Program gymnasie- och gymnasiesärskola
Transcription
Program gymnasie- och gymnasiesärskola
Program Gymnasie- gymnasiesärskola/ Vuxenutbildning 12 augusti 2015 Välkommen till en spännande start på läsåret 2015 - 2016! Även i år vill vi börja läsåret med en inspirerande utbildningsdag för alla skolledare och lärare från förskoleklass till vuxenutbildning i Örebro. Dagen är obligatorisk för lärare på kommunala skolor. Friskolorna erbjuds att delta. Fjolårets valbara seminarier och workshops blev en stor succé enligt utvärderingen. Därför fortsätter vi med dem även i år. Den gemensamma samlingen, med bland annat utdelning av 2015 års pedagogiska pris, blir en del av 750 års-jubiléet vid scenen som kommer att byggas vid Örebro slott. Där bjuds du även på en picknick-lunch. Anmälan Anmälan görs på pedagog.orebro.se fram till den 5 juni. Där väljer du första-, andra- och tredjehands val för två seminariepass. Nedan presenteras seminarier och workshops närmare. Lokalernas storlek och hur anmälningarna fördelas mellan seminarierna kommer att avgöra hur många som får sina första handsval. Ju tidigare anmälan, desto större chans att du får önskat seminarium. Namnlappar med tilldelade seminarier skickas ut till rektor på varje anmäld skola den 8 juni. Namnlappen ska bäras synlig under dagen och kommer att vara din biljett till picknick-kassen. Välkommen! Marie Holm, programdirektör, Barn och utbildning Frågor? Staffan Henningson 019-21 62 54 Örebro kommun Barn och utbildning orebro.se Program Gymnasie- gymnasiesärskola/ Vuxenutbildning Valbara seminarier från kl. 8:15. Seminarielokaler meddelas 8 juni. • A-passet: 8:15-9:45 ex. A:1 är seminarium 1 under a-passet. • B-passet: 10:15-11:30 ex. B:7 är seminarium 7 under b-passet. • Du väljer första-, andra och tredjehands val till de båda passen. • De valbara seminarierna ges både under a- och b-passet. Det finns dock enstaka seminarier/workshops som kräver mer tid och ges som dubbelpass och sträcker sig över både a- och b-passet. Väljer du ett dubbelpass behöver du inte välja något b-pass. • Alla seminarier ges på Conventum Konferens (Medborgarhuset) eller Virginska gymnasiet utom A:30, Outside the box som ges på Tekniska kvarnen i Karlslund. Gemensam samling för alla framför Örebro slott kl. 12:00 • • • Jubileumsprogram Utdelning av Pedagogiskt pris Picknick-lunch Lunchen är tillagad utifrån ekologiska och säsongsanpassade råvaror i enlighet med Örebro kommuns koncept Smartare mat. Detta är Smartare mat: • Vi väljer grönsaker och frukt efter säsong. • Vi använder mera grönsaker och mindre kött. • Vi väljer kött med omsorg. • Vi väljer ekologiska, miljömärkta och rättvisemärkta varor. • Vi lagar mat från grunden och provar nya recept. • Vi slänger inte mat i onödan Eftermiddagens program sker enligt varje skolas planering. Örebro kommun Barn och utbildning orebro.se Seminarier och workshops A:1, B:1 Alla har rätt till undervisning – om extra anpassningar och särskilt stöd för en likvärdig skola! I skolan ska vi uppfylla kravet att ALLA ska ges möjlighet att lära och utvecklas mot kunskapskraven i läroplanen. Med utgångspunkt från Skolverkets "Stödinsatser i utbildningen" kommer det här seminariet handla om hur extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram blir verktyg för lärare så att alla elever, och speciellt de elever som har funktionsnedsättningar, ges likvärdiga möjligheter. Kerstin Isaksson, specialpedagog, Centralt skolstöd A:2, B:2 Hen kan inte redogöra för…! Kan vi pysa? I skolan möter vi elever som visar att det är svårt för dem att klara kunskapskrav som handlar om att redogöra. För att kunna redogöra behöver eleven kunna se orsak – konsekvens, likheter och skillnader etc. I detta seminarium går vi igenom vilka riktlinjer som finns kring undantagsbestämmelsen och vilka extra anpassningar vi kan göra. Vi ger konkreta tips på arbetssätt som kan stötta eleverna att utveckla dessa förmågor. Marie-Anne Angvén, specialpedagog, Resursgrupp Autism, Centralt skolstöd Malin Sunesson, specialpedagog, Resursgrupp Autism, Centralt skolstöd A:3, B:3 Bedömning för lärande i praktiken på yrkesprogram Konkreta exempel på hur vi jobbar med bedömning för lärande med hjälp av It’s learning. Gör vardagen lite lättare genom att hitta ”metoder” i It’s learning till hjälp när du ska jobba med t.ex. kamratbedömning, självskattning, feedback. Exempel på hur du kan jobba med alla stegen i BFL. ”Hitta helheten” och få en effektiv inlärning för dina elever. Tag med datorn, vi visar och du får själv möjlighet att skapa en Exit ticket och självskattningsformulär i It’s learning. Max antal deltagare 30 pers. Sofie Holmqvist, Floristlärare, Virginska gymnasiet Jörgen Larsen, kärnämneslärare, Virginska gymnasiet Örebro kommun Barn och utbildning orebro.se A:4, B:4 Att arbeta formativt och elevaktivt i lärplattform Hur arbetar jag elevaktivt med bedömning för och av lärande i It´s learning? Under workshopen kommer Petronella att visa konkreta exempel på hur det är möjligt att arbeta formativt i It’s learning i syfte att eleven ska äga och ta ansvar för sitt eget lärande. Hon kommer att visa funktioner i It’s learning som kan stödja det här arbetet och under workshopen förväntas du som deltagare att arbeta med dina egna medtagna kurser inför hösten. Det är alltså viktigt att du tar med dig kursmaterial och din bärbara dator att arbeta med under workshopen. Petronella Ekström, lärare i Svenska, Historia och Samhällskunskap, Karolinska gymnasiet A:5, B:5 Formativ undervisning med responssystem i klassrummet Elevrespons, feedback och feed forward är tre begrepp som är glödheta i skolans värld just nu och de handlar alla om att synliggöra lärandet och kunskapsutvecklingen hos eleverna samt göra oss lärare uppmärksamma på kvaliteten på vår egen undervisning. I det här seminariet utgår jag från Dylan Williams fem nyckelstrategier för formativ undervisning och du kommer att få konkreta tips på hur du kan använda digitala responssystem i undervisningen för att följa upp och utvärdera elevernas arbeten och kunskapsutveckling. Du kommer även själv att få på prova på några av de populäraste responssystemen (Plickers, Socrative samt Kahoot!) som finns tillgängliga för detta ändamål. Stefan Karlsson, lärare på Adolfsbergsskolan A:6, B:6 En föreställning i sär-klass Citat ur Skollagen gällande Gymnasiesärskolan; Utbildningen ska utformas så att den främjar social gemenskap och utvecklar elevernas förmåga att självständigt och tillsammans med andra tillägna sig, fördjupa och tillämpa kunskaper. Hur utformar man en utbildning som ger eleven möjlighet att utvecklas så långt som möjligt? Hur ska man klokast använda skoltiden när det tar längre tid att ”lära för livet”? Vilken betydelse har ”lust” för lärande? En redovisning i ord och bild av för- under och efterarbetet med projekt Schlagervecka på Tullängsgymnasiets gymnasiesärskola, maj 2015. Årets evenemang är det elfte i raden av mycket uppskattade skolgemensamma arbeten. Seminariet kommer även innehålla samtal i grupp, diskussioner och erfarenhetsutbyte. Åke Jennstig, musikpedagog, Emma S-Lund, ped. samordnare särskola A:7, B:7 The sky is the limit! - Bedömning för lärande och utveckling i gymnasiesärskolan Med elevers kapacitet som fokus samt bedömning som stöd finns inga gränser. Jag kommer under detta seminarium visa på konkreta exempel från min egen undervisning och vilka verktyg jag använder för att mina elever i grundsärskolan ska nå så långt som möjligt. Seminariet kommer även innehålla samtal i grupp, diskussioner och erfarenhetsutbyte. Jonas Carlberg, Klasslärare Grundsärskolan, Sveaskolan A:8, B:8 Didaktisk Digital Design Hur utformar vi uppgifter som stöttar lärande genom hela arbetsprocessen? Hur kan digitala möjligheter användas för att nå målen? Hur designar vi FÖR lärande? Med Learning Design Sequence-modellen (LDS-modellen) kommer vi att titta närmare på hur en uppgift eller ett arbetsområde byggs upp. Emil Jansson IKT-Pedagog A:9, B:9 Knacka kod i skolan! Kom och låt Sveaskolans klass 6 visa dig hur du snabbt och roligt kommer igång med kodning i klassrummet. Vi kör en pop-up lektion för dig i där du får lära dig koda med block, testa på programmeringsspråket Scratch och har möjlighet att ställa frågor. Absolut inga förkunskaper behövs utan bara en stor nyfikenhet på det digitala klassrummet. Vi kommer också visa Chromebooks, Google Apps for Education och Hapara Teacher Dashboard för de som vill veta mer om de verktygen och hur de kan hjälpa till i lärandet. Mats Jansson, lärare med elever från Sveaskolan klass 6. @MatsRJansson, @SveaOrebro Örebro kommun Barn och utbildning orebro.se A:10, B:10 Visst saknar du några verktyg i din kreativa verktygslåda? I skollag och läroplaner har staten av oss lärare beställt elever som är ”kreativa individer och medborgare”. Hur skapar lärare miljöer där elevers kreativitet kan utvecklas och blomma ut? Och vad är egentligen kreativitet? Under 2012-14 har jag läst pedagogik och skrivit uppsats på Coch D-nivå om kreativitet i skolan. Den psykologiska forskningen har många begrepp, modeller och teorier om kreativitet. Och ur dem går det att utvinna många idéer för att främja både sin egen och elevers kreativitet. Ta gärna med en lektionsplanering och ett problem från din verksamhet som vi kan jobba med. Ta en kreativ vecka! Gör något kreativt sju dagar och skriv dagbok. Vad gjorde du och varför var det kreativt. Tjuvkika gärna på innehållet: https://omkreativitet.wordpress.com/jag-forelaser/ Calle Palm, lärare, Navets skola A:11, B:11 Vad gör unga på nätet och hur påverkar det oss inom skolan? Vi lever idag i ett informationssamhälle där ungdomar rör sig allt tidigare ut på nätet. De är idag inte enbart konsumenter av internet utan många ägnar mycket tid åt att skapa nytt innehåll som publiceras på nätet. Vad får dem att spendera all denna tid åt t.ex. sociala medier, spel och video? Är allt bara positivt eller finns det även risker? Dessa frågeställningar diskuterar vi under seminariet och kombinerar detta med fakta från rapporter, undersökningar och forskning inom området. Tillsammans tar vi oss närmare svaret på den viktiga frågan - Hur bör vi som skola förhålla oss till ungdomars vanor på internet och dra nytta av deras ökande intresse för att bidra till det digitala samhället? Peter Ellwe, IKT-pedagog på Wallerska skolan, Närkes Kils skola och Mellringeskolan A:12, B:12 När ryggsäcken är full av skam, skuld och oro kan det vara svårt att få plats med läxböcker! Statistik visar att 3-4 barn i varje klass är nära anhörig till någon som dricker för mycket, använder narkotika eller missbrukar medicin. Detta är ofta en familjehemlighet. Det krävs kunskap och mod att upptäcka och hjälpa dessa barn. Under seminariet kommer vi att prata om beroende, hur barnen påverkas och hur vi tillsammans kan göra bättre plats i ryggsäcken. Marit Äng och Mia Alfredson Hero, kuratorer på Sputnik, Förebyggande enheten A:13, B:13 Fokustaktik - ”Age of Distraction” Ungdomar har aldrig blivit mer störda i sina liv än nu. Skolarbete är utsatt för hög konkurrens: mobiltelefoner, facebook, youtube, tv-serier etc. Låg självkontroll och prokrastinering kan leda till: missade deadlines, stress, sämre resultat, skolk, låg självkänsla, depression, avhopp och hemmasitteri. Seminariet belyser låg skolmotivation, prokrastinering och självkontroll. Jag kommer att dela med mig av konkreta redskap och strategier som är lätta att ta till sig för att lyfta elever. En stund med nya tankar, igenkänning och reflektioner. ”Konsten att bestämma sig och göra det man bestämt” FokusTaktik har sin grund i KBT, är utmejslad ur praktiskt elevarbete i skolans värld, inspirerat av Walter Mischel och Richard Wisemans forskning. MathsArne Ekström Socionom/skolkurator/terapeut; Risbergska gymnasiet A:14, B:14 Hur får du dina elever att mår bättre? Tänk som dina elever, tänk normkritiskt! Vad kan du göra för att kunna vara normkritisk i just ditt tänk, i din undervisning? Vad kan du som lärare göra för just dina hbtq-elever? För att inte dra alla över en kam och hur kan du inkludera alla personer som du utbildar, barn som ungdomar. Under seminariet blir det utrymme för både frågor och samtal. Vi lovar att du kommer få en tankeställare kring normer och beteende och hur de hänger ihop. Cristian Rehn, ordförande i RFSL Örebro och Joachim Illena Bouveng, Kurator på RFSL Örebro A:15, B:15 Det kan väl inte va´ så farligt, det kommer ju från naturen! Skolans styrdokument är skollagen, läroplaner samt olika ämnes- och kursplaner. De ligger till grund för skolans ANDT-uppdrag och tobak och narkotika omnämns i texterna endast på ett fåtal ställen, och handlar då i stor utsträckning om att ge eleverna kunskap om skadeverkningar. Det drogförebyggande arbetet är en viktig samhällsfråga och påverkar barn och ungdomars liv. Att ge eleverna bra argument att säga nej till droger är därför värdefull kunskap som ni pedagoger kan bidra med. I denna workshop får du förslag på hur du kan lägga upp din undervisning kring ANDT, med särskilt fokus på tobak, cannabis och spice. Maria Lindborg, Planerare, Hållbar utveckling, Kommunledningskontoret, Örebro kommun samt fältare på förebyggande enheten, socialtjänsten, Örebro kommun Örebro kommun Barn och utbildning orebro.se A:16, B16 Familjer i olika länder" - Familjens integrationsprocess" Mahdi ger en bild av vilka processer som en familj genomgår i alla faser av en migration, före, under och efter. Vad är det som sker i familjens strukturer och hur påverkas de olika individerna, och gruppen, av att lämna allt känt och landa i det okända? I seminariet ges utrymme för frågor och samtal. Mahdi Mohamud, Mångfaldsutvecklare Språk och framtid A:17, B:17 Passar jag in? Nyanländas möte med idrottsundervisning Hur kan vi organisera undervisningen i Idrott och Hälsa för att på ett bra sätt möta nyanländas behov av undervisning i ämnet? Vilka begränsningar men framförallt möjligheter finns det? Seminariet inleds med en presentation av en licentiatuppsats (Huitfeldt, 2015) och övrig tangerande forskning i ämnet. Uppsatsens empiri är sex ungdomars berättelser om sin relation till fysisk aktivitet i hemlandet och i Sverige. Ungdomarna är 17-19 år gamla och har studerat på introduktionsprogrammet. Exemplen är hämtade från idrott och hälsa på ett introduktionsprogram, men omsättningsbara i alla skolformer och ämnen. Utifrån seminariedeltagarnas egna erfarenheter av undervisning kopplat till presentationen diskuteras möjligheter att utifrån kursplanen organisera undervisningen på ett för ungdomarna relevant sätt. Åke Huitfeldt, lärare i idrott och matematik, Umeå samt filosofie licentiat, Örebro Universitet A:18, B:18 ”Måste jag lämna det goda för att slippa det onda”. Idag lever alltför många barn och ungdomar i en hederskontext där de begränsas i sitt livsutrymme och i sina livsval. Två unga kvinnors berättelse om vad strävan efter att själv få forma sitt liv kan innebära. En oerhörd rädsla finns i hederskulturer för att det kollektiva systemet skall krackelera genom unga människors frigörelse. Hur agerar kollektivet, hur yttrar sig klanens makt när den ifrågasätts och rubbas i sina grundvalar? Under seminariet får ni, i berättelsens form, följa dessa unga kvinnor, ta del av deras vånda och tvivel på sig själva men också en frihetslängtan och ett stort mod och personlig styrka. Deras frågor återkommer under seminariet – till er. Peter Strand, kurator, Virginska gymnasiet A:19, B:19 Ingen föds till extremist! Cirka 20 unga människor från Örebro har rest till Syrien för att kriga. Några är idag döda! Hur förebygger vi radikalisering? Hur ser vi tecken på radikalisering? Vilka åker iväg? Varför åker man? Hur ska vi agera och reagera? Vad gör Örebro kommun konkret? Hur arbetar vi med de som återvänder? Det är några av de frågor som kommer upp under seminariet. Thomas Gustafsson, Verksamhetschef för Partnerskap Örebro och Fredrik Malm, Polis har jobbat med dessa frågor i två år A:20, B:20 Utbildning ur ett barnfattigdomsperspektiv – vad säger forskningen och hur ska vi arbeta i praktiken? Örebro kommun har motsvarande 210 fulla skolklasser med barn i ekonomiskt utsatta hushåll, eller rättare sagt 4189 barn. Dessa barn har generellt en tendens att må psykiskt sämre än andra barn. Familjens ekonomiska situation skapar en stress och oro i vardagslivet och barnen har, både nu och i framtiden, en större risk för missbruk, självmordsförsök och mortalitet. Familjens ekonomiska situation begränsar också ofta barnens sociala vardagsliv. Tillsammans påverkar detta barnen negativt vilket får genomslag i skolan och i skolarbetet. Workshopen består av ett föreläsningspass om barnfattigdom och dess konsekvenser på barns vardagsliv. Sedan följer ett pass där vi gemensamt diskuterar vilken roll skolan har och hur man i det praktiska arbetet skulle kunna att underlätta för barn i ekonomiskt utsatta hushåll. Anders Trumberg, fil.dr, strategisk planerare, Enheten för hållbar utveckling, Kommunledningskontoret A:21, B:21 Va?! Udda tal? Vad är det för konstigt med de talen? Språket – ett fantastiskt verktyg! Men som ger oss utmaningar i klassrummet. Är du som pedagog medveten om språket i just ditt ämne? Undrar du också hur du kan synliggöra skillnad och bygga broar mellan vardagsspråk och skolspråk? Har du, precis som vi, funderat på om du förstår vad det är du inte förstår? Under seminariet kommer vi att ge en kort teoretisk bakgrund för att sedan arbeta praktiskt med ovanstående frågor. Syftet med seminariet är att öka medvetenheten om språket i alla ämnen. Annika Walter, lärare på Virginska gymnasiet, kvalitetsutvecklare i Örebro kommun Jennypher Löfgren, lärare på Vivallaskolan, kvalitetsutvecklare i Örebro kommun Örebro kommun Barn och utbildning orebro.se A:22, B:22 Språk, lärande och undervisning I alla klasser finns elever med olika bakgrund, kunskaper och kanske med olika erfarenheter. Hur ger vi alla dessa elever likvärdiga möjligheter att lyckas? Vad är det nu vi skolan och lärare behöver lära oss? Och hur gör vi det? Seminariet utgår från egna erfarenheter, aktuell skolforskning och sociokulturell syn på lärande. Lärande förutsätter även aktivitet, engagemang och en lärandemiljö som erbjuder såväl höga förväntningar som stöttning och centralt är språket som ett grundläggande verktyg för att tänka, kommunicera och lära. Josefin ger konkreta exempel på hur vi lärare kan aktivera och stötta alla elever i deras lärande, men ger också möjlighet till samtal och eftertanke kring och förutsättningar för lärares eget professionella lärande i relation till elevernas behov. Josefin Nilsson, lärare och skolutvecklare / kvalitetsutvecklare i Örebro kommun A:23, B:23 Användning av datorer utmanar skrivandet Skiftet från papper och penna till dator och skärm betyder mer för elevernas skolskrivande än bara byte av skrivredskap. Det digitala skrivandet är komplext och kan ses som en ny skrivprocess, som dessutom sker i en miljö där sociala medier har stor inverkan på skrivandet. Flera elever kan inte alls skriva i skolan men några elever använder sociala medier för att finna hjälp i skrivandet. Eleverna positionerar sig i skrivroller i spänningsfält där elevernas deltagande, aktiviteter och språkande är nycklar i lärandet. Marie Nordmark, Universitetslektor, Örebro universitet A:24, B:24 Att skriva sig till läsning – erfarenheter från vuxenutbildningen När elever saknar skolbakgrund och inte kan läsa eller skriva på modersmålet är utmaningen stor när man studerar och lär sig svenska. Hur kan man göra för att lära sig svenska tillsammans när man har begränsade förutsättningar? Sedan hösten 2013 har vi på Språk och framtid (sfi) utvecklat ett arbetssätt med lärplattor som verktyg för att lära våra elever att läsa genom att skriva. Arbetssättet bygger på iWTR-metoden (integrated Write to Read), och genom arbetssättet upplever vi att eleverna blivit mer engagerade. De kan också i högre grad arbeta självständigt jämfört med tidigare arbetssätt. Upplägget: • Pedagogiken i centrum – Lärplattan ett verktyg. Prova praktiskt. • Samtal om möjligheter och svårigheter med iWTR- metoden (ASL/STL, att skriva sig till läsning) och lärplattor i undervisningen • Appar och hur de används i undervisningen. Exemplen är hämtade från vuxenutbildning, men är omsättningsbara i alla skolformer. Annika Skeppar och Malin Green, SFI-lärare Språk och framtid A:25, B:25 Språkverkstan – en hjälp på vägen för att lättare nå målen! Hur gör man när elever inte kommer framåt eller när grunderna i svenskan inte är befästa? Kom och låt dig inspireras av Språkverkstan. Vi vill dela med oss av våra erfarenheter. Innehållet kommer att kretsa kring: Det pedagogiska rummet. Kan ett rum öka lärandets effekt och hur skapar man en sådan miljö? Ni får se ett exempel på en lärmiljö som har utformats utifrån en pedagogisk tanke. Eleven i centrum. Hur får man det att lossna för eleven? Hur hittar man varje elevs sätt att lära? Ni får ta del av material, metoder och verktyg som möjliggör individualisering. Vi diskuterar bemötande, förväntningar, återkoppling och hur vi kan få eleven att ta ett större ansvar för sitt eget lärande. Exemplen är hämtade från vuxenutbildning, men är omsättningsbara i alla skolformer. Britt-Marie Gunnarsson och Petra Olsson, SFI-lärare, Språk och framtid A:26, B:26 Internationalisering – från engångsföreteelse till livslångt lärande Hur skapar man ett internationellt samarbete som fungerar mer än vid ett enstaka besök? Hur kan det bidra till dina elevers utveckling och lärande? Hur skapas bestående kunskap om, och förståelse för, såväl andras som den egna kulturen? Under seminariet delger vi lärdomar och erfarenheter från vårt mångåriga samarbete med Santa Fe College i Florida. Genom praktiska workshops kommer reflektioner och erfarenhetsutbyten ge er konkreta förslag på samarbetsformer i den egna vardagen. Nigel Smith-MacGowan och Magnus Riseby, lärare Tullängsgymnasiet A:27, B:27 Att vara förstelärare - att förlänga och förstärka rektors ledarskap - så här gör vi! I samband med förstelärarnas intåg i skolan tog vi chansen att kasta upp alla organisationens pusselbitar Örebro kommun Barn och utbildning orebro.se och lägga dem på nytt. Detta resulterade i en helt ny inre organisation, utan arbetslag och arbetslagsledare. Vi jobbar nu istället utifrån kommunens processledningsmodell med 10 utvecklingsprocesser där förstelärarna är en given del i ledningsteam och processledning. En av de tre förstelärarna fick dessutom ett utökat uppdrag med ansvar för kvalitetsutveckling. Med exempel från vår verksamhet hoppas vi inspirera och ge konkreta tips på hur skolutveckling kan se ut i en intensiv och utmanande vardag som rektor och förstelärare. Anders Adamson rektor och Anna-Eva Olsson förstelärare/kvalitetsutvecklare, Riksgymnasiet för döva och hörselskadade, Tullängsgymnasiet A:28, B:28 Vad skall jag använda det här till? – om att undervisa i matematik på ett studieförberedande program Programinfärgning var en självklarhet när jag undervisade på ett yrkesprogram och att matematiklärarna på Naturprogrammet kan hitta kopplingar mellan matematik och fysiken faller sig alldeles av sig själv. Att undervisa på ett studieförberedande program blev inte som jag föreställt mig. I karaktärsämnen på ekonomiprogrammet är eleverna motiverade och högpresterande, men de finner ofta matematiken irrelevant och meningslös. Jag har utarbetat ett arbetssätt för att förändra deras sätt att tänka kring matematik. I detta seminarium är exemplet matematik och ekonomiämnena, men tankarna fungerar så klart i andra kombinationer också. Målet för mig blev att systematisera den röda tråd som kopplar samman matematik med ekonomiämnet. Tillsammans med ekonomilärarna har vi enats kring gemensamma begrepp och samarbetsområden. Nyckeln är att hämta inspiration från ekonomins kontext så ett intresse för matematik väcks. Bodil Holmström matematik- och förstelärare på Rudbeckgymnasiet. A:29, B:29 Berättelser om en hoppfull framtid! - Framtidsveckan Många unga upplever idag oro och ångest inför framtidens utmaningar. Att känna mening, hopp och handlingskraft är livsviktigt för att kunna delta i skolarbetet och i livet. Detta seminarium handlar om att skapa nya hoppfulla berättelser som visar lokala lösningar på globala kriser. Det är också syftet med Framtidsveckan som pågår under vecka 40, tillsammans med Miljövänliga veckan. Genom att integrera veckan i skolarbetet lär sig eleverna hur de kan vara med och påverka med olika uttrycksmedel som sprider de goda exemplen – ett berättande som inger hopp och stärker förändringskraften! Läs mer på framtidsportalen.se Niklas Högberg, Omställningscoach, ROS-gruppen (Regional Omställning i Samverkan) Ankie Rauséus, samordnare av ROS-gruppen A:30, Kretsloppslandet, Tekniska kvarnen "Outside the box" – spelet som kan förändra ditt liv Tid: 8:15-11:15 (dubbelpass) Outside the box är ett värderingsspel som vänder sig till gymnasiegrupper eller en grupp pedagoger. Spelet handlar om att tänka nytt och annorlunda. Att slå sig lös från vanliga föreställningar. Då kan det som tidigare betraktats som dåligt bli bra och tråkigt bli roligt. Spelet och filmen Outside the Box vill ge inspiration och idéer till hur vi med små åtgärder kan göra vår konsumtion mer hållbar och på samma gång få det lite roligare. Örebro kommun/tekniska förvaltningen är övertygade om att vi når en hållbar utveckling med kunskap! Under läsåret erbjuder vi kostnadsfria lektioner i en interaktiv utställning; Kretsloppslandet. All vår verksamhet utgår från skolans styrdokument och mål. Max antal: 30 Patrik Evald och Greta Åström, Teknik- och miljöpedagoger, Kretsloppslandet, Tekniska kvarnen Örebro kommun Barn och utbildning orebro.se