BYGGNADSMATERIAL VBM012 för V

Transcription

BYGGNADSMATERIAL VBM012 för V
Avd Byggnadsmaterial
Universitetslektor Peter Johansson
BYGGNADSMATERIAL VBM012
för
V
INNEHÅLL
SID
KURSPROGRAM
1 - 4
Föreläsningsprogram
Program för räkneövningar
3
4
LABORATIONSPROGRAM
5 - 12
Tidsschema
6
Laboration nr 1
Laboration nr 2
Laboration nr 3
7
8
9
Instuderingsfrågor Laboration 1
Instuderingsfrågor Laboration 2
Instuderingsfrågor Laboration 3
10
11
12
KARTA
13
KURSUTVÄRDERING
14
VT 2015
Postadress Avd Byggnadsmaterial, Box 118, 221 00 LUND Besöksadress John Ericssons v. 1. Telefon dir 046-222 73
62 vxl 046-222 00 00 Telefax 046-222 44 27 E-post [email protected]
Internet http://www.byggnadsmaterial.lth.se
1
KURSPROGRAM
ALLMÄNT
Välkommen till kursen Byggnadsmaterial (VBM012, 6 poäng) vars undervisning sker under läsperiod vt1 2015. I
detta häfte beskrivs kursens uppläggning, alla tider och andra viktiga delar. Läs därför detta PM noggrant.
Parallellt med kursen i Byggnadsmaterial kommer du även att arbeta med projektuppgiften ”huset Huset”.
Material till ”huset Huset” kommer att läggas ut på kursens hemsida:
www.byggnadsmaterial.lth.se/utbildning/vbm012/
MÅL
Efter genomförd kurs skall Du

kunna identifiera de vanligaste byggnadsmaterialen

känna till de flesta byggnadsmaterialens uppbyggnad, tillverkning och egenskaper samt förstå hur materialens egenskaper kan påverkas i samband med tillverkning och förädling

ha lärt av andras misstag, dvs. ha sett exempel på olämpliga materialval och de konsekvenser som dessa
medfört

kunna göra rimliga materialval och bedöma konsekvenserna av dessa val i olika miljöer och konstruktioner

ha fått en orientering om materialens roll med avseende på kretslopp i naturen och resurshushållning
KURSLITTERATUR
1.
Burström, P G:
Byggnadsmaterial (upplaga 2)
Studentlitteratur 2007
2.
Burström, P G:
Byggnadsmaterial – övningsbok (upplaga 2)
Studentlitteratur 2007
Kursen definieras av innehållet i läroboken. I kursen ingår dock inte Kapitel 14, 21-22, 29-30. Alla övriga
kapitel ingår, dvs. även de som vi eventuellt inte hinner gå igenom på föreläsningarna.
Båda böckerna säljs av KFS AB.
FÖRELÄSNINGAR
Ett detaljerat program för föreläsningarna finns på sidan 3. Föreläsningarna kommer att hållas av
Universitetslektor Peter Johansson. Av programmet framgår att ca hälften av föreläsningarna ägnas åt Kapitel 1 –
11 i kursboken. Detta har 2 orsaker: Dels finns de svåraste avsnitten i dessa kapitel, dels ges där den
grundläggande förståelsen för de följande kapitlen och för hur olika faktorer påverkar materialens egenskaper.
Kyöst Tutti kommer att hålla en gästföreläsning (se sidan 3). Han är forsknings och utvecklingsansvarig på
Skanska AB och även adjungerad professor på avd. Byggnadsmaterial.
RÄKNEÖVNINGAR
På övningstid kommer Du att räkna på ett antal uppgifter som finns i Övningsboken (se sidan 4). Det finns i
huvudsak 2 syften med dessa övningar. Det ena är att visa att det med beräkningar går att förutsäga materialens
egenskaper och funktion i olika miljöer. Det andra är att öka motivationen och förståelsen i samband med
inlärningen av kursen. På köpet tränas även färdigheterna i logiskt tänkande.
V1 kommer att indelas i 3 övningsgrupper, som har följande övningsassistenter:
GRUPP
V1:1
V1:2
V1:3
ASSISTENTER
Sanne Johansson, Universitetslektor avd BML
[email protected]
Martin Strand, Doktorand avd BML
martin,[email protected]
2
LABORATIONER
I kursen ingår 3 obligatoriska laborationer om totalt 12 timmar. Laborationernas innehåll och tidplan framgår av
sidorna 5 – 9 i detta häfte. Laborationerna utförs i V- husets laboratorier, se sidan 13.
GRUPPINDELNING
För att kunna genomföra räkneövningarna och laborationerna görs en indelning i 3 resp. 10 grupper. I samband
med kursstart kommer mer information. Det är viktigt att indelningen sker snarast möjligt och att den
bibehålls läsperioden ut.
TENTAMEN
Tentamens utformning påminner om hur man arbetar praktiskt som ingenjör. Dels måste man ha vissa kunskaper
i olika ämnen, dels måste man med hjälp av litteratur och handböcker kunna tillämpa dessa kunskaper på olika
problemställningar.
Tentamen består därför av 2 delar. Den första delen (som alltså skall kontrollera grundkunskaperna) innehåller
både frågor av beskrivande typ och av flervalstyp. De senare ger minuspoäng vid felval eftersom ”det skall löna
sig att arbeta”. Frågorna besvaras utan hjälpmedel.
Sedan frågedelen lämnats in skall den andra delen med beräkningsuppgifter lösas. Läroboken får då användas
som hjälpmedel, dock INTE lösta problem eller Övningsboken! Maximala poängsumman på de olika delarna
är 65 resp. 50 poäng. För godkänt betyg krävs totalt minst 46 poäng och samtidigt minst 10 poäng på beräkningsdelen.
Äldre tentamina kommer att finnas på kursens hemsida: www.byggnadsmaterial.lth.se/utbildning/vbm012/
SLUTBETYG
För att få slutbetyg på kursen i Byggnadsmaterial krävs:
1.
Du klarar tentamen (naturligtvis)
2.
Du genomför de 3 obligatoriska laborationerna på ett tillfredsställande sätt
3.
Du genomför och får godkänt på delinlämning 1 – 2 i projekt "huset Huset".
KURSUTVÄRDERING
Det är ett självklart mål för oss som utformar och genomför kursen att denna blir så bra som möjligt. Om Du
dock har synpunkter på något i kursen tar vi tacksamt emot dessa (muntligt eller skriftligt) under kursens
gång. Ju tidigare Du kommer med Dina synpunkter desto snabbare kan vi försöka förbättra oss.
En blankett för utvärdering finns på sidan 14. Denna kan Du anonymt lämna in precis när Du vill. I samband
med tentamen går det också bra att lämna Dina synpunkter.
Lund den 18 januari 2015
Peter Johansson
Universitetslektor
Tel.: 046 – 222 73 62
E-post: [email protected]
3
PROGRAM FÖR FÖRELÄSNINGAR
(Med reservation för mindre förskjutningar)
LÄS
VECKA
DATUM
M 19.1
KL
10.15-12
LOKAL ÄMNE
MA01
1
KAP. ANSV.
Introduktion till kursen Byggnadsmaterial
1
Struktur
2
Porositet och densitet
3
PJ
Övningsexempel 3.2.1 - 2
O 21.1
08.15-10
MA01
Värmetransport
M 26.1
10.15-12
MA01
2
4, 24
PJ
Forts. Värmetransport
4
PJ
Fukt
5
O 28.1
08.15-10
MA01
Forts. Fukt
5
PJ
M 2.2
10.15-12
MA01
Hållfasthet
6
PJ
Deformation av last
7
Forts. Deformation av last
7
Volymbeständighet
8
Forts. Volymbeständighet
8
Betong
12
3
O 4.2
M 9.2
08.15-10
10.15-12
MA01
MA01
4
PJ
PJ
OBS! Kursutvärdering ”i halvtid”
F 13.2
08.15-10
KC:A
Forts. Betong
12
PJ
M 16.2
10.15-12
MA01
Beständighet
9
PJ
Puts och murbruk
20
5
F 20.2
08.15-10
KC:A
Gästföreläsning: ”Materialfrågor i praktiken” Kyösti Tutti,
Skanska.
M 23.2
10.15-12
MA01
Lättbetong
13
Keramiska material
17
Stål
15
6
7
KT
PJ
F 27.2
08.15-10
KC:A
Trä
18
PJ
M 2.3
10.15-12
MA01
Forts. Trä
Materialegenskaper vid höga temperaturer
18
10
PJ
F 6.3
08.15-10
KC:A
Glas
26
PJ
Fogmaterial
23
Repetition
8
M 9.3
10.15-12
KC:A
Repetition, frågor och kursutvärdering
PJ
4
PROGRAM FÖR RÄKNEÖVNINGAR
ÖVN.
DATUM
KLOCKAN
LOKAL
EXEMPEL
Ö1
Ons 21.1
10.15 – 12
KC: V
O2/ P1/ P2
3.2.1 / 3.2.2 / 3.2.5 / 3.2.7 / 3.2.8
Ö2
Mån 26.1
13.15 – 15
KC: V
O2/ P1/ P2
4.2.1 / 4.2.3 / 4.2.5 / 4.2.6 / 4.2.8 /
4.2.9
Ö3
Ons 28.1
10.15 – 12
KC: V
O2/ P1/ P2
5.2.1 / 5.2.2 / 5.2.3 / 5.2.4 / 5.2.5 /
5.2.6/ 5.2.7
Ö4
Mån 2.2
13.15 – 15
KC: V
O2/ P1/ P2
5.2.8 / 5.2.10 / 5.2.11 / 5.2.12 / 5.2.13
5.2.14
Ö5
Ons 4.2
10.15 – 12
KC: V
O2/ P1/ P2
6.2.1 / 6.2.2 / 6.2.3 / 6.2.4 / 6.2.5
Ö6
Mån 9.2
13.15 – 15
KC: V
O2/ P1/ P2
6.2.6 / 6.2.7 / 7.2.1 / 7.2.2 / 7.2.3
Ö7
Fre 13.2
10.15 – 12
KC: N/ R
KC: V Q1
7.2.4 / 7.2.5 / 8.2.1 / 8.2.2 / 8.2.3
Ö8
Mån 16.2
13.15 – 15
KC: V
O2/ P1/ P2
12.2.2 / 12.2.3 / 12.2.4 / 12.2.6 / 12.2.7
12.2.8 / 12.2.9
Ö9
Fre 20.2
10.15 – 12
KC: V
O1/ Q1/ Q2
12.2.10 / 12.2.11 / 12.2.12 / 12.2.13 /
12.2.14
Ö10
Mån 23.2
13.15 – 15
KC: V
O2/ P1/ P2
12.2.15 / 12.2.16 / 13.2.2
Ö11
Fre 27.2
10.15 – 12
KC: V
O1/ Q1/ Q2
18.2.1 / 18.2.2 / 18.2.4 / 18.2.5 / 18.2.6
Ö12
Mån 2.3
13.15 – 15
KC: V
O2/ P1/ P2
18.2.7 / 18.2.8 / 18.2.9
Ö13
Fre 6.3
10.15 – 12
KC: V
N1/ N2/ Q2
10.2.1 / 10.2.2 / 23.2.1 / 23.2.4
5
LABORATIONSPROGRAM
SYFTE
Kursen innehåller 3 laborationer. Syftet med dessa är att underlätta förståelsen av ett antal viktiga (och kanske
även svåra) delar i kursen. Laborationerna utförs parallellt med föreläsningar och övningar enligt schemat på
sidan 6. Följande laborationer skall genomföras:
TEMA/INNEHÅL
L
HANDLEDARE
LOKAL
1
Hållfasthet och
deformation
Bengt Nilsson
([email protected])
V-husets laboratorium
(samling vid ingång G2 kl. 8:05 alt 13:05)
2
Fysikaliska egenskaper
hos byggnadsmaterial
Yujing Li
([email protected])
V-husets laboratorium
(samling vid ingång G2 kl. 8:05 alt 13:05)
3
Betong
Bo Johansson
([email protected])
V-husets betonglaboratorium
(samling vid ingång G2 kl. 8:05 alt 13:05)
NR
GRUPPINDELNING
V1 indelas i 9 olika laborationsgrupper, som kallas V1 – V9 (se nedan). Mer information om detta ges i
samband med första föreläsningstillfället.
FÖRBEREDELSER
För att dels göra laborationerna meningsfulla och dels få delta i dessa måste vissa avsnitt i läroboken först läsas
in. För att underlätta inlärningen finns till varje laboration 25 instuderingsfrågor. Innan respektive laboration
startar får Du genomgå ett skriftligt prov som omfattar 8 av dessa frågor. För att få delta i laborationen måste
minst 6 av frågorna vara rätt besvarade.
Det stora antalet laborationsgrupper medför att laborationerna genomförs enligt ett rullande schema under nästan
hela läsperioden. Detta medför att Du inför en laboration ibland tvingas läsa in text, som ännu inte har
behandlats på föreläsningarna. Detta problem kommer vi tyvärr inte ifrån. Den tvingande inläsningen har dock
den positiva effekten att tentamensläsningen blir mindre stressig. Dessutom får Dina kunskaper faktiskt en
väsentligt längre hållbarhet!
UTRUSTNING
OBS! Till laborationerna skall Du ta med




läroboken
det häfte som Du just nu läser i
räknedosa
papper och penna
Till laboration nr 3 (”Betong”) rekommenderas även något oömma kläder.
REDOGÖRELSE
Ett protokoll utdelas vid laborationens början. Detta fylls i och bearbetas. Protokollet utgör även redogörelse för
laborationen och skall därför godkännas av assistenten vid laborationens slut. För att få slutbetyg i Byggnadsmaterial krävs, som tidigare nämnts, godkända redogörelser.
6
TIDSSCHEMA FÖR LABORATIONER
DATUM KLOCKAN
Ons 11.2
8.05 - 12
LAB. GRUPP
ANM.
NR
NR
1
V1
2
V2
3
V3
1
2
3
V4
V5
V6
8.05 – 12
1
2
3
V7
V8
V9
13.05 – 17
2
3
1
V1
V2
V3
8.05 – 12
2
3
1
V4
V5
V6
Tors 26.2 8.05 - 12
2
3
1
V7
V8
V9
Fre 27.2
13.05 - 17
3
1
2
V1
V2
V3
8.05 – 12
3
1
2
V4
V5
V6
8.05 – 12
3
1
2
V7
V8
V9
Fred 13.2 13.05 - 17
Ons 18.2
Fre 20.2
Ons 25.2
Ons 4.3
Tors 5.3
7
LABORATION NR 1: HÅLLFASTHET OCH DEFORMATION
MÅL
Laborationens mål är

att med hjälp av olika provningar mäta och därefter beräkna viktiga data gällande hållfasthet och
deformation för olika typer av byggnadsmaterial

att visa hur klimatbetingelser och övriga förutsättningar vid provningarna påverkar materialens
hållfasthets- och deformationsegenskaper.
FÖRBEREDELSER
Läs kapitel
6
7
11.2
15.4.1
15.5 – 15.6
19.7
25.4 – 25.6
INNEHÅLL
1. Arbetskurva och hållfasthetsegenskaper för armeringsstål.
2. Bestämning av elasticitetsmodulen för plastmaterial.
3. Värmebehandling och kallbearbetning av stål.
4. Tidsberoende deformationer (krypning) hos träbaserade skivmaterial.
UTFÖRANDE
1. Slagseghetsprovning enligt Charpy används för att bestämma en stålkvalitets känslighet för sprödbrott vid olika temperaturer (jfr Kapitel 15.5.3).
2. Med hjälp av resultat från dragprovning bestäms bl.a. sträckgräns, brottgräns och brottförlängning
för ett armeringsstål. Dessa data används sedan för att bestämma stålets kvalitet.
3. Med hjälp av provningsresultat bestäms arbetskurvan för ett plastmaterial. Därefter beräknas
materialets elasticitetsmodul (E-modul). Erhållet värde jämförs med värden i Tabell 19.2.
4. På en bit kalldragen ståltråd (jfr Figur 6.10 och 15.14) utförs experiment för att beskriva begreppen
värmebehandling och kallbearbetning.
5. Stavar av träbaserade skivmaterial belastas som fritt upplagda balkar med en punktlast. Momentan
deformation och krypdeformation uppmäts.
8
LABORATION NR 2: FYSIKALISKA EGENSKAPER HOS
BYGGNADSMATERIAL
MÅL
Laborationens mål är att

mäta och med hjälp av mätdata beräkna några viktiga fysikaliska egenskaper hos byggnadsmaterial

med hjälp av beräknade materialegenskaper uppskatta de konsekvenser som kan uppstå då
materialen används i några praktiska sammanhang
FÖRBEREDELSE
Läs kapitel
5.2
5.4
5.7 – 5.8
6.1
7.2
8
9.1
9.2.3
12.5.4
18
INNEHÅLL
1. Bestämning av fuktbetingade rörelser (krympning) hos olika träslag.
2. Svällningskraft hos trä vid fuktupptagning.
3. Temperaturbetingade rörelser hos byggnadsmaterial.
4. Ånggenomgångsmotstånd hos material.
UTFÖRANDE
1. Fanérbitar av olika träslag vattenmättas. Bitarna torkas sedan successivt och i samband därmed mäts
krympningen i två olika riktningar. I ett diagram avsätts krympningen som funktion av tiden (jfr
Figur 8.2 och 18.10). Fibermättnadspunkten och storleken på fuktrörelserna bestäms.
2. En helt torr bit av gran monteras in i ett stativ med mätklocka. Träet fuktas upp samtidigt som den
uppkomna svällningen mäts. Den kraft och spänning som uppstår om svällningen varit förhindrad
beräknas.
3. Längdökningen hos akrylplast (”plexiglas”) uppmäts i samband med uppvärmning av materialet.
Med hjälp av mätvärdena beräknas materialets längdutvidgningskoefficient (jfr även Tabell 8.1).
4. Tre olika provskålar enligt Figur 5.24 används. Provskålarna har ”lock” av olika typer av material.
Provskålarna vägs i början och i slutet av laborationen. Materialens ånggenomgångsmotstånd
beräknas (jfr Kapitel 5.7).
9
LABORATION NR 3: BETONG
MÅL
Laborationens mål är

att undersöka egenskaperna hos några av betongens olika delmaterial

att undersöka delmaterialens inverkan på den färdiga betongens egenskaper

att undersöka och beräkna viktiga egenskaper hos den färska och hårdnade betongen
FÖRBEREDELSE
Läs hela Kapitel 12.
INNEHÅLL
1. Undersökning av ballastmaterialets egenskaper.
2. Blandning av betong. Undersökning av den färska betongens egenskaper.
3. Provning av den hårdnade betongens hållfasthet.
4. Beräkning av hållfastheten vid 28 dygn.
UTFÖRANDE
1. Ballastmaterialet siktas varefter siktkurvan beräknas och ritas upp. Finhetsmodulen beräknas för
materialet. Dessutom bestäms ballastens skrym- och kompaktdensitet samt fuktinnehåll.
2. Betongens delmaterial vägs upp och blandas. Den färska betongens konsistens bestäms med sättoch vebe-mått. Betongens lufthalt, densitet, verkliga cementhalt och vattencementtal (vct) uppmäts
respektive beräknas. I ungefär halva betongvolymen blandas flyttillsatsmedel. Utbredningsmåttet
(Figur 12.13) bestäms. Betongkuber gjuts med båda betongblandningarna.
3. Betongen lagras under förhållanden som regleras av internationella normer. Därefter bestäms betongens korttidshållfasthet med hjälp av tryckprovning.
4. Betongens tryckhållfasthet vid 28 dygn (”normenlig hållfasthet”) beräknas med hjälp av beräkningsmetod enligt Kapitel 12.4.3 i läroboken.
OBSERVERA! Punkt 3 – 4 är obligatoriska moment, som utförs vid en tidpunkt som bestäms i
samråd med laborationshandledaren.
10
LABORATION 1: INSTUDERINGSFRÅGOR
1. Definiera begreppen normalspänning och töjning.
2. Vad menas med en arbetslinje? Nämn även 2 andra namn för detta samband.
3. Rita arbetslinjen för ett s.k. mjukt stål. Markera övre och undre sträckgräns, flytområde,
brottgräns och gränstöjning.
4. Definiera begreppet 0.2-gräns med hjälp av figur och ord.
5. Vilka är de principiella skillnaderna mellan sega och spröda material?
6. Beskriv med en figur sambandet mellan spänning och töjning vid belastning av ett segt
material över elasticitetsgränsen samt därefter avlastning och förnyad pålastning.
7. Varför har spröda material en tryckhållfasthet som är väsentligt större än draghållfastheten?
8. Nämn fyra faktorer som påverkar resultatet vid provning av hållfastheten hos material.
9. Vad menas med begreppet krypning? Ge en kort definition.
10. Vad menas med elastisk respektive plastisk deformation av ett material?
11. Rita ett diagram som visar deformation som funktion av tid för ett krypbenäget material.
Visa var man kan avläsa momentan, tidsberoende, reversibel och irreversibel deformation.
12. Beskriv innehållet i Hooke´s lag. Definiera ingående storheter.
13. Hur definieras kryptalet?
14. Vad innebär begreppet spänningsrelaxation? Ge ett exempel av praktisk betydelse.
15. Vilken materialegenskap mäter man med Charpy-provet?
16. Vad är kalldragning? Beskriv principen och de resultat som uppnås.
17. Vad blir effekten av kallbearbetning av stål?
18. Hur härdas stål och vilka egenskaper får stålet?
19. Hur seghärdas stål? Vilka egenskaper har sådana stål jämfört med ohärdat material?
20. Vad menas med omslagstemperaturen? För vilken typ av material är denna uppgift viktig?
21. Vad betyder Ks600ST i samband med armeringsmaterial?
22. Vilka huvudsakliga nackdelar har plaster som konstruktionsmaterial?
23. Hur och av vad tillverkas träfiberskivor?
24. Hur och av vad tillverkas spånskivor?
25. Hur och av vad tillverkas MDF-skivor?
BML V1 (”Hållfasthet och deformation”)
11
LABORATION NR 2: INSTUDERINGSFRÅGOR
1. Definiera begreppen mättnadsånghalt, daggpunkt och relativ fuktighet.
2. Ange på vilka sätt vatten kan vara fixerat till ett material. Ordna dessa efter avtagande
bindningsenergi.
3. Definiera begreppen fuktkvot och fukthalt.
4. Vad menas med hygroskopisk fukt?
5. Vad är en sorptionsisoterm? Nämn även 2 andra namn som ibland används för detta.
6. Hur sker transporten av vattenånga?
7. Hur kan man bestämma ett materials ångpermeabilitet?
8. Vad menas med ett materials kritiska fukttillstånd?
9. Definiera begreppen normalspänning och töjning.
10. Beskriv innehållet i Hooke´s lag. Definiera även de ingående storheterna.
11. Definiera begreppet längdutvidgningskoefficient.
12. Vilken typ av material har mycket stor längdutvidgningskoefficient?
13. Vilken typ av material har stora fuktbetingade rörelser?
14. Beskriv mekanismen vid frostsprängning av spröda, porösa material.
15. Vad menas med aktuell respektive kritisk vattenmättnadsgrad?
16. Frostbeständigheten hos betong kan förbättras med hjälp av luftporbildande tillsatsmedel.
Beskriv den mekanism som ger denna förbättring.
17. Beskriv hur 3 egenskaper hos betong påverkas av tillsats av luftporbildande tillsatsmedel.
18. Nämn minst två faktorer som medför att tillåten påkänning på konstruktionsvirke är
väsentligt lägre jämfört med uppmätta hållfastheter på små provkroppar vid korttidsbelastning.
19. Beskriv hur en trädstam är uppbyggd. Märk ut 5 väsentliga delar.
20. Träs egenskaper brukar alltid relateras till 3 olika huvudriktningar. Visa dessa i en figur!
21. Varför är det viktigt att välja rätt fuktkvot vid inbyggnad av trä i en byggnad?
22. Vad menas med träs fibermättnadspunkt? Vad är det som orsakar att denna är så tydlig?
23. Visa i figurer träets hållfasthet respektive fuktrörelse som funktion av fuktkvoten.
24. Hur påverkas träets hållfasthet av densitet och temperatur?
25. I vilka hållfasthetsklasser indelas trä?
BML V1 (”Fysikaliska egenskaper hos …”)
12
LABORATION 3: INSTUDERINGSFRÅGOR
1. Vilka är beståndsdelarna i betong?
2. Definiera vattencementtalet. Nämn 2 egenskaper som påverkas kraftigt av vct!
3. Vad betyder begreppet hydraulisk i samband med cement?
4. Av vilka råmaterial tillverkas portlandcement?
5. I vilka huvudtyper indelas cement enligt Svensk Standard?
6. Vad är ett s.k. Anläggningscement?
7. Vad är en siktkurva?
8. Vad kan inträffa om ballasten innehåller humus?
9. När kan flyttillsatsmedel vara lämpliga att använda i betong?
10. Nämn två av betongens egenskaper som påverkas av luftporbildande tillsatsmedel? Hur
påverkas dessa egenskaper?
11. Vad är silikastoft? Definiera även vbt.
12. Beskriv två metoder som används för att mäta betongens konsistens.
13. Hur bestäms en betongs utbredningsmått? För vilken typ av betong bestäms detta?
14. Vilka olika typer av separation kan uppstå i betong?
15. Beskriv principiellt vad som händer vid betongens hårdnande.
16. Vad innebär begreppet hydratationsgrad?
17. Hur kan värmeutvecklingen i betong minskas vid gjutning av grova konstruktioner?
18. Vad menas med ekvivalent härdningsålder för betong?
19. Vad menas med plastisk krympning i betong?
20. Hur påverkas betongens slutegenskaper av fuktförhållandena vid härdningen?
21. Nämn 3 metoder av betongteknisk natur som kan användas för att förhindra skadlig frysning av nygjuten betong.
22. Vilket av betongens delmaterial har störst inverkan på krympningens storlek?
23. Vad menas med högpresterande betong?
24. Vad menas med självkompakterande betong?
25. Hur betecknas betongens hållfasthetsklass enligt nu gällande standard? Ge ett exempel och
beskriv vad beteckningarna betyder.
BML V1 (”Betong”)
ORIENTERINGSTAVLA
V-huset,LTH
Miljöhus
Ingång
Bibliotek
och
information
Porttelefon
Ingång G2 (med
porttelefon)
Ingång I2
Hörsal
A
Huvudingång
Vaktmästeri, Godsmottagning
Ingång H
I1
Ingång G1 Godsmottagning
C
A
Foajé
Ingång F
Godsmottagning
Hörsal
B
Hörsal
C
B
D
Ingång
Ingång
Café
B
Ingång
C1
E Godsmottagning
Ingång D (med porttelefon)
Ingång
C2
Ingång
C3
Ingång C5
= Hiss
= Trappa (A, B, C, D)
Ingång
C4
Gatuadress: John Ericssons väg 1, 223 63 Lund
14
KURSUTVÄRDERING BYGGNADSMATERIAL FÖR
V1
vt 2015
”Man lär så länge man har elever ...” Vi är mycket tacksamma om Du vill ge oss Dina synpunkter på kursen.
Använd graderingen 1 = mycket dålig … 5 = mycket bra.
TACK FÖR DIN MEDVERKAN! /”Lärarna på BML”
1. Hur var Peters föreläsningar?
(Deltagit ca __________ %)
1
2
3
4
5
O
O
O
O
O
Kommentarer: ______________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________________________
2. Hur var Gästföreläsningen?
(Deltagit ca __________ %)
1
2
3
4
5
O
O
O
O
O
Kommentarer: ______________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________________________
3. Hur var räkneövningarna?
(Deltagit ca __________ %)
1
2
3
4
5
O
O
O
O
O
Övningsassistent (namn): ______________________________________
Kommentarer: ______________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________________________
4. Hur var laborationerna?
a) Hållfasthet & deformation (dragprovn., kallbearbetn., krypning, ... )
b) Fysikaliska egenskaper (trä och fukt, längdutvidgn., ångmotstånd, ...)
c) Betong (ballast, gjutning, provning av tryckhållfasthet)
1
2
3
4
5
O
O
O
O
O
O
O
O
O
O
O
O
O
O
O
Kommentarer: ______________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________________________
5. Hur var kurslitteraturen?
1
2
3
4
5
O
O
O
O
O
Kommentarer: ______________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________________________
6. På sidan 1 i Kursprogrammet beskrivs kursens mål. Har detta nåtts?
1
2
3
4
5
O
O
O
O
O
Kommentarer: ______________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________________________
7. Ditt sammanfattande omdöme om kursen i Byggnadsmaterial?
1
2
3
4
5
O
O
O
O
O
8. Hur många poäng är kursen värd (nominellt 6 poäng)? _______________ poäng.
PJ 2015 01 11
Skriv gärna fler synpunkter på baksidan av blanketten.