docUtredningsuppdrag 15/04 - En handlingsplan för köfri vård
download 
Report Transcription
Utredningsuppdrag 15/04 - En handlingsplan för köfri vård
Sida TJÄNSTESKRIVELSE - 1(1) Datum Referens 2015-03-27 Diarienummer 150054 Landstingsdirektörens stab Planeringsenheten Landstingsstyrelsen Utredningsuppdrag 15/04 - En handlingsplan för köfri vård, delrapport Förslag till beslut 1. Landstingsstyrelsen godkänner delrapport över utredningsuppdrag 15/04 En handlingsplan för köfri vård. Rapporten innebär att landstinget ska fastställa en ny målbild/definition för köfri vård samt genomföra ett pilotprojekt med uppdrag att utveckla arbetsmetodik för förändrat förhållnings- och arbetssätt i enlighet med personcentrerad vård. En detaljerad handlingsplan på aktivitetsnivå kan färdigställas först efter att pågående utredningar som berör köfri vård är klara. Bakgrund Landstinget i Kalmar län är ett av de landsting/regioner som hade den allra bästa tillgängligheten till vård 2014 med goda resultat både när det gäller besök i specialiserad vård och primärvård. Målmedvetet och fokuserat förbättringsarbete ligger bakom de goda resultaten. För att nå en köfri vård 2018 behöver detta goda arbete fortsätta och få stöd och utvecklas. Det finns flera initiativ som kommer leda mot målet och flera av pågående utredningar kommer resultera i åtgärdsförslag som kan bidra till målet. Personcentrerad vård och patientprocessarbete i kombination med ny innovativ teknik med tydligt individ- och patientperspektiv framstår som stora utvecklingsområden som kommer ge genomslag på tillgängligheten. En nyckel heter koordination och samverkan. Målsättningen med köfri vård 2018 är ett utmanande mål som består av en mycket komplex bild där många enskilda faktorer har en viktig påverkan, men ingen enskild åtgärd går att särskilja som särskilt viktig. Det är många faktorer/aktiviteter som tillsammans bidrar till målet. En tydlig målbild och en samlad bild av pågående aktiviteter tillsammans med utveckling av mätetal för att följa utveckling över tid, skapar förutsättningar att uppnå köfri vård. Christina Edward Enhetschef, planeringsenheten Webbplats E-post Organisationsnr Landstinget i Kalmar län Ltkalmar.se [email protected] 232100-0073 Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro Landstinget i Kalmar län Box 601 391 26 Kalmar Strömgatan 13 391 26 Kalmar 0480-810 00 vx 833-3007 Sida 1(16) Datum Referens 2015-03-31 150054 Planeringsenheten Landstingsstyrelsen Delrapport för uppdrag 15/04, En handlingsplan för köfri vård 2018 Inledning Denna delrapport är framtagen dels baserad på intervju med verksamhetsutvecklare och dels genom omvärldsbevakning. Till grund ligger strategiska styrande dokument inom landstinget samt pågående utredningsuppdrag. Rapporten avser att beskriva arbetet med att ta fram en handlingsplan för köfri vård och presenterar olika initiativ som kan vara möjliga att genomföra för att uppnå målet. Köfri vård Behovet av sjukvård beskrivs oftast som oändligt, samtidigt som de resurser som kan läggas på sjukvård är begränsade. Tillgänglighet påverkas av behov och tillgängliga resurser och om skillnaden mellan dessa blir för stor upplevs tillgängligheten begränsad. Låg tillgänglighet är en av sjukvårdens största utmaningar och tillgänglighetsproblematiken visar sig främst genom ojämlik vård och/eller vårdköer. Med bättre tillgänglighet får vi nöjdare patienter och vi undviker försämringar och komplikationer av sjukdom under väntetiden. Men att komma i kontakt med vården i rätt tid är av begränsat värde om kvaliteten på vården inte är god. Kvalitetsarbetet är därför mycket viktigt och innefattar dels följsamhet till evidens och effektivisering av processer. God tillgänglighet frigör resurser till mer värdeskapande aktiviteter. Patienter som vet att de får vård när de behöver upplever sig tryggare och genom detta kan vårdbehovet minska och/eller gå att planera på ett bättre sätt. Med det medicinska utfallet för den enskilde i centrum och med patienten som en partner i vården kan hälso- och sjukvården utvecklas positivt. Arbetet med att förbättra tillgängligheten är komplext och kräver att hänsyn tas till flera av de faktorer som kan påverka tillgängligheten: Utbudet av tjänster. Begränsningar i form av regionala skillnader, i ersättningssystem eller remisstvång kan påverka det utbud patienten kan nyttja. Effektiviteten i vårdprocesserna Vårdens kvalité. God vård möjliggör goda resultat och minimerar komplikationer Webbplats E-post Organisationsnr Landstinget i Kalmar län Ltkalmar.se [email protected] 232100-0073 Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro Box 601 391 26 Kalmar Strömgatan 13, Kalmar 0480-810 00 vx 833-3007 Landstinget i Kalmar län Datum Referens Sida 2015-03-31 150054 2(16) Kostnaden för individen Ekonomiska förutsättningar att bedriva hälso-och sjukvård Information om vilka tjänster som finns tillgängliga för vilka patientgrupper, ex öppettider, e-hälsoutbud 2018 ska vården vara helt köfri vilket innebär att patienten ska känna sig trygg med att veta vad som är nästa steg vid en behandling och vid tidbokning ska en tid kunna erbjudas i samband med konsultation. Ett sätt är att mäta om vården är köfri är att följa hur stor andel av patienterna som får en tid inbokad, inom rimlig tid, i direkt anslutning till kontakt eller besök, eller andelen patienter som själv kan boka besök via 1177.se utan tidigare kontakt. Mätetal behöver utarbetas för detta. Att följa upp tillgängligheten är ett annat sätt att mäta om vården är köfri. Det handlar om att följa aktuell måluppfyllelse för vårdgarantin, dvs. hur stor andel av väntande patienter som har väntat garantitiden eller kortare tid under en aktuell mätperiod. Landstinget i Kalmar län kommer även fortsättningsvis att följa tillgängligheten enligt nuvarande nationella mätning, oavsett koppling till statsbidrag. Den nationella mätningen utvecklas och har resulterat i en kvalitetssäkrad modell för uppföljning av återbesök. inom planerad specialiserad vård och ger möjlighet att följa upp återbesök: För diagnosgrupper Inom standardiserade vårdförlopp Hos andra yrkeskategorier än läkare På enhetsnivå genom HSA-id Som ger underlag för produktions- och kapacitetsplanering Ytterligare ett sätt att följa tillgängligheten är genom uppföljning av vårdöverrenskommelser och vårdplaner. I takt med utveckling och implementering av dessa bör mätetal definieras och rutiner för uppföljning säkras. Vårdanalys skriver i sin rapport1 att det saknas nödvändig information på flera viktiga områden; om prestationer och kvalitet i primärvården (inklusive privata vårdgivare) och om bemanningen hos vårdgivarna i hälso- och sjukvården. Men också om väntetider på individnivå och om vilka patienter som väljer att gå till en annan vårdgivare eller landsting för att få vård inom vårdgarantins tidsgränser. Vårdgarantin har bidragit till att korta väntetiderna vilket är mycket positivt. Vårdanalys rapport1 visar på områden för förbättring. Vårdanalys har fått i uppdrag av regeringen att följa upp utvecklingen av väntetider och i vilken utsträckning vårdgarantin uppnås. Uppdraget slutredovisas i juni 2015. 1 Låt den rätte komma in, Vårdanalys, http://www.vardanalys.se/Global/Rapporter%20pdf-filer/2014/2014-3-L%C3%A5t%20den%20r%C3%A4tte%20komma%20in.pdf) Landstinget i Kalmar län Datum Referens Sida 2015-03-31 150054 3(16) Sammanfattning Landstinget i Kalmar län är ett av de landsting/regioner som har den allra bästa tillgängligheten till vård. 2014 redovisades goda resultat både när det gäller besök i specialiserad vård och primärvård. Målmedvetet och fokuserat förbättringsarbete ligger bakom de goda resultaten. För att nå en köfri vård 2018 behöver detta goda arbete fortsätta och få stöd och utvecklas. Det finns flera initiativ som kommer leda mot målet och flera av pågående utredningar kommer resultera i åtgärdsförslag som kan bidra till målet. Personcentrerad vård och patientprocessarbete i kombination med ny innovativ teknik med tydligt individ- och patientperspektiv framstår som stora utvecklingsområden som kommer ge genomslag på tillgängligheten. En nyckel heter koordination och samverkan. Målsättningen med köfri vård 2018 är ett utmanande mål som består av en mycket komplex bild där många enskilda faktorer har en viktig påverkan, men ingen enskild åtgärd går att särskilja som särskilt viktig. Det är många faktorer/aktiviteter som tillsammans bidrar till målet. En tydlig målbild och en samlad bild av pågående aktiviteter tillsammans med utveckling av mätetal för att följa utveckling över tid, skapar förutsättningar att uppnå köfri vård. I denna delrapport har vi valt att belysa ett axplock av dessa aktiviteter. Avslutningsvis i rapporten finns ett första utkast till en konkret handlingsplan. Handlingsplanen har inte färdigställts med hänsyn till pågående utredningar och rekommendationen är att invänta dessa innan beslut om handlingsplan tas. Landstinget i Kalmar län Datum Referens Sida 2015-03-31 150054 4(16) Individ- och patientperspektiv Vården ur patienternas perspektiv – Jämförelser mellan Sverige och 10 andra länder Myndigheten för vårdanalys (Vårdanalys) sammanfattar i en rapport2 de svenska och internationella resultaten från International Health Policy Survey 2014, en studie om hur patienter i olika länder upplever kontakterna med vården. Rapporten har tagits fram på uppdrag av regeringen. Vårdanalys har tidigare pekat på att en central svaghet i svensk hälso- och sjukvård är att den inte är tillräckligt patientcentrerad. Denna rapport bekräftar den bilden. Jämfört med andra länder i undersökningen utmärker sig Sverige genom att presentera svaga resultat på en rad områden som beskriver patientens erfarenheter av sina kontakter med vården. Totalt har drygt 7 200 svenskar deltagit i undersökningen och resultaten jämförs med tio andra länder: Australien, Frankrike, Kanada, Nederländerna, Norge, Nya Zeeland, Schweiz, Storbritannien, Tyskland och USA. Dessutom jämförs årets resultat med de svenska resultaten i 2010 och 2013 års undersökningar. Svensk sjukvård har stor förbättringspotential jämfört med de andra länderna i undersökningen. På flertalet områden har Sverige sämre resultat än de länder som ingått i undersökningen. Jämförelsen visar att Sverige har stora möjligheter att utveckla hälso- och sjukvården genom att göra den mer patientcentrerad. Vården är sämre på att ge information som gör det möjligt för patienten att ta välgrundade beslut om sin vård och hälsa. Vården har inte lyckats skapa bättre förutsättningar för patienten att ta en mer aktiv roll i mötet med vården. Vården kan bli bättre på att stödja patienten att själv kunna följa och hantera sin sjukdom. Fortsatta brister ses i koordineringen av vården, men samordningen av information har till viss del stärkts. Sverige är bland de bättre på att erbjuda stöd till personer med kronisk sjukdom mellan läkarbesöken. Vårdens engagemang i livsstilsfrågor har fortsatt förbättringspotential. Närstående i Sverige är minst lika engagerade i omsorgsrollen som närstående i andra länder. Tillgängligheten till specialistvården har försämrats. 2 Vården ur patienternas perspektiv, Vårdanalys, http://www.vardanalys.se/Global/Rapporter%20pdf-filer/2014/2014-11-V%c3%a5rden%20ur%20patienternas%20perspektiv.pdf Landstinget i Kalmar län Datum Referens Sida 2015-03-31 150054 5(16) Vårdanalys förhoppning är att rapporten kan fungera som underlag för fördjupade analyser med syftet att hitta förklaringar bakom de svenska resultaten och identifiera framgångsfaktorer i andra länder. Det kan i sin tur leda till rekommendationer om hur svensk hälso- och sjukvård kan utvecklas. Nationella jämförelser I de nationella undersökningar som genomförs årligen i Sverige, som Vårdbarometern, Nationell Patientenkät och Öppna Jämförelser, framstår Landstinget i Kalmar län ligga väl framme vad gäller förtroende och tillgänglighet. Men inom vissa områden bör sannolikt inte målsättningen vara att uppnå samma resultat som de bäst presterade landstingen – utan snarare de bäst presterande länderna. De medicinska resultaten i Sverige är bra inom flera områden men det är viktigt att ständigt uppdatera bilden av Sveriges resultat jämfört med andra länder. Om så inte sker är det allt för lätt att slå sig till ro med tron att vi håller världsklass eftersom resultaten i landet förbättras. För att nå målet om medicinska resultat i världsklass måste vi även ha kontroll på utvecklingen i vår omvärld. Det är därför viktigt att ta nästa steg och utveckla arbetet till att tydligare inkludera internationella jämförelser vad gäller de svenska behandlingsresultaten. Personcentrerad vård Med personcentrerad vård kan resurserna användas mer effektivt, eftersom det visat sig att vårdtidens längd på sjukhus blir kortare, patienter känner sig tryggare och medicinska komplikationer minskar. Personcentrerad vård syftar till att planera och genomföra vård och behandling utifrån den enskilde patientens perspektiv. Personcentrerad vård utgår ifrån patientens upplevelse av situationen, samt individens förutsättningar, resurser och hinder. Patienten blir därmed en partner i vården. Personcentrerad vård är ett partnerskap mellan patienter/anhörigvårdare och professionella inom vård, omsorg och rehabilitering. Baserat på patientens berättelse och övriga undersökningar skrivs en hälsoplan, som innehåller mål och strategier för genomförande och kort- och långsiktig uppföljning. Personcentrerad vård har tre nyckelbegrepp: partnerskap, patientberättelse och dokumentation. Den mest centrala delen i personcentrerad vård är partnerskapet då det handlar om en ömsesidig respekt för varandras kunskap; å ena sidan patientens kunskap om hur det är att leva med sjukdomen, å andra sidan vårdpersonalens kunskap om sjukdomen i sig, vård, behandling och/eller rehabilitering på en generell nivå. Förutsättningen för personcentrerad vård är patientberättelsen, alltså patientens egen berättelse om sitt tillstånd. Utifrån den och övriga undersökningar planeras vården gemensamt, och en överenskommelse skrivs ner i form av en hälsoplan. Den tredje komponenten i personcentrerad vård är dokumentation av patientberättelsen och hälsoplanen i patientens journal. Landstinget i Kalmar län Datum Referens Sida 2015-03-31 150054 6(16) Nationell satsning Staten och Sveriges kommuner och landsting avser att teckna en överenskommelse gällande tillgänglighet, kontinuitet och samordning för en mer personcentrerad vård. Målet är att under 2015 och 2016 utveckla det nationella stödet för insatser som bidrar till överenskommelsens övergripande mål. Stöd för utvecklad uppföljning av tillgänglighet till hälso- och sjukvården sett ur ett bredare perspektiv med utgångspunkt från ett mer patientcentrerat synsätt och som kan följa patientens väg. Samordning och stöd för att utveckla effektiva flöden och åtgärder för att förbättra samverkan mellan kommuner och landsting, såväl genom nationella gemensamma projekt som lokalt stöd. Att utveckla en modell för strukturerad vårddokumentation som avser vårdförlopp där den specialiserade vården, primärvården och kommunal vård och omsorg ska samverka, med syfte att öka patientsäkerheten genom att ge de olika aktörerna tillgång till nödvändig och rätt information. Forskningscentrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet GPCC (Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet), är Europas enda forskningscentrum för personcentrerad vård vid långvariga sjukdomstillstånd. De har utvärderat effekterna av personcentrerad vård, både inom ortopedisk och internmedicinsk verksamhet. Förutom kostnadsbesparingar, har positiva effekter från ett patientperspektiv visats då vården anpassas till varje enskild person och individens egna resurser tas tillvara på ett helt nytt sätt. Med personcentrerad vård kan samhällets resurser användas mer effektivt, eftersom det visat sig att vårdtidens längd på sjukhus blir kortare, patienter känner sig tryggare och medicinska komplikationer minskar. Personcentrerad vård i Landstinget Sörmland Sörmland har som mål att bli Sveriges friskaste län 2025 och för att nå målet har åtta utvecklingsområden identifierats, varav personcentrerad vård är ett av dessa områden. Under 2013-2014 har ett pilotprojekt genomförts och slutrapporterats till landstingsstyrelsen i februari 2015. Utifrån pilotprojektet har en arbetsmetodik för personcentrerad vård tagits fram. Arbetsmetodiken ska nu genomföras stegvis och den omfattar sex områden. Utveckla en personcentrerad organisation, som tydligt utgår från en gemensam värdegrund för personcentrerad vård Stärk möjligheten till delaktighet både för patient och personal Främja innovation för patientmedverkan genom att nyttja metoden tjänstedesign Utarbeta strategi för patient och brukarmedverkan Utveckla styrning och ledning för personcentrerad vård Utforma tydliga mål och mått för personcentrerad vård Landstinget i Kalmar län Datum Referens Sida 2015-03-31 150054 7(16) Personcentrerad vård i hela vårdkedjan i Jönköpings län Esther nätverk är ett samarbete mellan kommunerna, primär- och slutenvården på Höglandet. Tillsammans arbetar de för att göra Esthers dag så bra som möjligt. I nätverket finns seniorer och Esthercoacher som ett naturligt stöd i utvecklingsarbetet. "Esther" är en symbolisk patient med komplexa vårdbehov som kräver integrerad vård och samordning mellan sjukhus, primärvård, hemvård och omsorg. För att få till personcentrerad vård används en enkel återkommande fråga: ”Vad är bäst för Esther?” Visionen är att Esther ska uppleva trygghet och oberoende samt leva ett självständigt liv som förstärks av ett handlingskraftigt nätverk. Personcentrerad vård i Region Östergötland På uppdrag av Regionförbundet Östsam har en kommission för folkhälsa (Östgötakommissionen) arbetat under 2013–2014. Uppdraget formulerades utifrån den Folkhälsopolitiska policyn för Östergötland 2011–2014. I slutrapporten3 rekommenderas bland annat att regionen ska arbeta för att ändra förhållnings- och arbetssätt så att patienten/brukaren ses som och blir en medproducent av sin hälsa och omsorg. Ordet medproducent innebär att brukaren/ patienten är aktiv och delaktig i sin omsorg och vård och kan påverka dess innehåll och process. Detta innefattar att bli sedd, lyssnad på, och en reell delaktighet utifrån sina mål, det man kallar terapeutisk allians. Patientcentrerad vård, personcentrerad vård, terapeutisk allians och hälsofrämjande förhållningssätt är närliggande begrepp som alla innehåller denna grundkärna. Den ojämlika vården kan oftast hänföras till en bristande maktbalans där den som har svagare egna resurser har ett särskilt behov av detta förhållningsoch arbetssätt. Patient- och närståendemedverkan i Landstinget i Kalmar län En strategi för medborgare- patient- och närståendemedverkan är antagen i vårt landsting, där målet är ökad medverkan från patienter, närstående och medborgare i utvecklingen av hälso- och sjukvården. Strategin omfattar fyra perspektiv för medverkan; i patientens egen vårdsituation, i utveckling av hälso- och sjukvården, i ledning och styrning av hälso- och sjukvården samt medborgarens inflytande över utvecklingen av hälso- och sjukvården. I ett av uppdragen i landstingsplanen är målet ökad medverkan från patienter, närstående och medborgare i syfte att utveckla hälso- och sjukvården utifrån patientens och närståendes perspektiv med fokus på kvalitet som ökar värdet för patienten. Det kommer att ske inom ramen för uppdrag 15/02 - En handlingsplan utifrån strategin för medborgare-, patient- och närståendemedverkan. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Kunskapen om befolkningens hälsa inom respektive landsting och kommun ska tillämpas i styrning och ledning för att kunna anpassa vården till befolkningens 3 Östgötakommissionens slutrapport: http://www.regionostergotland.se/PageFiles/10023/Folkha%CC%88lsorapport%20m%20omslag.pdf Landstinget i Kalmar län Datum Referens Sida 2015-03-31 150054 8(16) behov av vård. Preventiva insatser förebygger framtida sjuklighet och minskar vårdbehov. Med hälsofrämjande hälso- och sjukvård avser vi att stärka hälsoperspektivet i verksamheterna. Att arbeta hälsofrämjande inom hälso- och sjukvården innebär att ha ett vidgat synsätt på vilka kunskaper och arbetssätt som är mest effektiva för bästa möjliga hälsa i befolkningen. Hälsofrämjande insatser syftar till att stärka kvinnors och mäns fysiska, psykiska och sociala välbefinnande genom att öka möjligheten till delaktighet och tilltron till den egna förmågan. I vården ska patienter och anhöriga uppleva ett positivt och hälsofrämjande bemötande. Om fler länsinvånare ändrar sitt beteende och förändrar sina levnadsvanor i positiv riktning kommer hälsoläget att förbättras för de enskilda individerna och därmed även hälsan i befolkningen. Det är därför viktigt att hälso- och sjukvårdspersonal stödjer och inspirerar människor till att ta ansvar för sin hälsa. Landstingen och kommunerna kan främja hälsan i befolkningen på ett effektivt sätt genom riktade insatser till specifika grupper med en försämrad hälsoutveckling och genom generella insatser till hela befolkningen. En hälsoorienterad verksamhet styr mot hälsoresultat och innefattar såväl evidensbaserad medicinsk behandling av sjukdom som att utveckla insatser för att förebygga sjukdom och stärka patienternas självupplevda hälsa. Vårdöverenskommelse Genom kunskap om vad som ska ske och när, genom hela vårdkedjan ökar tryggheten och patienten står inte i kö och väntar på nästa beslut. För att stärka patientinflytandet och patientens ställning pågår införande av individuella vårdplaner och vårdöverenskommelser i cancervården. Vårdöverenskommelse upprättas för att skapa en tydlighet kring vårdgivarens åtagande och patienternas rättigheter i samband med vården. Piloten för vårdöverenskommelse inom Landstinget i Kalmar län är genomförd och avslutad inom hematologin vid samtliga tre sjukhus. Införandet av vårdöverenskommelse i kombination med kontaktsjuksköterska samt vårdplan för cancerpatienter kommer att ske i början av 2015. Från och med 2015 påbörjas funktionen kontaktsjuksköterska vid samtliga enheter till alla patienter med nyupptäckt cancer. Med utgångspunkt från befintlig vårdöverenskommelse för cancerpatienter, kommer en kartläggning att göras över vad en vårdöverenskommelse för andra diagnosområden kan innehålla och hur den kan utformas. Det kommer att ske inom ramen för uppdrag 15/09 - En handlingsplan för genomförandet av vårdkontrakt/vårdöverenskommelse. Min vårdplan Syftar till att stärka patientens ställning och bidrar till köfri vård genom att patienten får medverka i planeringen och får en samlad bild av hela sin vårdprocess. I överenskommelsen mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, om insatser i enlighet med cancerstrategin skulle SKL under 2012 utforma exempel på individuella vårdplaner som kan användas för patienter inom cancervården. Landstinget i Kalmar län Datum Referens Sida 2015-03-31 150054 9(16) SKL skulle också verka för att användning av vårdplaner implementeras nationellt. Individuell vårdplan syftar till att skapa begriplighet och transparens i en komplex vårdprocess. Planen ska göra det lättare att tillgodose patientens och de närståendes behov av att kunna påverka delar av processen och göra egna aktiva val. En individuell vårdplan kan bidra till att patienter och närstående blir delaktiga, får individuellt anpassad information och kan medverka i planeringen med aktiva val under patientens väg genom vården. Individuell vårdplan ska öka tryggheten genom att patienten får kunskap om sin process, tydligt angivna kontaktpersoner och kontaktvägar samt en planering av fortsatt utredning eller behandling. En individuell vårdplan stärker därmed patientens och de närståendes ställning och bidrar till målen om en säker och jämlik cancervård. I de preliminära nationella riktlinjerna för vård vid astma och KOL påtalas vikten av en skriftlig behandlingsplan med motiveringen att det ger stor patientnytta. På sikt kan förväntas att flera nationella riktlinjer för andra diagnoser kommer att innehålla rekommendationer om skriftliga behandlingsplaner. Samordnade vårdplaner i primärvården Inom Landstinget i Kalmar län arbetar primärvården med teamarbete för patienter som söker vård ofta. Teamarbetet skapar möjligheter för god planering med hjälp av tydliga samordnade vårdplaner. Det innebär att patienterna får rätt handläggning med rätt insats på rätt nivå och rätt tid, vilket förbättrar den totala tillgängligheten. Arbetssättet kallas lite olika, exempelvis Trygghetsteam, Miniteam, Planeringsteam. E-hälsa Om patienter och hälso- och sjukvården exempelvis använder tekniska hjälpmedel och kommunikationsteknik kan patientens hälsa kontrolleras på ett kontinuerligt sätt, men utan onödiga besök (till nytta för både patienten och hälso- och sjukvården). Då blir hälso- och sjukvården mer tillgänglig, samtidigt som resurserna används mer effektivt. Boka tid via webblösning Webbtidbok på 1177.se innebär att patienten själv kan boka, om- och avboka tider till vården när som helst på dygnet, samt få en samlad bild över sin vårdkontakter. Detta bidrar till ett ökat värde för patienten genom möjligheten att få påverka sin tid till vården och på så vis enklare kunna planera sin vardag. Patienten slipper väntan i telefonkö och kan utföra sina ärenden utan personlig kontakt. För vården innebär det att antal uteblivna besök minskar, samt att tiden i telefon för att av- och omboka minimeras. En viktig framgångsfaktor för att webbtidbok ska fungera optimalt är vårdens arbete med verksamhetsplanering och schemaläggning, samt uppföljning. Många landsting i Sverige erbjuder nu möjligheten att boka tider via 1177.se och planering för att utöka tjänsten pågår. I Region Örebro län har man mycket goda Landstinget i Kalmar län Datum Referens Sida 2015-03-31 150054 10(16) erfarenheter av att erbjuda om- och avbokning och vidgar nu tjänsten till att omfatta även möjlighet att boka nybesök. Region Östergötland breddinför webbtidbok under 2015-2016. Erfarenheter från dessa regioners arbete visar att såväl patienter som medarbetare är nöjda med funktionen och hittills är upplevelserna att det är driftsäkert och enkelt att hantera. Inom Landstinget i Kalmar län har pilot genomförts vid Kvarnholmens hälsocentral och Kvinnokliniken, Länssjukhuset. Pilot vid Kvinnokliniken fortsätter april ut, medan Kvarnholmens pilot är avslutad och en utvärdering har gjorts. Utvärderingen, som ännu inte är fastställd, visar att webbtidbokning är omtyckt av både verksamhet och patient/invånare. Baserat på utvärderingen föreslås ett breddinförande inom primärvården. Vårdtjänster som införs kan skilja mellan olika verksamheter, men ett visst standardutbud föreslås. Inom Folktandvården pågår försök, sedan november 2014, på kliniken i Hultsfred och Mönsterås. Nybesök kan bara bokas hos tandhygienist medan av- och ombokning kan göras hos både tandläkare och tandhygienist. Hittills har c:a 15 patienter nyttjat den här möjligheten i Hultsfred och något färre i Mönsterås. Klinikerna hoppas dock på att det ska bli fler med tiden, eftersom de tycker att det fungerar väl när det används. Utvärdering ska göras hösten 2015 eller eventuellt något senare. Internetbaserad behandling Med internetbaserade stöd- och behandlingsprogram kan individen få stöd och behandling oberoende av tid och plats. Vården blir mer jämlik, då samma program används oberoende av behandlare och är ett bra komplement till traditionell behandling. Landstinget i Kalmar län har beslutat att metoden för internetstödd KBT, Kognitiv beteendeterapi, i programmen ångest och depression ska implementeras och kunna erbjudas patienter i länet. Ett av uppdragen i landstinsplanen är att utarbeta en handlingsplan för att ansluta till den nationella behandlingsplattformen och en införandeplan för de behandlingsprogram som kommer att vara tillgängliga. Målet att erbjuda större möjlighet för patienter att få stöd och behandling via internet på ett säkert och flexibelt sätt. Det kommer att ske inom ramen för uppdrag 15/01 - En införandeplan för internetbaserad vård inom ramen för den nationella Behandlingsplattformen. Patientens möjlighet att följa sin remiss Elektronisk remiss skapar grunden för elektroniskt utbyte av remisser mellan vårdgivare både inom eller utanför det egna landstinget/regionen. Elektronisk remiss ger förutsättningar att följa och följa upp remissflöden för både vårdgivare och patient. I Landstinget i Kalmar län kommer en ny remissmodul att ersätta den remissmodul som finns i Cosmic idag och den blir tillgänglig vid uppgradering av Cosmic. När den är på plats kommer det att vara möjligt att införa även digital e-remiss som kan skickas utanför landstinget, vilket sannolikt kommer att införas via samarbetsprojekt i regionen. Efter det blir det möjligt att skicka remisser mellan landstingen inom regionen. Tidpunkt för när patienter kommer att kunna följa sin remiss är inte fastställd. På sikt kommer patienten kunna följa sin remiss via e-tjänsten Journalen, men inte direkt när tjänsten lanseras. Landstinget i Kalmar län Datum Referens Sida 2015-03-31 150054 11(16) Vård på distans Distansvård ska användas som verktyg för att flytta vården närmare patienten: från sjukhuset till hälsocentralen och från sjukhuset/hälsocentralen till egenvård. Vård på distans i Västerbottens läns landsting Västerbottens läns landsting ligger i framkant inom området telemedicin och vård på distans. Målet är att skapa en tillgänglig och jämlik vård för länets invånare oavsett var patienterna bor. De stora avstånden i Västerbotten har varit en viktig drivkraft i utvecklingen av lösningar och arbetssätt för en mer effektiv och jämlik vård. Genom att använda modern teknik kombinerad med förändrade vårdprocesser kan vården komma närmare patienten och specialistkompetens kan tillgängliggöras oberoende av var patienten finns. Fram till idag har ett 40-tal tillämpningar och arbetssätt införts i olika verksamheter. Videokonferensteknik är en viktig byggsten som används bland annat för diagnostik, konsultation, behandling och ronder. Även andra tekniska lösningar används för att möjliggöra vård på distans, till exempel användning av ultraljudsrobot för hjärtundersökning eller elektroniskt stetoskop för överföring av hjärt- och lungljud på distans. Digital vårdcentral I Stockholm har en digital vårdcentral nyligen öppnat, Sveriges första webbvårdcentral. De tänkta patienterna, som kan komma från hela Sverige, legitimerar sig med bank-ID och har sedan ett videobesök med en läkare. Betalning, tidsbokning, recept och konsultremisser går även de över nätet. Webbvårdcentral är ett bra komplement till befintliga vårdcentraler och lämpar sig särskilt väl för vissa patientgrupper och vårdbesök, ex kortare återbesök eller konsultationer. Fördelarna för patienten är att de slipper resa till och från mottagningen och minskar på så sätt tiden som åtgår till sjukvårdsbesök. För vissa patienter kan det även kännas tryggare att ha kontakt med vården i en van hemmiljö via video. Geografisk tillgänglighet i Kalmar län Ett av uppdragen i landstinsplanen är att skapa en införandeplan för vilka digitala/virtuella tjänster som kommer att skapa vårdtillgänglighet. Målet är att erbjuda större möjlighet för patienter att få stöd och behandling via internet på ett säkert och flexibelt sätt. Det kommer att ske inom ramen för uppdrag 15/06 - En plan för hur digitala/virtuella tjänster kan bidra till god geografisk tillgänglighet nära invånarna i samverkan med kommunerna och andra berörda aktörer när behov finns. Diagnosspecifika interaktiva program ”appar” Appar har fått en allt större betydelse för sjukvården och efter surfplattornas och de smarta mobilernas genombrott växer antalet medicinska appar lavinartat. För de ledande operativsystemen, iOS och Android, finns numera tusentals olika appar som vänder sig till läkare och annan personal i vården. I samma takt utvecklas även appar för patienter, och nästa stora kliv blir att följa utvecklingen av appar som möjliggör kommunikation mellan vården och patienten. I Sverige har bland Landstinget i Kalmar län Datum Referens Sida 2015-03-31 150054 12(16) annat en app testats där människor som är oroliga för sina födelsemärken fått skicka in bilder för bedömning. Appar i kombination med mobiltelefonernas teknik gör att patient och vårdpesonal kan nyttja telefonerna inom flera områden. Med sensorer som kopplas till mobiltelefonen kan patienten ta blodprov, urinprov, blodtryck, EKG och EEG och redan nu kan iPhone omvandlas till ett intelligent stetoskop genom att installera en app. Ett urval av appar finns beskrivna här: http://www.imedicalapps.com/ Effektiva processer Förståelse, kunskap och insikter om patientens processer behövs för att öka patienttillfredsställelsen i vården. Resultatet kommer att leda till ökade servicenivåer, bättre tillgänglighet, förbättrad kontinuitet och ökad trygghet utifrån patientens behov. I processarbete förekommer flera begrepp, två av dem är patientprocess och vårdprocess. Med en patientprocess avses alla de aktiviteter/åtgärder som tillsammans så långt som möjligt tillgodoser det behov patienten har när han/hon söker kontakt med hälso- och sjukvården. Patientprocessen innefattar alla aktiviteter som leder till att diagnosen ställs eller utesluts, behandling av sjukdom liksom rehabilitering och, i de fall det är aktuellt, den palliativa vården. En preventiv/monitorerande del kan vara första aktiviteten i patientprocessen, t.ex. screening för att tidigt diagnostisera en sjukdom eller förstadium till denna. Vårdprocess är den del av en vårdkedja som pågår inom en organisatorisk enhet. Vad som menas med en organisatorisk enhet kan variera. Det kan vara allt ifrån en mottagning/vårdavdelning till klinik, sjukhus eller t.o.m. landsting/region. Exempel på det som i regel uppfattas som vårdprocesser är: akutprocess, diagnostikprocess, operationsprocess, strålbehandlingsprocess, rehabiliteringsprocess, etc. Dessa utgör i sig delar av en patientprocess, men är oftast utformade efter producentens vilja att skapa ett för denne så idealiskt flöde som möjligt. Detta till skillnad från patientprocessen som utgår ifrån den enskilda patientens/patientgruppens behov sett som en helhet. Patientprocessen startar i hemmet och ägs av medborgaren initialt. Individer med samma sjukdom och samma symtom kan vara varit olika bra på att strukturera den information som krävs i den fortlöpande processen för att möjliggöra att sjukvårdspersonalen kan göra en jämlik bedömning av sina patienter. I arbetet med att effektivisera processer är detta ett viktigt steg och en aktivitet som kräver samordning med eHälsa. Åtta av tio beslut i sjukvården grundar sig på någon typ av diagnostisk undersökning. Röntgen och laboratoriediagnostik är områden av strategiskt avgörande betydelse för att sjukvårdens resurser ska kunna användas så effektivt som möjligt. En snabb och säker diagnostik har betydelse för hela vårdprocessen, både när det gäller tidsförlopp, vårdens kvalitet och utfallet för patienten. Öka tillgängligheten för akuta besök Inom Landstinget i Kalmar län är ökad tillgänglighet för akuta besök i primärvården ett mål. De patienter som vid telefonkontakt bedöms vara i behov av ett besök på hälsocentralen tas alltid först emot av en sjuksköterska. Sjuksköterskan handlägger besöket själv och om det då visar sig att patienten är i behov av att träffa Landstinget i Kalmar län Datum Referens Sida 2015-03-31 150054 13(16) läkare, bokas patienten vidare till ett läkarbesök. Eftersom sjuksköterskan kan handlägga många besök med sin kompetens sparas läkartider till de som behöver dessa bäst. Arbetssättet kallas lite olika, exempelvis Akutteam, Bedömningsteam, Bedömningssjuksköterska, Servicesjuksköterska. På länets akutmottagningar används systemet med triage för att kunna sortera patienterna till olika vårdnivåer. Triage innebär det första steget i omhändertagandet av skadade och sjuka i situationer när inte alla patienter kan tas omhand omedelbart, utan en prioritering måste göras samtidigt som patientsäkerheten måste tillgodoses. Det ger vägledning var på akuten patienten bör omhändertas, hur snabbt patienten bör träffa en läkare och vilken övervakningsnivå som krävs. Prioriterade processer Inom Landstinget i Kalmar län pågår ett förbättringsarbete med särskilt fokus på diagnosområden som drabbar många patienter. De områden som är i fokus för förbättringsarbetet är hjärtsjukdom, stroke, diabetes, cancer, neuropsykiatri samt de mest sjuka äldre. Resultaten i Öppna jämförelser har legat till grund för urvalet av de sex områdena. Ytterligare ett område, Astma KOL är en prioriterad process, beroende på resultatet av den GAP-analys som genomförts utifrån de preliminära Nationella Riktlinjerna. Målet är att förbättra de medicinska resultaten och minska ledtiderna genom att etablera ett arbetssätt som utgår från patientens behov, ett så kallat processorienterat arbetssätt. Processarbetet ska utifrån patientens behov skapa effektivare flöden, öka vårdkvalitet, patientsäkerhet, kostnadseffektivitet och bidra till att göra vården mer jämlik och jämställd. Värdebaserad hälso- och sjukvård Värdebaserad vård är en strategi för sjukvårdens styrning och arbetssätt som syftar till att åstadkomma så friska patienter som möjligt med en så låg resursåtgång som möjligt. Metodiken bygger på ett koncept som har utvecklats av Michael Porter och Elizabeth Teisberg. Konceptet, value-based health care (värdebaserad vård), fokuserar på hur vården organiseras, utförs och ersätts i relation till uppnådda resultat vad gäller patienternas hälsa och upplevelser av vården i syfte till att skapa ökat värde. Det nya med värdebaserad vård är att försöka se till värdet för patienten, inte bara som en del av vårdförloppet utan att se till resultatet över en längre tid. Det innebär att erbjudandet till patienten är en fungerande höftled till skillnad från dagens situation där erbjudandet är en höftledsoperation. Värdet beräknas sedan fram baserat på resultatet i förhållande till kostnad. Arbetet bygger på ett kontinuerligt förbättringsarbete och är en strategi bland andra som kan bidra till en mer effektiv och jämlik vård. Kunskapsstyrning – värdebaserad vård I Landstinget i Kalmar län görs arbetet med värdebaserad vård inom ramen för Kunskapsstyrning. Ett uppdrag som pågår under våren 2015 är att ta fram en generisk modell som går att återanvända på olika processer. Syftet med modellen är att kunna visualisera på olika nivåer så att det täcker både de behov som finns på ledningsnivå och de behov som finns ute på enheterna. Det ska gå att få fram ”Data för förbättring” och ”data för uppföljning” på ett enkelt sätt. Samma utdata ska kunna presenteras både för verksamhet och ledning, men i olika bilder. Uppdraget kommer ske utifrån processen för hjärtsjukvård. Landstinget i Kalmar län Datum Referens Sida 2015-03-31 150054 14(16) Resurs- och kapacitetsplanering Produktionsplanering har använts inom industrin i många år och har på senare år visat på mycket goda resultat även inom hälso- och sjukvården. Här används även benämningen resurs- och kapacitetsplanering som i stort avser samma arbetssätt. Metoden kan delas in i tre steg. Det första steget är volymspaning för att uppskatta hur stor produktionen behöver vara för att tillgodose behovet. Här ges svar på hur mycket som behöver göras för att patienterna ska få en god och effektiv vårdprocess. Oftast görs beräkningarna utifrån antalet inkomna remisser och väntelistor. När vårdbehovet är kartlagt görs steg nummer två som kallas för kapacitetsplanering som handlar om hur mycket som kan göras baserat på resurser som exempelvis personal och lokaler. I det tredje och sista steget planeras verksamheten i detalj dag för dag. Utvärderingar efter genomförd produktionsplanering visar på att köer kortats och att produktionen ökat. Vinster ses även i arbetsmiljön, där medarbetare upplever minskad stress och tydligare planering av arbete. Vårdadministrativa processer Projektet ”Rätt vårdadministration på rätt nivå”, inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, hade syftet att belysa de vårdadministrativa processer som utförs, identifiera utvecklingsmöjligheter och presentera förslag till nya processer/åtgärder. Målet var att frigöra vårdpersonalens administrativa tid till att vårda patienter. Resultatet visade att det finns olika rutiner inom en klinik, Cosmic används inte fullt ut och på olika sätt, samt att det är mycket administrativa arbetsuppgifter för sjuksköterskor på vårdavdelning. Läkarschemat, med en månads framförhållning, visade sig vara en ”flaskhals” på flera ställ i flödeskartläggningarna. Utvecklingsmöjligheter identifierades och tillsammans med processkartläggningarna kunde projektet presentera förslag till nya vårdadministrativa aktiviteter. Förslagen handlar exempelvis om nya arbetssätt i Cosmic, att effektivisera processen kring läkarnas schemaläggning och se över de vårdadministrativa arbetsuppgifterna så att rätt vårdadministration hamnar på rätt nivå. När det gäller att belysa vårdadministrationen inom övriga verksamheter i landstinget, så ligger ansvaret hos respektive förvaltningsledning. Arbetssätt och modell finns nu dokumenterad och arbetet bör inledas omgående. Standardiserat vårdförlopp Som en del av det som görs inom cancersjukvården i Landstinget i Kalmar län har ett arbete med standardiserade vårdförlopp påbörjats. Cancervården i Sverige har för långa väntetider och för stora regionala skillnader i både ledtider och kvalitet. Socialdepartementet och Regionalt cancercentrum i samverkan har därför påbörjat en nationell satsning som kommer sträcka sig 2015-2018. Det syftar till att tidigare identifiera misstänkt cancer och korta ledtider för både utredning, diagnos och behandling. Under hösten 2014 har fem standardiserade vårdförlopp tagits Landstinget i Kalmar län Datum Referens Sida 2015-03-31 150054 15(16) fram, som ska införas under 2015. Minst tio ytterligare standardiserade vårdförlopp ska tas fram under 2015 för införande under 2016. Utkast till tänkbara aktiviteter i en handlingsplan för köfri vård 2018: o Arbeta för att ändra förhållnings- och arbetssätt så att planering och genomförande av vård och behandling utgår från den enskilde patientens perspektiv. Vården grundas på ett partnerskap mellan patient/anhörigvårdare och professionella inom vården. Genomför ett pilotprojekt med uppdrag att utveckla arbetsmetodik för förändrat förhållnings- och arbetssätt i enlighet med personcentrerad vård. o o Dela upp uppföljningen av vårdgarantin till att omfatta hela vårdkedjan. Detta för att göra den mer lättförståelig ur patientperspektiv och minska risken för att patienter som väntar på exempelvis undersökningar och röntgen får vänta längre på grund av att det första besöket och/eller den första behandlingen prioriteras. Identifiera mått för att följa upp att: o patienten känner sig trygg med att veta vad som är nästa steg o patienten fått en tid inbokad i direkt anslutning till kontakt eller besök eller genom att patienten kunnat boka besök via 1177.se o vårdöverenskommelser/vårdplaner nyttjas Kontinuitet och koordinering i vården bör tydliggöras. Mandat och verktyg till den som har ansvaret för den enskilde patienten, oavsett om ansvaret ligger på primärvården eller i andra delar av hälso- och sjukvården är nödvändigt. o Följa och utveckla styr- och uppföljningssystemens utformning så att de bidrar till ständigt förbättringsarbete och ökat värde för patienten och inte hindrar kontinuitet och koordinering. o Stimulera till innovationer för ökad tillgänglighet och delaktighet exempelvis genom att stödja/initiera användandet av tekniska hjälpmedel och kommunikationsteknik o Utveckla arbetet med patient processer - utveckla arbetsmetodiken för kapacitetsplanering - fortsatt arbete med vårdadministrativa processer - genomför arbetet med standardiserade vårdförlopp för alla cancerdiagnoser och dra lärdom av arbetet för arbete inom andra diagnosområden. o Utveckla arbetssätt för att kunna erbjuda patienterna en tid inbokad, inom rimlig tid, i direkt anslutning till kontakt eller besök, samt ge patienter möjlighet att själv boka besök via 1177. o Genomförande av vårdkontrakt/vårdöverenskommelse/vårdplan. o Främja hälsan i befolkningen. Tidplan för angränsande utredningar Uppdrag 15/02 – En handlingsplan utifrån strategin för medborgare-, patient- och närståendemedverkan, rapporteras på Landstingsstyrelsen den 9 juni 2015 Landstinget i Kalmar län Datum Referens Sida 2015-03-31 150054 16(16) Uppdrag 15/09 – En handlingsplan för genomförandet av vårdkontrakt/vårdöverrenskommelser, rapporteras på Landstingsstyrelsen 16 september 2015. Uppdrag 15/01 – En införandeplan för internetbaserad vård inom ramen för den nationella behandlingsplattformen, rapporteras på Landstingsstyrelsen 16 september 2015. Birgitta Alfredsson Anette Aronsson Utredare Utredare
