docfulltext - DiVA Portal
download 
Report Transcription
fulltext - DiVA Portal
Att undervisa om nyreligiositet En studie om högstadielärares urval, metoder och definitionsproblem To Teach About New Religiosity A Study of Secondary School Teachers Selection, Methods and Difficulty of Definition Fredrik Forsström Fakulteten för humaniora- och samhällsvetenskap, Religion Religionvetenskap med didaktisk inriktning C-uppsats, 15 hp Handledare: Malin Wieslander Examinator: Kerstin von Brömssen Vt - 15 Löpnummer Abstrakt Fyra stycken lärares beskrivningar om hur de undervisar och definierar nyreligiositet och nya religiösa rörelser har studerats i föreliggande uppsats. Syftet med studien är att undersöka vad verksamma religionskunskapslärare på högstadiet säger att de undervisar om i undervisningen kring nyreligiositet och nyreligiösa rörelser. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer har använts för att få fram data till studien. Teorier om didaktiskt innehåll och undervisning som meningserbjudande har använts vid analysen av resultatet. Uppsatsen utgår från tre stycken frågeställningar om hur definierar religionskunskapslärare begreppen nyreligiositet och nyreligiösa rörelser, om vad beskriver religionskunskapslärare att de undervisar kring nyreligiositet och nyreligiösa rörelser och hur beskriver lärare att de arbetar kring nyreligiositet och nyreligiösa rörelser i undervisningen? Resultatet i studien visar att lärarna har problem med att definiera begreppet nyreligiositet, vilket kan vara en orsak till att området får en marginell plats i religionskunskapsundervisningen. Lärarna anser att kursplanen är den viktigaste faktorn i urvalet av undervisningsinnehåll, men skyller på att tiden är för knapp för att hinna med allt. Eleverna är ofta delaktiga i planeringen och urvalet av undervisningsinnehållet i området nyreligiositet och nya religiösa rörelser. Nyckelord: religionskunskap, religionsdidaktik, kursplan, nyreligiositet, nya religiösa rörelser, stoffurval, undervisningsinnehåll, didaktiskt innehåll, undervisning som meningserbjudande Abstract In this essay, the teaching on the subjects new religiousness and new religious movements and the definition of these subjects have been studied amongst four teachers. The aim of the study is to examine how religion teachers in secondary school say they teach the subjects. The data has been collected by semi-structured interviews, which is a qualitative method of data gathering. Theories on didactic content and teaching as provider of meaning have been used during the analysis of the result. The essay is based on three questions about how the teacher defines the terms new religiousness and new religious movements, what the teachers include in his or her teaching on the subjects, and how the teachers describes his or her teachings on the subjects. The result of the study shows that the teachers have problems defining the terms new religiousness, which may be one reason why the subject is neglected during the teaching on religion. The teachers think that the curriculum is the most important factor in the selection of content in their teaching, but blames time as the most important factor when they decide to focus on other content. The students are often involved in the planning and when selecting content in the area of new religiousness and new religious movements. Keywords: Religious education, Religious didactics, Curriculum, New Religiousness, New Religious Movements, Selection of Content. Inledning ............................................................................................................................. 4 Syfte och frågeställningar .................................................................................................................. 5 Teoretiska utgångspunkter ............................................................................................... 6 Didaktikens kärna .............................................................................................................................. 6 Undervisning som meningserbjudande ............................................................................................. 8 Metod .................................................................................................................................. 9 Val av metod...................................................................................................................................... 9 Urval av informanter ......................................................................................................................... 9 Tillvägagångssätt ............................................................................................................................. 10 Presentation av data ......................................................................................................................... 10 Etiska överväganden ........................................................................................................................ 11 Litteraturgenomgång och tidigare forskning ................................................................ 13 Tidigare forskning ........................................................................................................................... 13 Kursplanen ....................................................................................................................................... 14 Hur mycket styr styrdokumenten?................................................................................................... 15 Nyreligiositet och nyreligiösa rörelser - definitioner ...................................................................... 15 Kursplanens definition..................................................................................................................... 16 Nyreligiositet i konflikt med samhället ........................................................................................... 17 Vad karaktäriserar nyreligiositet ..................................................................................................... 17 Nyreligiositet – kvinnornas religiösa arena ..................................................................................... 18 Risker med den stereotypa bilden av nyreligiositet ......................................................................... 19 Resultat och analys .......................................................................................................... 21 Definitionen – Hur definierar religionskunskapslärare nyreligiositet? ........................................... 21 Analys av definitionen ..................................................................................................................... 22 Selektionen – Vad väljer religionskunskapslärarna ut för undervisningsinnehåll?......................... 23 Analys av selektionen ...................................................................................................................... 25 Kommunikationen – Hur planerar och presenterar religionskunskapslärare sitt undervisningsinnehåll? .................................................................................................................... 26 Analys av kommunikationen ........................................................................................................... 27 Diskussion och slutsats .................................................................................................... 29 Referenslista ........................................................................................................................... Bilagor ................................................................................................................................... Intervjuguide........................................................................................................................................ Inledning Att undervisa är att välja. Innan jag påbörjade den här studien funderade jag på vem som egentligen bestämmer innehållet i min undervisning. Är det politikerna som genom en beslutsprocess tagit fram ett dokument med tydligt uppstaplade områden som undervisningen bör behandla, kursplanen? Eller är det jag som lärare, som genom min utbildning och bakgrund tagit till mig en massa kunskaper som jag vill förmedla till mina elever? Eller är det läroböckernas kanon som ska representera kunskapsinnehållet i skolan? Jag tror att jag i mina funderingar landade i att både kursplanen och min profession var de två viktigaste aspekterna för mitt urval. När jag senare i kurslitteraturen kom i kontakt med begreppet nyreligiositet förstod jag att det var ett begrepp som var belagd med viss problematik, rent definitionsmässigt. Vad betyder egentligen begreppet nyreligiositet och vad är en nyreligiös rörelse? Det står med i centrala innehållet i kursplanen för religionskunskap för grundskolan att undervisningen ska beröra detta område. Men hur undervisar man om ett område där det råder sådan stor förvirring om vad begreppet innebär? Hur gör man då sitt urval till undervisningsinnehållet? Här väcktes många frågor och funderingar. Då beslutade jag mig att det här måste jag studera närmre. 4 Syfte och frågeställningar Syftet är att undersöka vad verksamma religionskunskapslärare på högstadiet säger att de undervisar om i undervisningen kring nyreligiositet och nyreligiösa rörelser. – Hur definierar religionskunskapslärare begreppen nyreligiositet och nyreligiösa rörelser? – Om vad beskriver religionskunskapslärare att de undervisar kring nyreligiositet och nyreligiösa rörelser? – Hur beskriver lärare att de arbetar kring nyreligiositet och nyreligiösa rörelser i undervisningen? 5 Teoretiska utgångspunkter Här presenteras de teorier som kommer att vara till stöd för analysen av resultatet. De teoretiska utgångspunkterna är didaktikens teorier och undervisning som meningserbjudande. Didaktikens kärna Didaktik är den vetenskap som berör undervisningens och inlärningens teori och praktik.1 Ett vanligt sätt att beskriva det här området är den reflektion och svar som följer av frågorna om undervisningens ”vad, hur och varför”. Frågorna överlappar varandra och är även beroende av frågan för vem undervisningen är tänkt. Den frågan som brukar dominera det ämnesdidaktiska perspektivet är selektionsfrågan, vad som ska utgöra innehållet i undervisningen. Historiskt sett var det i början snarare teologernas domän än pedagogernas. Även inom läroplansutvecklingen har det varit den dominerande frågan och ofta med antagandet att det som läraren lär ut är det som eleven lär in.2 Undervisningen kan aldrig förmedla hela verkligheten och alla detaljer till eleverna, utan kan endast förmedla och behandla olika delar av verkligheten. Det sker en förenkling av innehållet, en didaktisk reduktion. Indelning av undervisningen i ämnen och timplaner mellan olika ämnen är en typ av begränsning av undervisningsinnehållet. Men även lärarens förkunskaper och affektion för vissa delar och undervisningsmetoder har betydelse. Den andra frågan hur, kommunikationsfrågan, belyser hur innehållet i undervisningen ska planeras, presenteras och bearbetas. Denna fråga har varit de verksamma religionskunskapslärarnas revir i debatten kring religionsundervisningen. Den här frågan har haft stor betydelse i både läroplansutvecklingen samt den praktiska undervisningen i lektionssalarna. 3 Didaktikens hur hänger samman med innehållet, vad. Enligt den ”Hamburgska modellen” ska undervisningsinnehållet, det som förmedlas av verkligheten i klassrummet, reflektera verkligheten utanför skolan. Detta glöms ofta bort och istället framställs den egna undervisnings-verkligheten och den avbildar inte alltid verkligheten utanför. Men genom olika metoder och iscensättningar kan undervisningen 1 Jank, Werner. Meyer, Hilbert och Uljens Michael (red.) (2011). Didaktik: Didaktikens centrala frågor. s. 2 Hartman, Sven. Löfstedt, Malin. (red). (2014). Religionsdidaktik – mångfald, livsfrågor och etik i skolan. Lund: Studentlitteratur AB s. 21 3 ibid s. 21 6 ge olika perspektiv av verkligheten, exempelvis drama, rollspel. Vad eleverna tar in är helt beroende på hur innehållet iscensätts.4 Legitimitetsfrågan, varför, ställer frågan varför ett visst kunskapsområde ska vara representerat i undervisningen och varför metodiken ska vara på ett visst sätt.5 Till denna fråga finns ett problem kopplat, legitimeringsproblemet. Läraren måste kunna försvara sina handlingar inför elever, föräldrar, överordnade och även för sig själv. Enligt Werner Jank och Hilbert Meyer finns det två sätt att rättfärdiga handlandet i undervisningen.6 Det första sättet: Läraren kan gömma sig bakom läroplaner och lärarkårens gemensamma beslut. Man tänker sig då att eleverna måste acceptera läroplanens mål och innehåll eftersom riktlinjerna är utformade på central nivå och demokratiskt överenskomna samt för att den vetenskapliga trovärdigheten i undervisningens mål och innehåll undersökt av experter.7 Det här sättet kan vara frustrerande för eleverna och bli ett hinder för deras inlärning, men kan vara lättsamt för läraren. Det exemplifierar legitimering genom att hänvisa till en beslutsprocess som bygger på tanken att eftersom det inte finns några absoluta sanningar går det inte att påvisa meningsfullheten i varje beslut eftersom det skulle leda till en förlamning av samhället. Målet är att människor generellt erkänner besluten, vilket bidrar till en ökad flexibilitet att lösa kriser. Det andra sättet kan verka lite svårare att få till i undervisningen men är ett bättre sätt ur en pedagogisk synvinkel: Läraren gömmer sig inte bakom läroplaner utan argumenterar kring sina mål-, innehålls- och metodbeslut. Han försöker så långt det bara är möjligt att förklara för eleverna varför hans beslut är meningsfulla i förhållande till den tid som finns till förfogande, principfrågor, förkunskaper, elevernas intressen och sin egen kompetens. Och han ändrar kanske på sina beslut om eleverna inte är införstådda med dem.8 Detta sätt är ett exempel av diskursiv legitimering. Denna syn framhåller vikten av reflektion kring innehållet av besluten. Ett krav för diskursiv legitimering är att diskurserna ska vara maktneutrala, vilket inte går att få till stånd i samhället och framför allt inte i skolan. I skolans vardag och i undervisningen förekommer en blandning av båda 4 Jank, Werner. Meyer, Hilbert och Uljens Michael. (red). (1997). Didaktik: Didaktikens centrala frågor. s. 65 5 ibid s. 65 6 ibid s. 69 7 ibid s. 69 8 ibid s. 69 7 legitimeringsformerna. I undervisningen och i skolan accepterar eleverna många beslut, eftersom de litar på läraren. Men när de uppstår konflikter mellan lärare och elever hamnar läraren ofta i legitimering genom att hänvisa till en beslutsprocess.9 Undervisning som meningserbjudande Englund betraktar undervisningen som en social handling med moralisk innebörd och konsekvenser som verkar för att erbjuda mening. Genom att fokusera på undervisningsinnehållet och skolkunskapen identifierar man meningserbjudanden. Detta innebär inte att de enskilda elevernas subjektiva meningsskapande studeras utan fokus ligger på det innehållsliga, textuella och kontextuella förutsättningar för elevernas meningsskapande. 10 Valet av undervisningsinnehåll skiljer sig mellan stadier och ämnen, men även inom ämnen i form av skilda traditioner, uppfattningar, selektiva traditioner och syften, vilket leder till skilda meningserbjudanden. De skilda valen, som kan vara mer eller mindre medvetna och beroende av olika faktorer erbjuder eleverna en viss uppfattning av ett fenomen men utesluter andra möjliga uppfattningar och synsätt. Dessa val kan betraktas som ett ständigt samspel mellan text och kontext. 11 Textens innebörd kan tolkas allt från lärarens tal, lärobokstexten som undervisningsinnehåll till den meningsskapande undervisningen som helhet. Medan kontexten utgår från det sammanhang undervisningen anpassas i som en aspekt av förutsättningarna för meningsskapande. Texten i sig skapar inte förutsättningar för meningsskapandet, utan man måste se texten i en specifik kontext, ett sammanhang.12 9 Jank, Werner. Meyer, Hilbert och Uljens Michael. (red). (2011). Didaktik: Didaktikens centrala frågor. S. 69 10 Englund, Tomas (2011). Undervisning som social handling, Didaktik, Uljens Michael, Lund: Studentlitteratur AB S s. 120 11 ibid s. 121 12 ibid s. 127 8 Metod I det här kapitlet redogörs det vilket metodologi som har använts i uppsatsen. Val av metod En kvantitativ metod lägger fokus på mätningar och observationer och där är antalet insamlad data det viktiga. Eller en kvalitativ metod som bygger på ett mindre antal intervjuer där djupet i resultatet är det viktiga. Kritiken mot den kvantitativa forskningen är att det finns svårigheter att nå ett djup i resultatet, fast å andra sidan blir resultatet mer brett och generellt i en kvantitativ undersökning än i en kvalitativ. Kvalitativa studier lägger istället större tonvikt på holistisk data, att helheten är mer än summan av delarna. Det kvalitativa synsättets huvuduppgift är tolka de resultat som framkommer och inte som i kvantitativa studier där huvuduppgiften är att generalisera. Sett utifrån syftet och forskningsfrågorna föll valet på en kvalitativ studie. 13 Urval av informanter Urvalet av informanter grundade sig på ett icke sannolikhetsurval. De informanter jag ville ha med i studien lärare i religionskunskap på högstadiet. Min tanke med att välja ut personerna till studien var för att jag ville att de skulle bidra med erfarenheter från sin undervisningsvardag. Att informanterna ska bidra med något speciellt är ett typiskt förfarande vid intervjustudier menar Denscombe.14 Jag valde ut fyra stycken personer för studien, tre kvinnor och en man. Med få intervjuer går det inte att uppnå en generaliserbar undersökning15, men det har inte heller varit tanken. Istället vill jag med studien visa på hur de intervjuade lärarna beskriver sin undervisning och sin verklighet för att kunna nå ett djup i resultatet som sedan analyseras utifrån de teoretiska utgångspunkterna. 13 Stukát, Staffan. (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap, Studentlitteratur, Lund, S. 30-f 14 Denscombe, Martyn (2009). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur s. 251 15 ibid s. 251 9 Tillvägagångssätt För att samla in data till uppsatsen har jag använt mig av semistrukturerade intervjuer. En semistrukturerad intervju utförs med en lista med ämnen som ska behandlas och frågor som ska bli besvarade. Men intervjuaren har inställningen att vara flexibel och kan byta plats på frågor och ändra dess ordningsföljd.16 I en semistrukturerad intervju blir svaren öppna och betoningen ligger på den intervjuade som utvecklar sina synpunkter.17 Det är fem saker som kan vara viktigt att tänka på vid utförandet av en kvalitativ intervjumetod. Det ska finnas en ordning i de teman eller de frågor som ska tas upp i intervjun, att det blir lätt att kasta om frågorna beroende på intervjun fortlöper. Frågorna bör vara konstruerade att de underlättar till att få frågeställningen besvarad. För att underlätta för respondenten samt få större pålitlighet för svaren bör frågorna skrivas på lätt begripligt språk och inte använda sig av ledande frågor. Innan intervjun påbörjas bör man fråga respondenten om bakgrund, ålder och ta med personfakta som kan vara relevant för den kommande analysen. Intervjuerna gjordes på två olika skolor med fyra stycken lärare, två på vardera skola. Jag fick tillgång till eget rum där jag ostört kunde utföra intervjuerna. Under intervjun använde jag mig av en intervjuguide där jag kunde kasta om frågorna om det passade. När intervjuerna var färdiga började jag med transkriberingen med intervjun färskt i minnet. Jag tycker att det underlättar vid transkriberingen när det görs kort efter samtalet. Intervjuguide finns med som bilaga. Presentation av data Intervjuerna spelades in med hjälp av en telefon. Ett problem med inspelningar kan vara att informanten i början kan känna sig lite hämmade av inspelningsprocessen.18 Jag började därför varje intervju med att prata lite allmänt att den intervjuade skulle känna sig bekväm med situationen och känna sig mer avslappnad. Fördelen med ljudinspelningar är att de erbjuder en permanent och närmast fullständig dokumentation av det som sägs under intervjun.19 16 Denscombe, Martyn (2009). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur s. 234 17 ibid s. 234 18 ibid s. 259 19 ibid s. 259 10 Efter att intervjuerna vara klara och inspelade började arbetet med att transkribera dessa, något som var en ganska tidskrävande process. Vissa av intervjuerna hade en väldigt låg ljudnivå vilket medförde extraarbete vid utskriften. Transkribering är en viktig del av intervjun och utskriftsarbetet väcker samtalet till liv igen samt underlättar vid analysen av intervjun.20 Vid presentationen av resultatet är det några viktiga saker man måste tänka på och som jag har tagit hänsyn till i denna uppsats. För det första ska citaten och utdragen återges ordagrant och använda den exakta ordalydelsen. Namnen på de intervjuade personerna ska vara fingerade för att garantera informanternas anonymitet. Det är också bra om man kan ge en antydan om den kontext citatet förekommer i, detta för att framförallt underlätta för läsaren.21 De intervjuade lärarna är fingerade under namnen Tomas, Johanna, Malin och Sara. Resultatet presenteras utifrån ett tematiskt synsätt. Genom att använda sig av olika teman i presentationen av resultatet underlättar det både för analysen och för läsaren. De teman som resultatet är uppdelad i är: definitionen, selektionen, kommunikationen. Varje tema är kopplat till en av frågeställningarna och inte ett resultat av analysen. Definitionen är kopplad till frågeställningen: – Hur definierar religionskunskapslärare begreppen nyreligiositet och nyreligiösa rörelser? Selektionen är kopplad till: – Om vad beskriver religionskunskapslärare att de undervisar kring nyreligiositet och nyreligiösa rörelser? Kommunikationen är kopplad till: – Hur beskriver lärare att de arbetar kring nyreligiositet och nyreligiösa rörelser i undervisningen? Först presenteras resultatet och därefter analyseras resultatet under varje tema. Etiska överväganden Jag har i denna uppsats tagit hänsyn till de etiska principer som vetenskapsrådet har utfärdat inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Syftet med dessa principer är att skydda de individer som medverkar i studien. Det går att sammanfatta fyra stycken allmänna huvudkrav gällande forskning, informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Forskaren ska informera deltagarna om forskningens syfte, deltagarna har rätt att själv bestämma om de ska vara med i studien, 20 Denscombe, Martyn (2009). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur s. 260 21 ibid s. 264f 11 personuppgifter om de medverkande skall förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan få tillgång till dem och uppgifter om deltagarna får enbart användas för forskningens ändamål.22 Jag har tagit hänsyn till samtliga krav genom att de lärare som har deltagit i studien har blivit informerade om vad syftet med studien är. De har informerats om att de deltar frivilligt i studien och kan avbryta intervjun om de vill. Deras namn är fingerade i studien och de inspelade materialet kommer att raderas när uppsatsen är färdigställd. 22 Vetenskapsrådet. (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stpckholm. Elektronisk version. 12 Litteraturgenomgång och tidigare forskning Tidigare forskning Jag har inte kunnat hitta någon tidigare forskning som berört hur lärare undervisar kring nyreligiositet och nya religiösa rörelser. Däremot finns det några uppsatser skrivna som tar upp hur nyreligiositet behandlas och presenteras i läromedel. I uppsatsen ”Många religiösa rörelser i betydelsen ’avvikande från vedertagen tro’ är sekter – en kvalitativ textanalys av hur nya religiösa rörelser konstrueras i läromedel” 23har man analyserat läroböcker hur vi och dem, en andrafiering, av rörelserna konstrueras. Studien visar att en andrafiering konstrueras där kristendomen får stå för normen medan det som är utanför normen är något annat. Genom generaliseringar av olika nya religiösa rörelser presenterar man dem som en homogen grupp. Resultatet visar att andrafierade konstruktioner finns i överlag i all studerad litteratur men i olika drag. Peter Åkerbäck har skrivit ett kapitel i boken Att undervisa i religionskunskap – en ämnesdidaktisk introduktion. Han menar att det finns en problematik vid undervisningen av nya religiösa rörelser och då framför allt sekter, eller myten om sekter. Han menar att det finns en stereotyp bild av sekter där vi förknippar dem med pengar, sex, karismatiska ledare, konstiga religiösa föreställningar och att sekter hjärntvättar och manipulerar sina medlemmar. 24 Genom att använda sig av begreppet nya religiösa rörelser kan man undvika att förknippa dessa rörelser med det negativt laddade ordet sekt. Enkelt är det inte menar Åkerbäck. Ofta tillskrivs sekter gemensamma kännetecken och skillnaden som finns mellan dem suddas ut vilket leder till något som kan karaktäriseras som en stereotyp supersekt. Detta leder till att begreppet sekt används för att distansera dessa grupper med de mer etablerade religionerna. Läraren har en viktig uppgift när hen ska presentera nya religiösa grupper för eleverna.25 Dessa grupper bör presenteras på samma sätt som man presenterar andra religiösa åskådningar. Presentationen ska vara objektiv och presentera 23 Rehnström, Amelie, From, Varg Andreas (2014). Många religiösa rörelser i betydelsen ’avvikande från vedertagen tro’ är sekter – en kvalitativ textanalys av hur nya religiösa rörelser konstrueras i läromedel” Elektronisk version. 24 Åkerbäck, Peter. Falkevall, Björn (red.) (2013). Att undervisa i religionskunskap: en ämnesdidaktisk introduktion. 1. uppl. Stockholm: Liber s. 103 25 Åkerbäck, Peter. Falkevall, Björn (red.) (2013). Att undervisa i religionskunskap: en ämnesdidaktisk introduktion. 1. uppl. Stockholm: Liber s. 107 13 religionen för vad den är med sina olika trosuppfattningar, uttryck, praktiker och ritualer. Undervisningen ska präglas av saklighet och kritisk granskning. Det finns vissa som har invändningar mot detta och menar att skolan då marknadsför dessa rörelser. Åkerbäck tror snarare på motsatsen, varför människor går med i olika religiösa grupper handlar mer om psykologiska aspekter än kunskap om deras sätt att utöva sin religion.26 Enligt Åkerbäck finns det många fördelar med att undervisa om just sekter. Att läsa om sekter är ett bra sätt att studera tradition och förnyelse, eftersom det är en annan bild av religion än den de flesta eleverna har socialiserats in i. Genom att se på kopplingen mellan religiösa funderingar och de kulturer där religionen har uppstått, kan det leda till en ökad förståelse för hur äldre religioner växt fram. De nya religiösa rörelserna kan utmana elevernas bild av vad som kan anses vara religiöst eller inte.27 Kursplanen Syftet med undervisningen i religionskunskap är att eleverna ska utveckla kunskaper om religioner och andra livsåskådningar, både i det egna samhället men även runt om i världen. Undervisningen ska visa religionens roll i samhället och visa på hur människor inom olika religioner uttrycker sin tro på olika sätt. Eleverna ska ges förutsättning till att tolka olika traditionella och kulturella uttryck med anknytning till religiösa traditioner. Eleverna ska utveckla kunskaper om olika hur religioner ser på frågor kring jämställdhet, kön, sexualitet och relationer. Undervisningen ska dels få eleverna att själva kunna reflektera över olika livsfrågor och därmed skapa en förståelse för kunna tolka sina egna livsfrågor men även kunna skapa en förståelse för andra människors sätt att tänka.28 Det centrala innehållet tar upp att undervisningen ska beröra • Religioner och andra livsåskådningar • Centrala tankegångar och urkunder inom kristendomen samt utmärkande drag för kristendomens tre stora inriktningar: protestantism, katolicism och ortodoxi. 26 • Centrala tankegångar och urkunder i världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism. • Varierande tolkningar och bruk inom världsreligionerna i dagens samhälle. Åkerbäck, Peter. Falkevall, Björn (red.) (2013). Att undervisa i religionskunskap: en ämnesdidaktisk introduktion. 1. uppl. Stockholm: Liber s. 113 27 ibid s. 116 28 Skolverkets Kursplan för Religionskunskap i grundskolan. Elektronisk version 14 • Huvuddragen i världsreligionernas historia. • Nya religiösa rörelser, nyreligiositet och privatreligiositet samt hur detta tar sig uttryck. • Sekulära livsåskådningar, till exempel humanism.29 Hur mycket styr styrdokumenten? Styrdokumentens funktion ska vara att styra skolans innehåll och verksamhet. Mycket skolforskning visar på att det snarare är andra faktorer som egentligen styr skolans innehåll. De faktorer som styr skolan är lärarens utbildning, lärarens värderingar om vad den tror att eleverna klarar av och ställer upp på, läromedlen och nationella prov. Däremot går det att säga att styrdokumenten indirekt styr skolan genom de medelklassvärderingar och urval av vad som kan vara värt att veta och som de flesta lärare får genom sin utbildning. 30 Nyreligiositet och nyreligiösa rörelser - definitioner Det finns egentligen ingen överenskommen definition av begreppen ”nyreligiositet” och ”nyreligiösa rörelser” och begreppen kan te sig ganska spretiga. Den första frågan är vad man menar med begreppet ”ny”. Begreppet är relativt eftersom alla ”nya” företeelser eller rörelser förr eller senare blir ”gamla”. De flesta är överens om att rörelser som växte fram under mitten av 1900-talet kan kallas nya, det råder dock delade meningar om rörelser från 1800-talet och sekelskiftet kan definieras som nya.31 Nya rörelser kan även syfta på rörelser som är nya inom vår kultur, som kan ha flera hundra år gamla rötter i sin egen kultur, exempelvis Hare Krishna-rörelsen. Många importerade rörelser genomgår ofta någon form av förändring när den når den västerländska kulturen och därmed inte är identiska med sina ursprungstraditioner. Här går det att räkna in buddhism med tanke på den förändring den har genomgått i västvärlden.32 29 Skolverkets Kursplan för Religionskunskap i grundskolan. Elektronisk version 30 Fahlbeck, Reinhold. Falkevall, Björn. (red) (2013). Att undervisa i religionskunskap – en ämnesdidaktisk introduktion. Stockholm: Liber AB s. 79 31 Frisk, Liselotte (1998). Nyreligiositet i Sverige: ett religionsvetenskapligt perspektiv. Nora: Nya Doxa s. 11-12 32 Frisk, Liselotte (1998). Nyreligiositet i Sverige: ett religionsvetenskapligt perspektiv. Nora: Nya Doxa s. 12 15 Även begreppet religiös är svårt att definiera. Det pågår en religionsvetenskaplig diskussion om olika sätt att definiera begreppen religion och religiös. Många av de rörelser som ofta räknas in under samlingsbegreppet nyreligiositet befinner sig inom gränsområdet mellan olika former av terapi och personlighetsutveckling. Gränsen mellan terapi och religion kan anses vara mycket oklar, exempelvis helandebegreppet, som ofta är centralt i New Age, kan ha klart religiösa dimensioner. Flera företrädare inom nyreligiösa rörelser tar även avstånd från beteckningarna religion och religiös. Antagligen vill man inte associeras med snäva trosföreställningar och stela dogmer som ofta förknippas med religion. Istället väljer många av dessa rörelser att kalla sin lära för en vetenskap eftersom religion uppfattas som blind tro medan vetenskap står för någon som är absolut sant.33 Ordet rörelse kan också vara problematiskt. Hur omfattande en organisation måste vara för att kalla det rörelse är oklart. Gränsen mellan nyreligiositet och nyreligiösa rörelser kan anses vara flytande. 34 Många modeller för att klassificera nyreligiositet skiljer mellan kristen förnyelse och icke-kristen nyreligiositet även om gränsen mellan dessa två kategorier inte är glasklar.35 Kursplanens definition Till varje kursplan finns ett kommentarmaterial som riktar sig mot rektorer och lärare. Materialet visar hur kunskapskraven är konstruerade och beskriver progressionen i det centrala innehållet över årskurserna. Den har även som avsikt att ge en djupare och bredare förståelse för de urval som ligger bakom texterna i kursplanerna. Under avsnittet nya religiösa rörelser, nyreligiositet och privatreligiositet 36 förklarar man vad man menar med begreppen. Med begreppet nya religiösa rörelser menar man framförallt rörelser som växt fram efter andra världskriget och som ofta har en internationell prägel. Som exempel ges Hare Krishna-rörelsen och Scientologkyrkan. De nya religiösa rörelserna organiserar inte många människor i Sverige, men ungdomar 33 ibid s. 12-13 34 ibid s. 14 35 ibid s. 14 36 Skolverket. (2011). Kommentarmaterial till kursplanen i religionskunskap. Stockholm. Elektronisk version. s. 24 16 kommer ofta i kontakt med dessa när de söker svar på sina livsfrågor. Nyreligiositet är ett begrepp som kan innefatta nya religiösa rörelser, men som även innefattar andra religiösa strömningar i samhället som ofta benämns som new age, spiritualitet eller andlighet. Dessa strömningar behöver inte vara del av en enhetlig religiös tradition, utan kännetecknas som ett individuellt perspektiv med fria individuella val med inslag från flera olika etablerade religioner. Exempel som ges är ritualer som yoga, reinkarnation, meditation, heliggörande av jaget eller livsmönster positivt tänkande och perfektionskonsult. Tillsammans med rörelsen mot individualism, religiös mångfald och sekularisering har också privatreligiositet blivit ett fenomen i pluralistiska samhällen. Privatreligiositet syftar till ett förhållningssätt som kännetecknas av individer själva tolkar religiösa budskap och formar sina egna trossystem utanför de etablerade religiösa traditionerna. Ofta praktiseras privatreligiositeten inom den privata sfären. Nyreligiositet i konflikt med samhället Nyreligiositet är ny och står därmed i konflikt med det gamla och står i motsättning mot vedertagna föreställningar i samhället. Exempelvis manar vissa nyreligiösa grupper till celibat, medan andra arrangerade äktenskap och ytterligare några förespråkar fri sex. De befinner sig i opposition till etablerade samhällsnormer. Desto starkare rörelsen blir desto mer ökar spänningen mellan rörelsen och samhället. I samhällen där den konventionella religionen är stark kan denna spänning skapa konflikter av en mer religiös och ideologisk karaktär och då kan de nya rörelserna uppfattas som demoniska. Medan i mer sekulariserade länder sker konflikten på andra arenor, exempelvis anklagas de nya religiösa rörelserna för att bedriva hjärntvätt i syfte av att vinna anhängare, att de använder sig av bedrägliga metoder, att ledarna missbrukar sin ställning som auktoritet och att medlemmarna mår dåligt. Det finns belägg för att vissa av dessa anklagelser stämmer, men det finns inga belägg att anklagelserna skulle gälla generellt.37 Vad karaktäriserar nyreligiositet Nya religiösa rörelser och nyreligiositet är paraplybeteckningar för rörelser som mellan sig kan vara mycket olika. Därför är det svårt att göra några generaliseringar. Om man 37 Frisk, Liselotte (1998). Nyreligiositet i Sverige: ett religionsvetenskapligt perspektiv. Nora: Nya Doxa s. 15-16 17 bortser från de kristna nyreligiösa rörelserna finns det några drag som karaktäriserar en del rörelser.38 Världsbilden har förändrats över tid och dagens moderna samhälle skiljer sig mycket från den tid då världen förklarades ur religiösa, kristna, termer. Idag är det istället vetenskapen som den högsta källan till kunskap. Många av de nya religiösa rörelserna försöker på olika sätt ansluta sig till den vetenskapliga världsbilden. Det finns exempel på rörelser som knyter an till modern kvantfysik och rörelser som använder begrepp hämtade från modern vetenskap. De etablerade kristna kyrkorna kan inte ta upp naturvetenskapliga och psykologiska teman på samma sätt som de nya religiösa rörelserna, eftersom kristendomen har sitt ursprung i en annan tid. Kristendomen har ofta stått i konflikt med naturvetenskapen, ett tydligt exempel är hur Darwinism motarbetades av de kristna kyrkorna, men som blev föremål för den tiden nya religiösa rörelser. Även gudsbilden inom många av de nya religiösa rörelserna förklaras med en vetenskaplig syn. Sällan uppfattas Gud som en personlig Gud, istället ser man Gud som en energi som man ofta inte kallar för Gud utan använder exempelvis begrepp som Universum, Tomhet och Varande.39 Betoningen på individen är ett drag som ofta kännetecknar de nya religiösa rörelserna. Detta kan ses som en spegling av dagens samhälle och den samtida kulturen där individen anses vara viktig och unik. De nya religiösa rörelserna ger uttryck för att människan kan bli något utöver det hon är och har potential för personlig utveckling och självförverkligande. Individen har även rätten att själva välja vad han vill tro på, något som är en viktig del i vår kultur.40 Nyreligiositet – kvinnornas religiösa arena Ett flertal livsåskådningsundersökningar har visat att tron på Jesus som en personlig sann gud och världens frälsare inte är den dominerande religionen i Sverige. Det handlar snarare om en mer diffus och situationsbunden andlighet, där begrepp som energi, reinkarnation, positivt tänkande, meditation, andlighet, yoga och mindfulness är långt vanligare i vardagstal och media än traditionella kristna begrepp som synd, uppståndelse, 38 Frisk, Liselotte (1998). Nyreligiositet i Sverige: ett religionsvetenskapligt perspektiv. Nora: Nya Doxa s. 17 39 religionskunskapslärare s. 18 40 religionskunskapslärare s. 19 18 nåd, frälsning, nattvard, bön och bekännelse. Forskningen visar entydigt på att det inom den nya andligheten finns en långt större acceptans och ett större engagemang av kvinnor än män och framförallt i ritualer som är förknippade med nyandlighet och nyreligiositet. Inom nyreligiositeten finns ofta en kritik mot kvinnornas förtryck inom de etablerade religionerna och det kvinnliga lyfts fram och hyllas.41 Genom fokus på nyreligiositet i undervisningen skulle det kunna ge möjlighet till mer utrymme för en rörelse som är mer kvinnlig vilket skulle kunna kompensera något för det manscentrerade perspektivet som är vanligt vid beskrivningar av etablerade religioner.42 Risker med den stereotypa bilden av nyreligiositet Peter Åkerbäck, lektor i religionshistoria vid Stockholms universitet har författat artikeln Att sekter är farliga – det vet väl alla?43 Artikeln problematiserar läroböckernas syn på nya religiösa rörelser och framförallt begreppet sekt. Undervisningen bör presentera olika sidor av religion och problematisera olika åsikter och föreställningar. Men inom religionsområdet nya religiösa rörelser och alternativa religioner präglas läroböckerna av missuppfattningar och fördomsfullhet där man enbart fokuserar på det negativa inom trosuppfattningarna. De alternativa religiösa grupperna presenteras ofta som sekter, utan att redogöra för den ursprungliga betydelsen av begreppet sekt. Genom att fokusera på negativa attribut som hjärntvättning, att medlemmar isoleras och klipper banden från sina familjer och att alla pengar medlemmarna tjänar går till sekten ger man en unilateral bild av nya religiösa rörelser.44 Olika perspektiv och uppfattningar bör vara i fokus när man väljer att framställa en religiös grupp i undervisningen. Med stereotypa framställningar av religioner och livsåskådningar finns risken att det upplevs som främmande och att de exotiseras i den grad att de som tillhör en viss religion eller livsåskådning inte alls känner igen sig. De flesta människor har en medvetenhet om att det finns en variation inom den traditionen de 41 Svensson, Jonas. Löfstedt, Malin (red.) (2011). Religionsdidaktik: mångfald, livsfrågor och etik i skolan. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur s. 103 42 religionskunskapslärare s. 104 43 Åkerbäck, Peter. Falkevall, Björn (red.) (2013). Att undervisa i religionskunskap: en ämnesdidaktisk introduktion. 1. uppl. Stockholm: Liber s. 104 44 Åkerbäck, Peter. Falkevall, Björn (red.) (2013). Att undervisa i religionskunskap: en ämnesdidaktisk introduktion. 1. uppl. Stockholm: Liber s. 105 19 själva tillhör, något som måste åskådliggöras i undervisningen.45 Med utgångspunkt från historiska fakta och respekt för gruppens trosföreställningar och självbild är balansen mellan inifrån- och utifrånperspektiv viktig i framställningen av alla typer av religiösa grupper.46 45 Berglund, Jenny. Löfstedt, Malin (red.) (2011). Religionsdidaktik: mångfald, livsfrågor och etik i skolan. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur s. 127 46 Åkerbäck, Peter. Falkevall, Björn (red.) (2013). Att undervisa i religionskunskap: en ämnesdidaktisk introduktion. 1. uppl. Stockholm: Liber s. 105 20 Resultat och analys Här presenteras resultatet och analys av intervjuerna. Intervjuguide med intervjufrågorna finns med som bilaga. Definitionen – Hur definierar religionskunskapslärare nyreligiositet? Det här avsnittet behandlar resultatet och analysen av hur lärare definierar begreppet nyreligiositet och nya religiösa rörelser. Flera lärare hade svårt att ge en entydig definition av begreppen nyreligiositet och nyreligiösa rörelser. De tyckte att begreppen kändes otydliga och saknade djupare kunskaper i ämnet. På frågan hur definierar du nyreligiositet svarade Johanna Är det new age då? Eller är det rastafari, som har sin grund i Afrika och sen borta i Västindien? Eller vad är det någonting?[…]Jag tycker inte begreppet känns så självklart, det är väldigt öppet för tolkning, jag är väldigt osäker där. Hon ställde sig även undrande till om livsåskådningar som humanism och feminism kan räknas som nyreligiösa, än fast de i en mening kanske inte är religiösa tyckte hon att de rör sig inom samma spektrum. Men även nya strömningar inom etablerade religioner, framförallt inom kristendomen kanske kunde räknas som nyreligiösa. Hon gav som exempel USA, där de kristna blir fler och fler och där det hela tiden bildas nya kyrkosamfund med olika tolkningar av kristendomen. Vissa av dessa samfund kan även ses som sekter vilket hon förknippade med nyreligiositet. Johanna tyckte att religiositet som begrepp var problematiskt och menade att den samtida synen på hälsa, träning och kost innefattar någon form av religiositet vilket i sådana fall bör betyda att det rör sig om nyreligiositet, framförallt vissa företeelser som mindfulness och yoga. Även Tomas hade svårt att ge en tydlig definition av vad som är nyreligiositet och nyreligiösa rörelser. Han började med att problematisera begreppet nyreligiositet. Det är ju ett sammansatt ord. Ny vad är det? För vem, är ju nästa fråga. För vem ska den vara ny, för den som utövar religionen eller ska det vara någon slags objektiv vetenskapligt perspektiv? Jag tycker det är svårt att svara på av just den anledningen. Han tyckte att det var svårt att svara på frågan eftersom många av de rörelser vi kallar för nyreligiösa hämtar allt från idéer till praktiskt utövande från gamla tankesätt. Tomas tyckte det var svårt att finna legitimitet för begreppet nyreligiös. En sak kan vara ny i en 21 kontext men gammal i en annan vilket gör att det blir svårt att enkelt ge en definition av begreppet. Han menade att om något ska vara nytt måste det ha funnits något gammalt och det beror på hur gammalt något kan vara för att fortfarande räknas som nytt. Han utvecklade sina tankar kring en definition En ny tankeväxt som samlar människor runt, det kan ju vara kopplat till andra värden, eller något som händer i samhället. Men om det ska vara nytt så får det ju vara nytt, om man ska använda det ordet. Men det är ju befäst med problematik om man ska använda det ordet. Utöver svårigheten med att ge en tydlig definition av begreppen förknippade Tomas framförallt rörelser inom new age och new wave som nyreligiositet. Sara definierade begreppet nyreligiositet som något som stod i motsatsförhållande till gammal religiositet. Den gamla religiositeten menade hon var det som de etablerade världsreligionerna stod för. Men även grupper inom de etablerade religionerna kan placera sig inom nyreligiositeten. Här tänker jag lite om nyare frikyrkor, men också andra typer av andliga rörelser, exempelvis så har vi ju den där rörelsen som var populär för ett tag sen, Wikka hette den väl och det är ju ett exempel på nyreligiositet Malin definierade nyreligiositet och nyreligiösa rörelser som idéer och rörelser som uppkommit de senaste 70-80 åren, i vissa fall något längre bak, men någonstans där. Analys av definitionen Lärarnas definitioner av begreppet nyreligiositet spretar. Johanna och Tomas var de som hade svårast att ge en tydlig definition av vad nyreligiositet innebär. Båda förknippade new age med nyreligiositet, men de hade svårt att utveckla vilka kriterier inom new age som gör att det räknas som nyreligiositet. Sara och Malin var tydligare i sina definitioner och visade på konkreta kriterier för vad de räknade som nyreligiositet. Tomas valde att problematisera begreppet och visade på svårigheterna med att ge en enkel definition. Tomas kritik mot begreppet är densamma som litteraturen återger.47 Han har svårt att förhålla sig till begreppet eftersom det inte finns någon överenskommen definition av begreppet. 48 Tomas kunde ge ett exempel på vad han menar med 47 Frisk, Liselotte (1998). Nyreligiositet i Sverige: ett religionsvetenskapligt perspektiv. Nora: Nya Doxa s. 11-12 48 ibid s.11 22 nyreligiositet, new age, och eftersom han har svårt att ge en tydlig definition av nyreligiositet, är new age det enda som förbinder hans tankar kring nyreligiositet med kursplanens definition. Saras definition är otydlig. Hon problematiserade inte begreppet utan definierade begreppet som något som stod i motsatsförhållande till gammal religiositet. Då återstår frågan vad hon menar med gammal religiositet. Definitionen blir ospecifik och svår att omsätta i praktiken. Det går tydligt att se att det finns en problematik med att definiera begreppet nyreligiositet, vilket i sin tur kan leda till att undervisningsinnehållet kring dessa områden reduceras till den grad att det inte återspeglar verkligheten utanför skolan. Eftersom flera av lärarna har svårt att finna en definition kan fördomar kring begreppen stå oemotsagda och perspektiven i undervisningsinnehållet blir lidande. Alla fyra lärare har olika definitioner av begreppet nyreligiositet, vilket pekar på att det råder en förvirring över vad som menas med nyreligiositet. Selektionen – Vad väljer religionskunskapslärarna ut för undervisningsinnehåll? Här presenteras resultatet och analysen av vad lärarna väljer ut för innehåll i sin undervisning. På frågan hur läraren väljer ut innehållet i sin undervisning pekade Johanna på att tidsaspekten var det som styrde innehållet mest. Eftersom SO består av fyra stycken ämnen, måste man enligt Johanna se på helheten och försöka värdera vad som är viktigast. I religion hamnar fokus på de fem världsreligionerna. Johanna försökte själv plocka ut material till undervisningen om världsreligionerna, mycket på grund av att hon försökte få med etik och moral i undervisningen om världsreligionerna. Jag tar en världsreligion åt gången och försöker få med etik och moral i det hela. Kanske har en text som handlar om judendomen, här är en text, ett dilemma och hur skulle i så fall en jude agera och då ska de kunna se det i ett sammanhang. Det som Johanna tyckte var tuffast att hinna med i religionsundervisningen var avsnitten som behandlar nyreligiositet och avsnittet om andra livsåskådningar. För att välja ut innehållet i undervisningen om nyreligiositet utgick hon uteslutande från läroboken. När Tomas väljer ut innehållet till sin undervisning utgår han först och främst från det centrala innehållet i kursplanen, men även kunskapskraven, vilket han tycker ger en 23 ledtråd till var tyngdpunkten ska ligga. Tomas menade att fokus ligger på världsreligionerna och området som berör etik. Han försöker få till att etiken ska genomsyra hela undervisningen i religionskunskap. Däremot får områdena andra livsåskådningar och nyreligiositet mindre plats i undervisningen. Och sen när de gäller de här, dels de mindre religionerna och livsåskådningarna eller vad man kan kalla det för och även nyreligiösa rörelser så får det inte så mycket utrymme och så är det nog mycket eleverna som styr, där kommer elevdemokratin in, lite grann. Tomas låter eleverna styra mer av urvalet när det kommer till områdena kring nyreligiositet och andra livsåskådningar. På frågan om han kände att han får med sig hela det centrala innehållet svarade Tomas nej. Han menade att om man ska få med sig hela innehållet blir det till kostnad av kvalitén vilket han tyckte var väldigt synd. Han måste göra avgränsningar i sitt innehåll dels för att hinna med det han tycker är viktigt men också dels för att fördjupa sig i det som eleverna tycker är intressant. Innehållet ändras dock från år till år och Tomas strävar hela tiden mot att förnya sin undervisning. Så det är ju en kombination, ena året kanske man inte göra likadant som andra heller. På så sätt så är man ju flexibel. Jag försöker att förnya mig, så mycket som möjligt, men så klart, vissa delar är ju grunden, bultarna liksom. Sara sa att hon givetvis utgick från kursplanen och där ligger stort fokus på världsreligionerna vilket leder till att det blir tyngdpunkten i undervisningen. Sara uttryckte att tiden är för knapp Men det är inte lätt att få med allt. Det gäller att lägga tyngdpunkter på vissa saker. Det är ett avgörande som jag själv får göra utifrån min professionalitet, men även vad eleverna är intresserad av. Vid undervisningen kring nyreligiositet och nyreligiösa rörelser lät Sara eleverna styra mycket av undervisningen och framför allt valet av innehåll. Hon menade att eleverna ofta snappade upp saker i media och ofta hamnar fokus på sekter. Malin sa att hon tittade mycket på det centrala innehållet, när hon valde ut innehållet till sin undervisning, men även det som eleverna verkar vara intresserade av. Men hon tyckte att det var svårt att hinna med allt i det centrala innehållet. Hon fortsatte med att säga: Sen är det ju en definitionsfråga på vad det är för bitar som måste tas upp, det står ju inte hur mycket vi måste ta upp alla bitar. Det är ju klart att vissa bitar sveper man över rätt kvickt, för att kunna gå lite djupare på andra delar.[…] Men det är tydligt vilka delar som 24 måste behandlas i undervisningen. Det centrala innehållet är ju väldigt maffigt, så man får kanske förhålla sig lite frikostigt. Malin uttryckte att hennes fokus vid planeringen av undervisningsinnehållet var att ta titta på religionens roll både i historien och idag, vilka behov tillfredsställer religionen. Men även försöka bygga en förståelse och tolerans för andra människor och kulturer. Däremot kände hon sig inte direkt styrd av läroböcker, utan försökte snarare hitta läromedel som passade in i hennes planering och undervisning. Alltså jag ska inte säga att jag är styrd efter läroböcker utan väljer snarare läroböcker som passar det jag vill undervisa om och som jag tycker är viktig. Men läroböcker är ju ändå viktiga. Analys av selektionen Den största bidragande källan till lärarnas stoffurval är kursplanen. Ingen av de intervjuade lärarna medgav att de tog upp saker som är utanför det centrala innehållet. De flesta lärarna är överens om att det är svårt att hinna med allt och att valet snarare handlar om vad man som lärare ska prioritera. Det var ingen som ifrågasatte innehållet i kursplanen såtillvida att de kritiserade varför vissa delar var med. Värt att notera är att Johanna inte överhuvudtaget nämner kursplanen eller läroplanen på frågan om hur hon väljer ut innehållet till sin undervisning. Johanna verkar vara mest förtrogen med världsreligionerna, där plockar hon själv ihop material och hon anser att det avsnittet är det viktigaste i religionsundervisningen. Johanna uttryckte att tiden var den faktor som styrde innehållet mest vilket stämmer väl överens med synen på den didaktiska reduktionen. Johanna verkar inte känna sig förtrogen med undervisningen kring nyreligiositet. Hon känner sig osäker på ämnet och är beroende av läroboken. Detta kan leda till att undervisningsinnehållet bara visar en liten del av verkligheten och att den saknar nyanser, vilket i sin tur kan leda till att fördomar snarare stärks. Tomas tyckte att det var svårt att få med hela centrala innehållet utan att tumma på kvalitén. Istället valde han att prioritera det han tyckte var viktigt, världsreligionerna och etik. Däremot försökte han hela tiden variera sig vilket visar på att han strävar mot att hela tiden utveckla sin undervisning. Malin utgick förutom från kursplanen även det som eleverna är intresserade av, vilket är en viktig didaktisk nyckel. Hon slipper därmed aktivt legitimera sitt innehåll för eleverna, eftersom de antagligen i högre grad är motiverade och införstådd med vikten av urvalet. Malin försöker få med många perspektiv i sin undervisning, flera delar av 25 verkligheten, vilket leder till att det går att se på texten ur olika kontexter, sammanhang, vilket bidrar till fler meningserbjudanden för eleverna. Sara menade att kursplanen var det viktigaste instrumentet när hon valde sitt undervisningsinnehåll, vilket jag antar att de flesta lärare är eniga om, men även hon pekade på att tidsbristen, det är svårt att hinna med allt utan man måste därmed göra prioriteringar. Vid undervisningen kring nyreligiositet och nya religiösa rörelser utgick hon från elevernas intressen, som ofta var händelser som varit aktuella i media och då framför allt sekter. Detta är en väldigt liten del av verkligheten, om inga andra nyanser av nyreligiositet tas upp är risken att medias syn på sekter får representera samtliga nyreligiösa rörelser. De flesta av lärarna legitimerar sitt innehållsurval genom att hänvisa till en beslutsprocess. De läser om världsreligionerna för att det tar störst plats i det centrala innehållet, ingen av de intervjuade lärarna gör någon djupare reflektion kring varför de väljer att undervisa om världsreligionerna. Här är det tydligt att de gömmer sig bakom beslutprocessen och att de saknar förmågan att diskursivt legitimera sina val, vilket borde vara önskvärt. Kommunikationen – Hur planerar och presenterar religionskunskapslärare sitt undervisningsinnehåll? Här presenteras resultatet och analysen av hur lärarna beskriver att de planerar och presenterar sitt undervisningsinnehåll Johanna säger att hon från läroboken när hon jobbar med nyreligiositet och nyreligiösa rörelser. Två rörelser tas upp i boken, new age och rastafari. Eleverna arbetar med texten kring dessa två rörelser/religioner. Johanna berättade att det ibland kommer upp frågor om sekter och andra mindre religiösa grupperingar och då diskuteras dessa frågor i klassrummet. Tomas berättade att han hade lite variation i hur de brukar arbeta med de nyreligiösa rörelserna. [..]antingen kan jag välja ut några stycken som man kan fördjupa sig i eller så kan jag göra brett så att man läser ganska lite om varje. Men jag har ju gjort så de sista åren att jag haft en liten snabb koll så att de har fått med sig en allmän bild av de här mindre religionerna och även livsåskådningar, humanism men även kanske sikism alltså lite olika typer och även gamla eller andra religioner, naturreligioner och så vidare 26 Malin beskrev hur hon brukar arbeta med nyreligiositet. Först och främst diskuterar de begreppen religion och religiositet, vilka funktioner har religionen och vilka behov fyller den. Sen började hon tillsammans med eleverna titta på lite olika nyreligiösa rörelser. Sen tror jag att vi tillsammans kom med förslag, vi var ute och letade på nätet och jag hittade en del också så gick vi igenom det tillsammans, olika former av nyreligiositet. Det här är två år sen. Jag har inte den årskursen som vi brukar köra det här i nu Eleverna fick därefter välja att fördjupa sig i någon typ av nyreligiös rörelse och sedan redovisa det för klassen tillsammans med kamratrespons. Malin tyckte att det var ett bra sätt att arbeta på för att kunna visa på den stora spännvidden av nyreligiösa rörelser. Sara brukar arbeta med området nyreligiositet i årskurs åtta och nio. Sara har valt att låta eleverna styra mycket av urvalet där eleverna själva får välja att fördjupa sig i en nyreligiös rörelse och därefter redovisa för varandra. Och sen så klart går ju jag igenom också, fakta, så att de får med sig alla typer av nyreligiositet och nya religiösa rörelser, så dom ser vad som finns. För det finns ju många som dom inte har en aning om vad dom är intresserad av. Så det brukar jag börja med att gå igenom. Sara berättade att hon även testat att låta eleverna intervjua grannar, kompisar, släktingar, personal på skolan, vem de vill om deras syn på religion. Då kom det fram att många av de intervjuade hade nyreligiösa tankar kring sin egen religiositet. Sara tyckte sig också se att eleverna var mer intresserad av nyreligiositet jämfört med mer traditionella religioner. Det är nog mycket på grund av att de känner igen sig själva, de ligger nog närmare dom på något sätt. Det känns mer spännande och det är kanske något dom får genom media och dom kanske diskuterar mer om vad som är meningen med livet än vad man gör inom de traditionella religionerna. Analys av kommunikationen Tre av fyra lärare lät eleverna vara delaktiga i planeringen kring nyreligiositet och nya religiösa rörelser. Fördelarna med elevdelaktighet kan vara att de känner sig mer motiverade till uppgiften och kan se andra perspektiv än när läraren ensam planerar undervisningsinnehållet. Jag kan dock se en risk att innehållet kan bli för snävt, att det bara är en liten del av verkligheten som tas upp eftersom eleverna kanske inte är tränade till att själva välja ut sitt undervisningsinnehåll. Men här har läraren en viktig roll att hjälpa till och visa på olika delar av verkligheten. Det är viktigt att kunna visa på olika 27 sammanhang, kontexter, vilket leder till att det ökar elevernas möjlighet till meningsskapande. Sara lät eleverna göra intervjuer med människor, detta kan vara ett sätt att ge nya perspektiv, innehållet relaterar mer till verkligheten och ger eleverna verktyg för sitt meningsskapande. Johanna valde att arbeta enbart med läroboken när hon undervisade om nyreligiositet vilket kan vara problematiskt. Meningserbjudandet växelverkar med texten och kontexten, utgår man enbart från en (1) text visar man bara den lilla delen av verkligheten som den texten representerar, vilket leder till att meningserbjudandet är starkt beroende av kontexten. Här är det lätt att fördomar förstärks och eleverna får en negativ bild av fenomenet. 28 Diskussion och slutsats Mina frågeställningar löd: 1. Hur definierar religionskunskapslärare begreppen nyreligiositet och nyreligiösa rörelser? 2. Om vad beskriver religionskunskapslärare att de undervisar kring nyreligiositet och nyreligiösa rörelser? 3. Hur beskriver lärare att de arbetar kring nyreligiositet och nyreligiösa rörelser i undervisningen? Vid analysen framgår det att de intervjuade lärarna inte hade en samstämmig definition av nyreligiositet och nya religiösa rörelser. Resultatet i sig är inte häpnadsväckande eftersom det inte går att finna en överenskommen definition om vilka företeelser eller rörelser som bör definieras som nyreligiösa. Definitionsproblematiken hör också samman med att nyreligiositet och nya religiösa rörelser är ett paraplybegrepp där den enda gemensamma nämnaren är att det är en nyare form av religiositet eller en nyare religiös rörelse.49 I kommentarmaterial till kursplanen i religionskunskap för grundskolan väljer man att definiera nyreligiositet och nya religiösa rörelser som en rörelse som uppkommit efter andra världskrigets slut och man ger även exempel på vilka typer av religiösa rörelser man menar. Det var bara en av de intervjuade lärarna som hade en liknande definition. De tre andra lärarna hade svårt att precisera några kriterier för vad som bör räknas som nyreligiositet. Problemet med begreppsdefinitionen gör att det finns en osäkerhet bland lärarna. De visste helt enkelt inte vad de skulle undervisa om. En av lärarna utgick från läroboken, inte för att det behöver vara något negativt, men i jämförelse med hennes övriga undervisning där hon satte ihop material själv för att få ett material som hon tyckte passade hennes innehåll, tyder det på att hon inte har någon förtrogenhet till ämnet. De flesta lärarna sa att det centrala innehållet i kursplanen styrde valet av innehåll i sin undervisning. Detta kan dock ifrågasättas då mycket skolforskning visar på att de faktorer som styr urvalet snarare handlar om lärarens utbildning, värderingar och läromedel.50 Resultatet visar även att lärarna tycker att de har för lite tid för att hinna med allt av det centrala innehållet, vilket talar emot att det endast är kursplanen som styr urvalet i undervisningen. Tidsbristen leder till att läraren måste prioritera och då är det 49 se Frisk, 1998 50 se Fahlbeck, 2013 29 ofta området om nyreligiositet och nya religiösa rörelser som får mindre tid än läraren egentligen önskar. Att fokus ligger på just världsreligionerna kan möjligen förklaras genom att läroplanerna och kursplanerna är relativt nya och att nytt stoff har tillkommit, vilket gör att lärarna har bristande kunskaper i de nya delarna i kursplanen. Utöver världsreligionerna la flera lärare stor vikt på etik-området. Flera lärare sa att de försökte få med ett innehåll som verkade intressant för eleverna. Detta är givetvis bra, för om undervisningsinnehållet tilltalar eleverna och får dem motiverade, är de mer öppna för att tillgodose sig kunskapen. En av de intervjuade lärarna tyckte sig kunna se att eleverna visade ett större intresse av undervisningen när de berörde nyreligiositet och nya religiösa rörelser jämfört med undervisningen av världsreligionerna. Detta borde tala för att undervisningen om nyreligiositet och nya religiösa rörelser borde få större utrymme i undervisningen, men det verkar inte vara fallet. Varför undervisningen kring nyreligiositet väcker större intresse kan ha flera orsaker. Det kan bero på att eleverna känner att det är något som berör dem i deras vardag. De nya religiösa rörelserna använder sig ofta av ett vetenskapligt språk och försöker ofta att distansera sig från mer traditionella religioner, detta bidrar till att de har ett mer modernt tankesätt och modernare förklaringar vilket möjligen tilltalar eleverna lättare. Medias rapportering kring religioner kan också vara en orsak. I rapporteringen kring de traditionella religionerna förknippas religionen ofta med krig, terrorism och segregation, medan rapporteringen som berör nya religiösa rörelser ofta väcker nyfikenhet, i form av kändisar som är aktiva i olika nya religiösa rörelser.51 En annan orsak kan vara att de mer etablerade religionerna är väldigt androcentriska, medan många nya religiösa rörelser sätter kvinnan i fokus och riktar kritik mot de etablerade religionernas manscentrering52. Dagens samhällsklimat, där de feministiska ideologierna får stort utrymme bidrar troligen till ett intresse för andra religiösa förklaringsmodeller. Men förklaringen kan också ligga i exotifieringen av nya religiösa rörelser, där stereotypa bilder som sekter, hjärntvätt och ekonomiskt bedrägeri är huvudingredienserna.53 Detta kan skapa en nyfikenhet, det är något spännande. Hur någon med fri vilja kan välja att gå med i dessa rörelser? Likväl vilken förklaring det kan vara är det viktigt att detta tas upp i 51 se Åkerbäck, 2013. 52 se Svensson, 2013 53 se Åkerbäck, 2013 30 undervisningen. Läraren måste försöka visa på alla aspekter av nyreligiositet, för annars blir det lätt att det är medias rapportering som blir den meningsskapande bilden. Flera av lärarna berättade hur de använde sig av elevdelaktighet i undervisningen kring nyreligiositet. Eleverna fick vara med och välja ut innehållet i undervisningen och de fick fördjupa sig i någon av rörelserna och därefter redovisa för sina klasskamrater. Jag kan se både för och nackdelar med detta arbetssätt. Fördelarna är att eleverna själva får vara med och forma sin utbildning, de får känna sig delaktiga i beslut som rör deras bildning vilket kan bidra till en ökad motivation. Eleverna får även träna på att kritiskt granska källor och fundera kring avsändarnas intentioner. Nackdelarna är att detta arbetssätt är väldigt beroende på hur läraren väljer att planera sin undervisning. Om läraren inte ser till att eleverna har någon förkunskap i ämnet, om de inte får hjälp med att kritiskt granska informationen finns risken att de får en snedvriden bild av nyreligiositet kantad av fördomar. Här är det viktigt att läraren först presenterar området och flera olika perspektiv av nyreligiositet. En av de intervjuade lärarna använde sig enbart av läroboken i undervisningen kring nyreligiositet och där finns det en risk. Läromedelsforskning har pekat på att läromedlen ofta ger en stereotyp och exotifierad bild av nyreligiositet och nya religiösa rörelser54. Därför är det av vikt att använda sig av flera källor för att ge en mer mångfasetterad bild av nyreligiösa fenomen och rörelser. För att kort sammanfatta mina slutsatser visar den här studien att lärarna har problem med att definiera begreppen nyreligiositet och nya religiösa rörelser. Deras uppfattningar om vad som räknas som nyreligiositet skilde sig åt och några lärare hade svårt att ställa upp några bra kriterier för att definiera en nyreligiositet. Lärarnas urval av undervisningsinnehåll är koncentrerad till det centrala innehållet i kursplanen. De intervjuade lärarna tycker dock att det finns för lite tid för att få med allt därav måste man göra prioriteringar. Ofta får området som tar upp nyreligiositet mindre tid än vad man egentligen önskat. Undervisningen kring nyreligiositet är för de flesta lärarna baserad på att eleverna är delaktiga i urvalsprocessen. De får välja ut vilket område de ska fördjupa sig och delger därefter sina kamrater. Men det finns även andra variationer, bland annat genom att eleverna intervjuar människor för att studera deras religiositet och därmed få ytterligare perspektiv på nyreligiositet. 54 se Rehnström, From, 2014 31 Referenslista Tryckt litteratur Denscombe, Martyn (2009). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur Englund, Tomas, Uljens, Michael (red.) (1997). Didaktik, Lund: Studentlitteratur AB Fahlbeck, Reinhold. Falkevall, Björn. (red) (2013). Att undervisa i religionskunskap – en ämnesdidaktisk introduktion. Stockholm: Liber AB Frisk, Liselotte (1998). Nyreligiositet i Sverige: ett religionsvetenskapligt perspektiv. Nora: Nya Doxa Hartman, Sven. Löfstedt, Malin. (red). (2014). Religionsdidaktik – mångfald, livsfrågor och etik i skolan. Lund: Studentlitteratur AB Jank, Werner. Meyer, Hilbert och Uljens Michael (red.) (1997). Didaktik, Lund: Studentlitteratur AB Kommentarmaterial till kursplanen i religionskunskap. (2011). Stockholm: Skolverket Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2562 Stukát, Staffan. (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap, Studentlitteratur, Lund, Svensson, Jonas. Löfstedt, Malin (red.) (2011). Religionsdidaktik: mångfald, livsfrågor och etik i skolan. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur Åkerbäck, Peter. Falkevall, Björn (red.) (2013). Att undervisa i religionskunskap: en ämnesdidaktisk introduktion. 1. uppl. Stockholm: Liber Elektroniska källor Rehnström, Amelie, From, Varg Andreas (2014). Många religiösa rörelser i betydelsen ’avvikande från vedertagen tro’ är sekter – en kvalitativ textanalys av hur nya religiösa rörelser konstrueras i läromedel” Senast kontrollerad 2015-05-25 http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:724756/FULLTEXT01.pdf Skolverket. (2011). Kommentarmaterial till kursplanen i religionskunskap. Stockholm. Senast kontrollerad 2015-06-06 http://www.skolverket.se/publikationer?id=2562 Skolverkets Kursplan för Religionskunskap. Senast kontrollerad 2015-05-19 http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-ochkurser/grundskoleutbildning/grundskola/religionskunskap Vetenskapsrådet. (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm. Senast kontrollerad 2015-06-06 http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf Bilagor Intervjuguide Samtliga lärare har blivit informerade om vad syftet med studien är, att de deltar frivilligt i studien och kan avbryta intervjun om de vill. De har även informerats om att de kommer att anonymiseras och att det inspelade materialet kommer att tas bort efter att studien är klar. Frågor intervju • Hur väljer du ut innehållet till er undervisning i religionskunskap? −Om vi utgår från kursplanen i religion, känner du att ni får med allt från det centrala innehållet? Om inte, varför? −Hur sker urvalsprocessen? Beskriv −Borde det finnas tydligare exempel och definitioner om vad som ska vara med i undervisningen i kursplanerna? Beskriv −Kan urvalsprocessen leda till att likvärdigheten inom skolan urholkas? Varför? • Hur skulle du definiera nyreligiositet? −Tycker ni att begreppet känns självklart? −Berör ni frågor om nyreligiositet i undervisningen? Vid svar JA −Kan du ge exempel på hur ni arbetar med nyreligiositet och vad ni arbetar med? −Känner du att det är ett viktigt område att arbeta kring? Vid svar NEJ −Varför berör inte nyreligiositet i undervisningen? • Hur definierar du nyreligiösa rörelser, vilka rörelser handlar det om specifikt? −Berör ni nyreligiösa rörelser i undervisningen? −Vad arbetar ni med när ni undervisar om nyreligiösa rörelser? Exempel 4
