TEORI sammanfattat

 M usikteori
Notskrift
När man vill skriva ner musik använder man sig av så kallad notskrift. Man skriver ner tonerna med hjälp av noter, som ser ut som runda ”ovaler” och är antingen ifyllda med svart färg eller inte ifyllda. I vissa noter har man med ett lodrätt streck och kallas för ”skaft”. Ibland lägger man även till en ”flagga” på toppen av skaftet. Alla dessa olika tecken har olika betydelser i noten som visar hur lång eller kort tonen är. Här är några exempel på noter: Helnot Halvnot Fjärdedelsnot Åttondelsnot Notsystem
Noterna skriver man ner i ett så kallad notsystem. Notsystemet har fem linjer och fyra mellanrum. På dessa linjer och mellanrum sätter man ut noterna som visar vilken ton som ska spelas. Såhär ser ett notsystem ut med olika toner: 1 Nele Vaht, Sv.finska språkskolan, Örebro – www.lektion.se
Det finns fler toner än de nio som visas på första bilden och för att skriva ner dessa toner kan man ta hjälp av tillfälliga hjälpstreck. Då kan det se ut såhär: G-klaven
För att veta vilka toner som står skrivna i notsystemet måste man använda sig av en klav. En klav talar om var noterna är, utan den skulle det vara vilka noter som helst. Den vanligaste klaven är diskantklaven G-­klav. Den talar om var tonen g sitter i notsystemet. Såhär ser G-­‐klaven ut tillsammans med tonen g: 2 Nele Vaht, Sv.finska språkskolan, Örebro – www.lektion.se
Tonerna
I Sverige använder vi oss av ett system som bygger på tolv toner. Sju av dessa toner kallas för stamtoner och det är de vita tangenterna på ett piano. Alla de sju tonerna är kallade efter de sju första bokstäverna i alfabetet, nämligen A B C D E F G. I ett piano kan man se och höra att stamtonerna upprepas, både uppåt och neråt. Det beror på att samma ton finns i mörkare och ljusare varianter. Såhär ser det ut om vi placerar stamtonerna på ett piano: De svarta tangenterna på ett piano är toner som kallas för härledda toner och en sådan ton hör till stamtonerna, men man har antingen sänkt eller höjt tonen. Höjer man någon av stamtonerna plussar man till –iss i tonnamnet, exempelvis höjer man tonen D heter det Diss. Om man däremot sänker en stamton lägger man till ett –ess. En sänkt D heter Dess. Här kan ni se namnen på alla härledda toner: 3 Nele Vaht, Sv.finska språkskolan, Örebro – www.lektion.se
För att kunna skriva ner stamtonerna i notskrift så ser det ut på detta vis: På bilden ser vi att G-­klaven är på plats. Det är för att visa var tonen G ska stå och då kan man lägga till de andra stamtonerna. Om vi nu ska höja några toner så sätter vi ett tecken före noten och det ser ut på såhär: Det tecknet kallas för korsförtecken och det är dessa toner som man avslutar med ett –iss i tonnamnet. Om vi nu ska sänka tonen måste vi sätta för ett annat tecken före noten. Det tecknet kallas för b-­förtecken och avslutas med ett -­ess i slutet av tonnamnet. Ett sådant tecken ser ut som på bilden till vänster. 4 Nele Vaht, Sv.finska språkskolan, Örebro – www.lektion.se