Anna och Anca Ex.arbete 10 juni-15!

Barn-unga-samhälle
Examensarbete i fördjupningsämnet Barndom och lärande
15 högskolepoäng, grundnivå
Barns möjligheter till delaktighet och inflytande i
förskolans vardag
Children's opportunities for participation and influence
in preschool living
Anna Frisk
Anca Sandu
Förskollärarexamen, 210 högskolepoäng
Examinator: Thom Axelsson
Datum: 2015-06-10
Handledare: Kalle Jonasson
Förord
Vi vill tacka de pedagoger och barn som har deltagit i vår studie för ett bra samarbete.
Vi vill även tacka varandra för ett gott samarbete. Vi har stöttat varandra i med och
motgångar. Vi har fördelat ansvaret jämt mellan oss båda. Vi har genomfört alla delar
tillsammans och kompletterat varandra bra.
Vi kan inte glömma att tacka våra familjer och vänner som har funnits vid vår sida och
stöttat oss varje dag vi har pratat om detta intensiva arbete.
Sist men inte minst vill vi tacka vår handledare Kalle Jonasson för allt stöd och goda
råd vi fått för att kunna klara av detta arbete.
Malmö juni 2015
Anna Frisk och Anca Sandu
2 Sammanfattning
Syftet med det här arbetet är att studera pedagogernas syn på barns inflytande i
förskolan. Detta har vi undersökt med hjälp av samtal och intervjuer med pedagoger
samt observationer av verksamheten. För att få en bredare förståelse har vi vänt oss till
tre avdelningar på två olika förskolor.
Med hjälp av våra intervjuer med öppna frågor har vi fått många olika synvinklar på
pedagogernas tankar och åsikter om delaktighet och inflytande i förskolan. Vi har
kommit fram till att barnens delaktighet och inflytande grundas i att vara närvarande
och lyhörda pedagoger. Dokumentationer och observationer av barnen är även de
arbetssätt som pedagogerna använder sig av för att kunna ge barnen möjlighet till
inflytande och delaktighet i vardagen. Orsakerna till att pedagogerna kan behöva säga
nej till barnens önskemål har mest grundast på brist på personal eller tidsbrist.
Nyckelord
Barnsyn, demokrati, inflytande, delaktighet, makt.
3 4 Innehållsförteckning
1. Inledning…………………………………………………………………………… 7
2. Syfte och frågeställningar…………………………………………………………8
3. Bakgrund…………………………………………………………………............... 9
3.1 Styrdokument ………….……….…………………………………………. 9
4. Tidigare forskning …………………………..…………....................................... 11
5. Metod …………………………………………………………………………….. 15
5.1 Kvalitativ forskningsmetod.………………………………………………15
5.2 Etnografisk studie…………..……………………………………………..15
5.2 Urval …………...…………………………………………………………16
5.4 Genomförande ……………………………………………………………16
5.5 Etiska överväganden …………………………………………………….. 17
6. Resultat och analys ……………………………………………………………… 19
7. Slutsatser utifrån frågeställningar ……………………………………............... 24
8. Resultatdiskussion ................................................................................................. 26
8.1Metoddiskussion…………………………………………………………...27
9. Vidare forskning ………………………………………………………………… 28
10. Litteraturlista …………………………………………………………..….…… 29
10.1 Elektroniska källor ………………………………………………...…… 31
11. Bilagor ………………………………………………………………………….. 32
11.1 Samtyckesblankett ……………………………………………………... 32
11.2 Intervjufrågor …………………………………………………………... 33
5 6 1.Inledning
Förskolan är en social mötesplats för pojkar och flickor med olika förutsättningar och
behöver därför vara en demokratisk arena. Sedan läroplanen infördes finns det vissa
förväntningar på pedagogerna som exempelvis att barnen ska ges förutsättningar till att
påverka sin vardag (Arnér, 2011). Vi vill undersöka pedagogernas syn på barns
delaktighet och inflytande och om barnen ges möjlighet till att påverka sin vardag.
Nedan följer ett utdrag ur Läroplanen som innefattar delaktighet och inflytande:
I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala
utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar
och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt
ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av
verksamheten. Lpfö-98/10
Vi har märkt att det finns mer forskning om delaktighet i skolan än vad det finns i
förskolan, vilket även Pramling Samuelsson (2004) understryker. Därför har vi valt att
fördjupa oss i det här ämnet.
7 2. Syfte och frågeställningar
Syftet med det här arbetet är att studera pedagogernas syn på barns inflytande i
förskolan. Genom samtal och intervju-enkäter med personalen samt observationer av
verksamheten vill vi undersöka barnens möjligheter till inflytande och delaktighet i sin
vardag.
De frågeställningar vi kommer använda oss av är:
•
Hur ger pedagogerna barnen möjlighet att vara delaktiga och påverka sin
vardag?
•
Hur ser pedagogernas barnsyn ut i förhållande till delaktighet och inflytande?
8 3. Bakgrund
I sin licentiatuppsats skriver Westlund (2011) om hur olika pedagogiska filosofier har
påverkat situationen i Sverige. Hon menar då bland annat Reggio Emilia, Fröbel och
Montessori. Den tidiga förskolan i Sverige kallades för barnträdgårdar och hade sina
spår i Fröbel-pedagogiken och han ville att man som vuxen skulle följa barnens egna
naturliga utveckling. Fröbel (i Hwang och Nilsson, 2003) menade man skulle styra
barnens utveckling till en positiv riktning genom lek. Pedagogen skulle finnas där och
hjälpa barnen att upptäcka. Han ville att vuxna skulle lyssna och lära av barnen samt
att barnen skulle få vara delaktiga och hjälpa till med de vuxnas sysslor. En annan som
efterträder Fröbels tankar är Maria Montessori, som lyfter betydelsen av barnens egna
aktiviteter. Hon införde individuellt arbete istället för kollektivt för att barnen skulle
kunna välja fritt (Katz 1939). På 1980- talet började Sverige så smått ta del av Reggio
pedagogiken. Reggio Emilia är en pedagogik som har växt fram i Italien och har
spridits till många länder (Grut, 2005). I Reggio lyfts vikten av pedagogernas
lyssnande på barnen och barns delaktighet (Rinaldi, 2006). Det var på 1980–talet som
det skedde en större förändring i Sverige när vuxna började framhäva barnens
förmågor istället för deras omsorgsbehov. Även samhället och arbetarsituationen i
Sverige förändrades. Mammorna som ofta var hemma med barnen började jobba
istället och det har gjort att förskolan växt fram och numera är det en självklarhet att
barnen ska gå i förskolan. Efter att förskolorna har börjat arbeta utifrån Läroplanen och
Barnkonventionen har bland annat demokrati uppmärksammats.
3.1 Styrdokument
Vad säger läroplanen, Skolverket och Barnkonventionen om delaktighet och
inflytande? I förskolans styrdokument, Lpfö 98/10 kan man konstatera att barns
delaktighet och inflytande får en viktig plats. Första meningen i detta dokument är:
Förskolan vilar på demokratins grund. Sedan finns det oerhört mycket om dessa ord
som är vi intresserade av: demokrati, delaktighet, inflytande. Läroplanen har ett helt
underkapitel om barns inflytande (kap. 2.3). Där står det att: I förskolan läggs grunden
för att barnen ska förstå vad demokrati är. Demokrati är alltid kopplat med dessa två
begrepp. Det kan inte finnas ett demokratiskt klimat utan att barnen ges möjlighet att
9 påverka vad som händer och vad som görs på förskolan. Westlund (2008)
uppmärksammar att begreppet demokrati fanns i nationella styrdokument sedan 1970
medan begreppet inflytande dök upp 1998. När förskolan fick en egen läroplan blev
begreppet centralt och kopplades med demokrati. Förskolan ska sträva efter att varje
barn: utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få
möjlighet att påverka sin situation (Lpfö 98/10).
I Skolverket (2014 s.7) står att:
Barnen ska kunna växla mellan olika aktiviteter under dagen. Verksamheten ska
ge utrymme för barns egna planer, fantasi och kreativitet i lek och lärande såväl
inomhus och utomhus.
Enligt Skolverket (2014) har det aldrig varit så många barn inskrivna i förskolan som
det är just nu. Detta har gjort att barngruppens storlek blir större men att det är samma
antal pedagoger. Pedagogerna har samma ansvar att stimulera det enskilda barnets
behov och lärande (Pramling Samuelsson, Wallerstedt & Pramling, 2014).
Barngruppens storlek är en aktuell fråga och därför frågade vi pedagogerna på de två
förskolorna som vi besökte vad dem hade för tankar om barngruppens storlek, vilket vi
återkommer till senare.
Barnkonventionen bildades 1989 av FN och fram till idag har 193 stater anslutit sig. De
länder som är med i Barnkonventionen måste vart femte år lämna in en skriftlig form
av redovisning över hur de har jobbat för att uppnå Barnkonventionens mål.
Barnets bästa, barns rätt till inflytande, att inget barn får diskrimineras och att varje
barn har rätt till liv och utveckling är Barnkonventionens fyra grundprinciper.
Dagens förskolor jobbar mot kränkande behandling och med likabehandlingsplaner
som har grunder i bland annat Barnkonventionen.
Barnkonventionen påpekar att barn har olika rättigheter, till exempel att bli
respekterade och att betraktas som individer. Barn har rätt att utrycka sin åsikt och har
rätt att vara delaktiga i sitt eget lärande. Det är viktigt att se det enskilda barnet och då
behöver man lyssna och prata med barnet för att få reda på vad de vill (art. 1,13,28).
10 4. Tidigare forskning
Westlund (2011) uppmärksammar barns inflytande i en studie. Genom att ha undersökt
internationell forskning uppger hon att forskning om inflytande finns främst från
svenska forskare, men även i Norden. Enligt Westlund kan det bero på att inflytande är
svårt att översätta på engelska (participation eller influence) och åter igen kommer vi
till att inflytande är ett svårt begrepp att beskriva. Bae (2009) är en norsk forskare som
gjort en mikroetnografisk studie om inflytande i två norska förskolor. Hon hävdar att
pedagogernas förhållningssätt har betydelse för hur barnen ges inflytande. Om
förskolorna styrs av strikta regler menar hon att barnens lek och kommunikation
minskar. Hon skriver om formella individuella val, med detta menar hon att
pedagogerna kan säga att de jobbar med inflytande eftersom de ger barnen olika val.
Bae menar däremot att detta inte är demokrati utan vill istället lyfta barnens lek som
möjlighet till inflytande.
Emilsson (2008) skriver i en avhandling om vuxnas kontroll för att kunna låta barnen
påverka sitt inflytande över vardagen och hur en stark lärarroll kan minska barnens
inflytande. Pedagogen behöver närma sig barns perspektiv för att kunna ge barnen
möjlighet att påverka sin vardag. Pramling Samuelsson & Sheridan (2003) menar att
om barnens perspektiv tas tillvara på i verksamheten blir barnen delaktiga och får
inflytande. De menar även att delaktighet innebär mer än att låta barnen göra sin röst
hörd. Genom att fånga barnens värld kan man låta utformningen av verksamheten
påverkas av detta.
Arnér (2006) har i sin licentiatuppsats studerat barns inflytande utifrån pedagogers
förhållningsätt. Där skriver hon bland annat om barns rätt och vuxnas skyldigheter i
förskolan. Hon nämner även begreppet barnperspektiv och vuxnas syn på barn. Hon
ställer frågan om vårt samhälle är uppbyggt så att barn kan komma till tals? Rasmusson
(1994) menar att för vuxna är det naturligt att utgå från ett vuxenperspektiv medan man
som vuxen måste välja att se saker ur ett barnperspektiv.
11 Barnsyn
Enligt barndomsforskaren Sommer kan barnsyn definieras som frågeställningar om
vad ett barn är och bör vara. Vuxna har olika perspektiv i att se barn och detta fungerar
som ett filter som måste vara reglerad för att se nutidens barn (2005). Dewey
(1916/1999) var den som myntade begreppet ”learning by doing” med detta menar han
att barn lär bäst av aktivt deltagande. Han menar att barn växer hela tiden tillsammans
med andra och vi behöver inte tvinga fram någon positiv aktivitet utan det kommer så
småningom av sig självt.
Det egna perspektivet är naturligt, andra perspektiv måste man välja och det kan vara
svårt att hålla fast vid (Rasmusson, 1994). Det som pedagogerna har med sig i sin
ryggsäck så som deras föreställningar om vad ett barn är och hur ett barn lär sig har
stor betydelse för hur de handlar i sitt agerande mot barn (Lenz Taguchi, 2000).
Daniel Stern är en av dem som har bidragit föreställningar om det kompetenta barnet.
Eftersom att alla föds olika är det inte pedagogens uppgift att forma barnen på ett visst
vis utan att kunna se det unika i varje barn. Egenskaper som ingen ser har svårt att växa
därför är det kompetenta barnet helt beroende av att samspela med andra för att kunna
utvecklas fullt ut. De behöver stöd för att kunna utvecklas från kompetenta barn till
kompetenta vuxna (Brodin & Hyllander, 2008).
Demokrati
I förskolans läroplan Lpfö98/10 står att förskolan vilar på demokratins grund och ett av
de viktigaste uppdragen som pedagogerna har är att skapa ett demokratiskt klimat.
Barnen har rätt att komma till tals och vuxnas roll är att lyssna och respektera deras
åsikter. Enligt Westlunds studie (2011) fanns begreppet demokrati i nationella
styrdokument sedan 1970 medan begreppet inflytande dök upp 1998. När förskolan
fick en egen läroplan och begreppet blev centralt och kopplades med demokrati. Enligt
Barnkonventionen (art 12) är fokus på demokrati, hur barnen har rätt att bilda åsikter
och bli hörda.
12 Inflytande
Inflytande är ett mångfacetterat begrepp. Enligt Svensk Ordbok (2009) betyder
inflytande att ha (permanent) möjlighet att påverka en viss utveckling. Vi försöker ta
reda på om detta det stämmer överens med definitionen av inflytande i förskolan. Att
ha inflytande betyder samtidigt att ta ansvar, att kunna utrycka åsikter, att delta i
samarbete och beslutsfattande. Det som är mycket viktigt i att ge barnen möjlighet till
inflytande är att de har rättigheter och skyldigheter. Barnen växer upp i en
demokratisk miljö och lika mycket som de lär sig att även de har rättigheter lär de sig
att har skyldigheter och måste ta ansvar. Arnér (2006) skiljer på begreppen delaktighet
och inflytande. Hon menar att delaktighet har en innebörd av att ta del av något som
andra redan bestämt medan hon beskriver inflytande såhär: Inflytande handlar om att
barnen ska ges möjlighet att påverka sin egen vardag på ett påtagligt sätt. Enligt
Arnérs studie (2009) behöver barnen inflytande för att skapa en lugnare tillvaro i
förskolan, de får bättre självkänsla och tar mer initiativ.
Delaktighet
Delaktighet betyder aktiv medverkan. Att vara delaktig är att vara medverkande i
något, att ha tillgång till något. Fast att de här två begreppen ofta används
medverkande i förskolans sammanhang finns, det skillnader mellan dem. En tolkning
Emilsson har av delaktighet är att kunna vara med och påverka. Med detta menar hon
att varje barn ska få möjlighet att ta initiativ och göra val. Hon anser att delaktighet
främst är kollektivt orienterat värde medan inflytande är inriktat mot individ (2008).
Westlund (2011) lyfter ett problem, att det är vuxna som tolkar begreppet delaktighet
och detta har som konsekvens att det alltid är vuxna som bestämmer barnens möjlighet
till inflytande.
Är det en bra översättning som exempelvis Arnér (2006) säger- jämförelsevis mot
ordboken? Vi är inte ense om begreppen i ordböcker om förskola- därför måste vi
undersöka detta. Hur kan det skilja sig så mycket mellan ordboksdefinitionerna och
litteraturen som handlar om inflytande och demokrati i förskolan?
13 Makt
En beskrivning på makt som Svensk Ordbok ger är: position och resurser att styra
personer, händelser. Vuxna har på förskolan både position och resurser att använda
makt. Om vuxna är i maktposition till barnen då är det ingen demokratisk miljö,
delaktighet eller inflytande på förskolan. En fråga som vi har haft med i vår
undersökning är hur man som pedagog arbetar för att få barnen delaktiga? De
övergripande svaren som vi har fått är att man måste våga ge barnen makt för att de ska
kunna påverka sin vardag.
Enligt Vygotskij (1896-1934) lär sig barn i samspel med andra. Fantasi är en viktig del
i barnens lek. Ofta leker barn sådant som de har sett eller hört vuxna göra. Barn
använder sin fantasi för att komma på olika initiativ (Strandberg, 2006). Om de vuxna
använder sin makt och säger nej till barnens önskemål, hindrar detta barnen från
initiativtagande. Eftersom att barn tar efter vuxna, lär de sig hur de ska hantera
situationer då behöver pedagogen generera ett demokratiskt synsätt där barn och vuxna
lär av varandra.
14 5. Metod
5.1 Kvalitativ forskningsmetod
Vi har valt att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod. En kvalitativ metod
intresserar sig för meningar och innebörder men även för att se samband. Det som
präglar kvalitativ forskning är en viss typ av intresse, av vad man som forskare vill ha
sagt och vad man vill bidra med. En kvalitativ forskningsmetod innefattar många olika
varianter vilket innebär att du inte avgränsar uppsatsen speciellt mycket (Alvehus,
2013). Vi valde en kvalitativ metod eftersom att vi vill få en djupare förståelse för
ämnet vi valt. Kvalitativ forskningsmetod används oftast vid kortare forskningsprojekt,
vilket passar vår studie bra.
5.2 Etnografisk studie
Vi har gjort en etnografisk studie. Enligt Alvehus (2013) är etnografi ett sätt att skriva
forskning. Observationer, intervjuer och samtal är de centrala bitarna i en etnografisk
studie. Vår etnografi innehåller material från två olika förskolor. Materialen består av
observationer, intervjufrågor och fältanteckningar. Vi har hämtat empiri från de två
förskolor och sedan har vi analyserat det materialet tillsammans och med de
vägledande begrepp som vi funnit lämpliga i tidigare forskning och nämnt ovan.
En del av vår etnografi består av semistrukturerade intervjuer i pappersform, vilket vi
väljer i denna studie att kalla för intervju-enkäter. Semistrukturerade intervjuer innebär
att intervjun innehåller öppna frågor som ger respondenten möjlighet att påverka
innehållet. Semistrukturerade intervjuer är den intervju som mest liknar ett öppet
samtal (Alvehus, 2013).
När vi började vårt arbete hade vi tankar på att vi ville intervjua personalen på
respektive förskola för att undersöka hur de, bland annat, upplever klimatet på
förskolan och vilka metoder som används för att få barnen delaktiga i vardagen.
Eftersom vi ville ha med så många som möjligt för att få en bredare förståelse insåg vi
att personliga intervjuer skulle bli nästintill omöjliga tidsmässigt. På grund av detta
15 valde vi att göra våra intervjuer i pappersform och anonyma. Syftet med de här
intervjuerna var att få en övergripande blick om pedagogernas tankar om delaktighet
och inflytande. Pedagogerna på förskolorna fick möjlighet att delta i den här
undersökningen som består av åtta frågor. I efterhand fick vi positiv kritik då
pedagogerna tyckte att det var en bra tankeställare till dem.
5.3 Urval
För att få en så bredare förståelse om hur pedagogerna arbetar för att få barnen
delaktiga i vardagen valde vi att vända oss till två olika förskolor i Skåne. På den ena
förskolan som ligger belägen i norra delen av Skåne besöker vi en småbarnsavdelning
och en storbarnsavdelning. På småbarnsavdelningen som vi valt att kalla Blomman
finns 16 barn inskolade och alla barnen är mellan ett och tre år. På
storbarnsavdelningen Nyckelpigan finns det 18 barn inskolade och barnen är mellan
fyra och fem år. Den andra förskolan finns i mellersta Skåne. På Lövet finns 20 barn
inskolade och barnen är mellan fyra och fem år. Vi valde medvetet att både
storbarnsavdelningar och en småbarnsavdelning för att se om åldern kunde ha någon
påverkan.
5.4 Genomförande
Vi började vårt arbete med att göra en skiss hur vi skulle gå tillväga. Vi var ense om att
börja observera så snart som möjligt. Nästa steg var att välja ut två förskolor, och att
förskolorna skulle godkänna och vilja delta. Förskolorna är belägna i norra Skåne och
en i mellersta Skåne. Efter att ha samtalat med förskolecheferna på respektive förskola
fick vi bekräftat att vi gärna fick komma och göra vår studie hos dem.
Vi besökte tre avdelningar på två olika förskolor. Alla är olika, miljöerna och
förutsättningarna kan vara olika. Vi gjorde tre stycken besök på varje avdelning för att
få syn på så mycket som möjligt. Vid de här sex stycken tillfällena gjorde vi
observationer genom fältanteckningar. Vid varje tillfälle stannade vi cirka två timmar.
16 För att bredda vår studie frågade vi pedagogerna på alla avdelningar om de ville hjälpa
oss med vår undersökning och fylla i en intervju-enkät med öppna frågor och det var
de positiva till. Genom detta har vi fått en förståelse för hur pedagogerna arbetar för att
få ett demokratiskt klimat.
Efter att ha samlat empiri och intervju-enkäter började vi att analysera materialet. För
att underlätta sammanställde vi enkäterna i en tabell för att se om det fanns några
övergripande svar. Vi analyserade och diskuterade våra observationer med hjälp av
tolkningar från bland annat Arnér och Pramling Samuelsson. För att komma fram till
resultatet ställde vi didaktiska frågor till oss själva.
5.5 Etiska överväganden
Vi har tagit hänsyn till de fyra forskningsetiska principerna när vi har gjort vår studie
med hjälp av de två förskolorna. Detta har vi gjort för att det inte ska uppkomma några
konflikter. De fyra huvudkraven inom forskning är informationskravet,
samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.
Informationskravet innebär att alla berörda i forskningen ska informeras om
forskningens syfte. Här ska det framgå att det frivilligt att delta och det är anonymt.
Det andra kravet är samtyckeskravet och kan ges deltagaren rätt att själv bestämma
över sin medverkan. Det är här samtycke behövs från vårdnadshavare om barnen är
omyndiga och studien är av etisk känslig karaktär. Det innebär även att deltagaren får
bestämma hur länge den vill delta och får tillåtelse att avbryta sin medverkan när den
vill även om det skulle vara mitt i en intervju. Konfidentialitetskravet handlar om
tystnadsplikt. Det ska vara omöjligt att komma åt uppgifterna som utomstående.
Nyttjandekravet innefattar att exempelvis enkäter inte ska användas i annat syfte än i
forskningsändamål (Vetenskapsrådet, 2011).
Vi har informerat deltagarna både muntligt och skriftligt. Deltagarna innefattar,
förskolechef, pedagoger, barn och föräldrar. Föräldrarna har fått en samtyckeslapp (se
bilaga 1) och pedagogerna som deltar i intervjuenkäterna har fått information både på
den och muntligt (se bilaga 2).
17 Namnen på barnen och förskolorna i vår studie är fiktiva. Begreppet pedagoger
innefattar förskollärare och barnskötare.
18 6. Resultat och analys
I det här kapitlet kommer vi att redovisa vårt resultat och vår analys av vår etnografiska
studie. Vi kommer att presentera tre händelser från två olika förskolor tillsammans. Det
vi kommer att analysera är delar av observationer, samtal och intervju-enkäter.
På Blommans avdelning är det dags för barnens val. Pedagogen berättar om tre
olika aktiviteter: gå till skogen, spela bandy eller våta ateljén. Barnen blir
upprymda och börjar tänka högt vad de ska göra. Pedagogen sätter upp bilder på
de tre olika aktiviteterna på väggen och på en bricka på mattan finns ett kort på
varje barn. En och en får barnen gå fram och sätta sitt foto under den aktivitet
som de önskar att göra.
Fältanteckningar 150408
Barnens val fångade även de yngre barnen. Pramling Samuelsson & Sheridan (2003)
menar att vuxna har en tendens att ta för givet att små barn måste ha det verbala
språket för att man ska kunna lyssna på dem men detta är dem emot och menar att det
handlar om att tolka barnens agerande. Blommans pedagoger beskriver nedan för oss
att de observerar barnen vad som intresserar dem och här synliggörs alla barnen, även
de som inte har det verbala språket.
Vi på Blomman jobbar med barnens val cirka två gånger i veckan. Detta anser vi
vara en metod för att få barnen delaktiga och ge dem möjlighet till inflytande
över sin vardag. Vi pedagoger arbetar hela tiden med att observera vad barnen är
intresserade av och barnen får kontinuerligt berätta vad de önskar att göra på
förskolan, på så vis är de med och bestämmer över de olika aktiviteterna. Genom
att barnen oftast hamnar i mindre grupper så ser vi som pedagoger här en
möjlighet att ge alla barn full uppmärksamhet vilket kan vara svårare i större
grupp.”
Fältanteckningar 150408
19 Arnér och Sollerman (2013) menar att demokrati har stort värde i dagens samhälle så
alla ska ha lika mycket rätt att göra sina röster hörda oavsett ålder. En fråga som vi
ställde till pedagogerna var ”Anser du att de yngre barnen har lika stor möjlighet till
inflytande som de äldre?” Svaren som vi fick på den här frågan är de svaren som är
mest olika varandra och här fanns inget övergripande svar. Arnér och Sollerman (2013)
hävdar att vi har olika föreställningar om vid vilken ålder barn ska få inflytande. Detta
kan vara en förklaring till varför vi fick så spridda svar. Förklaringen på de som
svarade att mindre barn inte hade lika stor möjlighet till inflytande är anledningen
övergripande att de mindre barnen inte har det verbala språket. Här kommer vi tillbaka
till Pramling Samuelsson & Sheridan (2003). Handlar det om att pedagogerna som
svarade nej inte har kommit på hur de ska tolka barnens agerande? Om vi stödjer oss
på Arnér och Sollerman (2013), kan vi utläsa att de som svarade att de mindre barnen
har lika stor möjlighet till inflytande, har kommit på att barnen behöver inte ha det
verbala utan det finns andra sätt för barnet att få inflytande.
Åberg och Taguchi (2005) ställer frågor som ”hur kan man lyssna på 20 barn och låta
alla bestämma lika mycket?” Vi är alla olika och tycker olika. Pedagogens uppgift är
att synliggöra alla barnen och lyfta fram det enskilda barnet på olika sätt. Eftersom
barnen på Blomman får vara med och bestämma över de olika aktiviteterna är de delvis
delaktiga men om vi ska utgå ifrån Arnérs tolkning av delaktighet så är detta inte
inflytande utan delaktighet eftersom det är en aktivitet som någon annan redan har
bestämt. Vi tycker däremot att barnen får inflytande eftersom att de får vara med och
påverka de olika aktiviteterna.
Blommas pedagoger berättar att det är en fördel med barnens val då barnen oftast
naturligt delas in i mindre grupper. Vi ställde frågan ”har barngruppens storlek någon
betydelse för barnens inflytande?” Det övergripande svaret var delvis. Skolverket
intygar att det inte varit så många barn inskolade i förskolan som det är just nu
samtidigt som det sker nedskärningar. Pedagogernas svar är genomgående att det är
svårare att lyssna till många samtidigt men det är ändå viktigt att genomföra sitt
arbetssätt.
Eftersom det i barnens val fanns bilder på aktiviteterna och barnen, istället för
bokstäver, tolkar vi att detta lättare fångade de mindre barnen, och de visste precis vad
20 som skulle göras och framförallt vad de ville göra. Detta var ett inspirerande exempel
för att kunna erbjuda de yngre barnen inflytande över sin egen vardag. Något vi lagt
märke till är att barnen lär sig mycket i demokratins väg. De får möjligheter att göra de
sakerna som de tycker är roligt och samtidigt lära sig.
Vuxna är i maktposition till att ge barnen möjligheter att påverka vad som
händer runt omkring. Inflytandet på de olika avdelningarna såg lite olika ut.
Dels att det skilde sig åldersmässigt och att det skilde sig miljömässigt
Lisa, Monika och Emil (fem år) sitter på bänken ute och målar. De målar med färg
och pensel på krukor. Plötsligt undrar Lisa om det går bra att blanda färgerna för de
är ”så tråkiga”. Självklart, säger pedagogen som sitter med på bänken bredvid hela
tiden. Barnen kommer gemensamt fram till att de kan blanda röd och blå för att få
lila. De provar sig fram vilket resulterar i att alla tre krukorna får många olika och
fina färger. Barnen är mycket nöjda och pedagogen frågar barnen vad det heter när
barnen får lov att bestämma och Lisa ler och svarar: In-flyt-an-de!
Fältanteckningar 150410
Arnér (2009) skriver om att prova säga ja istället för nej och välkomna barns initiativ.
Ovan låter pedagogen barnen få sin önskan uppfylld av att blanda färger. Arnér och
Sollerman (2013) skriver om att barn befinner sig i underordning och vuxna använder
sin makt. De menar att det handlar om hänsyn och respekt för att varje människa ska få
uttrycka sig.
Inflytande är ett svårt begrepp och Lisa och Monika har sin tolkning av begreppet, att
bestämma. I ett samtal med pedagogen berättar hon att de har pratat om inflytande
tidigare. Detta för att barnen ska få förståelse och bli medvetna om att de kan vara med
och påverka vardagen. Vi kan se kopplingar här med vår intervju-undersökning när
några pedagoger motiverade som svar att de tror att de äldre barnen har större
förståelse för begreppet inflytande.
Westlund (2011) påpekar att pedagogerna kan få inspiration om vad barnen kan ha
inflytande över genom barnens egna idéer. Pedagogen berättar vidare att hon själv
tänkt måla krukorna från början men att barnen visat intresse och undrat vad krukorna
21 ska vara till. Hon berättar att detta var ett ypperligt tillfälle för att låta barnen få
inflytande. Självklart är inflytande som vi tidigare beskrivit ett svårt begrepp men
eftersom att avdelningen har arbetat med detta tidigare så verkar det här blivit ett
naturligt begrepp för barnen och de verkar vara medvetna om att de kan påverka.
Barnen tar egna initiativ och har mycket fantasi som de får leva ut. Pedagogen sitter
bredvid och stöttar hela tiden och vi upplever att hon nog kom på sig själv att inte
stoppa barnens möjlighet till inflytande utan utmana dem i allt lärande. Vi ställde
frågan ”Ser du barns inflytande som ett problem eller en möjlighet för er pedagoger?”
Pedagogen ovan tyckte att de var ett ypperligt tillfälle att följa barnens spår angående
krukorna. Vi ser en likhet med alla de svar vi fått in då det övergripande svaret är att
pedagogernas uppdrag utgår ifrån barnen och inte de vuxna. De nämner den fria leken
som en stark källa till inflytande men även i de styrda aktiviteterna. I sekvensen ovan
är barnen delaktiga enligt Arnérs tolkning eftersom att det är något som är
förutbestämt. Får barnen inflytande när de får lov att blanda färgerna eller är det bara
en tillåtelse där pedagogen använder sin makt?
På Nyckelpigan är det röstnings-dags! Barnen har tidigare i veckan kommit
fram till att deras två matbord behöver namn eftersom det annars kan vara
förvirrande vart man ska sitta och äta. För att kunna bestämma detta kommer
barnen att ha en demokratisk röstning. Barnen sitter i en ring och alla får ge
förslag på vad de tycker att borden ska heta. Blå, gul, röd och regnbåge är
några av färgerna som kommer upp. Pedagogen skriver ner alla färgerna med
stora bokstäver. Senare lägger pedagogen en färgad gul, röd, blå och
regnbågs-färgad lapp på borden. Barnen får gå runt om bordet och titta på
färgerna för att sedan bestämma sig för vilken av färgerna de väljer att de två
borden ska heta. Om barnet önskar blå färg får de ta ett blått kort för att
senare lägga i en hemlig låda. När alla barnen har röstat så tar pedagogen upp
lapparna ur lådan och sätter dem i ett stapeldiagram på väggen. Blåa och
regnbågs-bordet blev de två som fick flest röster och vann.
Fältanteckningar 150414
Barnens reaktioner av resultatet var blandat. Det fanns vissa besvikelser med de flesta
var nöjda. Westlund (2011) menar att barnen i förskolan bör få möjlighet att bli
introducerade för demokrati, vilket även är ett av uppdragen i Läroplanen för förskolan
(98/10). Åberg och Taguchi (2005) diskuterar rättvisa och vad rättvisa egentligen är.
22 Röstningsmomentet skedde på ett demokratiskt vis och kan ses som rättvist eftersom
att alla får lov att göra sin röst hörd genom att lägga sin röst. I situationen ovan är
barnen både barnen delaktiga och får inflytande enligt Arnérs tolkningar. Delaktiga
eftersom de deltar i en aktivitet som är bestämd sen innan, och inflytande eftersom de
får vara med och påverka vilka färger som skulle vara med i röstningen.
Ingrid som är pedagog i barngruppen berättar för oss att Nyckelpigorna som
är de äldsta barnen på förskolan, är mat-ansvariga. Barnen får vara matansvarig en vecka åt gången och får då ha på sig kock-kläder och hjälpa till
att servera maten till kompisarna. Pedagogerna på förskolan tycker att matansvarig är en bra aktivitet för barnen då de får prova på att ha ansvar
genom att hjälpa till så att maten blir serverad, stå i centrum genom att
berätta vilket mat det blir för kompisarna samt att kompisarna får öva på att
visa respekt och lyssna på den mat-ansvariga när hen berättar om maten.
Efter att varje barn har varit mat-ansvarig utvärderas barnens tankar, vad
var roligt och vad var mindre roligt? Att torka borden brukar inte vara
någon favoritsyssla, men att servera är toppen.
Fältanteckningar 150414
Pedagogen nämnde ovan att barnen övar på att visa respekt för varandra
när någon talar. Bae (2009) skriver att demokrati även handlar om att
hjälpa vänner och visa solidaritet. Efter att barnen varit mat-ansvariga
utvärderas barnens tankar och de får lov att göra sin röst hörd och på så
vis påverka sin vardag om de vill vara mat-ansvariga igen eller inte.
23 7. Slutsatser utifrån frågeställningar
Hur ger pedagogerna barnen möjlighet att vara delaktiga och påverka sin
vardag?
Pedagogerna jobbar utifrån olika metoder så som vara närvarande pedagoger,
observera barnen, tema, barnens val, barnens råd.
Pedagogerna på de här förskolorna tycker att det är ett fungerande arbetssätt för att få
barnen att vara delaktiga i vardagen. De anser att det är främst genom observationer
och lyhördhet som de får reda på vad som intresserar barnen. För de yngsta barnen som
inte har det verbala språket ges det ett exempel på att titta på en sekvens på en film på
barnet och eventuellt dess kamrater för att se hur barnets uttryck som pedagogerna
sedan tolkar. Vi har förstått att de som medverkade i vår studie var medvetna om
vikten av att jobba med att ge barnen utrymme och agera utifrån deras perspektiv.
Sverige har förändrats och det innebär att barnen ska få mer inflytande över sin vardag.
Detta ändrades allteftersom Läroplanen infördes i Sverige. Det som vi med hjälp av
forskning kommit fram till är att pedagogernas förhållningsätt är viktigt eftersom barn
tar efter vuxna. Vuxna är i maktrelation till barnen och pedagogerna måste låta barnen
få delaktighet och inflytande. Arnér (2009) har en tolkning om hur det är att säga ja
istället för nej. Pramling Samuelsson och Sheridan (2003) hävdar att det är viktigt att
lyssna på barnen för att kunna förstå vad barnen behöver och vad de värderar.
Hur ser pedagogernas barnsyn ut i förhållande till delaktighet och
inflytande?
Hur pedagogerna ser på barnen är a och o. Innan Sverige började ta del av Reggiopedagogiken var det stort fokus på barnens omvårdnadsbehov och sedan 1980 började
vi att se barnen som kompetenta människor. Sverige har utvecklats med hjälp av olika
teorier så som Fröbel, Montessori och Reggio Emilia. Pedagogernas föreställningar om
vad och hur ett barn lär sig har stor betydelse för hur de agerar mot barn. Det är
24 viktigt att se utifrån barnens synvinkel för att kunna förstå barnen. Alltså har de vuxnas
makt stor påverkan även i den här frågan.
Utifrån våra observationer kunde vi se att barnen fick möjlighet till både delaktighet
och inflytande. Genom att vara med att bestämma över saker i vardagen så som vilka
aktiviteter som ska ske och att tema väljs utifrån barnens intressen. Alla barn är olika
och alla barn vill olika. Därför är det viktigt som pedagog att kunna tillgodose varje
enskild individs behov.
25 8. Resultatdiskussion
Genom att analysera vårt arbete har vi sett likheter och skillnader i pedagogernas
uppfattningar. Många av svaren har varit lika men de finns de som är olika också. Det
har varit väldigt intressant att få tolka de olika begreppen och vi har bildat oss en
uppfattning om vad inflytande och delaktighet innebär. I läroplanen står det att man
ska arbeta för barns delaktighet men det står inte hur och det kan vara svårt att veta
eftersom alla ser olika på saker och då även på delaktighet. Vi har kommit fram till att
pedagogerna har en stor makt gällande demokrati i förskolan. Barnsynen är viktig och
vuxna måste välja barnens perspektiv först för att barnen ska få möjligheterna till
delaktighet och inflytande i sin vardag.
Enligt Arnér (2006) är inte delaktighet och inflytande samma sak. Vi delar Arnérs
uppfattning om delaktighet, det är något som man deltar i som redan är bestämt av
någon annan. Intressant är hur det kan det vara en sådan skillnad på exempelvis hur
ordboken beskriver begreppen. Begrepp tolkas olika av olika människor och därför är
det intressant när vi har utvärderat resultaten över våra enkät-intervjuer. Exempelvis
när vi ställer frågan ” upplever du att ni har ett demokratiskt klimat på förskolan?” och
alla svarar JA. Vi kan inte låta bli att fundera över om alla har samma definition av
begreppet demokrati.
På avdelningen Nyckelpigan fick barnen vara med att rösta om matbordens namn.
Barnen hade själva kommit fram till att borden behövde namn annars var det svårt att
veta vart de skulle sitta. Därför skapades en aktivitet, röstning. Barnen var delaktiga i
aktiviteten och fick inflytande eftersom att de fick föreslå varsin färg. Röstningen
skedde på ett demokratiskt vis eftersom att alla barnen fick lov att ”göra sin röst hörd”.
På Blomman hade pedagogerna ”Barnens val” som metod för att ge barnen inflytande.
Barnen fick inflytande genom att de var deras intressen som var aktiviteten. Eftersom
att barnen delades i mindre grupper tyckte pedagogerna att barnens val var ett bra
arbetssätt för att få möjlighet att lyssna in alla barnen. I Sverige ökar barngrupperna,
det skärs ned på personal och samtidigt ska varje barn få göra sin röst hörd. Westlund
(2011) skriver om ett dilemma ” när pedagogerna inte kan arbeta som de vill”. Här
26 menar hon att arbetslaget behöver vara eniga om vad barnen ska få vara med och få
möjlighet att påverka. Tidsbrist och personalbrist är två andra faktorer som tas upp och
detta ser vi samband med våra enkät-intervjuer då nästan alla svarade ”tidsbrist” eller
”personalbrist” när vi ställde frågan ”Om barnen önskar något annat än vad som är
planerat, exempelvis vara ute istället för inne. Finns möjligheten att uppfylla deras
önskan?” Det problemet blir något som hindrar barnen från inflytande över sin vardag.
Som någon skrev i vår intervju-enkät: ”det är barnen som styr verksamheten”, med
detta menar hen att verksamheten ska präglas av barnens idéer och intressen. Det blir
inget lärande för barnen om de inte är intresserade.
När barnen målade krukorna fick barnen styra verksamheten för stunden. De fick göra
det som de var intresserade av och pedagogerna ”sa ja istället för nej” som Arnér
(2009) skriver om. Barnen sprudlade av energi och var glada över att få måla och
speciellt nöjda över att blanda färger. Hade energin och lusten varit lika stor om
pedagogen inte hade tillåtit barnen att blanda färgerna?
Utifrån litteratur är det de vuxnas makt som påverkar barnens möjligheter till
inflytande i förskolan. De vuxna måste välja ett annat perspektiv och se saker med
barns ögon för att kunna förstå. Barn är beroende av vuxna, därför är det viktigt hur
pedagogerna förstår demokratiuppdraget. Utifrån vår etnografi håller vi med men ser
även att det beror på personal och tidsbrist.
8.1 Metoddiskussion
Vi valde att göra semi-strukturerade intervjuer i enkätform. I Alvehus (2013) står att
en semistrukturerad intervju är den som har en fåtal öppna frågor och den som ger
respondenten större möjligheter att påverka innehållet. Intervjuerna som innehöll
öppna frågor gav pedagogerna möjlighet till längre svar. Vi upplevde detta som ett bra
arbetssätt för oss, eftersom vi endast ville ha en övergripande blick över pedagogernas
tankar. Däremot om man hade velat göra en djupare undersökning hade det varit
intressant med fokusgrupper eller muntliga intervjuer för att kunna ställa följdfrågor. 27 9. Vidare forskning
Denna studie har haft mest fokus på pedagogernas synvinkel och det skulle vara
intressant att studera barnens syn på inflytande och delaktighet. Vid studiens början
hade vi en definition om vad inflytande och delaktighet innebar. Den har under arbetets
gång ändrats till att vi förstått skillnaden på begreppen. Vi har nu efter denna studie
sett att det handlar mycket om pedagogernas makt och hade därför varit intressant att
fördjupa sig i pedagogernas hantering av makten.
Vi valde slumpmässiga förskolor och båda förskolorna hade samma pedagogik. Det
hade varit intressant att fördjupa sig och jämföra två olika pedagogiker för att se om
det fanns några skillnader.
28 10. Referenslista
Ask, Sofia (2006). Hållbara texter. Grunderna i formellt skrivande. Stockholm: Liber.
Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod. Stockholm: Liber.
Arnér, Elisabeth (2009). Barns inflytande i förskolan – en fråga om demokrati. Lund:
Studentlitteratur.
Arnér, Elisabeth, Barns inflytande i förskolan - problem eller möjlighet för de vuxna?:
en studie av ett utvecklingsarbete och dess betydelse för att förändra pedagogers
förhållningssätt till barns initiativ, Örebro universitet, Pedagogiska inst.,
Licentiatavhandling Örebro : Univ., 2006,Örebro, 2006.
Arnér, Elisabeth & Sollerman, Solveig (2013). Kan barn förstå vad demokrati är?
Lund: Studentlitteratur.
Bae, Berit (2009). European Early Childhood Education. Research Journal, 17(3),
391-406.
Brodin, Marianne & Hyllander, Ingrid (1998). Att bli sig själv - Daniel Sterns teori i
förskolans vardag. 1. uppl. Stockholm: Liber.
Emilson, Anette (2008). Det önskvärda barnet: Fostran uttryckt i vardagliga
kommunikationshandlingar mellan lärare och barn i förskolan (Göteborg studies in
educational sciences, 268). Göteborg: Acta Universitatis Gothburgensis.
Grut, Katarina (2005). Exemplet Reggio Emilia: Pedagogik för demokrati och lokal
utveckling. Stockholm: Premiss.
Hermerén, Göran, God forskningssed. Vetenskapsrådet, Stockholm, 2011.
Hwang, Philip & Nilsson, Björn (2003). Utvecklingspsykologi. Stockholm: Natur och
Kultur.
29 Katz, Rosa, Montessoris uppfostringsmetod, Kooperativa förb., Stockholm, 1939.
Lenz Taguchi, Hillevi (2000). Emancipation och motstånd: dokumentation och
kooperativa läroprocesser i förskolan. Diss. Stockholm: Univ., 2001
Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-71407
Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010. Stockholm: Skolverket.
Pramling Samuelsson, Ingrid, Wallerstedt, Cecilia & Pramling, Niklas (2014). Man ser
inte gruppen för alla barn - Individer, grupper och kommunikativa möten i förskolan.
Lund: Studentlitteratur.
Rasmusson, Bodil (1994). Barnperspektiv, reflektioner kring ett mångtydigt och
föränderligt begrepp. Stockholm: Barnombudsmannen.
Rinaldi, Carlina (2004). In dialogue with Reggio Emilia: listening, researching and
learning. London: Routledge Falmer.
Sommer, Dion (2012). Barndomspsykologi. Utveckling i en förändrad värld.
Stockholm: Liber.
Strandberg, Leif (2006). Vygotskij i praktiken: bland plugghästar och fusklappar
Stockholm: Norstedts akademiska förlag.
Svensk ordbok: utgiven av Svenska Akademien. 1. uppl. (2009). Stockholm: Norstedt
[distributör].
Westlund, Kristina (2011). Pedagogers arbete med förskolebarns inflytande. En
demokratisk studie. Malmö: Holbergs.
Åberg, Ann & Lenz Taguchi, Hillevi (2005). Lyssnandets pedagogik. Stockholm:
Liber.
30 10.1 Elektroniska källor: http://barnkonventionen.se/
http://www.ped.gu.se/biorn/journal/pedfo/pdf-filer/pramsher.pdf 2015-05-19.
http://www.skolverket.se/
http://www.raddabarnen.se/om-oss/barnkonventionen/
31 11. Bilagor
11.1 Samtyckesblankett
Samtyckesblankett Hej barn och föräldrar!
Vi är två studenter från Malmö högskola som nu ska skriva vårt
examensarbete. Vi ska undersöka barns möjligheter till delaktighet och
inflytande i vardagen. Detta kommer vi att göra på ditt/dina barns
avdelning. Vi kommer att observera barnen i verksamheten men vi
kommer inte att fota, filma eller intervjua ditt/dina barn. Avdelningens
deltagande i studien är anonymt alla namn är fiktiva. Allt material kommer
endast att användas i forskningsändamål och ska förstöras efter avslutad
studie.
Med vänliga hälsningar
Anna Frisk och Anca Sandu
Jag samtycker att mitt/mina barn deltar i observationer.
Ort/datum:…………………………………………………….
Barnets namn:…………………………………………………
Underskrift:……………………………………………………
Nej, jag samtycker inte att mitt/mina barn får delta i observationer.
Ort/datum:…………………………………………………….
Barnets namn:…………………………………………………
Underskrift:……………………………………………………
32 11.2 Intervju-enkät
Hej!
Vi är två studenter från förskollärarprogrammet på Malmö högskola och ska nu skriva
vårt examensarbete. Under vår utbildning har vi alltid intresserat oss för barns
delaktighet och inflytande i sin vardag på förskolan. Vi skulle vara jätteglada om ni vill
hjälpa oss att svara på några frågor.
Flera förskolor kommer att besvara enkäten och svaren är anonyma.
Med vänliga hälsningar,
Anna Frisk och Anca Sandu
1. Anser du att ni har ett demokratiskt klimat på förskolan?
Ja
Delvis
Nej
2. Vilka metoder använder ni pedagoger er av för att uppmärksamma och fånga
barnens intressen?
3. Vilka metoder använder ni för att få barnen delaktiga?
4. Om barnen önskar något annat än vad som är planerat, exempelvis vara ute
istället för inne. Finns möjligheten att uppfylla deras önskan?
Ja
Delvis
Nej
Motivera gärna.
33 5. Anser du att de yngre barnen har lika stor möjlighet till inflytande som
de äldre?
Ja
Delvis
Nej
Motivera gärna.
6. Ser du barns inflytande som ett problem eller en möjlighet för de er
pedagoger?
Problem
Möjlighet
Motivera gärna.
7. Baseras barnens tema utifrån deras intressen?
Ja
Delvis
Nej
Motivera gärna.
8. Har barngruppens storlek betydelse för barnens inflytande?
Ja
Delvis
Nej
Motivera gärna.
TACK!
34