BUDGET 2015 EKONOMIPLAN 2016-2018

Transcription

BUDGET 2015
EKONOMIPLAN 2016-2018
GODKÄNND AV STADSFULLMÄKTIGE 10.11.2014
Innehållsförteckning
I Stadens strategiska mål och mål som är bindande i förhållande till fullmäktige
II Ekonomiska utgångspunkter
1. Den allmänna ekonomiska utvecklingen
2. Det kommunalekonomiska läget
3. Utvecklingen i Vasaområdet
3.1 Näringslivet och arbetsplatserna
3.2 Befolkningsutvecklingen
3.3 Vasas ekonomiska utveckling
4.Budgeten 2015 och ekonomiplanen 2016–2018
4.1 Mål
4.2 Totala utgifter i budgeten år 2015 och finansieringen av dem
4.3 Inkomster och utgifter, verksamhetsbidrag, årsbidrag och räkenskapsperiodens resultat I budgeten
4.3.1 Inkomster i resultaträkningen
4.3.2 Verksamhetsutgifterna
4.3.3 Verksamhetsbidrag, årsbidrag och räkenskapsperiodens resultat
4.3.4 Investeringar och lånebelopp
4.5.5 Ekonomiska nyckeltal
4.4 Balansering av ekonomin
Resultaträkning 2015 staden och affärsverken
Finansieringsanalys 2015, staden och affärsverken
Resultaträkning 2015-2018, innehåller affärsverk
Finansieringsanalys 2015-2018, innehåller affärsverk
1
3
3
4
5
5
7
7
8
8
9
10
10
11
11
12
12
13
19
20
21
22
III Mål
1. Mål för Vasa stadskoncern
2. Affärsverkens mål som är bindande i förhållande till fullmäktige
23
23
28
IV Direktiv för verkställandet av budgeten för år 2015
29
V Åtgärdsprogrammet
Driftsekonomidelen, staden
affärsverken
Investeringsdelen
Resultaträknings- och finansieringsanalysdelen
35
36
115
129
141
Bilagor
1.
Samfund som hör till Vasa stads koncern
2.
Befolkning områdesvis enligt ålder och språk i Vasa 31.12.2013
3.
Befolkningen i Vasa månadsvis 2013-2014
4.
Stadsfullmäktiges beslutsprotokoll 10.11.2014 § 99
5.
Balanseringsprogram, eurobelopp verksamhetsorganvis
148
149
150
151
163
1
I
STADENS STRATEGISKA MÅL OCH MÅL
SOM ÄR BINDANDE I FÖRHÅLLANDE TILL
FULLMÄKTIGE
MÅL
MÄTARE
ÅTGÄRDER
2015
Utveckling av områdets
attraktionskraft
• Befolkningstillväxt/år/föregående år
• Nya arbetsplatser som företag
genererar/
• alla nya arbetsplatser
• Skatteinflöde
• Samfundsskatteinflöde/ skatteinflöde
(mål 15 % av hela skatteinflödet
• Antalet riksomfattande evenemang
• Etablering av en innovationskoncentration på nationell nivå i Vasa
• Energin synlig i gatubilden, utveckling av Energyland-konceptet
• Stärkande av områdets utbildning på bred bas inom energibranschen, utarbetande av utbildningsstrategi inom
energibranschen
• Grundande av en insatsgrupp som möjliggör etablering av företag i området, satsningar på företag inom teknologi-,
hälso- och välfärdsbranscherna
• Stödande av företagsamhet bland högskolestuderande tillsammans med studentorganisationerna och högskolorna
• Beslut om affärs- och industritomter inom tre månader
• Genomförande av näringspolitiskt viktiga investeringar i samarbete med olika aktörer
• Stärkande av den internationella nåbarheten genom riktade investeringar
• Två- och flerspråkiga campus och inlärningsmiljöer
• Skapande av HR-nätverk mellan staden och områdets kärnaktörer
• Utvecklande av trivseln i stadens centrum
• Främjande av en mångsidig stadskultur: åstadkommande av positivt vimmel
• Aktivt främjande av arbetet för att få internationella kongresser och evenemang till Vasa
• Vitalisering och utnyttjande av skärgården och stränderna
Konkurrenskraftig
samhällsstruktur
• Mängden tomt- och planreserv,
planernas genomförandegrad
• Tomtutbud som motsvarar efterfrågan: iakttagande av bostadsprogrammet
• Servicenätsutredning med beaktande av livscykeln
• Fungerande kollektivtrafik: utnyttjande av förnybar energi
Sysselsättningsgrad
>75 %
• Antalet arbetande (18-64
år)/befolkningen
• Som en del av tillväxtavtalet inrättande av en kärngrupp som ansvarar för det strategiska samarbetet mellan
läroanstalterna och näringslivet och prognostiseringen av utbildningsbehoven
• Utbildande av kunnig arbetskraft
• Upplevd lycklighet
• Sjuklighetsindex
• Tidsfristerna inom basservicen och
normerna inom äldrevården
förverkligas
• Antalet besökare vid
idrottsanläggningar och
kulturinstitutioner
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Förnuftig och effektiv
egendomsförvaltning
• Lokalmängdens utveckling
• Lokalkostnader/fria marknaden
• Förädling av markegendomen
• Utveckling av resursplaneringen
• Effektiv och mångsidig användning av verksamhetslokalerna
Ökning av inkomsterna
• Inkomster/år/föregående år, försäljning
av egendom, avgifter
• Arrendering/hyrning och försäljning av tomter och bostadsaktier
• Utveckling av avgiftsbelagda tjänster, höjning av avgifter och taxor
Optimering av
personalstrukturen
• Personalmängd/producerad
service/övriga kommuner
• Prognostiserande personalplanering
• Förnyande av organisationerna, lättare förvaltning och effektivering av tväradministrativa processer
ATTRAKTIVITET
Befolkningens välfärd
Inriktning av servicenätet till kärnfunktioner
Prioritering av förebyggande arbete
Tryggande av integrationen mellan specialsjukvården och primärvården samt socialvården
Samarbetsmodeller mellan sektorerna; t.ex. ungdomsgarantin
Plattare organisationsstrukturer
Vasa nya hälsocentral: Centralisering av läkarverksamheten och eventuell övrig hälsovårdsverksamhet
Serviceboende för äldre: ett hus/år
Ökande av vårdplatser inom småbarnsfostran i enlighet med ökningen av invånarantalet
Kompanjonskapsavtal med tredje sektorn
Ökande av kundens delaktighet och eget ansvar: inkluderande demokrati, elektroniska tjänster
EKONOMISK BALANS
2
VÄLFÄRD
3
II EKONOMISKA UTGÅNGSPUNKTER
1. Den allmänna ekonomiska utvecklingen
Granskningen som beskriver den allmänna ekonomiska utvecklingen samt granskningen av det
kommunalekonomiska läget baserar sig på en uppskattning som presenterats i samband med
statens budgetproposition (15.9.2014) om konjunkturutsikterna samt Finlands Kommunförbunds
uppgifter om den kommunala ekonomin.
I den ekonomiska debatten under den senaste tiden har krisen i Ukraina och de ekonomiska
sanktioner som följt av den varit förhärskande. EU:s sanktioner eller Rysslands motsanktioner har
inte några avgörande direkta konsekvenser för Finland, men de indirekta konsekvenserna kan om
krisen pågår länge bli betydande.
I Finansministeriets konjunkturprognos 2014-2016 förutspås en tillväxt på en procent i
euroområdet efter två negativa år och under de följande två åren skulle tillväxten vara ca en och en
halv procent.
Då det gäller euroområdet är den ekonomiska situationen dock känslig och
mottaglig för negativa chocker. Bäst fart på tillväxten har Tyskland, men skillnaderna mellan
euroområdets länder är mycket stora. Antagandena i prognosen stöder tillväxt. Däremot har
tillväxtutsikterna för Finlands samhällsekonomi i år och nästa år blivit dystrare jämfört med de
bedömningar som gjorts senaste vår. År 2014 bedöms inte Finlands BNP öka. Prognosen
innehåller en mycket måttlig konjunkturuppgång. Exporten av varor och service ökar 0,4 %, då
importen igen ytterligare minskar. Bakom den dämpade importen ligger delvis den anspråkslösa
utvecklingen av den privata konsumtionen. Läget på arbetsmarknaden försvagas ytterligare och
inflationen blir på 1,1 procent.
Ökningen under budgetåret 2015 förväntas bli 1,2 procent och tillväxten ändras så att den står på
en bredare grund. Uppsvinget i den allmänna ekonomiska utvecklingen förväntas skingra
konsumenterna osäkerhet. Den prognostiserade konjunkturuppgången drivs framåt i synnerhet på
grund av att exporten och investeringarna tar fart. Tillväxtutsikterna för olika branscher är mycket
likartade, eftersom produktionen förväntas öka såväl i industrin, byggbranschen som inom
servicesektorn till över en procent. På grund av händelserna under den senaste tiden pekar
riskerna i prognosen fortfarande åt det negativa hållet. Allmänt kan konstateras att den
ekonomiska tillväxten under tidsperioden efter den internationella finanskrisen som det ser ut nu
kommer att bli på en ur historiskt perspektiv svag nivå.
Bruttonationalproduktens historiskt svaga tillväxt under prognosperioden beror bland annat på en
åldrande befolkning, problem inom produktionsstrukturen samt den redan en längre tid fortgående
kraftiga sänkningen av investeringsgraden. Trots anpassningsåtgärder förväntas inte den
offentliga ekonomin bli i balans på medellång sikt och den offentliga skulden i förhållande till
totalproduktionen fortsätter att växa. Den långsammare tillväxten för produktiviteten och en
stagnation i arbetsinsatsökningen begränsar den ekonomiska tillväxten och därigenom
skatteinkomstökningen.
Den offentliga ekonomins finansieringsställning på lång sikt mäts med hållbarhetsunderskott, vilket
är nuvärdet på de kommande underskotten i den offentliga ekonomin. Hållbarhetsunderskottet
berättar hur mycket den offentliga ekonomin måste balanseras för att skuldsättningen ska hållas i
styr utan tilläggsåtgärder. Hållbarhetsunderskottet beräknas vara ca 4 % i förhållande till
totalproduktionen på 2018 års nivå. Hållbarhetsproblemet kan lösas framför allt med reformer, med
vilka kommande utgiftstryck dämpas och de ekonomiska tillväxtförutsättningarna förbättras och
genom det den offentliga sektorns inkomstökning på lång sikt.
BNP, ändring, %
Konsumtion, ändring, %
Investeringar, %
2011
2,6
2,0
4,1
2012
-1,5
0,3
-2,5
2013
-1,2
0,0
-4,9
2014
0,0
0,1
-3,7
2015
1,2
0,3
2,4
2016
1,4
0,9
2,9
4
Arbetslöshet, %
Konsumtionspriser, ändring, %
7,8
3,4
7,7
2,8
8,2
1,5
8,6
1,1
8,5
1,5
8,2
1,8
(Källa: FM)
2. Det kommunalekonomiska läget
Granskningen som beskriver den allmänna ekonomiska utvecklingen samt granskningen av det
kommunalekonomiska läget baserar sig på en uppskattning som presenterats i samband med
statens budgetproposition (15.9.2014) om konjunkturutsikterna samt Finlands Kommunförbunds
uppgifter om den kommunala ekonomin.
Det strama ekonomiska läget tvingar kommunerna att dämpa utgiftsökningen under det
innevarande året.
År 2013 ökade kommunernas skatteredovisningar totalt hela 6,8 procent. Tillväxten i
kommunalskatten bedöms innevarande år bli på 1,4 procent, fastän närmare hälften av
kommunerna i början av året höjde sin inkomstskattesats. Som en följd av höjningarna steg
kommunernas genomsnittliga kommunalskattesats till 19,74 procent. År 2015 förväntas
kommunalskatteredovisningarna öka enbart 1,2 procent. Den viktigaste orsaken till den svaga
tillväxten är ökningen av avdragen som beviljas från kommunalskatten, såsom t.ex.
pensionsinkomstavdraget, förvärvsinkomstavdraget och grundavdraget. I sin helhet uppskattas
kommunernas skatteinkomster öka 2,3 % i år och år 2015 går tillväxten ner till 1,7 procent.
Ökningen i kostnadsnivån för basservice uppskattas bli ca 1,1 % och höjningen av förtjänstnivån
inom kommunsektorn 1,1 %. Man beräknar att de nominella konsumtions- och
investeringsutgifterna avmattas 3 %. Eftersom utgifterna förutspås växa snabbare än inkomsterna,
försämras den kommunala ekonomin ytterligare. En försvagad kommunal ekonomi innebär en allt
snabbare skuldsättning inom den kommunala ekonomin.
Statsandelarna sjunker ca fem procent år 2015 jämfört med år 2014. En statsandelsbesparing på
188 miljoner euro drabbar kommunalekonomin. En ändring i statsandelssystemet träder i kraft
1.1.2015. Reformen baserar sig i stor omfattning på de nuvarande grunderna. Systemet har
förenklats, grunderna för fastställandet har både förnyats och minskats och kalkylerbarheten ökats.
Enligt ramarna för statsekonomin åren 2014-2017 kommer statsandelarna ytterligare att skäras
ned så att år 2015 minskas utöver de föregående nedskärningarna 296 miljoner euro, dvs. i och
med rambesluten görs i statsandelen för kommunens basservice år 2015 minskningar på totalt 362
miljoner euro. Samtidigt som befolkningen blir äldre och kommunernas hälsoutgifter står inför
omfattande ökningstryck, faller statens finansieringsandel av utgifterna inom social- och
hälsovården samt den grundläggande undervisningen från 29,57 procent till ca 25 procent.
Ökningen i prisindexet för basservice förutspås vara i medeltal ungefär 1,5 % åren 2014-2018.
Konsumtionsmängden antas under prognosperioden öka med ungefär en procent och följer trycket
på efterfrågan på basservice som föranleds av ändringen i befolkningens åldersstruktur och
mängd.
Om den ovan beskrivna inkomst- och utgiftsutvecklingen förverkligas, kommer den kommunala
ekonomin under de närmaste åren att visa på ett klart underskott.
Utsikterna för
kommunalekonomin under de närmaste åren har försämrats jämfört med det som tidigare
uppskattats. Den ekonomiska tillväxten fortsätter långsamt, vilket innebär att även tillväxten av
skatteinkomster är anspråkslös. Regeringen har förbundit sig att i enlighet med det strukturpolitiska
programmet minska kommunernas uppgifter och skyldigheter med 1 miljard euro till år 2017.
För att trygga kommunalekonomins hållbarhet förutsätts ett verkställande av det strukturpolitiska
programmet i full utsträckning. Det förutsätter också att kommunerna förbinder sig till att fortsätta
anpassningen av ekonomin och åtgärderna som förbättrar produktiviteten. Det ökade
5
servicebehovet på grund av ändringen av befolkningens åldersstruktur försvårar kommunernas
strävanden att dämpa utgiftsökningen. Om kommunalekonomin skulle balanseras bara genom att
höja kommunalskattesatsen, skulle det innebära en höjning på i genomsnitt 2,5 procentenheter till
år 2018.
3. Utvecklingen i Vasaområdet
3.1. Näringslivet och arbetsplatserna
Vasaregionen hör till Finlands mest framgångsrika regioner mätt med alla mätare. Regionen är
med beaktande av invånare och näringsliv ett av vårt lands mest internationella områden. Industrin
i Vasa har stor betydelse både nationellt och regionalt. Lokomotiv inom näringslivet är Nordens
största energikluster. Det är en mycket betydande sysselsättare med sina 10 000 arbetsplatser.
Klustrets export är uppskattningsvis ca 3,5 miljarder euro per år. Exporten från Österbotten är ca
4,6 miljarder euro och den fjärde största i landet (export/invånare är Finlands största). Vasas och
regionens sysselsättningsläge har försämrats från situationen för några år sedan. Utvecklingen har
följt utvecklingen i det övriga landet. Arbetslöshetsgraden i Vasa är fortsättningsvis tredje lägst
bland de 20 största städerna.
Vasa är den enda staden där det förekom en betydande ökning i antalet industriarbetsplatser åren
2006–2012. Utvecklingen är exceptionell, eftersom antalet industriarbetsplatser minskade kraftigt i
de flesta andra städerna. I Vasa finns det sjätte mest industriarbetsplatser, fastän staden till
folkmängden är först den femtonde största (regionen är elfte störst). I staden finns nästan lika
många industriarbetsplatser som i Åbo, vilken till folkmängden är tre gånger större och ca 2 000
industriarbetsplatser mera än i Uleåborg som också är tre gånger större.
Vasas folkmängd ökade med ca 5 000 invånare och Vasaregionens folkmängd med ca 7 200
invånare åren 2000–2013. Under de senaste åren har stadens befolkning ökat i genomsnitt med
ca 600 invånare och regionens befolkning med ca 840 invånare per år. Enligt förhandsuppgifter om
6
folkmängden fortsätter den goda befolkningsutvecklingen i staden och regionen år 2014.
Vasaregionens befolkningsökning är den sjunde största bland Finlands 36 stadsregioner.
Regionen är till befolkningen sjunde störst med 112 824 invånare.
Även ökningen i antalet arbetsplatser är sjunde störst i Vasaregionen jämfört med alla andra
stadsregioner och andra störst jämfört med regioner i samma storleksklass. Största delen av
ökningen i arbetsplatsmängden på 2000-talet (ca 6 200) har koncentrerats till Vasa. I Korsholm har
ökningen varit måttfull. I de övriga kommunerna i regionen har det inte skett några stora
förändringar i antalet arbetsplatser i den ena eller andra riktningen.
Vasas arbetslöshetsgrad var 10 % i augusti 2014 (i hela landet 12,2 %). Vasas arbetslöshetsgrad
är 2,7 % högre än år 2011. Arbetslöshetsgraden har ökat också i Vasas grannkommuner. Trots
det är sysselsättningsläget fortsättningsvis bra.
7
3.2 Befolkningsutvecklingen
Granskat enligt åldersgrupp var befolkningsökningen störst i åldersgruppen personer över 65 år i
Vasa åren 2002–2013 (+2 358). Ökningen var nästan lika stor i åldersgruppen 20–34-åringar
(+2 257), vilket är mycket positivt. Andelen personer med främmande språk utgjorde 66 % av
ökningen bland 20–34-åringarna, dvs. en ganska betydande andel. Antalet 0-6-åringar ökade
också ganska kraftigt åren 2002–2013 (+579). I Vasas befolkningsprognos antas att antalet barn
och unga vuxna fortsätter att öka. Ökningen bland seniorbefolkningen fortsätter också och den blir
något kraftigare. Antalet 35–49-åringar kommer att öka ganska kraftigt, eftersom 20-34-åringarna
blir äldre, varvid de blir 35-49-åringar. I Vasas befolkningsprognos har man alltså antagit att
stadens kraftiga befolkningstillväxt fortsätter. Realistiskt är att den nuvarande tillväxtfarten
fortsätter, dvs. ca +600 invånare per år. Det är dock skäl att också bereda sig på en större eller
mindre tillväxt.
3.3 Vasas ekonomiska utveckling
År 2013 var i Vasa stads ekonomi negativt och underskottet blev 5,7 miljoner euro. År 2012 var
underskottet 6,4 miljoner euro. Budgeten år 2015 är den tredje budgeten med underskott och för
balansering av ekonomin har i budgeten intagits ett särskilt balanseringsprogram för ekonomin.
Med hjälp av balanseringsprogrammet ändras stadens servicestruktur bestående utan att dock
väsentligt försämra den egentliga servicen. Staden uppfyller de s.k. kriskommunskriterierna i fråga
om den relativa skuldsättningen. Dessa kriterier är sammanlagt sex. Granskat i förhållande till de
andra kriterierna är skuldbeloppet per invånare under genomsnittet i landet,
självförsörjningsgraden är på väg att försvagas mot kriskommunskriteriet, stadens årsbidrag är
positivit, ackumulerat underskott finns inte och Vasas inkomstskattesats är lägre än det vägda
genomsnittet för alla kommuner.
En central utgångspunkt i balanseringsprogrammet är en sänkning av ökningen av
verksamhetsutgifterna samt investeringsnivån under ekonomiplaneperioden utan att
kommunalskatten höjs. Nettoinvesteringsnivån på medellång sikt är högst 40 miljoner euro och
årsbidraget 30 miljoner euro för att skuldutvecklingen ska dämpas.
Vasa stad är fortsättningsvis en växande stad och basserviceinvesteringarnas nivå ska
upprätthållas för att man ska kunna svara på den växande befolkningens servicebehov. Även
ackumulerande av reparationsskulden i stadens verksamhetslokaler och inom kommunaltekniken
8
ska undvikas. Enbart ett högre årsbidrag möjliggör behärskande av de framtida utmaningarna.
Staden investerar under de närmaste åren i skolor och daghem och förbereder sig på att bygga en
ny centraliserad hälsostation. Den nya hälsostationen ersätter då den blir färdig alla andra
hälsostationer i stadskärnan. Stadens dotterbolag Pikipruukki fortsätter byggandet av servicehus.
Utvidgandet av stadens centrum fortsätter genom investeringar i kommunalteknik och under 2015
förbereder man sig på ett ändringsbyggande av förbindelsevägen på lång sikt.
Med investeringar inom social- och hälsovården fortsätter servicestrukturändringen och genom
anpassningsåtgärder inom driftsekonomin förbereder man sig på de utmaningar som social- och
hälsovårdsreformen medför. Vid beredandet av budgeten har kommunerna gett sina utlåtanden
om lagutkastet till staten. Redan i utkastskedet är det dock klart att reformen innebär betydande
anpassningsåtgärder för Vasa. Bara genom att förbereda sig på dessa ändringar kan man redan år
2015 behärska de betydande utmaningar för verksamheten och ekonomin som ändringen medför.
Budgeten med balanseringsprogrammet innehåller åtgärder, med vilka de ekonomiska målen som
ställts ska nås och samtidigt säkerställs stadens konkurrenskraft på lång sikt. Med en stram
styrning av markanvändningen och avtalspolitiken, prioritering av investeringar och
servicenätsplanering på stadsnivå avgränsas stadens nettoinvesteringar till en hållbar nivå.
Med en uppskattad genomsnittlig årlig tillväxt på två procent för verksamhetsinkomsterna och
skattefinansieringen eftersträvas att stadens resultat ska vända och visa överskott och ökningen av
lånebeloppet avstanna i slutet av ekonomiplaneperioden.
De osäkra utsikterna i ekonomi- och sysselsättningsutvecklingen betonar behovet av att
genomföra åtgärderna i balanseringsprogrammet. Endast genom utgiftsanpassningsåtgärder och
genom att få stadens ekonomi på en sund botten tryggas stadens ekonomiska spelrum, så att man
kan reagera på utmaningar i den föränderliga verksamhetsmiljön.
4. Budgeten 2015 och verksamhetsplanen 2016-2018
4.1. Mål
Stadens vision och strategi har uppdaterats och de i förhållande till fullmäktige bindande målen har
fastställts utgående från dessa. Målen presenteras i början av budgetboken. Under
verksamhetsområdena har de mål som härletts ur sektorernas gemensamma mål som är bindande
i förhållande till fullmäktige presenterats. Organen har från dessa mål uppgjort egna mål nämnd/direktionsvis.
9
4.2. Totala utgifter i budgeten 2015 och finansieringen av dem
Årsbidrag och kumulativt över-/underskott 2008-2018
40,0
30,0
20,0
34,1
28,7
28,5
24,1
30,2
31,0
29,5
2017
2018
-4,5
27,6
26,3
22,4
23,2
19,2
15,5 18,8
16,8
9,4
9,5*
6,4
10,0
0,0
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
2015
2016
-10,0
-9,0
-9,1
-14,9
-20,0
Årsbidrag
kumulativt under- överskott
*Innefattar balanseringsprogrammet 2015
Utgifterna i budgeten för år 2015 är följande:
verksamhetsutgifter
finansiella utgifter
bruttoinv. utgifter
ökn. av beviljade lån
låneamorteringar
Utgifter totalt
BS 2013 Upps. förv.
milj. € 2014 milj.€
566,4
567,8
2,8
2,8
54,1
41,8
0,0
0,1
22,5
24,0
652,1
636,5
BG 2015
milj. €
586,1
3,1
45,8
0,1
24,5
659,6
Ändring
milj. €
18,3
0,3
4,0
0,0
0,5
23,1
Ändring
%
3,2 %
10,7 %
9,6 %
0,0 %
2,1 %
3,6 %
Andel
%
88,9 %
0,5 %
6,9 %
0,0 %
3,7 %
100,0 %
De totala utgifterna är 659,6 miljoner euro; ökningen jämfört med år 2014 är 23,1 miljoner euro. Av de
totala utgifterna är 88,9 % driftsekonomiutgifter, 6,9 % investeringsutgifter och 4,1 % finansiella
utgifter och kapitalutgifter.
Finansieringen av utgifterna presenteras nedan:
verksamhetsinkomster
skatteinkomster
statsandelar
finansiella inkomster
investeringsinkomster
minskning av beviljade lån
förändring i långfristiga fordringar
upplåning
inkomster totalt
kassatillgångar 31.12
BS 2013
milj. €
199,4
272,9
102,6
13,1
2,4
0,2
4,7
49,1
644,4
13,6
Upps.förv. BG 2015
2014 milj. €
milj. €
194,1
201,0
273,7
277,4
99,6
99,5
13,0
14,2
0,9
2,6
0,3
0,3
0,7
0,7
54,0
50,5
636,3
646,2
0,0
0,4
Ändring
milj. €
6,9
3,7
-0,1
1,2
1,7
0,0
0,0
-3,5
9,9
0,4
Ändring
%
3,6 %
1,4 %
-0,1 %
9,2 %
188,9 %
0,0 %
0,0 %
-6,5 %
1,6 %
Med verksamhetsinkomsterna, skatteinkomsterna och statsandelarna finansieras 577,9 miljoner euro
av de totala utgifterna. Den nettoupplåning som behövs för finansiering av investeringarna är 26
miljoner euro.
10
4.3. Inkomster och utgifter, verksamhetsbidrag, årsbidrag och räkenskapsperiodens resultat i
budgeten
4.3.1. Inkomster i resultaträkningen
Resultaträkningen presenteras på sidan 19.
Inkomsterna i resultaträkningen är 592,1 miljoner euro (inklusive interna inkomster). Ökningen från år
2014 är 11,7 miljoner euro och 2,0 %. Verksamhetsinkomsterna är 201 miljoner euro.
Inkomster i
resultaträkning
verksamhetsinkomster
skatteinkomster
statsandelar
finansiella inkomster
totalt
BS 2013
milj. €
199,4
272,9
102,6
13,1
588,0
uppsk. BG 2015
milj. €
2014 milj. €
194,1
273,7
99,6
13,0
580,4
201,0
277,4
99,5
14,2
592,1
andel av
budget
ändring
milj.€
ändring
%
33,9 %
46,9 %
16,8 %
2,4 %
100 %
6,9
3,7
-0,1
1,2
11,7
3,6 %
1,4 %
-0,1 %
9,2 %
2,0 %
Skatteinkomster
Av skatteinkomsterna är 82,9 % kommunalskatt, 10,0 % samfundsskatt och 7,0 % fastighetsskatt.
Skatteinkomster
kommunalskatt
samfundskatt
fastighetsskatt
yhteensä
BS 2013
milj. €
220,5
38,1
14,2
272,9
uppsk. BG 2015
milj. €
2014 milj. €
227,1
230,0
31,2
27,9
17,0
19,5
275,3
277,4
andel av
budget
82,9 %
10,0 %
7,0 %
100 %
ändring
milj.€
2,9
-3,3
2,5
2,1
ändring
%
1,3 %
-10,6 %
14,6 %
0,8 %
Kommunalskatteintäkten ökar med endast 2,9 miljoner euro (1,3 %) från år 2014. Skatteprocenten är
19,5 %. Samfundsskatten är 27,9 miljoner euro, minskningen från föregående år 3,3 miljoner euro och
-10,6 %. Fastighetsskatten ökar 14,6 %.
Statsandelar
Statsandelssystemet har förnyats under år 2014 och statsandelarna enligt det nya systemet tas i
bruk i början av år 2015. Statsandelarna som Vasa får enligt det nya systemet blir lite bättre innan
statsandelsnedskärningarna.
Statsandelarna är 99,5 miljoner euro; minskningen från år 2014 är 0,1 miljoner euro och 0,1 %.
Skatteinkomstutjämningen minskar år 2015 Vasas statsandelar 9,8 miljoner euro (18,2 miljoner euro
år 2014).
11
4.3.2. Verksamhetsutgifterna
Verksamhetsutgifterna BS uppskatt.
milj.€
2013
2014
BG
2015
personalkostnader
köp av service
material och förnödenh.
understöd
hyror
övriga utgifter
totalt
257,6
208,4
30,5
30,7
54,4
4,6
586,1
257,1
207,6
30,5
29,9
38,8
2,5
527,9
256,0
209,2
30,6
30,4
38,8
2,7
567,8
ändring
%
0,6 %
-0,4 %
-0,3 %
0,8 %
40,3 %
66,0 %
3,2 %
andel av
budget
44,0 %
35,5 %
5,2 %
5,2 %
9,3 %
0,8 %
100,0 %
Verksamhetsutgifterna är 586,1 miljoner euro. Av utgifterna är 44,0 % personalkostnader och 35,5 %
köp av service.
4.3.3. Verksamhetsbidrag, årsbidrag och räkenskapsperiodens resultat
Verksamhetsbidraget är 378,5 miljoner euro.
Verksamhetsinkomsterna i procent av verksamhetsutgifterna år 2015 är 34,3 % (år 2014: 34,2 %).
Årsbidraget år 2015 är 11,1 miljoner euro. I årsbidraget ingår Vasa Elektriska Ab:s dividendintäkter
12 miljoner euro.
Ekonomisk balans förutsätter att årsbidraget (intern finansiering) är minst av samma storlek som
avskrivningarna, varvid den interna finansieringen räcker till för att finansiera slitaget på egendomen
(grundlig renovering). Avskrivningarna är 26 miljoner euro år 2015 och årsbidraget räcker således inte
till för att täcka avskrivningarna.
År 2015 är räkenskapsperiodens resultat (årsbidraget ./. avskrivningar) -16,5 miljoner euro.
Inkomstföringen av avskrivningsdifferensreserveringen är 1,0 miljoner euro, varvid
räkenskapsperiodens underskott är -15,5 miljoner euro. Det kumulativa underskottet är 9,1
miljoner euro i slutet av år 2015.
Verksamhetsbidrag
Skatteinkomster totalt
Statsandelar totalt
Finansiella inkomster och utgifterna totalt
Årsbidrag
Avskrivningar
Räkenskapsperiodens resultat
Inkomstföring av avskrivningsdifferensen
Räkenskapsperioden över-/underskott
Kumulativt underskott
-378 486 500
277 400 000
99 477 000
11 079 900
9 470 400
-26 000 000
-16 529 600
1 000 000
-15 529 600
-9 134 041
12
4.3.4. Investeringar och lånebelopp
Investeringar
Bruttoinvesteringarna är 45,8 miljoner euro år 2015 och nettoinvesteringarna 43,2 miljoner euro.
Nettoinvesteringarna
är
i
genomsnitt
45
miljoner
euro/år
(åren
2015-2017).
Internfinansieringsprocenten för investeringar år 2015 är 21,2 och åren 2015-18 i genomsnitt 48,9 %.
Investeringarna enligt investeringsslag:
2015
milj €
INVESTERINGAR
%-andel
70,0
60,0
immaterialla tillgångar
fasta konstruktioner och
anläggningar
maskiner och inventarier
mark- och vattenområden
aktier och andelar
affärsverkens investeringar
Investeringar sammanlagt
Plac. av grundkapital i
aff.verk
0,9
2%
9,4
3,6
1,5
2,5
27,9
45,8
21 %
8%
3%
5%
61 %
100 %
Självfinansieringsutgift för investeringar
2011 - 2018
56,1
59,6
51,7
50,0
47,4
44,4 45,8
42,0 44,7
40,0
30,0
20,0
10,0
0,0
2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018
13,5
Lånebelopp
För att finansiera investeringarna är man tvungen att öka låntagningen 26,0 miljoner euro
(låneamorteringar 24,5 miljoner €, nya lån 50,5 miljoner €). Lånebeloppet i slutet av år 2015 är 232,2
miljoner € och 3 430 €/invånare. I slutet av ekonomiplaneperioden stiger lånebeloppet till ca 4 090
euro/invånare, om inte inkomstunderlaget kan höjas väsentligt.
Lånebelopp €/invånare 2011-2018
4500
4000
3500
3000
2365
2657
2012
2013
3213
3430
2014
2015
3781
3922
2016
2017
4090
2500
2000
1796
1500
1000
500
0
2011
2018
4.3.5. Ekonomiska nyckeltal
Nedan presenteras en sammanfattning av de ekonomiska nyckeltalen för åren 2013, 2014 och 2015:
Tunnusluku
Verksamhetsinkomster % av verksamhetsutgifter
Driftsekonomis nettoutgift % av skattefinansiering
Årsbidrag milj.€
Årsbidrag i % av avskrivningarna
Inkomstfinansiering för investeringar
Lånebelopp €/invånare
BS 2013
25,6
97,7
18,8
72,6
36,4
2 657
Prognos
2014
34,2
100,1
9,4
36,3
22,5
3 213
BG 2015
34,3
100,4
9,5
37,1
21,2
3 430
13
4.4. Balansering av stadens ekonomi
Allmänt om den ekonomiska balansen
Enligt stadens strategi satsar staden på dragningskraft, välfärd och ekonomisk balans.
Fokusområden för budgeten är utvecklande av områdets dragningskraft, en förmånlig och
konkurrenskraftig samhällsstruktur, välfärd bland befolkningen och en god tillgång till basservice.
Med tanke på det ekonomiska läget är ekonomisk balans den mest centrala faktorn med tanke på
framtiden och för förverkligandet av strategin.
Vasa stad finansierar sin verksamhet till stor del med skattefinansiering och
verksamhetsinkomster. Skattefinansieringen täcker ungefär 2/3 av inkomsterna och de egentliga
verksamhetsinkomsterna 1/3 av inkomsterna. Av skattefinansieringen täcker statsandelarna klart
under 20 % och skatteinkomsterna är betydande i förhållande till statsandelarna. Av
skatteinkomsterna har samfundsskatteintäkterna varit en betydande faktor i stadens
inkomstbildning, men på grund av den dåliga samhällsekonomin håller samfundsskattens andel av
stadens skatteinkomster på att minska klart. Fastän kommunalskatteintäkterna har ökat i jämn
takt, och de även enligt uppskattning kommer att öka jämnt också i framtiden, så föranleder
minskningen i statsandelar och samfundsskatter ett betydande anpassningsbehov på stadens
utgiftssida.
Stadsfullmäktige godkände 16.6.2014 ramen för år 2015. Budgeten år 2015 är stadens tredje
budget som koncentreras på anpassande av verksamheten och ekonomin på grund av det
försämrade ekonomiska läget nationellt. Utvecklandet av Vasas egen serviceproduktion har under
de gångna åren kunnat genomföras i stor omfattning beroende på de mycket gynnsamma
intäkterna från samfundsskatten. Då Finland redan sedan år 2008 nästan oavbrutet har haft en
nedåtgående konjunktur, har det här inverkningar också på Vasa stads ekonomi.
Stadens service har enligt jämförelser producerats med i genomsnitt högre kostnader och stadens
driftsekonomi är i nuläget svag. De överskott som influtit under tidigare räkenskapsperioder skulle
utan de ekonomiska anpassningsåtgärderna vara använda redan vid utgången av år 2014. Staden
skulle sålunda enligt 65 § i kommunallagen vara skyldig att utarbeta en balanseringsplan för
ekonomin för att täcka underskottet. Anpassningsåtgärderna har dock inte varit tillräckliga. Staden
hotas fortfarande av ett underskottsläge och måste uppgöra ett separat balanseringsprogram för
att få till stånd bestående besparingar. Vid bakgrundsutredningsarbetet för programmet för
balansering av ekonomin har man som ett särdrag för Vasa konstaterat ett större utgiftsunderlag
än andra städer och för att balansera ekonomin måste staden minska servicenätet och
servicenivån.
Därtill måste de prövningsbaserade och frivilliga uppgifterna gallras.
Personalkostnaderna ska enligt tidigare beslut ännu minska med ca 100 årsverken årligen under
hela ekonomiplaneperioden. Då staden dessutom under de senaste åren har investerat kraftigt i
sin framtid i förhållande till sin inkomstfinansieringsförmåga, så hotas staden också av en för kraftig
ökning av lånebeloppet. Av den här orsaken ska investeringarna sättas i prioritetsordning och
staden ta i bruk alternativa finansierings- och genomföringssätt genom partnerskap.
Nationella strukturreformsprojekt
Kommunstrukturreformen har inte framskridit enligt målen i regeringsprogrammet. Fastän det
ursprungligen var meningen att kommunstrukturreformen skulle utgöra en grund för totalreformen
av kommunallagen och statsandelssystemet, så kommer dessa två reformer i kraft trots det år
2015. Både kommunallagsrevideringen och statsandelssystemsreformen medför ändringsbehov i
stadens verksamhet. Speciellt i förnyandet av statsandelssystemet ingår förändringar som inverkar
på ett betydande sätt på stadens ekonomi. Statsandelen för basservicen sjunker, beroende på
sjuklighetskriteriet vid statsandelsberäkningen.
Utöver en frisk befolkning är Vasa stads
befolkningsstruktur gynnsam beroende på andelen befolkning i arbetsför ålder i förhållande till
andra åldersgrupper. Fastän staden med tanke på förhållanden har förutsättningar till en
14
förmånligare serviceproduktion än andra städer så är den verkliga situationen den motsatta. Det
här tvingar för sin del staden att förbättra effektiviteten och produktiviteten i serviceproduktionen.
Även en sänkning av servicenivån kan vara nödvändig.
Ur kommunstrukturperspektiv är Vasa stads mål fortsättningsvis en kommun som omfattar
pendlingsområdet. Med en kommun som omfattar pendlingsområdet säkerställs områdets
konkurrensförmåga, främjas invånarnas välfärd och tillgången till service samt effektiveras
planeringen av markanvändning, boende och trafik.
I Vasa har redan som en del av det s.k. KSSR-projektet utretts fördelar och nackdelar med
kommunsammanslagning. Utifrån kommunsammanslagningsutredningen beslutade endast Vasa
stad och Lillkyro kommun om en sammanslagning medan de andra kommunerna blev utanför
sammanslagningen. Vasa stad har i olika sammanhang fört fram behovet av en kommun som
omfattar pendlingsområdet samt behovet av en granskning av regionens kommuner som en helhet
vid utredning av kommunstrukturer.
Utredarna som tillsatts av finansministeriet ger en rapport om regionens kommunstruktur före
utgången av år 2014. Om kommunstrukturen fattas beslut under år 2015 och den nya strukturen
kunde träda i kraft från början av år 2017.
Strukturreformen inom social- och hälsovården har framskridit till utlåtandeskedet om den nya
lagstiftningen. Enligt förslaget överförs ansvaret för ordnande av social- och hälsovården till fem
s.k. social- och hälsovårdsområden, som med ett separat beslut om ordnande beslutar om
områdets serviceproduktion. Strukturreformen gäller ungefär hälften av stadens nuvarande budget.
Stadens åtgärder för balansering av ekonomin
Staden har enligt sin strategi förbundit sig till att upprätthålla regionens livs- och konkurrenskraft.
Ett centralt mål är att öka stadens folkmängd med minst 1 %-enhet årligen. På grund av det här
håller investeringar i nya bostadsområden och basservice fortsättningsvis stadens investeringar på
en exceptionellt hög nivå. Först i slutet av ekonomiplaneperioden sjunker investeringsnivån, om
inga beslut fattas om nya investeringar. Då tillväxtutsikterna för samhällsekonomin under de
närmaste åren fortsättningsvis är svaga och staten på sitt håll har beslutat om omfattande
nedskärningar i kommunernas statsandelar, framhävs nödvändigheten av egna ekonomiska
anpassningsåtgärder i staden för att trygga stadens tillväxt och konkurrenskraft och service på
längre sikt.
Stadens ekonomi är i balans om följande faktorer genomförs:
•
•
•
•
Dimensioneringen i driftsekonomin är sådan att den finansiella ställningen på lång sikt hålls
på en god nivå; ökningar i driftsekonomiutgifter från investeringar har beaktats som en del
av dimensioneringen av driftsekonomin.
Investeringsförmågan hålls på en bra nivå på lång sikt.
Skuldbeloppet och utvecklingen för de långvariga ansvaren är på en rimlig nivå.
Beskattningsnivån är rimlig.
I nuläget uppfyller staden endast i förhållande till beskattningen kriterierna för en balanserad
ekonomi. Stadsfullmäktige har beslutat om sparåtgärder både i budgeterna år 2013 och år 2014
men stadens ekonomi är inte ännu heller i balans. Med det föreslagna balanseringsprogrammet
för ekonomin täcker man stadens hållbarhetsunderskott och svarar på de allt kraftigare
framkommande utmaningarna från verksamhetsmiljön. Med hjälp av programmet nås
kostnadsbesparingar, ökas produktiviteten, gallras uppgifter utanför kärnuppgifterna, ökas de
externa inkomsterna och granskas servicenätet och -nivån. Med balanseringsprogrammet svarar
man på de stora utmaningar som kommunsektorn står inför bl.a. ändringen i befolkningsstrukturen,
15
ökningen i folkmängden och genom den servicemängden och den knappa ekonomiska tillväxten,
vilka fortsätter över innevarande fullmäktigeperiod.
I stadens verksamhet ska utöver balanseringsprogrammet produktiviteten föras fram som en del av
den dagliga verksamheten och alla processer, varvid man i framtiden med mindre skapar mera.
Stadens problem är inte tillräcklig intern finansiering, utan höga utgifter. Om Vasas service skulle
produceras på den genomsnittliga kostnadsnivån i Fastlandsfinland (€/inv.), skulle man få till stånd
årliga besparingar på 36 miljoner euro!
Staden har sålunda goda utgångspunkter för uppgörandet av ett balanseringsprogram för
ekonomin. Problemet uppstår närmast, på hela stadens nivå, av att utgifterna på samma sätt som
inkomsterna är högre än genomsnittet. Ur det här allmänna perspektivet räcker det att stadens
serviceverksamhet anpassas så att den blir nära den nationella nivån, varvid Vasas kostnadsnivå
ändå fortsättningsvis är över jämförelsestädernas (landskapscentrens) nivå.
Balanseringsprogrammet för ekonomin består av följande element:
•
•
•
•
•
•
En stram utgiftsdisciplin och hållbara kostnadsbesparingar
Ökande av driftsinkomsterna
Inkomstunderlag och skattenivå
Justering av servicenivån speciellt ur servicenätsperspektiv
Förbättrande av produktiviteten:
o ordnande av service
o personal och ledarskap
o effektivering av lokalanvändningen
o effektivering av planeringen av markanvändningen och dess lönsamhet
o koncernsamfunden
Investeringar
Balanseringsprogrammet är uppbyggt resultatområdesvis, varvid åtgärderna och ansvaret för
genomförande av och rapporteringen om dem har fastställts klart. Med balansering av ekonomin
och produktivitet eftersträvas för åren 2015-2017 en ekonomisk nytta på totalt ungefär 30 miljoner
euro. Genomförandet av programmet förutsätter ett starkt förändringsledarskap och dialog på alla
organisationsnivåer samt över sektorgränserna.
För programmet skapas styrnings- och
uppföljningsförfaranden, med vilka man säkerställer att produktiviteten utvecklas och att
beslutsförfarandena som eventuellt ansluter sig till dem fungerar.
Stram utgiftsdisciplin och hållbara kostnadsbesparingar
Utgiftsutvecklingen dämpas och övervägande används allt starkare i all verksamhet och vid alla
upphandlingar. Resurser styrs allt stramare och vid upphandlingar söks alltid det totalekonomiskt
förmånligaste sättet. Utvecklande av ledningsprocessen har en avgörande roll och genom
effektivering av beställningsprocesser vid köp söks betydande besparingar utan att ge avkall på
innehållet. Stadens avtalsförfaranden granskas och oförmånliga avtal sägs upp i mån av
möjlighet. Även för varu- och serviceupphandlingar som länge inte varit konkurrensutsatta
genomförs konkurrensutsättning effektiverat.
Med kostnadsbesparingar eftersträvas hållbara lösningar för att det som en följd av dem inte
uppkommer extra kostnader på längre sikt.
Den höga kostnadsnivån återspeglas på stadens antal anställda och av den här orsaken har
jämförelseobjekt för sparåtgärderna varit minskande av årsverkena med 100 årsverken. Det här
målet hålls som tidigare, eftersom man med kostnadsbesparingar inom serviceproduktionen ska få
till stånd bestående besparingar på ca 5 miljoner euro i personalkostnaderna. Uppsägningar kan
inte genomföras, men bl.a. genom utnyttjande av naturlig avgång kan sparmålet nås.
16
Det främsta målet är dock inte att minska personalen med sparåtgärder som gäller personalen,
utan besparingarna ska fås till stånd med sådana kostnadsbesparingar, verksamhetsändringar och
effektiveringsåtgärder i verksamheten, som har som följd att antalet anställd i slutändan minskar.
Enbart med sådana verksamhetsändringar som minskar stadens kostnadsstruktur bestående kan
stadens ekonomi fås på en sund botten.
Vad gäller köp av service måste man kunna skaffa allt mera sådan service som främjar en
minskning av servicebehovet i hela organisationen. Vid upphandlingarna ska inom ramen för
upphandlingslagstiftningen säkerställas att avtalsparterna i sin skatteplanering inte verkar på ett
lagstridigt sätt utan för sin del stärker inkomstunderlaget.
Serviceproduktionsprocesserna ska också förnyas så att elektronisk service och självbetjäning kan
utsträckas till hela organisationen vad gäller alla de funktioner där serviceprocessens produktivitet
kan ökas genom automatisering.
Ökande av driftsinkomsterna
Taxe- och avgiftsgrunderna gås igenom och avgifternas nivå jämförs med de stora städernas
avgiftsnivå. Taxor och avgifter höjs speciellt inom sådan service där man i och med ändringen i
kommunallagen ska använda marknadsprissättning fastän någon egentlig bolagiseringsskyldighet
inte föreligger.
Granskningarna av avgiftsnivån samt de kommande höjningarna kopplas av den här orsaken i
huvudsak till den kostnadsnivå som denna service föranleder staden och kostnadsutvecklingen.
Till den del som det inte är fråga om en reglerad avgift, närmar man sig den erbjudna servicens
självkostnadspris.
Inkomstunderlag och skattenivå
Mest centralt med tanke på finansieringen av stadens funktioner är kommunal- och
samfundsskatteinkomsterna, för vars ökande det är av största vikt att stärka sysselsättningen i
staden. Stadens skatteunderlag är fortsättningsvis bra fastän intäkterna från samfundsskatten har
sjunkit. Stadens relativa andel av arbetsplatserna fortsätter att öka både regionalt och nationellt.
Samtidigt har stadens arbetslöshetsgrad regionalt hållits på en relativt hög nivå. Staten har också
satt allt mer omfattande skyldigheter för skötseln av sysselsättningen på kommunerna, varvid man
måste svara på situationen med en effektiverad skötsel av sysselsättningen.
Med en lyckad närings-, sysselsättnings- och bostadpolitik är det möjligt att ytterligare stärka
stadens skatteinkomstunderlag utan att höja kommunalskattesatsen, dvs. kommunalskatten höjs
inte som en del av balanseringsprogrammet.
Fastighetsskatten justeras redan år 2015.
Granskning av servicenivån
Servicenivån och servicens omfattning bedöms på nytt vid serviceproduktionen. Speciellt
servicenätet är föremål för granskning. I verksamheten och vid utvecklandet av den är i framtiden
utgångspunkten att kommuninvånarna erbjuds service som är lagstadgad och enligt fullmäktiges
strategibeslut. Övriga än lagstadgade uppgifter och deras omfattning är föremål för speciell
bedömning. På bedömningen av servicenivån inverkar också statliga åtgärder. Social- och
hälsovårdsreformen kommer att inverka avgörande på stadens servicestruktur.
17
Produktivitet
För att förbättra produktiviteten och kostnadseffekter utvecklas ordnandet av servicen och
serviceproduktionsprocesserna fortgående. I serviceproduktionen koncentrerar man sig på
stadens kärnuppgifter samt förenklas och förtydligas serviceutbudet. Dessutom tas nya
verksamhetssätt i bruk samt elektroniska kommunikations- och servicekanaler. För servicen
garanteras en ändamålsenligt kvalitet. Serviceproduktionsprocesserna och deras styrning
moderniseras med hjälp av automatisering, elektrifiering och elektroniska arbetsredskap och
utvecklandet inriktas på strategiskt viktig, till volymen omfattande service och/eller service med
vilken man snabbt får kostnadsnytta.
Den grundläggande utgångspunkten är att stadens personal producerar och ordnar stadens
service på ett så produktivt och effektivt sätt som möjligt. Det här förutsätter att hela personalen
förbinder sig till att förbättra produktiviteten i sitt arbete. Personalens engagemang är fast anslutet
till gott ledarskap, vilket utvecklas så att förändringsledarskap stöds och produktiviteten och
personalens arbetshälsa förbättras.
Stadens lokalanvändning effektiveras och driftskostnaderna för lokalerna minskas. Användningen
av verksamhetslokaler effektiveras bl.a. med lokalarrangemang. Mångfunktionell användning,
samanvändning och smidighet vid ändringar utvecklas för nya och gamla verksamhetslokaler.
Avståendet från lokaler som är gamla och ineffektiva påskyndas.
Vid planeringen av markanvändningen prioriteras områden som kan anslutas kostnadseffektivt till
det existerande trafik- och servicenätet samt kommunaltekniken. Ett program utarbetas för
markanvändningen, utgående från vilket bostadstomter planläggs på av staden ägd mark i
närheten av kommunalteknik och goda trafikförbindelser. På planläggningsobjektens ordning
inverkar planläggningsekonomin. Målet är att tomtförsäljnings- och avtalsinkomsterna för
områdena täcker kostnaderna för genomförandet av kommunaltekniken. Genom att utveckla
planeringen av markanvändningens och byggandets processer säkerställs en ekonomiskt, socialt
och ekologiskt hållbarare samhällsstruktur.
Målet för bolagen eller de övriga samfunden är att för egen del genomföra Vasa stads strategi och
de principer som gäller dem och som är de samma som i stadens egen verksamhet.
Med
ägandena eftersträvas ett produktivt sätt att genomföra service och av dem förutsätts motsvarande
kostnadseffekter som av stadsmodern.
Investeringar
Stadens investeringar kan indelas enligt sitt användningsändamål i olika grupper och
prioriteringarna i investeringsprogrammet baserar sig på fyra olika grupper.
1) Investeringar som främjar att strategin, dvs. livskraften och tillväxten förverkligas
2) Investeringar i grundliga renoveringar
3) Basserviceinvesteringar (i vilka ingår separata projekt och andra avtalsprojekt)
4) Frivilliga investeringar.
Till den sista gruppen hör mervärdesinvesteringar som betjänar frivillig verksamhet. I det
nuvarande ekonomiska läget är det inte motiverat att inleda nya mervärdesprojekt, dvs. nya stora
byggprojekt inom fritid, idrott eller kultur med stadens budgetfinansiering, utan ett eventuellt
genomförande av dem under ekonomiplaneperioden kräver både privat finansiering och privat
ansvar för projekten.
Utnyttjande av partnerskap främjar genomförandet av investeringsprojekt. Staden har inte
möjlighet att finansiera ens alla basserviceinvesteringar med budgetfinansiering, varvid
genomförande av investeringsprojekt på alternativa genomföringssätt ska utredas.
Med
18
partnerskap förbinds genomförarna till gemensamt överenskomna ramar och tidtabeller.
Servicehusprojekt, hälsostationen i centrum och stora idrottsplatsprojekt är de mest betydande
partnerskapsprojekten som ska utredas under de närmaste åren.
Uppföljning
Syftet med uppföljningen av resultatmålen, anslagen och inkomstuppskattningarna samt
verksamheten är att ge beslutsfattarna samt dem som ansvarar för ledandet av verksamheten på
olika nivåer tillräcklig och aktuell information om uppnåendet av de uppställda målen, anslagens
tillräcklighet och inkomstutfallet. Uppföljningen ska ge underlagsuppgifter för utförande av
reparerande åtgärder.
Budgetförverkligandet följs med av tjänsteinnehavarna, sektorerna, nämnderna, direktionerna,
stadsstyrelsen samt fullmäktige. Revisionsnämnden följer upp och utvärderar hur de i
kommunallagen förutsatta resultatmålen för verksamheten och ekonomin förverkligas samt
verksamhetens ändamålsenlighet.
Månadsrapporter
Månadsrapporten för ekonomin och verksamheten förs från situationen i slutet av februari
månatligen till stadsstyrelsen. Av situationerna i slutet av maj och december uppgörs ingen separat
rapport till stadsstyrelsen. Månadsrapporten innehåller en prognos och analys av budgetutfallet,
utvecklingen av funktioner som väsentligt påverkar det samt eventuella reparerande åtgärder.
Personalutgifternas och personalmängdens
skatteinkomstutfallet uppföljs månatligen.
utveckling
samt
köp
av
service
och
I månadsrapporterna uppföljs också investeringar på stadsnivå och stadens affärsverk.
Uppföljningsrapport
Till stadsstyrelsen och fullmäktige förs över situationen i slutet av april och augusti en
uppföljningsrapport som är mer omfattande än månadsrapporten. Uppföljningsrapporten innehåller
en mer omfattande analys av hur resultatmålen samt anslagen och inkomstuppskattningarna
förverkligats.
I uppföljningsrapporten presenteras utfallet för anslagen och inkomstuppskattningarna på den
bindande nivån. I rapporten behandlas de väsentligaste händelserna samt ändringarna i
verksamhetsmiljön. I rapporten intas bokslutsprognosen för hela året samt andra utredningar som
överenskoms separat.
19
Resultaträkning 2015
Staden
Verksamhetsinkomster
Försäljningsinkomster
Avgiftsinkomster
Understöd och bidrag
Hyresinkomster
Övriga verksamhetsinkomster
Verksamhetsinkomster totalt
Affärsverken
Totalt
Innefattar
balanseringsprogrammet
2015
55 360 300
27 577 800
10 784 100
12 005 200
6 920 900
112 648 300
39 437 500
122 800
121 000
47 754 500
904 600
88 340 400
94 797 800
27 700 600
10 905 100
59 759 700
7 825 500
200 988 700
Verksamhetsutgifter
Löner och arvoden
Lönebikostnader
Köp av service
Material, förnödenheter och varor
Understöd
Hyror
Övriga verksamhetsutgifter
Verksamhetsutgifter totalt
-180 900 900
-52 089 900
-198 316 900
-20 031 900
-30 585 700
-47 746 800
-4 220 000
-533 892 100
-19 295 200
-5 342 500
-10 033 200
-10 439 400
-76 800
-6 673 700
-312 300
-52 173 100
-200 196 100
-57 432 400
-208 350 100
-30 471 300
-30 662 500
-54 420 500
-4 532 300
-586 065 200
Verksamhetsbidrag
-421 243 800
36 167 300
-385 076 500
-378 486 500
277 400 000
99 477 000
277 400 000
99 477 000
Skatteinkomster
Statsandelar
Finasiella utgifter och inkomster
Ränteinkomster
Övriga finansiella inkomster
Ersättning för grundkapital från affärsve
Ränteutgifter
Övriga finansiella utgifter
Finasiella utgifter och inkomster tota
277 400 000
99 477 000
803 000
13 360 000
21 087 600
-3 009 100
-84 000
32 157 500
27 000
6 000
0
-23 000
-21 087 600
-21 077 600
830 000
13 366 000
21 087 600
-3 032 100
-21 171 600
11 079 900
830 000
13 366 000
21 087 600
-3 032 100
-21 171 600
11 079 900
Årsbidrag
-12 209 300
15 089 700
2 880 400
9 470 400
Avskrivningar enligt plan
-12 510 200
-13 489 800
-26 000 000
-26 000 000
Ändring i avskrivningsdifferens
Räkenskapsperiodens över-/underskott
-24 719 500
1 599 900
-23 119 600
1 000 000
-22 119 600
-16 529 600
1 000 000
-15 529 600
20
Finansieringsanalys 2015
Staden
Kassaflödet i verksamheten
Årsbidrag
Korrig.poster inom inkomstfin.:
Försäljn.vinster av anläggningar
Inkomstföring av pensionsansv.av.
Kassaflödet för investeringarnas del
Investeringsutgifter
Finansieringsand. för investeringsutg.
Försäljningsink. av anläggninstillg.
Verksamhetens och
investeringarnas kassaflöde
Kassaflödet för finansieringens del
Ökning av utlåningen
Minskning av utlåningen
Förändringar i utlåningen
Ökning av långfristiga lån
Minskning av långfristiga lån
Förändringar i lånebeståndet
Förändring i långfristiga fordringar
Förändring av likvida medel
Likvida medel 1.1 euro
Lånebelopp
Lån euro / invånare
-12 209 300
-3 000 000
-290 000
-15 499 300
Affärsverken
Totalt
€
Innefattar
15 089 700
2 880 400
9 470 400
15 089 700
-3 000 000
-290 000
-409 600
-3 000 000
-290 000
6 180 400
-45 824 000
1 121 000
4 500 000
-40 203 000
-17 901 000
0
4 500 000
-13 401 000
-27 923 000
1 121 000
-26 802 000
-45 824 000
1 121 000
4 500 000
-40 203 000
-28 900 300
-11 712 300
-40 612 600
-34 022 600
-50 000
250 000
200 000
-50 000
250 000
200 000
-50 000
250 000
200 000
57 000 000
-24 500 000
32 500 000
57 000 000
-24 500 000
32 500 000
50 500 000
-24 500 000
26 000 000
650 000
650 000
650 000
33 350 000
33 350 000
26 850 000
-7 262 600
7 598 423
335 823
-7 172 600
7 598 423
425 823
238 725 000
3 526
232 225 000
3 430
21
Resultaträkning 2015-2018
Avgiftsintäkter
Hyresintäkter
Tillverkning för eget bruk
Innefattar
Staden totalt
balanserings2015
programmet
2016
2017
2018
94 797 800
27 700 600
10 905 100
59 759 700
7 825 500
200 988 700
0
Verksamhetsutgifter
Löner och arvoden
Lönebikostnader
Köp av service
Understöd
Hyror
Övriga verksamhetskostnader
-200 196 100
-57 432 400
-208 350 100
-30 471 300
-30 662 500
-54 420 500
-4 532 300
-586 065 200
Verksamhetsbidrag
-385 076 500
-378 486 500 -373 450 000 -372 800 000 -378 105 000
Skatteinkomster
Statsandelar
277 400 000
99 477 000
277 400 000
99 477 000
281 400 000
100 468 000
291 300 000
101 472 000
294 400 000
102 480 000
Finansiella utgifter och inkomster
Ränteinkomster
Ersättn. för grundkapital från affärsverken
Ränteutgifter
Finasiella utgifter och inkomster totalt
830 000
13 366 000
21 087 600
-3 032 100
-21 171 600
11 079 900
830 000
13 366 000
21 087 600
-3 032 100
-21 171 600
11 079 900
835 000
13 366 000
21 087 600
-3 332 000
-21 171 600
10 785 000
835 000
13 866 000
21 087 600
-3 632 000
-21 171 600
10 985 000
840 000
13 900 000
21 087 600
-3 932 000
-21 171 600
10 724 000
2 880 400
9 470 400
19 203 000
30 957 000
29 499 000
-26 000 000
-26 000 000
-26 000 000
-26 000 000
-26 000 000
-23 119 600
-16 529 600
-6 797 000
4 957 000
3 499 000
1 000 000
1 000 000
1 000 000
1 000 000
1 000 000
Räkenskapsperiodens över/underskott
-22 119 600
-15 529 600
-5 797 000
5 957 000
4 499 000
Årsbidrag
22
Finansieringsanalys 2015-2018
Innefattar affärsverken
Årsbidrag
Inkomstfinansieringsprosent för invest.
Verksamhetens och investeringarnas
kassaflöde
BG 2015
2 015
EP 2016
Innefattar
balans.programmet
EP 2017
EP 2018
2 880 400
9 470 400
19 203 000
30 957 000
29 499 000
-3 000 000
-290 000
-409 600
-3 000 000
-290 000
6 180 400
-2 500 000
-270 000
16 433 000
-2 000 000
-250 000
28 707 000
-2 000 000
-220 000
27 279 000
-45 824 000 -45 824 000
897 000
1 121 000
4 500 000
4 500 000
-40 427 000 -40 203 000
6,4
21,2
-49 011 000 -45 991 000 -47 428 000
1 660 000
1 640 000
1 642 000
4 000 000
3 500 000
3 500 000
-43 351 000 -40 851 000 -42 286 000
40,6
69,8
64,4
-40 836 600 -34 022 600
-26 918 000 -12 144 000 -15 007 000
-50 000
250 000
200 000
-50 000
250 000
200 000
57 000 000 50 500 000
-24 500 000 -24 500 000
32 500 000 26 000 000
-50 000
250 000
200 000
-50 000
250 000
200 000
-50 000
250 000
200 000
51 000 000 38 000 000 41 000 000
-25 000 000 -26 000 000 -27 000 000
26 000 000 12 000 000 14 000 000
650 000
650 000
650 000
650 000
650 000
33 350 000
26 850 000
26 850 000
12 850 000
14 850 000
-7 486 600
7 598 423
335 823
-7 172 600
7 598 423
425 823
-68 000
335 823
267 823
706 000
267 823
973 823
-157 000
973 823
816 823
Lånebelopp
238 725 000 232 225 000 258 225 000 270 225 000 284 225 000
3 526
3 430
3 781
3 922
4 090
23
III MÅL
1. Mål för Vasa stadskoncern
Målet för bolagen eller de övriga samfunden är att för egen del genomföra Vasa stads strategi
”Nordens energihuvudstad – flöde för ett gott liv” och de principer som gäller dem och som är de
samma som i stadens egen verksamhet.
Med ägandena eftersträvas ett produktivt sätt att
genomföra service och av dem förutsätts motsvarande kostnadseffekter som av moderbolaget.
För ägandena sätts produktivitets-/verkningsmål samt ställs i mån av möjlighet avkastningskrav
med en uppföljning av förverkligandet som är aktiv och reagerar snabbt på avvikelser. För
ägandena görs regelbundet en utvärdering av funktionsdugligheten och genomförandet av
uppgifterna ekonomiskt och verkningsmässigt. Från oändamålsenliga äganden lösgör man sig och
överlappande funktioner hävs.
De nuvarande understöd och finansieringsavtal som ges åt samfunden utvärderas och deras nivå
justeras vid behov. Genom en stramare ägarstyrning och avtalsförfaranden säkerställs att stadens
intressen inte äventyras, egendomens värde inte sjunker eller föranleder av staden oberoende,
överraskande och oskäliga kostnader. Med finansieringsstrukturer säkerställs att man med
stadens finansiering täcker endast skötseln av kärnuppgifter som getts samfund.
Under år 2014 har det förnyade koncerndirektivet tagits upp för behandling. Stadens interna roller
och ansvar har fastställts i koncerndirektivet. Med det säkerställs en högklassig koncernstyrning
och -kontroll samt beredning av ärenden i anslutning till koncernen.
Koncernbolagens strategiska mål 2015
Fastighets Ab Pikipruukki
Stödande och utvecklande av invånarnas samarbete och möjligheter att delta och påverka.
Bevarande av bostädernas och fastigheternas värde.
Höjande av bostädernas användningsgrad.
Påverkan för att förbättra de offentliga trafikförbindelserna mellan bostadsområdena och centrum,
så att efterfrågan på bostäder i olika bostadsområden skulle öka.
Stärkande av marknadspositionen genom att enligt behov låta bygga servicehus för äldre och nya
hyreshus på områden med stor efterfrågan samt genom att höja bostädernas och boendeservicens
kvalitet.
•
Målet för färdigställandet av servicehuset Himalaja är 10/2015.
•
Målet för färdigställandet av servicehuset på Kunskapsgatan är 9/2016.
•
Målet för färdigställandet av servicehuset Fyrrykartano är 10/2016.
•
Målet för färdigställandet av servicehuset på Kaptensgatan är 9/2017.
•
Målet för färdigställandet av servicehuset i Korsnäståget är 10/2017.
Fab Sekahaku
Bolagets verksamhetsområde är uthyrning av bostadslägenheter.
24
År 2008 har fördelningen i bolaget utretts (bolagets andra ägare är VOAS). År 2015 fortsätter
utredningen av bolagets fördelning och utredningen med åtgärdsförslag förs för
förvaltningsbehandling.
Ab Vasa Bostadsrätt
Bolagets uppgift är att som en attraktionsfaktor i staden upprätthålla stadens bostadsutbud och
göra det mångsidigare. Bolaget strävar efter att trygga ett bostadsutbud till rimligt pris som
motsvarar efterfrågan i Vasa.
Bolaget ser till att miljön är trivsam och invånarna trivs med sådana åtgärder att kostnaderna blir
täckta och användningsgraden är så hög som möjligt, över 90 %.
Vähänkyrön Vuokratalot Kiinteistö Oy
Bolagets mål är att erbjuda bostäder kundinriktat till personer som flyttar till Lillkyro och som bor i
Lillkyro, för var och en enligt det egna behovet.
Bolaget erbjuder högklassiga bostäder till ett rimligt pris och ser samtidigt till att miljön är trivsam
och invånarna trivs med sådana åtgärder att de kostnader som det föregående föranleder blir
täckta och användningsgraden är så hög som möjligt, över 90 %.
As Oy Teerinimenkatu 8 och As Oy Vaasan Kråklundinkatu
Bolagen äger totalt 51 bostäder, vilka är i hyresanvändning genom Pikipruukkis förmedling.
Stadsstyrelsen har 24.3.2014 beslutat att förorda att hyreshusobjekten befrias helt från
användnings- och överlåtelsebegränsningarna enligt aravabegränsningslagen. Då staden har fått
befrielse, är målet på lång sikt att sälja bostadsaktiebolagens bostadsaktier.
Fab Vaasan Mäntyhovi
Bolaget äger ett hyreshus för äldre på adressen Tallbacksvägen 12. Bolaget ägs till 70 % av Vasa
stad och till 30 % av Settlementet. I huset finns också ett klubbrum, där Settlementet ordnar
klubbverksamhet. Målet är att fortsätta samarbetet mellan ägarna under år 2015.
Ab Klemetsösvängen
De byggnader som bolaget äger är byggda på 1940-talet och de finns på en av Vasa stad ägd tomt
på adressen Magasinsgatan 2–4. Bolaget ägs av Vasa stad och Senatsfastigheter och i
byggnaden verkar Vaasan työväenopisto och landsarkivet.
Bolaget har under år 2014 föreslagit ett betydande renoveringsprojekt för byggnaderna, men på
grund av det dåliga ekonomiska läget kan projektet inte genomföras heller under år 2015.
Brändö Företagscentrum Ab
Främjar etableringen i Vasa för nya företag. Mångsidigare service enligt kundföretagens behov och
upprätthållande av en tjänstvillig personal.
Fortgående och effektiv hantering av egendomen och inkomstflödena. Reparation av fastigheter
utan att ekonomin äventyras.
Anpassande av kulturhistoriskt värdefulla byggnader till mångformiga verksamhetslokaler och
samtidigt bevarande av byggnadernas kulturhistoriska värde. Inom ramen för skyddet av
byggnaderna ska en lämplig användning hittas för olika lokaler.
25
Vasa Parkering Ab och Fab Vaasan Myllynranta
Bolagen har ingen verksamhet och målet på lång sikt är att avveckla bolagen.
Koy Cargo Apron
Bolaget har inte haft någon egentlig affärsverksamhet efter grundandet. Målet är att inleda ett
investeringsprojekt under år 2015 i anslutning till utvecklandet av flyglogistikfunktionerna.
Kova Login Ab
Målet med logistikbolaget som ägs av Vasa stad och Korsholms kommun tillsammans är att
fortsätta marknadsföringen och utvecklandet av logistikområdet för att möjliggöra nya
företagsprojekt på området.
Fab Brändö Campus
Fastighets Ab Brändö Campus strategiska mål är att låta bygga, förädla och upprätthålla
högklassiga verksamhetslokaler för yrkeshögskolor som fungerar i Vasa med konkurrenskraftiga
hyror utan att bolaget är vinstgivande.
Fastighets Ab Vasa Teaterparkering
Bolaget syfte är att förvalta den underjordiska allmänna parkeringsanläggningen i teaterkvarteret.
Syftet med anläggningen är att förbättra centrumområdets attraktivitet och nåbarhet. Vasa stad
svarar för parkeringsanläggningens egentliga parkeringsverksamhet.
Vasaregionens turism Ab
Bolagets uppgift är att främja och utveckla turismen i regionen. Bolaget ansvarar för den regionala
turistinformationen samt för sammarknadsföring och –försäljning inom turismen. Bolaget bedriver
ett nära marknadsföringssamarbete med regionens turismföretagare. Bolaget inledde sin
verksamhet i början av år 2014.
Oy Vaasa Parks Ab
Bolaget grundades som ett gemensamt områdesutvecklingsverktyg för ägarna och som Vasa
stads näringspolitiska svar på områdets företags begäran om att på ett aktivt sätt börja främja
utvecklandet av verksamhetslokals- och tomtärenden för företagen i Vasa. Bolagets
verksamhetsidé är att under hela verksamhetstiden och också i framtiden skapa kundinriktade
lösningar främst för företagens behov av verksamhetslokaler samt att utveckla och marknadsföra
företagsparker och verksamhetslokaler med målet att få nya företag och arbetsplatser till
Vasaregionen.
Verksamheten koncentrerar sig på att utveckla och marknadsföra kvarteren i stadens ägo på
Gamla Vasa (Vaasa Airport Park/Runsor) industriområde.
Verksamheten omfattar också
utvecklings- och marknadsföringsuppgifterna för det logistikområde som Vasa stad och Korsholms
kommun har grundat tillsammans år 2011.
Genom serviceavtalsförfarande använder Vasa stad Oy Vaasa Parks Ab mångsidigt som
”verktygsbolag" och samarbetspartner bl.a. vid utvecklandet av företagsområdenas
markanvändning samt koordinations- och marknadsföringsuppgifter för lediga tomter och
verksamhetslokaler.
NLC Ferry Oy Ab
Vasa stad och Umeå kommun har 18.6.2012 med ett gemensamt beslut av båda
fullmäktigeförsamlingarna bildat ett gemensamt bolag för att upprätthålla färjetrafiken på Kvarken.
26
Bolaget mål är att på ett tillförlitligt sätt upprätthålla färjetrafiken och öka både passagerar- och
fraktmängderna så att bolaget når ett operativt nollresultat. Vid prognostiseringen och
uppskattningen av rörelseresultatet beaktas under år 2015 de betydande osäkerhetsfaktorer som
det s.k. svaveldirektivet medför för hela branschen.
Bolaget deltar i projektet Midway Alignment TEN-T som leds av Vasa stad och Umeå kommun
liksom 15 andra partner.
Kvarkenhamnar Ab
Vasa stad och Umeå kommun har 16.6.2014 med ett gemensamt beslut av båda
fullmäktigeförsamlingarna bildat ett gemensamt bolag för att upprätthålla hamnarna i Kvarken. År
2015 är bolagets första verksamhetsår. Enligt fullmäktiges gemensamma beslut är bolagets
verksamhetsidé:
•
bolaget upprätthåller kommersiella hamnfunktioner i Umeå och Vasa.
•
bolaget är ett hamnföretag som erbjuder ett brett serviceutbud för sjöfarts- och
transportnäringen.
•
bolaget ger vid utvecklandet av sjöfarten till och från Östersjöområdet resurser för
näringslivet och inverkar via det på att områdets transporter sköts kostnadseffektivt och på
bästa sätt med tanke på miljön.
•
bolaget koncentrerar sig på uppgifter som står i direkt förbindelse med kärnverksamheten,
dvs. upprätthållandet av hamnen. Det är alltså fråga om att säkerställa befästa
hamnfunktioner samt utbudet av kompletterande service, t.ex. stuvning, lagring,
godsförvaltning, spedition, passagerarservice, fartygsklarering – på ett högklassigt och
kostnadseffektivt sätt.
•
bolagets verksamhet ska vara ekonomiskt lönsam och den ska ge rimlig avkastning på det
investerade kapitalet.
Vasa Elektriska Ab
Kostnadseffektivitet: Vasa Elektriska distribuerar fjärrvärme och elenergi till sina kunder samt
service i sina energinät så att det kvalitativt och prismässigt skapar en konkurrensfördel för sina
användare.
Operativ utomordentlighet: Utvecklingsarbetet med den timbaserade ICT-miljön fortsätter för att
förbättra energihanteringen och kundservicen och ökande av kostnadseffektiviteten.
Investeringar: Det pågående mångåriga investeringsprogrammet slutförs (utsläppsfri produktion,
bioenergi, verksamhetslokaler)
Vasaregionens Utveckling Ab
VASEK är ett icke-vinststrävande närings- och utvecklingsbolag, vars vision är att vara det bästa
utvecklingsbolaget i Norden. Resultatet har kumulativt varit och ska även i framtiden vara mycket
strikt noll. Ekonomiskt har bolaget genomfört planer mycket bra och är solitt samt har en god
betalningsberedskap.
Personalen är VASEKs viktigaste resurs och ”verktyg”. Av den här anledningen är en bra,
motiverad och kunnig personal i en klar nyckelställning för att nå företagets mål för verksamheten,
för att upprätthålla och utveckla företagsrådgivningens och branschutvecklingens kvantitativa och
kvalitativa nivå.
27
Företaget iakttar mycket noggrant principen om en god förvaltningssed, är en öppen och mycket
smidig aktör som fokuserar klart på att nå de resultat som det anser nödvändigt.
Vasa Ekovärme Ab
Vasa stad bildade 2007 Vasa Ekovärme Ab tillsammans med Vasa Elektriska Ab och Oy KWH
Pipe Ab. Vasa Ekovärme Ab:s verksamhetsidé är att handha lågvärmesystemet i Sunnanvik samt
Västerviks jordvärmenätverk.
Stadsstyrelsen har 18.6.2014 beslutat att inleda förhandlingar och utredningsarbete för överföring
av bolagets verksamhet till en tredje part. Arbetet fortsätter under år 2015.
Vasa yrkeshögskola Ab
Bolagets mål för åren 2015–2017
• Satsningar på att öka attraktiviteten inom branscherna teknik och företagsekonomi
• Samarbete mellan Vasa yrkeshögskola och Novia för utbildning av kunniga personer som
behövs inom områdets social- och hälsovårdsservice
• Ansökning om och användning av UKM:s projektpengar år 2015 för utveckling av
Brändöcampus och för forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet.
• Utveckling av utbildningsområdenas internationella samarbete med valda partnerhögskolor,
så att alla studerande under sina studier förvärvar färdigheter för internationell verksamhet.
• Ökande av studerandeorienteringen och mångsidigare undervisningsmetoder i
undervisningen.
• Bolagets ekonomi ska vara i balans så att verksamhetens kostnader kan täckas med
inkomstfinansieringen.
Ab Stormossen Oy
Bolagets mål är att upprätthålla konkurrenskraftig och kostnadseffektiv avfallsserviceverksamhet.
Bolaget upprätthåller en intensiv och öppen dialog med ägarkommunerna.
28
2. AFFÄRSVERKENS MÅL SOM ÄR BINDANDE I FÖRHÅLLANDE TILL FULLMÄKTIGE
Fullmäktige ställer för affärsverken upp bindande mål, som presenteras i den här delen av
budgetboken. I uppgifterna för respektive affärsverk i budgetboken framförs direktionernas förslag
till budget. Då fullmäktige godkänt stadens budget och de bindande målen, fastställer direktionerna
affärsverkens budgeter.
Fullmäktige ställer upp bindande mål för affärsverken inom tre delområden:
1. Inkomstföringsmålet för placerat kapital är den ersättning som uppbärs för grundkapitalet.
2. Målet vad gäller produktivitet och lönsamhet i verksamheten uppställs som ett mål om
verksamhetsöverskott (rörelseöverskott utan avskrivningar).
3. Fullmäktige styr totalbeloppet för investeringarna, För Vasa Hussektors del är projektvisa
anslag bindande (flerårigt anslag) vid sidan om det årliga helhetsanslaget.
Bindande mål enligt affärsverk
Affärsverk
Inkomstföringsmålet
€
Vasa Vatten
Vasa regionala företagshälsovård
Vasa Hussektor (1
Österbottens räddningsverk
- Räddningsväsendet (2
- Prehospital akutsjukvård
Rörelseöverskott
utan
avskrivningar
€
Investeringar
netto
€
1 420 000
23 000
6 388 200
92 800
4 500 000
-
19 644 500
28 706 300
21 322 000
0
0
*) 630 000
340 000
630 000
340 000
1) Vasa Hussektors avkastningskrav 19 644 500 € består av den andel av kapitalhyran som
inkomstförs till centralförvaltningen. Avkastningskravets nivå fastställs årligen i budgeten.
2) Det bindande målet för Österbottens räddningsverk är kommunandelarnas totalbelopp
11 145 400 €, i vilket ingår en nettoutgift för investeringar på minst 630 000 €.
Affärsverkens budgeter på sidorna 115-127 i budgetboken överensstämmer med direktionernas
förslag. Affärsverkens direktioner ska i december fastställa budgeter, som grundar sig på de av
fullmäktige fastslagna bindande målen.
29
IV DIREKTIV FÖR VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN FÖR ÅR 2015
DISPOSITIONSPLANERNA
Fullmäktige godkänner anslagen i budgeten på resultatområdesnivå. Nämnderna och direktionerna
(i fortsättningen nämnd) bör i januari justera dispositionsplanerna samt målen för verksamheten så
att de motsvarar de av stadsfullmäktige beviljade anslagen. Fullmäktige fastställer de bindande
målen för affärsverken. Affärsverkens direktioner fastställer budgeten så att de uppställda bindande
målen uppnås.
På den verksamhet som ingår i budgeten för 2015 riktas åtgärder som ingår i
balanseringsprogramet för ekonomin. I de bruttobudgeterade enheternas budget riktas åtgärderna
som en direkt minskning av anslagen. På nettoenheterna riktas sparkrav enligt samma principer och
nettoenheterna bör i samband med dispositionsplanen innefatta sparkravet i sitt resultat. På
affärsverken har sparkravets riktats genom ökat avkastningskrav eller i form av minskning av
kommunandelar. Då nämnderna godkänner dispositionsplanerna ska nämnderna försäkra sig om att
de lagstadgade förpliktelserna kan skötas. Verkställandet av budgeten förutsätter sträng uppföljning
av ekonomin och kontinuerlig utgiftskontroll. Stadsstyrelsen ger förvaltningarna tilläggsdirektiv om
fullföljandet av budgeten (anvisningar för iakttagandet av budgeten).
Dispositionsplanerna behandlas i stadsstyrelsen under februari månad.
HELHETSANSVARET FÖR VERKSAMHETEN OCH EKONOMIN
Redovisningsskyldiga är enligt kommunallagen och stadsfullmäktiges beslut nämndernas och
direktionernas ledamöter, ämbetsverkscheferna och de tjänsteinnehavare som fungerar som
föredragande. Iakttagande av de av fullmäktige fastställda anslagen och deras grunder och
inkomstgrunder hör till redovisningsskyldigheten.
Nämnden får inte överskrida det totala anslag som beviljats; likaledes skall den sköta om att de av
fullmäktige fastställda inkomstgrunderna förverkligas. De i budgeten inkluderade och i anslagen
beaktade omvärderingsåtgärderna ska förverkligas. Om det under året uppstår ett tryck på
överskridning av anslagen, ska anslagens tillräcklighet tryggas genom en omvärdering av
verksamheten. En överskridning, som beror på en förändring av den yttre verksamhetsmiljön och
som är så stor att den inte ens genom omvärdering av verksamheten kan täckas, ska omedelbart
framläggas för behandling i stadsstyrelsen för utvärdering av de totalekonomiska inverkningarna och
för inledande av eventuella balanseringsåtgärder. I början av året ska anslagen användas endast för
nödvändiga anskaffningar, så att det i budgeten finns en marginal för den senare delen av året.
Inkomsterna bör uppbäras snabbt efter tillkomsten av faktureringsgrund; inköpsfakturorna betalas
först den sista betalningsdagen för att minimera finansieringskostnaderna, likaså bör alltid
erhållandet av kassarabatt säkerställas.
ANSLAGENS BINDANDE NIVÅER, STYRNING AV EKONOMIN OCH KRAV PÅ BALANS
1. Anslagen inom driftsekonomin
1.1 Bruttoenheter
Det anslag som fullmäktige fastställt för nämnden binder nämnden att sköta verksamheten inom
ramen för anslaget för att målen ska uppnås.
Anslag som är bindande i förhållande till fullmäktige är för nämnden fastställt utgiftsanslag.
Ändringar av anslagens dispositionsändamål kan göras enligt följande:
* Om ändringar mellan olika resultatområden beslutar nämnden.
* Om ändringar mellan nämnderna beslutar stadsstyrelsen.
30
* Om bindande nivåer som är lägre än resultatområdesnivå beslutar nämnden.
För anslag kan därtill fastställas särskilda bindande nivåer, vilka presenteras i slutet av respektive
resultatområdes motiveringstext.
1.2. Nettoenheter
1.2.1 Stödserviceenheterna
Om principerna för styrningen av stödservicens verksamhet och ekonomi stadgas i de av
stadsstyrelsen fastställda anvisningarna för förfaringssättet vid styrningen och utvärderingen av
stödservicen, vilka kommer att uppdateras.
Som nettoenheter (över- eller flerårigt netto) fungerar följande stödtjänster:
- Vasas Grafiska tjänster
Vasa Tekniska service
Vasa Städservice
Vasa Matservice
Nettoenhetens styrinstrument är resultaträkningen och finansieringsanalysen. Finansieringsanalys
uppgörs om nettoenheten har investeringsutgifter som den ska täcka med sin inkomstfinansiering; i
annat fall följs resultatet upp i resultaträkningen.
Det bindande ekonomiska målet:
- om enhetens resultaträkning/finansieringsanalys i bokslutet visar underskott eller
prognosen under det år budgeten uppgörs visar underskott, ska detta underskott täckas
senast under de tre följande åren.
- ständig eller långvarigare produktion av överskott inom en stödserviceenhet bör basera sig
på en godkänd investeringsplan.
Produktionsstödservice som fungerar som nettoenheter samt investeringarnas finansiering:
- Vasa Grafiska tjänster: inga investeringsutgifter, resultatet följs upp i resultaträkningen
- Vasa Städservice: inga investeringsutgifter, resultatet följs upp i resultaträkningen
- Vasa Matservice: finansierar med sitt resultat avskrivningarna, resultatet följs upp i
resultaträkningen
- Vasa Tekniska service: finansierar med sitt resultat materielinvesteringarna. Resultatet följs
upp i resultaträkningen och finansieringsanalysen
Den bindande nivån för stödserviceenheternas investeringsanslag följer de i punkt 4 nämnda
bindande nivåerna för investeringsanslagen.
1.2.2. Övriga nettoenheter
Yrkesinstitutet och gymnasierna
A. Undervisningsverksamhet
Bindande ekonomiskt mål: Kostnader enligt statsandelsnormen €/elev är högst lika stora som
statsandelsnormen.
Verksamheten har nettobudgetering som stäcker sig över en längre tid än ett år. I förhållande till
fullmäktige bindande och i bokslutet konstaterad överskridning av normpriset (”underskott”) ska
täckas under de två följande åren. Underskridning av normpriset (”överskott”) begränsas inte.
Uppkomsten av under- och överskott följs upp i en separat kalkyl.
31
B. Avgiftsbelagd serviceverksamhet
Den bindande nettoutgiften är täckande av verksamheten med verksamhetsinkomsterna.
Underskott kan täckas med överskott som uppkommit inom utbildningsverksamheten.
Ackumulering av överskott begränsas inte.
Den bindande nivån för investeringsanslaget följer de i punkt 4 nämnda bindande nivåerna för
investeringsanslagen.
Vasa vuxenutbildningscenter
Enhet med nettobudgetering som sträcker sig över en längre tid än ett år och för vilken en
informativ resultaträkning och finansieringsanalys uppgörs.
I ekonomistyrningen tillämpas i tillämpliga delar anvisningarna för förfaringssättet vid styrningen
och utvärderingen av stödservicen. Det bindande ekonomiska målet: om enhetens
resultaträkning/finansieringsanalys i bokslutet visar underskott eller prognosen under det år
budgeten uppgörs visar underskott, ska detta underskott täckas senast under de tre följande åren.
Ackumulering av överskott begränsas inte.
Den bindande nivån för investeringsanslaget följer de i punkt 4 nämnda bindande nivåerna för
investeringsanslagen.
Vaasan kaupunginteatteri
Enhet med nettobudgetering som sträcker sig över en längre tid än ett år; en bindande nettoutgift
fastställs årligen i budgeten. Uppkomsten av över-/underskott följs upp i nettokalkylen.
I ekonomistyrningen tillämpas i tillämpliga delar anvisningarna för förfaringssättet vid styrningen
och utvärderingen av stödservicen. Det bindande ekonomiska målet: om enhetens
resultaträkning/finansieringsanalys i bokslutet visar underskott eller prognosen under det år
budgeten uppgörs visar underskott, ska detta underskott täckas senast under de tre följande åren.
2. På behovsprövning underkastade understöd baserade anslag och beställningsarbetskonton
För följande anslag tillämpas årlig nettoutgiftsbindning, varvid nettoutgiften bör vara 0 €. Om
förändringar i dessa anslag beslutar stadsstyrelsen.
1. Anslag baserade på understöd och ersättningar, vilka under året erhålls för objekt vars
förverkligande förutsätter användning av motsvarande utgiftsanslag.
2. Beställningsarbets-,
betalningsoch försäljningsserviceenheter,
verksamhetsutgifter med verksamhetsinkomster.
vilka
täcker
sina
Budgeteringen och uppföljningen av dessa anslag bör under året ordnas som en egen resultatenhet
eller åtminstone som ett eget objekt, varvid förverkligandet av nettoutgiften kan följas upp.
3. Investeringsanslag
Anslagen i investeringsdelen fastställs på nämndnivå enligt egendomsgrupper. En dispositionsplan
för användningen av investeringsanslagen bör fastställas under januari-februari.
32
Investeringsanslagens bindande nivå:
Immateriella förnödenheter: resultatenhetsnivå
Offentliga anläggningstillgångar dvs. fasta konstruktioner och anläggningar: resultatenhetsnivå
Maskiner och inventarier: organnivå. Enheternas bindande anslag i fråga om
nettobudgeteringsenheternas avskrivningsbara lösegendom är det anslag som fastställts i budgeten.
Jord- och vattenområden: resultatenhetsnivå
Aktier och andelar: resultatenhetsnivå
Om ändringar av anslags användningsändamål som överskrider den fastställda bindande nivån
beslutar stadsstyrelsen (under 300 000 €) och fullmäktige (över 300 000 €). Om anslagsändringar i
anslutning till markbytesaffärer, i vilka inga betalningar ingår, beslutar stadsstyrelsen.
4. Affärsverken
Som i kommunallagen avsedda affärsverk fungerar Vasa Hussektor, Vasa Vatten, Österbottens
räddningsverk och Vasa Regionala Företagshälsovård. För affärsverk uppgörs balansräkning,
resultaträkning och finansieringsanalys.
Om uppgörandet av affärsverkens budgeter och ekonomiplaner samt affärsverkens bindande poster
i kommunens budget ingår bestämmelser i kommunallagen.
De i stadens budget inbegripna målen som är bindande för affärsverken presenteras på sidan 31.
Investeringsanslag: som bindande i förhållande till fullmäktige har för affärsverkens investeringar
under budgetåret reserverats ett totalanslag.
IAKTTAGANDE AV GRUNDERNA FÖR ANSLAGEN
Vid förverkligandet av budgeten ska de principer som fullmäktige och nämnden fastställt i
dispositionsplanen följas. Verksamhetsplanen kan ändras såvida förändrade förhållanden
nödvändigtvis kräver det. En åtgärd som fastställts i fullmäktiges anslagsmotiveringar får ändras av
stadsstyrelsen och i fråga om större principiella åtgärder av stadsfullmäktige.
Såvida man erhåller statsandel för verksamheten bör det före genomförandet av åtgärd
säkerställas att man erhåller statsandel till det belopp som fastställts.
Nämnderna får inte
•
anvisa anslag under budgetåret för inledande av verksamhetsform som inte ingår i
budgeten,
•
anvisa anslag för höjande av servicenivå eller utvidgande av service som inte ingår i
budgeten,
•
ingå leasing- och hyresavtal som sträcker sig över ett år.
PERSONALANSLAG OCH PERSONALPLANERING
Stadsstyrelsen ger order om styrning av personalresursen samt eventuella bindande nivåer.
Nämnden bör svara för att det totala anslaget räcker till, i vilket också ingår personalanslagen.
Nämnden ska uppdatera en personalplan i vilken kartläggs personalstruktur, den struktur som den
framtida verksamheten kräver och personalomsättningen. Vid förfarandet för besättandet av
tjänster och befattningar som blir lediga samt vid anställande av visstidspersonal tillämpas de
beslut som allmänna sektionen och stadens ledningsgrupp fattat samt andra direktiv.
33
UPPFÖLJNING
Ämbetsverken bör tillställa nämnderna en utredning om det ekonomiska utfallet och vid behov
presentera åtgärder för täckande av anslagsöverskridningstrycket enligt följande tidtabell:
-
justering av dispositionsplaner i januari
rapport som omfattar ekonomi, verksamhet och personal per slutet av april och augusti. En
ekonomirapport per slutet av september
för stadsstyrelsen uppgörs centralt en månatlig ekonomisk uppföljningsrapport.
Ekonomisektorn rapporterar till stadsstyrelsen och fullmäktige om det totala ekonomiska utfallet
under motsvarande tidpunkter.
Förverkligandet av de i förhållande till fullmäktige bindande målen för verksamheten rapporteras per
31.7 och i bokslutet.
SÄKERSTÄLLANDE AV RIKTIGHETEN I MERVÄRDESSKATTEFÖRFARANDET
Förvaltningarna ska i sin verksamhet säkerställa att mervärdesskatteförfarandet är riktigt. Speciellt
i anslutning till inledande av ny verksamhet ska ett riktigt mervärdesskatteförfarande utredas.
ANSVARSPERSONER
Nämnderna ska årligen utse personer, som för deras räkning godkänner verifikaten, om det inte i
instruktionen har stadgats vem som ska godkänna dessa. Godkännaren ska granska att verifikaten
uppfyller de i ekonomistadgan nämnda kraven och att det anslag som finns till förfogande inte
överskrids.
UPPTAGANDE AV TILLFÄLLIG KREDIT
Stadsstyrelsen berättigas att uppta tillfällig kredit för tryggande av betalningsberedskapen för högst
60 miljoner €.
34
35
V ÅTGÄRDSPROGRAMMET
ANSLAG OCH INKOMSTUPPSKATTNINGAR
1. DRIFTSEKONOMIDELEN, STADEN
AFFÄRSVERKEN
sidorna 35 - 114
sidorna 115 - 127
2. INVESTERINGSDELEN
STADEN OCH AFFÄRSVERKEN
sidorna 129 - 140
3. RESULTATRÄKNINGS- OCH FINANSIERINGSKALKYLDELEN
sidorna 141 - 145
I driftsekonomidelen har efter den resultatområdesspecifika motiveringen framlagts
verksamhetsinkomster och –utgifter samt verksamhetsbidrag. De bindande nivåerna för
anslagen utreds närmare i del IV Verkställighetsdirektiven för budgeten 2015 finns på
sidorna 29-33.
I budgeten för 2015 ingår ett balanseringsprogram som binder verksamhetsorganen
euromässigt. Eurobeloppen presenteras organvis i bilaga 5 på s. 163.
På grund av kommunsammanslagningen år 2013 är bokslutet för år 2012 och anslagen för
åren 2013-15 inte jämförbara som sådana.
Sjukförsäkringsersättningarna har sedan budgeten 2012 budgeterats som en post i
reserverade anslag för lönereserven med undantag av affärsverk och nettoenheter. Utfallen
antecknas under året på samma sätt som tidigare på förvaltningarnas konton. Av den
inkomstbudget som budgeterats i lönereserven överförs till förvaltningarnas budget en
summa
som
motsvarar
utfallet,
varvid
budgeteringen
och
utfallet
för
sjukförsäkringsersättningar i bokslutet motsvarar varandra.
36
DRIFTSEKONOMIN
Sektor/verksamhetsorgan
Resultatområde
sida
Centralvalnämnden
100 Valet
38
Revisionsnämnden
110 Revisionsväsendet
38
CENTRALFÖRVALTNINGEN
Stadsfullmäktige
120 Stadsfullmäktige
39
39
Stadsstyrelsen
130 Stadsstyrelsen
131 Förvaltningsservice
133 Personalservice
134 Ekonomisektorn
135 Stadsutvecklingen
136 Planläggningen
140 Understöd
141 Medlemsavgift
142 Andelar
143 Reserverade anslag
144 Centralt administrerade kostnader
145 Sysselsättning
146 Andelar i särredovisade affärsverk samt kostnader
som hänför sig till den avgiftsbelagda affärs- och
serviceverksamheten
39
40
42
43
44
45
46
47
47
47
49
49
50
Lillkyro områdesnämnd
150 Områdesnämnden
50
BASSERVICENS SEKTOR
Social- och hälsovårdsnämnden
200 Social- och hälsovårdsväsendets förvaltning och
ekonomi
210 Socialarbete och familjeservice
220 Hem- och anstaltsvård
230 Hälsovårdsservice
239 Specialiserad sjukvård
240 Samarbetsområdet Laihela
BILDNINGSSEKTORN
Nämnden för småbarnsfostran
och grundläggande utbildning
56
59
63
64
65
67
69
300 Förvaltning av småbarnsfostran, grundläggande
utbildning och Kuula-institutet
302 Småbarnsfostran
303 Grundläggande utbildning
305 Hemkommunsersättningar för förskola –och
grundläggande utbildning
308 Kuula-institutet
Utbildningsnämnden för andra
stadiet
Direktionen för läroavtalsväsendet
52
54
55
69
70
74
77
77
78
310 Den gemensamma förvaltningen för andra stadiet
312 Vaasan Lyseon lukio
313 Vasa Gymnasium & Vasa Svenska Aftonläroverk
315 Vasa yrkesinstitut
318 Vasa vuxenutbildningscenter
78
79
79
81
82
320 Läroavtalsutbildning
83
37
Direktion för Vaasan
työväenopisto
330 Vaasa-opisto
84
Direktionen för Vasa
arbetarinstitut
340 Vasa arbetarinstitut
85
350 Förvaltningsavdelningen
351 Idrottsavdelningen
352 Idrottsplatsavdelningen
355 Ungdomsavdelningen
86
86
87
88
89
Fritidsnämnden
Museinämnden
361 Österbottens museum
362 Tikanojas konsthem och Kuntsis museum för modern
konst
Kultur- och biblioteksnämnden
370 Förvaltnings- och ekonomiserviceenheten
371 Kulturcentret
372 Biblioteksväsendet
92
92
93
94
380 Vasa stadsorkester
381 Vaasan kaupunginteatteri
95
95
96
Teater- och orkesternämnden
TEKNISKA SEKTORN
Byggnads- och miljönämnden
500 Byggnadstillsynen
501 Miljöskydd
503 Samarbetsområdet för hälsoövervakningen
504 Samarbetsområdet för veterinärvården
98
100
100
101
102
103
510 Samservice
511 Fastighetssektorn
512 Kommuntekniken
515 Vasa tekniska service
516 Vasa Städservice
517 Vasa Matservice
104
105
106
107
109
110
112
580 Avfallsnämnden
113
Tekniska nämnden
Vasaregionens avfallsnämnd
90
90
91
Affärsverk
115
Direktionen för affärsverket
116
Direktionen för affärsverket Vasa
Vatten
Vasa Vatten
119
Företagshälsovård
122
Hussektorn
Vasa Hussektor
124
38
CENTRALVALNÄMNDEN
100 CENTRALVALNÄMNDEN
Beskrivning av verksamheten
Centralvalnämnden handhar förrättandet av allmänna val till den del som det enligt
vallagstiftningen hör till staden. Centralvalnämnden ordnar under planeringsperioden 2015-2017
riksdagsval 19.4.2015 och kommunalval i oktober 2016. År 2017 ordnas inga regelrätta val.
RESULTATRÄKNING
Verksamhetsbidrag
BS 2013
1 000 €
0
-1
-1
BG 2014
1 000 €
94
-135
-
BG-försl.
2015 1000 €
100
-149
-49
BG 2015
1 000 €
100
-149
-49
REVISIONSNÄMNDEN
Revisionsnämnden, som lyder under stadsfullmäktige, sköter organiseringen av den externa
granskningen av förvaltningen och ekonomin och bereder ärenden som gäller granskning av
förvaltningen och ekonomin och som fullmäktige ska fatta beslut om. Revisionsnämnden bedömer
om de mål för verksamheten och ekonomin som fullmäktige satt upp har nåtts samt om
serviceverksamheten har ordnats på ett ändamålsenligt sätt.
110 REVISIONSVÄSENDET
Revisionsnämnden är underställd stadsfullmäktige och bereder för fullmäktige ärenden som hör till
dess verksamhetsområde samt ger fullmäktige årligen en utvärderingsberättelse om hur de på
strategin baserade målen för verksamheten och ekonomin för den föregående räkenskapsperioden
har nåtts. Revisionsnämnden organiserar stadens externa revision, övervakar genomförandet av
planer och samordnar revisorns utvärdering och den externa utvärderingen.
Centrala prestationer och nyckeltal som beskriver verksamheten
Prestation, nyckeltal
Revisionsnämndens verksamhet
(utvärdering, ordnande av revision)
Extern revision
BS 2011
283 dagar
BS 2012
285 dagar
BS 2013
336,5 dagar
BG 2014
285 dagar
BG 2015
285 dagar
89 dagar
75 dagar
72,7 dagar
80 dagar
80 dagar
Centrala ekonomiska nyckeltal
Nyckeltal
Extern revison, köpt service / 1000 €
RESULTATRÄKNING
BS 2013
34,1
BS 2013
1 000 €
BG 2014
35,9
BG 2014
1 000 €
BG-försl.
2015 1000 €
Verksamhetsutgifter
-267
-274
-269
Verksamhetsbidrag
-267
-274
-269
Minskning av verksamhetsutgifterna till följd av förnyandet av det interna hyressystemet
BG 2015
35,9
BG 2015
1 000 €
-266
-266
2
39
Personal 2013-2015
Personal
Ordinarie
31.12.2013
2
BG 2014
2
BG 2015
2
CENTRALFÖRVALTNINGEN
Centralförvaltningen inbegriper förutom förtroendemannaförvaltningen även förvaltningsservicen,
ekonomisektorn, personalservicecentralen och stadsutvecklingen. Under budgetåret 2015 stärks
resultatområdet sysselsättning och verksamheten ändras till en serviceenhet för skötseln av
sysselsättning.
Stadsfullmäktiges strategiska beslutsfattande inbegriper befogenheter att besluta om de bindande
målen för verksamheten och ekonomin. För behandling i stadsfullmäktige kommer viktiga beslut
och utlåtanden gällande stadens förvaltning och ekonomi.
Stadsstyrelsen handhar ledningen och utvecklingen av staden i enlighet med de mål, planer och
beslut som stadsfullmäktige har uppställt. För förvaltningen och stadsplaneringen finns det i
stadsstyrelsen en allmän sektion och en planeringssektion.
Centralförvaltningens budget för år 2015 har beretts enligt den organisation som gällde år 2014.
De framtida organisationsändringarna tas emellertid i användning under år 2015 efter att
ändringarna har godkänts separat. Ett viktigt redskap för utvecklande av produktiviteten är att
stadens verksamhet styrs och leds på ett övergripande sätt. Målet är att utveckla verksamhetens
produktivitet och kvalitet inom resultatområdena utgående från det pågående ändringsarbetet.
STADSFULLMÄKTIGE
120 STADSFULLMÄKTIGE
Anslagsreserveringen baserar sig på stadsfullmäktiges 15 möten och seminarium. Fullmäktige
består under åren 2013–2016 av 67 ledamöter.
Fullmäktige består under åren 2013–2016 av 67 ledamöter.
RESULTATRÄKNING
Verksamhetsbidrag
BS 2013
1000 €
0
-589
-589
BG 2014
1 000 €
0
-379
-379
BG-försl.
2015 1000 €
0
-516
-516
BG 2015
1 000 €
0
-539
-539
130 STADSSTYRELSEN
Stadsfullmäktige har på basis av instruktionerna delegerat sina befogenheter vidare till andra
organ, såsom stadsstyrelsen, nämnderna och direktionerna samt tjänsteinnehavarna.
Stadsstyrelsen leder stadens förvaltning, bereder de ärenden som behandlas i stadsfullmäktige
samt svarar för verkställandet av fullmäktiges beslut samt övervakar att besluten är lagenliga.
40
Stadsstyrelsens anslagsreservering grundar sig på stadsstyrelsens och dess sektioners 55 möten
år 2015. Stadsstyrelsen har under åren 2013-2016 15 ledamöter. Stadsstyrelsen sammanträder i
regel på måndagar. Mötenas föredragningslistor kan man läsa på stadens webbsida den torsdag
som föregår mötet. Om besluten informeras genast efter mötena.
Anslag har även reserverats för de av stadsstyrelsen tillsatta kommittéernas verksamhet. Till
anslagen som lyder under stadsstyrelsen, hör förutom förtroendemannaverksamhet även
understöden, medlemsavgifterna, andelarna, reserverade anslag för driftsekonomiutgifterna samt
de centralt administrerade kostnaderna. .
BS 2013
BG 2014
BG-försl.
1000 €
1 000 €
2015 1 000 €
110
18
19
Verksamhetsutgifter
-1 681
-1 256
-1 334
Verksamhetsbidrag
-1 571
-1 239
-1 314
Ökning av verksamhetsutgifterna till följd av förnyandet av det interna hyressystemet
RESULTATRÄKNING
BG 2015
1 000 €
108
-1 493
-1 385
-75
Personal 2013-2015
Personal
Ordinarie
- heltidsanställda
- deltidsanställda
31.12.2013
BG 2014
BG 2015
9
9
9
131 FÖRVALTNINGSSERVICE
Verksamhetsidé
Förvaltningsservicen svarar för sekreterarservicen och berednings- och verkställighetsuppgifterna
för stadsfullmäktige och stadsstyrelsen samt stadens ledning och sakkunniga. Förvaltningsservicen har också i uppgift att sköta en del av den centraliserat producerade servicen för stadens
förvaltning samt ordnandet av den samservice som erbjuds stadsborna.
Resultatområdets serviceplan
Resultatområdets enheter svarar för följande uppgifter:
Sekreterarservice, representations- och PR-verksamhet, vänortsärenden, internationella ärenden
och EU-ärenden, dokumentförvaltningen, den externa informationen och marknadsföringen,
samservicen (medborgarinfo), den ekonomiska rådgivningen och skuldrådgivningen samt
stödservicen, som omfattar datateknisk service, översättningsservice, intern postservice,
telefonväxeln samt tryckning och grafiska tjänster.
Förvaltningsservicens funktioner utvecklas bl.a. genom en omorganisering av de allmänna förvaltningsprocesserna och stödprocesserna. Stödservicens verksamhet utvecklas i enlighet med de
linjedragningar som stadsstyrelsen har godkänt. Fokusområden för utvecklande av datasystemen
är färdigställande av system inom ekonomi-, personaloch dokumentförvaltningen.
Samserviceenheten utvecklas tillsammans med det statliga projektet Kundservice 2014.
Kommunikationen och marknadsföringen i Vasaregionen utvecklas tillsammans med Vasek Ab och
Vasaregionens Turism Ab. Vasaregionens Turism Ab:s verksamhet utvecklas tillsammans med
områdets näringsliv och tre österbottniska landskap. För gemensam turismmarknadsföring har
reserverats 361 600 €, varav 270 000 euro används enligt avtal mellan Aspro och Vasa stad till
41
gemensam marknadsföring, med resten av anslagen deltas i Vasaregionens Turism Ab:s
marknadsföringsåtgärder.
Nätkommunikationen och den elektroniska kommunikationen utvecklas tillsammans med Kuntien
Tiera Oy. Beslutskommunikationen utvecklas tillsammans med ledande tjänstemän och
förtroendevalda. I telefontrafiken övergår man allt mer till en terminal/användare.
I
resultatområdet
ingår
stödserviceenheten
Grafiska
tjänster
som
är
en
produktionsstödserviceenhet som tillämpar nettobudgetering och som sträcker sig över en längre
tid än ett år. Grafiska tjänster har i uppgift att producera tryckeri- och grafiska tjänster, att fungera
som sakkunnig samt att koordinera stadens upphandling av kopieringsapparater och skrivare.
Enheten Grafiska tjänsters bindande mål i förhållande till fullmäktige är att med sina
verksamhetsintäkter täcka sina verksamhetsutgifter. Grafiska tjänster får centraliserat ersättning
för koordinering av maskinbeståndet, konkurrensutsättning och sakkunnigservice 20 000 euro.
Kumulativa överskottet uppgick i slutet av år 2013 till 487 934 euro.
Arbetsmöten, antal
Antalet personer som deltagit i
mötena
Antalet publikationer
Antalet presskonferenser
Centralregistraturen; registrerade
ärenden
BS 2011
BS 2012
BS 2013
BG 2014
BG 2015
834
834
851
860
870
10 863
11 374
11 297
10 800
11 000
5
42
5
35
3
43
3
35
3
40
920
1 063
943
900
1 700
It-avdelningen
Antalet servrar
Antalet virtuella sevrar
Antalet arbetsstationer (exkl.
skolorna)
BS 2011
85
132
BS 2012
99
130
BS 2013
108
190
BG 2014
120
160
BG 2015
130
200
3 611
3 980
5 034
Den ekonomiska rådgivningen och
skuldrådgivningen
Kötid
BS 2011
BS 2012
BS 2013
BG 2014
BG 2015
3 veckor
35,8 dagar
42 dagar
36 dagar
2 900
3000
Medeltalet för kötiden år 2013 har inom den ekonomiska rådgivningen och skuldrådgivningen varit
47,3 dagar i hela landet.
RESULTATRÄKNING
BS 2013
BG 2014
BG-försl.
1000 €
1 000 €
2015 1000 €
2 042
1 926
1 978
Verksamhetsutgifter
-5 643
-5 452
-5 323
Verksamhetsbidrag
-3 601
-3 526
-3 345
BG 2015
1 000 €
1 980
-5 374
-3 394
-140
Personal 2013-2015
Personal
Ordinarie
- heltidsanställda
- deltidsanställda
31.12.2013
BG 2014
BG 2015
68
4,61
71
6
63
5,11
42
Visstidsanställda
- heltidsanställda
- deltidsanställda
4
2,44
6
0
12
2,44
133 PERSONALSERVICE
Verksamhetsidé
Vasa stad är en rättvis arbetsgivare. Verksamhetsidén för stadens personalservice är att se till att
staden har en kompetent, välmående och rätt dimensionerad personal som producerar och ordnar
högklassig och pålitlig HR-service i tillräcklig omfattning och på ett ekonomiskt sätt.
Personalservicens sakkunnigservice möjliggör ett väl utfört arbete och stöder en högklassig
serviceproduktion för kommuninvånarna.
Verksamhetsmiljö 2015−2017
Statens och kommunernas ekonomiska situation förutsätter förändringsbenägenhet samt att
organisationerna granskar strukturerna på nytt. Personalservicen deltar i förverkligandet av Vasa
stads program för balanseringen av ekonomin under stadsfullmäktiges hela mandatperiod.
Med ändringar i HR-organisationen förbereder man sig på eventuella kommunsammanslagningar
samt på andra ändringar i verksamhetsmiljön.
Serviceplan
Personalservicens uppgift är att för sin del stöda förverkligandet av stadens strategier.
Målet är att uppdatera HR-servicehelheten som en del av den nya verksamhetsmodellen för
stödservicen och uppdatera personalstrategin samt utveckla arbetshälsan på ett övergripande sätt:
effektivering av stadens utvecklingsgruppers verksamhet, implementering av ett uppdaterat
arbetsvälmåendeprogram på stadsnivå.
Hr-organisationen och processerna utvecklas som en del av centralförvaltningens
stödservicereform.
Man stöder verksamhetsområdena i förverkligandet av en prognostiserande personalplanering, så
att man kan säkerställa att Vasa stad har en rätt dimensionerad och kompetent personal.
Hr-rapporteringen vidareutvecklas så att den stöder stadens ledarskapssystem.
RESULTATRÄKNING
Verksamhetsutgifter
Verksamhetsbidrag
BS 2013
1000 €
1 619
-5 458
- 3 839
BG 2014
1 000 €
1 631
-5 265
- 3 634
BG-försl.
2015 1000 €
1 755
-5 304
-3 549
BG 2015
1 000 €
1 755
-5 353
-3 598
-52
Personal 2013-2015
Personal
Ordinarie
- heltidsanställda
- deltidsanställda
Visstidsanställda
31.12.2013
BG 2014
BG 2015
42
0,55
41
0
40
1,05
43
- heltidsanställda
7
17
0
- deltidsanställda
2,75
0
0
I personalantalet har sysselsättningsanställda räknats med (visstidsanställda).
I ordinarie, heltidsanställda ingår 3 arbetarskyddsfullmäktige och 4 huvudförtroendemän, eftersom deras
löneanslag ingår i personalservicens budget.
134 EKONOMISEKTORN
Verksamhetsidé
Ekonomisektorns verksamhetsidé är att stöda ledandet och styrandet av stadskoncernen,
beslutsfattarna och serviceproducenterna genom att svara för skötseln av stadens
ekonomiplanering, ekonomi- och upphandlingsservice, finansierings- och investeringsverksamhet,
koncernstyrning samt svara för utvecklandet av fungerande styr- och uppföljningssystem.
Ekonomisektorn följer med hur det riksomfattande kommunstrukturprojektet framskrider och
verkställer för sin del ändringen av kommunlagen (bl.a. bolagiseringsskyldighet) och
strukturreformen inom social- och hälsovårdsväsendet. Ekonomisektorn förbereder sig för
ändringarna i kommunstrukturen genom att intensifiera samarbetet i stadskoncernen och med
kommunerna och samkommunerna. Ekonomisektorn fortsätter utveckla verksamhetsprocesserna
och datasystemen.
BS 2011
BS 2012
BS 2013
BG 2014
BG 2015
Inköpsfakturor (Rondo)
Försäljningsfakturor (Pro
eLaskutus)
129 481
125 053
127 873
130 756
133 630
174 301
187 649
194 263
201 110
208 150
Interna fakturor (Rondo / Pro e)
17 306
19 113
23 932
27 827
28 440
RESULTATRÄKNING
BS 2013
BG 2014
BG-försl.
1000 €
1000 €
2015 1000 €
455
392
432
Verksamhetsutgifter
-4 718
-4 567
-4 597
Verksamhetsbidrag
-4 262
-4 175
-4 166
BG 2015
1000 €
432
-4 635
-4 203
-41
Personal 2013-2015
Personal
Ordinarie
- heltidsanställda
- deltidsanställda
Visstidsanställda
- heltidsanställda
- deltidsanställda
31.12.2013
BG 2014
BG 2015
42
4
42
4
42
4
2
1
2
1
2
1
44
135 STADSUTVECKLINGEN
Verksamhetsidé
Stadsutvecklingen har till uppgift att förutse och aktivt sköta den regionala livskraftspolitiken, att
sköta områdesutvecklings- och regionsamarbetet samt att följa med och delta i region- och
stadspolitiken. Dessutom sköter Stadsutvecklingen utvecklingsarbetet som gäller organisationen
och förvaltningen samt strategiprocesserna. Stadsutvecklingen producerar informations- och
statistikmaterial samt följer upp och informerar om nationella och internationella
finansieringsmöjligheter.
Verksamhetsmiljö 2015 - 2017
Visionen ”Nordens energihuvudstad - flöde för ett gott liv” och de mål och åtgärder som har härletts
från den förutsätter en kontinuerlig utveckling av näringslivets verksamhetsmiljö så att den positiva
arbetsplats- och befolkningsutvecklingen fortsätter samt organisationsreformer, lättare förvaltning
och effektivare tväradministrativa processer.
Stadspolitiken och kommunstrukturreformen är centrala fokusområden i regeringens linjedragning.
I regeringsprogrammet betonas stadsregionernas betydelse som starka lokomotiv, mångsidiga och
internationellt konkurrenskraftiga närings-, innovations- och kunskapsmiljöer samt som
pendlingsområden i regionerna.
-
-
Vasa har fått det nationella ledaransvaret i programmet INKA (Innovativa städer) under
temat ”Hållbara energilösningar” under åren 2014-2020.
Staten och Vasa stadsregion har ingått ett tillväxtavtal vars syfte är att stärka Vasa
stadsregions konkurrenskraft. Det nuvarande avtalet gäller till slutet av 2015 och därefter
förnyas avtalet.
På grund av den särskilda kommunindelningsutredningen som inleddes 2014 och som
beordrats av finansministeriet fattas eventuella beslut under år 2015.
Man främjar områdets konkurrenskraft genom att utarbeta och verkställa en regional
livskraftsstrategi.
Snabba förändringsfaktorer på global nivå förutsätter kontinuerlig analys av verksamhetsmiljön
samt aktivt skapande av nätverk och samarbete på nationell och internationell nivå.
Stadsutvecklingen deltar i planeringen och verkställandet av projektet Midway Aligment samt i
nätverksarbete på stadsnivå som t.ex. Nordic City Network och Smart Cities.
RESULTATRÄKNING
Verksamhetsutgifter
BS 2013
1000 €
30
BG 2014
1000 €
BG försl.
2015 1000 €
BG 2015
1000 €
-644
-743
-724
-728
Verksamhetsbidrag
-614
-743
-724
-728
-5
Personal 2013 – 2015
Personal
Ordinarie
- heltidsanställda
- deltidsanställda
Visstidsanställda
- heltidsanställda
31.12.2013
6,1
5
1,1
1
1
30.8.2014
5,6
5
0,6
2
2
BG 2015
8
8
45
136 PLANLÄGGNINGEN
Effektmål
-
smidig, rättvis och interaktiv planläggning
planläggningen eftersträvar i sitt arbete till en trygg, hälsosam, trivsam, ekologiskt
fungerande, individuell och attraktiv miljö som bidrar till att nuvarande invånare och aktörer
hålls kvar samt lockar nya invånare, företag och turister till Vasa
Produktionsmål
-
Planreservmålen för bostads- och arbetsplatsantalet per år har uppställts i
genomförandeprogrammet för markanvändningen. Säkerställande av en planreserv som
stöder utvecklingen beaktas då man bereder planläggningsöversikten och
utvecklingsprojekt
Antalet detaljplanerade tomter (st.)
Detaljplanerade AR/AK-tomters våningsyta
2
m vy
2
Detaljplanerade företagstomters våningsyta m
vy
Godkända delgeneralplaner/totalgeneralplaner
Planeringsbehovsavgöranden st.
Beslut om undantagstillstånd, st.
Naturinventeringar på detaljplanenivå, storlek
ha
BS 2011
15
7 110
BS 2012
142
3 300
127 475
BS 2013
BG 2014 BG 2015
33
223
124
99 056
57 000
120 000
(AL 38 708)
15 102
126 376
112 156
200 000
1
44
27
2
73
19
1
49
30
2
30
50
0
25
30
187
263
258
365
280
Nyckeltal
Planläggningens utgifter per invånare
BS 2013
BG 2014
BG 2015
31,06
35,48
34,37
RESULTATRÄKNING
BG försl.
BG 2015
BG försl.
2015 1000 €
1000 €
2015 1000 €
76
46
44
Verksamhetsutgifter
-2 087
-2 377
-2 327
Verksamhetsbidrag
-2 011
-2 331
-2 283
Personal
31.12.2013
BG 2014
BG 2015
Ordinarie
- heltidsanställda
28
24
30
30
27,6
27
- deltidsanställda
Visstidsanställda
- heltidsanställda
2,9
1
1
0,6
BG 2015
1000 €
44
-2 353
-2 309
-29
46
140 UNDERSTÖD
Resultatområdets anslag på sammanlagt 1 193 000 euro innehåller anslag för:
- understöd 546 000 euro
- stärkande av Vasas kunskapsgrund 647 000 euro
- Om fördelningen av övriga understöd beslutar stadsstyrelsen med ett separat beslut. I
anslaget ingår även understöd för Myllynranta Fab:s fastighetsskatt.
2013
50 000
40 000
30 000
10 000
Understöd:
2014
50 000
40 000
30 000
10 000
2015
50 000
40 000
30 000
10 000
Vasa sommaruniversitet
Musikfestspelen Korsholm
Stiftelsen för Vasaregionens Idrottsakademi
dessutom stadens finansieringsandel i projektet Främjande av
motion i skolan
Vasa Operastiftelse, produktion enligt samarbetsavtalet
40 000
40 000
40 000
Evenemang som under året arrangeras i Vasa
50 000
45 000
55 000
IB-undervisningen
50 000
50 000
50 000
Vasa Affärscentrum rf, utvecklande av centrum
30 000
30 000
30 000
Understöd till invånarföreningar
20 000
20 000
20 000
Övriga understöd, budgetanslag *)
300 000
222 000
211 000
Rock-evenemanget
10 000
0
10 000
Totalt
620 000
537 000
546 000
*) Övriga understöd har budgeterats enligt stadsstyrelsens beslut 29.4.2013. I budgetanslaget ingår en
uppskattad avkastning som enligt allmänna understödsfondens stadgar står till förfogande, 2014 BG
38 000 € och 2015 BG 40 000.
Stärkande av Vasas kunskapsgrund
- innehåller 447 000 euro för donationsprofessurer och forskningsverksamhet i enlighet med
gällande avtal.
- anslag på 200 000 euro i enlighet med den grundtanke som fullmäktige fattade beslut om
2.10.2006 (jubileumsbeslut)
Anslagen för donationsprofessurerna och forskningsverksamheten 2013–2015 är följande:
Vasa universitet, Smartgrid och bränsleenergi prof.(delfinans.)
Vasa universitet, en professur i språkbad
Åbo Akademi Vasa, lärarnas dkt-skolning
Åbo Akademi Vasa, en tjänst inom samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten/masskommunikation (medfinansiering)
Åbo Akademi Vasa, utbildningsprogram inom välfärd PF
Chydenius-institutet, för utbildning i socialt arbete som ordnas i
Vasa
Helsingfors universitet, för juridisk utbildning som ordnas i Vasa
Svenska social- och kommunalhögskolan, magisterutbildning i
socialt arbete
Muova, marknadsinriktad formgivning
Totalt
RESULTATRÄKNING
Verksamhetsutgifter
Verksamhetsbidrag
BS 2013
1000 €
43
-1 434
-1 390
2013
100 000
80 000
40 000
46 000
2014
100 000
80 000
40 000
46 000
2015
80 000
100 000
40 000
46 000
20 000
55 000
20 000
55 000
20 000
55 000
60 000
30 000
66 000
30 000
66 000
30 000
10 000
441 000
10 000
447 000
10 000
447 000
BG 2014
1000 €
38
-1 184
-1 146
BG-försl.
2015 1000 €
40
-1 184
-1 144
BG 2015
1000 €
40
-1 193
-1 193
47
141 MEDLEMSAVGIFTER
I anslaget på 401 500 € ingår följande föreningars och sammanslutningars medlemsavgifter som
centralförvaltningen betalar: Levande stadskärna rf, Gramex ry, Riksåttan rf, Kopiosto ry,
Kommunala arbetsmarknadsverket, Föreningen för kommunalvetenskap, Kommunförbundet,
Världsarvet i Kvarken rf, Kvarkenrådet, Nordic City Network, Österbottens handelskammare,
Pohjanmaan Pelastusalan liitto, Pohjola–Nordens distrikt i Österbotten, Blå vägen i Finland, Rakli
Oy, Teosto ry, Svenska Österbottens räddningsförbund, Vasa företagare, Vasa sommaruniversitet,
Viexpo och Österbottens Företagarförening.
RESULTATRÄKNING
BS 2013
1000 €
BG 2014
1000 €
BG-FÖRSL.
2015 1000 €
BG 2015
1000 €
Verksamhetsutgifter
-427
-455
-373
-402
142 ANDELAR
•
-
•
-
Samkommuner
Vasaregionens Arenor 1 127 000 euro. I anslaget ingår Vasas andel 975 000 € av
samkommunens underskott, taxestöd sammanlagt 100 000 euro till Vasa Sports juniorer rf,
Vasa skrinnskoklubb och Wasa Team Skaters ry och Waasa Red Ducks-juniorer, 12 000 euro
för köp av turer från Korsholms kvot i Botniahallen och på hallens konstgräsplan eller för
taxestöd samt 40 000 euro för köp av turer från Korsholms kvot i ishallen.
Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur 927 200 euro (i summan ingår andelen i
Wasa Teater och kulturverksamheten).
Österbottens förbund 1 190 000 euro.
Övriga
Vasas andel av utgifterna inom landsbygdsförvaltningens samarbetsområde 69 800 €.
Vasaregionens Utveckling Ab, VASEK 929 000 €.
Kostnader i enlighet med serviceavtalet som ingåtts med Oy Vaasa Parks Ab 222 000 €, och
dessutom enligt avtal Korsholms andel 46 900 euro som utgift och inkomst.
Vasaregionens Turism Ab, sammanlagt 228 100 €.
RESULTATRÄKNING
Verksamhetsutgifter
Verksamhetsbidrag
BS 2013
1 000 €
47
-4 447
-4 400
BG 2014
1 000 €
47
-4 433
-4 386
BG-försl.
2015 1000 €
47
-4 669
-4 622
BG 2015
1000 €
47
-4 741
-4 694
143 RESERVERADE ANSLAG
Resultatområdets anslag innehåller bl.a. följande:
Reserveringar som ansluter sig till löne- och personalutgifterna
- lönereservering 0,37 miljoner euro
- ändring av semesterlöneperiodiseringen 0,6 miljoner euro
- omplaceringsverksamhet 0,3 miljoner euro.
I lönereserveringen ingår som inkomstpost sjukförsäkringsersättningarna. Budgeteringen av dessa
ändrades i budgeten 2012. Ersättningarna budgeteras som en post i lönereserveringen som
inkomst (med undantag av affärsverken och nettoenheterna). Ersättningarna som erhålls under
året bokförs som tidigare på förvaltningarna som avdrag i löneutgifterna.
48
Som precisering av de beräknade inkomsterna ingår i reserverade anslag inkomster på totalt 1,0
miljoner euro. På basis av tidigare års bokslut är man medveten om att förvaltningarna uppskattar
inflödet av inkomster i budgeten försiktigt och att utfallen överskrider uppskattningarna. Denna
underbudgetering har korrigerats med inkomstposter som ingår i reserverade anslag.
För internationellt samarbete sammanlagt 120 700 euro, som innehåller
- EU och nordiskt samarbete 60 700 euro (res.enh. 1274)
- Kommunfinansieringsandelar i Vasaföretags ESF-projekt och liknande projekt 60 000 euro
(res.enh. 1275)
Som reservering för projekt och objekt av projektkaraktär (res.enh. 1270) ingår i förslaget bl.a:
- reservering för medfinansiering 370 000 euro. Summan innehåller en reservering bl.a. för medfinansiering i Västra Finlands operativa program under Europeiska regionala utvecklingsfonden
(ERUF).
- kommunens finansieringsandel 300 000 € i Innovativa städer, INKA-programmet.
- För evenemanget Pop-Up Österbotten på Senatstorget i Helsingfors 80.000 euro.
I anslutning till kommunsammanslagningen Vasa-Lillkyro har i reserverade anslag budgeterats
- som inkomstpost en sammanslagningsersättning på 960 000 € samt en kompensation för
förlust av statsandel på grund av kommunsammanslagningen 1 006 300 €.
För centralförvaltningens utvecklingsprojekt (res.enh. 1276) reserveras 570 000 euro enligt
följande:
- kommunikationsåtgärder 220 000 euro
- regionsamarbete och utredningar i anslutning till kommunstrukturreformen 140 000 euro
- stadsstyrelsens reserverade anslag 70 000 euro
- ospecificerade understöd med vilka projekt som gäller infra understöds och där ansvaret för
utförandet innehas av tredje part 50 000 euro
- utveckling av processerna 10 000 €
- Centralförvaltningens utvecklingsanslag 80 000 €
Stadsstyrelsen godkänner dispositionsplanen för utvecklingsanslaget.
För turismutveckling och -främjande 90 000 euro. Anslaget har resreverats för åtgärder som
främjar turismen i Vasa, så som exempelvis kongress- och evenemangsanskaffning,
produktutveckling, utveckling av Technial Visit -service och andra projekt som främjar turismen.
För underhålls-, reparations-, förvaltnings- och rivningskostnader för byggnader och konstruktioner
som följt med vid markköp och inlösen av arrendeområden 400 000 euro.
I resultatområdets anslag ingår även de ersättningar som staden till följd av bolagiseringen av
hamnverksamheten får av användningen av markområden och fasta konstruktioner o.d. samt de
driftsutgifter som dessa ger upphov till, vilka hänförs till serviceproduktionen under räkenskapsåret.
I anslagen finns dessutom en reservering för täckande av det egna arbetets andel i muddringen av
Toby å (st:s beslut 22.10.2012 § 467) i och med bolagiseringen av miljölaboratoriet.
Reserveringen för nya investeringars driftsekonomiska verkningar (300 000 euro) euro innehåller
anslag för nya driftsekonomiska utgifter för investeringsobjekt som färdigställs under året.
RESULTATRÄKNING
Verksamhetsutgifter
Verksamhetsbidrag
BS 2013
1000 €
5 846
-640
5 206
BG 2014
1000 €
3 033
-2 185
848
BG-FÖRSL.
2015 1000 €
3 903
-1 354
2 579
BG 2015
1000 €
3 903
-2 792
1 111
49
144 CENTRALT ADMINISTRERADE KOSTNADER
Resultatområdets anslag innehåller:
- pensionsutgiftsbaserad pensionsavgift 7,9 miljoner euro
- förtidspensionsavgift 1,4 miljon euro
- av staden direkt betalda pensioner 240 000 euro
- den lagstadgade olycksfallsförsäkringsavgiften 0,4 miljoner euro (avgiften hänförs till
förvaltningarna i förhållande till lönerna förutom till Österbottens räddningsverk, som har en
egen lagstadgad olycksfallsförsäkring)
- För riskhantering har reserverats sammanlagt 112 000 euro. Till affärsverken och
nettoenheterna hänförs deras andel av brand- och ansvarsförsäkringsavgifterna, på detta
moment budgeteras övriga förvaltningars andelar. Dessutom ingår i anslaget en reservering för
de skadestånd som är på stadens eget ansvar och som inte finansieras ur skadefonden.
- För anskaffning av adb-utrustning till förvaltningar som inte har något separat anslag för detta
har reserverats 75 000 euro.
RESULTATRÄKNING
Verksamhetsutgifter
BS 2013
1000 €
-7 909
BG 2014
1000 €
-9 047
BG-försl.
2015 1000 €
-9 036
BG 2015
1000 €
-9 247
145 SYSSELSÄTTNING
Verksamhetsidé
Sysselsättningsverksamheten förnyas under år 2015. Målet är att resultatområde ska ändras till en
serviceenhet för sysselsättningsverksamhet och att verksamheten koncentreras till den nya
enheten.
Enhetens
uppgifter
består
bl.a.
av
koordineringsuppgifter
inom
sysselsättningsverksamheten, lönesubventionerat arbete, arbetsorientering, rehabiliterande
arbetsverksamhet, arbetsförsök, hälsovårdsservice, sysselsättningsstöd för utvecklingsstörda,
invandrararbete m.m.
Förändringsarbetet och verksamhetsförändringen jämte anslagsinverkningar kräver separat
beslutsfattande under verksamhetsåret.
Verksamhetsidén är att ordna sysselsättning med lönesubvention för långtidsarbetslösa Vasabor,
sommarjobb för skolelever och studerande från Vasa, att hänvisa till läroavtalsutbildning samt att
erbjuda civiltjänstgöringsplatser till Vasabor som ska göra sin civiltjänst. Sysselsättningsåtgärderna
riktas på sysselsättning med lönesubvention.
Centrala verksamhetsområden för sysselsättning är att:
- i stadens ämbetsverk och inrättningar sysselsätta långtidsarbetslösa Vasabor, inkluderande
även ungdomar under 25 år samt funktionshindrade personer och personer med nedsatt
funktionsförmåga
- sysselsätta skolelever och studerande under sommaren
- rekrytera högskolepraktikanter
- genom köpserviceavtal stöda långtidsarbetslösas, ungdomars och andra svårsysselsattas
deltagande i projekt och arbetsorientering inom Jupiterstiftelsen (i form av
arbetslivsorientering, arbetspraktik, arbetsprövning eller lönesubventionsbaserad
arbetsorientering)
- slutförande av sysselsättningsstrategin
- erbjuda civiltjänstgöringsplatser till Vasabor som ska göra sin civiltjänst.
Anslagen fördelas i stödarbeten under sex månader och beviljande av förlängning på 2-4 månader,
sommararbete, och största delen av projekten koncentreras till Jupiter. Dessutom stöder man
50
också annan sysselsättning i projektform, med hjälp av vilka man strävar efter att i samarbete med
övriga aktörer i regionen finna mer bestående lösningar.
RESULTATRÄKNING
Verksamhetsutgifter
Verksamhetsbidrag
BS 2013
1000 €
1 003
-5 009
-4 005
BG 2014
1000 €
600
- 4 175
- 3 575
BG-försl. 2015
1000 €
600
-4 175
-3 575
BG 2015
1000 €
600
-4 172
-3 572
146 ANDELAR I SÄRREDOVISADE AFFÄRSVERK SAMT KOSTNADER SOM HÄNFÖR SIG TILL AFFÄRSVERKSAMHETEN OCH DEN AVGIFTSBELAGDA
SERVICEVERKSAMHETEN
Resultatområdets anslag innehåller:
- Vasa stads andel av räddningsväsendets utgifter 4,85 miljoner euro. Österbottens
räddningsverk fungerar som ett affärsverk, och dess budget presenteras under punkten
affärsverk.
- anslag för ledningscentralens interna hyresutgift och andra utgifter samt en andel av
löneutgifterna för beredskapsplaneringen
- ersättning för byggande och underhåll av brandvattenanordningar 40 000 euro som betalas till
Vasa Vatten
Resultatområdets inkomster består av kostnader för allmän förvaltning och andra kostnader som
hänför sig till affärsverksamheten och den avgiftsbelagda serviceverksamheten samt till
produktionsstödservicen.
BG-FÖRSL.
2015 1000 €
2 271
-5 006
-2 735
BG 2015
1000 €
2 271
-5 006
-2 735
BS 2013
BG 2014
BG-FÖRSL.
1000 €
1000 €
2015 1000 €
457
383
393
Verksamhetsutgifter
- 1072
- 955
- 928
Verksamhetsbidrag
- 614
- 571
- 534
BG 2015
1000 €
394
-940
-545
-12
RESULTATRÄKNING
Verksamhetsutgifter
Verksamhetsbidrag
BS 2013
1000 €
3 337
-4 986
-1 649
BG 2014
1000 €
3 110
-5 236
-2 126
LILLKYRO OMRÅDESNÄMND
Områdesnämnden övervakar Lillkyroområdets utveckling och bevakar dess intressen i enlighet
med sammanslagningsavtalet. Områdesnämnden tryggar påverkningsmöjligheterna för invånarna i
området då det gäller att utveckla närservicen och boendemiljöns funktionsduglighet.
Områdesnämnden följer upp, utvärderar och utvecklar servicens funktionsduglighet i området,
utbudet på service samt dess kvalitet.
Lillkyrö områdesnämnd inbegriper följande resultatområden:
150 Områdesnämnden
151 Samserviceenheten
152 Arpeeti
51
Serviceplan
Lillkyro områdesnämnd koordinerar, styr och stöder utvecklandet av servicen och samarbetet och
förstärker vitaliteten och tillväxten i området.
Områdesnämnden främjar invånarnas välmående och jämlikhet i området, utvecklar
företagsamheten i Lillkyro och piloterar nya arbetsformer inom delar av kommunalförvaltningen.
Närservicebehovet beaktas i serviceproduktionen.
Antalet evenemang
Service- och rådgivningshändelser (personlig, telefon,
e-post, annan)
Antalet deltagare i arbetsverkstadsverksamhet
och arbetsdagar
.
Områdesnämndens möten
Antalet ärenden
BS 2013
BG 2014
5
BG 2015
6 600
70
4 200
15
128
60
4 000
11
90
Nyckeltal
Hyreshusens användningsgrad
BG 2014
94 %
under 50 €/
dag
Kostnaderna för en arbetsverkstadsdag
Verksamhetsutgifter €/invånare (Lillkyroområdet)
Områdesnämnden
Samservicen
BG 2015
över 90 %
under 50 €/
dag
70 €
35 €
35 €
Personal 2013-2015
Personal
Ordinarie
- heltidsanställda
- deltidsanställda
Visstidsanställda
- heltidsanställda
31.12.2013
4
4
BG 2014
5
5
BG 2015
4
4
6
6
5
5
6
6
52
BASSERVICENS SEKTOR
Beskrivning av verksamhetsområdet
Till basservicens verksamhetsområde hör social- och hälsovårdsväsendets tjänster: social- och
familjeservice, service för äldre och hälsovårdsservice, inklusive samarbetsområdet för
hälsovården, den specialiserade sjukvården och företagshälsovården.
Fokusområden för verksamhetsområdets verksamhet 2015–2017
Den mest betydande lagstiftningsmässiga beredningen, som påverkar hela verksamhetsområdet,
gäller lagen om ordnandet av social- och hälsovård samt dess införandelag. Genom lagförslaget
revideras bestämmelserna om ordnandet, produktionen, förvaltningen, planeringen och
finansieringen av samt tillsynen över kommunal social- och hälsovård. Ett av målen med lagen är
att det ska finnas förutsättningar för den här typen av samarbete dels på det regionala, dels på det
nationella planet för att servicen ska kunna integreras funktionellt och strukturellt. Detta gäller
såväl horisontell integration mellan socialvården och hälso- och sjukvården som vertikal integration
mellan basnivån och den specialiserade nivån, t.ex. primärvården och den specialiserade
sjukvården. I den nya modellen har ordnandet av tjänster åtskilts från produktionen av tjänster.
Fem social- och hälsovårdsområden ska ha organiseringsansvaret. Det är meningen att lagen ska
träda i kraft år 2015, och verksamheten enligt lagen ska i praktiken inledas från och med år 2017.
Annan betydande lagberedning som är aktuell är en revidering av kommunallagen och
socialvårdslagen. Syftet med propositionen med förslag till ny socialvårdslag är att stärka de
förebyggande tjänsterna, och även barnskyddsarbetet revideras. En minskning av antalet klienter
gör det möjligt att förverkliga barnskyddsarbetet på ett högklassigt sätt så att man lyssnar på
klienten. I lagförslaget ingår dessutom en ungdomsservicegaranti, genom vilken man hjälper de
unga personer för vilka ungdomsgarantin inte är ett tillräckligt stöd.
Från början av år 2015 blir bestämmelserna i anslutning till ikraftträdandet av den redan tidigare
godkända äldreomsorgslagen förpliktande, vilka gäller bl.a. kommunens till buds stående
sakkunskap inom äldreomsorgen, utnämningen av ansvariga arbetstagare och egenkontrollen.
Stadsfullmäktige godkände 6.5.2013 planen för servicestrukturreformen inom äldreomsorgen. I
fortsättningen satsar man särskilt på förebyggande åtgärder, rehabilitering och öppenvård.
Långvården genomförs i form av serviceboende. Varje år byggs ett nytt servicehus. Staden
undertecknade i juni 2014 ett intentionsavtal med Kiinteistö Oy Pikipruukki Fastighets Ab om
byggandet av sex servicehus. I och med strukturomvandlingen förbättras även äldreomsorgens
lönsamhet och produktionspriserna för långvården minskar.
I Lillkyro inleds en grundlig renovering och nybyggnad av Fyrrykartanos servicecenter så att 45
platser inom det effektiverade serviceboendet samt fungerande lokaler för öppenvården står klara i
slutet av år 2017.
Man försöker öka täckningen i fråga om hemvården genom att ytterligare effektivera
verksamheten, bl.a. genom införande av nya arbetsmetoder och redskap. Hemrehabiliteringen
utvidgas till att omfatta hela serviceområdet.
För att förbereda social- och hälsovårdsreformen har man inlett ett planeringsarbete som går ut på
att ändra stadssjukhuset till ett rehabiliteringssjukhus. I samband med projektet strävar man efter
att integrera den specialiserade sjukvården och kommunernas serviceproduktion.
53
Vasa deltar i Finansministeriets kommunförsök, inom vilket tillsynen och författningsgrunden
bedöms. Försöket i praktiken sker i Himalajagatans servicehus som blir klart hösten 2015. I huset
byggs även mindre boendeenheter med 11 och 12 platser för kortvarig vård.
Tillgången på hälsovårdstjänster ska inom planeringsperioden tryggas genom en förtätning av
hälsostationsnätverket. Roparnäs och Brändö hälsostationer har i budgeten för år 2015 slagits
samman till Dammbrunnens hälsostation. Efter det finns det alltså sex hälsostationer:
Kyrkoesplanadens, Sandvikens, Dammbrunnens, Gerby, Korsnästågets och Lillkyro.
Behovsutredningen för Vasas nya hälsostation har godkänts i stadsstyrelsen 20.10.2014. I den nya
hälsostationen är det meningen att centralisera största delen av de nuvarande hälsostationernas
verksamhet.
Primärvårdens jour övergick 1.10.2014 till att vara en del av Vasa sjukvårdsdistrikts verksamhet i
anslutning till den specialiserade sjukvårdens jourpoliklinik. Kommunen ska fr.o.m. 1.1.2015 ordna
jour för mun- och tandvård i enlighet med jourförordningen under årets alla dagar kl. 8–21.
Genomförandet av jour utanför tjänstetid kommer att ta i anspråk resurser från mun- och
tandvårdens icke brådskande tjänster.
Att erbjuda kommuninvånarna elektroniska tjänster och hälsocoaching på webben är moderna
metoder att förbättra tillgången på service och samtidigt försöka minska belastningen annanstans i
servicessystemet. Verket kommer med tanke på kommuninvånarna att införa elektronisk
hälsogranskning och hälsofrämjande coaching.
Verksamhetsområdets mål för verksamheten vilka härletts ur mål som är bindande i
förhållande till fullmäktige
Mål
Mätare
Åtgärder
Välmående kommuninvånare
Upplevd lycklighet
Sjuklighetsindex
Basservicens utsatta tider
håller och äldreomsorgens
normer genomförs
kontroll/minskande av
kostnaderna
primärvårdens kostnader/BNP
samt förhållandet mellan den
specialiserade sjukvårdens
och primärvårdens kostnader
socialvårdens
totalkostnader/BNP
Personalmängd/producerad
Vidareutveckling av en elektronisk välfärdsberättelse
Anpassning av servicenätet till kärnfunktionerna
Säkerställande av samordningen mellan den specialiserade
sjukvården och primärvården samt socialvården
Vasa nya hälsocentral: Centralisering av läkarverksamheten
och eventuell övrig hälsovårdsverksamhet
förnyande av anstaltsvården: tyngdpunkten på effektiverat
serviceboende och serviceboende, servicen hem
Serviceboende för äldre: hus/år
Optimering av
personalstrukturen
framgång i
konkurrensen om
kunnig personal
förberedelser för
social- och
hälsovårdsreformen
rätt dimensionerad
service
minskning av det
relativa behovet av
korrigerande service
ökande av klientens
delaktighet och
autonomi
kompetenta
sökande/rekrytering
Prognostiserande personalplanering
Förnyande av organisationerna, lättare förvaltning och
effektivering av tväradministrativa processer
uppfattningen om arbetsgivaren poleras
Undervisningshälsocentral, utbildningscenter för
socialbranchen.
resurser ställs till förfogande för planeringen
utsatta tider håller,
användningsgrad,
personaldimensionering
serviceformsvis
antal dyra korrigerande
åtgärder
ny inriktning av resurserna
gjorda vård- och serviceplaner,
gjorda kundenkäter
tydliga verksamhetprocesser för genomförande
ökande av resurserna för förebyggande arbete
54
strategiskt utnyttjande
av partners och den
privata sektorn
andelar i serviceproduktionen
resultatområdesvis
främjande av egna
aktiviteter
antal servicehändelser som
kräver personalresurser
minskning av antalet
verksamhetsställen
med 10 %
precisering av
kundkriterierna,
produktifiering
precisering av
prissättningen av
servicen
190 (nuläget) -> 170 (målet)
mätare
precisering av prissättningen
av servicen
definieras vilka tjänster som kan ordnas som köpservice och
i vilken omfattning, spelregler skapas för samarbetet
Samarbetsmodeller sektorerna emellan, t.ex.
ungdomsgarantin
utnyttjande av elektroniska tjänster, information ges på
webben
Servicenätsutredning -> planering på lång sikt
Vasas nya hälsostation, centralisering av tandvårdens
verksamheter
Arbete med mätarsystemet
utvidgning och delvis höjning av klientavgifterna
SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSNÄMNDEN
BS 2013
BG 2014
BG-FÖRSL.
BG 2015
1000 €
1000 €
2015 1000 €
1000 €
40 591
39 117
39 085
35 636
Verksamhetsutgifter
-231 200
-253 476
-248 677
-255 521
Verksamhetsbidrag
-190 609
-214 360
-209 593
-219 885
BS 2013
1000 €
36 182
-256 759
-220 577
-2 025
Verksamhetsidé
Vasa stads social- och hälsovårdsväsende har i uppgift att ordna den social- och
hälsovårdsservice som behövs för att uppfylla kraven för ett gott liv för invånarna i Vasa och i
samarbetsområdet i enlighet med samarbetsavtalet samt att tillsammans med invånarna,
förvaltningarna och övriga aktörer förebygga uppkomsten av sociala problem och hälsoproblem.
Verksamhetens fokusområden
•
Kraven i kommunallagen, lagen om ordnande och verkställande av social- och hälsovård
samt övrig speciallagstiftning som gäller social- och hälsovård uppfylls, och man reagerar
på förändringarna som sker i dem.
•
Genomförandet av stadens strategiska principer och kundvärdeslöften fortsätter.
•
Nätverket av serviceoch verksamhetslokaler vidareutvecklas och tillgången på kritiska
tjänster tryggas.
•
Processerna för patient-klientperspektivet, förebyggande arbete och hälsofrämjande samt
motionsverksamhet inriktad på riskgrupper betonas i den praktiska verksamheten.
•
Sociala problem och utslagning bland barn, unga och familjer förebyggs.
•
Förverkligandet av riktlinjerna för utvecklingen av äldreomsorgen fortsätter.
•
Utveckling av jämförelsedataproduktionen, förädling av den elektroniska
välfärdsberättelsen, arrangemang gällande ICT-arkitekturen inom hela branschen samt
fortsättande av kvalitetshanteringsarbetet.
55
•
Personalrekryteringen utvecklas, tillgången på personal säkerställs, rätt
personaldimensionering och fortbildning ombesörjs.
200 FÖRVALTNING OCH EKONOMI
Verksamhetsidé
Serviceområdena förvaltning, ekonomi samt strategiarbete och utveckling har i uppgift att stöda,
styra och koordinera resultatområdena då det gäller ledning, utveckling och planering. Förvaltning
och ekonomi svarar för sin uppgift enligt serviceområdenas uppgiftsfördelning genom att ordna de
uppgifter som sköts centraliserat vid verket.
Serviceplan
Under förvaltningsområdet har man under 2013 inlett ett systematiskt kvalitetsarbete, som
omfattande har genomförts med SHQS-metoden (kvalitetssystem för social- och
hälsovårdsservice) samt dess kriterier. En extern auditering gjordes för första gången i maj 2014,
och efter tilläggsvisningar under hösten 2014 kommer vårt verks förvaltning troligen att erhålla ett
kvalitetscertifikat för sin verksamhet. Utvecklingsarbetet inom förvaltningens olika funktioner
fortsätter som en del av det normala arbetet, och årligen utförs en driftsauditering i något område
och efter tre år utförs åter en omfattande auditering.
I förvaltningsservicen ingår allmän, personal-, informationsförvaltnings- och juristservice. Det
väsentliga inom informationsförvaltningsservicen under verksamhetsperioden 2015-2017 är bl.a.
en lagenlig dokumentförvaltning samt att de elektroniska patient- och klientuppgiftssystemen
fungerar och utvecklas.
Ekonomiservicen svarar för verkets allmänna ekonomiförvaltningstjänster, såsom
ekonomiplaneringen, styrningen, uppföljningen, kostnadsberäkningen, statistikföringen,
koordineringen av och anvisningarna för upphandlingarna samt verkets penningtrafik och
bokslutsuppgifter. Till området hör även klientavgiftsbyrån, verkets fastighetsärenden, serviceoch säkerhetsservicen samt städservicen.
Enheten för strategiarbete och utvecklingsservice ansvarar för verkets utvecklingsverksamhet och
strategiska arbete, som stöd för verkets ledning och resultatområdesdirektörerna. En central faktor
att beakta inom de närmast kommande åren är förändringen av verksamhetsmiljön i och med
social- och hälsovårdsreformen.
Att föra de elektroniska tjänsterna till kommuninvånarna samt den hälsorådgivning som sker på
nätet är ett modernt sätt att förbättra servicens tillgänglighet och samtidigt sträva efter minskad
belastning på andra ställen i servicesystemet. Verket håller på att införa elektronisk
hälsogranskning samt träning som stöder välbefinnande och är hälsofrämjande för
kommuninvånarna. Samtidigt utreds även möjligheterna huruvida annan elektronisk service kan
tillämpas.
BS 2013
BG 2014
BG-försl.
1000 €
1000 €
2015 1000 €
1 273
924
386
Verksamhetsutgifter
-6 715
-6 587
-6 009
Verksamhetsbidrag
-5 442
-5 663
-5 623
RESULTATRÄKNING
BG 2015
1000 €
389
-6 213
-5 824
-211
56
Personal 2013–2015
31.12.2013
31.7.2014
BG 2015
82
7
72
6
77
5
27
4
22
4
19
4
Ordinarie
-heltidsanställda
-deltidsanställda
Visstidsanställda
-heltidsanställda
-deltidsanställda
210 SOCIALT ARBETE OCH FAMILJESERVICE
Verksamhetsidé
Resultatområdets uppgift är att med kundinriktade tjänster och åtgärder stärka individers och
familjers livskompetens, delaktighet, egen aktivitet, sociala välfärd och samhörighet.
Verksamhetsmiljö/
Indikator
Barnfamiljer som fått hemvårdshjälp, % av
barnfamiljerna
0–17-åringar som placerats utom hemmet,
% av unga i motsvarande ålder
Omhändertagna eller brådskande placerade 0–
17-åringar, % av unga i motsvarande ålder
0–17-åringar som omfattas av stödåtgärder
inom barnskyddets öppenvård, % av unga i
motsvarande ålder
Hushåll som fått utkomststöd under året, antal
Ungdomsarbetslösa, % av arbetskraften i åldern
18 till 24
Svårsysselsatta (strukturarbetslöshet),
% av alla 15–64-åringar
Arbetsmarknadsstöd delfinansierat av
kommunen, 1 000 euro
Arbetslösa, % av arbetskraften
Långtidsarbetslösa, % av arbetskraften
Klienter/1 000 inv. inom missbrukarvårdens
öppenservice
Klienter/1 000 inv. som vårdats på anstalter för
missbrukarvård
Svårt funktionshindrade som under året fått
färdtjänst/100 000 inv.
Klienter inom personlig assistans under året/100
000 inv.
Bostadens ändringsarbeten, utrustning och
redskap/100 000 inv.
Svårt funktionshindrade inom
serviceboende/100 000 inv.
Service- och stödbostäder, invånare med
mentala problem 31.12, kommunalt bekostade
tjänster
Antalet hushåll vid utlänningsbyrån
Antalet platser vid mottagningscentralen
*) år 2012
2011
2012
Österbotten
2013
Hela
landet
3,5
3,8
3,7
1,5
1,6
0,8
0,8
-
0,5 *)
1,4 *)
0,7
0,6
-
0,5 *)
1,1 *)
4,4
3.061
5,9
2.856
3.083
3,9 *)
4.849 *)
7,2 *)
238.373 *)
9,1
9,7
11,5
8,8
14,6
3,2
3,2
3,5
2,7
4,6
1.382
7,4
1,5
1.751
7,7
1,7
2.191
8,9
2,0
3.755
7,0
1,5
215.188
11,3
2,8
13,2
14,8
14,6
8,8
8,9
5,4
5,7
4,8
2,5
3,2
2.151
2.308
2.340
1.858
1.867
247
270
296
211
278
227
253
277
188
211
117
116
121
104
97
59
150
58
356
150
60
370
150
136
-
8.386
-
57
Serviceplan
Tjänster som planeras tillsammans med kunderna och utgår från deras behov genomförs och
ordnas samt utvecklas yrkesövergripande tillsammans med flera olika förvaltningar och aktörer.
Resultatområdet svarar för de tjänster inom social- och hälsovården och de integrationsfrämjande
tjänster som Vasa stad ålagts att ordna enligt lag. Resultatområdet producerar även tjänster åt
närkommunerna och landskapet Österbotten.
Effektmål
-
-
Stärka klienternas och erfarenhetsexperternas medverkan i planeringen, utvecklingen och
utvärderingen av tjänster
Förebygga sociala problem och utslagning bland barn, unga och familjer
Ordna och utveckla tjänster som främjar långtidsarbetslösas sysselsättning och livskompetens
samt invandrarintegrationen i samarbete med olika förvaltningar
Organisera, ordna och utveckla boendeservicen för rehabiliteringsklienter inom mentalvården
samt öppenservicen som stöder klienternas boende och deras möjligheter att klara sig på
egen hand.
Prioritera familjevård framom institutionsvård inom barnskyddet
Produktionsmål
-
Stöda, aktivera, motivera och främja social rehabilitering bland långtidsarbetslösa
Stärka arbetsmetoderna för tidigt ingripande
Hålla tidsfristerna inom de i lagen föreskrivna gränserna
Ordna service som behövs då antalet anstaltsplatser för funktionshindrade minskas
Avlägsna inomhusluftsproblemen och planera och ordna ersättande verksamhetslokaler
tillsammans med hussektorn
Göra en utrymmesbehovsutredning som gäller boendeservice för rehabiliteringsklienter inom
mentalvården
Fastställa personaldimensioneringen i förhållande till rekommendationerna
Psykosocial service
Ungdomsstationen Klaara,
besök
Famljerådgivningen, besök
Missbrukarstationen
* vårddygn
* poliklinisk vård
- substitutionsbehandling,
besök
- Håven – hjälpstation för
missbrukande ungdomar,
besök
Socialt arbete
Hushåll som varit på
besök/utkomststöd
* hushåll av dessa som fick
utkomststöd
Rehabiliterande
arbetsverksamhet, dagar
Uppgjorda planer
BS 2011
BS 2012
BS 2013
BG 2014
BG 2015
4 945
3 951
4 098
4 309
4 874
4 718
4 800
4 600
4 800
4 700
3 238
2 683
2 056
1 900
1 300
4 123
324
3 125
548
2 796
582
3 300
580
2 900
590
3 840
3 841
3 825
3 900
3 900
3 061
2 856
3 083
2 900
3 300
6 207
-
6 630
412
6 121
713
7 000
1 000
6 550
850
58
Barnskyddsarbete
Barnskyddsärenden som inletts
inom tidsfristen
Utredning om behov av
barnskydd
utredningar som gjorts inom
tidsfristen
Barnskyddsklienter, barn
Vårddygn inom
institutionsvården
* egen verksamhet
* köpta tjänster
Vårddygn inom familjevården
Handikappservice
Boendeservice för
funktionshindrade
* egen verksamhet, invånare
* köpta tjänster, invånare
Färdtjänst för svårt
funktionshindrade
* resor
* klienter
Personlig assistans, klienter
Stöd för närståendevård,
klienter
Dag- och arbetsverksamhet för
funktionshindrade
* egen verksamhet, klienter
* köpta tjänster, klienter
Invandrararbete
Utlänningsbyrån
* kommunplats
* nya klienter
* antal klienter
*hushåll
Mottagningscentralen
* platsantal
* genomsnittlig tid för
kommunplacering, dygn
* inkvarteringsdygn
* användningsgrad
917
44 %
967
62 %
1 090
87 %
1 050
80 %
1 100
99 %
224
352
368
360
390
50 %
542
57 %
682
61 %
682
80 %
700
95 %
700
8 095
3 788
14 814
6 908
3 490
15 528
8 844
5 688
16 486
7 200
3 600
16 000
10 000
1 800
17 000
90
62
94
64
88
92
105
88
90
92
86 002
1 354
153
85 658
1 445
170
89 632
1 552
211
87 500
1 550
180
92 000
1 550
210
110
108
122
130
130
132
75
142
76
159
96
150
97
170
100
70
-
70
171
645
356
70
124
650
370
40
160
530
300
40
125
480
250
150
150
150
150
100
59 093
-
86
68 059
108 %
68
54 750
114 %
62
54 750
100 %
60
36 500
100 %
Nyckeltal
Psykosocial service
Pris för besök på ungdomsstationen Klaara
Pris för besök på familjerådgivningen
Pris för vårddygn på missbrukarstationen
Pris för besök i substitutionsvård
Pris för besök på hjälpstationen för missbrukande
ungdomar
BS 2013
88 €
85 €
380 €
51 €
86 €
BG 2014
90 €
85 €
454 €
41 €
87 €
BG 2015
98 €
84 €
598 €
49 €
85 €
59
Socialt arbete
Utbetalt utkomststöd €/hushåll (brutto)
Utbetalt utkomststöd €/hushåll (netto)
Utbetalt utkomststöd €/invånare (netto)
Pris för dag inom rehabiliterande
arbetsverksamhet
Barnskyddsarbete
Pris för dygn på institution
* egen verksamhet
* externa institutioner
Familjevård
Handikappservice
Boendeservice för funktionshindrade
* egen verksamhet €/klient (brutto)
* köpt service €/klient (brutto)
Färdtjänst för svårt funktionshindrade
* €/resa
* €/klient
Personlig assistans €/klient (brutto)
Stöd för närståendevård €/klient
Dag- och arbetsverksamhet
* egenproducerad service €/klient (brutto)
* köpt service €/klient (brutto)
102 €
1 515 €
70 €
43 €
3 318 €
1 789 €
78 €
40 €
2 956 €
1588 €
77 €
42 €
343 €
263 €
54 €
419 €
370 €
58 €
335 €
358 €
54 €
420 €
47 790 €
40 860 €
50 330 €
44 850 €
49 040 €
17,79 €
1 028 €
9 550 €
6 350 €
17,71 €
1 000 €
11 350 €
6 090 €
19,02 €
1 094 €
10 930 €
7 000 €
11 410 €
11 500 €
11 850 €
11 770 €
10 870 €
12 270 €
BS 2013
BG 2014
BG-försl.
1000 €
1000 €
2015 1000 €
13 175
13 557
12 733
-52 617
-53 308
-54 936
Verksamhetsbidrag
-39 442
-39 751
-42 203
RESULTATRÄKNING
BG 2015
1000 €
12 911
-54 714
-41 803
-445
Personal
Ordinarie
- heltidsanställda
- deltidsanställda
Visstidsanställda
- heltidsanställda
- deltidsanställda
31.12.2013
353
329
24
97
75
22
BG 2014
332
313
19
126
107
19
BG 2015
332
313
19
126
107
19
220 HEM- OCH ANSTALTSVÅRD
Verksamhetsidé
Med hem- och anstaltasvårdens tjänster stöder man enligt behov ett självständigt, tryggt och gott
liv för äldre och funktionshindrade Vasabor. Dessutom bidrar man till att de äldres
funktionsförmåga upprätthålls och förbättras. I resultatområdet för hem- och anstaltsvård ingår
serviceområdena Seniorcenter, Hemvården, Serviceboende och Anstaltsvård.
60
Serviceplan
Fullmäktige godkände i maj 2013 planen för att ändra servicestrukturen inom äldreomsorgen. I
fortsättningen betonas i synnerhet förebyggande funktioner, rehabilitering och öppenservice.
Långvården ordnas i form av serviceboende. Varje år byggs ett nytt servicehus. Staden
undertecknade i juni 2014 ett intentionsavtal om byggande av sex servicehus med Fastighets Ab
Pikipruukki. I och med strukturförändringen förbättras även produktiviteten inom åldringsservicen
och inom långvården sjunker produktionspriserna.
Vasa är med i finansministeriets kommunförsök, där tillsyn och laggrunden utvärderas. Det
praktiska försöket sker i Himalajagatans servicehus som färdigställs hösten 2015. I huset byggs
även småhem med 11 och 12 platser som erbjuder kortvarig vård.
I Lillkyroområdet inleds totalrenovering av Fyrrykartanon palvelukeskus och även nybygge, så att
det finns 45 platser inom det effektiverade serviceboendet samt att öppenvården har färdiga och
fungerande lokaliteter under slutet av år 2017. Tillfälliga utrymmen behövs fr.o.m. mars 2015.
Man strävar till att öka på täckningen av hemvården genom att ytterligare effektivera
verksamheten. Hemrehabiliteringen utvidgas till hela serviceområdet.
Genom att förutse social- och hälsovårdsreformen har man inlett planeringsarbete (genom att börja
med konsultutredning från NHG), där man sträva till att ändra stadssjukhuset till ett
rehabiliteringssjukhus. I och med projektet strävar man till att integrera den specialiserade
sjukvården och serviceproduktionen i kommunerna. I synnerhet behövs en gemensam geriatrisk
konsultationspoliklinik för att stöda öppenservicen.
Enligt kvalitetsrekommendationen är täckningen av service följande för 75 år fyllda i kommunen
(SHM 2013) fram till år 2017:
75 år fyllda
Hemmaboende 75 år fyllda, % av befolkningen i motsvarande ålder
De 75 år fyllda klienterna som omfattas av regelbunden hemvård i % av
befolkningen i motsvarande ålder
Klienter inom stöd för närståendevård som under året fyllt 75 år i % av
befolkningen i motsvarande ålder
75 år fyllda klienter inom det effektiverade serviceboendet i förhållande (%) till
den övriga befolkningen i motsvarande ålder enligt situationen 31.12.
Andelen 75 år fyllda personer i äldreboende eller långvård vid
hälsovårdscentralerna enligt situationen 31.12, i % av befolkningen i
motsvarande ålder.
År 2017
91,0–92,0
13,0–14,0
6,0–7,0
6,0–7,0
2,0–3,0
I servicetäckningen strävas man till en dimensionering som följer kvalitetsrekommendationerna
fram till år 2017. Tillgänglighetstiden för icke brådskande vård och service meddelas med halvårs
mellanrum. Målet är att till en början underskrida tre månaders gränserna inom all service.
Genomsnittspriserna för de producerade serviceprestationerna, timmarna och vårddagarna följs
upp. Övriga kommuner följs noggrant och man strävar till en början till genomsnitts- eller
marknadsprisnivå.
Verkningarna inom servicen ses i hur stor del av åldringarna som bor i normala hem. Målet är att
uppnå att 90 % av de 75 år fyllda bor hemma. Målet för år 2017 är redan 91 %. Mängden
överföringsfördröjningsdagar strävas fortfarande att sänkas genom att göra hela verksamheten
inom åldringarnas servicekedja smidigare.
61
över 75 åringar, antal (31.12)
Över 75 åringar, bor hemma (% 31.12)
Seniorcenter
Antal konditionssalskunder (olika
pers.bet. 1.1–31.12)
dagverksamhet (antal kunder 1.1–31.12
olika pers.bet.)
- egen verksamhet
- köpservice
Stödtjänster
antal klienter (alla 1.1–31.12)
personer 75+, täckning (% 31.12)
Stöd för närståendevård
invånarantal (1.1-31.12)
RAVA-index (tvärsnitt hösten:
funktionsförmåga: 1,29 god, 4,02 i behov
av total hjälp)
75+ åringar, täckning % (1.1-31.12)
Hemvård
personer 75+, hemservicens täckning
(% 30.11 inkl. egen +
servicesedelverksamhet)
erhållit hemservice (alla 1.1–31.12)
Vårdats med servicesedel (antal 1.1–
31.12)
Klienter med funktionshinder (1.1–31.12)
klienter inom hemsjukvården (1.1–31.12)
klienter inom hemsjukhuset (1.1–31.12)
RAVA (hemservice)
Serviceboende
vårddagar (antal)
- egen verksamhet
- köpservice
platser inom serviceboendet/75+ åringar
(% 31.12)
RAVA
- egen verksamhet
- köpservice
Anstaltsvård
platser sammanlagt (antal 31.12)
platsernas användningsgrad (% 1.1–
31.12)
vårddagar sammanlagt (antal)
Långvårdsplatser/75+ åringar (% 31.12)
RAVA på långvårdsplatserna
Ålderdomshem/Hoiva Vähäkyrö
platser sammanlagt (antal 31.12)
platsernas användningsgrad (% 1.1–
31.12)
vårddagar sammanlagt (antal)
BS 2011
4 960
88,8 %
BS
2012
5 088
89,1 %
BS 2013
BG 2014
BG 2015
5 592
89,0 %
5 719
89,5 %
5 743
89,8 %
576
743
852
920
920
173
337
300
390
340
100
73
245
92
217
83
300
90
250
90
1 211
15,6 %
1 322
16,8 %
*) 1 477
20,6 %
*) 1 520
20,1 %
*) 1 520
20,1 %
293
2,6
331
2,6
380
2,7
430
2,9
480
3,0
3,3 %
4,1 %
4,3 %
4,3 %
5,0 %
12,8 %
13,8 %
13,5 %
**) 16,0 %
14,5 %
1 063
352
16
1 226
585
2,0
1 269
356
17
1 714
603
2,2
1 416
311
17
1 662
513
2,2
1 480
360
25
1 750
650
2,3
1 550
360
25
1 750
550
2,3
197 492
104 603
92 889
198 662
109 462
89 200
188 216
96 931
91 285
183 270
93 270
90 000
172 100
82 100
90 000
11,1 %
10,8 %
8,6 %
8,1 %
8,2 %
2,7
3,1
2,8
3,1
2,9
3,1
3,0
3,2
3,1
3,3
287
97,2 %
103 433
4,1 %
3,6
284
97,2 %
100 732
4,1 %
3,6
300
96,5 %
105 619
4,0 %
3,4
257
98,0 %
96 690
3,1 %
3,7
192
98,0 %
85 000
2,0 %
3,7
22
99,2 %
7 962
22
96,4 %
7 740
22
99,0 %
7 900
*) Överföringen av Berghemmet och Abborrhemmet till hemvården och Lillkyros inverkan
**) Överföringen av Berghemmet och Abborrhemmet till hemvården innebär att täckningen ökar med 2 %
62
Nyckeltal
BS 2013
BG 2014
BG 2015
Seniorcentret tot.kostn./ 75+ åringar (inkl.
702 €
704 €
737 €
utdeln. av vårdmaterial ca 0,9 M€)
pris för vårddag inom dagverksamh.
126 €
140 €
150 €
(egen+köpserv.)
Stödservice tot. kostn./75+ åringar
289 €
1) 325 €
1) 332 €
Ersättning för stöd för närståendevård/75+
290 €
266 €
265 €
åringar
Hemvård
totalkostn. /pers. 75+ (alla hemvårdstjänster)
3 598 €
2) 3 824 €
2) 4 030 €
pris för hemservice/klient
8 397 €
8 158 €
8 310 €
pris för hemsjukvård/klient
772 €
728 €
788 €
pris för hemsjukhusvård/klient
1 645 €
1 470 €
1 720 €
Serviceboende
pris för vårddag (bruttopris utan lok.kostnader)
138,98 €
132,35 €
- Bruksgården (egen verksamhet)
130,24 €
118,42 €
117,35 €
- Kyrkoesplanaden 32 (egen verksamhet)
116,66 €
130,00 €
- Hemstrand (egen verksamhet)
130,00 €
111,07–118,39 € 113,62- 121,09 € 114,87–123 €
- köpservice (faktureringspris)
totalkostn. /75+ åringar
3 799 €
3 742 €
3 746 €
Anstaltsvård
pris för vårddag
4) 201 €
204 €
3) 202 €
totalkostn. /75+ åringar
3 845 €
3 434 €
2 972 €
Ålderdomshem/Hoiva Vähäkyrö
pris för vårddag
147 €
153 €
148 €
Obs! I tabellen Prestation/nyckeltal i BS 2012 och BG 2013 ingår inte Lillkyro i täckningstalen och RAVAindex för 75+ åringar.
1) år 2014 inkl. Abborrhemmet, Berghemmet, Lillkyro
2) år 2014 inkl. Abborrhemmet, Berghemmet, Lillkyro och f.d. avd. G (hemrehabiliteringsavd.)
3) i strukturreformen minskar lokal- och personalkostnaderna senare, antalet vårddagar har minskat
RESULTATRÄKNING
BS 2013
BG 2014
BG-försl.
1000 €
1000 €
2015 1000 €
12 341
13 001
12 992
Verksamhetsutgifter
-68 980
-67 840
-68 548
Verksamhetsbidrag
-56 638
-54 839
-55 555
BG 2015
1000 €
13 093
-69 668
-56 575
-937
Personal 2013-2015
Personal
Ordinarie
- heltidsanställda
- deltidsanställda
Visstidsanställda
- heltidsanställda
- deltidsanställda
31.12.2013
810
737
73
279
254
25
BG 2014
745
669
76
274
249
25
BG 2015
745
669
76
274
249
25
63
230 HÄLSOVÅRDSSERVICE
Verksamhetsidé
Resultatområdet Hälsovårdsservice producerar sakkunnigservice inom hälso- och sjukvården som
befolkningen behöver och som stöder ett gott liv. Målet är att förebygga och behandla sjukdomar
samt förbättra funktionsförmågan tillsammans med invånarna, förvaltningarna och övriga aktörer.
Serviceplan
Mottagningsservice
Under planeringsperioden bör man säkerställa tillgången till service genom att effektivera nätet av
hälsostationer.
Roparnäs och Brändö hälsostationer har i budgeten för år 2015 sammanslagits till en och samma
Dammbrunnens hälsostation. Efter detta finns det sex hälsostationer: Kyrkoesplanaden,
Sandviken, Dammbrunnen, Gerby, Korsnäståget och Lillkyro. Hälsostationernas verksamhet
omfattar läkar- och skötarmottagningar, mödrarådgivningar och barnrådgivningar.
Hälsostationernas verksamhet försvåras av läkarbristen (över 20 % hösten 2014).
Behovsutredningen för Vasa nya hälsostation har godkänts i stadsstyrelsen 20.10.2014. Syftet är
att centralisera en stor del av de nuvarande hälsostationernas verksamheter i denna nya station.
Jouren fungerade vid huvudhälsostationen fram till 31.9.2014. 1.10.2014 inleddes hälsovårdscentralernas samjour i Vasa centralsjukhus lokaliteter.
Skol- och studerandehälsovård
Skolhälsovården fungerar i skolorna. En hälsogranskning av hälsovårdare görs på alla klasser. En
omfattande hälsogranskning, som omfattar granskning gjord av såväl hälsovårdare som läkare och
tandläkare, görs i åk 1, 5 och 8.
Studerandehälsovården sker huvudsakligen genom hälsovårdararbete vid läroanstalterna.
Hälsogranskning gjord av hälsovårdare erbjuds nya studerande. Läkar- och tandläkargranskning
ska göras på andra stadiets studerande under det första eller andra studieåret. Hälsovården för
universitetstuderande sköts av Studenternas hälsovårdsstiftelse.
Tandvården
Inom mun- och tandvården strävar man till att säkerställa de tjänster som fastställts i lagstiftningen,
dvs. brådskande och icke brådskande tandvård. Icke brådskande tandvård ska enligt lagstiftningen
om vårdgarantin ges inom 6 månader från att kontakt har tagits. Enligt ställningstagande från
riksdagens justitieombudsman bör kommunen i tillägg till grundläggande tandvård även ordna
mun- och tandvård på specialtandläkarnivå, som tandvården i Vasa i denna stund kan erbjuda
inom tandregleringen, munkirurgi, protetik, bettfysiologin samt vården av tandköttssjukdomar.
För närvarande ordnas i Vasa jour för mun- och tandvård under tjänstetid. Från och med 1.1.2015
bör kommunen enligt jourförordningen ordna mun- och tandvårdsjour under årets alla dagar mellan
klockan 8 och 21.
Nyckeltal
Resultatområdet hälsovådsservice,
kostnader netto €/invånare
Hälsostationerna
nettokostnader €/invånare
BS 2011
BS 2012
BS 2013
BG 2014
BG 2015
375,26
380,78
377,68
361,74
385,59
150,76
149,49
155,57
157,47
161,70
64
Rehabilitering:
hjälpmedel €/invånare
Tandvården
nettokostnader €/invånare
6,41
7,02
6,05
6,43
6,37
77,63
74,10
78,29
75,68
77,85
BS 2013
BG 2014
BG-FÖRSL.
1000 €
1000 €
2015 1000 €
5 100
5 367
3 334
Verksamhetsutgifter
-30 092
-29 602
-29 438
Verksamhetsbidrag
-24 992
-24 235
-26 104
RESULTATRÄKNING
BG 2015
1000 €
3 549
-29 474
-25 925
-434
Personal 2013-2015
Personal
Ordinarie
- heltidsanställda
- deltidsanställda
Visstidsanställda
- heltidsanställda
- deltidsanställda
31.12.2013
349
324
25
74
59
15
31.7. 2014
317
296
21
85
66
19
BG 2015
317
296
21
85
66
19
239 SPECIALISERAD SJUKVÅRD
Vasa stad hör till Vasa sjukvårdsdistrikt, som är en samkommun med 13 medlemskommuner.
Sjukvårdsdistriktets uppgift är enligt verksamhetsidén att för samkommunens medlemskommuner
ordna i lag stadgad specialiserad sjukvård och i första hand lösa de hälsproblem som kräver
specialiserad sjukvård bland befolkningen i det egna området. Kommunerna betalar kostnaderna
för den specialiserade sjukvården enligt användningen.
Av kommunerna i Vasa sjukvårdsdistrikt använder Vasa stad fler vårddagar inom den psykiatriska
specialsjukvården än kommunerna i genomsnitt. Inom den somatiska specialiserade sjukvården är
användningen på genomsnittsnivå.
Dygnsfaktureringen för klinikfärdiga minskas betydligt.
Akutvården överfördes att skötas av den specialiserade sjukvården från inledningen av år 2013.
Vasa sjukvårdsdistrikt skaffar prehospital akutsjukvård av Österbottens Räddningsverk och
fakturerar sedan kommunerna för servicen.
Vasabornas andel i
sjukvårdsdistriktets sjukhus
Poliklinikbesök
Vårddagar
Drg-paket
RESULTATRÄKNING
Verksamhetsutgifter
Verksamhetsbidrag
BS 2011
93 144
27 339
9 391
BS 2013
1000 €
1 226
-89 071
-87 844
BS 2012
100 555
25 480
10 121
BS 2013
110 529
24 238
10 427
BG 2014
1000 €
0
-90 450
-90 450
BG 2014
108 204
20 113
10 506
BG 2015
110 000
20 000
11 000
BG-försl.
2015 1000 €
0
-90 450
-90 450
BG 2015
1000 €
0
-90 450
-90 450
65
240 SAMARBETSOMRÅDET LAIHELA
Verksamhetsidé
På samarbetsområdet genomförs enligt de strategiska målen för Vasa stad och social- och
hälsovårdsverket samt stadens och Laihela kommuns samarbetsavtal hälsovårdsservice som
kvalitetsmässigt, ekonomiskt och regionalt uppfyller de krav som ställs för ett bra liv bland
kommuninvånarna samt den socialservice som ingår i avtalet.
Den service som resultatområdet producerar är lagstadgad och noggrant styrd. Hälso- och
sjukvårdslagen bestämmer noggrant bl.a. om främjande av hälsan och välfärden samt
primärvårdens innehåll. Den föreskriver bl.a. bestämda tider för kontakt, bedömning av
vårdbehovet och intagning för vård. Resultatområdets mest centrala mål är att ordna förpliktande
hälso- och sjukvårdsservice på det sätt som lagstiftningen förutsätter.
Tidigt ingripande, förebyggande och stödande av den äldre befolkningens boende hemma samt
barns och ungdomars välmående är centrala fokusområden för verksamheten, på vilka man satsar
så effektivt som möjligt med de till buds stående resurserna. En ökning i rådgivningsservicen för
äldre och stödandet av boendet hemma möjliggörs bl.a. som samarbete mellan rådgivningen,
mottagningen, hemsjukvården, rehabiliteringsservicen och socialväsendets aktörer.
Läkarmottagningen
På skötar- och läkarmottagningen sköts både mottagning baserad på tidsreserveringar och
brådskande mottagning av jourkaraktär under tjänstetid. Den centraliserade jouren inom
primärvården och specialsjukvården utanför tjänstetid sköts som samjour på Vasa centralsjukhus.
Rådgivningen
Rådgivningsverksamheten omfattar mödra- och familjeplaneringsrådgivning, barnrådgivning, skoloch studenthälsovård samt vuxenrådgivning. Rådgivningen verkar i tätt samarbete med
mottagningen och sköter besöken på skötarmottagningen bl.a. för hjärt-, blodtrycks- och
diabetessjukdomar, utdelning av vårdmaterial, hälsogranskningar för arbetslösa, vaccination för
resenärer och säsongsinfluensavaccinering av befolkningen.
Tandvården
Tandvården ordnas klientorienterat, kostnadseffektivt och enligt vårdgarantin med beaktande av
kraven i förordningen (380/2009). Inom tandvården strävar man efter att vid sidan om den
reparerande verksamheten utveckla och öka också den förebyggande verksamheten.
Hemsjukvården
Hemsjukvården utför vid sidan om besök som baserar sig på medicinsk hemsjukvård också
förebyggande hembesök hos den äldre befolkningen för att stöda boendet hemma.
Verksamheten med Hemförlovningsskötare utvecklas vidare.
Bäddavdelningen
Bäddavdelningen i Laihela har 14 platser. Grunden för vård på bäddavdelning ska enligt
lagstiftningen vara ett vårdbehov som grundar sig på ett medicinskt behov och sker dygnet runt.
Rehabiliteringsservice: fysioterapi, veteranrehabilitering, annan terapi, annan medicinsk
rehabilitering
Fysioterapienheten ordnar rehabilitering som individuella besök och gruppbesök på fysioterapimottagningen, på bäddavdelningen och som hembesök. Rehabiliteringsservice genomförs också
med köpservice, där tyngdpunkten ligger speciellt på skötseln av problem på olika nivåer hos barn
enligt principen om ett så tidigt ingripande som möjligt.
66
Psykologverksamheten
Till psykologverksamheten hör förebyggande mentalvårdsarbete, handledning och rådgivning,
klientmottagning och vid behov hänvisning till fortsatt vård. Genom tidigt ingripande är effektnyttan
i verksamheten som störst. Fokusområdet är stödande av barn i rådgivningsålder och deras
familjer.
Psykosocial service
I resultatenheten ingår service inom socialväsendet som köps av Vasa. Denna service sköts av
ungdomsstationen Klaara, familjerådgivningen, socialjouren, socialombudsmannaverksamheten
samt öppen- och anstaltsvården inom missbrukarvården.
Besök hos läkare, mottagn.
Besök hos skötare, mottagn.
Besök hos hälsovårdare,
rådgivningen
Besök inom tandvården
Besök inom hemsjukvården
Bäddavdelningens
vårddygnspris
BS 2011
BS 2012
BS 2013
BG 2014
BG 2015
12 593
5 116
11 730
4 085
10 869
5 563
10 800
5 000
10 800
5 500
10 332
8 416
6 571
7 846
8 777
6 924
9 574
8 554
6 879
10 000
8 800
7 500
10 000
8 850
7 550
217,18
240,51
231,47
220,26
217,46
Nyckeltal
BS 2013
BG 2014
BG 2015*
Läkarmottagning nettoutgifter tot. €
1 540 448
1 575 240
1 631 400
Rådgivningen nettoutgifter totalt €
643 236
675 190
677 700
Tandvården nettoutgifter totalt €
603 136
607 640
601 700
Hemsjukvården nettoutgifter totalt €
358 135
429 890
422 300
Bäddavdelningen nettoutgifter totalt €
1 178 193
1 068 260
1 058 500
Rehabiliteringsservice totalt € (ingår fysioterapi,
annan terapi, annan medicinsk rehabilitering)
348 288
374 500
390 400
* inbegriper Laihela och Lillkyro områdessektions förslag 17.9.2014 om ett anslagstillägg på 50 000 euro för
utvecklande av servicekedjan för storklienter. Kommunandelar 5 641 000 €.
RESULTATRÄKNING
Verksamhetsutgifter
Verksamhetsbidrag
BS 2013
1000 €
6 001
-6 001
0
BG 2014
1000 €
6 236
-6 236
0
BG-FÖRSL.
2015 1000 €
6 190
-6 190
0
BG 2015
1000 €
6 240
-6 240
0
Personal 2013-2015
Personal
Ordinarie
- heltidsanställda
- deltidsanställda
Visstidsanställda
- heltidsanställda
31.12.2013
67
64
3
15,1
14
BG 2014
69
65,5
3,5*
15,1
14
- deltidsanställda
1,1
1,1
BG 2015
69
64
4*
bara vikariat
då den ordinarie
personalen
är borta
**har inte beaktats alla gemensamma med Vasa (t.ex. resultatområdesdirektör, överskötare,
förvaltningssekreterare, tillämpningssakkunnig)
67
BILDNINGSSEKTORN
Till bildningsväsendets verksamhetsområde hör stadens småbarnsfostran och grundläggande
utbildning, andra stadiets utbildningstjänster, det fria bildningsarbetet, grundläggande
konstundervisning, biblioteks- och kulturtjänster samt museer och konstinstitutioner.
Verksamhetsområdets fokusområden 2015-2017
Bildningsväsendets fokusområden åren 2015–2017 stöder stadens strategi ”Nordens
energihuvudstad – flöde för ett gott liv”. Strategins mål är att det i Vasa ska finnas kunnig arbetskraft,
en attraktiv, rik och mångsidig stadskultur och tillförlitlig service och att Vasa har nordens lyckligaste
och friskaste kommuninvånare. Som åtgärder innebär detta förutom god basservice även bland annat
förverkligande av ungdomsgarantin. Basservicen bör vara starkt anknuten till stadsplaneringen så att
till exempel daghem och skolor tas i beaktande samtidigt som nya bostadsområden börjar planeras.
Bildningsväsendets servicenätsutredning är sålunda för första gången en så här intensivt
sammankopplad del av genomförandeplanen för markanvändningen, vilket är viktigt vid
serviceprognostisering.
Antalet småbarn inom småbarnsfostran i Vasa har under de senaste åren ökat märkbart, och
ökningen uppskattas fortsätta. Även inom den grundläggande utbildningen har elevantalet varit stadigt
växande. Ökningen beror på att åldersklasserna är större än tidigare och att nya elever har flyttat till
staden. Ökningen av antalet daghemsplatser ligger därför på nivån ett daghem/år under
ekonomiplaneringsperioden 2015–2018. Det första nya objektet är Tervajoki daghem, sedan Böle
daghem, därefter Gerby nya daghem och för år 2018 planeras en utvidgning av daghemmet Villi
Länsi i Lillkyro centrum. Skolbyggnadsobjekt är renoveringen av Keskuskoulu, Mussor skola och
utvidgningen av Nummen koulu samt nybyggnadsobjekten skolorna i Tervajoki och Böle.
På andra stadiet medför statens sparkrav stora utmaningar, vilket innebär anpassning av
verksamheten. Studerandeantalet strävar man dock efter att bibehålla på samma nivå som
tidigare. Åtgärder för att minska avbrutna studier bör tas fram och undervisningen ännu kraftigare
inriktas på områden som är viktiga för Vasaregionen. Då det gäller förverkligandet av
ungdomsgarantin är det ungdomsarbetets uppgift att informera de unga. Varje år försvinner en
generation från systemet och en ny kommer i stället. Det uppsökande ungdomsarbetet ses på
riksplanet som en central del av förverkligandet av ungdomsgarantin.
Andra utvecklingsprojekt inom bildningsväsendet är utarbetandet av en utbildningsstrategi för
energibranschen för att stärka energibranschens utbildningsstråk från småbarnsfostran till högre nivå.
Energibranschen och utnyttjandet av informations- och kommunikationsteknik (ikt) integreras i
undervisningsprogrammen och läroämnena. eForum-verksamheten befästs och implementeras för
att hålla lärarnas IKT-färdigheter och den informationsteknologiska infrastrukturen ajour. Det är
också viktigt att utveckla elevernas informationsläskunnighet och kunskaper om etisk användning av
data. Den äldre befolkningen kan komplettera sina kunskaper på kurser som Arbis och Vaasa Opisto
ordnar. Syftet med att utarbeta en utbildningsstrategi för energibranschen är att väcka intresse för
energisektorn redan i småbarnsfostran och att även inom den grundläggande utbildningen ordna
undervisning som stöder kunskaper inom energibranschen. Utbildningen planeras i nära samarbete
med företrädare för områdets företag. Ett av de viktigaste målen för utbildningsstrategin för
energibranschen på andra stadiet är att utbilda kunnig arbetskraft för energisektorns behov.
Utöver dessa utvecklingsprojekt fortsätter arbetet med att utveckla bildningsväsendets organisation
som en del av förnyandet av stödservicen. Målet är ett enhetligt verksamhetsområde som bättre kan
svara på dagens krav och beakta eventuella kommunsammanslagningar.
Vasa stads kulturoch fritidstjänster utvecklas och hålls så högklassiga som möjligt. Museernas
servicenätsutredning och organisationsreform skapar en grund för förnyelse och modernisering av
museiverksamheten. Målet med reformen är att effektivera verksamheten och fokusera på
68
kärnverksamheten. Orkestern och Vasa stadsteater har en fortsatt livlig verksamhet och tar hänsyn
till olika målgrupper. Teaterns söndagskonserter har blivit mycket populära, varför verksamheten
fortsätter.
Stadsbiblioteket utvecklar kontinuerligt sina tjänster så att de motsvarar utvecklingen i samhället
bl.a. genom att utöka samlingen e-böcker och erbjuda tjänster som ständigt förnyas samt genom
att förändra biblioteket så att det blir mer likt ett mångkulturcentrum. En positiv fläkt i stadsbilden
ger kulturevenemangen såsom t.ex. LittFest, Körfestivalen, Konstens natt och Musikfestspelen
Korsholm. Fritidsservicen erbjuder möjligheter till fritidsaktiviteter för en ständigt växande
målgrupp. Dessutom skapas förutsättningar för stora tävlingar såsom Power Cup och Football
Cup. Byggandet av ett fotbollsstadion, som man länge väntat på och önskat, startar i slutet av
2015. När det är färdigt kommer det att med sin konstgräsplan kunna erbjuda ett modernt
spelunderlag som förlänger säsongon åt såväl amatörer som våra ligaspelare.
Sektorns verksamhetsmål som härletts från de i förhållande till fullmäktige bindande målen.
Mål
Mätare
Åtgärder
Ökande av områdets
dragningskraft
Befolkningstillväxt
Antalet riksomfattande
evenemang
Ökande av
kostnadseffektiviteten
Optimering av
personalstrukturen
Kostnader/kommuninvånare
Utvärderingssystemets
delområden
Stärkande av en bred utbildning inom energibranschen i
området, utarbetande av en utbildningsstrategi för
energibranschen
Främjande av en mångsidig stadskultur: åstadkommande av
positivt vimmel
Aktivt främjande av att internationella kongresser och
evenemang förläggs till Vasa
Fatställande och sammanställande av riktlinjerna för en
evenemangsstrategi
Profilering av starka institutioner
Fokusering på kärnuppgifterna och utökande av samarbetet
Stödande av tredje sektorn med hjälp av kunskap, ramar och
ekonomiska resurser
Satsning på kommunikation och marknadsföring
Effektivering av lokalanvändningen
Genomdrivande av organisationsreformen
Ökande av nätverkandet och samarbetet inom
bildningsväsendet
Uppgörande av ett utvärderingssystem av hög kvalitet
Fokusering av servicenätet på kärnfunktionerna
Föregripande personalplanering
Förnyande av organisationerna, lättare förvaltning och
effektivering av tväradministrativa processer
Ökande av välfärden
Upplevd lycka
Antalet besökare i idrotts- och
kulturinrättningar
Säkerställande av tillgänglig och jämlik åtkomst till service
Samarbetsmodeller med SOTE
Utökande av antalet vårdplatser inom småbarnsfostran enligt
ökningen i invånarantalet
Partnerskapsavtal med tredje sektorn
Ökande av kundens delaktighet och eget ansvar:
deltagardemokrati, elektroniska tjänster
Utbildning av kunnig
arbetskraft
Mängden sysselsatta (18-64
år/befolkningen
(målsättning > 75 % )
Inrättande av en kärngrupp som en del av tillväxtavtalet med
uppgift att ansvara för det strategiska samarbetet mellan
läroanstalterna och näringslivet samt för prognostiseringen
av utbildningsbehovet
Utbildning av kunnig arbetskraft
Två- och flerspråkiga campus och inlärningsmiljöer
Mångsidigt och flerspråkigt utbildningsutbud:
-> stärkande av en bred utbildning inom energibranschen
->utökande av den engelskspråkiga utbildningen
Utarbetande av en utbildningsstrategi för energibranschen
69
NÄMNDEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN OCH GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING
BS 2013
BG 2014
BG-FÖRSLAG
BS 2012
1 000 €
1 000 €
1 000 €
2015 1 000 €
8 073
9 766
9 152
9 071
Verksamhetsutgifter
-87 972
-101 778
-102 844
-105 772
Verksamhetsbidrag
-79 898
-92 012
-93 792
-96 701
BG 2015
1 000 €
9 153
-109 933
-100 780
-5 984
Förändringar fr.om. 1.1.2013: Kommunsammanslagning med Lillkyro samt att hemkommunsersättningar började
underlyda nämnden för småbarnsfostran och grundläggande utbildning.
Verksamhetsidé
Nämnden för småbarnsfostran och grundläggande utbildning har hand om de uppgifter som i lagen
om barndagvård, lagen om stöd för hemvård och privat vård samt i lagen om grundläggande
utbildning och till dessa anslutna lagar och förordningar har stadgats höra till kommunens
uppgifter. Till nämndens verksamhetsfält hör även en del av den grundläggande
konstundervisningen, som regleras enligt lag. Speciellt ombesörjer nämnden för att verksamheten
förfogar över lagstadgade och tillräckliga resurser, för att verksamheten ska kunna ordnas
ändamålsenligt och på ett korrekt sätt.
Verksamhetsmiljö
Nämndens verksamhet indelas i följande resultatområden:
- 300 Förvaltningen inom småbarnsfostran, grundläggande utbildning och Kuula-institutet
- 302 Småbarnsfostran
- 303 Grundläggande utbildning
- 305 Hemkommunersättningar för förskoleundervisning och grundläggande utbildning
- 308 Kuula-institutet
Beträffande verksamheten som lyder under lagen om grundläggande utbildning indelas nämnden i
en finskspråkig och en svenskspråkig sektion.
Personal 2013-2015
Personal
Ordinarie tot.
- heltid
- deltid
Visstidsanställda tot.
- heltid
- deltid
31.12.2013
1275
1153,5
121,5
394
209
185
BG 2014
1274,5
1153,5
121
510
280
230
BG 2015
1276,7
1155,7
121
509
279
230
300 FÖRVALTNINGEN INOM SMÅBARNSFOSTRAN, GRUNDLÄGGANDE
UTBILDNING OCH KUULA-INSTITUTET
Verksamhetsidé
Till förvaltningen hör nämnden för småbarnsfostran och grundläggande utbildning, verket för
fostran och utbildning samt allmänna förvaltningen för avdelningarna för småbarnsfostran,
grundläggande utbildning och Kuula-institutet.
Verket för fostran och utbildning leder och utvecklar småbarnsfostran, den grundläggande
utbildningen och musikinstitutsverksamheten i staden, skaffar tillräckliga resurser, tillhandahåller
sakkunskap, verkar i samråd med andra intressegrupper samt ansvarar för utvärderingen och
uppföljningen av verksamheten.
70
RESULTATRÄKNING
BS 2013
BG 2014
BG-FÖRSL.
1000 €
1000 €
2015 1000 €
23
0
0
Verksamhetsutgifter
-942
-978
-958
Verksamhetsbidrag
-918
-978
-958
BG 2015
1000 €
0
-972
-972
-15
302 SMÅBARNSFOSTRAN
Verksamhetsidé
Med småbarnsfostran avses en av samhället ordnad eller övervakad fostrings-, undervisnings- och
vårdhelhet för barn under läropliktsåldern. Förskoleundervisning som en del av småbarnsfostran är
planenligt undervisnings- och fostringsarbete som erbjuds sexåringar året innan läroplikten inleds.
Dagvård ordnas i daghem och i familjedagvård som heldagsvård eller deltidsvård och enligt behov
även på kvällar, under helger eller kontinuerligt dygnet runt. Vid sidan om deltidsvården ordnas
som stöd till familjens fostringsarbete även klubbverksamhet vid de öppna daghemmen för de
barn, som är hemma med en förälder.
I lekparkerna finns handledd och övervakad fritidsverksamhet för barn under skolåldern.
Utvärdering sker regelbundet. Som grund för utvärderingen är barnets individuella plan för
småbarnsfostran, som enligt lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården ska
uppgöras för alla barn, förskoleundervisningsplanen samt uppföljning av förverkligandet av dessa,
kundbelåtenhetsenkäter och egna utvärderingar inom enheterna.
Uppskattning av antalet barn under skolåldern i Vasa
Antalet barn enligt stadens officiella befolkningsprognos.
31.12.
0 – 6-åringar totalt
varav 0 – 2 år
- 3 – 6 år
BS 2013
5 196
2 240
2 956
BG 2014
5 260
2 293
2 967
BG 2015
5 389
2 297
3 092
EP 2016
5 532
2 414
3 118
Andelen barn inom småbarnsfostran, % av alla 0-6-åringar i Vasa
31.12.
0 – 2 år
3 – 6 år
0 – 6 år
I kommunal dagvård
Andelen barn i daghem, %
Andelen barn i familjedagvård,
(inkl. köpservicedaghem)
%
andelen % av åldersgruppen
2013 2014 2015 2016 2013 2014 2015 2016 2013 2014 2015 2016
31
32
32
31
69
66
66
66
31
34
34
34
84
89
89
91
89
89
93
93
11
11
7
7
61
64
65
65
85
84
87
87
15
16
16
13
Barn under skolåldern (0 – 6-åringar) inom dagvården
31.12.
Barn 0-6 år i dagvård, totalt
Familjedagvård
Daghem (inkl. köptjänstdaghemmen)
-av vilka parallella placeringar *)
Stöd för hemvård och privat vård,
stödtagarfamiljer i genomsnitt/månad
- av vilket det selektiva tillägget i
genomsnitt/månad
BS 2013
3 188
485
2 703
15
BG 2014
3 358
538
2 820
50
BG 2015
3 503
450
3 053
30
EP 2016
3 596
475
3 121
30
958
235
914
250
960
235
960
240
*) Barnet behöver till största delen heldagsvård, men tidvis även skiftesvård (=kvälls-, helg- eller dygnetruntvård).
71
Antalet barn i dagvård varierar under året, antalet är lägst på sommaren och högst på våren.
Antalet barn som används i bokslutet motsvarar situationen 31.12. År 2013 uppgick antalet barn
(situationen 30.4) till 3326 barn och år 2014 (situationen 30.4) till 3403 barn.
Utökning av daghemsplatser under ekonomiplaneperioden 2015-2018
−
−
−
−
Tervajoen pk (+ 63 platser) år 2015
Bölen pk år 2017 (+ 117 platser, tvåspråkigt)
Gerby nya dh, år 2017 (+ 105 platser, svenskspråkigt)
Utbyggnad av Villin Lännen pk i Lillkyro centrum (+ 42 platser) år 2018
Antalet familjer som får partiell vårdpenning
Vårdnadshavarna har rätt till partiell vårdledighet tills barnets andra läsår slutat (31.7).
Förutsättningen för den partiella vårdpenningen är att den vårdnadshavare som erhåller
vårdpenningen arbetar högst 30 timmar per vecka.
31.12.
Antalet familjer som får partiell vårdpenning, i
genomsnitt
BS 2013
200
BG 2014
205
BG 2015
210
EP 2016
210
1. FÖRSKOLEUNDERVISNING
I enlighet med lagen om grundläggande utbildning (628/1998) erbjuds alla barn bosatta i Vasa
avgiftsfri förskoleundervisning i ett daghem (4 h/dag) året innan skolplikten inleds. Om barnet som
deltar i förskoleundervisningen därtill behöver dagvård, ordnas dagvården i samma enhet som
förskoleundervisningen så att barnets dag blir en sammanhängande helhet.
31.12.
Förskolegrupper totalt
- stadens egna daghem
- köpservicedaghem
Barn i förskoleundervisning totalt
- stadens egna daghem
- köpservicedaghem
- varav:
- endast i förskoleundervisning
- även behöver dagvård
BS 2013
41
37
4
715
674
41
BG 2014
41
37
4
735
695
40
BG 2015
42
39
3
746
706
40
EP 2016
43
40
3
760
706
40
129
586
135
600
137
609
140
620
2. DAGHEMSVERKSAMHET
Dagvård ordnas som heldags- och deltidsvård utifrån familjernas olika behov. Vid
skiftesvårdsdaghemmet Rödluvan finns platser även för barn som behöver vård på kvällar, under
helger och dygnet runt.
Vid köpservicedaghemmen finns från början av augusti 2014 sammanlagt 346 dagvårdsplatser. I
och med det nya avtalet upphandlades ett mindre antal dagvårdsplatser jämfört med föregående
avtal, men tyngdpunkten vid upphandlingen har legat på platser för små barn, varvid det
kalkylerade antalet platser hålls på samma nivå som i föregående avtal.
Staden ersätter köpservicedaghemmens kostnader som bruttobelopp och uppbär klientavgifter.
72
I daghemmen har tyngdpunkten legat på platser för barn i åldern 3-6 år, men under de tre senaste
åren har behovet av platser för barn under 3 år avsevärt ökat till följd av ökad nativitet och färre
familjedagvårdsplatser.
31.12.
BS 2013
BG 2014
BG 2015
EP 2016
Daghem (stadens egna) x)
24
26
25
26
- i vilka daghem sammanlagt
38
39
39
39
Köpservicedaghem
11
11
11
11
Barn i daghem totalt
2 703
2 820
3 053
3 121
- 0-2-åringar
476
480
490
480
- i heldagsvård
464
470
480
470
- i deltidsvård
12
10
10
10
- 3-6-åringar
2 227
2 340
2 563
2 641
- i heldagsvård
2 021
2 140
2 363
2 441
- i deltidsvård
206
200
200
200
- 7-8-åringar (skolelever skiftesvård)
4
4
4
4
x) Daghemmen bildar en helhet, inom vilken en förman har flera enheter som lyder under honom/henne.
3. FAMILJEDAGVÅRD
Familjedagvård är en alternativ dagvårdsform som sker endera som heldags- eller deltidsvård i
familjedagvårdarens hem, i barnets hem eller i andra hemlika förhållanden (gruppfamiljedaghem).
31.12.
Gruppfamiljedaghem
Barn i familjedagvård totalt
− 0-2-åringar
− i heldagsvård
− i deltidsvård
- 3-6-åringar
- i heldagsvård
- i deltidsvård
Familjedagvårdare: Vårdare i arbete –
varav i sitt eget hem
dagvårdsbarn i genomsnitt/vårdare
BS 2013
20
485
218
214
4
267
258
9
146
85
3,3
BG 2014
20
538
252
247
5
286
276
10
144
83
3,7
BG 2015
20
450
250
245
5
200
219
10
145
85
3,1
EP 2016
17
475
275
270
5
200
190
10
140
88
3,4
4. LEKVERKSAMHET
Lekverksamhet är en alternativ verksamhetsform för dagvård. I Vasa omfattar lekverksamheten
öppna daghem och klubbar vid öppna daghem.
31.12.
Antal lekparker
-besök i genomsnitt/verksamhetsdag
Antal öppna daghem
- besök i genomsnitt/verksamhetsdag
Öppna daghemmens klubbar
-Barn/klubbdag
Arbetstagare
BS 2013
2
10
6
93
10
138
17
BG 2014
2
10
8
90
12
165
21
BG 2015
0
0
6
100
10
140
15
EP 2016
0
0
6
100
10
140
15
5. SPECIALDAGVÅRD
Specialdagvårdens uppgift är att i ett så tidigt skede som möjligt upptäcka barnets behov av stöd
och sätta in stödåtgärder. Målet är att tillsammans med föräldrar, dagvårdspersonal och olika
sakkunniga ordna lämplig dagvård, nödvändiga undersökningar och habilitering för barn som är i
behov av stöd samt att fungera som stöd för fostrings- och undervisningsarbetet inom dagvården.
73
Att så tidigt som möjligt kunna upptäcka och åtgärda ett barns behov av stöd enligt ändringarna i
lagen om grundläggande utbildning, är en central utmaning inom förskoleundervisningen.
31.12.
Klientbesök
- ambulerande specialbarnträdgårdslärare
- ambulerande barnträdgårdslärare S2-språk
besök i daghem
*) Barn i behov av särskilt stöd
**) Barn i förskoleundervisning i behov av stöd
- intensifierat stöd
- särskilt stöd
Barn med invandrarbakgrund
-varav de som behöver inlärning med S2-språk
BS 2013
BG 2014
BG 2015
EP 2016
2 800
145
2 800
150
2 600
145
2 800
150
460
476
480
485
403
135
45
15
410
135
45
15
410
125
45
15
420
140
*) barn med utlåtande + s.k. uppföljningsbarn
**) Ny statistik om olika stödformer för barn inom småbarnsfostran påbörjas år 2014.
Nyckeltal
Bruttoutgifter €/0-6-åringar
Nettoutgifter €/0-6-åringar
Serviceavgiftsinkomster € (stadens)
Serviceavgiftsinkomster/
%
av
totalutgifterna
BS 2011
8 209
7 250
4 370 481
BS 2012
8 527
7 450
4 610 037
BS 2013
8 372
7 373
5 188 817
BG 2014
8 327
7 334
5 260 000
BG 2015
8 492
7 491
5 395 000
11,23
11,31
11,93
11,93
11,88
*) För år 2014 har inte Purolan päiväkotis inverkan på driftsekonomin eller ansökan om anslag för assistenterna
beaktats.
RESULTATRÄKNING
BG 2014
BG-försl.
BS 2013
1 000 €
1 000 €
2015 1 000 €
5 353
5 288
5 460
Verksamhetsutgifter
-43 404
-43 801
-45 764
Verksamhetsbidrag
-38 050
-38 513
-40 304
BG 2015
1 000 €
5 530
-45 814
-40 284
-943
Personal 2013-2015
Personal
Ordinarie
- heltidsanställda
- deltidsanställda
Visstidsanställda
- heltidsanställda
- deltidsanställda
31.12.2013
691,5
646,5
45
152
87
65
BG 2014
691,5
647,5
44
199
129
70
BG 2015
691,5
647,5
44
199
129
70
303 GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING
Verksamhetsidé
Det allmänna målet för den grundläggande utbildningen är att erbjuda högklassig basservice inom
fostran, inlärning och undervisning samt att ombesörja att servicen är tillgänglig både för de
finskspråkiga och för de svenskspråkiga invånarna.
Den grundläggande utbildningen möjliggör en mångsidig uppväxt, inlärning och utveckling av en
sund självkänsla. Inom den grundläggande utbildningen kan eleven få den kunskap och de
färdigheter, som behövs i livet samt beredskap för fortsatta studier och för att som en aktiv
medborgare utveckla det demokratiska samhället. Den grundläggande utbildningen stöder varje
elevs språkliga och kulturella identitet samt utvecklingen av elevens modersmål med beaktande av
de tvåspråkiga eleverna. Målsättningen är att väcka intresse för ett livslångt lärande.
74
Antalet elever har de senaste två åren ökat i jämn takt. Ökningen beror på att åldersklasserna är
större än tidigare och att nya elever har flyttat till staden.
Undervisning och pedagogiska tjänster
Det allmänna målet för undervisningsverksamheten i grundskolan är att i enlighet med resurserna
ge undervisning på det sätt som bäst svarar upp mot elevens inlärningsförutsättningar.
Elevantal/år (medeltal)
Elever i årskurserna 1-6
Elever i årskurserna 7-9 och
tilläggsundervisning
Totalt (utan förberedande undervisning)
-varav har fått beslut om särskilt stöd ( inte
förl.lärop.)
-varav gravt handikappade elever, förl. läropl.
-varav övriga handikappade elever, förl. läropl.
Förberedande undervisning
2013*)
3 779
1 803
2014
3889
1797
2015
3962
1814
1 644
4 988
5 582
5686
5776
378
294
253
235
235
33
109
76
30
113
67
31
128
61
30
112
82
30
116
82
2009
3 247
2010
3 266
2011
3 286
2012
3 344
1 743
4 990
1 687
4 953
1 656
4 942
466
453
23
96
52
30
103
69
*) Förskoleeleverna i Lillkyro överfördes hösten 2013 till småbarnfostran.
Målet med undervisningen är att eleverna ska uppnå de färdigheter och kunskaper som har
uppställts i de riksomfattande läroplansgrunderna samt i stadens och läroanstalternas läroplaner
för de olika årskurserna.
Elevens inlärning främjas med olika stödformer, vilka är allmänt stöd, intensifierat stöd och särskilt
stöd. I allt större omfattning behövs även vägledning för elever för att förebygga utslagning och för
att säkra kompetensen för fortsatta studier. Elevernas begåvning och hobbyverksamhet stöds bl.a.
med utbildning på engelska och med musikklass- och språkbadsundervisning. Alla elever erbjuds
dessutom klubbverksamhet.
Tillgången på undervisningsservice är bra om grundskolan med årskurserna 1-6 (allmän
utbildning) ligger närmare än 3 kilometer från elevens hem och på motsvarande sätt om
grundskolan med årskurserna 7-10 (allmän utbildning) ligger närmare än 5 kilometer från hemmet.
Den svenskspråkiga grundläggande utbildningen har i detta avseende en annan ställning än den
finskspråkiga, eftersom det s.k. glesbygdsfenomenet förverkligas bland svenskspråkiga elever.
Tillgången på undervisningsservice har i genomsnitt kunnat bibehållas på en god nivå inom alla
delområden i staden. Elevupptagningsområdena har uppräknats i grunderna för läroplanen för
den finskspråkiga grundläggande utbildningen i Vasa stad. Staden anvisar varje läropliktig elev en
närskoleplats. I skolor med årskurserna 1-6 inrättas undervisningsgrupper i enlighet med vad
elevunderlaget förutsätter och utrymmena ger möjlighet till.
Skolnätet
Antal skolor
Genomsnittlig storlek på undervisningsgruppen
- årskurserna 1-6
- årskurserna 7-10
- specialundervisning
Små skolor, åk 1-6, under 80 elever
BS 2011
21
BS 2012
21
BS 2013
27
BG 2014
25
BG 2015
23
18,56
19,40
7,82
2
18,18
19,25
8,14
2
18,57
19,00
7,80
3
18,29
17,88
7,82
3
21,00
21,00
8,3
1
75
Undervisningstimmar i genomsnitt per elev
Antal genomförda undervisningstimmar per
elev
Grundskolor, årskurserna 1-6
Grundskolor, årskurserna 7-10
Specialundervisning
Handikappundervisning
Grundskolor i genomsnitt
2010
2011
2012
2013
1,69
2,18
3,06
4,52
1,96
1,70
2,21
3,50
4,24
1,99
1,68
2,41
3,88
4,37
2,03
1,77
2,50
3,96
4,71
2,09
I resurserna ingår klubbtimmar och stödtimmar som finansierats av stipendie- och utvecklingsfonden samt med olika
projektmedel. Sjukhusundervisning ingår inte.
Nivån på undervisningen och
undervisningsmaterial
Andel behöriga lärare, %
Lärarnas fortbildning av den tot. arbetstiden, %
Undervisningsmaterial och service €/elev
2011
2012
2013
2014
2015
90,5
3
394,68
88,0
3
426,76
87,0
3
407,23
92,8
3
356,44
94
3
335,23
Resurserna innehåller även it-stödtjänster samt övriga material och tjänster som finansierats av
stipendie- och utvecklingsfonden och med projektmedel.
Morgon- och eftermiddagsverksamhet
Enligt lagen om grundläggande utbildning är morgon- och eftermiddagsverksamheten avsedd för
elever i årskurserna 1 och 2, samt för övriga elever som har beslut om särskilt stöd. Kommunen
kan på egen hand ordna morgon- och eftermiddagsverksamhet, köpa den som köptjänst eller
understöda serviceproducenter. Kommunen är dock inte skyldig att erbjuda denna verksamhet.
I Vasa ordnas morgon- och/eller eftermiddagsverksamhet i tretton (13) finskspråkiga och i fyra (4)
svenskspråkiga skolor med årskurserna 1-6. Det finns fem serviceproducenter.
Morgon- och eftermiddagsverksamheten strävar efter att minska den tid som barnet tillbringar
ensam utan en vuxens trygga närvaro både före och efter skoldagen. För barn som deltar i
verksamheten erbjuds minst 760 timmar per läsår (i medeltal 4h/dag). För verksamheten uppbärs
en avgift (80 – 120 €/månad). För verksamhetens driftskostnader beviljas stadsandelar.
Antal elever
Hösten
2010
Våren Hösten
2011
2011
Våren Hösten
2012
2012
Våren Hösten
2013
2013
Våren
2014
I stadens egna enheter
- Grundläggande utbildningens
enheter
- Småbarnsfostrans enheter
657
31
673
29
715
711
691
695
693
652
Arrangerad av samarbetsparter
Totalt
164
852
165
867
122
837
122
833
130
821
133
828
141
834
137
789
Elevvård
Med elevvård avses främjande och upprätthållande av god inlärning, fysisk och psykisk hälsa och
socialt välbefinnande hos eleverna samt sådan verksamhet som ökar förutsättningarna för dessa i
skolsamfundet. Elevvården genomförs som förebyggande, generellt inriktad elevvård, som stöder
hela skolsamfundet och som individuellt inriktad elevvård, som eleverna har lagstadgad rätt till.
Med individuellt inriktad elevvård avses följande tjänster som tillhandahålls elever:
skolhälsovårdstjänster, psykolog- och kuratorstjänster samt sektorsövergripande elevvård som rör
en enskild elev.
Budgeten innehåller anslag för inrättandet av en ny kuratorvakans till följd av förnyandet av elevoch studerandevårdslagstiftningen
76
Skolbespisning
Genom skolbespisningen stöds en sund tillväxt och utveckling hos eleven. Avsikten är att
skolbespisningen ska tillgodose cirka 1/3 av elevens dagliga näringsbehov. Bespisningsservicen
köps av matserviceenheten.
Skolskjuts
Avgiftsfri skolskjuts beviljas om skolvägen för
- en elev i årskurserna 1-2 är över 3 km
- en elev i årskurserna 3-10 är över 5 km
- eller om övriga förutsättningar som fastställts i lagen om grundläggande utbildning uppfylls.
Avgiftsfri skolskjuts beviljas till anvisad närskola från elevens fasta hemadress.
Skolskjutsar
Antal skjutsade elever
Kostnaderna €/skjutsad elev
Antal elever som erhåller skjuts, %
BS 2011
954
1018
19,0
BS 2012
941
1101
18,6
BG 2013
962
1294
17,2
BG 2014
1070
1402
18,6
BG 2015
1007
1489
17,4
Skolgångsbiträden
Skolgångsbiträdena har i uppgift att stöda eleverna vid olika inlärningstillfällen och i skolgången.
Skolgångsbiträdesverksamhet
Antal skolgångsbiträden
Antal kalkylerade befattningar (38,25 h/vecka)
Elever/kalkylerat skolgångsbiträde
- specialundervisning och förberedande undervisning
- sett till det totala antalet elever
2011
150
96
2012
153
97
2013
135
108
2014
135
103
2015
138
106
6,07
52,27
5,27
52,02
4,38
52,25
4,45
56,00
4,37
55,26
RESULTATRÄKNING
BS 2013
BG 2014
BG-försl.
1000 €
1 000 €
2015 1000 €
2 799
2 062
1 904
Verksamhetsutgifter
-50 689
-51 325
-52 251
Verksamhetsbidrag
-47 889
-49 263
-50 347
Personal 2013-2015
Ordinarie
- heltidsanställda
- deltidsanställda
Visstidsanställda
- heltidsanställda
- deltidsanställda
31.12.2013
536
466,5
69,5
228
120
108
305
HEMKOMMUNERSÄTTNINGAR
GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING
FÖR
BG 2014
536,5
466,5
70
291
148
143
BG 2015
1 000 €
1 916
-56 121
-54 205
-4 797
BG 2015
537,7
467,7
70
291
148
143
FÖRSKOLEUNDERVISNING
OCH
Som detta resultatområdes utgift bokförs ersättningar för elever från Vasa som deltar i
undervisning vid andra än stadens för- och grundskolor och som inkomst bokförs ersättningar för
andra kommuners elever som deltar i undervisning vid stadens grundskolor.
RESULTATRÄKNING
Verksamhetsutgifter
Verksamhetsbidrag
BS 2013
1000 €
908
-4 673
-3 765
BG 2014
1000 €
1 000
-4 713
-3 713
BG-försl.
2015 1000 €
1 000
-4 713
-3 713
BG 2015
1000 €
1 000
-4 713
-3 713
77
308 KUULA-INSTITUTET
Verksamhetsidé
Kuula-institutets verksamhet regleras av lagen om grundläggande konstundervisning. Kuulainstitutets läroplan har utarbetats i enlighet med Utbildningsstyrelsens grunder för en fördjupad
lärokurs. Vid Kuula-institutet ordnas undervisning i musik och dans på grundläggande nivå samt
undervisning på institutnivå som påbyggnad för dessa.
Undervisning ordnas även i
musiklekskolan, barndansskolan och inom den öppna avdelningen, vars verksamhet är
avgiftsbelagd serviceverksamhet. Musik- och dansundervisningen är knuten till utbildningen på
andra stadiet utifrån för denna gällande bestämmelser. Institutet strävar efter att verka i kreativt
samarbete med andra läroanstalter, konstinrättningar och med kulturlivet på såväl nationell som på
internationell nivå.
Nyckeltal för verksamheten och ekonomin
Studerande, alla (höstterm.)
- solistundervisning
- musiklekskola
- dansundervisning
- elever i musikförberedelse och barn med behov
av särskilt stöd
- öppna avdelningen
Andelen vasabor av de ovanstående, %
Det totala antalet undervisningstimmar
Personalmängd
- ordinarie personal:
- timlärare
Av ministeriet fastställt antal
undervisningstimmar
Egna totalkostnader brutto €/undervisningstimme
Egna totalkostnader brutto €/elev
Nettoutgifter (statsandelen har beaktats) €
Statsandel €
Egna totalkostnader brutto €/elev
Totalkostnader netto/undervisningstimme
BS 2013
1 491
489
579
228
61
BG 2014
1 510
490
550
250
140
BG 2015
1570
490
580
240
120
134
92
25 965
80
95
26 000
95
95
25 800
29
16
24 860
29
15
24 860
28
20
24 860
79,65
1392
335 131
1 057 947
224,77
12,91
78,64
1 354
266 973
1 057 947
176,8
10,27
80,85
1329
306 583
1 072 117
195,28
11,88
RESULTATRÄKNING
BS 2013
BG 2014
BG-försl.
1000 €
1000 €
2015 1000 €
683
703
708
Verksamhetsutgifter
-2 070
-2 028
-2 086
Verksamhetsbidrag
-1 387
-1 325
-1 379
BG 2015
1000 €
708
-2 313
-1 605
-229
Personal 2013-2015
Personal
Ordinarie
- heltidsanställda
- deltidsanställda
Visstidsanställda
- heltidsanställda
- deltidsanställda
31.12.2013
36
29
7
13
1
12
BG 2014
36
29
7
18
1
17
BG 2015
36
29
7
18
1
17
78
UTBILDNINGSNÄMNDEN FÖR ANDRA STADIET
BS 2012
BS 2013
BG 2014
BG-FÖRSLAG
1 000 €
1 000 €
1 000 €
2015 1 000 €
10 116
9 769
9 295
8 899
-40 924
-41 261
-40 907
-39 481
Verksamhetsutgifter
-30 808
-31 493
-31 612
-30 581
Verksamhetsbidrag
BG 2015
1 000 €
8 899
-42 232
-33 333
-2 831
Till verksamhetsområdet hör de uppgifter som anges i gymnasielagen, lagen om yrkesutbildning
och lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning samt i förordningar som har anknytning till dem.
310 DEN GEMENSAMMA FÖRVALTNINGEN FÖR ANDRA STADIET
Funktionerna utvecklas så att resultatet blir ett så effektivt koordinerat serviceutbud som möjligt
inom den gemensamma förvaltningen.
Resultatområdet 310 inledde sin verksamhet 1.1.2013
RESULTATRÄKNING
Verksamhetsutgifter
Verksamhetsbidrag
BS 2013
1000 €
5
-1 529
-1 525
BG 2014
1 000 €
0
-1 464
-1 464
BG-försl.
2015 1000 €
0
-1 504
-1 504
BG 2015
1000 €
0
-1 472
-1 472
I anslaget ingår 50 000 euro för idrottsbetonad verksamhet riktad till läroanstalterna på andra
stadiet i Vasa.
Personal 2013-2015
Personal
Ordinarie
- heltidsanställda
- deltidsanställda
31.12.2013
BG 2014
BG 2015
21,1
18
3,1
21
18
3
20,6
18
2,6
312 VAASAN LYSEON LUKIO
Undervisningen på vuxenlinjen, som finns i anslutning till Vaasan lyseon lukio, förverkligas
huvudsakligen virtuellt. I dag- och vuxengymnasiet är undervisningen årskurslös och kursformad.
Daggymnasiet har tre fokusområden: matematik-naturvetenskap, språk-realämnen och idrott.
79
Studerande
Daggymnasium
Vuxengymnasium
Ordinarie studerande
Ämnesstuderande
BS 2011
735
60
795
1,9
BS 2012
729
57
786
2,1
BS 2013
742
52
794
0,5
BG 2014
800
40
840
2
BG 2015
763
50
813
2
Nyckeltal
Norm för pris per enhet
€/studerande/daggymnasium
€/studerande/kvällsgymnasium
Ekonomiskt mål som är
bindande i förhållande till
fullmäktige
Resurs
Kostnader enligt
statsandelsnormen
BS 2013
6 103,86
BG 2014
6 126,87
BG 2015
5 861,77
3 896,23
3 667,24
3 501,88
Mål 2015
Mätare
Kostnader €/studerande, enligt
statsandelsnormen
Kostnader €/studerande
RESULTATRÄKNING
BS 2013
BG 2014
BG-försl.
1000 €
1 000 €
2015 1000 €
275
207
126
Verksamhetsutgifter
-5 098
-5 392
-4 864
Verksamhetsbidrag
-4 824
-5 185
-4 738
BG 2015
1000 €
126
-5 594
-5 468
-736
Personal 2013-2015
Personal
Ordinarie
- heltidsanställda
- deltidsanställda
Visstidsanställda
- heltidsanställda
- deltidsanställda
31.12.2013
45,2
41
4,2
14,8
12
2,8
BG 2014
52
47
5
9
6
3
BG 2015
45
40
5
12
8
4
313 VASA GYMNASIUM OCH VASA SVENSKA AFTONLÄRORVERK
Beskrivning av verksamheten och fokusområden
Vasa gymnasium (VG) har prioriterat att om möjligt satsa på små undervisningsgrupper för att
stöda lärandet och för att höja tryggheten och trivseln. VG har satsat på att utveckla det
tvåspråkiga samarbete med det finska gymnasiet och tandemverksamheten är en av hörnpelarna i
skolarbetet. VG samarbetar med gymnasierna och verkar som koordinerande skola i andra
stadiets idrottsprofiliering. Skolorna samarbetar med gymnasier inom Vi7 –ringen (ringen består av
svenskspråkiga gymnasier i närkommuner).
Vasa svenska aftonläroverk (VSA) är det enda svenskspråkiga vuxengymnasiet i landet. VSA är
ett distansgymnasium som erbjuder gymnasiestudier till vuxna och ungdomar i hela landet, samt
80
svenskatalande finländare utanför landets gränser. Via VSA har studerande vid andra gymnasier
kunnat komplettera med kurser som de läst och avlagt på VSA.
Studerande
Daggymnasium
Vuxengymnasium
Ordinarie studerande
Ämnesstuderande
BS 2011
138
65
203
25,6
BS 2012
140
73
213
6,93
BS 2013
142
70
212
3,7
BG 2014
145
62
207
8
BG 2015
148
78
226
4
Nyckeltal
€/studerande/daggymnasium
€/studerande/kvällsgymnasium
fullmäktige
Resurs
Kostnader enligt
statsandelsnormen
BS 2013
BG 2014
BG 2015
7 256,84
7 254,21
6 940,34
3 328,07
3 667,24
3 501,88
Mål 2015
Mätare
statsandelsnormen
RESULTATRÄKNING
BS 2013
BG 2014
BG-försl.
1000 €
1000 €
2015 1000 €
196
155
158
Verksamhetsutgifter
-1 543
-1 449
-1 461
Verksamhetsbidrag
-1 347
-1 294
-1 303
BG 2015
1000 €
158
-1 575
-1 417
-115
Personal 2013-2015
Personal
Ordinarie
- heltidsanställda
- deltidsanställda
Visstidsanställda
- heltidsanställda
- deltidsanställda
31.12.2013
16
16
0
4,2
3
1,2
BG 2014
15
14
1
4
1
3
BG 2015
15
14
1
4
1
3
315 VASA YRKESINSTITUT
Vasa yrkesinstitut erbjuder yrkesinriktad grundutbildning på tre språk. VYI fostrar unga till
flerspråkig kompetens och har hand om utbildningen för en hel åldersklass. Valet av fokusområden
för Vasa yrkeinstitut utgår från behoven inom arbets- och näringslivet i Vasaregionen. Det är viktigt
att erbjuda unga utbildningar som motiverar och intresserar dem för att förhindra utslagning.
81
Antalet studerande enligt utbildningsområde
-Kultur
-samhällsvetensk. företagsek. och
administration
-naturvetenskap
-teknik och trafik
-social-, hälsovårds- och
idrottsbranschen
-turism-, kosthålls- och
ekonomibranschen
-utbildning för invandrare
-förberedande utbildning för
funktionshindrade
-yrkesstartutbildning
Totalt
BS 2011
142
206
BS 2012
129
212
BS 2013
120
216
BG 2014
128
256
BG 2015
120
220
96
695
419
89
704
446
83
698
454
80
723
456
85
715
475
326
325
296
300
260
27
14
24
8
27
6
10
5
10
5
24
1 949
17
1 954
16
1 916
12
1 970
10
1 900
Nyckeltal
BS 2013
BG 2014
BG 2015
Norm för pris per enhet €/studerande
10 290,06
9 646,43
9 672,09
fullmäktige
Resurs
Kostnader enligt
statsandelsnormen
Mål 2015
Mätare
statsandelsnormen.
I kostnaderna ingår en
garantisumma på 250 000 €.
RESULTATRÄKNING
BS 2013
BG 2014
BG-försl.
1000 €
1000 €
2015 1000 €
1 537
1 765
1 916
Verksamhetsutgifter
-20 793
-20 375
-19 718
Verksamhetsbidrag
-19 256
-18 610
-17 802
BG 2015
1000 €
1 916
-21 670
-19 754
-1 981
Personal 2013-2015
Personal
Ordinarie
- heltidsanställda
- deltidsanställda
Visstidsanställda
- heltidsanställda
- deltidsanställda
31.12.2013
167,6
156
11,6
56,2
49
7,2
BG 2014
177
160
17
39
36
3
BG 2015
169,7
157
12,7
39
32,8
6,2
82
318 VASA VUXENUTBILDNINGSCENTER
Den yrkesinriktade vuxenutbildningen stöder kompetensutvecklingen hos personer som befinner
sig i olika skeden av yrkeskarriären så att kunnandet motsvarar den föränderliga
arbetsmarknadens behov och individuella behov i karriärutvecklingen. Vuxenutbildningscentrets
val av fokusområden utgår från näringsgrenar som är centrala för Vasaregionen och på
uppfattningen om marknadens utveckling.
Antalet studerandearbetsdagar
Arbetskraftspolitisk utbildning
Yrkesinriktad tilläggsutbildning
Övrig utbildning
Grundläggande yrkesutbildning,
antalet studerande
BS 2011
98 686
38 728
15 119
BS 2012
94 647
41 884
9 032
BS 2013
93 216
43 469
12 170
BG 2014
89 000
37 228
9 948
BG 2015
87 860
38 393
7 911
386,75
360
436,5
390
440
Nyckeltal
Resultaträkning och
finansieringsanalys i balans
Kostnader enligt
statsandelsnormen
€/grundexamenstuderande
BS 2013
Räkenskapsperiodens resultat +722 519 €. Finansieringsrest
+987 444 €. Tillgänglig självfinansiering vid årets slut +3 648 820 €.
Verkliga kostnader 7 595,16 €/studerande
Ekonomiska mål som är
fullmäktige
finansieringsanalys i balans
Kostnader enligt
statsandelsnormen
€/grundexamenstuderande
Mål 2015
Mätare
Balansvillkoret har
presenterats på sidan 31.
statsandelsnormen
finansieringsanalys
RESULTATRÄKNING
Verksamhetsutgifter
Verksamhetsbidrag
Statsandelar (bokförs i finansieringsdelen)
Årsbidrag
Avskrivningar
BS 2013
1000 €
7 757
-12 298
-4 540
5 936
1 023
-301
722
BG 2014
1000 €
7 168
-11 864
-4 697
5 319
622
-284
338
BG-försl.
2015 1000 €
6 699
-11 934
-5 235
5 852
617
-239
378
BG 2015
1000 €
6 699
-11 922
-5 223
5 852
629
-239
390
2015 täcks med överskottet VAKK:s andel av kostnaderna för den gemensamma förvaltningen för andra stadiet 377 904 €.
Personal 2013-2015
Personal
31.12.2013
Ordinarie
81
- heltidsanställda
73
- deltidsanställda
8
Visstidsanställda
49
- heltidsanställda
37
- deltidsanställda
12
I deltidsanställda ingår inte personer i bisyssla.
BG 2014
86
76
10
61
32
29
BG 2015
85
81
4
59
28
31
83
DIREKTIONEN FÖR LÄROAVTALSVÄSENDET
320 LÄROAVTALSUTBILDNING
Läroavtalsväsendet har i uppgift att inom verksamhetsområdet för utbildningsanordnarna Vasa
stad och Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur leda och övervaka på läroavtal
baserad utbildning med beaktande av speciellt regionens näringslivs- och servicestruktur samt
anordnarnas möjligheter att erbjuda utbildning.
Serviceplan
Med utbildning av läroavtalstyp betjänar man näringslivets utbildningsbehov i regionen i samarbete
med andra som erbjuder utbildning på andra stadiet, så att arbetsgivarna får utbildad och kunnig
arbetskraft för sina behov. Med läroavtalsutbildning, med därtill hörande inlärning på arbetsplatsen,
främjar man även sysselsättandet av arbetslösa arbetssökande.
Läroavtal som är i kraft
Andelen som avlagt examen
Andelen som fått arbete efter
läroavtalstiden
BS 2011
876
204
97 %
BS 2012
766
213
94 %
BS 2013
736
145
92 %
BG 2014
750
150
93 %
BG 2015
750
150
94 %
Nyckeltal
Enhetspris för grundutbildning € / studerande
BS 2013
7030,91
BG 2014
6925,40
BG 2015
6925,40
Enhetspris för yrkesinriktad tilläggsutbildning
€/studerande
Enhetspris för icke yrkesinriktad
tilläggsutbildning €/studerande
3295,53
3292,33
3268,70
2380,11
2377,80
2360,73
RESULTATRÄKNING
Verksamhetsutgifter
Verksamhetsbidrag
BS 2013
1000 €
4
-2 250
-2 246
BG 2014
1 000 €
BG-förslag
2015 1 000 €
BG 2015
1 000 €
-2 491
-2 491
-2 399
-2 399
-2 398
-2 398
Personal 2013-2015
Personal
Ordinarie
- heltidsanställda
31.12.2013
8
8
BG 2014
9
9
BG 2015
10
10
84
DIREKTIONEN FÖR TYÖVÄENOPISTO
330 VAASA-OPISTO
Verksamhetsidé
Vaasan työväenopisto har som mål att främja ett aktivt och bra liv i medborgar- och
informationssamhället för invånarna inom sitt verksamhetsområde. I enlighet med sitt mål erbjuder
institutet på det sätt som lagen förutsätter kvalitativ och mångsidig undervisning till ett rimligt pris.
Grundtanken i verksamheten är ett livslångt lärande och jämlikhet. Från dessa härleds värdena
kreativitet, frivillighet och delaktighet som institutet omhuldar i sin verksamhet.
1. Välfärd för alla
- under läsåret garanteras tillträde till kurserna
mätare: antalet köer
2. Ett högklassigt undervisningsutbud inom det fria bildningsarbetet som följer med sin tid i
Vasa och Kyroland.
- en strategi skapas för institutets verksamhet för dess hela verksamhetsområde
- beaktande av kriterierna för den rörliga delen i statsandelsfinansieringen
- riksomfattande påverkningsarbete
Antalet kurser
Antalet undervisningstimmar
Beviljade statsandelstimmar
Antalet kursdeltagare
BS 2011
658
13723
12875
9492
BS 2012
567
15 818
10916
9453
BS 2013
582
14785
10939
9294
BG 2014
600
13150
10916
9600
BG 2015
800
22 000
18 505
15 000
Nyckeltal
BS 2013
BG 2014
BG 2015
Statsandel €
564 662
804 970
953 526
Nettoutgifter, statsandelen har beaktats
718 259
601 030 x)
957 474
Nettoutgifter/invånare
10,8
9 xx)
11,9
Nettoutgifter €/kursdeltagare
77,3
62,6
63,8
x) Lillkyros utgifter ingår i talen endast för fem månaders del. xx) I invånartalet ingår Lillkyro
RESULTATRÄKNING
BS 2013
BG 2014
BG-försl.
1 000 €
1 000 €
2015 1000 €
471
289
383
Verksamhetsutgifter
-1 709
-1 695
-2 291
Verksamhetsbidrag
-1 238
-1 406
-1 909
BG 2015
1 000 €
393
-2 479
-2 086
-191
Resultatområdets anslag innehåller medborgarinstitutsverksamheten som förverkligas i Laihela
och Storkyro. Anslagets bindande nettoutgift är den statsandel som fås för verksamheten.
Personal 2013-2015
Personalen
31.12.2013
BG 2014
BG 2015
Ordinarie anställda
- heltidsanställda
15 1)
16 1)
19 1)
- deltidsanställda x)
0,55
1) I siffrorna ingår två arbetstagare, som är befriade från sina egna uppgifter vid en annan förvaltning.
85
DIREKTIONEN FÖR VASA ARBETARINSTITUT
340 VASA ARBIS
Verksamheten syftar till att med lagen om fritt bildningsarbete som grund förverkliga uppdraget att:
- vara ett svenskspråkigt och mångkulturellt utbildningscentrum och en plats för samvaro
- ge målgrupperna möjlighet att ta del av en mångsidig och kvalitativ verksamhet som stöder
den personliga utvecklingen och bidrar till livskvalitet
- vara en samhällsaktör som verkar i ett välfungerande nätverk med andra aktörer
Effektmål som hänför sig till klienten:
- att erbjuda ett mångsidigt och kvalitativt kursutbud trots inbesparingar
- att förbättra hemsidorna som informationskanal och att möjliggöra elektronisk betalning i
samband med anmälan
Produktionsmål för serviceverksamheten:
- att undvika stora nedskärningar i lektionsantal trots sparåtgärder
Antal undervisningstimmar
Antal timmar som berättigar till
statsunderstöd
Beviljade statsandelstimmar
Antal kursdeltagare
BS 2011
9635
9500
BS 2012
9719
9459
BS 2013
9166
8993
BG 2014
8300
8000
BG 2015
8500
8300
7905
5479
8030
5477
7766
5331
7800
5000
7600
5000
Nyckeltal
Statsandel €
Nettoutgifter, statsandel beaktad € *
Nettoutgifter/undervisningstimme €
Nettoutgifter/kursdeltagare €
Nettoutgifter/invånare €
BS 2013
400 874
352 170
38,42
66,06
5,31
BG 2014
390 000
328 000
39,50
65,60
4,90
RESULTATRÄKNING
BG 2015
380 000
292 500
34,41
58,50
4,32
BS 2013
BG 2014
BG-försl.
1 000 €
1 000 €
2015 1000 €
331
238
263
Verksamhetsutgifter
-1 070
-944
-936
Verksamhetsbidrag
-739
-706
-672
BG 2015
1 000 €
263
-1 032
-769
-98
Personal 2013-2015
Personal
Ordinarie
- heltidsanställda
- deltidsanställda *)
Visstidsanställda
- heltidsanställda
- deltidsanställda *)
31.12.2013
BG 2014
BG 2015
9
0,67
9
0,67
9
0,67
1
100 timlärare
1
100 timlärare
100 timlärare
86
FRITIDSNÄMNDEN
BG 2012
BS 2013
BG 2014
BG-förslag
1 000 €
1 000 €
1 000 €
2015 1 000 €
1 853
1 811
1 735
1 899
Verksamhetsutgifter
-8 241
-8 392
-8 346
-8 206
Verksamhetsbidrag
-6 388
-6 581
-6 610
-6 307
Ökning av verksamhetsutgifterna till föld av förnyandet av det interna hyressystemet
BG 2015
1 000 €
1 904
-9 041
-7 137
-820
Utgångspunkten för verksamheten är att trygga invånarnas välbefinnande, uppväxt, lärande och
utveckling med idrotts- och ungdomspolitiska medel och att beakta värnandet av stadsmiljön samt
att respektera principerna för en hållbar utveckling. Målet är att stärka invånarnas delaktighet samt
den allmänna dragningskraften och intresset för Vasa och Vasaregionen genom att man för
Vasaborna skapar förutsättningar för mångsidiga möjligheter till fritidsaktiviteter.
Fritidsväsendets värdegrund formar målen och strategin för idrotts- och ungdomspolitiskt
beslutsfattande samt för allmänt utvecklande. Kulturell mångfald samt utökat samarbete mellan
förvaltningarna och regionalt samarbete bidrar till att berika verksamhetsmiljön.
350 FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN
Förvaltningsavdelningen
producerar
fritidsverkets
ekonomi-,
personaloch
övriga
förvaltningsservice smidigt, professionellt och i rätt tid med personalresurser som har ställts i
relation till uppgifternas omfattning och krävande natur. De viktigaste kunderna är det egna verkets
personal samt idrotts- och ungdomsföreningarna. Att kartlägga kompetensen och planera
serviceutbudet kommer att spela en allt viktigare roll i avdelningens arbete för att utveckla
servicen.
Utdelade verksamhetsunderstöd
till föreningarna/invånare
Antal föreningar som ansökt om
understöd, st.
BS 2011
2,31 €
BS 2012
3,11 €
BS 2013
3,31 €
BG 2014
3,31 €
BG 2015
3,11 €
80
75
81
78
78
Nyckeltal
Beviljat understödsanslag
Verksamhetsutgifter
RESULTATRÄKNING
Verksamhetsutgifter
BS 2013
1 000 €
-461
BS 2013
195 685
BG 2014
215 820
BG 2015
210 400
270 120
277 610
272 100
BG 2014
1 000 €
-493
BG-förslag
2015 1 000 €
-483
BG 2015
1 000 €
-504
-22
87
Personal 2013−2015
Personal
Ordinarie
- heltidsanställda
Avlönats med sysselsättningsmedel
31.12.2013
BG 2014
BG 2015
4
1
4
4
1
351 IDROTTSAVDELNINGEN
-
-
Hälsomotionsverksamhet för att aktivera invånare i olika åldrar
Idrott och motion för specialgrupper organiseras så att de motsvarar behoven inom handikappoch annan anpassad idrott samt bl.a. idrotts- och motionstjänsterna för äldre och invandrare
utvecklas.
Samarbete med idrottsföreningar, riksomfattande och regionala idrottskampanjer
Administrering av idrotts- och motionslokal- och områdesreserveringarna
Konditionssalsverksamheten upprätthålls och utvecklas
Tryggande av tillgången på idrottsaktiviteter för barn och ungdomar och effektivering av
eftermiddagsverksamheten, bl.a. genom att Action-verksamheten ökas och utvecklas
Produktion, utveckling och marknadsföring av sim- och vattengymnastikverksamheten i
simhallen
Simundervisning ordnas för målgrupper i olika åldrar
Antal simhallsbesökare
BS 2011
253 624
BS 2012
260 036
BS 2013
277 478
BG 2014
260000
BG 2015
260000
Överlåtelser av idrottsutrymmen
44364 h
46 600 h
43850 h
47000 h
47000 h
Nyckeltal
Verksamhetsutgifter/invånare
BS 2013
60,28 €
BG 2014
61,02 €
BG 2015
59,60 €
1 513 845
1 465 000
1 556 000
Beviljade projektpengar
36 953
17 000
37 500
RESULTATRÄKNING
BS 2013
BG 2014
BG-förslag
1 000 €
1 000 €
2015 1 000 €
1 507
1 465
1 556
Verksamhetsutgifter
-3 984
-4 088
-4 035
Verksamhetsbidrag
-2 476
-2 623
-2 479
BG 2015
1 000 €
1 556
-4 302
-2 746
-268
Personal
Ordinarie
- heltidsanställda
Visstidsanställda
- heltidsanställda
31.12.2013
BG 2014
BG 2015
24
22
1,41
24
22
1,3
23
21
1,41
2
1,74
2
2,2
2
2,2
88
352 IDROTTSPLATSAVDELNINGEN
I skötseln av idrottsplatserna strävar idrottsplatsavdelningen efter kundinriktad service där man
lyssnar på kundernas åsikter och respons. På lång sikt försöker man även beakta/förverkliga
kundernas önskemål så långt det är möjligt. Idrottsplatsavdelningen strävar efter att
idrottsplatserna ska hållas säkra och trivsamma med hjälp av en kunnig personal och
skötselåtgärder i rätt tid.
För avdelningen har gjorts upp en årsplan som gäller idrottsområdena och av den framgår alla
avdelningens årliga arbeten veckovis. För idrottsområdena har man även gjort upp egna
skötselplaner och prioritetssystem.
BS 2012
Fotbollsplaner med gräs tot.
17 ha
Karlsplanen – friidrott, fotboll
Öjberget – centrum för
vintersport
Kyröläs bobollsplan
44 300 besökare
Centralidrottsplanen – friidrott,
fotboll
Saarenpääs fritidsområde –
skidning, orientering,
hälsomotion
BS 2013
BG 2014
BG 2015
110 190 besökare
110 500 besökare
111 500 besökare
10 060 besökare
10 200 besökare
11 200 besökare
32 100 besökare
15 000 besökare
33 000 besökare
7 600 besökare
7 800 besökare
7 800 besökare
2 000 besökare
2 000 besökare
2 100 besökare
8 000 besökare
8 200 besökare
8 200 besökare
BG 2014
29,68 €
BG 2015
27,33 €
Nyckeltal
BS 2013
31,65 €
RESULTATRÄKNING
BS 2013
BG 2014
BG-förslag
1 000 €
1 000 €
2015 1 000 €
116
86
97
Verksamhetsutgifter
-2 071
-1 989
-1 947
Verksamhetsbidrag
-1 955
-1 903
-1 850
BG 2015
1 000 €
102
-2 331
-2 229
-385
Personal
Ordinarie
- heltidsanställda
31.12.2013
25
23
1,18
BG 2014
26
24
1,2
BG 2015
25
24
0,58
89
355 UNGDOMSAVDELNINGEN
Ungdomsarbetet stöder unga i deras uppväxt i olika livssituationer genom att erbjuda dem
professionell handledning och rådgivning, hobby- och verksamhetsmöjligheter med låg tröskel
samt lokaler. Huvudvikten ligger på förebyggande ungdomsarbete och målgruppen är främst unga
under 18 år.
Ett aktivt medborgarskap och samhällsansvar hos de unga främjas genom koordinering och
styrning av ungdomsfullmäktiges verksamhet, stödjande av ungas deltagande i att utveckla sin
egen livsmiljö och genom upprätthållande av en initiativkanal för unga.
När det gäller att förverkliga ungdomsgarantin är det ungdomsarbetets uppgift att informera de
unga om saken. Varje år försvinner en generation från systemet och en ny kommer i stället. Det
uppsökande ungdomsarbetet ses på riksplan som en central del av förverkligandet av
ungdomsgarantin.
Prestation,
nyckeltal
Grundläggande
ungdomsarbete, antal
besökare
Skejthallen
Klubbar (tema,
efterm.klubbar) och
läger
Utflykter
Evenemang
Ungdomsgårdarna
BS 2011
BS 2012
BS 2013
BG 2014
BG 2015
2262
2210
2308
2400
2400
610
598
600
600
600
2300
25 090 besök
2400
23 672 besök
202
3864
24 031 besök
150
4000
24 000 besök
300
4500
24 000 besök
Nyckeltal
Verksamhetsutgifter
Projektfinansieringens belopp för kommunalt
ungdomsarbete enligt ungdomslagen
BS 2013
1 895 447
BG 2014
1 775 590
BG 2015
1 741 700
142 041
136 500
197 000
RESULTATRÄKNING
BS 2013
BG 2014
BG-förslag
1 000 €
1 000 €
2015 1 000 €
187
185
246
Verksamhetsutgifter
-1 876
-1 776
- 1 742
Verksamhetsbidrag
-1 689
-1 591
-1 495
BG 2015
1 000 €
247
- 1 905
-1 658
-145
Budgeten innehåller ett anslag för att ombilda befattningen som familjecenterkoordinator till
ordinarie.
Personal
Ordinarie
- heltidsanställda
31.12.2013
22
19
1,75
BG 2014
22
19
1,75
BG 2015
22
19
1,75
90
Visstidsanställda
- heltidsanställda
Avlönats med sysselsättningsmedel
4
5,5
6
4
3,8
4
3,8
MUSEINÄMNDEN
BG 2012
BS 2013
BG 2014
BG-förslag
1 000 €
1 000 €
1 000 €
2015 1 000 €
457
382
196
166
Verksamhetsutgifter
-3 438
-3 469
-3 485
-3 411
Verksamhetsbidrag
-2 981
-3 087
-3 288
-3 245
BG 2015
1 000 €
381
-4 112
-3 730
-488
Museinämnden fungerar som förvaltningsorgan för både Österbottens museum och Tikanojas
konsthem samt för Kuntis museum för modern konst. Nämnden övervakar, styr och utvecklar
museernas verksamhet med utgångspunkt i museernas professionellt skötta uppgifter enligt
museilagen och museiförordningen.
361 ÖSTERBOTTENS MUSEUM
Målet med Österbottens museums verksamhet är att samla, bevara, undersöka och visa kulturoch naturarvet för att öka kunskapen, skapa upplevelser och öka det psykiska välbefinnandet.
Målpubliken är de nuvarande och kommande generationerna samt de omedelbara kunderna
serviceanvändarna, kommuninvånarna och verksamhetsområdets invånare. Museet förverkligar
även sin verksamhetsidé genom att det sörjer för de lagstadgade och avtalsenliga landskaps- och
regionkonstmuseiuppgifterna samt för myndighetsuppgifterna i anslutning till kulturarvet.
Österbottens museum och dess verksamhetsställen fungerar som betydande sevärdheter och
besöksmål i museistaden Vasa och medför även ekonomiska verkningar inom sitt
verksamhetsområde.
-objekt som digitaliserats i
samlingshanteringssystemen (antal)
-konserverade objekt
-årsverken som använts till samlingsarbetet
-beviljade lån ur samlingarna
-utlåtanden
-resultatet av projekt inom landskaps- och
regionmuseiverksamheten enligt en
fyraårsplan
-kulturmiljöinventeringar
-antal utställningar
-antal museibesök, tillväxt%
-museipedagogisk verksamhet och
publikevenemang, antal
- deltagarantal
BS 2011
BS 2012
BS 2013
BG 2014
BG 2015
8 763
7 517
5 256
890
4 000
91
120
112
-
80
156
108
-
251
55
-
140
100
-
100
7
100
120
5
4
23
45 308
117
4
19
49 204
200
6
16
22 329
261
2
8
30 000
130
5
11
25 000
200
-
-
-
-
3 000
91
Nyckeltal
Årsverken
Årsverken som berättigar till statsandel
Statsandel
Nettoutgifter med beaktande av statsandelen
Nettoutgifter/invånare
BS 2013
BG 2014
29,6
25
817 988
1 170 260
17,65
30
25
817 988
1 144 962
17,09
RESULTATRÄKNING
BS 2013
BG 2014
BG-förslag
1000 €
1 000 €
2015 1 000 €
292
120
90
Verksamhetsutgifter
-2 256
-2 083
-2 041
Verksamhetsbidrag
-1 963
1 963
-1 951
BG 2015
28
24
785 268
1 165 232
17,21
BG 2015
1 000 €
305
-2 548
-2 242
-294
Personal
Ordinarie
- heltidsanställda
- deltidsanställda
Visstidsanställda
- heltidsanställda
- deltidsanställda
31.12.2013
18,9
BG 2014
28
27
1
2
1
1
10,7
BG 2015
27
25
2
1
1
362 TIKANOJAS KONSTHEM OCH KUNTSIS MUSEUM FÖR MODERN KONST
Målet för Tikanojas konsthem och Kuntsis museum för modern konst är att producera högklassiga
och mångsidiga kulturtjänster för områdets invånare och turister så att kunskapen ökar och
välbefinnandet främjas. Till konstmuseernas kärnuppgifter hör att utöka, förvara och undersöka
konstsamlingarna samt utställningsverksamheten och publikarbetet i anslutning till den. Genom att
förbättra konstmuseernas nåbarhet och tillgänglighet kan servicen mångsidigare än tidigare
inriktas på olika publikgrupper. Servicen produceras på ett publikinriktat sätt och kvaliteten följs
upp och utvecklas. Produktionsmålen är att trygga utbudet på högklassig service och effektivera
verksamheten genom en eventuell organisationsförändring. Museerna kommunicerar sin
verksamhet på lokalplan, landskapsplan och riksplan. Tillgången på kulturservice ökar områdets
dragningskraft.
BS 2011
BS 2012
BS 2013
BG 2014
BG 2015
Antal utställningar/antal
museibesök,
tillväxt%
Antal konserverade verk,
antal samlingslån
Antal evenemang inom
museipedagogisk
verksamhet och inom
publikarbete
Synlighet i medierna
antal träffar:
-tryckta medier
8 utställningar
22 000 pers.
8 utställningar
23 231 pers.
8 utställningar
30 000 pers.
konserverade
3 st.
konserv. 8 st.,
lånade 33
konserv. 18
st., lånade 9
10 utställningar
22 000 pers.,
3%
konserv. 15 st.,
lånade 50
8 utställ-ningar
22 220 pers.
1%
konserv. 15 st.,
lånade 20
680
484
572
330
330
776 st.
306 st.
640 st.
550
550
92
Nyckeltal
Årsverken
Årsverken som berättigar till statsandel
Statsandel
BS 2013
18
7
180 305
BG 2014
16
8
206 063
RESULTATRÄKNING
BS 2013
BG 2014
BG 2015
1 000 €
1 000 €
1 000 €
90
76
76
Verksamhetsutgifter
-1 214
-1 402
-1 371
Verksamhetsbidrag
-1 124
-1 326
-1 295
BG 2015
16
8
206 063
BG 2015
1 000 €
77
-1 564
-1 488
-194
Personal
Ordinarie
- heltidsanställda
Visstidsanställda
- heltidsanställda
31.12.2013
12
10
BG 2014
12
12
2 (vikarie)
BG 2015
12
10
2 (vikarie)
KULTUR- OCH BIBLIOTEKSNÄMNDEN
BG 2012
BS 2013
BG 2014
BG-förslag
1 000 €
1 000 €
1 000 €
2015 1 000 €
765
802
684
671
Verksamhetsutgifter
-4 967
-5 385
-5 347
-5 236
Verksamhetsbidrag
-4 202
-4 583
-4 662
-4 565
BG 2015
1 000 €
671
-5 977
-5 306
-745
Biblioteks- och kulturväsendet stöder levande stadskultur och stärker områdets positiva utveckling
genom ett mångsidigt samarbete samt erbjuder befolkningen i området livscykeltjänster inom
bildning, kultur och välbefinnande.
Fokusområden i verksamheten är att utveckla bibliotekets serviceorganisation och klarlägga
kulturcentrets roll, uppgifter och resurser vid sidan av stadens konstinstitutioner. Samarbetet
effektiveras genom att man övergår till ett gemensamt verksamhetsställe i huvudbiblioteket.
Enheternas funktioner stöder varandra och invånarna i området kan erbjudas ännu bättre service.
370 FÖRVALTNINGS- OCH EKONOMISERVICEENHETEN
Förvaltnings- och ekonomiserviceenheten producerar stödservice inom förvaltning och ekonomi för
biblioteks- och kulturväsendet. Förvaltnings- och ekonomiservicen består även av bibliotekets
vaktmästarservice och administrativa uppgifter som gäller fastigheterna. En omorganisering av
stadens stödservice pågår och målet är att stödservicen ska skötas centraliserat.
RESULTATRÄKNING
Verksamhetsutgifter
BS 2013
1 000 €
-271
BG 2014
1 000 €
-277
BG-förslag
2015 1 000 €
-273
BG 2015
1 000 €
-273
93
Personal
Ordinarie
- heltidsanställda
31.12.2013
6
6
BG 2014
6
6
BG 2015
6
6
371 KULTURCENTRET
Enhetens huvudsakliga servicehelheter är: 1) koordinering, planering och utveckling av
kulturservicen, 2) stödande av kulturaktörerna och 3) evenemangsproduktion.
Som allmänt kulturväsende koordinerar och utvecklar enheten det aktiva kultursamarbetet mellan
stadens kulturinstitutioner (och andra förvaltningar). Genom ett omfattande och koordinerat
samarbete kan man förbättra tillgången på kulturservice och dess verkningsfullhet samt skapa
hållbarare modeller bl.a. för att producera kulturservice för barn och äldre personer.
En annan servicehelhet är att stöda aktörer på det fria fältet och att hjälpa dem att bilda nätverk.
Man strävar efter att möta aktörernas behov bl.a. genom att erbjuda rådgivningsservice, utveckla
Kulturkasernen för kulturanvändning, dela ut understöd och köpa aktörernas tjänster.
Kulturcentret producerar själv och i samarbete olika kulturella evenemang och tillställningar.
Huvudevenemang är Vasa Körfestival och Konstens natt.
Körfestivalen, besökarantal
BS 2011
26 000
BS 2012
21 000
BS 2013
20 000
BG 2014
21 000
BG 2015
22 000
Konstens natt, antal besök
90 000
114 000
114 000
115 000
116 000
Understöd som delas ut, €
25 000
25 000
30 300
78 400 2)
78 400
Stadshuset, användn.grad %
-
66
78
80
82
Kulturevenemang och
7
8
8
8
-festivaler 1)
1)enheten producerar delvis eller helt på egen hand, parter som får direkt ekonomiskt understöd är inte
med
2) ökningen i bidragsanslagen beror på stadsst. beslut 29.4.2013 överföring av bidrags från stadsst. anslag
till olika verksamhetsorgan.
Nyckeltal
Kostnaden för Körfestivalen, €/invånare
BS 2013
0,87
0,80
BG 2014
0,78
BG 2015
Kostnaden för Konstens natt, €/invånare
0,34
0,40
0,40
Understöd som delas ut, €/invånare
Understöd som delas ut, mottagare/sökande %
Understöd som delas ut, beviljad summa/ansökt
summa %
Stadshuset, hyresinkomster % **
0,46
38
22
1,18*
50*
39*
1,18
50
40
14
16
17
94
*Till kulturoch biblioteksnämndens understöd överfördes från början av år 2014 stadsstyrelsens understödsanslag för
kulturverksamhet.
**Stadens interna bruk (bl.a. centralförvaltningen och stadsorkestern) påverkar och begränsar utvidgningen av husets
hyresverksamhet och ökningen av intäkterna.
RESULTATRÄKNING
BS 2013
BG 2014
BG-förslag
1 000 €
1 000 €
2015 1 000 €
308
247
252
Verksamhetsutgifter
-1 039
-1 033
-1 007
Verksamhetsbidrag
-732
-787
-755
BG 2015
1 000 €
252
-1 181
-929
-174
Personal
Ordinarie
- heltidsanställda
Visstidsanställda
- heltidsanställda
31.12.2013
7,25
7,25
1
1
BG 2014
7
7
BG 2015
7
7
372 BIBLIOTEKSVÄSENDET
Biblioteket utnyttjar områdets demografiska information, bibliotekssystemets användningsstatistik
och -uppgifter samt riksomfattande biblioteksstatistik och nyckeltal för att utveckla sin service. Man
satsar på tillgången på biblioteksservice genom att omarbeta verksamhetsställena,
bibliotekssystemet, nätservicen, öppettiderna, biblioteksbussens rutt, den uppsökande hem- och
anstaltsservicen för specialgrupper samt annat som gäller bibliotekets verksamhet, med beaktande
av behoven för invånarna i området.
Biblioteksväsendet och bibliotekets samling på många språk stöder stadens strategi på många
nivåer både vad gäller den enskilda medborgaren och bl.a. inom daghems-, skoloch
seniorverksamheten. Biblioteket är en mötes- och evenemangsplats med låg tröskel och erbjuder
befolkningen i området även grundläggande färdigheter för att klara sig i informationssamhället.
Den mångspråkiga samlingen, gruppbesöken och guidningarna stöder invandrare i deras
integration. Skolsamarbetet inspirerar barn till att läsa och vägleder dem i att hitta och bedöma
värdefull information på nätet. Seniorverksamheten omfattar bokrekommendationer, uppsökande
service och t.ex. utbildning i användningen av olika slag av apparatur. Landskapssamlingen bidrar
till att stöda stadens historiska särprägel. På riksplan är biblioteket bl.a. en aktiv utvecklare av
tvåspråkiga webbtjänster och riktar sitt mångsidiga specialkunnande starkt på sin två- och
mångspråkiga kundkrets. Stadsbiblioteket fungerar som landskapsbibliotek för Österbotten och får
direkt statsunderstöd för att handha uppgiften.
Centrala prestationer och nyckeltal som beskriver verksamheten och ekonomin
Biblioteksbesök totalt
Biblioteksbesök/invånare
www-besök
per invånare
Fysiska lån totalt
Lån/invånare
BS 2011
648 437
10,88
2 945 915
49,44
1 282 174
21,5
BS 2012
647 261
10,77
2 904 574
48,09
1 281 206
21,2
BS 2013
648 918
9,88
2 214 551
33,72
1 324 955
20,17
BG 2014
697 000
10,42
*1 250 000
18,69
1 320 000
19,74
BG 2015
645 000
9,50
1 900 000
27,99
1 320 000
19,45
95
Lån/invånare %
40,1
38,73
38,81
Centrala prestationsresultat
4 876 526 4 833 041 4 188 424
(lån, besökare, www-besök)
samt per invånare
81,84
80,02
63,78
Verksamhetsutgifter/prestationsresultat
0,80
0,84
1,00
Verksamhetsutgifter/besök
6,04
6,28
6,45
65,69
67,34
63,73
Lånets pris (nettoutgifter/lån)
2,64
2,78
2,75
* I och med det nya nätbiblioteket har sättet att räkna www-besök ändrats.
40,0
3 267 000
48,85
0,90
5,86
61,04
2,76
RESULTATRÄKNING
BS 2013
BG 2014
BG-förslag
1 000 €
1 000 €
2015 1 000 €
495
438
419
Verksamhetsutgifter
-4 075
-4 037
-3 956
Verksamhetsbidrag
-3 580
-3 599
-3 537
39,0
3 865 000
56,94
1,07
6,39
60,71
2,83
BG 2015
1 000 €
419
-4 523
-4 104
-571
Personal
Ordinarie
- heltidsanställda
- deltidsanställda
31.12.2013
59
58
0,57
BG 2014
59
58
0,57
BG 2015
58
54
2,27
TEATER- OCH ORKESTERNÄMNDEN
BG 2012
BS 2013
BG 2014
BG-förslag
1 000 €
1 000 €
1 000 €
2015 1 000 €
1 144
1 245
1 163
1 261
Verksamhetsutgifter
-6 132
-6 347
-6 074
-6 106
Verksamhetsbidrag
-4 988
-5 102
-4 911
-4 846
BG 2015
1 000 €
1 291
-6 766
-5 475
-667
380 VASA STADSORKESTER
Vasa stadsorkester är en professionell orkester bestående av 31 musiker. Orkestern har förutom
symfoni-, populär-, kyrko- och kammarmusikkonserter även daghems-, skoloch
åldringshemsprojekt samt beställningskonserter. Man har regelbundet samarbete med flera olika
parter.
Serviceplan för resultatområdet
Effektmål
- att öka åhörarantalet på stadsorkesterns konserter
- att göra verksamheten mera känd särskilt bland lokalbefolkningen
- att utveckla samarbetet
- att förbättra musikernas kompetens
Produktionsmål
- högklassig, mångsidig konsertverksamhet som tar i beaktande olika målgrupper
- internationell kapellmästarkurs och -tävling
- samarbete med andrar kulturinstitutioner
- publikfostransprojekt
96
- inspelningsproduktion
- regional verksamhet i Vasas omgivande kommuner
Antal framträdanden
Antal åhörare
Konserter
Regional verksamhet
Opera
Kursverksamhet
Övrig verksamhet
Utlandsturnéer
BS 2011
70
23 540
22
17
21
1
10
BS 2012
67
23 594
30
16
17
1
3
1
BS 2013
89
31 009
38
13
32
1
6
BG 2014
60
22 000
20
7
27
1
6
BG 2015
63
26 000
32
10
17
1
4
Nyckeltal
Kostnader/invånare
Kostnader/åhörare
Externa understöd
Statsandel
BS 2013
29 €
61 €
76 628 €
741 831 €
BG 2014
28 €
83 €
86 500 €
741 831 €
RESULTATRÄKNING
BS 2013
BG 2014
BG-förslag
1000 €
1 000 €
2015*1 000 €
229
158
307
Verksamhetsutgifter
-2 160
-2 000
-2 113
Verksamhetsbidrag
-1 931
-1 842
-1 806
BG 2015
27 €
70 €
28 000 €
741 831 €
BG 2015*
1 000 €
307
-2 113
-1 806
-42
*) BG 2015 resultaträkning inbegriper kontot ” Övrig verksamhet med täckning” och ”Kapellmästartävling". Båda
kontonas netto är 0 euro.
Personal 2013-2015
Personalen
Fast anställda
- heltidsanställda
Visstidsanställda
- heltidsanställda
31.12.2013
33
32
4
3
1*
BG 2014
34
34
4
3
1*
BG 2015
33
33
4
3
1*
*) kapellmästare
381 VAASAN KAUPUNGINTEATTERI
Vaasan kaupunginteatteris serviceplan
Effektmål
Vaasan kaupunginteatteris mål är att producera mångsidiga föreställningar som konstnärligt sett är
på hög nivå och som i form av konstnärliga helheter ger publiken upplevelser och väcker dess
intresse för teater. Som en central kulturinstitution i staden förstärker teatern för sin del bilden av
Vasa som en attraktiv kulturstad. Teaterns verksamhet styrs av arbetet som en professionell teater
och konstinrättning.
97
Produktionsmål
Att under år 2015 producera 7 nya premiärer och nå 52 000 besökare. Teaterns verksamhet styrs
av dess karaktär som en professionell konstinstitution, vilket förpliktar att producera
teaterföreställningar på hög nivå.
Antalet premiärer
BS 2011
7
BS 2012
9
BS 2013
6
BG 2014
8
BG 2015
7
Antalet föreställningar
251
305
242
270
226
5 1939
58 000
55 748
52 000
52 000
Årsverken, förverkligade
60
59
61
59
59
Årsverken som berättigar till
statsandel
55
55
55
55
55
Antalet besökare
Nyckeltal
Statsandel
BS 2013
1 143 000
BG 2014
1 143 000
BG 2015
1 143 000
Nettoutgift
-3 179 000
-3 069 000
-3 039 000
Nettoutgift, statsandelen har beaktats
-2 036 000
-1 926 000
-1 896 000
21€
19€
18€
25 €
24 €
24 €
Stadens understöd (minskad med
fastighetsutgifterna/invånare
Statens understöd (minskat med
fastighetsutgifterna)/besökare
RESULTATRÄKNING
BS 2013
BG 2014
BG-förslag
1 000 €
1 000 €
2015 1 000 €
1 017
1 005
954
Verksamhetsutgifter
-4 188
-4 074
-3 993
Verksamhetsbidrag
-3 171
-3 069
-3 039
BG 2015
1 000 €
984
-4 613
-3 629
-624
Personal 2013-2015
Personal
Ordinarie
- heltidsanställda
Visstidsanställda
- heltidsanställda
31.12.2013
39,80
39
0,80
44
17
27
BG 2014
39,85
39
0,85
48,5
26
22,5
BG 2015
38,85
38
0,85
44,5
30
14,5
98
TEKNISKA SEKTORN
Till tekniska sektorn hör byggnadstillsynens och miljöhälsovårdens tjänster, fastighetssektorns och
kommunteknikens
tjänster,
inklusive
skötseln
av
grönområden,
samt
följande
produktionsstödservice:
städning,
matservice
och
transportoch
lagerservice.
Verksamhetslokalservicen och vattenförsörjningen har ordnats som affärsverk.
Tekniska sektorns fokusområden 2015–2017
Staden kan slutligen genomföra totalgeneralplanen, för vilken man hösten 2014 fått högsta
förvaltningsdomstolens beslut, vilket innebär att planen har vunnit laga kraft. Även
delgeneralplanen för kvalitetskorridoren har vunnit laga kraft, förutom några mindre områden. När
det gäller dessa generalplaner går man vidare till detaljplanläggningen. Generalplanläggningen
fortsätter genom utarbetandet av delgeneralplaner för stadens centrum, Vasklot och Lillkyro. Av
dessa utgör den sista underlag för utvecklandet av Lillkyro centrum.
Stadens första genomförandeprogram för markanvändningen godkändes i samband med
budgetprocessen år 2015. Genomförandeprogrammet integreras som en del av den årliga
planeringsprocessen. Planeringen och genomförandet av stadens markanvändning prioriteras så
att stadens serviceutbud och ändringarna i det kan beaktas. Anskaffningen av råmark fortsätter
aktivt. Strukturmodellen för Vasa stadsregion har blivit klar och går år 2015 vidare till kommunerna
i regionen för godkännande.
Tack vare en produktiv detaljplanering under de senaste åren kommer det inom stadens område
att finnas tomter för bostadsbyggande för många år framöver. Tomtutbudet är på en utmärkt nivå
samtidigt som man gör upp detaljplaner för betydelsefulla, nya objekt, bl.a. Brändö sund och
Travbanans område. Tyngdpunkten inom den bostadsproduktion som genomförs i staden kommer
troligtvis, avvikande från tidigare år, att ligga på höghusproduktion; av den kan en del också
betraktas som havsnära boende. Att i egnahemshusområden bygga infrastruktur på ett
genomtänkt sätt och överlåta tomter baserar sig på en analys av bostadsmarknaden och en
efterfrågan på tomter.
Särskilda fokusområden i planproduktionen är detaljplanerna för det kommersiella området i Risö
och för Wasa Station i centrum, genom vilka man möjliggör en utveckling av upp till sammanlagt
1 000 arbetsplatser inom servicebranschen i staden. Indirekt är helheten påtagligt mer betydande
när man beaktar verkningarna. Det finns även beredskap för att detaljplanlägga området Liselund.
Man främjar aktivt marknadsföringen och tomtförhandlingarna beträffande landlogistikområdet och
Långskogens företagsområde samt förutsättningarna att genomföra laboratorieprojektet
EnergyLab vid Brändö strand.
Omfattningen nyinvesteringar vad gäller gator är som helhet betraktad på fjolårsnivån. Som
centrala objekt utvidgas gatunätet i Yttersundoms nya bostadsområde, anläggandet av
Pohjolagatan inom Bockska hörnets företagsområde inleds och byggandet av infrastruktur i Norra
Klemetsö fortsätter. En liten nedgång kan ses i underhållet och skötseln av gatorna samt i
grönområdenas skötselnivå.
I fråga om husbyggnadsobjekten är de största nyinvesteringarna byggarbetena som gäller Lillkyro
hälsostation, Tervajoen koulu och Fotbollsstadion. I enlighet med programmet för en
strukturförändring av äldreomsorgen genomförs stadskoncernens investeringsobjekt genom att
Pikipruukki bygger dem. Av de objekt som håller på att byggas blir Himalajagatans servicehus klart
på hösten. De planerade byggarbetena Fyrrykartano och Kunskapsgatans servicehus inleds i höst
99
och blir klara år 2016. De grundliga renoveringarna av stadens egna fastigheter fortsätter i en
något mindre omfattning. Samtidigt utreder man möjligheterna att förbättra lokaleffektiviteten och
förbereder centrumområdets stora lokalarrangemang, till vilka räknas yrkeshögskolans lokaler som
frigörs på Rådshusgatan samt den grundliga renovering av Styrelsegården som ska planeras och
genomföras inom de närmaste åren.
Vasa Vatten investerar i och renoverar infrastrukturen på samma sätt som i fjol. Det mångåriga
forskningsprogrammet för kartläggning av djupa grundvatten fortsätter med Geologiska
forskningscentralen och Närings-, trafik- och miljöcentralen. Målet är att skapa klarhet i
investeringens lönsamhet och nödvändigheten av en mer exakt planering av genomförandet.
Verkningarna av den förverkligandelösning som gäller luktolägenheter från Påttska området
utreds.
De sista vägplanerna som gäller omändringen av Förbindelsevägen till en fyrfilig väg har blivit
klara. Tyngdpunkten flyttas till marknadsföringen och finansieringsplaneringen av det stegvisa
genomförandet
av
projektet.
Översiktsplanen
för
Vasa
hamnväg
och
miljökonsekvensbedömningen av den blir klara år 2015. I Tervajoki inleds byggandet av en gångoch cykelväg vid Vanhakylävägen.
Antalet tillredningskök blir färre och småbarnsfostrans egna kök centraliseras till att lyda under
Matservicen. Samtidigt utreds en mer omfattande centralisering av tillredningen av måltider.
Social- och hälsovårdsväsendets lokalvård centraliseras till Städservicen, och samtidigt utreds
alternativen till en mer omfattande centralisering eller administrativ förändring.
Social- och hälsovårdsväsendets lager anslöts till Tekniska servicens centrallager i början av
fjolåret. Som en fortsättning på detta har en utredning gjorts om att sammanslå centrallagret och
Vasa sjukvårdsdistrikts lager. Verkställandet av utredningen bereds samtidigt som en separat
utredning görs om framtiden för Grusgatans depås övriga funktioner och deras placering.
När stödserviceutredningen och ändringarna av den genomförs, utreds möjligheterna att
centralisera sektorns funktioner till Teknikhuset på Kyrkoesplanaden.
Från början av år 2015 fortsätter affärsverket Vasa Hamn och Vasa miljölaboratorium sin
verksamhet i aktiebolagsform och övergår från sektorstrukturen till att vara en del av Vasa
stadskoncern.
Verksamhetsområdets mål för verksamheten vilka härletts ur mål som är bindande i
förhållande till fullmäktige
Mål
Mätare
Åtgärder
Den ekonomiska aspekten
Områdets dragningskraft
utvecklas
En fördelaktig och
konkurrenskraftig
samhällsstruktur
Ökning av antalet invånare
och arbetsplatser
En balanserad ekonomi
Förnuftig och effektiv
egendomsförvaltning
Förädling och avkastning av
markegendomen
Ökning av inkomsterna
Kundaspekten
En trivsam och trygg miljö
Konkurrenskraftigt tomtutbud
Logistisk tillgänglighet
Planekonomiska beräkningar
Invånarantal
Antal arbetsplatser
Budgetutfall
Reparationsskuldens belopp
Markegendomens värde
Hyresinkomster
Utveckling av mängden lokaler
Lokalkostnader/fria marknaden
Omorganisering av verksamheten
Utvecklande av resultatstyrningen
Förädling av markegendomen
Utveckling av resursplaneringen
Effektiv och mångsidig användning av
verksamhetslokalerna
Uthyrning och försäljning av tomter och
bostadsaktier
Utveckling av avgiftsbelagda tjänster,
höjning av avgifter och taxor
Tomt- och planreservens omfattning,
planernas förverkligandegrad
Kundrespons
Undersökningar
Beslut om affärs- och industritomter inom
tre månader
Tomtutbud som motsvarar efterfrågan:
iakttagande av bostadsprogrammet
100
Pålitlighet
Olycksstatistik
Riskstatistik
Processaspekten
Konkurrenskraftig
samhällsstrukturservice
Rätt kvalitet och snabb service
Aktiv information
Tydlig strategi och
organisation
Smidig förvaltning
Kompetensresursaspekten
Kompetens beträffande
kärnuppgifterna, jämn
resursbelastning, inspirerad
personal
Kundorientering
Tillräcklig markegendom
Optimering av
personalstrukturen
Mätbara processer
Utvärdering av projekt
Antal godkända besvär
Uppföljning av tidsanvändningen
Arbetsgemenskapsenkätens resultat
Kundrespons
Tomtreserv
Servicenätutredning med beaktande av
livscykeln
Fungerande kollektivtrafik: utnyttjande av
förnybar energi
Definiering och organisering av externa
kundsegment och kundmål samt
beskrivning av processerna
Allmänna anvisningar för förfaringssätten
vid markanskaffningsprojekt
Organisering av processen och
projektverksamheten
Genomförandeprogram för
markanvändningen
Energi- och klimatprogrammet
Elektronisk kommunikation
Definiering av kärnuppgifterna
Resursplanering
Coachande ledarskap
Prognostiserande personalplanering
Förnyande av organisationerna, lättare
förvaltning och effektivering av
tväradministrativa processer
BYGGNADS- OCH MILJÖNÄMNDEN
RESULTATRÄKNING
BS 2013
BG 2014
BG-förslag
1000 €
1000 €
2015 1000 €
1 207
1 078
1 082
Verksamhetsiutgifter
-2 041
-2 096
-2 056
Verksamhetsbidrag
-834
-1 018
-975
BG 2015
1000 €
1 106
-2 105
-999
-51
500 BYGGNADSTILLSYNEN
Verksamhetsidé
Byggnadstillsynen är lagstadgad myndighetsverksamhet. Byggnadstillsynen främjar, styr och
övervakar att ett högklassigt byggnadsbestånd och en trivsam miljö skapas och bevaras. Byrån
betjänar kommuninvånarna och sköter om att det allmänna intresset beaktas. Till uppgifterna hör
också allmän byggnadsstyrning och -rådgivning som behövs i kommunen.
Byggnadstillsynen har ett långsiktigt samarbete med olika aktörer inom byggnadsbranschen, som
t.ex. byggare, planerare, projektgenomförare, övriga myndigheter, näringslivet, utbildnings- och
forskningsanstalter.
Behovet av byggnadstillsynstjänster är bundet till byggnadsproduktionsvolymen och på det sättet
till den rådande ekonomiska situationen. Antalet bygglov började minska i Vasa våren 2014 och
utvecklingen förväntas fortsätta likadant som år 2014. Verksamhetsprincipen är förutseende
kvalitetsstyrning.
101
Byggnadstillsynens fokusområden är utnyttjande av den unika havsnära miljön samt utvecklande
av centrum med iakttagande av en hållbar utveckling.
Anhängiggjorda tillståndsansökningar
Genomsnittlig tid för behandling av tillstånd
Syneförrättningar och granskningar
BS 2013
887
13,2
3747 st.
BG 2014
800
20
3700 st.
BG 2015
800
20
3700 st.
BS 2013
BG 2014
BG 2015
10
104,6 %
12
87,6 %
11
89,0 %
Nyckeltal
Personal
Inkomster % av utgifterna
RESULTATRÄKNING
BS 2013
1000 €
880
-842
39
104,6
BG 2014
1000 €
725
-828
-103
87,6
BG-förslag
2015 1000 €
725
-813
-88
89,2
Verksamhetsutgifter
Verksamhetsbidrag
Verksamhetsinkomster % av
verksamhetsutgifterna
BG 2015
1000 €
746
-838
-92
89,0
-26
Personal 2013-2015
Personal
Ordinarie
- heltidsanställda
31.12.2013
10
10
BG 2014
12
12
BG 2015
11
11
MILJÖVÄSENDET
Verksamhetsidén är att främja en hälsosam och trivsam livsmiljö samt ekologisk mångfald i
naturen och en hållbar utveckling. Till verksamhetsområdet hör miljöskydd, hälsoövervakning och
veterinärvård.
501 MILJÖSKYDD
Enhetens uppgift är att sköta de miljöskyddsuppgifter som påförts kommunerna enligt olika lagar.
De mest centrala uppgiftshelheterna är myndighetsuppgifterna inom avfallshanteringen, luftvården
och vattenvården. Verksamheten baserar sig på tillsynsplanen för miljö- och hälsoskyddet som
årligen görs upp för verksamhetsområdet. Utöver den planmässiga övervakningen ingår i
uppgifterna bl.a. att behandla anmälningar och ansökningar, att ge utlåtanden, att behandla
klagomål samt att ge kunder råd och anvisningar.
Utförda granskningar
BS 2011
91
BS 2012
75
BS 2013
53
BG 2014
120
BG 2015
120
102
RESULTATRÄKNING
BS 2013
1000 €
95
-372
-277
25,6
BG 2014
1000 €
102
-408
-306
25,0
BG-förslag
2015 1000 €
99
-400
-302
24,6
Verksamhetsutgifter
Verksamhetsbidrag
Verksamhetsinkomsterna % av
BG 2015
1000 €
99
-420
-322
23,4
-21
Personal
31.12.2013
BG 2014
BG 2015
5,5
5,5
5,5
5,5
5,5
5,5
Ordinarie
- heltidsanställda
503 HÄLSOÖVERVAKNINGEN, SAMARBETSOMRÅDET
Enhetens uppgift är att svara för de uppgifter som påförts kommunen inom Vasas och Laihelas
område enligt hälsoskydds-, livsmedels-, produktsäkerhets-, tobaks- och kemikalielagen.
Verksamheten baserar sig på tillsynsplanen för miljö- och hälsoskyddet som årligen görs upp för
verksamhetsområdet. Utöver den planmässiga övervakningen ingår i uppgifterna bl.a. att behandla
anmälningar och ansökningar, att ge utlåtanden, att behandla klagomål, att utreda epidemier,
att behandla frågor som gäller boendehälsa samt att ge kunder råd och anvisningar.
Utförda granskningar
BS 2011
1181
BS 2012
1233
BS 2013
1093
BG 2014
1200
BG 2015
1200
BG-förslag
2015 1000 €
131
-502
-371
26,1
BG 2015
1000 €
134
-504
-370
26,5
RESULTATRÄKNING
BS 2013
1000 €
112
-510
-398
22,0
BG 2014
1000 €
132
-512
-379
25,8
Verksamhetsutgifter
Verksamhetsbidrag
-3
Nettounderskottets fördelning enligt kommun (som fördelningsgrund invånarantalet 31.12.2013)
Hälsoövervakningen
Nettoutgift (Verksamhetsbidrag) €
2014-2015
BG 2014
BG 2015
Förändring €
2014-2015
Förändr. %
2014-2015
Vasa
379 480
370 200
-9 280
-2,4
Laihela
53 700
54 000
300
0,6
103
Verksamhetsbidrag totalt
€/invånare
433 180
424 200
5,88
5,71
-8 980
-2,1
Personal 2013 - 2015
Personal
Ordinarie
- heltidsanställda
Visstidsanställda
- heltidsanställda
31.12.2013
7,5
7,5
1
1
BG 2014
6,5
6,5
2
2
BG 2015
8,5
8,5
504 VETERINÄRVÅRDEN, SAMARBETSOMRÅDET
Veterinärvården ordnas som samarbete mellan Vasa och Laihela kommuner. Veterinärvården
svarar för att basveterinärservice är tillgänglig dygnet runt. Under jourtiden ordnas servicen i
samarbete med Korsholm och Vörå. Veterinärvården svarar också för övervakningen av
djurskyddslagen, för det förebyggande veterinärarbetet, för motverkande av smittosamma
sjukdomar och för kommunens skyldighet att ordna tillfällig skötsel av herrelösa sällskapsdjur som
påträffas. Veterinärvården ger råd, informerar och ger utlåtanden i ärenden som gäller det egna
verksamhetsområdet och hänvisar vid behov klienter vidare som behöver hjälp på
specialveterinärnivå.
Antal besök/mottagningen i Vasa
Antal besök, mottagningen i
Laihela
BS 2011
1715
BS 2012
1715
BS 2013
2309
BG 2014
1800
BG 2015
1800
1283
1283
1443
1300
1200
BS 2013
1000 €
119
-317
-198
37,5
BG 2014
1000 €
119
-349
-230
34,0
RESULTATRÄKNING
BG-förslag
2015 1000 €
127
-341
-215
37,2
Verksamhetsutgifter
Verksamhetsbidrag
BG 2015
1000 €
127
-343
-215
37,2
-2
Nettounderskottets fördelning enligt kommun (som fördelningsgrund antalet besök)
Veterinärvården
Verksamhetsbidrag (nettounderskott)
€, 2014-2015
BG 2014
BG 2015
Förändring €
2014-2015
Förändring
% 2014-2015
Vasa
Laihela
Verksamhetsbidrag totalt
e/besök
230 030
88 650
318 680
102,80
215 300
94 800
310 100
103,37
-14 730
6 150
-8 580
-6,4
6,9
-2,7
104
Personal 2013 - 2015
Personal
Ordinarie
- heltidsanställda
- deltidsanställda
Visstidsanställda
- heltidsanställda
31.12.2013
3
3
BG 2014
3,5
3
0,5
BG 2015
3,5
3
0,5
0,5
0,5
TEKNISKA NÄMNDEN
BG 2012
BS 2013
BG 2014
BG-förslag
1 000 €
1 000 €
1 000 €
2015 1 000 €
42 987
42 715
40 715
39 617
Verksamhetsutgifter
-42 603
-41 515
-40 360
-40 856
Verksamhetsbidrag
+383
1 200
354
-1 238
BG 2015
1 000 €
40 571
-41 649
-1 078
-254
Verksamhetsidé
Tekniska nämnden sköter, om inte annat föreskrivits eller bestämts, förutsättningarna för
samhällsbyggande i staden, såsom besittning, anskaffning och överlåtelse av mark- och
vattenområden, lägesdataservice och fastighetsingenjörsservice samt bostadsärenden. Tekniska
nämnden sköter planering, byggande och underhåll av stadens allmänna områden, trafik-, jordoch vattenanläggningar samt anordningar i anslutning till dem, planering, anläggande och
underhåll av stadens grönområden samt stadens myndighetsuppgifter i anslutning till
avfallshantering, vattenförsörjning och kollektivtrafik, centraliserad matservice samt centraliserad
städservice. Tekniska nämnden fungerar även som vägnämnd.
Underställda tekniska nämnden är Samservicen, Kommuntekniken, Fastighetssektorn, Vasa
Tekniska service, Vasa Städservice och Vasa Matservice.
Resultatområdena har angett sina fokusområden i sina egna budgetmotiveringar.
Resultatområdenas mål presenteras i detalj på BSC-resultatkorten.
Gemensamma fokusområden år 2015 kommer att vara:
-
En balanserad ekonomi och ökad produktivitet med beaktande av kvalitetssynpunkterna
Förtydligande av kärnfunktionerna och strukturerna samt utvecklande av
tillvägagångssätten över förvaltningsgränserna
Optimering av personalstrukturen och -mängden med förutseende åtgärder och planering
samt organisering av förvaltningen enligt riktlinjerna i stödserviceutredningen
Stöd så att personalen orkar i arbetet och minskad sjukfrånvaro
Som fokusområde inom riskhantering och intern kontroll säkerställande av korrekta beslut
510 SAMSERVICE
105
Verksamhetsidé
Samservicen utvecklar och koordinerar funktionerna för förverkligande av tekniska sektorns vision
och de strategier som stöder den samt ger högklassig förvaltningsservice.
Verksamhetsmiljö 2015–2017
Samservicen är en administrativ stödserviceenhet som producerar sakkunnig service.
Verksamhetsmiljön för resultatområdet Samservice kommer under åren 2015–2017 att påverkas
väsentligt av de riktlinjer som eventuellt dras upp i fråga om tekniska sektorns
organisationsstrukturer och ändringar av tillvägagångssätt samt stadens stödservice.
Samservicens mål är att anpassa sin verksamhet enligt de riktlinjer som dras upp i fråga om
centralförvaltningens stödserviceprocesser (ST 19.12.2013 § 577).
Antalet utvecklingsprojekt och
undersökningar
Av Samservicen processade nämndoch direktions-paragrafer (tekniska
nämnden, Vasa Vatten, Vasa
Hussektor) st./år
Av Samservicen processade nämndoch direktionsprotokoll (tekniska
nämnden, Vasa Vatten, Vasa
Hussektor) st./år
BS 2011
BS 2012
BS 2013
BG 2014
BG 2015
4
4
6
6
6
339
287
271
270
270
39
37
41
40
40
Nyckeltal
Nämnders och direktioners kostnader
(tekniska nämnden, Vasa Vatten, Vasa
Hussektor), för Samservicens del €/paragraf
RESULTATRÄKNING
BS 2013
BG 2014
BG 2015
505
400
400
BS 2013
1 000 €
BG 2014
1 000 €
BG försl. 2015
1 000 €
111
124
100
Verksamhetsutgifter
-828
-895
-810
Verksamhetsbidrag
-717
-771
-710
13,4
13,8
12,3
BG 2015
1 000 €
100
-821
-722
12,1
-12
Personal
31.12.2013
BG 2014
BG 2015
Ordinarie
11
10
7
- heltidsanställda
11
10
7
511 FASTIGHETSSEKTORN
106
Verksamhetsidé
Fastighetssektorns verksamhetsidé är att skapa förutsättningar för en funktionellt och
samhällsekonomiskt konkurrenskraftig stadsstruktur genom att ansvara för utvecklingen av
stadens markpolitik och bostadsförhållanden, förvaltning, anskaffning och överlåtelse av
markegendom, utveckling av lägesdatahanteringen och karteringsuppgifter, fastighetsbildningsoch mätuppgifter samt förande av fastighetsregister.
Resultatområdet är indelat i fyra resultatenheter: tomtservice, boendeservice, lägesdataservice och
fastighets- och mätningsservice.
Centrala effektmål och fokusområden för utvecklingen 2015–2017
•
Markpolitik som stöder stadsstrategin och den kommunala ekonomin
o Aktiv markanskaffning
o Aktivt tomtutbud
o Effektiv avtalsverksamhet
o Främjande av klimat- och energistrategin med markpolitiska metoder
o Främjande av förnyelsen av centrumområden och gamla företagsområden
o Tidsenlig prispolitik
•
Bostadspolitik som stöder stadsstrategin
o Förbättrande av observationen av bostadsmarknaden
o Främjande av hissbyggandet
o Projekt som överskrider förvaltningsgränserna för utvecklande av bostadsområden
•
Effektivt lägesdatasystem som främjar utvecklingsförutsättningarna
o Interaktiv verksamhet som förutser strukturförändringar
o Förbättrande av materialkvaliteteten
o Ibruktagande av ny teknologi
•
Effektiv och rättidig stadsmätning som möjliggör stadsbyggande
o Förbättrande av fastighetssystemets kvalitet
o Effektivering av verksamhetsprocesserna
o Fullt utnyttjande av ny teknik
BS
2011
BS 2012
BS 2013
BG 2014
BG 2015
Av staden ägd markareal, ha
Arrendeavtal, st.
Markanskaffning, ha/år
Markanvändningsavtal, st./år
Tomtöverlåtelse, st./år
• Utarrendering
• Försäljning
Bostadsbeslut, st./år
• Reparations-, energi- och hissunderstöd
• Hyres- och bostadsrättsärenden
Tomter som bildats, st./år
Byggnadstillsynsmätningar, st./år
5535
3567
69
2
153
99
54
5566
3593
76
1
123
81
42
6018
3660
75
11
76
56
20
6150
3760
130
5
100
80
20
6200
3820
100
5
100
80
20
223
285
199
613
127
251
65
603
87
285
128
587
80
260
100
570
100
260
100
570
107
Kundbelåtenhet (skala 1–5)
Arbetsbelåtenhet (skala 1–5)
4,10
3,60
4,33
3,52
4,79
3,50
>4
>2013
>4
>2014
Nyckeltal
Arrendeinkomster, milj. €/år
BS 2013
6,9
BG 2014
6,9
BG 2015
7,0
Vinster av fastighetsförsäljning, milj. €/år
3,4
4,5
3,0
Markanskaffningskostnader, milj. €/år
3,4
5,5
3,5
Markanvändningsavtal, milj. €/år
2,3
1,05
0,5
Sanering av förorenade markområden, milj. €/år
0,5
0,3
0,25
RESULTATRÄKNING
Verksamhetsutgifter
Verksamhetsbidrag
BS 2013
1 000 €
BG 2014
1 000 €
BG försl. 2015
1 000 €
BG 2015
1 000 €
13 039
-2 679
10 360
12 571
-2 415
10 156
10 796
-2 612
8 184
11 417
-2 696
8 721
486,7
520,4
413,3
431,6
I summorna ingår sanering av förorenad
-547
0,0
-245
mark samt underhåll och skötsel av
byggnader
-245
-36
Personal
31.12.2013
BG 2014
BG 2015
Ordinarie
33
34
33
- heltidsanställda
- deltidsanställda
Visstidsanställda
- heltidsanställda
28
2,7
2
2
31
1,6
2
2
31
1
1
1
512 KOMMUNTEKNIKEN
Verksamhetsidé
Kommuntekniken sköter planeringen, projekteringen eller byggandet och organiseringen av
underhållet när det gäller trafik, trafikleder, grönområden, skogar, torg och andra allmänna
områden samt båthamnar. Kommuntekniken har även hand om myndighetsuppgifter i anslutning
till både kollektivtrafiken och vattentjänsterna. Underställd chefen för polisdistriktet sköter sektorn
den kommunala parkeringsövervakningen. Till uppgifterna hör även uthyrning av gatuområden för
byggnadsändamål och beviljande av grävningstillstånd. Kommuntekniken är fördelad på följande
resultatenheter: Trafikplanering, Kommunalteknisk planering, Byggande, Grönområdesenheten
och Underhåll av områden. Kommuntekniken är en bruttobudgeteringsenhet.
Centrala prestationer och nyckeltal som beskriver verksamheten och ekonomin
108
Planering
Centrumringen passeras i snitt av
- bilar/vardagsdygn
Trafikolyckor (st.)
- olyckor totalt
BS 2010
BS 2011
BS 2012
BS 2013 BG 2014 BG 2015
108 800
109 400
104 950
105 900
110 000
110 000
511
526
541
425
350
350
444
67
3
452
74
1
477
62
2
373
51
1
350
50
0
350
45
0
13
2 200
14
2 500
17
3 100
14
3 500
17
3 500
22
4 400
17 734
5 413
48
17 088
5 646
47
17 294
6 364
51
16 640
6 775
49
21 000
7 000
53
18 000
7 500
54
56
49
43
45
50
50
77+253
58 +226
69+190
61+169
50+200
60+170
BS 2010
BS 2011
BS 2012
62 631
31 884
32 956
68 841
50 000
48 000
27 421
13 419
9 066
27 028
20 000
17 000
15
14 211
25
14 338
23
14 419
32
15 414
20
14 900
25
15 100
Parkering
Avgiftsbelagda parkeringsplatser
- i stadskärnan
- inkomster fr. avgiftsbelagda
parkeringsplatser 1 000 €
Felparkering
- betalningsuppmaningar, st.
- parkeringsbotsinkomster 1 000 €
BS 2010
BS 2011
BS 2012
1 021
1 088
1 008
832
1 000
1 300
721
787
916
886
700
800
19 291
672
19 356
715
17 077
668
19 369
774
17 000
680
17 000
600
Underhåll av områden
Gator och separata lättrafikleder
- km att underhålla
- skötselkostnader €/km
Båtplatser
- antal platser
- uthyrda
- hyresinkomster 1 000 €
BS 2010
BS 2011
BS 2012
487
6 524
490
6 418
500
6 126
533
5 787
502
6 100
540
6 050
1 987
1 658
169
1 970
1 658
176
1 974
1 683
179
1 974
1 720
193
2 050
1 750
185
2 050
1 750
200
Grönområdesenheten
Stadens skogsareal, ha
Allmänna lekparker, st.
Närmotionsområden, st.
Parker skötselklass A1–A3, ha
Kommuntekniken
BS 2010
3 250
62
1
110
BS 2010
BS 2011
3 300
64
2
125
BS 2011
BS 2012
3 360
65
3
135
BS 2012
- egendomsskador
- personskador
- dödsolyckor
Lokaltrafik
- antal linjer/vardagsdygn
- km/vardagsdygn
- subventionerade säsongbilj. sålda, st.
- seriebiljetter sålda, st.
Trafikljusstyrda anslutningar, st.
Kommunaltekniska planer
- antal uppgjorda
Anh. om grävningstillstånd, antal
Byggande
Gatukonstruktioner m
2
Cykelvägar/trottoarer m
Gatubelysning
- antal planer
- antal gatulampor
2
BS 2013 BG 2014 BG 2015
BS 2013 BG 2014 BG 2015
BS 2013 BG 2014 BG 2015
BS 2013 BG 2014 BG 2015
3 800
3 900
3 920
78
79
80
4
4
4
150
152
153
BS 2013 BG 2014 BG 2015
109
Kundbelåtenhet
(på skalan 1–5)
Arbetsbelåtenhet
(på skalan 1–5)
RESULTATRÄKNING
BS 2013
1 000 €
3,87
4,12
4,09
3,4
3,4
3,94
-
-
3,6
3,6
BG 2014
1 000 €
BG försl. 2015
1 000 €
8 641
6 235
6 211
Verksamhetsutgifter
-17 114
-15 831
-15 639
Verksamhetsbidrag
-8 473
-9 596
-9 428
50,5
39,4
39,7
BG 2015
1 000 €
6 543
-16 288
-9 745
40,2
-137
Personal
Ordinarie
- heltidsanställda
- deltidsanställda
Visstidsanställda
- heltidsanställda
- deltidsanställda
31.12.2013
112,8
107
5,8
17,9
12
5,9
BG 2014
108
104
4
17
12
5
BG 2015
109,4
105
4,4
17
12
5
515 VASA TEKNISKA SERVICE
Resultatområdet Vasa Tekniska service
- skaffar, underhåller och förvaltar stadens maskiner och transportfordon samt sköter
realiseringen av använd materiel när dess livscykel upphör
- erbjuder stadens förvaltningar reparation av maskiner och anordningar samt
svetsningsservice
- fungerar tillsammans med ekonomisektorns upphandlingscentral som expert och
administratör beträffande stadens godslogistik
De ovan nämnda uppgiftshelheterna kräver specialkompetens, färdigheter som det inte är
ändamålsenligt att ha i varje förvaltning utan som det är motiverat att centralisera.
Vasa Tekniska service deltar i överläggningar om organiserandet av transporter i enlighet med
handikappservicelagen inom Vasa stad. Ur stadens synvinkel är det framför allt fråga om aspekten
att ha kostnaderna under kontroll och en strategisk riktlinje med tanke på styrningen av
transportkapaciteten. Logistikutvecklingen håller på att överföra stadens och sjukvårdsdistriktets
logistiska tjänster under samma tak. Utredningsarbetet pågår och utifrån det kommer förslagen att
bedömas av beslutsfattarna våren 2015.
110
Lagrets omsättningshastighet
BS 2011
4,7
BS 2012
5,0
BS 2013
5,1
BG 2014
> 5,0
BG 2015
> 6,0
Centralverkstadens
arbetsbeställningar, antal
Elever som skjutsas, antal
1 743
1 758
1 543
1 820
1 760
233
253
259
300
265
Nyckeltal
Omsättning, €
BS 2013
5 238 100
BG 2014
5 800 000
BG 2015
7 400 000
Omsättning/pers., €
154 060
154 000
190 000
Verksamhetsbidrag, €
572 430
580 000
516 800
Nettoinvesteringar, €
511 060
475 000
475 000
RESULTATRÄKNING
BS 2013
1 000 €
3 785
-3 213
572
117,8
BG 2014
1 000 €
4 095
-3 525
570
116,2
BG 2014
ändrats 1 000 €
4 585
-4 005
580
114,5
BG försl.
2015 1 000 €
4 293
-3 722
571
115,4
Verksamhetsutgifter
Verksamhetsbidrag
BG 2015
1 000 €
4 293
-3 776
517
113,7
-57
Vasa Tekniska service fungerar som nettoenheten. Balansvillkoret har presenterats på sidan 30.
Personal
Ordinarie
- heltidsanställda
Visstidsanställda
- heltidsanställda
- deltidsanställda
31.12.2013
33
33
7
4
3
BG 2014
38
38
ändrats
BG 2014
47
47
BG 2015
45
45
516 VASA STÄDSERVICE
Vasa Städservice satsar på en förbättring av belåtenheten bland kunder och personal samt på
kostnadseffektivitet. Städservicen har som mål att upprätthålla servicekvaliteten så att kunderna
väljer stadens egen städservice även i fortsättningen. Samarbetet med städserviceföretag är
baserat på förhandlingar och arbete beställs av privata när det gäller sådana objekt där det med
tanke på ekonomin och verksamheten är förnuftigt. Städservicens roll som sakkunnig och
förvaltningsmässig
ansvarsorganisation
för
städningen
framhävs
i
och
med
konkurrensutsättningen.
Ett mål för den närmaste tiden är att utöka samarbetet med social- och hälsovårdsväsendet
(utredningsarbete pågår) och Vasa Hussektor samt att renhållningen vid daghemmen överförs till
Städservicen år 2015. Under de närmaste åren görs fortsatta satsningar på dimensionering av
111
städarbetsmängden i objekten samt som ny service dimensioneringsrådgivning även till andra
kommuner/städer.
Ibruktagandet
av
IMS-verksamhetssystemet
och
det
nya
faktureringsprogrammet ska ske år 2015.
Effektmålen är att trygga en ren och hälsosam verksamhetsmiljö för kommuninvånare och kunder.
Renhållningstjänsterna har en medfostrande roll i skolor och daghem och påverkar således
barnens och ungdomarnas attityder i fråga om en ren och prydlig miljö.
Produktionsmålen är att vara kundernas förstahandsval när de väljer renhållningstjänster.
Städservicen är en mycket personinriktad bransch, därför strävar man efter att garantera tillgången
på yrkeskunnig personal som läroanstaltssamarbete och genom läroavtalsutbildning. När nya
objekt öppnas kartlägger städservicen noggrant produktionssättet, utförs de som eget arbete eller
ska området konkurrensutsättas som köpservice.
städareal
BS 2011
229 528
BS 2012
230 939
BS 2013
238 331
BG 2014
252 393
BG 2015
256 187
städeffektivitet m /h
250
251
250
254
250
Kundbelåtenhet (1–5)
4,16
4,38
4,33
4,35
4,35
Arbetsbelåtenhet (1–5)
3,99
3,95
3,92
3,93
3,94
2
Nyckeltal
2
Städkostnader €/m /år/medeltal
- skolor (allmänbildande)
- yrkesläroanstalter
- kontor
- daghem
RESULTATRÄKNING
BS 2013
19,03
18,52
8,64
10,33
38,61
BS 2013
1 000 €
BG 2014
1 000 €
BG 2014
19,66
18,61
8,53
12,96
38,52
BG försl.
2015 1 000 €
5 337
5 304
5 382
Verksamhetsutgifter
-5 074
-5 303
-5 382
Verksamhetsbidrag
263
0
0
105,2
100,0
100,0
BG 2015
19,30
18,55
8,60
11,95
38,30
BG 2015
1 000 €
5 382
-5 382
5
100,0
-12
Vasa Städservice fungerar som nettoenheter. Balansvillkoret har presenterats på sidan 30.
Personal
Ordinarie
- heltidsanställda
- deltidsanställda
Visstidsanställda
- heltidsanställda
- deltidsanställda
517 VASA MATSERVICE
31.12.2013
129
102
27
6
4
2
BG 2014
129
104
25
18
8
10
BG 2015
139
114
25
18
8
10
112
Vasa Matservice producerar på ett ändamålsenligt och ekonomiskt sätt god, smaklig och
hälsofrämjande mat för sina kunder i enlighet med Statens näringsdelegations
näringsrekommendationer. Matservicen ger energi dagligen för att vasaborna ska ha en bra
vardag.
Till Vasa Matservices värden hör säkerhet och pålitlighet. Vasa Matservice erbjuder välsmakande
energi på tallrik.
Vasa Matservice är en nettoenhet som lyder under tekniska nämnden och på vilken tillämpas
nettobindning som sträcker sig över en längre tid än ett år. Medräknat personalmåltider betjänar vi
stadens förvaltningar: daghem, skolor och läroinrättningar, servicehus och stadssjukhuset. Måltider
som transporteras hem ingår också i verksamheten. Matservicen stöder således övriga
förvaltningars grundläggande uppgift genom att producera högklassig och totalekonomiskt
förmånlig matservice med fokus på kunden. Servicenätet bildas av områdes- och tillredningskök
som tillreder mat för sitt lokala område samt av servicekök som tar emot mat. Servicen i dess
helhet produceras av ett team som består av matserviceexperter med mångsidig kompetens.
Nätverket av kök görs tätare genom att måltidsproduktionen överförs från små tillredningskök till
områdeskök. Samt genom en centralisering av kök som förvaltas av småbarnsfostran så att de
lyder under Matservicen. I utvecklandet av verksamhetsprocesserna är det viktigt att
produktionsstyrningsprogrammet Aromi utnyttjas inom alla enheter som hör till Matservicen. De
anställdas it-kunskaper stöds genom handledning och utbildning.
BS 2011
BS 2012
BS 2013
BG 2014
BG 2015
Antalet måltider kalkylmässigt
2 805 396
2 912 711
3 132 042
2 913 000
3 268 254
19 360
19 289
18982
17 443
19570
144,9
141
165
141,5
167
Antalet anställda, hel- och deltid i
genomsnitt
Kök sammanlagt
- varav tillredningskök
Köpservicekök
165
151
180
167
170
43
21
43
21
47
23
47
23
52
18
2
Kundbelåtenhet (på skalan 1–5)
3,75
3,75
3,4
3,8
3,8
Arbetsbelåtenhet (på skalan 1–5)
3,6
3,71
Inte mätts
3,65
3,71
Antalet måltider kalkylmässigt/årsverke
Årsverken
Nyckeltal
Omsättning/årsverke €
BS 2013
BG 2014
BG 2015
76 690
74 198
76 863
Materialkostnader/måltid (kalkylm.) €
-1,46
-1,49
-1,39
Verksamhetskostnader utan hyror/måltid /(kalkylm.) €
Verksamhetskostnader/måltid /(kalkylm.) €
-3,72
-4,04
-3,63
-3,94
-3,55
-3,88
113
RESULTATRÄKNING
BS 2013
1 000 €
BG 2014
1 000 €
BG försl. 2015
1 000 €
BG 2015
1 000 €
Verksamhetsutgifter
VERKSAMHETSBIDRAG
Räntekostnader
Avskrivningar
11 801
-12 607
-806
-1
-40
-848
93,61
12 387
-12 391
-5
12 836
-12 691
145
-2
-35
109
101,14
12 836
-12 681
155
-2
-35
118
101,2
-33
-38
99,96
Vasa Matservice fungerar som nettoenheten. Balansvillkoret har presenterats på sidan 30.
Personal
Ordinarie
- heltidsanställda
- deltidsanställda
Visstidsanställda
- heltidsanställda
- deltidsanställda
31.12.2013
143
110
22,4
61
28
25,5
BG 2014
170
130
40
10
4
6
BG 2015
170
130
40
0
0
0
VASAREGIONENS AVFALLSNÄMND
580 AVFALLSNÄMNDEN
Avfallsnämnden sköter ordnandet av avfallshanteringens myndighetsuppgifter samt övriga
utvecklings- och uppföljningsuppgifter i enlighet med den gemensamma avfallsnämndens
samarbetsavtal.
- verksamheten har inletts i mars 2014; har inte uppgjorts ännu
RESULTATRÄKNING
Verksamhetsutgifter
Verksamhetsbidrag
BG 2014
ändrats
1 000 €
120
-120
0
BG 2015
1 000 €
160
-160
0
Personal
Ordinarie
- heltidsanställda
31.12.2013
BG 2014
BG 2015
2
114
115
AFFÄRSVERK
Enligt kommunallagen kan en stad grunda ett kommunalt affärsverk för affärsverksamhet eller för
en uppgift som skall skötas enligt företagsekonomiska principer. Ett kommunalt affärsverk är en del
av kommunens organisation.
Som Vasa stads affärsverk fungerar:
Affärsverk Österbottens räddningsverk
Affärsverk Vasa Vatten
Affärsverket Vasa Regionala Företagshälsovård
Affärsverk Vasa Hussektor
Affärsverkets budget och ekonomiplan är en separat del av kommunens budget och ekonomiplan.
Direktion bereder budgeten som baserar sig på de av fullmäktige godkända målen för
verksamheten och ekonomin.
De i stadens budget ingående bindande målen för verksamheten och ekonomin presenteras
på sidan 28.
116
AFFÄRSVERKET ÖSTERBOTTENS RÄDDNINGSVERKS DIREKTION
Verksamhetsidé
Räddningsverket ser till att högklassiga och mångsidiga räddningstjänster och prehospitala
akutsjukvårdstjänster tillhandahålls smidigt och kostnadseffektivt i samarbete med andra aktörer –
från hav till slätter och från landsbygd till städer. Räddningsverket främjar individers och
sammanslutningars egna beredskap att förebygga olyckor och agera korrekt vid olyckor.
Räddningsverket upprätthåller en motiverad och kunnig personal samt tjänster dimensionerade
enligt riskbilderna i området, när människan dygnet runt.
Vision 2025 - ”Ett tryggt och gott liv”
Målet för räddningsverkets vision är en god säkerhetskultur, där var och en tar ansvar för
säkerheten i i sin omvärld och förebygger skador. Räddningsverket samarbetar med polisen,
social- och hälsovårdsväsendet, nödcentralen, gränsbevakningsväsendet, kommuner och andra
aktörer som utvecklar och stöder särskilt den lokala säkerheten samt planeringen av den och
samarbetet kring den.
Operativa prioriteringar och mål
Räddningsverket är aktivt med i säkerhetscentrum
•
•
•
•
Koncentrerar sig på att öka verkan av tillsyn och inspektioner med hjälp av tillsynsplanen.
Genom säkerhetsinformation främjar människors och sammanslutningars egna beredskap
att förebygga olyckor och agera vid olyckor.
Utvecklar säkerheten tillsammans med kommuner, andra myndigheter och
sammanslutningar.
Stöder kommunernas säkerhets- och beredskapsplanering.
Verksamheten och beredskapen utvecklas i enlighet med hotbilder och riskhantering,
kostnadseffektivt
•
•
•
•
Förändringarna i omvärlden och deras inverkan på verksamhetsarrangemangen bedöms.
Verksamhetsformerna utvecklas genom utnyttjande av teknik och informationsledning.
Samarbetet med intilliggande räddningsområden utvidgas.
Säkerhetsmyndigheternas operativa samarbete utvecklas tillsammans med kommunerna
och andra aktörer i räddningsbranschen varvid den lokala säkerhetsplaneringen utnyttjas.
Utvecklande av personalens kompetens och stödjande av dess funktionsförmåga
•
•
•
Utgångspunkt för utvecklingen är projekt som gäller räddningspersonalens
funktionsförmåga och åtgärdsförslag i anslutning därtill.
Personalens funktionsförmåga upprätthålls genom att utbildningen, arbetsmetoderna och
verksamhetsprinciperna utvecklas.
Det finns tillräckligt med kompetent och funktionsduglig personal i förhållande till
uppdragen.
Mål
Verksamhetsmål/princip som
härletts från en kritisk
framgångsfaktor för staden
Förvaltningens centrala
mål för år 2015
Mätare
117
Människorna har ett tryggt liv
och kvalitativa tjänster på
räddningsområdet
Ekonomiska, effektiva och
regionalt optimala
basservicetjänster
Räddningsväsendet:
Räddningsväsendets i förhållande till
fullmäktige bindande nettokostnad är
11.397.136 €, i vilken ingår som
investeringarnas bindande
nettokostnad minst 630.000 €.
Nettokostnaden fördelas på
räddningsväsendets avtalskommuner
enligt invånarantalet 1.1.2014 i
kommunvisa betalningsandelar.
Förstavården:
Verksamheten är egenfinansierad så
att verksamhetsutgifterna och
nettoinvesteringarna skall täckas med
inkomstfinansiering.
Intern kontroll och
riskhantering
Personalens förfaringssätt
inom administrationen och
ekonomikunnandet är gott
Det finns få felaktiga åtgärder
Personal 2013-2015
Personal
Ordinarie
- heltidsanställda
- deltidsanställda
- FBK
Visstidsanställda
- heltidsanställda
- deltidsanställda
31.12.2013
166+526+359
164
2+(526)
(360)
28
28
0
BG 2014
173+526+360
171
2+(526)
(360)
21
21
0
BG-förslag 2015
174+520+350
172
2+(520)
(350)
19
19
0
Ordinarie/deltidsanställda – Inom parentes släckningspersonal i bisyssla, som är åtgärdsavlönad och har
arbetsavtal. FBK - frivilliga brandkårister, som omfattas av ett släckningsavtal.
RESULTATRÄKNING
Omsättning
Affärsverksamhetens övriga intäkter
Understöd och bidrag från kommunen
Material och service
Köp av service
Personalkostnader
Löner och arvoden
Personalbikostnader
Pensionskostnader
Övriga lönebikostnader
Avskrivningar och nedskrivningar
Hyror
Affärsverksamhetens övriga kostnader
Rörelseöverskott
Finansiella intäkter och kostnader
Ränteintäkter
BS 2013
BB 2014
BG 2015
EP 2016
EP 2017
18 118 125
1 020 496
2 000
18 417 480
104 000
0
18 459 790
104 000
0
19 020 000
104 000
103 000
19 100 500
105 000
103 000
-1 159 481
-1 901 010
-1 072 740
-1 742 170
-1 066 980
-1 724 580
-1 110 000
-1 803 000
-1 104 000
-1 782 000
-9 753 541
-10 455 120
-10 555 530
-10 810 000
-10 860 000
-1 796 583
-639 917
-1 901 660
-727 100
-1 921 360
-735 070
-1 955 000
-755 000
-1 962 000
-758 000
-492 874
-1 361 696
-189 826
1 845 694
-520 000
-1 472 620
-77 070
553 000
-535 000
-1 503 500
-76 770
445 000
-550 000
-1 528 000
-79 000
637 000
-565 000
-1 532 500
-79 000
666 000
68 611
0
0
0
0
118
Övriga finansiella intäkter
Övriga finansiella kostnader
24
-405
0
0
0
0
0
0
0
0
Räkenskapsperiodens över- / underskott
1 913 924
553 000
445 000
637 000
666 000
FINANSIERINGSANALYS
BS 2013
BB 2014
BG 2015
EP 2016
EP 2017
1 845 694
492 874
68 230
2 406 798
553 000
520 000
0
1 073 000
445 000
535 000
0
980 000
637 000
550 000
0
1 187 000
666 000
565 000
0
1 231 000
-1 877 837
-1 073 000
-1 108 000
-1 197 000
-1 243 000
263 567
-1 614 271
0
-1 073 000
128 000
-980 000
10 000
-1 187 000
12 000
-1 231 000
792 527
0
0
0
0
BS 2013
BB 2014
BG 2015
EP 2016
EP 2017
11 300 883
861 682
2 000
11 631 010
100 000
0
11 702 760
100 000
0
12 186 000
100 000
103 000
12 186 000
100 000
103 000
-808 962
-1 670 790
-730 980
-1 513 170
-721 980
-1 495 580
-760 000
-1 573 000
-750 000
-1 550 000
-5 191 835
-5 900 100
-5 954 960
-6 160 000
-6 160 000
-1 033 865
-332 313
-1 140 640
-409 840
-1 152 730
-414 640
-1 180 000
-432 000
-1 180 000
-432 000
-304 313
-1 237 022
-169 671
1 415 795
-280 000
-1 329 510
-76 770
350 000
-290 000
-1 356 100
-76 770
340 000
-300 000
-1 378 000
-79 000
527 000
-310 000
-1 378 000
-79 000
550 000
68 611
20
-405
0
0
0
0
0
0
0
0
1 415 409
350 000
340 000
527 000
550 000
FINANSIERINGSKALKYL
BS 2013
BB 2014
BG 2015
EP 2016
EP 2017
1 415 795
304 313
68 226
1 788 334
350 000
280 000
0
630 000
340 000
290 000
0
630 000
527 000
300 000
0
827 000
550 000
310 000
0
860 000
-1 393 418
-630 000
-748 000
-827 000
-860 000
259 002
0
118 000
0
0
653 917
0
0
0
0
Rörelseöverskott
Finansieringsandelar för investeringsutgifter
Kassaflödet för verksamhetens och
investeringarnas del
RESULTATRÄKNING
Räddningsväsendet &
Oljebekämpning
Omsättning
Stöd och understöd från kommunen
Köp av service
Personalkostnader
Löner och arvoden
Personalbikostnader
Pensionskostnader
Hyror
Rörelseöverskott
Ränteintäkter
Rörelseöverskott (- underskott)
119
Kommunandelarna av omsättningen
Förändring
10 845 386
25 000
11 145 386
300 000
11 217 136
71 750
11 725 000
579 614
11 725 000
0
2,8 %
0,6 %
5,2 %
0,0 %
BS 2013
BB 2014
BG 2015
EP 2016
EP 2017
6 817 242
158 814
0
6 786 470
4 000
0
6 757 030
4 000
0
6 834 000
4 000
0
6 914 500
5 000
0
-350 519
-230 220
-341 760
-229 000
-345 000
-229 000
-350 000
-230 000
-354 000
-232 000
-4 561 706
-4 555 020
-4 600 570
-4 650 000
-4 700 000
-762 717
-307 604
-761 020
-317 260
-768 630
-320 430
-775 000
-323 000
-782 000
-326 000
-188 561
-124 674
-20 155
429 900
-240 000
-143 110
-300
203 000
-245 000
-147 400
0
105 000
-250 000
-150 000
0
110 000
-255 000
-154 500
0
116 000
4
429 903
0
203 000
0
105 000
0
110 000
0
116 000
BS 2013
BB 2014
BG 2015
EP 2016
EP 2017
429 900
188 561
0
203 000
240 000
0
105 000
245 000
0
110 000
250 000
0
116 000
255 000
0
Investeringar i anläggningstillgångar
618 461
-484 419
443 000
-443 000
350 000
-360 000
360 000
-370 000
371 000
-383 000
134 041
0
-10 000
-10 000
-12 000
Förändring%
RESULTATRÄKNING
Övrig serviceverksamhet
Omsättning
Understöd och bidrag från kommunen
Köp av service
Personalkostnader
Löner och arvoden
Personalbikostnader
Pensionskostnader
Hyror
Rörelseöverskott
FINANSIERINGSKALKYL
Rörelseöverskott
OBS! From år 2013 ingår Trygghetstelefonverksamheten och Förstadelvårdsverksamheten under räddningsväsendets resultatområde.
DIREKTIONEN FÖR AFFÄRSVERKET VASA VATTEN
340 VASA VATTEN
Verksamhetsidé
Vasa Vatten är ett i kommunallagen avsett affärsverk, som med sin inkomstfinansiering sköter
underhållet, utvecklandet och investeringarna inom vatten- och avloppsverksamheten.
Vattenkvaliteten i Kyro älv har blivit betydligt sämre och orsakar stora svårigheter för
vattenreningen, vid Molnträsket och i förbehandlingen tvingas man göra snabba och även stora
förändringar, byggande av en förbehandlingsanläggning på en ny plats torde bli aktuellt.
120
Lösningen av försörjningsberedskapsfrågan antingen i form av reservvattenkälla eller som en ny
huvudsaklig vattenkälla blir en allt viktigare fråga.
Investeringarna i anslutning till avloppsvattnets reningsprocesser har blivit färdiga, men
reningsverksområdets miljöinvesteringar fortsätter om finansieringsfrågorna kan lösas.
Investeringarna har under de senaste åren varit fokuserade på Påttska reningsverket varför man i
fråga om nätsaneringarna har tvingats vara flexibel. Under de närmaste åren måste satsningarna i
nätsaneringar vara betydligt större än under de senaste åren.
Vasa Vattens grundläggande vattenförsörjningsverksamhet fortsätter drivas normalt och lönsamt,
men behovet av investeringar är stort, och i en sådan situation borde det vara möjligt med
flexibilitet då det gäller stadens avkastningskrav så att även kraven i den förnyade
vattentjänstlagen bättre kunde uppfyllas. Vattenförsörjningens sidoflöden (slam, biogas, värme
och el) bör man också i fortsättningen bättre kunna utnyttja inom vattenförsörjningen och
vattenförsörjningsekonomin. Kommunsammanslagningar innebär för vattenförsörjningen ökad
ekonomisk press.
Prestationer och nyckeltal som beskriver verksamheten
BS 2013
Fakturerad vattenmängd 1000 m3
4370
Fakturerad avloppsvattenmängd 1000 4730
m3
Vattenledningsnätets längd km
913
Avloppsnätets längd km
823
Vattenavgiftstaxa €/m3
€ 1,02
Avloppsvattentaxa €/m3
€ 1,65
BG 2014
4350
4797
BG 2015
4410
4800
933
843
€ 1,10
€ 1,65
953
863
€ 1,10
€ 1,65
Till Vasa Vattens verksamhetsområde hör vattenförsörjning, vattenrening och vattendistribution
samt avledande och rening av avloppsvatten.
Ekonomiska nyckeltal
Nyckeltal
Omsättning
Investeringar, netto
Avkastningskrav
BS 2013
14 865
5 017
1 320
BG 2014
14 995
3 500
1 390
BG 2015
15 179
4 500
1 390
Mål
härletts ur en kritisk
framgångsfaktor för staden
Ekonomin i balans
Rimliga vatten- och
avloppsvattenavgifter
Intern kontroll och riskhantering
Mål för år 2015
Mätare
Verksamheten självfinansierad
Finansieringsanalysen i balans
under en treårsperiod.
Avviker inte avsevärt från
jämförelsekommunernas.
Ett övergripande
vattenförsörjningssystem tas i bruk
finansieringsanalys
Verksamhetssätten och reglerna
som gäller stadens affärsverk
rationaliseras
Förbättrade
verksamhetsförutsättningar
Jämförelse av taxor
Lyckat ibruktagande
121
Personal
Ordinarie
- heltidsanställda
Visstidsanställda
- heltidsanställda
RESULTATRÄKNING
31.12.2013
31.12.2014
BG-förslag 2015
68
67
65
4
4
4
BS 2013
BG 2014
PROGNOS
BG 2015
EP 2016
EP 2017
15 179
000
75 000
250 000
15 216
000
75 000
250 000
15 253
000
75 000
250 000
2014
Omsättning
Köp av service
Personalkostnader
Löner och arvoden
Lönebikostnader
Pensionskostnader
Hyror
Rörelseöverskott (-underskott)
Ränteintäkter
Till kommunen betalda räntekostnader
Ersättning för grundkapitalet
Räkenskapsperiodens överskott
(underskott)
14 865
123
93 535
351 673
14 995
000
75 000
250 000
14 995
000
75 000
250 000
-2 572 605 -2 522 490 -2 522 490 -2 590 800 -2 643 000 -2 696 000
-2 364 905 -2 662 320 -2 662 320 -2 626 200 -2 682 000 -2 735 000
-2 818 478 -2 881 210 -2 881 210 -2 819 900 -2 893 000 -2 966 000
-773 026
-145 935
-762 850
-163 690
-762 850
-163 690
-762 700
-157 000
-761 000
-158 000
-762 000
-160 000
-4 674 701 -4 093 000 -4 500 000 -4 525 000 -4 548 000 -4 569 000
-107 429
-113 140
-113 140
-95 200
-97 000
-100 000
-79 390
-56 670
-56 670
-64 000
-65 000
-66 000
1 773 863 2 064 630 1 657 630 1 863 200 1 694 000 1 524 000
0
0
0
0
0
0
5 492
6 000
6 000
6 000
6 000
6 000
-12 176
0
0
0
0
0
-1 320 000 -1 390 000 -1 390 000 -1 390 000 -1 390 000 -1 390 000
-125
0
0
0
0
0
447 054
680 630
273 630
479 200
310 000
140 000
FINANSIERINGSANALYS
Ökning/minskning i avsättningar
Försäljn.vinster av tillgångar bland
bestående aktiva
Försäljningsink. av tillgångar bland
bestående aktiva
1 773 863 2 064 630 1 657 630 1 863 200 1 694 000 1 524 000
4 674 701 4 093 000 4 500 000 4 525 000 4 548 000 4 569 000
-1 320 000 -1 390 000 -1 390 000 -1 390 000 -1 390 000 -1 390 000
-6 810
6 000
6 000
6 000
6 000
6 000
0
0
0
0
0
0
-6 052
0
0
0
0
0
5 115 703
4 773 630
4 773 630
5 004 200
4 858 000
4 709 000
5 104 245
-87 093
-6 052
3 500 000
0
0
3 500 000
0
0
4 500 000
0
0
4 500 000
0
0
4 500 000
104 603
1 273 630
1 273 630
504 200
358 000
209 000
0
122
Ökningar i utlåningen till övriga
Minskningar i utlåningen
Förändringar i lånestocken
Minskning av långfristiga lån från övriga
Ökning av kortfristiga lån
Förändringar i eget kapital
Övriga förändringar av likviditeten
Förändringar av omsättningstillgångar
Förändring av fordringar på övriga
Förändringar av räntefria skulder till övriga
-1 751
402
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
-15 768
0
0
-710 410 -1 241 630 -1 398 630
521 109
300 000
0
0
-510 200
0
0
-355 000
0
0
-206 000
0
-14 511
0
14 000
300 715
-265 000
87 000
-184 389
-67 000
24 000
-104 603 -1 273 630 -1 273 630
0
-40 000
46 000
-504 200
0
-8 000
5 000
-358 000
0
-8 000
5 000
-209 000
1 392 557
882 357
1 747 557
1 392 557
1 953 557
1 747 557
Saldo 31.12
Saldo 1.1
-516 273
-1 226 684
725 357
-516 273
882 357
-516 273
670 AFFÄRSVERKET VASA REGIONALA FÖRETAGSHÄLSOVÅRD
Vasa regionala företagshälsovård är en nätverkande föregångar- och expertorganisation i
Österbotten som producerar högklassiga företagshälsovårds- och välfärdstjänster samt svarar på
framtida utmaningar i arbetslivet.
Vasa regionala företagshälsovård är ett bokföringsmässigt åtskiljt affärsverk, till vars verksamhet
hör följande uppgifter:
företagshälsovård
sjömanshälsovård
inspektioner av verksamhetsutrymmen och övriga inspektioner
Korsholms kommuns företagshälsovård övergick till Vasa regionala företagshälsovård i början av
år 2014. Tjänster produceras för Vasa stad, Vasa sjukvårdsdistrikt, Laihelas och Korsholms
kommuner, företagare och företag. Avsikten är att affärsverket fortsätter utvidga sin verksamhet till
ett regionalt fungerande affärsverk under åren 2015-2017. Företagshälsovårdens
affärsverksamhets bolagiseringsskyldighet är fortfarande oklar.
I serviceproduktionen följs de mål som direktionen ställt: företagshälsovårdstjänster produceras
inom landskapet Österbotten enligt principen om att kostnaderna täcks. Avkastningskrav för år
2015 är 23 000 euro.
Hälsogranskningar
Sjukvårdsbesök
Arbetsplatsutredningar
BS 2011
9074 st.
BS 2012
9 355 st.
BS 2013
11 095 st.
BG 2014
11 500 st.
BG 2015
12 000 st.
16 747 st.
18 439 st.
18 531 st.
22 000 st.
25 500 st.
2 559 h
2 573 h
2 600 h
2 700 h
3 200 h
Nyckeltal
BS 2013
BG 2014
BG 2015
Omsättning
4 388 795
6 090 520
5 396 600
123
Personal
Ordinarie
- heltidsanställda
Visstidsanställda
31.12.2013
BG 2014
BG 2015
32
12,3
39
12,3
35
14,1
1,4
1,4
0,9
Mål
härletts ur stadens
strategiska mål
Ekonomin i balans
Förvaltningens centrala mål för år 2015
Mätare
Ekonomin i balans
Avkastningskrav 23 000 euro
Resultaträkningen och
finansanalysen i balans enligt
de fastställda reglerna.
Kundenkät
Service av hög kvalitet i rätt tid
Service av hög kvalitet i rätt tid och
upprätthållande av en god servicenivå
Fungerande och mångsidig
Fungerande och mångsidig
servicestruktur
servicestruktur. Kontinuerligt utvecklande
och utbyggnad av verksamheten till ett
regionalt fungerande affärsverk.
Balans mellan mål, resurser och 1 300 arbetstagare/läkare
verksamhet
800 arbetstagare/skötare
Arbetshälsa
Kunnig, innovativ och motiverad personal.
Personalens upprätthållande och
utvecklande av den egna
yrkesskickligheten.
Utfallssituation
Arbetstagare/läkare
Arbetstagare/skötare
Vasa stads
arbetsgemenskapsenkät
Intern kontroll och riskhantering
Förvaltningens centrala mål för år 2015
Mätare
Förvaltnings- och verksamhetssätt
Iakttagande av goda förvaltnings- och
verksamhetssätt
Personalens permanens, överföring av s.k.
tyst information och en lyckad rekrytering.
Iakttagande av datasekretessanvisningar och
regler
Vasa stads
riskkartläggning
”
Hantering av personalriskerna
Informationshantering och förmedling
”
RESULTATRÄKNING
BS 2013
BG 2014
BG 2015
EP 2016
EP 2017
Omsättning
Köp av service
Personalkostnader
Lönerna
Lönebikostnader
Pensionskostnader
4 289 416
99 377
6 062 980
27 540
5 301 000
95 600
5 407 020
97 512
5 515 160
99 462
-124 278
-1 058 689
-198 910
-1 325 720
-155 500
-1 257 200
-158 610
-1 282 344
-161 782
-1 307 991
-2 284 561
-3 034 750
-2 826 200
-2 882 724
-2 940 378
-419 092
-129 057
-541 100
-186 640
-530 800
-159 600
-541 416
-162 792
-552 244
-166 048
124
Hyror
Rörelseöverskott
Ränteintäkter
Räkenskapsperioden överskott
FINANSIERINGSANALYS
Rörelseöverskott
Investeringar
Förändringar i fordringar på kommunen
Förändringar av räntefria skulder till övriga
Samlingskontots saldo
Saldo 31.12.
Saldo 1.1.
-144 542
-333 497
-10 491
-115 414
-150 000
-399 000
-24 800
229 600
-70 500
-362 800
-11 700
22 300
-50 000
-370 056
-11 934
44 656
-50 000
-377 457
-12 173
46 549
26 428
-22 000
-89
-111 075
20 000
-22 100
-1 000
226 500
27 000
-23 000
-100
26 200
27 000
-23 000
-100
48 556
27 000
-23 000
-100
50 449
BS 2013
BG 2014
BG 2015
EP 2016
EP 2017
-115 414
144 542
-22 000
26 339
33 467
229 600
150 000
-22 100
19 000
376 500
22 300
70 500
-23 000
26 900
96 700
44 656
50 000
-23 000
26 900
98 556
46 549
50 000
-23 000
26 900
100 449
0
33 467
80 000
296 500
0
96 700
0
98 556
0
77 101
-115 819
42 483
39 869
-33 467
0
1 530 808
1 414 989
DIREKTIONEN FÖR AFFÄRSVERKET VASA HUSSEKTOR
680 VASA HUSSEKTOR
Verksamhetsidé
Affärsverket Vasa Hussektors uppgift är att sköta fastighetshållningen av stadens byggnads- och
lokalbestånd på ett kvalitativt sätt. De verksamhetslokaler som stadens serviceproducenter
behöver produceras ur det egna lokalbeståndet eller av utomstående hyrda lokaler till nöjda kunder
genom att generera mervärde och att beakta att fastighetsegendomens värde bevaras. I
fastighetshållningen ingår bl.a. producerande av underhåll av fastigheter, hyrning av och
disponentskap för verksamhetslokaler samt byggherreverksamhet för separatinvesteringar.
I stadens totalinvesteringar är den årliga investeringsnivån fortsättningsvis ca 40 miljoner €, vilket
ställer utmaningar med tanke på serviceproduktionens behov och krav. Olika
finansieringslösningar har också uppmärksammats som ett alternativ till traditionellt byggande som
inbegrips i den egna balansräkningen.
Ett av stadens viktiga mål är att på ett förnuftigt och effektivt sätt förvalta stadens egendom.
Staden förvaltar en anmärkningsvärd lokalitetsegendom, vars värde ska bibehållas.
Byggnadsbeståndets ekonomiska läge beskrivs med reparationsskulden.
125
Byggnadsbeståndets reparationsskuld i Vasa stad har redan under några år varit på en bra nivå
jämfört med andra städer. I jämförelsen som gjordes år 2013 var Vasas relativa reparationsskuld
igen minst bland tolv jämförelsestäder.
Olika jämförande undersökningar fungerar som ett redskap för det strategiska ledandet av
lokalitetsegendomen. Vasa Hussektor har redan i flera år deltagit i flera riksomfattande jämförande
undersökningar inom sin bransch. Vasa Hussektor deltar i bl.a. följande jämförande
undersökningar: kundnöjdhetsjämförelse, effektiviteten för lokalanvändningen, fastigheternas
användningskostnader, byggnadernas skick och reparationsskulden samt interna hyrornas nivå.
Under innevarande år har ett omfattande arbete för förnyandet av beräkningsgrunderna för de
interna hyrorna slutförts. Beräkningsgrunderna har behandlats och godkänts i direktionen för
affärsverket Vasa Hussektor 7.5.2014 samt i stadsstyrelsen 9.6.2014. De viktigaste ändringarna i
förnyelsen är övergången från utjämningssystemet för interna hyror till ett objektspecifikt
fastställande av hyran samt ändringen av beräkningsprinciperna för kapitalhyran. I och med de nya
beräkningsprinciperna kan affärsverket Vasa Hussektor följa en av sina grundprinciper för
verksamheten: renoveringsinvesteringarnas självfinansiering på lång sikt. Största delen av
Hussektorns inkomster består av interna hyror och därför är det viktigt att kapitalhyresandelen,
som ingår i de interna hyrorna, är tillräcklig för de årliga renoveringsinvesteringarna.
I de godkända principerna har även antecknats att såvida kapitalfinansieringen inte är tillräcklig,
beviljar staden Hussektorn ett räntefritt samlingskontolån
Andra viktiga mål för de nya beräkningsprinciperna är även att stadens verksamhetsområden kan
gestalta de verkliga kostnaderna för de verksamhetslokaler som de använder. Detta bidrar för sin
del till att uppmuntra och styra sektorerna till ett effektivare utnyttjande av lokalerna. I och med
övergången till de objektspecifika hyrorna styrs sektorerna att kritiskt granska kostnaderna för
investeringsobjekten samt att klarlägga ansvarsfrågorna och beslutsprocessen i anslutning till
stadens lokalbestånd.
De nya interna hyrorna träder i kraft 1.1.2015. Beaktas bör att ändringen inte ökar stadens externa
utgifter, utan dess inverkan syns i stadskoncernens interna redovisning.
Ledningsportfölj för lokalitetsegendomen 2015–2017
En del i Vasa Hussektors budget är en beskrivning av de fastighetstillgångar som den förvaltar,
objektsvis. I beskrivningen har verksamhetslokalhelheten indelats strategiskt i fyra olika portföljer:
de som kvarstår i stadens ägo, de som säljs/överlåts/rivs, kulturhistoriska samt bostadsaktier som
Koy Pikipruukki förvaltar med vidareuthyrningsavtal. Utvecklandet av lokalegendomen har
konsekvent förverkligats i flera år t.ex. genom att sälja/riva lokaler som inte behövs eller som är i
dåligt skick. I detta nu används nästan alla förvaltade verksamhetslokaler i stadens egen
serviceproduktion.
Nya objekt i portföljen försäljning/överlåtelse/rivning är Officersklubben, Fiskhallen, Roparnäs
hälsostation/barackerna, Klemetsös C-hus samt objekt som ansluter sig till Fyrrykartano i Lillkyro,
totalt 6 113 m2 vy.
Sammandrag/m²vy
KVARSTÅR I STADENS ÄGO
SÄLJES/ÖVERLÅTS/RIVS
KULTURHISTORISKA OBJEKT, INGEN EG. ANVÄNDNING
BG 2015
346 311
21 056
2 449
369 816
126
Verksamhetens strategiska mål och fokusområden 2015
Målen och mätarna på kort sikt fastställs inom Hussektorn årligen resultatområdesvis med hjälp av
styrkort. Målen och mätarna härleds från Vasa Hussektors strategiska mål. Nedan beskrivs de
strategiska målen och fokusområdena år 2015:
Strategiska mål:
Målens fokusområden:
1. Bevarande av fastighetsegendomens
värde
- Effektivt och flexibelt förverkligande av
renoveringsinvesteringar med
inkomstfinansiering
2. Upprätthållning av trygga och
- Energieffektivitet
hälsosamma lokaler på ett
- På topplats i fastigheternas
kostnadseffektivt sätt
nyckeltalsjämförelse (*
*) av KTI Kiinteistötieto Oy utförd riksomfattande jämförelseundersökning som görs
vartannat år (resultaten publiceras följande gång år 2015).
Inom Hussektorn har som ett särskilt fokusområde varit målet i enlighet med stadens strategi att
effektivera användningen av verksamhetslokaler. Att man ska uppnå detta mål förutsätter
samarbete speciellt med stadens högsta ledning.
Riskhantering och intern kontroll som en del av fokusområdena
Övergripande riskhantering hör till god förvaltningssed inom Vasa Hussektor. Riskhanteringen
utgör en del av ledarskapet och ingår i allt beslutsfattande.
Vasa Hussektor utvärderar innevarande års verksamhet i slutet av året, och utgående från det görs
en riskkartläggning. Mål för eliminering eller minskning av väsentliga risker definieras och inbegrips
också i Vasa Hussektors resultatkort 2015.
Personal
Personal
Ordinarie
- heltidsanställda
- deltidsanställda
Visstidsanställda
- heltidsanställda
31.12.2013
106
96
5
2
2
BG 2014
110
108
2
2
2
BG 2015
102
100
2
0
0
Bindande mål
Mål som är bindande i förhållande
till fullmäktige
Mätnings-/uppföljningssätt
Rörelseöverskott utan avskrivningar
Investeringar (netto)
Resultaträkning
Resultaträkning
Balans, finansieringskalkyl
Övriga mål
Bevarande av fastighetsegendomens
värde
Reparationsskuld €
≤ situationen år 2014
Konditionsklass - %
≥ 75 %
Underhållskostnader (byggnader
som är i direkt ägo)
≤ kostnader år 2014
Kostnadseffektivt upprätthållna trygga
och hälsosamma utrymmen
Mål för år 2015
12 644 500 €
28 706 300 €
23 091 000 €
127
RESULTATRÄKNING
Omsättning
Understöd och bidrag av kommunen
Köp av service
Personalkostnader
Löner och arvoden
Lönebikostnader
Pensionskostnader
Hyreskostnader
Rörelseöverskott
Till andra betalda räntekostnader
Räkenskapsperiodensöverskott+(underskott-)
Rörelseöverskott + avskrivningar:
FINANSIERINGSANALYS
Inkomstfinansiering
Korrektivposter till internt tillförda medel
Finansieringsrest
Av staden finansierade,
nybyggande
Ökningar i utlåningen från övriga
Förändringar i lånestocken
Ökning av långfristiga lån från övriga
Minskning av långfristiga lån från övriga
Förändringar i eget kapital
Förändring av räntefria skulder från kommunen
Förändringar av räntefria skulder från övriga
BS 2013
BG 2014
BG 2015
EP 2016
EP 2017
32 713 832
803 129
3 995
6 884
33 118 900
500 000
1 900
10 000
48 369 100
500 000
1 900
5 000
48 400 000
500 000
2 000
5 000
48 400 000
500 000
2 000
5 000
-5 814 826
-4 230 621
-6 590 020
-4 126 350
-6 627 800
-4 438 600
-6 700 000
-4 480 000
-6 780 000
-4 490 000
-3 092 712
-3 451 860
-3 093 700
-3 130 000
-3 130 000
-908 767
-148 760
-880 950
-197 900
-889 000
-173 400
-910 000
-175 000
-910 000
-175 000
-8 111 074
-4 829 345
-198 712
6 193 024
-8 027 000
-4 846 770
-271 970
5 237 980
-8 359 300
-4 712 200
-235 000
20 347 000
-7 976 000
-4 712 200
-235 000
20 588 800
-8 474 000
-4 712 200
-235 000
20 000 800
-6 330
-4 516 056
-274
1 670 364
14 304 098
-23 000
-4 747 140
-23 000
-23 000
-12 644 500 -12 644 500
-23 000
-12 644 500
467 840
13 264 980
7 679 500
28 706 300
7 921 300
28 564 800
7 333 300
28 474 800
BS 2013
BG 2014
BG 2015
EP 2016
EP 2017
6 193 024
8 111 074
-4 516 056
-6 604
11 211
9 792 650
5 237 980
8 027 000
-4 747 140
-23 000
20 347 000 20 588 800
8 359 300
7 976 000
-12 644 500 -12 644 500
-23 000
-23 000
20 000 800
8 474 000
-12 644 500
-23 000
18 484 881
-570 012
-5 156 954
13 190 000
0
-6 140 000
12 757 915
7 050 000
10 590 000
12 277 000
12 050 000
-2 965 265
1 444 840
5 448 800
3 620 300
3 757 300
-72
1 100
-1
3 630
590
3 517
-641
8 123
8 494 840
16 038 800
15 897 300
15 807 300
23 784 000 23 616 000
-707 500
0
-12 486 500 -11 339 000
19 550 000
-7 500 000
128
129
INVESTERINGSDELEN
130
INVESTERINGSDELEN 2014-2019
Staden utan affärsverk
2 014
2015
2016
2017
2018
2019
1 000 euro 1 000 euro 1 000 euro 1 000 euro 1 000 euro 1 000 euro
Utgifter
Immaterialla tillgångar
1 091
897
803
730
720
670
Mark- och vattenområden
5 500
1 500
2 000
2 500
2 000
2 000
Fasta konstruktioner och anläggn.
9 600
9 425
10 970
10 810
11 340
14 080
Maskiner och inventarier
3 702
3 589
3 270
4 025
3 209
3 322
Aktier och andelar
3 820
2 490
2 490
2 490
5 000
0
23 713
17 901
19 533
20 555
22 269
20 072
Mark- och vattenområden
3 500
1 500
1 500
1 500
1 500
1 500
Aktier och andelar
2 500
0
0
0
0
0
63
0
0
0
0
0
6 063
1 500
1 500
1 500
1 500
1 500
17 650
16 401
18 033
19 055
20 769
18 572
Utgifter totalt
Inkomster
Inkomster totalt
Investeringar netto
Affärsverken
Utgifter
Vasa Hussektor
13 190
22 299
23 631
19 565
19 250
13 590
Vasa Vatten
3 500
4 500
4 500
4 500
4 500
4 500
1 170
1 124
1 347
1 371
1 409
1 420
500
0
0
0
0
0
40
0
0
0
0
0
18 400
27 923
29 478
25 436
25 159
19 510
Vasa Hamn
Utgifter totalt
Inkomster
0
977
0
0
0
0
Vasa Hussektor
89
144
160
140
142
135
Inkomster totalt
89
1 121
160
140
142
135
Affärsverkens investeringar netto
18 311
26 802
29 318
25 296
25 017
19 375
Investeringar totalt
Utgifter (utan placeringar av
grundkapital i egna aff.verk)
42 113
45 824
49 011
45 991
47 428
39 582
Inkomster totalt
Investeringar netto
6 152
2 621
1 660
1 640
1 642
1 635
35 961
43 203
47 351
44 351
45 786
37 947
8 355
4 125
Investeringar netto i genomsnitt (utan placeringar av grundkapital i egna aff.verk)
-vuosina 2015-2017
44 968
-vuosina 2015-2019
43 728
Placering av grundkapital i
egna affärsverk
6 060
13 494
11 639
7 800
131
MOTIVERINGAR TILL INVESTERINGSDELEN
Investeringsdelen innehåller Vasa stads investeringar enligt organ och enligt egendomstyp.
År 2015 uppgår bruttoutgifterna i stadens investeringsdel till sammanlagt 45,8 miljoner euro. Primärstadens bruttoinvesteringar är 17,9 miljoner euro och affärsverkens 27,9 miljoner euro. Under
planperioden 2015–2019 är bruttoinvesteringarna i genomsnitt ungefär 40 miljoner euro per år.
Planeringen av investeringsobjekt för de sista åren i planperioden förknippas dock med osäkerhet
på grund av det långa tidsperspektivet.
Utgångspunkten vid bedömningen av investeringsobjekten är den av stadsfullmäktige 16.6.2014
godkända ramen. Balans i ekonomin är det viktigaste målet i investeringsdelen, och bruttoinvesteringarna är under planperioden i genomsnitt ungefär 40 miljoner euro per år. För att uppnå balans i
ekonomin har investeringsobjekten satts i prioriteringsordning, men även alternativa sätt för genomförande av investeringsobjekt tas i användning. Detta innebär till exempel förverkligande av
investeringsobjekten på försorg av koncernbolag. Ett viktigt mål är därför också utvecklingen av
ägarstyrningen med tanke på genomförande av stadens investeringar.
Med investeringar görs satsningar på utvecklande av stadens dragningskraft, på förmånlig och
konkurrenskraftig samhällsstruktur och på invånarnas välfärd samt på en god tillgång till basservice. Med tanke på den ekonomiska situationen prioriteras investeringar i basservicen och mervärdesprojekt som tjänar stadens frivilliga uppgifter måste senareläggas till följande fullmäktigeperiod
dvs. till slutet av planperioden.
Strategiska projekt
Investeringar som främjar livskraft och tillväxt är markanskaffning och områdesinriktad kommunalteknik. Stadens mål är att anskaffa råmark i sin ägo i de tillväxtriktningar som generalplanutredningarna anger, i god tid före planläggningen inleds. Markanskaffningen riktas speciellt till strategiskt viktiga expansionsområden. Det årliga målet gällande mängden som skaffas är cirka 100 ha
råmark. För markanskaffning reserveras i genomsnitt 3,0 miljoner euro årligen, men på grund av
stadens svaga ekonomiska situation minskas anslagsreservationen till 1,5 miljoner euro år 2015.
Byggande av ny kommunalteknik riktas år 2015 fortsättningsvis på byggande av nya bostadsområden. År 2015 öppnas inga helt nya områden för byggande och därför är det inte möjligt att dela ut
100 nya egnahemstomter under budgetåret.
Till strategiska projekt räknas också investeringarna i immateriella tillgångar. I immateriella tillgångar ingår anskaffningsutgifterna för långsiktiga adb-program och licenser, byggnadskostnader
för datasystem samt omfattande ändrings- och utvecklingsarbeten som gäller datasystem. Också
olika projekt som gäller elektronisering är viktiga fokusområden i verksamheten.
Grundlig renovering
Byggande av gatu- och övriga nät samt byggnader är stora investeringar för staden. Att bibehålla
värdet på denna investering, dvs. egendom, förutsätter i fortsättningen ökade satsningar på grundliga renoveringar. För underhåll och renovering av bl.a. gator och trafikleder, vatten- och avloppsnät samt byggnader och verksamhetslokaler bör reserveras tillräckliga investeringsanslag. Investeringsanslagen kan bara sänkas temporärt, eftersom hanteringen av egendomens reparationsskuld
förutsätter fortsatt och årligen återkommande satsning på underhåll och reparationer.
För sanering och underhåll av nät reservers 4,5 miljoner euro. Nätinvesteringarna består av Vasa
Vattens investeringar i vatten- och avloppsnät samt i nätets fasta anläggningar och konstruktioner.
Efter att investeringen i Påttska avloppsreningsverket har slutförts riktas Vasa Vattens investeringar till största delen på renoveringar och underhåll, så att reparationsskulden kan hållas under kontroll.
132
För renovering och underhåll av byggnader och verksamhetslokaler reserveras 5,45 miljoner euro.
Byggnadernas renoveringsinvesteringar hör till Vasa Hussektors investeringar.
Anslagen som reserverats för underhåll av stadens egendom har minskats år 2014. Att minska
anslagen är inte hållbart på längre sikt. Därför är balanseringen av stadens ekonomi i nyckelposition, så att investeringsanslagen för grundliga renoveringar kan utökas under ekonomiplaneperioden.
Separata projekt
De separata projekten och andra långvariga ansvar består av vissa avtals- och samarbetsprojekt
med staten, samkommuner och dotterbolag. För statens vägprojekt reserveras 0,7 miljoner euro. I
statens vägprojekt ingår bl.a. Vanhakylänties lättrafikled i Tervajoki. Till de statliga vägprojekten
hör också bl.a. förbindelsevägens nya vägprojekt. På grund av stadens ekonomiska situation
måste genomförandet av nya statliga vägprojekt emellertid senareläggas.
Till avtalsprojekten hör också översvämningsskyddsprojekten vid Toby å och Solf å.
För samkommunsprojekt måste beredskap finnas under hela ekonomiplaneperioden. Byggande av
Vasaregionens Arenor samkommuns tävlingshall föreslås, i likhet med Korsholm kommun, att skjutas upp till år 2018. Anläggandet av övningsisen har blivit färdig 2014 såsom utvidgningen av tävlingshallen. Genomförande av samkommunens övriga projekt måste skötas med s.k. avskrivningsfinansiering.
Den viktigaste projekthelheten är Vasa sjukvårdsdistrikts husbyggnadsinvesteringsprojekt. Sjukvårdsdistriktet kommer enligt egen uppskattning under de följande tio åren att investera över 100
miljoner euro i utvecklingen av området i Sandviken. Vasas andel av sjukvårdsdistriktets projekt är
ungefär 50–75 miljoner euro, dvs. på årsnivå 5,0 - 7,5 miljoner euro. I budgeten 2015 reserveras
för sjukvårdsdistriktets projekt 2,5 miljoner euro. Sjukvårdsdistriktet genomför investeringar med
skuldfinansiering, varvid man av medlemskommunerna inte uppbär investeringsandelarna till fullt
belopp.
Eftersom staden också måste ha beredskap för byggande av en ny stor hälsostation i Sandviken
på centralsjukhusets område, bör stadens och sjukvårdsdistriktets investeringsprojekt granskas
som helhet och med tanke på serviceproduktionen och i synnerhet smidiga vårdkedjor. Byggandet
av Vasas nya hälsostation finansieras preliminärt med fastighetsleasing.
Husbyggnad
Investeringarna i basserviceproduktionen är med tanke på stadens serviceproduktion, befolkningsutvecklingen och livskraften nödvändiga nya projekt. I fortsättningen ska nya projekt alltid uppfylla
målen för förbättrad produktivitet i serviceproduktionen samt lokalitetseffektivitet. År 2015 byggs en
hälsostation i Lillkyro, en skola och ett daghem i Tervajoki samt en tillbyggnad till Nummen koulu
och Haga skola/Mussor skola.
Sammandrag
På basis av en ekonomisk granskning konstateras att stadens nettoinvesteringsnivå länge låg på
ungefär 20 miljoner euro per år. Stadens nettoinvesteringsnivå steg från år 2008 till år 2012 till över
50 miljoner euro. Samtidigt bör observeras att årsbidraget har försämrats sedan år 2011. Detta har
lett till en skuldsättningsspiral och stadens skuldbelopp har ökat under de senaste åren.
Stadens nettoinvesteringsnivå var ca 30 miljoner euro 2008-2010. På lång sikt, med beaktande av
stadens avskrivningar, bör nettoinvesteringarna åtminstone inte märkbart överskrida denna nivå.
Detta innebär att det genom stadens egen budget är möjligt att genomföra 1–2 större nyinvesteringar, t.ex. ett husbyggnadsobjekt. Om målet är flera större investeringsobjekt, bör i första hand
133
alternativa finansierings- och genomförandeformer utredas. Ansvaret för genomförande av andra
investeringar än basserviceinvesteringar bör ligga på den privata sektorn eller åtminstone ha stark
medverkan av privata aktörer.
Utöver effektiveringsåtgärder för balanseringen av ekonomin bör en kritisk granskning göras av
nya serviceutökningar och nya investeringar samt senarelägga redan godkända investeringar. Det
primära målet bör vara att de godkända investeringarna sänker stadens driftsekonomiutgifter i allmänhet och förbättrar lokalitetseffektiviteten speciellt. I det nuvarande ekonomiska läget finns inga
möjligheter att genomföra investeringsprojekt som hör till kommunens frivilliga uppgifter. Till och
med bland basserviceinvesteringarna tvingas man gallra, och för Vasas nya hälsostationsprojekt
och servicehusprojekten bör alternativa genomförandemodeller sökas. I det rådande ekonomiska
läget är det inte befogat att påbörja nya mervärdesprojekt, dvs. nya stora byggnadsprojekt med
stadens budgetfinansiering inom fritids-, idrotts- eller kultursektorn.
Genomförande och uppföljning
Fullmäktige godkänner kostnadskalkyler, anslag och beräknade inkomster på investerings- eller
projektgruppsnivå i investeringsdelen förutom betydande enskilda projekt på över 1 000 000 euro,
som fullmäktige godkänner inom projektgrupperna projektvis. Projekten och projektgrupperna indelas också enligt den bindande nivån organvis. Inledande av projekt som till sitt totalvärde är
över 250 000 euro och ingår i investeringsdelen beror alltid på stadens finansieringsläge och förutsätter stadsstyrelsens tillstånd för inledande.
Om investeringens genomförande ska rapporteras i samband med den ekonomiska uppföljningen
under budgetåret. Rapporteringen sker projektvis/tillgångsvis till vederbörande organ, utifrån vilket
ett sammandrag uppgörs till stadsstyrelsen och -fullmäktige.
134
INVESTERINGSUTGIFTER ENLIGT ORGAN
Stadsstyrelsen
BG 2015
EP 2016
EP 2017
EP 2018
EP 2019
1 000 €
1 000 €
1 000 €
1 000 €
1 000 €
IMMATERIELLA TILLGÅNGAR
604
391
360
360
260
FASTA KONSTRUKTIONER OCH ANLÄGGNINGAR
235
120
120
120
120
MASKINER OCH INVENTARIER
285
175
165
130
120
2 490
2 490
2 490
5 000
0
13 494
11 639
7 800
8 355
4 125
AKTIER OCH ANDELAR
GRUNDKAPITALINVESTERINGAR I
EGNA AFFÄRSVERK
I immateriella tillgångar ingår anskaffningsutgifterna för långsiktiga adb-program och licenser,
byggnadskostnader för datasystem samt omfattande ändrings- och utvecklingsarbeten som gäller
datasystem. Förnyandet av datasystem fortsätter bl.a. med utveckling av helpdesk och inventeringssystemet samt ekonomi- och personalförvaltningssystemen.
Anläggning och utvidgning av datatrafiknätverk
Utvecklande av adb-maskinrummet och telefonväxeln i VoIP-miljö.
AKTIER OCH ANDELAR
Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun
Anslag 2,490 miljoner €
Byggandet av tävlingshallen till Samkommunen Vasaregionens Arenors ishall flyttas till år 2018.
GRUNDKAPITALINVESTERINGAR I EGNA AFFÄRSVERK
Vasa Hussektor, 13 194 miljoner €, utgör stadens finansiering i husbyggnadsprojektens nybyggnadsandelar.
Vasa Vatten, 300 000 €, är stadens andel av Vasa Vattens investeringar utanför verksamhetsområdet.
135
BG 2015
EP 2016
EP 2017
EP 2018
EP 2019
1 000 €
1 000 €
1 000 €
1 000 €
1 000 €
200
260
260
260
260
825
430
590
490
540
Utvecklingsprojekt i anslutning till det nationella e-arkivet samt utveckling av elektroniska tjänster
och datasystem.
I anslaget för avskrivning underkastad lösegendom ingår år 2015 första inredning i investeringsobjekt som tas i bruk år 2015, personsäkerhetssystem och -anläggningar, it-apparaturinvesteringar
samt anskaffning av övriga anläggningar, materiel och inventarier.
Laihela samarbetsområdes investeringar behandlas i Laihela kommun i december 2014, enligt
vilket investeringarna godkänns i dispositionsplanen.
Nämnden för småbarnsfostran och grundläggande utbildning
BG 2015
1000 €
730
EP 2016
1 000 €
750
EP 2017
1 000 €
1305
EP 2018
1 000 €
EP 2019
1 000 €
590
700
I anslaget för avskrivning underkastad lösegendom ingår första inredning av investeringsobjekt
som tas i bruk år 2015, anskaffning av inventarier och it-apparatinvesteringar.
Utbildningsnämnden för andra stadiet
BG 2015
1 000 €
474
EP 2016
1 000 €
600
EP 2017
1 000 €
600
EP 2018
1 000 €
EP 2019
1 000 €
597
620
Anslag har reserverats för it-apparatinvesteringar och andra anläggningar och inventarier.
Vaasan työväenopisto
BG 2015
1 000 €
20
EP 2016
1 000 €
45
EP 2017
1 000 €
20
EP 2018
1 000 €
37
EP 2019
1 000 €
27
136
I anslaget för avskrivning underkastad egendom ingår inventarie- och it-apparatinvesteringar.
Fritidsnämnden
BG 2015
1 000 €
EP 2016
1 000 €
EP 2017
1 000 €
EP 2018
1 000 €
EP 2019
1 000 €
530
350
590
770
2960
150
250
250
250
250
För utvecklande av fritidsområden reserveras 130 000 €. Anslaget möjliggör endast basvård och underhåll och bl.a. genomförandet av näridrottsområden flyttas till ekonomiplaneringsåren. Beläggningen på friidrottsplanen i Lillkyro förnyas.
Idrottsväsendets apparater och inventarier.
BG 2015
1 000 €
EP 2016
1 000 €
EP 2017
1 000 €
EP 2018
1 000 €
EP 2019
1 000 €
33
50
50
50
100
135
10
10
10
10
Förnyande av bibliotekssystemet och meröppet bibliotek.
Inventarieanskaffningar.
BG 2015
1 000 €
Bl.a. anläggningar för framföranden.
200
EP 2016
1 000 €
180
EP 2017
1 000 €
190
EP 2018
1 000 €
190
EP 2019
1 000 €
160
137
Tekniska nämnden
BG 2015
1 000 €
EP 2016
1 000 €
EP 2017
1 000 €
EP 2018
1 000 €
EP 2019
1 000 €
60
102
60
50
50
MARK- OCH VATTENOMRÅDEN
1 500
2 000
2 500
2 000
2 000
8 660
10 500
10 100
10 450
11 000
830
895
915
915
Huvudlederna: - Mellangatan och Pohjolagatan
(Bockska hörnet))
Nya bostadsområden och övriga områden
800
3 330
- Gerby 5, båthamnens bostadsområde
550
- Bobäck, slutarbeten på områdena
150
- Yttersundom
600
- Melmo
200
- Norra Klemetsö
800
- Fyllnadsarbeten vid Innohuskvarteret
400
- Företagargränden
230
- Översvämningsarbeten vid Smalinfjärden
200
Slutarbeten på andra områden, bl.a. Impivaara
200
Byggherreuppgifter (personaloch andra kostnader)
450
Sanering av gator
790
- Gardesgatan
150
- Vikingavägen
150
- Elokuunkuja och Elokuja
90
- Broarna i Merikart och Storviken
400
Trafiksäkerhet och kollektivtrafik
260
Särskilda objekt bl.a. garantiarbeten, gatubelysning
670
Statliga vägprojekt (bl.a. Vanhakylävägen)
710
Övriga projekt
1 650
-inre hamnen
450
- gatubelysning
600
- övriga
600
770
Utvecklande av den elektroniska kundbetjäningen, passerkontrollen (i anslutning till informationsplikt vid byggande) och lägesdatasystemet.
138
Målet med markanskaffningen är att skaffa råmark som betjänar bostads- och arbetsplatsbyggande samt allmänna områden som behövs för förverkligande av detaljplaner. Markanskaffningen
inriktas år 2015 på bl.a. Böle, Västervik, Gerby och Sundom, stadens södra delar, utvecklingsområdena i centrum samt på utvecklandet av Lillkyros planområden och inlösningar i anslutning till
bygguppmaningsförfarandet. För markanskaffningen har reserverats totalt 1,5 miljoner euro.
I anskaffning av avskrivning underkastad lösegendom ingår nettoenheternas anskaffningar (den
största posten är transportsektorns materielanskaffningar 475 000 €) samt tekniska nämnden underlydande bruttoenheters inventarier och anläggningar.
Vasa Hussektor
Budgetförslaget och ekonomiplanen för husbyggnadsinvesteringar och lokalanskaffningar åren
2015 - 2019 är följande (1 000 €):
År
Grundlig förbättring
Nybyggande
Totalt
2015
5 450
16 834
22 284
2016
8 800
14 816
23 616
2017
10 150
9 400
19 550
2018
9 450
9 785
19 235
2019
9 750
3 825
13 575
Kort beskrivning av investeringsprojekten:
Hälsostationen i Lillkyro centrum
Nybyggnadsobjekt, färdigställs år 2015.
Vasas nya hälsostation
Enligt fullmäktiges beslut koncentreras mottagningsverksamheten till hälsostationen som byggs på
centralsjukhusets område i Sandviken. För år 2015 reserveras anslag för planering av investeringsprojektet och preliminärt finansieras det egentliga byggandet med fastighetsleasing.
Utvidgning av Nummen koulu
Fullmäktige har 3.5.2013 godkänt projektplanen för utbyggandet av Nummen koulu. Nummen koulus k-fastighet utvidgas, så att skolans r-fastighet kan rivas. Mussor skola, som fungerar i samma
lokaler, flyttar till Haga skola.
Mussor skola
Mussor skola flyttar från r-fastigheten till Haga skola.
Böle skola och daghem
Till detaljplaneområdet Böle 2 planeras ny skola och nytt daghem.
Tervajoen koulu
Enligt sammanslagningsavtalet för Vasa och Lillkyro byggs en ny skola och ett nytt daghem i Tervajoki.
Utbildning på andra stadiet Vasa yrkesinstitut
Slutförande av de grundliga renoveringarna av U-P-K-flyglarna.
Fritidssektorn
Fullmäktige har 18.2.2013 godkänt projektplanen för Sandvikens fotbollsstadion.
139
BYGGPROJEKT (1 000 €) under åren 2015-2019
Kostnadskalkyl
Tidigare
finansiering
EP
2016
EP
2017
EP
2018
Lillkyros hälsostation
4 200
Vasas nya hälsostation
23 000
Utvidgning av Nummen koulu
3 050
3 050
2 200
728
Mussor skola
1 450
1 440
650
750
Böle skola och daghem
14 200
500
1 800
4 100
7 800
Gerby nya daghem
3 400
3 930
70
1 600
1 730
Tervajoen koulu
4 300
5 455
3 500
207
Grundliga renoveringar av
Vaasan ammattiopisto
4 515
4 515
2 250
2 065
VYI-VAKK, bilhall
4 080
4 000
470
400
50
420
Fotbollsstation
11 500
10 600
4 500
6 776
Bollhall
4 230
4 420
200
2 000
Club 18
1 800
2 106
Allaktivitetsutrymmen för
ungdomar/Lillkyro
4 020
BG
2015
2 684
300
5 450
- Klemetsö anläggningsområde
1 000
- Keskuskoulu
1 000
- Merenkurkun koulu
500
- Tervajoen päiväkoti
700
- Övriga projekt under 0,5 milj. €
3 825
2 000
8 800
10 150
9 450
9 750
23 616
19 550
19 235
13 575
2 250
80 195
49 536
22 284
15
Investeringsinkomster
totalt
977
Lillkyros hälsostation
707
Skola och daghem i Tervajoki
207
Investeringar totalt netto
255
1 700
Anslag för grundlig renovering av byggnader
Totalt
EP
2019
21 322
140
Vasa Vatten
Investeringsanslag totalt 4,5 milj. €.
För år 2015 har i planen reserverats anslag bl.a. för nätverk på nya bostadsområden, sanering av
nätverk och pumpstationer, inledande av byggandet av Molnträskets förbehandlingsanläggning
samt utveckling av vattenverket.
Österbottens Räddningsverk
Österbottens Räddningsverks inventarieinvesteringar år 2015 är totalt 1,124 milj. €. Av detta utgör
andelen för räddnings- och oljebekämpningsmateriel 764 000 € och materielen för prehospital
akutvård 350 000 € (summa i nettobelopp).
INVESTERINGSINKOMSTER ENLIGT ORGAN
Stadsstyrelsen
Försäljning av fast egendom 1,5 miljoner euro.
Vasa Hussektor
Som inkomstpost har budgeterats statsandel som erhålls för hälsostationen i Lillkyro, totalt
707 000 euro, samt totalt 270 000 euro för skolan och daghemmet i Tervajoki.
Österbottens Räddningsverk
Som inkomstpost har antecknats statsandel som erhålls för räddningsmateriel och understöd från
brandskyddsfonden, totalt 144 000 euro.
141
RESULTATRÄKNINGS- OCH FINANSIERINGSANALYSDELEN
142
MOTIVERINGAR TILL RESULTATRÄKNINGS- OCH
FINANSIERINGSKALKYLDELENS ANSLAG OCH INKOMSTUPPSKATTNING
Skatteinkomster
Skatteinkomsterna består av kommunalskatt, samfundsskatt och fastighetsskatt. Inkomstskatteprognoserna och grunderna har klarlagts i de allmänna motiveringarna på sidan 10.
Skattesatserna är:
Kommunalskatten 19,5 %
Fastighetsskatten:
- allmän fastighetsskatt 1,15 %
- stadigvarande bostadsbyggnader 0,50 %
- övriga bostadsbyggnader 1,10 %
- kraftverk 2,85 %
- obebyggd byggplats 3,00 %
- allmännyttiga sammanslutningar 0,50 %
Statsandelar
Beloppen för den kalkylerade statsandelen och grunderna för bestämmandet av den har
klarlagts i de allmänna motiveringarna på sidorna 10 och 11.
Finansiella kostnader
Räntor på budgetlån är 2,8 milj. euro.
Upplåningen och lånestocken har presenterats i de allmänna motiveringarna på sidan 12.
Finansiella intäkter
Räntor på lån som beviljats åt utomstående, 620 000 euro, bildas av räntor på för
bostadsproduktion beviljade lån och andra beviljade lån. Utlåningen uppgår i bokslutet 2013
till 18,0 milj. euro.
Räntor på placeringar och depositioner 25 000 euro. Räntorna på depositioner är ränteintäkter
av kassamedel. I övriga ränteintäkter 50 000 euro ingår ränteintäkter som betalas på
statsandelstillgodohavanden och kassalån.
Dividender och räntor på andelskapital innehåller som största enskilda pott dividendintäkten
från Vasa Elektriska Ab. Som dividendintäkt för år 2015 har budgeterats 12,0 milj. €. Den
årliga dividenden är 50 % av Vasa Elektriska Ab:s resultat från räkenskapsperioderna 20132015, dock minst 9 milj. euro medan medeltalet ligger på 11 milj. euro / år.
Ränta som betalas på samkommunernas grundkapital är 635 000 euro. Den största enskilda
posten är av Vasa sjukvårdsdistrikt betald ränta.
Affärsverkens avkastningskrav år 2015 är:
-
Vasa Vatten 1 420 000 euro
Vasa Hussektor 19 644 500 euro
Vasa regionala företagshälsovård 23 000 euro.
143
Lyftande av och amorteringar på budgetlån
Nettoupplåningen år 2015 är 26 milj. euro; nya lån lyfts 50,5 milj. euro och amorteringar är
24,5 milj. euro.
Upplåningen och lånestocken år 2012-2015 presenteras under de allmänna motiveringarna
på sidan 12.
I amorteringar på beviljade lån 250 000 euro ingår amorteringar i enlighet med
skuldebreven för de beviljade lån.
144
Resultaträkning 2015
Staden
Avgiftsinkomster
Hyresinkomster
Affärsverken
Totalt
Innefattar
2015
55 360 300
27 577 800
10 784 100
12 005 200
6 920 900
112 648 300
39 437 500
122 800
121 000
47 754 500
904 600
88 340 400
94 797 800
27 700 600
10 905 100
59 759 700
7 825 500
200 988 700
Verksamhetsutgifter
Löner och arvoden
Lönebikostnader
Köp av service
Understöd
Hyror
Övriga verksamhetsutgifter
-180 900 900
-52 089 900
-198 316 900
-20 031 900
-30 585 700
-47 746 800
-4 220 000
-533 892 100
-19 295 200
-5 342 500
-10 033 200
-10 439 400
-76 800
-6 673 700
-312 300
-52 173 100
-200 196 100
-57 432 400
-208 350 100
-30 471 300
-30 662 500
-54 420 500
-4 532 300
-586 065 200
Verksamhetsbidrag
-421 243 800
36 167 300
-385 076 500
-378 486 500
277 400 000
99 477 000
277 400 000
99 477 000
Skatteinkomster
Statsandelar
Finasiella utgifter och inkomster
Ränteinkomster
Ersättning för grundkapital från affärsve
Ränteutgifter
Finasiella utgifter och inkomster tota
277 400 000
99 477 000
803 000
13 360 000
21 087 600
-3 009 100
-84 000
32 157 500
27 000
6 000
0
-23 000
-21 087 600
-21 077 600
830 000
13 366 000
21 087 600
-3 032 100
-21 171 600
11 079 900
830 000
13 366 000
21 087 600
-3 032 100
-21 171 600
11 079 900
Årsbidrag
-12 209 300
15 089 700
2 880 400
9 470 400
-12 510 200
-13 489 800
-26 000 000
-26 000 000
Räkenskapsperiodens över-/underskott
-24 719 500
1 599 900
-23 119 600
1 000 000
-22 119 600
-16 529 600
1 000 000
-15 529 600
145
Finansieringsanalys 2015
Staden
Årsbidrag
Verksamhetens och
investeringarnas kassaflöde
Lånebelopp
-12 209 300
-3 000 000
-290 000
-15 499 300
Affärsverken
Totalt
€
Innefattar
15 089 700
2 880 400
9 470 400
15 089 700
-3 000 000
-290 000
-409 600
-3 000 000
-290 000
6 180 400
-45 824 000
1 121 000
4 500 000
-40 203 000
-17 901 000
0
4 500 000
-13 401 000
-27 923 000
1 121 000
-26 802 000
-45 824 000
1 121 000
4 500 000
-40 203 000
-28 900 300
-11 712 300
-40 612 600
-34 022 600
-50 000
250 000
200 000
-50 000
250 000
200 000
-50 000
250 000
200 000
57 000 000
-24 500 000
32 500 000
57 000 000
-24 500 000
32 500 000
50 500 000
-24 500 000
26 000 000
650 000
650 000
650 000
33 350 000
33 350 000
26 850 000
-7 262 600
7 598 423
335 823
-7 172 600
7 598 423
425 823
238 725 000
3 526
232 225 000
3 430
146
147
BILAGOR
V A S A
Ägoandel
Fast. Ab Pikipruukki
som äger
- Bost.Ab Vasa Långviksgatan 31-35
- Bost.Ab Vaasan Asemakatu 43
100 %
Fast. Ab Sekahaku
Vasa Bostadsrätt Ab
As. oy Teeriniemenkatu 8
As. oy Vaasan Kråklundinkatu
Fast. Ab Vaasan Mäntyhovi
Vähänkyrön Vuokratalot Ki Oy
53 %
100 %
100 %
100 %
70 %
100 %
100 %
100 %
Intressebolag
As. oy Koppelonkatu 2
Bost. ab Styrmansgatan 26
Bost. ab Vasa Stationsgatan 44
M O D E R B O L A G
VERKSAMHETSUTRYMMESBOLAG
BOSTADS-OCH FASTIGHETSBOLAG
Dotterbolag
S T A D
31,1 %
22,2 %
24,2 %
Dotterbolag
ÖVRIGA BOLAG
Ägoandel
Ab Klemetsösvängen
Brändö Företagscentrum Ab
Vasa Parkering Ab
Fast. Ab Vaasan Myllynranta
Fast. Ab Cargo Apron
Kova Login Oy
Fast. Ab Brändö Kampus
Fast. Ab Teatteriparkki
61,9 %
100 %
100 %
100 %
80,8 %
60 %
100 %
100 %
Intressebolag
Fast.Ab Bisatsen
Fast. Ab Formansgatan 14
Oy Vaasa Parks Ab
som äger:
- Fast. Ab Vaasan Yrittäjänkatu 17
- Fast. Ab Vaasan Producta II
- Fast. Ab Circle House
Fast. Ab Brändö laboratorier
Fast. Ab Vaasan Ylioppilastalo
Fast Ab Ritz
SAMKOMMUNER
Eskoon sosiaalipalvelujen kuntayhtymä
Vasaregionens Arenor Samkommun
Kårkulla samkommun
Pohjanmaan Liitto - Österbottens förbund
Vasa sjukvårdsdistrikts samkommun
Sv. Österbottens förbund för utbildning och kultur,
- som omfattar
Yrkesakademin i Österbotten
KulturÖsterbotten
Wasa Teater
20,0 %
38,0 %
35,8 %
Dotterbolag
Vasa Elektriska Ab
som äger:
- Ravera Oy 1.1.2006
- Vaasan Sähköverkko Oy
- VS Vindkraft Ab
- EPV Energi Ab
- Oy Enerit Ab
- Smedsby Värmeservice Ab
Vasaregionens Utvecling Ab
Vasa Ekovärme Ab
Vasa Yrkeshögskolan Ab
Stormossen Oy
Kvarken Hamnar Ab
Vasaregionens Turism Ab
Ägoandel
99,9 %
100 %
100 %
100 %
40,7 %
34,6 %
20 %
58,1 %
82,5 %
74,0 %
54,3 %
50,00 %
54,10 %
Intressebolag
100 %
100 %
100 %
43 %
50 %
25,1 %
Expo Österbotten Ab
Forskningscentrum Conradi Ab
Oy Merinova Ab
Kyrönmaan jätevesi Oy
NCL Ferry Oy Ab
30,2 %
25 %
24,6 %
50,0 %
50 %
VAASAN VÄESTÖ ALUEITTAIN IÄN JA KIELEN MUKAAN 31.12.2013
VASAS BEFOLKNING OMRÅDESVIS ENLIGT ÅLDER OCH SPRÅK 31.12.2013
yht.
tillsam.
0-3
4-6
0-6
7-12 13-15 16-19 20-64
65+
75+
85+
Vaasa-Vasa
66321 2999 2197 5196 4170 1968 3070 39898 12019 5591 1645
01 Keskustan suuralue-Centrum
01010 Keskusta 1-Centrum 1
01090 Hietalahti 9-Sandviken 9
01100 Hietalahti 10-Sandviken 10
14245
659
1619
1446
251
1410
866
2397
3967
840
790
415
11
25
26
3
32
24
93
157
21
23
204
8
10
11
0
12
9
44
89
9
12
619
19
35
37
3
44
33
137
246
30
35
343
6
23
24
2
15
11
92
145
10
15
188
7
18
5
1
10
11
41
79
8
8
3151
972
1984
195
70
26
44
0
55
12
41
2
125
38
85
2
106
25
79
2
53
11
41
1
360
26
288
46
18
3
13
2
12
0
11
1
30
3
24
3
25
1
18
6
8
0
8
0
5717
163
1002
596
758
3198
136
4
17
16
16
83
83
3
10
5
18
47
219
7
27
21
34
130
164
5
28
8
19
104
10646
1030
1547
1483
1014
1365
244
983
1110
402
753
703
12
668
44
86
113
69
98
12
62
71
33
38
42
0
487 1155
25
69
63
149
57
170
33
102
72
170
12
24
52
114
62
133
20
53
50
88
41
83
0
0
06 Kotirannan suuralue-Hemstrand
06210 Kustaala-Gustavsro
06220 Kotiranta-Hemstrand
06400 Metsäkallio-Skogsberget
06530 Böle
4289
1848
866
953
622
289
110
32
60
87
257
99
31
51
76
07 Huutoniemen suuralue-Roparnäs
07231 Asevelikylä-Vapenbrödrabyn
07232 Purola-Bobäck
07241 Huutoniemi-Ropamäs
07242 Teeriniemi-Orrnäs
07300 Melaniemi-Melmo
8611
1131
1128
2540
1926
1886
485
50
95
99
93
148
08 Ristinummen suuralue-Korsnäståget
08260 Alkula
08270 Haapaniemi-Aspnäs
08280 Vanha-Vaasa - Gamla Vasa
08290 Ristinummi-Korsnäståget
08590 Vanha Satama-Gamla hamnen
7594
2121
768
704
3795
206
02 Vöyrinkaupungin suuralue-Vöråstan
02050 Vöyrinkaupunki pohjoinen-Vöråstan norra
02042 Vöyrinkaupunki eteläinen-Vöråstan södra
02043 Klemettilä-Klemetsö
suom. ruots. muut
finsk svensk övriga
46475
15053
4793
537 8850 3708 2050
17
440
170
77
45
935
563
318
39
887
454
262
6
199
40
23
44
804
493
301
25
541
245
157
107 1543
477
258
190 2458
849
423
37
524
231
138
27
519
186
93
696
25
97
90
7
143
70
79
113
41
31
9159
409
849
875
190
783
507
1571
2974
501
500
4267
220
728
519
53
596
327
512
754
296
262
819
30
42
52
8
31
32
314
239
43
28
138 2180
34
703
103 1421
1
56
549
161
255
133
325
74
155
96
150
17
79
54
1758
521
1089
148
648
316
293
39
745
135
602
8
39
1
28
10
18
1
13
4
2
1
1
0
227
23
180
24
126
1
104
21
7
2
4
1
86
1
15
4
11
55
213 3804 1231
2
92
56
24
689
219
17
386
160
110
39
545
686
131 2092
637
28
96
80
55
378
200
4
25
25
21
125
3794
99
698
367
519
2111
1485
60
269
194
200
762
438
4
35
35
39
325
919
48
121
110
64
113
17
90
121
48
117
68
2
457
30
61
42
30
54
9
70
61
25
36
38
1
611 6278 1226
55
570
258
71
848
297
54
950
157
57
651
110
77
863
88
13
147
34
89
589
31
82
667
46
33
211
32
35
389
88
45
384
85
0
9
0
456
110
139
38
47
20
15
9
6
12
28
32
0
127
45
26
4
12
5
7
5
1
6
7
9
0
6725
643
851
1041
593
862
121
737
824
278
431
337
7
3357
288
541
419
253
464
120
219
256
121
314
358
4
564
99
155
23
168
39
3
27
30
3
8
8
1
546
209
63
111
163
450
161
63
158
68
215
89
43
74
9
201 2383
99 1004
43
485
40
539
19
355
494
286
169
31
8
231
135
85
11
0
43
22
20
1
0
3070
1184
656
764
466
963
491
182
155
135
256
173
28
34
21
370
45
85
78
85
77
855
95
180
177
178
225
676
100
123
181
151
121
297
49
50
105
49
44
400
47
55
118
76
104
5065 1318
672
168
588
132
1388
571
1202
270
1215
177
537
78
74
258
54
73
128
24
18
52
7
27
7238
944
994
2091
1603
1606
806
158
106
266
124
152
567
29
28
183
199
128
343
82
37
41
171
12
243
85
22
27
103
6
586
167
59
68
274
18
587
196
57
70
249
15
279
75
31
36
128
9
379 4524 1239
119 1265
299
29
421
171
42
383
105
179 2322
643
10
133
21
403
105
66
48
177
7
54
15
13
4
21
1
5841
1598
632
463
3012
136
845
296
113
173
211
52
908
227
23
68
572
18
405
29
184
192
11
1
5
5
18
1
7
10
29
2
12
15
37
4
14
19
17
2
9
6
10 Suvilahden suuralue-Sunnanvik
10251 Korkeamäki-Högbacken
10252 Suvilahti-Sunnanvik
3876
947
2929
178
25
153
127
30
97
305
55
250
230
45
185
11 Sundomin suuralue-Sundom
11510 Yttersundom-Yttersundom
11520 Översundom-Översundom
11610 Sundomin saaristo-Sundoms skärgård
2422
1255
1159
8
136
75
61
0
139
78
61
0
275
153
122
0
12 Vähänkyrön suuralue-Lillkyro
4628
240
189
429
03 Vaskiluodon suuralue-Vasklot
03120 Satama-Hamnet
03130 Sokeri-Socker
03140 Niemeläntie-Uddnäsvägen
04 Palosaaren suuralue-Brändö
04150 Yliopisto-Universitet
04160 Onkilahden ranta-Metviksstrand
04170 Sunti-Sund
04180 Palosaaren keskus-Brändö centrum
04190 Vikinga
05 Gerbyn suuralue-Gerby
05201 Isolahti-Storviken
05202 Vetokangas-Dragnäsbäck
05311 Länsimetsä-Västerskog
05312 Vanha Gerby-Gamla Gerby
05320 Kortelaakso-Frängsdal
05330 Lillby
05340 Pukinjärvi-Infjärden
05350 Rajarinne-Råbrinken
05360 Gerbyn niemi-Gerbynäs
05540 Gerbyn kylä-Gerby
05550 Västervikin kylä-Västervik
05600 Gerbyn saaristo-Gerby skärgård
09 Höstveden suuralue-Höstves
09560 Pilvilampi-Molnträsket
09570 Höstvesi-Höstves
09580 Runsor
21
1
18
2
22
0
14
8
237
20
192
25
235
14
105
116
65
7
30
28
31
0
16
15
9
0
6
3
254
13
93
148
137
16
88
33
14
0
3
11
87
25
62
165 2268
43
511
122 1757
821
268
553
301
146
155
48
33
15
3145
762
2383
465
137
328
266
48
218
222
114
108
0
109
52
56
1
139 1286
63
643
76
637
0
6
391
230
160
1
175
103
72
0
64
45
19
0
589
325
259
5
1806
915
888
3
27
15
12
0
384
161
228 2505
921
421
119
4477
84
67
12710 Merikaarto-Merikart
12720 Kirkonkylä
12730 Tervajoki
12740 Haja-asutusalue 1
12750 Haja-asutusalue 2
99 muut
LÄHDE: TILASTOKESKUS / KÄLLA: STATISTIKCENTRALEN
1361
2108
1021
41
97
86
104
46
4
0
64
82
42
0
1
150
186
88
4
1
111
179
91
1
2
59
70
28
3
1
71
786
99 1072
47
573
4
23
7
51
377
10
13
23
27
11
16
283
184
502
194
6
35
53
250
97
2
19
9
81
26
0
3
1302
2032
1010
41
92
48
25
6
0
5
11
51
5
0
0
17
6
5
198
64
115
KAUPUNKIKEHITYS / STADSUTVECKLINGEN / JN 19.5.2014
Liite 3
kk/mån.
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
2009
58709
58752
58747
58742
58713
58607
58587
58982
59167
59211
59190
59175
2010
59217
59223
59232
59173
59092
58989
58981
59324
59591
59633
59653
59587
2011
59670
59677
59679
59660
59493
59418
59519
59990
60328
60312
60391
60398
2012
60435
60491
60503
60414
60267
60190
60176
60622
60910
60928
60954
60947
2013
65 771
65 768
65 766
65 723
65 573
65 506
65 607
66 062
66 392
66 401
66 392
66 321
2014
66 405
66 399
66 438
66 278
66096
65 902
65 938
66 582
Vasas befolkning 31.12.2012 var 60 947. Efter samgången Vasa-Lillkyro 1.1.2013 var befolkningen 65 674.
151
BILAGA 4
Budgeten 2015 och ekonomiplanen 2016–2018
Stadsstyrelsen
Stadsstyrelsen
Stadsfullmäktige
27.10.2014
3.11.2014
10.11.2014
407
438
99
941/2014
941/2014
941/2014
Tf ekonomidirektör Jan Finne, tfn 06-325 1210, jan.finne(at)vasa.fi
Budgetchef Jari Karjalainen, tfn 06-325 1225, jari.karjalainen(at)vasa.fi
BILAGA
Material i anslutning till budgetförslaget:
Budgeten 2015
Balanseringsprogrammet
Investeringsprogrammet i sammanslagningsavtalet Vasa-Lillkyro
Stadsdirektör TH
Stadsstyrelsen
1) föreslår stadsfullmäktige för godkännande budgeten 2015 och ekonomiplanen 2016–
2018 inklusive ett för organen bindande balanseringsprogram för ekonomin. I och med
åtgärderna i balanseringsprogrammet utgör verksamhetsbidraget 376 886 500 euro, årsbidraget 11 070 400 euro och räkenskapsperiodens resultat -13 929 600 euro.
2) förelägger stadsfullmäktige investeringsprogrammet i sammanslagningsavtalet VasaLillkyro för kännedom.
Beslut
Punkterna I Stadens strategiska mål och mål som är bindande i förhållande och II
Ekonomiska utgångspunkter godkändes, med undantag av resultaträkningen och
finansieringsanalysen.
Punkterna III Mål och IV Direktiv för verkställande av budgeten för år 2015 godkändes.
V Åtgärdsprogram, driftsekonomidelen, staden:
Vid behandlingen av åtgärdsprogrammet gjordes följande ändringsförslag:
143 Reserverade anslag:
Evenemanget POP-UP Österbotten:
Seppo Rapo föreslog 30 000 € ur budgeten + 30 000 € (ur ÖF:s medlemsavgiftsandel)
och 20 000 € från annat ställe.
Eftersom Rapos förslag inte understöddes, så förföll det
Matias Mäkynen föreslog understödd av Lars-Erik Wägar att budgeten minskas med
30 000 €.
152
BILAGA 4
Vid omröstningen gavs 5 ja-röster (Rapo, Kujanpää, Pastuhov, Ollila, Jukka
Mäkynen) – 8 nej-röster (Wägar, Frantz, Salovaara-Kero, Rintamäki, Niemi-Iilahti,
Matias Mäkynen, Kiviranta, Katajamäki), frånvarande Viinamäki och Ahlnäs, varvid
Matias Mäkynens förslag godkändes.
Mauri Ollila föreslog understödd av Merja Rintamäki att Lillkyros investeringar återremitteras och Lillkyro områdesnämnds utlåtande i ärendet begärs.
Ollilas återremitteringsförslag godkändes enhälligt.
V Åtgärdsprogrammet, driftsekonomidelen, affärsverken godkändes.
V Investeringsprogrammet godkändes.
V Resultaträkningen och finansieringsanalysen bordlades i det här skedet.
Ekonomiskt balanseringsprogram för åren 2015-2017:
Ärendet behandlades utgående från den separata bilagan gällande Vasa stads ekonomiska balanseringsprogram för åren 2015-2017, vilken godkändes med smärre stilistiska korrigeringar. Målen gällande nettoutgiftsändringar gäller år 2015.
V Resultaträkningsdelen och finansieringsanalysdelen preciseras på stadsstyrelsens
möte 3.11.2014.
----------------------------------Stadsstyrelsen 3.11.2014
Stadsdirektör TH
Stadsstyrelsen
1) 1) föreslår stadsfullmäktige för godkännande budgeten 2015 och ekonomiplanen
2016 – 2018 inklusive ett för organen i eurobelopp bindande balanseringsprogram
för ekonomin. I och med åtgärderna i balanseringsprogrammet utgör verksamhetsbidraget -376 856 500 euro, årsbidraget 11 100 400 euro och räkenskapsperiodens
resultat -13 899 600 euro.
2) beslutar behandla investeringsprogrammet enligt sammanslagningsavtalet mellan
Vasa och Lillkyro som ett eget separat ärende utifrån Lillkyro områdesnämnds utlåtande.
Beslut
Upptogs till behandling.
Beslutsförslaget godkändes.
------------------------------Stadsfullmäktige 10.11.2014
BILAGOR
Materialet i anslutning till budgetförslaget kan läsas elektroniskt på extranet och det
har utdelats som separat bilaga till dem som får möteskallelsen i pappersform. Materialet kan läsas på webben på adressen www.vasa.fi, under punkten föredragningslistor och protokoll.
153
BILAGA 4
Budgeten 2015
Balanseringsprogrammet
ST
Stadsfullmäktige godkänner budgeten 2015 och ekonomiplanen 2016 – 2018 inklusive
ett för organen i eurobelopp bindande balanseringsprogram för ekonomin. I och med
åtgärderna i balanseringsprogrammet utgör verksamhetsbidraget -376 856 500 euro,
årsbidraget 11 100 400 euro och räkenskapsperiodens resultat -13 899 600 euro
Beslut
Ledamot Harri Moisio föreslog understödd av Anneli Lehto att programmet för balansering av ekonomin efter budgetbehandlingen överförs till förvaltningarna och att beslut om det fattas i samband med behandlingen av dispositionsplanerna.
Ordföranden konstaterade att det är fråga om ett återremitteringsförslag gällande programmet för balansering av ekonomin.
Vid omröstningen gavs 7 ja-röster (Moisio) och 59 nej-röster, varvid Moisios återremitteringsförslag förkastades.
Omröstning 1: BILAGA
Punkt I Stadens strategiska mål och mål som är bindande i förhållande till fullmäktige
Ledamot Matias Mäkynen föreslog understödd av Daniel Lahti följande tillägg bland
åtgärderna år 2015 under punkten Utveckling av områdets attraktionskraft: ”Stödande
av företagsamhet bland högskolestuderande tillsammans med studentorganisationerna
och högskolorna.”
Matias Mäkynens förslag godkändes enhälligt.
Ledamot Lauri Karppi föreslog understödd av Matti Vahtera en ny mätare bland attraktivitetsmätarna: ”Procentuell andel av invånarna i fråga om sådan befolkning som
inte kan finska, svenska eller engelska.”
Vid omröstningen gavs 54 ja-röster och 12 nej-röster, 1 blank, varvid Karppis förslag
förkastades.
Punkt II Ekonomiska utgångspunkter
Godkändes.
Punkt III Mål
Godkändes.
Punkt IV Anvisningar för verkställandet av budgeten 2015
Ledamot Matias Mäkynen förslog understödd av Kim Berg ”Då nämnderna godkänner dispositionsplanerna ska nämnderna försäkra sig om att de lagstadgade förpliktelserna kan skötas.”
Matias Mäkynens förslag godkändes enhälligt.
154
BILAGA 4
Punkt V Åtgärdsprogram
Driftsekonomidelen
Staden
Följande ändringsförslag gjorde och beslut fattades vid behandlingen av driftsekonomidelen:
130 Stadsstyrelsen
Ledamot Kim Berg föreslog understödd av Per Hellman att det under minskning av
personal borde nämnas att siffrorna är målinriktade.
Bergs förslag godkändes enhälligt.
Ledamot Erkki Teppo föreslog att åtgärderna stryks beträffande Grafiska tjänster.
Eftersom Teppos förslag inte understöddes, så förföll det.
Ledamot Vesa Isomöttönen föreslog understödd av Taina Lehto att sparförförpliktelsen i programmet för balansering av ekonomi i fråga om årsverken ändras till: Inriktningen av personalbesparingen överlåts att avgöras av förvaltningarna. Samtidigt föreslog hon att den sista punkten ska strykas (sektorvisa årsverkesbesparingar).
Vid omröstningen gavs 48 ja-röster och 17 nej-röster, 2 blanka, varvid Isomöttönens
förslag förkastades.
140 Understöd
Ledamot Harri Moisio föreslog understödd av Anneli Lehto att jubileumspengarna
200 000 € stryks ur nästa års budget.
Vid omröstningen gavs 51 ja-röster och 16 nej-röster, varvid Moisios förslag förkastades.
Omröstning 4:
BILAGA
142 Andelar
Ledamot Harri Moisio föreslog understödd av Anneli Lehto följande texttillägg:Åtgärder vidtas för upplösning av samkommunen SÖFUK.
Vid omröstningen gavs 50 ja-röster och 10 nej-röster, 6 blanka, varvid Moisios förslag
förskastades.
Omröstning 5:
BILAGA
143 Reserverade anslag
155
BILAGA 4
Ledamot Seppo Rapo föreslog understödd av Anne-Marie Viinamäki att evenemanget
POP UP Österbotten beviljas ett anslag på 80 000 €. Summan täcks med motsvarande
summa genom att öka underskottet. Summan antecknas under namnet POP UPevenemanget.
Vid omröstningen gavs 33-röster (Rapo) och 32 nej-röster (St), 2 blanka, varvid Rapos
förslag godkändes.
Ledamot Harri Moisio föreslog understödd av Taina Lehto att anslaget på 140 000 €,
som reserverats för centralförvaltningens projekt och kommunsammanslagningsutredningar, stryks.
Vid omröstningen gavs 47 ja-röster (St) och 19 nej-röster (Moisio), varvid stadsstyrelsens förslag godkändes.
145 Sysselsättning
Ledamot Maria Tolppanen föreslog understödd av Juha Tuomikoski ett omnämnande
om läroavtalsutbildning i tredje stycket.
Tolppanens förslag godkändes enhälligt.
200-240 Social- och hälsovårdsnämnden
Ledamot Thomas Öhman föreslog understödd av Erkki Teppo att sparförpliktelsen i
programmet för balansering av ekonomin i fråga om social- och hälsovårdsväsendet
minskas med totalt 800 000 € och att detta inriktas enligt följande:
till social- och familjearbete 300 000 €
till hem- och anstaltsvård 450 000 €
till hälsovårdsservice 50 000 €
Ledamot Lauri Karppi föreslog understödd av Matti Vahtera att mottagandet av flyktingar avslutas och att anslagen till denna del stryks.
Vid omröstningen gavs 45 ja-röster och 20 nej-röster, 2 blanka, varvid Karppis förslag
förkastades.
Avvikande mening inlämnades av Matti Vahtera, Jukka Mäkynen, Kim Sorvari, Lauri
Karppi, Maria Tolppanen, Mauri Ollila, Vesa Kela och Ville Jussila.
Ledamot Ivanka Capova föreslog understödd av Anneli Lehto att besparingarna inom
hem- och anstaltsvård ska minskas med 1,5 % d.v.s. 1 044 000 €.
Ledamot Ivanka Capova föreslog understödd av Anneli Lehto att inbesparingar på
150 000 € i hälsovårdsservicen inte ska göras, såsom föreslagits i balanseringsprogrammet.
Ledamot Maria Tolppanen föreslog understödd av Matti Vahtera att följande text på
sidan 54 stryks: Utvidgning och delvis höjning av klientavgifterna.
156
BILAGA 4
Vid omröstningen gavs 45 ja-röster och 22 nej-röster, varvid Tolppanens förslag förkastades.
Ledamot Pääjärvi-Myllyaho föreslog understödd av Leena Tulimaa ett tillägg i verksamhetens fokusområden:
Processerna för patient-klientperspektivet, förebyggande arbete och hälsofrämjande
samt motionsverksamhet inriktad på riskgrupper betonas i den praktiska verksamheten.
Pääjärvi-Myllyahos förslag godkändes enhälligt.
Ledamot Harri Moisio föreslog understödd av Eeva Simons att 885 000 € tilläggs till
social- och familjeservice.
Ledamot Harri Moisio föreslog understödd av Anneli Lehto följande tillägg till mätarna på sidan 57:
Anstaltsvårdens vårddygn 1000 (9000-10000) motsvarar de existerande
resurserna 29 vårdplatser i användning, d.v.s. 10585 – ökning 24,5 -> 29 – penningmässigt värde
335 000 €.
Moisios förslag godkändes enhälligt.
Ledamot Harri Moisio föreslog understödd av Anneli Lehto följande tillägg till mätarna:
På motsvarande sätt halveras köpservicen 3600 -> 1800, vilket innebär extern placering av 5 unga
(minskning 5) penningmässigt värde 644 400 € åtgärden totalt:
+ 979 400 € (möjliggör också försäljning av tjänster).
Ledamot Harri Moisio föreslog understödd av Anneli Lehto att under social- och hälsovårdsnämnden tilläggs som allmän text:
”Utreds om det inom staden finns sådana enheter, vars servicenivå bör hållas
hög, fastän det inte skulle finnas egentliga uppgifter eller klienter till 100 % - det är
fråga
om fullödigt utnyttjande av resurser och möjlighet att sälja/erbjuda
kunnande till andra kommuner eller klientgrupper.”
Vid omröstningen gavs 31 ja-röster och 33 nej-röster, 2 blanka, varvid Moisios förslag
förkastades.
Ledamot Johan Kullas föreslog understödd av Taina Inkeri Lehto att klientmängden
inom närståendevården ökas och att den totala mängden skulle vara 130 klienter.
157
BILAGA 4
Kullas förslag godkändes enhälligt.
Ledamot Sture Erickson föreslog understödd av Per Hellman ett texttillägg på sidan 60:
”Vården i livets slutskede ordnas som egen verksamhet.”
Vid omröstningen gavs 48 ja-röster och 8 nej-röster, 10 blanka.
Ledamot Harri Moisio föreslog understödd av Anneli Lehto följande text:
Fullödigt utnyttjande av den befintliga anstaltsservicen inom barnskyddet (även försäljning av service) och minskning av externa placeringar.
Om anslagsförslagen inom social- och hälsovården röstades enligt följande med början från det högsta förslaget och därefter tills anslagsförslaget får majoriteten av rösterna.
210 Socialt arbete och familjeservice
Moisio 885 000 €
Öhman 300 000 €
Vid omröstningen gavs 52 ja-röster och 14 nej-röster, varvid Öhmans förslag godkändes.
220 Hem- och anstaltsvård
Capova 1 044 000 €
Vid omröstningen gavs 11 ja-röster och 56 nej-röster, varvid Capovas förslag förkastades.
Öhman 450 000 €
Vid omröstningen gavs 53 ja-röster och 13 nej-röster, 1 blank, varvid Öhmans förslag
godkändes.
230 Hälsovårdsservice
Capova 150 000 €
Vid omröstningen gavs 12 ja-röster och 55 nej-röster, varvid Capovas förslag förkastades.
Öhman 50 000 €
Vid omröstningen gavs 53 ja-röster och 14 nej-röster, varvid Öhmans förslag godkändes.
158
BILAGA 4
300 – 308 Bildningsväsendet, småbarnsfostran och grundläggande utbildning
Ledamot Riitta Pääjärvi-Myllyaho föreslog understödd av Erkki Teppo följande ändringar:
- sparförpliktelsen för småbarnsfostran minskas med 200 000 €
- sparförpliktelsen för grundläggande utbildning minskas med 500 000 € (timresurs
1,91)
- i balanseringsprogrammet stryks omnämnandet om språkbad
Pääjärvi-Myllyahos förslag gällande omnämnandet om språkbad godkändes enhälligt.
Ledamot Pirjo Andrejeff föreslog att selektiva tillägget fastslås till 200 € och att ärendepunkten stryks ur balanseringsprogrammet.
Ledamot Pirjo Andrejeff föreslog understödd av Per Hellman att timresursen höjs till
2,0 årsveckotimmar.
Ledamot Pirjo Andrejeff föreslog understödd av Per Hellman att nedläggningen av
små skolor ska upphöra.
Vid omröstningen gavs 44 ja-röster och 21 nej-röster, varvid Andrejeffs förslag förkastades.
Omröstning 18
Ledamot Pirjo Andrejeff föreslog understödd av Per Hellman att transportgränserna
bibehålls.
Vid omröstningen gavs 41 ja-röster och 26 nej-röster, varvid Andrejeffs förslag förkastades.
Omröstning 19
Ledamot Laura Ala-Kokko föreslog understödd av Harri Moisio att från punkten småbarnsfostran stryks sparförpliktelsen 500 000 € år 2015.
Ledamot Laura Ala-Kokko föreslog understödd av Eeva Simons att från punkten
grundläggande utbildning stryks sparförpliktelsen 850 000 € år 2015.
Ledamot Vesa Kela föreslog understödd av Ville Jussila att timresursen är 1,9 årsveckotimmar, vilket skulle täckas genom följande åtgärder:
- från läroböcker minskas -200 000 €
Vid omröstningen gavs 57 ja-röster och 10 nej-röster, varvid Kelas förslag förkastades.
Omröstning 20
- från skolskjutsar minskas -400 000 €
Vid omröstningen gavs 58 ja-röster och 8 nej-röster, varvid Kelas förslag förkastades.
Omröstning 21
Ledamot May-Gret Axell föreslog understödd av Kalervo Laaksoharju att selektiva
tillägget bibehålls vid 250 €.
159
BILAGA 4
Ledamot Harri Moisio föreslog understödd av Juha Tuomikoski ytterligare 30 000 €
för Kuula-institutets verksamhet.
Ledamot Harri Moisio föreslog understödd av Laura Välimäki att nämnden tar ställning till selektiva tillägget i samband med behandlingen av dispositionsplanen.
Ledamot Johan Kullas föreslog understödd av Anna Bertills att man i fråga om klasstorlek stryker elevantalet 24 ur balanseringsprogrammet.
Vid omröstningen gavs 15 ja-röster och 48 nej-röster, varvid Kullas förslag godkändes.
Omröstning 22
Om anslagsförslagen inom småbarnsfostran röstades enligt följande med början från
det högsta förslaget tills anslagsförslaget får majoriteten av rösterna:
Ala-Kokko 500 000 €
Vid omröstningen gavs 14 ja-röster och 53 nej-röster, varvid Ala-Kokkos förslag förkastades.
Omröstning 23
Pääjärvi-Myllyaho 200 000 €
Vid omröstningen gavs 61 ja-röster och 6 nej-röster, varvid Pääjärvi-Myllyahos förslag godkändes.
Omröstning 24
Om anslagsförslagen inom den grundläggande utbildningen röstades enligt följande
med början från det högsta förslaget tills anslagsförslaget får majoriteten av rösterna:
Ala-Kokko 850 000 €
Vid omröstningen gavs 11 ja-röster och 56 nej-röster, varvid Ala-Kokkos förslag förkastades.
Omröstning 25
Pääjärvi-Myllyaho 500 000 €
Vid omröstningen gavs 60 ja-röster och 7 nej-röster, varvid Pääjärvi-Myllyahos förslag godkändes.
Omröstning 26
Därefter frågade ordföranden av ledamot Vesa Kela om han fortfarande håller kvar sitt
förslag om fastslående av timresursen till 1,91 årsveckotimmar.
Kela meddelade att han avstår från sitt förslag, eftersom det ligger mycket nära
Pääjärvi-Myllyahos förslag som godkändes.
Selektivt tillägg Axell 250 €
Vid omröstningen gavs 21 ja-röster och 46 nej-röster, varvid Axells förslag förkastades.
Omröstning 27
Selektivt tillägg Andrejeff 200 €
Vid omröstningen gavs 58 ja-röster och 5 nej-röster, varvid Andrejeffs förslag godkändes.
Omröstning 28
Moisios förslag om att nämnden tar ställning till selektiva tillägget i samband med
behandlingen av dispositionsplanen godkändes enhälligt.
160
BILAGA 4
Ledamot Eeva Simons föreslog att i det fall att selektiva tillägget sänks, så ska inkomstbegränsningarna strykas.
Kuula-institutet
Moisio 30 000 €
Omröstning 29
Ledamot Harri Moisio föreslog understödd av Anneli Lehto ytterligare 105 000 € till
gymnasieutbildningen.
Omröstning 30
350 – 355 Fritidsnämnden
Ledamot Marko Heinonen föreslog understödd av Arja Miettinen att följande text under idrottsservicen stryks ur programmet för balansering av ekonomin:
”Överföring av idrottsservicen och gymverksamheten för äldre till idrottsavdelningen
från resultatområdet hem och anstaltsvård."
Vid omröstningen gavs 10 ja-röster och 53 nej-röster, varvid Heinonens förslag godkändes.
Omröstning 31
Ledamot Marko Heinonen föreslog understödd av Arja Miettinen att följande text under idrottsplatsavdelningen tryks ur programmet för balansering av ekonomin:
”Koncentrering av underhållsarbetstagarna till tekniska sektorn under resultatområdet
kommunteknik.
- Ny fritids- och grönenhet.”
Heinonens förslag godkändes enhälligt.
idrottsväsendet.
Omröstning 32
ungdomsväsendet.
Omröstning 33
370 – 372 Kultur- och biblioteksnämnden
kulturoch biblioteksnämndens förfogande.
Omröstning 34
161
BILAGA 4
380 – 381 Teater- och orkesternämnden
orkesterns förfogande.
Omröstning 35
teaterns förfogande.
Omröstning 36
510 – 517 Tekniska nämnden
511 Fastighetssektorn
Ersättare Markku Rautonen föreslog understödd av Leena Tulimaa att fastighetssektorns budget för år 2015 höjs i fråga om vinster från fastighetsförsäljning och inkomster av markanvändningsavtal till innevarande års nivå, d.v.s. verksamhetsintäkten i resultaträkningen blir 13 422 000 €.
Vid omröstningen gavs 38 ja-röster och 27 nej-röster, 2 blanka, varvid Rautonens förslag förkastades.
Johan Kullas föreslog understödd av Eeva Simons att anslaget för hissunderstöd fastslås till 200 000 €.
Vid omröstningen gavs 34 ja-röster och 30 nej-röster, 1 blank, varvid Kullas förslag
godkändes.
512 Kommunteknik
Eeva Simons föreslog understödd av Juha Tuomikoski att följande klämförslag ska
godkännas: ”Tilläggsanslag för kollektivtrafiken beviljas, ifall behov finns nästa år.”
Ordföranden tog inte klämförslaget till behandling, eftersom klämförslaget är bindande och står i strid med budgeten och utvidgar anslagsanvändningen.
Driftsekonomidelen:
Affärsverken
Investeringsdelen
Ersättare Juha Tuomikoski föreslog understödd av Eeva Simons ett tillägg på 500 000
€ till grundlig renovering av byggnader. Täcks ur fotbollsstadion, från vilket motsvarande belopp minskas.
162
BILAGA 4
Vid omröstningen gavs 6 ja-röster, 59 nej-röster, 1 blank, varvid Tuomikoskis förslag
förkastades.
Därefter behandlade stadsstyrelsen balanseringen av budgeten och ekonomiplanen.
Stadsstyrelsens balanseringsförslag:
Stadsstyrelsens ordförande Seppo Rapo presenterade balanseringsförslaget.
”Fullmäktige ökade utgifterna med 1,63 miljoner euro, vilket täcks genom minskande
av kassan och
ökande av låntagningen. Verksamhetsbidraget blir -378 486 500 €, årsbidraget blir
9 470 400 € och resultatet för år 2015 ett underskott på -16 529 600 €.
Fullmäktige godkände stadsstyrelsens balanseringsförslag.
Resultaträkning och finansanalys
Godkändes.
163
Bilaga 5
Av stadsfullmäktige 10.11.2014 § 99 fastställt balanseringsprogram som
ingår i budgeten 2015 och binder verksamhetsorganen euromässigt.
Gemensamma / centralförvaltningen
Utvecklandet av elektroniska tjänster
Förtroendeorganen och ledningen
Förnyandet av stödtjänsterna, förvaltningsstrukturen
Ekonomiplaneringen / ekonomiservicens tjänster
Sysselsättningstjänster
Utrymmesanvändning, föräljninga av bostadsaktier
Övriga, förvaltningsservice, upphandlinsservice
10 000
100 000
50 000
25 000
600 000
750 000
20 000
1 555 000
Resultatområdenas gemensamma
Hälsovårdstjänster
Socialarbete och familjeservice
Hem- och anstaltsvård
800 000
100 000
500 000
550 000
1 950 000
Nämnden för småbarnsfostran och grundl.utbildning
Småbarnsfostran
Grundläggande utbildning
300 000
350 000
650 000
Työväenopiston johtokunta
Direktionen för Vasa arbetarinstitut
Fritidsnämnden
Idrottsavdelningen
Idrottsplatsavdelningen
20 000
10 000
60 000
70 000
Museinämnden
Biblioteket
Kulturtjänster
30 000
30 000
60 000
Teatern
1 000 000
200 000
400 000
400 000
20 000
20 000
Byggnads- och miljönämnden
Affärsverken
Direktionen för affärsverket Vasa Vatten
Direktionen för affärsverket Vasa Hussektor
90 000
25 000
Tekniska sektorns gemensamma
Tekniska nämnden
Fastighetssektorn
Kommuntekniken
Teknisk service
Städtjänsten
Matservice
130 000
1 040 000
20 000
100 000
50 000
100 000
50 000

BUDGET 2015 EKONOMIPLAN 2016-2018

Transcription

Similar documents

Egnahemshus, 5r+k+aula+matrum+b+kvr, 241

Val i Gustaf Vasa församling - Fria liberaler i Svenska kyrkan

1500-talet Sverige

prov vasatiden facit

Blad 1 och 2

Kursinbjudan och mer information

Schema KAY130 dk1-3 H15 - GUL

LC Vasa -Old Vasabygden r.f.

Harrods – Hur i hela världen tog jag mig till Harrods?”

Vasa 01