4 Samrådsredogörelse Åkarp 20150223

Transcription

Samrådsredogörelse –
Detaljplan för del av Åkarp 1:68 m fl Södra stambanan genom Åkarp
KS:2011:269
BURLÖVS KOMMUN
Detaljplan för del av Åkarp 1:68 m fl i Åkarp
Södra stambanan genom Åkarp
Burlövs kommun, Skåne län
normalt planförfarande
SAMRÅDSREDOGÖRELSE
Granskningshandling, upprättad 2015-02-23
1 (56)
KS:2011:269
REDOGÖRELSE EFTER SAMRÅD
DETALJPLANER
För att möjliggöra en utökning av Södra stambanan genom Burlövs kommun från två till fyra
spår tas två nya detaljplaner fram, en för sträckningen i Arlöv och en i Åkarp. En detaljplan
styr juridiskt hur marken inom detaljplaneområdet ska användas och tas alltid fram av
kommunen. Detaljplaner tas fram i enlighet med en i plan- och bygglagen styrd
planeringsprocess. Den syftar till att ge myndigheter och berörda invånare, markägare m fl
möjlighet att lämna synpunkter som besvaras av kommunen genom kommentarerna i denna
samrådsredogörelse och även kan leda till ändringar i detaljplaneförslagen. Eftersom
detaljplanerna kommer att vara juridiskt bindande för hur marken ska användas så kan de i
slutet av planprocessen överklagas av de berörda som tidigare lämnat skriftliga synpunkter.
PLANPROGRAM
Samtidigt som detaljplanerna för utbyggnaden tagits fram har ett planprogram utarbetats av
kommunen. Planprogram används ibland som ett första steg i planprocessen och möjliggör
för kommunen att i ett tidigt skede få in synpunkter om programområdet. Därför är inte ett
planprogram juridiskt bindande för hur marken inom programområdet ska användas och
kan heller inte överklagas. Planprogrammet kan sedan leda till en eller flera nya detaljplaner.
Syftet med planprogrammet för Södra stambanan genom Burlövs kommun är att lyfta
utvecklingsmöjligheter utanför detaljplanerna för spårområdet.
SAMRÅDSREDOGÖRELSER
Burlövs kommun har fått in ett stort antal synpunkter på både de två detaljplanerna och på
planprogrammet. Alla synpunkter besvaras i en sådan här samrådsredogörelse. En
samrådsredogörelse tas fram för detaljplanen i Arlöv och en för detaljplanen i Åkarp samt en
för planprogrammet.
SAMRÅD
Förslaget till detaljplan har varit föremål för samråd under tiden 23 oktober till 23 november
2014 enligt plan- och bygglagen 2010:900 (PBL) 5 kap.
Delgivna myndigheter, organisationer och sakägare
Kungörelse om samrådet har införts i ortspressen. Detaljplanen har varit utsänd på remiss
och för samråd med länsstyrelsen, berörda nämnder, statliga och kommunala organ,
sakägare och andra som kan ha ett väsentligt intresse av förslaget.
Andra intresserade har kunnat ta del av förslaget hos samhällsbyggnadsförvaltningen,
biblioteken i Arlöv och Åkarp samt på kommunens hemsida.
Samrådsmöten har hållits den 5:e november för detaljplan för Tågarp 15:5 m fl, Södra
stambanan genom Arlöv, 6:e november för detaljplan för del av Åkarp 1:68 m fl, Södra
stambanan genom Åkarp, och ett gemensamt möte för dessa detaljplaner den 11:e november
2 (56)
KS:2011:269
2014. På dessa möten behandlades även Planprogram för Södra stambanan genom Burlövs
kommun.
Särskilda samrådsmöten har hållits med ett antal berörda samfällighetsföreningar.
Följande sammanställning redovisar samråds- och remissynpunkter. Remissinstanser och
remissvaren i sin helhet kan fås på begäran av samhällsbyggnadsförvaltningen,
planeringsavdelningen.
YTTRANDEN SOM INKOMMIT
Under samrådstiden har yttranden utan erinringar eller med tillstyrkan kommit från:
E.ON Värme Sverige AB
Sydvatten AB
Trafikverket
Lunds kommun (har valt att inte yttra sig)
Svenska kraftnät
Yttranden med erinringar, påpekanden, synpunkter och frågor som föranleder kommentarer
respektive ska inarbetas i planen har inkommit från:
1. Länsstyrelsen i Skåne län
2. Tekniska nämnden
3. Miljö- och byggnadsnämnden
4. Lantmäteriet
5. E.ON Gas Sverige AB
6. E.ON Elnät Sverige AB
7. Swedgas AB
8. VA SYD
9. Räddningstjänsten Syd
10. Barn- och utbildningsnämnden
11. Kultur- och fritidsnämnden
12. Staffanstorps kommun (kommunstyrelsen)
13. Malmö stad (kommunstyrelsen)
14. Malmö museer
15. Region Skåne
16. Segeåns Vattendragsförbund och vattenråd (
)
17. Cencero AB (
) tillsammans med hyresgästen Persiennexperten
Svenska AB
18.
19.
20.
21.
22.
23.
24.
25. Sockervägens samfällighet (
)
3 (56)
KS:2011:269
26. Österledens samfällighet (undertecknad med 33 namnunderskrifter av boende på
Vemmenhögsvägen samt Skånevägen)
Yttranden från övriga (som inte bedöms vara berörda sakägare) med erinringar,
påpekanden, synpunkter och frågor har inkommit från:
27.
28.
29.
30.
31.
32.
33.
34.
35.
Yttranden med erinringar, påpekanden, synpunkter och frågor som inkommit efter avslutad
samrådstid:
36. BRF Dalslund
37.
ERINRINGAR, PÅPEKANDEN, SYNPUNKTER M M SAMT KOMMUNENS
KOMMENTARER
Inkomna synpunkter har sammanfattats nedan. Synpunkterna finns i sin helhet på Burlövs
kommun. Kommunens kommentarer och förslag med anledning av vad som framförts
redovisas med kursiverad och indragen text. Endast yttranden gällande detaljplan för del av
Åkarp 1:68 m fl bemöts, övriga synpunkter, samt synpunkter på planprogram bemöts ej i
denna samrådsredogörelse.
1. Länsstyrelsen, har följande synpunkter:
Hållbar markanvändning
Detaljplanen är belägen i ett bra kollektivtrafikläge. En planering för hållbara transporter
planerar för hållbara transportslag och prioriterar ner icke-hållbara transportslag.
Länsstyrelsen anser att det är bra att avståndskänsliga trafikanter som gående och cyklister
får en koppling över järnvägen. Däremot anser länsstyrelsen att kommunen behöver
prioritera kollektivtrafik och inte bygga ut vägnätet för biltrafik. Med en utbyggnad av
Gränsvägen och stationstorget skulle antalet bilkopplingar utökas till tre jämfört med dagens
enda. I ett så här pass stationsnära läge är en hållbar markanvändning inte att skapa mer yta
för biltrafik. Om gatunätet ska byggas ut så ska konsekvenserna av det beskrivas i
detaljplanen. De trafikflöden som förväntas genereras på gatorna ska beskrivas och
effekterna för omgivande bebyggelse, så som exempelvis buller, ska beskrivas.
Arkeologi
Fornlämningar omnämns i planer på sidan 19-20. Här står det att endast en fornlämning
berörs av det planerade arbetet (Burlöv 91: 1). Detta stämmer inte då även Burlöv 117 som
4 (56)
KS:2011:269
utgörs av en boplats ligger inom detaljplanområdet. Ett samråd enligt 2 kap 10§ KML ska ske
med länsstyrelsens kulturmiljöenhet inför ett utförande.
Kommentar: Vid tunnelbyggnationen i Åkarp påverkas samhällets kopplingar
över järnvägen i en sådan omfattning att den sedan tidigare planlagda bron i
öster (Gränsvägen) bedöms nödvändig att anlägga. Föreslagen ny koppling mellan
Stationsvägen och Lervägen, centralt vid stationsområdet, planläggs som torg.
Syftet är genom en sådan planering att göra marken närmast den nordöstra
stationsnedgången så tillgänglig som möjligt. Det blir en central och viktig
mötesplats som enligt detaljplanen kan nås av alla.
Inga av de planerade eller existerande vägarna i Åkarp tillhör det prioriterade
vägnätet i Skåne. De är i första hand avsedda för lokaltrafik. Gränsvägens
utbyggnad gör att trafiken i Åkarp sprids och inte endast belastar Alnarpsvägen.
Möjligheten finns, om än det inte styrs i detaljplanen, att inte tillåta motortrafik
på torget genom lokala trafikföreskrifter. Samtidigt gör möjligheten att passera
med ersättningsbuss att en stor vändplan undviks.
Gränsvägen är redan idag möjlig att bygga ut enligt gällande detaljplan.
Planbeskrivningen kompletteras med beskrivning av förväntad påverkan på
omgivande bebyggelse utefter Alnarpsvägen och vid torget utifrån beräkningar
gällande trafikflöden och buller.
Planbeskrivningen kompletteras med fornlämningen Burlöv 117 (boplats).
Trafikverket ansvarar för att ett samråd enligt 2 kap 10§ KML sker inför ett
utförande.
I övrigt noteras synpunkterna.
2. Tekniska nämnden framför följande synpunkter:
Planbeskrivning
S. 17. Under Naturmiljö: Diskussioner om rödlistade arter, biotopskydd och så vidare. Hur
ska det lösas, exempelvis med ersättningsplantering och så vidare? (Konsekvenser av planen
återfinns i MKB s 95 f.)
Störningsskydd
Ytor markerade med (m) i detaljplanekartan har ett ska-krav på att uppföra bullerskydd. Det
finns fler platser som kommunen anser kräver bullerskydd som saknar det redan idag.
Bullervallar från Bolmörtsvägen och norrut kommer att innebära att all uppväxt vegetation
kommer att tas bort. Detta ger ett bra skydd för bland annat insekter och fåglar och skydd
mot luftföroreningar från motortrafiken. Vi föreslår att vallen behålls i befintligt skick men
med komplettering av plank eller liknande.
5 (56)
KS:2011:269
Ekonomi
I samband med detaljplanernas antagande bör kommunen utreda kostnader för vår del, både
investering och drift. Hela programområdet bör då innefattas för att få en så god
förutsättning som möjligt att realisera planerna på bästa sätt. Även gränsdragningsfrågor är
viktigt. Det behövs klargörande gällande kommunens andel av ekonomin, underlag behöver
arbetas fram gällande de ekonomiska förhållandena för till exempel stations- och Lervägens
påverkan.
Teknikhus
Teknikhuset i Åkarp, vid kommungränsen, kan vara en olämplig placering med anledning av
framtida gång- och cykelbanan längs med Gränsvägen. Huset riskerar att bli ett fast hinder
samt påverka utsikten mot det öppna kulturlandskapet mot Staffanstorp.
Miljökonsekvensbeskrivning
Se yttrande i TKN 2014:932.
Specifikt dagvatten
Ytterligare undersökningar och analyser behövs för att bygga modeller som kan beräkna
effekterna av att en betydande ökad mängd dagvatten måste kunna tas emot och föras ut i
Öresund. Den enda recipienten för Åkarp är Alnarpsbäcken. Denna har redan i dag
otillräcklig kapacitet för den mängd dagvatten som måste tas om hand. Tar man då i
beaktande att det fortfarande finns stora ytor som skall bebyggas (Kronotorp, Trädgårdsbyn,
Vallgården och Östra Dalslund) så kommer det att behövas kraftfulla åtgärder för att hantera
den mängd vatten som då tillkommer. Planeringen av dagvattenhanteringen måste göras för
hela kommunen i ett sammanhang och inte fragmenteras till att hanteras inom olika
byggområden. Till detta kommer de stora ytor som kommer att hårdgöras i samband med
spårområdet som också måste avvattnas till recipienten. Vi har då inte tagit hänsyn till att
ytterligare bebyggelse i Staffanstorps kommun (Hjärup) också kommer att belasta
recipienten.
Även om det anläggs fördröjningsdammar är det högst sannolikt att åtgärder behövs för att
öka flödet i Alnarps bäcken. I detta sammanhang är det vidare viktigt att man också tar
hänsyn till de klimatförändringar som sker och som kommer att höja havsytan.
Erfarenheterna från tidigare stormar visar att utflödet från Alnarpsbäcken kraftigt begränsas
när havsytan höjs. Detta har medfört kraftiga översvämningar i både Åkarp och Arlöv. De
analyskartor som tas fram av kommunen i samarbete med VA Syd över
översvämningsytornas utbredning vid olika havsnivåhöjningar, bör noggrant analyseras och
beaktas i arbetet med att säkerställa att områden i Arlöv och Åkarp inte översvämmas eller
att tågtrafiken slås ut.
Grundvatten
Grundvattnet längs sträckningen kommer att påverkas men det finns ingen grundlig
utredning om hur detta påverkar omgivningen utanför det närmaste spårområdet. Både
permanenta och tillfälliga grundvattensänkningar kan ha stor påverkan även på områden
långt utanför spårområdet. Höjdskillnaderna i Åkarp mellan högsta punkt och spårområdet
6 (56)
KS:2011:269
gör att påverkan på grundvatten, brunnar, byggnader och växtlighet måste utredas betydligt
noggrannare än vad som är gjort i den nu liggande planen.
Den sänkta grundvattennivån tillsammans med risken för saltvatten inträngning från havet i
samband med höjd havsyta måste beaktas.
Övrigt
Följderna av de många förändringar som måste genomföras i samband med
spårutbyggnaden är omfattande och kommer kraftigt att påverka kommunen under flera år
framåt. Det är därför av yttersta vikt att de utredningar som görs i detta sammanhang så
tydligt som möjligt beskriver de förändringar som kommunen skall planera för, finansiera
och genomföra för att de negativa effekterna skall drabba Burlövs invånare så lite som
möjligt samtidigt som de positiva effekterna av spårutbyggnaden kan utnyttjas på bästa sätt.
Kommentar:
Planbeskrivning
Den mark som behövs under byggtiden kommer att återställas såvida inte
kommunen eller markägaren har andra planer för områdena. Grönstrukturer
kommer ofta i konflikt med järnvägens säkerhetsmässiga intressen samt medför
underhållskostnader. Träd får exempelvis inte förekomma 14 m från spårmitt.
Åtgärder som bidrar till attraktivare grönstruktur är därför begränsade.
Trafikverket kommer att låna en del av Åkarpsdammen under byggperioden och
dra de tillfälliga spåren rakt över dammen. Vissa stora träd närmast befintlig
järnväg kan komma att fällas. Vattnet kommer att ledas i kulvert från
Alnarpsvägen och några hundra meter söderut under byggtiden. Slutläget för ån
är ännu ej fastställd och diskuteras av kommunen och Trafikverket. Ån ligger
delvis utanför denna detaljplan och slutläget kommer eventuellt planeras i en
separat detaljplan. När allt är klart kommer de tillfälliga spåren att tas bort och
dammen återställs. Då finns även nedgångar till plattformarna från parken. Träd
som fälls ska ersättas av Trafikverket.
I MKB:n anges 4 stycken rödlistade arter, vilka även nämnts under Naturmiljö
s17, alm, ask, ål och bergjohannesört, varav den sista ej kunde finnas vid
genomförd inventering utan dess förekomst bygger på uppgifter från kommunen.
Planbeskrivningen kompletteras gällande konsekvenserna på rödlistade arter
samt kompensationsåtgärder.
Den biologiska mångfalden påverkas endast lokalt. Negativt genom att viss
vegetation tas ned, positivt genom de fördröjningsmagasin som tillkommer.
Störningsskydd
I detaljplanen återfinns ska-krav på att uppföra bullerskydd i de områden som i
enlighet med de bullerberäkningar som gjorts annars skulle fått bullervärden
överskridande riktvärdena. (se planbeskrivning sid 45 för detaljerad beskrivning).
7 (56)
KS:2011:269
I övrigt möjliggör detaljplanen för att bullerskydd ska kunna uppföras längs hela
stambaneutbyggnaden.
Ekonomi
Överenskommelser och avtal kommer att tydliggöra ansvar och fördela kostnader
knutna till järnvägsprojektet.
Teknikhus
Teknikhuset ligger i föreslagen slänt mot järnvägstråget. Det finns ingen möjlighet
att justera läget på teknikbyggnaden som beroende på dess funktion
storleksmässigt kan variera. Placeringen av ett teknikhus på denna plats bedöms
bli ytterst begränsad för landskapsbilden.
Miljökonsekvensbeskrivning
MKB s18, ”Intrånget i rekreations och friluftsliv har stor påverkan i Åkarp med
anledning av allmäntillgängliga ytor. Återskapa så mycket som möjligt samt
återplantering med stora trädkvaliteter.”
De intrång som görs av tillfällig art i växtligheten under byggskedet återskapas
genom återplantering av växtlighet och träd.
Översvämningsproblematik och klimatanpassning
Järnvägsplanen och dess tillhörande MKB belyser vilka konsekvenser föreslagen
utbyggnad innebär. Utdrag från detta underlag redovisas även i
planbeskrivningen till denna detaljplan. I denna detaljplan redogörs för hur
järnvägsutbyggnaden påverkar vattnet, grundvatten liksom ytvatten och vilka
åtgärder och anpassningar som gjorts för att klimatsäkra Trafikverkets
anläggning. Den här detaljplanens syfte är inte att ta hand om
översvämningsproblematiken i övriga Åkarp. Utgångspunkten är att
förändringen inte ska förvärra nuvarande situation.
Systemet för dagvatten från järnvägen dimensioneras för ett 100-årsregn i de
delar som ligger under mark för järnvägen. Systemet utnyttjar en kombination av
fördröjning i bankroppen och pumpar som lyfter vattnet till fördröjningsdammar
i marknivå.
Klimatsäkring har skett genom att skapa marginaler i de fördröjningsdammar
som kommer att anläggas. I dessa kan vattnet hållas kvar så att flödet i
Alnarpsån jämnas ut. Dessa fördröjningsdammar innebär samtidigt att vattnet
kan omhändertas i händelse av att det skulle vara förorenat.
Enligt beräkningar/simulering kommer effekter på järnvägen till följd av ändrade
klimatbetingelser i form av högre vattenstånd i havet, +2,0 meter, samt 500-
8 (56)
KS:2011:269
årsflöde i Alnarpsån inte få några översvämningseffekter som når så långt
uppströms som till Åkarp.
Dagvatten- Alnarpsån
Åtgärderna som planeras i denna detaljplan är inte dimensionerade för att lösa
problem knutna till dagvattnet som sedan tidigare finns i området. Däremot kan
konstateras att Åkarp har ett besvärligt VA-tekniskt läge, och det gäller även efter
att projektet har avslutats. Med de åtgärder som föreslås – bland annat att allt
dagvatten från västra Åkarp tas om hand på den västra sidan av järnvägen och
leds förbi de översvämningskänsliga centrala delarna av Åkarp,
fördröjningsmagasin, två stegsdiken mm – kommer risken för framtida
översvämningar i Åkarp att minska.
Den största delen av Alnarpsåns avrinningsområde är åkermark. Bebyggda
områden har dock en betydligt högre andel hårdgjorda ytor än vad åkrar har,
vilket gör att regnvatten inte kan infiltrera i marken utan rinner på ytan mot
Alnarpsån. Detta snabba förlopp förstärks ytterligare när vattnet rinner ner i
dagvattenledningar, vilka snabbt kan transportera stora mängder vatten. Även
om de bebyggda områdena är betydligt mindre än åkermarkerna spelar de därför
en avgörande roll för översvämningar.
Grundvatten, Alnarpsströmmen och saltvatteninträngning
Grundvattentrycket i Alnarpssänkans undre del ligger på nivån ca +6,5.
Beräkningar har utförts för att kontrollera om risk för bottenupptryckning
föreligger, det vill säga om trycknivån i Alnarpssänkan är större än den
mothållande lasten av de täta jordlagren (framförallt lermorän och lerigmorän)
som ligger ovanför. Denna kontroll har gjorts för de schakter som ska utföras i
Åkarp, då schakten innebär en avlastning/förminskning av den mothållande
lasten från ovanliggande jord.
Grundvattnet kommer att sänkas i olika grader under byggskedet. Grundvatten
som pumpas upp kommer att ledas till dagvattensystemet. Någon återinfiltration
av uppumpat grundvatten är inte planerat då behovet av skadeförebyggande
åtgärder bedöms som litet.
Tråget i Åkarp föreslås byggas med stödmurar med en tätande effekt. Det finns
olika metoder att skapa denna täthet, och vilken metod som används bestäms
senare, i byggskedet. Under byggtiden har även en tätspont föreslagits i Åkarp,
vilket skulle medföra att en lägre grundvattensänkning under byggtiden än i
permanent skede.
Även vissa av fördröjningsmagasinen kommer att göras täta för att förhindra att
grundvatten tränger in. Även i det fallet finns olika metoder för att åstadkomma
denna täta konstruktion, och vilken metod som väljs beslutas i byggskedet.
9 (56)
KS:2011:269
Enligt beräkningar/simulering kommer effekter till följd av ändrade
klimatbetingelser i form av högre vattenstånd i havet, +2,0 meter, samt 500årsflöde i Alnarpsån inte få några översvämningseffekter som når så långt
uppströms som till Åkarp vilket inte ger risk för saltvatteninträngning.
3. Miljö- och byggnadsnämnden
Yttrandet omfattar synpunkter på Förslag till yttrande ang. Samråd - Planprogram för Södra
stambanan genom Burlövs kommun, Detaljplaner Arlöv (Tågarp 15:5 m fl) och Åkarp (Åkarp
1:68 m fl) samt Miljökonsekvensbeskrivning till järnvägsplan Flackarp-Arlöv, 4 spår.
Nedan redovisas synpunkterna tillhörande detaljplan Åkarp 1:68 m fl
Konsekvenser av planens genomförande:
Buller och vibrationer: Stora positiva konsekvenser, betydande förbättringar för
bullersituationen, även buller från vägtrafiken på E6/E20.
- Riktvärden för vibrationer är framtagna för att byggnader inte ska
skadas/spricka/rasa, de är inte framtagna för att människor ska uppleva en
störningsfri boendemiljö. Även om man underskrider riktvärden kan det medföra
betydande störning/obehag för de boende t.ex. glas som skallrar i skåpen och så
småningom trillar ner från hyllan.
Utsläpp av växthusgaser: Stora positiva konsekvenser, överföring av transporter från väg till
järnväg.
- I Åkarp finns det knappast godstransporter som kan överföras till järnväg. Eventuellt
kan det röra sig om en del persontransporter, men det förutsätter att man arbetar
eller har ärenden i stationsnära områden.
Plankartor tillhöriga respektive detaljplan
- Då det gäller plankartorna anser nämnden att det är lämpligare att ange en totalhöjd
på byggnaderna istället för byggnadshöjd om det nu är så att man vill begränsa
byggnaderna till en viss höjd.
Nedan redovisas synpunkterna tillhörande MKB:n till Järnvägsplan Flackarp-Arlöv, 4 spår.
Som berör detaljplan Åkarp 1:68 m fl.
Synpunkter avseende kapitel 4.4 Buller och vibrationer
Nämndens grundinställning är att riktvärdena för buller från såväl väg- som järnvägstrafik
ska innehållas, såväl inomhus som utomhus. Den sammantagna bullersituationen med fullt
utbyggd stambana och Lommabana ska beaktas avseende trafiksituationen år 2030, så att
nämnda bullerriktvärden innehålls. I samband med utbyggnadsarbetena på och invid
stambanan är det viktigt att framförda ekvivalenta och maximala bullernivåer, vid tiden för
arbete dag, kväll och natt, respekteras och kontrolleras (vid behov mäts) samt att eventuella,
minimalt förekommande, avvikelser (t.ex. vid kritiska arbeten) informeras om i god tid till
kommunen, Miljö- och byggnämnden och framförallt till närboende.
Den i Bullerutredningen framförda rekommendationen att ta fram ett program för att
reglera hur man under byggskedet ska arbeta med att kontrollera markvibrationerna ses som
en nödvändighet av nämnden. Samma sak gäller förslaget att avskärma spåren i samband
10 (56)
KS:2011:269
med utbyggnaden och att förse vertikala skärmar och stödmurar med ljud-absorbent mot
spåren. Resultatet av utförda bullerskyddsåtgärder bör kontrolleras genom faktiska
mätningar i de punkter där överskridanden uppmärksammats initialt, och framförallt där
nya konstruktioner (som vägar, broar, kulverteringar, tunnlar m.m.) och
bullerskyddsåtgärder vidtagits, men även stickprovsmässigt i ett antal punkter längs den
övriga sträckan. Mätningarna ska utföras enligt godkänd metod.
Synpunkter avseende kapitel 4.6 Elektromagnetiska fält
Då det gäller de elektromagnetiska fälten gör osäkerheten i kunskapsläget att
myndigheternas försiktighetsprincip, som tagits fram av Strålsäkerhetsmyndigheten
tillsammans med Socialstyrelsen, Arbetsmiljöverket, Elsäkerhetsverket och Boverket, utgör
grunden för Trafikverkets agerande i frågan. Miljö- och byggnämnden anser att faktiska
mätningar bör göras under och efter byggskedet på redan identifierade riskobjekt, men också
stickprovsmässigt längs sträckan på karaktäristiska avstånd från bebyggelsen. Vidare anser
nämnden det viktigt att nivåerna mäts speciellt vid stationer, byggnader och torg, i deras
närhet samt på perrongerna. Riktvärdet 0,2 μT bör eftersträvas vid bedömningen av mer än
tillfällig vistelse snarare än 0,4, för att ytterligare säkra sig mot framtida hälsoeffekter.
Synpunkter avseende kapitel 4.8 Luftkvalitet
De partiklar som omnämns i trafikverkets MKB rör endast sådana av regionalt eller
internationellt ursprung. Ingenstans i MKB:n tas partiklar härrörande från järnvägstrafiken
upp. Lunds kommun har tidigare framfört synpunkter på förekomsten av och effekten på
människors hälsa av partiklar från spår/hjulkontakt, ev. också från ledningarna. Denna fråga
bör undersökas och belysas ytterligare samt konsekvensbedömas.
Sammanfattningsvis framför nämnden att Trafikverket bör med anledning av den mycket
omfattande hanteringen av massor ansöka om tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken för detta.
Bästa möjliga teknik enligt miljöbalkens hänsynsregler förutsätts användas i projektet.
Kommentar: Planförslaget utgår från gällande riktvärden och åtgärder övervägs
utifrån vad som är tekniskt möjligt, ekonomiskt rimligt och miljömässigt
motiverat.
Miljövinsterna ska ses i ett större perspektiv utifrån hur godstrafik och
persontrafik kan samordnas och effektiviseras med fyra tillgängliga spår på
sträckan. Den ökade trafikeringen på banan beräknas leda till en överflyttning av
trafik från väg till järnväg. Denna överflyttning beräknas minska utsläppen från
vägtrafiken med ca 230 000 ton per år. Utbyggnadsförslaget bedöms i driftsskedet
därmed ge stora positiva effekter och konsekvenser ur klimatsynpunkt.
Synpunkterna om totalhöjd för att kunna begränsa höjden på byggnaden noteras
men föranleder inga åtgärder.
11 (56)
KS:2011:269
Buller och vibrationer
Program för uppföljning av buller och markvibrationer under byggskedet kommer
att upprättas.
Elektromagnetiska fält
Mätningar avseende elektromagnetiska fält kommer att utföras vid de fastigheter
där riktvärdet 0,4 μT riskerar överskridas enligt beräkningar.
Luftkvalitet
Luftkvaliteten längs järnvägskorridoren och i berörda tätorter överstiger inte
uppsatta miljökvalitetnormer. Utsläpp från järnvägstrafik till luft består mest av
metallpartiklar som frigörs vid slitage på räls, kontaktledning, hjul och bromsar.
Eftersom metallpartiklar är jämförelsevis tunga transporteras de inte iväg så långt
utan faller ned nära järnvägen. Generella mätningar för järnvägstrafik (ej
platsspecifika för detta planområde men fullt tillförlitliga i sammanhanget) visar
att halterna av partiklar inte överskrider EU:s miljökvalitetsnorm i
järnvägsmiljöer utomhus. Dessa mätningar visar att överskridanden inte ens sker
nära spåren, direkt efter att tåg bromsat in eller i väderförhållanden som brukar
medföra att partikelhalterna blir extra höga. Studier på hur hälsan påverkas av
förhöjda partikelhalter är därför inriktad på tunnelmiljöer.
Erforderliga tillstånd enligt miljöbalken kommer att införskaffas.
4. Lantmäteriet framför följande synpunkter:
Fastighetsrättsliga frågor
Det anges att tredimensionell fastighetsbildning kan bli aktuell. Det vore bra om det under
fastighetsrättsliga frågor beskrivs hur den tredimensionella fastighetsbildningen är tänkt att
genomföras samt vilka befintliga fastigheter som berörs av detta. När det planläggs för
tredimensionella fastigheter är det lämpligt att bestämma vilket ändamål som är det primära
och vilket som är det sekundära, då detta är vägledande för vad som ska vara 3D-fastighet.
Vid genomförandet förutsätts den primära användningen utgöra en traditionell fastighet
som urholkas, och den sekundära blir då ett tredimensionellt utrymme, även om detta inte
formellt har låsts genom detaljplanen. I denna plan har parentes satts runt den allmänna
planbestämmelsen. Det tolkas av Lantmäteriet som att den allmänna platsmarken är det
sekundära ändamålet som kommer att bli tredimensionellt utrymme och järnvägsfastigheten
kommer att utgöra en traditionell fastighet. Det är bra om planbeskrivningen förtydligar
detta.
Det bör under de fastighetsrättsliga frågorna framgå att en anläggningsförrättning behövs för
att upphäva den del av Åkarp ga:31 som belastar det område av Åkarp s:21 som kommunen
kommer att lösa in. Det bär även framgå vem som initierar och bekostar en sådan
förrättning.
Det bör av planbeskrivningen framgå att kommunen har möjlighet att lösa in mark som
enligt detaljplanen ska användas för allmän plats utan att avtal föreligger med
12 (56)
KS:2011:269
fastighetsägaren, samt att kommunen är skyldig att förvärva den allmänna platsmarken om
fastighetsägaren begär det. Även de ekonomiska konsekvenserna av detta bör belysas i
planbeskrivningen. Ersättningen för marken bestäms enligt reglerna i expropriationslagen
om ingen annan överenskommelse träffas.
Plankarta med bestämmelser
För att kunna genomföra en tredimensionell fastighetsbildning mellan allmän plats och
kvartersmark måste det tydligt redovisas vart gränserna går i höjdled mellan kvartersmarken
och den allmänna platsmarken. Detta är nödvändigt för att kunna fastighetsbilda
tredimensionellt. Att ett område planläggs som allmän platsmark medför dessutom en
inlösenrättighet och skyldighet för huvudmannen, vilket gör att det är nödvändigt att även
ange områdets utbredning i höjdled.
Fastighetsförteckning
Åkarp ga:31 och s:21 ligger inom planområdet, men är i förteckningen upptagna som att de
ligger utanför planområdet. Åkarp 24:1 ligger inom planområdet men är inte upptagen i
fastighetsförteckningen.
Kommentar:
Fastighetsrättsliga frågor
Lantmäteriet har uppfattat att huvudändamålet vid 3D fastighetsbildning är
järnvägsändamålet, vilket är korrekt. Planbeskrivningen kompletteras med en
översiktlig beskrivning av 3D fastigheterna, ungefärlig avgränsning och innehåll
och vilket ändamål som är huvudändamålet vid fastighetsbildning. Inriktningen
är att volymen för tunnelkonstruktionen utgör en fastighet som föreslås ägas av
Trafikverket. Överbyggnad (parkanläggning inklusive föreslagen torgyta för att
sammankoppla Stationsvägen med Lervägen) föreslås utgöra Burlövs kommuns
fastighet. För brokonstruktioner över järnvägen som ingår i det lokala vägnätet
gäller på samma vis att fastigheter föreslås ägas av Burlövs kommun
(Alnarpsvägen respektive planlagd Gränsvägen).
Planbeskrivningen kompletteras även med en beskrivning av de ekonomiska
konsekvenserna gällande allmän platsmark.
Plankarta med bestämmelser
Eftersom konstruktionens tjocklek, behov av ledningsdragningar mm ännu inte
klarlagts kan inte 3D-fastigheterna anges i exakt z-led utan först när
projekteringsskedet avslutats. Därav kan inte plankartan kompletteras med
denna information. Se vidare planbeskrivning.
Områdena som berör Åkarp ga :31 och s:21 samt Åkarp 24:1 utgår ur
planområdet.
13 (56)
KS:2011:269
5. E.ON Gas Sverige AB har distributionsledningar för natur- och biogas (enligt bifogade
kartor) längs med järnvägsområdena. E.ON Gas hemställer att befintliga
distributionsledningar skyddas i kommande detaljplanen med ett 5 meter brett u-område
med gasledningen i mitten. Och där det i planbestämmelserna står att "Marken ska vara
tillgänglig för allmänna underjordiska ledningar. Inom området får det inte förekomma
plantering av träd, mindre buskar accepteras dock".
Distributionsledningar för gas är underkastade Energigasnormens regler (EGN 2011) som
bland annat innebär ett minsta skyddsavstånd mellan distributionsledning och byggnad
inom tätbebyggelse 2 meter och utom tätbebyggelse 12 meter samt närmaste gräns för
område med förväntade grävningsaktiviteter på 2 meter.
Plantering av träd bör ej ske närmare gasledning än 2,5 meter. För att minska risken för
skador på träd i samband med eventuella arbeten med ledning, rekommenderas att träd i
närheten förses med rotskydd.
Om anläggnings- eller byggnadsarbete ska utföras i närheten av ledningarna ska kontakt tas
med E.ON Gas för ledningsvisning.
Av planhandlingarna framgår det att man bland annat ska anlägga parker, bullerskydd, nya
dammar samt att det kommer blir förändring av fastighetsgränser etc. Avstånden enligt
Energigasnormens regler måste beaktas. Därför är det viktigt att ett detaljerat samråd med
vår områdeshandläggare äger rum redan i tidigt projekteringsskede, vilket bör framgå i
genomförandebeskrivningen.
Om ledningar måste flyttas eller omges med skyddsåtgärder i samband med genomförandet
avplanen, förutsätter E.ON Gas att exploatören svarar för de kostnader som uppkommer till
följd av nämnda åtgärder.
Kommentar:
De gasledningar som korsar järnvägen behöver läggas om. Ledningar inom
detaljplanens område utreds av Trafikverket i ett pågående arbete parallellt
med detaljplanen. Ledningar inom järnvägsområdet kommer säkerställas
genom avtal mellan Trafikverket och ledningsägare och inga u-områden föreslås
därför för detta ändamål. Planbeskrivningen förtydligas gällande säkerställande
av ledningar inom järnvägsområdet. Det finns drygt 100 korsningspunkter med
markförlagda och luftburna ledningar. Det handlar om vatten, el, tele, gas m fl.
ledningar. I projektet ingår att hantera alla dessa ledningar, både med rent
fysiska lösningar och med nya avtal. Detta arbete sker i samarbete med de olika
ledningsägarna.
14 (56)
KS:2011:269
6. E.ON Elnät Sverige har inom planområdet befintliga elanläggningar (enligt bifogade
kartor). Under förutsättning att överenskommelse träffas för de åtgärder som eventuellt
behöver vidtas på dessa elanläggningar och att den part som föranleder åtgärderna står för
samtliga kostnader i samband med detta, har vi ingen erinran mot förslaget i denna del.
Befintligt elnät inom planområdet är dimensionerat för att klara befintliga verksamheters
behov av el. Det befintliga elnätet har inte tillräcklig kapacitet att i någon större omfattning
försörja några nya elkonsumenter med el. På några avsnitt av planområdet är avståndet
mellan befintligt elnät och eventuellt nya elkonsumenter större än vad som är tekniskt
möjligt att försörja från det befintliga elnätet. Det kan därför bli nödvändigt att komplettera
elnätet med nya nätstationer om nya elkonsumenter etableras inom planområdet
Markanvändningen inom planområdet är till övervägande delen avsett för järnvägstrafik,
planbestämmelse Tl, och stationsområden, planbestämmelse T2. Utöver järnvägstrafik och
stationsområden ger de båda planbestämmelserna möjlighet att uppföra tekniska
anläggningar som krävs for att bedriva järnvägstrafik. Förmodligen ger de nämnda
planbestämmelserna även möjlighet att uppföra nya nätstationer om de behövs för att
försörja en teknisk anläggning som i sin tur behövs för att klara järnvägsdriften. Om
kommunen gör samma bedömning som vi behöver inte planhandlingarna kompletteras. I
annat fall föreslår vi att planhandlingarna kompletteras med en generell byggrätt får
nätstation.
Kommentar: Elförsörjning till järnvägen ska kunna lösas i nämnda byggrätter
inom kvartersmark avsedd för järnvägstrafik. Ny byggnad (ej för stadigvarande
vistelse) ovanpå tunneltaket är detaljplanens enda övriga tänkta nya bebyggelse.
Trafikverket och E.ON Elnät håller en fortsatt dialog om förändringarna av
järnvägen och kring vad stationen kräver.
Inom samtliga områden angivna T på plankartan tillåts alla nödvändiga
tekniska anläggningar för järnvägsändamålet, dock ej för andra ändamål.
7. Swedgas framför att det av handlingarna framgår att Swedegas AB har en driftsatt
högtrycksledning för naturgas i direkt anslutning till det aktuella området (se bifogad karta).
Högtrycksledningar av det här slaget omgärdas av MSBFS (Myndigheten för samhällsskydd
och beredskaps författningssamling) som handläggs av Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap (MSB).
Det innebär att man behöver utreda om ytterligare skyddsåtgärder runt ledningen behöver
genomföras i de delar som kommer ligga parallellt med vägen och där eventuell gång- och
cykelbana korsar naturgasledningen. Viktigt att beakta är kravet på täckningsdjup mellan
ledningen och körbana som skall vara minst 1.5 m, vilket bör säkerställas redan i
förprojekteringen.
I angivet alternativ kan det bli aktuellt med förstärkningsåtgärder i korsningspunkten då
15 (56)
KS:2011:269
ledningens placering är statisk. Detta innebär att en omdragning eller flytt av ledningen bör
undvikas i möjligaste mån. Eventuell justering av ledningens läge är väldigt kostsamma och
bekostas av Trafikverket.
I övrigt har Swedegas inget att erinra över detaljplanen under förutsättning att
regelverket i MSBSF och NGSA 2011 (Naturgassystemanvisningar 2011) efterföljs.
Kommentar: Kartbilagan visar att naturgasledningen i sin helhet ligger i
Staffanstorps kommun och därför inte berörs av denna detaljplan. Synpunkterna
meddelas Trafikverket.
8. VA SYD avger följande yttrande.
Ingenstans i planen går det att utläsa hur förslaget kommer att påverka VA SYDs befintligt
ledningsnät samt vilka nya ledningsdragningar som kommer att krävas inom området. Inom
planområdet pågår det idag ett arbete mellan b.la Kommunen, VA SYD, och Trafikverket för
att lösa frågor kring omläggning av va-ledningar mm. Vi anser att detta bör beskrivas i
planen.
Synpunkter från pågående samtal i ovan nämnda grupp:
Eventuellt kommer ytterligare yta för dagvattendammar att behövas inom området.
Vid en omförrättning av dikningsföretaget kommer eventuellt Alnarpsån att behöva breddas.
Vid en kulvertering av Alnarpsån måste man ta hänsyn till de eventuella större önskade
flödena i Alnarpsån efter en eventuell ny förrättning. Konsekvenserna av att Åkarpsdammen
minskar i storlek måste undersökas då detta kan få konsekvenser på dagvattenflödet.
Vidare måste det utredas om vem som bär ansvar för ev. översvämningar under
ombyggnationen av tillfälliga spår och kulvertar samt vem som då står för uppkomna
kostnader. Vid en breddning av spåren under E6:an kommer en av VA SYDs
tryckstegringsstation att behöva flyttas. Om detta inte är möjligt måste man hitta en väg för
alternativ försörjning.
VA SYDs ledningar ska vara åtkomliga för driftinsatser under hela byggtiden.
Kommentar: En fullständig genomgång av hur VA SYD:s befintliga ledningsnät
kommer att påverkas, vilka nya ledningsdragningar som kommer att krävas
inom området samt ansvarsförhållandet under byggnationstiden diskuteras för
närvarande i den grupp som omnämns ovan. Frågeställningarna kring ytterligare
dagvattendammar, breddning av Alnarpsån och nya beräkningar på grund av
Åkarpsdammens förändring har sin utgångspunkt i planprogrammets redovisade
förändringar och föreslagna exploateringar. För järnvägsanläggningen krävs inga
ytterligare tillkommande dagvattendammar än vad som redovisas i
planbeskrivningen. Gällande omförrättning av dikesföretaget så pågår
diskussioner i arbetet med järnvägs- och detaljplan. För merparten av de
16 (56)
KS:2011:269
planerade förändringarna av Alnarpsån avser Trafikverket hantera dessa genom
omprövning av dikningsföretaget, vilket görs i mark- och miljödomstolen,
exempelvis om kulvertering och omgrävning av ån.
Detaljplanen har till uppgift att redovisa konsekvenserna av planerad fysisk
förändring och behöver även redovisa åtgärder så att planerade förändringar inte
förvärrar nuvarande situation. Eftersom järnvägen är en så pass samhällsviktig
funktion dimensioneras systemet för regnvatten för ett 100-årsregn i de delar som
ligger under mark. Systemet utnyttjar en kombination av fördröjning i
bankroppen och pumpar som lyfter vattnet till fördröjningsdammar i marknivå.
Utanför järnvägsområdet följs den normala praxisen för dimensionering av VAsystem.
Klimatsäkring har skett genom att skapa marginaler i de fördröjningsdammar
som kommer att anläggas. I dessa kan vattnet fördröjas så att flödet i Alnarpsån
minskar. Dessa fördröjningsdammar innebär samtidigt att vattnet kan
omhändertas i händelse av att det skulle vara förorenat.
Det kan konstateras att Åkarp har ett besvärligt VA-tekniskt läge, och det gäller
även efter att projektet har avslutats. Med de åtgärder som föreslås – bland annat
att allt dagvatten från västra Åkarp kulverteras och leds förbi de
översvämningskänsliga centrala delarna av Åkarp – kommer risken för framtida
översvämningar i Åkarp att minska.
9. Räddningstjänsten Syd anser att utredningarna ger en otydlig bild av förändringen av
riskbilden i Åkarp. Enligt utredningen ger nedgrävningen och borttagande av en
plankorsning ett positivt bidrag till riskbilden. Den påvisar dock ändå att de närmsta 50
metrarna även efter förbättringar ligger inom det så kallade ALARP området där
riskreducerande åtgärder ska övervägas. Några ytterligare åtgärder övervägs dock inte. Inom
de närmsta 50 metrarna finns en hel del bebyggelse som påverkas av riskbilden.
Räddningstjänsten Syd anser inte att riskerna i Åkarp är tillräckligt utredda och tycker att
analysen ger en otydlig bild. Räddningstjänsten Syd delar utredningens synpunkt att de
åtgärder som utförs bör ge ett positivt bidrag till riskbilden och att det är skillnad på befintlig
bebyggelse och eventuell nybyggnad. Dock är det svårt att utläsa från utredningen hur stor
förbättringen faktiskt blir och varför man väljer att inte göra mer när bebyggelse fortfarande
finns inom ALARP området.
Övrigt
Räddningstjänsten Syd har tidigare haft samråd med Trafikverket gällande bland annat
insatsförutsättningar kring spårområdet och överbyggnaden vid Åkarps station. Vid det
17 (56)
KS:2011:269
senaste mötet kvarstod en del ouppklarade frågor och Räddningstjänsten Syd önskar därför
att Trafikverket kallar till ett uppföljande möte gällande detta.
Kommentar: Trafikverket har i en serie möten med Räddningstjänst Syd
diskuterat riskbilden utifrån möjligheten till insats i tunnelmynning och
tunnelutformning. Riskfrågorna knutna till järnvägen har beskrivits i av
länsstyrelsen godkänd MKB (miljökonsekvensbeskrivning) 2014-11-27 och
baseras på bl a tillhörande riskutredning. Planbeskrivningen kompletteras med
förtydligande av riskbilden för planförslaget.
En löpande dialog mellan kommunen Trafikverket och räddningstjänsten hålls
fortsättningsvis gällande riskfrågor knutna till detaljplanen.
10. Barn- och utbildningsnämnden
Barn- och utbildningsnämnden hänvisar till att mycket av innehållet i planförslaget ligger
utanför nämndens eget kompetensområde och framhåller att allt talar för att när väl hela
ombyggnaden är klar så kommer det att påverka våra verksamheter i Åkarp positivt. Det bör
bli mindre buller från järnvägen och barnen/elevers och föräldrars kommunikation till och
ifrån förskolor/skolor bör underlättas väsentligt. Nämnden lyfter att det finns en betydande
risk för störningar och problem under själva byggtiden. De två tillfälliga spåren på östra
sidan kommer väldigt nära de två befintliga förskolorna i området. Den omfattande trafiken
med transporter av fyllnadsmaterial kan också skapa ökade risker i ett område där många
hundra barn ska röra sig varje dag. Planen att göra en trafikerad väg alldeles intill Lilla
Dalslundsskolan, och som troligen under byggtiden dessutom blir trafikerad av tung trafik,
är inte oproblematisk. Vår bedömning är att en sådan väg kan betyda att kommunen på sikt
borde hitta ett annat användningsområde för byggnaden än till skolverksamhet.
Troligen har vi kanske inte fullt kunnat läsa befintliga kartor eller beskrivningar tillräckligt
väl men det kvarstår för oss en hel del frågor om parkering för vår personal och frågor kring
buller och trafiksäkerhet för barn/elever. Trots att materialet är väldigt omfattande så är det
anmärkningsvärt lite som nämns direkt om hur förskolor/skolor kommer att påverkas under
byggtiden. Då nämnden har ett direkt ansvar för arbetsmiljö och säkerhet för hela
skolområdet och dessutom från och med nästa år även ansvar för den fritidsverksamhet som
finns i området så anser vi bestämt att det behövs göras en kompletterande utredning av de
olika frågeställningar som vi lyfter här. Utredningen behöver göras i samverkan mellan
samhällsbyggnadsförvaltningen, Utbildning och kulturförvaltningen och gärna med viss
medverkan av Arbetsmiljöverket för att göra en ordentlig riskbedömning och vidta de
åtgärder som krävs för att minimera eventuella risker och för att ge kommunen ett bra
underlag för eventuella kompletterande beslut. Detta bör vara gjort innan arbetet startar.
Vi föreslår att Samhällsbyggnadsförvaltningen får i uppdrag att vara projektledare för en
sådan utredning men att instruktionen till dem ska vara tydlig att företrädare för de lokala
förskolor/skolorna samt Utbildnings-och kulturförvaltningen ska kallas till samrådsgrupp.
Vi är medvetna om att dessa synpunkter kanske inte är helt relevanta när det gäller att yttra
18 (56)
KS:2011:269
sig om själva planförslaget men nämnden är angelägen om få ett kvalificerat underlag för att
kunna fatta beslut som rör vår verksamhet nära Åkarps station.
När det gäller själva planförslaget har vi inga övriga synpunkter.
Kommentar: Under byggtiden ansvarar Trafikverket för att hantera eventuella
störningar och risker vilket styrs av gällande regelverk. Under utbyggnaden blir
det endast angöringstrafik till skolan och idrottsområdet förbi Dalslundsskolan
med en del trafik morgon och eftermiddag. Byggtrafik och allmän fordonstrafik
skiljs åt då byggtrafiken i sin helhet sker från Gränsvägen och endast allmän
fordonstrafik till och från skolan och tillhörande idrottsområde sker från tillfällig
angöring förbi Dalslundsskolan.
Endast de befintliga parkeringarna vid Dalslundsskolan (söder om Elevvägen)
berörs av den tillfälliga väganslutningen. I övrigt tas inte parkeringsytor i
anspråk.
En eventuell permanentning av lösningen kommer att detaljplaneläggas i en
annan plan än denna. Däri kommer redogöras för den nya kopplingen mellan
stationen och centrum och hur detta påverkar skolor mm.
11. Kultur- och fritidsnämnden
Ur kulturhistorisk synpunkt är det viktigt att åkarpsborna ska kunna avläsa sin historia i
dagens Åkarp. Genom att riva stinsbostaden från 1919 suddas ett historiskt spår ut. Det är
också en av anledningarna till att konsekvenserna för kulturmiljön bedöms som stora.
Som kompensation måste stor omsorg läggas vid utformningen av stationsområdet för att
underlätta den historiska läsbarheten. Önskvärt är att platsen för stinsbostaden och även den
allra första stationsbyggnaden från 1856 på något sätt skall finnas utmärkta.
Det är positivt att man vill ta tillvara tegeltraditionen i gestaltningsprogrammet. Viktigt är att
göra de avskärmningar som kommer att kläs i tegel omväxlande. Långa, släta omönstrade
tegelmurar är främmande i denna gamla kulturmiljö. Idag är det gamla stationshuset sedan
många år privatägt. Kultur- och fritidsnämnden instämmer i att stationshuset är lämpligt för
publikt ändamål och att det måste tas i beaktande under den fortsatta planeringen av
Stationsvägen, såsom planen förordar. Önskvärt är att planområdet utökas till att omfatta
även stationshuset och att planbestämmelserna anger verksamhet som riktar sig till
offentligheten.
När det gäller rättelser och synpunkter angående kulturmiljö och bebyggelse vill kultur- och
fritidsnämnden framföra följande:
Bruksvägen (sid 20 i planbeskrivningen, sid 74 i miljökonsekvensbeskrivningen)
Värdet av de två byggnaderna på ömse sidor om Apelvägen samt den första stinsbostaden
bedöms vara medelhögt. Värdet av den välbevarade gamla stinsbostaden från 1857, som är qmärkt skall dock bedömas som högt.
19 (56)
KS:2011:269
Alnarpsvägen med järnvägsstationen och dammen (sid 20 i planbeskrivningen, sid 74 i
miljökonsekvensbeskrivningen)
Åkarps tegelbruk existerade fram till 1935 (och inte 1946 som anges i
miljökonsekvensbeskrivningen). Den nya stinsbostaden från 1919 är i motsats till
stationsbyggnaden inte q-märkt. Dess värde kan bedömas som medelhögt men resten av
dammiljön med stationshuset och Alnarpsvägens och Stationsvägens villor måste bedömas
som högt. De flesta av villorna är också q-märkta i gällande detaljplan. I överensstämmelse
med ovanstående ändringar måste samma ändringar göras på sid 77 i
miljökonsekvensbeskrivningen. Här instämmer kultur- och fritidsnämnden i att både
konsekvenser och effekter bedöms som stora för kulturmiljön i Åkarp. Kultur- och
fritidsnämnden vill också understryka vikten av tillsyn och kontroll av stationshuset under
byggtiden.
Kommentar: Trafikverket och kommunen arbetar kontinuerligt med
gestaltningen och tar med synpunkterna gällande tegelutformning och
möjligheter att i en framtid kunna avläsa tidigare lägen för stationsbyggnaden
(från 1856) och stinsbostaden (från 1919) i den framtida permanenta
gestaltningen.
Området kring planerad station och stationsbyggnaden kommer att kräva
ytterligare detaljplaneläggning. Stationsbyggnaden avses att planeras i en sådan
detaljplan. Kommande detaljplaneläggning hanterar stationshuset och
omkringliggande markanvändning.
Stinsbostaden från 1919, Stationsvägen 4 är i dagsläget q-märkt i detaljplan
120T och har även tilläggsbestämmelser som syftar till att tillvarata husets
ursprungliga utformning.
MKB:n till järnvägsplanen godkändes 2014-11-27 varför inga justeringar kan
göras i denna. Planbeskrivningen kompletteras med de förändrade
förhållandena.
12. Staffanstorps kommun
Staffanstorps kommun påverkas av detaljplanen främst genom att dagvattenhanteringen
inverkar på Alnarpsån som har sitt ursprung i Staffanstorps kommun, i närheten av Hjärup,
på sin väg ner mot Alnarps strandängar och Öresund. Alnarpsån är en hårt belastad recipient
och särskild hänsyn bör därför tas till utbyggnaders påverkan på densamma. Staffanstorps
kommun framför att planbeskrivningar/program
överlag saknar ett helhetstänk när det gäller vatten. Burlövs kommun borde göra en större
utredning av vattenfrågorna som visar vilken påverkan man kan antas komma få på alla
vatten, grundvatten och ytvatten.
Kommentar: Se kommentar till yttrande nr 8, VA SYD.
20 (56)
KS:2011:269
13. Malmö stad anser det synnerligen angeläget att snabbcykelstråket kan planeras med god
kvalitet i ett tidigt skede och med beaktande av flera olika aspekter, bl. a framkomlighet,
prioritet, trygghet och skönhet. Förslagsvis bör planbeskrivningen göras tydligare för att visa
hur en snabb men ändå trygg och upplevelserik cykelförbindelse är tänkt att anordnas.
Snabbcykelstråken kommer att anläggas på järnvägens serviceväg. Därför bör bl a
servicevägens utformning planeras så att korsningspunkterna och sidbyten blir så få som
möjligt.
Man bör också tillgodose att fotgängare och cyklister separeras på ett tydligt sätt. Vid
dubbelriktad trafik kan detta ske med målad skiljelinje.
En kartläggning av den förväntade cykel- och gångtrafiken rekommenderas för att underlätta
detaljutformningen så att stråket får en utifrån behoven anpassad kapacitet. Dessutom bör
lutningar i låga i tunnlar begränsas för att ge en god tillgänglighet för rörelsehindrade. Vidare
får snabbcykelstråket inte bidra till otrygghet hos fotgängare i de centrala delarna av Arlöv,
Åkarp och Hjärup. Angående stråkets bredd genom tättbebyggda områden rekommenderas
Trafik-verkets skrift ”Snabba cykelstråk - idéer och inspiration” som ger stöd och råd
angående lämpliga breddmått för cykelbanor.
Kommentar: Synpunkterna noteras men föranleder inga åtgärder i denna
detaljplan. Snabbcykelstråket är ett särskilt projekt som pågår parallellt där
exakt sträckning ännu inte är bestämt. Aspekterna knutna kring
snabbcykelstråket berör framförallt området runt Alnarpsvägen. Burlövs
kommun förordar genom Åkarp en sträckning nordväst om järnvägsspåren.
Avsikten har varit att planlägga för en cykelväg längs spåren, där det är möjligt,
redan i detta läge. Tyvärr har inte projektet med snabbcykelstråket kommit lika
långt som denna detaljplan. Därför har det varit viktigt att denna detaljplan inte
försvårar en framtida utbyggnad längs spåren.
14. Malmö Museer har följande synpunkter:
Under kapitlet Tidigare ställningstaganden bör Burlövs kommuns Bevarandeplan från 2000
och de hus som är upptagna som särskilt bevarandevärda nämnas. Det gäller hus som
stationshuset (Åkarp 1:68) och stationsinspektorbostaden (Åkarp 1:79, i detaljplaneförslaget
kallad stinsbostaden). Om detaljplaneförslaget kommer att innebära konsekvenser för hus
som utpekats som särskilt bevarandevärda i Bevarandeplanen, men som ligger utanför
planområdet, bör också detta redovisas. Exempelvis bedöms byggnaden på Bruksvägen 4 inte
klara riktvärdena för buller. Det är viktigt att man uttrycker hur man ska hantera detta, och
om det får negativa konsekvenser för kulturmiljön bör detta redovisas under Konsekvenser av
planens genomförande avsnittet Kulturmiljö.
Under kapitlet Förutsättningar och förändringar avsnittet Naturmiljö' framgår att ett dike och
en trädrad försvinner strax norr om Åkarps tätort vid förlängning av Gränsvägen. Detta bör
21 (56)
KS:2011:269
nämnas även under Kulturmiljö och bebyggelse samt under Konsekvenser av planens
genomförande avsnittet Kulturmiljö. Den nordligaste av de båda trädraderna i området har
betydande kulturmiljövärde eftersom den markerar den historiska bygränsen mellan Hjärup
och Karstorp. Gränsen utgör även sockengräns mellan Uppåkta och Lomma socknar. Det är
viktigt ur kulturmiljösynvinkel att denna gräns förblir tydligt markerad även i framtiden.
Under kapitlet Förutsättningar och förändringar avsnittet Kulturmiljö nämns
Åkarpsdammen och stationsmiljön med planteringar. Detta avsnitt bör även ha en
bedömning av växtlighets kulturhistoriska värden, och om det finns värden som går
förlorade med planförslaget bör dessa påtalas under Konsekvenser av planens genomförande
avsnittet Kulturmiljö. Åkarpsdammen utgör ett tydligt uttryck för den lerbrytning och
tegeltillverkning som tidigare utgjort en del av Åkarp och dess näringsliv. Delar av dammen
redovisas komma att temporärt ianspråktas av järnvägsprojektet. Det är ur
kulturmiljöperspektiv viktigt att dammen återställs på ett varsamt sätt efter att de temporära
spåren tas bort.
Under kapitlet Konsekvenser av planens genomförande avsnittet Kulturmiljö bedöms förslaget
få stora negativa konsekvenser, främst pga. påverkan på den gamla stationsmiljön. Vi
instämmer i denna bedömning. Det vi saknar i planförslaget är en precisering av de
kulturmiljövärden som går förlorade. Ur kulturmiljösynpunkt går det inte att se de positiva
möjligheter man menar sig få med en rivning av stinshuset. En centrumbildning/ torgyta
prioriteras framför bevarandet av en q-märkt byggnad. Byggnaden borde istället kunna
integreras i en ny centrumbildning och ge den en kulturhistorisk dimension.
Kommentar: Planbeskrivningen kompletteras med uppgifter från Bevarandeplan
2000 gällande hus som är upptagna som särskilt bevarandevärda inom
planområdet. I de fall bullerreducerande åtgärder krävs på byggnader utanför
planområdet bör en anpassning ske på enskilda byggnader. Ingår en byggnad i en
annan detaljplan och där är försedd med varsamhets- och/eller
skyddsbestämmelser så måste bulleråtgärderna anpassas utefter dessa
planbestämmelser.
Med samtliga föreslagna åtgärder beräknas effekten bli att riktvärdena för buller
vid uteplats och inomhus innehålls för dessa fastigheter i Åkarp. Se även
planbeskrivningen.
De träd som måste tas ned under byggtiden, men som inte utgör någon
säkerhetsrisk under drifttiden ska dokumenteras och ersättas. Huvudsyftet för
detaljplanen är järnvägsändamålet men så mycket grönska som möjligt kommer
att sparas, där det är möjligt, eftersom äldre uppvuxna träd inte kommer kunna
ersättas med nya av samma ålder och storlek. Se även kommentar 2, Tekniska
nämnden gällande träd. Planbeskrivningen förtydligas gällande växtlighetens
kulturhistoriska värden som försvinner.
22 (56)
KS:2011:269
Det är inte möjligt att bibehålla stinsbostaden då ytorna är begränsade för
nödvändiga tillfälliga spår under byggtiden. I dialog med bland annat
länsstyrelsen har avvägningen gjorts att bevara stationshuset före stinsbostaden.
Stationsbyggnaden kommer på så vis att kunna kopplas samman med planerad
järnvägsstation.
15. Region Skåne
Det är en prioriterad fråga för Region Skåne att förbättra kapaciteten på Södra stambanan.
Speciellt gäller detta sträckan mellan Arlöv och Lund. Region Skåne har tillsammans med
Burlövs kommun avtalat med staten om medfinansiering av utbyggnad längs aktuell sträcka i
Burlövs kommun. Åtgärden finns med i den nationella transportplanen for 2014-2025 såväl
som i antagen RTI-plan for perioden 2014-2025. Planering och byggande av
fyrspårsutbyggnaden kan enligt nuvarande planer vara avklarad 2022. På grund av rådande
kapacitetsbrist längs den strategiskt viktiga banan vore det betydelsefullt om åtgärden
prioriteras så att byggnationen kan genomforas så snart som möjligt.
Överdäckning av spåren skapar möjlighet för goda stadsbyggnadskvaliteter, genom
avhjälpande av en barriäreffekt i staden som ger en möjlighet att använda central mark till
nya ändamål.
I handläggningen av detta ärende har enheten för strategisk fysisk planering och
Skånetrafiken deltagit. Beslut fattas med stöd av regionala tillväxtnämndens beslut 2011-0414, § 44.
Kommentar: Synpunkterna noteras.
16. Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd Segeå-projekt
Vi önskar framföra följande synpunkter:
Vattenfrågan är inte alls tillräckligt belyst i det aktuella materialet. Hur man avser lösa
dagvattenhanteringen i det aktuella området är mycket sparsamt diskuterad. Man säger i
handlingarna att man ska ha dagvattendammar. Det framgår inga dimensioner eller
beräkning som styrker att planerade dammars storlek är tillräckliga för att klara extrema
vädersituationer i dagsläget. Det framgår inte heller någonstans i dokumentationen något om
att man tagit höjd för kommande klimatförändringar. Järnvägen skall ju ha ett perspektiv på
minst 100 år.
Man kommer att påverka grundvattenreservoarer längs sträckningen och avser ha ett
permanent sänkt grundvatten i området. Det är i princip det som sägs om grundvatten. Vår
kommentar är att detta medför en stor risk for saltvatteninträngning från Öresund.
Grundvatten är en bristvara i stora delar av världen och våra grundvattenreservoarer i Skåne
är viktiga i ett framtidsperspektiv då ytvatten kanske inte längre är ett bra alternativ for
dricksvattenförsörjning.
Man avser pumpa ut dagvatten via dammar till Alnarpsdiket. Alnarpsdiket avser man göra
en nygrävning för och flytta från sitt ursprungliga läge. Den gamla sträckningen ska
23 (56)
KS:2011:269
kulverteras. Vår kommentar: Vatten söker sig ofta tillbaka i de ursprungliga lägena vilket
man bör ha i åtanke. Redan idag har vatten som kommer via Alnarpsdiket eller Segeå svårt
att ta sig ut i Öresund särskilt när havet står högt mot kusten. De ökade mängderna
dagvatten som det aktuella projektet medför särskilt vid extrema vädersituationer kommer
att med stor sannolikhet medföra ytterligare problem jämfört med idag.
De stora arealerna med hårdgjorda ytor och diket för spårområdet kommer att medföra att
dagvatten ökar avsevärt i området. För att klara detta behöver mycket noggranna
utredningar göras. Det är också oerhört viktigt att ta höjd för kommande klimatförändringar
och ha ordentliga dimensioner på alla konstruerade anläggningar för omhändertagande och
transport av vatten.
Den planerade sänkningen av spåren till 6 meters djup kommer att påverka även den
vattenföring som sker i marken på ett avsevärt sätt vilket kan orsaka översvämningar och
förändringar i grundvattenlager. Detta behöver inte bara innebära en påverkan i närområdet.
Det planerade nedsänkta spårområdet kommer också att innebära en betydande barriär for
fauna och flora i området och det nämns inte heller i materialet.
Det är också tveksamt om vanliga dammar kan rena föroreningar från spårområdet i
tillräcklig grad. Här kan man också tänka sig en hel del metallföroreningar och eventuella
dieselspill samt bekämpningsmedelsrester förutom de vanliga närsalterna som föroreningar
man kan hitta i dagvatten från spårområdet. I det aktuella dokumentet diskuteras inte alls
vilka föroreningar man kan förväntas finna och inte heller nämns några andra förslag på
rening än dammar. Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd ställer sig mycket tveksam
till det presenterade förslaget och yrkar på att vattenfrågorna utreds mycket grundligare med
ett helhetsperspektiv som visar hur hela vattnets kretslopp i regionen kommer att påverkas av
projektet. Samt att man tar klimatförändringarna i beaktande i analysen.
Kommentar:
Föroreningar metaller
Eftersom föroreningshalterna i järnvägens och Lommavägens dagvatten samt
grundvattnet bedöms vara låga, flödena utjämnas samt risken för spridning av
föroreningar minskar bedöms det innebära en liten positiv effekt beträffande
miljökvalitetsnormerna för vatten.
Planbeskrivningen kompletteras med att diffusa utsläpp från järnvägsverksamhet
undersöks i prövning av vattenverksamhet.
Se även kommentarer till yttrande 8, VA SYD.
24 (56)
KS:2011:269
17. Cencero AB samt Persiennexperten Svenska AB (Bruksvägen 10, Åkarp 18:50) framför
följande.
Planförslaget med tillhörande kartor
planförslaget innebär att våra in- och utfarter mot Bruksvägen inte kan användas för trafiken
till och från vår fastighet. Vi är dock beredda att acceptera de förslag till nya in- och
utfartslösningar som anges på illustrationskartan under förutsättning att dessa utförs i god
tid innan anläggningsarbetena, inom järnvägsområdet och för gator och ledningar, över
huvudtaget påbörjas. Vi förutsätter givetvis också att in- och utfarterna kommer till stånd
utan kostnader av något slag för oss.
För att de nya in- och utfarterna skall fungera krävs att Lervägen och Murvägen får
parkeringsförbud under byggnadstiden och framgent. Bruksvägen kommer att få ny
användning som gång- och cykelstråk och höjas upp vid Lervägen och söder därom slutta
neråt till befintlig nivå. Det saknas föreskrivna gatuhöjder på Bruksvägen vilket gör det
omöjligt att bedöma hur långt stödmuren mellan vår tomt och Bruksvägen kommer att
sträcka sig söder ut och den negativa inverkan den har på vår fastighet. Likaså saknas
föreskrivna gatuhöjder invid vår tomtgräns vid det avskurna hörnet mot korsningen
Lervägen l Bruksvägen vilket gör det omöjligt att bedöma stödmurens höjd och den negativa
inverkan den har på vår fastighet.
Vi finner det märkligt att det inte anges någon Föreskriven höjd på rälsöverkant inom T2området. Detta krävs, annars kan man, enligt detaljplanen, gräva ner järnvägen hur djupt
som helst, konsekvenserna av detta kan varken vi eller ni bedöma.
På sidan 37 anges "Söder om tunneln ska skärmarna vara två meter höga", detta är en diffus
angivelse. Är det över mark (föreskriven gatuhöjd på Bruksvägen) eller över trågets överkant
(vilken ej heller är angiven l föreskriven)? Vi anser att högsta byggnadshöjd för skärmarna
(2m över Bruksvägens nivå), skall föreskrivas liksom den skulle gjorts för en byggnad. De har
ju samma inverkan på utblicken från vår fastighet.
Grundvattensänkning, sättningar, vibrationer och damning.
Enligt MKB räknar man med en grundvattensänkning på 2 meter eller mer under vår
byggnad. Grundvattensänkning i lera orsakar sättningar. Spontning eller andra
stödkonstruktioner som behövs för att bygga tråget orsakar också rörelser i marken som kan
orsaka sättningar.
För oss är det nödvändigt att få klarhet i de faktiska sättningarna. Golvet i vår byggnad vilar
direkt på mark. Vi har, som tidigare nämnts, känsliga maskiner i produktionen som inte tål
sättningar, det räcker således inte att resonera kring och beakta sättningar utifrån risken för
skador på byggnaden. Vi kräver därför att ni redovisar de geotekniska undersökningar
samtutredningar och beräkningar som gjorts beträffande sättningar som kan uppstå under
olika delar av vår ca 1100 kvm stora byggnad. Vi kräver också att detta bevakas under och
efter byggperiod en.
25 (56)
KS:2011:269
l handlingarna framgår att kännbara vibrationer uppstår periodvis under byggskedet vilket är
oroande. Vi kräver med hänsyn till våra vibrationskänsliga maskiner en redovisning och
genomgång av de undersökningar och beräkningar som gjorts. Detta gäller såväl byggnadssom driftsskedet. Vår tillverkning är känslig för damm, därför krävs att anläggningsarbetena
bedrivs så att damning inte uppstår eller att våra lokaler skyddas så att damm ej tränger in i
dessa. Detta måste säkerställas så att vi inte drabbas av kvalitetsproblem i vår produktion.
Genomförande av detaljplanen
Det redovisas att "Trafikverket ansvarar för genomförandet av detaljplanens innehåll för
järnvägsutbyggnaden och för drift och underhåll av järnvägsmarken" samt att ”Kommunen
är huvudman och ansvarar för utbyggnad och drift och underhåll av allmän plats." Det måste
på samma sätt redovisas att Trafikverket eller Kommunen ansvarar för, bekostar och
underhåller de åtgärder som krävs för vår fastighet såsom nya in-och utfarter (även åtgärder
inom tomtmark och utanför planområdet vid Murvägen), stödmurar, staket mm samt att
åtgärderna utformas enligt samråd med oss.
Kommentar:
Planförslaget och kartor samt genomförande av detaljplanen
Detaljplanen tillgodoser trafikförsörjningen till fastigheten via Lervägen och
Murvägen under och efter byggtiden. Befintlig gatuhöjd i fastighetsgräns mot
Bruksvägen kommer att bibehållas längs befintlig byggnads sträcka parallellt med
järnvägen. Plankartan kompletteras med gatuhöjder. Det är först i fastighetens
hörnavskärning som nivåerna och behov av stödmurar krävs. Bullerskärmen blir
2 m och utgår från befintlig marknivå på Bruksgatan.
En detaljplan styr inte över vilka vägar som ska ges parkeringsförbud.
Synpunkten vidarebefordras till kommunteknik.
Att gräva ner järnvägsspåren till en lägre nivå är inte aktuellt.
Grundvattensänkning, sättningar, vibrationer och damning.
Gällande grundvattensänkning se kommentar till yttrande nr 2, Tekniska
nämnden.
Mätning av vibrationsnivåer under byggtiden kommer troligen att ingå i ett
kontrollprogram för utbyggnaden. Besiktning av eventuella sprickor i berörda
fastigheter görs före, under och efter byggtiden.
Övrigt
Fortsatta kontakter förs mellan Cencero AB och Trafikverket gällande
frågställningar kring grundläggning, vibrationer, sättningar och damm i relation
pågående verksamhet.
26 (56)
KS:2011:269
18.
(Alnarpsvägen 44, Åkarp 1:7), föreslår att:
1. Linjeföring av Alnarpsvägen föreslås ändrad, för att uppnå en mjukare kurva. Kommunen
äger marken på båda sidor av vägen, så förslaget innebär ingen kostnadsändring. Nackdelen
är att ändringen kanske uppmuntrar till fortkörning, men jag hoppas verkligen att
kommunen och Trafikverket vidtar fartminskande åtgärder så Alnarpsvägen inte blir en
racerbana, som den är nu. Just nu kör många bilister fort för att hinna fram innan
bommarna går ner.
2. Föreslår att ni utreder om det inte är bättre att ha Cykelbanan på Alnarpsvägens nordsida
och inte på sydsidan. På Alnarpsvägens sydsida finns ett antal utfarter från villor, där man
inte kan se kommande cyklister, på grund av staket, häckar eller annan växtlighet. På
nordsidan finns inga sådana problem. Själv kan jag inte överblicka konsekvenserna och
föreslår därför att frågan utreds. Den nuvarande avsaknaden av cykelbana och ordentlig
trottoar är farlig. Varje dag cyklar flera skolklasser från
Dalslundskolan till Burlövsbadet.
Kommentar: Anledningen till linjeföringen är att utrymmet behövs i syfte att
medge plats för en gång- och cykelväg. Med föreslagen linjeföring minimeras
intrånget i parkområdet runt Åkarpsdammen. Ingen förändring av gatubredd
eller hastigheter planeras.
Området runt Alnarpsvägen kommer att behöva planeras i en enskild detaljplan
med syfte att klarlägga snabbcykelstråkets markanspråk och dess koppling till
samhällets lokala gång- och cykelväg samt eventuell anslutning av Sockervägen
till Alnarpsvägen. Illustrationen tillhörande planhandlingarna anger en
lokalisering i ett södra läge. Det slutliga ställningstagandet är inte gjort och av
denna anledning tas lämnad synpunkt in för övervägande i kommande
planarbete.
19.
(Bågevägen 68, Åkarp 2:330), lyfter att det i samrådspresentationer som
hållits av Planprogrammet för Södra stambanan framkom tydligt att mycket tid ägnats åt att
hantera de bullerproblem som utbyggnaden kommer att medföra. Detta är kända problem
och det finns många olika sätt att lösa dessa på, vilka även behandlas i programmet.
Burlövs kommun och Åkarp i synnerhet har vid många tillfällen de senaste åren drabbats av
översvämningar när kraftiga eller utdragna regn drabbat kommunen. Det blev tyvärr tydligt
under presentationerna och också av planprogrammet att mindre tid ägnats åt de
vattenproblem som kommer att uppstå. Detta kan delvis bero på att påverkan är mer
svårförutsägbar samtidigt som det inte finns några patentlösningar för att lösa de problem
som kan uppstå. De betydande brister som jag anser finns i planen vad gäller
vattenproblemen liksom total avsaknad av vilka åtgärder som behöver vidtas, kräver att
ytterligare betydande analyser görs så att erforderliga åtgärdsplaner kan skapas kring hur
dagvatten och grundvatten skall kunna hanteras för att minska den negativa inverkan på
genomförandet av planen kan få för Burlövs invånare och företagare.
27 (56)
KS:2011:269
Dagvatten
Ytterligare undersökningar och analyser behövs för att bygga modeller som kan beräkna
effekterna av att en betydande ökad mängd dagvatten måste kunna tas emot och föras ut i
Öresund. Den enda recipienten för Åkarp är Alnarpsbäcken. Denna har redan i dag
otillräcklig kapacitet för den mängd dagvatten som måste tas om hand. Tar man då i
beaktande att det fortfarande finns stora ytor som skall bebyggas (Kronotorp, Trädgårdsbyn,
Vallgården och Östra Dalslund) så kommer det att behövas kraftfulla åtgärder för att hantera
den mängd vatten som då tillkommer. Planeringen av dagvattenhanteringen måste göras för
hela kommunen i ett sammanhang och inte fragmenteras till att hanteras inom olika
byggområden. Till detta kommer de stora ytor som kommer att hårdgöras i samband med
spårområdet som också måste avvattnas till recipienten. Vi har då inte tagit hänsyn till att
ytterligare bebyggelse i Staffanstorps kommun (Hjärup) också kommer att belasta
recipienten.
Även om det anläggs fördröjningsdammar är det högst sannolikt att åtgärder behövs för att
öka flödet i Alnarps bäcken. l detta sammanhang är det vidare viktigt att man också tar
hänsyn till de klimatförändringar som sker och som kommer att höja havsytan.
Erfarenheterna från tidigare stormar visar att utflödet från Alnarpsbäcken kraftigt begränsas
när havsytan höjs. Detta har medfört kraftiga översvämningar i både Åkarp och Arlöv. De
analyskartor som tas fram av kommunen i samarbete med VA Syd över
översvämningsytornas utbredning vid olika havsnivåhöjningar, bör noggrant analyseras och
beaktas i arbetet med att säkerställa att områden i Arlöv och Åkarp inte översvämmas eller
att tågtrafiken slås ut.
Grundvatten
Grundvattnet längs sträckningen kommer att påverkas men det finns ingen grundlig
utredning om hur detta påverkar omgivningen utanför det närmaste spårområdet. Både
permanenta och tillfälliga grundvattensänkningar kan ha stor påverkan även på områden
långt utanför spårområdet. Höjdskillnaderna i Åkarp mellan högsta punkt och spårområdet
gör att påverkan på grundvatten, brunnar, byggnader och växtlighet måste utredas betydligt
noggrannare än vad som är gjort i den nu liggande planen.
Den sänkta grundvattennivån tillsammans med risken för saltvatten inträngning från havet i
samband med höjd havsyta måste beaktas.
Övrigt
Följderna av de många förändringar som måste genomföras i samband med
spårutbyggnaden är omfattande och kommer kraftigt att påverka kommunen under flera år
framåt. Det är därför av yttersta vikt att de utredningar som görs i detta sammanhang så
tydligt som möjligt beskriver de förändringar som kommunen skall planera för, finansiera
och genomföra för att de negativa effekterna skall drabba Burlövs invånare så lite som
möjligt samtidigt som de positiva effekterna av spårutbyggnaden kan utnyttjas på bästa sätt.
Kommentar: Se kommentarer till yttrande 2, Tekniska nämnden.
28 (56)
KS:2011:269
20.
(Stationsvägen 3, Åkarp 1:36 och 1:35) vill framföra några
punkter som vi som närboende vill sätta i fokus:
Vi utgår ifrån att vattenfrågan löses en gång för alla i samband med 4-spårsprojektet!
Efter att drabbats av rejäla översvämningar 2007 och 2010, samt varit nära att få en tredje
översvämning nu för en månad sedan, så måste bara frågan lösas. En kraftigt minskad
vattenreservoar genom att dammen fylls igen under byggtiden låter oroväckande. Vi behöver
varenda kubikmeter av dammen idag. Att dammen minskar i omfång måste naturligtvis
kompenseras. Efter byggtiden bör dammen återställas till maximal storlek. Det låter lite
oroväckande när man talar i termer ”vattenspegel”.
Vi trodde faktiskt att nedsänkningen av spåren med 6 meter skulle innebära att Åkarp skulle
slippa få en lång och hög vägg eller mur som delar av samhället. Men tyvärr måste det
tydligen byggas ett 2 meter högt bullerskydd. Vi hoppas nu att detta bullerskydd utformas så
att det smälter in så bra som möjligt i miljön. I den tegelbruksmiljö som karaktäriserar Åkarp
borde vi kunna satsa på en vacker tegelmur i stället för grå betong eller något annat
oestetiskt. När nu såväl stinsbostaden som Coyetgården skall rivas så vore det inte helt
omöjligt att ta tillvara och återanvända en del gammalt tegel. Det räcker i alla fall till några
meter mur i anslutning till den gamla stationsbyggnaden.
Vi utgår också ifrån att vårt och andra närliggande hus inte behöver riskera sättningar
och sprickbildning. Hela området kring dammen är ju byggd på lera. Som lekman vet man
inte vad grundvattensänkningar etc. kan ställa till med.
Lycka till med projektet! Det känns ju bra att det äntligen verkar hända något. Under de 25 år
som vi bott i Åkarp, så har vi tålmodigt väntat på en lösning av plankorsningen och de
”ständigt” nedfällda bommarna.
Kommentar: Se kommentarer till yttrande 2, tekniska nämnden. Trafikverket
kommer att låna en del av Åkarpsdammen för de tillfälliga spåren rakt över
dammen. Vissa stora träd närmast befintlig järnväg kan komma att fällas.
Vattnet kommer att ledas i kulvert från Alnarpsvägen och några hundra meter
söderut. När allt är klart kommer de tillfälliga spåren att tas bort och dammen
återställas. En viss minskning av dammen kommer att ske eftersom spårområdet
utvidgas något åt det hållet. Det kan bli aktuellt med någon form av ekologisk
kompensation längs Alnarpsån på grund av dammens minskade yta samt om ån
i någon del får en permanent kulvertering. Då finns även nedgångar till
plattformarna från parken. Träd som fälls kommer att ersättas.
Bullerskydd
Bullerskyddet kommer att variera och exakt gestaltning pågår. I de centrala
delarna runt stationsläget ska tegel användas tillsammans med transparenta
bullerskärmar. Även vid tunnelmynningarna och entrépunkterna ned till
plattformarna samt där bullerskärmarna går omlott varandra ska skärmarna
29 (56)
KS:2011:269
vara genomsiktliga. Huruvida återanvändning av tegel är möjlig får kommande
skeden utvisa.
Sättningar och sprickbildning
Då spårarbeten under byggskedet kommer att pågå i omedelbar närhet till
bostäder, kan det inte uteslutas att vibrationer kommer att uppfattas inne i
byggnaderna under vissa kritiska moment. Andra exempel på arbetsmoment som
riskerar att orsaka kännbara vibrationer är vibrering av spont, packning eller då
tunga fordon trafikerar vägar med ojämn beläggning. Mätning av
vibrationsnivåer under byggtiden kommer att ingå i ett kontrollprogram för
utbyggnaden. Besiktning av eventuell a sprickor i berörda fastigheter görs före,
under och efter byggtiden.
21.
(Bruksvägen 4, Åkarp 1:81) är glada att
kommunen är med i utvecklingen av ett hållbart samhälle och att stambanan byggs ut till fyra
spår. Vi hoppas även att kommunen i och med denna stora och omfattande omdaning av
vårt lilla samhälle passar på att lösa en del av de strukturer som inte fungerar så bra. Vi har
läst planprogrammet och även tittat på tidigare utredningar.
Kulturmiljö
Vi flyttade till Åkarp mycket på grund av de vackra gamla husen och de karaktäristiska
järnvägshusen i tegel, varav ett är det som vi bor i. Jag tycker att Trafikverket i sina
tidigare utredningar (MKBn) gjort en lite historielös beskrivning av kulturmiljön och gjort
en alltför försiktig klassning av vad som ska räknas som skyddsvärt. Som en konsekvens av
det ska ett av de tre kvarvarande gamla SJ-husen, stinshuset rivas. Vi har förståelse för att
stora infrastruktur-projekt påverkar sin omgivning och är i grunden positiv till att de ska
kunna genomföras utan att varje enskilt kulturvärde står i vägen men i det här fallet tycker
jag att det är en för stor del av den gamla stationsmiljön som försvinner. Detta också med
tanke på att detta är en historisk sträcka av järnvägen, den första i Sverige och starten på det
jätteprojekt som är dagens järnvägssystem. Vi tror också att det finns människor som skulle
kunna vara intresserade av att köpa ut huset och kanske delvis bekosta en flytt av det. Många
är ledsna att det försvinner.
Bullerskydd och barriärer
Vi bor på den sidan av Åkarp som redan i dag kallas för "andra sidan". Vi tror att det är
väldigt viktigt att i ombyggnaden av samhället integrera de båda delarna av Åkarp så att
inte uppdelningen förstärks ytterligare. En del av det är att skapa visuell kontakt och inte
skapa en barriär som är ännu starkare än dagens järnvägsspår. Vi, som boende på
Bruksvägen tycker naturligtvis att det är extra viktigt, vi vill inte "boxas" in mellan
bullerskydd och upphöjda vägar och vill gärna behålla ljuset och glimten av dammen,
men ur ett samhällsperspektiv är det minst lika viktigt att de nya bullerskärmarna som
byggs tar hänsyn till den visuella kopplingen över spåren. De bör vara genomsiktliga och
bidra till en trivsam gatumiljö. Det är dessutom viktigt för trivseln nere på perrongerna,
att man kan ha visuell kontakt med gatan ovanför.
30 (56)
KS:2011:269
Kommunikationer
Vi upplever ofta att det är svårt att röra sig inom Åkarp på cykel. Det saknas cykelvägar
som förbinder de olika skolorna med varandra, det är svårt för barnen att själva ta sig till
kompisar och träningar, man måste ofta cykla i vägbanan, något som känns otryggt med
mindre barn. Vi tycker att det är viktigt att knyta ihop nya större cykelstråk som planeras,
som supercykelvägen, med de mindre och se över cykelnätet även i närmiljön, till
Alnarpsparken, till skolorna etc. Alltför många tar bilen små korta sträckor inom Åkarp,
helt enkelt för att det är det smidigaste, enklaste och säkraste sättet att förflytta sig med
sina barn.
Gatumiljö och offentliga platser
Det som skapar de mysiga och trivsamma gaturummen i Åkarp är nästan uteslutande de
gamla träden i villaträdgårdarna. De offentliga ytorna är slitna och dåligt fungerande. Det
finns få naturliga mötesplatser som känns trivsamma. De främsta mötesplatserna i Åkarp
är skateparken och dammen, framförallt vintertid när många åker skridskor. Det är viktigt
att de kvaliteter som finns där förvaltas så att det fortsätter att vara fina platser att mötas och
vara på. Det är också viktigt att kommunen ser över nya platser att vistas på när staden danas
om och att dessa förbinds med kommunikationsstråken. Vi hoppas också att vi i framtiden
kan få ett något större fokus på att skapa vackra gaturum så ett denna kvalitet inte är
beroende av vad som händer i människors trädgårdar. Vi hoppas att Trafikverket och
kommunen med gemensamma mål bygger vackra och värdiga miljöer kring de nya
stationerna, liksom de gjorde för 150 år sedan när rälsen började läggas just här.
Kommentar: Det har inte varit möjligt att bibehålla samtliga SJ-hus på den
sydvästra sidan om spåren då ytorna är begränsade för nödvändiga tillfälliga
spår under byggtiden. I dialog med bland annat Länsstyrelsen har avvägningen
gjorts att bevara stationshuset, sidobyggnaden och den sammanlänkade muren,
före Stinshuset. Om det finns intressenter som kan tänkas vara villiga att bekosta
en flytt av Stinshuset och därefter ta ansvar för den kulturhistoriska byggnaden
och villig att aktivt jobba för en fungerande näringslivsverksamhet i dessa lokaler,
kan kommunen kontaktas för att påbörja en diskussion av en sådan lösning.
Bullerskydd
Utformningen av bullerskärmarna är inte ännu exakt bestämd men
huvudtankarna innebär att bullerskyddet ska variera, gestaltning pågår. I de
centrala delarna runt stationsläget ska tegel användas tillsammans med
transparenta bullerskärmar. Även vid tunnelmynningarna och entrépunkterna
ned till plattformarna samt där bullerskärmarna går omlott varandra ska
skärmarna vara genomsiktliga. Återkoppling kring önskan att även få till
genomsiktliga bullerskärmar vid Åkarpsdammen framförs till Trafikverket.
Kommunikationer och naturliga mötesplatser
Utgångspunkten är att skapa ett sammanhängande gång- och cykelvägnät som
underlättar valet av dessa färdsätt för förflyttningar inom samhället. En gång-
31 (56)
KS:2011:269
och cykelväg utefter Alnarpsvägen fram till Lundavägen diskuteras inom
kommunen. Men som anges i kommentarerna till yttrande 13, Malmö stad, är
helhetsmiljön runt Alnarpsvägen ännu ej fastlagd. Området runt dammen,
Alnarpsvägen och Sockervägen kommer eventuellt att behandlas i en kommande
detaljplan och frågeställning kring placering av gång- och cykelvägar samt
supercykelstråket kommer att klarläggas.
Överdäckningen av järnvägen skapar ytterligare ett prioriterat huvudstråk för
gång- och cykel utefter det torg som kommer att sammanbinda Stationsvägen och
Lervägen. Överbyggnaden och den planerade parkytan ger förutsättningar för
nya mötesplatser i de centrala delarna av Åkarp. De kan också kan bidra till att
upplevelsen blir ett samhälle. Idén med ”stadsgatan” är ett sätt att centralt i
samhället erbjuda förutsättningar för näringsverksamheter i ett stråk där Åkarps
station utgör en given målpunkt. Åkarpsdammen återställs efter genomförd
byggnation. Torget är avsett att bli en ny mötesplats i centrala Åkarp. Det
kommer att ligga i anslutning till den nordöstra nedgången till spåren. I en
framtida detaljplan har kommunen ambitionen att möjliggöra för en tydligare
koppling mellan Åkarps centrum och stationen via Dalslundsskolan. Det är ett
sätt att knyta samman mötesplatser och att centralt i samhället erbjuda
förutsättningar för nya bostäder och näringsverksamheter i ett stråk där Åkarps
station utgör en given målpunkt. Skolområdet är idag under vissa delar av dygnet
outnyttjat och tar mycket yta i anspråk i form av otydliga asfaltsytor. Skolan bör
också tydligare knytas till samhället i övrigt såsom centrum och stationen.
Fönster och entréer till bostäder och näringsverksamheter i anslutning till
skolområdet ger möjlighet för att människor kommer röra sig där under flera
timmar av dygnet.
22.
(Stationsvägen 4, Åkarp 1:79) vill framföra en synpunkt om att jag tycker det
är hemskt synd ifall den gamla stinsbostaden på Stationsvägen 4 i Åkarp måste rivas på
grund av de provisoriska spåren som är planerade att byggas där. Det är ett historiskt hus och
hör ihop med själva Stationshuset. En fin del av Åkarps tåghistoria. Tänker att det borde gå
att styra det så spåren går på sidan om?
Kommentar: Se kommentar till yttrande nr 22,
familj.
med
23.
(Genvägen 7, Åkarp 17:8) lämnar yttrande på detaljplan för Tågarp
15:5 men innehållet handlar om Åkarp varpå kommunen tolkar att yttrandet är ställt till
detaljplan för Åkarp 1:68 m fl):
Dagvattenhantering och Alnarpsån
Som ni känner till blir det lätt problem med att Alnarpsån svämmar över även vid
begränsade mängder regn. Utöver det har dagvattenledningarna för Genvägen inte
tillräcklig kapacitet för att hantera kraftiga regn. Att dagvattenledningarna inte har
32 (56)
KS:2011:269
tillräcklig kapacitet är ju inte något som direkt påverkas av detaljplanen, men vi är oroliga
för att översvämningssituationen i Alnarpsån kan påverkas av järnvägsutbyggnaden.
Vi har tagit del av materialet som Trafikverket har sammanställt och känner oss hoppfulla
angående att dagvatten från Åkarps västra sida inte längre ska ledas över järnvägen ned i
Alnarpsån. Vi är dock inte alls övertygade om att detta är tillräckligt och vi vill
säkerställa att utbyggnadsplanerna inte medför att det blir svårare att lösa
översvämningsproblematiken. T.ex. kan man tänka sig att problemet permanentas genom
att ån kulverteras efter dammen och därmed blir svårare att lösa på sikt. Problemen med
översvämningar verkar ju ha flera orsaker och utöver att kapaciteten inte är tillräcklig före
dammen finns det också mycket som tyder på att den även är underdimensionerad efter
dammen. Det bästa vore förstås om man helt kunde lösa problemet i samband med
utbyggnaden genom att säkerställa att kapaciteten är tillräcklig både före och efter dammen
och i de flaskhalsar där ån korsar vägar. I själva verket är det nog svårt att säkerställa detta
om man inte också satsar på att strypa flödet redan innan ån rinner in i Åkarp, t.ex. genom
någon form av fördämning som fördröjer vattnet innan det kommer in i samhället. En sådan
damm verkar finnas med på skisserna i planerna och vi hoppas att den dimensioneras på ett
sätt som gör att den hanterar även höga, långvariga flöden.
Tågstation och tågtrafik
Vi är väldigt angelägna om att tågstationen i Åkarp behålls och det vore välkommet om
man ökade turtätheten till 4 tåg per timme efter att utbyggnaden är klar. Vi är därför
väldigt positiva till utbyggnadsplanerna. Det vore dock väldigt tråkigt om man under
utbyggnaden inte klarade av att upprätthålla tågtrafiken och ersätter med bussar istället.
Trafiksäkerhet
Angående de planer man har för ombyggnadsperioden är vi skeptiska till idén om att
använda cykelvägen förbi skolan till biltrafik. Vi har väldigt svårt att föreställa oss hur
detta skulle fungera utan att kraftiga påverka tryggheten i skolområdet och skolans
närområde.
Kommentar:
Dagvattenhantering och Alnarpsån
Se kommentarer till yttrande 2, Tekniska nämnden.
Tågstation och tågtrafik
I dialog med Skånetrafiken arbetar kommunen ständigt för en förbättrad
kollektivtrafik. Kommunen kommer arbeta för en höjd turtäthet till och från den
nya stationen i Åkarp.
Eftersom hastigheten är sänkt under byggtiden, kommer restiden mellan Malmö
och Lund att förlängas med några minuter. Inkopplingar av nya spår sker vid
lågtrafik, det vill säga antingen nattetid eller vis storhelger, exempelvis under
påsk. Vid inkopplingarna kan inga tåg köra förbi arbetsplatsen. Tågen kommer
att gå med nedsatt hastighet under byggperioden. Detta görs dels av säkerhetsskäl,
då arbetet kommer att ske alldeles intill de trafikerande spåren, dels med hänsyn
33 (56)
KS:2011:269
till omgivningen (buller och vibrationer) då trafiken går på tillfälliga spår.
Utbyggnaden planeras så att störningar i tågtrafik och för övriga trafikslag blir så
små som möjligt.
Trafiksäkerhet vid Dalslundsskolan
Frågan berör inte markanvändningen i detaljplanen men följden av detaljplanens
genomförande. Under byggtiden ansvarar Trafikverket för att hantera eventuella
störningar och risker vilket styrs av gällande regelverk. Under utbyggnaden blir
det endast angöringstrafik till skolan och idrottsområdet förbi Dalslundsskolan
med en del trafik morgon och eftermiddag. Byggtrafik och allmän fordonstrafik
skiljs åt då byggtrafiken i sin helhet sker från Gränsvägen. Det bedöms mindre
lämpligt att samordna byggtrafiken och biltrafiken till och från skola och
idrottsområde från Gränsvägen.
Generellt kan sägas att i några fall kan cykelvägar behöva användas som
tillfälliga infarter till fastigheter under en kortare tid. Cykelvägar kan på några
sträckor förstärkas och användas för byggtrafik, men då behöver alternativa
cykelvägar byggas eller cykeltrafiken ledas om. Byggtrafik och cykeltrafik på
samma vägar undviks.
Se kommentar till yttrande nr 21,
rubrik
Kommunikationer och naturliga mötesplatser gällande idéerna om stadsgata-torg
samt sträckan som passerar utefter Dalslundsskolan.
24.
(Nejlikevägen 10, Åkarp 2:275) framför att eftersom gång
och cykelvägen Åkarp-Arlöv närmast järnvägen kommer att vara borta under byggnadstiden
så måste det försäkras om att det kommer finnas ett trafiksäkert sätt att ta sig från
Karstorp/Svanetorp till cykelvägen vid Lundavägen, det finns inte idag. Detta gäller inte bara
gående utan även med cykel, rollator, Permobil och barnvagnar. Eftersom jag kör sträckan
flera gånger i veckan vet jag att det handlar om mycket folk som använder denna väg, allt
från ungdomar som går i skolan till folk som går och cyklar till Burlövsbadet/Burlövs
Centrum/vårdcentral mm. Det går inte med stora omvägar för det betyder att det kan bli
farliga genvägar.
Det är också viktigt att alla kan fortsätta att åka tåget till Malmö/Lund även om man
använder Permobil, rollator eller har en barnvagn med sig. Det går inte med endast trappor
till perrongerna utan det måste finnas ramper. Att passera järnvägen från
Karstorp/Svanetorp till övriga Åkarp måste ske utan trappor och långa omvägar.
Allt detta är speciellt viktigt eftersom byggnationer kommer att pågå i många år och
tillgängligheten för alla är mycket viktig.
34 (56)
KS:2011:269
Kommentar:
Under ombyggnaden av spåren kommer gående och cyklister att vara hänvisade
till gång- och cykelvägen längs Lundavägen då de ska förflytta sig mellan Åkarp
och Arlöv. Tyvärr kommer det att innebära en förlängd resväg för de som
kommer från eller ska till norra Åkarp. Det beror på att när Alnarps trafikplats
byggs om kommer järnvägsspåren att kräva betydligt mer plats. Under byggtiden
är det viktigt att denna alternativa väg tydligt märks ut och är tillgänglig. Se även
kommentar till yttrande nr 21,
gällande
gång- och cykelnät.
Tillgänglighet
Eftersom de tillfälliga stationerna kommer att finnas under en relativt lång tid så
kommer kraven vara desamma som för en permanent station ur
tillgänglighetssynpunkt.
25. Sockervägens samfällighet (GA:6 och GA:7,
Samfälligheten yttrar sig över planprogram för södra stambanan samt detaljplan för del av
Åkarp 1:68.
Gångtrafikanter, barn och äldre verkar vara nedprioriterade i förhållande till bilister och
cyklister i järnvägsplanen. Taket över järnvägen föreslås som parkeringsplats vid
Dalsundsskolan. Dammen som idag har en trädridåmot järnvägen kommer att ersättas med
en tegelmur. Planerna utanför Sockervägen ser ut att i huvudsak resultera i asfaltsytor.
Sockervägen
Samfälligheten framför att samtliga medlemma är emot ett öppnande av Sockervägen som
önskar att Sockervägen ansluts vid samfällighetens parkering och att ytan mellan oss och
järnvägen disponeras för Alnarpsån med en gång- och cykelväg. Möjligheter finns att väva in
grönska som skapar en hållbar trafikstruktur för alla.
Kommunen vill hävda att man vill verka för att hållbart resande inom kommunen med en
minskad hälsopåverkan och ökad påverkan av trafikbeteendet. En öppning av Sockervägen
riskerar att öka biltrafiken inom Åkarp på bekostnad av den gång- och cykeltrafik som finns
idag till Dalsundsskolan och idrottsplatsen. 1979 fick samfälligheten ett svar av Tekniska
nämnden i frågan och Sockervägen skulle avslutas med en vändplats.
Korsningen mellan Sockervägen och Alnarpsvägen riskerar att bli trafikfarlig. Skolbarn
passerar över den till och från Dalsundsskolan samt cyklar längs Sockervägen på väg till
Burlövsbadet. Nedgången till tågstationen kommer att ligga i anknytning till denna miljö.
Området mellan samfälligheten och ett framtida bullerplank är begränsat. En öppning av
Sockervägen tar mycket plats och gör att hela området blir sterilt och svårt att utveckla för
gång- och cykeltrafik. Om ingen öppning av vägen sker ökar dessutom möjligheten att
undvika permanent kulvertering av Alnarpsån.
35 (56)
KS:2011:269
Trafikmiljön kring samfälligheten riskerar att kraftigt försämras i ett läge där vi redan
befinner oss i en knutpunkt för järnväg, motorväg, cykelvägar och gångbanor i omedelbar
närhet.
Alnarpsån och naturmiljö
Samfälligheten anser att det är viktigt även i framtiden finns ett vattendrag utanför området
för att behålla den gröna korridoren och minska asfaltkänslan. Det skapar möjligheter för en
bra miljö för cykel- och gångtrafikanter. Dragningen av ån bör efterlikna ett naturligt
vattendrag för att öka känslan av en levande miljö. En kulvertering av ån kan öka risken för
översvämningar och andra vattenrelaterade problem.
Supercykelväg
Samfälligheten delar kommunens uppfattning att en ökad cykeltrafik är positiv men måste då
separeras från andra trafikslag. Cyklande barn och gångtrafikanter ska inte behöva samsas
om samma område som pendlande cyklister i hög fart mellan Malmö och Lund. Med en
anläggning av Burlöv C kommer den lokala cykeltrafiken troligtvis att öka och med den
risken för olyckor.
Samfällighetens gränsdragning
Samfälligheten kräver att dess befintliga gräns ska återställas när järnvägsutbyggnaden är klar
så att det inte sker någon inskränkning av områdets yta och för att det även fortsättningsvis
ska vara en bra boendedemiljö och god trafiksäkerhet. I samband med byggnation av de
tillfälliga spåren kommer ett garage att rivas. Detta måste ersättas med ett nytt i anslutning
till fastigheterna i samfälligheten. Områdets parkeringsplatser är redan hårt belastade och en
minskning av antalet är inget alternativ.
Kommentar:
Parkering på överbyggnad
Byggnation på överbyggnaden är inte möjlig, se kommentar till yttrande 27, Tina
Sarap och Kurt Strömberg. Eftersom det inte går att bygga på överbyggnaden
anpassas torgytan till en kommunikationsyta – målpunkt runt stationen, det vill
säga ingen pendlarparkering. Pendlarparkering kommer att finnas i Arlöv.
Alnarpsån och snabbcykelstråket
Planbeskrivningen till denna detaljplan nämner att det finns möjligheter vid
borttagandet av de tillfälliga spåren att i enlighet med gällande detaljplan (se
figur nedan) koppla Sockervägen till Alnarpsvägen (TA =. Område för
trafikändamål, gatutrafik). Området ingår ej i denna detaljplan, däremot innebär
denna detaljplan att Alnarpsvägen höjs i relation till befintliga gatunivåer vilket
påverkar en eventuell anslutning av Sockervägen till Alnarpsvägen.
Kommunens ambition är att i denna smala passage (området från
järnvägsspåren/Alnarpsån, inom nuvarande gatusträckning, fram till
samfälligheten) ha både ett snabbcykelstråk en motortrafikspassage och en öppen
Alnarpså. Anledningen till att öppna Sockervägen är att fördela biltrafiken mellan
36 (56)
KS:2011:269
den hårt belastade Alnarpsvägen och Sockervägen. Den begränsade ytan gör det
tyvärr svårt att få plats. Samtidigt finns rättigheten att bygga ihop Sockervägen
och Alnarpsvägen redan i befintlig gällande detaljplan. Men en eventuellt
kommande detaljplan kan komma att behandla området och frågorna om hur
Sockervägen kommer gestaltas i framtiden.
Alnarpsån och naturmiljö
Kommande projektering kommer att avgöra om Alnarpsån kan bibehållas som
ett öppet vattendrag. Under byggperioden kommer troligen Alnarpsån att vara
kulverterad söder om Åkarpsdammen och förbi den trånga passagen parallellt
med Sockervägen. Lösningen för slutläget är inte klar, utan diskussion pågår
mellan Trafikverket och Burlövs kommun.
Supercykelväg
Se kommentar till yttrande nr 13, Malmö Stad.
Samfällighetens gränsdragning
Inga förändringar avseende gränsdragningen för samfälligheten är planerade till
följd av denna detaljplan.
26. Österledens samfällighet (GA:30 och GA:31) framför följande synpunkter:
Allmänna frågor
I handlingarna nämns 6 stycken rödlistade arter i och omkring dammen men att 2 av dessa
inte kommer att påverkas. Men vi ifrågasätter detta och undrar hur denna bedömning skett.
Dessutom nämns ingenting om de övriga rödlistade arterna.
Alnarpsåns ekologiska status anges som dålig. Enligt EUs miljömål för svenska vattendrag så
ska god ekologisk status uppnås till år 2021 och framförallt får inte förutsättningarna
försämras. Detta går ju emot den konsekvensbeskrivning ni har.
37 (56)
KS:2011:269
Gränsvägen
När togs beslut om att Gränsvägens bro ska byggas och förlängas ända till Lundavägen?
Utifrån vilken detaljplan kommer detta att ske?
Gränsvägens planerade maxhöjd av bron strider mot gällande detaljplan, godkändes år 2000)
från +18 m till +21 m över havet. Detta motsätter vi oss. Vi kommer även att kräva en ny
miljöprövning med anledning av höjningen av bron. Förbjud tung trafik och sänk
hastigheten på Gränsvägen till max 50 km/h. Vi motsätter oss dock inte det ursprungliga
ändamålet med vägen men då vägen blir en smitväg till E22 så håller inte det beräknade
underlaget gällande årsmedeldygntrafik.
Vi ställer oss mot bakgrund av ovanstående frågande till på vilka grunder beslutet om bron
fattats och önskar se en redovisning av vilka buller- och vibrationsutredningar som förelegat
samt vilka konsekvenser detta bedömts få för de boende på Skånevägen. A v underlaget
framgår inte att några som helst buller- eller vibrationsdämpande åtgärder, vad gäller den
tunga trafikbelastningen över bron och på Gränsvägen, planeras för de boende på
Skånevägen, vilket synes anmärkningsvärt.
Efter att ha tagit del av Hjärups detaljplan fann vi följande information som vi anser är
relevant även för oss. "Med en vägbro sprids luftföroreningar även lättare jämfört med
dagens utformning, vilket innebär förhöjda nivåer för boenden i närheten." Detta stämmer
även för Gränsvägens förlängning där man då planerar en vägbro istället för att ha vägen på
marknivå. En lägre bro och väghöjd måste utredas vilket även minskar påverkan på
landskapsbilden. Med nuvarande förslag så blir påverkan stor på landskapsbilden.
Gällande bullerskyddet så ser vi i handlingarna att det saknas bullerskydd under byggtiden
på västra sidan av järnvägen samt södra sidan om Gränsvägens förlängning mot
bostadsområdet vid Skånevägen. Vi anser att det permanenta bullerskyddet på västra sidan
av järnvägen bör dras förbi bron och förlängas en bit norrut. Enligt handlingarna medför
utformningen av vägbron i Gränsvägens förlängning medelstora negativa konsekvenser
avseende stads- och landskapsbilden. Det medför ingen förändring om bron förläggs längre
norrut, och konsekvenserna kan bli bättre om brons höjd blir lägre.
Miljökonsekvensbeskrivningen (MKB)
- På sid 33 står "För att minska negativ påverkan, har nedanstående åtgärder inarbetats
i projektet och konsekvensbeskrivningen görs med utgångspunkt att dessa utförs."
Bland annat ingår: "Vegetation som tas bort ersätts för att återskapa den gröna
rumsavgränsande och ekologiska funktionen, framförallt i anslutning till
Åkarpsdammen."
Ovanstående punkt stämmer dåligt med den bild som ges av Gränsvägens
förlängning. Vegetationen är rumsavgränsande och ett skydd mot bildande
indrivande snö, vilket är en stor lokal effekt.
- Enligt MKB sid 51 "Vyerna över det öppna odlingslandskapet är unika för den av
bebyggelse och av kommunikationsleder annars hårt utnyttjade storstadsregionen."
38 (56)
-
-
-
-
KS:2011:269
Ovanstående punkt stämmer dåligt med den bild som ges av Gränsvägens
förlängning. Vallen som Gränsvägens förlängning vilar på begränsar utblicken totalt
från bostäderna på Skånevägen. Vallen blir som en barriär och stänger in
bostadsområdet.
Enligt MKB sid 197 "Tillfälliga spår, upplag och etableringsytor med tillhörande
byggvägar medför packningsskador på jordbruksmar k. Detta medför små negativa
konsekvenser ... "
Detta innebär att en tillfällig byggväg skulle kunna ordnas norr om Gränsvägens
förlängning utan att det medför några större konsekvenser.
UR MKB sidan 31"Gränsvägens passage över järnvägen i norra delen av Åkarp byggs
enligt gällande detaljplan."
Här står gällande detaljplan, se resonemang under grundförutsättning
UR MKB sidan 147 "Det är dock troligt att en ny planskild korsning anläggs
någonstans i Åkarp, exempelvis i Gränsvägens förlängning enligt gällande
detaljplan." Här står gällande detaljplan, se resonemang under grundförutsättning
UR Planbeskrivningen sidan 27. Det står i bilden att "Ny vägbro för Gränsvägen
byggs enligt gällande detaljplan"
Två förslag på lösning
Alternativ 1: Gränsvägen flyttas längre norrut, dras rakt i ostsydlig riktning från
Vemmerhögsvägen.
Alternativ 2: bron byggs efter att spåren sänkts så bron blir lägre, men läget är ok. Oavsett vill
vi dock inte att vägen används som tillfällig byggväg, en tillfällig väg och överfart måste
ordnas.
Övrigt
Samfälligheten är inte intresserad av att sälja parkmark för gång- och cykelväg längs
järnvägens norra sida.
Använd Skånevägen som serviceväg och tillåt boendeparkering för samfälligheten på
servicevägsytan.
Hur kompenseras samfälligheten av att rekreationsytor försvinner? På senare tid har även
flertalet lekplatser tagits bort vilket bland annat sänker värdet på husen.
Överlag är boende på Skånevägen mycket negativa till att Gränsvägen kommer att förlängas
så nära inpå Skånevägen. Men vi inser att det funnits med i planerna sedan länge men vi
kommer att ställa krav på hur bygget utförs och hur vägen kan komma att användas, för att
minska de negativa effekterna för de boende.
Vad vi däremot tycker är positivt med rapporten är saneringen av arsenik. Det ser vi
mycket positivt på. Vi ser även positivt på att en cykelbana kommer att finnas i närheten men
vi vill inte ha den ökade brottslighet och det intrång det blir om den hamnar precis utanför
trädgården för vissa boende.
39 (56)
KS:2011:269
Kommentar: I MKB:n anges 4 stycken rödlistade arter, vilka även nämnts under
Naturmiljö s17, Alm, Ask, ål och bergjohannesört, varav den sista ej kunde
finnas vid genomförd inventering utan dess förekomst bygger på uppgifter från
kommunen. Planbeskrivningen kompletteras gällande konsekvenserna på
rödlistade arter.
Alnarpsån
Bedömningen av Alnarpsåns ”ekologiska status” härrör från bedömningen av
vattenkvaliteten. I december 2009 tog Vattenmyndigheten beslut om
miljökvalitetsnormer (MKN). Målet är att uppnå god ekologisk och kemisk status
till ett visst år. MKN har sedan en tid varit kopplad till plan- och bygglagen
(PBL). MKN för vatten gäller för samtliga vattenförekomster. Detta innebär att
MKN för vatten måste beaktas i de flesta planeringssammanhang eftersom allt
vatten till slut når en vattenförekomst med en viss MKN.
I byggskedet liksom efterföljande permanent lösning påverkas Alnarpsån på olika
sätt. Planbeskrivningen har delat upp konsekvenserna utifrån dels naturmiljö och
dels yt- och dagvattenfrågor. Båda bedöms sammantaget ge måttliga
konsekvenser (b). Dock innebär de specifika åtgärderna (kulverteringen) avseende
Alnarpsån att möjligheten att uppnå god ekologisk status (vilket eftersträvas till
2021) i vattenförekomsten försvåras. Ur MKB s104 anges att ” Det kan inte
uteslutas att möjligheten att uppnå god ekologisk status i ån försämras till följd av
den föreslagna kulverteringen, men de föreslagna åtgärderna bedöms till viss del
kunna uppväga detta”. De föreslagna åtgärderna är bland annat tvåstegsdikena.
Frågan om Alnarpsåns kulvertering pågår ännu mellan Trafikverket och Burlövs
kommun. Men eftersom föroreningshalterna i järnvägens dagvatten samt
grundvattnet bedöms vara låga, flödena utjämnas samt risken för spridning av
föroreningar minskar bedöms det innebära en liten positiv effekt beträffande
miljökvalitetsnormerna för vatten.
Gränsvägen
Rättigheten att bygga Gränsvägen föreligger genom gällande detaljplan.
Gränsvägens bro kommer att ligga på ca +18 m i enlighet med gällande detaljplan
för del av Gränsvägen i Åkarp.
Trafikverket ska använda vägen som en tillfällig lösning under tiden som
ombyggnationen av Alnarpsvägen genomförs. Utbyggnaden av Gränsvägen är en
kommunal angelägenhet och när Alnarpsvägen öppnats för fordonstrafik kan
Gränsvägen permanentas. Hur förändringar i samband med anläggandet av
denna, såsom borttagande av växtlighet mm finns omnämnt i MKB:n s95-96.
Kommunen kan inte planera en väg i angränsand e kommun (längre norrut).
Diskussioner har efter samrådstidens slut förts mellan kommunen och
samfällighetsföreningen. Resultatet från dessa samtal innebär att ingen planering
40 (56)
KS:2011:269
för snabbcykelstråken sker i denna detaljplan, det vill säga huvuddelen av
detaljplan 199 gällande Gränsvägen utgår liksom del av detaljplan 261 som
tidigare ingick för att skapa möjligheten att förlänga gång- och cykelstråk utefter
hela nordvästra sidan av järnvägen. Förslaget att använda Skånevägen som
serviceväg och tillåta boendeparkering för samfälligheten på servicevägsytan
önskas inte längre av samfällighetsföreningen. Serviceväg till järnvägen kommer
därför att lösas i likhet med samrådsförslaget. Den rekreationsyta som försvinner
är redan idag detaljplanelagd som väg. I detaljplanens mening sker därför ingen
förändring av tillgång till rekreationsytor. Ny rekreationsyta kommer att skapas
på överbyggnaden över spåren.
När kommunen och Trafikverket avser att gå vidare med ett framtida
snabbcykelstråk så sker det i en separat detaljplan.
Bullerdämpande åtgärder vall/skärm uppförs där riktvärdena gentemot befintliga
bostäder överskrids. Kompenserande åtgärder utan att riktvärdena överskrids
föreslås inte.
Exakt placering av gång- och cykelväg följer med pågående planering av
snabbcykelstråk samt pågående projektering kring järnvägen. Detaljplanen
tillåter gång- och cykelväg inom markanvändningen GATA.
YTTRANDEN FRÅN ÖVRIGA MED ERINRINGAR, PÅPEKANDEN, SYNPUNKTER OCH
FRÅGOR
Nedan redovisas synpunkter som inkommit vid samrådsmöte, muntligt framförda
synpunkter, anonyma skrivelser, synpunkter som inkommit från icke berörda sakägare samt
synpunkter som inkommit efter samrådstidens slut och därigenom inte ges rätt att överklaga
planförslaget. Detaljplanen handläggs med normalt förfarande enligt plan- och bygglagen
(SFS 2010:900) vilket innebär att det finns ytterligare en möjlighet att inlämna skriftliga
synpunkter
27.
(Svanetorpsvägen 20, Åkarp 2:55) framför följande
synpunkter på planförslaget:
Bra bärande idéer behöver åskådliggöras bättre
Den övergripande idén med en nedsänkt och delvis övertäckt järnväg innebär stora
möjligheter för utvecklingen av förutsättningarna för att bo och verka i Åkarp som helhet,
vilket de parallella uppdragen som kort återges i planprogrammet inspirerar till. Denna
möjlighet kan måhända skapas genom att man fastställer föreslagen detaljplanen, trots att
den endast omfattar markområdena i omedelbar anslutning till järnvägen. För att verkligen
kunna förstå planförslaget, för att ge en begriplig bild av hur hela Åkarps struktur och
regionala rörelsemönster påverkas, efterlyser vi en kartbild som täcker hela samhället.
Därutöver behövs en färglagd illustration i form av en tredimensionell axonometri som
täcker området för samrådshandlingarna samt ett 100 meter brett markområde väster
respektive öster om järnvägsområdet. Generellt ger planförslagens omfattning,
41 (56)
KS:2011:269
ambitionsnivå och illustrationer intryck av att se den nya järnvägslösningen som ett ingrepp
som ska lagas, istället för en intressant utgångspunkt för kommande utvecklingsskeden.
Gör inte parkering på tunneltaket
I detaljplanen för Åkarp 1:68 m.fl. anges för (TORG) i planbestämmelserna för del 3(4) att
parkering tillåts på och intill det planerade torget. Detta visas också i illustrationsplanen. Det
är inte acceptabelt att Åkarps nya stationsområde, i det mest upphöjda läget, ska domineras
av en parkeringsyta. Skapa en samtida formstark park värdig ett historiskt stationssamhälle
med hög dignitet.
Gestaltningsprogram bör omfatta formgivning
Det finns texter om materialval för bullerskärmar under olika avsnitt i planbeskrivningen. Vi
vill uttrycka betydelsen av att identifiera en hög ambitionsnivå även i formgivning och
utförande, möjligen genom parallella uppdrag för detta.
Konsekvenser för dagvatten
I planbeskrivningens avsnitt om yt- och dagvatten beskrivs tillkommande dagvattenmagasin,
vilket är positivt för väntade framtida kraftiga regn. Har någon analys gjorts av om de
nuvarande översvämningsproblemen också kan förebyggas när vattenfrågan hanteras med
anledning av järnvägsprojektet?
Kommentar:
Redovisade idéer om syn på samhällets utveckling och hur det bör illustreras tas
med i fortsatt detaljplanearbete till följd av planprogrammet.
Överbyggnaden vid stationen utgör en torgyta där en del kommer att hysa
parkering. Anledningen är att överbyggnaden endast klarar begränsade laster.
Genom att placera parkeringarna som en del av torgytan frigörs områden intill
stationen som istället för parkering kan exploateras och förstärka stationsläget.
Torgytan utgör en målpunkt och central mötesplats kring stationen och
tillhörande parkering avser inte utgöra en pendlarparkering. Pendlarparkering
planeras i Arlöv.
Parallellt pågår arbetet med gestaltningen kring stationslägena. Ambitionsnivån
gällande gestaltningen är hög men utgör inte en detaljplanefråga.
Gällande översvämningsproblematiken se kommentarer till yttrande nr
2,Tekniska nämnden.
28.
(Byvägen 3, Åkarp 7:10) framför följande synpunkter på planförslaget:
Kommer det att finnas en cykelväg från skolområdet i Åkarp till Alnarpsparken? I dag
används Alnarpsparken både av skola, familjer och ex. aktiviteter med Friluftsfrämjandet och
dylikt. Skulle vara bra om man även fortsättningsvis kan cykla med barnen till parken och
inte att man blir tvungen att ta bilen för att ta sig dit.
42 (56)
KS:2011:269
Gränsvägen som ska byggas ut och med bro över både befintliga och tillfälliga spår, kommer
även trottoar och separat cykelbana att finnas på denna sträcka? Tänker i första hand på barn
och familjers säkerhet. Idag vid järnvägens plankorsning finns inte ens separat yta för gående
och cyklister och det är enormt stressande som förälder att se att bilarna tränger sig fram
mellan vinglande barn som cyklar.
Viktigt att gamla stationshuset sparas. De flesta i byn tar det nog som en självklarhet så vi
hoppas att informationen stämmer som står i tidigare förslag att huset ska bevaras.
Viktigt att det vid stationen finns karta över Åkarp, anslagstavlor med kommuninformation
och information om lokala aktiviteter i Åkarp. Idag saknas t.ex. karta över byn när man
kliver av tåget. Som förstagångsbesökare har man ingen aning om vart man ska ta vägen och
det ser snarare ut som man kommit till ett industriområde, i alla fall om man går mot
skolområdet och centrala delarna av Åkarp.
Information om Åkarps historia känns som en självklarhet vid stationen för att stärka
identiteten för byn. Ju mer vi innevånare vet om en plats historia, desto större chans att man
månar om sitt närområde.
Stinshuset ska enligt tidigare uppgifter rivas, finns det möjlighet att man istället flyttar
byggnaden till lämpligt ställe i Åkarp?
Vid senaste informationsmötet i Dalslundskolan framkom det att man planerar en serviceväg
från området vid ICA affären i Åkarp ner mot Lilla Dalslundskolan och förskolorna. Om
servicevägen byggs, hur blir då säkerheten för barnen som bor på östra sidan av spåren? blir
det separat cykel- och gångväg? Finns det möjlighet att man komplettera med att även öppna
en serviceväg från Gränsvägen in till sporthallen, fotbollsplanerna och tennishallen? Det
brukar vara många bilburna personer som tar sig till dessa ställen både under veckorna och
helgerna. Skulle vilja veta lösningen för att ta sig dit? Om det endast är planerat för att dessa
besökare ska ta servicevägen förbi skola och förskola så kommer det bli svårt för barnen i
Åkarp att leka fritt i området kring skolan. Bl.a. är det många barn som tar sig till
skateboardbanan själva idag.
Viktigt att stationen och plattformen får en vacker utformning och helst med koppling till
Åkarps historia från bondby till municipalsamhälle. Mycket historia finns om Åkarp och det
vore ett bra tillfälle att lyfta upp byns historia vid stationen i någon form. Blir det växtlighet
vid plattformen och runt stationsområdet? På skisserna ser det väldigt sterilt ut. För sterila
miljöer brukar ge upphov till mer klotter och förstörelse.
Bra att det blir tegel vid plattformen och inte endast betong. Tar man även hänsyn till hur
teglet utformning? t.ex. att man kan "plocka upp" äldre tegelteknik som ett inslag i fasaden?
Kommer man att arbeta vidare med detaljerna för plattformens utförande och har vi boende
möjlighet att påverka utformningen? Bra om man kan skapa en "unik station" och inte bara
en i mängden längs tågspåret, tänker då på att man t.ex. tillför vackra detaljer, växtlighet,
43 (56)
KS:2011:269
konstnärlig utsmyckning, bra information till resenärerna både historik och
samhällsinformation.
Viktigt att det återplanteras rikligt med buskar och träd vid Åkarpsdammen och att man
tänker på att arbeta med gröna miljöer runt hela stationsområdet och även upp till centrum.
Kommentar:
Gång- och cykelvägnät
Se kommentar till yttrande nr 21,
Detaljplanen tillåter att gång- och cykelvägar anläggs längs både Gränsvägen och
Alnarpsvägen och vid deras passager över järnvägen.
Stationshuset kommer att bevaras däremot kommer stinsbostaden att behöva
rivas för att ge plats för de tillfälliga spåren (se även kommentar gällande en
eventuell flytt av stinsbostaden till yttrande 21,
Hur Stationsbyggnadens kulturhistoriska värde kommer att påverka
utformningen av intilliggande bebyggelse diskuteras mellan Trafikverket och
Burlövs kommun. Detaljplanen ställer dock inga utformningskrav.
Anslagstavla/välkomsttavla samt övrig utformning och omsorg om belysning,
stängsel, bullerskydd, konstnärlig utsmyckning mm ligger utanför detaljplanen.
Men kommunen noterar synpunkterna och tar särskilt med sig idén om
informationstavla i fortsatt arbete.
Åkarpsdammen kommer att återskapas med nyplantering och återplantering av
växtlighet och träd. Däremot kommer upplevelsen förändras då stora träd ersätts
med lägre.
Serviceväg vid Dalslundsskolan
Se kommentar till yttrande 23,
Dalslundsskolan.
gällande Trafiksäkerhet vid
29.
(Göingevägen 3, Åkarp 18:32) framför följande
synpunkter:
Samrådsmötet
På samrådsmötet saknades en del uppgifter som inte framkom varken vid föredragning
eller vid "frågestunden".
- Föredragning av aktuell tidsplan för bygget av ny järnvägssträckning saknades. Vi
skulle vilja veta i korta drag tidsplanen för de olika delarna i bygget. Således när de
olika momenten beräknar påbörjas respektive vara klara. Sådan tidsplan kan inte
heller hittas på kommunens hemsida.
- Redovisning för hur pågatågstrafiken (pendling) kommer att påverkas under
ombyggnaden. Förseningar? Färre tåg? Buss?
44 (56)
-
-
KS:2011:269
Redovisning för hur hela ombyggnaden mellan Malmö-Lund påverkartrafiktätheten
under ombyggnaden.
Mötet gavs inte möjlighet till sedvanliga mötesrutiner; mötesordförande,
protokollförare, justeringsman.
Mötet som hölls 2012 och där protokoll finns, hade bl.a. frågeställning angående
Alnarpsströmmen. Saknar svar angående detta och trodde det skulle framkomma vid
veckans möte.
Mötet 2014-11-11 var mestadels om hur Åkarp ska se ut efter ombyggnaden av
järnvägen. Vad som är intressant för oss boende är hur livet i Åkarp påverkas under
byggnationstiden. Redogörelse för detta var i stort sätt obefintlig vid mötet. Tacksam
för redogörelse om hur och vad i samhället som ändras och påverkas under de
aktuella åren.
Ny matargata
Angående ny "matargata" mellan Dalslundsvägen och Stationsvägen. Under
byggnationstiden är det viktigt att det inte blir fler trafiksäkerhetsrisker än nödvändigt.
Att bygga en gata för biltrafik genom park och över skolgård är direkt trafiksäkerhetsfarligt.
Även om det då inte är skolgård för Lilla Dalslund så kommer vägen att gå för nära den
skolgård som hör till Stora Dalslundsskolan. Det handlar i grunden om god trafikplanering
där man ska ta hänsyn till de oskyddade trafikanterna.
Sträckningen där det planeras biltrafik är den som är mest frekventerad vad gäller gående
och cyklande elever och andra till och från skola och förskola. Redan idag är det trafikfarligt
på Dalslundsvägen, som är smal på platsen, där föräldrar, vid skolstart och slut, varje dag
lämnar och hämtar sina barn. Det är därmed helt förkastligt att bygga en ny gata i området.
Det torde vara viktigare att säkra befintliga gator för de oskyddade trafikanter och se till att
eleverna kan ta sig till och från skolan på ett säkert sätt med cykel eller som gående. Eftersom
det kommer att byggas Gränsvägens förlängning till Lundavägen, torde det vara absolut
lämpligast att från Gränsvägen göra en väg in mot idrottsplatsen/skolan för biltrafik.
Gränsvägens förlängning har varit planerad sedan denna byggdes. Det var redan då
uppfattning hos boende att vägen till idrottsplatsen/skolan skulle ha angöring från
Gränsvägens förlängning. Det är totalt olämpligt ur trafiksäkerhetssynpunkt att få mer
biltrafik igenom samhället, istället för att få trafiken på den nya "ringleden".
Även Dalslundsvägens förlängning mot Gränsvägen är en planering som funnits hos
kommunen sedan Dalslundsvägen byggdes.
För att bibehålla samhällets struktur som villasamhälle med lite biltrafik, är det gång och
cykelbanor som ska se till att barn och ungdomar på ett säkert sätt kommer till skola och
idrottsplats. Att bygga nya vägar igenom samhället där biltrafik och cykelvägar samsas/korsas
är direkt trafikfarligt. Att separera gång/cykeltrafik från biltrafik är den norm som
kommunen bör arbeta för. Enligt Sveriges Kommuner och Landsting skall hänsyn tas för de
oskyddade trafikanterna i trafikplaneringen.
45 (56)
KS:2011:269
Vid Blomstervägen 3, vars entré vetter mot parken är det redan nu mycket trafik med fordon
för av och påstigning samt av och pålastning på gång och cykelbanan. Om det nu
nödvändigtvis ska anläggas en gata genom den aktuella parken kan denna gata gå på
sträckningen där cykelbanan går framför Blomstervägen 3 så att de då får en tillåten
angöringsplats och slipper köra och stanna på gång-cykelbanan (vilket ju självklart är
direkt farligt för de oskyddade trafikanterna idag).
Kommentar:
Byggtid är beräknad till 5 år med planerad byggstart 2017. I takt med att
projekteringen och entreprenörer upphandlas för järnvägsprojektet kan tidplaner
anges gällande exempelvis när tillfälliga spår tas i bruk och ur bruk, när
Gränsvägens står färdig för byggtrafik respektive Alnarpsvägens stängs för
ombyggnation. Gränsvägens bro över järnvägen är dock en av de tidiga
åtgärderna i processen.
Frågor kring påverkan på pendlingstrafik, turtäthet mm se kommentar till
yttrande nr 23,
Informationsmötet där kommunen hade en genomgång av detaljplanerna
genomfördes utan sedvanliga mötesrutiner. Presentationen åtföljdes av
möjligheten att ställa frågor angående detaljplanen. Plan- och bygglagen (5 kap
11§) ställer inga krav på hur ett möte för att samråda detaljplaner ska
genomföras.
Alnarpsströmmen
Se kommentar till yttrande nr 2, Tekniska nämnden.
Trafiksäkerhet Dalslundsvägen
30.
(Kullavägen 24 Åkarp 4:16) framför att som de flesta
Åkarps-bor är vi väldigt positiva till planerna att förbättra stambanan genom Åkarp och
förväntar oss att arbetet ska lösa Åkarps gamla problem med järnvägs övergång och sy i hop
samhället. Dock har vi på senaste tid fått veta mer detaljer om planerna genom diskussioner i
grannkretsen och vill gärna påpeka följande:
- Det är viktigt att Åkarps stationshus blir kvar. Det är ett landmärke för Åkarps-bon
och en fin representation av Åkarp för förbipasserande resenärer.
- Miljön runt tågstationen är Åkarps ansikte utåt och vi är måna om att den
prioriteras. Vi önskar att miljön utformas så att den följer Åkarps stationshus
stilmässigt. Ledord borde i vår mening vara ”välkomnande” och ”gemytligt” snarare
än modernt. Förslagets idéskiss för hur miljön på plattformarna skulle kunna vara
utformad visar i vår mening en allt för steril och modern miljö för att passa i Åkarp.
Gillar dock att man valt tegel som material vilket återkopplar till Åkarps historia.
Varför inte spinna vidare på det och genomföra tegelarbeten med detaljer i stil med
de vackra tegelhus från sekelskiftet som finns i byn.
46 (56)
-
-
-
-
-
KS:2011:269
Många är ledsna att stinsbostaden kommer rivas. Finns det inte möjlighet att rädda
detta vackra hus genom att flytta det?
Vi önskar en välkomsttavla vid stationen där anländande resenärer kan se en karta
över byn och där det finns plats för lokala föreningar att marknadsföra sina
aktiviteter. Exempelvis skulle man där kunna se fotbollsklubbens matchschema,
Möllegårdens pågående utställningar och bibliotekets uppkommande evenemang.
Detaljer som belysning, stängsel och bullerskydd bör så klart utformas väl.
Nuvarande skol- och stationsmiljö är misslyckad mycket på grund av det taffliga
valet av stängsel och belysning. Snälla, gör inte om samma misstag. Det viktigaste
sitter oftast i utförandet av detaljerna.
Det är mycket viktigt för oss barnfamiljer att Alnarpsdammens
(red: Åkarpsdammen) park återställs efter byggarbetet. Parken med ankdamm
sommartid och skridskoåkning vintertid fungerar som rekreationsområde och
naturlig samlingspunkt där man kan träffa och lära känna andra familjer från
området. Det är också vackert att titta på för förbipasserande.
Det är väldigt viktigt att vi bibehåller och utvecklar barnvänliga (trygga) gång- och
cykel-banor till och från skola, dagis och parker. Främst inom Åkarp men även från
Åkarp till Alnarpsparken.
Stoppa självmordsolyckorna på järnvägen. Se till att det är omöjligt för människor
att ta sig upp på spåren som trafikeras.
Kommentar: Stationshuset kommer att bevaras däremot kommer stinsbostaden
att behöva rivas för att ge plats för de tillfälliga spåren (se även kommentar till
yttrande nr 21,
Hur Stationsbyggnadens kulturhistoriska värde kommer att påverka
utformningen av intilliggande bebyggelse diskuteras mellan Trafikverket och
Burlövs kommun. Detaljplanen ställer dock inga utformningskrav.
Anslagstavla/välkomsttavla samt övrig utformning och omsorg om belysning,
stängsel, bullerskydd, konstnärlig utsmyckning mm ligger utanför detaljplanen.
Men kommunen noterar synpunkterna och tar särskilt med sig idén om
informationstavla i fortsatt arbete.
Åkarpsdammen kommer att återskapas med nyplantering och återplantering av
växtlighet och träd. Däremot kommer upplevelsen förändras då stora träd ersätts
med lägre.
gång- och cykelvägskopplingarna.
gällande
Under byggtiden kommer arbetsplatsen inhägnas med byggplank och
motsvarande. Den färdiga anläggningens bullerskydd är också vara en del av
skyddet. I övrigt kommer stängsel att sättas upp som skydd. Det är tyvärr omöjligt
att förhindra självmordshoppare utan att inte kapsla in hela järnvägsspåren vilket
är varken eftersträvansvärt av utformningsmässiga och kostnadsmässiga skäl.
47 (56)
KS:2011:269
31.
(Källvägen 16, Åkarp 4:203) vill inleda med att uttrycka min
uppskattning att arbetet med att sänka ner spåret äntligen blir av. På det stora hela så
kommer det bli en stor förbättring för Åkarp. Eftersom det är ett omfattande arbete är det
många aspekter som måste behandlas, nedan finner ni mina synpunkter som jag tycker man
ska ta i beaktande.
Schaktmassor och bullervallar
Arbetet med att sänka ner spåret genom Åkarp kommer att generera oerhörda schaktmassor,
delar av dessa kommer att nyttjas för att bättra på bullervallen utmed Sockervägen mot E6.
Som boende i de mer nordöstra delarna av byn kan jag intyga att bullret från E22 är
påfallande, särskilt från området kring före detta Plantagen. Detta beror till stor del att
bullervall saknas just utmed Plantagens sträckning mot E22. Detta förstärks ytterligare av
den bullervall som anlagts på golfbana som nu fungerar som en reflektor in mot byn. Men
även andra bullervallar är otillräckliga för att dämpa ljudet till en acceptabel nivå. För att
vidare förbättra ljudmiljön i Åkarp och på ett miljöriktigt sätt, genom att minimera
transporterna, ta hand om de schaktmassorna som kommer att genereras vi nedsänkningen
bör kommunen inventera de bullervallar som tillhör kommunen och utvärdera om dessa kan
förbättras genom att nyttja schaktmassorna. Vidare bör kommunen även ta kontakt med
privata tomtägare utmed E22 för att undersöka intresset för nya bullervallar alternativt
förbättrade befintliga bullervallar genom deponering av schaktmassor utmed E22. Nya
bullervallar bör utformas enligt de slutsatser man har dragit i HOSANNA, länk till rapport
gällande bullervallar. På sikt bör även befintliga vallar byggas om i enlighet med dessa
rekommendationer, ex. terrasseras.
Parkmiljö och jogging-/gångstråk.
Med överbyggnaden av spåret kommer två grönområden att kopplas samman, men även
utökas med ”parklocket” över spåret. Åkarp saknar idag större sammanhängande
rekreationsområden. Området som kopplas samman bör planeras som en sammanhängande
park med tydlig identitet (inte bara en gröning) som inkluderar bra gångstråk, lekplats,
lummiga partier och en plats för allmän rekreation och lunga för Åkarp. Varför inte låta
parken bli en sattelitpark till Alnarp med intressant inslag av ovanliga träd och växter. Vidare
bör ett joggingspår med utgång från idrottsplatsen genom parken och vidare med den västra
sidans sträckning mot spåret för att sen ta sig över till den östra sidans sträckning och utmed
spårets bullervall ta sig tillbaka till idrottsplatsen planeras då detta saknas i dagens Åkarp.
Man skulle även kunna tänka sig att spåret fortsätter utmed Gränsvägen för att vända tillbaka
till idrottsplatsen vid Östragårdens förskola. Definitionen av ett joggingspår är att det skall ha
en mjukare beläggning än asfalt.
Kommentar:
Bullerskydd för kommunala gator och vägar är en fråga för respektive kommun
att hantera i det fortsatta detaljplanearbetet. Kommunen och Trafikverket för
diskussioner om en förlängning av bullerskydd längs E22 även norr om
Bollmörtsvägen. Det är då fråga om att få avsättning för de massor som projektet
48 (56)
KS:2011:269
ger upphov till i och med nedsänkningen. Själva järnvägsutbyggnaden och denna
detaljplan behandlar inte den frågan.
Parkmiljö och jogging-/gångstråk.
Utformningen av ”parklocket” vilar på Burlövs kommun. Idéerna omhändertas
av Burlövs kommun inför gestaltningen av området.
32.
(Göingevägen 1, Åkarp 18:31) ser fram emot detta bygge då spåren
ska sänkas ner och delvis övertäckas genom Åkarp.
De bullervallar som kan byggas med de jordmassor som blir "över" vid utgrävningen till
spåren ska delvis användas till att göra högre bullervallar. Vad jag kunde se på
planskissen så skulle vallen längs Gränsvägen bara höjas upp till återvinningsstationen.
Här borde ni fortsätta höja vallen hela vägen norrut till Svanetorpsvägen. I höjd med där vi
bor (Göingevägen) är det väldigt mycket buller när vinden blåser från Väster(vilket den gör 5
av 7 dagar i veckan). Regnar det dessutom så kan man knappt prata i normal samtalston i vår
trädgård. Den växtlighet som finns närmst motorvägen hjälper knappt något alls och ingen
alls när träd och buskar inte har löv.
Alla grannar jag pratat med upplever buller men för oss 6 hus som ligger närmst
motorvägen (Göingevägens östra del) är det väldigt mycket. Hoppas på att detta tas med i
planen så vi också kan få lite tystare nu när chansen finns. Jordmassorna kommer annars
behöva transporteras längre iväg så detta bör vara en smidig lösning.
Kommentar:
Se kommentar till yttrande 32 Fredrik Persson rubrik Schaktmassor och
bullervallar.
33.
-
-
-
(Kullavägen 8, Åkarp 6:18) have the following aspects on the plan:
Stinshuset from 1919 is classified as a Q-building. It should either be preserved or
moved to another location, perhaps to use it as a railroad museum?
Maintain the pond in Åkarp.
Stationshuset should be allowed to be used by the community, I suggest that he
municipality should own this and perhaps use it as a gym or why not as a market
for vegetables and fruit?
Landscape the suggested green areas and make usable spaces planted with flowers
and trees.
Brick buildings should be built along the railroad as a part of the history of the
area. Glass and/or wood facades have not been uses historically in the area and
should therefore be avoided.
The traffic is well planned with the extension of Gränsvägen.
A new bridge over Gränsvägen should be given brick-architecture.
49 (56)
-
KS:2011:269
Does the parking lot really have the need to contain space for 100 cars?
På svenska
- Stinshuset från 1919 är Q-märkt och ska antingen flyttas eller bevaras. Man skulle
kunna använda det som ett järnvägsmuseum.
- Bevara Åkarpsdammen.
- Stationshuset bör vara kommunalt och ska kunna användas av invånarna i Åkarp.
Kanske kan det användas som gym eller grönsaksmarknad?
- De gröna ytorna bör gestaltas omsorgsfullt och för att invånarna ska kunna
använda dem. Plantera även med blommor och träd.
- Byggnader vid järnvägen bör uppföras i tegel för att skapa knyta an till platsens
historik med tegelbyggnader. Glas- och träfasader bör därför undvikas.
- Trafiken är välplanerad genom förlängningen av Gränsvägen.
- Den planerade bron över Gränsvägen bör utformas i tegel.
- Måste parkeringen verkligen inrymma 100 parkeringar?
Comment:
It is not possible to keep stinshuset at its current location since the area is required
for temporary tracks during the construction of the railway. This is the result of
discussions between länsstyrelsen and Trafikverket. The decision has been to
maintain stationshuset instead of stinshuset. If someone is interested, and if this
person is ready to take care of the building and the costs of moving it Burlövs
kommun will investigate the possibilities of doing this. The ideas of municipal
ownership and the ideas of gym and a vegetables and fruit market in
stationsbyggnaden will also be addressed by Burlövs kommun.
Åkarpsdammen and the green areas in this plan are going to be rebuilt and
replanted after the railway construction is finished. Some new areas will also be
landscaped. New buildings need to respect the history of brick architecture in
Åkarp. Most of the noise-reducing walls will be wooden while brick and glass parts
will be concentrated around the station and the tunnel openings. Brick in order to
respect the history and glass to make visual contact and social security.
The space for parking is suggested upon the square instead of nearby. The
maximum weight on top of the roof, restrict the possibilities for other use. A more
efficient development is allowed in this way. The numbers of parking lots are not
regulated in the detailed development plan, but the square is not considered to be
a commuter parking lot. These aspects will be considered in the following work
with the design of the station by the municipality.
Kommentar:
gällande Stinshuset, Åkarpsdammen och områdets anpassning till
tegelarkitekturen i samhället.
50 (56)
KS:2011:269
Överbyggnaden runt stationen utgör en torgyta där en del kommer att hysa
parkering. Anledningen är att överbyggnaden endast klarar begränsade laster.
Genom att placera parkeringarna som en del av torgytan frigörs områden intill
stationen som istället för parkering kan exploateras och förstärka stationsläget.
Antalet parkeringsplatser regleras inte i detaljplanen. Kommunen arbetar med
frågan parallellt med planarbetet och tar till sig synpunkten, då det är en viktig
miljöaspekt. Parkeringen är inte avsedd som pendlarparkering då en sådan
istället kommer finnas vid Burlöv C i Arlöv.
34.
(Kullavägen 8, Åkarp 6:18) anser att den planerade rivningen av det
Q-märkta stinshuset är både moraliskt och juridiskt förkastlig. Q-märkningen finns där för
att skydda kulturhistoriskt värdefulla byggnadermot precis den historielösa, dåligt
genomtänkta framtidsiver som genomsyrar detaljplanen.
Kommentar: Se kommentar till yttrande 21,
.
35.
(Dalslundsvägen 10) framför att de som närboende vill vi
protestera mot planerna på en serviceväg mellan Dalslundsvägen (Ica Mathuset) och
Stationsvägen. Enligt förslaget ska servicevägen gå längs med Brf Dalslunds garagelängor för
att sedan vika västerut precis utanför vår uteplats. Vi är bestörta över att kommunen inte
informerat oss personligen om detta. Vi anser det vara helt förkastligt att förstöra en stor
grönyta, när servicevägen i stället hade kunnat byggas intill befintlig gång- och cykelväg. Det
är också i högsta grad olämpligt att dra servicevägen rakt över Lilla Dalslundsskolans gård, så
som kartan - sidan 43 - i samrådshandlingarna, visar. Det handlar om en skola för barn i de
lägsta åldrarna, från 6 år och uppåt. Att då planera för biltrafik längs husväggen är
obegripligt.
Enligt uppgift på samrådsmötet den 11 november finns tankar på att servicevägen - när
järnvägsbygget är klart - ska permanentas, som ett gångfartsområde. Om så blir fallet,
skulle det för barnen i Dalslundsområdet för all framtid omöjliggöra en säker lek i ett
bilfritt område - något som i dag är en av områdets största kvaliteter.
Kommentar:
Dalslundsskolan.
YTTRANDEN MED ERINRINGAR, PÅPEKANDEN, SYNPUNKTER OCH FRÅGOR SOM
INKOMMIT EFTER AVSLUTAD SAMRÅDSTID
36. BRF Dalslund vill härmed avge följande kommentarer. Det har kommit till vår
kännedom att det planeras en gata från Dalslundsvägen till Stationsvägen under tiden för
51 (56)
KS:2011:269
järnvägsbyggnationen och efteråt. Denna gata skall enligt den plan som förevisades på
samrådsmötet 2014-11-11 byggas bakom vår västra garagelänga och sedan vika av västerut
precis intill några av våra bostadsrättshus. Därmed fördärvas också den grönyta som finns.
Detta vill vi protestera mot.
Det är fullständigt olämpligt att lägga en gata på detta sätt. Ytan är ett grönområde med
genomgående cykel- och gångbana som en väsentligt stor del av Dalslundsskolans elever
använder på sin väg till och från skolan. Även boende från andra sidan järnvägen använder
denna gång- och cykelbana. Att främja ytor för gående och cyklande torde vara vad
kommunen ska arbeta för. Enligt planen som visades på samrådsmötet skall denna nya gata
även gå över skolgården på Lilla Dalslund. Detta är helt förkastligt även som gatan i så fall
även kommer för nära skolgården tillhörande Stora Dalslund. Det är inte lämpligt att ha en
gata på detta sätt, varken under byggnadstiden och inte heller efteråt. Skolmiljöer skall vara
bilfria.
Då Gränsvägen kommer att förlängas till Lundavägen torde det vara den absolut lämpligaste
vägen för trafik till idrottsplatsen och skolan att använda denna nya väg. Så har också varit
tanken sedan Gränsvägen byggdes en gång. Likaså har Dalslundsvägen byggts för att knytas
till Gränsvägens förlängning. Varför ändrar sig kommunen i detta? I ett samhälle som Åkarp
bör kommunen verka för att oskyddade trafikanter främjas i förhållande till biltrafik. I och
med byggandet av en ringled (Gränsvägen) får de oskyddade trafikanterna möjlighet att
säkert kunna ta sig fram i samhället. Då ska inte en ny genomfartsgata, som fördärvar
grönområde och skolgård och som kommer för nära våra boende byggas.
Kommentar:
Dalslundsskolan.
37.
(Hyllevägen 7, Åkarp 7:79) framför att det är anmärkningsvärt att
Trafikverkets förslag inte uppfyller riktvärdena för alla bostäder, och att ”god marginal”
saknas och regeringens dom om ”beaktande av särskilda omständigheter”.
Huruvida villkoret 55 dBA för rekreationsområden i tätort, det vill säga parkerna, är uppfyllt
är inte ens redovisat. Förslaget har samma höjd på bullerskydden som det kritiserade avtalet
med kommunen, då kommunfullmäktige reserverade sig för att lösningen skall hålla
vetenskapligt med avseende på kommuninnevånarnas hälsa. Bullerskärmar utmed E6 finns
utritade, men inga uppgifter om vallarnas höjd, ej heller uppgifter om tillräcklig skärmning
av E6-bron över järnvägen. Ej heller några uppgifter om bullerskärmning av E6 mot Alnarp
och dess rehabträdgård med trädgårdsterapi för patienter med utbrändhetssyndrom. I den
vårdanläggningen är bullerexponeringen helt oacceptabel, men den ligger i Lomma
kommun! Har samråd skett med Lomma kommun och/eller SLU i den frågan?
Banverket redovisade redan 2004 att det behövs 10 m hög skärmning utmed järnvägen för att
innehålla riktvärdena. Järnvägsplanerförslaget ligger långt under, endast 5-8 m, där det ej
finns tunnel, det vill säga alls inte god marginal. Kommunen motiverar sin reservation för
52 (56)
KS:2011:269
avtalet med att den inte har erforderlig kompetens för buller o hälsofrågan, utan förväntar sig
att Miljödepartementet med sin sak-kompetens kan ta detta ansvar. Det är därför viktigt att
Regeringens dom och villkor för särskilda omständigheter beaktas. Att höja bullervallar och
annan skärmning med god marginal innebär ingen påtaglig extrakostnad, eftersom projektet
får betydand överskott av schaktmassor och snarare kan förbilligas genom högre
bulleravskämning på plats.
Lösningen är heller inte långsiktigt hållbar. Tågtrafiken förväntas öka med 200 fler tåg per
dygn 2030 än idag, men efter 2030 kommer godstågtrafiken att ytterligare ökas väsentligt när
ny rangerbangård har byggts i Malmö hamn med direktpåfart till Södra stambanan genom
Burlöv. Schaktmassorna från nedsänkningen av järnvägen skall bl a gå till byggandet av den
nya godsrangerbangården. Kontinentalbanan genom Malmö planereras upphöra med
godstrafik i framtiden, vilket ytterligare ökar godstrafiken genom Burlöv i det längre
perspektivet.
Följaktligen kommer godstågtrafiken att ökas betydligt efter 2030. Enligt prejudikat skall en
trafikanläggning bullerskyddas vid ny- och ombyggnad för den framtida bullerbelastningen
på lång sikt, inte bara för en begränsad prognosperiod om man kan förutse ökningar även
efter prognosperioden. Därför är järnvägsplanens bullerberäkning inte acceptabel. Att
bullerskydden måste ökas väsentligt är välgrundat.
Regeringen uttrycker i sin tillåtlighetsdom ”med beaktande av de särskilda omständigheter
som föreligger i detta ärende att villkor bör föreskrivas om bullerskyddsåtgärder i syfte att
mildra de negativa konsekvenser som järnvägsutbyggnaden kommer att medföra. Det är
angeläget att dessa åtgärder planeras med en mycket hög ambitionsnivå och i nära samråd
med Burlövs kommun.” Säker källa i kommunen rapporterar att tjänstemännen i dialogen
under järnvägsplaneskedet inte fått gehör för begäran om bättre bullerskydd, och även med
tanke på att fullmäktige reserverat sig för att politikerna inte har erforderlig sakkunskap i
buller/hälsofrågan, samt det faktum att högre bullerskydd i detta ärende varken är ett
tekniskt eller ekonomiskt problem är Trafikverkets hållning oförståelig och oacceptabel.
Frågan blir extra allvarlig mot bakgrund av regeringens förslag till ändringar i miljöbalken i
promemorian ”Nya steg för en effektivare plan- och bygglag” (Ds 2014:31) avseende punkt
C. ”Behovet av ytterligare ändringar i miljöbalken för att säkerställa verksamhetsutövares
rättssäkerhet vid omgivningsbuller vid bostadsbyggnader”. Den stärkning av
verksamhetsutövares rättssäkerhet som behandlas i promemorian riskerar att få negativa
konsekvenser vad gäller Burlövs framtida möjligheter att i framtiden begära insatser av
Trafikverket mot ökade ljudmiljöproblem. Föreslagna förändringar i framtiden med ökning
av antal och längd av godståg riskerar således få mycket stora konsekvenser genom
inskränkningar i livskvalitet och demokratiska rättigheter, i och med ökade svårigheter för
kommunen att göra sig hörd.
Kommunens erbjudande om samfinansiering av lösningen för sex år sedan var avsett att
användas för att kunna sockra lösningen utöver de minimikrav som Miljöbalken ställer för
acceptabla hälsokonsekvenser, men nu bjuder Trafikverket en lösning där man inte ens
53 (56)
KS:2011:269
tycker det är ekonomiskt rimligt att uppfylla dessa minimivillkor. Per hushåll innebär
kommunens samfinansiering dubbelt så stor kostnad som Malmöbornas medfinansiering av
Citytunneln.
Kommentar:
Även Trafikverket har mottagit samma skrivelse med synpunkter på arbetet med
att ta fram en järnvägsplan för utbyggnaden på sträckan Flackarp-Arlöv så därför
sker ett samordnat svar. Synpunkterna rör ambitionsnivån för
bullerskyddsåtgärder, enligt er är de inte i överensstämmelse med regeringens
tillåtlighetsbeslut. Med anledning av er skrivelse har projektet sett över relevanta
delar och vill nu besvara de synpunkter och frågor som ni har.
Kommunen har i nuläget inga planer på att ifrågasätta redan tecknade avtal med
Trafikverket gällande stambaneutbyggnaden. Däremot arbetas det vidare med
gränsdragningsfrågor mellan Trafikverket, Skånetrafiken och Burlövs kommun
vilket kommer att resultera i fler och mer detaljerade avtal parterna emellan.
Syftet med utbyggnaden är att skapa förutsättningar för ökad kapacitet på
sträckan, dessutom ska den reducera buller. Nedsänkningen av järnvägen och
tunneln i Åkarp innebär en påtaglig begränsning av buller till omgivningen.
Förutom en rad järnvägsnära åtgärder i form av skärmar och vallar erbjuds vissa
fastigheter i närhet till järnvägen fastighetsnära åtgärder för att klara riktvärdet
för buller inomhus samt på uteplats.
Bullerskyddsåtgärder längs fyrspårsprojektet ska vidtas avseende buller som
härrör från trafikeringen på järnvägen med strävan att innehålla följande
riktvärden i den mån det är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt:
30 dBA dygnsekvivalent ljudnivå inomhus.
45 dBA maximalljudnivå inomhus nattetid.
55 dBA dygnsekvivalent ljudnivå vid uteplats.
60 dBA dygnsekvivalent ljudnivå i bostadsområdet i övrigt.
70 dBA maximalljudnivå vid uteplats i anslutning till bostad.
Ovan redovisade riktvärden bör även tillämpas för fritidsbostäder och
vårdlokaler. För arbetslokaler är riktvärdet 60 dBA maximalljudnivå inomhus
samt för undervisningslokaler 45 dBA maximalljudnivå inomhus under
lektionstid. I rekreationsområden i tätort är riktvärdet 55 dBA dygnsekvivalent
ljudnivå.
Ovanstående villkor har mynnat ut i de bullerskyddslösningar som beskrivs och
motiveras i planbeskrivningen.
Ytterligare höjning av bullerskydden längs järnvägen i Åkarp bedöms inte vara
ekonomiskt rimliga i förhållande till vad som uppnås.
54 (56)
KS:2011:269
Avståndet är så pass stort att ljudnivåerna för vägtrafiken på väg E6 inte bedöms
motivera bullerskydd för Alnarpsparken och den verksamhet som bedrivs i
Alnarp. Massor från utgrävningen kommer, om möjligt med hänsyn till
föroreningar mm, att placeras vid E6 som bullervallar.
Beträffande trafikprognosen för 2030, så kommer spåren troligen inte att vara
maximalt utnyttjade tills dess. Det är svårt att prognosticera trafikeringen i ett
längre perspektiv. Ökad tågtrafik behöver inte med automatik leda till mer buller,
då nya tågtyper i sig förväntas bli tystare jämfört med de tågtyper som finns idag.
Ändringar
Samhällsbyggnadsförvaltningen bedömer att det med följande ändringar är lämpligt att gå
vidare med förslaget.
Utöver mindre justeringar föreslås följande:
o
o
o
o
o
o
o
o
o
o
Plankartan har justerats då planområdet har minskats. En mindre del av detaljplan
216 kvarstår på grund av järnvägsandamålets anspråk men den del som i
samrådsförslaget gav möjligheten till utrymme för snabbcykelsvägen har utgått. Även
huvuddelen av detaljplan 119 (Gränsvägen) utgår. Endast ett mindre område som
krävs för att medge serviceväg under Gränsvägens bro bibehålls.
I övrigt har mindre justeringar gjorts på plankartan efter att markanspråk för
järnvägen justerats, bland annat har plangränsen förflyttats något österut vid
Åkarpsdammen.
Föreskrivna höjder har tillkommit på ett antal platser, bl a på överbyggnaden,
Gränsvägen och Alnarpsvägen.
För möjliga uthus på överbyggnaden har byggnadshöjderna ersatts med totalhöjd.
Planbeskrivningen kompletteras med förväntad påverkan på omgivande bebyggelse
vad det gäller buller och trafikmängder av hänsyn till Alnarpsvägen samt för
stationstorget.
Planbeskrivningen kompletteras med fornlämningen Burlöv 117 (boplats).
Planbeskrivningen kompletteras gällande konsekvenserna på rödlistade arter samt
kompensationsåtgärder.
Planbeskrivningen kompletteras med en översiktlig beskrivning av 3D fastigheterna,
ungefärlig avgränsning och innehåll.
Planbeskrivningen har kompletterats med en översiktlig karta som anger ytorna för
tillfälliga markanspråk under byggtiden samt en tillhörande generell beskrivning.
I övrigt har mindre komplettande förtydliganden gjorts i planbeskrivningen.
55 (56)
KS:2011:269
Medverkande
Samrådsredogörelsen har framtagits av planeringsavdelningen genom planarkitekt Erik
Karlsson och planchef Gertrud Richter på uppdrag av kommunstyrelsens planutskott. I
arbetet har även miljöstrateg Johan Rönnborg deltagit.
Gertrud Richter
Planchef
Erik Karlsson
Planhandläggare
56 (56)

4 Samrådsredogörelse Åkarp 20150223

Transcription

Similar documents

NyskåNska Hus - Trädgårdsbyn i Åkarp

Karstorpsblad 150408 - Karstorps villaförening

LAGAKRAFTBEVIS

2015-09-23 Pressmeddelande inför sammanträdet

Detaljplan för ÄLDREBOENDE OCH BOSTÄDER

Ändring av byggnadshöjd i detaljplan för LENA 6:46 m fl i Timmele