EXAMENSARBETE

EXAMENSARBETE
Olika aktörer i samverkan
Samarbetet mellan lekterapin och förskolan
Åsa Hemphälä
2015
Lärarexamen, grundnivå
Lärarexamen, 210 hp
Luleå tekniska universitet
Instutionen för konst, kommunikation och lärande
Luleå Tekniska Universitet
Institutionen för konst, kommunikation och lärande (KKL)
Avdelning för lärande
C-uppsats
Olika aktörer i samverkan
Samarbetet mellan lekterapin och förskolan
Different Actors in Collaboration
Cooperation between Preschool and Play Therapy
Åsa Hemphälä
Kurs: Examensarbete, förskollärare
Kurs kod: U0045P. 15 HP
Förskollärarprogrammet: 210 HP
Höstterminen: 2014
Handledare: Kattis Edström och Åsa Gardelli
Abstrakt
I denna studie ville jag belysa de olika aktörernas samverkan för barn i behov av särskilt stöd i
förskolan. De metoder som användes för att uppfylla syftet var kvalitativa intervjuer. Med de
kvalitativa intervjuerna ville jag bilda mig en uppfattning av hur varje aktör ser på samverkan
kring barn i behov av särskilt stöd. Ur syftet lyftes tre frågeställningar fram, dessa användes
sedan som grunden i mina intervjufrågor. Studien utgår utifrån ett sociokulturellt perspektiv
och grundad teori (Grounded Theory). Det sociokulturella perspektivet genomsyrar hela
studien och den grundade teorin används mestadels som min analysmetod. Resultatet visar att
alla aktörer vill ha mera tid för samverkan mellan professionerna, de ser samtidigt att det
skulle behövas för barnets bästa. Verkligheten ser inte alltid ut som den borde eller som vi
vill. Det är viktigt att inte delegera uppgifter till olika professioner, då kan kvaliteten brista.
Det är något aktörerna vill undvika. De strävar mot att öka kvaliteten istället.
Nyckelord: Aktörer, Förskola, Lekterapi, Samverkan, Specialpedagogik.
Förord
Processen under studien har varit mycket intressant och lärorik. Arbetet har varit en stor bergoch dalbana. Studiens arbete har gått upp och ner samt ändrat inriktning, men nu sitter jag här
och är klar med min studie. Det känns underbart att ha studien klar trots att det har kommit
motgångar som många infektioner bland annat men det gick ändå vägen. Flera olika aktörer är
delaktiga i min datainsamling, jag vill passa på att rikta ett stort tack till er alla fina och
duktiga informanter, utan er hade det inte blivit någon studie. Ni har gett mig inspiration och
värdefull information som jag inte hade fått tag i annars.
Jag vill också tacka min handledare Kattis Edström som har gett mig värdefulla verktyg och
konstruktiva synpunkter på mina texter, du har lyft det jag inte har tänkt på. Detta har bidragit
till att mina texter har blivit bättre. Jag vill även tacka er alla som har varit med på
grupphandledningstillfällena och bidragit till att texterna blev bättre. Ett stort tack även till
min storasyster Karin för all hjälp med min dator och för ditt engagemang kring min studie.
Framförallt vill jag ge många kramar och ett stort tack till hela min familj, släkt och vänner
som har funnits där under hela min utbildning. Tack för ert stöd, peppande och flera
ljuspunkter som har fått mig att kämpa vidare ända in i mål. Utan er hade det inte varit
möjligt. Ni har varit helt fantastiska.
Tusen tack, ni är guld värda!
Luleå 2015
Författaren Åsa Hemphälä
Innehållsförteckning
Innehåll
1 Inledning.................................................................................................................................. 1
2 Syfte och frågeställningar ........................................................................................................ 2
2.1 Syftesprecisering .............................................................................................................. 2
3 Bakgrund ................................................................................................................................. 3
3.1 Teorier och tidigare forskning .......................................................................................... 3
3.2 Lekterapins uppbyggnad .................................................................................................. 3
3.3 Lekterapin idag ................................................................................................................. 4
3.4 Grundläggande perspektiv................................................................................................ 5
3.4.1 Sociokulturellt perspektiv ......................................................................................... 5
3.4.2 Grundad teori ............................................................................................................. 5
3.5 Förankring i lagar och förordningar ................................................................................. 7
4 Metod ...................................................................................................................................... 8
4.1 Metodval........................................................................................................................... 8
4.2 Urval ................................................................................................................................. 8
4.2.1 Förskolans urval ........................................................................................................ 8
4.2.2 Lekterapins urval ....................................................................................................... 8
4.3 Datainsamlingsmetod ....................................................................................................... 9
4.3.1 Semi-strukturerad intervju......................................................................................... 9
4.4 Databearbetningsmetoder ................................................................................................. 9
4.5 Genomförande ................................................................................................................ 10
4.6 Analysmetod................................................................................................................... 11
4.7 Etiska överväganden ...................................................................................................... 13
4.7.1 Informationskravet: ................................................................................................. 13
4.7.2 Samtyckeskravet: .................................................................................................... 13
4.7.3 Konfidentialitetskravet: ........................................................................................... 13
4.7.4 Nyttjandekravet ....................................................................................................... 13
5 Resultat .................................................................................................................................. 14
5.1 Resultatet utifrån frågeställningarna .............................................................................. 14
5.1.1 På vilket sätt är Lekterapin på sjukhuset delaktig i samband med en utredning kring
ett barn? ............................................................................................................................ 14
5.1.2 Hur samverkar de olika aktörerna med varandra?................................................... 14
5.1.3 Vilka möjligheter/ hinder har de till samverkan? .................................................... 16
6 Diskussion ............................................................................................................................. 17
6.1 Metoddiskussion............................................................................................................. 17
6.1.1 Urvalsgrupp ............................................................................................................. 18
6.1.2 Metodval – kvalitativ intervju ................................................................................. 18
6.1.3 Analysmetoden ........................................................................................................ 19
6.1.4 Vetenskapsrådets principer ..................................................................................... 19
6.1.5 Tillförlitlighet/generaliserbarhet ............................................................................. 20
6.2 Resultatdiskussion .......................................................................................................... 22
6.2.1 Lekterapins samverkan ............................................................................................ 22
6.2.2 Föräldrarnas samverkan .......................................................................................... 22
6.2.3 Olika aktörer runt barnet ......................................................................................... 22
6.2.4 Samband mellan min teoretiska utgångspunkt och mitt resultat ............................. 23
6.2.5 Sammanfattning ...................................................................................................... 23
6.2.6 De olika intervjuerna ............................................................................................... 24
6.2.7 Frågeställningarna ................................................................................................... 25
6.3 Egna lärdomar av arbetet................................................................................................ 26
6.4 Förslag till fortsatt forskning .......................................................................................... 27
Referenser
Bilaga 1
Bilaga 2
1 Inledning
Det ämne jag har valt att skriva om i min studie är om de olika aktörernas samverkan kring
barn som är i behov av särskilt stöd i förskolan. Vilka hinder och möjligheter finns det för
samverkan? Ämnet valdes för att det är intressant att se hur de olika aktörerna samverkar. När
jag satt och tänkte på vilket ämne studien skulle beröra tänkte jag på mina tidigare
erfarenheter. Bakgrunden och idén till studien har skapats utifrån mina egna erfarenheter som
privatperson. Vid övergången mellan barn och vuxenavdelningen på sjukhuset kände jag att
ingen på vuxenavdelningen ville ta tag i mitt fall eftersom det var ganska komplicerat. Ingen
läkare visste vems område det var. Då kände jag att jag blev ett ärende som ingen ville riktigt
ta tag i. Jag känner att det är viktigt att ta hand om ett barn som är rädd och skapa trygga
anknytningar runt barnet. Dessa erfarenheter gjorde mig nyfiken att studera hur de olika
aktörerna samverkar med varandra, utifrån min nyfikenhet väcktes mina tankar om mina
forskningsfrågor. Det fanns inte mycket tidigare forskning kring ämnet samverkan mellan de
olika aktörerna.
Studien kan bidra med kunskap om hur de olika aktörerna samverkar med varandra, för att få
fungerande rutiner i förskolan då ett barn är i behov av särskilt stöd i förskolan. Det blir en
tryggare miljö både för föräldrar och barn. Jag ämnar att genom denna studie visa hur de olika
aktörerna som sjukvården, lekterapin och pedagogerna samverkar för barnets bästa.
1
2 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att belysa de olika aktörernas samverkan för barn i behov av
särskilt stöd i förskolan.
Utifrån mitt syfte växte tre frågeställningar fram, dessa frågeställningar används även som
grunden i mina intervjufrågor. Dessa frågeställningar är.

På vilket sätt är Lekterapin på sjukhuset delaktig i samband med en utredning kring ett
barn?

Hur anser de olika aktörerna att de samverkar med varandra?

Vilka möjligheter/ hinder anser de att de har till samverkan med varandra?
2.1 Syftesprecisering
De olika aktörerna är:

Lekterapin – Där arbetar oftast två förskollärare/ fritidspedagoger med
specialpedagogisk inriktning.

Sjukhushabiliteringen/ sjukhuspersonal – Logopeder, undersköterska, sjuksköterska
och läkare.

Förskolan – Pedagoger och specialpedagog
Dessa olika aktörer arbetar på olika arbetsplatser eftersom de har olika yrkesprofessioner, det
är på sjukhus och i förskolan. I studien benämns dessa professioner som aktörer. Aktörer blir
ett samlingsord.
2
3 Bakgrund
I detta avsnitt kommer teorier och tidigare forskning att presenteras.
3.1 Teorier och tidigare forskning
Studien fokuserar på hur förskolan och de olika aktörerna samverkar med varandra för barnets
bästa. I detta avsnitt kommer aktuell och tidigare forskning av aktuellt område att behandlas.
Då jag började titta runt efter tidigare forskning inom ämnet hittades en begränsad mängd
material som har förskolan i fokus. Barn kan gå igenom långa utredningar och olika
kontroller, i dessa situationer stöttar lekterapin under barnets sjukhusvistelse. Föreningen
Sveriges Lekterapeuter (u.å.) nämner att barnet har en frizon på lekterapin och barnet har
möjlighet att tänka på något annat än sin sjukdomshistoria. Det är en trygg miljö för både
barnet och barnets familj, detta styrker även Ljungström och Olsson (2014).
Enligt Heister Trygg (2012) och Jacobsson och Lundgren (2013) har pedagoger en viktig roll
för barnen under deras tid på förskolan. Pedagogerna ska samverka och hjälpa barnet att
utvecklas. Heister Trygg menar också fortsättningsvis att pedagogerna ska ta del av varandras
expertområden och ta till vara på den kunskap vi får av varandra. Det betyder att förskolan
bör samverka med de andra aktörerna runt barnet och därigenom dela kunskaper med
varandra för att bygga ett nätverk runt barnet. Nätverket består av olika aktörer men även
barnet, föräldrar och assistenter. Sandberg (2009) beskriver att samverkan mellan olika
aktörer kan vara en svår situation. Genom detta nätverk ser vi till barnets bästa, barnet har
även en trygg krets runt omkring sig. Vidare skriver Sandberg att föräldrarna inte ska vara
budbärare mellan de olika aktiva aktörerna. Därför är det ännu viktigare att vi har ett gott
nätverk runt barnet, vi bör undvika att föräldrarna blir budbärare och med hjälp av denna
studie vill jag belysa hur aktörerna samverkar med varandra. Sheridan (2011) påpekar även att
de vuxna ska vara goda förebilder för barnen, de ska samarbeta och lära av varandra.
3.2 Lekterapins uppbyggnad
Enligt Föreningen Sveriges Lekterapeuter (u.å.) startades det redan 1912 en lek- och
sysselsättningsverksamhet till barnen vid Kronprinssessan Lovisas vårdanstalt i Stockholm.
Vid lek och sysselssättningsverksamheten hade en förskollärare1 ansvaret över barnet.
Lekverksamhetens idé kom från barnträdgårdslärarinnan Bärbi Luther. Hon startade en
liknande lekverksamhet redan 1909 i Helsingfors i Finland. På 1950-talet började läkarna se
att det behövdes mer lekverksamhet för barnen, det var skillnad om barnen låg på
vuxenavdelningen eller barnavdelningen. På vuxenavdelningen behandlades barnen som små
vuxna och på barnavdelningen fick de vara barn. Läkarna ansåg att det skulle vara en
förskollärare som tog hand om barnen på lekverksamheten då de hade en särskild utbildning
(förskollärarutbildning).
Förskolläraren Ivonny Lindquist (1990) kom till sjukhuset i Umeå år 1956 som pionjär.
Samma år började hon kämpa för barnens bästa under deras sjukhusvistelse. Lindquist
beskriver att utifrån sin grund som förskollärare kunde hon se det individuella barnets behov
och vad barnet behövde i den stunden.
1
Yrkesbeteckningen förskollärare kom 1955 enligt lararnashistoria.se (u.å.) men i referensen står det
förskollärare. Före år 1955 var yrkesbeteckningen barnträdgårdslärarinna.
3
Nohrstedt (2011) beskriver att Lindquist blev hedersdoktor i medicin vid Umeå universitet,
och 1982 hjälpte Lindquist till att grunda föreningen NOBAB, en förening som har sjuka
barns behov i fokus. NOBAB är ett nordiskt nätverk, ett nätverk för barnens rätt och behov i
sjukvården enligt Ljungström och Olsson (2014).
Lindquist arbetade också på Socialstyrelsen, där arbetade hon fram att den pedagogiska
verksamheten ska finnas på sjukhus vilket så småningom blev lagstadgat i Hälso- och
sjukvårdslagen. För att lyfta fram Lindquist arbeten har forskningsarkivet i Umeå en och en
halv hyllmeter om hennes arbeten. Allt hon har gjort för lekterapins verksamhet gör henne
verkligen värd att hyllas för sitt otroliga jobb och engagemang. Nohrstedt (2011) intervjuade
Ivonny Lindquist för Lärarnas nyheter, där pratade Ivonny om att ”vi pedagoger ska vara
envisa och tjata, för till sist får vi som man vill. För barnets bästa” (s. 2).
Lindquist (1990) försökte få sjukhusen att prioritera barnen och låta dem vara barn. Hon hade
inte mycket materiel att förändra med, men hon tog saker hemifrån och från naturen. Hon var
kreativ och tog det som fanns i närheten. Samtidigt som hon gjorde detta gav hon barnen
deras liv och glädje igen. Hon menar att leksaker betyder mycket för ett barn. Det visar att
barnen är välkomna och här är det tillåtet att leka. Lindquist poängterar att det gäller att se
hela barnet och inte bara den medicinska biten bara för att barnet är på sjukhus. Lindquist
(1990) menar att ”lek är terapi” (s. 9). Leken går inte att vara utan. På sjukhuset måste vi möta
barnen på deras villkor och var de befinner sig i sina tankar, varje barn måste behandlas
individuellt menar hon. Lekterapeuten ser till att det finns material i väntrummen som talar till
barnen utan ord och lekmaterialet kan då bli ett ”kontaktmedel” som hon nämner. ”Barns lek
på sjukhus måste vara stimulerande, terapeutiskt och trygghetsbefrämjande” (Lindquist, 1990,
s. 95).
3.3 Lekterapin idag
Idag finns lekterapiavdelningen enligt Föreningen Sveriges Lekterapeuter (u.å.) på alla
sjukhus som har en barn- och ungdomsklinik. Lekterapins verksamhet är betydelsefull för
barnen och deras familjer eftersom verksamheten är en frizon från sjukhussängen.
Lekterapins verksamhet vilar på olika lagar enligt Föreningen Sveriges Lekterapeuter: Det är
Hälso- och sjukvårdslagen, Förskolans läroplan, Skollagen, FN:s barnkonvention och
NOBAB:s standard

I Hälso- och sjukvårdslagen ska barnen få möjlighet till anpassat informationsmaterial
som passar barnets ålder.

Enligt FN:s barnkonvention och NOBAB:s standard har barnen rätt till lekterapi vid
sjukhusvistelser och leken ska anpassas till barnets sjukdomstillstånd och ålder.
NOBAB är en förkortning av nordiskt nätverk för barn och ungas rätt
och behov inom hälso- och sjukvård. NOBAB är en förening som bygger på
barnkonventionen. Lekterapeutens arbete är i grund och botten att ”ta vara på det
friska och se helheten” (Ljungström & Olsson, 2014, s. 9).
4
3.4 Grundläggande perspektiv
I detta avsnitt beskrivs mina två valda perspektiv till min studie, de två som valdes är det
sociokulturella perspektivet och grundad teori (Grounded Theory).
3.4.1 Sociokulturellt perspektiv
Dysthe (2003) beskriver det sociokulturella perspektivet som att språk och kommunikation är
det centrala i barnets mentala processer och i de olika aktiviteterna. Därför anser hon att det är
viktigt att få syn på den språkliga delen i aktiviteterna. Varje situation i det sociokulturella
perspektivet är unikt eftersom sammanhanget i situationerna är olika.
Säljö (2011) förklarar att Vygotskij såg människan som en biologisk och kulturell varelse. I
det sociokulturella perspektivet beskrivs att de vuxnas handlingar är av stor vikt för barnet
och att barnen lär sig genom samspel mellan varandra. Säljö (2010) menar att vi använder
redskap eller verktyg (artefakter) för att förstå och agera i olika situationer. Han menar också
att det inte går att skilja mellan tanken och de fysiska redskapen, de samarbetar och de kan
inte fungera utan varandra.
Dysthe (2003) beskriver redskap och verktyg som intellektuella och praktiska resurser, dessa
kan vi använda då vi vill förstå något eller agera i något sammanhang. Genom olika samspel
lär vi oss av varandra samtidigt som vi delar med oss av våra kunskaper och erfarenheter.
Dysthe skriver att grunden i perspektivet är de kommunikativa processerna för vårt lärande
och vår utveckling. Enligt Hundeide (2006) föds barnet in i en social värld, en värld som är
utformad av olika processer däribland historiska och kulturella. Dessa processer finns redan
då barnet föds och kommer att finnas kvar efter att barnet har dött.
Enligt Säljö (2010) tillhör inte det sociokulturella perspektivet någon speciell pedagogik eller
skola. Detta perspektiv ska kunna genomföras i den vanliga skolans lokaler och efter skolans
förutsättningar. Det sociokulturella perspektivet bör genomsyra verksamheten. Barnen har rätt
att få rätt hjälp utifrån rådande förutsättningar.
3.4.2 Grundad teori
Den andra teorin som valdes till min studie är grundad teori (Grounded Theory). Denna teori
ligger som en grund till min studie och är även analysmetod. Titeln på Glaser och Strauss bok
(1967) är – Upptäckandet av grundad teori: strategier för kvalitativ forskning. Enligt Alvesson
och Sköldberg (2008) är att titeln på den boken beskriver huvudlinjerna i den grundade teorin.
Alvesson och Sköldberg (1994) menar att ”Det rör sig om ett synsätt som fokuserar på
upptäckt av teori, grundad teori och kvalitativ forskning” (s.69). Genom denna titel framträder
huvudlinjerna i boken som Glaser och Strauss skrev 1967.
Glaser och Strauss (1967) beskriver inledningsvis grundad teori som att teorin ska minska det
stora avståndet mellan teori och praktik. Glaser och Strauss menar också att olika forskare tar
in teorier i sitt arbete bara för att stödja upp sitt eget arbete.
Dessa teorier kan vara mer eller mindre irrelevanta till forskarnas studier. De beskriver att
grunden till deras bok var att se hur en teori systematiskt växer fram ur data och boken
försökte bryta upp de etablerade krafterna.
5
Glaser och Strauss (1967) beskriver också att den kvalitativa metoden är det enda sättet att
uppnå data inom många olika områden inom det sociala livet. De anser att den kvalitativa
metoden inte är mottaglig för tekniken att lagra kvantitativ data. Glaser och Strauss beskriver
också att både den kvalitativa och kvantitativa metoden kan samspela med varandra. De kan
samspela genom att forskaren får olika bilder av hur ett objekt ser ut eftersom de olika
metoderna inriktar sig på olika forskningsdelar. Medan Glaser och Strauss fokuserar på den
kvalitativa metoden för att de anser att den kvalitativa metoden kan se klarare på en del delar i
forskningen med den kvalitativa metoden. Några exempel på detta är strukturerade händelser,
konsekvenser, mönster och system. Med den kvalitativa metoden kan vi se dessa olika
exempel för att den kvalitativa metoden har de rätta verktygen för att se dessa. Glaser och
Strauss (1967) beskriver också den grundade teorin som en ”teoretisk diskussion som
använder sig av begreppsmässiga kategorier och deras egenskaper” (s.31).
Glaser och Strauss (1967) nämner att intervjun inte är den viktigaste informations-källan utan
det ska vara en jämvikt mellan teorier och information. Risken med en intervju är att
undersökaren blir fast i intervjun och plockar då inte ut det viktigaste. Därför menar Glaser
och Strauss att det optimala är om vi tar en del från intervjuer utifrån olika källor och teorier.
Utifrån detta intervjuades olika aktörer inom olika områden och sammankopplade dessa
genom teorierna utifrån min studie. De nämner avslutningsvis att grundad teori kan hjälpa
vårdpersonal att se egna brister och förstå problemen i verksamheten. Teorin kan hjälpa till att
förstå hur verksamheten ser ut och vad som behöver åtgärdas. Teorin hjälper också till att
förstå vardagssituationer, den som använder sig av den grundade teorin kan snabbt
omformulera sig samt att anpassa sig till situationen. Detta är viktigt att kunna eftersom
vardagssituationerna ändras.
Hartman (2001) beskriver grundade teorin som en induktiv metod. I den induktiva metoden
samlas data in utifrån en frågeställning. Då datainsamlingen är färdig görs en analys av den.
Under analysen söker vi sambandet mellan data och detta sker under kodningen. Sedan drar vi
en slutsats utifrån materialet. Under dessa steg menar Hartman att vi kan se att studien blir
generell. Alvesson och Sköldberg (2008) beskriver också den grundade teorin som induktiv,
det menar att teorin kommer från data och då är teorin induktiv. Med en induktiv metod
menar Bryman (2002) att resultatet blir återkopplat till bakgrunden och de resultat som hör till
området.
Alvesson och Sköldberg (2008) menar också att Glaser och Strauss kritiserar deduktivismen,
som menar att teorierna mister kontakten med empirin. Då denna kontakt brister blir det svårt
att genomföra den grundade teorins process för bearbetning av data, exempelvis som att dela
in data i kategorier. Alvesson och Sköldberg (2008) beskriver data som något empirisk, en
händelse, en form av social interaktion.
Bryman (2002) menar att deduktivismen är den vanligaste uppfattningen inom
samhällsvetenskap där vi ser förhållandet mellan teori och praktik. Först ska vi utgå ifrån
informationen om ämnet och utgå från den teoretiska bakgrunden som rör ämnet, då vi har
med oss detta ska materialet genomgå en empirisk granskning. Efter granskningen måste vi
specificera hur informationen som är en del i hypotesen samlats in.
6
3.4.2.1 Analysmetod grundad teori
Min analysmetod var den grundade teorin, enligt Bryman (2002) är grundad teori en
analysmodell som har blivit vanlig i kvalitativa studier. I en grundad teori finns det tolv olika
steg som visar hur insamling och analys sker samtidigt. De olika steg som jag använde
kommer att presenteras i avsnitt 4.7.
En forskare behöver inte ta med hela synsättet i sin undersökning, enligt Bryman (2002). Som
forskare kan vi välja ut lämpligt innehåll ur detta synsätt eftersom detta är en generell strategi.
Det som brukar användas mest i denna strategi är enligt Bryman kodningen och memon bland
annat.
3.5 Förankring i lagar och förordningar
Studien riktar sig mot förskolans verksamhet. Därför är mitt aktuella styrdokument läroplanen
för förskolan och Skollagen.
Studien bygger på att belysa hur de olika aktörerna samverkar med varandra för barn i behov
av särskilt stöd i förskolan. Därför vill jag med denna studie undersöka hur denna samverkan
fungerar mellan de olika enheterna.
Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, (Skolverket, 2011) betonar att barn som behöver lite extra
stöd och stimulans ska få detta stöd, då får barnet en möjlighet att utvecklas efter sin förmåga.
Lpfö 98 framhåller också att pedagogerna och föräldrarna ska samspela med varandra så att
båda sidor kan hjälpa barnet att få en positiv tid på förskolan. Alla barn ska inkluderas i
förskolans verksamhet med eller utan stöd.
Enligt Skollagen (Sverige, 2010) ska elevhälsan arbeta förebyggande och hälsofrämjande.
Elevhälsan ska även stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. I elevhälsans team
ingår skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Även personal med en
specialpedagogisk utbildning ingår i detta team. Elevhälsans främsta mål är att skapa en
positiv lärandesituation för eleven, exempelvis om barnet blir mobbad ska elevhälsan kliva in
och skapa en positivare situation för barnet. Enligt Skollagen (Sverige, 2010) ska barnen ha
rätt till sin utbildning även på sjukhus så långt det är möjligt.
I NOBAB:s standard nummer sju - stöd i utvecklingen står det också att alla barn ska ha rätt
till förskola, skola eller fritidsverksamhet även på sjukhus. Verksamheten ska vara utformad
efter barnets behov, även om barnet är sängliggande ska barnet få lekterapi.
7
4 Metod
4.1 Metodval
Den metod som används i min studie är kvalitativa intervjuer med olika aktörer. Dessa aktörer
är pedagoger, specialpedagog och sjukvårdspersonal/ habiliteringspersonal. Under intervjuer
med de olika aktörerna växte en bild fram över hur samverkan gick till och hur det fungerade.
Min studie följer ett kvalitativt synsätt. Det kvalitativa synsättet utgår från samma värld som
vi människor lever i (Hartman, 2004), eftersom studien utgår från samverkan anser jag att den
passade. Trost (2005) beskriver den kvalitativa studien som en studie där det viktiga inte
ligger i antalet personer utan det är kvaliteten vi undersöker. Han menar att det viktigaste är
att finna mönstret i studien. Han säger också att det är bättre med färre intervjuer som är väl
genomförda än flera dåliga. Materialet till studien kan också bli svårt att hantera vid många
intervjuer. Jag valde att intervjua fyra informanter som har olika arbetsområden till min
studie.
4.2 Urval
I detta avsnitt beskrivs mina olika urval till min studie. Avsnittet är delat i två delar och sedan
kommer en mindre sammanfattning i slutet.
4.2.1 Förskolans urval
Den förskola som valdes är en kommunal förskola och jag har haft en regelbunden kontakt
med personalen. Alla tre pedagoger som valdes till informanter arbetade på denna förskola, på
denna förskola har en av mina fyra verksamhetsförlagda utbildningar förlagts. Då urvalet
bestämdes valdes en förskollärare (Tina) med påbyggnadsutbildning inom en speciell
pedagogik och en habiliteringspedagog (Annika) som arbetar på samma avdelning.
Förskolans specialpedagog (Birgitta) som intervjuades arbetar på avdelningen bredvid.
Eftersom jag kände dessa pedagoger sedan tidigare kan det vara svårt att hålla den
vetenskapliga distansen. Vi var bekväma med varandra och därigenom blev det enkelt att
komma in på sidospår, men jag valde dessa pedagoger för att genom den redan etablerade
kontakten gynna möjligheten till ett givande samtal. Genom att kliva in i forskarrollen
bevarades den vetenskapliga distansen. I denna forskarroll kände jag att det är viktigt att
intervjuarens åsikter och berättelse lyftes fram. Som undersökare tog jag ett steg tillbaka, jag
var inte en elev eller patient utan jag var där i egenskap av undersökare, och tog vara på den
informationen som gavs. Om barnen och pedagogerna känner igen observatören/intervjuaren,
är det lättare att få en helhetsbild eftersom de känner trygghet.
4.2.2 Lekterapins urval
Jag intervjuade en personal (Kajsa) från lekterapin på sjukhuset. Kajsa har jag varit i kontakt
med sedan ett tag tillbaka, det är genom egna erfarenheter under min tid som patient, som jag
har skapat denna kontakt. Kajsa är förskollärare och arbetar som lekterapeut. Det är endast två
stycken som arbetar på denna lekterapi, de samverkar samtidigt med andra yrkeskategorier
inom vården såsom läkare, sjuksköterskor, psykologer eller andra som arbetar med barnet.
8
Sammanfattningsvis anordnades dessa kvalitativa intervjuer för att utifrån de olika aktörernas
synvinkel belysa hur de olika aktörerna samverkar. Till slut blev det fyra personer som blev
mina informanter. Urvalet är viktigt enligt Hartman (2004) för vid en kvalitativ undersökning
kan resultatet gälla för liknande yrkesgrupper, därför är det viktigt att hitta informanter som
kan ge den informationen.
4.3 Datainsamlingsmetod
Som datainsamlingsmetod användes en kvalitativ intervju. Den intervjuformen i den
kvalitativa intervjun jag valde var enligt Bryman (2002) en semi-strukturerad intervju. I en
sådan intervjuform finns det en intervjuguide att utgå ifrån men intervjun är fortfarande fri
och det går att ställa följdfrågor till intervjupersonen. Den semi-strukturerade intervjun är
enligt Bryman flexibel och följer en intervjuguide. En form som passade in på mitt arbete.
Under intervjutillfället användes papper och penna, syftet med detta var att det skulle bli en
personligare form på samtalet.
I en kvalitativ undersökning försöker vi enligt Hartman (2004) nå en förståelse om
människan, hur vi ser på varandra och omgivningen. I min undersökning valdes det
kvalitativa synsättet för att jag ville titta på hur de olika aktörerna samverkade med varandra.
4.3.1 Semi-strukturerad intervju
Enligt Bryman (2002) har en semistrukturerad intervjuform en grund som kan beskrivas som
ett frågeschema. Intervjupersonen har utrymme att berätta sin historia och intervjuaren kan
ställa följdfrågor om vi anser att det är viktiga svar. Intervjupersonen har också möjlighet att
tolka frågorna och utforma svaren efter frågorna som de själva vill. Leidner (1993)
intervjuade med en del struktur men hon lämnade plats för att intervjupersonerna fick prata
om det som de var speciellt intresserade av. Bryman menar att en kvalitativ undersökning är
då intervjupersonerna får berätta sin livshistoria/ livsberättelser. Detta arbetssätt är inte den
enda kvalitativa metoden, utan det finns även andra intervju- och observationsformer inom
den kvalitativa forskningen.
4.4 Databearbetningsmetoder
Efter de genomförda intervjuerna kunde jag börja bearbeta informationen. Trost (2005)
nämner tre steg att arbeta med data. Steg ett är att vi samlar in informationen. Steg två är
analys av data och steg tre är tolkning av data som framkommit. Dessa steg går in i varandra
men det är viktigt i en kvalitativ studie att forskaren är kreativ och fantasifull, eftersom det
inte finns någon direkt uppsatt följd hur vi ska analysera vårt material. Den information som
framkom under intervjun som inte var relevant till studiens frågeställningar sorterades bort.
Materialet bearbetades ett flertal gånger innan resultatdelen inleddes. I Lantz (1993) beskrivs
det att databearbetningen ska ske systematiskt och det går här att upptäcka om intervjun inte
svarar till frågeställningarna.
9
Enligt Trost (2005) är det viktigt att vi som intervjuare funderar på vad vi såg och vad som
sades i rummet där intervjun hölls, då kan vi få syn på den information som är intressant.
Informationen framträder från mina intervjuer då den bearbetades enligt min analysmodell
som finns i den grundade teorin. Utifrån databearbetningen framträdde mitt resultat i studien.
Trost menar fortsättningsvis att arbetsgången i ett vetenskapligt arbete är, att samla in data,
analysera och tolka den. Vi tolkar materialet för att lyfta fram det intressanta.
Lantz (1993) beskriver att det är viktigt att den kvalitativa data-bearbetningen kopplas
samman med den teoretiska bakgrunden/ förförståelsen. Det är intervjumaterialet som ligger
till grund för det kommande analys och slutsatsarbetet. Lantz (1993) framhåller att ”kvalitativ
databearbetning innebär att rådata relateras till den teoretiska förförståelsen” (s. 73). I
databearbetningen har jag främst att använda mig av den grundade teorin men ur kodningen
framkommer även det sociokulturella perspektivet.
4.5 Genomförande
I början av min studie tog jag fram ett syfte och tre frågeställningar som skulle hjälpa mig att
besvara mina frågor samt att jag skulle få mer kunskap om ämnet. Jag började sedan fundera
på hur jag lämpligast kunde genomföra denna studie på ett vetenskapligt godtagbart sätt. Den
metod som valdes var kvalitativa intervjuer med olika aktörer som kunde ge en bild av hur
samverkan går till.
Då arbetsprocessen var färdigplanerad ringde jag till olika aktörer för att höra om de var
intresserade av att vara med i min studie. Jag introducerade ämnet och allmänt om arbetet. De
ville väldigt gärna vara med och bidra med sina kunskaper. Utifrån de aktörer som svarade ja
satte jag ihop en del intervjufrågor, dessa återfinns i bilagorna 1 och 2. Dessa frågor
godkändes av handledaren. Efter detta kunde intervjuerna genomföras. Jag ringde upp mina
informanter igen och bokade tid.
Det blev tre intervjuer på plats på förskolan och en intervju på telefon med lekterapins
verksamhet. Jag genomförde mina intervjuer utifrån grundfrågor som ledde till följdfrågor.
Pedagogerna berättade sin egen berättelse men de gav ändå svar på mina frågor. Jag använde
mig av papper och penna under intervjun. Sedan sammanfattades dessa direkt efter intervjun
då jag hade intervjun färskt i minnet.
Jag tänkte först använda mig av röstinspelning men jag kom ihåg från min VFU att en
situation kan bli mer distanserad och konstlad vid användandet av röstinspelning. Av mina
intervjuer ville jag få deras berättelse i en avslappnad intervjuform. Därför användes inte
röstinspelning. Bryman (2002) nämner att då vi har en bandspelare framför intervjupersonen
kan intervjun bli mindre intressanta eftersom intervjupersonen inte kan glömma bandspelaren.
Formen för min intervju ville jag hålla avslappnad och personlig. Därför skrev jag ner
informationen under samtalet men jag var samtidigt aktiv och lyssnade på samtalet. Efter alla
mina intervjuer började jag få ihop grunden till ett resultat kring detta ämne och jag började
analysera men samtidigt bearbeta mina intervjuer. Jag analyserade mitt material utifrån den
grundade teorin. Med olika steg i denna teori men framförallt vid kodningen av mitt material.
10
I den grundade teorin sorteras materialet genom en kodningsprocess, Bryman (2002) menar
att fakta bryts ner under kodningen. I kodningen sorterades olika begrepp ut. Dessa begrepp
sorterades sedan in under rubrikerna som är forskningsfrågorna. På detta sätt kunde jag se om
mina forskningsfrågor blev besvarade.
4.6 Analysmetod
Analysmetoden för detta arbete är den grundade teori som presenterades i bakgrundsdelen
3.4.2. Enligt Bryman (2002) är grundad teori en analysmodell som har blivit väldigt vanlig i
kvalitativa studier. Han menar också att grundad teori har ett nära samspel mellan tre
komponenter. De tre komponenterna är datainsamling, analys och resulterande teori.
Bryman menar också att i en grundad teori finns det tolv olika steg som visar hur insamlingen
och analysen sker samtidigt. Nedan framgår vilka delar jag har tagit med i min studie och hur
tillvägagångssättet har varit.
1. Forskaren behöver en frågeställning/område till studien.
Det första som gjordes i min studie var att undersöka vilket område som skulle
studeras. Genom denna process valdes ett syfte och mina frågeställningar
formulerades.
2. De personer som kan vara viktiga till studien väljs ut.
Utifrån det som skulle undersökas valdes viktiga aktörer till min urvalsgrupp,
informanterna har olika arbetsuppgifter i processen som skulle studeras.
3. Data samlas in.
Utifrån min urvalsgrupp bestämde jag mig för att data skulle samlas in med hjälp av
semi strukturerade intervjuer.
4. Kodningen av data påbörjas, här kan vi börja sortera upp materialet och se vilka
begrepp vi använder. Innan vi går vidare med steg fem är det viktigt att förstå
att forskaren rör sig mellan de fyra första stegen ständigt. Vi ser redan här om vi
behöver mer information.
Efter mina intervjuer startade min kodning. Intervjuerna strukturerades upp utifrån
forskningsfrågorna. Jag försökte hitta liknande begrepp som förde samman de olika
intervjuerna med varandra.
6. Här sorteras informationen under kodningen, vi ser om vi har tillräcklig
information.
Under denna process sorterade jag ut informationen från min kodning för att se om det
var tillräckligt för att besvara mina frågeställningar på ett vetenskapligt godtagbart
sätt. Under kodningen började jag se ett samband mellan de olika intervjuerna och det
framkom olika kategorier. Data som framkom under kodningen presenteras i
forskningsfrågorna i resultatdelen. Dessa olika kategorier bildades utifrån mina
frågeställningar som blir besvarade i resultatet.
11
Vilka möjligheter/ hinder finns, hur samverkar aktörerna med varandra, på vilket sätt
är lekterapin delaktig? Utifrån svaren på dessa frågeställningar kunde slutsatser dras.
Av min information såg jag hur det började skapas ett sammanhang och hur de olika
delarna hör ihop.
Jag startade min kodningsprocess genom att lägga ut intervjuerna framför mig. Sedan
kontrollerade jag vad intervjuerna hade gemensamt, dessa begrepp togs tillvara. Det
var samverkan, lekterapin, föräldrar, olika aktörer, möten, resurser till samverkan och
delaktighet. Dessa begrepp framkom under kodningen och det är tagna ur mina
intervjuer. Det är återkommande ord som jag tänkte är viktiga att ha med i studien.
I Alvesson och Sköldberg (2008) beskriver de att kodningens kategorier bör vara
tagna från de olika aktörerna eller att kategorierna ska vara lättförståeliga. Under min
kodning utgick jag ifrån mina intervjufrågor och vad informanten hade sagt. Jag tänkte
på detta för jag ville behålla den röda tråden genom arbetet.
7. Relationerna och sambanden i de olika kategorierna sorteras ut.
I kodningen sorterades informationen upp i olika kategorier utifrån frågeställningarna.
I detta steg framkom det tydligt vilka relationer de olika aktörerna hade med varandra
och hur intervjuerna hörde ihop fast det var ändå olika svar.
I steg sju tog jag mina begrepp och sorterade dem en gång till. Jag försökte se
sambanden mellan dessa begrepp. De olika orden som är under punkt sex
framkommer på olika sätt i resultatdelen och i studien. De olika begreppen samlades
ihop under frågeställningarna som blev mitt resultat.
Dessa sex punkter valdes som arbetsgång i min studie och den grundade teorin fungerade som
analysmodell till studien samt som teoretisk bakgrund. Glaser (2010) beskriver att det är okej
att ta ut delar från den grundade teorin, bara vi använder den. Han menar att den grundade
teorin uppmärksammar det viktiga i informationen och att forskaren får en djupare förståelse
för sitt material.
Den grundade teorin använder sig av olika redskap enligt Bryman (2002), det är kodning,
memon och kontinuerliga jämförelser. Dessa redskap använde jag mig också av. Under
kodningen bryts data ner och det skapas en struktur på vårt material. Genom detta ser jag vad
som är relevant till studien. Informationen bearbetas genom denna kodning gång på gång för
att se var data bäst passar in. Ett memo i grundad teori är då forskaren tar hjälp av
minnesanteckningar för att inte förlora sig i alla begrepp och kategorier, det är påminnelser
och kan utgöra grunden till en reflektion (Bryman, 2002). Denna del användes under mina
kvalitativa intervjuer och i kodningsarbetet. Det var en stor hjälp till att fortsätta fokusera på
studien och inte försvinna ut i något annat. Även med memos hjälp syntes det irrelevanta
saker som plockades bort. Mina egna tankar sorterades ut och olika idéer bildades om hur
arbetet skulle fortsätta.
12
4.7 Etiska överväganden
Enligt Vetenskapsrådet (2002) ska forskaren följa de forskningsetiska principerna. Dessa är
informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Alla dessa
principer har tillämpats i föreliggande studie. Eftersom specialpedagogik och sjukhusvistelser
kan vara ett känsligt ämne är det extra viktigt att det finns en konfidentialitet runt dessa
personer som väljer att deltaga.
4.7.1 Informationskravet:
Vetenskapsrådet (2002) beskriver att innan intervjuer genomförs ska viktig information
redovisas såsom att deltagandet är frivilligt och erhållen information kommer endast att
användas i studien. Denna information ska ges skriftlig eller muntlig. Jag gav informationen
om detta muntligt innan intervjun påbörjades.
4.7.2 Samtyckeskravet:
Jag pratade med pedagogerna i starten av studien. Då blev de tillfrågade om de ville deltaga.
Informanterna gav sitt samtycke och de såg fram emot intervjuerna. Sedan bokade vi in tider
för intervjuerna. Även från lekterapins personal har jag fått ett samtycke innan studien
startade. Vetenskapsrådet (2002) påpekar att det är viktigt att deltagarna i studien har gett sitt
samtycke och även föräldrarna om barnet är under 15 år. I min studie har jag valt att inte
intervjua eller observera något barn eftersom studiens fokus handlar om samverkan mellan
olika vuxna aktörer.
Informanterna ska också enligt Vetenskapsrådet bestämma hur länge de vill delta i studien,
och efter det ska det inte ske några påtryckningar om fortsatt medverkan. Informanterna ska
kunna avsluta sin medverkan närsomhelst utan förklaring till varför. Innan intervjuerna
informerades informanterna om detta.
4.7.3 Konfidentialitetskravet:
Enligt Vetenskapsrådet (2002) ska hanteringen av en individs uppgifter ske på ett sådant sätt
att ingen obehörig kan ta del av dessa. De ska förvaras säkert. Jag som undersköterska och
blivande förskollärare har skrivit på ett sekretessavtal, i och med detta får jag inte föra
någonting vidare, vare sig från sjukhuset eller förskolan. De namn som förekommer i studien
är fingerade.
4.7.4 Nyttjandekravet
Enligt Vetenskapsrådet (2002) får de uppgifter som finns insamlade enbart användas till
forskning, det får inte lånas ut eller användas i andra sammanhang. I min studie kommer jag
inte att använda denna information vidare. Den information som hör till studien stannar i
studien.
Studien har genomförts enligt Vetenskapsrådets (2002) krav och jag har berättat om dem
innan varje enskild intervju startade. Alla deltagare har varit på det klara med vad dessa etiska
principer innebär och de har inte haft några invändningar.
13
5 Resultat
I resultatet redovisas hur studiens syfte och frågeställningar har besvarats genom att visa hur
de olika aktörerna samarbetade och samverkade med varandra. För att styrka mitt resultat och
att resultatet ska bli mer trovärdigt har jag styrkt en del resultat med litteraturen.
Intervjupersonen på lekterapin namnges som Kajsa. På lekterapin har de besök av barn som är
inskrivna på sjukhuset eller som är där på olika sjukhusbesök. Förskolläraren och
Habiliteringspedagogen kommer att namnges som Tina och Annika. Specialpedagogen
kommer att namnges som Birgitta. Kajsa arbetar på sjukhuset – på lekterapin och de andra
informanterna arbetar på en och samma förskola.
Jag kodade mitt material enligt min analysmodell i grundade teorin. Kodningen genomfördes
så jag kunde se om mitt material räckte och om frågeställningarna blev besvarade. Ur
kodningen framkom det begrepp som jag har delat in under mina frågeställningar och skrivit
information om. Dessa begrepp är lekterapin, samverkan, föräldrar, olika aktörer, möten,
resurser till samverkan och delaktighet.
5.1 Resultatet utifrån frågeställningarna
I detta avsnitt kommer jag att beröra de olika frågeställningarna. Här problematiseras
huruvida studien belyste syftet samt om studien svarade på forskningsfrågorna.
5.1.1 På vilket sätt är Lekterapin på sjukhuset delaktig i samband med en
utredning kring ett barn?
Alla aktörer som intervjuades ville nå mer av lekterapins kunskap och verksamhet i många
olika sammanhang. Lekterapin är inte delaktig i utredningen kring vad barnet har för speciella
behov utan lekterapin är mer delaktig i processen att stötta barnet och barnets familj under
utredningen. Lekterapin är ett ställe där det finns möjlighet till tanke och reflektion, barnet får
leka av sig och föräldrarna får se deras sjuka barn leka och känna sig glad för en stund. Precis
som barnet gör när de är friska. Lekterapin har ungefär 35 möten med besökare per dag, i
dessa möten kan föräldrar, syskon eller barnet prata av sig en stund och bara vara eftersom
lekterapin är en frizon.
5.1.2 Hur samverkar de olika aktörerna med varandra?
Det svar jag fick av de olika intervjupersonerna om samverkan var mycket samstämmiga men
ändå olika. De hade samma vilja att samverka men en sådan process tar tid och där blir
verksamheterna sårbara. Det var intressant att samma frågor till förskolan ändå gav olika svar.
De olika aktörerna samverkade med varandra för barnets bästa. Det nämndes i bakgrunden att
de olika aktörerna arbetade i ett team runt barnet enligt Sandberg (2009).
Förskolan och sjukhushabiliteringen samverkade i vissa fall då barnet hade varit länge på
sjukhuset. Då kunde sjukhushabiliteringen sammankalla ett möte med ansvarspedagogen,
ibland kan även föräldrarna vara med. Här får ansvarspedagogen direkt informationen kring
barnets situation. Efter detta möte vidarebefordrar ansvarspedagogen informationen till sitt
arbetslag eftersom ansvarspedagogen inte är den enda personalen på förskolan runt barnet.
14
Ansvarspedagogen nämner endast värdefull information som är till hjälp i arbetet kring
barnet. Enligt Jakobsson och Lundgren (2013) kan dessa möten handla om olika
utredningssvar, handledning eller samordning av insatser. Alla pedagoger har då fått en
möjlighet och direktiv att handla lika för barnets bästa.
Heister Trygg (2012) påpekar att det skapas mötesplatser kring barnet med pedagogen,
assistenter och sjukhushabiliteringen. Hon menar också att det inte är landstinget som
ansvarar för att se hur det fungerar på förskolan utan det ansvaret har kommunen. Då
landstinget och kommunen har olika ansvarsområden är det lättare för de olika aktörerna att
delegera. Barnen i sin tur hamnar lättare mellan stolarna. Min studie visar också att de olika
aktörerna delegerar till varandra, en sak som nämndes flera gånger särskilt under Birgittas
intervju var hur de olika aktörerna delegerar till varandra. Exempelvis om
sjukhushabiliteringens talpedagog säger att förskolan ska träna på uttal med barnet kan det då
börja handla om resurser och kunskaper i förskolan. Förskolläraren på avdelningen kanske
inte har de kunskaperna, det kan i sin tur leda till att träningen blir lidande eller uteblir helt.
Därför ser Birgitta helst att de olika aktörerna sköter sin del kring barnet och inte delegerar
den vidare, i samband med detta kan vi som förskollärare göra de uppgifter inom vår
profession. Barnet får då den bästa hjälp som barnet kan få av alla instanser. Birgitta sade att
kvaliteten skulle stiga och bli bättre om alla tar hand om sitt område. Vi är bra på olika saker
men det är viktigt att vi tar hjälp av varandra. Ekonomin och tiden brukar vara styrande och
avgörande, dagens verklighet är att de olika aktörerna delegerar. Heister Trygg (2012)
beskriver att ibland kan det vara oklart vem som har ansvaret över barnet. Det gäller då att
inte tappa greppet till alla olika aktörer. Hon menar också att det pedagogiska ansvaret är
fortfarande pedagogens.
Samarbetet mellan olika professioner skiljer sig mellan olika län och om det är större eller
mindre sjukhus. Det beror på hur deras verksamhet ser ut. Under intervjun med både Kajsa,
Birgitta och Annika nämnde de att det är väldigt ovanligt att de samverkade med lekterapin
eller barnets förskola. Kajsa trodde att det kunde ske på de större sjukhusen där de har mer
personal, då kan de göra en bra överföring och eventuellt ge värdefulla tips om vad som har
fungerat bra.
Kajsa säger att eftersom det inte är många i personalen på lekterapin skulle de inte få göra
något annat än att rapportera över till barnets förskola. Det skulle inte fungera som
verkligheten ser ut idag, men de skulle gärna vilja göra det. Mellan barnets skola och
lekterapin kan det bli ett naturligare samarbete eftersom det finns möjlighet att gå på
sjukhusskola vid en längre sjukhusvistelse. Då samarbetar de med varandra och skolan ger då
sjukhusskolan eventuella läxor och uppgifter. Men mellan förskolan och lekterapin är det inte
en naturlig inarbetad kontakt, även om det händer ibland vid långa sjukhusvistelser för
barnen.
Alla informanter som intervjuades var eniga om att de skulle vilja ha mer samarbete med alla
aktörer.
15
5.1.3 Vilka möjligheter/ hinder har de till samverkan?
Vilka möjligheter har de olika aktörerna till samverkan och vad hindrar dem?
5.1.3.1 Möjligheter
De möjligheter aktörerna har till samverkan är att de vill samverka. Sedan kan alla aktörerna
utbyta erfarenheter och hjälpa varandra. En annan möjlighet till samverkan är att de arbetar
med ”samma barn”, det enda som saknas är resurser till samverkan mellan de olika aktörerna
men viljan finns. När vi arbetar med samma barn så kan vi undgå att föräldrarna ska
vidarebefordra informationen, eftersom alla aktörer ville ha direktinformationen från
varandra. Genom direktinformation blir det mindre missförstånd.
I Jakobsson och Lundgren (2013) lyfter de fram en god samverkan är viktig redan i ett tidigt
skede, då känner föräldrarna och barnen delaktighet från början. Det är också viktigt att veta
var en profession slutar och då är det dags att låta en annan aktör hjälpa till. Tre komponenter
som Jakobsson och Lundgren tar upp är styrning, struktur och samsyn. Hur ska vi samverka,
varför ska vi samverka och vad ska vi samverka om. Det är viktigt att alla dessa tre
komponenter är delaktiga i samverkan. Grunden till samverkan är hur verksamheterna ser ut,
hur vi ska samverka och ser vi situationen med samma ögon.
5.1.3.2 Hinder
Hinder för samverkan mellan de olika aktörerna är tid, ekonomi, personalen och
verksamheten. Om de olika aktörerna har försökt att samverka tidigare men inte riktigt lyckats
är det viktigt enligt Jacobsson och Lundgren (2013) att analysera och förstå vad som ligger i
vägen till en god samverkan. Vi måste kunna se var det brister och vad kan vi göra åt det. Alla
aktörer sade att de ville utbyta erfarenheter och kunskaper för att underlätta för barnet och sig
själva. Då de olika aktörerna samverkar kan barnet få det stöd och hjälp som den behöver.
Jakobsson och Lundgren fortsätter också att förklara att ”hinder kan även vara revirtänkande
och skilda uppfattningar som har sin grund i kontroll, makt och konflikter som kan uppstå
mellan alla berörda parter” (s. 85).
För att undvika revirtänkande gäller det att mötas på halva vägen och försöka samverka över
gränserna, för barnets bästa. Vi blir då ett team runt barnet som Sandberg (2009) tar upp. Ett
annat hinder kan vara om vårdnadshavarna inte ger sin tillåtelse till observation av barnet med
hjälp av specialpedagogen. Pedagogerna får inte gå vidare med någonting utan att ha
vårdnadshavarnas godkännande. Alla beslut ska passera dem. Det är väldigt viktigt. Under
intervjuerna framkom det att föräldrarna godkänner ofta besluten direkt för de har också
uppmärksammat en del kring barnet.
16
6 Diskussion
Vid resans början kände jag att det jag ville studera var något som låg mig nära. Jag tänkte
tillbaka på mina tidigare erfarenheter och tänkte hur jag kunde förvalta dessa till en studie.
Första tanken som kom upp var att ha något om lekterapin men samtidigt något som kunde
kopplas till förskolan. Eftersom att det är det jag studerar. När jag fick feedback på mitt PM
till denna studie, väcktes idén om olika aktörer i samverkan. Hur fungerar det i verkligheten?
Vi alla vet hur vi vill att det ska vara men hur ser det egentligen ut? Eftersom jag har kvar
mina kontakter på lekterapin och på en förskola kontaktades dessa aktörer. De ville självklart
ställa upp. Det är jag tacksam för, annars hade det inte blivit någon studie. När jag gick in i
detta arbete var min största rädsla att bli för personlig och inte skriva vetenskapligt. Men allt
eftersom jag förhöll mig vetenskapligt och jag känner att jag har fått ut det jag ville. Under
denna tid har det varit ett intensivt arbete, det har gått upp och ner. Trots allt som har hänt runt
omkring mig såsom sjukdomar och annat har jag ändå fått ner en studie. Jag har försökt vara
fokuserad och verkligen varit strukturerad, i och med detta har jag hållit min egen tidsplan
trots några små hinder på vägen.
6.1 Metoddiskussion
De grundläggande jag gjorde i min studie var att ta fram ett syfte som det växte fram tre
frågeställningar av. Efter det började jag att titta på tidigare forskning till ämnet då växte det
fram två naturliga perspektiv för min del som jag ville ha med. Dessa två var det
sociokulturella perspektivet och den grundade teorin. De styrkor som det sociokulturella
perspektivet hade var att den har en bred grund och den kan användas överallt, den har ingen
speciell skola utan det ska ske inom den vanliga skolans verksamhet. Detta perspektiv
genomsyrar hela min studie. Jag tycker att perspektivet passar bra in i min studie eftersom det
är specifika ord det sociokulturella perspektivet tar upp och det är dessa ord som lyfts upp i
min studie. Dessa ord som har lyfts i min studie är samspel och att vi lär oss av varandra.
Genom dessa ord och begrepp lyser perspektivet igenom med sin röda tråd genom studien. De
nackdelar som det sociokulturella perspektivet hade var att den inte hade någon analysmetod i
sig, perspektivet ger bra information kring perspektivet men den hade inte en ren analysmetod
i sig som den grundade teorin hade. Det tyckte jag var synd, om det sociokulturella
perspektivet hade haft en analysmetod så hade jag kunnat fokusera på ett perspektiv. En annan
nackdel kan också vara att vi är alla olika delar i ett socialt sammanhang enligt Hundeide
(2006), men vi har också egna erfarenheter och kunskaper. Våra egenskaper använder vi
oftast då vi agerar i olika sammanhang.
Den grundade teorins starka sida var att jag kunde välja olika delar från teorin som
analysmetod. Alla delar behövdes inte, därför kunde jag anpassa den efter min studie. En
nackdel som den grundade teorin hade var att mycket litteratur var på engelska som behövde
bearbetas och översättas. Detta i sig tog en del tid eftersom att jag verkligen ville förstå vad
som skrevs. Nu i slutet av arbetet kände jag att jag skulle ha begränsat mig till ett perspektiv
och gått ännu djupare in i det perspektivet. Om jag skulle ha begränsat mig till ett perspektiv
skulle det varit det sociokulturella perspektivet och därmed arbetat mig in på djupet i det
perspektivet. Jag känner att jag fick fram det viktigaste till min studie ur dessa två perspektiv.
17
6.1.1 Urvalsgrupp
Informanterna har jag varit i kontakt med tidigare, både på lekterapin och på förskolan. De
intervjupersoner jag intervjuade på förskolan hade olika utbildningar. Dessa utbildningar var
förskollärare, specialpedagog och habiliteringspedagog, vissa av dessa hade även
spetsutbildningar som passade på förskolans pedagogik. Jag intervjuade en förskollärare, en
specialpedagog och en habiliteringspedagog. Jag intervjuade även en förskollärare på
lekterapin på sjukhuset. Fördelar med att intervjua personer som undersökaren känner till är
att båda parter blir mer avslappnade och vi kan förstå vad informanten kanske menar. På alla
dessa olika platser där intervjuerna skedde har jag tillbringat mycket tid på. Jag känner till
verksamheten, lokalerna och informanterna. Därför kände jag att jag kunde slappna av och
fokusera fullt på intervjun. Nackdelar med att känna till verksamheten innan är att jag inte får
så mycket nya intryck av verksamheten.
Genom dessa olika aktörer fick jag syn på värdefull information till min studie från olika håll.
Enligt Hartman (2004) är det viktigt att urvalspersonerna är varierande eftersom vid en
kvalitativ undersökning gäller resultatet för liknade professioner.
6.1.2 Metodval – kvalitativ intervju
Som metod valde jag att genomföra kvalitativa intervjuer som var semi-strukturerade. I dessa
intervjuer fick jag fram de olika aktörernas åsikter och tankar om mitt ämne. Jag följde en
intervjuguide och i denna guide fanns fortfarande utrymme för följdfrågor efter att
intervjupersonen berättat sin berättelse. Jag sammanfattade mina intervjuer med papper och
penna för att få en avslappnad men ändå professionell intervju. Informanterna och jag skulle
vara trygga i situationen, därför valdes den metod som passade in på min studies form och den
metod som fick parterna att känna sig trygga. När mina intervjuer var genomförda började
kodningsarbetet, genom kodningen togs det relevanta materialet fram till min studie. Mycket
av materialet användes till min studie, det som jag inte ansåg vara relevant till min studie
sorterades ut. Jag bearbetade mitt material i flera omgångar och genom dessa genomgångar
växte mitt resultat fram.
Jag funderade på att ha en röstinspelning men jag vet att det kan bli en annan intervju då. Vid
en röstinspelning blir intervjun mer formell men fördelarna med en röstinspelning är bra ur
den synvinkeln att vi har intervjun inspelad. Vi kan då lyssna på intervjun fler gånger. Om
intervjun blir för opersonlig skulle det bli en nackdel för min forskning eftersom
informanterna skulle berätta sin version.
När jag funderade på vilken metod jag skulle använda började jag först titta på fördelar och
nackdelar med de olika metoderna. Jag valde bort röstinspelning för att jag ansåg att intervjun
skulle bli för opersonlig, jag kände mig heller inte trygg med denna metod. Därför valde jag
att anteckna under samtalet, då kunde jag vara avslappnad och göra som jag är van att göra.
Jag behövde inte göra mig till utan jag kunde vara mig själv och det tror jag även
informanterna kunde vara. Under vissa delar av arbetsgång kunde jag känna att det hade varit
bekvämt att ha en röstinspelning för att lyssna på speciella saker, men jag tycker jag fick med
all givande information ändå trots att jag bara skrev ner den.
18
Jag antecknade under samtalet men var ändå delaktig i samtalet. Det finns en risk att
forskaren blir för fokuserad på att skriva och glömmer bort att vara aktiv i samtalet då det inte
finns en röstinspelning att luta sig tillbaka på. Efter samtalet kändes det som att detta var en
bra metod för min studie, informanterna och för mig.
6.1.3 Analysmetoden
Den analysmetod jag valde till mitt arbete var delar ur den grundade teorin. Denna metod är
enligt Bryman (2002) en vanlig analysmetod i den kvalitativa forskningen. I denna teori ser vi
om vi har fått tillräckligt med material. Jag tyckte om sättet denna teori var utformad på, den
var strukturerad och jag behövde inte använda alla delar ur den enligt Bryman. Jag använde
mig mycket av kodningen och memon som fanns inom denna teori, därför tyckte jag att jag
fick ett klarare resultat.
Svårigheter med den grundade teorin var att sortera intervjumaterialet under olika rubriker
och verkligen bearbeta materialet under dessa former. Det var också en svårighet att ta fram
det viktiga materialet som har betydelse för studien eftersom allt kan anses viktigt. En fördel
med den grundade teorin var att jag kunde anpassa den efter min studie och att den hade
tydliga riktlinjer.
Enligt Glaser och Strauss (1967) är den kvalitativa metoden det enda sättet att se de olika
aspekterna av det sociala livet. Därför tycker jag att den grundade teorin och det
sociokulturella perspektivet hör ihop eftersom samspel och samverkan är en del i det sociala
livet men även grundord i mitt arbete.
6.1.4 Vetenskapsrådets principer
Under min datainsamling och under hela arbetet förhöll jag mig till de forskningsetiska
principerna som Vetenskapsrådet (2002) har tagit fram. Jag berättade om dem innan mina
intervjuer till intervjupersonerna. De gav sitt samtycke till detta och vi började intervjuerna.
Vid studiens start var det väldigt skönt att ha några principer att förhålla sig till. Då visste jag
hur vi skulle förhålla oss till materialet och att materialet skulle skyddas. Jag fick reda på
enkla detaljer som har stor betydelse för arbetet, därför är det bra att dessa finns. Dessa
principer är enkla och tydliga riktlinjer som har stor betydelse för arbetet. I början av studien
var dessa principer nya att använda för mig även om jag har hört och läst om dem tidigare.
Eftersom dessa var nya för mig så försökte jag förstå vad de innebar för mig som undersökare
och för informanten. Jag diskuterade principerna med mina intervjupersoner, de godkände
dem och intervjun startade. Jag tyckte det var tryggt att ha dessa bakom mig då detta ämne är
ett känsligt sådant.
19
6.1.5 Tillförlitlighet/generaliserbarhet
Min studie handlade om ett ämne som ligger mig varmt om hjärtat på olika sätt, därför har jag
fått kämpa för att hålla mig objektiv och fortsätta vara vetenskaplig i mitt skrivande. Jag
försökte undvika att lägga in mina egna erfarenheter och tankar kring ämnet eftersom det var
informanternas information som skulle lyftas fram i intervjuerna. Det gäller för mig som
undersökare att kunna ta ett steg tillbaka och se på detta genom forskarglasögonen, då detta
höjer objektiviteten som ökar studiens tillförlitlighet.
Jag använde mig av två perspektiv som har följt mig genom denna studie. Studien bygger
också på flera intervjuer från olika professioner för att se utifrån deras synvinkel. Jag använde
mig av kvalitativa intervjuer för att få reda på detta. Många av dessa intervjuer hade liknande
grundstenar som intervjupersonen tyckte var viktiga, det stärker då min tillförlitlighet i min
studie. Min databearbetning gick till på så sätt att jag sammanfattade mina intervjuer och gick
igenom dem flera gånger utifrån den grundade teorins riktlinjer, de bearbetades och
analyserades. Ur dessa olika material fick jag en god grund att arbeta vidare med. Ett bra
material är ett viktigt underlag för att öka studiens tillförlitlighet.
Glaser (2010) beskriver att fakta i den grundade teorin inte är baserad på bevisade fakta, utan
en sammansättning av begrepp och hypoteser. Det kan då minska studiens tillförlitlighet.
Eftersom min studie var en intervjustudie är intervjuerna med de olika aktörerna viktiga och
de har gett mycket givande information som har haft betydelse för studien. Denna information
har bearbetats systematiskt för att öka studiens tillförlitlighet. Guvå och Hylander (2003)
menar att den grundade teorin ger ett säkert resultat utifrån att den tar sin grund i data.
Informationen förändras inte men den utvecklas. Därför blir det ett säkert resultat som ökar
studiens tillförlitlighet då jag tar hjälp av både det sociokulturella perspektivet och den
grundade teorin.
Runciman (1983) nämner att då vi formulerar en text till studien och vi försöker att vara
hemlighetsfulla för att inte ge ut var vi har varit, då kan vi utelämna en del värdefull
information om miljön och de olika personerna menar Runciman. Det som också kan vara en
fallgrop är att intervjufrågorna blir för styrande för att forskaren vill ha ”rätt” svar. Det är
viktigt med öppna frågor. Det tycker jag att jag lyckades med.
Som en sammanfattning av detta avsnitt skulle jag säga att min studie anses ha god giltighet
då mitt syfte och mina forskningsfrågor har blivit besvarade. Jag har haft en bra
informationsgrund att stå på och har valt passande informanter utifrån de olika
frågeställningarna. Därför anser jag att denna studie uppfyller kraven på tillförlitlighet.
20
Enligt Svensson (1996) avser generaliserbarhet att mitt val av teori behöver inte endast passa
in i min studie utan teorin kan användas till en annan studie/ situation och då får vi ett annat
resultat. Kvale och Brinkmann (2009) menar att en studie blir generaliserbar om den går att
använda i liknande situationer eller med liknande personer. Min studie blir generaliserbar i
närområdet för det finns inte många lekterapier i närheten. Tittar vi runt om i landet kan den
regionen ha andra bestämmelser och andra förutsättningar. Jag kan genomföra samma studie i
olika regioner men utifrån deras förutsättningar kan det ge ett annat resultat. Men i
närområdet anser jag att den är generaliserbar eftersom jag har valt berörda aktörer och bildat
mig en uppfattning om hur det ser ut.
21
6.2 Resultatdiskussion
I detta avsnitt kommer resultatet och den teoretiska delen att diskuteras.
6.2.1 Lekterapins samverkan
En slutsats i denna studie om samverkan är att alla aktörer var eniga om att de skulle vilja ha
mer tid till samverkan med varandra för barnets bästa. Förskolans personal vill ha mer kontakt
med lekterapin om barnet har tillbringat mycket tid där. Har de arbetat med något speciellt
eller på något speciellt sätt? Kajsa nämner att det är mer vanligt att sjukhusskolan i samband
med lekterapin hör av sig till barnets skola angående läxor och genomgångar på lektionerna.
Genom detta arbetssätt behöver då inte föräldrarna agera mellanhand som blir en
sekundärkälla. Då är det bättre att höra informationen direkt även om föräldrarna har den
bästa informationen om sitt barn. Med färre mellanhänder blir det mindre som kan sägas fel.
6.2.2 Föräldrarnas samverkan
Heister Trygg (2012) menar att föräldrarna är den bästa kunskapskällan till sina barn.
Föräldrarna är den aktör vi pedagoger ska ha ett gott förtroende till och samverka med. De ska
vara med på hela resan, även om det ibland kan ta tid att bearbeta processen för föräldrarna.
Det är alltid föräldrarna som har det sista ordet om processen ska starta eller inte. Därför är
det viktigt att ha med föräldrarna i resonemanget även om det tar tid. Vi pedagoger får inte
dra igång en utredning eller liknande om de inte har gett sitt samtycke. Här är
inskolningsperioden väldigt viktig, det gäller att vi får en god kontakt från början. Då blir det
lättare att hjälpa till med olika saker för barnets bästa.
Föräldrarna och förskolan samverkar varje dag, de lämnar över barnet och föräldrarna kan
säga om de har varit på något sjukhusbesök. Förskolan/skolan vill undvika att få sekundär
information, därför önskar de mer samarbete mellan de olika aktörerna. Då blir det mer en
direkt information och inget viktigt kommer bort mellan alla led. Förskolans personal säger
att det är väldigt sällsynt att ha kontakt med lekterapin.
6.2.3 Olika aktörer runt barnet
Heister Trygg (2012) beskriver att sjukhushabiliteringen är en av de viktigaste aktörerna
utanför förskolan. De arbetar med habilitering och de kan stötta med hjälpmedel till barnet
eller förskolan. Sjukhushabiliteringen arbetar för landstinget medan förskolan arbetar för
kommunen. Det är viktigt att vi försöker få ett samarbete mellan kommunen och landstinget,
det får inte bli det scenario att ingen vet vems område det är. Barnet får inte bli ett ärende som
ingen vill röra i. Jag vet att detta förekommer av egna erfarenheter i landstinget, därför är det
viktigt att vi har ett tryggt team runt barnet. Då är det lättare att diskutera tillsammans och
föräldrar vet vem deras läkare är. Genom detta team har barnet sin läkare, pedagog,
sjuksköterska m.fl. runt om sig som barnet är bekant med sedan tidigare. Om det finns ett
team runt barnet undviks stress som är jobbigt för alla (Sandberg 2009). Stress är något vi ska
försöka minska, det brukar bara stjälpa en. Det är viktigt att minska stressen och att få träffa
samma människor igen, alla blir tryggare.
22
6.2.4 Samband mellan min teoretiska utgångspunkt och mitt resultat
Jag kan se ett samband med min teoretiska utgångspunkt och mitt resultat. Jag valde tidigt i
mitt arbete att jag ville jobba efter det sociokulturella perspektivet och grundad teori. Det
sociokulturella perspektivet genomsyrar min studie medan den grundade teorin har varit min
analysmetod.
Dysthe (2003) menar att lärandet har med relationer att göra, det sker genom samspel och
deltagande. När vi samarbetar med olika aktörer är det viktigt att vi lär oss av varandra. Precis
som Dysthe skriver har lärandet att göra med relationer. Dysthe menar också att lärande sker
genom samverkan. Det är viktigt att vi ser detta och att vi vågar lära oss av varandra. Delge
varandra information och våga pröva.
Vygotskij (2001) lyfter även han att relationerna kring olika funktioner är viktiga. De två
viktigaste funktionerna enligt Vygotskij är tänkande och språket. Språkets viktigaste funktion
är att kommunicera, det är viktigt att vi aktörer kommunicerar med varandra och att vi vet att
vi har olika relationer med varandra. Vi kan ändå lära oss någonting av varandra. Det är
väldigt lärorikt att arbeta tillsammans med någon som har en annan profession, här får vi då in
det bästa av två världar. Grunden i min studie har varit samverkan mellan olika aktörer. Nu i
slutet av arbetet har jag kommit till insikt att det är mycket jobb att samverka med andra.
Verksamheten och tiden ska räcka till. Möjligheter till att samverka är att alla aktörer har
samma vilja till att samverka tillsammans. De vill verkligen försöka arbeta tillsammans. Det
krävs också en del resurser för att kunna ordna ett mer kontinuerligt samarbete. Om det inte
sker något samarbete finns det en del risker att informationen lätt kan glömmas bort eller
omformuleras. En annan förlust är om barnet har varit på lekterapin länge och har gjort saker
på ett speciellt sätt och det förmedlas inte vidare kan barnet bli förvirrat, eller osäker.
Det sociokulturella perspektivet vill lyfta fram att kunskapen växer fram genom samarbetet i
just detta sammanhang. Det är viktigt att vi vågar stiga in i samarbetet med olika aktörer och
genom detta team lära oss av varandra.
6.2.5 Sammanfattning
En gemensam nämnare som jag har fått syn på under studiens gång är att lekterapin och
förskolan ser till det friska barnet, de vill inte ”sätta en stämpel” på barnet. Birgitta nämner att
alla barn har sin egen ”normala kurva” att följa. Det är viktigt att vi vet detta. Det är viktigt att
vi anpassar miljön efter barngruppen. Eftersom vi anpassar miljön klarar barnet mer utifrån
sin egen kurva. Hade vi inte anpassat miljön utan den är som den alltid har varit begränsar vi
istället barnen. Barnen klarar mindre och det leder till att de behöver mer stöd av personalen.
Om barnen klarar mer själva behöver de mindre stöd av oss. Deras självkänsla växer och
barnet behöver då kanske ingen resurs.
Sandberg (2009) benämner att det kan finnas barn i gråzonen. Hon beskriver att barn i
gråzonen behöver hjälp för att fungera i vardagen, men om verksamheten anpassar sig mer till
varje barn behöver inte dessa barn befinna sig i någon gråzon. Barnet kanske blir stökigt
eftersom det kan finnas något i miljön som gör det eller att det är något i hemmet som
påverkar barnet.
23
Sandberg fortsätter också att beskriva att barn i behov av särskilt stöd har en rätt att placeras i
förskola, precis som alla andra barn. Barnet har rätt till stöd inom den grupp som den befinner
sig i.
Barn som är i behov av särskilt stöd kommer ”hela tiden”, varför inte då redan ha en god
samverkan med olika aktörer och sedan fortsätta samarbetet mellan aktörerna som vi en gång
har byggt upp tillsammans. Genom detta arbetssätt blir det inget nytt för någon aktör och de
olika aktörerna vet hur bra arbetssättet fungerar.
Av all information jag har fått och bearbetat känner jag att alla dessa olika aktörer har en god
start till en god samverkan. De har viljan och drivet att samverka mer med varandra. Om de
bara får mer tid och hjälp tror jag verkligen att det kan blomma ut till ett riktigt fint samarbete.
Det är på detta sätt jag skulle vilja arbeta för att barnet ska vara i centrum och vi ska hjälpa
barnet på bästa sätt. Aktörerna vill även utbyta kunskaper med varandra eftersom de anser att
lekterapin har många användbara verktyg. Det blir då ett arbete över de olika gränserna och
professionerna.
6.2.6 De olika intervjuerna
Under den första intervjun var jag väldigt nervös, jag fastnade på en del ord och ställde inte
mycket följdfrågor. Sedan under de resterande intervjuerna kände jag mig mer trygg och
ställde mer följdfrågor. Stämningen förändrades och blev behagligare då både jag och
intervjupersonen blev trygga. Under studiens arbetsgång har jag känt mig lugn och vågat mer.
Jag vågade ringa det där samtalet och klarade av att intervjua informanterna.
En gemensam slutsats från intervjuerna är att alla aktörer arbetar för barnets bästa och de hade
samma vilja till samverkan. Genom dessa intervjuer på en och samma förskola ser jag att
pedagogerna har en samsyn om hur de ska agera vid olika tillfällen. Alla pedagoger vet vilka
steg de kommer att gå igenom. Grunden för en bra samverkan skulle jag säga var samsyn och
viljan att arbeta tillsammans. I det sociokulturella perspektivet menar Vygotskij att barnen lär
sig genom samspel och att de vuxnas handlingar är viktiga. Vi lär oss av varandra enligt Säljö
(2010). Detta exempel kan jag se i mina intervjuer att de olika aktörerna lär sig av varandra,
det är också viktigt att våga ta hjälp av varandra i olika situationer. Utifrån det sociokulturella
perspektivet är det viktigt att ta hjälp av varandra.
Som jag har nämnt tidigare tar Jakobsson och Lundgren (2013) tre komponenter som är
viktiga vid samverkan. En av dessa är samsyn. De menar att samsyn är en nödvändig
komponent för att samverkan mellan de olika aktörerna ska ha god effekt. Det fungerar inte
om alla drar åt olika håll och tror på olika saker. De olika aktörerna får komma överens om en
strategi som fungerar för alla. Det går alltid att ändra strategi om den inte fungerar. De menar
också att samsyn handlar om att kommunicera, lita på varandra, hålla kontakten och ha en
gemensam syn på arbetet som ska göras. Aktörerna ska även befinna sig i sin profession.
24
6.2.7 Frågeställningarna
Vid studiens start arbetades ett syfte fram, ur detta syfte växte mina frågeställningar fram.
Frågeställning ett - på vilket sätt är Lekterapin på sjukhuset delaktig i samband med en
utredning kring ett barn? Denna fråga valde jag för jag ville se hur lekterapin på sjukhuset är
delaktiga i denna process.
Frågeställning två - hur anser de olika aktörerna att de samverkar med varandra? Denna fråga
valde jag för jag ville studera närmare hur de faktiskt gjorde då aktörerna samverkade med
varandra. Frågan ställdes inte bara för att se att de samverkade utan hur de samverkade.
Frågeställning tre - vilka möjligheter/ hinder anser de att de har till samverkan med varandra?
Denna fråga ställdes för att se vad som möjliggör detta och vad som hindrar till samverkan.
Alla frågor har en koppling till syftet och frågeställningarna hjälpte till så syftet blev besvarat.
En svårighet med frågeställningarna har varit att få dem nog stora och inte för små. Utan det
skulle vara en bra balans så studien blev hanterbar. Att hitta den balansen var inte enkel,
exempelvis fråga ett kunde kanske ha omformulerats på ett annat sätt för att få ett litet större
svar och fråga två fick jag väldigt mycket information. En fördel med dessa frågeställningar
var att de svarade på syftet och de hjälpte mig att hålla en riktning på arbetet. Jag tycker att
frågeställningarna blev bra i slutändan, det blev en bra balans.
Dessa frågor besvarades genom mina intervjufrågor. Under min databearbetning fick jag syn
på hur mycket aktörerna ville samverka och utbyta kunskaper med varandra. Ingen informant
kändes som om de ville sitta inne med sina kunskaper utan de var villiga att utbyta
erfarenheter med varandra, Heister Trygg (2012) menar att det är viktigt. Var inte rädd för att
samverka eller fråga om hjälp.
25
6.3 Egna lärdomar av arbetet
Mina kunskaper som jag tar med mig ifrån denna studie är att barnet är viktigast. Allt vi gör är
för barnets bästa. Det jag också tar med mig är att det inte alltid är rätt att delegera olika
ärenden till andra aktörer, till slut har barnet otroligt många aktörer runt omkring sig som bara
gör en liten del. Utifrån mina egna erfarenheter känner jag igen mig själv i många delar,
behandlas barnet som ett ärende som ingen riktigt vill ta tag i eller se hamnar barnet till slut i
ingenmansland. Det blir därför inte en hållbar situation för barnet. Det är mycket enkelt att
hamna mellan olika aktörers stolar bara för att ingen vet vems ansvar det egentligen är. Det är
lättare att undvika detta om det finns ett team runt barnet och olika aktörer samverkar med
varandra. Situationen som uppstår om barnet kastas runt är inte rolig för barnet att uppleva.
Det ska inget barn få uppleva.
Jag tar även med mig mitt begynnande självförtroende, att jag vågar ta kontakt med olika
aktörer. Innan arbetet startade var det mest nervöst över att ta kontakt med mina tänkta
informanter och vad de skulle svara. Allting gick bra och för varje telefonsamtal/intervju
växte jag i min roll som undersökare.
Det som studien har gett mig till min kommande profession är att alla aktörer bör samverka
för att barn och föräldrar ska känna sig trygga. Det är också viktigt eftersom det är föräldrarna
som har det yttersta ansvaret över sitt barn. Enligt lpfö 98 (Skolverket 2011) har föräldrarna
det yttersta ansvaret och det är vi i förskolan som ska komplettera hemmet. Därför ska vi
samarbeta med hemmet för att vi ska skapa en trygg miljö för barnet och föräldrarna. Vi tar
hand om deras barn ungefär åtta timmar per dag, under den tiden ska både föräldrarna och
barnet känna sig trygga.
När jag startade mitt arbete tänkte jag att lekterapin och förskolan hade ett kontinuerligt
samarbete med barn som är hos lekterapin en längre tid. Under studiens gång har jag sett att
det inte alltid är som vi tror. Båda verksamheterna har sin egen verksamhet att sköta. Det jag
ser är att med samma vilja kommer vi långt, bara vi har resurser till det. Att ha samma vilja
har en stor betydelse.
26
6.4 Förslag till fortsatt forskning
Arbetet med denna studie har fått mig reflektera över att verkligheten och verksamheterna
kanske inte alltid är utformade som vi vill. Om vi vill ha en djupare samverkan med aktörerna
för barnets bästa bör verksamheterna omstruktureras. Förslag till fortsatt forskning är att utgå
från någon speciell profession och se det från deras synvinkel. Gärna också att det forsätter att
forskas ur barnens perspektiv, hur tycker de att processerna går till? Inta ett barns perspektiv i
denna forskning.
Vidare forskning kan också vara hur landstinget och kommunen ska samverka för att knyta
ihop teamet runt barnet. Heister Trygg (2012) menar att landstinget inte har något ansvar att
följa upp barnet på förskolan. Hur kan dessa samverka för att barnet inte ska hamna fel och att
landstinget får reda på att det fungerar? En annan synvinkel kan vara ur föräldraperspektivet,
hur tycker de att processerna fungerar? Vi kan också arbeta utifrån andra perspektiv och
därigenom se vad vi får för resultat.
27
Referenser
Ahlberg, A. (2001). Lärande och delaktighet. Lund: Studentlitteratur.
Ahlberg, A. (2007). Specialpedagogik av igår, idag och imorgon. Pedagogisk forskning i
Sverige. 12 (2). S 84-95. ISSN 1401-6788
Alvesson, M. & Sköldberg, K. (1994). Tolkning och reflektion: vetenskapsfilosofi och
kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur.
Alvesson, M. & Sköldberg, K. (2008). Tolkning och reflektion: vetenskapsfilosofi och
kvalitativ metod. (2., [uppdaterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Bryman, A. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. (1. uppl.) Malmö: Liber ekonomi.
Dysthe, O. (red.) (2003). Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur.
Föreningen Sveriges Lekterapeuter (u.å.). Lekterapi för det sjuka barnet. Hämtad den 9
november, 2014, från Föreningen Sveriges Lekterapeuter,
http://sverigeslekterapeuter.se/?page_id=118
Glaser, B.G. (2010). Att göra grundad teori: problem, frågor och diskussion. Mill Valley, Ca:
Sociology Press.
Glaser, B.G. & Strauss, A.L. (1967). The discovery of grounded theory: strategies for
qualitative research. New York: Aldine de Gruyter.
Guvå, G. & Hylander, I. (2003). Grundad teori: ett teorigenererande forskningsperspektiv. (1.
uppl.) Stockholm: Liber.
Hartman, J. (2001). Grundad teori: teorigenerering på empirisk grund. Lund:
Studentlitteratur.
Hartman, J. (2004). Vetenskapligt tänkande: från kunskapsteori till metodteori. (2., [utök. och
kompletterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Heister Trygg, B. (2012). AKK i skolan: en pedagogisk utmaning: om alternativ och
kompletterande kommunikation (AKK) i förskola och skola. (1. uppl.) Malmö: Södra
regionens kommunikationscentrum (SÖK).
Hundeide, K. (2006). Sociokulturella ramar för barns utveckling: barns livsvärldar. Lund:
Studentlitteratur.
Jakobsson, I. & Lundgren, M. (2013). Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt
stöd: viktigare än diagnos. (1. utg.) Stockholm: Natur & kultur.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. (2. uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
Lantz, A. (1993). Intervjumetodik: den professionellt genomförda intervjun. Lund:
Studentlitteratur.
Leidner, R. (1993). Fast food, fast talk: service work and the routinization of everyday life.
Berkeley: Univ. of California Press.
Lindquist, I. (1990). Leken som läker: minnen från ett liv med barn på sjukhus. (1. uppl.)
Solna: Almqvist & Wiksell läromedel.
Ljungström, C. & Olsson, E. (red.) (2014). Lekterapeutens roll i sjukhusvärlden. (2. uppl.)
Mjölby: Atremi.
Lärarnas historia (u.å.) Historien år för år. Hämtad den 26 februari 2015 från lärarnas historia.
http://www.lararnashistoria.se/forskolan_1950-talet_och_1960-talet
NOBAB (u.å.) NOBABs standard. Hämtad 24 november, 2014 från NOBABs hemsida,
http://nobab.se/images/nobabprodukter/nynobabstandards.pdf
Nohrstedt, L. (2011, 15 november). Ivonny Lindqvist. Lärarnas nyheter. Hämtad från
databasen Lärarnas nyheter.
http://www.lararnasnyheter.se/specialpedagogik/2011/11/15/ivonny-lindqvist
Runciman, W.G. (1983). A treatise on social theory. Vol. 1, The methodology of social theory.
Cambridge: Cambridge University Press.
Sandberg. A, (red.) (2009). Med sikte på förskolan: barn i behov av stöd. (1. uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
Sheridan, S. (2011). Förskolans arbetslag – en utmaning att utveckla. Förskoletidningen 36
(5). S 6-13. Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik, kommunikation och
lärande.
Skolverket (2011). Läroplan för förskolan Lpfö 98. ([Ny, rev. utg.]). Stockholm: Skolverket.
Svensson, P. (1996) Förståelse, trovärdighet eller validitet. Svensson, P. & Starrin, B. (red.)
(1996). Kvalitativa studier i teori och praktik. (s. 209-227) Lund: Studentlitteratur.
Sverige (2010). Skollagen (2010:800): med Lagen om införande av skollagen (2010:801).
Stockholm: Norstedts juridik.
Säljö, R. (2010) Den lärande människan. I C. Liberg (red.) Lärande, skola, bildning:
[grundbok för lärare]. (1. utg.) (s. 137-195) Stockholm: Natur & kultur.
Säljö, R. (2011). L. S. Vygotskij. I A. Forssell (red.) Boken om pedagogerna. (6., [omarb.]
uppl.) (s. 153-177). Stockholm: Liber.
Trost, J. (2005). Kvalitativa intervjuer. (3. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
UNICEF Sverige (2009). Barnkonventionen [Elektronisk resurs] : FN:s konvention om
barnets rättigheter. Stockholm: UNICEF Sverige.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vygotskij, L.S. (2001). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos.
Bilaga 1 – intervjufrågor till förskolan
Inledande frågor

Hur länge har du arbetat som förskollärare på förskolan?

Hur många barn finns det på avdelningen där du jobbar?

Hur många är ni i personalen och vilka yrkeskategorier finns att tillgå?
Frågor om olika aktörer i samverkan/ barn i behov av särskilt stöd

Har ni barn i barngruppen som är i behov av särskilt stöd just nu?

Hur samverkar ni med andra aktörer kring detta barn eller barn som är i behov av
särskilt stöd?

Vilka aktörer samverkar ni med?

Finns det en gemensam plan för samverkan på förskolan?

Vilka möjligheter har ni till samverkan?

Hur får ni information kring vad sjukhuset säger vid en utredning, exempelvis att
barnet behöver extra stöd i form av detta – hur vill ni att det ska vara?

Vilken roll har föräldrarna i denna samverkansprocess?
Bilaga 2 – intervjufrågor till lekterapin/sjukhuset
Inledande frågor

Hur länge har du arbetat inom lekterapin?

Vad har du för utbildning?

Hur många är ni i personalen och vilka yrkeskategorier samarbetar ni med?

Hur många barn besöker er på en dag?

Vilka barn ”får” komma till er?
Frågor om olika aktörer i samverkan/ barn i behov av särskilt stöd

Vilka aktörer samverkar ni med vid samverkansprocesser kring barn som är i behov av
särskilt stöd?

Ni kan bedriva en förskoleverksamhet här för barn som behöver det – rapporterar ni
framstegen vidare till barnets nuvarande förskola eller hur gör ni?

Vilken roll har föräldrarna i denna samverkansprocess?

På vilket sätt är ni på Lekterapin delaktiga i samband med ett barns utredning som har
tillbringat mycket tid hos er, då ni kan ha sett en del saker då barnen har varit aktiva
hos er?

Vilka möjligheter har ni till samverkan med förskolan eller andra yrkeskategorier?