kurshäftet
Transcription
kurshäftet
Webbutveckling 1 Vårterminen 2014 Centralt innehåll • Webben som plattform, dess historia och samhällspåverkan. • Teknisk orientering om webbens protokoll, adresser, säkerhet och samspelet mellan klient och server. • Utvecklingsprocessen för ett webbtekniskt projekt: målsättningar, planering, specifikation av struktur och design, kodning, optimering, testning, dokumentation och uppföljning. • Märkspråk och deras inbördes roller, syntax och semantik – där det huvudsakliga innehållet är standarderna för (x)html och css och orientering om dokumentobjektsmodellen (DOM) och Ecmaskript. • Teckenkodning: orientering om ASCII, ISO-8859, Windows-1252 och Unicode. • Bilder och media med alternativa format, optimering och tillgänglighet. • Nationella och internationella riktlinjer för god praxis inom webbutveckling. • Uppnående av interoperabilitet genom att följa standarder och testa på olika användaragenter. • Applikationer som fungerar oberoende av val av användaragent, operativsystem eller hårdvaruplattform samt hur tillgänglighet uppnås utifrån att applikationerna ska vara uppfattningsbara, användbara, begripliga och robusta även för användare med funktionsnedsättning. • Kvalitetssäkring av applikationens funktion och validering av kodens kvalitet. • Lagar och andra bestämmelser som styr digital information, till exempel personuppgiftslagen och lagen om elektronisk kommunikation. • Terminologi inom området webbutveckling. http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/sokamnen-kurser-och-program/subject.htm?lang=sv&subjectCode=web&tos=gy 2 Kunskapskrav 1. Kunskaper om internets historia, betydelse, terminologi och funktionalitet. E C A Eleven beskriver översiktligt webbens historia och påverkan på samhället samt grundläggande tekniker som webben bygger på. Eleven beskriver utförligt webbens historia och påverkan på samhället samt grundläggande tekniker som webben bygger på. Eleven beskriver utförligt och nyanserat webbens historia och påverkan på samhället samt grundläggande tekniker som webben bygger på. Eleven använder med viss säkerhet enkel terminologi inom området. Eleven använder med viss säkerhet terminologi inom området. Eleven använder med säkerhet terminologi inom området. 2. Förmåga att planera, genomföra, dokumentera och utvärdera utvecklingsprojekt för webbplatser och webbapplikationer eller andra slags applikationer som bygger på webbtekniker. 3. Kunskaper om de tekniker som används för att bygga webbplatser och webbapplikationer samt dessa teknikers vidgade roll inom annan mjukvaruutveckling. 5. Kunskaper om teckenkodning och förmåga att hantera olika standarder för teckenkodning. 6. Förmåga att bygga webbplatser och webbapplikationer enligt standarder och riktlinjer för god praxis samt med god tillgänglighet för människor med olika förutsättningar. 7. Kunskaper om applikationsarkitektur, inklusive separation av olika slags logik. E C A Eleven gör en enkel projektplan för en tänkt produkt. Utifrån projektplanen utvecklar eleven i samråd med handledare produkten. Eleven gör en genomarbetad projektplan för en tänkt produkt. Utifrån projektplanen utvecklar eleven efter samråd med handledare produkten. Eleven gör en genomarbetad projektplan för en tänkt produkt. Vid behov reviderar eleven planen. Utifrån projektplanen utvecklar eleven efter samråd med handledare produkten. I arbetet utvecklar eleven kod som med tillfredsställande resultat följer standarder och som omfattar några av de grundläggande teknikerna för märkspråk och stilmallar. I arbetet utvecklar eleven kod som med tillfredsställande resultat följer standarder och som omfattar några av de grundläggande teknikerna för märkspråk och stilmallar. I produkten infogar eleven enkla diskreta domskript. I arbetet utvecklar eleven kod som med gott resultat följer standarder och som omfattar flera av de grundläggande teknikerna för märkspråk och stilmallar. I produkten infogar eleven diskreta domskript. 3 Dessutom redogör eleven översiktligt för vanliga problem som beror på felaktigt angiven teckenkodning i olika applikationer. Dessutom redogör eleven utförligt för vanliga problem som beror på felaktigt angiven teckenkodning i olika applikationer samt väljer och anger lämplig teckenkodning. Dessutom redogör eleven utförligt och nyanserat för vanliga problem som beror på felaktigt angiven teckenkodning i olika applikationer, väljer och anger lämplig teckenkodning samt anger hur enklare problem som relaterar till teckenkodningar hanteras. I arbetet bearbetar eleven med viss säkerhet enkel text, bild och eventuell annan media, så att de blir anpassade för att fungera i produkten. I arbetet bearbetar eleven med viss säkerhet och via flera moment text, bild och eventuell annan media, så att de blir anpassade för att fungera i produkten. I arbetet bearbetar eleven med säkerhet och via flera moment text, bild och eventuell annan media, så att de blir anpassade för att fungera i produkten. Produkten är av tillfredsställande kvalitet och följer etablerad god praxis. Produkten är av tillfredsställande kvalitet och följer etablerad god praxis. Detta kontrollerar eleven med några tester. Produkten är av god kvalitet och följer etablerad god praxis. Detta kontrollerar eleven både manuellt och med flera tester. Eleven testar produkten i några webbläsare samt vidtar några enkla åtgärder för att åstadkomma snabb överföring av bilder och andra mediafiler. Eleven testar produkten på flera plattformar, inklusive traditionella datorer och mobila enheter, samt vidtar några åtgärder för att åstadkomma snabb överföring av bilder och andra mediafiler. Eleven testar produkten på flera plattformar, inklusive traditionella datorer och mobila enheter, samt optimerar bilder och andra mediafiler för att åstadkomma snabb överföring och vidtar åtgärder för att reducera antalet överföringar per sida. Dessutom bygger eleven en webbplats som med tillfredsställande resultat följer grundläggande principer för tillgänglighet. Dessutom bygger eleven en webbplats som med tillfredsställande resultat följer grundläggande principer för tillgänglighet och kontrollerar detta med några automatiserade tester. Dessutom bygger eleven en webbplats som med gott resultat följer grundläggande principer för tillgänglighet och kontrollerar detta med automatiserade tester och simuleringar. När arbetet är utfört gör eleven en enkel dokumentation av de moment som har utförts samt utvärderar med enkla omdömen sitt arbete och resultat. När arbetet är utfört gör eleven en noggrann dokumentation av de moment som har utförts samt utvärderar med nyanserade omdömen sitt arbete och resultat. När arbetet är utfört gör eleven en noggrann och utförlig dokumentation av de moment som har utförts med koppling till generella principer och testresultat samt utvärderar med nyanserade omdömen sitt arbete och resultat och ger förslag på hur arbetet kan förbättras. 4 8. Kunskaper om lagar och andra bestämmelser inom området samt förmåga att göra etiska överväganden och reflektera över integritetsfrågor. 9. Kunskaper om säkerhet och förmåga att identifiera och motarbeta attacker. E C A Eleven redogör översiktligt för innehållet i lagar och andra bestämmelser som rör publicering på webben samt följer dem i sitt arbete. Eleven hanterar lösenord eller annan känslig data på ett etiskt riktigt sätt. Eleven redogör utförligt för innehållet i lagar och andra bestämmelser som rör publicering på webben samt följer dem i sitt arbete. Eleven hanterar lösenord eller annan känslig data på ett etiskt riktigt sätt samt för välgrundade resonemang om andra webbrelaterade frågor om etik och integritet. Dessutom anger eleven hur tredjepartskod kan innebära problem för produktens säkerhet. Eleven redogör utförligt och nyanserat för innehållet i lagar och andra bestämmelser som rör publicering på webben samt följer dem i sitt arbete. Eleven hanterar lösenord eller annan känslig data på ett etiskt riktigt sätt samt för välgrundade och nyanserade resonemang om andra webbrelaterade frågor om etik och integritet. Dessutom anger eleven hur tredjepartskod kan innebära problem för produktens säkerhet samt beskriver grundläggande säkerhetskriterier vid val av webbhotell. E C A När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav. När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav. När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med säkerhet den egna förmågan och situationens krav. Betyg E: Kunskapskraven för E är uppfyllda. Betyg D: Kunskapskrav för E och till övervägande del för C är uppfyllda. Betyg E: Kunskapskraven för C är uppfyllda. Betyg B: Kunskapskrav för C och till övervägande del för A är uppfyllda. Betyg A: Kunskapskraven för A är uppfyllda. 5 En bra webbplats • har ett bra innehåll. Texterna är välskrivna och innehållet relevant. • är välstrukturerad och följer standard. Det är viktigt av många skäl: webbplatsen ska fungera bra, det ska vara lätt att uppdatera och vid behov felsöka filerna, och utan gemensam standard är det svårt att vidare utveckla programvaror som webbläsare och hjälpmedel för funktionshindrade. Teknik utvecklas och standard förändras. Idag rekommenderas HTML5 för innehållet och separata CSS-filer för utseendet (kommenterade så det är lätt att hitta i dem). Lämplig teckenkodning anges och används. H1 används som huvudrubrik, H2 som nästa nivå etc. Gillar du inte storleken, ändra i stilmallen istället för att välja fel rubriknivå. • är validerad. Validera dina filer i samband med att de publiceras! • har en relevant titel. Titelns huvudfunktion är att beskriva innehållet på sidan. Det är den som syns i sökmotorernas lista över träffar. Den syns också på webbläsarfönstets övre kant och när besökare bokmärker sidan. Titeln ska vara kort och beskrivande. ”Kapitel 1” är en dålig titel, ”Bind din egen brudbukett” säger betydligt mer. • är användarvänlig. Siten är välstrukturerad, snyggt designad och lätt att navigera i. Bilder har alternativtexter så att även den som inte kan se bilderna (pga av funktionshinder eller att de inte visas av någon anledning) förstår vad de innehåller. Särskilt viktigt är detta om bilder används för navigering. Färgkombinationer och teckensnitt är lättlästa även för dem som inte ser så bra. Teckenstorlekar är relativa istället för att ha fasta mått. • är sökmotoroptimerad. Sidorna innehåller ord och fraser som är relevanta för målgruppen. Fundera över vilka sökord de skulla använda och se till att få med dem. Även rubrikerna och interna länktexter innehåller viktiga nyckelord, liksom bildtexterna. Texten i title-taggen är informativ och relevant för sidan. • är säker. • fungerar såväl med mobiler, surfplattor och datorskärmar som med olika webbläsare. • går snabbt att ladda. Koden är utformad för att fungera smidigt. Bilderna och annan media är optimerade för webben (lämpligt filformat, storlek och komprimering). Siten innehåller inte tungladdade häftiga effekter utan allt som ska laddas ner fyller ett syfte och är optimerat för webbpublicering. 6 Rotmapp Du bygger normalt webbplatsen i din dator, men för att andra ska komma åt den lägger du sedan upp filerna på en webbserver. För att allt material ska följa med måste du lägga allt lokalt material (det du har på din dator) i en rotmapp. En rotmapp är egentligen en helt vanlig mapp, men kallas rotmapp för att den innehåller alla andra mappar och filer till hela siten. Allt utgår från den. En webbplats består av flera olika filer som länkas ihop. Du kan till exempel inte klistra in en bild i en html-fil, utan du skriver in kod som berättar var bilden ska visas och var den finns att hämta. Om bilden ligger på din dator men utanför rotmappen kommer den inte att följa med när du publicerar siten på internet. Det är som om du skulle lägga in en lapp i din resväska som säger att badbyxorna ligger i din garderob. Väl framme på Teneriffa hjälper det inte att du har lappen som talar om att de ligger i garderoben hemma, du kommer inte åt dem. Se rotmappen som en resväska. Allt som ska med på resan måste ligga i den (såvida du inte länkar till material som redan ligger på internet). På kursen använder vi Dreamweaver. Det första du ska göra när du skapar en webbplats är att definiera var din rotmapp finns: 1. Öppna Dreamweaver 2. I välkomstrutan som kommer upp väljer du Skapa ny > Webbplats. (Om du inte ser välkomstrutan kan du gå till menyn Plats > Hantera platser > Ny plats.) 3. Vid Platsnamn skriver du något som gör det lätt för dig att veta vilken webbplats det gäller, till exempel ”Flugfiskeföreningen”. 4. Klicka på mappsymbolen till höger om Lokal mapp för platsen. 5. Klicka dig fram till önskad rotmapp. Har du ingen sådan än väljer du Ny mapp och ger den ett bra namn så du aldrig behöver fundera över vilken mapp detta är. 6. Klicka Välj 7. Klicka Spara (Du kommer att öppna inställningarna igen senare och komplettera med fler uppgifter om webbservern, men i nuläget räcker det att definiera rotmappen.) 7 Innehåll och utseende Man skiljer på innehåll och utseende i en webbplats. I HTML-filerna skriver du vad sidorna ska innehålla: rubriker, brödtext, bilder, listor etc. Utseendet styr du med stilmallar, Cascading Style Sheets (CSS.) Där anger du hur det ska se ut: placeringar, storlekar, färger, teckensnitt etc. Man kan skriva in CSS-kod direkt i en HTML-fil, men oftast väljer man att skriva CSS i en särskild fil och länka den till HTML-filen. En stor fördel med detta är att man kan koppla samma stilmall till flera HTML-filer. Dels slipper man göra jobbet flera gånger och dels är det lätt att göra ändringar i en hel site, till exempel byta färg, när man bara behöver ändra i en enda fil. HTML Det språk man skriver webbsidor i kallas HyperText Markup Language (HTML). Det skulle bli alldeles för utrymmeskrävande att gå igenom all kod här, så du får läsa mer på http://www.w3schools.com/html/ och http://www. w3schools.com/tags/. Skapa en HTML-fil 1. Arkiv > Nytt 2. Välj Tom sida, Sidtyp: HTML, Layout: <ingen> och Dokumenttyp: HTML5 3. Klicka på Skapa 4. Ge sidan en relevant titel på en gång eftersom det är så lätt att glömma det om. Det gör du i rutan vid Titel eller i kodfönstret vid <title>. Titeln ska vara relevant för innehållet och dessutom formulerad så att den lockar besökare som får upp den i sökmotorer. En välformulerad titel ökar också chansen att sidan kommer högt upp i sökmotorernas rankning. ”Kapitel 1” är en dålig titel. ”Bind din egen brudbukett” säger betydligt mer. 5. Spara sidan med kortkommandot CMD + S (PC: CTRL + S). Förutsatt att du har definerat rotmappen kommer Dreamweaver automatiskt att lägga filen i den, men annars måste du se till att filen hamnar i rotmappen. Man kan lägga filer i undermappar, men de måste alltid vara placerade i rotmappen. 6. Namnet på filen ska vara index.html (eller index.htm eller index.php) om det är den fil som ska laddas först på en webbplats eller först i en undermapp. Annars ska namnet vara logiskt så du aldrig behöver undra vilken fil som är vilken. Filnamnet får inte innehålla å, ä, ö, mellanslag eller konstiga tecken! Använd endast gemener i filnamn på webben! Stora bokstäver kan fungera, men det är som att be om strul. (Du kan även välja att skapa HTML-filen direkt från Välkomstskärmen.) 8 9 Grundkod Några få element saknar sluttagg och kallas tomma element. Det är element som är självklart när de slutar. Det kan vara en horisontell linje <br> eller en bild <img src="bild.jpg" alt="Ola håller historielektion.">. <!DOCTYPE html> Om det finns element i elementen är det viktigt att elementet som kom sist i koden avslutas först. Element får inte gå omlott. Alla html-sidor innehåller kod som inte visas på webbsidan men som krävs för att det ska fungera. <html lang="sv"> <head> <meta charset: "utf-8"> <title>Sidans titel</title> <link rel="stylesheet" type="text/css" href="style.css"> </head> <body> Sidans innehåll inneslutet i lämpliga taggar. </body> </html> Doctype-deklarationen måste vara allra först i dokumentet. Inte ens ett mellanslag får komma före den! Den talar om för webbläsaren vilket språk dokumentet är skrivet i. <p>Maila <a href="mailto:[email protected]">Anna</a></p> (Inte: <p>Maila <a href="mailto:[email protected]">Anna</p></a>) Till de flesta element kan man ange egenskaper (kallas även attribut) för att mer exakt definiera elementets funktion eller hur det ska visas på en webbsida. Attributen skrivs innanför vinkelparenteserna som omger starttaggen och följs av likamed-tecken och attributets värde. Värdet ska omges med raka citattecken. <a href="http://norran.se">Norran</a> Några vanliga element Html-taggarna berättar att allt mellan start och sluttaggen html är html-kod. Stycke <p>text</p> Meta-taggen innehåller information om sidan till sökmotorer och webbläsare. Charset betyder teckenuppsättning och utf-8 är en uppsättning koder för bokstäver, siffror med mera. Rubrik <h1>rubrik</h1> Punktlista <ul> <li>Listobjekt 1</li> <li>Listobjekt 2</li> <li>Listobjekt 3</li> </ul> Title innehåller sidans titel, dvs det som ska synas på webbläsarfönstrets övre kant och stå som rubrik i sökmotorer. Link-taggen visar var stilmallen finns. Det som finns mellan bodytaggarna är det som visas i webbläsarfönstret. Element Ett element består av starttagg, eventuella parametrar, eventuellt innehåll och sluttagg: <tagg>Innehåll</tagg> <tagg attribut="värde">Text</tagg> <h1>Välkommen till Olas historiesida!</h1> <a href="http://norran.se">Norran</a> 10 Fungerar med h1-h6 Numrerad lista <ol> <li>Listobjekt 1</li> <li>Listobjekt 2</li> </ol> 11 Tabell Länk Bild <table border="1"> <tr> <td>rad 1, cell 1</td> <td>rad 1, cell 2</td> </tr> <tr> <td>rad 2, cell 1</td> <td>rad 2, cell 2</td> </tr> </table> Box <header>text </header> <nav>innehåll</nav> <section>innehåll </section> <a href="Länkadress">Länktext</a> Elementet a kräver attributet href för att styra vart länken ska leda, adressen. <img src="Bildlänk" alt="Bildbeskrivning"> Elementet img ska ha två attribut, dels src som berättar var källan finns och dels alt som beskriver bilden för synskadade och dem som av någon anledning har stängt av bildvisningen samt för att sökmotorerna ska hitta den. <img src="Bildlänk" alt="Bildbeskrivning" width="320" height="250"> Ofta anger man bildens storlek för att webbläsaren ska kunna beräkna utrymmet direkt. Annars kommer innehållet på sidan att hoppa efter när bilderna laddas och det kan vara rätt irriterande. Ingen sluttagg krävs vid bilder i html. 12 <div>innehåll</div> <article>innehåll </article> <aside>innehåll </aside> <footer>text </footer> <div id="wrapper"> innehåll</div> <section class="grey"> innehåll</div> Span <span class="red"> innehåll</span> Kompletteras ofta med attributen id eller class för att man ska kunna styra egenskaperna i stilmallen. Boxar med id kan bara användas en gång per sida. Används till exempel till för att positionera en viss box. Boxar med class kan användas flera gånger på samma webbsida. Används till exempel för att tala om att vissa boxar ska ha speciella egenskaper, till exempel en färgad bakgrund eller höger justering. Används på block-nivå (hela stycken eller mer). Används för att styra en del av ett block i stilmallen. Används på inline-nivå, till exempel för att färgmarkera ett enskilt ord. Kommentar <!-- Kommentar --> Används för anteckningar som man inte vill att webbläsaren ska visa. Fler taggar hittar du på http://www.w3schools.com/tags/. 13 Skriva HTML Den första HTML-fil som ska laddas måste heta index. Övriga filer ska ha logiska namn så man aldrig behöver fundera över vilken fil som är vilken. Filnamnen får dock inte innehålla å, ä, ö, mellanslag eller konstiga tecken. Namnen skrivs med små bokstäver. Styckeindelning När du skriver html-kod är vanliga radbrytningar helt verkningslösa. De påverkar inte alls vad som visas i webbläsaren. Att de inte syns gör att du kan använda radbrytningar där du vill för att göra din kod mer lättläst. Självklart vill man att webbläsaren ska visa texten indelad i stycken ändå, och det gör man med en liten kodsnutt: <p>Här kommer stycket.</p> Vill du byta rad utan att det ska bli ett nytt stycke skriver du <br>. Den taggen behöver ingen sluttagg. Framhäva ord och fraser skärmen. Ibland kan det också vara krångligt med de svenska tecknen å, ä och ö och då kan man använda teckenkoder även för dem. Det finns långa listor med teckenkoder, men här nöjer vi oss med några av de vanligaste: < > & ” © < > & " © ¼ ½ ¾ å Å ¼ ½ ¾ å Å ä ä Ä Ä ö ö Ö Ö mellanslag Man byter helt enkelt ut tecknet mot teckenkoden. Vill man skriva före & efter blir det före & efter. Länkar Taggen för länkar är <a>, och för att veta var länken leder behövs egenskapen href följt av adressen till den aktuella filen. Om båda filerna ligger i samma mapp räcker det att ange filnamnet som adress. Om man vill framhäva något ord eller delar av en text använder man ofta någon av taggarna <strong> som ger fet stil eller <em> som kursiverar texten. Vill man ge kodexempel används någon av taggarna <code> eller <samp>. Variabler anges med taggen <var>. <a href=”aborre.html”>hej</a> <strong>Här är texten som ska vara fetstilt.</strong> <a href=”vatten/fiskar/aborre.html”>hej</a> Dessa taggar går att ge kraftigare effekt med CSS om man vill. Ligger filen i en mapp högre upp i hierarkin ”backar” man med två punkter. Rubriker Använd rätt rubriknivå! Det kan vara frestande att välja rubriknivå efter hur den ser ut, men gör inte så. Använd den korrekta nivån och justerat utseendet i stilmallen så det blir som du vill ha det. Huvudrubriken för sidan ska ha taggen <h1>. De största underrubrikerna heter <h2> och så vidare till <h6>. Ligger filen i en undermapp inleder man med mappens namn, eller mapparnas om det den ligger i en undermapp till en undermapp. <a href=”../index2.html”>hej</a> För att länka till en annan webbsida är det enklast surfa till den och kopiera adressen i webbläsarens adressfält. <a href=”http://www.w3schools.com/html/”>hej</a> Länkar med e-postadress skrivs så här: <h1>Astrid Lindgrens uppväxt</h1> <a href=”mailto:[email protected]”>Maila Bosse</a> Specialtecken Infoga bilder En del tecken tolkas av webbläsaren som kod. Då måste man använda en teckenkod för att förklara för webbläsaren att man faktiskt vill visa tecknet på 14 Se sidan 12. 15 CSS Skapa en CSS-fil i Dreamweaver Stilmallarna styr webbplatsens utseende. Man kan koppla flera stilmallar till en och samma html-sida och man kan använda en och samma stilmall till flera html-filer. Stilmallar namnges ofta style.css eller stilmall.css, men kan egentligen kallas vad som helst, förutsatt att filändelsen är rätt och att reglerna om vilka tecken som får användas följs. Har man flera stilmallar är det viktigt att man ger dem logiska namn så man direkt förstår vilken som är vilken (till exempel stilmall_ fotoskola.css). I stilmallen skriver man reglerna direkt, inget inledande DOCTYPE, head, body eller liknande alltså, förutom att teckenkodningen (@charset ”UTF8”;) brukar anges. Man kan göra på flera sätt, men denna beskrivning utgår från att du redan skapat en HTML-fil som är öppen. 1. Öppna panelen CSS Designer. (Om du inte ser den finns den under menyn Fönster.) 2. Klicka på + vid Källor 3. Välj Skapa en ny CSS-fil. (Om du redan har en och vill koppla HTMLdokumentet till den väljer du Koppla befintlig CSS-fil istället.) 4. Klicka på Bläddra. Förutsatt att du redan definerat rotmappen kommer Dreamweaver automatiskt att lägga stilmallen i den, men om du inte valt rotmapp är det mycket viktigt att du ser till att den hamnar i den (eller i en undermapp i rotmappen). 5. Ge CSS-filen ett bra namn så du vet vad som är vad. Regler En regel består av en väljare (selektor) och, inom måsvingar, en deklaration som består av egenskap (attribut) och värde. 6. Klicka Spara. (Om du inte hunnit spara HTML-filen får du en varningsruta som du kan ignorera.) väljare väljare 7. Nu är du tillbaka i rutan Skapa en ny CSS-fil. Se till att Länk är valt och klicka OK. body {deklaration} {egenskap:värde;} {background-color:#000000;} Väljaren styr vilket/vilka element i html-filen som ska påverkas. Elementen i html har motsvarande väljare i css (till exempel body, a, h1). Det kan finnas flera deklarationer i en och samma regel. Det spelar ingen roll om man göra radbrytningar i css-dokumentet, så många föredrar att dela upp regeln på flera rader när den har flera deklarationer (eller alltid) för att göra texten mer överskådlig. (Du kan även lägga till mellanslag om du vill, men inte mellan siffror och måttenheten i ett värde.) img { border:1px solid black; padding:10px; margin:10px 0 10px 0; } Lägg märke till att efter egenskapen skriver man kolon, och efter värdet semikolon! 16 Skapa/redigera regel i stilmall Hoppa direkt till punkt 4 om du skapat regeln tidigare och vill redigera den och klicka på önskad väljare. 1. Gå till panelen CSS Designer. (Om du inte ser den finns den under menyn Fönster.) 2. Se till att stilmallen är markerad under Källor. 3. Klicka på/i det du vill styra med CSS-regeln och klicka sedan på + vid Väljare. Du får nu förslag på väljare. Förslaget är ofta ganska specifikt, men du kan ta bort delar, lägga till eller skriva in något helt eget. - Regeln kan gälla en väljare, exempel: h1 - Regeln kan gälla flera väljare, exempel: h1,h2,h3 (separaras med kommatecken) - Regeln kan vara mer specifierad, exempel: #huvudmeny a (i detta fall gäller regeln länkar, a, i boxen som fått namnet huvudmeny) 17 4. Under Egenskaper hittar du ett antal knappar som leder till olika grupper av egenskaper. Välj önskad egenskap och klicka, välj eller fyll i önskat värde. (Vill du ta bort en egenskap klickar du på papperskorgen till höger på samma rad.) .gulmarkerat {color:#ffff00;} Ibland krävs flera värden för att effekten ska synas. Lägger du till exempel in en kantlinje krävs det värden för färg, grovlek och stil för att du ska se kanten. Kommentera din kod flitigt så blir det mycket lättare att hitta i den, särskilt om du i ett senare skede om man vill göra ändringar! P { font-family:"Times New Roman",Times,serif; font-size:0.875em; /* 14px/16=0.875em */ font-style:italic; } /*Inställningar för menyn*/ /*De grå faktarutorna*/ Kommentaren vid font-size krävs inte, men det är klokt att kommentera flitigt så man slipper undra senare hur man tänkt. Om man vill testa olika designalternativ på en sida kan man kommentera bort regler istället för att radera dem. Då är det enkelt att ångra sig. Font-size kan även anges på olika sätt. Man kan använda xx-small, x-small, small, medium, large, x-large och xx-large. Det går också ange storleken i procent av föräldraelementets teckenstorlek (50%), smaller eller larger än föräldraelementet. Många föredrar att använda enheten em. Då anges storleken i förhållande till storleken på em. Om inte annat angivits är 1em samma storlek som 16px. Det går blanda em och % i stilmallen. Mer om CSS hittar du på: http://helpx.adobe.com/se/dreamweaver/using/css-designer.html, https://helpx.adobe.com/dreamweaver/how-to/edit-css-properties-visually. html?set=dreamweaver--get-started--essential-beginners, http://www.w3schools.com/css/ och http://www.w3schools.com/cssref/. Några exempel på regler . visar att det är handlar om en klass. Det kan finnas flera element med samma klass (namn på klassen) på varje sida. Även fasta storlekar (32px) fungerar, men det bör man använda sparsamt, endast om storleken texten är avgörande, t.ex. i en header. Fasta storlekar hindrar besökarna från att justera storleken i webbläsaren. Det kan behövas då skärmarna har olika upplösning och ur ett tillgänglighetsperspektiv. body { background-color:#b0c4de; background-image:url(’bakgrund.png’); background-repeat:repeat-x; } h1 { color:#00ff00; font-size:250%; font-weight:normal; } Bakgrundsbilden repeteras bara horisontellt med repeat-x. Alternativ är repeat-y och no-repeat. Skriver man inget repeteras bakgrundsbilden både i sid- och höjdled. För att tydliggöra var det finns länkar låter man ofta något hända när man håller muspekaren över den, till exempel kan den byta färg. Några exempel på regler för länkar följer här: #meny { background-color:#b0c4de; height:100px; width:100px; } a {text-decoration:none;} a:link {color:#FF0000;} a:visited {color:#00FF00;} a:hover {color:#FF00FF;} a:active {color:#0000FF;} # visar att det är handlar om ett id. Det får bara finnas ett element med samma id (samma namn på id:et) på varje sida. 18 /* /* /* /* /* ingen understrykning*/ obesökt länk */ besökt länk */ mus över länk */ vald länk */ Många fler exempel och möjlighet att experimentera själv finns på http:// www.w3schools.com/css/css_examples.asp. 19 Boxar I webbdesignsammanhang talar man om boxar. Man tänker sig fyrkantiga lådor som innehåller element (en rubrik, ett stycke eller nästan vad som helst). En box kan också vara en större box som innehåller en eller flera andra mindre boxar. Tidigare kallade man dessa större boxar för divar, <div>. En div är en del av webbsidan som hör ihop på något sätt. Div-taggen finns kvar, men i HTML5 rekommendas att man använder mer specifika taggar som <header>, <nav>, <section>, <article>, <aside> och <footer> när de finns. Om man till exempel vill samla länkar som tillsammans bildar en meny använder man taggen <nav>. För att kunna styra utseendet hos dessa tänker man sig själva ytterhöljet på lådan som border. Kanten finns där oavsett om man gör den tjock eller låter den vara helt osynlig. Avståndet mellan boxen och andra boxar alternativt kanten på webbläsarfönstret kallar man margin. Luften i boxen, mellan ytterhöljet och innehållet kallar man padding. #huvudmeny { background-color:#CCCCCC; border:3px solid black; padding:15px 10px 20px 5px; margin:0px; } Anledningen till att det står #huvudmeny som väljare är att deklarationen gäller en box som fått attributet id och värdet huvudmeny. I stilmallen skriver man # i stället för id. Om man istället skriver nav som väljare gäller regeln alla navigeringsboxar (menyboxar). Förutom möjligheten att styra var menyn hamnar ger ”samlingsboxen” oss möjlighet att formatera innehållet på annat sätt än likadana väljare på övriga sidan. Väljaren #huvudmeny a gör att bara länkarna i den boxen formateras enligt regeln man ställer upp. Positionera boxar Om vi vill skapa en ”samlingsbox” att ha menyn i lägger vi in taggen <nav> i html-filen. Ofta ger man den ett unikt namn också, ett id, för att kunna styra var den ska ligga på sidan. <nav id="huvudmeny">innehåll</div>. Det finns fyra typer av positionering: static, fixed, relativ och absolute. bo x Det är viktigt att veta att när du anger storlek för en box gäller det själva innehållet. Padding och border tillkommer om det fått några mått (annars är de 0px). Om boxen är 250px bred och 100 px hög, paddingen 10px och bordern 5px bred tar boxen med kant upp 280px (5+10+250+10+5=280) gånger 130px (5+10+100+10+5=130). margin border padding innehåll (text, bild etc) I stilmallen bestämmer vi hur boxen ”huvudmeny” ska se ut, till exempel kan den få ljusgrå bakgrund och en sex pixlar tjock svart kant. #huvudmeny {background-color:#CCCCCC; border: 6px solid black;} Om vi vill ange samma mått på alla fyra sidor räcker det att vi anger det en gång. Vill vi ha olika mått börjar man att ange måttet upptill och går sedan samma väg som klockan runt. Lägg märke till att det inte ska vara något mellanslag mellan siffran och px! 20 Boxar används ofta för att dela in webbsidan i olika delar och styra var på webbsidan olika innehåll ska hamna. Boxarna blir lådor – synliga eller osynliga – att stoppa in innehåll i. Om man inte anger annat, kommer de att hamna under varandra i den ordning som angetts. Divarna kan också ligga i varandra, man kan ha en eller flera mindre lådor i en stor. Man kan styra divarnas placering genom att välja positionerigsvariant och mått för över- eller underkant och vänster eller höger. För att försöka förklara hur det fungerar ska jag ge några exempel. I alla exemplen utgår vi från följande kod i html-filen: <div id="container"> <div id="rosa"></div> <div id="gul"></div> <div id="lila"></div> </div><!-- Här slutar container --> Jag har kommenterade sluttaggen för att det är svårt se vilken av divarna som slutar där när avståndet är stort mellan start- och sluttagg. Gör det du också! Eventuell felsökning blir mycket lättare. 21 Static Fixed #container { background-color:#FFF; height:200px; width:200px; margin-right:auto; margin-left:auto; } #rosa { background-color:#F9F; height:50px; width:50px; } #gul { background-color:#FF6; height:50px; width:50px; } #lila { background-color:#96F; height:50px; width:50px; left:75px; top:75px; } #container { background-color:#FFF; height:200px; width:200px; margin-right:auto; margin-left:auto; } #rosa { background-color:#F9F; height:50px; width:50px; position:fixed; } #gul { background-color:#FF6; height:50px; width:50px; position:fixed; } #lila { background-color:#96F; height:50px; width:50px; left:75px; top:75px; position:fixed; } Static är standard. Anger du inte vilken typ av positionering du vill använda utgår webbläsaren från att du vill använda denna. Boxarna staplas nedanför varandra i den ordning de kommer i koden i html-dokumentet (ordningen i css-filen styr alltså inte). De kommer inte att påverkas av top, bottom, left eller right-inställningar. 22 På grund av att diven container fått värdet auto margin-right och margin-left centreras den. De orangemarkerade deklarationerna till väljaren #lila blir overksamma med posotioneringen static. Den lila diven lägger sig under den gula. Måtten som anges utgår från webbläsarens fönster. Rutan kommer inte att flyttas när man scrollar. Element med position:fixed undantas ur det vanliga flödet och hamnar där måtten säger oavsett var i ordningen i htmlkoden det ligger. Att den rosa rutan inte syns beror på att den ligger under den gula. De har samma inställningar. Att de ligger uppe till vänster i den grå rutan beror på att inte left och top angivits för dem. Hade det stått 0px på de attributen hade de hamnat längst upp till vänster i webbläsarfönstret istället för i containerdiven. I det här exemplet ligger den lila rutan 75 pixlar från vänstra kanten och ovankanten. 23 Relative Absolute #container { background-color:#FFF; height:200px; width:200px; margin-right:auto; margin-left:auto; } #rosa { background-color:#F9F; height:50px; width:50px; position:relative; } #gul { background-color:#FF6; height:50px; width:50px; position:relative; } #lila { background-color:#96F; height:50px; width:50px; left:75px; top:75px; position:relative; } #container { background-color:#FFF; height:200px; width:200px; margin-right:auto; margin-left:auto; position:relative; } #rosa { background-color:#F9F; height:50px; width:50px; position:absolute; } #gul{ background-color:#FF6; height:50px; width:50px; position:absolute; } #lila { background-color:#96F; height:50px; width:50px; left:75px; top:75px; position:absolute; } I det här läget flyttas diven så många pixlar som anges den plats den skulle ha haft med standardinställningen static. I static-läget låg den lila direkt under den gula. Nu har den flyttats 75 pixlar neråt och åt höger. 24 Den lila rutan flyttas 75 pixlar åt höger och neråt jämfört med hur den skulla ha placerats med standardpositioneringen static. Måtten som anges utgår från föräldraelementet, dvs den box boxen ligger i. Detta gäller dock bara om föräldraelementet har en annan positionering än standardvärdet static! Vill du utgå från en ”samlingsbox”, typ <div id= #container>, måste du alltså ge den någon annan positionering än standardvärdet. Om inget föräldraelement med annan positionering finns utgår positioneringen från <html>, dvs webbläsarfönstrets kant. Att den rosa rutan inte syns beror på att den ligger på under den gula. De har samma inställningar. Vilken av rutorna som hamnar överst kan styras med z-index vid absolut positionering. Ju högre tal, desto högre upp i högen hamnar boxen, exempel: z-index:1; z-index:2; z-index:-1; Den lila rutan flyttas 75 pixlar åt höger och neråt från föräldraelementet #containers kant (diven lila ligger inuti diven container, och container har en annan positionering än static). 25 Float För att kunna lägga boxar utmed varandra måste man använda sig av attributet float. Boxarna, som alltså kan vara allt möjligt som till exempel ”samlingsboxar”, bilder eller texter, kan flyta åt vänster eller höger. Float används ofta för att skapa kolumner för texter eller i fotogallerier för att rada upp bilder utmed varandra. Float kan också användas för att få text att lägga sig runt bilder. Texten lägger så långt till vänster/höger som det är möjligt, där det är tom yta. Ett flytande element flyttar sig alltså så långt åt vänster eller höger det kan. Om flera flytande element ryms utmed varandra hamnar de sida vid sida. Tar utrymmet slut hoppar det som inte ryms ner till nästa rad. #meny { float:left; height:250px; width:100px; } #main { float:left; height:500px; width:600px; } Om vi plockar fram det gamla experimentet med de färgglada boxarna blir det så här: #container { background-color:#FFF; height:200px; width:200px; margin-right:auto; margin-left:auto; } #rosa { background-color:#F9F; height:50px; width:50px; } #gul { background-color:#FF6; height:50px; width:50px; float:right; } #lila { background-color:#96F; height:50px; width:50px; left:75px; top:75px; float:right; } De orangemarkerade deklarationerna till väljaren #lila blir i detta exempel overksamma. Den lila diven lägger sig så nära den gula den kan. Clear Om man vill avbryta floatingen, till exempel för att få nästa element att hamna på en ny rad, använder man egenskapen clear tillsammans med någon av väljarna left, right eller both. (Man behöver inte skapa en klass för ny rad som i exemplet nedan, utan kan skriva in deklarationen till andra väljare.) .nyrad { clear:both; } Om du vill veta mer om hur man kan positionera element, se http://www. w3schools.com/css/css_positioning.asp och http://www.w3schools.com/ css/css_float.asp. 26 27 Färger Det finns 140 färger som man kan ange med namn, bl. a. black, aqua och darkgreen. Se http://www.w3schools.com/tags/ref_colornames.asp. Vanligtvis använder man sig dock av hexadecimala färgkoder. De består av tecknet # följt av tre eller sex siffror/bokstäver. Är det tre bokstäver/siffror är det en vardera för rött (R), grönt (G) och blått (B). Är det sex bokstäver/siffror visar de två första hur mycket rött det ska vara i färgen, de i mitten grönt och de två sista hur mycket blått det ska vara. red #F00 #FF0000 pink #FFC0CB dimgray #696969 gray #808080 lightgrey #D3D3D3 white #FFFFFF yellow #FFFF00 #CCFF00 #99FF00 lime #00FF00 darkgreen #006400 Välj färger med omsorg så webbsidan är lätt att läsa! Det är viktigt med god kontrast mellan text och bakgrund. Hur går det här att läsa? fuchia #FF00FF darkviolet #9400D3 slateblue #6A5ACD navy #000080 Det hexadecimala talsystemet består av de sexton siffrorna 0, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 9, A, B, C, D, E och F. Lägsta värdet är 0 och högsta F. För att få möjlighet till fler värden kombinerar man ofta två siffror (jämför 0-9 och 00-99). Med två hexadecimala siffror får man 256 möjliga värden (16*16=256). Lägsta värdet är dåw 00 och högsta ff. Du kan tänka dig tre lampor som går tända (ff) och släcka (00) eller dimma (alla värden däremellan). Svart blir därmed #000000 (alla lampor släckta) och vitt #ffffff (alla lampor lyser för fullt). På samma sätt blir rött #ff0000 (bara den röda lyser) och gult #ffff00 (den röda och den gula lyser). Om man vill ha en mörkare röd låter man bara den röda lysa, men inte med full styrka, till exempel #990000. Låter man alla lysa lika mycket men med begränsad styrka blir det grått. 28 black #000000 #000000 Hur går det här att läsa? Hur går det här att läsa? Hur går det här att läsa? Hur går det här att läsa? Välj ut några färger som du arbetar med på din webbplats och håll dig till dem (såvida du inte har ett gott skäl att göra undantag). Det ger sajten ett enhetligare och proffsigare intryck. Tre färger är ofta lagom. Det är viktigt att de harmonierar med varandra. Ta en titt på https://color.adobe.com/sv/create/color-wheel/ där du kan testa dig fram till olika färgkombinationer. Vill du ha färdiga förslag går du in på https://color.adobe.com/sv/explore/newest/?time=all. Hex-koder finns på http://www.w3schools.com/tags/ref_colorpicker.asp. Ange färg i CSS Färgerna kan anges med färgnamn eller hexadecimal färgkod. De flesta webbläsare klarar även att man anger rgb-värdena med vanliga tal. #FFFF00 #FF0000 #00FF00 #FFFFFF #FF00FF Några fler exempel på css-kod där färg anges: #00FFFF #0000FF p {color: red;} p {color: #00ff00;} p {color: rgb(0,0,255);} .info { color: #000000; background-color: #FAFAE6; border: 4px solid #DEB887; } Se mer på http://www.w3schools.com/cssref/. 29 Inkludera filer Föra över filer med FTP (File Server Protocoll) Skriptet för att inkludera filer fungerar inte i html-filer. Istället får man välja filformatet php. Är det en html-fil du vill använda kan du spara om den med filändelsen php istället för html. Se inklistrad lapp nedan i de fall bara exempel ges. Om siten är stor kan det vara klokt att bygga meny, footer och annat som ingår på flera sidor i separata filer. Bygger man en meny i en separat fil kan man inkludera denna i flera sidor. Om man sedan vill göra en ändring räcker det att göra den på ett enda ställe, i meny-filen, istället för att ändra på alla sidor. Det krävs också att webbservern har stöd för php. De flesta webbhotell har det, men ibland kan funktionen vara avstängd. Läs webbhotellets supportsidor så brukar det framgå hur man ändrar dessa inställningar så att php accepteras. 1. Skapa en ny php-fil. Du gör på samma sätt som när du skapar en html-fil förutom att du väljer php som filformat. Ta bort all automatskapad kod! Det får nämligen bara finnas ett head och ett body på varje sida, och om du inkluderar en fil i en annan blir det dubbletter av dessa om du inte tar bort koden som lagts in automatiskt på filen som ska inkluderas. 2. Skapa innehållet på sidan (till exempel en meny). 3. I filen där den nya filen ska inkluderas ställer du muspekaren där du vill att den filen ska infogas, till exempel mellan start och sluttaggen <nav></nav>. Gå till Infoga-panelen, välj PHP och Inkludera. Nu skapas kodraden <?php include(""); ?>. Gå till menyn Plats > Hantera platser. Markera aktuell plats och klicka på pennan. Gå sedan till fliken Servrar. Klicka på + (alternativt på pennan om du vill ändra en befintlig serverinställning). Mer om detta ser du på https://helpx. adobe.com/dreamweaver/how-to/publish-manage-websites.html?set=dreamweaver--get-started--essential-beginners. Servernamn (valfritt vad, men något ska det stå) Anslut medFTP FTP-adress ftpcluster.loopia.se Port21 Användarnamn (exempel: kurt_3) Lösenord Rotkatalog /public_html/ Webb-URL (exempel: http://kurt.guldmedia.se/) Övriga adresser Wordpress (exempel: http://kurt.guldmedia.se/wp/) Inloggning wp (exempel: http://kurt.guldmedia.se/wp/wp-login.php) E-post (exempel: [email protected]) Webbmailhttps://webbmail.loopia.se/ 4. Mellan citattecknen skriver du in sökvägen till filen som ska inkluderas. Ligger filen i samma mapp är det filnamnet som är sökvägen. Exempel: <?php include(”meny.php”); ?> 5. Den inkluderade filen laddas nu i sidan. Det är dock inte säkert att du ser det på din dator, såvida du inte installerat wampserver eller annan programvaro som ger stöd för php. Ladda upp filerna på servern och se hur det blev om resultatet inte syns lokalt i datorn. 30 31 Arbetsprocessen 5.Granskning Diskutera förslaget med uppdragsgivaren och gör eventuella ändringar. 1.Research Gör en ordentlig research om förtaget, ämnet eller det du ska göra webbplatsen om. 6.Designfas 2 Nu är det dags att bygga webbsiten på riktigt med allt vad det innebär. Kom ihåg att kommentera koden där det är lämpligt så det blir lättare att underhålla webbsiten i framtiden! Du, eller den som uppdaterar sidan i framtiden, kommer att tacka dig. Förberedelserna är A och O för en bra site! 2.Analys av behov och insamling av material Vad är syftet med webbplatsen? Vilken är målgruppen? Vilken information förväntar de sig att hitta på webbplatsen? Vilket material finns att tillgå (texter, bilder, logotyper etc)? Vilket material behöver skaffas fram? 3.Strukturera Gör tankekartor eller liknande för att få fram vilka sidor och rubriker som bör finnas med. Är siten lite större gör du ett flödesschema för att se vilka filer som ska finnas med och hur man ska kunna navigera mellan dessa (vart olika menyer, undermenyer och andra länkar ska leda). 4.Designfas 1 Jobba med enkla snabba skisser för att prova olika idéer. När du har en tanke om hur webbplatsen ska se ut gör du en mer ordentlig skiss, eller ännu hellre två: en som visar hur sidan ska se ut och en som visar hur den ska byggas upp med divar, mått etc. Det underlättar kodningen oerhört! Bygg upp en provsida (alternativt skapa den som en bild i datorn) så man ser färger, teckensnitt, storlekar etc. 32 7.Granskning/testning Korrekturläs alla texter (brödtexter, rubriker, bildtexter, menyer, sidtitlar mm). Kontrollera att allting fungerar (länkar fungerar, bilder visas och har alternativtexter etc). Kontrollera att webbplatsen fungerar som den ska i olika webbläsare. Validera filerna med en valideringstjänst (alternativt i samband med publicering). 8.Publicera webbplatsen och kontrollera en extra gång Gör en extra kontroll att allt fortfarande fungerar efter publiceringen och att det gör det oavsett plattform (mac, pc, surfplatta, mobiltelefon). Om du inte validerade filerna i förra steget gör du det nu. Åtgärda eventuella problem. 9.Framtiden? Vem ska sköta uppdateringen i framtiden? Vilka inloggningsuppgifter och vilken annan information behöver denna få tillgång till? Ordna med detta redan nu, medan du minns vad som gäller. 33 Länkar Text: https://helpx.adobe.com/dreamweaver/how-to/format-headings-paragraphs-lines.html?set=dreamweaver--fundamentals--work-content HTML Bilder: https://helpx.adobe.com/dreamweaver/how-to/add-images-alternate-text. html?set=dreamweaver--fundamentals--work-content HTML taggar: http://www.w3schools.com/tags/ Typografi: https://helpx.adobe.com/dreamweaver/how-to/enhance-typography-web-designs.html?set=dreamweaver--get-started--essential-beginners HTML handledning: http://www.w3schools.com/html/ CSS Strukturera sidan: https://helpx.adobe.com/dreamweaver/how-to/insert-html-structure-elements.html?set=dreamweaver--fundamentals--dreamweaver-code CSS väljare, egenskaper och värden: http://www.w3schools.com/cssref/ Förstå boxmodellen: https://helpx.adobe.com/dreamweaver/how-to/understanding-the-box-model.html?set=dreamweaver--fundamentals--web-design CSS handledning: http://www.w3schools.com/css/ Exempel och möjlighet att experimentera själv: http://www.w3schools.com/css/ css_examples.asp Använda CSS Designer-panelen: http://helpx.adobe.com/se/dreamweaver/using/ css-designer.html Videoguide in CSS i Dreamweaver: https://helpx.adobe.com/dreamweaver/how-to/ edit-css-properties-visually.html?set=dreamweaver--get-started--essential-beginners Validering W3C:s valideringstjänst: http://validator.w3.org/ W3schools valideringstjänst: http://www.w3schools.com/website/web_validate.asp Dreamweaver Dreamweavers hjälpsidor: http://helpx.adobe.com/se/dreamweaver/topics.html#dynamicpod_reference_4 Videoguider: https://helpx.adobe.com/dreamweaver/tutorials.html Skrolla ner till menyn och klicka på alternativen (”Get started”, ”Learn essentials” med mera) för att hitta de olika undermenyerna med filmer och några textguider. Videoguider att se inför momenten och repetera med Dreamweavers gränssnitt: https://helpx.adobe.com/dreamweaver/how-to/ learn-user-interface.html?set=dreamweaver--get-started--essential-beginners Använda ”Egenskaper”: https://helpx.adobe.com/dreamweaver/how-to/use-property-inspector.html?set=dreamweaver--fundamentals--navigating-the-interface Arbeta i kod-läget: https://helpx.adobe.com/dreamweaver/how-to/edit-code-view. html?set=dreamweaver--get-started--essential-beginners Skapa webbsida: https://helpx.adobe.com/dreamweaver/how-to/create-html5-compliant-pages.html?set=dreamweaver--get-started--essential-beginners 34 Använda responsiv layout (Fluid grid): https://helpx.adobe.com/dreamweaver/howto/exploring-fluid-grid-layout.html (enkel att följa men koncenterar sig på de första stegen), http://tv.adobe.com/watch/creative-cloud-for-web/enhanced-responsive-design/ (mer omfattande, men kräver lite mer förkunskaper) och https://helpx.adobe. com/dreamweaver/how-to/dreamweaver-new-fluid-grid-layouts.html (från grunden, bra förklaring hur man kan göra en meny) Responsiv layout och mobilappar: https://helpx.adobe.com/dreamweaver/how-to/ develop-responsive-mobile-sites.html?set=dreamweaver--get-started--essential-beginners Skapa mobilapp: https://helpx.adobe.com/dreamweaver/how-to/custom-design-jquery-mobile.html?set=dreamweaver--key-techniques--developing-for-responsive-and-mobile och https://helpx.adobe.com/dreamweaver/using/ packaging-web-apps.html?set=dreamweaver--key-techniques--developing-for-responsive-and-mobile Formulär: https://helpx.adobe.com/dreamweaver/how-to/create-html-forms.html?set=dreamweaver--fundamentals--create-form och https://helpx.adobe.com/ dreamweaver/how-to/dreamweaver-working-form-properties.html?set=dreamweaver--fundamentals--create-form och https://support.loopia.se/wiki/Kontaktformul%C3%A4r_%28Formmail%29 Drop-down-meny: https://www.youtube.com/watch?v=9YGvzQEREz8 (Koden finns färdig att ladda ner från http://sillybilly.com/CSS_DropDown.zip.) jQuery (flikar, kalender mm): https://helpx.adobe.com/dreamweaver/how-to/ dreamweaver-jquery-widgets.html?set=dreamweaver--key-techniques--extending-web-compositions Förhandsvisa: https://helpx.adobe.com/dreamweaver/how-to/preview-web-designs. html?set=dreamweaver--get-started--essential-beginners Ladda upp siten på webbservern: https://helpx.adobe.com/dreamweaver/how-to/ publish-manage-websites.html?set=dreamweaver--get-started--essential-beginners 35 Innehåll Centralt innehåll 2 Kunskapskrav 3 En bra webbplats 6 Rotmapp 7 Innehåll och utseende 8 HTML 9 Skapa en HTML-fil 9 Grundkod 10 Element 10 Några vanliga element 11 Skriva HTML 14 CSS 16 Regler 16 Skapa en CSS-fil i Dreamweaver 17 Skapa/redigera regel i stilmall 17 Några exempel på regler 18 Boxar 20 Positionera boxar 21 Static 22 Fixed 23 Relative 24 Absolute 25 Float 26 Clear 27 Färger 28 Ange färg i CSS 29 Inkludera filer 30 Föra över filer med FTP 31 Arbetsprocessen 32 Länkar 34 HTML 34 CSS 34 Validering 34 Dreamweaver 34 Videoguider 34