docIsabelle Lewin - Juridiska fakulteten
download 
Report Transcription
Isabelle Lewin - Juridiska fakulteten
JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Isabelle Lewin Problematiken kring systematiska fakturabedrägerier En analys om förändring av den nuvarande lagstiftningen JUEN09 Ekonomisk brottslighet 15 högskolepoäng Handledare: Jerker Christensen HT 2015 Innehåll FÖRKORTNINGAR 2 1 INLEDNING 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte och frågeställning 4 1.3 Metod och material 4 1.4 Avgränsningar 5 2 DEFINITION AV BEGREPP 6 2.1 Fakturabedrägeri 6 2.2 Organiserad brottslighet 7 2.3 Systematisk brottslighet 8 3 BEDRÄGERIERNAS OMFATTNING 10 3.1 Statistik fakturabedrägerier 10 3.2 Vilka drabbas? 12 4 GÄLLANDE RÄTT 4.1 Bedrägeribrottet 4.1.1 4.1.2 Vilseledande och orsakande av en disposition Förmögenhetsöverföring 5 EGENDOMSSKYDDSUTREDNINGEN (SOU 2013:85) 13 13 14 15 17 5.1 Inledning 17 5.2 Grovt fordringsbedrägeri 17 5.3 Alternativ till kriminalisering 19 5.3.1 5.3.2 Bevislättnadsregel Remissinstansernas synpunkter på förslaget 6 ANALYS 20 21 23 6.1 Inledning 23 6.2 Systematisk brottslighet 23 6.3 Lagförslaget grovt fordringsbedrägeri 24 6.4 Alternativa lösningar 26 6.5 Sammanfattande slutsatser 27 BILAGA A 28 KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING 29 RÄTTSFALLSFÖRTECKNING 32 Förkortningar Ds BrB Brå Ibid. NJA Prop. SOU Departementsserien Brottsbalken Brottsförebyggande rådet På samma ställe Nytt Juridiskt Arkiv Proposition Statens offentliga utredningar 2 1 Inledning 1.1 Bakgrund Bedrägeribrottet är den brottskategori som under de senaste tio åren ökat mest. Det står klart att i synnerhet de kriminella aktörerna med koppling till den organiserade brottsligheten står bakom denna ökning.1 Inom ramen för bedrägeribrotten har förekomsten av bluffakturor utvecklats till ett stort samhällsproblem. Det är en lukrativ bransch för de kriminella som med modern teknik kan få in miljonbelopp genom massutskick av bluffakturor. Under år 2014 kom ett antal uppmärksammade domar gällande fakturabedrägerier såsom företaget ”118 108” Media Solutions AB som hotade hundratals småföretagare att betala annonser på nätet de aldrig hade beställt. Totalt skickade företaget ut oriktiga fakturor för 15 miljoner kronor.2 Likaså föll domen mot företaget ”Hitta företagen” som omsatte över 50 miljoner kronor genom fakturautskick vilket resulterade i 450 stycken polisanmälningar.3 Att det handlar om stora summor råder det ingen tvekan om. För att möta de problem som brottslighet av detta slag medför tillsattes en utredning, (SOU 2013:85) kallad Egendomsskyddsutredningen. I utredningens betänkande ”Stärkt straffrättsligt skydd för egendom” tog utredningen ställning till behovet av en ny straffrättsbestämmelse avseende brottslighet med systematiska inslag såsom bluffakturor. Nyligen presenterades även en utredning om åtgärder mot fakturabedrägerier (SOU 2015:77) som kartlagt omfattningen av fakturabedrägerier. utredningar ger en tydlig bild av att problematiken tas på allvar. 1 Polisen: Polisens rapport om organiserad brottslighet 2015, s. 46. Hovrätten över Skåne Blekinge, mål nr B 2095-14. 3 Se Hovrätten över Skåne och Blekinge, mål B 488-13 och http://www.forenadebolag.se/artikel/atalad-huvudman-friad, (hämtad 2015-10-18). 2 3 Dessa 1.2 Syfte och frågeställning Den föreliggande uppsatsen har två huvudsyften. Mitt första syfte är att belysa den problematik rättstillämpningen. som Uppsatsen fakturabedrägerier kommer ta sin skapar för utgångspunkt i Egendomsskyddsutredningens betänkande ”Stärkt straffrättsligt skydd för egendom” och det lagförslag som föreslås för att få en enhetlig rättstillämpning. Mitt andra syfte är därmed att analysera utredningens förslag samt undersöka varför den nuvarande bedrägeribestämmelsen inte är anpassad till systematiska förfaranden. Jag kommer vidare föra en de lege ferenda4 diskussion avseende den föreslagna straffbestämmelsen och alternativa lösningar. Inom ramen för detta syfte kommer uppsatsen att försöka besvara och utreda följande frågeställningar: - Vilken är problematiken med systematiska fakturabedrägerier i förhållande till nuvarande bedrägeribestämmelse i 9 kap. 1 § BrB? - Hur kan denna bestämmelse ändras för att motverka fakturabedrägerier i samhället? 1.3 Metod och material I syfte att besvara ovan angivna frågeställningar har jag valt att använda mig av en rättsdogmatisk metod, vilket innebär att jag har studerat och analyserat gällande rätt, förarbeten samt juridisk doktrin. 5 Egendomsskyddsutredningen betänkande ”Stärkt straffrättsligt skydd för egendom” har legat till grund för resonemanget hur en kriminalisering bör utformas. Genom att analysera betänkandets lagförslag om grovt 4 5 Korling, Fredric, Zamboni, Mauro: Juridisk metodlära, 2013, s. 36. Peczenik, Aleksander: Juridikens teori och metod, 1995, s. 33. 4 fordringsbedrägeri samt ta del av remissinstansernas yttranden har jag försökt identifiera de frågeställningar och problem som lagförslaget ger upphov till. Utifrån detta har jag fört ett resonemang hur en straffbestämmelse bör utformas. Jag har valt att använda mig av en kvalitativ metod i den intervju som har genomförts med Stig Svensson, skatterevisor på Skatteverket i Malmö, som arbetar i en samverkansgrupp mot fakturabedrägerier. Detta har varit givande för att få en helhetsbild av problematiken samt en inblick i det brottsförebyggande arbetet. En viktig källa har varit att få ta del av Brottsförebyggande rådets (Brå) statistik över anmälda brott för fakturabedrägerier. Detta har varit till hjälp för mig att skapa en förståelse för hur utbredd problematiken faktiskt är. 1.4 Avgränsningar Jag har endast valt att behandla bedrägeribrottet avseende fakturabedrägerier. Uppsatsen har inte berört andra brottskategorier såsom skattebrott och bokföringsbrott som fakturabedrägerier även kan ge upphov till. Av utrymmesskäl har dessa brottstyper utelämnats. Även civilrättsliga och marknadsrättsliga regler mot bluffakturor har inte behandlats närmare. Jag har vidare inte valt att föra ett resonemang kring vilka brottsförebyggande åtgärder som kan vara aktuella inom myndigheterna för att minska brottsligheten. Med tanke på uppsatsens syfte och omfång har jag inte heller valt att beröra de konkurrensfrågor som kan uppstå i förhållande till andra brott. 5 2 Definition av begrepp 2.1 Fakturabedrägeri Fakturabedrägerier kan ses som ett samlingsnamn för fakturor och andra räkningar som uppkommit genom bedrägliga former. Bedrägerier med hjälp av fakturor är en företeelse som förekommit under en längre tidsperiod men det är först de senaste åren som det skapat ett samhällsproblem. Det finns åtskilliga förfaranden där bedrägerier med hjälp av fakturor kan uppstå. Då det saknas en legaldefinition av begreppet i svensk rätt kan det i vissa avseenden skapa en svårighet att urskilja vad som omfattas av de olika förfarandena.6 Begreppet fakturabedrägerier kan därför fördelaktigt delas in i två kategorier, s.k. bluffakturor samt fakturabedrägeri efter kontakt. Det vanligaste tillvägagångsättet är bluffakturor där oriktiga fakturor har skickats ut utan en tidigare kontakt med fakturaställaren (avsändaren). En bluffaktura kan framställas på flera olika sätt, dels finns ”kapade fakturor” där avsändaren medvetet väljer att efterlikna en välkänd leverantör. Att utforma sin faktura på det sättet skapar förtroende hos mottagaren. Bluffakturor kan även innefatta oseriösa erbjudanden s.k. ”erbjudandefakturor” som utformas på ett sådant sätt där mottagaren inte uppfattar det som en faktura eller räkning. På detta sätt vilseleds många att betala fakturor för produkter eller tjänster som inte finns. 7 Fakturabedrägerier kan även ske efter en kontakt mellan fakturautställaren och mottagaren. Efter denna kontakt anser fakturaställaren att ett avtalsförhållande har uppstått och att efterföljande faktura är i enlighet med detta avtal. Dessa icke existerande avtalsförhållanden användas som påtryckningar i ett led att få mottagaren att betala fakturan. 8 6 SOU 2015:77 s. 41. Ibid. s. 42. 8 Ibid. s. 42 f. 7 6 2.2 Organiserad brottslighet Definitionen av organiserad brottslighet är inte entydig. Det finns ingen svensk legaldefinition av organiserad brottslighet utan begreppet stödjer sig på en EU definition9 för dess medlemsländer. Denna definition utgår från vissa kriterier som preciserar vad som anses vara organiserad brottslighet. Definitionen belyser fyra grundläggande kriterier som alltid måste vara uppfyllda såsom samarbete mellan fler än två personer, lång eller obegränsad uträckning i tiden, misstanke om allvarliga kriminella handlingar samt strävan efter vinning och/eller makt. Begreppsdefinitionen är tillsynes vidd och kan ha vissa svårigheter att överföras till svenska förhållanden. 10 Brå har därför utifrån forskning lyft fram en mer anpassad modell hur begreppet kan överföras till svensk rätt. Det ska enligt Brå röra sig om en nätverksbaserad vinstinriktad verksamhet. Att bedriva denna typ av brottslig verksamhet kräver ett stort nätverk såsom att ha olika yrkesroller av personer samt en stark arbetsledning. En annan utmärkande beskrivning Brå har lyft fram är att den brottsliga verksamheten avlöser varandra i typer av projekt. Dessa projekt definieras av ett arbetssätt likt en organisation som blir flexibelt då nätverket mellan projekten kan ligga i dvala. Till sist kan en organiserad verksamhet uttrycka sig genom ett tydligt maktanspråk, utpekande symboler och ett provocerade beteende.11 Som tidigare nämnts saknas en tydlig legaldefinition av organiserad brottslighet i svensk rätt. Den närmaste definieringen av begreppet görs i 29 kap. 2 § p.6 brottsbalken (BrB) där det anges att ett brott som begåtts av en brottslighet i organiserad form ska anses som en försvårande omständighet vid straffmätningen. Det går även att utläsa av förarbetena12 till bestämmelsen att brottslighet som utövas i organiserad form uttrycks av en 9 Antagit genom rambeslut om kampen mot organiserad brottslighet (2008/841/RIF). SOU 2014:63 s. 44 f. 11 BRÅ: Lokala åtgärder mot organiserad brottslighet, idéskrift nr 18, 2009, s.34. 12 Prop. 2009/10:147 s. 43 f. 10 7 struktur av personer som aktivt samverkar över tid för att begå brott. Brotten som begås är därför ingen engångsföreteelse utan hela tiden sker det en konstant utveckling som sedan på sikt ger maximal nytta.13 2.3 Systematisk brottslighet Att försöka definiera vad systematisk brottslighet är ger inget enhetligt svar. Detta begrepp har olika innebörd beroende på hur det sätts i sitt sammanhang. I huvudsak avses systematisk brottlighet med brott som upprepas på ett identiskt eller likartat sätt och i de flesta fall krävs det att gärningsmannen föregått handlingen utifrån planering eller en viss metod. Systematisk brottslighet tar även sikte på mängden brott. Det är värt att tillägga att bara för att ett flertal brott är begångna av en bestämd personkrets inom en viss tid behöver det inte omfattas av begreppet systematisk brottslighet. Detta förfarande är att likställa med tillfällighetsbrott även om det i vissa avseenden kan tyda på systematiskt handlande. Vad som kan betraktas som systematisk brottslighet kan te sig skilda beroende på vilken brottskategori gärningen faller inom. Omständigheter såsom vilken metod gärningsmannen som använt sig av, att den varit av en viss kvalifikation eller bestått i en omfattande planering bedöms alltså olika i förhållande till brottskategorin.14 Hur begreppet systematisk brottslighet ska tolkas finns det delade meningar om. Enligt förarbetena till bestämmelsen 29 kap. 2 § p.6 BrB om försvårande kriterier vid straffmätning, ska brottet ha ett visst ”modus operandi”15 för att brottet ska anses ha utövats systematiskt. Detta tillvägagångsätt ska ha upprepats i ett flertal förfaranden av en enskild gärningsman eller av fler gärningsmän i samförstånd. Att tillvägagångsättet är systematiskt gör att brottet bör beaktas som allvarligt. 13 14 Ds 2014:30 s. 23 f. SOU 2013:85 s. 116. 15 ”modus operandi” menas med ett visst tillvägagångsätt. 8 Vidare ger inte förarbetarna någon tydligare vägledning hur begreppet ska tolkas i de bestämmelser som systematik avses som ett kvalificerat rekvisit.16 16 Prop. 2009/10:147 s. 43. 9 3 Bedrägeriernas omfattning Brottskategorin bedrägeribrott som helhet har totalt ökat med 173 procent de senaste tio åren. Det råder därför ingen tvekan om att bedrägeribrotten idag utgör ett stort samhällsproblem. Inte sällan finns det en koppling till den organiserade brottsligheten vilket gör utvecklingen mer beaktansvärd. 17 3.1 Statistik fakturabedrägerier Inflödet av pengar från fakturabedrägerier omsätter varje år stora summor i Sverige. Utredningen om åtgärder mot fakturabedrägerier slår fast att den summa som privatpersoner samt företag har betalat under år 2014 på oriktiga fakturor uppskattas till omkring en miljard kronor.18 Detta bekräftas även av Svensk Handel som har fastställt att fakturabedrägerier varje år omsätter 1,2 miljarder kronor.19 Trots denna omsättning rör betalningskravet från en bluffaktura inget större belopp. Vanligtvis avser det ett belopp mellan 5 000 till 10 000 kronor och stundtals mindre, men då utskick av bluffakturor sker i mängdvis träffar det ett stort antal enskilda personer och företag. Att bluffakturan avser en låg summa är självfallet ett medvetet val från personerna bakom bedrägeriet, någon större granskning av fakturan görs då inte vi dessa tillfällen.20 Av den statistik Brå har sammanställt framgår det att antalet anmälda bedrägerier med hjälp av faktura under de senaste tio åren stadigt har ökat. Den högsta noteringen gjordes år 2011 med 16 973 anmälningar. Den senaste statistiken visar också att antalet anmälningar under första halvåret år 2015 var 7 640 fakturabedrägerier vilket kan jämföras med 6 242 anmälningar första halvåret år 2014, vilket ger en ökning med 22 procent.21 17 Polisen: Polisens rapport om organiserad brottslighet 2015, s. 47. SOU 2015:77, s. 18. 19 Nyman, Anders: Skydda ditt företag mot bedragare – nätfiffel, bluffakturor och vilseledande försäljning, 2013, s. 9. 20 SOU 2013:85, s. 146. 21 Se Brås statistikdatabas över anmälda brott: http://www.bra.se/bra/brott-ochstatistik/statistik/anmalda-brott.html. 18 10 Trots att Brås statistik visar att antalet anmälningar ökar finns ett stort mörkertal. De som utsätts för ett fakturabedrägeri anmäler väldigt sällan brottet till polisen. Endast en tiondel av de som drabbades under år 2014 valde att göra en anmälan till polisen. 22 Brottsligheten inom fakturabedrägerier har gjort en trendförskjutning det sista året. Den största delen av utskick av bluffakturor sker från Sverige till andra länder. Denna utveckling sker med anledning av att Sverige generellt sätt upptäcker att fakturan är oriktig.23 Att brottsligheten har ändrat fokus konstateras även av Stig Svensson, som arbetar i en samverkansgrupp mot bluffakturor på Skatteverket. De flesta fakturabedrägerier går att spåra genom betalningsströmmar framförallt till Estland och Norge, att transaktionerna leds till utländska konton gör det svårare för utredarna att spåra samt peka ut vilka bedragarna är. 24 Den organiserade brottsligheten använder ofta fakturabedrägerier i sin verksamhet. Stig Svensson förklarar att i jämförelse med exempelvis bankrån eller utpressning är risken att bli upptäckt oerhört mycket mindre, vinsterna är större samt att straffet vid upptäckt är en tredjedel till hälften mot annan kriminell verksamhet. Han gör även bedömningen att cirka 80 procent av alla bluffakturaföretagare har koppling till den organiserade brottsligheten.25 22 SOU 2015:77 s. 21. Polisen: Polisens rapport om organiserad brottslighet 2015, s. 47. 24 Intervju med Stig Svensson, Skatterevisor som arbetar i en samverkansgrupp på Skatteverket mot bluffakturor, 2 okt 2015. 25 Ibid. 23 11 3.2 Vilka drabbas? Bluffakturor riktar sig till stora delar av samhället. Såväl privatpersoner som företag drabbas samt kommuner och statliga myndigheter.26 Enligt utredningen om åtgärder mot fakturabedrägerier är det främst privatpersoner som till stor del få motta dessa fakturor. Både privatpersoner och företag kan i vissa fall bli föremål för påtryckningar, vilket kan ske i form av hot om rättsliga påföljder såsom betalningsanmärkning. Mot bakgrund av denna rädsla sker ofta betalning av oriktiga fakturor. Statliga myndigheter och kommuner betalar i stor uträckning dessa fakturor av misstag. 27 26 27 SOU 2013:85 s. 147. SOU 2015:77 s. 113 f. 12 4 Gällande rätt 4.1 Bedrägeribrottet Bedrägeri är ett brott som kännetecknas av att gärningsmannen genom vilseledande, hot eller i andra avseende påverkar personens beteende. Bedrägeribrottet har således även kommit att benämnas som ett förtroendebrott.28 Huvudbrottet bedrägeri definieras i 9 kap. 1 § BrB. Enligt brottsbeskrivelsen i nämnda bestämmelse första stycke ska den brottsliga gärningen bestå av att genom vilseledande förmå annan till en viss handling eller underlåtenhet en s.k. disposition. För att ansvar ska inträda krävs också att handlingen eller underlåtenheten inneburit en skada för den vilseledde samt en vinning för gärningsmannen vilket medför en förmögenhetsöverföring.29 Huruvida bedrägeribrottet ska bedömas som grovt ska fastställas utifrån en helhetsbedömning.30 Bestämmelsen i 9 kap. 3 § BrB nämner vissa omständigheter där brottet anses särskilt klandervärt såsom missbruk av allmänt förtroende det vill säga gärningsmannen åtnjuter ett visst förtroende på grund av sin ställning eller missbruk att falsk handling eller vilseledande av bokföring har begagnats. En annan omständighet som anses grov är att gärningen ska ha varit avsedd ett betydande värde eller inneburit synnerligen kännbar skada.31 För gränsdragningen mellan bedrägeri och grovt bedrägeri finns en värdegräns om fem prisbasbelopp.32 Omständigheten att gärningen ska vara av särskilt farlig art är enligt förarbetenas mening att bedrägeriet riktar sig mot allmänheten eller en större krets. 33 Dessa omständigheter avser endast ett exempel på hur ett bedrägeri kan bedömas som grovt. Domstolen kan således även ta hänsyn till andra 28 Ahola, Mikael: Bedrägeri – introduktion och handledning för brottsutredare, 2013, s.155. 29 Holmqvist, Lena, m.fl. : Brottsbalken en kommentar del I, 2013, 9:1 s. 1 f. 30 Se t.ex. NJA 1989 s. 810. 31 Jareborg, Nils, m.fl. : Brotten mot person och förmögenhetsbrott, 2015, s. 253 f. 32 SOU 2013:85 s.100. Prisbasbelopp för år 2015 är 44 500 kr. 33 Jareborg, Nils m.fl.: Brotten mot person och förmögenhetsbrott, 2015, s. 254. 13 relevanta omständigheter i synnerhet om bedrägeriet begås systematiskt34 eller yrkesmässigt. 35 4.1.1 Vilseledande och orsakande av en disposition Det första kravet för att bedrägeri ska ha begåtts är att gärningsmannen vilselett någon. Med vilseleda menas att gärningsmannen lämnar en oriktig uppfattning där den vilseledde hamnar i en felaktig tro. Offret ska ha påverkats av uppgiften, det räcker således inte för bedrägeriansvar att uppgiften var en uttrycklig lögn. När en bedömning görs enligt brottskonstruktionen riktas fokus på den vilseleddes perspektiv och inte gärningsmannen. Avgörande för om straffansvar ska föreligga är således att offret faktiskt har blivit vilseledd inte omständigheten att det var rationellt att låta sig luras. Detta gäller oavsett om personen skulle anses vara ovanligt lättlurad. Ett vilseledande måste inte ha framförts muntligen eller skriftligen utan gärningsmannen kan även genom sitt uppträdande ha förmedlat en oriktig uppfattning. Att ett vilseledande sker betyder inte att gärningsmannen måste ingå en förbindelse med offret, exempelvis genom avtal eller telefonsamtal. Det finns således inget krav att en direktkontakt har skett mellan gärningspersonen och offret för att ett vilseledande ska inträffa.36 Utöver ett straffansvar ska rekvisitet vilseledande ha skett genom att gärningsmannen förmått annan till en disposition genom handling eller underlåtenhet. Det som är avgörande är att det måste finnas ett orsakssamband mellan vilseledandet och dispositionen. Denna disposition utgörs ofta av en rättshandling men kan likväl bestå i en handling eller underlåtenhet som medför en förmögenhetsöverföring. Det har tidigare funnits en oklarhet hur underlåtenhet ska tolkas av praxis då begreppet använts i betydelse av kroppslig passivitet, vilket även i sig kan anses 34 Se NJA 1952 s. 645 och Svea hovrätt mål nr B 4553-12. Jareborg, Nils m.fl.: Brotten mot person och förmögenhetsbrott, 2015, s. 254. 36 Se NJA 1954 s. 393 och NJA II 1942 s. 390. 35 14 förmedla en vilseledande uppgift. Begreppet underlåtenhet ska i dessa fall tolkas såsom att någon underlåtit att göra något, exempelvis om en person (gärningsmannen) inte upplyser om en specifik information som medför att personen har förmedlat ett vilseledande budskap till en annan person (offret).37 Sammanfattningsvis kan konstateras att det finns flera sätt för en gärningsman att vilseleda offret. Det kan ske genom att gärningsmannen direkt, indirekt eller vid underlåtenhet påverkar offrets medvetna handlande.38 Det avgörande för att ett straffansvar ska inträda är inte hur ett offer vilseletts utan hur gärningsmannen förmedlat vilseledande uppgifter till offret och härmed förmått offret genom handling eller underlåtenhet, till en disposition.39 4.1.2 Förmögenhetsöverföring Det tredje och sista rekvisitet enligt bedrägeribestämmelsen syftar till att vinning ska uppstå genom dispositionen för gärningsmannen samt skada för den vilseledde eller annan i vars ställe. Bedömningen om en förmögenhetsskada har inträffat avgörs utifrån omständigheterna vid tiden för dispositionen. Skaderekvisitet kan dock uppfyllas före händelseförloppet slutliga skeden om det går att utläsa att en beaktansvärd fara föreligger för en slutlig förlust. Dispositionen måste genom handling eller underlåtenhet innebära skada och vinning. Att dispositionen endast medför en skada och vinning är inte tillräckligt för ett bedrägeriansvar. Vinningen och skadan ska också ha ett samband till dispositionen på ett omedelbart sätt. Den ekonomiska förändringen som uppstår ska ha en viss förbindelse med varandra dock behöver inte skadan och vinningen vara lika stor. 37 Holmqvist, Lena, m.fl. : Brottsbalken en kommentar del 1, 9:1, 2013, s. 4 och Jfr Prop. 2006/07:80 s. 61. 38 Jareborg, Nils m.fl.: Brotten mot person och förmögenhetsbrott, 2015, s. 220. 39 Holmqvist, Lena, m.fl. : Brottsbalken en kommentar del 1, 2013, 9:1 s. 3 f. 15 Denna skada och vinning får i detta sammanhang betydelse av en förmögenhetsöverföring. 40 För att bedrägeriansvar ska uppstå krävs det att gärningsmannen är en fysisk person, dock inte den vilseledde som kan vara en juridisk person såsom ett företag eller annan näringsidkare. Detta är en vanlig företeelse vid bedrägerier vid exempelvis bluffakturor och trolöshetsbrott som riktar sig mot den juridiska personen. 41 40 Holmqvist, Lena, m.fl. : Brottsbalken en kommentar del 1, 2013, 9:1 s. 16. Ahola, Mikael: Bedrägeri – introduktion och handledning för brottsutredare, 2013, s. 159. 41 16 5 Egendomsskyddsutredningen (SOU 2013:85) 5.1 Inledning Bedrägerier med hjälp av bluffakturor är en brottskategori vilken ofta begås på ett systematiskt sätt och som i större utsträckningen även faller inom den organiserade brottsligheten. Fakturabedrägerier har således alltmer kommit att efterlikna annan ekonomisk brottslighet dock behandlas de ur straffrättslig synpunkt fortfarande som enskilda brott. Bedrägeri som begås i stor omfattning såsom massutskick av bluffakturor vållar stora problem hur rättsväsendet ska hantera dessa brott. Problematiken kring massutskick av bluffakturor är att brottet riktas mot flera olika målsägande vilket skapar svårighet att styrka varje enskilt bedrägeri.42 5.2 Grovt fordringsbedrägeri Mot bakgrund till denna nämnda problematik tillsattes år 2012 en särskild utredning som fick i uppdrag att utreda om behov fanns att stärka det straffrättsliga skyddet för egendom samt ge förslag på författningsändringar som det fanns skäl till.43 En beredning av betänkandet fortgår fortfarande men beräknas att leda fram till ett lagförslag först under år 2016. 44 Egendomsskyddsutredningen har konstaterat att nuvarande straffbestämmelse om bedrägeri inte är anpassad till systematiska fakturabedrägerier. Brottskonstruktionen vid bedrägeri ställer således högra krav vad gäller bevisning och rekvisitet vilseledande. I brottsrubriceringen till bestämmelsen görs också bedömningen utifrån omständigheter som härrör till varje brott var för sig. Enligt lagstiftarens mening går det inte att lägga samman flera gärningar till ett grovt brott som riktas mot flera 42 SOU 2013:85 s. 168. Dir. 2012:73. 44 SOU 2015:77 s. 39. 43 17 målsäganden vilka har begåtts vid olika tillfällen. Härmed inskränker brottskonstruktionen ur straffrättslig synpunkt möjligheten för domstolen att beakta de brott som har samband med en systematisk brottslig verksamhet.45 För att få en lösning på problematiken har utredningen lagt fram en ny straffbestämmelse om kriminalisering av grovt fodringsbedrägeri46 vilken tar sikte på systematiska fakturabedrägerier. De rekvisit av särskilt intresse utredningen föreslagit är vidare krets, rikta betalningsuppmaningar eller likande meddelande samt betydande värde. Det första rekvisitet har valt att ta sikte på det förfarande som riktar sig till en vidare krets, exempelvis massutskick av oriktiga fakturor. Med en ”vidare krets” bör det röra sig om 50 personer som är mottagare för att det ska falla in under den nya bestämmelsen dock har utredningen öppnat upp för domstolen att bedöma hur stor mottagarkretsen kan anses utgöra.47 En annan viktig aspekt som utredningen lyft fram är att de bedrägerier som utförs med hjälp av bluffakturor ofta stannar på försöksstadiet, vilket gör att offren i stor utsträckning avstår från att anmäla bedrägeribrottet.48 Det andra rekvisitet att ”rikta” betalningsuppmaningar eller likande meddelande49 gör det möjligt att kunna straffbelägga på försöks- och förberedelsestadiet. Tidpunkten för fullbordande av grovt fordringsbedrägeri läggs därför tidigare jämförelse med vad försök till bedrägeri omfattar med hjälp av handlingsrekvisitet ”riktar”. Ett exempel på en gärning som kommer att omfattas av bestämmelsen är de fall någon skickat ut en bluffaktura som är ställd till en viss person men som inte når fram till mottagaren exempelvis på grund av posten. Brottet är således fullbordat även om bluffakturan aldrig kom fram och straffansvar uppstår redan i det ögonblick som bluffakturan lämnade gärningsmannen. 50 45 SOU 2013:85 s. 152. Se bilaga A. 47 SOU 2013:85 s. 176 f. 48 Ibid. s. 153. 49 Med betalningsuppmaning eller likande meddelanden menas både skriftliga och muntliga uppmaningar exempelvis erbjudandefakturor och lotterivinster som avser att mottagaren betalar en viss summa. 50 SOU 2013:85 s. 177 f. 46 18 Det sista rekvisitet ”betydande värde” tar sikte på samma definition som används vid gränsdragningen mellan bedrägeri och grovt bedrägeri nämligen beloppsgränsen. 51 För ett straffansvar enligt grovt fordringsbedrägeri ska uppstå krävs det vidare likt vad som gäller för bedrägeri ett vilseledande. Detta vilseledande ska som jag tidigare nämnt leda till en disposition som innebär vinning för gärningsmannen samt en förmögenhetsskada för mottagaren. De förfaranden som enbart går ut på att vilseleda mottagaren genom att ingå ett avtal faller utanför bestämmelsen tillämpningsområde således för det inte är en betalningsuppmaning eller innebär en förmögenhetsöverföring.52 5.3 Alternativ till kriminalisering Att kriminalisera ett beteende som för samhället ger betydande negativa verkningar är en allmänt godtagen metod för att införa en straffbestämmelse. Dock ska kriminalisering först ske i sista hand när andra straffåtgärder inte är tillräckligt effektiva enligt principen om ultima ratio.53 Denna restriktiva användning av kriminalisering ställer stora krav på legalitet samt förutsebarhet i strafflagstiftningen. Syftet med att kriminalisera är dels att åstadkomma en avskräckande effekt till de beteenden som anses vara samhällsskadliga, dels att ge offret en upprättelse för det hon eller han har blivit utsatt för.54 Det har ur ett svenskt perspektiv framställts vissa riktlinjer när kriminalisering kan anses vara befogad.55 Lagstiftaren ska se till att följande förutsättningar är uppfyllda; det ska finnas ett beteende som kan föranleda påtaglig skada eller fara, alternativa sanktioner ska inte föreligga vilket heller inte skulle vara rationellt eller föra med sig oproporterligt höga kostnader, en straffsanktion krävs till hänseende av gärningens allvar, straffsanktionen i fråga kan fungera som ett effektivt 51 SOU 2013:85 s. 181 f. Ibid. s. 388. 53 Lernestedt, Claes: Kriminalisering – problem och principer, 2013, s. 15 f. 54 Ibid. s. 114 ff. 55 Se 1994/95:JuU2 och prop. 1994/95:23. 52 19 medel för att motverka det icke önskvärda beteendet och till sist ska rättsväsendet ha tillräckliga resurser för att klara av de eventuella påfrestningar som kan uppkomma med kriminaliseringen. 56 Kravet på effektivitet på straffstadgandet bör beröras särskilt. Straffsanktionen ska således utgöra ett effektivt medel för att motverka det oönskade beteendet. Effektiviteten ska i detta hänseende tolkas på två sätt, dels ska den som företar den straffbelagda gärningen i stor omfattning upptäckas och fällas för brottet, dels ska straffstadgandet påverka förekomsten av den aktuella gärningstypen negativt. Dessa begränsade krav för kriminalisering handlar om att sålla bort de lagförslag där det antas nästan vara omöjligt att upptäcka, åtala och fälla en gärning. 57 Som tidigare nämnts ska kriminalisering inte användas som första åtgärd mot att lösa ett samhällsproblem. Det finns en rad andra åtgärder som kan användas som komplement såsom civilrättsliga regler eller förebyggande åtgärder. Att ändra de brottsbekämpande myndigheternas arbetssätt samt rutiner för den som riskerar att bli utsatt för ett brott är ett exempel på viktiga åtgärder som i första hand kan bli aktuellt. Det kan också finnas brister i förundersökningsarbetet som skapar svårigheter att lagföra gärningsmannen, det betyder att det inte alltid är den straffrättsliga utan även annan lagstiftning som bör ändras eller tillsättas. En ny strafflagstiftning är därför inte alltid lösningen på ett förkastligt beteende. 58 5.3.1 Bevislättnadsregel Egendomsskyddsutredningen har även lagt fram en alternativ lösning istället för en ny straffbestämmelse om grovt fordringsbedrägeri. Denna lösning tar sin form i en bevislättnadsregel av ett tredje stycke i bedrägeribestämmelsen. Regeln skulle kunna utformas likt bestämmelserna 56 SOU 1992:61, s. 111. Lernestedt, Claes: Kriminalisering – problem och principer, 2003, s. 313 f. 58 SOU 2013:85, s. 111. 57 20 om näringshäleri och kreditocker59 där bevislättnad träder in när brottet har begåtts systematiskt. Rekvisitet vilseledande i den nuvarande bedrägeribestämmelsens första stycke skulle kunna ersättas mot ett krav att omfatta den som riktar betalningsuppmaningar eller likande meddelanden till en vidare personkrets av mottagare. Regeln medför att bevisning inte skulle krävas i varje enskilt fall där mottagaren har blivit vilseledd av en betalningsuppmaning. Utredningen menar att en sådan bevislättnadsregel framförallt bidrar till att utredningsarbetet blir mindre resurskrävande samt gör det enklare att få fler lagförda för brottet. Trots denna positiva effekt ansåg inte utredningen att bevislättnadsregeln skulle medföra en alternativ lösning då liknade regel för näringshäleri och kreditocker sällan tillämpas. Därmed fanns en risk att inte heller en bevislättnadsregel för bedrägeri skulle användas i tilltänkt utsträckning för att hantera systematiska bedrägerier med hjälp av faktura. 60 5.3.2 Remissinstansernas synpunkter på förslaget De flesta remissinstanserna har även de konstaterat att det föreligger en problematik beträffande bedrägerier med hjälp av faktura samt att nuvarande lagstiftning inte är tillräckligt effektiv att angripa problemet.61 Domstolsverket har dock framfört att utredningen till den nya straffbestämmelsen grovt fordringsbedrägeri inte är tillräcklig. Utredningen har vid tolkningen av ”vidare krets” gett rättstillämpningen befogenhet att avgöra vad de anser faller under rekvisitet. Domstolsverket framhåller att begreppet bör belysas vidare avseende det krav som finns på ett tidsmässigt samband för de meddelanden som är riktade till en ”vidare krets”.62 Ekobrottsmyndigheten har i sin tur framhållit problem som kan uppstå med rekvisitet ”betydande värde” i förhållande till ”vidare krets” då förstnämnda ska uppnå fem prisbasbelopp för att anses som betydande värde vilket då 59 Se 9 kap. 6 § 2 st BrB respektive 9 kap. 5 § 2 st BrB. SOU 2013:85, s. 186 f. 61 Se Ekobrottsmyndighetens remissyttrande, dnr. EBM A- 2014/0052 och Domstolsverket remissyttrande, dnr. 261-2104. 62 Domstolsverket remissyttrande, dnr. 261-2104, s. 1. 60 21 skulle innebära över 220 000 kr. Som tidigare angetts är beloppen för bedrägeri med hjälp av faktura relativt låga och det skulle krävas flera hundra mottagare för att det skulle bli fråga om grovt fordringsbedrägeri. Detta kan skapa en kollision med utredningens förslag om att en vidare krets anses vara 50 mottagare. Eftersom det är långt över vad utredningen anses som en vidare krets anser Ekobrottsmyndigheten att ”betydande värde” inte ska vara ett självständigt rekvisit utan en betydande omständighet som ska beaktas vd bedömningen om grovt fordringsbedrägeri. Ekobrottsmyndigheten vill dock inte lämna att en alternativ lösning bör finnas till en ny straffbestämmelse och ser att en sådan lösning bör utredas närmare.63 Advokatsamfundet är mer kritisk till utredningen och ifrågasätter om de gärningar som faller under grovt fordringsbedrägeri redan täcks av nuvarande bedrägeribestämmelse.64 Sammanfattningsvis finns det en oro kring tolkningen av rekvisitet ”vidare krets” och ”betydande värde”, framförallt hur stor personkrets som bör träffas för att rekvisitet ska vara uppfyllt samt hur betydande värde ska förhålla sig till beloppsgränser. 65 63 Ekobrottsmyndighetens remissyttrande, dnr. A- 2014/0052, s. 1 ff. Sveriges advokatsamfunds remissyttrande, dnr. R-2014/0087, s. 1 f. 65 Se Lunds Universitet remissyttrande, dnr. V 2014/256, s. 2, Stockholms Universitet remissyttrande, dnr. SU FV-1.1.3-0235-14, s. 1 och Sveriges advokatsamfunds remissyttrande, dnr. R-2014/0087 s. 2. 64 22 6 Analys 6.1 Inledning I uppsatsens inledande del angav jag två huvudsyften med denna uppsats. Dels att redogöra för de konsekvenser som systematiska bedrägerier med hjälp av faktura skapar för rättstillämpningen men också att analysera Egendomsskyddsutredningens lagförslag grovt fordringsbedrägeri. Min avsikt var även att föra en diskussion ur ett de lege ferenda-perspektiv, det vill säga hur gällande rätt på området borde anses vara enligt min mening. 6.2 Systematisk brottslighet Som tidigare har redovisats i denna uppsats finns ingen enhetlig definition av systematisk brottslighet. I regel kännetecknas brott med systematiska inslag av ett ”modus operandi” som ska upprepas på ett likartat sätt. De upprepande beteenden tar även sikte på att brotten har följt en noggrann förberedande plan. Vissa brottskategorier har en grundläggande konstruktion vilket skapar svårigheter för rättsväsendet att hantera dessa när de begås i stor omfattning eller systematiskt. Bedrägeribrottet är konstruerat så att gärningsmannen ska befinna sig på samma plats som offret när brottet begås samt att brottet endast riktar sig mot en person åt gången. Vid s.k. massutskick av bluffakturor uppstår problem vid tillämpningen av bestämmelsen. Det karaktäristiska för denna form av bedrägeri är inte själva vilseledandet utan det systematiska förfarandet i samband med att vilseledandet inleds. Eftersom bedrägeribestämmelsen tar sin utgångspunkt i enskilda händelseförlopp uppstår svårigheter vid tillämpningen av rekvisitet vilseledande. Kravet på vilseledande betyder att varje bedrägeri måste kunna styrkas av att offret har blivit vilseledd att betala fakturan. Det ställs därför höga krav i brottsutredning och bevisning för att brottet ska aktualiseras. Nuvarande brottskonstruktion anser jag därför begränsa möjligheterna att beivra omfattande systematiska bedrägerier. 23 6.3 Lagförslaget grovt fordringsbedrägeri Utredningen stärkt straffrättsligt skydd för egendom har i sitt betänkande föreslagit en ny straffbestämmelse, grovt fordringsbedrägeri som tar sikte på systematiska fakturabedrägerier. Straffansvaret ska komma att omfatta betalningsuppmaningar och likande meddelanden som riktas till en vidare krets av mottagare i syfte att vilseleda. Det vilseledande förfarandet ska även uppnå ett betydande värde. Uppsatsen har redogjort för de synpunkter som remissinstanserna har yttrat. Överlag är relativt många yttranden positiva till hela eller delar av utredningens förslag om bestämmelsen grovt fordringsbedrägeri. Det finns vissa remissinstanser som antyder att utredningens förslag borde förbättras eller omarbetas. Enligt min uppfattning är det viktigt att även de synpunkter som förts fram tas i beaktande. Den största fördelen med förslaget är att den bevislättnadregeln som blir möjlig genom att vilseledandet som handlingsrekvisit ersätts med ett rekvisit där gärningsmannen ska ha ”riktat” ett meddelande är således tillräckligt för straffansvar att meddelanden är riktade och de behöver inte ha kommit fram eller mottagits av den person som det var riktat till. På detta sätt uppstår inget legalitetsproblem som annars hade uppstått om kritikerna för fastställandet av brottsenhet endast skulle ha inskränkts. Det bidrar även till en effektivitetsvinst i de fall då åklagaren inte behöver bevisa att varje mottagare av en faktura har vilseletts, vilket tidigare har varit ett stort resursproblem. Jag har tidigare konstaterat att förslaget kan innebära tolkningssvårigheter när det kommer till de nya rekvisiten ”vidare krets” samt ”betydande värde”. Enligt min synvinkel är det en nackdel att vad som ska anses som en vidare krets har överlåtits till rättstillämpningen utöver de 50 mottagare som utredningen förslagit. Att låta rättstillämpningen avgöra definitionen av 24 detta rekvisit kan ta långt tid i synnerhet innan det kan fastställas ett prejudikat. Om ett rekvisit är oklart och således inte kan preciseras kan det skapa negativa konsekvenser för legaliteten och på sikt dessutom påverka rättsäkerheten. Fler remissinstanser antyder att även betydande värde kan bli problematiskt att bedöma när det ska samverka med vidare krets. För betydande värde ska gränsdragningen ske likt nuvarande bestämmelse för grovt bedrägeri vilket syftar på fem prisbasbelopp. Då fakturabedrägeri ofta avser mindre belopp runt 1 000 kr kan det komma att krävas fler hundra mottagare för det ska bli fråga om grovt fordringsbedrägeri. Detta är långt över vad utredningen föreslår för en vidare krets. Ett tänkbart alternativ som Ekobrottsmyndigheten föreslår borde vara att använda ”betydande värde” som ett självständigt rekvisit och således bara tillämpa det som en omständighet som särskilt ska beaktas vid bedömningen av brottets förfarande. Enligt min uppfattning kan utredningen gjort ett medvetet val då de la fram denna något svårdefinierade straffbestämmelse i det avseende att inte riskera att något oacceptabelt förfarande faller utanför bestämmelsen tillämpning. En annan viktig aspekt är gränsdragningen mellan grovt bedrägeri och grovt fordringsbedrägeri vilket kan vålla problem. Utredningen menar att det ska bedömas från fall till fall om grovt bedrägeri ska anses vara konsumerat av grovt fordringsbedrägeri. Uppsatsen har dock inte belyst konkurrens i förhållande till andra brott. För att möta den problematik att fakturabedrägerier med dessa systematiska inslag ofta stannar på försöksstadiet föreslår utredningen att även försök och förberedelse till grovt fordringsbedrägeri ska kriminaliseras. Det är oerhört viktigt att på ett tidigt stadium kunna ingripa mot ett misstänkt bluffakturaföretag i synnerhet stoppa den som planerat ett utskick av bluffakturor. 25 6.4 Alternativa lösningar I motsats till förslaget om en kriminalisering har utredningen även fört en diskussion om en s.k. bevislättnadsregel i ett nytt tredje stycke i nuvarande bedrägeribestämmelsen. Denna regel nämner samma rekvisit som grovt fordringsbedrägeri nämligen att gärningsmannen ska ha riktat betalningsuppmaningar eller andra likande meddelanden till en vidare krets av mottagare i syfte att vilseleda som medför en förmögenhetsöverföring. Detta innebär att vilseledanderekvisitet i bedrägeribestämmelsen första stycke alltså skulle ersättas av ett krav på att meddelandet skulle vara riktat i vilseledande syfte till en vidare krets mottagare. Fördelarna med en sådan regel är att det inte krävs en omfattande bevisning för att visa att varje mottagare av betalningsuppmaningen blivit vilseledd vilket gör utredningsarbetet lättare samt mindre resurskrävande. Vidare skulle inte regeln medföra samma problem med avgränsningen när rekvisitet ”vilseleder” byts ut mot ”riktar” som förslaget med grovt fordringsbedrägeri skapar. Eftersom denna alternativa lösning inte har berörts på djupet av utredningen anser jag att en sådan lösning behöver utredas vidare för att kunna ta ställning till om den är användbar på bedrägerier med inslag av systematiska förfaranden. Genom att ge tydlig information till allmänheten om hur det går att skydda sig mot fakturabedrägerier samt underlätta för de drabbade att ta tillvara rättigheter är det min uppfattning att brottet skulle kunna motverkas. Det finns idag utfärdade varningslistor på företag som anses oseriösa dock löser detta inte det problemet för de som redan är drabbade. Som tidigare nämnts finns det ett stort mörkertal gällande anmälningar av försökt till fakturabedrägerier. En ökad medvetenhet bland enskilda eller företagare att anmäla misstänkt bedrägeri skulle bidra till ett effektivare arbete hos de brottsbekämpande myndigheterna. 26 6.5 Sammanfattande slutsatser Fenomenet bedrägerier med hjälp av faktura har under de senaste åren kommit att utvecklats och drabbar nu stora delar av samhället. Inte alltför sällan finns en tydlig koppling till den organiserade brottsligheten, vilket gör det hela allvarligare. Denna uppsats visar den problematik som rättstillämpningen står inför. Detta samhällsproblem framhålls även av Polisen, Brottsförebyggande rådet, utredningen om åtgärder mot fakturabedrägerier samt utredningen stärkt straffrättsligt skydd för egendom. Mot bakgrund av vad jag ovan har framfört anser jag att utredningens förslag grovt fordringsbedrägeri inte är helt tillfredställande. Jag anser emellertid att utredningens förslag bör korrigeras i vissa hänseenden. Detta gäller framförallt rekvisiteten ”vidare krets” och ”betydande värde” som bör utredas vidare vad gäller precisionen av begreppen. Som jag tidigare berört skulle även en gränsdragningsproblematik uppstå mellan nuvarande bestämmelse och förslagen därav skulle den s.k. bevislättnadsregeln vara lättare att tillämpa även om den innehar viss bristande effektivitet. Fakturabedrägerier är i stor utsträckning kriminaliserat dock saknas en särskild bestämmelse som tar sikte på systematiska förfaranden. Ansvaret för att utreda, beivra och sedan lagföra åvilar samhället. Även om obegränsade resurser ges till brottsförebyggande myndigheterna skulle det inte vara möjligt att helt få stopp på dessa systematiska förfaranden. Fördelarna med en kriminalisering av systematiska fakturabedrägerier är att allmänheten blir mer medvetna om att vissa förfaranden är brottsliga och därmed inte låter sig luras eller tvekar att anmäla. Som utredningen åtgärder mot fakturabedrägerier anför bör det därför läggas större kraft att förmå enskilda och företag att tillvarata sina rättigheter på bästa sätt så att inte fakturan betalas av rädsla eller okunskap. Detta i en kombination med en effektivare lagföring och högre straff sänder ut avskräckande signaler till de som kan tänkas begå denna typ av brott. Ett införande av en sådan särskild brottstyp är enligt min mening följaktligen väl motiverat. 27 Bilaga A 9. kap 3 a § ”Den som till en vidare krets riktar betalningsuppmaningar eller liknande meddelanden, i syfte att vilseleda mottagaren till handling som innebär vinning för gärningsmannen och skada för mottagaren eller någon i vars ställe denne är, döms, om förfarandet har avsett betydande värde, för grovt fordringsbedrägeri till fängelse i lägst sex månader och högst sex år.” 28 Käll- och litteraturförteckning Offentligt tryck Statens offentliga utredningar SOU 1992:61 Ett reformerat åklagarväsende. SOU 2013:85 Stärkt straffrättsligt skydd för egendom. SOU 2014:63 Organiserad brottslighet – förfälts- och underlåtenhetsansvar, kvalifikationsgrunder m.m. SOU 2015:77 Åtgärder mot fakturabedrägerier. Propositioner Prop. 1994/95:23 Ett effektivare brottmålsförfarande. Prop. 2006/07:80 Bidragsbrottslag. Prop. 2009/10:147 Skärpta straff för allvarliga våldsbrott m.m. Departementsserien Ds 2014:30 Informationsutbyte vid samverkan mot grov organiserad brottslighet, Justitiedepartementet. Direktiv Dir 2012:73 Ett stärkt straffrättslig skydd för egendom. Övrigt offentligt tryck Betänkande 1994/95:JuU2 Ett effektivare brottmålsförfarande. 29 Litteratur Ahola, Mikael: Bedrägeri – introduktion och handledning för brottsutredare, Norstedts Juridik AB, Stockholm 2013. Alvehus, Johan: Skriva uppsats med kvalitativ metod- En handbok, Liber AB, Stockholm 2013. Holmqvist, Lena, Leijonhufvud, Madeleine, Träskman, Per Ole, Wennberg, Suzanne: Brottsbalken En kommentar Del I (1-12 kap.): Brotten mot person och förmögenhetsbrotten m.m., 7:e uppl., Norstedts juridik, Stockholm 2013. Jareborg, Nils, Griberg, Sandra, Asp, Petter, Ulväng, Magnus: Brotten mot person och förmögenhetsbrotten, uppl. 2, Iustus Förlag AB, Uppsala 2015. Korling, Fredric, Zamboni, Mauro: Juridisk metodlära, Studentlitteratur AB, Lund 2013. Lernestedt, Claes: Kriminalisering – problem och principer, Iustus Förlag AB, Uppsala 2003. Peczenik, Aleksander: Juridikens teori och metod, Fritzes Förlag AB, Stockholm1995. Remissyttranden Stockholms universitet: Remiss: Stärkt straffrättsligt skydd för egendom, (SOU 2013:85), Dnr SU FV-1.1.3-0235-14 utgivet 22 april 2014. Domstolsverket: Yttrande över betänkandet Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (SOU 2013:85), Dnr 261-2014 utgivet 24 april 2014. Sveriges advokatsamfund: Yttrande över betänkandet Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (SOU 2013:85), Dnr R-2014/0087 utgivet 24 april 2014. Ekobrottsmyndigheten: Yttrande över betänkandet ”Stärkt straffrättsligt skydd för egendom” (SOU 2013:85), Dnr EBM A-2014/0052 utgivet 25 april 2014. Lunds universitet: Yttrande över remissen Stärkt straffrättsligt skydd för egendom, Dnr V 2014/256 utgivet 15 maj 2014. 30 Övriga Källor BRÅ: Lokala åtgärder mot organiserad brottslighet, idéskrift nr 18, 2009. Polisen: Polisens rapport om organiserad brottslighet 2015. BRÅ statistikdatabas över anmälda brott: http://www.bra.se/bra/brott-ochstatistik/statistik/anmalda-brott.html. http://www.forenadebolag.se/artikel/atalad-huvudman-friad, hämtad 201510-18. Nyman, Anders: Skydda ditt företag mot bedragare – nätfiffel, bluffakturor och vilseledande försäljning, .SE:s Internetguide, nr 29, Version 1.0 2013. https://www.iis.se/lar-dig-mer/guider/skydda-ditt-foretag-mot-bedragare/, hämtad 2015-10-15. Intervju Stig Svensson, Skatterevisor som arbetar i en samverkansgrupp på Skatteverket i Malmö, tidigare regionsamordnare i Skatteverkets insats mot grov organiserat brottslighet, intervju den 2 okt 2015. 31 Rättsfallsförteckning Hovrätten Svea Hovrätt, mål nr B 4553-12 Hovrätten över Skåne och Blekinge, mål nr B 488-13 Hovrätten över Skåne Blekinge, mål nr B 2095-14 Högsta domstolen NJA II 1942 s. 390 NJA 1952 s. 645 NJA 1954 s. 393 NJA 1989 s. 810 32
