Sagateatern - Lidingö stad

Transcription

Sagateatern - Lidingö stad
lidingö
en tidning för oss som arbetar i lidingö stad • nummer 1 2015
Sagateatern
fyller 60 år
sidan 8
Hälsodag på bosön SID 5
foto: Nathan Grossman
Nytt år, nya möjligheter
jag tycker alltid det känns positivt att gå in i ett nytt år,
både privat och på jobbet. Vi har nya mål att jobba mot och flera
spännande projekt eller uppdrag som drar i gång. Tolv nya månader öppnar för nya möjligheter, men kräver också reflektion
och strategiska prioriteringar. Stadens budget för 2015 ger en bra
överblick över vad olika verksamheter kommer att fokusera på
kommande år. På sidan 3 kan du se ett axplock av stadens planerade aktiviteter utifrån vår övergripande kommunikationsplan.
ekonomisk ser det inte så ljust ut 2015. Vi har ett preliminärt
resultat för 2014 på plus 5,2 miljoner kronor. Verksamheterna
redovisar ett sammantaget underskott på 54 miljoner kronor
och vi uppnår inte stadens finansiella mål. Nettokostnaderna
ökar mer än skatteintäkterna för fjärde året i rad, vilket inte är
hållbart.
mer positivt är att vår stora ledarskapssatsning Ledarlyftet
fortsätter 2015. Den 3 februari började 60 chefer sin utbildning. Det innebär att det under 2015 är cirka 130 chefer som går
Ledarlyftet. Satsningen ska utveckla våra chefer till ännu bättre
ledare, men även stärka verksamheterna och samarbetet mellan
förvaltningarna.
den 3 mars kommer du att få medarbetarenkäten. Jag hoppas
verkligen att du tar dig tid att svara, då din respons är viktig för
utvecklingen av Lidingö stad som arbetsplats. Resultatet kommer att vara klart under april månad. Chefer och medarbetare
ska sedan tillsammans ta fram handlingsplaner utifrån situationen på varje arbetsplats.
stadens arbete med hälsa firar 10 år i år. Hälsoarbetet ska de kommande fem åren fokusera
på mat, motion och mötesplatser. En hälsoaktivitet för er medarbetare är att vi erbjuder en
halvdag med friskvårdsaktiviteter och inspirationsföreläsning på Bosön i augusti.
under 2015 reviderar vi vårt miljöprogram för staden. En av många åtgärder
kopplade till miljöprogrammet är stadens
nya rutin för tjänsteresor, som ska hjälpa
oss att resa miljöklokt, kostnadseffektivt
och säkert. Läs mer på sidan 4.
Anna Hadenius
Stadsdirektör
Unga sätter guldkant på helgen
Varje lördag kommer ett team med ungdomar från Ung omsorg till de äldre
på servicehuset Baggeby gård. Tillsammans hittar man på olika aktiviteter
och umgås. Det blir en givande stund för alla.
– Beroende på vad de äldre vill kanske de fikar och spelar spel eller går en
promenad. Andra läser eller sitter och pratar. Det är otroligt uppskattat av
våra boende som verkligen ser fram emot lördagarna. Det blir lite guldkant
på helgen helt enkelt, berättar Lotta Haggren, enhetschef på Baggeby gård.
Ung Omsorg startades 2007 av två studenter. Deras vision är att göra äldreomsorgen mer glädjefylld och samtidigt vara Sveriges bästa arbetsgivare för
unga. De har ett samarbete med Baggeby gård sedan hösten 2014.
Läs mer på: http://ungomsorg.se/
månadens drakecitat:
”Det första steget är att ta sig en
funderare innan man ger sig i väg.
Är resan nödvändig, eller går det
att använda tekniken i stället?”
Cecilia Haslum
läs mer på sidan 4
Redaktion
Redaktionsråd
Redaktör: Elisabeth Broman
E-post: [email protected]
Telefon: ankn 3047
Kultur- och fritidsförvaltningen
Eva Viklund
E-post: [email protected]
Telefon: ankn 3458
Omsorgs- och socialförvaltningen
Cecilia Backentorn
E-post: [email protected]
Telefon: ankn 3192
Tekniska förvaltningen
Charlotte Hörndahl
E-post: [email protected]
Telefon: ankn 3264
Miljö- och
stadsbyggnadskontoret
Birgit Lilliehöök
E-post: [email protected]
Telefon: ankn 3340
Helena Bjarnemark
E-post: [email protected]
Telefon: 070 597 88 51
Utbildningsförvaltningen
Ewa Eckerman
E-post: [email protected]
Telefon: ankn 3408
Skribenter: Elisabeth Broman, Cecilia Backentorn, Eva Linderoth,
Lena Lagerkvist och Eva Viklund. Omslagsfoto: Andreas Castanas
Layout: Kaj Poikela
E-post: [email protected]
Ansvarig utgivare: Madeleine Helleday
E-post: [email protected]
Telefon: ankn 3067
ISSN: 1650-5700
Tryckt hos: Danagård Litho på Svanenmärkt papper.
2
Fastighetskontoret
Caroline Holst Lindehag
E-post: caroline.holst.lindehag@
lidingo.se
Telefon: ankn 3016
Lisbeth Molander
E-post: [email protected]
Telefon: ankn 3793
Lidingö stadsbibliotek
Petra Olsson
E-post: [email protected]
Telefon: ankn 3763
foto: marie linnér
Stadens fyra kommunalråd: Hans Barje (M), Anna Rheyneuclaudes Kihlman (M), Carl-Johan Schiller (KD) och
Birgitta Sköld (LP).
Ny kvartett leder
Lidingö efter valet
Valet 2014 rörde om i stadens politiska gryta. Moderaterna och
Kristdemokraterna fortsätter att leda Lidingö, men har fått nytt sällskap
av Lidingöpartiet. Folkpartiet har intagit rollen som oppositionsparti.
det blir Moderaterna (M), Kristdemokraterna
(KD) och Lidingöpartiet (LP) som kommer att
styra Lidingö de kommande fyra åren. De tre
partierna har tillsammans 27 av kommunfullmäktiges 51 mandat. M och KD satt båda i
majoritet förra mandatperioden tillsammans
med Folkpartiet (FP), men LP befinner sig nu för
första gången under partiets drygt 40-åriga historia i styrande position. Folkpartiet (FP), som
ingått i majoriteten de senaste tolv åren, valde
att hoppa av förhandlingarna om stadens styre
efter höstens val. Skälet var oenighet i frågor
som FP ansåg var avgörande för ett eventuellt
fortsatt samarbete.
Lidingö kommer att representeras av fyra
kommunalråd även denna mandatperiod. En av
de fyra är Anna Rheyneuclaudes Kihlman (M)
som även tagit över rollen som kommunstydraken 1 – 15
relsens ordförande. Hon ersätter därmed Paul
Lindquist, som gått över till landstingspolitiken. Övriga tre kommunalråd är Hans Barje
(M), ordförande i utbildningsnämnden, Birgitta
Sköld (LP), ordförande i omsorgs- och socialnämnden och Carl-Johan Schiller (KD), ordförande i kultur- och fritidsnämnden.
De återstående nämnderna har också fått
nya ordförande. Miljö- och
stadsbyggnadsnämnden leds
av Rune Sirvell (M), tekniska
nämnden av Christer Åkerhielm (M) och valnämnden
av Allan Palm (M).
Nytt oppositionsråd är
Amelie Tarschys Ingre (FP), Amelie Tarschys
som ersatt Kent Ivarsson (C). Ingre (FP),
Text: elisabeth broman
oppositionsråd
Kommunikationsplanen
ger koll
Invigningen av nya Lidingöbanan och
förberedelserna inför byggandet av
Lilla Lidingöbron är två exempel på
stora projekt där stadens kommunikation spelar en viktig roll under
2015. I stadens kommunikationsplan
listas dessa projekt och alla övriga
aktiviteter som är på gång under året.
Du hittar även ett årshjul som visar
vad som kommer att hända månad
för månad.
– Stadens verksamheter spänner
över så många områden och kommunikationsplanen ger en bra överblick,
säger kommunikationschef Madeleine
Helleday.
Så gott som alla projekt, stora som
små, behöver en kommunikationsplan. Viktigt att fråga sig är vilka
man vill nå ut till med information?
Vid vilken tidpunkt och genom vilka
kanaler? I den centrala planen finns
en lista över tillgängliga interna och
externa informationskanaler, som Önätet, Vårt Lidingö och lidingo.se.
– Det är viktigt att tänka kommunikation redan från start för att det
ska finnas tid att planera för olika
insatser, säger Madeleine.
Axplock av aktiviteter
under 2015
•Nya Lidingöbanan öppnar under året
•
•
•
•
•
Lilla Lidingöbron – upphandling av entreprenad
Omsorgs-och socialförvaltningen bildas
Byggstart ny förskola i Sticklinge
Silviacertifiering inom egen regi osf
Högsätra/Bergsätra – samråd om planprogrammet och beslut i slutet av året
Effektivisering av Stadshuset
Högsätra servicehus klart
Sagateatern fyller 60
Lidingö hospice – ny ägare
Nytt boende ensamkommande barn
Badutredning
Ny kostupphandling
Kvalitetspris inom egen regi osf
Nytt teknikprogram på Hersby gymnasium
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•Grönstakorset blir cirkulationsplats
•Belysning sista milen av Lidingöloppet
•Medarbetarenkät
•Bosödagar
•Nytt personalstöd och ny företags-
hälsovård
•Ny likabehandlingsplan
3
I början av året fick vi som jobbar i
staden vår första rutin för tjänsteresor. Rutinen, som baserar sig på
resultatet från resvaneundersökningen förra året, ska hjälpa oss att
resa miljöklokt, kostnadseffektivt och
trafiksäkert.
– Det första steget är att ta sig en
funderare innan man ger sig i väg. Är
resan nödvändig, eller går det att använda tekniken i stället? I så fall ska
vi välja det i första hand. Och för de
tillfällen vi behöver ge oss ut och åka
har vi nu tillgång till tydliga rekommendationer, säger Cecilia Haslum,
stadens personalchef.
I korta drag handlar rutinen om att
åka kollektivt när det är möjligt, och
att utnyttja bilpoolen när bil behövs.
Sedan början av året betalar staden
inte längre ut någon milersättning
vid tillfällig användning av egen bil
i jobbet. Vid resor inom Sverige ska
vi ta tåget, om det inte handlar om
en längre resa där flyget ger en stor
tidsvinst. Vid resor ut i Europa är det
också okej att flyga.
I linje med hälsoprofilen vill staden
även uppmuntra till vardagsmotion.
Ska vi bara förflytta oss kortare
sträckor får vi gärna gå till fots eller
ta cykeln. Nu finns, förutom vanliga
cyklar, även två elcyklar till utlåning i
Stadshuset.
– Vi vill skapa förutsättningar för
ett resande som är bra för både
människor och miljö. Rutinen handlar
dock inte om hur vi tar oss till och
från jobbet, utan om de resor vi gör
på arbetstid som bekostas av staden,
säger Cecilia.
Rutinen gäller inte vid resor där en
anställd följer med en kund.
foto: susanne kronholm
Så bör
du resa
i jobbet
Staden satsar på
Silviacertifiering
Stadens vård-och omsorgsboenden ska tillsammans med dagverksamheterna
Silviacertifieras under 2015. Det innebär att alla medarbetare, från vaktmästare
till chefer, får utbildning i demensvård. Målet är att skapa högsta möjliga
livskvalitet för de demenssjuka.
– Det är roligt att Lidingö stad satsar på
detta, hittills är det fler privata utförare än
kommuner som genomgått vår utbildning. Er
dagverksamhet är dessutom den första i Sverige
som certifieras, berättar Silviasyster Eva Jönsson, som leder utbildningarna i staden.
silviahemmet har utbildat i praktisk demensvård sedan starten 1996. Idén om certifiering
föddes 2007 när man insåg att befintliga utbildningar inte gav önskade effekter inom vården.
För att en verksamhet ska bli certifierad i dag
krävs att all personal, från vaktmästare till chefer, utbildas. Sedan 2008 har 21 verksamheter i
landet genomgått certifiering och Eva ser att det
skett en tydlig utveckling.
– När man tar ett helhetsgrepp och utbildar
alla i verksamheten skapas rätt förutsättningar.
Det var svårt att få till stånd förändringar
tidigare då bara några få medarbetare i varje
personalgrupp gick en kurs.
högsätra vård- och omsorgsboende och
Siggebogården har under en längre tid arbetat
för att utveckla verksamheten. Områdeschef
Lise-Lotte Schill Brown ser certifieringen som
4
en del av den resan.
– Målet med certifieringen är förstås att vi
ska höja kvaliteten i våra verksamheter och
framöver bli kända för den bästa vården och
omsorgen genom våra goda kunskaper. Jag
hoppas också att utbildningen ska ge medarbetarna ökad förståelse och känsla för det unika
i arbetet med personer med demenssjukdom,
säger hon.
Högsätra vård- och omsorgsboende är först ut
att certifieras den första juni med en högtidlig
ceremoni. Under hösten 2015 är det Siggebogården och dagverksamheternas tur. Håll utkik
efter mer information på stadens webbplats och
Ö-nätet. l
Text: cecilia backentorn
Silviahemmet, som startades på initiativ av drottning Silvia, erbjuder certifierade utbildningar i
praktisk demensvård. Vårdfilosofin vilar på fyra
ben: personcentrerad vård, teamarbete, anhörigstöd samt kommunikation och relation.
Silviahemmet gör årliga uppföljningar och ställer
vissa krav för att en certifiering ska få behållas. Läs
mer på silviahemmet.se/utbildning/certifiering
draken 1 – 15
foto: matton
Hallå där
Madeleine Helleday,
kommunikationschef i staden.
I år firar Lidingös hälsoprofil
10 år.
▀ Hur kom det sig att hälsa blev vårt
varumärke?
– Arbetet med att ta fram
varumärket gjordes på uppdrag av
kommunstyrelsen. Förutom staden
deltog många externa aktörer,
som Millesgården, Lidingöloppet,
Lidingö tidning, näringslivet och
idrottsföreningarna. Det var
en process där vi tittade på vad
Lidingö stod för och även gjorde
undersökningar för att se hur vi
uppfattades av andra. Rätt snart blev
det tydligt att hälsa är Lidingös unika
värde, och att det var det vi skulle
bygga vidare på. Här finns ovanligt
goda förutsättningar för hälsa, som
särskiljer oss från andra kommuner.
Hälsodag på Bosön
Nu utökas konceptet med den uppskattade hälsodagen. Efter sommaren
kommer alla medarbetare att bjudas in till en halvdag på Bosön med prova
på-aktiviteter, lunch och inspiration kring hälsa och motion.
den årligt återkommande hälsodagen, som
tidigare riktade sig enbart till hälsoinspiratörer
och chefer, har varit mycket uppskattad. Nu
utökas konceptet till att gälla alla medarbetare.
– Syftet med hälsodagen har varit att ge våra
hälsoinspiratörer och chefer inspiration och
idéer att föra vidare till kollegor och medarbetare. Men vi har förstått att många övriga
anställda också har velat delta. Som ett led i
stadens hälsoarbete satsar vi därför stort i år,
säger Eva Arfwedson, chef på kultur-och fritidsförvaltningen.
hälsodagen blir en halvdag som kommer att
handla om mat, motion och möten, stadens tre
fokusområden inom hälsa fram till år 2020. På
schemat står bland annat föreläsning, friskvårdsaktiviteter och gemensam lunch.
Antalet platser är begränsat, så först till
draken 1 – 15
kvarn gäller. Du kan delta i dagen förutsatt att
ditt arbete tillåter, stäm därför av med din chef
innan du anmäler dig. Den 17 och 18 augusti är
reserverade för förskolan och skolan. Övriga
medarbetare kommer att kunna välja mellan
den 20 och 21 augusti.
– I Lidingö stad hör arbete nära samman med
hälsa. Med det här initiativet vill vi inspirera
och ge våra medarbetare möjlighet att hitta
nya hälsosamma alternativ. Jag hoppas att alla
deltagare ska njuta av dagen och hitta något de
fastnar för, säger Anna Hadenius, stadsdirektör.
Hälsodagen kommer att genomföras på försök i år och sedan utvärderas.
Du kan läsa mer om arrangemanget i nästa
nummer av Draken. Håll även utkik på Ö-nätet,
där det kommer mer information längre fram i
vår. l
Text: elisabeth broman
▀ Hur har hälsoprofilen slagit igenom?
– Hälsoprofilen har haft stor
genomslagskraft, inte minst internt i
organisationen. I dag tas inte ett styrdokument fram utan att varumärket
beaktas. Det är också spännande att
se hur varumärkesarbetet har lett
fram till att vi har blivit duktiga på att
jobba med hälsa, både externt och
internt. Varumärket har även bidragit
till att vi uppfattas som en attraktiv
arbetsgivare av jobbsökande, vilket ger
konkurrensfördelar vid rekrytering.
▀ Sker några särskilda satsningar
under jubileumsåret?
– Det pågår ett kontinuerligt arbete
för att ge våra medarbetare förutsättningar till god hälsa, men i år
satsar vi extra stort med halvdagarna
på Bosön i augusti.
Fler hälsosatsningar
för dig som arbetar i
Lidingö stad:
•Friskvårdsbidrag på 1 600 kronor
•Friskvårdstimme om arbetet tillåter
•Personalstöd
•Hälsoinspiratörer på arbetsplatsen
•Anmälningsavgift till valfritt lopp under Lidingöloppshelgen
•Stadens idrottsförening
•Konstföreningen Draken
•Föreläsningar om hälsa
•Formgivaren – hälsotips och fakta på Ö-nätet
5
illustration: kicki braun
Hur bra är vi på
likabehandling?
I november förra året genomförde
staden en enkät om likabehandling
på jobbet.
– Det var första gången vi skickade
ut en gemensam enkät till alla anställda och ungefär hälften svarade,
säger HR-konsult Johanna Lundström
som leder stadens likabehandlingsgrupp.
Runt 70 procent av deltagarna
känner till att Lidingö stad har en
likabehandlingsplan.
– Drygt hälften har fått kännedom
om den på ett APT-möte, vilket är
positivt eftersom det visar att många
chefer har tagit upp frågan. Vi hoppas
dock kunna öka vetskapen om planen
ytterligare. Målsättningen är ju att
100 procent ska känna till den, säger
Johanna.
Drygt hälften av de svarande anser
att det finns behov av att reflektera
kring likabehandling i arbetsgruppen.
Andelen anställda som upplever sig
blivit utsatt för diskriminering eller
trakasserier är däremot låg, 7 procent, i båda fallen. De skäl som anges
är i första hand ålder, kön och etnisk
tillhörighet.
– Det är glädjande att drygt 90
procent inte upplevt några problem,
men eftersom målet är att ingen anställd ska utsättas för diskriminering
och kränkning ser vi ändå allvarligt
på detta. Resultatet visar också att
vi kan bli bättre på att fånga upp de
medarbetare som anser sig ha blivit
drabbade, säger Johanna.
Resultatet kommer att utgöra grunden när en ny likabehandlingsplan
ska arbetas fram för de kommande
två åren.
– Det arbetet gör likabehandlingsgruppen i samarbete med stadens
fackliga representanter. Vi beräknar
ha den nya planen klar innan sommaren, säger Johanna.
Ta chansen
att framföra
din åsikt
Nu får du snart tillfälle att tycka till
om din arbetssituation och Lidingö stad
som arbetsplats. I början på mars är
det återigen dags för medarbetarenkäten. Nytt för i år är att resultatet
ska ligga till grund för gemensamma
satsningar.
enkäten, som genomförs vartannat år, startar den 3 mars. Du får då en länk i e-posten och
har sedan två veckor på dig att svara.
– Medarbetarenkäten är ett bra tillfälle att
framföra både ris och ros. Du är helt anonym
och för att resultatet ska ge en rättvis och heltäckande bild av hur våra arbetsplatser fungerar
är det viktigt att så många som möjligt svarar,
säger Cecilia Haslum, stadens personalchef.
när resultatet kommer på vårkanten ska
alla chefer gå igenom svaren med sina medarbetare. Därefter ska gruppen göra en handlingsplan för hur man kommer att arbeta med de
områden som behöver förbättras. Den färdiga
planen ska även skickas till förvaltningschefen.
– Syftet med enkäten är att ge chefer och
medarbetare ett tydligt underlag för det gemensamma utvecklingsarbetet på arbetsplatsen.
Skulle resultatet bli detsamma som förra gången
behöver man därför gå tillbaka och fråga sig om
man gjorde rätt insatser. Meningen är ju att
det ska ha skett en förbättring sedan förra
undersökningen, säger Cecilia.
en nyhet med 2015 års enkät är att
den även kommer att användas som
redskap för kommunövergripande
satsningar.
– Stadens ledningsgrupp ska
utifrån resultatet utse ett par
utvecklingsområden som alla
verksamheter ska satsa lite extra
på de kommande två åren. På så
vis får alla anställda möjlighet
att arbeta med förbättringar
som är till för hela staden,
och inte bara den egna
verksamheten eller
arbetsplatsen, säger
Cecilia. l
Text: elisabeth broman
6
draken 1 – 15
En grupp på cirka 60 chefer har
nyligen påbörjat Ledarlyftet, Lidingö
stads interna ledarutbildning. Ledarlyftet löper över tre terminer och
omfattar 20 utbildningsdagar. Den
allra första kullen startade i höstas,
vilket innebär att flertalet av stadens
130 chefer just nu är under utbildning. Cheferna får lära sig mer om
handfasta ämnen som arbetsrätt,
budget och inköp, men tyngdpunkten
ligger på deras roll som ledare.
– Inom staden använder vi sedan
ett par år tillbaka en ledarmodell som
heter Utvecklande ledarskap (UL).
UL är en viktig del av Ledarlyftet och
vårt mål är att alla chefer ska leda
verksamheten och sin grupp med
mycket dialog och stor delaktighet,
säger Marianne Lönngren, chef för
HR-enheten.
Interna supporten
utökad
Nu kan du även nå HR-enheten, kommunikationsenheten och kundtjänst
entréhall via stadens interna support
på anknytning 3333.
Telefonsupporten är öppen måndag–fredag, klockan 08.00–16.30. Du
kan få hjälp med frågor om:
it
•
•
•
•ekonomi
•e-handel
•inköp
• stadens fastigheter (fastighets-
löner och bilpool
HR
kontorets support)
•
•
kommunikation
bokning av lokaler, beställning av presenter eller e-tjänstekort.
Det går även bra att lägga en beställning via Ö-nätet. Gå in på Mina
verktyg > System och program > Ksk
support.
FOTO: lotta ljungberg
Ny kull börjar
Ledarlyftet
Säg det med film!
Har du ett viktigt budskap du vill nå ut med? Eller behöver du ta fram enkla,
tydliga instruktioner för något? Varför inte göra en film? Under våren producerar
kommunikationsenheten film på beställning.
film är mer direkt än skriven text och ett värdefullt komplement till våra övriga kommunikationskanaler. Film är bra för att levandegöra
budskap, väcka engagemang och förmedla en
känsla. Dessutom visar undersökningar att det
är 84 procents större chans att en webbplatsbesökare klickar på en filmlänk än en textlänk.
kommunikationsenheten gör film med
olika inriktning. Det kan gälla marknadsföring,
nyhetsrapportering, rekrytering, förankring av
värdegrunder med mera eller kortare instruktionsfilmer. Ytterligare exempel är så kallade
vloggar där chefer inför kameran berättar för
sina medarbetare om vad som är på gång.
– Förutom hög teknisk kvalitet är ett väl
genomtänkt innehåll ett måste för att nå ut
med budskapet i en film. Det är viktigt liksom att inte ha för bråttom och att lita på oss
som leverantör, säger Henrik Kumlin, visuell
kommunikatör och ansvarig för produktion av
stadens filmer.
instruktionsfilmer är ett populärt sätt att
lära sig saker på. Flera verksamheter har därför
tagit fram korta instruktionsfilmer som finns
tillgängliga på intranätet. Heroma självservice,
stadens verktyg för att ansöka om ledighet,
registrera frånvaro med mera är ett exempel.
– Jag är mycket nöjd med våra instruktionsfilmer. De är pedagogiska, förtroendeingivande
och håller hög kvalitet. Verksamheterna får ett
flexibelt arbetsverktyg samtidigt som vi spar tid
och ses som professionella, säger Johan Johansson, chef för löneenheten.
Du hittar intruktionerna på https://
ls.lidingo.se/film. l
Text: eva linderoth
Vill du göra en film?
Kontakta kommunikationsenheten på 3333 eller
lägg en beställning via intranätet. Gå in på Mina
verktyg > System och program > Ksk support.
Film ingår för tillfället i basutbudet och kostar
därmed inget. I erbjudandet ingår rådgivning, bildmanus, inspelning, redigering och ljudläggning.
Kostnad för manusbearbetning, projektledning,
administration och inköp av bilder kan tillkomma.
I behov av råd eller stöd?
Från och med 1 april anlitar staden företaget Mertid för personalstöd. Dit
kan du ringa dygnet runt alla dagar om du har behov av att prata med någon om arbetsrelaterade eller privata problem. Det kan gälla relationer,
missbruk eller en personlig kris, men du kan också få hjälp med juridiska
och ekonomiska frågor. Tjänsten är gratis och du är anonym.
draken 1 – 15
Du kan ringa hur många samtal du vill och har även
möjlighet att få träffa någon av specialisterna på Mertid
om behov finns. Mertid når du på 020-74 74 74.
Läs mer om personalstödet på Ö-nätet.
7
Posttidning B
foto: lidingö stads arkiv
foto: Andreas Castanas
Lidingö stad, informationsenheten
181 82 Lidingö
Det visste du inte
om Sagateatern
•Luckan upp till vinden öppnas med en mekanism från 1906. En hink med sten är motvikt via ett rep, som löper genom block och talja.
Adrian Nordin som den blivande Karl XII och Sebastian Höglund som hans far, Karl XI,
i föreställningen Höst 1693 i Lidingö kyrka.
Sagateatern –
en pigg 60-åring
Sagateatern fyller 60 i år och verksamheten är i full sving. Precis som
Hasse Alfredsson hoppades efter sitt
besök.
redan våren 1955 gjorde teatern sitt första
uppspel. Pjäsen var Mårten med förståndet i
Hersby aula inför 600 barn och självaste Astrid
Lindgren. Under drygt 20 år var verksamheten
spridd över hela ön, tills man 1979 fick flytta in
i den gamla teaterlokalen och Sagabiografen på
Sagavägen 6. Det var då teatern fick sitt namn.
Sagateaterns kärna är verksamheten för barn
och ungdom mellan 10 och 25 år. Här går drygt
275 elever i 28 grupper varje termin. Grupperna
ses en gång i veckan för utforska teaterns möjligheter under ledning av en teaterpedagog.
– Vi utgår från deltagarna som tar fram en
idé eller väljer en färdigskriven pjäs. Oftast
leder arbetet fram till en föreställning och det
magiska ögonblick då mötet med publiken sker.
Det som alla scenkonstnärer, amatörer och professionella, längtar efter, säger Lena Lagerkvist,
dramapedagog och arbetsledare.
Det finns även en vuxengrupp och två grupper
för funktionsnedsatta elever. Teatern samarbetar också med förskolan och skolan, fritidsgårdarna och andra kulturutövare. Det sker i form
av projekt som kan pågå i allt från några veckor
till ett läsår, och arbetet avslutas ofta med en
teaterföreställning.
– Sagateatern är inte tänkt som någon plantskola för skådespelare, den är till för alla som
tycker teater verkar spännande. Trots det har
många som gått på Saga funnit sitt framtida
yrkesliv inom teater, film och tv. Just nu gör
Grotesco succé på Scalateatern, där halva ensemblen har ett förflutet på teatern, berättar Lena.
Förnyelse är också viktigt för verksamheten.
Förra året gjorde teatern en första satsning på
filmproduktion och hyrde bland annat in en
professionell filmare som undervisade elever
och medarbetare. I vår lanseras kortkurser på
fredagseftermiddagar där yrkesverksamma
undervisar inom sitt specialområde. Först ut är
kurser i improvisation och teatersmink.
för tillfället rustas även kostymförrådet
upp och det pågår en allmän renovering av
lokalerna för att skapa en än mer välkomnande
miljö för besökarna.
– Förra året fyllde Musikskolan 60 år och
2015 är det både Sagateatern och Nyckelviksskolans tur. Tre tunga kulturinstitutioner för
öns barn och unga som drog i gång så gott som
samtidigt på 1950-talet. Nu hoppas och tror
vi på en lika fruktbar och spännande framtid
tillsammans, säger John Svensson, kulturchef
på kultur- och fritidsförvaltningen. l
Text: Lena Lagerkvist och Eva Viklund
•Saga-spöket tänder och släcker lampor i huset och smäller i dörrar. Gärna i slutet av veckan och sent på kvällen.
•Hasse Alfredsson var och såg jubileumsföreställningen Revisorn när teatern firade 50 år. Han var mycket entusiastisk och yttrade de bevingade orden ”Keep swinging”.
•Den 1 oktober 1916 öppnade Lidingös första bio, Lidingö
bio, i lokalen. Stumfilms-
pianot står kvar.
•Polisen hade häkte i källaren mellan 1910 och 1923. Det är därför alla fönster där har galler.
Vad händer under
jubileumsåret 2015?
•Fredagskurser under vår och höst.
•Teaterpremiärer för Alla och Lennart på Elverket, Den Giriga, Sex roller söker en författare och Kanin, Kanin samt en rad mindre före-
ställningar och uppspel.
•Filmkurser.
•Jubileumsföreställning där elever och personal spelar i någon av succépjäserna från Sagas långa historia.
•Skolprojektet Skriv och spela för årskurs 8, Magiska rummet för förskolan och Samtal om kroppsideal för tjejer, 12–13 år.