Sagateatern - Lidingö stad
Transcription
Sagateatern - Lidingö stad
lidingö en tidning för oss som arbetar i lidingö stad • nummer 1 2015 Sagateatern fyller 60 år sidan 8 Hälsodag på bosön SID 5 foto: Nathan Grossman Nytt år, nya möjligheter jag tycker alltid det känns positivt att gå in i ett nytt år, både privat och på jobbet. Vi har nya mål att jobba mot och flera spännande projekt eller uppdrag som drar i gång. Tolv nya månader öppnar för nya möjligheter, men kräver också reflektion och strategiska prioriteringar. Stadens budget för 2015 ger en bra överblick över vad olika verksamheter kommer att fokusera på kommande år. På sidan 3 kan du se ett axplock av stadens planerade aktiviteter utifrån vår övergripande kommunikationsplan. ekonomisk ser det inte så ljust ut 2015. Vi har ett preliminärt resultat för 2014 på plus 5,2 miljoner kronor. Verksamheterna redovisar ett sammantaget underskott på 54 miljoner kronor och vi uppnår inte stadens finansiella mål. Nettokostnaderna ökar mer än skatteintäkterna för fjärde året i rad, vilket inte är hållbart. mer positivt är att vår stora ledarskapssatsning Ledarlyftet fortsätter 2015. Den 3 februari började 60 chefer sin utbildning. Det innebär att det under 2015 är cirka 130 chefer som går Ledarlyftet. Satsningen ska utveckla våra chefer till ännu bättre ledare, men även stärka verksamheterna och samarbetet mellan förvaltningarna. den 3 mars kommer du att få medarbetarenkäten. Jag hoppas verkligen att du tar dig tid att svara, då din respons är viktig för utvecklingen av Lidingö stad som arbetsplats. Resultatet kommer att vara klart under april månad. Chefer och medarbetare ska sedan tillsammans ta fram handlingsplaner utifrån situationen på varje arbetsplats. stadens arbete med hälsa firar 10 år i år. Hälsoarbetet ska de kommande fem åren fokusera på mat, motion och mötesplatser. En hälsoaktivitet för er medarbetare är att vi erbjuder en halvdag med friskvårdsaktiviteter och inspirationsföreläsning på Bosön i augusti. under 2015 reviderar vi vårt miljöprogram för staden. En av många åtgärder kopplade till miljöprogrammet är stadens nya rutin för tjänsteresor, som ska hjälpa oss att resa miljöklokt, kostnadseffektivt och säkert. Läs mer på sidan 4. Anna Hadenius Stadsdirektör Unga sätter guldkant på helgen Varje lördag kommer ett team med ungdomar från Ung omsorg till de äldre på servicehuset Baggeby gård. Tillsammans hittar man på olika aktiviteter och umgås. Det blir en givande stund för alla. – Beroende på vad de äldre vill kanske de fikar och spelar spel eller går en promenad. Andra läser eller sitter och pratar. Det är otroligt uppskattat av våra boende som verkligen ser fram emot lördagarna. Det blir lite guldkant på helgen helt enkelt, berättar Lotta Haggren, enhetschef på Baggeby gård. Ung Omsorg startades 2007 av två studenter. Deras vision är att göra äldreomsorgen mer glädjefylld och samtidigt vara Sveriges bästa arbetsgivare för unga. De har ett samarbete med Baggeby gård sedan hösten 2014. Läs mer på: http://ungomsorg.se/ månadens drakecitat: ”Det första steget är att ta sig en funderare innan man ger sig i väg. Är resan nödvändig, eller går det att använda tekniken i stället?” Cecilia Haslum läs mer på sidan 4 Redaktion Redaktionsråd Redaktör: Elisabeth Broman E-post: [email protected] Telefon: ankn 3047 Kultur- och fritidsförvaltningen Eva Viklund E-post: [email protected] Telefon: ankn 3458 Omsorgs- och socialförvaltningen Cecilia Backentorn E-post: [email protected] Telefon: ankn 3192 Tekniska förvaltningen Charlotte Hörndahl E-post: [email protected] Telefon: ankn 3264 Miljö- och stadsbyggnadskontoret Birgit Lilliehöök E-post: [email protected] Telefon: ankn 3340 Helena Bjarnemark E-post: [email protected] Telefon: 070 597 88 51 Utbildningsförvaltningen Ewa Eckerman E-post: [email protected] Telefon: ankn 3408 Skribenter: Elisabeth Broman, Cecilia Backentorn, Eva Linderoth, Lena Lagerkvist och Eva Viklund. Omslagsfoto: Andreas Castanas Layout: Kaj Poikela E-post: [email protected] Ansvarig utgivare: Madeleine Helleday E-post: [email protected] Telefon: ankn 3067 ISSN: 1650-5700 Tryckt hos: Danagård Litho på Svanenmärkt papper. 2 Fastighetskontoret Caroline Holst Lindehag E-post: caroline.holst.lindehag@ lidingo.se Telefon: ankn 3016 Lisbeth Molander E-post: [email protected] Telefon: ankn 3793 Lidingö stadsbibliotek Petra Olsson E-post: [email protected] Telefon: ankn 3763 foto: marie linnér Stadens fyra kommunalråd: Hans Barje (M), Anna Rheyneuclaudes Kihlman (M), Carl-Johan Schiller (KD) och Birgitta Sköld (LP). Ny kvartett leder Lidingö efter valet Valet 2014 rörde om i stadens politiska gryta. Moderaterna och Kristdemokraterna fortsätter att leda Lidingö, men har fått nytt sällskap av Lidingöpartiet. Folkpartiet har intagit rollen som oppositionsparti. det blir Moderaterna (M), Kristdemokraterna (KD) och Lidingöpartiet (LP) som kommer att styra Lidingö de kommande fyra åren. De tre partierna har tillsammans 27 av kommunfullmäktiges 51 mandat. M och KD satt båda i majoritet förra mandatperioden tillsammans med Folkpartiet (FP), men LP befinner sig nu för första gången under partiets drygt 40-åriga historia i styrande position. Folkpartiet (FP), som ingått i majoriteten de senaste tolv åren, valde att hoppa av förhandlingarna om stadens styre efter höstens val. Skälet var oenighet i frågor som FP ansåg var avgörande för ett eventuellt fortsatt samarbete. Lidingö kommer att representeras av fyra kommunalråd även denna mandatperiod. En av de fyra är Anna Rheyneuclaudes Kihlman (M) som även tagit över rollen som kommunstydraken 1 – 15 relsens ordförande. Hon ersätter därmed Paul Lindquist, som gått över till landstingspolitiken. Övriga tre kommunalråd är Hans Barje (M), ordförande i utbildningsnämnden, Birgitta Sköld (LP), ordförande i omsorgs- och socialnämnden och Carl-Johan Schiller (KD), ordförande i kultur- och fritidsnämnden. De återstående nämnderna har också fått nya ordförande. Miljö- och stadsbyggnadsnämnden leds av Rune Sirvell (M), tekniska nämnden av Christer Åkerhielm (M) och valnämnden av Allan Palm (M). Nytt oppositionsråd är Amelie Tarschys Ingre (FP), Amelie Tarschys som ersatt Kent Ivarsson (C). Ingre (FP), Text: elisabeth broman oppositionsråd Kommunikationsplanen ger koll Invigningen av nya Lidingöbanan och förberedelserna inför byggandet av Lilla Lidingöbron är två exempel på stora projekt där stadens kommunikation spelar en viktig roll under 2015. I stadens kommunikationsplan listas dessa projekt och alla övriga aktiviteter som är på gång under året. Du hittar även ett årshjul som visar vad som kommer att hända månad för månad. – Stadens verksamheter spänner över så många områden och kommunikationsplanen ger en bra överblick, säger kommunikationschef Madeleine Helleday. Så gott som alla projekt, stora som små, behöver en kommunikationsplan. Viktigt att fråga sig är vilka man vill nå ut till med information? Vid vilken tidpunkt och genom vilka kanaler? I den centrala planen finns en lista över tillgängliga interna och externa informationskanaler, som Önätet, Vårt Lidingö och lidingo.se. – Det är viktigt att tänka kommunikation redan från start för att det ska finnas tid att planera för olika insatser, säger Madeleine. Axplock av aktiviteter under 2015 •Nya Lidingöbanan öppnar under året • • • • • Lilla Lidingöbron – upphandling av entreprenad Omsorgs-och socialförvaltningen bildas Byggstart ny förskola i Sticklinge Silviacertifiering inom egen regi osf Högsätra/Bergsätra – samråd om planprogrammet och beslut i slutet av året Effektivisering av Stadshuset Högsätra servicehus klart Sagateatern fyller 60 Lidingö hospice – ny ägare Nytt boende ensamkommande barn Badutredning Ny kostupphandling Kvalitetspris inom egen regi osf Nytt teknikprogram på Hersby gymnasium • • • • • • • • • •Grönstakorset blir cirkulationsplats •Belysning sista milen av Lidingöloppet •Medarbetarenkät •Bosödagar •Nytt personalstöd och ny företags- hälsovård •Ny likabehandlingsplan 3 I början av året fick vi som jobbar i staden vår första rutin för tjänsteresor. Rutinen, som baserar sig på resultatet från resvaneundersökningen förra året, ska hjälpa oss att resa miljöklokt, kostnadseffektivt och trafiksäkert. – Det första steget är att ta sig en funderare innan man ger sig i väg. Är resan nödvändig, eller går det att använda tekniken i stället? I så fall ska vi välja det i första hand. Och för de tillfällen vi behöver ge oss ut och åka har vi nu tillgång till tydliga rekommendationer, säger Cecilia Haslum, stadens personalchef. I korta drag handlar rutinen om att åka kollektivt när det är möjligt, och att utnyttja bilpoolen när bil behövs. Sedan början av året betalar staden inte längre ut någon milersättning vid tillfällig användning av egen bil i jobbet. Vid resor inom Sverige ska vi ta tåget, om det inte handlar om en längre resa där flyget ger en stor tidsvinst. Vid resor ut i Europa är det också okej att flyga. I linje med hälsoprofilen vill staden även uppmuntra till vardagsmotion. Ska vi bara förflytta oss kortare sträckor får vi gärna gå till fots eller ta cykeln. Nu finns, förutom vanliga cyklar, även två elcyklar till utlåning i Stadshuset. – Vi vill skapa förutsättningar för ett resande som är bra för både människor och miljö. Rutinen handlar dock inte om hur vi tar oss till och från jobbet, utan om de resor vi gör på arbetstid som bekostas av staden, säger Cecilia. Rutinen gäller inte vid resor där en anställd följer med en kund. foto: susanne kronholm Så bör du resa i jobbet Staden satsar på Silviacertifiering Stadens vård-och omsorgsboenden ska tillsammans med dagverksamheterna Silviacertifieras under 2015. Det innebär att alla medarbetare, från vaktmästare till chefer, får utbildning i demensvård. Målet är att skapa högsta möjliga livskvalitet för de demenssjuka. – Det är roligt att Lidingö stad satsar på detta, hittills är det fler privata utförare än kommuner som genomgått vår utbildning. Er dagverksamhet är dessutom den första i Sverige som certifieras, berättar Silviasyster Eva Jönsson, som leder utbildningarna i staden. silviahemmet har utbildat i praktisk demensvård sedan starten 1996. Idén om certifiering föddes 2007 när man insåg att befintliga utbildningar inte gav önskade effekter inom vården. För att en verksamhet ska bli certifierad i dag krävs att all personal, från vaktmästare till chefer, utbildas. Sedan 2008 har 21 verksamheter i landet genomgått certifiering och Eva ser att det skett en tydlig utveckling. – När man tar ett helhetsgrepp och utbildar alla i verksamheten skapas rätt förutsättningar. Det var svårt att få till stånd förändringar tidigare då bara några få medarbetare i varje personalgrupp gick en kurs. högsätra vård- och omsorgsboende och Siggebogården har under en längre tid arbetat för att utveckla verksamheten. Områdeschef Lise-Lotte Schill Brown ser certifieringen som 4 en del av den resan. – Målet med certifieringen är förstås att vi ska höja kvaliteten i våra verksamheter och framöver bli kända för den bästa vården och omsorgen genom våra goda kunskaper. Jag hoppas också att utbildningen ska ge medarbetarna ökad förståelse och känsla för det unika i arbetet med personer med demenssjukdom, säger hon. Högsätra vård- och omsorgsboende är först ut att certifieras den första juni med en högtidlig ceremoni. Under hösten 2015 är det Siggebogården och dagverksamheternas tur. Håll utkik efter mer information på stadens webbplats och Ö-nätet. l Text: cecilia backentorn Silviahemmet, som startades på initiativ av drottning Silvia, erbjuder certifierade utbildningar i praktisk demensvård. Vårdfilosofin vilar på fyra ben: personcentrerad vård, teamarbete, anhörigstöd samt kommunikation och relation. Silviahemmet gör årliga uppföljningar och ställer vissa krav för att en certifiering ska få behållas. Läs mer på silviahemmet.se/utbildning/certifiering draken 1 – 15 foto: matton Hallå där Madeleine Helleday, kommunikationschef i staden. I år firar Lidingös hälsoprofil 10 år. ▀ Hur kom det sig att hälsa blev vårt varumärke? – Arbetet med att ta fram varumärket gjordes på uppdrag av kommunstyrelsen. Förutom staden deltog många externa aktörer, som Millesgården, Lidingöloppet, Lidingö tidning, näringslivet och idrottsföreningarna. Det var en process där vi tittade på vad Lidingö stod för och även gjorde undersökningar för att se hur vi uppfattades av andra. Rätt snart blev det tydligt att hälsa är Lidingös unika värde, och att det var det vi skulle bygga vidare på. Här finns ovanligt goda förutsättningar för hälsa, som särskiljer oss från andra kommuner. Hälsodag på Bosön Nu utökas konceptet med den uppskattade hälsodagen. Efter sommaren kommer alla medarbetare att bjudas in till en halvdag på Bosön med prova på-aktiviteter, lunch och inspiration kring hälsa och motion. den årligt återkommande hälsodagen, som tidigare riktade sig enbart till hälsoinspiratörer och chefer, har varit mycket uppskattad. Nu utökas konceptet till att gälla alla medarbetare. – Syftet med hälsodagen har varit att ge våra hälsoinspiratörer och chefer inspiration och idéer att föra vidare till kollegor och medarbetare. Men vi har förstått att många övriga anställda också har velat delta. Som ett led i stadens hälsoarbete satsar vi därför stort i år, säger Eva Arfwedson, chef på kultur-och fritidsförvaltningen. hälsodagen blir en halvdag som kommer att handla om mat, motion och möten, stadens tre fokusområden inom hälsa fram till år 2020. På schemat står bland annat föreläsning, friskvårdsaktiviteter och gemensam lunch. Antalet platser är begränsat, så först till draken 1 – 15 kvarn gäller. Du kan delta i dagen förutsatt att ditt arbete tillåter, stäm därför av med din chef innan du anmäler dig. Den 17 och 18 augusti är reserverade för förskolan och skolan. Övriga medarbetare kommer att kunna välja mellan den 20 och 21 augusti. – I Lidingö stad hör arbete nära samman med hälsa. Med det här initiativet vill vi inspirera och ge våra medarbetare möjlighet att hitta nya hälsosamma alternativ. Jag hoppas att alla deltagare ska njuta av dagen och hitta något de fastnar för, säger Anna Hadenius, stadsdirektör. Hälsodagen kommer att genomföras på försök i år och sedan utvärderas. Du kan läsa mer om arrangemanget i nästa nummer av Draken. Håll även utkik på Ö-nätet, där det kommer mer information längre fram i vår. l Text: elisabeth broman ▀ Hur har hälsoprofilen slagit igenom? – Hälsoprofilen har haft stor genomslagskraft, inte minst internt i organisationen. I dag tas inte ett styrdokument fram utan att varumärket beaktas. Det är också spännande att se hur varumärkesarbetet har lett fram till att vi har blivit duktiga på att jobba med hälsa, både externt och internt. Varumärket har även bidragit till att vi uppfattas som en attraktiv arbetsgivare av jobbsökande, vilket ger konkurrensfördelar vid rekrytering. ▀ Sker några särskilda satsningar under jubileumsåret? – Det pågår ett kontinuerligt arbete för att ge våra medarbetare förutsättningar till god hälsa, men i år satsar vi extra stort med halvdagarna på Bosön i augusti. Fler hälsosatsningar för dig som arbetar i Lidingö stad: •Friskvårdsbidrag på 1 600 kronor •Friskvårdstimme om arbetet tillåter •Personalstöd •Hälsoinspiratörer på arbetsplatsen •Anmälningsavgift till valfritt lopp under Lidingöloppshelgen •Stadens idrottsförening •Konstföreningen Draken •Föreläsningar om hälsa •Formgivaren – hälsotips och fakta på Ö-nätet 5 illustration: kicki braun Hur bra är vi på likabehandling? I november förra året genomförde staden en enkät om likabehandling på jobbet. – Det var första gången vi skickade ut en gemensam enkät till alla anställda och ungefär hälften svarade, säger HR-konsult Johanna Lundström som leder stadens likabehandlingsgrupp. Runt 70 procent av deltagarna känner till att Lidingö stad har en likabehandlingsplan. – Drygt hälften har fått kännedom om den på ett APT-möte, vilket är positivt eftersom det visar att många chefer har tagit upp frågan. Vi hoppas dock kunna öka vetskapen om planen ytterligare. Målsättningen är ju att 100 procent ska känna till den, säger Johanna. Drygt hälften av de svarande anser att det finns behov av att reflektera kring likabehandling i arbetsgruppen. Andelen anställda som upplever sig blivit utsatt för diskriminering eller trakasserier är däremot låg, 7 procent, i båda fallen. De skäl som anges är i första hand ålder, kön och etnisk tillhörighet. – Det är glädjande att drygt 90 procent inte upplevt några problem, men eftersom målet är att ingen anställd ska utsättas för diskriminering och kränkning ser vi ändå allvarligt på detta. Resultatet visar också att vi kan bli bättre på att fånga upp de medarbetare som anser sig ha blivit drabbade, säger Johanna. Resultatet kommer att utgöra grunden när en ny likabehandlingsplan ska arbetas fram för de kommande två åren. – Det arbetet gör likabehandlingsgruppen i samarbete med stadens fackliga representanter. Vi beräknar ha den nya planen klar innan sommaren, säger Johanna. Ta chansen att framföra din åsikt Nu får du snart tillfälle att tycka till om din arbetssituation och Lidingö stad som arbetsplats. I början på mars är det återigen dags för medarbetarenkäten. Nytt för i år är att resultatet ska ligga till grund för gemensamma satsningar. enkäten, som genomförs vartannat år, startar den 3 mars. Du får då en länk i e-posten och har sedan två veckor på dig att svara. – Medarbetarenkäten är ett bra tillfälle att framföra både ris och ros. Du är helt anonym och för att resultatet ska ge en rättvis och heltäckande bild av hur våra arbetsplatser fungerar är det viktigt att så många som möjligt svarar, säger Cecilia Haslum, stadens personalchef. när resultatet kommer på vårkanten ska alla chefer gå igenom svaren med sina medarbetare. Därefter ska gruppen göra en handlingsplan för hur man kommer att arbeta med de områden som behöver förbättras. Den färdiga planen ska även skickas till förvaltningschefen. – Syftet med enkäten är att ge chefer och medarbetare ett tydligt underlag för det gemensamma utvecklingsarbetet på arbetsplatsen. Skulle resultatet bli detsamma som förra gången behöver man därför gå tillbaka och fråga sig om man gjorde rätt insatser. Meningen är ju att det ska ha skett en förbättring sedan förra undersökningen, säger Cecilia. en nyhet med 2015 års enkät är att den även kommer att användas som redskap för kommunövergripande satsningar. – Stadens ledningsgrupp ska utifrån resultatet utse ett par utvecklingsområden som alla verksamheter ska satsa lite extra på de kommande två åren. På så vis får alla anställda möjlighet att arbeta med förbättringar som är till för hela staden, och inte bara den egna verksamheten eller arbetsplatsen, säger Cecilia. l Text: elisabeth broman 6 draken 1 – 15 En grupp på cirka 60 chefer har nyligen påbörjat Ledarlyftet, Lidingö stads interna ledarutbildning. Ledarlyftet löper över tre terminer och omfattar 20 utbildningsdagar. Den allra första kullen startade i höstas, vilket innebär att flertalet av stadens 130 chefer just nu är under utbildning. Cheferna får lära sig mer om handfasta ämnen som arbetsrätt, budget och inköp, men tyngdpunkten ligger på deras roll som ledare. – Inom staden använder vi sedan ett par år tillbaka en ledarmodell som heter Utvecklande ledarskap (UL). UL är en viktig del av Ledarlyftet och vårt mål är att alla chefer ska leda verksamheten och sin grupp med mycket dialog och stor delaktighet, säger Marianne Lönngren, chef för HR-enheten. Interna supporten utökad Nu kan du även nå HR-enheten, kommunikationsenheten och kundtjänst entréhall via stadens interna support på anknytning 3333. Telefonsupporten är öppen måndag–fredag, klockan 08.00–16.30. Du kan få hjälp med frågor om: it • • • •ekonomi •e-handel •inköp • stadens fastigheter (fastighets- löner och bilpool HR kontorets support) • • kommunikation bokning av lokaler, beställning av presenter eller e-tjänstekort. Det går även bra att lägga en beställning via Ö-nätet. Gå in på Mina verktyg > System och program > Ksk support. FOTO: lotta ljungberg Ny kull börjar Ledarlyftet Säg det med film! Har du ett viktigt budskap du vill nå ut med? Eller behöver du ta fram enkla, tydliga instruktioner för något? Varför inte göra en film? Under våren producerar kommunikationsenheten film på beställning. film är mer direkt än skriven text och ett värdefullt komplement till våra övriga kommunikationskanaler. Film är bra för att levandegöra budskap, väcka engagemang och förmedla en känsla. Dessutom visar undersökningar att det är 84 procents större chans att en webbplatsbesökare klickar på en filmlänk än en textlänk. kommunikationsenheten gör film med olika inriktning. Det kan gälla marknadsföring, nyhetsrapportering, rekrytering, förankring av värdegrunder med mera eller kortare instruktionsfilmer. Ytterligare exempel är så kallade vloggar där chefer inför kameran berättar för sina medarbetare om vad som är på gång. – Förutom hög teknisk kvalitet är ett väl genomtänkt innehåll ett måste för att nå ut med budskapet i en film. Det är viktigt liksom att inte ha för bråttom och att lita på oss som leverantör, säger Henrik Kumlin, visuell kommunikatör och ansvarig för produktion av stadens filmer. instruktionsfilmer är ett populärt sätt att lära sig saker på. Flera verksamheter har därför tagit fram korta instruktionsfilmer som finns tillgängliga på intranätet. Heroma självservice, stadens verktyg för att ansöka om ledighet, registrera frånvaro med mera är ett exempel. – Jag är mycket nöjd med våra instruktionsfilmer. De är pedagogiska, förtroendeingivande och håller hög kvalitet. Verksamheterna får ett flexibelt arbetsverktyg samtidigt som vi spar tid och ses som professionella, säger Johan Johansson, chef för löneenheten. Du hittar intruktionerna på https:// ls.lidingo.se/film. l Text: eva linderoth Vill du göra en film? Kontakta kommunikationsenheten på 3333 eller lägg en beställning via intranätet. Gå in på Mina verktyg > System och program > Ksk support. Film ingår för tillfället i basutbudet och kostar därmed inget. I erbjudandet ingår rådgivning, bildmanus, inspelning, redigering och ljudläggning. Kostnad för manusbearbetning, projektledning, administration och inköp av bilder kan tillkomma. I behov av råd eller stöd? Från och med 1 april anlitar staden företaget Mertid för personalstöd. Dit kan du ringa dygnet runt alla dagar om du har behov av att prata med någon om arbetsrelaterade eller privata problem. Det kan gälla relationer, missbruk eller en personlig kris, men du kan också få hjälp med juridiska och ekonomiska frågor. Tjänsten är gratis och du är anonym. draken 1 – 15 Du kan ringa hur många samtal du vill och har även möjlighet att få träffa någon av specialisterna på Mertid om behov finns. Mertid når du på 020-74 74 74. Läs mer om personalstödet på Ö-nätet. 7 Posttidning B foto: lidingö stads arkiv foto: Andreas Castanas Lidingö stad, informationsenheten 181 82 Lidingö Det visste du inte om Sagateatern •Luckan upp till vinden öppnas med en mekanism från 1906. En hink med sten är motvikt via ett rep, som löper genom block och talja. Adrian Nordin som den blivande Karl XII och Sebastian Höglund som hans far, Karl XI, i föreställningen Höst 1693 i Lidingö kyrka. Sagateatern – en pigg 60-åring Sagateatern fyller 60 i år och verksamheten är i full sving. Precis som Hasse Alfredsson hoppades efter sitt besök. redan våren 1955 gjorde teatern sitt första uppspel. Pjäsen var Mårten med förståndet i Hersby aula inför 600 barn och självaste Astrid Lindgren. Under drygt 20 år var verksamheten spridd över hela ön, tills man 1979 fick flytta in i den gamla teaterlokalen och Sagabiografen på Sagavägen 6. Det var då teatern fick sitt namn. Sagateaterns kärna är verksamheten för barn och ungdom mellan 10 och 25 år. Här går drygt 275 elever i 28 grupper varje termin. Grupperna ses en gång i veckan för utforska teaterns möjligheter under ledning av en teaterpedagog. – Vi utgår från deltagarna som tar fram en idé eller väljer en färdigskriven pjäs. Oftast leder arbetet fram till en föreställning och det magiska ögonblick då mötet med publiken sker. Det som alla scenkonstnärer, amatörer och professionella, längtar efter, säger Lena Lagerkvist, dramapedagog och arbetsledare. Det finns även en vuxengrupp och två grupper för funktionsnedsatta elever. Teatern samarbetar också med förskolan och skolan, fritidsgårdarna och andra kulturutövare. Det sker i form av projekt som kan pågå i allt från några veckor till ett läsår, och arbetet avslutas ofta med en teaterföreställning. – Sagateatern är inte tänkt som någon plantskola för skådespelare, den är till för alla som tycker teater verkar spännande. Trots det har många som gått på Saga funnit sitt framtida yrkesliv inom teater, film och tv. Just nu gör Grotesco succé på Scalateatern, där halva ensemblen har ett förflutet på teatern, berättar Lena. Förnyelse är också viktigt för verksamheten. Förra året gjorde teatern en första satsning på filmproduktion och hyrde bland annat in en professionell filmare som undervisade elever och medarbetare. I vår lanseras kortkurser på fredagseftermiddagar där yrkesverksamma undervisar inom sitt specialområde. Först ut är kurser i improvisation och teatersmink. för tillfället rustas även kostymförrådet upp och det pågår en allmän renovering av lokalerna för att skapa en än mer välkomnande miljö för besökarna. – Förra året fyllde Musikskolan 60 år och 2015 är det både Sagateatern och Nyckelviksskolans tur. Tre tunga kulturinstitutioner för öns barn och unga som drog i gång så gott som samtidigt på 1950-talet. Nu hoppas och tror vi på en lika fruktbar och spännande framtid tillsammans, säger John Svensson, kulturchef på kultur- och fritidsförvaltningen. l Text: Lena Lagerkvist och Eva Viklund •Saga-spöket tänder och släcker lampor i huset och smäller i dörrar. Gärna i slutet av veckan och sent på kvällen. •Hasse Alfredsson var och såg jubileumsföreställningen Revisorn när teatern firade 50 år. Han var mycket entusiastisk och yttrade de bevingade orden ”Keep swinging”. •Den 1 oktober 1916 öppnade Lidingös första bio, Lidingö bio, i lokalen. Stumfilms- pianot står kvar. •Polisen hade häkte i källaren mellan 1910 och 1923. Det är därför alla fönster där har galler. Vad händer under jubileumsåret 2015? •Fredagskurser under vår och höst. •Teaterpremiärer för Alla och Lennart på Elverket, Den Giriga, Sex roller söker en författare och Kanin, Kanin samt en rad mindre före- ställningar och uppspel. •Filmkurser. •Jubileumsföreställning där elever och personal spelar i någon av succépjäserna från Sagas långa historia. •Skolprojektet Skriv och spela för årskurs 8, Magiska rummet för förskolan och Samtal om kroppsideal för tjejer, 12–13 år.