View/Open

Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivå
Modersmålets roll i studiehandledning
Mother Tongue Teachers in Studyguiding for
Multilingual Students
Selma Inad
Lärarexamen 90 hp
Handledare: Anna-Karin Svensson
Val-projektet
Examinator: Johan Lundin
Sammanfattning/Abstract
Studien genomfördes i två grundskolor i södra Sverige, A och B-skolan. A- skolan ligger
i en invandrartät stadsdel och B-skolan ligger i ett villaområde utanför tätorten. De frågor
jag ville undersöka var rektorernas inställning och betydelse för studiehandledningen i
modersmålet. Klasslärarnas och modersmålslärarnas arbete med eleverna samt vad
eleverna tyckte. För att undersöka deltagarnas uppfattning om studiehandledning i
modersmålet skickade jag ett frågeformulär till rektorer, klasslärare, modersmålslärare
samt intervjuade eleverna efter tillstånd från föräldrarna. Tidigare forskning (bl.a
Håkansson, 2003 och Salameh, 2012) har visat att modersmålsundervisningen i skolan
har en viktig roll för att elevernas kunskapsutveckling, självkänsla och självuppfattning.
Resultatet av undersökningen visar att rektorer, klasslärare, modersmålslärare samt
eleverna är mycket positiva till studiehandledningen. Eleverna tyckte dessutom att det
behövdes mer studiehandledning och att den ofta kom för sent under terminerna. Det
framkom dessutom att modersmålslärarna behöver stödjas genom kompletterande
utbildning i svenska språket på grund av de skiftande kunskaper som modersmålslärarna
har i svenska. Detta skall ske via arbetsgivaren och examination bör ske för att
utbildningsnivån skall bli hög och jämn. Modersmålsundervisningen är också viktig för
att förhindra segregation och mobbning i och utanför skolan. Studiehandledning i
modersmålet är av stor vikt för fortsatta studier i gymnasium och högskola.
Nyckelord: modersmål, studiehandledning, samarbete, utbildning.
2
Innehållsförteckning
1. Inl e dni ng
5
1.2 Syfte och fråge stäl l ni ng
6
1.3 Ce ntral be gre pp
7
1.4 Avgränsni ngar
7
2. Ti di gare forskni ng
8
2.1 Mode rsmål e ts be tydelse
8
2.2 Fl e rspråki ghet
10
2.3 Språkutve ckl ande undervi sning
11
2.8 Studi e handledning
12
3. Me tod
14
3.1 Al l mänt om me tod
14
3.2 Me todval
14
3.3 Urval
14
3.4 Ge nomförande
15
3.5 Databe arbe tni ng o ch anal ys
15
3.6 Eti ska aspe kte r
16
3.7 Ti l l förl itl ighe t
16
3.8 Gi l ti ghe t
16
4. Re sul tat och anal ys
17
4.1 Re sul tat av fråge formul är ti l l re ktor
18
4.2 Anal ys av fråge formul är ti l l re ktor
12
4.3 Re sul tat av fråge formul är ti l l kl assl ärare
18
4.4 Anal ys av fråge formul är ti l l kl assl ärare
19
4.5 Re sul tat av fråge formul är ti l l modersmålslärarna
19
4.6 Anal ys av fråge formul är ti l l modersmålslärarna
20
4.7 Re sul tat av e l e vi ntervjuer
20
4.8 Anal ys av e l e vi ntervjuer
21
4.9 Sammanfattni ng av anal ys
21
5. Di skussi on och sammanfattande re sultat av arbe te t
23
5.2 Re sul tatdi skussion
23
3
5.3 Pe dagogi ska i mpli kat i oner
24
5.4 Försl ag på fortsatt forskni ng
25
Re fe re nser
26
Bi l aga 1
28
Bi l aga 2
28
Bi l aga 3
28
Bi l aga 4
29
4
1. Inledning
Sedan slutet på förra århundradet, det vill säga, de senaste 30 åren, har Sverige utvecklats
till att bli ett mångkulturellt samhälle där många olika kulturer måste samarbeta för
samhällets fortsatta utveckling. Det är främst flyktingströmmarna men även medlemskapet
i EU som har påverkat detta. Många nyanlända kommer från Syrien. Elever med flera
språk har ökat i svenska skolor. Lärarnas pedagogiska arbete har förändrats oerhört under
denna tid, från att ha arbetat med elever som varit enspråkiga till att arbeta med
flerspråkiga elever.
Elevernas modersmål har ofta inte hunnit utvecklas på grund av att de kommer hit innan de
börjat skolan i sitt hemland eller att de har fått avbryta sin skolgång och fått luckor i sin
skolutbildning. Naturvetenskapliga ämnen har ofta prioriterats i undervisningen i
hemländerna vilket innebär att de oftast har goda grunder i dessa ämnen. När det gäller de
samhällsvetenskapliga ämnen, kan eleverna väldigt lite om ämnena i relation till det nya
landet. Här har språket stor betydelse för att lära nya begrepp och förstå sammanhang.
Under åtta års tid har jag arbetat i olika skolor och under denna tid har jag samtidigt
studerat på högskolan. Min erfarenhet från arbetet i kombination med studierna har gjort att
jag har förstått hur viktigt det är med studiehandledning. Jag har kunnat följa olika
elevklasser, från lågstadiet till högstadiet och märkt hur bra de har utvecklat sina kunskaper
med min studiehandledning. Efter mina studier på högskolan befinner jag mig nu i slutet på
modersmålslärarutbildningen och vill genom mitt examensarbete belysa hur viktigt det är
med studiehandledning i arabiska språket. Svenska och arabiska språken har få likheter
såväl ordmässigt som grammatiskt varför arabiskt talande elever måste lära sig ett helt nytt
språk. Detta ställer stora krav på skolan och studiehandledningen.
Många elever som jag träffat i mitt arbete i skolan har fått avbryta sin skolgång under flera
år på grund av krig och oro i hemlandet. Mina elever från Irak och de nyanlända från
Syrien är speciellt drabbade. Dessa förhållanden ställer nya krav på skolan och på
samhället. Därför krävs att skolan utvecklas i effektivt samarbete mellan olika
personalgrupper från skolledare till klasslärare, pedagoger och modersmålslärare i
regelbundna arbetslagsträffar där man samarbetar i arbetslag om elevernas utveckling.
Detta kan leda till man blir uppmärksam på vilka extra behov som finns och om annan
kompetens behövs för att hjälpa till.
Ibland behövs utbildning i hur man hanterar mobbning och social problematik. Ofta behövs
ett samarbete som leder fram till sociala åtgärder för att familje rna inte lever under stabila
förhållanden. Samhällets krav på skolan är att den skall kunna klara av att undervisa alla
från de som är nyanlända och inte har något utvecklat språk, till dem som har en flerårig
skolbakgrund från sina hemländer. Grunden för all inlärning är språket. Språket är
avgörande för inlärning i alla ämnen, men inte endast för att kunna tala och förstå svenska,
utan också för att kunna lära sig mer i skolans alla ämnen.
Skolverket skriver att genom språket uttrycker vi våra kulturer och värderingar och språket
ger oss självkänsla, bär kunskaper och är grunden i mötet med andra människor. Vi
behöver språket för att kunna tänka, drömma, formulera frågor och lösa problem
(Skolverket, 2006). Ett stort antal elever från grundskolan slutar sina studier utan
5
behörighet till gymnasiet, detsamma gäller för elever från gymnasiet till högskola. Dessa
elever kommer att ha svårt att klara sig i ett land som vårt och det finns risker att de inte
kommer in i arbetslivet eller hamnar i ett utanförskap.
Sverige behöver alla samhällsmedlemmar för att klara samhällets utveckling. I Sverige
krävs utbildning för alla yrken och arbeten. De som inte kan språket, inte kan engelska
eller kan klara en dator har liten chans att komma in i det moderna samhället. De elever
som har en utländsk bakgrund och har svårt att lära det nya språket, har en extra stor risk
att hamna i svårigheter som kan leda till att hamna i utanförskap och få sociala problem.
Enligt Skolverket (2002) kan möjligheterna för många elever öka om stöd ges på
modersmålet genom studiehandledning. Studiehandledning har bestämts i
Grundskoleförordningen 5 kapitlet, 3 paragrafen om studiehandledning. Skolverket har
bestämt att, elev skall få studiehandledning på sitt modersmål om eleven behöver detta
(Skolverket 2002).
1.2 Syfte och frågeställningar
Syftet med arbetet är att ta reda på elevernas och de olika personalgruppernas uppfattningar
om studiehandledning och modersmålsundervisning. Arbetet syftar till att jag skall få en
fördjupad kunskap om hur viktig studiehandledningen är samt få kunskaper om de olika
personalgruppernas uppfattningar och roll i studiehandledningsarbetet. Jag är intresserad av
att få veta om de anser att studiehandledning har någon betydelse för elevernas lärande.
Syftet är på sikt kunna förbättra studiehandledningsarbetet. Genom mitt kunskapsbidrag
kan förhoppningsvis studiehandledningsarbetet utvecklas och förbättras.
Frågeställningar:

Vad anser rektorer, klasslärare och modersmålslärare om studiehandledning?

Vad berättar elever om sin syn på studiehandledning?
Att undersöka rektorers uppfattning om studiehandledning innebär att det går att förstå det
som ingår i rektorernas arbetsuppgifter i samband med studiehandledning, som planering,
tilldelning av resurser och ekonomi. Klasslärarna och modersmålslärare är de som står
närmast eleverna när det gäller undervisningen och de kan upptäcka de behov som finns
och kontakta rektor för att samarbeta kring eleverna. Elevernas uppfattning om
studiehandledning i modersmålet är att det är mycket viktig och ofta helt avgörande för att
kunna lära sig vad som undervisas och de tyckte att hjälpen ofta sattes in för sent på
terminen.
6
1.3 Centrala begrepp
Modersmål; Det språk man lärt sig först eller det språk man behärskar bäst. Elevernas olika
bakgrund betyder mycket för språket och eleverna kommer in i den svenska skolan med
mycket olika bakgrund i sitt hemspråk vilket ställer stora krav på studiehandledningen som
syftar till att stödja kunskapsutvecklingen hos flerspråkiga elever ( Skolverket, 2002).
Flerspråkighet; Att obehindrat kunna använda fler än ett talat, tecknat eller skrivet språk.
Detta ställer krav på lärarnas kunskaper och undervisningsmetoder. Att lyssna skriva och
tala stimulerar hjärnan på olika sätt och ökar inlärningen ( Salameh, 2012).
1.4 Avgränsningar
Jag har avgränsat min undersökning till de två skolor i en sydsvensk stad som jag arbetat
på. Skola A är en skola som ligger i ett invandrartätt område med många arabiska
invandrare där många är nyanlända. Skola B är en skola som ligger i en förort till X-stad,
ett typiskt villaområde med arabiska barn som varit längre i Sverige.
7
2. Tidigare forskning
Enligt (Salama,2012) att kartläggning har visat att barn och elever med flerkulturell
bakgrund behöver mer stöd i skolan för sin utveckling. Det är viktigt att barnet få stödet för
att stärka sitt modersmål och stimulans för att gå vidare med fördjupning. Forskning har
visat att det finns goda förutsättningar för de flerspråkiga barnens utveckling i grupper där
det finns barn och personal som talar barnets modersmål och svenska. Om barnet har
positiv språkutveckling ökar individens möjlighet att fungera i ett mångkulturellt samhälle.
Samtidigt ökar kunskaper, bidrar till öppenhet och förståelse för andra kulturer, värderingar
och tänkesätt.
Syftet med modersmålsundervisning är att göra det möjligt för eleverna att behålla och
utveckla sin ursprungliga kulturella och språkliga identitet menar (Concha 2007). Många
grundskolor med en del elever med annat modersmåls än svenska har utvecklat elevernas
språk och kultur i skolarbetet. Många skolor har börjat presentera elevernas
ursprungsländer för använda kunskapen i temaarbeten samt erbjuda kompetensutveckling
för all personal som rör den mångkulturella skolan. Undervisning i modersmålet har ökat
och utvecklats i skolor med språkprofil. Studiehandledningen av modersmålslärare är
viktig för att eleverna genom sitt hemspråk skall kunna lära sig ämnena i skolan. Med all
sannolikhet påverkas elevernas kunskaper positivt om deras modersmål uppmärksammas
och blir viktigt i skolan (Salameh, 2012).
2.1 Modersmålets betydelse
Forskning har visat att modersmålsundervisning är viktig för att utveckla elevernas
självkänsla och självuppfattning. Denna skall utgå från de kunskaper eleverna har i sitt
modersmål. En fullständig behärskning av båda språken, modersmålet och svenska behövs
inte för att nå framgång i studierna. Elevernas tvåspråkighet ger eleverna frihet och kan
förhindra segregation och mobbning i skolan. För att nå framgång är det viktigt att lärarna
är utbildade i båda språken. Den grupp som samarbetar kring eleven, det vill säga rektorer,
klasslärare och modersmålslärare har stöd i forskning om vikten av studiehandledning.
En del forskare har undersökt vad ”tvåspråkighet” innebär och begreppet förefaller ha
blivit negativt laddat, som om det skulle vara en nackdel i stället för en fördel att vara
tvåspråkig. Tvåspråkighet hos barn framställs som ett problem i sig, medan det snarare
borde vara en bristande flerspråkighet hos barn som skulle vara problem (Håkansson,
2003). Flerspråkiga elever hävdar bestämt att segregationen bidragit till att inlärningen av
det svenska språket blivit lidande. För att undvika utanförskap är andra viktiga aspekter att
utveckla elevernas självkänsla och självuppfattning, som med all sannolikhet påverkas
positivt av att deras modersmål uppmärksammas och blir viktigt i skolan (Salameh, 2012).
En annan faktor som måste uppmärksammas i den svenska skolan är att lärarna i båda
språken är utbildade och erfarna pedagoger ( Salameh, 2012). Elever kommer till den
svenska skolan med olika kunskaper och erfarenheter utifrån sitt modersmål detta måste
betraktas som lika väsentligt och värt att utveckla (Salameh, 2012). Tvåspråkighet kan bara
vara en fördel. Tvåspråkighetsforskare gör en särskild poäng av att man inte ska tala om
fullständig behärskning av två språk, eftersom tvåspråkigas båda språk tenderar att
användas i så olika sammanhang (Håkansson, 2003). Man kan hävda att en tvåspråkig
8
person är en som använder två språk i sitt dagliga liv och som kan växla mellan språken
när det behövs (Håkansson, 2003).
Att kunna flera språk kan upplevas som att identifiera sig med tvåspråkighet och uppleva
en annan slags frihet när det egna språket talas (Musk & Wedin, 2010). Att ha
språkproblem gör det därmed också svårare att hävda sig i den svenska skolan (Musk &
Wedin, 2010) och att behärska mer än ett språk underlättar för eleverna.
Genom tvåspråkighet ökar elevernas möjlighet till vidare utbildning och integration i
samhället samt ökad självkänsla och mindre risk för utanförskap. Det medför starkare
identitet eftersom det förenar och skapar samhörighetskänsla (Musk & Wedin, 2010).
Tvåspråkighet blir grunden för att eleverna skall kunna lära sig skolans många ämnen och
är avgörande för att kunna klara ett arbete och fortsatta studier. Alla elever behöver stöd i
sin utveckling för att bli flerspråkiga och flerkulturella individe r. Att behärska modersmålet
är en viktig faktor för att föräldrarna skall kunna utöva sin roll som uppfostrare. Barn och
unga önskar att kommunikationen med föräldrarna sker på ett gemensamt språk och på ett
kompetent sätt.
Modersmålet är ett verktyg för lärande även om kunskapsutvecklingen kan ske på olika
språk. Kommunen har skyldighet att ordna undervisning i modersmål och
studiehandledning i grundskolan och gymnasieskolan samt stödundervisning i svenska för
varje invandrarelev. En del elever har inte tillräckliga kunskaper i svenska och har svårt att
följa undervisningen i klassen (Concha, 2007). Språket är nyckeln till olika kulturer,
stärker identitet och skapar samhörighetskänsla. Detta innebär att det underlättar att
behärska mer än ett språk.
Inlärningen av svenska och elevens modersmål bör ske parallellt vilket underlättar
kunskapsinlärningen för eleven i skolan. Satsning på de tvåspråkiga elevernas utveckling
och lärande redan i förskolan innebär satsning på både modersmål och svenska för att
lyckas senare i skolan (Skolverket, 2002). I ett samhälle som kräver utbildning av alla
krävs starka språkkunskaper för att ökar individens möjligheter att fungera i ett
mångkulturellt samhälle och i ett samhälle med internationella kontakter.
Ökade kunskaper bidrar till öppenhet, förståelse för andra kulturer, värderingar och
tankesätt (Skolverket, 2002). Modersmålslärarnas pedagogiska utbildning är mycket olika.
En del har redan lärarutbildning från sina hemländer och andra får sin utbildning i Sverige.
För att kunna undervisa måste modersmålsläraren som ger studiehandledning kunna
standardarabiska och arabiska språkets många dialekter samt kunna svenska så bra att det
inte finns problem att kommunicera med andra grupper i skolan. Modersmålsläraren blir då
också en naturlig länk mellan skolan och föräldrarna. Skolans uppgift är att satsa resurser
så att modersmålslärarnas utbildning blir i rätt nivå och passar i skolans olika klasser.
Viktigaste faktorn för att eleverna ska nå goda resultat är lärarens kompetens och sätt att
undervisa. Det handlar både om ämneskompetens och förmåga att anpassa undervisningen
efter elevernas förutsättningar och behov (Salameh, 2012).
9
2.2 Flerspråkighet
Det mångkulturella samhället kan ha stor glädje av dem som kommer till vårt land med
olika erfarenheter. Det krävs av vårt land att det drar nytta av dessa erfarenheter och tar
hand om utbildningen av dessa nyanlända. All skolpersonal måste samarbeta och även
barnens föräldrar måste involveras. Föräldrarnas bakgrund kan vara mycket olika vad
gäller egen skolbakgrund, grupptillhörighet, religion samt den egna uppfattningen om
utbildning.
Den svenska skolans hållning är att lärande och kunskapsutveckling ska utgå från
elevernas bakgrund och språk, vilket även omfattar flerspråkiga elever. Salameh (2012)
visar i sin forskning att de arabiska elevernas bakgrund är mycket olika länderna emellan
trots att de har ett gemensamt språk (a.a., 2012). Mellan de arabiska länderna finns olika
kulturer, olika skolsystem och traditioner. Det gemensamma språket är standard arabiska
som man lär sig att läsa och skriva i skolan. I de olika arabiska länderna talas de olika
arabiska dialekterna i hemmen och i samhället. Det gäller för skolan att förstå och lära sig
att se möjligheter i möte mellan kulturer och inte hinder (Hulting & Wallentin, 1996). Det
är viktigt att modersmålslärare talar standard arabiska i vardagen och i den mer
strukturerade undervisningen så att språkanvändningen leder till stärkt språklig kunskap
(Hulting & Wallentin, 1996).
Människor lär sig inte genom att ta över färdiga former och strukturer utan bygger
successivt upp egna kreativa system för hur språkliga former kan användas. Flerspråkhet är
en tillgång för det flesta människor. Att lära sig flera språk är en tillgång under hela livet
och nödvändigt när man kommer till ett annat land som man måste leva i. Det är inget
tvivel om att barn kan lära sig flera språk och behärska dem väl.
Många barn i fyra – femårsåldern kan tre-fyra språk utan att blanda ihop dem (Vestlin,
2014). Den tidigare uppfattningen att elever skall lära sig ett språk i taget har ändrats till att
språkblandning är positivt och utvecklande. Forskning om tvåspråkighet visar att blandning
av två språk är regel snarare än undantag hos tvåspråkiga personer (Håkansson, 2003). Det
är lättare att lära sig ett nytt språk om man redan kan ett språk. Att kunna flera språk
underlättar vid inlärning av nytt språk (Gibbons, 2013).. I skolan skall barnen lära sig språk
för att kunna kommunicera med människor som är viktiga.
Kommunikation är båda ett mål och ett medel i språkutvecklingen samtidigt som man talar
om något genom att tala samma språk som de andra visar man sin samhörighet med
gruppen. Språket är ett verktyg för tanken och människor använder språket när vi tänker,
studerar, löser problem och försöker förstår hur saker fungerar. Ett barns språk behöver
utvecklas så att barnet har tillgång till de tankeverktyg som behövs i skolan. För att elever
ska kunna följa med i undervisningen behöver de ha ett välutvecklat språk, behöver förstå
innebörder i abstrakta begrepp som förekommer i undervisningen och förstå hur begreppen
förhåller sig till andra begrepp.
Utifrån min studie handlar det om modersmålet arabiska, vilket är det språk eleverna
behärskar bäst och skolans mål är att hjälpa barnen till tvåspråkighet och att behärskar två
språk bra (Håkansson, 2003). Att fullständigt behärska två språk är inte nödvändigt
eftersom språken används i olika sammanhang. Elevernas modersmål behövs lyftas fram
10
genom att modersmålslärare kan modersmålet, för att detta skall bli ett levande språk i
elevens vardag. Det ger eleven trygghet i skolan, vilket leder till att svenska språket blir
lättare för dem (Håkansson, 2003). Modersmålsläraren är den enda personal i skolan som
förstår eleverna och deras föräldrar på modersmålet och är därför en viktig resurs i
kommunikationen mellan skola och hem. Att växa upp med ett språk hemma och ett annat
utanför hemmet är situationen för barn och unga i invandrare familjer. Då rör det sig om
förstaspråksinlärning hemma och andraspråksinlärning i skolan. Är barnet fött i Sverige
och börjar förskolan vid ett års ålder kan man tala om en simultan inlärning av två språk
(Håkansson, 2003). Att vara flerspråkig är en extra resurs för barn och unga på längre sikt
när de kommer ut i yrkeslivet om de lär sig det nya språket bra (Norrby och Håkansson,
2007).
Modersmålslärarens uppgift är att utveckla språket genom att utgå från elevens tidigare
erfarenheter och kunskaper. Dessutom kan de sociala aktiviteterna ha en roll i skolarbetet
och underlätta och bygga inlärningsprocesser genom att eleverna tillsammans löser
problem av olika slag. När eleverna deltar i olika typer av samtal bidrar detta till att göra
språket mer tillgängligt och till slut leder det till bättre språkutveckling. Speciellt genom
arbete i smågrupper kan eleverna få nya begrepp och ny kunskap som eleverna kan relatera
till sina tidigare kunskaper genom att tänka och använda språket och därigenom
kommunicera med andra elever för att lösa olika typer av problem (Gibbons, 2003).
2.3 Språkutvecklande undervisning
Skolans uppgift är att undervisa eleverna på ett stimulerande sätt. Ett stimulerande sätt där
eleverna deltar med många sinnen ökar inlärningen. Att låta eleverna uppleva nöje vid
läsningen som att låta modermållärare läser en saga på arabiska i studiehandledning. Det är
bra om barnen känner till sagans titel sedan tidigare för att de kan skapa en bro mellan de
båda språken, att lära barn via skönlitterära verk är givande och ingår i läroplansmålen. En
modern metod som någon modersmålslärare använder är att modersmålslärare tar med sig
sin dator och visar på ett pedagogiskt sätt en seriefilm på arabiska för att barnen skall höra
och se andra personer tala och diskutera innehållet i seriefilmen (Lundqvist,1992).
Om barnen deltar med olika sinnen underlättas inlärningen. Inlärningen underlättas om
barnen deltar genom att se, höra, känna och tala om (Löving, 2012). Ofta har barnen olika
skolgång från sina hemländer. Kort skolgång medför att det gemensamma språket,
standardarabiska språket utvecklas mindre och blir sämre vilket medför att de många
arabiska olika dialekterna kommer att dominera. Dessa kan vara så olika att det ger stora
problem i kommunikationen mellan elever och modersmålslärare som kan
standardarabiska och den egna dialekten. Det är genom åren i skolan i hemlandet som det
standardarabiska språket lärs in. De olika dialekterna lär man genom sina föräldrar samt
genom att se på TV och följa olika program från andra arabländer.
Detta ställer krav på lärarna som måste ha kunskap i andraspråkutveckling för att kunna
planera sin undervisning och läraren behöver kunskap om elevens språkliga utveckling på
modersmålet (Salameh, 2012). Ett annat krav är att läraren som har elever med
invandrarbakgrund skall respektera elevernas språk och kultur och lärarens uppgift är att
stödja barnen för att utveckla svenska språket (Bjar & Liberg, 2010). Det tar tid att lära sig
ett nytt språk och den tiden eleven utvecklar sitt modersmåls och därför att det viktigt med
11
modersmålslärare när klasslärare skall skriva individuella utvecklingsplaner, För att
utveckla ett språk skall skolan möta och bemöta alla barnen för att stödja deras språktanke- och kunskapsutveckling. De behöver redskap för att tänka, känna och utveckla deras
förmåga för att kunna aktiva i samhället (Bjar & Liberg 2010).
Inlärningssituationen är viktig. Barn lär sig ett språk i samspel med sin omgivning.
Språkutveckling förankras hos barnen i ett kognitivt och ett sociokulturellt sammanhang.
När barnen lär sig ett nytt språk lagrars information från situationer som de deltar i och då
blir det språkutveckling mellan individen och omgivningen (Bjar och Lidberg, 2010).
Barnen kan ha olika problem i sin inlärning och skolan bör ha tidigt insatser och sätta in
hjälp för de flerspråkiga barnen på båda språken för att ökar eleverna möjligheter att
komma vidare i sin flerspråkiga utveckling. Då måste modersmålslärare få möjlighet att
samarbete med en speciallärare för att stimulera eleverna och samtidigt kan
modersmållärare ge råd till föräldrar (Salameh, 2012).
Det är bra om läraren kan utveckla flerspråkiga barn genom ett utvidgat språkbegrepp,
förutom talspråk och skriftspråk. Läraren kan använda i sin undervisning bildspråk,
filmspråk, musikspråk och dans som språkutveckling. Genom att barnen kommunicerar
med varandra med hjälp av sin lärare utvecklas barnens språkmedveten (Musk & Wedin,
2010). Elevernas sociala bakgrund i de olika arabländerna spelar också roll.
2.4 Studiehandledning
Studiehandledning är ett ämne som skiljer sig från alla andra ämnen då det är frivilligt och
det är läraren som tar kontakt med föräldrarna när de märker att en elev inte förstår vad
som undervisas. Föräldrarna får därför önska studiehandledning i modersmålet. När det
gäller nyligen ankomna är detta självklart från början. Det är visat att elever som deltar i
modersmålsundervisning klarar sina studier bättre i svenska skolor och högskolor än andra
som inte deltagit. Det gäller varje årskurs och om studiehandledning ges på båda språken
(NABE, 2004).
Skolans personal har olika roller i studiehandledningen. Rektor har särskilt ansvar för att
lärarna anpassar undervisningens uppläggning, innehåll och arbetsformer efter elevens
skiftande behov och förutsättningar. För att eleven ska har rätt stöd skall det finnas
dokumentation som styrker detta. Det skall finnas åtgärdsprogram för varje ämne som
eleven riskerar att inte nå kunskapsmålen i och rektor ansvarar också för uppföljning och
utvärdering av studiehandledningens resultat (Skolverket, 2010).
Klasslärare och ämneslärare skall tillsammans med modersmålslärare lägga undervisningen
så att den passar i elevernas schema. De flesta tycker att studiehandledningen ska läggas
parallellt med ordinarie undervisning så att modersmålslärare som ger studiehandledning
skall finnas på plats för att förklara för eleverna så att de inte hamnar efter undervisningen.
Svenska och matematik anses vara de ämnen där det behövs mest studiehandledning
(Gibbons, 2006). I studiehandledningen skall modersmålsläraren inte lägga för mycket till
rätta, vilket kan leda till ointresse och gör att eleverna skall bli passiva. Klasslärare kan
stötta eleverna i andraspråket i de olika skolämnena vilket gör att modersmålslärarens
studiehandledning underlättas och stöder eleverna från sin sida (Gibbons, 2006).
12
I klassundervisning och modersmålslärarens studiehandledning ingår utvärdering och
utvecklingssamtal då lärare och elever kan diskuterar de kunskap och färdigheter som är
nödvändig för att utveckla språket och den kognitiva förmågan samt kartlägga vad som
behöver förbättras (Salameh, 2012). Studiehandledningen anses viktig för eleverna och i
läroplan för modersmålslärare är undervisning i ämnet modersmål syfte att eleverna
utvecklar kunskaper i och om sitt modersmål, Genom undervisningen ska eleverna ges
möjligt att utveckla tal- och skriftspråk så att de fördjupar sin språkförmåga och kan
uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. Undervisning ska stimulera
elevernas intresse för att läsa och skriva på modersmålet. Undervisningen ska ge eleverna
förutsättningar att utveckla sin kulturella identitet och bli flerspråkiga. Genom
undervisningen ska eleverna därför ges möjligheter att utveckla sina kunskaper om kultur
och samhället där modersmålet talas samt att använda sitt språk som hjälpmedel för att
stimulera och utveckla svenska språket (Skolverket, 2002). De elever som har sitt
modersmål från en helt annan språkgrupp som de arabiska eleverna kan snabbt behöva
diagnosticeras och få hjälp innan de kommer efter. Interkulturella skillnader spelar också
en stor roll (Skolverket, 2008).
13
3. Metod
I det här kapitlet redogörs för de metoder jag använt i min undersökning samt urval och
genomförande. Avslutningsvis redogör jag för studiens tillförlitlighet och giltighet samt
etiska aspekter.
3. 1 Allmänt om metod
Metod är vägen till målet (Kvale och Brinkman, 2009). I en studie är det viktigt att få
kontakt med berörda huvudpersoner (Holter & Kalleberg, 1982). Huvudpersonerna i mitt
arbete är rektorer, klasslärare, modersmålslärare och elever. Enligt Bryman (2011)
fokuseras kvalitativ forskning på förståelse av individens uppfattning av verkligheten. En
kvalitativ studie används för att ta reda på hur dessa personer ser på studiehandledning i
skolan. Graneheim och Lundman (2008) anser att kvalitativ innehållsanalys innebär att
meningsbärande enheter plockas ut för analys för att tolka och sortera material på rätt sätt.
En stor skillnad mellan kvalitativ och kvantitativ forskning är enligt Bryman (a.a) att
kvalitativ forskning har ett induktivt perspektiv, dvs att samla information och dra
slutsatser av erfarenheter. I denna studie innebär det att deltagarna har arbetat i
verksamheten under många år och har svarat utifrån sin erfarenhet. Sammanställning av
resultaten i studien ger då den samlade erfarenheten som deltagarna har vilket ger ett
pålitligt resultat. Ett deduktivt perspektiv är när man drar slutsatser ibland utan att iakttaga
verkligheten dvs man kan ha en teori och utifrån denna dra slutsatser baserade på logik. Ett
deduktivt perspektiv lämpar sig inom forskning där man använder sig av metoder som
innebär mätningar och beräkningar.
3.2 Metodval
Examensarbetet bygger på frågeformulär och intervjuer. Frågeformuläret (bilaga 1) är ett
öppet frågeformulär där datainsamling sker genom frågor till rektorer, modersmålslärare
och klasslärare. En kvalitativ metod bedömdes som lämplig därför att berörda personer
skulle kunna reflektera över frågorna i lugn och ro. Intervjupersonerna valde skriftlig
intervju av tidsskäl. En skriftlig intervju som metod är lämplig när man söker information
från flera grupper av deltagare som arbetar på olika ställen i skolan. Efter insamlingen
bearbetade jag svaren och tog bort det som inte var relevant. Eleverna intervjuade jag i
direkt anslutning till deras lektioner efter tillstånd från föräldrarna. En informell kvalitativ
metod som jag bedömde som lämplig för att dessa inte kan svenska språket så bra, vilket
innebär att de inte kan svara skriftligt. Dessutom gav metoden möjlighet att ställa
följdfrågor vid oklarheter. Intervjuerna med eleverna skedde utifrån en intervjuguide
(bilaga 2). Båda undersökningarna ligger inom området kvalitativ inriktad forskning
(Kvale, 1997). Kvalitativ undersökning passar bäst för att belysa elevers och rektorer och
lärares inställning och uppfattning om t.ex studiehandledning.
3.3 Urval
De personer som besvarat frågeformuläret och intervjuerna består av 3 rektorer, 4
klasslärare, 3 modersmålslärare och 4 elever. Jag hade planerat för 7 elever men 3 kom inte
till avtalad tid. När jag frågade vid senare tillfälle så sade de att de glömt detta, vilket också
14
betydde att de ett de inte kom till planerad lektion. Deltagarna i studien valdes på grund av
att jag i mitt arbete i skolan har kunnat identifiera dessa som de viktigaste personerna när
det gäller studiehandledning av arabisktalande elever. Jag har haft regelbundna kontakter
med rektorer, klasslärare, modersmålslärare och valt att skicka frågeformulär till dessa
utifrån tillgänglighet. Eleverna valdes på samma sätt utifrån tillgänglighet i mitt arbete.
3.4 Genomförande
Jag utarbetade ett frågeformulär med öppna frågor som jag skickade ut till rektorer,
klasslärare och modersmålslärare med internpost. Jag utarbetade frågorna baserat på mitt
arbete och erfarenheter från mina 8 år i skolan. Jag bad också kollegor om råd vad gäller
frågorna och speciellt andra modersmålslärare hade bra synpunkter som jag tog nytta av.
Alla frågorna avser att kunna belysa hur studiehandledning i skolan genomförs. Eleverna
som var med i arbetet intervjuade jag på skolan efter godkännande från föräldrarna. Jag
kontaktade föräldrarna per telefon och förklarade för dessa på arabiska vad jag avsåg att
göra. Föräldrarna gav sitt tillstånd till att jag fick fråga. Eleverna som var med i intervjun
var elever som gick på mellanstadiet på två olika skolor i en kommun i Skåne. Den ena
skolan finns i en invandrartät stadsdel med många nyanlända elever. Den andra skolan
ligger i en förort till en större stad med villabebyggelse och där familjerna har bott en
längre tid och är etablerade. Här bor det inga nyanlända elever.
Intervjuerna genomfördes i en korridor utan störande moment. De var införstådda med de
etiska aspekterna kring anonymisering. Eleverna intervjuades i anslutning till mitt ordinarie
arbete utanför klassrummet på ett lugnt ställe en och en för att de inte skulle påverkas av
varandra i svaren. Intervjumetoden är lämplig när det gäller dessa elever därför att de inte
kan språket så bra att de kan svara skriftligt. Jag talade både arabiska och svenska för att de
skulle kunna förstå frågorna. Vid intervjuer kan man ställa kompletterande följdfrågor för
att få bra information om deras uppfattning om studiehandledning. Frågorna måste
anpassas så att den intervjuade får möjligheter att ta upp allt hon/ han har ”på hjärtat”
(Johansson & Svedner, 2006).
3.5 Databearbetning och analys
Frågeformuläret skickades ut med internpost till de rektorer, klasslärare och
modersmålslärare som deltagit i studien. Frågorna som jag noggrant tänkt igenom ansåg
jag var relevanta för att belysa studiehandledningen i skolan. Frågorna baserades på min
erfarenhet från mina åtta år i skolan där jag många gånger har uppmärksammat problem
inom studiehandledningen. När jag efter en tid fått tillbaka svaren med internpost
bearbetade jag dessa och tog med det som var relevant utifrån mina frågeställningar. Flera
av svaren för de som svarat på enkäten var samma varför jag uppfattade att rektorer,
klasslärare och modersmålslärare många gånger hade samma uppfattning. Svaren
sammanställdes på ett papper utifrån vad de olika personalkategorierna svarat. Svaren på
frågorna jämfördes utifrån hur de fyra rektorerna svarat, hur de fyra klasslärarna svarat och
hur de tre modersmålslärarna svarat på respektive frågor. Eleverna var fyra elever från
mellanstadiet som jag intervjuade i ostörd miljö för att de inte skulle bli stressade av annat i
klassen. Jag intervjuade dem en och en för att de inte skulle påverkas av varandras svar.
Eleverna intervjuade jag muntligen och skrev ner deras svar direkt i samband med
15
intervjun. Efter intervjuerna sammanställde och bearbetade jag svaren på frågorna. I
resultatet framträdde ett antal teman som jag sedan har analyserat med hjälp av tidigare
forskning. För att eleverna skulle förstå syftet berättade jag att svaren var anonyma och att
för att de säkert skulle förstå talade jag om det på arabiska.
3.6 Etiska aspekter
Jag har följt Vetenskapsrådets etiska riktlinjer i examensarbetet (www.vr.se).
Informationskravet, innebär att deltagarna informeras om syftet med studien i god tid så att
deltagarna kan överväga sitt deltagande, vilket jag gjorde i såväl frågeformulär som i
intervjuer. Nästa viktiga punkt är samtyckeskravet som innebär att deltagarna kan avbryta
sitt deltagande när som helst utan motivering och att deltagarna känner sig trygga och vill
medverka i studien. Informationskravet och samtyckeskravet hänger samman, så att
deltagarna genom en bra information stannar kvar och genomför studien.
Konfidentialitetskravet är viktigt för att deltagarna ska förstå att resultatet är anonymt. Om
inte detta upprätthålls kan deltagarna bli oroliga för att resultatet av frågorna når till någon
som kan utnyttja detta på fel sätt. Vid nyttjandekravet garanteras att resultaten endast
samlats in för forskningssyfte. Alla kraven gäller både frågeformuläret som intervjuerna
och därför kommer deltagarnas namn, arbetsplats och etnicitet inte att framgå. Deltagarna
benämns med alfabetets första bokstäver (A, B, C osv.) för att anonymisera dem.
3.7 Tillförlitlighet
Tillförlitligheten i studien skall enligt Bell (2006) alltid bedömas oavsett vilken metod för
informationsinsamling man väljer. Ett sätt att testa för tillförlitlighet är att göra
testinterjuver men detta bedömer jag som svårt att genomföra med tanke på de få
deltagarna i studien. Jag anser att studien är tillförlitlig på det sätt den genomfördes på
mina 2 skolor.
3.8 Giltighet
Giltigheten är måttet på en enskild frågas relevans i sammanhanget. I detta fall för
studiehandledningen. Bell (2006) menar att intervjufrågor skall granskas kritiskt och man
skall fråga sig om en annan undersökare fått samma resultat vid liknande undersökning.
Bell (2006) anser vid ett kortare eller mindre projekt kan det vara svårt att testa för
giltighet, Detta arbete är av denna karaktär och jag bedömer giltigheten som relevant.
16
4. Resultat och analys
I det här kapitlet presenteras studiens resultat med analys. I frågeformuläret deltog 3
rektorer som benämns A, B och C samt 4 klasslärare som benämns D, E, F och G och 3
modersmålslärare som benämns H, I och J. I intervjuundersökningen deltog 4 elever som
benämns K, L, M och N.
4.1 Resultat av frågeformulär till rektorer
Utifrån rektorernas svar framkom 3 teman. Dessa är studiehandledningens organisation,
resurser och resultat.
Studiehandledningens organisation i skolan
Skolans rektor beställer antalet timmar för de elever som inte når målen och utvärdering
sker varje termin. Rektor för modersmålsenheten ansvarar för modersmålslärarna i X-stads
kommun och tilldelar resurser efter det behov som ansökande skolans rektor har påtalat.
Klassläraren är den som uppmärksammat behovet och påtalat behovet och
modersmålsläraren genomför studiehandledningen. Rektor A ansåg att ” Man prioriterar
äldre och kända modersmålslärare för att resultatet skall bli så bra som möjligt”. Rektor B
skrev att man ” För att resultatet skall bli så bra som möjligt skall det genomföras av
behörig modersmålslärare”. Rektor C ” Att det är svårt att få behöriga modersmålslärare”.
Resurser för studiehandledning
På frågan vem som skall ha studiehandledning angavs av alla att ”Alla elever som inte når
målen och har svårt med svenska språket och det skall ges i alla ämnen och det skall ges så
länge det behövs och starta snabbt så att eleven inte kommer efter. Alla ämnen är lika
viktiga”. Ett gemensamt problem som alla angav var att ”Ett problem som kan uppstå är
att det kommer många nyanlända som behöver extra hjälp”. Det framkom också av alla att
” Budgeten behöver ökas eftersom många nyanlända kommit”. Ibland är man tvungen att ta
in obehöriga modersmålslärare. Rektorerna anser alla att modersmålslärarna skall ha
gemensam utbildning och att man ger kvällsutbildning med Unikum. Unikum är ett
dataprogram där anhöriga till elever kan gå in och följa barnens resultat i skola. Obehöriga
modersmålslärare skall få kompletterande utbildning på högskolan.
Resultat av studiehandledningen
Varje termin sker en utvärdering av resultatet tillsammans med klasslärare för att bedöma
resultatet och planera för nästa termin. Rektor A anser att ” Resultatet av
studiehandledningen är viktig så att klassläraren är nöjd med modersmålslärarens resultat
av studiehandledningen”. Rektor B och C var överens som att det kunde finnas
budgetproblem och C angav att det var speciellt svårt med resurser när det fanns många
nyanlända elever.
17
4.2 Analys av frågeformulär till rektorer
Alla rektorerna är överens om att studiehandledning är en viktig uppgift för skolan och att
eleverna skall ha studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det.
En modersmålslärare som har en kort historia i Sverige och/eller dåliga kunskaper i
svenska har svårt att utföra ett bra arbete enligt Concha (2007). Svaren från rektorerna
anger att de beslutar och ansöker hos modersmålsenheten om studiehandledning på
skolorna. Modersmålsenheten är ett eget rektorsområde i X-stad. Rektor anger att
studiehandledning skall genomföras av modersmålslärare. De anger att de elever som har
svårt med svenska språket och inte når målen skall få studiehandledning.
Studiehandledningen beslutas för en termin åt gången och därefter skall utvärdering ske
inför nästa termin. De anger att studiehandledning skall ske så länge behov finns. Detta kan
jämföras med vad Gibbons (2006) anser om studiehandledning. Gibbons (1993) anser att
studiehandledningen bidrar till att eleven förvärvar kunskapar i klassen utifrån sina egna
förutsättningar. Rektorerna anser att alla ämnen är lika viktiga och att behörig
modersmålslärare skall ge studiehandledning. Deltagande rektorer har studiehandledning
på sina skolor. De var också begränsade av sin budget som de önskade skulle öka eftersom
behovet har ökat efterhand. Rektorerna var medvetna om modersmålslärarnas olika
utbildningar från sina hemländer och anger att behöriga modersmålslärare skall prioriteras,
det vill säga ha en svensk lärarexamen utfärdat av universitet/ högskola i Sverige eller
behörighetsbevis. Modersmålslärarens roll är så viktig att modersmålslärarens roll som
integrationsagent har inte betonats nog (Concha, 2007). De som inte är behöriga behöver
komplettering via högskolan. Den fortbildning som skolan ger är kvällsmöte med hela
gruppen modersmålslärare i Unikum som är dataprogrammet där elevernas anhöriga kan
följa studieresultaten. Rektorerna anger att studiehandledningen ger bra resultat vilket
betyder att elever och deras föräldrar är nöjda. Speciellt tycker man att nyanlända elever
och deras föräldrar är nöjda.
4.3 Resultat av frågeformulär till klasslärare
Utifrån klasslärarnas svar framkom 3 teman. Dessa är studiehandledningens
genomförande, modersmålslärarens roll och förslag till förbättring
Studiehandledningens genomförande
Klasslärare E angav att ”Studiehandledning skall starta snabbt så att eleven inte kommer
efter och pågå så länge som det behövs och att det behövs utvärdering varje termin”.
Klasslärare D ansåg att ”Det kan vara problem med att starta snabbt på grund av att det är
många nyanlända som behöver hjälp i alla ämnen. D och F hade gemensam synpunkt att
”Det kan vara svårt att få behörig modersmålslärare”. Gemensamt ansåg alla klasslärarna
att ”Studiehandledningen skall ske med ordinarie undervisning där klassläraren anvisat
material”. G ansåg att ”Ett önskemål är att modersmålsläraren skall få fortlöpande
utbildning genom skolan i svenska språket.
Modersmålslärarens roll i studiehandledningen
18
Gemensamt för klasslärarna var ”Att ge studiehandledning till elever som inte kan svenska
språket bra är avgörande för hur de kan klara skolan och detta gäller speciellt de nyanlända
som behöver studiehandledning i alla ämnen”. Klassläraren skall ge studiematerial som
modersmålsläraren använder under gemensamma lektioner.
Förslag till förbättrad studiehandledning
Ett genomgående förslag till förbättring var att klasslärarna ansåg att det behövs
gemensamma möten med arbetslagen och ämnesutbildning för modersmålslärarna.
Modersmållärarnas uppfattning var att man behöver också ”Tid att gå igenom
arbetsmaterial så klassläraren vet att modersmålsläraren är insatt i ämnet som det skall ges
studiehandledning i”.
4.4 Analys av frågeformulär till klasslärarna
Klasslärarnas uppfattning är att studiehandledning skall utnyttjas så mycket som möjligt
för att eleverna skall bli aktivt tvåspråkiga. Studiehandledning skall helst ske samtidigt
med den ordinarie undervisningen men kan ske utanför ordinarie undervisning om
klassläraren ger lämpligt studiematerial. Gibbons (2006) anser att modersmålslärare som
ger studiehandledningen skall finns på plats för att förklara för eleverna så att de inte
hamnar efter undervisningen. Klasslärarna önskar att studiehandledningen ges av behörig
modersmålslärare som skall vara lätt att samarbeta med på svenska språket.
Modersmålslärarens kunskaper i svenska språket är mycket viktig för att
studiehandledningen skall bli tillfredställande enligt Concha (2007). Klasslärarna anser att
studiehandledningen är mycket viktig och i många fall absolut nödvändig för att uppnå
studiemålen i alla ämnen. Enligt Ladberg (2000) behöver elever först förstå innebörden av
ord och begrepp som förekommer i undervisning.
Concha (2007) skriver om utbildning av lärare från andra länder. Detta överensstämmer
med att klasslärarna anser att modersmålslärarna bör få fortlöpande utbildning så att
samarbetet kan bli bra. Speciellt är samarbetet mellan klasslärare och modersmålslärare
viktigt för de elever som har inlärningssvårigheter. Dessa elever måste identifieras snabbt
så att studiehandledning kan startas snabbt för att undvika att eleverna kommer efter i
undervisningen. Här påpekas att det kan ta tid innan detta sker.
4.5 Resultat av frågeformulär till modersmålslärarna
Av svaren från modersmålslärarna framkom 2 teman. Dessa är modersmålslärarnas
grundutbildning och arbetssituation
Modersmålslärarnas grundutbildning
Modersmålslärarna hade universitetsutbildning från sitt hemland i matematik, arabiska och
en var lärarutbildad. I Sverige har de genomgått utbildningar i Svenska För Invandrare och
svenska A och B. Gemensamt var att modersmålslärarna H, I och J ”Inte tyckte att de inte
fick tillräcklig undervisning på arbetsplatsen i de ämnen som behövdes. Modersmålslärare
19
H som var utbildad i matematik från sitt hemland angav att ”I matematik och fysik var det
inga problem med kunskaperna men problemen var med den svenska som talen innehöll”.
Arbetssituationen för modersmålslärare
Gemensamt för modersmålslärare I och J angavs att ” Undervisningen skedde på olika
skolor med långa avstånd vilket innebar långa busstransporter mellan skolorna”. De
berättar att alla saknade gemensamma träffar med arbetslagen för planering av
studiehandledningen. Ibland skedde studiehandledningen i olämplig lokal och utan
lämpligt gemensamt studiematerial.
4.6 Analys av frågeformulär till modersmålslärarna
Av frågeformuläret framgår att modersmålslärarnas utbildning varierar från respektive
arabiskt hemland. Behovet av utbildade modersmålslärare är stort och därför har det
utvecklats en högskoleutbildning från hemspråkslärarutbildning till
modersmålslärarutbildning Concha (2007). Alla har universitetsutbildning med varierande
inriktning som utbildning i arabiska språket och i matematik. Anställningstiden i svenska
skolor varierar mellan 8-10 år och de arbetade alla heltid. Modersmålslärarnas utbildning i
svenska språket var Svenska För Invandrare och svenska A och B. Den tid som
modermålslärarna arbetade var 20-22 timmar per vecka. De arbetade alla på flera skolor i
X-stads kommun vilket innebär tidsödande transporter mellan skolorna. Salameh (2012)
anger att det är viktigt att modersmålslärare får en optimal möjlighet att samarbete med
andra lärare för att stimulera eleverna. Klassläraren skall också anvisa lämpligt material för
studiehandledningen. Material som används för undervisningen i den ordinarie klassen.
Modersmålslärarna saknar också den kontakt med elevernas föräldrar som klassläraren har.
4.7 Resultat av elevintervjuer
Av svaren från eleverna framkom 3 teman, dessa är studiehandledningens start,
genomförande och betydelse för eleverna
Start av studiehandledningen
Elev K tyckte ”När jag inte förstår talar jag om det för läraren som kontaktar lärare som
talar arabiska och detta underlättar jättemycket för det är tråkigt att läsa och läsa men inte
förstå”. En gemensam synpunkt från eleverna var att ”Det bli roligt att gå i skolan när man
kan förstå. Och det skulle finnas mer hjälp när man inte förstår”. Jag tycker om att gå i
skolan när jag förstår och får hjälp på arabiska.
Studiehandledningens genomförande
Genomgående tyckte eleverna att de fick för lite hjälp för att kunna förstå och elev M
angav att ”Jag får för lite hjälp för att kunna förstå, jag skulle behöva mer och fler gånger
per
20
vecka”. Elev K tyckte att ”Studiehandledningen skulle ske tidigare på dagen och inte efter
lektionerna då man är trött”.
Studiehandledningens betydelse för eleven i klassen
Elev L tyckte att ” Man lär sig ord och begrepp, speciellt i matte om man förstår språket i
talen”. De tyckte också att ” I SO tar läraren ett stycke i taget för att jag skall förstå lättare”
elev M. ” Det är roligt när läraren tar upp olika teman från olika länder och visar på karta”.
Gemensamt var att eleverna ansåg att ”I början på lektion kommer modersmålslärare och
ger studiehandledning innan så jag förstår bättre. Ibland utanför klassrummet”.
4.8 Analys av elevintervjuer
Av elevernas svar framgår att det är klassläraren som uppmärksammar när eleven inte
förstår vad som undervisas. Som en elev sade ” man läser och läser, men förstår inget”!
”När klassläraren har märkt svårigheterna kommer en modersmålslärare och hjälper till och
översätter till arabiska”.
Enligt (Kilborn,1991) betonas att nya ord och begrepp skall introduceras på det språk som
eleven bäst behärskar. Detta gäller i alla ämnen när eleven inte förstår. Eleverna är mycket
nöjda och tycker det är en fördel att de får studiehandledning. Det är lättare att lära sig ett
nytt språk om man får stöd från början (Håkansson, 2003). ”Det är inte kul att inte förstå,
man kan med översättningen förstå”. Det framgår att eleverna tycker att det skulle vara mer
studiehandledning.
4.9 Sammanfattning av analyser
Rektorer bestämmer och organiserar studiehandledningen och den beställs via rektor för
modersmålsundervisningen efter att klasslärare har uppmärksammat behovet i sin
undervisning i klassen. Ett problem kan vara budget för studiehandledningen och att det
inte alltid finns behörig modersmålslärare tillgänglig. Utvärdering av studiehandledningen
görs varje termin och studiehandledning ges i alla ämnen så länge det behövs.
Klasslärarna anser alla att studiehandledning är viktigt för resultatet i skolan för elever
med annat modersmål än svenska. De anser att studiehandledningen skall ske tillsammans
med modersmålslärare under lektion där klassläraren anger gemensamt studiematerial.
Klasslärarna anser också att det är viktigt med gemensamma träffar i arbetslaget.
Modersmålslärarna anser att de behöver kompletterande utbildning i svenska.
Modersmålslärarna i studien har alla universitetsutbildning från respektive hemland.
Kompletterande utbildning i svenska behövs därför att språken är så olika. Dessutom kan
lämplig ämnesutbildning behövas i de ämnen som man inte har utbildning i från sitt
hemland. Modersmålslärarnas arbetssituation upplevs inte som optimal eftersom man får
åka mellan sina skolor som kan ligga långt från varandra. Tid går förlorad.
Undervisningssituationen i skolan är ibland otillfredsställande eftersom den inte ges i
lämplig lokal som t.ex ett bibliotek där andra elever också vistas och ibland inte i
anslutning till aktuell lektion. Vilket innebär att eleverna kan glömma uppgifter.
21
Elevernas uppfattning om studiehandledning är att den skall ske tillräckligt frekvent och att
det är viktigt för då blir det roligt att gå i skolan. Studiehandledningen behöver komma in
tidigt under skoldagen för att man skall kunna förstå och följa med i undervisningen hela
dagen. Olika teman bör tas upp med undervisningsmaterial för att det skall bli intressant.
Extra viktigt med studiehandledning vid ämne som matematik som innehåller både siffror
och ord.
22
5. Diskussion och sammanfattande resultat av arbetet
Syftet med undersökningen var att belysa studiehandledning i skolan från rektorer,
klasslärare, modersmålslärare men framför allt om den kommer eleverna till del på ett bra
sätt så att de tvåspråkiga eleverna når målen i skolan och kan fortsätta sin utbildning. Enligt
Skolverket (2002) bidrar ökade kunskaper till öppenhet, förståelse för andra kulturer,
värderingar och tankesätt.
5.1 Metoddiskussion
Jag har funnit att frågeformulär och intervjumetoderna har varit relevanta metoder för att
belysa detta. Båda metoderna har gett möjlighet till komplettering eftersom jag har arbetat i
de skolor tillsammans med klasslärare och modersmålslärare och har haft hand om
studiehandledningen av eleverna under den tiden som jag arbetat med studien.
Intervjumetoden ger möjlighet till reflektion där ett strukturerat samtal ger resultatet Hedin
(1996). Deltagarna i respektive grupp har inte varit så många och det hade varit bättre med
fler deltagare för att få ett säkrare resultat och fler synpunkter på studiehandledningen.
Deltagarna har haft synpunkter som har varit ganska samstämmiga varför resultatet har
blivit relevant och också varit gemensamt för de olika deltagargrupperna.
5.2 Resultatdiskussion
Rektorerna har problem med att rekrytera behöriga modersmålslärare eftersom nyanlända
elevers antal har blivit stort och ofta har behovet av studiehandledning kommit mitt i en
termin varför det inte gått att planera på ett optimalt sätt vid termins början.
Rektor för modersmålsundervisningen har varit den centrala person som man har fått
”beställa” sina modersmålslärare ifrån. Från denna enhet har därför modersmålslärarna
utgått och ofta till flera skolor i kommunen vilket har betytt långa avstånd mellan
modersmålslärarnas skolor och långa bussresor till följd, vilket kan anses ineffektivt ur
tidssynpunkt.
Väl på skolan har studiehandledningen ibland fått genomföras i annan lokal än lektionssal
med olämplig och störande miljö som till exempel bibliotek med andra elever. Det ha
också kunnat vara så att studiehandledningen fått genomföras utan att lämpligt
studiematerial har hänvisats. För klasslärarna har problemet kunnat vara att när de
uppmärksammat att en elev behöver studiehandledning går det inte tillräckligt snabbt att
starta detta därför att studiehandledning skall beställas från en särskild enhet vilket kan ta
tid och eleven riskerar att komma efter i undervisningen. Ett annat problem är att så många
nyanlända varit aktuella som inte alls har kunnat svenska så behovet har överskridit
tillgången på behöriga modersmålslärare. Klasslärare och modersmålslärare har varit
överens om att studiehandledningen skall ske i klassen med gemensamt studiematerial som
klasslärare anvisar.
Klasslärare och modersmålslärare har också varit överens om att studiehandledning inte
bara är en översättning från ett språk, t. ex arabiska till svenska, utan att det har stor
betydelse att eleverna förstår på rätt sätt, eftersom det inte går att översätta ord för ord, utan
23
att det är innehållet som är viktigt. Gibbons (2006) menar att i studiehandledningen skall
modersmålsläraren inte lägga för mycket till rätta, vilket kan leda till ointresse och gör att
eleverna bli passiva. Detta kan betyda att de som ger studiehandledning behöver
kompletterande undervisning i såväl olika ämnen som i svenska språket.
I resultatet framkommer att viss undervisning ges men berörda parter tycker inte att det är
tillräckligt. Modersmålslärarnas utbildning från respektive hemland är
universitetsutbildning från respektive hemland, men komplettering på ett organiserat sätt
krävs genom arbetsgivarens försorg. Det är glädjande att trots dessa problem har
studiehandledning kommit eleverna till del och eleverna är genomgående mycket positiva
till detta och anser alla att det behövs mer så man inte kommer efter i skolan.
5.3 Pedagogiska implikationer
Den genomförda studien baseras på få deltagare i varje grupp. Större antal deltagare skulle
kunna ge bättre upplysningar om studiehandledningen i skolan. Det resultat som jag fått i
detta arbete övertygar mig om att studiehandledning i modersmålet är en mycket viktig
uppgift för skolan och för elevernas integrering i det svenska samhället. Den centrala
personen är klassläraren som uppmärksammar problemet och tar kontakt med sin skolas
rektor. Denne kontaktar rektor för modersmålsundervisningen som i sin tur har de
modersmålslärare som skolan behöver för sin studiehandledning.
Dessa personer måste hålla tät kontakt och utvärdera resultatet av studiehandledningen
regelbundet. Skolan skall också kartlägga och komplettera modersmålslärarnas kunskaper i
Modern standard arabiska och i de arabiska dialekterna samt utbilda modersmålslärarna
fortlöpande i svenska språket. En speciell utmaning är de nyanlända som kommer från
arabisktalande områden. Dessa har en ojämn skolgång på grund av konflikterna i området.
Dessa elever måste pedagogiskt kartläggas för att kunna få rätt stöd i studiehandledningen
(Skolverket, 2002). Kartläggningen sker av modersmålslärare som måste ha goda
kunskaper i arabiska samt tillräckliga kunskaper i svenska språket och i de ämnen som
skall kartläggas.
En viktig grupp är också elevernas föräldrar som regelbundet bör informeras och träffas i
speciella möten varje termin för att informeras om och kunna delta på bästa sätt i sina barns
skolutbildning. En förbättring och förenkling som jag har uppmärksammat är att det skulle
vara bättre att genomföra studiehandledningen om modersmålsläraren var anställd på de
skolor där det finns många arabiska elever. Arbetet skulle då kunna bli effektivare genom
modersmålslärarens nära kontakt med klassläraren i skolan (Salameh, 2012). Genom detta
skulle man i det dagliga skolarbetet snabbt kunna upptäcka om studiehandledning behövs
och starta genast för att uppnå bästa resultat.
Min uppfattning om studiehandledning efter detta arbete är att den skall starta tidigt, vara
frekvent och att den kräver ett nära samarbete mellan skolans olika personalgrupper samt
att den skall ske i alla ämnen med uppföljning varje termin. Föräldrarna bör få träffa
arbetslaget för att fånga upp vilka problem som finns tidigt för att dessa skall kunna lösas
utan dröjsmål.
24
5.4 Förslag på fortsatt forskning
En viktig del av arbetet i skolan kommer under de kommande åren vara att ta hand om
studiehandledningen för de olika språkgrupperna av elever. En speciell grupp är de
nyanlända som behöver extra mycket hjälp med studiehandledning. En viktig uppgift att
kartlägga är modersmålslärarnas arbetssituation. Vad behöver dessa för att på bästa sätt
kunna genomföra arbetet? Vilken är deras grundutbildning från hemlandet och vad behöver
den svenska skolan bidra med i ämnesundervisning och i svenskundervisning?
25
Referenser
Källor
Elev K 2014 08 20
Elev L 2014 08 20
Elev M 2014 09 05
Elev N 2014 09 05
Litteratur
Bell ,Judith (2006). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur.
Bjar,Louise & Liberg,Caroline (2010). Barn utvecklar sitt språk. Lund: studentlitteratur.
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Collier, Virginia & Wayne P.Thomas (2004). The astounding effectiveness of dual
language education for all. George Mason University.
Gibbons, Pauline (2006). Stärk språket stärk lärandet. Nationell centrums för svenska som
andra språk.
Hedin, Anna (1996) .En liten lathund om kvalitativ metod med tonvikt på intervju.
Concha, Hernan (2007). Modersmålsundervisning i Sverige- En Krönika.
Modersmålsundervisning i Malmö.
Holter, Harriel & Kalleberg, Ragnvald (1982). Qualitative methods in social science
research. Universitetsforlaget, Oslo.
Hulting, Eva-Stina & Wallentin, Christer (1996). Den mångkulturella skolan .Lund:
Studentlitteratur.
Håkansson, Gisela (2003). Tvåspråkighet hos barn i Sverige. Lund: Studentlitteratur.
Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2006). Examensarbetet i lärareutbildning. Kunskaps
Kilborn, Wiggo & Löwing, Madeleine (2007) Språk, Kultur och matematikundervisning.
Lund: Studentlitteratur.
Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentliteratur
26
Kvale, Steinar & Brinkman, Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:
Studentlitteratur.
Ladberg, Gunilla (2000). Skolans språk och barnets. Att undervisa barn från språkliga
minoriteter. Lund: Studentlitteratur.
Lundman ,B & Graneheim, UH (2008). Kvalitativ innehållsanalys. Lund: Studentlitteratur.
Lundqvist, Ulla (1992). Litteraturundervisning. Modeller och uppslag för lärare.
Stockholm.
Löfving, Christina (2012). Digitala verktyg och sociala medier i undervisning.
Musk, Nigel, Wedin, Åsa ( 2010). Flerspråkhet, identitet och lärande .Lund:
studentlitteratur.
Norrby,Catrin & Håkansson,Gisela (2007). Språkinlärning och språkanvändning.
Stockholm: Studentlitteratur.
Salameh, Eva-Kristina (2012). Flerspråkighet i skolan. Natur & kultur: Stockholm.
Skolverket (2002). Flerspråk-flermöjligheter. Utveckling av modersmålsstödet och
modersmålsundervisningen. Skolverket, Stockholm.
Skolverket rapport (2008). Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever. Stockholm.
Skolverket rapport (2010). Perspektiv på barndom och barns lärande. Stockholm.
Vestlin, Lena (2014). Se språket i ämnet. Lärareförlag, Stockholm.
Vetenskapsrådet(u.å.) Forskningsetiska principer inom humanistisksamhällsvetenskaplig
forskning. www.codex.vr.se/forskninghumsam.shtml
CVirginia P.Collier & Wayne P.Thomas (2004). The astounding effectiveness of dual
language education for all. George Mason University.
27
Bilaga 1
Frågeformulär till modersmålsenhetschef samt rektorer
1.
2.
3.
4.
Hur organiseras studiehandledningen i skolor?
Vem planeras Studiehandledningen för elever, när beslutas det?
Vem har rätt till studiehandledning?
Hur länge få eleven studiehandledning? I vilka ämnen? finns det som proteras
först?
5. Hur många timmar har eleven rätt till studiehandledning?
Bilaga 2
Frågeformulär till klasslärare
1.
2.
3.
4.
Hur använder du studiehandledningen i undervisningen?
I vilket ämne använder du studiehandledningen?
Hur ser du modersmålslärares roll i studiehanledningen?
Får de som ge studiehandledningen någon ämnes-utbildning och
ledning?
5. Hur kan studiehandledare samarbetar för bästa resultat i undervisningen
för elevens samt kontakt med föräldrar?
6. Hur tycker ni att studiehandledningen ska utnyttjas i undervisningen?
28
Bilaga 3
Frågeformulär till modersmålslärare som bedriver studiehandledning
1. Har du anställning som modersmålslärare i arabiska och är detta på hel/deltid?
2. Hur länge har du varit anställd som modersmålslärare?
3. Vilken utbildning har du i arabiska?
4. Hur många timmar undervisar du per vecka?
5. Hur många skolor undervisar du på?
6. Tycker du att din undervisningssituation är optimal?
7. Hur kan din undervisningssituation förbättras?
8. Har du lämpliga lokaler och lämpligt undervisningsmaterial?
9. Har du fåt någon vidareutbildning av din arbetsgivare?
10. Ge förslag på hur undervisningen kan förbättras
11. Övriga synpunkter?
Bilaga 4
Intervjufrågors till elever
1.
2.
3.
4.
5.
6.
Vilken hjälp få ni vid studiehandledningen?
Tycker du att du få den hjälpen du behöver under studiehandledningen?
Vem ger di studiehandledningen?
I vilka ämnen behöver du studiehandledningen?
Vad är fördel samt nackdel med studiehandledningen?
Om du tycker att det finns nackdelar med den sort av hjälp som skolan erbjuda, kan
du motivera ditt svar!
7. Märkt du någon skillnad i din situation i klassen efter studiehandledning?
8. Vad behöver era föräldrar känner till om studiehandledningen?
29
30