fulltext - DiVA Portal

Sophie Ullberg
Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp, Institutionen för vårdvetenskap
Självständigt arbete i vårdvetenskap, 15 hp, VKG11X, VT2015
Grundnivå
Handledare: Ragnar Eneström
Examinator: Vera Dahlqvist
Upplevelser av att leva med depression – en litteraturöversikt
Experiences of living with depression – a literature study
Sammanfattning
Bakgrund:
Depression är ett av världens största folkhälsoproblem. Trots att det finns
kända effektiva behandlingar för depression, så är det mindre än hälften av de
som drabbas i världen som får vård. För att kunna upptäcka sjukdomen och
ge optimal omvårdnad är det viktigt att ha kunskaper om hur patienten själv
upplever depression.
Syfte:
Syftet var att beskriva patienters upplevelser av att leva med depression.
Metod:
Det här är en litteraturöversikt baserad på elva kvalitativa vetenskapliga
artiklar hämtade från databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO.
Resultat:
Patienters upplevelser av att leva med depression kan delas in i tre olika faser
som följer i kronologisk ordning. Dessa är upplevelser av ovisshet innan
diagnosen är fastställd, upplevelser under depressionen och upplevelser
under återhämtningen. Under första fasen var personer ofta helt ovetande om
att de hade depression innan de fick diagnosen, ibland under flera år. Under
andra fasen var skuldkänslor vanliga bland de deprimerade, särskilt hos
kvinnor. Patienterna upplevde betydande stigma bland familj, vänner och
kollegor. Låg självkänsla, självförakt och skam var vanliga känslor under
depressionen. De isolerade sig ofta och hade svårt att ha relationer med andra.
Under tredje fasen använde de sig av olika strategier för att öka
begripligheten för sin sjukdom och kunna hantera den. Slutligen fick de
successivt en ökad känsla av meningsfullhet under återhämtningsfasen, vilket
kunde leda till nya insikter och personlig utveckling.
Diskussion: Diskussionen utgår från den teoretiska utgångspunkten känsla av
sammanhang (KASAM) som består av komponenterna begriplighet,
hanterbarhet och meningsfullhet.
Nyckelord:
Egentlig depression, patientupplevelse, omvårdnad, kvalitativ studie
Abstract
Background:
Major depression is one of the largest public health problems in the world.
Although there are known effective treatments for depression, less than half
of those who suffer of depression in the world receive care. In order to
detect the disease and provide optimal care it is important to have
knowledge of how the patient experience depression.
Aim:
The aim was to describe patients´ experiences of living with depression.
Method:
This is a literature study based on eleven qualitative scientific articles
selected from the databases Cinahl, PubMed and PsycINFO.
Results:
Patients´ experiences of living with depression can be divided into three
phases that follow in chronological order. These are experiences of
uncertainty before the diagnosis is confirmed, experiences during the
depression and experiences during recovery. During the first phase people
were often completely unaware that they had depression before they were
diagnosed, sometimes for several years. During the second phase self-blame
was common among depressed individuals, especially in women. Patients
experienced significant stigma among family, friends and colleagues. Low
self-esteem, self-loathing and shame were common emotions during the
depression. They isolated frequently and had difficulty in having
relationships with others. During the third phase they used various strategies
to increase the understanding of their illness and how to handle it. Finally
they got progressively a greater sense of meaningfulness during the
recovery phase, which could lead to new insights and personal development.
Discussions: The discussion expires from the theoretical point sense of coherence
(KASAM) which consists of the components comprehensibility,
manageability and meaningfulness.
Keywords:
Major depression, patient experience, nursing, qualitative study
Innehållsförteckning
1 INLEDNING .....................................................................................................................................1
2 BAKGRUND ....................................................................................................................................1
2.1 DEPRESSION ..........................................................................................................................1
2.2 SYMTOM VID DEPRESSION ....................................................................................................2
2.3 DIAGNOSTIK VID DEPRESSION..............................................................................................2
2.4 OLIKA SYMTOM VID DEPRESSION HOS KVINNOR OCH MÄN ...............................................3
2.5 ORSAKER TILL DEPRESSION .................................................................................................3
2.6 BEHANDLING VID DEPRESSION.............................................................................................4
2.7 OMVÅRDNAD VID DEPRESSION.............................................................................................5
2.8 STIGMA ....................................................................................................................................6
2.9 PROBLEMFORMULERING.......................................................................................................6
3 SYFTE .............................................................................................................................................7
4 TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER...............................................................................................7
4.1 KÄNSLA AV SAMMANHANG ....................................................................................................7
4.2 BEGREPPET HÄLSA ................................................................................................................8
5 METOD............................................................................................................................................8
5.1 DATAINSAMLING .....................................................................................................................8
5.2 URVAL......................................................................................................................................9
5.3 ANALYS ...................................................................................................................................9
6 FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN.................................................................................... 10
7 RESULTAT.................................................................................................................................... 10
7.1 UPPLEVELSER AV OVISSHET INNAN DIAGNOSEN ÄR FASTSTÄLLD ................................. 11
7.2 UPPLEVELSER UNDER DEPRESSIONEN............................................................................. 11
7.2.1 Skuld ............................................................................................................................... 11
7.2.2 Stigmatiserad ................................................................................................................... 12
7.2.3 Förändrad identitet ........................................................................................................... 13
7.2.4 Isolering ........................................................................................................................... 14
7.3 UPPLEVELSER UNDER ÅTERHÄMTNINGEN........................................................................ 15
7.3.1 Begriplighet...................................................................................................................... 15
7.3.2 Hanterbarhet .................................................................................................................... 16
7.3.3 Meningsfullhet.................................................................................................................. 16
8 DISKUSSION ................................................................................................................................ 17
8.1 METODDISKUSSION ................................................................................................................... 17
8.2 RESULTATDISKUSSION ............................................................................................................... 19
8.3 KLINISKA IMPLIKATIONER ............................................................................................................ 22
8.4 FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING .......................................................................................... 22
9 SLUTSATS.................................................................................................................................... 22
10 REFERENSFÖRTECKNING ........................................................................................................ 23
BILAGA 1. SÖKMATRIS .................................................................................................................. 28
BILAGA 2. MATRIS ÖVER URVAL AV ARTIKLAR TILL RESULTAT.............................................. 31
1 (36)
1. Inledning
Depression var det tredje största hälsoproblemet i världen år 2004 och förväntas bli det
största år 2030 (World Federation for Mental Health, 2012). Ca 50 % av alla kvinnor och
20 % av alla män drabbas någon gång i livet av depression (Skärsäter, 2010). Trots att det
finns kända effektiva behandlingar för depression, så är det mindre än hälften av de som
drabbas i världen som får vård (World Health Organization [WHO], 2012). Hinder kan vara
avsaknad av resurser, brist på utbildad vårdpersonal, felaktig bedömning och att mental ohälsa
förknippas med stigmatisering.
Sjuksköterskor kan komma att möta patienter med depression oavsett vilken vårdenhet de
arbetar på. För att kunna upptäcka sjukdomen och ge optimal omvårdnad är det viktigt att ha
kunskaper om hur patienten själv upplever depression. Att Capio S:t Görans sjukhus har
”Patienters upplevelser av att leva med depression” som förslag på uppsatsämne, tyder på att
det finns ett behov från vårdsektorn att få ökad kunskap i detta ämne.
2. Bakgrund
Depression kan orsaka ett stort lidande och personen kan få svårt att fungera i t ex familj,
arbete eller skola (WHO, 2012). I värsta fall kan depression leda till självmord, och det
uppskattas att ca 1 miljon människor dör i självmord årligen i världen. Arbetslivet har
förändrats med ökade krav och vardagen har blivit allt mer pressad, vilket har lett till ökat
antal sjukskrivningar pga. någon form av stressreaktion, t ex utbrändhet (Gustafsson, 2010).
Samhällskostnaderna för depression fördubblades under 1997-2005, där merparten gick till
sjukskrivningar och förtidspension (Sobocki, Lekander, Borgström, Ström & Runeson, 2007).
2.1 Depression
Depression beskrevs som ”melankoli” av Hippokrates och Aristoteles redan på 300-talet f.Kr.
(Radden, 2000). Mot slutet av 1800-talet blev psykiatri en medicinsk vetenskap och
depression blev en diagnos. Förstämningssyndrom (eller affektiv sjukdom) är en gemensam
benämning för tillstånd, där det finns förändringar i stämningsläget (Skärsäter, 2010). Här
finns två grupper, varav en är unipolär depression, vilket innebär sjuklig nedstämdhet. Den
andra är bipolärt syndrom, där personen har omväxlande perioder av depression eller mani.
Till den unipolära depressionen räknas bl a egentlig depression. Egentlig depression är ett
sjukdomstillstånd som påverkar personens tankar, känsloliv, beteende och den allmänna
psykiska hälsan. Depressionen kan vara av lätt, måttlig eller svår karaktär. Den här
2 (36)
litteraturstudien handlar endast om egentlig depression, som framöver kommer att benämnas
depression.
2.2 Symtom vid depression
Det dominerande symtomet vid depression är nedstämdhet (Wasserman, 2003). Även om
det sker positiva händelser, så kvarstår det sänkta stämningsläget. Nedstämdheten är djup
och varaktig. Depressionen kan ha en dygnsvariation och t ex upplevas som särskilt svår på
morgonen och lätta framåt kvällen. Personen känner lustlöshet (anhedoni) och ingenting
känns roligt längre. Det känns inte angeläget att utföra saker som man normalt brukar tycka
om att göra. Enkla vardagssysslor kan kännas oöverstigliga, och man orkar inte upprätthålla
relationer med andra människor. Känslor av rastlöshet eller irritation kan även förekomma.
Att sluta bry sig om sitt utseende är också ett vanligt tecken. Deprimerade personer har ofta
dålig aptit och går ner i vikt eller det motsatta, att de äter för mycket och går upp i vikt.
Sömnstörningar är vanliga, ofta med tidiga uppvaknanden och morgonångest (Ottosson &
Ottosson, 2007). Brist på känsloreaktioner (apati) förekommer. Motoriken förändras och
mimiken blir stel med långsamma rörelser. Man svarar ofta fåordigt och återkommande teman
kan ältas. En del har däremot motorisk oro, agitation, t ex att de ständigt byter sittställning
eller går av och an i rummet. De känner brist på energi och känner sig trötta, både fysiskt och
psykiskt. Somliga blir hypokondriska och oroar sig för kroppsliga sjukdomar som inte finns.
Personer med depression har ofta låg självkänsla och känslor av otillräcklighet eller
ovärdighet (Wasserman, 2003). Många har ett pessimistiskt synsätt och förväntar sig det
värsta. Möjligheterna att klara av sin livssituation, i nuet eller framtiden, upplevs som
negativa. En del kan känna att de bringar olycka, över sig själv och andra. Förmågan
att koncentrera sig är nedsatt, likaså minnet. Tankar på döden och återkommande
självmordstankar kan finnas. Det sexuella intresset och förmågan försvinner ofta. Förhöjd
ångest stundtals är vanligt, t ex på morgonen vid uppvaknandet. Den deprimerade kan även
känna en överdriven misstänksamhet mot närstående, kollegor och myndigheter.
Depression kan visa sig med både fysiska och psykiska symtom. Exempel på fysiska
besvär som kan framkomma vid depression är mag- och tarmproblematik, huvudvärk, yrsel
och smärta (Andersson, 2012).
2.3 Diagnostik vid depression
För att kunna ställa diagnosen depression är kommunikationen med patienten det centrala och
symtomskattningsskalor är ett hjälpmedel (Socialstyrelsen, 2010). Även närstående kan bidra
3 (36)
med viktig information. Ett internationellt klassifikationssystem, t ex DSM-V (Diagnostic
and Statistical Manual of Mental Disorders) används för att fastställa diagnosen depression
(National Alliance on Mental Illness, 2013). Minst fem av följande symtom ska upplevas
under minst en tvåveckorsperiod: nedstämdhet, minskat intresse/glädje, viktförändring,
sömnstörning, psykomotorisk agitation, brist på energi, värdelöshets- eller skuldkänslor,
minskad koncentrationsförmåga och tankar om döden. Åtminstone ett av symtomen ska vara
antingen nedstämdhet eller minskat intresse/glädje.
2.4 Olika symtom vid depression hos kvinnor och män
Kvinnor drabbas i mycket större utsträckning av depression än män (Skärsäter, 2006).
Symtomen på depression visar sig på skilda sätt hos män och kvinnor. Medan kvinnor
ofta får symtom som nedstämdhet, låg självkänsla och trötthet, så visar männen mer
tecken på irritation och aggressivitet. Männens depression döljs i större utsträckning av
alkoholmissbruk, våldsamhet och självmord (Wasserman, 2003). Manliga symtom är ofta
bristande koncentrationsförmåga och att han fungerar dåligt professionellt. Depressioner
hos män upptäcks ofta när de börjar prestera dåligt i yrkeslivet, hemmet eller på fritiden.
Den kvinnliga depressionen har mer inslag av skuldkänslor, psykosomatiska besvär och olika
slags smärtor. Danielsson och Johansson (2005) undersökte depression ur ett genusperspektiv
i en svensk, kvalitativ studie. Symtomen varierade beroende på både kön och socioekonomisk
status. Deltagarna ställde generellt höga krav på sig själva, men hemmet och arbetet hade
olika prioritet. För kvinnor med lägre utbildning var familjen viktigast, under det att
välutbildade män med hög lön hade fokus på arbetet. Välutbildade kvinnor och män med
lägre inkomst liknande varandra genom att de kände engagemang till både familj och yrke.
De höga kraven på sig själv och ev. dubbelarbete ledde till stress som kunde vara svår att
hantera, vilket kunde leda till depression. Männen hade lättare för att prata om fysiska
symtom än om känslor. Kvinnorna kunde verbalisera sina känslor bättre och talade ofta om
skam och skuld. Männen hanterade ofta sin osäkerhet genom att överdriva tidigare
kompetens, medan kvinnorna var mer självutplånande.
2.5 Orsaker till depression
Uppkomsten av depression kan bero på biologiska, psykologiska och genetiska faktorer
(Wasserman, 2003). De biologiska faktorerna grundar sig på centrala nervsystemets
funktioner. Överföring av impulser mellan nervcellerna sker med hjälp av signalsubstanser,
4 (36)
och balansen mellan dessa har en viktig roll för att reglera sinnesstämningen.
Signalsubstanserna serotonin, dopamin och noradrenalin påverkar uppkomsten av depression,
och vanligen rör det sig om att det finns en brist på dessa. Många av symtomen vid depression
beror på att hypotalamus funktion är ur balans. Hypotalamus är en region i hjärnan som sköter
kontrollmekanismer för bl a ämnesomsättningen. Därav förklaringen att många deprimerade
personer tappar matlusten eller inte känner törst.
Depression kan bero på psykologiska faktorer, förhållanden i personens psykologiska och
sociala miljö, dvs. upplevelser av omvärlden (Ottosson & Ottosson, 2007). Det kan finnas
spänningar inom personligheten som aktiveras av livshändelser eller så kan konflikter uppstå i
förhållande till partner, föräldrar, barn, kollegor eller chefer. Likaså kan det finnas genetiska
orsaker till depression (Wasserman, 2003). Människor föds med en biologisk utrustning som
har olika grad av känslighet. De reagerar olika snabbt vid stressreaktioner och omsättningen
av signalsubstanser skiljer sig åt mellan personer.
Budd, James och Hughes (2008) genomförde en kvantitativ studie, där patienter som haft
depression själva fick rangordna orsaker till att depression kan uppstå bland olika bestämda
svarsalternativ. Högt rankade orsaker till depression beskrevs vara sorg, t ex att en partner
eller ett barn dött, obalans i hjärnans signalsubstanser och sexuella övergrepp. Stress ansågs
också vara en viktig orsak till depression, t ex tidigare traumatiska upplevelser,
sociala/ekonomiska problem och interpersonella problem.
2.6 Behandling vid depression
Vid lindrig och måttligt svår depression anses psykoterapi vara den behandlingsform som i
första hand ska väljas (Ottosson & Ottosson, 2007). Dess effekt anses likvärdig eller bättre än
farmakologisk behandling. I den interpersonella psykoterapin är det fokus på störda relationer
som kan utlösa depression, t ex förluster eller familje- och relationskonflikter. Kognitiv
beteendeterapi (KBT) är ett annat behandlingsalternativ som syftar till att patienten ska
förändra sina negativa uppfattningar, tankar och minnen samt finna nya tankemönster.
Farmakologisk behandling har god effekt vid svår depression. Antidepressiva läkemedel kan
dock ha olika biverkningar som skiljer sig åt för olika läkemedel (Socialstyrelsen, 2010).
Behandling med antidepressiva läkemedel ger symtomfrihet i ca 70-75 % av fallen
(Wasserman, 2003). En studie av Parish, Peden och Staten (2008) visar att
specialistsjuksköterskor inom psykiatrin anser att det biopsykosociala är en viktig del av
deras arbete, där medicinering och KBT är betydelsefulla behandlingar.
5 (36)
Vid djup depression kan ECT (elektrokonvulsiv behandling) användas, som har god effekt
på symtom och funktionsförmåga (Ottosson & Ottosson, 2007). Behandlingen består av att
konvulsiv aktivitet (motoriska krampanfall) utlöses i hjärnan med elektrisk stimulering.
En nackdel är att minnesluckor kan uppstå (Skärsäter, 2010). Forskning har visat att risken
för återfall av depression efter ECT är stor, och vanligen får patienten en ny depression inom
sex månader (Jelovac, Kolshus & McLoughlin, 2013). ECT i kombination med antidepressiva
läkemedel kunde dock halvera risken får återfall under de första sex månaderna.
2.7 Omvårdnad vid depression
Schröder, Ahlström och Wilde Larsson (2006) genomförde en kvalitativ studie för att ta reda
på vilken slags omvårdnad patienterna själva vill ha inom den psykiatriska vården. I sitt
resultat kom de fram till fem olika kategorier. Den första handlar om att det är viktigt att
patientens värdighet respekteras. Personalen ska vara kompetent, engagerad, känna empati
och inge hopp. Det är av betydelse att patienten bekräftas, lyssnas på och blir sedd som en
unik person. Patienten vill få hjälp med att minska skammen, avdramatisera mentala
sjukdomar och bli sedd som vem som helst. Att personalen är förstående och inte dömer
hjälper. Den andra kategorin tar upp patientens känsla av säkerhet gällande vården. Det ska
vara lätt att snabbt komma i kontakt med vården, antingen genom besök eller via telefon,
vilket ger en känsla av säkerhet. Sekretess och kontinuitet är viktigt, att få träffa samma
personal och slippa dra sina problem flera gånger. Den tredje kategorin handlar om att
patienten vill vara delaktig i vården. Det är centralt att patienten involveras i arbetet med att
ta fram sin vårdplan och sätta upp framtida mål. Likaså ska patienten få tillräcklig information
om sin hälsa, så att han/hon kan vara med och fatta rätt beslut avseende sin vård. Den fjärde
kategorin tar upp patientens återhämtning. Denna kategori omfattar olika behandlingar,
uppföljning efter utskrivning och vikten av meningsfull sysselsättning. Den sista kategorin
handlar om patientens vårdmiljö. Det behövs en lugn atmosfär och små vårdenheter föredras,
där patienterna ha likartad diagnos. För att förhindra incidenter och självmord ska saker tas
bort, som patienten kan skada sig själv eller andra med. Det är betydelsefullt att ha ett eget
utrymme för att skydda den personliga integriteten samt att miljön är estetisk och hemtrevlig.
Vid omvårdnad är det viktigt att ha en holistisk syn, dvs. ett helhetsperspektiv på
patientens livssituation (Skärsäter, 2009). Likaså bör omvårdnaden utgå från patientens unika
behov. Det är centralt att det skapas en tillitsfull relation mellan patient och vårdpersonal.
Omvårdnaden bör sträva efter att ta tillvara patientens egna resurser för att få tillbaka optimal
hälsa (Ottosson & Ottoson, 2007). Omvårdnadsåtgärderna kan ha som mål att stärka känslan
6 (36)
av kontroll över livet, ta fram strategier för att hantera sjukdomen, stödja egen utveckling och
hantera känslor av meningslöshet (Skärsäter, 2009). Patienten kan t ex behöva stöd med att få
en struktur i vardagen avseende kost, motion och sömn. Motion kan minska oro och stress
vid lätt eller måttlig depression, eftersom det kan avleda från negativa tankar. Patienter
kan få mer kunskap om depression genom patientutbildningar, som kan leda till bättre
funktionsförmåga och minskat antal sjukskrivningar. Det finns även närståendeutbildningar
som ger information om sjukdomen och hur följderna kan hanteras, vilket kan medföra bättre
social funktionsförmåga i familjen.
2.8 Stigma
Stigmatisering av personer med psykisk ohälsa, t ex depression, kan medföra att andra
människor, pga. okunnighet och förutfattade meningar, undviker att umgås, leva, arbeta med
eller anställa dessa personer (Socialpsykiatriskt Forum, 2015). Människor kan undvika att
söka hjälp för sina problem för att de har skamkänslor. En kvantitativ studie visade att ca
hälften av deltagarna, som var slumpmässigt utvalda, ansåg att söka hjälp för depression var
förenat med stigma, och 44 % ansåg att de skulle känna sig generade över att söka en
psykiater (Barney, Griffiths, Jorm & Christensen, 2006). Av en annan kvantitativ
undersökning om stigma framgår att personer med depression visade mer social tolerans mot
personer med psykisk ohälsa. De som hade depression och som anlitat psykiatrisk mottagning
kände mindre behov av social distans till personer med psykisk ohälsa än de som inte sökt
hjälp (Aromaa, Tolvanen, Tuulari, Wahlbeck, 2011).
2.9 Problemformulering
Depression är ett av världens största folkhälsoproblem och ett växande dilemma. Eftersom allt
fler insjuknar, så ställs högre krav på sjukvården. Studier visar att mindre än hälften av de
som drabbas av depression i världen får vård, trots att det finns kända effektiva behandlingar.
Anledningar kan vara felaktig bedömning, att vårdpersonalen inte har tillräcklig kunskap och
att mental ohälsa förknippas med stigmatisering. Sjuksköterskor kan stöta på patienter med
depression oavsett vilken vårdenhet de arbetar på. Det är viktigt att sjuksköterskan tidigt kan
fånga upp tecken på depression och ge rätt omvårdnad, och därför behövs större kunskap och
förståelse för patientens upplevelse av sjukdomen.
7 (36)
3. Syfte
Syftet var att beskriva patienters upplevelser av att leva med depression.
4. Teoretiska utgångspunkter
Den valda teoretiska utgångspunkten känsla av sammanhang (KASAM) och dess
komponenter, begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet, används i såväl kommande
resultat som i resultatdiskussionen.
4.1 Känsla av sammanhang
Antonovsky (2005) frågade sig varför en del människor klarar av svåra påfrestningar
med fortsatt hälsa, medan andra blir sjuka. Enligt hans teori beror motståndskraften på
i vilken omfattning vi upplever tillvaron som begriplig, hanterbar och meningsfull,
dvs. graden av känsla av sammanhang (KASAM). Begriplighet handlar om i vilken
utsträckning personen förstår händelser, i omgivningen eller som drabbar personen själv.
Omvärlden kan uppfattas som förnuftsmässig och strukturerad eller otydlig och kaotisk.
Hanterbarhet avspeglar i vilken grad personen hanterar olika händelser och har resurser för
hanteringen. Resurserna kan t ex uppfattas vara tillräckliga eller att det är ödet som styr.
Meningsfullhet handlar om i vilken utsträckning personen känner engagemang och
motivation. Det kan finnas en utmaning i det som är påfrestande eller så kan allt kännas
meningslöst. Meningsfullhet är den viktigaste komponenten. Om det inte finns en hög känsla
av meningsfullhet, så blir det svårt att begripa eller hantera situationen. Ju mer begripligt,
hanterbart och meningsfullt en person upplever sitt liv, desto högre KASAM har den
personen. Vid hög grad av KASAM kan personen lättare hantera en påfrestande situation,
vilket kan leda till bättre hälsa och livskvalitet.
Människor föds med relativt låg känsla av sammanhang, men den blir högre vartefter åren
går för att stabiliseras vid 30-35 års ålder (Antonovsky, 2005). Barndom, tonårstid och tidigt
vuxenliv är viktiga för hur KASAM utvecklas. Värdet på känsla av sammanhang kan
förändras temporärt när något genomgripande händer i livet, men större förändringar är
mycket ovanliga i vuxen ålder (Langius-Eklöf, 2013). Personer med depression uppvisade en
lägre grad av KASAM under sjukdomsperioden, men den ökade då patienterna hade
återhämtat sig (Skärsäter, Langius, Ågren, Häggström & Dencker, 2005).
8 (36)
4.2 Begreppet hälsa
Hälsobegreppet kan övergripande förklaras utifrån två olika inriktningar (Hedelin, Jormfeldt
& Svedberg, 2009). Den ena är biomedicinsk, där hälsa definieras som frånvaro av sjukdom.
Enligt den andra inriktningen ses hälsa ur ett humanistiskt perspektiv och har ett holistiskt
synsätt. Människan ses i ett helhetsperspektiv som en enhet av kropp, själ och ande (Willman,
2009). Hälsa kan definieras på olika sätt inom den holistiska inriktningen, t ex som känsla av
sammanhang (KASAM), välbefinnande, handlingsförmåga eller balans (Hedelin, Jormfeldt &
Svedberg, 2009).
Enligt Antonovsky (2005) uppstår hälsa när personen har en känsla av sammanhang, och
den beror på personens förutsättningar att hantera påfrestande situationer. KASAM är en
salutogen modell, där hälsa är i fokus (Langius-Eklöf, 2009). Vid ett salutogent perspektiv
handlar det om att främja hälsan hos de som är sjuka och man är inriktad på människors egna
upplevelser av hälsan. Vid det motsatta, ett patogenetiskt synsätt, är det centrala att bota eller
lindra sjukdom.
En känsla av välbefinnande infinner sig vid hälsa och en obehagskänsla vid ohälsa
(Hedelin, Jormfeldt & Svedberg, 2009). Världshälsoorganisationen (WHO) definierade hälsa
som välbefinnande i sin version från 1946. ”Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt,
psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara frånvaro av sjukdom och handikapp”.
Enligt Dahlberg och Segsten (2010) karaktäriseras hälsa som att man känner välbefinnande
och har förmåga att fullfölja stora och små livsprojekt.
Nordenfelt (2004) beskriver hälsa som handlingsförmåga. Enligt honom definieras hälsa
som en förmåga att, givet standardomständigheter, förverkliga alla sina vitala mål.
Hälsa kan även förstås som balans (Hedelin, Jormfeldt & Svedberg, 2009). Vid hälsa ska
det vara balans mellan inre och yttre faktorer, dvs. mellan personens förmåga och önskningar
samt den yttre miljön.
5. Metod
För att besvara syftet har det utförts en litteraturöversikt med elva kvalitativa vetenskapliga
artiklar samt övrig litteratur som grund för resultatet. Med hjälp av en litteraturöversikt skapas
det en översikt över kunskapsläget inom ett omvårdnadsrelaterat område (Friberg, 2012).
5.1 Datainsamling
Databaser som användes för att söka efter artiklar var Cinahl, PubMed och PsycINFO.
Sökord var major depression, depression (i Cinahl Headings), nursing, health care, patient
9 (36)
experience, experiences, patient attitude och qualitative study. Kriterier för sökningarna var
full text, peer reviewed, abstract available, English, åren 2003-2014, references available
och all adults. Full text valdes för att få artiklar som fanns åtkomliga och peer reviewed för att
endast få artiklar från vetenskapliga tidskrifter. Avgränsningen gällande årtalen gjordes för att
få fram relativt ny forskning. Två av artiklarna till resultatet hittades genom att granska
referenslistor från andra artiklar. Det gjordes även en sökning på major depression och en
specifik författare, eftersom personen skrivit många artiklar om egentlig depression, vilket
resulterade i två artiklar. Begränsningar var att endast artiklar om egentlig depression togs
med och att artiklar med samsjuklighet exkluderades. Artiklarna avsåg personer som var 18 år
eller äldre. Ingen åldergräns uppåt, men artiklar som handlade om personer som bodde på
äldreboende uteslöts. Artiklarna gällde västvärlden: Sverige, Storbritannien, U.S.A, Kanada,
Australien och Nya Zeeland. Anledningen till att endast västerländska länder togs med var att
andra livsförhållanden kan tänkas påverka upplevelsen av depression.
5.2 Urval
I det första urvalet valdes artiklar som hade rubriker som verkade passa syftet. I det andra
urvalet lästes sammanfattningarna (”abstracts” på engelska) i dessa artiklar för att få en
förståelse för innehållet och kunna välja de som passade syftet. Valet av artiklar skedde
även utifrån valda begränsningar. Därefter granskades studiernas kvalitet för att avgöra
om de skulle finnas med i urvalet. Fribergs (2012) instruktioner vid kvalitetsgranskning
vid kvalitativa studier följdes, där det bl a är viktigt att artiklarna är tydliga gällande
problemformulering, syfte, metod, resultat och etiska resonemang. Elva kvalitativa
artiklar valdes för att utgöra en grund för resultatarbetet. Kvalitativa studier beskriver
erfarenhet och upplevelse kring en företeelse eller ett sammanhang (Olsson & Sörensen,
2011). I en sökmatris (bilaga 1) fylldes det i databas, sökord, antal träffar, begränsningar,
antal lästa ”abstracts”, antal lästa artiklar och valda artiklar till resultatet.
5.3 Analys
Analysen skedde utifrån Fribergs (2012) olika steg. De valda artiklarna lästes igenom flera
gånger för att förstå innehåll och sammanhang. I en matris (bilaga 2) över urvalet av artiklar
till resultatet fylldes följande i för varje studie: författare, titel, ”år, land, tidskrift”, syfte,
metod och resultat. Detta var till stort stöd i det fortsatta analysarbetet. Därefter lästes
artiklarna igenom för att leta efter likheter och skillnader i framför allt resultatdelen (Friberg,
2012). Innehåll som handlade om samma sak sorterades sedan under olika teman och
10 (36)
subteman. Under dessa rubriker refererades det sedan till olika artiklar i en beskrivande
presentation. Resultatet presenterade analysen av studiernas resultatdelar, vilket skedde i form
av valda teman.
6. Forskningsetiska överväganden
Forskningsetik finns till för att värna om människors lika värde, integritet och
självbestämmande vid framtagandet av ny forskning (Kjellström, 2012). Deltagarna i de
vetenskapliga artiklarna ska få information om studien och medverkan är frivillig,
vilket innebär att de kan när som helst avbryta sin delaktighet. Konfidentialitet ska även
föreligga, så att obehöriga inte kan ta del av känsliga uppgifter.
Av de kvalitativa resultatartiklarna i denna uppsats var det nio av elva som var etiskt
godkända. I de två övriga artiklarna stod det inte nämnt om de hade gjort några etiska
överväganden. Innehållet pekade dock inte på något oetiskt förfarande.
Förförståelse syftar på att vi kan och vet mycket redan innan en studie påbörjas (Priebe &
Landström, 2012). Det kan t ex handla om värderingar och erfarenheter som man har med sig
från livet. Författarens förförståelse för ämnet har i största möjliga mån reducerats för att inte
färga resultatet studien kommer fram till. Detta har skett genom att medvetandegöra att det
finns en förförståelse och ta det i beaktande.
7. Resultat
Resultatet består av tre teman som belyser patienters upplevelser under olika faser av
depressionen, som är beskrivna i kronologisk ordning. Dessa tre teman är upplevelser av
ovisshet innan diagnosen är fastställd, upplevelser under depressionen och upplevelser under
återhämtningen. Dessa är därefter delvis uppdelade i olika subteman, som beskriver
personernas upplevelser av depression. Upplevelser av ovisshet innan diagnosen är fastställd
har inget subtema. Upplevelser under depressionen har skuld, stigmatiserad, förändrad
identitet och isolering som subteman. Slutligen så har upplevelser under återhämtningen
följande subteman: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.
11 (36)
7.1 Upplevelser av ovisshet innan diagnosen är fastställd
I en studie av Feely, Sines och Long (2007) framgår att flera personer var helt ovetande om
att de hade depression innan de fick diagnosen. Deltagarna berättade att de kunde ha
symtomen under flera år, utan att veta att de led av depression. Varken de själva eller
människor i deras närhet förstod vad de led av. Att inte veta ledde till en daglig stress, där de
försökte att förstå vad som hände inom dem. Deras ovetskap ledde till oro och känslor av
obeslutsamhet, där de inte visste hur de skulle hantera det dagliga livet.
Även i en studie av Epstein et al. (2010) beskrev flera personer att de var omedvetna om
sin depression, ibland under flera år. Det framgick att det fanns tre stadier som ledde till att
patienterna sökte vård. Det första var att veta att något var fel, det andra att namnge det, dvs.
att hitta ord för att beskriva sina svårigheter och slutligen att de försökte få besvären
förklarade. Flera deltagare berättade att deras personlighet kunde påverka vetskapen. Några
beskrev att de alltid befann sig i ett mörker och var inåtvända. De var så vana vid att vara
nedstämda att det var svårt att inse när de gick in i en depression. Personer som framställde
sig som utåtriktade och ovana vid negativa känslor hade svårt att förena sin självbild med att
vara deprimerad och förstod inte att de hade fått en depression. Personliga egenskaper hos de
deprimerade gjorde det även svårare för familj och vänner att veta när de var deprimerade.
I en undersökning av Nunstedt, Nilsson, Skärsäter och Kylén (2012) visade det sig att
symtomen och känslorna hos de deprimerade förändrades över tiden, men de förstod inte
omedelbart att de led av depression. De som hade återkommande depressioner hade mindre
förståelse för att de var deprimerade första gången de fick symtom. Personer som hade
kunskap om depressiva symtom och behandling, men ingen egen erfarenhet, hade svårt att
använda den kunskapen när de själva blev deprimerade.
7.2 Upplevelser under depressionen
Under andra fasen, upplevelser under depressionen, var känslor av skuld vanliga bland de
deprimerade. Likaså kände de sig ofta stigmatiserade av familj, vänner och kollegor.
En förändrad identitet var vanligt förekommande bland de deprimerade. De upplevde ofta
isolering och hade svårt att ha relationer med andra.
7.2.1 Skuld
En studie hade som syfte att undersöka patienters upplevelser av depression utifrån
genusperspektiv (Danielsson, Bengs, Lehti, Hammerström & Johansson, 2009).
12 (36)
Kvinnorna trodde att deras depression berodde på interna faktorer som deras egen
personlighet eller sätt att hantera livet. De anklagade sig själva och såg sig som ansvariga för
sin depression. Detta ledde till att kvinnorna kände skam och skuld. Kvinnorna talade ofta om
sig själva i nedsättande termer och använde uttryck som ”jag är väl lat”, ”alltid trött” eller
”misslyckad”. Männen däremot beskrev att deras depression berodde på yttre faktorer som
var utanför deras kontroll, t ex hård arbetsbörda och ekonomiska problem. Männen hade
därför inte känslor av skuld på samma sätt som kvinnorna.
I en undersökning av Feely et al. (2007) var det många av deltagarna som såg sig själva
som ansvariga för sin depression och som därför hade skuldkänslor. Detta påverkade deras
relation till depressionen och möjligheten att överkomma sjukdomen. Allan och Dixon (2009)
beskrev hur äldre kvinnor upplevde sin depression. Några av dem kände skuld för att de hade
misslyckats gällande tidigare livshändelser, t ex äktenskap som lett till skilsmässa, vilket hade
resulterat i depression. De hade känslor av självförakt och skam. Barney, Griffiths,
Christensen och Jorm (2009) visade i sin studie att utomstående ofta ansåg att deprimerade
själva hade orsakat sin depression, vilket ledde till känslor av skuld. Enligt Stigsdotter
Nyström och Nyström (2007) kunde även deprimerade känna skuld för att de, genom sin
sjukdom, orsakade lidande för andra personer som stod dem nära.
7.2.2 Stigmatiserad
Barney et al. (2009) undersökte i en studie vilka erfarenheter deprimerade hade av
stigmatiserande åsikter om sjukdomen. Deltagarna berättade att de hade upplevt betydande
stigma. Depressionen uppfattades ofta som självförvållad av utomstående. Deprimerade
kunde bli klandrade och andra hade åsikten att de borde själva kunna ta sig ur depressionen,
särskilt när den uppstått utan någon synlig orsak. Det ansågs ofta inte önskvärt att umgås med
deprimerade. En deltagare uttryckte det som att ”människor vill inte ha ditt sällskap när du
inte är på ett gott humör”. Andra människor kunde se deprimerade som ett hot, då depression
var en psykisk sjukdom och det ansågs att ”alla som hade en psykisk sjukdom kunde vara
farliga.” Flera av deltagarna hade inte sagt till familj och vänner att de hade depression, och
särskilt män var motvilliga till att berätta. Man ville inte bli sedd som en svag människa, som
inte kunde hantera livet. Det fanns ett ännu större förbehåll att berätta för kollegor på arbetet
om sin depression. Det fanns en rädsla för att bli behandlad annorlunda och för att ses som
en person med problem. Många blev skickliga på att dölja sjukdomen för att undvika stigma.
Att söka hjälp var förenat med ångest över vad andra skulle tycka. De uttryckte särskild oro
över att söka hjälp för sina problem på arbetsplatsen eller hos en psykiater. Det var inte
13 (36)
förenat med lika stor stigma att söka hjälp på en vårdcentral. Många av deltagarna ville inte
att andra skulle få veta att de tog antidepressiva läkemedel.
I en undersökning av Allan och Dixon (2009) deltog äldre kvinnor som hade fått diagnosen
depression. En av kvinnorna var osäker över om hon verkligen hade depression och om hon
skulle fortsätta att ta antidepressiva läkemedel. Detta tycktes vara kopplat till samhällets
negativa uppfattning av depression som hon hade internaliserat, vilket lett till att hon själv
hade fått en stigmatiserad uppfattning. Deltagarnas egen förståelse av depression påverkade
om de var mottagliga för diagnos och behandling.
Fernandez et al. (2012) tog fram en studie, där de identifierade och kategoriserade negativa
åsikter om depression, som deprimerade kunde höra från familj och vänner. Deprimerade
kunde känna sig ”märkta” av familjemedlemmar pga. sina symtom, och detta kunde kännas
sårande. Deltagare beskrev hur rädslan för att bli ”märkt” kunde hämma framtida diskussioner
med familjen. En kvinna kände sig inte bekväm med att prata om sin depression med familjen
av rädsla för att bli ”märkt” som ”galen”. Deltagare tog även upp att de kunde känna sig
bedömda av familj och vänner. En deprimerad kvinnas mamma frågade henne varför hon var
olycklig och framhöll att hon borde vara glad, eftersom hon hade två barn och en trevlig man.
Hon blev bedömd som att sakna anledning till att få en depression och fick inget stöd.
Anhöriga kunde även tillrättavisa de deprimerade. Deltagare hade t ex blivit tillsagda att de
själva kunde kontrollera sina symtom, vilket var till föga hjälp. Slutligen så kunde
deprimerade även känna sig avvisade av familj och vänner när de försökte tala om sina
depressiva symtom. Enligt en deltagare ansågs depression vara ett olämpligt ämne för
familjediskussioner som anhöriga undvek att prata om.
7.2.3 Förändrad identitet
I Allans och Dixons (2009) studie beskrevs att depressionen hade stor inverkan på de äldre
kvinnornas självuppfattning, vilket resulterade i självförakt. De hade låg självkänsla och
beskrev att de kände sig oälskade, otillräckliga och skämdes. Negativa erfarenheter av tidigare
livshändelser bekräftade deras känsla av misslyckande. Självföraktet ledde i sin tur till att de
trodde att andra tyckte illa om dem. Även i studien av Stigsdotter Nyström och Nyström
(2007) hade de deprimerade låg självkänsla och beskrev sig själva med motvilja. De trodde att
andra människor tyckte att de var hemska och tog lätt illa vid sig. Sårbarheten gjorde det svårt
att bygga upp en självkänsla och det fanns känslor av skam.
De äldre kvinnorna i Allan och Dixons (2009) studie kände sig rädda för sina känslor,
som inte gick att kontrollera, och för personlighetsförändringen som de hade genomgått.
14 (36)
Det fanns även oro över att aldrig kunna bli bra igen. Känslorna överväldigade dem och
dominerade varje vaken stund. Deltagarna talade även om kampen i tillvaron och hur de
enklaste uppgifter kändes oöverstigliga att genomföra. De saknade fysisk energi och förblev
mer eller mindre orörliga. Det var mycket svårt att fatta beslut, även mycket små sådana.
Stigsdotter Nyström och Nyström (2007) visade i sin undersökning att upplevelsen av
depression var individuell och kunde skilja sig mellan personer. De flesta beskrev dock att de
kände främlingskap inför sig själv och andra. Deltagare beskrev hur det välkända plötsligt
upplevdes konstigt, och att de inte kände igen sig själva. Man upplevde sig ha svårt att förstå
och att göra sig förstådd. Att vara inlåst i sig själv och utesluten från det vanliga livet var ett
lidande som inte var synligt för andra. Det var ett outhärdligt lidande att inte känna sig som en
hel människa, utan hopp om att bli frisk. Ibland sågs döden som enda vägen att komma ifrån
lidandet. Anledningar till att inte begå självmord var att det skadade andra.
I en studie av Hedman Ahlström, Skärsäter och Danielson (2010) belystes upplevelsen av
depression utifrån den sjuke förälderns perspektiv. Depressionen gav en allmän känsla av att
ha blivit förändrad. Det var som att existera i ett mörker och att förvänta sig en framtid i
mörker. Närvaron av självmordstankar var skrämmande men fanns i bakhuvudet som en väg
ut. Föräldrarna upplevde en konstant trötthet, som inte avtog trots vila, och en avsaknad av
styrka. De blev ineffektiva och kunde inte utföra enkla uppgifter. En oförmåga hos den
deprimerade föräldern att handla, tänka, känna, visa tillgivenhet och kärlek påverkade
familjen negativt.
7.2.4 Isolering
I studien av Allan och Dixon (2009) blev det tydligt att de äldre kvinnornas självförakt ledde
till att de trodde att andra tyckte illa om dem, vilket resulterade i att de drog sig undan familj
och vänner. Det ledde till att dessa kvinnor inte kunde fungera i meningsfulla relationer med
andra människor. Detta bidrog till att de kände sig ensamma och isolerade. En del av dem var
fysiskt nära familj och vänner, men höll en känslomässig distans. Kvinnorna kämpade med att
upprätthålla en fasad av normalitet, trots att de kände sig ensamma. De beskrev att de dolde
sin depression från andra människor genom att bära ”en mask”, då de trodde att de inte kunde
prata med någon om sina problem. Eftersom de skämdes ville de helst isolera sig. Några av
kvinnorna brukade ibland stanna i sängen för att gömma sig från resten av världen och slippa
möta dagen. En del av kvinnorna beskrev att de var som omslutna av ett skal. Skalet var
barriären som hindrade kvinnorna att ha kontakt med omvärlden. Omvänt så kunde inte andra
människor kontakta dem, eftersom de inte kunde penetrera skalet. En liknande beskrivning
15 (36)
gjordes i studien av Stigsdotter Nyström och Nyström (2007), där patienter berättade att det
kändes som att vara bakom en osynlig skärm av glas. Man hade en känsla av att vara inlåst i
sig själv och utesluten från det vanliga livet. Det var svårt att upprätthålla relationer, vilket
ledde till känslor av isolering. Oliffe et al. (2013) undersökte upplevelser i samband med
depression och pensionering hos äldre män. För många män var arbetet centralt och att
tvingas gå i pension ledde till sorg och ilska. Arbetet påverkade männens identitet starkt, och
ekonomisk status var ett sätt att jämföra sig med andra män. Förlust av denna roll kunde leda
till depression, ett nedvärderande av sig själv och isolering.
7.3 Upplevelser under återhämtningen
Under tredje fasen, upplevelser under återhämtningen, använde sig de deprimerade av olika
strategier för att öka begripligheten för sin sjukdom och kunna hantera den. De fick stegvis
en ökad känsla av meningsfullhet, som kunde leda till personlig tillväxt.
7.3.1 Begriplighet
Nunstedt et al. (2012) visade i sin studie att de deprimerade använde sig av olika strategier för
att försöka förstå sin depression. Att jämföra sig med andra som hade depression var ett sätt
att öka förståelsen, t ex att delta i en samtalsgrupp. Det var viktigt att inse att man inte var
ensam och att kunna jämföra sina symtom och erfarenheter med andra. De deprimerade kunde
även använda sig av andra jämförelser för att förstå sin depression. Ibland liknandes
depression vid en somatisk sjukdom, där den antidepressiva medicinen jämfördes med
insulinbehandling vid diabetes. Deras förståelse av depressionen ökade också genom att de
verbaliserade sina problem muntligt eller skriftligt. Genom att prata om sina erfarenheter så
blev depressionen mer begriplig, både för de själva och andra. En del gick i psykoterapi,
vilket ökade förståelsen. Somliga skrev dagbok för att uttrycka sina problem. Under
depressionen reflekterade de deprimerade över sina erfarenheter för att öka förståelsen.
De utvecklade en förmåga att känna igen tidiga tecken på depression, vilket var viktigt vid
återfall. Likaså reflekterade de över möjliga orsaker till sin depression för förstå varför de
hade insjuknat. De sökte även information på Internet och i böcker för att få en ökad
förståelse för depression. I en studie av Hedman Ahlström et al. (2010) beskrevs upplevelsen
av depression från den sjuke förälderns perspektiv. Föräldrarna kunde förstå depressionen
som en sjukdom och kände sig trots allt värdefulla i sina familjer. Familjen gav en struktur i
kaoset och närheten till dem ingav hopp om en framtid efter depressionen.
16 (36)
7.3.2 Hanterbarhet
I en studie beskrevs hur några kvinnor hanterade depressionen i det vardagliga livet
(Skärsäter, Dencker, Bergbom, Häggström & Frilund, 2003). Kvinnorna skaffade egna
strategier för att hantera sina depressiva symtom. Dessa skulle hjälpa dem att finna nya
resurser inom sig själva och bidra till att de blev friska. De använde t ex massage, motion,
hypnos, musik, läsning och målning. Kvinnorna kämpade med att behålla sina dagliga rutiner
som ett sätt att återta kontrollen och hantera vardagen. Det var även viktigt att få komma ifrån
hemmet regelbundet och att ha en meningsfull sysselsättning.
En annan viktig strategi var att samtala med vänner och vårdpersonal (Skärsäter et al.,
2003). Det var viktigt att ha ett socialt stöd, någon att anförtro sig åt och prata om sina känslor
med. På så sätt kände de sig avlastade, fick ökad kunskap om sig själva och sjukdomen och
hur de skulle hantera den. Oliffe et al. (2013) visade i sin undersökning att pensionerade män
som drabbats av depression gärna ville prata med andra om sina upplevelser. Det var däremot
svårt att ta upp det med vänner, eftersom det ansågs att män inte ska tala om emotionella
bördor. Av en studie av Fernandez et al. (2012) framgick att deprimerade kunde höra negativa
och stigmatiserande åsikter om depression från familj och vänner. Dessa har således inte alltid
en stödjande funktion, utan kan också påverka negativt.
Under tiden som kvinnorna tog sig igenom depressionen, så genomgick de en process av
transition, dvs. övergång från ett tillstånd till ett annat (Nunstedt et al., 2012). Kvinnorna
förändrade sin syn på sig själva och andra människor medan de lärde sig att hantera sin
vardag och arbetade sig ur depressionen. De blev mer observanta på vad som var positivt och
vad som var negativt för dem. Denna transition ledde till att de övergav gamla attityder och
invanda roller för att hitta nya sätt att hantera det dagliga livet. Så småningom gav
transitionen dem en känsla av ökad självkontroll. Kvinnorna upplevde att de hade hittat en
inre styrka, som hjälpte dem att förändra och gå vidare med livet. De upplevde att de tog
ansvar för sin egen återhämtning och började sätta upp gränser för sig själv och andra.
Att patienterna och deras familjer fick information om depression hjälpte dem och ökade
också kunskapen om hur de skulle hantera situationen. Det bidrog även till att de kunde
undvika känslor av skuld och skam för sjukdomen.
7.3.3 Meningsfullhet
I studien av Skärsäter et al. (2003) beskrev kvinnorna hur sjukdomsperioden hade gett dem
möjligheten att reflektera över hur de hade levt sina liv och vad de ville förändra. De kunde se
17 (36)
sina erfarenheter av att vara deprimerad i ett större sammanhang, viket resulterade i en känsla
av ökad mening i deras framtida liv. Detta ledde till personlig utveckling, gjorde det möjligt
att möta framtiden med tillförsikt och att de hade strategier för hur de bäst kunde använda sina
resurser i framtiden. Kvinnorna upplevde att deras liv var rikare efter att de hade återhämtat
sig från depressionen än innan de blev sjuka.
Nunstedt et al. (2012) visade i sin studie att de som genomgått en depression fick nya
perspektiv på sin situation. De hade förvärvat andra värderingar och kände sig mer kompletta
som människor på grund av att de hade upplevt depressionen. Det arbete som behövdes för att
övervinna sjukdomen gav dem en djupare insikt i, och förståelse för, dem själva. Efter
depressionen kände de större engagemang och mening i tillvaron. En del av deltagarna i
studien beskrev dramatiska situationer som hade hänt under pågående depression som hade
påverkat dem och ibland varit en vändpunkt i livet. De ansåg att depressionen hade hindrat
deras förståelse för vad som hände då, men efter att ha gått igenom sjukdomen hade de fått
nya insikter som gav en känsla av ökad mening.
I studien av Oliffe et al. (2013) om pensionerade män och depression framgick att
strukturen och rutinerna, som ett arbete innebar, skapade mening och hjälpte dem att hantera
depressionen. Det betydde att de var sysselsatta och hade en anledning till att gå upp om
morgnarna. Många av männen såg inte pensioneringen som en möjlighet, utan som förlust av
rutiner och att livet saknade mening.
Hedman et al. (2010) beskrev i sin studie upplevelsen av depression från den sjuke
förälderns perspektiv. Föräldrarnas band till familjen var starka och ett skydd som hindrade
dem från att begå självmord. De kunde trots sjukdomen delta i familjelivet på egna villkor.
Familjen gav mening och struktur och de såg fram emot återhämtning och en ljusare framtid.
8. Diskussion
8.1 Metoddiskussion
Litteraturstudien grundade sig på elva kvalitativa artiklar med syftet att beskriva patienters
upplevelser av att leva med depression. Sökningarna efter artiklar gjordes i tre olika
databaser: Cinahl, PubMed och PsycINFO. Den första har omvårdnadsfokus, den andra
medicinskt fokus medan den sista är inriktad på psykiatri, vilket ligger nära syftet. Att söka i
flera databaser stärker arbetets trovärdighet och ökar chansen att finna relevanta artiklar.
Enbart kvalitativa artiklar har använts till resultatet. Kvalitativa studier beskriver upplevelser
18 (36)
kring en företeelse och passade därför valt syfte (Olsson & Sörensen, 2011). Att endast
använda kvalitativa artiklar ökade också resultatets trovärdighet.
Artiklarna kvalitetsgranskades enligt Fribergs (2012) metod genom att bl a granska syfte,
metod, undersökningspersoner, analys av data, resultat och etiska resonemang. Även om detta
bedömningsverktyg användes finns det ändå risk för en subjektiv bedömning av artiklarnas
kvalitet, vilket kan vara en svaghet.
En begränsning gällande årtal, 2003-2014, gjordes vid sökningen av artiklar för att få fram
förhållandevis ny forskning. Eftersom det var relativt svårt att få fram artiklar som handlade
om valt syfte, så kan det i efterhand tyckas ha varit bättre att inte ha någon avgränsning.
Ytterligare en begränsning var att artiklarna avsåg personer som var 18 år eller äldre.
Ungdomar och barn under 18 år exkluderades, eftersom de inte berör allmänsjuksköterskans
arbetsområde, utan istället specialistsjuksköterskans. Det är ett krav att allmänsjuksköterskans
kunskapsområde ska behandlas i uppsatsen.
Efterhand som alla artiklars resultatdelar analyserades, så blev ett mönster tydligt.
En del av artiklarna handlade om fasen innan diagnos, vissa omfattade upplevelser under
depressionen och andra handlade om återhämtningsprocessen. Det blev därför naturligt att
resultatet skulle ha tre teman som är i kronologisk ordning. Dessa tre teman är upplevelser av
ovisshet innan diagnosen är fastställd, upplevelser under depressionen och upplevelser under
återhämtningen. Syftet var att beskriva patienters upplevelser av att leva med depression och
detta belyses under olika faser av depressionen, eftersom upplevelserna inte är desamma hela
tiden utan utvecklas under sjukdomsprocessen. Syftet anses ha blivit besvarat med hjälp av
litteraturöversikten och det valda fenomenet är studerat utifrån olika stadier av depressionen,
vilket ökar trovärdigheten.
Det tredje temat i resultatet upplevelser under återhämtning har följande subteman:
begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Författaren hade från början inte för avsikt att
välja dessa subteman, trots att den teoretiska utgångspunkten var känsla av sammanhang
(KASAM), där dessa termer ingår. Gradvis upptäckte dock författaren att dessa begrepp var
mycket centrala och återkom ständigt i artiklarna som handlade om återhämtningsprocessen,
även om begreppet KASAM inte nämndes. Det föll sig därför naturligt att välja dessa
begrepp. Författaren har varit medveten om sin förförståelse och diskuterade och reflekterade
över valet av subteman med handledaren, eftersom det var samma begrepp som i den
teoretiska utgångspunkten. Detta tillvägagångssätt anses ha minskat risken för alltför stor
påverkan av förförståelse på resultatet.
19 (36)
Normalt bör det bestämmas tidigt vilken funktion en teoretisk referensram ska ha och hur
den ska användas i arbetet (Henricson, 2012). Från början hade författaren tänkt använda den
teoretiska referensramen som en induktiv ansats, dvs. som en avslutande reflektion, men det
utvecklades efterhand till att bli en deduktiv ansats, att använda teorin som en ingång till
studien. Slutligen har det utvecklats till att författaren använder teorin genom hela arbetet, sk.
abduktion.
Språket i de vetenskapliga artiklarna var engelska, och översättningarna har gjorts med
Google translate och Nordstedts ordbok för att minimera risken för feltolkning. Eftersom
engelska inte är författarens modersmål kan felaktig återgivning av texten inte helt uteslutas.
Vid Ersta Sköndal högskola används grupphandledning vid skrivandet av C-uppsatser,
vilket innebär att studiekamrater har läst författarens resultat och haft möjlighet att komma
med kommentarer. Detta torde stärka såväl trovärdighet som pålitlighet.
Alla studier var genomförda i länder i västvärlden: Sverige, Storbritannien, U.S.A, Kanada,
Australien och Nya Zeeland. Fem av elva artiklar kom från Sverige. Resultatet bör därmed
vara överförbart till andra västerländska länder och särskilt till Sverige, eftersom en hög andel
artiklar var svenska. Det är dock tveksamt om resultatet är överförbart till andra länder utanför
västvärlden, eftersom andra livsförhållanden kan tänkas påverka upplevelsen av depression.
8.2 Resultatdiskussion
I resultatet för denna uppsats framgår att patienters upplevelser av att leva med depression
kan delas in i tre olika faser, som följer i kronologisk ordning. Dessa faser är upplevelser av
ovisshet innan diagnosen är fastställd, upplevelser under depressionen och upplevelser under
återhämtningen. Under första fasen framgår det att personer ofta var helt ovetande om att de
hade depression innan de fick diagnosen, ibland under flera år. Under andra fasen, upplevelser
under depressionen, var skuldkänslor vanliga bland de deprimerade, men mer förekommande
bland kvinnor än män. De deprimerade hade ofta upplevt stigma bland familj, vänner och
kollegor och ibland även hos sig själva. Identiteten förändrades mycket under depressionen.
Låg självkänsla, självförakt, skam samt främlingskap inför sig själv och andra var vanliga
känslor. De deprimerade isolerade sig ofta och hade svårt att ha fungerande relationer med
andra. Under tredje fasen, upplevelser under återhämtningen, använde sig de deprimerade av
olika strategier för att öka begripligheten för sin sjukdom och kunna hantera den, där t ex
socialt stöd var en resurs som bidrog till att de blev friska. Slutligen så fick de successivt en
ökad känsla av meningsfullhet under återhämtningsfasen, vilket kunde leda till nya insikter.
20 (36)
Enligt Antonovsky (2005) har människor olika grad av känsla av sammanhang (KASAM),
dvs. i vilken utsträckning de upplever tillvaron som begriplig, hanterbar och meningsfull.
En person kan lättare hantera en påfrestande situation vid en hög grad av KASAM, vilket
leder till bättre hälsa. Människor med lägre värden på känsla av sammanhang kan därför antas
ha lättare för att drabbas av depression än de som har högre värden. Värdet på KASAM
förmodas vara relativt konstant under vuxenlivet, men kan sjunka vid en påfrestande situation
(Antonovsky, 2005). Enligt en studie av Skärsäter et al. (2005) uppvisade personer med
depression en lägre grad av KASAM under perioden de var sjuka, men den ökade då
patienterna hade återhämtat sig. Studien undersökte känsla av sammanhang och socialt stöd
hos personer ett år efter att de hade haft en depression. Resultaten visade att 71 % av
patienterna hade återhämtat sig vid uppföljningen. Patienterna som hade återhämtat sig hade
fått en avsevärt högre känsla av sammanhang. Detta stärks av resultaten i denna uppsats, där
begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet visade sig vara betydelsefulla faktorer för att
kunna återhämta sig från depression. I studien av Skärsäter et al. (2005) var dock graden av
KASAM generellt sett låg jämfört med genomsnittsnivåer, även efter att patienterna hade
tillfrisknat. Samma studie visade även på en signifikant ökning av det sociala stödet hos de
patienter som hade återhämtat sig vid uppföljningen ett år efter depressionen. Resultatet i
uppsatsen visade likaså att socialt stöd var centralt för att kunna hantera depressionen och
återhämta sig.
Under den tredje fasen i resultatet, återhämtningsprocessen, framgick att patienterna
reflekterade över sina erfarenheter och fick nya perspektiv. De kunde se sina erfarenheter i ett
större sammanhang, vilket ledde till en ökad känsla av meningsfullhet. Personerna försökte se
hur lidandet de genomgått kunde ge en mening till deras nuvarande liv. Deras mödosamma
resa ledde till ökad självinsikt och personlig utveckling, och livet efter depressionen kunde
kännas rikare än innan de blev sjuka. Enligt Antonovskys (2005) terminologi hade de fått en
ökad känsla av sammanhang, vilket ledde till ökad hälsa och välbefinnande.
Meningsfullhet anses vara den viktigaste dimensionen i KASAM, och den visar i vilken
omfattning personen känner engagemang och motivation i det som händer (Antonovsky,
2005). När det finns en hög känsla av meningsfullhet, så blir det enklare att begripa eller
hantera situationen. Det finns även ett samband mellan begriplighet/förståelse och
hanterbarhet. Den egna förståelsen av sjukdomen och förmågan att kunna använda denna
förståelse för att kunna hantera sjukdomen har betydelse för hur en deprimerad person kan
återhämta sig. Individers förståelse av sjukdomen varierar och leder till olika sätt att hantera
21 (36)
depressionen. Inom omvårdnad är det viktigt att stödja en individs förståelse av depressionen
och hur han/hon använder den kunskapen för att hantera sjukdomen.
I resultatet framgick att begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet var betydande
faktorer för att kunna återhämta sig från depressionen. Sjuksköterskor kan stödja patienterna
på olika sätt vid återhämtningen. Begripligheten kan t ex ökas genom att införa
samtalsgrupper och att sjuksköterskan förmedlar kunskap och information. Hanterbarheten
kan underlättas genom socialt stöd och att patienten får stöd med att få en struktur i vardagen
gällande sömn, kost och motion. Det framgick dock att deprimerade hade upplevt
stigmatiserande åsikter från familj och vänner, vilket innebär att dessa inte alltid har en
stödjande funktion, utan även kan ha en negativ inverkan. Sjuksköterskan kan slutligen stödja
patientens egen utveckling mot meningsfullhet, som kan leda till ökad kunskap och nya
värderingar.
Sjuksköterskor är i en nyckelposition, där de kan identifiera patienter som riskerar att få
depression. Vid omvårdnad av patienter kan de uppfatta hur hälsan kan främjas och vilka
resurser patienterna har, så att stöd och insatser kan anpassas till varje individ (Langius-Eklöf,
2009). I och med att patienter har olika grad av känsla av sammanhang, har de därmed olika
förmåga att hantera situationen. Att ha kännedom om patienters förmåga att förstå, hantera
och se meningsfullhet i livet kan vara till hjälp i omvårdnadsarbetet för att ta fram en
individuell omvårdnad. En patient med lägre KASAM behöver vanligen mer omfattande
omvårdnad som försöker öka förståelsen för tillståndet, ge verktyg för att hantera situationen
och stöd för att se meningsfullhet. Upplevelsen av depression är individuell och kan
skilja sig mellan personer. Av ovanstående resonemang framgår att det är av vikt att
ha en patientfokuserad vård, där inriktningen är att anpassa omvårdnaden till den
enskilda patientens behov och förutsättningar (Fransson Sellgren, 2009). Vårdsituationen är
unik för varje patient och måste också hanteras som sådan. Patientfokuserad vård innebär
även att sjuksköterskan måste ta hänsyn till att patienten är en samarbetspartner och
beslutsfattare gällande den egna vården.
Deprimerade vill bli sedda som hela människor, inte som medicinska fall. Det är viktigt att
se hälsa från ett holistiskt synsätt, där människan ses i ett helhetsperspektiv som en enhet av
kropp, själ och ande (Willman, 2009). Hälsa är relaterad till hela människan och formas av
hennes känsla av sammanhang och upplevelse av mening. När omvårdnad planeras är det
centralt att ha ett helhetsperspektiv på patientens livssituation (Skärsäter, 2009).
22 (36)
8.3 Kliniska implikationer
Personer var ofta helt okunniga om att de hade depression innan diagnosen fastställdes,
ibland under flera år. Det kan med andra ord ta tid innan personer söker vård och de kan söka
vård utan att riktigt veta vad de lider av. För att som sjuksköterska kunna upptäcka sjukdomen
är det viktigt att tänka på detta.
De deprimerade hade ofta upplevt stigma från familj, vänner och kollegor, och som
sjuksköterska kan det vara till hjälp att försöka avdramatisera mentala sjukdomar och få
patienterna att känna sig sedda som vem som helst.
I resultatet blev det tydligt att begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet var viktiga
komponenter för att kunna återhämta sig från depressionen. Sjuksköterskan har en viktig roll i
att se patienternas resurser och stödja dem på olika sätt vid återhämtningen. Exempel är att
införa samtalsgrupper, ge kunskap och information, socialt stöd och hjälp med att få en
struktur i vardagen gällande sömn, kost och motion.
8.4 Förslag till fortsatt forskning
Överlag skulle det behövas mer forskning om depression från patientens perspektiv.
Ett intresseväckande ämne är att beskriva omvårdnad vid depression från patientens
synvinkel. Där finns olika omvårdnadsåtgärder som skulle kunna utvärderas för att förbättra
kommande omvårdnadsinsatser gällande depression.
Det har framgått att symtomen vid depression kan vara olika för män och kvinnor.
Ett annat intressant område för forskning är därmed att beskriva hur upplevelser av depression
skiljer sig åt mellan män och kvinnor.
9. Slutsats
Det framgår att patienters upplevelser av att leva med depression kan delas in i tre olika faser
som följer i kronologisk ordning. Dessa faser är upplevelser av ovisshet innan diagnosen är
fastställd, upplevelser under depressionen och upplevelser under återhämtningen. Under
första fasen var personer ofta var helt omedvetna om att de hade depression innan de fick
diagnosen, ibland under flera år. Under andra fasen, upplevelser under depressionen, var
skuldkänslor vanliga bland de deprimerade, men mer förekommande bland kvinnor. De
deprimerade hade ofta upplevt stigma bland familj, vänner och kollegor och ibland även hos
sig själva. Identiteten ändrades mycket under depressionen, där låg självkänsla, självförakt,
skam var vanliga känslor. De isolerade sig vanligen och hade svårt att ha relationer med
23 (36)
andra. Under tredje fasen, upplevelser under återhämtningen, använde sig de deprimerade av
olika strategier för att öka begripligheten för sjukdomen och för att kunna hantera den, där
t ex socialt stöd medverkade till att de blev friska. De fick gradvis en tilltagande känsla av
meningsfullhet, vilket kunde leda till ökad självinsikt och att de utvecklades som personer.
Livet kunde kännas mer innehållsrikt efter depressionen än innan.
Begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet var centrala faktorer för att kunna återhämta
sig från en depression, där sjuksköterskan kan ge stöd på olika sätt vid återhämtningen.
Patienters upplevelser av depression är inte konstanta, utan ändras och utvecklas under
sjukdomsprocessen. Att ge omvårdnad som är anpassad till var i processen den deprimerade
befinner sig är en viktig uppgift för sjuksköterskor.
Personer har olika grad av känsla av sammanhang och därmed olika förmåga att hantera en
svår situation som en depression, och upplevelsen av depression är individuell. Det är därför
viktigt att ha en patientfokuserad vård, där målet är att uppfylla varje enskild patients behov.
Det framgick även att de deprimerade ville bli sedda och bekräftade som hela människor,
inte som medicinska fall. Vid planering av omvårdnad är det viktigt att ha ett holistiskt synsätt
och utgå från ett helhetsperspektiv på patientens livssituation.
10. Referensförteckning
* = artiklar som använts i resultatet
*Allan, J., & Dixon, A. (2009). Older women´s experiences of depression: a hermeneutic
phenomenological study. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 16, (10),
865-873. doi:10.1111/j.1365-2850.2009.01465.x
Andersson, G. (2012). Psykologisk behandling vid depression. Teorier, terapimetoder och
forskning. Stockholm: Natur och kultur.
Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium (2 uppl.). Stockholm: Natur och kultur.
Aromaa, E., Tolvanen, A., Tuulari, J., & Wahlbeck, K. (2011). Personal stigma and use of
mental health services among people with depression in a general population in
Finland. BMC Psychiatry, 11, 1-6. doi:10.1186/1471-244X-11-52
Barney, L.J., Griffiths, K.M., Jorm, A.F., & Christensen, H. (2006). Stigma about depression
and its impact on help-seeking intentions. Australian & New Zealand Journal of
Psychiatry, 40, (1), 51-54. doi:10.1111/j.1440-1614.2006.01741.x
*Barney, L.J., Griffiths, K.M., Christensen, H., & Jorm, A.F. (2009). Exploring the nature of
stigmatising beliefs about depression and help-seeking: Implications for reducing
stigma. BMC Public Health, 9, (61), 1-11. doi:10.1186/1471-2458-9-61.
Budd, R., James, D., & Hughes, I. (2008). Patients´ explanations for depression: a factor
24 (36)
analytic study. Clinical Psychology and Psychotherapy, 15, (1), 28-37.
doi:10.1002/cpp.558
Dahlberg, K., & Segesten, K. (2010). Hälsa & vårdande i teori och praxis.
Stockholm: Natur och kultur.
Dahlberg, K., Segesten, K., Nyström, M., Suserud, B-O., & Fagerberg, I. (2003). Att förstå
vårdvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
*Danielsson, U., Bengs, C., Lehti, A., Hammarström, A., & Johansson, E.E. (2009).
Struck by lightning or slowly suffocating – gendered trajectories into depression.
BMC Family Practice, 10, (11), 1-11. doi:10.1186/1471-2296-10-56
Danielsson, U., & Johansson, E.E. (2005). Beyond weeping and crying: a gender analysis of
expressions of depression. Scandinavian Journal of Primary Health Care, 23, (3),
171-177. doi:10.1080/02813430510031315
*Epstein, R.M., Duberstein, P.R., Feldman, M.D., Rochlen, A.B., Bell, R.A., Kravitz, R.L.,
Cipri, C., Becker, J.D., Bamonti, P.M., & Paterniti, D.A. (2010). I didn´t know what
was wrong: how people with undiagnoses depression recognize, name and explain
their distress. Journal of General Internal Medicine, 25, (9), 954-961.
doi:10.1007/s11606-010-1367-0.
*Feely, M., Sines, D., & Long, A. (2007). Early life experiences and their impact on our
understanding of depression. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 14,
(4), 393-402. doi:10.1111/j.1365-2850.2007.01097.x
*Fernandez Y-Garcia, E., Duberstein, P., Paterniti, D.A., Cipri, C.S., Kravitz, R.L., &
Epstein, R.M. (2012). Feeling labeled, judged, lectured and rejected by family and
friends over depression: Cautionary results for primary care clinicians from a multicentered, qualitative study. BMC Family Practice, 13, (1), 64-72.
doi:10.1186/1471-2296-13-64
Fransson Sellgren, S. (2009). Ledarskap och organisering av omvårdnadsarbete. I A.
Ehrenberg & L. Wallin (Red.), Omvårdnadens grunder. Ansvar och utveckling
(s. 243 – 269). Lund: Studentlitteratur.
Friberg, F. (2012). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.). Dags för uppsats:
vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s.133-143). Lund:
Studentlitteratur.
Gustafsson, G. (2010). Stress, utbrändhet och utmattningssyndrom. I. Skärsäter (Red.),
Omvårdnad vid psykisk ohälsa (s. 23-43). Lund: Studentlitteratur.
Hedelin, B., Jormfeldt, H., & Svedberg, P. (2009). Hälsobegreppet – synen på hälsa och
sjuklighet. I F. Friberg & J. Öhlén (Red.), Omvårdnadens grunder. Perspektiv och
förhållningssätt (s. 237-260). Lund: Studentlitteratur.
25 (36)
*Hedman Ahlström, B., Skärsäter, I., & Danielson, E. (2010). The meaning of major
depression in family life: the viewpoint of the ill parent. Journal of Clinical Nursing,
19, (1-2), 284-293. doi:10.1111/j.1365-2702.2009.02851.x
Henricson, M. (2012). Forskningsprocessen: problem, syfte och inledning/bakgrund.
I M. Henricson (red.), Vetenskaplig teori och metod. Från idé till examination inom
omvårdnad (s. 53-66). Lund: Studentlitteratur.
Jelovac, A., Kolshus, E., & McLoughlin, DM. (2013). Relapse following successful
electroconvulsive therapy for major depression: a meta-analysis.
Neuropsychopharmacology, 38, 2467-2474. doi:10.1038/npp.2013.149
Kjellström, S. (2012). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod.
Från idé till examination inom omvårdnad. (s. 69-92). Lund: Studentlitteratur.
Langius-Eklöf, A. (2009). Känsla av sammanhang. I A.-K. Edberg & H. Wijk (Red.),
Omvårdnadens grunder. Hälsa och ohälsa. (s. 95-113). Lund: Studentlitteratur.
Langius-Eklöf, A. (2013). Salutogenes och känsla av sammanhang. I B. Klang Söderkvist
(Red.), Patientundervisning. (s. 85-109). Lund: Studentlitteratur.
National Alliance on Mental Illness. (2013). Criteria for major depressive episode: DSM-V.
Hämtad 12 februari, 2015, från National Alliance on Mental Illness,
http://www2.nami.org/Content/NavigationMenu/Intranet/Homefront/Criteria_Major_
D_Episode.pdf
Nordenfelt, L. (2004). Livskvalitet och hälsa: teori & kritik. (2 uppl.). Linköping: Univ.,
Institutionen för hälsa och samhälle.
*Nunstedt, H., Nilsson, K., Skärsäter, I., & Kylén, S. (2012). Experiences of major
depression: individuals´ perspectives on the ability to understand and handle the
illness. Issues in Mental Health Nursing, 33, (5), 272-279.
doi:10.3109/01612840.2011.653038
*Oliffe, J.L., Rasmussen, B., Bottorff, J.L., Kelly, M.T., Galdas, P.M., Phinney, A., &
Ogrodniczuk, J.S. (2013). Masculinities, work and retirement among older men who
experience depression. Qualitative Health Research, 23, (12), 1626-1637.
doi:10.1177/1049732313509408
Olsson, H., & Sörensen, S. (2011) Forskningsprocessen. Kvalitativa och kvantitativa
perspektiv. (3.uppl.). Stockholm: Liber.
Ottosson, H., & Ottosson, J.-O. (2007). Psykiatriboken. Stockholm: Liber.
Parish, E., Peden, A., & Staten, R. (2008). Strategies used by advanced practice psychiatric
nurses in treating adults with depression. Perspectives in Psychiatric Care, 44, (4),
232-240. doi:10.1111/j.1744-6163.2008.00182.x
Priebe, G., & Landström, C. (2012). Den vetenskapliga kunskapens möjligheter och
begränsningar – grundläggande vetenskapsteori. I M. Henricson (Red.),
26 (36)
Vetenskaplig teori och metod. Från idé till examination inom omvårdnad (s. 31-50).
Lund: Studentlitteratur.
Radden, J. (2000). The nature of melancholy: From Aristotle to Kristeva.
New York: Oxford University Press.
Schröder, A., Ahlström, G., & Wilde Larsson, B. (2006). Patients´perceptions of the concept
of the quality of care in the psychiatric setting: a phenomenographic study. Journal of
Clinical Nursing, 15, (1), 93-102 doi:10.1111/j.1365-2702.2005.01241.x
*Skärsäter, I., Dencker, K., Bergbom, I., Häggström, L., & Frilund, B. (2003). Women´s
conceptions of coping with major depression in daily life: a qualitative, salutogenic
approach. Issues in Mental Health Nursing, 24, (4), 419-439.
doi:10.1080/01612840390212632
Skärsäter, I., Langius, A., Ågren, H., Häggström, L., & Dencker, K. (2005), Sense of
coherence and social support in relation to recovery in first-episode patients with
major depression: a one-year prospective study. International Journal of Mental
Health Nursing, 14, (4), 258-264. doi:10.1111/j.1440-0979.2005.00390.x
Skärsäter, I. (2006). Återhämtning från depression. I B. Arvidsson & I. Skärsäter (Red.),
Psykiatrisk omvårdnad – att stödja hälsofrämjande processer. (s. 101-122).
Lund: Studentlitteratur.
Skärsäter, I. (2009). Psykisk ohälsa. I A.-K. Edberg & H. Wijk (Red.), Omvårdnadens
grunder. Hälsa och ohälsa (s. 711-746). Lund: Studentlitteratur.
Skärsäter, I. (2010). Förstämningssyndrom. I I. Skärsäter (Red.), Omvårdnad vid psykisk
ohälsa (s. 67-93). Lund: Studentlitteratur.
Sobocki, P., Lekander, I., Borgström, F., Ström, O., & Runeson, B. (2007). The economic
burden of depression in Sweden from 1997-2005. European psychiatry, 3, 146-152.
doi: 10.1016/j.eurpsy.2006.10.006
Socialpsykiatriskt Forum. Stigmatisering av psykiskt sjuka – ett ouppmärksammat problem.
Hämtad 22 februari, 2015, från Socialpsykiatriskt Forum,
http://www.socialpsykiatrisktforum.nu/konferenser_och_motesplatser/dokumentation_
fran_tidigare_konferenser_/stigmatisering
Socialstyrelsen. (2010). Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom
2010, stöd för styrning och ledning. Hämtad 8 februari, 2015, från Socialstyrelsen,
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2010/2010-3-4
*Stigsdotter Nyström, M.E., & Nyström, M. (2007). Patients´ experiences of recurrent
depression. Issues in Mental Health Nursing, 28, (7), 673-690.
doi:10.1080/01612840701416064
Wasserman, D. (2003). Depression – en vanlig sjukdom. Symtom, orsaker och
behandlingsmöjligheter. (3 uppl.). Stockholm: Natur och Kultur.
27 (36)
Willman, A. (2009). Hälsa och välbefinnande. I A.-K. Edberg & H. Wijk (Red.),
Omvårdnadens grunder. Hälsa och ohälsa (s. 27-43). Lund: Studentlitteratur.
World Federation for Mental Health. (2012). Depression: a global crisis. Hämtad 8 februari,
2015, från World Health Organization,
http://www.who.int/mental_health/management/depression/wfmh_paper_depression_
wmhd_2012.pdf?ua=1
World Health Organization (WHO). (2012). Depression. Hämtad 8 februari, 2015, från World
Health Organization, http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs369/en/
28 (36)
Bilaga 1. Sökmatris
Databas
Sökord
Antal
Begränsningar Antal lästa
träffar
abstrakt
Antal lästa
Titlar
artiklar
Valda artiklar
till resultat, se
bilaga 2.
PsycINFO
PsycINFO
Cinahl
major
depression,
nursing,
qualitative
study
major
depression,
nursing,
patient
experience
91
79
depression 73
(MH),
health-care,
experiences
linked full text,
peer reviewed,
2003-2014,
references
available, adult
linked full text,
peer reviewed,
2003-2014,
references
available, adult
18
7
15
1
full text, peer
reviewed,
abstract
available, 20032014, English,
all adults
8
5
Early life
experiences and
their impact on our
understanding of
depression.
Older women’s
experience of
depression: a
hermeneutic
phenomenological
study.
Feeling labeled,
judged, lectured
and rejected by
family and friends
over depression:
Cautionary results
for primary care
clinicians from a
multi-centered
quality study.
Feely, M., Sines,
D., & Long, A.
Patients´
experiences of
recurrent
depression.
Stigsdotter
Nyström, M.E., &
Nyström, M.
Allan, J., & Dixon,
A.
Fernandez YGarcia, E.,
Duberstein, P.,
Paterniti, D.A.,
Cipri, C.S., Kravitz,
R.L., & Epstein,
R.M.
29 (36)
Cinahl
major
depression,
qualitative
study
74
Cinahl
major
depression,
Skärsäter
15
PubMed
major
114
depression,
health-care,
patient
experience
full text, peer
reviewed,
abstract
available, 20032014, English,
all adult
2003-2014
8
4
The meaning of
Hedman Ahlström,
major depression in B., Skärsäter, I., &
family life: the
Danielson, E.
viewpoint of the ill
parent.
10
5
Women´s
conceptions of
coping with major
depression in daily
life: a qualitative,
salutogenic
approach.
Skärsäter, I.,
Dencker, K.,
Bergbom, I.,
Häggström, L., &
Frilund, B.
Experience of
major depression:
individuals´
perspectives on the
ability to
understand and
handle the illness.
Struck by lightning
or slowly
suffocating –
gendered
trajectories into
depression.
Nunstedt, H.,
Nilsson, K..,
Skärsäter, I., &
Kylén, S.
Exploring the
nature of
stigmatising beliefs
about depression
and help-seeking:
implications for
reducing stigma.
Barney, L. J.,
Griffiths, K. M.,
Christensen, H., &
Jorm, A.F.
abstract, free full 16
text, full text,
2003-2014,
adult: 19+
7
Danielsson, U.,
Bengs, C., Lehti,
A., Hammarström,
A., & Johansson, E.
E.
30 (36)
PubMed
Via
referenser
från andra
artiklar har
denna
artikel
hittats och
valts ut.
1
I didn’t know what
was wrong. How
people with
undiagnosed
depression
recognize, name
and explain their
distress.
Epstein, R. M.,
Duberstein, P. R.,
Feldman, M. D.,
Rochlen, A. B.,
Bell, R. A., Kravitz,
R. L., Cipri, C.,
Becker, J. D.,
Bamonti, P. M., &
Paterniti, D. A.
Cinahl
Via
referenser
från andra
artiklar har
denna
artikel
hittats och
valts ut.
1
Masculinities, work
and retirement
among older men
who experience
depression.
Oliffe, J. L.,
Rasmussen, B.,
Bottorff, J. L.,
Kelly, M. T.,
Galdas, P. M.,
Phinney, A., &
Ogrodniczuk, J. S.
31 (36)
Bilaga 2. Matris över urval av artiklar till resultat
Författare
Titel
År, land, tidskrift
Syfte
Metod
(Urval och
datainsamling, analys)
Resultat
Allan, J., & Dixon,
A.
Older women´s
experiences of
depression: a
hermeneutic
phenomenological
study.
2009, Nya Zeeland,
Journal of psychiatric
and mental health
nursing
Att undersöka hur äldre
kvinnor upplevde sin
depression.
Metod: Kvalitativ metod med
semistrukturerade intervjuer.
Urval/datainsamling:
Fyra äldre kvinnor (över 65 år)
från psykiatrisk öppenvård
som hade haft depression.
Analys: Hermeneutisk
fenomenologisk analys.
Barney, L. J.,
Griffiths, K. M.,
Christensen, H., &
Jorm, A.F.
Exploring the nature
of stigmatising
beliefs about
depression and
help-seeking:
Implications for
reducing stigma
2009, Australien,
BMC Public health
Att undersöka
stigmatiserande åsikter om
depression bland personer
med egen erfarenhet av
depression.
Metod: Kvalitativ metod:
Fokusgrupper.
Semistrukturerade frågor.
Urval/datainsamling:
23 deltagare med personlig
erfarenhet av depression.
Analys: med hjälp av ett
kvalitativt dataanalyseringsprogram (QDA Miner V1.0).
Depressionen hade stor inverkan på
kvinnornas uppfattning om sig själva, vilket
resulterade i självförakt och en känsla av
misslyckande. Självföraktet ledde till att de
trodde att andra tyckte illa om dem, vilket
ledde till att de drog sig undan. Kvinnorna
hade lättare att tala med andra när de möttes
av förståelse. Viktigt att sjuksköterskan har
förståelse för patientens värld.
Deltagarna berättade att de upplevde
betydande stigma. Depressionen uppfattades
ofta som självförvållad av utomstående. Man
var sedd som en svag människa om man led
av en psykisk sjukdom.
Deprimerade ansågs inte önskvärda att umgås
med och de kunde utgöra ett hot.
Att söka hjälp visade sig vara relaterat med
ångest över vad utomstående personer skulle
tycka. De uttryckte särskild oro med att söka
hjälp för sina problem på arbetsplatsen eller
hos en psykiater.
Danielsson, U.,
Bengs, C., Lehti,
A., Hammarström,
A., & Johansson,
E. E.
Struck by lightning
or slowly
suffocating –
gendered
trajectories into
depression
2009, Sverige,
BMC Family practice
Att undersöka hur
primärvårdspatienter
upplever, förstår och
förklarar sin depression
utifrån genusperspektiv.
Metod: Kvalitativ metod.
Semistrukturerade intervjuer.
Urval/datainsamling:
20 deltagare med diagnosen
depression (tio män och tio
kvinnor).
Analys: Grundad teori.
Männen i studien beskrev att uppkomsten av
deras depression berodde på yttre faktorer,
såsom hård arbetsbörda och ekonomiska
problem.
Kvinnorna trodde att deras depression
berodde på interna faktorer, t ex deras egen
personlighet eller sätt att hantera livet.
Kvinnorna kände därför skam och skuld.
De uttryckte ett större personligt ansvar och
kände oro över relationer.
32 (36)
Epstein, R. M.,
Duberstein, P. R.,
Feldman, M. D.,
Rochlen, A. B.,
Bell, R. A.,
Kravitz, R. L.,
Cipri, C., Becker,
J. D., Bamonti, P.
M., & Paterniti, D.
A.
“I didn’t know what
was wrong:” how
people with
undiagnosed
depression
recognize, name
and explain their
distress
Feely, M., Sines,
D., & Long, A.
Early life
experiences and
their impact on our
understanding of
depression.
2010, USA,
Journal of General
Internal Medicine
2007, Storbritannien,
Journal of psychiatric
and mental health
nursing
Att få en djupare förståelse
för hur människor upplever
sina symptom av depression
före och under de söker
behandling.
Att undersöka personers
uppfattningar av att leva med
depression och att vårda
individer med depression.
Fokus ligger på
uppfattningen av prediagnosfasen av depression
(fasen innan diagnos).
Metod: Kvalitativ metod.
15 fokusgrupper.
Urval/datainsamling:
116 deltagare med erfarenhet
av depression som rekryterades
genom internet, annonser, brev
och flygblad vid öppna
mötesplatser
Analys: Kvalitativ analys.
Teman skapades
Deltagarna beskrev tre stadier som ledde till
att de sökte vård för depression:
Metod: Kvalitativ metod,
fokusgrupper och individuella
intervjuer.
Urval/datainsamling:
Fokusgrupp bestående av sju
personer (tre män och fyra
kvinnor) som fått diagnosen
depression.
Analys:
Kvalitativ analys för att sortera
och koda data. Grundad teori.
Fem teman för pre-diagnosfasen av
depression:



Att veta (att inse att något är fel)
Att namnge (att hitta ord för att
beskriva sina svårigheter)
Att förklara (att söka meningsfulla
tillskrivningar)
Vissa av deltagarna hade en förförståelse av
vad depression innebar, och att denna
förförståelse inte matchade deras liv. Därav
klassade de sig inte som deprimerande, fastän
de uppnådde kriterierna för depression.
Depressionen sågs helst som något biologiskt,
då det fanns en rädsla för känna skam inför
vänner, familj och arbete. Vissa deltagare
förklarade depressionen som en sorts dimma
som hindrade dem att förstå olika situationer.





Negativ inverkan av betydande
livshändelser.
Egen skuld.
Personliga egenskaper.
Ovetande om att ha depression.
Att ha sökt hjälp tidigare.
33 (36)
Fernandez YGarcia, E.,
Duberstein, P.,
Paterniti, D.A.,
Cipri, C.S.,
Kravitz, R.L., &
Epstein, R.M.
Hedman Ahlström,
B., Skärsäter, I., &
Danielson, E.
Nunstedt, H.,
Nilsson, K..,
Skärsäter, I., &
Kylén, S.
Feeling labeled,
judged, lectured and
rejected by family
and friends over
depression:
Cautionary results
for primary care
clinicians from a
multi-centered,
qualitative study.
2012, U.S.A, BMC
Family practice
The meaning of
major depression in
family life: the
viewpoint of the ill
parent.
2010, Sverige, Journal
of clinical nursing
Experiences of
major depression:
individuals’
perspectives on the
ability to
understand and
handle the illness.
2012, Sverige, Issues in
mental health nursing
Att identifiera och
kategorisera negativa åsikter
om depression, som
deprimerade kan höra från
vänner och familj.
Att belysa innebörden av
depression i familjelivet från
den sjuke förälderns
perspektiv.
Att förklara hur patienter
förstår sin depression och
hur de hanterar sjukdomen.
Metod: Kvalitativ metod,
fokusgrupper.
Urval/datainsamling:
116 deltagare, 15 fokusgrupper
i tre olika städer. Ålder: 25-64
år. Deltagarna hade egen
erfarenhet av depression.
Analys: Kvalitativ analys.
Metod: Kvalitativ metod.
Urval/datainsamling:
Åtta föräldrar (en man och sju
kvinnor) som haft depression.
Ålder: 38-50 år.
Analys: Fenomenologiskhermeneutisk.
Metod: Kvalitativ metod.
Individuella intervjuer.
Urval/datainsamling:
20 deltagare som haft
depression valdes ut inom
primärvården.
Analys: Innehållsanalys av
materialet. Data
kategoriserades .
Fyra teman gällande negativa åsikter om
depression, som deprimerade kan höra från
vänner och familj.




Att känna sig märkt (”labeled”)
Att känna sig bedömd
Att bli tillrättavisad
Att känna sig avvisad
Personal bör vid vård av deprimerade beakta
att det sociala stödet från familj och vänner
kan ha både positiva och negativa effekter.
Två teman:
 Att drabbas av en nästan ohanterlig
situation.
 Att försonas med situationen.
Föräldrarna kände sig värdelösa eftersom de
inte kunde hantera socialt liv och familjeliv.
Ansvaret för vardagssysslor fick överlåtas till
andra i familjen. Osäkerhet och instabilitet
påverkade familjens vardag. Föräldrarna
kunde även känna sig nöjda eftersom de
kände sig trygga och nära sin familj, och
började komma tillrätta med situationen.
Tre teman:
 Uppvaknande, att komma till insikt.
 Strategier för att förstå och hantera.
 Att använda sig av sin förståelse.
Individernas förståelse av sjukdomen
varierade och ledde till att de hanterade
sjukdomen på olika sätt. Utvecklande av
strategier hjälpte deltagarna att hantera och
förstå sjukdomen. I klinisk vård är det viktigt
att stödja en individs förståelse av sin
depression och hur han/hon använder sin
förståelse för att hantera sjukdomen
34 (36)
Oliffe, J. L.,
Rasmussen, B.,
Bottorff, J. L.,
Kelly, M. T.,
Galdas, P. M.,
Phinney, A., &
Ogrodniczuk, J. S.
Masculinities, work,
and retirement
among older men
who experience
depression
2013, Kanada,
Qualitative health
research
Att undersöka sambandet
mellan maskulinitet, arbete
och pensionering hos äldre
män som hade upplevt
depression.
Metod: Kvalitativ metod.
Semistrukturerade intervjuer.
Urval/datainsamling:
30 äldre män (55 – 82 år) med
erfarenhet av depression.
Analys: deskriptiv tolkning av
datamaterialet i relation till
syftet.
Det fanns samband mellan depression och
arbete. Mäns karriärer och arbetsprestationer
påverkades negativt av deras depression.
Arbetsrelaterade frågor kunde även orsaka
depression. Vid förlust av sin arbetsidentitet
vid pensionering följde isolering och ett
nedvärderande av sig själv, då ekonomisk
status var ett sätt att jämföra sig med andra
män. Maskulina ideal kunde leda till att män
fortsatte att arbeta även efter pensionen.
Männen hade svårt att prata om sin
depression med vänner, eftersom de upplevde
att män inte ska ha problem och inte prata om
känslor.
Skärsäter, I.,
Dencker, K.,
Bergbom, I.,
Häggström, L., &
Frilund, B.
Women’s
conceptions of
coping with major
depression in daily
life: a qualitative,
salutogenic
approach
2003, Sverige,
Issues in mental health
nursing
Att utifrån ett salutogent
perspektiv beskriva kvinnors
uppfattning av att hantera
depression i det vardagliga
livet med stöd från
professionella och informella
personer.
Metod: Kvalitativ metod.
Urval/datainsamling:
13 kvinnor som tidigare hade
varit inlagda för depression.
Analys: Fenomenografisk.
Fyra beskrivande kategorier:




Självläkande
Hantering
Ta emot socialt stöd
Finna mening
Under tiden att kvinnorna tog sig igenom
depressionen, så behövde de genomgå en
transition (övergång). Den omfattade både en
kognitiv och känslomässig förståelse, som de
sedan översatte till hälsorelaterade åtgärder.
Kvinnorna i studien fick tid att reflektera över
sin livssituation när de var i en depression.
Det som var viktigt för kvinnorna var att bli
sedda som individer och att bli accepterade
för sin depression. Genom information till
både de drabbade och närstående så kunde
känslan av skam och skuld minskas. Efter
depressionen kunde kvinnorna bli stärkta i sitt
inre och finna ny mening i livet.
35 (36)
Stigsdotter
Nyström, M.E., &
Nyström, M.
Patients´experiences
of recurrent
depression.
2007, Sverige, Issues in
mental health nursing
Att utforska levda
erfarenheter hos personer
som lider av återkommande
depressioner.
Metod: Kvalitativ metod.
Semistrukturerade intervjuer.
Urval/datainsamling:
Tio deltagare med erfarenhet
av återkommande depressioner
(två män och åtta kvinnor) i
åldern 19-67 år.
Analys: Fenomenologisk
(Giorgi). Data analyserades
genom att anlägga ett
livsvärldsperspektiv.
Personerna hade en känsla av främlingskap
inför sig själv och andra. De beskrev att
depressionen genomsyrade hela livsvärlden,
både kropp och själ och påverkade
relationerna till andra. Relationer till andra
kunde både vara orsaken till att man ville leva
eller att man ville dö. Man upplevde sig ha
svårt att förstå och att göra sig förstådd. Att
vara inlåst i sig själv och utesluten från det
vanliga livet var ett lidande som inte var
synligt för andra. Låg självkänsla och att man
tog på sig skulden för allt.