Lokal arbetsplan för

Lokal arbetsplan
för
Al-Maarif Tvåspråksskola
2010-2011
FAKTA ................................................................................................................................................ 3
NULÄGES SITUATION ............................................................................................................. 4
UTVECKLINGSOMRÅDE ....................................................................................................... 6
SKOLANS GRUNDTANKAR ................................................................................................. 7
VISION ................................................................................................................................................ 8
PRIORITERADE MÅL ................................................................................................................ 8
VÄRDEGRUNDEN ...................................................................................................................... 9
KUNSKAPER ................................................................................................................................. 10
ELEVINFLYTNDE OCH ANSVAR .................................................................................... 11
FÖRÄLDRASAMVERKAN .................................................................................................... 12
FÖREBYGGANDE VERKSAMHET .................................................................................. 12
INTEGRATION ............................................................................................................................ 12
TVÅSPRÅKIGHET...................................................................................................................... 13
BARNGRUPPERNA................................................................................................................... 13
ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN..................................................................................... 14
DE FYRA PERSPEKTIVEN .................................................................................................... 14
ÄMNESÖVERGRIPANDE ARBETE.................................................................................. 15
UTVECKLINGSSAMTAL ........................................................................................................ 15
FRILUFTSLIV och FRISKVÅRD .......................................................................................... 16
UPPFÖLJNING............................................................................................................................. 16
2
1. Fakta
Elever
Al-Maarif tvåspråksskola, är en fristående svensk-arabisk grundskola i Helsingborg. I år har
vi ca 233 elever i årskurserna F-7.
I princip har alla barn/elever arabiska som modersmål utom en elev med kurdiska som
modersmål och 2 barn med svenska som modersmål. Majoriteten av våra barn/elever är dock
födda i Sverige. De elever som är födda utanför Sverige kommer från Palestina, Irak, Syrien,
Marocko, Tunisien och Libanon.
Skolans elever får ta del av två språk och två kulturer - den svenska och den arabiska. Vi
arbetar för att ge eleverna de bästa förutsättningarna för att integreras i det svenska samhället
utan att förlora sitt kulturarv och sin identitet.
Vi kan bekräfta att elever med god tvåspråkighet visar också goda kunskaper i andra ämnen.
Å andra sidan visar elever som inte använder svenska språket utanför skolan sämre resultat
vid tal och i läsförståelsetester.
Föräldrar
Minst en av föräldrarna har ursprung i något arabiskt land. I föräldragruppen finns det bl.a.
akademiker som analfabeter, många föräldrar med socioekonomiska problem. Föräldrarna
presenteras av föräldrakommittén som träffas 2-3 gånger per termin med skolledningen.
Många av våra föräldrar har bristande kunskaper i det svenska språket. Barn till dessa
föräldrar har skolan som den enda källan för kunskapsinhämtning.
Personal:
Al-Maarif Tvåspråksskola leds av en rektor (jag), en verksamhetschef, en biträdande rektor
och en rådgivare. En unik egenskap i ledningen att vi har en rådgivare som fungerar som en
bro mellan skolan och hemmet. Vår rådgivare har goda kunskaper om systemet i den svenska
skolans och känner alla föräldrar vilket underlättar kommunikationen mellan skolan och
föräldrarna.
Antal lärare med fullgjord svensk pedagogisk utbildning: 14 av 17
Antal lärare med ej fullgjord svensk pedagogisk utbildning: 3 av 17
Antal lärare med specialpedagogisk kompetens: 1 av 1
En SvA-lärare med lärarutbildning från sitt hemland.
Antal modersmålslärare med fullgjord svensk pedagogisk utbildning: 0 av 5
Antal modersmålslärare med fullgjord pedagogisk utbildning utanför Sverige: 2 av 5
Antal modersmålslärare med ej fullgjord pedagogisk utbildning: 3 av 5
Antal tvåspråksassistenter med fullgjord svensk pedagogisk utbildning: 0 av 4
Antal elevassistenter med pedagogisk utbildning: 1
En slöjd- och idrottslärare som saknar högskoleutbildning men med många år i erfarenhet.
Övrig personal: 6, en i köket, två städare och tre chaufförer.
Skolan kännetecknas av hög lärartäthet. Utöver våra 14 klasslärare, har vi en specialpedagog,
en sv2-lärare, 9 modersmålslärare och tvåspråkspedagoger, en slöjd- och idrottslärare samt en
elevassistent. Skolan har en god sammansättning gällande kompetens och åldersstruktur. Tre
3
klasslärare saknar fullgjord pedagogisk utbildning men kompletterar med många år i
erfarenhet. Resten av förskol- och grundskollärarna är behöriga. Alla klasslärare har svenska
som modersmål.
Våra tvåspråksresurser (modersmålslärare och tvåspråksassistenter) är högprioriterande för
skolans verksamhet, eftersom de ger fler möjligheter till förståelse och kunskapsintagande
med betoning på utveckling av det viktiga svenska språket.
I förskoleklasserna finns kontinuerligt en tvåspråkspedagog. Övriga årskurser har också
språkassistans av tvåspråkiga pedagoger en stor del av dagen beroende på behovet i klassen.
Våra tvåspråkiga klasspedagoger har mycket bra kunskap om elevernas behov. Den
tvåspråkiga pedagogen följer olika metoder för att hjälpa eleverna som
t ex
 Förklara för eleverna på arabiska när de inte förstår på svenska
 Jobba med elever i en liten grupp eller individuellt för att stärka deras inlärning
 Uppmuntra eleverna både i klassrummet och i deras självstudier samt uppmuntra dem
att göra sina läxor genom klargörande på arabiska av hur man gör läxan
 Vara bollplank till lärarna om elevernas kunskapsnivå och skolarbete
 Stärka eleven så att han/hon kan fungera i sin klass
Bland övrig personal finns en mångfald av akademiska utbildningar som är mycket resursrika
för vår skolverksamhet.
Samarbete och relationer
Viktiga integrationsåtgärder är att alla elever på skolan ska ges möjlighet till att skapa
kontakter med andra elever än i den närmaste omgivningen. Speciellt viktiga åtgärder är
samarbete med andra skolor och besök i samhället.
2. Nuläges situation på skolan
Mer modersmålsundervisning är karakteristisk i vår skola. Eleverna erbjuds
modersmålsundervisning 3-4 gånger å 40 minuter i veckan. Skolan strävar efter att alla ska
kunna läsa och skriva på sitt modersmål såväl som på svenska.
För att höja förståelsen hos våra elever och barn är arabiska en viktig resurs i skolan. Förutom
assistenternas användande av modersmålet har arabisklärarna en viktig roll inom detta
område. För att öka förståelsen så att den blir maximal samarbetar klasslärare och
modersmålslärare genom tvåspråkiga möten. Där diskuterar lärarna bl. a. metoder och
moment som skall undervisas parallellt i både svenska och arabiska. Modersmålsintegration i
andra ämnen utvecklas successivt. Användning av arabiska läroböcker från arabvärlden läggs
ner successivt. För att locka eleverna till modersmålsinlärning, för att höja elevernas
allmänbildning om allt som rör dem och för att anpassa vår ämnesundervisning i det arabiska
språket till den svenska läroplanen kommer vi att ersätta dessa böcker med översatta texter
4
som berör elevernas miljö. Den översatta material som hittills används på skolan har gett
mycket goda resultat i modersmålsutveckling och i ökningen av elevernas kunskaper om
Sverige och det svenska samhället.
För tillfället har vi avtal med en författare som tar hand om de efterlysta texterna. Nu har vi
också kontakt med ett bokförlag i Libanon för att trycka ut de färdiga texterna.
Under lektionstid i klassen har våra barn och elever en tvåspråkig klasspedagog som har mycket bra
kunskap om deras behov. Våra tvåspråkiga pedagoger är en viktig resurs på skolan och har stor
betydelse för våra elever.
Den tvåspråkiga pedagogen följer olika metoder för att hjälpa eleverna som
t ex





Förklara för eleverna på arabiska när de inte förstår på svenska
Jobba med elever i en liten grupp eller individuellt för att stärka deras inlärning
Uppmuntra eleverna både i klassrummet och i deras självstudier samt uppmuntra dem att göra
sina läxor genom klargörande på arabiska av hur man gör läxan
Vara bollplank till lärarna om elevernas kunskapsnivå och skolarbete
Stärka eleven så att han/hon kan fungera i sin klass
Skolan erbjuder läxhjälp på tisdagar till de elever som inte har möjligheter att få det hemma.
Med dessa karakteristiska möjligheter som vi har vill vi stödja och berika alla föräldrar med
invandrarbakgrund så att deras barn blir framtida aktiva medborgare som ansvarsfullt blir delaktiga i
vårt svenska samhälle med respekt och stolthet över sitt eget och sin familjs kulturarv.
Med hjälp av vår erfarna personal medverkar vi till samordningsstöd mellan samhället och nya
svenska medborgare med arabiskt ursprung. Därför fokuserar vi mycket på skolans integrations- och
tvåspråksprofil.
I år och för första gång är ekonomin i balans. Höga kostnader såsom skoltransport, fler tvåspråkiga
assistenter, hyrning av insynsskyddad bassäng, halal-slaktat1 kött m.m. gör att ekonomin inte är alltid i
balans.
Vårt stöd med skoltransport är en betydelsefull del av vår skolverksamhet då detta möjliggör ett fritt
val av skola för våra elevers föräldrar oberoende av deras inkomst, särskilt betydelsefullt då
majoriteten av våra elevers familjer är låginkomsttagare. Vi anser att skolskjuts är nödvändig då en
stor del av våra elever bor utanför centrum och många elever är för små för att klara av att åka med
kommunala transportmedel som kan innebära flera bussbyten och långa resdagar.
Att våra flickor har sin simundervisning i insynsskyddad bassäng har gett mycket bättre simkunskaper
hos flickorna som känner sig trygga med de nya simkunskaperna.
1
slaktat enligt Islam
5
Vår princip är att ge eleverna kunskaper efter elevernas förutsättningar. Dessa kunskaper hade
eleverna inte kunnat få utan skolans stora insatser för att bedriva undervisningen på elevernas
villkor vilket tyvärr dock är väldigt resurskrävande för oss.
Ett prioriterat uppdrag i våra roller som skolledning är att vårt ledarskap bidrar till ett förbättrat
lärande för våra elever för att bli framtida aktiva medborgare som blir delaktiga i vårt svenska
samhälle och att ledarskapet knyter ihop skolan med dess omgivning.
3. Utvecklingsområde
För att lösa problemet med svenskan hos elever som inte praktiserar språket utanför skolan har vi
infört en veckovis läxa som vi kallar ”Digital läxa”. I ”Digital läxa” svarar eleverna på ett antal
frågor efter att de tittat på något tv- eller dataprogram som Bolibompa eller svt-play.
Vi anser att ”Digital läxa” är en utförbar lösning för att eleverna skall praktisera och behärska
det svenska språket
”Skolan skall i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven utvecklar sin förmåga att i
dialog med andra uttrycka tankar och känslor som texter med olika syften väcker samt
stimuleras till att reflektera och värdera”. (Strävande mål, kursplaner för ämnet svenska)
I mål att uppnå i grundskolan i LPO94 står det att skolan ansvarar för att varje elev efter
genomgången grundskolan behärskar det svenska språket och kan lyssna och läsa aktivt och
uttrycka idéer och tankar i tal och skrift.
Utgående från kurs- och läroplaner i grundskolan som illustrerar hur viktigt det är att eleverna
behärskar det svenska språket anser vi att ”Digital-läxa” skall bli en naturlig del av
undervisningen på Al-Maarif tvåspråksskola och är ett prioriterat mål på skolan.
Vi har försökt och vi försöker hela tiden att finna lämpliga och nya processer och metoder för
att höja antalet godkända elever i det svenska språket.
Skolan har märkt efter alla utvärderingar som görs på skolan att elever som inte använder det
svenska språket utanför skolan presterar sig sämre i läs- och hörförståelsetester trotts att
många av dem har goda grammatik- och skrivkunskaper. Därför har skolan bjudit olika
idrottsföreningar till skolans föräldramöte för att informera och locka alltfler elever för att
delta i aktiviteter hos föreningarna och på detta sätt blir användandet av det svenska språket
större. Tyvärr var intresset inte stort.
Resultat från olika undersökningar på skolan har också visat att många elever inte tittar på
svenska kanaler och att de endast tittar på arabiska kanaler och att de enbart använder
modersmålet arabiska utanför skolan. De eleverna har färre möjligheter att nå ovannämnda
målen. Därför anser vi att ”Digital-läxan” kan vara en möjlig åtgärd för att hjälpa eleverna att
använda svenskan i större utsträckning utanför skolan och därmed nå målen. ”Tv-läxan”
kommer att ges en gång i veckan för eleverna i åk 1-7.
Med ”Digital läxa” menas tv- och dataprogram i vilka eleverna får se och höra ett svenskt
program och därefter förhöras och diskuterar innehållet i klassen.
6
Målgrupp för digital läxan är alla elever åk 1-7. ”Digital läxan” är en bra träning för alla
elever och extra viktig träning för elever som inte praktiserar svenskan utanför skolan. För att
göra det möjligt för alla elever att kunna se programmet väljs sådana program som sänds på
tv:n och som också kan ses på svt-play för att alla elever har tillgång till internet hemma.
Exempel på sådana program är Play Rapport, Play Bolibompa och Hjärnkontoret.
Utvärdering och uppföljning: Varje lärare kommer att ha en lista med elevernas namn,
vecka, gjord eller ej-gjord läxa samt elevens deltagande i läxans diskussioner i klassen.
I slutet av vt-2011 kommer elevernas kunskaper att utvärderas och därmed bedöma läxans
måluppfyllelse.
Vi tror att ”Digital läxan” kommer att hjälpa eleverna att
 få bättre tal- och diskussionsförmåga,
 tillägna sig större ordförråd och
 höja elevernas allmänna bildning om Sverige och det svenska samhället
4. Al-Maarif tvåspråksskolas grundtankar
Al-Maarif skolan startade dels p.g.a. att vi vill ge barn med arabiska som modersmål en
möjlighet att få ta del av den arabiska och den svenska kulturen. Genom att känna till sin
kultur och sina rötter uppnår barnen större gemenskap med sina föräldrar och får en starkare
grund för att kunna utvecklas till självständiga individer.
Många nya svenska medborgare känner oro inför barnens uppväxt och uppfostran i Sverige.
Föräldrarnas kunskap om det svenska samhället och språket är ofta begränsad och de har svårt
att ge barnen den svenska kulturen och den rätta samhällssynen. Detta innebär att barnen
hamnar i en kulturkrock vilket i sin tur leder till att barnet inte vet var det står i olika
situationer, känner utanförskap och kan få identitetskriser.
När en individ känner sig säker på sig själv och är stark i sin identitet har han/hon mycket
lättare för att integrera sig med andra och kan lättare acklimatisera sig vid förändringar.
Medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet ger en trygg identitet
som är viktig att utveckla tillsammans med förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor
och värderingar.
I de kommunala skolorna kan dessa barn lättare ”falla igenom” systemet och inte klara sig i
konkurrensen med andra barn. På Al-Maarif tvåspråksskola har de flesta barnen liknande
svårigheter och det är lättare att styra undervisningen så att den särskilt gynnar deras
utmärkande behov och speciella förutsättningar.
När barnen börjar skolan kan det bli deras första djupare kontakt med det svenska samhället
och det viktiga svenska språket. Med språket uttrycker vi känslor och upplevelser vilket gör
7
det särskilt viktigt för individens utveckling. Det är därför av stor vikt att barnen från början
får tillfälle att undervisas i sitt eget hemspråk. Barn som får en bra modersmålsundervisning
får också en bättre grund att lära sig det svenska språket.
Elever med stora språksvårigheter kan inte tillgodogöra sig undervisningen på ett fullgott sätt.
Så många som 50 % av gymnasieungdomarna avbryter sina studier i förtid p g a detta. I
förlängningen innebär det att de inte har samma chans till utbildning som svenska ungdomar,
detta ser vi som ett stort problem. Språksvårigheterna kan bli orsak till psykiska problem och
leder ofta till att dessa barn isolerar sig med sin egen grupp.
Vi vill att föräldrarna ska engagera sig i deras barns utbildning och hjälpa sina barn genom
svårigheterna. Detta kräver givetvis att föräldrarna också förbättrar sina egna
svenskkunskaper och får bättre kunskap om det svenska samhället. Därför är det essentiellt att
skolor har pedagoger som har samma kulturella bakgrund som föräldrarna. Ett gott samarbete
mellan föräldrar och skola är oerhört viktigt och ska prioriteras.
5. Vision
En skola ska stödja ett barns utveckling genom att ge utrymme för inflytande, nyfikenhet,
kreativitet, ansvar och social förmåga. Al-Maarif tvåspråksskola arbetar efter en pedagogik
som ser till att alla barn blir sedda och får utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. Vår
avsikt är att ge barnen en undervisning som ger dem möjligheter att behålla och vårda sin
arabiska identitet och samtidigt bli delaktiga i det svenska samhället. Den dubbla kulturella
bakgrunden som våra elever har är av stort värde och ger rika möjligheter för barnen att bli
världsmedborgare. Kulturell mångfald, i stimulerande pedagogisk miljö, utvecklar barnens
självkänsla och tvåspråkig identitet. Vår strävan är elever som upplever trygghet, nyfikenhet
och glädje och att de som vuxna utvecklas till toleranta, kunskapssökande, aktiva och sociala
samhällsmedborgare.
6. PRIORITERADE MÅL I VÅR VERKSAMHET
1. Språklig kompetens
Språkanvändningen är motorn i språkutvecklingen. Al-Maarif tvåspråksskola lägger stor vikt
vid att utveckla elevernas språkliga kompetens och förmåga att uttrycka sig i tal och skrift på
ett så tydligt sätt som möjligt. Genom bl.a. litteraturläsning och andra praktiska
språkverksamheter arbetar vi för att bygga upp den kommunikativa förmågan hos eleverna.
För att uppmana våra elever att använda svenskan även utanför skolan har vi infört en
veckovis läxa som vi kallar ”Digital läxa”. I ”Digital läxa” diskuterar och svarar eleverna på
ett antal frågor efter att de tittat på något tv- eller dataprogram som Bolibompa eller svt-play.
8
2. Socialkompetens
Social kompetens är något som vi är måna om att lära barnen. Al-Maarif tvåspråksskola
förfogar över ett pedagogiskt klimat som möjliggör att socialträning dagligen tas upp i alla
klasser på ett eller annat sätt. Att utveckla ett positivt förhållningssätt till varandra anser vi
vara av stor vikt, oavsett vad gäller samarbetet elever emellan eller lärare-elever.
3. Prioriterade mål för den aktuella tidsperioden
Förutom nationella målen och skolans lokala mål har vi följande mål:
 Utveckla alla elevers vardagliga språk i tal såväl som i skrift. Digital undervisning är en
utförbar lösning för att eleverna skall praktisera och behärska det svenska språket bättre.
Den kommer därför att vara en naturlig del av undervisningen i verksamheten. Fler
projektorer, bärbara datorer och program är inköpta.
 Erbjuda läxhjälp efter skoldagen till alla elever som inte har möjlighet att få hjälp hemma.
Läxhjälp erbjuds en till två gånger varje vecka.
 Ämnesundervisningen i det arabiska språket skall fortsätta anpassas till de svenska
läroplanerna och anpassas så att de bättre lämpar sig för elevernas närmiljö
 Öka elevernas inflytande i alla aktiviteter på skolan. Bättre elevinflytande i
undervisningsplanering så att eleverna blir mer målmedvetna.
 Vidta bättre åtgärder och rutiner för att ge eleverna förutsättningar att nå målen i alla
ämnen. Åtgärdsprogram kommer att upprättas i alla ämnen där ett behov av särskilt stöd
konstaterats.
 Förbättra likabehandlingsplanen genom att göra kartläggning utifrån skolans specifika
förutsättningar och utifrån resultatet sätta upp mål för verksamheten. Utvärderingen av
dessa mål ska redovisas i kvalitetsredovisningen.
 Etik- och värdegrundundervisning bedrivs på båda språken.
7. Värdegrunden
MÅL: Människolivets okränkbarhet
Alla ska



Känna sig trygga
Känna sig delaktiga och känna att sitt arbete meningsfyllt
Lyssna på varandra och bry sig om varandra
9






Respektera och acceptera varandras olika ställningstagande och därigenom ta avstånd
från sådant som innebär förtryck och kränkningar
Stödja den som misslyckas eller ”gör bort sig”
Stärka självförtroendet, utveckla barnens tilltro till sin egen förmåga
Vara positiva förebilder
Synliggöra varandra – ge förstärkning
Ge uppmärksamhet åt både flickor och pojkar, visa att vi alla har lika värde och samma
rättigheter
Metoder och aktiviteter








Klassföreståndarna går igenom och förankrar likabehandlingsplanen (bilaga),
ordningsregler (bilaga), trivselregler (bilaga) med sina elever. Föräldrarna informeras
om dessa regler på årets första föräldramöte.
SET – Social och emotionell träning finns i alla klasser.
All personal skall uppmuntra och möjliggöra diskussioner om gällande värderingar och
normer.
På de regelbundna klassråden skall umgänges- och trivselfrågor tas upp vid behov.
Likabehandlingsplanen (bilaga) skall följas.
Organisationer och föreningsliv kan användas i undervisningen för att skapa diskussion
om normer och värden. T.ex. Integrationsteamet.
Jämställdhetsfrågor diskuteras utifrån ett historiskt, kulturellt och skola – hem –
arbetsliv.
All personal skall arbeta för att flickor och pojkar får det utrymme i skolan de behöver,
så att ingen grupp/individ tar utrymme och uppmärksamhet på bekostnad av andra.
10. Kunskaper
Vi eftersträvar










Att bibehålla och utveckla elevernas nyfikenhet och lust att lära
Att undervisningen organiseras så att varje elev möts på den nivå han/hon befinner sig.
Att alla elever uppnår målen i kursplanerna.
Att arbeta med Portfolio-modellen för att eleverna ska kunna dokumentera och uppleva
framgång i sina studier.
Att alla elever får skriftliga omdömen av god kvalitet.
Att ge eleverna god grund för fortsatt självständigt kunskapssökande och därmed
förbereda för det livslånga lärandet.
Att genom ett historiskt perspektiv ge eleven förståelse och kunskap om dagens
händelser och samhälle.
Att lära eleverna att själva inhämta information samt utifrån ett etiskt perspektiv också
tolka, värdera och bearbeta information.
Att eleverna i ett miljöperspektiv får grundläggande kunskaper om de avgörande
miljöfrågorna – kretsloppstänkandet.
Att eleverna i ett internationellt perspektiv får förståelse för och kunskap om andra
länders kulturer.
10

Alla elever ska tillförsäkras lärare med behörighet och pedagogisk kompetens.
Metoder och aktiviteter










Stödinsatser i alla kärnämnen, framförallt i svenska.
Drama engagerar många elever till ett mer lustbetingat lärande.
Träning i hur man tar ansvar för sin kunskapsinlärning.
Extra stödundervisning i mindre grupper eller enskilt.
Ständigt uppmuntra och motivera eleverna att prata, läsa och skriva på svenska.
Individuella utvecklingsplaner för varje elev (bilaga).
Arbeta förebyggande så att eleverna får bästa möjliga grund både språkligt och
kunskapsmässigt.
Samköra vissa ämnen både på arabiska och svenska lektioner, t ex kan vissa
matematiska begrepp tydliggöras genom att de behandlas på båda språken.
Kontakt med föräldrar och lära dem hur de bättre kan stödja sina barn i skolarbetet
hemma.
Läxhjälp.
11. Elevinflytande och elevansvar
Vi eftersträvar att





Eleverna ska ha ett reellt inflytande på sin skolmiljö och vara aktivt medverkande vid
beslutsprocesser.
Eleverna ska få möjlighet att påverka utformning och planering av sina studier.
Eleverna ska stimuleras till stark tilltro till den egna förmågan att själv och gemensamt
ta initiativ, ta ansvar och påverka sina villkor.
Att ge eleverna kunskap om demokratiska principer och hur de kan vidareutveckla sin
förmåga att arbeta under demokratiska former.
Att främja elevernas förmåga och vilja till ansvar och inflytande över den sociala,
kulturella och fysiska skolmiljön.
Arbetssätt





i den individanpassade undervisningens form får eleverna pröva olika arbetssätt och
arbetsformer. Läraren handleder eleven genom att påvisa olika arbetssätt och
underlättar elevernas planering och utvärdering.
Inför olika valsituationer informeras eleven beträffande vikten av att ta vara på all
undervisningstid så att det gynnar elevens lärande och att undervisningsmålen nås.
Lärare och elever diskuterar, planerar och utvärderar undervisningen tillsammans.
Elevråd skall finnas med representanter för alla årskurserna. Elevrådet träffas 1-2
gånger per termin.
I regelbundna klassråd och elevråd förbereds eleverna för delaktighet och medansvar
bl a genom att lära sig mötesteknik. Klassråd bör förekomma en gång varje månad.
11

Elever som utför skadegörelse skall krävas ersättning via vårdnadshavarna.
12. Föräldrasamverkan
MÅL
Föräldrarnas inflytande ska vara reellt.
Samverkan mellan skola – föräldrar ska vara aktiva i hela verksamheten.
Metoder och aktiviteter








Personalen har utvecklingssamtal med alla föräldrar minst en gång per termin. Vid
utvecklingssamtalen diskuteras och följs barnens behov och utveckling upp. (Vid
behov har vi alltid en tolk med på utvecklingssamtalen).
Om särskilda behov finns sker uppföljning kontinuerligt.
Föräldrarna informeras kontinuerligt om barnens dagssituation och verksamhetens
planering genom veckobrev både på svenska och arabiska.
Vi har kontaktböcker för daglig kontakt.
Det finns ett föräldraråd på skolan som träffas minst två gånger per termin.
Föräldramöten och andra aktiviteter förekommer regelbundet varje termin.
Föräldrarna uppmuntras att aktivt delta i undervisningen.
Vi har en erfaren rådgivare som har stora erfarenheter i båda kulturerna och som
fungerar som bro mellan skolan och hemmet
13. Förebyggande verksamhet
MÅL


Varje barn ska känna sig tryggt i skolan.
Vi arbetar förebyggande mot alla form av kränkande behandling.
Arbetssätt



Likabehandlingsteamet på skolan består av en grupp vuxna.
Kamratstödjarteamet består av en grupp vuxna och två kamratstödjare från varje klass.
Skolledningen samarbetar aktivt med dessa arbetslag
I övrigt se vår likabehandlingsplanen (bilaga).
14. Integration i det svenska samhället
MÅL


Ge barnen de rätta förutsättningarna för att möta det svenska samhället
Integrera eleverna i det svenska samhället som svensk-arab
12


Stärka elevernas identitet och självkänsla i båda kulturerna
Eleven ska se sin dubbelkulturella kompetens som en personlig rikedom och tillgång i
samhället
Arbetssätt










Olika teman och projekt i samarbete med Integrationsteamet
Motarbeta fördomar
Eleverna ges undervisning i både svensk och arabisk kultur, seder och historia, vilket
skapar en god grund för dubbel kulturell kompetens
Knyta kontakter med kommunala skolor
Uppmuntra till gemensam lek med andra barn på skolgården
Utflykter till kulturella evenemang och studiebesök
Varje år delta i Maria Olympiaden med andra skolor i Maria Park
Ett arbetslag, integrationsgrupp, som anordnar kontakter med andra skolor och övriga
myndigheter
Vi håller på att göra egna läromedel på arabiska som handlar om Sverige och det
svenska samhället
Digital läxa
15. Tvåspråkighet
MÅL


Vi strävar efter att alla elever ska uppnå aktiv tvåspråkighet
Elever ska kunna svenska och arabiska i tal och skrift på samma nivå som infödda
talare
Metoder och aktiviteter












Extra stödundervisning i svenska och arabiska vid behov
Anpassade läromedel efter språklig förmåga och efter elevernas närmiljö
Personal får undervisning om det arabiska språket
Personal har tillgång till gratis arabiskundervisning
Samarbete mellan arabisk och svensk personal
Undervisa samma moment i arabiska och svenska parallellt
Ständigt uppmuntra och motivera eleverna att tala svenska i skolan
Bereda naturliga kontakter med svenska samhället
Drama föreställningar & sånger sker med tonvikt på båda språken
Förenkla läromedel till elevernas nivå
Vikt på ordkunskap i alla ämnen
Ömsesidig integration av de båda språken i undervisning
16. Barngruppernas sammansättning
MÅL
13
Barngrupperna i skolan ska vara så jämnt fördelade efter ålder och jämn fördelning pojkar –
flickor eftersträvas.
17. Övergång och samverkan
Vi eftersträvar



övergången från förskola – skola ska bli så smidig som möjligt.
samverkan mellan olika årskurser och stadier.
en helhetssyn på våra elevers lärande och utveckling.
18. De fyra perspektiven
ETISKA PERSPEKTIVET
(se skrivningen om värdegrunden)
INTERNATIONELLA PERSPEKTIVET
Vi eftersträvar






Att ge eleverna insikt om Sveriges ställning i värden i ett globalt perspektiv.
Att eleverna ska kunna göra jämförelser i ett vidare internationellt perspektiv utifrån
kunskaper om sitt eget samhälle.
Att skapa tolerans och förståelse för såväl det egna kulturarvet som andra kulturer.
Att visa på vårt beroende av varandra i ett globalt perspektiv.
Ett positivt tänkande inför framtiden.
Kunskap om andra människors livsvillkor.
Metoder och aktiviteter


Se arbetslagens respektive planering
Genom samverkan, gärna i projektform, med skolor i andra länder bereda personal och
elever möjlighet till kontakter, t ex genom IT.
MILJÖPERSPEKTIVET
Vi eftersträvar



Att göra elever och personal medvetna om att vi är en del av kretsloppet och det har
betydelse vad den enskilde gör.
Att elever och personal ska förstå konsekvenserna av sitt miljöhandlande.
Att skapa framtidstro.
14

Att alla elever och all personal känner sig och är delaktiga i miljöarbetet.
Metoder och aktiviteter
Vi arbetar med olika temaområden i vårt miljöarbete med miljöverkstaden.
 Åk 2 tema: Lust att Odla
 Åk 3 tema: Sophantering
 Åk 4 tema: Framtidens skog
 Åk 5 tema: Vårt vatten
 Åk 6 tema: Kommunikation & Res klokt
 Åk 7 tema: vatten
Att inom ramen för NO-ämnena särskilt undervisa om och med eleverna diskutera orsaker
till miljöförstöring och vad vi alla kan göra åt det.
HISTORISKA PERSPEKTIVET
Vi eftersträvar
att få kunskap om och bakgrund till dagens samhälle och aktuella händelser
Metoder och aktiviteter


Att i alla ämnen spegla nuvarande utveckling i ljuset av ämnets historia.
Att inom ramen för SO-ämnena särskilt undervisa om och med eleverna diskutera
orsaker till främlingsfientlighet, rasism, nazism och förtyck.
19. Integrering av ämnesövergripande kunskapsområden i
olika ämnen
Vi eftersträvar




Att eleverna får en helhetssyn när det gäller viktiga kunskapsområden som tillhör
olika ämnen.
Att arbeta i temaform.
Att undervisningen i svenska sker parallellt med arabiskan
Att integrera arabiskan i andra ämnen som SO, NO och matematik
20. Bedömning och utvecklingssamtal
Vi eftersträvar

Att göra en allsidig och korrekt bedömning av elevernas skolsituation och
kunskapsutveckling.
15

Att informationsflödet mellan lärare-elev-förälder skall präglas av öppenhet,
ömsesidig information och ömsesidiga åtaganden.
 Att lärarens information om undervisningsmål skall vara klar och tydlig för elever och
föräldrar.
 Att alla elever har en individuell utvecklingsplan
 Att alla elever skall få skriftliga omdömen i all ämnen
 Att det finns åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd
21. Frilufts- och friskvårdsaktivitet
Vi eftersträvar





Naturupplevelser
Samarbete över åldergränserna
Ämnesintegrering i aktiviteterna
Att elev-elev, elev-personal möts i miljöer utanför skolan
Att eleverna får insikt om vad som behövs för ett rikt och sunt liv
Metoder och aktiviteter















Skoljoggen
Städdag på skolgården
Utflykter till skog och natur
Strandstädning åk 4-7
Friluftsdagar lämpade efter årstider (ex. ridning)
Simundervisning
Lägerskola varje år
Fotbollsturnering (möta andra skolor)
Maria Olympiad
Orientering
Skridskoåkning
Friidrottsdag
Studiebesök på bondgård
Näringslära med skolsköterskan
Lektioner med vikt på kost och motion
22. Uppföljning och utvärdering
Vi eftersträvar
Att vår verksamhet, och därmed också den lokala arbetsplanen, kontinuerligt följs upp och
utvärderas såväl spontant som under mer ordnade och i förväg planerade former.
16
Arbetssätt




Arbetslagen tar avstamp i valda delar av den lokala arbetsplanen i samband med
skolstart.
Utvärderingar sker under utvärderings dag i juni.
Utvärderingen planeras av skolledningen utifrån en utvärderingsmall.
Kvalitetsredovisning lämnas årligen till Skolverket.
17