Lungcancer - Regionala cancercentrum

Transcription

Landstingens och regionernas
nationella samverkansgrupp
inom cancersjukvården
Lungcancer
Årsrapport från Nationella lungcancerregistret (NLCR) 2014
Sept 2015
Regionalt cancercentrum, Uppsala Örebro
Akademiska sjukhuset
SE-751 85 UPPSALA
2
Årsrapport från Nationella Lungcancerregistret 2014
1
FÖRORD
År 2001 beslutades att sjukvårdsregionerna i Sverige skulle införa ett nationellt kvalitetsregister för lungcancer. Rapportering av
samtliga lungcancerfall i landet skulle ske till
respektive onkologiskt centrum. Kvalitetsregistret skulle även belysa en del bakgrundsfakta vad gäller patienten, utredningsgång,
stadieindelning, planerad behandling, studiedeltagande och uppföljning. I en del regioner
fanns även ett vårdprogram kopplat till registret som ska kunna bidra till ett enhetligt
omhändertagande av patienter med lungcancer. Registret skall även kunna utgöra underlag för kvalitetsuppföljningar och studier.
Vidare ska registret kunna visa på trender
och förskjutningar av behandlingsstrategier,
uppföljning och överlevnad samt skillnader
inom Sverige.
I rapporten görs jämförelser ned på sjukhusnivå. Denna rapport innehåller material från
Nationella lungcancerregistret år 2002-2014
om inget annat anges.
30 september 2015
Gunnar Wagenius och Marit Holmqvist för
styrgruppen för Nationella lungcancerregistret.
3
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 FÖRORD . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2 INLEDNING . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.1 Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.2 Organisation och styrgrupp . . . . . . . . . . .
2.3 Datakvalitet . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.4 Kort om sjukdomen (beskrivande epidemiologi)
2.5 Förklaring av begrepp och förkortningar . . . .
2.6 Vårdprocess och standardiserade vårdförlopp . .
2.7 Kvalitetsindikatorer och målnivåer . . . . . . .
2.8 PROM/PREM . . . . . . . . . . . . . . . . . .
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
11
11
12
12
13
14
15
15
16
3 RESULTATREDOVISNING . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.1 Om registret . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.1.1 Antal fall, täckningsgrad och tidstrender . . . . . . . . .
3.1.2 Inrapporteringshastighet . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.2 Etiologi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.2.1 Rökning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.3 Utredning/diagnostik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.3.1 Tumörkarakteristika vid diagnos . . . . . . . . . . . . .
3.4 Behandling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.4.1 Planerad kirurgi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.4.2 Planerad kemoradioterapi . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.4.3 Planerad strålbehandling . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.4.4 Planerad cytostatikabehandling . . . . . . . . . . . . . .
3.4.5 Första linjens cytostatika . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.4.6 Andra linjens cytostatika . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.4.7 Tredje linjens cytostatika . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.4.8 Ingen planerad aktiv tumörbehandling . . . . . . . . . .
3.5 Väntetider . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.6 Tid från remissankomst till beslut om behandling . . . . . . . .
3.6.1 Tid från remissankomst till första läkarbesök . . . . . . .
3.6.2 Tid från remissankomst till morfologisk diagnos . . . . .
3.6.3 Tid från morfologisk diagnos till behandlingsbeslut . . .
3.6.4 Tid från behandlingsbeslut till första behandling . . . . .
3.7 Uppföljningsdata överlevnad . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.8 Kvalitetsindikatorer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.8.1 Multidisciplinär konferens . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.8.2 Diagnos bekräftad med PAD/Cytologi . . . . . . . . . .
3.8.3 PET/CT inför planerad start av kurativt syftande terapi
3.8.4 Planerad kirurgi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.8.5 Planerad palliativ thorakal strålbehandling . . . . . . . .
3.8.6 Planerad palliativ cytostatikabehandling . . . . . . . . .
3.8.7 Väntetid från remiss till behandlingsbeslut . . . . . . . .
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
17
17
17
20
20
20
24
28
33
36
39
40
42
44
46
47
49
52
52
55
57
58
59
60
66
66
67
67
68
68
69
69
4 SLUTSATSER OCH FORTSATT UTVECKLINGSARBETE . . . . . . . . . . . . . .
4.1 Utvecklingspunkter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.2 Fokusområde och mål för förbättringsarbete 2015-2016 . . . . . . . . . . . . . . . .
70
70
71
4
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
3
5 FORSKNING . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
72
5
Tabeller
Tabeller
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
6
Antal fall och täckningsgrad i procent (%) per sjukvårdsregion och diagnosår, 2002-2014.
Andel fall av lungcancer i Cancerregistret som registrerats i NLCR, dvs. täckningsgrad
av NLCR jämfört med Cancerregistret, per landsting, för diagnosår 2014. . . . . . .
Antal patienter med uppföljningsblankett samt täckningsgrad i procent (%), per sjukvårdsregion och diagnosår, 2005-2013. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Fördelning av rökningsstatus vid diagnos, per histopatologisk grupp, 2002-2014. . . .
Fördelning av rökningsstatus vid diagnos för män, per histopatologisk grupp, 2002-2014.
Fördelning av rökningsstatus vid diagnos för kvinnor, per histopatologisk grupp, 20022014. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Fördelning av rökningsstatus vid diagnos för män, per åldersgrupp, 2002-2014. . . .
Fördelning av rökningsstatus vid diagnos för kvinnor, per åldersgrupp, 2002-2014. . .
Fördelning av histopatologisk grupp, per kön, 2002-2014. . . . . . . . . . . . . . . .
Fördelning av histopatologisk grupp, per grund för diagnos, 2002-2014. . . . . . . .
Fördelning av WHO performance status för NSCLC, per stadium vid diagnos, 2002-2014.
Fördelning av WHO performance status för SCLC, per stadium vid diagnos, 2002-2014.
Fördelning av morfologisk diagnos vid behandlingsbeslut, per planerad behandling,
2002-2014. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Fördelning av planerad behandling, per typ av lungcancer, 2002-2014. . . . . . . . .
Planerad kirurgi, kemoterapi och radioterapi, per typ av lungcancer, 2002-2014. . . .
Andel patienter som planerats för kirurgi, per stadium vid diagnos och typ av lungcancer, 2002-2014. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Jämförelse mellan planerad och utförd kirurgi för patienter med NSCLC, stadium IAIIB och WHO performance status 0-2 som har uppföljningsblankett inrapporterad,
2005-2013. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Typ av utförd kirurgi för patienter med NSCLC, stadium IA-IIB och WHO performance
status 0-2 som har uppföljningsblankett inrapporterad, per sjukvårdsregion, 2005-2013.
Andel patienter som planerats för strålbehandling (inkluderar primär strålbehandlling,
primär kemo-radioterapi och stereotaktisk strålbehandling mot primärtumör), per stadium vid diagnos och typ av lungcancer, 2002-2014. . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Andel patienter som planerats för cytostatikabehandling, per stadium vid diagnos och
typ av lungcancer, 2002-2014. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Första, andra och tredje linjens behandling för patienter med stadium IV och WHO
performance status 0-2 som fått cytostatikabehandling enligt uppföljningsblanketten,
per sjukvårdsregion, 2010-2013. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Första linjens första cytostatikabehandling för NSCLC och SCLC, stadium IV, WHO
0-2, Diagnosår 2010-2013 Första behandlingskombination per patient redovisas. . . .
Första linjens första cytostatikabehandling för NSCLC stadium IV, WHO 0-2, Diagnosår 2010-2013 Första behandlingskombination per patient redovisas. . . . . . . .
Första linjens första cytostatikabehandling för SCLC stadium IV, WHO 0-2, Diagnosår
2010-2013 Första behandlingskombination per patient redovisas. . . . . . . . . . . .
Första linjens första cytostatikabehandling för NSCLC stadium I-IIIA, WHO 0-2, Kirurgisk behandling, diagnosår 2010-2013 Första behandlingskombination per patient
redovisas. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Första linjens första cytostatikabehandling för SCLC stadium I-IIIB, WHO 0-2, Kirurgisk behandling, diagnosår 2010-2013 Första behandlingskombination per patient
redovisas. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Andra linjens första cytostatikabehandling för NSCLC stadium IV, WHO 0-2, Diagnosår 2010-2013. Första behandlingskombination per patient redovisas. . . . . . . . . .
17
17
18
21
22
22
22
22
30
30
31
32
35
35
35
38
38
38
40
42
43
44
44
45
45
45
46
Figurer
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
Andra linjens första cytostatikabehandling för SCLC stadium IV, WHO 0-2, Diagnosår
2010-2013. Första behandlingskombination per patient redovisas. . . . . . . . . . . .
Andra linjens första cytostatikabehandling för SCLC stadium IV, WHO 0-2, Diagnosår
Tredje linjens första cytostatikabehandling för NSCLC stadium IV, WHO 0-2, Diagnosår 2010-2013. Första behandlingskombination per patient redovisas. . . . . . . .
Tredje linjens första cytostatikabehandling för SCLC stadium IV, WHO 0-2, Diagnosår
Förskrivning av Bevacizumab, stadium IV, WHO 0-2, Diagnosår 2012-2013, oavsett
första, andra eller tredje preparat i första, andra eller tredje linjen. . . . . . . . . . .
Förskrivning av Gefitinib, stadium IV, WHO 0-2, Diagnosår 2012-2013, oavsett första,
andra eller tredje preparat i första, andra eller tredje linjen. . . . . . . . . . . . . . .
Förskrivning av Erlotinib, stadium IV, WHO 0-2, Diagnosår 2012-2013, oavsett första,
andra eller tredje preparat i första, andra eller tredje linjen. . . . . . . . . . . . . . .
Andel patienter som inte planerats för någon tumörbehandling, per åldersgrupp och
typ av lungcancer, 2002-2014. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Andel patienter som inte planerats för någon tumörbehandling WHO 0-2, per åldersgrupp och typ av lungcancer, 2002-2014. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Andel patienter som inte planerats för någon tumörbehandling, per WHO performance
status och typ av lungcancer, 2002-2014. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Andel patienter som inte planerats för någon tumörbehandling, per stadium vid diagnos och typ av lungcancer, 2002-2014. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
46
46
47
47
47
47
48
49
50
51
51
Figurer
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
Inrapporteringshastighet till Nationella lungcancerregistret (inkluderar endast fall som
redan är rapporterade till registret (för fall diagnostiserade 2014 och 2013. . . . . . .
Åldersstandardiserad incidens av lungcancer i Sverige per 100 000 invånare, per kön,
1970-2013. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Antal fall av lungcancer registrerade i NLCR, per kön och diagnosår, 2002-2014. . .
Fördelning av kön för lungcancerfall registrerade i NLCR, per diagnosår, 2002-2014. .
Fördelning av kön för lungcancerfall registrerade i NLCR, per sjukhus, 2012-2014. . .
Fördelning av åldersgrupp vid diagnos för lungcancerfall registrerade i NLCR, per
sjukhus, 2012-2014. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Antal fall av lungcancer registrerade i NLCR, per åldersgrupp och diagnosår, 2002-2014.
Fördelning av åldersgrupp för lungcancerfall registrerade i NLCR, per diagnosår, 20022014. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Fördelning av åldersgrupp vid diagnos, per kön, 2002-2014. . . . . . . . . . . . . . .
Inrapporteringshastighet till Nationella lungcancerregistret för fall diagnostiserade 2014,
per sjukvårdsregion. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Andel män och kvinnor i Sverige som röker dagligen, per åldersgrupp, 2012-2013. . .
Fördelning av rökningsstatus vid diagnos, per sjukhus, 2012-2014. . . . . . . . . . .
Antal aldrig-rökare bland fall av lungcancer registrerade i NLCR, per kön och diagnosår, 2002-2014. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Andel aldrig-rökare bland fall av lungcancer registrerade i NLCR, per kön och diagnosår, 2002-2014. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Grund för klinisk stadieindelning (utöver klinisk undersökning + röntgen) för lungcancerfall registrerade i NLCR, per diagnosår, 2002-2014. . . . . . . . . . . . . . . . . .
Andel patienter där transthorakal biopsi utgjort grund för klinisk stadieindelning, per
sjukhus, 2012-2014. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
7
12
13
18
18
18
19
19
19
19
20
20
21
23
23
24
25
Figurer
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
8
Fördelning av grund för diagnos för lungcancerfall registrerade i NLCR, per sjukhus,
2012-2014. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Fördelning av grund för diagnos för lungcancerfall registrerade i NLCR, per diagnosår,
2002-2014. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Andel patienter med icke-småcellig lungcancer (NSCLC) där ett epidermal growth
factor receptor (EGFR) mutationstest har genomförts, per sjukhus, 2014. . . . . . .
Andel aldrig-rökare med adenocarcinom och WHO performance status 0-2 där ett
epidermal growth factor receptor (EGFR) mutationstest har genomförts, per sjukhus,
2014. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Andel patienter med stadium IV icke-småcellig lungcancer (NSCLC), exklusive skivepitel, och WHO performance status 0-2 där ett epidermal growth factor receptor
(EGFR) mutationstest har genomförts, per sjukhus, 2014. . . . . . . . . . . . . . . .
Fördelning av stadium vid diagnos för NSCLC, per diagnosår, 2002-2014. . . . . . .
Fördelning av stadium vid diagnos för SCLC, per diagnosår, 2002-2014. . . . . . . .
Fördelning av stadium vid diagnos för lungcancerfall registrerade i NLCR, per sjukhus,
2012-2014. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Fördelning av stadium vid diagnos, per kön, 2002-2014. . . . . . . . . . . . . . . . .
Fördelning av stadium vid diagnos för NSCLC, per kön, 2002-2014. . . . . . . . . .
Fördelning av stadium vid diagnos för SCLC, per kön, 2002-2014. . . . . . . . . . .
Fördelning av histopatologisk grupp för lungcancerfall registrerade i NLCR, per diagnosår, 2002-2014. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Fördelning av cancertyp för lungcancerfall registrerade i NLCR, per sjukhus, 2012-2014.
Fördelning av histopatologisk grupp för lungcancerfall registrerade i NLCR, per sjukhus, 2012-2014. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Fördelning av WHO performance status för lungcancerfall registrerade i NLCR, per
sjukhus, 2012-2014. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Andel patienter som bedömts vid en multidisciplinär konferens inför behandlingsbeslut,
per sjukhus, 2012-2014. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Antal patienter som diskuterats på multidiciplinär konferens, per diagnosår, 2002-2014.
Andel patienter med NSCLC, stadium IA-IIB och WHO performance status 0-2 som
planerats för kurativt sytande kirurgi eller stereotaktisk strålbehandling, per diagnosår.
planerats för kirurgi eller stereotaktisk strålbehandling, per sjukhus, 2012-2014. . . .
planerats för kirurgi, per åldersgrupp, 2012-2014. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Andel patienter med stadium IIIA-IIIB och WHO performance status 0-2 som planerats
för primär kemoradioterapi, per sjukhus, 2012-2014. . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Andel patienter NSCLC som planerats för primär strålbehandling (alla typer av strålbehandling), per diagnosår, 2002-2014. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Andel patienter SCLC som planerats för primär strålbehandling (alla typer av strålbehandling), per diagnosår, 2002-2014. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Andel patienter med stadium IV och WHO performance status 0-2 som planerats för
cytostatikabehandling, per sjukhus, 2012-2014. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Andel patienter NSCLC som planerats för primär cytostatikabehandling, per diagnosår,
2002-2014. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Andel patienter SCLC som planerats för primär cytostatikabehandling, per diagnosår,
2002-2014. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Andel patienter med stadium IV och WHO performance status 0-2 som inte planerats
för någon tumörbehandling, per sjukhus, 2012-2014. . . . . . . . . . . . . . . . . .
Antal patienter med stadium IV och WHO performance status 0-2 som inte planerats
för någon tumörbehandling, per diagnosår, 2002-2014. . . . . . . . . . . . . . . . .
25
25
26
26
26
28
28
28
29
29
29
30
30
31
31
34
34
36
37
37
39
41
41
42
43
43
49
49
Figurer
45
46
47
48
49
50
51
52
53
54
55
56
57
58
59
60
61
62
63
64
65
66
67
68
69
70
71
72
73
74
75
76
Andel patienter med stadium IV och WHO performance status 0-2 som inte planerats
för någon tumörbehandling, per diagnosår, 2002-2014. . . . . . . . . . . . . . . . .
Antal dagar mellan ankomst av remiss och behandlingsbeslut, 2012-2014. . . . . . .
Antal dagar mellan ankomst av remiss och behandlingsbeslut, per diagnosperiod, 20022014. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Antal dagar mellan ankomst av remiss och behandlingsbeslut, per sjukvårdsregion,
2012-2014. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Antal dagar mellan ankomst av remiss och behandlingsbeslut, per sjukhus, 2012-2014.
Antal dagar mellan ankomst av remiss och behandlingsbeslut, per sjukhus och typ av
lungcancer, 2012-2014. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Antal dagar mellan ankomst av remiss och behandlingsbeslut, per sjukhus och stadium
vid diagnos, 2012-2014. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Antal dagar mellan ankomst av remiss och första läkarbesök, 2012-2014. . . . . . . .
Antal dagar mellan ankomst av remiss och första läkarbesök, per diagnosperiod, 20022014. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Antal dagar mellan ankomst av remiss och första läkarbesök, per sjukvårdsregion,
2012-2014. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Antal dagar mellan ankomst av remiss och första läkarbesök, per sjukhus, 2012-2014.
Antal dagar mellan ankomst av remiss och morfologisk diagnos, 2012-2014. . . . . .
Antal dagar mellan ankomst av remiss och morfologisk diagnos, per diagnosperiod,
2002-2014. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Antal dagar mellan ankomst av remiss och morfologisk diagnos, per sjukvårdsregion,
2012-2014. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Antal dagar mellan ankomst av remiss och morfologisk diagnos, per sjukhus, 2012-2014.
Antal dagar mellan morfologisk diagnos och behandlingsbeslut, 2012-2014. . . . . .
Antal dagar mellan morfologisk diagnos och behandlingsbeslut, per diagnosperiod,
2002-2014. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Antal dagar mellan morfologisk diagnos och behandlingsbeslut, per sjukvårdsregion,
2012-2014. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Antal dagar mellan morfologisk diagnos och behandlingsbeslut, per sjukhus, 2012-2014.
Antal dagar mellan behandlingsbeslut och första behandling, 2012-2014. . . . . . . .
Antal dagar mellan behandlingsbeslut och första behandling, uppdelat på män och
kvinnor, 2012-2014. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Antal dagar mellan behandlingsbeslut och första behandling, per sjukvårdsregion,
2012-2014. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Antal dagar mellan behandlingsbeslut och första behandling, per sjukhus, 2012-2014.
Antal dagar mellan behandlingsbeslut och första behandling, per sjukvårdsregion,
2012-2014. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Överlevnad för patienter med NSCLC, per kön, 2002-2014. . . . . . . . . . . . . . .
Överlevnad för patienter med SCLC, per kön, 2002-2014. . . . . . . . . . . . . . . .
Överlevnad för patienter med NSCLC, stadium IA-IIB och WHO performance status
0-2, per planerad kirurgi, 2002-2014. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Överlevnad för patienter med NSCLC, stadium IIIA-IIIB och WHO performance status
0-2, per planerad kemoradioterapi, 2007-2014. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Överlevnad för patienter med stadium IV och WHO performance status 0-2, per
planerad cytostatikabehandling, 2002-2014. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Överlevnad för patienter med stadium IV och WHO performance status 0-2, per ingen
aktiv tumörbehandling, 2002-2014. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Överlevnad per typ av lungcancer, 2002-2014.
62
Överlevnad för patienter med stadium IA-IIB, per typ av lungcancer, 2002-2014. . .
9
49
52
53
53
53
54
54
55
55
56
56
57
57
57
57
58
58
58
58
59
59
59
59
59
60
60
61
61
61
61
62
Figurer
77
78
79
80
81
82
83
84
85
86
87
88
89
90
91
92
93
94
95
96
97
98
10
Överlevnad för patienter med stadium IIIA-IIIB, per typ av lungcancer, 2002-2014. .
Överlevnad för patienter med stadium IV, per typ av lungcancer, 2002-2014. . . . .
Överlevnad för patienter med WHO performance status 0-2, per diagnosperiod, 20022014. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Överlevnad för män med WHO performance status 0-2, per diagnosperiod, 2002-2014.
Överlevnad för kvinnor med WHO performance status 0-2, per diagnosperiod, 20022014. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Överlevnad för patienter med stadium IIIA-IV och WHO performance status 0-2, per
diagnosperiod, 2002-2014. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Överlevnad för patienter med NSCLC, per rökningsstatus vid diagnos, 2002-2014.
64
Överlevnad för patienter med SCLC, per rökningsstatus vid diagnos, 2002-2014. . . .
Överlevnad per stadium vid diagnos, 2002-2014. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Överlevnad per WHO performance status, 2002-2014. . . . . . . . . . . . . . . . . .
Överlevnad per sjukvårdsregion, 2002-2014.
65
Överlevnad för patienter med NSCLC, stadium IA-IIB och WHO performance status
0-2 som planerats för kirurgi, per sjukvårdsregion, 2002-2014. . . . . . . . . . . . .
Överlevnad för patienter med stadium IIIA-IIIB och WHO performance status 0-2,
per sjukvårdsregion, 2002-2014. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Överlevnad för patienter med stadium IV och WHO performance status 0-2, per
sjukvårdsregion, 2002-2014. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Andel patienter som deltagit i någon form av strukturerad behandlingsstudie, per
sjukhus, 2014. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Andel patienter som tagits upp på multidisciplinär konferens inför behandlingsbeslut,
per sjukhus, 2014. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Andel patienter vars diagnos har bekräftats med cytologi/PAD, per sjukhus, 2014. .
Andel patienter med NSCLC och stadium IB-IIIB som genomgick PET-CT inför planerad kurativt syftande behandling (kirurgi eller primär kemoradioterapi), per sjukhus,
2014. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
planerats för kurativt syftande kirurgi eller stereotaktisk strålbehandling, per sjukhus,
2014. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Andel patienter med stadium IIIB-IV och WHO performance status 0-2 som planerats
för torakal strålbehandling i palliativt syfte, per sjukhus, 2014. . . . . . . . . . . . .
Andel patienter med stadium IIIB-IV och WHO performance status 0-2 som planerats
för cytostatikabehandling i palliativt syfte, per sjukhus, 2014. . . . . . . . . . . . . .
Antal dagar mellan ankomst av remiss och behandlingsbeslut, per sjukhus, 2014. . .
62
62
63
63
63
63
64
64
64
65
65
65
66
66
67
67
68
68
69
69
2
INLEDNING
2.1
Sammanfattning
I svenska lungcancerregistret registreras
flera ledtider, dvs i sjukvårdssammanhang
de olika väntetider som uppstår i samband
med att en patient diagnostiseras, utreds och
behandlas. Enligt rekommendationer utarbetade av Svenska Lungcancerstudiegruppen
ska det för 80 % av patienterna ta högst 28
dagar från det att remissen anlänt till dess
att behandlingsbeslut har fattats. Detta mål
uppnås inte. Nationellt var denna tid år 20122014 hela 60 dagar. Mediantiden, dvs tiden
från remissankomst till när hälften av behandlingsbesluten tagits, var 30 dagar. Skillnaderna mellan de olika sjukhusen i landet
var stora; mediantiden varierade från 11 dagar till 55.5 dagar.
Mellan år 2002 och 2014 har det inte skett någon förbättring av dessa ledtider. Man måste
dock komma ihåg att det under denna tidsperiod har införts flera nya diagnostiska metoder
som har förbättrat utredningen och gett ett
bättre underlag för behandlingsbeslut. Bland
annat har undersökning med PET/CT successivt ökat, något som är helt i linje med
de nationella riktlinjerna för lungcancer som
förordar denna undersökning inför alla behandlingar som syftar till att bota patienten.
Detta har dock medfört att utredningarna
idag är mer komplicerade och tar längre tid,
vilket gör att en oförändrad tidsåtgång innan
behandlingsbeslut kan fattas i själva verket
måste innebära att processen har effektiviserats. Men även om effektiviseringar har gjorts
så är väntetiderna för patienter med lungcancer idag generellt sett för långa.
Lungcancer kan diagnostiseras antingen med
cellprov (cytologi) eller med vävnadsprov (biopsi för histopatologisk undersökning). Tidigare var det viktigaste att kunna skilja mellan småcellig och icke-småcellig lungcancer.
Idag har behandlingen blivit mer specifik och
utredningens betydelse har därför ökat. Dessutom har det tillkommit flera nya molekylärbiologiska tester som kan användas för att
styra och individualisera behandlingen. Allt
detta kan idag göras på histopatologiskt material. Även cytologiskt material (cellprover)
kan användas även om det kan vara mer komplicerat, och då blir dessutom provmängden
mindre varför det kan vara svårt att utföra
alla tester. Av denna orsak är histopatologiskt material att föredra. Fördelningen mellan dessa olika provtagningsmetoder skiljer
sig mycket mellan olika sjukhus, och dessa
skillnader bör innebära att sjukhusen ser över
sina provtagningsrutiner.
En kvalitetsindikator som patientföreningen
ser som viktig är om patienter diskuteras på
multidisciplinär konferens, dvs ett möte där
läkare från flera olika specialiteter deltar. Här
ser vi stora skillnader mellan de olika sjukhusen. Detta är en faktor som behöver lyftas
fram och studeras mer i detalj.
Vad gäller behandling av lungcancer säger
de nationella riktlinjerna att patienter med
lungcancer i stadium I-II och i gott allmäntillstånd (performance status) bör erbjudas
kurativt syftande kirurgi, dvs operation som
syftar till att bota patienten. Andelen patienter som genomgår detta kommer aldrig
att kunna bli 100 %, bland annat på grund
av att många även har andra sjukdomar (så
kallad komorbiditet) och nedsatta funktioner.
Skillnaderna mellan sjukhusen när det gäller
den andel av dessa patienter som får kurativt syftande kirurgi kan till viss del bero på
att en del patienter istället erbjuds kurativt
syftande stereotaktisk strålbehandling. Sådan
behandling ges idag på ett fåtal enheter, men
detta kan ändå inte helt förklara de skillnader
som ses i registret.
11
2
INLEDNING
2.2
Organisation och styrgrupp
Centralt personuppgiftsansvaig myndighet
för Nationella lungcancerregistret (NLCR) är
Uppsala läns landsting. Det nationella stödteamet finns på RCC Uppsala Örebro. Arbetet i NLCR leds av en styrgrupp där en onkolog och en lungläkare från varje region ingår.
2.3
De regionala processledarnaför lungcancer ingår alla i styrgruppen. Dessutom ingår två
patientrepresentanter, registersköterska, koordinator, stödteamsrepresentanter. Förteckning över styrgruppsmedlemmarna finns på
www.rccuppsalaorebro.se
Datakvalitet
Inrapporteringshastigheten för registret
har ökat med åren. Idag är hälften av patienterna inrapporterade efter drygt tre månader
räknat från diagnos. Registreringsblanketten
har inte kunnat skickas in utan datum för behandlingsstart varför också tiden till multidisciplinär konferens och väntetiden till behandlingsstart är inbakad i fördröjningen, vilket i
normalfallet utgör en av de tre månaderna.
Då det gäller de enskilda variablerna så pågår
för närvarande ett valideringsprojekt som beräknas vara klart senhösten 2015. Projektet
Kumulativ andel (%) inrapporterade till NLCR
100
kommer att se över flera dimensioner såsom
inrapporteringshastighet, täckningsgrad, och
validering. Validering sker genom reabstraktion, en metod att utvärdera validitet och som
innefattar en oberoende genomgång av information från grundkällan (patientjournaler), i
förekommande fall kodning av denna, samt
jämförelser av abstraherad och kodad information mot källdata. Det övergripande syftet
är att bedöma grad av överensstämmelse mellan journaldata och inrapporterade data.
96.1%
80
76.0%
60
45.3%
40
2014
2013
20
0
0
3
6
9
12
Antal månader från diagnos
Figur 1. Inrapporteringshastighet till Nationella lungcancerregistret för fall diagnostiserade 2014 och 2013. Figuren visar
för givet antal månader efter diagnos den kumulativa andelen fall som har rapporterats in till registret.
12
2.4
Kort om sjukdomen (beskrivande epidemiologi)
är idag nästan lika vanligt bland kvinnor som
bland män, och bland de som är yngre än
70 år är lungcancer vanligare bland kvinnor.
2014 diagnosticerades drygt 3900 fall.
80
60
40
20
Män
Kvinnor
2010
2005
2000
1990
1985
1980
1975
0
1970
Åldersstandardiserad incidens per 100 000 invånare
Antalet fall som diagnostiserats med lungcancer har ökat kraftigt sedan registreringen
i Cancerregistret startade 1958. Sedan mitten
av 80-talet har insjuknandefrekvensen (incidens) bland män minskat men har nu lagt
sig på en platå. Insjuknandefrekvensen bland
kvinnor har dock ökat kraftigt. Lungcancer
1995
2.4
Kort om sjukdomen (beskrivande epidemiologi)
År
Figur 2. Åldersstandardiserad incidens av lungcancer i Sverige per 100 000 invånare, per kön, 1970-2013.
Åldersstandardiserad enligt befolkningen i Sverige år 2000.
Källa: Socialstyrelsen, www.socialstyrelsen.se.
13
2
INLEDNING
2.5
Förklaring av begrepp och förkortningar
CT
Computerized Tomographic scanning – datortomografi – Datorstyrd skiktröntgen för avbildning av inre organ.
EBUS
Endobronchial Ultrasound – endobronkiellt ultraljud - Undersökningsmetod som används för diagnostik av centrala och perifera
lungförändringar. Via ett flexibelt bronkoskop för man ner en liten
ultraljudsprobe. När förändringen lokaliserats kan provtagning ske
med hjälp av små nålar.
EGFR
Epidermal Growth Factor Receptor – Receptor på cellytan som
bland annat stimulerar celltillväxt. Mutationer i genen för denna
receptor kan leda till okontrollerad tillväxt. Det finnsmålstyrd behandling som är effektiv för många patienter med dessa mutationer.
ICD
International Classification of Diseases – Kodnings- och klassifikationssystem för sjukdomar.
MR
Magnetisk Resonanstomografi - En strålningsfri undersökningsmetod som med hjälp av datorteknik använder magnetfält och radioteknik för att avbilda kroppen i olika skikt.
NLCR
Nationella lungcancerregistret – Kvalitetsregister för lungcancer.
NSCLC
Non Small Cell Lung Cancer – icke småcellig lungcancer – NSCLC
är den vanligast förekommande huvudtypen av lungcancer (ca 80%
av alla fall). Det finns flera undertyper av icke småcellig lungcancer,
där adenocarcinom är den vanligaste. En annan typ är skivepitelcancer.
PAD
Patologisk Anatomisk Diagnos – Diagnos som patologen kommer
fram till efter en mikroskopisk undersökning av vävnadsprov.
PET
Positronemissionstomografi – Undersökningsmetod där man tillför
små mängder av en biologisk substans, t ex glukos, som är bundet
till ett radioaktivt ämne, en positronstrålande isotop. Med hjälp
av en PET-kamera registreras sedan isotopens strålning. Eftersom
maligna förändringar behöver mer glukos än normala vävnader kan
man med PET se hur isotopen ansamlas i cancertumörer.
RT
Radiotherapy – Strålbehandling.
SCLC
Small Cell Lung Cancer – småcellig lungcancer - Den andra av
lungcancersjukdomens två huvudtyper (knappt 15 % av alla fall).
UL
Ultraljud – Undersökningsmetod där man använder sig av högfrekventa ljudvågor för att avbilda inre organ. Ultraljud är också till
hjälp när cellprov skall tas från en misstänkt förändring. Med ultraljud kontrollerar man att spetsen på provtagningsnålen verkligen
kommer in i förändringen, se EBUS.
14
2.6
2.6
Vårdprocess och standardiserade vårdförlopp
Den viktigaste orsaken till den generellt dåliga prognosen är att flertalet fall av lungcancer upptäcks i sent skede. Botande behandling kan dock erbjudas i tidiga skeden. Ca
15 % med tidigt tumörstadium (stadium I
och II) kan opereras, och flertalet (55-60 %)
av dessa blir botade. I ytterligare ca 15 %
med lokoregionalt begränsad sjukdom (stadium III) ges fulldos strålbehandling i kombination med cytostatika med ett kurativt syfte. Här är dock återfallsrisken större, framför
allt på grund av mer avancerat tumörstadium,
och tumörfri långtidsöverlevnad uppnås hos
ca 15 % av behandlade patienter. Hos majoriteten av patienter som har spridd sjukdom
vid diagnos (stadium IV) ges cancerläkemedel, som kan bromsa sjukdomsförloppet och
lindra symtom. Palliativ strålbehandling kan
här också vara ett behandlingsalternativ. Hos
ca 15 % av alla patienter med lungcancer,
där dåligt allmäntillstånd eller andra sjukdomar försvårar tumörspecifik behandling, ges
enbart palliativ vård. Omfattningen av ut2.7
Vårdprocess och standardiserade vårdförlopp
redningen som ligger till grund för behandlingsbeslut varierar beroende på behandlingspotential. Hos patienter där någon form av
kurativ behandling är tänkbar görs en mer
omfattande utredning för att fastställa tumörstadium och funktionsstatus. En arbetsgrupp
har tagit fram ett underlag till standardiserat
vårdförlopp för lungcancer som för närvarande är ute på remiss (september 2015). Den tid
som kommer att omfattas av det standardiserade vårdförloppet inleds med den tidpunkt
då beslut om välgrundad misstanke om lungcancer fattas. Detta definieras som den tidpunkt då remiss skrivs till utredande klinik,
antingen efter ett röntgensvar där man misstänker en lungtumör, eller om patienten uppvisar vissa symptom. Den bortre tidpunkten i
vårdförloppet är det datum då behandlingen
inleds. Den totala tiden för detta skall högst
vara 44 dagar för strålbehandling och kirurgi, 40 dagar för läkemedelsbehandling och 30
dagar om ingen tumörspecifik behandling ska
ges (best supportive care). Dessa tider kommer att följas med hjälp av lungcancerregistret och redovisas on-line med möjlighet till
jämförelser mellan olika vårdenheter.
Kvalitetsindikatorer och målnivåer
Svenska lungcancerregistret redovisar flera kvalitetsindikatorer. De sammanfattas dels
i denna rapport i kapitel 3.8 och dels på internet i en modul, ”koll på läget” där man direkt,
on-line i INCA-portalen kan få en uppfattning
om hur den egna kliniken följer de olika kvalitetsindikatorerna. Varje indikator har tre olika
målnivåer, en hög, en mellan och en låg nivå. Man får på detta sätt en uppfattning om
måluppfyllelsen på kliniken i förhållande till
de olika gränsnivåerna.
De kvalitetsindikatorer som redovisas är:
Andel patienter med NSCLC och utförd
EGFR-analys
Andel patienter med PET inför kurativ
behandling (kirurgi, SBRT, kemoradioterapi)
Andel patienter med stadium IV och
PS 0-2 som planeras för kemoterapi/läkemedelsbehandling
Andel patienter med behandlingsbeslut
som diskuterats i multidisciplinär konferens
Andel patienter med stadium I och II
och PS 0-1 som planeras för kirurgi
Andel patienter med stadium III och PS
0-1 som planeras för kemoradioterapi
15
2
INLEDNING
2.8
PROM/PREM
Det svenska lungcancerregistret registrerar Patient Reported Outcome Measure
(PROM) för alla patienter som opereras. Mätningen utförs med hjälp av en enkät (QlQ30)
som besvaras före operationen samt 6 och 12
månader efter operationen. Anledningen till
att denna grupp valdes ut var att det är en
väldefinierad grupp som opereras på sju en-
16
heter i Sverige. Vidare är livskvalitet i ett internationell perspektiv endast studerat i en
begränsad omfattning för denna grupp. Det
innebär en unik möjlighet att få ett populationsbaserat underlag för denna patientgrupp.
Inga data finns ännu analyserade men en arbetsgrupp för att analysera dessa data är bildad.
3
RESULTATREDOVISNING
3.1
3.1.1
Om registret
Antal fall, täckningsgrad och tidstrender
Täckningsgraden i lungcancerregistret
jämfört med den obligatoriska cancerregistreringen är hög, totalt sett 96 %. Det finns dock
länsvisa skillnader i täckningsgraden (Tabell
2). Dessa skillnader har uppmärksammats vid
redovisningar från registret, liksom den lägre
täckningsgraden för uppföljningsblanketten
(Tabell 3). Det sistnämnda har medfört att
registreringsrutinerna för uppföljningen har
ändrats till att bli händelsestyrd istället för
kopplad till 1-årsuppföljning från och med 1
januari 2014.
Tabell 1. Antal fall och täckningsgrad i procent (%) per sjukvårdsregion och diagnosår, 2002-2014.
StockholmGotland
Diagnosår
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Totalt
454
609
658
626
609
672
621
771
780
802
787
767
807
8963
(87)
(92)
(95)
(91)
(88)
(90)
(88)
(96)
(97)
(98)
(94)
(97)
(91)
(93)
UppsalaÖrebro
640 (98)
669 (99)
683 (97)
708 (97)
688 (94)
762 (98)
761 (94)
809 (95)
833 (100)
819 (99)
772 (99)
807 (95)
716 (86)
9667 (96)
Sydöstra
Södra
277 (98)
309 (99)
333 (99)
376 (99)
329 (98)
333 (95)
342 (93)
341 (93)
412 (100)
362 (98)
376 (98)
380 (96)
413 (96)
4583 (97)
522
602
693
722
627
616
632
713
776
800
781
779
652
8915
Västra
(96)
(97)
(98)
(98)
(88)
(84)
(94)
(95)
(99)
(96)
(96)
(92)
(80)
(93)
465
518
624
634
610
569
630
645
572
634
640
622
585
7748
(100)
(100)
(100)
(100)
(100)
(100)
(100)
(100)
(100)
(100)
(100)
(100)
(87)
(99)
Norra
257 (100)
243 (99)
266 (99)
250 (96)
293 (99)
251 (97)
310 (100)
325 (99)
306 (99)
335 (99)
302 (97)
260 (99)
295 (94)
3693 (98)
Totalt
2615
2950
3257
3316
3156
3203
3296
3604
3679
3752
3658
3615
3468
43569
(96)
(97)
(98)
(97)
(93)
(93)
(95)
(96)
(99)
(98)
(97)
(96)
(88)
(96)
Tabell 2. Andel fall av lungcancer i Cancerregistret som registrerats i NLCR, dvs. täckningsgrad av NLCR jämfört med
Cancerregistret, per landsting, för diagnosår 2014.
Cancerregistret
Landsting
Jämtland
Dalarna
Uppsala
Västmanland
Örebro
Östergötland
Jönköping
Västerbotten
Norrbotten
Gotland
Kalmar
Stockholm
Halland
Kronoberg
Västernorrland
Skåne
Västra Götaland
Värmland
Södermanland
Gävleborg
Blekinge
53
108
148
94
102
207
101
79
94
17
121
815
119
65
92
612
543
105
98
128
62
NLCR
53
107
146
92
99
200
97
75
89
16
113
744
108
58
82
530
467
88
65
75
0
Täckningsgrad (%)
(100)
(99)
(99)
(98)
(97)
(97)
(96)
(95)
(95)
(94)
(93)
(91)
(91)
(89)
(89)
(87)
(86)
(84)
(66)
(59)
(0)
Eftersom diagnosår är taget från Cancerregistret stämmer inte det totala antalet till fullo med antalet i tidigare tabell.
17
3
RESULTATREDOVISNING
Tabell 3. Antal patienter med uppföljningsblankett samt täckningsgrad i procent (%), per sjukvårdsregion och diagnosår, 2005-2013.
StockholmGotland
Diagnosår
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
109
73
43
353
342
408
523
564
683
(17)
(12)
(6)
(57)
(44)
(52)
(65)
(72)
(89)
UppsalaÖrebro
Sydöstra
429
393
384
591
802
828
774
716
687
316
293
284
328
318
357
314
286
275
(61)
(57)
(50)
(78)
(99)
(99)
(95)
(93)
(85)
(84)
(89)
(85)
(96)
(93)
(87)
(87)
(76)
(72)
Södra
431
449
519
569
623
698
631
598
600
Västra
(60)
(72)
(84)
(90)
(87)
(90)
(79)
(77)
(77)
270
575
563
629
643
572
631
637
577
Norra
(43)
(94)
(99)
(100)
(100)
(100)
(100)
(100)
(93)
Totalt
200 (80)
265 (90)
222 (88)
299 (96)
316 (97)
300 (98)
334 (100)
299 (99)
252 (97)
1755
2048
2015
2769
3044
3163
3207
3100
3074
(53)
(65)
(63)
(84)
(84)
(86)
(85)
(85)
(85)
Antal fall
2000
Antal fall
1500
1000
500
Män
Kvinnor
2014
2013
2012
2011
2010
2009
2008
2007
2006
2005
2004
2003
2002
0
Diagnosår
Figur 3. Antal fall av lungcancer registrerade i NLCR,
per kön och diagnosår, 2002-2014.
100
Södersjukhuset
Lycksele lasarett
Blekingesjukhuset − Karlskrona
Höglandssjukhuset
Lasarettet i Ystad
Övriga
Mälarsjukhuset
Centrallasarettet Växjö
Västerviks sjukhus
Norra Älvsborgs Länssjukhus
Länssjukhuset i Kalmar
Sunderby sjukhus
Falu lasarett
Södra Älvsborgs Sjukhus − Borås
Hallands sjukhus Halmstad
Skånes universitetssjukhus − Malmö
Universitetssjukhuset Örebro
Universitetssjukhuset i Linköping
Lasarettet Trelleborg
Länssjukhuset Ryhov
RIKET
Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Sjukhuset i Gävle
Centralsjukhuset Kristianstad
Centralsjukhuset i Karlstad
Karolinska universitetssjukhuset − Huddinge
Norrlands universitetssjukhus Umeå
Helsingsborgs lasarett
Karolinska universitetssjukhuset − Solna
Länssjukhuset i Sundsvall
Skånes universitetssjukhus − Lund
Kärnsjukhuset i Skövde
Västmanlands sjukhus Västerås
Östersunds sjukhus
Lindesbergs lasarett
Visby lasarett
Danderyds sjukhus
Sjukhuset i Arvika
Sjukhuset i Torsby
Män
Kvinnor
10
6
45
59
160
23
267
177
64
351
243
267
335
307
360
264
413
322
615
119
190
10741
723
349
306
292
968
262
441
1296
176
529
267
290
137
10
76
9
6
7
0
20
40
60
80
100
Procent
80
Figur 5. Fördelning av kön för lungcancerfall registrerade i NLCR, per sjukhus, 2012-2014.
Procent
60
Sjukhus som till figuren bidrog med färre än 5 fall (Avesta lasarett, Blekingesjukhuset Karlshamn, Gällivare sjukhus, Karlskoga lasarett, Kungälvs sjukhus, Nyköpings lasarett,
Piteå älvdals sjukhus, Sjukhuset i Bollnäs, Sjukhuset i Hudiksvall, Skellefteå lasarett,
Sollefteå sjukhus, Uddevalla sjukhus, Vårdcentral (okänd), Värnamo sjukhus) har
grupperats till ”Övriga”.
40
Män
Kvinnor
20
2014
2013
2012
2011
2010
2009
2008
2007
2006
2005
2004
2003
2002
0
Diagnosår
Figur 4. Fördelning av kön för lungcancerfall registrerade i NLCR, per diagnosår, 2002-2014.
18
3.1
Om registret
Antal fall
50
413
45
177
292
306
9
335
360
441
59
968
1296
267
160
119
10
6
243
176
190
267
351
262
723
6
349
7
529
264
267
10
307
615
322
76
64
290
137
23
10741
<50
50−59
60−69
70−79
80+
<50
50−59
60−69
70−79
80+
40
30
Procent
20
10
2014
2013
2012
2011
2010
2009
2008
2007
2006
2005
2004
2003
0
2002
Danderyds sjukhus
Falu lasarett
Höglandssjukhuset
Lasarettet i Ystad
Lycksele lasarett
Mälarsjukhuset
Sjukhuset i Arvika
Sjukhuset i Gävle
Sjukhuset i Torsby
Sunderby sjukhus
Södersjukhuset
Visby lasarett
Västerviks sjukhus
Östersunds sjukhus
Övriga
RIKET
Diagnosår
Figur 8. Fördelning av åldersgrupp för lungcancerfall registrerade i NLCR, per diagnosår, 2002-2014.
0
20
40
60
80
40
100
Procent
Procent
30
Figur 6. Fördelning av åldersgrupp vid diagnos för lungcancerfall registrerade i NLCR, per sjukhus,
2012-2014.
Ålder
<40
40−49
50−59
60−69
70−79
80−89
90+
Totalt
Män
135
461
2467
7287
8366
3652
181
22549
Kvinnor
121
659
3018
7234
6790
3016
182
21020
Män
Kvinnor
Totalt
256
1120
5485
14521
15156
6668
363
43569
20
10
0
<40
40−49
50−59
60−69
70−79
80−89
90+
Ålder vid diagnos
<50
50−59
60−69
70−79
80+
1500
Figur 9. Fördelning av åldersgrupp vid diagnos, per kön,
2002-2014.
Antal fall
1000
500
2014
2013
2012
2011
2010
2009
2008
2007
2006
2005
2004
2003
2002
0
Diagnosår
Figur 7. Antal fall av lungcancer registrerade i NLCR,
per åldersgrupp och diagnosår, 2002-2014.
19
RESULTATREDOVISNING
Inrapporteringshastighet
0
3
6
9
12
15
18
Antal månader från diagnos
20
15
Procent
Figur 10. Inrapporteringshastighet till Nationella lungcancerregistret (inkluderar endast fall som redan är rapporterade till registret) för fall diagnostiserade 2014, per sjukvårdsregion. Figuren visar för givet antal månader efter diagnos
den kumulativa andelen fall som har rapporterats in till registret.
3.2.1
Etiologi
Rökning
Män i Sverige har minskat sin rökning sedan
slutet av 1960-talet, medan kvinnor rökte som
mest i början av 1980-talet. Enligt mätningar
från 2012-2013 ligger könen nu dock ganska
lika med 13 % dagligrökare bland kvinnor och
12 % bland män (16 år och äldre). Figur 11
20
5
0
Samtliga
16+ år
3.2
10
85+
0
75−84
20
65−74
Stockholm−Gotland
Uppsala−Örebro
Sydöstra
Södra
Västra
Norra
40
55−64
60
45−54
80
illustrerar andelen rökare bland män och kvinnor uppdelat på åldersgrupper år 2012-2013.
I en folkhälsopolitisk rapport 2011 gjordes
en analys av tobaksbrukets utveckling mellan 2004 och 2009. Den visar att rökningen
har minskat i alla grupper i samhället, men
att skillnaden mellan socioekonomiska grupper har ökat. Det finns även regionala skillnader i landet med lägst andel dagligrökare
i Västerbottens län (8 % kvinnor, 9 % män)
och högst i Blekinge och Södermanland bland
kvinnor (16 %) och i Kalmar län och Skåne
bland män (13 %).
35−44
Kumulativ andel (%) inrapporterade till NLCR
100
25−34
3.1.2
16−24
3
Figur 11. Andel män och kvinnor i Sverige som röker
dagligen, per åldersgrupp, 2012-2013.
Källa: SCB, Undersökningarna av levandsförhållanden (ULF/SILC).
3.2
Etiologi
Antal fall
Lycksele lasarett
Sjukhuset i Arvika
Visby lasarett
Sjukhuset i Torsby
Danderyds sjukhus
Övriga
Västerviks sjukhus
Östersunds sjukhus
Höglandssjukhuset
Sjukhuset i Gävle
Falu lasarett
Lasarettet i Ystad
Sunderby sjukhus
RIKET
Mälarsjukhuset
Södersjukhuset
10
5
5
76
7
9
21
64
284
303
440
347
922
137
59
717
344
335
242
524
158
359
264
260
10615
321
172
305
267
264
614
119
188
1287
410
261
175
285
10
45
0
Rökare
F.d. rökare
Aldrig rökare
20
40
60
80
100
Procent
Figur 12. Fördelning av rökningsstatus vid diagnos, per sjukhus, 2012-2014.
Sjukhus som till figuren bidrog med färre än 5 fall (Blekingesjukhuset - Karlshamn, Gällivare sjukhus, Karlskoga lasarett, Kungälvs sjukhus, Nyköpings lasarett, Piteå älvdals sjukhus,
Sjukhuset i Bollnäs, Sjukhuset i Hudiksvall, Sollefteå sjukhus, Uddevalla sjukhus, Vårdcentral (okänd), Värnamo sjukhus) har grupperats till ”Övriga”.
Rökare = daglig rökning under minst ett år
F.d. rökare = rökfri i mer än ett år
Aldrig rökare = Aldrig rökt eller endast feströkt
Tabell 4. Fördelning av rökningsstatus vid diagnos, per histopatologisk grupp, 2002-2014.
Rökare
Histopatologi
Skivepitel
Småcellig
Adenocarcinom
Storcellig/lågt diff. icke-småcellig
Adenoskvamös
Pleomorfa/sarkomatösa inslag
Carcinoid
Spottkörteltyp
Oklassificerad cancer
Cytologisk/histologisk diagnos föreligger ej
Uppgift saknas
Totalt
4371
3687
7704
2504
167
65
143
4
441
896
49
20031
(50)
(61)
(41)
(49)
(45)
(45)
(19)
(15)
(42)
(41)
(49)
(46)
F.d. rökare
3858
2097
8038
2066
161
48
267
11
425
940
32
17943
(44)
(35)
(42)
(40)
(43)
(33)
(35)
(42)
(41)
(43)
(32)
(41)
Aldrig
rökare
347
167
2883
402
37
29
348
10
138
228
10
4599
(4)
(3)
(15)
(8)
(10)
(20)
(45)
(38)
(13)
(11)
(10)
(11)
Uppgift
saknas
175
126
386
132
10
3
11
1
43
100
9
996
(2)
(2)
(2)
(3)
(3)
(2)
(1)
(4)
(4)
(5)
(9)
(2)
Totalt
8751
6077
19011
5104
375
145
769
26
1047
2164
100
43569
21
3
RESULTATREDOVISNING
Tabell 5. Fördelning av rökningsstatus vid diagnos för män, per histopatologisk grupp, 2002-2014.
Rökare
Histopatologi
Skivepitel
Småcellig
Adenocarcinom
Adenoskvamös
Carcinoid
Spottkörteltyp
Uppgift saknas
Totalt
2701
1705
3450
1298
91
31
57
1
237
413
24
10008
F.d. rökare
(48)
(56)
(39)
(47)
(43)
(43)
(20)
(10)
(42)
(39)
(39)
(44)
2687
1209
4287
1259
102
22
98
5
257
530
29
10485
(48)
(40)
(48)
(46)
(48)
(31)
(35)
(50)
(45)
(50)
(48)
(46)
Aldrig
rökare
132
68
928
139
14
17
121
3
54
71
3
1550
Uppgift
saknas
(2)
(2)
(10)
(5)
(7)
(24)
(43)
(30)
(10)
(7)
(5)
(7)
107
66
190
62
6
2
4
1
20
43
5
506
Totalt
(2)
(2)
(2)
(2)
(3)
(3)
(1)
(10)
(4)
(4)
(8)
(2)
5627
3048
8855
2758
213
72
280
10
568
1057
61
22549
Tabell 6. Fördelning av rökningsstatus vid diagnos för kvinnor, per histopatologisk grupp, 2002-2014.
Rökare
Histopatologi
Skivepitel
Småcellig
Adenocarcinom
Adenoskvamös
Carcinoid
Spottkörteltyp
Uppgift saknas
Totalt
1670
1982
4254
1206
76
34
86
3
204
483
25
10023
F.d. rökare
(53)
(65)
(42)
(51)
(47)
(47)
(18)
(19)
(43)
(44)
(64)
(48)
1171
888
3751
807
59
26
169
6
168
410
3
7458
(37)
(29)
(37)
(34)
(36)
(36)
(35)
(38)
(35)
(37)
(8)
(35)
Aldrig
rökare
215
99
1955
263
23
12
227
7
84
157
7
3049
Uppgift
saknas
(7)
(3)
(19)
(11)
(14)
(16)
(46)
(44)
(18)
(14)
(18)
(15)
68
60
196
70
4
1
7
0
23
57
4
490
(2)
(2)
(2)
(3)
(2)
(1)
(1)
(0)
(5)
(5)
(10)
(2)
Tabell 7. Fördelning av rökningsstatus vid diagnos för män, per åldersgrupp, 2002-2014.
Rökare
Ålder vid diagnos
<40
40-49
50-59
60-69
70-79
80-89
90+
Totalt
26
254
1603
3892
3296
911
26
10008
(19)
(55)
(65)
(53)
(39)
(25)
(14)
(44)
F.d. rökare
15
89
645
2905
4422
2292
117
10485
(11)
(19)
(26)
(40)
(53)
(63)
(65)
(46)
Aldrig
rökare
91
108
169
340
481
334
27
1550
(67)
(23)
(7)
(5)
(6)
(9)
(15)
(7)
Uppgift
saknas
3
10
50
150
167
115
11
506
(2)
(2)
(2)
(2)
(2)
(3)
(6)
(2)
Totalt
135
461
2467
7287
8366
3652
181
22549
Tabell 8. Fördelning av rökningsstatus vid diagnos för kvinnor, per åldersgrupp, 2002-2014.
Rökare
Ålder vid diagnos
<40
40-49
50-59
60-69
70-79
80-89
90+
Totalt
22
27
376
1931
3979
2872
818
20
10023
(22)
(57)
(64)
(55)
(42)
(27)
(11)
(48)
F.d. rökare
18
123
738
2494
2782
1252
51
7458
(15)
(19)
(24)
(34)
(41)
(42)
(28)
(35)
Aldrig
rökare
75
146
288
648
976
827
89
3049
(62)
(22)
(10)
(9)
(14)
(27)
(49)
(15)
Uppgift
saknas
1
14
61
113
160
119
22
490
(1)
(2)
(2)
(2)
(2)
(4)
(12)
(2)
Totalt
121
659
3018
7234
6790
3016
182
21020
Totalt
3124
3029
10156
2346
162
73
489
16
479
1107
39
21020
3.2
Etiologi
20
300
15
Antal fall
Procent
200
100
10
5
Män
Kvinnor
Män
Kvinnor
2014
2013
2012
2011
2010
2009
2008
2007
2006
2005
2004
2003
2014
2013
2012
2011
2010
2009
2008
2007
2006
2005
2004
2003
2002
2002
0
0
Diagnosår
Diagnosår
Figur 13. Antal aldrig-rökare bland fall av lungcancer
registrerade i NLCR, per kön och diagnosår,
2002-2014.
Figur 14. Andel aldrig-rökare bland fall av lungcancer
registrerade i NLCR, per kön och diagnosår,
2002-2014.
23
RESULTATREDOVISNING
Utredning/diagnostik
Om läkaren efter undersökningen misstänker
att man har lungcancer bör man få en remiss
till närmaste utredande klinik, oftast lungklinik. När lungkliniken eller utredande medicinklinik har fått remissen brukar patienten
kallas för fortsatt utredning för att säkerställa vilken sorts cancer som patienten har. En
av dessa undersökningar är bronkoskopi. Den
innebär att läkaren för ner ett böjligt rör, ett
bronkoskop, i luftrören. Bronkoskopet överför bilder till en bildskärm så att läkaren kan
studera luftrören och se om det finns någon
tumör. Läkaren kan också ta prover genom
bronkoskopet. Dessa vävnadsprover (biopsier) eller cellprover undersöks mikroskopiskt,
och man kan då fastställa typen av cancer,
vilket har stor betydelse för valet av behandling. Med bronkoskopi är det svårt att få bra
vävnadsprover från tumörer perifert i lungan,
och därför har andelen bronkoskopier minskat i Sverige (Figur 15) och andra metoder
tillkommit som komplement.
24
100
80
Bronkoskopi
EBUS
CT thorax
Mediastinoskopi
UL/CT övre buk
Transthorakal biopsi
PET
Annat
60
40
20
2014
2013
2012
2011
2010
2009
2008
2007
2006
2005
2004
0
2003
Symtom som hosta, smärta eller andfåddhet bör göra att man uppsöker sin läkare för
en bedömning. Förutom klinisk undersökning
hos läkare, inte sällan distriktsläkare, görs på
de flesta patienter en lungröntgen. Om denna visar att man har en förändring i lungan
brukar nästa led i utredningen vara undersökning av bröstkorgen med datortomografi, CT
thorax. Denna undersökning ger oftast mer
detaljerad information än vanlig lungröntgen
och bör även omfatta övre delen av buken för
att man ska se om spridning till lever och/eller
binjurar skett. Data från det Nationella lungcancerregistret visar att undersökning med
datortomografi har ökat under de senaste 10
åren. År 2002 undersöktes cirka 90 % av patienterna med denna metodik, men år 2010
genomgick nästintill alla patienter (mer än 95
%) CT thorax. På ca 90 % av patienterna
utfördes även undersökning av övre delen av
buken (Figur 15).
2002
3.3
Procent
3
Diagnosår
Figur 15. Grund för klinisk stadieindelning (utöver klinisk
undersökning + röntgen) för lungcancerfall registrerade i NLCR, per diagnosår, 2002-2014.
En annan metod för att ta prover från
tumörer är transthorakal biopsi (röntgenledd
punktion genom bröstkorgsväggen in i lungan). Med denna metod får man tillgång till
en hel tumörbit, och kan då göra ett flertal undersökningar för att karakterisera tumören. Andelen patienter som genomgår denna
undersökning har ökat (Figur 15) men spridningen mellan länen är stor (Figur 16). Vid
Falu lasarett och Sunderby sjukhus har mer
än 90 % histologisk diagnos, medan siffran för
Centrallasarettet i Växjö och Vrinnevisjukhuset i Norrköping är 20 % (Figur 17). Med den
snabba utvecklingen inom patologin och immunhistokemin ges stora möjligheter att med
ytterligare vävnadsprover precisera tumörtypen, vilket innebär att tillgång till tumörmaterial för olika undersökningar blir alltmer betydelsefullt. Flera nya läkemedel påverkar olika cellulära förändringar hos tumörcellerna,
och för att finna lämpliga patienter för mer
målstyrd behandling blir det allt viktigare att
i detalj karakterisera tumören. I ett internationellt perspektiv är vi i Sverige bra på att
få en klar diagnos, endast cirka 5 % av patienterna saknar histopatologisk eller cytologisk
diagnos (Figur 18).
3.3
Antal fall
Danderyds sjukhus
Sjukhuset i Gävle
Östersunds sjukhus
Sunderby sjukhus
Falu lasarett
Mälarsjukhuset
Sjukhuset i Torsby
Visby lasarett
RIKET
Lasarettet i Ystad
Övriga
Västerviks sjukhus
Lycksele lasarett
Höglandssjukhuset
Sjukhuset i Arvika
Södersjukhuset
Antal fall
9
176
360
349
137
290
267
243
413
335
292
306
322
267
351
7
76
10741
441
1296
177
160
262
119
10
307
968
264
267
23
723
64
6
190
45
615
529
59
6
10
Sunderby sjukhus
Mälarsjukhuset
Falu lasarett
Sjukhuset i Gävle
Höglandssjukhuset
Östersunds sjukhus
Danderyds sjukhus
Visby lasarett
Lycksele lasarett
RIKET
Västerviks sjukhus
Lasarettet i Ystad
Sjukhuset i Torsby
Övriga
Södersjukhuset
Sjukhuset i Arvika
0
20
40
60
80
100
10
266
267
176
335
349
59
137
351
243
290
9
322
413
360
76
529
615
721
6
10737
267
306
190
441
64
968
45
307
160
7
23
264
262
292
10
119
1295
177
6
0
PAD
Cytologi
Klinisk undersökning
Procent
20
40
60
80
100
Procent
Figur 16. Andel patienter där transthorakal biopsi utgjort grund för klinisk stadieindelning, per
sjukhus, 2012-2014.
Figur 17. Fördelning av grund för diagnos för lungcancerfall registrerade i NLCR, per sjukhus, 20122014.
100
80
Procent
60
40
Klinisk undersökning
Cytologi
PAD
Uppgift saknas
20
2014
2013
2012
2011
2010
2009
2008
2007
2006
2005
2004
2003
2002
0
Diagnosår
Figur 18. Fördelning av grund för diagnos för lungcancerfall registrerade i NLCR, per diagnosår,
2002-2014.
25
3
RESULTATREDOVISNING
De nya läkemedelssubstanserna har medfört att molekylära tester kan göras på vävnadsmaterialet i diagnostiskt syfte för att avgöra om patienten är lämplig för mer målstyrd
behandling. Ett av dessa tester är EGFR (epidermal growth factor receptor) mutationstest.
Detta görs i riket på knappt 50 % av patienterna, men med en mycket stor spridning – från
0 % till 80 % av patienterna (Figur 19). Även
för den delmängd av patienterna, där man ofta är ense om att det kan vara aktuellt med
målstyrd behandling, är spridningen stor, från
60 % till upp emot 90 % (Figur 20). Det finns
inget klart samband mellan att man ställt diagnosen på vävnadsprover och andelen patienter som genomgått EGFR mutationstest (Figur 19 och Figur 20), utan många patienter
tycks vara testade på cytologiskt material.
Mälarsjukhuset
47
81
Västerviks sjukhus
8
Lasarettet i Ystad
34
57
103
75
53
Danderyds sjukhus
74
106
Sjukhuset i Gävle
44
277
53
5
Mälarsjukhuset
7
6
11
13
20
6
6
5
8
RIKET
226
11
7
Övriga
21
20
9
6
6
21
10
28
0
40
60
80
100
Procent
Antal fall
169
Lasarettet i Ystad
12
Sunderby sjukhus
56
49
RIKET
2500
24
29
20
Sjukhus som till figuren bidrog med färre än 5 fall (Centrallasarettet Växjö, Falu lasarett,
Höglandssjukhuset, Lasarettet i Ystad, Sjukhuset i Gävle, Skånes universitetssjukhus Malmö, Sunderby sjukhus, Västmanlands sjukhus Västerås) har grupperats till ”Övriga”.
5
Figur 20. Andel aldrig-rökare med adenocarcinom och
WHO performance status 0-2 där ett epidermal growth factor receptor (EGFR) mutationstest har genomförts, per sjukhus, 2014.
Antal fall
Antal fall
Falu lasarett
80
Östersunds sjukhus
41
79
91
16
16
7
171
48
91
Östersunds sjukhus
13
26
42
Mälarsjukhuset
16
40
28
54
Sunderby sjukhus
16
63
14
62
Höglandssjukhuset
15
Sjukhuset i Gävle
21
333
29
87
RIKET
854
Visby lasarett
14
105
Övriga
5
0
20
40
60
80
100
Procent
Figur 19. Andel patienter med icke-småcellig lungcancer
(NSCLC) där ett epidermal growth factor receptor (EGFR) mutationstest har genomförts,
per sjukhus, 2014.
Sjukhus som till figuren bidrog med färre än 5 fall (Lindesbergs lasarett, Lycksele
lasarett, Södersjukhuset) har grupperats till ”Övriga”.
14
120
31
Falu lasarett
34
Höglandssjukhuset
6
33
17
Övriga
14
19
28
12
30
17
0
20
40
60
80
100
Procent
Figur 21. Andel patienter med stadium IV icke-småcellig
lungcancer (NSCLC), exklusive skivepitel, och
WHO performance status 0-2 där ett epidermal growth factor receptor (EGFR) mutationstest har genomförts, per sjukhus, 2014.
Sjukhus som till figuren bidrog med färre än 5 fall (Danderyds sjukhus, Lasarettet
Trelleborg, Visby lasarett, Västerviks sjukhus) har grupperats till ”Övriga”.
26
3.3
Hos vissa lungcancerpatienter kan tumörer eller förstorade lymfkörtlar sitta centralt
inom bröstkorgen och därför vara svåra att ta
prov från. Endobronkiellt ultraljud (EBUS)
är en relativt ny metod som används för att
diagnostisera centrala lungförändringar och
misstänkt tumörengagerade lymfkörtlar. Me-
toden innebär att man via ett flexibelt bronkoskop för ner ett smalt mätinstrument, en så
kallad ultraljudsprob. När förändringen har
lokaliserats kan man med hjälp av nålar genomföra provtagningen.
27
3
RESULTATREDOVISNING
3.3.1
Tumörkarakteristika vid diagnos
I de nationella riktlinjerna för lungcancer prioriteras undersökning med PET/CT
(dvs positronemissionstomografi i kombination med datortomografi) högt, och andelen
patienter som genomgår sådan undersökning
har ökat kraftigt sedan 2008 (Figur 15). Denna undersökning hjälper ofta läkaren att göra
en bättre och säkrare stadieindelning, vilket
sannolikt är en av förklaringarna till att stadium IV ökar och att stadium IIIB minskat
under 2002-2012 (Figur 22 och 23). Den plötsliga och kraftiga minskningen av stadium IIIB respektive ökningen av stadium IV år 2010
beror med största sannolikhet på att stadieindelningen ändrades detta år. Förändringen
bestod framför allt av att patienter med po-
sitiv pleuravätska, som tidigare hade klassificerades som stadium IIIB, då började klassificeras som stadium IV. Hos patienter med
NSCLC är drygt 60 % av patienterna i stadium IV när diagnosen ställs, dvs de har då
en spridd sjukdom (Figur 22). För SCLC är
motsvarande siffra drygt 70 % (Figur 23). Stadiefördelningen är generellt mycket lika över
landet, men andelen patienter i stadium IAIB varierar från mycket låga värden upp till 20
% (Figur 24). Könsfördelningen för olika stadier av lungcancer när diagnosen ställs är numera utjämnad, både totalt (Figur 25), men
även uppdelat på icke-småcellig lungcancer,
NSCLC (Figur 26), och småcellig lungcancer,
SCLC (Figur 27).
Antal fall
RIKET
Mälarsjukhuset
Sjukhuset i Gävle
Lasarettet i Ystad
Sunderby sjukhus
Östersunds sjukhus
Sjukhuset i Torsby
Falu lasarett
Danderyds sjukhus
Västerviks sjukhus
Södersjukhuset
Övriga
Höglandssjukhuset
Visby lasarett
Lycksele lasarett
Sjukhuset i Arvika
60
IA
IB
IIA
IIB
IIIA
IIIB
IV
Procent
40
20
2014
2013
2012
2011
2010
2009
2008
2007
2006
2005
2004
2003
2002
0
Diagnosår
Figur 22. Fördelning av stadium vid diagnos för NSCLC,
per diagnosår, 2002-2014.
I
II
III
IV
80
Procent
60
2014
2013
2012
2011
2010
2009
2008
2007
2006
2005
2004
2003
0
2002
20
40
60
80
100
Procent
Sjukhus som till figuren bidrog med färre än 5 fall (Blekingesjukhuset - Karlshamn,
Gällivare sjukhus, Karlskoga lasarett, Kungälvs sjukhus, Nyköpings lasarett, Piteå älvdals
sjukhus, Sjukhuset i Hudiksvall, Skellefteå lasarett, Sollefteå sjukhus, Uddevalla sjukhus,
Vårdcentral (okänd), Värnamo sjukhus) har grupperats till ”Övriga”.
20
Diagnosår
Figur 23. Fördelning av stadium vid diagnos för SCLC,
per diagnosår, 2002-2014.
28
0
Figur 24. Fördelning av stadium vid diagnos för lungcancerfall registrerade i NLCR, per sjukhus, 20122014.
IA
IB
IIA
IIB
IIIA
IIIB
IV
40
44
413
529
174
615
1290
720
962
174
113
320
427
292
10645
307
267
289
301
348
351
159
244
136
7
335
243
267
256
264
353
188
9
64
10
10
20
56
76
6
6
3.3
50
Procent
40
30
Stadium
IA
IB
IIA
IIB
IIIA
IIIB
IV
Saknas
Totalt
Män Kvinnor
1806
2474
1748
1528
419
372
830
690
1944
1771
3974
3305
11337
10479
491
401
22549
21020
Totalt
4280
3276
791
1520
3715
7279
21816
892
43569
IB
IIA
Män
Kvinnor
20
10
0
IA
IIB
IIIA
IIIB
IV
Saknas
Stadium vid diagnos
Figur 25. Fördelning av stadium vid diagnos, per kön,
2002-2014.
50
Procent
40
30
Stadium
IA
IB
IIA
IIB
IIIA
IIIB
IV
Saknas
Totalt
Män Kvinnor
1462
1885
1548
1295
361
321
757
574
1616
1443
3221
2469
8775
8095
353
258
18093
16340
Totalt
3347
2843
682
1331
3059
5690
16870
611
34433
IB
IIA
Män
Kvinnor
20
10
0
IA
IIB
IIIA
IIIB
IV
Saknas
Stadium vid diagnos
Figur 26. Fördelning av stadium vid diagnos för NSCLC,
per kön, 2002-2014.
70
60
Procent
50
Stadium Män Kvinnor
IA
39
51
IB
46
56
IIA
21
23
IIB
33
51
IIIA
229
245
IIIB
597
710
IV
2018
1828
Saknas
65
65
Totalt
3048
3029
Totalt
90
102
44
84
474
1307
3846
130
6077
Den vävnadstyp som fås fram via den
histologiska/cytologiska undersökningen av
tumören har stor betydelse för vilken behandling som kan bli aktuell. Tabell 9 och 10, samt
figur 28, visar fördelningen mellan olika histopatologiska grupper. Siffrorna är likartade,
men om PAD (patologisk anatomisk diagnos)
från vävnadsprover finns är andelen SCLC 4
% högre än vid cytologisk diagnos, som ställs
med hjälp av cellprover. I landet som helhet
skiljer sig fördelningen mellan de stora huvudgrupperna mycket litet. Andelen SCLC
är 10-20 %, medan den andel som varken är
SCLC eller NSCLC är större på vissa sjukhus
(Figur 29). Andelen skivepitelcancer är större
hos män än hos kvinnor, medan andelen adenocarcinom är större hos kvinnor (Tabell 9).
Den största förändring som skett under de
senaste årtiondena är att andelen adenocarcinom stadigt ökat och nu närmar sig 50 %
av de histopatologiska grupperna (Figur 28).
Samtidigt har andelen skivepitelcancer minskat. Andelen småcellig cancer har varit relativt konstant. En intressant iakttagelse är att
respektive andel av de olika histopatologiska
typerna varierar stort mellan olika sjukhus i
landet. Andelen adenocarcinom varierar t ex
från 20 % ända upp till drygt 60 % (Figur
30).
Män
Kvinnor
40
30
20
10
0
IA
IB
IIA
IIB
IIIA
IIIB
IV
Saknas
Stadium vid diagnos
Figur 27. Fördelning av stadium vid diagnos för SCLC,
per kön, 2002-2014.
29
3
RESULTATREDOVISNING
Tabell 9. Fördelning av histopatologisk grupp, per kön, 2002-2014.
Histopatologi
Skivepitel
Småcellig
Adenocarcinom
Adenoskvamös
Carcinoid
Spottkörteltyp
Uppgift saknas
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
5627 (25)
3048 (14)
8855 (39)
2758 (12)
213
(1)
72
(0)
280
(1)
10
(0)
568
(3)
1057
(5)
61
(0)
22549 (100)
3124 (15)
3029 (14)
10156 (48)
2346 (11)
162
(1)
73
(0)
489
(2)
16
(0)
479
(2)
1107
(5)
39
(0)
21020 (100)
8751 (20)
6077 (14)
19011 (44)
5104 (12)
375
(1)
145
(0)
769
(2)
26
(0)
1047
(2)
2164
(5)
100
(0)
43569 (100)
Tabell 10. Fördelning av histopatologisk grupp, per grund för diagnos, 2002-2014.
Histopatologi
Skivepitel
Småcellig
Adenocarcinom
Adenoskvamös
Carcinoid
Spottkörteltyp
Uppgift saknas
Totalt
Klinisk undersökning
Cytologi
PAD
8
(0)
10
(0)
7
(0)
6
(0)
0
(0)
0
(0)
5
(0)
0
(0)
20
(1)
2039 (97)
3
(0)
2098 (100)
2926 (19)
1883 (12)
7093 (46)
2604 (17)
51
(0)
24
(0)
84
(1)
2
(0)
590
(4)
54
(0)
36
(0)
15347 (100)
5781 (22)
4166 (16)
11852 (46)
2473 (10)
324
(1)
120
(0)
676
(3)
24
(0)
431
(2)
69
(0)
51
(0)
25967 (100)
Uppgift
saknas
Totalt
36 (23)
18 (11)
59 (38)
21 (13)
0
(0)
1
(1)
4
(3)
0
(0)
6
(4)
2
(1)
10
(6)
157 (100)
8751 (20)
6077 (14)
19011 (44)
5104 (12)
375
(1)
145
(0)
769
(2)
26
(0)
1047
(2)
2164
(5)
100
(0)
43569 (100)
Antal fall
80
70
60
Procent
50
Adenocarcinom
Skivepitel
Småcellig
Storcellig
Cyto/hist finns ej
Annan
40
30
20
10
2014
2013
2012
2011
2010
2009
2008
2007
2006
2005
2004
2003
2002
0
Diagnosår
Figur 28. Fördelning av histopatologisk grupp för lungcancerfall registrerade i NLCR, per diagnosår,
2002-2014.
Mälarsjukhuset
Sunderby sjukhus
Östersunds sjukhus
RIKET
Höglandssjukhuset
Falu lasarett
Danderyds sjukhus
Visby lasarett
Västerviks sjukhus
Sjukhuset i Gävle
Lasarettet i Ystad
Övriga
Södersjukhuset
Sjukhuset i Torsby
Lycksele lasarett
Sjukhuset i Arvika
NSCLC
SCLC
Annan
292
264
262
360
243
176
267
615
290
529
190
322
722
10
1296
266
137
968
10739
267
119
59
335
45
9
351
76
64
306
441
413
307
349
177
160
23
10
7
6
6
0
20
40
60
80
100
Procent
Figur 29. Fördelning av cancertyp för lungcancerfall registrerade i NLCR, per sjukhus, 2012-2014.
30
3.3
cancersjukdom (stadium 4) är ungefär 70 %
av patienterna i riket WHO 0-2 (Figur 31, Tabell 11 och 12). Den geografiska spridningen
är dock stor, andelen patienter med WHO 02 varierar mellan olika sjukhus och på vissa
sjukhus är den andelen drygt 90%. (Figur 31).
Performance status WHO 0-2 brukar i allmänhet innebära att patienterna har möjlighet att
erhålla cytostatikabehandling.
Antal fall
Danderyds sjukhus
Visby lasarett
RIKET
Höglandssjukhuset
Östersunds sjukhus
Mälarsjukhuset
Sunderby sjukhus
Falu lasarett
Lasarettet i Ystad
Sjukhuset i Torsby
Sjukhuset i Gävle
Övriga
Västerviks sjukhus
Lycksele lasarett
Sjukhuset i Arvika
Södersjukhuset
292
968
1296
262
9
413
176
322
360
76
615
351
290
10739
190
10
722
177
45
306
59
529
137
267
266
267
335
160
243
7
349
307
441
23
264
119
64
6
6
10
Adenocarcinom
Skivepitel
Småcellig
Storcellig
Cyto/hist finns ej
Annan
Antal fall
0
20
40
60
80
Danderyds sjukhus
Lasarettet i Ystad
Visby lasarett
Övriga
RIKET
Sjukhuset i Gävle
Sunderby sjukhus
Västerviks sjukhus
Östersunds sjukhus
Höglandssjukhuset
Mälarsjukhuset
Falu lasarett
Lycksele lasarett
Sjukhuset i Arvika
Sjukhuset i Torsby
100
Procent
Figur 30. Fördelning av histopatologisk grupp för lungcancerfall registrerade i NLCR, per sjukhus,
2012-2014.
WHO 0
WHO 1
WHO 2
WHO 3
WHO 4
Förutom lungcancerns stadium och histopatologiska typ har patientens allmäntillstånd
betydelse för vilken behandling som ska väljas. Ett sätt att mäta allmäntillståndet är
gradering enligt WHO performance status
(WHO 0-4) där WHO 0 är individer som känner sig friska. Performance status präglas av
patientens tumörstadium, men trots spridd
937
1266
172
5
43
150
74
18
235
509
350
10371
275
345
605
407
231
114
254
61
134
435
343
52
262
695
255
283
311
160
334
260
7
290
181
303
5
5
5
0
20
40
60
80
100
Procent
Figur 31. Fördelning av WHO performance status för
lungcancerfall registrerade i NLCR, per sjukhus, 2012-2014.
Gällivare sjukhus, Karlskoga lasarett, Nyköpings lasarett, Piteå älvdals sjukhus, Sjukhuset
i Bollnäs, Sjukhuset i Hudiksvall, Södersjukhuset, Vårdcentral (okänd), Värnamo
sjukhus) har grupperats till ”Övriga”.
Tabell 11. Fördelning av WHO performance status för NSCLC, per stadium vid diagnos, 2002-2014.
WHO 0
Stadium
IA
IB
IIA
IIB
IIIA
IIIB
IV
Uppgift saknas
Totalt
1675
987
265
334
772
939
2029
71
7072
(50)
(35)
(39)
(25)
(25)
(17)
(12)
(12)
(21)
WHO 1
1288
1280
294
598
1378
2303
5686
112
12939
(38)
(45)
(43)
(45)
(45)
(40)
(34)
(18)
(38)
WHO 2
273
367
81
228
563
1311
4364
123
7310
(8)
(13)
(12)
(17)
(18)
(23)
(26)
(20)
(21)
WHO 3
57
105
24
104
230
701
2978
110
4309
(2)
(4)
(4)
(8)
(8)
(12)
(18)
(18)
(13)
WHO 4
11
40
3
25
58
250
1110
60
1557
(0)
(1)
(0)
(2)
(2)
(4)
(7)
(10)
(5)
Uppgift
saknas
43
64
15
42
58
186
703
135
1246
(1)
(2)
(2)
(3)
(2)
(3)
(4)
(22)
(4)
Totalt
3347
2843
682
1331
3059
5690
16870
611
34433
31
3
RESULTATREDOVISNING
Tabell 12. Fördelning av WHO performance status för SCLC, per stadium vid diagnos, 2002-2014.
WHO 0
Stadium
IA
IB
IIA
IIB
IIIA
IIIB
IV
Uppgift saknas
Totalt
32
39
29
14
12
114
188
351
12
759
(43)
(28)
(32)
(14)
(24)
(14)
(9)
(9)
(12)
WHO 1
32
35
17
44
220
533
1129
38
2048
(36)
(34)
(39)
(52)
(46)
(41)
(29)
(29)
(34)
WHO 2
15
25
8
16
95
342
1108
26
1635
(17)
(25)
(18)
(19)
(20)
(26)
(29)
(20)
(27)
WHO 3
WHO 4
2
9
4
6
34
152
759
23
989
0
0
1
3
4
55
291
9
363
(2)
(9)
(9)
(7)
(7)
(12)
(20)
(18)
(16)
(0)
(0)
(2)
(4)
(1)
(4)
(8)
(7)
(6)
Uppgift
saknas
2
4
0
3
7
37
208
22
283
(2)
(4)
(0)
(4)
(1)
(3)
(5)
(17)
(5)
Totalt
90
102
44
84
474
1307
3846
130
6077
3.4
3.4
Behandling
Behandling
Den tumöraktiva behandlingen av lungcancer kan grovt delas in enligt följande: Lokaliserad sjukdom, dvs icke spridd cancer som
är begränsad till en liten del av lungan, behandlas med kurativt syftande kirurgi eller
strålbehandling. Lokalt avancerad sjukdom,
som engagerar en större del av lungan, behandlas med en kombination av kurativt syftande strålbehandling och cytostatika. Generaliserad sjukdom, dvs lungcancer som spridit
sig och bildat metastaser, behandlas med cytostatika och/eller strålbehandling med palliativt (lindrande) syfte. Alla patienter ska
dessutom få bästa symtomlindrande behandling, och för en liten del av patienterna är
detta den enda terapi som kan erbjudas. En
tydlig tendens under det senaste årtiondet är
att alltfler kan erbjudas en tumöraktiv behandling. Det kan till stor del förklaras av
att det har utvecklats nya tumörspecifika läkemedel som har bättre effekt men samtidigt
lindrigare biverkningar. Även ökad kunskap
om hur man hanterar behandlingsorsakade
komplikationer har bidragit. Idag får cirka 90
% av patienterna någon form av tumöraktiv
behandling. Denna siffra kan och ska inte bli
100 %, eftersom en del av patienterna inte
har ett allmäntillstånd som tillåter sådan behandling. En viktig variabel som beskriver
detta är patientens performance status enligt
WHO. Denna gradering av allmäntillståndet
är också är en viktig bakgrundsvariabel som i
vissa fall kan förklara skillnader i behandlingen inom olika delar av landet.
Diagnosen är inte alltid helt fastställd innan behandlingen inleds (Tabell 13). Detta är
vanligast vid kirurgi; 43 % av patienterna har
inte säkerställd histopatologisk diagnos vid
ingreppet. Detta kan förklaras med att det
är det kirurgiska ingreppet som även blir det
diagnostiska i de fall där man har en mycket
stark misstanke om cancer men de tidigare
utförda undersökningarna inte kan verifiera
diagnosen. Detsamma gäller för små perifera
förändringar, då man ofta avstår från diagnostiska försök eftersom man bedömer att
kirurgi bör göras oavsett resultat av ett diagnostiskt ingrepp. Utifrån registerdata har
vi ingen kunskap om behandlingsresultatet
vid kirurgi påverkas av om diagnosen är fastställd innan det kirurgiska ingreppet. Det vore
önskvärt att undersöka detta, men en svårighet är att man då också måste ta hänsyn till
utfallet för patienter som opereras men där
någon cancerdiagnos inte kan fastställas, och
dessa patienter registreras inte i Lungcancerregistret. Det är möjligt att man kan få en
viss uppfattning om detta genom att länka
lungcancerregistret med Thor (det nationella
thoraxkirurgiska registret).
När man väljer att avstå från aktiv tumörbehandling, liksom när man enbart planerar
att ge strålbehandling av en metastas, är det
rimligt att behandling kan starta utan att
man har en fastställd diagnos. Det är mer
svårförklarat hur man kan inleda cytostatikabehandling och till och med cytostatika i kombination med strålbehandling utan att först
ha fastställt åtminstone att det är en cancer.
Helst bör också tumörtypen vara fastställd,
eftersom val av preparat vid cytostatikabehandlingen till stor del styrs av tumörtypen.
Enligt registerdata är detta okänt i cirka 3
% av fallen. Under 2014 kommer en validering av lungcancerregistret att påbörjas, och
förhoppningsvis kommer vi då att få veta om
detta är resultatet av en systematisk felregistrering eller om det faktiskt förhåller sig
på detta sätt. Om det senare är fallet måste
data brytas ner på enheter för att se om detta är något som skiljer sig t ex mellan stora
respektive små enheter eller om det finns en
geografisk skillnad som måste åtgärdas med
diagnostiska utbildningsinsatser.
Av de patienter som diagnostiseras med ickesmåcellig lungcancer och som bedöms aktuella
för aktiv behandling planeras 19 % för kirurgi, 54 % för cytostatikabehandling och 23 %
för strålbehandling. Av de som har småcellig lungcancer får 85 % cytostatikabehandling
och 23 % strålbehandling, medan endast några få procent genomgår kirurgi. I dessa fall
har troligtvis diagnosen fastställts efter ingreppet (Tabell 15). Det ska dock framhållas
att dessa data gäller för planerad behandling
33
RESULTATREDOVISNING
och inte för given behandling. Det är framför
allt två orsaker till att data för given behandling inte redovisas. Dels är täckningsgraden
för uppföljningsblanketten mycket varierande
mellan olika sjukhus och regioner (Tabell 3).
Dels redovisar uppföljningsblanketten bara
vilken behandlingstyp som man börjar med
samt vilka behandlingsmodaliteter som sedan ges, men inte någon ordning för dessa
(med undantag av ordningen för cytostatikabehandlingar). Några datum för in- och utsättande av behandling eller för tumörprogress
redovisas inte, varför behandlingseffekter blir
näst intill omöjliga att utvärdera. Under 2013
gjordes ett omfattande arbete för att förändra
uppföljningsblanketten så att den ska kunna
användas för att följa upp effekter av olika typer av behandling som sätts in i olika skeden
av tumörsjukdomen (inklusive in- och utsättningsdatum samt datum för progress för varje
given behandling). På så sätt kommer registret att kunna hjälpa oss att fastställa om nya
behandlingsprinciper ger de effekter som man
önskar. Vår förhoppning är också att den nya
blanketten ska öka intresset för att snabbt
föra in data i registret, eftersom de som gör
detta ”på köpet” får tillgång till en lungonkologisk behandlingsöversikt som kommer att
vara till stor hjälp i den kliniska vardagen.
Antal fall
Danderyds sjukhus
Mälarsjukhuset
Sjukhuset i Gävle
Falu lasarett
RIKET
Höglandssjukhuset
Sjukhuset i Torsby
Sunderby sjukhus
Västerviks sjukhus
Visby lasarett
Östersunds sjukhus
Lasarettet i Ystad
Sjukhuset i Arvika
Övriga
Lycksele lasarett
6
1274
350
277
261
346
605
941
312
334
182
172
43
290
257
407
10409
435
7
52
696
304
5
249
283
61
114
260
160
74
509
343
134
148
5
235
19
254
5
0
20
40
60
80
100
Procent
Figur 32. Andel patienter som bedömts vid en multidisciplinär konferens inför behandlingsbeslut, per
sjukhus, 2012-2014.
Gällivare sjukhus, Karlskoga lasarett, Kungälvs sjukhus, Nyköpings lasarett, Sjukhuset i
Bollnäs, Skellefteå lasarett, Södersjukhuset, Vårdcentral (okänd), Värnamo sjukhus) har
100
90
80
70
Procent
60
50
40
30
20
10
2014
2013
2012
2011
2010
2009
2008
2007
2006
2005
2004
2002
0
2003
3
Diagnosår
Figur 33. Antal patienter som diskuterats på multidiciplinär konferens, per diagnosår, 2002-2014.
34
3.4
Behandling
Tabell 13. Fördelning av morfologisk diagnos vid behandlingsbeslut, per planerad behandling, 2002-2014.
Ej diagnos
före behandlingsbeslut
Diagnos före
behandlingsbeslut
Planerad behandling
Enbart kirurgi
Kirurgi + kemo
Kemo/radio
Kemo/radio + RT metastas
Enbart kemo
Kemo + RT metastas
Enbart RT primärtumör
Enbart RT metastas
Övriga kombinationer
Ingen tumörbehandling
Uppgift saknas
Totalt
3213
832
5251
656
12886
2970
2451
1247
822
4503
891
35722
(55)
(69)
(97)
(92)
(97)
(90)
(84)
(75)
(87)
(77)
(36)
(82)
2529
356
113
50
207
300
108
282
100
260
38
4343
(43)
(30)
(2)
(7)
(2)
(9)
(4)
(17)
(11)
(4)
(2)
(10)
Tidsuppgift
saknas
130
11
42
9
147
44
376
143
26
1051
1525
3504
Totalt
(2)
(1)
(1)
(1)
(1)
(1)
(13)
(9)
(3)
(18)
(62)
(8)
5872
1199
5406
715
13240
3314
2935
1672
948
5814
2454
43569
Tabell 14. Fördelning av planerad behandling, per typ av lungcancer, 2002-2014.
Planerad behandling
Enbart kirurgi
Kirurgi + kemo
Kemo/radio
Kemo/radio + RT metastas
Enbart kemo
Kemo + RT metastas
Enbart RT primärtumör
Enbart RT metastas
Övriga kombinationer
Ingen tumörbehandling
Uppgift saknas
Totalt
NSCLC
SCLC
Övriga
Totalt
5071 (15)
1148
(3)
4178 (12)
595
(2)
9706 (28)
2808
(8)
2507
(7)
1462
(4)
877
(3)
4415 (13)
1666
(5)
34433 (100)
62
(1)
34
(1)
1166 (19)
113
(2)
3375 (56)
461
(8)
39
(1)
64
(1)
24
(0)
465
(8)
274
(5)
6077 (100)
739 (24)
17
(1)
62
(2)
7
(0)
159
(5)
45
(1)
389 (13)
146
(5)
47
(2)
934 (31)
514 (17)
3059 (100)
5872 (13)
1199
(3)
5406 (12)
715
(2)
13240 (30)
3314
(8)
2935
(7)
1672
(4)
948
(2)
5814 (13)
2454
(6)
43569 (100)
Tabell 15. Planerad kirurgi, kemoterapi och radioterapi, per typ av lungcancer, 2002-2014.
NSCLC
Kirurgi
Ja
Nej
Uppgift saknas
Kemo
Ja
Nej
Uppgift saknas
RT primärtumör
Ja
Nej
Uppgift saknas
RT metastas
Ja
Nej
Uppgift saknas
SCLC
Annan
Uppgift
saknas
Totalt
6553
26912
968
(19)
(78)
(3)
111
5717
249
(2)
(94)
(4)
750
2022
187
(25)
(68)
(6)
16
68
16
(16)
(68)
(16)
7430
34719
1420
(17)
(80)
(3)
18705
14673
1055
(54)
(43)
(3)
5162
686
229
(85)
(11)
(4)
260
2505
194
(9)
(85)
(7)
37
45
18
(37)
(45)
(18)
24164
17909
1496
(55)
(41)
(3)
7911
25483
1039
(23)
(74)
(3)
1335
4487
255
(22)
(74)
(4)
472
2297
190
(16)
(78)
(6)
17
65
18
(17)
(65)
(18)
9735
32332
1502
(22)
(74)
(3)
5294
20063
9076
(15)
(58)
(26)
649
4150
1278
(11)
(68)
(21)
208
1587
1164
(7)
(54)
(39)
13
68
19
(13)
(68)
(19)
6164
25868
11537
(14)
(59)
(26)
35
3
RESULTATREDOVISNING
3.4.1
Planerad kirurgi
100
En orsak till detta kan vara skillnader mellan län och regioner när det gäller i vilken
utsträckning man använder sig av kurativt
syftande stereotaktisk strålbehandling. Detta är ett mycket bra behandlingsalternativ
för de äldsta patienterna och för de som på
grund av att de även har andra sjukdomar
är mindre lämpade för kirurgisk åtgärd. Vi
vet att andelen patienter för vilka behandlingsbeslutet blir kirurgi minskar med ökande
ålder (Figur 36). Kan detta delvis förklaras av
en mer utbredd användning av stereotaktisk
strålbehandling för dessa? Eller är det så att
man väljer bort kurativt syftande behandling åtminstone delvis beroende på patientens
ålder?
36
80
60
Procent
40
Kirurgi
Stereotaktisk strålbehandling
20
2014
2013
2012
2011
2010
2009
2008
0
2007
Vi har valt att analysera de patienter i stadium I-II som skulle ha en möjlighet att genomgå kirurgi, dvs de som har ett performance status motsvarande 0-2 (Figur 35).
Vi har således uteslutit patienter med dåligt
allmäntillstånd. Trots att man har ett gott
allmäntillstånd kan det givetvis finnas andra orsaker, som t ex hjärt-kärlsjukdom, dålig
lungfunktion eller andra komplicerande sjukdomar, som leder till bedömningen att kirurgi
inte är möjlig. Siffran kommer aldrig, och ska
inte heller, bli 100 %. Data visar att det finns
stora skillnader mellan de olika länen när det
gäller andelen patienter för vilka man primärplanerar operation, andelen varierar mellan
55 % och 90 %.
Diagnosår
Figur 34. Andel patienter med NSCLC, stadium IA-IIB
och WHO performance status 0-2 som planerats för kurativt sytande kirurgi eller stereotaktisk strålbehandling, per diagnosår.
3.4
Antal fall
10
41
Lasarettet i Ystad
18
52
16
81
211
Östersunds sjukhus
26
22
53
135
Visby lasarett
9
Mälarsjukhuset
53
274
RIKET
2111
44
60
40
20
50
50
151
108
32
51
48
Övriga
6
46
Sunderby sjukhus
48
37
69
29
Falu lasarett
57
60
62
Västerviks sjukhus
6
Kirurgi
80
156
Sjukhuset i Gävle
100
Procent
Höglandssjukhuset
Behandling
0
<40
40−49
50−59
60−69
70−79
80−89
90+
Totalt
Ålder vid diagnos
och WHO performance status 0-2 som planerats för kirurgi, per åldersgrupp, 2012-2014.
0
20
40
60
80
100
Procent
och WHO performance status 0-2 som planerats för kirurgi eller stereotaktisk strålbehandling, per sjukhus, 2012-2014.
Danderyds sjukhus, Lindesbergs lasarett, Nyköpings lasarett) har grupperats till ”Övriga”.
37
3
RESULTATREDOVISNING
Tabell 16. Andel patienter som planerats för kirurgi, per stadium vid diagnos och typ av lungcancer, 2002-2014.
NSCLC
Kirurgi
Stadium vid diagnos
IA
IB
IIA
IIB
IIIA
IIIB
IV
Uppgift saknas
Totalt
2636
1914
467
621
476
168
223
48
6553
Samtliga
SCLC
Kirurgi
Totalt
(79)
(68)
(70)
(48)
(16)
(3)
(1)
(9)
(20)
3332
2808
668
1301
3006
5553
16286
511
33465
47
22
10
2
10
6
12
2
111
Kirurgi
Totalt
(53)
(22)
(23)
(2)
(2)
(0)
(0)
(2)
(2)
89
100
44
83
469
1274
3657
112
5828
3161
2102
513
656
503
183
249
63
7430
Totalt
(74)
(65)
(66)
(44)
(14)
(3)
(1)
(8)
(18)
4252
3236
775
1481
3649
7090
20915
751
42149
Tabell 17. Jämförelse mellan planerad och utförd kirurgi för patienter med NSCLC, stadium IA-IIB och WHO performance status 0-2 som har uppföljningsblankett inrapporterad, 2005-2013.
Kirurgi
utförd
Planerad kirurgi
Ja
Nej
Totalt
2942
39
2981
Kirurgi ej
utförd
(97)
(4)
(72)
80
1059
1139
Totalt
(3)
(96)
(28)
3022
1098
4120
Tabell 18. Typ av utförd kirurgi för patienter med NSCLC, stadium IA-IIB och WHO performance status 0-2 som har
uppföljningsblankett inrapporterad, per sjukvårdsregion, 2005-2013.
StockholmGotland
Typ av kirurgi
Pulmektomi
Lobektomi/bilobektomi
Kil-/segmentresektion
Explorativ thorakotomi
Uppgift saknas
Totalt
38
24
(6)
364 (88)
23
(6)
2
(0)
3
(1)
416 (100)
UppsalaÖrebro
Sydöstra
42
(7)
471 (83)
44
(8)
3
(1)
5
(1)
565 (100)
39 (10)
293 (74)
58 (15)
3
(1)
4
(1)
397 (100)
Södra
55
(8)
518 (80)
76 (12)
2
(0)
0
(0)
651 (100)
Västra
82 (13)
532 (83)
24
(4)
3
(0)
0
(0)
641 (100)
Norra
25
(8)
276 (89)
7
(2)
1
(0)
2
(1)
311 (100)
Totalt
267
(9)
2454 (82)
232
(8)
14
(0)
14
(0)
2981 (100)
3.4
3.4.2
Planerad kemoradioterapi
Kemoradioterapi, strålbehandling i kombination med cytostatika är den rekommenderade
behandlingen för patienter med lokalt avancerad sjukdom (Figur 37). Även här har vi valt
att utesluta patienterna med sämst allmäntillstånd. Andelen patienter som planerades
få denna rekommenderade behandling var anmärkningsvärt låg och varierade kraftigt mellan olika sjukhus. Den största förklaringen till
detta är att den stadieindelning som gällde innan 2010 inkluderade en del patienter, de med
malign pleuravätska, i stadium III. Rekommenderad behandling för dessa var dock inte
kombinationsbehandling utan enbart cytostatikabehandling. I den nya stadieindelningen
tillhör dessa patienter stadium IV. En annan
förklaring till skillnaderna är att den beslutade cytostatikabehandlingen i vissa delar av
landet registreras i registreringsblanketten,
men den totala kombinationsbehandlingen
registreras slutligen på uppföljningsblanketten. De data som nu redovisas är hämtade
från registreringsblanketten.
En möjlighet till förbättring är att förtydliga definitionen av vad som ska räknas till
denna behandlingstyp. I manualen till registreringsblanketten anges att kurativt syftande kemoradioterapi ”avser kurativt syftande
behandling där cytostatika givits i anslutning
till strålbehandling”, samt att det gäller första
linjens behandling och att strålbehandlingen
ska vara riktad mot primärtumören. I definitionen anger man varken vilka stråldoser som
Behandling
krävs för att behandlingen ska definieras under detta begrepp, eller i hur nära anslutning
strålbehandlingen måste ges i förhållande till
kemoterapin. Med den kommande uppföljningsblanketten finns bra förutsättningar att
bättre definiera denna typ av behandling och
även att studera utfall beroende på preparatval och stråldoser. Skillnader i tolkningar
av vad som räknas som ”kurativt syftande
kemoradioterapi” kan delvis förklara de stora
skillnaderna vi ser mellan olika sjukhus.
Antal fall
44
Visby lasarett
13
125
150
65
40
7
Sjukhuset i Gävle
58
44
Mälarsjukhuset
41
68
Lasarettet i Ystad
32
Övriga
2
59
Östersunds sjukhus
19
119
194
104
RIKET
1815
24
Sunderby sjukhus
49
47
46
Västerviks sjukhus
14
61
51
Falu lasarett
68
38
50
28
44
67
29
Höglandssjukhuset
15
0
20
40
60
80
100
Procent
Figur 37. Andel patienter med stadium IIIA-IIIB och
WHO performance status 0-2 som planerats
för primär kemoradioterapi, per sjukhus, 20122014.
Sjukhus som till figuren bidrog med färre än 5 fall (Lindesbergs lasarett) har grupperats
till ”Övriga”.
39
3
RESULTATREDOVISNING
3.4.3
tivt syftande behandling vilket de alltså kan
göra idag. För patienter i lite mer avancerade stadier brukar strålbehandlingen kombineras med cytostatikabehandling, en behandling
som framför allt i stadium III lyfts fram i de
nationella riktlinjerna för lungcancer. Att inte
alla är planerade för den behandlingen beror
till största delen på den tidigare stadieindelningen av lungcancer på så sätt att patienter
med tumörceller i pleuravätska klassificerades
i stadium III men behandlades som patienter
i stadium IV, dvs med cytostatika. I den nya
stadieindelningen är dessa tumörer klassificerade i stadium IV. Patienter i stadium IV och
en del i stadium IIIB har fått palliativ strålbehandling mot primärtumören.
Planerad strålbehandling
Strålbehandling kan ges i flera olika situationer. Den kan dels ges som kurativt syftande behandling mot tumörer i stadium IA
och IB. Dessa patienter planeras normalt sett
för kirurgisk behandling, men en del av dessa
kan inte genomgå en sådan omfattande behandling på grund av andra samtidiga sjukdomar såsom nedsatt lungfunktion eller allvarlig hjärt-kärlsjukdom. Dessa kan nu erbjudas precisionsstrålbehandling (SBRT), en behandling som ges med intention att kurera
patienten. Det vi kan se är att det är 17 %
respektive 21 % av patienterna i stadium IA
och IB som får strålbehandling. Flera av dessa
kunde tidigare inte komma ifråga för en kura-
Tabell 19. Andel patienter som planerats för strålbehandling (inkluderar primär strålbehandlling, primär kemoradioterapi och stereotaktisk strålbehandling mot primärtumör), per stadium vid diagnos och typ av lungcancer, 2002-2014.
NSCLC
Strålbehandling
Stadium vid diagnos
IA
IB
IIA
IIB
IIIA
IIIB
IV
Uppgift saknas
Totalt
40
570
581
147
425
1708
2377
1988
106
7902
(17)
(21)
(22)
(33)
(57)
(43)
(12)
(21)
(24)
Samtliga
SCLC
Totalt
3310
2791
667
1293
3004
5548
16264
508
33385
Strålbehandling
34
51
23
44
281
619
238
43
1333
(39)
(52)
(52)
(53)
(60)
(49)
(7)
(39)
(23)
Totalt
88
99
44
83
468
1273
3655
110
5820
Strålbehandling
857
695
180
489
2022
3038
2287
156
9724
(20)
(22)
(23)
(33)
(55)
(43)
(11)
(21)
(23)
Totalt
4226
3218
773
1473
3646
7084
20890
746
42056
3.4
Behandling
50
40
Procent
30
20
10
2014
2013
2012
2011
2010
2009
2008
2007
2006
2005
2004
2003
2002
0
Diagnosår
Figur 38. Andel patienter NSCLC som planerats för primär strålbehandling (alla typer av strålbehandling), per diagnosår, 2002-2014.
50
40
Procent
30
20
10
2014
2013
2012
2011
2010
2009
2008
2007
2006
2005
2004
2003
2002
0
Diagnosår
Figur 39. Andel patienter SCLC som planerats för primär strålbehandling (alla typer av strålbehandling), per diagnosår,
2002-2014.
41
3
RESULTATREDOVISNING
3.4.4
Planerad cytostatikabehandling
Antal fall
Patienter i stadium IV och performance status
0-2 rekommenderas idag cytostatikabehandling. I riket som helhet får 80 % av patienterna denna behandling (Figur 40). Det kan
givetvis finnas orsaker till att cytostatikabehandlingen inte går att genomföra, och siffran
bör mot den bakgrunden aldrig bli 100 %.
8
Höglandssjukhuset
19
111
Falu lasarett
140
Östersunds sjukhus
64
Visby lasarett
38
123
Sjukhuset i Gävle
156
184
150
Sunderby sjukhus
99
191
107
104
94
101
108
Mälarsjukhuset
100
RIKET
4083
98
Övriga
13
534
401
102
104
44
68
Lasarettet i Ystad
61
69
81
241
142
203
Västerviks sjukhus
25
0
20
40
60
80
100
Procent
Figur 40. Andel patienter med stadium IV och WHO performance status 0-2 som planerats för cytostatikabehandling, per sjukhus, 2012-2014.
Danderyds sjukhus, Gällivare sjukhus, Karlskoga lasarett, Lindesbergs lasarett, Lycksele
lasarett, Sjukhuset i Hudiksvall) har grupperats till ”Övriga”.
Tabell 20. Andel patienter som planerats för cytostatikabehandling, per stadium vid diagnos och typ av lungcancer,
2002-2014.
NSCLC
Cytostatika
Stadium vid diagnos
IA
IB
IIA
IIB
IIIA
IIIB
IV
Uppgift saknas
Totalt
42
250
701
245
551
2117
3914
10715
203
18696
(8)
(25)
(37)
(43)
(71)
(71)
(66)
(40)
(56)
Samtliga
SCLC
Totalt
3306
2781
667
1293
2999
5551
16267
505
33369
Cytostatika
52
89
35
72
449
1209
3162
94
5162
(59)
(89)
(80)
(87)
(96)
(94)
(86)
(83)
(88)
Totalt
88
100
44
83
469
1282
3669
113
5848
Cytostatika
323
800
285
636
2591
5163
14053
304
24155
(8)
(25)
(37)
(43)
(71)
(73)
(67)
(41)
(57)
Totalt
4222
3209
772
1473
3642
7097
20904
745
42064
3.4
Behandling
100
90
80
70
Procent
60
50
40
30
20
10
2014
2013
2012
2011
2010
2009
2008
2007
2006
2005
2004
2003
2002
0
Diagnosår
Figur 41. Andel patienter NSCLC som planerats för primär cytostatikabehandling, per diagnosår, 2002-2014.
100
90
80
70
Procent
60
50
40
30
20
10
2014
2013
2012
2011
2010
2009
2008
2007
2006
2005
2004
2003
2002
0
Diagnosår
Figur 42. Andel patienter SCLC som planerats för primär cytostatikabehandling, per diagnosår, 2002-2014.
Tabell 21. Första, andra och tredje linjens behandling för patienter med stadium IV och WHO performance status 0-2
som fått cytostatikabehandling enligt uppföljningsblanketten, per sjukvårdsregion, 2010-2013.
StockholmGotland
Första linjen
Ja
Nej
Totalt
Andra linjen
Ja
Nej
Totalt
Tredje linjen
Ja
Nej
Totalt
UppsalaÖrebro
Sydöstra
692 (100)
1
(0)
693 (100)
971 (100)
4
(0)
975 (100)
339 (99)
3
(1)
342 (100)
721 (99)
8
(1)
729 (100)
789 (100)
0
(0)
789 (100)
391 (100)
1
(0)
392 (100)
3903 (100)
17
(0)
3920 (100)
292 (42)
400 (58)
692 (100)
411 (42)
560 (58)
971 (100)
137 (40)
202 (60)
339 (100)
336 (47)
385 (53)
721 (100)
320 (41)
468 (59)
788 (100)
186 (48)
205 (52)
391 (100)
1682 (43)
2220 (57)
3902 (100)
89 (30)
203 (70)
292 (100)
138 (34)
272 (66)
410 (100)
37 (27)
100 (73)
137 (100)
142 (42)
194 (58)
336 (100)
100 (31)
220 (69)
320 (100)
59 (32)
127 (68)
186 (100)
565 (34)
1116 (66)
1681 (100)
Södra
Västra
Norra
Totalt
43
3
RESULTATREDOVISNING
3.4.5
Första linjens cytostatika
Tabell 22. Första linjens första cytostatikabehandling för NSCLC och SCLC, stadium IV, WHO 0-2, Diagnosår 20102013 Första behandlingskombination per patient redovisas.
StockholmGotland
Preparat
Annat
Cisplatin/Docetaxel
Cisplatin/Etoposid
Cisplatin/Gemcitabin
Cisplatin/Pemetrexed
Cisplatin/Vinorelbin
Docetaxel
Docetaxel/Karboplatin
Erlotinib
Etoposid
Etoposid/Karboplatin
Etoposidfosfat/Karboplatin
Gefitinib
Gemcitabin
Gemcitabin/Karboplatin
Irinotekan/Karboplatin
Karboplatin
Karboplatin/Annat
Karboplatin/Bevacizumab
Karboplatin/Paklitaxel
Karboplatin/Pemetrexed
Karboplatin/Vinkristin
Karboplatin/Vinorelbin
Pemetrexed
Pemetrexed/Bevacizumab
Studieprep
Uppgift saknas
Vinorelbin
Övriga
Totalt
4
(1)
4
(1)
1
(0)
0
(0)
22
(3)
0
(0)
4
(1)
0
(0)
29
(4)
8
(1)
171 (25)
0
(0)
6
(1)
3
(0)
323 (47)
4
(1)
5
(1)
0
(0)
1
(0)
2
(0)
68 (10)
0
(0)
12
(2)
5
(1)
1
(0)
0
(0)
3
(0)
8
(1)
8
(1)
692 (100)
UppsalaÖrebro
Sydöstra
1
(0)
3
(0)
1
(0)
0
(0)
49
(5)
3
(0)
20
(2)
11
(1)
34
(4)
3
(0)
147 (15)
28
(3)
18
(2)
9
(1)
171 (18)
4
(0)
0
(0)
0
(0)
5
(1)
33
(3)
106 (11)
4
(0)
277 (29)
6
(1)
1
(0)
0
(0)
19
(2)
6
(1)
12
(1)
971 (100)
0
(0)
0
(0)
1
(0)
3
(1)
30
(9)
0
(0)
0
(0)
1
(0)
16
(5)
0
(0)
56 (17)
0
(0)
6
(2)
3
(1)
49 (14)
5
(1)
0
(0)
1
(0)
0
(0)
11
(3)
130 (38)
0
(0)
2
(1)
4
(1)
9
(3)
2
(1)
8
(2)
1
(0)
1
(0)
339 (100)
Södra
2
(0)
2
(0)
12
(2)
6
(1)
115 (16)
10
(1)
1
(0)
0
(0)
10
(1)
2
(0)
125 (17)
0
(0)
14
(2)
7
(1)
118 (16)
0
(0)
0
(0)
3
(0)
0
(0)
0
(0)
176 (24)
0
(0)
95 (13)
2
(0)
0
(0)
2
(0)
1
(0)
6
(1)
12
(2)
721 (100)
Västra
0
(0)
7
(1)
1
(0)
0
(0)
57
(7)
6
(1)
0
(0)
0
(0)
12
(2)
1
(0)
96 (12)
1
(0)
6
(1)
0
(0)
16
(2)
48
(6)
2
(0)
0
(0)
0
(0)
5
(1)
69
(9)
0
(0)
444 (56)
1
(0)
0
(0)
1
(0)
7
(1)
1
(0)
8
(1)
789 (100)
Norra
0
(0)
1
(0)
1
(0)
0
(0)
8
(2)
4
(1)
1
(0)
0
(0)
11
(3)
2
(1)
87 (22)
0
(0)
1
(0)
0
(0)
0
(0)
1
(0)
1
(0)
8
(2)
3
(1)
1
(0)
39 (10)
2
(1)
206 (53)
6
(2)
0
(0)
0
(0)
4
(1)
0
(0)
4
(1)
391 (100)
Totalt
7
(0)
17
(0)
17
(0)
9
(0)
281
(7)
23
(1)
26
(1)
12
(0)
112
(3)
16
(0)
682 (17)
29
(1)
51
(1)
22
(1)
677 (17)
62
(2)
8
(0)
12
(0)
9
(0)
52
(1)
588 (15)
6
(0)
1036 (27)
24
(1)
11
(0)
5
(0)
42
(1)
22
(1)
45
(1)
3903 (100)
Tabell 23. Första linjens första cytostatikabehandling för NSCLC stadium IV, WHO 0-2, Diagnosår 2010-2013 Första
behandlingskombination per patient redovisas.
StockholmGotland
Preparat
Cisplatin/Docetaxel
Docetaxel
Erlotinib
Gefitinib
Gemcitabin
Karboplatin/Annat
Karboplatin/Bevacizumab
Karboplatin/Vinkristin
Pemetrexed
Pemetrexed/Bevacizumab
Uppgift saknas
Vinorelbin
Övriga
Totalt
44
4
(1)
0
(0)
22
(4)
0
(0)
3
(1)
0
(0)
29
(6)
3
(1)
6
(1)
3
(1)
321 (64)
0
(0)
1
(0)
2
(0)
68 (14)
0
(0)
12
(2)
5
(1)
1
(0)
3
(1)
8
(2)
7
(1)
498 (100)
UppsalaÖrebro
Sydöstra
3
(0)
0
(0)
49
(6)
3
(0)
19
(2)
11
(1)
34
(4)
5
(1)
18
(2)
9
(1)
168 (22)
0
(0)
5
(1)
33
(4)
106 (14)
4
(1)
270 (35)
6
(1)
1
(0)
14
(2)
6
(1)
11
(1)
775 (100)
0
(0)
3
(1)
30 (11)
0
(0)
0
(0)
1
(0)
16
(6)
3
(1)
6
(2)
3
(1)
48 (17)
1
(0)
0
(0)
11
(4)
130 (47)
0
(0)
2
(1)
4
(1)
9
(3)
7
(3)
1
(0)
3
(1)
278 (100)
Södra
2
(0)
6
(1)
114 (20)
10
(2)
1
(0)
0
(0)
10
(2)
7
(1)
14
(2)
6
(1)
117 (20)
3
(1)
0
(0)
0
(0)
175 (30)
0
(0)
93 (16)
2
(0)
0
(0)
1
(0)
6
(1)
14
(2)
581 (100)
Västra
7
(1)
0
(0)
57
(9)
6
(1)
0
(0)
0
(0)
12
(2)
4
(1)
6
(1)
0
(0)
16
(3)
0
(0)
0
(0)
5
(1)
68 (11)
0
(0)
438 (69)
1
(0)
0
(0)
4
(1)
1
(0)
11
(2)
636 (100)
Norra
1
(0)
0
(0)
8
(3)
4
(1)
1
(0)
0
(0)
11
(4)
6
(2)
1
(0)
0
(0)
0
(0)
6
(2)
3
(1)
1
(0)
39 (13)
1
(0)
205 (69)
6
(2)
0
(0)
4
(1)
0
(0)
2
(1)
299 (100)
Totalt
17
(1)
9
(0)
280
(9)
23
(1)
24
(1)
12
(0)
112
(4)
28
(1)
51
(2)
21
(1)
670 (22)
10
(0)
9
(0)
52
(2)
586 (19)
5
(0)
1020 (33)
24
(1)
11
(0)
33
(1)
22
(1)
48
(2)
3067 (100)
3.4
Behandling
Tabell 24. Första linjens första cytostatikabehandling för SCLC stadium IV, WHO 0-2, Diagnosår 2010-2013 Första
StockholmGotland
Preparat
Cisplatin/Etoposid
Etoposid
Karboplatin
Uppgift saknas
Övriga
Totalt
0
(0)
8
(4)
164 (90)
0
(0)
4
(2)
4
(2)
0
(0)
0
(0)
2
(1)
182 (100)
UppsalaÖrebro
0
(0)
2
(1)
136 (76)
27 (15)
4
(2)
0
(0)
1
(1)
4
(2)
6
(3)
180 (100)
Sydöstra
1
(2)
0
(0)
51 (88)
0
(0)
5
(9)
0
(0)
0
(0)
1
(2)
0
(0)
58 (100)
Södra
10
(8)
2
(2)
116 (89)
0
(0)
0
(0)
0
(0)
0
(0)
0
(0)
3
(2)
131 (100)
Västra
0
(0)
1
(1)
92 (63)
1
(1)
46 (31)
0
(0)
3
(2)
2
(1)
2
(1)
147 (100)
Norra
Totalt
1
(1)
2
(2)
81 (88)
0
(0)
1
(1)
1
(1)
1
(1)
0
(0)
5
(5)
92 (100)
12
(2)
15
(2)
640 (81)
28
(4)
60
(8)
5
(1)
5
(1)
7
(1)
18
(2)
790 (100)
Tabell 25. Första linjens första cytostatikabehandling för NSCLC stadium I-IIIA, WHO 0-2, Kirurgisk behandling,
diagnosår 2010-2013 Första behandlingskombination per patient redovisas.
StockholmGotland
Preparat
Cisplatin/Docetaxel
Uppgift saknas
Övriga
Totalt
19 (17)
0
(0)
0
(0)
25 (23)
0
(0)
2
(2)
19 (17)
17 (16)
0
(0)
7
(6)
15 (14)
5
(5)
109 (100)
UppsalaÖrebro
17 (12)
0
(0)
1
(1)
29 (20)
8
(5)
1
(1)
5
(3)
21 (14)
5
(3)
28 (19)
23 (16)
8
(5)
146 (100)
Sydöstra
0
(0)
3
(7)
4
(9)
2
(4)
0
(0)
1
(2)
14 (30)
0
(0)
11 (24)
0
(0)
10 (22)
1
(2)
46 (100)
Södra
Västra
Norra
6
(6)
2
(2)
16 (17)
7
(7)
1
(1)
0
(0)
12 (13)
0
(0)
9
(9)
10 (11)
28 (29)
4
(4)
95 (100)
7
(8)
0
(0)
1
(1)
19 (21)
0
(0)
1
(1)
0
(0)
1
(1)
0
(0)
38 (41)
24 (26)
1
(1)
92 (100)
0
(0)
0
(0)
0
(0)
11 (38)
0
(0)
0
(0)
0
(0)
0
(0)
1
(3)
15 (52)
1
(3)
1
(3)
29 (100)
Totalt
49
(9)
5
(1)
22
(4)
93 (18)
9
(2)
5
(1)
50 (10)
39
(8)
26
(5)
98 (19)
101 (20)
20
(4)
517 (100)
Tabell 26. Första linjens första cytostatikabehandling för SCLC stadium I-IIIB, WHO 0-2, Kirurgisk behandling, diagnosår 2010-2013 Första behandlingskombination per patient redovisas.
StockholmGotland
Preparat
Cisplatin/Etoposid
Uppgift saknas
Övriga
Totalt
6 (12)
33 (63)
3
(6)
4
(8)
6 (12)
52 (100)
UppsalaÖrebro
0
(0)
29 (58)
13 (26)
6 (12)
2
(4)
50 (100)
Sydöstra
2 (12)
8 (50)
0
(0)
6 (38)
0
(0)
16 (100)
Södra
Västra
Norra
5 (17)
19 (66)
0
(0)
5 (17)
0
(0)
29 (100)
2
(4)
36 (73)
0
(0)
10 (20)
1
(2)
49 (100)
0
(0)
12 (75)
0
(0)
3 (19)
1
(6)
16 (100)
Totalt
45
15
(7)
137 (65)
16
(8)
34 (16)
10
(5)
212 (100)
3
RESULTATREDOVISNING
3.4.6
Andra linjens cytostatika
Tabell 27. Andra linjens första cytostatikabehandling för NSCLC stadium IV, WHO 0-2, Diagnosår 2010-2013. Första
StockholmGotland
Preparat
Annat
Bevacizumab
Docetaxel
Docetaxel/Studieprep.
Erlotinib
Gefitinib
Gemcitabin
Paklitaxel
Pemetrexed
Vinorelbin
Övriga
Totalt
4
(2)
0
(0)
2
(1)
118 (55)
1
(0)
17
(8)
2
(1)
0
(0)
19
(9)
0
(0)
15
(7)
0
(0)
5
(2)
21 (10)
9
(4)
3
(1)
216 (100)
UppsalaÖrebro
Sydöstra
3
(1)
3
(1)
4
(1)
74 (22)
2
(1)
95 (28)
13
(4)
9
(3)
21
(6)
7
(2)
19
(6)
16
(5)
0
(0)
63 (19)
4
(1)
7
(2)
340 (100)
2
(2)
1
(1)
0
(0)
19 (17)
3
(3)
62 (55)
0
(0)
0
(0)
1
(1)
0
(0)
6
(5)
0
(0)
1
(1)
10
(9)
1
(1)
7
(6)
113 (100)
Södra
3
(1)
1
(0)
0
(0)
61 (23)
1
(0)
74 (28)
11
(4)
11
(4)
12
(4)
0
(0)
16
(6)
14
(5)
11
(4)
34 (13)
7
(3)
11
(4)
267 (100)
Västra
2
(1)
0
(0)
1
(0)
72 (27)
0
(0)
53 (20)
1
(0)
1
(0)
4
(2)
1
(0)
4
(2)
6
(2)
0
(0)
115 (43)
2
(1)
4
(2)
266 (100)
Norra
3
(2)
5
(3)
0
(0)
35 (24)
0
(0)
34 (23)
3
(2)
0
(0)
0
(0)
0
(0)
11
(7)
10
(7)
1
(1)
42 (28)
1
(1)
3
(2)
148 (100)
Totalt
17
(1)
10
(1)
7
(1)
379 (28)
7
(1)
335 (25)
30
(2)
21
(2)
57
(4)
8
(1)
71
(5)
46
(3)
18
(1)
285 (21)
24
(2)
35
(3)
1350 (100)
Tabell 28. Andra linjens första cytostatikabehandling för SCLC stadium IV, WHO 0-2, Diagnosår 2010-2013. Första
StockholmGotland
Preparat
Annat
Doxorubicin/Vinkristin
Etoposid
Topotekan
Övriga
Totalt
0
(0)
0
(0)
4
(6)
24 (35)
0
(0)
34 (49)
4
(6)
3
(4)
69 (100)
UppsalaÖrebro
1
(2)
0
(0)
0
(0)
17 (27)
4
(6)
11 (17)
27 (42)
4
(6)
64 (100)
Sydöstra
0
(0)
0
(0)
0
(0)
6 (29)
0
(0)
0
(0)
15 (71)
0
(0)
21 (100)
Södra
Västra
Norra
4
(6)
0
(0)
0
(0)
25 (40)
1
(2)
2
(3)
30 (48)
1
(2)
63 (100)
1
(2)
0
(0)
1
(2)
20 (38)
0
(0)
5
(9)
22 (42)
4
(8)
53 (100)
1
(3)
8 (21)
1
(3)
10 (26)
0
(0)
1
(3)
9 (24)
8 (21)
38 (100)
Totalt
7
(2)
8
(3)
6
(2)
102 (33)
5
(2)
53 (17)
107 (35)
20
(6)
308 (100)
Tabell 29. Andra linjens första cytostatikabehandling för SCLC stadium IV, WHO 0-2, Diagnosår 2010-2013. Första
StockholmGotland
Preparat
Annat
Doxorubicin/Vinkristin
Etoposid
Topotekan
Övriga
Totalt
46
0
(0)
0
(0)
4
(6)
24 (35)
0
(0)
34 (49)
4
(6)
3
(4)
69 (100)
UppsalaÖrebro
1
(2)
0
(0)
0
(0)
17 (27)
4
(6)
11 (17)
27 (42)
4
(6)
64 (100)
Sydöstra
0
(0)
0
(0)
0
(0)
6 (29)
0
(0)
0
(0)
15 (71)
0
(0)
21 (100)
Södra
Västra
Norra
4
(6)
0
(0)
0
(0)
25 (40)
1
(2)
2
(3)
30 (48)
1
(2)
63 (100)
1
(2)
0
(0)
1
(2)
20 (38)
0
(0)
5
(9)
22 (42)
4
(8)
53 (100)
1
(3)
8 (21)
1
(3)
10 (26)
0
(0)
1
(3)
9 (24)
8 (21)
38 (100)
Totalt
7
(2)
8
(3)
6
(2)
102 (33)
5
(2)
53 (17)
107 (35)
20
(6)
308 (100)
3.4
3.4.7
Behandling
Tredje linjens cytostatika
Tabell 30. Tredje linjens första cytostatikabehandling för NSCLC stadium IV, WHO 0-2, Diagnosår 2010-2013. Första
StockholmGotland
Preparat
Annat
Docetaxel
Erlotinib
Gefitinib
Gemcitabin
Paklitaxel
Pemetrexed
Studieprep
Uppgift saknas
Vinorelbin
Övriga
Totalt
1
(1)
13 (18)
7 (10)
1
(1)
1
(1)
9 (13)
8 (11)
0
(0)
0
(0)
13 (18)
3
(4)
0
(0)
11 (15)
4
(6)
71 (100)
UppsalaÖrebro
Sydöstra
2
(2)
30 (25)
38 (31)
4
(3)
6
(5)
2
(2)
6
(5)
7
(6)
1
(1)
16 (13)
1
(1)
3
(2)
1
(1)
4
(3)
121 (100)
Södra
0
(0)
11 (33)
12 (36)
2
(6)
0
(0)
1
(3)
1
(3)
0
(0)
0
(0)
1
(3)
0
(0)
1
(3)
0
(0)
4 (12)
33 (100)
6
(5)
16 (14)
30 (25)
0
(0)
4
(3)
6
(5)
9
(8)
11
(9)
7
(6)
9
(8)
1
(1)
2
(2)
13 (11)
4
(3)
118 (100)
Västra
Norra
2
(2)
19 (22)
27 (32)
1
(1)
3
(4)
4
(5)
1
(1)
11 (13)
0
(0)
5
(6)
1
(1)
7
(8)
2
(2)
2
(2)
85 (100)
2
(4)
8 (18)
15 (33)
0
(0)
2
(4)
2
(4)
0
(0)
5 (11)
0
(0)
8 (18)
0
(0)
1
(2)
0
(0)
2
(4)
45 (100)
Totalt
13
(3)
97 (21)
129 (27)
8
(2)
16
(3)
24
(5)
25
(5)
34
(7)
8
(2)
52 (11)
6
(1)
14
(3)
27
(6)
20
(4)
473 (100)
Tabell 31. Tredje linjens första cytostatikabehandling för SCLC stadium IV, WHO 0-2, Diagnosår 2010-2013. Första
StockholmGotland
Preparat
Annat
Cyklofosfamid/Doxorubicin
Cyklofosfamid/Vinkristin
Topotekan
Uppgift saknas
Övriga
Totalt
2 (12)
0
(0)
0
(0)
1
(6)
4 (25)
7 (44)
0
(0)
2 (12)
16 (100)
UppsalaÖrebro
2 (14)
3 (21)
0
(0)
0
(0)
0
(0)
4 (29)
0
(0)
5 (36)
14 (100)
Sydöstra
0
(0)
0
(0)
1 (25)
1 (25)
0
(0)
0
(0)
1 (25)
1 (25)
4 (100)
Södra
Västra
Norra
Totalt
3 (14)
1
(5)
4 (18)
2
(9)
0
(0)
6 (27)
4 (18)
2
(9)
22 (100)
1
(7)
0
(0)
3 (21)
1
(7)
2 (14)
4 (29)
0
(0)
3 (21)
14 (100)
0
(0)
2 (14)
0
(0)
1
(7)
0
(0)
9 (64)
1
(7)
1
(7)
14 (100)
8 (10)
6
(7)
8 (10)
6
(7)
6
(7)
30 (36)
6
(7)
14 (17)
84 (100)
Tabell 32. Förskrivning av Bevacizumab, stadium IV, WHO 0-2, Diagnosår 2012-2013, oavsett första, andra eller tredje
preparat i första, andra eller tredje linjen.
StockholmGotland
Preparat
Bevacizumab
Ej Bevacizumab
Totalt
10
(2)
404 (98)
414 (100)
UppsalaÖrebro
Sydöstra
33
(7)
414 (93)
447 (100)
15
(9)
145 (91)
160 (100)
Södra
3
(1)
340 (99)
343 (100)
Västra
2
(1)
373 (99)
375 (100)
Norra
16
(8)
175 (92)
191 (100)
Totalt
79
(4)
1851 (96)
1930 (100)
Tabell 33. Förskrivning av Gefitinib, stadium IV, WHO 0-2, Diagnosår 2012-2013, oavsett första, andra eller tredje
StockholmGotland
Preparat
Gefitinib
Ej Gefitinib
Totalt
1
(0)
413 (100)
414 (100)
UppsalaÖrebro
Sydöstra
9
(2)
438 (98)
447 (100)
4
(2)
156 (98)
160 (100)
Södra
11
(3)
332 (97)
343 (100)
Västra
8
(2)
367 (98)
375 (100)
Norra
3
(2)
188 (98)
191 (100)
Totalt
36
(2)
1894 (98)
1930 (100)
47
3
RESULTATREDOVISNING
Tabell 34. Förskrivning av Erlotinib, stadium IV, WHO 0-2, Diagnosår 2012-2013, oavsett första, andra eller tredje
StockholmGotland
Preparat
Erlotinib
Ej Erlotinib
Totalt
48
28
(7)
386 (93)
414 (100)
UppsalaÖrebro
Sydöstra
72 (16)
375 (84)
447 (100)
40 (25)
120 (75)
160 (100)
Södra
40 (12)
303 (88)
343 (100)
Västra
43 (11)
332 (89)
375 (100)
Norra
27 (14)
164 (86)
191 (100)
Totalt
250 (13)
1680 (87)
1930 (100)
3.4
3.4.8
Ingen planerad aktiv tumörbehandling
Behandling
100
Andelen patienter i performance status 0-2
där ingen aktiv behandling planerades har
minskat under tiden 2002-2012. Det kan finnas
många orsaker till detta, t ex att fler har fått
palliativ strålbehandling och att fler har fått
behandling med nya biologiska läkemedel.
80
Antal fall
60
40
20
99
99
123
Västerviks sjukhus
25
111
150
103
81
101
Visby lasarett
38
RIKET
4076
401
531
104
44
102
241
Östersunds sjukhus
68
191
94
69
142
Övriga
13
2014
2013
2012
2011
2010
2009
2008
2007
2006
2005
6
4
60
2004
8
64
Lasarettet i Ystad
10
Procent
Mälarsjukhuset
Sunderby sjukhus
2
0
20
40
60
80
100
0
2002
Procent
2014
184
2013
156
2012
97
Sjukhuset i Gävle
2011
Figur 44. Antal patienter med stadium IV och WHO
performance status 0-2 som inte planerats för
någon tumörbehandling, per diagnosår, 20022014.
2010
107
2009
108
2008
140
2007
203
Falu lasarett
2006
Diagnosår
2005
19
2004
8
Höglandssjukhuset
2003
2003
2002
0
Antal fall
Diagnosår
Figur 43. Andel patienter med stadium IV och WHO performance status 0-2 som inte planerats för någon tumörbehandling, per sjukhus, 2012-2014.
Figur 45. Andel patienter med stadium IV och WHO
performance status 0-2 som inte planerats för
någon tumörbehandling, per diagnosår, 20022014.
lasarett, Sjukhuset i Hudiksvall) har grupperats till ”Övriga”.
Tabell 35. Andel patienter som inte planerats för någon tumörbehandling, per åldersgrupp och typ av lungcancer,
2002-2014.
NSCLC
Ingen
behandling
Ålder vid diagnos
<40
40-49
50-59
60-69
70-79
80-89
90+
Totalt
1
24
227
807
1650
1576
130
4415
(1)
(3)
(5)
(7)
(14)
(35)
(70)
(13)
Samtliga
SCLC
Totalt
137
856
4311
11351
11451
4474
187
32767
Ingen
behandling
0
3
27
124
163
143
5
465
(0)
(2)
(3)
(6)
(8)
(21)
(33)
(8)
Totalt
17
139
814
2091
2044
683
15
5803
Ingen
behandling
1
28
277
1035
2105
2174
194
5814
(0)
(3)
(5)
(7)
(15)
(37)
(70)
(14)
Totalt
253
1098
5360
14015
14277
5834
278
41115
49
3
RESULTATREDOVISNING
Tabell 36. Andel patienter som inte planerats för någon tumörbehandling WHO 0-2, per åldersgrupp och typ av
lungcancer, 2002-2014.
NSCLC
Ingen
behandling
Ålder vid diagnos
<40
40-49
50-59
60-69
70-79
80-89
90+
Totalt
50
0
9
58
182
420
516
44
1229
(0)
(1)
(2)
(2)
(5)
(17)
(48)
(5)
Samtliga
SCLC
Totalt
130
775
3843
9902
9181
3026
92
26949
Ingen
behandling
0
1
6
17
21
20
2
67
(0)
(1)
(1)
(1)
(1)
(5)
(29)
(2)
Totalt
17
124
696
1680
1471
422
7
4417
Ingen
behandling
0
11
71
219
494
660
65
1520
(0)
(1)
(1)
(2)
(4)
(18)
(50)
(5)
Totalt
244
999
4742
12027
11124
3753
131
33020
3.4
Behandling
Tabell 37. Andel patienter som inte planerats för någon tumörbehandling, per WHO performance status och typ av
lungcancer, 2002-2014.
NSCLC
Ingen
behandling
WHO performance status
WHO 0
WHO 1
WHO 2
WHO 3
WHO 4
Uppgift saknas
Totalt
81
362
786
1889
1165
132
4415
Samtliga
SCLC
Ingen
behandling
Totalt
(1)
(3)
(11)
(48)
(82)
(30)
(13)
7022
12809
7118
3966
1414
438
32767
9
16
42
151
237
10
465
Ingen
behandling
Totalt
(1)
(1)
(3)
(16)
(68)
(15)
(8)
756
2036
1625
973
346
67
5803
106
442
972
2405
1714
175
5814
Totalt
(1)
(3)
(11)
(44)
(82)
(31)
(14)
8421
15445
9154
5433
2100
562
41115
Tabell 38. Andel patienter som inte planerats för någon tumörbehandling, per stadium vid diagnos och typ av lungcancer, 2002-2014.
NSCLC
Ingen
behandling
Stadium vid diagnos
IA
IB
IIA
IIB
IIIA
IIIB
IV
Uppgift saknas
Totalt
51
167
8
80
168
723
3071
147
4415
(2)
(6)
(1)
(6)
(6)
(14)
(19)
(32)
(13)
Samtliga
SCLC
Totalt
3275
2742
640
1250
2860
5264
16277
459
32767
Ingen
behandling
0
2
0
4
6
42
404
7
465
(0)
(2)
(0)
(5)
(1)
(3)
(11)
(7)
(8)
Totalt
89
100
42
80
462
1262
3664
104
5803
Ingen
behandling
86
227
12
95
217
892
4064
221
5814
(2)
(7)
(2)
(7)
(6)
(13)
(19)
(34)
(14)
Totalt
4135
3134
735
1401
3426
6726
20904
654
41115
51
RESULTATREDOVISNING
3.5
Väntetider
Enligt rekommendationer utarbetade av
Svenska Lungcancerstudiegruppen ska följande gälla för 80 % av patienterna: Från det att
remiss ankommit ska det första läkarbesöket
på lungklinik ske inom 7 dagar. Från första
besök till behandlingsbeslut ska det gå mindre än 21 dagar, och inom mindre än 10 dagar från besöket ska en CT-undersökning (datortomografi) vara utförd. Detta innebär att
för 80 % av patienterna ska det ta högst 28 dagar från det att remissen anlänt till dess att
behandlingsbeslut har fattats. Tiden från behandlingsbeslut till behandlingsstart ska vara
högst 10 dagar. Ur Nationella lungcancerregistret kan vi idag inte få fram alla dessa uppgifter, men väl uppgifter om tiden från det att
remissen ankom till kliniken till diagnosdatum
samt tills dess att beslut fattats om behandling. Mediantiden från det att remissen ankom
tills dess att beslut fattats om behandling var
30 dagar år 2010-2012. Om denna tid bryts
ned i mindre delar visar det sig att tiden från
remiss till provtagningsdatum är längre än tiden från provtagningsdatum till behandlingsbeslut.
För småcellig lungcancer är utredningstiden
snabbare och här finns det flera län som
uppnår rekommendationen på 28 dagar för
80 % av patienterna (Figur 50). Det finns
också skillnader mellan de tidiga tumörerna,
där behandlingen vanligtvis är kurativ kirurgi, och de mer avancerade tumörerna där
behandlingen antingen är kurativt syftande
kombinationsbehandling med cytostatika och
strålbehandling eller palliativ cytostatikabehandling. Behandlingsbeslut fattas tidigare
vid de mer avancerade tumörerna. Detta beror med mycket stor säkerhet på att misstänkta tumörförändringar ibland kan följas
och kontrolleras med röntgen under lång tid
innan diagnosen kan säkerställas (Figur 51).
100
80
Kumulativ andel (%)
3
60
46.8%
40
20
3.6
Tid från remissankomst till beslut om
behandling
I rekommendationerna från Svenska Lungcancerstudiegruppen ska denna tid vara högst 28
dagar för 80 % av patienterna. Nationellt är
denna tid år 2010-2012 hela 60 dagar. Mediantiden från remiss till behandlingsbeslut
för samtliga patienter var 30 dagar, och det
fanns stora skillnader mellan de olika sjukhusen; mediantiden varierade från 13.5 dagar
till 62 dagar (Figur 49). Mellan år 2002 och
2012 har det inte skett någon tidsmässig förbättring (Figur 47). Man måste dock komma
ihåg att det under denna tidsperiod har införts flera nya diagnostiska metoder som har
förbättrat utredningen och gett ett bättre underlag för behandlingsbeslut. Detta har dock
medfört att utredningarna idag är mer komplicerade och tar längre tid vilket gör att en
oförändrad tidsåtgång innan behandlingsbeslut kan fattas i själva verket måste innebära
att processen för övrigt har effektiviserats.
52
0
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
Antal dagar
Figur 46. Antal dagar mellan ankomst av remiss och behandlingsbeslut, 2012-2014. Figuren visar för
givet antal dagar efter ankomst av remiss den
kumulativa andelen fall där behandlingsbeslut
har tagits.
3.6
Tid från remissankomst till beslut om behandling
100
Antal fall
Kumulativ andel (%)
80
60
40
2010−2014
2002−2009
20
0
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
Antal dagar
Figur 47. Antal dagar mellan ankomst av remiss och
behandlingsbeslut, per diagnosperiod, 20022014. Figuren visar för givet antal dagar efter
ankomst av remiss den kumulativa andelen fall
där behandlingsbeslut har tagits.
100
Kumulativ andel (%)
80
Median
11
●
Övriga
14
11.5
●
Falu lasarett
334
16
Lycksele lasarett
5
18
●
Sjukhuset i Torsby
5
19
●
435
21
8
23
●
406
23.5
●
290
24
●
256
24
●
Västerviks sjukhus
61
26
●
Östersunds sjukhus
134
26.5
●
265
27
●
254
27
●
350
28
●
310
28
●
43
29
●
172
29
●
Danderyds sjukhus
6
29
●
260
29
●
Sjukhuset i Gävle
340
29
●
Sunderby sjukhus
245
29
●
RIKET 10369
30
●
Sjukhuset i Arvika
5
●
●
114
31
●
Mälarsjukhuset
260
31
●
940
32
●
509
32
●
283
32
●
1273
33
●
Lasarettet i Ystad
147
33
●
Visby lasarett
74
33
●
181
35
●
304
36
●
605
36
●
343
37
●
159
39
696
41
233
45
Höglandssjukhuset
50
55.5
●
●
●
●
0
20
40
60
80
100
Median samt 20:e och
80:e percentilen (dagar)
60
Figur 49. Antal dagar mellan ankomst av remiss och behandlingsbeslut, per sjukhus, 2012-2014.
Stockholm−Gotland
Uppsala−Örebro
Sydöstra
Södra
Västra
Norra
40
20
Sjukhus som till figuren bidrog med färre än 5 fall (Södersjukhuset, Karlskoga lasarett,
Nyköpings lasarett, Sjukhuset i Bollnäs, Värnamo sjukhus, Blekingesjukhuset Karlshamn, Kungälvs sjukhus, Gällivare sjukhus) har grupperats till ”Övriga”.
0
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
Antal dagar
behandlingsbeslut, per diagnosperiod, 20122014. Figuren visar för givet antal dagar efter
där behandlingsbeslut har tagits.
53
3
RESULTATREDOVISNING
Antal fall
(IA−IIB)
Antal fall Median
(NSCLC) (NSCLC)
●
Falu lasarett
260
20
328
23
●
216
25
●
Övriga
28
25.5
224
27
Västerviks sjukhus
48
27
34
28
234
28
219
28
303
29
Östersunds sjukhus
108
29.5
293
30
Sunderby sjukhus
196
32
249
32
126
32.5
749
33
206
33
92
33
108
34
59
34
●
Falu lasarett
68
35
●
20
37.5
●
142
38
●
●
●
●
●
216
35
412
36
232
36
Visby lasarett
59
37
●
Lasarettet i Ystad
107
38
●
225
38
145
43
268
43
558
44
195
52
Höglandssjukhuset
41
61
●
30
41.5
●
●
●
Sjukhuset i Gävle
64
43
●
262
44
●
●
159
44
●
●
46
45
●
●
81
45
●
59
46
●
Östersunds sjukhus
28
47
●
Övriga
7
47
●
Sunderby sjukhus
58
47.5
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
188
48
●
RIKET
2657
48
●
62
51
●
53
51
●
66
52
●
●
371
53
●
●
Mälarsjukhuset
61
55
●
●
198
58
●
71
58
●
●
●
●
●
●
60
●
9
71
●
●
33
72
●
●
73
72
●
●
●
●
40
●
60
80
12
75
47
91
Höglandssjukhuset
10
93
IIIA−IV
IA−IIB
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
0
100
Visby lasarett
●
●
52
●
●
Västerviks sjukhus
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
20
●
●
●
●
0
SCLC
NSCLC
41.5
●
Mälarsjukhuset
42
34
●
●
38
Lasarettet i Ystad
●
34
133
●
●
8269
498
●
●
RIKET
40
●
●
●
38
65
●
34
●
61
●
33
●
●
●
250
●
●
●
1017
●
●
●
●
●
●
Sjukhuset i Gävle
●
●
●
●
Median
(IA−IIB)
20
●
60
100
140
Figur 50. Antal dagar mellan ankomst av remiss och behandlingsbeslut, per sjukhus och typ av lungcancer, 2012-2014.
Figur 51. Antal dagar mellan ankomst av remiss och behandlingsbeslut, per sjukhus och stadium vid
diagnos, 2012-2014.
lasarett, Nyköpings lasarett, Sjukhuset i Arvika, Sjukhuset i Torsby, Värnamo sjukhus)
har grupperats till ”Övriga”.
Danderyds sjukhus, Gällivare sjukhus, Karlskoga lasarett, Kungälvs sjukhus, Lindesbergs
lasarett, Lycksele lasarett, Nyköpings lasarett, Sjukhuset i Arvika, Sjukhuset i Torsby,
Södersjukhuset, Värnamo sjukhus) har grupperats till ”Övriga”.
54
3.6
Tid från remissankomst till första
läkarbesök
80
Kumulativ andel (%)
Detta avser tiden från det att remissen anländer till utredande klinik till tiden för det
första mottagningsbesöket. Det är en tid som
klinikerna styr över helt och hållet och som
till stor del beror på hur remisshanteringen
är organiserad. Det är också en tid som bör
kunna förkortas utan att extra resurser tillförs kliniken, det är mer en fråga om att se
över rutinerna. Analysen visar att det för 20
% av patienterna i landet som helhet tar strax
över två veckor från remissankomst till nybesök, och på flera enheter är väntetiden ännu
längre. Givetvis kan de skillnader som finns
mellan olika sjukhus bero på olika rutiner, t
ex om patienterna ska ha genomgått olika undersökningar innan nybesöket. Men även om
man tar hänsyn till detta bör denna ledtid ses
över.
100
60
40
20
0
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
Antal dagar
första läkarbesök, 2012-2014. Figuren visar för
givet antal dagar efter ankomst av remiss den
kumulativa andelen fall där första läkarbesök
har skett.
100
80
Kumulativ andel (%)
3.6.1
60
40
2010−2014
2002−2009
20
0
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
Antal dagar
första läkarbesök, per diagnosperiod, 20022014. Figuren visar för givet antal dagar efter
där första läkarbesök har skett.
55
3
RESULTATREDOVISNING
100
Antal fall
Kumulativ andel (%)
80
60
Stockholm−Gotland
Uppsala−Örebro
Sydöstra
Södra
Västra
Norra
40
20
0
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
Antal dagar
första läkarbesök, per diagnosperiod, 20122014. Figuren visar för givet antal dagar efter
där första läkarbesök har skett.
9
Median
0 ●
0 ●
Lycksele lasarett
6
Sjukhuset i Arvika
6
Sjukhuset i Torsby
7
Södersjukhuset
5
Övriga
17
Danderyds sjukhus
8
1
●
Västerviks sjukhus
64
1
●
Lasarettet i Ystad
160
2
●
119
2
●
Visby lasarett
76
2
●
Östersunds sjukhus
137
2
●
Falu lasarett
335
3
●
441
3
●
350
3.5
●
45
4
●
306
4
●
266
4
●
412
5
●
290
5
●
177
6
●
360
6
●
173
6
●
190
6
●
317
6
●
264
6.5
●
282
7
●
260
7
●
Sunderby sjukhus
264
7
●
307
7
●
RIKET 10643
7
●
0 ●
0 ●
0 ●
0 ●
242
8
●
720
8
●
529
9
Mälarsjukhuset
265
10
1277
11
●
Sjukhuset i Gävle
339
11
●
946
12
Höglandssjukhuset
57
13
615
13
●
●
●
●
●
0
20
40
första läkarbesök, per sjukhus, 2012-2014.
Sjukhus som till figuren bidrog med färre än 5 fall (Karlskoga lasarett, Nyköpings
lasarett, Sjukhuset i Bollnäs, Sjukhuset i Hudiksvall, Värnamo sjukhus, Blekingesjukhuset
- Karlshamn, Kungälvs sjukhus, Gällivare sjukhus, Sollefteå sjukhus) har grupperats till
”Övriga”.
56
3.6
Tid från remissankomst till morfologisk diagnos
Denna tid innefattar såväl väntetiden till första mottagningsbesök som den utredning som
ska säkerställa den morfologiska diagnosen.
Den innefattar således även de resurser som
patologerna har. Det finns i vårt land en generell brist på patologresurser och det kan därför orsaka en stor del av denna ledtid. För
80 % av patienterna är väntetiden högst 42
dagar, men 20 % får alltså vänta ännu längre.
Även för denna ledtid, som är en delmängd av
tiden från remissankomst till behandlingsbeslut, finns länsvisa skillnader, skillnader mellan typ av tumör och skillnad i handläggningstider för lokaliserad sjukdom och avancerad
sjukdom.
100
80
Kumulativ andel (%)
3.6.2
60
Stockholm−Gotland
Uppsala−Örebro
Sydöstra
Södra
Västra
Norra
40
20
0
0
10
20
30
40
50
Lycksele lasarett
Kumulativ andel (%)
80
60
40
20
0
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
Antal dagar
morfologisk diagnos, 2012-2014. Figuren visar
för givet antal dagar efter ankomst av remiss
den kumulativa andelen fall där morfologisk diagnos har ställts.
100
Kumulativ andel (%)
80
90
100
Median
6
4.5
●
●
Övriga
20
6
Falu lasarett
326
8
●
Östersunds sjukhus
135
8
●
388
10
●
255
10
●
347
11
●
9
11
●
Danderyds sjukhus
7
12
●
259
12
●
Sunderby sjukhus
262
12
●
Sjukhuset i Torsby
5
13
●
Västerviks sjukhus
64
13
●
269
14
●
Lasarettet i Ystad
143
14
●
255
14
●
172
15
●
109
16
●
184
16
●
498
16
●
164
16.5
●
376
17
●
44
17
●
Visby lasarett
75
17
●
RIKET 10133
17
●
334
19
●
Sjukhuset i Gävle
321
19
●
1226
20
●
242
20
●
695
20
●
314
20
●
276
20
●
277
21
●
Mälarsjukhuset
260
21
●
275
21
●
583
21
●
902
22
●
Höglandssjukhuset
56
24
●
0
80
70
morfologisk diagnos, per diagnosperiod, 20122014. Figuren visar för givet antal dagar efter
där morfologisk diagnos har ställts.
Antal fall
100
60
Antal dagar
20
40
60
80
60
morfologisk diagnos, per sjukhus, 2012-2014.
40
Nyköpings lasarett, Sjukhuset i Arvika, Sjukhuset i Hudiksvall, Värnamo sjukhus,
Blekingesjukhuset - Karlshamn, Kungälvs sjukhus, Gällivare sjukhus, Sollefteå sjukhus)
har grupperats till ”Övriga”.
2010−2014
2002−2009
20
0
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
Antal dagar
morfologisk diagnos, per diagnosperiod, 20022014. Figuren visar för givet antal dagar efter
där morfologisk diagnos har ställts.
57
3
RESULTATREDOVISNING
3.6.3
Tid från morfologisk diagnos till behandlingsbeslut
100
I denna tid innefattas bland annat hur behandlingsbeslut administreras, hur ofta multidisciplinär rond hålls eller om kompletterande
undersökningar, t ex PET/CT, behöver genomföras. Här föreligger också länsvisa skillnader, även om de inte är så uttalade.
Kumulativ andel (%)
80
60
Stockholm−Gotland
Uppsala−Örebro
Sydöstra
Södra
Västra
Norra
40
20
0
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
Antal dagar
Figur 62. Antal dagar mellan morfologisk diagnos och
behandlingsbeslut, per diagnosperiod, 20122014. Figuren visar för givet antal dagar efter morfologisk diagnos den kumulativa andelen fall där behandlingsbeslut har tagits.
100
Kumulativ andel (%)
80
60
40
20
Antal fall
0
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
Antal dagar
behandlingsbeslut, 2012-2014. Figuren visar
för givet antal dagar efter morfologisk diagnos
den kumulativa andelen fall där behandlingsbeslut har tagits.
100
Kumulativ andel (%)
80
60
273
5
●
308
5
●
Falu lasarett
325
6
●
159
7
●
8
7
●
374
8
●
879
8
●
Övriga
19
8
●
42
8.5
●
Sjukhuset i Gävle
324
8.5
●
384
9
●
108
9
●
Mälarsjukhuset
254
9
●
270
9
●
258
10
●
1206
10
●
255
10
●
245
10
●
Visby lasarett
73
10
●
RIKET
9882
10
●
248
12
●
482
12
●
574
12
●
Västerviks sjukhus
61
12
●
339
13
●
327
13
●
Lasarettet i Ystad
131
14
●
Lycksele lasarett
5
14
●
175
14
●
Sunderby sjukhus
247
14
●
273
14
●
Östersunds sjukhus
132
15
●
160
16
●
673
16
●
Danderyds sjukhus
6
17
●
234
17
●
Höglandssjukhuset
51
21
●
0
40
20
40
60
80
2010−2014
2002−2009
20
behandlingsbeslut, per sjukhus, 2012-2014.
0
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
Antal dagar
behandlingsbeslut, per diagnosperiod, 20022014. Figuren visar för givet antal dagar efter morfologisk diagnos den kumulativa andelen fall där behandlingsbeslut har tagits.
58
Median
Nyköpings lasarett, Sjukhuset i Arvika, Sjukhuset i Torsby, Värnamo sjukhus,
Blekingesjukhuset - Karlshamn, Gällivare sjukhus, Piteå älvdals sjukhus) har grupperats
3.6
3.6.4
Tid från behandlingsbeslut till första
behandling
Antal fall
100
280
7
●
169
7
●
Östersunds sjukhus
110
7
●
300
7.5
●
Lasarettet i Ystad
111
8
●
195
8
●
Sunderby sjukhus
223
8
●
262
8
●
Visby lasarett
60
8
●
348
9
220
10
31
11
●
234
11
●
137
12
●
128
12
●
216
12
●
143
13
●
218
13
●
Sjukhuset i Gävle
280
13
●
442
13
●
●
Kumulativ andel (%)
80
60
40
20
0
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
Median
Falu lasarett
100
●
●
RIKET
8217
13
255
14
Höglandssjukhuset
44
15
●
Västerviks sjukhus
45
15
●
●
Antal dagar
●
Övriga
17
15
270
16
●
568
16
●
Mälarsjukhuset
195
19
●
200
19
●
563
19
●
1032
20
690
21
84
22
147
24
Figur 64. Antal dagar mellan behandlingsbeslut och första behandling, 2012-2014.
●
●
●
●
0
20
40
100
Kumulativ andel (%)
80
Figur 67. Antal dagar mellan behandlingsbeslut och första behandling, per sjukhus, 2012-2014.
60
Sjukhus som till figuren bidrog med färre än 5 fall (Danderyds sjukhus, Karlskoga
lasarett, Lindesbergs lasarett, Nyköpings lasarett, Blekingesjukhuset - Karlshamn,
Gällivare sjukhus, Lycksele lasarett, Piteå älvdals sjukhus) har grupperats till ”Övriga”.
40
Män
Kvinnor
20
0
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
Antal dagar
100
80
Kumulativ andel (%)
Figur 65. Antal dagar mellan behandlingsbeslut och första behandling, uppdelat på män och kvinnor,
2012-2014.
60
Kirurgi
Kurativt syftande radioterapi
Radioterapi
Kemoterapi/systemterapi
Annan tumörbehandling
Radioterapi mot fjärrmetastas
40
20
100
0
0
Kumulativ andel (%)
80
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
Antal dagar
60
Figur 68. Antal dagar mellan behandlingsbeslut och första behandling, uppdelat på typ av första behandling, 2012-2014.
Stockholm−Gotland
Uppsala−Örebro
Sydöstra
Södra
Västra
Norra
40
20
0
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
Antal dagar
Figur 66. Antal dagar mellan behandlingsbeslut och första behandling, per diagnosperiod, 2012-2014.
59
RESULTATREDOVISNING
3.7
Uppföljningsdata överlevnad
Kvinnor har bättre överlevnad än män,
detta trots att de har en något större andel
tumörer som klassificeras i stadium IV när
diagnosen ställs. Vid en jämförelse mellan
icke-småcellig och småcellig lungcancer har
den icke-småcelliga typen en bättre överlevnad (Figur 75). Detta beror troligen framför
allt på att den formen har en lägre andel patienter i stadium IV vid diagnos och en högre
andel patienter i de tidiga stadierna. Det är
dock ingen väsentlig skillnad i överlevnad om
man jämför stadium för stadium i stadium
III och IV, dvs de stadier som omfattar cirka 80 % av patienterna. (Figur 77 och 78).
I de tidiga stadierna, stadium I och II, finns
det dock en skillnad som troligtvis beror på
att patienter med icke-småcellig lungcancer
genomgår operation (Figur 76). Om man ser
till rökvanor så har aldrig-rökarna en något
bättre prognos (Figur 83 84). Att skillnaden
inte är större kan möjligen bero på att aldrigrökarna är proportionellt sett vanligare i de
allra högsta åldrarna.
kirurgi för patienter med exempelvis dålig
lungfunktion. Detta kommer att studeras mer
ingående i framtida rapporter. Det finns vissa skillnader mellan regionerna. Även om vi
har uteslutit de sjukaste patienterna kan det
finnas andra bakgrundsfaktorer, t ex ålderssammansättning, som kan påverka utfallet
av dessa analyser. Överlevnad för samtliga
patienter med WHO performance status 0-2
är något högre diagnosperioden 2008-2012 i
jämförelse med 2002-2007 (Figur 79).
1.0
Män
Kvinnor
0.8
Överlevnad
3
0.6
0.4
0.2
0.0
0
60
2
3
4
5
År efter diagnos
No. at risk
Män
16239
6028
3418
2263
1608
1187
Kvinnor
14470
6489
4054
2789
2036
1531
Figur 69. Överlevnad för patienter med NSCLC, per kön,
2002-2014.
1.0
Män
Kvinnor
0.8
Överlevnad
Figur 85 visar att lungcancersjukdomens stadium när diagnosen ställs har stor betydelse
för patienternas överlevnad. Stadium IIA inkluderar så pass få patienter (1 % av totalmaterialet) att dessa siffror blir mer osäkra.
En annan stark prognosfaktor är performance
status (Figur 86). Men den är också starkt
kopplad till stadium, eftersom det bland patienter med högre stadium finns en högre andel
patienter med dåligt performance status. Performance status är dock en viktig faktor att
beakta vid överlevnadsanalyser. I jämförelse
mellan olika regioner har vi valt att inkludera
patienter med WHO performance status 0-2,
dvs de som kan komma ifråga för behandling.
I de analyser som avser behandlingsintensitet
ser man att aktiv behandling leder till bättre
resultat. Dock får man beakta att det kan
finnas andra bakomliggande orsaker än performancestatus, t ex andra sjukdomar, som
gör att patienten inte kan komma ifråga för
aktiv behandling. Detta gäller framför allt
kirurgi vid de tidiga stadierna. Under senare
år har dock precisionsstrålbehandling introducerats, och det kan vara ett alternativ till
1
0.6
0.4
0.2
0.0
0
1
2
3
4
5
År efter diagnos
No. at risk
Män
2749
754
271
157
106
81
Kvinnor
2709
916
404
226
158
118
Figur 70. Överlevnad för patienter med SCLC, per kön,
2002-2014.
3.7
1.0
1.0
Planerad cytostatikabehandling
Ej planerad cytostatikabehandling
0.8
0.8
0.6
0.6
Överlevnad
Överlevnad
Planerad kirurgi
Ej planerad kirurgi
0.4
0.2
0.4
0.2
0.0
0.0
0
1
2
3
4
5
0
1
År efter diagnos
2
3
4
5
År efter diagnos
No. at risk
No. at risk
Planerad...
4857
4354
3692
2970
2352
1853
Ej plane...
1826
1187
720
451
282
182
Figur 71. Överlevnad för patienter med NSCLC, stadium
IA-IIB och WHO performance status 0-2, per
planerad kirurgi, 2002-2014.
Planerad... 11155
Ej plane...
2136
3394
1117
489
240
138
424
185
98
53
39
Figur 73. Överlevnad för patienter med stadium IV och
WHO performance status 0-2, per planerad cytostatikabehandling, 2002-2014.
1.0
1.0
Planerad kemoradioterapi
Ej planerad kemoradioterapi
Ingen planerad tumörbehandling
Planerad aktiv tumörbehandling
0.8
0.8
0.6
0.6
Överlevnad
Överlevnad
0.4
0.2
0.4
0.2
0.0
0.0
0
1
2
3
4
5
0
1
År efter diagnos
2
3
4
5
År efter diagnos
No. at risk
No. at risk
Planerad...
1430
911
525
294
180
109
Ingen pl...
821
153
57
22
8
5
Ej plane...
2256
1052
529
276
179
111
Planerad... 12483
3670
1248
566
286
173
Figur 72. Överlevnad för patienter med NSCLC, stadium IIIA-IIIB och WHO performance status 02, per planerad kemoradioterapi, 2007-2014.
WHO performance status 0-2, per ingen aktiv
tumörbehandling, 2002-2014.
61
3
RESULTATREDOVISNING
1.0
1.0
NSCLC
SCLC
0.8
0.8
0.6
0.6
Överlevnad
Överlevnad
NSCLC
SCLC
0.4
0.2
0.4
0.2
0.0
0.0
0
1
2
3
4
5
0
1
År efter diagnos
No. at risk
NSCLC
2
3
12517
7472
5052
3644
2718
5458
1670
675
383
264
199
Figur 75. Överlevnad per typ av lungcancer, 2002-2014.
NSCLC
8063
3400
1732
1009
672
470
SCLC
1638
781
378
215
152
117
Figur 77. Överlevnad för patienter med stadium IIIAIIIB, per typ av lungcancer, 2002-2014.
1.0
1.0
NSCLC
SCLC
0.8
0.8
0.6
0.6
Överlevnad
Överlevnad
NSCLC
SCLC
0.4
0.2
0.4
0.2
0.0
0.0
0
1
2
3
4
5
0
1
År efter diagnos
3
4
5
No. at risk
7183
5707
4519
3497
2690
2078
293
203
120
81
62
46
Figur 76. Överlevnad för patienter med stadium IA-IIB,
per typ av lungcancer, 2002-2014.
62
2
År efter diagnos
No. at risk
SCLC
5
No. at risk
30709
SCLC
NSCLC
4
År efter diagnos
NSCLC
SCLC
14896
3257
1140
497
241
138
3404
649
160
77
44
31
Figur 78. Överlevnad för patienter med stadium IV, per
typ av lungcancer, 2002-2014.
3.7
1.0
1.0
2002−2006
2007−2014
0.8
0.8
0.6
0.6
Överlevnad
Överlevnad
2002−2006
2007−2014
0.4
0.2
0.4
0.2
0.0
0.0
0
1
2
3
4
5
0
1
År efter diagnos
2
3
4
5
År efter diagnos
No. at risk
No. at risk
2002−2006 11327
5287
3082
2359
1977
1719
2002−2006
5206
2657
1637
1273
1085
950
2007−2014 18593
9526
5788
3709
2456
1609
2007−2014
9412
5185
3293
2149
1447
962
Figur 79. Överlevnad för patienter med WHO performance status 0-2, per diagnosperiod, 20022014.
Figur 81. Överlevnad för kvinnor med WHO performance status 0-2, per diagnosperiod, 2002-2014.
1.0
2002−2006
2007−2014
1.0
2002−2006
2007−2014
0.8
Överlevnad
Överlevnad
0.8
0.6
0.6
0.4
0.4
0.2
0.2
0.0
0
0.0
0
1
2
3
4
1
5
2
3
4
5
År efter diagnos
No. at risk
År efter diagnos
2002−2006
No. at risk
2002−2006
6121
2630
1445
1086
892
769
2007−2014
9181
4341
2495
1560
1009
647
Figur 80. Överlevnad för män med WHO performance
status 0-2, per diagnosperiod, 2002-2014.
8195
2833
1152
700
494
394
2007−2014 13376
5139
2277
1125
637
377
Figur 82. Överlevnad för patienter med stadium IIIA-IV
och WHO performance status 0-2, per diagnosperiod, 2002-2014.
63
3
RESULTATREDOVISNING
Rökare
F.d. rökare
Aldrig rökare
0.8
Överlevnad
0.8
Överlevnad
IA
IB
IIA
IIB
IIIA
IIIB
IV
1.0
1.0
0.6
0.6
0.4
0.4
0.2
0.2
0.0
0
0.0
0
1
2
3
4
5
År efter diagnos
No. at risk
Rökare
13781
5440
3302
2315
1718
1293
F.d. rök...
12847
5312
3095
2049
1450
1071
Aldrig r...
3394
1567
953
604
407
299
Figur 83. Överlevnad för patienter med NSCLC, per rökningsstatus vid diagnos, 2002-2014.
1
2
3
4
5
1830
1095
139
263
376
486
308
1423
894
67
193
255
355
186
År efter diagnos
No. at risk
IA
IB
IIA
IIB
IIIA
IIIB
IV
3658
3002
623
1344
3271
6847
19275
3330
2278
491
813
1755
2554
4050
2880
1739
357
524
975
1205
1365
2326
1354
229
378
578
699
613
Figur 85. Överlevnad per stadium vid diagnos, 20022014.
1.0
WHO 0
WHO 1
WHO 2
WHO 3
WHO 4
1.0
Rökare
F.d. rökare
Aldrig rökare
0.8
Överlevnad
Överlevnad
0.8
0.6
0.6
0.4
0.4
0.2
0.2
0.0
0
1
0.0
0
1
2
3
4
5
År efter diagnos
No. at risk
Rökare
3326
1071
427
243
162
124
F.d. rök...
1869
526
213
117
87
68
Aldrig r...
147
49
28
18
10
3
Figur 84. Överlevnad för patienter med SCLC, per rökningsstatus vid diagnos, 2002-2014.
64
2
3
4
5
2240
1909
284
42
8
1742
1407
179
25
6
År efter diagnos
No. at risk
WHO 0
WHO 1
WHO 2
WHO 3
WHO 4
7322
14060
8538
5291
2099
5482
7253
2078
429
51
3905
4116
849
149
16
2910
2691
467
79
10
Figur 86. Överlevnad per WHO performance status,
2002-2014.
3.7
Stockholm−Gotland
Uppsala−Örebro
Sydöstra
Södra
Västra
Norra
1.0
Stockholm−Gotland
Uppsala−Örebro
Sydöstra
Södra
Västra
Norra
1.0
0.8
0.6
Överlevnad
Överlevnad
0.8
0.4
0.2
0.6
0.4
0.2
0.0
0.0
0
1
2
3
4
5
0
1
År efter diagnos
2
3
5
183
186
89
162
151
64
132
126
67
122
107
38
No. at risk
7914
8583
4016
8095
6967
3276
3343
3281
1687
3262
2653
1274
2086
1848
1020
1934
1525
754
1461
1241
701
1315
1016
522
1065
894
521
963
732
384
805
662
383
739
561
272
Figur 87. Överlevnad per sjukvårdsregion, 2002-2014.
Stockhol...
Uppsala−...
Sydöstra
Södra
Västra
Norra
0.8
1592
1996
858
1747
1409
617
788
998
448
878
737
287
445
486
229
423
385
151
274
273
128
241
229
90
Figur 89. Överlevnad för patienter med stadium IIIA-IIIB
och WHO performance status 0-2, per sjukvårdsregion, 2002-2014.
Stockholm−Gotland
Uppsala−Örebro
Sydöstra
Södra
Västra
Norra
1.0
Stockholm−Gotland
Uppsala−Örebro
Sydöstra
Södra
Västra
Norra
1.0
0.8
0.6
Överlevnad
Överlevnad
4
År efter diagnos
No. at risk
Stockhol...
Uppsala−...
Sydöstra
Södra
Västra
Norra
0.4
0.6
0.4
0.2
0.2
0.0
0
1
2
3
4
5
522
431
294
515
382
208
418
336
223
406
307
163
0.0
År efter diagnos
0
1
No. at risk
Stockhol...
Uppsala−...
Sydöstra
Södra
Västra
Norra
1010
906
593
1103
816
429
924
812
533
973
723
389
802
682
452
818
605
333
658
551
369
649
479
264
Figur 88. Överlevnad för patienter med NSCLC, stadium IA-IIB och WHO performance status 0-2
som planerats för kirurgi, per sjukvårdsregion,
2002-2014.
2
3
4
5
75
66
26
66
39
24
44
44
17
42
23
9
År efter diagnos
No. at risk
Stockhol...
Uppsala−...
Sydöstra
Södra
Västra
Norra
2878
2795
1274
2781
2456
1168
875
770
384
785
706
316
314
252
131
290
220
103
146
120
53
134
87
50
WHO performance status 0-2, per sjukvårdsregion, 2002-2014.
65
3
RESULTATREDOVISNING
3.8
Kvalitetsindikatorer
3.8.1
Antal fall
204
217
86
149
75
Sjukhuset i Gävle
76
27
410
Lasarettet i Ystad
47
152
102
RIKET
3346
67
77
343
59
112
Danderyds sjukhus
6
Falu lasarett
110
160
Höglandssjukhuset
18
93
81
Mälarsjukhuset
73
119
29
Sunderby sjukhus
77
81
103
Visby lasarett
19
Västerviks sjukhus
18
95
Östersunds sjukhus
53
Övriga
8
0
5
10
15
20
Procent
Figur 91. Andel patienter som deltagit i någon form av
strukturerad behandlingsstudie, per sjukhus,
2014.
Multidisciplinär konferens
Detta är en kvalitetsindikator som patientföreningen lyfter fram. Här ser vi stora skillnader
mellan de olika sjukhusen (Figur 92). Kunskapen om hur denna variabel korrelerar till medicinska resultat är dock liten när det gäller
lungcancer. Tidigare år har vi jämfört länsvis ettårsöverlevnad med frekvensen multidisciplinär konferens och då snarast funnit en
negativ korrelation. För denna variabel är det
därför viktigt att vi studerar vilka patientgrupper som det är viktigt att vi diskuterar
multidisciplinärt. Ur kvalitetssynpunkt är det
kanske inte så meningsfullt att diskutera i övrigt friska patienter med stadium IA-tumör på
sådana konferenser. Det är kanske bättre att
konferenstid används till att ingående diskutera alternativ för stadium IIA-patienter med
omfattande komorbiditet, dvs de som även
har andra komplicerande sjukdomar som försvårar valet av behandling.
Sjukhus som till figuren bidrog med färre än 5 fall (Lindesbergs lasarett, Lycksele lasarett,
Sjukhuset i Arvika, Sjukhuset i Bollnäs, Södersjukhuset) har grupperats till ”Övriga”.
Antal fall
Danderyds sjukhus
6
102
410
86
Sjukhuset i Gävle
76
Höglandssjukhuset
19
103
344
Mälarsjukhuset
73
204
77
149
Västerviks sjukhus
18
95
RIKET
3351
160
Falu lasarett
110
218
112
81
75
Sunderby sjukhus
77
59
Visby lasarett
19
27
29
120
Lasarettet i Ystad
47
Östersunds sjukhus
52
152
82
93
67
Övriga
9
0
20
40
60
80
100
Procent
Figur 92. Andel patienter som tagits upp på multidisciplinär konferens inför behandlingsbeslut, per
sjukhus, 2014.
Sjukhus som till figuren bidrog med färre än 5 fall (Kungälvs sjukhus, Lindesbergs
lasarett, Lycksele lasarett, Sjukhuset i Arvika, Sjukhuset i Bollnäs, Södersjukhuset) har
66
3.8
3.8.2
Diagnos bekräftad med PAD/Cytologi
Här ser vi relativt stor samstämmighet inom
landet med resultat över 90 % (Figur 93). De
sjukhus som når upp till 100 % har troligen en
underrapportering av kliniskt diagnostiserade
lungcancrar. Målnivån för denna kvalitetsindikator bör vara 90-95 %.
Antal fall
91
Höglandssjukhuset
19
85
76
Sunderby sjukhus
85
Västerviks sjukhus
19
99
158
108
77
Mälarsjukhuset
75
Östersunds sjukhus
53
105
30
80
95
211
223
RIKET
3466
356
59
Visby lasarett
19
Falu lasarett
110
417
Sjukhuset i Gävle
77
3.8.3
PET/CT inför planerad start av kurativt syftande terapi
PET/CT, dvs undersökning med positronemissionstomografi i kombination med datortomografi, är en viktig undersökning för att förbättra möjligheterna till såväl korrekt diagnos
som stadieindelning. Metoden är också användbar för att underlätta behandlingsplaneringen vid kurativt syftande strålbehandling.
Här ser vi stora skillnader inom landet, vilket kan förklaras av att tillgängligheten varierar mellan olika sjukhus (Figur 94). Metoden innebär dock en sådan kvalitetsförbättring vid beslut om behandling att den alltid
bör genomföras inför beslut om kurativt syftande behandling. Undantaget är stadium IAtumörer där behovet av detta beslutsstöd inte
är lika stort.
Antal fall
28
125
81
9
152
6
Danderyds sjukhus
9
115
Lasarettet i Ystad
52
Södersjukhuset
Övriga
9
Falu lasarett
9
12
163
15
5
9
15
0
20
40
60
80
100
Procent
Figur 93. Andel patienter vars diagnos har bekräftats
med cytologi/PAD, per sjukhus, 2014.
Sjukhus som till figuren bidrog med färre än 5 fall (Kungälvs sjukhus, Lindesbergs
lasarett, Lycksele lasarett, Sjukhuset i Arvika, Sjukhuset i Bollnäs) har grupperats till
”Övriga”.
7
Mälarsjukhuset
12
18
40
Sjukhuset i Gävle
10
6
10
13
13
Östersunds sjukhus
12
39
68
RIKET
533
74
Övriga
16
42
12
Sunderby sjukhus
20
8
26
12
0
20
40
60
80
100
Procent
Figur 94. Andel patienter med NSCLC och stadium IBIIIB som genomgick PET-CT inför planerad
kurativt syftande behandling (kirurgi eller primär kemoradioterapi), per sjukhus, 2014.
Sjukhus som till figuren bidrog med färre än 5 fall (Danderyds sjukhus,
Höglandssjukhuset, Lasarettet i Ystad, Lasarettet Trelleborg, Visby lasarett, Västerviks
67
3
RESULTATREDOVISNING
3.8.4
3.8.5
Planerad kirurgi
Kirurgi är den rekommenderade behandlingen
vid lokaliserad sjukdom. I figur 95 har vi inkluderat de patienter som skulle kunna komma ifråga för kirurgi, dvs patienter med tumörstadium I-II och performance status 0-2.
Det finns dock patienter som på grund av att
de även har andra sjukdomar eller nedsatta
funktioner inte kan genomgå ett kirurgiskt ingrepp. För dessa patienter kan kurativt syftande stereotaktisk strålbehandling vara ett
mycket tilltalande alternativ. Det skulle därför kunna vara mer rättvisande att här redovisa summan av de som planeras för kirurgi
och de som planeras för stereotaktisk strålbehandling (eller ännu hellre de som också får
sådan behandling genomförd). Målnivån bör
vara 95 %, och detta blir därför en viktig kvalitetsindikator att studera de närmaste åren.
Antal fall
30
Lasarettet i Ystad
5
47
19
15
Sjukhuset i Gävle
14
80
91
18
8
8
Planerad palliativ thorakal strålbehandling
Vid spridd sjukdom, och ibland även vid lokoregionalt avancerad sjukdom, är det ofta angeläget att som första åtgärd se till att lindra
de lokala symtom som tumören ger upphov
till. Det kan exempelvis vara smärtande metastaser eller upphostning av blod. Palliativ
thorakal strålbehandling väljs som primärbehandling i varierande utsträckning, vilket kan
ha olika orsaker. Det finns anledning att mer
ingående analysera orsakerna till denna variation, men nuvarande registerutformning tillåter tyvärr ingen närmare analys av lokala eller
regionala skillnader i detta avseende. Det är
rimligt att anta att en del patienter bör planeras för denna behandling primärt, men andelen bör inte heller vara för stor för då kan
det betyda att man har en alltför uppgiven
inställning till behandling. Det viktiga måste
dessutom vara att man ger palliativ strålbehandling vid korrekt tidpunkt under patientens sjukdomstid, inte att det är en behandling som är primärplanerad.
Antal fall
85
23
86
RIKET
735
53
65
Östersunds sjukhus
25
14
Sunderby sjukhus
35
Sunderby sjukhus
21
35
Mälarsjukhuset
21
Östersunds sjukhus
14
Visby lasarett
7
40
40
33
42
46
61
19
Mälarsjukhuset
30
12
Västerviks sjukhus
5
35
Lasarettet i Ystad
26
Falu lasarett
16
Övriga
14
RIKET
1546
39
48
8
37
11
50
25
13
19
13
72
65
Kirurgi
0
20
40
60
80
100
Procent
och WHO performance status 0-2 som planerats för kurativt syftande kirurgi eller stereotaktisk strålbehandling, per sjukhus, 2014.
Sjukhus som till figuren bidrog med färre än 5 fall (Danderyds sjukhus,
Höglandssjukhuset, Lasarettet Trelleborg, Lindesbergs lasarett, Visby lasarett, Västerviks
Höglandssjukhuset
9
45
58
Sjukhuset i Gävle
42
195
38
165
Falu lasarett
59
29
Övriga
3
0
20
40
60
80
100
Procent
Figur 96. Andel patienter med stadium IIIB-IV och
för torakal strålbehandling i palliativt syfte, per
sjukhus, 2014.
Sjukhus som till figuren bidrog med färre än 5 fall (Danderyds sjukhus) har grupperats
68
3.8
3.8.6
Planerad
handling
palliativ
cytostatikabe-
För patienter i stadium IV är det idag klart
visat att palliativ cytostatikabehandling såväl
förlänger överlevnad som förbättrar livskvaliteten. Det är framför allt det senare som är
orsaken till att denna behandling erbjuds patienter med avancerad lungcancer.
Antal fall
Höglandssjukhuset
Visby lasarett
9
7
Övriga
3
Östersunds sjukhus
25
38
53
Mälarsjukhuset
30
13
13
58
Sjukhuset i Gävle
42
29
45
61
Lasarettet i Ystad
26
Falu lasarett
59
42
72
Sunderby sjukhus
35
48
40
RIKET
1546
35
40
50
3.8.7
Väntetid från remiss till behandlingsbeslut
I rekommendationerna från Svenska Lungcancerstudiegruppen ska denna tid vara högst 28
dagar för 80 % av patienterna. Nationellt var
denna väntetid 58 dagar för diagnosår 2012.
Medianväntetiden för alla patienter var 29 dagar, och även här fanns stora skillnader mellan de olika sjukhusen (Figur 98). Det finns
dock inte någon korrelation mellan väntetid
och ettårsöverlevnad. Av inte minst psykologiska skäl måste det ändå vara angeläget
att hålla utredningstiden kort, åtminstone så
länge som det inte påverkar den medicinska
kvaliteten negativt.
Antal fall
Median
Övriga
6
9.5
●
●
Falu lasarett
110
14.5
112
21
●
160
21
●
75
24
149
26
●
●
86
83
26
●
195
103
26
●
37
93
28
●
165
Västerviks sjukhus
18
28.5
●
35
85
65
Västerviks sjukhus
5
0
20
40
60
80
100
Procent
Figur 97. Andel patienter med stadium IIIB-IV och
för cytostatikabehandling i palliativt syfte, per
sjukhus, 2014.
Sjukhus som till figuren bidrog med färre än 5 fall (Danderyds sjukhus) har grupperats
Danderyds sjukhus
6
29
●
Sjukhuset i Gävle
74
29.5
●
Östersunds sjukhus
52
29.5
●
Sunderby sjukhus
76
30
●
102
32
●
152
32.5
●
27
33
●
RIKET
3339
33
●
77
34
●
95
34
●
204
34.5
●
343
35
●
410
35
●
120
35
●
29
35
●
59
36
●
Lasarettet i Ystad
47
37
●
81
39
●
67
40
●
Mälarsjukhuset
73
41
●
218
42.5
●
81
45
Visby lasarett
19
49
Höglandssjukhuset
18
55.5
●
●
●
0
20
40
60
80
100
Figur 98. Antal dagar mellan ankomst av remiss och behandlingsbeslut, per sjukhus, 2014.
Sjukhus som till figuren bidrog med färre än 5 fall (Södersjukhuset, Lindesbergs lasarett,
Sjukhuset i Arvika, Sjukhuset i Bollnäs, Kungälvs sjukhus, Lycksele lasarett) har
69
4
4
SLUTSATSER OCH FORTSATT UTVECKLINGSARBETE
SLUTSATSER OCH FORTSATT UTVECKLINGSARBETE
4.1
Utvecklingspunkter
I svenska lungcancerregistret registreras
flera ledtider, dvs i sjukvårdssammanhang de
olika väntetider som uppstår i samband med
att en patient diagnostiseras, utreds och behandlas. Enligt rekommendationer utarbetade av Svenska Lungcancerstudiegruppen ska
det för 80 % av patienterna ta högst 28 dagar
från det att remissen anlänt till dess att behandlingsbeslut har fattats. Detta mål uppnås
inte. Nationellt var denna tid år 2002114 hela
60 dagar. Mediantiden, dvs tiden från remissankomst till när hälften av behandlingsbesluten tagits, var 30 dagar. Skillnaderna mellan
de olika sjukhusen i landet var stora; mediantiden varierade från 13.5 dagar till 58 dagar. I och med satsningen på standardiserade vårdförlopp, som för lungcancers del ska
starta i april 2016, kommer det att bli ett
allt större fokus på ledtider. Det är av största vikt att detta område utvecklas. Mellan år
2002 och 2014 har det inte skett någon förbättring av dessa ledtider. Man måste dock
komma ihåg att det under denna tidsperiod
har införts flera nya diagnostiska metoder som
har förbättrat utredningen och gett ett bättre underlag för behandlingsbeslut. Bland annat har undersökning med PET/CT successivt ökat, något som är helt i linje med de
nationella riktlinjerna för lungcancer som förordar denna undersökning inför alla behandlingar som syftar till att bota patienten. Detta har dock medfört att utredningarna idag är
mer komplicerade och tar längre tid, vilket gör
att en oförändrad tidsåtgång innan behandlingsbeslut kan fattas i själva verket måste innebära att processen har effektiviserats. Men
även om effektiviseringar har gjorts så är väntetiderna för patienter med lungcancer idag
generellt sett för långa. Lungcancer kan diagnostiseras antingen med cellprov (cytologi)
eller med vävnadsprov (biopsi för histopatologisk undersökning). Tidigare var det viktigaste att kunna skilja mellan småcellig och ickesmåcellig lungcancer. Idag har behandlingen
blivit mer specifik och utredningens betydelse
har därför ökat. Dessutom har det tillkommit
flera nya molekylärbiologiska tester som kan
70
användas för att styra och individualisera behandlingen. Allt detta kan idag göras på histopatologiskt material. Även cytologiskt material (cellprover) kan användas även om det
kan vara mer komplicerat, och då blir dessutom provmängden mindre varför det kan vara svårt att utföra alla tester. Av denna orsak
är histopatologiskt material att föredra. Fördelningen mellan dessa olika provtagningsmetoder skiljer sig mycket mellan olika sjukhus,
och dessa skillnader bör innebära att sjukhusen ser över sina provtagningsrutiner. En kvalitetsindikator som patientföreningen ser som
viktig är om patienter diskuteras på multidisciplinär konferens, dvs ett möte där läkare från flera olika specialiteter deltar. Här ser
vi stora skillnader mellan de olika sjukhusen.
Detta är en faktor som behöver lyftas fram
och studeras mer i detalj. Vad gäller behandling av lungcancer säger de nationella riktlinjerna att patienter med lungcancer i stadium
I-II och i gott allmäntillstånd (performance
status) bör erbjudas kurativt syftande kirurgi, dvs operation som syftar till att bota patienten. Andelen patienter som genomgår detta
kommer aldrig att kunna bli 100 %, bland annat på grund av att många även har andra
sjukdomar (så kallad komorbiditet) och nedsatta funktioner. Skillnaderna mellan sjukhusen när det gäller den andel av dessa patienter
som får kurativt syftande kirurgi kan till viss
del bero på att en del patienter istället erbjuds
kurativt syftande stereotaktisk strålbehandling. Sådan behandling ges idag på ett fåtal
enheter, men detta kan ändå inte helt förklara de skillnader som ses i registret. Utveckling Mesotheliom, en tumör som utgår från
lungsäcken, är en ovanlig tumörsjukdom som
diagnosticeras hos c:a 100 individer varje år.
Mesotheliom och lungcancer utreds och behandlas på samma enheter. Lungcancer vet
vi idag mycket om, men kunskapsläget kring
mesotheliom är mindre utvecklat, mycket på
grund av att det är väldigt få som diagnosticeras per klinik och att inget register finns för
den sukdomen. Vi kommer därför att införa
en speciell, självständig, modul i lungcancer-
4.2
registret där mesotheliom ska registreras på
samma sätt som lungcancer. Denna modul ska
byggas upp under 2016 och kommer att kunna
4.2
Fokusområde och mål för förbättringsarbete 2015-2016
ge en samlad bild över utredning och behandling av mesotheliom.
Fokusområde och mål för förbättringsarbete 2015-2016
Satsningen på standardiserade vårdförlopp (SVF) kommer att innebära att ett mycket starkt fokus kommer att ligga på att förbättra och förkorta väntetiderna för patienterna. För lungcancer kommer de standardiserade vårdförloppen att börja gälla i april 2016.
Här kan svenska lungcancerregistret spela en
mycket viktig roll för att utvärdera denna
satsning. Den viktigaste tiden att mäta är tiden från det att beslut om välgrundad misstanke på lungcancer tas, dvs då remiss skrivs
till utredande klinik, till behandlingen startar.
Under detta tidsförlopp finns det även flera
deltider som är tidssatta, t ex tid till nybesök
på utredande klinik och tid från provtagning
till diagnos finns tillgänglig. De flesta av dessa tider registreras idag i svenska lungcancerregistret, men en del datum behöver tillföras
för att bättre kunna analysera hur införandet
av standardiserade vårdförlopp fungerar och
för att kunna identifiera eventuella flaskhalsar i systemet. Under 2015 kommer nya variabler som är anpassade till standardiserade
vårdförlopp att tas fram. Dessa kommer att
införas i registret och börja registreras 1 januari 2016. Detta arbete blir en viktig del i
det förbättringsarbete som ska komma patienterna till godo. Ett annat viktigt fokusområde för att förbättra för patienterna är att
följa upp de skillnader som finns inom landet då det gäller grundläggande delar inom
utredning och behandling. Detta gäller bland
annat andel av patienterna som utreds med
PET/CT innan kurativt syftande behandling,
andel av patienterna som diskuteras på multidisciplinär konferens innan beslut om behandling tas tillsammans med patienten och andelen patienter som genomgår kurativt syftande
kirurgi.
71
Referenser
5
FORSKNING
Referenser
[1] Berglund A, Holmberg L, Tishelman C, Wagenius G, Eaker S, Lambe M.: Social inequalities
in non-small cell lung cancer management and survival: a population-based study in central
Sweden. Thorax. 2010 Apr;65(4):327-33
[2] Myrdal G, Lamberg K, Lambe M, Ståhle E, Wagenius G, Holmberg L.: Regional differences in treatment and outcome in non-small cell lung cancer: a population-based study
(Sweden). Lung Cancer. 2009 Jan;63(1):16-22
[3] Walters S, Maringe C, Coleman MP, Peake MD, Butler J, Young N, Bergström S, Hanna
L, Jakobsen E, Kölbeck K, Sundstrøm S, Engholm G, Gavin A, Gjerstorff ML, Hatcher J,
Johannesen TB, Linklater KM, McGahan CE, Steward J, Tracey E, Turner D, Richards
MA, Rachet B; ICBP Module 1 Working Group: Lung cancer survival and stage at diagnosis in Australia, Canada, Denmark, Norway, Sweden and the UK: a population-based
study, 2004-2007. Thorax. 2013 Jun;68(6):551-6
[4] Edlund K, et al : CD99 is a novel prognostic stromal marker in non-small cell lung cancer.
Int J Cancer. 2012 Nov 15;131(10):2264-73
[5] Botling J, Edlund K, Lohr M, Hellwig B, Holmberg L, Lambe M, Berglund A, Ekman
S, Bergqvist M, Pontén F, König A, Fernandes O, Karlsson M, Helenius G, Karlsson C,
Rahnenführer J, Hengstler JG, Micke P.:Biomarker discovery in non-small cell lung cancer:
integrating gene expression profiling, meta-analysis, and tissue microarray validation. Clin
Cancer Res. 2013 Jan 1;19(1):194-204.
[6] Lamberg, K., Wagenius, G., Berglund, A.: Lungcancer i Uppsala/Örebroregionen
1995–2006. Hygiea (117), 68 (abstr 8), 2008
[7] Karimi, A., Lambe, M., Wagenius, G.: Lungcancer ökar bland aldrig-rökare. Läkaresällskapets Riksstäma 2010.
[8] Stephanie Mindus, Kenbugul Jatta, Göran Elmberger et al.: ALK-EML4-testing in nonsmall cell lung cancer. Experiences from Karolinska University Hospital in Sweden. World
Lung Cancer Conference, Sidney, 2013
[9] Gunnar Hillerdal, Karl Kölbeck, Susan Kamareji et al.: Investigating suspected lung cancer:
fast track in Stockholm. World Lung Cancer Conference, Sidney, 2013.
[10] Björkestrand, H., Berglund, A., Wagenius, G.: Kirurgi vid småcellig lungcancer. Onkologidagarna, 2013
72

Lungcancer - Regionala cancercentrum

Transcription

Similar documents

Stadium tecknar avtal med Extenda om nästa generations

effektivare och roligare arbete med rätt

MEDIAPACK

Labnytt nr 6 - Landstinget Dalarna

Klädansvariginfo

Profil BG - Brommagymnasterna

Lindesbergs lasarett – det lilla sjukhuset med det stora hjärtat

Lagledarmöte Team Sportia Cup och Scandic Cup

Personligt brev

Njurcancer