Handling Kommunfullmäktige

Transcription

Handling Kommunfullmäktige
Handling 2015 nr 182
Kretslopp och vattennämndens förslag till va-taxa 2016
Till Göteborgs kommunfullmäktige
Kommunstyrelsens förslag
Kommunstyrelsen tillstyrker stadsledningskontorets förslag i tjänsteutlåtande den
9 oktober 2015 och föreslår att kommunfullmäktige beslutar:
Kretslopp och vattennämndens förslag till brukningstaxa och
anläggningstaxa för va-tjänster år 2016 fastställs.
---Vid behandlingen av ärendet i kommunstyrelsen antecknade Lars Hansson (SD) som
yttrande en skrivelse från den 21 oktober 2015.
Göteborg den 21 oktober 2015
Göteborgs kommunstyrelse
Ulf Kamne
Jonas Andrén
1(1)
Yttrande (SD)
Kommunstyrelsen 2015-10-21
Ärende 2.1.10
Yttrande gällande kretslopp- och vattennämndens förslag till VA-taxa 2016
I gällande budget tillåts VA-taxan att höjas med maximalt 5,5%. Nämnden föreslår, i likhet
med flera föregående år, att utnyttja maximalt tillåten höjning av taxan.
I Sverige finns idag nästan ingen inflation. Tidigare år har den endast varit någon procent.
Även löneökningarna framöver blir någorlunda modesta och definitivt under 5,5%. Sålunda
blir kostnadsökningarna låga för nämnden. Ändå föreslås taxehöjningarna bli såpass höga.
Sverigedemokraterna ställer sig därför frågande till dessa maxhöjningar år efter år.
Tjänsteutlåtande
Utfärdat 2015-10-09
Diarienummer 1415/15
Repronummer 0254/15
Stadsutveckling
Christina Bertilson
Telefon 031-368 02 14
E-post: [email protected]
Kretslopp och vattennämndens förslag till VA-taxa 2016
Förslag till beslut
I kommunstyrelsen och kommunfullmäktige:
Kretslopp och vattennämndens förslag till brukningstaxa och
anläggningstaxa för va-tjänster år 2016 fastställs.
Sammanfattning
Enligt kretslopp och vattennämndens reglemente ska nämnden ta fram förslag på
ändringarna i taxor och allmänna bestämmelser avseende va (vattenförsörjning och
avloppshantering) inför beslut i kommunfullmäktige.
I kommunfullmäktiges budget för år 2016 anges att den samlade finansieringen via
taxorna får höjas med maximalt 5,5 procent för va-verksamheten. Nämnden föreslår att
2016 års va-taxeutrymme för brukningstaxan höjs med 5,5 procent.
I likhet med år 2015 föreslås en differentierad höjning, med mindre höjning för
småhusfastigheter och en större höjning för övriga fastigheter (t ex flerfamiljshus,
verksamheter, allmänna lokaler), i syfte att skapa mer balans i prissättningen. För en
”normalvilla” beräknas en höjd brukningsavgift med ungefär 1,6 procent medan ett
flerfamiljshus med 15 lägenheter får en beräknad höjd brukningsavgift om ungefär
5,7 procent. För en ”normalvilla” beräknas den sammantagna höjningen av anläggningsavgiften bli ungefär 1,2 procent och för ett flerfamiljshus med 15 lägenheter beräknas
höjningen av anläggningsavgiften till ungefär 10,6 procent.
Stadsledningskontoret tillstyrker nämndens förslag till brukningstaxa och anläggningstaxa för va-tjänster år 2016. Ärendet kräver godkännande i kommunfullmäktige senast
2015-12-03 för att kretslopp och vattennämnden ska ha möjlighet att debitera föreslagna
avgifter från och med år 2016.
Ekonomiska konsekvenser
Processen med långsiktiga analysunderlag, inför år 2016 kallad ”Va-kostnader 2030”,
där kommunfullmäktige via stadens budget fastställer en möjlig höjning för va-taxeutrymmet har resulterat i en jämnare taxeutveckling. Ur ett medborgarperspektiv är det
viktigt med en jämn och trovärdig förändring av va-avgifterna.
Kretslopp och vattennämnden har i sin handling beskrivit effekterna av de föreslagna
höjningarna. Brukningsavgift och anläggningsavgift har beräknats enligt Svenskt
Vattens modell för schabloner för olika brukare. ”Typhus A” är en normalvilla och
1 (11)
”typhus B” är ett flerfamiljshus med 15 lägenheter. Beloppen är inklusive mervärdeskatt.
Brukningsavgiften består av en fast och en rörlig del. Nämndens förslag till avgiftshöjning innebär att normalvillan beräknas få en höjning med 91 kr/år till 5 784 kr/år.
För flerfamiljshuset innebär det att avgiften beräknas höjas med 177 kr/år per lägenhetshushåll till 3 281 kr/år.
Anläggningsavgiften består av tre delavgifter. Nämndens förslag till avgiftshöjning
innebär att för normalvillan beräknas en höjd avgift med cirka 2 tkr till 173 tkr. För ett
flerfamiljshus med 15 lägenheter beräknas en höjning med 37 tkr till 386 tkr.
De ekonomiska konsekvenserna för brukningsavgift dagvatten - gata är svårare att
beräkna då avgiften baseras på ansluten yta.
Barnperspektivet
Göteborgs stad måste säkerställa ett väl underhållet va-infrastruktursystem som kan
överlämnas till kommande generationer.
Jämställdhetsperspektivet
Stadsledningskontoret har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta
perspektiv.
Mångfaldsperspektivet
Stadsledningskontoret har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta
perspektiv.
Miljöperspektivet
Inom Göteborg utförs investeringar på dricksvattenverken, både i kapacitetshöjande
syfte men även för att minska riskerna för vattenburen smitta. Investeringar på ledningsnätet pågår kontinuerligt för att öka möjligheterna till en mer effektiv avloppsavledning.
Likaså utförs investeringar på Gryaab ABs avloppsreningsverk i syfte att säkerställa en
god avloppsrening samt övriga miljöeffekter som uppstår i samband med rening av
avloppsvattnet.
Omvärldsperspektivet
I beslutsmaterialet från kretslopp och vattennämnden (bilaga 1, diagram 4 – 13)
presenteras jämförelsematerial baserat på statistik från Svenskt Vatten. Materialet visar
jämförelser av brukningsavgift och anläggningsavgift mellan landets kommuner med
fler än 100 000 invånare, jämförelser mellan landets samtliga kommuner samt avgiftsrelationen mellan hushåll och lägenhet.
Sammanfattningsvis framgår att Göteborgs brukningsavgift i relation till andra
kommuner i Sverige placerar sig på den lägre delen, dock högre upp om jämförelse görs
gentemot större kommuner med fler än 100 000 invånare. Göteborgs anläggningsavgift i
relation till andra kommuner ligger högt till vid jämförelse av småhus men medel vid
jämförelse av flerfamiljshus.
Enligt underhandsinformation från förvaltningen är det svårt att göra jämförelser av
taxan mellan olika kommuner. Olika kommuner kan ha olika förutsättningar som till
exempel topografi, kommunstorlek och befolkningstäthet. Sammanfattningsvis ger
Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande
2 (11)
bilagda diagram en indikation på Göteborgs taxenivåer i förhållande till övriga
kommuner i landet.
Bilaga 1
Kretslopp och vattennämnden, förslag till VA-taxa 2016, pu
Bilaga 2
Kretslopp och vattennämnden, förslag till VA-taxa 2016, tu, bifogas
som pdf-fil
Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande
3 (11)
Ärendet
Enligt kretslopp och vattennämndens reglemente ska kommunfullmäktige fastställa de
av nämnden förslagna ändringarna i taxor och allmänna bestämmelser avseende va
(vattenförsörjning och avloppshantering) vilket brukar ske under hösten året innan
själva taxan ska börja tillämpas.
Kretslopp och vattennämnden beslutade 2015-09-29 att översända nämndens beslut om
”Förslag till VA-taxa 2016” för fastställande i kommunfullmäktige. Ärendet kräver godkännande i kommunfullmäktige senast 2015-12-03 för att kretslopp och vattennämnden
ska ha möjlighet att debitera föreslagna taxor från och med år 2016.
Bakgrund
Va-kollektivet utgörs av de abonnenter som är anslutna till det allmänna va-systemet
och nyttjar kommunens va-tjänster. Enligt Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster
ska va-avgiften täcka va-verksamhetens nödvändiga kostnader.
Enligt det generella ägardirektivet för delägda bolag (Grefab AB, Gryaab AB samt
Renova AB) ska samråd ske med ägarkommunerna innan respektive styrelse fastställer
avgiften, som är en del av de kostnader som taxan ska finansiera.
Hanteringsordningen för va-taxan är att kommunfullmäktige i sin budget fastställer
nivån för möjlig höjning av va-taxeutrymmet. Budget för år 2016 beslutades av
kommunfullmäktige 2015-06-15 och anger att den samlade finansieringen via taxorna
får höjas med maximalt 5,5 procent för va-verksamheten.
Underlaget till kommunfullmäktiges budget 2016 utgörs av material från stadsledningskontoret som arbetats fram under perioden januari-februari 2015. Det väsentligaste
underlaget har för stadsledningskontoret utgjorts av ”Va-kostnader 2030” som gör det
möjligt att relatera det årliga va-taxebeslutet för brukningstaxan till ett långsiktigt
underlag. Förvaltningen för kretslopp och vatten har ställt samman ”Va-kostnader
2030”med övrig information till en ”Rapport: Förutsättningar för finansiering av VAverksamheten 2016” som överlämnades från förvaltningen för kretslopp och vatten till
stadsledningskontoret under december 2014.
Brukningsavgift – ”Va-kostnader 2030”
I enlighet med den process för fastställande av va-taxan som kommunstyrelsen tog
beslut om i april 2010, gör förvaltningen för kretslopp och vatten i samverkan med
Gryaab AB en årlig bedömning av den långsiktiga planeringen samt utvecklingen av
investeringar och nettokostnader för den samlade va-verksamheten och dess genomslag
på utvecklingen av va-taxans brukningsavgift. Ambitionen har varit att eftersträva en
jämnare utveckling av taxeutrymmet för va-verksamheten som långsiktigt säkerställer
dess finansiering. Tanken med en jämn utveckling av va-taxans brukningsavgift över
tid, är att det egna kapitalet hos kretslopp och vattennämndens va-verksamhet på kort
sikt får utgöra en regulator. Alternativet som medför att det egna kapitalet hålls
oförändrat, innebär att taxebanan fluktuerar. Ur ett medborgarperspektiv är det viktigt
med en jämn och trovärdig förändring av va-avgifterna.
Bedömningen inför år 2016 benämndes ”Va-kostnader 2030”. Förvaltningen för
kretslopp och vatten samt Gryaab AB redovisade tillsammans de investeringar som
planeras för va-verksamheten fram till år 2030, samt utvecklingen av underhålls- och
Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande
4 (11)
förnyelsekostnader. Eventuella effekter av ”Västsvenska paketet” och klimatanpassningar som inte är kända medräknades inte i underlaget.
”Va-kostnader 2030” visar vilket årligt brukningstaxe-utrymme fram till år 2030 som är
en rimlig ökning för att möta bedömda driftskostnader, planerat underhåll samt kapitaltjänstkostnader. Det årliga utrymmet är att se som en riktlinje om vilken nivå på taxehöjningarna som är att vänta fram till år 2030. Det innebär en uppskattning cirka 15 år
framåt i tiden, där antaganden avseende de närmast kommande åren är mer säkra.
Dagvatten
I maj 2014 (d-nr 0758/14) fick kretslopp och vattennämnden ett uppdrag av kommunstyrelsen om att påbörja en översyn och arbeta fram ett underlag för ställningstagande
till förändring av taxekonstruktion samt ABVA (Allmänna Bestämmelser för brukande
av Göteborgs Stads allmänna VA-anläggning) avseende dagvatten. Uppdraget pågår och
kommer att hanteras i kommande budgetunderlag.
Kretslopp och vattennämndens förslag till va-taxa 2016
Det finns två slags va-taxor, dels en brukningstaxa och dels en anläggningstaxa.
Brukningstaxan erläggs av abonnenter anslutna till va-systemet, den består av en fast
och en rörlig del. Anläggningstaxan är en engångsavgift bestående av tre delar, som
faktureras vid anslutning av fastigheter eller ytor.
Fastigheter med egen vattentäkt och som enbart är anslutna till allmänt avloppsnät
debiteras avloppsackord, avgiften är beroende av fastighetstyp.
Väghållare betalar brukningsavgift dagvatten för gator och vägar anslutna till
kommunens dagvattensystem, baserat på ansluten yta för gator och vägar med fler än
500 fordon per dygn. I Göteborg är det väghållarna Trafikverket samt Göteborgs stads
trafikkontor som debiteras.
Brukningsavgift
Kretslopp och vattennämnden föreslår att va-taxeutrymmet för brukningsavgifter höjs
med 5,5 procent vilket överensstämmer med det utrymme som kommunfullmäktige
beslutade om.
Intäktsökningen i bilagt material har baserats på augusti-prognos 2015, uppräkning har
gjorts med 5,5 procent till 853,5 mkr.
Belopp i mkr
Brukningstaxeintäkter
Budget 2015
Prognos 2015 per
augusti (UR2)
Beräknat taxeförslag 2016
810
809
854
Nämnden beskriver att senaste årens minskade vattenförsäljning har planat ut. För år
2015 prognostiseras en försäljning något över budget. För år 2016 bedömer nämnden nu
en försäljning om 43,6 Mm3 vilket är en något högre volym än de 43,0 Mm3 som
antogs i budgetunderlagsmaterialet för år 2016 som Stadsledningskontoret erhöll i
december 2014.
Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande
5 (11)
Nämndens förslag beskrivs innebära att den årliga brukningsavgiften för en villa med
normalförbrukning (typhus A) beräknas höjas sammantaget med 1,6 procent. För ett
mindre flerfamiljshus med 15 lägenheter och normalförbrukning (typhus B) beräknas
brukningsavgiften sammantaget höjas med 5,7 procent. För år 2015 beräknades motsvarande höjning till 1,9 procent respektive 6 procent.
Historiskt sett har höjningen av brukningsavgiftens delar varit lika. År 2015 gjordes en
differentierad höjning vilket även föreslås för år 2016. Bakgrunden är nämndens vilja
att kompensera ”småhus/villa” som inte kan nyttja mätarens fulla kapacitet.
⋅
Den fasta avgiften (som sätts efter vattenmätarens storlek) behålls oförändrad för
”småhus/villa” medan den höjs för ”övrig fastighet” med 10 procent.
⋅
Den rörliga avgiften som beräknas efter vattenförbrukningen höjs med
3,7 procent.
⋅
Självavläsningsrabatten behålls oförändrad.
⋅
Avgift för avloppsackord behålls oförändrad i likhet med den fasta avgiften
ovan.
⋅
Avgiften för dagvatten från allmän platsmark ”dagvatten gata” debiteras
väghållarna Trafikverket samt Trafikkontoret. Avgift klass 2 höjs med
3,7 procent och avgift klass 3 sätts till samma pris som klass 2.
I ”bilaga 1 diagram 8” visas brukningsavgiften år 2015 för anslutning av ett villahushåll
i Göteborg i relation till anslutning av ett lägenhetshushåll för Sveriges kommuner.
Göteborg befinner sig i den högre delen av diagrammet. Med nämndens förslag till
brukningstaxa för år 2016 sjunker Göteborgs faktor från 1,83 till 1,77. Enligt uppgift
från förvaltningen finns ingen ”målfaktor” formulerad för närvarande, utan målet är att
sträva nedåt.
Anläggningsavgift
Utredningen ”Va-kostnader 2030” omfattar inte anläggningstaxan. Kommunfullmäktiges budgetbeslut kommenterar inte anläggningstaxan specifikt.
En investering för byggnation av va-anläggning för anslutning av fastigheter ska
motsvara inkomsten från anläggningstaxan sett över en tidsperiod. En investering kan
ske under ett eller flera år. Anslutning av fastigheter kan dröja flera år efter
investeringen.
Investeringsutgifter för utbyggnad av va-ledningar periodiseras i 50 år, sedan år 2012
periodiseras även inkomsten från anläggningstaxan över 50 år. Enligt underhandskontakt med förvaltningen utgör de årliga inkomsterna från anläggningsavgiften cirka
30-35 mkr. Påverkan på resultatet blir följaktligen marginell de närmaste åren,
intäkterna beräknas öka med drygt 0,6 mkr per år.
Enligt underhandsuppgift från förvaltningen varierar kostnadstäckningen för olika
exploateringsprojekt, under perioden 2007 – 2014 har den som helhet uppgått till
69 procent. Nämnden har via inriktningsdokument gett förvaltningen i uppdrag att öka
täckningsgraden på exploateringsinvesteringar. En förbättrad kostnadstäckning i
exploateringsprojekt beräknas uppnås genom en föreslagen differentierad höjning av
anläggningsavgiften. Nämnden beskriver att anslutningsavgiften för småhus som har en
gemensam förbindelsepunkt samt flerfamiljshus är oskäligt låg i relation till småhus
Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande
6 (11)
med egen förbindelsepunkt, och vill i likhet med det föregående året därför differentiera
årets höjning av förbindelsepunktsavgiften i syfte att åtgärda obalansen.
Vilket genomslag genomförda förändringar för med sig beskrivs vara för tidigt att
avgöra, men nämnden beskriver i bilagt material att simuleringar har gjorts som visar att
förändringen leder i rätt riktning. Först i början av år 2017 när förvaltningen har två år
med justerad avgift som erfarenhet, bedöms det möjligt att kunna se en mer säkerställd
förändring.
I ”bilaga 1 diagram 13” visas anläggningsavgiften år 2015 för anslutning av ett villahushåll i relation till ett lägenhetshushåll för Sveriges kommuner. Göteborg befinner sig
i den högre delen av diagrammet på faktor 7,4. Med nämndens förslag till anläggningstaxa för år 2016 beräknas Göteborgs faktor sjunka till 6,7. Enligt uppgift från
förvaltningen finns ingen ”målfaktor” formulerad för närvarande, utan målet är att
sträva nedåt.
Nämnden föreslår att de tre delarna i anläggningsavgiften höjs på ett sådant sätt att den
sammantagna avgiftshöjningen beräknas bli 1,2 procent för en villa med normalförbrukning (typhus A) och 10,6 procent för ett mindre flerfamiljshus med
15 lägenheter och normalförbrukning (typhus B). Föregående år beräknades den
sammantagna avgiftshöjningen till 1,4 procent respektive 7,9 procent.
⋅
Förbindelsepunktsavgiften behålls oförändrad för ”småhus” och höjs med
15 procent för ”övrig fastighet”.
⋅
Tomtyteavgiften höjs med 4 procent.
⋅
Servisavgifterna behålls oförändrade.
⋅
Avgifterna för ”dagvatten gata” behålls oförändrade. Enligt uppgift från förvaltningen debiteras inte väghållarna Trafikverket och Trafikkontoret någon
avgift.
Riskbedömning
Nämndens taxeförslag för år 2016 innehåller ingen riskbedömning. Stadsledningskontoret bedömer att det finns en risk i att uppskattad försåld volym vatten avviker från
gjorda antaganden. Enligt uppgift i budgetunderlagsmaterialet för år 2016 motsvarar en
minskad eller ökad vattenförsäljning om 0,1 miljoner kbm ett intäktsbortfall eller en
intäktsökning om cirka 1,3 mkr.
Eget kapital
Kommunfullmäktige har beslutat om en riktnivå för kretslopp och vattennämndens vaverksamhet om mellan 20 – 30 mkr för eget kapital om inget annat kan motiveras.
Nämnden har valt att låta kommunfullmäktiges uppfattning tills vidare vara vägledande.
Förvaltningen har ett uppdrag från sin nämnd om att ta fram ett förslag om vilken nivå
på det egna kapitalet som den samlade va-verksamheten i Göteborg bör ha, dvs även
Göteborgs andel av Gryaab AB beaktas. Enligt underhandsinformation från
förvaltningen är detta arbete påbörjat.
Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande
7 (11)
Belopp i mkr, kretslopp och vattennämndens va-verksamhet
Resultat
Utgående eget kapital 2014
19,7
Återredovisning till KS (dom i Statens va-nämnd)
Summa
Prognostiserat resultat 2015 resultat och eget kapital
(augusti)
Eget kapital
-16,8
2,9
-2,0
0,9
Kretslopp och vattennämndens va-verksamhet prognostiserar per augusti ett resultat för
år 2015 som uppgår till -2,0 mkr vilket beräknas ge ett eget kapital för år 2015 om
0,9 mkr. I förhållande till budget 2015 är det prognostiserade resultatet en positiv
avvikelse. Enligt kompletterande information som har erhållits från förvaltningen finns
det för närvarande inga signaler om ett ekonomiskt utfall för år 2016 som skulle leda till
ett lägre eget kapital.
Stadsledningskontorets bedömning
I likhet med år 2015 föreslås en differentierad höjning av brukningsavgift och
anläggningsavgift. En mindre höjning för småhusfastigheter och en större höjning för
övriga fastigheter (t ex flerfamiljshus, verksamheter, allmänna lokaler) i syfte att skapa
mer balans i prissättningen. Stadsledningskontoret har inget att invända emot nämndens
förslag.
Brukningstaxa
Enligt underhandsinformation har Göteborgs stad under oktober 2015 samrått med
Gryaab AB avseende 2016 års avgift. Styrelsen för Gryaab AB planeras besluta om
2016 års avgift på styrelsemöte 2015-10-16.
I nämndens material anges en beräknad höjning av intäktsramen för år 2016, dock
kommenteras inte beräknad kostnad, resultat eller eget kapital för år 2016. Den
föreslagna höjningen av brukningsavgiften har inte i materialet värderas och prövats i
relation till beräknade kostnader. Stadsledningskontoret och förvaltningen har haft en
underhandsdialog där kompletterande information har lämnats för att möjliggöra en
översiktlig värdering av nämndens förslag. Förvaltningen för kretslopp och vatten
arbetar i dialog med stadsledningskontoret med att ta fram en rutinbeskrivning för vad
underlagen i taxeprocessen ska innehålla.
Vid underhandskontakt med förvaltningen för kretslopp och vatten har Stadsledningskontoret erhållit kompletterande information om översiktligt beräknad budget för
år 2016. Vid värdering jämfört med budgetunderlagsmaterialet har förvaltningen angett
några förändringar. Sammantaget beräknas förändringarna medföra tämligen
oförändrade taxeintäkter, lägre externa intäkter från sidoordnad verksamhet samt lägre
kostnader vilket gör att förvaltningen bedömer att den sammanlagda effekten för år
2016 inte kommer att ge ett lägre eget kapital än den nivå som prognostiseras för år
2015.
⋅
Den uteblivna dagvattenintäkten på grund av dom i Statens va-nämnd beräknas
kompenseras av en beräknad högre volym sålt dricksvatten.
Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande
8 (11)
⋅
Den kostnadsuppgift som lämnades förväntas nu sammantaget hamna på en
lägre nivå. Lönekostnaderna samt sociala avgifter (vilket även inkluderar ny
pensionsberäkning) förväntas bli lägre. Den avgift som erläggs till Gryaab AB
beräknas bli lägre. Stadens internränta har justerats ned från 3 procent till
2,5 procent vilket ger lägre räntekostnader. Avskrivningarna för år 2016
beräknas bli kostnadsmässigt högre.
Stadsledningskontoret konstaterar att baserat på nämndens förslag tillsammans med den
kompletterande informationen som har lämnats av förvaltningen, så bedöms det rimligt
att hela taxeutrymmet utnyttjas i enlighet med nämndens förslag.
Anläggningstaxa
I budgetunderlagsmaterial inför taxa 2015 beskrevs ett behov av att höja anläggningstaxan med 10 procent, dels för år 2015 och dels för var och ett av de 2-3 kommande
åren därefter för att nå ökad kostnadstäckning. Anläggningsavgiften har ingen
avgörande betydelse för va-kollektivet då inkomsten och intäkten utgör en mindre del
av totala intäkter. För den fastighetsägare som ska betala anläggningsavgiften kan det
dock bli en betydande höjning. Stadsledningskontoret finner det viktigt att det inför
taxa 2017 görs en ny bedömning av kommande års planerade höjningar i ett långsiktigt
perspektiv.
Sammanfattning
Stadsledningskontoret bedömer sammanfattningsvis att med den information som finns
tillgänglig så ställer sig stadsledningskontoret bakom den taxeökning och fördelning
som kretslopp och vattennämnden föreslår . Stadsledningskontoret tillstyrker nämndens
förslag till brukningstaxa och anläggningstaxa för va-tjänster år 2016.
Stadsledningskontoret
Christina Bertilson
Jessica Granath
Planeringsledare
Avdelningschef
Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande
9 (11)
Kretslopp och vattennämnden
Utdrag ur protokoll
Sammanträdesdatum 2015-09-29
Bilaga 1
§ 118 Dnr 1367/13
VA-taxa 2016
Förvaltningen har 2015-09-17 upprättat ett tjänsteutlåtande i rubricerat ärende.
Beslut
1. Kretslopp och vattennämnden godkänner förvaltningens förslag till VA-taxa för
2016 enligt bilaga 2 och översänder det till kommunstyrelsen och
kommunfullmäktige för fastställande,
2. Paragrafen förklaras omedelbart justerad.
Vid protokollet
Anna Bäcklund
2015-09-29
Ordförande
Jöran Fagerlund
Justerare
Claes Johansson
Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande
10 (11)
Tjänsteutlåtande
Utfärdat 2015-09-17
Diarienummer 1367/13
Strategiska samordningsstaben
Marie Falk
Telefon 031-368 70 29
E-post: [email protected]
VA-taxa 2016
Förslag till beslut
1. Kretslopp och vattennämnden godkänner förvaltningens förslag till VA-taxa för
2016 enligt bilaga 2 och översänder det till kommunstyrelsen och
kommunfullmäktige för fastställande.
2. Paragrafen förklaras omedelbart justerad.
Sammanfattning
Ärendet har 2015-08-26 §100 varit ett informationsärende i Kretslopp och
vattennämnden. Stadens budget för 2016 anger att den samlade finansieringen via
taxorna får höjas med maximalt 5,5 procent för VA-verksamheten. Kretslopp och
vattennämnden ska utifrån detta ta fram förslag till taxa som ska översändas till
kommunfullmäktige för beslut i samband med detaljbudget under hösten 2015.
Kretslopp och vatten föreslår att intäkterna från taxan för brukningsavgifter höjs med
det beviljade utrymmet 5,5 procent, för att finansiera den förväntade kostnadsutvecklingen i verksamheten och hålla en jämn taxeutveckling. Föregående år höjdes
intäkterna med 5 procent.
Förslaget innebär att den fasta brukningsavgiften behålls oförändrad för småhus men
höjs med 10 procent för övriga fastigheter. Den rörliga brukningsavgiften höjs med 3,7
procent till 16,72 kr/m3 inkl moms. Även avgift för Dagvatten Gata höjs med 3,7
procent. Anläggningsavgifterna höjs på ett sätt som bedöms kunna öka kostnadstäckningen för exploateringar. Servisavgiften behålls oförändrad, tomtyteavgiften höjs 4
procent och förbindelsepunktsavgiften behålls oförändrad för småhus men höjs 15
procent för övriga fastigheter.
Kretslopp och vatten
Henrik Kant
Förvaltningschef
Bilagor
Bilaga 1.
Bilaga 2.
Diagram 1 – 13
Förslag till VA-taxa 2016
1(15)
Ärendet
Kretslopp och vattennämnden har att besluta om förslag till VA-taxa för 2016. Ärendet
har 2015-08-26 §100 varit ett informationsärende i Kretslopp och vattennämnden.
Bakgrund
VA-taxan ska enligt lagen om allmänna vattentjänster finansiera VA-verksamhetens
kostnader enligt självkostnadsprincipen. Enligt politiska beslut ska taxeutvecklingen
hållas på en jämn nivå.
Kretslopp och vatten sammanställde i december 2014 ett PM om förutsättningarna för
finansiering av VA-verksamheten 2016. Där redovisades förväntade förändringar för
verksamheten och dess ekonomiska konsekvenser samt hur olika scenarion påverkar det
egna kapitalet. I kommunfullmäktiges beslut 2015-06-15 om budget 2016 anges mål
och inriktning för olika verksamhetsområden. För taxekollektiven anges att den samlade
finansieringen via taxorna får höjas med maximalt 5,5 procent för VA-verksamheten.
Kretslopp och vattennämnden ska utifrån denna ram ta fram förslag till hur intäkterna
ska debiteras olika tjänster och brukare i det förslag till taxa som sedan översänds till
kommunfullmäktige för beslut i samband med detaljbudget under hösten.
På Kretslopp och vattennämndens sammanträde 2014-06-26 togs beslut om att i
samband med taxeförslag för 2015 utreda möjligheten att förändra de olika
anläggningsavgifternas inbördes nivå. Syftet var att kunna förbättra kostnadstäckningen
på exploateringsinvesteringar. Denna inriktning var utgångspunkt för 2015 års översyn
av anläggningsavgifterna och har även varit utgångspunkt för årets översyn.
Förvaltningens överväganden
Intäktsökning
För taxekollektiven anges i kommunfullmäktiges budget att den samlade finansieringen
via taxorna får höjas med maximalt 5,5 procent för VA-verksamheten. Förvaltningen
föreslår att intäkterna från taxans brukningsavgifter höjs i enlighet med ramen. Om
beräkning baseras på det prognostiserade utfallet 2015 enligt månadsrapport i augusti
(809 Mkr) innebär det att intäkterna från brukningsavgifter 2016 får öka med 44,5 Mkr.
Beteendeförändringar
Utifrån den försäljning som skett till och med augusti månad görs bedömningen att
försäljningen av dricksvatten i Göteborg kommer att bli 43,5 Mm3 år 2015, vilket
innebär något över budget för 2015 (43,0 Mm3) vid årets slut.
Stadens prognos för befolkningsförändringar visar på en långsam men stadig ökning av
antal invånare. Samtidigt som vi blir fler i Göteborg kan man se att den enskilde
göteborgaren använder mindre vatten för varje år som går. Det kan vara en konsekvens
av ett allmänt ökat miljömedvetande men sannolikt bidrar i hög grad att moderna diskoch tvättmaskiner använder allt mindre vatten samtidigt som snålspolande armaturer
installeras vid renovering och nybyggnation.
Försäljning till industri och andra verksamheter antas bli oförändrad under
planperioden.
Det är en tydlig nedåtgående trend för förbrukning per invånare men förvaltningen gör
bedömningen att ett trendbrott har passerats, där befolkningsökningen påverkar mer och
Göteborgs Stad, Kretslopp och vatten, tjänsteutlåtande
2(15)
att den totala försäljningen därmed ökar igen. Det är en något annorlunda bedömning än
vad som gjordes i december i PM ”Förutsättningar för finansiering av va-verksamheten
2016” då bedömningen var att försäljning 2015 skulle ligga på 43,0 Mm3. I bilaga 1
finns diagram som illustrerar detta, diagram 1-3.
Sammanfattningsvis bedöms den totala försäljningen öka något jämfört med utfall 2014
och underlag för budget och prissättning av de rörliga avgifterna 2016 är 43,6 Mm3
dricksvatten.
Sedan länge finns också en trend att fastigheter med stora vattenmätare ser över sina
kostnader och byter till mindre vattenmätare när det är möjligt. Den trenden fortsätter
och innebär att intäkter från de fasta brukningsavgifterna minskar om inte
avgiftshöjningen anpassas.
Behovet av taxeökning dämpas av att försåld volym förväntas öka, medan trenden med
mindre storlek på vattenmätare medför behov av större höjningar på de fasta avgifterna.
Förslag till brukningstaxa
Med utgångspunkt i prognos för försåld volym dricksvatten och antal kunder per
abonnemangstyp (fasta avgifter) som kan förväntas under 2016 ska brukningstaxans
prislista utformas för att maximalt ge den höjning av intäkterna som fullmäktige har
godkänt.
Brukningstaxans fasta avgift sätts efter vattenmätarens storlek eftersom det är ett
rättvisande mått på vilken nytta fastigheten har av sitt abonnemang. Vattenmätarens
storlek har stor betydelse för hur mycket vatten som momentant kan tappas.
Under många år har höjning av brukningstaxan gjorts genom att höja alla avgifter lika
mycket. För 2015 genomfördes en differentierad höjning med utgångspunkt att minska
skillnaden i avgiftsuttag för ett villahushåll och ett hushåll boende i lägenhet. Det
innebär att avgifterna höjdes på ett sådant sätt att ”Övrig fastighet” fick en relativt sett
större höjning än ”Småhus”.
Den minsta vattenmätaren har ett lågt pris för småhuskunder och ett högre pris för
”Övrig fastighet”. Skillnaden finns för att ett villahushåll inte kan nyttja hela den
kapacitet som mätaren har, och därför är det inte rimligt att man betalar samma avgift
som en ”Övrig fastighet”. Den minsta vattenmätaren kan användas för upp till åtta
lägenheter i ett flerfamiljshus. Idag är skillnaden i avgift dock mycket mindre.
Under våren 2015 meddelades dom från Statens VA-nämnd i tvisten med Trafikverket
avseende brukningsavgift Dagvatten Gata. Domen innebär att befintlig taxekonstruktion
med differentierad avgift efter trafikintensitet inte är tillåten. Taxans utformning är
under omarbetning men tillsvidare tas betalt med samma avgift för ”klass 2” och ”klass
3”.
Förvaltningen föreslår att höjningen av taxans brukningsavgifter genomförs på liknande
sätt för 2016 som föregående år:
•
fast avgift för småhus behålls oförändrad,
•
fast avgift för övriga fastigheter höjs med 10 procent,
•
den rörliga avgiften, som beräknas efter vattenförbrukningen, höjs med 3,7
procent,
•
avgift klass 2 för Dagvatten Gata, som debiteras Trafikverket och Trafikkontoret, höjs på samma sätt som den rörliga avgiften, med 3,7 procent
Göteborgs Stad, Kretslopp och vatten, tjänsteutlåtande
3(15)
•
avgift klass 3 för Dagvatten Gata sätts till samma pris som klass 2 i enlighet med
domen i Statens va-nämnd, och
•
självavläsningsrabatten behålls oförändrad.
Med ovanstående riktlinjer kan konsekvenserna för olika brukarkategorier beräknas.
Årsavgift 2015
inkl moms
Årsavgift 2016
inkl moms
Höjning
kr/år
Höjning
procent
Typhus A
5 693 kr
5 784 kr
91 kr
1,6 %
Typhus B
46 573 kr
49 222 kr
2 649 kr
5,7 %
I Svenskt Vattens statistik görs jämförelser mellan kommuner med hjälp av två typhus:
Typhus A
Ett småhus med en tomtyta som är 800 m2 och en årlig förbrukning på 150 m3. Typhus
A har den minsta sortens vattenmätare som kallas qn2,5.
Typhus B
Ett flerfamiljshus med 15 lägenheter på en 800 m2 stor fastighet. Typhus B har två
vattenmätare av storlek qn2,5 och en årsförbrukning 2 000 m3.
Enligt Svenskt Vattens statistik över VA-taxor i landets kommuner kan man se att för
brukningsavgifter för småhus (typhus A) är Göteborg en av de dyraste bland de
kommuner som har fler än 100 000 invånare med en avgift som är nästan dubbelt så hög
som i Stockholm. I motsvarande jämförelse för flerfamiljshus (typhus B) ligger
Göteborgs brukningsavgifter något lägre. Jämför man med landets alla kommuner blir
bilden annorlunda. Avgift för typhus A ligger under median och avgift för typhus B
ännu lite lägre, se diagram 4 -7 i bilaga 1.
En trolig anledning till att Göteborgs taxor ligger på mitten eller högre när de större
svenska kommunerna jämförs, är att Göteborg kostnadsför det planerade underhållet.
Övriga större kommuner finansierar i större utsträckning planerat underhåll genom lånat
kapital, vilket ger lägre kostnader de första 20-25 åren för att därefter resultera i högre
kostnader.
I diagram 8 i bilaga 1 visas hur relationen mellan brukningsavgift för ett hushåll i villa
jämfört med ett hushåll i lägenhet ser ut i Sveriges kommuner med 2015 års taxor.
Faktor 2 betyder att brukningsavgiften är dubbelt så hög för ett hushåll i villa jämfört
med ett lägenhetshushåll. Göteborg har faktor 1,83, Malmö har 1,50 och Stockholm
1,98. Denna faktor blir för Göteborg med ovanstående förslag 1,77, vilket är ett steg i
rätt riktning.
Förslag till anläggningsavgifter
Anläggningsavgift, som ibland kallas anslutningsavgift, är en engångsavgift som betalas
när en fastighet beställer anslutning till det allmänna VA-ledningssystemet. Intäkter från
anläggningsavgifterna ska bidra till finansiering av de investeringar som krävs för att
ansluta nya fastigheter. Om inte avgiften fullt ut finansierar kostnaderna för de
investeringar som krävs för att ansluta nya fastigheter (det vill säga att
Göteborgs Stad, Kretslopp och vatten, tjänsteutlåtande
4(15)
kostnadstäckningen är mindre än 100 procent) står intäkter från brukningsavgifter för
den resterande delen. Intäkter från anläggningsavgifter periodiseras på 50 år.
Anläggningstaxan är uppdelad i tre avgiftskomponenter som tillsammans ska spegla
fastighetens nytta av sin VA-anslutning:
- servisavgift (beror på servisledningens dimension och ska motsvara kostnaden
för att bygga en servisledning)
-
tomtyteavgift (beror på fastighetens area och är ett mått på nytta men speglar i
viss mån kostnader för att bygga ledningsnät till nästa kund)
-
förbindelsepunktsavgift (beror på vattenmätarens storlek och är ett mått på nytta
då mätarens storlek avgör storlek på maximal momentanförbrukning)
För bostadsfastigheter gäller enligt rättspraxis att tomtyteavgiften inte får överstiga
summan av servisavgift och förbindelsepunktsavgift. Detta för att inte tomtytan ska
utgöra en oskäligt stor del av den totala avgiftsuttaget vilket inte anses förenligt med
nyttoprincipen. Statistiken visar att prissättningen av de olika avgiftskomponenterna i
anläggningstaxan inte är balanserad idag och att avgiften för anslutning av
flerfamiljshus eller flera småhus som har en gemensam anslutningspunkt är oskäligt låg
för att motsvara fastighetens andel i den allmänna anläggningen.
Med samma motiv som för brukningsavgifterna ska förbindelsepunktsavgiften för ett
småhus med den minsta mätarstorleken vara mindre än förbindelsepunktsavgift för
samma mätarstorlek för en ”Övrig fastighet”. Ett sätt att komma till rätta med den dåliga
kostnadstäckningen i exploateringsprojekten är att öka skillnaden i förbindelsepunktsavgift mellan ”Småhus” och ”Övrig fastighet”. Ett första steg i den riktningen
togs med taxa 2015 och förvaltningen föreslår samma inriktning för taxa 2016. En
utvärdering av vilket genomslag förändringen får är för tidigt att göra, men simulering
med fastigheter som kommer att debiteras under 2016 tyder på att en sådan förändring
leder i rätt riktning. I början av 2017, när data för två år med justerad avgift finns
tillgänglig, bör man kunna se en mer säkerställd förändring i statistiken.
Förvaltningen föreslår att höjningen av taxans anläggningsavgifter genomförs på
följande sätt:
•
förbindelsepunktsavgift för småhus behålls oförändrad,
•
förbindelsepunktsavgift för övriga fastigheter höjs med 15 procent,
•
tomtyteavgiften höjs 4 procent,
•
servisavgifterna behålls oförändrade,
•
avgifterna för Dagvatten Gata, som debiteras Trafikverket och Trafikkontoret,
behålls oförändrade.
Med ovanstående riktlinjer kan konsekvenserna för olika brukarkategorier beräknas.
Anläggningsavgift Anläggningsavgift Höjning
2015 inkl moms
2016 inkl moms
procent
Typhus A
171 520 kr
173 500 kr
1,2 %
Typhus B
349 020 kr
386 000 kr
10,6 %
Göteborgs Stad, Kretslopp och vatten, tjänsteutlåtande
5(15)
Svenskt Vattens statistik över anläggningsavgifter 2015 visar att för småhus (typhus A)
ligger Göteborg i topp jämfört med kommuner med fler än 100 000 invånare. För
flerfamiljshus (typhus B) ligger Göteborgs anläggningsavgifter i mitten.
Om man gör samma jämförelse för landets alla kommuner ligger Göteborg fortfarande
högt avseende typhus A men nära median för typhus B, se diagram 9 -12 i bilaga 1.
Efter förra årets differentierade avgiftshöjning kan man dock notera att Göteborgs
placering relativt andra kommuner förändrats i rätt riktning.
I diagram 13 i bilaga 1 visas hur relationen mellan anläggningsavgift för anslutning av
ett hushåll i villa jämfört med ett hushåll i lägenhet ser ut i Sveriges kommuner med
2015 års taxor. Faktor 7 betyder att anläggningsavgiften är sju gånger så hög för en villa
jämfört med ett lägenhetshushåll. Göteborg har faktor 7,4, vilket är avsevärt högre än
median för Sveriges kommuner.
Med förvaltningens förslag till taxa blir faktorn 6,7, vilket är ett steg i rätt riktning.
Ekonomiska perspektivet
Sammanfattningsvis innebär de förslag som förvaltningen redovisar en ökning av
intäkter från brukningsavgifterna med 44,5 Mkr. Intäkterna från anläggningsavgifter
som debiteras under 2016 bedöms uppgå till ca 0,6 Mkr, beroende på omfattning av
debiteringsklara anslutningar under året.
Höjningen av både brukningsavgift och anläggningsavgift har utformats för att ge en
mindre höjning för småhusfastigheter och en större höjning för övriga fastigheter som
flerfamiljshus, verksamheter, allmänna lokaler etc.
Barnperspektivet (FN:s barnkonvention)
Förvaltningen har inte sett några särskilda konsekvenser för våra brukare ur
barnsperspektivet.
Jämställdhetsperspektivet
Förvaltningen har inte sett några särskilda konsekvenser för våra brukare ur
jämställdhetsperspektivet.
Mångfaldsperspektivet
Förvaltningen har inte sett några särskilda konsekvenser för våra brukare ur
mångfaldsperspektivet.
Miljöperspektivet
Förvaltningen har inte sett några särskilda konsekvenser för våra brukare ur
miljöperspektivet.
Omvärldsperspektivet
Har redovisats under avsnittet ”Förvaltningens överväganden”.
Expedieringskrets
Kommunstyrelsen
Göteborgs Stad, Kretslopp och vatten, tjänsteutlåtande
6(15)
Bilaga 1. Diagram 1 – 13
Volymförändringar
580 000
560 000
540 000
520 000
500 000
480 000
460 000
440 000
2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018
Diagram 1 Prognos för befolkningsutveckling (antal invånare) i Göteborg enligt
stadsledningskontorets statistik.
230,0
220,0
210,0
195,9 193,2
190,9 188,6
200,0
190,0
186,5
180,0
170,0
160,0
2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018
Diagram 2 Specifik förbrukning av dricksvatten hos hushåll och allmänna inrättningar
uttryckt som liter per person och dygn. Ett antagande om fortsatt stadig minskning har
gjorts för 2015 och planperioden.Förbrukning hos industri och andra verksamheter
bedöms ligga kvar på samma nivå.
45,0
44,5
44,0
43,5
43,5
43,0
43,5
43,6
43,7
43,8
42,5
42,0
2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018
Diagram 3 Prognos för såld volym (Mm3) beräknad utifrån antagande om
befolkningsökning och specifik förbrukning enligt diagram 1 och 2.
Göteborgs Stad, Kretslopp och vatten, tjänsteutlåtande
7(15)
Brukningsavgifter
7 000
6 000
5 000
4 000
3 000
2 000
1 000
0
Diagram 4 Brukningsavgifter för typhus A (kronor) med 2015 års taxa för kommuner
med fler än 100 000 invånare.
12 000
10 000
Göteborg
8 000
6 000
4 000
2 000
1
11
21
31
41
51
61
71
81
91
101
111
121
131
141
151
161
171
181
191
201
211
221
231
241
251
261
271
281
0
Diagram 5 Brukningsavgifter för typhus A (kronor) med 2015 års taxa för alla
kommuner.
60 000
50 000
40 000
30 000
20 000
10 000
0
Diagram 6 Brukningsavgifter för typhus B (kronor)med 2015 års taxa för kommuner
med fler än 100 000 invånare.
Göteborgs Stad, Kretslopp och vatten, tjänsteutlåtande
8(15)
140 000
120 000
100 000
80 000
Göteborg
60 000
40 000
20 000
1
11
21
31
41
51
61
71
81
91
101
111
121
131
141
151
161
171
181
191
201
211
221
231
241
251
261
271
281
0
Diagram 7 Brukningsavgifter för typhus B (kronor) med 2015 års taxa för alla
kommuner.
3,50
3,00
2,50
Göteborg
2,00
1,50
1,00
0,50
1
11
21
31
41
51
61
71
81
91
101
111
121
131
141
151
161
171
181
191
201
211
221
231
241
251
261
271
281
0,00
Diagram 8 Faktor som visar hur mycket dyrare brukningsavgiften är för ett hushåll i
villa jämfört med ett hushåll i lägenhet i Sveriges kommuner med 2015 års taxor
Göteborgs Stad, Kretslopp och vatten, tjänsteutlåtande
9(15)
Anläggningsavgifter
200 000
180 000
160 000
140 000
120 000
100 000
80 000
60 000
40 000
20 000
0
Diagram 9 Anläggningsavgifter (kronor) för typhus A med 2015 års taxa för
kommuner med fler än 100 000 invånare.
300 000
250 000
Göteborg
200 000
150 000
100 000
50 000
1
11
21
31
41
51
61
71
81
91
101
111
121
131
141
151
161
171
181
191
201
211
221
231
241
251
261
271
281
0
Diagram 10 Anläggningsavgifter för typhus A (kronor) med 2015 års taxa för alla
kommuner.
500 000
450 000
400 000
350 000
300 000
250 000
200 000
150 000
100 000
50 000
0
Göteborgs Stad, Kretslopp och vatten, tjänsteutlåtande
10(15)
Diagram 11 Anläggningsavgifter för typhus B (kronor) med 2015 års taxa för
kommuner med fler än 100 000 invånare.
1 600 000
1 400 000
1 200 000
1 000 000
Göteborg
800 000
600 000
400 000
200 000
1
11
21
31
41
51
61
71
81
91
101
111
121
131
141
151
161
171
181
191
201
211
221
231
241
251
261
271
281
0
Diagram 12 Anläggningsavgifter för typhus B (kronor) med 2015 års taxa för alla
kommuner.
16,00
14,00
12,00
Göteborg
10,00
8,00
6,00
4,00
2,00
1
11
21
31
41
51
61
71
81
91
101
111
121
131
141
151
161
171
181
191
201
211
221
231
241
251
261
271
281
0,00
Diagram 13 Faktor som visar hur mycket dyrare anläggningsavgift är för ett hushåll i
villa jämfört med ett hushåll i lägenhet i Sveriges kommuner med 2015 års taxor.
Göteborgs Stad, Kretslopp och vatten, tjänsteutlåtande
11(15)
Bilaga 2. Förslag till VA-taxa 2016
§14-22 BRUKNINGSAVGIFTER 2016
Fast avgift
För småhusfastighet erläggs fast avgift enligt ”småhus qn 2,5” i tabell nedan. (§14.1 a)
Den fasta avgiften för övrig fastighet baseras på vattenmätarens storlek, uttryckt som
nominell kapacitet enligt tabell nedan. (§14.1 b)
Fast avgift
per mätare
Kronor/år
inkl moms
Kronor/år
exkl moms
småhus
qn 2,5
qn 2,5
qn 6
3 275
2 620
7 890
18 940
6 312
15 152
qn 10
Dn 50
31 550
47 335
25 240
37 868
Dn 80
126 260
101 008
Dn 100
189 360
151 488
Dn 150
473 385
378 708
Dn 200
792 590
634 072
Rörlig avgift
Den rörliga avgiften beror av den förbrukade vattenmängden enligt följande tabell:
(§14.1 c)
Rörlig avgift
Vatten
Avlopp
Vatten och avlopp
Kronor/m3
inkl moms
Kronor/m3
exkl moms
7,34
5,87
9,38
7,51
16,72
13,38
Göteborgs Stad, Kretslopp och vatten, tjänsteutlåtande
12(15)
Avgift Dagvatten gata
Avgiften för dagvatten från allmän platsmark, dagvatten gata, baseras på hur stor yta
som är ansluten till den allmänna anläggningen och trafikintensiteten på vägen.
Klassning av avvattnad
yta: För allmän platsmark
görs uppdelning baserat på
trafikintensitet
Brukningsavgift dagvatten
gata, Dg
Klass 2:
Måttliga
föroreningshalter
500-10.000
fordon/dygn
kr /m2
Klass 3: Höga
föroreningshalter
0,56
0,56
>10.000
fordon/dygn
kr /m2
Avloppsackord
För fastighet med egen vattentäkt och som är ansluten till allmänt avloppsnät gäller fast
brukningsavgift för avlopp.
Typ av fastighet
Fastighet med byggnad där
eget vatten inte är indraget i
byggnaden
Fastighet med byggnad där
eget vatten är indraget i
byggnaden
1-2 lägenheter
3-4 lägenheter
Övriga anläggningar (t.ex.
parkeringsanläggning utan
vattenanslutning
Kronor/år
inkl. moms
Kronor/år
exkl. moms
1 405
1 124
3 548
5 972
2 840
4 782
5 972
4 782
Göteborgs Stad, Kretslopp och vatten, tjänsteutlåtande
13(15)
§5-13 ANLÄGGNINGSAVGIFTER 2016
Servisavgift
Avgiften gäller småhusfastighet (§5.1 a), övrig fastighet (§6.1 a) samt obebyggd fastighet
(§7.1). Avgiften för olika typfall, beror av ledningarnas dimension (inre diameter), längd,
antal ändamål och anslutningstillfälle, enligt nedan:
Typfall I. Alla dimensioner mindre än eller lika med V 63 mm, S 150 mm, D 150 mm.
Typfall II. Alla dimensioner mindre än eller lika med V 100 mm, S 225 mm, D 400mm
Servisavgift i
Typfall
kronor vid
utförande i samma
schakt
Servis med
anslutning på
befintligt
ledningsnät
Servis utförd i
samband med
nyanläggning av
ledningsnät
Tre
ändamål
Tre
ändamål
kr inkl.
moms *
kr exkl.
moms *
Tillägg
(kr/m) för
servis
längre än
10 meter
inkl.
moms*
Tillägg
(kr/m) för
servis
längre än
10 meter
exkl.
moms*
I
95 875
76 700
6 375
5 100
II
119 375
95 500
8 250
6 600
I
70 000
56 000
5 250
4 200
II
87 500
70 000
5 500
4 400
* Ett ändamål, 60 %, två ändamål 80 %, tre ändamål 100 %
Förbindelsepunktsavgift
För småhusfastighet erläggs för varje småhus med egen förbindelsepunkt för vatten,
förbindelsepunktsavgift enligt ”småhus qn 2,5 ” i tabell nedan. (§5.1 b)
Avgiften för övrig fastighet baseras på vattenmätarens storlek, uttryckt som nominell
kapacitet enligt tabell (§6.1 b). Avgiften för obebyggd fastighet erläggs enl. §7.1.
Mätarstorlek
Småhus
qn2,5
qn 2,5
Avgift per
mätare kr/st
inkl. moms
52 500
Avgift per
mätare kr/st
exkl. moms
42 000
132 500
106 000
qn 6
316 250
253 000
qn 10
529 000
423 200
Dn 50
793 500
634 800
Dn 80
2 118 445
1 694 756
Dn 100
3 177 665
2 542 132
>Dn 100
särskild utredning
Göteborgs Stad, Kretslopp och vatten, tjänsteutlåtande
14(15)
Tomtyteavgift
Avgiften gäller småhusfastighet (§5.1 c), övrig fastighet (§6.1 c) samt obebyggd
fastighet (§7.1).
Avgiften är 51,00 kr/m2 tomtyta exkl. moms (63,75 kr inkl moms)***.
*** Reduktioner enligt § 8.1
Avgift Dagvatten gata
Anläggningsavgift för dagvatten gata gäller förvaltare av allmän platsmark och utgår
per ansluten ytenhet med 20,55 kr/m2 exkl. moms.
Göteborgs Stad, Kretslopp och vatten, tjänsteutlåtande
15(15)