docFramtidens folkrörelse_radnr 3,03 MB
download 
Report Transcription
Framtidens folkrörelse_radnr 3,03 MB
FRAMTIDENS FOLKRÖRELSE UA1 Utlåtande: Ett parti där människors engagemang växer ............................................................. 20 UA2 Utlåtande: Ideella sektorn................................................................................................................ 66 5 10 15 Socialdemokratins vision är ett samhälle där alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. Det är en vision som grundar sig i övertygelsen att jämlika människor tillsammans kan förändra och förbättra samhället. Den visionen är bara möjlig att nå om Socialdemokraterna är en stark och närvarande folkrörelse, eftersom det är en förutsättning för att kunna fånga upp engagemang och hitta lösningar på de samhällsproblem som människor ser omkring sig i vardagen. Socialdemokraternas historia visar tydligt att när människor går samman för att förändra, når vi också framgång i att bygga och utveckla ett jämlikt samhälle. Vårt partis styrka är att vara många i en gemenskap som delar viljan att förändra samhället och förverkliga vår vision. Men också andra fria sammanslutningar, folkrörelser, ideella föreningar, bildningsorganisationer, miljörörelser, konsumentorganisationer och kooperativa föreningar är viktiga för att bredda och fördjupa demokratin. Ska vi vara en stark folkrörelse även i framtiden krävs det att vi fortsätter utveckla vår organisation. Det är ett ansvar som vilar på oss som medlemmar. Det är vi tillsammans som är Socialdemokraterna. 20 Det här är ett handslag mellan oss som medlemmar, och mellan våra föreningar, arbetarekommuner, partidistrikt och partistyrelsen. Det är en överenskommelse om att tillsammans utveckla Socialdemokraterna som folkrörelseparti fram till 2020. 25 Socialdemokratins idé om ett solidariskt samhälle där alla människor får möjlighet att utvecklas och ta sin del av ansvaret återspeglas i synen på vår egen organisation. Ska vi förändra samhället behöver vi vara ett parti där människors engagemang växer. I vårt parti ska alla ha möjlighet att växa tillsammans med andra, forma politiken och utveckla organisationen. 30 35 Det är vår gemensamma vilja att var och ens engagemang kan växa och komma till uttryck i Socialdemokraterna. Ansvaret vilar på var och en av oss. Medlemskapet innebär både rättigheter och ansvar. Därför ger vi varandra ett löfte. Ett löfte om att alla som är och vill bli medlemmar ska bli väl mottagna. Att göra det enkelt, givande och roligt att delta i verksamheten. Tillsammans strävar vi efter att alla medlemmar känner sig nöjda med sitt medlemskap. Då vill vi rekommendera vänner och bekanta att bli medlemmar. Alla medlemmar som vill ska ha möjlighet att påverka politiken och samhället. Trösklarna för att vara med och påverka ska vara låga. Det är vårt ansvar att tillsammans skapa verksamhet och beslutsprocesser som gör detta möjligt. 5 10 15 20 25 För att påverka politiken behövs kunskap, och för att förändra samhället behövs styrka. En viktig del av Socialdemokraternas verksamhet är att medlemmar bildar ny kunskap, växer och utvecklas som människa tillsammans med andra. Folkbildningens studier i gemenskap är en del av vår folkrörelse, och gör oss starkare. Vi prioriterar därför studieverksamheten så att alla har möjlighet att inspireras, lära och utvecklas. Handslagets mål till 2020 Alla nya medlemmar blir personligt kontaktade. 90 procent av medlemmarna anser att de är nöjda med sitt medlemskap. Alla medlemmar har möjlighet att delta i medlemsutbildningar och annan studieverksamhet. Organisationskulturen handlar om hur vi behandlar varandra i partiet. De värderingar och synsätt som vi vill ska prägla samhället i stort ska också prägla oss som organisation. Vi är en rörelse där vi ser varandra och låter varandras engagemang växa. Vi tar tillvara på varandras idéer, erfarenheter och kunskaper. Det är vår samlade kunskap och vårt engagemang som gör att Socialdemokraterna kan förändra samhället. Vår organisationskultur ska stödja utveckling och idéutbyte i alla dess former. Samarbete och respekt ska prägla hur vi behandlar varandra. Vi ska vara öppna för nya tankar och idéer, och forma och utveckla politiken genom en levande idédebatt. Ju fler som är med, desto bättre blir besluten. De blir också bättre förankrade i verkligheten. Gemensamt tar vi ansvar för att genomföra de fattade besluten. I vår organisation kan var och en engagera sig utifrån sina förutsättningar och vilja. Den socialdemokratiska föreningen och arbetarekommunen öppnar fler möjligheter för alla som vill engagera sig mer. Hela partiorganisationen ska arbeta med att utveckla organisationskulturen. Ledarskapet är avgörande för hur organisationskulturen är. 30 Handslagets mål till 2020 Socialdemokraterna präglas av samarbete och respekt för varandra. Medlemmarna anser att deras engagemang kommer till utlopp och tas tillvara. Medlemmarna anser att nya idéer uppskattas. 35 Socialdemokraterna ska genomsyras av öppenhet och nyfikenhet, och partiet ska spegla samhället. Fler ska ha möjlighet att bli aktiva i Socialdemokraterna. För att nå dit behöver vi prioritera verksamhetsutveckling. Vi välkomnar nya människor till vårt parti genom att alltid erbjuda medlemskap vid alla våra aktiviteter. Vi tar ett gemensamt ansvar för att nya medlemmar som vill bli aktiva också har möjlighet att bli det. 5 10 Människor med olika erfarenheter utvecklar vår organisation och vår politik och därmed i förlängningen samhället. Den medvetenheten bär vi med oss när vi tillsätter uppdrag och väljer representanter. Socialdemokraterna stannar inte vid opinionsbildning och deltagande i politiska beslut. Vi vill vara en förändrande kraft i samhället och ett närvarande parti i människors vardag. Samverkan och samarbete med fackföreningsrörelsen är en viktig del för att uppnå önskvärda samhällsförändringar. Den facklig-politiska samverkan har varit och är en viktig grundbult för att utvecklas som framtidsparti. 15 Öppenhet gör Socialdemokraterna starkare och mer framgångsrikt. Det finns en styrka i att människor kan tycka till och påverka utvecklingen lokalt, nationellt och globalt. Det ställer krav på oss som politisk folkrörelse att utveckla och anpassa våra arbetsmetoder för att möjliggöra samtal med medborgare som en del av vår politikutveckling. 20 Det finns ett stort värde i att människor engagerar sig aktivt i föreningar och organisationer utifrån en vilja att ta ansvar för samhället. Det ger starkare samhällsmedborgare. Dialog och kunskapsinhämtning från andra delar av civilsamhället utvecklar vår politik och organisation. 25 30 35 Handslagets mål till 2020 Vi är i ständig relation med medborgare. Medlemskåren och våra förtroendevalda speglar samhället. Vi ska årligen öka i medlemsantal. Vi har alla ett ansvar att se varandra som värdefulla tillgångar i partiet, hjälpa nya medlemmar att hitta sin bästa form av politiskt engagemang och medverka till en positiv och inkluderande organisationskultur. Förtroendevalda har ett särskilt ansvar att föregå med gott exempel. Varje medlem har ett ansvar för att partiet kan växa, genom att bjuda in till medlemskap. Arbetarekommunen säkerställer att möjligheten att gå med i Socialdemokraterna finns vid alla partiaktiviteter. Partistyrelsen ansvarar för att samordna värvningsarbetet. Socialdemokratiska föreningen och arbetarekommunen ansvarar för att nya medlemmar blir väl mottagna, har möjlighet att vara med och forma politiken och att alla ges möjlighet att delta i studieverksamhet. Partidistriktet har i sin tur ansvaret för att stötta arbetarekommunerna i arbetet med medlemsmottagande, studier och utvecklande av verksamheten. Partistyrelsen ansvarar för att stödja partiorganisationen i arbetet med att stärka medlemskapets värde och har ett övergripande ansvar för att leda, stödja och vara uppmuntrande i arbetet med att utveckla organisationskulturen. 5 Arbetarekommunen, partidistriktet och partistyrelsen ansvarar för att säkerställa att vi har en medlemskår och förtroendevalda som speglar samhället. Arbetarekommunen, partidistriktet och partistyrelsen säkerställer att samtal med medborgare är en prioriterad och naturlig del i verksamheten och politikutvecklingen. 10 I det här handslaget har varje organisationsled sina ansvarsområden, men vi har också ett ansvar att hjälpas åt när något organisationsled inte kan fullfölja sina åtaganden. Tillsammans tar vi ansvar för att vara ett parti där människors engagemang växer. Partikongressen 2013 beslutade att Socialdemokraterna med början efter kongressen 2015 ska införa en gemensam medlemsavgift. En gemensam medlemsavgift ger en tydlighet i förhållande till nya och befintliga medlemmar kring vad ett medlemskap i partiet kostar. Kongressen beslutade också att medlemsavgift inte ska erläggas retroaktivt om man återinträder som medlem. Hur den gemensamma medlemsavgiften ska utformas ska beslutas på kongressen 2015 och organisationsutskottet har fått partisekreterarens uppdrag att föreslå hur en sådan avgift ska utformas. En gemensam avgift innehåller naturligtvis flera utmaningar. Dels utmaningen i sig att varje nivå inte kan fastställa sin avgift. Den frågan har redan behandlats av partikongressen. Den stora utmaningen är de stora skillnader i medlemsavgift som finns idag. Skillnaderna finns på alla nivåer i organisation under partistyrelsen vilket innebär att samtliga organisationsled och alla delar av landet berörs av en förändring. En genomsnittlig medlemsavgift är idag 211 kr/år och medianen är 205 kr/år. 47 442 medlemmar i 1 348 S-föreningar har en avgift som är mindre än 211 kr/år. 42 741 medlemmar i 1 131 S-föreningar har idag 211 kr/år eller mer. Hur stor en ny medlemsavgift ska vara kan man ha många synpunkter på. Avgiften ska vara enkel, tydlig och uppfattas som rimlig. En ny gemensam medlemsavgift måste innehålla en rimlig ersättning till respektive nivå. Alla organisationsled ska kunna finansiera en stor del av sin verksamhet genom avgiften. Det är extra viktigt för S-föreningar men det är principiellt viktigt också för arbetarekommuner, partidistrikten och partistyrelsen även om partistöd står för en stor del av det ekonomiska utrymmet. För några innebär en gemensam avgift mindre intäkter och för andra större intäkter än idag. Förslag på ny gemensam medlemsavgift Partistyrelse Partidistrikt Arbetarekommun S-förening 75:-/år 75:-/år 75:-/år 75:-/s-förening/år I de arbetarekommuner där S-föreningar saknas tillfaller även avgiften för S-förening arbetarekommunen. 300 kronor om året i medlemsavgift motsvarar 25 kronor per månad. Väljer man autogiro kan man dela upp medlemsavgiften och betala den månadsvis. Avgiften är även fortsättningsvis en årsavgift. Vi föreslår att medlemsavgiften betalas löpande under året istället för per kalenderår som idag. Det innebär att en medlem som erlägger medlemsavgift för ett år i september är medlem till september följande år. Vi kommer ifrån problematiken vid medlemsvärvning där man kan uppfattas att man måste erlägga en full medlemsavgift för att vara medlem under några månader. En löpande uppbörd innebär jämnare förändringar i medlemskåren. Istället för att kontakta ett hundratal medlemmar, som av något skäl inte erlägger medlemsavgift, under februari och mars får man ett tiotal medlemmar att kontakta varje månad. Man är medlem till dess att man avsäger sig sitt medlemskap i Socialdemokraterna eller till tolv månader efter medlemsavgiften löpt ut. Det här innebär att du är medlem från och med det att du fyller i en ansökan/intresseanmälan för medlemskap i Socialdemokraterna. För att vara röstberättigad och ingå i underlaget för ombudsberäkning ska medlemsavgiften vara betald. Avgiften ska vara betald senast två veckor innan medlemsomröstning inleds. Partikongressen beslutar om ändring av medlemsavgiften. Organisationsutskottet föreslår att den gemensamma avgiften börjar tillämpas från och med 2016. att att att att att att att att den gemensamma medlemsavgiften är 300 kronor per år avgiften fördelas lika mellan partistyrelsen/partidistrikt/arbetarekommun/förening i de arbetarekommuner där S-föreningar saknas tillfaller även avgiften för Sförening arbetarekommunen medlemskapet inleds i och med ansökan om medlemskap/intresseanmälan medlemsavgiften ska vara betald senast två veckor före en omröstning för att man ska ha rösträtt medlemsavgiften ska vara betald för att medlemmen ska ingå i underlaget för ombudsberäkning medlemskapet avslutas genom avsägelse eller tolv månader efter att avgift ej erlagts partikongressen beslutar om ändring av medlemsavgiften att att att tekniken (medlemssystemet) utvecklas så att det ger ett bra stöd i medlemshanteringen den gemensamma avgiften börjar tillämpas från och med 1 januari 2016. stadgarna justeras för att överensstämma med besluten Varje medlem betalar en medlemsavgift som utgör summan av förenings/klubbavgift, avgift till arbetarekommunen, till partidistriktet och till partiet. Medlem, som har sitt partimedlemskap i kvinnoklubb, grupp inom Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, studentklubb eller SSU-kommun/SSU-klubb erlägger medlemsavgift enligt 3 § 4 mom. stadgarna för socialdemokratiska föreningar. Medlemsavgiften inbetalas till partistyrelsen. Inbetalade avgifter för vardera partidistrikten, arbetarekommunerna och de socialdemokratiska föreningarna utbetalas av partistyrelsen till dessa per den 30 juni och den 31 december det år som avgifterna har erlagts av medlemmen. Varje medlem betalar en avgift som utgör summan av förenings/klubbavgift, avgift till arbetarekommunen, till partidistriktet och till partiet. Partikongressen fastställer medlemsavgiften för varje organisationsled. Medlem, som har sitt partimedlemskap i kvinnoklubb, grupp inom Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, studentklubb, förening inom HBTsocialdemokrater eller SSUkommun/SSU-klubb erlägger medlemsavgift enligt 3 § 4 mom. stadgarna för socialdemokratiska föreningar. Medlemsavgiften inbetalas till partistyrelsen. Inbetalade avgifter för vardera partidistrikten, arbetarekommunerna och de socialdemokratiska föreningarna utbetalas av partistyrelsen till dessa per den 30 juni och den 31 december det år som avgifterna har erlagts av medlemmen. Kongressen är partiets högsta beslutande organ. Kongressen är partiets högsta beslutande organ. Partikongress hålls året före och året efter det år ordinarie val till riksdagen äger rum. Extra kongress hålls då så beslutats av partistyrelsen. Extra kongress kan endast behandla de frågor som upptagits i kallelsen. Partikongress hålls året före och året efter det år ordinarie val till riksdagen äger rum. Partistyrelsen fastställer vilka frågor som ska behandlas vid kongressen året efter det år ordinarie val till riksdagen äger rum, utöver vad som anges i dessa stadgar 4 §, 14 mom. och 9 §, 3 mom. I kallelse till kongress året efter det år ordinarie val till riksdagen äger rum ska det framgå vilka frågor kongressen ska behandla. Extra kongress hålls då så beslutats av partistyrelsen. Extra kongress kan endast behandla de frågor som upptagits i kallelsen. Kallelse till partikongress ska utfärdas av partistyrelsen senast tio månader före kongressen. Extra kongress kan sammankallas utan iakttagande av denna tid. Partistyrelsen fastställer därvid de tider som har sin motsvarighet i 2 kap., 4 § partistadgarna. Kallelse till partikongress ska utfärdas av partistyrelsen senast tio åtta månader före kongressen. Extra kongress kan sammankallas utan iakttagande av denna tid. Partistyrelsen fastställer därvid de tider som har sin motsvarighet i 2 kap., 4 § partistadgarna. I varje partidistrikt väljs ett ombud för varje fullt tal motsvarande en trehundrafemtiondedel av partiets medlemsantal. Med medlemsantal avses antal partimedlemskap. Ombudsfördelningen bestäms av I varje partidistrikt väljs ett ombud för varje fullt tal motsvarande en trehundrafemtiondedel av partiets medlemsantal. Med medlemsantal avses antal partimedlemskap antalet ombudsgrundande medlemmar. medlemsantalet per det månadsskifte som infaller tio månader före kongressen. Ombudsfördelningen bestäms av medlemsantalet per det månadsskifte som infaller tio månader åtta månader före kongressen. Partistyrelsen fastställer, och meddelar partidistrikten senast nio månader före kongressen, det antal ombud varje partidistrikt ska välja. Partistyrelsen fastställer, och meddelar partidistrikten senast nio sju månader före kongressen, det antal ombud varje partidistrikt ska välja. Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet och Sveriges Socialdemokratiska Studentförbund har rätt att utse vardera en representant till kongressen. De har yttrande- och förslagsrätt. Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, och Sveriges Socialdemokratiska Studentförbund och HBT-Socialdemokrater Sverige har rätt att utse vardera en representant till kongressen. De har yttrande- och förslagsrätt. Motion kan väckas av enskild partimedlem eller socialdemokratisk grundorganisation och den ska ändas till arbetarekommunens styrelse inom av denna angiven tid. Motion ska behandlas av arbetarekommunens möte. Arbetarekommunen kan antingen anta motion som sin egen, besluta att sända in den som enskild eller avslå den. Motion kan även väckas av partidistriktens styrelser. Förslag kan även väckas av partistyrelsen och dess verkställande utskott och programkommissionen. Om partistyrelsen så beslutar kan motionsrätt gälla till extra kongress. Motion kan väckas av enskild partimedlem eller socialdemokratisk grundorganisation och den ska ändas till arbetarekommunens styrelse inom av denna angiven tid. Motion ska behandlas av arbetarekommunens möte. Arbetarekommunen kan antingen anta motion som sin egen, besluta att sända in den som enskild eller avslå den. Motion kan även väckas av partidistriktens styrelser. Förslag kan även väckas av partistyrelsen och dess verkställande utskott och programkommissionen. Partistyrelsen fastställer och meddelar i kallelse hur vida motionsrätt ska gälla till Motion till extra kongress kan endast behandla frågor som upptagits i kallelse till kongressen. kongressen året efter det år ordinarie val till riksdagen äger rum och till extra kongress. Om partistyrelsen så beslutar kan motionsrätt gälla till extra kongress. Motion till extra kongress kan endast behandla frågor som upptagits i kallelse till kongressen. Motion ska sändas till partistyrelsen senast sex månader före kongressen. Senare inkommen motion tas inte upp till behandling vid kongressen. Motion ska sändas till partistyrelsen senast sex fem månader före kongressen. Senare inkommen motion tas inte upp till behandling vid kongressen. Årsberättelser för den gångna kongressperioden ska av partistyrelsen föreläggas ordinarie kongress. Årsberättelser för den gångna kongressperioden ska av partistyrelsen föreläggas ordinarie kongress. vart fjärde år föreläggas kongress som infaller året innan ordinarie riksdagsval. Valkretsindelning och tidpunkt för kandidatnomineringens avslutande ska av distriktsstyrelsen meddelas i cirkulär till arbetarekommunerna och de socialdemokratiska föreningarna och klubbarna senast åtta månader före kongressen. Valkretsindelning och tidpunkt för kandidatnomineringens avslutande ska av distriktsstyrelsen meddelas i cirkulär till arbetarekommunerna och de socialdemokratiska föreningarna och klubbarna senast åtta sex månader före kongressen. Ombudsvalen ska börja tidigast sex månader före och vara avslutade senast fyra månader före kongressen. Ombudsvalen ska börja tidigast sex fem månader före och vara avslutade senast fyra månader tre månader före kongressen. Alla partimedlemmar är röstberättigade vid val av kongressombud i den arbetarekommun där medlemmen har sitt partimedlemskap. Alla partimedlemmar som erlagt medlemsavgiften senast två veckor innan val av kongressombud inleds är röstberättigade i den arbetarekommun där medlemmen har sitt partimedlemskap. Kuverten ska brytas sammanräkningsdagen och sammanräkningen av avgivna röster verkställas av distriktsstyrelsen eller av distriktsstyrelsen utsedda rösträknare före utgången av 15e veckan före kongressen. Tid och plats för sammanräkningen ska i förväg ha meddelats arbetarekommunerna och de socialdemokratiska föreningarna och klubbarna. Kuverten ska brytas Valsedlarna ska öppnas sammanräkningsdagen oavsett om valet skett genom brevröstning eller elektronisk röstning. Och Sammanräkningen av avgivna röster verkställas av distriktsstyrelsen eller av distriktsstyrelsen utsedda rösträknare före utgången av 15e 10e veckan före kongressen. Tid och plats för sammanräkningen ska i förväg ha meddelats arbetarekommunerna och de socialdemokratiska föreningarna och klubbarna. Distriktsstyrelsen ska omedelbart efter sammanräkningen meddela valresultatet genom cirkulär till arbetarekommunerna och de socialdemokratiska föreningarna och klubbarna. Distriktsstyrelsen ska omedelbart efter sammanräkningen meddela valresultatet genom cirkulär till arbetarekommunerna och de socialdemokratiska föreningarna och klubbarna. Ordförandena i Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet samt Sveriges Socialdemokratiska Studentförbund har rätt att närvara vid partistyrelsens sammanträden och har yttrande- och förslagsrätt. Ordförandena i Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, samt Sveriges Socialdemokratiska Studentförbund samt HBT-Socialdemokrater Sverige har rätt att närvara vid partistyrelsens sammanträden och har yttrande- och förslagsrätt. Ordförandena i Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet samt Sveriges Socialdemokratiska Studentförbund har närvaro-, yttrande- och förslagsrätt vid verkställande utskottets sammanträden utom vid sådana sammanträden som avses i moment 4. Ordförandena i Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, samt Sveriges Socialdemokratiska Studentförbund samt HBT-Socialdemokrater Sverige har närvaro-, yttrande- och förslagsrätt vid verkställande utskottets sammanträden utom vid sådana sammanträden som avses i moment 4. Partidistriktets medlemsavgift för kommande verksamhetsår fastställs av distriktskongressen. Uppbörden av avgifterna ombesörjs av partistyrelsen. Inbetalade avgifter för partidistriktet utbetalas av partistyrelsen per den 30 juni och den 31 december det år som avgifterna har erlagts av medlemmen. ”Partidistriktets medlemsavgift för kommande verksamhetsår fastställs av distriktskongressen” Uppbörden av avgifterna ombesörjs av partistyrelsen. Inbetalade avgifter för partidistriktet utbetalas av partistyrelsen per den 30 juni och den 31 december det år som avgifterna har erlagts av medlemmen. Samtliga inom en primärkommun befintliga socialdemokratiska föreningar och klubbar, socialdemokratiska kvinnoklubbar grupper inom Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, socialdemokratiska studentklubbar samt medlemmar i den fria gruppen ska ingå i arbetarekommunen. Samtliga inom en primärkommun befintliga socialdemokratiska föreningar och klubbar, socialdemokratiska kvinnoklubbar grupper inom Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, socialdemokratiska studentklubbar, förening inom HBTSocialdemokrater samt medlemmar i den fria gruppen ska ingå i arbetarekommunen. SSU-kommun/SSU-klubb som erkänner partiets stadgar och som begär SSU-kommun/SSU-klubb som inträde i arbetarekommunen ska beviljas erkänner partiets stadgar och som begär detta. inträde i arbetarekommunen ska beviljas detta. Vid anslutning till arbetarekommuner ska samtliga medlemmar i sådan SSUkommun/SSU-klubb som har fyllt femton år tillhöra arbetarekommunen. Vid anslutning till arbetarekommuner ska samtliga medlemmar i sådan SSUkommun/SSU-klubb som har fyllt femton år tillhöra arbetarekommunen. Medlem i det socialdemokratiska partiet erhåller vid inträde sitt partimedlemskap i grundorganisation eller i den fria gruppen i arbetarekommunen i den primärkommun där medlemmen är bosatt. Medlem kan därefter överföra sitt partimedlemskap till en grundorganisation i en annan arbetarekommun. Medlem i det socialdemokratiska partiet erhåller vid inträde sitt partimedlemskap i grundorganisation eller i den fria gruppen i arbetarekommunen i den primärkommun där medlemmen är bosatt. Medlem i det socialdemokratiska partiet erhåller vid inträde sitt partimedlemskap i den grundorganisation denne väljer att tillhöra eller i den fria gruppen i den arbetarekommun och det partidistrikt där denne bor. Medlem kan även överföra sitt partimedlemskap till en grundorganisation i en annan arbetarekommun. Arbetarekommunens avgift för nästkommande år fastställs vid arbetarekommunens möte före oktober månads utgång. Uppbörden av avgifterna ombesörjs av partistyrelsen. Inbetalade avgifter för arbetarekommunen utbetalas av partistyrelsen per den 30 juni och den 31 december det år som avgifterna har erlagts av medlemmen. Arbetarekommunens avgift för nästkommande år fastställs vid arbetarekommunens möte före oktober månads utgång. Uppbörden av avgifterna ombesörjs av partistyrelsen. Inbetalade avgifter för arbetarekommunen utbetalas av partistyrelsen per den 30 juni och den 31 december det år som avgifterna har erlagts av medlemmen. Man är medlem i den grundorganisation man väljer att tillhöra eller i den fria gruppen i den arbetarekommun och det partidistrikt där man bor. Medlem kan även överföra sitt partimedlemskap till en grundorganisation i en annan arbetarekommun. Man Medlem i det socialdemokratiska partiet är medlem i den grundorganisation man denne väljer att tillhöra eller i den fria gruppen i den arbetarekommun och det partidistrikt där man denne bor. Medlem kan även överföra sitt partimedlemskap till en grundorganisation i en annan arbetarekommun. Moment 3 Utgår Vid inträde i föreningen/klubben erläggs avgift för det år under vilket inträdet sker. Genom att erlägga avgift är man medlem i partiet. Varje partimedlem erlägger avgift omfattande samtliga organisationsled endast en gång. Avgiften utgörs av summan av förenings-/klubbavgift, avgift till arbetarekommunen, till partidistriktet och till partiet. Medlem, som har sitt partimedlemskap i kvinnoklubb, grupp inom Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, studentklubb eller SSUkommun/SSU-klubb, erlägger avgift Moment 4 blir moment 3 Genom att erlägga avgift är man medlem i partiet. Varje partimedlem erlägger avgift omfattande samtliga organisationsled endast en gång. Avgiften utgörs av summan av förenings-/klubbavgift, avgift till arbetarekommunen, till partidistriktet och till partiet. Den som ansökt om medlemskap är medlem i partiet. När medlem erlagt avgift har den rösträtt vid medlemsmöten, kongressval och allmänna omröstningar, den är ombudsgrundande och kan väljas till till klubb/grupp/kommun, distrikt och förbund enligt respektive organisations stadgar och regler, samt erlägger avgift till den arbetarekommun där partimedlemskapet finns. Uppbörden av avgifterna ombesörjs av partistyrelsen. Inbetalade avgifter för föreningen/klubben utbetalas av partistyrelsen per den 30 juni och den 31 december det år som avgifterna har erlagts av medlemmen. Föreningen/klubben kan ta ut en administrationskostnad av medlem som vill ta del av föreningens/klubbens verksamhet men som ej är partimedlem i föreningen/klubben. Sådan administrationskostnad ger medlemsrättigheter som är begränsade till föreningens/klubbens verksamhet. förtroendeuppdrag inom partiet och politiska församlingar. Medlem, som har sitt partimedlemskap i kvinnoklubb, grupp inom Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, förening inom HBTsocialdemokrater, studentklubb eller SSU-kommun/SSU-klubb, erlägger avgift till klubb/grupp/förening/kommun, distrikt och förbund enligt respektive organisations stadgar och regler, samt erlägger avgift till den arbetarekommun där partimedlemskapet finns. Uppbörden av avgifterna ombesörjs av partistyrelsen. Inbetalade avgifter för föreningen/klubben utbetalas av partistyrelsen per den 30 juni och den 31 december det år som avgifterna har erlagts av medlemmen. Föreningen/klubben kan ta ut en administrationskostnad av medlem som vill ta del av föreningens/klubbens verksamhet men som ej är partimedlem i föreningen/klubben. Sådan administrationskostnad ger medlemsrättigheter som är begränsade till föreningens/klubbens verksamhet. Medlemsavgiften till föreningen/klubben för nästkommande år fastställs av förenings-/klubbmöte före november månads utgång. Moment 5 utgår, moment 6 ändras till Moment 4 Medlem, som trots skriftlig påminnelse resterar med avgift under längre tid än tolv månader, ska uteslutas ur föreningen/klubben. Innan sådan uteslutning sker, ska den arbetarekommun som medlemmen tillhör underrättas skriftligen. att att bifalla stadgeändringar stadgeändringarna ska anses omedelbart justerade Socialdemokratin är en folkrörelse. Det innebär att både politikens innehåll och partiets verksamhet är föremål för diskussion och beslut bland medlemmarna. Detta präglar hela vår organisation och även vår beslutsstruktur. Vår strävan efter att förverkliga vår politiska vision om att skapa ett samhälle där alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro, kräver att vi är en stark och närvarande folkrörelse. För att förändra samhället behöver vi vara en organisation i ständig rörelse i takt med vår tid. En stark folkrörelse bygger på många medlemmar och att medlemmar upplever att medlemskapet ger ett värde. Partiorganisationen behöver erbjuda fler människor medlemskap, skapa förutsättningar för engagemang, prioritera studier och verka för att vårt parti ska vara brett och spegla samhället. Vi vill samverka med andra organisationer och folkrörelser i syfte att utveckla vår organisation och vår politik. Partistyrelsen delar uppfattningen som motionärerna framhåller att vi som parti och våra företrädare, ständigt behöver pröva våra förslag till beslut i relation till av partikongress fastställt partiprogram. Att som socialdemokrat ta politiskt ansvar, lokalt, regionalt, nationellt eller internationellt kräver en politisk kompass. För oss är denna kompass partiprogrammet, med dess ideologiska utgångspunkter. Partistyrelsen delar drivet och engagemanget som finns i organisationen och i motionsförslagen kring hur vi kan utveckla vår folkrörelse. Efter beslut på förra partikongressen har ett organisationsutskott tillsatts av verkställande utskottet. Organisationsutskottet har i uppdrag att utreda och föreslå förslag för hur vår organisation kan utvecklas och stärkas. Partistyrelsen föreslår kongressen att anta ett organisatoriskt temadokument, Handslag för ett framtidsparti. Det är en överenskommelse mellan medlemmar, föreningar, arbetarekommuner, partidistrikt och partistyrelsen om hur vi tillsammans ska utveckla vår organisation för att kunna vara ett parti där människors engagemang kan växa. Mål för medlemsvärvning och hur vi stärker medlemskapets värde tas upp i Handslag för ett framtidsparti. Om partiorganisationen ska kunna uppnå målen är det viktigt att målen som sätts upp är realistiska. Det kommer även vara viktigt att följa upp arbetet som görs för att nå målen. Partistyrelsen vidhåller att våra stadgar och organisation inte ska vara alltför detaljstyrande, speciellt inte på lägre nivåer i organisationen. Det ska alltid finnas en grundstruktur som skapar stabilitet i organisationen och ger alla medlemmarna en möjlighet till reellt inflytande. Men det måste också finnas en stor förståelse för hur skilda förutsättningarna är i olika delar av landet för partiverksamhet. Därför anser partistyrelsen att de motioner som föreslår detaljstyrning av stadgarna inte antas. Stadgarna fastslår spelreglerna för hela organisationen, de ska vara lätta att förstå och fungera som ett stöd för dem som ansvarar för den aktuella organisationsnivån att göra rätt. I motionsförslag tas upp vikten av att ett organisationsled tar ansvar för medlemskapets värde när de andra organisationsleden inte kan fullfölja sitt åtagande. Ansvaret för kontakten med medlemmarna ligger naturligtvis i första hand på de socialdemokratiska föreningarna. I vissa delar, till exempel mottagandet av nya medlemmar, kan det på många håll vara naturligt att låta arbetarekommunen ha huvudansvaret om det inte finns en särskild överenskommelse att föreningen ska ha ansvaret. Partidistrikten har ett uttalat stödansvar för sina arbetarekommuner. På motsvarande sätt har arbetarekommunerna ansvar för att ge sina socialdemokratiska föreningar ett bra stöd. Överhuvudtaget krävs ett samspel mellan olika led i partiet kring den övergripande målsättningen att sätta medlemmen i centrum och stärka medlemskapets värde. Frågan om grundorganisation diskuterades av organisationsutredningen, vars förslag behandlades på den senaste partikongressen 2013. Då fastslog partikongressen att den socialdemokratiska föreningen även i fortsättningen bör vara partiets grundorganisation. Arbetarekommunen är partiets lokala huvudorganisation och har ett ansvar för att stödja organisations- och verksamhetsutveckling i de socialdemokratiska föreningarna. Där det inte finns några föreningar, till exempel i väldigt små arbetarekommuner, är arbetarekommunen också grundorganisation. Motioner föreslår att ändring ska göras i stadgarna så medlem erhåller sitt partimedlemskap i den grundorganisation som denne själv angett. I gällande stadgar är detta inskrivit i kapitlet som rör de socialdemokratiska föreningarna men inte i kapitlet som rör arbetarekommunerna. Partistyrelsen delar uppfattningen att ändringar ska göras i stadgarna i kapitlet som rör arbetarekommunerna så att de har liknande formulering som anges i kapitlet som rör de socialdemokratiska föreningarna. Några motionsförslag berör att stadgeändringar ska göras för att möjliggöra engagemang i andra organisationsformer än geografiska upptagningsområden. Partistyrelsen menar att den möjligheten inte hindras av stadgarna. När en ny medlem går med i partiet erhåller den vid inträde sitt partimedlemskap i den primärkommun där medlemmen bor. Om medlemmen önskar kan den överföra sitt partimedlemskap till en annan socialdemokratisk förening och en annan arbetarekommun. En förening som har upptagits i arbetarekommunen har samma rättigheter och ansvar som de andra föreningarna i arbetarekommunen. Det är oavsett om det är en digital socialdemokratisk förening, sakpolitisk förening, språkförening eller en förening som är baserad på yrkestillhörighet. Det är medlemmarna själva som avgör vad det är för typ av föreningar som bildas och utvecklas. Att socialdemokratiska föreningar ska ha nomineringsrätt i en annan arbetarekommun än var den är upptagen skulle leda till att våra demokratiska spelregler rubbas. Partistyrelsen konstaterar att diskussionen om hur liten en föreningsstyrelse kan vara för att betraktas som en fungerande demokratisk funktion, pågått och pågår. Frågan kan uppfattas som en smula formell och av mindre reell vikt. Partistyrelsen menar att partiorganisationen måste ta ”folkrörelseutmaningen” på allvar. En demokratiskt fungerande grupp kan inte vara hur liten som helst. Motionär föreslår också att föreningens ekonomiska förvaltning ska kunna överlåta sin ekonomiska förvaltning till arbetarekommun. Partistyrelsen menar, liksom ovan, att föreningens styrelse äger ansvaret för sina ekonomiska beslut. Att överlåta förvaltandet av ekonomiska medel till annan, innebär inte att styrelsen kan överlåta ansvaret. I arbetet med att stärka vår folkrörelse behöver fokus ligga på grundorganisationen. Det är där medlemmen går med, engagerar sig och tillsammans med andra utvecklar politiken. Partistyrelsen menar att de arbetarekommuner som har socialdemokratiska föreningar kan lära av varandra i arbetet med att stärka föreningarna. När det gäller möjligheten att kunna lägga medlemsförslag till beslutande organ menar partistyrelsen att det finns många olika sätt att diskutera och påverka politiken, men det skiljer sig från arbetarekommun till arbetarekommun och mellan partidistrikten. I en del arbetarekommuner och partidistrikt kan medlemmar ställa enkla frågor om politiken till olika företrädare. I andra partidistrikt har medlemmarna möjlighet att skriva motioner året om. En del arbetarekommuner har medlemsmöten eller representantskap där företrädare från kommun, landsting och riksdag berättar om vad som är på gång och svarar på frågor. Partistyrelsen menar att det är viktigt att varje organisationsled själv får avgöra på vilket sätt medlemmar ska kunna diskutera och påverka politiken. Förslag kring vikten av att ombuden ges tid för att diskutera motionerna på partikongressen och att motionställare personligen ska kunna få presentera sin insända motion har lyfts. Partistyrelsen delar uppfattningen att det är viktigt att ombuden får tid att diskutera motioner och inriktningsdokument på kongressen. Vilka metoder man använder för att stimulera debatten kan dock skilja sig från kongress till kongress. Partistyrelsen vill påminna om att debatten kring förslagen som ska beslutas om inte bara ska föras under kongressen utan det är viktigt att ombuden för samtal med medlemmarna, föreningarna och vår omvärld även innan. Att möjliggöra för motionställare att personligen få presentera sin insända motion är inte möjligt om vi inte i framtiden vill ha partikongresser som sträcker sig över flera veckor. Ett av förslagen rör att, förutom de 350 kongressombud som väljs via partidistrikt, alla arbetarekommuner garanteras ett ombud. Partistyrelsen konstaterar att tidigare väckta krav på att alla arbetarekommuner ska garanteras ett kongressombud har behandlats av tidigare partikongresser och avvisats. Motiven för detta har varit att partiets interna demokrati bygger på alla medlemmars lika värde. En medlem en röst. Skulle kongressen bifalla förslag om att alla arbetarekommuner ska få ett kongressombud, skulle denne princip rubbas. Redan tidigare har kongresser också strukit under att det är partidistrikten som bildar partiet, inte arbetarekommunerna. Därför är det inte rimligt att arbetarekommunerna ska utgöra grund för fördelning av ombud till kongressen. Partistyrelsen noterar att en motion argumenterar för en lösning som bibehåller partidistrikten som bas för ombudsfördelning, men att vi därutöver ska garantera ett grundombud till arbetarekommuner, som inte på annat sätt får ombud. Partistyrelsen menar att föreslagen modell dels skulle rubba principen om ”en medlem en röst” och därutöver skapa svårhanterliga praktiska problem såsom att vi först efter genomfört kongressombudsval kommer att veta hur många kongressombud som kommer att sammanträda. Lägg där till svåröverskådliga ekonomiska konsekvenser. Motionärer föreslår en ändring i partistadgarna kapitel 2, §5, moment 11 så att den får följande lydelse: Godkänd valsedel ska uppta det antal ombud som skall väljas eller färre. Valsedel som upptar fler namn är ogiltig. Partistyrelsen delar inte motionärens förslag. En sådan ordning skulle kunna innebära taktiska manövrer som inte har med demokratiska beslutsformer att göra. Partistyrelsen konstaterar att det i vårt parti ständigt förs relevanta och viktiga diskussioner om hur vi på bästa sätt ska spegla befolkningssammansättningen på våra valsedlar. Det är ju ett antal hänsyn som måste beaktas i dessa sammanhang, kön, ålder, etnisk bakgrund, erfarenhet och förnyelse, geografi, olika livserfarenheter mm. Partistyrelsen menar liksom motionärer att det är av största vikt att så många medlemmar som möjligt erbjuds möjligheten att få företräda partiet genom uppdrag i partiorganisation och/eller i offentliga uppdrag. Valberedningarnas arbete är en viktig del i arbetet med att utveckla vår folkrörelse, beredda vårt parti och öka mångfalden. Det är viktigt att valberedningarna har organisationens helhjärtade förtroende. För att uppnå detta bör det i samband med val av valberedning också fastställas direktiv för dess arbete. Dessutom bör valberedningarna vara noga med att informera om sitt arbete. Om det är allmänt känt hur processen ser ut och var man befinner sig i denna process ökar också tilliten till valberedningen. Att bereda valärenden i en valberedning är ett omfattande och grannlaga arbete. Det är därför partikongressen 2013 beslutade att den nationella valberedningen väljs för en fyraårsperiod. Det pågår också ett arbete i ett stort antal partidistrikt och arbetarekommuner att på motsvarande sätt välja valberedningar. Denna utveckling motiveras av ovan nämnda arbetsbörda. Partistyrelsen kommer att se till att partiet nationellt tar fram ett metodmaterial kring valberedningars arbete samt en modell för en gemensam utbildning. Valberedningarna kommer att behöva ta ett ökat ansvar för att säkerställa mångfalden när vi utser personer att företräda partiet i olika organ. Det är viktigt att organisationen visar stöd i det arbetet som valberedningarna har framför sig. Det finns ett problem i att medlemskåren i flera arbetarekommuner inte speglar den mångfald som finns i väljarkåren. För att nå olika mål om mångfald (till exempel om antal unga på valbar plats på listorna) måste överrepresenterade grupper vara beredda att stå tillbaka. Det kan också krävas både riktade medlemsvärvningsinsatser och en ökad satsning på studier för de nyvärvade. Motionärer föreslår tidsbegränsningar för förtroendeuppdrag, både offentliga och partiinterna. Partistyrelsen delar motionärernas viljeinriktning att vi behöver betona att förtroendeuppdrag är tidsbegränsade förtroenden och inga anställningar. För offentliga uppdrag är det en mandatperiod i taget. Partistyrelsen ser också gärna en delvis ny kultur där det är mer naturligt för företrädare att byta arena från tid till annan. Det kan få till konsekvens att en heltidsarvoderad bär upp ett förtroendeuppdrag under en tid för att därefter återgå till ordinarie arbete. Det är med andra ord. av stort värde om företrädare kan rotera mellan uppdrag på olika nivåer. För att ta tillvara på förtroendevaldas kunskap och erfarenhet ska vi arbeta med att validera det informella lärandet. Motsvarande kontinuerlig förnyelse bör gälla samtliga partiorgan. Partistyrelsen vill samtidigt varna för ett allt för matematiskt synsätt när vi ska forma våra valsedlar och göra andra nomineringar. Valberedningens ansvar handlar om att forma en god balans i ett arbetslag som ska fungerar väl tillsammans. Motionär föreslår att socialdemokraterna, i riksdagen, ska verka för en ordning där heltidsarvoderade politiker och politiska tjänstemän ska tvingas till någon form av ”karantän” (konkurrensklausul) mellan ledande politiska uppdrag och uppdrag/anställningar i näringslivet. Partistyrelsen delar andemeningen i motionen att ”allmänintresset” påbjuder en diskussion kring villkoren för ledande partiföreträdares övergång från politiken till andra uppdrag. Därför har vårt parti i regeringsställning meddelat att vi vill utreda behovet av karantänsregler. Frågan bereds just nu på regeringskansliet. Samtidigt som partistyrelsen uppmanar till en diskussion kring dessa frågor, vill vi stryka under det angelägna i att företrädare uppmuntras att byta arenor för sitt samhällsengagemang. Partistyrelsen menar att det finns anledning att stryka under att politiska uppdrag erhålls mandatperiod för mandatperiod. Dock ska vi vara medveten om att omställningsvillkoren för politiker har ändrats vilket innebär att perioden har kortats för att gå över till ett annat uppdrag eller ett arbete. Men även pensionsreglerna har ändrats. Partistyrelsen vill uppmärksamma på att med strama omställningsvillkor kan demokratin försvagas på längre sikt. Det finns en risk att fler tvingas avstå från att vara folkvalda efter att ha gjort ekonomiska övervägande. För att säkerställa att inget korruptionstillfälle uppstår är det viktigt att heltidspolitiker inte ska behöva tänka på hur de säkerställer sin försörjning för tiden efter uppdraget under mandatperioden. Om vi strävar efter att människor med olika bakgrund och i olika skeenden i livet ska vara folkvalda är det viktigt att det ges utrymme för omställning så politiker kan snabbt hitta ett nytt arbete och skola om sig om det behövs utan att känna en oro för tiden efter det politiska uppdraget. Några motioner föreslår att vårt parti ska utveckla metoder för ett bredare engagemang bland partiets medlemmar i samband med val av partiordförande. Motionärerna pekar på olika metoder, medlemsomröstningar eller att en valberedning ska medverka till en partikongress får välja mellan flera kandidater. Partistyrelsen vill inledningsvis vända sig emot den diskussion som förs, kanske främst i media, att val av partiordförande i vårt parti sker i en sluten process. Det är helt enkelt inte sant. De 26 partidistrikt som konstituerar partiet äger ansvaret för att initiera diskussioner i partiorganisationer och bland medlemmar. Partivänner, både lokalt och regionalt utvecklar spännande metoder för att stimulera samtal också kring till exempel val av olika företrädare. Inför de ordförandeval vi haft under senare år redovisar valberedningen ett omfattande engagemang från partidistrikt, arbetarekommuner, föreningar och enskilda medlemmar. Partistyrelsen menar att de mångåriga erfarenheter svenska folkrörelser vunnit genom att välja en samlande och respekterad valberedning, som för samtal och till slut lägger ett förslag som har ett brett stöd, är överlägset andra alternativ. Partistyrelsen, som är högsta beslutande organ mellan kongresserna, fick mer renodlade arbetsuppgifter efter en samstämmighet på kongressen 2013. Kongressen beslutade att partistyrelsen skulle träffas tre-fyra gånger per år för att besluta om de större strategiska besluten. En större del av den löpande verksamheten beslutar verkställande utskottet över på delegation från partistyrelsen. Verkställande utskottet ansvarar gentemot partistyrelsen. Under 2014 träffades partistyrelsen vid många tillfällen eftersom det fanns ett antal strategiska beslut att hantera. Partistyrelsen menar att de förändringar som gjordes på partikongressen 2013 kring partistyrelsens och verkställande utskottets storlek och uppgift var långsiktiga. Organisationsutredningen förde en diskussion i partiorganisationen innan ändringsförslag lades till kongressen. Partistyrelsens kansli och riksdagsgruppenskansli slogs samman 2011. Partistyrelsen äger frågan om utvärdering och omorganisering. På samma sätt som distrikten och arbetarekommunerna förfogar över besluten kring sina kanslier. Det är en god idé och vi uppmuntrar arbetarkommuner att formulerar politiska program inom varje sakområde. Kulturpolitiska frågor kan ibland anses nedprioriterade i jämförelse med andra sakpolitiska frågor, men partistyrelsen anser att det är en framgångsfaktor för arbetarekommuner att formulera ett kulturpolitiskt program för att främja den kulturella utvecklingen. Partistyrelsen vill påminna om att vår organisation inte ska vara alltför detaljstyrande. Det måste även finnas en stor förståelse för hur skilda förutsättningarna är i olika delar av landet för partiverksamhet. När det gäller motionerna som föreslår att partistyrelsen ska tillsätta arbetsgrupper och ta fram policy vill partistyrelsen poängtera att det är beslut som rimligen bör fattas i partistyrelsen. Det gäller bland annat motionen om en klimat- och hållbarhetspolicy och motionen om en arbetsgrupp som ska formulera vår bildningspolitik. Det är intressant förslag som partistyrelsen, verkställande utskottet och studiekommittén får ta med sig i sitt arbete men inget som en kongress ska fastslå. Partistyrelsen har i enlighet med beslut från kongressen 2013 ambitionen att sammandrag på nationell nivå ska äga rum mer kontinuerligt. Det kan vara till exempel arbetarekommunordförandeträffar, distriktsordförandeträffar och sammankomster av mer tematisk natur, till exempel kommunkonferenser, sjukvårdsseminarier eller andra lämpliga teman där olika deltagare från hela landet bjuds in för att samtala, utbyta erfarenheter och samordna politiken. Till exempel träffades arbetarekommunsordförande på en konferens 2013. Det var första gången på 20 år som partistyrelsen arrangerade en samling för arbetarekommunsordförande. Partistyrelsen menar att det inte får gå så lång tid mellan träffarna och avser därför att innan nästa kongress kalla till en ny samling med arbetarekommunsordförande. Den röda färgen är för evigt förknippad med arbetarrörelsen och med Sveriges socialdemokratiska arbetareparti, både vad gäller estetik och värderingar. Färgen är en grundsten i vår grafiska profil, och den finns bland annat representerad i vår partisymbol, rosen. Sedan måste vi kunna arbeta med andra färger som komplement till det röda, och det har partiet alltid gjort. Men rött är vår huvudfärg, och kommer alltid att vara det. Motionsförslag framför att en ny upphandling initieras gällande profilprodukter, profilmaterial mm. Det åligger varje organisationsled att vid inköp av varor till våra verksamheter inte bara beakta ekonomiska hänsyn, utan även klimat, ekologi och sociala faktorer. Det är angeläget att arbetarrörelsens organisationer säkrar att det vid inköp väljs leverantörer som har kollektivavtal och tillhandahåller rättvisemärkta produkter. Under förra mandatperioden och perioden innan kämpade vårt parti för att partisymbolen ska finnas med på samtliga valsedlar. I vallagsutredningen vars uppdrag var att se över det svenska valsystemet lyckades vi övertyga de andra partierna att partisymbolen ska finnas på valsedlarna. Riksdagen beslutade under våren 2014 om att anta vallagsutredningens betänkande. I valen 2018 kommer partisymbolen därmed att finnas på valsedlar. Studier spelar en central roll för att bygga en stark socialdemokratisk folkrörelse. Det senaste årets satsningar på studier har gett resultat både i ökad studievolym men också att studier har hamnat högre upp på vår dagordning i olika forum. Den fyraåriga studieplan som partistyrelsen antog i april 2014 syftar till att verkställa de senaste partikongressernas intentioner. Studieplanen är uppbyggd på två huvudsakliga spår: Medlemsutbildning och ledarutbildning för förtroendevalda. Syftet med studieplanen är att skapa en helhet för partiets studier på lokal, regional och nationell nivå. Socialdemokraternas studieverksamhet ska stärka den politiska, kommunikativa och organisatoriska kompetensen bland medlemmar i partiorganisationen. Utbildningarna ska tydligt koppla samman medlemskapets värde, långsiktig tillväxt i kunskap, utvecklande ledarskap och partiets idé- och politikutveckling. Varje medlems erfarenheter och kunskaper måste komma organisationen till del. Därför ger Socialdemokraterna varje ny medlem löftet om att de ska erbjudas medlemsutbildning inom sex månader och vi ger varje förtroendevald ett löfte att erbjudas ledarutbildning. Under året kommer vi att starta upp ett nationellt pedagoglag som ska stödja distriktens arbete med att utveckla kvaliteten i utbildningarna. I studieplanen finns både kvantitativa och kvalitativa mål för medlemsutbildningarna. Den beskriver hur många medlemmar som ska ha gått de olika utbildningsstegen under åren 20152018 och den beskriver också de kvalitativa mål (kunskapsmålet och förändringsmålet) som studierna ska leda till. Några förslag som har kommit in handlar om att vi ska införa målsättningar för våra grundutbildningar, men eftersom det redan finns anser partistyrelsen inte att det behöver göras. Medlemsutbildningarna innehåller bland annat vår ideologi, vår historia, vår organisation och vår strategi framtidspartiet. Därför anser inte partistyrelsen att vi behöver avsätta resurser för att öka kunskapen om arbetarrörelsens historia utan snarare stötta arbetarekommunerna i att kunna genomföra studieplanen som den är tänkt. Inte heller tycker partistyrelsen att vi ska prioritera våra resurser till att inrätta museum om arbetarrörelsens historia utan istället satsa på studier och att nå ut till många människor med vår ideologi och historia. Socialdemokraterna är ett feministiskt och ett antirasistiskt parti. Partistyrelsen tycker att förslaget om att genusvetenskap och jämställdhetsfrågor ska vara ett självklart inslag i partiets medlemsutbildning och utbildning för förtroendevalda är bra. Vi tycker också att vi behöver göra insatser för att höja medvetenheten om antirasistiskt arbete i hela partiorganisationen. En viktig framgångsfaktor för att skapa opinion för socialdemokratiska idéer och genomföra vår vision ”Att alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro” är att organisationen kontinuerligt genomför utåtriktad verksamhet och i olika former samtalar med väljarna. Vi behöver också bli bättre på att föra politiska samtal oss medlemmar emellan. Därför tycker partistyrelsen att förslaget med utbildningsinsatser för att få igång samtal inom organisationen och utåtriktat mot väljarna är bra. Den bild som ibland ges av vår kultur som kränkande och nedsättande är någonting som vi tillsammans måste arbeta bort. Idag finns det ett workshopmaterial framtaget som heter ”Organisationskultur” och som syftar till att föreningar, arbetarekommuner och distrikt tillsammans kan diskutera hur vi ska bete oss mot varandra. Den satsningen utökas nu ytterligare med både utbildningsinsatser och översyn över våra strukturer (beslutsprocesser och hur vi organiserar oss). Att ta fram en policy eller en överenskommelse kring hur vi ska uppträda mot varandra anser partistyrelsen är bra och därför finns det ett medlemslöfte i Handslag för ett framtidsparti som kongressen 2015 ska fatta beslut om. Däremot tror partistyrelsen inte på att utesluta människor på grund av att de bryter mot löftet/policyn utan att vi istället genom utbildningsinsatser och ständiga samtal med varandra skapar den organisation vi vill ha. En del i arbetet med organisationskulturen innefattar ett arbete med föreningsutveckling för att stötta föreningarna i arbetet med en inkluderande och utvecklande verksamhet. Partistyrelsen prioriterar en stor satsning på ledarskapsutbildningar för alla som vill ta ett förtroendeuppdrag i vår organisation. En viktig framgångsfaktor kommer vara att både människor som har varit medlemmar länge och medlemmar som är nya, människor i olika åldrar, från olika bakgrunder och erfarenheter och med olika kön erbjuds kvalificerade utbildningar. Därför finns det en ledarskapsutbildning i fyra steg som vänder sig till alla medlemmar som vill ta på sig ett ledaruppdrag. Men partistyrelsen ser också ett behov av att genomföra målgruppsanpassade utbildningar för att möta specifika behov i organisationen. Därför tycker partistyrelsen att Bommersviksakademin (BommA) behöver vara åldersbegränsande men att partistyrelsens kansli behöver arbeta mer aktivt med att marknadsföra de andra ledarutbildningarna som finns och säkerställa att de håller lika hög kvalitet. BommA är en femårig satsning som kommer att utvärderas för att se om den ska fortsätta. Om det ska vara möjligt att genomföra studieplanen krävs det ledare som brinner för studier och som förstår studiernas roll i folkrörelsen. Partistyrelsen instämmer med de motionärer som menar att stärka studieorganisatörernas roll är viktigt för att få igång studierna i hela organisationen. Det är idag reglerat i stadgarna att studieorganisatörer ska utses i distriktet och ska ingå i distriktsstyrelsen. Liknande skrivning finns i grundstadgar för arbetarekommuner där det står att studieorganisatörer ska utses i arbetarekommunen och ska ingå i arbetarekommunens styrelse. Att reglera i stadgarna mer än vore olyckligt. Partistyrelsen anser att vi ska ha stadgar som är tillåtande och som skapar möjligheter än att ha stadgar som är detaljreglerade och därmed riskerar att begränsa. Till exempel har verkställande utskottet valt att utse en studieledare utan att det är reglerat i stadgarna. Partistyrelsen menar att det inte finns skäl för ändringar i stadgarna när det gäller studieorganisatörerna. Därför föreslås avslag på motioner som föreslår att studieorganisatör ska väljas särskilt utöver partiordförande och partisekreterare, att studieorganisatör ska ingå i distriktens verkställande utskott och att studieorganisatör ska väljas särskilt i arbetarekommunens styrelse utöver ordförande och kassör. Partistyrelsen kommer att stödja studieorganisatörer/studieledare på distrikt- och arbetarekommunsnivå bland annat genom att ta fram en uppdragsbeskrivning som är tänkt att fungera som ett stöd åt nyvalda studieledare. Vi kommer också genomföra en studieledarutbildning under året som kommer. Partistyrelsen vill gärna uppmuntra motionärerna och hela organisationen att komma med idéer kring hur vi kan stärka rollen som studieorganisatör utan att reglera den i stadgarna. Det är också viktigt, precis som några motionärer skriver, att det finns olika typer av forum för studieorganisatörerna att hämta kraft, få kompetensutveckling och träffa andra i samma roll. Därför genomförs det redan idag en studieledarträff. Den behöver fortsätta även under nästa kongressperiod. Några av förslagen som handlar om att skapa möjligheter för erfarenhetsutbyte, exempelvis diskussionsforum via nätet, för studieorganisatörerna är bra idéer som partistyrelsen tror kan komplettera de fysiska träffarna. Det är dock ingenting partistyrelsen tycker kongressen ska ta beslut kring utan någonting som studieorganisatörerna själva kan initiera och få stöd från kansliet i. Ett antal motioner handlar om längtan efter fler politiska samtal och behovet av att utveckla vår vision och våra idéer kring framtidens utmaningar för att få en mer sammanhållen arbetarrörelse. Rådslag nämns som en metod som uppskattas men det finns också förslag på att organisationen behöver sätta mål för att öka antalet politiska studiecirklar och sätta ihop arbetsgrupper som arbetar fram kursutbud som har sin utgångspunkt i aktuella politiska frågor. Partistyrelsen menar att kongressen inte ska fatta beslut om formen eller metoden för de ideologiska och politiska samtalen eftersom vi kommer att använda olika metoder och former för en levande idédebatt. Däremot anser partistyrelsen att vi behöver initiera ett arbete där vi tillsammans med distrikten utvecklar verksamheten så att vi kan möta de behov som finns kring fler politiska samtal och en långsiktig idé- och politikutveckling. Kongressen kommer att besluta om ett organisatoriskt temadokument, Handslag för ett framtidsparti. Efter kongressen kommer varje distrikt och arbetarekommun att uppmanas att bryta ner ”Handslaget” till lokala planer. Partistyrelsen kommer tillhandahålla stöd som kan hjälpa till att utveckla de lokala utvecklingsplanerna. Att sammanställa planerna som föreslås i någon motion tror partistyrelsen inte är effektivt, däremot behöver vi hitta former och metoder för hur vi kan utvärdera tillsammans hur arbetet går. Att vilja vara framtidens folkrörelse förpliktar. Både vad gäller engagemang men också genom att ta tillvara väljares och medlemmars engagemang och erbjuda olika kanaler för detta i folkrörelsen. Det inspirerar också att vilja gå före i utvecklingen genom att använda metoder som speglar den tid vi lever i. Valrörelsens implementering av nya digitala arbetssätt och metoder har givit utdelning. Inte bara i form av valvinst och regeringsskifte utan också i form av nya typer av engagemang och många nya medlemmar. Under valåret prövades även nya digitala arbetssätt som möjliggjorde samarbete och informationsspridning, bland annat att ta tillvara engagemang i enstaka politiska frågor och att opinionsbilda kring dem. Nu är det dags att vi tar de metoderna vidare till att bli en del i partiets dagliga verksamhet samt att den lokala nivån ges möjlighet att prova på dessa digitala metoder. En engagemangspool är en mycket bra idé och vi arbetar kontinuerligt med att utveckla system och för att förenkla kommunikationen internt och med rörelsens olika organisationer. Dels genom att etablera tekniska lösningar för att fånga upp engagemang och för att sänka trösklarna för deltagande. Partistyrelsen undersöker för närvarande hur vi kan optimera de system vi har ytterligare och i det arbetet ingår att se över hur vi på bästa sätt kan samla in och kommunicera med dem som vill delta och engagera sig inom partiet. Detta sker i ständig dialog med partidistrikt och arbetarekommuner. Om vi som parti ska uppfattas som framtidsinriktade är vår närvaro samt hur vi kommunicerar i sociala medier en viktig del av vår kommunikation. Att ge tips och råd till företrädare och till organisationen på detta område är något vi har jobbat med under en längre tid. I den mellanvalsperiod vi nu befinner oss i kommer vi också att intensifiera det arbetet. Vi jobbar aktivt med att följa utvecklingen inom det digitala området gällande nya plattformar, appar och kanaler. I våra officiella kanaler i sociala medier testar vi också kontinuerligt nya kampanjmetoder och arbetssätt som vi delar med oss av till partiorganisationen via exempelvis Facebook-grupper. Partistyrelsens intentioner är att stödja engagemang bland medlemmar, förtroendevalda, personal och företrädare. Vi ser positivt på att utveckla metoder som gör att politiska och organisatoriska samtal kan föras både online och offline. Partistyrelsen ska se till att interninformation kring politiska och organisatoriska spörsmål fungerar och är tillgänglig att ta del av. Det är av stor betydelse att vi finns närvarande för politiska samtal och diskussioner både med väljare och medlemmar. Partistyrelsens intention är att finnas så nära väljare och medlemmar som möjligt, skapa låga trösklar för engagemang och därför är det prioriterat att finnas närvarande i sociala medier och att ha en aktiv webbportal som riktar sig lika mycket till allmänhet som till medlemmar i partiet. I sociala medier finns även möjlighet till olika interna diskussionsgrupper. Vi tror dessutom att det finns risker med att skapa diskussionsforum som endast en bråkdel av landets partidistrikt och arbetarekommuner kommer att använda sig av. Erfarenhet av det finns exempelvis från Sosserian som gav långt ifrån den effekt som var avsedd. Medlemmar och förtroendevalda återfanns istället på Facebook. Vi anser dock att det finns behov av att öka kunskapen i partidistrikten om olika digitala verktyg som kan öka engagemanget och den demokratiska tillgängligheten. Partistyrelsen föreslår att medlemsavgiften betalas löpande under året istället för per kalenderår som idag. Det innebär att en medlem som erlagt medlemsavgift för ett år i september är medlem till september följande år. En löpande uppbörd innebär jämnare förändringar i medlemskåren. Den enhetliga avgiften fördelas jämnt över våra fyra organisationsled. En medlem som väljer att vara medlem i flera föreningar ska betala medlemsavgift till de föreningar hen är medlem i. Man är medlem till dess att man avsäger sig sitt medlemskap i Socialdemokraterna eller till tolv månader efter att medlemsavgiften löpt ut. Det här innebär att hen är medlem från och med det att hen fyller i en ansökan/intresseanmälan för medlemskap i Socialdemokraterna. För att vara röstberättigad och ingå i underlaget för ombudsberäkning ska medlemsavgiften vara betald. Avgiften ska vara betald senast två veckor innan medlemsomröstning inleds. Person som inte längre är medlem ska inte finnas med i vårt medlemsregister. Partistyrelsen anser att vi inte ska administrera obetalda medlemsavgifter efter att medlemskapet upphört. I arbetet med framtidspartiet ingår att utveckla partiet som folkrörelse. Genom partistyrelsens budget fördelas medel för att främja folkrörelsearbetet inom partiet. Det görs genom utbildningar, metodutveckling, materialproduktion och på andra sätt. Utgångspunkten i organisationen är att varje organisationsled ska finansiera sin egen verksamhet. Varje organisationsled har beslutanderätt över sin egen ekonomi. För att stötta med öronmärkt stöd till viss verksamhet krävs överenskommelser mellan organisationsleden. Partistyrelsen har sedan länge ett uttalat uppdrag att på olika sätt verka för att hitta samordningsvinster för hela partiorganisationen. Detta sker organiserat som en del i partistyrelsens ordinarie verksamhet, genom förhandlingar med olika externa leverantörer som ofta resulterar i ramavtal som omfattar hela partiorganisationen. Det som begränsar möjligheterna att träffa kostnadseffektiva avtal är det faktum att varje organisation är en egen juridisk person som självständigt fattar sina beslut. Banktjänster utgör inget undantag utan är också ett relevant område att belysa utifrån behov av gemensamma ramavtal. Inom partiorganisationen samarbetar de olika partidistrikten och arbetarekommunerna med olika banker och vi som parti bör inte i ett sådant här centralt sammanhang ta ställning till och begränsa möjligheterna att träffa avtal med en specifik bank. Det ingår i partistyrelsens uppdrag att kartlägga behoven och förutsättningarna för gemensamt ramavtal även hos bankerna. Socialdemokraterna är ett feministiskt parti. Vi vill att kvinnor och män ska ha lika rätt och lika ansvar i familjeliv, yrkesliv och samhällsliv. Därför ska jämställdhet genomsyra vår organisation och vår politik. Arbetet för en jämställd representation påbörjades i vårt parti långt före andra partier. Redan 1976 infördes ”varannan damernas” på de socialdemokratiska valsedlarna i Järfälla. Förändringen spred sig och sedan valet 1994 har det varit självklart att alla socialdemokratiska listor är varvade. Inför senaste valet sprängde de socialdemokratiska kvinnorna för första gången 100-vallen och var vårt partis ledande kommunpolitiker i över 120 kommuner. Det visar att jämställdhetsarbetet går framåt i vårt parti både när det gäller de offentliga och de partiinterna uppdragen. I valrörelsen gick vi till val på att prioritera jämställdhetsfrågorna. Efter åtta år av nedprioritering av jämställdhetspolitiken är det dags att verka för att Sverige ska vara ett feministiskt föregångsland i världen. Men som många motionärer skriver är inte vårt parti en isolerad ö i samhället. Ska vi lyckas i arbetet med att göra Sverige till föregångsland behöver vi fortsätta vårt eget arbete. Därför krävs det att hela organisationen har ett jämställdhetsperspektiv i allt vi gör att för att säkerställa att arbetet för en jämställd folkrörelse inte saktar in. Partistyrelsen anser att det är ett ansvar som vilar på alla organisationsled att arbetet med jämställdhet inte stannar vid principen om varvade listor. Utan vi måste göra flera saker samtidigt. Det handlar om att säkerställa att jämställdhet råder när uppdrag ska utses oavsett om det är partiinterna eller offentliga uppdrag. Likväl handlar det om att ha en sund organisationskultur där alla får komma till tals, behandlas med respekt och inte begränsas utifrån ålder, könsidentitet, etnisk bakgrund eller sexuell läggning. Partistyrelsen ser positivt på att partidistrikten tar fram kommunikationsplaner för ett jämställt parti som lyfts i motioner. De distrikt som önskar stöd i framtagande kan få det av partistyrelsen. Men beslutet att ta fram kommunikationsplan måste ägas av varje distriktsstyrelse och inte kongressen. I motionerna lyfts fram att kongressen ska besluta att samtliga partidistrikt ska ta fram handlingsplaner för jämställdhet som i ett led att stödja arbetarekommunerna. Partistyrelsen menar att arbetet för jämställdhet måste ingå i det dagliga arbetet, i verksamhetsplanering, studier och i allt annat som vi gör. Att tvinga partidistrikt eller arbetarekommuner leder sällan till framgång och följer inte grundordningen för hur vi i vårt parti har organiserat oss sedan vi bildades. Partiet är uppbyggt enligt federativa principer. Det är de tjugosex partidistrikten som tillsammans formar partiet. Medlemmarna är medlemmar i en förening och arbetarekommun. Några av motionsförslagen lyfter fram att en nationell ledningsgrupp ska bildas. Partistyrelsens uppfattning är att det övergripande ansvaret för jämställdhet ligger på partistyrelsen som är vald av kongressen. Partistyrelsen består av företrädare från olika distrikt och därmed kan kunskap och erfarenhet lyftas fram i det strategiska arbetet med att vara en jämställd organisation. I beslutsdokumentet för framtidens folkrörelse, Handslag för ett framtidsparti föreslår partistyrelsen att hela partiorganisationen ska arbeta för att förverkliga vår organisatoriska vision att vi ska vara ett parti där människors engagemang växer. Hur vi arbetar med jämställdhet och mångfald kommer att vara centralt om vi ska uppnå vår vision. Varje organisationsled behöver ta sitt ansvar för att jobba med målen. Partistyrelsen kommer efter kongressen att ta ställning till hur det egna arbetet ska se ut för att målen ska uppnås. Partistyrelsen menar att partisekreteraren som är vald för att ansvara särskilt för partiorganisationen har uppdraget att verka för och säkerställa att hela vår rörelse arbetar med organisationskultur och organisationsutveckling som främjar jämställdhet. Partistyrelsen är inte emot att ledamöter i partistyrelsen kan få särskilda uppdrag men varje partistyrelsen måste likt andra styrelser få fördela arbetet mellan sig. Det vore olyckligt om vår organisation skulle ta steg som innebär att det är kongressen som fastställer vilka ansvarsområden som ska finnas i partistyrelsen. Partistyrelsen menar att vi ska ha stadgar som är tillåtande och som skapar möjligheter än att ha stadgar som är detaljreglerade. Motionsförslag lyfter fram förslag om att skriva in i stadgarna att vi ska ha jämn könsrepresentation. Partistyrelsen anser att vi inte ska göras. Att i stadgarna börja reglera hur representation ska se ut i olika forum vore olyckligt. Partistyrelsen menar att om motionsförslagen skulle vinna gehör riskerar vi att i nästa steg skriva in stadgarna om ålderrepresentation, etnisk bakgrund osv. Det skulle leda till detaljstyrande stadgar vilket inte gagnar något organisationsled. Socialdemokraterna ska vara ett representativt parti och här vilar ett stort ansvar på valberedningarna att säkerställa mångfalden när personer utses att företräda partiet i olika organ. Socialdemokraterna är ett antirasistiskt parti, som strävar efter jämlikhet oavsett hudfärg, etnisk och kulturell tillhörighet eller religion. Partistyrelsen noterar att det finns vilja att utveckla vårt arbete kring jämställdhet och antirasism. Partistyrelsen vill tillsammans med partiorganisationen möta viljan som uttrycks och kommer därför att intensifiera arbetet för att vår folkrörelse ska vara en förebild. Därför presenterar partistyrelsen beslutsdokumentet Handslag för ett framtidsparti med organisatoriska mål som ska uppnås av hela organisationen senaste 2020. Vi ska erbjuda fler möjligheten att engagera sig, stärka medlemskapets värde och vi ska verka för att partiets medlemskår och förtroendevalda speglar samhället. Människor med olika erfarenheter och bakgrund utvecklar vår organisation och vår politik. Partistyrelsen menar att möjligheten att vara ett jämlikt parti ligger i hur vi agerar i det dagliga arbetet och hur vår verksamhet är. Det inte är mängden handlingsplaner eller program som gör att vi når framgång. En motion föreslår att programkommissionen får i uppdrag att utarbeta ett antirasistiskt idéprogram. Partistyrelsen vill påminna om att programkommissionen är vald av kongressen och är ett självständigt organ. Programkommissionens uppdrag är att övergripande formulera vårt partis samhällsanalys, ideologiska plattform och vision. Partistyrelsen vill att vi tillsammans stärker det antirasistiska arbetet. Socialdemokraterna och fackföreningsrörelsen delar samma värdegrund. Det finns en gemensam vilja att utveckla idéerna. En strävan efter att förbättra alla människors livsvillkor. Det är dessa beståndsdelar som binder samman organisationerna i den facklig-politiska samverkan. Vår 126 år långa historia visar förmågan att utvecklas tillsammans över tid, genom stora samhällsförändringar och med ständigt fokus på framtiden. Facklig-politisk samverkan är ett av de viktigaste fundamenten i bygget av framtidspartiet. Det är den bro som förbinder arbetarrörelsens två grenar. Det är en förbindelselänk som starkt efterfrågar utveckling och reformiver såväl som öppenhet och delägarskap. Kunskap och kompetens är för arbetarrörelsen en fråga både om utbildning, bildning och samhällskritik som hämtar näring från upplevelser och erfarenhet. Detta ska fogas samman till basen för de visioner och de förslag som vi vill ska forma Sverige framåt. Partistyrelsen delar motionärernas uppfattning om vikten av att både stärka och utveckla den facklig-politiska samverkan med LO och LO-förbunden. Detta behöver ske genom ömsesidighet och metodutveckling, inte genom riktlinjer. Det är ett ständigt pågående utvecklingsarbete. Facklig-politisk samverkan är olika i olika delar av landet. Därför ska verksamheten formas och anpassas efter regionala och lokala förutsättningar. Ansatsen ska hämta näring från arbetet med framtidspartiet, men ska också bidra med energi och erfarenhet. Goda exempel ska samlas in och delas inom organisationen. Strävan är en lärande organisation. Drivkraften ska vara engagemang, nyfikenhet, utveckling och samhällsförändring. Det handlar regionalt bland annat om att: Stärka de fackliga ledarna och de fackliga utskotten. Ge verktyg till partidistrikten att ge samma stöd till de egna arbetarekommunerna. Skapa bra relationer, hitta frågor och åstadkomma verksamhet i partiets hägn, som riktar sig till TCO och SACO grupperna. Erfarenheterna från valrörelsearbetet 2014 är goda. LO och LO-förbunden valde att i ökad utsträckning bedriva valrörelse i egen regi, men i nära samverkan med partiet. Det innebar en ökad skärpa från ömse håll. Det finns fortfarande utvecklingsbehov. Dock ser vi en ökad aktivitet och ett ökat engagemang. Arbetet med att förändra och utveckla facklig-politisk samverkan pågår. Det är ett arbete som aldrig får avstanna. Förändringen ska bara skönjas när det görs en liten längre återblick. Det är ett processarbete. Partistyrelsen har tydligt definierat det facklig-politiska uppdraget. Operativt ska partiet centralt samverka med LO och LO-förbunden nationellt. Finna former för att samarbeta med tjänstemanna- och akademikerorganisationerna nationellt. Den andra uppgiften är att på olika sätt stödja partidistriktens facklig-politiska verksamhet. En stark verksamhet i hela landet är helt avgörande för möjligheten att nå framgång nationellt. Facklig-politisk verksamhet kan inte stanna inom landets gränser. Inom SAMAK – den nordiska samarbetskommittén, där LO och Socialdemokratin i Norden samarbetar – så har ett gediget arbete genomförts de senaste åren inom ramen för forskningsprojektet om den nordiska modellen NordMod. Detta arbete är utmärkt underlag för den politiska reformagendan. Inom den Socialdemokratiska Riksdagsgruppen finns det tre fackliga grupper. Den fackliga studiegruppen vars medlemmar tillhör ett LO-förbund har en lång historia. Ett TCO nätverk som fungerar allt bättre och sedan 2014 så finns även ett nybildat SACO nätverk. Att bättre tillvarata dessa tre gruppers erfarenhet, kompetens och engagemang i valkretsarna är viktiga steg för att stärka hela partiets facklig-politiska verksamhet. Partikongressen 2009 beslutade att ge partistyrelsen i uppdrag att genomföra ett rådslag om Socialdemokraternas kyrkopolitiska arbete. Rådslaget skulle behandla såväl hur partiet organiserar verksamheten som den politik vi går till val på i de kyrkliga valen. Av kongressbeslutet 2009 framgick tydligt att Socialdemokraterna även fortsättningsvis ska ställa upp till val inom Svenska kyrkan. I augusti 2012 genomfördes ”Kyrkopolitiskt forum”, som samlade 250 partiföreträdare från hela landet. Samma höst skickade partistyrelsen ut en rådslagsenkät till samtliga s-föreningar, arbetarekommuner och partidistrikt. Även s-grupper, sidoorganisationerna och alla enskilda medlemmar välkomnades att delta. Över 300 svar inkom, varav 130 från partiorganisationer och resten från privatpersoner. En betydande majoritet av respondenterna var positiva till kyrkopolitiken och kom med förslag om hur arbetet skulle kunna förstärkas redan i kyrkovalet 2013. De tydligaste utslagen gällde följande frågor: - Tre fjärdedelar avvisade påståendet om att kyrkovalet stjäl resurser från annan partiverksamhet och skadar Socialdemokraternas chans att vinna övriga val. - Tre fjärdedelar höll med om att Socialdemokraternas arbete i Svenska kyrkan kan skapa bättre kontaktytor till övriga trossamfund och religioner. - Tre fjärdedelar höll med om att kyrkovalskampanjen 2013 kunde användas som övning på mobiliseringsmetoder inför Europaparlamentsvalet 2014. De skriftliga kommentarerna från de respondenter som var kritiska till förekomsten av kyrkopolitik sammanfaller i allt väsentligt med argumentation och förslag i fyra av de nu aktuella kongressmotionerna i ämnet. Att det finns ett starkt kyrkopolitiskt engagemang inom Socialdemokraterna bekräftades i kyrkovalet 2013. Partiet ställde upp med 6 996 kandidater och hade egna listor i 447 av ca 700 av de lokala kyrkofullmäktigevalen, vilket innebar en ökad täckningsgrad från 50 till 60 procent jämfört med 2009. Av S-kandidaterna på valbar plats till kyrkomötet var 17 yngre än 35 år och ytterligare fem under 40 år. En viktig del av förberedelsefasen var att partistyrelsen redan ett år i förväg fastställde Socialdemokraternas valmanifest. Det bestod av 12-punkter som handlade om bland annat arbetet mot könsdiskriminering, homofobi och rasism – och för religionsdialog, internationell solidaritet och hållbar utveckling, En annan viktig punkt var att Svenska kyrkan ska avskaffa alla avgifter i sin barn- och ungdomsverksamhet. I själva valrörelsefasen utgjordes partistyrelsens största insats av den kampanj som fick namnet ”Vallöftet”. Att i en värderingsdriven kampanj kombinera insatser via sociala medier med traditionella folkrörelsemetoder visade sig vara ett framgångsrikt sätt att engagera partiets trogna sympatisörer. Men det skapade också ringar på vattnet som väckte uppskattning och en ökad röstvilja bland rödgröna väljare i stort. Valresultatet kan sammanfattas med följande siffror. Socialdemokraterna fick närmare 200 000 röster, vilket är 13 000 fler än 2009. Därmed befäste vi vår ställning som största nomineringsgrupp i kyrkomötet. De fyra allianspartiernas grupper tappade från 42,2 till 32,5 procent samtidigt som valets stora vinnare, Sverigedemokraterna, fördubblades från 2,9 till 6,2 %. Valdeltagandet ökade från 11,9 till 12,8 procent och av de tillkommande 24 000 rösterna tillföll alltså mer än hälften Socialdemokraterna. Kyrkovalet 2013 bekräftar värdet av att Socialdemokraterna ställer upp som parti, med varudeklarerade kandidater som hämtar sitt förtroende i en bredare krets av människor. Att ställa upp som nomineringsgrupp med lös koppling till partiet eller under en annan beteckning vore att försvaga arbetarrörelsens ställning i Svenska kyrkan. Framtidens folkrörelse utgår från tanken att medlemmarnas vilja till engagemang inom de delar av samhället som står öppna för demokratisk påverkan ska uppmuntras. Detta gäller också våra 7 000 kyrkopolitiker runtom i Sverige. Stadgarna säkerställer att all socialdemokratisk kyrkopolitik är i samklang med partiets grundläggande värderingar, där religionsfrihet och likabehandling är en hörnsten. Enligt partistyrelsen är det också viktigt att det finns tydliga regler kring hur kandidater utses. Stadgarna lämnar samtidigt stor frihet att utveckla arbetsformerna, till exempel genom att bilda en kyrkopolitisk S-förening som i Eskilstuna arbetarekommun. Socialdemokraterna är en del av en internationell solidaritetsrörelse som på demokratisk grund vill förändra världen. Vi har ett rikt arv att förvalta inom detta område men framförallt jobbar vi med att utveckla partiets internationella arbete för framtiden. Internationellt samarbete är en naturlig del av vårt parti där vi idag är aktiva på nordisk nivå, inom Europa och globalt. Det är inte en lätt uppgift att beskriva den oerhört omfattande verksamhet som partiet bedriver och deltar i. Nedan följer en kort beskrivning som på intet sätt gör gällande att vara komplett. Den nordiska samarbetskommittén SAMAK är vår samarbetsorganisation i Norden där de socialdemokratiska partierna tillsammans med LO-facken arbetar med att utveckla socialdemokratisk politik. I Europapartiet (ESP) finns ett femtontal arbetsgrupper där vi är aktiva så som demokratinätverk, kampanjutveckling, utvecklande av jobbpolitik och mycket mer. Inom Europapartiet sker en mängd aktiviteter näst intill varje vecka som vi prioriterar och deltar i. Det svenska partiet är mycket uppskattat för detta av våra systerpartier i Europa och bidrar till att vi har goda bilaterala relationer med i princip alla europeiska systerpartier. På Europanivå är vi också aktiva i organisationen European Forum for Democracy and Solidarity (EFDS) där vi innehar ordförandeposten. På global nivå är vi en av initiativtagarna till nätverket Progressive Alliance (PA) som består av över hundra progressiva partier och en mängd andra organisationer, stiftelser och tankesmedjor som ligger oss nära. Vi är ett av trettio partier som har en plats i styrelsen och där representeras vi av partisekreteraren. Vi är också observatörer i Socialistinternationalen vilket är ytterligare en organisation på global nivå. Utöver detta har vi i Olof Palmes Internationella Center (Palmecenter) en fantastisk verksamhet genom nära 50 olika projekt i 15 länder runt om i världen. Palmecenters bedriver tillsammans med partidistrikt, arbetarekommuner och föreningar projekt på exempelvis Balkan, i södra Afrika, på Filippinerna och i Belarus för att nämna några. Det partinära demokratistödet är en av de djupaste formerna av samarbete mellan vårt parti och ett systerparti. Exempel på aktiviteter vi gör i Sverige är att föreläsa om utrikespolitik och internationell verksamhet i partidistrikt, arbetarekommuner, föreningar och sidoorganisationer runt om i landet. Vi samarbetar också med våra systerpartiers svenska grenar så som Frente Polisaro från Västsahara, Palestinska Fatah och PUK från Irakiska Kurdistan. När våra systerpartier går till val ger vi handfast hjälp i exempelvis form av dörrknackning. Vi hjälper också till genom att bidra med våra erfarenheter från tidigare val både organisatoriskt och kring politikutveckling. Många systerpartier är också intresserade av vårt arbete med framtidspartiet vilket vi gärna bidrar med kunskap kring. På lokal och regional nivå i partiet finns idag ett omfattande samarbete och utbyte med systerpartier runt om i världen. En del av det sker inom ramen för demokratistödet till systerpartier inom Palmecenter men det mesta sker genom eldsjälar och andra typer av kontakter. I samtliga ovan nämnda organ är den internationella sekreteraren aktiv och ansvarar för det dagliga arbetet som bland annat innebär att verksamheten koordineras. En viktig del är att se till att vi är representerade av rätt personer i arbetsgrupper och på möten. Det kan handla om allt från riksdags- eller partistyrelseledamöter till ett kommunalråd, en medlem eller en tjänsteman i någon del av organisationen. Som komplement till detta har vi den omfattande internationella verksamheten som riksdagsgruppen står för både vad avser resor och när det gäller att ta emot besök från olika delar av världen som i hög grad bidrar till att bibehålla och utveckla relationerna med systerpartier runt om i världen. En svårare del i arbetet är att hitta sätt att sprida information om det arbete som görs i partiorganisationen vilket motionären pekar på. Här jobbar vi ständigt med att förbättra kanalerna för detta. Varje partidistrikt har en internationell kontaktperson som ingår i ett centralt nätverk som jobbar för att utveckla den internationella verksamheten och bidra till att fler blir involverade. Vi nöjer oss dock inte med information utan har startat ett utvecklingsarbete för att även sänka trösklar för engagemang. Många går med i partiet för att de brinner för den internationella solidariteten och det engagemanget vill vi ta vara på, stödja och utveckla. I en majoritet av länderna i Latinamerika har det skett en positiv demokratisk utveckling vilket resulterat i minskade klyftor, ekonomisk tillväxt och stärkta sociala villkor. Utbildningssektorn och sociala trygghetssystem har i stor utsträckning reformerats och fackliga rörelser har fått ett större inflytande. Det finns många goda exempel på länder där Socialdemokratiska partier gjort skillnad i regeringsställning både avseende ökade levnadsvillkor och demokratiskt inflytande för medborgarna. Den socialdemokratiskt ledda svenska regeringen har ett starkt fokus på möjliggörande av rättvis handel och bättre förutsättningar för innovation och export. Partiordförande Stefan Löfven reste redan efter tre månader som statsminister till Brasilien. Där hade han överläggningar med presidenten Dilma Rousseff från vårt systerparti (PT) och han besökte också representanter för det svenska näringslivet i Brasilien. Vi har utöver detta goda bilaterala relationer med ett antal andra socialdemokratiska partier i denna del av världen så som PS och PPD i Chile, PS Argentina och PS Uruguay för att nämna några. Genom vårt globala nätverk Progressive Alliance har vi multilateral kontakt med samtliga socialdemokratiska partier i Latinamerika. Diasporan i Sverige från länder i Latinamerika är också en värdefull kanal för att upprätthålla dessa kontakter. Det finns således ett intresse och ett levande arbete i partiet när det gäller Latinamerika. Partistyrelsens kansli förstärker detta ytterligare genom att inrätta en tjänst i vars portfölj arbetet med Latinamerika är utpekat som prioriterat. Under år 2015 ska en ny ansökan till Sida utformas för det partinära demokratistödet. Vilka länder och regioner som det biståndet ska gå till ingår i en större process där hänsyn tas till alla de delar av världen där vi arbetar idag och vill arbeta i framtiden. Det bygger på djuplodande analyser och långsiktighet. Vi kan inte vara överallt även om det är önskvärt utan måste prioritera våra resurser så att vi blir effektiva och får så stort genomslag som möjligt i det arbete vi gör. Samarbete och utbyte med partier i Latinamerika bör kunna ske på mer lika villkor än inom biståndsramen. Ett exempel på det är en diskussion som inletts med Chile där vi tittar på ett gemensamt arbete kring skola och annan välfärd både inom partiorganisationerna och för parlamentsledamöter. Socialdemokraterna önskar en demokratisk och fredlig utveckling i Somalia. Landets folk har prövats hårt under lång tid genom krig och konflikter som fått fruktansvärda konsekvenser i form av ond bråd död men också genom ett cementerat klansystem som gör att en demokratisk utveckling försvårats. Med denna utgångspunkt är det viktigt att Somalia kan utvecklas till en stabil demokrati som bygger på ett flerpartisystem där partierna står på en ideologisk grund. För oss som parti är det glädjande att det finns socialdemokratiska krafter som vill bidra till denna utveckling. Ett fredligt och demokratiskt Somalia behövs även för stabiliteten i övriga regionen som idag i stor utsträckning plågas av våld och kaos, kanske främst genom frånvaron av fungerande politiska system. I Somalia finns flera grupperingar som gör gällande att de företräder en socialdemokratisk linje vilket i grunden är positivt. När vi som parti bestämmer oss för vilka politiska krafter vi ska samarbeta med i ett land eller en region sker det genom djupa analyser av förutsättningarna för dessa att långsiktigt vara en demokratisk kraft som samlar människor på ideologisk grund och som på sikt kan vinna val. Det kräver en dialog och en process över längre tid. Partistyrelsen föreslår kongressen att avslå motionen på grund av att att-satserna är riktade till arbetarekommunen och partidistrikt. Vårt parti har en lång tradition av att ha socialdemokratiska riksförbund eller sidoorganisationer som de kallas för i talspråk. De socialdemokratiska riksförbunden är Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet och Sveriges Socialdemokratiska Studentförbund. Sidoorganisationerna bildades mycket tidigt och som självständiga förbund. Den senaste som bildades var Studentförbundet som bildades 1931, upplöstes 1970 och bildades på nytt 1990. Fram till kongressen 2005 var medlemskap i partiet inte ett krav för medlemmarna i sidoorganisationerna. Medlemmarna i sidoorganisationen hade ”rätt till inträde i arbetarekommunen” men var inte tvungna. I stadgarna som antogs på kongressen 2005 ändrades anslutningsformen inom partiet och beslut togs att klubbar som tillhörde sidoorganisationerna ska tillhöra arbetarekommunen. SSU med sina klubbar och kommuner undantogs i stadgeförändringarna och fick specialregler där SSU-klubbar och kommuner själva väljer om de vill tillhöra arbetarekommunen. Kongressbeslutet från 2005 innebär att medlemmar i klubbar och föreningar som tillhör Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet och Sveriges Socialdemokratiska Studentförbund är också medlemmar i partiet. I sidoorganisationerna har människor möjlighet att särorganisera sig utifrån en gemensam nämnare som kön, ålder, religiös övertygelse eller att man är student. Sidoorganisationerna har genom åren organiserat och samlat människor som kanske inte hade blivit medlemmar eller engagerat sig i Socialdemokraterna om det inte vore för att sidoorganisationerna fångat upp och kanaliserat deras engagemang. Tillsammans med sidoorganisationerna har vårt parti haft möjlighet att nå fler människor, utveckla politiken och verka för samhällsförändring. 1988 bildades i Stockholm den första HBT-Socialdemokratiska föreningen (HBT-S föreningen) med medlemmar från olika delar av landet. Föreningen växte vilket möjliggjorde att nya HBT-S föreningar bildades på nya orter. 2008 bildade HBT-S föreningarna ett förbund med syfte att arbeta med politik kring mänskliga rättigheter, med fokus på homo- och bisexuella samt transpersoners rättigheter. Tillsammans med partiet har HBT-S arbetat för att lyfta dessa frågor på den politiska dagordningen. Frågan om erkännandet av HBT-Socialdemokrater Sverige som ett socialdemokratiskt riksförbund har diskuterats under en längre tid i partiorganisationen. Partisekreterare har sedan 2008 uppvaktats av förbundet med önskemål om att erkännas som sidoorganisation med samma status som de andra sidoorganisationerna. Partistyrelsen anser att det är dags att välkomna HBTSocialdemokrater Sverige som sidoorganisation och det är glädjande om kongressen kan göra det på denna kongress som har ett av teman, framtidens folkrörelse. Partistyrelsen är övertygad om att HBT-Socialdemokrater Sverige kommer som sidoorganisation att engagera nya medlemmar, tillföra kunskap och bidra till att stärka vårt folkrörelseparti in i framtiden. Partistyrelsen anser att HBT-Socialdemokrater Sverige som föreslås bli ett nytt socialdemokratisk riksförbund stadgemässigt ska ha samma status som de andra sidoorganisationerna och därför föreslås stadgeändringar där HBT-Socialdemokrater Sverige likställs med de andra förbunden. SSU-klubbar och kommuner ska fortsättningsvis vara undantagna kravet på att tillhöra en arbetarekommun. Partistyrelsen delar inte uppfattningen som lyfts i motioner om att Socialdemokrater för Tro och Solidaritet inte ska ha samma representation som de andra förbunden. Partistyrelsen föreslår kongressen att partistyrelsen får i uppdrag att inför kongressen 2017 utreda, definiera och komma med förslag kring; - Vad som krävs för att vara ett socialdemokratiskt riksförbund och vad det innebär i relation till partiet. - Hur partiets relation och stöd till de socialdemokratiska riksförbunden kan se ut. - De socialdemokratiska riksförbundens representation i partiets beslutsorgan. - De andra stadgemässiga adjungeringarna. Det finns frågeställningar som behöver besvaras kring vad det innebär att vara en sidoorganisation. Idag anges det inte i stadgarna eller i riktlinjer några kriterier som ska vara uppfylld för att en organisation ska kunna upptas som en sidoorganisation av en partikongress. Är det rimligt att ställa krav om geografisk spridning, medlemsantal eller verksamhet i flera organisationsled vid fråga om att upptas som sidoorganisation? Partistyrelsen menar att utredningen ska belysa om partiet ska utgå ifrån ett antal kriterier som grund innan beslut om ny sidoorganisation ska beslutas på en kongress. Vidare är det viktigt att utredningen lyfter fram hur partiets relation och stöd till sidoorganisationerna ska se ut i framtiden. Hur kan relationerna stärkas ytterligare så att både partiet och förbunden kan utvecklas? Partistyrelsen menar att det är angeläget att i utredningen ha en god dialog med sidoorganisationerna men att det centrala är att partiets syn framkommer i utredningen. Det är partiorganisationen som ska besluta om form och struktur för partiets arbete. Sidoorganisationerna är utan tvekan viktiga för partiet men det är inte okomplicerat med förbundens stadgemässiga adjungeringar i ett av partiets högsta beslutande organ. Många partidistrikt har fört diskussioner om distriktsstyrelserna ska vara ett beslutsorgan baserad på geografisk fördelning eller om styrelseledamöterna ska representera hela länet. Flera har landat i att styrelserna ska representera länet och gått ifrån att alla arbetarekommuner ska vara representerade i styrelsen. Diskussion har även förts om sidoorganisationernas representation i styrelserna lokalt. I ljuset av detta blir diskussionen om partiets nationella beslutsorgan aktualiserat. Verkställande utskottet består av sju ordinarie ledamöter och åtta suppleanter. Om kongressen beslutar att uppta HBT-Socialdemokrater som en ny sidoorganisation innebär det att verkställande utskottet kommer att ha fem förbundsordförande som har tillträde till partiets minsta beslutskrets och inflytande på beslut. Vad händer med strukturen om det är på ett möte endast sju ledamöter och fem förbundsordförande som deltar? Var går gränsdragningen för när verkställande utskottet tenderar att vara ett annat organ än partiets organ? Hur ställer partiorganisationen sig till det demokratiska dilemmat att partistyrelsen och partikongressen endast kan utkräva ansvar från kongressvalda ledamöterna och suppleanter men aldrig av sidoorganisationerna förbundsordförande trots att de har deltagit i diskussioner och på möten. Partistyrelsen menar att det finns många frågor som behöver belysas och diskuteras. Därför är utredningen viktig för att klarlägga hur vårt partis relation och förhållning till sidoorganisationerna ska se ut i framtiden. att bifalla motionerna A9:4, A11:4, A14:1, A14:3, A14:4, A14:7, A14:8, A15:1, A15:2, A15:3, A15:6, A15:7, A16:1, A16:3, A16:4, A16:7, A16:8, A17:1, A17:2, A17:3, A17:6, A17:7, A18:2, A35:7, A38:1, A38:2, A39:1, A39:2, A40:3, A41:3, A42:3, A43:3, A44:3, A45:3, A46:3, A47:3, A48:3, A49:3, A78:2, A86:2, A87:2, A101:4 A9:4 (Stockholms partidistrikt) att Socialdemokraterna genomför ett bildningslyft för att höja medvetenheten om antirasistiskt arbete i hela partiorganisationen A11:4 (Skånes partidistrikt) att stärka den facklig-politiska samverkan med LO och utveckla samarbetet med tjänstemannaorganisationerna A14:1 (Ödeshögs arbetarekommun) att ändra partiets stadgar, kapitel 2, § 4, moment 9, så att den får följande lydelse. ”Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, Sveriges Socialdemokratiska Studentförbund och HBT-Socialdemokrater Sverige har rätt att utse vardera en representant till kongressen. De har yttrande- och förslagsrätt.” A14:3 (Ödeshögs arbetarekommun) att ändra partiets stadgar, kapitel 2, § 6, moment 3, så att den får följande lydelse. ”Ordförandena i Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, Sveriges Socialdemokratiska Studentförbund samt HBT-Socialdemokrater Sverige har rätt att närvara vid partistyrelsens sammanträden och har yttrande- och förslagsrätt.” A14:4 (Ödeshögs arbetarekommun) att ändra partiets stadgar, kapitel 2, § 7, moment 3, så att den får följande lydelse. ”Ordförandena i Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, Sveriges Socialdemokratiska Studentförbund samt HBT-Socialdemokrater Sverige har närvaro-, yttrandeoch förslagsrätt vid verkställande utskottets sammanträden utom vid sådana sammanträden som avses i moment 4.” A14:7 (Ödeshögs arbetarekommun) att ändra partiets stadgar, kapitel 4, § 3, moment 1, så att den får följande lydelse i ett nytt stycke. ”Samtliga inom en primärkommun befintliga socialdemokratiska föreningar och klubbar, socialdemokratiska kvinnoklubbar, grupper inom Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, socialdemokratiska studentklubbar, HBTSocialdemokratiska föreningar samt medlemmar i den fria gruppen ska ingå i arbetarekommunen.” A14:8 (Ödeshögs arbetarekommun) att ändra partiets stadgar, kapitel 4, § 3, moment 3, så att den får följande lydelse. ”Medlem i det socialdemokratiska partiet erhåller sitt partimedlemskap i den grundorganisation som denne själv angett. Om inget angetts erhåller medlemmen sitt partimedlemskap i grundorganisation eller i den fria gruppen i arbetarekommunen i den primärkommun där medlemmen är bosatt. Medlem kan därefter överföra sitt partimedlemskap till en grundorganisation i en annan arbetarekommun.” • att ovan att-satser ska anses omedelbart justerade. • att motionen antas som sin egen av arbetarekommunen. • att motionen sänds vidare till partikongressen A15:1 (Eskilstuna arbetarekommun) att ändra partiets stadgar, kapitel 2, § 4, moment 9, så att den får följande lydelse. ”Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, Sveriges Socialdemokratiska Studentförbund och HBT-Socialdemokrater Sverige har rätt att utse vardera en representant till kongressen. De har yttrande- och förslagsrätt.” A15:2 (Eskilstuna arbetarekommun) att ändra partiets stadgar, kapitel 2, § 6, moment 3, så att den får följande lydelse. ”Ordförandena i Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, Sveriges Socialdemokratiska Studentförbund samt HBT-Socialdemokrater Sverige har rätt att närvara vid partistyrelsens sammanträden och har yttrande- och förslagsrätt.” A15:3 (Eskilstuna arbetarekommun) att ändra partiets stadgar, kapitel 2, § 7, moment 3, så att den får följande lydelse. ”Ordförandena i Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, Sveriges Socialdemokratiska Studentförbund samt HBT-Socialdemokrater Sverige har närvaro-, yttrandeoch förslagsrätt vid verkställande utskottets sammanträden utom vid sådana sammanträden som avses i moment 4.” A15:6 (Eskilstuna arbetarekommun) att ändra partiets stadgar, kapitel 4, § 3, moment 1, så att den får följande lydelse i ett nytt stycke. ”Samtliga inom en primärkommun befintliga socialdemokratiska föreningar och klubbar, socialdemokratiska kvinnoklubbar, grupper inom Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, socialdemokratiska studentklubbar, HBTSocialdemokratiska föreningar samt medlemmar i den fria gruppen ska ingå i arbetarekommunen.” A15:7 (Eskilstuna arbetarekommun) att ändra partiets stadgar, kapitel 4, § 3, moment 3, så att den får följande lydelse. ”Medlem i det socialdemokratiska partiet erhåller sitt partimedlemskap i den grundorganisation som denne själv angett. Om inget angetts erhåller medlemmen sitt partimedlemskap i grundorganisation eller i den fria gruppen i arbetarekommunen i den primärkommun där medlemmen är bosatt. Medlem kan därefter överföra sitt partimedlemskap till en grundorganisation i en annan arbetarekommun.” A16:1 (Linköpings arbetarekommun - enskild) att ändra partiets stadgar, kapitel 2, § 4, moment 9, så att den får följande lydelse. ”Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, Sveriges Socialdemokratiska Studentförbund och HBT-Socialdemokrater Sverige har rätt att utse vardera en representant till kongressen. De har yttrande- och förslagsrätt.” A16:3 (Linköpings arbetarekommun - enskild) att ändra partiets stadgar, kapitel 2, § 6, moment 3, så att den får följande lydelse. ”Ordförandena i Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, Sveriges Socialdemokratiska Studentförbund samt HBT-Socialdemokrater Sverige har rätt att närvara vid partistyrelsens sammanträden och har yttrande- och förslagsrätt.” A16:4 (Linköpings arbetarekommun - enskild) att ändra partiets stadgar, kapitel 2, § 7, moment 3, så att den får följande lydelse. ”Ordförandena i Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, Sveriges Socialdemokratiska Studentförbund samt HBT-Socialdemokrater Sverige har närvaro-, yttrande- och förslagsrätt vid verkställande utskottets sammanträden utom vid sådana sammanträden som avses i moment 4.” A16:7 (Linköpings arbetarekommun - enskild) att ändra partiets stadgar, kapitel 4, § 3, moment 1, så att den får följande lydelse i ett nytt stycke. ”Samtliga inom en primärkommun befintliga socialdemokratiska föreningar och klubbar, socialdemokratiska kvinnoklubbar, grupper inom Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, socialdemokratiska studentklubbar, HBTSocialdemokratiska föreningar samt medlemmar i den fria gruppen ska ingå i arbetarekommunen.” A16:8 (Linköpings arbetarekommun - enskild) att ändra partiets stadgar, kapitel 4, § 3, moment 3, så att den får följande lydelse. ”Medlem i det socialdemokratiska partiet erhåller sitt partimedlemskap i den grundorganisation som denne själv angett. Om inget angetts erhåller medlemmen sitt partimedlemskap i grundorganisation eller i den fria gruppen i arbetarekommunen i den primärkommun där medlemmen är bosatt. Medlem kan därefter överföra sitt partimedlemskap till en grundorganisation i en annan arbetarekommun.” A17:1 (Gnesta arbetarekommun) att ändra partiets stadgar, kapitel 2, § 4, moment 9, så att den får följande lydelse. ”Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, Sveriges Socialdemokratiska Studentförbund och HBT-Socialdemokrater Sverige har rätt att utse vardera en representant till kongressen. De har yttrande- och förslagsrätt.” A17:2 (Gnesta arbetarekommun) att ändra partiets stadgar, kapitel 2, § 6, moment 3, så att den får följande lydelse. ”Ordförandena i Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, Sveriges Socialdemokratiska Studentförbund samt HBT-Socialdemokrater Sverige har rätt att närvara vid partistyrelsens sammanträden och har yttrande- och förslagsrätt.” A17:3 (Gnesta arbetarekommun) att ändra partiets stadgar, kapitel 2, § 7, moment 3, så att den får följande lydelse. ”Ordförandena i Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, Sveriges Socialdemokratiska Studentförbund samt HBT-Socialdemokrater Sverige har närvaro-, yttrandeoch förslagsrätt vid verkställande utskottets sammanträden utom vid sådana sammanträden som avses i moment 4.” A17:6 (Gnesta arbetarekommun) att ändra partiets stadgar, kapitel 4, § 3, moment 1, så att den får följande lydelse i ett nytt stycke. ”Samtliga inom en primärkommun befintliga socialdemokratiska föreningar och klubbar, socialdemokratiska kvinnoklubbar, grupper inom Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, socialdemokratiska studentklubbar, HBTSocialdemokratiska föreningar samt medlemmar i den fria gruppen ska ingå i arbetarekommunen.” A17:7 (Gnesta arbetarekommun) att ändra partiets stadgar, kapitel 4, § 3, moment 3, så att den får följande lydelse. ”Medlem i det socialdemokratiska partiet erhåller sitt partimedlemskap i den grundorganisation som denne själv angett. Om inget angetts erhåller medlemmen sitt partimedlemskap i grundorganisation eller i den fria gruppen i arbetarekommunen i den primärkommun där medlemmen är bosatt. Medlem kan därefter överföra sitt partimedlemskap till en grundorganisation i en annan arbetarekommun.” A18:2 (Ullerud - Forshaga arbetarekommun) att genusvetenskap och jämställdhetsfrågor blir ett självklart inslag i partiets medlemsutbildning och utbildning för förtroendevalda, samt A35:7 (Stockholms partidistrikt) att HBT-Socialdemokrater Sverige ska ges samma status som övriga sidoorganisationer och stadgarna justeras A38:1 (Linköpings arbetarekommun) att Socialdemokraterna undersöker möjligheten att upprätta huvudavtal med tillämpbar bank i akt och mening att möjliggöra ekonomiska transaktioner utan månatliga kostnader för S-föreningar/S-klubbar A38:2 (Linköpings arbetarekommun) att i det fall det befinns möjligt att upprätta sådant avtal, vidtar mått och steg för att genomföra avtalet snarast möjligt A39:1 (Norrköpings arbetarekommun) att Socialdemokraterna undersöker möjligheten att upprätta huvudavtal med tillämpbar bank i akt och mening att möjliggöra ekonomiska transaktioner utan månatliga kostnader för S-föreningar/S-klubbar A39:2 (Norrköpings arbetarekommun) att i det fall det befinns möjligt att upprätta sådant avtal, vidtar mått och steg för att genomföra avtalet snarast möjligt A40:3 (Hofors arbetarekommun) att genusvetenskap och jämställdhetsfrågor blir ett självklart inslag i partiets medlemsutbildning och utbildning för förtroendevalda." A41:3 (Norbergs arbetarekommun) att genusvetenskap och jämställdhetsfrågor blir ett självklart inslag i partiets medlemsutbildning och utbildning för förtroendevalda A42:3 (Partille arbetarekommun) att genusvetenskap och jämställdhetsfrågor blir ett självklart inslag i partiets medlemsutbildning och utbildning för förtroendevalda A43:3 (Sandvikens arbetarekommun - enskild) att genusvetenskap och jämställdhetsfrågor blir ett självklart inslag i partiets medlemsutbildning och utbildning för förtroendevalda A44:3 (Ludvika arbetarekommun) att genusvetenskap och jämställdhetsfrågor blir ett självklart inslag i partiets medlemsutbildning och utbildning för förtroendevalda A45:3 (Piteå arbetarekommun) att genusvetenskap och jämställdhetsfrågor blir ett tydligt inslag i partiets medlemsutbildning och utbildning för förtroendevalda A46:3 (Vårgårda arbetarekommun) att genusvetenskap och jämställdhetsfrågor blir ett självklart inslag i partiets medlemsutbildning och utbildning för förtroendevalda A47:3 (Härnösand arbetarekommun) att genusvetenskap och jämställdhetsfrågor blir ett tydligt inslag i partiets medlemsutbildning och utbildning för förtroendevalda A48:3 (Ale arbetarekommun) att genusvetenskap och jämställdhetsfrågor blir ett självklart inslag i partiets medlemsutbildning och utbildning för förtroendevalda A49:3 (Västerås arbetarekommun) att genusvetenskap och jämställdhetsfrågor blir ett självklart inslag i partiets medlemsutbildning och utbildning för förtroendevalda A78:2 (Borlänge arbetarekommun) att utbildningsinsatser görs för att få igång processer kring dialog och kommunikation med medlemmar/väljare i närområdet/stadsdelen/arbetsplatsen A86:2 (Karlstads arbetarekommun) att genusvetenskap och jämställdhetsfrågor blir ett självklart inslag i partiets medlemsutbildning och utbildning för förtroendevalda. A87:2 (Torsby - Nordvärmlands arbetarekommun) att genusvetenskap och jämställdhetsfrågor blir ett självklart inslag i partiets medlemsutbildning och utbildning för förtroendevalda A101:4 (Malmö arbetarekommun) att partistyrelsen i samarbete med partidistrikten systematiserar erfarenhetsutbytet och lyfter fram erfarenheter av konkret folkrörelsearbete tillsammans med andra föreningar och folkrörelser att anse följande motioner besvarade med hänvisning till utlåtandet: A1:1, A1:2, A1:3, A3:1, A4:1, A5:1, A5:2, A5:3, A6:1, A6:2, A6:3, A7:1, A7:2, A7:3, A9:5, A10:1, A10:3, A10:4, A11:1, A11:2, A11:3, A11:6, A12:1, A12:2, A12:3, A14:5, A15:4, A16:5, A16:9, A17:4, A18:1, A18:3, A20:1, A21:1, A22:1, A22:2, A22:3, A23:1, A23:2, A23:3, A24:1, A24:2, A24:3, A25:1, A25:2, A25:3, A26:1, A26:2, A26:3, A26:4, A27:1, A27:2, A27:3, A27:4, A28:1, A29:1, A29:2, A31:1, A32:1, A33:1, A33:2, A33:3, A33:4, A34:1, A34:2, A34:3, A34:4, A34:5, A35:1, A35:2, A35:3, A35:4, A35:5, A35:6, A35:9, A35:10, A35:11, A35:12, A35:13, A35:14, A35:15, A35:16, A35:17, A35:18, A35:19, A35:21, A36:5, A37:1, A37:2, A40:1, A41:1, A42:1, A43:1, A44:1, A46:1, A47:1, A48:1, A49:1, A50:1, A50:2, A50:3, A50:4, A50:5, A51:1, A51:2, A51:3, A51:4, A52:1, A53:1, A54:1, A55:2, A56:1, A56:3, A56:4, A56:5, A57:1, A57:3, A57:4, A57:5, A58:1, A58:3, A58:4, A58:5, A59:1, A59:3, A59:4, A59:5, A60:1, A60:3, A60:4, A60:5, A61:1, A61:3, A61:4, A61:5, A62:1, A62:3, A62:4, A62:5, A64:1, A66:1, A66:2, A67:1, A67:2, A68:1, A69:1, A69:3, A69:4, A69:5, A70:1, A73:1, A73:2, A73:3, A74:1, A75:1, A76:1, A77:1, A78:1, A78:3, A78:4, A81:1, A81:2, A81:3, A82:1, A83:1, A85:1, A85:2, A86:1, A86:3, A87:1, A87:3, A88:1, A90:1, A90:2, A92:4, A92:5, A93:4, A94:5, A95:4, A95:5, A97:1, A97:2, A98:1, A98:2, A98:3, A99:1, A99:2, A99:3, A100:1, A101:1, A101:2, A101:3, A102:1, A103:2, A103:3, A104:1, A104:2, A105:1, A105:2, A106:1, A106:2, A107:1, A109:1, A109:2, A109:3, A110:1, B44:5, A45:1, B45:3, B46:3 A1:1 (Ystads arbetarekommun) att med jämna intervall uppmana arbetarkommuner att behandla en speciell fråga för att inom olika ämnesområden där arbetarkommuner kan arbeta öppet, men fokuserat för att ta fram idéer A1:2 (Ystads arbetarekommun) att starta ett intranät för arbetarkommuner eller direkt för medlemmar, för att samla idéer från gräsrotsnivå direkt till andra medlemmar och arbetarkommuner och Socialdemokraternas styrande A1:3 (Ystads arbetarekommun) att i förlängningen möjliggöra för andra arbetarkommuner att läsa, kommentera och betygsätta, samt vidareutveckla dessa idéer A3:1 (Göteborgs partidistrikt) att Socialdemokraterna lanserar ett antirasistiskt handlingsprogram för folkrörelsen A4:1 (Borås arbetarekommun) att det lanseras ett antirasistiskt handlingsprogram för den socialdemokratiska folkrörelsen A5:1 (Kävlinge arbetarekommun) att vi såsom innan och fortsättningsvis anser att våra ideal är röda A5:2 (Kävlinge arbetarekommun) att partiets färg beslutas att den ska vara röd A5:3 (Kävlinge arbetarekommun) att partiet, internt och externt, arbetar för att partiets färg ska åter igen etableras som röd inåt som utåt A6:1 (Skurups arbetarekommun) att förstärka den centrala IT-avdelningen och ge dem i uppdrag att utforma ett lämpligt diskussionsforum som kan kopplas till arbetarkommunernas hemsidor A6:2 (Skurups arbetarekommun) att diskussionsforumen endast ska vara tillgängliga för medlemmar genom inloggning med användarnamn och lösenord A6:3 (Skurups arbetarekommun) att arbetarekommunerna ska vara ansvariga för hur diskussionsforumen används lokalt A7:1 (Hässleholms arbetarekommun) att förstärka den centrala IT-avdelningen och ge dem i uppdrag att utforma ett lämpligt diskussionsforum som kan kopplas till arbetarkommunernas hemsidor A7:2 (Hässleholms arbetarekommun) att diskussionsforumen endast ska vara tillgängliga för medlemmar genom inloggning med användarnamn och lösenord A7:3 (Hässleholms arbetarekommun) att arbetarekommunerna ska vara ansvariga för hur diskussions-forumen används lokalt A9:5 (Stockholms partidistrikt) att Socialdemokraterna i sitt interna rekryteringsarbete på alla nivåer och till alla uppdrag genomlyser processerna för att säkerställa en antirasistisk och jämställd praktik A10:1 (Nacka arbetarekommun) att uttala att folkrörelsearbetet måste få en betydligt större tyngd i partiet och i arbetarekommunernas arbete, A10:3 (Nacka arbetarekommun) att partistyrelsen låter utarbeta en standardmodell för introduktion och utbildning av nya medlemmar, samt A10:4 (Nacka arbetarekommun) att partistyrelsen låter utarbeta en manual med en bra arbetsmetod för det framtida folkrörelsearbetet A11:1 (Skånes partidistrikt) att utveckla partiet som en modern folkrörelse, både som ett idé- och intresseparti, där medlemskapet står i centrum i form av medlemsrekrytering och medlemsvård såsom studier, politikutveckling och identitetsmarkörer A11:2 (Skånes partidistrikt) att partikongressens arbetsformer utvecklas, där motionsbehandlingen ges större utrymme, så att inflytande och möjlighet till ordentliga diskussioner blir större för ombuden A11:3 (Skånes partidistrikt) att partistyrelsens ansvar och befogenheter tydliggörs och ges en tyngre roll med sammanträden minst 8 gånger per verksamhetsår A11:6 (Skånes partidistrikt) att i övrigt ställa sig bakom det i motionen ovan anförda A12:1 (Malmö arbetarekommun) att Socialdemokraterna samordnar skapandet av en engagemangspool där engagemang och aktivism möts med ambition att skapa ett tvärsnitt av rörelsens olika organisationer A12:2 (Malmö arbetarekommun) att tillsätta en arbetsgrupp med syfte att komplettera befintligt kursutbud med kurser/utbildningar med utgångspunkt i aktuella sakfrågor A12:3 (Malmö arbetarekommun) att aktivt arbeta för att stödja metodutveckling och mötesplatser i arbetarkommuner för att främja ökad delaktighet och inspirera fler att engagera sig A14:5 (Ödeshögs arbetarekommun) att ändra partiets stadgar, kapitel 3, § 4, moment 8, så att den får följande lydelse i ett nytt stycke. ”Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, Sveriges Socialdemokratiska Studentförbund samt HBT-Socialdemokrater Sverige har rätt att utse vardera en representant till kongressen. De har yttrande- och förslagsrätt.” A15:4 (Eskilstuna arbetarekommun) att ändra partiets stadgar, kapitel 3, § 4, moment 8, så att den får följande lydelse i ett nytt stycke. ”Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, Sveriges Socialdemokratiska Studentförbund samt HBT-Socialdemokrater Sverige har rätt att utse vardera en representant till kongressen. De har yttrande- och förslagsrätt.” A16:5 (Linköpings arbetarekommun - enskild) att ändra partiets stadgar, kapitel 3, § 4, moment 8, så att den får följande lydelse i ett nytt stycke. ”Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, Sveriges Socialdemokratiska Studentförbund samt HBT-Socialdemokrater Sverige har rätt att utse vardera en representant till kongressen. De har yttrande- och förslagsrätt.” A16:9 (Linköpings arbetarekommun - enskild) att ovan att-satser ska anses omedelbart justerade A17:4 (Gnesta arbetarekommun) att ändra partiets stadgar, kapitel 3, § 4, moment 8, så att den får följande lydelse i ett nytt stycke. ”Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, Sveriges Socialdemokratiska Studentförbund samt HBT-Socialdemokrater Sverige har rätt att utse vardera en representant till kongressen. De har yttrande- och förslagsrätt.” A18:1 (Ullerud - Forshaga arbetarekommun) att handlingsplaner tas fram i samtliga partidistrikt som stöd för arbetarekommunernas arbete med jämställdhetsfrågor Handlingsplanen ska vara brett förankrad i respektive län och innehålla åtgärder som respektive distrikt behöver jobba med för att Socialdemokraterna ska bli en framtidsinriktad och jämställd folkrörelse, samt A18:3 (Ullerud - Forshaga arbetarekommun) att partidistrikten tar fram en kommunikationsplan för ett mer jämlikt och jämställt framtidsparti A20:1 (Uppsala arbetarekommun) att socialdemokratiska partiet uppmuntrar grundorganisationerna att bilda veteranföreningar A21:1 (Skellefteå arbetarekommun) att Socialdemokratiska arbetarepartiet tar sina politiska beslut utifrån sin socialdemokratiska ideologi A22:1 (Växjö arbetarekommun - enskild) att verka för en sammanhållande arbetarrörelse A22:2 (Växjö arbetarekommun - enskild) att tillsätta en arbetsgrupp som ska arbeta fram ett underlag för ett ideologiskt rådslag A22:3 (Växjö arbetarekommun - enskild) att partiet tar initiativ till ett gemensamt rådslag inom arbetarrörelsens grenar A23:1 (Lunds arbetarekommun) att partiet tar fram såväl kvalitativa och kvantitativa mål för grundutbildningar för partiets medlemmar att ta fram verktyg och förutsättningar för distrikten A23:2 (Lunds arbetarekommun) att inom organisationen ta fram verktyg och förutsättningar för att distrikten ska aktivt kunna arbeta med folkbildningsarbete A23:3 (Lunds arbetarekommun) att partiets kansli skapar en samordningscentral för att underlätta och uppmuntra samarbete mellan arbetarrörelsens olika delar i folkbildningsarbetet A24:1 (Borås arbetarekommun) att partiet tar fram såväl kvalitativa och kvantitativa mål för grundutbildningar för partiets medlemmar A24:2 (Borås arbetarekommun) att ta fram verktyg och förutsättningar för distrikten att kunna arbeta aktivt med ett folkbildningsarbete för sina medlemmar A24:3 (Borås arbetarekommun) att partiets kansli skapar en samordningscentral för att underlätta och uppmuntra samarbete mellan arbetarrörelsens olika delar i folkbildningsarbetet A25:1 (Sundsvalls arbetarekommun) att partiet tar fram såväl kvalitativa och kvantitativa mål för grundutbildningar för partiets medlemmar att ta fram verktyg och förutsättningar för distrikten A25:2 (Sundsvalls arbetarekommun) att kunna arbeta aktivt med ett folkbildningsarbete för sina medlemmar A25:3 (Sundsvalls arbetarekommun) att partiets kansli skapar en samordningscentral för att underlätta och uppmuntra samarbete mellan arbetarrörelsens olika delar i folkbildningsarbetet A26:1 (Kalmar arbetarekommun - enskild) att socialdemokratin ska verka för att ett alternativ på basis av arbetarrörelsens grundläggande värderingar och framtidsinriktning ställs till förfogande i Kyrkovalet 2017 A26:2 (Kalmar arbetarekommun - enskild) att besluta om detta alternativ ska vara snävt partipolitiskt eller ett mer allmänt progressiv nomineringsgrupp t ex som ställer upp för en Öppen Folkkyrka för Alla eller en syntes, en kombination, av båda dessa formeringar medvetet övervägs och leder till en strategi för mänsklig social demokrati i kyrkopolitik för Svenska Kyrkan, präglad av social demokrati A26:3 (Kalmar arbetarekommun - enskild) att ett alternativ för social demokrati ska aktivt verka för att Svenska Kyrkan ska vara ett föredöme som möter alla människor med dess olikhet och mängvad samt verkar för mänskliga rättigheter och för att vara ett föredöme som mönster särskilt som arbetsgivare och hyresvärd med en mänsklig och framtidsinriktad tillämpning av arbetsrätt och hyresrätt A26:4 (Kalmar arbetarekommun - enskild) att partikongressen verkar för att de frågor i övrigt som motionen söker belysa behandlas på lämpligt sätt A27:1 (Karlskrona arbetarekommun) att verka för förslagen med intentioner enligt motionen A27:2 (Karlskrona arbetarekommun) att utreda stadgarna för att därigenom underlätta ett organisatoriskt arbete som ökar delaktigheten A27:3 (Karlskrona arbetarekommun) att ta fram riktlinjer för en förstärkt facklig-politisk samverkan A27:4 (Karlskrona arbetarekommun) att skriva kommentarer till partistadgarna så att det blir lättare att förstå och använda dem A28:1 (Sandvikens arbetarekommun - enskild) att vårt parti ser över vårt utbildningsprogram och hur vi motverkar dessa negativa strömningar inom partiet A29:1 (Göteborgs partidistrikt) att vi ska uppmuntra fler medlemmar och synliga företrädare att bli aktiva på sociala medier med fokus på enkelt och slagkraftigt innehåll som videor, bilder och kortare texter A29:2 (Göteborgs partidistrikt) att ansvariga i dessa frågor ser över hur vi förhåller oss till vilka plattformar och tillvägagångssätt som bör användas samt hur den kunskapen överförs till medlemmarna A31:1 (Valdemarsviks arbetarekommun) att partistyrelsen ges i uppdrag att genomföra ett brett rådslag i partiet om framtidens folkrörelse i enlighet med motionens intentioner A32:1 (Söderköpings arbetarekommun) att partistyrelsen ges i uppdrag att genomföra ett brett rådslag i partiet om framtidens folkrörelse i enlighet med motionens intentioner A33:1 (Örebro läns partidistrikt) att ett utvecklingsprogram för Socialdemokraternas organisation tas fram med öppenhet, tillgänglighet, aktivitet och beslutsprocesser i fokus A33:2 (Örebro läns partidistrikt) att partidistriktens ansvar för verksamhet i arbetarekommuner med obefintlig verksamhet och medlemsvärvning tydliggörs A33:3 (Örebro läns partidistrikt) att stadgeförändringar görs för att möjliggöra för andra organisationsformer än geografiska upptagningsområden att vara nomineringsorgan och förslagsställare i partiets demokratiska beslutsprocess. Medlemskap i arbetarekommun ska vara en förutsättning A33:4 (Örebro läns partidistrikt) att ett folkrörelsepolitiskt program tas fram för att tydliggöra partiets syn på folkrörelsernas viktiga roll i samhället samt hur man kan stödja den framtida utvecklingen A34:1 (Stockholms läns partidistrikt) att en genomlysning av organisationen avseende lokalt medlemskap, medlemsutveckling och tillgänglighet görs A34:2 (Stockholms läns partidistrikt) att ett utvecklingsprogram för Socialdemokraternas organisation tas fram med öppenhet, tillgänglighet, aktivitet och beslutsprocesser i fokus A34:3 (Stockholms läns partidistrikt) att partidistriktens ansvar för verksamhet i arbetarekommuner med obefintlig verksamhet och medlemsvärvning tydliggörs A34:4 (Stockholms läns partidistrikt) att stadgeförändringar görs för att möjliggöra för andra organisationsformer än geografiska upptagningsområden att vara nomineringsorgan och förslagsställare i partiets demokratiska beslutsprocess. Medlemskap i arbetarekommun ska vara en förutsättning A34:5 (Stockholms läns partidistrikt) att ett folkrörelsepolitiskt program tas fram för att tydliggöra partiets syn på folkrörelsernas viktiga roll i samhället samt hur man kan stödja den framtida utvecklingen A35:1 (Stockholms partidistrikt) att beslutar om en strategi för att utveckla folkrörelsepartiet Socialdemokraterna under kongressperioderna A35:2 (Stockholms partidistrikt) att uppdra åt partistyrelsen att ta fram en strategi för att öka engagemang, interndemokrati och drivkrafter för fler att komma med, stanna och vilja utvecklas i partiarbetet samt beslutar om aktiviteter för att genomföra strategin A35:3 (Stockholms partidistrikt) att fastställer ett medlemsvärvarmål för varje kongressperiod A35:4 (Stockholms partidistrikt) att uppdra partistyrelsen att se över möjligheten att vara aktiv över geografiska gränser och digital och återkomma med en eventuell stadgeförändring som gör det enklare än idag och som säkrar den demokratiska processen A35:5 (Stockholms partidistrikt) att uppdra partistyrelsen att utveckla möjligheterna att vara digitalt engagerad partimedlem utan att begränsa den demokratiska processen A35:6 (Stockholms partidistrikt) att medlemmen ska regelbundet kunna lämna medlemsförslag till beslutande organ med korta svarstider för återkoppling A35:9 (Stockholms partidistrikt) att uppdra till partistyrelsen att ta fram en klimat- & hållbarhetspolicy som kan implementeras i hela partiet A35:10 (Stockholms partidistrikt) att uppdra till partistyrelsen att återkomma med förslag på hur den facklig-politiska samverkan med LO och LO-förbunden ska kunna utvecklas och stärkas i enlighet med motionen A35:11 (Stockholms partidistrikt) att uppdra till partistyrelsen att återkomma med förslag på hur partiets relation med fackförbund inom TCO och SACO ska kunna utvecklas A35:12 (Stockholms partidistrikt) att uppdra åt partistyrelsen att utveckla medlemskapet och följa upp medlemmar som är på väg att lämna oss A35:13 (Stockholms partidistrikt) att satsa på idéutveckling genom att formulera öppna frågor och ge utrymme för dialog A35:14 (Stockholms partidistrikt) att satsa på långsiktigt opinionsbildande arbete och prioritera resurser till detta genom bland annat progressiva nätverk, tankesmedjor, tidskrifter och andra forum för idépolitik A35:15 (Stockholms partidistrikt) att satsningar på teknik och organisationsutveckling i och med valrörelser ska inarbetas i ordinarie organisationsstruktur och kunna användas lokalt A35:16 (Stockholms partidistrikt) att skapa strukturer för att matcha personer mot lediga uppdrag och kompetenshöja företrädare med uppdrag A35:17 (Stockholms partidistrikt) att ta fram en nationell policy för hur vi i partiet väljer och utser våra företrädare och skapa en organisation vilken är mer representativ för befolkningen A35:18 (Stockholms partidistrikt) att satsa på utvecklingsarbetet av våra politiskt förtroendevalda A35:19 (Stockholms partidistrikt) att låt kongressen besluta om en organisationsplan för att tydligare peka ut arbetarkommunernas roll i studiearbetet samt uppdra varje arbetarkommun att ta fram och fastställa en egen organisationsplan A35:21 (Stockholms partidistrikt) att slå fast ett mål om att öka antalet politiska studiecirklar i grundorganisationerna A36:5 (Sundsvalls arbetarekommun) att partistyrelsen utarbetar ett rådslagsmaterial med utgångspunkt från min motions innehåll och som får en skyndsam behandling i våra organisationsled i partiorganisationen A37:1 (Örebro arbetarekommun) att partiet inkluderar alla medlemmar i verksamheten A37:2 (Örebro arbetarekommun) att Socialdemokraterna använder all tänkbar teknik för att uppfylla kraven för framtidens folkrörelse för alla A40:1 (Hofors arbetarekommun) att handlingsplaner tas fram i samtliga partidistrikt som stöd för arbetarekommunernas arbete med jämställdhetsfrågor. Handlingsplanen ska vara brett förankrad i respektive län och innehålla åtgärder som respektive distrikt behöver jobba med för att Socialdemokraterna ska bli en framtidsinriktad och jämställd folkrörelse A41:1 (Norbergs arbetarekommun) att handlingsplaner tas fram i samtliga partidistrikt som stöd för arbetarekommunernas arbete med jämställdhetsfrågor. Handlingsplanen ska vara brett förankrad i respektive län och innehålla åtgärder som respektive distrikt behöver jobba med för att Socialdemokraterna ska bli en framtidsinriktad och jämställd folkrörelse A42:1 (Partille arbetarekommun) att handlingsplaner tas fram i samtliga partidistrikt som stöd för arbetarekommunens arbete med jämställdhetsfrågor. Handlingsplanen ska vara brett förankrat i respektive län och innehålla åtgärder som respektive distrikt behöver jobba med för att Socialdemokraterna ska bli en framtidsinriktad och jämställd folkrörelse A43:1 (Sandvikens arbetarekommun - enskild) att handlingsplaner tas fram i samtliga partidistrikt som stöd för arbetarekommunernas arbete med jämställdhetsfrågor. Handlingsplanen ska vara brett förankrad i respektive län och innehålla åtgärder som respektive distrikt behöver jobba med för att Socialdemokraterna ska bli en framtidsinriktad och jämställd folkrörelse A44:1 (Ludvika arbetarekommun) att handlingsplaner tas fram i samtliga partidistrikt som stöd för arbetarekommunernas arbete med jämställdhetsfrågor. Handlingsplanen ska vara brett förankrad i respektive län och innehålla åtgärder som respektive distrikt behöver jobba med för att Socialdemokraterna ska bli en framtidsinriktad och jämställd folkrörelse A45:1 (Piteå arbetarekommun) att handlingsplaner tas fram i samtliga partidistrikt som stöd för arbetarekommunernas arbete med jämställdhetsfrågor. Handlingsplanen ska vara brett förankrad i respektive län och innehålla åtgärder som respektive distrikt behöver jobba med för att Socialdemokraterna ska bli en framtidsinriktad och jämställd folkrörelse A46:1 (Vårgårda arbetarekommun) att handlingsplaner tas fram i samtliga partidistrikt som stöd för arbetarekommunernas arbete med jämställdhetsfrågor. Handlingsplanen ska vara brett förankrad i respektive län och innehålla åtgärder som respektive distrikt behöver jobba med för att Socialdemokraterna ska bli en framtidsinriktad och jämställd folkrörelse A47:1 (Härnösand arbetarekommun) att handlingsplaner tas fram i samtliga partidistrikt som stöd för arbetarekommunernas arbete med jämställdhetsfrågor. Handlingsplanen ska vara brett förankrad i respektive distrikt och innehålla åtgärder som respektive distrikt behöver jobba med för att Socialdemokraterna ska bli en framtidsinriktad och jämställd folkrörelse A48:1 (Ale arbetarekommun) att handlingsplaner tas fram i samtliga partidistrikt som stöd för arbetarekommunernas arbete med jämställdhetsfrågor. Handlingsplanen ska vara brett förankrad i respektive län och innehålla åtgärder som respektive distrikt behöver jobba med för att Socialdemokraterna ska bli en framtidsinriktad och jämställd folkrörelse A49:1 (Västerås arbetarekommun) att handlingsplaner tas fram i samtliga partidistrikt som stöd för arbetarekommunernas arbete med jämställdhetsfrågor. Handlingsplanen ska vara brett förankrad i respektive län och innehålla åtgärder som respektive distrikt behöver jobba med för att Socialdemokraterna ska bli en framtidsinriktad och jämställd folkrörelse A50:1 (Skövde arbetarekommun - enskild) att Socialdemokraterna ska verka för att Socialdemokraterna ska bli och förbli den största folkrörelsen i Sverige A50:2 (Skövde arbetarekommun - enskild) att Socialdemokraterna ska verka för att bli bäst i Sverige på att bedriva meningsfullt folkrörelsearbete och medlemsvård på många olika områden A50:3 (Skövde arbetarekommun - enskild) att Socialdemokraterna ska verka för att från nationell nivå, uppmuntra och stödja distrikten, arbetarkommunerna och föreningarna till att ha ett brett utbud av aktiviteter och medlemsvård A50:4 (Skövde arbetarekommun - enskild) att Socialdemokraterna ska verka för att från nationell nivå, uppmuntra och stödja distrikten, arbetarkommuner och föreningar att dela varandras aktiviteter och medlemsvård med varandra för att skapa ett vidare nätverk för medlemmarna A50:5 (Skövde arbetarekommun - enskild) att Socialdemokraterna ska verka för att bli experter på att kommunicera med medborgare och med partikamrater A51:1 (Hässleholms arbetarekommun - enskild) att tillsätta en permanent arbetsgrupp med uppdrag A51:2 (Hässleholms arbetarekommun - enskild) att granska hur aktuell politik stämmer med partiprogrammets långsiktiga mål A51:3 (Hässleholms arbetarekommun - enskild) att kartlägga vilka samhällsproblem som partiet behöver lösa långsiktigt A51:4 (Hässleholms arbetarekommun - enskild) att kontinuerligt sammanställa samhällsdebatter, forskningsresultat och offentlig statistik med relevans för en kunskapsbaserad progressiv socialdemokratisk politik A52:1 (Malmö arbetarekommun) att Socialdemokraterna verkar för att en konkurrensklausul blir obligatorisk för alla partier i Sveriges riksdag A53:1 (Göteborgs partidistrikt) att partistyrelsen ska ta fram partigemensamma riktlinjer för fördelning av politiska uppdrag med syftet att skapa en större spridning av dessa uppdrag bland medlemmarna A54:1 (Umeå arbetarekommun) att partistyrelsen ges i uppdrag att förstärka opinionsbildningen kring aktuella beslut i EU-parlamentet A55:2 (Hörby arbetarekommun) att upphandling sker i den anda som är motionärens syfte A56:1 (Helsingborgs arbetarekommun) att en jämställdhetsansvarig inom Socialdemokraterna utses A56:3 (Helsingborgs arbetarekommun) att en nationell ledningsgrupp med ansvar för feministiska frågor inom partiorganisationen och med ledamöter från olika distrikt tas fram A56:4 (Helsingborgs arbetarekommun) att en jämställdhetsplan med mätbara mål upprättas, A56:5 (Helsingborgs arbetarekommun) att kongressen antar som sin viljeinriktning att Socialdemokraterna ska vara ett jämställt parti både numerärt och strukturellt senast 2022 A57:1 (Malmö arbetarekommun) att En jämställdhetsansvarig inom Socialdemokraterna utses A57:3 (Malmö arbetarekommun) att en nationell ledningsgrupp med ansvar för feministiska frågor inom partiorganisationen och med ledamöter från olika distrikt tas fram A57:4 (Malmö arbetarekommun) att en jämställdhetsplan med mätbara mål upprättas A57:5 (Malmö arbetarekommun) att kongressen antar som sin viljeinriktning att Socialdemokraterna ska vara ett jämställt parti både numerärt och strukturellt senast 2022 A58:1 (Skurups arbetarekommun) att en jämställdhetsansvarig inom Socialdemokraterna utses, A58:3 (Skurups arbetarekommun) att en nationell ledningsgrupp med ansvar för feministiska frågor inom partiorganisationen och med ledamöter från olika distrikt tas fram, A58:4 (Skurups arbetarekommun) att en jämställdhetsplan med mätbara mål upprättas, A58:5 (Skurups arbetarekommun) att kongressen antar som sin viljeinriktning att Socialdemokraterna ska vara ett jämställt parti både numerärt och strukturellt senast 2022, A59:1 (Staffanstorp arbetarekommun) att En jämställdhetsansvarig inom Socialdemokraterna utses, A59:3 (Staffanstorp arbetarekommun) att en nationell ledningsgrupp med ansvar för feministiska frågor inom partiorganisationen och med ledamöter från olika distrikt tas fram, A59:4 (Staffanstorp arbetarekommun) att en jämställdhetsplan med mätbara mål upprättas A59:5 (Staffanstorp arbetarekommun) att kongressen antar som sin viljeinriktning att Socialdemokraterna ska vara ett jämställt parti både numerärt och strukturellt senast 2022 A60:1 (Ängelholms arbetarekommun) att en jämställdhetsansvarig inom socialdemokratin utses A60:3 (Ängelholms arbetarekommun) att en nationell ledningsgrupp med ansvar för feministiska frågor inom partiorganisationen och med ledamöter från olika distrikt tas fram A60:4 (Ängelholms arbetarekommun) att en jämställdhetsplan med mätbara mål tas fram A60:5 (Ängelholms arbetarekommun) att kongressen antar som sin viljeinriktning att socialdemokraterna ska vara ett jämställt parti både numerärt och strukturellt senast 2022 A61:1 (Lunds arbetarekommun) att en jämställdhetsansvarig inom Socialdemokraterna utses A61:3 (Lunds arbetarekommun) att en nationell ledningsgrupp med ansvar för feministiska frågor inom partiorganisationen och med ledamöter från olika distrikt tas fram A61:4 (Lunds arbetarekommun) att en jämställdhetsplan med mätbara mål upprättas A61:5 (Lunds arbetarekommun) att kongressen antar som sin viljeinriktning att Socialdemokraterna ska vara ett jämställt parti både numerärt och strukturellt senast 2022 A62:1 (Hörby arbetarekommun) att En jämställdhetsansvarig inom Socialdemokraterna utses, A62:3 (Hörby arbetarekommun) att en nationell ledningsgrupp med ansvar för feministiska frågor inom partiorganisationen och med ledamöter från olika distrikt tas fram, A62:4 (Hörby arbetarekommun) att en jämställdhetsplan med mätbara mål upprättas, A62:5 (Hörby arbetarekommun) att kongressen antar som sin viljeinriktning att Socialdemokraterna ska vara ett jämställt parti både numerärt och strukturellt senast 2022, A64:1 (Lunds arbetarekommun) att partiet avsätter resurser för att öka kunskapen om arbetarrörelsens historia, både inom och utom partiet A66:1 (Ljungby arbetarekommun) att partikongressen ger Partistyrelsen i uppdrag att se över stadgarna vad gäller medlemsavgift så att det inte längre är möjligt att enbart betala avgiften vartannat år A66:2 (Ljungby arbetarekommun) att partikongressen ger Partistyrelsen i uppdrag att se över kostnaden då medlemmar är medlem i flera föreningar A67:1 (Göteborgs partidistrikt) att Socialdemokraterna sätter upp tydliga, långsiktiga medlemsmål A67:2 (Göteborgs partidistrikt) att Socialdemokraterna arbetar aktivt och kontinuerligt med att uppnå de uppsatta medlemsmålen A68:1 (Umeå arbetarekommun) att partiet minst en gång per mandatperiod ordnar former för ett rikstäckande arbetarekommunutbyte med fokus på metodutveckling och erfarenheter av framgångsrikt partiarbete A69:1 (Kävlinge arbetarekommun) att En jämställdhetsansvarig inom Socialdemokraterna utses A69:3 (Kävlinge arbetarekommun) att en nationell ledningsgrupp med ansvar för feministiska frågor inom partiorganisationen och med ledamöter från olika distrikt tas fram A69:4 (Kävlinge arbetarekommun) att en jämställdhetsplan med mätbara mål upprättas A69:5 (Kävlinge arbetarekommun) att kongressen antar som sin viljeinriktning att Socialdemokraterna ska vara ett jämställt parti både numerärt och strukturellt senast 2022 A70:1 (Sundsvalls arbetarekommun) att det lanseras ett antirasistiskt handlingsprogram för den socialdemokratiska folkrörelsen A73:1 (Borlänge arbetarekommun) att SAP:s kongress beslutar att Latinamerika är en viktig kontinent och återupprättar vidare kontakter och samarbete. Olof Palmes Center bör analysera möjligheterna för att genomföra detta A73:2 (Borlänge arbetarekommun) att Facklig-politisk verksamhet mellan Sverige och Latinamerika är ett prioriterat område med samverkan och samarbete A73:3 (Borlänge arbetarekommun) att Mänskliga rättigheter, folkbildning i demokrati, medverkan för hållbar fred och andra områden utifrån ett rättighetsperspektiv återupprättas och förbättras på kontinenten A74:1 (Stockholms partidistrikt) att mot bakgrund av det som anförs i motionen tillsätta en arbetsgrupp vars uppgift är att formulera socialdemokraternas bildningspolitik. Arbetet bör ske i nära samverkan med både partiföreningar och en intresserad allmänhet. Arbetsgruppens rapport kommer att spela en stor roll i partiets arbete med att förnya folkbildningen och bidra till en modern och begriplig samtidsberättelse A75:1 (Österåkers arbetarekommun) att partisymbolen finns med på samtliga valsedlar A76:1 (Skövde arbetarekommun) att Socialdemokratiska partiet förbereder och inbjuder medlemmar, sympatisörer och intresserade till ett rådslag om valfrihet, jämlikhet, solidaritet och jordens möjligheter att tillgodose våra behov. Därefter kan Framtidens Jobb skisseras. För Framtidens Folkrörelse kan rådslaget stå som en förebild A77:1 (Marks arbetarekommun) att partistyrelsen återupptar rådslag som ett gemensamt arbetssätt A78:1 (Borlänge arbetarekommun) att en kraftsamling görs för att stimulera till uppbyggnad av sföreningar A78:3 (Borlänge arbetarekommun) att insatser görs för att få återuppbygga det fackliga och politiska samverkansarbetet A78:4 (Borlänge arbetarekommun) att vi skall möjliggöra och stimulera fler former av sföreningar än de traditionella områdesföreningarna A81:1 (Landskrona arbetarekommun) att mer av hela partiets interna arbete fokuseras på att få igång en inkluderande folkrörelse A81:2 (Landskrona arbetarekommun) att partiet centralt öronmärker ekonomiska medel för att verkställa satsningar på olika nivåer för ett inkluderande folkrörelsearbete A81:3 (Landskrona arbetarekommun) att partiet centralt arbetar för att det utbildas cirkelledare med mål att se till att ett inkluderande folkrörelsearbete påbörjas A82:1 (Lidingö arbetarekommun - enskild) att vi i vårt samhällsarbete ska systematiskt i våra beslut tänka på och verka för bättre möjligheter för folkrörelser, jobb och välfärd för alla A83:1 (Luleå arbetarekommun - enskild) att sidoorganisationerna skall även fortsättningsvis ges plats i partiets VU i enlighet med sista partikongressens beslut A85:1 (Malmö arbetarekommun) att arbetet med att stärka de socialdemokratiska föreningarna som partiets grundorganisation utvecklas A85:2 (Malmö arbetarekommun) att partistyrelsen i samarbete med partidistrikten och ABF tar fram en ledarskapsutbildning, som bygger på konkret erfarenhetsutbyte, för att stärka folkrörelsearbetet i de socialdemokratiska föreningarna A86:1 (Karlstads arbetarekommun) att handlingsplaner tas fram i samtliga partidistrikt som stöd för arbetarekommunernas arbete med jämställdhetsfrågor. Handlingsplanen ska vara brett förankrad i respektive län och innehålla åtgärder som respektive distrikt behöver jobba med för att Socialdemokraterna ska bli en framtidsinriktad och jämställd folkrörelse A86:3 (Karlstads arbetarekommun) att partidistrikten tar fram en kommunikationsplan för ett jämställt framtidsparti A87:1 (Torsby - Nordvärmlands arbetarekommun) att handlingsplaner tas fram i samtliga partidistrikt som stöd för arbetarekommunernas arbete med jämställdhetsfrågor. Handlingsplanen ska vara brett förankrad i respektive län och innehålla åtgärder som respektive distrikt behöver jobba med för att Socialdemokraterna ska bli en framtidsinriktad och jämställd folkrörelse A87:3 (Torsby - Nordvärmlands arbetarekommun) att partidistrikten tar fram en kommunikationsplan för ett jämställt framtidsparti A88:1 (Ystads arbetarekommun) att partiet genomför samtal inom hela folkrörelsen Socialdemokraterna om hur vi i vårt parti vill bygga Sverige i en global värld A90:1 (Lindesbergs arbetarekommun) att Våra centralt antagna stadgar självklart skall vara lätta att hitta för läsning och nerladdning på internet A90:2 (Lindesbergs arbetarekommun) att partistyrelsen får i uppdrag att lägga stadgeändringsförslag som innebär: Att årsmöten för s-föreningar och klubbar kan överlåta ekonomisk berättelse och revision (och därmed val av revisorer) på arbetarekommunen A92:4 (Sandvikens arbetarekommun) att partistyrelsen avsätter resurser till att samla studieorganisatörerna i partidistrikt och arbetarekommuner vid ett tillfälle per år, för kompetensutveckling och utbyte av erfarenheter A92:5 (Sandvikens arbetarekommun) att partistyrelsen medverkar till att ett diskussionsforum för studieorganisatörerna upprättas via nätet A93:4 (Uppsala arbetarekommun) att partistyrelsen avsätter resurser till att samla studieorganisatörerna i partidistrikt och arbetarekommuner vid ett tillfälle per år, för kompetensutveckling och utbyte av erfarenheter A94:5 (Solna arbetarekommun) att partistyrelsen medverkar till att ett diskussionsforum för studieorganisatörerna upprättas via nätet A95:4 (Tjörns arbetarekommun) att partistyrelsen avsätter resurser till att samla studieorganisatörerna i partidistrikt och arbetarekommuner vid ett tillfälle per år, för kompetensutveckling och utbyte av erfarenheter A95:5 (Tjörns arbetarekommun) att partistyrelsen medverkar till att ett diskussionsforum för studieorganisatörerna upprättas via nätet A97:1 (Marks arbetarekommun) att ett arbete för ökad delaktighet och inflytande för partimedlemmarna genom tekniska lösningar påbörjas A97:2 (Marks arbetarekommun) att ta fram tekniska alternativ till fysiska sammanträden för att skapa ökad flexibilitet och delaktighet A98:1 (Borås arbetarekommun) att Socialdemokraterna verkar för att införa en tidsbegränsning för förtroendeuppdrag där ingen får sitta mer än 3 sammanhängande mandatperioder på samma externa uppdrag A98:2 (Borås arbetarekommun) att Socialdemokraterna verkar för att införa en tidsbegränsning för förtroendeuppdrag där ingen får sitta mer än 6 sammanhängande år på samma interna uppdrag A98:3 (Borås arbetarekommun) att valberedningen måste skriva en motivering till varje post där de misslyckas hålla sig till tidsbegränsningen. de olika valberedningarna kontinuerligt följer upp förtroendevalda såväl internt som externt genom samtal med förtroendeinnehavarna A99:1 (Växjö arbetarekommun) att Socialdemokraterna följer upp målet om 25 procent under 35 år i hela landet A99:2 (Växjö arbetarekommun) att tydliga åtgärdsplaner upprättas med sikte på att målet ska nås senast i valet 2018 A99:3 (Växjö arbetarekommun) att Socialdemokraterna stöttar lokala initiativ för att värva fler medlemmar i underrepresenterade grupper A100:1 (Umeå arbetarekommun) att partistyrelsen uppdras att utarbeta ett åtgärdsprogram för att stärka statusen på partiarbetet A101:1 (Malmö arbetarekommun) att arbetet med att stärka de socialdemokratiska föreningarna som partiets grundorganisation utvecklas A101:2 (Malmö arbetarekommun) att partiet utarbetar handledningar för våra politiskt förtroendevalda kring möjligheterna att skapa förändringar tillsammans med folkrörelser och föreningar A101:3 (Malmö arbetarekommun) att partistyrelsen i samarbete med partidistrikten och ABF tar fram en ledarskapsutbildning för att stärka folkrörelsearbetet i de socialdemokratiska föreningarna A102:1 (Luleå arbetarekommun - enskild) att partiet fastställer att vi även fortsättningsvis skall fortsätta som aktiv partigrupp i Svenska Kyrkan vid nästa kyrkoval A103:2 (Borlänge arbetarekommun) att valberedningen eller en nomineringskommitté föreslår tre kandidater på en valsedel varav båda könen är representerade. En fjärde ruta skall finnas på valsedeln där medlemmen kan fylla i någon av de övriga nominerade som inkommit och godkännes som kandidat A103:3 (Borlänge arbetarekommun) att Partikongressen uppdrar till partistyrelsen att se över partiets valprocesser framför allt vid val av partiordförande A104:1 (Ljungby arbetarekommun) att Socialdemokraterna fattar beslut om att det vid val av ny partiordförande ska vara ett öppet förfarande med flera kandidater som partikongressen kan välja emellan A104:2 (Ljungby arbetarekommun) att partistyrelsen ges i uppdrag att utforma ett förslag på hur ett sådant förfarande kan se ut och att beslut om ett sådant förfarande fattas vid nästa ordinarie partikongress A105:1 (Skellefteå arbetarekommun) att Socialdemokraterna tar fram en modell för hur valberedningar ska arbeta på alla nivåer A105:2 (Skellefteå arbetarekommun) att Valberedningarna erbjuds en enhetlig utbildning från partiet centralt A106:1 (Uppsala arbetarekommun) att partikongressen fastslår att varje medlem har rätt till medlemsutbildning inom sex månader A106:2 (Uppsala arbetarekommun) att partistyrelsen tar fram ett metodmaterial som stöd för framtagandet av organisationsplaner i arbetarekommunerna A107:1 (Luleå arbetarekommun) att pensionärer bör ges möjlighet att finnas med/väljas in i högra utsträckning än idag i förtroendevalda instanser. Detta för att spegla Sveriges befolkning A109:1 (Uppsala arbetarekommun) att söka stärka folkrörelsernas och den ideella sektorns roll i samhället A109:2 (Uppsala arbetarekommun) att ge en ökad vikt åt sidoorganisationernas roll inom partiet och dess arbete A109:3 (Uppsala arbetarekommun) att stärka sidoorganisationernas resurser som ett uttryck för en sådan strategi A110:1 (Malmö arbetarekommun) att ökade insatser görs för att främja en bredare och djupare samverkan med arbetarrörelsen i andra länder B44:5 (Malmö arbetarekommun) att genomföra ett rådslag tillsammans med ABF och andra kulturorganisationer, kring möjligheterna att ge nytt liv åt kulturen i folkrörelsearbetet B45:3 (Kristianstads arbetarekommun) att genomföra ett rådslag tillsammans med ABF och andra kulturorganisationer, kring möjligheterna att ge nytt liv åt kulturen i folkrörelsearbetet B46:3 (Skurups arbetarekommun) att genomföra ett rådslag tillsammans med ABF och andra kulturorganisationer, kring möjligheterna att ge nytt liv åt kulturen i folkrörelsearbetet att avslå motionerna A2:1, A2:2, A2:4, A2:5, A6:4, A7:4, A8:2, A8:4, A9:1, A10:2, A11:5, A13:1, A14:2, A14:6, A15:5, A16:2, A16:6, A17:5, A19:1, A19:2, A28:2, A30:1, A35:8, A35:20, A36:1, A36:2, A36:3, A36:4, A40:2, A41:2, A42:2, A43:2, A44:2, A45:2, A46:2, A47:2, A48:2, A49:2, A55:1, A56:2, A57:2, A58:2, A59:2, A60:2, A61:2, A62:2, A63:1, A64:2, A65:1, A69:2, A71:1, A72:1, A79:1, A80:1, A84:1, A89:1, A90:3, A91:1, A92:1, A92:2, A92:3, A93:1, A93:2, A93:3, A94:1, A94:2, A94:3, A94:4, A95:1, A95:2, A95:3, A96:1, A96:2, A103:1, A106:3, A108:1 A2:1 (Bjuvs arbetarekommun) att ”Kongressen ska bestå av 350 ombud för partidistrikten, dessutom så många ombud som behövs för att alla Sveriges arbetarekommuner ska vara representerade med minst ett eget ombud oavsett medlemsantal. Ombuden väljs inför en kongress för tiden fram till att ombudsvalet för den därpå följande kongressen, som inte är extra partikongress, är avslutat.” A2:2 (Bjuvs arbetarekommun) att ”I varje partidistrikt väljs ett ombud för varje fullt tal motsvarande en trehundrafemtiondedel av partiets medlemsantal. Med medlemsantal avses antal partimedlemskap. Ombudsfördelningen bestäms av medlemsantalet per det månadsskifte som infaller tio månader före kongressen. Utöver det väljs ett ombud för varje arbetarekommun i respektive partidistrikt som inte blir representerat enligt denna beräkningsmetod.” A2:4 (Bjuvs arbetarekommun) att ombudsfördelningen görs om A2:5 (Bjuvs arbetarekommun) att småkommuner får det inflytande de är förtjänta av A6:4 (Skurups arbetarekommun) att lokala IT-ansvariga ska sköta den normala driften med möjlighet till support från en central IT-avdelning A7:4 (Hässleholms arbetarekommun) att lokala IT-ansvariga ska sköta den normala driften med möjlighet till support från en central IT-avdelning A8:2 (Katrineholms arbetarekommun - enskild) att arbetakommunen och partidistriktet driver vidare denna fråga att somaliska folket behöver solidaritet och folkrörelse och fackföreningsrörelse A8:4 (Katrineholms arbetarekommun - enskild) att partidistriktet driver att äga denna fråga som rör SSUP i framtidens arbete i Somalia. 2016 är det val fler parti system. A9:1 (Stockholms partidistrikt) att programkommissionen får i uppdrag att utarbeta ett antirasistiskt idéprogram för antagande på partikongressen 2017 A10:2 (Nacka arbetarekommun) att uttala att antalet medlemmar i det socialdemokratiska partiet under innevarande mandatperiod ska öka från dagens drygt 100 000 till 300 000 för att därmed utöka basen för folkrörelsearbetet, A11:5 (Skånes partidistrikt) att den sammanslagna organisationen mellan Partistyrelsen och Riksdagsgruppen utvärderas med förslag på åtgärder och inriktning till partikongressen 2017 samt A13:1 (Kungsbacka arbetarekommun) att alla aktiva (S)-medlemmar erbjuds utbildning motsvarande Framtidens ledare Campus Bommersvik. Ålder skall inte vara begränsande A14:2 (Ödeshögs arbetarekommun) att ändra partiets stadgar, kapitel 2, § 5, moment 11, så att den får följande lydelse. ”Godkänd valsedel ska uppta det antal ombud som ska väljas eller färre. Valsedel som upptar fler namn är ogiltig.” A14:6 (Ödeshögs arbetarekommun) att ändra partiets stadgar, kapitel 3, § 6, moment 2, så att den får följande lydelse i ett nytt stycke. ”Distriktsordförandena i Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, Sveriges Socialdemokratiska Studentförbund samt HBT-Socialdemokrater har rätt att närvara vid distriktsstyrelsens sammanträden och har yttrande- och förslagsrätt.” A15:5 (Eskilstuna arbetarekommun) att ändra partiets stadgar, kapitel 3, § 6, moment 2, så att den får följande lydelse i ett nytt stycke. ”Distriktsordförandena i Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, Sveriges Socialdemokratiska Studentförbund samt HBT-Socialdemokrater har rätt att närvara vid distriktsstyrelsens sammanträden och har yttrande- och förslagsrätt.” A16:2 (Linköpings arbetarekommun - enskild) att ändra partiets stadgar, kapitel 2, § 5, moment 11, så att den får följande lydelse. ”Godkänd valsedel ska uppta det antal ombud som ska väljas eller färre. Valsedel som upptar fler namn är ogiltig.” A16:6 (Linköpings arbetarekommun - enskild) att ändra partiets stadgar, kapitel 3, § 6, moment 2, så att den får följande lydelse i ett nytt stycke. ”Distriktsordförandena i Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, Sveriges Socialdemokratiska Studentförbund samt HBT-Socialdemokrater har rätt att närvara vid distriktsstyrelsens sammanträden och har yttrandeoch förslagsrätt.” A17:5 (Gnesta arbetarekommun) att ändra partiets stadgar, kapitel 3, § 6, moment 2, så att den får följande lydelse i ett nytt stycke. ”Distriktsordförandena i Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, Sveriges Socialdemokratiska Studentförbund samt HBT-Socialdemokrater har rätt att närvara vid distriktsstyrelsens sammanträden och har yttrande- och förslagsrätt.” A19:1 (Vallentuna arbetarekommun) att socialdemokraterna som parti från och med nu inte ska ställa upp i kyrkovalet A19:2 (Vallentuna arbetarekommun) att organisationen Socialdemokrater för tro och solidaritet inte ges någon egen representation i partiets beslutande organ A28:2 (Sandvikens arbetarekommun - enskild) att partiet skriver fram en policy för hur vi ska uppträda mot varandra i dessa frågor, som varje medlem får skriva på innan de går med i partiet och att det kan vara en orsak till uteslutning om man bryter mot policyn A30:1 (Oskarshamns arbetarekommun - enskild) att Socialdemokraterna startar en sådan sida som anförs i motionen för dem som är äldre än 20 år och med möjligheten att klicka in sig lokalt A35:8 (Stockholms partidistrikt) att kongressen uppdrar till partistyrelsen att lägga fram ett långsiktigt förslag som förtydligar om storlek och uppgift för våra beslutsorgan A35:20 (Stockholms partidistrikt) att justera stadgarna och besluta att varje organisationsled ska utse en studieledare A36:1 (Sundsvalls arbetarekommun) att partistyrelsen utreder möjligheten att inrätta Organisations- och utvecklingslag bestående av en representant från varje arbetarekommun samt en lagledare utsedd av partidistriktet med syfte att ta fram en ny organisationsplan för partiets grundorganisationer A36:2 (Sundsvalls arbetarekommun) att partistyrelsen utformar uppdragets innehåll som bl.a. kan innehålla följande: I samarbete med partidistriktens arbetarekommuner inventera organisation och verksamhet samt det strukturella tillståndet som råder för de socialdemokratiska grundorganisationerna. Utifrån inventeringens resultat upprätta förslag på ev. förändringar i organisationsstrukturen A36:3 (Sundsvalls arbetarekommun) att detta förslag utgår från ett strategiskt upplagt förändringsarbete A36:4 (Sundsvalls arbetarekommun) att de socialdemokratiska föreningarna som har låg verksamhet eller där S-föreningarna omfattas av stora geografiska områden föreslås att ett nytt organisationsled tillskapas. ”S-laget.” (eller ett annat bra ord som vi förstår innebörden av). Denna form skulle således inte behöva funktioner som ordförande eller kassör utan sådana poster skulle också fortsättningsvis utgöras som uppdrag i S-föreningarna.” A40:2 (Hofors arbetarekommun) att partistyrelsen får i uppdrag att se över stadgarna för att möjliggöra jämn könsrepresentation i alla partiets formella forum A41:2 (Norbergs arbetarekommun) att partistyrelsen får i uppdrag att se över stadgarna för att möjliggöra jämn könsrepresentation i alla partiets formella forum A42:2 (Partille arbetarekommun) att partistyrelsen får i uppdrag att se över stadgarna för att möjliggöra en jämn könsrepresentation i alla partiets formella forum A43:2 (Sandvikens arbetarekommun - enskild) att partistyrelsen får i uppdrag att se över stadgarna för att möjliggöra jämn könsrepresentation i alla partiets formella forum A44:2 (Ludvika arbetarekommun) att partistyrelsen får i uppdrag att se över stadgarna för att möjliggöra jämn könsrepresentation i alla partiets formella forum A45:2 (Piteå arbetarekommun) att partistyrelsen får i uppdrag att se över stadgarna för att möjliggöra jämn könsrepresentation i alla partiets formella forum A46:2 (Vårgårda arbetarekommun) att partistyrelsen får i uppdrag att se över stadgarna för att möjliggöra jämn könsrepresentation i alla partiets formella forum A47:2 (Härnösand arbetarekommun) att partistyrelsen får i uppdrag att se över stadgarna för att möjliggöra jämn könsrepresentation i alla partiets formella forum A48:2 (Ale arbetarekommun) att partistyrelsen får i uppdrag att se över stadgarna för att möjliggöra jämn könsrepresentation i alla partiets formella forum A49:2 (Västerås arbetarekommun) att partistyrelsen får i uppdrag att se över stadgarna för att möjliggöra jämn könsrepresentation i alla partiets formella forum A55:1 (Hörby arbetarekommun) att socialdemokraterna initierar ny upphandling gällande profilprodukter, giveaways och profilmaterial A56:2 (Helsingborgs arbetarekommun) att profilkrav och arbetsbeskrivning för en jämställdhetsansvarig inom Socialdemokraterna tas fram A57:2 (Malmö arbetarekommun) att profilkrav och arbetsbeskrivning för en jämställdhetsansvarig inom Socialdemokraterna tas fram A58:2 (Skurups arbetarekommun) att profilkrav och arbetsbeskrivning för en jämställdhetsansvarig inom Socialdemokraterna tas fram, A59:2 (Staffanstorp arbetarekommun) att profilkrav och arbetsbeskrivning för en jämställdhetsansvarig inom Socialdemokraterna tas fram, A60:2 (Ängelholms arbetarekommun) att profilkrav och arbetsbeskrivning för en jämställdhetsansvarig tas fram A61:2 (Lunds arbetarekommun) att profilkrav och arbetsbeskrivning för en jämställdhetsansvarig inom Socialdemokraterna tas fram A62:2 (Hörby arbetarekommun) att profilkrav och arbetsbeskrivning för en jämställdhetsansvarig inom Socialdemokraterna tas fram A63:1 (Sandvikens arbetarekommun - enskild) att alla arbetarkommuner tar beslut att formulera ett kulturpolitiskt program för sin arbetarkommun som underlag för politiska beslut på kort och lång sikt för att främja den kulturella utvecklingen i varje kommun för att alla invånare skall få möjlighet att delta i den kulturella utvecklingen A64:2 (Lunds arbetarekommun) att ett museum om arbetarrörelsens historia inrättas i minst en av Sveriges storstäder A65:1 (Katrineholms arbetarekommun) att det socialdemokratiska partiet på sin kongress 2015 ur sina stadgar stryker allt som handlar om att partiet som organisation ska engagera sig i Svenska kyrkans val A69:2 (Kävlinge arbetarekommun) att profilkrav och arbetsbeskrivning för en jämställdhetsansvarig inom Socialdemokraterna tas fram A71:1 (Norbergs arbetarekommun) att partistyrelsen ges i uppdrag att se över formerna för hur en motionsställare personligen skulle kunna få presentera sin insända motion på partikongresser A72:1 (Borås arbetarekommun) att stadgarna ändras så att nomineringsrätt för S-föreningar som spänner över mer än en arbetarekommun inte begränsas på det sätt som sker idag A79:1 (Örebro arbetarekommun) att det i stadgarna kapitel 5, § 6, moment 2 ändras så att styrelsen skall bestå av minst tre ledamöter A80:1 (Lekebergs arbetarekommun) att det i stadgarna kapitel 5, § 6, moment 2 ändras så att styrelsen skall bestå av minst tre ledamöter A84:1 (Umeå arbetarekommun - enskild) att skapa sådana kommittéer för att öka allmänhetens engagemang i regeringen på nationell och lokal nivå A89:1 (Sandvikens arbetarekommun - enskild) att vi ändrar stadgarna så att våra medlemmar blir röstberättigade till vårt årsmöte om de har betalat in sin medlemsavgift en månad före årsmötet och att arbetarkommunens styrelse har godkänt medlemskapet A90:3 (Lindesbergs arbetarekommun) att Föreningens/klubbens styrelse ska bestå av minst tre ledamöter (mot angivna fem). A91:1 (Täby arbetarekommun - enskild) att Partistyrelsen ges i uppdrag att omgående revidera stadgarna, i alla delar och på varje nivå, så att särställningen för Socialdemokraterna för Tro och Solidaritet helt tas bort A92:1 (Sandvikens arbetarekommun) att partistadgarna ändras så att § 7 Verkställande utskottet, moment 2 får följande lydelse: ”[…] Av utskottets ledamöter väljs ordförande, sekreterare och studieorganisatör särskilt.[…]” A92:2 (Sandvikens arbetarekommun) att grundstadgar för partidistrikt ändras så att § 6 Distriktsstyrelse, moment 5 får följande lydelse: ”Studieorganisatör och facklig ledare ska utses i distriktet och ska ingå i verkställande utskottet.” A92:3 (Sandvikens arbetarekommun) att grundstadgar för arbetarekommuner ändras så att § 6 Arbetarekommunens styrelse, moment 2 får följande lydelse: ” […] Av styrelsens ledamöter väljs ordförande, kassör och studieorganisatör särskilt. […]” A93:1 (Uppsala arbetarekommun) att partistadgarna ändras så att §7 Verkställande utskottet, moment 2 får följande lydelse: ”[…] Av utskottets ledamöter väljs ordförande, sekreterare och studieorganisatör särskilt.[…]” A93:2 (Uppsala arbetarekommun) att grundstadgar för partidistrikt ändras så att §6 Distriktsstyrelse, moment 5 får följande lydelse: ”Studieorganisatör och facklig ledare ska utses i distriktet och ska ingå i verkställande utskottet.” A93:3 (Uppsala arbetarekommun) att grundstadgar för arbetarekommuner ändras så att §6 Arbetarekommunens styrelse, moment 2 får följande lydelse: ” […] Av styrelsens ledamöter väljs ordförande, kassör och studieorganisatör särskilt. […]” A94:1 (Solna arbetarekommun) att partistadgarna ändras så att §7 Verkställande utskottet, moment 2 får följande lydelse: ”[…] Av utskottets ledamöter väljs ordförande, sekreterare och studieorganisatör särskilt.[…]” A94:2 (Solna arbetarekommun) att grundstadgar för partidistrikt ändras så att §6 Distriktsstyrelse, moment 5 får följande lydelse: ”Studieorganisatör och facklig ledare ska utses i distriktet och ska ingå i verkställande utskottet.” A94:3 (Solna arbetarekommun) att grundstadgar för arbetarekommuner ändras så att §6 Arbetarekommunens styrelse, moment 2 får följande lydelse: ” […] Av styrelsens ledamöter väljs ordförande, kassör och studieorganisatör särskilt. […]” A94:4 (Solna arbetarekommun) att partistyrelsen avsätter resurser till att samla studieorganisatörerna i partidistrikt och arbetarekommuner vid ett tillfälle per år, för kompetensutveckling och utbyte av erfarenheter A95:1 (Tjörns arbetarekommun) att partistadgarna ändras så att §7 Verkställande utskottet, moment 2 får följande lydelse: ”[…] Av utskottets ledamöter väljs ordförande, sekreterare och studieorganisatör särskilt.[…]” A95:2 (Tjörns arbetarekommun) att grundstadgar för partidistrikt ändras så att §6 Distriktsstyrelse, moment 5 får följande lydelse: ”Studieorganisatör och facklig ledare ska utses i distriktet och ska ingå i verkställande utskottet.” A95:3 (Tjörns arbetarekommun) att grundstadgar för arbetarekommuner ändras så att §6 Arbetarekommunens styrelse, moment 2 får följande lydelse: ” […] Av styrelsens ledamöter väljs ordförande, kassör och studieorganisatör särskilt. […]” A96:1 (Uppsala arbetarekommun - enskild) att Socialdemokratiska arbetareparti inte längre ska vara en nomineringsgrupp vid de kyrkliga valen A96:2 (Uppsala arbetarekommun - enskild) att stryka de bestämmelser i partiets stadgar och regler i övrigt som avser kyrkoval A103:1 (Borlänge arbetarekommun) att Partiordförande väljs i en allmän omröstning bland medlemmarna A106:3 (Uppsala arbetarekommun) att partistyrelsen årligen sammanställer arbetarekommunernas organisationsplaner A108:1 (Enköpings arbetarekommun) att partistadgarnas bestämmelser om att partiet ska ställa upp i val inom Svenska kyrkan utgår i sin helhet Ett starkt och levande civilsamhälle är demokratins grund. Det civila samhället skapar mötesplatser där medborgarna naturligt kan koppla sina egna erfarenheter och krav till ett vidare samhälleligt perspektiv. Det ökar medvetenheten om demokratins värden och bygger upp det egna ansvaret för demokratin. Den förändringskraft som uppstår när människor möts till gemensam handling måste ha en avgörande roll i samhällsbygget. Samhällsarbetet måste bygga på tilltro till och respekt för medborgarnas eget engagemang och medborgarnas egna organisationer. Med en levande demokrati skapas tillit till varandra och till de gemensamma institutionerna som kännetecknar ett gott samhälle med ett stort socialt kapital. Den visar att det är möjligt att tillsammans förändra tillvaron, göra något annorlunda och bättre. Det är viktigt att det offentliga och civilsamhället finner naturliga samverkansformer. Den direkta politiska styrningen av civilsamhällets organisationer ska vara så liten som möjligt, men självklart ska grundläggande krav ställas, till exempel vid mottagande av offentligt stöd. Ideella organisationer förtjänar uppskattning, större utrymme och långsiktiga spelregler. Partistyrelsen tycker därför att det är bra att det förs dialoger med folkrörelserna, den ideella och idéburna sektorn – och detta på många olika plan och nivåer. Att koncentrera dialogen kring en permanent central process tror vi inte gagnar relationen mellan den politiska nivån och civilsamhället. Den ideella sektorn är i behov av offentligt stöd men inte bara det, utan även långsiktiga spelregler. Det pågår just nu en utredning vars uppdrag är att undersöka möjligheterna att på olika sätt underlätta för det civila samhällets organisationer att bedriva sin verksamhet, att utvecklas och att därigenom bidra till demokrati, välfärd, folkhälsa, gemenskap och social sammanhållning. Uppdraget ska redovisas 29/2 2016. Det är glädjande att många unga är engagerade i det civila samhället, i olika föreningar och organisationer. Det handlar om en mångfald av organisationer med olika uppdrag och verksamhet, alltifrån kulturföreningar, politiska partier och idrottsföreningar. Alla föreningar har det gemensamt förutom att bedriva verksamhet att de fostrar sina medlemmar, unga som gamla i demokratiskt arbete. Det är viktig del av det ideella föreningslivet. Vi strävar efter att upprätthålla det offentliga stödet och om möjligt öka det till organisationer och föreningar inom det ideella föreningslivet. Idrottsrörelsen är den del av det civila samhället, och verkar inte i en sluten värld skild från vad som händer i omvärlden. Idrotten möter många unga och är en naturlig mötesplats för demokratisk fostran. Svensk Idrotts värdegrund ”Idrotten vill” är helt i linje med hur vi socialdemokrater ser på idrottsrörelsen. Vår uppfattning är att idrotten har en stor självständighet och att föreningarna vill vara en del av samhällsutvecklingen. Idrotten har en enastående förmåga att knyta samman människor med vitt skilda bakgrunder, oavsett kön, ålder, etnisk bakgrund, sexuell läggning m.m. Vi delar uppfattningen som motionärer framlyfter om att Sverige står inför stora utmaningar och möjligheter i och med att vi tar emot flyktingar som flyr från krig. Vi delar dock inte motionärens uppfattning om att idrotten ska finna särlösningar för barn till utlandsfödda föräldrar. Vi tror att idrotten har goda möjligheter att arbeta inkluderande på alla nivåer. Folkrörelserna och föreningarnas insatser ska ges stöd så att det blir lättare att bidra till ett värdigt flyktingmottagande. Det gäller alltifrån fadderfamiljer och idrottsverksamhet för barn till mentorer med samma yrkesbakgrund och språkkaféer. Partistyrelsen delar motionärens uppfattning om folkrörelsernas kapacitet att arbeta inkluderande och vi vet att många folkrörelser arbetar enligt de principerna. De bästa resultaten är om man överlåter detta arbete till folkrörelserna utan att alltför mycket styra och peka exakt hur det ska gå till. Partistyrelsen tror inte att en integrationskommitté är rätt väg att gå. Däremot bör erfarenhetsutbyte uppmuntras så att de bästa idéerna sprids om hur man arbetar inkluderande med mångfaldsfrågor. I regeringsförklaringen lyfte vår partiordförande fram att ett nationellt kunskaps- och resurscentrum för forskning om rasism ska inrättas. Partistyrelsen anser att det bästa för samhället är att man tar ett samlat grepp som inkluderar alla sektorer. att anse följande motioner besvarade med hänvisning till utlåtandet: A112:1, A113:1, A115:1, A115:3, A116:1 A112:1 (Vallentuna arbetarekommun) att idrottsrörelsen tillåts att fokusera på sitt egentliga ändamål och inte påtvingas uppgifter som ligger utanför deras kompetensområde (att bedriva idrottsverksamhet) A113:1 (Kalmar arbetarekommun) att Socialdemokraterna tar initiativ till ett handslag med folkrörelse-Sverige i syfte att ge varje flykting en svensk fadder A115:1 (Malmö arbetarekommun) att höja de nationella anslagen till det unga A115:3 (Malmö arbetarekommun) att partikongressen 2015 bifaller motionen A116:1 (Klippans arbetarekommun) att en nationell handlingsplan tas fram för att stärka och utveckla den ideella sektorn att avslå motionerna A111:1, A114:1, A114:2, A117:1 A111:1 (Umeå arbetarekommun) att socialdemokraterna verkar för att det tillsätts en statlig integrationskommitté med syfte att föreslå forskning, erfarenhetsinsamling och förslag för att öka integrationen i den idéburna sektorn så att den bättre tar tillvara på alla människors förmåga till organisering A114:1 (Östersunds arbetarekommun) att kongressen uttalar sitt stöd för inrättandet av ett permanent rådgivande organ till regeringen i syfte att stärka den sociala dialogen A114:2 (Östersunds arbetarekommun) att partistyrelsen får i uppdrag att utreda hur detta skulle kunna utformas A117:1 (Enköpings arbetarekommun) att partikongressen uppdrar år regeringen att skyndsamt, tillsammans med föreningslivet, utarbeta riktlinjer för och beslutar om, statligt stöd till föreningslivet för vidgad föreningsverksamhet bland barn och ungdom med utlandsfödda föräldrar i enlighet med motionens intentioner Socialdemokraterna behöver tillvarata idéer som individer skapar ute i landet för att öka demokratin. I dagsläget finns det få möjligheter för medlemmar utanför riksdagen att föra fram sina idéer via distrikts- och partikongresser. Det finns ett behov av en möjlighet att samla idéer direkt från gräsrötter, även under mandatperioder. En direktare demokrati. Arbetarkommunerna måste vitaliseras och sätta nya medlemmar i arbete och låta deras åsikter kunna bli hörda. Socialdemokraterna bör uppmana arbetarkommunerna att inkomma med idéer och för att göra detta effektivt bör S fokusera på tvärsgående ämnen som ska behandlas och ge en tidsram när de ska vara färdiga. (T ex integration, intern demokrati, landsbygdsutveckling, företagsutveckling) Denna direktare form av demokrati gör att man kan som gräsrot få känslan att man har möjlighet att möjlighet att påverka högsta instans i stället för att fastna i ett byråkratiskt maskineri och att det tar flera år att få fram idéer. Partikongressen föreslås besluta: A1:1 att med jämna intervall uppmana arbetarkommuner att behandla en speciell fråga för att inom olika ämnesområden där arbetarkommuner kan arbeta öppet, men fokuserat för att ta fram idéer A1:2 att starta ett intranät för arbetarkommuner eller direkt för medlemmar, för att samla idéer från gräsrotsnivå direkt till andra medlemmar och arbetarkommuner och Socialdemokraternas styrande A1:3 att i förlängningen möjliggöra för andra arbetarkommuner att läsa, kommentera och betygsätta, samt vidareutveckla dessa idéer Kenny Fransson Ystads arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. I partistadgarna § 4 partikongress moment 3 står det: ”Kongressen ska bestå av 350 ombud för partidistrikten. Ombuden väljs inför en kongress för tiden fram till att ombudsvalet för den därpå följande kongressen, som inte är extra partikongress, är avslutat.” I moment 4 står det: ”I varje partidistrikt väljs ett ombud för varje fullt tal motsvarande en trehundrafemtiondedel av partiets medlemsantal. Med medlemsantal avses antal partimedlemskap. Ombudsfördelningen bestäms av medlemsantalet per det månadsskifte som infaller tio månader före kongressen.” Det är inte rättvist att det inte finns ombud från alla arbetarekommuner i Sverige representerade på partikongresserna. Ombudsfördelningen blir orättvist geografiskt fördelat. Sverige är ett glesbefolkat land och då måste partistadgarna anpassas efter det för att motverka missnöjesyttringar och splittringar av partiet. Ett mer rättvist system är att ombud väljs så att alla Sveriges arbetarekommuner blir representerade på partikongresserna. Alla arbetarekommuner har rätt till ett grundombud och resterande ombud väljs enligt tidigare principer. Det totala antalet ombud skulle då bli 350 plus ett ombud per arbetarekommun som inte annars blir representerat. På det viset får alla Sveriges arbetarekommuner representation på partikongresserna men inte på bekostnad av arbetarekommuner med fler än 350 medlemmar. Partikongressen föreslås besluta: A2:1 att ”Kongressen ska bestå av 350 ombud för partidistrikten, dessutom så många ombud som behövs för att alla Sveriges arbetarekommuner ska vara representerade med minst ett eget ombud oavsett medlemsantal. Ombuden väljs inför en kongress för tiden fram till att ombudsvalet för den därpå följande kongressen, som inte är extra partikongress, är avslutat.” A2:2 att ”I varje partidistrikt väljs ett ombud för varje fullt tal motsvarande en trehundrafemtiondedel av partiets medlemsantal. Med medlemsantal avses antal partimedlemskap. Ombudsfördelningen bestäms av medlemsantalet per det månadsskifte som infaller tio månader före kongressen. Utöver det väljs ett ombud för varje arbetarekommun i respektive partidistrikt som inte blir representerat enligt denna beräkningsmetod.” A2:3 att Bjuvs arbetarekommun antar motionen som sin egen och sänder den vidare till partikongressen A2:4 att ombudsfördelningen görs om A2:5 att småkommuner får det inflytande de är förtjänta av Martin Fridehjelm Bjuvs arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. Vi socialdemokrater ser rasismen som ett av våra största samhällsproblem och den kräver aktiv handling om den ska förebyggas och motverkas. Om vi betraktar samhället som helhet ser vi idag tydligt hur den begränsar människors frihet och levnadsvillkor. Som parti och del av arbetarrörelsen har socialdemokrater därför alltid verkat för att bryta de rasistiska strukturerna runt oss och formulerat en politik för att bekämpa den. För att den antirasistiska politiken långsiktigt ska få bäring krävs det också en större organisatorisk analys inom vår egen folkrörelse. Socialdemokraternas partiorganisation är som det övriga samhället påverkad av samhällets strukturer och det behövs ett fortsatt framåtsyftande folkrörelseutveckling för att framgångsrikt möta rasismens utmaningar. Runt om i hela landet arbetar socialdemokrater aktivt för att människors lika värde ska garanteras och genom folkbildning finns det inom arbetarrörelsen ett gediget kunskapsarbete som syftar till människors frigörelse. Som framtidsparti och folkrörelse är vi inte främmande för antirasistiskt arbete och därmed är det ett naturligt steg att lansera ett antirasistiskt kunskapslyft. Det antirasistiska kunskapslyftet syftar till att lyfta folkrörelsen och fortsätta utveckla arbetet för ett samhälle utan diskriminering, förtryck och våld. Det handlar om att tillämpa ett medvetet förhållningssätt till all verksamhet men också få verktyg för att stärka det politiska arbetet. En antirasistisk handlingsplan för socialdemokratin är ett steg i vägen för hoppet om att vända rasismens utveckling i samhället. Partikongressen föreslås besluta: A3:1 att Socialdemokraterna lanserar ett antirasistiskt handlingsprogram för folkrörelsen Håkan Bernhardsson, GSHF Göteborgs Socialdemokratiska Högskoleförening Göteborgs partidistrikt beslöt att anta motionen som sin egen. Vi socialdemokrater ser rasismen som ett av våra största samhällsproblem och den kräver aktiv handling om den ska förebyggas och motverkas. Om vi betraktar samhället som helhet ser vi idag tydligt hur den begränsar människors frihet och levnadsvillkor. Som parti och del av arbetarrörelsen har socialdemokrater därför alltid verkat för att bryta de rasistiska strukturerna runt oss och formulerat en politik för att bekämpa den. För att den antirasistiska politiken långsiktigt ska få bäring krävs det också en större organisatorisk analys inom vår egen folkrörelse. Socialdemokraternas partiorganisation är som det övriga samhället påverkad av samhällets strukturer och det behövs en fortsatt framåtsyftande folkrörelseutveckling för att framgångsrikt möta rasismens utmaningar. Runt om i hela landet arbetar socialdemokrater aktivt för att människors lika värde ska garanteras och genom folkbildning finns det inom arbetarrörelsen ett gediget kunskapsarbete som syftar till människors frigörelse. Som framtidsparti och folkrörelse är vi inte främmande för antirasistiskt arbete och därmed är det ett naturligt steg att lansera ett antirasistiskt kunskapslyft. Det antirasistiska kunskapslyftet syftar till att lyfta folkrörelsen och fortsätta utveckla arbetet för ett samhälle utan diskriminering, förtryck och våld. Det handlar om att tillämpa ett medvetet förhållningssätt till all verksamhet men också få verktyg för att stärka det politiska arbetet. En antirasistisk handlingsplan för socialdemokratin är ett viktigt steg på vägen för att vända rasismens utbredning i samhället. Partikongressen föreslås besluta: A4:1 att det lanseras ett antirasistiskt handlingsprogram för den socialdemokratiska folkrörelsen Borås S-studenter Borås arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. Vi har länge ansett oss stå med de röda. I världen runt om så bär andra systerparti röda fanor och deras och vår politik anses ha röda värderingar. Så vad är det då att ha röda värderingar. För mig är det de fyra grundpelarna frihet, solidaritet, jämlikhet och rättvisa. Även om dessa pelare kan komma i mindre konflikt med varandra i enskilda frågor så är vi oskrivet överens att vi och alla andra Socialdemokrater världen över går i hand och hand med oss i dessa värderingar. Våra fanor har avbildats på tavlor, statyer och i så enkelt som text. Men de har alltid ansetts röda. Nu fruktar jag att vår röda fana och färg är i fara, för nu tycks den nya partifärgen vara vit. Alla, med få undantag, uppvisning av partifärgen är nu vita med röda inslag. Ibland är det enbart partisymbolen som är rött. Så nu ska vi vara de vita Socialdemokraterna, något sådant beslut har inte jag varit med och tagit eller lyckats hitta var och när ett sådant beslut har tagits. Vad är nästa steg, vita fanor? Partikongressen föreslås besluta: A5:1 att vi såsom innan och fortsättningsvis anser att våra ideal är röda A5:2 att partiets färg beslutas att den ska vara röd A5:3 att partiet, internt och externt, arbetar för att partiets färg ska åter igen etableras som röd inåt som utåt Daniel Barteg Kävlinge arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. Vi behöver utveckla och modernisera de interna demokratiformerna i partiet. De gamla arbetsformerna utformades i en tid då internet inte fanns ens i fantasin, inte heller hade vanliga arbetare radio, telefon och få hade råd att prenumerera på en tidning. Människorna träffades istället och pratade dagligen på arbetsplatserna och i bostadsområdena. Idag är tidningarna på tillbakagång, telefonerna fungerar som små handdatorer och människor pratar mer med varandra på internet än på arbetet och i bostadsområdena. För många dominerar TV som informationskanal, men det är inte ett medium för aktiv kommunikation utan enkelriktad sändning till passiva mottagare. Internet är det moderna torget där vi kan träffas och prata med varandra. Partiet har alltför länge fortsatt på samma sätt som alltid. Det gäller inte bara oss utan alla partier, men det gör inte det hela bättre. Vi måste än en gång gå före och visa vägen. En anpassning till moderna kommunikationsformer är nödvändig ifall vi ska kunna fortsätta som en levande folkrörelse. Detta kan göras genom att använda internet på ett nytt sätt. Inte enbart för att ”föra ut” partiledningens budskap, utan som en del av rörelsens arbetsformer. Vår traditionella mötesstruktur innebär att vanliga medlemmar träffas på möten under ca 2 timmar någon gång i månaden. Det händer alldeles för mycket mellan mötena som vi inte hinner prata om och det lockar därför inte längre medborgarna att delta i demokratin. Vi måste använda modern IT-teknik för att kunna hålla igång kontinuerliga diskussioner så som det fungerar i dagens samhälle. Detta kan göras genom att varje arbetarekommun har ett diskussionsforum för medlemmarna på sin hemsida. Forumet ska bara vara tillgängligt för medlemmar genom inloggning och personligt lösenord. Där kan arbetarekommunerna lägga ut AK-mötenas dagordningar och beslutsunderlag för diskussion före mötet. Sedan beslutas i vanlig ordning på AK-mötet. Detta är det viktigaste steget, diskussionerna är det primära i ett demokratiskt system. Det är den sidan som måste utvecklas och där rutiner för mer öppenhet mellan medlemmar och styrelser på olika nivåer behövs. Genom att medlemmarna före mötet kan söka fakta och argument som underlag för sina ställningstaganden kommer det politiska basarbetet att kännas mer meningsfullt vilket kommer att locka nya medlemmar. Diskussionsforumet kan indelas i olika grupper så att varje s-förening har en egen grupp liksom SSU och kvinnoklubbar. Även studiecirklar kan få egna grupper där cirkeln kan diskutera mellan cirkelträffarna irl. Behörigheterna till de grupperna bör tilldelas de som är med i respektive förening/studiecirkel. De kommunala nämndernas dagordningar kan läggas ut för rådgivande diskussioner i egna grupper öppna för alla arbetarkommunens medlemmar. På så sätt kommer våra politiska representanter att vara bättre förberedda på nämndsmötena. Men vi behöver även mötas IRL så de fysiska mötena ska finnas kvar, förmodligen kommer de till och med behöva utökas. Människor som diskuterat via datorn blir intresserade av att mötas vilket leder till mer välbesökta möten. Detta är ingen önskan tagen ur luften utan något jag har egen erfarenhet av från flera olika diskussionsgrupper på nätet. Steg två kan bli (efter några år) att man även kan rösta på nätet om man inte har möjlighet att delta på mötena. Röstande via nätet är fullt möjligt att genomföra när den underliggande strukturen med beslutsunderlag och diskussioner på nätet finns på plats. Men som sagt är det diskussionerna som är det viktigaste för en levande demokrati. En annan sak som diskussionsforumet kan användas till är att valberedningarna lägger ut inkomna nomineringar. Då kan de nominerade personerna presentera sig där och svara på frågor. Det skulle göra att medlemmarna kommer väl förberedda till mötena där val ska göras. Idag är det oftast en alltför liten klick som nominerar och beslutar vilka som ska bli kandidater till olika uppdrag. Många medlemmar känner sig helt utanför den processen. Sätter vi igång omgående med att utveckla detta lokalt så kan vi inom 5 - 15 år ha ett system för att välja partiledare genom omröstning bland alla partimed-lemmar. Även andra principfrågor viktiga för partiets långsiktiga inriktning och för ställningstagande i riksdagen kan diskuteras på diskussionsforumen och röstningar genomföras. Detta skulle öka möjligheterna att påverka och därmed motivationen för att bli medlem. Ett första steg måste vara att bygga upp tillräcklig IT-kompetens lokalt inom partiet. Detta kan inte skötas av en central IT-avdelning även om en sådan kommer att ha en viktig roll för att det ska fungera tekniskt. Alla arbetare-kommuner måste ha samma tekniska lösning så att ansvariga lokalt kan få hjälp vid problem. Partikongressen föreslås besluta: A6:1 att förstärka den centrala IT-avdelningen och ge dem i uppdrag att utforma ett lämpligt diskussionsforum som kan kopplas till arbetarkommunernas hemsidor A6:2 att diskussionsforumen endast ska vara tillgängliga för medlemmar genom inloggning med användarnamn och lösenord A6:3 att arbetarekommunerna ska vara ansvariga för hur diskussions-forumen används lokalt A6:4 att lokala IT-ansvariga ska sköta den normala driften med möjlighet till support från en central IT-avdelning Anncristine Svensson Skurups arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. Vi behöver utveckla och modernisera de interna demokratiformerna i partiet. De gamla arbetsformerna utformades i en tid då internet inte fanns ens i fantasin, inte heller hade vanliga arbetare radio, telefon och få hade råd att prenumerera på en tidning. Människorna träffades istället och pratade dagligen på arbetsplatserna och i bostadsområdena. Idag är tidningarna på tillbakagång, telefonerna fungerar som små handdatorer och människor pratar mer med varandra på internet än på arbetet och i bostadsområdena. För många dominerar TV som informationskanal, men det är inte ett medium för aktiv kommunikation utan enkelriktad sändning till passiva mottagare. Internet är det moderna torget där vi kan träffas och prata med varandra. Partiet har alltför länge fortsatt på samma sätt som alltid. Det gäller inte bara oss utan alla partier, men det gör inte det hela bättre. Vi måste än en gång gå före och visa vägen. En anpassning till moderna kommunikationsformer är nödvändig ifall vi ska kunna fortsätta som en levande folkrörelse. Detta kan göras genom att använda internet på ett nytt sätt. Inte enbart för att ”föra ut” partiledningens budskap, utan som en del av rörelsens arbetsformer. Vår traditionella mötesstruktur innebär att vanliga medlemmar träffas på möten under ca 2 timmar någon gång i månaden. Det händer alldeles för mycket mellan mötena som vi inte hinner prata om och det lockar därför inte längre medborgarna att delta i demokratin. Vi måste använda modern IT-teknik för att kunna hålla igång kontinuerliga diskussioner så som det fungerar i dagens samhälle. Detta kan göras genom att varje arbetarekommun har ett diskussionsforum för medlemmarna på sin hemsida. Forumet ska bara vara tillgängligt för medlemmar genom inloggning och personligt lösenord. Där kan arbetarekommunerna lägga ut AK-mötenas dagordningar och beslutsunderlag för diskussion före mötet. Sedan beslutas i vanlig ordning på AK-mötet. Detta är det viktigaste steget, diskussionerna är det primära i ett demokratiskt system. Det är den sidan som måste utvecklas och där rutiner för mer öppenhet mellan medlemmar och styrelser på olika nivåer behövs. Genom att medlemmarna före mötet kan söka fakta och argument som underlag för sina ställningstaganden kommer det politiska basarbetet att kännas mer meningsfullt vilket kommer att locka nya medlemmar. Diskussionsforumet kan indelas i olika grupper så att varje s-förening har en egen grupp liksom SSU och kvinnoklubbar. Även studiecirklar kan få egna grupper där cirkeln kan diskutera mellan cirkelträffarna irl. Behörigheterna till de grupperna bör tilldelas de som är med i respektive förening/studiecirkel. De kommunala nämndernas dagordningar kan läggas ut för rådgivande diskussioner i egna grupper öppna för alla arbetarkommunens medlemmar. På så sätt kommer våra politiska representanter att vara bättre förberedda på nämndsmötena. Men vi behöver även mötas IRL så de fysiska mötena ska finnas kvar, förmodligen kommer de till och med behöva utökas. Människor som diskuterat via datorn blir intresserade av att mötas vilket leder till mer välbesökta möten. Detta är ingen önskan tagen ur luften utan något jag har egen erfarenhet av från flera olika diskussionsgrupper på nätet. Steg två kan bli (efter några år) att man även kan rösta på nätet om man inte har möjlighet att delta på mötena. Röstande via nätet är fullt möjligt att genomföra när den underliggande strukturen med beslutsunderlag och diskussioner på nätet finns på plats. Men som sagt är det diskussionerna som är det viktigaste för en levande demokrati. En annan sak som diskussionsforumet kan användas till är att valberedningarna lägger ut inkomna nomineringar. Då kan de nominerade personerna presentera sig där och svara på frågor. Det skulle göra att medlemmarna kommer väl förberedda till mötena där val ska göras. Idag är det oftast en alltför liten klick som nominerar och beslutar vilka som ska bli kandidater till olika uppdrag. Många medlemmar känner sig helt utanför den processen. Sätter vi igång omgående med att utveckla detta lokalt så kan vi inom 5 - 15 år ha ett system för att välja partiledare genom omröstning bland alla partimedlemmar. Även andra principfrågor viktiga för partiets långsiktiga inriktning och för ställningstagande i riksdagen kan diskuteras på diskussionsforumen och röstningar genomföras. Detta skulle öka möjligheterna att påverka och därmed motivationen för att bli medlem. Ett första steg måste vara att bygga upp tillräcklig IT-kompetens lokalt inom partiet. Detta kan inte skötas av en central IT-avdelning även om en sådan kommer att ha en viktig roll för att det ska fungera tekniskt. Alla arbetare-kommuner måste ha samma tekniska lösning så att ansvariga lokalt kan få hjälp vid problem. Partikongressen föreslås besluta: A7:1 att förstärka den centrala IT-avdelningen och ge dem i uppdrag att utforma ett lämpligt diskussionsforum som kan kopplas till arbetarkommunernas hemsidor A7:2 att diskussionsforumen endast ska vara tillgängliga för medlemmar genom inloggning med användarnamn och lösenord A7:3 att arbetarekommunerna ska vara ansvariga för hur diskussions-forumen används lokalt A7:4 att lokala IT-ansvariga ska sköta den normala driften med möjlighet till support från en central IT-avdelning Lena Nockert Hässleholms arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. Oberoende: I juli 1960 (genom en sammanslagning av Brittiska Somaliland, som blev självständigt från Storbritannien den 26 juli 1960, och Italienska Somaliland, som blev självständigt från det Italienadministrerade FN-protektoratet den 1 juli 1960, och bildade republiken Somalia). Administrativa enheter: 18 regioner (i flertal kallade NA, i ental benämnd gobolka): Awdal, Bakool, Banaadir, Bari, Bay, Galguduud, Gedo, Hiiraan, Jubbada Dhexe, Jubbada Hoose, Mudug, Nugaal, Sanaag, Shabeellaha Dhexe, Shabeellaha Hoose, Sool, Togdheer och Woqooyi Galbeed. Regering: 1960 – brittiska och italienska delar av Somalia blir självständiga och bildar tillsammans Somalias förenade republik. Aden Abdullah Osman väljs till president. 1967 – Abdi Rashid Ali Shermarke besegrar Aden Abdullah Osman i presidentvalet. 1969 – Mohammed Siad Barre tar makten i en kupp efter att Shermarke blivit mördad. Effekten av den somaliska konflikten: Militärregimen under Mohammed Siad Barre uppammar för sitt eget politiska spel klankonflikter, och detta har under de senaste 25 åren förstört Somalia. Genom modern vapenteknik under och efter det kalla kriget fick klankrigen i Somalia nya dimensioner. När Siad Barre blev avsatt år 1991 var marken redan förberedd för landsomfattande våld. Sedan den somaliska regeringen fallit samman i början av 1990-talet försvann Somalia ur det internationella rampljuset. Hundratusentals människor miste livet och regeringsinstitutionerna förstördes totalt. Över en miljon människor har dött, antingen som en följd av våldet eller av krigets efterverkningar, ekonomin har legat stilla, svält och orent vatten har förorsakat sjukdomar. Kalhuggning, överbetning och jorderosion har växt till katastrofnivå. Klanstrider utkämpas fortfarande i många delar av Somalia Efter ett besök i Somalias huvudstad Mogadishu av SSUPs delegation och den diskussion som dem förde med både lokala politiker allmänheten har det blivit klart för SSUP behovet för demokrati mobilisering i Somalia. I det fragmenterade och klandominerade Somalia finns få krafter med verkliga möjligheter att formulera en enande somalisk värdegrund för demokratiskt tänkande. SSUP är en organisation med större förutsättningar än de flesta i det sammanhanget. Partiet har ett starkt kontor i Mogadishu med sju ledamöter som idag sitter i den somaliska riksdagen. Det finns många engagerade medlemmar/ombud från Somaliland ned till South Central. Det finns goda förutsättningar att utveckla den verksamheten och bygga en grund för politisk mångfald i Somalia. Det övergripande målet är att samla landets demokratiska krafter under ett gemensamt paraply – att öppna demokratiska strukturer och inom det ramverket få till stånd en bredare partibildning och en medföljande demokratisk debatt. Kvinnor och unga blir två viktiga och integrerade grupper i detta. Detta åstadkoms genom att SSUP bildar ett demokraticenter och får fasta och lättåtkomliga redskap, av tydlig stam- och partiöverskridande karaktär, så att centrumet bli en verkligt drivande kraft i landets demokratiarbete SSUP:s vision Trots att somalierna liknar varandra till utseendet, har samma kultur, samma språk och religion är klantillhörigheten det viktigaste psykologiska bandet. SSUP vill erbjuda det somaliska folket en möjlighet att för första gången bygga upp ett samhälle som arbetar för en gemensam vision av fredliga konfliktlösningar, en respekt för mänskliga rättigheter och en grund för hållbar utveckling. Innan klangränserna blir uppbrutna kan Somalia inte arbeta i enighet för att klara de sociala problemen. Under de senaste 23 åren har Somalia organiserat 14 stora möten för att nå fred och samförstånd med deltagande av politiker, krigsherrar, klanledare och det internationella samfundet. 13 har misslyckats och ett pågår fortfarande efter två års överläggningar. SSUP vill närma sig fredsansträngningarna inifrån och ut genom att de som påverkats värst av kriget får vara med och spela en roll för att få slut på det. Somalias klanbaserade fredsansträngningar har fortfarande inte resulterat i en enad centralregering. SSUP föreslår skapandet av en stor folklig rörelse för att bryta indoktrineringen av Somalias framtida ledare in i dessa system av vanans konflikter som fortsätter att förstöra det civila samhället. Folkrörelser som stigit ur medborgarnas aktioner har förekommit tidigare i denna region av Afrika. Medborgargrupper, särskilt sådana som letts av ungdomar, har åstadkommit många banbrytande förändringar i det moderna Somalia. I slutet på 1940-talet lyckades en folkrörelse, ledd av Somaliska ungdomsligan, skära igenom klanlojaliteterna och kasta ut de europeiska kolonisatörerna. Efter Oberoendeförklaringen 1960 byggde Somalia hundratals skolor, utbildade tiotusentals lärare, skaffade sig ett skriftspråk och införde framgångsrikt ett nationella program för att lära befolkningen läsa och skriva. Dagens somaliska samhälle har ingen möjlighet att dra fördel av denna historia. Efter tjugo års inbördeskrig måste samhällssystemet helt och hållet byggas upp på nytt. Men att parlament och president väljs och att ministrar utses kommer inte i sig att skapa fred i Somalia. SSUP planerar att engagera hela Somalia och förse medborgarna med de verktyg som behövs för att skapa ett fredligt samhälle. Deklaration SSUP delar den demokratiska socialismens värderingar därför vill vi forma ett samhälle grundat på demokratins ideal och alla människors lika värde. Fria och jämlika människor i ett solidariskt samhälle är den demokratiska socialismens mål. Varje människa ska vara fri att utvecklas som individ, råda över sitt eget liv och påverka det egna samhället. Somali Social Unity Party är ett politiskt parti som riktar in sig på att styra landet enligt demokratiska principer och respekt för mänsklig värdighet, alla somaliska medborgares lika värde, hållbar utveckling och bevakning av det somaliska folkets heder, arv och prestige. Partiet tror på och stöder den fredliga samexistensen med grannstaterna och deras sunda samarbete med Somalia. Partiet är motståndare till alla sorter och former av extremism. Partiet tror på dialog för att lösa konflikter och att en sådan dialog måste grundas på ömsesidig respekt, förståelse och god vilja. För att kunna utföra sin uppgift drar partiet härmed upp riktlinjerna för den stora handlingsplanen och vad som omedelbart behövs för att genomföra den. Lika mycket som man behöver här Sverige folkrörelse behöver man i Afrika framför allt i Somalia Partikongressen föreslås besluta: A8:1 att Därför föreslår vi Somaliska S-föreningen att arbetakommunen stödjer att SSUP verkar och jobbar i Somalia A8:2 att arbetakommunen och partidistriktet driver vidare denna fråga att somaliska folket behöver solidaritet och folkrörelse och fackföreningsrörelse A8:3 att Katrineholm arbetarkommun och Partidistriktet skickar vidare till partikongressen där behandlas som en folkrörelse A8:4 att partidistriktet driver att äga denna fråga som rör SSUP i framtidens arbete i Somalia. 2016 är det val fler parti system. Somaliska föreningen Katrineholms arbetarekommun beslöt att sända motionen som enskild till kongressen. Inledning Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap. Orden inleder FNs deklaration om de mänskliga rättigheterna. Det är ord som förpliktigar. Socialdemokraterna har alltsedan partiets födelse kämpat för ett jämlikt samhälle präglat av respekt för varje människas unika värde och rättigheter. Än har vi långt kvar till vårt mål. Det svenska samhället ger inte alla samma möjligheter och långt ifrån likvärdigt utfall. Det gäller på många av samhällets områden bland annat i skolan, på arbetsmarknaden och bostadsmarknaden men också inom politiken. Människors möjligheter är beroende av vilken samhällsklass vi föds in i, vilket kön vi har men också vår hår- och hudfärg, hur vi pratar, vad vi har på oss och vem eller vad vi tror på. Kunskap när det gäller hur rasism har tagit och tar sig uttryck i Sverige är låg. Den svenska självbilden är att Sverige är gott och icke-förtryckande. Rasism är något som anses finnas på andra platser och bland extrema människor, inte mitt ibland oss i vårt välfärdssamhälle. Denna självbild gör det svårare att arbeta mot rasism i Sverige och det krävs därför extra ansträngningar. Denna kongressmotion syftar till att framtidspartiet Socialdemokraterna, i ord och handling, verkar för ett antirasistiskt samhälle. För att nå dit behöver vi vara en antirasistisk rörelse. Rasism FNs konvention om avskaffande av alla former av rasdiskriminering definierar begreppet rasism som ”varje åtskillnad, undantag, inskränkning eller företräde på grund av ras, hudfärg, härkomst eller nationellt eller etniskt ursprung som har till syfte eller verkan att omintetgöra eller inskränka erkännande, åtnjutande eller utövande på lika villkor av mänskliga rättigheter och grundläggande friheter på politiska, ekonomiska, sociala, kulturella eller andra områden av det offentliga livet.” Rasism har motiverats på olika sätt under de senaste sjuhundra åren. Idag är den rasism som tar stöd i kulturella motiveringar mest utbredd. Motiveringarna för rasism har som sagt ändrats över tid och innan vi är färdiga med att definiera och analysera kulturrasismen kan rasismen ha kommit att ändras och sökt stöd i andra motiveringar. Det viktiga är därför att se att rasismen förespråkar isärhållande av tillskapade grupper och att den förespråkar makt- och välfärdsskillnader mellan dessa grupper som slutligen framstår som naturliga. Rasism ska även förstås som ett privilegieskyddande system. Det vill säga, rasistiska strukturer skapar ett system som omfördelar resurser så att vissa får på bekostnad av andra och att det fortsätter genom att den privilegierade gruppen fortsätter att gynna sin egen tänkta folkgrupp. Det leder till en uppdelning av olika grupper och en hierarkisering av dessa grupper. Oavsett vilka argument för rasism som används så blir resultatet detsamma; vissa tillskapade grupper av människor blir överordnade respektive underordnade andra tillskapade grupper av människor. Att vissa människor sorteras bort bland de arbetssökande eller förbigås i bostadsköer innebär också att det finns människor som drar politiska, sociala, eller ekonomiska fördelar av detta. Vi har som socialdemokrater ett stort ansvar för att göra en riktig anti-rasistisk- och klassanalys för att motverka fattigdom och skillnaderna i makt och välstånd. Den generella välfärdspolitikens betydelse Grunden i arbetet mot rasism utgörs av den generella välfärdspolitiken. Allas rätt till arbete, utbildning, bostad, kultur, vård, hälsa och inflytande samt en rättvis fördelning av resurserna i samhället är utgångspunkten. Hela Sverige måste omfattas av denna politik. Vissa regioner, orter och bostadsområden får inte halka efter. Social och ekonomisk marginalisering måste stoppas. I ett samhälle där varje individ känner trygghet, delaktighet och har makten att påverka sitt eget liv, är sannolikheten större att det utvecklas en ömsesidig respekt människor emellan och en känsla av gemenskap, som kan motverka konflikter och rasism. Men jämlikhet är inte bara rätt, det är också effektivt då det gör att alla människors förmågor tas tillvara. I det systematiska arbetet för att få samhällets institutioner att se, beakta och åtgärda de problem vi ser finns mycket att lära av kampen för jämställdhet. Mål måste sättas, kontroll måste äga rum och uppföljning måste ske. Huvudfokus i arbetet bör vidare ligga på att förändra beteenden, inte attityder. Det är genom handling vi skapar vårt gemensamma samhälle. En antirasistisk folkrörelse Socialdemokraterna är ett antirasistiskt parti som strävar efter jämlikhet. Vi socialdemokrater står upp för alla människors lika värde och kan aldrig tolerera rasism. Vi har ett alldeles särskilt ansvar att bemöta rasistiska yttringar och rasistisk politik. Socialdemokrater, på alla nivåer, måste offentligt ta ställning varhelst och närhelst människor kränks, förnekas sina mänskliga rättigheter eller diskrimineras. Som folkrörelse ska vi bedriva ett aktivt antirasistiskt arbete genom folkbildning, kunskap, engagemang och analys av organisationsstrukturen. Vi behöver förtroendevalda som återspeglar befolkningssammansättningen. Således har mångfald ett egenvärde. Medlemmars antirasistiska engagemang är oerhört positivt, bör tas tillvara och ytterligare stimuleras. Att underlätta för människors möte är en viktig del i att skapa förståelse för varandra. En folkrörelsestrategi att bekämpa rasism är att själv utveckla och tillämpa praktiker och kunskap i sin egen rörelse för att sprida kunskap och handling till fler. Detta innebär att Socialdemokratin måste vara en antirasistisk förebild i såväl praktik och teori. Detta praktiska arbete att förändra beteenden kan vara att säkerställa våra interna rekryteringsprocesser, val och verksamheter att vara antirasistiska. I arbete att utveckla ett antirasistiskt idéprogram behövs kunskaper från grupper som utsätts för rasism berörda parter, forskning, civilsamhället samt partidistriktens olika erfarenheter. Partikongressen föreslås besluta: A9:1 att programkommissionen får i uppdrag att utarbeta ett antirasistiskt idéprogram för antagande på partikongressen 2017 A9:2 att socialdemokratin för en expansiv välfärdspolitik med gemensamma investeringar som ser och bekämpar ojämlikheten i hela landet och därmed bidrar till att öka sammanhållningen mellan människor i stad och land A9:3 att Socialdemokraterna verkar för att varje arbetsplats ska ha en antidiskrimineringsplan som omfattar såväl analys av jämställdhets- som antirasistiskt arbete A9:4 att Socialdemokraterna genomför ett bildningslyft för att höja medvetenheten om antirasistiskt arbete i hela partiorganisationen A9:5 att Socialdemokraterna i sitt interna rekryteringsarbete på alla nivåer och till alla uppdrag genomlyser processerna för att säkerställa en antirasistisk och jämställd praktik Stockholms partidistrikt Stockholms partidistrikt beslöt att anta motionen som sin egen. När vi läser om Folkrörelse på olika sidor på nätet finner vi en genomgående samsyn på folkrörelserna i Sverige: de har varit av grundläggande betydelse för att utveckla vårt samhälle i demokratisk riktning. Vi anser att folkrörelsen och folkrörelsearbetet fortfarande är viktigt för att utveckla och befästa demokratin. Vi är naturligtvis medvetna om att Socialdemokraterna bara är en av många folkrörelser. Vi kommer dock att begränsa oss till socialdemokratin som folkrörelse i resonemanget nedan. Det svenska samhället har förändrats i oerhört hög grad sedan början på 1900-talet. En avgörande förändring för det politiska livet och därmed också för folkrörelsen som en etablerad del av samhället är omflyttningen av befolkningen från det som numera blivit glesbygd till större samhällen och inte minst till storstäderna. Sverige är idag ett urbaniserat samhälle En annan i detta sammanhang stor förändring av det svenska samhället är den stora inflyttningen av personer från andra länder. Idag har drygt 20 procent av befolkningen invandrarbakgrund. En tredje förändring, som vi anser är relevant i detta sammanhang är förekomsten av sociala medier, såsom Facebook, Twitter, Instagram, Flickr med flera samt alla bloggar. Det spännande med Socialdemokraterna är att partiet önskar vara både systemkritiskt och systembärande (i regeringsställning). Systemkritiken får sin näring ur folkrörelsedelen av partiet. Folkrörelsen är i många delar en social rörelse. Den samlar människor med likartade grundvärderingar i en gemenskap. I denna gemenskap ska man trivas och ha roligt. Man ska känna sig trygg eftersom man är bland vänner. Man ska prata politik, man ska studera, man ska ha små fester, man ska bedriva studiecirkelarbete. Studierna i en cirkel har den dubbla funktionen att leda till ökad politisk medvetenhet och att öka bildningsgraden bland deltagarna. Ur de politiska samtalen och studiecirklarna formas krav, som omvandlas till politik via de lokala partiföreningarna. Partiföreningarna för de politiska kraven vidare till olika politiska nivåer, beroende på frågornas karaktär. Folkrörelsearbete är ett basarbete Grunden för folkrörelsearbetet är partiets lokala organisationer. Det är på denna nivå som medlemmarna finns och dit sympatisörer söker sig. Det är på denna nivå som de politiska kraven utformas och ställs. Att lokalt skapa meningsfulla och attraktiva verksamheter är lika mycket en utmaning som en nödvändighet. Vår erfarenhet är att folkrörelsearbetet har fått stå tillbaka för det mer renodlat politiska arbetet i partiets lokala föreningar och arbetarekommuner. De aktiva i föreningarna ägnar en stor del av sin tid och sin energi åt politiska frågor i nämnder och styrelser på kommunal nivå. Politiken har överordnats de organisatoriska frågorna - de som är kittet i våra organisationer - om medlemsvärvning, medlemsvård, möten i föreningarna, studiecirkelarbete. Detta måste vi ändra på. En förutsättning för att vi ska kunna fortsätta att vara en stark folkrörelse är att vi ständigt och aktivt arbetar med värvning av nya medlemmar. Vi som är aktiva kan inte sitta och vänta på att medlemmarna ska strömma till utan att vi gör något. Vi måste bli oerhört mycket mer aktiva när det gäller medlemsrekrytering och medlemsvård. Inte minst det senare måste vi bli mycket bättre på. Vi upplever att mycket av den politiska verksamheten som idag bedrivs i föreningarna och i arbetarekommunerna skapas i samband med att man blir erbjuden en plats i en kommunal nämnd. Detta resulterar i att många som valt att bli medlemmar upplever att de inte blir omhändertagna av partiet, utom i de fall där de erbjuds att bli nominerade till en plats i någon kommunal nämnd. Men inte heller då får man alltid det stöd som ofta behövs - i synnerhet i början av en mandatperiod. Vi anser att medlemsvård är minst lika viktig som själva rekryteringen av nya medlemmar. Vi menar därför att alla arbetarekommuner måste ha en plan för introduktion av nyrekryterade medlemmar. Partistyrelsen kan utarbeta en standardmodell för introduktion, som sedan kan förfinas av de olika arbetarekommunerna. Vi anser också att nytillkomna medlemmar omedelbart ska erbjudas en grundläggande utbildning i socialdemokratin. En sådan utbildning kan med fördel arrangeras som en distansutbildning, som man tillgodogör sig via nätet och som har ett antal gemensamma fysiska sammankomster. Generellt menar vi att utbildning fått en alltför underordnad roll i vårt parti. Det är medlemmarna som utgör folkrörelsen. Vi menar att en stor del av det formella ansvaret för att utvidga och bredda de socialdemokratiska organisationerna ligger på styrelserna i arbetarekommunerna respektive de lokala föreningarna. Arbetarekommunerna måste utveckla och lära sig att bättre använda nätet i sina kontakter med medlemmar och sympatisörer Arbetarekommunerna måste i sina respektive verksamhetsplaner ha uttalade ambitioner och konkreta mål för medlemsvärvning, möten i de olika kommundelarna, studiecirklar, olika typer av andra samkväm. Samt ordna åldersintegrerad verksamhet eller ordna barnpassning vid olika aktiviteter. Ny tid - nya möjligheter Ett samhälle i förändring skapar nya utmaningar men också nya möjligheter. Många upplever att vardagen har blivit tuffare, stressigare och att det ställs högre krav än tidigare. Familjelivet värderas allt högre av både män och kvinnor. I det urbana Sveriges tillkommer i tätorterna och storstäderna långa och tidskrävande arbetsresor. Kort sagt upplever många att de har alltför liten tid till politisk aktivitet. Detta kanske inte är hela sanningen. Vi tror att det lika mycket handlar om att politiken inte ses som tillräckligt meningsfull och givande. Tidigare har många funnit ett mervärde i att just vara engagerad i en folkrörelse. Vi måste göra politiken och de politiska frågorna viktiga för människorna. Vi har inget svar på hur det ska gå till, men menar att det kan vara en fråga för partistyrelsen att utreda och lägga förslag om. Vi måste bli ännu mer aktiva med att få in personer med invandrarbakgrund i vår verksamhet. Det är dessutom ett utmärkt sätt att lotsa in dem i det svenska samhället. Vi anser också att en väl utbyggd och fungerande aktiv bas i de socialdemokratiska arbetarekommunerna är det bästa sättet att bemöta och kraftigt minska sympatierna för rasismen, främlingsfientlighet och fascism. I Sveriges alltmer urbaniserade samhälle får vi inte glömma dem som flyttat och flyttar från glesbygd till tätorter och storstäder, och som under lång tid kan känna sig främmande när det gäller framförallt sociala kontakter. Dem ska vi fånga upp i vårt folkrörelsenätverk. Folkrörelsearbetet bedrivs (definitionsmässigt) på lokal nivå. Det kan ske anspråkslöst. För att vi ska fortsätta att vara en betydelsefull folkrörelse och samhällförändrare måste vi skapa en progressiv folkrörelse - en rörelse i tiden. Ett medlemskap i Socialdemokraterna ska kännas meningsfullt och utvecklande. Partikongressen föreslås besluta: A10:1 att uttala att folkrörelsearbetet måste få en betydligt större tyngd i partiet och i arbetarekommunernas arbete A10:2 att uttala att antalet medlemmar i det socialdemokratiska partiet under innevarande mandatperiod ska öka från dagens drygt 100 000 till 300 000 för att därmed utöka basen för folkrörelsearbetet A10:3 att partistyrelsen låter utarbeta en standardmodell för introduktion och utbildning av nya medlemmar, samt A10:4 att partistyrelsen låter utarbeta en manual med en bra arbetsmetod för det framtida folkrörelsearbetet Espen Bjorndal och Carl-Magnus Grenninger Nacka arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. ”Varje stor folkrörelse står alltid inför risken att stelna, kapslas in i sina riter, isoleras från det pulserande samhällslivet. Vad hjälper det att bygga katedraler i skönhet om de står som monument – långt bort från livet, människorna och framtiden? Vi måste ständigt förnya vårt sätt att arbeta, i syfte att nå kontakt, väcka debatt, stimulera tankar och känslor.” - Olof Palme Inför partikongressen 2013 tillsatte partistyrelsen en organisationsutredning som remissbehandlades i partiorganisationen och behandlades av kongressen. Ambitionen var att ”Socialdemokraterna ska bli en attraktiv folkrörelse som främjar en bred tillströmning av nya medlemmar, ger goda förutsättningar för medlemmars inflytande och har förmåga att vinna val”. En mycket god ambition. Partikongressen fattade också beslut i denna riktning. Nu fortsätter diskussionen om vår partiorganisation. Till den diskussionen vill Socialdemokraterna i Skåne lämna följande bidrag, för att ”förnya vårt sätt att arbeta, i syfte att nå kontakt, väcka debatt, stimulera tankar och känslor”. Socialdemokratin – ett idé- och intresseparti Socialdemokratin är större än att enbart vara ett idéburet parti. Vi är också ett intresseparti. Och det är i den föreningen, att vi både är socialistiskt och arbetareparti, som gör oss så framgångsrika. Ett renodlat socialistiskt parti, utan verklig förbindelse med fackföreningsrörelsen, domineras ofta av intellektuella och en intellektuellt socialistisk tradition. Det motsatta exemplet är ofta genuina arbetarpartier som i allt väsentligt är en skapelse av fackföreningsrörelsen. Det är däremot inte ett socialistiskt parti i ordets egentliga mening. Båda typerna av partier finns representerade och är medlemmar i Socialistinternationalen, men utgår alltså båda från två olika perspektiv. Svensk socialdemokrati ska akta sig för att renodla bara det ena. Vi menar därför att Socialdemokratin ska stärka sin identitet, med inriktningen att fortsatt vara ett parti som förenar både ett intresse och en idé. Därför blir den facklig-politiska samverkan central för en framgångsrik arbetarrörelse. Erfarenheterna från Danmark och Norge, där partiet och LO tidigare gick skilda vägar, avskräcker. Samverkan ska stärkas, i första hand med LO. Samtidigt måste det facklig-politiska samarbetet breddas till tjänstemannaorganisationerna. Det måste även ske på lokal och regional nivå. Partiuppdragen har idag lägre status än de kommunala uppdragen. Det bör vara tvärt om. Inget uppdrag är finare än att bli ordförande i en arbetarekommun. Exakt hur det ska lösas är svårt att avgöra. Emellertid är det intimt sammankopplat med maktfrågan. Organisationen bör stärkas i förhållande till de kommunala uppdragen. Fler medlemmar, bredare representation, större legitimitet Medlemsvärvningen måste vara en prioriterad fråga. Ska socialdemokratin vara en folkrörelse även i framtiden är antalet medlemmar centralt. Redan idag finns det arbetarekommuner som inte har fler medlemmar än de förtroendeuppdrag som ska besättas i primärkommunen. På sikt är det inte hållbart. Vi behöver alltså bli betydligt fler medlemmar i partiet. Blir vi fler medlemmar i partiet ökar bredden och därmed representationen och legitimiteten. En framgångsrik strategi vore ett nära samarbete med LO för att värva fackföreningsmedlemmar till socialdemokratin. En stor del av medlemskapets värde ligger medlemmarnas partiidentifiering, det vill säga både med politiken och organisationen. Medlemskort, med till exempel medlemsförmåner, är en sådan konkret markör. Den finns en uppenbar risk med de senaste tjugo årens medlemsutveckling, nämligen att vi får ett partisystem bestående av partier helt frikopplade från folket, på ständig jakt efter samma marginalväljare med hjälp av ungefär samma politik. Det riskerar leda till att många medborgarperspektiv och viktiga samhällsproblem helt försvinner från den politiska dagordningen. De strukturer vi ser och vill bekämpa i samhället finns även i vår egen organisation. Jämställdheten genomsyrar inte vårt partiarbete på det sätt som kan krävas av ett feministiskt parti. Socialdemokratin har både förmågan och förutsättningarna att vara ännu mer föregångare på det här området. Ett framgångsrikt jämställdhetsarbete kräver kontinuitet och ska genomsyra organisationen i alla led. Fler mötesplatser måste skapas där människor kan träffas rent fysiskt. Det är i mötet med andra som demokrati uppstår. Många års kommersialisering av egen rörelseverksamhet och nedläggning av Folkets Hus-föreningar förstärker problemet. Vi har stått inför liknande problem genom vår historia. Det gick att lösa då, det går att lösa idag. Organisationsstruktur och anslutningsformer Partiet byggs underifrån. Medlemskapet är knutet till grundorganisationerna, så när som den fria kvoten som är knuten till arbetarekommunerna. Grundorganisation är S-föreningen. I grunden måste det vara respektive arbetarekommun och s-förening som ansvarar för medlemskontakten och hur den ska se ut. Emellertid bör partistyrelsen bistå arbetarekommunerna i hur välkomnandet kan ske, men ansvaret för medlemsmottagandet och organiseringen ska ligga på grundorganisationen. Socialdemokratin ska fortsätta vara en modern och attraktiv folkrörelse. Därför måste vi behålla och utveckla de funktioner som gör oss till just det. Enskilda medlemskap i partidistrikt eller partiet centralt är således inget att föredra. Och en enhetlig medlemsavgift för hela partiet är varken önskvärt eller rimligt. Grundorganisationerna och arbetarekommunerna måste vara fria att fastställa sina egna medlemsavgifter. Sammanslagningen av Partistyrelsens kansli och Riksdagsgruppen gjordes i en tid då socialdemokratin befann sig i opposition. Mindre ekonomiska resurser och ett nytt politiskt förhållningssätt bidrog till att samordna de två funktionerna. Socialdemokratin är åter i regeringsställning och den fallande medlemsutvecklingen har upphört. Än en gång har förutsättningarna förändrats. En utvärdering av den nya organisationsstrukturen är därför önskvärd, med redovisning och förslag till inriktning som presenteras för den ordinarie partikongressen 2017. Kongressen, styrelsen och VU Arbetet med att utveckla partikongressernas arbetsformer måste fortsätta så att inflytande och möjlighet till ordentliga diskussioner blir större för ombud och partistyrelse. Partiet är våra medlemmar, vi bygger vår organisation underifrån. Med perspektivet att Sverige är ett land med mycket olika regionala och geografiska förutsättningar har partistyrelsen fått en bred representation. Den är både viktig och central. Därför är det viktigt att kongresserna ger mandat till partistyrelsen att vara det högsta beslutande organet när kongressen inte är samlad. Partistyrelsen måste sammanträde regelbundet och få tydligt ansvar och befogenheter. Särskilt viktigt är det i regeringsställning. Partistyrelsen bör därför sammanträde minst 8 gånger under ett verksamhetsår. På så sätt blir partistyrelsen och dess ledamöter ansvariga för och bärare av den förda politiken. Övriga synpunkter Sammanfattningsvis; arbetarrörelsens och demokratins utmaningar är inte i första hand en organisatorisk fråga. Vi måste hålla fokus på uppgifterna att (i) öka antalet medlemmar och (ii) vinn val. Då löser sig mycket av det andra! Partikongressen föreslås besluta: A11:1 att utveckla partiet som en modern folkrörelse, både som ett idé- och intresseparti, där medlemskapet står i centrum i form av medlemsrekrytering och medlemsvård såsom studier, politikutveckling och identitetsmarkörer A11:2 att partikongressens arbetsformer utvecklas, där motionsbehandlingen ges större utrymme, så att inflytande och möjlighet till ordentliga diskussioner blir större för ombuden A11:3 att partistyrelsens ansvar och befogenheter tydliggörs och ges en tyngre roll med sammanträden minst 8 gånger per verksamhetsår A11:4 att stärka den facklig-politiska samverkan med LO och utveckla samarbetet med tjänstemannaorganisationerna A11:5 att den sammanslagna organisationen mellan Partistyrelsen och Riksdagsgruppen utvärderas med förslag på åtgärder och inriktning till partikongressen 2017 samt A11:6 att i övrigt ställa sig bakom det i motionen ovan anförda Skånes partidistrikt beslöt att anta motionen som sin egen. Arbetarrörelsen är en bred rörelse med lång facklig-politisk kamp och bildningstradition. Bland det finaste med att ingå i denna rörelse är vår gemensamma kamp för ett jämlikt, jämställt och solidariskt samhälle. Vår kamp förs sida vid sida och vår gemensamma kunskap och erfarenhet tillåter oss att ständigt utvecklas. I rörelsens regi ges det många möjligheter till kompetensutveckling och vidareutbildning, oftast utifrån vår gemensamma socialistiska ideologi, vår organisation eller facklig-politisk samverkan. Under senaste valrörelsen blev det tydligt att samhällsengagemanget i Sverige är stort samtidigt som vi under lång tid sett en generell minskning av det partiaktiva engagemanget. Stora frågor som engagerat många de senaste åren är klimat, feminism, EU-handelsavtal (TTIP) och välfärden. Flera av dessa frågor har Socialdemokraterna en väldigt bra politik och ideologisk grund för. Det kan dock vara dags för Socialdemokraterna och arbetarrörelsen att omvärdera strategierna för att nå dessa engagerade grupper. Först och främst behöver vi ställa oss frågan, är vi tillräckligt duktiga på att ta vara på våra egna medlemmars engagemang? Vi har fantastiskt duktiga kamrater runt omkring oss som brinner för klimatfrågor, feminism, omfördelningspolitik etc. Vi behöver ta vara på dessa krafter! Det finns en risk att samma människor gång på gång bjuds in till utbildningar/seminarier. På sikt är det inget som främjar vår politiska utveckling och samtidigt riskerar det att stänga ute många andra engagerade krafter som inte känner sig sedda eller behövda. En framtida och levande arbetarrörelse är beroende av att medlemmar känner sig delaktiga och inspirerade. Det är viktigt att det även fortsättningsvis finns många möjligheter för vidareutbildning och öppna plattformar för möten och inspiration. Det kräver att vi blir bättre att ta vara på varandras kompetens, kunskap och engagemang. Genom att låta fler ta ansvar och få utlopp för sitt engagemang kan vi lära oss mer av varandra samtidigt som vi låter våra kamrater växa genom ansvar. Därför bör vi inrätta en engagemangspool för alla som brinner för något, alla som vill hålla utbildningar eller kurser samt för alla som vill dela med sig av erfarenheter eller ideologiska verktyg. Denna pool kan bli underlag för att bredda vår rörelses perspektiv, genom att tillgängliggöra fler krafter blir det mer rörelse i utbildningar och mötesplatser. Denna engagemangspool bör vara gränsöverskridande och tillgänglig för samtliga organisationer inom rörelsen. Då utnyttjar vi vår styrka på allra bästa sätt. Tillbaka får vi en utveckling som drivs av interna krafter, som är känslig för aktuella politikområden och relevanta frågeställningar. Partikongressen föreslås besluta: A12:1 att Socialdemokraterna samordnar skapandet av en engagemangspool där engagemang och aktivism möts med ambition att skapa ett tvärsnitt av rörelsens olika organisationer A12:2 att tillsätta en arbetsgrupp med syfte att komplettera befintligt kursutbud med kurser/utbildningar med utgångspunkt i aktuella sakfrågor A12:3 att aktivt arbeta för att stödja metodutveckling och mötesplatser i arbetarkommuner för att främja ökad delaktighet och inspirera fler att engagera sig A12:4 att Malmö Arbetarekommun antar motionen som sin egen och skickar den vidare till Socialdemokratiska partikongressen 2015 Charlotte Malmborg Malmö arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. Om man i partiets dokumentation söker hur vi står i frågor om utbildning skriver man "Investera i ett kunskapslyft genom fler utbildningsplatser inom vuxenutbildning, yrkeshögskola, högskola och universitet och samtidigt investera mer i kvaliteten i utbildningen". (Denna mening är tagen från vad vi Socialdemokrater vill beträffande satsning på utbildning) Bommersviksakademien, är en satsning Socialdemokraterna gör för att få fram framtidens ledare. "Är du en av framtidens ledare? Nu kan du söka till en unik ledarskapssatsning Vi har bestämt oss för att höja nivån. Våra framtida ledare inom arbetarrörelsen ska ha de bästa möjliga förutsättningar att ta vår rörelse in i framtiden. Bommersviksakademien är ett unikt samarbete mellan SSU, Socialdemokraterna och LO. Vi ska under fem år utbilda 500 unga framtida ledare. Man står för en högkvalitativ utbildning för dig som vill utveckla ditt ledarskap inom arbetarrörelsen. Man söker dig som är ung, ca 25-35 år och i dag har, eller har haft, någon form av ledarskapsroll i någon av arbetarrörelsens organisationer. Det här är en unik möjlighet för dig att få ta del av en utbildning av hög kvalitet. Generationsväxlingen startar nu!" "Utbildningens innehåll ”Bommersviksakademien sträcker sig över ett läsår och innehåller fyra gemensamma seminarier på Bommersvik i Sörmland. Däremellan består utbildningen av distansstudier. Huvudelementen i utbildningen består av politisk fördjupning, ledarskap, omvärldsanalys samt kommunikation och påverkan. I utbildningen ryms en 3-poängskurs i samarbete med Uppsala universitet och ledarskapsutbildning i samarbete med IFL vid Handelshögskolan i Stockholm." Partiets interna utbildning borde inte begränsas på detta sätt. Som parti talar vi ofta om ett livslångt lärande. Många nya medlemmar är ju 40 år och däröver. Många av dem har ett brinnande intresse för politik och vill gärna vara med och verkställa socialdemokratins idéer i praktisk politik. Varför utestänger man dessa? När man läser kriterierna för att bli antagen till studier i Bommersviksakademien får man uppfattningen att den som är över 35 gör sig inte besvär att fortbilda sig i partiets regi. Det behövs utbildning för våra medlemmar i ett mycket större åldersspann än 25- 35 år. Det finns ju andra parameterar som man också kan ta hänsyn till t.ex. önskan att göra ett bra arbete som förtroendevald. Vi kan inte glömma bort de som är något äldre och som vill vara med och påverka samhällsutvecklingen (S) tal om ett livslångt lärande måste synas även i internutbildning. Vår uppfattning är att alla över 35 år inom partiet utesluts från möjligheten att i partiets regi läsa utbildning motsvarande Framtidens ledare Campus. Vi menar att det finns många som av olika anledningar har valt att yrkesarbeta eller göra något annat innan man aktivt engagerar sig politiskt. Det finns en stor risk att partiet får en övervikt av politiker som inte har någon yrkeserfarenhet. För oss är det viktigt att alla har möjlighet att i efterhand kompetensutveckla sig inom partiet motsvarande det som nämns ovan. Idag har ingen över 35 år möjlighet till ledarutbildning motsvarande Campus Bommersvik. Partikongressen föreslås besluta: A13:1 att alla aktiva (S)-medlemmar erbjuds utbildning motsvarande Framtidens ledare Campus Bommersvik. Ålder skall inte vara begränsande Johan Tolinsson, Ingemar Lundin Kungsbacka arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. Yrkande Med anledning av nedanstående motivering yrkar vi: • att ändra partiets stadgar, kapitel 2, § 4, moment 9, så att den får följande lydelse. ”Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, Sveriges Socialdemokratiska Studentförbund och HBTSocialdemokrater Sverige har rätt att utse vardera en representant till kongressen. De har yttrande- och förslagsrätt.” • att ändra partiets stadgar, kapitel 2, § 5, moment 11, så att den får följande lydelse. ”Godkänd valsedel ska uppta det antal ombud som ska väljas eller färre. Valsedel som upptar fler namn är ogiltig.” • att ändra partiets stadgar, kapitel 2, § 6, moment 3, så att den får följande lydelse. ”Ordförandena i Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, Sveriges Socialdemokratiska Studentförbund samt HBT-Socialdemokrater Sverige har rätt att närvara vid partistyrelsens sammanträden och har yttrande- och förslagsrätt.” • att ändra partiets stadgar, kapitel 2, § 7, moment 3, så att den får följande lydelse. ”Ordförandena i Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, Sveriges Socialdemokratiska Studentförbund samt HBT-Socialdemokrater Sverige har närvaro-, yttrande- och förslagsrätt vid verkställande utskottets sammanträden utom vid sådana sammanträden som avses i moment 4.” • att ändra partiets stadgar, kapitel 3, § 4, moment 8, så att den får följande lydelse i ett nytt stycke. ”Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, Sveriges Socialdemokratiska Studentförbund samt HBT-Socialdemokrater Sverige har rätt att utse vardera en representant till kongressen. De har yttrande- och förslagsrätt.” • att ändra partiets stadgar, kapitel 3, § 6, moment 2, så att den får följande lydelse i ett nytt stycke. ”Distriktsordförandena i Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, Sveriges Socialdemokratiska Studentförbund samt HBT-Socialdemokrater har rätt att närvara vid distriktsstyrelsens sammanträden och har yttrande- och förslagsrätt.” • att ändra partiets stadgar, kapitel 4, § 3, moment 1, så att den får följande lydelse i ett nytt stycke. ”Samtliga inom en primärkommun befintliga socialdemokratiska föreningar och klubbar, socialdemokratiska kvinnoklubbar, grupper inom Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, socialdemokratiska studentklubbar, HBT-Socialdemokratiska föreningar samt medlemmar i den fria gruppen ska ingå i arbetarekommunen.” • att ändra partiets stadgar, kapitel 4, § 3, moment 3, så att den får följande lydelse. ”Medlem i det socialdemokratiska partiet erhåller sitt partimedlemskap i den grundorganisation som denne själv angett. Om inget angetts erhåller medlemmen sitt partimedlemskap i grundorganisation eller i den fria gruppen i arbetarekommunen i den primärkommun där medlemmen är bosatt. Medlem kan därefter överföra sitt partimedlemskap till en grundorganisation i en annan arbetarekommun.” • att ovan att-satser ska anses omedelbart justerade. • att motionen antas som sin egen av arbetarekommunen. • att motionen sänds vidare till partikongressen. Motivering HBT-socialdemokrater Sverige verkar 20 år före sin tid 2013 fyllde HBT-Socialdemokrater 25 år och det firades stort på Skeppsholmen i Stockholm med seminarier, uppvaktningar och fest. Även om det dröjde 20 år innan vårt förbund bildades så var det alltså redan 1988 som föreningen faktiskt bildades under Stockholms arbetarekommun. Det var en resa som både var krokig och många murar att komma över. De första tio åren var den sociala ansvaret i fokus men det arbetades mycket framgångsrikt för att homo-, bisexuella och senare också transpersoners rättigheter skulle kommer upp på dagordningen inom partiet. HBTs var dessutom en av de föreningar som växer mest inom arbetarekommunen så bara det ingav respekt. HBTs har haft hela Sverige som medlemsbasområde redan från början och hade ledamöter i styrelsen som åkte till Stockholm från Sveriges alla hörn för styrelsemöten, medlemsmöten, årsmöten och valrörelse- och verksamhetsarbete. Socialdemokraterna har, på olika nivåer och på olika sätt, använt föreningen för representation på HBT-aktiviteter, både nationellt och internationellt. På detta sätt har HBTs alltid agerat som sidoorganisation. HBT-socialdemokrater har till exempel årligen representerat partiet på först frigörelseveckan som sedan blev Stockholm Pride (både inom föreningen och under festivalen), RFSL-kongressen, ILGAs olika möten internationellt, andra pridefiranden i Riga och Warszawa mfl, valrörelseaktiviteter, internationella demokratiprojekt och mycket mycket mer. Men än viktigare för föreningen var att också föra partiet framåt i hbt-frågorna och driva på och där var egen utveckling och våra medlemmars ökade möjligheter att delta i partiets verksamhet ett bra tecken på framgång. Redan vid HBT-socialdemokrater Stockholms årsmöte den 19 januari 2003 behandlades den första i raden av motioner från motionären Peter Frejhagen som behandlar frågan om att det behövs ett förbund. Förslaget röstades dock ner vid varje årsmöte då medlemmarna ville att fler föreningar skulle bildas innan ett förbund kom till, medan motionären tyckte att ett förbund behövdes för att möjliggöra att fler föreningar skulle kunna bildas. En spännande ”hönan eller ägget”-diskussion som fördes när motionerna debatterades. HBT-socialdemokrater Sverige växer fram Historien visade att motionären till viss del hade rätt då flera lokala föreningar försökte bildas runt om i landet men alla försök misslyckades. Det dröjde flera år men i juni 2006 bildades så äntligen HBT-socialdemokrater Göteborg officiellt som grundorganisation under ledning av Olof Svensson. De fem medlemmar som de plockade från Stockholm växte på ett år till 44 medlemmar som deltog i representantskap, skrev motioner och var med i pridefirandet lokalt. Det visade tydligt att det var genom lokal förankring som HBTs kunde växa och bedriva ett lokal/regional folkrörelsearbete, både internt som externt. 2007 beslutades det om en styrgrupp bestående av Olof Svensson, ordförande HBTs Göteborg, Mia Sundelin, ordförande HBTs Stockholm, Peter Frejhagen, vice ordförande HBTs Stockholm och Jerry Adbo, ledamot HBTs Stockholm, som fick till uppdrag att förbereda bildandet av ett förbund. Styrgruppen uppvaktade partistyrelsen vid ett flertal tillfällen och hade ett otal möten för att ta fram förslag till stadgar, ekonomi, interimstyrelse med mera. Tillsammans med partistyrelsen vägdes fördelar och nackdelar med olika former av organisation och landade till slut i att endast ha grundföreningar inom socialdemokraterna som medlemmar i förbundet vilket visades stärka organisationen och gjorde det möjligt för långsiktiga påverkansmöjligheter för medlemmarna. I maj 2008 gick kallelsen ut till medlemmarna i Stockholm och Göteborg om att hålla en konstituerande kongress den 28 juli 2008 i partistyrelsens lokaler på Sveavägen 68. Förbundet bildades, interimstyrelse valdes, stadgar antogs och budget fastställdes. Sedan gick allt fort. I ett pm till partistyrelsen 2008 skrev HBTs att föreningen hade ca 200 medlemmar och två föreningar, idag 2014 har HBTs Sverige närmare 500 medlemmar i 12 föreningar. Denna snabba tillväxt hade inte varit möjlig utan förbundets tillkomst. Resan har gått olika fort ser man om man läser protokoll från styrelse och vu men idag är det en stark sidoorganisation som breddat det lokala folkrörelsearbetet och samtidigt stärkt det nationella europeiska och internationella engagemanget. Som sidoorganisation är HBTs Sverige idag en kraft att räkna med inom partiet och nu vill vi därför också formellt få det erkännandet av er på kongressen. Vi har utifrån detta gått igenom partiets stadgar för att se hur vi på bästa sätt kan bli inkluderade i partiets arbete mer konkret. Dessutom har det vid flera styrelsekonferenser och kongresser inom HBTs Sverige framkommit önskemål om att göra stadgarna mer värvar-, och påverkansvänliga, helt enkelt lite mer moderna och visar att vi kan och våga följa med i tidens förändringar. Motivet bakom våra föreslagna förändringar Stadgarna beskriver de spelregler som medlemmar och organ kan påverka folkrörelsen Socialdemokraterna. Vid en första anblick började det som ett enkelt arbete att bara föra in HBTsocialdemokrater Sverige där övriga sidoorganisationer var nämnda. Anledningen är att vi i 25 år varit en kraft inom arbetarrörelsen och agerat för att stärka partiet som folkrörelse, och detta kommer vi fortsätta med. Men när vi tittar på stadgarna brett så visar det sig inte vara så enkelt. Vi måste låta stadgarna vara så levande som de är tänkta och då måste verkligheten och praktiken vara ledstjärna för förändringar i dem. För att beta av de punkter som alltså är enkla att hantera så vill HBTs Sverige helt enkelt bli erkända som en sidoorganisation jämte de övriga under kapitel 2, § 4, moment 9 och kapitel 2, § 6, moment 3 samt kapitel 4, § 3, moment 1. Det betyder att stadgarna stipulerar att föreningar har rätt att bildas inom arbetarekommunerna, att HBTs Sverige också kan utse en representant med yttrande- och förslagsrätt till partikongressen samt att förbundsordföranden kan närvara med yttrande- och förslagsrätt vid partistyrelsens sammanträden. Med detta resonemang i ryggen bör vi också lägga in en liknande rätt på regional nivå genom tillägg i kapitel 3, § 4, moment 8 samt kapitel 3, § 6, moment 2. Det betyder att sidoorganisationerna regionalt får möjlighet att närvara på kongressen med yttrande- och förslagsrätt samt att distriktsordföranden kan närvara med yttrande- och förslagsrätt till vid distriktsstyrelsens sammanträden. Det stärker sidoorganisationer som en kraft för socialdemokratin i stort på den beslutsfattande nivån. Med tillägget regionalt moderniserar vi även partiarbetet då avstånden krymper, människors möjlighet till engagemang breddas regionalt och politiska kraft gör sig bättre inom en större radie än som kanske var möjligt när stadgarna skrevs. Det stärker också distriktsnivån, som för många känns mer hemma då man flyttar mellan kommuner och det idag är lättare att ha vänner som är spridda på stora avstånd i vardagsarbetet genom den nya tekniken. Alltså större möjligheter till bättre påverkan för medlemmar på fler nivåer i partiet. Förändringen har redan genomförts i praktiken vid flera partidistrikt på regional nivå så det känns inte så radikalt egentligen. Detta är inte lika självklart när vi kommer till kapitel 2, § 7, moment 3 och 4. Samtidigt som det är en självklarhet att sidoorganisationerna ska närvara och kunna delta på den beslutsfattande nivån i partistyrelsen så blir dock den slutsatsen inte lika självklar på den operativa ledningsnivån, som verkställande utskottet (VU) är. Vi vet att det aviserats andra motioner kring moment 3 och stadgemässigt finns det tre vägar att gå här. Antingen behåller man det som det är idag, alternativt vänder man på det och gör det möjligt för VU att använda sidoorganisationernas kompetens kring specifika frågor som VU ska behandla, alltså motsatsen till moment 4. Det tredje alternativet är att ta bort den möjlighet som finns idag. Vår erfarenhet är att de insatser sidoorganisationerna har gjort genom sin stadgemässigt fastslagna rättighet att vara en del av VU inte ska underskattas. Socialdemokraterna måste slå vakt om den styrka det är att ha sidoorganisationer vid sin sida som trycker på, ger kunskap ur ett visst perspektiv och alternativa lösningar på samhällsproblem som just deras medlemmar besitter unika perspektiv om, oavsett om det är ålder, kön, sexuell läggning eller könsidentitet, utbildning eller tro. Om man, å andra sidan, som sidoorganisation är närvarande när VU sammanträder så kan det bli svårare att driva en annan linje när man lämnar sammanträdet. Därför kan man se det som problematiskt att sidoorganisationerna inte kan stå fria att mobilisera för sin åsikt genom sitt deltagande i den operativa ledningen av partiet. Vår styrka som arbetarrörelse är dock just att vi har flera olika organisationer som har sitt perspektiv och sina egna erfarenhetsbaser. Tillsammans skapar vi en förändringskraft som saknar motstycke och det ska vi värna om. Så, efter att ha stött och blött detta inom HBTs Sverige i olika sammanhang landar vi här i att sidoorganisationerna bör finnas med även på VU-nivån. Sedan har vi två ändringar som vi som sidoorganisation haft problem med under en lång tid. Först gäller det kapitel 4, § 3, moment 3. Vi är stolta med att HBTs Sverige lockar nya medlemmar som tidigare inte varit medlemmarna i Socialdemokraterna eller gjort vandringen från SSU till partiet. Detta gör dock att föreningen har ett problem med stadgarna när våra medlemmar skrivs in. För att följa praxis om hur verkligheten ser ut idag så vill vi lägga till en kort början som säger att om en ny medlem vet vilken förening denne vill bli medlem i så ska det vara möjligt direkt. Om ingen förening uppges vid inträdet så följer man tidigare väg in i partiet. Alla föreningar har ett nummer i medlemsregistret och om dessa är möjliga att hitta på hemsidan så är det lätt för medlemmar och värvare att skriva in denna vid inträdestillfället. Sist men inte minst gäller det kapitel 2, § 5, moment 11. Som uttrycktes ovan så är HBTs Sverige stolta att vi lockar nya medlemmar som tidigare inte varit medlemmarna i Socialdemokraterna. Formuleringen vid val till partikongressen är dock oerhört problematisk för dessa nya medlemmar. Ofta kommer det en valsedel med namn, och om man har tur så ingår också information om ålder och yrke. Våra medlemmar känner ofta inte till så många personer som måste anges enligt nuvarande skrivning så de väljer antingen att inte delta i valet eller väljer några namn i slutet som antingen känns igen medialt eller helt sonika på ren måfå utifrån den information man fått. Detta är dock djupt odemokratiskt då de förminskar den röst som de faktiskt ville lyfta fram. Alltså vill vi kunna säga till medlemmarna att rösta på dem de vill och känner förtroende för, dock max på det antal personer som ska väljas från distriktet totalt. Medlemsvärdet och dess makt att påverka partiet är viktigt för att följa med och, utifrån socialdemokratiska värderingar, se att lösningarna på framtidens samhällsproblem förändras. Med dessa ändringar kommer vi att kunna fortsätta vara en kraft, samla och mobilisera fler till framtidens folkrörelse – Socialdemokraterna. Här nedan kommer förändringarna i nuvarande lydelse och i föreslagen lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Kapitel 2 Partistadgar § 4 Partikongress Moment 9 Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet och Sveriges Socialdemokratiska Studentförbund har rätt att utse vardera en representant till kongressen. De har yttrande- och förslagsrätt. Kapitel 2 Partistadgar § 4 Partikongress Moment 9 Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, Sveriges Socialdemokratiska Studentförbund och HBTSocialdemokrater Sverige har rätt att utse vardera en representant till kongressen. De har yttrande- och förslagsrätt. Kapitel 2 Partistadgar § 5 Val av ombud till Partikongress Moment 11 Godkänd valsedel ska uppta det antal ombud som ska väljas. Valsedel som upptar fler eller färre namn är ogiltig. Kapitel 2 Partistadgar § 5 Val av ombud till Partikongress Moment 11 Godkänd valsedel ska uppta det antal ombud som ska väljas eller färre. Valsedel som upptar fler eller färre namn är ogiltig. Kapitel 2 Partistadgar § 6 Partistyrelse Moment 3 Ordförandena i Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet samt Sveriges Socialdemokratiska Studentförbund har rätt att närvara vid partistyrelsens sammanträden och har yttrande- och förslagsrätt. Kapitel 2 Partistadgar § 6 Partistyrelse Moment 3 Ordförandena i Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, Sveriges Socialdemokratiska Studentförbund samt HBT-Socialdemokrater Sverige har rätt att närvara vid partistyrelsens sammanträden och har yttrande- och förslagsrätt. Kapitel 2 Partistadgar § 7 Verkställande utskottet Moment 3 Ordförandena i Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet samt Sveriges Socialdemokratiska Studentförbund har närvaro-, yttrande- och förslagsrätt vid verkställande utskottets sammanträden utom vid sådana sammanträden som avses i moment 4. Kapitel 2 Partistadgar § 7 Verkställande utskottet Moment 3 Ordförandena i Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, Sveriges Socialdemokratiska Studentförbund samt HBT-Socialdemokrater Sverige har närvaro-, yttrande- och förslagsrätt vid verkställande utskottets sammanträden utom vid sådana sammanträden som avses i moment 4. Kapitel 3 Grundstadgar för partidistrikt § 4 Distriktskongress Moment 8 De socialdemokratiska landstingsledamöterna inom partidistriktet utser en representant för varje landstingsområde, som har yttrande- och förslagsrätt vid kongressen. Kapitel 3 Grundstadgar för partidistrikt § 4 Distriktskongress Moment 8 De socialdemokratiska landstingsledamöterna inom partidistriktet utser en representant för varje landstingsområde, som har yttrande- och förslagsrätt vid kongressen. Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, Sveriges Socialdemokratiska Studentförbund samt HBT-Socialdemokrater Sverige har rätt att utse vardera en representant till kongressen. De har yttrande- och förslagsrätt. Kapitel 3 Grundstadgar för partidistrikt § 6 Distriktsstyrelse Moment 2 Distriktsstyrelsen ska bestå av minst sju ledamöter. För dessa kan suppleanter utses. Ordföranden väljs särskilt. Kapitel 3 Grundstadgar för partidistrikt § 6 Distriktsstyrelse Moment 2 Distriktsstyrelsen ska bestå av minst sju ledamöter. För dessa kan suppleanter utses. Ordföranden väljs särskilt. Distriktsordförandena i Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, Sveriges Socialdemokratiska Studentförbund samt HBT-Socialdemokrater Sverige har rätt att närvara vid distriktsstyrelsens sammanträden och har yttrande- och förslagsrätt. Kapitel 4 Grundstadgar för arbetarekommuner § 3 Medlemskap i arbetarekommunen Moment 1 Samtliga inom en primärkommun befintliga socialdemokratiska föreningar och klubbar, socialdemokratiska kvinnoklubbar grupper inom Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, socialdemokratiska studentklubbar samt medlemmar i den fria gruppen ska ingå i arbetarekommunen. Kapitel 4 Grundstadgar för arbetarekommuner § 3 Medlemskap i arbetarekommunen Moment 1 Samtliga inom en primärkommun befintliga socialdemokratiska föreningar och klubbar, socialdemokratiska kvinnoklubbar, grupper inom Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, socialdemokratiska studentklubbar, HBT-Socialdemokratiska föreningar samt medlemmar i den fria gruppen ska ingå i arbetarekommunen. Kapitel 4 Grundstadgar för arbetarekommuner § 3 Medlemskap i arbetarekommunen Moment 3 Medlem i det socialdemokratiska partiet erhåller vid inträde sitt partimedlemskap i grundorganisation eller i den fria gruppen i arbetarekommunen i den primärkommun där medlemmen ä bosatt. Medlem kan därefter överföra sitt partimedlemskap till en grundorganisation i en annan arbetarekommun. Kapitel 4 Grundstadgar för arbetarekommuner § 3 Medlemskap i arbetarekommunen Moment 3 Medlem i det socialdemokratiska partiet erhåller sitt partimedlemskap i den grundorganisation som denne själv angett. Om inget angetts erhåller medlemmen sitt partimedlemskap i grundorganisation eller i den fria gruppen i arbetarekommunen i den primärkommun där medlemmen är bosatt. Medlem kan därefter överföra sitt partimedlemskap till en grundorganisation i en annan arbetarekommun. Partikongressen föreslås besluta: A14:1 att ändra partiets stadgar, kapitel 2, § 4, moment 9, så att den får följande lydelse. ”Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, Sveriges Socialdemokratiska Studentförbund och HBT-Socialdemokrater Sverige har rätt att utse vardera en representant till kongressen. De har yttrande- och förslagsrätt.” A14:2 att ändra partiets stadgar, kapitel 2, § 5, moment 11, så att den får följande lydelse. ”Godkänd valsedel ska uppta det antal ombud som ska väljas eller färre. Valsedel som upptar fler namn är ogiltig.” A14:3 att ändra partiets stadgar, kapitel 2, § 6, moment 3, så att den får följande lydelse. ”Ordförandena i Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, Sveriges Socialdemokratiska Studentförbund samt HBT-Socialdemokrater Sverige har rätt att närvara vid partistyrelsens sammanträden och har yttrande- och förslagsrätt.” A14:4 att ändra partiets stadgar, kapitel 2, § 7, moment 3, så att den får följande lydelse. ”Ordförandena i Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, Sveriges Socialdemokratiska Studentförbund samt HBT-Socialdemokrater Sverige har närvaro-, yttrande- och förslagsrätt vid verkställande utskottets sammanträden utom vid sådana sammanträden som avses i moment 4.” A14:5 att ändra partiets stadgar, kapitel 3, § 4, moment 8, så att den får följande lydelse i ett nytt stycke. ”Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, Sveriges Socialdemokratiska Studentförbund samt HBT-Socialdemokrater Sverige har rätt att utse vardera en representant till kongressen. De har yttrande- och förslagsrätt.” A14:6 att ändra partiets stadgar, kapitel 3, § 6, moment 2, så att den får följande lydelse i ett nytt stycke. ”Distriktsordförandena i Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, Sveriges Socialdemokratiska Studentförbund samt HBTSocialdemokrater har rätt att närvara vid distriktsstyrelsens sammanträden och har yttrande- och förslagsrätt.” A14:7 att ändra partiets stadgar, kapitel 4, § 3, moment 1, så att den får följande lydelse i ett nytt stycke. ”Samtliga inom en primärkommun befintliga socialdemokratiska föreningar och klubbar, socialdemokratiska kvinnoklubbar, grupper inom Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, socialdemokratiska studentklubbar, HBTSocialdemokratiska föreningar samt medlemmar i den fria gruppen ska ingå i arbetarekommunen.” A14:8 att ändra partiets stadgar, kapitel 4, § 3, moment 3, så att den får följande lydelse. ”Medlem i det socialdemokratiska partiet erhåller sitt partimedlemskap i den grundorganisation som denne själv angett. Om inget angetts erhåller medlemmen sitt partimedlemskap i grundorganisation eller i den fria gruppen i arbetarekommunen i den primärkommun där medlemmen är bosatt. Medlem kan därefter överföra sitt partimedlemskap till en grundorganisation i en annan arbetarekommun.” • att ovan att-satser ska anses omedelbart justerade. • att motionen antas som sin egen av arbetarekommunen. • att motionen sänds vidare till partikongressen. Peter Frejhagen och Madelaine Vilgren Ödeshögs arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. Motivering 2013 fyllde HBT-Socialdemokrater 25 år och det firades stort på Skeppsholmen i Stockholm med seminarier, uppvaktningar och fest. Även om det dröjde 20 år innan vårt förbund bildades så var det alltså redan 1988 som föreningen faktiskt bildades under Stockholms arbetarekommun. Det var en resa som både var krokig och många murar att komma över. De första tio åren var den sociala ansvaret i fokus men det arbetades mycket framgångsrikt för att homo-, bisexuella och senare också transpersoners rättigheter skulle kommer upp på dagordningen inom partiet. HBTs var dessutom en av de föreningar som växer mest inom arbetarekommunen så bara det ingav respekt. HBTs har haft hela Sverige som medlemsbasområde redan från början och hade ledamöter i styrelsen som åkte till Stockholm från Sveriges alla hörn för styrelsemöten, medlemsmöten, årsmöten och valrörelse- och verksamhetsarbete. Socialdemokraterna har, på olika nivåer och på olika sätt, använt föreningen för representation på HBT-aktiviteter, både nationellt och internationellt. På detta sätt har HBTs alltid agerat som sidoorganisation. HBT-socialdemokrater har till exempel årligen representerat partiet på först frigörelseveckan som sedan blev Stockholm Pride (både inom föreningen och under festivalen), RFSL-kongressen, ILGAs olika möten internationellt, andra pridefiranden i Riga och Warszawa mfl, valrörelseaktiviteter, internationella demokratiprojekt och mycket mycket mer. Men än viktigare för föreningen var att också föra partiet framåt i hbt-frågorna och driva på och där var egen utveckling och våra medlemmars ökade möjligheter att delta i partiets verksamhet ett bra tecken på framgång. Socialdemokraterna i Sörmland kan visa vägen Stadgarna beskriver de spelregler som medlemmar och organ kan påverka folkrörelsen Socialdemokraterna. Socialdemokraterna i Sörmland har redan visat på sin ambition att låta folkrörelsen vara stark och medlemsstyrd genom att släppa in sidoorganisationerna på sina distriktskongresser och i distriktsstyrelsen. Vi tror att just Socialdemokraterna i Sörmland är de distrikt som nu kan leda in den samlade socialdemokratin i att vara en framtidens folkrörelse genom att verkar för stadgeändringar som likställer HBTS med de övriga sidoorganisationerna under kapitel 2, § 4, moment 9 och kapitel 2, § 6, moment 3 samt kapitel 4, § 3, moment 1. Det betyder att stadgarna stipulerar att föreningar har rätt att bildas inom arbetarekommunerna, att HBTs Sverige också kan utse en representant med yttrande- och förslagsrätt till partikongressen samt att förbundsordföranden kan närvara med yttrande- och förslagsrätt vid partistyrelsens sammanträden. Med detta resonemang i ryggen bör vi också lägga in en liknande rätt på regional nivå genom tillägg i kapitel 3, § 4, moment 8 samt kapitel 3, § 6, moment 2. Det betyder att sidoorganisationerna regionalt får möjlighet att närvara på kongressen med yttrande- och förslagsrätt samt att distriktsordföranden kan närvara med yttrande- och förslagsrätt till vid distriktsstyrelsens sammanträden. Vår erfarenhet är att de insatser sidoorganisationerna har gjort genom sin stadgemässigt fastslagna rättighet att vara en del av VU inte ska underskattas. Socialdemokraterna måste slå vakt om den styrka det är att ha sidoorganisationer vid sin sida som trycker på, ger kunskap ur ett visst perspektiv och alternativa lösningar på samhällsproblem som just deras medlemmar besitter unika perspektiv om, oavsett om det är ålder, kön, sexuell läggning eller könsidentitet, utbildning eller tro. Sedan har vi två ändringar som vi som sidoorganisation haft problem med under en lång tid. Först gäller det kapitel 4, § 3, moment 3. Vi är stolta med att HBTs Sverige lockar nya medlemmar som tidigare inte varit medlemmarna i Socialdemokraterna eller gjort vandringen från SSU till partiet. Detta gör dock att föreningen har ett problem med stadgarna när våra medlemmar skrivs in. För att följa praxis om hur verkligheten ser ut idag så vill vi lägga till en kort början som säger att om en ny medlem vet vilken förening denne vill bli medlem i så ska det vara möjligt direkt. Om ingen förening uppges vid inträdet så följer man tidigare väg in i partiet. Alla föreningar har ett nummer i medlemsregistret och om dessa är möjliga att hitta på hemsidan så är det lätt för medlemmar och värvare att skriva in denna vid inträdestillfället. Medlemsvärdet och dess makt att påverka partiet är viktigt för att följa med och, utifrån socialdemokratiska värderingar, se att lösningarna på framtidens samhällsproblem förändras. Med dessa ändringar kommer vi att kunna fortsätta vara en kraft, samla och mobilisera fler till framtidens folkrörelse – Socialdemokraterna. Här nedan kommer förändringarna i nuvarande lydelse och i föreslagen lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Kapitel 2 Partistadgar § 4 Partikongress Moment 9 Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet och Sveriges Socialdemokratiska Studentförbund har rätt att utse vardera en representant till kongressen. De har yttrande- och förslagsrätt. Kapitel 2 Partistadgar § 4 Partikongress Moment 9 Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, Sveriges Socialdemokratiska Studentförbund och HBTSocialdemokrater Sverige har rätt att utse vardera en representant till kongressen. De har yttrande- och förslagsrätt. Kapitel 2 Partistadgar § 6 Partistyrelse Moment 3 Ordförandena i Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet samt Sveriges Socialdemokratiska Studentförbund har rätt att närvara vid partistyrelsens sammanträden och har yttrande- och förslagsrätt. Kapitel 2 Partistadgar § 6 Partistyrelse Moment 3 Ordförandena i Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, Sveriges Socialdemokratiska Studentförbund samt HBT-Socialdemokrater Sverige har rätt att närvara vid partistyrelsens sammanträden och har yttrande- och förslagsrätt. Kapitel 2 Partistadgar § 7 Verkställande utskottet Moment 3 Ordförandena i Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet samt Sveriges Socialdemokratiska Studentförbund har närvaro-, yttrande- och förslagsrätt vid verkställande utskottets sammanträden utom vid sådana sammanträden som avses i moment 4. Kapitel 2 Partistadgar § 7 Verkställande utskottet Moment 3 Ordförandena i Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, Sveriges Socialdemokratiska Studentförbund samt HBT-Socialdemokrater Sverige har närvaro-, yttrande- och förslagsrätt vid verkställande utskottets sammanträden utom vid sådana sammanträden som avses i moment 4. Kapitel 3 Grundstadgar för partidistrikt § 4 Distriktskongress Moment 8 De socialdemokratiska landstingsledamöterna inom partidistriktet utser en representant för varje landstingsområde, som har yttrande- och förslagsrätt vid kongressen. Kapitel 3 Grundstadgar för partidistrikt § 4 Distriktskongress Moment 8 De socialdemokratiska landstingsledamöterna inom partidistriktet utser en representant för varje landstingsområde, som har yttrande- och förslagsrätt vid kongressen. Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, Sveriges Socialdemokratiska Studentförbund samt HBT-Socialdemokrater Sverige har rätt att utse vardera en representant till kongressen. De har yttrande- och förslagsrätt. Kapitel 3 Grundstadgar för partidistrikt § 6 Distriktsstyrelse Moment 2 Distriktsstyrelsen ska bestå av minst sju ledamöter. För dessa kan suppleanter utses. Ordföranden väljs särskilt. Kapitel 3 Grundstadgar för partidistrikt § 6 Distriktsstyrelse Moment 2 Distriktsstyrelsen ska bestå av minst sju ledamöter. För dessa kan suppleanter utses. Ordföranden väljs särskilt. Distriktsordförandena i Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, Sveriges Socialdemokratiska Studentförbund samt HBT-Socialdemokrater Sverige har rätt att närvara vid distriktsstyrelsens sammanträden och har yttrande- och förslagsrätt. Kapitel 4 Grundstadgar för arbetarekommuner § 3 Medlemskap i arbetarekommunen Moment 1 Samtliga inom en primärkommun befintliga socialdemokratiska föreningar och klubbar, socialdemokratiska kvinnoklubbar grupper inom Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, socialdemokratiska studentklubbar samt medlemmar i den fria gruppen ska ingå i arbetarekommunen. Kapitel 4 Grundstadgar för arbetarekommuner § 3 Medlemskap i arbetarekommunen Moment 1 Samtliga inom en primärkommun befintliga socialdemokratiska föreningar och klubbar, socialdemokratiska kvinnoklubbar, grupper inom Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, socialdemokratiska studentklubbar, HBT-Socialdemokratiska föreningar samt medlemmar i den fria gruppen ska ingå i arbetarekommunen. Kapitel 4 Grundstadgar för arbetarekommuner § 3 Medlemskap i arbetarekommunen Moment 3 Medlem i det socialdemokratiska partiet erhåller vid inträde sitt partimedlemskap i grundorganisation eller i den fria gruppen i arbetarekommunen i den primärkommun där medlemmen är bosatt. Medlem kan därefter överföra sitt partimedlemskap till en grundorganisation i en annan arbetarekommun. Kapitel 4 Grundstadgar för arbetarekommuner § 3 Medlemskap i arbetarekommunen Moment 3 Medlem i det socialdemokratiska partiet erhåller sitt partimedlemskap i den grundorganisation som denne själv angett. Om inget angetts erhåller medlemmen sitt partimedlemskap i grundorganisation eller i den fria gruppen i arbetarekommunen i den primärkommun där medlemmen är bosatt. Medlem kan därefter överföra sitt partimedlemskap till en grundorganisation i en annan arbetarekommun. Partikongressen föreslås besluta: A15:1 att ändra partiets stadgar, kapitel 2, § 4, moment 9, så att den får följande lydelse. ”Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, Sveriges Socialdemokratiska Studentförbund och HBT-Socialdemokrater Sverige har rätt att utse vardera en representant till kongressen. De har yttrande- och förslagsrätt.” A15:2 att ändra partiets stadgar, kapitel 2, § 6, moment 3, så att den får följande lydelse. ”Ordförandena i Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, Sveriges Socialdemokratiska Studentförbund samt HBT-Socialdemokrater Sverige har rätt att närvara vid partistyrelsens sammanträden och har yttrande- och förslagsrätt.” A15:3 att ändra partiets stadgar, kapitel 2, § 7, moment 3, så att den får följande lydelse. ”Ordförandena i Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, Sveriges Socialdemokratiska Studentförbund samt HBT-Socialdemokrater Sverige har närvaro-, yttrande- och förslagsrätt vid verkställande utskottets sammanträden utom vid sådana sammanträden som avses i moment 4.” A15:4 att ändra partiets stadgar, kapitel 3, § 4, moment 8, så att den får följande lydelse i ett nytt stycke. ”Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, Sveriges Socialdemokratiska Studentförbund samt HBT-Socialdemokrater Sverige har rätt att utse vardera en representant till kongressen. De har yttrande- och förslagsrätt.” A15:5 att ändra partiets stadgar, kapitel 3, § 6, moment 2, så att den får följande lydelse i ett nytt stycke. ”Distriktsordförandena i Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, Sveriges Socialdemokratiska Studentförbund samt HBTSocialdemokrater har rätt att närvara vid distriktsstyrelsens sammanträden och har yttrande- och förslagsrätt.” A15:6 att ändra partiets stadgar, kapitel 4, § 3, moment 1, så att den får följande lydelse i ett nytt stycke. ”Samtliga inom en primärkommun befintliga socialdemokratiska föreningar och klubbar, socialdemokratiska kvinnoklubbar, grupper inom Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, socialdemokratiska studentklubbar, HBTSocialdemokratiska föreningar samt medlemmar i den fria gruppen ska ingå i arbetarekommunen.” A15:7 att ändra partiets stadgar, kapitel 4, § 3, moment 3, så att den får följande lydelse. ”Medlem i det socialdemokratiska partiet erhåller sitt partimedlemskap i den grundorganisation som denne själv angett. Om inget angetts erhåller medlemmen sitt partimedlemskap i grundorganisation eller i den fria gruppen i arbetarekommunen i den primärkommun där medlemmen är bosatt. Medlem kan därefter överföra sitt partimedlemskap till en grundorganisation i en annan arbetarekommun.” HBTS-Sörmlands styrelse Eskilstuna arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. HBT-socialdemokrater Sverige verkar 20 år före sin tid 2013 fyllde HBT-Socialdemokrater 25 år och det firades stort på Skeppsholmen i Stockholm med seminarier, uppvaktningar och fest. Även om det dröjde 20 år innan vårt förbund bildades så var det alltså redan 1988 som föreningen faktiskt bildades under Stockholms arbetarekommun. Det var en resa som både var krokig och många murar att komma över. De första tio åren var den sociala ansvaret i fokus men det arbetades mycket framgångsrikt för att homo-, bisexuella och senare också transpersoners rättigheter skulle kommer upp på dagordningen inom partiet. HBTs var dessutom en av de föreningar som växer mest inom arbetarekommunen så bara det ingav respekt. HBTs har haft hela Sverige som medlemsbasområde redan från början och hade ledamöter i styrelsen som åkte till Stockholm från Sveriges alla hörn för styrelsemöten, medlemsmöten, årsmöten och valrörelse- och verksamhetsarbete. Socialdemokraterna har, på olika nivåer och på olika sätt, använt föreningen för representation på HBT-aktiviteter, både nationellt och internationellt. På detta sätt har HBTs alltid agerat som sidoorganisation. HBT-socialdemokrater har till exempel årligen representerat partiet på först frigörelseveckan som sedan blev Stockholm Pride (både inom föreningen och under festivalen), RFSL-kongressen, ILGAs olika möten internationellt, andra pridefiranden i Riga och Warszawa mfl, valrörelseaktiviteter, internationella demokratiprojekt och mycket mycket mer. Men än viktigare för föreningen var att också föra partiet framåt i hbt-frågorna och driva på och där var egen utveckling och våra medlemmars ökade möjligheter att delta i partiets verksamhet ett bra tecken på framgång. Redan vid HBT-socialdemokrater Stockholms årsmöte den 19 januari 2003 behandlades den första i raden av motioner från motionären Peter Frejhagen som behandlar frågan om att det behövs ett förbund. Förslaget röstades dock ner vid varje årsmöte då medlemmarna ville att fler föreningar skulle bildas innan ett förbund kom till, medan motionären tyckte att ett förbund behövdes för att möjliggöra att fler föreningar skulle kunna bildas. En spännande ”hönan eller ägget”-diskussion som fördes när motionerna debatterades. HBT-socialdemokrater Sverige växer fram Historien visade att motionären till viss del hade rätt då flera lokala föreningar försökte bildas runt om i landet men alla försök misslyckades. Det dröjde flera år men i juni 2006 bildades så äntligen HBT-socialdemokrater Göteborg officiellt som grundorganisation under ledning av Olof Svensson. De fem medlemmar som de plockade från Stockholm växte på ett år till 44 medlemmar som deltog i representantskap, skrev motioner och var med i pridefirandet lokalt. Det visade tydligt att det var genom lokal förankring som HBTs kunde växa och bedriva ett lokal/regional folkrörelsearbete, både internt som externt. 2007 beslutades det om en styrgrupp bestående av Olof Svensson, ordförande HBTs Göteborg, Mia Sundelin, ordförande HBTs Stockholm, Peter Frejhagen, vice ordförande HBTs Stockholm och Jerry Adbo, ledamot HBTs Stockholm, som fick till uppdrag att förbereda bildandet av ett förbund. Styrgruppen uppvaktade partistyrelsen vid ett flertal tillfällen och hade ett otal möten för att ta fram förslag till stadgar, ekonomi, interimstyrelse med mera. Tillsammans med partistyrelsen vägdes fördelar och nackdelar med olika former av organisation och landade till slut i att endast ha grundföreningar inom socialdemokraterna som medlemmar i förbundet vilket visades stärka organisationen och gjorde det möjligt för långsiktiga påverkansmöjligheter för medlemmarna. I maj 2008 gick kallelsen ut till medlemmarna i Stockholm och Göteborg om att hålla en konstituerande kongress den 28 juli 2008 i partistyrelsens lokaler på Sveavägen 68. Förbundet bildades, interimstyrelse valdes, stadgar antogs och budget fastställdes. Sedan gick allt fort. I ett pm till partistyrelsen 2008 skrev HBTs att föreningen hade ca 200 medlemmar och två föreningar, idag 2014 har HBTs Sverige närmare 500 medlemmar i 12 föreningar. Denna snabba tillväxt hade inte varit möjlig utan förbundets tillkomst. Resan har gått olika fort ser man om man läser protokoll från styrelse och vu men idag är det en stark sidoorganisation som breddat det lokala folkrörelsearbetet och samtidigt stärkt det nationella europeiska och internationella engagemanget. Som sidoorganisation är HBTs Sverige idag en kraft att räkna med inom partiet och nu vill vi därför också formellt få det erkännandet av er på kongressen. Vi har utifrån detta gått igenom partiets stadgar för att se hur vi på bästa sätt kan bli inkluderade i partiets arbete mer konkret. Dessutom har det vid flera styrelsekonferenser och kongresser inom HBTs Sverige framkommit önskemål om att göra stadgarna mer värvar-, och påverkansvänliga, helt enkelt lite mer moderna och visar att vi kan och våga följa med i tidens förändringar. Motivet bakom våra föreslagna förändringar Stadgarna beskriver de spelregler som medlemmar och organ kan påverka folkrörelsen Socialdemokraterna. Vid en första anblick började det som ett enkelt arbete att bara föra in HBTsocialdemokrater Sverige där övriga sidoorganisationer var nämnda. Anledningen är att vi i 25 år varit en kraft inom arbetarrörelsen och agerat för att stärka partiet som folkrörelse, och detta kommer vi fortsätta med. Men när vi tittar på stadgarna brett så visar det sig inte vara så enkelt. Vi måste låta stadgarna vara så levande som de är tänkta och då måste verkligheten och praktiken vara ledstjärna för förändringar i dem. För att beta av de punkter som alltså är enkla att hantera så vill HBTs Sverige helt enkelt bli erkända som en sidoorganisation jämte de övriga under kapitel 2, § 4, moment 9 och kapitel 2, § 6, moment 3 samt kapitel 4, § 3, moment 1. Det betyder att stadgarna stipulerar att föreningar har rätt att bildas inom arbetarekommunerna, att HBTs Sverige också kan utse en representant med yttrande- och förslagsrätt till partikongressen samt att förbundsordföranden kan närvara med yttrande- och förslagsrätt vid partistyrelsens sammanträden. Med detta resonemang i ryggen bör vi också lägga in en liknande rätt på regional nivå genom tillägg i kapitel 3, § 4, moment 8 samt kapitel 3, § 6, moment 2. Det betyder att sidoorganisationerna regionalt får möjlighet att närvara på kongressen med yttrande- och förslagsrätt samt att distriktsordföranden kan närvara med yttrande- och förslagsrätt till vid distriktsstyrelsens sammanträden. Det stärker sidoorganisationer som en kraft för socialdemokratin i stort på den beslutsfattande nivån. Med tillägget regionalt moderniserar vi även partiarbetet då avstånden krymper, människors möjlighet till engagemang breddas regionalt och politiska kraft gör sig bättre inom en större radie än som kanske var möjligt när stadgarna skrevs. Det stärker också distriktsnivån, som för många känns mer hemma då man flyttar mellan kommuner och det idag är lättare att ha vänner som är spridda på stora avstånd i vardagsarbetet genom den nya tekniken. Alltså större möjligheter till bättre påverkan för medlemmar på fler nivåer i partiet. Förändringen har redan genomförts i praktiken vid flera partidistrikt på regional nivå så det känns inte så radikalt egentligen. Detta är inte lika självklart när vi kommer till kapitel 2, § 7, moment 3 och 4. Samtidigt som det är en självklarhet att sidoorganisationerna ska närvara och kunna delta på den beslutsfattande nivån i partistyrelsen så blir dock den slutsatsen inte lika självklar på den operativa ledningsnivån, som verkställande utskottet (VU) är. Vi vet att det aviserats andra motioner kring moment 3 och stadgemässigt finns det tre vägar att gå här. Antingen behåller man det som det är idag, alternativt vänder man på det och gör det möjligt för VU att använda sidoorganisationernas kompetens kring specifika frågor som VU ska behandla, alltså motsatsen till moment 4. Det tredje alternativet är att ta bort den möjlighet som finns idag. Vår erfarenhet är att de insatser sidoorganisationerna har gjort genom sin stadgemässigt fastslagna rättighet att vara en del av VU inte ska underskattas. Socialdemokraterna måste slå vakt om den styrka det är att ha sidoorganisationer vid sin sida som trycker på, ger kunskap ur ett visst perspektiv och alternativa lösningar på samhällsproblem som just deras medlemmar besitter unika perspektiv om, oavsett om det är ålder, kön, sexuell läggning eller könsidentitet, utbildning eller tro. Om man, å andra sidan, som sidoorganisation är närvarande när VU sammanträder så kan det bli svårare att driva en annan linje när man lämnar sammanträdet. Därför kan man se det som problematiskt att sidoorganisationerna inte kan stå fria att mobilisera för sin åsikt genom sitt deltagande i den operativa ledningen av partiet. Vår styrka som arbetarrörelse är dock just att vi har flera olika organisationer som har sitt perspektiv och sina egna erfarenhetsbaser. Tillsammans skapar vi en förändringskraft som saknar motstycke och det ska vi värna om. Så, efter att ha stött och blött detta inom HBTs Sverige i olika sammanhang landar vi här i att sidoorganisationerna bör finnas med även på VU-nivån. Sedan har vi två ändringar som vi som sidoorganisation haft problem med under en lång tid. Först gäller det kapitel 4, § 3, moment 3. Vi är stolta med att HBTs Sverige lockar nya medlemmar som tidigare inte varit medlemmarna i Socialdemokraterna eller gjort vandringen från SSU till partiet. Detta gör dock att föreningen har ett problem med stadgarna när våra medlemmar skrivs in. För att följa praxis om hur verkligheten ser ut idag så vill vi lägga till en kort början som säger att om en ny medlem vet vilken förening denne vill bli medlem i så ska det vara möjligt direkt. Om ingen förening uppges vid inträdet så följer man tidigare väg in i partiet. Alla föreningar har ett nummer i medlemsregistret och om dessa är möjliga att hitta på hemsidan så är det lätt för medlemmar och värvare att skriva in denna vid inträdestillfället. Sist men inte minst gäller det kapitel 2, § 5, moment 11. Som uttrycktes ovan så är HBTs Sverige stolta att vi lockar nya medlemmar som tidigare inte varit medlemmarna i Socialdemokraterna. Formuleringen vid val till partikongressen är dock oerhört problematisk för dessa nya medlemmar. Ofta kommer det en valsedel med namn, och om man har tur så ingår också information om ålder och yrke. Våra medlemmar känner ofta inte till så många personer som måste anges enligt nuvarande skrivning så de väljer antingen att inte delta i valet eller väljer några namn i slutet som antingen känns igen medialt eller helt sonika på ren måfå utifrån den information man fått. Detta är dock djupt odemokratiskt då de förminskar den röst som de faktiskt ville lyfta fram. Alltså vill vi kunna säga till medlemmarna att rösta på dem de vill och känner förtroende för, dock max på det antal personer som ska väljas från distriktet totalt. Medlemsvärdet och dess makt att påverka partiet är viktigt för att följa med och, utifrån socialdemokratiska värderingar, se att lösningarna på framtidens samhällsproblem förändras. Med dessa ändringar kommer vi att kunna fortsätta vara en kraft, samla och mobilisera fler till framtidens folkrörelse – Socialdemokraterna. Här nedan kommer förändringarna i nuvarande lydelse och i föreslagen lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Kapitel 2 Partistadgar § 4 Partikongress Moment 9 Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet och Sveriges Socialdemokratiska Studentförbund har rätt att utse vardera en representant till kongressen. De har yttrande- och förslagsrätt. Kapitel 2 Partistadgar § 4 Partikongress Moment 9 Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, Sveriges Socialdemokratiska Studentförbund och HBTSocialdemokrater Sverige har rätt att utse vardera en representant till kongressen. De har yttrande- och förslagsrätt. Kapitel 2 Partistadgar § 5 Val av ombud till Partikongress Moment 11 Godkänd valsedel ska uppta det antal ombud som ska väljas. Valsedel som upptar fler eller färre namn är ogiltig. Kapitel 2 Partistadgar § 5 Val av ombud till Partikongress Moment 11 Godkänd valsedel ska uppta det antal ombud som ska väljas eller färre. Valsedel som upptar fler eller färre namn är ogiltig. Kapitel 2 Partistadgar § 6 Partistyrelse Moment 3 Ordförandena i Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet samt Sveriges Socialdemokratiska Studentförbund har rätt att närvara vid partistyrelsens sammanträden och har yttrande- och förslagsrätt. Kapitel 2 Partistadgar § 6 Partistyrelse Moment 3 Ordförandena i Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, Sveriges Socialdemokratiska Studentförbund samt HBT-Socialdemokrater Sverige har rätt att närvara vid partistyrelsens sammanträden och har yttrande- och förslagsrätt. Kapitel 2 Partistadgar § 7 Verkställande utskottet Moment 3 Ordförandena i Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet samt Sveriges Socialdemokratiska Studentförbund har närvaro-, yttrande- och förslagsrätt vid verkställande utskottets sammanträden utom vid sådana sammanträden som avses i moment 4. Kapitel 2 Partistadgar § 7 Verkställande utskottet Moment 3 Ordförandena i Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, Sveriges Socialdemokratiska Studentförbund samt HBT-Socialdemokrater Sverige har närvaro-, yttrande- och förslagsrätt vid verkställande utskottets sammanträden utom vid sådana sammanträden som avses i moment 4. Kapitel 3 Grundstadgar för partidistrikt § 4 Distriktskongress Moment 8 De socialdemokratiska landstingsledamöterna inom partidistriktet utser en representant för varje landstingsområde, som har yttrande- och förslagsrätt vid kongressen. Kapitel 3 Grundstadgar för partidistrikt § 4 Distriktskongress Moment 8 De socialdemokratiska landstingsledamöterna inom partidistriktet utser en representant för varje landstingsområde, som har yttrande- och förslagsrätt vid kongressen. Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, Sveriges Socialdemokratiska Studentförbund samt HBT-Socialdemokrater Sverige har rätt att utse vardera en representant till kongressen. De har yttrande- och förslagsrätt. Kapitel 3 Grundstadgar för partidistrikt § 6 Distriktsstyrelse Moment 2 Distriktsstyrelsen ska bestå av minst sju ledamöter. För dessa kan suppleanter utses. Ordföranden väljs särskilt. Kapitel 3 Grundstadgar för partidistrikt § 6 Distriktsstyrelse Moment 2 Distriktsstyrelsen ska bestå av minst sju ledamöter. För dessa kan suppleanter utses. Ordföranden väljs särskilt. Distriktsordförandena i Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, Sveriges Socialdemokratiska Studentförbund samt HBT-Socialdemokrater Sverige har rätt att närvara vid distriktsstyrelsens sammanträden och har yttrande- och förslagsrätt. Kapitel 4 Grundstadgar för arbetarekommuner § 3 Medlemskap i arbetarekommunen Moment 1 Samtliga inom en primärkommun befintliga socialdemokratiska föreningar och klubbar, socialdemokratiska kvinnoklubbar grupper inom Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, socialdemokratiska studentklubbar samt medlemmar i den fria gruppen ska ingå i arbetarekommunen. Kapitel 4 Grundstadgar för arbetarekommuner § 3 Medlemskap i arbetarekommunen Moment 1 Samtliga inom en primärkommun befintliga socialdemokratiska föreningar och klubbar, socialdemokratiska kvinnoklubbar, grupper inom Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, socialdemokratiska studentklubbar, HBT-Socialdemokratiska föreningar samt medlemmar i den fria gruppen ska ingå i arbetarekommunen. Kapitel 4 Grundstadgar för arbetarekommuner § 3 Medlemskap i arbetarekommunen Moment 3 Medlem i det socialdemokratiska partiet erhåller vid inträde sitt partimedlemskap i grundorganisation eller i den fria gruppen i arbetarekommunen i den primärkommun där medlemmen är bosatt. Medlem kan därefter överföra sitt partimedlemskap till en grundorganisation i en annan arbetarekommun. Kapitel 4 Grundstadgar för arbetarekommuner § 3 Medlemskap i arbetarekommunen Moment 3 Medlem i det socialdemokratiska partiet erhåller sitt partimedlemskap i den grundorganisation som denne själv angett. Om inget angetts erhåller medlemmen sitt partimedlemskap i grundorganisation eller i den fria gruppen i arbetarekommunen i den primärkommun där medlemmen är bosatt. Medlem kan därefter överföra sitt partimedlemskap till en grundorganisation i en annan arbetarekommun. Partikongressen föreslås besluta: A16:1 att ändra partiets stadgar, kapitel 2, § 4, moment 9, så att den får följande lydelse. ”Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, Sveriges Socialdemokratiska Studentförbund och HBT-Socialdemokrater Sverige har rätt att utse vardera en representant till kongressen. De har yttrande- och förslagsrätt.” A16:2 att ändra partiets stadgar, kapitel 2, § 5, moment 11, så att den får följande lydelse. ”Godkänd valsedel ska uppta det antal ombud som ska väljas eller färre. Valsedel som upptar fler namn är ogiltig.” A16:3 att ändra partiets stadgar, kapitel 2, § 6, moment 3, så att den får följande lydelse. ”Ordförandena i Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, Sveriges Socialdemokratiska Studentförbund samt HBT-Socialdemokrater Sverige har rätt att närvara vid partistyrelsens sammanträden och har yttrande- och förslagsrätt.” A16:4 att ändra partiets stadgar, kapitel 2, § 7, moment 3, så att den får följande lydelse. ”Ordförandena i Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, Sveriges Socialdemokratiska Studentförbund samt HBT-Socialdemokrater Sverige har närvaro-, yttrande- och förslagsrätt vid verkställande utskottets sammanträden utom vid sådana sammanträden som avses i moment 4.” A16:5 att ändra partiets stadgar, kapitel 3, § 4, moment 8, så att den får följande lydelse i ett nytt stycke. ”Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, Sveriges Socialdemokratiska Studentförbund samt HBT-Socialdemokrater Sverige har rätt att utse vardera en representant till kongressen. De har yttrande- och förslagsrätt.” A16:6 att ändra partiets stadgar, kapitel 3, § 6, moment 2, så att den får följande lydelse i ett nytt stycke. ”Distriktsordförandena i Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, Sveriges Socialdemokratiska Studentförbund samt HBTSocialdemokrater har rätt att närvara vid distriktsstyrelsens sammanträden och har yttrande- och förslagsrätt.” A16:7 att ändra partiets stadgar, kapitel 4, § 3, moment 1, så att den får följande lydelse i ett nytt stycke. ”Samtliga inom en primärkommun befintliga socialdemokratiska föreningar och klubbar, socialdemokratiska kvinnoklubbar, grupper inom Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, socialdemokratiska studentklubbar, HBTSocialdemokratiska föreningar samt medlemmar i den fria gruppen ska ingå i arbetarekommunen.” A16:8 att ändra partiets stadgar, kapitel 4, § 3, moment 3, så att den får följande lydelse. ”Medlem i det socialdemokratiska partiet erhåller sitt partimedlemskap i den grundorganisation som denne själv angett. Om inget angetts erhåller medlemmen sitt partimedlemskap i grundorganisation eller i den fria gruppen i arbetarekommunen i den primärkommun där medlemmen är bosatt. Medlem kan därefter överföra sitt partimedlemskap till en grundorganisation i en annan arbetarekommun.” A16:9 att ovan att-satser ska anses omedelbart justerade A16:10 att motionen antas som sin egen av arbetarekommunen och partidistriktet A16:11 att motionen sänds vidare till partidistriktet A16:12 att motionen sänds vidare till partikongressen HBTs Östergötland Linköpings arbetarekommun beslöt att sända motionen som enskild till kongressen. Motivering 2013 fyllde HBT-Socialdemokrater 25 år och det firades stort på Skeppsholmen i Stockholm med seminarier, uppvaktningar och fest. Även om det dröjde 20 år innan vårt förbund bildades så var det alltså redan 1988 som föreningen faktiskt bildades under Stockholms arbetarekommun. Det var en resa som både var krokig och många murar att komma över. De första tio åren var den sociala ansvaret i fokus men det arbetades mycket framgångsrikt för att homo-, bisexuella och senare också transpersoners rättigheter skulle kommer upp på dagordningen inom partiet. HBTs var dessutom en av de föreningar som växer mest inom arbetarekommunen så bara det ingav respekt. HBTs har haft hela Sverige som medlemsbasområde redan från början och hade ledamöter i styrelsen som åkte till Stockholm från Sveriges alla hörn för styrelsemöten, medlemsmöten, årsmöten och valrörelse- och verksamhetsarbete. Socialdemokraterna har, på olika nivåer och på olika sätt, använt föreningen för representation på HBT-aktiviteter, både nationellt och internationellt. På detta sätt har HBTs alltid agerat som sidoorganisation. HBT-socialdemokrater har till exempel årligen representerat partiet på först frigörelseveckan som sedan blev Stockholm Pride (både inom föreningen och under festivalen), RFSL-kongressen, ILGAs olika möten internationellt, andra pridefiranden i Riga och Warszawa mfl, valrörelseaktiviteter, internationella demokratiprojekt och mycket mycket mer. Men än viktigare för föreningen var att också föra partiet framåt i hbt-frågorna och driva på och där var egen utveckling och våra medlemmars ökade möjligheter att delta i partiets verksamhet ett bra tecken på framgång. Socialdemokraterna i Sörmland kan visa vägen Stadgarna beskriver de spelregler som medlemmar och organ kan påverka folkrörelsen Socialdemokraterna. Socialdemokraterna i Sörmland har redan visat på sin ambition att låta folkrörelsen vara stark och medlemsstyrd genom att släppa in sidoorganisationerna på sina distriktskongresser och i distriktsstyrelsen. Vi tror att just Socialdemokraterna i Sörmland är de distrikt som nu kan leda in den samlade socialdemokratin i att vara en framtidens folkrörelse genom att verkar för stadgeändringar som likställer HBTS med de övriga sidoorganisationerna under kapitel 2, § 4, moment 9 och kapitel 2, § 6, moment 3 samt kapitel 4, § 3, moment 1. Det betyder att stadgarna stipulerar att föreningar har rätt att bildas inom arbetarekommunerna, att HBTs Sverige också kan utse en representant med yttrande- och förslagsrätt till partikongressen samt att förbundsordföranden kan närvara med yttrande- och förslagsrätt vid partistyrelsens sammanträden. Med detta resonemang i ryggen bör vi också lägga in en liknande rätt på regional nivå genom tillägg i kapitel 3, § 4, moment 8 samt kapitel 3, § 6, moment 2. Det betyder att sidoorganisationerna regionalt får möjlighet att närvara på kongressen med yttrande- och förslagsrätt samt att distriktsordföranden kan närvara med yttrande- och förslagsrätt till vid distriktsstyrelsens sammanträden. Vår erfarenhet är att de insatser sidoorganisationerna har gjort genom sin stadgemässigt fastslagna rättighet att vara en del av VU inte ska underskattas. Socialdemokraterna måste slå vakt om den styrka det är att ha sidoorganisationer vid sin sida som trycker på, ger kunskap ur ett visst perspektiv och alternativa lösningar på samhällsproblem som just deras medlemmar besitter unika perspektiv om, oavsett om det är ålder, kön, sexuell läggning eller könsidentitet, utbildning eller tro. Sedan har vi två ändringar som vi som sidoorganisation haft problem med under en lång tid. Först gäller det kapitel 4, § 3, moment 3. Vi är stolta med att HBTs Sverige lockar nya medlemmar som tidigare inte varit medlemmarna i Socialdemokraterna eller gjort vandringen från SSU till partiet. Detta gör dock att föreningen har ett problem med stadgarna när våra medlemmar skrivs in. För att följa praxis om hur verkligheten ser ut idag så vill vi lägga till en kort början som säger att om en ny medlem vet vilken förening denne vill bli medlem i så ska det vara möjligt direkt. Om ingen förening uppges vid inträdet så följer man tidigare väg in i partiet. Alla föreningar har ett nummer i medlemsregistret och om dessa är möjliga att hitta på hemsidan så är det lätt för medlemmar och värvare att skriva in denna vid inträdestillfället. Medlemsvärdet och dess makt att påverka partiet är viktigt för att följa med och, utifrån socialdemokratiska värderingar, se att lösningarna på framtidens samhällsproblem förändras. Med dessa ändringar kommer vi att kunna fortsätta vara en kraft, samla och mobilisera fler till framtidens folkrörelse – Socialdemokraterna. Här nedan kommer förändringarna i nuvarande lydelse och i föreslagen lydelse. Nuvarande lydelse Kapitel 2 Partistadgar § 4 Partikongress Moment 9 Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet och Sveriges Socialdemokratiska Studentförbund har rätt att utse vardera en representant till kongressen. De har yttrande- och förslagsrätt. Föreslagen lydelse Kapitel 2 Partistadgar § 4 Partikongress Moment 9 Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, Sveriges Socialdemokratiska Studentförbund och HBTSocialdemokrater Sverige har rätt att utse vardera en representant till kongressen. De har yttrande- och förslagsrätt. Nuvarande lydelse Kapitel 2 Partistadgar § 6 Partistyrelse Moment 3 Ordförandena i Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet samt Sveriges Socialdemokratiska Studentförbund har rätt att närvara vid partistyrelsens sammanträden och har yttrande- och förslagsrätt. Föreslagen lydelse Kapitel 2 Partistadgar § 6 Partistyrelse Moment 3 Ordförandena i Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, Sveriges Socialdemokratiska Studentförbund samt HBT-Socialdemokrater Sverige har rätt att närvara vid partistyrelsens sammanträden och har yttrande- och förslagsrätt. Nuvarande lydelse Kapitel 2 Partistadgar § 7 Verkställande utskottet Moment 3 Ordförandena i Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet samt Sveriges Socialdemokratiska Studentförbund har närvaro-, yttrande- och förslagsrätt vid verkställande utskottets sammanträden utom vid sådana sammanträden som avses i moment 4. Föreslagen lydelse Kapitel 2 Partistadgar § 7 Verkställande utskottet Moment 3 Ordförandena i Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, Sveriges Socialdemokratiska Studentförbund samt HBT-Socialdemokrater Sverige har närvaro-, yttrande- och förslagsrätt vid verkställande utskottets sammanträden utom vid sådana sammanträden som avses i moment 4. Nuvarande lydelse Kapitel 3 Grundstadgar för partidistrikt § 4 Distriktskongress Moment 8 De socialdemokratiska landstingsledamöterna inom partidistriktet utser en representant för varje landstingsområde, som har yttrande- och förslagsrätt vid kongressen. Föreslagen lydelse Kapitel 3 Grundstadgar för partidistrikt § 4 Distriktskongress Moment 8 De socialdemokratiska landstingsledamöterna inom partidistriktet utser en representant för varje landstingsområde, som har yttrande- och förslagsrätt vid kongressen. Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, Sveriges Socialdemokratiska Studentförbund samt HBT-Socialdemokrater Sverige har rätt att utse vardera en representant till kongressen. De har yttrande- och förslagsrätt. Nuvarande lydelse Kapitel 3 Grundstadgar för partidistrikt § 6 Distriktsstyrelse Moment 2 Distriktsstyrelsen ska bestå av minst sju ledamöter. För dessa kan suppleanter utses. Ordföranden väljs särskilt. Föreslagen lydelse Kapitel 3 Grundstadgar för partidistrikt § 6 Distriktsstyrelse Moment 2 Distriktsstyrelsen ska bestå av minst sju ledamöter. För dessa kan suppleanter utses. Ordföranden väljs särskilt. Distriktsordförandena i Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, Sveriges Socialdemokratiska Studentförbund samt HBT-Socialdemokrater Sverige har rätt att närvara vid distriktsstyrelsens sammanträden och har yttrande- och förslagsrätt. Nuvarande lydelse Kapitel 4 Grundstadgar för arbetarekommuner § 3 Medlemskap i arbetarekommunen Moment 1 Samtliga inom en primärkommun befintliga socialdemokratiska föreningar och klubbar, socialdemokratiska kvinnoklubbar grupper inom Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, socialdemokratiska studentklubbar samt medlemmar i den fria gruppen ska ingå i arbetarekommunen. Föreslagen lydelse Kapitel 4 Grundstadgar för arbetarekommuner § 3 Medlemskap i arbetarekommunen Moment 1 Samtliga inom en primärkommun befintliga socialdemokratiska föreningar och klubbar, socialdemokratiska kvinnoklubbar, grupper inom Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, socialdemokratiska studentklubbar, HBT-Socialdemokratiska föreningar samt medlemmar i den fria gruppen ska ingå i arbetarekommunen. Nuvarande lydelse Kapitel 4 Grundstadgar för arbetarekommuner § 3 Medlemskap i arbetarekommunen Moment 3 Medlem i det socialdemokratiska partiet erhåller vid inträde sitt partimedlemskap i grundorganisation eller i den fria gruppen i arbetarekommunen i den primärkommun där medlemmen är bosatt. Medlem kan därefter överföra sitt partimedlemskap till en grundorganisation i en annan arbetarekommun. Föreslagen lydelse Kapitel 4 Grundstadgar för arbetarekommuner § 3 Medlemskap i arbetarekommunen Moment 3 Medlem i det socialdemokratiska partiet erhåller sitt partimedlemskap i den grundorganisation som denne själv angett. Om inget angetts erhåller medlemmen sitt partimedlemskap i grundorganisation eller i den fria gruppen i arbetarekommunen i den primärkommun där medlemmen är bosatt. Medlem kan därefter överföra sitt partimedlemskap till en grundorganisation i en annan arbetarekommun. Partikongressen föreslås besluta: A17:1 att ändra partiets stadgar, kapitel 2, § 4, moment 9, så att den får följande lydelse. ”Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, Sveriges Socialdemokratiska Studentförbund och HBT-Socialdemokrater Sverige har rätt att utse vardera en representant till kongressen. De har yttrande- och förslagsrätt.” A17:2 att ändra partiets stadgar, kapitel 2, § 6, moment 3, så att den får följande lydelse. ”Ordförandena i Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, Sveriges Socialdemokratiska Studentförbund samt HBT-Socialdemokrater Sverige har rätt att närvara vid partistyrelsens sammanträden och har yttrande- och förslagsrätt.” A17:3 att ändra partiets stadgar, kapitel 2, § 7, moment 3, så att den får följande lydelse. ”Ordförandena i Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, Sveriges Socialdemokratiska Studentförbund samt HBT-Socialdemokrater Sverige har närvaro-, yttrande- och förslagsrätt vid verkställande utskottets sammanträden utom vid sådana sammanträden som avses i moment 4.” A17:4 att ändra partiets stadgar, kapitel 3, § 4, moment 8, så att den får följande lydelse i ett nytt stycke. ”Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, Sveriges Socialdemokratiska Studentförbund samt HBT-Socialdemokrater Sverige har rätt att utse vardera en representant till kongressen. De har yttrande- och förslagsrätt.” A17:5 att ändra partiets stadgar, kapitel 3, § 6, moment 2, så att den får följande lydelse i ett nytt stycke. ”Distriktsordförandena i Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, Sveriges Socialdemokratiska Studentförbund samt HBTSocialdemokrater har rätt att närvara vid distriktsstyrelsens sammanträden och har yttrande- och förslagsrätt.” A17:6 att ändra partiets stadgar, kapitel 4, § 3, moment 1, så att den får följande lydelse i ett nytt stycke. ”Samtliga inom en primärkommun befintliga socialdemokratiska föreningar och klubbar, socialdemokratiska kvinnoklubbar, grupper inom Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, socialdemokratiska studentklubbar, HBTSocialdemokratiska föreningar samt medlemmar i den fria gruppen ska ingå i arbetarekommunen.” A17:7 att ändra partiets stadgar, kapitel 4, § 3, moment 3, så att den får följande lydelse. ”Medlem i det socialdemokratiska partiet erhåller sitt partimedlemskap i den grundorganisation som denne själv angett. Om inget angetts erhåller medlemmen sitt partimedlemskap i grundorganisation eller i den fria gruppen i arbetarekommunen i den primärkommun där medlemmen är bosatt. Medlem kan därefter överföra sitt partimedlemskap till en grundorganisation i en annan arbetarekommun.” Annika Eriksson Gnesta arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. Socialdemokraterna är ett feministiskt parti. För oss är det självklart att kvinnor och män ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter i hela samhället. Jämställdhetsarbetet ska vara en integrerad del i ordinarie verksamhet och ett jämställdhetsperspektiv ska finnas överallt där beslut fattas, pengar fördelas och verksamhet genomförs. Jämställdhet är en strategisk fråga som är en förutsättning för tillväxt, välfärd, livskvalitet och höjd kompetens. Socialdemokraterna ska driva jämställdhetsfrågorna på alla politiska nivåer. Hur ser det ut i vår egen organisation, i vårt parti? Socialdemokraterna har varit föregångare i arbetet med jämställd representation, varvade listor i allmänna val. Vi har påverkat samhällsutvecklingen i en jämställd riktning. Barnomsorg, föräldraförsäkring m.m. är exempel på detta. Mycket bra har åstadkommits, och även vår partiorganisation har blivit mer jämställd. Men vi behöver ta ytterligare steg framåt. Ytterst blir det en trovärdighetsfråga för oss som parti. Fortfarande kvarstår problem med sned könsfördelning och könskränkande beteende. Enkönade ombudsgrupper, arbetsgrupper och styrelser förekommer fortfarande. Det händer att kvinnor tvingas utforma särskilda strategier i det partiinterna arbetet för att undvika sexism. Så kan vi inte ha det. Förändringsarbetet måste komma inifrån, drivas av övertygelse, av oss själva. Partikongressen föreslås besluta: A18:1 att handlingsplaner tas fram i samtliga partidistrikt som stöd för arbetarekommunernas arbete med jämställdhetsfrågor. Handlingsplanen ska vara brett förankrad i respektive län och innehålla åtgärder som respektive distrikt behöver jobba med för att Socialdemokraterna ska bli en framtidsinriktad och jämställd folkrörelse, samt A18:2 att genusvetenskap och jämställdhetsfrågor blir ett självklart inslag i partiets medlemsutbildning och utbildning för förtroendevalda, samt A18:3 att partidistrikten tar fram en kommunikationsplan för ett mer jämlikt och jämställt framtidsparti Benny Pedersén Ullerud - Forshaga arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. Socialdemokraterna är Sveriges verkliga Framtidsparti. Det förpliktigar. Religion och politik bör inte blandas samman. Det är en viktig grundläggande princip för oss som sekulärt, progressivt och demokratiskt parti. Vi får som parti aldrig ens misstänkas för att på något sätt kunna vara ett verktyg för religiösa intressen som vill nå och omvända fler människor. Man kan absolut ha en religiös övertygelse och samtidigt vara socialdemokrat. Men det gör inte att Socialdemokraterna som parti ska vara involverade i religiösa samfunds interna processer, eller att religiösa sammanslutningar ska ha en nyckelposition i partiet. Alla människor – oavsett om man har en religiös övertygelse, är sökande/osäker, eller har en mer humanistisk/icke-religiös grundläggande syn på livet och världen – ska vara och känna sig välkomna i vårt parti. Men om vi som parti ger de som har en viss – religiös – verklighetsuppfattning en särställning på olika sätt, så behandlar vi inte alla lika. En ateistisk eller agnostisk socialdemokrat kan med rätta känna stor olust inför att vi som parti ställer upp i kyrkovalet, eller att det finns en särskild sammanslutning för religiösa/troende socialdemokrater som sitter med och fattar beslut i partiets högsta beslutande organ mellan kongresserna: partistyrelsen och till och med VU. I ett sekulariserat samhälle som det svenska är synen på religion och livsåskådning något för den enskilde – inget som vare sig politiken eller samhällets offentliga organ ska blanda sig i. Ändå ställer Socialdemokraterna – som parti – upp i valet till en religiös församling: Svenska kyrkan. På så vis legitimerar man att religion och politik ändå blandas ihop på ett sätt som vare sig är balanserat (Socialdemokraterna ställer inte upp i val till andra religiösa eller livsåskådningsmässiga församlingar) eller rimligt (Socialdemokraterna ställer inte upp i val till andra idé- eller engagemangsstyrda föreningar). Dessutom ger man just en religion (kristendomen) och en religiös församling (Svenska kyrkan) en särställning som inte lever upp till kraven på likabehandling och neutralitet. Partikongressen föreslås besluta: A19:1 att socialdemokraterna som parti från och med nu inte ska ställa upp i kyrkovalet A19:2 att organisationen Socialdemokrater för tro och solidaritet inte ges någon egen representation i partiets beslutande organ Daniel Färm Vallentuna arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. Ett parti med folkrörelsetradition som vårt borde uppmuntra sina grundorganisationer att bilda veteranföreningar, alltså socialdemokratiska föreningar för medlemmar som varit med i partiet länge och som haft uppdrag både i partiorganisationen och som förtroendevalda i kommun, landsting och riksdag. Det är bra för veteranerna själva och det är ett sätt att ta till vara erfarenheter. Ofta tjänar föreningen också som mötesplats mellan generationer. Självfallet kan också veteranerna användas i utbildningssatsningar och är lättare att nå om de är organiserade. I Uppsala har vi goda erfarenheter av vår förening Veteranerna och rekommenderar varmt till efterföljd. Vid sidan om föreningen finns här också en historieförening. Den bjuder in människor att berätta om sitt liv i första hand i politiken men också i yrket. Berättelserna spelas in och arkiveras sedan hos Folkrörelsearkivet. Det är också en inrättning som är värd att uppmuntras. Partikongressen föreslås besluta: A20:1 att socialdemokratiska partiet uppmuntrar grundorganisationerna att bilda veteranföreningar S-föreningen Veteranerna Uppsala arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. Inom Socialdemokratin pågår en debatt om att sossarna gått till höger politiskt. Att det finns sossar som sålt sin socialdemokratiska själ och förnekat sin socialdemokratiska ideologi, råder det ingen tvekan om, dessa Primesossar är väl ett levande exempel på hur det går till. Men frågeställningen blir väl då. Har sossarna gått till höger av egen fri vilja eller är det den rådande samhällssituationen som bara sprungit lite mer åt ett vänsterbehov? Hur är det med Socialdemokratins ambivalenta hållning till friskolor, riskkapitalbolag och vinster i välfärden? är det ett uttryck för att man böjer sig för folkets påstådda vilja eller att man böjer sig för marknaden och kapitalets vilja? Det som på ett indirekt sätt talar för en höger-vänstersplittring inom partiet, är väl partiledningens konsekventa förnekanden av en höger-vänstersplittring inom partiet! Har Socialdemokratin hänfallit till att försöka tillfredsställa olika grupper inom Socialdemokratin istället för sin ideologi? Eller har Socialdemokratin kapitulerat och frångått sin ideologi, inför folkets vilja, som verkar vara baserad på högerkrafters lobbyism och moderat populism? Har Socialdemokratin hamnat lite snett ideologiskt, där besluten man fattar har ideologisk bäring, men resultatet blir något annat ute i samhället? Med ovanstående som bakgrund och för att kunna tillgodose medborgarnas bästa och fortsättningsvis kunna bedriva socialdemokratisk omfördelningspolitik föreslår jag den Socialdemokratiska partikongressen besluta: Partikongressen föreslås besluta: A21:1 att Socialdemokratiska arbetarepartiet tar sina politiska beslut utifrån sin socialdemokratiska ideologi Jan "Janscha" Johansson Skellefteå arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. En folkrörelse är när människor rör sig åt samma håll. Vi har genom åren sett hur arbetarrörelsen har rört sig gemensamt mot målet att alla ska få det bättre i vårt land. Våra föregångare startade Kooperationen, Folksam, Fonus, ABF bl a. Detta har varit självklara verksamheter och företag där man haft arbetarrörelsens värderingar i fokus. Någonting har hänt under tiden, folkrörelsen har börjat gå i otakt. Idag har det blivit mer av individuellt tänkande även i våra verksamheter där den enskilde vill göra karriär vare sig det är inom politiken, fackföreningsrörelsen eller i något av bolagen. Den röda tråden från fotfolket och längst upp i partiet har börjat spreta och det är inte bra. Ideologin har tappats bort många gånger och man har i stället det egna intresset i första hand. Då är vi inte längre ett folkrörelseparti och detta måste vi göra någonting åt. Vi måste hitta tillbaka till en arbetarrörelse som inte går i otakt utan ses som en enhetlig folkrörelse som grundar sig i vår grundläggande ideologi. Vår kamp för rättvisa och alla människor lika värde tar aldrig slut, den pågår ständigt. Partikongressen föreslås besluta: A22:1 att verka för en sammanhållande arbetarrörelse A22:2 att tillsätta en arbetsgrupp som ska arbeta fram ett underlag för ett ideologiskt rådslag A22:3 att partiet tar initiativ till ett gemensamt rådslag inom arbetarrörelsens grenar Marie-Louise Gustavsson och Gullvi Strååt Växjö arbetarekommun beslöt att sända motionen som enskild till kongressen. Vi socialdemokrater vill ha ett samhälle där varje människa är fri att råda över sitt liv och har förutsättningarna att uppfylla sina drömmar. Frihet handlar både om frihet från okunnighet, och om frihet till delaktighet och medbestämmande. Detta är något som också ska prägla vår egen rörelse och rörelsens medlemmar. Bildning och utbildning leder oss till kunskap som ger alla medlemmar i rörelsen möjlighet dels att känna trygghet i att vara progressiva i sina befintliga uppdrag, dels söka sig till nya eller ett första offentligt uppdrag, men också att delta aktivt i partiets egna ideologiska utveckling. Dessutom blir det också allt viktigare för oss att ha kunskap om, och förståelse för, hur vårt samhälle och våra livsval påverkar vår omvärld och våra medmänniskor i vårt alltmer globaliserande samhälle. Därför behöver vi hela tiden säkerställa en god och hög bildningsnivå. Detta görs genom ett tydligt fokus på medlemsutbildning på lokal, där partiet är stöttande och behjälplig i det arbetet och samtidigt följer upp med såväl kvantitativa och kvalitativa utbildningsmål. Vårt parti är del av en världsomfattande folkrörelse, arbetarrörelsen. Det finns en ofantlig bred och kompetens hos dem som verkar inom arbetarrörelsen men också inom vårt eget parti. Vi har med andra ord fantastiska möjligheter att bedriva ett omfattande folkbildningsverksamhet i vår rörelse. Bildningsverksamhet ska vara en plats för fria tankar där ett kritiskt förhållningssätt kan råda. Då blir partiets bildningsverksamhet en arena för samhälls- och demokratiutveckling. Det måste därför finnas möjlighet för medlemmar från olika delar av vår rörelse att mötas, utbyta tankar och idéer i en öppen och välkomnande miljö. För att främja dessa utbyten, och underlätta för distrikt att initiera dessa samarbeten behöver partiet centralt vara behjälpligt. Partikongressen föreslås besluta: A23:1 att partiet tar fram såväl kvalitativa och kvantitativa mål för grundutbildningar för partiets medlemmar att ta fram verktyg och förutsättningar för distrikten A23:2 att inom organisationen ta fram verktyg och förutsättningar för att distrikten ska aktivt kunna arbeta med folkbildningsarbete A23:3 att partiets kansli skapar en samordningscentral för att underlätta och uppmuntra samarbete mellan arbetarrörelsens olika delar i folkbildningsarbetet LSSK Lunds arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. Vi socialdemokrater vill ha ett samhälle där varje människa är fri att råda över sitt liv och har förutsättningarna att uppfylla sina drömmar. Frihet handlar både om frihet från okunnighet, och om frihet till delaktighet och medbestämmande. Detta är något som också ska prägla vår egen rörelse och rörelsens medlemmar. Bildning och utbildning leder oss till kunskap som ger alla medlemmar i rörelsen möjlighet dels att känna trygghet i att vara progressiva i sina befintliga uppdrag, dels söka sig till nya eller ett första offentligt uppdrag, men också att delta aktivt i partiets egna ideologiska utveckling. Dessutom blir det också allt viktigare för oss att ha kunskap om, och förståelse för, hur vårt samhälle och våra livsval påverkar vår omvärld och våra medmänniskor i vårt alltmer globaliserande samhälle. Därför behöver vi hela tiden säkerställa en god och hög bildningsnivå. Detta görs genom ett tydligt fokus på medlemsutbildning på lokal nivå, där partiet är stöttande och behjälplig i det arbetet och samtidigt följer upp med såväl kvantitativa och kvalitativa utbildningsmål. Vårt parti är en del av en världsomfattande folkrörelse, arbetarrörelsen. Det finns en ofantlig bredd och kompetens hos dem som verkar inom arbetarrörelsen men också inom vårt eget parti. Vi har med andra ord fantastiska möjligheter att bedriva en omfattande folkbildningsverksamhet i vår rörelse. Bildningsverksamhet ska vara en plats för fria tankar där ett kritiskt förhållningssätt kan råda. Då blir partiets bildningsverksamhet en arena för samhälls- och demokratiutveckling. Det måste därför finnas möjlighet för medlemmar från olika delar av vår rörelse att mötas, utbyta tankar och idéer i en öppen och välkomnande miljö. För att främja dessa utbyten, och underlätta för distrikt att initiera dessa samarbeten behöver partiet centralt vara behjälpligt. Partikongressen föreslås besluta: A24:1 att partiet tar fram såväl kvalitativa och kvantitativa mål för grundutbildningar för partiets medlemmar A24:2 att ta fram verktyg och förutsättningar för distrikten att kunna arbeta aktivt med ett folkbildningsarbete för sina medlemmar A24:3 att partiets kansli skapar en samordningscentral för att underlätta och uppmuntra samarbete mellan arbetarrörelsens olika delar i folkbildningsarbetet Borås S-studenter Borås arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. Vi socialdemokrater vill ha ett samhälle där varje människa är fri att råda över sitt liv och har förutsättningarna att uppfylla sina drömmar. Frihet handlar både om frihet från okunnighet, och om frihet till delaktighet och medbestämmande. Detta är något som också ska prägla vår egen rörelse och rörelsens medlemmar. Bildning och utbildning leder oss till kunskap som ger alla medlemmar i rörelsen möjlighet dels att känna trygghet i att vara progressiva i sina befintliga uppdrag, dels söka sig till nya eller ett första offentligt uppdrag, men också att delta aktivt i partiets egna ideologiska utveckling. Dessutom blir det också allt viktigare för oss att ha kunskap om, och förståelse för, hur vårt samhälle och våra livsval påverkar vår omvärld och våra medmänniskor i vårt alltmer globaliserande samhälle. Därför behöver vi hela tiden säkerställa en god och hög bildningsnivå. Detta görs genom ett tydligt fokus på medlemsutbildning på lokal, där partiet är stöttande och behjälplig i det arbetet och samtidigt följer upp med såväl kvantitativa och kvalitativa utbildningsmål. Vårt parti är del av en världsomfattande folkrörelse, arbetarrörelsen. Det finns en ofantlig bred och kompetens hos dem som verkar inom arbetarrörelsen men också inom vårt eget parti. Vi har med andra ord fantastiska möjligheter att bedriva ett omfattande folkbildningsverksamhet i vår rörelse. Bildningsverksamhet ska vara en plats för fria tankar där ett kritiskt förhållningssätt kan råda. Då blir partiets bildningsverksamhet en arena för samhälls- och demokratiutveckling. Det måste därför finnas möjlighet för medlemmar från olika delar av vår rörelse att mötas, utbyta tankar och idéer i en öppen och välkomnande miljö. För att främja dessa utbyten, och underlätta för distrikt att initiera dessa samarbeten behöver partiet centralt vara behjälpligt. Partikongressen föreslås besluta: A25:1 att partiet tar fram såväl kvalitativa och kvantitativa mål för grundutbildningar för partiets medlemmar att ta fram verktyg och förutsättningar för distrikten A25:2 att kunna arbeta aktivt med ett folkbildningsarbete för sina medlemmar A25:3 att partiets kansli skapar en samordningscentral för att underlätta och uppmuntra samarbete mellan arbetarrörelsens olika delar i folkbildningsarbetet S-studenter Sundsvall Sundsvalls arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. Denna motion har formulerats under tidsbrist. Den är skriven av mig som har en grav synnedsättning. Jag ber om överseende med bristerna och "underseendet" som leder till att framställningen inte blivit så tydlig och systematisk som önskvärt. Men jag hoppas förstås att motionen - dess försök att problematisera och inleda arbetet med en framtida kyrkopolitik - för social demokrati - ska nå fram till kongressen och leda till resultat. Flera motioner till tidigare s-kongresser har handlat om hur arbetarrörelsen ska förhålla sig till den organisation som nu ofta kallas Sveriges största folkrörelse nämligen Svenska Kyrkan. Den senast partikongressen beslutade att hänskjuta till partikongressen 2015 att ta ställning till avgörande yrkanden i motionerna. Kyrkan i Norden var de första seklerna på tusentalet katolsk. Med Gustav Vasa blev kristenheten i Sverige protestantisk och lutheransk från 1500-talet. Kyrkan blev statskyrka med "konung av Guds Nåde" Svenska Kyrkans troslära bekänner sig till en rad beslut som härrör från olika perioder i historien. Medlemskap var till mitten av förra seklet ett tvång för svenska folket. Avvikare från någon del av läran förbjöds och bestraffades. Ett känt offer för detta är det öde som drabbade bonden Botvid för att han vägrade nattvarden därför att han ansåg det fel - kannibalism! Närmare vår tid fanns det s k konventikelplakatet som skildras bl a i Wilhelm Mobergs utvandrartrilogi. Kyrkan i Sverige har succesivt blivit mindre förenad med tvång. Från början av 1990-talet blev medlemskapet mer frivilligt genom att de som icke blivit döpta (länge påbjudet) inte automatiskt betraktades och behandlades som medlemmar, eller som det heter "kyrkotillhöriga". De som är födda från 1990 och inte är döpta måste alltså själva söka om medlemskap och därmed betala kyrkoavgift, dock ej den del som är begravningsavgift. Den avgiften är obligatorisk för alla. Efter en utredning under ledning av kyrkominister Alva Myrdal (S) beslöts att statskyrkan skulle ersättas av en kyrka av folkrörelsekaraktär. En ny lag lade fast de nya riktlinjerna för Svenska Kyrkan som tillkom vid millennieskiftet dvs f p , år 2000. Svenska Kyrkan regleras formellt genom särskild lag samt den s k kyrkoordningen. Kyrkan kan sägas vara en tre-planorganisation som leds på tre olika nivåer genom den s k dubbla ansvarslinjen dvs av folkvalda representanter vid kyrkoval, nu vart fjärde år, i mötet med kyrkoherde, biskop och ärkebiskop. På församlings- eller pastoratsnivå - väljs kyrkofullmäktige, inom stift väljs stiftsfullmäktige och för hela landet kyrkomötet med folkvalda via de olika s k nomineringsgrupperna för de kyrkotillhöriga, medlemmarna. Dessa väljer i sin tur på varje nivå verkställande organ t ex s k av kyrkofullmäktige på pastoratsnivå kyrkoråd. Kyrkofullmäktige (kf) har enligt kyrkoordningen endast två ordinarie sammanträden per år vilket innebär att en stor makt tillkommer kyrkorådet vari även kyrkoherden ingår som ledamot. Grundsatsen att "all makt utgår från folket" kan med denna organisation vägas mot samt t o m upphävas och den "dubbla ansvarslinjen" ersättas av en enkel makt som utgår från kyrkoherde och prästerskapet. Detta kan ofta riskeras i allt större "superpastorat". Det demokratiska inflytandet riskerar att bli kosmetiskt, dekorativt - ett fikonlöv - som kamouflerar den verkliga makten. Inom utbildningar förekommer det faktiskt att folkrepresentationen kallas "trossen". Vissa ser folkets valda representanter som en tross vilken enbart finns för att försörja den teokratiska ledningen med underhåll i den andliga kampen för den rätta läran och mot den syndiga och onda. Folket omvandlas från valda ombud till ett kyrkoherdens följe. Från början var arbetarrörelsen mot "Tronen, altaret, svärdet och penningpåsen" för ett annat, klasslöst samhälle. I Internationalen uttryckes detta i strofen "I höjden frälsaren vi ej hälsa:::". Mot religionens fatalism - ödestro - står mot arbetarrörelsens framtidstro - förvissningen om att klassamhället kan störtas och ett nytt byggas där människorna samverkar "på frihetens och likställdhetens grund" Men arbetarrörelsen och socialismen har även gemensamma värderingar med delar av världsreligionerna, med kristendomen och Svenska Kyrkan. Särskilt kärleksbudskap och viljan till solidaritet samt stöd till förtryck, svaga och utsatta människor. Kort uttryckt hävdande av människors lika värde. För att ge Svenska Kyrkan en demokratisk legitimitet hålls kyrkoval till folkrepresentation, på tre nivåer, numera vart fjärde år. Förra valet hölls 2013 och gällde alltså mandatperioden 2014 - 2017. Av medlemmarna i Svenska Kyrkan, som utgör ungefär 65 - 75 % av medborgarna är antalet som röstar mycket lågt. Röstberättigade är medlemmar från 16 år. Andelen röstande är ungefär 12-13 %. Mer exakta tal kan hämtas i årsberättelser och verksamhetsbeskrivningar. En jämförelser med resultatet av de allmänna valen t ex på kommundels- och kommunnivå visar att arbetarrörelsen och vänstern i övrigt har en betydligt större röstandel vid dessa val än Kyrkovalen. I Södermöre Pastorat, som geografiskt omfattar mer än halva Kalmar Kommun, deltog endast 12, 9 % av medlemmarna i kyrkovalet 2013. Det var ändå en höjning jämfört med kyrkovalet år 2 009 inför 2010 pastoratet bildades. Av betydelse är att ledningen visat ett litet intresse för att genom demokratiska val öka den folkliga delen av den "dubbla ansvars-linjen". Dialog och debatt mellan olika alternativ i kyrkopolitiken får inte något stöd eller stimulans. Därav följer att makten ofta stannar hos ett litet fåtal utvalda - ett etablissemang som betecknar sig som opolitiska, "politiskt fria" eller liknande. Inte sällan är dessa grupper lierade med den "teokratiska" linjen vilket innebär att det inte finns någon rimlig balans mellan olika delar, motverkande krafter, i systemet. I valen till de båda högre nivåerna stifts- och riksnivån, tycks liknande problem finnas. På den sistnämnda, riksnivån, har dock arbetarrörelsen en god representation och är den största s k nomineringsgruppen inom kyrkomötet. Arbetarrörelsen har haft en stor betydelse för Svenska Kyrkans utveckling särskilt i centrala frågor på riksnivå. Socialdemokratin har ställt upp för kvinnliga präster (reformen genomfördes 1958 men är fortfarande en kontroversiell fråga i vissa kretsar). Nyligen har samkönade äktenskap samt andra s k HBTQ-frågor avgjorts på ett framtidsinriktat mänskligt sätt med socialdemokratisk medverkan. Hur ska arbetarrörelsen och socialdemokratin ställa sig till Svenska Kyrkan i framtiden? Vissa partier har beslutat sig för att inte ställa upp som alternativ, som någon "partipolitisk" nomineringsgrupp, i kyrkovalen till Svenska Kyrkans olika nivåer. Moderaterna och Vänsterpartiet tillhör dessa liksom Kristdemokraterna. Centerpartiet hade en intensiv debatt på sin kongress om detta parti ska vara ett alternativ i Kyrkovalen. Men hittills har centerpartiet valt att fortsätta ställa upp som nomineringsgrupp. Som landsbygdsparti har centern också traditionellt en särskild känsla för lokalt församlingsarbete inom glesbygden och småorterna. Socialdemokraterna har hittills ställt upp som parti både i kyrkovalet till kyrkomötet och till stiftsoch kyrkofullmäktige. På lokal nivå har dock socialdemokrater ställt upp även för andra nomineringsgrupper i form av s k samlingslistor och även för andra särskilda nomineringsgrupper. I Kalmar kommun har tongivande socialdemokrater kandiderat på framträdande platser både för enhetslistor och för t ex helt andra åsiktsgrupper t ex POSK! Bilden är alltså splittrad mellan olika linjer kanske särskilt på lokal nivå. Det är förenat med svårigheter att få socialdemokrater att kandidera till uppdrag i Kyrkan. Föreställningar om att förtroendevalda s ka ansluta sig till kyrkans alla trosföreställningar hämmar deltagande. Enligt uppgift söker vissa arbetarekommuner motverka detta genom att som villkor för kandidatur för kommunala uppdrag ställa att personen även ställer upp på partiets kyrkoval. Det har dock inte alls varit så i Kalmar. Om socialdemokratin väljer att ställa sig utanför kyrkovalen så riskerar arbetarrörelsen och progressiva människor att förlora inflytande. De bakåtsträvande krafterna, högern, inom Svenska Kyrkan får större makt. Sverigedemokraterna ställer t ex upp som nomineringsgrupp och avser tydligen att fortsätta sin frammarsch genom ökat deltagande på alla tre nivåer i kyrkovalet 2017! De mer konservativa "teokraterna" som är verksamma inom Svenska Kyrkan skulle också glädja sig åt om socialdemokratin lämnar " walk over ". Vi som företräder det mänskliga alternativet behöver alltså en folklig kraft - en progressiv nomineringsgrupp i Svenska Kyrkan. Nomineringsgrupper som seriöst verkar för social demokrati! Men den bör betona det en självständiga omdömet och ansvaret inte någon partipolitiska kadaverdisciplin. Dialektiken mellan den enskilda personliga övertygelsen och det kollektiva gruppbeslutet måste utvecklas mera utifrån var och ens självständiga perspektiv och ansvar. Många avstår från att rösta i Kyrkoval därför att de anser att partipolitik inte "lämpar sig" för kyrkan. I det pastorat jag ingår i - Södermöre - försökte vi undersöka vilken betydelse denna attityd har genom att förbereda ett försök i valet 2013. Den socialdemokratiska gruppen ville ställa upp dels med en partipolitisk nomineringsgrupp (s) dels i en "öppen folkkyrkogrupp för alla". Alltså två alternativ med i stort sett samma kandidater i båda och med samstämmig värdegrund. Jfr gärna www.ofasodermore.se! Stiftskansliet i Växjö förklarade att detta försök var formellt helt förenligt med gällande regelverk. Inga formella hinder finns. Men vår lokala partipolitiska ledning - högsta ledningen - satte stopp trots att alla våra kandidater redan var eller sökte medlemskap i partiet. Och även etablissemanget inom pastoratet hindrade ett öppet val mellan olika alternativ kyrkovalet 2013 genom att neka information, kopiering och möten i kyrkans lokaler! Trots detta blev ÖFA, www.ofasodermore.se representerat med 2 av 25 ombud i Södermöre Kyrkofullmäktige (kf). S fick 3 men representerades endast av 2 ombud eftersom vi inte fick vara med! Nu har s bara ett ombud i kf och inget i Kyrkorådet därför att en av dess båda ledamöter slutat! vänstern har 1 mandat. Återstående mandat besättes av nomineringsgruppen Partipolitiskt fria och Centerpartiet. I kommunvalet har människorna inom Södermöre Pastorats geografiska område - totalt nära 10 000 invånare - folkflertalet röstat för s, v och stöds även av c. i den kommunens s k majoritet I kyrkovalet är etablissemanget störst genom de Politiskt Fria vilka tillsammans med centern ensamma besätter det verkställande och styrande organet - Kyrkorådet! S, ÖFA och vänstern ställs nu helt utanför! Deras folkvalda får bara vara med på kyrkofullmäktige som konfirmerar besluten vid två ordinarie sammanträden per år. Är detta demokratiskt och meningsfullt? Frågan är aktuell också inför kommande kyrkoval. Svenska kyrkan är inte bara en stor folkrörelse med många miljoner medlemmar. Det är också en stor arbetsgivare för flera olika yrken och kategorier fördelade över hela Sverige. Enligt uppgift från media och Arbetsmiljöverket (AMV) finns det oroväckande stora arbetsmiljöproblem inom Svenska kyrkan. Vissa uppgifter säger att kyrkan har flest anmälningar till arbetsmiljöverket (AMV). Flertalet rör sig om relationskonflikter och psyko-sociala brister och problem. Det är viktigt att arbetarrörelsen medvetet medverkar till bästa möjliga utveckling för anställda. Socialdemokratin bör ta ledningen för att göra Svenska Kyrkan till en mönsterarbetsgivare för alla medarbetare som möter alla människor där envar är i livets olika skeden! Psyko-sociala risker bör observeras och elimineras genom omedelbara och förebyggande insatser av ledningen och av en offensiv företagshälsovård och en god arbetsmiljö. Rehabilitering bör främjas för människor med svårigheter t ex funktionsnedsättning eller diagnoser av olika slag. Personer som "går in i väggen" ska ges stöd och hjälp till verksamhet och gemenskap i stället för isoleras och hänvisas till utanförskap. Kjell Höglunds musikstycke "Häxprocess" skildrar processer och utstötningsmekanismer som måste motverkas! Arbetsrätten och en mänsklig personalpolitik ska värnas och vårdas och föras framåt så att de anställda garanteras ett tryggt och säkert arbetsliv. Socialt arbete av ledarskapet på lokal nivå måste utvecklas i samarbete med offensiv företagshälsovård! På stifts- och riksnivå tycks resurser för psyko-sociala personalinsatser saknas, i ställer för konstruktiva insatser för problemen kan hänvisas till prövningar - ibland onödigt juristeri - i domkapitel och överklagandenämnd. Kyrkans rätts utgår formellt från den s k kyrkoordningen och vissa regelverk. Risken är att prövning i kyrkans organ kan drabba den enskilde anställde som haft rätten på sin sida om denne prövats enligt t ex moderna arbetsrätt och hyresrätt. Detta system måste granskas och förändras. Svenska kyrkan äger också fastigheter och bostäder m m. Församlingar och pastorat har traditionellt ansvaret som ägare och hyresvärdar till prästgårdar. Här ska givetvis kyrkan vara ett föredöme i tillämpningen av den hyresrätt som vi tillkämpat oss Sverige. Svenska Kyrkan ska särskilt ägna uppmärksamhet åt och följa FN-s barnkonvention och FN-s förklaring om de Mänskliga rättigheterna. De som väljs till företrädare för arbetarrörelsen och våra grundläggande mänskliga värderingar har alltså många uppgifter i uppdraget. I Kyrkoval ska alla vara redo att under mandatperioden alltid kämpa för de demokratiska mänskliga rättigheter som vår rörelse verkar för. Kyrkovalet får inte reduceras till någon "trosfråga" som gäller ett utvalt fåtal. Kyrkan ska vara en folkkyrka som är ett allsidigt uttryck för en mänsklig mångfald - för alla olika medlemmar såväl majoriteter som minoriteter! Kyrkan är ett arv från tidigare generationer som kan ses på olika sätt i olika perioder och av olika personer. Enligt undersökningar uppskattar flertalet kyrkan för dess sociala engagemang, stöd åt utsatta och fredssträvan. Endast en minoritet anger att de delar gudstro och regelbundet går på gudstjänst. Teodice-frågan om det är möjligt att tro på en Gud som allsmäktig och god, när världen är som den är, reses hos många. Majoriteten av folket är medlemmar av Svenska Kyrkan av traditionella skäl. Flertalet medlemmar vill ta del av kyrkans tjänster vid olika evenemang såsom dop, bröllop och begravning samt besök på anförvanters gravplats eller minneslund. Den sistnämnda betalas av alla även icke medlemmar genom en s k begravningsavgift som avses bli lika hög för alla oavsett pastorat i framtiden. Svenska Kyrkan kan ses som den största folkrörelsen i landet räknat efter antalet "kyrkotillhöriga" eller med vanligs termer medlemmar efter medvetet eller omedvetet val. Kyrkan har privilegiet att få medlemsavgiften - t ex i Södermöre 1.64 , varav 31 öre är begravningsavgift, per beskattad 100-lapp inkasserad varje år av Skatteverket. Skatten tas ut automatiskt av varje medlem som inte anmält utträde senast den sista oktober året före utträdet. Det innebär att en medlem kan meddela utträde 14 månader innan befrielse från skyldigheten att betala kyrkomedlemsavgiften! Socialdemokratin har ett ansvar för utvecklingen av Svenska Kyrkan och tillämpningen av religionsfriheten. Våra partiledare Ingvar Carlsson och Göran Persson som var för sig också vår statsministrar har i sina böcker uttryckt olika uppfattningar om religionen och kyrkan. Ingvar gick ur kyrkan på 1950-talet men och har varit med om att skilja kyrkan från staten. Han betonar i sin senaste bok "Lärdomar" religionens betydelse. Göran Persson har i sina böcker beskrivet sin bakgrund och en dragning åt prästämbetet. Han är var en för statskyrkan som en del särskilt av landsortskulturen. Nu tycks framtiden för Svenska Kyrkan enligt honom vara ganska pessimistisk. Skattebetalarna och staten måste så småningom ta över allt större kostnader för kyrkobyggnader m m Ska vi främja uppbyggnad av en folkkyrka öppen för alla med verksamhet som en mönsterarbetsgivare i mötet med oss människor där vi är - och utvecklas? Eller ska kyrkan bli ett samfund för de utvalda, i värsta fall en sekt, för ett litet utvalt fåtal? Partikongressen föreslås besluta: A26:1 att socialdemokratin ska verka för att ett alternativ på basis av arbetarrörelsens grundläggande värderingar och framtidsinriktning ställs till förfogande i Kyrkovalet 2017 A26:2 att besluta om detta alternativ ska vara snävt partipolitiskt eller ett mer allmänt progressiv nomineringsgrupp t ex som ställer upp för en Öppen Folkkyrka för Alla eller en syntes, en kombination, av båda dessa formeringar medvetet övervägs och leder till en strategi för mänsklig social demokrati i kyrkopolitik för Svenska Kyrkan, präglad av social demokrati. A26:3 att ett alternativ för social demokrati ska aktivt verka för att Svenska Kyrkan ska vara ett föredöme som möter alla människor med dess olikhet och mängvad samt verkar för mänskliga rättigheter och för att vara ett föredöme som mönster särskilt som arbetsgivare och hyresvärd med en mänsklig och framtidsinriktad tillämpning av arbetsrätt och hyresrätt A26:4 att partikongressen verkar för att de frågor i övrigt som motionen söker belysa behandlas på lämpligt sätt Allan Johansson Kalmar arbetarekommun beslöt att sända motionen som enskild till kongressen. Socialdemokraterna har förlorat väljarstöd sedan 2006. Valet 2010 betraktas som det sämsta valet Socialdemokraterna har gjort i modern tid. 2014 års valresultat var endast marginellt bättre än valet 2010. Efter valförlusten 2010 tillsattes en kriskommission för att utreda varför socialdemokraterna inte fått ett större politiskt förtroende. Så här uttrycks det i kriskommissionen; ” Det socialdemokratiska partiet är till vissa delar en sluten värd. I en sådan omgivning växer det till slut fram en partikultur som inte främja öppenhet och transparens. Ska vi återvinna förtroendet måste förändringsresan präglas av öppenhet och nyfikenhet gentemot både medlemmar och medborgare, på alla nivåer i partiet. En viktig del av värdet i medlemskapet ligger i den exklusiva rätten att få vara med och besluta om Socialdemokraternas politik och organisation. Att ta tillvara lusten och rätten för medlemmar att påverka är en av partiets stora utmaningar och uppgifter. Med dagens teknik finns inga gränser för hur detta kan gå till. Att tillämpa medlemsomröstning i högre utsträckning är ett av många sätt att öka organisationstilliten och stärka känslan av allamedlemmars lika värde. Formandet av socialdemokratiska föreningar som har en sakpolitisk fråga som huvudsaklig organisationsgrund bör uppmuntras, såväl lokalt som nationellt.” Vi tror att det är viktigt att Socialdemokraterna använder styrkan i att vara ett parti för de många människorna. Det förpliktigar eftersom det kräver att medlemmarna från grundorganisationerna får ett ökat inflytande som därigenom stärker delaktigheten. Därmed stärker vi också Socialdemokraterna som ett folkrörelseparti. En av hörnstenarna i ett folkrörelseparti, som vårt, är den facklig-politiska samverkan. Vi behöver arbeta aktivt med den för att den även fortsättningsvis ska vara ett av benen som vi står på. Det är viktigt att Arbetarekommunerna drar upp riktningarna för de viktiga politiska ställningstagandena i ett tidigt skede så att grundorganisationerna kan vara delaktiga tillsamman med sina medlemmar. Därigenom kan även Arbetarkommunens medlemsmöten få en stark lokal förankring genom att grundorganisationerna känner att de får ett rejält inflytande på politiken. Det kan även ske genom ex. rådslag och remisser. Partikongressen föreslås besluta: A27:1 att verka för förslagen med intentioner enligt motionen A27:2 att utreda stadgarna för att därigenom underlätta ett organisatoriskt arbete som ökar delaktigheten A27:3 att ta fram riktlinjer för en förstärkt facklig-politisk samverkan A27:4 att skriva kommentarer till partistadgarna så att det blir lättare att förstå och använda dem IF Metalls S-förening gm Oscar Dyberg, Varvets S-förening gm Patrik Andersson, Kommunals S-förening gm Tommy Brolin, Handels S-förening gm Roland Andreasson, Byggnads S-förening gm Peter Bergqvist Karlskrona arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. Vi är ett parti som ständigt utvecklar sig, vi får nya medlemmar som skall trivas och utvecklas inom vårt folkrörelseparti. Vi behöver se över hur vi trivs och verkar inom vår organisation. Det borde vara självklart att det skall vara nolltolerans mot kränkningar inom vårt parti. Varje person skall kunna känna sig välkommen, vi ska slippa höra nedsättande kommentarer om vi har någon form av funktionsnedsättning eller är av ett visst kön så ska vi slippa höra antydningar om vår sexuella eller andra kränkande uttalanden om vår klädsel och vårt utseende. Vilken tro vi har eller vilken vi är kära i, det smärtar mig när partikamrater blir hånade för att de är troende eller lever i ett samkönat förhållande. Dessa saker skulle inte betyda något eller försvåra vårt engagemang inom partiet. Jag har vid ett flertal situationer som jag inte tänker beskriva upplevt att partikamrater har öppet sårats eller det har pratats bakom ryggen på partikamrater som på något sätt bryter den norm som sorgligt nog är styrande i vårt parti. Vill vi öka vårt medlemsantal och lyckas behålla våra medlemmar och leva som vi lär så måste alla partikamrater delta i studier och utbildning där vi lär oss mer hur vi upptäcker och förhindrar dessa avarter som gör att bilden av vårt parti försämras. Partikongressen föreslås besluta: A28:1 att vårt parti ser över vårt utbildningsprogram och hur vi motverkar dessa negativa strömningar inom partiet A28:2 att partiet skriver fram en policy för hur vi ska uppträda mot varandra i dessa frågor, som varje medlem får skriva på innan de går med i partiet och att det kan vara en orsak till uteslutning om man bryter mot policyn Marie Frestadius Sandvikens arbetarekommun beslöt att sända motionen som enskild till kongressen. För att föra fram ett budskap i en föränderlig värld är det extremt viktigt att följa med i den digitala utvecklingen. Större delen av all information vi tar till oss idag är mer eller mindre digital. Tidningar som ses som något gammalt och analogt är i dagens läge lösryckta artiklar som till stor del sprids på sociala medier. Medias innehåll är också något som förändras. Det skrivna ordet tappar kraft när videor och bilder fyller flödena på social medier. Rastlöshet är också något som kännetecknar sättet hur information snabbast sprids. Fokus hamnar på enkla och slagkraftiga rubriker med ett kort och tydligt innehåll. Långa och ingående artiklar är något som bara de riktigt intresserade ägnar tid åt. Vi har en möjlighet att kommunicera med alla som följer den digitala utvecklingen och letar sig till nya plattformar. Genom att synas med ord, tal, bild och film på dessa plattformar kan vi effektivt sprida de socialdemokratiska värderingarna. Detta kan resultera i sympatisörer, väljare eller blivande medlemmar. För att nå ut genom det allt större bruset räcker det inte att skriva om politik. Medierna blir allt intimare vilket ställer högre krav på våra synligaste företrädare att också visa upp en mer privat sfär. Detta kan innefatta vardagen med olika uppdrag och besök snarare än vad som ligger på middagstallriken. Vi som parti måste hitta vägar att överföra kunskapen hur sociala medier och alla plattformar bäst används till de medlemmar som önskar vara digitalt aktiva. En möjlig väg kan vara utbildningar och studiecirklar på lokal nivå. För ett fortsatt starkt Socialdemokratiskt parti i den svenska politiken bör vi hålla oss i framkant av den digitala utvecklingen. Partikongressen föreslås besluta: A29:1 att vi ska uppmuntra fler medlemmar och synliga företrädare att bli aktiva på sociala medier med fokus på enkelt och slagkraftigt innehåll som videor, bilder och kortare texter A29:2 att ansvariga i dessa frågor ser över hur vi förhåller oss till vilka plattformar och tillvägagångssätt som bör användas samt hur den kunskapen överförs till medlemmarna Johan Berndtsson, Kommunal Sdf Göteborg Göteborgs partidistrikt beslöt att anta motionen som sin egen. Hur gör vi för att få vårt parti att bli en rörelse för folket? Jag känner att vi tappat fotfästet eller roten i vår organisation, dvs gräsrötterna. Hur ska vi få dem att vilja/kunna komma till tals? I partiets start fanns det så många frågor, som berörde gemene man och som många ville ha en förbättring/förändring i. Det var frågor, där man kände igen sig själv och då var det lättare att argumentera och framföra sin åsikt. Man hade kunskapen och erfarenheten och visste vad man talade om. I dag har vi fått igenom många av de önskemål man hade då; semester, sjukförsäkring, allmänna barnbidrag, kortare arbetstid med mera. I dag har vi det relativt bra jämfört med då. Vilka frågor har man i dag och hur får vi reda på det? Det verkar som att man ger upp hoppet om att man faktiskt kan vara med och påverka och få en förändring. ”Det är ingen idé – de bestämmer ändå över våra huvuden” hör man ofta. Hur få fram känslan att ”de” faktiskt är ”vi”? Många som går med i partiet har med det gjort sin ”plikt”, men att medlemskapet innebär mer än så, måste tydliggöras och göras attraktivare. Medlemskapet betyder inte, att man måste gå med i en styrelse för att få igenom sin åsikt, sin idé att man måste genomlida ”tråkiga” möten och följa stadgar. Medlemskapet betyder också, att man har rätt att få säga sin mening och framföra sina åsikter utan att följa en given dagordning. Jag menar, att vi måste ha ett friare arbetssätt, som lockar till sig dem, som har synpunkter och där vi kan erbjuda plattformer, som passar dem. I dag är det många som har åsikter men som inte har hittat rätt forum att föra fram dem i. Jag tror, att olika grupper på nätet kan vara en sådan plattform, där en speciell fråga kan vara en sådan grupp, där man diskuterar ”hej vilt”. Det kan utmynna i ett förslag, som man vill föra fram och få någon form av beslut i. Då vet man, att flera tycker likadant och vågar framföra detta på ett möte. Man får känna att någon kanske tar hand om min fråga och för den vidare. Det finns en sida på nätet som heter ”Skaka om” och som vänder sig till ungdomar i åldern 1320. Där kan man komma med förslag, idéer och synpunkter. Man kan rösta på olika förslag med mera. Partikongressen föreslås besluta: A30:1 att Socialdemokraterna startar en sådan sida som anförs i motionen för dem som är äldre än 20 år och med möjligheten att klicka in sig lokalt. Mona Tegel Oskarshamns arbetarekommun beslöt att sända motionen som enskild till kongressen. Socialdemokraterna och arbetarrörelsen är sedan starten en folkrörelse. Vi är det såväl i vår kritik mot olika missförhållanden och ojämlikhet i Sverige och världen som i vårt arbetssätt att i praktisk handling samla människor för att själva organisera insatser. Vårt parti har därför alltid varit beroende av att stå på två ben, det parlamentariska, för att kunna förändra samhällets styrning med målet om jämlikhet och lika rättigheter, samt folkrörelsebenet, för att ständigt vara kritiska och vara en folklig rörelse. Den omvärldsförändring som sker runt omkring oss gör att även partiet förändras. Medvetet och omedvetet. Allt mer komplicerade uppgifter leder till mer specialiserade uppdrag för anställda och förtroendevalda. Precis som på arbetsmarknaden i övrigt så ökar kraven ständigt på våra anställda och förtroendevalda. Det är inte längre så lätt att ta steget in och ta ansvar i folkrörelsen Socialdemokraterna. Intern utbildning är viktig, men räcker bara så långt. Inte minst märks det under kampanjtiden, där partiets medlemmar mer används som redskap i kampanjandet, och inte som redskap i att skapa lokala kampanjer. Folkrörelsen blir inte längre i budskapet utan i aktiviteten. Vi kan naturligtvis försöka hindra utvecklingen i omvärlden, men vi måste också acceptera de saker vi inte kan förändra. I en folkrörelse måste det finnas en levande debatt, och det är ingen som tvivlar på Socialdemokratins själ, våra värderingar, alltjämt är hållbara i dagens värld. Det som måste återskapas är det levande samtal mellan partiets medlemmar, partiets ledning, och medborgarna kring vad de faktiskt betyder i nutiden. Förr visades det i praktisk handling. Partister startade kooperationer, föreningar, fritidshem och visade vad det kan betyda att vi hjälps åt. Många av de aktiviteter som startades då byggde grunden för det välfärdssamhälle vi har i dag, och lever sina egna liv. Morgondagens framtidsrörelse måste hitta sitt eget projekt. När det inte bara är de parlamentariska uppdragen som är viktiga för den enskilda partimedlemmen och förtroendevalde, utan också det vi tillsammans skapar. Framtidens projekt. Då är vi en riktig folkrörelse på nytt. Partikongressen föreslås besluta: A31:1 att partistyrelsen ges i uppdrag att genomföra ett brett rådslag i partiet om framtidens folkrörelse i enlighet med motionens intentioner Helen Johansson Kokkonen Valdemarsviks arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. Socialdemokraterna och arbetarrörelsen är sedan starten en folkrörelse. Vi är det såväl i vår kritik mot olika missförhållanden och ojämlikhet i Sverige och världen som i vårt arbetssätt att i praktisk handling samla människor för att själva organisera insatser. Vårt parti har därför alltid varit beroende av att stå på två ben, det parlamentariska, för att kunna förändra samhällets styrning med målet om jämlikhet och lika rättigheter, samt folkrörelsebenet, för att ständigt vara kritiska och vara en folklig rörelse. Den omvärldsförändring som sker runt omkring oss gör att även partiet förändras. Medvetet och omedvetet. Allt mer komplicerade uppgifter leder till mer specialiserade uppdrag för anställda och förtroendevalda. Precis som på arbetsmarknaden i övrigt så ökar kraven ständigt på våra anställda och förtroendevalda. Det är inte längre så lätt att ta steget in och ta ansvar i folkrörelsen Socialdemokraterna. Intern utbildning är viktigt, men räcker bara så långt. Inte minst märks det under kampanjtiden, där partiets medlemmar mer används som redskap i kampanjandet, och inte som redskap i att skapa lokala kampanjer. Folkrörelsen blir inte längre i budskapet utan i aktiviteten. Vi kan naturligtvis försöka hindra utvecklingen i omvärlden, men vi måste också acceptera de saker vi inte kan förändra. I en folkrörelse måste det finnas en levande debatt, och det är ingen som tvivlar på Socialdemokratins själ, våra värderingar, alltjämt är hållbara i dagens värld. Det som måste återskapas är det levande samtal mellan partiets medlemmar, partiets ledning, och medborgarna kring vad de faktiskt betyder i nutiden. Förr visades det i praktisk handling. Partister startade kooperationer, föreningar, fritidshem och visade vad det kan betyda att vi hjälps åt. Många av de aktiviteter som startades då byggde grunden för det välfärdssamhälle vi har i dag, och lever sina egna liv. Morgondagens framtidsrörelse måste hitta sitt eget projekt. När det inte bara är de parlamentariska uppdragen som är viktiga för den enskilda partimedlemmen och förtroendevalde, utan också det vi tillsammans skapar. Framtidens projekt. Då är vi en riktig folkrörelse på nytt. Partikongressen föreslås besluta: A32:1 att partistyrelsen ges i uppdrag att genomföra ett brett rådslag i partiet om framtidens folkrörelse i enlighet med motionens intentioner Mattias Ravander Söderköpings arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. Socialdemokraterna är en folkrörelse såväl i vår kritik mot olika missförhållanden och ojämlikhet i Sverige och världen som i vårt arbetssätt att i praktisk handling samla människor för att organisera insatser och det politiska arbetet. Socialdemokraterna har alltid sett värdet av att stå på två ben, det parlamentariska, för att kunna förändra samhällets styrning med målet om jämlikhet och lika rättigheter, samt folkrörelsebenet, för att ständigt vara kritiska och vara en folklig rörelse. De stora förändringarna sker inte i demonstrationstågen, de sker med hjälp av politiska beslut. Under 2014 års valrörelse kunde vi se hur många sökte sig till vårt parti för att söka sammanhang och bidra till samhällsförändring. Hur behåller vi de mångas engagemang över tid, hur får vi fler att vilja aktivera sig och hur blir vi som parti betydelsefulla att vilja lägga sin kraft och tid på? Den spännande och betydelsefulla mötesplatsen Socialdemokratin behöver utveckla sin förmåga att vara spännande och betydelsefull som mötesplats på alla nivåer. Vår övertygelse är att människors vilja till engagemang avgörs av om former och innehåll är påverkbart och inte förutbestämt av andra, att man får en aktiv roll utifrån sina förutsättningar och inte bara passivt deltagande. Ett innovationsråd lett av statsministern fyller sin viktiga funktion som mötesplats liksom ett innovationsråd i den lokala s-organisationen där ortens lokala innovatörer, forskare och produktionsutvecklare samlas. Tänk att uppnå den rollen som folkrörelse att ingen vill missa månadens lokala nätverksmöte i partiet för att alla andra är där. Partiet måste spela roll i människors vardag och uppfattas som ett viktigt redskap i detta för att få en betydelse och mening på alla nivåer. Vår roll i samhället och en rörelse bland folket Socialdemokratin har en speciell roll som folkrörelse i den meningen att vi är ett politiskt parti men även att vi inte är en ”enfrågerörelse”. Många väljer idag att aktivera sig i organisationer som främst arbetar med ett sakområde som miljö, barns rätt, kvinnors rättigheter osv. Detta är bra och vi behöver bättre möta denna vilja engagera sig och utveckla nätverk och sakpolitiska intressegrupper. Idag är också sociala medier och interaktivt deltagande i Communitys ett enkelt och snabbt sätt för många att engagera sig. Vårt parti har de senaste valrörelserna varit ledande i kampanj och opinionsbildning på nätet. Det är nu dags att bygga upp en struktur för hur medlemskap och engagemang över tid kan ske digitalt via webbaserade föreningar etc. Dagens s-föreningsstruktur kan i vissa delar verka begränsande för denna typ av engagemang och utveckling. Därför behöver en översyn av ske för att få en bredare syn på begreppet ”grundorganisation”. Därtill bör partidistriktens roll förtydligas vad gäller ansvaret för att en fungerande organisation finns tillgänglig för alla som vill engagera sig. Idag finns arbetarekommuner som inte förmår kanalisera intresset hos engagerade medborgare trots att de har det stadgemässiga ansvaret för detta. Vårt parti behöver också hitta sin folkrörelseroll ibland och tillsammans med andra folkrörelser och organisationer. Vi har en unik styrka i vår organisatoriska kraft att mobilisera människor, inte minst i anslutning till valrörelser. Tyvärr finns vi inte där med samma förmåga i alla de sammanhang vi skulle behöva och vi ses inte som en naturlig samarbetspartner för att kanalisera nya lösningar. Socialdemokratin behöver utveckla förmågan att ta initiativ till samarbete med organisationer och folkrörelser på alla nivåer. För att åstadkomma detta måste vi bevisa för andra organisationer i praktisk handling att vi vill vara med och samarbeta, inte bara samtala. Vi måste ta initiativ till samarbeten och stötta initiativ som kommer från andra folkrörelser. Våra medlemmar är många gånger också aktiva i andra organisationer och hamnar ibland i tidsmässiga prioriteringar. Vi talar ofta om att uppmuntra annat engagemang men vi behöver bli bättre på att kanalisera dessa medlemmars roll som budbärare och kontaktskapare mellan vår och andra folkrörelser. Den lyssnande, öppna och tydliga socialdemokratin För att bli en modern folkrörelse för framtiden, som aktivt söker samarbete med andra folkrörelser och kanaliserar initiativ och idéer, som stöttar samhällsförändrare och entreprenörer måste vårt parti ställa sig några frågor: - Vad diskuteras? - Hur organiseras möten och aktiviteter? - Vilka attraheras av Socialdemokraterna och varför? - Hur bedrivs det politiska arbetet? Att lyssna och inte bara höra: Till skillnad från att höra vad någon säger bygger lyssnandet också på förmågan att lära sig, reflektera och en trolig effekt bör också bli att kunna ompröva. Vill vi skapa betydelse för människor och bli attraktiva samarbetspartners måste vi också låta oss påverkas. Då behöver vi fundera på vad vi har för fokus i de diskussioner vi för och bjuder in till. Låter vi nya människor ta plats och lyfta de ämnen som de anser spännande och utmanande eller pratar vi bara om att vi borde göra det? Om vi vill skapa en plattform för lyssnande och utvecklande kan vi inte förvänta oss att människor ska vänta lång tid för att detta förverkligas. Att vara öppna och inte bara inbjudande Vi måste skapa strukturer för och tillsammans med de som ännu inte är medlemmar, inte bara för de vi redan är. En organisation som i alla nivåer förmår driva frågor mot orättvisor, ojämlikhet och diskriminering. Den tydliga socialdemokratin som lockar Som parti och folkrörelse kan vi tidvis blanda ihop studiecirkels utforskande och demokratiska lärande med tydlighet i den politiska sakdebatten. Människor vill ha tydlighet i vad ett parti tycker i sin framtidsvision av samhället och hur man ställer sig i sakpolitiska frågor. Då är man beredd att delta i kampen för detta och kanske på sikt bli medlem. Ett otydligt parti leder omvänt till identitetslöshet och betydelselöshet. Värdet av att vara medlem behöver vara tydligt. Medlemmens möjlighet att vara aktiv ska inte vara beroende av hur den lokala partiorganisationen fungerar. Socialdemokraterna ska kunna erbjuda ett ”smörgåsbord” av aktiviteter för att tillgodose medlemmars olika intressen. Medlemskapets värde ligger i att i den demokratiska strukturen ha formell makt att fatta avgörande beslut om politikens inriktning och vilka som bäst kan företräda den i valda organ. Socialdemokraternas politik mot ojämlika villkor lockar idag både till medlemskap och vilja att stödja detta i praktisk handling. Det som vi ibland kallar supporterskap måste vi hitta former för att ta tillvara. Att ge av sin tid och sitt engagemang är något som bygger på en ensidig individuell fri vilja utan förpliktelser att stanna kvar och ”ställa upp” för partiet. Det är därför avgörande att vår folkrörelse skapar en starkt öppen organisation där vi tydliggör i vilka sammanhang som ett medlemskap är avgörande för att få delta (se ovan). I övrigt bör hela vår organisations arbete vara öppet för alla att engagera sig i. Socialdemokratin och den sociala ekonomin Samhället förändras. Som exempel kan nämnas den sociala ekonomin med sin allmännytta och medlemsnytta utan vinstsyfte. Den befolkas idag av många olika samhällsentreprenörer. Kooperationen, ekonomiska föreningar och den ideella sektorn har sedan länge varit sätt för människor att organisera sig runt gemensamma och samhälleliga behov. Socialdemokraterna behöver vara en del av samhällsutvecklingen och som statsbärande parti vara med och styra den. Socialdemokratin behöver utveckla sin förmåga att stötta dessa rörelser och individer. Det samhälleliga ansvaret för välfärd och trygghet står inte i motsats till det medmänskliga engagemanget och närvaron i praktiska insatser för att göra samhället och livet bättre. Kommunala och regionala strategier samt särskilda överenskommelser för att främja utvecklingen av social ekonomi/ideell sektor/civilsamhällets organisationer blir allt vanligare. En liknande utveckling av verksamheter inom den sociala ekonomin sker i större delen av Europa och uppmuntras på flera olika sätt av Europeiska Unionen. Denna utveckling ger goda möjligheter att utveckla också en modern nationell folkrörelsepolitik, och behovet av detta är idag stort. Med utgångspunkten att samhället är betydligt större än både den offentliga sektorn och marknaden kan vi stärka demokratin och vidga politikens räckvidd. Inte för att kontrollera utan för att bidra till utveckling. En modern folkrörelsepolitik bör utgå från att den sociala ekonomin spelar en stor roll för demokrati och delaktighet och kan spela en större roll när det gäller välfärdsutveckling och jobbskapande. Slutsatser När den organisation Socialdemokraterna har idag byggdes såg samhället annorlunda ut. Möjligheten att utbyta tankar och idéer förutsatte att man träffades i närheten av bostaden. Medlemmar gick med för att man var missnöjd med orättvisor och ojämlikhet och såg det viktiga i att vara många. Den svenska arbetarrörelsens framgångar under första halvan av 1900-talet är i princip exempellös i sitt slag med organisering, mål, engagemang, idéer och genomförande. Idag ser samhället annorlunda ut men Socialdemokraterna har utan tvekan ännu stor betydelse i svensk och internationell politik. Ojämlikheten består, arbetslösheten biter sig fast och människans lika värde och rätt är inte självklart. Det öppna, demokratiska samhället behöver värnas och omfamnas varje dag. Socialdemokraterna ska vara det parti som ständigt är motståndare till allt som hotar vårt öppna, demokratiska samhälle. Socialdemokraterna ska vara det parti som ständigt driver frågor som ökar jämlikheten och främjar rätten till arbete och utbildning för alla. Socialdemokraterna behöver synas och mötas i moderna miljöer. Socialdemokraterna behöver ge möjlighet till engagemang både efter geografi och efter intresse. Den som står utanför och tittar in på Socialdemokraterna ska se ett myller av diskussioner och aktiviteter samt en öppenhet som lockar till engagemang oavsett om det sker i fysiska miljöer eller på internet. För att utveckla Socialdemokraterna behövs nya influenser, nya medlemmar och en organisation som är anpassad för hur samhället ser ut idag. Partikongressen föreslås besluta: A33:1 att ett utvecklingsprogram för Socialdemokraternas organisation tas fram med öppenhet, tillgänglighet, aktivitet och beslutsprocesser i fokus A33:2 att partidistriktens ansvar för verksamhet i arbetarekommuner med obefintlig verksamhet och medlemsvärvning tydliggörs A33:3 att stadgeförändringar görs för att möjliggöra för andra organisationsformer än geografiska upptagningsområden att vara nomineringsorgan och förslagsställare i partiets demokratiska beslutsprocess. Medlemskap i arbetarekommun ska vara en förutsättning A33:4 att ett folkrörelsepolitiskt program tas fram för att tydliggöra partiets syn på folkrörelsernas viktiga roll i samhället samt hur man kan stödja den framtida utvecklingen Örebro läns partidistrikt beslöt att anta motionen som sin egen. Socialdemokraterna är en folkrörelse såväl i vår kritik mot olika missförhållanden och ojämlikhet i Sverige och världen som i vårt arbetssätt att i praktisk handling samla människor för att organisera insatser och det politiska arbetet. Socialdemokraterna har alltid sett värdet av att stå på två ben, det parlamentariska, för att kunna förändra samhällets styrning med målet om jämlikhet och lika rättigheter, samt folkrörelsebenet, för att ständigt vara kritiska och vara en folklig rörelse. De stora förändringarna sker inte i demonstrationstågen, de sker med hjälp av politiska beslut. Under 2014 års valrörelse kunde vi se hur många sökte sig till vårt parti för att söka sammanhang och bidra till samhällsförändring. Hur behåller vi de mångas engagemang över tid, hur får vi fler att vilja aktivera sig och hur blir vi som parti betydelsefulla att vilja lägga sin kraft och tid på? Den spännande och betydelsefulla mötesplatsen Socialdemokratin behöver utveckla sin förmåga att vara spännande och betydelsefull som mötesplats på alla nivåer. Vår övertygelse är att människors vilja till engagemang avgörs av om former och innehåll är påverkbart och inte förutbestämt av andra, att man får en aktiv roll utifrån sina förutsättningar och inte bara passivt deltagande. Ett innovationsråd lett av statsministern fyller sin viktiga funktion som mötesplats liksom ett innovationsråd i den lokala s-organisationen där ortens lokala innovatörer, forskare och produktionsutvecklare samlas. Tänk att uppnå den rollen som folkrörelse att ingen vill missa månadens lokala nätverksmöte i partiet för att alla andra är där. Partiet måste spela roll i människors vardag och uppfattas som ett viktigt redskap i detta för att få en betydelse och mening på alla nivåer. Vår roll i samhället och en rörelse bland folket Socialdemokratin har en speciell roll som folkrörelse i den meningen att vi är ett politiskt parti men även att vi inte är en ”enfrågerörelse”. Många väljer idag att aktivera sig i organisationer som främst arbetar med ett sakområde som miljö, barns rätt, kvinnors rättigheter osv. Detta är bra och vi behöver bättre möta denna vilja engagera sig och utveckla nätverk och sakpolitiska intressegrupper. Idag är också sociala medier och interaktivt deltagande i Communitys ett enkelt och snabbt sätt för många att engagera sig. Vårt parti har de senaste valrörelserna varit ledande i kampanj och opinionsbildning på nätet. Det är nu dags att bygga upp en struktur för hur medlemskap och engagemang över tid kan ske digitalt via webbaserade föreningar etc. Dagens s-föreningsstruktur kan i vissa delar verka begränsande för denna typ av engagemang och utveckling. Därför behöver en översyn av ske för att få en bredare syn på begreppet ”grundorganisation”. Därtill bör partidistriktens roll förtydligas vad gäller ansvaret för att en fungerande organisation finns tillgänglig för alla som vill engagera sig. Idag finns arbetarekommuner som inte förmår kanalisera intresset hos engagerade medborgare trots att de har det stadgemässiga ansvaret för detta. Vårt parti behöver också hitta sin folkrörelseroll ibland och tillsammans med andra folkrörelser och organisationer. Vi har en unik styrka i vår organisatoriska kraft att mobilisera människor, inte minst i anslutning till valrörelser. Tyvärr finns vi inte där med samma förmåga i alla de sammanhang vi skulle behöva och vi ses inte som en naturlig samarbetspartner för att kanalisera nya lösningar. Socialdemokratin behöver utveckla förmågan att ta initiativ till samarbete med organisationer och folkrörelser på alla nivåer. För att åstadkomma detta måste vi bevisa för andra organisationer i praktisk handling att vi vill vara med och samarbeta, inte bara samtala. Vi måste ta initiativ till samarbeten och stötta initiativ som kommer från andra folkrörelser. Våra medlemmar är många gånger också aktiva i andra organisationer och hamnar ibland i tidsmässiga prioriteringar. Vi talar ofta om att uppmuntra annat engagemang men vi behöver bli bättre på att kanalisera dessa medlemmars roll som budbärare och kontaktskapare mellan vår och andra folkrörelser. Den lyssnande, öppna och tydliga socialdemokratin För att bli en modern folkrörelse för framtiden, som aktivt söker samarbete med andra folkrörelser och kanaliserar initiativ och idéer, som stöttar samhällsförändrare och entreprenörer måste vårt parti ställa sig några frågor: - Vad diskuteras? - Hur organiseras möten och aktiviteter? - Vilka attraheras av Socialdemokraterna och varför? - Hur bedrivs det politiska arbetet? Att lyssna och inte bara höra: Till skillnad från att höra vad någon säger bygger lyssnandet också på förmågan att lära sig, reflektera och en trolig effekt bör också bli att kunna ompröva. Vill vi skapa betydelse för människor och bli attraktiva samarbetspartners måste vi också låta oss påverkas. Då behöver vi fundera på vad vi har för fokus i de diskussioner vi för och bjuder in till. Låter vi nya människor ta plats och lyfta de ämnen som de anser spännande och utmanande eller pratar vi bara om att vi borde göra det? Om vi vill skapa en plattform för lyssnande och utvecklande kan vi inte förvänta oss att människor ska vänta lång tid för att detta förverkligas. Att vara öppna och inte bara inbjudande Vi måste skapa strukturer för och tillsammans med de som ännu inte är medlemmar, inte bara för de vi redan är. En organisation som i alla nivåer förmår driva frågor mot orättvisor, ojämlikhet och diskriminering. Den tydliga socialdemokratin som lockar Som parti och folkrörelse kan vi tidvis blanda ihop studiecirkels utforskande och demokratiska lärande med tydlighet i den politiska sakdebatten. Människor vill ha tydlighet i vad ett parti tycker i sin framtidsvision av samhället och hur man ställer sig i sakpolitiska frågor. Då är man beredd att delta i kampen för detta och kanske på sikt bli medlem. Ett otydligt parti leder omvänt till identitetslöshet och betydelselöshet. Värdet av att vara medlem behöver vara tydligt. Medlemmens möjlighet att vara aktiv ska inte vara beroende av hur den lokala partiorganisationen fungerar. Socialdemokraterna ska kunna erbjuda ett ”smörgåsbord” av aktiviteter för att tillgodose medlemmars olika intressen. Medlemskapets värde ligger i att i den demokratiska strukturen ha formell makt att fatta avgörande beslut om politikens inriktning och vilka som bäst kan företräda den i valda organ. Socialdemokraternas politik mot ojämlika villkor lockar idag både till medlemskap och vilja att stödja detta i praktisk handling. Det som vi ibland kallar supporterskap måste vi hitta former för att ta tillvara. Att ge av sin tid och sitt engagemang är något som bygger på en ensidig individuell fri vilja utan förpliktelser att stanna kvar och ”ställa upp” för partiet. Det är därför avgörande att vår folkrörelse skapar en starkt öppen organisation där vi tydliggör i vilka sammanhang som ett medlemskap är avgörande för att få delta (se ovan). I övrigt bör hela vår organisations arbete vara öppet för alla att engagera sig i. Socialdemokratin och den sociala ekonomin Samhället förändras. Som exempel kan nämnas den sociala ekonomin med sin allmännytta och medlemsnytta utan vinstsyfte. Den befolkas idag av många olika samhällsentreprenörer. Kooperationen, ekonomiska föreningar och den ideella sektorn har sedan länge varit sätt för människor att organisera sig runt gemensamma och samhälleliga behov. Socialdemokraterna behöver vara en del av samhällsutvecklingen och som statsbärande parti vara med och styra den. Socialdemokratin behöver utveckla sin förmåga att stötta dessa rörelser och individer. Det samhälleliga ansvaret för välfärd och trygghet står inte i motsats till det medmänskliga engagemanget och närvaron i praktiska insatser för att göra samhället och livet bättre. Kommunala och regionala strategier samt särskilda överenskommelser för att främja utvecklingen av social ekonomi/ideell sektor/civilsamhällets organisationer blir allt vanligare. En liknande utveckling av verksamheter inom den sociala ekonomin sker i större delen av Europa och uppmuntras på flera olika sätt av Europeiska Unionen. Denna utveckling ger goda möjligheter att utveckla också en modern nationell folkrörelsepolitik, och behovet av detta är idag stort. Med utgångspunkten att samhället är betydligt större än både den offentliga sektorn och marknaden kan vi stärka demokratin och vidga politikens räckvidd. Inte för att kontrollera utan för att bidra till utveckling. En modern folkrörelsepolitik bör utgå från att den sociala ekonomin spelar en stor roll för demokrati och delaktighet och kan spela en större roll när det gäller välfärdsutveckling och jobbskapande. Slutsatser När den organisation Socialdemokraterna har idag byggdes såg samhället annorlunda ut. Möjligheten att utbyta tankar och idéer förutsatte att man träffades i närheten av bostaden. Medlemmar gick med för att man var missnöjd med orättvisor och ojämlikhet och såg det viktiga i att vara många. Den svenska arbetarrörelsens framgångar under första halvan av 1900-talet är i princip exempellös i sitt slag med organisering, mål, engagemang, idéer och genomförande. Idag ser samhället annorlunda ut men Socialdemokraterna har utan tvekan ännu stor betydelse i svensk och internationell politik. Ojämlikheten består, arbetslösheten biter sig fast och människans lika värde och rätt är inte självklart. Det öppna, demokratiska samhället behöver värnas och omfamnas varje dag. Socialdemokraterna ska vara det parti som ständigt är motståndare till allt som hotar vårt öppna, demokratiska samhälle. Socialdemokraterna ska vara det parti som ständigt driver frågor som ökar jämlikheten och främjar rätten till arbete och utbildning för alla. Socialdemokraterna behöver synas och mötas i moderna miljöer. Socialdemokraterna behöver ge möjlighet till engagemang både efter geografi och efter intresse. Den som står utanför och tittar in på Socialdemokraterna ska se ett myller av diskussioner och aktiviteter samt en öppenhet som lockar till engagemang oavsett om det sker i fysiska miljöer eller på internet. För att utveckla Socialdemokraterna behövs nya influenser, nya medlemmar och en organisation som är anpassad för hur samhället ser ut idag. Partikongressen föreslås besluta: A34:1 att en genomlysning av organisationen avseende lokalt medlemskap, medlemsutveckling och tillgänglighet görs A34:2 att ett utvecklingsprogram för Socialdemokraternas organisation tas fram med öppenhet, tillgänglighet, aktivitet och beslutsprocesser i fokus A34:3 att partidistriktens ansvar för verksamhet i arbetarekommuner med obefintlig verksamhet och medlemsvärvning tydliggörs A34:4 att stadgeförändringar görs för att möjliggöra för andra organisationsformer än geografiska upptagningsområden att vara nomineringsorgan och förslagsställare i partiets demokratiska beslutsprocess. Medlemskap i arbetarekommun ska vara en förutsättning A34:5 att ett folkrörelsepolitiskt program tas fram för att tydliggöra partiets syn på folkrörelsernas viktiga roll i samhället samt hur man kan stödja den framtida utvecklingen Stockholms läns partidistrikt beslöt att anta motionen som sin egen. Vi ska skapa ett öppet och modernt folkrörelseparti som sätter organisationsutveckling och samhällsförändring högst på dagordningen. Det krävs för att möta dagens och morgondagens politiska utmaningar. I den här motionen lyfter Stockholms arbetarekommun några särskilt viktiga områden som vi tror lägger grunden för att utveckla framtidens folkrörelse. Vi vill utveckla partiet och formerna för att sänka trösklar och uppmuntra människor att ta uppdrag och vara ledare i vårt parti. Vi vill förtydliga organisationen och våra arbetsformer för att göra partiet mer relevant för vår tid. Vi vill skapa ett klimat i vårt parti som lockar fler att komma med som medlemmar. En avgörande fråga är att växa och locka fler människor till politiskt engagemang. Utveckla partiorganisationen Många tar steget och fångas upp i ett engagemang som tar sin utgångspunkt i en ”sakfråga”. Detta är positivt och bör uppmuntras. Vi tror att det finns mycket att göra genom att se över möjligheten för nätverk över geografiska gränser och skapa strukturer för engagemang över internet. Det är viktigt att poängtera att engagemanget måste kopplas till demokratiska spelregler och möjlighet till inflytande. Vi vill därför uppdra till partistyrelsen att se över möjligheten att vara aktiv oberoende av geografiska gränser men också digitalt och återkomma med en eventuell stadgeförändring som gör det enklare än idag och som säkrar den demokratiska processen. Öka medlemmarnas möjlighet att jobba politiskt. I kriskommissionen från 2010 fanns ett antal förslag för att utveckla organisationen. Några har genomförts och andra har inte prövats ännu. Ett sätt att öka betydelsen av partipolitiskt engagemang är att förtydliga beslutsprocesser och möjlighet till inflytande för den enskilde. Politikutvecklingen måste ske i folkrörelsen och inte vid våra kanslier. Vi vill särskilt lyfta tanken om att utveckla former där medlemmar ges möjlighet att lägga förslag till beslutande organ. Detta kan minska “avståndet” mellan organisation och politiskt förtroendevald. Förslagen ska skyndsamt återkopplas och redovisas. Socialdemokratin är en representativ demokrati som bygger på att vi utser våra representanter till olika uppdrag. För att samla och engagera människor i olika delar av livet eller kring olika frågor har sidoorganisationerna spelat en avgörande och viktig roll. HBT-Socialdemokrater Sverige är en ny nationell organisation (2008) men har funnits och arbetat sedan slutet av 1980-talet. Kampen för alla människors lika värde är viktig och HBT-Socialdemokrater Sveriges arbete har betytt oerhört mycket för den utveckling vi sett i Sverige och politiken i stort. Vi menar att det är dags att erkänna förbundets roll och bekräfta detta genom att ge förbundet samma officiella status som övriga sidoorganisationer genom att justera i stadgarna. Men samtidigt som vi är redo att öka antalet sidoorganisationer och därmed låta partistyrelse och verkställande utskott växa vill vi att kongressen uppdrar till partistyrelsen att lägga fram ett långsiktigt förslag som förtydligar om storlek och uppgift för våra beslutsorgan för att dessa ska kunna fungera på ett bra sätt. Folkrörelsen har flera betydelser. En viktig del är att fostra nya politiskt förtroendevalda och fler ledare. En annan är att driva och utveckla vår politik och vinna val. En tredje uppgift att utveckla normer och värderingar som kan vara en del av vårt samhällsförändrande arbete. Vi menar att en modern rörelse måste föregå med gott exempel. Vi föreslår att partistyrelsen utvecklar en miljöoch klimatpolicy för att som folkrörelse ta oss an vår tids stora frågor. Vi menar också att det är dags för partiorganisationen att ta ett beslut om att införa en klimat- och hållbarhetspolicy för all vår interna verksamhet. Genom att ta ansvar i vår organisation kan vi göra samhällsförändring och utveckla normer och värderingar. Den facklig-politiska samverkan måste stärkas och utvecklas. Detta är viktigt för vårt parti ur flera perspektiv. För kampanjverksamheten är närvaron av politiskt skolade fackliga företrädare på arbetsplatserna avgörande för möjligheten till goda politiska samtal i människors vardag. Vårt parti behöver också den förankring i arbetarklassen som relationen till fackföreningsrörelsen ger. Vi behöver denna relation för att fullt ut förstå arbetarklassens arbets- och livssituation och de diskussioner som förs bland medlemmarna. Utan en stark facklig-politisk samverkan - inget arbetareparti. Fler LO-medlemmar måste bli medlemmar i vårt parti. Ska vi behålla vår ställning som företrädare för ett brett löntagarkollektiv så behöver vi samtidigt utveckla vår relation till tjänstemännens och akademikernas fackliga organisationer. Vi tror att det är möjligt att, med full respekt för den politiska obundenhet som dessa förbund beslutat om, utveckla en givande relation till tjänstemannarörelsen. Ett sätt är att starta fler socialdemokratiska arbetsplatsklubbar på dessa arbetsplatser och s-föreningar och inom de branscher och yrkesgrupper som tjänstemanna- och akademikerförbunden organiserar. Många medlemmar söker sig till vårt parti, men alltför många lämnar det också, inte sällan efter kort tid. Det grundar sig i tusen och en orsak, men vi är övertygade om att fler skulle välja att stanna kvar om vi utvecklade våra arbetssätt och rutiner för att möta nya medlemmar och prata med dem som är på väg ut. Fackföreningsrörelsen har utvecklat effektiva rutiner och strukturer för att kontakta alla medlemmar som är på väg att lämna, och vi skulle kunna lära mycket av dessa. Vi har helt enkelt inte råd att förlora så många medlemmar som en gång tagit steget och sökt sig till oss. Vinna val och ”slaget om framtiden” Förtroendet för vår politik bygger vi inte vid valrörelserna. Detta förtroende skapas genom långsiktigt arbete och handlar om att påverka människors uppfattningar och drömmar om framtiden. Socialdemokratin måste ta upp kampen om framtidens politiska projekt och lösningar. Utöver detta måste nya nätverk med tankesmedjor, kontakter med forskare och kulturpersoner utvecklas där arenor och plattformar för idéutveckling kan skapas. Engagemang ser olika ut för olika människor. Men många som söker sig till vårt parti har ofta upplevt en orättvisa eller sett saker i vardagen som upprör. Engagemanget tar sin utgångspunkt i politiska orättvisor och sakfrågor. Därför behöver partiet utveckla såväl engagemangsformer, mötesformer, politikutveckling som medlemsvärvning. Socialdemokratin måste förknippas med en vilja till samhällsförändring och möjlighet att driva frågor. Vid valkampanjen 2014 gjordes ett fantastiskt fotarbete i hela organisationen och ny teknik användes för att mobilisera och engagera. Att koppla engagemang och låta det kanaliseras genom politiken är viktigt och avgörande för att utveckla partiorganisationen. Därför måste politik och organisation hålla samman. Den organisationsutveckling (metoder/teknik) som sker i och med våra kampanjer och våra valrörelser kan utvecklas och användas mer långsiktigt. Idag är det för stor skillnad mellan kampanj- och folkrörelseorganisation. Utveckla våra förtroendevalda och ledare Att vara ledare i en organisation är svårt. Att leda och utveckla våra politiska församlingar ställer höga krav. En folkrörelse som gör anspråk på att utveckla landet och vara relevant framåt bygger på vilja, erfarenhet och kompetens. Vi ser ett stort behov av att partiet centralt tar ett större ansvar för att utveckla våra politiskt förtroendevalda. Ofta sker en stor del av kompetensutvecklingen för den här gruppen inom ramen för det parlamentariska systemet. Det är inte oviktigt men vi tror att det framåt krävs möjligheter för våra politiska företrädare att utvecklas som socialdemokratiska politiska företrädare. Detta kan ske genom nationella nätverk och utbildningsinsatser. Partiet är mer än att sköta förvaltningen och det politiska arbetet i våra parlament. Vi vill se en stor satsning för att öka intresset och viljan att ta ledaruppdrag i folkrörelsen. En modern rörelse måste också lyckas med att ta hand om medlemmar och förtroendevaldas kompentenser. Vi vill föreslå att partiet utvecklar strukturer för matchning av uppdrag och kompetenser bland medlemmar och förtroendevalda. Att känna sig behövd är en viktig fråga för att stärka engagemang. Socialdemokratin är formad ur 1800-talets industrisamhälle. Genom vår historia har samhället förändrats. Befolkningen och klassmönster ser annorlunda ut. Vi menar att en framtidsfråga för hela arbetarrörelsen är att diskutera och förstå vikten av att spegla hela samhällets befolkning. Liksom att varannan herrarnas har styrt våra processer under lång tid ska också andra gruppers underrepresentation i våra parlament lyftas fram i rekryteringsprocesserna. Politik handlar om förtroende och ett sätt att skapa förtroenden är att fler känner igen sig i våra politiska företrädare, i våra medlemmar och i partiets ledare. Vi menar att en nationell policy för att utveckla ledarskap och valda till förtroendevalda ska tas fram. Den ska innehålla riktlinjer för rekrytering, generationsväxling och vi tror att det krävs tydliga principer för hur länge varje enskild person ska få inneha visst förtroendeuppdrag. Stärk studiernas och studieledarens roll Flera partidistrikt arbetar idag aktivt med studier som en viktig del i utvecklingsarbetet. Partistyrelsen har aktivt arbetat med frågorna och partistyrelsen har beslutat om en ny studieplan. Detta är glädjande. Vi är övertygade om att studierna är en av våra viktigaste nycklar för att skapa framtidens folkrörelse. Studier skapar gemenskap, bildning och utveckling. Vi föreslår att stadgarna justeras så att varje organisationsled ska utse en studieledare samt lyfta in eller adjungera studieledaren i AU/VU. Detta menar vi kan stärka studiernas strategiska position. Studier ska omfatta såväl framtidens ledarskap som socialdemokratins idé- och organisationsutveckling. Sist bör studiearbetet utvecklas så lokalt som möjligt. Stort fokus bör läggas på att jobba tätt med grundorganisationerna för att motivera och stärka ledet att jobba framgångsrikt med studiearbetet. Utveckla arbetet med ABF som bollplank över hela organisationen. Och se till så att modern kommunikationsteknik används för att tillgängliggöra möjligheterna till studier när det passar människor. Genom att öka utbudet digitalt kan vi låta fler ta del av våra interna utbildningar och genom detta skapa nätverk och möjlighet för kunskapsinhämtning när det passar medlemmen. Idag sker mycket av studie- och mötesverksamheten utifrån de redan aktiva och organisationens villkor. Troligtvis kan vi vinna mycket engagemang genom att bredda synen på när och hur ett engagemang ska och kan se ut. Partikongressen föreslås besluta: A35:1 att beslutar om en strategi för att utveckla folkrörelsepartiet Socialdemokraterna under kongressperioderna A35:2 att uppdra åt partistyrelsen att ta fram en strategi för att öka engagemang, interndemokrati och drivkrafter för fler att komma med, stanna och vilja utvecklas i partiarbetet samt beslutar om aktiviteter för att genomföra strategin A35:3 att fastställer ett medlemsvärvarmål för varje kongressperiod A35:4 att uppdra partistyrelsen att se över möjligheten att vara aktiv över geografiska gränser och digital och återkomma med en eventuell stadgeförändring som gör det enklare än idag och som säkrar den demokratiska processen A35:5 att uppdra partistyrelsen att utveckla möjligheterna att vara digitalt engagerad partimedlem utan att begränsa den demokratiska processen A35:6 att medlemmen ska regelbundet kunna lämna medlemsförslag till beslutande organ med korta svarstider för återkoppling A35:7 att HBT-Socialdemokrater Sverige ska ges samma status som övriga sidoorganisationer och stadgarna justeras A35:8 att kongressen uppdrar till partistyrelsen att lägga fram ett långsiktigt förslag som förtydligar om storlek och uppgift för våra beslutsorgan A35:9 att uppdra till partistyrelsen att ta fram en klimat- & hållbarhetspolicy som kan implementeras i hela partiet A35:10 att uppdra till partistyrelsen att återkomma med förslag på hur den facklig-politiska samverkan med LO och LO-förbunden ska kunna utvecklas och stärkas i enlighet med motionen A35:11 att uppdra till partistyrelsen att återkomma med förslag på hur partiets relation med fackförbund inom TCO och SACO ska kunna utvecklas A35:12 att uppdra åt partistyrelsen att utveckla medlemskapet och följa upp medlemmar som är på väg att lämna oss A35:13 att satsa på idéutveckling genom att formulera öppna frågor och ge utrymme för dialog A35:14 att satsa på långsiktigt opinionsbildande arbete och prioritera resurser till detta genom bland annat progressiva nätverk, tankesmedjor, tidskrifter och andra forum för idépolitik A35:15 att satsningar på teknik och organisationsutveckling i och med valrörelser ska inarbetas i ordinarie organisationsstruktur och kunna användas lokalt A35:16 att skapa strukturer för att matcha personer mot lediga uppdrag och kompetenshöja företrädare med uppdrag A35:17 att ta fram en nationell policy för hur vi i partiet väljer och utser våra företrädare och skapa en organisation vilken är mer representativ för befolkningen A35:18 att satsa på utvecklingsarbetet av våra politiskt förtroendevalda A35:19 att låt kongressen besluta om en organisationsplan för att tydligare peka ut arbetarkommunernas roll i studiearbetet samt uppdra varje arbetarkommun att ta fram och fastställa en egen organisationsplan A35:20 att justera stadgarna och besluta att varje organisationsled ska utse en studieledare A35:21 att slå fast ett mål om att öka antalet politiska studiecirklar i grundorganisationerna Stockholms partidistrikt Stockholms partidistrikt beslöt att anta motionen som sin egen. Under de senaste 15 – 20 åren har vårt Socialdemokratiska parti tappat många medlemmar och flera socialdemokratiska grundorganisationer har lagt ned sin verksamhet. Det har skett i hela vårt land. Vi har också sett att socialdemokraterna fått ett minskat stöd vid de allmänna valen. Det är förstås inte bara den lokala organisationens tillkortakommanden som det enbart berott på utan det handlar självfallet om hur de politiska budskapen utformas av vårt parti. Frågan är; -Kan vi genom en bättre organisation av vårt parti få bättre kontakter med väljarna och kan vi också få fler som vill bli medlemmar i vårt parti. Det tillstånd som nu råder är vi inte nöjda med så därför vill jag initiera förslag som jag nu kommer att presentera. Förslagen ska självfallet beredas, bearbetas och diskuteras under en processtid innan ett genomförande kan ske. Målet är att vi skall bli fler medlemmar i vårt parti, få fler verksamheter och en bättre och modernare organisation ute i våra kommuner, partidistrikt, alltså i hela vårt parti. Mitt förslag grundar sig på att vi även i fortsättningen ska vara ett levande folkrörelseparti med stark förankring i människornas vardag där vi erbjuder medborgarna möjligheter att delta i samhällsbygget, men att också erbjuda möjlighet till engagemang och gemenskap. Det innebär inte att vi därför tror att, metoderna och arbetsformerna, kan vara detsamma som de alltid har varit. Vi kan inte fortsätta att driva verksamhet på ett inåtvänt sätt bara för att vi alltid gjort det. Tvärtom måste vi ompröva och förnya verksamheter och arbetsformer. Vi måste målmedvetet och ständigt pröva ny teknik så effektivast som möjligt. För att bli bättre på att kommunicera med medborgare och medlemmar. Internet med facebook, instagram, tvitter, mailkontakter och SMS och andra tekniska möjligheter är till nytta för alla. Ska vi kunna vara ett modernt folkrörelseparti krävs det att vi arbetar på ett modernt sätt. Däremot har jag inte sagt att allt det som vi gör förutom detta är fel. Det som fungerar bra och är väl beprövat ska vi naturligtvis fortsätta med. Verksamhet och organisation. Jag vill även särskilt framhålla det lustfulla i verksamheterna. Det ska kännas trivsamt och finnas en kamratlig anda när vi har våra aktiviteter. Vi bör alltid skapa ett gynnsamt klimat så man riktigt längtar till partiets olika träffar. Att se över organisationsstrukturen för våra Socialdemokratiska föreningar dess roll och uppgifter och hur geografiska föreningsområden skall se ut bör vara en första del i en inventeringsinsats. Mitt förslag är att partistyrelsen uppmanar partidistrikt och arbetarekommuner att inrätta organisations- och utvecklingslag som i det första skeendet får inventeringsuppgifter för att därigenom få ett underlag över hur organisationsstrukturen ser ut och hur organisationen mår. Dessa inventeringsresultat kan då bilda underlag för att inrätta S-lag på orter inom ett Sföreningsområde. Det kan vara ett sätt där vi kan sprida vår politik ytterligare för att komma närmare människorna i deras vardag. Detta skall självklart ske tillsammans med arbetarekommunerna och S-föreningarna. Idén är lite hämtad från ”bya-lagen” som finns på ett flertal orter i vårt land. Jag har också funderat över idrottsrörelsen som kan ha en stor idrottsförening. Den har också ett antal sektioner med olika sorters idrottsutövning. Ett exempel är Kramforsalliansen med sektioner inom Ishockey, Slalom, Skidor, Tennis, fotboll, gymnastik, handboll m.m. Det leds av en huvudförening, en allians med en lagledning (Styrelse) och en lagledare (Ordförande). Jag föreslår att vi provar med att organisera oss på ett liknande sätt. Ett införande av ett ”S- lag” kan vara en mix av detta. Exempel på en pedagogisk arbetsmetod. – Möjlighetsmodellen. För att genomföra detta kan vi ex. arbeta på följande sätt: Vi skulle kunna använda oss av en möjlighetsmodell för att skapa framtidsbilder. En möjlighetsmodell startar i framtiden och går sedan tillbaka till nuet år för år. På det sättet kan man frigöra skapande- och kreativitetskraften. (Det är bråttom!) En utgångspunkt kan vara; ”Så här ska vi ha det om tre, fem eller tio år.” Man sätter upp ett mål för framtiden, förflyttar sig till framtiden där målet redan var uppnått, sedan går man tillbaka i tiden mot nuet år för år. Följande frågor kan användas: Vilka etappmål och delmål har vi? Vad? -och varför just det? Hur nådde vi dem? -och varför just då? Var gjorde vi vad? -och varför just där? När gjorde vi vad? -och varför just då? Vem gjorde vad? Och varför just den? Man kan starta ett arbete utifrån de sk. ”didaktiska frågorna” Vad, Hur, Var, När och Vem? Slutresultatet kan vara att starta ett projekt i en viktig fråga i kommunen och att få fler aktiva. Efter detta så upprättas en projektplan med Mål, Tidsaxel med Strategi; Vad ska hända? När ska det hända? Vem som gör det och Vad det kostar? – Och, vad händer sedan? Sammanfattning: Rollen för S-föreningarna: Beslutar kongressen att genomföra en organisation enligt mitt resonemang och förslag när det gäller organisations- och utvecklingsförändring inom vårt parti så kan det leda till att nuvarande föreningsområden kan förändras och på en del håll få en annan geografisk omfattning. På mindre orter kan naturligtvis fungerande S-föreningar fortsätta som tidigare om dessa fungerar bra och inte inrätta några S-lag. En del av representationen i S-föreningarnas styrelser skulle kunna innehålla S-lagens lagledare eller någon annan i lagledningen. Representationen till arbetarekommunernas representantskap bör utgå från föreningarnas medlemsantal. Förmodligen måste då representantskapstegarna omarbetas. Jag anser att medlemskapet fortfarande skall vara i S-föreningen men att det mesta av verksamheterna skall utformas ute i de olika orterna av de socialdemokratiska lagen. Min förhoppning är att utveckla lokala kontakter och komma närmare lokalbefolkningen för att få en bättre dialog. Min förhoppning är också att kunna utveckla en bredare valrörelse där det socialdemokratiska utbudet och våra kommunikativa metoder skulle kunna förbättras? Uppgifterna för S-föreningarna blir då också att försöka att hålla igång ”de nya” socialdemokratiska S-lagen som införts på ett förhoppningsvis flertal orter inom det befintliga Sföreningsområdet. S-lagen kan hålla på med olika verksamheter både kortsiktiga som långsiktiga men att i första hand försöka att fånga upp de aktuella lokala frågorna. Ett S-lag skall också kunna vara intresseinriktade och fånga upp och kunna syssla med ex. kulturfrågor, internationella frågor, lokala utvecklingsfrågor på orten eller andra intressen. I dessa S-lag skulle också studiecirkeln kunna ha en betydande pedagogisk roll. Frågan är; Törs vi lyfta blicken och törs vi pröva en ny organisationsmodell för att vårt parti på ett bättre och effektivare sätt skall kunna möta framtidens utmaningar? Frågan är också; Törs vi fortsätta med att många sitter still och ser på hur den politiska organisationen och verksamheten fortsätter att minska? Detta motionsförslag som jag har presenterat skall ses som ett underlag för att utveckla socialdemokraternas organisation och verksamhet främst på det lokala planet. Remissmaterial: Det är självklart, och också möjligt att göra en del omarbetningar i mitt förslag men min grundton bör gälla. Det borde också utarbetas ett remissmaterial i likhet med rådslaget om ”PIA”, Partiets inre arbete. Då bör konkreta frågeställningar tillföras materialet. Efter remissrundan kan det då beslutas om hur vi går vidare. Partikongressen föreslås besluta: A36:1 att partistyrelsen utreder möjligheten att inrätta Organisations- och utvecklingslag bestående av en representant från varje arbetarekommun samt en lagledare utsedd av partidistriktet med syfte att ta fram en ny organisationsplan för partiets grundorganisationer A36:2 att partistyrelsen utformar uppdragets innehåll som bl.a. kan innehålla följande: I samarbete med partidistriktens arbetarekommuner inventera organisation och verksamhet samt det strukturella tillståndet som råder för de socialdemokratiska grundorganisationerna. Utifrån inventeringens resultat upprätta förslag på ev. förändringar i organisationsstrukturen A36:3 att detta förslag utgår från ett strategiskt upplagt förändringsarbete A36:4 att de socialdemokratiska föreningarna som har låg verksamhet eller där S-föreningarna omfattas av stora geografiska områden föreslås att ett nytt organisationsled tillskapas. ”S-laget.” (eller ett annat bra ord som vi förstår innebörden av). Denna form skulle således inte behöva funktioner som ordförande eller kassör utan sådana poster skulle också fortsättningsvis utgöras som uppdrag i S-föreningarna.” A36:5 att partistyrelsen utarbetar ett rådslagsmaterial med utgångspunkt från min motions innehåll och som får en skyndsam behandling i våra organisationsled i partiorganisationen A36:6 att kongressen antager motionen Kenneth Westin Norrs sköns s-förening Sundsvalls arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. Hur stöttar vårt partikamrater som inte kan engagera sig fullt ut men ändå vill ge allt de har för partiet? En av orsakerna till att människor med funktionsnedsättningar eller andra upplevda utanförskap inte engagerar sig i politiken, kan vara att de känner sig exkluderade. Idag finns det många alternativa sätt att involvera personer genom vårt högt utvecklade teknologiska samhälle. En politiker ska inte alltid behöva vara fysiskt närvarande för att vara aktiv i politiken! Hen finns med trots att personen ibland inte syns! Det förekommer att medlemmar utestängs både från diskussioner och beslut p.g.a att de inte kunnat vara med på ett partimöte av någon anledning. Man missar nomineringsförfaranden och tillgång till förtroendeuppdrag. Om personen trots allt får ett förtroendeuppdrag, tvingas man i några organisationer (enligt en enkel undersökning), skriva på någon form av kontrakt där man försäkrar att man ska vara aktiv på möten och andra evenemang. Man ska alltid vara närvarande eller ha en hög närvaro och vara tillgänglig för partiet. Vem som helst förstår (eller?) att dessa förbindelser utestänger en mängd kompetenta personer som vill påverka och förbättra samhället. Personerna vill inget hellre än att vara med i sitt partiarbete, men av olika skäl fungerar de inte fullt ut p.g.a. olika funktions-tillstånd. Det går och måste gå att använda tekniken för att göra alla delaktiga så långt det är möjligt. Vi har telefoner, webbkameror, e-post, bloggar etc. Tillgänglighet á 2015, innebär möjlighet att delta utan att vara på en bestämd plats vid en bestämd tid. Detta kan i praktiken innebära att en person deltar i ett styrelsemöte via dator eller telefon. Verktyg för virtuella möten för samtal, dialog och beslut kan prövas och utvecklas inom partiet. ”Alla ska med” och andra hurtiga slagord måste förverkligas, Socialdemokraterna har inte råd att missa en stor grupp av kompetenta medlemmar. Det är dags att öppna framtidens folkrörelse för alla, därför vill vi i Tysslinge S-förening: Partikongressen föreslås besluta: A37:1 att partiet inkluderar alla medlemmar i verksamheten A37:2 att Socialdemokraterna använder all tänkbar teknik för att uppfylla kraven för framtidens folkrörelse för alla Yvonne Nordlund, Tysslinge Socialdemokratiska förening Örebro arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. Vid varje årsmöte i vår S-klubb konstaterar vi två saker: Vår största utgiftspost under året är den månatliga avgiften till banken och vi behöver ha fler medlemmar för att få råd att ha en bra verksamhet. För att få fler medlemmar så är det viktigt att kunna hålla ett lågt pris på medlemskapet. Det ska vara billigt, enkelt och roligt att vara medlem i ett politiskt parti. Medlemsavgiften är den inkomst vi har, men blir den för hög så får vi svårare att värva fler medlemmar. Som det är i dag så betalar fjorton av våra medlemmars årsmedlemskap för vårt bankkonto. Det innebär att vi har ungefär sexton medlemsavgifter kvar att bedriva verksamhet för. Ställer vi upp det så blir det enkelt att se att vi behöver en bättre ekonomisk organisation för att kunna bedriva föreningsverksamhet. Om vi tittar till hur Sverok har gjort så har de valt att teckna ett avtal med Nordea som huvudförening. Varje liten spelförening erbjuds sedan att kostnadsfritt teckna plusgirokonto via Sverok. På så sätt spelar antalet medlemmar i föreningen inte någon roll, för de pengar som kommer in kan gå direkt till verksamhet i stället för banken. Det möjliggör alltså ett billigare medlemskap med full insyn i ekonomin utan månadsavgifter till banken, något som vore till god nytta för varje S-klubb eller S-förening. Jag anser, förutsatt att vi i Socialdemokraterna behåller systemet med lokala S-föreningar och S-klubbar, att vi behöver en liknande avtalsmodell som den Sverok upprättat med Nordea, för medlemmarnas bästa. Partikongressen föreslås besluta: A38:1 att Socialdemokraterna undersöker möjligheten att upprätta huvudavtal med tillämpbar bank i akt och mening att möjliggöra ekonomiska transaktioner utan månatliga kostnader för S-föreningar/S-klubbar A38:2 att i det fall det befinns möjligt att upprätta sådant avtal, vidtar mått och steg för att genomföra avtalet snarast möjligt Michaela Leo Linköpings arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. Vid varje årsmöte i vår S-klubb konstaterar vi två saker: Vår största utgiftspost under året är den månatliga avgiften till banken och vi behöver ha fler medlemmar för att få råd att ha en bra verksamhet. För att få fler medlemmar så är det viktigt att kunna hålla ett lågt pris på medlemskapet. Det ska vara billigt, enkelt och roligt att vara medlem i ett politiskt parti. Medlemsavgiften är den inkomst vi har, men blir den för hög så får vi svårare att värva fler medlemmar. Som det är i dag så betalar fjorton av våra medlemmars årsmedlemskap för vårt bankkonto. Det innebär att vi har ungefär sexton medlemsavgifter kvar att bedriva verksamhet för. Ställer vi upp det så blir det enkelt att se att vi behöver en bättre ekonomisk organisation för att kunna bedriva föreningsverksamhet. Om vi tittar till hur Sverok har gjort så har de valt att teckna ett avtal med Nordea som huvudförening. Varje liten spelförening erbjuds sedan att kostnadsfritt teckna plusgirokonto via Sverok. På så sätt spelar antalet medlemmar i föreningen inte någon roll, för de pengar som kommer in kan gå direkt till verksamhet i stället för banken. Det möjliggör alltså ett billigare medlemskap med full insyn i ekonomin utan månadsavgifter till banken, något som vore till god nytta för varje S-klubb eller S-förening. Jag anser, förutsatt att vi i Socialdemokraterna behåller systemet med lokala S-föreningar och Sklubbar, att vi behöver en liknande avtalsmodell som den Sverok upprättat med Nordea, för medlemmarnas bästa. Partikongressen föreslås besluta: A39:1 att Socialdemokraterna undersöker möjligheten att upprätta huvudavtal med tillämpbar bank i akt och mening att möjliggöra ekonomiska transaktioner utan månatliga kostnader för S-föreningar/S-klubbar A39:2 att i det fall det befinns möjligt att upprätta sådant avtal, vidtar mått och steg för att genomföra avtalet snarast möjligt Michaela Leo Norrköpings arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. Socialdemokraterna är ett feministiskt parti. För oss är det självklart att kvinnor och män ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter i hela samhället. Vårt parti har varit föregångare inom arbetet med jämställdhet mellan könen och med åldersblandade listor i allmänna val. Mycket bra har åstadkommits och vår förda politik har påverkat samhällets utveckling åt rätt håll. Vårt parti har dock en bit kvar att gå tills vi kan kalla oss en jämställd folkrörelse. Fortfarande kvarstår problem med sned könsfördelning och könskränkande beteende. Det händer att kvinnor tvingas utforma särskilda strategier i det partiinterna arbetet för att undvika sexism. Så kan vi inte ha det. Ytterst blir det en trovärdighetsfråga. Partistyrelsens centrala medlemsundersökningar bekräftar detta: • En av fyra medlemmar säger att de har blivit behandlade på ett dåligt sätt i verksamheten någon gång, oftast på grund av sina åsikter. • Fyra av tio medlemmar inte är nöjda med sitt medlemskap. Våra stadgar behöver också ses över för möjliggöra jämställdhet i partiets olika interna forum. Ett exempel där det brister idag är ombudsval till partikongress. Idag är det inte möjligt att låta medlemmarna välja en man och en kvinna från en valkrets och att distriktet kan sätta samman en jämställd representation baserat på medlemmarnas val. Medlemsdemokrati måste vara möjligt att förena med jämställdhet i en folkrörelse som vår. Partikongressen föreslås besluta: A40:1 att handlingsplaner tas fram i samtliga partidistrikt som stöd för arbetarekommunernas arbete med jämställdhetsfrågor. Handlingsplanen ska vara brett förankrad i respektive län och innehålla åtgärder som respektive distrikt behöver jobba med för att Socialdemokraterna ska bli en framtidsinriktad och jämställd folkrörelse A40:2 att partistyrelsen får i uppdrag att se över stadgarna för att möjliggöra jämn könsrepresentation i alla partiets formella forum A40:3 att genusvetenskap och jämställdhetsfrågor blir ett självklart inslag i partiets medlemsutbildning och utbildning för förtroendevalda." Marie-Louise Dangardt Hofors arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. Socialdemokraterna är ett feministiskt parti. För oss är det självklart att kvinnor och män ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter i hela samhället. Vårt parti har varit föregångare inom arbetet med jämställdhet mellan könen och med åldersblandade listor i allmänna val. Mycket bra har åstadkommits och vår förda politik har påverkat samhällets utveckling åt rätt håll. Vårt parti har dock en bit kvar att gå tills vi kan kalla oss en jämställd folkrörelse. Fortfarande kvarstår problem med sned könsfördelning och könskränkande beteende. Det händer att kvinnor tvingas utforma särskilda strategier i det partiinterna arbetet för att undvika sexism. Så kan vi inte ha det. Ytterst blir det en trovärdighetsfråga. Våra stadgar behöver också ses över för möjliggöra jämställdhet i partiets olika interna forum. Ett exempel där det brister idag är ombudsval till partikongress. Idag är det inte möjligt att låta medlemmarna välja en man och en kvinna från en valkrets och att distriktet kan sätta samman en jämställd representation baserat på medlemmarnas val. Medlemsdemokrati måste vara möjligt att förena med jämställdhet i en folkrörelse som vår. Partikongressen föreslås besluta: A41:1 att handlingsplaner tas fram i samtliga partidistrikt som stöd för arbetarekommunernas arbete med jämställdhetsfrågor. Handlingsplanen ska vara brett förankrad i respektive län och innehålla åtgärder som respektive distrikt behöver jobba med för att Socialdemokraterna ska bli en framtidsinriktad och jämställd folkrörelse A41:2 att partistyrelsen får i uppdrag att se över stadgarna för att möjliggöra jämn könsrepresentation i alla partiets formella forum A41:3 att genusvetenskap och jämställdhetsfrågor blir ett självklart inslag i partiets medlemsutbildning och utbildning för förtroendevalda Åsa Eriksson Norbergs arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. Socialdemokraterna är ett feministiskt parti. För oss är det självklart att kvinnor och män ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter i hela samhället. Vårt parti har varit föregångare inom arbetet med jämställdhet mellan könen och med åldersblandade listor i allmänna val. Mycket bra har åstadkommits och vår förda politik har påverkat samhällets utveckling åt rätt håll. Vårt parti har dock en bit kvar att gå tills vi kan kalla oss en jämställd folkrörelse. Fortfarande kvarstår problem med sned könsfördelning och könskränkande beteende. Det händer att kvinnor tvingas utforma särskilda strategier i det partiinterna arbetet för att undvika sexism. Så kan vi inte ha det. Ytterst blir det en trovärdighetsfråga. Våra stadgar behöver också ses över för möjliggöra jämställdhet i partiets olika interna forum. Ett exempel där det brister idag är ombudsval till partikongressen. Idag är det inte möjligt att låta medlemmarna välja en man och en kvinna från en valkrets och att distriktet kan sätta samman en jämställd representation baserat på medlemmarnas val. Medlemsdemokratin måste vara möjligt att förena med jämställdhet i en folkrörelse som vår. Partikongressen föreslås besluta: A42:1 att handlingsplaner tas fram i samtliga partidistrikt som stöd för arbetarekommunens arbete med jämställdhetsfrågor. Handlingsplanen ska vara brett förankrat i respektive län och innehålla åtgärder som respektive distrikt behöver jobba med för att Socialdemokraterna ska bli en framtidsinriktad och jämställd folkrörelse A42:2 att partistyrelsen får i uppdrag att se över stadgarna för att möjliggöra en jämn könsrepresentation i alla partiets formella forum A42:3 att genusvetenskap och jämställdhetsfrågor blir ett självklart inslag i partiets medlemsutbildning och utbildning för förtroendevalda Gitte Caous - Partille Arbetarekommun, Eva Carlsson - Partille Arbetarekommun, Marlene Segerson - S-kvinnor i Partille Partille arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. Socialdemokraterna är ett feministiskt parti. För oss är det självklart att kvinnor och män ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter i hela samhället. Vårt parti har varit föregångare inom arbetet med jämställdhet mellan könen och med åldersblandade listor i allmänna val. Mycket bra har åstadkommits och vår förda politik har påverkat samhällets utveckling åt rätt håll. Vårt parti har dock en bit kvar att gå tills vi kan kalla oss en jämställd folkrörelse. Fortfarande kvarstår problem med sned könsfördelning och könskränkande beteende. Det händer att kvinnor tvingas utforma särskilda strategier i det partiinterna arbetet för att undvika sexism. Så kan vi inte ha det. Ytterst blir det en trovärdighetsfråga. Partistyrelsens centrala medlemsundersökningar bekräftar detta: En av fyra medlemmar säger att de har blivit behandlade på ett dåligt sätt i verksamheten någon gång, oftast på grund av sina åsikter. Fyra av tio medlemmar inte är nöjda med sitt medlemskap. Våra stadgar behöver också ses över för möjliggöra jämställdhet i partiets olika interna forum. Ett exempel där det brister idag är ombudsval till partikongress. Idag är det inte möjligt att låta medlemmarna välja en man och en kvinna från en valkrets och att distriktet kan sätta samman en jämställd representation baserat på medlemmarnas val. Medlemsdemokrati måste vara möjligt att förena med jämställdhet i en folkrörelse som vår. Partikongressen föreslås besluta: A43:1 att handlingsplaner tas fram i samtliga partidistrikt som stöd för arbetarekommunernas arbete med jämställdhetsfrågor. Handlingsplanen ska vara brett förankrad i respektive län och innehålla åtgärder som respektive distrikt behöver jobba med för att Socialdemokraterna ska bli en framtidsinriktad och jämställd folkrörelse A43:2 att partistyrelsen får i uppdrag att se över stadgarna för att möjliggöra jämn könsrepresentation i alla partiets formella forum A43:3 att genusvetenskap och jämställdhetsfrågor blir ett självklart inslag i partiets medlemsutbildning och utbildning för förtroendevalda Marie Frestadius Sandvikens arbetarekommun beslöt att sända motionen som enskild till kongressen. Socialdemokraterna är ett feministiskt parti. För oss är det självklart att kvinnor och män ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter i hela samhället. Vårt parti har varit föregångare inom arbetet med jämställdhet mellan könen och med åldersblandade listor i allmänna val. Mycket bra har åstadkommits och vår förda politik har påverkat samhällets utveckling åt rätt håll. Vårt parti har dock en bit kvar att gå tills vi kan kalla oss en jämställd folkrörelse. Fortfarande kvarstår problem med sned könsfördelning och könskränkande beteende. Det händer att kvinnor tvingas utforma särskilda strategier i det partiinterna arbetet för att undvika sexism. Så kan vi inte ha det. Ytterst blir det en trovärdighetsfråga. Partistyrelsens centrala medlemsundersökningar bekräftar detta: En av fyra medlemmar säger att de har blivit behandlade på ett dåligt sätt i verksamheten någon gång, oftast på grund av sina åsikter. Fyra av tio medlemmar inte är nöjda med sitt medlemskap. Våra stadgar behöver också ses över för möjliggöra jämställdhet i partiets olika interna forum. Ett exempel där det brister idag är ombudsval till partikongress. Idag är det inte möjligt att låta medlemmarna välja en man och en kvinna från en valkrets och att distriktet kan sätta samman en jämställd representation baserat på medlemmarnas val. Medlemsdemokrati måste vara möjligt att förena med jämställdhet i en folkrörelse som vår. Partikongressen föreslås besluta: A44:1 att handlingsplaner tas fram i samtliga partidistrikt som stöd för arbetarekommunernas arbete med jämställdhetsfrågor. Handlingsplanen ska vara brett förankrad i respektive län och innehålla åtgärder som respektive distrikt behöver jobba med för att Socialdemokraterna ska bli en framtidsinriktad och jämställd folkrörelse A44:2 att partistyrelsen får i uppdrag att se över stadgarna för att möjliggöra jämn könsrepresentation i alla partiets formella forum A44:3 att genusvetenskap och jämställdhetsfrågor blir ett självklart inslag i partiets medlemsutbildning och utbildning för förtroendevalda Maria Strömkvist Ludvika arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. Socialdemokraterna är ett feministiskt parti. För oss är det självklart att kvinnor och män ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter i hela samhället. Vårt parti har varit föregångare inom arbetet med jämställdhet mellan könen och med tex varvade åldersblandade listor i allmänna val. Mycket bra har åstadkommits och vår förda politik har påverkat samhällets utveckling åt rätt håll. Vårt parti har dock en bit kvar att gå tills vi kan kalla oss en jämställd folkrörelse. Fortfarande kvarstår problem med sned könsfördelning och könskränkande beteende. Det händer att kvinnor tvingas utforma särskilda strategier i det partiinterna arbetet för att undvika sexism. Så kan vi inte ha det. Ytterst blir det en trovärdighetsfråga. Partistyrelsens centrala medlemsundersökningar bekräftar detta: En av fyra medlemmar säger att de har blivit behandlade på ett dåligt sätt i verksamheten någon gång, oftast på grund av sina åsikter. Fyra av tio medlemmar inte är nöjda med sitt medlemskap. Våra stadgar behöver också ses över för möjliggöra jämställdhet i partiets olika interna forum. Ett exempel där det brister idag är ombudsval till partikongress. Idag är det inte möjligt att låta medlemmarna välja en man och en kvinna från en valkrets och att distriktet kan sätta samman en jämställd representation baserat på medlemmarnas val. Medlemsdemokrati måste vara möjligt att förena med jämställdhet i en folkrörelse som vår. Partikongressen föreslås besluta: A45:1 att handlingsplaner tas fram i samtliga partidistrikt som stöd för arbetarekommunernas arbete med jämställdhetsfrågor. Handlingsplanen ska vara brett förankrad i respektive län och innehålla åtgärder som respektive distrikt behöver jobba med för att Socialdemokraterna ska bli en framtidsinriktad och jämställd folkrörelse A45:2 att partistyrelsen får i uppdrag att se över stadgarna för att möjliggöra jämn könsrepresentation i alla partiets formella forum A45:3 att genusvetenskap och jämställdhetsfrågor blir ett tydligt inslag i partiets medlemsutbildning och utbildning för förtroendevalda Piteå s-förening Piteå arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. Socialdemokraterna är ett feministiskt parti. För oss är det självklart att kvinnor och män ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter i hela samhället. Vårt parti har varit föregångare inom arbetet med jämställdhet mellan könen och med åldersblandade listor i allmänna val. Mycket bra har åstadkommits och vår förda politik har påverkat samhällets utveckling åt rätt håll. Vårt parti har dock en bit kvar att gå tills vi kan kalla oss en jämställd folkrörelse. Fortfarande kvarstår problem med sned könsfördelning och könskränkande beteende. Det händer att kvinnor tvingas utforma särskilda strategier i det partiinterna arbetet för att undvika sexism. Så kan vi inte ha det. Ytterst blir det en trovärdighetsfråga. Våra stadgar behöver också ses över för möjliggöra jämställdhet i partiets olika interna forum. Ett exempel där det brister idag är ombudsval till partikongress. Idag är det inte möjligt att låta medlemmarna välja en man och en kvinna från en valkrets och att distriktet kan sätta samman en jämställd representation baserat på medlemmarnas val. Medlemsdemokrati måste vara möjligt att förena med jämställdhet i en folkrörelse som vår. Partikongressen föreslås besluta: A46:1 att handlingsplaner tas fram i samtliga partidistrikt som stöd för arbetarekommunernas arbete med jämställdhetsfrågor. Handlingsplanen ska vara brett förankrad i respektive län och innehålla åtgärder som respektive distrikt behöver jobba med för att Socialdemokraterna ska bli en framtidsinriktad och jämställd folkrörelse A46:2 att partistyrelsen får i uppdrag att se över stadgarna för att möjliggöra jämn könsrepresentation i alla partiets formella forum A46:3 att genusvetenskap och jämställdhetsfrågor blir ett självklart inslag i partiets medlemsutbildning och utbildning för förtroendevalda Maria Willner Vårgårda arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. Socialdemokraterna är ett feministiskt parti. För oss är det självklart att kvinnor och män ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter i hela samhället. Vårt parti har varit föregångare inom arbetet med jämställdhet mellan könen och med åldersblandade listor i allmänna val. Mycket bra har åstadkommits och vår förda politik har påverkat samhällets utveckling åt rätt håll. Vårt parti har dock en bit kvar att gå tills vi kan kalla oss en jämställd folkrörelse. Fortfarande kvarstår problem med sned könsfördelning och könskränkande beteende. Det händer att kvinnor tvingas utforma särskilda strategier i det partiinterna arbetet för att undvika sexism. Så kan vi inte ha det. Ytterst blir det en trovärdighetsfråga. Partistyrelsens centrala medlemsundersökningar bekräftar detta: En av fyra medlemmar säger att de har blivit behandlade på ett dåligt sätt i verksamheten någon gång, oftast på grund av sina åsikter. Fyra av tio medlemmar är inte nöjda med sitt medlemskap. Våra stadgar behöver också ses över för att möjliggöra jämställdhet i partiets olika interna forum. Ett exempel där det brister idag är ombudsval till partikongress. Idag är det inte möjligt att låta medlemmarna välja en man och en kvinna från en valkrets och att distriktet kan sätta samman en jämställd representation baserat på medlemmarnas val. Medlemsdemokrati måste vara möjligt att förena med jämställdhet i en folkrörelse som vår. Partikongressen föreslås besluta: A47:1 att handlingsplaner tas fram i samtliga partidistrikt som stöd för arbetarekommunernas arbete med jämställdhetsfrågor. Handlingsplanen ska vara brett förankrad i respektive distrikt och innehålla åtgärder som respektive distrikt behöver jobba med för att Socialdemokraterna ska bli en framtidsinriktad och jämställd folkrörelse A47:2 att partistyrelsen får i uppdrag att se över stadgarna för att möjliggöra jämn könsrepresentation i alla partiets formella forum A47:3 att genusvetenskap och jämställdhetsfrågor blir ett tydligt inslag i partiets medlemsutbildning och utbildning för förtroendevalda Sara Nylund, Stigsjö/Viksjö S-förening och Härnösands Arbetarekommun Härnösand arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. Socialdemokraterna är ett feministiskt parti. För oss är det självklart att kvinnor och män ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter i hela samhället. Vårt parti har varit föregångare inom arbetet med jämställdhet mellan könen och med åldersblandade listor i allmänna val. Mycket bra har åstadkommits och vår förda politik har påverkat samhällets utveckling åt rätt håll. Vårt parti har dock en bit kvar att gå tills vi kan kalla oss en jämställd folkrörelse. Fortfarande kvarstår problem med sned könsfördelning och könskränkande beteende. Det händer att kvinnor tvingas utforma särskilda strategier i det partiinterna arbetet för att undvika sexism. Så kan vi inte ha det. Ytterst blir det en trovärdighetsfråga. Våra stadgar behöver ses över för möjliggöra jämställdhet i partiets olika interna forum. Ett exempel där det brister idag är ombudsval till partikongress. Idag är det inte möjligt att låta medlemmarna välja en man och en kvinna från en valkrets och att distriktet kan sätta samman en jämställd representation baserat på medlemmarnas val. Medlemsdemokrati måste vara möjligt att förena med jämställdhet i en folkrörelse som vår. Partikongressen föreslås besluta: A48:1 att handlingsplaner tas fram i samtliga partidistrikt som stöd för arbetarekommunernas arbete med jämställdhetsfrågor. Handlingsplanen ska vara brett förankrad i respektive län och innehålla åtgärder som respektive distrikt behöver jobba med för att Socialdemokraterna ska bli en framtidsinriktad och jämställd folkrörelse A48:2 att partistyrelsen får i uppdrag att se över stadgarna för att möjliggöra jämn könsrepresentation i alla partiets formella forum A48:3 att genusvetenskap och jämställdhetsfrågor blir ett självklart inslag i partiets medlemsutbildning och utbildning för förtroendevalda Stina-Kajsa Melin Surte-Bohus S-förening S-kvinnor, Anders Rollings Skeppland S-förening, Paula Örn Nödinge S-förening, Jim Aleberg Nol-Aafors S-förening, Björn Norberg Älvängens Sförening, Kristina Raad SSU Ale Ale arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. Socialdemokraterna är ett feministiskt parti. För oss är det självklart att kvinnor och män ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter i hela samhället. Vårt parti har varit föregångare inom arbetet med jämställdhet mellan könen och med åldersblandade listor i allmänna val. Mycket bra har åstadkommits och vår förda politik har påverkat samhällets utveckling åt rätt håll. Vårt parti har dock en bit kvar att gå tills vi kan kalla oss en jämställd folkrörelse. Fortfarande kvarstår problem med sned könsfördelning och könskränkande beteende. Det händer att kvinnor tvingas utforma särskilda strategier i det partiinterna arbetet för att undvika sexism. Så kan vi inte ha det. Ytterst blir det en trovärdighetsfråga. Partistyrelsens centrala medlemsundersökningar bekräftar detta: En av fyra medlemmar säger att de har blivit behandlade på ett dåligt sätt i verksamheten någon gång, oftast på grund av sina åsikter. Fyra av tio medlemmar inte är nöjda med sitt medlemskap. Våra stadgar behöver också ses över för möjliggöra jämställdhet i partiets olika interna forum. Ett exempel där det brister idag är ombudsval till partikongress. Idag är det inte möjligt att låta medlemmarna välja en man och en kvinna från en valkrets och att distriktet kan sätta samman en jämställd representation baserat på medlemmarnas val. Medlemsdemokrati måste vara möjligt att förena med jämställdhet i en folkrörelse som vår. Partikongressen föreslås besluta: A49:1 att handlingsplaner tas fram i samtliga partidistrikt som stöd för arbetarekommunernas arbete med jämställdhetsfrågor. Handlingsplanen ska vara brett förankrad i respektive län och innehålla åtgärder som respektive distrikt behöver jobba med för att Socialdemokraterna ska bli en framtidsinriktad och jämställd folkrörelse A49:2 att partistyrelsen får i uppdrag att se över stadgarna för att möjliggöra jämn könsrepresentation i alla partiets formella forum A49:3 att genusvetenskap och jämställdhetsfrågor blir ett självklart inslag i partiets medlemsutbildning och utbildning för förtroendevalda Carin Lidman, Magnus Johansson, Lisa Pettersson, Anna Nikula, Jonas Cronert och Johanna Pettersson Västerås arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. Syfte: Denna motion har som syfte att presentera hur framtidens socialdemokrati bör utformas. Medlemsrekrytering: Ett av huvudmålen för socialdemokraterna måste vara att återigen bli en folkrörelse och därmed måste S fokusera på medlemsrekrytering. Vårt mål måste vara att bli och förbli den största folkrörelse i Sverige vilket vi inte är i dag. Exempelvis så har Naturskyddsföreningen 200 000 medlemmar och Socialdemokraterna cirka 100 000 medlemmar varav en stor del är äldre medlemmar. Vi måste bli bäst på en aktiv medlemsrekrytering genom att använda traditionella och nya kreativa sätt att nå ut till Sveriges befolkning. Rekryteringen ska även ske så att det omfattar ett så brett omfång som möjligt gällande ålder, kön, utbildning och yrkesgrupper för att S ska bli så representativt som möjligt för hela Sveriges. Men för att vi ska kunna rekrytera brett och även kunna behålla dessa nya medlemmar måste vi även kunna erbjuda något utöver politiska uppdrag och medlemsmöten. Bäst på föreningsliv och medlemsvård: Det räcker dock inte bara med rekrytering utan vi måste även behålla och aktivera våra medlemmar. Därmed ska S bli världsbäst på att bedriva medlemsvård/föreningsliv inom alla områden, vilka bör motsvara de intressen som finns bland våra medlemmar. Medlemsvården/föreningslivet ska vara till för att stärka gemenskapen mellan medlemmarna och utöver det politiska. Har vi bara föreningsmöten riskerar S att bli en biaktivitet för den stora massan. Vill vi att S ska bli något mer än detta måste vi integrera föreningsliv, medlemsvård och politik. Genom att ha ett starkt föreningsliv skapar vi en stark social gemenskap som kan stå till motpol till en självisk individualism som vi ser byggas upp i vårt samhälle av konservativa och fascistiska ideologier. S ska bli en kraft som binder samman samhället med gemenskap. Även gemensamma aktiviteter mellan distrikt, arbetarkommuner och föreningar bör uppmuntras för att stärka gemenskapen mellan medlemmarna. Men för att kunna ha bra föreningsliv måste vi även bli bra på att ta reda på vad medborgarna vill ha och det kan vi bara göra genom god kommunikation. Bli experter att kommunicera med folket: Socialdemokraterna måste bli experter på att kommunicera med varandra och med folket. S måste kunna prata med folket, hitta deras hjärtefrågor samt finna lösningarna på deras problem. Vi ska med evidensbaserade metoder identifiera inte bara vad människor begär utan vad deras behov är och fördela resurser så att dessa behov blir uppfyllda. Vi måste hitta visioner som passar med folkets hjärtefrågor och behov, men även med vad som passar för framtidens samhälle. Kan S uppfylla 1) ökande medlemsantal 2) starkt föreningsliv 3) god kommunikation med starka visioner, så får vi en stark bas att bygga framtidens Socialdemokrati på. Partikongressen föreslås besluta: A50:1 att Socialdemokraterna ska verka för att Socialdemokraterna ska bli och förbli den största folkrörelsen i Sverige A50:2 att Socialdemokraterna ska verka för att bli bäst i Sverige på att bedriva meningsfullt folkrörelsearbete och medlemsvård på många olika områden A50:3 att Socialdemokraterna ska verka för att från nationell nivå, uppmuntra och stödja distrikten, arbetarkommunerna och föreningarna till att ha ett brett utbud av aktiviteter och medlemsvård A50:4 att Socialdemokraterna ska verka för att från nationell nivå, uppmuntra och stödja distrikten, arbetarkommuner och föreningar att dela varandras aktiviteter och medlemsvård med varandra för att skapa ett vidare nätverk för medlemmarna A50:5 att Socialdemokraterna ska verka för att bli experter på att kommunicera med medborgare och med partikamrater John Björklind, Martin Bardh, Pernilla Enarsson Skövde arbetarekommun beslöt att sända motionen som enskild till kongressen. Ur partiprogrammet fastställt på partikongressen 2015: ”Socialdemokratin vill låta demokratins ideal prägla hela samhället och människors inbördes förhållande. Medborgarnas gemensamma vilja, utvecklad i en fri och öppen debatt och uttalad i demokratiska val, är alltid överordnad andra maktanspråk och intressen. Demokratin har därför företräde före marknaden.” Socialdemokratin är ett parti som strävar efter demokratisk socialism. Vi är därmed emot kapitalismen som idag styr vårt land såväl som större delen av vår värld. Vill vi förverkliga våra ideal måste vi vara beredda att ta strid mot rådande ordning. Tyvärr har partiet i praktiken alltmer funnit sig i att verka med marginella förbättringar inom det kapitalistiska systemets begränsande ramar. Vi har accepterat att samhället präglas av kapitalismens konkurrens istället ett socialistiskt samarbete. Resultatet har blivit växande sociala och ekonomiska klyftor, människor som mår psykiskt allt sämre och mängder av människor som utestängs från rimliga levnadsvillkor. Vi har fått en ny samhällsklass, det så kallade prekariatet. Vill vi förverkliga de mål vi har i vårt partiprogram måste vi stanna upp och granska vår politik. Fråga oss före varje ställningstagande ”leder detta mot ett samhälle i enlighet med våra ideal och vårt partiprogram?”. Vi har haft borgerlig regering i åtta år, 2006 - 2014. Under de åren har mycket hänt som förändrat samhället både nationellt och globalt. Teoretiska idéer om effektiva marknader och om konkurrensmodeller har visat sig inte hålla när de testats i verkligheten. Åtstramningspolitiken har misslyckats år efter år med att återskapa ekonomisk tillväxt. Vi måste göra upp med den olyckliga tron på välfungerande marknader och konkurrensens effektivitet. Vi kan inte bara fortsätta där vi slutade för åtta år sedan, ett grundligt nytänkande behövs som bygger på vår ideologi. Samarbetets och samhälls-perspektivets fördelar behöver åter lyftas. För att utforma den framtida politiken behöver vi ta till oss nya kunskaper och nya tankar som framkommit om vad som styr ett samhälle och hur det formar människors livsvillkor. Det finns många problem som vi måste lösa parallellt. Det är akut att hitta lösningar på klimathotet, miljöproblemen och rovdriften på råvaror. Långsiktig hållbarhet måste vara i fokus. Marknadsmodellen har havererat i miljö- och klimatpolitiken. Idén om hållbar utveckling, som ett nytt ekonomisk-politiskt paradigm är nu ett accepterat alternativ. Vi måste även ta itu med de växande klyftorna socialt och materiellt. Problem som måste lösas är bl a arbetslöshet, lönenedpressning, försämrat anställningsskydd och urgröpning av sociala trygghetssystem. Samhället behöver utformas så att det gynnar folkhälsa och social sammanhållning. Hur demokratin fungerar måste granskas. Demokratins urholkning genom att lobbyister, och därmed näringslivet, får allt större inflytande över politiken. Vi har också förlorat mycket politisk makt genom privatisering av sådant som tidigare ägdes och förvaltades gemensamt. Vi måste också nyansera bilden av ”näringslivet”, det är inte samma sak med ett multinationellt bolag och inhemska små och medelstora företag. Vi måste stå upp för offentliga sektorns samhällsnytta. Myten om närande och tärande måste bemötas. Sist, men inte minst, måste partiet ta ställning till hur vi ska förhålla oss till den ekonomiska makten. Ska vi acceptera att privata banker skapar våra pengar och därmed har större ekonomisk makt än vår demokratiskt valda riksdag? Vi behöver ett genomarbetat politiskt alternativ som ger oss redskap att åter bli en förändrande kraft. Det som möjliggjorde byggandet av välfärdssamhället var socialdemokratins förmåga att ta tillvara kunskapsutvecklingen. Vi har idag tillgång till enorma mängder kunskap men vi behöver redskap för att överblicka och knyta kunskaperna till partiets utformning av framtidens politik. Kunskap ger makt. ”Solidaritet växer ur insikten att vi alla är beroende av varandra. Det goda samhället byggs i samverkan, med ömsesidig hänsyn och respekt.” (ur partiprogrammet) Partikongressen föreslås besluta: A51:1 att tillsätta en permanent arbetsgrupp med uppdrag A51:2 att granska hur aktuell politik stämmer med partiprogrammets långsiktiga mål A51:3 att kartlägga vilka samhällsproblem som partiet behöver lösa långsiktigt A51:4 att kontinuerligt sammanställa samhällsdebatter, forskningsresultat och offentlig statistik med relevans för en kunskapsbaserad progressiv socialdemokratisk politik Lena Nockert Hässleholms arbetarekommun beslöt att sända motionen som enskild till kongressen. Från 2006 har fyra av tio riksdagsledamöter och politiska tjänstemän som lämnat rikspolitiken gått över till lobbyistbranschen. Flera av dem tjänar pengar på att använda sina nätverk, kontakter och saluför allt från lagstiftningsförslag och motioner. Ombytena är som störst vid regeringsskiften och regeringsombildningar. För Socialdemokraterna är den typen av ombyten ett problem. Dels är det en säkerhetsrisk när ledande politiker och politiska tjänstemän lämnar sitt förtroendeuppdrag till företag som har starka ekonomiska intressen i svensk lagstiftning och i vad Socialdemokraterna ska föra för politik i olika sakfrågor. Socialdemokraterna riskerar på så vis drabbas av otillbörlig påverkan. Dels sänker också de allt snabbare svängdörrarna mellan politik och näringsliv förtroendet för ett parti som ska vara de breda löntagarnas parti. I en miljö där en ekonomisk och politisk elit smälter allt mer samman frodas extremism och missnöjespartier. I flera sektorer, så väl i Sverige som utomlands, finns så kallade konkurrensklausuler. De innebär att en person med en befattning inte får starta eller ingå i en likartad verksamhet på annat håll. En sådan typ av klausul skulle med fördel kunna införas i Sverige. Klausulen i sig innebär inte ett förbud mot att arbeta i näringslivet. Det innebär däremot att man under en tid inte kan uppbära känsliga uppdrag för exempelvis företag som har starka ekonomiska intressen i anknytning till det politiska uppdrag eller tjänstemannauppdrag man har eller har haft. Partikongressen föreslås besluta: A52:1 att Socialdemokraterna verkar för att en konkurrensklausul blir obligatorisk för alla partier i Sveriges riksdag S-studenter i Malmö Malmö arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. Bakgrund För att hålla en stor politisk rörelse som vår vital krävs det att det finns ett engagemang på alla nivåer. Jag tror tyvärr att det engagemanget delvis begränsas när tillsättningen av politiska uppdrag sker på det sätt som det många gånger gör idag. Vi är som sagt en stor politisk rörelse, med en bred bas. Vi har också, som Sveriges största parti, ett stort antal politiska uppdrag att tillsätta. Det kan tyckas självklart att vi med de förutsättningarna strävar efter att på bästa sätt använda kapaciteten i vår organisation. Jag tycker inte att så är fallet idag. Många gånger är det ett mindre antal medlemmar som innehar ett stort antal politiska uppdrag. Det kan säkert vara motiverat i flera fall att en person har mer än ett uppdrag på grund av att det skapar en nödvändig helhet. Framförallt i de fall som personen i fråga arbetar med politik på heltid. Jag menar dock att det många gånger är så att sådana motiv knappast kan förklara alla de politiska uppdrag som en person innehar. Dessutom skapar en sådan fördelning känslan av att det finns ett glastak i rörelsen, ett tak genom vilket man kan se möjligheterna men lämnas med känslan att det är några få utvalda som når dit. En känsla som riskerar att skapa bristande motivation. För det är trots allt så att den som ger sig in i politiken gör det för att kunna påverka och det är via politiska uppdrag i nämnder och styrelser som den möjligheten är störst. Motivering En större spridning av de politiska uppdragen skulle vitalisera rörelsen och skapa en mycket större transparens. Det skulle ge möjlighet till en bättre mix av människor, åsikter, erfarenheter och kompetenser, och det skulle leda till en mer rimlig arbetsbörda för såväl fritidspolitiker som heltidsarvoderade. Partikongressen föreslås besluta: A53:1 att partistyrelsen ska ta fram partigemensamma riktlinjer för fördelning av politiska uppdrag med syftet att skapa en större spridning av dessa uppdrag bland medlemmarna Christian Steingruber, Tjänstemännens Sdf Göteborgs partidistrikt beslöt att anta motionen som sin egen. Frågor som behandlas i EU parlamentet har en stor betydelse inom EU och har i flera fall lett till att vanligt folk har fått det sämre. Grunden för försämringen ligger i den högerpolitik som varit rådande inom EU parlamentet. I femton år har EU parlamentet varit blått och nu får högerkrafterna en period till vilket vi uppfattar som en katastrof för jobb, rättvisa arbetsvillkor och bättre arbetsliv. Ingen stimulans av ekonomin vilket innebär en försämrad ekonomi för många EU-länder, vilket i sin tur påverkar Sverige negativt. Stefan Löfven uppgav i EU-valet att EU är ett viktigt verktyg för att skapa jobb. Bland annat genom att det råder ordning och reda i statsfinanserna och genom att satsa på gemensamma investeringar, infrastruktur och forskning. En progressiv samhällsutveckling kommer inte vara möjlig så länge EU-parlamentet är blått. Högern klarar inte av att leverera en politik som är bra för Europa. Ett annat skäl till att vi ser frågan så viktig är att den brist på kunskap som nu finns inom Socialdemokratin enbart gynnar de främlingsfientliga krafter som vi ser växa fram inom hela EU vilket även inkluderar vårt eget land. Vetskapen om vad som sker och händer i EU-parlamentet är viktig för medlemmar i socialdemokraterna. Redan idag finns en fungerande kommunikation och presstjänst på den svenska socialdemokratiska delegationen. Från själva partiet är dock den information som går ut väldigt bristfällig för att inte säga obefintlig. Det intryck det ger är att socialdemokraterna som parti inte tar politiken som sker i EU parlamentet på allvar. Vi anser att Partistyrelsen måste ta frågan på allvar. Det behövs tydlig information från partistyrelsen som kan spridas till socialdemokrater, arbetarkommuner, Sföreningar, LO, arbetsplatser, fackförbund, media med flera. Vi vill helt enkelt ha opinionsbildning på en bredare linje än vad som sker redan idag för att på så sätt få ett rött EU parlament i framtiden. Partikongressen föreslås besluta: A54:1 att partistyrelsen ges i uppdrag att förstärka opinionsbildningen kring aktuella beslut i EU-parlamentet IF Metalls Socialdemokratiska förening i Södra Västerbotten Umeå arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. På sidan www.butik.socialdemokraterna.se har arbetarkommunerna möjligheter att beställa ett brett utbud av produkter. Produktutbudet är attraktivt men så är inte alltid priserna. Därav köper flera arbetarkommuner in detta från annat håll och man letar andra möjligheter för att pressa ner priserna, något som gynnar de större arbetarkommunerna men missgynnar alla oss mindre som inte beställer i större kvantiteter. Vi är och pratar om oss som en folkrörelse och tillsammans är vi starka, så bör det också vara när det gäller inköp av material, profilkläder, giveaways och så vidare. Går vi samman som den folkrörelse vi är måste vi också kunna förhandla till oss attraktivare priser och en gemensam upphandling bör kunna pressa ner priserna. Något som gynnar oss alla stor som liten. Partikongressen föreslås besluta: A55:1 att socialdemokraterna initierar ny upphandling gällande profilprodukter, giveaways och profilmatrial A55:2 att upphandling sker i den anda som är motionärens syfte Björn Strömqvist och Henrik Andersson Hörby arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. Vi socialdemokrater vill se ett land där vi samlas för att utveckla vår samhällsmodell. Där kvinnor och män går till jobbet, tar ansvar, känner sig trygga och just därför är fria. Kvinnor och män ska ha lika rätt och lika ansvar i familjeliv, yrkesliv och samhällsliv. Socialdemokraterna är ett feministiskt parti. Det första året med en socialdemokratiskt ledd regering ska vara en bred rivstart för jämställdheten; på arbetsmarknaden, i skolan och i välfärden. Sverige ska vara ett feministiskt föregångsland i världen, sade Stefan Löfven i samband med hans medverkan på Nordiskt Forum. Att socialdemokraterna tar fram och genomför ett program för jämställdhet under det första regeringsåret är givetvis bra. Socialdemokraterna är ingen isolerad del av samhället. De strukturer vi ser och bekämpar i samhället i stort finns till viss del även i vår organisation. Detta märks exempelvis genom att jämställdheten inte genomsyrar vårt partiarbete i alla led. Vi har dock kommit en bra bit på vägen. Principen om varvade listor finns men efterlevs inte i hela organisationen. Andelen kvinnor på strategiskt viktiga positioner, såsom exempelvis ordförandeplatser eller gruppledarplatser är lägre än antalet män. Det innebär dels att kvinnor får mindre inflytande och dels att normen att det är män som har ledande positioner i samhället förstärks. Socialdemokratin har både förmågan och förutsättningen att vara ännu mer av en föregångare på det här området. Ett framgångsrikt jämställdhetsarbete kräver kontinuitet och behöver ske i organisationens alla led. För att det ska bli så behöver en jämställdhetsplan arbetas fram utifrån medlemmarnas krav och önskemål. Framgångar, stagnation eller bakgångar i jämställdhetsarbetet behöver uppföljas och bli mätbara. Klagomål ska kunna kanaliseras, goda exempel spridas och efterlevas. Det måste säkerställas att människor oavsett kön, könsidentitet, ålder, sexualitet eller ursprung kan vara delaktiga i politiken utifrån sina förutsättningar. För att leda arbetet bör Socialdemokraterna utse en jämställdhetsansvarig som kan vara stödjande, drivande och rådgivande i omställningen till en mer jämställd och feministisk socialdemokrati. Partikongressen föreslås besluta: A56:1 att en jämställdhetsansvarig inom Socialdemokraterna utses A56:2 att profilkrav och arbetsbeskrivning för en jämställdhetsansvarig inom Socialdemokraterna tas fram A56:3 att en nationell ledningsgrupp med ansvar för feministiska frågor inom partiorganisationen och med ledamöter från olika distrikt tas fram A56:4 att en jämställdhetsplan med mätbara mål upprättas A56:5 att kongressen antar som sin viljeinriktning att Socialdemokraterna ska vara ett jämställt parti både numerärt och strukturellt senast 2022 Mörarp s-förening Helsingborgs arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. Vi socialdemokrater vill se ett land där vi samlas för att utveckla vår samhällsmodell. Där kvinnor och män går till jobbet, tar ansvar, känner sig trygga och just därför är fria. Kvinnor och män ska ha lika rätt och lika ansvar i familjeliv, yrkesliv och samhällsliv. Socialdemokraterna är ett feministiskt parti. Det första året med en socialdemokratiskt ledd regering ska vara en bred rivstart för jämställdheten; på arbetsmarknaden, i skolan och i välfärden. Sverige ska vara ett feministiskt föregångsland i världen, sade Stefan Löfven i samband med hans medverkan på Nordiskt Forum. Att socialdemokraterna tar fram och genomför ett program för jämställdhet under det första regeringsåret är givetvis bra. Socialdemokraterna är ingen isolerad del av samhället. De strukturer vi ser och bekämpar i samhället i stort finns till viss del även i vår organisation. Detta märks exempelvis genom att jämställdheten inte genomsyrar vårt partiarbete i alla led. Vi har dock kommit en bra bit på vägen. Principen om varvade listor finns men efterlevs inte i hela organisationen. Andelen kvinnor på strategiskt viktiga positioner, såsom exempelvis ordförandeplatser eller gruppledarplatser är lägre än antalet män. Det innebär dels att kvinnor får mindre inflytande och dels att normen att det är män som har ledande positioner i samhället förstärks. Socialdemokratin har både förmågan och förutsättningen att vara ännu mer av en föregångare på det här området. Ett framgångsrikt jämställdhetsarbete kräver kontinuitet och behöver ske i organisationens alla led. För att det ska bli så behöver en jämställdhetsplan arbetas fram utifrån medlemmarnas krav och önskemål. Framgångar, stagnation eller bakgångar i jämställdhetsarbetet behöver uppföljas och bli mätbara. Klagomål ska kunna kanaliseras, goda exempel spridas och efterlevas. Det måste säkerställas att människor oavsett kön, könsidentitet, ålder, sexualitet eller ursprung kan vara delaktiga i politiken utifrån sina förutsättningar. För att leda arbetet bör Socialdemokraterna utse en jämställdhetsansvarig som kan vara stödjande, drivande och rådgivande i omställningen till en mer jämställd och feministisk socialdemokrati. Partikongressen föreslås besluta: A57:1 att En jämställdhetsansvarig inom Socialdemokraterna utses A57:2 att profilkrav och arbetsbeskrivning för en jämställdhetsansvarig inom Socialdemokraterna tas fram A57:3 att en nationell ledningsgrupp med ansvar för feministiska frågor inom partiorganisationen och med ledamöter från olika distrikt tas fram A57:4 att en jämställdhetsplan med mätbara mål upprättas A57:5 att kongressen antar som sin viljeinriktning att Socialdemokraterna ska vara ett jämställt parti både numerärt och strukturellt senast 2022 A57:6 att Malmö Arbetarkommun tar motionen som sin egen och skickar den till Partikongressen A57:7 att partikongressen 2015 bifaller motionen Elsa Hansson, Kvinnoklubben Karl Malmö arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. Sverige ska vara ett feministiskt föregångsland i världen har vår statsminister Stefan Löven slagit fast. Socialdemokraterna har också tagit fram ett program för jämställdhet som man tänker genomföra det första regeringsåret och jämställdhetsfrågorna kommer att ha hög prioritet. För oss socialdemokrater är det självklart att kvinnor och män ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter i hela samhället, så även i vår organisation. Tyvärr finns även till viss del de strukturer vi bekämpar i samhället också i vår organisation. Jämställdheten genomsyrar inte vårt partiarbete i alla led. Principen om varvade listor finns men efterlevs inte i hela organisationen. Andelen kvinnor på strategiskt viktiga positioner, såsom exempelvis ordförandeplatser eller gruppledarplatser är lägre än antalet män. Det innebär att kvinnor får mindre inflytande och normen att det är män som har ledande positioner i samhället förstärks. Ett framgångsrikt jämställdhetsarbete kräver kontinuitet och behöver ske i organisationens alla led. För att det ska bli så behöver en jämställdhetsplan arbetas fram utifrån medlemmarnas krav och önskemål. Framgångar, stagnation eller tillbakagångar i jämställdhetsarbetet behöver uppföljas och bli mätbara. Klagomål ska kunna kanaliseras, goda exempel spridas och efterlevas. Det måste säkerställas att människor oavsett kön, könsidentitet, ålder, sexualitet eller ursprung kan vara delaktiga i politiken utifrån sina förutsättningar. I omställningen till en mer jämställd och feministisk socialdemokrati bör en jämställdhetsansvarig utses som kan vara stödjande, drivande och rådgivande. Socialdemokratin har både förmågan och förutsättningen att vara ännu mer av en föregångare på det här området. Partikongressen föreslås besluta: A58:1 att en jämställdhetsansvarig inom Socialdemokraterna utses A58:2 att profilkrav och arbetsbeskrivning för en jämställdhetsansvarig inom Socialdemokraterna tas fram A58:3 att en nationell ledningsgrupp med ansvar för feministiska frågor inom partiorganisationen och med ledamöter från olika distrikt tas fram, A58:4 att en jämställdhetsplan med mätbara mål upprättas A58:5 att kongressen antar som sin viljeinriktning att Socialdemokraterna ska vara ett jämställt parti både numerärt och strukturellt senast 2022 Inger Wennhall Skurups arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. Vi socialdemokrater vill se ett land där vi samlas för att utveckla vår samhällsmodell. Där kvinnor och män går till jobbet, tar ansvar, känner sig trygga och just därför är fria. Kvinnor och män ska ha lika rätt och lika ansvar i familjeliv, yrkesliv och samhällsliv. Socialdemokraterna är ett feministiskt parti. Det första året med en socialdemokratiskt ledd regering ska vara en bred rivstart för jämställdheten; på arbetsmarknaden, i skolan och i välfärden. Sverige ska vara ett feministiskt föregångsland i världen, sade Stefan Löfven i samband med hans medverkan på Nordiskt Forum. Att socialdemokraterna tar fram och genomför ett program för jämställdhet under det första regeringsåret är givetvis bra. Socialdemokraterna är ingen isolerad del av samhället. De strukturer vi ser och bekämpar i samhället i stort finns till viss del även i vår organisation. Detta märks exempelvis genom att jämställdheten inte genomsyrar vårt partiarbete i alla led. Vi har dock kommit en bra bit på vägen. Principen om varvade listor finns men efterlevs inte i hela organisationen. Andelen kvinnor på strategiskt viktiga positioner, såsom exempelvis ordförandeplatser eller gruppledarplatser är lägre än antalet män. Det innebär dels att kvinnor får mindre inflytande och dels att normen att det är män som har ledande positioner i samhället förstärks. Socialdemokratin har både förmågan och förutsättningen att vara ännu mer av en föregångare på det här området. Ett framgångsrikt jämställdhetsarbete kräver kontinuitet och behöver ske i organisationens alla led. För att det ska bli så behöver en jämställdhetsplan arbetas fram utifrån medlemmarnas krav och önskemål. Framgångar, stagnation eller bakgångar i jämställdhetsarbetet behöver uppföljas och bli mätbara. Klagomål ska kunna kanaliseras, goda exempel spridas och efterlevas. Det måste säkerställas att människor oavsett kön, könsidentitet, ålder, sexualitet eller ursprung kan vara delaktiga i politiken utifrån sina förutsättningar. För att leda arbetet bör Socialdemokraterna utse en jämställdhetsansvarig som kan vara stödjande, drivande och rådgivande i omställningen till en mer jämställd och feministisk socialdemokrati. Partikongressen föreslås besluta: A59:1 att En jämställdhetsansvarig inom Socialdemokraterna utses A59:2 att profilkrav och arbetsbeskrivning för en jämställdhetsansvarig inom Socialdemokraterna tas fram A59:3 att en nationell ledningsgrupp med ansvar för feministiska frågor inom partiorganisationen och med ledamöter från olika distrikt tas fram A59:4 att en jämställdhetsplan med mätbara mål upprättas A59:5 att kongressen antar som sin viljeinriktning att Socialdemokraterna ska vara ett jämställt parti både numerärt och strukturellt senast 2022 Laila Olsen Staffanstorp arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. Socialdemokraterna är ett feministiskt parti. Vi vill se ett land där vår samhällsmodell utvecklas. Kvinnor och män går till jobbet, tar ansvar, känner sig trygga och är därför fria att göra sina egna livsval. I vårt samhälle ska kvinnor och män ha lika rätt och lika ansvar för familjeliv, arbetsliv och samhällsliv. När Stefan Löfven medverkade på Nordiskt Forum i Malmö sa han att Sverige ska vara ett feministiskt föregångsland i världen. Därför måste den socialdemokratiska regeringen nu göra en rivstart för jämställdheten inom alla politikområden. Att socialdemokraterna tar fram och genomför ett program för jämställdhet under det första regeringsåret är naturligtvis mycket bra. Socialdemokraterna är ingen isolerad ö i samhället. De strukturer vi ser och vill bekämpa i samhället finns till viss del även i vår egen organisation. Jämställdheten genomsyrar inte vårt partiarbete i alla led även om vi kommit en bra bit på väg. Principen om varvade listor finns men efterlevs inte i hela organisationen. Andelen kvinnor på strategiskt viktiga positioner, som ordförandeplatser och gruppledare, är inte i nivå med männens. Därigenom får kvinnor mindre inflytande och att normen om att det är män som har ledande positioner i samhället förstärks. Socialdemokratin har både förmågan och förutsättningarna att vara ännu mer föregångare på det här området. Ett framgångsrikt jämställdhetsarbete kräver kontinuitet och ska finnas i organisationens alla led. För att det ska förverkligas krävs att en jämställdhetsplan arbetas fram utifrån medlemmarnas krav och önskemål. Framgångar, stagnation eller tillbakagång i jämställdhetsarbetet behöver följas upp och kunna mätas. Klagomål ska kunna kanaliseras och goda exempel spridas och efterlevas. Det måste säkerställas att människor oavsett kön, könsidentitet, ålder, sexualitet eller ursprung kan vara delaktiga i samhället utifrån sina förutsättningar. För att leda arbetet bör socialdemokraterna utse en jämställdhetsansvarig som kan vara stödjande, drivande och rådgivande i omställningen till en mer jämställd och feministisk socialdemokrati. Partikongressen föreslås besluta: A60:1 att en jämställdhetsansvarig inom socialdemokratin utses A60:2 att profilkrav och arbetsbeskrivning för en jämställdhetsansvarig tas fram A60:3 att en nationell ledningsgrupp med ansvar för feministiska frågor inom partiorganisationen och med ledamöter från olika distrikt tas fram A60:4 att en jämställdhetsplanmed mätbara mål tas fram A60:5 att kongressen antar som sin viljeinriktning att socialdemokraterna ska vara ett jämställt parti både numerärt och strukturellt senast 2022 A60:6 att medlemsmötet för Ängelholms socialdemokrater antar motionen som sin egen och sänder den till partikongressen Kerstin Engle, S-kvinnor i Ängelholm Ängelholms arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. Vi socialdemokrater vill se ett land där vi samlas för att utveckla vår samhällsmodell. Där kvinnor och män går till jobbet, tar ansvar, känner sig trygga och just därför är fria. Kvinnor och män ska ha lika rätt och lika ansvar i familjeliv, yrkesliv och samhällsliv. Socialdemokraterna är ett feministiskt parti. Det första året med en socialdemokratiskt ledd regering ska vara en bred rivstart för jämställdheten; på arbetsmarknaden, i skolan och i välfärden. Sverige ska vara ett feministiskt föregångsland i världen, sade Stefan Löfven i samband med hans medverkan på Nordiskt Forum. Att socialdemokraterna tar fram och genomför ett program för jämställdhet under det första regeringsåret är givetvis bra. Socialdemokraterna är ingen isolerad del av samhället. De strukturer vi ser och bekämpar i samhället i stort finns till viss del även i vår organisation. Detta märks exempelvis genom att jämställdheten inte genomsyrar vårt partiarbete i alla led. Vi har dock kommit en bra bit på vägen. Principen om varvade listor finns men efterlevs inte i hela organisationen. Andelen kvinnor på strategiskt viktiga positioner, såsom exempelvis ordförandeplatser eller gruppledarplatser är lägre än antalet män. Det innebär dels att kvinnor får mindre inflytande och dels att normen att det är män som har ledande positioner i samhället förstärks. Socialdemokratin har både förmågan och förutsättningen att vara ännu mer av en föregångare på det här området. Ett framgångsrikt jämställdhetsarbete kräver kontinuitet och behöver ske i organisationens alla led. För att det ska bli så behöver en jämställdhetsplan arbetas fram utifrån medlemmarnas krav och önskemål. Framgångar, stagnation eller bakgångar i jämställdhetsarbetet behöver uppföljas och bli mätbara. Klagomål ska kunna kanaliseras, goda exempel spridas och efterlevas. Det måste säkerställas att människor oavsett kön, könsidentitet, ålder, sexualitet eller ursprung kan vara delaktiga i politiken utifrån sina förutsättningar. För att leda arbetet bör Socialdemokraterna utse en jämställdhetsansvarig som kan vara stödjande, drivande och rådgivande i omställningen till en mer jämställd och feministisk socialdemokrati. Partikongressen föreslås besluta: A61:1 att en jämställdhetsansvarig inom Socialdemokraterna utses A61:2 att profilkrav och arbetsbeskrivning för en jämställdhetsansvarig inom Socialdemokraterna tas fram A61:3 att en nationell ledningsgrupp med ansvar för feministiska frågor inom partiorganisationen och med ledamöter från olika distrikt tas fram A61:4 att en jämställdhetsplan med mätbara mål upprättas A61:5 att kongressen antar som sin viljeinriktning att Socialdemokraterna ska vara ett jämställt parti både numerärt och strukturellt senast 2022 S-kvinnor i Lund Lunds arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. Vi socialdemokrater vill se ett land där vi samlas för att utveckla vår samhällsmodell. Där kvinnor och män går till jobbet, tar ansvar, känner sig trygga och just därför är fria. Kvinnor och män ska ha lika rätt och lika ansvar i familjeliv, yrkesliv och samhällsliv. Socialdemokraterna är ett feministiskt parti. Det första året med en socialdemokratiskt ledd regering ska vara en bred rivstart för jämställdheten; på arbetsmarknaden, i skolan och i välfärden. Sverige ska vara ett feministiskt föregångsland i världen, sade Stefan Löfven i samband med hans medverkan på Nordiskt Forum. Att socialdemokraterna tar fram och genomför ett program för jämställdhet under det första regeringsåret är givetvis bra. Socialdemokraterna är ingen isolerad del av samhället. De strukturer vi ser och bekämpar i samhället i stort finns till viss del även i vår organisation. Detta märks exempelvis genom att jämställdheten inte genomsyrar vårt partiarbete i alla led. Vi har dock kommit en bra bit på vägen. Principen om varvade listor finns men efterlevs inte i hela organisationen. Andelen kvinnor på strategiskt viktiga positioner, såsom exempelvis ordförandeplatser eller gruppledarplatser är lägre än antalet män. Det innebär dels att kvinnor får mindre inflytande och dels att normen att det är män som har ledande positioner i samhället förstärks. Socialdemokratin har både förmågan och förutsättningen att vara ännu mer av en föregångare på det här området. Ett framgångsrikt jämställdhetsarbete kräver kontinuitet och behöver ske i organisationens alla led. För att det ska bli så behöver en jämställdhetsplan arbetas fram utifrån medlemmarnas krav och önskemål. Framgångar, stagnation eller bakgångar i jämställdhetsarbetet behöver uppföljas och bli mätbara. Klagomål ska kunna kanaliseras, goda exempel spridas och efterlevas. Det måste säkerställas att människor oavsett kön, könsidentitet, ålder, sexualitet eller ursprung kan vara delaktiga i politiken utifrån sina förutsättningar. För att leda arbetet bör Socialdemokraterna utse en jämställdhetsansvarig som kan vara stödjande, drivande och rådgivande i omställningen till en mer jämställd och feministisk socialdemokrati. Partikongressen föreslås besluta: A62:1 att En jämställdhetsansvarig inom Socialdemokraterna utses A62:2 att profilkrav och arbetsbeskrivning för en jämställdhetsansvarig inom Socialdemokraterna tas fram A62:3 att en nationell ledningsgrupp med ansvar för feministiska frågor inom partiorganisationen och med ledamöter från olika distrikt tas fram A62:4 att en jämställdhetsplan med mätbara mål upprättas A62:5 att kongressen antar som sin viljeinriktning att Socialdemokraterna ska vara ett jämställt parti både numerärt och strukturellt senast 2022 Anita Ullmann Kradjian Hörby arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. Arbetarrörelsen har alltid haft folkbildnings ambitioner. Mycket av kulturens framväxt har haft sin begynnelse i arbetsplatsanknytning och kulturell bildning. Människors lika värde har varit självklart i det arbetet. I traditionen att göra kulturen tillgänglig för alla, har människor utvecklats, funnit sin identitet och erövrat självkänsla. Vi som var med och skrev det kulturpolitiska programmet för Sandvikens socialdemokrater kände stolthet och glädje när arbetarkommunen den 27 augusti 2010 antog programmet som sitt. Våra kommunalråd poängterade vid detta tillfälle att ”Kulturen tillhör kommunens kärnverksamhet”. Kulturen har ett egenvärde – är ett fundament i samhällsbygget. Vårt mål är att öka alla människors delaktighet i kulturlivet, främja kulturell mångfald, konstnärlig förnyelse och kvalitet. En ansvarsfull kulturpolitik kräver resurser. Partikongressen föreslås besluta: A63:1 att alla arbetarkommuner tar beslut att formulera ett kulturpolitiskt program för sin arbetarkommun som underlag för politiska beslut på kort och lång sikt för att främja den kulturella utvecklingen i varje kommun för att alla invånare skall få möjlighet att delta i den kulturella utvecklingen Harry Berg, Tommy Eklund, Marie Frestadius, Karl Erik Larsson, Kjerstin Lundblad, Åsa Wirén Jonsson Sandvikens arbetarekommun beslöt att sända motionen som enskild till kongressen. Det råder i dag stor brist på arbetarrörelsens historia och om hur det moderna Sverige byggts upp. I skolböckerna nämns väldigt lite om arbetarrörelsens och arbetarklassens historia. Det råder brist på kunskap om kvinnors och andra utsatta gruppers arbetarehistoria. Timbro och näringslivet satsar stora pengar på att ge borgerlighetens syn på historien, bland annat genom bokutgivning och tidningar som Företagsminnen, och arbetarrörelsen bör göra detsamma. Ett museum om arbetarrörelsens historia liknande det som redan finns i Köpenhamn skulle också kunna inrättas. Partikongressen föreslås besluta: A64:1 att partiet avsätter resurser för att öka kunskapen om arbetarrörelsens historia, både inom och utom partiet A64:2 att ett museum om arbetarrörelsens historia inrättas i minst en av Sveriges storstäder SSU Frihet Lunds arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. I partiets stadgar står under § 1 Partiets uppgift: "samordning av socialdemokratins arbete i kommuner och landsting samt inom Svenska kyrkan". Den första delen av detta är naturligtvis inte på något sätt kontroversiellt efter som vi alla bor i en kommun och ett landsting och det är viktiga delar av samhället. Däremot finns det med att partiet ska samordna socialdemokratins arbete i Svenska kyrkan. Det var en rimlig utgångspunkt när kyrkan var en del av staten och medborgare föddes in i kyrkan, så ser det inte ut längre. Sedan 2000 är Svenska kyrka skild från staten. Därmed är den en församling bland andra om än betydligt större samtidigt lämnar allt fler Svenska kyrkan. Kyrkan upprätthåller fortfarande en organisationsstyrning från tiden när man var en del av staten. Politiska grupper ställer upp i medlemsval. Det man kan se är att dessa politiska grupper alltmer ifrågasätts och ersätts av mer kyrkligt orienterade grupper som kan bestå av människor som inte har någon partipolitisk tillhörighet och ibland är det sammanslutningar av tidigare partipolitiskt aktiva företrädare som nu ställer upp under annat namn. Valdeltagande är ytterst lågt, 12,7 %, även om det steg med 0,8 % senaste valet. Partiets hållning att stadgemässigt kräva av medlemmar och organisation att samordna verksamhet inom kyrkan skapar en del komplikationer. Den som aktivt valt att lämna Svenska kyrkan för att man vill tillhöra någon annan församling eller för att man helt tagit avstånd från religion men ändå sympatiserar med Socialdemokratin hamnar i en märklig situation. Vill man ta på sig uppdrag i partiets organisation är man stadgebunden vid att samordna verksamhet i en organisation som man faktiskt tagit avstånd ifrån. Dragit till sin yttersta spets kan alltså inte en person som vägrar att befatta sig med Svenska kyrkans verksamhet, av ideologiska skäl, ta på sig uppdrag i det socialdemokratiska partiet. Det finns också aktiva partikamrater som i kyrkan tycker att organisationen bör styras i enlighet med mer andligt orienterade tankar och vill engagera sig i organisationen genom att aktivt ta del i organisationens styrning genom någon annan av de partipolitiskt obundna grupper som ställer upp kyrkovalet. Dessa kamrater riskerar direkt att uteslutas ur partiet för att de deltar i ett annat partis verksamhet där socialdemokratiska partiet ställer upp i val. Är det verkligen rimligt? Om inte varför har vi då med det i våra stadgar? Om det är det, börjar vi då inte ha uppfattningar om människors rätt till sin religiösa åskådning? Det kommer i så fall i sin förlängning inte kunna stanna i Svenska kyrkan. Utan frågan blir om en som är medlem i någon annan församling kan vara medlem i det Socialdemokratiska partiet. För de allra flesta är detta naturligtvis inget stort problem eftersom väldigt få egentligen bryr sig om kyrkan annat än möjligen vid dop, bröllop och begravningar. Många av partimedlemmarna har sannolikt inte ens läst stadgarna och funderat över vad det egentligen innebär. Men att skriva in samordning av partiets verksamhet inom Svenska kyrkans i stadgarna skapar principiellt en konflikt och lösningen har hittills varit att inte bry sig så mycket om dessa konflikter. Det är nu dags efter 15 år att ta bort denna konflikt ur stadgarna för de partikamrater som valt att lämna Svenska kyrkan eller aldrig valt att gå med i den. Svenska kyrkan bör helt enkelt tas bort ur partiets stadgar. Detta hindrar på intet sätt att socialdemokrater som finner ett värde i att vara aktiva i kyrkans demokratiska styrning kan göra detta. Det kan ske genom att organisera sig i partigrupper som ställer upp i kyrkans val under socialdemokratiskt namn gärna då under ledning av ex Socialdemokrater för tro och solidaritet som i sin verksamhet är mer orienterade gentemot andliga och ekumeniska frågor. Men andra partikamrater kanske finner sitt engagemang i någon annan gruppering som värderingsmässigt inte strider mot partiets värderingar men har en annan linje i kyrkans verksamhet än vad rena socialdemokratiska grupperingar har. Det kan tom har opinionsbildande effekt mer långtgående än vad som annars är möjligt. Rent demokratiskt är det heller inte rimligt att socialdemokraters arbete i Svenska kyrkan ska samordnas av partivänner som inte är medlemmar i kyrkan. Den som nu ändå tycker att detta är en rimlig ordning bör ställa sig några frågor: Varför ska det socialdemokratiska partiet (vilket inte är det samma som socialdemokrater) engagera sig i Svenska kyrkans verksamhet när man inte gör det i andra religiösa samfund? - Är det för de stora värden som kyrka äger och som de fått genom ibland väldigt dubiösa förhållanden långt tillbaka? Borde man då inte anse att dessa värden borde återgå till samhällets ägo, dvs socialiseras eller för att använda en tidigare provad form reduceras? - Är det för kyrkans diakonala verksamhet är så värdefull? Borde man då inte vara oerhört kritisk mot partiets socialpolitik och kräva långtgående reformer som gör diakonin onödig? För det är väl inte välgörenhet och allmosor som är socialdemokratins väg att undanröja fattigdom och armod. - Är det för att så många medborgare ändå är med i Svenska kyrkan? Borde man då inte också anse att partiet ska engagera sig i Svenska fotbollsförbundet och kräva partival där eller varför inte i golfförbundet eller Friskis & Svettis som också engagera många medborgare möjligen tom. fler aktiva utövare än i kyrkan. - Är det för att motverka SDs framgångar i kyrkovalen? Jo, det kunde ju vara ett legitimt skäl men det verkar faktiskt inte vara avgörande då de växer även i Riksdagen där vi är betydligt mer aktiva än i kyrkan, det är därmed något annat än vår blotta närvaro som hindrar människor att stödja dem. Det är förvisso något att fundera över men löses inte med att ha det med i stadgarna. Man skulle också kunna påstå att radikaliseringstendenser i vissa andra samfund är minst lika bekymmersamt som SDs framgångar i kyrkovalen. - Är det för att vi vill ha kontroll av vårt varumärke om det används i Svenska kyrkans val? Men är det verkligen ett skäl till att ha med kravet på engagemang i stadgarna? Det kan ju lösas på väldigt många andra betydligt bättre sätt. Dessutom kanske jag som ateist inte ska styra kristna socialdemokraters politik i kyrkan. Om jag behöver det så har sannolikt de eller jag hamnat i fel parti. - Eller är det rent av för att de kyrkoaktiva är så få att man vill att de andra ska göra jobbet åt dem? För inte sällan är de som är mest aktiva i partiet personer som valt att lämna Svenska kyrkan. Vilka bevekelsegrunder man har för att man tycker att detta ska finnas i stadgarna så kokar det ner till den principiella frågeställningen: Med vilken rätt anser vi oss kunna kräva engagemang i Svenska kyrkan av en ateist, jude, muslim, pingstvän eller annan livsåskådning och som gått med i det Socialdemokratiska partiet? För det är det vi gör med vår skrivning i våra stadgar. Eller anser vi att man ska välja mellan sin livsåskådning och partiet även om man delar partiets värderingar i övrigt? Jag kan inte se att vi har någon moralisk, demokratisk, solidarisk eller ideologisk rätt att kräva detta och därmed ska det bort ur stadgarna. Partikongressen föreslås besluta: A65:1 att det socialdemokratiska partiet på sin kongress 2015 ur sina stadgar stryker allt som handlar om att partiet som organisation ska engagera sig i Svenska kyrkans val Joakim Truedsson Katrineholms arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. Stadgarna för socialdemokraterna gör det möjligt för medlemmar att betala medlemsavgift vartannat år men ändock räknas som fullvärdig medlem, innebärande bl.a rösträtt vid medlemsmöte och andra sammankomster/val. Vi vill ändra på det. I huvudsak finns två argument 1. Ekonomiskt behöver föreningarna medlemsavgifter för att bedriva en bra föreningsverksamhet på orten. 2. Svårt att motivera medlemmar att betala sin avgift varje år när de hör att andra som inte betalar ändock har både medlemskap och rösträtt kvar. Många medlemmar har lämnat synpunkter på att det är dyrt att vara medlem i flera föreningar ex. S-kvinnor, Tro och solidaritet samt ortens s-förening. Vi önskar att det skall vara en lägre avgift när medlemmar är medlemmar i flera föreningar. Partikongressen föreslås besluta: A66:1 att partikongressen ger Partistyrelsen i uppdrag att se över stadgarna vad gäller medlemsavgift så att det inte längre är möjligt att enbart betala avgiften vartannat år A66:2 att partikongressen ger Partistyrelsen i uppdrag att se över kostnaden då medlemmar är medlem i flera föreningar Arbetarekommunens Styrelse Ljungby arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. Socialdemokraterna står inför flera betydande utmaningar, men en av de främsta är det minskande medlemsantalet. 1991 hade Socialdemokraterna 260 000 medlemmar. Sedan dess har vi kunnat se en tydligt nedåtgående trend med 164 000 medlemmar 1999, 136 000 medlemmar 2004 och 97 000 medlemmar i början av 2014. Att ha många medlemmar på papperet har självklart inget egenvärde om medlemmarna inte deltar i interndemokratin eller folkrörelsearbetet, men siffrorna talar ändå sitt tydliga språk. Socialdemokraterna måste sätta upp tydliga medlemsmål och fokusera på att öka medlemsantalet mellan valen. Det kan till exempel ske genom ekonomiska incitament till föreningar som värvar många nya medlemmar. Partikongressen föreslås besluta: A67:1 att Socialdemokraterna sätter upp tydliga, långsiktiga medlemsmål A67:2 att Socialdemokraterna arbetar aktivt och kontinuerligt med att uppnå de uppsatta medlemsmålen Håkan Bernhardsson, GSHF Göteborgs Socialdemokratiska Högskoleförening Göteborgs partidistrikt beslöt att anta motionen som sin egen. Att arbetet ute i den lokala s-föreningen är viktigt ställer de flesta upp på. Men partiet är inte särskilt bra alla gånger på att uppmuntra eller värdera varken de eldsjälar som sliter ute i sföreningarna eller stötta med arenor för lärande och utveckling av nya framgångsrika metoder i folkrörelsearbetet. Vi ser nu tydligt hur socialdemokratins stöd i breda folklager tunnas ut. Det socialdemokratiska partiet behöver därför omgående stärka sin organisation och för det behövs en uppvärdering av partiarbetet. Partiorganisationen ska klara att vinna val, formulera en trovärdig politik och rekrytera medlemmar till politiska uppdrag. Men organisationen ska också klara av att fungera som ett verktyg för att förändra människors vardag till det bättre, vare sig det handlar om att ordna läxläsning utanför skolan eller ordna majbrasan vid valborgsmässofirandet. Det åtagandet kräver att förtroendevalda och ledare i vår organisation tar ansvar på ett nytt sätt och visar i handling att partiarbetet är prioriterat. Resurser och engagemang behöver avsättas för att stötta våra socialdemokratiska föreningar och arbetarekommuner i metodutveckling och erfarenhetsutbyten. Det handlar både om att man från olika landsdelar ska lära sig nytt men även att partiet visar att folkrörelse- och partiarbetet är viktigt och prioriterat. Den pånyttfödda folkrörelsen är nyckeln till att partiet ska överleva på sikt. Partikongressen föreslås besluta: A68:1 att partiet minst en gång per mandatperiod ordnar former för ett rikstäckande arbetarekommunutbyte med fokus på metodutveckling och erfarenheter av framgångsrikt partiarbete Andreas Lundgren, Ålidhem-Sofiehem Socialdemokratiska förening Umeå arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. Vi socialdemokrater vill se ett land där vi samlas för att utveckla vår samhällsmodell. Ett land där kvinnor och män går till jobbet, tar ansvar, känner sig trygga och just därför är fria. Kvinnor och män ska ha lika rätt och lika ansvar i familjeliv, yrkesliv och samhällsliv. Socialdemokraterna är ett feministiskt parti. Det första året med en socialdemokratiskt ledd regering ska vara en bred rivstart för jämställdheten; på arbetsmarknaden, i skolan och i välfärden. Sverige ska vara ett feministiskt föregångsland i världen, sade Stefan Löfven i samband med att han medverkade på Nordiskt Forum. Att socialdemokraterna tar fram och genomför ett program för jämställdhet under det första regeringsåret är givetvis bra. Socialdemokraterna är ingen isolerad del av samhället. De strukturer vi ser och bekämpar i samhället i stort finns till viss del även i vår organisation. Detta märks exempelvis genom att jämställdheten inte genomsyrar vårt partiarbete i alla led. Vi har dock kommit en bra bit på vägen. Principen om varvade listor finns men efterlevs inte i hela organisationen. Andelen kvinnor på strategiskt viktiga positioner, såsom exempelvis ordförandeplatser eller gruppledarplatser är lägre än antalet män. Det innebär dels att kvinnor får mindre inflytande och dels att normen att det är män som har ledande positioner i samhället förstärks. Socialdemokratin har både förmågan och förutsättningen att vara ännu mer av en föregångare på det här området. Ett framgångsrikt jämställdhetsarbete kräver kontinuitet och behöver ske i organisationens alla led. För att det ska bli så behöver en jämställdhetsplan arbetas fram utifrån medlemmarnas krav och önskemål. Framgångar, stagnation eller bakåtgångar i jämställdhetsarbetet behöver uppföljas och bli mätbara. Klagomål ska kunna kanaliseras, goda exempel spridas och efterlevas. Det måste säkerställas att människor oavsett kön, könsidentitet, ålder, sexualitet eller ursprung kan vara delaktiga i politiken utifrån sina förutsättningar. För att leda arbetet bör Socialdemokraterna utse en jämställdhetsansvarig som kan vara stödjande, drivande och rådgivande i omställningen till en mer jämställd och feministisk socialdemokrati. Partikongressen föreslås besluta: A69:1 att En jämställdhetsansvarig inom Socialdemokraterna utses A69:2 att profilkrav och arbetsbeskrivning för en jämställdhetsansvarig inom Socialdemokraterna tas fram A69:3 att en nationell ledningsgrupp med ansvar för feministiska frågor inom partiorganisationen och med ledamöter från olika distrikt tas fram A69:4 att en jämställdhetsplan med mätbara mål upprättas A69:5 att kongressen antar som sin viljeinriktning att Socialdemokraterna ska vara ett jämställt parti både numerärt och strukturellt senast 2022 S-Kvinnor Kävlinge arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. Vi socialdemokrater ser rasismen som ett av våra största samhällsproblem och den kräver aktiv handling om den ska förebyggas och motverkas. Om vi betraktar samhället som helhet ser vi idag tydligt hur den begränsar människors frihet och levnadsvillkor. Som parti och del av arbetarrörelsen har socialdemokrater därför alltid verkat för att bryta de rasistiska strukturerna runt oss och formulerat en politik för att bekämpa den. För att den antirasistiska politiken långsiktigt ska få bäring krävs det också en större organisatorisk analys inom vår egen folkrörelse. Socialdemokraternas partiorganisation är som det övriga samhället påverkad av samhällets strukturer och det behövs ett fortsatt framåtsyftande folkrörelseutveckling för att framgångsrikt möta rasismens utmaningar. Runt om i hela landet arbetar socialdemokrater aktivt för att människors lika värde ska garanteras och genom folkbildning finns det inom arbetarrörelsen ett gediget kunskapsarbete som syftar till människors frigörelse. Som framtidsparti och folkrörelse är vi inte främmande för antirasistiskt arbete och därmed är det ett naturligt steg att lansera ett antirasistiskt kunskapslyft. Det antirasistiska kunskapslyftet syftar till att lyfta folkrörelsen och fortsätta utveckla arbetet för ett samhälle utan diskriminering, förtryck och våld. Det handlar om att tillämpa ett medvetet förhållningssätt till all verksamhet men också få verktyg för att stärka det politiska arbetet. En antirasistisk handlingsplan för socialdemokratin är ett steg i vägen för hoppet om att vända rasismens utveckling i samhället. Partikongressen föreslås besluta: A70:1 att det lanseras ett antirasistiskt handlingsprogram för den socialdemokratiska folkrörelsen S-studenter Sundsvall Sundsvalls arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. Årets tema är framtidens jobb och framtidens folkrörelse. När det gäller att få en bra folkrörelse måste så många röster som möjligt få chansen att höras. Till partikongresserna delar man in Sverige i områden där flera kommuner skall samsas om ett ombud. Till kongresserna uppmanas arbetarekommunerna att skriva motioner som sen ska försvaras under kongressen. Vi tror att intresset för motioner och för partiet skulle bli större om en motionsskrivare, precis som i kommunerna, fick komma till partikongressen och presentera sin motion. Partikongressen föreslås besluta: A71:1 att partistyrelsen ges i uppdrag att se över formerna för hur en motionsställare personligen skulle kunna få presentera sin insända motion på partikongresser Gunilla Persson Norbergs arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. Ibland försvåras verksamheten för våra S-föreningar och det är inte bra. Partiets viktigaste resurs är våra medlemmar. De flesta är medlemmar i en Socialdemokratisk förening och de har oftast medlemskap i just EN förening. Det förekommer även att många har sk. extra medlemskap i ytterligare någon S-förening. Vi ser det som positivt att man kan aktiverar sig i olika S-föreningar. Det vanligaste bland våra S-föreningar är de som är geografiska (ort, stadsdel eller liknande). Vi har även andra typer av föreningar tex. fackliga, (Byggnads Sförening), språkliga (Finska S-föreningen) och andra (HBTs, ESP m.fl.). Några av S-föreningarna har en naturlig koppling till att spänna över fler än en Arbetarekommun. Medlemmar i tex en facklig S-förening kan vara såväl grundmedlemmar som extra medlemmar. De som är extra medlem kan ha sitt grundmedlemskap i en förening som tillhör samma arbetarekommun som den fackliga S-föreningen eller i en annan arbetarekommun. Samtidigt som vi välkomnar att ha många S-föreningar begränsar stadgarna rättigheterna för en S-förening som spänner över flera arbetarekommuner. Tydligt blir detta vid tex nomineringar. Denna S-förening tillåts inte att nominera en person till uppdrag i annan arbetarekommun trots att grundmedlemskapet finns där. Engagemanget från medlem och i detta fall en facklig S-förening tas inte fullt ut tillvara, detta anser vi vara en brist i den nuvarande stadgetexten. Partikongressen föreslås besluta: A72:1 att stadgarna ändras så att nomineringsrätt för S-föreningar som spänner över mer än en arbetarekommun inte begränsas på det sätt som sker idag Borås Arbetarekommun Borås arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. Bakgrund Olof Palmes Center har varit en viktig motpartner i Latinamerika för utveckling av demokrati; innan under och efter diktaturerna i kontinenten förtrampade fackliga och politiska organisationer. Fr.o.m. 2012 Olof Palmes Center upphörde samverkan med Latinamerika. Kontinenten inte var prioriterande. Nationella ledningar för Socialist partiet i Uruguay, PPD i Chile och Socialist partiet i Argentina skrev för vidare samarbete med politiska projekt; särskild gentemot ungdomar och lokala projekt. Anspråk framställde också av José Mujica för svenska politiker när han övertog regeringen. SAP:s valmanifest 2014 ”Vi vill finnas till för de medelstora företagen och erbjuda bättre hjälp i att vidga deras marknad till Norden, Europa och världen. Vi vill också föra löpande samtal med de största företagen om de strategiska vägval Sverige står… Sveriges röst för fred, rättvisa och mänskliga rättigheter ska åter höras i världen… Sverige ska driva på för en global överenskommelse mellan arbete, kapital och samhälle... Sverige ska gå före med en ambitiös biståndspolitik.” Fr.o.m. 2012 har vi lämnat en hel kontinent utanför samarbete och samverkan med principerna som här citeras. Orsaker kan det finnas flera, men idag bör vi diskutera vår inställning till Latinamerika och omvärdera ifall tidigare orsaker/argument är korrekta och i så fall att Olof Palme Center skall lämna en hel kontinent utanför vår fackliga och politiska verksamhet. Sverige och Latinamerika idag I Latinamerika handlar det om systemlösningar men även om produkter och tjänster inom energi, hälso- och sjukvård samt trafik- och transportsystem. Gruvnäring och infrastruktur kan också vara av intresse för svenska exportörer och konsulter... Flera resor med delegationer har genomförts – bland andra av statsministern och handelsministern... med denna… vill vi peka på det nära och genuina samarbetet mellan Sverige och den latinamerikanska regionen – såväl ekonomiskt, kulturellt som politiskt -…” (Utrikesdepartementet 2013) Några uppgifter om Sverige och svenska företag i Latinamerika Svenska företag har idag dotterbolag i Argentina med totalt över 23 000 anställda. Sverige har historiskt varit en av de tio största investerarna i Brasilien och den svenska företagsnärvaron i landet är sedan länge omfattande. Antalet anställda i de cirka 220 svenska och svenskrelaterade företagen som finns i Brasilien uppgår till omkring 60 000 anställda. Den svenska exporten till Chile domineras av verkstadsprodukter: maskiner (inklusive gruvutrustning) och apparater (inklusive telekomutrustning) samt transportmedel. Det finns drygt 20 svenska dotterbolag i Chile, ytterligare cirka 150 har någon form av representation De ekonomiska förbindelserna mellan Sverige och Peru växer snabbt och det finns potential för att ytterligare stärka handelsutbytet. Det svenska näringslivet är väl representerat i Peru med ett 20- tal dotterbolag. Colombia är idag Sydamerikas tredje största ekonomi… Svenska förbindelser med Colombia berör såväl handel som politik och bistånd. Sveriges fokus inom utvecklingssamarbetet och den politiska dialogen är främjandet av förutsättningar att skapa en hållbar fred, stärkande av demokratin och rättsstaten samt ökad respekt för de mänskliga rättigheterna. Om Centralamerika räknas som en marknad så vore den Sveriges sjätte största avsättningsmarknad i Latinamerika. Det svenska utvecklingssamarbetet med Guatemala och andra insatser i Centralamerika syftar till att skapa förutsättningar för fortsatt fred och fattigdomsbekämpning, utifrån ett rättighetsperspektiv. Mexiko är efter Brasilien, Sveriges största exportmarknad i Latinamerika… Uppemot 130 svenska företag har verksamhet eller representation i Mexiko och nära 35 000 anställda. Sverige är representerat i Karibien (förutom Kuba) genom en Stockholmsbaserad ambassadör, som bevakar de 14 självständiga länderna i den regionala samarbetsorganisationen CARICOM. Många av länderna i Karibien är starkt beroende av turistnäringen, men de försöker också diversifiera sina ekonomier genom att satsa på IT, finansiella tjänster, alternativ energi, medicinsk forskning etc. Inom bl. a dessa sektorer kan det föreligga möjligheter för svenska företag. Sverige har haft ett omfattande och långsiktigt utvecklingssamarbete med Bolivia sedan början av 90-talet. Utvecklingssamarbetet koncentreras till tre samarbetsområden; demokratisk samhällsstyrning och mänskliga rättigheter, utbildning och forskning. Partikongressen föreslås besluta: A73:1 att SAP:s kongress beslutar att Latinamerika är en viktig kontinent och återupprättar vidare kontakter och samarbete. Olof Palmes Center bör analysera möjligheterna för att genomföra detta A73:2 att Facklig-politisk verksamhet mellan Sverige och Latinamerika är ett prioriterat område med samverkan och samarbete A73:3 att Mänskliga rättigheter, folkbildning i demokrati, medverkan för hållbar fred och andra områden utifrån ett rättighetsperspektiv återupprättas och förbättras på kontinenten Leopoldo Letelier Borlänge arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. Den socialdemokratiska rörelsen har en lång tradition av bildningsarbete. Folkbildningen handlade redan under tidigt 1900-tal om hur arbetarklassen själv ska ta makten över språket och det kritiska tänkandet och därmed över sitt eget liv. Bildning är inte detsamma som utbildning. Bildning handlar inte heller om elitism eller att exkludera. Bildning är att förstå sammanhang och handlar om eget fritt tänkande, reflekterande och kritiskt formulerande. Bildning är förvärvad kunskap byggd på erfarenheter. I bildningsprocessen sätter vi genom studier och reflektion samman både främmande och känt, tradition och framtid. Bildning är grunden för ett samhälle som sätter människovärde före priset på en vara. Bildning är vapnet för att bryta maktstrukturer och som ger frihet. Bildning gör livet värt att leva, ger möjligheter att bli en del av mänskligheten och delaktig i samhällsbyggandet. Men hur ser dagens bildningsprocesser ut? Vad har hänt under de hundra år som gått sedan ABF bildades 1912? Är studiecirkeln den självklara formen för medborgaren i bildningsarbetet och är det fysiska biblioteket den enda vägen till litteraturen, språket och därmed bildningen? På vilket sätt skiljer sig landets folkhögskolor från andra utbildningsanordnare, de på den kommersiella marknaden? Var skapas det fria och kritiska tänkandet för en samhällsklass som inte har bildningen som ett självklart fundament i hemmet? Den digitala världen ger möjligheter. Vi har sett en diktatur störtas genom folkets mod och motstånd, många gånger mobiliserat genom sociala medier. När eldar tänts och mänskliga murar ställts mot övermakten har internationell solidaritet visats. Digitaliseringen kan vara ett redskap för förståelse och gemensam kamp över gränser. Den digitala världen förenar och kommunicerar. Samtidigt ger den kunskap, utveckling, fritt reflekterande och är därmed en källa till bildning. System som Wikipedia utgör plattform för den kunskapstörstande, blir källa av bildning att ösa ur. Rätt använd kan digitaliseringen ge möjlighet till egenmakt, jämlikhet och demokrati. Fel använd skapar den maktmissbruk, kontroll och förföljelse. Bildning är i nutid bredare än litteratur, den finns utanför de klassiska institutionerna för kultur och är större än enbart en kulturpolitisk fråga. På samma sätt som socialdemokratin måste söka skapa en samtidsberättelse står vi inför utmaningen att förstå bildningens strukturer och strävanden. Även om det bygger på arbete som skapades för hundra år sedan, har formerna förändrats. Vad är kärnan i bildning? Hur översätter vi den till vår tid? Det är dags för socialdemokratin att formulera 2000-talets bildningspolitik som kan bli fundamentet för dess samtida berättelse. Vi måste förstå dagens bildningsprocesser och skapa en politik som ger människan frihet att ta makten över sitt eget liv och i samarbete med andra skapa ett värdigt och solidariskt samhälle. Partikongressen föreslås besluta: A74:1 att mot bakgrund av det som anförs i motionen tillsätta en arbetsgrupp vars uppgift är att formulera socialdemokraternas bildningspolitik. Arbetet bör ske i nära samverkan med både partiföreningar och en intresserad allmänhet. Arbetsgruppens rapport kommer att spela en stor roll i partiets arbete med att förnya folkbildningen och bidra till en modern och begriplig samtidsberättelse Kulturarbetarnas socialdemokratiska förening Stockholms partidistrikt beslöt att anta motionen som sin egen. I vallokalerna såg vi att det var flera som tog ”fel” valsedel då det är svårt att skilja på Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna. Framför allt var det våra nya vänner, födda utomlands, även de med sämre syn, som förväxlade valsedlarna. En del frågade om det var rätt valsedel. Det var så vi blev varse problemet, men tänk alla som inte frågade. Partikongressen föreslås besluta: A75:1 att partisymbolen finns med på samtliga valsedlar S-kvinnor i Österåker Österåkers arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. Vi behöver skapa en vision av hur vi vill att samhället skall se ut på lång sikt. Om vi vill kunna visa solidaritet med våra barn, barnbarn och barnbarns barn måste vi försöka tänka oss ett framtida samhälle om 50 till 100 år. Vilka möjligheter kommer det att finnas för våra barn, barnbarn och barnbarns barn att få sina behov tillgodosedda? Vårt agerande i dag påverkar den saken. Kommer de att ha tillgång till råmaterial för industriproduktion? Hälsosamt dricksvatten? Fisk ur hav och sjöar? Friska jordar för livsmedelsframställning? Fred och samförstånd inom landet och med sina grannländer? Kommer de att ha tillgång till god utbildning? Vilken inställning kommer de att ha till mänskliga rättigheter och humanism? Detta är förhållanden som vi nu gemensamt har möjlighet att påverka. För att skapa en gemensam framtidsvision behöver vi ett brett rådslag i hela landet, mellan alla olika grupper i samhället. Rådslaget skall handla om valfrihet, jämlikhet, solidaritet och jordens möjligheter att tillgodose våra behov. Frågan om i vilken utsträckning det är önskvärt och möjligt att styra utvecklingen kommer säkert att bli behandlad. Partikongressen föreslås besluta: A76:1 att Socialdemokratiska partiet förbereder och inbjuder medlemmar, sympatisörer och intresserade till ett rådslag om valfrihet, jämlikhet, solidaritet och jordens möjligheter att tillgodose våra behov. Därefter kan Framtidens Jobb skisseras. För Framtidens Folkrörelse kan rådslaget stå som en förebild Rune Lindström Skövde arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. Tidigare, från 80 talet fram till valet 2010 använde vi oss av rådslagsarbete som ett gemensamt arbetssätt. Det gjorde den stora medlemsgruppen delaktig i den aktuella politiken, argument och förslag diskuterades i studiecirklar och på medlemsmöten vilket skapade engagemang i frågorna och medlemmarna kände sig närvarande i dagspolitiken. I dagens politiska situation, med allianser och samverkan med olika partier, kan ett liknande arbetssätt skapa engagemang och delaktighet på bredden. I framförhållning kan partistyrelsen skicka ut frågor som tjänar på en bred diskussion och analys i föreningar och arbetarkommuner under mandatperioden och för den framtid som ska befästa vår politik och värderingar. Partikongressen föreslås besluta: A77:1 att partistyrelsen återupptar rådslag som ett gemensamt arbetssätt Örby/Svansjö s-förening Marks arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. Det krävs betydligt mer ”aktivism” i vårt parti om vi ska vinna nästa val! Den aktivismen måste ha sin grund i det lokala arbetet. Det kan ske i ett geografiskt definierat område eller på en arbetsplats eller i en utbildningsmiljö. Det viktiga är att vi har förmågan att lyssna på väljarna. Men lika viktigt är att vi kan berätta för väljarna vilken politik vi står för och kommer att föra. Grundbulten i det arbetet är den lokala organisationen. Där finns mötesplatserna och möjligheterna till dialog med medlemmarna, med väljarna. En viktig del är naturligtvis att vi utnyttjar alla de möjligheter och tekniker till kommunikation som nu finns. Digital media, andra informationsflöden eller tekniska plattformar är viktiga verktyg. Men viktigast av allt är det mänskliga mötet! Det har vi alla märkt, vi som varit aktiva i de senaste valrörelserna. Det avspeglas med största sannolikhet också i de valanalyser som nu görs ute i landet. Där vi mött människor mer personligt, på olika sätt, har vi stärkt våra positioner (eller åtminstone förhindrat större tapp av väljare). Det ”inre livet” i partiet blir därför synnerligen viktigt inför kommande valrörelser. Våra ledare i partiet har ett särskilt ansvar för den kultur och det samtalsklimat som råder. Dialog, lyhördhet och aktivitet måste vara bärande fundament i folkrörelsen Socialdemokraterna. Vi måste därför revitalisera hela vårt partiarbete och hitta vägar för att få igång våra s-föreningar igen. I vår s-förening har vi ambitioner att regelbundet lyssna på våra såväl våra medlemmar som på väljarna i vår stadsdel, t ex genom enkäter, genom mötesverksamhet, genom kulturaktiviteter, genom utbildningsverksamhet, genom att nyttja nya tekniker. Vi har också ambitionen att redovisa vad vi åstadkommer för medborgarna med den politik som vi bedriver. Ett lokalt valprogram är ett av våra verktyg i det arbetet. Grunden för detta är en planerad och uthållig ”verksamhetsplan”. Då kan vi vinna nästa val och börja bygga en modern folkrörelse för jobb och rättvisa! Partikongressen föreslås besluta: A78:1 att en kraftsamling görs för att stimulera till uppbyggnad av s-föreningar A78:2 att utbildningsinsatser görs för att få igång processer kring dialog och kommunikation med medlemmar/väljare i närområdet/stadsdelen/arbetsplatsen A78:3 att insatser görs för att få återuppbygga det fackliga och politiska samverkansarbetet A78:4 att vi skall möjliggöra och stimulera fler former av s-föreningar än de traditionella områdesföreningarna Kvarnsvedens S-förening Borlänge arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. I stadgarnas kapitel 5 § 6 moment 2 står det att styrelsen skall bestå av minst fem ordinarie ledamöter. Bland våra s-föreningar finns det de som har ett stort antal medlemmar till de som kanske är ett tiotal medlemmar. Att man måste ha en styrelse på minst fem personer gör att det ibland är svårt att få till detta på ett bra sätt, speciellt i de mindre föreningarna. Det vore bättre om man tilläts vara minst tre personer. Det blir även lättare att starta nya föreningar om det ”bara” krävs tre personer som sedan kan värva medlemmar till just sin förening. Det är samtidigt inget som hindrar att man är fem eller sju eller fler udda antal i en styrelse förstås eftersom vårt förslag ger vid handen att det skall vara minst tre personer i styrelsen. I andra organisationer t. ex fackligt så tillåts en fackklubb bestå av minst tre personer och det har fungerat bra. De arbetsplatser som har många medlemmar har känt det naturligt att ha fler än tre styrelseledamöter. Partikongressen föreslås besluta: A79:1 att det i stadgarna kapitel 5, § 6, moment 2 ändras så att styrelsen skall bestå av minst tre ledamöter Handels s-förening, Örebro Örebro arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. I stadgarnas kapitel 5 § 6 moment 2 står det att styrelsen skall bestå av minst fem ordinarie ledamöter. Bland våra s-föreningar finns det de som har ett stort antal medlemmar till de som kanske är ett tiotal medlemmar. Att man måste ha en styrelse på minst fem personer gör att det ibland är svårt att få till detta på ett bra sätt, speciellt i de mindre föreningarna. Det vore bättre om man tilläts vara minst tre personer. Det blir även lättare att starta nya föreningar om det ”bara” krävs tre personer som sedan kan värva medlemmar till just sin förening. Det är samtidigt inget som hindrar att man är fem eller sju eller fler udda antal i en styrelse förstås eftersom vårt förslag ger vid handen att det skall vara minst tre personer i styrelsen. I andra organisationer t. ex fackligt så tillåts en fackklubb bestå av minst tre personer och det har fungerat bra. De arbetsplatser som har många medlemmar har känt det naturligt att ha fler än tre styrelseledamöter. Partikongressen föreslås besluta: A80:1 att det i stadgarna kapitel 5, § 6, moment 2 ändras så att styrelsen skall bestå av minst tre ledamöter Bert Karlsson Lekebergs arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. Kan det vara så att människor slutat tro på att vi lever i ett samhälle där deras röster gör skillnad? Kan det vara så att vi i vårt land har ingjutit människor i en tro att deras röster och livsvillkor är oviktiga för den potentiella makteliten? Konfliktytan mellan dom som har och dom som inte har ser annorlunda ut idag än i arbetarrörelsens begynnelse och en nedmontering av den gemensamt finansierade välfärdssektorn har pågått en längre tid. Solidariteten har fått ge vika för egoismen. Demokratin har fått ge vika för en exkluderande maktfullkomlighet och ett väletablerat förakt för olikheter och vad som räknas och inte räknas som kunskap. Kan det vara så att det vi ser idag är en vredesyttring från dessa människor över att de har blivit marginaliserade och exkluderade från in-flytande? Om det är så, vems är felet? Och vad kan vi göra för att återuppväcka tron på att man genom sitt engagemang kan påverka och förändra? Hur väcker vi lusten till att vilja vara med och skapa ett demokratiskt samhälle där även samhällets bonusbarn känner sej välkomna och älskade? Oavsett om du är född i Landskrona, Malmö eller Borlänge, Sverige, Bosnien eller Syrien har vi som människor mer som förenar oss med varandra än som skiljer oss åt. Framtiden skapar vi tillsammans. Genom att bottna i vårt förflutna och ta avstamp landar vi i nuet. Med nuet som förankringsgrund kan vi fokusera på vilken framtid vi vill bygga tillsammans. Genom att fokusera på alla människors lika värde kan vi skapa: Skolor där inga barn känner sig misslyckade. Boendemiljöer värdiga för såväl gammal som ung. Ett dynamiskt och levande föreningsliv inom såväl idrott som kultur som ses som en naturlig del av människors vardag. Ett företagsklimat som attraherar nytänkande, innovativa och framtidsinriktade mångkulturella företagare. Och i rollen som arbetsgivare kan vi vara ett föredöme genom att erbjuda våra anställda inom väl-färdssektorn heltidsarbete som norm, löner man kan leva på och en bra arbetsmiljö. Förmågan att gå från en exkluderande till en inkluderande folkrörelse. Förmågan att skapa en politik som dagens och morgondagens människor känner sej delaktiga i. Att väcka nytt liv i en vision om ett framtida samhälle där människor vill vara med och bidra med sitt engagemang och sina erfarenheter efter förmåga. Hur når vi dit? Om vi tar avstamp i nuet och vågar tro på att vi kan förändra så kan vi tillsammans skapa en framtid som blomstrar, där alla känner sig välkomna. Men det kräver ett gediget målmedvetet inkluderande folkrörelsearbete där vi fokuserar på demokratins grundfundament att alla människors röster väger lika tungt oavsett klass, kön, etnicitet, ålder eller utbildningsnivå. Partikongressen föreslås besluta: A81:1 att mer av hela partiets interna arbete fokuseras på att få igång en inkluderande folkrörelse A81:2 att partiet centralt öronmärker ekonomiska medel för att verkställa satsningar på olika nivåer för ett inkluderande folkrörelsearbete A81:3 att partiet centralt arbetar för att det utbildas cirkelledare med mål att se till att ett inkluderande folkrörelsearbete påbörjas A81:4 att Landskrona Arbetarekommun antar motionen som sin egen och sänder den till Socialdemokratiska partikongressen 2015 Alinda Zimmander Landskrona arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. Vi söker en god balans mellan ideellt arbete, näringslivsarbete och politiskt arbete. En viktig del av det ideella arbetet, ofta oavlönat, är folkrörelsearbete av olika slag. Det är meningsfullt och ger glädje. Det kompletterar arbete i näringsliv och politik. Vi kan forma visioner och skapa bättre utrymme för kultur, konst – för liv och hälsa. Vi kan deltaga i samhällslivet bl a i folkrörelser. Vi är inte bara kunder – vi är medborgare och bör få lättare än idag att delta i olika folkrörelser. Bättre tillgänglighet i hela samhället – för alla. Anpassning av bostäder, möjlighet för alla att resa, lämpliga möteslokaler osv. I FN:s deklaration om mänskliga rättigheter betonas att alla människor bl a barn och funktionshindrade ska ha rätt och möjlighet att delta i samhällslivet. Barnkonventionen bör bli lag i Sverige. I EU:s § 26 i stadgan om de grundläggande rättigheterna erkänner unionen även funktionshindrades rätt till oberoende, social och yrkesmässig integrering och deltagande i samhällslivet. Alla barn är allas barn. Alla människor är allas medmänniskor. Även framtidens människor och globalt. Solidaritet, jämställdhet och jämlikhet är grundvärderingar. Håll av varandra. Tyck om alla människor. Men tyck inte om allt som alla människor gör. Etiska och ideologiska kompasser behövs. Mingel, möten och kreativitet. Underlättas vid bra kollektivtrafik med hög turtäthet och tillgänglighet för alla. Om fler åker kollektivt är det rimligt att få högre turtäthet. Hållplatserna kan göras mer attraktiva. Vårda och visa miljömässiga och kulturhistoriska värden. Hela resan blir en upplevelse – inte bara resans mål. Såsom platsen för den 650-åriga TV-eken i Stockholm eller almarna och körsbärsträden i Kungsträdgården. En buss kan ersätta hundra bilar och den snart färdigbyggda nya pendeltågslinjen som knyter ihop södra och norra Stockholmregionen ersätter många fler. Hantverkare och andra som måste åka bil får då bättre framkomlighet än idag. Och det finns då också kapacitet för en kraftig befolkningstillväxt i regionen. Fler direktbussar på Essingeleden till olika destinationer. En ny motorväg förbi Stockholm blir då onödig och kan skjutas på framtiden under många år. Räntevinsten blir då miljarder kronor per år. Det skulle ge pengar till satsningar på kollektivtrafik och mycket annat för att främja folkrörelsearbete, skolor och jobb. Pengarna kan hellre användas för tillgänglighet för alla, för jobb åt fler och för deltagande i kultur och folkrörelser på fritiden. Mer välfärd för alla. Bättre säkerhet mot olyckor, bättre klimat, stadsmiljö med färre bilar. Folkrörelserna för miljö och förnybar energi är viktiga. Koldioxidskatterna bör växa. Politik och marknad räcker inte. Vi behöver snabbare bygga ut det förnybara och minska användningen av fossila bränslen. För klimatet. Kärnkraften har ännu ingen godkänd metod för slutförvaring av använt kärnbränsle. Kärnkraften medför ökad risk för kärnvapenspridning. Katastrofer skall förebyggas – icke förorsakas. Åtminstone 50 öre per kWh bör läggas undan som försäkring mot reaktorolyckor och minst 20 öre per kWh för slutförvaringen av kärnbränslet. Nu belastar vi framtiden med dessa kostnader. Stoppa kärnkraften – nu. Riksdagen beslöt ju 2010 att kärnkraften inte får subventioneras. Både marknaden och politikerna är ofta för långsamma. Folkrörelsearbetet bör underlättas. Mera mark och olika biotoper bör bevaras för framtiden och för naturstudier. Skärgårdar, kuster och sjöar. Tillgänglighet för alla. För vandring, segling, fritidsfiske. Värna allemansrätten. Segling underlättas. Gångvägar och cykelvägar med bättre belysning, tillgänglighet för alla. Ohälsa förebyggs. Skolbarn får inspiration och motivation att lära sig mer. Naturintresset ökar. Feministisk utrikes – och försvarspolitik. Alla kan delta på sitt sätt för att bygga fredsskapande internationella relationer. Vi förebygger konflikter. Platser bör skapas för mingel, möten, samarbete och kreativitet. Fred, frihet och förtroende skapar man inte med JAS-flygplan och andra typer av järnrör. Många typer av internationellt folkrörelsearbete behöver byggas ut. Kultur, vetenskap och handel. Turism och internationella resor kan ses som en viktig folkrörelse, t ex segling i våra vatten och kanske även till Galapagosöarna för naturstudier. Full fart framåt för fulla segel – men det är viktigt att vi tar med kompassen och håller kursen. Jag yrkar att vi i vårt samhällsarbete ska systematiskt i våra beslut tänka på och verka för bättre möjligheter för folkrörelser, jobb och välfärd för alla. Partikongressen föreslås besluta: A82:1 att vi i vårt samhällsarbete ska systematiskt i våra beslut tänka på och verka för bättre möjligheter för folkrörelser, jobb och välfärd för alla Birger Eneroth Lidingö arbetarekommun beslöt att sända motionen som enskild till kongressen. Vid den sista partikongressen fastslogs att sidoorganisationerna i partiet skulle vara adjungerade till VU i partiet. Partikongressen föreslås besluta: A83:1 att sidoorganisationerna skall även fortsättningsvis ges plats i partiets VU i enlighet med sista partikongressens beslut Eva Hedesand Lundqvist Luleå arbetarekommun beslöt att sända motionen som enskild till kongressen. Ett stort antal problem i samhället har en komplex karaktär. Det krävs många års studie för en person att kunna fatta ett kompetent beslut. De flesta människor förstår inte alla de komplexa frågor som samhället står inför, men de flesta människor har någon förståelse för några av frågorna. Ett sätt att öka allmänhetens deltagande i politiken är att utnyttja denna kunskap i komplexa frågor. Detta skulle kunna uppnås genom att bilda expertkommittéer / föreningar för varje komplext tekniskt område i samhället till exempel energi, produktion, hälso-, utbildning, miljö, hållbarhet, försvar. Medlemskap skulle vara frivilligt och öppet för människor som har en kompetens inom ett lämpligt område. Dessa kommittéer / föreningar skulle kunna fungera som rådgivare till kommuner och regeringen samt föreslagna regeringens politik. Skapa icke-politiska kommitté / föreningar expert kopplade till regeringen och kommunerna kommer att tillåta regeringen att utnyttja den omfattande sakkunskap finns bland befolkningen och låta en annan väg för människor att engagera sig med regeringen Partikongressen föreslås besluta: A84:1 att skapa sådana kommittéer för att öka allmänhetens engagemang i regeringen på nationell och lokal nivå Andrew Wallace, Ersboda Socialdemokratiska förening Umeå arbetarekommun beslöt att sända motionen som enskild till kongressen. Berättelsen om socialdemokratin och andra folkrörelser får inte bli berättelsen om ledarna. En folkrörelse som enbart symboliseras av dess ordförande är extremt sårbar. Folkrörelserna måste visa fram många människor av kött och blod som är med och påverkar, förändrar och visar att sammanhållning och gemenskap ger förutsättning för en livaktig demokrati. Jag vill göra en insats för partiet! Signe blev medlem i partiet och sin socialdemokratiska förening när hon blivit pensionär och änka. Helt oombedd tog hon på sig att se till att föreningslokalen städades regelbundet. Aldrig hade denna förening en bättre städad lokal. Det fungerade bra tills någon i styrelsen fick dåligt samvete och tyckte att det var orättvist att Signe alltid skulle stå för städningen. När Signe fick höra talas om detta, svartnade hon i ögonen och sa: Duger det inte? Gör jag det inte bra så säg ifrån! Jag kan gå med en gång. Jag vill göra en insats för partiet och det här kan jag! Men jag går genast om ni inte tycker jag gör det bra! Abdi från Somalia ville ha ett arbete. Abdi kom från Somalia till Sverige för ganska många år sedan. Han kom på mötena i den socialdemokratiska föreningen och satt för det mesta ganska tyst. Det är ju inte så lätt att förstå allt som sägs och kunna uttrycka sig i en komplicerad politisk diskussion. Efter själva mötena stannade han ibland kvar och berättade om sig själv och sin familjesituation. Han drabbades av olika sjukdomar. Han var frustrerad över att inte kunna få jobb och sökte förklaringar. Varför gick det bättre för Somalier som flyttade till England? Ett knappt år senare fick Abdi jobb på kommunen som invandrarsekreterare. Resten är en framgångssaga. Han lyckade koppla ihop somalier med arbetsgivare och fastighetsägare på andra orter. En bonde fick hjälp av en familj kom från landet i Somalia och drömde om att arbeta med djur i Sverige. Abdis sjukdomar försvann och en sommar försvann Abdi också. Han återkom någon månad senare som vice premiärminister i Somalia! Emmy ville göra 1:a majplakat När s-föreningen ordnade en aktivitet för att hitta på 1:a maj paroller, måla och spika plakat dök Emmy upp. Hon hade ett tag varit ett anonymt namn i medlemsregistret för de aktiva sföreningen. Hon var strax över tjugo år det visste man. Men på plakatmålningen dök hon upp! Och hon var en hejare på att måla plakat. Så snygga plakat var det länge sen någon hade gjort i sföreningen. Belöningen kom på 1:a maj. S-föreningens plakat var nästan de enda handtextade och avgjort de snyggaste i demonstrationståget. De väckte intresse och skapade nyfikenhet. För första gången deltog Emmy med ett antal av sina vänner i demonstrationståget. Stig var kock En pensionerad kock kom till s-föreningen. Han visade snabbt att han ville delta i diskussionerna och även formulera förslag/motioner till andra nivåer i partiet. Hans främsta domäner var emellertid köket. Aldrig förr eller senare hade det varit så mycket folk på mötena och aldrig så god fika. Fika, ja det är kanske fel ord i sammanhanget för det var smörgåsbord, liten kvällsmåltid med nybakt och nylagat. Stigs menyer var uppskattade och hans insatser kan inte nog värderas. Han sökte och fick bekräftelse i form av glada och nöjda människor runt omkring honom. Gösta var byggnadsarbetare En tom nedlagd restaurangbyggnad, Café Far-i-hatten, stod och förföll i Folkets Park. Tankarna väcktes i s-föreningen: så mycket man skulle kunna göra i och kring den under sommartid. Byggnaden var i mycket dåligt skick och hade inte stått för sig själv idag om inte s-föreningen hade gripit in. Först lite enkel upprustning med hjälp av allehanda amatörer. Med färg och pensel och skurspann såg man till att det gick att servera kaffe på tisdagsträffarna. Det utvidgades till lördagskvällar och blev till dagligt öppethållande från morgon till kväll hela sommaren. Med Gösta, som var byggnadsarbetare, kom ny kompetens och in och scenen byggdes om, nytt golv lades, fasad bräderna byttes ut, ny våffelbod ordnades med mera med mera. Restaurangen rustades upp och blev godkänd av miljöförvaltningen med personalrum, nytt kylrum och det hela. Allt detta arbete drevs ideellt. Ansvarig i caféet var Gösta. Inget jobb var för litet. Det kunde gälla att plocka disk, stå i kassan eller sälja dansbiljetter. Att vara vice ordförande i s-föreningens styrelse var bara en liten bagatell för denne eldsjäl. Årsmöte med fyra kontinenter representerade En s-förening skall naturligtvis på något sätt spegla befolkningens sammansättning. När sföreningen i det kulturellt och etniskt mycket blandade området hade årsmöte fanns fyra kontinenter närvarande. Här var naturligtvis folk med rötterna i Europa. Asien representerades av personer som levt många år i Iran, Irak och Indien. Ghana och Somalia stod för Afrika och Uruguay och Chile garanterade att perspektiv från Sydamerika kunde komma fram. Tänk vilken fantastisk möjlighet vi har i Malmö! I en urbaniserad värld har vi folk på Malmös gator och torg som talar all världens språk och har kontakter och nätverk i alla världens länder. När har vår globala mognad nått dithän att vi förmår dra nytta av denna rikedom? Happening på torget Under föreningens historia har stundtals kulturen stått högt på dagordningen. Det må ha varit galleri- eller teaterbesök, egen gratistidning som delades till hushållen, men också egen sånggrupp som framträdde på torgmöten. Under ett antal år drev föreningen med stöd från arbetarekommunen ett bokcafé. Dikterna till kaffet på lördagseftermiddagarna i Folkets Park gästades av både professionella och amatörförfattare. Det senaste förslaget i den vägen kom Pontus, föreningens musikant, med: Vi ställer ut lite soffor och bord och möblerar ett vardagsrum på torget. Sen kan vi ta med lite gitarrer och dragspel och då blir folk nyfikna och kommer fram! Det blev lite sång och musik men massor av kontakter och samtal denna lördag på torget. Skapa träffpunkt – politik? När s-föreningen drev caféet i Folkets Park infann sig en oro: Är detta politik? Nja, det var nog bäst att bjuda in några politiker till danspauserna så de kunde förklara hur de stod till i världen! Men var det politik sådan som s-föreningar skall syssla med? Tänk om vi i stället hade satt oss ner och skrivit motioner till Arbetarekommunens årsmöte, partidistriktets årskongress eller kanske till och med partikongressen! Då kunde vi skrivit om behovet av mötesplatser i våra bostadsområden, där människor kunde samlas under opretentiösa former och ta en billig fika! Nu gjorde vi en sådan mötesplats och undrade om det var politik! Folkrörelsen kräver folk i rörelse! Nätverksbygge är och har alltid varit en viktig del av människors liv. Här hämtar man stöd och kraft i svåra stunder och här har man möjlighet att bygga upp en självsäkerhet och tro på den egna förmågan och bekräftelse på att de egna idéerna duger och uppskattas. Förenings- och folkrörelsearbete är just ett sådant nätverk, ett nätverk som gör att människor växer tillsammans. Formerna för nätverksarbetet kan växla från de traditionella mötena och studiecirklarna till kontakter via sociala medier. Det är detta gemensamma växande som vi brukar kalla folkbildning. Det gör att människor utvecklas och skolas men också att samarbetet skapar nya idéer som utvecklar samhället. Av var och en efter förmåga – alla kan göra en insats! Väldigt många socialdemokratiska sympatisörer skulle mycket gärna vilja göra någon form av insats för partiet. Vårt centraliserade arbete, med fokus på det som kan utföras av kommun, landsting eller stat, gör att steget från att bli sympatisör till att bli aktiv medlem väldigt stort. Det är inte särskilt många som i en valrörelse är beredda att ta steget och direkt ställa sig på ett torg och dela ut flygblad, eller ännu svårare, att börja knacka dörr. Det lokala socialdemokratiska ledarskapet måste ha förmågan att hitta uppgifter till alla som skulle kunna tänkas vilja göra en insats. Här begränsar oss bara den egna fantasin. Det kan naturligtvis handla om att förbereda möten och viktiga och intressanta ämnen, skriva flygblad, göra affischer, sprida information via nätet, men också kontakter med andra föreningar i grannskapet. Men i åtskilliga föreningar finns det säkert personer som skulle se det som en stor ära att få förbereda maten eller fikat på mötet och se till att inramningen fungerar och allt det praktiska. Vem kan inför nästa möte hitta en dikt som illustrerar temat och läsa den på mötet? Motionsskrivande till Arbetarekommun, Partidistrikt och Partikongress kan engagera en del medlemmar på samma sätt som plakatmålning inför 1:a maj demonstrationen. Ibland kan det också behöva påminnas om arbetssätt som fanns i arbetarrörelsens barndom, som ledde till bildande av ABF, Folket Hus, Folkets Park, Hyresgästföreningen, HSB, Konsum etc. Liknande arbetssätt finns idag hos en del alternativrörelser framför allt bland ungdomar. Varför inte hos de socialdemokratiska föreningarna? Allt detta sammantaget skulle öppna möjligheterna för att fler att få lov att vara med och forma det framtida samhället i stort som smått, på lokalplanet och i samhället som helhet. Socialdemokratin kan leda denna utveckling! May sammanfattar May, som är specialpedagog, kom som ett yrväder från Småland. Inget är för svårt och allt är möjligt om man bara bjuder till tycks vara hennes egen paroll. En dag skulle May sammanfatta sin syn på rollen i skolan: Min uppgift är att få alla elever att blomma! Tänk vilken underbar målsättning för en folkrörelse: Vår uppgift är att få alla medlemmar att blomma! Först i den stunden kan vi på allvar visa att det ligger något i våra paroller: Tillsammans är vi starka! Alla behövs! Partikongressen föreslås besluta: A85:1 att arbetet med att stärka de socialdemokratiska föreningarna som partiets grundorganisation utvecklas A85:2 att partistyrelsen i samarbete med partidistrikten och ABF tar fram en ledarskapsutbildning, som bygger på konkret erfarenhetsutbyte, för att stärka folkrörelsearbetet i de socialdemokratiska föreningarna A85:3 att motionen antas som Möllevångens Socialdemokratiska förenings egen A85:4 att motionen antas som Arbetarekommunens egen och skickar den till partikongressen 2015 A85:5 att partikongressen bifaller motionen Sten Svensson Malmö arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. Socialdemokraterna är ett feministiskt parti. För oss är det självklart att kvinnor och män ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter i hela samhället. Jämställdhetsarbetet ska vara en integrerad del i ordinarie verksamhet och ett jämställdhetsperspektiv ska finnas överallt där beslut fattas, pengar fördelas och verksamhet genomförs. Jämställdhet är en strategisk fråga som är en förutsättning för tillväxt, välfärd, livskvalitet och höjd kompetens. Socialdemokraterna ska driva jämställdhetsfrågorna på alla politiska nivåer. Hur ser det ut i vår egen organisation, i vårt parti? Socialdemokraterna har varit föregångare i arbetet med jämställd representation, varvade listor i allmänna val. Vi har påverkat samhällsutvecklingen i en jämställd riktning. Barnomsorg, föräldraförsäkring m.m. är exempel på detta. Mycket bra har åstadkommits, och även vår partiorganisation har blivit mer jämställd. Men vi behöver ta ytterligare steg framåt. Ytterst blir det en trovärdighetsfråga för oss som parti. Fortfarande kvarstår problem med sned könsfördelning och könskränkande beteende. Enkönade ombudsgrupper, arbetsgrupper och styrelser förekommer fortfarande. Det händer att kvinnor tvingas utforma särskilda strategier i det partiinterna arbetet för att undvika sexism. Så kan vi inte ha det. Förändringsarbetet måste komma inifrån, drivas av övertygelse, av oss själva. Partikongressen föreslås besluta: A86:1 att handlingsplaner tas fram i samtliga partidistrikt som stöd för arbetarekommunernas arbete med jämställdhetsfrågor. Handlingsplanen ska vara brett förankrad i respektive län och innehålla åtgärder som respektive distrikt behöver jobba med för att Socialdemokraterna ska bli en framtidsinriktad och jämställd folkrörelse A86:2 att genusvetenskap och jämställdhetsfrågor blir ett självklart inslag i partiets medlemsutbildning och utbildning för förtroendevalda A86:3 att partidistrikten tar fram en kommunikationsplan för ett jämställt framtidsparti Linda Larsson Karlstads arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. Socialdemokraterna är ett feministiskt parti. För oss är det självklart att kvinnor och män ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter i hela samhället. Jämställdhetsarbetet ska vara en integrerad del i ordinarie verksamhet och ett jämställdhetsperspektiv ska finnas överallt där beslut fattas, pengar fördelas och verksamhet genomförs. Jämställdhet är en strategisk fråga som är en förutsättning för tillväxt, välfärd, livskvalitet och höjd kompetens. Socialdemokraterna ska driva jämställdhetsfrågorna på alla politiska nivåer. Hur ser det ut i vår egen organisation, i vårt parti? Socialdemokraterna har varit föregångare i arbetet med jämställd representation, varvade listor i allmänna val. Vi har påverkat samhällsutvecklingen i en jämställd riktning. Barnomsorg, föräldraförsäkring m.m. är exempel på detta. Mycket bra har åstadkommits, och även vår partiorganisation har blivit mer jämställd. Men vi behöver ta ytterligare steg framåt. Ytterst blir det en trovärdighetsfråga för oss som parti. Fortfarande kvarstår problem med sned könsfördelning och könskränkande beteende. Enkönade ombudsgrupper, arbetsgrupper och styrelser förekommer fortfarande. Det händer att kvinnor tvingas utforma särskilda strategier i det partiinterna arbetet för att undvika sexism. Så kan vi inte ha det. Förändringsarbetet måste komma inifrån, drivas av övertygelse, av oss själva. Partikongressen föreslås besluta: A87:1 att handlingsplaner tas fram i samtliga partidistrikt som stöd för arbetarekommunernas arbete med jämställdhetsfrågor. Handlingsplanen ska vara brett förankrad i respektive län och innehålla åtgärder som respektive distrikt behöver jobba med för att Socialdemokraterna ska bli en framtidsinriktad och jämställd folkrörelse A87:2 att genusvetenskap och jämställdhetsfrågor blir ett självklart inslag i partiets medlemsutbildning och utbildning för förtroendevalda A87:3 att partidistrikten tar fram en kommunikationsplan för ett jämställt framtidsparti Ann-Katrin Järåsen Torsby - Nordvärmlands arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. Vi kan gå nostalgiskt tillbaka till Folkets Park-tiden, när solidaritet var ett begrepp eftersom vi alla levde i ett av rörelsen präglat samhälle. Vi umgicks med varandra, delade sorger och bekymmer, vilket ledde till flera landvinningar inom välfärden, exempelvis sjuk- och a-kassa samt Fonus. Vi hade våra tidningar. Ja, våra affärer. Men det går inte att bara se tillbaka. Vi måste vara i nuet. En frihetslängtan att välja själv har satt sig i en global värld. Men i detta moderna nu bör vi, när vi skapar framtidens berättelse, snegla på de idéer som bar oss fram till skapelsen av ”detta goda hem” som Per-Albin talade om. Vi skall se framåt, men tappar vi tråden bakåt och blir omedvetna om vår historia, missar vi förmodligen något väsentligt i vår moderna agenda. Det socialdemokratiska partiet var rejält skamfilat efter två valförluster 2010 och en politisk profilering i marknadsliberal riktning. Både väljare och medlemmar såg fram emot något nytt som kunde ersätta nyliberalismens framfart och urholkning av välfärden. Håkan Juholts linjetal på den extra partikongressen i mars 2011, som enhälligt valde honom till ny ordförande för socialdemokratin, gav starka förhoppningar om något nytt. Det handlade om förnyelse på temat social demokrati, där människorna skulle vara medborgare i samhället och inte kunder på en marknad. Vi skulle bygga vidare på den demokratiska socialismen, inte någon uttunnad nyliberalism. 0pinionssiffrorna steg till över 35 %. Att stegringen avstannade och fick en olycklig vändning är en annan historia och naturligtvis har Stefan Löfven all heder av att han klarade krisen. Men det gäller att ta vara på den kärna som fångade väljarna. Folkrörelse handlar just om att söka en ny verklighet och beskriva den så att tanken lyfter i väljarmassorna. Vi måste diskutera hur den väg ser ut som skall återuppliva socialdemokratin som en genuin folkrörelse. Folkrörelse vilar ju på en gemensam uppfattning om verkligheten, en vilja att förändra och en tro att önskad förändring är möjlig genom gemensamt arbete. Verkligheten rymmer stor utmaningar, varav några är globalisering, arbetslöshet, klimathot, flyktingströmmar och konflikter i omvärlden. Klassperspektivet att vi skapar värde som andra tillgodogör sig är också en del av denna verklighet med syfte, att minska klyftorna mellan fattig och rik. Vi måste också kunna dra en rågång mot själviska intressen i offentlig verksamhet. Därför måste vårt samtal röra sig om den demokratiska socialismens realistiska möjligheter i vår svåra tid. De två kommande åren är en mellanvalsperiod då vi måste göra vår läxa, nämligen att utöver det praktiska regeringsansvaret genomföra ett allomfattande samtal inom Socialdemokratin om en trovärdig berättelse om det samhälle vi vill skapa - Vad är fortsättningen på Välfärdsstaten? Vad är vår alternativa samhällssyn som har helt andra förtecken än den borgerliga alliansens? Vårt parti vill värna de svaga grupperna samtidigt som vi vill se utveckling och välfärd. Vad är den demokratiska socialismens realistiska möjlighet i framtida Sverige? En arbetsgrupp bör tillsättas att skapa ett underlag som sedan sprids i vår folkrörelse i syfte att skapa samtal om den berättelse som många frågat efter. Partikongressen föreslås besluta: A88:1 att partiet genomför samtal inom hela folkrörelsen Socialdemokraterna om hur vi i vårt parti vill bygga Sverige i en global värld Bo Widegren, Örjan Bergils, Margaretha Gundel, Dan-Peter Nilsson, Jasenka Mauzer Åkerlund, Ros-Marie Johansson Ystads arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. Vi är en demokratisk organisation som vill ha många medlemmar. Det bästa är om vi får många medlemmar som deltar aktivt i vårt partiarbete, deltar våra studier, våra utåtriktade aktiviteter och är med och diskuterar de principiella frågorna när vi skriver partiprogram och våra lokala valprogram. Kommer på våra utbildningar, medlemsmöten, värvar fler medlemmar som upptäcker glädjen av hur man kan vara med och påverka i vår organisation genom diskussioner, skriva motioner, utse företrädare som företräder oss inom partiorganisationen alla led. Väljer våra förtroendevalda i de kommunala, kommunförbund, regionala och riksdagsorganen. För att veta vad vi har diskuterat fram till våra principprogram och vilka som är mest lämpade för att väljas till de olika posterna. Så är det bra om man har deltagit i något eller några av våra aktiviteter innan årsmötet. Jag vill undvika en situation att det kommer nya medlemmar på ett årsmöte som betalar in sin medlemsavgift och röstar in ändringar i våra lokal partiprogram eller röstar in personer som inte följer våra grundvärderingar som vi har i vårt parti. Partikongressen föreslås besluta: A89:1 att vi ändrar stadgarna så att våra medlemmar blir röstberättigade till vårt årsmöte om de har betalat in sin medlemsavgift en månad före årsmötet och att arbetarkommunens styrelse har godkänt medlemskapet Marie Frestadius Sandvikens arbetarekommun beslöt att sända motionen som enskild till kongressen. Sannolikt finns det ganska många åtgärder vi kan vidta för att leva upp till målet att vara framtidens folkrörelse. En av dem vore att förenkla arbetet på lokalnivå för att bibehålla egna självständiga föreningar som kan fortsätta att vara partiets lokala ansikte utåt med människor som medborgarna känner igen, även i små orter på landsbygden. Bara en sådan sak som kostnaderna för att teckna ett eget föreningskonto i bank äter upp många medlemsavgifter för den lokala nivån, vilket ofta kanske löses på andra sätt (tex att styrelseledamöter själva står för innehav av kontonummer). Ett transaktionskonto för företag och föreningar kostar tex 450 kr/år på Nordea. Inte ska vi väl behöva lägga ner ett självständigt lokalt politiskt arbete för att bankerna tar så höga avgifter? Det är därtill inte helt osannolikt så att det är lättare att rekrytera nya medlemmar, och behålla gamla, om de vet att åtminstone en del av avgiften går till lokalt arbete på den ort där man själv är verksam. Det är för många enklare att engagera sig politiskt om inte all verksamhet sker kanske mellan 3-8 mil från bostadsorten. Steget är inte lika långt att delta på hemmaplan som att behöva ägna åtskilliga timmar för inställelse till kommunhuvudorter. För att upprätthålla en lokal förening kan stadgarnas krav om fem styrelseledamöter riskera dels svårigheter att besätta en hel styrelse, dels riskera att på mindre föreningars medlemsmöten hamnar styrelsen i egen majoritet. Inför skrivandet av denna motion ville jag säkerställa att jag hade rätt version av stadgarna men det var onekligen lättare sagt än gjort. De stod dock att finna hos partidistriktet i Göteborg! Partikongressen föreslås besluta: A90:1 att Våra centralt antagna stadgar självklart skall vara lätta att hitta för läsning och nerladdning på internet A90:2 att partistyrelsen får i uppdrag att lägga stadgeändringsförslag som innebär: Att årsmöten för s-föreningar och klubbar kan överlåta ekonomisk berättelse och revision (och därmed val av revisorer) på arbetarekommunen A90:3 att Föreningens/klubbens styrelse ska bestå av minst tre ledamöter (mot angivna fem) Maria Lagerman Lindesbergs arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. Sverige är ett sekulärt land. I princip alla människor (utom kungafamiljen) garanteras såväl religionsfrihet som frihet från religion. Alla livsåskådningsorganisationer bör ha samma rättigheter och skyldigheter. Den enskildas livsåskådning är en privat angelägenhet. Partiets stadgar slår fast att ”Socialdemokratin i Sverige är en folkrörelse på demokratins grund. ”I portalavsnittet om Partiets ändamål, skrivs om ”... jämlika människor i ett solidariskt samhälle...” och att ”Vårt mål är ett samhälle utan över och underordning...”. I dagsläget har partiet ca 100 000 medlemmar. Socialdemokratin välkomnar alla människor som delar partiets grundvärderingar, utan hänsyn till ras, kön, ålder, sexuell läggning eller livsåskådning. Undertecknade som inte är troende, respekterar människor med gudstro, men accepterar inte att förekomsten av gudstro berättigar till särbehandling. Att en gruppering inom partiet, Socialdemokraterna för Tro och solidaritet, med ca 3000 medlemmar, ges en särställning baserat på en ”gudstro” gör människor utan gudstro de facto ojämlika och underordnade, vilket måste anses strida mot fraserna om ”folkrörelse på demokratins grund”, ”jämlika människor” och ”utan över och underordning”. Särställningen präglar åtskilliga delar av Stadgarna såväl på partinivån som på distriktsnivån; vid kongressen, i partistyrelsen, i verkställande utskottet, m m. Partikongressen föreslås besluta: A91:1 att Partistyrelsen ges i uppdrag att omgående revidera stadgarna, i alla delar och på varje nivå, så att särställningen för Socialdemokraterna för Tro och Solidaritet helt tas bort Anita Börlin mfl Täby arbetarekommun beslöt att sända motionen som enskild till kongressen. Partistyrelsen gör med Studieplan 2015-2018 en kraftfull satsning på studier. Satsningen bygger på att ansvar delas och tas i partidistrikt och arbetarekommuner. Det är bra. Ska vi renovera folkrörelsen Socialdemokraterna krävs kunniga och engagerade medlemmar som får ständig påfyllning av kunskaper och färdigheter. För att realisera planerna om regelbunden medlemsutbildning och ledarutbildning i partiet behöver vi starka ledare för studieverksamheten liksom kunskap i rörelsens alla delar kring varför studier är viktigt för utveckling och engagemang. Vi tror att det är viktigt att stärka studieorganisatörernas roll i folkrörelsen Socialdemokraterna. Det kan ske genom att skapa förutsättningar för studieledare att träffas, fortbildas och utbyta erfarenheter. Men också genom att starkare betona studiernas betydelse för organisationen i olika sammanhang. Ett sätt att starkare betona studieorganisatörens roll är att valberedningarna på varje nivå i partiorganisationen rekryterar en av styrelseledamöterna med utgångspunkten att denna ska axla särskilt ansvar för studierna. Partikongressen föreslås besluta: A92:1 att partistadgarna ändras så att § 7 Verkställande utskottet, moment 2 får följande lydelse: ”[…] Av utskottets ledamöter väljs ordförande, sekreterare och studieorganisatör särskilt.[…]” A92:2 att grundstadgar för partidistrikt ändras så att § 6 Distriktsstyrelse, moment 5 får följande lydelse: ”Studieorganisatör och facklig ledare ska utses i distriktet och ska ingå i verkställande utskottet.” A92:3 att grundstadgar för arbetarekommuner ändras så att § 6 Arbetarekommunens styrelse, moment 2 får följande lydelse: ” […] Av styrelsens ledamöter väljs ordförande, kassör och studieorganisatör särskilt. […]” A92:4 att partistyrelsen avsätter resurser till att samla studieorganisatörerna i partidistrikt och arbetarekommuner vid ett tillfälle per år, för kompetensutveckling och utbyte av erfarenheter A92:5 att partistyrelsen medverkar till att ett diskussionsforum för studieorganisatörerna upprättas via nätet Ingrid Hedin Amrén och Lena Åman Sandvikens arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. Partistyrelsen gör med Studieplan 2015-2018 en kraftfull satsning på studier. Satsningen bygger på att ansvar delas och tas i partidistrikt och arbetarekommuner. Det är bra. Ska vi renovera folkrörelsen Socialdemokraterna krävs kunniga och engagerade medlemmar som får ständig påfyllning av kunskaper och färdigheter. För att realisera planerna om regelbunden medlemsutbildning och ledarutbildning i partiet behöver vi starka ledare för studieverksamheten liksom kunskap i rörelsens alla delar kring varför studier är viktigt för utveckling och engagemang. Vi tror att det är viktigt att stärka studieorganisatörernas roll i folkrörelsen Socialdemokraterna. Det kan ske genom att skapa förutsättningar för studieledare att träffas, fortbildas och utbyta erfarenheter. Men också genom att starkare betona studiernas betydelse för organisationen i olika sammanhang. Ett sätt att starkare betona studieorganisatörens roll är att valberedningarna på varje nivå i partiorganisationen rekryterar en av styrelseledamöterna med utgångspunkten att denna ska axla särskilt ansvar för studierna. Partikongressen föreslås besluta: A93:1 att partistadgarna ändras så att §7 Verkställande utskottet, moment 2 får följande lydelse: ”[…] Av utskottets ledamöter väljs ordförande, sekreterare och studieorganisatör särskilt.[…]” A93:2 att grundstadgar för partidistrikt ändras så att §6 Distriktsstyrelse, moment 5 får följande lydelse: ”Studieorganisatör och facklig ledare ska utses i distriktet och ska ingå i verkställande utskottet.” A93:3 att grundstadgar för arbetarekommuner ändras så att §6 Arbetarekommunens styrelse, moment 2 får följande lydelse: ” […] Av styrelsens ledamöter väljs ordförande, kassör och studieorganisatör särskilt. […]” A93:4 att partistyrelsen avsätter resurser till att samla studieorganisatörerna i partidistrikt och arbetarekommuner vid ett tillfälle per år, för kompetensutveckling och utbyte av erfarenheter Peter Gustavsson Uppsala arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. Partistyrelsen gör med Studieplan 2015-2018 en kraftfull satsning på studier. Satsningen bygger på att ansvar delas och tas i partidistrikt och arbetarekommuner. Det är bra. Ska vi renovera folkrörelsen Socialdemokraterna krävs kunniga och engagerade medlemmar som får ständig påfyllning av kunskaper och färdigheter. För att realisera planerna om regelbunden medlemsutbildning och ledarutbildning i partiet behöver vi starka ledare för studieverksamheten liksom kunskap i rörelsens alla delar kring varför studier är viktigt för utveckling och engagemang. Vi tror att det är viktigt att stärka studieorganisatörernas roll i folkrörelsen Socialdemokraterna. Det kan ske genom att skapa förutsättningar för studieledare att träffas, fortbildas och utbyta erfarenheter. Men också genom att starkare betona studiernas betydelse för organisationen i olika sammanhang. Ett sätt att starkare betona studieorganisatörens roll är att valberedningarna på varje nivå i partiorganisationen rekryterar en av styrelseledamöterna med utgångspunkten att denna ska axla särskilt ansvar för studierna. Partikongressen föreslås besluta: A94:1 att partistadgarna ändras så att §7 Verkställande utskottet, moment 2 får följande lydelse: ”[…] Av utskottets ledamöter väljs ordförande, sekreterare och studieorganisatör särskilt.[…]” A94:2 att grundstadgar för partidistrikt ändras så att §6 Distriktsstyrelse, moment 5 får följande lydelse: ”Studieorganisatör och facklig ledare ska utses i distriktet och ska ingå i verkställande utskottet.” A94:3 att grundstadgar för arbetarekommuner ändras så att §6 Arbetarekommunens styrelse, moment 2 får följande lydelse: ” […] Av styrelsens ledamöter väljs ordförande, kassör och studieorganisatör särskilt. […]” A94:4 att partistyrelsen avsätter resurser till att samla studieorganisatörerna i partidistrikt och arbetarekommuner vid ett tillfälle per år, för kompetensutveckling och utbyte av erfarenheter A94:5 att partistyrelsen medverkar till att ett diskussionsforum för studieorganisatörerna upprättas via nätet Britt Jansson Öhman Solna arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. Partistyrelsen gör med Studieplan 2015-2018 en kraftfull satsning på studier. Satsningen bygger på att ansvar delas och tas i partidistrikt och arbetarekommuner. Det är bra. Ska vi renovera folkrörelsen Socialdemokraterna krävs kunniga och engagerade medlemmar som får ständig påfyllning av kunskaper och färdigheter. För att realisera planerna om regelbunden medlemsutbildning och ledarutbildning i partiet behöver vi starka ledare för studieverksamheten liksom kunskap i rörelsens alla delar kring varför studier är viktigt för utveckling och engagemang. Vi tror att det är viktigt att stärka studieorganisatörernas roll i folkrörelsen Socialdemokraterna. Det kan ske genom att skapa förutsättningar för studieledare att träffas, fortbildas och utbyta erfarenheter. Men också genom att starkare betona studiernas betydelse för organisationen i olika sammanhang. Ett sätt att starkare betona studieorganisatörens roll är att valberedningarna på varje nivå i partiorganisationen rekryterar en av styrelseledamöterna med utgångspunkten att denna ska axla särskilt ansvar för studierna. Partikongressen föreslås besluta: A95:1 att partistadgarna ändras så att §7 Verkställande utskottet, moment 2 får följande lydelse: ”[…] Av utskottets ledamöter väljs ordförande, sekreterare och studieorganisatör särskilt.[…]” A95:2 att grundstadgar för partidistrikt ändras så att §6 Distriktsstyrelse, moment 5 får följande lydelse: ”Studieorganisatör och facklig ledare ska utses i distriktet och ska ingå i verkställande utskottet.” A95:3 att grundstadgar för arbetarekommuner ändras så att §6 Arbetarekommunens styrelse, moment 2 får följande lydelse: ” […] Av styrelsens ledamöter väljs ordförande, kassör och studieorganisatör särskilt. […]” A95:4 att partistyrelsen avsätter resurser till att samla studieorganisatörerna i partidistrikt och arbetarekommuner vid ett tillfälle per år, för kompetensutveckling och utbyte av erfarenheter A95:5 att partistyrelsen medverkar till att ett diskussionsforum för studieorganisatörerna upprättas via nätet Hans Strandberg Tjörns arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. I lagen om trossamfund finns en definition av begreppet trossamfund. Trossamfund är "en gemenskap för religiös verksamhet, i vilken det ingår att anordna gudstjänst". Lagen anger alltså gudstjänstfirande som konstitutivt för ett trossamfund. Svenska kyrkans kyrkoordning säger detsamma när det där står: "Utan gudstjänsterna och gudstjänstgemenskapen finns ingen församling." I den inledande punkten till de av partikongressen fastställda reglerna för upprättade av valsedlar sägs att "partimedlem som innehar europaparlaments-, riks- eller kommunalpolitiska förtroendeuppdrag eller uppdrag inom Svenska kyrkan ska genom uppdragen medverka i genomförandet av socialdemokratins program, fastställda av partikongress, distriktskongress eller arbetarekommunmöte". Det som står här kan ses som både självklart och motsägelsefullt. Självklart ska socialdemokrater verka för socialdemokratiskt politik. Motsägelsefullt är att de beslutande organen i ett sekulärt parti kan fastställa program för en organisation som konstitueras av att fira gudstjänst. I ett historiskt perspektiv kan det ses som naturligt att socialdemokratin engagerat sig i kyrkliga val. Fram till 1951 års religionsfrihetslag var det så gott som obligatoriskt att tillhöra Svenska kyrkan, först i mitten av 1950-talet försvann de sista bestämmelserna om folkskolan ur församlingsstyrelselagen och fram till år 2000 var församlingarna kyrkliga kommuner med beskattningsrätt. Svenska kyrkan har varit en del av det offentligrättsligt reglerade samhället och har utöver de direkta kyrkliga uppgifterna också svarat för viktiga samhällsfunktioner av direkt betydelse för alla medborgare. Det har nu gått 20 år sedan den dåvarande socialdemokratiska regeringen lade fram den principproposition som fem år senare ledde till att den offentligrättsliga regleringen av Svenska kyrkan upphörde. I ett sekulärt samhälle präglat av mångfald och med religionsfrihet som en grundläggande mänsklig rättighet var det inte rimligt att ha ett trossamfund vars lokala enheter var kommuner och där kyrkliga organ på regional och nationell nivå samtidigt var statliga myndigheter. En uttalad strävan när kyrka-statrelationerna ändrades vara att skapa större jämställdhet mellan trossamfunden. Det är nu dags att som parti dra konsekvenserna av de förändringar som har ägt rum och av att SAP naturligtvis är ett sekulärt parti med medlemmar från många olika trossamfund och många medlemmar som inte tillhör något trossamfund. Med detta sagt är det ändå självklart att socialdemokraterna som är medlemmar i Svenska kyrkan även fortsättningsvis behöver delta i kyrkoval och kan sluta sig samman i en egen nomineringsgrupp. Många har under tidernas lopp gjort ett hängivet arbete utifrån sina kyrkopolitiska uppdrag, tillfört Svenska kyrkan viktiga erfarenheter från sitt politiska engagemang och verkat för socialdemokratiska värderingar i en av tradition i mycket av borgerliga värderingar präglad institution. Värdet av detta ska inte underskattas och förringas även om samhällets förändringar nödvändiggör att engagemanget måste ta sig uttryck i nya organisatoriska former. Partikongressen föreslås besluta: A96:1 att Socialdemokratiska arbetareparti inte längre ska vara en nomineringsgrupp vid de kyrkliga valen A96:2 att stryka de bestämmelser i partiets stadgar och regler i övrigt som avser kyrkoval Gunnar Edqvist Uppsala arbetarekommun beslöt att sända motionen som enskild till kongressen. Bakgrund Enligt siffror från 2013 var medelåldern i vårt parti 60 år och 47 procent av oss medlemmar var ålderspensionärer, medan bara 14 procent var under 40 år. Vi har som ambition att engagera fler unga och måste därför granska de förutsättningar som finns för denna åldersgrupp att engagera sig partipolitiskt. Om vi utgår från ovan nämnda siffror kan vi konstatera att 53 procent av oss är löntagare. Siffror från SCB gör gällande att 40 procent av löntagarna arbetar på obekväma arbetstider (kvällar, nätter och helger). Partiarbete är idag i stor utsträckning uppbyggd kring fysiska möten, i den lokala s-föreningen eller i arbetarekommunerna. Det sättet att arbeta är betydligt lättare för de 47 procent av oss som är ålderspensionärer, än för de som arbetar. Fysiska möten riskerar alltså att exkludera en stor grupp yngre medlemmar. Arbetar man exempelvis som undersköterska inom äldreomsorgen arbetar man ofta kvällar och helger, tider då arbetarekommuner och s-föreningar oftast förlägger möten och aktiviteter. Det finns idag gott om tekniska möjligheter för att ge även löntagare, småbarnsföräldrar och ungdomar möjlighet till delaktighet i det politiska arbetet. Möten måste inte längre hållas kring ett konferensbord på en viss tid och plats. Om fler av oss kunde hänga med i partiarbetet via tekniska lösningar, som t.ex. videoinspelningar från fysiska möten, med möjlighet att interagera och kommentera, möjliggör det ett aktivt engagemang för fler av oss. I viss utsträckning har vi var och en för sig i sociala medier som Facebook och Youtube försökt tillmötesgå detta behov. Däremot saknas en samlad lösning för partiet, t.ex. inom de egna systemen. Partikongressen föreslås besluta: A97:1 att ett arbete för ökad delaktighet och inflytande för partimedlemmarna genom tekniska lösningar påbörjas A97:2 att ta fram tekniska alternativ till fysiska sammanträden för att skapa ökad flexibilitet och delaktighet Christopher Thorsson Marks arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. Socialdemokraterna har cirka 100 000 medlemmar och för dessa finns en mängd olika uppdrag, både internt i partiet, i nämnder och i parlament. Ett uppdrag per person är enligt oss en bra regel för att sprida ansvar och göra fler delaktiga i arbetet men vi skulle vilja gå ett steg längre och tidsbegränsa varje persons förtroende att inneha samma uppdrag. Lite som USAs president eller Miljöpartiet. Vi vill inte sparka någon trots att den varit bra men rotation kan stärka arbetet och motverka bilden (om den är utbredd) av att ett uppdrag är något man får på livstid. Vi tror att ett system där en förtroendevald i allmänhet får sitta kvar om man inte själv vill sluta eller särskilda skäl finns, sänder ut fel signaler till nya eller mindre aktiva medlemmar som vill känna att man får vara med och påverka. Exakt vad för politik som våra representanter faktiskt bedriver bör grunda sig på vad vi gemensamt beslutar i partiet. Genom uppföljning och krav på att följa gemensamma linjer undviks politiska skäl för undantag av rotationsprincipen. Valberedningen bör arbeta hela året och inte bara då poster ska tillsättas, för att kunna följa upp vid hög frånvaro eller om arbetet med de tillsatta fungerar bra. Partikongressen föreslås besluta: A98:1 att Socialdemokraterna verkar för att införa en tidsbegränsning för förtroendeuppdrag där ingen får sitta mer än 3 sammanhängande mandatperioder på samma externa uppdrag A98:2 att Socialdemokraterna verkar för att införa en tidsbegränsning för förtroendeuppdrag där ingen får sitta mer än 6 sammanhängande år på samma interna uppdrag. A98:3 att valberedningen måste skriva en motivering till varje post där de misslyckas hålla sig till tidsbegränsningen. de olika valberedningarna kontinuerligt följer upp förtroendevalda såväl internt som externt genom samtal med förtroendeinnehavarna Therése Björklund, Sofia Bohlin och Anton Löberg Borås arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. Nu när valet är över finns det många punkter att ägna extra intresse åt i en eftervalsanalys. En sådan punkt som vi vill lyfta fram är hur arbetet med Framtidspartiet har gått i bemärkelsen att förnya och föryngra Socialdemokraterna inför 2014 års val. Partikongressen 2013 bekräftade principen ”var fjärde ung” och satte det mycket tydliga målet att 25 procent av Socialdemokraternas kandidater i valet skulle vara under 35 år. Det är nu dags att utvärdera hur väl vi som parti tillsammans lyckades nå den målsättningen, men också utvärdera hur vi kan lyckas bättre till nästa val på de platser där vi inte nådde ända fram. Detta är ju, och har varit under lång tid, en återkommande förbättringspotential som har lyfts i flera tidigare analyser. Därför är det hög tid att vi börjar arbeta mer strukturerat och långsiktigt med frågan för att förhindra att den behöver tas upp igen i framtiden. En viktig del i att vi lockar till oss en bredd och mångfald av medlemmar, kandidater och förtroendevalda är att vi är en aktiv folkrörelse som ägnar tid och energi åt medlemsvärvning. Ser vi att det finns brister i vår representativitet, t.ex. en könsmässig obalans eller en påtaglig underrepresentation av en viss ålderskategori eller av utlandsfödda så är det vårt gemensamma ansvar att agera och ställa till rätta denna ojämlikhet. Nu har vi fyra år på oss att inför nästa val värva medlemmar och bygga organisation på ett sådant sätt att vårt parti speglar det jämlika samhälle vi vill skapa, och inte är snedfördelat utifrån de grupper som i dagens samhälle sitter på den största makten. Arbetar vi målmedvetet med detta finns inga hinder för att målet ska kunna uppnås på alla nivåer i valet 2018. Andemeningen i denna motion har uttryckts många gånger tidigare, och alla håller nog med om dess innebörd, men nu är det dags att vi även praktiskt förändrar vårt arbetssätt för att i framtiden nå upp till målet och därmed leva upp till vår egen devis Framtidspartiet. Partikongressen föreslås besluta: A99:1 att Socialdemokraterna följer upp målet om 25 procent under 35 år i hela landet A99:2 att tydliga åtgärdsplaner upprättas med sikte på att målet ska nås senast i valet 2018 A99:3 att Socialdemokraterna stöttar lokala initiativ för att värva fler medlemmar i underrepresenterade grupper SSU Växjö Växjö arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. Socialdemokratins framgångar har historiskt sett byggt på ett uppoffrande arbete av medlemmar i parti och fackförbund. Det kan vara lätt att glömma bort när det politiska samtalet allt mer blivit förpassat till 15-sekunders klipp i tv. Även om det ofta sägs i rörelsen att ”vi ska värna partiet” eller ”partiet är den enda makt vi äger själva” så är sanningen att partiarbetet eftersatts. En anledning till det är att statusen för att jobba ute i sin s-förening är alldeles för låg. Många medlemmar gör heroiska insatser år ut och år in men uppmärksammas knappt alls för detta trots att vi har dem att tacka för framgångarna i valen. Det är också alldeles för många som prioriterar sitt engagemang i nämnder och styrelser men brister i att arbeta i sin s-förening. Socialdemokratin befinner sig i dag under press från en enad borgerlighet med media i ryggen och måste samla ihop sig. Arbetet i partiorganisationen är vårt motmedel och det måste kraftigt uppvärderas. Det måste till en ändring i attityd inom partiet så vi kan stärka partiets roll som folkbildare och kamporganisation. Jag vill därför att partikongressen ger partistyrelsen i uppdrag att utarbeta en åtgärdsplan för att höja statusen på partiarbetet. Den ska innehålla konkreta förslag på hur detta ska gå till likväl som förslag för hur enskilda partimedlemmar och socialdemokratiska föreningar bättre kan uppmärksammas för goda insatser. Det är dags att vi går från ord till handling. Folkrörelsearbetet är partiets finaste del och det måste värnas mycket starkare. Partikongressen föreslås besluta: A100:1 att partistyrelsen uppdras att utarbeta ett åtgärdsprogram för att stärka statusen på partiarbetet Andreas Lundgren, Ålidhem-Sofiehems Socialdemokratiska förening Umeå arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. Den svenska socialdemokratin är en mer än 100-årig folkrörelseorganisation, som är en del av arbetarrörelse- och folkrörelsesverige. En folkrörelse är en öppen, demokratisk organisation med många medlemmar, som arbetar på att förändra världen. För att göra detta krävs att organisationen har tillit till medlemmarnas förmåga och kunskaper och tillåter dem att aktiva, var och en efter sin förmåga, att bidra i förändringsarbetet. Yes we can! Obamas närmast geniala paroll inför presidentvalet och arbetet med att reformera det amerikanska samhället, visar behovet av aktiva folkrörelser och organisationer. Det var möjligt att vinna val med effektivt medialt arbete för honom att vinna valet, men efter valet var han ensam. Hans valvinst gav mandat att genomföra förändringar, men motståndarna och reaktionen var i efterhand betydligt bättre organiserade och kunde lätt blockera de flesta förändringsförslag. En valvinst, som nästan helt bygger på sådana premisser, ger endast marginella möjligheter att förändra samhället. Ett parti i Sverige som vill åstadkomma förändringar behöver både i sig vara en stark organisation med många aktiva medlemmar, men också placera sig mitt i folkrörelsesverige, bland organisationer och föreningar, vars medlemmar på olika områden har samma intresse av förändringar. Kraften finns hos de många medlemmarna! Den stora potentialen för en folkrörelseorganisation ligger i möjligheten att kanalisera de många människornas engagemang. De svenska politiska partierna har nästan undantagslöst blivit allt sämre på detta. Minst dåligt är kanske det socialdemokratiska partiet som fortfarande har ett förhållandevis stort medlemsantal och utbyggd organisationsstruktur. Det minskade medlemsantalet hos de politiska partierna är paradoxalt då undersökningar visar att det politiska engagemanget är högre än någonsin. Förklaringarna till detta är många och viktiga, men delar är tilltagande centraliseringssträvanden i samhället i stort och i de politiska partierna. Massmediernas fokusering på ledande partiföreträdare, har gjort att lockelsen i det smarta mediaspelet blivit stor för partiledningar, oavsett kulör. För en socialdemokrati som verkligen vill åstadkomma förändringar i riktning mot ett jämlikare, mera hållbart, mera solidariskt och demokratiskt samhälle är detta spel förödande. Ett parti som tror att demokrati är något mer än möjligheten för medborgarna att gå och rösta vart fjärde år måste i sitt sätt att arbeta visa tillit, hysa respekt och tro på att många människors samlade engagemang kan leda till kvalitativt andra lösningar, än de som byggs från toppen av samhällspyramiden. Lokalt folkrörelsearbete omodernt? Bland människor med borgerlig bakgrund möts traditionell förenings- och folkrörelseaktivitet av en överlägsen ton, som om det är något gammalt och omodernt. ”Nu behövs entreprenörer och företag! Nu är det nätet som gäller! osv.” Detta är en falsk och exkluderande verklighetsbild. För socialdemokratin, precis som andra föreningar och folkrörelser, är det nödvändigt att låta alla som vill göra en insats få chansen. Den viktigaste arenan eller mötesplatsen i detta sammanhang är stads- eller kommundelen. Här kan den socialdemokratiska föreningen spela en nyckelroll som del i ett lokalt arbete där tillsammans med andra föreningar och organisationer för att hitta lokala lösningar för en positiv lokal utveckling. Sociala medier skapar nya möjligheter för folkrörelser och föreningar Ibland finns en övertro på sociala medier som demokratins räddare och lösningen på folkrörelsernas kommunikationsproblem. Det är sant att nya medier och nya kommunikationsvägar skapar nya möjligheter och att det ökade bruset minskar genomslagskraften hos mer traditionella vägar. Såväl Facebook som Twitter har på många sätt ändrat kartan för t.ex. politiskt arbete. Det traditionella politiska mötet är till exempel förhållandevis dåligt på att bygga upp personliga relationer och fungera kreativt och skapande. Kaffepausen är andningshålet för detta men avbryts abrupt genom att det är dags att fortsätta dagordningen. Facebookrelationer mellan vänner som vågar vara lite mer personliga, gör att man lättare kan hitta fram till en mera förtroendefull diskussion som kan bära fram idéer och utvecklade relationer. Fortfarande finns en stor osäkerhet i de socialdemokratiska föreningarna om hur man på bästa sätt skall dra nytta av sociala medier. Här krävs ett utvidgat erfarenhetsutbyte och systematiserat arbete för att fler skall lära sig hur man kan förbättra kvalitén i föreningsarbetet med hjälp av sociala medier. Återupprätta folkrörelsearbetet! Vi har de senaste åren sett en utveckling där den organiserade arbetarrörelsen successivt minskat sitt inflytande över samhällsutvecklingen. Detta borde inte ha kommit som en överraskning för de aktiva inom partiet. Redan 1970 varnade Jan Lindhagen och Macke Nilsson för en utveckling som då bara var i sin linda. I ”Hotet mot arbetsrörelsen” beskrev de en samhällsutveckling där den starka sammanhållningen i bruksorterna höll på att brytas upp. Fack, parti, Konsum, ABF, Folkets Hus och Parker med flera spelade en central roll i allas liv. Organisationerna i sig hade inget egenvärde. Det var det organiserade svaret på fanns bland befolkningen oavsett om det gällde nykterhet via t.ex IOGT eller Verdandi, kultur och folkbildning via ABF eller hyresgästernas behov av bättre och fler bostäder via Hyresgästföreningar och HSB. Viktigt ur partiets synpunkt var kontakten och samarbetet inom folkrörelsefamiljen. Det skapade förutsättningar för lösningar av problem, som inte alltid var så enkla att lösa via stat, landsting och kommuner. Det skapade också en tilltro till socialdemokraters intresse and engagemang för de problem som fanns i samhället. På köpet fick vi en social sammanhållning och starka närverk som kunde bilda grunden för höga röstetal i de offentliga valen. Under en följd av år ledde missförstånd kring det starka samhället till att mycket folkrörelseverksamhet kommunaliserades. Till detta bidrog tron på att alla problem kunde lösa sig via majoriteter i stat och kommuner. Följden blev också att de politiskt aktiva socialdemokraterna successivt tappade sin förankring i folkrörelsesverige. För att återskapa dessa nätverk måste Socialdemokraterna åter placera sig mitt bland föreningar och folkrörelser. Tillsammans kan vi återupprätta ett samarbete för att ta upp kampen mot orättvisor och ojämlikhet. Ett folkrörelseparti måste ta folkrörelsetankarna på allvar. Det räcker inte med att försöka att få många medlemmar, många valarbetare och ha en demokratisk organisation. Ett folkrörelseparti måste ta andra föreningar och folkrörelse på allvar, vara med och organisera kring dagens behov anpassade till dagens situation. Med stöd i ovanstående föreslår styrelsen för Malmö Arbetarekommun att partikongressen beslutar: Partikongressen föreslås besluta: A101:1 att arbetet med att stärka de socialdemokratiska föreningarna som partiets grundorganisation utvecklas A101:2 att partiet utarbetar handledningar för våra politiskt förtroendevalda kring möjligheterna att skapa förändringar tillsammans med folkrörelser och föreningar A101:3 att partistyrelsen i samarbete med partidistrikten och ABF tar fram en ledarskapsutbildning för att stärka folkrörelsearbetet i de socialdemokratiska föreningarna A101:4 att partistyrelsen i samarbete med partidistrikten systematiserar erfarenhetsutbytet och lyfter fram erfarenheter av konkret folkrörelsearbete tillsammans med andra föreningar och folkrörelser A101:5 att motionen antas som Arbetarekommunens egen och skickar den till partikongressen 2015 A101:6 att partikongressen 2015 bifaller motionen Malmö arbetarekommuns styrelse Malmö arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. Svenska Kyrkan har ett omfattande samhällsarbete inom diakonin, socialt arbete, kulturaktiviteter, utlandsarbete/internationellt arbete, begravning, vigsel, dop, tradition och trosfrågor. Många partimedlemmar är aktiva som politiker i kyrkligt/samhälleligt arbete, som volontärer inom ett flertal områden. Kyrkan och samhället kan utveckla sitt samarbete än mera och där är socialdemokratiskt partiarbete viktigt. En majoritet av de svenska medborgarna är medlemmar i Svenska Kyrkan. Vid sista partikongressen så beslutades att vi i partiet skulle fortsätta som parti i kyrkan. Partikongressen föreslås besluta: A102:1 att partiet fastställer att vi även fortsättningsvis skall fortsätta som aktiv partigrupp i Svenska Kyrkan vid nästa kyrkoval Eva Hedesand Lundqvist Luleå arbetarekommun beslöt att sända motionen som enskild till kongressen. De senaste valen av partiordförande har varit uppseendeväckande, där media har haft ett avgörande inflytande i valprocessen. Man intervjuar tänkbara kandidater, alla säger att de inte är intresserade, försöker misskreditera tänkbara kandidater. Så pågår processen i veckor samtidigt som medlemmarna är placerade på läktaren. Partikongressen föreslås besluta: A103:1 att Partiordförande väljs i en allmän omröstning bland medlemmarna A103:2 att valberedningen eller en nomineringskommitté föreslår tre kandidater på en valsedel varav båda könen är representerade. En fjärde ruta skall finnas på valsedeln där medlemmen kan fylla i någon av de övriga nominerade som inkommit och godkännes som kandidat A103:3 att Partikongressen uppdrar till partistyrelsen att se över partiets valprocesser framför allt vid val av partiordförande A103:4 att Med hänvisning till vad som anförts ovan anse motionen besvarad A103:5 att Skicka motion och yttrande vidare till partikongressen Sven-Erik Strandberg och Bernt Ekberg Borlänge arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. Det är nog få som skulle förneka att Socialdemokraterna har gått igenom en tid med mycket tråkigheter i fråga om partiordförande och utan att gå in på hur det yttrat sig och vad som varit orsak till det kan man konstatera att det inte har varit bra för partiet. I en del andra partier har man provat ett mer öppet förfarande vid val av ny partiordförande med flera kandidater som har kunnat lansera en kandidatur och göra sig kända för medlemmarna. Vi tror att det finns en vinst i att göra medlemmar med delaktiga i valet av partiordförande istället för att det upplevs som att det är valberedningen som i en sluten process väljer ny partiordförande. Vi tror även att det kan finnas en vinst i att ha ett mer öppet förfarande på så sätt att partimedlemmar verkligen står upp bakom sin partiledare när det blåser hårda vindar i media, just för att man genom sina lokala ombud till partikongressen varit med om att välja sin partiordförande. Vi förstår tanken bakom att man har haft den process som varit tidigare men vi menar att det är viktigt att se över förfarandet kring att välja partiordförande och ser till att ett sådant förfarande är tidsenligt. Partikongressen föreslås besluta: A104:1 att Socialdemokraterna fattar beslut om att det vid val av ny partiordförande ska vara ett öppet förfarande med flera kandidater som partikongressen kan välja emellan A104:2 att partistyrelsen ges i uppdrag att utforma ett förslag på hur ett sådant förfarande kan se ut och att beslut om ett sådant förfarande fattas vid nästa ordinarie partikongress Emma Johansson, Mathias Wanderoy Ljungby S-förening Ljungby arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. Valberedningarna har en given roll inom socialdemokratin, i alla organisatoriska led. Idag kan valberednings roll och organisation se väldigt olika ut i s-föreningar, arbetarkommuner, distrikt och nationellt. Detta kan leda till att vi medlemmar har väldigt olika förväntningar på hur valberedningens arbete ska verkställas. När processen inte är tydlig och öppen så kan det leda till att valarbetet får olika trovärdighet bland medlemmarna. Ibland kan en valberedning behöva delge svåra ställningstaganden och jag upplever att vi inte alltid har en plan hur vi ska hantera detta. Det är viktigt att valberedningen får stöd och hjälp att utveckla sitt arbete så vi får en ”röd tråd” och en öppen process i valberedningsarbetet. Detta kommer att göra oss starkare som parti samt att det leder till ett ökat förtroende hur valberedningsarbetet fungerar på alla plan. Partikongressen föreslås besluta: A105:1 att Socialdemokraterna tar fram en modell för hur valberedningar ska arbeta på alla nivåer A105:2 att Valberedningarna erbjuds en enhetlig utbildning från partiet centralt Susanne Dufvenberg Skellefteå arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. ”Socialdemokratin i Sverige är en folkrörelse på demokratins grund. Partiets politiska vision för samhällets utveckling förutsätter nära kontakt med medlemmar och väljare. Partiet ska därför vara en aktiv, modern folkrörelse med förankring i människornas vardag.” Socialdemokraternas partistadgar, §1 En hörnsten för en modern folkrörelse är en professionell organisering av medlemmarnas ideella engagemang. Byggandet av en stark partiorganisation, som ger varje medlem möjlighet till inflytande över partiets politik och gör att varje medlems engagemang tas tillvara, bör därför vara första prioritet för partiets förtroendevalda och anställda. Det går att dra många lärdomar av folkrörelsebyggande inom partiet under de gångna åren, bland annat: En stark studieverksamhet är strategiskt för att utveckla hela partiorganisationen, då högkvalitativa studier leder till engagemang. Satsningar på att utveckla organisationskulturen och det idéburna ledarskapet frigör människors kreativitet och engagemang och är ett recept för framgång. En genomtänkt organisation som tar vara människors kompetenser och vilja till engagemang och placerar rätt person på rätt plats är en stark motor för utveckling. Ska socialdemokratin gå segrande genom de kommande årens politiska strider behöver vi hitta sätten att ta vara medlemmarnas engagemang bättre. Vi behöver uppnå fler arbetade timmar för partiet – och de timmar medlemmarna lägger ner behöver tas tillvara på bästa möjliga sätt. Enligt partistadgans grundstadgar för socialdemokratiska föreningar och klubbar §2 är den socialdemokratiska föreningen/klubben ”partiets grundorganisation”, och ”dess verksamhetsområde fastställs i arbetarekommunens organisationsplan”. Enligt §1 ansvarar föreningen för: opinionsbildning för partiet, dess idéer och politik utformning av den lokala socialdemokratiska politiken i dialog med väljarna medlemsmottagande, medlemsutveckling och medlemskontakter utveckling av medlemskapets värde Den socialdemokratiska föreningen/klubben pekas alltså ut som ett grundläggande organisationsled som möter medlemmar och väljare och utvecklar medlemskapets värde. Det är en viktig grundbult i folkrörelsen Socialdemokraterna. Samtidigt är det tydligt att många föreningar/klubbar runt om i landet har en haltande eller rentav sovande verksamhet, och därmed inte klarar av att erbjuda sina medlemmar vare sig inflytande över partiets politik eller möjlighet till engagemang för en socialdemokratisk samhällsomvandling. Vad beror det på? I partistadgarnas grundstadga för arbetarekommuner §2 Mom 2 står det att ”Arbetarekommunen antar för sitt verksamhetsområde en organisationsplan. Av denna ska framgå vilka socialdemokratiska föreningar och klubbar som ingår i arbetarekommunen.” Denna skrivning kan vara ett kraftfullt verktyg för verksamhetsutveckling i en arbetarekommun som arbetar fram och regelbundet ser över en sådan organisationsplan. En arbetarekommun som regelbundet gör en översyn över hur den befintliga organisationsstrukturen motsvarar dagens och morgondagens utmaningar kan göra stora framsteg i folkrörelsebyggandet, och se till att varje medlem möts av en välfungerande och stark socialdemokratisk förening/klubb. En sådan översyn kan visa vilka åtgärder arbetarekommunens styrelse behöver vidta för att se till att varje förening i organisationsplanen klarar av sina grundläggande åtaganden gentemot medlemmen. Den kan ge vid handen att det behövs mentorskap, processutbildning för styrelser och/eller valberedningar, forum för att dela med sig av goda exempel med mera, men också landa i att det behövs genomgripande förändringar i föreningsstrukturen i form av nybildande eller sammanslagning av föreningar. Trots den centrala roll som arbetarekommunernas organisationsplaner tillmäts i partistadgan, tycks dessa planer inte användas som något centralt verktyg för utvecklingen av framtidens folkrörelse. Det tycks inte finnas någon nationell standard för hur dessa organisationsplaner tas fram och utformas, och de tycks inte heller sammanställas av partistyrelsen. Detta gör att partistyrelsen saknar ett viktigt verktyg för att kunna driva en process som ger varje medlem rätt till en fungerande socialdemokratisk grundorganisation. Partikongressen föreslås besluta: A106:1 att partikongressen fastslår att varje medlem har rätt till medlemsutbildning inom sex månader A106:2 att partistyrelsen tar fram ett metodmaterial som stöd för framtagandet av organisationsplaner i arbetarekommunerna A106:3 att partistyrelsen årligen sammanställer arbetarekommunernas organisationsplaner Peter Gustavsson Uppsala arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. I Sverige idag lever ca. 2 miljoner pensionärer. I Riksdagen finns det en person (?). som är pensionär. I regionala och kommunala fullmäktigegrupper sorteras pensionärer ut. Visst är det jättebra att ungdomar kommer in. Men en pensionär idag är aktiv längre än för 10-20 år sedan. Pensionärerna är ca. 25 % av Sveriges befolkning men det syns inte bland förtroendevalda. Partikongressen föreslås besluta: A107:1 att pensionärer bör ges möjlighet att finnas med/väljas in i högra utsträckning än idag i förtroendevalda instanser. Detta för att spegla Sveriges befolkning Eva Hedesand Lundqvist Luleå arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. Ett av partikongressens teman är Framtidens folkrörelse. I skenet av detta måste rimligen partiet definiera sig självt också i förhållande till tro och religion. Är partiet ett renodlat sekulärt parti som i sina program och handlingar tar ställning till hur samhället kan och ska utvecklas genom demokratiska beslut som rör alla medborgare men som lämnar frågorna om trosinriktningar till den enskilda människans egen sfär? För oss är svaret enkelt och principiellt – ett politiskt parti måste rymma alla människor som känner en politisk ideologisk samhörighet oavsett etnisk, religiös, sexuell eller annan tillhörighet eller läggning. Ett sådant parti kan därför inte involvera sig i något av de i samhället existerande religiösa samfunden eller kyrkorna, t.ex. i samband med val av förtroendevalda. Det socialdemokratiska partiet gör inte det i någon annan folkrörelse eller något annat trossamfund än Svenska kyrkan. Ställningstagandet har blivit så mycket naturligare sedan Svenska kyrkan befriades från sin statskyrkoprägel vid millenniumskiftet 2000. Vi har respekt för de historiska omständigheter som gjorde att vårt parti i början av 1900-talet med ambitionen att påverka den konservativa statskyrkan till att bli en folkkyrka engagerade sig och i regeringsställning organiserade statskyrkan som en tredje kommunal nivå med egen lagstiftning och beskattningsrätt. Till den historiska bilden hör också 1900-talets senare decennier där det socialdemokratiska partiet var aktivt i den process som ledde fram till att banden klipptes mellan den sekulära staten och kyrkan. Med samma principiella syn som vi här anlägger har Alva Myrdal, Olof Palme fram till Marita Ulvskog drivit att det i en ny tid var nödvändigt att genomföra skilsmässan mellan stat och kyrka. Det var bra både för staten, som i ett allt mer mångreligiöst samhälle inte kan sitta i knä på en speciell kyrka, och bra för kyrkan att inte längre ha fasta formella band till den politiska makten. Nu är det dags att ta nästa steg. De politiska partierna hör till den sekulära staten och kommunerna. Där är de nödvändiga och ovärderliga fundament för demokratin. Åsiktsskillnader ska synliggöras för medborgarna inför val av vilken ideologisk inriktning som ska leda samhällsutvecklingen. Att socialdemokrater som tillhör Svenska kyrkan ska fortsätta att vara aktiva som förtroendevalda är en självklarhet. Det behövs två års kreativt arbete för att de ska kunna skapa en ny och i förhållande till partiet självständig nomineringsgrupp inför nästa kyrkoval 2017. Därför måste partikongressen 2015 fatta ett tydligt beslut om att i stadgarna stryka bestämmelserna om kyrkoval. Partistyrelsen bör sedan ge det stöd som behövs för att forma den nya organisationen och hitta former för erfarenhetsutbyte och kontakter mellan denna och partiet som bygger på ömsesidig respekt. Partikongressen föreslås besluta: A108:1 att partistadgarnas bestämmelser om att partiet ska ställa upp i val inom Svenska kyrkan utgår i sin helhet Mats O Karlsson och Jesper Englundh Enköpings arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. Att bli ett stort parti är svårt. Att förbli ett stort parti är ännu svårare. Under många år lyckades socialdemokraterna med denna uppgift och kunde tack vare ett långvarigt regeringsinnehav föra en politik, som gagnade det stora flertalet medborgare. Per Albin Hanssons vision om folkhemmet blev ett eggande mål, och den reformistiska vägen dithän innebar både en stadig ideologisk kurs och pragmatiska lösningar. Hemligheten bakom denna framgång var att ständigt lyssna på rörelsen eller egentligen på de folkliga rörelserna och att integrera dem i partiets tänkande. Efter de internationella studentrevolternas år 1968, som hade satt ljuset på de stora klyftorna i samhället, radikaliserades partiets ekonomiska politik. När den första gröna vågen ifrågasatte den tekniska utvecklingen som alla framstegs moder, kunde s-regeringen svara med att stå värd för den första stora internationella miljökonferensen. Och ett särskilt framtidsstudiesekretariat fick i uppgift att tänka långsiktigt om möjligheterna att föra samhällsutvecklingen in på mer hållbara spår. Uttrycken för solidariteten med Vietnams folk var en partipolitisk tillgång, men partiet hade länge svårigheter att hålla jämn takt med den folkligt ännu starkare antiapartheidrörelsen. Däremot var uppslutningen bakom antikärnvapenprotesterna ett styrkebälte – både symboliskt och i praktisk politik. Socialdemokraterna kunde då i regeringsställning gå i armkrok med fredsrörelsen och t o m stödja denna ekonomiskt, samtidigt som denna rörelse hade full frihet att kritisera t ex vapenexporten. Internationellt väckte detta förundran och beundran. i spåren av Reagan och Thatcher drabbades emellertid socialdemokraterna av dåligt ideologiskt självförtroende i fråga om den ekonomiska politiken. Följden blev en oförsiktig avreglering av marknaden. Denna nya ekonomistiska kurs hade ingen som helst folklig förankring bakom sig, och den slutade med en politisk katastrof. S-regeringen imploderade, de borgerliga tog makten, och hade de inte varit så inkompetenta, hade socialdemokraterna redan då fått stanna många år utanför regeringskansliet. Priset för den nygamla rollen som regering var dock högt: tvånget att föra en hårdför ekonomisk saneringspolitik. Inför miljörörelsens andra eller tredje våg lanserades det kongeniala begreppet ”det gröna folkhemmet”. Hade det fått bli vägledande för partiets politik, hade socialdemokraterna i dag haft en helt annan trovärdighet såväl i hållbarhetsfrågor som i omsorgen om samhällets mest utsatta. Tyvärr fanns det ett starkt motstånd inom partiet mot denna fördjupning av ideologin och dess konsekvenser, dess miljökämpar marginaliserades, och det bidrog till att krympa partiets bredd och därmed till att försvaga partiet. Ett annat exempel på förlegade attityder är den okunskap om muslimer och muslimska organisationer, som ledde till panikartade reaktioner i samband med det senaste valet till partistyrelsen. Den positiva förförståelse av socialdemokraterna, som fanns bland många muslimer, gick i samma stund förlorad. Denna okänslighet inför ett folkligt engagemang har tyvärr även visat sig i den första budgetens behandling av ideella krafter, t ex nedskärningar av bidragen till studieförbund och trossamfund (drabbar inte minst invandrarkyrkor och muslimska samfund – viktiga för integration och flyktingmottagande) och avskaffande av skatterabatt för gåvor till internationellt solidaritetsarbete. Utebliven utlovad utökning av anslaget till idrottsrörelsen bekräftar tondövheten. Skatteverkets senaste påfund att momsbelägga viss ideell secondhandförsäljning pekar i samma riktning. Om socialdemokraterna ska kunna växa och få ett starkare stöd bland väljarna krävs, att partiet återuppväcker sin förmåga att utveckla nära relationer till radikala rörelser i tiden men med bibehållen respekt för deras identitet och självständighet. Att på olika sätt måna om den ideella sektorn och visa en lyhördhet inför de frågor som kommer underifrån är ett viktigt sätt att vårda och utveckla sin egen folkrörelsetradition. Ett första steg i denna riktning måste vara att ta vara på och söka utveckla det förtroende som finns för partiets sidoorganisationer, som har bättre förutsättningar än partiet som helhet att nå vissa grupper. I SSU:s fall gäller det givetvis alla ungdomar, inte minst en halv miljon tonåringar, och Sstudenterna kan relatera till lika många vid våra högskolor och till forskarvärlden. S-kvinnorna kan och bör söka kontakter med feministiska rörelser av skilda slag, och Socialdemokrater för tro och solidaritet (STS) bör rimligtvis ha särskilda förutsättningar att vara relevant för de 17 procent (1,6 miljoner) som definierar sig som troende/religiösa. Dessutom har denna gren av partiet traditionellt åtnjutit ett särskilt förtroende inom freds-, miljö- och solidaritetsrörelserna. Partikongressen föreslås besluta: A109:1 att söka stärka folkrörelsernas och den ideella sektorns roll i samhället A109:2 att ge en ökad vikt åt sidoorganisationernas roll inom partiet och dess arbete A109:3 att stärka sidoorganisationernas resurser som ett uttryck för en sådan strategi Bernt Jonsson, Peder Granath, Tro och solidaritet Uppsala Uppsala arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. Den ökande globaliseringen gör sig alltmer påmind. Det märker vi på den ökande migrationen och de olika miljöhoten. Det märker vi inom företagarvärlden och turistnäringen. Det märker vi också på många andra sätt. Med den ökande globaliseringen följer också ett ökande behov av samverkan över nationsgränserna för att lösa många av vår tids problem och på bästa sätt tillvarata de möjligheter globaliseringen öppnar. Den svenska arbetarrörelsen förmår inte ensam göra särskilt mycket för att ändra världen men tillsammans med arbetarrörelsen i andra länder kan vi bli en verklig kraft att räkna med. T.ex. kräver den fackliga kampen alltmer av samarbete mellan fackliga organisationer i olika länder för att hävda de anställdas ställning gentemot de globala företagen. Ett ytterligare exempel är behovet av internationell samverkan för att få bättre fart på ekonomin, inte minst inom ramen för den Europeiska unionen. Hela denna utveckling mot ökad globalisering bör få ett tydligare genomslag i vår rörelse såväl den fackliga som den politiska. Hur detta ska ske bör närmare övervägas av partistyrelsen utifrån bl.a. nedanstående frågeställningar, idéer och synpunkter i övrigt. Många av dagens och morgondagens problem måste mötas med fördjupade gränsöverskridande samverkan på skilda nivåer såväl nationell nivå som regional, kommunal och ”gräsrotsnivå”. I denna strävan är det viktigt att vi söker kontakt med våra syskonorganisationer i berörda länder och arbetar fram gemensamma ståndpunkter utifrån den ideologi som är gemensam för Arbetarrörelsen i alla länder. Detta kräver mer av kunskap om våra syskonorgansiationer i andra länder och träning och utbildning för samarbete med dessa. ABF kan här vara till god hjälp men det bör också ordnas gemensamma utbildningar/seminarier med deltagare från olika länder. Detta ger inte bara utbildning utan även värdefulla kontakter och insikter. Vid distriktskongresser eller årsmöten bör det också vara naturligt att bjuda in någon eller några från våra syskonorganisationer i andra länder. Vid Malmö Arbetarekommuns årsmöte kan exempelvis någon från partiet i Köpenhamn, Hamburg eller Schwerin bjudas in för ett kortare anförande och det kan även vara värdefullt att bjuda in partivänner från grannländerna eller andra länder för att närvara som gäst vid sådant tillfälle. Erfarenheter av partivänner i andra länder kan vara mycket nyttiga för oss. En idé värd att pröva vore att verka för uppkomsten av en för den europeiska arbetarrörelsen gemensam skola, där utbildning och kurser genomfördes gemensamt för deltagare från de olika socialdemokratiska partierna/fackliga organisationerna i Europa. Här skulle värdefull kunskap kunna inhämtas samtidigt med att givande kontakter knöts med partikamrater och fackliga kamrater i andra europeiska länder. Deltagande skulle också kunna stimuleras genom inrättande av någon stipendiefond. Idag råder konkurrens om jobben mellan länderna. I stället bör vi samverka mer för att säkra jobben i alla länderna i ställer för att skapa jobb i ena landet på bekostnad av jobben i det andra landet. Hur gör vi detta på bästa sätt? Hur låter vi detta komma till uttryck i vår rörelse? God, relevant information är viktigt för ökat intresse och engagemang för rörelsesamverkan över nationsgränsen. Här brister en hel del, som delvis antyds i första punkten. På SAP:s hemsida finns t.ex. knappast något om de internationella medlemsorganisationer partiet tillhör. T.ex. finns inte något om Europeiska socialdemokratiska partiet (Party of European Socialists, förkortat PES, svensk förkortning ESP), som bildades den 10-11 november 1992 med säte i Bryssel (se pes.eu). Detta europeiska parti har ett program som torde vara ganska okänt bland våra medlemmar. Programmet som är på engelska skulle kunna översättas och läggas ut på SAP:s hemsida. På hemsidan skulle också lämpligen kunna läggas ut information om viktiga möten anordnade av ESP och vilka som deltagit från svensk sida. Motsvarande och annan intressant information borde också finnas på SAP:s hemsida om vår tillhörighet till socialistinternationalen m.fl internationella rörelseorganisationer. Det informationsavsnitt som finns på de danska socialdemokraternas hemsida kan i viss mån tjäna som modell. På SAP:s hemsida finns information om vilka svenska socialdemokrater som valts in i Europaparlamentet men ingenting i övrigt av intresse. Ingenting om deras tillhörighet i den relevanta partigruppen i parlamentet, ingenting om vilka utskott de sitter i och ingenting om hur de kan kontaktas. Här finns många förbättringsmöjligheter. Önskvärt är också att dessa folkvalda socialdemokratiska parlamentsledamöter deltar mer i våra olika möten, även på kommun och föreningsnivå. Ett annat medium som kan användas för bättre information är vår partitidning Aktuellt i Politiken men även tidskriften Tiden. Här skulle det vara bra med en bättre bevakning om vad som händer inom arbetarrörelsen internationellt. Idag torde det vara relativt ovanligt med diskussioner om problem och samverkan över nationsgränsen, trots att det som sker globalt eller på europanivå i hög grad påverkar förhållandena i vårt land. Hur kan denna diskussion stimuleras? En i verklig mening allmän debatt och diskussion om globala och andra nationsövergripande eller gemensamma frågor och problem saknas inom arbetarrörelsen internationellt. Nu förs diskussionen inom varje lands rörelse för sig. På gränsöverskridande nivå förs diskussionen mest mellan tongivande politiska och fackliga företrädare vid olika toppmöten, kongresser och andra fora. Naturligtvis beror detta mycket på språkskillnader men genom att engelskan alltmer blivit ett världsspråk förbättras förutsättningarna för en sådan allmän debatt. Frågan blir hur vi kan främja en allmän, gränsöverskridande debatt, som är gemensam för rörelsen här hemma och ute. Kan t.ex.det nyligen bildade tankesmedjan Foundation for European Progressive Studies (FEPS) användas i detta syfte (se www.feps-europe.eu)? De internationella organisationer som finns inom arbetarrörelsen utgör s.k. metaorganisationer, dvs organisationer vars medlemmar består av andra organisationer och inte av individer. Sålunda utses representanter från SAP centralt utan möjlighet för den lokala eller regionala nivån att få ett ord med i laget. Ingenting sägs om vilka som utsetts och några rapporter synes normalt inte lämnas om vad som avhandlats. Detta hämmar naturligtvis möjligheten att mobilisera intresse för samverkan och utbyte med partivänner i andra länder. Frågan blir hur vi ser på detta förhållande och vad som kan göras till det bättre. Partikongressen föreslås besluta: A110:1 att ökade insatser görs för att främja en bredare och djupare samverkan med arbetarrörelsen i andra länder A110:2 att motionen ska antas som egen av Malmö arbetarekommun och skickas till partikongressen 2015 A110:3 att partikongressen 2015 bifaller motionen och verkar i dess anda Peder Kristiansson, Västra Innerstadens s-förening i Malmö Malmö arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. Med denna motion vill vi rikta fokus mot den idéburna sektorns viktiga roll för integration. Det är framför allt människor som är väl integrerade i samhället som deltar i föreningslivet. Så ser det ut idag men så har det inte alltid sett ut. Folkrörelserna uppstod i samhällets mindre priviligierade skikt. Det behövs en ny politik för den idéburna sektorn som syftar till att stimulera den folkliga förmågan till självorganisering. Detta kräver ett innovativt arbete baserat på historiska kunskaper men också erfarenheter och kunskap om empowerment med mera. I vår globaliserade tidsålder måste vi ta vara på invandrade människors organiserande förmågor och traditioner. Den svenska folkrörelsetraditionen skulle kunna utvecklas för att bättre ta tillvara inflyttade människors erfarenheter av att organisera sig i olika former. Partikongressen föreslås besluta: A111:1 att socialdemokraterna verkar för att det tillsätts en statlig integrationskommitté med syfte att föreslå forskning, erfarenhetsinsamling och förslag för att öka integrationen i den idéburna sektorn så att den bättre tar tillvara på alla människors förmåga till organisering Arbetarekommunens styrelse Umeå arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. Svensk idrottsrörelse är en av världens starkaste folkrörelser med en bredd som uppmärksammas internationellt. Två av tre pojkar och drygt varannan flicka i åldrarna 7 till 15 är med i en eller flera idrottsföreningar. Drygt två miljoner personer i åldern 16-84 är medlemmar och/eller har förtroendeuppdrag i en eller flera av de ca 22 000 idrottsföreningarna. Sedan lång tid har staten via sina olika bidragssystem gett idrottsrörelsen uppdrag efter uppdrag som inte tillhör deras ”kärnverksamhet” – att bedriva idrottsverksamhet. Det har blivit en ovana bland riks- och kommunalpolitiker att försöka använda idrottsrörelsen som redskap för sina egna agendor. Regeringarnas budgetpropositioner har också blivit alltmer fyllda av politiska krav på idrottsrörelsen (senaste exemplet är att ”regeringen beslutat att ge 500 000 kronor i bidrag till Riksidrottsförbundet för att ta fram en plan för att stärka och utveckla idrottsrörelsens arbete med folkhälsa”), idrotten får extra stöd i kommunerna om föreningarna arbetar särskilt med jämställdhet, hbtq-frågor, mångfald, integration och mycket annat. Citat från en erfaren idrottsledare ”idrotten/föreningen ska göra allt utom det som den grundats för”. Den svenska idrottsrörelsens värdegrund Svensk idrotts värdegrund, som den uttrycks i programmet ”Idrotten vill”: Glädje och gemenskap Glädje och gemenskap är starka drivkrafter för att idrotta. Vi vill bedriva och utveckla all verksamhet så att vi ska kunna ha roligt, må bra och prestera mera. Demokrati och delaktighet Föreningsdemokratin innebär att alla medlemmars röst har lika värde. Delaktighet innebär att alla som deltar får vara med och bestämma om och ta ansvar för sin verksamhet. Demokrati och delaktighet ska utövas jämställt och oavsett bakgrund. Allas rätt att vara med Allas rätt att vara med innebär att alla som vill ska kunna vara med utifrån sina förutsättningar. Alla som vill, oavsett nationalitet, etniskt ursprung, religion, ålder, kön eller sexuell läggning samt fysiska och psykiska förutsättningar, får vara med i föreningsdriven idrottsverksamhet. Rent spel Rent spel och ärlighet är en förutsättning för tävlande på lika villkor. Det innebär att hålla sig inom ramarna för överenskommelser och en god etik och moral. Att verka mot fusk, doping och en osund ekonomi, mot mobbning, trakasserier och våld såväl på som utanför idrottsarenan. Idrottsrörelsens värdegrund är en plattform som mer än väl uppfyller alla de krav som vi kan ställa på en frivillig/ideell verksamhet som verkar i en sann demokratisk anda. De ideella idrottsledarna lägger ned ett arbete motsvarande 140 miljoner timmar per år i föreningarna. Om ledarna fick betalt motsvarande en fritidsledarlön för den tid de lägger ned på idrotten skulle det innebära ett värde, inkl. sociala avgifter, om ca 30 miljarder kronor per år. Rätten att fatta egna beslut om målen och vägarna till målen är grunden för hundratusentals ideellt arbetande idrottsledares engagemang. När denna rätt hotas, hotas också det ideella engagemanget. Om idrottsrörelsens självständighet skulle sättas på undantag, skulle också glädjen och kraften tyna bort. Det är av största vikt att relationen mellan Sveriges största folkrörelse och Socialdemokratin stärks och utvecklas. Denna relation måste bygga på en ömsesidighet och respekt för våra olika samhällskontrakt. Partikongressen föreslås besluta: A112:1 att idrottsrörelsen tillåts att fokusera på sitt egentliga ändamål och inte påtvingas uppgifter som ligger utanför deras kompetensområde (att bedriva idrottsverksamhet) Jerri Bergström Vallentuna arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. Arbetsförmedlingen, Migrationsverket och kommunerna har det övergripande ansvaret för samhällets integrationspolitik. Inom dessa myndigheter och samhällsorgan behövs det definitivt göras mer för att få flyktingmottagandet att bli effektivare. Målet måste vara att de nyanlända får tillgång till bostäder, kommer i arbete och lär sig svenska betydligt snabbare än idag. Men för att på allvar förbättra integrationsprocessen krävs också ett betydligt mer aktivt och närvarande civilt engagemang. Folkrörelserna borde få sköta integrationsarbetet i en helt annan utsträckning än idag. Partiet bör arbeta för att samhället ger enskilda människor, grupper och organisationer uppdrag och möjligheter att praktiskt involveras i det lokala integrationsarbetet. Här borde relativt små ekonomiska stimulansmedel kunna skapa ett stort antal aktiviteter runt omkring i hela landet. Staten skulle exempelvis kunna låta Röda Korsets utmärkta modell "Mentor till Mentor" bli en förebild för hur folkrörelse-Sverige kan bli involverade. Modellen bygger på mentorskap mellan svensktalande frivilliga och migranter med utländsk bakgrund. Där matchas kvinna-kvinna, manman eller familj-familj. Mentorskapet ger flyktingar möjligheten att snabbare komma in i det svenska samhället och en chans för svenskar att få lära känna nya människor med andra kulturer. Jag tror inte att det finns någon statlig eller kommunal åtgärd som kan mäta sig med kraften som kommer ur att människor engagerar sig för andra medmänniskor. Att börja umgås över nationsgränserna, lära känna varandra, öppna sina hem och dela med sig av sina erfarenheter och kontakter är sådant som ger en verklig och bestående integration. Socialdemokraterna bör därför ta initiativ till ett handslag med folkrörelse-Sverige i syfte att ge varje flykting en svensk fadder. Anslå statliga resurser för att föreningar och organisationer ska kunna arbeta på samma sätt som Röda Korset. Tänk om exempelvis LO och SAP på bred front kunde engageras i en sådan praktisk och nyttig uppgift? Olof Palme framhöll det civila samhällets betydelse i integrationsarbetet redan i mitten av 60talet. I hans radiotal "Vi och utlänningarna" konstaterade han "att avgörande för om samhällets åtgärder skall få avsedd verkan är emellertid de enskilda människornas attityder till invandrarna". Han frågade uppmanande lyssnarna, "hur många av oss tar konsekvensen av att ta kontakt med grannen två trappor ner, med ett namn som är svårt att uttala och ett uttal som är litet svårt att förstå?” Låt oss ta Olof Palme på orden när det gäller integrationspolitiken! Frigör den potential som finns ute bland människorna i idrottsrörelsen, fackföreningarna, trossamfunden och i övrigt föreningsliv. Låt folkrörelserna ta större plats i samhällets arbete för att skapa ett ännu mer välkomnade och inkluderande flyktingmottganade. Partikongressen föreslås besluta: A113:1 att Socialdemokraterna tar initiativ till ett handslag med folkrörelse-Sverige i syfte att ge varje flykting en svensk fadder Jonas Hellberg Kalmar arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. Att involvera människor i den politiska beslutsprocessen har varit en viktig del i utvecklingen av vårt demokratiska system. När den moderna människan ställer betydligt större krav på medbeslutande samtidigt som det traditionella partisystemet har svårt att fånga upp detta intresse behöver vi hitta nya former för det demokratiska arbetet. Allt sedan partiets analysgrupp efter valet 1990 konstaterade att vi måste bli bättre på just detta, har många olika försök gjorts framförallt i kommunerna, för att hitta former för en aktiv medborgardialog. Den digitala tekniken har ställt ytterligare verktyg till förfogande för detta. Människors deltagande i den direkta välfärdsproduktionen har också ökat när det gäller skolan, omsorgen, samhällsplanering, miljö mm. Det märks inte minst på den mängd av kooperativa utförare, föreningsdrift, sociala företag och andra "not -for profit" företag som arbetar på uppdrag av kommunerna. Dessutom har olika rådgivande organ en naturlig plats i den kommunala demokratin som t.ex. pensionärsråd, handikappråd, idrottsråd, näringslivsråd mm Denna utveckling har framförallt skett på lokal nivå. Men vi kan göra ännu mer för att ta tillvara det samhällsintresse som är fortsatt väldigt stort också på nationell nivå. Människor fortsätter att vara aktiva i civilsamhällets olika intresseorganisationer och de nationella ledningarna för dessa organisationer är aktiva i den nationella beslutsprocessen i regering och riksdag. Det gäller både som remissinstanser och deltagande i referensgrupper av olika slag. Vi skulle kunna gå ett steg längre. Genom att inrätta ett permanent rådgivande organ till regeringen, där representanter för arbetsmarknadens parter och civilsamhällets organisationer finns representerade kan dialogen utvecklas på ett modernt sätt. Organisationerna tar ansvar för kommunikation i olika frågor med sina medlemmar och regeringen har en stark röst att lyssna till när det gäller den politiska beslutsprocessen. Genom att på detta sätt ge utrymme för dessa intresseorganisationer att delta i arbetet blir också förståelsen för de politiska vägvalen större. Vi skulle på detta vis stärka det demokratiska arbetet och utveckla den parlamentariska demokratin. Exakt hur detta ska kunna organiseras måste naturligtvis utredas -men det finns exempel i andra länder och inom Europaunionen (Ekonomiska och Sociala kommittén) där erfarenheter kan hämtas. Partikongressen föreslås besluta: A114:1 att kongressen uttalar sitt stöd för inrättandet av ett permanent rådgivande organ till regeringen i syfte att stärka den sociala dialogen A114:2 att partistyrelsen får i uppdrag att utreda hur detta skulle kunna utformas Jens Nilsson Östersunds arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. Idag är ca 700 000 unga engagerade i det unga civilsamhället. Samma siffra för ungdomsidrottsrörelsen är 800 000. Trots att antalet engagerade är nära densamma får ungdomsidrottsrörelsen 1,8 miljarder kronor i stöd, jämfört med civilsamhället för unga som får dela på 281 miljoner (Enl. LSU:s rapport ”Fritidens Prislapp” 2013). Denna ojämlika värdering på ungas demokratiska engagemang är högst problematisk. Värdet av engagemang i en demokratisk miljö där unga själva får sätta ramar och skapa innehåll, samt lära sig om demokratisk organisation, går ej att underskatta. Den intellektuella folkhälsan nedprioriteras av nuvarande modell, som skickar en tydlig signal om att unga bör idrotta istället för att engagera sig ideellt. Sverige riskerar att förlora delar av sitt demokratiska ethos till omvärlden om vi inte ger unga resurser för att engagera sig demokratiskt och politiskt. Genom bristande ekonomiskt och politiskt stöd till det unga civilsamhället ges inte unga chansen att genomföra sina visioner, sprida sina budskap och engagera sina kamrater. Partikongressen föreslås besluta: A115:1 att höja de nationella anslagen till det unga A115:2 att Malmö arbetarekommun tar motionen som egen och skickar den till partikongressen 2015 A115:3 att partikongressen 2015 bifaller motionen S-studenter i Malmö Malmö arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. I Sverige finns det cirka 200 000 ideella organisationer med 25 miljoner medlemmar (SCB). Mer än 60 000 personer har sin anställning inom den ideella sektorn och nära en miljon personer arbetar ideellt inom sektorn. Nyttan av det ideella arbetet är stort, de positiva hälsoeffekterna kan inte underskattas. Denna form av organisationer (folkrörelser) år unikt för Sverige. Och är viktigt att bevara och förstärka. En uppenbar åtgärd är naturligtvis att öka det statliga (och kommunala mm) ekonomiska stödet till den ideella sektorn. Men det finns flera andra sätt som vi nationellt kan bidra till att stärka föreningsrörelsen. Partikongressen föreslås besluta: A116:1 att en nationell handlingsplan tas fram för att stärka och utveckla den ideella sektorn Johan Pettersson Klippans arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. Påfrestningarna på invandringspolitiken är just nu mycket stora. En grupp som lätt kommer i kläm är barn och ungdomar med utlandsfödda föräldrar. De, liksom deras föräldrar, har ofta en dålig, eller saknar, förankring i samhället. Det ”svenska samhället” blir främmande. Detta leder ofta till att de bildar egna ”samhällen”. De behåller och utvecklar egna regler och koder vilket till och med kan stöta bort eller åtminstone försvåra kontakten med det omgivande samhället och försvåra deras möjligheter att få svenska kontakter och att etablera sig socialt. För att de skall bli en del av det svenska samhället måste de få kontakter med svenska barn och ungdomar. Jag tror att ett av de bästa sätten att fånga upp dem är genom föreningslivet. Där möter de samhället runt dem, de får kontakter och kan få vänner. Det vore därför angeläget att föreningslivet kunde engagera sig mer för att nå dessa barn och ungdomsgrupper. Detta kan ske på många sätt: Genom anpassad information och anpassade aktiviteter Genom uppsökande verksamhet Genom att vissa ledare har ett speciellt ansvar för såväl direkta kontakter med grupper som enskilda. Genom sedvanlig föreningsverksamhet Jag vill starkt understryka att det inte skall vara verksamheter för just dem. Hela grunden för verksamheten är självklart delaktigheten i föreningens reguljära verksamhet En verksamhet av detta slag ligger emellertid långt från de resurser som dagens föreningsliv har. Det krävs ett väl utbyggt stöd från samhället. Detta stöd måste vara statligt för att skapa en stabilitet i verksamheten och göra den landsomfattande. Den bör kanaliseras genom kommunerna men ha sin grund i en statlig finansiering. Riktlinjer för verksamheten bör utarbetas av staten tillsammans med föreningslivets riksorganisationer. Riktlinjerna skall givetvis vara öppna för lokala anpassningar. Jag är övertygad om att föreningslivet kommer att kunna göra en betydande insats om det får en möjlighet. Partikongressen föreslås besluta: A117:1 att partikongressen uppdrar år regeringen att skyndsamt, tillsammans med föreningslivet, utarbeta riktlinjer för och beslutar om, statligt stöd till föreningslivet för vidgad föreningsverksamhet bland barn och ungdom med utlandsfödda föräldrar i enlighet med motionens intentioner Åke Holmqvist Enköpings arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
