Metafysiska teorier om egenskaper

HITTILLS…
Har vi konstaterat att det finns mer än ett sätt som det ”metafysiska
uppdraget” kan förstås på.
I synnerhet har vi skiljt mellan: (neo)Quineansk, och (neo)Aristotelisk
metafysik.
I det följande kommmer utgångspunkten (för det mesta) vara
(neo)Aristotelisk/Sanningsgörarteoretisk.
Bland annat innebär detta att…
TEORIER OM EGENSKAPER
29/9 2015
METAFYSIK PÅ ”OBJEKTNIVÅ”
…vi kommer att fokusera mindre på rena existensfrågor (även om sådana
kan komma att spela en viss roll i vad som följer), och mer på frågor rörande
vad som grundar/gör sant vad.
EGENSKAPS-”PROBLEMET”…
Snarare än att tala om metafysik ska vi ni GÖRA metafysik.
”Mooreanska fakta”: i språk & erfarenhet
Hur gör man då?
1.
2.
3.
4.
Ett problem/en gåta/ett förklaringsuppdrag identifieras.
Beroende på ens (meta)antaganden och allmänna filosofiska ”läggning” lutar
man åt en lösning snarare än en annan.
Varje lösning har sina egna (interna) problem – som diskuteras (och ofta leder till
att teorin modifieras och – ibland, men ytterst sällan – ges upp).
Varje lösning jämförs med alternativa lösningar – för och nackdelar identifieras
och diskuteras.
Verkligheten ”tycks” ordnad.
<a och b är samma F>
<F-het är något a och b har gemensamt>
<F-het existerar>
VIKTIGT! När teorier jämförs bör de grundantaganden de vilar på
tas i beaktande (görs alltför sällan). Många gånger är det man är
oense om betydligt mer grundläggande än vad man kan tro!
UNIVERSALIEPROBLEMET…
UNIVERSALIEPROBLEMET (IGEN)…
Vad förklarar att verklighet & språk tycks innehålla ”objektiv likhet”/att distinkta
objekt kan vara samma?
För Quineanen…
alternativt
Från Armstrong (1978).
Mooreanskt faktum = Något vars
sanning vi inte kan/bör betvivla
(men vars analys/förklaring kan
vara nog så komplex).
“We know a lot…We have all
sorts of everyday knowledge, and
we have it in abundance. To doubt
that would be absurd…It is a
Moorean fact that we know a lot. It
is one of those things that we know
better than we know the premises
of any philosophical argument to
the contrary.”
Lewis, 1999: 418
Kan vad som ser ut som referens till egenskaper parafraseras bort eller inte (särskilt
problematiskt: satser av typen ”Rödhet är en färg”)?
Vad (om något) grundar dessa Mooreanska fakta?
alternativt
Vad gör sant påståenden som <a är F>, <b är F>, och <a och b är båda F>?
För Schafferianen…
Är egenskaper – som uppenbarligen existerar – fundamentala? Om de inte är det… i
vad grundar sig deras existens? Om de är det – hur är de till sin natur?
…
För sanningsgörarteoretikern…
”…the One over Many problem is…the problem of giving some account of Moorean facts of apparent
sameness of type.”
D. Lewis, p. 351
Är egenskaper något vi måste postulera som sanningsgörare för (uppenbart) sanna
propositioner?
1
UNIVERSALIEREALISM
DEN REALISTISKA FÖRKLARINGSMODELLEN…
Analys: Att distinkta ting tycks ha något gemensamt ska förstås i termer av att de (delvis) har något
gemensamt, dvs., distinkta ting tycks vara samma om det finns något – en universalie – som existerar
i båda.
När ett antal objekt, a…n är objektivt lika i någon aspekt så finns det
någonting, , och en relation, R, sådan att vart och ett av a…n står i R till  och det är på grund av att de står i R till  som a…n är objektivt lika.
Grundande: Det distinkta ting har gemensamt är fundamentalt.
The argument from the One over Many
I would wish to start by saying that many different particulars can all have what appears to be the
same nature and draw the conclusion that, as a result, there is a prima facie case for postulating
universals. We are continually talking about different things having the same property or quality,
being of the same sort or kind, having the same nature, and so on. Philosophers draw the distinction
between sameness of token and sameness of type. But they are only making explicit a distinction
which ordinary language (and so, ordinary thought) perfectly recognises. I suggest that the fact of
sameness of type is a Moorean fact: one of the many facts which even philosophers should not deny,
whatever philosophical account or analysis they give of such facts. Any comprehensive philosophy
must try to give some account of Moorean facts. They constitute the compulsory questions in the
philosophical examination paper.”
I ELLER UTANFÖR
RUMTIDEN
D. M. Armstrong, ”Against ’Ostrich’ Nominalism”, 440-441.
VILKA UNIVERSALIER FINNS?
MAXIMALISM
Varje semantiskt distinkt generell term – ’F’ i ’a är F’ – som fungerar
predikativt i ett sant subjekt-predikat påstående konnoterar en distinkt
universalie i världen.
Varje semantiskt distinkt abstrakt singulär term – ’F’ i ’F är G’ – som fungerar
namngivande i ett sant subjekt-predikat påstående namnger en distinkt
universalie i världen.
Men…
BEGRÄNSNINGAR AV REALISMEN:
SPARSE/NATURAL, ABUNDANT, AND IN BETWEEN…
1. Aristotelisk vs. Platonsk universalierealism
2. Endast egenskaper som gör ”Eleatisk” skillnad
4. Endast intrinsikala egenskaper
5. Endast vetenskapliga egenskaper
…
Negativa egenskaper
Paradox-skapande egenskaper (egenskapen att inte exemplifiera sig själv);
(Vidare analyserbara egenskaper)
…
ARMSTRONG OM DEN VETENSKAPLIGA
REALISMEN…
I wish to cut this link between Realism and Rationalism, between a
doctrine of universals and an attachment to an a priori style of
reasoning in ontology. Against a priori Realism I wish to uphold
scientific Realism. What is a genuine property of particulars is to be
decided by scientific investigation. The identification of properties
should be an end-result of the efforts of science, or the efforts of total
enquiry. Properties are not given to us from the beginning any more
than the laws of nature are. It is a matter for inquiry, both scientific and
philosophical, very serious and painful inquiry, whether there is or is not
such a property or set of properties as redness, or a set of properties
which constitutes lionhood. If you ask me to give an example of a
genuine prpoperty I shall be deeply uncertain what example to give,
but inclined to suggest such a thing as having the mass of one kilogram
exactly.
TROPTEORIN…
Vad gör att a är F?
Vad gör att a och b båda är F?
Universalierealisten: (numeriskt samma) universalie F
Tropteoretiskern: a är F pga. f1; a och b är båda F pga. a är f1 och b är f2, och f1 EL f2
D. M. Armstrong
2
I VALET OCH KVALET…
VILKEN REALISM BÖR FÖREDRAS?
EN ANNAN MÖJLIGHET:
NOMINALISM
Varför?
Inget kan vara ”multipelt exemplifierbart”!
Universalier är ”mystiska”
Universalier är ”ovetenskapliga”
Universalier är onödiga
Universalierealismen dras med oöverstigliga
problem (t ex epistemologiska (i synnerhet ett
problem för den Platonska realismen))
OLIKA SORTERS NOMINALISM…
SPARTANSK NOMINALISM:
VAD ÄR EN FÖRKLARING?
Objektiv nominalism: Mooreanska fakta förklaras i termer
av/grundas i, av oss oberoende konstellationer av konkreta ting
(klassnominalism, likhetsnominalism).
”One may admit that there are red houses, roses and sunsets, but deny,
except as a popular and misleading manner of speaking, that they have
anything in common… That houses, roses and sunsets are all of them red
may be taken as ultimate and irreducible.”
a och b är båda F därför att a och b ingår i samma (likhets-)klass.
W. V. O. Quine, “On What there Is” (1948)
Subjektiv nominalism: Mooreanska fakta förklaras i termer
av/grundas i, av oss beroende ting/aktiviteter (predikatnominalism,
begreppsnominalism).
”…we have nothing more to say about what makes a F, it just is F; that is a
basic and inexplicable fact about the universe.”
a och b är båda F därför att de ’faller under’ samma predikat/begrepp ’F’.
Spartansk nominalism: Mooreanska fakta förklaras inte i termer av
något annat, utan accepteras som primitiva.
a och b är båda F därför att a och b båda är F (det är primitivt).
SPARTANSK NOMINALISM:
EN STRUTS-NOMINALISM?
…It is natural to interpret him [Quine] as saying that, although these
tokens are all of the same type, yet we have no need to consider what
sameness of type is… If that is the way to interpret Quine, then is he
not an Ostrich about types? Like an Oxford philosopher of yore, he
keeps on saying that he does not deny that many different objects are
all of them red, but what this ostensible sameness is he refuses to
explain (except to say that it is ultimate and irreducible).
D. M. Armstrong, 1997: 103
M. Devitt, “Ostrich Nominalism or Mirage Realism” (1980)
********************************************************************************
”A system that takes certain Moorean facts as primitive, as unanalysed,
cannot be accused of failing to make a place for them. It neither shirks
the compulsory question nor answers it by denial. It does give an
account.”
D. Lewis, ”New Work for a Theory of Universals” (in his 1999).
TILL DEN SPARTANSKE NOMINALISTENS FÖRSVAR…
Alla måste erkänna något som primitivt.
Och…
Mer teori kan endast rättfärdigas av det extra
förklaringsvärde det tillför.
Men…
Den realistiska förklaringen tillför inget extra
förklaringsvärde:
Vad är det som a och b har gemensamt? = F = Vad är F? =
Det som a och b har gemensamt.
Varför är a och b F? = Därför att de exemplifierar F-het =
Vad innebär det att a och b exemplifierar F-het? = Det
innebär att a och b är F.
Universalierealistens förklaring är en pseudoförklaring (ett virtus dormitiva)
3
PROBLEM, PROBLEM…
LÖSNING (?): METALINGVISTISK NOMINALISM
Abstrakt refererande satser är inte satser i objektspråket, de är satser i
metaspråket: De är förklädda sätt att påstå saker och ting om de språkliga uttryck
vi använder när vi uttalar oss om icke-lingvistiska objekt.
(1) Cirkularitet är en form
(2) Generositet är en moralisk dygd
(3) Cornelis föredrar färgen röd framför färgen grön
”Generositet är en dygd”
”’Generös’ är ett dygdpredikat”
(1´) Cirkulära objekt är formade objekt
(2´) Generösa personer är dygdiga personer
(3´) Cornelis föredrar röda objekt framför gröna objekt
”Generositet är en egenskap”
”’Generös’ är ett adjektiv”
“Faderskap är en relation”
“’Fader’ är ett flerställigt predikat”
“Generositet är en dygd”
NÄSTA GÅNG…
Metaspråk förklätt till objektspråk
14/10 & 15/10
metaspråk
…talar vi om teorier om tingens och tidens natur.
“’Generös’ är ett dygdpredikat”
objektspråk
’generös’
‘modig’ ‘ärlig’
‘rättvis’
’ödmjuk’ etc.
Inför dessa två tillfällen bör ni ha läst…
Tallant, kap. 6-8
Vad är de generella
termerna: typ eller
tecken?
Kika även gärna i artikeln om tid (”Time”) i The Internet Encyclopedia of
Philosophy
Notera även att den 16/10 träffar ni Ylwa för ett seminarium. Till den gången
bör ni ha närläst Parfits text!
Blir abstrakt referens
nu språkberoende?
4