Förbättringsprogram

Transcription

Förbättringsprogram

Personcentrerat vård
Juni 2015
Enheten för strategisk kvalitetsutveckling
Inledning
Förbättringsarbete
Ett systematiskt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete i vården innebär att arbetet
skall vara långsiktigt, patientorienterat och präglat av ett förebyggande syn- och
arbetssätt, ständiga förbättringar och faktabaserade beslut och samverkan. Ny
kunskap tillförs ständigt och verksamheten anstränger sig till det yttersta för att möta
upp mot alla krav och förväntningar, men det finns ofta ett gap mellan dokumenterad
kunskap och hur vi gör. Ständig utveckling är en förutsättning för att kunna
tillgodogöra sig ny kunskap och nya erfarenheter och att använda dessa i det dagliga
arbetet.
Offensiv verksamhetsutveckling innebär att allt förbättringsarbete så långt det är
möjligt utgår från medborgarens/vårdtagarens behov och förväntningar. Det innebär
också en utvecklad processorientering samt att oönskade variationer, risker och icke
värdeskapande aktiviteter reduceras i alla processer. Ledningens engagemang, allas
delaktighet och helhetssyn är nödvändiga förutsättningar för att förbättringsarbete
skall lyckas.
Hur förbättrar man?
En förutsättning för att lyckas med förbättringsarbete är att man använder sig av en
problemlösningsmodell – en så kallad lärcykel eller PGSA – hjul (PGSA: PlaneraGöra-Studera-Agera). Lärcykeln har använts ett drygt sekel och kan ses som själva
kärnan i allt förbättringsarbete.
MÅL
Vad vill vi uppnå?
MÄTA
Hur vet vi att en
förändring är en
förbättring?
IDÉER
Vilka förändringar
kan vi göra som
leder till förbättring?
A
P
S
G
Källa: Institute for Health Care Improvement, Boston
Viktiga förutsättningar
Ledningens engagemang är en förutsättning för att lyckas med förbättringsarbetet.
Ledningen måste tydliggöra verksamhetens uppgift och mål, berömma goda insatser
och efterfråga resultat. Ledaren måste vara en förebild, visa öppenhet, delegera och
hela tiden stödja förbättringsarbetet.
En annan princip i förbättringsarbetet är allas delaktighet. Detta innebär att alla skall
ha förutsättningar att var involverad i arbetet, aktivt kunna påverka och få ta del av
resultaten. Det betyder också att var och en har ett ansvar för att helheten skall
fungera.
I ett förbättringsarbete måste deltagarna ha kunskap om sin omgivning och den
verksamhet som kan komma att beröras. Utgångspunkten bör vara att varje del av
processen förbereds så väl som möjligt och att det finns en strävan att arbetet löper
över professions- och verksamhetsgränserna. Det är viktigt att alla berörda känner
delaktighet eftersom kedjan inte blir starkare än dess svagaste punkt.
På vilket sätt arbetar vi?
Med Genombrottsmetoden som grund arbetar vi med processorientering och
systemiskt tänkande. Med process avses en kedja av aktiviteter som är kopplade till
varandra, som upprepas över tid och har till syfte att skapa värde åt kunden. Att
arbeta med processer innebär att se verksamheten i sin helhet och genom att
identifiera, kartlägga och ständigt förbättra, optimeras verksamheten och kvaliteten
höjs.
Det systemiska tänkandet bygger på hur individen agerar i systemet och att varje
individ påverkar och påverkas av systemet.
Genombrottsmetodiken bygger på tanken att det inte går att hitta en ”universalförbättring” som löser allt, utan att istället hitta många små förändringar som leder till
att det i förväg uppsatta målet nås. Varje liten förändring testas och utvärderas för att
sedan implementeras om denna utfallit väl. Det inledningsvis fastställda målet för
förändringsarbetet följs regelbundet upp och visualiseras i diagram över tid, där även
slutmålet finns angivet. Det systematiska arbetssättet genomsyrar Genombrottsmetoden, oavsett om programmet är tidsbegränsat eller om det är ständigt
pågående, genom tre frågor som alltid ställs:
- Vad vill vi uppnå?
- Hur vet vi att en förändring är en förbättring?
- Vilka förändringar kan vi göra som leder till förbättringar?
När frågorna är besvarade testas förändringarna genom PGSA-metodiken.
Viljan till förändring och förändringstryck hos de som ska utföra förbättringen, det vill
säga de som har problemet i sin vardag, är förbättringsarbetets viktigaste hörnstenar.
Behovet av förändring ökar ju större gapet mellan kunskap och praxis är.
För att skapa förändringstryck måste det finnas en medvetenhet om hur verkligheten
ser ut. Deltagarna måste känna till sina processer och vilja göra något åt de problem
som identifierats.
Arbetsgången i programmet
Programtiden är begränsad och består av ett antal ”Lärandeseminarier” och
mellanliggande arbetsperioder, se bild nedan.
Under ”lärandeseminarierna”, som kan vara fyra eller flera, träffas samtliga team för
att arbeta dels inom teamet dels i tvärgrupp för att skapa kunskapsutbyte. De
mellanliggande arbetsperioderna används för att testa förändringar och sprida de
förändringar som visat sig leda till förbättringar.
När utbildningsprogrammet är över inträder en ny fas som är viktig för att arbetet som
lagts ner inte ska vara förgäves. De uppnådda målen och de (ny)införda rutinerna
måste behållas, samtidigt som man inte heller får glömma bort det systematiska
arbetssättet för spridning av förbättringsarbete i organisationen. När
förbättringsarbetet utvecklas och enheten fokuserar på ett nytt arbetsområde, är det
viktigt att kartlägga kunskapsområdet och hitta goda förebilder som kan dela med sig
av sina erfarenheter och hur de gjort.
Organisationens ledning är av avgörande betydelse för förbättringsarbetets
fortlevnad och spridning. Att driva förbättringsarbete kräver kunskap, energi, tålamod
och tid. Det är viktigt att ledningen ger team som arbetar med förbättringsarbete stöd
och uppmuntran i sitt fortsatta arbete. Ledningen har även ett ansvar för att förvalta
den kunskap som teamet skaffat sig under programmet
Det finns en rad olika förbättringsmetodiker. Om ni vill läsa mer eller hålla er
uppdaterade om vad som händer på området, tveka inte att kontakta oss eller läs
mer på vår hemsida www.skane.se/kvalitetsutveckling
Kontaktlista – Personcentrerat vård
Programgruppen
Margareta Albinsson
Kristina Degerman
Petra Elg
Bengtson Marit
Ingrid Ainalem
Ann-Christine Thörn
Claudia Varga
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
Medicinkliniken
Wictoria Karlsson
Eva-Marie Huttunen
Dragana Predic
Emelie Persson
Gunnel Andersson
Maria Örmgård-Persson
Carolina Larsson
Petra Brant-Friström
Avd 83/84, Ortopedmottagning,
CSK
Lena Arvidsson
Lisbeth Karlsson
Anna Jakobsson
Catharina Lundgren
Annika Kragh
Peter Lundahl
Sofie Magnusson
Karin Olbers
Annika Olofsson
Arne Berntsson
Pia Berg
Lisbeth Blom
programansvarig
handledare
handledare
handledare
handledare
handledarre
program admin.
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
Avdelning 38, Hässleholms
sjukhus
Jeanette Persson
Linda Nilsson
Sandra Larsson
Sanja Vucicevic
Jessica Berg-Borglin
Tatijana Rancic
Git Wilson
Lasarettet i Ystad, Avdelning 5
Maria Lindblad
Katarina Ståhlberg
Marie Larsson
Ann-Sofie Tufvesson
Ellinor Persson
Lena Tufvesson-Hjeltäng
Lucie Lostak
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
Förbättra skriftlig information
Personcentrerad Vård (PCV)
Teammedlemmar/deltagare
Enhetschef Wictoria Karlsson [email protected]
Sjuksköterska/omvårdnadshandledare Emelie Persson [email protected]
Undersköterska/omvårdnadshandledare Gunnel Andersson [email protected]
Läkare Dragana Predic Dragana. [email protected]
Arbetsterapeut Maria Örmgård-Persson Maria. [email protected]
Sjukgymnast Carolina Larsson [email protected]
Kurator Petra Brandt Friström [email protected]
Områdeschef Eva-Marie Huttunen [email protected]
Arbetsplats
Avdelning 103/104, Centralsjukhuset Kristianstad (CSK)
Bakgrund/problem
Avdelning 103/104 på Centralsjukhuset i Kristianstad (CSK) är en stroke- och
neurologiavdelning. Här vårdas multisjuka patienter med stroke, TIA och neurologiska
sjukdomar. Vården innefattar även rehabilitering. Avdelningen har 24 vårdplatser. Vi arbetar i
team tillsammans sjuksköterska, undersköterska, läkare, arbetsterapeut och sjukgymnast. Vi
har även tillgång till logoped, dietist och kurator.
Ny patientlag träder i kraft 1/1 2015, då ställs högre krav på vården att patienten ska få
möjlighet att vara mer delaktig i sin egen vård. Efter studie i december 2014 kring
delaktigheten hos patienter med stroke eller TIA framkom det att den skriftliga informationen
brister. 4 av 11 patienter uppgav att de inte blivit tillräckligt skriftligt informerade under
vårdvistelsen. I samband med kick-off på Kvarnen i oktober 2014 för all personal från
avdelningen, framkom det att patienter upplever att de inte blir tillräckligt informerade under
vårdvistelsen. Detta framkom även när vi själva arbetade med processkartläggning.
Syfte med förbättringsarbetet
Att alla patienter på avdelning 103/104, CSK, ska få ökad delaktighet och känna sig tryggare i
vården.
Mål
-
-
Individanpassad information.
Förbättrat ankomstsamtal för att öka delaktigheten. Arbeta utefter ”Teach-Back”.
Arbeta utifrån framarbetad handlingsplan ur Nationella Patientenkäten vad gäller
information och patientmedverkan.
Att alla stroke- och TIA patienter får skriftlig information av teamet vid första eller
andra mötet. Detta följs sedan upp genom ny enkätstudie i mars 2015 för att se
resultatet av arbetet.
Den skriftliga informationen delas ut fortlöpande och målet är att samtliga patienter
med stroke eller TIA ska erhålla informationen.
Daglig reflektion
Mätningar
Mäter nuläget genom patientenkät om kvaliteten på informationen from 1/12 tom 30/12 2014.
Därefter förbättringsarbete och förändringsarbete på avdelningen. Ny mätning from 1/3 tom
30/3 2015. Mätning och jämförelse av utfallet genom pinnstatistik och stapeldiagram.
Resultatet var förbättrat efter jämförelsen. Framtida mätningar kommer att ske av
strokesjuksköterskan på avdelningen i samband med utskick av enkäter 3 månader efter
utskrivning.
Förändringar som testats/PGSA
Har följt upp patienter efter utskrivning för att förhöra oss om hur de har upplevt
informationen under vårdtiden, om den varit tillräcklig eller de saknat något. Vi har arbetat
med detta utefter ett PGSA-hjul. Vi har även studerat våra patientenkäter i ett PGSA-hjul.
I vårt PGSA-hjul började vi med att planera när informationen skulle ges och av vem. Vi
mailade ut information till samtliga berörda och informerade även i samband med
avdelningsmöte. Information till all vårdpersonal sattes upp på expeditionerna som punktlista.
På dagplaneringstavlan kryssas det i när patienten fått informationen så att alla vet om att
informationen är given. Detta har nu kommit in som en av våra dagliga rutiner i vårt arbete.
Aktiviteter
Processen startade med en processkartläggning av en trombolyspatient under 24 timmar.
Under denna kartläggning framkom det att den skriftliga informationen fallerade.
Därför ser vi nu till att alla patienter får skriftlig information under vårdtiden samt vid
utskrivning. Vi har också upprättat rutiner för när informationen delas ut och av vem.
Resultat
Efter mätningen som gjordes i mars 2015 upplevs en klar förbättring hos patienterna vad
gäller information under vårdtiden. Vid enkätundersökningen i december 2014 påvisades att
sju patienter av elva instämde helt i att de erhållit skriftlig information, en patient upplevde att
det stämde bra, två patienter tyckte att det stämde ganska bra och en patient upplevde att detta
inte stämde alls. Vid enkätundersökningen i mars 2015 visade samma enkätfråga att nio
patienter instämde helt i att de erhållit skriftlig information, två patienter upplevde att det
stämde bra och en patient upplevde att det stämde ganska bra. Det var alltså ingen som
upplevde att de inte fått skriftlig information.
Sammanfattning kring måluppfyllelse
Daglig reflektion har införts bland medarbetarna, vilket resulterat i bättre förståelse för
varandras arbete och patienternas upplevelse av vården. På reflektionen diskuteras dagligen
om vi har arbetat personcentrerat och på vilket sätt. Detta gör att vi blir medvetna om vikten
av personcentrerad vård.
Den skriftliga informationen som ges till patienterna har lett till att patienterna känner sig mer
delaktiga och trygga under vårdtiden och även efter utskrivning då de vet vart de ska vända
sig vid frågor och funderingar.
Hur har ni skapat kundinflytande?
Ökad delaktighet för patienterna genom att de kan ställa frågor i ett tidigt skede i samband
med skriftlig information delas ut.
Hur påverkas patientsäkerheten av ert förbättringsarbete?
Desto mer information som delges patienten ju tryggare upplevelse av vården får patienten.
Den dagliga reflektionen hos medarbetarna påverkar patientsäkerheten positivt då
medarbetarna blir mer medvetna om vikten av personcentrerad vård.
Detta leder till en ökad patientsäkerhet.
Hur har ni skapat delaktighet på hemmaplan?
Informationsvägg i personalrummet som uppdateras regelbundet. Delaktighet i arbetet med
personcentrerad vård. Information på avdelningsmöten. Infört daglig reflektion efter varje
arbetspass på avdelningen med samtlig personal.
Att arbeta med systematiskt förbättringsarbete
- Fördelar:
Delaktighet hos patienterna.
Tryggare patienter.
Personalgruppen mer involverad.
- Nackdelar:
Inga tillfällen som vi arbetar i hela teamet tillsammans på hemmaplan. Endast arbetat i
hela teamet i samband med träffarna på Backagården.
- Mest givande:
Roligt att vara med från grunden och starta och driva förbättringsarbete.
- Svårast:
Att arbeta på hemmaplan med det som vi startat upp på Backagården.
Få med sig hela personalgruppen i arbetet.
Få ut informationen till samtliga medarbetare.
- Lärdomar:
Lärt oss olika tekniker för att nå vårt mål och studera hur vi ska komma dit, tex
enkäter, diagram, processkarta, PGSA-hjul.
Ökad lyhördhet gentemot personalen.
Förändringsarbete tar tid och är svårt att genomföra.
Framtiden
Uppföljning och eventuell vidareutveckling av implementerat informationsarbete och fortsatt
daglig reflektion i personalgruppen.
Fortsatt arbete på avdelningen med att införa ett nytt rondsystem där patienten och personal är
med tillsammans och att patientens berättelse ligger till grund för ronden.
Personcentrerad vård
Personcentrerad vård Kryh
Sjuksköterska (kontaktperson) Lisbeth Karlsson, [email protected]
Arbetsterapeut Pia Berg, [email protected]
Sjuksköterska Anna Jacobsson, [email protected]
Undersköterska Peter Lundahl, [email protected]
Sjukgymnast Arne Berntsson, [email protected]
Kurator Karin Olbers, [email protected]
Medicinsk sekreterare Annica Olofsson, [email protected]
Enhetschef Lena Arvidsson, [email protected]
Undersköterska Sofie Magnusson, [email protected]
Läkare Annika Kragh, annika.kraghekstam@skane
Sjuksköterska Catharina Lundgren, [email protected]
Klinisk adjunkt Lisbeth Blom, [email protected]
Arbetsplats
Verksamhetsområde Ortopedi, avdelning 83/84, Centralsjukhuset Kristianstad
Bakgrund/problem
Hälso- och sjukvårdslagen ersätts 1 januari 2015 med Patientlagen. Målet med patientlagen är
att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet,
självbestämmande och delaktighet.
Avdelning 83/84 är en ortopedkirurgisk avdelning för främst akuta skador och sjukdomar.
På avdelningen arbetar läkare, sjuksköterskor, medicinska sekreterare, undersköterskor,
lokalvårdare, sjukgymnaster, arbetsterapeuter och kurator. Vi arbetar i ett team och strävar
efter målet: god vård och nöjda patienter.
På avdelningen vårdas 26 patienter, uppdelade på två korridorer med 13 patienter i varje
korridor. Intag av patienter sker för det mesta från akuten. Operationer sker dygnet runt. För
höftfrakturspatienter som är en stor grupp patienter finns ett speciellt vårdprogram, höftspår,
som gör att dessa patienter skall omhändertas på speciellt sätt, med mål att bli opererade inom
24 timmar. En stor del av våra patienter är 65 år och äldre, med fler medicinska problem än
sitt brutna ben. Många har kognitiv svikt vid inkomst eller utvecklar en akut konfusion efter
operationen.
På ortopedavdelningen 83/84 vill vi ge patienten, utifrån dennes förmåga och vilja, ökad
möjlighet till medverkan i sin egen vård.
Mål
Vi diskuterade mål och kom fram till tre identifierade områden vi skall arbeta med för att nå
syftet:
1. Ankomstsamtal
 Utveckla mall för ankomstsamtal och presentera den för övrig personal. Kan vi ha en
gemensam för läkare, sjuksköterska/undersköterska för att undvika
dubbeldokumentation, börja på akuten?
 Prova mallen på 2-3 patienter.
 Utarbeta tvärprofessionell ”personlig Hälsoplan”
 Se över lokaler, t ex mindre salar, rum att samtala ostört i.
Redovisning februari 2015 två första punkterna. Övrigt maj 2015
2. Information/bemötande
 Informationstavla om rutiner på avdelningen. Vad skall finnas med, var ska tavlorna
sitta?
 Involvera närstående, ringa och meddela när patienten kommit upp från operation. När
är lämpligt att ringa, hur dokumentera?
 Utskrivningssamtal/utskrivningsmeddelande, opererande läkares namn står i
utskrivningsmeddelandet. Patienter efterfrågat detta i utvärderingar som gjorts.
 Utarbeta loggbok/dagbok till patienten. Hur ska den se ut? Vad ska den innehålla?
Redovisning maj 2015
3. Utveckla rondarbetet
 Patienten får ”sin” röntgenbild av läkare på ronden.
 Strukturerat ”rondblock”. För att få med allt på ronden, kan fyllas i efter hand. Förslag
på innehåll? Användbarhet?
 Fylla i provsvar i patientens logg/dagbok på ronden. Patienter efterfrågat prov och
undersökningssvar i tidigare utvärderingar.
 Avdelningsläkare har tydligare skyltar på sig ”LÄKARE”. Alla patienter uppfattar inte
vilken som är läkare och att läkaren har rondat.
Redovisning januari 2016
Mätningar
 Patientintervjuer – Bemötande, delaktighet, information – värderingsskala 1-10,
Information gällande avdelningens rutiner – öppna frågor
 NPE – Nationell patientenkät – Resultat från 2014
 Processkarta – vårdpersonalens upplevelse av patientens vårdprocess på avdelningen
 Journalgranskning - Stämde vårdpersonalens upplevelse överens med
dokumentationen?
 Springlife – Resultat från 2014.
 Lärandeberättelse från patient – Information om patientens upplevelse av vården.
Utvärdering/mätning angående ekonomiska effekter får göras efter det att personcentrerad
vård införts i verksamheten. Tidigare studier har visat på positiva ekonomiska effekter.
Förändringar som testats/PGSA:
 Ankomstsamtal – intervju med öppna frågor. Utgick från mall som framtagits på
avdelningen och används till höftfrakturpatienter. Denna korrigerades och öppna
frågor lades till och kan nu användas till alla patienter som skrivs in på avdelningen.
Mallen följer inskrivningsmall i Melior.
 Informationstavla – Vårdpersonalens hypotes var att det fanns behov av
informationstavla på avdelningen. Vid patientintervjuer framkom att patienterna hellre
önskade plastat underlägg med information på patientborden.
Innovationer som har kommit fram under ert förbättringsarbete (provat något helt
nytt)?
 IT-stöd – I-Pad som kommer att användas för utvärderingar (för patienter, anhöriga,
personal)
 LOGG-bok – Information till patient/anhörig (under utarbetande)
 Ringa anhöriga efter att patienten blivit opererad
 Hälsoplaneringsunderlag – mall utarbetad.
Aktiviteter:
Kick off för all personal (alla personalkategorier)
Lärandeseminarium för teamgruppen.
Träffar i teamgruppen på hemmaplan.
Omvårdnadshandledarträffar.
Information vid APT, sjuksköterske- och undersköterskemöten.
Information vid utbildningsdag verksamhetsområde Ortopedi.
Få personal delaktiga genom mail, muntlig information och uppsatt processkarta i
personalrum.
Ny mall för ankomstsamtal
Hälsoplaneringsunderlag, mall med rehabiliteringsmål och förväntad vårdtid.
Hälsoplaneringsbok
Reflektion, speciell mall tagits fram och fast tidpunkt för daglig reflektion.
Inspirationsdag för all personal på CSK.
Resultat:
1. Ankomstsamtal
 Mall för ankomstsamtal, på vårdavdelning 083-084, är utarbetad och används.
 Mall för hälsoplaneringsunderlag är utarbetad.
2. Information/bemötande
 Personlig hälsobok med bl.a. rutiner och hälsoplanering är utarbetad.
 Informationstavla om rutiner på avdelningen är inte gjord. Informationstavlan
konverterades till ett sängbordsunderlägg med information utifrån patienters
önskemål.
 Mottagande sjuksköterska ringer upp närstående när patienten kommer från
uppvakningsavdelningen, mellan 07.00-21.00, närstående till patienter som kommer
från uppvak nattetid rings upp nästföljande morgon av dagsjuksköterskan.
 Utskrivningssamtal/utskrivningsmeddelande, opererande läkares namn står i
utskrivningsmeddelandet.
3.



Rondrutiner
Patienten får ”sin” röntgenbild.
Fylla i provsvar/undersökningsresultat samt delmål i patientens hälsobok på ronden.
Avdelningsläkare har tydligare skyltar på sig ”LÄKARE”.
4. Utvärdering
 IPAD (pekplatta) med utvärderingsprogram används.
 Daglig reflektion av omvårdnadsarbetet.
Sammanfattning kring måluppfyllelse:
Vi upplever att vi har nått uppsatta mål väl, pga. engagerade medarbetare. Framarbetade
rutiner testas 2015-05-04 – 2015-08-31, utvärdering sker i september.
Närstående tillfrågas vid telefonsamtal hur upplevelsen är till att vi ringer upp efter
operationen och detta har till 100 % upplevts positivt.
Tjugo patienter har tillfrågats om: tillräcklig information vid inskrivning gavs, delaktighet i
beslut om vården och hur helhetsintrycket av vården upplevdes. Patienterna har med hjälp av
It-stödet tillfrågats på utskrivningsdagen. Information om avdelningsrutiner Ja 55,6 %
Delvis 33,3 % Nej 0% Kunde ej ta emot information vid det tillfället 11,1 % Information om
tillstånd Ja 72,2% Delvis 11,1% Nej 16,7% Delaktighet ja 83,3 % Delvis 11,1 % Nej 5,6 %
Vården som helhet utmärkt 50 % Mycket bra 44,4 % Bra 5,6 % Någorlunda 0% Dålig 0 %
Bemötande Ja 100%
Intervjuer, samtal utifrån personcentrerad vård.
Utvärdering görs i september 2015
Se ovan – Aktiviteter.
-
Fördelar: Blir i ett tidigt skede känt för samtliga medarbetare. Fortlöpande
utvärdering kan skapa möjlighet att utveckla vården.
Nackdelar: Finns en risk att implementeringen försvinner i det dagliga arbetet.
Resurskrävande initialt.
Mest givande: Kunskap samt reflektion över arbetssätt/rutiner.
Svårast: Avsätta tid. Svårigheter i organisationen, kring försök till förändringar i
dokumentation och intressenter från olika håll, blir spretigt.
Lärdomar: Att allt förbättringsarbete måste få ta tid. Viktigt att få med alla
medarbetare.
Framtiden:



Ett gemensamt ankomstsamtal för alla berörda personalkategorier (teamet), för att
undvika dubbeldokumentation och få en sammanhållen/säkrare vård.
Lokaler för en modern vård.
Utveckla rondrutiner med patienten i centrum.
Personcentreradvård
Ssk/omvårdnadshandledare, Jessica Berg Borglin, [email protected]
(Kontaktperson)
Usk/omvårdnadshandledare, Tatijana Rancic, [email protected]
Enhetschef, Jeanette Persson, [email protected]
Sjukgymnast, Sandra Larsson, [email protected]
Kurator, Linda Nilsson, [email protected]
Läkare, Sanja Vucicevic, [email protected]
Arbetsterapeut, Git Wilson, [email protected]
Arbetsplats
Närsjukvårdkliniken avdelning 38 Hässleholm.
Bakgrund/problem
Avdelning 38 är en närsjukvårdavdelning med inriktning på medicin som ingår i
Verksamhetsområde specialiserad närsjukvård. Till avdelningen kommer patienter med akuta
sjukdomstillstånd och som har någon medicinsk diagnos som exempelvis kol, hjärtsvikt,
diabetes samt njursvikt.
Vid uppstarten av förbättringsprogrammet personcentreradvård hade avdelningen 16 + 1
vårdplatser och vid vårdplatsbrist öppnades fler platser. Avdelningen har dock möjlighet att ta
emot 32 patienter. Avdelningen är uppdelad i två korridorer. 17 sängplatser i ena korridoren
och 15 i andra. Salarna består av enkelrum och salar med två eller tre sängar. Neddragning av
platser berodde på personalbrist, framförallt på sjuksköterskesidan. Att inte från dag till dag
veta hur många patienter som finns på avdelningen skapade oro och stress hos personalen.
Vårdtyngden för personalen upplevs ofta som hög eftersom flertalet patienter behöver hjälp
med alla moment i sin adl (”helhjälp”). Flera patienter behöver assistans av 1-2 person vid
överflyttning och förflyttningar. Patienterna har också omfattande medicinska problem de
behöver få tillgodosedda.
Medelvårdtiden för hur länge patienterna ligger inne på avdelningen är från september till
december 2014 10,2 dagar. Under samma period har 20 % av patienterna blivit inlagda igen
inom 30 dagar.
Vi arbetade i två basteam med bemanning dygnet runt bestående av undersköterska och
sjuksköterska. Sjuksköterskan hade hand om 8-9 patienter och undersköterskan 4-5 patienter.
Läkare fanns på avdelningen under dagtid och tillgänglig vid behov på jourtid. Arbetsterapeut
och sjukgymnast fanns tillgängliga för avdelningen på dagtid. Kurator och dietist fanns att
tillgå vid behov. Avdelningspersonalen får ofta byta team från dag till dag och träffar därmed
olika patienter dagligen.
Dagtid har avdelningen en samordnare som svarar i telefon och hanterar vårdplatserna.
Måltidsvärdar fanns på avdelningen dagtid och skötte det dagliga köksarbetet. Maten tillagas i
centralköket på sjukhuset och transporteras i matvagnar till avdelningen.
Varje vardagsmorgon har vi något som kallas för pulsrond innan den medicinskaronden. Då
träffas hela teamet för en snabb överblick av patientens flöde samt planering av patientens
vårdtid. Detta gör att all personal får samma information om vad som gäller runt patienten och
tid behöver inte läggas på att söka upp varandra för att få information.
Sjuksköterskan och läkaren genomförde gemensam medicinsk sittrond, som var långa och
utan patientens medverkan. Sedan gick läkaren själv ut till patienterna medan sjuksköterskan i
sin tur rapporterade till undersköterskan det som hade bestämts. Efter att läkaren pratat med
patienterna kunde denne göra flera medicinändringar, skicka remisser till undersökningar etc.
utan att övrig personal fick information om detta.
Detta arbetssätt gjorde patienterna passiva istället för att ta tillvara deras styrkor samtidigt
som patientsäkerheten äventyrades.
Svar på nationella patientenkäten från maj 2014 visar att patienterna upplever att de får en bra
och trygg vård hos oss samt att personalen är omtänksamma, vänliga och kompetenta.
Patienterna beskriver dock att personalen är stressad, spingar mellan uppgifterna och att de
träffar mycket personal. En patient uttryckte sig enligt följande ”Det är inte så roligt att prata
med än den ena än den andra om alla sina krämpor”. En annan patient önskade att personalen
fick mer tid till patienterna.
Från och med januari 2015 ändras patientlagen till större fokus på patienten och dennes
inflyttande i sin egen vård och behandling. Därför har KRYH gett uppdraget till 4 avdelningar
bl.a. vår avdelning att införa ett mer personcentrerat förhållningssätt genom att se över
arbetssätt och ta fram enhetsanpassade rutiner.
Genom att införa personcentreradvård vill vi få patienterna bättre informerade och delaktiga i
sin egen vård/behandling under vårdtiden på avdelning 38 Hässleholm.
Mål
1. Utveckla och anpassa ankomstsamtalet utifrån den föreskrivna mallen för
ankomstsamtal för att öka patientens delaktighet.
2. Påbörja arbetet med att införa hälsoplanen som kommer att inleda partnerskapet och
göra målet med vårdtiden tydlig för patienten och personalen.
3. Förbättra ronden genom att öka patientens delaktighet i sin egen vård.
Patient, ssk, usk, läkare på samma plats för att personal och patienten ska höra samma
information.
Effektivisera för – och efterarbetet i samband med ronden.
4. Utvärdera om vi arbetar personcentrerat genom att införa reflektion för personalen.
5. Förbättra informationen till patient och anhöriga genom att skapa en broschyr om hur
avdelningen fungerar.
Mätningar
Mäta patienternas och personalens upplevelser genom att göra intervjuer med inneliggande
patienter samt personalens nulägesbeskrivning.
Svar på mätning av patienternas upplevelser:
Hässleholm närsjukvård avd. 38. Svar från 10 patientintervjuer.
Intervjun bestod av sju frågor inklusive delfrågor om patienters upplevelse av vistelse på
avdelningen under tiden. Frågorna berörde upplevelse av vård/omsorg, bemötande,
delaktighet, anhörigas delaktighet, information, provtagning samt rond. En patient hade
noterat hur mycket olika personal han träffat på avdelningen under tre dagar:
Dag 1: 15, Dag 2: 12, Dag 3: 11 med tanke på kontinuitet i vården.
På frågan hur patienterna upplevt vården på avdelningen blev svaret mycket bra
med ett medelvärde på 9 /10 gradig VAS skala. Det man speciellt upplevt som positivt var
omvårdnad, bemötande och miljö. Det man saknade var en egen TV, kunna gå ut på
promenad samt enkelrum.
Den andra frågan berörde bemötande. Även här var patienterna mycket nöjda
med ett medelvärde på 9/10 gradig VAS skala. Det man framhöll som positivt var trevlig och
kompetent personal som alltid var hjälpsamma. En kommentar var ”som att bo på hotell” och
de svarade att de saknade inget i bemötande.
Den tredje frågan handlade om delaktighet. Här framkom att man saknat
information och medeltal för upplevd delaktighet var 7;3/10 på VAS skalan. De som känt
delaktighet uttryckte att de fått ta egenansvar ”själv sköta insulinpumpen” eller ”ingen
bestämde något över mitt huvud”.
På den fjärde frågan om anhörigas delaktighet framkom det att patienterna
tyckte de kunde själv berätta. ”Jag håller själv den kontakten”.
Den femte frågan om man fått den information man behövde var svaren
blandade med medelvärde 6,3/10 på VAS skalan. Här framkom att man saknade information
från doktorn, om undersökningar och själva förloppet. ”Fick inte reda på vad som var fel
under vårdtiden”.
Frågan om återkoppling på undersökningar och prover var blandade. ”En del.
En del svävar i luften”. Blandad upplevelse var det också på ronden. ”Ibland ser man inte de
(läkarna)- flera dagar utan att visa sig” eller ”rusar in och ut”.
Sammanfattande kommentarer:
Patienter upplevde att det var för lite personal och för lite kontinuitet. Patienterna var däremot
mycket nöjda med vård och bemötande. Man kan reflektera om de mycket positiva svaren på
upplevd vård och bemötande var beroende av att det var vårdgivana själv som frågade.
Patienter kan känna sig beroende, utlämnade i vården, kanske tom oroliga för sin sjukdom. De
är därför mycket beroende av att ha ett gott förhållande till personal. Kanske hade svaren
blivit något annorlunda om utomstående forskare frågat.
Emellertid framkom det att det man skulle kunna förbättra utifrån patientupplevelser var
information, inklusive återkoppling till provsavar samt ett annorlunda rondsystem.
Detta kommer vi ta fasta på och arbeta vidare med.
Svar på personalen upplevelser av avdelningens problem:
De två viktigast problemen att ta itu med är information och kommunikation både mellan
personal men även mellan personal och patient. Det andra området att arbeta med var att
förbättra kontinuiteten på personalsidan. Genom att förbättra kontinuiteten hoppas vi att
personalen får bättre kännedom om patienterna samt att patienterna blir tryggare och får en
säkrare vård.
Förändringar som testats/PGSA
Bilagor
nytt)?
Bilagor
Aktiviteter
Kickoff för alla på avdelningen innan starten.
Lärandeseminarier för arbetsgruppen.
Nätverksträffar med omvårdnadshandledarna i KRYH.
Arbetsgruppsmöte.
Informationsträffar för personalen på avdelningen.
Resultat
Ankomstsamtal
Mallen vi fick har testats av personalen som tycker den var för svår att använda på vår
avdelning. Vi har gjort om mallen så att den är bättre anpassad efter våra förutsättningar
(bilaga)
Hälsoplan
Vi har inte kommit igång att arbete med hälsoplanen ännu men vi har satt upp en struktur för
hur den ska implementeras. Forumet för skapandet av hälsoplanen med patienten kommer att
vara på teamronden. Dock väntar vi med att börja använda tills vi känner oss säkra med
teamronden.
Teamrond
För att göra patienten mer delaktig i sin egen vård har vi testat att ronda på ett nytt sätt där
läkare, ssk och usk tillsammans träffar patienten. På detta sätt får patienten vara med i att fatta
beslut gällande sin egen vård samt kan personalen ge input och alla får höra samma sak. Vi
har provat detta i två omgångar den första gången var det yttre faktorer som gjorde att det inte
gick att genomföra fullt ut. Andra gången fungerade det bättre men alla i teamet hade olika
åsikter om när den skulle vara och vad den skulle innehålla. Vi såg att detta har en potential
till att kunna fungera men vi behöver göra rutinerna och sättet kring det tydligare. Därför
håller vi på att arbeta med ett PM och så kommer så kommer vi ha ett möte med läkarna för
att diskutera detta.
Reflektion
Vi har infört att personalen som arbetar dagtur avslutar sitt arbetspass med att reflektera hur
dagen har varit, detta för att förbättra kommunikationen och få personalen att förändra sitt
tankesätt mot mer personcentrerat förhållningssätt.
Broschyr
Broschyr till patienterna om avdelning med b.la. besökstider, mattider, telefonnummer har vi
arbetat fram och patienterna får denna på avdelningen (bilaga)
Sammanfattning kring måluppfyllelse
1. Målet är uppnått.
2. Delvis uppnått mål. Strukturen och planen för hur den ska användas är klar. Först
måste teamronden fungera innan start av hälsoplan.
3. Ej uppnått mål. De två testomgångarna vi har genomfört har inte fungerat optimalt och
detta har resulterat till att göra strukturen tydligare. Därför håller vi på att utarbeta ett
PM för hur teamronden ska vara upplagd.
4. Uppnått mål.
5. Uppnått mål.
Vid starten av förbättringsarbetet involverade vi patienterna genom att intervjua dem om hur
de upplever vården och sin egen delaktighet på avdelningen under vårdtiden. Utifrån
intervjuerna hittade vi olika problemområden att förbättra.
Genom att uppfylla målen hoppas vi på att patientsäkerheten ska bli bättre och att patienterna
ska känna sig tryggare och mer delaktiga i vården.
Förbättringsprogrammet startade med en kick-off dag för all personal på avdelningen. Där
fick alla information om personcentreradvård, förbättringsarbete och nya patientlaget.
Personalen satt även i smågrupper och diskuterade vad vi är bra på, mindre bra på och hur vi
kan gå vidare för att involvera patienten i vården. Under resans gång har personalen varit
aktiva genom att ge arbetsgruppen tankar och förslag till förbättring inom området.
Omvårdnadshandledarna och arbetsgruppen har kontinuerligt haft informationsträffar där de
delgivit personalen lägesrapporter. Personalen har även varit involverade i att arbeta för att
uppnå de olika uppsatta målen.
- Fördelar: Lättare att hitta problem att arbeta med. Alla blir involverade och aktiva.
Tydlig struktur.
- Nackdelar: Lång process fram till resultat. Styrd process. Tidskrävande.
- Mest givande: Resultatet och responsen vi fått.
- Svårast: Att involvera kollegorna.
- Lärdomar: Viktigt att jobba med små delar i taget annars blir det svårt att greppa över.
Framtiden
Vi har en lång resa men vi är på god väg mot bättre informerade och delaktiga patienter samt
ett förändrat förhållningssätt hos personalen.
Vi är bara i början av vår resa…
Bilaga 1
Testcykel nr 1: Reflektion
Gör en journal för varje testad förändring. Journalen förs löpande genom hela PGSA-testen/cykeln, dvs.
från planeringsstadiet till dess testen är genomförd, analyserad, utvärderad och beslut för vidare
ställningstagande.
Team:
Testansvarig:
Tatjana och Jessica
Datum
Testen börjar: 8/12-14
Mål:
Förbättra kommunikationen mellan personalen samt
reflektera över utfört arbete.
Mätbart mål för
förbättringsarbetet
Förändringsidé:
Vilken förändring ska vi testa i
PGSA-cykeln?
Testen avslutas: 22/12-14
Reflektion varje eftermiddag för personalen som arbetat
dagtur.
Förändringsidén ska vara
relaterad till ovanstående mål
Varför görs testen?
Vad är vår hypotes?
Varför kommer den här
förändringen att leda till
förbättring?
Hur ska testen
utvärderas?
(ex data, enkät, intervju)
OBS! Skilj på mätning som
relaterar till det mätbara målet
och som mäts på samma sätt
under hela projektet och
mätning/ utvärdering av varje
enskild testcykel, som kan
variera beroende på vad som
testas.
Reflektera kring utfört arbete samt om vi arbetar
personcentrerat.
Lära av varandra.
Det egna arbetssättet utvecklas.
Samla in personalens tankar och funderingar.
Planera
Gör en detaljerad plan
för testen
Vem ska göra vad, var,
när och hur?
Utföra test
Genomför planen.
Beskriv eventuella
avvikelser från planen
och oförutsedda effekter.
-Blått team.
- A-tur kl 14.30-14.45
- Blå expedition.
- Ssk och usk.
- 4 fastställda frågor.
- Laget runt.
- Jessica och Tatjana håller i reflektionen de
dagar de arbetar annars ansvarar ssk.
-Tiden varierade mellan 14.30 och 14.45.
- Plats expedition, personalrum eller dagrum.
- Usk och ssk deltog från blått team.
- 15 minuter maxtid, den hölls alla gånger utom
en gång då den varade längre.
A
S
P
A
S
P
A
P
G
G
G
Mät och samla
data/observera.
Studera och
analysera
Tolka data.
Jämför resultaten mot
hypotes och reflektera
över utfallet.
Agera
Är vi redo att införa
förändringen?
-Positivt att reflektera kring vad som har hänt
under arbetspasset tex positiva och negativa
upplevelser.
- Känsla av att kunna lämna dagens arbete
innan man gick hem.
- Reflektion över om arbetar personcentrerat.
- Ta lärdom av varandra.
Vi kommer att fortsätta reflektion i alla teamen
från 16/2-15  nytt PGSA-hjul.
A
S
Behöver den testas i
större skala eller under
andra förhållanden?
Eller ska vi släppa just
denna förändring?
Vad har vi lärt av
denna test?
S
Utbyte av kunskap mellan personalen.
P
G
Bilaga 2
PM teamrond
Ett led i att införa personcentreradvård på avdelningen är att lyfta patientens betydelse och
delaktighet i ronden.
Varför?
För att ronden ska bli personcentrerad behöver vi släppa in patienten att bli delaktig i beslut
som rör patientens egen vård.
Ett steg i att ingå partnerskap med patienten och upprätta en hälsoplan.
Förbättrar patientsäkerheten.
Förbättrar information och kommunikation mellan patient och personal samt mellan
personalen.
Effektivisera för – och efterarbetet i samband med ronden.
Minimera dubbelarbete.
Förutsättningar
Patienten och personal sitter i samma höjd.
Låt patienten själv få berätta.
Skapa förtroende och välkomna alla frågor.
Låt alla deltagare komma till tals.
Tidpunkt
Direkt efter pulsronden. Ingen medicinrond med ”teamrondpatient”
Lokal
Tänk på sekretess. Vid flersal ta ut ”teamrondspatient” eller medpatient.
Deltagare
Alla patienter i teamet ska teamrondas under veckan, minst två patienter per dag som välj av
teamet.
Patienten, läkare, ssk, usk i första hand och vid behov arbetsterapeut,
sjukgymnast/fysioterapeut, kurator och dietist deltar.
Bilaga 3
Testcykel nr 1: Ankomstsamtal
ställningstagande.
Team:
Testansvarig:
Jessica och Tatjana
Datum
Mål:
Förbättra strukturen på ankomstsamtalet och öppna upp för
patientens egen berättelse.
Mätbart mål för
Förändringsidé:
Personcentrerat ankomstsamtal.
PGSA-cykeln?
Ett första steg i att göra patienten mer delaktig i sin egen
vård.
förbättring?
Hur ska testen
utvärderas?
testas.
Samla in personalens tankar om strukturen och mallens
utformning.
Planera
för testen
-Alla ssk som har möjlighet testar mallen.
- Mallen finns på varje expedition.
- Mallen testas på nyinkomna patienter.
A
S
P
A
S
P
A
P
G
G
när och hur?
Utföra test
Genomför planen.
-Personal har provat mallen på 8 patienter.
- Ej utförts på alla patienter pga tidsbrist hos
personalen.
Beskriv eventuella
G
Mät och samla
data/observera.
Studera och
analysera
Tolka data.
över utfallet.
Agera
förändringen?
denna förändring?
Vad har vi lärt av
denna test?
-Mallen upplevs av personalen som rörig och
ostrukturerad.
- Visa frågor ej anpassade efter vår avdelning.
- Tar lite längre tid att göra ett ankomstsamtal på
detta sätt.
- Ej blivit gjort på alla patienter pga. tidsbrist och
flera patienter som kommer till avdelningen
samtidigt.
Justering av mall efter personalens synpunkter
sedan nytt PGSA-hjul för att testa ny mall.
S
A
S
P
G
Bilaga 4
Testcykel nr 2: Reflektion
ställningstagande.
Team:
Testansvarig:
Tatjana och Jessica
Datum
Mål:
Förbättra kommunikationen mellan personalen samt
reflektera över utfört arbete.
Mätbart mål för
Förändringsidé:
PGSA-cykeln?
Reflektion varje eftermiddag för personalen som arbetat
dagtur.
förbättring?
Hur ska testen
utvärderas?
testas.
Reflektera kring utfört arbete samt om vi arbetar
personcentrerat.
Lära av varandra.
Det egna arbetssättet utvecklas.
Samla in personalens tankar och funderingar.
Planera
för testen
när och hur?
Utföra test
Genomför planen.
-Alla teamen, varje team var för sig.
- kl 14.30-14.45.
- 4 fastställda frågor.
- Laget runt.
- Ssk, usk från dagturen.
- Ssk ansvarar för att det blir gjort.
-Ssk och usk reflekterade.
- Ej varje dag b.la. pga. att personalen hade
mycket att göra.
Beskriv eventuella
A
S
P
A
S
P
A
P
G
G
G
Mät och samla
data/observera.
Studera och
analysera
Tolka data.
-Ej blivit gjort varje dag. Dålig planering? Mycket
att göra? Ej blivit en rutin ännu?
- Fara att man bara reflekterar när det är lugnt.
- Personalen nöjda de dagar de reflekterat.
S
över utfallet.
Agera
förändringen?
Fortsätter 1 månad till 27/2-31/3. Utvärderas
v. 15.
S
denna förändring?
Vad har vi lärt av
denna test?
A
Utbyte av kunskap mellan personalen.
P
G
Bilaga 5
Frågor till patienten angående personcentrerad teamrond
Datum:
1. Vad hade du möjlighet att ta upp/prata om?
- Vad skulle du mer velat ha sagt?
- Vad var det som gjorde att du inte tog upp de?
2. Vilka frågor önskade du få svar på under ronden? Fick du det? Varför inte?
3. Hur upplevde du situationen vid ronden? Kände du dig trygg?
4. Vad kan vi göra annorlunda?
5. Hur upplevde du din delaktighet i beslut kring behandling/undersökningar m.m?
Frågor till personalen angående personcentrerad teamrond
Datum:
1. På vilket sätt bidrog du till den personcentrerade teamronden?
2. På vilket sätt var/var inte ronden personcentrerad?
3. Hur tror du att patienten upplevde det?
4. Är det något vi kan ändra på/göra annorlunda?
Bilaga 6
Testcykel nr 1: Hälsoplan
ställningstagande.
Team:
Testansvarig:
Jessica och Tatjana
Datum
Testen börjar:
Mål:
Införa hälsoplan som ett första steg att inleda partnerskapet.
Testen avslutas:
Mätbart mål för
Förändringsidé:
Upprättelse av individuell hälsoplan för patienterna.
PGSA-cykeln?
förbättring?
Hur ska testen
utvärderas?
testas.
Göra målet med vårdtiden tydlig för både patient/anhörig och
personalen.
Involverar hela teamet.
Öka patientens/anhörigas delaktighet.
Strukturerade intervjufrågor med personal och
patient/anhörig.
Planera
för testen
när och hur?
-Tjänstgörande läkare ansvarig för upprättande
av hälsoplanen.
- Upprättas under teamronden.
- Dokumenteras i Melior under
vårdtillfällesplanering.
- Först måste teamronden fungera innan start av
hälsoplan.
A
S
P
A
S
P
A
P
G
G
Utföra test
Genomför planen.
Beskriv eventuella
G
Mät och samla
data/observera.
Studera och
analysera
Tolka data.
S
över utfallet.
Agera
förändringen?
denna förändring?
Vad har vi lärt av
denna test?
A
S
P
G
Bilaga 7
Testcykel nr 1: Teamrond
ställningstagande.
Team:
Testansvarig:
Jessica, Tatjana, Sanja
Datum
Mål:
Involvera och göra patienten mer delaktig i vården samt
förbättra patientsäkerheten.
Mätbart mål för
Förändringsidé:
Personcentrerad teamrond
PGSA-cykeln?
förbättring?
Hur ska testen
utvärderas?
testas.
Patient ssk, usk, läkare på samma plats för att skapa bättre
kvalitet för patienten, genom att information gös till alla.
Göra patienten delaktigare i sin egen vård.
Effektivisera för- och efterarbetet i samband med ronden.
Samla in upplevelser från patient och personal – för- och
nackdelar.
Planera
för testen
när och hur?
Utföra test
Genomför planen.
Beskriv eventuella
Mät och samla
data/observera.
Studera och
analysera
Tolka data.
över utfallet.
Agera
förändringen?
-Rött team.
- 2 veckor test.
- Patient, läkare, usk, ssk samt vb andra
yrkeskategorier.
- 2 patienter väljs ut på pulsronden. Prioriteras
efter behov.
- Direkt efter pulsronden.
- Ta hänsyn till sekretess – samtalsrum,
enkelsal, ta ut medpatient.
- Dokumentera i Melior.
- Informationsmöte med personalen innan start.
-Calici
- Oförberedda läkare.
- Svårt att hitta passande patient.
- Alla hörde samma samt var delaktiga.
- Mycket personal på salen r/t bredvidgångar.
- Gick ej att slutföra pga calici, byte av läkare.
- 4 dagar av 10 teamrond.
-Positiva upplevelser från personal och patienter.
- Mer delaktig personal och patienter.
- Alla hörde samma sak.
- Lättare att svara på patienternas frågor efteråt
för ssk och usk.
- Dubbelarbete för ssk pga först sittrond= sparar
ej tid.
Otillräcklig mätning. Behov av att tänka om
rutinerna kring teamronden  nytt PGSA-hjul
P
A
S
P
A
P
G
S
A
S
denna förändring?
Vad har vi lärt av
denna test?
A
S
-Strukturera på annat sätt.
- Lite mer omfattande frågor till personal och
patienter för att kunna utvärdera bättre.
G
G
P
G
Bilaga 8
Lathund för inskrivning av ny patient avd. 38 Hässleholm
Inskrivningsdatum _____________________
Patientens egen berättelse
Berätta varför du sökte (kontaktorsak) ____________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
Berätta om hur din hälsa/sjukdom påverkar din vardag _______________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
Vad vill du återgå till/återfå för aktivitet/funktion? __________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
Vilka mål har du och vilket behov av stöd har du för att nå dem? _______________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
Allmänna patientuppgifter
Närstående (namn och telefonnummer) ___________________________________________
Tolkbehov samt språk _________________________________________________________
Boendeförhållande
Lägenhet/villa/våning/hiss _____________________________________________________
Särskiltboende _______________________________________________________________
Serviceboende_______________________________________________________________
Gruppboende ________________________________________________________________
Personligassistent ____________________________________________________________
Biståndshandläggare __________________________________________________________
Kommunal hemsjukvård, telfonnummer___________________________________________
Vilka insatser? _______________________________________________________________
Apodos______________________
Hemtjänst
Vilka insatser? _______________________________________________________________
Hur mycket? ________________________________________________________________
Inskrivning omvårdnad
Omvårdnadsanamnes
Hemklinik __________________________________________________________________
Identiteskontroll /ID-band __________________
Upplysningar Ja/nej/endast till ____________________________________________
Levnadsvanor
Rökare/tidigare rökare_________________
Snusare/tidigare snusare________________
Alkoholvanor_________________________
Ankomststatus
Kommunikation______________________________________________________________
Synnedsättning – typ av hjälpmedel ______________________________________________
Hörselnedsättning – typ av hjälpmedel ____________________________________________
Kunskap____________________________________________________________________
Andning____________________________________________________________________
Cirkulation__________________________________________________________________
Nutrition (inkl. munhälsobedömning – ROAG)_____________________________________
Elimination__________________________________________________________________
KAD _________________________________________
Inkontinenshjälpmedel _________________________________________
Avföringsvanor _________________________________
Hud/vävnad_________________________________________________________________
Aktivitet (inkl. hjälpmedel) _____________________________________________________
Sömn ______________________________________________________________________
Smärta (om smärta – NRS) _____________________________________________________
Psykososcialt________________________________________________________________
Kom ihåg!
Riskbedömingar fall/tryck/nutrition
MEWS
Namn på förbättringsarbetet
Personcentrerad omvårdnad
Enhetschef Maria Lindblad
SSK Lucie Lostak
SSK Katarina Ståhlberg, [email protected]
USK Marie Larsson
Läkare Ann-Sofie Tufvesson
Sjukgymnast Elinor Persson
Arbetsterapeut Lena Tufvesson-Hjeltäng
Arbetsplats
Kryh Vo Specialicerad medicin Ystad avd 5
Bakgrund/problem
Vi saknar gemensamma rutiner, samt rutiner som inte följs.
Hög personalomsättning.
Vi behöver skapa en bättre person anpassad vård för våra multisjuka äldre patienter.
Sammarbete mellan olika yrkeskategorier behöver förbättras
Rondrutiner borde förbättras
Med personcentrerad vård vill vi på avdelning 5 skapa ett arbetssätt som ökar delaktighetet
och aktivitet i vården hos patienter och anhöriga.
Genom detta vill vi både öka patientsäkerheten och välbefinnandet hos patienten.
Mål
Öka patienters deltagande i vården genom att lyssna på deras behov.
Skapa handlingsplan för omvårdnad.
Införa ankomstsamtal som kopplas till vårdplan på avdelning 5
Mättningar
Sammanställa intervjuer från tio samtal med slumpvis utvalda patienter, inom en månad, i
samband med hemgång.
Mat och vätskelistor:
Under en vecka kontrollerades hur många som var fullständiga/ofullständiga.
Påfyllning av läkemedelsvagnen:
Under en vecka kontrollerades hur många gånger sjuksköterskan fick springa ifrån för att
hämta läkemedel.
Förändringar som testats/PGSA:
Mat och vätskelistor.
Påfyllning av läkemedelsvagnen
nytt)?
Reflektion varje eftermiddag med fasta frågor som berör personcentrerad omvårdnad.
Ny plats för mat och vätskelistorna
Samlat in synpunkter från patienterna till vår informations broschyr.
Aktiviteter:
Motiverande samtal
Föreläsning om reflektion
Informerat oss om pulstavlan
Resultat:
Sammanfattning kring måluppfyllelse:
Hur har nu skapat kundinflytande?
Intervju frågor.
Ankomstsamtal
Intervjuat och hört åsikter om välkomst broschyr
Hur påverkas patientsäkerheten av er förbättringsarbete?
Genom ett bra ankomstsamtal göra patienten mer medveten om sin plan ökar patient
säkerheten
Daglig reflektion där vi tagit upp PCV
Sätta upp tidslinjen och personalen fått sätta upp lappar.
Tycka till om välkomstblad.
Information om uppdatering om PCV arbetet från teamet.
Genom att prata om PCV i det dagliga arbetet.
- Fördelar: Avdelningen utvecklas
- Nackdelar: Dåligt med tid avsatt till PCV, får inte alla kategorier med.
- Mest givande: Alla pratar om PCV
- Svårast: Många äldre patienter ( konfusion) som inte kan deltag.
Läkarna inte är delaktiga under procesen.
Tids brist när man ska presentera PCV för kollegor.
- Lärdomar :Förändringar måste få ta tid.
Framtiden:
Vi ska motivera vid inspiration möte kollegor från andra avdelningar att jobba
personcentrerad.
Införa vårdplan.
Pulstavla
Utveckla rond arbete
Hålla kvar PCV tänket hos kollegor.

Förbättringsprogram

Transcription

Similar documents

Hur vill vi att Skåne ska utvecklas

Torsd 8 okt Sundsgården Onsd 14 okt Margretetorp Samma

Inbjudan DM i Boule 2015

2015-04-29 Kopia av Kontaktpersoner LIA HSA 2014

Bemötande - Region Skåne

Läs- och länktips diabetes typ 2

FoKUS TILLVÄXT

Sammanträde i Regionala utvecklingsnämnden

LOTSMODELLEN

Förbättringsprogram