referensgrupper för sex kulturområden inledde sina arbeten
med att ge synpunkter på befintlig kulturplan
och verksamheter, föreslå andra och nya arbetsområden, samt bidra med sitt samlade kunnande. Dessutom samlades samtliga arbetsgrupper
till en workshop/kulturkonferens för att gemensamt lyssna till varandras utgångspunkter och
resonemang, och för att bidra till ökad förståelse för varandras ansvarsområden och förutsättningar. Framöver kommer samtliga kulturformer att ha dialogformer, vilka kan kompletteras
med målgruppsformade samtalsparter. Samverkansstrukturen beskrivs i särskilt avsnitt.
Referensgrupp biblioteksverksamhet
Referensgrupp Konst
Referensgrupp Arkiv
Politiskt sammansatt grupp
Beredningsgrupp
Referensgrupp Hemslöjd
Referensgrupp Film
Referensgrupp Musik
Tillsammans med det regionala arbetet har detta resulterat i den kulturplan som nu föreligger,
och som efter behandling i Nämnden för kultur, utbildning och friluftsverksamhet fastställs
av Landstingsfullmäktige i Sörmland. Årligen
kommer därefter arbetet i Samkultur Sörmland
fortsätta med handlingsplanerna.
KULTURPOLITISKA
UTGÅNGSPUNKTER
Kulturplanen för Sörmland utgår från nationella
och regionala kulturpolitiska mål.
Nationella mål
”Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet
att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald
och konstnärlig kvalitet ska prägla
samhällets utveckling.”
För att uppnå målen anges att kulturpolitiken
ska:
• Främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina
skapande förmågor
• Främja kvalitet och konstnärlig förnyelse.
• Främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas
• Främja internationellt och interkulturellt
utbyte och samverkan
• Särskilt uppmärksamma barns och ungas
rätt till kultur
Andra kriterier som ska uppfyllas är
• barns och ungas inflytande och
d elaktighet
•jämställdhetsperspektiv
• etnisk och kulturell mångfald
• internationell verksamhet
• tillgänglighet till kultur för personer med
funktionsnedsättning
Målbilden och riktlinjerna i Sörmlands kulturplan har samma riktning som de nationella
kulturpolitiska målen. Kulturplanen visar på
övergripande regionala vägval, strategiska prioriteringar och inriktningar för att nå målen.
Kulturplanen kompletteras med årliga handlingsplaner, där de kulturaktiviteter Sörmland
väljer att arbeta med lyfts fram.
Kultursamverkansmodellen ska enligt förordningen innehålla verksamhet inom åtta huvudområden, som tillsammans ska utgöra den regionala kulturverksamheten som Kulturrådet har
att pröva statlig medfinansiering för. Områdena
benämns som:
• Professionell teater-, dans- och musikverksamhet
• Regional museiverksamhet (inklusive
kulturmiljöarbete)
• Konst- och kulturfrämjande verksamhet
• Regional arkivverksamhet
• Filmkulturell verksamhet, med särskild
inriktning på barn och unga
• Hemslöjdsfrämjande verksamhet
• Regional biblioteksverksamhet
• Litteratur och läsfrämjande (fr o m 2015)
Regionala mål, riktlinjer och
prioriteringar
Grunderna för Sörmlands kulturliv historiskt
och i nutid, bakgrundsbilden och beskrivningen av kulturverksamheterna ligger kvar sedan
den föregående kulturplanen. Inför denna kulturplan beslutades att det som är viktigt, angeläget och bra för det sörmländska kulturlivet skulle vara kvar och vidareutvecklas, dvs önskemålet
var att ”behålla det som var gott, göra tydligt det
som var oklart, och lägga till det som kunde saknas”. Med det som utgångspunkt arbetades därför en ny kulturplan fram, såväl till form som till
innehåll. Målbilden för Sörmlands kulturliv är
för perioden 2015-2017:
”Kultur skapas i möten.
I Sörmland finns kulturen där
människorna finns,
är en naturlig del av vardagen,
och speglar samhällets mångfald.”
För att göra målbilden tydligare och beskriva
syftet med den:
• Kultur är en viktig nyckel till utveckling av
det lokala samhället och länet liksom till
individens utveckling och livskvalitet
• Kultur bidrar till demokratisk medvetenhet
och kritiskt tänkande
• Sörmland är mångfacetterat – Kulturen
ska möta geografiska och kulturella
utmaningar genom att bidra till möten,
gemenskap och dialog där mångfalden
speglas
• Länets offentligt finansierade kulturliv ska
präglas av tillgänglighet och alla människors lika värde. Barns och ungas rätt till
kultur ska särskilt prioriteras
Utifrån de nationella och regionala kulturpolitiska målen, länets samlade målbild och länets
förutsättningar och utformning behöver den regionala kulturverksamheten i samverkan med
alla aktörer i länet, utforma och genomföra en
kulturverksamhet som är relevant för Sörmland.
I det innefattas att verksamheten berör, lyfter
och stärker människorna i länet. Därför vill vi
att Sörmlands regionala kultur:
KULTURPOLITISK A UTGÅNGSPUNKTER 7
• Ska möta människor i hela länet och
bjuda in till delaktighet i kulturlivet
• Ska finnas på många olika platser
och arenor
• Ska arbeta angeläget, relevant och
aktuellt för olika människor
• Ska lyfta fram mångfald och
m ångfacetterade kulturarv
• Ska arbeta gräns- och genreöver
skridande
• Ska arbeta med interkulturella perspektiv
• Ska säkerställa barns och ungas rätt
till kultur
• Ska söka samverkan och samarbete
interkommunalt, interregionalt och
internationellt
• Ska säkerställa kultur för och med
äldre i länet
Landstingets regionala mål,
styrning och uppföljning
Landstingets styrning utgår från fem perspektiv,
för vilka landstingsövergripande strategiska mål
har formulerats.
•Medborgarperspektivet
•Personalperspektivet
•Förnyelseperspektivet
•Miljöperspektivet
•Ekonomiperspektivet
Dessa perspektiv är grunden för de regionala
kulturverksamheternas åtaganden, där medborgarperspektivet har en särställning. Perspektiven
står inte i motsatsförhållande till nationella och
regionala mål, utan är plattformen för mål, verksamheternas åtaganden och uppföljning.
Landstingsfullmäktige anger ramar, huvudinriktning och övergripande mål för verksamheterna. Nämnden för kultur, utbildning och friluftsverksamhet är den politiska instans som tar
beslut om inriktningar, fördelning av resurser,
fastställer mål och budget samt verksamhetsrelaterade beslut. Kulturverksamheterna är inte utformade som beställar-/utförarverksamhet, utan
som uppdragsorienterade, där verksamheterna
har möjlighet att arbeta i kulturprocessernas alla
steg och stadier. De regionala kulturverksamheterna på tjänstemanna- och genomförarnivå i
Sörmland är i huvudsak samlade i förvaltningen
Kultur & Utbildning inom Landstinget Sörmland, men finns också inom arkiv, konst och museiområdet med andra huvudmän.
Inom ramen för kulturplanen ska arbetet i landstinget bedrivas i samverkan, samarbete och i
samråd med kulturaktörerna i länet.
8 KULTURPOLITISK A UTGÅNGSPUNKTER
Nämndens/förvaltningens
grunduppdrag inom kultur
Grunduppdragen i den regionala verksamheten
är sammanfattningsvis
• föreställningar, konserter, utställningar,
taltidningar, visningar, föreläsningar,
dokumentation av kulturarv bl a genom
museisamlingar, utveckling av samtidskonst, arkivanvändning, stöd till bibliotek
mm
• pedagogisk och främjande verksamhet
inom bl a Sörmlands museum, Film i
Sörmland, Dans i Sörmland
• stöd genom bidrag till organisationer/
föreningar, teatergrupper m fl, kursverksamhet samt kulturstipendier. Dessutom
interregional verksamhet
Utöver grunduppdragen ligger i uppdraget till
folkhögskolorna samt Sörmlands Naturbruk att
inom ramen för sin verksamhet bedriva kulturverksamhet. Kultur & Utbildning ska också arbeta med kulturens och bildningens betydelse
för regional utveckling.
Allmänkultur (inom förvaltningsledningen) stöder studieförbund, kulturorganisationer/aktörer
och ungdomsorganisationer främst genom verksamhets- och utvecklingsbidrag i olika former.
Här hanteras också landstingets kulturstipendier, samverkansprojekt över regionerna som t ex
arrangörsutveckling och Kulturting.
Länsbibliotek Sörmland främjar de sörmländska
folkbibliotekens samarbete, kunskapsutveckling och kvalitet. Vårt arbete sker i nära samarbete med bibliotekspersonalen i länet. Vi bidrar
till ökad mångfald och tillgängliga bibliotek. Vi
arbetar strategiskt för alla sörmlänningars rätt
till angelägen och relevant biblioteksverksamhet
och bidrar till att människor känner sig delaktiga
i samhället. Länsbiblioteket producerar Sörmlands taltidning, som riktar sig till alla sörmlänningar som har nedsatt förmåga att läsa tryckt
text.
Sörmlands museum, som även ansvarar för den
regionala konstoch hemslöjdsverksamheten i
länet, ger till en bred allmänhet kulturhistoriska perspektiv på samtiden och samhället. Museet arbetar utifrån historia, kulturarv, konst och
slöjd med fasta och mobila utställningar, program och evenemang, museipedagogik, kurser
och föreläsningar, rådgivning, utredningar, arkeologiska undersökningar, skyltprogram, museum på webben med mera. Museet har en omfattande samling av föremål, foton och arkivalier
vilka kontinuerligt kompletteras genom insamling och dokumentation.
Scenkonst Sörmland ska nå alla barn och unga
mellan 5 och 15 år i Sörmland med musik/teater/dans två gånger/år i ett samarbete med länets
skolor och kommuner, konsertera inom äldrevården samt generellt i sin verksamhet söka nå
nya publikgrupper. Genrebredden garanteras
genom en kombination av gästspel och egeneller samproduktioner. Scenkonst Sörmland har
även helhetsansvaret för utvecklingen i länet av
film- och dansverksamhet.
Dessutom finns ett uppdrag avseende nedanstående verksamheter, som även om dessa inte
direkt har ett kulturuppdrag i enlighet med
samverkansmodellens definition, inom många
områden bedriver kulturverksamhet och/eller
till kultur anknuten verksamhet.
Eskilstuna och Åsa folkhögskolor ger människor en möjlighet att genom utbildning hitta sin
identitet i livet och på arbetsmarknaden, också
de som är utbildningsmässigt, socialt eller kulturellt missgynnade. Utbildningen ska också
underlätta för deltagarna att påverka sin livssituation och att aktivt kunna delta i samhällets
utveckling. I statens uppdrag till folkbildningen
ingår att bidra till att bredda intresset för och öka
delaktigheten i kulturlivet. Åsa folkhögskola genomför flera specialkurser med tyngdpunkt på
friskvård och kultur samt har skapande kurser.
På Eskilstuna folkhögskola genomförs specialkurser inom verksamheterna estetik och återbruk.
Sörmlands Naturbruk driver verksamhet inom
naturbruksområdet bland annat gymnasie- och
gymnasiesärskoleutbildning, kvalificerade yrkesutbildningar och uppdragsutbildningar, samt
förvaltar och erbjuder program- och friluftsverksamhet inom naturreservatet Nynäs. Nynäs slott fungerar också som en viktig arena för
kulturverksamhet, utställningar, konserter med
mera. Inom Nynäs och Ökna bedrivs även jordoch skogsbruk.
FN:s barnkonvention
Som en utgångspunkt i länets kulturliv riktat
mot barn och unga, lyfts också FN:s Konventionen om barnets rättigheter fram. Konventionen
lyfter fram barnet som både skyddsbehövande och som medborgare och aktör i samhället.
Vuxna har ett särskilt ansvar att skydda barn och
unga, men barn och unga har också en medborgerlig rätt att uttrycka sina åsikter och att påverka sin omgivning utifrån sin ålder och mognad.
barnrättspolitiken syftar till att ett barnperspektiv ska anläggas vid alla beslut och andra åtgärder som rör barn och unga direkt eller indirekt
(0-18 år). Strategin tydliggör också att stat, kommun och landsting gemensamt ansvarar för att
omsätta barnets rättigheter till konkreta avsikter
och vardagsnära arbetssätt.
Landstinget Sörmlands barnrättsuppdrag som
beskrivs i landstingets handlingsplan ”Främja, säkerställa, bevaka barnets rättigheter” med
mål och prioriterade insatser för 2013-2017 utgår
från följande dokument:
• Konventionens krav på offentlig
verksamhet
• Nationella strategins nio principer
•Lagkrav
• Landstingets vision och strategiska mål
• I landstinget redan beslutade riktlinjer
och insatser
• Forskning som bedrivs i landstinget
I Kulturplan Sörmland 2015-2017 beaktas följande särskilt:
Mål 4. Inom ramen för sina uppdrag verkar
landstinget för att på bästa sätt säkerställa barnets hälsa, överlevnad och utveckling
Artikel 31 i konventionen om barnets rättigheter
säger att alla barn har rätt till lek, vila, fritid och
rekreation samt rätt att fritt delta i det kulturella
och konstnärliga livet.
Under perioden betonas därför
• Att vid utformande och genomförande av
kulturevenemang och kulturskapande
aktiviteter i landstingets regi, ska barn
och unga ges förutsättningar att delta på
likvärdiga villkor
Mål 6. Landstinget skapar förutsättningar och
former för barns och ungas rätt till delaktighet
och inflytande
Artikel 12 i konventionen om barnets rättigheter
säger att barnet har rätt att uttrycka sin mening i
alla frågor som rör det. Barnets åsikt ska respekteras och tillmätas betydelse i förhållande till ålder och mognad. Artikeln ger inte barnet automatiskt rätt till självbestämmande.
Under perioden betonas därför
• Att förvaltningar och verksamheter ska
utveckla forum och verktyg som ger barn
och unga möjlighet att lämna synpunkter
på verksamhetens utformning, arbetssätt,
bemötande, den fysiska miljön m m
I riksdagens Strategi för att stärka barnets rättigheter (prop.2009/10:232) sägs att den svenska
KULTURPOLITISK A UTGÅNGSPUNKTER 9
GEMENSAMMA REGION ALA
UTVECKLINGSOMRÅDEN
För den regionala kulturverksamheten i Sörmland finns det utöver konstformsspecifika utvecklingsområden, gemensamma prioriteringar
som vi vill lyfta fram under perioden 2015-2017.
Det gäller exempelvis barns och ungas rätt till
kultur – ett av de starkaste områdena i den kulturpolitiska prioriteringen och en omistlig del av
det sörmländska kulturutbudet. Även kultur för
äldre, som i länet blir alltmer angeläget och där
behovet av kvalitetsutveckling uppmärksammats i syfte att ge förutsättningar för ett gott liv
för hela befolkningen, berörs. Därutöver ingår
sedan tidigare redan pågående arbeten och angelägna områden: genre- och gränsöverskridande arbete mellan konstformerna, institutionerna
och verksamheterna och länets kulturella mångfald. Den konstnärliga kvaliteten kommer liksom tidigare att vara en grund för utvecklingsarbetet inom de olika konstområdena.
falden i olika kulturers resurser ska tas tillvara,
ges möjlighet att utvecklas och blomstra.
Landstingets roll är att samordna och se var olika aktiviteter finns och genom länets institutioner och konsulenter bidra till att stödja sammanhang som kan förstärka varandra till gagn för de
nationella minoriteternas behov. Vidare behöver
ett fokus ligga på kompetens- och kunskapsutveckling, i syfte att öka förståelse och kunskap
om de nationella minoriteterna i hela länet.
I Sörmland, liksom i Mälardalsområdet, utgör sverigefinnar en stor andel av befolkningen.
Landstinget är finskt förvaltningsområde, och
Eskilstuna och Trosa kommuner är f n finska
förvaltningskommuner, och ytterligare kommuner väntas söka. Ett samarbete med dem behöver
därför utvecklas vidare, liksom ett samråd både
kring kulturutbud och kring kulturarvsfrågorna. Också för den romska gruppen behöver motsvarande arbete genomföras. Redan idag görs
insatser i form av utbud, deltagande i kulturaktiviteter och samråd, men det finns förbättringsutrymme. Den handlingsplan som landstinget
arbetar med, ska också implementeras i kulturverksamheterna.
• Under perioden arbeta med att stödja
och beakta de nationella minoriteternas
möjligheter att utveckla sina respektive
kulturarv, med särskild tyngdpunkt på
sverigefinnar och romer
Tillgänglighet till kultur
Samtliga regionala kulturverksamheter som
mottar fördelade statsbidrag har handlingsplaner för tillgänglighet. Under perioden ska arbete
genomföras med uppföljning och utveckling av
handlingsplaner och åtgärder. Verksamheterna
ska ha löst ”enkelt avhjälpta hinder” för tillgänglighet, och i förekommande fall även tillgänglighetsanpassa webbplatser och e-tjänster senast år
2016. En samverkan kring funktionsnedsattas
tillgänglighet till verksamheter och utbud genomförs med kommunerna där så är lämpligt.
• Följa upp och utveckla arbetet med
handlingsplanerna för ökad tillgänglighet
till kultur för personer med funktionsnedsättning.
Nationella minoriteter
I Sverige finns fem erkända nationella minoriteter: sverigefinnar, judar, tornedalingar, romer
och samer. Länets befolkning tillhörande en nationell minoritet ska enligt lag ha möjlighet att
utveckla sin kultur och sitt kulturarv. Kulturlivet behöver därigenom vara mångfacetterat,
innehålla både breda och smala kulturyttringar
samt kunna anpassas till målgrupperna. Mång-
Genus- och jämställdhets
perspektiv
Att arbeta med ett genus- och jämställdhetsperspektiv finns sedan tidigare etablerat i arbetssätt
och verksamhetsstyrning. Landstinget tillämpar en mångfaldsplan där jämställdhet är en utgångspunkt, och lika villkor och förutsättningar
för kvinnor och män är en grundläggande värdering. Den nationella kulturpolitiken lyfter också behovet av ett likvärdigt deltagande och representation i kulturlivet, väl i linje med att låta
genus och jämställdhet finnas med i planering,
utbudsval, ”upphovshen” eller verksamhetsutformning. Hur vi arbetar med representationen
i vad som gestaltas, vilka som representerar, vad
som är representativt och vad som kan identifieras är viktigt att ta in, och tillämpas redan i
många verksamheter. Ett nytt område för länets
kulturliv är att beakta hbtq-kulturens deltagande och närvaro.
10 GEMENSAMMA REGION ALA UTVECKLINGSO MRÅDEN
• I samverkan och i samråd med kulturaktörerna behöver Sörmland synliggöra
insatser som leder till en ökad jämställdhet och identifiera var ytterligare insatser
kan behöva göras
Användningen av nya lokaler
Under perioden tas nya lokaler för Scenkonst
Sörmland i bruk (inflyttning 2014), ett nytt länsmuseum byggs upp, ett arbete med ersättningslokaler för Grafikens Hus kommer att genomföras. Med utgångspunkt i den samlade målbilden,
kulturen finns där människor finns, och det regionala uppdraget att finnas i hela länet, så behöver användningen av nya lokaler innebära att
den verksamhet som genomförs i hela länet bibehålls och utvecklas, samtidigt som den ges bättre
möjligheter att höja kvaliteten, säkra produktionen, ge bättre mötesplatser för ett samlat kulturutbud och erbjuda nya arenor för kultur. Det är
ett regionalt kulturpolitiskt mål som måste säkerställas. Att länets arenor skiftar stort i storlek
och utformning är ett faktum som planering och
produktion behöver ta hänsyn till när verksamhetsutbudet, inklusive mobila verksamheter, anpassas och görs tillgängligt för länet i stort.
Interregional och internationell
samverkan
Det interregionala samarbetet är en viktig del i
kulturutvecklingen i länet. Här ges möjlighet till
gemensam utveckling inom konstområden, förändrade arbetsmetoder och inspiration. Sedan
2010 har en fyrlänssamverkan mellan Sörmland,
Västmanland, Örebro och Stockholm funnits.
Från 2014 är också Uppsala med i detta arbete.
Med Östergötland och Jönköping finns ett samarbete och samråd kring kulturskaparnas delaktighet i samverkansprocessen, och det utvecklas
nu inom främjandearbetet.
En angelägen arena för ett interkulturellt lärande och utbyte är internationell samverkan. Scenkonst Sörmland har sedan några år ett utbyte
med Sydafrika i projektform, det internationella perspektivet finns med i biblioteksutvecklingen mellan Sörmland, Västmanland och Örebro,
perspektiven kring internationellt kulturutövande finns i museiverksamhet, hemslöjd, konst
med flera. I Sörmland är det ett fortsatt prioriterat utvecklingsområde och väl i linje med att
lära, förstå och stödja mångfaldsperspektivet i
länets kulturella målbild.
Planeringsarbetet fortsätter med Sörmlands museums nya
hus i Spelhagen, Nyköping.
Invigning av Scenkonst Sörmlands nya lokaler i Eskilstuna.
Grafikens hus nya lokaler på Storgatan i Mariefred.
GEMENSAMMA REGION ALA UTVECKLINGSO MRÅDEN 11
PROFESSIONELL TEATER-,
DANS-, OCH MUSIK
VERKSAMHET
Regional teater-, dans- och
musikverksamhet – Scenkonst
Sörmland
Den regionala verksamheten som idag kan anses uppfylla kraven och kriterierna avseende
professionell teater-, dans och musikverksamhet bedrivs inom Scenkonst Sörmland (SkS),
en kombinerad länsmusik- och länsteaterinstitution med dansuppdrag. Konsulentverksamhet för dans respektive film tillhör SkS organisatoriskt, deras verksamhet redovisas under
egna avsnitt. Det politiskt prioriterade uppdraget för barn och unga samt äldre inom omsorgen
genomförs via egna produktioner och gästspel.
Den offentliga verksamheten möjliggörs i samverkan med kommuner och olika arrangörer och
består av konserter/ föreställningar med fast anställd personal kombinerad med frilansare. Under 2014 har samtliga verksamheter samlats i ett
nyrenoverat hus i Munktellstaden i Eskilstuna.
Det innebär att det nu finns en utvecklingsmässig plattform för det gränsöverskridande turnerande uppdraget.
Eldshow vid invigning av Scenkonst
Sörmlands nya lokaler i Eskilstuna.
Foto: Björn Fröberg.
Utvecklingsområden Musik,
Teater, Dans 2015-2017
Gräns-/genreöverskridande verksamhet
För att vara nyskapande och aktuella ska konstoch genreöverskridande produktioner och gästspel med processdeltagande och spets vidareutvecklas. Satsningar på nyskrivet material
avseende dramatik, komposition och koreografi
är viktigt för att främja kvalitet, konstnärlig förnyelse samt spegla vår samtid. En målsättning
är att fortsätta utveckla artistresidens inom fler
konstområden i länet samt samverka med andra
regioners residens.
Samarbeten
Genom att forma samarbeten på olika nivåer kan
utveckling av engagerande upplevelser åstadkommas. Samproduktioner och projekt med
närliggande län, nationellt och internationellt
ska fortsätta och extern finansiering sökas för att
möjliggöra interkulturella utbyten. Gränsöverskridande samverkan i länet och inom förvaltningen ska skapas för att stimulera möten och ge
nya perspektiv på vår samtid och historia. Samarbeten och stöd till lokala föreningar och arrangörer ska vidareutvecklas för att nå nya målgrupper.
Mångfald
För att säkerställa att människor och grupper inkluderas och olikheter inte innebär något hinder
Teaterföreställningen Den goda människan i Sezuan, hösten 2013. Ett samarbete
mellan Scenkonst Sörmland och Västmanlands teater. Foto: Håkan Larsson.
12 PROFESSIONELL T EATER-, DANS-, OCH MUSIKV ERKSAMHET
ska ett normkritiskt förhållningssätt tillämpas
och modeller utvecklas. Blandning av kompetenser och erfarenheter ska eftersträvas i produktioner och projekt, såväl som i verksamheten i stort. Extern kompetens ska bjudas in för
att kunskapsutveckla och medvetandegöra vilket
på sikt kan möjliggöra fler samarbeten och större delaktighet för till exempel länets minoriteter.
Nya arenor/målgrupper
För att skapa möten och nå nya målgrupper ska
traditionella spelplatser i länet såväl som nya fysiska mötesplatser och olika digitala arenor utvecklas. En plattform för interkulturella utbyten
samt utveckling av modeller och olika former
av stöd möjliggörs med scenkonstverksamheten
numera samlad i ett hus i Eskilstuna. Den prioriterade uppsökande verksamheten kan på så sätt
fortsätta utvecklas för att nå människor där de
bor och arbetar.
Samhälle/samtid
För att olika målgruppers delaktighet och perspektiv ska tas tillvara i produktioner och projekt är en samhällskommenterande scenkonst en
förutsättning. Genom att i samarbete belysa aktuella ämnen och delta i samtida debatt kan engagemang väckas och nya perspektiv ges till ny
och återkommande publik. Nya angelägna och
tematiska projekt kan skapas genom en gemensam kunskapsutveckling kring vårt samhälle,
vår historia och vår samtids livsvillkor.
Uppdraget för barn och unga ska vidareutvecklas i relation till kvalitét, inflytande och delaktighet för att skapa fördjupning och ge riktning
för åren framåt. Olika former av kringarbete bör
prövas och Skapande skola projekt kan bli en
förlängning av kulturupplevelsen. Genom att utveckla olika former av dialog och samverka brett
med civilsamhället kan inflytande och delaktighet stärkas även för andra målgrupper. Visst teknikstöd och återkommande kompetensutveckling ska fortsätta erbjudas till kulturskapare.
Teaterföreställningen Den goda människan i Sezuan, hösten 2013. Ett samarbete mellan Scenkonst Sörmland och
Västmanlands teater. Foto: Håkan Larsson.
PROFESSIONELL T EATER-, DANS-, OCH MUSIKV ERKSAMHET 13
REGIONAL
M USEIV ERKSAMHET
Regional museiverksamhet –
Sörmlands museum
Den regionala museiverksamheten i Sörmland
bedrivs, ofta i nära samarbete med andra aktörer
i länet, av länsmuseet Sörmlands museum med
en varierad verksamhet - utställningar, pedagogik och program, öppna samlingar, kulturmiljöarbete, insamling och dokumentation, butik och
särskilda verksamheter för barn, unga och äldre.
Sedan 2014 ingår även konstverksamhet med betoning på samtidskonst direkt som en del av museet. Inom Sörmlands museum finns även den
regionala hemslöjden med konsulenter, liksom
även länets konstkonsulent.
Utvecklingsområdena för kulturområdena
Hemslöjd och Konstfrämjande verksamhet gäller således också för den regionala museiverksamheten och tvärtom. Genom en tydlig satsning på samverkan och samarbete mellan länets
aktörer finns en samsyn kring utvecklingsområdena och de flesta förutsätter deltagande av flera
aktörer.
Fokus ligger på människan och samhället, gårdagens såväl som dagens och morgondagens. Visionen är verksamhet som väcker engagemang
och vidgar vyer och bidrar till att människor påverkar samhället och sin livssituation.
Utvecklingsområden 2015 – 2017
Samtid och framtid – att arbeta med
a ngelägna frågor
Att vidareutveckla tematiska projekt med fokus
på teman och frågor som är angelägna i dagens
samhälle och för dagens människor, och därmed
också för framtiden, är fortsatt en central uppgift och ett övergripande och prioriterat mål för
hela museiverksamheten med sina olika grenar.
Historiens, konstens och hemslöjdens samtidsreflekterande och kritiska potentialer och möjligheter att ge nya perspektiv och väcka kreativitet och engagemang ska utnyttjas på mångsidiga
sätt och i dialog med andra.
Nya arenor – nya möten – nya
a rbetsf ormer
Verksamheten ska finnas lite överallt, på de mer
invanda och välkända platserna och sammanhangen men också på nya arenor och mindre
vanliga platser. Ute och inne, öppet dygnet runt
för alla eller nära och speciellt för och med några få åt gången, på webben och till och med i ditt
hem. Genom att, inte minst gemensamt av flera
aktörer, utnyttja många olika arenor i hela länet,
som kräver olika arbetssätt, kan verksamheten
nå många människor men också skapa förutsättningar för möten mellan olika människor. De
kommande åren kommer en stor uppgift också
att vara att skapa en levande mötesplats i Sörmlands museums nya hus som byggs under perioden.
Interkulturella perspektiv - historia och
konst från hela världen
Det regionala och lokala hänger alltid ihop med
det globala, och tvärtom. Det synliggörs inte
minst av historia och kulturarv, liksom av konsten och slöjden. Att utveckla verksamhet som
utgår från och tydliggör detta är en central uppgift under kommande år. Det innebär att arbeta såväl med historia, konst och slöjd från andra
delar av världen, som med olika gruppers historia, konst och slöjd inom dagens svenska samhälle. För att säkerställa att olika människor och
grupper inkluderas ska ett normkritiskt förhållningssätt tillämpas, mångfald betonas och särskilda satsningar på till exempel länets minoriteter göras.
Klostermatte i Vårfruberga. Ett Skapande skola-projekt i
Strängnäs.
14 REGIONAL MUSEIVERKSAMHET
Genom att arbeta gräns- och genreöverskridande såväl inom museet som med andra kulturoch
samhällsinstitutioner utvecklas kvalitet och förnyelse. Nya uttrycks- och arbetsformer som passar dagens samhälle och människor kan skapas
och frågor och teman kan belysas mer mångsidigt. Liksom övriga utvecklingsområden förutsätts samverkan och samarbeten med skiftande
aktörer.
Använda samlingar och kulturmiljöer
En kärna i alla museer är samlingarna, och för
de regionala och lokala museerna även engagemanget i länets skiftande kulturmiljöer. En fortsatt viktig uppgift är såväl att göra samlingar som
kulturmiljöer tillgängliga som att visa hur de på
olika sätt kan berätta om samhället och människolivet och ge nya perspektiv, kunskaper och
upplevelser. Öppna och levande samlingar, där
också aktiv insamling med många delaktiga ingår, och ett utåtriktat och berättande kulturmiljöarbete ska vidareutvecklas på skiftande sätt.
Samtidskonst
Marika är en av Sörmlands museums ungdomsbloggare i
Youthhood.
Ett viktigt utvecklingsområde, sammankopplat med övriga utvecklingsområden, är att i samverkan mellan länets olika aktörer utveckla en
levande och samhällsrelevant samtidskonstverksamhet för hela länet. Utvecklingsområdet
inkluderar även den konstfrämjande verksamheten som bedrivs av länets konstkonsulent, och
sammanhänger således även med dess utvecklingsområden. Utvecklingen av regional konstverksamhet med fokus på samtidskonst sker i
samverkan mellan Sörmlands museum och andra konstaktörer i länet, och en särskild arbetsgrupp har bildats för detta.
Målgrupp Barn och unga – verksamhet
för och med
Verksamhet för och med barn och unga har hög
prioritet och att vidareutveckla verksamhet för
och med dem, med fokus på att väcka engagemang, kunskapslust och kreativitet är fortsatt
viktigt. Centralt är att bjuda in till delaktighet
i såväl verksamhet som historieskrivning och
väcka intresse för eget skapande. Museet ska bli
en självklar mötesplats för barn och unga, och en
av dem utnyttjad och central arena. Lika viktigt
är att verksamheten möter barn och unga på olika platser och i olika sammanhang runt om i hela
länet och att länets olika aktörer inom området
samverkar för att ge barn och unga ett rikt utbud
att välja från och ges goda möjligheter att utöva
och möta kultur.
Bilder som berättar – en utomhusutställning på 14 platser
i länet under sommaren 2014. Sörmlands museum i sam
arbete med länets arkiv.
Målgrupp Äldre – verksamhet för och med
Äldre är en viktig målgrupp för museet, liksom
för flera av museets samarbetsparter, såväl genom vad de äldre kan bidra med till det gemensamma kollektiva minnet som genom vad museiverksamhet och annan kultur kan bidra med
Projektet Gårdagens hantverk blir morgondagens design
ligger till grund för Sörmlands museums butik i Nyköping.
REGIONAL MUSEIVERKSAMHET 15
för en aktiv och rolig pensionärstid. Att museet ska vara en självklar mötesplats för äldre och
en plats för aktivitet och delaktighet är ett mål,
liksom att vidareutveckla verksamheten för och
med äldre på skiftande platser och i olika sammanhang i hela länet.
Samarbeten
Samtliga utvecklingsområden gynnas av, och i
vissa fall förutsätter, samarbeten mellan olika aktörer och mellan olika verksamhetsgrenar. Ökad
samverkan ger inte bara bättre resursutnyttjande
och möjliggör mer verksamhet. Samverkan och
samarbeten kan också utveckla kvalitet och förnyelse när perspektiv, arbetssätt, kunskaper och
nätverk möts. Det är också ett sätt att skapa nya
möten och nå nya målgrupper.
Grafikens hus – nationell och
regional plattform för samtida
grafisk konst
Grafikens Hus har genom åren, genom utställningar, sina samlingar, och genom utbildning
av både konstnärer och en intresserad allmänhet i alla åldersgrupper, utvecklats till en nationell och regional plattform för samtida grafisk
konst i Sverige. Under våren 2014 totalförstördes
Grafikens Hus lokaler i en brand. I arbetet med
att fortsätta och återuppbygga verksamheten ska
den även utvecklas vidare i linje med de regionala
målen och de nya visioner för verksamheten som
Grafikens Hus har tagit fram.
staden. Denna mobila verkstad kommer kunna
erbjuda hela regionen pedagogisk verksamhet på
ett betydligt enklare sätt där konsthallen även
får en uppsökande roll till nya arenor. Den mobila verksamheten kommer även innebära arbete
över konstgenrerna som exempelvis musik, dans
och litteratur. För att möjliggöra Grafikens Hus
fortsatta utveckling behövs ett ökat samarbete
mellan nationell, regional och lokal nivå.
Utbildningsverksamhet
Grafikens Hus ska vara en plats för kreativitet
och utveckling. Kommande period ska bildpedagogiken få en större och mer central roll i verksamheten. Etablerade och oetablerade konstnärer från hela världen, barn och unga samt en
intresserad allmänhet kan på Grafikens Hus lära
sig om de grafiska metoderna och utvecklas i
sitt skapande. Under de senaste åren har Grafikens Hus drivit projektet ”Växa” där barn med
funktionsnedsättning arbetat tillsammans med
en konstpedagog. Detta arbete ska nu vidareutvecklas. Verkstaden på Grafikens Hus ska vara
en spjutspets inom de grafiska teknikerna, både
analoga och digitala, och samarbeten med regionala och nationella lärosäten kommer initieras.
Ett framtida utbildningsperspektiv på högskolenivå i verksamheten kan komma att utvecklas,
och detta behöver ske i samarbete med institutioner inom och utom länet.
Samarbeten och interkulturella
perspektiv
Under kommande period kommer samarbeten
med andra institutioner, regionala som nationella och internationella, inom alla kulturgenrer,
samt kreativa näringar bli allt viktigare. Fokus
är fortsatt på det unga, samtida konstnärskapet,
på mångfald och tillgänglighet. Utställningarna
kommer framöver att i många fall kunna gå på
turné med kompletterande workshops och seminarier. Allt med syfte att få fler att berätta sin historia genom bilden. Fler röster behövs på konstscenen och Grafikens Hus ska bidra till detta.
Nya arenor – nya arbetsformer
Mobila och flexibla lösningar ska ge möjlighet
till nya gränsöverskridande samarbeten. Grafikens Hus planerar en mobil pedagogisk verksamhet med utgångspunkt i den grafiska verk-
16 REGIONAL MUSEIVERKSAMHET
Grafikens hus projekt Växa ger elever på särskolan möjlighet att utveckla sin kreativitet.
Svenskt Barnbildarkiv
Svenskt barnbildarkiv (SBBA) är ett nationellt
forskningsarkiv, förlagt till Eskilstuna konstmuseum. Det innehåller ca 650 000 bilder gjorda
av barn i åldern 0 till 19 år. Varje bild ingår i ett
större sammanhang, i samlingar, sammanhållet
av vad bilderna har gemensamt. Bildsamlingarna
kommer från hela Sverige. Dessutom finns i arkivet internationella samlingar. Bilderna i arkivet har en tillkomstperiod på drygt 200 år, då de
äldsta bilderna är från slutet av 1700-talet och de
nyaste från nuvarande år. Bildmaterialet består
av teckningar, målningar, applikationer, illustrationer, digitala bilder, fotografier och filmer.
För att kunna erbjuda ett så brett material som
möjligt, tar arkivet emot bilder av alla barn. Bilder värderas inte efter tekniska färdigheter eller
estetisk nivå. Alla bilder har lika stort värde i arkivet. Det är viktigare att det finns en lång serie
bilder av samma sort, t ex klotterbilder av barn
i samma ålder, än enbart få utvalda bilder. SBBA
arbetar med utgångspunkt i Barnkonventionen.
Varje barn får möjlighet att låta sin berättelse bli
bevarad.
inriktad programverksamhet, riktad framför allt
mot barn och unga. Men även forskningspotentialen i arkivet måste lyftas fram, exempelvis genom seminarier och workshops.
Samarbetsparter
Det är angeläget att arbeta med andra konstformer och kulturinstitutioner för att dels nå ny
publik, och dels att finnas i andra sammanhang
än de traditionella. Också målgruppsanpassade
samarbetsparter, skolor, institutioner och forskningsbaserade organisationer behöver nås.
Förändrade resurser
Det utåtriktade arbetet, att verksamheten syns
på utvalda platser och hörs gentemot möjliga
samarbetspartners och användare, är viktigt för
arkivets överlevnad, för att göra verksamheten
känd och för att nuvarande status ska bestå. Att
bemanningen idag utgörs av en arkivarie som
måste vara på plats i arkivet för löpande arbetsuppgifter får konsekvenser för det utåtriktade
arbetet. Förutsättningarna för utökade resurser
och samverkan/samarbeten behöver därför undersökas.
Utåtriktat tillgängliggörande arbete
Synliggörande i länet och nationellt är angeläget,
ex genom utställningar. Likaså en pedagogiskt
Bilder från Arvidsjaur/Laukers folkskolas samling, 40-50tal. Ur Svenskt barnbildarkiv, ett nationellt forskningsarkiv,
förlagt till Eskilstuna.
REGIONAL MUSEIVERKSAMHET 17
REGIONAL
A RKIVVERKSAMHET
ven och hur de kan användas. Ett utökat samarbete kring framtida aktiviteter, med varandra
men även med andra aktörer, är något som länets
samtliga arkivverksamheter kan vinna på, oavsett huvuduppdrag.
Digitalisering för ökad tillgänglighet
Arkiven i länet
Det regionala enskilda arkivet, Arkiv Sörmland,
är sedan 2013 en sammanslagning av Föreningsarkivet i Sörmland och Företagens arkiv i Sörmland. Därutöver bedriver Sörmlands museum
och landstinget arkivverksamhet. Den regionala
arkivverksamheten är en angelägen del av Sörmlands kulturarvssektor, och av betydelse för det
framtida tillgängliggörandet av material, information och kompetens, samt för ett utåtriktat arbetssätt inom kulturarvsområdet. Det regionala
uppdraget till arkiven följer de prioriteringar och
den målbild som är grunden för den kommande
perioden.
En gemensam digitaliseringsresurs för länets arkivverksamheter för att möjliggöra ett digitalt
arkivmaterial som nås av alla – en demokratisk
rättighet! Alla har inte möjlighet att komma till
våra arkiv och forska i handlingarna där. Det kan
bero på långa, geografiska, avstånd, men också
på funktionshinder, utrymmesproblem för större besöksgrupper eller att man av olika anledningar är ovan och osäker som besökare. På så
sätt kan arkiven på ett relativt enkelt sätt tillgängliggöra källmaterial för nya och fler användare men även få tillfälle att lyfta fram material
som kan vara angeläget för ny forskning.
För Arkiv Sörmland har sammanslagningen
inneburit en verksamhet med ett ökat behov
av särskilda satsningar, inte minst på grund av
ett breddat men också mer fokuserat arbete på
det enskilda arkivområdet. Organisationens sedan många år inarbetade kontakter och avtal
med bland annat länets kommuner utgör en god
grund för ett samlat arbete inom området.
Inom Sörmlands museums arbete med att tillgänglig- och synliggöra arkivmaterialet i samlingarna inryms utvecklingsarbete och samarbeten med andra arkivinstanser, i linje med vad
som angetts under museiverksamheten.
Arkivpedagogik för elever, åk 9, från Årbyskolan.
Foto Lena Röös.
Tillgängliggörande i fokus
Inom perioden vill vi se över möjligheten till
att få en utbildad pedagog med arkivvetenskaplig bakgrund, som en resurs för samtliga arkivverksamheter i länet, men även för länets skolor
och andra samhällssektorer såsom äldreomsorgen. De handlingar arkiven rymmer fyller en
mycket viktig funktion för hela samhället också
ur ett demokratiperspektiv med arkiv öppna för
alla, vilket gynnar ett demokratiskt tänkande för
framtida generationer.
Utbudskatalog för kunskapsutbyte och
samverkan
En inventering av varje arkivverksamhets möjligheter och kunskaper för sammanställande av
en utbudskatalog för marknadsföring av arki-
18 REGIONAL ARKIVVERKSAMHET
Digitalisering av arkivhand
lingar vid Arkiv Sörmland.
Foto: Lena Röös.
Forskarservice i receptionen
vid Eskilskällan. Foto Lena
Röös.
KONST- OCH KULTURFRÄMJANDE VERKSAMHET
Konstfrämjande verksamhet
Den konstfrämjande verksamheten i länet är en
del av Sörmlands museums verksamhet, och syftar till att skapa en levande och samhällsrelevant konstverksamhet i hela länet genom att såväl stödja aktiva konstnärer och arrangörer som
främja pedagogisk verksamhet och utställningsoch programverksamhet. Arbetet bedrivs av
en länskonstkonsulent i samarbete med övriga
verksamheter inom museet, inklusive hemslöjden, och med andra regionala kulturfrämjande
verksamheter, samt med skiftande aktörer inom
länet och dess konstliv.
Då den konstfrämjande verksamheten är en del
av museet kan den både utvecklas tillsammans
med och nyttja resurser ifrån museiverksamheten. Utvecklingsområdena för ”Regional museiverksamhet” gäller även den regionala konstverksamheten då den är en del av denna. För den
främjande delen av verksamheten finns flera utvecklingsbehov.
Samtidskonst – konsten, samhället
och angelägna frågor
Att aktivt främja samtidskonst som ger perspektiv på för dagens samhälle och människor an-
gelägna frågor är ett centralt utvecklingsområde för den konstfrämjande verksamheten. Det
handlar om att skapa nätverk, utställningsmöjligheter och möjligheter att delta i projekt för
samtidskonstnärer samt om att stödja utställningsverksamhet och arrangörer.
Nya arenor – nya möten – nya
a rbetsformer
Konsten ska finnas på skiftande arenor och i olika sammanhang och på så sätt nå många olika
människor och skapa nya möten mellan människor och konsten. Att främja konstens och
konstnärernas möjligheter att finnas på vanliga
och ovanliga publika platser är en viktig uppgift
under kommande år.
Konsten kan överskrida gränser och blanda genrer, men skulle kunna göra det ännu mer tillsammans med såväl andra kulturområden som med
olika samhällsområden. Att främja ett öppet och
nyfiket utforskande av nya uttryck, nya innehåll
och nya samarbeten inom konsten och bland
konstnärerna är en viktig uppgift för konstkonsulenten. Det innebär också att främja kvalitet,
förnyelse och utveckling.
Interkulturella perspektiv - konst från
hela världen
Under de kommande åren ska ett fokus ligga
på konst från hela världen och då inte minst på
konsttraditioner och konstvärldar andra än den
numera globaliserade västerländska. Att uppmärksamma konst från hela världen inkluderar
också att främja möjligheterna för invandrade
Graffitikurs i Nyköping sommaren 2014. Kursen var riktad till barn och unga och arrangerades av Nyköpings kommun i
samarbete med Länskonsten i Sörmland och Sörmlands museum.
KONST- OCH KULTURFRÄMJANDE VERKSAMHET 19
konstnärer att verka i sitt nya hemland, liksom
att uppmärksamma konst och konstnärer från de
nationella minoriteterna.
Målgrupp Barn och unga – verksamhet
för och med
Tillsammans med övriga delar av museet och
med andra kulturområden ska den konstfrämjande verksamheten stödja och utveckla verksamhet för och med barn och unga. Det handlar
om att främja barns och ungas eget skapande och
bidra till att skapa förutsättningar för barn och
unga att visa sin konst. Dessutom att skapa möten mellan konsten, konstnärerna och barn och
unga samt att skapa förutsättningar för barns och
ungas delaktighet och möjligheter att p
åverka
och vara med att forma länets konstverksamhet.
Dansfrämjande verksamhet,
Dans i S
örmland
Den regionala konsulentverksamheten som i
dag kan anses uppfylla kraven och kriterierna
av
seende danskonsulentverksamhet bedrivs av
Dans i Sörmland, som är en del av Scenkonst
Sörmland. Dans i Sörmland är en regional resurs
för länets invånare för att synliggöra, ge kunskap
och stöd, inspirera samt erbjuda dans som konstart och ge möjlighet till eget skapande. Fokus i
verksamheten ligger på pedagogiska/främjande insatser men även projekt riktat till offentlig
heten bedrivs för att bredda intresset för danskonsten.
Nya former för estetiska lärprocesser ska vidareutvecklas för att fördjupa och nå fler åldersgrupper i skolan. Elever ska ges möjlighet att få
uppleva dans som eget kunskapsområde. Lärare
erbjuds fortbildning för att utveckla sin teoretiska undervisning vilket i sin tur kan ge ett ökat
inslag av demokrati och deltagande för eleverna.
Arbetet innebär dans som konstform och pedagogiskt arbete. Danskonsulentverksamheten ska
stödja och vidareutveckla modeller för ungdomars eget skapande i dans, i relation till kvalitét,
inflytande och delaktighet.
Verksamheten ska vara uppsökande och arbeta
med att utveckla och använda icke traditionella
arenor/platser för dans för att nå nya målgrupper. Samverkan mellan amatörer och professionella i processarbete ska vidareutvecklas för att
inspirera och skapa engagemang. Dans i Sörmland ska fortsätta stödja och medverka i olika festivaler inom och utom länet för att ge fler
möjlighet att uppleva dans som konstart och eget
skapande.
För att säkerställa att alla människor och grupper kan inkluderas och att olikheter inte innebär
något hinder ska ett normkritiskt förhållningssätt tillämpas och modeller utvecklas. Dans i
Sörmland ska fortsätta verka för tillgänglighet
till danskonsten, både vad gäller att se/uppleva
dans, möjlighet till eget skapande och tillgång
till scenen med eller utan funktionshinder. Arbetet ska främja olika kulturers dans och stödja
olika projekt med aktörer från hela världen, liksom dans inom äldreomsorgen.
Samarbeten
Samarbetet med regionala och nationella aktörer
inom olika kulturområden ska fortsätta utvecklas för att utbyta erfarenheter och skapa fler möjligheter till mångfacetterade projekt. För dansens lokala utveckling är det viktigt att fortsätta
uppmuntra samverkan mellan olika dansgenrer
samt utbyte mellan professionella och amatörer.
Samarbeten inom länet ska stärkas så att fler arrangörer kan involveras.
Graffitikurs i Nyköping sommaren 2014. Kursen var riktad
till barn och unga och arrangerades av Nyköpings kommun
i samarbete med Länskonsten i Sörmland, Sörmlands
museum.
20 KONST- OCH KULTURFRÄMJANDE VERKSAMHET
FILMKULTURELL VERKSAMHET, SÄRSKILD
I NRIKTNING PÅ BARN
OCH UNGA
Filmkulturell verksamhet,
Film i Sörmland
Den regionala konsulentverksamheten som i dag
kan anses uppfylla kraven och kriterierna avseende filmkonsulentverksamhet bedrivs av Film
i Sörmland, som är en del av Scenkonst Sörmland. Film i Sörmland är en regional resurs för
länets alla invånare för att ge kunskap och stöd,
utveckla, inspirera samt informera om film. Genom projektledning, nätverk och arrangemang
sker samverkan med olika aktörer samt en utveckling av filmlivet i länet. Strategin för konsulentarbetet är att verka inom tre ben; barn och
unga, talangutveckling och visning/spridning
och där skapa modeller för fortsatt arbete inom
eller utom den egna verksamheten.
Talangutveckling
För att nå fler unga kvinnor och filmintresserade
med annan kulturell bakgrund ska samarbeten
skapas med strategiskt utvalda kommunala mötesplatser. Samarbeten över länsgränser ska fortsätta och fördjupas för att möjliggöra ett ännu
bredare utbud av stöd som till exempel tekniklån, mentorer, ekonomiskt stöd och kurser. Genom att vidareutveckla möjligheterna att delta i
filmproduktion och möta olika yrkesroller ges
möjlighet för länets unga talanger att testa och
på så sätt hitta sin inriktning.
Film i Sörmland ska utveckla formerna för att
stödja länets biograf- och visningsstruktur med
fokus på delaktighet och tillgänglighet. Genom
att stödja arrangörer att bredda sitta utbud för
filmvisning med fokus på aktuella och gränsöverskridande teman kan fler målgrupper nås.
Traditionella biografer i länet såväl som nya fysiska mötesplatser och olika digitala arenor ska
användas för att inspirera till olika former av möten och samarbeten för att nå nya målgrupper.
Mångfald
Det reella inflytandet för barn och unga ska stärkas genom att vidareutveckla den demokratiska
urvalsprocess som leder till att kvalitetsfilm från
hela världen visas i skolan. Genom att erbjuda
lättillgänglig teknik och vidareutvecklande av
tillgängliga pedagogiska modeller kan ett kreativt arbete möjliggöras för flera målgrupper både
inom och utom skolan. Att fortsätta arbeta för
att olika målgrupper i hela länet ska få uttrycka
sig med film som verktyg, synliggöras på samma
duk som kommersiell film samt dela sina egna
berättelser är väsentligt för att verka för ett öppet
demokratiskt samhälle.
För att säkerställa att människor och grupper inkluderas och olikheter inte innebär något hinder ska ett normkritiskt förhållningssätt tillämpas och modeller utvecklas. Genom att erbjuda
filmer som visar på olika perspektiv, både inom
skola och andra visningsfönster, kan medvetenhet och relevans skapas för olika målgrupper. I
ett län med en stor mångkulturell befolkning är
det även viktigt att ge möjlighet för invånarna att
se och dela med sig av filmberättelser från sina
hemländer. Syntolkade visningar ska erbjudas på
fler platser och teknikutvecklingen följas aktivt.
I samarbete med andra resurscentra för film, erbjuder Film
i Sörmland unga talanger utbildning i filmarbete. Ljud och
greenscreen kurs, Nyköping vår 2014. Foto: Gunnel Nelzén.
Länets skolor erbjuds eget filmskapande med den nya
tekniken. Animation med iPads. Foto: Per Hillblom.
FILMKULTURELL VERKSAMHET, SÄRSKILD I NRIKTNING PÅ BARN OCH UNGA 21
HEMSLÖJDSFRÄMJANDE
VERKSAMHET
helt andra platser, såväl yrkesverksamma och fritidsintresserade. Den möjligheten ska utnyttjas
och internationella samarbeten etableras.
Slöjden, samtiden och framtiden
Den regionala hemslöjdsfrämjande verksamheten utgår från hemslöjdsenheten vid Sörmlands
museum där länets tre länshemslöjdskonsulenter
är stationerade. Det finns en konsulent för hård
slöjd, det vill säga trä och metall, en för den textila slöjden och en med inriktning mot barn och
ungdom. Hemslöjdsenheten ansvarar också för
museets butik vars sortiment utgår från Sörmlands museums samlingar och har en stark inriktning mot slöjd, hantverk, design och konst.
Länshemslöjdskonsulenterna arbetar utifrån
perspektiven kulturarv, kunskapsförmedling
och näring. Verksamheten kännetecknas av stor
samverkan med andra aktörer. På den regionala
nivån är den ideella Hemslöjdsföreningen Sörmland en viktig samarbetspart.
Globala och interkulturella perspektiv –
slöjd från och för hela världen
Slöjden och hantverk är globala företeelser som
bygger på basala behov vi alla människor har.
Slöjden kan på olika sätt fungera som brobyggare mellan människor och även överbrygga språkbarriärer och andra hinder. Att koppla samman
slöjd, hantverk och museets samlingar med traditioner från hela världen kan såväl ge nya perspektiv som skapa samhörighet och delaktighet
för människor från olika delar av världen. Genom internet och sociala medier har slöjden globaliserats och det är lätt att nå människor från
Att bygga en hydda – workshop i Nyköping.
Sörmlands museum i samarbete med Afarhjälpen.
22 HEMSLÖJDSFRÄMJANDE VERKSAMHET
Att arbeta tematiskt med aktuella och angelägna frågor är ett prioriterat utvecklingsområde.
Slöjdkunskaper och förhållningssätt kan ofta
kopplas till klimatsmarta och resurssnåla lösningar på problem kring ekologiskt hållbar utveckling. Genom att slöjden får människor att
komma samman och våga slöjda bidrar den även
till social hållbarhet. Inom den regionala utvecklingen finns också potential för ekonomisk hållbarhet via slöjden eftersom den i många fall är
decentraliserad och skapar arbetstillfällen på
landsbygden. I området ryms också frågor om
genus, roller, funktionsnedsattas skapande och
grupptillhörigheter.
Nya arenor – nya möten – nya arbets
former
Arbetet med etablera verksamhet på nya och
oväntade platser i syfte att nå ut till fler, nå nya
målgrupper och skapa möten mellan olika människor fortsätter. Det gäller såväl att utveckla metoder att nå olika grupper i den miljö de redan
befinner sig i som att bjuda in till nya arenor och
mötesplatser, i hela länet. Det gäller såväl fysiska platser, som öppna verkstäder där människor
kan mötas och slöjda tillsammans, som platser
på webben. Att utveckla en levande slöjdverksamhet inom Sörmlands museums nya hus är en
viktig uppgift under kommande år.
Genom att arbeta gräns- och genreöverskridande såväl inom den egna institutionen som med
andra kulturoch samhällsinstitutioner utveck-
I ett Erasmusutbyte mellan unga från Tjeckien och Katrineholm var en av aktiviteterna att slöjda skedar vid Nynäs slott.
las kvalitet och förnyelse. Nya uttrycks- och
arbetsformer som passar dagens samhälle och
människor kan skapas och frågor belysas mer
mångsidigt. Liksom övriga utvecklingsområden förutsätter detta samverkan och samarbeten
mellan skiftande aktörer.
Slöjd för och med barn och unga
Att barn och unga får möta slöjd och känna glädjen i att skapa och tillverka saker själv är utvecklande både för individen och för samhället. Slöjden har en stark utvecklingspotential i att möta
barn och unga i skolan och i fritidsbaserad verksamhet. Det är därför ett mycket centralt utvecklingsområde under perioden, både för slöjdverksamheten i sig och i samverkan med Sörmlands
museums skiftande pedagogiska verksamhet,
liksom med andra kulturområden.
Slöjd för och med äldre
De äldre blir fler och lever längre. Slöjden och
dess möjligheter till eget skapande och aktivitet främjar livskvalitet och hälsa. Den ger också perspektiv som kan engagera och motivera till
fortsatt aktivt deltagande i samhället, med gamla
och nya kunskaper. Ambitionen är att nå både
yngre och äldre pensionärer, i eget boende och
på äldreboende.
Kultur och hälsa
Det finns mycket som stödjer att kultur i olika
former är viktigt för hälsa och välmående. Det
gäller inte minst slöjden. Under perioden ska arbete med att lyfta fram slöjden som en verksamhet för hälsa och friskvård bedrivas och former
för hur slöjden kan vara en del av arbetet med
Kultur på recept provas och utvecklas.
Näring
Under perioden ska ett fortsatt arbete läggas
på att utveckla slöjd och kulturarv som en viktig del av de kulturella och kreativa näringarna
i länet, genom insatser för att stärka slöjdare,
konsthantverkare och konstnärer som näringsidkare. Det sker i syfte för att förbättra deras
utkomstmöjligheter, dels genom produktion
men också genom olika upplevelsebaserade
program.
Levande kulturarv och använda
samlingar
Kulturarv, både det materiella och immateriella, är viktiga delar när det gäller att utveckla
den samtida och framtida slöjden. I och med
Sörmlands museums samlingar och arkiv finns
en stor potential att koppla ett materiellt kulturarv direkt till immateriellt utövande. Under
perioden kommer vi att fördjupa kunskapen
om tillvaratagandet av slöjdens material, formspråk och teknik dels generellt, dels kopplat till
museets samlingar. Vi kommer också att fortsätta utveckla den lärande och kunskapsförmedlande delen av verksamheten.
Samarbeten
Samtliga utvecklingsområden gynnas av, och i
vissa fall förutsätter, samarbeten mellan olika
aktörer och mellan olika verksamhetsgrenar.
Ökad samverkan ger inte bara bättre resursutnyttjande och möjliggör mer verksamhet.
Samverkan och samarbeten kan också utveckla kvalitet och förnyelse när perspektiv, arbetssätt, kunskaper och nätverk möts. Det är också
ett sätt att skapa nya möten och nå nya målgrupper.
Finissage vid utställningen Träsmak som visades sommaren 2014
vid Nynäs slott.
Slöjdworkshop på Bergströmska gården i Torshälla
sommare 2014. Inom projektet kulturarv och språk.
HEMSLÖJDSFRÄMJANDE VERKSAMHET 23
REGIONAL BIBLIOTEKSVERKSAMHET
Länsbibliotek Sörmland
lioteket att stödja biblioteken i att dela med sig
av sina kunskaper och erfarenheter till varandra
och att stärka biblioteken i deras arbete för ett
samhälle med medvetna, motiverade och engagerade medborgare.
Länsbiblioteket jobbar för att öka sörmlänningarnas digitala delaktighet.
Länsbibliotek Sörmland främjar de sörmländska
folkbibliotekens samarbete, kunskapsutveckling och kvalitet. Länsbiblioteket arbetar strategiskt för alla sörmlänningars rätt till angelägen
och relevant biblioteksverksamhet. Arbetet sker
i nära samarbete med bibliotekspersonalen i länet. Barn, unga samt äldres rätt till relevant biblioteksverksamhet prioriteras.
Arenor och samarbeten
Länsbiblioteket arbetar för att väcka människors
engagemang, vidga vyer, bidra till ökad delaktighet och mångfald i samhället och för tillgängliga
bibliotek. Länsbiblioteket producerar Sörmlands
taltidning, som riktar sig till alla sörmlänningar
som har nedsatt förmåga att läsa tryckt text.
Länsbiblioteket som aktör i den nationella och
regionala kulturpolitiska strukturen, ska bidra
till folkbibliotekens omvärldsbevakning utvecklas både nationellt och internationellt.
Samhälle, inflytande och delaktighet
Biblioteken har stor betydelse för det demokratiska samhällets utveckling och spelar en viktig
roll för kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Länsbiblioteket vill stödja biblioteken i att
kommunicera dessas demokratiuppdrag, funktion och roll i samhället.
Samtliga regionala kulturverksamheter som
mottar fördelade statsbidrag ska ha handlingsplaner för tillgänglighet. I den nya bibliotekslagen från 2014 tydliggörs att landsting och
kommuner ska anta biblioteksplaner för sina
biblioteksverksamheter. Länsbiblioteket ska
stödja och följa upp arbetet med kommunernas
planer för att stärka både folkbibliotekens och
länsbibliotekets kvalitet.
Länsbiblioteket vill utveckla det interregionala samarbetet med Komposten och Dela & Lär
för att bevara erfarenheterna från kompetensutvecklingsprojektet KompoBib2020, ett samarbete med Västmanland och Örebro.
Komposten är en arbetsgrupp som består av bibliotekschefer från de tre länen och personal från
länsbiblioteken. Syftet med gruppen är att identifiera vilka framtida satsningar och utbildningar
som görs bäst tillsammans. Dela och lär är förutom aktiviteter ett förhållningssätt till lärande
på arbetsplatsen som utvecklades under KompoBib2020. Med sikte på år 2020 fortsätter länsbib-
24 REGIONAL BIBLIOTEKSVERKSAMHET
Länsbibliotek Sörmland har ett uppdrag att
samverka kommunalt med folkbiblioteken, och
samarbeta interregionalt, framförallt med länsbiblioteken i Västmanland och Örebro län. Samarbetet ger många samordningsvinster i form av
fler kompetensutvecklande projekt och ett större
nätverk för bibliotekspersonalen i vårt län.
Sörmlands taltidning samverkar kommunalt, regionalt och nationellt. Detta är en del i omvärldsbevakningen för att kvalitetssäkra innehåll och
distributionsformer.
Biblioteken har en viktig roll som gränsöverskridande mötesplatser för människor som bor
i Sörmland. Verksamheten är kostnadsfri och
öppen för alla medborgare. Flera bibliotek i länet fungerar som kulturhus och verksamheten är
konstformsöverskridande.
Målgrupper
Biblioteken har en lagstadgad uppgift att ägna
särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar för att främja deras språkutveckling och stimulera till läsning. Barn och ungas lust till läsning, eget skapande och skrivande står i fokus
för länsbibliotekets arbete. Länsbiblioteket stödjer bibliotekens uppsökande arbete, som handlar om att möta barn och unga där de befinner
sig på fritiden, på deras arenor och på likvärdiga
villkor.
Biblioteken har en lagstadgad uppgift att särskilt
arbeta för personer med funktionsnedsättning,
personer med annat modersmål än svenska och
nationella minoriteter. I länet läggs också särskild
tyngd på att säkerställa kultur för och med äldre.
Länsbiblioteket arbetar för att stödja bibliotekens
och omsorgens samarbete med läsombud. Läsombud är personal inom omsorgen som hjälper
personer som av olika anledningar inte kan läsa
själva att få tillgång till litteratur och information.
Länsbiblioteket samarbetar med Scenkonst
Sörmland och Sörmlands Museum för att stödja bibliotekens och omsorgens samarbete med
kulturombud. Ett kulturombud ska främja vardagskulturen för och med äldre.
LITTERATUR OCH
L ÄSFRÄMJANDE
Mångfald och tillgänglighet
Genom att vidareutveckla Sörmlands taltidnings arbete, kan vyer vidgas och engagemang
väckas hos taltidningsberättigade personer. Taltidningen bidrar då till ett samhälle med medvetna, motiverade och engagerade medborgare. I
det ingår att vidareutveckla arbetssätt och innehåll, samt omvärldsbevaka de tekniska möjligheter som finns för inläsning och distribution.
Länsbiblioteket ska även i fortsättningen stödja folkbiblioteken i arbetet kring andra språk än
svenska.
Litteratur
Konstformen litteratur är en konstart som hittills saknat en egen arena i länet. Biblioteken är
givetvis en viktig arena för litteraturförmedling,
men för konstarten litteratur har det saknats en
institution och regional strategi. Litteraturen ingår från och med 2015 som det åttonde konstområdet inom ramen för kultursamverkansmodellen. Det första steget med att påbörja arbetet
är att kartlägga området och ta fram en strategi (strategisk plan) som långsiktigt pekar ut riktningen för att nå de mål som beslutas efter kartläggningen. När de ekonomiska ramarna är satta
kommer det att ge en fingervisning om vad som
behövs och hur Sörmland ska få en fungerande
infrastruktur för litteraturen som konstform.
Länsbiblioteket ska agera strategiskt och vara ett
nav i frågan.
Litteraturen är intimt förknippad med demokrati
och yttrandefrihet. Det litterära fältet innefattar
Sörmland ska vara en gynnsam plats att bedriva, motta och
möta konstnärlig verksamhet på när det gäller det litterära
området.
Barn och ungas lust till läsning, eget skapande och
skrivande står i fokus för länsbibliotekets arbete.
LITTERATUR OCH L
ÄSFRÄMJANDE 25
en mängd aktörer som utgörs av: utövarna, förmedlarna och mottagarna/användarna/läsarna.
Med det nya uppdraget att strategiskt stödja litteraturen som konstform, är det första steget att
ställa en mängd frågor. Vad behöver utvecklas
för att Sörmland ska vara en gynnsam plats att
bedriva, motta och möta konstnärlig verksamhet
på när det gäller det litterära området?
I en strategi för litteraturen bör särskilt beaktas
att det finns utrymme för experimentellt utövande, samverkan, genreöverskridande och att hänsyn tas till minoritetsspråken samt de prioriterade målgrupperna.
Läsfrämjande
Förmågan och lusten att läsa och skriva är en förutsättning för att vara en aktiv medborgare. Genom propositionen Läsa för livet från 2013 sätter
regeringen nya nationella mål som säger att alla i
Sverige ska, oavsett bakgrund och med utgångspunkt i vars och ens särskilda förutsättningar,
ges möjlighet att utveckla en god läsförmåga genom kvalitativt läsfrämjande insatser och ha tillgång till litteratur av hög kvalitet. Den regionala biblioteksverksamheten har i det läsfrämjande
arbetet ett allt viktigare uppdrag.
För att kunna vara en delaktig och medveten
demokratisk medborgare behöver man i dagens samhälle förutom att bemästra skriftspråket, också behärska ”det vidgade textbegreppet”,
man behöver en mediekompetens. Det vidgade
textbegreppet innefattar förutom det skrivna
och talade ordet, bild, film och ljud.
Genom att driva verksamhet och projekt inom
ramen för uppdraget som stärker och stödjer
bibliotekspersonalen på folkbiblioteken vidareutvecklas den läsfrämjande verksamheten.
Det är vedertaget att kultur
har betydelse
för människors
hälsa.
26 TVÄRSEKTORIELLA P
ERSPEKTIV I KULTURPLANEN
TVÄRSEKTORIELLA
PERSPEKTIV I KULTUR
PLANEN
Kulturen har ett egenvärde och är angelägen i sig
själv. Som livskraft, som kvalitets- och mervärdesskapare, och som uttrycksform för det kreativa skapandet. Men kulturen spelar också en roll
i samhället, en roll att både spegla, väcka, och bidra till annan samhällspolitisk eller mänsklig utveckling. I den regionala kulturverksamheten är
både det kulturella egenvärdet och kulturens bidrag till andra samhällsområden väsentliga och
angelägna. I denna plan berör vi några områden
som vi särskilt vill arbeta med under kulturplaneperioden.
Kultur och hälsa
Det är vedertaget att kultur har betydelse för
människors hälsa. Flera studier visar på goda effekter av kultur i vården, kultur som förebyggande och rehabiliterande faktor och kulturens
värde för livskvalitet. Folkhälsan, som landstinget Sörmland arbetar med för att få Sörmland
att bli Sveriges friskaste län, påverkas av många
faktorer, och däribland deltagandet i kulturlivet.
Också folkbildningen och kulturens roll i den
har betydelse för folkhälsan i länet.
Det är därför angeläget att få in mer kultur i vård
och omsorg och att det som redan finns utvecklas ytterligare. Oavsett om det avser pensionärer, äldreomsorgen och vården, delaktig och tillgänglig kultur, Sörmlandsmodellen för barn och
unga, kultur på recept eller andra former, så anser vi att ”kultur är en viktig nyckel till individens utveckling och livskvalitet”. Detta gäller
Rehabträdgården på Nynäs.
inte minst för utsatta grupper som nationella minoriteter och hbtq-personer.
Ytterligare en faktor som påverkar människor är
samspelet mellan natur, kultur och hälsa. Påverkan är av både fysiskt och psykiskt slag. Nynäsområdet behöver därför utvecklas till ett område
där natur, kultur och hälsa möts.
• Arbeta för ett ökat utbud av kultur, och att
få ett ökat deltagande i olika kulturverksamheter, vilket kan ge möjlighet till en
positiv inverkan på människors hälsa och
livssituation
Regional utveckling
Kulturplanen ska bidra till en förståelse för kulturens möjlighet och förmåga att bidra till länets
utveckling. Den ska ges möjligheter att spela en
viktig roll för Sörmland. De regionala utvecklingsstrategierna lyfter fram perspektiven attraktivitet, boendemiljöer, kompetens och livskvalitet. Ett rikt och utvecklat kulturliv, goda
fritidsmöjligheter också inom kultursektorn,
och en levande kulturmiljö bidrar till länets attraktivitet, och är av betydelse när infrastrukturen byggs för organisationer och för människor.
En angelägen konstoch kulturpolitik, en delaktighet i kulturutbudet och en investeringspolitik där kulturen ingår skapar förutsättningar för
social och ekonomisk tillväxt. Kulturens samarbete/samspel med andra samhällsaktiviteter ger
regional styrka, och bidrar till ett mer sektorslöst samhälle. Kultur är därför en viktig nyckel
till utveckling av det lokala samhället och länet.
• Kulturverksamhet ska vara en mer
naturlig del av det regionala utvecklingsarbetet i Sörmland och bidra till Sörmlands attraktivitet och välmående
Till områden som bland annat behöver stärkas
under perioden hör kulturens deltagande i besöksnäringen, den kreativa sektorn - de kulturella och kreativa näringarna, och samhällsbyggnad och planering.
Ett intressant perspektiv är också om kulturen
– i vid mening – kan vara ett fjärde ”ben” i utvecklingen mot ett hållbart samhälle; ekologiskt,
socialt, ekonomiskt och kulturellt. Kultur behöver vara med när vi skapar vår samtid, framtid
och sammanhanget att verka i. Kulturen behöver
då bli en integrerad del i alla frågor som rör den
regionala utvecklingen. Ska det vara möjligt behövs ett sammanhang där beståndsdelarna i den
kontexten kan identifieras.
• En kulturell infrastruktur i det regionala
utvecklingsarbetet behöver arbetas fram,
i samråd med regionala parter och
kommunerna
Kulturskapares villkor
Länet innehåller ett stort antal kulturskapare,
bosatta i länet, en del med länet som huvudsaklig arbetsplats, andra med länet primärt som bostadsplats.
Den kunskap, kompetens och det engagemang
som de fria professionella kulturskaparna står
för är både viktig att ta vara på och, om möjligt,
föra in i ett regionalt kulturutbud. Några har under den tidigare kulturplaneperioden haft uppdrag, några finns med i referensgrupper, och åter
igen några har lämnat synpunkter enskilt eller via organisationer. Deras fortsatta deltagande i kulturplaneprocessen är angeläget, och för
att länet även framöver ska kunna ta del av deras kompetens behöver relationen till det regionala kulturutbudet fortsätta utvecklas. Ett fortsatt kompetensutvecklingsarbete, stärkande och
synliggörande av länets fria kulturskapare är en
angelägen del i det arbetet. I samverkansarbetet med kommunerna kan kulturskaparnas roll
i Skapande Skola-verksamheten lyftas fram och
förstärkas.
• Kulturskaparnas roll i det regionala
kulturutvecklingsarbetet måste bättre
tydliggöras
Demokratisk funktion
Vårt samhälle präglas av en demokratisk grundsyn, där människors plats och röst måste få sitt
uttryck. Kulturen har en ytterst angelägen roll
här, att stödja det demokratiska synsättet, stödja
människans värde och att bidra till bättre förutsättningar för var och en att bli medveten, ta del
av och ge till samhället. Det demokratiska. Det
möjliggörs genom att i utbudet lyfta frågor kring
demokrati, människosyn, deltagande och delaktighet, och att i sitt utbud våga vara kritiskt reflekterande för att skapa utrymme till ett kritiskt
tänkande.
• Den regionala kulturverksamheten
behöver fortsätta ta in demokrati och
människovärde genom att i sitt utbud
vara autentiska, relevanta och representativa för de som lever i Sörmland och
berörs av vårt kulturliv
Kultur i folkbildningen
Folkbildningen i Sörmland, studieförbund och
folkhögskolor är förutom en civilsamhällelig aktör på bildnings- och kulturområdet, en stark
aktör i Sörmlands breda kulturliv. I sina syften
arbetar folkbildningen i skärningspunkten mel-
TVÄRSEKTORIELLA P ERSPEKTIV I KULTURP LANEN 27
lan det professionella kulturlivet och amatörkulturen, mellan utbildning och bildning, mellan
civilsamhälle och offentlig verksamhet, mellan idéburen sektor och statlig styrning, mellan
olika generationer och olika kulturer. Här har
folkbildningen en särskild plats med en särskild
kompetens. Verksamheten genomförs med folkbildningspedagogik som grund, med en tydlig
deltagarkultur och med individernas skapande
och aktiviteter i fokus. Här tillförs en stor social dimension i kulturen, samtidigt som verksamheten långsiktigt bidrar i skapandet av en kulturell infrastruktur i Sörmland. Idag ingår inte
folkbildningen i kultursamverkansmodellens
utformning, varken definitionsmässigt eller ekonomiskt, men den är ändå en part i civilsamhället
som är av betydelse när målbilden för Sörmlands
kulturliv ska uppnås.
• Under perioden ska den regionala
kulturverksamheten tillsammans med
folkbildningen undersöka förutsättningarna för att ta fram, och den möjliga
användningen av, en ”folkbildningens
kulturplan” i Sörmland
Civilsamhällets kulturaktörer
Civilsamhället definieras i ”Spela samman”, kultursamverkansutredningens betänkande, som
”en arena, skild från staten, marknaden och det
enskilda hushållet, där människor, grupper och
organisationer agerar tillsammans för gemensamma intressen. Inom denna arena verkar organisationer, sammanslutningar och andra aktörer, t ex nätverk, som är fristående från såväl
stat, kommun och landsting som från det privata
näringslivet (SOU 2010:11, s 110)”. Ett uppdrag
som finns i kultursamverkansmodellen är att förbättra villkoren för det civila samhället att skapa
delaktighet och vilja att påverka sin livssituation
och samhället i stort. Civilsamhället är också en
viktig del för att stärka demokratin, för att bidra till samhällsutvecklingen och för att säkerställa, driva och genomföra verksamheter. Inom
kulturområdet finns stora delar av amatörkulturen, arrangörsinsatser, kulturarvsbevarande och
andra ideellt arbetande strukturer verksamma. I
Sörmland behöver dialogen och samrådet med
civilsamhället stärkas och förbättras. Till viss del
finns representation, men den bör breddas och
organiseras.
• Den regionala samverkansstrukturen
behöver, med utgångspunkt från den
civila sektorns förutsättningar och
möjligheter, under perioden organiseras
och struktureras, så att samråd och
dialog med civilsamhället säkerställs
SAMVERKAN & SAMRÅD
AVSEENDE KULTURPLANEN
I LÄNET
Den samverkansstruktur som beslutades til�lämpas i Sörmland från hösten 2013 bygger på
samverkan - enligt kultursamverkansmodellen
- mellan landsting och kommuner, samt samråd
med civilsamhället. Därtill ska kulturskapare
och kulturaktörer vara en del av kulturplaneprocessen, kunna lämna synpunkter och råd, samt
delta i dialoger och arbetet.
Beslutande instanser är som tidigare
• Nämnden för kultur, utbildning och
friluftsverksamhet, landstingsstyrelse och
landstingsfullmäktige
Verkställande instanser är
• Kulturinstitutionerna inom landstinget,
tillsammans med andra delar av kulturlivet
inom och utom länet
Samverkans och samrådsinstanser
• Kommunerna, civilsamhället, kulturskaparna/kulturaktörer
Formell/informell samverkan och samråd med
kommuner, civilsamhället och kulturskapare/
kulturaktörer sker genom
• Samkultur Sörmland – politiskt sammansatt från kommuner och landsting
Denna grupp är av kommunerna och landstinget
valda att företräda sina huvudmän i det gemensamma uppdraget att delta i utformningen av
inriktning på länets regionala kulturverksamhet. Det finns dock ingen begränsning i att endast beröra den regionala verksamheten, utan
kan avse också interkommunal eller kommunal
verksamhet.
• Beredningsgrupp kulturchefer inom
kommunerna och landsting
Här deltar kommunernas kulturchefer och
landstingets institutionschefer
• Referens-/arbets-/ungdomsgrupper i
länet bl a utifrån kulturformer
För varje konstform tar kommunerna och landstinget fram/tillfrågar 1-2 företrädare för kommunerna respektive landstingets kulturverksamheter, 1-2 företrädare för civilsamhället och
1-2 kulturskapare/kulturaktörer. Avvikelser
i fördelning kan förekomma. Också grupper,
sammansatta på annat sätt, finns. Syftet med
28 SAMVERKAN & SAMRÅD AVSEENDE KULTURPLANEN I LÄNET
grupperna är att vara en arena för diskussioner
och nya tankar till det sörmländska kulturlivet
• Minst ett gemensamt samrådsmöte
politik, tjänstemän, referensgrupper samt
ungdomsgrupper
Minst en gång per år bjuds alla deltagare i samverkansstrukturen att delta i en gemensam workshop/seminarium kring kulturplanearbetet.
Därutöver kan andra former för samverkan och
samråd finnas.
Inför framtagandet av denna kulturplan fanns
fem referensgrupper klara inom områdena musik, film, arkiv, hemslöjd, konst samt en dialoggrupp kring litteraturen som konstart. Dessutom har en grupp mötts utifrån civilsamhällets
föreningsstruktur. Initialt fanns en ungdomsgrupp, men det arbetet behöver omstruktureras. Samtliga konstformer behöver ha referensgrupper, liksom grupper sammansatta på andra
grunder än konstarten.
Att Sörmland har en struktur att arbeta inom,
innebär inte på något sätt att arbetet är färdigt,
det har snarare påbörjats och initierats. Det ska
vara ett kontinuerligt arbete, inte minst för de
årliga handlingsplanernas innehåll, och för att
vidareutveckla, förnya och bredda kulturlivet.
Den regionala kulturverksamheten behöver ha
en kontinuerlig koppling till det kommunala och
lokala, en transparent och dubbelriktad dialog
kring nya möjligheter, uttrycksformer och sammanhang. För den kommande perioden finns det
därför några särskilda områden att arbeta vidare med.
Vidareutveckla samverkan med
och inom kommunerna
Detta arbete är av väsentlig betydelse för att få
delaktighet och förståelse på alla nivåer, såväl
inom kommunerna som inom landstinget. Återkopplingen mellan och inom kommunerna behöver utvecklas, den gemensamma informationen förbättras och spridas, och kommunernas
möjlighet till och intresse för att arbeta interkommunalt stimuleras. Även landstingets och
kommunernas arbetsformer, planering och samarbeten behöver förbättras. En angelägen del är
att hitta samarbets- och samverkansformer mellan kommunerna, mellan landsting och kommun, och mellan landsting, kommun och andra
aktörer i länet, och att i detta arbete söka gemensam planering och finansiering.
Utveckla dialog- och arbets
formerna inom samverkans
modellen
För att säkra bredden och engagemanget för
samtliga i kulturplanen ingående konstformer
behöver det finnas grupper som kan vara en del
i ansvarstagandet i processarbetet. Utifrån att
kulturen är av vikt för samhället så vill vi att hela
kulturen ska stärka hela samhället. Det arbetet
påbörjades redan 2014. Framöver behöver olika
dialogformer och arbetsgrupper utarbetas som
möjliggör ett engagemang och ett deltagande i
det fortsatta arbetet.
Samverkans och samråds
former
Ett arbete med att utveckla samrådsformer, såväl
inom som mellan verksamhetsområdena, aktörer
och intressenter behöver göras. Här finns intresseorganisationer, företrädare för olika grupper i
samhället, men också mellan kommunaktörer,
mellan grupperingar och mellan kulturskapare
och utövare. Detta innebär att ett flertal arbetsformer behövs, anpassade för de olika intressenternas förutsättningar och behov.
UPPFÖLJNING OCH
UTVÄRDERING
Kulturplanen följs upp dels genom de redovisningar som efterfrågas av den statliga nivån,
Statens kulturråd och Myndigheten för kulturanalys, i form av kvantitativa och kvalitativa redovisningar, och dels årligen genom landstingets
verksamhetsuppföljning. Dessutom tas uppföljningen upp i de samverkans- och samrådsorgan
som finns inom Samkultur Sörmland, i syfte att
initiera utveckling, förändring och prioriteringar i handlingsplanerna, i linje med den fastställda
kulturplanens målbild.
UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING 29
Sammanträdesdatum
Sida
2015-09-10
47
Kfn § 42
Dnr 56/2015
042
Delårsbokslut januari-augusti 2015

Informationen läggs till handlingarna.
Förvaltningschefen lämnar en muntlig information om arbetet med delårsbokslut
januari-augusti 2015. Till nämnden kommer handlingar i ärendet att presenteras
och beslut i ärendet att tas.
_____
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
Sammanträdesdatum
Sida
2015-09-10
48
Kfn § 43
Dnr 27/2015
041
Budget 2016 och flerårsplan 2017-2018


Kultur- och fritidsnämnden godkänner förvaltningens förslag till
budgetfördelning för 2016.
Förslaget överlämnas till kommunstyrelsen.
Kommunfullmäktige beslutade 2015-06-15 § 60 att utöka kulturoch
fritidsnämndens budgetram med 140 tkr för en höjning av aktivitetsbidraget till
föreningar, fastställa kommunens befolkningstal för beräkning av skatteintäkter
och generella statsbidrag till 8 890 personer år 2016, 8 905 personer år 2017 och
8 920 personer år 2018, uppräkning av hyreskostnader avseende lokaler som hyrs
från Vingåkers Kommunfastigheter AB inte ska göras för 2016 samt fastställer
ekonomiska budgetramar för 2016-2018 avseende drift- och
investeringsverksamheten.
Ramen för kulturoch fritidsnämnden är 14 526 tkr och innehåller 2015 års löner
eftersom löneökningarna numera samlas centralt tills alla avtal är klara. Avsikten
med den utökade ramen på 140 tkr till ungdomsorganisationerna är att fördubbla
aktivitetsstödet från 40 kr till 80 kr per sammankomst. Ramen har också tillförts
en mindre uppräkning på 13 tkr för köp av verksamhet och lokalvård.
De förändringar som gjordes inför 2015 fortsätter i 2016 års budget. Till Vingpeng avsätts 25 tkr. Från dessa medel kan ungdomar söka pengar för projekt och
arrangemang riktade till andra ungdomar. Beslut om ”Vingpeng” fattas inom 14
dagar efter ansökan i enlighet med regler fastställda av kulturoch fritidsnämnden.
Den höjda nivån med 50 tkr i bidrag till studieförbunden ligger kvar även 2016.
Några ytterligare förändringar har inte föreslagits. Förvaltningen räknar med
oförändrad servicenivå inom alla verksamheter med den nu aktuella ramen.
Beslutsunderlag
Tjänsteutlåtande, 2015-08-17
Kommunfullmäktige, 2015-06-15, § 60
_____
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
Datum
2015-08-17
Vår handläggare
Lars Furborg, 0151-191 89
[email protected]
Budget 2016 för kulturoch fritidsnämnden
Förslag till beslut
Förvaltningen föreslår att nämnden beslutar


Godkänna förvaltningens förslag till budgetfördelning för 2016.
Överlämna förslaget till kommunstyrelsen.
Bakgrund
Kommunfullmäktige har fastställt kulturoch fritidsnämndens nettoram för 2016
till 14 526 tkr. Ramen innehåller 2015 års löner eftersom löneökningarna numera
samlas centralt tills alla avtal är klara. Ramen har utökats med 140 tkr för stöd till
ungdomsorganisationer. Nämnden har för avsikt att fördubbla aktivitetsstödet
från 40 kr till 80 kr per sammankomst. Ramen har också tillförts en mindre
uppräkning på 13 tkr för köp av verksamhet och lokalvård. Hyreskostnaderna
beräknas vara oförändrade under 2016.
Följande förändringar som gjordes inför 2015 har permanentats i 2016 års budget:
Till Ving-peng avsätts 25 tkr. Från dessa medel kan ungdomar söka pengar för
projekt och arrangemang riktade till andra ungdomar. Beslut om ”Vingpeng”
fattas inom 14 dagar efter ansökan i enlighet med regler fastställda av kulturoch
fritidsnämnden. Den höjda nivån med 50 tkr i bidrag till studieförbunden ligger
kvar även 2016. Några ytterligare förändringar har inte föreslagits. Förvaltningen
räknar med oförändrad servicenivå inom alla verksamheter med den nu aktuella
ramen.
VK300S v1.0 040416,
Tjänstyttrande budget 2016
VINGÅKERS KOMMUN
Lars Furborg
förvaltningschef
1 (1)
Budgetförslag 2016
KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN
Kst
Nämnden
4001
4002
4004
Nämnden
Personalutbildning
Förvaltningsadministration
INTÄKTER
2015
Budget
2016
SUMMA
KOSTNADER
2015
Budget
2016
250
70
1 025
250
70
1026
1 345
1346
Vingåkersbadet
4101
4102
Vingåkersbadet
Caférörelse, badet
SUMMA
1 265
260
1265
260
4 102
120
4133
120
1 525
1 525
4 222
4253
25
65
25
65
880
4
37
15
890
4
37
15
90
90
936
946
25
25
Turism/fritid
4201
4202
4210
4309
Turistbyrå
Slottscafé
Souvernier
Fritidsverk. utanför centralorten
SUMMA
4403
Kst
Vingpeng
Fritidsgården
4401
4402
4404
Fritidsgården
Lovaktiviteter
Integrationsåtgärder
SUMMA
40
40
1 999
22
50
2012
22
50
40
40
2 096
2109
50
9
13
50
9
13
420
3 217
44
6
420
3219
44
6
72
72
3 687
3689
Bibliotek
4501
4502
4503
4510
SUMMA
Mediaanslag
Bibliotek
Programverksamhet
Försäljning bibliotek
tkr
2016
Netto
total
Kultur
4601
4602
4603
4604
4607
4610
Marknadsföring
Kulturverksamhet
Säfstaholm, utställningar och arr.
Säfstaholms slott
Ferieanställningar
Trycksaker mm.
SUMMA
80
333
438
1 484
25
380
25
380
80
333
438
1488
55
55
38
38
460
460
2 373
2 377
1 243
40
200
144
51
100
75
1383
40
200
144
51
100
75
1 853
1 993
16 512
16 713
Bidrag
4701
4702
4703
4704
4705
4706
4707
Bidrag, föreningar
Stipendier
Bidrag, studieorganisationer
Anslag, samlingslokaler
Föreningsanslag
Oförutsett, samlingslokaler
Sponsring
SUMMA
SUMMA HELA FÖRVALTNINGEN
TOTALSUMMA
2 187
Nettoram 2016:
Investeringsram
2016
2015
100
Klassifikationssystem
0
Handikappinvesteringar
50
Konfektionswebben
50
Möbler bibliotek
50
Oförutsett
Summa:
85
185
35
0
185
0
-16 713
14 526
Vingåkers kommun
rVINGÅKERS
KOiv1MUN
Samhi.ll s8ygO'ladsnamnden
'lUIJ -06- 2 4
Sammanträdesdatum
Kommunfullmäktige
Kf§ 60
lon'
On'
pi
Sida
2015-06-15
Dnr 192/2015
041
Dru 180/2015
Dru 194/2015
001
042
Budgetramar 2016-2018 för Vingåkers kommun
Kommunfullmäktiges beslut
•
•
•
•
•
•
•
•
Kommunfullmäktige utökar kulturoch fritidsnämndens budgetram med 140 tkr
avseende en höjning av aktivitetsbidraget till föreningar.
Kommunfullmäktige utökar samhällsbyggnadsnämndens budgetram med 200 tkr för
förstärkning med planansvarig inom bygg- och planverksamheten.
Kommunfullmäktige utökar kommunstyrelsens budgetram med 1 060 tkr.
Kommunfullmäktige fastställer kommunens befolknings tal för beräkning av
skatteintäkter och generella statsbidrag till 8.890 personer år 2016,8.905 personer år
2017 och 8.920 personer år 2018.
Kommunfullmäktige ger barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden ett
effektiviseringskrav vardera på motsvarande 10 procent av den kompensation av
budgetramarna som resursfördelningsmodellen ger kopplat till
befolkningsförändringen.
Kommunfullmäktige beslutar att uppräkning av hyreskostnader avseende lokaler som
hyrs från Vingåkers Kommunfastigheter AB inte ska göras för 2016.
Kommunfullmäktige beslutar att den årliga öronmärkningen till social investeringsfond
om 1,0 mkr per år upphör från och med 2016.
Kommunfullmäktige fastställer ekonorniska budgetramar för 2016-2018 enligt nedan
avseende drift- och investeringsverksamheten.
Ekonomichef, Elin Höghielm presenterar ärendet budgetramar 2016 för Vingåkers kommun
till kommunfullmäktige. Kommunchef och ekonomichef redogjorde ärendet till
kommunstyrelsen vid sammanträdet, 2015-05-25 och till arbetsutskottet vid sammanträdet,
2015-05-18.
Vid arbetsutskottets sammanträde, 2015-05-18 redogjordes samtliga nämnders
budgetförutsättningar för 2016. Efter en politisk diskussion om förslaget till budgetramarna
för 2016 föreslog arbetsutskottet till kommunstyrelsen att göra vissa prioriteringar i
budgetramarna för 2016.
Forts.
Justerandes sign
:L ~h~
Utdrags bes tyrkande
Vingåkers kommun
Kommunfullmäktige
Sammanträdesdatum
Sida
2015-06-15
85
Forts.
Kf§ 60
Kommunstyrelsen beslutade§ 109,2015-05-25 att föreslå kommunfuUmäktige att utöka
kulturoch fritidsnämndens budgetram med 140 tkr avseende en höjning av
aktivitetsbidraget till föreningar, utöka samhällsbyggnadsnämndens budgetram med 200 tkr
för förstärkning med planansvarig inom bygg- och planverksamheten och utöka
kommunstyrelsens budgetram med 1 060 tkr.
Tabellen nedan visar kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige om budgetramar för
2016.
~ n!.-""'I!>.n:;-.J'loJ <n!.;
R~ul'Jberikning
KSÄu:s ~islag till KS 150525
rör 2016
Be~.nhg; 8.&90 personer fu-. ~st:atsbXlraJ
Ntlt""'ltI~rII1kJ InlPm~ P(lStw
~:dt;~Me
UppRknlllg
2015
löner 2015"
FinlnulI
471176
"'" «"
fS61!S6
SåttzI
st1J1:Sh4~
~
ktJt'S(Jh'iYmitB «h ~sio.'}lf
6rri;rwue1
lr.t6ft'7!itt~
lero:tf4Ik(: resut
S«ii~ N1t'b'tHi/1y}:Y
Konvnunstyrthen
'17300
KAtzmjJ.,tiifil}~'iaf.d.J{t
,I,hl.!(tirt/Lrt
·~S
04320
·25
Bam/ulbiJdnlna
· 110 H l
·.,1
FMI".O-SI,
fflslo'e1.Lw.6b
-)1776
budgd
2~·.
1997S
500061
·Jm
.,gS"~
657
J.JW
llS1J
85 JJ$
~:~olkn.
~~s
}frplfl9DDf
r:::,~:
!C6061
·llll
.,
·1
· 400
·S061
1000
20351
·70'
~
·1190
...
-6H
·1lJ1
·9S
·10 1ft:)
·91311
,6,
·J OIJO
·HO
·14541
.,
·4353
·200
·4553
,]74
·182090
637
·1871113
0$1$J
·91905
·]6]#
·]6 J68
,]0
·115
·6370
J.(I!!I>
19,M9;
·lm
-1141
1,!\i%
·1691
J,~O%
·llJS
·5990
·17'170
r.n
5S·79J,
TOTALT
·Dm
·7 SIS
·~;S91
·]7(06
6U
·10 m
-4SS!\i
·J.l6iB
·20 m
-4SS9IJ
-3-16i8
.. 2013
·6650
·150
·113
-711
111 n]
16264
Jerhgh:u,.J~·
1.7JYO
.\61*
1~m;
·lIm
·S;7
·16/6
-3716
·U360
-185211
o
o
6261
o
·1111
·101W
·9lJS
·H~OI
-6181
·150
·19519
·S
-11l7ö
·1005
o
416W
.]fXl()
·5
.gSf19
USO
eDIlS
·S061
JJJ,lO>7'-SlXiJ
lO-$jJ,
9!J·örtr
2<116
·lC<VJ
fIS)Tl
·91~S
·178 VO
Citbli r U rl!' Amt NY BEfOlkJllHGSPRQGHOS 150330
ManSMATUWII
1l<~"!log
V~Rndr Bd'Ofkn1ngsPv I~".
priorittringu bildget
·100
o
·H3·U
Sodalnintndco
2:'1,
·656J
·111100
·914]
Kulturomfrilld
GnJn:Jslr!4. 7-15i,
Gl... - . 16·18 Jr
U,r.'i~~
U~
-lJJl
'21]
.]OI!O
",Ir
h"",
2'fo
·flSO
R~lJISo.'Mits«t
s"mhiUsbyooud
~, ~:,
nJ8!
Swmw:
"'"
UPf~n~ing
Uppril'iog _UpJ""'Tniog
kop verb DVf19iI potter
·6nO
·5!1
·91911
SjJ
-4Ul
·l/)1!O
471611
.tfo.ThTluNJifr.:, VSR
·OVttf!jn9
Upprikniog
-47lJ;
-]$45-1
156
5060
o
5060
l·J.ÖYenkollushllero
Dljimnillg
Di/ftreM
5061
O
Forts.
Justerandes sign
CfL ~
J!){J/
U tdrags bes tyrkande
Vingåkers kommun
Kommunfullmäktige
Sammanträdesdatum
Sida
2015-06-15
86
Forts.
Kf§ 60
Tabellen nedan visar kommunstyrelsen förslag till kommunfullmäktige om budgetramar för
åren 2016-2018 utifrån gällande resursfördelningsmodell.
FLERARSPLAN 2016-2018
Nettoramar Inkl interna poster
C l r ~ulär 15: 15
KSAu :s f örsla g
Nuvarande
budget
2015
B~folkn/ngsantagande
Finansen
~II
KS 150525
Förslag
Förslag
Förslag
budget
b,..dget
budget
2016
2017
2018
8890 personer 8905 personer
8920 persOner
471676
varav
Skatter och statsbidrag
LänepHslag
Arbetsg/varavgifter och pensioner
Övn'gt finansen
Intern intäkt PO-pHlägg
Demografisk reserv
Sociala
invesft~ringar
Surn",iI:
Kommunstyrelsen
varav
Kommunbidrag VSR
Kommunbidrag Viadldakt
Kollektivtrafik
Resurs ofiirutsett
Kultur och fritid
Samhällsbvggnad
Barn/utbildning
486086
506061
520904
-582
-91942
593
83382
-4861
-7232
-95419
-16363
535886
-25759
-99061
-101871
1650
1115
1115
86778
8999~
92604
-5061
O
-5359
-1000
47.1 676
486777
-5209
O
49.1 38.1
O
4966.17
-87390
-89589
-90016
-90540
-6563
-7177
-7177
-7177
-10100
-10100
-9238
-3000
-3000
-10100
-9500
-3000
-10100
-9143
-14341
-14541
-14642
-14745
-4320
-4553
-4562
-4572
-180995
-187823
-189488
-192875
-32776
-6283
-33974
-7525
-95597
-9856
-3000
varav
Färsko/a, 0-5 Hr
Färskolek/ass, 6 Hr
Grundskola, 7-15 Hr
Gymskola, 16-18 Hr
-34733
-34633
-6600
-7640
-94 S84
-36368
-37606
-95772
-38543
-178370
-185211
-187752
Äldreomsorg
65-79 Hr
80-89 Hr
90- över
-20813
-45590
-21380
-22071
-22359
-34678
-47236
-38454
-47245
-39567
-49406
-40502
TOTALT, budgeterat resultat
6261
5060
4920
2159
Socialnämnden
-92905
-41633
-191725
varav
Justering interna poster
1
%
överskott av skatter o
DIfferens
O
O
O
5060
5061
4920
5209
2159
5359
-289
-3200
O
6261
Resultatm51
Forts.
Justerandes sign
fb- 4l /t!tJj/
U tdrags bes tyrkande
Vingåkers kommun
Kommunfullmäktige
Samman!rädesda!um
Sida
2015-06-15
87
Forts.
Kf§ 60
Inlägg
Anneli Bengtsson (S), Lars-Göran Karlsson (SD), Linus Larsson (MP), Lennart Andersson
(Iill), Yvonne Olsson (V) och Lars-Gunnar Karlsson (FP) yttrar sig i ärendet.
Yrkanden
Anneli Bengtsson (S), Lars-Göran Karlsson (SD), Linus Larsson (lVrP), Lennart Andersson
(Iill), Yvonne Olsson (V) och Lars-Gunnar Karlsson (FP) yrkar bifall till kommunstyrelsens
förslag till beslut.
Beslutsunderlag
Tjänsteutlåtande, 2015-05-16, kommunledningsförvaltningen
Tjänsteutlåtande, 2015-03-30, samhällsbyggnadsenheten
Tjänsteutlåtande, 2015-05-11, samhällsbyggnadsenheten
Protokolls beslut § 49 från samhällsbyggnadsnämnden, 2015-05-11
Protokollsbeslut § 41 från samhällsbyggnadsnämnden, 2015-04-29
Budgetförutsättningar 2016 från samhälls byggnads nämnden
Behovsutredning 2016-2018 ftån samhällsbyggnadsnämnden
Protokollsbeslut § 63 från socialnämnden, 2015-05-11
Förslag till prioriteringar för budget 2016-2018 från socialnämnden
Samverkansprotokoll med facken och socialnämnden, 2015-02-11
Protokollsbeslut § 44 från barn- och utbildningsnämnden, 2015-05-12
Uppföljning för innevarande budgetår 2015 från Barn- och utbildningsnämnden
Protokollsbeslut § 45 ftån barn- och utbildningsnämnden, 2015-05-12
Budgetförutsättningar för 2016 från Barn- och utbildningsnämnden
Expediering
Samtliga nämnder
Ekonomienheten
Justerandes sign
el- 11 ItJ!j/
Utdragsbestyrkande
Sammanträdesdatum
Sida
2015-09-10
49
Kfn § 44
Revidering av kulturoch fritidsnämndens mål
Kultur- och fritidsnämndens förslag till beslut

Kultur- och fritidsnämnden fastställer de reviderade målen för kulturoch
fritidsnämnden.
På beredningsutskottet den 24 augusti 2015 diskuterades förslag till mål för
kulturoch fritidsnämnden. Förvaltningschefen har sammanställt målen:
-
Antalet barn i föreningslivet skall öka
Antalet badande i Vingåkersbadet skall öka
Antalet program och arrangemang på biblioteket skall öka
I sammanställningen redogörs även för syftet, indikatorer, målnivå, uppfyllelsetid
och vem som är ansvarig.
Beslutsunderlag
Förslag till mål för kulturoch fritidsnämnden, 2015-08-25
_____
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
Mål kulturoch fritidsnämnden
Resultatmål
Beskrivning
Indikatorer
Målnivå
Uppfyllestid
Antalet barn i föreningslivet
skall öka
Barn- och ungdomars hälsa
förbättras och användning
av droger minskar.
Antalet aktiviteter i föreningslivet för åldern 5-20 år samt
antalet medlemmar i ungdomsorganisationer.
Ökning med 10%
2017
Förvaltning och
fritidsgården
Antalet badande i Vingåkersdet skall öka
Simning och annan motion
främjar folkhälsan.
Badhusets statistik över antalet
besökare
Ökning med 10%
2017
Badhuset
Läskunnighet är en grundförutsättning för att klara
skolan och arbetslivet.
Summering i bibliotekets
verksamhetsberättelse
Ökning med 15%
2017
Biblioteket
Antalet program och
arrangemang på biblioteket
skall öka.
Ansv.
Sammanträdesdatum
Sida
2015-09-10
50
Kfn § 45
Delegationsärenden
Kultur- och fritidsnämndens förslag till beslut

Delegationsbesluten läggs till handlingarna.
Följande beslut är tagna på delegation:
Aktivitetsstöd
Vingåkers Jiu-Jitsu Club
Högsjö Bollklubb
Båsenberga Slalomklubb
Ekbackskyrkans Ungdom
Ekbackskyrkans Innebandyklubb
Friluftsfrämjandet, Vingåkers lokalavd
Vingåkers Sportklubb
Vingåkers IF
Vingåkers Golfklubb
Vingåkers OK
SEF
Midnimo förening
Österåkers IS
Korskyrkans Församling
680
5 160
8 720
1 080
5 920
5 280
880
4 800
13 440
1 680
1 320
1 920
360
800
560
2015-07-02
2015-07-07
2015-07-23
2015-07-23
2015-08-17
2015-08-17
2015-08-17
2015-08-17
2015-08-17
2015-08-20
2015-08-24
2015-08-20
2015-08-24
2015-08-28
2015-08-31
Administrationsbidrag
Vingåkers Jaktskytteklubb
5 175
2015-07-15
Ledarutbildningsbidrag
Vingåkers Ryttarförening
5 600
2015-08-13
Lägerbidrag
Ekbackskyrkans Ungdom
875
2015-09-01
_____
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
Sammanträdesdatum
Sida
2015-09-10
51
Kfn § 46
Dnr 47/2015
Dnr 50/2015
Dnr 51/2015
007
003
003
Information

Informationen läggs till handlingarna.
Revisionsrapport om Granskning av kommunens årsredovisning 2014
Kommunstyrelsen beslutade 2015-05-25, § 99, att lägga revisionsrapporten till
handlingarna samt att delge rapporten till nämnder/styrelser och de kommunala
bolagen.
Styrmodell för Vingåkers kommun
Kommunfullmäktige beslutade 2015-06-15, § 58, att anta reviderad styrmodell för
Vingåkers kommun att gälla från och med 2016-01-01. Denna ersätter därmed
styrmodellen som antogs av kommunfullmäktige 2015-05-30, § 59.
Strategisk inriktning för Vingåkers kommun 2016-2019
Kommunfullmäktige beslutade 2015-06-15, § 59, att anta strategisk inriktning för
Vingåkers kommun 2016-2019.
_____
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
WWW.pwc.se
!\I<rT1S KOMMUN
",
,'''V';
/O 'I ~)
I
t
(
Christina Olsson
Kim Gustafsson
Christel lvfodin
Kerstin Svensson
Cert. kommunal revisor
mars-april20J5
pwc
Jnaclsnäm nden
06 O4
1[lnr r l
VJNGÅI{ERS KOMMUN
Kommunstyrelsen
InnehållsfOrteckning
1.
Sammanfattning ..........................•.....•.•.....................................•..................•.•........ 1
2.
Inledning .................................................................................................................. 2
2.1.
Bakgrund ................................................................................................................... 2
2.2.
Revisionsfråga och metod ......................................................................................... 2
2·3·
Revisionskriterier ...................................................................................................... 3
3·
Granskningsresultat •...........................................•.•.......•........................................ 4
3·1.
Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning .................................. 4
3·1.1.
Förvaltningsberättelse .................................................................................... 4
3·1.2.
Balanskrav ...................................................................................................... 6
3·1.3·
God ekonomisk hushållning ........................................................................... 6
3·1.4·
3·2.
Nämndernas redovisning av sitt uppdrag ....................................................... 8
Rättvisande räkenskaper ........................................................................................... 8
3·2.1.
Resultaträkning ............................................................................................... 8
3·2.2.
Balansräkning ................................................................................................. 9
3·2·3·
Kassaflödesanalys ........................................................................................ 10
3·2-4.
Sammanställd redovisning ........................................................................... 10
3·2·5·
Tilläggsupplysningar .................................................................................... 11
PwC
1.
Sammanfattning
Revisorerna i Vingåkers kommun har gett PwC i uppdrag att genomföra granskning
av årsredovisning 2014. Granskningen sker utifrån ett väsentlighets- och riskperspektiv och har bland annat till syfte att bedöma om årsredovisningen är upprättad i
enlighet med kommunallagen, lag om kommunal redovisning och övrig normgivnmg.
Vi bedömer att årsredovisningen huvudsaldigen redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen.
Årets resultat uppgick till 12,5 miljoner kronor och vilket motsvarar 2,67 procent av
skatteintäkter och generella statsbidrag. Kommunen uppfyller balanskravet för
2014 och inga negativa resultat finns att återställa.
Enligt kommunal redovisningslag ska årsredovisningen innehålla en utvärdering av
om målen för god ekonomisk hushållning uppnåtts.
Vi bedömer att utvärderingen av de finansiella målen har skett i tillräcldig omfattning och ger en rättvisande bild av måluppfyllelsen. Samtliga två mål bedöms vara
uppfyllda. Vi bedömer den finansiella måluppfyllelsen som mycket god.
Kommunstyrelsen gör inte någon bedömning av måluppfyllelse för respektive verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning, däremot bedöms delmålen. Samtliga
delmål bedöms delvis uppfyllda, ett bedöms ej uppfyllt. Vi bedömer att verksamhetsmålens måluppfyllese är svårbedömt.
Någon redovisning, förutom den som görs under respektive övergripande mål, av
nämndernas verksamhetsmål görs inte i årsredovisningen.
Vi bedömer vidare att årsredovisningen i allt väsentligt uppfyller kraven på rättvisande räkenskaper och är upprättad enligt god redovisningssed.
1 av 12
PwC
2.
Inledning
2.1.
Bakgrund
I den kommunala redovisningslagen (KRL) regleras externredovisningen för kommuner och landsting. I lagen finns bestämmelser om årsredovisningen. Vidare regleras den kommunala redovisningen av uttalanden från Rådet för kommunal redovisning (RKR) och i tillämpliga delar av Redovisningsrådet och Bokföringsnämndens normering.
Revisionsobjekt är Kommunstyrelsen som enligt kommunallagen är ansvarig för
årsredovisningens upprättande.
När det gäller nämndernas redovisning, skall den enligt kommunallagen utformas
på det sätt som fullmäktige bestämmer.
2.2.
Revisionsfråga och metod
Revisorerna har bl. a. till uppgift att pröva om räkenskaperna är rättvisande. Inom
ramen för denna uppgift bedöms om årsredovisningen är upprättad i enlighet med
lag om kommunal redovisning (kap 3 - 8). Vidare ska revisorerna enligt kommunallagen (9:9a) avge en skriftlig bedömning av om resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de mål fullmäktige beslutat om. Bedömningen ska biläggas årsbokslutet. Detta sker inom ramen för upprättandet av revisionsberättelsen.
Granskningen, som sker utifrån ett väsentlighets- och riskperspektiv, ska besvara
följande revisionsfrågor:
e
CP
CP
e
Lämnar årsredovisningen upplysning om verksamhetens utfall, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen? Med verksamhetens
utfall avses utfallet i förhållande till fastställda mål och ekonomiska ramar.
Har balanskravet uppfyllts och hanteras eventuella underskott i enlighet
med balanskravets regler?
Är årsredovisningens resultat förenligt med de mål fullmäktige beslutat avseende god ekonomisk hushållning?
Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande? Med rättvisande avses följsamhet mot lag, rekommendationer och god redovisningssed.
Granskningen av årsredovisningen omfattar:
CP
förvaltningsberättelse (inkl. drift- och investeringsredovisning)
CP
resultaträkning
e
kassaflödesanalys
e
balansräkning
CP
sammanställd redovisning
2 av 12
PwC
Bilagor och specifikationer till årsredovisningens olika delar har granskats.
Vi har även bedömt kommunens ekonomiska ställning och utveclding, efterlevnaden av balanskravet och om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål
för god ekonomisk hushållning som fullmäktige beslutat om. Granskning av resultatsammanställning för VA-verksamheten och renhållningsverksamheten omfattas
inte av denna granskning.
Vidare har vi också inom ramen för granskningen av årsredovisningen bedömt
nämndernas redovisningar av hur de fullgjort sitt uppdrag från fullmäktige.
Granskningen baseras på nämndernas rapportering till fullmäktige såsom den presenteras i årsredovisningen
Granskningen har utförts enligt god revisionssed för kommuner och landsting. Det
innebär att granskningen planerats och genomförts ur ett väsentlighets- och riskperspektiv för att i rimlig grad kunna bedöma om årsredovisningen i allt väsentligt
ger en rättvisande bild. Med rättvisande bild menas att årsredovisningen inte innehåller fel som påverkar resultat och ställning eller tilläggsupplysningar på ett sätt
som kan leda till ett felaktigt beslutsfattande. Granskningen omfattar därför att bedöma ett urval av underlagen för den information som ingår i årsredovisningen. Då
vår granskning av den anledningen inte varit fullständig utesluter den inte att andra
än här framförda brister kan förekomma. Vårt uppdrag omfattar inte en granskning
och prövning om den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcldig.
Granskningen har introducerats genom kontakter och samplanering med kommunens/ landstingets ekonomikontor. Granskningen har utförts enligt god revisionssed med utgångspunkt i SKYREV:s utkast ''Vägledning för redovisningsrevision i
kommuner och landsting". Vägledningen baseras på ISA (International Standards
on Auditing). Som framgår av vägledningen kan implementeringen ske successivt
varför tillämpliga ISA helt eller delvis har följts beroende på om vägledningen har
beaktas i årets revisionsplan. Granskningen har skett genom intervjuer, dokumentgranskning, granskning av räkenskapsmaterial och i förekommande fall registeranalys.
Rapportens innehåll har sakgranskats av ekonomichef.
Revisionskriterier
Kommunstyrelsen är ansvarig för upprättandet av årsredovisningen som enligt 8
kap 18 § KL ska godkännas av kommunfullmäktige.
Granskningen av årsredovisningen innebär en bedömning av om rapporten följer:
•
Kommunallagen
•
Kommunal redovisningslag
•
Rekommendationer från rådet för kommunal redovisning
•
Fullmäktiges beslut om god ekonomisk hushållning
3 av 12
PwC
Granskningsresultat
Verksamhetens uifall,finansiering och ekonomiska ställning
3. 1 .1.
3.1.1.1.
Förvaltningsberättelse
Översikt över utvecklingen av verksamheten
Bedömning och iakttagelser
Vi bedömer att förvaltningsberättelsens översikt och upplysningar i all väsentlighet
överensstämmer med kraven i kommunala redovisningslagen (KRL).
Analysen av årets resultat och den ekonomiska ställningen ger en rättvisande bild.
Förvaltningsberättelsen beskriver också kort hur ekonomin utvecklas de närmaste
åren.
Analys och rättvisande bedömning av ekonomi och ställning.
Analysen av årets resultat och den ekonomiska ställningen ger en rättvisande bild.
Förvaltningsberättelsen beskriver också kort hur ekonomin utvecklas de närmaste
åren.
Analys av den ekonomiska ställningen kan utvecklas ytterligare till kommande år.
Årets resultat blev + 12,5 miljoner kronor (2,9 miljoner kronor år 2013). Resultatet
är högre än vad som prognostiserades i delårsresultatet. Årets resultat bidrar till att
det egna kapitalet förstärkts och solidititeten förbättrats. Soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen är fortfarande negativ och uppgår till - 37 procent. För att stärka
kommunens ekonomiska förutsättningar på längre sikt bör soliditeten förbättras.
Nettokostnadens andel av skatt och statsbidrag uppgår vid bokslutet till 97,4 procent vilket är en förbättring gentemot föregående år. Främsta förklaringen är ökade
.statsbidrag på grund av förändringen i utjämningssystemet.
Förvaltningsberättelsen innehåller uppgifter om pensionsåtaganden och pensionsmedelsförvaltning. Nyckeltal beskrivs och redovisas.
Händelser av väsentlig betydelse och förväntad utveckling.
I förvaltningsberättelsen beskrivs viktiga händelser i korthet från respektive
nämnd. Den förväntade utvecklingen beskrivs inledande i omvärlds analysen samt
utifrån de fyra perspektiven, medborgare, hållbarhet, medarbetare samt ekonomi i
avsnittet om framtiden.
Väsentliga personalf'örhållanden. Den personalekonomiska redovisningen är
väl utvecklad i årsredovisningen och lämnar information i tillräcklig omfattning. De
obligatoriska uppgifterna om personalens sjukfrånvaro redovisas i enlighet med
4 av 12
PwC
ställda krav. Den totala sjukfrånvaron har ökat från 6,7 procent 2013 till 7,5 procent
20 14.
Gemensam förvaltningsberättelse. Förvaltningsberättelsen omfattar ett avsnitt om kommunkoncernen där en beskrivning av de olika bolagen som ingår i den
sammanställda redovisningen samt verksamheter i annan juridisk person. Beskrivningen av den samlade verksamheten behöver utvecklas i enlighet med RKRs rekommendation 8.2. bland annat med avseende på upplysningar om utvecklingen av
den samlade verksamheten och särskilda upplysningar om ekonomi och verksamhet
men också om verksamhet utifrån styrdokumenten för koncernföretagen.
Pensionsredovisning
I förvaltningsberättelsen redovisas upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser i enlighet med RKR 7.1 som en del av uppföljningen av fullmäktiges
föreskrifter om förvaltning av pensionsmedel.
Upplysningar salmas i årsredovisningen om särskild avtalspension och visstidspensioner i enlighet med RKR 2.1.
Andra förhållanden som har betydelse för styrning och uppföljning av
kommunens verksamhet. Detta område avser information och analys rörande
prestationer, kvalitet och mål.
Under avsnittet "Kommunövergripande mål och delmål" beskrivs vilka åtgärder
inklusive beslut som har vidtagits samt till en del beskrivs också resultat. I bilaga
återfinns de indikatorer som används för uppföljning av mål och delmål. Som
kommunstyrelsen själv påpekar behövs en utveckling för att förbättra mätmetoder
och redovisning av måluppfyllelsen.
Information om de kommunala bolagen redovisas i förvaltningsberättelsen. Informationen omfattar både verksamhet och ekonomi. Bolagens egen bedömning av
hur ändamål och verksamhetsmål som fastställts av fullmäktige har uppfyllts framgår för två av bolagen. Bolagen bör på samma sätt som kommunens nämnder på ett
tydligt sätt redovisa hur ändamålet med bolaget har uppfyllts samt lämna en redovisning av övriga uppdrag och ägardirektiv som kommunen beslutat om. Se KL 6:1a
och 1b.
Investeringsredovisning
Vi bedömer att investeringsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av
årets investeringar. Vi saknar jämförelse med tidigare år samt analyser och kommentarer till avvikelser i förhållande till budget. Några av de större investeringarna
under året finns nämnda i förvaltningsberättelsen.
3.1.1.2.
5 av 12
PwC
3·1.1. 3.
Driftredovisning
Vi bedömer att driftredovisningen i all väsentlighet ger en rättvisande bild av hur
utfallet förhåller sig till fullmäktiges budget. Jämförelser görs för nämndernas utfall
av driftbudgeten mot föregående år.
Vi bedömer att driftredovisningen har analyserats i tillräcklig omfattning.
Nämndernas budgetavvikelse för
2013
samt 2014 redovisas i tabellen nedan:
Nämndresultat, mnkr
Kommunstyrelse
Samhällsbyggnadsnämnden
Barn- och utbildningsnämnden
Socialnämnden
Summa nämndernas verksamheter
2013
-0,9
0.2
-0,3
-5,6
0,8
2014
1,6
0,1
-0,8
-1,0
3,0
-S,8
3,0
Verksamheterna visar på en god budgetföljsamhet, vilket är viktigt utifrån god ekonomisk hushållning. I jämförelse mellan åren 2013 och 2014 kan vi utläsa av tabellen ovan att socialnämnden har förbättrat resultatet. Förldaringen är främst att delar av tjänster under året har finansierats av projektmedel samt att utbildningar inte
har genomförts. Vi kan även notera att samhällsbyggnadens resultat har försämrats.
3·1.2.
Balanskrav
Vi instämmer i kommunens bedömning av om balanskravet uppfyllts. Årets resultat
positiva resultat om 12,5 miljoner kronor medför att balanskravsresultatet är uppfyllt. Kommunen lever upp till kommunallagens krav på en ekonomi i balans (KL
8:5 a-b). När hänsyn tagits till realisationsvinsterna som uppgår till 0,375 miljoner
kronor är kommunens balansresultat 12,1 miljoner kronor.
Kommunen uppfyller balanskravet för
ställa.
2014.
Inga negativa resultat finns att åter-
God ekonomisk hushållning
I kommunen har utifrån god ekonomisk hushållning beslutat om två finansiella
mål. Vi bedömer den finansiella måluppfyllelsen som mycket god. Vi bedömer att
utvärderingen av de finansiella målen har skett i tillräcklig omfattning och ger en
rättvisande bild av måluppfyllelsen.
Vi anser däremot det svårt att göra en bedömning av måluppfyllelse av verksamhetsmålen.
Vi bedömer att kommunstyrelsens utvärdering av de övergripande verksamhetsrnålen i förhållande till god ekonomisk hushållning behöver förbättras för att ange
6
PwC
av 12
måluppfyllelse. Vi saknar tydliga målvärden som kan följas upp med stöd av valda
indikatorer. Vi noterar att ett arbete pågår att utveckla såväl mål som uppföljning av
dessa. De nya målen planeras gälla från och med år 2016.
3.1.3.1.
Finansiella mål
I årsredovisningen görs en överskådlig avstämning mot kommunens finansiella mål
som fastställts i budget 2014:
resultat innebär
att resultatet uppgår
till 2,67 % av skatter
och statsbidrag.
Investeringar med egna medel.
Inga nya lån under
året har upptagits för
investeringar.
Målet är uppfyllt.
Samtliga finansiella mål har uppnåtts, vilket är en viktig förutsättning för en hållbar
ekonomi.
Vi bedömer den finansiella måluppfyllelsen som mycket god.
3.1.3.2. Mål för verksamheten
I kommunens strategiska plan med budget för 2014 och flerårsplan för 2015-2016
har fullmäktige beslutat om tre övergripande mål med tillhörande delmål. Till delmålen har i sin tur olika aktiviteter och indikatorer kopplats där indikatorerna ska
visa om kommunens insatser leder mot att målen kan uppfyllas. De tre övergripande målen är
o
•
..
Vi är stolta över att vi tar ansvar för våra resurser (med 5 delmål)
Vi är stolta över att leva, verka och uppleva i Vingåkers kommun (med 6
delmål)
Vi är stolta över att vi är företagsamma (med 3 delmål)
De kommunövergripande målen och samtliga delmål har följts upp i årsredovisningen. För varje delmål har i årsredovisningen beskrivits framför allt aktiviteter
som visar hur kommunen arbetar för att uppfylla målet samt till viss del redovisas
även nyckeltal och jämförelser.
Samtliga delmål utom ett bedöms av kommunstyrelsen som delvis uppfyllt, ett som
ej uppfyllt. Någon sammanfattande bedömning av respektive övergripande nivå
görs inte. Under hösten 2014 och vintern 2015 har en revidering av nuvarande
övergripande mål gjorts. En utveckling sker för att utveckla indikatorer och uppföljning av dessa både på kommunövergripande nivå och nämndnivå.
7
PwC
av 12
Nämndernas redovisning av sitt uppdrag
Någon tydlig redovisning av hur nämnderna har uppfyllt sitt uppdrag bedömer vi
inte finns förutom vad som avser ekonomisk ram.
Av KL 3:15 framgår att nämnderna ska redovisa till fullmäktige hur de fullgjort sina
uppdrag, samt att fullmäktige beslutar om omfattningen av redovisningen och formerna för den.
Vi har övergripande granskat att:
III
III
Redovisningarna är utformade i enlighet med kommunens anvisningar.
Redovisningarna ger en rättvisande bild av verksamhetens utfall i förhållande till fullmäktiges uppdrag.
Kommunstyrelsen har fastställt anvisningar inför arbetet med årsredovisningen
2014. Av anvisningarna framgår att nämndernas verksamhetsberättelser skall ha en
gemensam struktur.
Några tydliga uppdrag till nämnderna ger inte fullmäktige, utan nämndplanerna är
tänkta att konkretisera de övergripanden målen. I Strategisk plan står följande
"Kommunfullmäktiges fastställda mål och riktlinjer är i huvudsak av övergripande karaktär, en konkret tolkning som kan tjäna som vägledning inom nämndernas verksamhetsområden görs sedan i nämndplanerna som på en mer konkret
nivå anger vad som ska åstadkommas och när i tiden det ska ske."
Nämndplanerna ska godkännas av kommunstyrelsen men behandlas inte av fullmäktige.
Av detta utgår vi från att nämndernas redovisning av sina uppdrag får ses inom den
rapportering som övergripande sker i förvaltningsberättelsens olika avsnitt. Till
exempel återfinns beskrivningar från nämnderna under avsnitten Viktiga händelser, Kommunövergripande mål och delmål samt under Kommunens ekonomi.
3·2.
Rättvisande räkenskaper
3. 2 .1 .
Resultaträkning
Vi bedömer att resultaträkningen uppfyller KRL:s krav och i huvudsak är upprättad
i enlighet med god redovisningssed.
Vi bedömer att resultaträkningen ger en i allt väsentligt rättvisande bild över årets
resultat.
8 av 12
PwC
Resulta träkning
2014
2013
tkr
tkr
118251
117511
-566003
-549740
-8287
-12 123
-456039
-444352
Skatteintäkter
337051
336910
Generella statsbidrag & utjämning
131169
110468
620
924
-302
-1059
12 498
2890
Verksamhetens intäkter
Verksamhetens kostnader
Avskrivningar
Verksamhetens nettokostnader
Finansiella intäkter
Finansiella kostnader
Årets resultat
Verksamhetens nettokostnader uppgår till 456 miljoner kronor vilket är en ökning
med 2,6 procent jämfört med föregående år. Kostnadsökningen förklaras främst av
ökade personalkostnader om 5,2 procent. Generella statsbidrag och utjämning har
ökat i jämförelse med föregående år med 18,7 procent vilket främst beror på nya
utjämningssystemet.
Resultatet i jämförelse med föregående år förklaras främst av att verksamhetens
nettokostnader har ökat endast med 2,6 procent vilket är mycket lägre än skatt och
statsbidragsökningen på 4,7 procent.
Balansräkning
3.2. 2 .
Vi bedömer att balansräkningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av tillgångar,
avsättningar, skulder och eget kapital. Tillgångarna, avsättningarna och skulderna
existerar, är fullständigt redovisade, rätt periodiserade och har värderats enligt
principerna i KRL.
Balansräkningen är i allt väsentligt uppställd enligt KRL och omfattar noter i tillräcklig omfattning. Posten bidrag till statlig infrastruktur ska redovisas på en separat rubrikrad mellan anläggningstillgångar och omsättningstillgångar.
Bilagor/specifikationer kan förbättras för att säkerställa posternas riktighet. Vi hade
samma synpunkt föregående år.
De synpunkter vi har kommenteras nedan:
Anläggningstillgångar - Järnvägen. Kommunen investerade och lämnade
bidrag till Banverket år 2003 på totalt 14,5 mnkr vid upprustningen av stationshuset. I avtal med Banverket framgår kommunens respektive Banverkets åtaganden. I
kommunens underlag och redovisning går det ej att härleda vad som skall klassificeras som investering resp. bidrag. Under 2012 ändrade kommunen avskrivningstiden på denna investering till 25 år från att tidigare varit 50 år. Vår bedömning är att
9 av 12
PwC
en avskrivningstid på 25 år följer god redovisningssed. En extra nedskrivning gjordes under 2012 på 2,4 mnkr p.g.a. tidigare års för låga avskrivningar.
Då hela bidraget på 14,5 mnkr redovisades som en investering är vår bedömning
fortfarande att det bokförda värdet är för högt.
Långfristiga fordringar. Vi bedömer att långfristiga fordringar på ca 4,0 mnkr
som avser ränte- och amorteringsfria lån till :flera av kommunens föreningar inte är
balansgilla och inte ska upptas bland kommunens fordringar.
Avsättning - Deponi. Kommunen har sedan 1999 gjort årliga avsättningar för
återställande av deponin (avfallsanläggningen Vik). Fullmäktige beslutade 2004 om
en plan för avsättning för kommande återställning av deponin. En beräkning gjordes att kostnaden för återställande av deponin var ca 18,5 mnkr. De årliga avsättningar som gjorts har för åren 2008-2011 inte följt planen. Under 2012 gjordes en
extra avsättning på 2,0 mnkr. I bokslut 2014 har kommunen avsatt 4 mnkr. Avsättningen grundar sig en ny beräkning som har utförts av ett externt företag under
2014 som visar på en sluttäckningskostnad på ca 16,2 mnkr. Totala medel avsatta
för sluttäckning är efter bokslut 2014 16,6 mnkr.
Vi bedömer att gjorda avsättningar för deponin nu visar en rättvisande bild av vad
återställandet av deponin kostar.
Kortfristiga skulder Underlagen till uppbokade projekt har i vissa fall förbättrats
jämfört med tidigare år, men brister i övervägande fall i dokumentationen, vilket
gör att det inte går att bedöma om det är rätt belopp och/eller rätt periodisering
som skett i bokslutet. Liknande synpunkt som tidigare år.
Kassaflödesanalys
Vi bedömer att kassa:flödesanalysen redovisar kommunens finansiering och investeringar samt att noter finns till de väsentligaste posterna.
Vi bedömer att upprättad kassa:flödesanalys överensstämmer med motsvarande
uppgifter i övriga delar av årsredovisningen.
3·2·4·
Sammanställd redovisning
Vi bedömer att den sammanställda redovisningen ger en helhetsbild av kommunens
ekonomiska ställning och åtaganden.
Granskningen visar att den sammanställda redovisningen i allt väsentligt är upprättad i enlighet med KRL:s krav (kap 8).
Den sammanställda redovisningen är upprättad utifrån preliminära årsredovisningar. Vi bedömer dock att den sammanställda redovisningen i allt väsentligt är
rättvisande. Redovisningen är upprättad enligt förvärvsmetoden med proportionell
konsolidering.
10 av 12
PwC
För att höja informationsvärdet kan i noter till de olika posterna i resultat- och balansräkningen lämnas uppgifter om större skillnader som uppkommit mellan åren.
Skillnader i redovisningsprinciper mellan kommunen och dess koncernbolag framgår inte av kommunens redovisningsprinciper, det framgår heller inte om några
justeringar har gjorts för eventuella skillnader.
3·2·5·
Tilläggsupplysningar
Vi bedömer att kommunen i allt väsentligt redogjort för de redovisningsprinciper
som tillämpas.
De avvikelser som förekommer och där upplysning har lämnats i avsnittet redovisningsprinciper anges i nedanstående punkter:
•
Avskrivningar. För kommunens materiella anläggningstillgångar påbörjas
avskrivningar året efter investeringarnas färdigställande. Enligt god redovisningssed skall avskrivning påbörjas då en anläggning tas i bruk (RKR nr
11). För inventarier påbörjas avskrivningarna samma år som de anskaffas.
Arbetet med att bygga upp ett komplett anläggningsregister pågår och
görs i samband med arbete och anpassning av ekonomisystemets kodsträng
för en registrering m.m. av uppgifter i systemet och som kommer att innebära korrekta redovisningar och avskrivningsåtgärder avanläggningstillgångar. För inventarier har ett aktuellt anläggningsregister upprättats.
•
Löner för timanställdas tid och ob-ersättningar periodiseras inte. Kommunen redovisar timanställdas löner enligt kontantprincipen. Vi anser att timanställdas löneskulder skall periodiseras. En övergång från kontantprincip
till periodisering innebär ett byte av redovisningsprincip och RR:s rekommendation 5 blir då tillämplig.
Kommunen avviker från god redovisningssed enligt följande:
•
Exploateringstillgångar. I redovisningen framgår ej hur exploateringstillgångarna är ldassificerade och värderade. Som underlag till balansposten
finns förteckning över ett antal objekt som redovisas som exploateringstillgångar.
•
Leasing. Upplysningar om finansiella och operationella leasingavtal saknas
(RKR:s rekommendation 13.2).
•
Sammanställd redovisning. Beskrivningen av den samlade verksamheten behöver utvecldas. Nothänvisningar till resultat- och balansräkning saknas samt god redovisningssed i övrigt. ( RKR:s rekommendationer 8.2 samt
KRL)
11 av 12
PwC
2014-04-28
~~2G;Christina Olsson
Projektledare
~uA~,
J
~~--~~~~~~~~
Kerstin Svensson
Uppdrags ledare
12 av 12
PwC
Styrmodell för Vingåkers kommun,
Förslag reviderad styrmodell 150512
(Ersätter Styrmodell för Vingåkers kommun,
antagen av kommunfullmäktige 2011-05-30, § 59)
1
INLEDNING ......................................................................................................................... 2
2
MÅLSTYRNING – HUVUDPRINCIPER ................................................................................... 2
3
BILD ÖVER STYRMODELLEN................................................................................................ 3
4
BESKRIVNING AV STYRMODELLEN ..................................................................................... 4
4.1
FRÅN VISION TILL VERKSAMHET, MÅL PÅ OLIKA NIVÅER I VINGÅKERS KOMMUN ................................. 4
4.2
VISION ............................................................................................................................... 4
4.3
VÄRDEGRUND...................................................................................................................... 4
4.4
PERSPEKTIV ......................................................................................................................... 4
4.5
ÖVERGRIPANDE MÅL ............................................................................................................. 5
4.5.1 Utformning av övergripande mål ................................................................................ 5
4.6
RESULTATMÅL ..................................................................................................................... 5
4.6.1 Utformning av resultatmål.......................................................................................... 6
5
ÖVERGRIPANDE STYRNING – ANSVAR OCH BEFOGENHETER.............................................. 6
5.1
ANSVARSFÖRDELNING ........................................................................................................... 6
5.2
KOMMUNFULLMÄKTIGE ......................................................................................................... 7
5.2.1 Strategisk inriktning .................................................................................................... 7
5.2.2 Kommunplan med budget........................................................................................... 7
5.2.3 Delårsrapport/Årsredovisning ..................................................................................... 7
5.3
KOMMUNSTYRELSEN ............................................................................................................. 7
5.4
NÄMNDERNA ...................................................................................................................... 8
5.4.1 Nämndplan ................................................................................................................. 8
5.4.2 Verksamhetsberättelse ............................................................................................... 9
5.5
KOMMUNCHEF .................................................................................................................... 9
5.6
FÖRVALTNINGSCHEFER .......................................................................................................... 9
5.6.1 Verksamhetsplan ........................................................................................................ 9
5.6.2 Månadsuppföljning ..................................................................................................... 9
5.7
KOMMUNALA BOLAG .......................................................................................................... 10
6
GILTIGHETSTID, ÖVERSYN OCH REVIDERING .................................................................... 10
1
1
Inledning
För ett effektivt användande om kommuninvånarnas skattepengar krävs det en väl
fungerande styrning i kommunen. Styrning syftar till att påverka beteendet i organisationen
mot ett önskat resultat. I styrprocessen ingår både styrning av den ekonomiska ställningen
(finansiell styrning) och styrning av det ekonomiska och verksamhetsmässiga resultatet. För
styrning av verksamhet och ekonomi fastställs ett antal mål på olika nivåer i kommunen, så
kallad målstyrning. För att skapa goda möjligheter att styra mot bra resultat ska alla mål som
beslutas vara mätbara och indikera om verksamheten utvecklas i önskad riktning. Genom
kontinuerlig uppföljning säkerställs att verksamheterna följer de mål som fastställts. På så vis
skapas en kontinuerlig verksamhetsutveckling.
Styrmodellen utgår från gällande lagstiftning och normerande organ. De viktigaste lagarna
som styr ekonomiområdet utgörs av Kommunallagen och Lagen om kommunal redovisning.
Vidare finns ett normerande system med rekommendationer från Rådet för kommunal
redovisning samt anvisningar från Sveriges Kommuner och Landsting och andra aktörer som
lagstiftaren definierar.
Syftet med dokumentet över styrmodellen är att tydliggöra målstyrningsprocessen utifrån
ansvar och roller inom kommunens organisation.
2
Målstyrning – huvudprinciper
Vingåkers kommun ska tillämpa målstyrning, vilket ger förutsättningar för ett decentraliserat
arbetssätt. Den politiska nivån ska arbeta utifrån frågeställningarna vad det är som ska uppnås
och när i tiden det ska ske. Verksamheterna avgör sedan hur uppdraget kommer att utföras
samt av vem. Politiken förmedlar målen genom olika styrdokument och fördelar medlen
genom årliga ekonomiska ramar samt en flerårsplan. Alla inom den kommunalt finansierade
verksamheten ska känna till och arbeta mot samma mål. Genom en tydlig målstyrning
uppnås god ekonomisk hushållning inom kommunens verksamheter.
Följande huvudprinciper ska ligga till grund för styrning och uppföljning av verksamhet och
ekonomi:
 Utgångspunkten för all verksamhet är fastställda mål.
 Mål och förhållningssätt ska vila på kommunens värdegrund – både utåt och inåt.
 Målen ska i största möjliga mån ha ett medborgar- och brukarperspektiv.
 Styrningen ska präglas av ett helhetstänkande, det vill säga Vingåkers kommuns
bästa är överordnat de olika verksamheternas behov och vilja.
 Styrningen sker genom beslut efter dialog och samspel mellan verksamheterna på
olika nivåer.
 Uppföljning, utvärdering och omprövning är centrala delar i styrningen och ska ske
kontinuerligt på alla nivåer i organisationen. Det gäller såväl ekonomi som effekt.
För att kommunens fastställda mål ska bli styrande måste de löpande följas upp och
utvärderas för att se hur väl de uppnås. Kontinuerlig uppföljning och utvärdering är således
en viktig del i kommunens målstyrningsmodell. Genom målstyrning ger uppföljning och
utvärdering besked om beräknat utfall för verksamhetens prestation, kvalitet och ekonomi.
2
3
Bild över styrmodellen
3
4
Beskrivning av styrmodellen
Nedan beskrivs kommunens målstyrningsmodell samt ansvarsfördelningen i den kommunala
organisationen. I kombination med följbara målsättningar från fullmäktigenivån till
verksamhetsnivån ges beslutsfattare på olika nivåer därmed bra möjligheter att tillse att
arbetet fortgår mot beslutade mål. En väl fungerande uppföljning är en förutsättning för
decentralisering av ansvar och befogenheter.
4.1
Från vision till verksamhet, mål på olika nivåer i Vingåkers
kommun
Vingåkers kommuns vision är grunden för de mål som fastställs. Utifrån visionen fastställer
kommunfullmäktige kommunövergripande mål som är gemensamma för alla kommunens
verksamheter och nämnderna har ett gemensamt uppdrag att förverkliga dem. De
övergripande målen konkretiseras i resultatmål. En del av dessa är gemensamma och gäller
för alla nämnder, andra är specifika för en nämnds verksamhet. Såväl de gemensamma som
de nämndspecifika målen är utgångspunkten för verksamhetens mål.
Riksdagen har genom lagstiftning angivit en rad mål som ställer omfattande krav på vad
kommunen ska leva upp till. Varje nämnd ska i sin nämndplan tydliggöra hur de medverkar
till uppfyllelsen av de nationella såväl som de kommunala målen.
4.2
Vision
Kommunens vision beskriver ett önskvärt framtida tillstånd i
Vingåkers kommun. Den anger en färdriktning och är
utgångspunkt för målen.
4.3
Värdegrund
Kommunens värdegrund beskriver vilket förhållningssätt vi
ska bära med oss och leva efter när vi företräder Vingåkers kommun och dess verksamheter.
Värdegrunden ska i alla lägen avspeglas i vårt agerande. Mål och förhållningssätt ska vila på
kommunens värdegrund – både utåt och inåt.
4.4
Perspektiv
Vingåkers kommuns målstyrning ska ta sin utgångspunkt i
perspektiv, vilka genomsyrar nämndernas sätt att arbeta med mål, planerade aktiviteter för att
nå målen och mätning av måluppfyllelsen. Planering, styrning och uppföljning ska följa dessa
perspektiv.
4
4.5
Övergripande mål
Utifrån visionen ska kommunfullmäktige fastställa
övergripande mål. De övergripande målen ska ange vad
kommunfullmäktige politiskt vill uppnå och de delas in i
olika perspektiv. Dessa mål är gemensamma för alla nämnder och syftar till att stärka det
kommunövergripande perspektivet i styrningen.
Kommunens övergripande mål omprövas och fastställs vart fjärde år, det första året på en
mandatperiod.
4.5.1
Utformning av övergripande mål
De övergripande målen ska uppfylla följande kriterier:
 vara långsiktiga
 uttrycka den politiska viljan avseende kommunens utveckling och vad politik och
verksamhet ska sträva efter att uppnå utifrån olika perspektiv.
 vara tydligt och enkelt formulerade
 vara intressant ur ett medborgar- och brukarperspektiv
 vara formulerade så att det är möjligt att arbeta fram tillhörande prioriterade
resultatmål.
Uppföljningen av de övergripande målen sker genom uppföljning av de prioriterade
resultatmålen.
4.6
Resultatmål
För att konkretisera de övergripande målen ska det finnas
prioriterade resultatmål till de övergripande målen. Det finns
prioriterade resultatmål som är gemensamma för alla nämnder
och som är knutna till de övergripande målen och det finns
nämndspecifika resultatmål.
De gemensamma resultatmålen arbetas fram av kommunstyrelsen och ingår i riktlinjer och
planeringsdirektiv. Målen fastställs av kommunfullmäktige och utgör även de mål som
kommunfullmäktige fastställer för god ekonomisk hushållning och ska framgå av den
kommunplan (se avsnitt 5.2.2) inklusive årsbudget och flerårsplan som kommunfullmäktige
årligen beslutar om.
De nämndspecifika resultatmålen ska vara kopplade till kommunfullmäktiges övergripande
mål och ska framgå av den nämndplan som nämnden årligen ska upprätta (se avsnitt 5.4.1).
5
4.6.1
Utformning av resultatmål
Ett resultatmål ska ange det resultat som förväntas att uppnås under året och ska bidra till att
uppfylla ett övergripande mål. Ett resultatmål ska uppfylla de krav som finns för ett
resultatmål, se nedan. Ambitionsnivån bestäms bland annat av tilldelade resurser.
För varje resultatmål ska det framgå en målnivå. Indikatorer kan kopplas till resultatmålet för
att mäta nivån. Indikatorer för effektivitet, kvalitet och volym är exempel på olika typer av
indikatorer som kan användas och bör i största möjliga mån vara jämförbara med andra
kommuner.
Ett resultatmål ska uppfylla nedanstående kriterier (SMART):
S pecifikt (tydlig uttryckt)
M ätbart (möjligt att följa upp)
A ccepterat (bland de involverade)
R ealistiskt (möjligt att uppmå)
T
5
idsatt (när målet ska vara uppnått ska anges)
Övergripande styrning – ansvar och befogenheter
Ansvar och befogenheter omfattar såväl erhållna resurser som verksamhet, prestationer och
kvalitet. Ansvaret innebär ett åtagande att inom en ekonomisk ram utföra en viss bestämd
verksamhet. Att en ekonomisk ram erhållits med ett visst belopp innebär ett ansvar, men
också befogenhet att bedriva verksamheten på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt
så att beslutade mål uppnås.
5.1
Ansvarsfördelning
I styrsystemet renodlas politikernas och tjänstemännens rollfördelning. Den politiska nivån
ska arbeta utifrån frågeställningarna vad det är som ska uppnås och när i tiden det ska ske.
Tjänstemännen avgör sedan hur uppdraget kommer att utföras och av vem. Den politiska
styrningen utövas genom att de förtroendevalda har en tydlig uppgift att ange mål, fördela
tillgängliga resurser och följa upp verksamheten. Tjänstemännen ansvarar för hur
verksamheten genomförs utifrån de politiska målen och de fördelade resurserna.
I arbetsordning för kommunfullmäktige, reglementen för Vingåkers kommuns nämnder
samt delegationsordning regleras och tydliggörs ansvar och befogenheter.
6
5.2
Kommunfullmäktige
Enligt kommunallagen ska kommunfullmäktige besluta i ärenden av principiell beskaffenhet
eller av större vikt för kommunen. Kommunfullmäktige ansvarar ytterst för styrningen av
den kommunala verksamheten.
Kommunfullmäktige utövar styrning framför allt med stöd av kommunstyrelsen och genom
fastställande av bland annat följande styrdokument:
 Vision för Vingåker (se avsnitt 4.2)
 Värdegrund (se avsnitt 4.3)
 Strategisk inriktning med övergripande mål (se avsnitt 5.2.1)
 Kommunplan med årsbudget och flerårsplan samt resultatmål (se avsnitt 5.2.2)
5.2.1
Strategisk inriktning
Den strategiska inriktningen är den politiska majoritetens plan för de prioriteringar som ska
ske under mandatperioden och tar sin utgångspunkt i kommunens vision, värdegrund och
övergripande mål. Planen fastställs det första året i en mandatperiod för kommande fyra år,
det vill säga sträcker sig ett år in i nästföljande mandatperiod. Planen har ett fyraårsperspektiv
och fastställs av kommunfullmäktige.
5.2.2
Kommunplan med budget
Varje år ska kommunfullmäktige fastställa en kommunplan med budget för kommande år
samt flerårsplan för ytterligare två år. Kommunplanen tar sin utgångspunkt i den strategiska
inriktningen och ska innehålla prioriterade resultatmål samt ekonomiska ramar till
nämnderna.
5.2.3
Delårsrapport/Årsredovisning
Uppföljning och utvärdering av övergripande mål för verksamhet och ekonomi sker dels
genom delårsrapport innehållande prognos för helåret och dels genom årsredovisning för
verksamhetsåret. Delårsrapport och årsredovisning fastställs av kommunfullmäktige.
5.3
Kommunstyrelsen
Kommunstyrelsen ska stödja och ha uppsikt över nämndernas och de kommunala bolagens
verksamhet samt leda och samordna planering och uppföljning av verksamhet och ekonomi.
Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan och har ansvar för
kommunens arbetsgivarpolitik. Kommunstyrelsen avgör när ett ärende ska tas upp till
behandling i kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen har också det yttersta ansvaret för att
det finns beslutsunderlag i varje ärende.
Kommunstyrelsen ansvarar bland annat för:
 samordning av det kommunala budgetarbetet
 plan för uppföljning av verksamhet och ekonomi
 plan för utvärdering av den strategiska inriktningen
 att planerna är kända av nämnderna i den omfattning som krävs för att
nämnderna ska kunna rapportera på efterfrågat sätt till kommunstyrelsen
 att utvärdering enligt plan genomförs och rapporteras till kommunfullmäktige.
7
Kommunstyrelsen beslutar varje år om riktlinjer och planeringsdirektiv för nämndernas arbete
med kommunplan med årsbudget och flerårsplan samt nämndplaner.
Kommunstyrelsen lägger förslag på prioriterade resultatmål. Kommunstyrelsen har möjlighet att i
riktlinjer och direktiv styra till vilka övergripande mål nämnderna ska ta fram prioriterade
resultatmål för.
Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för att tillse att det finns en god intern
kontroll.
Kommunstyrelsen ansvarar för att utvärdering och uppföljning görs av om resultatet för
verksamhet och ekonomi är förenligt med de mål kommunfullmäktige beslutat om.
Inför arbetet med de olika aktiviteterna i planerings- och uppföljningsprocessen ansvarar
kommunstyrelsen för att särskilda anvisningar och tidplaner tas fram i separata dokument.
Kommunstyrelsen utövar uppsikt över de kommunala bolagen och förbunden och utövar
kommunens ägarroll i frågor som enligt kommunallagen inte ligger på kommunfullmäktige.
En kontinuerlig ägardialog är en viktig del av styrningen.
Kommunstyrelsen beslutar och ansvarar för kvalitetsgarantier som berör kommungemensam
service och tjänster.
Noteras bör att kommunstyrelsen, i egenskap av verksamhetsnämnd, även ansvarar för det
som beskrivs för nämnderna nedan, avsnitt 5.4.
5.4
Nämnderna
Nämnderna ansvarar för att verksamheten, inom de tilldelade ekonomiska ramarna, bedrivs
enligt de mål och riktlinjer som kommunfullmäktige fastställt.
Helhetssyn, samverkansvilja och prioriteringsförmåga ska prägla nämndernas arbetssätt.
5.4.1
Nämndplan
Varje nämnd ska årligen upprätta en nämndplan som ska ange vad som ska åstadkommas och
när i tiden det ska ske. Nämnderna ska förhålla sig till de beslutade övergripande målen samt
de gemensamma resultatmålen.
Nämndplanen utgör grunddokumentet för nämndernas ansvarsområden och ska i huvudsak
ange klara och mätbara resultatmål för de verksamheter nämnden ansvarar för. Se avsnitt
4.6.1 för utformning av resultatmål. Nämnderna ska i nämndplanen också ange hur man
planerar att genomföra uppföljning och utvärdering av verksamheten utifrån de olika
perspektiven. I nämndplanen ska även kvalitetsgarantier som gäller för verksamheten under
perioden, redovisas.
Nämnden ska varje år anta en särskild plan för uppföljningen av den interna kontrollen, en
så kallad internkontrollplan. Respektive nämnd och styrelse har det yttersta ansvaret för den
interna kontrollen inom sitt verksamhetsområde.
8
Med utgångspunkt från den av kommunfullmäktige fastställda budgeten ska respektive
nämnd fastställa en detaljbudget för verksamheten.
5.4.2
Verksamhetsberättelse
För uppföljningen av nämndplanen ska nämnden i samband med delårsrapport och
årsredovisning upprätta en verksamhetsberättelse. I verksamhetsberättelsen ska nämndens
åtagande redovisas, följas upp och utvärderas med utgångspunkt från nämndplanen. Detta
innebär att avstämning ska ske mot mål, prestationer, kvalitet och erhållna ekonomiska
resurser. I uppföljningen ska nämnderna också redovisa sitt arbete med kvalitetsgarantier,
synpunktshantering och intern kontroll. Verksamhetsberättelsen utgör nämndens
återrapportering till kommunfullmäktige.
Då ett budgetöverskridande befaras åligger det nämnden att omgående ta initiativ till åtgärder
för att förhindra överskridandet.
5.5
Kommunchef
Kommunchefen ansvarar för att översätta de politiska budskapen och har det övergripande
ansvaret för att genomföra, följa upp och utvärdera kommunens verksamhet.
Kommunchefen har ett övergripande ansvar för verksamhet, personal och ekonomi, vilket
innebär att ansvara för att förvaltningsorganisationen verkställer och följer upp den politiska
organisationens beslut.
5.6
Förvaltningschefer
Inom en nämnds verksamhetsområde ansvarar förvaltningschefen för att tydliggöra mål och
ansvar i organisationen. Förvaltningschefen ansvarar för att årligen ta fram, genomföra, följa
upp och utvärdera verksamheten.
5.6.1
Verksamhetsplan
Förvaltningschefen ansvarar för att årligen ta fram en verksamhetsplan, vilken ska ta sin
utgångspunkt i kommunplanen och nämndplanen och ska beskriva hur man ska arbeta för
måluppfyllelse och vem som ansvarar för genomförandet.
5.6.2
Månadsuppföljning
Förvaltningschefen ansvarar för den fortlöpande uppföljningen och utvärderingen av
verksamhet och ekonomi enligt fastställda riktlinjer och rapporterar till nämnden genom
månadsuppföljningar.
9
5.7
Kommunala bolag
Kommunala bolag, kommunalförbund och gemensamma nämnder är en del av den
kommunala verksamheten och ska ses som alternativa driftsformer. Fullmäktiges
ställningstaganden i politiska frågor utgör därför en ram även för dessa verksamheter.
Riktade styrdokument som bolagsordningar, ägardirektiv, reglementen och
förbundsordningar utgör fullmäktiges främsta styrinstrument och reglerar förhållandet
mellan kommunfullmäktige och berörd driftsform. Bolagen ska bereda kommunfullmäktige
tillfälle att ta ställning till frågor i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller som
annars är av större vikt innan bolaget fattar beslut.
Bolagen ska redovisa resultat och prognoser till kommunens delårs- och årsbokslut. Bolagens
redovisning ingår också i kommunens sammanställda årsredovisning. Bolagsstyrelser ska i
årsredovisningen rapportera hur verksamheten bedrivits i förhållande till bolagsordning och
ägardirektiv.
6
Giltighetstid, översyn och revidering
Detta dokument ersätter tidigare styrmodell för Vingåkers kommun antagen av
kommunfullmäktige 2011-05-30, § 59.
Styrmodell för Vingåkers kommun gäller tillsvidare från och med 2015-07-01.
Kommunens styrmodell ska i samband med varje ny mandatperiod ses över och vid behov
revideras.
10
r----
V1NGÄKERS KOMMU N
SamhällsbY9g'1adsnämnden
7015 -06- 'J
Politisk plattform
~
Jnnr pi
11m
t)l'yr aOa/M/~: l
ALl~ C\R/ aO\<)
t.<;~ 110/ JOI,
~ Sq/ (}O\)"
\(t
Miljöpartiet, Vänstetpartiet och Socialdemokratern, LdL '-'
. dmVdL [e r att leda Vingåkers kommun
under den kommande mandatperioden. Målet för vår gemensamma politik är alla människors frihet och
möjlighet att leva ett gott liv.
Vi vill föra en politik som vilar på övertygelsen om att alla människor är lika mycket värda. Jämlikhet,
jämställdhet och hållbar utveckling är grundläggande värderingar i vår politiska plattform.
Vi vill föra en politik som gör hela Vingåker till en attraktiv kommun att leva och bo i.
En grundläggande förutsättning är att fördjupa och utveckla demokratin och dialogen med
medborgarna, medarbetarna, företagen och det civila samhället. Vår gemensamma
målsättning är att bedriva en öppen politik och vi vällmmnar samarbete med andra partier
i långsiktiga frågor av vikt i Vingåkers kommun.
e
~
Socialdemokraterna
Vä nsterpa rtiet
Miljöpartiet
1
Vision 2020
Visionen visar riktningen för kommunens utveckling, framåt och uppåt. Vår vision är både större och
mänskligare än en siffra.
Vi tar ansvar
Vi värnar om miljö och hälsa
Vi är stolta
Vi har karaktär och historia
Vi tänker nytt
Vi berömmer framgång
Vi vågar bry oss
Tillsammans tar vi, medborgare, näringsliv och kommun, ansvar för vår hälsa och gemensamma livsmiljö.
Vi är stolta över att varje plats i kommunen bidrar med sin egen karaktär och historia.
Vi uppmuntrar nytänkande och berömmer framgång.
Vi vågar bry oss.
Medborgare, näringsliv och kommun är på samma våglängd.
Därför lyckas vi.
Värdegrund
Vår värdegrund fungerar som en kompass för hur vi ska utföra vårt arbete. Den är gemensam för alla
verksamheter och bidrar till att stärka Vingåkers kommun. Värdegrunden är den naturliga utgångspunkten
för de tjänster och den service som vi erbjuder medborgarna.
Värdegrunden består av följande ord:
Våga
Ansvar
Respekt
STOLT
Kommunfullmäktiges sju övergripande mål
Kommunfullmäktiges sju övergripande mål utgår från de fyra perspektiven:
>>>>-
Medborgare
Hållbarhet
Medarbetare
Ekonomi
De beslutade övergripande målen är gemensamma för Vingåkers kommunala verksamheter och nämnder.
Nämnderna har ett gemensamt uppdrag att fönrerkliga måluppfyllelsen på olika sätt. Det görs genom att
varje nämnd tar fram ett antal resultatmål som ska vara SJ'vlART med mått/mätetal och indikatorer som
blir uppföljningsbara. Nämndernas skilda inriktning innebär att de både kompletterar varandra och
samverkar i måluppfyllelsen.
2
Medborgare
1. Vingåkers kommun ska ha god tillgänglighet, inbjuda till
delaktighet och bemöta medborgarna respektfullt.
2. Kommunen ska erbjuda barn och ungdomar goda skol- och
uppväxtvillkor samt för alla invånare förutsättningar för bra
levnadsvillkor och en god folkhälsa.
3. Kommunen ska erbjuda ett rikt kulturoch fritids liv som
kännetecknas av såväl professionalism som bredd och
integration.
Hållbarhet
4. I Vingåker ska det finnas hållbara och attraktiva livsmiljöer.
5. Vingåker ska ha ett hållbart och konkurrenskraftigt näringsliv
samt effektiva och säkra kommunikationer.
Medarbetare
6. Vingåkers kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare med
goda, effektiva och stolta medarbetare och ledare.
Ekonomi
7. Vingåkers kommun ska kännetecknas av god ekonomisk
hushållning.
3
Medborgare
~
Övergripande mål1
Vingåkers kommun ska ha god
tillgänglighet, inbjuda till delaktighet
och bemöta medborgarna respektfullt.
Politisk inriktning
Vingåkers kommun behöver mångfald och vi välkomnar nya medborgare. Vi har ett avtal med
migrationsverket vilket gör att Vingåker är en tillfällig bostadsort för människor på flykt samt kommer hit
av andra skäl. När en människa får ett permanent uppehållstillstånd ser vi gärna att hen stannar i
Vingåker. En förutsättning är ofta att det [mns hyresrätter och jobb eller utbildning. Det svenska språket
är en biljett in i det svenska samhället så en snabb och kvalitativ SFI utbildning är viktigt.
Politiska prioriteringar
Vi ska verka för
att inrätta ett kommunalt integrationsråd med aktörer från kommunen, arbetsförmedlingen,
försäkringskassan och migrationsverket vars huvudsyfte är att skapa "en väg in".
"'Övergripande mål 2
Kommunen ska erbjuda barn och
ungdomar goda skol- och
uppväxtvilllmr samt för alla invånare
förutsättningar för bra levnadsvillkor
och en god follffiälsa.
Politisk inriktning
Alla barn och ungdomar ska ha förutsättningar att nå målen och utvecldas till sin fulla potential. Alla barn
har rätt att bli sedda och få hjälp tidigt i sin skolgång. Våra lärare och annan personal i verksamheterna ska
känna stolthet i sitt arbete.
Livsmiljön i skolan ska vara utvecldande och kreativ. Barnens rätt till förskola ska stärkas oavsett vad
föräldrarna har för sysselsättning.
Kommunens pensionärer ska ha ett gott liv där det är möjligt att uppfylla sina drömmar och göra det som
skapar lust och glädje. Trygg omsorg med hög kvalitet för äldre är en viktig fråga för alla.
Vi ska verka för
• att öka personaltätheten i skolan, förskolan och fritidshemmen .
att minska gruppstorlekarna för de mindre barnen
att öka antalet specialpedagoger/ -lärare
att öka andelen ekologiska och närproducerade produkter i skolmaten
att minska lärarnas administrativa uppgifter
att de som har rätt till allmän förskola 15 timmar i veckan, ska kunna förlägga dem mer flexibelt.
När ekonomin så tillåter vill vi utöka tiden till 30 timmar.
att utveclda Viadidaktverksamheten i Vingåker.
4
att öka bemanningen inom äldreomsorgen
att ha mer aktiviteter på särskilt boende utifrån de boendes förmåga och intresse.
'övergripande mål 3
Kommunen ska erbjuda ett rikt kulturoch fritidsliv som kännetecknas av
såväl professionalism som bredd och
integration.
Politisk inriktning
Vingåker har en stolt tradition av ett aktivt kulturoch föreningsliv och den traditionen vill vi bevara och
utveclda. Ett aktivt kultur, förenings- och folkbildningsliv där människor möts är viktigt för utvecldingen
av hela Vingåker.
Vi ska verka för
• att öka resurserna till olika föreningar och folkbildning
• att utveclda verksamheten vid Säfstaholms slott
• att utveclda kulturskolan
• att utveckla ett sportcentrum med en konstgräsplan
Hållbarhet
Hela Vingåker ska leva, och var du än bor i Vingåkers kommun så bor du på landsbygden. När vi
utvecklar Vingåker ska hela kommunen vara med. Vingåker har många fördelar och närheten till både
natur och storstad är en sådan.
'övergripande mål4
I Vingåker ska det finnas h ållbara och
attraktiva livsmiljöer.
Politisk inriktning
Vingåker ska vara en attraktiv kommun att bo i. Därför är det viktigt att det finns bostäder som människor
vill bo i. Det behövs matk att bygga på. I kommunen finns områden där det är möjligt att bygga bostäder,
flera med sjönära läge.
Att bo, arbeta och leva i Vingåker ska upplevas och ge mersmak. Vingåker är känt som en stor handelsort
dit människor kommer för att shoppa. Det är bra, men vi vill också att fler ska lockas att stanna en längre
tid, kanske till och med fundera på att flytta till våt fina kommun.
s
Vi ska verka föt
att ftamhäva Vingåket som ett tutistmål
en utbyggnad av btedband i hela kommunen
ett ökat bostadsbyggande i hela kommunen
att implementeta InnoV-ptojektets ptocessmodell föt att skapa setvicepunktet i alla våta
yttetomtåden.
r
Övergripande mål 5
Vingåker ska ha ett h ållbart och
konkurrenskraftigt näringsliv samt
effektiva och säkra kommunikationer.
Politisk inriktning
Att bo, arbeta och leva i Vingåket ska upplevas och ge metsmak. Vingåket är känt som en stot handelsott
dit människot kommet föt att shoppa. Det är bta, men vi vill också att flet ska lockas att stanna en längre
tid, kanske till och med fundeta på att flytta till våt fIna kommun. Vingåker ligget petfekt mellan fleta
stötte ottet. Det fInns fömtsättningat att statta flet fötetag och utveclda befIntliga fötetag och affärer. På
så sätt kommet det att skapas flet atbets tillfållen.
Vi ska vetka föt
• att utöka kommunikationetna med buss och tåg
Medarbetare
Vingåkers kommun ska vara en
attraktiv arbetsgivare med goda,
effektiva och stolta medarbetare och
ledare.
Politisk inriktning
I Vingåkers kommun vet vi att en tydlig och enhetlig arbetsgivarpolitik är ett viktigt instrument
för att skapa effektiva verksamh eter. Genom att tydliggöra arbetsgivarpolitiken kommer
förutsättningarna förbättras avseende ledning och styrning för kommunens politiker och chefer.
Genom ett tydligt och enhetligt ledarskap skapas bra förutsättningar för en god arbetsmiljö för
6
samtliga medarbetare i kommunen. Med en enhetlig arbetsgivarpolitik kan Vingåkers
kommun möta framtida utmaningar som kommer ställa allt högre krav på flexibilitet
och effektivitet. Det ska genomföras utan att göra avkall på en god arbetsmiljö.
Vi ska verka för
att heltid ska vara normen inom Vingåkers kommuns verksamheter och deltid ska vara en
möjlighet
att avskaffa de delade turerna
Ekonomi
Vingåkers kommun ska
kännetecknas av god
ekonomisk hushållning.
Politisk inriktning
Grunden för vår gemensamma ekonomiska politik är ansvarstagande för skattebetalarnas
pengar Vi ska säkerställa att skattemedel så effektivt som möjligt ska användas för de
verksamheter de är avsedda för, så att vi ska kunna utveckla Vingåkers kommun till en
kommun med sund och stabil ekonomi.
Vi ska verka för
• att endast lånefinansiera stora och långsilctiga investeringar, d v s där det är rimligt
att kostnaderna för investeringen ska bäras även av kommande generationer.
• att kommunens tillgångar ska vårdas så att framtida generationer inte orsakas onödiga
kostnader
• att kommunen årligen ska ha ett positivt resultat
7
Sammanträdesdatum
Sida
2015-09-10
52
Kfn § 47
Dnr 43/2015
042
Delgivningar

Delgivningarna läggs till handlingarna.
Tertialrapport, januari-april 2015
Kommunstyrelsen beslutade 2015-05-25, § 108, att nämnderna kontinuerligt
under året ska återrapportera det ekonomiska läget till ekonomichef och
kommunstyrelse samt i samband med delårsbokslutet 2015 erhålla budetjustering
utifrån antagen resursfördelningsmodell och aktuell befolkningssiffra per
2015-06-30.
Kommunfullmäktige beslutade 2015-06-15, § 57, att de nämnder som i
delårsrapporten redovisar negativa budgetavvikelser på ett tydligt sätt ska redovisa
vilka åtgärder som vidtagits och dess konsekvenser samt att tertialrapporten för
januari-april 2015 läggs till handlingarna.
_____
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande

Handlingar

Transcription

Similar documents

Diagram trafikolyckor.xlsx

Vildsvinsjakt ildsvinsjakt på Ericsbergs slott s slott

Kompletterande Underläkartjänstgöring inom Primärvården i

Ortodonti - Landstinget Sörmland

24/11 Inspirationsdag i Katrineholm

Förslag till VA-plan