docCancervård
download 
Report Transcription
Cancervård
Regional medicinsk riktlinje Cancervårdprocessen Hela patienten – hela vägen Fastställd av hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D § 9-2015) giltig till juni 2017 Utarbetad av patientprocessgruppen ”Cancervårdprocessen”, Regionalt Cancercentrum väst Målet med detta dokument är att samla aspekter på cancervård som är vanligt förekommande för flera olika diagnoser. Det gäller vård av vuxna patienter. Inom RCC belyses patientens väg under primärdiagnostik respektive i palliativ vård i särskilda processer. Dessa ingår inte i detta dokument. Den regionala riktlinjen har utarbetats av den regionala processgruppen på Regionalt cancercentrum väst och avser Västra Götalandsregionen och Halland. __________________________________________________________________________ Nytt sedan föregående revidering Tydligare och utvidgade krav på fast vårdkontakt Uttalat krav på upprättande av skriftlig vårdplan, “Min vårdplan”. Kriterier som tydliggör vilka patienter som ska ha kuratorskontakt. Åtgärder för hälsofrämjande cancervård. Riktlinjer för upprättande av cancerrehabiliteringsplan. Handläggning av neutropen feber. Uppdaterade riktlinjer för att optimera möjligheten att få barn för cancerpatienter i fertil ålder. Delaktighet, information, Min vårdplan Bakgrundsmaterial, klicka här Målsättningen med dialog och information är att patienten så långt det är möjligt ska kunna medverka i de ställningstaganden som sammanfattas i vårdplanen. Information om diagnos, prognos och andra viktiga förhållanden ska inte ges via telefon. Informationen måste därför planeras och förberedas. Den information som ges ska alltid vara sanningsenlig. Patienten ska alltid beredas möjlighet till informationssamtal i enrum. Om patienten ger samtycker ska närstående, i den mån det är möjligt erbjudas informationssamtal tillsammans med patienten. Personal som arbetar i cancervård bör genomgå utbildning i detta ämne. I vårdteamen bör en gemensam policy utarbetas så att patienter och närstående känner trygghet beträffande information. I enlighet med nationella cancerstrategin ska för varje cancerpatient en individuell vårdplan benämnd ”Min vårdplan” upprättas i samråd mellan patient och vårdteam och lämnas i skriftlig form till patienten. Verksamhetschefen för cancervårdande enheter ska: − − − i enlighet med de regionala patientprocesserna fastställa lokala rutiner för hur Min vårdplan ska upprättas, dokumenteras, uppdateras och lämnas till patienten fastställa rutiner för vilken generell skriftlig information som ska lämnas till patienten samt vem som ansvarar för detta. utarbeta dessa rutiner i samråd med patientförening eller andra patientföreträdare. Brytpunkt, brytpunktssamtal Bakgrundsmaterial, klicka här Genom att definiera viktiga brytpunkter skapas möjligheter till brytpunktssamtal. Vid dessa säkerställs att patienten/de närstående får adekvat information och att vården planeras utifrån de nya förutsättningarna. Dokumentation och vidarebefordran av information till alla involverade vårdgivare är av största betydelse. Ansvaret för detta ligger på behandlande läkare. Se även RMR Palliativ vård. HLR Bakgrundsmaterial, klicka här Beträffande rutiner för HLR ska patienter med cancer omfattas av samma rutiner som andra patienter på sjukhuset. Ett dokumenterat ej-HLR-beslut gäller endast för ett vårdtillfälle inom ett verksamhetsområde samt oavsett var patienten befinner sig under vårdtillfället. Tillgänglighet och kontinuitet Bakgrundsmaterial, klicka här Patienten ska alltid veta till vem eller vart han/hon kan vända sig vid behov av hjälp och stöd när det gäller cancersjukdomen. Denna information ska ges muntligt och skriftligt. Patienten ska från diagnos och därefter kontinuerligt ha muntlig och skriftlig information om vem som är kontaktsjuksköterska, samt hur läkare och kurator kan nås. Under de skeden i sjukdomsförloppet när tillståndet kan betecknas som ”livshotande” ska verksamhetschefen utse en läkare att vara fast vårdkontakt (SOSFS 2011:7). Detta innebär att patienten i dessa situationer har såväl namngiven kontaktsjuksköterska som namngiven läkare. __________________________________________________________________________________ Regionala medicinska riktlinjer utarbetas på uppdrag. Riktlinjer fastställs efter avstämning med regionens berörda förvaltningar, regionala sektorsråd, rådsfunktioner, terapigrupper och Program- och prioriteringsrådet. 1(7) Regional medicinsk riktlinje: Cancervårdprocessen ”Hela patienten hela vägen” ____________________________________________________________________________________ När patienten inte längre har aktiv sjukdom och all uppföljning är avslutad, ska patienten informeras om detta. Vid detta tillfälle ska (med patientens medgivande) information om canceruppföljningens avslutning sändas till patientens läkare i primärvården. Kontaktsjuksköterska Bakgrundsmaterial, klicka här Varje patient med cancer ska ha muntlig och skriftlig information om vem som är kontaktsjuksköterska (kssk), hur kssk kan nås samt vad erbjudandet om kontakt innebär. Mer information om kssk I VGR och Halland ska begreppet omfattas av kriterierna: − Varje patient med cancer ska från diagnos till avslutad uppföljning ha möjlighet att nå en namngiven sjuksköterska för information, råd samt hjälp att nå kontakt med andra vårdgivare inom cancervården. Denna funktion har beteckningen kontaktsjuksköterska (kssk). − Kssk får sitt uppdrag av verksamhetschefen. − Kssk ska ha ett skriftligt uppdrag som i enlighet med Nationella Cancerstrategin reglerar innehåll och avgränsningar. − Patient/närstående ska informeras av kssk om tillgänglighet och kontaktens innehåll. Informationen ska vara muntlig och skriftlig. − Patient/närstående ska kunna nå kssk via telefon vid minst 2 angivna telefontider per vecka. Patienten/den närstående ska alltid ha information om vart han/hon ska vända sig på andra tider än telefontid, i akuta situationer, och utanför kontorstid. − Kssk bör vara en person, men i undantagsfall (deltider mm) kan högst två kssk dela ansvaret. − Varje kssk bör ha en uppdaterad lista över vilka patienter uppdraget omfattar. − När kssk lämnar över ansvaret till kollega på annan klinik/enhet, ska patient/närstående informeras muntligt och skriftligt. Det aktiva överlämnandet träder i kraft först när mottagande kssk bekräftat övertagande. Under behandlingsperioder på annan klinik/enhet kan två (eller flera) kssk fungera parallellt. I dessa situationer måste respektive kssk samråda, så att det råder full tydlighet för patient/närstående. Öppen Retur Bakgrundsmaterial, klicka här Svårt sjuka patienter med cancer (risk för neutropeni, palliativ vård mm) ska endast i undantagsfall hänvisas att söka vård på akutmottagning. I de fall läkaren bedömer att patienten vid försämring i hemmet ska kunna skrivas in direkt på vårdavdelning utan att först söka på akutmottagningen, bör en skriftlig överenskommelse om detta göras. I VGR och Halland används vanligen beteckningen ”Öppen Retur”. Rutinerna fastställs av verksamhetschefen. Samspelet mellan vårdgivare Bakgrundsmaterial, klicka här När en vårdenhet avslutat diagnostik och behandling och bedömer att patientens fortsatta uppföljning kan ske på annan enhet ska patienten remitteras. När det gäller palliativ vård bör remissförfarandet kompletteras med direktsamråd mellan berörda läkare. Ansvaret ligger kvar hos remitterande enhet tills mottagande enhet bekräftat att ansvaret tagits över. Patient/närstående ska i samband med detta informeras om fortsatt uppföljning, helst skriftligt. Vårdgaranti Bakgrundsmaterial, klicka här Vid nyupptäckt cancer eller välgrundad misstanke om cancersjukdom gäller besöksgaranti till specialistläkare inom två veckor (för Halland 1 månad). Ny medicinsk bedömning Bakgrundsmaterial, klicka här Enligt Patientlagen 8 kap. 1 § ska cancerpatienter erbjudas möjlighet till ny medicinsk bedömning. Patienter som efterfrågar ny medicinsk bedömning ska så långt det är möjligt få hjälp att etablera de kontakter som erfordras. Patientundervisning, källkritik och nätet Bakgrundsmaterial, klicka här Många patienter med cancer och deras närstående använder internet för att få information om sjukdom och behandling. Tidigt i diagnos- och behandlingsskede bör patienten informeras om att internet innehåller mycket information som inte är korrekt. Det är adekvat att rekommendera 1177 som har vederhäftig och uppdaterad information. _____________________________________________________________________________________ Regionala medicinska riktlinjer utarbetas på uppdrag. Riktlinjer fastställs efter avstämning med regionens berörda förvaltningar, regionala sektorsråd, rådsfunktioner, terapigrupper och Program- och prioriteringsrådet. 2(7) Regional medicinsk riktlinje: Cancervårdprocessen ”Hela patienten hela vägen” ____________________________________________________________________________________ Symtomkontroll Anemi, erytropoetinbehandling Bakgrundsmaterial, klicka här EPO, doserat enligt rekommendationer i FASS för respektive preparat, kan prövas som alternativ till blodtransfusioner vid symptomgivande anemi hos patienter med malign sjukdom under kemoterapi. (++) Förebyggande behandling med EPO vid cytostatikabehandling av patienter som ännu inte utvecklat symtomgivande anemi är inte indicerad. Dyspné Bakgrundsmaterial, klicka här Det är angeläget att behandla dyspné skyndsamt, eftersom det är ett starkt ångestskapande symtom. Om kausal behandling mot dyspné inte är möjlig, eller ger otillräcklig effekt på symtomet andnöd, kan morfin användas i symtomlindrande syfte (++). Injektion sc eller iv är oftast att föredra framför tablettbehandling. Inhalation av morfin rekommenderas inte (+). Bensodiazepiner kan reducera patientens ångest, men har inte specifik effekt på dyspné. Syrgas är inte effektivare mot dyspné än placebo (+). I de fall dyspné förekommer samtidigt med fatigue och försämrat allmäntillstånd kan kortisonbehandling förbättra patientens livskvalitet. Fatigue/trötthet Bakgrundsmaterial, klicka här Cancerrelaterad trötthet är ett subjektivt upplevt symtom, som är multidimensionellt och multifaktoriellt. Såväl fysiska, psykiska, sociala och existentiella faktorer påverkar uppkomst, grad, omfattning och upplevelse av symtomet. Trötthet anses som det mest frekvent rapporterade symtomet i samband med cancersjukdom. Det finns åtgärder för att minska trötthet som baseras på en undersökning om graden av upplevd trötthet, eventuellt utlösande faktorer samt vilken påverkan tröttheten har på patientens dagliga liv. Fysisk aktivitet är den intervention som har visat sig ha den bästa effekten för att minska graden av trötthet (+). Den ska ske med regelbundenhet och om möjligt utökas successivt samt ske utifrån individens förmåga. Förstoppning Bakgrundsmaterial, klicka här Opioidbehandling och behandling med 5-HT3-receptorantagonister ger ofta upphov till förstoppning (++). Patienten ska informeras om detta samt rekommenderas förebyggande behandling. Ökad fysisk aktivitet och laxeringsmedel har sannolikt effekt och kan rekommenderas (+). Ökat intag av vätska har inte effekt. Beträffande kostintervention är det vetenskapliga underlaget svagt. Troligen är det adekvat att rekommendera ökat intag av kostfibrer. Håravfall Bakgrundsmaterial, klicka här Håravfall kan vara en biverkan av onkologisk behandling. Patienten har möjlighet att erhålla hjälpmedel som peruk, toupé, ögonfransar eller ögonbryn för att inte bli lidande under period med håravfall. Behandling med ”ismössa” kan till viss del skydda mot håravfall orsakat av kemoterapi (+). Illamående vid kemoterapi Bakgrundsmaterial, klicka här Varje enhet som ger cytostatika ska ha lokala riktlinjer som fastställer rutiner mot cytostatikarelaterad emesis för de regimer som förekommer på enheten. För att kunna anpassa antiemetikabehandlingen på individnivå ska en riskbedömning utföras. Dyspepsi och ulcus Bakgrundsmaterial, klicka här Generell ulcusprofylax vid cancersjukdom rekommenderas inte. Profylax vid kortisonbehandling är normalt inte nödvändig. Patienter med samtidig behandling med COX-hämmare bör dock behandlas profylaktiskt med omeprazol. Muntorrhet, svampinfektion i munnen Bakgrundsmaterial, klicka här Vid svampinfektion i munhålan ska (om kontraindikationer inte föreligger) behandling med flukonazol 50 mgx1 i 5–7 dagar erbjudas. Tandvård Bakgrundsmaterial, klicka här De mottagningar och vårdavdelningar som regelbundet möter cancerpatienter med mun- och tandproblem bör ha organiserat samarbete med sjukhustandvården så att patienten smidigt och snabbt kan etablera kontakt vid behov. I de fall påverkan på tandstatus kan förväntas ska patienten informeras om detta, samt om vikten av munsköljning med fluor. Psykiska reaktioner och symtom Bakgrundsmaterial, klicka här För varje enskild patient får cancerdiagnosen en specifik psykologisk betydelse. Detta innebär i sin tur att alla patienter/närstående får en ökad belastning psykosocialt. Validerade skattningsinstrument såsom Distresstermometern, bör användas av det ordinarie cancervårdteamet för att tidigt identifiera behandlings- _____________________________________________________________________________________ Regionala medicinska riktlinjer utarbetas på uppdrag. Riktlinjer fastställs efter avstämning med regionens berörda förvaltningar, regionala sektorsråd, rådsfunktioner, terapigrupper och Program- och prioriteringsrådet. 3(7) Regional medicinsk riktlinje: Cancervårdprocessen ”Hela patienten hela vägen” ____________________________________________________________________________________ krävande psykiska problem. Patienter med akuta psykiatriska problem, manifesta psykotiska symtom och/eller uttalad suicidrisk ska alltid bedömas, utredas och behandlas samt vid behov remitteras till psykiatrin. Smärta Bakgrundsmaterial, klicka här Patienter med cancer ska i varje vårdkontakt som gäller cancersjukdomen, bedömas med avseende på smärta. Efter analys ska patienten erbjudas behandling i syfte att förebygga smärta. Val av behandling – ickefarmakologisk och farmakologisk – sker i samråd med hela vårdteamet med fortlöpande värdering av effekt och bieffekter. Vid förekomst av smärta ska VAS/NRS-värde (Visual Analogue Scale/Numeric Rating Scale) i vila och vid aktivitet dokumenteras i patientjournalen. Skattningshjälpmedlet BPI (Brief Pain Inventory, se bilaga) bör användas om VAS/NRS>4. Riktlinjer och rekommendationer Trombos Bakgrundsmaterial, klicka här Trombos/emboli ska behandlas enligt sjukhusets ordinarie pm. Dock ska Waran inte användas vid cancer. Primärprofylax vid förmaksflimmer ska dock efter individuell riskbedömning genomföras med Waran; samråd gärna med medicinkonsult i dessa fall. Trombosprofylax med lågmolekylärt heparin ska efter individuell bedömning ges i samband med operation eller immobilisering på sjukhus. Övriga nyare preparat för trombosbehandling respektive profylax ska tills vidare användas endast i utvalda fall med kontraindikation för lågmolekylärt heparin. Centrala intravenösa infarter Bakgrundsmaterial, klicka här Varje patient med central intravenös infart ska under hela behandlingstiden ha ett dokument med uppgifter om vilken läkare som har behandlingsansvar för infarten, hur den ska skötas, eventuella restriktioner vad beträffar användning, samt en plan för när infarten ska avvecklas. Varje enhet som behandlar cancerpatienter med iv infarter ska ha rutiner/PM för skötsel av infarten. Vårdhandboken innehåller råd i dessa frågor och kan rekommenderas. Vilande venport ska inte rutinspolas. Nutrition Bakgrundsmaterial, klicka här Viktförlust över 10 procent för vuxna eller över 5 procent för äldre (över 65 år) under de senaste 6 månaderna ska alltid påkalla uppmärksamhet vad beträffar näringstillståndet. Vid nutritionsproblem är tidig prevention betydelsefull. Symtom på näringsbrist ska utredas, behandlas, följas upp samt dokumenteras. Kontakt med dietist är ofta påkallad. Fertilitetsbevarande åtgärder Bakgrundsmaterial, klicka här I samband med operation, strålbehandling eller cytostatikabehandling med farmaka som kan påverka fertiliteten ska spermienedfrysning erbjudas före behandlingsstart till manliga patienter i fertil ålder (< 55 år). Kvinnliga patienter i fertil ålder (< 40 år) i samma kliniska situation ska erbjudas rådgivning hos reproduktionsmedicinsk specialist för ställningstagande till vilka fertilitetsbevarande åtgärder som är möjliga. Kryoförvaring av oocyter, embryon eller ovarialvävnad eller behandling som skyddar äggstockarna kan vara aktuell och ska erbjudas. Vaccination Bakgrundsmaterial, klicka här Socialstyrelsen och Läkemedelsverket rekommenderar att patienter som har gravt nedsatt immunförsvar ska erhålla den årliga vaccinationen mot säsongsinfluensa även om värdet av vaccinationen ej är lika säkerställd som för andra riskgrupper. Även pneumokockvaccination kan vara indicerat hos patienter som erhåller immunosuppressiv behandling (+++). Det är inte förenat med ökad risk att vaccinera en patient med nedsatt immunförsvar med avdödat vaccin. Helst bör vaccin ges i god tid innan immunosuppressiv behandling sätts in men den optimala tidpunkten för att ge vaccin under pågående immunosuppressiv behandling är dåligt studerad men bör ges då immunförsvaret är som bäst (++). Behandling utanför vetenskap och beprövad erfarenhet Bakgrundsmaterial, klicka här Vårdpersonal får inte rekommendera behandlingsmetoder som saknar stöd i vetenskap och beprövad erfarenhet (HSL). När patienten väljer att pröva sådana behandlingar ska detta respekteras så länge patienten/de närstående tar hand om behandlingen. I de fall patienten önskar information om behandlingen ska denna vara förankrad vetenskapligt. I många fall saknas evidens och då ska patienten informeras om det. Många patienter efterfrågar information endast om biverkningar. I dessa fall ska information om avsaknad av effekt inte ges. Mistelpreparat för injektion kan förskrivas om patienten begär det. Medlen har troligen inte effekt utöver placebo (+). Mistelbehandling utanför kontrollerade studier rekommenderas inte av Cochraneinstitutet. Familjär cancer, cancergenetisk utredning och genetisk vägledning Bakgrundsmaterial De vanligaste ärftliga syndromen aktuella för utredning finns vid kolorektal cancer, bröstcancer samt _____________________________________________________________________________________ Regionala medicinska riktlinjer utarbetas på uppdrag. Riktlinjer fastställs efter avstämning med regionens berörda förvaltningar, regionala sektorsråd, rådsfunktioner, terapigrupper och Program- och prioriteringsrådet. 4(7) Regional medicinsk riktlinje: Cancervårdprocessen ”Hela patienten hela vägen” ____________________________________________________________________________________ ovarialcancer. Om familjehistoria, cancerform eller insjuknandeålder medför att en ärftlig cancerform misstänks ska behandlande läkare informera patienten och vid behov remittera till Cancergenetiska mottagningen i Göteborg. Neutropen feber Bakgrundsmaterial, klicka här För patienter med cytostatikabehandling mot solida tumörer är det blodprov som definierar om patienten är infektionskänslig eller ej, halten av neutrofila granulocyter i blodet. Om patienten har symtom i form av feber eller andra uppenbara infektionssymtom i kombination med lågt värde på neutrofila granulocyter ska antibiotikabehandling inledas omedelbart (++++). Det verksamhetsområde som ansvarar för cancerbehandlingen ska säkerställa att patienten vid infektionstecken får adekvat vård snabbt, och utan att besöka akutmottagning. ”Skelettskyddande” behandling Bakgrundsmaterial, klicka här Patienter med skelettmetastaser ska informeras om egenvård (fysisk aktivitet, tobaksstopp med mera) och erbjudas medicinsk behandling med syfte att minska risken för skelettrelaterad morbiditet. Zoledronsyra + calcium/D-vitamin utgör förstahandsval vid läkemedelsbehandling (++). För patienter med skelettmetastaser av solid tumör utgör denosumab + calcium/D-vitamin ett vetenskapligt underbyggt alternativ (+) i de fall patienten har bestående njursvikt, biverkningar av bisfosfonatbehandling, kliniska tecken till terapisvikt på bisfosfonat eller där den subkutana administrationen utgör en betydande fördel för patienten. Beträffande övriga fall av maligna förändringar i skelett hänvisas till tumörspecifika vårdprogram. Hälsofrämjande cancervård Rökning och rökavvänjning Bakgrundsmaterial, klicka här Rökning är associerat med ökade medicinska risker, även för cancerpatienter (++). Personer som röker får mer bieffekter än ickerökare av såväl kemoterapi som strålbehandling. Sammantaget innebär rökning en försämrad prognos för alla cancerpatienter. Mot denna bakgrund ska alla cancerpatienter tillfrågas om tobaksbruk och informeras om dess risker. Alla cancervårdande enheter bör ha rutiner för stöd till tobaksavvänjning (Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011). Alkohol och cancer Bakgrundsmaterial, klicka här Högkonsumenter av alkohol löper ökad risk för postoperativa komplikationer. Alkohol kan också i vissa fall påverka cancerbehandling. Mot denna bakgrund ska cancervårdande enheter ha kompetens att ge adekvat information om alkohol/cancer. Detta ska innefatta rutiner att lämna informationsmaterial, erbjuda rådgivande samtal vid riskbruk samt att vid behov hänvisa till vårdenheter som erbjuder stöd vid alkoholberoende. Fysisk aktivitet och cancer Bakgrundsmaterial, klicka här Fysisk aktivitet förbättrar livskvaliteten hos cancerpatienter och reducerar behandlingsbiverkningar (+). Råd om fysisk aktivitet bör anpassas till den enskilda individens behov och ges efter samråd med behandlingsansvarig läkare och sjukgymnast/fysioterapeut. Cancerrehabilitering Bakgrundsmaterial, klicka här Nationellt vårdprogram för cancerrehabilitering 2014 gäller inom RCC-väst. De delar som fordrar regionala förtydliganden återfinns här: Rehabilitering inleds när diagnos cancer ställs och fortgår därefter kontinuerligt. Det primära rehabiliteringsansvaret ligger på behandlande klinik och kräver oftast ett multidisciplinärt omhändertagande. Det verksamhetsområde som utser ”fast vårdkontakt” ska utse en teammedlem som upprättar en cancerrehabiliteringsplan i samråd med patienten. I de fall patientens eller den närståendes behov inte kan tillgodoses inom den fasta vårdkontaktens vårdteam eller inom primärvården ska varje sjukhus/förvaltning kunna erbjuda specialiserad rehabilitering på sjukhus eller på annan enhet enligt fastställd överenskommelse. Varje avdelning eller mottagning som vårdar patienter med cancer ska ha kurator i teamet. Alla patienter ska få skriftlig information om hur kurator nås. Följande patienter ska aktivt erbjudas ett personligt besök hos kurator: − − − − Patienter som har eller bor tillsammans med barn under 18 år Patienter som inte är i förvärvsarbete och inte uppbär pension Patienter som efter brytpunktssamtal aktualiseras för palliativ vård Patienter som enligt cancervårdteamet behöver kuratorskontakt Med aktivt erbjudande menas att patienten rutinmässigt ska få tid till kurator. Om patienten tackar nej genom att utebli eller avbeställa ska detta respekteras. När patientens pågående onkologiska behandling (till exempel _____________________________________________________________________________________ Regionala medicinska riktlinjer utarbetas på uppdrag. Riktlinjer fastställs efter avstämning med regionens berörda förvaltningar, regionala sektorsråd, rådsfunktioner, terapigrupper och Program- och prioriteringsrådet. 5(7) Regional medicinsk riktlinje: Cancervårdprocessen ”Hela patienten hela vägen” ____________________________________________________________________________________ operations-, strål- eller cellgiftsbehandling) givits inneliggande eller polikliniskt på sjukhus är avslutad, bör cancerrehabiliteringen fortsätta i primärvården (Närsjukvård/Vårdval Rehab/vårdcentral mm) – även i de fall viss ytterligare uppföljning inom specialistsjukvården är planerad. Aktiv överlämning genom till exempel remiss, telefonsamråd eller vårdplanering ska göras av kontaktsjuksköterska, läkare eller respektive rehabiliteringsprofession till mottagande kollega i primärvården. De aspekter på cancerrehabilitering som är specifika för respektive diagnos återfinns i de tumörspecifika vårdprogrammen. Teamarbete, cancerrehabiliteringsplan Bakgrundsmaterial, klicka här Cancerrehabilitering förutsätter multiprofessionellt teamarbete (+). Verksamhetschefen inom det verksamhetsområde där den behandlingsansvariga läkaren arbetar, ansvarar för att teamarbetet har de förutsättningar som fordras: − − − − I cancerrehabiliteringsteam ska ingå läkare, kontaktsjuksköterska, kurator samt ytterligare professioner såsom arbetsterapeut, dietist, fysioterapeut/sjukgymnast, psykolog etc. i den omfattning som verksamhetschefen eller tumörspecifika vårdprogram anger. Teamet ska regelbundet träffas för att belysa de aktuella ärenden som påkallar hela teamets uppmärksamhet. De professioner som ingår i teamet ska vara tillgängliga för teamsamråd varje vecka hela året. Inom det behandlande cancervårdteamet bestäms vem som ska ansvara för att tillsammans med patienten upprätta en cancerrehabiliteringsplan. Denna plan ingår som en del av Min vårdplan. Cancer innebär alltid att patientens/de närståendes hela liv påverkas. Den utsedda teammedlemmen ska tillsammans med patienten kartlägga denna påverkan och planera för åtgärder och uppföljning. Kartläggningen bör genomföras snarast efter diagnos, och därefter fortlöpande. Användande av validerade kartläggningshjälpmedel, såsom ”Distresstermometer” rekommenderas. Sjukförsäkringen Bakgrundsmaterial, klicka här Patienten och Försäkringskassan samverkar om frågor som rör sjukskrivning mm. I de fall läkarintyg erfordras utfärdar den läkare som har huvudansvaret för patientens cancervård intyget, förutsatt att cancer utgör huvudorsak till sjukskrivningen. Fysioterapi Bakgrundsmaterial, klicka här Verksamhetschefen på cancerbehandlande enhet har ansvar för att tillsammans med sjukgymnasten/fysioterapeutens verksamhet (i de fall det är ett annat verksamhetsområde) utforma riktlinjer för hur samarbetet ska fungera och ange vilken kompetens hos sjukgymnasten/fysioterapeuten som erfordras. Sjukgymnast/fysioterapeut-konsultation flera dagar i veckan i både öppen och sluten cancervård under årets 52 veckor ska säkerställas. Sexualitet Bakgrundsmaterial, klicka här Det är viktigt att tidigt i sjukdomsförloppet samtala om sexualitet och därigenom minska risken för kommande bekymmer; vårdteamet ska utarbeta rutiner för detta. Barn som närstående Bakgrundsmaterial, klicka här Alla cancerpatienter som har eget minderårigt barn eller som sammanbor med minderårigt barn ska erbjudas adekvat rådgivning och stöd beträffande barnets situation (+). Samtal med kurator för att få råd om adekvata stödåtgärder för barnet ska erbjudas. Existentiella frågor, sjukhuskyrkan m.m. Bakgrundsmaterial, klicka här Cancer väcker existentiella frågor. Det är viktigt att det finns utrymme för dialog om dessa. Tidigt i vårdförloppet ska delar av denna dialog dokumenteras i journalen, så att det i ett senare skede är enkelt att se eventuella önskemål från patienten. Förutom vårdteamet finns möjlighet till kontakt med sjukhuskyrkan eller företrädare för andra samfund eller trosinriktningar, när patienten så önskar. Det är angeläget att erbjuda patienten stöd i deras existentiella funderingar oavsett om de har någon specifik trosinriktning eller inte. Länk till bakgrundsmaterialet: http://www.cancercentrum.se/vast/vara-uppdrag/vardprocesser/cancervardprocessen/bakgrundsmaterial/ _____________________________________________________________________________________ Regionala medicinska riktlinjer utarbetas på uppdrag. Riktlinjer fastställs efter avstämning med regionens berörda förvaltningar, regionala sektorsråd, rådsfunktioner, terapigrupper och Program- och prioriteringsrådet. 6(7) Regional medicinsk riktlinje: Cancervårdprocessen ”Hela patienten hela vägen” ____________________________________________________________________________________ Vårdprocessgrupp Shirin Bartholdsson, utvecklingsledare, Regionalt cancercentrum väst, adjungerad Bodil Dower, utvecklingsledare, Regionalt cancercentrum väst, adjungerad Anki Delin Eriksson, verksamhetsutvecklare, verksamhetsområde onkologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Gunnar Eckerdal, smärtläkare, verksamhetsområde onkologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, processägare Marcela Ewing, allmänläkare/onkolog, processägare, Regionalt cancercentrum väst, adjungerad Lisa Fjällström, biståndshandläggare, Lidköpings kommun, adjungerad Ann-Sofi Isaksson, enhetschef, Regionalt cancercentrum väst, sekreterare Gunilla Karlsson, processledare Sjukskrivning och rehabilitering, Södra Älvsborgs Sjukhus Annelie Khatami, verksamhetsutvecklare, verksamhetsområde urologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Leif Klint, onkolog, verksamhetsområde onkologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, adjungerad Elisabeth Kenne Sarenmalm, verksamhetschef FoU, Skaraborgs Sjukhus Ewa Lidman, utvecklingsledare, palliativa enheten, NU-sjukvården Cecilia Littorin, vårdutvecklare, Strategiska cancerenheten, Region Halland Christina Malmström, utvecklingsledare, Regionalt cancercentrum väst, adjungerad Mercedes Nicklasson, lungläkare, verksamhetsområde lungmedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, adjungerad Christer Petersson, patientföreträdare Frida Smith, utvecklingsledare, Regionalt cancercentrum väst, adjungerad _____________________________________________________________________________________ Regionala medicinska riktlinjer utarbetas på uppdrag. Riktlinjer fastställs efter avstämning med regionens berörda förvaltningar, regionala sektorsråd, rådsfunktioner, terapigrupper och Program- och prioriteringsrådet. 7(7)
