KF kallelse 2015-10-22

Transcription

1 (1)
KALLELSE
KOMMUNFULLMÄKTIGE
2015-10-22
VÄLKOMMEN
Kommunfullmäktige i Höganäs kommun kallas till sammanträde.
Datum och tid: 2015-10-22, kl 18:30
Plats: Stadshuset, Sessionssalen
Ledamot som är förhindrad att närvara vid sammanträdet bör snarast anmäla detta till
[email protected], 042-33 71 94, eller [email protected], 042-33 73 33.
Före sammanträdets öppnande kommer Péter Kovács (M) och Lennart Nilsson (S) informera om Skåne Nordvästs
handlingsplan.
ÄRENDEN
1. Justering
Förslag på plats, datum och tid för justering: Kommunkansliet, tisdagen den 3 november 2015 kl 13:30-17:00
2. Fastställande av ärendelistan
3. Anmälan av ny ledamot samt ny ersättare i kommunfullmäktige (Länsstyrelsens sammanräkning har
inte inkommit vid utskick av kallelsen till sammanträdet)
4. Avsägelser, s. 2-5
5. Fyllnadsval, s. 6-10
6. Val av nämndemän vid Helsingborgs tingsrätt för perioden 2016-2019, s. 11-20
7. Godkännande av Höganäs kommuns delårsrapport för januari-augusti 2015 (kommunstyrelsens förslag på
delårsrapport återfinns längst bak i kallelsen), s. 21-60
8. Godkännande av personalredovisning för 2014, s. 61-90
9. Antagande av detaljplan för Stubbarp 37:1 med flera, s. 91-137
Höganäs 2015-10-12
Gustaf Wingårdh
Ordförande
HÖGANÄS KOMMUN
KOMMUNLEDNINGSKONTORET
263 82 Höganäs  042-33 71 00  [email protected]
WWW.HOGANAS.SE
1
Ärende 4
Avsägelser
2
KALLELSE/PROTOKOLLSFÖRSLAG
KOMMUNFULLMÄKTIGE
2015-10-22
KS/2015/733, KS/2015/747
§
AVSÄGELSER
Sammanfattning av ärendet
Sebastian Larsson (S) har lämnat in en avsägelse avseende sitt uppdrag som
Lars Håkansson (SPI) har lämnat in en avsägelse avseende sitt uppdrag som ersättare i
socialnämnden.
Beslutsunderlag
Avsägelse från Sebastian Larsson, inkommen den 2 oktober 2015,
Avsägelse från Lars Håkansson, inkommen den 28 september 2015.
Kommunfullmäktiges beslut
Förslag:
Kommunfullmäktige beslutar
att
…
att
…
Beslutet ska skickas till
HÖGANÄS KOMMUN
WWW.HOGANAS.SE
3
HÖGANÄs KOMMUN
KOMM UNKANSLJET
2015 -10-
Ärende: Avsägelse från uppdrag
DNR
~~S/z.._o t<)/rlft
Härmed avsäger jag, Sebastian Larsson, mig från mitt uppdrag i miljötillsynsnämnd en,
Höganäs Kommun.
Datum: 2015-09-29
Plats: Höganäs
Namnteckning:~
~
~~4
: : :~
: ==::-~4-:
z.:_· _
Höganäs Kommun
Miljötillsynsnämnden
2015 -09- 3 o
Dnr .. •. ...... .
4
o2
············ ··· ··
Till
Lerberget den 25 september 2015
Kommunalfullmäktige i Höganäs
Socialnämnden i Höganäs
HÖGANÄS KOMMUN
KOMM U NKANSLIET
2015 -09- 2 8
DNR
'6?/zn t)/13:,
Avsäga n
Härmed avsäger jag, Lars Håkansson, SPI-Välfärden, mig från deltagande i socialnämnden .
Orsak är att jag fått en anmaning från en högre tjänsteman l SD, inte i Höga näs, att skriva denna
avsäga n.
NI skall veta att jag som förtroendevald i min kommun Höga näs, varit stolt att deltaga i nämndens
arbete.
Jag har också haft tillfälle att gå igenom den budget som blev klubbad i veckan.
Som ekonom och politiker vill jag godkänna denna budget för 2016 och önska Er alla lycka till med
genomförandet.
Med vänlig hälsning
Lars Håkansson
Ordförande i SPI-Välfärden, Höganäs
5
Ärende 5
Fyllnadsval
6
KOMMUNFULLMÄKTIGE
2015-10-22
KS/2015/654, KS/2015/683,
KS/2015/733, KS/2015/744
§
FYLLNADSVAL
Fyllnadsval behöver förrättas efter Sebastian Larssons (S) avsägelse avseende sitt uppdrag som
ersättare i miljötillsynsnämnden.
Fyllnadsval behöver förrättas efter Lars Håkanssons (SPI) avsägelse avseende sitt uppdrag som
ersättare i socialnämnden. Sverigedemokraterna har inkommit med förslag på ersättare i
socialnämnden efter Lars Håkansson (SPI).
Fyllnadsval behöver förrättas efter kommunfullmäktiges beslut den 24 september 2015, § 85, att
bordlägga valet av ny ersättare i utbildningsnämnden efter Julia Klingberg (M).
Fyllnadsval behöver förrättas efter kommunfullmäktiges beslut den 24 september 2015, § 85, att
bordlägga valet av ny ledamot i socialnämnden efter Chatlotta Bermhagen (M).
Beslutsunderlag
Skrivelse från Sverigedemokraterna, inkommen den 6 oktober 2015,
Avsägelse från Sebastian Larsson, inkommen den 2 oktober 2015,
Avsägelse från Lars Håkansson, inkommen den 28 september 2015,
Kommunfullmäktiges beslut den 24 september 2015, § 85.
Ytterligare underlag i ärendet
Avsägelse från Charlotta Bermhagen, inkommen den 4 september 2015,
Avsägelse från Julia Klingberg, inkommen den 18 augusti 2015,
Förslag:
Kommunfullmäktige beslutar
att
…
att
…
att
…
att
…
HÖGANÄS KOMMUN
WWW.HOGANAS.SE
7
8
9
10
Ärende 6
Val av nämndemän vid
Helsingborgs tingsrätt för
perioden 2016-2019
11
KOMMUNFULLMÄKTIGE
2015-10-22
KS/2014/774
§
VAL AV NÄMNDEMÄN VID HELSINGBORGS TINGSRÄTT FÖR
PERIODEN 2016-2019
Den 1 september 2014 trädde en lagändring i rättegångsbalken (SFS 2014:904) i kraft. Lagändringen
innebär att val till uppdrag som nämndemän fortsättningsvis ska hållas året efter det år då ordinarie
val till kommun- och landstingsfullmäktige äger rum. I lagen finns övergångsbestämmelser som
innebär att de val av nämndemän som gjordes under hösten 2014 endast gäller ett år fram i tiden.
Med anledning av lagändringen och övergångsbestämmelserna behöver kommunfullmäktige besluta
om val av tretton nämndemän vid Helsingborgs tingsrätt för perioden 1 januari 2016 till och med
den 31 december 2019.
Kommunfullmäktiges valberedning har den 30 september 2015, § 7, berett förslag till nämndemän
vid Helsingborgs tingsrätt för perioden 2016-2019. Vid sammanträdet beslutade valberedning att
överlämna valet av en plats som nämndeman till kommunfullmäktige utan eget förslag till beslut
Beslutsunderlag
Kommunfullmäktiges valberednings beslut den 30 september 2015, § 7.
Kommunfullmäktiges beslut den 27 november 2014, § 120.
Kommunfullmäktiges valberednings förslag:
Kommunfullmäktige beslutar i enlighet med valberedningens förslag
att
förrätta följande val för perioden 2016-2019
NÄMNDEMÄN VID HELSINGBORGS TINGSRÄTT
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
Lillian Wallin (M)
Lennart Ekberg (M)
Britt-Inger Hillhammar Ekberg (M)
Oskar Larneby (M)
Bengt Åström (M)
Lars-Anders Ottosson (M)
Lennart Uddling (KD)
Pernilla Ringström (FP)
Reinhold Knutsson (S)
Wivi-Anne Broberg (S)
Anneli Eriksson (S)
Petter Cronberg (MP)
överlämna följande val för perioden 2016-2019 till kommunfullmäktige utan eget förslag
till beslut
att
13. ------------------Beslutet ska skickas till
HÖGANÄS KOMMUN
WWW.HOGANAS.SE
12
PROTOKOLLSUTDRAG
KOMMUNFULLMÄKTIGES VALBEREDNING
UTDRAG UR PROTOKOLL
Sammanträde
Ordförande
Justerande
Sekreterare
Kommunfullmäktiges valberedning, 2015-09-30
Anders Ståhl
Pia Möller
Niklas Åkerström
Protokollet har justerats den 6 oktober 2015
Anslaget på kommunens anslagstavla den 7 oktober 2015
HÖGANÄS KOMMUN
WWW.HOGANAS.SE
13
PROTOKOLLSUTDRAG
KS/2014/774
§7
FÖRSLAG PÅ NÄMNDEMÄN VID HELSINGBORGS TINGSRÄTT
FÖR PERIODEN 2016-2019
Den 1 september 2014 trädde en lagändring i rättegångsbalken (SFS 2014:904) i kraft.
Lagändringen innebär att val till uppdrag som nämndemän fortsättningsvis ska hållas året efter
det år då ordinarie val till kommun- och landstingsfullmäktige äger rum. I lagen finns
övergångsbestämmelser som innebär att de val av nämndemän som gjordes under hösten 2014
endast gäller ett år fram i tiden.
Med anledning av lagändringen och övergångsbestämmelserna behöver kommunfullmäktige
besluta om val av tretton nämndemän vid Helsingborgs tingsrätt för perioden 1 januari 2016 till
och med den 31 december 2019.
Beslutsunderlag
Kommunfullmäktiges beslut den 27 november 2014, § 120.
Förslag till beslut på sammanträdet
Ordförande Anders Ståhl (M) föreslår valberedningen föreslå kommunfullmäktige besluta att
välja
Lillian Wallin (M), Lennart Ekberg (M), Britt-Inger Hillhammar Ekberg (M), Oskar Larneby
(M), Bengt Åström (M), Lars-Anders Ottosson (M) till nämndemän vid Helsingborgs tingsrätt.
Barbara Struglics-Bogs (KD) föreslår valberedningen föreslå kommunfullmäktige besluta att
välja Lennart Uddling (KD) till nämndeman vid Helsingborgs tingsrätt.
Ros-Mari Paulsson (FP) föreslår valberedningen föreslå kommunfullmäktige besluta att välja
Pernilla Ringström (FP) till nämndeman vid Helsingborgs tingsrätt.
Anneli Eriksson (S) föreslår valberedningen föreslå kommunfullmäktige besluta att välja
Reinhold Knutsson (S), Wivi-Anne Broberg (S) och Anneli Eriksson (S) till nämndemän vid
Helsingborgs tingsrätt.
Barbro Stigsdotter (MP) föreslår valberedningen föreslå kommunfullmäktige besluta att välja
Petter Cronberg (MP) till nämndeman vid Helsingborgs tingsrätt.
Ordförande Anders Ståhl (M) föreslår valberedningen besluta att överlämna valet avseende
Höganäs kommuns trettonde plats som nämndeman vid Helsingborgs tingsrätt till
kommunfullmäktige utan eget förslag till beslut.
HÖGANÄS KOMMUN
WWW.HOGANAS.SE
14
PROTOKOLLSUTDRAG
Beslutsgång
Ordförande Anders Ståhl (M) ställer förslagen under proposition och finner att valberedningen
beslutar att bifalla förslagen.
Kommunfullmäktiges valberednings beslut
Valberedningen föreslår kommunfullmäktige besluta
att
förrätta följande val för perioden 2016-2019
1. Lillian Wallin (M)
2. Lennart Ekberg (M)
3. Britt-Inger Hillhammar Ekberg (M)
4. Oskar Larneby (M)
5. Bengt Åström (M)
6. Lars-Anders Ottosson (M)
7. Lennart Uddling (KD)
8. Pernilla Ringström (FP)
9. Reinhold Knutsson (S)
10. Wivi-Anne Broberg (S)
11. Anneli Eriksson (S)
12. Petter Cronberg (MP)
att
överlämna följande val för perioden 2016-2019 till kommunfullmäktige utan eget
förslag till beslut
13. -------------------
Kommunfullmäktige
HÖGANÄS KOMMUN
WWW.HOGANAS.SE
15
16
17
18
19
20
Ärende 7
Godkännande av Höganäs
kommuns delårsrapport för
januari-augusti 2015
21
KOMMUNFULLMÄKTIGE
2015-10-22
KS/2015/516
§
GODKÄNNANDE AV HÖGANÄS KOMMUNS DELÅRSRAPPORT
FÖR JANUARI TILL AUGUSTI 2015
Enligt kommunal redovisningslag ska kommuner minst en gång under varje räkenskapsår upprätta
en delårsrapport. Kommunledningskontorets ekonomiavdelning har sammanställt en delårsrapport
för perioden 1 januari till 31 augusti. Det ekonomiska resultatet per den siste augusti är 47,7 mnkr.
Helårsprognosen beräknas till 19,9 mnkr.
Kommunledningskontorets ekonomiavdelning gör i en tjänsteskrivelse den 17 september 2015
bedömningen att Höganäs kommun för helåret 2015 kommer att uppfylla det lagstadgade
balanskravet. Även utifrån de prognoser som gjorts, görs bedömningen att verksamheterna arbetar
utifrån kommunfullmäktiges visioner och strategier och att god ekonomisk hushållning kommer att
uppnås totalt sätt.
Beslutsunderlag
Kommunstyrelsens beslut den 6 oktober 2015, § 185,
Kommunledningskontorets ekonomiavdelning, tjänsteskrivelse den 17 september,
Kommunledningskontorets ekonomiavdelning, förslag på delårsrapport för Höganäs kommun,
Socialnämndens beslut den 9 september 2015, § 168,
Miljötillsynsnämndens beslut den 14 september 2015, § 24,
Miljötillsynsnämnden, delårsrapport för januari-augusti 2015,
Samhällsbyggnadsförvaltningens miljöavdelning, tjänsteskrivelse den 27 augusti 2015,
Utbildningsnämnden, delårsrapport för januari-augusti 2015,
Byggnadsnämnden, delårsrapport för januari-augusti 2015.
Kommunstyrelsens budgetutskotts beslut den 22 september 2015, § 9.
Kommunstyrelsens förslag:
Kommunfullmäktige beslutar i enlighet med kommunstyrelsens förslag
att
godkänna Höganäs kommuns delårsrapport för perioden januari-augusti 2015.
HÖGANÄS KOMMUN
WWW.HOGANAS.SE
22
23
TJÄNSTESKRIVELSE
KOMMUNSTYRELSEN
2015-09-17
KS/2015/516
SLUTLIG INSTANS:
DELÅRSBOKSLUT HÖGANÄS KOMMUN 2015
Enligt kommunal redovisningslag ska kommuner minst en gång under varje räkenskapsår upprätta
en delårsrapport. Kommunledningskontorets ekonomiavdelning har sammanställt en delårsrapport
för perioden 1 januari till 31 augusti. Det ekonomiska resultatet per den siste augusti är 47,7 mnkr.
Helårsprognosen beräknas till 16,0 mnkr.
Bedömningen för helåret 2015 är att kommunen kommer att uppfylla det lagstadgade balanskravet.
Även utifrån de prognoser som gjorts, görs bedömningen att verksamheterna arbetar utifrån
kommunfullmäktiges visioner och strategier och att god ekonomisk hushållning kommer att uppnås
totalt sätt.
Beslutsunderlag
Delårsrapport 2015 för Höganäs kommun.
De av nämnderna beslutade och i Platina inlagda tjänsteskrivelser och delårsrapporter.
Kommunledningskontorets ekonomiavdelnings förslag till beslut
Kommunledningskontorets ekonomiavdelning föreslår budgetutskottet föreslå kommunstyrelsen
föreslå kommunfullmäktige besluta
att
godkänna delårsrapporten för 2015.
Per Broman
Ekonomichef
Hanna Lööw
Redovisningsansvarig
HÖGANÄS KOMMUN
WWW.HOGANAS.SE
24
PROTOKOLL
SOCIALNÄMNDEN
HÖGANÄS
KOMMUN
2015-09-09
SN/2015/258
§ 168
••
o
GODKANNANDE AV DELARSRAPPORT 2015
Delårsrapporten avseende socialförvaltningens verksamhet omfattar januari-augusti 2015.
I enlighet med kommunens budgetprocess lämnas delårsrapport med prognos årligen i
september. Socialnämndens beslut avseende delårsrapporten ska vara ekonomikontoret
tillhanda 2015-09-1 O.
Bokföringen stänger först 2015-09-09. Med anledning av detta kan det komma justeringar
i den ekonomiska redovisningen. Vid eventuella justeringar kommer de att redovisas vid
ett senare tillfälle.
Mål och verksamhetsberättelse är fullständig.
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse avseende delårsrapport 2015, 2015-09-08.
Delårsrapport 2015, socialnämnden.
Beslut
Socialnämnden beslutar
att
godkänna delårsrapporten 2015, samt
att
förklara beslutet omedelbart justerat.
justeras ordförande
Peter Schölander
;~;~~ · · · · · · ··
J~'t.Ht15.~->.e.(tgH ~
namnförtydligande justera&
Kommunfullmäktige
l SIGNATURER
25
o
DELARSRAPPORT
Delår l 2015
Socialnämnden
26
HÖGANÄS
KOMMUN
2 (9)
Innehållsförteckning
VERKSAMHETSBERATTELSE ................... ........... .................................. 3
VERKSAMHET .......................... ................................................................. .......................................... .......................................... ..... ...... ..... ... ..... 3
...................... 4
MALUPPFÖWNING
PROGNOS FÖR HELARET .......
~
....... .......... ............ ................................................................................................................................... 8
HÖGANÄSKOMMUN __________________________________________________~--
7K
Socialnämnden
263 82 Höganäs • 042-33 71
oo • [email protected]
WWW.HOGANAS.SE
27
Yrv
,•
HÖGANÄS
3 (9)
KOMMUN
VERKSAMHETSBERÄTTELSE
Ordförande: Peter Schölander
Förvaltningschef: Lena Landström
VERKSAMHET
Vård och omsorg har ansvar för kommunens vårdboenden, hemvård, hemsjukvård,
rehabilitering, dagverksamhet, korttidsvård, fixartjänst, stöd till anhöriga,
trygghetslarm samt friskvårdsaktiviteter. Under LSS finns särskilt boende, daglig
verksamhet, personlig assistans, korttidstillsyn, avlösar- och ledsagarservice. För
vuxenverksamheten i kommunen finns IFO - ekonomi & vuxna som administrerar
stöd och vårdinsatser till personer med problem beträffande alkohol, droger,
ekonomi, relationer samt psykiatriska eller andra sociala förhållanden samt
flyktingmottagning och serveringstillstånd. Insatser beträffande barn och unga
ansvarar IFO- barn, ungdomar och familj . Här finns kommunens stöd och
vårdinsatser till barn, ungdomar och familjer med problem beträffande alkohol,
droger, ekonomi, relationer samt psykiatriska eller andra sociala förhållanden samt
familjerättsliga frågor.
DELAR2016
BUDGET 2016
PROGNOS
2016
AWIKELSE
272 435
418 948
415 948
3 000
729
904
1 104
-200
175 967
264 370
267 370
-3 000
LSS
62 098
97 601
95 101
2 500
IFO ekonomi
och vuxna
16 641
27152
25 652
1 500
IFO barn,
ungdom oh
familj
17 000
28 921
26 721
2 200
TKR
Resultat
Politisk
verksamhet
Vård och
omsorg
Summa
investeringar
Arsanslag
~
o
o
o
o
1 350
1 350
1 350
o
HÖGANÄSKOMMUN __________________________________________________~~
/V
Socialnämnden
263 82 Höganäs • 042-33 71 00 • [email protected]
WWW.HOGANAS.SE
28
~V
HÖGANÄS
KOMMUN
4 (9)
MALUPPFÖLJNING
MEDBORGARE
Utveckla varierande livsmiljö
Nämndsmil
<'
Medborgare inom socialnämndens verksamhetsområde upplever sig ha tillgång till ett
varierat utbud av aktiviteter och social samvaro.
Kommentar
Ett flertal aktiviteter pågår för att starka brukares upplevelse av ett meningsfullt innehåll i
vardagen. Bl. a. genomfördes en seniorvecka under våren, i syfte att inspirera och erbjuda
möjlighet att prova olika aktiviteter. Inom såväl LSS som verksamheten för ensamkommande
barn/ungdomar, skapas individuella mål för kultur och fritid med varje brukare.
KOMMENTAR MEDBORGARE
Vård och omsorg arrangerade tillsammans med kultur och fritidsförvaltningen,
räddningstjänst, polis, vårdcentraler, apotek och frivilligorganisationer, en
seniorvecka i maj månad, då medborgare över 65 år erbjöds ett brett utbud av
aktiviteter med fokus på hälsa, välbefinnande och livskvalitet. Veckan avslutades
med dans på Tivolihuset. Ett flertal infomationscafeer har genomförts vid
träffpunkten på Brors Backe med ett 60-tal deltagare varje gång.
I syfte att öka de boendes inflytande över verksamheten, har boråd etablerats i
vårdboendena Nyhamnsgården och Väsbyhemmet. Under hösten startar samtliga
hemvårdsområden brukarråd.
Inom LSS har arbetet med att skapa individuella mål för kultur och fritid med varje
brukare, startat under våren. I november införs ny mall för genomförandeplaner,
som ytterligare fokuserar på den enskildes inflytande och delaktighet.
Samtliga vuxna som erhåller träningslägenhet via individoch familjeomsorgen,
erbjuds från 2015 en helhetslösning innefattande exempelvis bostadssocialt kontrakt
i kombination med behandling och budgetrådgivning. Från september månad
kommer även barn-, ungdom och familjeenheten att disponera en träningslägenhet
för ungdomar enligt samma koncept. Under våren har en arbetsgrupp bildats för att
skapa ett anpassat koncept för ensamkommande flyktingungdomar som är redo att
flytta till utslussningslägenhet
IFO har deltagit som pilotkommun i en första nationell brukarundersökning riktad
till medborgare som erhåller stöd inom området psykiatri/ missbruk. Resultatet visar
~ HÖGANÄS KOMMUN - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - ---:r-_.
Socialnämnden
WWW.HOGANAS.SE
29
,•
l
HÖGANÄS
KOMMUN
5 (9)
på en mycket hög nöjdhet m ed verksamhetens innehåll.
Under våren öppnades ytterligare ett hem för vård och boende riktat till
ensamkommande flyktingbam, Simontorps gård. Hittills har 29 barn och ungdomar
kornmit till kommunen under 2015. Sammantaget har kommunen 37 ungdomar
placerade i kommunens b oende, tre ungdomar placerade på behandlingshem och två
ungdomar i familj ehem. Av dessa har i nuläget åtta erhållit uppehållstillstånd.
MEDARBETARE
Odla lärandekultur
•
Nämndsmål
Medarbetare upplever sin arbetssituation meningsfull , begriplig och hanterbar
Kommentar
2013 års medarbetarundersökning visade på en låg kännedom om verksamhetens mål. Ett
omfattande förbättringsarbete har därför genomförts avseende målprocessen och inför 2015 har
samtliga verksamheter brutit ner nämndsmålen till en verksamhetsplan för respektive enhet. Ett
kvalitetsledningssystem har tagits fram för förvaltningen och ett arbete har påbö~ats med att
systematiskt beskriva arbetssätt och arbetsmetoder. Sammantaget bör detta ha en positiv effekt
på upplevelsen av en begriplig arbetssituation .
Hemvårdsområdena har justerats för att skapa en jämnare arbetsbelastning och trygghetslarmet
har flyttat till bättre lokaler. Några verksamheter inom LSS har dock stort behov av större och
mer ändamålsenliga lokaler, vilket kan ha en negativ påverkan på målresultat, avseende
hanterbarhet
•
Ledarskapet skapar goda förutsättningar för verksamhetsutveckling inom socialtjänsten.
Kommentar
En utvecklingsdag med samtliga chefer har genomförts och ytterligare en är inplanerad under
hösten. Samtliga chefer har också haft utvecklingsdagar med sina medarbetare med fokus på
verksamhetsutveckling .
Förvaltningens chefer har deltagit i den kommunövergripande utbildning som genomförts på
temat arbetsplatsträffar.
KOMMENTAR MEDARBETARE
Flera verksamheter inom förvaltningen har haft u tvecklingsdagar m ed sina
medarbetare under våren och resterande är inbokade under hösten. D etta är ett
viktigt verktyg för att arbeta med verksamhetens utveckling och tillsammans planera
framåt.
~
HÖGANÄSKOMMUN ____________________________________________________~~
?V
Socialnämnden
WWW.HOGANAS.SE
30
Y"V
·-
HÖGANÄS
KOMMUN
6 (9)
Uppdragsavdelningen har skapat en gemensam struktur för beskrivning av
verksamhetemas viktigaste arbetsprocesser. Verksamheten inom LSS har kartlagt
vad som förväntas inom processerna brukardelaktighet, ledarskap, ekonomi och
implementeringen pågår i alla enheter. Under hösten påbörjas arbetet inom Vård och
Omsorg och IFO. Ökad tydlighet i vad som förväntas och utformning av ett
gemensamt arbetssätt bidrar till trygghet i arbetssituationen och säkerställer god
kvalitet.
All personal har deltagit i framtagande av gemensam kompetensutvecklingsplan
inom vuxenenheten. Nationella riktlinjer för missbruksvård har fastställts under
våren och kompletterande fortbildningsinsatser har genomförts utifrån behov. Inom
barn-, utbildning och familjeenheten arbetar enhetschefer och personal tillsammans
på temat "den goda arbetsplatsen". Det handlar om att skapa ett gemensamt
arbetssätt men också bättre rutiner vid möten.
Ifo har erhållit projektmedel för att ta fram en handlingsplan gällande arbetet med
hedersrelaterat våld, arbetet har påbörjats och all personal har utbildats under en
heldag.
Arbetsmiljö är ett stort fokusområde och samtliga verksamheter arbetar för en ökad
frisknärvaro. Sjukfrånvaron har minskat något inom vård och omsorg men mycket
arbete återstår inom förvaltningen för att nå tydligt resultat. Månadsmöten
genomförs med varje enhetschef, där såväl arbetsmiljö, ekonomi och kvalitet står i
fokus.
Rekryteringssituationen är mycket svår både avseende sjuksköterskor och
socialsekreterare. Två sjuksköterskor hyrdes in från bemanningsföretag under
sommaren och för närvarande har verksamheten en socialsekreterare inhyrd.
I början av året genomfördes en gemensam utvecklingsdag för förvaltningens
chefer, med fokus på det pågående arbetet för ökat brukarinflytande men också
erfarenhetsutbyte kring det nya arbetssättet med separata verksamhetsplaner för
varje avdelning och enhet. Ytterligare en dag är inplanerad i höst. Inom vård och
omsorg har cheferna gått samman i coachtrios för att stödja och coacha varandra i
ledarskap.
~
HÖGANÄSKOMMUN ________________________________________________~~
7V
Socialnämnden
WWW.HOGANAS.SE
31
Tr'V
,.
HÖGANÄS
7 (9)
KOMMUN
UTVECKLING
Utveckla dialogen
Nämndsmål
A
Brukare inom socialtjansten anser sig kunna påverka utformning av stöd och hjälp i
vardagen .
Kommentar
Inom vård och omsorg pågår en rad aktiviteter som syftar till att öka brukares inflytande över nar
och hur hjälpbehov tillgodoses.
För verksamheterna inom Individ- och familjeomsorgen samt LSS , innebar målet för 2015 att
genomföra en första brukarundersökn ing och darmed få en plattform för fortsatt
utvecklingsarbete. Inom individoch familjeomsorg har en nationell brukarundersökning
genomförts för första gången och Höganas har deltagit som pilotkommun. Resultatet visar på en
hög nöjdhet nar det galler delaktighet och upplevelsen av att kanna sig hörd. Inom LSS
genomförs inga nationella brukarundersökn ingar. Förvaltn ingen genomför under november
månad en egen undersökn ing , tillsammans med företaget Piet -o-Stat.
Förverkliga miljömässig hållbarhet
•
Nämndsmål
Förvaltn ingens transporter med bil har minskat
Kommentar
Ett flertal åtgärder har vidtag its för att minska förvaltningens transporter med bil. Bland annat
har områdesindelning inom hemvården justerats för att korta körsträckorna och
biståndshandläggare genomför i ett pilotförsök vårdplanering med Angelholms sjukhus via
bildskärm , i stallet för på plats på sjukhuset.
De problem som uppstod i samband med byte till digitala trygghetslarm inom hemvården,
innebar dock en markant ökn ing av antalet larmutryckningar och detta har, tillsammans med
förandrad delegationsordning inom hälso- och sjukvård , medfört fler körningar, varför målet
troligen ej kommer att nås.
KOMMENTAR UTVECKLING
I syfte att sprida kunskap -om psykiska funktionshinder, arrangerade individoch
familjeomsorgen en föreläsning på Tivolihuset, då två personer från organisationen
Hjärnkoll föreläste utifrån egen erfarenhet av eliagnosen AD H D . Föreläsning var
välbesökt med ett drygt hundratal deltagare.
E tt koncept för att genom gruppverksamhet stödja anhöriga till personer m ed
psykisk ohälsa, har tagits fram och första gruppen startar i sep tember. Inom
verksamheten för ensamkommande barn och ungdomar, har medarbetare erhållit
~ HÖGANÄS KOMMUN ----------------------------;r~
Socialnämnden
7i('
~V
WWW.HOGANAS.SE
32
..
HÖGANÄS
KOMMUN
8 (9)
grundläggande utbildning i kognitiv beteendeterapi, i syfte att utveckla ett bättre stöd
till ungdomarna.
Hemvården har infört nya rutiner för att öka brukares möjlighet att påverka vilken
tid man erhåller hjälp. Nya brukare kontaktas per telefon, för att förslag på tider
utifrån brukarens önskemål, ska vara förberett redan inför första hembesöket. Vid
upprättandet av genomförandeplan dokumenteras på vilket sätt brukaren önskar att
insatserna utförs. Personkontinuiteten mäts varje månad och medelvärdet under
januari-maj månad innebär att i genomsnitt 17 olika personer besöker brukaren
mellan kl 07-22. I denna siffra är även matdistribution inräknad och i nuläget
undersöks om denna kan arrangeras på annat sätt. Verksamheten har som mål att
förbättra personkontinuiteten och mycket arbete återstår.
Samtliga verksamheter inom vård och omsorg har haft utvecklingsdagar för att öka
kunskapen om värdigt liv och välbefinnande för äldre, där inflytande över den egna
livssituationen är en central del.
Under hösten genomförs en brukarundersökning tillsammans med företaget Pict-oStat, i syfte att få brukares perspektiv på hur de upplever möjligheten till inflytande
över den egna livssituationen.
Ett flertal åtgärder har vidtagits för att minska biltransporterna inom förvaltningen.
Områdesindelningen inom hemvården har justerats för att korta körsträckorna och
antalet cyklar har utökats inom individ och farniljeomsorgen. Myndighetsenheten har
startat ett utvecklingsarbete tillsammans med Ängelholms sjukhus, Hälsostaden, som
innebär att samordnad vårdplanering för personer som ska skrivas ut från sjukhuset
genomförs på distans via bildskärm tillsammans med den enskilde och sjukhusets
personal.
Under maj månad byttes leverantör av trygghetslarm i ordinärt boende och från juni
månad är samtliga trygghetslarm digitala. Upphandling av nya digitala larm till
vårdboendena slutfördes under våren och första utbytet genomförs i september.
Kvalitetsrevision genomfördes vid samtliga sex vårdboenden under våren och i
augusti månad genomlystes det första hemvårdsområdet Sammantaget visar
resultatet på en god kvalitet. Utvecklingsområden fmns och dokumentation är något
som genomgående behöver förbättras inom egen regin.
PROGN OS FÖR HELARET
Förvaltningen beräknas göra ett positivt resultat med 3000 tkr.
~
HÖGANÄSKOMMUN ________________________________________________~~
Socialnämnden
WWW.HOGANAS.SE
33
7V
T"V
••
HÖGANÄS
KOMMUN
9 (9)
Vård och omsorg beräknas göra ett negativt resultat med 3000 tkr. Utbyte av larm
vid fyra vårdboenden under hösten, innebär en kostnad med 1000 tkr. Antal
beviljade hemvårdstimmar ligger på en fortsatt hög nivå, jmf med fjolåret. Beviljade
timmar till sommargäster har varit högre än tidigare år och uppgick till 500 under juli
månad. Kostnaden för beviljade bostadsanpassningar beräknas överskrida budget,
beroende på ett enskilt ärende :i 1400 tkr. Kostnaderna för sjukskrivning ökar,
avseende omvårdnadspersonal och sjuksköterskor.
LSS beräknas göra ett positivt resultat med 2500 tkr. Färre ärenden samt minskad
dubbelbemanning inom personlig assistans utgör en stor del av avvikelsen.
Volymökning inom korttidsvistelse och kontaktpersoner medför dock ökade
kostnader med ca 800 tkr.
Individ och familjeomsorg beräknas göra ett positivt resultat med 3700 tkr, framför
allt beroende på att antal placeringsdygn ligger avsevärt lägre än budgeterat för både
barn och vuxna. Verksamheten arbetar aktivt med hemmaplanslösningar och har
etablerat ett framgångsrikt koncept för helhetslösning kring den enskilde. Statistik
från SCB avseende år 2014, visar att Höganäs har lägst antal placeringsdygn i Skåne,
avseende vuxna per 1000 inv. Utbetalning av försörjningsstöd ligger stabilt på en
lägre nivå, jmf 2014. Verksamheten för ensamkommande flyktingbarn beräknas göra
ett negativt utfall med -400 tkr jmf ersättning från Migrationsverket
~
HÖGANÄSKOMMUN __________________________________________________~~
Socialnämnden
WWW.HOGANAS.SE
34
~
~V
DELÅRSRAPPORT
UTBILDNINGSNÄMND
2015
35
2 (8)
Innehållsförteckning
VERKSAMHETSBERÄTTELSE ................................................................ 3
VERKSAMHET ............................................................................................................................................................................................................... 3
MÅLUPPFÖLJNING ....................................................................................................................................................................................................... 3
PROGNOS FÖR HELÅRET ........................................................................................................................................................................................... 8
HÖGANÄS KOMMUN
Utbildningsnämnden
WWW.HOGANAS.SE
36
3 (8)
Ordförande: Pia Möller (M)
Förvaltningschef: Liselotte Herrlin
VERKSAMHET
Utbildningsnämndens verksamhet är indelad i fyra verksamhetsområden.
Verksamhetsområdet F-9 innefattar barn- och skolbarnomsorg för barn och
ungdomar mellan 1 och 16 år. F-9 innefattar också skolverksamhet i förskoleklass,
grundskola samt grundsärskola. Inom området F-9 bedrivs även kultur- och
fritidsgårdsverksamhet. Gymnasieverksamheten är en avgiftsfri och frivillig
utbildningsform för ungdomar som gått ut grundskolan. Övrig utbildning omfattar
kommunal vuxenutbildning, utbildning i svenska för invandrare samt särskild
utbildning för vuxna. Politisk verksamhet omfattar nämndsarbetet inom
utbildningsförvaltningen.
DELÅR 2015
BUDGET 2015
PROGNOS
2015
AVVIKELSE
374 015
587 588
587 588
0
840
1 070
1 070
0
301 076
472 596
472 596
0
66 721
105 367
105 367
0
5 378
8 555
8 555
0
Summa investeringar
350
2 500
2 500
0
Årsanslag
350
2 500
2 500
0
TKR
Resultat
Politisk verksamhet
F-9
Gymnasieverksamhet
Övrig utbildning och
gemensamma
funktioner
MÅLUPPFÖLJNING
MEDBORGARE
Stärk skolans bredd och spets
Nämndsmål
Höganäs kommun ska rankas bland de 20 bästa skolkommunerna i landet.
HÖGANÄS KOMMUN
Utbildningsnämnden
WWW.HOGANAS.SE
37
4 (8)
Nämndsmål
Kommentar
På väg att nå målet utifrån att i den senaste betygsstatistiken från vårterminen 2015 har det
genomsnittliga meritvärdet ökat till 228,9 jämfört med föregående år 226,1.
Vid Sveriges Kommuners och Landstings, SKL, skoljämförelse av grundskolor i Sverige är
Höganäs på plats 33 av totalt 290 kommuner.
En högklassig utbildning med spets mot forskning och näringsliv.
Kommentar
På väg att nå målet utifrån att Kullagymnasiet redovisar flera exempel på samverkan med
näringslivet. Ett exempel är start av fjärde året på teknikprogrammet från höstterminen 2015,
där näringslivssamverkan är en förutsättning för utbildningen. Samverkan med högskolan sker
genom den långsiktiga kompetensutveckling för samtliga fritidshem som sker i samverkan med
Malmö högskola. Tornlyckeskolan har en långsiktig samverkan med Malmö högskola genom
arbetet med övningsförskolor/övningsskola.
Nämndsmål
Utbildningsnämndens verksamheter upplevs som trygga.
Kommentar
Elevenkäter planeras och kommer att genomföras under hösten 2015. Därför kan inte uppgifter
tas fram i samband med delårsrapporten. Resultat kommer att redovisas i samband med
årsbokslutet.
Utifrån kommunens vision har samtliga verksamheter arbetat utifrån de av
utbildningsnämnden beslutade målen. Hela barnet hela vägen är fortsatt prioriterad och
fokus har varit att konkretisera visionen på varje arbetsplats. Samtliga verksamheters
prioritet är att alla barn och ungdomar ska nå målen och arbetet med att utveckla
flexibla individuella lösningar pågår kontinuerligt.
Under våren har arbetet pågått med ny förskola i Nyhamnsläge. Öppna förskolan
har haft ett utökat öppethållande under sommarmånaderna. Under året har
förberedelsearbetet pågått för att undersöka möjligheten att starta en familjecentral i
samarbete med övriga kommunala förvaltningar och Region Skåne. Möjligheten att
erbjuda barn och elever till asylsökande familjer och ensamkommande ungdomar
förskola och skola har pågått.
Under året har arbetet pågått med en långsiktig lösning för Vikenskolans lokaler.
Under tiden löses lokalbehovet med hjälp av tillfälliga paviljonger.
HÖGANÄS KOMMUN
Utbildningsnämnden
WWW.HOGANAS.SE
38
5 (8)
Förberedelser har pågått för start av ett fjärde år på teknikprogrammet från och med
höstterminen 2015.
Eric Ruuth Kulturhus har arbetat med en föreställning Oktober 1943, vilken
omfattade stora delar av verksamheterna och som resulterade i flera utsålda och
bejublade föreställningar.
Grundskolorna har ingått i de nationella kompetensutvecklingarna Mattelyftet och
Läslyftet med syfte att öka resultaten.
Under sommaren har sommarskola anordnats för de elever i årskurs 6-9 som
riskerade att inte nå målen. Undervisning har erbjudits i svenska, engelska och
matematik samt samhällsorienterade och naturorienterade ämnen.
Under året har förvaltningen i ökad omfattning sett svårigheterna i att rekrytera
behörig personal till förskola och skola. Det är fler yrkesgrupper än tidigare som har
blivit svåra att rekrytera.
MEDARBETARE
Odla lärandekultur
Nämndsmål
Alla inom utbildningsnämndens verksamheter är delaktiga och engagerade.
Kommentar
Elevenkäter och medarbetarenkäter planeras och kommer att genomföras under hösten 2015.
Därför kan inte uppgifter tas fram i samband med delårsrapporten. Resultat kommer att
redovisas i samband med årsbokslutet.
Alla inom utbildningsnämndens verksamheter upplever sin lärande/ arbetssituation
meningsfull, begriplig och hanterbar.
Kommentar
Förvaltningens arbete med Hela barnet hela vägen utgår från kommunens vision. De
sedan tidigare utsedda 30 förstelärarna som finns på samtliga grundskolor och på
Kullagymnasiet har särskilt bidragit till skolornas arbete med ökad måluppfyllelse.
HÖGANÄS KOMMUN
Utbildningsnämnden
WWW.HOGANAS.SE
39
6 (8)
Åtta arbetslag inom grundskolan arbetar utifrån HÖK-avtalet
(huvudöverenskommelse enligt nytt arbetstidsavtal), vilket kommer utvärderas under
hösten 2015.
Samverkan har pågått med andra förvaltningar på såväl förvaltningsnivå som
förskole- och skolnivå, i frågor gällande verksamhet, fastighet, administration,
kommunikation och rekrytering. Under året har den kommunövergripande
samverkan bidragit till att mottagandet av ensamkommande ungdomar på
Kullagymnasiet fungerat bra.
Inom ramen för folkhälsoarbetet ingår utbildningsförvaltningen i det
kommungemensamma arbetet. Samverkan sker även med olika förvaltningar och
externa organisationer inom ramen för Brottsförebyggande rådet, BRÅ.
Grundskolorna och Kullagymnasiet samverkar återkommande med högskolor,
universitet och lokala näringslivet.
UTVECKLING
Förbättra kommunikationerna
Nämndsmål
IKT är i alla verksamheter ett effektivt arbetsredskap, ger stöd i kunskapsutvecklingen
och används för att utveckla samspel och kommunikation såväl inom verksamheterna
mellan förskola och skola och hem som mot övriga samhället.
Kommentar
Under våren 2015 har förslag till plan med riktlinjer för digital strategi utarbetats.
Utbildningsnämnden förväntas ta beslut om planen i september 2015.
Arbetet med att utveckla IKT inom alla verksamheter pågår kontinuerligt med stöd av IKTpedagoger.
Utveckla dialogen
Nämndsmål
Antalet samverksansarbeten ska utvecklas med högskola, universitet, lokalt näringsliv
och andra aktörer.
Kommentar
Samtliga skolområden samarbetar med flera olika aktörer, olika kommunala förvaltningar,
föreningar, lokalt näringsliv och högskola. Exempel på nya aktörer är:
Fjärde året teknikprogrammet startar på Kullagymnasiet höstterminen 2015 och utbildningen
genomförs i nära samverkan med lokala näringslivet, då eleverna gör en del av sin utbildning på
företagen.
HÖGANÄS KOMMUN
Utbildningsnämnden
WWW.HOGANAS.SE
40
7 (8)
Nämndsmål
I samarbete med lokala föreningar har Jonstorpsskolan under året arbetat med ett projekt, Ung
Aktivitet, där samtliga elever i årskurs 6 är involverade. Det övergripande målet är att förbättra
ungdomars fysiska och psykiska hälsa genom aktiviteter, vilket främjar fysisk hälsa, samarbete
och värdegrundsarbete.
Nämndsmål
Miljöarbetet ska ingå som en naturlig del i det dagliga arbetet.
Kommentar
Samtliga skolområden redovisar hur miljöarbetet inkluderas i verksamheternas arbeten. Flera
enheter beskriver att de källsorterar samt använder kollektivtrafik i stället för bil. Under året har
utbildning genomförts för samtliga förskolor om giftfri miljö.
Digital kompetens har varit ett fortsatt högt prioriterat utvecklingsområde under
året i syfte att fortsätta arbetet med ökad måluppfyllelse och för att utveckla en
modern utbildningsverksamhet i framkant. Under året har implementering av nya
arbetssätt och arbetsmetoder inom ramen för digital kompetens skett. I detta arbete
har IKT-pedagogerna (information, kommunikation, teknik) haft en viktig roll.
En attraktiv förskola och skola förutsätter moderna undervisningsmetoder, miljöer,
läromedel och teknik. Här har det förvaltningsgemensamma arbetet digital
kompetens en stor och viktig betydelse för arbetet framåt. Inom ramen för digital
kompetens har föreläsningar genomförts för elever, pedagoger och föräldrar kring
nätetik i samverkan med LAJKS.
Under året har samtliga fritidshem deltagit i en förvaltningsgemensam
kompetensutveckling i syfte att öka kvalitén. Denna genomförs i samverkan med
högskolan i Malmö och är en följd av skolinspektionens tillsyn 2012.
Kullagymnasiet har under året planerat start av ett fjärde år på teknikprogrammet
inför höstterminen 2015. Under sommaren har beslut meddelats om statliga bidrag
till kommunen för detta fjärde år. Utbildningen förutsätter ett nära samarbete med
näringslivet, vilket är en del av kommunens attraktionskraft och viktig att utveckla.
Det pågående arbetet med att ersätta gamla förskolor med nya moderna och
anpassade lokaler bidrar till att skapa goda förutsättningar för förskolan att erbjuda
hög kvalitet. Under året har arbetet med att ersätta en förskola i Nyhamnsläge
startat. Arbete har även pågått med att ta fram ett förslag gällande förbättring av
HÖGANÄS KOMMUN
Utbildningsnämnden
WWW.HOGANAS.SE
41
8 (8)
grundskolornas utemiljö. Samverkan har skett med teknik- och
fastighetsförvaltningen.
Under våren har lärare från grundskolorna deltagit i nationella
kompetensutvecklingen Mattelyftet. Fyra grundskolor har ingått i Skolverkets
utprovningsomgång av nationella Läslyftet. Från hösten kommer samtliga
grundskolor att medverka i arbetet med kompetensutvecklingen Läslyftet. Syftet med
satsningarna är att öka måluppfyllelsen för eleverna genom utveckling av
undervisningen.
En prioriterad fråga är den ökade svårigheten att rekrytera behöriga pedagoger till
förskola, fritidshem och skola. Under året har verksamheterna signalerat
återkommande om den ökade svårigheten att rekrytera inom fler lärargrupper än
tidigare.
PROGNOS FÖR HELÅRET
Utbildningsnämnden beräknas följa budget. Osäkerhet råder kring kostnader
gällande ensamkommande flyktingbarn/asylsökande och det fjärde året på
teknikprogrammet på Kullagymnasiet. Vidare kring hur sökbilden gällande
gymnasieskolan ser ut för hösten 2015 samt nya riktade statsbidrag för läsåret
2015/2016 gällande bland annat lågstadiesatsning.
HÖGANÄS KOMMUN
Utbildningsnämnden
WWW.HOGANAS.SE
42
43
44
45
DELÅRSRAPPORT
Delår 1 2015
Byggnadsnämnden
46
2 (5)
Ordförande: Gustaf Wingårdh
Förvaltningschef: Torsten Rosin
VERKSAMHET
Byggnadsnämnden ansvarar för kommunens uppgifter inom plan- och bygglagen
och fastighetsbildningslagen. Nämnden ansvarar framförallt för frågor om
förhandsbesked, bygglov, rivningslov, samt utför tillsyn över
byggnadsverksamheten. Vidare antar, ändrar eller upphäver nämnden under vissa
förutsättningar detaljplaner.
TKR
DELÅR 2015
BUDGET 2015
PROGNOS
2015
AVVIKELSE
2 241
3 483
3 483
0
574
858
858
0
1 666
2 625
2 625
0
Resultat
Politisk
verksamhet
Fysisk planering
MÅLUPPFÖLJNING
MEDBORGARE
Nämndsmål
Kultur- och naturmiljöer utvecklas och utpekade miljöer bevaras för att fungera i det
moderna samhället.
Kommentar
Arbetet med en ny kulturmiljöplan påbörjas i september 2015. Under mellantiden får den gamla
planen vara vägledande. Arbetet med att ta fram naturvårdsplanen är i sitt slutskede och
kommer att under hösten 2015 skickas på remiss.
Under hösten startar arbetet med att ta fram en ny kulturmiljöplan för att tydliggöra
och lyfta fram de fantastiska miljöer som finns runt om i kommunen. Ett annat syfte
är att med kunskap om historien kunna planera för framtiden. Planen är inte bara ett
HÖGANÄS KOMMUN
Byggnadsnämnden
WWW.HOGANAS.SE
47
3 (5)
tidsdokument utan även ett aktivt verktyg som kan användas vid planering och
byggnation samt översiktsplanering, detaljplanering, bygglov med mera.
Kulturmiljöplanen är tänkt att publiceras i det digitala formatet i form av en
interaktiv karta på kommunens hemsida tillsammans med digital dokumentation,
samt en app där det ska vara möjligt att ta del av dokumentation för aktuellt område
med hjälp av GIS. Tanken är att det ska vara lätt för medborgare, turister och
nyinflyttade att ta del av planen och ha möjlighet att söka i de områden de befinner
sig. Planen kan även användas som kunskapsdatabas för skolor i kommunen, samt
vara ett hjälpmedel i marknadsföringssynpunkt för Kullabygden. Arbetet kommer att
ske i samarbete med Ängelholms kommun, Bjuvs kommun och Länsstyrelsen i
Skåne för att utbyta erfarenhet, sänka kostnaderna och få en gemensam grund.
Under 2015 kommer bygglovsavdelningen arbeta med kunddialog och
företagsfokus. Målet är att i ett tidigt skede kunna vara delaktig och rådgivande vid
medborgarnas planering, oavsett om det handlar om att bygga privat eller
etablera/utveckla sin verksamhet. Handläggare och inspektörer ska också i högre
utsträckning delta vid publika evenemang, för att bidra till personligare kontakt.
MEDARBETARE
Odla lärandekultur
Nämndsmål
Medarbetare ska uppleva sin arbetssituation meningsfull, begriplig och hanterbar.
Kommentar
Målet kommer att uppfyllas med reservation för resultatet för den medarbetarenkätundersökning
som kommer att genomföras hösten 2015.
Byggnadsnämnden gjorde under föregående år en processkartläggning, vars resultat
under kommande år kommer att följas upp. Resultat- och ärendeuppföljning
kommer framöver ske dels genom förändrat arbetssätt där funktioner i befintligt
ärendehanteringssystem utnyttjas, dels genom nya verktyg. Under
implementeringsfasen – som beräknas pågå till och med 2018 – kommer bland annat
fler interna kontrollpunkter byggas in i systemet för att underlätta kvalitetssäkring
och uppföljning. Sammantaget kommer förändringarna leda till högre rättssäkerhet
och effektivitet i handläggningsprocessen.
Kartläggningen har effektiviserat och standardiserat rutiner i det dagliga arbetet,
HÖGANÄS KOMMUN
Byggnadsnämnden
WWW.HOGANAS.SE
48
4 (5)
förtydligat roller och ansvar samt lett till en kvalitetssäkring - inte minst vad gäller
rättssäker handläggning. Under implementeringsfasen 2015 kommer fler interna
kontrollpunkter byggas in i systemet för att underlätta kvalitetssäkring och
uppföljning . Så kallade ”översiktsbilder” kommer att skapa överblick, kontroll samt
underlätta fördelningen av resurser exempelvis i bygglov- och tillsynsärenden.
Medarbetarnas nödvändiga delaktighet under kartläggningen har genererat ett
utvecklingsfokuserat och förändringsvilligt arbetsklimat, vilket kommer såväl
verksamheten som medarbetarna till gagn. Under 2014 har sjuktalen minskat
avsevärt inom bygglovsavdelningen, vilket bland annat förmodas bero på att stressen
har minskat då det vardagliga arbetet upplevs mer strukturerat och hanterbart.
Under 2015 kommer kundfokus vara ett verksamhetsutvecklingsområde för
bygglovsavdelningen. Med kompetens inom så väl arkitektur som bygglov och
byggteknik ska medarbetarnas roll ska utvecklas till mer rådgivande i förhållande till
kommuninvånare och företag.
UTVECKLING
Förenkla för företag
Utveckla dialogen
Nämndsmål
Väl underbyggda, korrekta och snabba beslut.
Kommentar
Kvalitetsarbetet för att uppfylla målet sker kontinuerligt.
Det är nödvändigt att den samhällsbyggande verksamheten är i takt med sin samtid
och står väl rustad inför det digitala tekniksprång som nu väntar, såväl inom
mötesadministrations som inom ansöknings/anmälningsförfarandena.
Bygglovsavdelningen har tillsammans med tio samarbetskommuner sökt medel från
Boverket för framtagande av en gemensam, digital plattform. Vidare står nämnden i
begrepp att tillsammans med Boverket och ytterligare en kommun ansöka om
statliga medel för att att utreda frågan: Automatiserade bygglov – hur långt kan vi komma?
Byggnadsnämnden deltar i Höganäs kommuns satsning Förenkla helt enkelt, ett
projekt som sker i samverkan med Sveriges kommuner och landsting, SKL. Syftet
HÖGANÄS KOMMUN
Byggnadsnämnden
WWW.HOGANAS.SE
49
5 (5)
med projektet är att utveckla och förbättra kommunens kontakter med näringslivet
vilket ska leda till större förståelse myndighet och medborgare emellan.
Byggnadsnämnden kommer inte endast jobba mot företag utifrån detta koncept utan
generellt mot alla kunder, alltså även privatpersoner.
Genom utvecklad kunddialog vill byggnadsnämnden komma in tidigare i
bygglovsprocessen för att därmed skapa förutsebarhet för
näringsidkaren/medborgaren. På så sätt kan bygglovshandläggarna bistå med
rådgivning och i längden högre kvalitet och snabbare handläggning. Handläggare
och inspektörer ska också i högre utsträckning delta vid publika evenemang, för att
bidra till en personligare kontakt.
Byggnadsnämnden planerar att under andra halvåret stegvis övergå till digital
nämndshantering. Vidare delar bygglovsavdelningen med sig och utvecklar sin
processkartläggning tillsammans med Ängelholms och Bjuvs kommuner via ett
samarbetsprojekt finansierat av Boverket.
I slutet av maj 2015 genomfördes en organisationsutveckling på
samhällsbyggnadsförvaltningen då bygglovsavdelningen och planavdelningen slogs
samman till en avdelning. Syftet är för dels att ytterligare lyfta fram frågor som berör
kvalitet, kreativitet och resultatinriktning, dels att vara i samklang med förändringar i
lagstiftningen inom plan- och byggområdet. Den nya avdelningens verksamheter och
beslut inom såväl plan som bygglov ska vara tydliga, åskådliga och belysande och
anpassade för mottagaren. Rättssäkerhet, rättvisa och likställighet måste – precis som
tidigare – vara grundläggande utgångspunkter i avdelningens kommande arbete.
Byggnadsnämnden beräknas följa budget.
HÖGANÄS KOMMUN
Byggnadsnämnden
WWW.HOGANAS.SE
50
51
52
53
54
DELÅRSRAPPORT
Delår 1 2015
55
2 (5)
Ordförande: Daniel Svensson (M)
Miljöchef: Anneli Gille
VERKSAMHET
Myndighetsutövning och information/rådgivning utgör den centrala delen i
miljötillsynsnämndens verksamhet och regleras i huvudsak av speciallagstiftning.
Nämnden deltar även i kommungemensamt arbete inom livsmedel, hälsoskydd och
miljöskydd.
TKR
DELÅR 2015
BUDGET 2015
PROGNOS
2015
AVVIKELSE
3 023
5 276
4 996
280
267
322
322
0
2 756
4 954
4 674
280
Resultat
Politisk
verksamhet
Miljöverksamhet
MÅLUPPFÖLJNING
MEDBORGARE
Nämndsmål
Se till att miljöperspektivet är dokumenterat i kommunens planerings och byggprocesser.
Kommentar
Under perioden januari-augusti 2015 påbörjades fyra detaljplaner och två trafikplaner. I början
av detaljplaneprocessen görs en behovsbedömning av om det behövs en
miljökonsekvensbeskrivning av planen och där dokumenteras miljöperspektivet.
Miljöavdelningen finns alltid med på uppstartsmöten för nya planer och som remissinstans.
Miljöavdelningen deltar även i diskussioner vid kommunala exploateringar.
Två kommunala byggnationer är upphandlade i år, förskolan i Nyhamnsläge och
omklädningsrum i Jonstorp. För dessa har byggvarubedömning använts, vilket innebär höga
miljökrav. Planeringen pågår även för byggande av Sjöcrona förskola och skola i Viken och där
är miljöavdelningen med i processen.
HÖGANÄS KOMMUN
WWW.HOGANAS.SE
56
3 (5)
Miljöavdelningens syfte och uppdrag är att arbeta för att säkra en god miljö, hälsa
och livskvalitet för denna och kommande generationer genom att bedriva tillsyn,
informera och inspirera invånare, verksamheter och besökare i Höganäs.
Miljöavdelningen bidrar även till att kommunen som organisation blir en förebild
inom detta område. Miljötillsynsnämnden bedriver också en viss miljöövervakning
genom att regelbundet kontrollera luftkvalitet, grundvatten och badvattenkvalitet.
Energianvändning och kemikalier prioriteras i tillsynen under 2015. Skolor och
förskolor är alltid viktiga. Arbetet med att komma tillrätta med de sämsta enskilda
avloppen i kommunen fortsätter. Lantbruk upptar en stor del av kommunens yta
och får ökat fokus i tillsynen. Hygienlokaler, till exempel fotvårdare, solarier,
tatuerare, hudvårdslokaler och nagelvårdare, besöks under 2015, liksom
småbåtshamnar, fordonstvättar och alla de större företag som kommunen har tillsyn
över. Tillsynen av livsmedelshanteringen i kommunen syftar till att ingen ska bli sjuk
av att äta något de köpt inom kommunen. En annan viktig del av tillsynen är att
främja redlighet; att det ska löna sig att sköta sig. Tillsynen sker enligt den
tillsynsplan som är fastställd av miljötillsynsnämnden.
MEDARBETARE
Odla lärandekultur
Nämndsmål
Motiverade medarbetare som förstår helheten och känner till organisationens vision och
mål.
Kommentar
En medarbetarenkät skickas ut under hösten 2015, den kommer svara på om målet är uppnått.
Ett antal aktiviteter har genomförts sedan förra medarbetarenkäten och bedömningen är därför
att miljöavdelningen rör sig mot målet.
Miljötillsynsnämnden arbetar ständigt med att stärka medarbetarskapet, öka
delaktigheten och helhetssynen. Under januari-augusti 2015 har medarbetarna aktivt
deltagit i planeringen av verksamheten 2015 och 2016, i utbildningen för den nya
miljötillsynsnämnden, i intern kontroll, i rekrytering med mera. Inspektörerna har
regelbundna samordningsmöten för samsyn, både internt och med andra
kommuner. Avdelningen samarbetar även mycket med andra avdelningar,
förvaltningar och kommuner kring olika sakfrågor och gemensamma projekt.
HÖGANÄS KOMMUN
WWW.HOGANAS.SE
57
4 (5)
Efter den förra medarbetarenkäten i januari-februari 2014 togs en handlingsplan
fram och den arbetas det aktivt med under 2015. Bland annat finns nu ett dokument
över vad respektive medarbetare har för ansvarsområden, uppföljningen är stärkt,
tillsynsplanen är omarbetad och en del gemensamma aktiviteter genomförs.
UTVECKLING
Nämndsmål
Miljötillsynsnämnden ses som en resurs för etablerade och kommande företag.
Kommentar
Verksamhetsutövare får vid varje inspektion och när skrivelser skickas ut till dem ett vykort, där
de får svara på frågor om bemötande, tydlighet, handläggningstid och information. 145 svar har
kommit in sedan 2013 och resultatet är mycket bra, mellan 4,3 och 5,0 på en femgradig skala.
I SKL:s årliga mätning "Insikt", där kommunernas myndighetsutövning betygssätts av de företag
som kommunen har haft kontakt med under året, får miljöavdelningen betyget 70, vilket är en
höjning med 3 enheter sedan förra mätningen 2013. Medelvärdet för samtliga deltagande
kommuner i Sverige är 68 inom miljö- och hälsoskyddstillsynen.
Utifrån detta bedöms målet klaras på helårsbasis.
Nämndsmål
Förbättra Görslövsåns ekologiska status.
Kommentar
Under perioden januari till augusti 2015 togs åtta prover i Görslövsån, totalt under året tas 12
prover. Proverna visar att både kvävehalten och fosforhalten är betydligt högre än tidigare år.
Det är dock inte möjligt att dra några säkra slutsatser av detta, eftersom målet räknas som
årsmedelvärde och viktas mot flödet i ån. Det finns ännu inte några flödesuppgifter från SMHI
för 2015.
Öka andelen godkända enskilda avlopp.
Kommentar
Miljötillsynsnämnden arbetar efter en av nämnden antagen plan aktivt med att se till att alla
enskilda avlopp i kommunen och som inte uppfyller kraven för godkända avlopp åtgärdas. I
augusti 2015 finns 341 icke godkända enskild avlopp i kommunen, målet på helåret är högst
340 icke godkända enskilda avlopp. Målet ser alltså ut att uppnås med marginal.
Miljötillsynsnämnden har under flera års tid arbetat aktivt med att komma till rätta
HÖGANÄS KOMMUN
WWW.HOGANAS.SE
58
5 (5)
med de enskilda avlopp i kommunen som inte uppfyller gällande krav. Nämnden har
också länge prioriterat arbetet med att förbättra den ekologiska statusen i
Görslövsån genom att bedriva tillsyn av lantbruk och andra verksamheter som
bidrar till den höga halten av näringsämnen i ån. Även enskilda avlopp i Görslövsåns
tillrinningsområde påverkar åns miljömässiga status.
Miljötillsynsnämnden kontrollerar badvattenkvalitet, luftkvalitet och verksamheters
påverkan på miljö och hälsa. Prioriterade områden är förutom Görslövsån och
enskilda avlopp energianvändning och kemikalier och där läggs stort fokus inom
tillsynen 2015 och 2016. Även inomhusmiljön för hyresgäster prioriteras, genom att
exempelvis se över fastighetsägarnas egenkontroll. Inom livsmedelstillsynen är den
nya lagstiftningen kring märkning ett stort område att arbeta med, liksom tillsynen
av dricksvattnet.
Samarbetet med andra avdelningar och förvaltningar fördjupas, liksom samarbetet
med andra kommuner i främst Skåne.
Prognosen för hela 2015 är att miljötillsynsnämnden att kommer generera ett
överskott på cirka 280 tkr. Anledningen till detta är lägre personalkostnader än
budgeterat.
HÖGANÄS KOMMUN
WWW.HOGANAS.SE
59
1 (1)
Datum
2015-09-09
SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN
ANNELI GILLE
Dnr
2015/0567-1
Stadshuset
263 82 HÖGANÄS
MILJÖCHEF
MILJÖAVDELNINGEN
DIREKT: 042-33 75 35
[email protected]
DELÅRSBOKSLUT JANUARI-AUGUSTI 2015
Miljöavdelningen har gjort ett delårsbokslut för januari-augusti 2015. Detta är en del av
kommunens gemensamma uppföljning för delåret. Enligt prognosen kommer
miljötillsynsnämnden underskrida budgeten med cirka 280 tkr på helårsbasis.
MILJÖAVDELNINGENS FÖRSLAG TILL BESLUT
Miljötillsynsnämnden lämnar bifogade delårsbokslut för miljötillsynsnämnden till
budgetutskottet.
REDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET
Miljöavdelningen har gjort en bedömning av hur målen för miljötillsynsnämndens
verksamhet kommer att uppfyllas under 2015 och om budgeten kommer att hållas. Fyra av
de fem målen ser det ut att uppnås på helårsbasis, medan ett (God ekologisk status i
Görslövsån) är svårbedömt men troligen inte kommer att uppnås. Budgeten ser ut att
generera ett överskott på cirka 280 tkr på helårsbasis, vilket främst beror på en vakans inom
avdelningen i början av året, tjänstledighet för studier och föräldraledighet.
Anneli Gille
Miljöchef
BILAGOR
Verksamhetsberättelse och mål, delår 2015
KOPIA TILL
Ekonomiavdelningen, Höganäs kommun
Maria Solenlind, Höganäs kommun, Teknik- och fastighetsförvaltningen
Akten
HÖGANÄS KOMMUN
WWW.HOGANAS.SE
60
Ärende 8
Godkännande av
personalredovisning för 2014
61
KOMMUNFULLMÄKTIGE
2015-10-22
KS/2015/602
§
GODKÄNNANDE AV PERSONALREDOVISNING FÖR 2014
Kommunledningskontorets HR-avdelning har upprättat en personalredovisning för 2014. Syftet
med personalredovisningen är att ur olika aspekter ge en övergripande beskrivning av kommunens
personalsituation. Redovisningen innehåller bland annat uppgifter om personalvolym,
personalkostnader, åldersstruktur, sjukfrånvaro.
Syftet är även att ge kommunstyrelsen och nämnderna inspiration i arbetet med aktuella
arbetsgivarpolitiska frågor som främjar en effektiv och god arbetsmiljö. Analysen lyfter fram
strategiskt viktiga frågor och bygger framförallt på förslag till åtgärder som syftar på att sänka
sjuktalen. Personalredovisningen är tänkt att vara ett komplement till Höganäs kommuns
årsredovisning.
Kommunledningskontorets HR-avdelning har strävat efter att bygga upp en struktur för
personalredovisningen som går att använda i framtida personalredovisningar. I fortsättningen
kommer personalredovisningen att färdigställas i februari.
Kommunstyrelsen beslutade för egen del den 6 oktober 2015, § 186, att uppdra
kommunledningskontorets HR-avdelning att till kommunstyrelsens sammanträde den 3 november
2015 redovisa en jämförelse mellan kommunens sjuktal, personalomsättning samt övriga relevanta
nyckeltal med jämförbara privata utförares nyckeltal, att uppdra kommunledningskontorets HRavdelning att utreda möjligheten att växla timvikarier till fast anställd personal samt att uppdraget
ska redovisas till kommunstyrelsen senast den 28 februari 2016.
Beslutsunderlag
Kommunledningskontorets HR-avdelning, tjänsteskrivelse den 20 juli 2015,
Kommunledningskontorets HR-avdelning, personalredovisning registrerad den 20 juli 2015.
Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut den 22 september 2015, § 98.
att
godkänna personalredovisningen för 2014,
att
uppdra åt kommunstyrelsen att genomföra framtida personalredovisningar i liknande
struktur som för 2014 för att möjliggöra jämförelser över tid,
att
uppdra åt nämnder samt styrelse att ta personalredovisningens förslag om strategiska
satsningar i beaktande vid personalpolitiska prioriteringar.
HÖGANÄS KOMMUN
WWW.HOGANAS.SE
62
63
64
TJÄNSTESKRIVELSE
KOMMUNSTYRELSEN
2015-07-20
KS/2015/602
SLUTLIG INSTANS: Kommunfullmäktige
PERSONALREDOVISNING 2014
Kommunledningskontoret har upprättat en personalredovisning för år 2014. Syftet med
personalredovisningen är att ur olika aspekter ge en övergripande beskrivning av kommunens
personalsituation. Redovisningen innehåller uppgifter om personalvolym, personalkostnader,
åldersstruktur, sjukfrånvaro med mera.
Syftet är även att ge kommunstyrelsen och nämnderna inspiration i arbetet med aktuella
arbetsgivarpolitiska frågor som främjar en effektiv och god arbetsmiljö. Analysen lyfter fram
strategiskt viktiga frågor och bygger framförallt på förslag till åtgärder som syftar på att sänka
sjuktalen. Personalredovisningen är tänkt att vara ett komplement till Höganäs kommuns
årsredovisning.
Arbetet med föreliggande personalredovisning har mycket handlat om att bygga upp en struktur
som håller även kommande år. I fortsättningen kommer den att komma i februari varje år.
Beslutsunderlag
Kommunledningskontorets, HR-avdelningens, tjänsteskrivelse den 20 juli 2015.
Kommunledningskontoret, HR-avdelningens, utkast personalredovisning, registrerad den 20 juli
2015.
Förvaltningens namn/ avdelningens namn förslag till beslut
Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta
att
ställa sig positiv till personalredovisningens grundläggande struktur och nyckeltal
att
ta personalredovisningens förslag om strategiska satsningar i beaktande vid personalpolitiska
prioriteringar.
Chef Karolina Håkansson
HR-chef
Jasna Kontic
HR-strateg
HÖGANÄS KOMMUN
WWW.HOGANAS.SE
65
PERSONALREDOVISNING
HÖGANÄS KOMMUN 2014
En inblick i Höganäs kommuns personalpolitiska förutsättningar under perioden jan-dec 2014
HÖGANÄS KOMMUN
WWW.HOGANAS.SE
66
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Innehållsförteckning.............................................................................................................................................. 1
1.
Inledning ....................................................................................................................................................... 2
1.2 Metod ........................................................................................................................................................... 2
2.
Höganäs kommuns nyckeltal ..................................................................................................................... 2
2.1 Antal invånare i kommunen ..................................................................................................................... 2
2.2 Antal anställda............................................................................................................................................. 2
2.2.1 Timavlönade/korttidsvikarier ............................................................................................................... 3
2.3 Antal årsarbetare ........................................................................................................................................ 4
2.3.1 Antal årsarbetare/ 1000 invånare .................................................................................................... 4
2.4 Könsfördelning bland anställda ............................................................................................................... 4
2.5 Åldersfördelning bland anställda ............................................................................................................. 5
2.5.1 Medelålder per förvaltning ............................................................................................................... 5
2.6 Könsfördelning Chefer ............................................................................................................................. 6
2.6.1 Chefstäthet ............................................................................................................................................... 6
2.7. Sysselsättningsgrad .................................................................................................................................... 6
2.8. Personalomsättning .................................................................................................................................. 7
2.8.1
Pensioneringar framöver .................................................................................................................. 9
2.8.2 Utannonsering av tjänster ...................................................................................................................... 9
2.8.3 Kompetensförsörjningsplan................................................................................................................ 10
2.9 Medellön .................................................................................................................................................... 10
2.9.1
Översikt av lönebilden i kommunen ...................................................................................... 11
2.9.2 Lönespridning................................................................................................................................... 11
2.10 Sjuknyckeltal ........................................................................................................................................... 12
2.10.1 Sjukfrånvaro per förvaltning ........................................................................................................ 13
2.10.2 Sjukfrånvaro uppdelat på kön ..................................................................................................... 13
2.10.3 Sjukfrånvaro per yrkeskategori .................................................................................................... 14
2.10.4 Långtidssjukfrånvaro ..................................................................................................................... 15
2.10.5 Sjukfrånvaro per åldersgrupp ........................................................................................................... 16
2.10.6 Sjukfrånvarokostnader .................................................................................................................. 16
2.10.7 Friskvård ............................................................................................................................................... 16
2.11 Medarbetarengagemang (HME) .......................................................................................................... 17
3.
Slutanalys ..................................................................................................................................................... 18
3.1 Dagens situation - sammanfattning ........................................................................................................... 18
3.2 Vad behöver förbättras? ............................................................................................................................... 18
3.2.1
Uppföljning sjukfrånvaro – orsaker och samband .................................................................... 18
3.2.2
En översyn av rutiner för rehabilitering ...................................................................................... 18
3.2.3
Utbildning för chefer ...................................................................................................................... 19
3.2.4
Översyn av chefsorganisationen i kommunen ........................................................................... 19
3.2.5
Det systematiska arbetsmiljöarbetet fortsätter ........................................................................... 20
3.3 Vad blir konsekvenserna om inga aktiva åtgärder vidtas?...................................................................... 21
1
67
1. INLEDNING
Personalkostnaden utgör 58 % av kommunens totala kostnader. Syftet med denna
personalredovisning är att synliggöra de faktorer som påverkar kommunens totala kostnader
och har som syfte att lyfta fram personalfrågorna från den traditionella årsredovisningen.
1.2 METOD
Första delen av personalredovisningen börjar med en statistisk presentation. Statistiken till
denna redovisning är hämtad från systemet QlikView och är en sammanställning av året 1
januari – 31 december 2014. Dokumentets struktur är uppbyggd kring de gemensamt
framtagna personalnyckeltalen i Skåne Nordväst för att det ska bli enklare för regionen att
jämföra och lära av varandra. Nyckeltal kan i detta sammanhang beskrivas som
grundläggande information om den anställda personalen. En beskrivning av alla nyckeltal
och vad dessa innebär finns i bilaga 1. Redovisningen avslutas med en slutanalys med förslag
på strategiskt viktiga åtgärder för framtiden.
2. HÖGANÄS KOMMUNS NYCKELTAL
2.1 ANTAL INVÅNARE I KOMMUNEN
Folkmängden i kommunen var 25 301 per den 31 december 2014, vilket är en ökning med
211 personer sedan 2013.
2.2 ANTAL ANSTÄLLDA
Antalet anställda var den 31 december 2014 1877 personer. Av tabellen på nästa sida
framgår fördelningen av antalet anställda per förvaltning. Flest anställningar har
utbildningsförvaltningen med 768 personer följt av socialförvaltningen med 674 anställda.
När det gäller fördelningen mellan anställningsformerna tillsvidare och visstidsanställning
har 84 % av de anställda en tillsvidareanställning Sett ur ett nationellt perspektiv är denna
fördelning inget unikt för Höganäs kommun då 78 % av alla kommunanställda i Sverige har
en tillsvidareanställning. Därmed ligger Höganäs kommun över det nationella snittet.
Utredningar visar att tendensen är att antalet tillsvidareanställda har ökat och andelen
visstidsanställda minskat under de senaste åren. Men av naturliga skäl, för att de lagstadgade
uppgifterna inom social-, hälso- och sjukvården och undervisningsväsendet ska kunna
skötas måste en vikarie vanligtvis anställas när någon är frånvarande vilket innebär att det
alltid kommer att finnas behov av olika anställningsformer.
Antalet månadsanställda har ökat med 6 % sedan förra årsskiftet, 106 personer – ökningen
är främst bland de tillsvidareanställda.
2
68
Anställning (1877 personer)
Förvaltning
Kommunledningskontoret*
Räddningstjänsten
Samhällsbyggnadsförvaltningen
Teknik- och Fastighetsförvaltningen**
Kultur- och fritidsförvaltningen
Tv anställda
Antal
anst
Antal
personer
Visstid anställda
Antal omräk. Antal
heltid
anst
Antal
personer
Antal omräk.
heltid
109
109
103,2
42
42
35,7
17
17
17,0
2
2
2,0
7,0
42
42
41,1
7
7
170
170
156,8
9
9
8,8
33
33
29,7
7
7
5,0
Utbildningsförvaltningen
627
619
592,3
149
149
122,0
Socialförvaltningen
591
591
516,9
83
83
70,7
1 589
1 577
1 460,6
300
300
252,9
Totalt
*Till Kommunledningskontoret räknas även Kullabemanning och Utvecklingscentrum
**Under 2014 har Teknik- och fastighetsförvaltningen varit med om en omorganisering där
kökspersonalen gått över till förvaltningen.
2.2.1 TIMAVLÖNADE/KORTTIDSVIKARIER
Under 2014 var antalet vikarietimmar 241 239, vilket är 46 620 fler timmar än under 2013.
Dessa 241 239 timmar motsvarar ca 122 årsarbetare/månad. Ca 80 000 timmar räknas till
sommarmånaderna juni-juli-augusti då kommunen har många semestervikariat,
huvudsakligen inom vården.
Jämfört med månaderna januari till och med maj 2014 och 2013, ligger antalet vikarietimmar
på nästan exakt samma siffra, ca 83 000 timmar, det vill säga ca 100 årsarbetare/månad.
Detta innebär att det har skett en ökning av vikariebehoven under hösten 2014 med 18
årsarbetare flera vikarietimmar.
De yrkeskategorier som används mest är vårdpersonal (undersköterskor och vårdbiträden,
LSS-personal d.v.s. personliga assistenter, vårdare och boendestödjare) samt skol- och
barnomsorgspersonal (förskollärare, barnskötare och lärare samt fritidspersonal).
Yrkeskategorier såsom förskollärare, lärare inom vissa ämnesbehörigheter och
undersköterskor är svårast att rekrytera. De största ökningarna gällande vikariebehoven har
varit på vårdboenden, i hemvård, trygghetslarmet, psykiatrin samt på skola F-9, fritids och
fritidsgård. Ökning av vikarietimmar finns även inom förskola, kostenhet, städ och LSS.
Anledningen till vikariebeställningar har till största delen och i de flesta verksamheterna varit
semester, sjukdom, extra resurser och vakanser i fallande ordning. Om vi räknar bort det
naturliga behovet av vikarier för all sommarsemester så toppar sjukdom som huvudorsak till
vikariebeställningar.
Under det senaste året har Kulla Bemanning satsat på en utökning av den fasta poolen vilket
innebär att flera vikarietimmar kan tillgodoses med tillsvidarepersonal, dock har antalet
timavlönade inte minskat på grund av de stora behoven av vikarier. Arbetspassen har
dessutom blivit kortare och flera vilket innebär extra resurser i form av delade turer både
morgon och kväll. Det är en utveckling Kulla Bemanning har sett under de senaste åren och
det speglar särskilt äldreomsorgen. Ambitionen är att ta fram en handlingsplan för att se om
man kan minska delade turer inom hemvården innan 2015 års slut.
3
69
2.3 ANTAL ÅRSARBETARE
Det totala antalet årsarbetare i kommunen var 1712, vilket är en ökning med 111 årsarbetare
jämfört med föregående årsskifte. Antal årsarbeten per förvaltning presenteras i tabellen på
föregående sida, i kolumnen ”Antal omräknat till heltid”. Omräknat till heltider är ökningen
7 %, både för tillsvidareanställda och visstidsanställda.
2.3.1 ANTAL ÅRSARBETARE/ 1000 INVÅNARE
Förhållandet mellan antal årsarbetare och invånare blir i år: 1 712/25,301=67,6. Ifjol vid
samma tid på året var förhållandet 25 090 invånare vilket gör 1 657/25,090 = 66,04 anställda
per 1000 invånare. Våra invånare har blivit fler och de anställda har blivit fler i lite högre
utsträckning. En liten påverkan i sammanhanget är att en samverkan med
grannkommunerna resulterat i ett gemensamt HR-servicecenter dit personalen på
kommunens löneavdelning gått över. En utblick i våra grannkommuner ger att vi ligger i
mitten vad gäller detta nyckeltal. Klippans kommun ligger högst med 71 årsarbetare/1000
invånare medan Helsingborg ligger lägst med 54 årsarbetare/1000 invånare.
2.4 KÖNSFÖRDELNING BLAND ANSTÄLLDA
1 449 kvinnor och 428 män har månadsanställning i kommunen. Fördelningen ligger i år på
77 % kvinnor och 23 % män i förhållande till fjolårets 80 % kvinnor och 20 % män. Som
diagrammet på nästa sida visar är fördelningen mellan kvinnor och män således fortfarande
ojämn. Som i alla övriga kommuner är det kvinnor som arbetar i våra stora yrkesgrupper
vård och omsorg samt skola och barnomsorg.
4
70
2.5 ÅLDERSFÖRDELNING BLAND ANSTÄLLDA
T översta tabellen visar oss antal anställda per åldersgrupp uppdelat på kön på respektive
förvaltning. Den andra tabellen visar hur stor andel åldersgrupperna utgör i procent
uppdelat på kön.
Åldersgrupp
Totalt
Totalt
Förvaltning
KVINNOR
MÄN
Totalt
A. -29
B.30-49
KVINNOR MÄN
C.50-
KVINNOR MÄN
KVINNOR MÄN
1449
428
90
40
676
212
683
176
96
56
12
6
41
27
43
23
2
17
0
1
2
9
0
7
26
24
4
0
15
16
7
8
Teknik- och Fastighetsförvaltningen
99
80
6
6
42
23
51
51
Kommunledningskontoret
Räddningstjänsten
27
13
1
3
16
7
10
3
606
162
31
14
298
88
277
60
598
76
36
10
262
42
300
24
Åldersgrupp
Kvinnor
Män
A.
- 29
4,8%
2,1%
B.
30 - 49
36,0%
11,3%
C.
50 -
36,4%
9,4%
77,2%
22,8%
Totalt
Den genomsnittliga medelåldern i kommunen för månadsanställda är 46,71 år. Höganäs
kommun har 130 anställda under 29 år. Störst andel anställda finns i åldersgrupperna 40-49
och 50-59. De yrkeskategorierna med lägst medelålder är personliga assistenter, fritidsledare
och fritidspedagoger. Högst medelålder återfinns land manliga chefer och kvinnliga
administratörer samt lokalvårdare, både manliga och kvinnliga.
2.5.1 MEDELÅLDER PER FÖRVALTNING
Sett till fördelningen per förvaltning är medelåldern relativt jämn. Högst medelålder har
teknik- och fastighetsförvaltningen.
5
71
2.6 KÖNSFÖRDELNING CHEFER
I kommunen arbetar 92 chefer. 69 av dessa chefer är kvinnor och 25 är män. De kvinnliga
cheferna utgör således 75 %. Medelåldern på samtliga chefer är 52 år, medelåldern bland de
manliga cheferna är 55 år och för kvinnorna 50 år. En annan aspekt som är intressant att
titta på i sammanhanget är Index Chefer Kvinnor, d.v.s. andel kvinnliga chefer dividerat
med den totala andelen kvinnor. I Höganäs kommun ligger indexet på 0,97 – vilket är högst
i Skåne Nordväst. Förra året låg den på 0,95 vilket visar på en fortfarande ökande tendens.
De övriga kommuner ligger på mellan 0,58 (Örkelljunga) och 0,83 (Helsingborg och Svalöv).
Detta betyder att vi i Höganäs ligger väl till med jämställdheten bland chefer, sett till antalet.
2.6.1 CHEFSTÄTHET
En stor förutsättning för att kunna tillgodose de krav som finns på ledarskap är att
personalgrupperna är ”lagom” stora så att det i praktiken finns tid för att se varje enskild
medarbetare. Enligt en undersökning från Ledarnas Chefsbarometers av chefers vardag och
förutsättningar, upplever chefer i offentlig sektor sig genomgående ha sämre förutsättningar
att leda än chefer i den privata sektorn. Personalgrupperna är dubbelt så stora i offentlig
sektor. I undersökningen fick cheferna betygsätta sina verksamheter utifrån kriterier såsom
problem med sjukskrivningar och personalomsättning. Sedan jämfördes resultaten med olika
faktorer som exempelvis personalgruppernas storlek. Sambanden var tydliga - mindre
grupper ger mer tid att leda och därmed även bättre resultat.
I genomsnitt har varje chef i Höganäs personalansvar för nästan 19 personer. Detta varierar
naturligtvis mycket beroende på verksamhet och storlek på enhet/avdelning. I samband
med denna personalredovisning gjorde HR-avdelningen en större genomgång av
chefstätheten, vilket visade på variationer från minst två till som mest 59 medarbetare. 21
chefer har direktansvar för minst 30 medarbetare. Dessa större personalgrupper berör
främst utbildnings- och socialförvaltningen men även teknik- och fastighetsförvaltningen. I
Skåne Nordväst varierar genomsnitten mellan 15 och 23 personer. Tittar man på sjuktalen i
detta sammanhang har Höganäs högst andel långtidssjukskrivningar av samtliga av våra
grannkommuner.
2.7. SYSSELSÄTTNINGSGRAD
I kommunens personalpolicy anges att Höganäs kommun ska ”erbjuda möjlighet till önskad
tjänstgöringsgrad”. Antalet som innehar en heltidsanställning som grundanställning var den
31 december 1131 personer utav totalt 1877. Detta utgör 60 % för kommunen som helhet.
Vid samma mättillfälle 2013 var andelen heltidsanställda 59 %. Av de som arbetar heltid är
nästan 70 % kvinnor och av de deltidsanställda utgör kvinnor 87 %.
Syss.grupp Antal
Totalt
Antal
kvinnor
Antal
män
Hur stor del arbetar
Kvinnor % Män % heltid resp deltid?
1 877
1 449
428
Deltid
746
662
84
87,3%
12,7%
100,0%
39,7%
Heltid
1 131
787
344
69,6%
30,4%
60,3%
Tabellen visar fördelningen på samtliga månadsanställda.
Sett till endast medarbetare som har en tillsvidareanställning i kommunen, arbetar 579
personer av dem deltid, vilket motsvarar 37 %. Av dessa utgör kvinnorna 92 %. En anställd
med partiell tjänstledighet, till exempel för föräldraledighet, räknas inte som deltidsanställd. I
nästa tabell är endast tillsvidareanställda med för att visa fördelningen på heltid och deltid.
6
72
Syss.grupp Antal
Totalt
Antal
kvinnor
Antal
män
Hur stor del arbetar
Kvinnor % Män % heltid resp deltid?
1 577
1 233
344
Deltid
576
530
46
92,0%
8,0%
100,0%
36,5%
Heltid
1 001
703
298
70,2%
29,8%
63,5%
Tabellen visar fördelningen bland tillsvidareanställda.
Tendensen över lag är att andelen deltidsanställningar minskar och att heltidsanställningarna
ökar, om än med liten marginal. Även om deltidsanställningarna har ökat med 14 personer
jämfört med förra året så är det procentuellt en minskning sett till den totala andelen
anställningar.
I medarbetarundersökningen som gjordes i början av 2014 fick medarbetarna ta ställning till
ifall de var nöjda med sin sysselsättningsgrad. 86 % säger sig vara nöjda med hur man
arbetar idag, medan nio procent vill arbeta mer och fem procent arbeta mindre. Bilderna
nedan är tagna från den senaste medarbetarundersökningen och visar svarsresultaten som
handlar om sysselsättningsgrad.
De 134 personer som skulle vilja arbeta mer, fick sedan ta ställning till om de kunde tänka
sig arbeta på en annan arbetsplats inom kommunen. 47 % skulle kunna tänka sig det. Att
önska högre sysselsättningsgrad är något som man som anställd kan tala med sin chef om
när som helst under arbetsåret, eller ta upp under ett medarbetarsamtal.
2.8. PERSONALOMSÄTTNING
Ordet personalomsättning är en benämning på hur lång tid det tar för personalstyrkan att bytas
ut. En hög personalomsättning innebär att personalen byts ut snabbt och medför
kostnader för rekrytering, utbildning, introduktion och inskolning. Personalomsättning
har både en positiv och en negativ sida beroende på vad som är dess anledning –
orsakerna måste helt enkelt studeras. HR-avdelningen har som mål att få en fungerande
rutin kring avslutningssamtal där minnesanteckningar från avslutningssamtalen skickas
in till HR för en central sammanställning. Denna rutin har tyvärr brustit då det kommer
7
73
in alldeles för få underlag. Av de ringa underlag som har kommit in till HR från
avslutningssamtal runt om i organisationen nämns bland andra bristande ledning, nya
tjänster, högre lön och närmare hemmet som orsaker som ligger till grund för
avslutningen. Även i förvaltningarnas kompetensförsörjningsplaner nämns svårigheter
att både rekrytera och behålla (framförallt) högskoleutbildad kompetens på grund av
kommunens geografiska läge.
Tabellen nedan visar personalomsättningen för tillsvidareanställda. I tabellen redovisas
förutom nya anställningar även intern rörlighet, d.v.s. redan anställda i kommunen som
tillträtt nya anställningar. Avgångarna under året kan på motsvarande sätt bero på både
extern och intern rörlighet. Omsättningen är antalet medarbetare som avslutade sin
anställning på egen begäran, inklusive pension, dividerat med antalet tillsvidareanställda.
Förvaltning
Räddningstjänsten
Samhällsbyggnad.
Teknik- och
Fastighet.
Kultur- och fritids.
Utbildning.
Social.
Totalt
Avslutade på egen
begäran (inkl pension)
8
Tillsvidareanställningar
2014-12-31
110
Personalomsättning
%
7,3 %
3
6
12
17
42
170
17,6 %
14,3 %
7,1 %
3
56
47
135
33
618
591
1581
9,1 %
9,1 %
8,0 %
8,5 %
Av de avslutade ovan ingår även personer som har gått i pension. I tabellen nedan redovisas
vad dessa har tagit ut för pension. Det vanligaste är fortfarande allmän pension följt av
förtida uttag. Alla Sveriges kommuner är inne i ett generationsskifte där den stora 40talistgenerationen går i pension och nya generationer ersätter. Totalt har 53 personer gått i
pension under 2014. Året innan var antalet nyblivna pensionärer 36.
Förvaltning
KulturFritid
Räddningstjänst
Samhällsbyggnads.
Socialförvalt.
TeknikFastighets.
Utbildningsförvalt.
Totalt
Allmän
Totalt pension
4
1
0
4
23
11
8
53
Förtida
uttag
4
1
0
4
13
9
5
36
0
0
0
0
7
2
3
12
Avtalspension
Sjukersätt SAP
0
0
0
0
3
0
0
3
0
0
2
0
0
0
0
2
8
74
27 personer kvarstår i arbete efter 65 år fyllda, de flesta finns inom skolans värld. Att arbeta
längre än till 65 är något som ökar, 2012 och 2013 var antalet 17 respektive 16.
Förvaltning
KulturFritid
Räddningstjänst
Samhällsbyggnads.
Socialförvalt.
TeknikFastighets.
Utbildningsförvalt.
Totalt
2.8.1
Födda 1949 Födda 1948
1
0
0
0
5
2
8
16
Födda 1946 el
tidigare
Födda 1947
1
0
0
0
1
2
3
7
0
0
0
0
0
0
2
2
0
0
0
0
0
0
2
2
PENSIONERINGAR FRAMÖVER
Diagrammet nedan visar antalet personer som fyller 65 respektive 67 år framöver. Fram till
år 2021 kommer sammanlagt 399 medarbetare att ha fyllt 65 år. Kombinerat med
medarbetare som därtill väljer att avsluta sin anställning på egen hand finns det behov av en
god kompetensförsörjningsstrategi för att försäkra sig om att rätt kompetens finns på rätt
plats.
2.8.2 UTANNONSERING AV TJÄNSTER
Lediga tjänster kan annonseras både externt och internt. Höganäs kommun har en
överenskommelse med de fackliga organisationerna om att alla tillsvidareanställningar ska
annonseras internt sedan är det upp till rekryterande chef att välja tillvägagångssätt. Under
2014 annonserades totalt 533 tjänster och av dessa var 212 tillsvidare och 170 på visstid,
dessutom annonserades 46 stycken 3-veckors feriearbeten för ungdomar samt 203
timavlönade behovsanställningar. Jämfört med 2013 har det totala antalet annonserade
tjänster ökat med 68 stycken. Förutom antalet ovan, annonserades även 44 helt interna
tjänster, för 2013 var det antalet något högre, 16 tjänster.
Av de totalt 533 både externt- och internt utannonserade tjänsterna var 23 % heltidstjänster,
31 % deltidstjänster samt 7 % där man kan önska sysselsättningsgrad. Resten utgjordes av
timavlönade där omfattningen kan variera (de flesta timavlönade tjänster utgörs av 3veckors feriearbeten för skolungdomar och semestervikariat inom vård och omsorg.)
9
75
2.8.3 KOMPETENSFÖRSÖRJNINGSPLAN
Ett nära förknippat begrepp med personalomsättning är kompetensförsörjning. Under 2014
togs ramverket för kommunens strategiska personalförsörjning fram. Ledningsgrupperna
har utifrån en centralt framtagen kompetensanalys (en övergripande rapport på nuläge och
framtida prognoser) tagit fram förvaltningsspecifika handlingsplaner på behov och åtgärder
som syftar till att rekrytera, utveckla, behålla och avsluta medarbetare. De samlade
handlingsplanerna utgör kommunens kompetensförsörjningsplan fram till år 2020.
2.9 MEDELLÖN
I enlighet med kommunens lönepolitik ska de anställda inom Höganäs kommun uppleva att
lönesättningen sker rättvist och objektivt. Grunden för lönesättningen är en värdering av
befattningen som utgår från ansvarsnivå, svårighetsgrad, arbetsmiljö och kompetenskrav,
därefter sker årligen en individuell bedömning utifrån den anställdes prestation och bidrag
till verksamhetsförbättringar. Medellönen baseras på alla månadsanställda som var
registrerade vid ögonblicksbilden den 31 december 2014 och utgår från den totala lönen för
en heltidsanställd.
Medellönen för alla månadsanställda i kommunen ligger på 27 831 kr. Uppdelat på kön blir
siffran 27 464 för kvinnor och 29 162 för män. Männens medellön ligger således 1698 kr
högre än kvinnornas medellön. Kommunen utför regelbundet en lönekartläggning vars syfte
är att upptäcka, åtgärda och förhindra osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män som
utför lika eller likvärdigt arbete. Det innebär att kvinnors lön jämförs med männens lön om
de har lika arbete, samt att kvinnodominerade grupper av arbetstagare jämförs med
likvärdiga grupper som inte är kvinnodominerade. Jämfört med föregående år så har glappet
mellan könen minskat med ca 400 kr. Lönekartläggningen visade att denna skillnad i
medellön är saklig med hänvisning till faktorer såsom arbetsmarknad,
rekryteringsförutsättningar samt utbildningsnivå.
Den senaste kartläggningens resultat som färdigställdes våren 2014 visar att de områden som
kommunen har anledning att se över eller analysera vidare är en fördjupad analys av
lönespridning för grupperna speciallärare, förskolelärare, gymnasielärare, undersköterska och
10
76
vårdbiträde. Vidare behöver en fördjupad analys göras av de grupper som enligt
kartläggningen anses vara likvärdiga i förhållande till arbetsuppgifternas krav utifrån olika
faktorer. Dessa grupper är barnskötare, dagbarnvårdare, elevassistent och lärarassistent som
är kvinnodominerade i jämförelse med den mansdominerade gruppen tekniker.
Löneskillnader var även tydliga mellan den kvinnodominerade gruppen måltidspersonal i
jämförelse med den likvärdiga och mansdominerade gruppen anläggningsarbete.
2.9.1
ÖVERSIKT AV LÖNEBILDEN I KOMMUNEN
Diagrammet ovan visar framförallt att det finns en stor grupp medarbetare som har löner
nära den 10:e percentilen, det är där vi har våra stora grupper av t.ex. undersköterskor. Över
den 90:e percentilen är det en stor spridning.
2.9.2 LÖNESPRIDNING
Höganäs kommun eftersträvar en god lönespridning (minst 30 %) grundat på våra
lönekriterier och den individuella lönesättningen. Om lönespridningen är mindre för
kvinnor än för män kan det vara ett tecken på att möjligheten till löneutveckling är olika.
Lönespridningen har tagits fram som total och uppdelat per kön. Lönespridningsmåttet som
använts är kvoten mellan den 90:e percentilen och den 10:e percentilen. 90 procent
respektive 10 procent av de anställda har en lön som är lägre än vad den 90:e respektive 10:e
percentilen visar. Tabellen nedan visar hur lönespridningen ser ut i Höganäs kommun.
Totalt
Antal pers
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Totalt
Totalt
Totalt
Totalt
Spridn
10 Perc
Medel
Median
90 Perc
1 622
1,58
22 290
27 378
26 000
35 259
366
1,77
21 314
26 525
26 525
37 817
1 256
1,52
22 412
27 512
25 855
34 000
Totalt ligger lönespridningen i kommunen på 1,58 vilket motsvarar 36 %. Detta gäller
lönespridningen för Höganäs kommuns samtliga anställda, alla kategorier. Om man kollar
på yrkesgruppsnivå är nivån betydligt lägre beroende på vilken yrkesgrupp man tittar på.
Jämfört med lönespridningen 2013 har den ökat från 1,52. I jämförelse med övriga sektorer
ligger den kommunala sektorn lägst.
Enligt Statistiska Centralbyråns underlag från 2014 såg det ut enligt nedan:
Primärkommunal Landstingskommunal sektor
sektor
1,60
2,13
Statlig
sektor
2,01
Offentlig
sektor
1,81
Privat
sektor
2,20
11
77
Sett till endast Höganäs kommuns siffra så är lönespridningen generellt sett sämre för
kvinnor. Sämst är det inom yrkeskategorierna badpersonal, fritidsledare, IT-tekniker,
personlig assistent och vårdbiträde samt yrkeskategorierna enhetschef socialförvaltningen,
ledning barnomsorg, ledning samhällsbyggnad och ledning teknik och fastighet.
2.10 SJUKNYCKELTAL
WHO (World health organization) har definierat friskt som frånvaro av ohälsa och sjukt
som närvaro av ohälsa. Hur personalen upplever sin hälsa/hur de mår följs upp via
medarbetarundersökningen som genomfördes mellan 20 januari – 14 februari 2014. Den
visade att en majoritet av medarbetarna som helhet är nöjda med sin arbetssituation. Se
redovisningen nedan, detta gäller frågorna i avsnittet ”Hälsa och arbetsmiljö”.
De senaste åren har sjukfrånvaron ökat bland kommunens anställda. I linjediagrammet
nedan kan noteras att under hela perioden april 2013 - december 2014 låg sjukfrånvaron på
en nivå på 1-2 % högre än tidigare.
Ett bekymmer med redovisning av sjukfrånvaro är att all sjukfrånvaro inte registreras. Detta
då det finns medarbetare som tar ut semester alternativt kompledigt i stället för att
sjukskriva sig eller jobbar fast de är sjuka, så kallad sjuknärvaro. Dessa siffror döljs i
begreppet frisk. Den huvudsakliga rutinen i Höganäs kommun är att medarbetaren måste ta
ut 20 sammanhängande semesterdagar under sommarmånaderna, resterande dagar
disponerar man själv.
Tabellen på nästa sida visar hela 2014 års sjukfrånvaro i procent av den totala arbetstiden
(för månadsanställda). För hela kommunen ligger den totala sjukfrånvaron på 6 %, en siffra
som 2013 var 5,5 % och 2012 låg siffran på 4,7 %. En stadig ökning med ungefär en halv
procentenhet de senaste åren med andra ord. Det är kvinnornas sjukfrånvaro som står för
12
78
den största ökningen – männens frånvaro har både ökat och sedan minskat något igen
senaste året.
Värt att ha i åtanke när man tittar på sjukfrånvaro är att man brukar säga att en sjukfrånvaro
på omkring 3 % krävs för att täcka de löpande influensorna och förkylningarna. Allt utöver
det kan tyda på arbetsmiljörelaterade faktorer.
Sjukfrånvaro i procent av den totala arbetstiden
(månadsanställda)
Totalt
Kvinnor
Män
2014
6,0
6,6
4,0
2013
5,5
6,0
4,1
2012
4,7
5,0
3,4
2.10.1 SJUKFRÅNVARO PER FÖRVALTNING
Sjukfrånvaron för hela kommunen har ökat med 0,47 % sedan ifjol. De förvaltningar som
står för majoritetens av ökningarna är socialförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen
och kommunledningskontoret.
Förvaltning
Ord. Sjukfrånv.
arbtid
%
Sjuktimmar
Totalt
195777 3244042
Kommunledningskontoret (inkl. Kulla
Bemanning + Utvecklingscenter)
5,56
+0,47
4,95 %
4,17
+0,78
117
23364
0,50 %
0
+0,50
4647
96481
4,82 %
5,76
-0,94
19068
335674
5,68 %
5,15
+0,53
2341
63386
3,69 %
2,66
+1,03
68806 1351033
5,09 %
5,11
+0,02
7,88 %
6,76
+1,12
6,03 %
253261
Förändring
12424
Räddningstjänsten
Teknik- och Fastighetsförvaltningen
2013
88372 1120840
2.10.2 SJUKFRÅNVARO UPPDELAT PÅ KÖN
Kvinnors sjukfrånvaro är betydligt högre än männens. Kvinnorna står för 86 % av all
sjukfrånvaro, trots att de utgör 78 % av de anställda. I tabellen på nästa sida kan man också
utläsa att det finns totalt 139 sjuktillfällen som varat 91 dagar eller längre. I dessa riktigt
långa sjukfallen är kvinnorna överrepresenterade, de står för nästan 88 % av sjukfallen
längre än 90 dagar. Många av dessa sjukfall är inte på heltid.
Intervall
Kön
Totalt
1 -dag
2-14
15-29
30-59
60-90
Kal. Till- Kal. Till- Kal. Till- Kal. Till- Kal. Till- Kal. Tilldgr fällen dgr fällen dgr fällen dgr fällen dgr fällen dgr fällen
91Kal. Tilldgr fällen
Tot
37013 3379 259
852
4047 2154 2038
106
3026
81
2591
47
25052
139
K
31915 2731 248
665
3611 1747 1679
87
2512
68
2319
42
21546
122
M
5916
119
187
1098
19
562
13
272
5
3506
17
648
407
359
*Med kalenderdag menas varje dag om året, dvs. både arbetsdagar och helgdagar.
Jämför vi 2014 med 2013 har kvinnors sjukfrånvaro ökat över en halv procentenhet (från
5,92 % till 6,51 %). Det är 16125 fler sjuktimmar. Männen sjukfrånvaro har minskat något,
från 4,26 % till 4,07 %.
13
79
Under året var det Socialförvaltningens anställda kvinnor som var mest sjuka, med 8,26 %.
Näst mest sjuka var Samhällsbyggnadsförvaltningens kvinnor med 7,55 %.
Socialförvaltningen låg högst även på männens sjukfrånvaro med 5,30 %.
2014
Förvaltning
Kvinnor
Ord. arbtid
Sjukfrånvaro %
153 109 2 351 408
Sjuktimmar
Totalt
8 873
Räddningstjänsten
Sjuktimmar
Män
Ord.
arbtid
Sjukfrånvaro %
6,51%
28 881
708 888
4,07%
162 300
5,54%
3 550
90 701
3,92%
0
2 080
0,00%
117
21 284
0,55%
Teknik- och
Fastighetsförvaltningen
3 518
46 588
7,55%
1 128
49 893
2,26%
13 524
176 751
7,65%
5 543
158 923
3,49%
1 268
42 071
3,01%
1 073
21 314
5,04%
56 419
1 080 393
5,22%
12 387
270 639
4,58%
69 505
841 223
8,26%
5 079
95 871
5,30%
2.10.3 SJUKFRÅNVARO PER YRKESKATEGORI
Tabellen på nästa sida visar de yrkeskategorier som har över 20 000 timmars ordinarie
arbetstid, d.v.s. fler än 10 anställda. Analysen visar att den yrkesgrupp som ligger högst är
”Undersköterska hemvård/hemsjukvård”, ”Ledning äldreomsorg” samt ”Vårdbiträde
hemvård/hemsjukvård”. Tänk på att siffran kan slå högt i en mindre grupp där exempelvis
en person är långtidssjukskriven. Den största ökningen från föregående år återfinns däremot
i yrkesgrupperna fritidsledare, IT-tekniker och sjuksköterska. De yrkesgrupper som minskat
sin frånvaro mest är vaktmästare, lärare praktiska/estetiska ämnen samt personlig assistent.
De yrkesgrupper som har lägst sjukfrånvaro totalt sett är ”Rektor”, ”Vaktmästare” och
”Lärare kulturskola”.
Sjuktimmar
2014
Sjukfrånvaro %
181 991,06
5,95%
5,56%
+0,39%
3 061,07
29 496,97
10,38%
12,77%
-2,40%
104011 Rektor
151010 Handläggare, övergripande
verksamhetsplanering
485,17
38 817,45
1,25%
2,88%
-1,63%
512,71
24 280,69
2,11%
0,82%
+1,30%
152016 Administratör, skola/fritid
810,35
25 276,88
3,21%
5,86%
-2,65%
2 529,93
34 434,72
7,35%
8,59%
-1,24%
103511 Ledning, äldreomsorg
2014
Förändring
2013 %-enheter
Totalt
3 060
296,91
Totalt
Totalt
Ord. arbtid
152090 Administratör, annan
206014 Sjuksköterska, handikapp- och
äldreomsorg/geriatrik
207010 Undersköterska,
hemvård/hemsjukvård
2 928,19
37 254,67
7,86%
5,20%
+2,66%
18 096,62
150 446,65
12,03%
9,94%
+2,09%
207011 Undersköterska, äldreomsorg
23 594,22
299 322,50
7,88%
7,74%
+0,14%
207021 Vårdare, gruppboende
11 328,32
118 579,28
9,55%
7,47%
+2,09%
207022 Vårdare, dagverksamhet
207023 Vårdbiträde, hemvård/
hemsjukvård
2 221,84
36 474,91
6,09%
4,81%
+1,28%
2 383,46
23 084,33
10,33%
11,15%
-0,83%
207024 Vårdbiträde, äldreomsorg
2 593,94
44 823,64
5,79%
8,96%
-3,17%
207027 Personlig assistent
575,42
26 637,70
2,16%
5,70%
-3,54%
351010 Socialsekreterare
2 303,07
67 841,07
3,39%
4,97%
-1,57%
401010 Lärare grundskola, tidigare år
3 655,45
116 352,85
3,14%
3,36%
-0,22%
401011 Lärare grundskola, senare år
8 362,40
233 701,05
3,58%
4,87%
+1,29%
14
80
401012 Lärare gymnasium,
allmänna ämnen
4 047,74
65 613,88
6,17%
5,06%
401014 Lärare, praktiska/estetiska ämnen
2 340,56
52 086,64
4,49%
8,44%
-3,94%
401017 Specialpedagog
1 105,18
35 571,39
3,11%
1,37%
+1,74%
17 286,87
267 537,52
6,46%
6,40%
+0,06%
4 784,59
81 046,62
5,90%
3,48%
+2,42%
12 737,01
163 001,75
7,81%
6,21%
+1,61%
403011 Dagbarnvårdare
1 692,81
22 755,13
7,44%
7,78%
-0,34%
403013 Instruktör/Handledare
1 562,78
28 541,59
5,48%
3,69%
+1,79%
403016 Elevassistent
1 913,20
34 321,32
5,57%
3,42%
+2,16%
402010 Förskollärare
402011 Fritidspedagog
403010 Barnskötare
451011 Lärare, kulturskola
+1,10%
626,57
31 052,07
2,02%
4,05%
-2,03%
452011 Fritidsledare
501010 Fysisk samhällsplanerare/
projektör/arkitekt
2 381,12
34 658,43
6,87%
1,81%
+5,06%
1 256,72
22 296,08
5,64%
3,63%
+2,00%
503010 Tekniker, IT
1 369,10
22 572,98
6,07%
2,76%
+3,31%
503012 Tekniker, drift
1 049,32
27 214,87
3,86%
0,97%
+2,88%
521012 Anläggningsarbete
2 838,84
56 928,42
4,99%
7,48%
-2,49%
389,49
20 070,90
1,94%
7,84%
-5,89%
601010 Kock
3 600,89
44 858,86
8,03%
5,31%
+2,72%
601012 Måltidspersonal
4 840,49
52 979,15
9,14%
6,38%
+2,76%
651010 Lokalvårdare/städare
4 629,59
62 448,87
7,41%
4,44%
+2,97%
521015 Vaktmästare
2.10.4 LÅNGTIDSSJUKFRÅNVARO
Tabellen nedan visar hur många kortare och hur många längre sjukfall den kommunala
personalen har. Den visar antal kalenderdagar som anställda är sjuka i olika intervall. ”1-dag”
är karensdagen. Kolumnen ”Dag 2-14”, det är den tid som kommunen som arbetsgivare
betalar sjuklön, sedan tar Försäkringskassan över 90 % av kostnaden, arbetsgivaren betalar
fortfarande 10 % av lönen fram till dag 90. Tabellen läses som att det finns totalt 139
sjuktillfällen (i praktiken 133 personer som varit sjuka mer än 90 dagar under 2014). Vissa
anställda har alltså mer än ett långt sjukfall. Detta kan uppkomma om man känner sig redo
att börja arbeta, återgår till arbetet några månader men behöver sedan återgå i sjukskrivning.
1 -dag
Totalt
2-14
15-29
30-59
60-90
91-
Förvaltn.
Kal. Tilldagar fällen
Kal.
Kal.
Kal.
dagar Tillf. dagar Tillf. dagar
Kal.
Tillf. dagar
Kal.
Tillf. dagar
Kal.
Tillf. dagar
Tillf.
Totalt
37013 3379
259
852 4047 2154 2038
106
3026
81
2591
47
25052
139
KLK
2577
82
102
5
250
6
317
5
1177
7
312
653
187
98
RTJ
26
5
-
-
26
5
-
-
-
-
-
-
-
-
SAM
1185
103
30
30
218
66
17
1
27
1
70
1
823
4
TFF
3662
322
54
60
627
232
156
8
259
7
129
3
2437
12
KOF
531
56
15
15
96
30
104
5
37
3
66
1
213
2
UTB
14117 1478
193
415 1781 939
549
30
1073
26
773
13
9748
55
SOC
17651 1103
163
230 2298 695
1177
57
1476
38
1327
24
11210
59
133 personer har varit sjuka mer än tre månader under 2014. Av dessa 133 har 36 personer
varit sjuka hela året på heltid. Övriga är deltidssjukskrivningar alternativt att man inte varit
sjukskriven del av året. I genomsnitt har de 133 personerna varit sjuka 6,5 månader. Två av
de långtidssjuka har avlidit under året. Som en jämförelse till tabellen ovan visas på nästa
sida 2013 års totalsiffror. Antal riktigt långa sjukfall (91-) är bara något högre, medan
sjufallen mellan 60 och 90 dagar nästan fördubblats sedan ifjol.
15
81
2013
1 -dag
Totalt
2-14
15-29
30-59
60-90
91-
Kal.
Kal.
Kal.
Kal.
Kal.
Kal.
Kal.
dagar Tillfällen dagar Tillf. dagar Tillf. dagar Tillf. dagar Tillf. dagar Tillf. dagar Tillf.
Totalt 33621
3388
280
909 4548 2145 1938 101 3041
77
1632
25
22182 131
2.10.5 SJUKFRÅNVARO PER ÅLDERSGRUPP
Kön
Kvinnor
Totalt
ÅldersSjukgrupp timmar
Ordinarie
arbetstid
Män
Sjuktimmar
Ord.
arbetstid
Sjukfrånv. %
Sjuktimmar
Ord.
arbetstid
Sjukfrånv. %
5,95 % 153109
Sjukfrånv %
Totalt
181991
3060296
2351408
6,51 %
28881
708888
4,07 %
A. -29
6894
168794
4,08 %
4786
120514
3,97 %
2108
48279
4,37 %
B.30-49
90014
1416568
6,35 %
76617
1074631
7,13 %
13392
341937
3,92 %
C.50-
85085
1474933
5,77 %
71704
1156262
6,20 %
13381
318671
4,20 %
Som tabellen visar är det kvinnorna ”mitt i livet” som är mest sjukskrivna. Som tidigare
nämnts är det endast egen sjukdom som räknas in i dessa siffror, inte exempelvis vård av
sjukt barn eller annan ledighet. Kvinnorna mellan 30 och 49 år är den grupp som står för
den största ökningen sedan 2013, ökningen från ifjol är 1 % - jämfört med den
genomsnittliga ökningen på +0,4 %. Männens sjukfrånvaro har minskat något sedan 2013,
då den totala sjukfrånvaron bland män låg på 4,3 %. Yngre män, även om det är en liten
grupp, har också varit mer sjuka än i fjol. De är nu den åldersgrupp bland männen som
ligger högst.
2.10.6 SJUKFRÅNVAROKOSTNADER
6,2 miljoner kr har betalats ut i ren sjuklön under 2014. Som arbetsgivare betalar Höganäs
kommun endast för sjukdag 2-14 samt 10 % av sjuklönen dag 15-90. Dag 1 är karensdag
och efter dag 14 tar Försäkringskassan över. Korttidssjukfrånvaron utgör endast 10 % av
den totala sjukfrånvaron. Jämfört med föregående år låg sjuklöneutbetalningen på 6,8
miljoner. 15 % var korttidsfrånvaro. Idag har vi längre sjukfall. Detta innebär att vi inte
längre är småsjuka, vi är sjuka längre perioder.
Höganäs kommun har inget system för att registrera sjukdomsorsaker. Därför har vi ingen
statistiskt hållbart sätt att redovisa de bakomliggande orsakerna till den ökande
långtidssjukfrånvaron. Kommunens företagshälsovård för ingen sammanställning över detta
eftersom endast en bråkdel av sjukskrivningarna går via Företagshälsovården.
Företagssköterskan kan dock skönja en tendens av att övervägande sjukskrivningar som går
via FHV har sin grund i psykiska besvär beroende på konflikter, arbetsbelastning eller stress.
Hur många av dessa som helt eller delvis är arbetsrelaterade är också svårt att säga men det
är i högre grad arbetsrelaterat när det gäller skola och socialförvaltningen.
2.10.7 FRISKVÅRD
Som anställd i Höganäs kommun får man sedan 1 september 2014, utöver ett
friskvårdsbidrag på 1500 kr per år, även tillgång till en så kallad förmånsportal som heter
Fördel Höganäs. Förmånerna kan vara allt från pension, friskvårdskvitto, bruttolöneavdrag,
nettolöneavdrag, hushållsnära tjänster och diamantkortet. Utmaningen framöver är att alla
medarbetare ska veta om att förmånsportalen finns och vad den har att erbjuda.
Förutsättningen för att vi ska lyckas är att bistå med fortlöpande information i olika forum
så att man når ut till så många som möjligt. Mellan 1 januari och 31 december 2014 använde
632 medarbetare sitt friskvårdsbidrag till en kostnad av 581 590 kr. Under år 2013 använde
16
82
718 medarbetare sitt bidrag till en kostnad av 501 743 kr. Det har således skett en liten
minskning i nyttjandet av friskvårdsbidraget, men de personer som skickat in sina kvitton
har använt större andel av sin friskvårdspeng än tidigare.
2.11 MEDARBETARENGAGEMANG (HME)
SKL och Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA) erbjuder en modell och nio
enkätfrågor för att kontinuerligt utvärdera och följa upp arbetsgivarpolitiken i kommuner
och landsting med fokus på Hållbart medarbetarengagemang (HME). HME beräknas som
ett medelvärde av nio frågor vilka redovisas nedan. Frågorna möjliggör jämförelser mellan
Höganäs och resten av kommun- och landstingssverige i dessa delar, samtidigt som det
möjliggör analyser av kopplingen mellan medarbetarengagemang och verksamhetsresultat.
Jämförelsemöjligheterna skapas genom att enkätsvaren redovisas i Kommun- och
landstingsdatabasen (Kolada), som är en nyckeltalsdatabas för kommuner och landsting. För
att skapa ett underlag för styrning av de delar av arbetsgivarpolitiken som handlar om att
stärka medarbetarengagemanget riktar HME-frågorna in sig på områdena motivation,
ledarskap och styrning.
Området ”Motivation” är uppbyggt av frågorna:
- Mitt arbete känns meningsfullt
- Jag lär nytt och utvecklas i mitt dagliga arbete
- Jag ser fram emot att gå till arbetet
Området ”Ledarskap” är uppbyggt av frågorna: Min närmaste chef…
- … visar uppskattning för mina arbetsinsatser
- … visar förtroende för mig som medarbetare
- … ger mig förutsättningar att ta ansvar i mitt arbete
Området ”Styrning” är uppbyggt av frågorna:
- Jag är insatt i min arbetsplats mål
- Min arbetsplats mål följs upp och utvärderas på ett bra sätt
- Jag vet vad som förväntas av mig i mitt arbete
Höganäs kommun uppnår ett HME på 82, vilket är högre än det genomsnittliga resultatet
78 för kommuner i Kolada (SKL’s databas för nyckeltal). Jämfört med de andra
kommunerna i Skåne Nordväst så ligger Höganäs kommun i topp tillsammans med Svalöv.
HME mäts inte bara på kommunnivå utan går även att bryta ner på avdelning/arbetsplats.
Högst HME uppnår kommunledningskontoret och kultur- o fritidsförvaltningen med ett
resultat på 85. Dessa förvaltningar har främst högre resultat gällande ledarskap.
Räddningstjänsten får lägst HME på 74, de ligger främst på en låg resultatnivå gällande
styrning.
Hur såg det då ut förra enkäten? Jo, då låg HME på 78, alltså på en något lägre nivå men på
rikssnittet. Dessutom höjdes svarsfrekvensen från 66 % till 84 %, vilket är en i jämförelsevis
hög siffra. Under våren 2014 arbetade alla arbetsplatser med att identifiera
förbättringsområden utifrån medarbetarundersökningens resultat och handlingsplaner har
utarbetats. Utvecklingsarbetet löper på fram till nästa medarbetarundersökning genomförs
under hösten 2015.
17
83
3. SLUTANALYS
Personalkostnader är den enskilt största utgiftsposten för Höganäs kommun. Det innebär
att personalekonomiska aspekter är en avgörande del i styrningen av kommunens
verksamheter. Personalredovisningen har på en kommunövergripande nivå synliggjort
faktorer och nyckeltal som påverkar organisationens resultat och utveckling samt
personalens förutsättningar att utföra ett bra arbete. Det innebär att denna övergripande
redovisning bör analyseras och vid behov brytas ner för att kunna ge stöd i utvecklingen på
verksamhetsnivå. Här nedan listas det som är mest kritiskt ur personalsynpunkt, utifrån HRavdelningens bedömning, för att få mer positiva resultat framöver.
3.1 DAGENS SITUATION - SAMMANFATTNING
Det mest påtagliga som personalredovisningen visar är att sjuktalen ökar. Som en
konsekvens har antalet vikarietimmar ökat med sjukdom som huvudorsak. I syfte att få lägre
sjuktal är det dags för en aktiv satsning där HR-avdelningen, företagshälsovården och
cheferna hjälps åt.
3.2 VAD BEHÖVER FÖRBÄTTRAS?
HR-avdelningens bedömning är att kommunen behöver en detaljerad kartläggning av
sjukfrånvaron och rehabiliteringsarbetet. HR-avdelningen ska därför inom givna resurser se
över huruvida kommunens arbete med sjukfrånvaro och rehabilitering är ändamålsenligt och
effektivt. Grunden för detta är ett gott ledarskap och en god personalpolitik men det behövs
också ett genomtänkt och effektivt resursutnyttjande. Nedan är enbart några konkreta
förslag på områden som kommer att underhållas för att upprätthålla medarbetarnas
arbetsrelaterade hälsa.
3.2.1
UPPFÖLJNING SJUKFRÅNVARO – ORSAKER OCH SAMBAND
Som arbetsgivare har Höganäs kommun ett arbetsmiljöansvar att följa upp och förebygga
arbetsrelaterade sjukskrivningar. Den övergripande frågan är om kommunen har tillräcklig
kunskap om orsaker och samband och om organisationen är ändamålsenlig för att bedriva
ett effektivt arbete för att minska sjukfrånvaron. Ett första steg är att återskapa en rutin som
innebär att man återigen måste rapportera till HR centralt och inte enbart på
förvaltningsnivå för att få en överblick av frånvaroorsakerna, däribland även arbetsskador
och tillbud.
En tendens är ju att de psykosociala sjukskrivningarna ökar men ett säkrare statistiskt och
kommunövergripande underlag finns inte. En förbättring av arbetet med att finna
orsakssamband och anledningar till variationer i sjukfrånvaron hade varit ett bra verktyg för
att på en övergripande nivå både förebygga och följa upp orsaker som leder till frånvaro.
3.2.2
EN ÖVERSYN AV RUTINER FÖR REHABILITERING
Eftersom sjukfrånvaroökningen till viss del kan bero på brister i efterlevanden av
kommunens rehabiliteringsrutiner så ser HR-avdelningen även ett behov av att granska
dessa rutiner – antingen kommunövergripande eller på förvaltningsnivå. Granskningen kan
ge svar på frågor kring huruvida chefer har ett tillräckligt underlag och stöd för att hantera
sitt personalansvar? Har cheferna förutsättningar för att hantera sitt rehabiliteringsansvar?
Behöver vår kommunövergripande modell för arbetsinriktad rehabilitering utvecklas eller
tydliggöras? Görs rehabiliteringsutredningar i de fall de ska göras – även vid upprepad
korttidsfrånvaro? På så vis får man en tydligare bild av var särskilda satsningar bör göras.
18
84
3.2.3
UTBILDNING FÖR CHEFER
Utöver regelbundet återkommande utbildningar i arbetsmiljö satsades det förra året på en
utbildning i samverkan och verksamhetsutveckling via arbetsplatsträffar (APT). Enligt
kommunens samverkansavtal ska kommunens arbetsmiljöarbete inriktas på förebyggande
åtgärder och det är detta som har varit utgångspunkten för båda utbildningar. En utveckling
av dessa forum har prioriterats för att förtydliga vilka frågor som ska behandlas på vilken
nivå. Utifrån utvärderingarna upplevdes utbildningssatsningarnas innehåll som värdefullt
och användbart.
Arbetsgivare med lägre sjukfrånvaro betonar regelbundna utbildningar i rehabilitering som
en framgångsfaktor. Detta skulle kunna vara nästa utbildningssatsning för chefer i
kommunen. Utbildningsformen skulle kunna lösas förhållandevis enkelt i Höganäs kommun
genom så kallade utbildningscaféer där HR, eventuellt Företagshälsovården och en mindre
grupp chefer träffas för att gå igenom kommuner rehabiliteringsrutiner och
ansvarsfördelning. Inom Landstinget Kronoberg antog man utmaningen med att sänka de
höga sjukskrivningstalen genom att utbilda chefer i att upptäcka tidiga tecken på ohälsa.
Effekten av satsningen blev att på fem år sjönk sjukfrånvaron från 6,5 % till 3,9 %.
3.2.4
ÖVERSYN AV CHEFSORGANISATIONEN I KOMMUNEN
Det nyckeltal som har stor förbättringspotential när det kommer till att minska risker i den
psykosociala arbetsmiljön, är antalet anställda per chef. Som redan nämnts visar forskning
att långtidssjukfrånvaron har ett samband med personalgruppens storlek. För stora
personalgrupper är ett hot mot psykisk hälsa, för både chef och medarbetare. Som följd
uttalar fler och fler kommuner en personalstrategi med ett max antal medarbetare per chef,
vilket har gett goda effekter på arbetsmiljön.
Det absolut viktigaste forumet för en chef att i god tid förebygga och upptäcka tecken på
ohälsa är under medarbetarsamtalet där arbetsbelastning, arbetsmiljö samt trivsel måste
lyftas och diskuteras. Som det ser ut nu i Höganäs kommun finns det 21 chefer som anses
vara ett för stort antal medarbetare för att utföra ett hälsofrämjande ledarskap eller att utföra
medarbetarsamtalen med god kvalitet. Därför finns det ett behov av att se över
chefsorganisationen med fokus på personalgruppernas storlek.
Ett alternativ till att anpassa verkligheten efter ledarskapets förändrade krav är att förstärka
enheter med för stora personalgrupper med en tjänst. Frågan bör framförallt hållas aktuell i
samband till planerade organisationsförändringar och nyrekryteringar. Innan ett sådant
beslut fattas behöver man givetvis noga redovisa vilka verkningar detta alternativ förväntas
att ge. Arbetsmiljöinvesteringar och dessas effekter måste ses utifrån både kvantitativa
(pengar) och kvalitativa (upplevd miljöförbättring) utvärderingsmetoder. Om sambandet
stor grupp och hög sjukfrånvaro stämmer, vilket all forskning visar, är sannolikheten att en
mindre personalgrupp leder till en positiv inverkan. Tyvärr är ofta stora delar av kostnaderna
som följer av en sjukfrånvaro svåra att värdera ekonomiskt och orsakssambanden är svåra
att fånga eftersom det är svårt att sätta ett pris på faktorer som arbetstillfredsställelse,
produktionsbortfall, ökad kontinuitet etc. Det vi dock kan se på tabellen på nästa sida, utan
att veta orsakerna bakom sjukskrivningarna, är att de förvaltningarna med högst sjuktal även
har störst andel chefer med för stora personalgrupper.
19
85
Förvaltning
Sjukfrånv. %
Antal chefer med över 30
anställda
Totalt
6,03 %
21
7,88 %
9
5,09 %
9
Teknik- och Fastighetsförvaltn.
5,68 %
2
4,95 %
1
4,82 %
0
3,69 %
0
Räddningstjänsten
0,50 %
0
Givetvis har yrkets natur en stor påverkan på förvaltningarnas sjuktal. Särskilt inom mycket
människo- och relationsnära yrken finns en ökad risk för arbetsrelaterad sjukfrånvaro. Detta
är ett faktum som kommunen som arbetsgivare inte kan bortse från utan istället måste inta
en inställning att ju tuffare yrken desto större behov av ett närvarande ledarskap. Nedan
anges de friskfaktorer i ledarskapet som Arbetsmiljöverket redovisade som har en direkt
positiv inverkan på personalens hälsa och arbetstillfredsställelse.

Att chefen visar omtanke om sina medarbetare

Att chefen möjliggör för medarbetarna att ha kontroll över arbetsmiljön, möjliggör
självkontroll och skapar förutsättning för delaktighet

Att chefen inspirerar medarbetarna att se till den ”högre meningen” i arbetet

Att chefen tillhandahåller intellektuell stimulans

Att chefen är karismatisk

Att chefen tillhandahåller struktur när det behövs, särskilt i pressade situationer
Dessa punkter kan vara en vägledning i att ta reda på vilka förutsättningar chefer ges för att
kunna uppfylla friskfaktorer i sitt ledarskap.
3.2.5
DET SYSTEMATISKA ARBETSMILJÖARBETET FORTSÄTTER
Enligt föreskriften om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) ska även en årlig analys
av det systematiska arbetsmiljöarbetet göras och det ska finnas mål för arbetsmiljöarbetet i
alla verksamheter. Denna uppföljning är det absolut viktigaste verktyg en arbetsgivare har
för att synliggöra brister i arbetsmiljön. Eftersom politiker i kommunfullmäktige samt
nämnder har det yttersta arbetsmiljöansvaret så är den årliga uppföljningen ett vikigt
budgetarbetsunderlag som ska tas i beaktande och utifrån innehållet i dessa styra
verksamheten, så att personal och elever får en bra arbetsmiljö, både psykiskt och fysiskt.
De senaste tre åren har Höganäs kommun haft samma rutin vad gäller den årliga
uppföljningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet. I samband med detta har varje
förvaltning sammanställt en handlingsplan för de brister/åtgärder som visat sig vara aktuella
på förvaltningens arbetsplatser. Inom tre år ska åtgärderna vara genomförda. Redovisning av
planer sker i både Cesam, nämnd och kommunfullmäktige.
Tanken är att förvaltningen vid varje uppföljning ska utgå ifrån föregående års handlingsplan
för att se vilka åtgärder som kan strykas, kompletteras eller läggas till. Huruvida föregående
planer följs upp på detta sätt är oklart och införandet av en kommungemensam samordning
av handlingsplanernas innehåll skulle kunna ge en bättre överblick över vilka investeringar
20
86
som ger effekt. Då skulle man samtidigt kunna få svar på varför eventuella planerade
åtgärder inte har genomförts – handlar det om att det inte finns resurser i form av tid eller
pengar eller handlar det om att det inte prioriteras. Hur som helst finns det signaler som
tyder på att kopplingen mellan verksamhet, budget och arbetsmiljöarbete måste tydliggöras.
Varför arbetsgivare över lag misslyckas i sitt arbete med att erbjuda en arbetsplats där
personalen kan må bra handlar om brister i kunskaper om arbetsmiljöfrågor och rutiner,
visar en undersökning som tidningen Arbetsliv har gjort.
3.3 VAD BLIR KONSEKVENSERNA OM INGA AKTIVA
ÅTGÄRDER VIDTAS?
Konsekvenserna av att inga aktiva åtgärder tas riktade mot att sänka sjuktalen kan bli många.
Den mest sannolika prognosen är att den arbetsrelaterade sjukfrånvaron fortsätter att öka
och likaså sjukfrånvarokostnaderna. I de verksamhetsnära yrkena som vård, omsorg och
barnomsorg blir det en rubbning i systemet för varje individ som är borta en dag. Det
medför vikarier eller kort om folk, förändring i verksamheten och en minskad kontinuitet
för våra medborgare den dagen.
Fortsatt ökande sjuktal medför i sin tur en minskad måluppfyllelse, framförallt sett till
medarbetarmålen som handlar om att ”skapa säkra och trygga arbetsplatser som utöver
fysisk och psykosocial trygghet också ger utrymme för en god samverkan, tydliggjorda krav
och förväntningar vad gäller arbetsuppgifter, möjligheter till utveckling för medarbetarna där
ledarskapet är inriktat på att skapa sådana förutsättningar”.
21
87
Bilaga 1
Gemensamma personalnyckeltal Skåne Nordväst
Nyckeltal
Urval
Definition
1
2
3
4
5
6a
6b
6c
7a
7b
7c
8
9
10
Antal invånare i kommunen
Antal anställda
Antal årsarbetare
Antal årsarbetare/1000 invånare
Könsfördelning Andel kvinnor (%)
Ålder - antal anställda <40 år - totalt
Ålder - antal anställda <40 år - kvinnor
Ålder - antal anställda <40 år - män
Ålder - antal anställda >65 år - totalt
Ålder - antal anställda >65 år - kvinnor
Ålder - antal anställda >65 år - män
Könsfördelning Chefer Andel kvinnor (%)
Index Chefer Kvinnor
Chefstäthet
Månadsavlönade
Månadsavlönade
Månadsavlönade
Månadsavlönade
Månadsavlönade
Månadsavlönade
Månadsavlönade
Månadsavlönade
Månadsavlönade
Månadsavlönade
Månadsavlönade
Månadsavlönade
Månadsavlönade
11a
11b
Sysselsättningsgrad % - totalt
Sysselsättningsgrad % - kvinnor
Månadsavlönade
Månadsavlönade
Antal anställda personer
Summan av sysselsättningsgrader
Antal årsarbetare dividerat m antal invånare delat m 1000
Andel kvinnor
Antal anställda upp t.o.m. 39 år, totalt
Antal anställda upp t.o.m. 39 år, kvinnor
Antal anställda upp t.o.m. 39 år, män
Antal anställda över 65 år, totalt
Antal anställda över 65 år, kvinnor
Antal anställda över 65 år, män
Andel chefer som är kvinnor
Nyckeltal 8 dividerat med nyckeltal 5
Antal medarbetare i genomsnitt per chef
Chef = tilläggsetikett A, B eller C, samt L om personalansvar
Antal medarbetare (dvs ej chef) dividerat med antal chefer
Genomsnittlig sysselsättningsgrad för alla anställda
Genomsnittlig sysselsättningsgrad för kvinnor
HÖGANÄS KOMMUN
WWW.HOGANAS.SE
88
Nyckeltal
Urval
Definition
11c
12a
12b
12c
13a
13b
13c
14a
Sysselsättningsgrad % - män
Sysselsättn.grad deltid % - totalt
Sysselsättn.grad deltid % - kvinnor
Sysselsättn.grad deltid % - män
Andel heltid % - totalt
Andel heltid % - kvinnor
Andel heltid % - män
Andel visstidsanställda % - totalt
Månadsavlönade
Månadsavlönade
Månadsavlönade
Månadsavlönade
Månadsavlönade
Månadsavlönade
Månadsavlönade
Månadsavlönade
14b
Andel visstidsanställda % - kvinnor
Månadsavlönade
14c
Andel visstidsanställda % - män
Månadsavlönade
15a
Personalomsättning % (inkl pension)
Tillsvidareanställda
15b
Personalomsättning % (exkl pension)
Tillsvidareanställda
Genomsnittlig sysselsättningsgrad för män
Genomsnittlig sysselsättningsgrad för alla deltidsanställda
Genomsnittlig sysselsättningsgrad för alla deltidsanställda kvinnor
Genomsnittlig sysselsättningsgrad för alla deltidsanställda män
Andel heltidsanställda alla anställda,
Andel heltidsanställda kvinnor (av antal kvinnor)
Andel heltidsanställda män (av antal män)
Andel visstidsanställda utan underliggande tillsvidareanställning av alla
anställda
Andel visstidsanställda kvinnor utan underliggande
tillsvidareanställning (av antal kvinnor)
Andel visstidsanställda män utan underliggande tillsvidareanställning
(av antal män)
Antal avgångar på egen begäran (inkl pension) i förhållande till antal
tillsvidareanställda
Antal avgångar på egen begäran (exkl pension) i förhållande till antal
tillsvidareanställda
16a
16b
16c
17a
Medellön - totalt
Medellön - kvinnor
Medellön - män
Sjuknyckeltal - totalt
Månadsavlönade
Månadsavlönade
Månadsavlönade
Alla anställda
17b
Sjuknyckeltal - långtidssjukfrånvaro
Alla anställda
Total sjukfrånvarotid i förhållande till tillgänglig arbetstid enl definition
i den tidigare obligatoriska redovisningen av sjukfrånvaron
Sjukfrånvaro 60 dagar eller mer i förhållande till total sjukfrånvarotid
Nyckeltal
Urval
Definition
Sjuknyckeltal - kvinnor
Sjuknyckeltal - män
Alla anställda
Alla anställda
se 17a
se 17a
17c
17d
1
89
17e
17f
17g
18
Sjuknyckeltal - till och med 29 år
Sjuknyckeltal - 30-49 år
Sjuknyckeltal - 50 år och äldre
Medarbetarengagemang (HME)
Alla anställda
Alla anställda
Alla anställda
se 17a
se 17a
se 17a
Enligt Medarbetarundersökning
Medarbetarengagemang (HME) Totalindex
2
90
Ärende 9
Antagande av detaljplan för
Stubbarp 37:1 med flera
91
KOMMUNFULLMÄKTIGE
2015-10-22
KS/2011/839
§
ANTAGANDE AV DETALJPLAN FÖR STUBBARP 37:1 MED FLERA
Kommunstyrelsen beslutade den 3 september 2013, § 143, att uppdra åt planavdelningen att
genomföra planprocess för Stubbarp 37:1 med flera Viken.
Detaljplaneläggningen av det aktuella området syftar till att pröva lämpligheten att planlägga
Stubbarp 37:1 med flera som parkmark och säkra parkering i anslutning till planområdet.
Beslutsunderlag
Samhällsbyggnadsförvaltningens planavdelning, tjänsteskrivelse den 11 september 2015,
Samhällsbyggnadsförvaltningens planavdelning, plankarta den 14 september 2015,
Samhällsbyggnadsförvaltningens planavdelning, planbeskrivning upprättad den 14 september 2015,
reviderad den 7 maj 2015,
Samhällsbyggnadsförvaltningens planavdelning, granskningsutlåtande 14 september 2015.
Kommunstyrelsens planutskotts beslut den 22 september 2015, § 56.
Planprocessen.
Samrådsförslag, upprättat den 6 mars 2013, godkänt av kommunstyrelsens planutskott den 18 mars
2014, § 21. Samråd genomfördes mellan den 22 april och den 13 maj 2014.
att
godkänna upprättat granskningsutlåtande, daterat den 14 september 2015,
att
anta detaljplan för Stubbarp 37:1 med flera.
HÖGANÄS KOMMUN
WWW.HOGANAS.SE
92
93
TJÄNSTESKRIVELSE
KOMMUNSTYRELSEN
2015-09-11
SLUTLIG INSTANS: KOMMUNFULLMÄKTIGE
KS/2011/839
ANTAGANDE AV DETALJPLAN FÖR STUBBARP 37:1 M.FL. I VIKEN,
HÖGANÄS KOMMUN
Kommunstyrelsen beslutade den 3 september 2013, § 143, att uppdra åt planavdelningen att
genomföra planprocess för Stubbarp 37:1 m.fl., Viken.
Detaljplaneläggningen av det aktuella området syftar till att pröva lämpligheten att planlägga
Stubbarp 37:1 m.fl. som parkmark och säkra parkering i anslutning till planområdet.
Beslutsunderlag
Samhällsbyggnadsförvaltningen, Plankarta, upprättad, 2015-09-14
Samhällsbyggnadsförvaltningen, Planbeskrivning, upprättad 2015-09-14
Samhällsbyggnadsförvaltningen, Granskningsutlåtande, upprättad 2015-09-14
Samhällsbyggnadsförvaltningen, Tjänsteskrivelse, upprättad 2015-09-11
Planprocessen.
Samrådsförslag, upprättat den 6 mars 2013, godkänt av kommunstyrelsens planutskott den 18 mars
2014, § 21. Samråd genomfördes mellan den 22 april och den 13 maj 2014.
Planavdelningens förslag till beslut
Planutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta
att
godkänna upprättat granskningsutlåtande, daterat den 14 september 2015
att
anta detaljplan för Stubbarp 37:1 m.fl.
Mila Sladic
Plan- och bygglovschef
André Persson
Planarkitekt
HÖGANÄS KOMMUN
WWW.HOGANAS.SE
94
6,97
6,98
6,94
6,93
7,37
Sh +7,02 0
7,05
6,61
6,65
6,77 6,73
6,79
6,68
6,83
6,93
6,89
6,77
7,11
7,19
7,01
7,077,18
7,09
6,99
8,86
7,05
7,13
7,03
7,32
6,99
7
9,26
6,83 6,88
6,91
7,22
7,09
7,33
7,31 7,41
7,33 7,41
7,06
Sh +7,36 0
7,23 7,17
6,92 7,04
7,39
7,27 7,06
7,3 7,21
7,38
7,03 7,06
7,43 7,36
7,5
SH +7,71 0
7,41 7,37
Sh +7,69 0
7,45 7,48 7,38
7,46
7,47
7,47
7,24
7,15
7,3
7,28
6,81
7,18
7,06
7,2
7,63
8,7
7,39
7,46
6,79
6,88
7,16
6,92
6,95
7,18
9,98
8,68
7,28
7,1
7,28
7,18
7,33
7,18
6,98
6,88
6,97
7,13
7,28 7,3
7,06
7,18
7,08
7,08
7,21
7,01
7,09
7,05
7,08
6,98 6,88
7,08
7,18
6,98 6,98
7,18
6,98
7,08
6,78
6,98
6,68
7,18
7,18
6,88
7,08
7,33
7,37
7,17
7,3
7,3
6,98
6,88
6,78
6,98
7,28
6,98
6,88
6,98
6,98
6,98
6,98
6,78
6,98
6,98
8,68
8,98
9,5
9,79
10
7,08
6,88
6,98
6,88
6,98
7,18
6,98
7,08
7,48
7,9
7,8
7,49
8,98
8,92
8,9
8,84
7,08
7,38
7,41
7,18
7,18
7,22
7,82
7,59
7,55
7,54
7,48
7,18
7,28
7,28
7,18
10,15
9,43
9,35
9,8
9,72
9,77
9,84
9,75
9,68
9,68
9,43
Sh 9,87
9,64
9,72
9,46 9,42
9,56
9,87
9,67 9,75
9,39
9,93
9,54
9,65 9,74
9,45
9,63
9,62 9,61
9,61
Sh 9,81
Sh 9,9
9,68
9,37
9,61
9,78
9,68
7,48
7,28
9,8
9,84 10,15
10,2
9,61
9,51
9,59
9,4
9,5
10,04
10,12
9,99 10,06
9,9
6,88
7,08
7,28
9,73
Sh= 10,11
9,85
9,93
9,79
9,73
9,86
9,64
7,71
6,88
9,5
8,03
6,93
6,88
9,57
9,4
9,72
10,38
9,36
7,95
7,18
6,88
6,78
9,68
7,52
7,18
7,11
7,25
7,87
7,08
6,88
9,71
10,19
7,27
7,28 7,36
7,3 7,28
7,24
7,08
6,68
EGENSKAPSBESTÄMMELSER ALLMÄN PLATS KOMMUNAL
Mark och vegetation
Stengärde ska finnas inom området. Stengärdet får öppnas för
STENGÄRDE
allmäna gång- och cykelvägar där så krävs för parkens funktion.
8,15
9,79
7,08
7,18
6,88
9,14
7,4
7,3
7,18
6,98
7,85
7,09
7,18
6,98
6,78
9,7
7,11
7,05
6,68
6,88
9,73
7,12
6,98
7,28
8,88
8,77
7,79
7,07
6,98
6,88
7,58
10,57 10,33
7,63
9,75 11,4312,14
12,03
11,5
11,58
12,12 11,78
12,01
8,27
10,33 10,35
8,83
10,53
10,51
9,54
9,55
10,17
10,57 10,68
9,48
12,53 9,56 10,36
12,12
ILLUSTRATIONSLINJER
Fornlämningsområde
9,2
9,5
7,5
6,88
6,98
6,98
, 8,2
7,29
6,99
6,88
7,53
6,94
7,28
6,68
7,25
7,56
10,46
6,97
6,91
6,85
6,85
7,18
7,08
6,98
7,22
7,16
7,11
7,07
6,99 7,06
6,92
7,18
6,98
6,98
7,45
6,99 6,96
7,28
6,68
7,21
7,38 7,27
7,34
7,29
7,59
9,57
7,63
7,57
7,3
7,3
6,78
6,68
7,6
7,27
7,41
7,28
6,68
7,44
7,31
7,28
6,97
9,73
7,46
7,41
7,38
7,18
9,74
9,18
7,68
7,48
7,18
7,2
7,13
9,39
8,78
8,3
7,4
7,08
7,12
6,68
8,98
7,31
7,17
7,38
7,36
7,55
7,48
7,39
7,18
ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER
Genomförandetiden är 10 år från det planen vinner laga kraft
7,68
7,69
7,7
7,18
6,98
7,38
7,46
7,21
7,28
7,28
7,29
7,43 7,36 7,2
7,2
7,37
7,48
7,18
7,18
7,38
6,95
6,96
8,39
8,44
7,18
7,29
6,97 Sh +7,34 0
6,92
6,89
6,82
9,34
7,98
7,18
7,18
SKALA 1:2 000
9,78
7,28
7,28
0
ORIENTERINGSKARTA
Anlagd park
PARK
8,88
9,42
7,18
7,24
7,29
7,38
8,79
8,38
7,37
7,1
6,88
6,89
6,87
8,48
7,38
7,09
6,88
9,33
8,68
8,18
7,28
7,18
7,1
6,98
6,92
8,38
8,68
6,98
6,88
7
ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN
Allmänna platser
Parkering
P-PLATS
7,38
7,79
6,88
9,19
8,13
7,17
6,98
7,08
8,87
9,04
7,77
6,98
6,88
9,29
9,19
8,82
7,4
7,26
8,58
8,88
Sh +8,07 0
7,33
7,12
GRÄNSBETECKNINGAR
Planområdesgräns
Användningsgräns
7,08
7,18
7,38
7,12 7,33
7,42
7,28
7,22
7,02
7
7,09
7,1
7,08
7,3
7,1
6,94
7,17 7,19
8,49
SH +7,89 0 7,35
7
6,92
8,94
8,61
8,49
7,08
7,07
7,21
7,24
7,27
SH +7,70 0
7,26 7,34
9,01
9,01
6,84
6,94
7,02
7,1
7,14 7,22
7,1
7,12 7,21 7,22
7,19 7,18
7,11
6,53
7,2
7,25
6,66
7,2 7,17
6,45
6,65 6,76
6,79
7,24
6,4
7,06
7,08
6,62
6,32
7,2
6,78 7,247,03
6,5
6,99
6,7
7,27
6,5
7,28
6,67
6,96
6,72 7,26
6,92
6,69
7,1
6,94
7,18 7,23 6,87
6,62
6,98
4,08
6,92
6,56 6,72
7,24
7,02
6,5 6,88 7,1
7,19
7 7,08
6,95
7,06
Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar.
Endast angiven användning och utformning är tillåten.
Där beteckning saknas gäller bestämmelsen inom hela planområdet.
9,22
9,03
7,11 6,94
6,95
6,8
Sh +7,13 06,97
6,92
6,98
7,06
6,88
7,01
6,98
6,79
7
7,08
7,05
6,46
6,58
PLANBESTÄMMELSER
8,77
ILLUSTRATION UTFORMNING AV PARKOMRÅDET
50
100
PANORAMAVY ÖVER PLANOMRÅDET
200 Meter
e
Grundkartan är upprättad 2013-08-16 av Geodataavdelningen,
Samhällsbyggnadsförvaltningen i Höganäs genom kopiering av
digital primärkarta framställd med fotogrammetrisk metod under
1991, flyghöjd 800 m. Fältkomplettering av grundinformation och
fastighetsutredning i augusti 2013.
Skala=1:2000
Standard 1
Koordinatsystem i plan Sweref 99 13 30
Höjdsystem: RH2000
Upphovsrätt/kontaktperson: Geodataavdelningen,
Samhällsbyggnadsförvaltningen i Höganäs/Anders Skoog
Höganäs 2013-08-19
Anders Skoog
GRUNDKARTANS BETECKNINGAR
Terrängpunkt
Byggnad
Befintligt, Husliv
E
Gatupunkt
Befintligt, Takfot
E
Markhöjd
Markanordning
Gränslinje
UU
Befintligt
9
Vägkant
Staket
UU
9 9 9 9 9 9 9 9
9
6,61
6,63
6,64
7,1
7,01
!
(
Stenmur
Märgelgrav
Gång- och cykelbana
Körbana
DETALJPLANENS SYFTE
Detaljplanens syfte är att pröva lämpligheten att planlägga
Stubbarp 37:1 m.fl. som parkmark och säkra parkering i
anslutning till parkområdet.
95
Detaljplan för
STUBBARP 37:1 M FL
i Viken, Höganäs kommun, Skåne län
ANTAGANDE:
2015-09-22
UPPRÄTTAD:
2015-09-14
LAGA KRAFT:
REVIDERAD:
Antagandehandling
Normalt planförfarande
Mila Sladic
Planchef
Skala 1:2000 (A1)
André Persson
Planarkitekt
KS/2011/839
PLANBESKRIVNING
DETALJPLAN FÖR
STUBBARP 37:1 m.fl., I VIKEN
HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN
ANTAGANDEHANDLING
2015-09-14
96
ANTAGANDEHANDLING, 2015-09-14
PLANBESKRIVNING, DETALJPLAN FÖR STUBBARP 37:1 m.fl.
FÖRORD
OM DETALJPLAN
En detaljplan består av en plankarta, som är juridiskt bindande och en planbeskrivning. Ibland ingår även
illustrationskarta, program och/eller miljökonsekvensbeskrivning. Detaljplanen styr hur marken får
användas (t ex för bostäder, handel, kontor, park etc.), husstorlek, hushöjd, avstånd från hus till tomtgräns
och rättigheter att dra fram ledningar eller gångvägar över annans mark.
En detaljplan är en karta med bestämmelser som anger vad marken får användas till och hur bebyggelsen
skall se ut och ordnas. En detaljplan är ett juridiskt bindande dokument mellan kommunen, markägarna
och grannarna. Den reglerar vad såväl enskilda som myndigheter får och inte får göra inom ett
markområde.
En planbeskrivning ska underlätta förståelsen för planförslagets innebörd och
redovisa de syften, förutsättningar, konsekvenser planen har och hur planen ska genomföras.
Planbeskrivningen ska också redovisa eventuella avsteg som gjorts från kommunens översiktsplan eller
upprättat planprogram. I beskrivningen ska skälen till planens utformning och de bestämmelser som valts
motiveras.
Planbeskrivningen har ingen egen rättsverkan.
HANDLINGAR
PLANHANDLINGARNA BESTÅR AV:
Plankarta i skala 1:2000 med tillhörande bestämmelser
Planbeskrivning (denna handling)
Samrådsredogörelse
Grundkarta
Fastighetsförteckning
Behovsbedömning
BILDER
Höganäs kommun har rätten att använda samtliga bilder som är använda i planhandlingarna. I de fall
någon annan än kommunen är upphovsman till bilden redovisas detta i bildtexten.
MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN
I planarbetet har följande tjänstemän medverkat:
André Persson, planarkitekt
Juliet Leonette-Lidgren, planarkitekt och planförfattare
Mila Sladic, planchef
Richard Åkesson, kommunekolog
Pär Ragvald, exploateringsingenjör
Anna Jerleke, landskapsarkitekt
Oliver Werth, lantmäteriingenjör
Magnus Svederberg, parkingenjör
Joachim Runesson, VA-ingenjör
2
SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, HÖGANÄS KOMMUN
97
INLEDNING
PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG
Detaljplanens syfte är att pröva lämpligheten att planlägga Stubbarp 37:1 m.fl. som parkmark och
säkra parkering i anslutning till parkområdet.
Då denna park till ytan kommer att bli kommunens största är det viktigt att den utgör ett
komplement till kommunens övriga parkområden och att den görs attraktiv och tillgänglig för
såväl Vikenbor, övriga kommuninvånare samt mer långväga besökare.
BAKGRUND, PLANBESKED
Viken växer och nybyggnationen är stor i de östra delarna av tätorten och runt omkring det som ska bli
den nya parken i Viken. Här planeras och byggs främst för barnfamiljer i form av friliggande hus med
relativt små tomter. Visionen är att den nya parken kommer att bli en ny målpunkt i Viken, en lokal
samlingspunkt för de närboende men även en given plats för övriga i samhället.
Kommunstyrelsen beslutade den 3 september 2013, § 143, i samband med beslut om planprioritering att
uppdra åt planavdelningen att genomföra planprocess för Stubbarp 37:1, Viken.
PLANPROCESSEN
Planen genomförs med normalt planförfarande, dvs. med plansamråd och formell granskning. Samråd
genomfördes den 22 april till den 13 maj 2014. Granskningen genomfördes den 10 juni till den 30 juni
2015.
Detaljplaneprocessen enligt Plan- och Bygglagen 2010:900.
PLANDATA
PLANOMRÅDETS LÄGE OCH AVGRÄNSNING
Planområdet är ca 6 ha stort och ligger i de östra delarna av Viken, mellan Vikenskolan och väg 111 och
norr om Karlfältsvägen och söder om Prästavägen, i anslutning till villabebyggelse och odlingsmark.
3
98
Karta: Aktuellt planområde i kommunen Aktuellt planområde i tätorten
MARKÄGOFÖRHÅLLANDEN
Det aktuella planområdet omfattar fastigheterna Stubbarp 37:1samt del av Viken 135:141. Fastigheterna är
kommunägda. Delar av samfälligheten S:47 ingår även i planområdet. Den ägs av kommunen samt en
privat fastighetsägare. De fastigheter som ingår och angränsar till planområdet finns redovisade nedan.
Stubbarp 32:6
Stubbarp 33:3
Stubbarp 29:2
Stubbarp 37:1
Ry 1:6
Stubbarp 37:1
Viken 135:1
Viken 135:141
Stubbarp 40:4-9
Viken 135:1
Stubbarp 29:8-15
Stubbarp S:47
Viken 125:95-112
Planområdet rödmarkerat.
4
99
Kommunägd mark i närhet till planområdet. Planområdet rödmarkerat.
TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN
ÖVERSIKTLIGA PLANER
VIKEN – FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN
Vikens fördjupade översiktsplan vann laga kraft 21 maj 2008. En fördjupad översiktsplan är inte juridiskt
bindande, men vägledande. I fördjupningen redovisas följande, som berör aktuellt planområde:
 Behov av större park/grönområde.
 Behov av ytor för att klara dagvatten vid extrem nederbörd
Kartutsnitt av fördjupad översiktsplan för Höganäs och Väsby Planområdet inringat.
5
100
Vikens fördjupade översiktsplan redovisar även konkreta mål för nytillkommande bebyggelse., då
parkområdet gränsar till nybyggnadsområden påverkar dessa mål parken indirekt:
Nya parker för de som bor i befintlig och i tillkommande bebyggelse.
Trafiksäkra gång- och cykelvägar mellan viktiga mål.
Viken utvecklas med inriktning mot att hänsyn till ekologiska värden och god miljö ges stor vikt.
Hänsyn tas, så långt som möjligt, vid utbyggnad till befintliga inslag i landskapet såsom vegetation,
gränser och gärden, markvägar med mera.
o
o
o
o
DETALJPLANER OCH FÖRORDNANDEN
B
A
C
D
E
F
Gällande detaljplaner i anslutning till planområdet, planområdet rödmarkerat
6
101
För området gäller följande detaljplaner:
A.
DETALJPLAN FÖR FASTIGHEN STUBBARP 33:3 och 33:3 I VIKEN
A. Kartutsnitt av gällande detaljplan 1284-P07/382 från 2007
Detaljplanen redovisar bland annat:


7
att området ska användas till bostäder och parkanläggning.
att riktlinjer för byggandet är att uppföra villor, radhus eller kedjehus.
Bostadshusen ska i huvudsak kunna grupperas i små ”bygrupper” kring ett
gemensamt vistelse- och trafikrum. Bostadsbebyggelsen gränsar i söder och
öster mot det stora centrala park- och naturområdet. Området ska ges en
karaktäristisk grön karaktär med alléplanteringar, trädplanterade gårdsbildningar.
102
B. DETALJPLAN FÖR BACKALYCKAN del 2 (Stubbarp 37:1, 37:3, 37:8)

att området omfattas av kvartersmark för
bostadsändamål och bostadskomplement samt allmän
platsmark för gata och park.

att riktlinjer för byggandet är friliggande
enfamiljshus, radhus, parhus, eller kedjehus, samt
utvidgning av Vikenskolans tomt.
B. Kartutsnitt av gällande detaljplan 1284-P00/266 från 2000
C. Kartutsnitt av gällande detaljplan 1284-P47 från 1987
C. FÖRSLAG TILL ÄNDRING OCH UTVIDGNING AV BYGGNADSPLAN FÖR DEL AV VIKEN
37:3, 135:1 M.FL.I VIKEN


8
att området ska användas till idrottsändamål, väg samt parkmark.
att riktlinjer för byggandet är tennisplaner för utomhusspel och parkeringsplats
103
D. DETALJPLAN FÖR DEL AV VIKEN 135:1 SAMT DEL AV STUBBARP 32:3 och 40:1, VIKENS RY
III
 att området ska användas till bostadsbebyggelse,
i huvudsak flerfamiljshus.
 att riktlinjer för byggandet är att området
gestaltas med attraktiva bebyggelsekvarter, gatumiljöer och
grönytor. Hantering av dagvatten ägnas särskild
uppmärksamhet på grund av det flacka landskapet
D. Kartutsnitt av gällande detaljplan 1284-P458 från 2005
DETALPLAN FÖR STUBBARP 40:2 M.FL. I VIKEN
E. Kartutsnitt av gällande detaljplan 1284-P477 från 2012
9
104


E.
att området ska användas till uppförande av bostäder samt parkmark.
att riktlinjer för byggandet är bostäder i en till två våningar. Enhetlig karaktär
bör hållas inom varje kvarter. Byggnader som vetter mot Stengärdesgatan,
Stenåldervägen, allmän park samt mot framtida park i norr och väster ska ha en
samordnad utformning.
DETALJPLAN FÖR VIKEN 125:2 M.FL. VIKENS RY II
 att området ska användas till bostadsändamål
 är att riktlinjer för byggandet är att uppföra
friliggande villor och par-, rad- eller kedjehus. Parkmark och
grönytor ska vara aktiva i dagvattenhantering. Parkmark
omfattar ytor för dagvatten, lek och plantering.
F. Kartutsnitt av gällande detaljplan 1284-P457 från 2007
RIKSINTRESSEN
Planområdet ingår i riksintresset för kustzon.
10
105
FÖRUTSÄTTNINGAR
OMRÅDET
LANDSKAPSBILD OCH TOPOGRAFI
Större delen av planområdet är flackt och består till största delen av öppen mark. Marken används idag till
bete och odling. En liten grusväg löper tvärsigenom området i nord/sydlig riktning. Parallellt med vägen
löper en gärdesgård. I norr gränsar planområdet till fruktodlingar och enstaka friliggande lantgårdar. I
väster gränsar planområdet till bostäder, likaså i söder. Österut ligger åkermark och väg 111.
FRILIGGANDE
GÅRDAR
FRILIGGANDE
VIKENSKOLAN
N
FRILIGGANDE
GÅRD
GÅRD
BOSTADSOMRÅDE/
UNDER UPPFÖRANDE
BOSTADSOM
RÅDE UNDER
UPPFÖRAND
E
BOSTADSOMRÅDE
BOSTADSOMR
ÅDE
VÄG 111
VIKENS
TENNISKLUBB
FÖRSKOLA
GÄRDESGÅRDAR
Planområdet (rödmarkerat) och dess närområde
Planområdet är flackt, öppet och gräsbevuxet. Området delas i
nord/sydlig riktning av en väg samt gärdesgård. Stengärdet längs
planområdets västra gräns utgör en biotop med flera kvalitéer. I
stengärdet finns äldre hagtorn, rönn, gråvide, rosenbuskage och lägre
snår av björnbär (främst söt-, hår- och spetsbjörnbär).
Örtvegetationen på gärdet är hedartad.
11
106
JORDKVALITET
En kartläggning av områdets olika jordarter som har utförts av Tyréns, visar att jorden till övervägande del
består av mullgjord med lermorän och sandsten.
Jordarter inom planområdet
FORNLÄMNINGAR
Inom planområdet fanns en sedan tidigare känd fornlämning. Dessutom hade flera lämningar tidigare
hittats i närheten av området. En fornlämning innebär enligt kulturmiljölagen ”lämningar efter människors
verksamhet under forna tider, som har tillkommit genom äldre tiders bruk och som är varaktigt
övergivna”. En arkeologisk utredning har gjorts efter samrådsskedet. Utförare var CMB
uppdragsarkeologi och rapporten färdigställdes den 3 november 2014. Inom området hittades
fornlämningar, spår av gamla boplatser. Fornlämningarna består framförallt av stolphål, gropar och
härdbottnar. Dessutom påträffades en ränna och en härdgrop. Fornlämningarna är skyddade enligt
bestämmelser i 2 kap kulturmiljölagen.
Funna fornlämningar inom planområdet efter arkeologisk utredning.
12
107
Fynden resulterade i ett fornlämningsområde i detaljplanens nordöstra del (se karta nedan). Markingrepp
eller markförändrande åtgärder inom området kräver Länsstyrelsens tillstånd. Utformningen av parken
anpassas efter fornlämningsområdet.
Fornlämningsområdet markerat med gult.
BEBYGGELSE
UTANFÖR PLANOMRÅDET
Bebyggelsen runtomkring det aktuella planområdet består till största del av enfamiljsbostäder (fristående
hus) i väster och sydöst. Söder om planområdet ligger ett område med flerbostadshus i två våningar. Norr
om planområdet ligger ett par lantgårdar. Strax intill planområdet finns Vikens Tennisklubb beläget med
klubbhus och tennisbanor.
Bostadsområde och lantgård väster samt nordväst om planområdet
13
108
Ovan: flerbostadshus sydöst om planområdet. Nedan: Vikens Tenniskklubb, tennisbanor och parkering
BEBYGGELSE INOM PLANOMRÅDET
Planområdet är idag obebyggt. Intill tennisklubben finns en grusparkering och ett bollplank.
ALLMÄN OCH KOMMERSIELL SERVICE
Det aktuella planområdet ligger i ett utpräglat bostadsområde och har idag inte någon service i sin direkta
närhet.
TRAFIK
GÅNG- OCH CYKELTRAFIK
Gång- och cykelnätet är relativt väl utvecklat i Viken. Ett flertal gång- och cykelbanor leder ända fram till
planområdet.
KOLLEKTIVTRAFIK
Längs Hälsingborgsvägen/Höganäsvägen går kollektivtrafikslinjen 220 mellan Helsingborg och
Höganäs/Mölle/Arild/Jonstorp. Stråket är ett av Skånes mest kollektivtrafiktäta, med cirka 200 resor per
dag och tiominuterstrafik i rusningstrafik. Hållplatsen Viken centrum, med regional busstrafik ligger ca
650 meter från planområdet.
BILTRAFIK
Planområdet nås från Poppelvägen, via Hästhagevägen söderifrån. Kommer man norrifrån kan man nå
planområdet via Hyllevägen, i övrigt saknas idag koppling från såväl norr- som österifrån.
14
109
PARKERING
Det finns parkeringsplatser i direkt anslutning till Vikenskolan, utmed Poppelvägen och på fastigheten
Viken 135:41, intill Vikens Tennisklubb ligger. Här finns idag ca 20 parkeringsplatser på en grusplats.
TEKNISK FÖRSÖRJNING
VA
I närheten av Tennisklubben finns idag VA. I övrigt finns inga ledningar inom planområdet.
DAGVATTEN
Dagvattenavrinningen sker idag inom området och kommer även att göra så i framtiden.
HÄLSA, SÄKERHET
BEFINTLIGA VERKSAMHETER
Befintliga verksamheter såsom potatisodlingen med chipsproduktion strax norr om området anses inte
utgöra någon negativ inverkan på parkområdet. Klagomål har dock inkommit från grannfastigheter i fråga
om störande lukt. Frågan utreddes av kommunens Miljöavdelning och det konstaterades att luktbesvären
var tillfälliga eller obetydliga.
MARKFÖRORENINGAR
Det finns ett förorenat område inom planområdet, i form av en märgelgrav. På 1800-talet använde man
sig av den näringsrika leran (s.k. märgel) för att sprida på åkern som gödningsmedel. Man grävde upp
märgeln och kvar blev en grop. I flera fall kom dessa att vattenfyllas men i detta fall har den täckts igen.
Ofta fylldes groparna med sten och jord men dessvärre förekom det även att man begravde skräp och
annat man ville bli av med. Den aktuella märgelgraven bedöms inte utgöra någon skada för allmänheten så
länge den är täckt och intakt. Detta område bör dock inte bebyggas utan att genomföra grundliga
markprover.
Märgelgravens placering
RISK FÖR ÖVERSVÄMNINGAR
Bedöms som mycket liten då marken idag är åker eller ängsmark och endast till mycket liten del kommer
att hårdgöras. Dessutom kommer några lågpunkter i området att utnyttjas för dagvatten och gestaltning
med vatten i parken.
15
110
BULLER
Riktlinjerna för buller vid rekreationsområde är enligt Naturvårdsverket 55 dBA för vardagsmedeldygn.
Inga överskidande bullervärden från väg 111 eller andra källor förekommer vid planområdet.
Bedömningen utgår delvis från beräknade värden i översiktsplanen samt bullerberäkning gjord i samband
med framtagande av detaljplanen för idrottsplatsen Vikvalla, belägen intill väg 111 i södra Viken. I den
utredningen uppmättes ekvivalenta ljudnivåer på 65 dBA och maxnivåer på 76 dBA intill väg 111.
Planområdet östra del ligger drygt 300 meter ifrån väg 111. Efter samråd gjordes bullerberäkningar i
Trivectors Buller Väg som visar att planområdet hamnar under riktvärdet 55 (dBA).
PLANFÖRSLAG
SAMMANFATTNING
Avsikten med planläggningen är att etablera en ny park i Viken. En park med tydliga och variationsrika
karaktärer och rum så att så många som möjligt kan ta del av och uppskatta den både i rekreationssyfte,
som mötesplats eller som del i ett större grönt stråk som löper likt en grön ryggrad genom samhället.
Målet är att parken ska fungera som ett komplement till den kustnära naturen Viken redan erbjuder, en
stadspark såväl som en vardagspark. För att parken ska bli välbesökt och därigenom komma till sin rätt
ska det vara lätt att nå området och kopplingarna mellan parken och övriga områden måste vara tydliga
och starka.
Planförslaget innefattar:





Planläggning av parkområde
Säkra parkeringsmöjligheter i anslutning till parken och tennisklubben
Nya gång- och cykelvägar inom parkområdet
Tydliga entréer till parken
Tydliga kopplingar till närliggande bebyggelse och övriga Viken
KOPPLINGAR OCH STRÅK
Skisserna nedan visar bl.a. hur det är tänkt att parken ska utgöra en grön ryggrad genom de östra delarna
av samhället och upplevas som ett komplement till den kustnära naturen som redan finns och används
flitigt. Med den nya parken som utgångspunkt kan man genom att koppla samman befintliga och nya
grönområden skapa nya rekreationsstråk av varierande längd och innehåll. Det är viktigt att parkområdet
kopplas till befintliga stråk eller där det behövs skapas nya tydliga stråk som är kopplade till målpunkter i
Viken. Där dessa kopplingar görs blir de naturliga entréerna till parkområdet. Entréerna kommer att vara
av varierande storlek och utformning men med huvudentré belägen i planområdet sydvästra del.
STENGÄRDE
Inom planområdet finns ett stengärde med ekologiska kvalitéer som säkras i detaljplanen förutom där
gång- och cykelvägar dras. Riktlinjerna för skötseln av gärdet är följande: Örtvegetationen ska vara
hedartad. Ungefär hälften av gärdet ska vara öppet så att stenen är solexponerad. Slån och gråvide hålles
efter och bör inte öka i omfattning. Gärdet bör vara tillgängligt från respektive sida, vilket innebär en
skyddszon om tre meter runt gärdet inom planområdet.
16
111
SVANEBÄCK
SVANEBÄCK
VIKENS
CENTRUM VIKENS RY
GAMLA
VIKEN
VIKENS VIKENS RY
CENTRUM
GAMLA
VIKEN
Ovan till vänster: Den gröna ryggraden är tänkt som ett komplement till den kustnära naturen. Planområdet rödmarkerat.. Ovan till höger: Nya rekreationsstråk skapas då befintlig
och tillkommande grönska binds samman. Planområdet rödmarkerat.
SVANEBÄCK
VIKENSKOLAN
STRANDEN/
HAVET
VIKENS
CENTRUM
GAMLA
VIKEN
HAMNEN
VIKENS RY
VIKVALLA
Ovan till vänster: Stråk och kopplingar till viktiga målpunkter i Viken. Planområdet vitmarkerat. Ovan till höger: Där kopplingarna möter parkområdet placeras lämpligen
entréerna. Planområdet vitmarkerat.
FÖRESLAGEN MARKANVÄNDNING
Området detaljplaneras som park med tillhörande parkering. Parkeringen ska kunna användas både av
besökare till parken och tennisverksamheten. Inom användningen park ingår komplement för parkens
användning som lekplats, toalett, mindre paviljonger, kiosk m.m.
17
112
PLANENS AVGRÄNSNING
Nedan visas parkområdets fulla utbredning såsom det är tänkt när det är helt utbyggd. Utbyggnaden
kommer att ske i flera etapper. Första etappen blir områdets sydvästra del, markerat med blått i
illustrationen nedan, och kommer bl.a. innehålla en lekplats och toalett. Att planområdet skiljer sig från
parkområdets utbredning beror på att några av detaljplanerna för parken redan tidigare är framtagna.
Parkområdets utbredning. Det blå markerar första etappen.
Planområdets utformning.
FUNKTIONER
Vi har vid ett flertal tillfällen, bl.a. genom en workshop med elever på Vikenskolan, via kommunens
hemsida, dialogmöte i Viken och samrådsmöte, samlat in önskemål från medborgare gällande funktioner i
den tänkta parken. Detta arbete har resulterat i en önskelista som ligger till grund för kommande arbete
med utformning och gestaltning av parken.
På önskelistan står bl.a:

















Träd
Lekplatser
Grillplatser
Motionsslingor
Promenadstråk
Pulkabackar
Sittplatser
Öppna ytor för spontanidrott
Berså
Spontanidrottsplats
Dammarna i Domsten bör vara en inspirationskälla när man anlägger vatten i parken
Utegym
Minitennis, utomhuspingis och landhockey
Mindre fotbollsplan
Damm som kan fungera som skridskobana på vintern
Porlande vatten
Boulebana
18
113
PARKKARAKTÄRER
Det finns idag ett stort och växande intresse för naturens betydelse för vårt välbefinnande. En av
huvudorsakerna till detta är den ökande graden av problem med folkhälsan, problem med övervikt,
utbrändhet, social segregation mm (Statens Folkhälsoinstitut, 2009). Många söker sig omedvetet eller
medvetet ut i naturen för att komma ner i varv eller återhämta sig. Det finns belägg för att detta fungerar.
I naturlika miljöer får vi en chans att återhämta oss från den stress vi ständigt utsätts för, vårt blodtryck
minskar när vi vistas i, eller passerar genom ett grönområde. Enligt forskarna Berggren-Bärring & Grahn,
på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), finns det åtta kvaliteter (karaktärer) som avgör vilka grönområden
som människor finner attraktiva och trivsamma. Ju fler kvaliteter ett grönområde har, desto mer tilltalande
är det. Utformningen av parken har utgått ifrån dessa åtta karaktärstyper.
ÅTTA KARAKTÄRER
De olika karaktärerna och vad som kännetecknar dem:
Artrik Karaktäriseras av att platsen innehåller en mångfald av djur och växter. Särskilt viktig för biologisk
mångfald är träd av olika slag, och i olika åldrar.
Allmänningen. En grön och öppen plats som människor använder för aktiviteter såsom picknick- och
brännboll men också mer organiserade aktiviteter som marknader. Utsikt är en viktig komponent i
allmänningen.
Centrum/festen Platser som används för att delta i eller betrakta social samvaro. Här träffas människor
för att t.ex. lyssna på musik eller äta.
Kultur Platser som relaterar till historia och kultur på olika sätt. Tydligt i denna karaktär är människans
avtryck och uttryck från en annan tid. Kan vara i form av, stenmurar, torg, konstverk,
blomsterarrangemang m.m.
Lustgården En omgärdad och trygg plats dit människor söker sig på egen hand eller med någon
närstående. Här kan barnen utforska miljön på egen hand, och platsen inbjuder till lek. Särskilt för denna
karaktär är att platsen känns som besökarens egen.
Rofylldhet Kännetecknas av en tyst och lugn plats där besökaren kan njuta av naturens ljud, vindens bris
eller bäckens porlande. Avsaknad av buller. Platsen är också välskött. En lugn och fridfull oas.
Rymd Erbjuder möjlighet till reflektion och känslan av att komma in i en annan värld. Exempel är en
bokskog eller en sandstrand.
Vild Väcker nyfikenhet på vad som finns bakom snår och buskage. Platsen inger en känsla av orördhet
och mystik.
(Johansson & Küller, 2005) och (Nordh, 2006)
Nedanstående skiss visar kommunens intentioner med parkens utformning och kopplingarna till
omkringliggande tätort. Skissen är framtagen av kommunens Stadsmiljöavdelning och Parkavdelning. Den
detaljerade utformningen av parken sker inte inom ramen för detaljplanarbetet.
19
114
Huvudentré främst
för boende och
samlingsplats
Huvudentré med
koppling till Vikenskolan
Östlig huvudentré
Parkeringsplatser
och toalett
samordnas med
Vikens tennisklubb
Huvudentré med
koppling till Vikens
centrum, gamla
Viken,
kollektivtrafik mm.
Huvudentré främst
för boende och
samlingsplats
De åtta nämnda karaktärstyper på föregående sida har inspirerat utformningen av parken och de typerna
som presenteras i ovanstående skiss. Här nedan beskrivs de olika parktyperna var för sig.
ÄNGEN
Ängen är en artrik miljö med stort kulturhistoriskt värde som bidrar till ett öppet landskap. Här finns
utblickar mot omgivande landskap, mot bebyggelsen och kontraster bildas mot intilliggande skogbevuxna
ytor. Ängen täcker ett fornlämningsområde som på något sätt bör tydliggöras på platsen.
20
115
ÄDELLÖVET
I ädellövskogen finns en vild karaktär med mycket att upptäcka, vare sig man är gammal eller ung. Höga
träd, träd att klättra i, spel mellan skugga under träden och soliga gläntor. Här kan man plocka blommor
och bygga en koja av pinnar eller duka upp sin matsäck i en glänta.
PULKABACKEN
Snöiga vinterdagar en självklar plats för lek och samvaro. Här finns höjden som skapar spänning när man
på vintern susar ner på sin pulka. På sommaren bidrar backen till parkens skiftande topografi, och utsikten
ut mot landskapet och Kullaberg.
BOKSKOGEN
En pelarsal som ger en känsla av att komma in i en annan värld. På våren är marken vit av sippor och
resten av året bildar bokens löv en mjuk matta. Här finns platser för lugn och ro och samtidigt mycket att
upptäcka. Stora ytor ger plats åt alla.
FRUKTLUNDEN
En gammal fruktodling bildar stommen till fruktlunden. Här kan man följa årstidernas växlingar från
vinterns knotiga grenverk, vårens blomning, till sommarens och höstens frukter. Här kan man smaka på
frukten och leka i gräset i skuggan av fruktträd.
ALLÉN
Träd i rader skapar en tydlig entré till parken i den östra delen.
BLOMMANDE SÖDERBRYNE T
Blommande träd och buskar bildar en artrik och spännande fond i parkens södra del, här blommar det på
olika tidpunkter om året och man kan hitta sin personliga favoritplats att vistas på.
GRÄSYTAN MED VÅRLÖK
En plats för samvaro, stora öppna ytor att träffas på, om våren blommar här massvis med lökar som gör
platsen till en plats att återkomma till från år till år
KÄRRET
Här trivs fuktälskande växter, och spänger leder runt i de fuktiga markerna. Vattnet, en öppen vattenyta
intill, skapar utblickar och skänker ett rofyllt lugn till platsen. Här finns det möjlighet att utforska
vattenvärlden, med insekter och spännande djur och växter.
HÄSSLET
Ett snårigt område med massor av platser för lek och material till kojor och hemliga vrår. Här är skalan
mindre, på barnens nivå, och den biologiska mångfalden är stor.
FUKTÄNGEN
Fuktängen är ett mellanting mellan torräng och kärr. Även här trivs fuktälskande växter, en artrik plats
med många örter och olika sorters gräs. Här finns hyddor av pil som växer ihop och blir en egen plats för
barn att leka i.
21
116
SOCKELSKOGEN
Sockelskogen är en spännande miljö med sina fuktälskande träd uppe på socklar som öar i vattnet. Här
kan man hoppa från ö till ö eller ta sig runt längs kanterna och fascineras av växternas förmåga att anpassa
sig till olika platser.
RYET
Ett snårigt bryn med massor av olika arter som bildar fond till bollplanen i norr. Snårigheten bidrar till att
skapa material för lek och upptäckande.
BOLLPLANEN
Bollplanen innehåller robusta ytor för bollspel och lekar, men det är också en plats för större
arrangemang, kanske midsommarfirande eller cirkus. Här finns rum för spring där ”ryet” ramar in och ger
lä.
LEKEN
Här finns en yta med plats för lek, en naturlekplats med stockar, stenar och lekredskap som passar i den
naturlika miljön.
PICKNICKEN
En skiftande topografi gör att varje sällskap kan hitta just sin favoritplats att slå sig ner på med sin
picknickkorg, uppe på kullen, mitt på eller nedanför.
22
117
FÖRESLAGEN BEBYGGELSE
Inom planområdet kommer endast för parken ändamålsenliga byggnader att få uppföras t.ex. mindre
byggnader/paviljonger för undervisning, kioskverksamhet, toaletter, utställningar, uppträdande etc. Sådana
byggnader ingår i användningen park.
TRAFIK
Det är av stor vikt att parkområdet blir lättillgängligt för att det verkligen ska komma att nyttjas av så
många som möjligt. Det är viktigt att gång- och cykelstråk på ett tydligt sätt förbinder parken med övriga
Viken. För motorfordon ska det också vara möjligt att ta sig till parken och nya parkeringsplaster
tillgodoses. I andra parallella planprocesser prövas möjligheten att öppna upp återvändsgator och öka
tillgängligheten i området.
GÅNG- OCH CYKELTRAFIK
Gång- och cykelnätet är relativt väl utvecklat i Viken. Ett flertal gång- och cykelbanor leder ända fram till
planområdet. Dock kan kopplingar mellan den nya parken och övriga stråk behöva förstärkas ytterligare
genom exempelvis tydliga skyltar som anger riktning och avstånd. I parken förstärks och skapas nya stråk,
där man till fots och cyklandes kan röra sig i nära anslutning till grönska.
KOLLEKTIVTRAFIK
För att enkelt hitta till och från parken om man reser med kollektivtrafik bör skyltningen från hållplatserna
bli tydlig. Detta kan ske på ett flertal sätt, t.ex. skyltar som anger riktning och avstånd, lyktstolpar med
färgmarkering eller enhetlig markbeläggning som är tydlig att följa m.m.
BILTRAFIK
Biltrafik kommer inte att tillåtas inom planområdet. Kommunen avser att skapa höga rekreationsvärden i
parken och det är därför inte motiverat att förlägga någon bilväg genom parken. Den skulle utgöra en
barriär och kunna motverka parkens syfte.
PARKERING
I anslutning till Viken tennisklubb och en av entréerna till parken planläggs en yta för parkering.
Detaljplanen föreslår en utökning av befintlig parkering med 20 platser. Meningen är att ytan ska
samutnyttjas av besökare till tennisklubben och parken. Inom parkeringsområdet får totalt drygt 40
parkeringsplatser plats. Med i beräkningarna finns även behovet för en eventuell utbyggnad av
tenniskverksamheten. Vid framtagandet av nya detaljplaner för bostäder öster om parken bör behovet av
parkeringar ses över igen.
Cykelparkering regleras inte i detaljplanen. Parkeringar av cyklar bör anordnas i direkt anslutning till
parkområdets entréer samt på andra lämpliga platser i förhållande till de aktiviteter som parken erbjuder,
som t.ex. lekplats och grillplats.
RIKSINTRESSEN
Planområdet ingår i riksintresse för kustzon. Planförslaget bedöms inte påverka riksintresset negativt. Det
ligger långt ifrån kusten, 1 km, och inom befintlig tätort. Förändringen av markanvändning, från
odlingsmark till park, anses inte påverka kvalitéer i kustzonen negativt. Naturvårdsintressen tas t.ex. till
vara exempelvis i form av bevarande av en biotopskyddad gärdesgård och öppethållande av marken.
Dessutom tillförs nya rekreationsvärden och området görs publikt vilket säkrar allmänhetens tillgång till
natur inom kustzonen.
23
118
DETALJPLANENS GENOMFÖRANDE
ORGANISATORISKA FRÅGOR
TIDSPLAN
Målsättning är att detaljplanen ska antas tredje kvartalet 2015. Detaljplanen är enligt kommunstyrelsens
prioriteringsbeslut 2013-09-03, § 143 prioriterad som ett aktivt planuppdrag. Parkområdet kommer sedan
att byggas ut i etapper.
GENOMFÖRANDETID
Detaljplanens genomförandetid är 10 år från den dag planen vinner laga kraft. Vald genomförandetid ger
skälig tid för utbyggnad av planområdet. Inom genomförandetiden har fastighetsägare garanterad rätt att
efter ansökan om bygglov få bygga i enlighet med detaljplanen. Efter genomförandetidens slut är
fastighetsägaren ej längre garanterad byggrätt. Kommunen kan då ändra eller upphäva planen.
FASTIGHETSRÄTTSLIGA GENOMFÖRANDEFRÅGOR
FASTIGHETSÄGARE
Nuvarande fastighetsägare och rättighetshavare framgår av den fastighetsförteckning som tillhör
detaljplanen.
FASTIGHETSBILDNINGSÅTGÄRDER
Den del av Stubbarp S:47 som berörs av detaljplanen fastighetsregleras ihop med Stubbarp 37:1.
EKONOMISKA FRÅGOR
KOSTNADER FÖR FRAMTAGANDE AV DETALJPLAN
Detaljplanen bekostas genom planavtal.
FASTIGHETSBILDNINGSÅTGÄRDER
Kostnader kopplade till fastighetsbildningsåtgärder ska bekostas av kommunen om inget annat
avtalas separat.
INLÖSEN, ERSÄTTNING
Ändras eller upphävs detaljplanen under genomförandetiden har fastighetsägare rätt till ersättning
för eventuell förlorad byggrätt som inte utnyttjas.
TEKNISKA FRÅGOR
UTBYGGNAD AV ALLMÄNNA ANLÄGGNINGAR
Kommunen är som markägare ansvarig för utbyggnad av alla allmänna anläggningar. Huvudman för el,
fjärrvärme och fiber ansvarar för utbyggnad av sina respektive anläggningar.
ADMINISTRATIVA FRÅGOR
Detaljplanens genomförandetid är 10 år från den dag planen vinner laga kraft.
24
119
KONSEKVENSER AV DETALJPLANENS
GENOMFÖRANDE
MILJÖKONSEKVENSER
FÖRENLIGHET MED 3, 4 OCH 5 KAP MB
Den aktuella detaljplanen bedöms vara förenlig med en från allmän synpunkt lämplig användning av
mark- och vattenresurser enligt Miljöbalken.
MÖTESPLATSER
Parken skapar en ny mötesplats i Viken tillgänglig för allmänheten.
SÄKERHET OCH TRYGGHET
Planförslaget innebär inga tillskapade störande verksamheter eller risker.
BULLER
Bullernivån anses inte överskrida riktlinjer avseende buller enligt Naturvårdsverket. Inga nya
bullergenererande verksamheter tillkommer.
TILLGÄNGLIGHET
I kommunens handikappsplan, antagen den 16 maj 2002, anges de mål och åtgärder som gäller för att
tillgodose kommunens tillgänglighetskrav och ska tillämpas i planområdet. Vid bygglovsansökan prövas
byggnaders och anläggningars tillgänglighet enligt handikappsplanen.
25
120
KS/2011/839
GRANSKNINGSUTLÅTANDE
DETALJPLAN FÖR
STUBBARP 37:1, I VIKEN
HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN
2015-09-14
121
GRANSKNINGSUTLÅTANDE, 2015-09-14,
DETALJPLAN FÖR STUBBARP 37:1 M.FL. I VIKEN
BAKGRUND OCH SYFTE
BAKGRUND
Viken växer och utbyggnad sker framförallt i de östra delarna av tätorten, runt området
som ska bli den nya parken i Viken. Här planeras och byggs främst för barnfamiljer i
form av friliggande hus med relativt små tomter. Visionen är att den nya parken kommer
att bli en ny målpunkt i Viken, en lokal samlingspunkt för de närboende men även en
given plats för övriga i samhället.
Kommunstyrelsen beslutade den 3 september 2013, § 143, i samband med beslut om
planprioritering att uppdra åt planavdelningen att genomföra planprocess för Stubbarp
37:1, Viken.
DETALJPLANENS SYFTE
Detaljplanens syfte är att pröva lämpligheten att planlägga fastigheten Stubbarp 37:1 m.fl.
som parkmark och säkra parkering i anslutning till parken.
Då parken till ytan kommer att bli kommunens största är det viktigt att den utgör ett
komplement till kommunens övriga parkområden och att den görs attraktiv och
tillgänglig för såväl Vikenbor, övriga kommuninvånare samt mer långväga besökare.
PLANARBETETS GÅNG
PLANFÖRFARANDE OCH PLANPROCESSEN
Planen genomförs med normalt planförfarande, dvs. med plansamråd och formell
granskning. Planen antas av kommunstyrelsen.
PLANSAMRÅD
Plansamråd genomfördes den 22 april till den 13 maj 2014. Underrättelse om samråd har
skett genom utskick i enlighet med fastighetsägarförteckning och sändlista, annons i
ortens dagstidning Helsingborgs Dagblad, kommunens hemsida samt annonsering på
kommunens anslagstavla.
Samrådet hölls den 22 april 2014 och inleddes av en planpromenad. Vi samlades vid
hållplats Viken centrum kl. 18,00 för att sedan gemensamt ta oss längs grönstråket mot
planområdet för att diskutera frågor rörande kopplingar till den blivande parken och
möjligheterna att utveckla dessa. Samrådsmötet hölls därefter i Vikenskolans matsal kl.
18,45. Sammanlagt deltog cirka 30 personer och fyra tjänstemän (Juliet-Leonette Lidgren,
ansvarig handläggare, Mila Sladic, planchef, André Persson, planarkitekt och Anna
Jerleke, landskapsarkitekt) från kommunen.
Vid planpromenaden diskuterades följande punkter:

2
Flera önskemål om funktioner i grönstråket lades fram och flera tycker att det idag
händer för lite på sträckan öster om lekplatsen. Området är tätt på förskolor, tre
stycken på en radie av cirka 500 meter, så funktioner för barn skulle behövas. Något
för hundägarna i området skulle vara välkomnat, exempelvis en hundrastgård. Att
plantera buskage skulle kunna skapa trevliga vindskyddade platser. Dock bör man
tänka på att marken längs stråket är blöt och sank och det är inte förrän på
försommaren då den torkar upp och man kan gå där.
122

En spontanidrottsplats skulle vara välkomnande längs stråket och- eller i den nya
parken. Att anlägga stora dammar i parken är inte önskvärt för barnfamiljer med
tanke på säkerheten.
Kommentar: Funktionerna i parken fastställs inte i detaljplanarbetet. En övergripande illustration över
parkområdet kompletterar dock plankartan inför granskning. De inkomna förslagen på funktioner från
allmänheten kommer i fortsatt arbete att beaktas. Angående vatten och dammar i parken kan utformningen
göras så att det blir tryggt och säkert även för barn.

Idag sträcker sig en väg genom planområdet, samfälligheten S:47. Hur ska
lantbrukarna som idag använder vägen ta sig fram om vägen blir park?
Kommentar: Det är ej lämpligt att ha en väg för tunga lantbruksfordon genom parken. Den trafik som
idag använder vägen kommer från en verksamhet norr om aktuellt planområde. Det finns alternativa vägar
att ta sig söderut som verksamheten kan använda sig av. Dessutom finns en anslutning för tunga transporter
planlagd norr om berörd fastighet, intill Välinge Invest som dock inte ännu är anlagd.

Kommer stora jordbruksmaskiner att användas intill bostadsbebyggelse?
Kommentar: Jordbruksmaskiner kan vid en övergångsperiod komma att användas på jordbruksmark i
närheten av bostäder fram till det att området öster om parken planläggs. Nuvarande samfällighet S:47 som
sträcker sig genom planområdet kommer dock ej att användas som väg för motortrafik när parken är
färdigställd. Det är inte lämpligt att ha en väg genom parken.

Kommer bostäder att tillkomma öster om den planerade parken, intill väg 111?
Kommentar: På sikt kommer bostadsområden att utvecklas öster om parken. Detta kommer att ske
med ett respektavstånd till väg 111 som är en farligt godsled. Dessutom kommer bullerskydd att uppföras vid
vägen.
Vid samrådsmötet redogjordes för planprocessen och detaljplanförslaget presenterades.
Frågor och synpunkter under samrådsmötet handlade bland annat om:

Frågor angående planprocessen och allmänhetens inflytande kom upp. Hur ser
tidsprocessen för genomförandet av parken ut, när börjar man med första etappen?
När fastställdes de intilliggande parkplanerna? Det finns boende intill som menar att
de ej blivit underrättade under processen. Kan Vikenborna vara med och utforma
parken? Hur resonerar man kring placering av toaletter i parken, hur samråder man
detta med de berörda fastighetsägarna? Går det att överklaga detaljplanen och vad är
det i så fall man överklagar när detaljer inte är redovisade? Handlar det i så fall om
att man inte vill ha en park alls?
Kommentar: Genomförandet för hela parkområdet delas upp i flera etapper. Första etappen
ligger sydväst om aktuellt planområde (se planbeskrivning) och påbörjas under 2015. Toaletter och
parkering placeras i anslutning till tennisklubben.
3
123
De intilliggande detaljplanerna som omfattar parkmark antogs mellan 1987 och 2007. Vid
tidigare detaljplaneprocesser blev fastighetsägare i planområdets direkta närhet kontaktade och gavs
möjligheten att inkomma med synpunkter. Fortfarande kan berörda lämna in synpunkter och
förslag angående funktioner i parken till kommunens Stadsmiljöavdelning.
Att överklaga detaljplanen kan exempelvis innebära att man istället vill se en annan
markanvändning på platsen, eller en annan omfattning av parkområdet.

Har exploatörerna för tidigare parkplaner genomfört hela sitt ansvar utan att själva
parkområdet färdigställts? Vart kommer man att flytta Norra Hage förskola? Hur
resonerar man då man placerar ”allt det roliga” så långt ifrån befintligt samhälle?
Dammarna i Domsten kan fungera som en inspirationskälla vid anläggning av vatten
i parken.
Kommentar: Parken anläggs i etapper där några detaljplaner inom det stora parkområdet
redan vunnit laga kraft. Genomförandet av första etappen påbörjas under 2015. På området finns
idag schaktmassor från tidigare anläggningsarbete som kommer att användas och omfördelas över
området vid anläggningen av hela det stora parkområdet för vilket aktuell detaljplan ingår i.
Tanken är att Norra Hage förskola ska flyttas till området mellan Välinge Invest och
bostadsområdet öster om skolan, vilket idag är åkermark, alternativt i anslutning till
Vikenskolan.
Kommunen anser att en ny offentlig park behövs på aktuell plats eftersom parkerna idag är få till
antalet, Viken växer och nya bostadsområden är planerade. Den nya parken kompletterar bl.a.
Vikens hamn och stranden som samlingsplatsplats, och kommer att innehålla funktioner som är
attraktiva för hela kommunen. Lekplatsen i parkens västra del kommer att ha en beräknad
upptagningsradie på 500 meter. Den täcker därmed ett område mellan Prästavägen och
Karlfältsvägen öster om Höganäsvägen. Parken anses också ligga inom rimligt avstånd, vara
lättillgänglig för hela Viken och kommer att ha flera entréer, framförallt för gåendes och cyklandes.

Hur är den östliga parkentrén tänkt att kopplas med befintlig infrastruktur?
Buskagen intill tennisbanan skapar lä för befintlig bebyggelse. Om de tas bort bör
man kompensera detta vindskydd. Kommer stengärdet som sträcker sig genom
planområdet att bevaras? Det är inte så estetiskt tilltalande jämfört med sådana som
finns exempelvis i Småland i vilket fall. Ofta lägger man parkeringar, toaletter etc i
parkers ytterområde. Är detta även fallet här?
Kommentar: Länkarna till och genom parken är framförallt gång- och cykelvägar utan tillåten
motortrafik. Inga bilvägar kommer att korsa parkområdet för aktuell detaljplan. I detaljplanerna
för omkringliggandes bostäder är sådana entréer säkrade i form av planlagda allmänna platser,
parkstråk, allmänna platser som leder in mot den stora parkytan. Östra delen av parken kommer
att kopplas till den bebyggelse som tillkommer framöver och säkras i detaljplanerna för dessa
områden när de tas fram. Parkering kommer att samutnyttjas med Viken Tennisklubb. En
illustration som visar bl.a. kopplingarna, toalett m.m. förs in i detaljplanen inför granskning.
Stengärdena som sträcker sig genom planområdet är skyddade enligt biotopskyddet. De kommer i
stor utsträckning att bevaras och införlivas i parkmiljön men vid några punkter behöver man gå
igenom med gång- och cykelvägar för att få en fungerande sammanhängande park. För detta
ansöker kommunen om dispens hos Länsstyrelsen
4
124

I den nya parken skulle det behövas lekplatser för lite större barn. Exempelvis
möjlighet att utöva minitennis, utomhuspingis eller landhockey. Ett föränderligt
utegym skulle kunna vara en annan aktivitet. Att anlägga en fotbollsplan som
fungerar som ett komplement till Vikvalla skulle fylla en bra funktion. En större
damm i parken skulle kunna fungera som skridskobana vid kalla vintrar. Dammar
och vatten behöver vara tydligt markerade vilket gör det lättare att hantera för barn
och barnfamiljer. Att anlägga någon typ av unik vegetation i parken skulle kunna
locka folk utifrån. Det vore lämpligt att låta någon del av parken vara öppen, en stor
gräsyta där man exempelvis kan fira midsommar.
Kommentar: Funktionerna i parken bestäms inte i detaljplan utan vid projekteringen av
parken efter planarbetet. Det går at fastställa markanvändning som ”Lek” i plankartan om detta
anses behövas. Det kan då exempelvis handla om större lekplatser och anläggningar som kan vara
störande för omgivningen, vilket inte är aktuellt i detta planförslag. Lekplatsen ingår i
markanvändningen park. En illustration över parkens tänkta övergripande struktur kompletteras
med. Där framgår bl.a. olika vegetationstyper och stråk. Önskemålen om parkens framtida
funktioner vidarebefordras till kommunens Stadsmiljöavdelning som ansvarar för projektering och
anläggande av parken.
GRANSKNING
Granskning genomfördes den 10 juni till den 30 juni 2015. Underrättelse om granskning
har skett genom utskick i enlighet med fastighetsägarförteckning och sändlista, annons i
ortens dagstidning Helsingborgs Dagblad, kommunens hemsida samt annonsering på
kommunens anslagstavla.
5
125
INKOMNA SYNPUNKTER UNDER SAMRÅD
Under samrådstiden har 12 skrivelser inkommit. Nedan angivet datum i anslutning till
skrivelsen står för den dag då den diarieförts i kommunen. I de fall yttranden innehåller
synpunkter om planförslaget kommenteras detta med ställningstagande inför fortsatt
planprocess.
I de fall de inkomna samrådsyttrandena varit långa har ansvarig handläggare sammanfattat
synpunkterna i en kortare version.
SKANOVA (2014-04-11) har inget att erinra mot detaljplanen.
SOCIALFÖRVALTNINGEN (2014-04-14) ser positivt på att det skapas ett parkområde i
anslutning till Vikens Ry. Det är särskilt viktigt att parken blir lättillgänglig för äldre och
funktionshindrade, både vad gäller möjligheten att ta sig dit. Parkera eventuella fordon
samt kunna ta sig runt i parkområdet. Möjligheten att på sikt kunna ta sig dit med buss
bör även beaktas.
Kommentar: Tillgängligheten i parken beaktas i vidare projektering för såväl äldre som
funktionshindrade.
GATA- OCH PARK (2014-04-15) menar att plankartan, under ”utformning av allmänna
platser”, kan kompletteras med toalett och väderskydd.
Kommentar: Planområdet för aktuell detaljplan utökas bl.a. för att möjliggöra samordning av
toalett och parkering i anslutning till Tennisklubben. Placeringen framgår av plankartan inför
granskning av detaljplanen. Bestämmelser för utformning av allmän plats anses överflödig och utgår
ur plankartan. Anläggningar som tjänar parkens syfte ingår i bestämmelsen ”Park”.
HÖGANÄS ENERGI (2014-04-24) har inget att erinra mot rubricerad plan.
TRAFIKVERKET (2014-04-30) påpekar att det inte av planbeskrivningen framgår hur
mycket trafik parkanläggningen förväntas att generera. Behov av åtgärder på det statliga
vägnätet och dess anslutningar till följd av detaljplanen ska bekostas kommunen och/eller
exploatören. De förutsätter att planen i sin helhet utformas så att riksdagens fastställda
riktlinjer för trafikbuller inte överstigs. Krävs åtgärder som bullerskydd ska detta
bekostats av kommunen och/eller exploatören.
Kommentar: Hur mycket trafik parken kommer att generera svårt att bedöma. Trafiken
bedöms dock framförallt belasta det kommunala vägnätet. Inför granskning har planområdet
utökats bl.a. för att rymma parkering för parken.
Riktlinjerna för buller vid rekreationsområde är enligt Naturvårdsverket 55 dBA för
vardagsmedeldygn. Inga överskidande bullervärden från väg 111 eller andra källor förekommer vid
planområdet. Bedömningen utgår delvis från beräknade värden i översiktsplanen samt
bullerberäkning gjord i samband med framtagande av detaljplanen för idrottsplatsen Vikvalla,
belägen intill väg 111 i södra Viken. I den utredningen uppmättes ekvivalenta ljudnivåer på 65
dBA och maxnivåer på 76 dBA intill väg 111. Planområdet östra del ligger drygt 300 meter
ifrån väg 111 och beräkningar gjorda i Trivectors Buller Väg visar att planområdet då hamnar
under riktvärdena 55 (dBA). Buller från vägen hanteras tekniskt då marken öster om parken, i
närheten av väg 111 planläggs. Planbeskrivningen kompletteras med dessa uppgifter.
6
126
SWEDEGAS AB (2014-05-07) har inte någon högtrycksledning eller planerad utbyggnad
för energigas i anslutning till planområdet och har därför inget att erinra mot
detaljplaneförslaget.
LANTMÄTERIET (2014-05-08) har inga synpunkter på planförslaget.
RÄDDNINGSTJÄNSTEN (2014-05-09) har inget att erinra mot planförslaget under
förutsättning att tillgängligheten för räddningstjänstens fordon vid en eventuell
räddningsinsats beaktas. Kontakt ska också tas med Räddningstjänsten vid eventuell
utbyggnad av vattenledningsnätet för strategisk placering av brandposter i området.
Kommentar: Kontakt tas med Räddningstjänsten vid en eventuell utbyggnad av
vattenledningsnätet för strategisk placering av brandposter
FASTIGHETSÄGARE TILL STUBBARP 40:15 (2014-05-13) föreslår att man bygger en
boulebana i eller i anslutning till parken. En liten damm eller något porlande vatten,
kanske i ett stenparti kunde också vara trevligt.
Kommentar: Funktionerna i parken bestäms inte i detaljplan utan vid projekteringen av
parken. Det går at fastställa markanvändning som ”Lek” i plankartan om detta anses behövas.
Det kan exempelvis handla om större lekplatser och anläggningar som kan vara störande för
omgivningen. Dock bedöms inte detta vara nödvändigt i det här fallet utan lekplatser ingår i
markanvändningen park. Detaljplanen kompletteras dock med en illustration över parkens
övergripande strukturer. Önskemålen om funktioner vidarebefordras till ansvarig avdelning för
projektering och anläggande av parken.
FASTIGHETSÄGARE TILL STUBBARP 38:1 (2014-05-13) ställer sig mycket positiva till att
det blir en stor sammanhängande grönyta i Viken. Det är väldigt viktigt att det planeras in
gång- och cykelvägar som ansluter till Lars Bengtsväg. Idag används väg S:47 flitigt av
allmänheten och det bör påpekas att underhållet är väldigt tillbakasatt. S:47 är en
historiskt viktig väg där förlängningen ner till Karlfältsvägen tyvärr helt har suddats ut av
det nybyggda bostadsområdet. Idag använder även Larsviken, som driver lantbruk på bl.a.
fastigheten Stubbarp 38:1, S:47 för transporter till och från de olika fälten. Larsviken har
arrenden med långa löptider och det pågår även en generationsväxling där 8:e
generationen nu aktivt tar del av lantbruksdriften. Påpekas bör att den planerade parken
ligger i ett område med påtagligt buller från väg 111. De läplanteringar som nämndes vid
visningen av planområdet som en bullerdämpande åtgärd, kommer endast att marginellt
medverka till en sänkning av bullret. Fastighetsägarna till Stubbarp 38:1 kräver att väg s:47
får finnas kvar i sin nuvarande sträckning med den anslutningsväg som Höganäs
kommun gjort i de södra delarna av planområdet, till dess att annan av de accepterad och
färdigställd väg finns för att säkra de lantbrukstransporter som måste kunna utföras.
Kommentar: Planområdet sträcker sig inte hela vägen upp till Lars Bengtsväg men att anlägga
anslutande cykelvägar är något som beaktas på sikt. Befintliga stigar och vägar i området används
tillsvidare.
I samband med uppförandet av väg 111 utreddes 2012-08-30 Stubbarps 38:1 rättigheter att nå
Ry 2:1 av Lantmäteriet . Man kom då fram till att fastigheten Stubbarp 38:1 inte har, eller
tidigare har haft några officiella rättigheter att nå Ry 2:1 norrifrån via samfälligheter eller servitut
(bl.a. S:47). Yrkandet om att inrätta servitut för Stubbarp 38:1 för att nå Ry 2:1 avslogs i
Lantmäteriets ärende. Lantmäteriets utredning visar att samfälligheten S:47 aldrig har haft som
funktion att ansluta fastigheten Ry 2:1.
7
127
Ett avtal angående nyttjanderätt av den grusväg som förbinder samfälligheten S:47 med markvägen
parallell med väg 111 har tecknats mellan Höganäs kommun och fastighetsägaren för Ry 1:6. I
avtalet sägs att nyttjanderätten, markvägen på Ry 1:6 öster om aktuellt planområde gäller fram
tills fastigheten detaljplanelagts för annat ändamål. Utöver detta har även en överrenskommelse
gjorts avseende markvägen inom aktuellt planområde, på fastigheten Stubbarp 37:1, som förbinder
S:47 med vägen på Ry 1:6. Syftet med överrenskommelsen är att jordbrukstransporter ska kunna
ske effektivt fram till det att markanvändningen förändras. Det finns idag andra alternativa vägar
att nå Ry 2:1 på och det anses inte vara lämpligt med tung motortrafik genom en park. S:47
kommer inte kunna användas av motortrafik när parken är anlagd och i samband med planens
genomförande upphävs fastigheten inom planområdet och regleras till Stubbarp 37:1.
Riktlinjerna för buller vid rekreationsområde är enligt Naturvårdsverket 55 dBA för
vardagsmedeldygn. Inga överskidande bullervärden från väg 111 eller andra källor förekommer vid
planområdet. Bedömningen utgår delvis från beräknade värden i översiktsplanen samt
bullerberäkning gjord i samband med framtagande av detaljplanen för idrottsplatsen Vikvalla,
belägen intill väg 111 i södra Viken. I den utredningen uppmättes ekvivalenta ljudnivåer på 65
dBA och maxnivåer på 76 dBA intill väg 111. Planområdet östra del ligger drygt 300 meter
ifrån väg 111 och beräkningar gjorda i Trivectors Buller Väg visar att planområdet då hamnar
under riktvärdena 55 (dBA). Buller från vägen hanteras tekniskt då marken öster om parken, i
närheten av väg 111 planläggs. Planbeskrivningen kompletteras med dessa uppgifter.
REGIONALA TILLVÄXTNÄMNDEN (2014-05-14) påpekar att man bör använd Region
Skånes rapport ”Grönstruktur i Skåne” som ett verktyg i kommunens fortsatta arbete
med planering av grönstruktur. Planförslaget visar på ett bra sätt hur det är tänkt att
kopplingen till den kustnära naturen och befintliga stråk ska göras. Detta stämmer väl
överens med strategierna i ”Grönstruktur Skåne”. Planförslaget understryker vikten av
koppling med gång- och cykelvägar men vilket bör tydliggöras genom att komplettera
planbeskrivningen med en karta som visar befintliga och planerade gång- och cykelvägar
både inom planområdet och i de stråk som föreslås knyta samman planområdet med
viktiga målpunkter i Viken.
Kommentar: Plankartan kompletteras med en illustrationskarta där kopplingar till och genom
parken redovisas.
LÄNSSTYRELSEN SKÅNE (2014-05-15) påpekar att sedan kommunen har tagit fram sin
fördjupade översiktplan, har Länsstyrelsen skärpt sin hållning till bebyggelse på
jordbruksmark och menar att användningen av jordbruksmark har en regional dimension.
Exploateringen på åkermark måste begränsas om de nationella miljömålen ska vara
möjliga att nå. Eftersom planförslaget inte innebär att hårdgöra åkermark har de därmed
inga synpunkter i den frågan. Planförslaget beskriver inte hur parken kommer att påverka
riksintresset kustzon. Planhandlingarna bör därför kompletteras med detta. Länsstyrelsen
anser även att märgelgraven inom planområdet bör utredas vid ändring av
markanvändning (från jordbruksmark till park) för att skapa ett underlag för bedömning
av miljö- och hälsorisker. De vill vidare påminna om att gärdesgården i planområdets
västra gräns omfattas av biotopskydd enligt 7 kap 11 § miljöbalken. Länsstyrelsen
förutsätter at gärdesgården kommer att gärdesgården kommer att bevaras och
rekommenderar att den får en skyddsbestämmelse i planen. Åtgärder som kan påverka
gärdesgården negativt kräver dispens från biotopskyddet. Inom planområdet har det
hittats lösfynd från yngre stenåldern. Strax nordost om planområdet finns en känd
boplats från stenåldern, men den yttre gränsen är inte fastställd. De kända
fornlämningarna är endast en mindre del av det totala antalet fornlämningar. Flera
förhistoriska boplatser har påträffats i området öster om Viken, områden som har
snarlika förutsättningar som aktuellt planområde. Länsstyrelsen bedömer att det finns så
8
128
stora möjligheter att det finns ej kända fornlämningar under mark inom planområdet att
det krävs arkeologisk utredning i enlighet med bestämmelserna i 2 kap 11 §
kulturmiljölagen. Genom att genomföra en sådan utredning i ett tidigt skede skapas bättre
förutsättningar att bevara fornlämningarna med skyddsbestämmelser och därmed kan
man undvika borttagande genom arkeologiska undersökningar. Kommunen ska kontakta
Länsstyrelsens kulturmiljöenhet för att initiera utredningen. Länsstyrelsen menar vidare
att bestämmelsen under rubriken ”Utformning av allmänna platser” är onödig och bör tas
bort. Om kommunen väljer att ha kvar den i kommande planhandlingar bör den tydligare
specificera exempelvis maximal yta för byggnader som kiosk och servering.
Kommentar: Planbeskrivningen kompletteras med ett stycke om hur detaljplanen förhåller sig
till riksintresset kustzon.
Den märgelgrav som utpekats inom planområdet bedöms inte utgöra någon risk då marken täcks
med vegetation vid anläggandet av parken och ingen risk för kontakt via livsmedel, hud- eller
andning finns. Ändring av markanvändning från jordbruk till park anses vara lämpligare ur
miljö och hälsosynpunkt. Märgelgraven är sedan 50 år igenfylld.
Det finns två gärdesgårdar inom planområdet. Båda dessa har mätts in och redovisas i plankartan
inför granskning. Dessutom kompletteras plankartan med en illustration som bl.a. visar var
funktioner och länkar inom parken hamnar. Kommunen har ansökt om dispens för att möjliggöra
några sammanhängande gång- och cykelvägar enligt illustrationen. Öppningar i gärdesgården är
nödvändiga för att skapa en fungerande och sammanhängande park.
En arkeologisk utredning beställdes och fornlämningar påträffades. Fornlämningsområdet har
ritats in i plankartan inför granskningsskedet och en sammanfattning av resultatet redovisas i
planbeskrivningen. Fornlämningsområdet påverkar utformningen och val av funktioner och
vegetation i parken.
Rubriken ”Utformning av allmänna platser” upphör och ersätts med en illustrationskarta som
visar parkens övergripande struktur. Inom markanvändningen park ingår komplement för
parkens användning. Planområdet för aktuell detaljplan utökas för att möjliggöra samordning av
toalett och parkering i anslutning till Tennisklubben. Plankartan kompletteras med en yta för
parkering som samutnyttjas med Viken tennisklubb.
ÄNDRINGAR AV PLANFÖRSLAG INFÖR GRANSKNING
Sammanlagt inkom 12 skrivelser under samrådet. Skrivelser från Regionala
tillväxtnämnden, Länsstyrelsen, Trafikverket, Höganäs kommuns gata- och
parkavdelning, Socialförvaltningen och Stubbarp 38:1 innehåller synpunkter på förslaget.
Dessa synpunkter har bemötts ovan med kommentarer. Synpunkter från Regionala
tillväxtnämnden, Länsstyrelsen, Trafikverket, Höganäs kommuns gata- och parkavdelning
och kommunens Socialförvaltning har föranlett en omarbetning av planförslaget.
Dessutom har en intern synpunkt lett till utökning av planområdet med en bit mark som
tidigare inte varit planlagd men har haft som syfte att upplåtas som parkmark. Behovet av
att fastställa placering av toaletter och parkering identifierats under processen varför
planområdet har kommit till att utökas ytterligare. Några redaktionella ändringar i
planbeskrivningen har även gjorts inför granskning. Sammanfattningsvis ändras
planförslaget enligt följande:

9
Planområdet utökas för att möjliggöra samordning av toalett och parkering i anslutning till
Tennisklubben. Placeringen framgår av plankartan inför granskning av detaljplanen.
129







Planområdet utökas för att inkludera en liten bit mark som ej tidigare varit planlagd, har legat
mellan två detaljplaner men har haft som syfte att upplåtas som parkmark.
Detaljplanen kompletteras med en övergripande illustration över hela parkområdet tillsammans
med en beskrivande text.
En arkeologisk utredning resulterade i ett fornlämningsområde inom detaljplanen som markeras i
plankartan. Området styr utformning och funktioner i parken enligt kompletterande illustration.
Gärdesgårdarna inom planområdet ritas in i plankartan för att underlätta dispensansökningar.
Rubriken ”Utformning av allmänna platser” upphör och ersätts med en övergripande illustration
över utformningen av parken.
Planbeskrivningen kompletteras med en text om buller.
En text angående planförslagets påverkan på riksintresset kustzon kompletterar
planbeskrivningen.
FÖLJANDE SAKÄGARE HAR INTE FÅTT SINA SYNPUNKTER TILLGODOSEDDA INFÖR
GRANSKNING:

STUBBARP 38:1
FRÅGOR SOM INTE BLIVIT TILLGODOSEDDA ÄR FÖLJANDE:

10
Samfälligheten S.47 ska finnas kvar alternativt ersättas med annan lämplig väg för att
nå fastigheten Ry 2:1 norrifrån.
130
INKOMNA SYNPUNKTER UNDER GRANSKNING
Under granskningstiden har 18 skrivelser inkommit. Nedan angivet datum i anslutning till
skrivelsen står för den dag då den diarieförts i kommunen. I de fall yttranden innehåller
synpunkter om planförslaget kommenteras detta med ställningstagande inför fortsatt
planprocess.
I de fall de inkomna granskningsyttrandena varit långa har ansvarig handläggare
sammanställt en kortare sammanfattande version som beskriver huvuddragen ur de
inkomna synpunkterna.
SJÖFARTSVERKET (2015-06-04) har inget att erinra mot detaljplaneförslaget då det inte
anses beröra några sjöfartsanknutna intressen.
FASTIGHETSÄGARE STUBBARP 38:1 (2015-06-11) påpekar att hänsyn måste tas till att
deras företag kan fortsätta att fungera rationellt. Utformningen av infrastrukturen är av
största vikt så att befintlig verksamhet kan fortgå utan störningar, risker och
ianspråkstagande av mer jordbruksmark. Trafiken handlar både om tyngre fordon,
transporter och personbilar. S:47 är flitigt använd av invånare söder och öster om
planområdet då den kopplar samman södra Viken med östra Viken. Vägen är en viktig
förbindelse för lantbruksföretagen och fruktodlingen. Skötsel och underhåll är väldigt
eftersatt och det måste till en förbättring så att alla kan använda vägen som den är tänkt
att användas.
Fastighetsägaren menar att man istället skulle kunna anlägga en väg längs med kanten av
parken vilket inte skulle störa nyttjandemöjligheterna av parken. De menar att det inte
finns några välfungerande alternativa vägar att använda vilket har angetts i
samrådsredogörelsen. Att transportera långsamtgående lantbruksfordon på en hårt
trafikerad väg med 100 km/h som hastighetsbegränsning är inte en önskvärd och trygg
lösning. Att sköta lantbrukstransporterna genom Vikens samhälle kan inte heller ses som
en önskvärd lösning. Gatornas utformning är inte anpassad till den bredd som moderna
lantbruksekipage har. Att hänvisa till en planlagd väg intill Välinge Invest som ännu inte
ens är planerad kan inte anses som relevant i utformningen av detaljplanen och ska därför
strykas.
Fastighetsägaren påpekar även att de inte tagit del av Lantmäteriets utredning angående
fastighetens rättighet att nå Ry 2:1 via S:47. Att det saknas officiella handlingar som
styrker hur lantbrukarna i området har använt S:47 för att förflytta djur och maskiner
under de senaste 150 åren innebär inte att man kan avslå en begäran om servitut.
Det pågår ett aktivt jordbruk med intensiv potatis- och grönsaksodling i närbelägna på
marker runt planområdet som kan orsaka störningar. Det förekommer dofter från djur
och naturgödsel, ljud från bevattningsmaskiner, jordrök och damm vid markberedning,
damm från skördemaskiner och kreatur som rymmer.
Planering och arbete med hur dagvattensystem ska utformas måste ske i samråd med de
befintliga jordbruksföretagen i området. Tidigare utbyggnad har medfört stora och
kostsamma problem för företagarna. Det måste klarläggas vem som står för kostnader
och skötseln i ett tidigt skede.
Fastighetsägaren kräver att:
11
131




Kommentaren från kommunen angående en framtida planlagd väg intill Välinge
Invest stryks från detta planförslag då det hänvisar till en kommande kommunal
plan som ännu inte presenterats.
Väg S:47 får finnas kvar i sin nuvarande sträckning med den anslutningsväg som
Höganäs kommun färdigställt i de södra delarna av planområdet, till dess annan
färdigställd och av oss accepterad väg finns, för att säkra de transporter som
måste kunna utföras för att säkerställa en fortsatt lantbruksdrift i området.
Lantmäteriets utredning från 2012 kring användningen av väg S:47
ogiltigförklaras då det helt saknas hänsyn till hur vägnätet kring S:47 har brukats
av gammal hävd.
Hänsyn måste tas till Lantmäteriets skärpta hållning om bebyggelse på
jordbruksmark och att Höganäs kommun därför bör uppmuntra fortsatt
jordbruksdrift på intilliggande mark samt aktivt verka för att lämplig
infrastruktur anläggs som möjliggör långsamtgående lantbrukstransporter.
Kommentar: I detaljplanen för Stubbarp 39:3 m.fl. finns en lokalgata strax söder om Välinge
Invest. Gatan är i detaljplanen dimensionerad för tunga transporter från jordbruket öster om
planområdet. Gatan är dock ännu inte anlagd men kan bli aktuell vid genomförandet av pågående
detaljplaner i östra Viken.
S:47 bedöms inte kunna fungera som väg för motortrafik genom den framtida parken. Det anses
heller inte lämpligt att dra den utmed kanten av parken med tanke på kommande eventuella
utbyggnad öster om parken. Under planprocessen har det inte framkommit några uppgifter om att
vägen skulle fungera som en viktig länk för privata transporter. Vi kan därför inte antyda att
S:47 har något betydande intresse för allmänheten. Se vidare kommentarer från
samrådsredogörelsen angående samfälligheten.
Vad Lantmäteriet har kommit fram till i sin tidigare utredning angående funktionen av
samfälligheten kan kommunen inte påverka. Kommunen kan heller inte påverka hur berörda har
fått ta del av informationen
Angående anspråkstagande av jordbruksmark är det en fråga som prövas i översiktplanen och som
samråds med bl.a. Länsstyrelsen. Kommunens bedömer att lösningar för den fortsatta
jordbruksdriften i området har tagits fram i tidigare planering.
Inga nya dagvattensystem bedöms behövas för den aktuella detaljplanen. Marken kommer i
huvudsak att hållas öppen utan några hårdgjorda ytor.
Angående störningar från jordbruket och dess påverkan på omgivningen är det generellt inte
detaljplanefrågor utan regleras i annan lagstiftning. Vid användningen park anses inte kraven
vara lika höga som vid planering av bostäder.
SWEDEGAS AB (2015-06-11) har inget att erinra mot detaljplaneförslaget då de inte har
någon högtrycksledning eller planerad utbyggnad för energigas i anslutning till
planområdet.
12
132
TRAFIKVERKET (2015-06-15) vidhåller synpunkterna inskickade under samrådet. De
förutsätter även att detaljplanen inte påverkar trafikflödet i korsningen Karlfältsvägen/väg
111. Kommunen ska i första hand titta på andra alternativ än utökning av användningen
av korsningen. Det finn t.ex. väl utbyggda anslutningar i södra och norra Viken.
Framkomligheten på väg 111 får inte påverkas negativt av detaljplanen. De poängterar
även att det pågår en åtgärdsvalsstudie där väg 111 förbi Viken är inkluderad.
Kommentar: Planområdet ligger inte i direkt anslutning till korsningen Karlsfältsvägen/väg
111. Den trafik parken genererar fördelas på vägnätet i Viken som helhet. Påverkan på
korsningen antas därför inte bli stor.
I övrigt se kommentarer från samrådsredogörelsen.
KOMMUNEKOLOGEN (2015-06-16) menar att stengärdet ska ha beteckningen
”NATUR” i detaljplanen Stengärdet skyddas inte inom detaljplanelagt området om det
inte planläggs som ”NATUR”.
Kommentar: En egenskapsbestämmelse för skydd av stengärdet förs in i plankartan inför
antagande. Gärdets bevarandevärda kvalitéer beskrivs i planbeskrivningen.
FASTIGHETSÄGARE POPPELVÄGEN VIKEN 135:132 (2015-06-22) menar att
biltrafiken inte ska ledas in i, och igenom byn utan förläggas framförallt till väg 111. Att
öppna upp för biltrafik förbi tennisklubben skulle innebära en fara för skolbarnen som
rör sig i området. De förutspår att en sådan väg skulle leda till en stor trafikökning i
området. En större parkering i anslutning till tennisklubben skulle dela av skolområdet
från parken vilken behövs när skolområdet blir allt mindre och miljön runt skolgården
otryggare. Den är onödig då de flesta Vikenbor redan idag cyklar när de ska ta sig till
rekreation. Skolan har idag en säker utomhusmiljö för lek och idrott vilket man ska
bevara.
När man en gång stängde av mellan Poppelvägen och Bokvägen var tanken att gräsytan
skulle flyta ihop med den kommande parken. Viktigt ät att inte bryta denna koppling och
skapa en säker bilfri miljö.
Till skrivelsen medföljer ett antal bilagor. Huvuddelen berör barns förmåga att röra sig i
trafiken på cykel. Bilagorna pekar på att man innan 12 års ålder inte är mogen att vistas
bland andra trafikslag. Sinnen och uppfattningsförmågan är inte tillräckligt utvecklad.
Kommentar: Öppning av vägar är inte en fråga för aktuell detaljplan. Markanvändningen i
detaljplanen är inte beroende av att vägar i området öppnas upp. Dock är det viktigt att parken
blir tillgänglig, till fots, med cykel och med bil. Tidigare stadsbyggnadsambitioner kan komma till
att omprövas i nya detaljplaner.
Övrig information noteras.
RÄDDNINGSTJÄNSTEN (2015-06-22) har inget att erinra mot detaljplaneförslaget.
E.ON GAS SVERIGE AB (2015-06-22) har inget att erinra mot detaljplaneförslaget men
upplyser att de har en distributionsledning för natur- och biogas längs med Poppelvägen.
13
133
Kommentar: Planavdelningen noterar informationen
SOCIALFÖRVALTNINGEN (2015-06-23) ser positivt på at det skapas ett parkområde i
anslutning till Vikens Ry. Det är viktigt att parken blir lättillgänglig för äldre och
funktionshindrade. Gångstigar skall vara hårdgjorda för att lätt kunna ta sig runt med
rullator, rullstol eller permobil. Det ska vara enkelt att ta sig dit, parkera eventuella fordon
och kunna ta sig runt i parken. Handikapptoalett bör finnas. Möjlighet att på sikt kunna ta
sig dit med buss bör beaktas med hållplatser anpassade för funktionshindrade.
Det bör finnas bord och bänkar i som är anpassade för äldre och funktionshindrade.
Parken bör utformas så att avgränsade områden med dålig insyn undviks eftersom dessa
skapar otrygghet och kan bli föremål för tillhåll. En god utomhusbelysning i anslutning
till gångstigarna skapar en ökad trygghet och underlättar framkomligheten under årets
mörka del.
Kommentar: Parkens tillgänglighet är väsentligt, och en förutsättning för en väl fungerande
park. Kommunens Stadmiljöavdelning har beaktat detta då de skissat på utformningen av parken.
Tillgängligheten i parken beaktas i vidare projektering för bl.a. äldre och funktionshindrade. Väl
belysta stråk skapar en trygghetskänsla då man rör sig i området på kvällen. I en
välfungerande park finns miljöer av olika karaktär, de mer öppna ytorna där större
sammankomster och spontanidrott möjliggörs samt mindre vrår och rum där man kan koppla av.
Synpunkter angående funktioner och utformning vidarebefordras till Stadsmiljöavdelningen.
LÄNSSTYRELSEN (2015-06-24) har inte några synpunkter.
TEALIASONERA SKANOVA ACCESS AB (2015-06-25) har inga
teleanläggningar/rättigheter som berörs av planförslaget och har därför inget att invända.
REGIONALA UTVECKLINGSNÄMNDEN (2015-06-26) har inga synpunkter utifrån det
regionala utvecklingsansvaret. I handläggning av ärendet har enheten för strategisk fysisk
planering och Skånetrafiken deltagit.
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN (2015-06-26) menar att det finns en påtaglig risk att
trafiken ökar till och från tennisplaner och den nya parken. Det är angeläget att
genomförandet av detaljplanen inte innebär en ökad säkerhetsrisk för folk som jobbar
och går på skolan och förskolan. Man bör arbeta med att hålla trafikintensiteten nere och
se till att det finns säkra passager och övergångar för de som rör sig i området.
Kommentar: Inom detaljplanen tillåts ingen biltrafik utan endast parkering och gång- och
cykelslingor inom parkområdet. Trafiksäkerheten anses därför vara säkrad.
FASTIGHETSÄGARE STUBBARP 33:13 (2015-06-27) menar att det är positiva att det
södra området som bl.a. omfattar fastigheten Stubbarp 33:3 kommer att färdigställas i ett
tidigt skede men menar att området hanterats lite i skymundan i denna detaljplan då det
generellt i planhandlingarna ej ser ut att beröras. Dock är hela området bl.a. inritat i den
illustration som finns på plankartan. Eftersom det södra området vid Stubbarp 33:3
tycker de att de borde blivit mer involverade angående utformningen av parken.
De tycker att det är positivt att toaletten placeras en bit ifrån befintliga bostäder i
anslutning till parkeringen vid tennisbanan.
14
134
Det är bra om så mycket växtlighet som möjligt får finnas kvar väster om den tilltänkta
fotbollsplanen då det ofta blåser i området. Växtligheten skapar lä för både bebyggelse
och användarna av fotbollsplanen.
Fastighetsägarna är emot att cykelvägen mellan Hyllevägen och Poppelvägen öppnas för
biltrafik. Rörelser från skolan och fotbollsplanen i närheten av vägen gör området otryggt.
De tycker inte att ytan ska kunna användas för cirkus eller annan större sammankomst
utan att ytan får samma syfte som befintlig bollplan väster om detaljplanområdet.
Det skulle passa att anlägga et bordtennisbord eller liknande vid ryet i områdets södra del
där det är mest lä. En asfalterad yta där man skulle kunna spela minitennis, landhockey
eller liknande, sådant som inte fungerar på gräs. Det skulle kunna placeras söder om
”Leken” och ”Picknicken”.
Kommentar: Marken söder om Stubbarp 33:3 är redan planlagd som park i en äldre
detaljplan. Just den detaljplanen vann laga kraft 2007 och samråddes med allmänheten
dessförinnan. I den nu aktuella detaljplanen har behovet av ett helhetsgrepp för parkområdet
identifierats varför skisser på utformning i detta skede blivit aktuellt.
Öppning av vägar är inte en fråga för aktuell detaljplan. Markanvändningen i
detaljplanen är inte beroende av att vägar i området öppnas upp. Dock är det viktigt att parken
blir tillgänglig, till fots, på cykel och med bil. Tidigare stadsbyggnadsambitioner kan komma till
att omprövas i nya detaljplaner.
Övriga synpunkter angående funktioner i parken noteras och vidarebefordras till kommunens
Stadsmiljöavdelning.
FASTIGHETSÄGARE STUBBARP 40:9 (2015-06-28) vidhåller sina sedan tidigare
inskickade synpunkter. Vidare vill de poängtera att belysning inte bör hamna nära
bebyggelse. Den singelbeklädda ytan på dagvattendiket som anlagts bör göras smalare så
att den inte kan användas som gångväg då den ligger precis intill husfasaderna.
Gångstigen i den nya parken bör även hamna på behörigt avstånd från bebyggelsen. De
vill ta dela av ritningarna på gångstigar belysning, planteringar och med exakta avstånd
från befintlig bebyggelse är klara.
Kommentar: Det singelbeklädda diket kommer framöver att stå kvar. När parken är anlagd
med nya gångstråk försvinner behovet av att använda diket för det ändamålet. I övrigt noteras
synpunkterna och vidarebefordras till kommunens Stadsmiljöavdelning som ansvarar för
utformningen av parken.
FASTIGHETSÄGARE STUBBARP 29:14 (2015-06-29) har ett stort fönster med utsikt
över den blivande parken där de har sin matplats. I planförslaget kommer en cykelväg
framför deras fönster. De önskar att vägen svänger lite brantare så att de slipper att bygga
ett insynsskydd framför fönstret. De kan bistå med en skiss på vad de menar om vi anser
att det behövs.
Kommentar: Synpunkterna noteras och vidarebefordras till kommunens Stadsmiljöavdelning
som ansvarar för utformningen av parken.
MILJÖAVDELNINGEN (2015-06-30) menar att det bör säkerställas att det endast finns
en igenfylld märgelgrav inom området. Den kända märgelgraven bör undersökas och det
15
135
bör utredas om märgelgraven innehåller farliga ämnen som tungmetaller och oljerester.
Det bör också utredas om giftiga ämnen kan ha spridits till grundvattnet. Därefter går det
att ta ställning till eventuella avhjälpande åtgärder.
Kommentar: Vi har gjort bedömningen att markanvändningen för området innebär en mindre
risk att eventuella hälsofarliga ämnen sprids. Ändring av markanvändning från jordbruk till park
anses vara lämpligare ur miljö och hälsosynpunkt. Märgelgraven är sedan 50 år igenfylld.
Märgelgraven tydliggörs dock och ritas in i plankartan.
TEKNINK- OCH FASTIGHETSFÖRVALTNINGEN (2015-06-30) har inga ytterligare
synpunkter på detaljplanen.
ÄNDRINGAR AV PLANFÖRSLAG INFÖR ANTAGANDE
Skrivelser från fastighetsägare till Stubbarp 38:1, kommunekologen, kommunens
miljöavdelning innehåller synpunkter på detaljplanen. Dessa synpunkter har bemötts ovan
med kommentarer. Synpunkter från kommunekologen och kommunens miljöavdelning
har föranlett en redaktionell omarbetning av planförslaget. En ändring av Boverkets
allmänna råd för planbestämmelser har även lett till en redaktionell ändring.
Sammanfattningsvis ändras planförslaget enligt följande:
 Bevarandevärd gärdesgård inom planområdet tydliggörs i plankartan och får en
beskrivande text i planbeskrivningen.
 Den sedan tidigare definierade märgelgraven tydliggörs i plankartan.
 Eftersom ”FORN” bestämmelsen har utgått som planbestämmelse ritas
fornlämningsområdet istället in med en illustrationslinje efter rekommendation från
Boverket.
16
136
KVARSTÅENDE ERINRINGAR
Efter granskningsskedet kvartstår planförslaget.
Efter genomförd granskning görs några mindre revideringar av planförslaget enligt
redovisning under Inkomna synpunkter under granskning, Ändringar av planförslag inför antagande.
Ändringarna bedöms vara av redaktionell karaktär.
KVARSTÅENDE ERINGRINGAR
Följande bedömda sakägare har inte fått sina synpunkter tillgodosedda inför:
Antagande

Fastighetsägare Stubbarp 38:1
Frågor som inte blivit tillgodosedda är följande inför antagande



17
Väg S:47 får finnas kvar i sin nuvarande sträckning med den anslutningsväg som
Höganäs kommun färdigställt i de södra delarna av planområdet, till dess att annan
färdigställd och av fastighetsägaren accepterad väg finns.
Kommentaren från kommunen angående en framtida planlagd väg intill Välinge
Invest stryks från detta planförslag då det hänvisar till en kommande kommunal plan
som ännu inte presenterats.
Märgelgraven bör undersökas vid genomförandet av detaljplanen.
137
”från kol till diamant”
KS förslag till KF
15
DELÅRSRAPPORT
HÖGANÄS - VÄL VÄRT ATT INVESTERA I • WWW.HOGANAS.SE
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ........................................................................ 3
Inledning ...................................................................................................... 3
Medborgare……………………………………………………………………9
Medarbetare…………………………………………………………………11
Utveckling……………………………………………………………………..14
Ekonomi…………………………………………………….………………….15
VERKSAMHETSBERÄTTELSE…………………………………………………. 19
Kommunfullmäktige ................................................................................. 19
Valnämnden ............................................................................................. 20
Revisionen .................................................................................................. 21
Överförmyndarnämnden ........................................................................ 22
Kommunstyrelse egen verksamhet........................................................ 25
Kommunledningskontoret ....................................................................... 26
Räddningstjänsten .................................................................................... 30
Samhällsbyggnadsförvaltningen ........................................................... 33
Teknik- och fastighetsförvaltningen skattefinansierad verksamhet ...... 38
Teknik- och fastighetsförvaltningen avgiftsfinansierad verksamhet ..... 42
Kultur- och fritidsförvaltningen ................................................................ 44
Byggnadsnämnden ................................................................................. 46
Utbildningsnämnden ................................................................................ 49
Socialnämnden ........................................................................................ 54
Miljötillsynsnämnden ................................................................................ 60
EKONOMISK ÖVERSIKT………………………………………………………63
2
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
INLEDNING
Enligt kommunal redovisningslag ska kommuner minst en gång under varje
räkenskapsår upprätta en delårsrapport som omfattar verksamheten från årets
början. Den ska innehålla en översiktlig redogörelse för utvecklingen av kommunens
verksamhet och ekonomiska resultat samt lämna upplysningar om sådana
förhållanden som är viktiga för bedömningen av kommunens ekonomiska ställning.
Denna delårsrapport har upprättats utifrån kommunens räkenskaper per 31 augusti 2015 utifrån
samma redovisningsprinciper och beräkningsmetoder som användes i den senaste årsredovisningen.
Styrmodell
Höganäs kommuns styrmodell innebär en styrning med hjälp av vision, strategier
och nämndsmål tillsammans med resurser. Politiker prioriterar och beslutar om
fördelning av resurser samtidigt som det ska skapa förutsättningar för kvalitet i
verksamheten. Verksamhetens ansvar är att leverera det politikerna har beslutat om
med hjälp av de resurser de blivit tilldelade.
Kommunfullmäktige har antagit fem visionsbyggstenar som ska gälla till år 2025 och
kopplat åtta kommungemensamma strategier till dessa. Det finns även fyra
perspektiv medborgare, medarbetare, utveckling och ekonomi. Ekonomiperspektivet
är lagt övergripande på kommunfullmäktigenivå medan de andra tre perspektiven är
kopplade till strategierna som i sin tur är kopplade till nämndernas mål.
Utifrån de prognoser som gjorts, görs bedömningen att verksamheterna arbetar
utifrån kommunfullmäktiges visioner och strategier och att god ekonomisk
hushållning kommer att uppnås totalt sätt.
Uppföljning av strategier och finansiella mål
Strategierna och nämndsmålen bedöms i delårsrapporten utifrån fyra färger.
Ett streck betyder att ingen bedömning kunnat göras.
3
1
VISIONSBYGGSTEN 1: FULL FART INOM OCH TILL HÖGANÄS
I Höganäs är det nära till allt för boende, besökare och företag, tack vare utvecklade möjligheter att
färdas spårbundet, med flyg, med buss, med cykel och till fots. Därtill en modern digital
infrastruktur där alla har en snabb internetuppkoppling.
Strategi: Förbättra kommunikationerna
Driva, samarbeta och arbeta för att få till stånd utbyggnad av fysisk och digital
infrastruktur i kommunala, regionala och nationella sammanhang.
Uppföljning i delåret:
Arbetet förs i rätt riktning. Bland det pågående arbetet kan nämnas fiberutbyggnad,
trafikplaner för Höganäs och Viken samt cykelvägen mellan Höganäs-JonstorpFarhult.
4
2
VISIONSBYGGSTEN 2: INTERNATIONELL KUNSKAPSKRAFT
Lärare, elever och föräldrar är stolta över utbildningsmöjligheterna i Höganäs. Invånarna i
Höganäs är rustade för en internationell kunskapskonkurrens genom hela livet. Näringslivet och
kommunen i Höganäs lockar ”the best and the brightest”. Det råder ett nära samarbete mellan
näringsliv, skola, högskola och universitet, vilket skapar idékraft. Det finns ett antal starka
profileringar/specialiseringar.
Strategi: Stärk skolans bredd och spets
Bygga en stabil kunskapsgrund i de lägre åldrarna, spetsa och profilera i de högre
åldrarna och då med koppling till näringsliv. Skapa samarbeten där skola, näringsliv
och universitet/högskola möts.
Ett samarbete finns med Malmö Högskola vad gäller kompetensutveckling för
samtliga fritidshem. Samverkan sker också med Göteborgs universitet kring
förskolans deltagande i Läslyftet. Bruksskolan samarbetar även med fil dr Andrea
Balan i arbetet med bedömning för lärande. Samarbete finns även med
näringslivsavdelningen för att utveckla studiebesök, prao och studie/yrkesvägledning.
Strategi: Odla lärandekultur
Skapa utvecklingsmöjligheter och ta tillvara på medarbetarnas kompetenser.
Ledarskapet ska vara tydligt och professionellt
Inom kommunen har flera kompetensutvecklingssatningar gjorts, organisationer har
strukturerats om och åtgärder vidtagits för att fler medarbetare ska uppleva
meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. Några mätdatum är satta till senare i
höst, liksom den stora kommunövergripande medarbetarenkäten. Kommunen är på
väg och rör sig mot målet.
5
3
VISIONSBYGGSTEN 3: UPPLEVELSEMOTORN HÖGANÄS
Höganäs som destination är en stark dragare för boende, besökare och företagare. Människorna
strömmar till kommunen för äventyr i naturskön miljö. Attraktionerna i kommunen samlas i en
gemensam upplevelsebild som alla kan berätta om och vara en del av.
Strategi: Växla upp besöksnäringen
Vässa och kvalitetssäkra de besöksattraktioner som redan finns för att besökare ska
återvända och stanna längre. Paketera beståndsdelarna till ett samlat koncept.
Under våren initierades arbetet med att utveckla besöksservicen och värdskapet mot
besökarna i Höganäs Kullabygden tillsammans med näringen. Turistbyrån flyttades
och har kompletterats med Infopoints.
Strategi: Förenkla för företag
Gör det ännu enklare att starta, etablera, driva och utveckla företag. Företagarna ska
vara en självklar del av kommunens utveckling. Ha ett gemensamt förhållningssätt
till det goda värdskapet inåt och utåt.
Arbetet med att förenkla för företag är igång på de olika förvaltningarna. Den
förvaltningsövergripande Förenkla helt enkelt-utbildningen pågår och både
räddningstjänsten och miljöavdelningen som har egna mål inom strategin arbetar
aktivt med frågan.
6
4
VISIONSBYGGSTEN 4: VÄXANDE SMÅSTADSCHARM
Befolkningstillväxt, mötesplatser och alternativa boendeformer möjliggör en dynamisk miljö där
kommunen blir ännu mer levande. Höganäs kommun bygger vidare på en varierad boendemiljö
genom att möta en större variation av livsstilar och behov i alla livsfaser. Den charmiga enkelheten
och närheten finns kvar 2025.
Strategi: Utveckla varierande livsmiljö
Bygg varierat för att möta olika behov och skeenden i livet. Utöka möjligheterna till
möten mellan människor. Behåll byarnas karaktär och stärk stadskärnan till en
livligare handelsplats. Utveckla utbudet av kultur-, sport och rekreationsmöjligheter.
Samtliga nämnders bedömning visar att arbetet med att uppnå respektive
nämndsmål går bra. Bland annat är det värt att notera att en rad markförvärv gjorts
under året, vilka kommer att möjliggöra en fortsatt positiv utveckling och
exploatering av Höganäs kommun. När det gäller kultur- och fritidsmöjligheterna
arbetar kommunen med ett fokusområde som särskilt lyfter fram unga tjejer samt
barn- och ungdomsföreningar. Arbetet fortskrider även med ny naturvårdsplan och
ny kulturmiljöplan för att på bästa sätt ta tillvara kommunens höga naturvärden och
unika boendekvaliteter.
Strategi: Utveckla dialogen
Skapa smarta forum och former för konstruktiv dialog med medborgare, näringsliv
och föreningsliv.
Nämndernas bedömning visar att arbetet med att uppnå nämndsmålen går framåt.
Särskilt värt att lyfta fram är de samarbetsformer med föreningsliv, näringsliv och
högskola som pågår. Projektet där receptioner/kundtjänster i organisationen chattar
med besökare via hemsidan har provats och kommer att utvärderas i slutet av året.
Andra projekt som pågår för att utveckla dialogen rör medborgardialog där en
handbok arbetats fram och vidareutveckling av e-tjänster.
7
5
VISIONSBYGGSTEN 5: LÅNGSIKTIGT HÅLLBART HÖGANÄS
Höganäs växer och utvecklas med minskad belastning på miljön. Höganäs har fortsatt stark
beredskap för ekonomiska risker genom att vara bland Sveriges ekonomiskt allra starkaste
kommuner. Höganäs har en stark social sammanhållning och gemenskap som präglas av tillit och
tolerans. Det är lätt att leva hälsosamt i Höganäs.
Strategi: Förverkliga miljömässig hållbarhet
Integrera miljömässig hållbarhet i alla processer och verksamheter.
Tydliggör och ta hänsyn till miljökonsekvenser av våra beslut.
Arbetet med att förverkliga miljömässig hållbarhet spretar. En del av målen till
denna strategi ser ut att nås, exempelvis arbetet med enskilda avlopp och minskad
elförbrukning. Det går inte lika bra när det gäller den ekologiska statusen i
Görslövsån och transporterna inom socialförvaltningen.
Höganäs kommun har halkat ner i Miljöaktuellts ranking av kommunernas
miljöarbete, vilket innebär att mätetalet för strategin "förverkliga miljömässig
hållbarhet" inte kommer att nås. Resultatet av rankingen innebär dock inte att
miljöarbetet har blivit sämre, utan att andra frågor har ställts än 2014 och att andra
kommuner har stärkt sitt miljöarbete mer än Höganäs kommun har gjort.
8
MEDBORGARE
ATTRAKTIVA HÖGANÄS
Demoskop genomförde mellan den 9 februari och 15 mars 4 642 intervjuer med
förtroendevalda runt om i Sverige. De intervjuade politikerna fick lämna omdömen
om den egna kommunen och relatera det till andra kommuner av jämförbar storlek.
De fick även bedöma den ekonomiska situationen och förutspå framtidsutsikterna.
På frågan om hur attraktiv Höganäs kommun är att leva i jämfört med andra
kommuner fick Höganäs toppresultatet 100 poäng, vilket rankar oss som nummer
ett i Sverige tillsammans med bland annat Stockholm och Åre. Rankningen visar
också på gott resultat för Höganäs när det gäller tillgång på sport- och fritidsaktiviteter, boendemiljöer och arkitektur samt nivån på kommunalskatten. Med ett
betyg på 4,78 av totalt 5 rankas Höganäs in på sjunde plats i Sverige när det gäller
tillgång på sport- och fritidsaktiviteter. Vi ligger även högt i boendemiljö och
arkitektur där vi hamnar på plats nio, och med den låga kommunalskatten hamnar vi
på plats 13. Områden som Höganäs behöver bli bättre på är framförallt miljö- och
klimatarbetet (betyg 2,87, plats 273) och tillgången på bostäder (betyg 2,70, plats
126).
BYGGER FÖR MEDBORGARNAS BÄSTA
En grupp där kommunen tillsammans med representanter från handel och
fastighetsägare har bildats. Syftet är att skapa ett ännu mer attraktivt centrum och
siktar därmed på att bli årets stadskärna. Kvarteret Flora med konstverket
”kusinerna” bebyggs via en privat aktör med en fastighet som är anpassad för
kommersiell verksamhet. Fastigheten bidrar till att förtäta stadskärnan och ger
Arnbergs plats en mer utpräglad plats som torg. Kommunen har även under året sålt
fastigheten Finkeramiska. Syftet är att skapa en miljö med gång & cykelväg som
naturligt knyter ihop befintlig stadskärna med Magasin 36.
Medborgardialoger och kravställning från utbildningsförvaltningen har påbörjats
inför byggnation av en ny skola i Viken. Skolan ska enligt planerna uppföras under
2018. Parallellt har även en undersökning påbörjats om ett eventuellt nytt kulturhus.
Även i detta projekt kommer medborgardialogen att vara ett viktigt instrument. I
somras var det även invigning av de nya fotbollsplanerna och omklädningsrummen
på Vikvalla i Viken. Byggnationen av trygghetsboendet i Viken påbörjades i slutet av
2014 efter att exploatören hade vunnit kommunens markanvisningstävling för
projektet. Boendet består av cirka 20 lägenheter och förväntas vara klara i slutet av
2015 eller i början av 2016.
En cykelväg mellan Jonstorp och Höganäs har varit efterfrågad. Denna väg är nu
under byggnation och kommer att knyta ihop Kattegattsleden ända upp till
Göteborg. Projektet delfinansieras av kommunen.
EURONÄSDAGEN
En lördag i augusti genomfördes en Euronäsdag tillsammans med handlarna.
Euronäs är Höganäs egen valuta. Under denna lördag kunde man köpa maximalt
200 Euronäs (2 000 kronor) till 90 procent av sitt värde. Det var även underhållning
av musikgruppen Timotej och utlottning av en elcykel.
9
10
MEDARBETARE
ODLA LÄRANDE KULTUR
Att odla en lärandekultur handlar i hög grad om att fortsätta utveckla Höganäs
kommuns arbete som attraktiv arbetsgivare. Utöver karriär- och
kompetensutveckling handlar det om att hitta olika former för lärande även i
vardagen och att på ett organiserat sätt ta vara på varandras kunskaper och
erfarenheter.
Några exempel på forum som syftar till att utveckla det informella lärandet och som
ligger i linje med våra ledord – kommunikation och koncerntanke – är organiserade
nätverk. Fokus framöver kommer att ligga på att utveckla både befintliga och nya
former för nätverkande såsom den kommunövergripande introduktionsdagen för
nya medarbetare, temabaserade ledarskapscaféer, samverkansgrupper och fortsatt
ökande trainee- och högskolekontakter.
VÅRA MEDARBETARE
I Höganäs kommun gör de 1 784 medarbetarna skillnad för höganäsborna varje
dag. Drygt 1600 är tillsvidareanställda, vilket utgör 86 procent. Ungefär tre av fyra
anställda är kvinnor och de stora yrkesgrupperna finns inom vård, skola och omsorg.
64 procent jobbar heltid, vilket är en ökning från fjolårets 61procent. Att fler jobbar
heltid är en av strategierna som Sveriges Kommuner och Landsting framhåller för
att möta dagens och framtidens kompetens- och personalbehov och en viktig
pusselbit för att Höganäs kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare.
Den totala sjukfrånvaron har 2015 varit 6,3 procent av den totala ordinarie
arbetstiden, vilket är en ökning från fjolårets delårsrapport då sjukfrånvaron låg på
5,7 procent. 2013 var sjukfrånvaron 4,9 procent. 130 personer har under året varit
sjuka längre än 90 dagar, vilket även det är en ökning från tidigare år. I dessa 130
personer finns både heltids- och deltidssjukskrivna. En allt högre sjukfrånvaro
innebär ett bortfall i kompetens, ökat behov av vikarier och en ökad belastning för
kvarvarande personal. Att förebygga sjukskrivning har varit ett prioriterat område
för kommunens HR-avdelning under året. Ökningen är inte lika hög till 2015 som
den var mellan 2013 och 2014, vilket är ett gott tecken. Bland annat kontaktar HRavdelningen alla sjukskrivna, som ett komplement till den kontakt som den
sjukskrivne har med sin närmsta chef.
MEDARBETARNA PÅ INSTAGRAM
I syfte att synliggöra alla spännande yrken kommunen har finns ett nytt konto
på Instagram där olika medarbetare visar upp sitt arbetsliv en vecka i taget. Målet är
att majoriteten av kommunens över 100 yrkeskategorier ska finnas representerade.
Instagram är en mobilapplikation för fotodelning och ett socialt nätverk. Studenter
är en målgrupp med fokus på karriär och det är ofta viktigt för denna målgrupp att
de kan vara verksamma på en dynamisk arbetsplats med möjligheter till utveckling.
Yrkesverksamma är en bredare målgrupp men det handlar om att lyfta fram
Höganäs som en attraktiv arbetsplats, oavsett hur långt in eller hur långt ut i
organisationen den yrkesverksamma befinner sig på. Befintliga medarbetare inom
kommunen ska genom Instagram-kontot känna en stolthet över sin arbetsplats.
Andra kommuner skulle i vissa fall kunna använda kontot för att inspireras till ett
kommande samarbete.
11
Det finns en föreställning i samhället att kommunen är en relativt statisk och ”grå”
arbetsplats. Genom att synliggöra hur det ser ut i verksamheterna har vi möjlighet att
visa upp en annan bild av kommunen och förstärka Höganäs kommun som attraktiv
arbetsgivare. Tonen ska följa den ton som skapats i andra marknadsföringskanaler,
vi är lite kaxiga men vi har en småstadscharm, en småstadscharm som i detta fall
visas genom prestigelösa arbetsplatser och där det är enkelt att arbeta nära varandra i
organisationen.
KOMMUNEN PÅ LINKEDIN
Höganäs kommun, liksom många andra kommuner, står inför stora
pensionsavgångar och därför måste framtida rekryteringsbehov uppmärksammas.
En stor del i detta handlar om att synliggöra vilka arbeten och karriärmöjligheter
som finns inom den kommunala sektorn och främst inom Höganäs kommun. Det
blir allt viktigare att kommunicera ut vilka arbetsgivarerbjudanden man står för och
vad man kan erbjuda den enskilda medarbetaren.
Som ett resultat av detta är det viktigt att ställa sig frågan om var och hur man som
arbetsgivare vill synas för att attrahera rätt kompetens.
LinkedIn är en webbtjänst som samlar professionella nätverk. Höganäs kommun
finns numera där och används främst i samband med rekrytering. Det ger oss
möjlighet att som arbetsgivare aktivt söka kompetent personal och även få dem
rekommenderade av personer samtidigt som arbetssökande kan hitta kontakter på
en arbetsgivare de vill arbeta hos och få insikt i hur det är att arbeta på just den
arbetsplatsen. Hittills har kommunen exempelvis annonserat efter och aktivt
kontaktat rektorer, kuratorer, socionomer och ingenjörer.
NYTT SYSTEM FÖR TIDRAPPORTERING
Höganäs kommuns anställda har rapporterat sin arbetstid via elektroniska
terminaler i många år. Det har fungerat bra länge. Men i takt med att arbetstiden blir
mer flexibel blir det inte förenligt att behöva rapportera sin tid på samma gamla sätt,
vid entrén, samtidigt som vi i egenskap av en attraktiv arbetsgivare, vill uppmuntra
flexibilitet. Det befintliga systemet för tidrapportering ”pratar” heller inte med
kommunens lönesystem vilket innebär att flexjusteringar och liknande får skötas
manuellt vid sidan av lönesystemet.
HR-avdelningen ser nu över ett nytt system som kommer göra det möjligt för
anställda att lägga in avvikelser på arbetspass och registrera arbetstid via webb, app,
tidterminal eller direkt i systemet. Avtal och regler kommer att finnas överskådligt
inlagda och kompletta saldon ger en strukturerad överblick av gårdagen, nuet och
framtiden. Att följa upp arbetstid, arbetstidsförkortning, avvikelser, komptid och
semester blir på så sätt lättare för både medarbetare och chef. Målet är att det nya
systemet ska vara i bruk vid årsskiftet.
LEDARSKAPSCAFÉER
Under delåret som har gått har så kallade ledarskapscaféer startats. Syftet med
caféerna är att fungera som kunskapsnätverk där man som chef får ta del av olika
teman inom personalområdet. Formerna kommer att variera beroende på tema - allt
från traditionella föreläsningar till workshops till informella diskussioner som leder
till erfarenhetsutbyte. Grundtanken är att på ett relativt informellt sätt och efter
chefernas egna behov, skapa lärande i arbetet. Planen framöver är att caféerna ska
ske var femte vecka.
12
NYTT ARBETSNÄT
Under året uppdaterades kommunens arbetsnät. Skillnaden från vårt tidigare
arbetsnät är att startsidan, din personliga sida, projekt och arbetsgrupper fungerar
socialt. Sociala medier är här för att stanna och väldigt förenklat handlar det om att
man som medarbetare, förutom att läsa kommunövergripande nyheter, ska kunna
använda organisationens arbetsnät genom att posta egna arbetsrelaterade inlägg,
svara på andras inlägg och följa kollegors uppdateringar. Det gör det lättare för
medarbetare att knyta och behålla kontakter och möjliggör också en dialog
medarbetare emellan. Nytt är också att man som användare själv är med och skapar
innehållet på kommunens arbetsnät.
JÄMLIKHETSINTEGRERING
Jämlikhetskommittén fortsätter sitt arbete med att arbeta mot kommunens
jämlikhetsmål som finns uttryckta i jämlikhetsplanen. Kommitténs uppdrag är att
initiera, granska och följa upp kommunövergripande frågor ur ett
jämställdhetsperspektiv, utveckla strategier för att uppnå jämlikhetsmålen samt att
öka medvetenheten om var vi som arbetsgivare står i dessa frågor.
Kommittén har tittat på jämlikhetsintegrering som en strategi för detta. Detta innebär
att man genom att lägga ett jämlikhetsperspektiv på processer i våra dagliga
verksamheter synliggör mångfalden. Strategin motverkar att jämlikhetsarbetet
bedrivs vid sidan av annan verksamhet. Styrdokument och beslutsprocesser som kan
jämställdhetsintegreras är exempelvis handlingsplaner, strategier, direktiv för
projektverksamhet, information, policydokument, årsredovisningar och
verksamhetsplanering. Kommittén har nu sett över kommunens personalpolicy,
lönepolicy samt arbetsmiljöpolicy. Dokumentens innehåll diskuterades och ett
jämlikhetsperspektiv lades till. På det här sättet kan man på ett enkelt och
odramatiskt sätt synliggöra vikten av kommunens jämlikhetsmål. HR-avdelningen
som ansvarar för att revidera dessa kommunövergripande policys blir en
remissinstans innan revideringarna skickas vidare för beslut.
13
UTVECKLING
FÖRENKLA HELT ENKELT
8 av 10 företag har någon gång haft kontakt med kommunen. Det kan vara
avgörande för företagens tillväxt att de myndigheter som företagen är beroende av är
tillgängliga, ger en god service, agerar rättssäkert och effektivt. Utbildningen sätter
igång på riktigt den 9 september och pågår under hösten och ska resultera i en
handlingsplan för hur vi ska jobba med näringslivsfrågor i framtiden. Höganäs
kommun har ett uttalat mål i sin vision att ständigt utveckla och förbättra sitt
företagsklimat med fler och växande företag. Ett omtyckt och beprövat koncept är
kommunens stadshusluncher för företag. Dessa hålls kvartalsvis och ger kommunen
en möjlighet att kommunicera ut information, samt knyta kontakter med företagare i
regionen.
UNGA I JOBB
"Unga i jobb" är ett projekt som ska underlätta för ungdomar att ta sig in på
arbetsmarknaden. Eftersom projektet har varit framgångsrikt och gett ungdomar i
Höganäs en bra start i arbetslivet beslutade kommunfullmäktige att
utvecklingscentrum får driva projektet vidare även under 2015. Projekt Unga har
pågått ett antal år och är ett samarbete mellan Höganäs kommun,
Arbetsförmedlingen och Företagarna i Höganäs. Projektet riktar sig till arbetslösa
höganäsare som ännu inte fyllt 25 år. Syftet är att få ungdomar ännu mer attraktiva
på arbetsmarknaden.
14
EKONOMI
Kommunfullmäktige har fastställt två finansiella mål för att bidra till en god
ekonomisk hushållning. Dessa är:
1) Inflationssäkra kommunens egna kapital
Prognosen pekar mot ett helårsresultat på 19,9 mnkr och eftersom inflationen enligt
KPI är noll överstiger resultatet den nivå som behövs för att inflationssäkra det egna
kapitalet.
2) Undvika att låna till investeringar inom den skattefinansiella
verksamheten
Samtliga investeringar har och bedöms komma att självfinansieras.
PROGNOS OCH BUDGETFÖLJSAMHET
Höganäs kommun redovisar en avvikelse jämfört med budget per siste augusti
på 30,5 mnkr. Nämndernas sammanlagda avvikelse är 30,5 mnkr och
finansförvaltningen visar nollresultat. Förklaringen till kostnadsmassan under det
sista tertialet är bristande periodiseringar och ojämn fördelning av kostnader under
året. Prognosen för helåret är 19,9 mnkr. Finansförvaltningens helårsprognos
beräknas till 14,8 mkr. De största positiva avvikelserna avser budgeterade överskott
och reserver, 11,1 mnkr, återbetalning av AFA-pengar 8,7 mnkr och reavinster på
5,6 mnkr. Kostnadsavvikelser är pensionskostnader, 8,1 mnkr och en fördyring av
gång- och cykelvägen med 4,8 mnkr. Nämnderna prognostiserar ett sammanlagt
överskott på 5,1 mkr.
AVVIKELSE MOT BUDGET
MNKR
DELÅR 2015
PROGNOS 2015
BOKSLUT 2014
Kommunfullmäktige
0,4
0,0
0,2
Valnämnd
0,0
0,0
0,0
Revision
0,0
0,0
0,0
Överförmyndarnämnd
0,0
0,0
-0,3
Kommunstyrelse
18,3
1,8
4,2
Byggnadsnämnd
0,0
0,0
0,3
Utbildningsnämnd
5,8
0,0
6,2
Socialnämnd
5,6
3,0
2,8
Miljötillsynsnämnd
0,4
0,3
0,4
Summa nämnder
30,5
5,1
13,8
0,0
14,8
-0,4
30,5
19,9
13,4
Finansförvaltningen
Summa
15
BALANSKRAVET
Höganäs kommun har inga balanskravsunderskott från föregående år att
återställa och det bedöms att kommunen inte heller kommer att ha
balanskravsresultat att reglera år 2015.
AVSTÄMNING MOT KOMMUNALLAGENS BALANSKRAV
MNKR
PROGNOS 2015
BOKSLUT 2014
Årets resultat
19,9
13,4
Realisationsvinster/förluster
-5,6
0,0
Årets resultat efter
balanskravsjusteringar
14,3
13,4
Årets balanskravsresultat
14,3
13,4
0,0
0,0
Balanskrav att reglera
INVESTERINGAR OCH SJÄLVFINANSIERINGSGRAD
Investeringsbudgeten innebär utbetalningar på 179,8 mnkr varav 65,4 mnkr avser
utbetalningar som senarelagts från tidigare år. Nettoutbetalningar avseende
investeringar till och med augusti uppgick till 55,9 mnkr. Följande större
investeringar har hittills utförts under året:



Utbyggnad förskola Nyhamnsläge, 7,8 mnkr,
Utbyggnad enligt VA-plan 6,9 mnkr.
Jonstorp idrottsanläggningar 5,6 mnkr,
I prognosen beräknas en budgetavvikelse på närmre 80 mnkr. Avvikelsen avser i
huvudsak senarelagda projekt. Alla genomförda och planerade investeringar
finansieras av kommunens egna medel och därmed bedöms att det finansiella målet
om att undvika att låna till det skattefinansierade verksamheten kommer att
uppfyllas.
LIKVIDITET
Likviditeten, exklusive pensionsfonden, för delåret är 94,9 mnkr.
Prognostiserade utbetalningar för investeringar kommer att belasta kommunens
kassa hårt i höst. Genomförs alla de planerade kommande utbetalningarna, närmre
45 mnkr, kommer likviditeten att halveras under det kommande tertialet.
Kommunens totala upplåning per augusti 2015 uppgår till 69 mnkr. Hela skulden
avser lån som vidareförmedlats till kommunens bolag. Denna del utgör ingen
ränterisk för kommunen eftersom dessa lån utlånas på i stort sett samma villkor som
kommunen har gentemot kreditinstituten. Dessa lån är under avveckling och ersätts
mot att bolagen lånar upp mot kommunal borgen eller mot befintliga pantbrev
16
KOMMUNENS TOTALA PENSIONSFÖRPLIKTELSER OCH
PENSIONSMEDEL
Kommunens samlade pensionsåtagande kommer vid årsskiftet att uppgå till
525,5 mnkr. Vid utgången av augusti uppgår det till 531,2 mnkr. Åtagandet redovisas
i sin helhet som en ansvarsförbindelse. Prognosen för avsättningar för pensioner är
baserad på KPA:s prognos för augusti.
Kommunen har under ett antal år avsatt pengar till en pensionsfond för att
finansiera framtida pensionsutbetalningar. Pensionsfonden har per siste augusti ett
marknadsvärde på 222,3 mnkr (bokfört värde 210,7mkr). Söderberg och Partners
förvaltar pengarna enligt gällande pensionspolicy.
Pensionsförpliktelser
mnkr
DELÅR 2015
PROGNOS 2015
BOKSLUT 2014
-16,8
-17,4
-19
Pensionsskuld före
1998
-514,4
508,1
-548,6
Totala förpliktelser
-531,2
490,7
-567,6
Avsättning för
pensioner och
liknande förpliktelser
17
KOMMUNKONCERNENS EKONOMISKA STÄLLNING OCH
UTVECKLING
I den kommunala koncernen ingår samtliga bolag där kommunen som lägst
innehar 20 procent av aktiernas röstvärde. I koncernen Höganäs kommun ingår de
två helägda bolagen Höganäs Energi AB och AB Höganäshem samt Höganäs Energi
Handel AB som är ett helägt dotterbolag till Höganäs Energi AB.
Höganäs Energi AB redovisar ett positivt resultat på 19,4 mnkr per den siste
augusti. För helåret förväntas resultatet att stiga till cirka 24 mnkr på grund av stora
engångsintäkter för fiberanslutningar. Alla verksamheterna, elnät, fjärrvärme och
fiber visar bättre resultat än budgeterat. Huvudorsakerna till det goda resultatet är
mild vinter och kall vår för fjärrvärmen, högre energiomsättning för elnät,
engångsintäkter för inkoppling av vindkraft Rågåkra, fler fiberanslutningar än
förväntat, lägre kostnader för nätförluster samt fortsatt låga marknadsräntor.
Dotterbolaget Höganäs Energi handel AB redovisar en förlust på 147 tkr den
siste augusti. För helåret förväntas ett 0-resultat. Den nystartade
elhandelsverksamheten har utvecklats bättre än förväntat, idag har bolaget ungefär 1
500 kunder och det är lite över plan.
AB Höganäshem redovisar ett positivt resultat per sista augusti på 17,1 mnkr.
Resultatet innan eventuella försäljningsvinster prognostiseras till drygt 20 mnkr för
helåret och kommer därmed att uppnå det resultatkrav som Höganäs kommun
beslut om för 2015. Det positiva resultatet beror bland annat på högre hyresintäkter
än budgeterat. Detta på grund av att två fastigheter som budgeterades till försäljning
innan halvårsskiftet, inte sålts. Även lägre räntekostnader än budgeterat bidrar till det
positiva resultatet.
RESULTAT FÖRE BOKSLUTSDISPOSITIONER OCH SKATT
MNKR
DELÅR 2015
PROGNOS 2015
BOKSLUT 2014
Höganäs Energi AB
19,4
24,0
17,2
AB Höganäshem
17,1
20,0
29,3
”.... elhandelsverksamheten har
utvecklats bättre än förväntat”
18
KOMMUNFULLMÄKTIGE
Ordförande: Gustaf Wingårdh (M)
VERKSAMHET
Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ.
Kommunfullmäktige består av 41 ledamöter och sammanträder 10 gånger per år.
Fram till och med augusti har kommunfullmäktige sammaträtt 6 gånger.
Mandatperioden för kommunfullmäktige sträcker sig från och med 15 oktober 2014
och fyra år framåt. Kommunens verksamhet utgår från de mål och de ekonomiska
ramar som kommunfullmäktige beslutat om.
DELÅR 2015
BUDGET 2015
PROGNOS
2015
AVVIKELSE
Resultat
922
1 999
1 999
0
Politisk
verksamhet
922
1 999
1 999
0
TKR
MEDBORGARE
Under året har fullmäktige hittills tagit emot 6 motioner och ledamöterna har
ställt 3 interpellationer. Kommunfullmäktige höll under våren 2015 en allmänpolitisk
debatt om samrådsförslaget inför en ny översiktsplan för Höganäs kommun. Under
våren fattade man beslut om bland annat medborgardialog och att kommunen under
2015 ska införa digitala kallelser till de kommunala beslutsorganen.
Kommunfullmäktige förväntas följa budget.
19
VALNÄMNDEN
Ordförande: Gertrud Green (C)
VERKSAMHET
Valnämnden har fem ledamöter och fem ersättare. De ansvarar för att
genomföra allmänna val och folkomröstningar på ett rättssäkert sätt i enlighet med
vallagen. Administrationen sköts av kommunkansliet. Under ett år med då det inte
är allmänna val uppgår anslaget till cirka 60 tkr.
TKR
DELÅR 2015
BUDGET 2015
PROGNOS 2015
AVVIKELSE
Resultat
37
57
57
0
Politisk
verksamhet
37
57
57
0
Under 2015 uppgår anslaget till 57 tkr. Valnämndens resultat för delåret följer
budget och inga avvikelser förväntas för helåret.
20
REVISIONEN
Ordförande: Bonny Fridlund (S)
VERKSAMHET
Enligt kommunallagen, revisionsreglementet och god revisionssed ska revisionen
granska kommunens verksamheter och pröva om dessa bedrivs ändamålsenligt och
på ett ekonomiskt tillfredsställande sätt. De ska också granska om räkenskaperna är
rättvisande och om den interna kontrollen som bedrivits av styrelser och nämnder är
tillräcklig. I uppdraget ingår att årligen granska all verksamhet som bedrivs inom
kommunstyrelse och nämnder och genom lekmannarevisorerna i verksamhet som
bedrivs i annan juridisk form. Granskningen ska ske i överensstämmelse med god
revisionssed i kommunal verksamhet.
Revisionen omfattar planering, genomförande och bedömning. Vid framtagande av
revisionsplanen utgår revisionen från väsentlighet och risk. Revisionens mål är
ytterst att ge kommunfullmäktige underlag för ansvarsprövningen.
TKR
DELÅR 2015
BUDGET 2015
PROGNOS 2015
AVVIKELSE
Resultat
586
904
904
0
Politisk
verksamhet
586
904
904
0
MEDBORGARE
Arbetet följer den revisionsplan som upprättats för året och som baseras på den
fördjupade risk- och väsentlighetsanalys som genomfördes under våren.
Revisionen beräknas följa budet.
”…granskar om räkenskaperna
är rättvisande”
21
ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN
Ordförande: Inga-Maj Hult (KD)
Förvaltningschef: Herman Crespin
VERKSAMHET
Överförmyndarnämnden har enligt lag att under länsstyrelsens kontroll utöva
tillsyn över förmynderskap, förvaltarskap och godmanskap i kommunen. Tillsynen
ska garantera rätten åt personer som inte kan ta hand om sig själva, förvalta sin
egendom eller på annat sätt tillvarata sina rättigheter. I detta ingår bland annat
rekrytering av gode män och förvaltare. Nämndens uppgift är också att ge samtycke
till vissa rättshandlingar samt att lämna in ansökningar och yttranden till domstol.
TKR
DELÅR 2015
BUDGET 2015
PROGNOS 2015
AVVIKELSE
Resultat
1 629
2 481
2 481
0
Politisk
verksamhet
1 629
2 481
2 481
0
MEDBORGARE
Nämndsmål
Rutiner ska vara utformade så att huvudmännens rättsäkerhet säkerställs.
Kommentar
Samtliga årsräkningar som kommit in i rätt tid och varit kompletta har granskats i tid.
Samtliga ensamkommande flyktingbarn och ungdomar ska snarast från det anmälan
inkommit till nämnden förordnas en god man.
Ärendetillströmningen fortsätter att öka. Fler personer är i behov av kvalificerade
ställföreträdare. Även antalet ensamkommande flyktingar har hittills under året ökat
och totalt har det fram till och med sista augusti kommit 28 ensamkommande
flyktingar till kommunen. Totalt finns i kommunen 40 ensamkommande barn, att
jämföra med till exempel 2014 då det kom 10 barn till Höganäs.
22
MEDARBETARE
Odla lärandekultur
Nämndsmål
Medarbetarna ska känna engagemang och delaktighet och ges förutsättningar till ut- och
fortbildning.
Kommentar
Personal har erbjudits och deltagit i vidareutbildning.
Expeditionen bemannas av personal anställda av kommunledningskontoret. Detta
får till följd att vissa delar av kostnaden för överförmyndarverksamheten redovisas
under kommunledningskontoret. De senaste åren har verksamheten fått fler och
mer komplicerade åtaganden. Under våren visstidsanställdes en person till på halvtid
för att klara av ökningen av antal ärenden. Utveckling förväntas fortgå och en
utvärdering av antalet tjänster hos överförmyndaren kommer att göras inför 2016.
Under våren genomfördes en upphandling av utbildning för gode män. Första
utbildningen kommer att hållas under hösten.
UTVECKLING
Nämndsmål
Överförmyndarnämnden ska ha rättssäkra och rationella arbetsrutiner för sin verksamhet.
Kommentar
Arbetet med att upphandla ett nytt ärendehanteringssystem kommer att påbörjas under hösten
2015.
Nämndsmål
Minska pappersförbrukningen.
Kommentar
Överförmyndaren arbetar med att effektivisera verksamheten och en del i arbetet är att jobba
mer med digitala lösningar. Bland annat kommer även överförmyndaren i framtiden att arbeta
med digitla kallelser. Skrivelser skickas med E-post och information ges om att blanketter och
liknande finns på hemsidan.
En ökning av ensamkommande flyktingbarn kommer även fortsättningsvis
påverka verksamheten genom ett ökat antal ärenden och därmed ett behov av ett
ökat antal gode män. Överförmyndaren har under året arbetat aktivt med att
rekrytera nya gode män vilket gett ett gott resultat och ingen brist finns för
närvarande på gode män till ensamkommande flyktingbarn. Även andra typer av
uppdrag förväntas öka under de närmaste åren. Överförmyndaren kommer under de
närmaste åren arbeta med att implementera ett nytt ärendehanteringssystem för att
möta bland annat tillsynsmyndigheternas krav på statistikrapporter och för att
23
förenkla inrapportering av de gode männens årsredovisningar. Förhoppningen är att
kunna minska belastningen på överförmyndarens personal.
Överförmyndarnämnden förväntas följa budget.
24
KOMMUNSTYRELSEN EGEN VERKSAMHET
Ordförande: Péter Kovács (M)
VERKSAMHET
Kommunstyrelsen ansvarar för beredning av ärenden till kommunfullmäktige.
Styrelsen har ett övergripande ansvar för Höganäs kommuns utveckling och för
samordning av kommunens verksamheter. Styrelsen har 11 ledamöter och ersättare
och sammanträder 11 gånger per år.
TKR
DELÅR 2015
BUDGET 2015
PROGNOS 2015
AVVIKELSE
Resultat
6 967
10 995
10 995
0
Politisk
verksamhet
6 967
10 995
10 995
0
15 155
13 080
15 155
-2 075
Årsanslag
MEDBORGARE
Kommunfullmäktige fattade under våren beslut om att Höganäs kommun ska
arbeta med medborgardialog. Det är kommunstyrelsen som ansvarar för att
säkerställa att den kompetens som behövs i arbetet med medborgardialog finns.
Kommunstyrelsen har också i uppdrag att utarbeta en katalog som beskriver
metoder för medborgardialog.
Kommunstyrelsen beräknas följa budget.
25
KOMMUNSTYRELSEN
Förvaltningschef: Herman Crespin
VERKSAMHET
Kommunledningskontoret är kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens
närmaste serviceorgan för ärendeberedning och nämndsadministration. Kontoret
ansvarar övergripande för IT-, HR-, ekonomi-, näringslivs- kommunkansli- och
kommunikationsfrågor. Förvaltningen ansvar också för strategiska markinköp eller
försäljning.
TKR
DELÅR 2015
BUDGET 2015
PROGNOS 2015
AVVIKELSE
31 451
45 593
45 593
0
2 993
4 311
4 311
0
556
806
806
0
3 961
3 739
3 739
0
23 941
36 737
36 737
0
Summa investeringar
4 343
4 418
3 200
1 218
Tidsbestämda projekt
0
700
0
700
-26
1 800
0
1 800
4 370
1 918
3 200
-1 282
Resultat
Näringsliv och turism
Exploatering
Arbetsmarknadsåtgärder
Gemensamma
funktioner
Årsanslag
Exploatering
MEDBORGARE
Växla upp besöksnäringen
Nämndsmål
Utveckla varumärket och destinationen Höganäs Kullabygden.
Kommentar
Under året har näringslivsavdelningen initierat arbetet med att utveckla besöksservicen och
värdskapet mot besökarna i Höganäs Kullabygden tillsammans med näringen. Turistbyrån
flyttades den 1 juni till biblioteket och turistbyråverksamheten har också kompletterats med tolv
stycken Infopoints. I samband med detta genomfördes en värdskapsutbildning för de
näringsidkare som ansvarar för och bemannar dessa infopoints.
26
Nämndsmål
Långsiktig och strategisk kommunal markreserv.
Kommentar
Kommunledningskontoret har under året genomfört ett antal markförvärv, till exempel Tjörröd
2:4, 2:23 och 2:24, Lerberget 62:25 samt Månstorp 29 (Folkparken). Dessa är mark till framtida
verksamhets- och bostadsområde. Under året väntas mindre mark göras av med än vad som
köps in.
Under året har näringslivsavdelningen initierat arbetet med att utveckla
besöksservicen och värdskapet mot besökarna i Höganäs Kullabygden tillsammans
med näringen. Turistbyrån flyttades den 1 juni till biblioteket, en plats i centrala
Höganäs där det rör sig betydligt fler människor än i och kring stadshuset. Som ett
led i att utöka besöksservicen kompletterades turistbyråverksamheten med tolv
stycken Infopoints. I samband med detta genomfördes en värdskapsutbildning för
de näringsidkare som ansvarar för och bemannar dessa infopoints. Under sommaren
har även en pop-up-verksamhet adderats till besöksservicen för att ytterligare sprida
turistinformation och besöksservice till Kullabygdens besökare. Detta har skett både
genom samverkan med den ambulerande biblioteksbussen och genom våra
"cykelturistbyråer" på strategiska platser där många besökare i bygden vistats.
Emellanåt har antalet turister som besökt vår pop-up-byråverksamhet varit större än
på själva turistbyrån.
En medveten satsning har även gjorts på hemsidan för att utveckla informationen,
dessutom har besökarna på hemsidan erbjudits att chatta med turistbyråpersonalen.
En exakt sammanställning med mättal för våren och sommaren sammanställs efter
september månad då statistiken rapporteras. Sammanfattningsvis är de signaler som
fåtts ifrån näringen och de preliminära siffror som hittills kommit in gällande
exempelvis antal besökare, gästnätter och övriga indikationer goda.
Ekonomiavdelningen har kartlagt de mest frekvent använda betalningställena i
kommunalregi. Dessa ger medborgana möjlighet att betala med kort alternativt med
Swish som alternativ till kontanter.
Kommunikationsavdelningen har fortsatt arbetet med varumärkesbyggandet och
marknadsföringen av kommunen som ett led att få fler att flytta till kommunen.
Kommunledningskontoret har tillsammans med kommunens handikappsombud och
förvaltningarna tagit fram ett förslag till plan för tillgänglighet och delaktighet för
personer med funktionshinder.
27
MEDARBETARE
Odla lärandekultur
Nämndsmål
mål.
Kommentar
Under hösten kommer medarbetarenkäten att genomföras och när den är gjord kan vi avgöra i
vilken takt och grad som vi kommer att nå målet.
Kommunledningskontoret har arbetat med intern rörlighet och
karriärutveckling då personal har beretts möjlighet till förändrade arbetsuppgifter
och förändrade ansvarsområden. Utifrån kompetensförsörjningsplanen har samtliga
avdelningar sett ett behov av en förbättrad kontakt med högskolor, universitet och
näringslivet vilket har visat sig i ett ökat mottagande av praktikanter.
Samverkansgruppen har hittat sina former och utvecklats till ett fungerande och
aktivt remissorgan i de stora förvaltningsövergripande frågorna. En av frågorna som
ingår i samverkansgruppens ansvarsområden är det systematiska arbetsmiljöarbetet.
Effekten utav detta är att vi har fått tydligare arbetsmiljörutiner på förvaltningen.
Den interna kommunikationen och gemenskapskänslan inom förvaltningen
förbättras av "speeddating" och kommunledningskontorsmöte där alla avdelningar
och enheter inom förvaltningen har möjlighet att ses och få information. Arbetsnätet
har nylanserats så att det ska bli ett naturligt arbetsredskap för anställda.
UTVECKLING
Nämndsmål
Fördjupa samarbete för förbättrade och hållbara kommunikationer inom och till Höganäs.
Kommentar
Kommunledningskontoret har tillsammans med Höganäs Energi AB arbetat fram en strategi för
utbyggnaden av bredband i kommunen.
Nämndsmål
Ett gott företagsklimat med fler och växande företag.
Kommentar
Under året har näringslivsavdelningen påbörjat arbetet med Förenkla helt enkelt -utbildningen,
som riktar sig till tjänstemän och politiker med företagskontakter. Under våren har arbetet med
företagslotsen för företag fortsatt enligt plan.
Totalt fyra starta eget -informationsträffar erbjuds i Höganäs under året, varav två genomförts
under våren.
28
Utveckla dialogen
Nämndsmål
Förbättra och utveckla dialogen med medborgare och näringsliv.
Kommentar
Kommunikationsavdelningen har, tillsammans med andra avdelningar, arbetat med att utveckla
e-tjänster. En inventering av vilka som finns i kommunen har gjorts och dessa har samlats på en
och samma sida på hemsidan. En arbetsgrupp med representanter från några av
förvaltningarna arbetar nu med att ta fram en strategi för det fortsatta arbetet.
Kommunledningskontoret arbetar också med att ta fram en handbok för medborgardialog.
Under året har näringslivsavdelningen påbörjat arbetet med Förenkla helt enkelt
-utbildningen. Utbildningskonceptet är koncentrerat till hösten och påbörjas den 9
september med en bred utbildningsdag och den sista utbildningsdagen genomförs
först i december.
Under året har företagsbesök med fokus på kompetensförsörjning initierats och
genomförts kontinuerligt ihop med Utvecklingscentrum och Arbetsförmedlingen,
vilket varit givande för alla involverade. Nätverk, mötesplatser,
information/kommunikation och kompetenshöjning är några av de aktiviteter som
näringslivsavdelningen även arbetar med för att utveckla företagsklimatet:. Totalt
fyra starta eget -informationsträffar erbjuds i Höganäs under året, varav två
genomförts under våren. En Connect -träff genomfördes också i april med ett bra
antal besökare. Arbetet med att utveckla hemsidan för företagare har också påbörjats
under våren. Under 2015 har även arbetet med att utveckla relationerna mellan skola
och näringsliv initierats. I samband med skolstarten deltog näringslivsavdelningen
och två näringslivsfrämjande aktörer (UF och Transfer) i utbildningsförvaltningens
kick-off som ett resultat av detta.
Arbetet pågår för en övergång till digitala fakturor för företag. Under maj månad
utökades kapaciteten i kommunens internetanslutning vilket innebär en bättre
möjlighet för datakommunikation till och från kommunen. Under maj månad
infördes även en så kallad två-stationslösning för kommunens telefoni och växel.
Förändringen innebär förbättrad säkerhet och tillgänglighet för kommunens telefoni
och växellösning genom att kommunikationsförbindelserna är dubblerade.
För att utveckla dialogen med medborgarna har kommunikationsavdelningen provat
en ny funktion på hemsidan, en chattfunktion, där besökaren på www.hoganas.se
kan få svar på sina frågor istället för att behöva ringa. Försöket kommer att
utvärderas under hösten.
Kansliet har under året arbetat med digitalisering av handlingar till de förtroendevalda och har fortsatt bevakning på frågan om e-arkiv.
Prognosen för driftbudgeten för helåret är +/-0 i avvikelse. Planerade
investeringar kommer inte att genomföras i sin helhet och visar ett överskott på
sammanlagt 1,2 miljoner kronor, framförallt IT-investeringar.
29
KOMMUNSTRYRELSEN
RÄDDNINGSTJÄNSTEN
Förvaltningschef: Lars Scotte
VERKSAMHET
Räddningstjänsten utför det som enligt lag om skydd mot olyckor och lag om
brandfarliga och explosiva varor vilar på förvaltningen. Detta innebär bland annat
beredskap för att ingripa vid olika typer av nödlägen inom kommunen och genom
gränslös räddningstjänst vid behov även utanför kommunen. Förvaltningen bedriver
också myndighetsutövning genom tillsyn, samråd och genom att avge yttranden i
olika situationer men också förebyggande arbete, inte enbart mot brand, utan även
mot andra typer av olyckor. Även tjänster såsom restvärdes- och serviceuppdrag
erbjuds men också information och rådgivning samt viss utbildning.
TKR
DELÅR 2015
BUDGET 2015
PROGNOS 2015
AVVIKELSE
Resultat
13 746
20 709
20 809
-100
Räddningstjänst
13 746
20 709
20 809
-100
463
603
603
0
0
0
0
0
463
603
603
0
Summa
investeringar
Årsanslag
Tidsbestämda
projekt
MEDBORGARE
Nämndsmål
Kommunens invånare ska känna trygghet och säkerhet i sitt bostadsområde.
Kommentar
Räddningstjänsten har under första halvåret kartlagt 24 objekt i kommunen för att förebygga och
påtala de brister som finns men även för att räddningstjänsten ska kunna vara mer förberedd
om olyckan är framme.
Räddningstjänstens mål är att det ska ske färre och färre olyckor i samhället
och har under första delåret utbildat 480 personer och informerat cirka 800 personer
förutom den information som vi delger via hemsida och olika tidskrifter. Extra
insatser gjordes på sportlovsveckan med information och öppet hus och med
vattensäkerhet på Kvickbadet. Tillsyn på ett femtiotal, framförallt restauranger, men
även kommunens badstränder och en del hamnar är gjorda.
30
MEDARBETARE
Odla lärandekultur
Nämndsmål
Tillräcklig kompetensnivå inom alla funktioner utifrån kommunens risker.
Kommentar
Räddningstjänsten har under första halvåret arbetat taktfast med att implementera den nya
organisationen med mer heltidspersonal och mindre deltidanställda. Ledningsstrukturen för det
operativa arbetet sitter nu med ansvarsområden, styrande dokument, standardrutiner och
lagbrandmästarmöten där allt planeras. Årets övningsplan har rullat på enligt plan för att
säkerställa att alla medarbetare når rätt kompetens efter kommunens risker.
Motiverade medarbetare som förstår helheten och som känner till organisationens vision
och mål.
Kommentar
Räddningschefen har redogjort för kommunens vision och mål för att alla ska kunna sätta in sitt
arbete och sin roll i koncernen. Alla medarbetare har minst ett ansvarsområde att utveckla som
ska komma dels interna medarbetare men även externa och inte minst kommunens invånare till
gagn för att minska olyckorna. Det finns cirka 20 ansvarsområden som avser allt från utrustning
till information och utbildning men även samarbetsprojekt med utbildnings- och
socialförvaltningen.
Räddningstjänsten har en helt ny organisation med många nya medarbetare. Att få
möjligheten att få en förnyelse i en hel organisation på kort tid är få förunnat. Introduktion
och genomgången av förvaltningens uppdrag tillsammans med medarbetarna och ny input
utifrån från de nya medarbetarna gör att organisationen nu mår väl och har en positiv anda.
En samordnartjänst är omgjord till chefstjänst som gör att arbetsledningen hela vägen
genom organisationen nu är bättre strukturerad vilket gör att uppföljningen på medarbetarna
och dess sysslor och förmåga blir tydligare och tryggare. Mer delegerat ansvar på lägre nivåer
gör också att fler känner ansvar och arbetsglädje.
UTVECKLING
Nämndsmål
En med näringslivet ömsesidig förståelse för brandskydd och räddningsarbete.
Kommentar
Samarbetet med Höganäs AB har fortsatt i god anda och Höganäs AB har förstått vikten av ett
bra brandskydd. Höganäs AB är medvetna om att företag av den här storleken och komplexitet
måste bjuda till lite extra vilket de också gjort och gör med utrustning, utbildning och gott
samarbete. Räddningstjänsten har även varit Scanstick behjälplig inför och under deras flytt till
Höganäs för att säkerställa att säkerheten blir tillfredsställd inom företaget. Finax bakery har de
senaste åren renoverats och byggts till vilket omfattar deras kylanläggning som kyls med
ammoniak som köldmedel, något som, i tillräcklig koncentration, kan vara farlig för allmänheten
vid en olycka. Räddningstjänsten har under processen haft god kontakt och varit behjälpliga i
säkerhetsfrågor och inte minst med att få fram en riskanalys för företagets risker för
allmänheten.
Räddningstjänsten ingår i gruppen företagslots som syftar till att göra det lättare
för företagen att etablera sig i kommunen. Förvaltningen följer även med på alla
31
alkoholtillstånd i kommunen för att hjälpa näringsidkaren att uppnå ett fullgott
brandskydd. Viss utbildning erbjuds även för företag såsom systematiskt
brandskyddsarbete och certifiering för hela arbeten.
Räddningstjänsten ligger lite över budget efter första delåret. Den största delen
av underskottet beror på personalkostnader som kan delas upp i kompetenshöjande
utbildningar med mera, på grund av nyrekryteringar vid ny organisation och
nyckelfunktioner som slutat samt samverkanskostnader vid bränder. Även utbyte av
teleteknik för utlarmning på stationen bidrar till underskottet. Räddningstjänstens
ambition är att hämta in en del av underskottet under andra delåret då
personalkostnaderna ska vara lägre.
32
KOMMUNSTYRELSEN
VERKSAMHET
I förvaltningens ansvarsområden ingår framställning av olika kartor,
mätverksamhet, geografisk informationsbehandling, bostadsförsörjning och
infrastrukturplanering, strategiskt miljöarbete, fysisk planering med översiktsplaner
och detaljplaner och fastighetsbildning samt beställarfunktion avseende den
offentliga miljön. Här finns även kommunens naturvårds- och kulturmiljöresurser
samlade. Inom förvaltningen finns även bygglovsavdelningen och miljöavdelningen,
där byggnadsnämnden och miljötillsynsnämnden är myndighetsnämnder med
ekonomiskt ansvar skilt från den övriga förvaltningen. Inom
samhällsbyggnadsförvaltningen har kompetens samlats för att på ett smidigt sätt
planera, utveckla och kvalitetssäkra den offentliga miljön, nya bostadsområden och
områden för verksamheter och servicefunktioner med ett långsiktigt hållbart
samhälle som mål.
TKR
DELÅR 2015
BUDGET 2015
PROGNOS 2015
AVVIKELSE
10 031
19 305
19 405
-100
Fysisk planering
4 520
9 501
9 501
0
Miljöverksamhet
1 097
1 952
1 952
0
Exploatering
1 672
2 741
2 741
0
949
2 479
2 579
-100
Gemensamma
funktioner
1 793
2 632
2 632
0
Summa
investeringar
1 058
21 460
3 765
17 695
Årsanslag
190
0
0
0
Tidsbestämda
projekt
868
20 870
3 765
17 105
0
590
0
590
Resultat
Kommunikationer
Exploateringsprojekt
MEDBORGARE
Nämndsmål
Skapa förutsättningar som syftar till att skapa en vacker och funktionell småstadsmiljö.
Kommentar
Projekt genomförs kontinuerligt för att öka attraktionskraften i staden, till exempel hinderbanan
med tillhörande prispall utefter aktivitetsstråket.
33
Medborgarna ska välkomnas med tydlig information såväl på kommunens
hemsida som i receptionen. Tomtkön ska digitaliseras och systemet förenklas. Även
detaljplaner digitaliseras. Förvaltningens medverkan i Företagslots innebär att
kunderna får individuell service. Vidare kommer samrådsförfarandet för detaljplaner
att utvecklas och medborgardialogen kommer att utökas med tyngdpunkt på tidiga
skeden i planprocessen.
I dagsläget finns närmare 70 planuppdrag i uppdragskatalogen. Under föregående
prioriteringsperiod slutfördes planprogram för förlängning av Allégatan. Arbetet
med efterföljande detaljplaner pågår och ska resultera i 200-300 nya bostäder samt i
en uppgradering av befintliga verksamhetsområden. En ny gata i förlängning av
Allégatan söderut ska säkra områdets angöring. Under samma period påbörjades
även planprogram för Sjöcrona-/Steglingeområdet, men arbetet har istället hanterats
genom en detaljplan eftersom planprogrammet bedömdes som överflödigt utifrån
möjlig omfattning av exploatering.
Samtidigt har arbete pågått med två stora planprogram, dels för utbyggnad av
Höganäs norrut inom det så kallade EUROPAN-området med stöd av EUROPANtävling, dels för utveckling kring hållplatsen Vikens centrum med utökad
medborgardialog, vilka inte blivit slutförda efter politiska beslut.
Under föregående planprioriteringsperiod återkallades eller avstannade flera större
detaljplaneprojekt, bland annat detaljplanen för Höganäs hamn och en detaljplan för
södra Viken. Dessa projekt tog i anspråk personalresurser utan att resultera i antagna
detaljplaner. Nu planeras en fortsättning av planarbetet i Viken utifrån arkitektskisser
med synpunkter från medborgare och fastighetsägare.
I Höganäs stad pågår aktivt flera stora detaljplaner som avser nyexploatering,
utbyggnad av bostäder. Detaljplanerna för Folkparken och Månstorp har precis
slutförts och detaljpanering av Sjöcronaområdet samt sydöstra Höganäs pågår.
Sammanlagt innehåller planerna cirka 500 nya bostäder. Dessa tre projekt har
strategisk betydelse vad gäller bostadsutbyggnad i Höganäs och bidrar så väl till
stadens stadsliv och attraktivitet som till ett varierat utbud av bostäder och närhet till
kollektivtrafik.
I Viken pågår aktivt planläggning bland annat av Vikenskolan, Vikenparken samt ny
bensinstation utmed ny väg 111. Planarbetet för utbyggnad av Jollen är under
slutförande. I Nyhamnsläge pågår planläggning av ICA-butiken och detaljplan för
nytt vårdboende är i startgroparna. I Mölle är detaljplanen för Mölle hamn under
slutförande. Två detaljplaner som avser mindre utbyggnad av bostäder har också
påbörjats i Mölle. I Jonstorp är detaljplanen för nya bostäder i det före detta
bankhuset slutfört. Denna plan har dock upphävts. I Mjöhult pågår planarbete som
säkrar fortsatt utveckling av befintliga verksamheter.
34
MEDARBETARE
Odla lärandekultur
Nämndsmål
mål.
Kommentar
Målet kommer att uppfyllas med reservation för resultatet för den medborgarenkätundersökning
Det behövs ett tydliggörande av samhällsbyggnadsprocessen och uppdraget.
På så sätt kan en effektiv fysisk planeringsverksamhet säkerställas över
förvaltningsgränserna för att genom samarbete ta fram relevanta beslutsunderlag så
att det kommunövergripande målet med tillhörande visionsbyggstenar och strategier
på bästa och enklaste sätt uppnås. En förvaltningsövergripande kartläggning av
arbetsprocesserna kommer därför att initieras.
Att tillgängliggöra information genom det geografiska informationssystemet som
tidigare funnits i arkiv eller hos enskilda medarbetare främjar utbytet över
avdelnings- och förvaltningsgränserna samtidigt som det bidrar till en bättre
helhetssyn, till exempel arrendeavtal, belysningsstolpar, lediga tomter, förorenad
mark, värdefull natur och kulturmiljöer.
I slutet av maj genomfördes en organisationsutveckling på
samman till en avdelning. Syftet är dels att ytterligare lyfta fram frågor som berör
35
UTVECKLING
Utveckla dialogen
Nämndsmål
Dialog ska föras i tidigast möjliga skede i varje projekt där möjlighet till påverkan finns.
Kommentar
Förvaltningens dialog med medborgare och andra intressenter utgör grundförutsättningarna för
förvaltningens samhällsplanerande arbete.
Tätortens utveckling ska ske i dialog med invånarna.
Kommentar
Dialog sker kontinuerligt med invånarna.
Nämndsmål
Våra naturmiljöer och kulturmiljöer ska vara väl underhållna och respekterade.
Kommentar
Arbetet med en ny kulturmiljöplan påbörjas i september. Under mellantiden får den gamla
planen vara vägledande. Arbetet med att ta fram naturvårdsplanen är i full gång och kommer att
under första halvåret 2016 ställas ut och remissbehandlas.
Vidareutvecklingen av medborgardialogen sker kontinuerligt i samtliga
stadsplaneringsprojekt. Kulturmiljöerna ska värnas och en attraktiv offentlig miljö
skapas med kvalitetsprogram och stadsmiljöprogram som inspiration och ledning.
Arbetet med den nya naturvårdsplanen samordnas så långt det är möjligt med
översiktsplanen. Under hösten startar arbetet med att ta fram en ny kulturmiljöplan
med länsstyrelsen som stödjande part och ett bevarandeprogram för Tivolivången
kommer att initieras.
Att vara en attraktiv bostadskommun innebär att kollektivtrafik och offentlig miljö
måste ha god kvalitet. Särskilt har studerats utveckling av kapacitetsstark
kollektivtrafik. Kommunen ska ta över huvudmannaskapet för allmän platsmark i
Mölle och Nyhamnsläge.
Kvarteret Röret kopplas till lokalisering av nytt vårdboende i staden samt behov av
att minska barriäreffekter i staden och förbinda attraktiva områden kring Saltglaserat
med stadens centrum. Vad gäller flytt och exploatering av idrottsplats i Nyhamnsläge
bedöms det som nödvändigt att utreda alternativa lösningar för utbyggnad av
Nyhamnsläge eftersom föreslagen flyttning av idrottsplatsen inte kan anses vara
ekonomisk hållbar. Detta arbete görs såväl inom ramen för pågående översiktsplan
som genom en separat utredning för själva idrottsplatsen. Initierad planläggning av
tomter på Kullaberg fortsätter i syfte att säkra värdefulla kulturmiljöer. Det kommer
att påbörjas detaljplaner för nya vårdboenden i Nyhamnsläge och Höganäs.
Som ett nytt planuppdrag har beslutats om en andra etapp för moderniserings/bevarandeplan för Mölle som enligt planprogrammet omfattar hela den gamla
detaljplanen från 1948. I Viken har föreslagits fortsatt detaljplanering av Stubbarpområdet utifrån planprogrammet med 100-tals nya bostäder, ny förskola och en ny
återvinningsstation.
36
Tillsammans med Trafikverket utförs en åtgärdsvalsstudie för väg 111 genom
kommunen. Avsikten är att skapa en gemensam bild av hur den framtida
sträckningen av vägen ska se ut och vilka åtgärder som kan behövas. Samtidigt pågår
arbete med att ta fram trafikplaner för Höganäs och Viken med syfte att underlätta
framtida utbyggnadsplaner i respektive tätort.
Storgatan ska göras säker, tillgänglig och attraktiv med tydlig koppling till Årets
Stadskärna. Första steget i Storgatans framtida omvandling är att ta fram en
trafikplan för Höganäs och gestalta om Järnvägsgatan. Kommande projekt är vidare
skapande av ett grönt aktivitetsstråk från Sportcenter via Brors Backe ned till
hamnen som kompletteras med minst en ny attraktion varje år. Hinderbanan är
redan på plats och på tur står en multiarena mellan Kullagymnasiet och
Långarödsområdet. En viktig del är även utvecklingen av det ruffa industriella
området vid Saluhallen och att koppla ihop detta med centrum och handels-, designoch outletområdet. Först på tur är ett stråk förbi Finkeramiska. För att säkra
gruvhålet på Tjörröd kommer det att kompletteras med ett segeltak som också
skapar en identitet för området. För närvarande pågår arbete med att ta fram ett
förslag till en ny kommuntäckande översiktsplan. Samråd genomfördes från
december 2014 fram till mars 2015, och nu pågår arbetet med samrådsredogörelsen.
Ansökan har ånyo lämnats in om inrättande av kommunal lantmäterimyndighet.
Möjligheten att utöka befintlig verksamhet med myndighetsutövning inom
fastighetsbildning och dess service är en positiv utveckling för den kommunala
verksamheten såväl sett till samhällsbyggnadsprocessen som från ett
medborgarperspektiv.
Driftsresultatet för samhällsbyggnadsförvaltningen beräknas visa ett underskott
om 0,1 mnkr hänförligt till verksamhetsområdet kommunikation på grund av
fördyring av seniorkort respektive flexlinje. I övrigt beräknas förvaltningen följa
budget. Investeringsverksamheten inom förvaltningens ansvarsområde beräknas visa
en positiv avvikelse på cirka 18 mnkr och som därför behöver föras över till nästa år.
Den positiva avvikelsen beror till stor del på förseningar i flera av såväl
stadsmiljöavdelningens som dess exploateringsfunktions projekt.







Resecentrum (+6,6 mnkr)
Folkparken (+2 700 tkr)
Ombyggnad av Järnvägsgatan (+4,9 mnkr)
Flora (- 1 mnkr)
Sjöcronaparken (+ 1,7 mnkr)
Grönområde Steglinge ( +0,9 mnkr)
Lugnet (+ 1,6 mnkr)
Större delen av avvikelsen kan härledas till projektet Resecentrum som är det första
projektet i en kedja av projekt. Projektet har nu fått grönt ljus och kommer därför
att påbörjas sommaren 2016. Ombyggnaden av Järnvägsgatan som även innefattar
exploateringsprojektet kvarteret Flora kommer att följa efter när arbetet är klart med
Resecentrum, byggstart sommaren 2017. Utbyggnaden av Folkparken inklusive
Långarödsvägen flyttas fram till våren 2016 för att byggas samtidigt med folkparkenområdet. För Sjöcronaparken etapp 2 görs ett omtag eftersom upphandlingen blev
alldeles för dyr. Byggnation för projektet blir under 2016. Exploateringsprojektet för
Lugnet ligger stilla på grund av problem i bygglovsprocessen.
37
KOMMUNSTYRELSEN
TEKNIK- OCH FASTIGHETSFÖRVALTNINGEN
SKATTEFINANSIERAD VERKSAMHET
Förvaltningschef: Margareta Engkvist Björkenhall
VERKSAMHET
Teknik- och fastighetsförvaltningen ansvarar för gator, parker, lekplatser och
stränder, hamnar, renhållning samt vatten och avloppsförsörjning. Förvaltningen
ansvarar också för kommunens interna service inom kost, städ samt förvaltar
kommunens fastigheter. Teknik- och fastighetsförvaltningen deltar i kommunens
samhällsplanering.
TKR
DELÅR 2015
BUDGET 2015
PROGNOS 2015
AVVIKELSE
25 258
59 835
59 835
0
Fysisk planering
1 236
4 614
4 614
0
Gator och vägar
15 297
26 338
26 038
300
Parker
10 800
17 068
16 868
200
5 099
9 261
9 261
0
66
682
682
0
185
0
0
0
-8 621
329
-671
1 000
-385
903
903
0
1 581
640
2 140
-1 500
27 275
107 699
63 777
43 922
681
4 850
4 850
0
26 594
102 849
58 927
43 922
Resultat
Fritidsverksamhet
Näringsliv och
bostäder
Fjärrvärme
Lokalverksamhet
Gemensamma
funktioner
Kostverksamhet
Summa
investeringar
Årsanslag
Tidsbestämda
projekt
38
MEDBORGARE
Nämndsmål
Våra allmänna platser ska upplevas som trygga
Kommentar
Resultatet redovisas i SCB:s medborgarundersökning för hösten 2014. Målet uppnått.
Förvaltningen har en representant i BRÅ (Brottsförebyggande rådet), där man för en dialog om
trygghet med bland annat nattvandrare och polis. Under året har buskage röjts och ny belysning
kommit upp. Exempel på detta är åtgärder i Kaptenens trädgård och ett påbörjat arbete i
Nymbergs park. Veckokontroll utförs på kommunens lekplatser och förvaltningen har haft ett
gott samarbete med räddningstjänsten om säkerheten på våra badplatser.
Byggnationen av Vikvalla är i slutskedet och lämnas över till Viken IF under
2015. Nya omklädningsrum för fotbollen i Jonstorp, samt en ny förskola i
Nyhamnsläge har påbörjats. Antalet byavandringar har utökats och i år har åtta
vandringar genomförts. Driften för tre vägföreningar i Nyhamnsläge och i Mölle
övertogs från och med januari.
Gång- och cykelvägen mellan Jonstorp och Ängelholm har blivit färdigställd och
Kattegattsleden, den första nationella cykelturistleden invigdes under Nationaldagen.
Gångvägen längs kusten vid golfbanan i Viken har återställts efter stormarna i ett
enklare utförande inför sommaren och den nya rondellen vid Prästavägen i Viken
blev klar under våren. Återställning efter restaurang Kajkanten vid hamnen utfördes
med bland annat nya gång- och cykelvägar under försommaren.
Ombyggnaden av gatorna i Östra Lerberget har fortsatt, Hövägen och Skördevägen
har iordningsställts. Fortsatt utbyte av växter på gränderna.
Farhultsbadens ombyggnad blev flyttad till hösten på grund av ej fått klarbesked från
Länsstyrelsen om strandskyddsdispens. Upprustning av lekplatsen i Mölle har gjorts.
Utbyggnad av aktivitetsstråket pågår där hinderbana och parkouranläggning invigdes
i maj. Upprustningen av Kullagymnasiets utemiljö är påbörjad och skateparken har
fått en ny offentlig toalett.
Tillsammans med socialförvaltningen har bostäder till ensamkommande flyktingbarn
uppförts, med möjlighet att bygga på en våning.
MEDARBETARE
Odla lärandekultur
Nämndsmål
mål
Kommentar
Avdelningar har tagit fram handlingsplaner för att behålla de positiva resultaten samt höja
resultaten inom de utpekade förbättringsområdena. En medarbetarundersökning kommer att
genomföras under hösten 2015.
39
Inom förvaltningen har uppföljningsarbete utifrån medarbetarenkätens resultat
fortsatt. Ledningsgruppen och avdelningarna har fokuserat på att ta fram
handlingsplaner och åtgärdsplaner för att uppnå kommunens mål och vision. Mål,
och vision har diskuterats på arbetsplatsträffar. Medarbetarna har varit delaktiga i
arbetet med det nya miljöprogrammet för att få en förankring ute i arbetsgrupperna,
likaså när det gäller uppföljningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet.
Medarbetarna på kostavdelningen har i arbetsgrupper utvecklat lönekriterier och
utvecklingsmöjligheter för avdelningen. Rekrytering av ny gatuchef har startat och
fortsätter efter sommaren eftersom tjänsten visat sig vara svår att rekrytera. En ny
fastighetsförvaltare har anställts. I maj hölls en förvaltningsdag för alla medarbetare.
UTVECKLING
Nämndsmål
Minst ett påbörjat eller avslutat projekt årligen. Eget projekt eller i samarbete med
kommunal eller statlig aktör
Kommentar
Gång- och cykelvägen mellan Utvälinge och Jonstorp färdigställd. Etappen Jonstorp- Höganäs
påbörjad. Ny gång- och cykelväg vid Kaptensgatan, förbi hamnen färdigställd.
Utveckla dialogen
Nämndsmål
Utveckla former och forum för dialog med medborgare
Kommentar
Kostchefen har startat en blogg. Chattfunktion för medborgare införd på kundservice.
Nämndsmål
Minskad elförbrukning i kommunens fastigheter och anläggningar
Kommentar
Energieffektiviseringsåtgärder pågår. Till exempel utbyte till LED-belysning, lärande belysning i
skolsalar, utbyte av cirkulationspumpar med varvtalsreglering och intrimning av anläggningar.
Bibehålla eller förbättra skötsel och standard på kommunens gator/torg och
parker/grönområden
Kommentar
Nyckeltalet för drift och underhåll i stort sett oförändrat sedan 2012.
Förvaltningen fortsätter sin utveckling av olika IT-baserade hjälpmedel bland
annat för fastighetsunderhåll och energieffektivisering. En inventering av solenergipotentialen av hela kommunens fastighetsbestånd har påbörjats. Mängdning och
statusbedömning av hela beståndet har inletts för uppdatering av det digitala underhållssystemet. Utbyte av cirkulationspumpar till nya våta, tryckstyrda pumpar är inne
i ett slutskede och ska vara klart till hösten. Projektet med utbyte av gatubelysningen
40
för att spara energi har gått in i en intensiv fas, vilket innebär att all belysning i
Höganäs centralort ska vara utbytt inför höstens mörker. Det nya miljöprogrammet
inklusive åtgärdsplaner innebär stora åtagande för förvaltningen i arbetet med att nå
kommunens miljömål inom alla områden. Satsningen på utbyggnad av gång- och
cykelvägar fortsätter. Under året fortsätter utbyggnaden av cykelvägen mellan
Utvälinge-Jonstorp- Höganäs i samarbete med Trafikverket. Näst på tur är cykelväg
mellan Nyhamnläge och Brunnby. Diskussioner med samhällsbyggnadsförvaltningen
är påbörjade om samarbetsformer för att kvalitetssäkra projekt och utbyggnader. Ett
nytt kostdataprogram är på väg in, vilket underlättar den ekonomiska uppföljningen.
Kostavdelningen fortsätter utveckling och fortbildning av tillagningsmetoder samt
nya kommunikationsformer med matgäster och beställare.
Drift:
Teknik- och fastighetsförvaltningen beräknas sammantaget följa budget.
Inom kostavdelningen prognostiseras ett underskott motsvarande 1,5 mnkr, vilket
kommer att kompenseras genom återhållsamhet inom andra avdelningar.
Underskottet beror främst på högre vikariekostnader än beräknat. Övriga
verksamhetsområden bedöms följa budget.
Investeringar:
En del av utbytet av gatubelysningen till LED-belysning kommer att återstå vid
årsskiftet och cirka 2 mnkr kommer att behövas flyttas över till 2016 för projektets
slutförande. Planteringen i Lerbergets gränder pågår och 0,2 mnkr kommer att
flyttas framåt till 2016, då projektet ska vara färdigställt. Ombyggnaden av
Revavägen i Jonstorp flyttas också fram i avvaktan på besked från Trafikverket.
På fastighetsavdelningen bedöms motsvarande 30 mnkr överföras till nästa år. Detta
beror främst på förseningar i byggnationer av planerade förskolor eftersom nya
detaljplaner måste tas fram. Prognostiserade avvikelser av totalbudgeten är att
kostnaderna för Erik Ruuths förskola beräknas överskridas med 0,8 mnkr på grund
av dåliga markförhållanden och kostnaderna för Höganäs Sportcenter etapp II
beräknas bli 3 mnkr lägre än budgeterat. Sagabiografens kvarvarande
investeringsbudget på 1,2 mnkr lämnas tillbaka i avvaktan på nytt beslut. Två
multiarenor beräknas att byggas under året och 2 mnkr i projektet flyttas till 2016 för
färdigställande under våren. Upprustningen av badplatsen i Farhult inväntar beslut
från Länsstyrelsen.
41
KOMMUNSTYRELSEN
TEKNIK- OCH FASTIGHETSFÖRVALTNINGEN
AVGIFTSFINANSIERAD VERKSAMHET
Ordförande:Péter Kovács (M)
Förvaltningschef: Margareta Engkvist Björkenhall
VERKSAMHET
Förvaltningen ansvarar för dricksvattnet i kommunen och för omhändertagande
och renande av spill- och dagvatten och även för avfallshanteringen i kommunen.
DELÅR 2015
BUDGET 2015
PROGNOS
2015
AVVIKELSE
Resultat
-6 656
-4 540
-6 540
2 000
Renhållning
-1 600
-16
-2 016
2 000
Vatten och avlopp
-5 056
-4 524
-4 524
0
Summa
investeringar
10 026
28 148
20 779
7 369
Årsanslag
1 806
10 000
10 000
0
Tidsbestämda
projekt
8 219
18 148
10 779
7 369
-1 760
-3 900
-3 900
0
TKR
Periodiserade
anslutningsavgifter
MEDBORGARE
Utbyggnad av det kommunala spill och dricksvattennätet har utförts utmed
Krapperups kyrkoväg. I Väsby har saneringen av dag- och spillvattennätet slutförts.
Projekteringen av spillvattenledningen som ska leda spillvatten från Södra Viken till
Höganäs är klar. Förstärkningen av vattenledningsnätet från Gunnestorp till Farhult
är slutförd. En återvinningsstation har uppförts i Viken och bygglov har sökts för att
bygga en ny återvinningsstation vid ICA i Höganäs. En våg har installerats på
trädgårdsavfallsbilen för vägning av kärl. Från och med den 1 juli 2015 har även en
ny entreprenör för slamsugning antagits.
MEDARBETARE
Alla anställda på VA-avdelningen har genomgått säkerhetsutbildning.
Fortbildning av renhållningsarbetarnas körkortsbehörighet (yrkeskompetensbevis)
pågår.
42
UTVECKLING
Under hösten kommer ett utbyte av huvudvattenledningen mellan
Nyhamnsläge och Brunnby utföras, detta för att säkerställa vattenleveranserna i
framtiden. Under året kommer 4 pumpstationer att byggas om för att uppdateras till
modern standard och bli mer energieffektiva. Upphandling av ombyggnaden av
Brännans dikesföretag kommer att genomföras under början av hösten och
ombyggnationen kommer att påbörjas.
Utredning pågår angående renhållningsavdelningens framtid inom NSR.
Drift:
På driftsidan beräknar VA- verksamheten följa budget. Renhållningen beräknas göra
ett överskott på 2 mnkr.
Investeringar:
VA-verksamheten beräknar överföra cirka 7 mnkr av budgeterade investeringsmedel
till 2016. Detta beror på att dikning och ny kulvert för Brännandiket inte kan
slutföras förrän 2016 med hänsyn till skördetider. Överföringsledningen för
spillvatten från Vikens södra är inte påbörjad i avvaktan på utbyggnad i Viken, söder
om Karlsfältsvägen. Övriga investeringar beräknas bli slutförda under året.
43
KOMMUNSTYRELSEN
KULTUR- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN
Förvaltningschef: Anneli Sjöborg
VERKSAMHET
Kultur- och fritidsverksamheten ansvarar för kommunens bibliotek, Höganäs
Sportcenter, folkhälso- och kultursamordning. Utöver detta ansvarar förvaltningen
för inköp av offentlig konst, stöd/service till föreningar, studieförbund och
allmänhet.
TKR
DELÅR 2015
BUDGET 2015
PROGNOS 2015
AVVIKELSE
Resultat
28 704
45 957
45 957
0
Kulturverksamhet
12 158
20 581
20 581
0
Fritidsverksamhet
16 546
25 376
25 376
0
Summa
investeringar
0
550
550
0
Årsanslag
0
550
550
0
MEDBORGARE
Nämndsmål
Möta invånarnas behov av ett varierat kultur- och fritidsutbud.
Kommentar
Förvaltningen fortsätter arbetet för att nå målen och ledstjärnan "Från kol till diamant" och
arbetar ständigt för ett attraktivt Höganäs genom tillgänglighet, hög service och utåtriktat arbete.
Kultur- och fritidsförvaltningen erbjuder ett kultur- och fritidsutbud med stor mångfald, kvalitet
och nytänkande för alla åldrar och enskilda.
Nå fler målgrupper till Höganäs Sportcenter
Kommentar
Förvaltningen arbetar med ett antal fokusområden för att nå nya målgrupper till Höganäs
Sportcenter. Fokusområden för 2015 är tjejer på högstadiet, lunchmotionärer, barn- och
ungdomsföreningar samt rehab och FaR patienter.
Mellan januari och augusti har cirka 100 arrangemang genomförts. Nya
arrangemang och samarbeten har gjorts med till exempel Kullalanet, Senior i fokus
och Turistbyrån. Vidare arbetar förvaltningen med att skapa förutsättningar för att
föreningar, barn och ungdomar ska få förbättrad tillgänglighet till lokaler, anläggningar och planer. Byggstart av Jonstorps Idrottsplats påbörjades i april och invigningen av Vikvalla, Vikens Idrottsplats skedde i slutet av augusti. Under våren införde
biblioteksverksamheten regelbundna bokbussturer till Arild, Mjöhult och Ingelsträde.
44
MEDARBETARE
Odla lärandekultur
Nämndsmål
Motiverade medarbetare som förstår helheten och som känner till organisationens vision
och mål.
Kommentar
Målet kommer att uppfyllas med reservation för den medborgarenkätundersökning som kommer
att genomföras hösten 2015.
Utvecklingsinsatser för personalen bedrivs såväl enskilt som i grupp. Arbete
med ”det goda värdskapet” fortsätter för att varje besök på våra verksamheter ska
bli en upplevelse. För att alla medarbetare ska ha utbildning i grundläggande
brandskydd och hjärt- och lungräddning har en särskild utbildningsinsats gjorts
under våren.
UTVECKLING
Utveckla dialogen
Nämndsmål
Skapa nya samarbeten med aktörer utanför kultur- och fritidsförvaltningens verksamhet.
Kommentar
Förvaltningen har skapat samarbeten med ett flertal föreningar, företag och bildat ett nätverk för
kommunens konstnärer.
Planering och genomförande för en ny fotbollsanläggning i Jonstorp pågår för
fullt. Arbetet med att utreda placeringen för framtidens bibliotek och kulturhus,
pågår.
Kultur- och fritidsutskottet beräknas följa budget.
45
BYGGNADSNÄMNDEN
Ordförande: Gustaf Wingårdh (M)
VERKSAMHET
Byggnadsnämnden ansvarar för kommunens uppgifter inom plan- och
bygglagen och fastighetsbildningslagen. Nämnden ansvarar framförallt för frågor
om förhandsbesked, bygglov, rivningslov, samt utför tillsyn över
byggnadsverksamheten. Vidare antar, ändrar eller upphäver nämnden under vissa
förutsättningar detaljplaner.
TKR
Resultat
Politisk
verksamhet
Fysisk planering
DELÅR 2015
BUDGET 2015
PROGNOS 2015
AVVIKELSE
2 241
3 483
3 483
0
574
858
858
0
1 666
2 625
2 625
0
MEDBORGARE
Nämndsmål
Kultur- och naturmiljöer utvecklas och utpekade miljöer bevaras för att fungera i det
moderna samhället.
Kommentar
Arbetet med en ny kulturmiljöplan påbörjas i september 2015. Under mellantiden får den gamla
planen vara vägledande. Arbetet med att ta fram naturvårdsplanen är i sitt slutskede och
kommer att under hösten 2015 skickas på remiss.
Under hösten startar arbetet med att ta fram en ny kulturmiljöplan för att
tydliggöra och lyfta fram de fantastiska miljöer som finns runt om i kommunen. Ett
annat syfte är att med kunskap om historien kunna planera för framtiden. Planen är
inte bara ett tidsdokument utan även ett aktivt verktyg som kan användas vid
planering och byggnation samt översiktsplanering, detaljplanering, bygglov med
mera. Kulturmiljöplanen är tänkt att publiceras i det digitala formatet i form av en
interaktiv karta på kommunens hemsida tillsammans med digital dokumentation,
samt en app där det ska vara möjligt att ta del av dokumentation för aktuellt område
med hjälp av GIS. Tanken är att det ska vara lätt för medborgare, turister och
nyinflyttade att ta del av planen och ha möjlighet att söka i de områden de befinner
sig. Planen kan även användas som kunskapsdatabas för skolor i kommunen, samt
vara ett hjälpmedel i marknadsföringssynpunkt för Kullabygden. Arbetet kommer att
ske i samarbete med Ängelholms kommun, Bjuvs kommun och Länsstyrelsen i
Skåne för att utbyta erfarenhet, sänka kostnaderna och få en gemensam grund.
46
Under 2015 kommer bygglovsavdelningen arbeta med kunddialog och
företagsfokus. Målet är att i ett tidigt skede kunna vara delaktig och rådgivande vid
medborgarnas planering, oavsett om det handlar om att bygga privat eller etablera
och utveckla sin verksamhet. Handläggare och inspektörer ska också i högre
utsträckning delta vid publika evenemang, för att bidra till personligare kontakt.
MEDARBETARE
Odla lärandekultur
Nämndsmål
Medarbetare ska uppleva sin arbetssituation meningsfull, begriplig och hanterbar.
Kommentar
Målet kommer att uppfyllas med reservation för resultatet för den medarbetarenkätundersökning
Byggnadsnämnden gjorde under föregående år en processkartläggning, vars
resultat under kommande år kommer att följas upp. Resultat- och ärendeuppföljning
kommer framöver ske dels genom förändrat arbetssätt där funktioner i befintligt
ärendehanteringssystem utnyttjas, dels genom nya verktyg. Under
implementeringsfasen – som beräknas pågå till och med 2018 – kommer bland annat
fler interna kontrollpunkter byggas in i systemet för att underlätta kvalitetssäkring
och uppföljning. Sammantaget kommer förändringarna leda till högre rättssäkerhet
och effektivitet i handläggningsprocessen.
Kartläggningen har effektiviserat och standardiserat rutiner i det dagliga arbetet,
förtydligat roller och ansvar samt lett till en kvalitetssäkring - inte minst vad gäller
rättssäker handläggning. Under implementeringsfasen 2015 kommer fler interna
kontrollpunkter byggas in i systemet för att underlätta kvalitetssäkring och
uppföljning . Så kallade ”översiktsbilder” kommer att skapa överblick, kontroll samt
underlätta fördelningen av resurser exempelvis i bygglov- och tillsynsärenden.
Medarbetarnas nödvändiga delaktighet under kartläggningen har genererat ett
utvecklingsfokuserat och förändringsvilligt arbetsklimat, vilket kommer såväl
verksamheten som medarbetarna till gagn. Under 2014 har sjuktalen minskat
avsevärt inom bygglovsavdelningen, vilket bland annat förmodas bero på att stressen
har minskat då det vardagliga arbetet upplevs mer strukturerat och hanterbart.
Under året kommer kundfokus vara ett verksamhetsutvecklingsområde för
bygglovsavdelningen. Med kompetens inom så väl arkitektur som bygglov och
byggteknik ska medarbetarnas roll ska utvecklas till mer rådgivande i förhållande till
kommuninvånare och företag.
47
UTVECKLING
Utveckla dialogen
Nämndsmål
Väl underbyggda, korrekta och snabba beslut.
Kommentar
Kvalitetsarbetet för att uppfylla målet sker kontinuerligt.
Det är nödvändigt att den samhällsbyggande verksamheten är i takt med sin
samtid och står väl rustad inför det digitala tekniksprång som nu väntar, såväl inom
mötesadministrations som inom ansöknings och anmälningsförfarandena.
Bygglovsavdelningen har tillsammans med tio samarbetskommuner sökt medel från
Boverket för framtagande av en gemensam, digital plattform. Vidare står nämnden i
begrepp att tillsammans med Boverket och ytterligare en kommun ansöka om
statliga medel för att utreda frågan: Automatiserade bygglov – hur långt kan vi komma?
Byggnadsnämnden deltar i Höganäs kommuns satsning Förenkla helt enkelt, ett
projekt som sker i samverkan med Sveriges kommuner och landsting, SKL. Syftet
med projektet är att utveckla och förbättra kommunens kontakter med näringslivet
vilket ska leda till större förståelse myndighet och medborgare emellan.
Byggnadsnämnden kommer inte endast jobba mot företag utifrån detta koncept utan
generellt mot alla kunder, alltså även privatpersoner.
Genom utvecklad kunddialog vill byggnadsnämnden komma in tidigare i
bygglovsprocessen för att därmed skapa förutsebarhet för
näringsidkaren/medborgaren. På så sätt kan bygglovshandläggarna bistå med
rådgivning och i längden högre kvalitet och snabbare handläggning. Handläggare
och inspektörer ska också i högre utsträckning delta vid publika evenemang, för att
bidra till en personligare kontakt.
Byggnadsnämnden planerar att under andra halvåret stegvis övergå till digital
nämndshantering. Vidare delar bygglovsavdelningen med sig och utvecklar sin
processkartläggning tillsammans med Ängelholms och Bjuvs kommuner via ett
samarbetsprojekt finansierat av Boverket.
I slutet av maj 2015 genomfördes en organisationsutveckling på
samman till en avdelning. Syftet är för dels att ytterligare lyfta fram frågor som berör
Byggnadsnämnden beräknas följa budget.
48
UTBILDNINGSNÄMNDEN
Ordförande: Pia Möller (M)
Förvaltningschef: Liselotte Herrlin
VERKSAMHET
Utbildningsnämndens verksamhet är indelad i fyra verksamhetsområden.
Verksamhetsområdet F-9 innefattar barn- och skolbarnomsorg för barn och
ungdomar mellan 1 och 16 år. F-9 innefattar också skolverksamhet i förskoleklass,
grundskola samt grundsärskola. Inom området F-9 bedrivs även kultur- och
fritidsgårdsverksamhet. Gymnasieverksamheten är en avgiftsfri och frivillig
utbildningsform för ungdomar som gått ut grundskolan. Övrig utbildning omfattar
kommunal vuxenutbildning, utbildning i svenska för invandrare samt särskild
utbildning för vuxna. Politisk verksamhet omfattar nämndsarbetet inom
utbildningsförvaltningen.
TKR
DELÅR 2015
BUDGET 2015
PROGNOS 2015
AVVIKELSE
374 015
587 588
587 588
0
840
1 070
1 070
0
301 076
472 596
472 596
0
66 721
105 367
105 367
0
5 378
8 555
8 555
0
Summa investeringar
350
2 500
2 500
0
Årsanslag
350
2 500
2 500
0
Resultat
Politisk verksamhet
F-9
Gymnasieverksamhet
Övrig utbildning och
gemensamma
funktioner
MEDBORGARE
Stärk skolans bredd och spets
Nämndsmål
Höganäs kommun ska rankas bland de 20 bästa skolkommunerna i landet.
Kommentar
På väg att nå målet utifrån att i den senaste betygsstatistiken från vårterminen 2015 har det
genomsnittliga meritvärdet ökat till 228,9 jämfört med föregående år 226,1.
Vid Sveriges Kommuners och Landstings, SKL, skoljämförelse av grundskolor i Sverige är
Höganäs på plats 33 av totalt 290 kommuner.
En högklassig utbildning med spets mot forskning och näringsliv.
Kommentar
På väg att nå målet utifrån att Kullagymnasiet redovisar flera exempel på samverkan med
näringslivet. Ett exempel är start av fjärde året på teknikprogrammet från höstterminen 2015,
där näringslivssamverkan är en förutsättning för utbildningen. Samverkan med högskolan sker
genom den långsiktiga kompetensutveckling för samtliga fritidshem som sker i samverkan med
Malmö högskola. Tornlyckeskolan har en långsiktig samverkan med Malmö högskola genom
arbetet med övningsförskolor/övningsskola.
49
Nämndsmål
Utbildningsnämndens verksamheter upplevs som trygga.
Kommentar
Elevenkäter planeras och kommer att genomföras under hösten 2015. Därför kan inte uppgifter
tas fram i samband med delårsrapporten. Resultat kommer att redovisas i samband med
årsbokslutet.
Utifrån kommunens vision har samtliga verksamheter arbetat utifrån de av
utbildningsnämnden beslutade målen. Hela barnet hela vägen är fortsatt prioriterad och
fokus har varit att konkretisera visionen på varje arbetsplats. Samtliga verksamheters
prioritet är att alla barn och ungdomar ska nå målen och arbetet med att utveckla
flexibla individuella lösningar pågår kontinuerligt.
Under våren har arbetet pågått med ny förskola i Nyhamnsläge. Öppna förskolan
har haft ett utökat öppethållande under sommarmånaderna. Under året har
förberedelsearbetet pågått för att undersöka möjligheten att starta en familjecentral i
samarbete med övriga kommunala förvaltningar och Region Skåne. Möjligheten att
erbjuda barn och elever till asylsökande familjer och ensamkommande ungdomar
förskola och skola har pågått.
Under året har arbetet pågått med en långsiktig lösning för Vikenskolans lokaler.
Under tiden löses lokalbehovet med hjälp av tillfälliga paviljonger.
Förberedelser har pågått för start av ett fjärde år på teknikprogrammet från och med
höstterminen 2015.
Eric Ruuth Kulturhus har arbetat med en föreställning Oktober 1943, vilken
omfattade stora delar av verksamheterna och som resulterade i flera utsålda och
bejublade föreställningar.
Grundskolorna har ingått i de nationella kompetensutvecklingarna Mattelyftet och
Läslyftet med syfte att öka resultaten.
Under sommaren har sommarskola anordnats för de elever i årskurs 6-9 som
riskerade att inte nå målen. Undervisning har erbjudits i svenska, engelska och
matematik samt samhällsorienterade och naturorienterade ämnen.
Under året har förvaltningen i ökad omfattning sett svårigheterna i att rekrytera
behörig personal till förskola och skola. Det är fler yrkesgrupper än tidigare som har
blivit svåra att rekrytera.
50
MEDARBETARE
Odla lärandekultur
Nämndsmål
Alla inom utbildningsnämndens verksamheter är delaktiga och engagerade.
Kommentar
Alla inom utbildningsnämndens verksamheter upplever sin lärande/ arbetssituation
meningsfull, begriplig och hanterbar.
Kommentar
Förvaltningens arbete med Hela barnet hela vägen utgår från kommunens
vision. De sedan tidigare utsedda 30 förstelärarna som finns på samtliga grundskolor
och på Kullagymnasiet har särskilt bidragit till skolornas arbete med ökad
måluppfyllelse.
Åtta arbetslag inom grundskolan arbetar utifrån HÖK-avtalet
(huvudöverenskommelse enligt nytt arbetstidsavtal), vilket kommer utvärderas under
hösten 2015.
Samverkan har pågått med andra förvaltningar på såväl förvaltningsnivå som
förskole- och skolnivå, i frågor gällande verksamhet, fastighet, administration,
kommunikation och rekrytering. Under året har den kommunövergripande
samverkan bidragit till att mottagandet av ensamkommande ungdomar på
Kullagymnasiet fungerat bra.
Inom ramen för folkhälsoarbetet ingår utbildningsförvaltningen i det
kommungemensamma arbetet. Samverkan sker även med olika förvaltningar och
externa organisationer inom ramen för Brottsförebyggande rådet, BRÅ.
Grundskolorna och Kullagymnasiet samverkar återkommande med högskolor,
universitet och lokala näringslivet.
UTVECKLING
Nämndsmål
IKT är i alla verksamheter ett effektivt arbetsredskap, ger stöd i kunskapsutvecklingen
och används för att utveckla samspel och kommunikation såväl inom verksamheterna
mellan förskola och skola och hem som mot övriga samhället.
Kommentar
Under våren 2015 har förslag till plan med riktlinjer för digital strategi utarbetats.
Utbildningsnämnden förväntas ta beslut om planen i september 2015.
Arbetet med att utveckla IKT inom alla verksamheter pågår kontinuerligt med stöd av IKTpedagoger.
51
Utveckla dialogen
Nämndsmål
Antalet samverksansarbeten ska utvecklas med högskola, universitet, lokalt näringsliv
och andra aktörer.
Kommentar
Samtliga skolområden samarbetar med flera olika aktörer, olika kommunala förvaltningar,
föreningar, lokalt näringsliv och högskola. Exempel på nya aktörer är:
Fjärde året teknikprogrammet startar på Kullagymnasiet höstterminen 2015 och utbildningen
genomförs i nära samverkan med lokala näringslivet, då eleverna gör en del av sin utbildning på
företagen.
I samarbete med lokala föreningar har Jonstorpsskolan under året arbetat med ett projekt, Ung
Aktivitet, där samtliga elever i årskurs 6 är involverade. Det övergripande målet är att förbättra
ungdomars fysiska och psykiska hälsa genom aktiviteter, vilket främjar fysisk hälsa, samarbete
och värdegrundsarbete.
Nämndsmål
Miljöarbetet ska ingå som en naturlig del i det dagliga arbetet.
Kommentar
Samtliga skolområden redovisar hur miljöarbetet inkluderas i verksamheternas arbeten. Flera
enheter beskriver att de källsorterar samt använder kollektivtrafik i stället för bil. Under året har
utbildning genomförts för samtliga förskolor om giftfri miljö.
Digital kompetens har varit ett fortsatt högt prioriterat utvecklingsområde under
året i syfte att fortsätta arbetet med ökad måluppfyllelse och för att utveckla en
modern utbildningsverksamhet i framkant. Under året har implementering av nya
arbetssätt och arbetsmetoder inom ramen för digital kompetens skett. I detta arbete
har IKT-pedagogerna (information, kommunikation, teknik) haft en viktig roll.
En attraktiv förskola och skola förutsätter moderna undervisningsmetoder, miljöer,
läromedel och teknik. Här har det förvaltningsgemensamma arbetet digital
kompetens en stor och viktig betydelse för arbetet framåt. Inom ramen för digital
kompetens har föreläsningar genomförts för elever, pedagoger och föräldrar kring
nätetik i samverkan med LAJKS.
Under året har samtliga fritidshem deltagit i en förvaltningsgemensam
kompetensutveckling i syfte att öka kvalitén. Denna genomförs i samverkan med
högskolan i Malmö och är en följd av skolinspektionens tillsyn 2012.
Kullagymnasiet har under året planerat start av ett fjärde år på teknikprogrammet
inför höstterminen 2015. Under sommaren har beslut meddelats om statliga bidrag
till kommunen för detta fjärde år. Utbildningen förutsätter ett nära samarbete med
näringslivet, vilket är en del av kommunens attraktionskraft och viktig att utveckla.
Det pågående arbetet med att ersätta gamla förskolor med nya moderna och
anpassade lokaler bidrar till att skapa goda förutsättningar för förskolan att erbjuda
hög kvalitet. Under året har arbetet med att ersätta en förskola i Nyhamnsläge
startat. Arbete har även pågått med att ta fram ett förslag gällande förbättring av
grundskolornas utemiljö. Samverkan har skett med teknik- och
fastighetsförvaltningen.
52
Under våren har lärare från grundskolorna deltagit i nationella
kompetensutvecklingen Mattelyftet. Fyra grundskolor har ingått i Skolverkets
utprovningsomgång av nationella Läslyftet. Från hösten kommer samtliga
grundskolor att medverka i arbetet med kompetensutvecklingen Läslyftet. Syftet med
satsningarna är att öka måluppfyllelsen för eleverna genom utveckling av
undervisningen.
En prioriterad fråga är den ökade svårigheten att rekrytera behöriga pedagoger till
förskola, fritidshem och skola. Under året har verksamheterna signalerat
återkommande om den ökade svårigheten att rekrytera inom fler lärargrupper än
tidigare.
Utbildningsnämnden beräknas följa budget. Osäkerhet råder kring kostnader
gällande ensamkommande flyktingbarn/asylsökande och det fjärde året på
teknikprogrammet på Kullagymnasiet. Vidare kring hur sökbilden gällande
gymnasieskolan ser ut för hösten 2015 samt nya riktade statsbidrag för läsåret
2015/2016 gällande bland annat lågstadiesatsning.
53
SOCIALNÄMNDEN
Ordförande: Peter Schölander (M)
Förvaltningschef: Lena Landström
VERKSAMHET
Vård och omsorg har ansvar för kommunens vårdboenden, hemvård, hemsjukvård,
rehabilitering, dagverksamhet, korttidsvård, fixartjänst, stöd till anhöriga,
trygghetslarm samt friskvårdsaktiviteter. Under LSS finns särskilt boende, daglig
verksamhet, personlig assistans, korttidstillsyn, avlösar- och ledsagarservice. För
vuxenverksamheten i kommunen finns IFO - ekonomi & vuxna som administrerar
stöd och vårdinsatser till personer med problem beträffande alkohol, droger,
ekonomi, relationer samt psykiatriska eller andra sociala förhållanden samt
flyktingmottagning och serveringstillstånd. Insatser beträffande barn och unga
ansvarar IFO - barn, ungdomar och familj. Här finns kommunens stöd och
vårdinsatser till barn, ungdomar och familjer med problem beträffande alkohol,
droger, ekonomi, relationer samt psykiatriska eller andra sociala förhållanden samt
familjerättsliga frågor.
TKR
DELÅR 2015
BUDGET 2015
PROGNOS 2015
AVVIKELSE
272 435
418 948
415 948
3 000
729
904
1 104
-200
175 967
264 370
267 370
-3 000
LSS
62 098
97 601
95 101
2 500
IFO ekonomi
och vuxna
16 641
27 152
25 652
1 500
IFO barn,
ungdom oh
familj
17 000
28 921
26 721
2 200
0
0
0
0
1 350
1 350
1 350
0
Resultat
Politisk
verksamhet
Vård och
omsorg
Summa
investeringar
Årsanslag
54
MEDBORGARE
Nämndsmål
Medborgare inom socialnämndens verksamhetsområde upplever sig ha tillgång till ett
varierat utbud av aktiviteter och social samvaro.
Kommentar
Ett flertal aktiviteter pågår för att stärka brukares upplevelse av ett meningsfullt innehåll i
vardagen. Bl. a. genomfördes en seniorvecka under våren, i syfte att inspirera och erbjuda
möjlighet att prova olika aktiviteter. Inom såväl LSS som verksamheten för ensamkommande
barn/ungdomar, skapas individuella mål för kultur och fritid med varje brukare.
Vård och omsorg arrangerade tillsammans med kultur och fritidsförvaltningen,
räddningstjänst, polis, vårdcentraler, apotek och frivilligorganisationer, en
seniorvecka i maj månad, då medborgare över 65 år erbjöds ett brett utbud av
aktiviteter med fokus på hälsa, välbefinnande och livskvalitet. Veckan avslutades
med dans på Tivolihuset. Ett flertal infomationscaféer har genomförts vid
träffpunkten på Brors Backe med ett 60-tal deltagare varje gång.
I syfte att öka de boendes inflytande över verksamheten, har boråd etablerats i
vårdboendena Nyhamnsgården och Väsbyhemmet. Under hösten startar samtliga
hemvårdsområden brukarråd.
Inom LSS har arbetet med att skapa individuella mål för kultur och fritid med varje
brukare, startat under våren. I november införs ny mall för genomförandeplaner,
som ytterligare fokuserar på den enskildes inflytande och delaktighet.
Samtliga vuxna som erhåller träningslägenhet via individoch familjeomsorgen,
erbjuds från 2015 en helhetslösning innefattande exempelvis bostadssocialt kontrakt
i kombination med behandling och budgetrådgivning. Från september månad
kommer även barn-, ungdom och familjeenheten att disponera en träningslägenhet
för ungdomar enligt samma koncept. Under våren har en arbetsgrupp bildats för att
skapa ett anpassat koncept för ensamkommande flyktingungdomar som är redo att
flytta till utslussningslägenhet.
IFO har deltagit som pilotkommun i en första nationell brukarundersökning riktad
till medborgare som erhåller stöd inom området psykiatri/missbruk. Resultatet visar
på en mycket hög nöjdhet med verksamhetens innehåll.
Under våren öppnades ytterligare ett hem för vård och boende riktat till
ensamkommande flyktingbarn, Simontorps gård. Hittills har 29 barn och ungdomar
kommit till kommunen under 2015. Sammantaget har kommunen 37 ungdomar
placerade i kommunens boende, tre ungdomar placerade på behandlingshem och två
ungdomar i familjehem. Av dessa har i nuläget åtta erhållit uppehållstillstånd.
55
MEDARBETARE
Odla lärandekultur
Nämndsmål
Medarbetare upplever sin arbetssituation meningsfull, begriplig och hanterbar
Kommentar
2013 års medarbetarundersökning visade på en låg kännedom om verksamhetens mål. Ett
omfattande förbättringsarbete har därför genomförts avseende målprocessen och inför 2015 har
samtliga verksamheter brutit ner nämndsmålen till en verksamhetsplan för respektive enhet. Ett
kvalitetsledningssystem har tagits fram för förvaltningen och ett arbete har påbörjats med att
systematiskt beskriva arbetssätt och arbetsmetoder. Sammantaget bör detta ha en positiv effekt
på upplevelsen av en begriplig arbetssituation.
Hemvårdsområdena har justerats för att skapa en jämnare arbetsbelastning och trygghetslarmet
har flyttat till bättre lokaler. Några verksamheter inom LSS har dock stort behov av större och
mer ändamålsenliga lokaler, vilket kan ha en negativ påverkan på målresultat, avseende
hanterbarhet.
Ledarskapet skapar goda förutsättningar för verksamhetsutveckling inom socialtjänsten.
Kommentar
En utvecklingsdag med samtliga chefer har genomförts och ytterligare en är inplanerad under
hösten. Samtliga chefer har också haft utvecklingsdagar med sina medarbetare med fokus på
verksamhetsutveckling.
Förvaltningens chefer har deltagit i den kommunövergripande utbildning som genomförts på
temat arbetsplatsträffar.
Flera verksamheter inom förvaltningen har haft utvecklingsdagar med sina
medarbetare under våren och resterande är inbokade under hösten. Detta är ett
viktigt verktyg för att arbeta med verksamhetens utveckling och tillsammans planera
framåt.
Uppdragsavdelningen har skapat en gemensam struktur för beskrivning av
verksamheternas viktigaste arbetsprocesser. Verksamheten inom LSS har kartlagt
vad som förväntas inom processerna brukardelaktighet, ledarskap, ekonomi och
implementeringen pågår i alla enheter. Under hösten påbörjas arbetet inom Vård
och Omsorg och IFO. Ökad tydlighet i vad som förväntas och utformning av ett
gemensamt arbetssätt bidrar till trygghet i arbetssituationen och säkerställer god
kvalitet.
All personal har deltagit i framtagande av gemensam kompetensutvecklingsplan
inom vuxenenheten. Nationella riktlinjer för missbruksvård har fastställts under
våren och kompletterande fortbildningsinsatser har genomförts utifrån behov. Inom
barn-, utbildning och familjeenheten arbetar enhetschefer och personal tillsammans
på temat "den goda arbetsplatsen". Det handlar om att skapa ett gemensamt
arbetssätt men också bättre rutiner vid möten.
IFO har erhållit projektmedel för att ta fram en handlingsplan gällande arbetet med
hedersrelaterat våld, arbetet har påbörjats och all personal har utbildats under en
heldag.
Arbetsmiljö är ett stort fokusområde och samtliga verksamheter arbetar för en ökad
frisknärvaro. Sjukfrånvaron har minskat något inom vård och omsorg men mycket
arbete återstår inom förvaltningen för att nå tydligt resultat. Månadsmöten genomförs
med varje enhetschef, där såväl arbetsmiljö, ekonomi och kvalitet står i fokus.
56
Rekryteringssituationen är mycket svår både avseende sjuksköterskor och
socialsekreterare. Två sjuksköterskor hyrdes in från bemanningsföretag under
sommaren och för närvarande har verksamheten en socialsekreterare inhyrd.
I början av året genomfördes en gemensam utvecklingsdag för förvaltningens
chefer, med fokus på det pågående arbetet för ökat brukarinflytande men också
erfarenhetsutbyte kring det nya arbetssättet med separata verksamhetsplaner för
varje avdelning och enhet. Ytterligare en dag är inplanerad i höst. Inom vård och
omsorg har cheferna gått samman i coachtrios för att stödja och coacha varandra i
ledarskap.
UTVECKLING
Utveckla dialogen
Nämndsmål
Brukare inom socialtjänsten anser sig kunna påverka utformning av stöd och hjälp i
vardagen.
Kommentar
Inom vård och omsorg pågår en rad aktiviteter som syftar till att öka brukares inflytande över när
och hur hjälpbehov tillgodoses.
För verksamheterna inom Individ- och familjeomsorgen samt LSS, innebär målet för 2015 att
genomföra en första brukarundersökning och därmed få en plattform för fortsatt
utvecklingsarbete. Inom individoch familjeomsorg har en nationell brukarundersökning
genomförts för första gången och Höganäs har deltagit som pilotkommun. Resultatet visar på en
hög nöjdhet när det gäller delaktighet och upplevelsen av att känna sig hörd. Inom LSS
genomförs inga nationella brukarundersökningar. Förvaltningen genomför under november
månad en egen undersökning, tillsammans med företaget Pict -o-Stat.
Nämndsmål
Förvaltningens transporter med bil har minskat
Kommentar
Ett flertal åtgärder har vidtagits för att minska förvaltningens transporter med bil. Bland annat
har områdesindelning inom hemvården justerats för att korta körsträckorna och
biståndshandläggare genomför i ett pilotförsök vårdplanering med Ängelholms sjukhus via
bildskärm, i stället för på plats på sjukhuset.
De problem som uppstod i samband med byte till digitala trygghetslarm inom hemvården,
innebar dock en markant ökning av antalet larmutryckningar och detta har, tillsammans med
förändrad delegationsordning inom hälso- och sjukvård, medfört fler körningar, varför målet
troligen ej kommer att nås.
I syfte att sprida kunskap om psykiska funktionshinder, arrangerade individoch familjeomsorgen en föreläsning på Tivolihuset, då två personer från
organisationen Hjärnkoll föreläste utifrån egen erfarenhet av diagnosen ADHD.
Föreläsning var välbesökt med ett drygt hundratal deltagare.
Ett koncept för att genom gruppverksamhet stödja anhöriga till personer med
psykisk ohälsa, har tagits fram och första gruppen startar i september. Inom
verksamheten för ensamkommande barn och ungdomar, har medarbetare erhållit
grundläggande utbildning i kognitiv beteendeterapi, i syfte att utveckla ett bättre stöd
till ungdomarna.
57
Hemvården har infört nya rutiner för att öka brukares möjlighet att påverka vilken
tid man erhåller hjälp. Nya brukare kontaktas per telefon, för att förslag på tider
utifrån brukarens önskemål, ska vara förberett redan inför första hembesöket. Vid
upprättandet av genomförandeplan dokumenteras på vilket sätt brukaren önskar att
insatserna utförs. Personkontinuiteten mäts varje månad och medelvärdet under
januari-maj månad innebär att i genomsnitt 17 olika personer besöker brukaren
mellan kl 07-22. I denna siffra är även matdistribution inräknad och i nuläget
undersöks om denna kan arrangeras på annat sätt. Verksamheten har som mål att
förbättra personkontinuiteten och mycket arbete återstår.
Samtliga verksamheter inom vård och omsorg har haft utvecklingsdagar för att öka
kunskapen om värdigt liv och välbefinnande för äldre, där inflytande över den egna
livssituationen är en central del.
Under hösten genomförs en brukarundersökning tillsammans med företaget Pict-oStat, i syfte att få brukares perspektiv på hur de upplever möjligheten till inflytande
över den egna livssituationen.
Ett flertal åtgärder har vidtagits för att minska biltransporterna inom förvaltningen.
Områdesindelningen inom hemvården har justerats för att korta körsträckorna och
antalet cyklar har utökats inom individ och familjeomsorgen. Myndighetsenheten har
startat ett utvecklingsarbete tillsammans med Ängelholms sjukhus, Hälsostaden, som
innebär att samordnad vårdplanering för personer som ska skrivas ut från sjukhuset
genomförs på distans via bildskärm tillsammans med den enskilde och sjukhusets
personal.
Under maj månad byttes leverantör av trygghetslarm i ordinärt boende och från juni
månad är samtliga trygghetslarm digitala. Upphandling av nya digitala larm till
vårdboendena slutfördes under våren och första utbytet genomförs i september.
Kvalitetsrevision genomfördes vid samtliga sex vårdboenden under våren och i
augusti månad genomlystes det första hemvårdsområdet. Sammantaget visar
resultatet på en god kvalitet. Utvecklingsområden finns och dokumentation är något
som genomgående behöver förbättras inom egen regin.
Förvaltningen beräknas göra ett positivt resultat med 3 mnkr.
Vård och omsorg beräknas göra ett negativt resultat med 3 mnkr. Utbyte av larm vid
fyra vårdboenden under hösten, innebär en kostnad med 1 mnkr. Antal beviljade
hemvårdstimmar ligger på en fortsatt hög nivå, jmf med fjolåret. Beviljade timmar
till sommargäster har varit högre än tidigare år och uppgick till 500 under juli månad.
Kostnaden för beviljade bostadsanpassningar beräknas överskrida budget, beroende
på ett enskilt ärende á 1,4 mnkr. Kostnaderna för sjukskrivning ökar, avseende
omvårdnadspersonal och sjuksköterskor.
LSS beräknas göra ett positivt resultat med 2,5 mnkr. Färre ärenden samt minskad
dubbelbemanning inom personlig assistans utgör en stor del av avvikelsen.
Volymökning inom korttidsvistelse och kontaktpersoner medför dock ökade
kostnader med cirka 0,8 mnkr.
Individ och familjeomsorg beräknas göra ett positivt resultat med 3,7 mnkr, framför
allt beroende på att antal placeringsdygn ligger avsevärt lägre än budgeterat för både
barn och vuxna. Verksamheten arbetar aktivt med hemmaplanslösningar och har
58
etablerat ett framgångsrikt koncept för helhetslösning kring den enskilde. Statistik
från SCB avseende år 2014, visar att Höganäs har lägst antal placeringsdygn i Skåne,
avseende vuxna per 1000 inv. Utbetalning av försörjningsstöd ligger stabilt på en
lägre nivå, jmf 2014. Verksamheten för ensamkommande flyktingbarn beräknas göra
ett negativt utfall med -0,4 mnkr jmf ersättning från Migrationsverket.
59
MILJÖTILLSYNSNÄMNDEN
Ordförande: Daniel Svensson (M)
VERKSAMHET
Myndighetsutövning, information och rådgivning utgör den centrala delen i
miljötillsynsnämndens verksamhet och regleras i huvudsak av speciallagstiftning.
Nämnden deltar även i kommungemensamt arbete inom livsmedel, hälsoskydd och
miljöskydd.
TKR
Resultat
Politisk
verksamhet
Miljöverksamhet
DELÅR 2015
BUDGET 2015
PROGNOS
2015
AVVIKELSE
3 023
5 276
4 996
280
267
322
322
0
2 756
4 954
4 674
280
MEDBORGARE
Nämndsmål
Se till att miljöperspektivet är dokumenterat i kommunens planerings och byggprocesser.
Kommentar
Under perioden januari-augusti 2015 påbörjades fyra detaljplaner och två trafikplaner. I början
av detaljplaneprocessen görs en behovsbedömning av om det behövs en
miljökonsekvensbeskrivning av planen och där dokumenteras miljöperspektivet.
Miljöavdelningen finns alltid med på uppstartsmöten för nya planer och som remissinstans.
Miljöavdelningen deltar även i diskussioner vid kommunala exploateringar.
Två kommunala byggnationer är upphandlade i år, förskolan i Nyhamnsläge och
omklädningsrum i Jonstorp. För dessa har byggvarubedömning använts, vilket innebär höga
miljökrav. Planeringen pågår även för byggande av Sjöcrona förskola och skola i Viken och där
är miljöavdelningen med i processen.
Miljöavdelningens syfte och uppdrag är att arbeta för att säkra en god miljö,
hälsa och livskvalitet för denna och kommande generationer genom att bedriva
tillsyn, informera och inspirera invånare, verksamheter och besökare i Höganäs.
Miljöavdelningen bidrar även till att kommunen som organisation blir en förebild
inom detta område. Miljötillsynsnämnden bedriver också en viss miljöövervakning
genom att regelbundet kontrollera luftkvalitet, grundvatten och badvattenkvalitet.
Energianvändning och kemikalier prioriteras i tillsynen under 2015. Skolor och
förskolor är alltid viktiga. Arbetet med att komma tillrätta med de sämsta enskilda
avloppen i kommunen fortsätter. Lantbruk upptar en stor del av kommunens yta
och får ökat fokus i tillsynen. Hygienlokaler, till exempel fotvårdare, solarier,
tatuerare, hudvårdslokaler och nagelvårdare, besöks under 2015, liksom
60
småbåtshamnar, fordonstvättar och alla de större företag som kommunen har tillsyn
över. Tillsynen av livsmedelshanteringen i kommunen syftar till att ingen ska bli sjuk
av att äta något de köpt inom kommunen. En annan viktig del av tillsynen är att
främja redlighet; att det ska löna sig att sköta sig. Tillsynen sker enligt den
tillsynsplan som är fastställd av miljötillsynsnämnden.
MEDARBETARE
Odla lärandekultur
Nämndsmål
mål.
Kommentar
En medarbetarenkät skickas ut under hösten 2015, den kommer svara på om målet är uppnått.
Ett antal aktiviteter har genomförts sedan förra medarbetarenkäten och bedömningen är därför
att miljöavdelningen rör sig mot målet.
Miljötillsynsnämnden arbetar ständigt med att stärka medarbetarskapet, öka
delaktigheten och helhetssynen. Under januari till augusti har medarbetarna aktivt
deltagit i planeringen av verksamheten 2015 och 2016, i utbildningen för den nya
miljötillsynsnämnden, i intern kontroll, i rekrytering med mera. Inspektörerna har
regelbundna samordningsmöten för samsyn, både internt och med andra
kommuner. Avdelningen samarbetar även mycket med andra avdelningar,
förvaltningar och kommuner kring olika sakfrågor och gemensamma projekt.
Efter den förra medarbetarenkäten i januari-februari 2014 togs en handlingsplan
fram och den arbetas det aktivt med under året. Bland annat finns nu ett dokument
över vad respektive medarbetare har för ansvarsområden, uppföljningen är stärkt,
tillsynsplanen är omarbetad och en del gemensamma aktiviteter genomförs.
UTVECKLING
Nämndsmål
Miljötillsynsnämnden ses som en resurs för etablerade och kommande företag.
Kommentar
Verksamhetsutövare får vid varje inspektion och när skrivelser skickas ut till dem ett vykort, där
de får svara på frågor om bemötande, tydlighet, handläggningstid och information. 145 svar har
kommit in sedan 2013 och resultatet är mycket bra, mellan 4,3 och 5,0 på en femgradig skala.
I SKL:s årliga mätning "Insikt", där kommunernas myndighetsutövning betygssätts av de företag
som kommunen har haft kontakt med under året, får miljöavdelningen betyget 70, vilket är en
höjning med 3 enheter sedan förra mätningen 2013. Medelvärdet för samtliga deltagande
kommuner i Sverige är 68 inom miljö- och hälsoskyddstillsynen.
Utifrån detta bedöms målet klaras på helårsbasis.
61
Nämndsmål
Förbättra Görslövsåns ekologiska status.
Kommentar
Under perioden januari till augusti 2015 togs åtta prover i Görslövsån, totalt under året tas 12
prover. Proverna visar att både kvävehalten och fosforhalten är betydligt högre än tidigare år.
Det är dock inte möjligt att dra några säkra slutsatser av detta, eftersom målet räknas som
årsmedelvärde och viktas mot flödet i ån. Det finns ännu inte några flödesuppgifter från SMHI
för 2015.
Öka andelen godkända enskilda avlopp.
Kommentar
Miljötillsynsnämnden arbetar efter en av nämnden antagen plan aktivt med att se till att alla
enskilda avlopp i kommunen och som inte uppfyller kraven för godkända avlopp åtgärdas. I
augusti 2015 finns 341 icke godkända enskild avlopp i kommunen, målet på helåret är högst
340 icke godkända enskilda avlopp. Målet ser alltså ut att uppnås med marginal.
Miljötillsynsnämnden har under flera års tid arbetat aktivt med att komma till
rätta med de enskilda avlopp i kommunen som inte uppfyller gällande krav.
Nämnden har också länge prioriterat arbetet med att förbättra den ekologiska
statusen i Görslövsån genom att bedriva tillsyn av lantbruk och andra verksamheter
som bidrar till den höga halten av näringsämnen i ån. Även enskilda avlopp i
Görslövsåns tillrinningsområde påverkar åns miljömässiga status.
Miljötillsynsnämnden kontrollerar badvattenkvalitet, luftkvalitet och verksamheters
påverkan på miljö och hälsa. Prioriterade områden är förutom Görslövsån och
enskilda avlopp energianvändning och kemikalier och där läggs stort fokus inom
tillsynen 2015 och 2016. Även inomhusmiljön för hyresgäster prioriteras, genom att
exempelvis se över fastighetsägarnas egenkontroll. Inom livsmedelstillsynen är den
nya lagstiftningen kring märkning ett stort område att arbeta med, liksom tillsynen
av dricksvattnet.
Samarbetet med andra avdelningar och förvaltningar fördjupas, liksom samarbetet
med andra kommuner i främst Skåne.
Prognosen för helåret är att miljötillsynsnämnden att kommer generera ett
överskott på cirka 280 tkr. Anledningen till detta är lägre personalkostnader än
budgeterat.
62
EKONOMISK ÖVERSIKT
REDOVISNINGSPRINCIPER
Höganäs kommuns delårsrapport har upprättats utan någon förändring av
tillämpningen av redovisningsprinciper sedan föregående bokslutstillfälle. De
avvikelser från Råder för kommunal redovisningsrekommendation som har uppgetts
i årsredovisningen för 2014 kvarstår.
63
RESULTATRÄKNING
Sammanställd
redovisning
mnkr
Verksamhetens
intäkter
DELÅR
2015
BOKSLUT
2014
BUDGET
2015
PROGNOS
2015
DELÅR
2015
BOKLSUT
2014
207,2
293,3
269,9
283,8
343,6
485,2
Jämförelsestörande
intäkter
Verksamhetens
kostnader
0,0
-939,1
kostnader
Avskrivningar
-1 407,7
0,0
-1 433,0
0,0
-1 428,8
0,0
-1 005,8
0,0
-1 509,2
0,0
-38,9
-55,1
-60,5
-60,5
-63,6
-92,3
-770,8
-1 169,5
-1 223,6
-1 205,5
-725,8
-1 116,3
Skatteintäkter
710,4
1 009,0
1 063,9
1 064,9
710,4
1 009,0
Kommunalekonomisk
utjämning och
fastighetsavgift
101,0
166,4
154,7
152,2
101,0
166,4
SKATTER OCH
BIDRAG
811,4
1 175,4
1 218,6
1 217,1
811,4
1 175,4
8,9
10,5
5,0
11,0
0,1
14,4
-1,8
-3,0
0,0
-2,7
-8,4
-15,4
7,1
7,5
5,0
8,3
-8,3
-1,0
77,3
58,1
-8,1
-8,9
69,2
49,2
VERKSAMHETENS
NETTOKOSTNADER
Finansiella intäkter
Finansiella kostnader
FINANSNETTO
finansiella kostnader
RESULTAT EFTER
EXTRAORDINÄRAPOSTER
0,0
47,7
13,4
0,0
0,0
19,9
Skatt på
koncernbolagens
resultat
ÅRETS RESULTAT
47,7
13,4
64
0,0
19,9
BALANSRÄKNING
Sammanställd
redovisning
mnkr
DELÅR
2015
BOKSLUT
2014
DELÅR
2015
BOKSLUT
2014
TILLGÅNGAR
ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Goodwill
1,7
Rättigheter
4,7
4,8
Summa immateriella anläggningstillgångar
4,7
6,5
MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Fastigheter och anläggningar
949,7
923,6
1 720,1
1 659,4
58,6
62,7
60,7
65,6
1 008,3
986,3
1 780,8
1 725,0
23,4
23,4
17,6
17,7
1 031,7
1 009,7
1 803,1
1 749,2
2,3
2,4
4,0
4,2
Kortfristiga fordringar
166,5
159,9
113,7
120,1
Pensionsmedel
210,7
210,4
210,7
210,4
Övriga placeringar
15,0
15,4
15,0
15,4
Kassa och bank
95,2
129,1
134,0
170,8
489,7
517,2
477,4
520,9
1 521,4
1 526,9
2 280,5
2 270,1
47,7
13,4
69,2
49,2
Eget kapital
1 124,3
1 110,9
1 383,1
1 333,7
Summa eget kapital
1 172,0
1 124,3
1 452,3
1 382,9
Pensioner och liknande förpliktelser
17,8
18,2
25,6
26,0
Andra avsättningar
15,2
16,3
49,6
50,8
LÅNGFRISTIGA SKULDER
0,0
0,0
184,0
184,0
KORTFRISTIGA SKULDER
316,4
368,1
569,0
626,8
1 521,4
1 526,9
2 280,5
2 270,5
Borgensförbindelser
568,0
568,0
Ansvarsförbindelse
514,4
527,2
Maskiner och inventarier
Summa materiella anläggningstillgångar
FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR
Förråd
Summa omsättningstillgångar
SUMMA TILLGÅNGAR
EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH
SKULDER
Årets resultat
AVSÄTTNINGAR
SKULDER
SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL
PANTER OCH DÄRMED JÄMFÖRLIGA
SÄKERHETER
Ställda säkerheter (Fastighetsinteckningar)
65
61,7
514,4
527,2
KASSAFLÖDESANALYS
mnkr
DELÅR 2015
BOKSLUT 2014
Resultat efter finansiella poster
47,7
13,4
Justeringar för poster som inte ingår i rörelsekapitalet:
-5,6
Avskrivningar
38,9
55,1
Justering för gjorda avsättningar
-1,5
-3,8
KASSAFLÖDE FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
FÖRE FÖRÄNDRING AV RÖRELSEKAPITALET
79,5
64,7
0,1
-0,3
-6,4
-78,5
-51,7
41,5
21,5
27,4
-55,9
-87,2
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Förändring av varulager
Förändring av kortfristiga fordringar
Förändring av kortfristiga skulder
KASSAFLÖDE FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
INVESTERINGSVERKSAMHETEN
Investeringar i immateriella anläggningstillgångar
Investeringar i materiella anläggningstillgångar
Investeringar i finansiella anläggningstillgångar
Försäljning av anläggningstillgång
0,5
KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHETEN
-55,4
-87,2
0,0
0,0
ÅRETS KASSAFLÖDE
-33,9
-59,8
Likvida medel vid årets början
339,5
414,7
Likvida medel vid periodens slut
305,6
354,9
Av de likvida medlen utgör pensionsfonden
210,7
210,4
FINANSIERINGSVERKSAMHETEN
Upptagna lån
Amortering av skuld för koncernbolag
Utbetald utdelning
KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN
66
INVESTERINGSRÄKNING PER NÄMND
Totalutgift
Utbetalt
tom
2014
Budget
2015
Delår
2015
Prognos
2015
Avvikelse
2015
Avvikelse
totalutgift
Kvarstår
totalutgift
449 941
137 340
179 808
55 966
100 948
73 445
4 745
272 086
Kommunstyrelsen egen
verksamhet
13 080
15 155
15 155
-2 075
Årsanslag
13 080
15 155
15 155
-2 075
600
0
0
600
10 000
15 055
15 055
-5 055
SUMMA NETTOINVESTERINGAR
Oförutsedda investeringsbehov
Strategiska markförvärv
Offensiva investeringar
2 480
100
100
2 380
-16 675
6 213
4 418
4 343
-999
5 417
0
-27 257
934
234
700
0
0
700
0
700
Intern och extern information
934
234
700
0
0
700
0
700
Årsanslag
1 800
-26
0
1 800
Gemensamma IT-investeringar
1 800
0
0
1 800
0
-26
0
0
Markförvärv årsanslag
Östra lerberget, etapp 6 och 7
Vikens ry utbyggnad
Viken södra
Arild Blossalyckan
Höganäs hamn etapp 3
Allegatan etapp 1
Brorsbacke exploatering
Lerberget etapp 8
-17 609
5 979
1 918
4 370
-999
2 917
0
-27 957
-2 800
-3 005
205
-320
-254
459
0
525
0
0
0
2
2
-2
0
-2
3 000
572
963
15
0
963
0
2 412
-4 000
9 642
-6 000
-1 620
0
-6 000
0
-12 021
500
0
500
0
0
500
0
500
0
0
0
2 897
-6 225
6 225
0
-2 897
-2 000
0
0
0
0
0
0
-2 000
2 000
0
0
0
0
0
0
2 000
-1 500
0
500
15
50
450
0
-1 515
0
0
0
0
200
-200
0
0
Nyhamnsläge etapp 1
-2 000
0
1 100
1 081
1 100
0
0
-3 081
Steglinge industri
-1 900
-803
-1 098
0
0
-1 098
0
-1 097
Mölle stationsområde
Viken centrum
Oden/Balder
0
-2 125
1 588
109
935
653
0
2 015
Svalan
-3 000
-6 730
2 500
100
1 700
800
0
3 630
Odengatan kv Linden
-3 142
-5 574
2 432
0
0
2 432
0
2 432
3 000
987
570
0
0
570
0
2 013
-13 987
1 589
0
2 090
1 892
-1 892
0
-17 666
8 220
10 323
-604
0
-400
-204
0
-2 103
0
1 103
-738
0
0
-738
0
-1 103
Räddningstjänsten
1 350
297
603
463
0
603
590
590
1 350
297
603
463
0
603
590
590
Transportbil
600
297
303
463
0
303
-160
-160
Dragare till båt
300
0
300
0
0
300
300
300
Buss (8 pers)
450
0
0
0
0
0
450
450
22 255
292
21 460
1 059
3 764
17 696
100
21 094
0
191
1
-1
400
131
401
-1
-400
60
-400
0
Trädgårdsstaden
Folkparken/Julivallen
Tjörröd utvidgning
Väsby 12:102
Årsanslag
Markförvärv årsanslag
Markförsäljningar årsanslag
67
Lugnet 6
Kvarter Flora
Totalutgift
Utbetalt
tom
2014
Budget
2015
Delår
2015
Prognos
2015
Avvikelse
2015
Avvikelse
totalutgift
Kvarstår
totalutgift
-120
-1 212
590
0
0
590
0
1 092
0
-1 590
1 590
0
0
1 590
0
1 590
-120
378
-1 000
0
0
-1 000
0
-498
22 375
1 504
20 870
868
3 763
17 107
100
20 003
400
0
400
43
398
2
0
357
Folkparken, Långarödsvägen
2 900
0
2 900
0
200
2 700
0
2 900
Resecentrum markarbeten
8 000
786
7 214
488
614
6 600
0
6 726
Järnvägsgatan
5 000
0
5 000
0
100
4 900
0
5 000
400
290
110
5
5
105
100
105
1 600
173
1 427
192
1 427
0
0
1 236
Fickparker Primulag.+Kolonig.
275
0
275
1
275
0
0
274
Utv. Grönt stråk centrum m fl
800
256
544
39
344
200
0
505
Upprustn grönomr Steglinge mfl
1 000
0
1 000
0
100
900
0
1 000
Sjökronaparken/nymbergs etapp2
2 000
0
2 000
100
300
1 700
0
1 900
376 293
104 967
107 699
27 275
62 059
45 640
4 055
244 731
Årsanslag
4 850
681
2 951
1 899
Slutbesiktningar
2 000
104
104
1 896
Ombyggnad gator och vägar
1 250
247
1 247
3
Gatubelysning
500
90
500
0
Utbyggn cykelv/gröna stråk
400
0
400
0
Upprustning lekplatser
200
200
200
0
Inventarier badplatser
350
0
350
0
Trafiksäkerhetsåtgärder
100
40
100
0
50
0
50
0
Gruvhålet Tjörröd
Storgatan ombyggnad utredning
Utsmyckn rondell Viken o Lerb.
Teknik- och
fastighetsförvaltningen,
skattefinansierad verksamhet
Utbyte busskurer
376 293
104 967
102 849
26 594
59 108
43 741
4 055
244 731
Nyhamnsläge, korsning, genomf.
4 500
0
0
0
0
0
0
4 500
Rondell Kullagatan/Bruksgatan
4 000
0
0
0
0
0
0
4 000
Sagabiografen
1 699
482
0
0
0
0
1 217
1 217
Kullagymn vent hus E och F
1 800
1 451
349
0
350
-1
0
349
Ishall, läktare
500
0
500
25
25
475
0
475
Fotboll, Viken matchur
100
0
100
100
100
0
0
0
Fotboll, Julivallen matchur
100
12
88
0
0
88
88
88
Vikvalla idrottsplats
27 000
21 227
5 773
3 171
4 571
1 202
0
2 602
Höganäs Sportcenter etapp 2
60 000
52 753
7 248
2 676
3 276
3 972
3 000
4 571
1 450
365
1 085
0
1 000
85
0
1 085
Ishall, ismaskin
800
0
0
0
0
0
0
800
Fotboll, Lerberget belysning
500
0
500
0
0
500
500
500
Fotboll, grusplan belysning
500
0
500
450
450
50
50
50
0
0
0
70
70
-70
0
-70
Utbyggn förskola Nyhamnsläge
22 000
1 454
20 547
7 770
15 570
4 977
0
12 776
Förskola Eric Ruuth
20 000
19 015
985
49
1 749
-764
-800
936
Handikapptoalett
Förbättr vent/kyla stadshuset
68
Totalutgift
Utbetalt
tom
2014
Budget
2015
Delår
2015
Prognos
2015
Avvikelse
2015
Avvikelse
totalutgift
Kvarstår
totalutgift
3 000
1 451
1 549
534
1 034
515
0
1 015
Brorsbacke förskola ny
20 000
26
5 000
0
0
5 000
0
19 974
Norra Hage Viken förskola ny
35 000
0
0
0
0
0
0
35 000
Sjöcrona förskola ny
44 000
0
10 000
254
1 054
8 946
0
43 746
Jonstorp förskola ny
24 000
0
0
0
0
0
0
24 000
Multiarenor 5 st
4 000
0
4 000
0
2 000
2 000
0
4 000
Jonstorp idrottsanläggningar
9 959
0
9 959
5 641
9 991
-32
0
4 318
Skola Viken
2 000
0
2 000
240
1 440
560
0
1 760
520
0
520
0
520
0
0
520
Stadshuset huvudentré
2 000
91
1 909
0
0
1 909
0
1 909
Enkelt avhjälpta hinder
3 000
2 416
584
0
600
-16
0
584
Höganäs hamn brygga C
1 000
701
299
0
299
0
0
299
Utfasning gatubelysning
Uppgradering brandlarm
Matsal Tornlycke ombyggnad
10 000
1 901
8 099
2 552
6 052
2 047
0
5 548
Ombyggnad väg 1412
7 000
-2 889
6 889
1 591
4 091
2 798
0
8 298
Lerbergets gränder plantering
2 000
902
662
276
476
186
0
822
Ombyggnad enl handikapplan
3 515
3 015
250
32
250
0
0
468
Trafiklösn Jonstorpsv/Revav
3 000
0
1 500
0
0
1 500
0
3 000
Centralgatans ombyggnad forts
600
0
600
0
0
600
0
600
Utb GCväg Nyhamn/Brunnby/Arild
8 000
0
0
0
0
0
0
8 000
Stationstorget Strandbaden
1 000
0
0
0
0
0
0
1 000
500
174
326
0
326
0
0
326
3 000
422
1 578
807
1 607
-29
0
1 771
Åtgärder vid skolor
Ö Lerbergets gator förnyelse
Parkering Lokets förskola
750
0
750
0
750
0
0
750
1 000
0
1 000
225
225
775
0
775
500
0
500
0
0
500
0
500
Mölle hamn
6 700
0
0
0
0
0
0
6 700
Ombyggnad Vikens hamnplan
4 500
0
4 500
0
0
4 500
0
4 500
Vikens hamn
Badplats Farhult
Höganäs hamn brygga B
2 000
0
2 000
0
1 000
1 000
0
2 000
BMX-bana
700
0
700
0
0
700
0
700
Båtbottentvättar
800
0
800
0
0
800
0
800
Lastbil med kran
1 800
0
0
0
0
0
0
1 800
0
0
-1 800
0
0
-1 800
0
0
1 000
0
0
0
0
0
0
1 000
500
0
0
0
0
0
0
500
21 000
0
1 000
132
232
768
0
20 868
3 000
0
0
0
0
0
0
3 000
66 718
25 570
28 148
10 026
19 826
8 322
0
32 929
10 000
1 807
9 007
993
investering VA årsanslag
4 500
0
2 000
2 500
Reinvest ledningsnät spill
0
44
44
-44
Reinvest ledningsnät dag
0
359
359
-359
Utemiljö Finkeramiska
Badplats Solviken
Höganäs hamn brygga D
Väg Tjörröd
Ny båtuppställnplats inkl traf
Teknik- och
fastighetsförvaltningen,
avgiftsfinansierad verksamhet
Årsanslag
69
Totalutgift
Utbetalt
tom
2014
Budget
2015
Delår
2015
Prognos
2015
Avvikelse
2015
0
1 074
1 074
-1 074
1 500
261
1 461
39
Reinvest ledningsnät vatten
byggn o uppdat pumpstationer
gärder enligt saneringsplan
Avvikelse
totalutgift
Kvarstår
totalutgift
4 000
69
4 069
-69
66 718
25 570
18 148
8 219
10 819
7 329
0
32 929
Utbyggnad enligt VA-plan
36 450
23 035
7 415
6 856
7 456
-41
0
6 559
Dikning Brännan Viken
4 000
0
4 000
0
2 000
2 000
0
4 000
Överföring Viken södra
20 000
322
4 678
301
301
4 377
0
19 377
Förstärkning vatten Farhult
3 000
2 000
1 000
1 000
1 000
0
0
0
VA, Vikens utbyggnad
1 268
213
1 055
63
63
992
0
992
Ny renhållningsbil
2 000
0
0
0
0
0
0
2 000
550
0
0
550
Årsanslag
550
0
0
550
Inventarier projekt o utrustning
550
0
0
550
Utbildningsnämnden
2 500
351
2 500
0
Årsanslag
2 500
351
2 500
0
Inventarier årsanslag
2 500
351
2 500
0
Socialnämnden
1 350
0
1 350
0
Årsanslag
1 350
0
1 350
0
Inventarier årsanslag
1 350
0
1 350
0
Finansförvaltningen
0
-2 707
-2 707
-2 707
Årsanslag
0
-2 707
-2 707
-2 707
Markförsäljningar årsanslag
0
-2 707
-2 707
-2 707
70
71

KF kallelse 2015-10-22

Transcription

Similar documents

rapport om egenkontroll hygienföreskrifter

Fallrapport

Aktiva - Välkommen till Höganäs Friidrott

En kompetent industripartner i Höganäs med lång tradition och korta

Golvspackel FB 6000

Reglemente vid ansökan om bidrag till integrationsprojekt

Ansökan - ekonomiskt stör för merkostnad vid

JULSKYLTNING

SVPL - flödesschema