Remissammanställning – Förslag till vägledning om industri

Transcription

SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY
Moa Ek
Tel: 010-698 13 58
[email protected]
REMISSAMMANSTÄLLNING
2015-06-30 Ärendenr:
NV-03927-14
Remissammanställning – Förslag till vägledning om industri- och annat verksamhetsbuller
Syfte
I remissammanställningen redovisas inkomna remissynpunkter avseende Naturvårdsverkets förslag till vägledning
om industri- och annat verksamhetsbuller, samt hur myndigheten hanterat de inkomna synpunkterna.
Remissförfarande
Naturvårdsverket skickade den 13 november 2014 ut förslag till vägledning om industri- och annat
verksamhetsbuller på remiss. Senaste svarsdag var den 30 januari 2015. Vägledningen är en vägledning enligt
miljöbalken. Boverket skickade samtidigt ut förslag till vägledning om industri- och annat verksamhetsbuller vid
planläggning och bygglovsprövning av bostäder. Vägledningarna togs fram i samverkan mellan de två
myndigheterna inom ramarna för varsitt regeringsuppdrag. Därför genomfördes också ett samordnat
remissförfarande då de båda vägledningarna skickades ut under samma remisstid och till samma remissinstanser.
Många av de svarande lämnade samma synpunkter till båda myndigheterna varför en del inkomna synpunkter
närmast berör Boverkets vägledning.
Remissen skickades till 110 myndigheter och organisationer och lades även ut på Naturvårdsverkets hemsida. Det
totala antalet inkomna remissvar uppgick till 89 stycken, varav 80 svarande lämnade synpunkter.
De svarande remissinstanserna (80 st) fördelade sig enligt följande kategorier:
BESÖK: STOCKHOLM
– VALHALLAVÄGEN 195
– FORSKARENS VÄG 5, HUS UB
POST: 106 48 STOCKHOLM
T E L : 0 1 0 -6 9 8 1 0 0 0
F A X : 0 1 0 -6 9 8 1 0 9 9
E-POST: [email protected]
INTERNET: WWW.NATURVARDSVERKET.SE
ÖSTERSUND
NATURVÅRDSVERKET
kommun/lst
vu/branschorganisation
nationell myndighet
konsult
domstol
universitet m.m.
intresseorganisation
37 st
19 st
8 st
6 st
4 st
4 st
2 st
kommun/lst
nationell myndighet
konsult
domstol
universitet m.m.
Nedan redogörs för inkomna synpunkter. Observera att vissa svar inte återges i sin helhet, till exempel har
sammanfattningar uteslutits liksom annat material som ej bedömts innehålla någon remisssynpunkt. För att läsa
något av svaren i sin helhet, vänligen kontakta Naturvårdsverkets registratur på [email protected],
uppge ärendenummer NV-03927-14 samt vilken eller vilka svar du önskar begära ut.
Remissinstans
Sida
Synpunkt/kommentar
universitet m.m.
Vi avråder från att höja den tillåtna nattliga ekvivalentnivån (Lnatt). Störningar av nattsömn och den fysiologiska återhämtningen under natten anses vara en viktig mekanism bak de negativa hälsoeffekterna av buller. Allvarliga effekter ses från Lnatt utomhus på 40‐42 dB(A) enligt WHO 2009 och bekräftas av en färsk auktoritativ kunskapssammansättning (Basner et al., Lancet 2014:383(9925); 1325‐32). Dessa effekter bör redovisas i vägledningen som stöd för bedömning av nattbuller. En höjning av nattbullernivån påverkar inte enbart boende i de områden som hittills inte kunnat bebyggas pga. striktare riktvärden utan innebär en sänkt ambitionsnivåför all industrinära bebyggelse. Beträffande avgränsningen av nattvärdet i tid avråder vi från att förkorta skyddet på morgonen. Det kommer att ge fler sömnstörda och innebär också att en tid då morgonaktiviteten belastar ljudbilden inte längre räknas in i nattvärdet.
s. 8
Vägledningen justeras med avseende på ekvivalentnivån nattetid men Naturvårdsverket bedömer det inte lämpligt med olika tidsintervall i de två vägledningarna då det skulle bli alltför försvårande för tillsyns‐ och prövningsmyndigheterna.
Delvis
universitet m.m.
Industri och annat verksamhetsbuller är mer heterogent än trafikbuller. Underlaget för att bedöma störning och framförallt hälsoeffekter vid olika nivåer av industribuller är bristfälligt. Vissa typer av sådant ljud framstår dock som betydligt mer störande bland annat från bandgårdar och vindkraftverk (Eriksson C, Nilsson ME, Perhagen G, Environmental noise and health. Current knowledge and research needs. Naturvårdsverket rapport 6553, mars 2013.) I vägledningen nämns möjligheten till ett straff på 5 dB(A) för sådant buller. I relation till fynden i studierna bör man dock tills vidare vara synnerligen restriktiv vad gäller bebyggelse nära bangårdar, vilket också är rapportens rekommendation.
Allmänt
Frågan om ny bebyggelse berör i första hand Boverkets vägledning.
Arbets‐ och miljömedicin, Lunds universitet
universitet m.m.
(får tillsynsmyndigheter inte besluta om föreläggande eller förbud) Detta är ett stort problem eftersom de beräkningsmodeller som används för buller är framtagna för att fungera för de vanligaste situationerna. Modellerna är en förenkling som inte innefattar komplexa situationer, vilket gör att för vissa platser stämmer beräkningarna dåligt. Modellen har i sig också en felmarginal. Denna kan ytterligare öka på grund av osäkerhet i data, detaljeringsgrad, samt skillnader mellan olika utförare. Det finns för närvarande stora brister i kvalitetssäkeringen i de bullermodelleringar som utförs. Vi ser därför förslaget som mycket problematiskt.
s. 10
universitet m.m.
Vi bedömer att man genom den förändrade rubriceringen från allmänna råd till vägledning försvagar områdets status och genomslaget i tillsynen.
universitet m.m.
Vår uppfattning är att en förändring av riktvärde till ljudnivå innebär en försvagad normering.
Kommentar
Föranleder ändring
Kategori
Nej
Allmänt
Lagändringen (MB 26:9a) är beslutad. Naturvårdsverket kan inte vägleda på ett sätt som avviker från lagens skrivning.
Naturvårdsverkets bedömning är att för vägledning med riktvärden är inte allmänna råd lämpligt, då de ofta uppfattas som alltför bindande i förhållande till avsikten.
s. 8
Vägledningen övergår till riktvärden angivna som ljudnivåer i analogi med Förordning om trafikbuller vid bostadsbyggnader (2015:216).
Ja
Nej
Nej
Arbetsmiljöverket
universitet m.m.
Vi ifrågasätter underlaget för undanta arbetsplatser från skydd för industribuller. Allt fler arbeten kräver hög koncentration och kognitiv kapacitet. Störande ljud försvårar sådant arbete och orsakar då en oönskad stressbelastning och ytterst en försämrad prestation (Hygge S, Kjellberg A, Landström U. Störande buller i arbetslivet. Kunskapssammanställning. Arbetsmiljöverket, Stockholm. Rapport 2013:3 (ISSN 1650‐3171). S. 8
Vi ställer oss tveksamma till om de föreslagna förändringarna vad gäller tillåtna bullernivåer kommer att öka byggandet och om områdena kommer att upplevas attraktiva. Att högre emissioner tillåts minskar kostnader förr verksamhetsutövare vad gäller att åtgärda bullret vid källan. Istället ökar kostnaderna för fastighetsägare som måste öka fasadens ljudisolering för att uppfylla riktvärden för inomhusbuller, vilket är mycket kostsamt. Det är principiellt tvivelaktigt att överföra kostnaden från källan till ett miljöproblem till en annan verksamhetsutövare. Orsaken är inte att inte buller utgör ett problem vid koncentrationskrävande arbete, utan att det inte är motiverat med utomhusvärden för verksamheter som i första hand bedrivs inomhus. Nej
universitet m.m.
Vidare ökar bullernivåer vid fasad. Denna är kopplad till trivseln i området, särskilt i flerfamiljshus, och starkt kopplad till önskan att byta bostad på grund av miljöskäl (11 % vid mindre än 50 dB(A) LAeq24, 22 % vid över 50 dB(A) LAeq24; Miljöhälsorapport för Malmö 2008, sid. 43).
Allmänt
Synpunkten avser i första hand Boverkets vägledning.
nationell myndighet
Arbetsmiljöverkets bedömning är, då riktvärdena för buller vid arbetslokaler tas bort, att det för varje enskilt fall är mycket viktigt att ta hänsyn till verksamhetens karaktär i arbetslokalerna och utifrån detta alltid ställa krav på ekvivalent ljudnivå utomhus. Med detta förfarande behövs inga gränsvärden anges utan den ekvivalenta ljudnivån utomhus kan anpassas i olika situationer beroende på verksamhetens karaktär i arbetslokalerna. Arbetsmiljöverket föreslår därför att ett avsnitt om ekvivalents ljudnivåer utomhus vid arbetslokaler ats med i vägledningen. Arbetsmiljöverket anser att det bör finnas ett avsnitt i vägledningen, förslagsvis på sida 7 före rubriken "Buller inomhus", som tar upp behovet av att alltid ställa krav på ekvivalent ljudnivå utomhus beroende av verksamhetens karaktär i arbetslokalerna. Det är annars risk för, precis som tas upp i konsekvensutredningen, att det kommer att ställas färre krav när det gäller arbetslokaler. Exempel på rubrik kan vara "Ljudnivåer vid tysta arbetsplatser". s. 8
Naturvårdsverket har i sitt beslut att inte ange ljudnivåer utomhus vid arbetsplatser utgått från att det väsentliga bullermåttet vid sådana arbetsplatser (kontorslokaler och liknande) är ljudnivån inomhus. Då är det inte rimligt med genrella begränsningar av bullret utomhus. Dessutom används byggnader med arbetslokaler idag allt oftare i planeringen som bullerbarriärer för att möjliggöra en god ljudmiljö vid bostäder. Att tillföra en anvisning om att alltid ställa krav på ljudmiljön utomhus skulle riskera att motverka dessa syften.
Nej
Utöver Folkhälsomyndighetens allmänna råd om buller inomhus, även lägga till Boverkets byggregler, BBR (BFS 2011:6) under rubriken "Buller inomhus". Här hänvisas bland annat till SS 25268 som bland annat täcker in kontorslokaler.
Not 3. FoHMS 2014:13. Bör vara FoHMFS 2014:13.
Någre negativa effekter för arbetstagare/arbetsgivare kan inte förutses av att den ekvivalenta ljudnivån höjs från 40dBA till 45 dBA nattetid (22‐06), detta med tanke på att den ekvalenta ljudnivån dagtid (06‐18) är 50 dBA. Att det förekommer speciella arbetsplatser där arbete enbart utförs på natten och inte på dagen borde vara ganska sällsynt och har inte identifierats. Vidare begränsas buller natetid av att återkommande höga ljudtoppar inte ska överstiga 55 dBA som maxvärde. Några negativa effekter för arbetstagare/arbetsgivarekan inte förutses av att tidsintervallet för natt ändras från 22‐07 till 22‐06.
BBR är byggregler, föreskrifter och allmänna råd till plan‐ och bygglagen och är därför inte tillämpliga i ärenden enligt miljöbalken. Nej
Justeras.
Ja
Arbetsmiljöverket
Arbetsmiljöverket
nationell myndighet
nationell myndighet
Arbetsmiljöverket
nationell myndighet
Arbetsmiljöverket
nationell myndighet
s. 10
s. 10
Konsekvensa
nalys
Ok
Konsekvensa
nalys
Ok
Nej
Nej
Nej
Arbetsmiljöverket
nationell myndighet
Borlänge kommun, kommunstyrelsen
kommun/lst
Riktvärden för arbetslokaler (ej bullrande verksamhet ) tas bort i vägledningen. Naturvårdsverket har i sitt beslut att inte ange Konsekvensutredningen tar upp att tillsynsmyndigheten fortfarande har möjlighet att ställa ljudnivåer utomhus vid arbetsplatser utgått från krav på minskat buller i utomhusmiljön. Kraven ska utgå från situationen i det enskilda fallet att det mest väsentliga på sådana arbetsplatser och om reglering av bullernivåer utomhus behövs för att undvika risk för olägenhet och itne är orimliga kan och ska de ställas. Det framgår av konsekvensutredningen att frånvaron av (kontorslokaler och liknande) är ljudnivån riktvärden kan minska förekomsten av sådana krav. Arbetsmiljöverkets bedömning är, då inomhus, samt att byggnader med arbetslokaler riktvärdena för buller vid arbetslokaler tas bort, att det för varje enskilt fall är mycket viktigt att idag allt oftare i planeringen används som ta hänsyn till verksamhetens karaktär i arbetslokalerna och utifrån detta alltid ställa krav på bullerbarriärer för att möjliggöra en god ljudmiljö ekvivalent ljudnivå utomhus. Med detta förfarande behövs inga gränsvärden anges utan den vid bostäder. Att tillföra en anvisning om att alltid ekvivalenta ljudnivån utomhus i olika situationer kan anpassas i olika situationer beroende på Konsekvensa ställa krav på ljudmiljön utomhus skulle riskera verksamheten karaktär i arbetslokalerna. nalys
att motverka dessa syften.
Nej
Det är positivt att lagstiftningen samordnats och att vägledningarna för industribuller
m.m. tas fram gemensamt. Vi har synpunkter på innehållet i de båda vägledningarna
De ljudnivåer som anges i vägledningen utgår samt på hur de kan samordnas bättre.
från kunskapsunderlag om buller från industrier De föreslagna ljudnivåerna skiljer sig från de nivåer som tillämpas för trafikrelaterat
Allmänt
och andra fasta källor.
buller, se bl. a. Boverkets vägledning s. 28 ff. Vad är motiven till det?
Nej
kommun/lst
kommun/lst
Vi förstår att vägledningarna ska tillämpas på olika sätt beroende på vilken lagstiftning
som är aktuell. Det är ändå önskvärt att man tydligare kan se vilket
material i vägledningarna som är gemensamt och vad som skiljer sig. En tydligare
och gemensam layout kan vara ett medel att nå dit.
Visst material finns enbart i den ena av vägledningarna men borde finnas i båda,
till exempel ordlista/förklaringar (Boverket s. 34), miljömål och miljökvalitetsnormer
(Boverket s. 21). En sammanfattande tabell med de olika föreslagna ljudnivåerna
är önskvärd. I Naturvårdsverkets vägledning saknas uppgifter om vid
vilken ljudnivå bostadsbebyggelse blir olämplig ‐ den uppgiften finns i Boverkets
vägledning, s. 13.
Boverkets vägledning gäller bara bostäder medan Naturvårdsverkets även gäller
för förskola, skola och vårdlokaler. Om vägledningarna ska omfatta olika typer av
bebyggelse bör det motiveras tydligt i båda vägledningarna. Hur ska bullerfrågan
hanteras vid planering och bygglov för förskolor, skolor och vårdlokaler?
kommun/lst
I Naturvårdsverkets vägledning behandlas även friluftsområden, s. 10, (även om
det inte framgår på s. 5, där det redogörs för vad vägledningen omfattar). Om friluftsområden,
parker och andra rekreationsområden ska ingå bör de göra det i
båda vägledningarna. Vad som avses med friluftsområden behöver definieras. Vi
vill få möjlighet att återkomma med synpunkter på ljudnivåer för friluftsområden
m.m. om de ska ingå. Det kan vara lämpligt att en vägledning för buller i friluftsområden
med flera typer av rekreationsområden även omfattar andra typer av buller
än industrirelaterat buller.
s. 10
kommun/lst
Allmänt
Vägledningen justerats ej för detta.
Allmänt
Naturvårdsverkets vägledning kompletteras med en ordlista. En gemensam tabell bör inte anges i vägledningarna då det medför en risk att "lathunden" i allmänhet används istället för vägledningarna i sin helhet.
Nej
Allmänt
Synpunkten avser Boverkets vägledning.
Nej
Naturvårdsverket bedömer att den beskrivning av friluftsområden som ges i förslaget till vägledning är tillräcklig.
Nej
Nej
Natten förkortas med en timme och den tillåtna ljudnivån nattetid höjs med 5dBA.
Forskning visar på att det borde ställas hårdare bullerkrav än vad som görs idag.
Med denna förändring riskerar man att få ett folkhälsoproblem på längre sikt. Vad
är motivet till ändringen?
kommun/lst
kommun/lst
kommun/lst
kommun/lst
”Återkommande” ljudtoppar bör definieras.
Vid trafik utanför verksamhetsområden ska bedömningsgrunderna för trafikbuller
vara vägledande men andra bedömningar kan behöva göras i vissa fall. Vad
innebär ”andra bedömningar” och hur ska de göras?
I tabell 2 anges totalnivåer på ljuddämpad sida. För övriga sidor gäller 60
respektive 55 dBA, ”som utgångspunkt”. Här behövs en tydligare tillsynsvägledning.
Ljudnivåerna för övriga sidor behöver formuleras tydligare, och vad som
avses med ”som utgångspunkt” behöver förtydligas.
Vid tillsyn och prövning vid bulleranpassad bebyggelse kan det finnas ”skäl att
tillämpa andra ljudnivåer”. Här behövs exempel på vilka skäl det kan vara.
kommun/lst
S. 10, tredje stycket: Om beräknade värden för omgivningsbuller har angetts enligt
1 kap. 4§ PBL får tillsynsmyndigheten endast vid synnerliga skäl med hänsyn
till de boendes hälsa besluta om föreläggande eller förbud enligt miljöbalken så
länge som bullervärdena innehålls. Det framgår inte vilka dessa ”synnerliga skäl”
är.
Om det kommer in klagomål från bostäder där det gjorts en beräkning utifrån
plan‐ och bygglagen ‐ hur ska det hanteras? Vem ska stå kostnaderna för en bullerutredning:
tillsynsmyndigheten, verksamhetsutövaren eller fastighetsägaren?
Om det visar sig att de beräknade värdena inte innehålls, vem ska då åläggas att
åtgärda problemet? Fastighetsägaren eller byggherren? Kommer det att finnas
krav på att det görs mätningar när huset är färdigbyggt så att man vet att de beräknade
värdena utifrån plan‐ och bygglagen klaras?
Om bulleranpassad bebyggelse uppförs och det visar sig att de beräknade värdena
för omgivningsbuller var felaktiga och ljudnivåerna enligt tabell 2 inte klaras på
den ljuddämpade sidan, vem ska ställas till svars då?
Kommer det ställas krav i detaljplan/bygglov att de boende i en bulleranpassad
bebyggelse informeras om att ljudnivån är högre och att de inte har möjlighet att
kräva åtgärder för att få samma ljudmiljö som vid annan bebyggelse? Det innebär
ett merarbete för tillsynsmyndigheten att kolla upp vilken typ av byggnad det är
och om det finns undantag på grund av att det är bulleranpassad bebyggelse.
s. 8 Vägledningen justeras med avseende på ekvivalentvärdet nattetid.
Delvis
Formuleringen justeras till att nivån inte bör överskridas annat än vid enstaka tillfällen. Dock har det inte bedömts lämpligt med en skarp definition utan frågan bör bedömas i varje enskilt fall. Delvis
s. 6f
Andra bedömningar exemplifieras i texten.
s. 9
Avsnittet omarbetas för att tydligare vägleda mot kraven i MB 26:9a.
Ja
s. 10
Avsnittet omarbetas för att tydligare vägleda mot kraven i MB 26:9a. Dock kvarstår vägledningsbehov och vägledning kommer att tas fram annan ordning när detta bedöms möjligt.
Delvis
S. 8
Nej
Borås stad, stadskansliet
kommun/lst
kommun/lst
kommun/lst
Botkyrka, miljö‐ och hälsoskyddsnämnden
kommun/lst
Botkyrka, miljö‐ och hälsoskyddsnämnden
kommun/lst
Boverket och Naturvårdsverket behöver samordna sina remisser om industri‐ och
annat verksamhetsbuller, först då kan det vara intressant att svara på remissen. En
samordning av Miljöbalken och Plan‐ och bygglagen förutsätter att ansvariga
myndigheter är föredöme genom att ta fram en gemensam remiss.
Planerare och tillsynshandläggare behöver planexempel från verkliga fall samt
uppföljning/tillsyn av samma exempel, inte schematiska exempelskisser med enstaka
kvarter och tillsynsdelen i en annan remissutgåva.
En för kort remisstid innebär att det är omöjligt att ha internremisser för att få ett
heltäckande svar från de berörda nämnderna, vilket motverkar den demokratiska
processen.
I remissversionen har en anpassning till miljöbalken och de begrepp som
används däri genomförts, vilket är positivt ur vägledningssynpunkt för tillsynsmyndigheten. Även samordningen med vägledningen utifrån Plan‐ och
bygglagen ger troligtvis nyttor i form av samsyn i planeringsarbetet och i
den efterföljande tillsynen.
En oro finns dock att detta förslag, som nu öppnar upp för bostadsbyggnation
på platser där detta tidigare inte varit möjligt, kommer att leda till en
försämrad ljudmiljö för människor som på sikt kan leda till att fler drabbas
av ohälsa till följd av buller. Det finns en risk att osunda boendesituationer
uppstår till följd av minskade krav på bullrande verksamheter.
Miljöenheten finner det även troligt att klagomålen på buller kommer att
öka och därmed även öka arbetsbördan för tillsynsmyndigheterna.
Allmänt
Myndigheterna kommer inte skicka ytterligare en remiss.
Nej
Allmänt
Möjlighet har inte funnits att ta fram sådana exempel inom ramen för detta uppdrag.
Allmänt
Nej
Nej
Allmänt
Ok
Nej
Allmänt
Risken för ökad belastning på TM har kommenterats i konsekvensanalysen. Nej
s. 6f
Huvudprincipen att riktvärden för trafik bör vara vägledande för vägar och spår utanför verksamhetsområdet, kvarstår. Att trafikrörelser inom området enligt Naturvårdsverkets mening oftast bör bedömas som en del av verksamhetens buller, alltså industribullret, är inte heller någon förändring mot tidigare. Möjligheten att i vissa fall göra andra bedömningar har funnits även tidigare. Naturvårdsverket delar inte branschföreningens bedömning att detta skulle vara en stor förändring jämfört med tidigare tillämpning.
Nej
Branschföreningen Tågoperatörerna
Det vore naivt att tro att vägledningen endast kommer fungera ”vägledande”, när erfarenheten visar att denna typ av texter i praktiken ofta tillämpas som absoluta av kommuner och miljödomstolar.
Konsekvenserna kan för den enskilda industrin bli mycket stora, antingen i form av kraftigt ökade kostnader, eller genom att man tvingas resignera och finner lastbil vara ett enklare alternativ till tåg. En lastbil opererar på fabriksområdet utan något moment som motsvarar växlingen och företaget behöver då inte ansvara för ett ökat buller på platsen. Men utanför s. 6f
vu/branschorganisation fabriksgrinden är bullret Trafikverkets ansvar. Det har i vägledningen ytterligare förtydligats att den är avsedd som ett stöd för bedömning och att de nivåer som anges inte är avsedda som gränsvärden. Nej
Vi anser inte att det är rimligt att göra skillnad på ”Uppställningsplats” och ”Stopp vid hållplats” vad gäller järnväg. Det förra ska enligt vägledningen bedömas som industribuller, det senare som trafikbuller. Järnvägssystemet är i avsevärt högre grad än vägsystemet ett integrerat system som är kraftigt styrt av tidtabeller, tillstånd och en rad andra regleringar. Uppställningsplatserna är lika nödvändiga för trafikens upprätthållande som hållplatserna och anvisas för tågoperatören av infrastrukturhållaren. Med anledning av detta menar vi att s. 6f
vu/branschorganisation uppställningsplatser inom järnväg ska bedömas lika som hållplatser, alltså som trafikbuller.
Utgångspunkten från Naturvårdsverkets sida är att uppställningsplatser, där fordon kan vara placerade med tekniska system i drift under längre tidsperioder, är att betrakta som motsvarande andra fasta tekniska installationer sett till det buller som verksamheten genererar.
Nej
I förslaget till vägledning beskrivs att ”Vid hamnar och färjelägen bör riktvärden för trafikbuller vara vägledande även för…spår inom verksamhetsområdet om de fungerar som en naturlig fortsättning av det allmänna trafiknätet”. Vi ställer oss frågande till vilka spår som inte skulle s. 6f vu/branschorganisation kunna anses vara en del/fortsättning av det allmänna järnvägsnätet.
Stycket förtydligas.
Delvis
Tidigare har industrinära bangårdar ofta setts som en del av trafiken vilket ligger inom Trafikverkets ansvarsområde. Kraven skärps nu eftersom industribuller bedöms hårdare än trafikbuller vilket missgynnar järnvägen framför vägtrafiken. Den slutliga bedömningen/tillämpningen görs ofta av en enskild kommun som inte har i sitt uppdrag att vu/branschorganisation arbeta för de nationella ambitionerna att öka andelen gods‐ och persontrafik på tåg. I synnerhet godstrafiken på järnväg är beroende av tidtabeller där man ofta är hänvisad av myndighet att köra natt. Om verksamheten inte är möjlig av bullerskäl kan det tvinga fram ohållbara, ineffektiva logistikupplägg som drar stora resurser och kostnader.
Konsekvensanalysen är relativt grund vad gäller konsekvenser för transportsektorn och obefintlig vad gäller potentiella konsekvenser för järnväg. Kort konstateras endast att ”…det utökade tillämpningsområdet…bör…inte medföra stora skillnader i hur vägledningen tillämpas”. Vi ställer oss tveksamma till detta svepande uttalande.
I Tabell 2 i Bilaga 1 till konsekvensanalysen anges de övergripande effekterna av förändringsförslagen. Kostnadseffekten för företag vad avser ”Utökat tillämpningsområde” beskrivs endast som ”Något fler verksamheter kan komma att omfattas”. Med tanke på att järnväg så konkret lyfts fram i vägledningen (bangårdar och serviceplatser för tåg, uppställningsplatser osv) samt de potentiellt stora konsekvenserna för framförallt godstransporter på järnväg anser vi det att det är helt nödvändigt att konsekvensanalysen djupare utreder hur och i vilken omfattning järnvägen berörs av de ändrade formuleringarna vu/branschorganisation under rubriken ”Tillämpningsområde” i vägledningen.
Eskilstuna kommun, miljö‐ och räddningstjänstnämnden
kommun/lst
kommun/lst
kommun/lst
kommun/lst
Konsekvensanalysen är ett underlag till remissen, Konsekvensa men kommer inte revideras i samband med nalys
färdigställandet av vägledningen.
Nej
Det är olyckligt att ett högre värde tillåts under natten. Nuvarande värde, 40 dB (A), bör fortsätta att gälla Detta kommer att leda till ökad störning för människor, inte minst i form av störd nattsömn. Då ny forskning visar på ullers betydelse för människors hälsa bör snarare tuffare krav ställas på bullerbegränsning än de lättnader som denna vägledning ger uttryck för. s. 8
Nuvarande indelning, 22‐07, bör behållas. Ändringen medför att mellan kl 06‐07 kommer 10 dB(A) högre ljud att tillåtas än idag. Detta kommer att leda till ökad störning för människor, inte minst i form av störd nattsömn. Då ny forskning visar på bullers betydelse för människors hälsa bör snarare tuffare krav ställas på bullerbegränsning än de lättnader som denna vägledning ger uttryck för.
s. 8
Nuvarande sätt att avgöra ekvivalentnivå bör behållas och/eller en tydligare anvisning ges om hur bestämningen av ekvivalentnivåer ska göras för att vare sig underskatta eller överskatta nivån. Ändringen medför, enligt miljökontorets tolkning, att mätning för att bestämma ekvivalentnivå kommer att ske under en timme som miniminivå jämfört med 10 minuter som sker idag. Detta kan medföra att ljudet "smetas ut" och att högre värden kommer att tillåtas i vissa fall jämfört med idag.
s. 8
Detta är ett svårt område och miljökontorets uppfattning är att sådan hänsyn sällan tas. Ex fastställs villkor/krav enligt miljöbalken vid en enskild prövning och hur ska då hänsyn tas till redan befintliga verksamheter? Är det den enbart den nya verksamheten som får ett strängt krav eller ska omprövning även ske av befintliga verksamheter? Om ett nytt industriområde bildas är det kanske lättare att ta denna hänsyn, men vilken myndighet ska i vilket skede bestämma hur många verksamheter som får etablera sig och hur mycket de får bullra? För att möjligheten till hänsynstagande ska kunna öka bör avsnittet tydliggöras och gärna exemplifieras.
s. 14
Vägledningen justeras med avseende på ekvivalentvärdet nattetid.
Ja
Naturvårdsverket bedömer det inte lämpligt med olika tidsintervall i de två vägledningarna då det skulle bli alltför försvårande för tillsyns‐ och prövningsmyndigheterna.
Nej
Avsikten är inte att mätning måste ske över en hel timme, representativa 10‐minutersmätningar bör fortfarande vara ett alternativ. En viss möjlighet till "utsmetning" finns om den bullrande verksamheten pågår mindre än en timme, men effekten bör enligt provberäkningar bli begränsad.
Nej
Stycket utvecklas.
Delvis
Falu kommun, bygg‐ och miljöavdelningen
kommun/lst
Värdet för ljuddämpad sida borde vara lägre än det ordinarie bullervärdet på 50 dBA, som skulle kunna vara ok på båda sidor av ett hus, eftersom man i det fallet ska tvingas acceptera högre ljud på den ena sidan. Totalnivå ljuddämpad sida : Leq dygn: 45 dBA
Leq natt: 40 dBA
Falu kommun, bygg‐ och miljöavdelningen
kommun/lst
Värdet för ljuddämpad sida behöver vara samordnat med boverkets förslag för nybyggnationer. Fastighetsägarna
Fastighetsägarna
Fastighetsägarna
Fastighetsägarna
s. 9
s. 9
Naturvårdsverket kommer inte ange riktvärden för ljuddämpad sida i sin vägledning, detta görs i Boverkets vägledning. Nivåerna kommer att sänkas, men inte längre anges som totalnivåer.
Delvis
Naturvårdsverket kommer inte att ange nivåer för ljuddämpad sida utan endast hänvisa till Boverkets vägledning.
Delvis
Först och främst vill Fastighetsägarna lyfta fram det positiva med vägledningarna. Det är positivt att vägledningar tas fram för att öka stödet till kommunala planerare och tillsynspersoner samt underlätta för en mer enhetlig tolkning bland kommunerna. Det är också positivt att det med rätt utformning av bebyggelse tillåts byggas i områden där det idag inte är tillåtet. Det är också bra att vägledningarna lyfter fram att det är källbullret som i första ska åtgärdas hand om så är möjligt. Att vägledningarna är samordnade är efterlängtat. Att myndigheter haft olika syn på bullerfrågan har varit direkt skadligt för bostadsbyggandet i Sverige. Det är välkommet att myndigheterna lyckats samordna sig. Frågan är om inte en enda, Allmänt
vu/branschorganisation gemensam, vägledning hade uppfyllt målet med samordning än mer.
Båda myndigheterna måste säkerställa att vägledningarna är i linje med och i erforderlig utsträckning informerar om de ändringar i Miljöbalken och PBL som började gälla 2 januari s. 10
vu/branschorganisation 2015. Det gäller till exempel ändringarna i 26 kap i Miljöbalken.
Fastighetsägarna anser att det viktigaste är att skapa god ljudmiljö inomhus. Även ljudmiljö utomhus är naturligtvis viktig och ska självklart beaktas. Men, för att möjliggöra användandet av de tekniska skyddsåtgärder som vägledningarna berör, som t ex balkonger och burspråk, är det kontraproduktivt att mäta ljudnivå vid fasad. Fastighetsägarna förespråkar att ljudnivåer mäts vid fönster, och inte fasad, för att låta arkitektoniska kvaliteter och byggnadsteknisk s. 8
vu/branschorganisation utformning bidra till god ljudmiljö. Vägledningen avser inte endast att inomhusmiljön med stängda fönster ska vara god. Att ange att värdena bör innehållas vid fasad syftar till att ge en god utomhusmiljö i bostadens närhet generellt.
Nej
Fastighetsägarna beklagar att Boverket och Naturvårdverket fortsatt håller fast vid att buller från trafik inte alltid ska betraktas som trafikbuller. Att buller från trafik inom ett verksamhetsområde inte skulle vara trafikbuller är ett ologiskt och svårkommunicerat resonemang som haft och har svårt att vinna gehör och förståelse hos bransch, politiker och allmänhet. Fastighetsägarna menar att buller generad av trafik som huvudregel ska betraktas vu/branschorganisation som just trafikbuller.
Buller från fordonsrörelser inom ett verksamhetsområde och som hör samman med drift och processer inom verksamheten och faller under verksamhetsutövarens rådighet bör ses som en del av verksamhetens buller. Det är också ofta skillnad varaktighet och karaktär hos bullret från ett transportfordon som passerar förbi på en väg jämfört med ett fordon som backar, vänder m.m. inne på en gård till exempel.
Nej
s. 6f
Myndigheterna vägleder om två olika lagstiftningar och om olika juridiska processer och har därför bedömt att en gemensam vägledning vore olämpligt. Oklarheter kan uppstå om vilken myndighet som ansvarar för vilka delar av texten och svårigheter kan uppstå vid behov av revidering, justering m.m.
Nej
Vägledningen har justerats med avseende på de delar som berör den nya paragraf 9a i 26 kap.
Ja
Fastighetsägarna
Fastighetsägarna inser dock att det i särskilda fall kan behövas en möjlighet att kunna göra en samlad bedömning av trafik‐, industri‐ och verksamhetsbuller. Fastighetsägarna föreslår därför att styckena ”Trafik inom verksamhetsområdet” och ”Trafik utanför verksamhetsområdet” fogas samman till ett gemensamt stycke. Detta för att tillämpningsområdet för vägledningen ska bli det avsedda, dvs. för industri‐ och annat verksamhetsbuller, men att det i särskilda fall finns möjlighet att medräkna visst trafikbuller. Dock inte som huvudprincip. Föreslaget nytt stycke: Trafik inom och utanför verksamhetsområdet. För trafik inom verksamhetsområdet, samt till och från verksamhetsområdet på angränsande vägar och järnvägar, bör som huvudprincip bedömningsgrunderna för trafikbuller vara vägledande. Utifrån en samlad bild av bullersituationen kan dock en samlad bedömning, där medräkning av visst trafikbuller som industribuller, i särskilda fall behöva göras.
s.6f
Se ovan. Synpunkten att ha ett stycke istället för två har vi dock hörsammat.
Delvis
s.8
Vår bedömning är att den befintliga skrivningen är tillräcklig.
Nej
Tydlighet är viktigt. Därför är det önskvärt att både Boverket och Naturvårdsverket klart och tydligt skriver ut att de ljudnivåer som anges i respektive vägledning inte avsedda att vara gränsvärden och bör därför inte användas eller tolkas som gränsvärden. Naturvårdsverket är inne på detta när man skriver ”Det är den som ska tillämpa miljöbalken som ska göra bedömningen och det kan utifrån bedömningen i det enskilda fallet finnas skäl att tillämpa andra värden än de som anges i tabellen”. Fastighetsägarna menar att ytterligare tydlighet kring detta är behövligt och föreslår följande tillägg till båda vägledningarna: Fastighetsägarna
”Andra värden än de angivna i denna vägledning får vid planering och tillsyn tillämpas vid en vu/branschorganisation samlad bedömning av kvaliteter som bidrar till en God bebyggd miljö”.
Det är nödvändigt och bra att den nya vägledningen ger möjlighet att göra avsteg från de föreslagna ljudnivåerna om bullerdämpande bebyggelse utformas. Det innebär ett liknande synsätt som för trafikbuller där ljudnivån på den dämpade sidan föreslås tillåtas vara 55 dBA. I de föreslagna vägledningarna kring industri‐ och verksamhetsbuller anser dock myndigheterna att ljudnivån på den ljuddämpande sidan bör vara 50 dBA. Förekommer höga ljudkomponenter bör värdena dessutom vara ytterligare 5 dBA lägre, dvs 45 dBA. Fastighetsägarna menar att det är olämpligt med skilda nivåer. Fastighetsägarna befarar att olika värden kommer medföra osäkerhet i planarbetet. Det kommer att vara svårt att avgöra när olika värden gäller. Fastighetsägarna anser att rekommenderad ljudnivå på den ljuddämpande sidan naturligtvis ska vara i enlighet med den som föreslogs i förordning för trafikbuller, dvs 55 dBA.
En stad lever och alstrar ljud under såväl på dagtid, kvällar och nätter under både vardagar och helgdagar. Fastighetsägarna inser behovet av nattsömn men anser att en ljudnivå på 45 dBA i s.k. Zon A är lågt satt. Med dagens teknik går det att bygga bulleranpassat när möjlighet finns. Om syftet är att säkerställa god sömn är ljudnivåerna utomhus av underordnad vikt då folk tenderar att vilja sova inomhus. I urbana lägen kan det vara problematiskt att, i närhet av fläktar, kompressorer, industri‐, spår‐, väg‐ och flygbuller mm, klara ljudnivåerna på den ljuddämpande sidan så att totalnivån inte överstiger 45 dBA nattetid.
Fastighetsägarna
Fastighetsägarna
Fastighetsägarna
Fastighetsägarna
Fastighetsägarna
Folkhälsomyndigheten
vu/branschorganisation Fastighetsägarna välkomnar föreslagen ändrad definition av dagstid.
Fastighetsägarna välkomnar att den tidigare vägledningen, som gällt i fyra decennier, nu föreslås ersättas.
Fastighetsägarna anser det positivt att utomhusnivåer för arbetslokaler tas bort.
vu/branschorganisation Det är bra att Naturvårdverket producerat en konsekvensutredning.
Fastighetsägarna har vid flera tillfällen påtalat behovet av att den föreslagna nya förordningen för trafikbuller snarast antas av Regeringen för att det reviderade regelverket i PBL och Miljöbalken ska kunna tillämpas. Fastighetsägarna inser att den nya förordningen vid tidpunkten för skrivandet av remissen inte finns men föreslår att Naturvårdsverket stryker vu/branschorganisation fotnoten på sid 6 som refererar till prop 1996/97:53.
Naturvårdsverkets vägledning tjänar på om det förtydligas att om det finns en tillräckligt stor
uteplats som uppfyller värdet på ljudnivå får även fler uteplatser finnas utan att det ställs krav
på verksamheten.
s.8
s.8
Naturvårdsverket kommer inte ange riktvärden för ljuddämpad sida i sin vägledning, detta görs i Boverkets vägledning.
Nej
Ok
Nej
Allmänt
Ok
s. 6f
s.8
Justeras
Ja
Vår bedömning är att omfattningen av den yttre miljön som bör omfattas av bullerbegränsande åtgärder liksom tidigare bör bedömas i det enskilda fallet.
Nej
Nej
nationell myndighet
Vi upplever att texten under rubriken Läsanvisning är felplacerad. Vi upplever
också att texten på sidan 3 i stora delar är så pass förenklad att den är otydlig. Texten på sid 3 bör omarbetas eller tas bort. Stora delar av texten skulle passa bättre som bilaga eller som fristående dokument.
s. 3
Läsanvisningen tas bort.
Ja
nationell myndighet
Rubriken Läsanvisning passar inte till texten. En läsanvisning i början av en vägledning bör inte bara vända sig till en av flera målgrupper. Rubriken Läsanvisning passar inte till texten. En läsanvisning i början av en vägledning bör inte bara vända sig till en av flera målgrupper.
s. 3
Läsanvisningen tas bort.
Ja
nationell myndighet
nationell myndighet
Folkhälsomyndigheten kan konstatera att vedertagna begrepp som riktvärde och maximal ljudnivå inte används. Istället används begreppen ljudnivåer och ljudtoppar. Detta är olyckligt då man i andra sammanhang använder begreppen riktvärde och maximal ljudnivå, exempelvis vid bedömning av buller från väg, tåg och flyg samt buller inomhus.
s. 8
”(Begreppet riktvärden i vägledningar kan förväxlas med begreppet som det används i tillstånd och i förelägganden)”.
Tas begreppet riktvärde bort från vägledningen så kommer begreppet också försvinna från förelägganden mm. ”(Begreppet riktvärden i vägledningar kan förväxlas med begreppet som s. 4
det har använts i tillstånd och i förelägganden)”.
nationell myndighet
Att vägledningen omfattar förskola, skola och vårdlokal är bra. Även att den ekvivalenta ljudnivån bestämmas för den tid då den bullrande verksamheten pågår är positivt. Vi noterar dock att dessa förslag inte är samordnade med Boverkets motsvarande förslag på vägledning. Ingen förändring föreslås, men det är viktigt att Naturvårdsverket står fast vid att vägledningen omfattar förskola, skola och vårdlokal samt att den ekvivalenta ljudnivån bestämmas för den tid då den bullrande verksamheten pågår.
s. 8
Föreningen Byggherrarna
Myndigheten har synpunkter på förändringen som innebär att natten bedöms sluta redan kl. 06.00 istället för kl. 07.00. Ur ett hälsoperspektiv hade det varit bättre att behålla tiden 07.00. Vi tror att bullrande verksamheter som idag ofta börjar sin verksamhet kl. 07.00 istället kommer att börja kl. 06.00. Detta medför att fler människor kommer att bli störda exempelvis genom väckning och negativa hälsoeffekter kan därför inte uteslutas. Se Naturvårdsverkets konsekvensanalys av vägledning om industri‐ och annat verksamhetsbuller. s. 8
nationell myndighet
Vägledningarna rättsliga status måste definieras och tydliggöras i vägledningarna. De riktvärden som angivits i Naturvårdsverkets tidigare vägledning har vid såväl rättslig prövning Allmänt
vu/branschorganisation som i den praktiska tillämpningen kommit att betraktas som gränsvärden. Föreningen Byggherrarna
Det är olyckligt att vägledningarna inte har stöd i antagna förordningar. Boverket refererar i sin vägledning till regeringens förberedande arbete och till en proposition. Det måstae vara Allmänt
vu/branschorganisation gällande lagar och regler som vägledningarna ska referera till.
Begreppen ljudnivåer och höga ljudtoppar ersätts med riktvärde och maximal ljudnivå.
Ja
Texten omarbetas. Delvis
Ok
Nej
Nej
Naturvårdsverket anser att det är tydligt angivet att vägledningen är ett stöd i den bedömning som ska göras i varje enskilt fall.
Nej
Vägledningen för industribuller skiljer sig alltför mycket från den föreslagna nya förordningen Allmänt
vu/branschorganisation för trafikbuller.
Föreningen Byggherrarna är positiva till att: Naturvårdsverkets regelverk från 1970‐talet ersätts Allmänt
vu/branschorganisation med ett nytt och att Naturvårdsverkets vägledning inte är bindande. När beslut har fattats om t ex förordningar så kommer referenserna justeras.
Naturvårdsverket har inte haft i uppdrag att ta fram en vägledning som bygger på förordningsförslaget.
Nej
Ok
Nej
Föreningen Byggherrarna är positiva till att: Myndigheterna samordnar sina regelverk men ifrågasätter varför myndigheterna inte kan enas om ett gemensamt regelverk. Myndigheternas Allmänt
vu/branschorganisation olika syn på bullerfrågan har varit ett problem framförallt för bostadsbyggandet. Myndigheterna vägleder om två olika lagstiftningar och om olika juridiska processer och har därför bedömt att en gemensam vägledning vore olämpligt. Oklarheter kan uppstå om vilken myndighet som ansvarar för vilka delar av texten och svårigheter kan uppstå vid behov av revidering, justering m.m.
Nej
Delvis
Föreningen Byggherrarna är positiva till att: Vägledningarna lyfter fram att det är bullret vid vu/branschorganisation källan, där så är möjligt, som i första hand ska åtgärdas.
Föreningen Byggherrarna är positiva till att: Vägledningarna öppnar för möjligheten att göra vu/branschorganisation avsteg från ljudnivåkraven om det finns en ljuddämpad sida. Föreningen Byggherrarna
Föreningen Byggherrarna är positiva till att: Vägledningarna öppnar för möjligheten att, med vu/branschorganisation rätt utformning av bebyggelsen, tillåta byggande i områden där det idag inte är tillåtet. Föreningen Byggherrarna
Allmänt
Ok
Nej
Allmänt
Ok
Nej
Allmänt
Ok
Nej
Ok
Nej
Föreningen Byggherrarna är positiva till att: De föreslagna vägledningarna bedömer att en dag Allmänt
vu/branschorganisation börjar klockan sex på mrogonen vilket är i enlighet med olika internationella regelverk. Föreningen Byggherrarna avstyrker att: Ljudnivån på den ljuddämpade sidan skulle vara 50 dBA och 45 dBA under helger, kvällar och nätter. De föreslagna ljudnivåerna skulle minska s. 9
vu/branschorganisation möjligheten att förtäta våra städer. Föreningen Byggherrarna
Föreningen Byggherrarna föreslår att: Huvudregeln ska vara att trafikbuller som uppkommer på s. 6f
vu/branschorganisation en industrifastighet ska betraktas som trafikbuller. Föreningen Byggherrarna
Föreningen Byggherrarna föreslår att: Ljudnivåerna ska mätas vid fönster, och inte fasad. Detta skulle underlätta möjligheten att låta den arkitektoniska och byggnadstekniska utformningen s. 8
vu/branschorganisation av byggnaden bidra till en god ljudmiljö. Föreningen Byggherrarna
Gärdhagen Akustik AB
Föreningen Byggherrarna föreslår att: Ljudnivån på den ljuddämpade sidan ska vara 55 dBA det s. 9
vu/branschorganisation vill säga samma nivå som föreslogs i förslaget til förordning för trafikbuller.
Tillämpningsområde: Bra
s. 6f konsult
Nej
Naturvårdsverket anser liksom tidigare att då det är en del av verksamhetsbullret, faller under verksamhetsutövarens rådighet och ofta är mer orgelbundet och/eller långvarigt än ljudet från ett fordon som passerar på en väg, är det lämpligaste att i de flesta fall betrakta bullret från fordon inom verksamhetsområdet som en del av verksamhetens buller.
Nej
Naturvårdsverket anser att då syftet är att bibehålla en god ljudmiljö i boendemiljön i sin helhet bör nivåerna anges vid fasad. Arkitektoniska och byggnadstekniska utformningar som bidrar till en god ljudmiljö hindras inte av detta.
Nej
Nej
Ok
Nej
konsult
konsult
konsult
BoV:s förslag till Zonindelning är inte så dum, men den behöver ytterligare en nivå eftersom dagens ljudnivåer långt ifrån är ett tillräckligt kriterium för att uppfylla inomhusnivåerna utan särskild dimensionering. ‐ Zon A – ingen detaljerad redovisning behövs då standardlösningar räcker, ‐ Zon B – detaljerad utredning enligt ovan behövs för att ge underlag till dimensionering men tyst sida krävs inte, ‐ Zon C – som Zon B, men tyst sida krävs, ‐ Zon D – inte ok att bygga bostäder. Zongränserna behöver förutom av tidsperiodekvivalent ljudnivå bestämmas av ljudnivå bullrigaste timme, maximalnivå dagtid och spektrum. Särskild hänsyn behöver möjligheten att med kommersiellt tillgängliga lösningar kunna dämpa låga frekvenser. Se vidare i separata texten.
Allmänt
Att ljudnivån fördelas ut på 12 h för dygnet runt verksamheter med höga ljudnivåer under kvällen istället för 4 h innebär att 5 dB högre nivåer i många fall accepteras. Bibehåll separat nattekvivalentnivå på 40 dBA. s. 8
Att ljudnivån nattetid höjs med 5 dB innebär att ljudnivån från tekniska installationer dygnet runt för i övrigt tysta miljöer höjs med 5 dB helt i onödan. Bibehåll separat nattekvivalentnivå på 40 dBA. s. 8
Kommentaren avser i första hand Boverkets vägledning.
Nej
Ljudnivån för natt justeras och dygnsindelning i tre perioder bibehålls.
Ja
Ljudnivån för natt justeras till 40 dBA.
Ja
s. 8
Nej
Nej
Nej
konsult
Natt föreslås avslutas klockan 6 när 80% av befolkningen sover istället för klockan 7 när majoriteten har vaknat. Se separat text och konsekv. Behåll att natten avslutas klockan 7.
Leq dygn är ett olämpligt kriterium för tyst sida för buller från verksamheter med stora variationer i ljudnivå. Komplettera med leq mest bullrande timme såväl dygn som natt på förslagsvis högst 5 dB över angivna nivåer, samt ett kriterium på maximalnivå även dagtid på förslagsvis 65‐70 dBA. Maximalnivån från industrier kan ofta vara betydligt högre än ekvivalentnivån, varför maximalnivåkriterium krävs.
s. 9
konsult
Verksamhetens bullernivå behöver preciseras mycket mer än vad som har varit fallet. Se omfattande separat textavsnitt.
Hela konceptet behöver konsekvensutredas innan det antas – detta är mycket allvarligt och har stora konsekvenser!!! Infoga en helt ny text om vad bullerutredningar behöver innehålla för att kunna dimensionera bostäder i ovan föreslagna ändrade Zon B och C. Det handlar om såväl mest bullrande timme, maximalnivåer dagtid som ljudets frekvensfördelning. Ett förslag till textavsnitt redovisas i fördjupningsdelen av den separata texten. s. 9
Naturvårdsverket kommer inte att ange nivåer för ljuddämpad sida utan endast hänvisa till Boverkets vägledning. Kommentaren berör därför främst Boverkets vägledning.
konsult
konsult
Även i områden som uppfyller dagens kriterium är det i många fall som det krävs bullerskyddad bebyggelse, pga. tidsvariationer, maxnivåer eller spektrum – detta kommer upp från under radarn nu när principen med bulleranpassad bostadsbyggnad har föreslagits. Exempelvis bostäder i närheten av återvinningsstationer behöver klara inomhusnivåerna, eller befintliga bostäder som ska byggas om i närheten av hamnar med mycket lågfrekvent ljud. Se separat text.
s. 9
Naturvårdsverkets bedömning utifrån det separata remissvaret är att denna kommentar i första hand avser Boverkets vägledning.
Nej
konsult
När bostäder utomhus utsätts för höga ljudnivåer bör kompensationsåtgärder motsvarande BoV AR2008:1 med ljudklass B inomhus tillämpas för att bidra till en mindre bullerutsatt situation. I tysta omgivningar är ljudnivån inomhus normalt mycket lägre än 30 dBA, och genom att tillämpa ljudklass B så ökar likvärdigheten något. Inför ett nytt stycke om kompensationsåtgärder motsvarande BoV AR 2008:1.
Naturvårdsverket vägleder inte om byggnation. Kommentaren berör främst Boverkets vägledning.
Nej
konsult
konsult
Ljudisoleringen för särskilt störande ljud utomhus är inte hanterad i BBR vid bulleranpassad bostadsbyggnad. Lägg en höjning på ljudnivån utomhus antingen med 5 dB eller gradvis enligt SS‐ISO 1996‐2 för tonalitet och impulskaraktär etc. istället för att skärpa ljudnivåerna som anges i tabell 1 och 2. Då ökar den dimensionerande utomhusljudnivån automatiskt och ljudisoleringen tas om hand. Alternativt behöver både BBR kapitel 7 och ljudklassningsstandarden för bostäder SS 25267 skrivas om lite grann. Lågfrekvent buller: Helt otillräcklig text. Hänvisa till en uppdaterad text om spektrum och bulleranpassad bebyggelse enligt ovan. s. 9
Kommentaren berör främst Boverkets vägledning.
Kommentaren berör främst Boverkets vägledning.
Nej
Nej
I Göteborg med flera storstäder är planeringsinriktningen att staden ska byggas inifrån och ut det vill säga i stor utsträckning förtäta i befintlig bebyggelse, omvandla tidigare verksamhetsområden till bostadsområden samt uppnå funktionsblandning med närhet mellan bostäder., service och verksamheter. Göteborgs Stad är positivt till ambitionen att ha samordnade vägledningar och att Boverket och Naturvårdsverket har arbetat gemensamt med frågan, Staden anser dock inte att verken har lyckats på ett tillfredsställande sätt fullt ut och mycket kvarstår för att få helt samordnade, och tydliga vägledningar. Staden ser att det finns många förbättringar, förtydliganden eller förändringar som behöver göras för att få en tillräckligt tydlig och acceptabel hantering både i planläggning enligt PBL och tillsyn och prövning enligt miljöbalken. Det kommer att krävas omfattande tillsynsvägledning kring hur arbetet i tillsynsskedet ska gå till.
Göteborgs stad, kommunstyrelsen
Ur ett stadsutvecklingsperspektiv anser Göteborgs Stad att det är bra att Boverkets vägledning möjliggör att hanteringen av industribuller i planeringen blir mer lik den som gäller för trafikbuller med möjlighet till avsteg om man har tillgång till ljuddämpad sida. Den föreslagna zonindelningen gör dessutom hanteringen i planprocessen förutsägbar och tydlig vid nyplanering. Naturvårdsverkets vägledning öppnar upp för en mer nyanserad hantering av industribuller vid tillsyn och prövning enligt Miljöbalken. Förslagen är dock inte okomplicerade vilket utvecklas nedan.
Allmänt
Ok
Nej
kommun/lst
De nivåer i zon A som anges i vägledningarna bör betraktas som målnivån. En höjd accepterad ljudnivå riskerar att enkla åtgärder som kan ge en betydligt lägre nivå därmed inte kommer att genomföras.
Allmänt
Synpunkerna avser nybyggnation och berör således främst Boverkets vägledning.
Nej
kommun/lst
Göteborgs Stad tillstyrker principen att man kan använda sig av en ljuddämpad sida för att kompensera för en mer bullrig fasad till bostaden. Inriktningen i arbetet med tyst eller ljuddämpad sida har tidigare varit att en bullerutsatt sida ska kompenseras med en sida som ligger betydligt under gällande riktvärde. Staden noterar att så inte sker i vägledningarna. Snarare blir kompensationen för en bullrig miljö på ena sidan att enbart acceptabla ljudnivåerna klaras på en sida av bostaden. Verken bör överväga inriktningen att höga ljudnivåer på bullerutsatt sida, i större utsträckning än vad som föreslås, ska kompenseras med tystare ljuddämpad sida så att större kompensation uppnås
s. 9
Nej
kommun/lst
De riktvärden som hittills gällt har många gånger tillämpats strikt av tillsynsmyndigheter. Det är viktigt att väga risken för hälsa mot andra samhällsintressen i till exempel bostadsutveckling och goda stadsmiljöer. För att skapa förutsättningar för goda boendemiljöer som också har god ljudkvalitet bör verken överväga att i vägledningarna behålla ljudnivåerna på ursprungsnivån men att det i vägledningarna bör tydliggöras att de kan frångås om skäl finns. Det är då viktigt att skälen är tydliga, exempelvis bör skäl för undantag innebära att kommuner kan bygga i områden som är viktiga för stadsutvecklingen. Skälen kan också vara beroende av verksamhetstyp, om verksamheten ligger i tätbebyggt område, verksamhetens omfattning alternativt om verksamheten är placerad i ett område med höga ljudnivåer från andra källor så att maskering sker och så vidare. Göteborgs stad, kommunstyrelsen
kommun/lst
Staden vill uppmärksamma frågan kring höjningen av riktvärdet nattetid jämfört med de nivåer som hittills har tillämpats. Det framgår inte varför höjningen sker med just 5 dBA och om det finns för motiv för det ur ett olägenhets‐ eller hälsomässigt perspektiv. Riktvärden för industribuller omfattar många vitt skilda verksamhetstyper med helt olika ljudbild och störningskaraktär. Det är också helt olika förutsättningar när det gäller möjligheten att begränsa bullret där det oftast är betydligt lättare att åtgärda industriellt buller. Staden anser att möjligheten att bedöma den rimliga nivån från fall till fall bör vara mer flexibel än tidigare. Nuvarande nattriktvärde är i många fall omöjligt att uppnå vid bostadsplanering i anslutning till en verksamhet eller det omvända. I tätbebyggda områden skulle det då alltså kunna vara motiverat med en något högre nivå nattetid. Om verken ändå väljer att höja anser kontoret att nuvarande riktvärde för natt åtminstone ska fortsätta gälla för annat buller än rent industribuller, framförallt avseende fasta installationer (t.ex. fläktar) som inte är eller tillhör anmälnings‐ eller tillståndspliktiga verksamheter. Stadens tillsynsmyndighets erfarenhet är att dessa oftast är möjliga att dämpa vid källan till en mycket begränsad kostnad sett till effekten. s. 8
De är dessutom ofta placerade så att de direkt påverkar gårdsmiljöer och liknande. kommun/lst
(Forts.) Nuvarande förslag kan upplevas som anpassat efter förhållandena vid större industriella verksamheter som har svårt att klara dagens riktvärden. Att med det som utgångspunkt ändra ljudnivåerna för alla industriella verksamheter är inte motiverat. Det finns verksamheter där verkligheten är en annan och ett högre nattvärde kan motverka kravet på bästa möjliga teknik. Göteborgs miljöförvaltning driver exempelvis ett projekt som syftar till att sänka ljudnivån som genereras av teknisk utrustning som fläktar och kylanläggningar. Målsättningen i projektet är att ljudnivån vid bostäder nattetid inte får överskrida 40 dBA. För att uppnå detta får enskilda installationer inte överskrida 30 dBA vid närmaste bostäder. Arbetssättet finns beskrivet i en metodbeskrivning benämnd ” Ljud från installationer på innergårdar ”. Naturvårdsverket har deltagit i utarbetandet av denna mätmetod. Projektet har drivit på utvecklingen mot ny teknik som medger att ljudnivåkraven går att uppfylla. s. 8
Ekvivalentnivån nattetid justeras till 40 dBA. Ja
kommun/lst
I tidigare allmänna råd sträckte sig nattperioden till kl 7.00 medan de nya vägledningarna föreslår kl 6.00. Syftet med ändringen till 06.00 antas bero på att en jämförelse ska kunna ske med trafikbuller som enligt praxis har nattvärde 22‐06. Dessutom är det en anpassning till EG‐
direktivet om omgivningsbuller som anger samma tid avseende nattperioden. Detta kan vara en rimlig anpassning men kontoret anser att det bör uttalas tydligt i vägledningarna att tiden 06‐07 är extra känslig för störningar och att bullrande moment då ska undvikas i största möjliga mån. s. 8
Befintlig skrivning kvarstår.
Nej
Det finns en otydlighet i hanteringen av nivån på bullerutsatt respektive ljuddämpad sida. För bullerutsatt sida anges ett dagvärde (06‐18) och ett kvälls‐ och nattvärde (18‐06). För den ljuddämpade sidan däremot anges att det är ett dygnsmedelvärde samt ett nattvärde (22‐06) på 45 dBA som ska gälla. Det är vanligt att stadens tillsynsmyndighet utreder inkomna klagomål på ljudnivåer vid de tidpunkter störningar pågår vilket ofta innebär natt. Ett dygnsvärde är svårt att rent praktiskt förhålla sig till. Miljöförvaltningens erfarenhet från tillsynsarbetet visar att en uppdelning av ljudnivåerna för dag, kväll och natt är att föredra oavsett sida på byggnaden. Göteborgs stad, kommunstyrelsen
kommun/lst
kommun/lst
kommun/lst
Göteborgs Stad förordar att ett dagvärde (06‐18) och ett kvälls‐ och nattvärde (18‐06) används på båda sidor av byggnaden.
s. 9
Det är en bra inriktning att allt buller ska beaktas gemensamt på den ljuddämpade sidan. Det finns dock en risk att man i tillämpningen bara kommer att räkna fram en totalnivå utan en djupare analys av de olika bullerkällorna. Olika källor kan ha helt olika karaktär, dygnsfördelning, inslag av toner, frekvensfördelning osv. som gör att den potentiella störningsgraden kommer att se olika ut. Det är viktigt att olika bullerkällor hanteras för sig, jämförs med varandra och först därefter möjligen kan sammanlagras för att få en nyanserad bild av bullersituationen. I kommande allmänna råd bör det finnas ett större utrymme för s. 9
avvikelse med anledning av de olika karaktärerna på ljud från industriverksamhet. Avseende tillämpningsområde tillstyrker Göteborgs Stad förslaget att buller från trafik i verksamhetsområden flertalet fall föreslås kunna hanteras som trafikbuller. Tidigare hantering av frågan det vill säga att samma typ av buller bedöms olika beroende på om det sker utanför eller innanför ett verksamhetsområde är svår att motivera och således olämplig. Det vore önskvärt att vägledningen konkretiserar när buller ska räknas som trafik‐ respektive industribuller. s. 6f
Nej
Naturvårdsverket kommer inte ange riktvärden för ljuddämpad sida i sin vägledning, detta görs i Boverkets vägledning. Totalnivåer kommer inte att användas.
Nej
Naturvårdsverket finner det inte lämpligt med ytterligare förtydliganden, utan anser att avgränsningen bör bedömas i varje enskilt fall.
Nej
Göteborgs Stad vill lyfta att den av den tidigare regeringen föreslagna förordning för trafikbuller och aktuella vägledningar behöver samordnas. Det finns oklarhet i kopplingen mellan dessa vägledningar och motsvarande hantering av trafikbullerriktvärdena. Förslaget till förordning om riktvärden för trafikbuller tillåter en ljudnivå på upp till 55 dBA och kanske ännu högre på sidan med lägst nivå. I vägledningarna för industribuller anges att ljuddämpad sida avser 50 dBA dagtid och 45 dBA nattetid total nivå. I den totala nivån ingår även trafikbuller. Det blir då oklart hur dessa är tänkta att fungera tillsammans. Göteborgs stad, kommunstyrelsen
kommun/lst
I och med införandet av en ljuddämpad sida, anser staden att det är rimligt att införa en reglering av maxnivå dagtid på uteplats när det gäller bulleranpassad bebyggelse. Tillåts högre nivåer på den bullerutsatta sidan riskerar den maximala ljudnivån att bli högre på den bulleranpassade sidan jämfört med nuvarande regelverk. s. 9
Ny bebyggelser kommer att hanteras i Boverkets vägledning och Natirvårdsverket kan hänvisa till denna. Genom MB 26:9a blir de nivåer som angetts i planbeskrivning blir styrande i tillsynen. Nej
kommun/lst
Vägledning för inomhusnivåer bör vara samma för plan‐ och bygglagen (PBL) och miljöbalken. De förändringar som har gjorts i de båda lagstiftningarna innebär att olägenhetsbegreppet ska vara detsamma. Vid tillämpningen används dock två skilda vägledningar rörande inomhusnivåer i form av Folkhälsomyndighetens allmänna råd om buller inomhus och Boverkets Byggregler. Det vore önskvärt med en samordning även av dessa vägledningar då de skiljer sig åt i vissa delar. Det är viktigt att de speciella riktvärden för olika tersband som återfinns i Folkhälsomyndighetens allmänna råd finns kvar, eftersom dessa utgör en viktig förutsättning vid tillsyn rörande lågfrekvent ljud. s. 10
Justering i BBR eller FoHMFS 2014:13 ligger inte inom Naturvårdsverkets vägledningsområde.
Nej
Boverkets vägledning lyfter bland annat behovet av att anpassa bebyggelsens utformning, placering och lägenheters planlösning i syfte att skapa en god boendemiljö i ett bullrigt läge. Det vore önskvärt att tydligare hänvisa till att man likt hanteringen av trafikbuller i de allmänna råden ska orientera minst hälften av bostadsrummen mot den ljuddämpade sidan. I vägledning hänvisas svepande till praxis i frågan. Det vore mer lämpligt att uttrycka var vägledningen står i frågan. Göteborgs stad, kommunstyrelsen
kommun/lst
Inriktningen att man primärt ska utreda förutsättningar att åtgärda bullret vid källan är bra om det finns förutsättningar för det. Byggnadsnämnden pekar dock på att verksamhetsutövaren ofta inte har något intresse av tillkommande bebyggelse i närheten av anläggningen. Detta gör att det sannolikt ofta handlar om att hantera bullret vid själva bebyggelsen.
Synpunkerna avser nybyggnation och berör således främst Boverkets vägledning.
Nej
Den användning av riktvärden för industribuller som hittills varit rättspraxis är att de även används för bedömningar av annat ljud som inte omfattas av andra riktvärden. Det kan till exempel handla om musik från uteserveringar, sportanläggningar med mera. Det har varit en tillgång i stadens tillsynsarbete och det är viktigt att den möjligheten finns kvar. Göteborgs stad, kommunstyrelsen
kommun/lst
Staden anser vidare att det vore önskvärt att förtydliga vilka källor de båda vägledningarna inte är avsedda att användas för. Exempelvis behöver det anges att Boverkets vägledning inte gäller för förskolor, skolor och vårdlokaler.
s. 6f
Vägledningen bör kompletteras avssende musik m.m. , att den itne är framtagen för dessa källor, men användning av nivåerna även för sådant buller bör inte "förbjudas". Bör även förtydligas avseende vilka bullerkällor som inte omfattas pga att där finns annan vägledning.
Delvis
kommun/lst
Naturvårdsverkets vägledning anger att angivna ljudnivåer inte längre omfattar arbetsplatser vilket staden ser som ett problem. Arbetsmiljölagstiftningen hanterar endast arbetsplatsen i sig och åtgärder som kan vidtas där. Det har därför med tidigare tillämpning funnits fall där krav istället har kunnat riktas mot en bullrande verksamhet med utgångspunkt från riktvärdena, vilket varit en tillgång. I konsekvensbeskrivningen anges att sådana krav ändå kan ställas men en bedömning är att det kommer att bli svårare. Kontoret föreslår att en text om detta läggs till i själva vägledningen och att den anger att sådana åtgärder kan bli aktuella i befintlig bebyggelse.
s. 8
Naturvårdsverket kvarstår i bedömningen att miljöbalken kan tillämpas i dessa ärenden, men att utgångspunkten bör vara nivåerna inomhus inte utomhus. Vägledningen jsuteras ej.
kommun/lst
En viktig skillnad i de både vägledningarna är att Boverkets vägledning anger en ekvivalentnivå över hela tiden för dag (06‐18) samt kväll och natt (18‐06). Naturvårdsverket däremot anger att för verksamheter som bara bedrivs vissa tider på dygnet ska ekvivalentnivån bestämmas för den tid verksamheten pågår eller minst en timma. Detta innebär att det finns en risk att nivån vid prövning enligt PBL och vid en framtida tillsyn kommer att skilja sig åt i förhållande till om planens nivåer klaras eller inte. Detta gäller verksamheter som inte har en kontinuerlig omgivningspåverkan. Konsekvensen av detta behöver utredas mer och det behöver förtydligas hur detta ska hanteras.
s. 8
Boverkets vägledning kommer att kompletteras med en liknande skrivning avseende när verksamhete pågår.
Delvis
Hanteringen av tillfälliga verksamheter bör samordnas mellan vägledningarna. I Boverkets tillämpning anges att avsteg kan göras för så kallad tillfällig verksamhet vilket inte återfinns i Naturvårdsverkets vägledning på samma sätt. På grund av de olika tidsperspektiven i planering och byggande och tillsyn av verksamheter, har det inte bedömts lämligt med samma formulering i de två vägledningarna. När det gäller Naturvårdsverkets vägledning är det inte lämpligt att ange undantag uttryckta som timmar, dagar eller veckor då en verksamhets tillfälliga natur i ett tillsynsärende måste sättas i perspektiv till vilka påverkan den har och vilka möjligheter som finns till skyddsåtgärder eller annan lokalisering.
Nej
kommun/lst
s. 8 Nej
kommun/lst
Boverkets vägledning anger på ett tydligt sätt att lägsta möjliga ljudnivå och bästa möjliga ljudmiljö alltid ska eftersträvas. Staden anser att denna inriktning även bör finnas i Naturvårdsverkets vägledning. Det täcks delvis in av kraven på bästa möjliga teknik som finns i miljöbalken men det är önskvärt att det uttrycks tydligare även i denna vägledning, särskilt om högre ljudnivåer än dagens ska gälla. s. 8
Naturvårdsverket finner befintliga skrivningar tillräckliga.
kommun/lst
Föreslagna förändringar innebär oklarheter kring framtida tillsynssituationer. Med anledning av det föreslår staden att en tillsynsvägledning som förtydligar tillsynsansvar och rådighet i olika situationer bör tas fram. Tillsynsvägledningen kan vara fristående från dessa vägledningar eller vara en del av dem. Det förstnämnda kan vara att föredra då det finns samordningsvinster med tillsyn av trafikbuller. Med fördel kan en sådan tillsynsvägledning presenteras med tillsynsexempel på motsvarande sätt som Boverkets planeringsexempel i nuvarande vägledning. Exempelvis saknas en tydligare vägledning kring hur en situation med flera bullerkällor samt den ljuddämpade sidans totalnivå ska hanteras vid tillsyn, hur bedömningar rörande krav sedan ska göras och vilken myndighet som har tillsynsansvaret i olika situationer. Det sistnämnda är viktigt eftersom en annan uppmätt ljudnivå än den som angetts i en plan skulle kunna bero på antingen att någon bullerkälla ändrat sin påverkan eller att byggnaderna inte byggts tillräckligt bulleranpassade. Det förstnämnda innebär rimligen att krav ska riktas mot verksamhetsutövaren enligt miljöbalken. Om källan däremot inte ändrats borde det dock snarare vara aktuellt med åtgärder på eller i själva bebyggelsen och i sådana fall är tillsynsansvaret och rådigheten snarare inom ramen för PBL. Tillsynsansvaret behöver förtydligas avseende detta. s. 9 Det saknas i dagsläget förarbeten, praxis m.m. som tar upp dessa frågor som uppkommer i och med ändringarna i PBL och MB. Naturvårdsverket kommer ge ut vägledning på sin hemsida när sådana underlag/ställningstaganden finns.
Nej
Nej
Förslaget innebär att myndigheten ska beakta buller på flera platser än idag, till exempel ljuddämpad sida, uteplats med mera för att se om kraven i detaljplanen är uppfyllda vid nybyggnation. Det behövs då vägledning kring hur sådan tillsyn ska bedrivas, hur och var mätningar ska ske och så vidare. Det behövs också vägledning om vad som gäller vid förändrade förutsättningar, till exempel om verksamheter som inte är anmälnings‐ eller tillståndspliktiga tillkommer. Förtydligande behövs avseende hur myndigheten då ska agera gentemot befintliga respektive tillkommande verksamheter.
kommun/lst
Det behöver också förtydligas när tillsynsmyndigheten ska anse att planens bullervärden inte kan anses uppfyllda så att krav kan ställas. Beräkningsmodeller kan inte uppskatta ljudnivån på den ljuddämpade sidan på ett bra sätt vilket innebär att en framtida mätning av nivån vid ett klagomål kommer att stämma dåligt med de beräknade värdena, även om beräkningen har utförts korrekt. Det är oklart hur en sådan situation ska hanteras och det vore önskvärt med tillsynsvägledning från centrala myndigheter kring detta. Det är viktigt att i Boverkets vägledning förtydliga vikten av att i bygglovsskedet kräva uppföljande kontroller, för att säkerställa att planens bullernivåer klaras även utomhus innan slutbesked meddelas. Även byggnadsnämndens tillsynsansvar över tid bör beskrivas, det vill säga vilka krav kan i efterhand komma att bli aktuella enligt PBL. s. 9
Det saknas i dagsläget förarbeten, praxis m.m. som tar upp dessa frågor som uppkommer i och med ändringarna i PBL och MB. Naturvårdsverket kommer ge ut vägledning på sin hemsida när sådana underlag/ställningstaganden finns.
Nej
kommun/lst
Göteborgs Stad ser ett behov av att det tas fram en vägledning för hur bullervillkor som är rättssäkra över tid formuleras och att praxis för hur man reglerar buller i villkor eller förelägganden om försiktighetsmått för miljöfarliga verksamheter därmed kan förändras. Med den planeringsinriktning och möjlighet till avsteg som nu införs är det viktigt att villkor kan fungera i en föränderlig omgivning. Det vore det mest effektiva sättet att öka förutsägbarheten och rättssäkerheten för verksamheterna eftersom tillkommande bebyggelse då inte kan påverka verksamhetens villkorsuppfyllnad. Naturvårdsverkets vägledning bör därför ta upp denna fråga och till exempel se över möjligheten att reglera bullernivåer i exempelvis verksamhetens fastighets‐ eller verksamhetsområdes gräns. På det sättet regleras det buller som verksamheten tillåts generera till omgivningen snarare än nivå vid närmsta bostad. Nivån i fastighets‐ eller områdesgräns ska självklart utgå från de nivåer som inte bör överskridas vid bostäder men räknas om.
Allmänt
Ytterligare lagändringar planeras, avseende nybebyggelse invid tillståndspliktig verksamhet. Dessa lagändringar bör inväntas innan vägledning kan ges.
Nej
kommun/lst
Staden ett behov av klargörande avseende hur kravet på bästa möjliga teknik förhåller sig till Naturvårdsverkets vägledning vid nyetablering av verksamhet. Om en ny typ av verksamhet etablerar sig där det tidigare legat en annan (vilket är vanligt i exempelvis industriområden) finns risk att de nivåer som kunde klaras av den första verksamheten sätter ramarna för vad som behövs även av den nya, oavsett hur möjligheterna utifrån ”bästa möjliga teknik” ser ut. Det är rimligt att prövningen vid nyetablering även fortsättningsvis är tänkt att utgå från bästa möjliga teknik. Ett sätt att undvika oklarheter är att låta ändringarna endast gälla prövning, omprövning eller ändring av befintliga verksamheter. Den omständigheten att vissa bullernivåer har accepterats i planen bör naturligtvis även fortsättningsvis få vägas in vid en prövning av en ny verksamhet enligt miljöbalken
s. 8 Synpunkten får antas avse den föreslagna förändringen av ekvivalentnivån nattetid. Ekvivalentnivån nattetid justeras till 40 dBA. Delvis
Boverkets vägledning behöver kompletteras med en konsekvensbeskrivning för att förtydliga de avvägningar som gjorts vid framtagandet av vägledningen på samma sätt som man gjort för Naturvårdsverkets vägledning.
Synpunkerna och berör främst Boverkets vägledning.
Nej
Det är önskvärt att i vägledningarna klargöra vad en vägledning har för status i förhållande till ett allmänt råd eller förordning vid prövning. Det bör tydligöras vad en som avses med en vägledning och hur strikt den ska tillämpas.
Naturvårdsverket bedömer att skrivningen i anslutning till tabell 1 "nivåerna … bör vara vägledande för bedömning av om buller utgör en olägenhet men det kan finnas skäl att tillämpa andra nivåer än tabellvärdena, såväl högre som lägre, liksom andra tider." är tillräcklig.
Nej
På flertalet ställen i Boverkets vägledning används begreppet kompensationsåtgärder vilket är ett juridiskt begrepp vid prövning av vissa områdesskydd enligt 7 kap miljöbalken Det föreligger en risk att begreppet kan tolkas ha liknande juridisk status, vilket inte är fallet och det vore önskvärt att utveckla vad kompensationsåtgärder har för betydelse i PBL‐sammanhang.
kommun/lst
kommun/lst
s. 8
Havs‐ och vattenmyndigheten
Havs‐ och vattenmyndigheten tillstyrker Naturvårdsverkets förslag till vägledning, men anser att det i vägledningen särskilt bör förtydligas att även buller som uppstår i samband med vattenverksamhet (11 kap) omfattas. Myndigheten bedömer att vägledningen avser allt industri‐ och annat verksamhetsbuller, oavsett vilket kapitel i miljöbalken som verksamheten härstammar från (naturvårdsarbeten, miljöfarlig verksamhet, vattenverksamhet, avfallshantering). För att undvika feltolkningar, bör det framgå av vägledningen att buller alltid är en miljöfarlig verksamhet oavsett källa (syftet med bullret) och att miljöbalken därmed är tillämplig.
Havs‐ och vattenmyndigheten tillstyrker Naturvårdsverkets förslag till vägledning, men anser att det i vägledningen särskilt bör förtydligas att även buller som uppstår i samband med vattenverksamhet (11 kap) omfattas. Myndigheten bedömer att vägledningen avser allt industri‐ och annat verksamhetsbuller, oavsett vilket kapitel i miljöbalken som verksamheten härstammar från (naturvårdsarbeten, miljöfarlig verksamhet, vattenverksamhet, avfallshantering). För att undvika feltolkningar, bör det framgå av vägledningen att buller alltid är en miljöfarlig verksamhet oavsett källa (syftet med bullret) och att miljöbalken därmed är tillämplig.
nationell myndighet
s.6f
HSB
Det vore önskvärt att frågan om industribuller och trafikbuller hade behandlats samtidigt. Detsamma gäller föreliggande förslag till vägledning om industribuller, där det hade varit önskvärt om Boverket och Naturvårdsverket hade givit ut en gemensam vägledning istället för Allmänt
vu/branschorganisation dessa två separata, trots att de är samordnade.
Dessutom skiljer sig dessa förslag om industribuller på många punkter från förordningen om trafikbuller som remitterades under hösten 2014, vilket är olyckligt och kan leda till att regelverket även framöver kommer lämna stort utrymme för osäkerhet och tolkningar. Till exempel anges i dessa förslag till vägledning andra nivåer för ljuddämpad sida än de som anges i den remitterade förordningen för trafikbuller. Därmed finns en risk att förslagen till vägledning bidrar till att försvåra en förtätning i centala lägen samt byggandet av små Allmänt
vu/branschorganisation lägenheter. HSB
Med ljuddämpande åtgärder som till exempel fönsterutformning kan en god ljudmiljö inomhus uppnås trots att tillgång till sida med en ljudnivå vid fasad under 45 dBA saknas, vilket ofta kan vara fallet när det gäller mindre, enkelsidiga lägenheter i urbana miljöer. Detta borde belysas i en konsekvensutredning vilken saknas för Boverkets förslag till vägledning. Det är önskvärt att regelverket behandlar buller från samtliga källor på ett samlat sätt för att göra regelverket mer vu/branschorganisation lättillämpligt och förutsägbart.
HSB
Justeras
Ja
Nej
Naturvårdsverket har inte haft i uppdrag att ta fram en vägledning som bygger på förordningsförslaget.
Nej
Synpunkten berör främst Boverkets vägledning.
Nej
Hyresgästföreningen
Hyresgästföreningen välkomnar att Naturvårdsverkets och Boverkets vägledningar beträffande buller samordnats för att undvika konflikter till följd av olika förhållningssätt till bullerbegränsning i planering respektive tillsyn. Föreningen bedömer att det kommer att underlätta tillämpningen för både kommuner, länsstyrelser och verksamhetsutövare. Hyresgästföreningen vill understryka betydelsen av att regeringsuppdragets andra syfte har varit att se över ljudnivåer i förhållande till den kunskap som finns om störnings‐och andra hälsoeffekter av industribuller. Något som är mycket viktigt ur ett boendemiljöperspektiv.
Allmänt
Hyresgästföreningen är oroad över att nackdelarna överväger fördelarna för de boende sett till risk för olägenhet för människors hälsa. Förslaget till vägledning kan drabba de boende i form av ökade bullerstörningar om bostäderna inte uppfyller förväntningarna och angivna ljudnivåer inte kan hållas. Hyresgästföreningen arbetar för att det ska byggas fler bostäder till en rimlig kostnad. Möjligheten att tillåta högre ljudnivåer vid vissa sidor av en byggnad, om den är särskilt anpassad och de boende har tillgång till en ljuddämpad sida, bedömer vi trots allt är positivt eftersom det möjliggör goda bostäder i attraktiva men bullerexponerade lägen. Detta skulle kunna möjliggöra att fler bostäder med god bulleranpassning byggs. Samtidigt ser Hyresgästföreningen att det finns en risk att ökade krav på ljuddämpande åtgärder kan leda till högre byggkostnader, som i sin tur kan leda till högre boendekostnader. Det måste dock ställas mot att det är mycket viktigt att bostäderna håller god kvalitet och att risken för störande buller minimeras i bostäderna.
Allmänt
Hyresgästföreningen tillstyrker Naturvårdsverkets förslag att gå vidare med alternativ 1 istället för att behålla den befintliga övergångsvägledningen som skulle medföra konflikter gentemot vägledningen enligt plan‐och bygglagen.
Allmänt
Hyresgästföreningen är oroad över de konskevenser den föreslagna höjningen från 40dBA till 45dBA nattetid kan få för boende. Naturvårdsverket konstaterar att det för boende i närheten av anläggningar som bullrar nattetid finns risk för ökad olägenhet, främst sömnstörningar, om nivåerna höjs. Naturvårdsverket konstaterar samtidigt att orsaken till förändringen av ljudnivån nattetid beror på att det inte hade gått att samordna de två vägledningarna om höjningen inte gjorts. Hyresgästföreningen anser att det är olyckligt att företags och verksamhetsutövares möjlighet att bedriva verksamhet nattetid kan komma att ske på bekostnad av de boendes välmående.
s. 8
Ok
Nej
Ok
Nej
Ok
Nej
Ja
IKEM, innovations‐ och kemiindustrierna i Sverige
Även detta förslag, som syftar till att samordna vägledningarna, riskerar enligt Naturvårdsverket att leda till negativa konskevenser för boende. Naturvårdsverket skriver i sin analys: ”En sannolik konsekvens av ett förkortat nattintervall, när det väl får genomslag, kommer bli att fler personer kommer att uppleva störningar och även sömnstörningar eller svårigheter att somna om.” Naturvårdsverket hänvisar till SCB:s tidsanvändnings‐undersökning 2010/11 där man bland annat kan se att aktivitetskategorin sömn etc. på vardagar klockan 06 gällde för 80 % av befolkningen. På vardagar 07 hade siffran sjunkit till 52 %. Det ger en indikation på att timmen mellan 6 och 7 på vardagsmorgnar används för sömn och vila av många personer. Verket konstaterar att det också är anledningen till att det finns många tillståndsreglerade verksamheter med bullervillkor fram till 07. Riktvärdena används för att reglera exempelvis varuleverenser i stadsmiljö och som grund för bullervillkor vid stora infrastrukturbyggen. Hyresgästföreningen är oroad över de negativa konsekvenser denna förändring riskerar att leda till för de boende. s. 8
Hyresgästföreningen delar Naturvårdsverkets bedömning att de boende riskerar att påverkas beroende på hur möjligheten tillämpas. Vi är oroade över att kostnaderna överväger nyttorna sett till risk för olägenhet för människors hälsa för de boende. Förslaget kan drabbade de boende i form av ökade bullerstörningar om bostäderna inte uppfyller förväntningarna och angivna ljudnivåer inte kan hållas. Enligt Naturvårdsverkets konsekvensanalys kan möjligheten att tillåta högre nivåer vid vissa sidor av en byggnad, om den är särskilt anpassad och de boende har tillgång till en ljuddämpad sida, ses som en nytta eftersom det möjliggör goda bostäder i attraktiva men bullerexponerade lägen. Hyresgästföreningen arbetar för att det ska byggas fler bostäder till en rimlig kostnad. Detta skulle kunna möjliggöra att fler bostäder med god bulleranpassning byggs. s. 10
Hyresgästföreningen anser att det är bra att vägledningen anpassas till miljöbalken för att denna ska vara uppdaterad och vägleda mot uppfyllande av gällande lagstiftning, samt underlätta tillämpningen av dess centrala begrepp och principer.
s. 11ff
IKEM är positiva till att några av de synpunkter som IKEM (f.d. Plast‐ & Kemiföretagen) m.fl. industriorganisationer under många år framfört till Naturvårdsverket tycks ha beaktas i det nu remitterade förslaget till vägledning. IKEM ställer sig därför bakom förslaget och önskar också uttrycka vårt stöd till att vägledningen, som ju diskuterats så länge, nu publiceras. IKEM konstaterar att samarbetet mellan Naturvårdsverket och Boverket har resulterat i två stycken väl samordnade vägledningar. Detta är positivt. Vi tycker att vägledningarna har bra balans mellan sådana överväganden som behöver göras kring verksamhetsbuller och problematiken Allmänt
vu/branschorganisation kring att bedöma störning samt svårigheten att mäta och kontrollera.
Begreppet ljudnivå: IKEM tycker att begreppet ljudnivå är att föredra framför det tidigare använda begreppet riktvärde. Som också anges i vägledningen undviker man på så sätt att begreppet får en annan miljöjuridisk betydelse än vad det är tänkt att ha. En genomgång av vägledningen bör utföras. Det förekommer ställen där ordet bullernivå kan och bör ersättas s. 8
vu/branschorganisation med ljudnivå
Nej
Ok
Nej
Ok
Nej
Ok
Nej
Ok, dock kommer ordet riktvärde användas i vägledning för att terminologin ska överensstämma med den i trafikbullerförordningen.
Nej
Nattvärde: IKEM är positiva till att vägledningen anger 45 dBA som ekvivalent ljudnivå för kväll och natt. Vi stödjer alltså att nivån höjs från 40 dBA till 45 dBA samt, som redan nämnts, att s. 8
vu/branschorganisation ordet ljudnivå här används istället för ordet riktvärde.
Tidsperioden för natt: IKEM tillstyrker att nattperioden ändras från kl. 22‐07 till kl. 22‐06. Det är inte ovanligt att timmen mellan kl. 06‐07 varit styrande för verksamheters bullerbegränsande åtgärder. Detta därför att, förvisso också industrins, men framförallt det övriga samhällets s. 8
vu/branschorganisation ljudnivåer ökar under den perioden.
IKEM har inget att erinra mot att det står i vägledningen att det finns vissa ljudkaraktärer som är särskilt störningsframkallande och att ljudnivåvärdena då kan behöva sänkas. Vi tycker dock inte att man ska skriva att värdena i tabell 1 bör sänkas med just 5 dBA. Vi tycker att det är fullt tillräckligt så som det beskrivs längre upp på sidan 8. Att värdena i tabellen är en utgångspunkt s. 8
vu/branschorganisation och att det kan finnas skäl att tillämpa andra nivåer.
Institutet för miljömedicin, Karolinska institutet
universitet m.m.
Forskningsläget kring bullers hälsoeffekter talar för en skärpning snarare än en
försvagning av gällande riktvärden för omgivningsbuller. Det aktuella förslaget går inte i
denna riktning, utan dess rekommendationer tillåter något mer industribuller vid bostäder än tidigare rekommendation.
universitet m.m.
universitet m.m.
Nej
Ok
Nej
Angivelsen om en sänkning med 5 dB är beprövad och uppfattas som ett lämpligt stöd av många tillsynsmyndigheter. Nej
s. 8
Vi misstänker att det nya begreppet ”ljudnivå” kommer att tolkas som mindre
bindande än det tidigare använda begreppet ”riktvärde”, med ökad risk för att de
rekommenderade nivåerna regelmässigt överskrids.
s. 8
Delvis
Det är svårt att motivera förslagets sammanslagning av riktvärden för kväll och natt.
Detta försvårar jämförelser med det av EU rekommenderade riktvärdet Lnight.
s. 8
Indelningen av tiden för kväll och natt justeras så det blir två separata tidsperioder.
Ja
universitet m.m.
Det är bra att hårdare krav ställs på verksamheter som genererar särskilt störande
ljud av impulskaraktär eller ljud med tonala komponenter. Det vore dock lämpligt att också ställa hårdare krav på verksamhet som genererar höga nivåer av lågfrekvent
buller.
Avsteg kan vara motiverat i nybyggda områden som säkerställer en bullerskyddad
sida av bostaden. Man bör dock överväga hårdare krav än föreslagits på den
bullerskyddade sidan, såväl dagtid som nattetid.
universitet m.m.
Det har genomförts få störningsstudier av industribuller och studier saknas helt kring
hjärt‐kärleffekter [2]. Det finns dock inget skäl att anta att industribuller skulle vara
mindre störande eller hälsofarligt än trafikbuller, för vilket kunskapsunderlaget är
betydligt större [2]. Senare tids forskning har särskilt stärkt misstankarna om ett
orsakssamband mellan buller och hjärtkärlsjukdom, något som föranlett WHO att inleda
en revidering av sina rekommendationer för omgivningsbuller. Allmänt kan sägas att det nuvarande forskningsläget talar för en skärpning snarare än en försvagning av gällande riktvärden. Det aktuella förslaget går inte i denna riktning.
universitet m.m.
Ok, dock kommer ljudnivån natt att justeras till 40 dBA.
Delvis
s. 9
Lågfrekvent buller hanteras i första hand inomhus och tas upp i Folkhälsomyndighetens allmänna råd, till vilka det finns en hänvisnig i vägledningen under rubriken Buller inomhus.
Ljuddämpad sida kommer endast hanteras i Boverkets vägledning, varför synpunkterna närmast riktar sig till den myndigheten.
Nej
s. 8
Delvis
s. 8
Nej
universitet m.m.
Det vore önskvärt med en mer utförlig beskrivning av vilka verksamheter som omfattas
och inte omfattas av dessa riktlinjer. Det är till exempel oklart om följande ljudkällor
omfattas: militära och privata skjutbanor, motorsportbanor och andra sportarenor,
byggbuller, ventilationsbuller på innergårdar, samt buller från båtar i hamnområden.
Vindkraft uppfattas av många som en typisk industribullerkälla, men omfattas inte av
förslaget eftersom denna källa behandlas i andra riktlinjer. Detta bör kanske särskilt
påpekas.
universitet m.m.
Argumentationen för att ersätta begreppet ”riktvärde” (RR 78:5 [1]) med begreppet ”ljudnivå” är oklar. Motiveringen är att ”... begreppet riktvärde i vägledningar kan förväxlas med begreppet som det används i tillstånd och förelägganden.” (sidan 4).
Ytterligare argumentation ges inte, och läsaren undrar varför det inte vore bättre att
istället införa ett nytt begrepp i tillstånd och förelägganden, för vilka ”riktvärde” kan
framstå som svagt.
Riktvärden är rekommendationer som skall tillämpas med hänsyn till vad som är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt [3]. De anger vad som gäller i normalfallet och ger utrymme för avsteg beroende på omständigheter i enskilda fall [4]. Vi misstänker att det nya begreppet ”ljudnivå” kommer att tolkas som än mindre bindande än ”riktvärde”, med risken att de rekommenderade nivåerna kommer att betraktas som önskvärda men inte eftersträvansvärda ifall detta är förenat med kostnader för den bullrande verksamheten.
Begreppet ”riktvärde” används fortfarande i de flesta bullersammanhang, och är till
exempel centralt i det nya förordningsförslaget om trafikbuller (S2014/5195/PBB). Att för industribuller överge ”riktvärde” till förmån för ”ljudnivå” skulle göra det svenska
systemet med riktvärden än mer krångligt och svårgenomträngligt.
s. 8
s. 6f
Användningsområdet justeras och konkretiseras med avseende på vilka versksamheter som det finns andra vägledningar för.
Ja
Delvis
universitet m.m.
De tidigare riktvärdena angav olika ekvivalentnivåer för dag, kväll och natt. Denna
uppdelning är densamma som de två mått som rekommenderas inom EU: Lden, som är en sammanvägning av de tre perioderna dag/kväll/natt och Lnight, som är ekvivalentnivån nattetid. Det senare måttet används också av WHO i deras rekommendationer för buller nattertid [5].
Vi anser att det är olyckligt att förslagsställarna inte tagit tillfället i akt att harmonisera de svenska riktvärdena för industribuller med EU‐måtten. Kostnaden för detta skulle vara minimal, eftersom måttens beståndsdelar, dag/kväll/natt‐nivåer, redan beräknas. Lden och Lnight kan alltså lätt beräknas med dagens tillämpning (den tidigare rekommendationen motsvarade ungefär 50 dB Lden och 40 dB Lnight).
Det är en fullt möjligt (och rimligt) att EU inom en inte avlägsen framtid kommer att
tvinga Sverige att harmonisera sina riktvärden med EU:s system. Från ett
forskningsperspektiv vore detta gynnsamt eftersom det skulle förenkla jämförelser mellan svenska studier och studier utförda i andra europeiska länder. Varför inte börja redan nu med industribuller?
Förslaget motverkar istället en sådan utveckling, genom att slå ihop de två
dygnsintervallen kväll och natt till ett intervall kväll/natt (18‐06). Detta motverkar
jämförbarhet mellan svenska och europeiska riktvärden. Vad vi vet har intervallet
kväll+natt inte tidigare använts i svenska eller internationella riktvärden. Buller anses
särskilt skadligt nattetid genom dess inverkan på sömnkvalitet. Därav EU:s och WHO:s
rekommendation att använda ekvivalentnivå nattetid (Lnight) som riktvärde för att skydda mot sömnstörning. Förslaget motiverar inte sammanslagningen av kvälls‐ och
s. 8
nattperioden, och vi har svårt att se hur detta kan motiveras ur hälsosynpunkt.
Indelningen av tiden för kväll och natt justeras så det blir två separata tidsperioder. Dock har det inte bedömts lämpligt att byta mått till Lden, eftersom detta mått inte tillämpas i andra vägledningar om buller från fasta anläggningar. Delvis
universitet m.m.
Förslaget innebär en högre nivå nattetid (45 dB) än den tidigare tillämpningen (40 dB).
Vi noterar att detta inte överensstämmer med WHO:s rekommendation om 40 dB
utomhus vid sovrumsfönster [5]. Vi inser samtidigt att WHO:s förslag om 40 dB är
mycket svårt att uppfylla i befintliga bostäder i urbana miljöer, och att ekvivalentnivån 45 dB vid sovrumsfönster ger ett gott skydd mot sömnstörning givet att folk sover med
stängda fönster. Möjligen bör texten förtydliga att förslaget inte är utformat för att skydda sömn med öppet fönster.
s. 8
Ja
universitet m.m.
Som påpekas i förslaget är vissa ljud särskilt störande. Det är därför bra att förslaget
behåller den tidigare rekommendationen om en striktare tillämpning för verksamhet som genererar ljud med återkommande impulser (t.ex. vid nitningsarbete) eller ljud med tonala komponenter (t.ex. vissa ventilationsljud). Sänkningen med 5 dB för ljud med tonala komponenter är rimlig. För vissa impulsljud är dock 5 dB för lite. Exempelvis hammarslag på metall, spikpistoler, pålning, tryckluftsborrning, och metalljud vid
tågväxling kan upplevas som oerhört störande. På grund av sin störningspotential har ISO föreslagit 12 dB skärpta krav för utpräglade impulsljud (”highly impulsive sounds”),
jämfört med 3‐6 dB för ljud med tonala komponenter ([6], se tabell A.1). Förekomsten av impulsljud vid tågrangering är en möjlig förklaring till varför boende kring
rangerbangårdar tycks vara avsevärt mer bullerstörda än boende vid andra industrier
[2,7]. En annan orsak kan vara förekomst av vibrationer. Hur som helst bör betydligt
hårdare krav ställas på rangerbangårdar än på annan industriverksamhet.
Det är olyckligt att lågfrekvent buller inte nämns bland särskilt störande ljud. Det är väl
känt från forskningen att lågfrekvent buller upplevs som mer störande än annat buller vid samma A‐vägda ljudnivå, och lågfrekvent buller anses ha en särskilt negativ inverkan på koncentration och uppmärksamhet (se t.ex. [8,9]). Industribullerkällor kan generera
ansenliga mängder lågfrekvent ljudenergi, till exempel från större ventilationssystem på industrier eller motorer på stora fartyg. Det vore därför lämpligt att inför en skärpning av rekommendationerna för sådana ljud. I texten hänvisas till Folhälsomyndighetens allmänna råd om buller inomhus, som anger värden för lågfrekvent buller inomhus [10].
Det är dock oklart om dessa råd avser externt buller (vägtrafikbuller anses t.ex. inte
omfattas av Folhälsomyndighetens råd om lågfrekvent buller). Det bör istället övervägas om en skärpning skall tillämpas för lågfrekvent utomhusbuller på motsvarande sätt som för impulsljud och ljud med tonala komponenter. En utgångspunkt kan då vara Folhälsomyndighetens råd omräknade till utomhusvärden.
s. 8
Den skärpning som föreslås vid impulsljud är konsekvent i förhållande till tidigare vägledning. En ytterligare skärpning vid utpräglade impulsljud skulle dels kräva ett nytt tillvägagångssätt, då skillnad behöver göras mellan vanliga och utpräglade impulsljud och dels medföra att avservärt skarpare krav riktades mot de verksamheter som bedömde omfattas. Lågfrekvent buller hanteras i första hand inomhus. Hänvisningen till Folkhälsomyndighetens allmänna råd, syftar till att dessa bör vara tillämpliga.
Nej
universitet m.m.
Förslaget ger utrymme för avsteg om utsatta bostäder har tillgång till en mindre
bullerutsatt sida. Det är bra att förslaget endast ger denna möjlighet i nya områden som
särskilt utformats med hänsyn till bullret, eftersom fasadisolering i äldre bebyggelse kan göra det svårt att klara inomhusljudmiljön på den bullerutsatta sidan. Det kan dock
diskuteras om inte högre krav borde ställas på den ljudskuggade sidan i situationer där
nivåerna påtagligt överskids på bullerutsatta sida. Exempelvis 45 dB ekvivalent ljudnivå
dagtid (i enlighet med Boverkets definition av ”tyst sida” [4]) och 40 dB Lnight i enlighet
med WHO:s rekommendationer [5] för att möjliggöra ostörd sömn med fönstret på glänt i sovrum på bullerskyddad sida.
s. 9
Nej
I många fall används ordet ”buller” felaktigt och missvisande såväl ute i verksamheterna som i myndigheters skrivelser av olika slag. Buller är ett störningsmått som bygger på subjektiva upplevelser. Att mäta buller innebär att man gör epidemiologiska studier och/eller miljömedicinska bedömningar. Således har graden av bullerstörning egentligen inget med tabellvärden i vägledningen att göra. I vägledningen är det ljudnivån som kan mätas med ljudnivåmätare. Ljudnivån används sedan vid bedömning av en eventuell bullerstörning.
Jernkontoret
I föreliggande förslag har Naturvårdsverket lyckats bättre att skilja på dessa begrepp än i tidigare förslag men det finns fortfarande anledning att se över förslaget till vägledning ännu en gång för att få begrepp och benämningar på rätt plats. Som exempel kan nämnas att
ord som ”bullermätning” bör ersättas med ljudnivåmätning eftersom man inte mäter buller utan ljudtrycksnivå. ”Bullerberäkning” bör ändras till beräkning av
ljudutbredning. ”Bullernivå” antyder att man mäter störningsgraden när man i själva
verket mäter ljudtrycksnivån – vilket inte är detsamma som bullernivå. ”Buller” är ett
subjektivt mått medan ljudnivå, eller ljudtrycksnivå, är det som kan mätas med
Allmänt
vu/branschorganisation ljudnivåmätare.
Buller, är enligt Naturvårdsverkets synsätt oönskat ljud, inte ett mått på subjektiva upplevelser. Naturvårdsverket ser därför inte att en användning av orden ljud och buller i vägledningen bör orsaka missförstånd. Det är Naturvårdsverkets uppfattning att ljudtrycksmätningar kan användas för att mäta buller.
Nej
Jernkontoret
Mening nummer tre: ”Det kan till exempel gälla…” bör utgå. Det finns andra situationer som exempelvis snöröjning där annan bedömning behöver göras. Att hänvisa till ”begränsad del” vu/branschorganisation eller ”verksamhetens område” skapar bedömningsproblem.
Meningen anges som ett exempel och utesluter inte att andra undantag görs.
Nej
s. 6f
Jernkontoret
I början på sidan 8 framgår att tabellvärdena bör gälla för normalfallet och att det kan finnas skäl att tillämpa andra nivåer än tabellvärdena, såväl högre som lägre. Vidare framgår på sid 9 längst ner, under rubriken "Tillsyn och prövning vid bulleranpassad bebyggelse" att "Det är den som ska tillämpa miljöbalken som ska göra bedömningen och det kan utifrån bedömningen i det enskilda fallet finnas skäl att tillämpa andra värden än de som anges i tabellen" Det finns alltså beskrivningar som säger att man ska utgå från tabellvärdena men att omständigheten i det enskilda fallet avgör om man ska tillämpa högre eller lägre värden än tabellvärdena. Jernkontoret anser att störande ljudkaraktär, återkommande impulsljud och störande toner (= störande ljudkaraktär) är sådana omständigheter som kan innebära lägre värden. Men att ovillkorligt skriva i vägledningen att det då ska sänkas med 5 dBA talar mot den bedömning s. 8
vu/branschorganisation som ska göras enligt ovan. 5 dBA är ju dessutom mer än en halvering av ljudnivån.
I rubriken bör det vara Ny bulleranpassad bebyggelse då det är detta som skrivs i andra raden s. 9
vu/branschorganisation och som kapitlet gäller..
Jernkontoret
Hur skall en frifältsnivå på uteplats på tyst sida beräknas rent praktiskt? Då nivån på den tysta sidan ska beräknas krävs att ljud reflekteras av närliggande hus och skärmas av byggnaden som uteplatsen avser. Beräkningar kommer ej visa frifältsvärde på uteplats. På fasad är det dock s. 9
vu/branschorganisation alltid möjligt att beräkna frifältsvärde. Jernkontoret
Angivelsen om en sänkning med 5 dB är en bör‐
formulering. Den är beprövad och uppfattas som ett lämpligt stöd av många tillsynsmyndigheter. Nej
Rubriken ändras.
Ja
Naturvårdsverket kommer inte att ange nivåer för ljuddämpad sida utan endast hänvisa till Boverkets vägledning. Kommentaren berör därför främst Boverkets vägledning.
Nej
Jernkontoret
Jernkontoret konstaterar återigen att den föreslagna nivån nattetid för fritidsområden är extremt låg. Att uppnå 35 dBA nattetid är i princip omöjligt då fågelkvitter och rörelse i trädgrenar ”riskerar” störa ljudnivåmätningar. De vetenskapliga argumenten till nivån 35 dBA nattetid ifrågasätts av Jernkontoret. Jernkontoret föreslår att
a) Föreslagen nivå på 35 dBA nattetid ändras till 40 dBA.
b) Att det i vägledningen förtydligas att det är fritidsområden fastlagda i planbestämmelser vu/branschorganisation som avses.
Jernkontoret
I Boverkets förslag till vägledning finns en skrivning angående en kommande lagstiftning. Texten i Boverkets remiss lyder:
”Regeringen bereder förslag till ny lagstiftning som ska trygga verksamhetsutövares rättssäkerhet vid omprövning av miljötillstånd och vid ansökan om nytt eller ändrat tillstånd (ds 2014:31). Förslaget innebär att till‐ståndsmyndigheten, vid prövning av ett nytt eller ändrat miljötillstånd, inte får skärpa villkoren för buller från verksamheten om bullervärdena överensstäm‐mer med detaljplan eller bygglov. Verksamhetsutövare föreslås enligt regeringens överväganden också tillförsäkras straffrihet gentemot överskridanden av bullervillkor vid omgivande bostadsbebyggelse. Detta gäller i de fall bo‐stadsbebyggelsen ingår i ett område som omfattas av detaljplan eller bygglov och de sanktionerade bullervärdena inte överskrids. s. 10
vu/branschorganisation Avsikten är att ändringarna träder i kraft 1 juli 2015.”
s. 10
Låga bullernivåer i friluftsområden syfter till att skydda naturupplevelsen, därför behöver buller, alltså ljud som uppfattas som inte hemmahörande i miljön undvikas. Beskrivningen av sådana områden är samordnad med den beskrivning som återfinns i Naturvårdsverkets vägledning om flygbuller och tillståndsprövning av flygplatser.
Nej
Vägledningen kommer att kompletteras när en sådan lagförändring är beslutad.
Delvis
Kommentaren om BAT är juristgranskad, det är ett vedertaget synsätt. Nej
Jernkontoret
I vägledningen anger Naturvårdsverket att BAT innebär att ”tekniken ska vara tillgänglig men behöver inte finnas i Sverige”. Att generellt fastslå i denna vägledning, att tolkningen av BAT innebär att tekniken ska vara tillgänglig någonstans i världen, anser Jernkontoret är en alldeles s. 13
vu/branschorganisation för vidlyftig. Det är dessutom tveksamt om den tolkningen håller rent juridiskt.
I Boverkets förslag gällande deras förslag till vägledning för ”Industribuller‐ och annat verksamhetsbuller vid planläggning och bygglovsprövning av bostäder – en vägledning” finns Allmänt
vu/branschorganisation en ordlista som också borde ingå i Naturvårdsverkets vägledning.
Vägledningen kompletteras med en ordlista.
Ja
JM
Förslagen innebär att transporter inom ett verksamhetsområde ska bedömas som industribuller. Transportena anges ge bidrag till såväl ekvivalentnivån som höga ljudtoppar nattetid. Det är orimligt att trafikbuller från transporter bedöms olika beroende på om transporterna sker inom eller utanför ett verksamhetsområde. Regleringen är inkonsekvent och svår att förstå. Den undantar endast transporter inom hamnområden, men om nu buller från dessa transporter kan godtas (till en given nivå) bör rimligen undantaget gälla samtlig transporttrafikering. Inkonsekvensen blir tydlig t.ex. där bostadsbyggande invid en industri, med enstaka fordonsrörelser per dygn, men där några transportrörelser sker under nattperioden, kräver att omfattande åtgärder vidtas för att dämpa ljudnivån till 55 dBA maxnivå vid fasad, samtidigt som fordonen på allmän väg kan alstra upp till 70 dBA vid uteplats Allmänt
vu/branschorganisation och är helt oreglerade vid fasad.
Naturvårdsverket anser liksom tidigare att då det är en del av verksamhetsbullret, faller under verksamhetsutövarens rådighet och ofta är mer orgelbundet och/eller långvarigt än ljudet från ett fordon som passerar på en väg, är det lämpligaste att i de flesta fall betrakta bullret från fordon inom verksamhetsområdet som en del av verksamhetens buller. De nivåer som anges i vägledningen är samma utifrån befintlig kunskap och erfarenhet för att undvika att olägenhet uppstår.
Nej
Jernkontoret
JM
Buller från olika källor har olika karaktär och är olika störningsframkallande. Regleringen borde än tydligare ta sikte på att begränsa bostadsbyggande invid bullerkällor som karaktäriseras av ofta återkommande impulser och buller från uppställda fordon och lastning och lossning av fordon. Det borde vara denna typ av buller som anses utgöra industri‐/verksamhetsbuller och Allmänt
vu/branschorganisation därmed regleras med maxvärden.
En sådan begränsning till vissa källor blir ologisk. Dock anges det tydligt i tillämpningsområdet att uppställning och lastning‐/lossning bör ses som industribuller.
Nej
JM
Den föreslagna summeringen av industri‐ och trafikbuller är inte rimlig. Trafikbuller bör först och främst inte alls regleras i en industribullervägledning. Oavsett detta, bör syftet med regleringen ha varit att att se till att den ljuddämpade sidan av en bostadsbyggnad inte utsätts för alltför höga trafikbullernivåer. Regleringen borde stället ange, där bostadsbyggnader utsätts för både industribuller över riktvärdena och trafikbuller över riktvärdena, att det är de s. 9
vu/branschorganisation ekvivalenta ljudnivåerna för industribuller som i sådant fall ska skärpas.
Ljuddämpad sida kommer endast hanteras i Boverkets vägledning och totalnivåer kommer inte användas för ljuddämpad sida.
Delvis
Nej
Vägledningen är till sin natur icke‐bindande och ska inte motverka bedömningen i varje enskilt fall. Nej
JM
JM
I vägledningarna anges att boende ska ha tillgång till en ljuddämpad sida ocha tt ljudmiljön inomhus ska vara god. Det går inte att utläsa om det med detta menas att tekniska åtgärder t.ex. i form av en inglasning av balkong, är en godtagbar åtgärd för att säkra tillgången till ljuddämpad sida. Om inte detta är godtagbart, så utesluter det smålägenheter i sådana lägen. Detta trots att det är möjligt att ordna en god ljudmiljö inomhus. Samtidigt anger vägledningen s. 9
vu/branschorganisation att högre ljudnivåer från trafikbuller godtas i motsvarande läge.
Samordningen av de båda vägledningarna hade kunnat göras mer långtgående och vägledningarna hade kunnat utformas än enklare och än tydligare. Risken är stor för fortsatt varierande lokala uttolkningar. Ett ökat bostadsbyggande är beroende av att våra myndigheter får förutsättningar att nå en förutsägbar och enhetlig tillämpning i syfte att underlätta i planeringen, tillståndsprövningen och genomförande. Förslagen till vägledningar bör därför Allmänt
vu/branschorganisation ytterligare förtydligas och förenklas.
Jordbruksverket
nationell myndighet
Jordbruksverket
nationell myndighet
Jordbruksverket arbetar för goda villkor för företagandet, med inriktning på
verksamhet på landsbygden. Därför välkomnar vi att samordningen av
planläggning och lovgivning enligt plan‐ och bygglagen (2010:900) med
prövning och tillsyn enligt miljöbalken kan ökas. Det ger tydlighet och
förutsägbarhet för berörda verksamhetsutövare. Det är även en fråga om
rättssäkerhet. Jordbruksverket ser förenklingar av olika regelverk som ett viktigt arbete som främjar utveckling och tillväxt. Därför ser vi det som positivt att reglerna för
buller är enkla, tydliga och väl fungerande, vilket skapar en förutsägbarhet för
enskilda och för företag samt ökade förutsättningar för lika behandling.
Jordbruksverket anser även att det är viktigt att beakta den administrativa bördan
för verksamhetsutövare.
Vägledningen innehåller flera förändringar, bland annat att den ekvivalenta
ljudnivån för kväll och natt är 45dBA, vilket är en höjning med 5 dBA, samt att
tidsperioden för natt kortas med en timma på morgonen.
Jordbruksverket ser båda dessa förändringar som positiva.
Allmänt
s. 8
Ok
Nej
Ändringen av tidsperiod i förhållande till tidigare vägledning kvarstår, dock ej höjningen av ekvivalentnivån nattetid, se andra remissynpunkter.
Nej
Jordbruksverket
Jönköpings kommun, kommunstyrelsen
nationell myndighet
kommun/lst
Jordbruksverket vill peka på förhållanden som kan påverka företag på
landsbygden på ett avgörande sätt. Större djurbesättningar tillhör ofta gruppen
anmälningspliktiga eller tillståndspliktiga verksamheter och berörs då av dessa
bullerregler. Detsamma gäller för mindre djurbesättningar när det gäller buller
från teknisk utrustning exempelvis fläktar och kompressorer.
I dag används exempelvis fläktar inom olika system för utfodring av djuren, där
utrustningen är i gång under tidsperioder fördelade under hela dygnet för att få
en god djurhållning. När bebyggelse sker i utkanten av tätorter och många
gånger närmar sig näringsverksamhet på landsbygden, så är det en uppenbar risk
för problem för verksamhetsutövaren. Sådana exempel finns också.
Jordbruksverket ser det som angeläget att vägledningen tar upp frågan om
bebyggelse i närhet till lantbruksföretag och övriga landsbygdsföretag. Givetvis
ska gällande lagstiftning tillämpas, samtidigt som det är viktigt att göra en
avvägning i olägenhetsbedömningen för vad som kan anses som rimlig och
normal verksamhet.
En rimlighetsavvägning måste göras varje gång krav på åtgärder för att förhindra
eller begränsa buller övervägs. Det tas upp i vägledningen, men enligt vår
bedömning kräver det påpekandet större tyngd och eventuellt exemplifiering.
Jordbruksverket deltar gärna i en dialog med Naturvårdsverket och övriga
berörda parter när det gäller lantbruksföretag och övriga typer av
landsbygdsföretag.
Vi ifrågasätter valet att tillämpa ”Vägledning” istället för ”Allmänna råd”. Vi
ser en risk i att vägledningens status blir oklar, vilket kan bidra till osäkerheter
och återkommande diskussioner om vilken gräns som faktiskt gäller. Vilket
stöd kan exempelvis kommunen få i vägledningen då det enbart står ”bör” och
”bedömning krävs i enskilda fall”?
kommun/lst
kommun/lst
Vi saknar en definition av ”återkommande”. Innebär det återkommande under
ett dygn, en vecka eller ett år? Någon form av förtydligande som exempelvis
”Får överskridas maximalt 5 gånger per natt” vore önskvärt.
Ekvivalent ljudnivå nattetid förändras
Liksom naturvårdsverkets konsekvensanalys hyser vi en oro för att denna
förändring innebär en ökad risk för människors hälsa och säkerhet.
kommun/lst
Eftersom vägledning om buller från vindkraftverk härrör från nattvärdet för
industribuller Leq 40 dBA, är det viktigt att i vägledningen lyfta fram att
vindkraftsbuller inte omfattas av eventuell höjning till 45 dBA.
Allmänt
I vägledning anges att bedömning ska göras i varje enskilt fall och resonemang förs om rimlighetsavvägning. Naturvårdsverkets bedömning är att dessa skrivningar är tillräckliga utan specifika exempel om vissa verksamheter. Nej
s. 8
Både allmänna råd och en vägledningstext har statusen att den endast är vägledande och inte styrande som t ex föreskrifter. Att ta fram föreskrift var inte ett alternativ i det här fallet. Formatet vägledning medger ett friare sätt att utforma vägledningen och att skriva mer utförligt om vissa begrepp.
Nej
Formuleringen justeras till att nivån inte bör verskridas annat än vid enstaka tillfället. Dock har det inte bedömts lämpligt med en skarp definition, utan frågan bör bedömas i varje enskilt fall. Nej
s. 8
Allmänt
Naturvårdsverket har inte för avsikt att höja nivåerna i vägledningen om vindkraft. Vägledning i denna fråga sker i samband med verkets övriga vägledning om vindkraft.
Nej
Allmänt
Ja
Karlstads kommun, kommunstyrelsen
s. 8
Lågfrekvent buller hanteras i första hand inomhus och tas upp i Folkhälsomyndighetens allmänna råd, till vilka det finns en hänvisnig i vägledningen under rubriken Buller inomhus.
s. 8
Nej
s. 9
Ljuddämpad sida kommer endast hanteras i Boverkets vägledning varför synpunkterna närmast riktar sig till den myndigheten. Totalnivåer kommer inte användas för ljuddämpad sida.
kommun/lst
Lågfrekvent buller bör nämnas under ”särskilt störningsframkallande
ljudkaraktärer” och värdena i tabellen bör kompenseras liksom för ofta
återkommande impulser.
kommun/lst
Enligt bifogad statistik är det ca 52 % av befolkningen (15‐84 år) som fortfarande
sover när klockan är 07.00. Att tillåta högre värden för industribuller redan från
klockan 06 skulle medföra olägenheter för många som exempelvis bor nära
industrier eller stadsmiljöer där det förekommer varuleveranser.
Viktigt att tydligt definiera vad sida innebär. Exempelvis alla
kommun/lst
lägenheter på den ljuddämpade sidan”. Annars kan delar av en fasad vara
ljuddämpade medan en del av lägenheterna inte klarar kraven vid fönster.
Hur stor del av lägenheterna som skall klara ljuddämpad sida vid fönster
bör definieras, alternativt bör krav ställas på genomgående lägenheter/inga
enkelsidiga lägenheter mot den bullerutsatta sidan.
En maximal ljudnivå bör finnas för nattetid.
Den totala bullernivån (från samtliga källor) ska vara vägledande på den
tysta sidan. Vem har ansvaret för/hur säkerställs att den totala bullernivån
inte ökar när det kan vara flera olika aktörer som skapar bullret?
kommun/lst
Av inledningen framgår att om bullerberäkningen är korrekt utförd kan en tillsynsmyndighet inte påverka de fastställda bullervärdena vid en senare prövning enligt miljöbalken.
Idag finns viss problematik för enskilda personer att finna konsulter som jobbar med bullerberäkningar och till vilka privata personer kan vända sig. De nya kraven kan ge upphov till att nya aktörer skapas på marknaden vilket är positivt men det kan även innebära svårigheter i att granska bullerberäkningars korrekthet. Kommer granskning av bullersakkunniga att åligga på byggnadsnämnderna? Vägledning bör innehålla riktlinjer för bedömning av Allmänt
bullersakkunniga, tex certifieringskrav.
Nej
Nej
Naturvårdsverket vägleder inte om vilka krav som bör ställas i planerings‐ och bygglovsskedet. Vad gäller certifieringskrav syftande till underlag för tillsyn finns i dagsläget inga sådana planer då frågan inte är tillräckligt utredd med avseende på vilka krav som skulle kunna ställas, lämpligt certifierande organ och vilka merkostnader detta skulle innebära för såväl verksamhetsutövare, privatpersoner som offentlig förvaltning.
Nej
Kiruna kommun, miljökontoret
Linköpings kommun, kommunstyrelsen
kommun/lst
I 9 kap 40 § plan‐och bygglagen införs följande text: ”Om ett bygglov avser nybyggnad eller tillbyggnad av en bostadsbyggnad utanför ett område med detaljplan ska det, om det inte kan anses obehövligt med hänsyn till bullersituationen, även framgå beräknade värden för omgivningsbuller vid bostadsbyggnadens fasad och vid en uteplats om en sådan ska anordnas i anslutning till byggnaden. Lag (2014:902).”
Bygglov krävs inte för mindre tillbyggnader utanför detaljplanelagt område och därmed kommer krav på redovisning av beräknade värden för omgivningsbuller enligt 9 kap 40 § inte gälla de åtgärderna.
Om samma typ av tillbyggnad utförs på hus som är placerade inom sammanhållen bebyggelse krävs bygglov och därmed kommer krav på redovisning av beräknade värden för omgivningsbuller att gälla i de fallen oavsett storlek på tillbyggnaden och om det inte kan anses obehövligt med hänsyn till bullersituationen. Vägledning kring möjligheterna att vid bedömning Allmänt
ta hänsyn till tillbyggnadens storlek, innehåll och placering.
Nej
Ok. Vägledningen kommer dock justeras med avseende på ekvivalentvärdet nattetid.
Nej
kommun/lst
I lagtexten saknas krav på redovisning av beräknade värden för omgivningsbuller enligt 9 kap 40 § vid beslut om förhandsbesked för nya bostäder utanför detaljplanelagt område och beslut om ändrad användning till bostäder utanför detaljplanelagt område. Vägledning bör innehålla förtydligande kring krav på redovisning av omgivningsbuller vid bygglovsgivning gentemot ett beslut om positivt förhandsbesked.
Allmänt
Positivt att bullernivåerna för extern industribuller justerats något uppåt vilket underlättar hanteringen vid planeringen av nya bostäder.
s. 8
Positivt med åtgärdstrappan som möjliggör kreativa lösningar vid utformningen av nya byggnader. Och att ljuddämpad sida kan vara en möjlig lösning.
Allmänt
Nej
kommun/lst
Vägledningen uppfattas som lättläst och tydlig. Bra att konkreta ljudnivåer finns
angivna. Det underlättar framförallt vid tillsyn av verksamheter som ej behöver
anmälan eller tillstånd. Underlättar även vid tillsyn av verksamheter där
bullerpåverkan av någon anledning ej prövats men förändringar skett så att buller blivit
aktuellt. Svårt i nuläget att bedöma om vägledningen är tillräckligt (optimalt)
balanserad mellan konkretion och flexibilitet. Det kommer väl att visa sig i
komplicerade avvägningsfall.
Allmänt
Ok
Nej
kommun/lst
Linköpings kommun ser positivt på att Boverket och Naturvårdsverket har tagit fram
samordnade vägledningar. Behovet av vägledning är stort, frågorna som
vägledningarna tar upp är komplexa och betydelsefulla både för människors hälsa
och för behovet av att skapa nya bostäder. Enligt kommunens uppfattning är det
positivt att föreslagna nivåer utgår från en indelning i zoner och en ljuddämpad sida.
Linköpings kommun konstaterar att remisstiden har varit anmärkningsvärt kort, för
att på ett lämpligt sätt bereda frågan samordnat inom den kommunala förvaltningen
och politiken.
Allmänt
Ok
Nej
kommun/lst
kommun/lst
Nej
kommun/lst
kommun/lst
kommun/lst
kommun/lst
kommun/lst
kommun/lst
Linköpings kommun, miljökontoret
kommun/lst
kommun/lst
Linköpings kommun menar att det är av största vikt att vägledningen inte
motverkar den nödvändiga möjligheten till bostadsutbyggnad och förtätningar i
stadsmiljön. För att skapa goda och hälsosamma miljöer vill Linköpings kommun föreslå ett
differentierat arbetssätt utifrån platsens förutsättningar. Det anges nu generella
ljudnivåer oavsett var man befinner sig i landet och kommunen. I stadens centrala
delar borde acceptans finnas för en högre ljudnivå, medan det i mindre tätorter
och ytterområden bör gälla lägre nivåer.
Den nu föreslagna totala ljudnivån på den ljuddämpade sidan är lägre än den nivå
som kan accepteras för endast trafikbuller enligt förslaget till förordning om
riktvärden för trafikbuller. De skilda nivåerna skulle, om de beslutas, leda till
svårigheter i samband med tillämpning. Linköpings kommuns bedömning är att
den nivå för ljuddämpad sida, som föreslagits i förordningen om riktvärden för
trafikbuller, ger goda möjligheter att bygga bostäder i stadsmiljö, medan den nivå
som föreslagits i vägledningen kan begränsa dessa möjligheter.
Konsekvenser för boende i närheten av anläggningar som bullrar nattetid blir att
risken för olägenhet, främst sömnstörningar, ökar om nivåerna höjs enligt
förslaget. Ändringen av tidsperioden för natt är speciellt känslig då timmen
mellan kl. 6 och 7 på vardagsmorgnar används av större delen av befolkningen
för sömn och vila.
Naturvårdsverkets vägledning omfattar bostäder, förskolor, skolor och
vårdlokaler, medan Boverket endast gäller för bostäder. Kommunen bedömer att
det hade varit en fördel om vägledningen avgränsats på samma sätt, för att öka
användbarheten.
Linköpings kommun anser att det är bra att Naturvårdsverkets vägledning inte är
bindande. Det möjliggör anpassningar utifrån lokala förutsättningar. Det bör
förtydligas om Boverkets vägledning ska tolkas på samma sätt.
Allmänt
Allmänt
Naturvårdsverkets bedömning är att en sådan differentiering inte vore lämplig. Personer blir inte mer "tåliga" för buller för att de bor i en bullrig miljö. Det är inte heller så att buller från industrier nödvändigtvis är som högst i en stads centrala delar då industriområden ofta återfinns i städers utkanter.
Nej
Nej
s. 8
De ljudnivåer som anges i vägledningen utgår från kunskapsunderlag om buller från industrier och andra fasta källor.
Nej
Vägledningen justeras med avseende på ekvivalentnivån nattetid. Naturvårdsverket bedömer det dock inte lämpligt med olika tidsintervall i de två vägledningarna då det skulle bli alltför försvårande för tillsyns‐ och prövningsmyndigheterna.
Delvis
Allmänt
Nej
Allmänt
Ok
Nej
s. 9
I Folkhälsomyndighetens allmänna råd finns ofta ett stycke om vilka värden
som är vägledande vid bedömning om olägenhet för människors hälsa enligt 9 kap 3 § miljöbalken. Kopplingen mellan vägledningen och miljöbalkens
olägenhetsbegrepp bör förtydligas. Tydlig koppling till olägenhetsbegreppet enligt miljöbalken bör göras.
s. 8
Förtydligande under rubriken miljöfarlig verksamhet ”…annan vägledning om buller” – dessa vägledningar bör namnges och läggas till i texten.
s. 6f
Naturvårdsverket bedömer att den befintliga skrivningen (på s. 8 i anslutning till tabell 1) "Nivårna i tabell 1 bör i normalfallet vara utgångspunkt för att bedöma om buller utgör en olägenhet." eller en liknande skrivning anger en tillräcklig koppling till olägenhetsbegreppet.
Nej
Justering görs enligt synpunkt.
Ja
kommun/lst
kommun/lst
Det är positivt att tillämpningsområdet utökats till att omfatta fler typer av verksamheter. En vägledning ger en större möjlighet till mer resonerande
texter. För att vägledningen ska bli så användbar och tydlig som möjligt bör
beskrivningen av tillämpningsområdet dock utvecklas. Det är motsägelsefullt att först skriva att vägledningen omfattar miljöfarlig verksamhet som inte omfattas av annan
vägledning om buller (alltså hela miljöbalkens område med begränsningar av verksamheter som omfattas av annan vägledning) och sedan skriva verksamheter som omfattas av miljöprövningsförordningen eller med liknande ljudbild (har man då
exkluderat annan bullrande verksamhet med annan ljudbild där tidigare
vägledning i praktiken har använts?). Fler exempel behöver tas upp. Omfattas till exempel sophämtning av vägledningen (såväl hämtning av hushållsavfall vid fastigheter som hämtning av glas, papper, metall etc)? Tillhör det godshantering? Omfattas
gaturenhållning, lövblåsning och fasadtvätt? Omfattas stora P‐hus och stora parkeringsplatser under begreppet uppställningsplatser?
Exemplen från tillämpningsområden är främst hämtade från industrin. Då vägledningen också ger sken av att omfatta annat verksamhetsbuller (för att inkludera hela miljöbalkens område där verksamheter ger upphov till buller) bör ytterligare exempel tas upp, till exempel musikbuller från uteserveringar, platser med ljudarrangemang och ljud för att skrämma bort djur.
s. 6f
Användningsområdet justeras och förtydligas med avseende på bl a musikbuller, dock bedöms att den önskade detaljeringsgraden med väldigt många exempel inte är lämplig. Delvis
I stycket över tabell 1 står att det kan finnas skäl att tillämpa andra nivåer än tabellvärdena, såväl högre som lägre. Förtydligande med belysande exempel för när det är motiverat att tillämpa andra värden än de i tabell 1.
Resonemang om när detta kan vara aktuellt finns i kapitlet viktiga begrepp vid tillsyn och prövning, till vilket det finns en hänvisning i direkt anslutning till meningen om att det kan finnas skäl att tillämpa andra nivåer.
Nej
s. 8
kommun/lst
Övervägande delen av befolkningen använder tiden mellan kl. 6 och 7 till sömn och vila (konsekvensanalysen). Behåll tidsperioden för natt till kl. 22‐07.
kommun/lst
Det finns till exempel förskolor som har gårdar för lek och utevistelse på tak. Sådana lösningar skulle kunna bli vanligare i urbana miljöer för att säkerställa friytor vid skolor och förskolor. Vägledningen bör inte exkludera ytor för lek och utevistelse intill byggnaden enbart av den anledningen att ytan inte skulle vara i markplan. I texten direkt under tabell 1 står: De gäller utomhus vid fasad och vid iordningställda ytor i markplan för lek och utevistelse intill byggnaden. Orden ”i markplan” bör tas bort.
s. 8 s. 8
Nej
Förskole‐ och skolgårdar på tak förekommer men är inte särskilt vanligt. I dessa fall har en myndighet möjlighet att själva göra bedömning att samma nivåer kan tillämpas, då utgångspunkten är en vägledning och inte en bindande föreskrift. Dock kan formuleringen komma att justeras.
Delvis
kommun/lst
kommun/lst
kommun/lst
kommun/lst
kommun/lst
Om störningen är kortare än en timme men återkommer varje dag/natt (till exempel bullrande verksamhet under en tidsperiod om 45 minuter). Bedöms den inte som störande då om den aktuella ljudnivån överskrider tabellvärdet under denna tid? Risken finns att den ekvivalenta ljudnivån understiger värdet om mätningen görs en timme d v s även under den tid då störningen inte är aktuell. Meningen ”Dock bör den ekvivalent ljudnivån bestämmas för minst en timme, även vid kortare händelser” bör strykas.
s. 8
Att ljudnivån bör bestämmas för minst en timme har möjliggjort en samordnad skrivning i de två vägledningarna, det bör i det enskilda fallet inte innebär stora skillnader jämfört med tidigare skrivning om då bullrande verksamhet pågår.
Nej
Intentionen med ljuddämpad sida är god för att möjliggöra bebyggelse i bullerutsatta lägen. Det är positivt att begreppet totalnivå införs. Det kan dock bli problem om ljudnivån på den bullerdämpade sidan inte innehålls eller förändras med tiden och ljudet kommer från många olika källor. Det nya begreppet försvårar för myndigheterna. Bevisbördan blir komplicerad med fler möjliga intressenter och störningskällor vilket i praktiken kan medföra än större belastning för tillsynsmyndigheten. Vid den exponerade sidan jämförs ljudnivån med värdena i tabell 1, alltså enbart från industri/verksamhet, inte den totala ljudnivån. Ljudnivån kan då bli betydligt högre än 10 dBA över tabellvärdet (dagtid, vardagar) om det finns flera källor. Motsvarande gäller nattetid. Eftersom bulleranpassad bebyggelse är tänkt för bullerutsatta områden torde detta kunna bli en realitet. Är det verkligen riktigt att buller från en verksamhet ska jämföras med värdena i tabell 1 vid den exponerade sidan?
Det är alltid önskvärt med långsiktighet i planeringen. I praktiken händer det ofta saker som gör att förutsättningarna ändras (se stycke om långsiktighet sid 14). Det finns risk att bulleranpassad bebyggelse är extra känslig för ändrade förhållanden. Hela kapitlet om bulleranpassad bebyggelse bör förtydligas med klargörande exempel. För ljuddämpad sida finns en tabell. Motsvarande tabell bör finnas för exponerad sida.
s. 9
Begreppet stadsnära miljö bör om möjligt förtydligas för att klargöra vad som är skillnad mellan detta begrepp och friluftsområden. Vad gäller till exempel för friluftsområden i anslutning till stad eller nästan inne i staden?
s. 10
Ljuddämpad sida kommer endast hanteras i Boverkets vägledning, varför synpunkterna närmast riktar sig till den myndigheten. Totalnivåer kommer inte användas för ljuddämpad sida.
Nej
Naturvårdsverket ser inte behovet av ett sådant förtydligande utöver vad som redan anges i texten.
Nej
Vad händer om det finns en befintlig industri med tillstånd och nya verksamheter etablerar sig? På sidan 14 står att ljudnivån från var och en av anläggningarna bör begränsas till lägre värden för att det samlade bullerbidraget inte ska överskrida
angivna nivåer. Detta kommer att bli svårt att reglera i praktiken. Nytillkomna verksamheter är
inte alltid tillstånds‐ eller anmälningspliktiga. Ska texten tolkas som att det går att begränsa ljudnivåerna mer om det finns andra bullerkällor? I så fall bör detta framgå av tabell 1.
s. 14
I de tidigare riktlinjerna för externt industribuller fanns ett kapitel om mätningar. Detta saknas i den nya vägledningen. Även då bevisbördan ligger på verksamhetsutövaren bör matningar ändå belysas eftersom det är en del av tillsynen.
Allmänt
Naturvårdsverket bedömar att den nuvarande skrivningen där det anges att en sådan begränsning är möjlig, är tillräcklig.
Nej
Frågan om vägledning om mät‐ och beräkningsmetoder hanteras separat.
Nej
Länsstyrelsen anser att vägledningen kommer att bli ett viktigt verktyg för tillsyn och prövning och därför är det av särskild vikt att den är tydlig och enkel att använda. Länsstyrelsen Blekinge län
Länsstyrelsen Blekinge län
kommun/lst
kommun/lst
Att samordna denna vägledning med Boverkets vägledning för planering och byggande enligt plan‐ och bygglagen är bra, men samordningen får inte gå ut över den övergripande målsättningen, nämligen att uppnå relevanta miljökvalitetsmål, bl. a. boende‐ och fritidsmiljön strävan efter en god ljudmiljö. Orsaken till den höjda ljudnivån och till den förkortade tidsperioden för natt, är enligt konsekvensanalysen behovet av samordning mellan de två vägledningarna. Detta tillsammans med de fördelar som tillsyns‐ och prövningsmyndigheter samt företag erhåller, anser länsstyrelsen inte vara tillräckliga skäl för att motivera de föreslagna ändringarna. Länsstyrelsen gör bedömningen att den höjda ljudnivån för buller intill bostäder, förskolor, skolor och vårdlokaler som föreslås kvälls‐ och nattetid är olämplig, med hänsyn till den ökade störning som höjningen leder till. Vidare bedöms även förkortningen av tidsperioden för natt som olämplig av samma skäl. Med den ändring av regelverket, avseende tillsynsmyndighetens möjlighet att besluta om förelägganden eller förbud angående buller, menar länsstyrelsen att den befintliga ljudnivån och tidsperioden för natt ska bibehållas. Allmänt
Länsstyrelsen anser att de termer som används i vägledningen måste definieras för att vägledningen ska bli tydlig. Exempel på detta är ”vissa ljudkaraktärer är särskilt störningsframkallande” och ”tydligt hörbara tonkomponenter” som nämns på sidan 8. Ingår t.ex. pulserande och svischande ljud från vindkraftverk eller lågfrekvent ljud? Länsstyrelsen anser vidare att det i vägledningen måste anges tydliga anvisningar om vilka mätmetoder som ska användas för att mäta olika ljudkaraktärer m. m..
s. 8
Länsstyrelsen Dalarnas län
kommun/lst
kommun/lst
kommun/lst
Länsstyrelsen ser positivt på att Boverket och Naturvårdsverket samverkat för att få en samsyn kring hur ljudnivåer från indsutrier och annan verksamhet ska bedömas vid planläggning/bygglovsprövning enligt plan‐ och bygglagen och prövning/tillsyn enligt miljöbalken. Vilket behöver manifesteras genom en gemensam vägledning för att underlätta användningen på lokal/regional nivå. Lännstyrelsen bedömer att nuvarande utformning kommer att försvåra de avvägningar som behöver göras i varje enskilt ärende och således motverka regeringens intentioner att förenkla för företag. Länsstyrelsen avstyrker därför att Boverket respektive Naturvårdsverket ger ut varsin vägledning och förordar att nuvarande underlag bearbetas ytterliagre till en gemensam vägledning.
Allmänt
Länsstyrelsen anser att det är bra att vägledningen förtydligar vad som gäller när verksamhetens buller endast pågår en del av någon av tidsperioderna. s. 8
Lännstyrelsen är kritisk till att ljudnivåerna för nattetid höjs från tidigare praxis speciellt med tanke på att den mesta forskningen visar på att ljudnivåerna borde sänkas för en bättre livskvalité och för att sänka risken för ohälsa på grund av buller. s. 8
kommun/lst
Det bör även utredas hur ändringen av nattvärdet från kl 07.00 till kl 06.00 påverkar ohälsan och speciellt för barn som inte finns med i det faktamaterial som hänvisas till i konsekvensbeskrivningen.
s. 8
Delvis
De ljudkaraktärer som anges är impulsartat ljud och hörbara tonkomponenter. Buller från vindkraftverk behandlas i en annan vägledning. Nej
Nej
Ok
Nej
Vägledningen justeras med avseende på ekvivalentnivåerna nattetid.
Ja
Nej
kommun/lst
kommun/lst
kommun/lst
kommun/lst
kommun/lst
kommun/lst
kommun/lst
Redan vid 40 dB(A) upplevs bullret störande från många verksamheter där det annars är rätt så tysta områden, i första hand från vindkraftverk. Om denna nivå höjs till 45 dB(A) kommer motståndet för vindkraft antagligen att öka ytterligare. Allmänt
Vindkraft omfattas inte av vägledningen. Naturvårdsverket har inte för avsikt att höja de vägledande ekvivalentnivåerna för vindkraft.
Länsstyrelsen har även synpunkter på förslaget med bulleranpassad bebyggelse. Detta eftersom det antagligen vid prövning av verksamheter kommer att försvåra prövningen och det finns risk att villkoren kommer att bli otydliga eftersom en verksamhet kan få flera olika ljudnivåer de måste följa upp. Vilket inte passar med regeringens mål att förenkla för företagen.
s. 9
Genom de genomförda ändringarna i PBL och MB 26:9a och föreslagna följdändringar kommer verksamheter med både äldre och ny bebyggelse i sin närmaste omgivning få en mer komplicerad villkorsbild. Naturvårdsverket ser inte någon möjlighet att motverka detta genom justeringar i förslaget till vägledning.
Nej
Om förslaget ska vara kvar bör ljudnivån för ljuddämpade sidan sänkas med 5 dB samt att helg och kvällsnivåer införs. Som förslaget är nu så innebär det att den ljuddämpade sidan har högre ljudnivåer än utgångspunkten eftersom ljudnivåerna avser dygnsvärde. Den ljuddämpade sidan ska ha lägre ljudnivåer. s. 9
Nackdelen med bulleranpassad bebyggelse är även att man begränsar användningen som tomten som vetter mote den bullrande verksamheten. I dagens samhälle med problem att få tag på boende i många städer så används även rum som inte är menat till sömn, som sovrum, t. ex. kök, vardagsrum och förråd. Det finns risk med förslaget att dessa får högre bullernivåer med bulleranpassad bebyggelse.
s. 9
Länsstyrelsen anser att för stor vikt har lagts vid nybyggnation av bostäder istället för lägga vikten vid livskvalité och hälsa.
Allmänt
I vägledningen anger ni att ljudnivåerna ska avse immissionsvärden. Det behöver förtydligas eftersom det även förekommer andra begrepp i vägledningen.
Allmänt
Länsstyrelsen saknar, i den konsekvensanalys som är gjord, beskrivning av hur de förhjda värdena nattetidoch vid användande av ljuddämpad sida påverkar hälsan. Det framgår inte om de ökande ljudnivåerna riskerar att öka sjukhälsotalen och vilka kostnader det isåfall får för Konsekvensa
samhället.
nalys
Slå ihop Boverkets samt Naturvårdsverkets vägledningar till en gemensam publikation. Framtagandet av nya vägledningar från Naturvårdsverket respektive Boverket har, som det förstås, tagits fram tillsammans. Meningen är att de ska komplettera varandra, särskilt vid planering av nya verksamheter eller bostäder, skolor etc. Det vore därför lämpligt om informationen samlades i en gemensam publikation.
Länsstyrelsen Gävleborg
kommun/lst
Med olika vägledningar för tillsyn och prövning av verksamheter (Naturvårdsverket) och vid planprocesser och bygglovsfrågor (Boverket) finns alltid en risk att något förbises. Bland annat regleras inte skolor, förskolor och vårdlokaler i Boverkets vägledning. Det är ändå av största vikt att hänsyn till dessa lokaler tas vid planprocesser och liknande!
Allmänt
Nej
Naturvårdsverket kommer inte ange riktvärden för ljuddämpad sida i sin vägledning, detta görs i Boverkets vägledning. Totalnivåer kommer inte att användas.
Nej
Nej
Nej
Naturvpårdsverket ser inte var dessa oklarheter uppstår.
Nej
Konsekvensanalysen är ett underlag till remissen, men kommer inte revideras i samband med färdigställandet av vägledningen.
Nej
Nej
kommun/lst
Man har använt sig av begreppet ”liknande ljudbild” utan närmare definition. Har någon analys gjorts av för vilka typer av verksamheter vägledningen ej ska tillämpas? Definiera begrepp som används alternativt utelämna begrepp som ej är definierade och som därför kan leda till osäkerhet snarare än klargörande.
s. 6f
Vägledningen klargörs i viss mån om för vilka verksamheter vägledningen inte är framtagen. Det är underförstått att riktvärden för industribuller i första hand avses men det kan finnas fler möjligheter, som att istället göra begränsningar i tid eller för viss typ av transporter.
Delvis
kommun/lst
kommun/lst
(Trafik utanför verksamhetsområdet.) Det står att "kan dock andra bedömningar i vissa fall behöva göras". Det bör framgå vilka andra bedömnings som ska göras i sådana fall, dvs. om man ska tillämpa riktvärden för industribuller istället
s.6f
Behåll gällande riktvärden samt riktvärdet 40 dB(A) ekvivalent ljudnivå nattetid, såvida det inte finns medicinska och/eller statistiska studier som motiverar de förändrade ljudnivåerna. Ljudnivåerna bottnar i begreppet olägenhet. Vad som uppfattas som olägenhet ska baseras på objektiva studier.
s. 8
kommun/lst
Ljudnivåerna för natt bör gälla fram till kockan 7, såvida det inte finns medicinska och/eller statistiska studier som motiverar de förändrade tidsintervallen. Den största andelen av befolkningen sover mellan klockan 6 och 7 på morgonen. Ljudnivåerna för natt syftar till att gälla då människor vanligtvis sover. Eftersom vi här pratar om ekvivalent ljud som ska bestämmas för hela tidsperioden (enligt remissversionen kl 6‐18, tolv timmar) kan dessutom den ekvivalenta ljudnivån för timmen 6‐7 överstiga 50 dBA.
kommun/lst
Om man inte avser att göra nya medicinska och/eller statistiska studier, så bör man redovisa de studier som låg till grund för föregående riktvärden, eller som har utförts med avseende på industribuller sedan dess Lagstiftningen bottnar i begreppet ”olägenhet”. Länsstyrelsen saknar redogörelser för medicinska och/eller statistiska studier, genomförda av läkarexpertis, som motiverar de föreslagna ändringarna av gällande riktvärden. En bedömning av begreppet ”olägenhet” bör inte påverkas av exploaterings‐ eller andra kommersiella intressen. En avvägning mellan en verksamhets påverkan på sin omgivning och kostnaderna för att åtgärda densamma bör inte heller vägas in i begreppet ”olägenhet” eller av bedömningen om huruvida en störning är en ”olägenhet” eller ej. Avvägningen ska istället ske gentemot MB 2:7 när en olägenhet konstaterats.
s. 8 Kommentaren får antas syfta på den i remissförslaget justerade ekvivalentnivån nattetid samt tidsintervallet för natt. Kommentarer avseende dessa ges ovan. Vad gäller befintligt kunskapsunderlag så finns en sammanställning i Naturvårsverkets rapport Envrionemental noise and health.
kommun/lst
Naturvårdsverket bör ta tillfället i akt och ge vägledning avseende praktisk tillsyn i de fall förutsättningarna förändrar i samband med den nya vägledningen. Som det står skrivet i vägledningen tolkar länsstyrelsen att immissionsvärdena i tabell avser sammanvägd immission från i området befintliga industriverksamheter (och andra verksamheter vägledningen avser) vid varje enskild bostad, skola etc. Att jämföra med befintliga bullervillkor som ofta utgår ifrån den enskilda verksamhetens bullerbidrag gentemot bostäder. Resultatet av den tolkningen skulle i så fall kunna bli en rejäl sänkning av industribuller vid de bostäder som påverkas av fler än en verksamhet. Det skulle även ställa större krav på tillsynsmyndigheten att kunna bevisa vilken verksamhet som medför att bullernivåerna överskrids.
s. 8
Skrivningarna på s. 8 avser inte motivera förändrade tillvägagångssätt i tillsynsmetodiken. Nej
s. 8
Nej
Ja
Nej
Delvis
kommun/lst
kommun/lst
Tydliga definiera vilka områden som avses med ”vid iordningsställda ytor i markplan för lek och utevistelse intill byggnad” för respektive användningsområde (bostäder, skola, förskola, vårdlokaler). I vägledningen skrivs att immissionsvärdena i tabell 1 gäller vid fasad samt vid iordningsställda ytor i markplan för lek och utevistelse. Utan vägledning av hur den ytan ska bedömas och hur stor den bör vara vid exempelvis skolor och förskolor (hela skolgården eller räcker det med en liten avskild del) kommer de kunna leda till oklarheter och vida tolkningsmöjligheter, särskilt som allmänna råd om skolgårdars storlek saknas.
s. 8
Begreppet ”återkommande höga ljudtoppar” bör definieras. Särskilt bör tydliggöras vad man menar med återkommande gällande till exempel, antal och frekvens. Man har fört in den nya begreppet ”återkommande höga ljudtoppar”. Länsstyrelsen ser inga problem med begreppet i sig men anser att man bör ta tillfället i akt att vara tydligare med vad man menar, särskilt avseende ”återkommande”. s.8 kommun/lst
Tydligare skrivning avseende ljuddämpad sida. Eventuellt föra in en referens till kommande kapitel och begreppet ”Bulleranpassad bebyggelse”. Man har avseende ”återkommande höga ljudtoppar framfört att begränsningen på 55 dBA Lmax i första hand ska gälla den ljuddämpade sidan om byggnaden har tillgång till en sådan. Här bör klargöras om man med ”ljuddämpad avser sådan ny bebyggelse som avses under rubriken ”Bulleranpassad bebyggelse” eller ej.
s. 8
Justeringar görs så Natursvårdsverkets vägledning endast avser befintlig bebyggelse. Ljuddämpad sida kommer därför endast hanteras i Boverkets vägledning och därför tas angivelsen om tillämpning av maximalnivåer vid anpassad bebyggelse bort i Naturvårdsverkets vägledning. Delvis
Definiera ”ofta återkommande impulser” avseende frekvens och varaktighet. När ny vägledning tas fram bör man ta tillfället i akt att klargöra otydliga begrepp. Länsstyrelsen får ofta frågor från kommunerna om hur frekventa impulser ska vara och i hur långa perioder de ska pågå för att de ska falla in under begreppet ”ofta återkommande impulser”. Skrivelsen som den är formulerad i remissversionen ger väldigt lite vägledning. Nitningsarbete känns relativt självklart men vad avser man med skrotlossning? s. 8
Naturvårdsverket har bedömt befintliga metoder för angivelse av impulsljud men inte funnit någon tydligare teknisk beskrivning lämplig då frågan om impulsljud i vägledningens sammanhang avser en särskilt störande karaktär som är så pass varaktig och återkommande att den påverkar olägenhetsbedömningen, något som lämpligast bedöms subjektivt.
Nej
kommun/lst
För sklor och förskolor avses de delar av gården som är avsedda för lek och pedagogisk verksamhet. Detta kan förtydligas. Dock kan inte precisa mått om skolgårdars storlek anges i den här vägledningen, se dock Boverkets vägledning om skolgårdar.
Delvis
Formuleringen justeras till att nivån inte bör överskridas annat än vid enstaka tillfällen. Dock har det inte bedömts lämpligt med en skarp definition, utan frågan bör bedömas i varje enskilt fall. Delvis
kommun/lst
Här är ett typexempel där man skulle vinna på en gemensam publikation. Om man utgår från Naturvårdsverkets vägledning finns ingen vägledning om vad som avses med anpassad bebyggelse. kommun/lst
Ange en tydligare definition på "ny särskilt bulleranpassad bebyggelse". Om detta definieras i Boverkets vägledning så behöver man antingen göra en hänvisning till rätt sida i Boverkets vägledning, alternativt kopiera texten till Naturvårdsverkets vägledning. Minsta krav bör åtminstone vara att man i alla sovrum och andra rum för samvaro (jämför med Folkhälsomyndighetens allmänna råd (FoHMFS 2014:13) om buller inomhus som gäller för bostadsrum i permanentbostäder och fritidshus. Som bostadsrum räknas rum för sömn och vila, rum för daglig samvaro och matrum som används som sovrum. De allmänna råden gäller även för lokaler för undervisning, vård eller annat omhändertagande och sovrum i tillfälligt boende.) ska kunna uppnå en miljö som lever upp till riktvärdena i densamma. Om ett sovrum placeras mot den ej dämpade sidan bör detta innebära att man ställer krav på att livsmiljön (frisk luft, värme, kyla) i sovrummet ska var tillfredsställande utan att fönster öppnas. Det kan till och med vara rimligt att ställa krav på att fönster ej ska kunna öppnas för att den enskilde inte ska utsättas för höga bullernivåer.
s. 9
s. 9
Som tidigare angivits är myndigheternas bedömning att en gemensam vägledning inte är lämplig. Dock har Naturvårdsverkets vägledning justerats så den avseende ny anpassad bebyggelse hänvisar till Boverketes vägledning utan egna skrivningar för att undvika oklarheter eller olika tolkningar.
Nej
Hänvisning görs till Boverkets vägledning och delar av texten kopieras in i Naturvårdsverkets vägledning. Boverkets vägledning utgår dock från PBL och BBR och inte FoHM:s AR.
Delvis
Tydliga definiera vilka områden som avses med ”vid särskilt iordningsställda ytor i markplan för lek och utevistelse intill byggnad” för respektive användningsområde (bostäder, skola, förskola, vårdlokaler). I vägledningen skrivs att totalvärdena i tabell 2 gäller vid den ljuddämpade sidans fasad samt vid särskilt iordningsställda ytor i markplan för lek och utevistelse. Utan vägledning av hur den ytan ska bedömas och hur stor den bör vara vid exempelvis skolor och förskolor (hela skolgården eller räcker det med en liten avskild del) kommer det att leda till oklarheter och vida tolkningsmöjligheter, särskilt som allmänna råd om skolgårdars storlek saknas.
s.9
Definiera ”ljudnivån inomhus är god”. Definiera ”bulleranpassad bebyggelse”. Först stycket på sidan är otydligt. Menar man att samtliga sovrum och vardagsrum ska ligga mot den dämpade sidan? Som nämnts tidigare, beskrivningen av hur bulleranpassad bebyggelse ska uppnås måste definierad och tydligt beskrivas!
s. 10
Hänvisning görs till Boverkets vägledning. Det är därför upp till Boverket vilka skrivningar som används om skol‐ och förskolegårdar.
Nej
Anpassad bebyggelse och ljuddämpad sida kommer endast hanteras i Boverkets vägledning, varför synpunkterna närmast riktar sig till den myndigheten.
Nej
kommun/lst
Använd inte ”kan en utgångspunkt”. Våga ta ställning och vägled tillsynsmyndigheterna. Man beskriver i vägledningen hur bedömningen vilka bullernivåer som är acceptabla vid ej bullerdämpad sida kan bedömas. Här anser länsstyrelsen att Naturvårdsverket bör vara tydligare. Till följd av den nya bestämmelsen i miljöbalken 26:9a blir de värden som anges i bygglov eller planbeskrivning styrande för tillsynen för nybyggda bostäder. Naturvårdsverkets kan därför inte ange närmare anvisningar om vilka nivåer som är acceptabla. Texten på s. 10 kommer att tas bort och en direkt hänvisning med återgivning av skrivningarna i Boverkets vägledning kommer att göras.
Nej
kommun/lst
Naturvårdsverket bör ta tillfället i akt och ge vägledning avseende praktisk tillsyn i de fall förutsättningarna förändrar i samband med den nya vägledningen. Länsstyrelsen konstaterar att vägledningen innebär att man ställer mycket stora krav på planprocessen avseende bevakandet av att riktvärden för buller ej överskrids. Det kan innebära att länsstyrelsen måste våga överpröva planer som ej anses uppfyll kraven. Finns det mandatet?
s. 10
kommun/lst
Ta fram totalvärden även för ej ljuddämpade sidor. Man har i vägledningen inte tagit fram några totalvärden för ej ljuddämpade sidor. Det innebär att det i planprocessen kan bli svårt att s. 10 bedöma om de totala bullernivåerna är acceptabla.
kommun/lst
Naturvårdsverket bör ta tillfället i akt och ge vägledning avseende praktisk tillsyn i de fall förutsättningarna förändrar i samband med den nya vägledningen. Länsstyrelsen kan konstatera att vägledningen innebär att olika krav i framtiden kan gälla mot olika bostäder, skolor etc. Det kommer att ställa nya krav på tillsynsmyndigheter och egenkontrollprogram och kan även medföra ökade kostnader (framför allt tid). Av samma anledning kan det i framtiden bli mer komplicerade villkor som är svårare att följa upp.
Allmänt
kommun/lst
Slå samman vägledningarna i en publikation. Hur säkerställs att kraven mot skolor etc. kommer in i planprocessen riktvärdena för desamma ligger i Naturvårdsverkets vägledning? Ställs samma krav på lokaliseringsprovning vid till exempel utformandet av en detaljplan som vid tillstånd för miljöfarlig verksamhet.
Allmänt
kommun/lst
kommun/lst
S. 10
Naturvårdsverket kommer att återkomma med ytterligare vägledning om de nya bestämmelserna i MB och PBL när tillräckligt underlag för vägledning finns.
Nej
Anpassad bebyggelse och ljuddämpad sida kommer endast hanteras i Boverkets vägledning, varför synpunkterna närmast riktar sig till den myndigheten.
Nej
Nej
Som tidigare angetts har inte myndigheterna för avsikt att ge ut en gemensam vägledning. Vad gäller krav i samband med utformandet av en detaljplan berör frågan närmast Boverkets vägledning.
Nej
Lyft fram och förstärk betydelsen av lämplig markanvändning och lokaliseringsprövningar, för såväl miljöfarliga verksamheter som vid planering av bostäder, skolor etc.
kommun/lst
kommun/lst
kommun/lst
kommun/lst
kommun/lst
kommun/lst
kommun/lst
Lätta inte på kraven i de fall byggbar/lämplig mark inte är en bristvara. Bygg på rätt plats. En prövning av lämplig markanvändning och lokaliseringsprövningar kan i många fall medföra att bullerproblematik förebyggs. I många städer och mindre orter råder inte brist på byggbar mark. Länsstyrelsen anser därför att det är av största vikt att lokaliseringsprövningar och prövning av lämplig markanvändning ska föregå eventuella höjda bullerriktvärden.
Allmänt
I vägledningen nämns att målet med revideringen är att bidra till att uppnå relevanta nationella miljömål. Länsstyrelsen saknar emellertid en slutsats om hurivida revideringen bidrar till Konsekvensa
måluppfyllelsen eller ej.
nalys
Definiera ”återkommande” Det framförs att enstaka, tillfälliga höga ljudtoppar som kan ha framkommit vid ”oväntade händelser” eventuellt inte bör ses som villkorsöverträdelser. Vidare bör inte heller ”höga toppar” vara något som aldrig får uppkomma. Skillnaden ligger emellertid i att man i vägledningen inte använder begreppet ”höga ljudtoppar” utan ”återkommande höga ljudtoppar”. Det bör därför inte vara direkt jämförbart med att ”höga ljudtoppar inte får Konsekvensa
nalys
uppstå”. Definiera ”återkommande” Utan definiering av begreppet ”återkommande” blir konsekvenser av förändringen svåra att förutse. Naturvårdsverket bör ta tillfällt i akt och vara tydligare med vad man menar, särskilt avseende ”återkommande”.
Naturvårdsverket bör göra en djupare analys av hur många verksamheter som har bullervillkor under 45 dBA i sina nuvarande tillstånd, samt en bedömning av hur många som kan antas ansöka om villkorsändring. Länsstyrelsen bedömer att en förändring av vägledningen för industribuller medför att många verksamhetsutövare kommer att vilja få sina bullervillkor ändrade. Länsstyrelsen saknar emellertid data om hur många det rör sig om. Förändrade nattnivåer kan även medföra en ökad mängd klagomål som kommer att belasta tillsynsmyndigheten.
Definiera ”återkommande” Utan definiering av begreppet ”återkommande” har länsstyrelsen svårt att se hur man kan dra slutsatsen att de negativa följderna av förändringen begränsas av att återkommande höga ljudtoppar är mer begränsande än de tidigare momentana ljudnivåerna. Utan en tydlig vägledning för hur bulleranpassad bebyggelse ska utformas (se kommentar angående sid 9 (Vad innebär bulleranpassad bebyggelse) i vägledningen ovan) är det svårt att förutse vilka hälsoeffekter förändringen skulle medföra. Bra tydliga krav skulle kunna ha positiv effekt på boendemiljön inomhus.
Nej
Nej
Konsekvensanalysen är ett underlag till remissen, Konsekvensa men kommer inte revideras i samband med färdigställandet av vägledningen.
nalys
Nej
nalys
Nej
nalys
Nej
Konsekvensa Se kommentar ovan om att dessa delar faller nalys
under Boverkets vägledning.
Nej
kommun/lst
Vägledningen känns anpassad för regioner med stor konkurrens om tillgänglig mark. Stora delar av landet har inte den generella problembilden. Vägledningen skulle emellertid vara tillämplig även där. De negativa hälsoeffekter ovan, som Naturvårdsverket påvisat att förändringen kan medföra, skulle kunna förebyggas genom ett vidare resonemang om lokaliseringsprincipen och lämplig markanvändning. Huvudspåret bör vara att mark används till Konsekvensa
vad den är lämplig för!
nalys
Nej
kommun/lst
Ändra inte nivåer och tidsintervall såvida det inte finns medicinska och/eller statistiska studier som motiverar förändringarna. Konsekvensanalysen visar att förändringar av framförallt förändrade nattnivåer och förändrad tidsperiod för natt föranletts av krav vid samordning med boverkets vägledning. Man har emellertid inte kunnat visa på att förändrade tider eller nivåer inte skulle medföra negativa hälsoeffekter, snarare tvärtom. En vägledning för lämpliga bullernivåer bör baseras på medicinska och/eller statistiska studier och ett vidare resonemang Konsekvensa Som tidigare angivits kommer ekvivalentnivån om olägenhetsbegreppet. nalys
natt justeras, dock ej tiden för natt.
Delvis
Länsstyrelsen i Gotlands län kommun/lst
Länsstyrelsen i Gotlands län välkomnar ambitionen att samordna den vägledning som lämnas från centrala myndigheter om hur buller från industri‐ och verksamheter ska bedömas, och vilka riktvärden för buller som bör gälla vid tillämpningen av miljöbalken respektive plan‐och bygglagen. Länsstyrelsen ser därför positivt på att förslag till nya vägledningsdokument nu samtidigt remitteras från Naturvårdsverket och Boverket. Allmänt
Ok
Nej
Länsstyrelsen ser även positivt på att Naturvårdsverkets förslag till vägledning kompletterats med en diskussion av hur centrala begrepp i miljöbalken ska förstås och tillämpas vid bedömningar av bullrande verksamheter, och på att jämförande hänvisningar görs till Boverkets vägledningsmaterial. Länsstyrelsen bedömer att vägledningsdokumenten kan bidra till mer enhetlig och förutsebar hantering av frågor om industri‐ och verksamhetsbuller. Allmänt
Ok
Nej
Länsstyrelsen ifrågasätter däremot de utbyten som görs av väl etablerade nyckel‐begrepp som riktvärde och momentant ljud i tidigare vägledningsmaterial mot formuleringar med vagare innebörd. … Länsstyrelsen konstaterar att även begreppet momentant ljud är väl inarbetat och förekommer i en rad andra vägledningsdokument om buller från bl. a. Natur‐vårdsverket. Länsstyrelsen bedömer att ett utbyte av momentana ljud mot höga ljudtoppar riskerar att leda till begreppsförvirring snarare än till ökad tydlighet. Länsstyrelsen bedömer vidare att innebörden av den i vägledningen tillförda spe‐cificeringen återkommande ljudtoppar behöver förtydligas. s. 8
Riktvärde kommer tillämpas i enlighet med hur det används i förordningen om trafikbuller vid bostadsbyggnader. Momentana ljudnivåer kommer ersättas med maximala ljudnivåer. Höga ljudtoppar kommer inte att användas.
Delvis
Länsstyrelsen bedömer som nämns ovan att det är positivt att Naturvårdsverkets vägledning diskuterar kopplingen mellan tillämpningen av centrala begrepp i mil‐jöbalken och den ljudutbredning som kan medges från bullrande verksamheter. I den uppräkning av relevanta lagrum som görs på sid. 4 och 16 i dokumentet bör därför hänvisningar även göras till 6 kap. miljöbalken. Det vore värdefullt om Naturvårdsverket i detta sammanhang påtalade vikten av att hantera frågor om förväntad bullerpåverkan från en planerad verksamhet, såväl i de samrådsunderlag som ska tas fram enligt 6 kap. 4 § 3 st miljöbalken, som i de miljökonsekvensbeskrivningar som i enlighet med 22 kap. 1 § och 6 kap. 7 § miljöbalken ska lämnas till prövningsmyndigheter. Länsstyrelsen i Gotlands län kommun/lst
Länsstyrelsen ser ingen anledning att befara att generella riktvärden i vägledning från centrala myndigheter ska sammanblandas med tidigare användning av riktvärden i villkorsskrivning vid tillståndsprövningar. Miljööverdomstolen och därefter mark‐ och miljööverdomstolen har i praxisskapande domar tydligt uttalat att villkor ska anges som begränsningsvärden formulerade som gränsvärden utifrån bedömningar av förutsättningarna i det enskilda fallet. ... Länsstyrelsen konstaterar vidare att begreppet riktvärde i betydelsen icke rättsligt bindande målvärde är väl inarbetat i de flesta sammanhang, så även inom buller‐området genom t.ex. Folkhälsomyndighetens vägledning om ljudnivåer inomhus, samt Naturvårdsverkets och Boverkets övriga vägledningsdokument om buller. Länsstyrelsen bedömer sammanfattningsvis att de nivåer för ljudutbredning som redovisas i det remitterade vägledningsmaterialet även i fortsättningen bör anges som riktvärden som i ett normalfall inte bör överskridas. s. 8
Delvis
Länsstyrelsen konstaterar att de ljudnivåer som anges i förslaget till vägledning har valts utifrån en bedömning av vad som riskerar att medföra olägenhet för människors hälsa, och att även betydligt lägre bullernivåer kan upplevas som påtagligt störande. Det bör följdaktligen vara varje verksamhetsutövares strävan att så långt möjligt minimera bullerutbredningen kring sin verksamhet. Mot bakgrund av detta bedömer Länsstyrelsen att det vore olyckligt och missledande att använda omskrivningen lämpliga ljudnivåer för buller som inte överstiger de värden som redovisas i vägledningen. s. 8
Vägledningen justeras till att ljudnivåerna bör vara vägledande.
Länsstyrelsen i Hallands län kommun/lst
Länsstyrelsen i Hallands län är positiv till att Naturvårdsverket och Boverket gemensamt tar fram vägledningar om industri‐ och annat verksamhetsbuller. Det kan övervägas om de bägge vägledningarna istället borde samordnas till en vägledning.
Allmänt
Nej
Länsstyrelsen är positiv till att ordet riktvärde utmönstras och ersätts med ordet ljudnivåer. Länsstyrelsen förstår däremot inte varför begreppet momentana ljud ersätts med begreppet återkommande höga ljudtoppar och är negativ till denna förändring.
Vägledningen övergår till riktvärden angivna som ljudnivåer och till begreppet maximala ljudnivåer i analogi med Förordning om trafikbuller vid bostadsbyggnader (2015:216).
Delvis
s. 16
s. 8
Naturvårdsverkets bedömning är att vägledning om MKB och tillhörande samråd lämpligen sker i verkets vägledningar om detta. Det finns viss risk annars för att uppdatering inte sker i tid i vägledningen vid ändringar i MB 6 kap.
Nej
Delvis
Allmänt
Ok
Nej
Konskevenser för hälsoskyddet är inte belysta och beskrivna. Vägledningen saknar även information om varför bullerproblematiken är en viktig fråga, vilka hälsoeffekterna är och vilka störningar som faktiskt märks för de boende. Kungsbacka kommun har nyligen tagit fram brukarundersökningar för utbyggda områden. En fråga var om de upplevde sig störda av buller. Hela området klarade gällande riktvärden för trafikbuller, ändå upplevde sig många människor störda. Det är en fingervisning om att även nivåer under riktvärdena kan upplevas störande i vissa miljöer. Det behövs omfattande utbildningar för handläggare på kommuner och andra myndigheter angående buller, regelverk och vägledningar om buller. Länsstyrelsen gör bedömningen att vägledningarna är svagare än gällande rättspraxis och inte kan tillämpas i de fall de strider mot rättspraxis. Ändring av rättspraxis för industri‐ och annat verksamhetsbuller enligt vägledningarna kan kräva lagändring.
Allmänt
Närmare information saknas om vilken rättspraxis och vilka lagändringar som avses.
Nej
Länsstyrelsen anser att vägledningarna är otydliga och snarare försvårar än un‐derlättar tillämpningen av de regler som gäller för ljudnivåer vid bostäder. Om syftet med de bägge vägledningarna är att höja de ljudnivåer som ska anses ac‐ceptabla vid bostäder, och komma bort från den rättspraxis som gäller idag, så bör det framgå tydligt i vägledningarna. Allmänt
Närmare information saknas om vilken rättspraxis som avses.
Nej
Nej
De viktigaste ändringarna i vägledningen är att tidsperioden för natt, som enligt dagens rättspraxis är kl 22‐07, minskas till kl 22‐06. Den ekvivalenta ljudnivån för nattetid som enligt dagens rättspraxis är 40 dBA kl 22‐07 försvinner och er‐sätts med en ekvivalent ljudnivå för både kväll och natt kl 22‐06 på 45 dBA.
Länsstyrelsen anser att vägledningen är i strid med det nationella miljökvali‐tetsmåletmålet God bebyggd miljö. I Länsstyrelsens årsredovisning ska Läns‐styrelsen besvara frågan om vilken betydelse tillsynen enligt miljöbalken har för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen ska nås. Länsstyrelsen anser att om vägledningen får genomslag i rättspraxis kommer miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö att bli ännu svårare att nå. I uppföljningen år 2014 av mil‐jökvalitetsmålet God bebyggd miljö sägs följande: Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön.
Allt fler bostäder blir mer energieffektiva. Många åtgärdas mot radon men stora insatser krävs mot buller och dålig inomhusmiljö, liksom för att stärka samhällsplaneringen och skydda kulturvärden. Vägtransporterna ökar, vilket ger mer buller och sämre luftkvalitet. Grönområdena i tätorterna minskar och avfallsmängderna fortsätter att öka. Generellt behövs fler åtgärder och nya styrmedel.
s. 8
Vägledningen justeras med avseende på ekvivalentnivåerna nattetid. Naturvårdsverket bedömer det dock inte lämpligt med olika tidsintervall i de två vägledningarna då det skulle bli alltför försvårande för tillsyns‐ och prövningsmyndigheterna.
Delvis
Begreppet momentana ljud ersätts i vägledningen med begreppet återkom‐mande höga ljudtoppar. Länsstyrelsen i Hallands län kommun/lst
Länsstyrelsen förstår inte varför ett klart definierat begrepp som momentana ljud ersätts med ett otydligt begrepp som återkommande höga ljudtoppar och är negativ till denna förändring. Hur ska återkommande höga ljudtoppar mätas och bestämmas? Ändringen av begreppet verkar innebära att det är tillåtet att några enstaka momentana ljud över 55 dBA Lmax förekommer, så länge de inte är återkommande. Såsom texten är formulerad kan det få förekomma momen‐tana ljudnivåer över 55 dBA vid en bostads ena sida, så länge den andra sidan är ljuddämpad. Det finns inget maxvärde för hur höga momentana ljud får vara på den ej ljuddämpade sidan av bostaden. Förändringen i vägledningen innebär inte ett förtydligande av vad som gäller momentana ljud vid bostäder nattetid, utan snarare att det blir mer oklart.
s. 8
Tidsbasen förändras i denna vägledning för hur ekvivalent ljudnivå beräknas, jämfört med nu gällande praxis. I vägledningen anges att den ekvivalenta ljud‐nivån bestäms för minst en timme, även vid kortare händelser. I Naturvårdsverkets remiss från 2009 med förslag till vägledning om begräns‐ning av externt industribuller från industrier sägs följande: ”I de fall verksam‐heten pågår endast del av en period eller om verksamhetens ljudnivå varierar mycket bör den ekvivalenta ljudnivån beräknas för den tid under vilken den bullrande verksamheten pågår. Då används lämpligen ekvivalentnivån för den mest bullrande timmen. För enstaka källor med diskontinuerlig gång (t.ex. pumpar, fläktar) beräknas bullret under den tid bullret alstras.”
Ekvivalent ljudnivå mäts enligt Naturvårdsverkets rapport Metod för immiss‐ionsmätning av externt industribuller. I kapitel 6 beskrivs mätning av den ek‐vivalenta ljudnivån när samma driftsförhållanden förekommer under minst tre timmar. I det fallet ska flera 10‐
minutersmätningar göras. I appendix 5 beskrivs mätning vid komplicerade driftsituationer, t.ex. när det är svårt att bestämma representativa 10‐minutersmätningar. I appendix 5 beskrivs att vid drifttillstånd som är kortare än 10 minuter kan man ta fram en 10‐minutersmätning genom att mäta under den tid drifttillståndet pågår, stoppa mätningen då drifttillståndet upphör och fortsätta mäta då drifttillståndet återkommer. Länsstyrelsen i Hallands län kommun/lst
s. 8
Höga ljudtoppar kommer att ersättas av maximala ljudnivåer i analogi med Förordning om trafikbuller vid bostadsbyggnader (2015:216). Nej
(forts.) Länsstyrelsen anser att det inte är rätt sätt att mäta och beräkna buller om man sprider ut ljudet från en bullerkälla under minst en timme om det egentliga bullret pågår under kortare tid. Detta innebär en kraftig höjning av den upp‐levda ljudnivån för människor som utsätts för buller, även om medelvärdet un‐der en timme kan klara 50 eller 45 dBA. Det är inte medelvärdet under en timme som kommer att störa människor. Som exempel kan tas en travbana som har travtävlingar på kvällar och öppet totalt 4 timmar kl. 18‐22. Med totalt 11 lopp under denna tid och 3‐5 minuters talat utrop per lopp uppgår totalt tid för talat utrop till 33‐55 minuter. Ljudnivån är 52 dBA vid bostäderna under de 3‐5 minuter per lopp som högtalarutropen sker. Om ljudnivåerna från högtalarutropen istället sprids ut över hela den tid som travet har öppet blir ljudnivån vid bostäderna som ett medelvärde 43‐46 dBA under kvällstid kl 18‐22.
Länsstyrelsen anser att det sätt att bestämma den ekvivalenta ljudnivån som anges i vägledningen är i strid med Naturvårdsverkets egen rapport Metod för immissionsmätning av externt industribuller. Länsstyrelsen anser att det sätt att mäta buller som anges i rapporten Metod för immissionsmätning av externt industribuller överensstämmer med dagens rättspraxis. Länsstyrelsen i Hallands län kommun/lst
Länsstyrelsen anser att ett förtydligande behövs i vägledningen som det som ci‐teras ovan från 2009 års förslag till vägledning. Vägledningen bör förtydligas genom att följande mening läggs till: För enstaka källor med diskontinuerlig gång (t.ex. pumpar, fläktar) beräknas bullret under den tid bullret alstras.
s. 8
I vägledningen sägs att den omfattar buller utomhus från miljöfarlig verksam‐het som inte omfattas av annan vägledning om buller. Länsstyrelsen i Hallands län kommun/lst
Länsstyrelsen anser att det bör förtydligas vilka verksamheter som inte omfat‐tas av vägledningen. På Naturvårdsverkets hemsida finns, förutom vägledning‐en om buller från industrier, även vägledningar om buller från byggplatser, flyg, motorbanor, skjutbanor och skjutfält, vindkraft, vägar och järnvägar. Det innebär att vägledningen omfattar t.ex. täkter, men inte vindkraftverk.
Länsstyrelsen i Jämtlands län
s. 6f
Naturvårdsverkets bedömning är att bestämmandetid om en timme är lämpligt, då ekvivalentvärde är en bas som i normalfallet används för att spegla en varierande ljudnivå och måttet i sig rymmer ett antagande om att ljudtrycksnivån under delar av tiden kan överstiga det ekvivalenta värdet.
Nej
Vägledningen förtydligas.
Ja
kommun/lst
”Steg 1, Vilka och hur många är drabbade”, Det är viktigt att här vara tydlig så att personer inte kommer att behandlas olika (beroende på inkomst, klagomålsfrekvens m.m.). Samt att tänka långsiktigt, man borde ha rätt till en tyst omgivning även om bostadshuset ligger ensligt och det kan dessutom tillkomma fler bostäder. Det är i efterhand svårt att ställa nya krav på s. 1
verksamhetsutövaren p g a att omgivningen förändras. Läsanvisningen kommer att tas bort.
Delvis
kommun/lst
Bra att vägledningen uppdateras. Bra att ersätta begreppet momentana ljud med återkommande höga ljudtoppar.
Ok, dock kommer termer istället bli maximala ljudnivåer i analogi med Förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader.
Nej
s. 4
kommun/lst
Ändringen d v s höjningen av ljudnivåerna, främst nattetid, är en försämring ur ett hälsoperspektiv. Har det presenterats någon evidens om att förslaget, om höjningen av nattvärdet och förkortningen mellan tiderna som räknas som natt, inte har någon hälsoeffekt på människan? s. 8
Vägledningen justeras med avseende på ekvivalentnivåerna nattetid. Naturvårdsverket bedömer det dock inte lämpligt med olika tidsintervall i de två vägledningarna då det skulle bli alltför försvårande för tillsyns‐ och prövningsmyndigheterna.
Delvis
s. 10
Det har inte framkommit vid framtagandet av vägledningen att olägenhet till följd av lågfrekvent buller utomhus är ett så pass vanligt förekommande problem att särskilda riktvärden för detta behövs. Tillsyns‐ eller prövningsmyndighet kan kan förelägga om krav om de finner det lämpligt i ett enskilt fall.
Nej
s. 10
Att förelägganden eller förbud som avser omgivningsbuller vid ett Attefallshus inte får beslutas står i MB 26:9a. Det bör förtydligas att detta är uttryckligen skrivet i miljöbalken och inte Naturvårdsverkets tolkning.
Delvis
kommun/lst
Det tas ej upp något om lågfrekvent ljud i vägledningen. Behov finns av att lågfrekvent buller utomhus regleras. Behov finns att vägledningen även täcker in störning från industrier. De boende inte ska få krav på sig att åtgärda (isolera) när det är en verksamhetsutövare som bullrar. kommun/lst
Det saknas motivering varför förelägganden eller förbud inte får beslutas vid komplementbostadshus sk Attefallshus. Motivera varför sk Attefallshus inte omfattas att omgivningsbuller. Vilka konsekvenser kan detta få för människors hälsa? Hur kommer bedömning att ske om man har två sk Attefallshus bredvid varandra och så är de sammanlänkade med en sluss?
kommun/lst
Den nya vägledningen kommer att innebära högre ljudnivåer för närboende, det strider ju mot Sveriges miljömål. Att man accepterar högre nivåer idag än år 1978, även på ljudsidan så borde s. 8
ju kraven stramas åt istället för lättas upp då buller trots allt är ett folkhälsoproblem. Vägledningen kommer justeras med avseende på ekvivalentnivåerna nattetid.
Delvis
Målet med samordningen är att undvika konflikter mellan tillämpningen av PB och MB.
Avsikten med samordningen och ändringen av ljudnivåer är att undvika onödiga hinder och försvårande av tillämpningen av PBL och MB och att detta ska underlätta tillämpningen för myndigheter och verksamhetsutövare.
Länsstyrelsen konstaterar tyvärr att NV helt missat att MB syfte bl a är att skydda människors hälsa mot olägenheter.
kommun/lst
Länsstyrelsen anser att skyddet för människans hälsa utifrån MB:s perspektiv urholkas med planerad ändring. Ökad exploatering kommer att ske och det blir de bullerutsatta människorna som får ta konsekvenserna genom försämrad livsmiljö. Det arbete som genomförts under många år i Sverige med att minska bullerpåverkan från verksamheter blir nu i vissa delar förlorade. Allmänt
Vägledningen kommer justeras med avseende på ekvivalentnivåerna nattetid.
Delvis
kommun/lst
Det anges att antalet forskningsstudier av industribuller är begränsat och att industribuller är lika eller något mer störande än vägtrafikbuller, dock med större spridning beroende på variationen mellan olika bullerkällor.
Länsstyrelsen saknar en riktigt konsekvensutredning vilken påverkan den planerade ändringen Konsekvensanalysen är ett underlag till remissen, får på folkhälsan och livsmiljö. Har det presenterats någon evidens om att förslaget, om höjningen av nattvärdet och förkortningen mellan tiderna som räknas som natt, inte har någon Konsekvensa men kommer inte revideras i samband med hälsoeffekt på människan? nalys
Nej
kommun/lst
Bra att gränsdragningen mellan trafikbuller och industribuller förtydligas.
s. 6f
Ok
Nej
kommun/lst
Ange vilka andra verksamheter som omfattas av annan vägledning. s. 6f
Ja
För en så stor förändring som att höja ljudnivåerna och förkorta nattiden anser Länsstyrelsen att konsekvensutredningen är alltför tunn och bristfällig. Konsekvenserna måste undersökas mer innan man ändrar ljudnivåer som varit gängse norm under flera decennier. Länsstyrelsen i Jämtlands län
kommun/lst
De ökade ljudnivåerna kan kanske även öka risken för vibrationer och hur kommer det att påverka de boende?
Nej
Höjningen av ekv ljudnivå nattetid kommer att leda till ökade klagomål på buller från vissa av täkterna, både torv‐ och bergtäkter. I Jämtlands län ligger flera av täkterna i tämligen tysta områden och den bebyggelsen som finns nyttjas ofta som fritidshus. Under sommarmånaderna kan semesterfirande stå i konflikt med både torvverksamheten och krossningen i täkterna eftersom verksamhet kan pågå dygnet runt i täkterna när vädret tillåter. Krossning sker uteslutande av särskilda krossentreprenörer som åker runt till olika täkter och under några veckor krossar materialet och för att det ska vara så effektivt som möjligt så arbetar man i skift så att krossning kan pågå under hela dygnet. Länsstyrelsen i Jämtlands län
kommun/lst
kommun/lst
Antalet klagomålsärenden kommer att öka hos myndigheterna.
s. 8
Att ändra tidsintervallet för natt från 07.00 till 06.00 betyder att ökade ljud kommer att inkräkta alltmer på nattsömnen. Kvällsskift slutar vanligen vid 22.00 för att sedan övergå till nattskift. För att få tillräcklig natt sömn krävs att det finns ett intervall på minst 9 timmar för att få till 7‐8 timmars sömn. Med det här förslaget kommer den här arbetsgruppen att få försämrade villkor då de minst kommer få 7 timmar ostörd nattsömn, förutsatt att de inte har en timmes pendling till jobbet. Undrar hur det påverkar folkhälsan? Dålig nattsömn har en koppling till övervikt och psykiskt ohälsa.
Inom många verksamheter är det nödvändigt att starta upp maskiner etc innan arbetet ska påbörjas kl 06.00 detta medför då att störningen kan börja redan kl 05.45.
Folk kommer att uppleva sig mer störda och klagomålen kommer att öka så tillsynsmyndigheterna kommer att få ökat antal ärenden.
s. 8
Vägledningen kommer justeras med avseende på ekvivalentnivåerna nattetid.
Ja
Nej
kommun/lst
Mycket bra att den totala ljudnivån från olika bullerkällor anges för den ljuddämpade sidan. Den sammantagna, kumulativa, ljudnivån är det som faktiskt påverkar den boende. Ta även med detta med lågfrekvent ljud som kan komma från olika verksamheter och som påverkar boendemiljön. Ger ökade ljudnivåer ett ökat lågfrekvent ljud? Har detta undersökts?
s. 9
Nej
Konsekvensutredningen saknar beskrivning hur de olika förändringarna (ökade ljudnivåer nattetid ibland ända upp till 60 dB(A) samt kortare ”nattid” ), sammantaget påverkar människans hälsa och med risker för ökade stressnivåer, sömnstörningar mm.
NV rapporten 6553 ”har identifierat ett antal viktiga kunskapsluckor i forskningen kring buller och hälsa. För att skydda befolkningen från att utsättas för hälsoskadliga bullernivåer är det angeläget att vidareutveckla forskningen
inom detta område” anges i rapporten.
kommun/lst
I MB finns de allmänna hänsynsreglerna och dessa har man att beakta. Finns det nu kända kunskapsluckor så behöver man ta reda på mer innan man ändrar förutsättningarna. Den begränsning i valfriheten som anges då bebyggelsen anpassas genom utformning av en ljuddämpad sida är något som måste belysas bättre. Länsstyrelsen i Jönköpings län
kommun/lst
Vägledning för tillsyn och prövning: Det står att detta är en tillsynsvägledning som även KAN användas vid prövning av miljöfarlig verksamhet. Miljöfarlig verksamhet: Det står att vägledningen avser buller utomhus från miljöfarlig verksamhet som inte omfattas av
annan vägledning. Det vore bra om det framgick i vägledningen för vilken miljöfarlig verksamhet som vägledningen inte gäller eftersom den omfattas av annan vägledning om buller. T.ex. vindkraft, flygplatser o.s.v.
Länsstyrelsen i Jönköpings län
kommun/lst
Det hade varit bra om all vägledning rörande tillsyn av olika formera av buller, oavsett källa, kunde samlas i en vägledning.
kommun/lst
kommun/lst
kommun/lst
Nej
s. 9
s. 6f
Trafik utanför verksamhetsområdet: Det står att "kan dock andra bedömningar i
vissa fall behöva göras". Det bör framgå vilka andra bedömnings som ska göras i sådana
fall, dvs. om man ska tillämpa riktvärden för industribuller istället.
s. 6f
Länsstyrelsen förutser att det kommer att vara många verksamhetsutövare som kommer att begära villkorsändringar i syfte att höja sina riktvärden till 45 dB(A) från 40 dB(A). Naturvårdsverket bör redovisa en uppskattad bedömning av antalet verksamheter som har villkor om 40 dB(A) nattetid i sina tillstånd idag, samt göra en bedömning av hur många av dessa som är intresserade av att ändra sina villkor samt om antalet klagomål kan komma att öka. Arbetsbördan för kommuner, länsstyrelser och miljöprövningsdelegationer bör uppskattas för detta ändamål. Denna information skulle kunna inhämtas genom kontakter med erfarna handläggare.
Allmänt
Synpunkten avser främst Boverkets vägledning.
Nej
Användningsområdet justeras och konkretiseras med avseende på vilka andra vägledningar som avses.
Ja
Vi förstår efterfrågan men tillsvidare är det inte möjligt då de olika vägledningarna har olika format.
Nej
Noterat. Det är underförstått att riktvärden för industribuller i första hand avses men det kan finnas fler möjligheter, som att istället göra begränsningar i tid eller för viss typ av transporter.
Nej
Vägledningen kommer att justeras med avseende på ekvivalentnivån nattetid. Därför behöver inte frågan om utökad konsekvensanalys enligt kommentaren utredas vidare.
Nej
kommun/lst
Länsstyrelsen önskar förtydliganden om hur ljudnivåerna ska tillämpas när andra bullerkällor dominerar (t.ex. när det är mycket trafikbuller). Detta är en fråga som uppstår ofta och som leder till diskussioner. En vägledning kan tydliggöra hur man ska gå till väga.
s. 15
Det är bra att man har samma ljudnivåer för befintlig och ny verksamhet. Gällande riktvärden har funnits tillräckligt länge nu.
s. 8
Behåll gällande riktvärden samt riktvärdet 40 dB(A) ekvivalent ljudnivå nattetid, såvida det inte finns medicinska och statistiska studier som motiverar de förändrade ljudnivåerna. Ljudnivåerna bottnar i begreppet olägenhet. Vad som uppfattas som olägenhet ska baseras på objektiva studier.
s. 8
kommun/lst
Den största andelen av befolkningen sover mellan klockan 6 och 7 på morgonen. Ljudnivåerna för natt syftar till att gälla då människor vanligtvis sover. Ljudnivåerna för natt bör gälla fram till kockan 7.
s. 8
Nej
kommun/lst
Det är bra att man ändrar begreppet ”momentan” till ”höga ljudtoppar”. Det blir en svenska som är lättare för alla att förstå.
Ok. Dock justeras begreppet i slutversionen till maximala ljudnivåer för ytterligare tydlighet.
kommun/lst
Lagstiftningen bottnar i begreppet ”olägenhet”. Länsstyrelsen saknar redogörelser för medicinska och statistiska studier, genomförda av läkarexpertis, som motiverar de föreslagna ändringarna av gällande riktvärden. Om man inte avser att göra nya medicinska och statistiska studier, så bör man redovisa de studier som låg till grund för föregående riktvärden, eller som har utförts med avseende på industribuller sedan dess. Se t.ex. bilagorna i SNV PM 876 nov 1977: "STÖRNINGSREAKTIONER TILL FÖLJD AV EXTERNT INDUSTRIBULLER" samt "INDUSTRIBULLER ‐ SUBJEKTIVA REAKTIONER".
Allmänt
kommun/lst
kommun/lst
kommun/lst
kommun/lst
s. 8
Länsstyrelsen önskar ett resonemang i vägledningen som motiverar varför det ska vara så stor skillnad mellan ljudnivåerna för industribuller i jämförelse med t.ex. gällande riktvärden för trafikbuller, flygplatser och andra typer av miljöfarlig verksamhet. Det är svårt att motivera ljudnivåerna när det är så stor skillnad mellan dem för olika typer av miljöfarlig verksamhet.
s. 8
Ljudnivåerna för en ljuddämpad sida tänker man sig normalt är lägre än de ljudnivåer som används som utgångspunkt för att generellt bedöma om buller utgör olägenhet. Ljudnivåerna för den sida som kallas ljuddämpad bör vara lägre än de ljudnivåer som används som utgångspunkt för att avgöra om buller utgör olägenhet. Om man inte använder lägre ljudnivåer för den ljuddämpade sidan så bör man kalla den sidan för något annat än "ljuddämpad" sida, t.ex. ljudnivåsida, olägenhetssida eller liknande.
s. 9
Ett visst resonemang om detta förs på s. 15. Nej
Ok
Nej
Ja
Nej
En kunskapssammanställning har tagits fram som underlag i arbetet.
Nej
Nej
Nej
kommun/lst
Ange en tydligare definition på "ny särskilt bulleranpassad bebyggelse". Vad krävs för att bebyggelse ska kunna anses som "särskilt bulleranpassad". Krävs det att bebyggelsen utformas med genomgående lägenheter för alla boende där t.ex. hälften av alla rum, inklusive sovrummen, vetter mot den ljuddämpade sidan, eller räcker det att vissa har den möjligheten? Om detta definieras i Boverkets vägledning så behöver man antingen göra en hänvisning till rätt sida i Boverkets vägledning, alternativt kopiera texten till Naturvårdsverkets vägledning. Hur gammal får sådan definierad "ny bebyggelse" vara. Går det att nämna ett årtal? Om inte detta tydliggörs så kommer det att uppstå mycket diskussioner. Det blir svårt att tillämpa begreppet ljuddämpad sida vid tillsyn och prövning.
s. 9
Anpassad bebyggelse med ljuddämpad sida kommer att hanteras i Boverkets vägledning och Naturvårdsverkets vägledning endast hänvisa till denna text.
Ja
kommun/lst
Det ska inte gå att göra olika bedömningar om vad som är ”ny särskilt bulleranpassad bebyggelse ” vid planering av bostäder jämfört med vid efterföljande tillsyn i anslutning till samma bostäder. Ett exempel är om den som godkänner bebyggelse där man överskrider riktvärden anser att bebyggelsen är så utformad att den faller in som ”ny särskilt bulleranpassad bebyggelse” samtidigt som miljötillsynsmyndigheten i sitt remissförfarande anser att man måste ställa tuffare krav på bebyggelsens utformning för att den ska anses vara ”ny särskilt bulleranpassad bebyggelse”. För att så ska ske så får det enbart finnas en enda text som definierar vad som är ”ny särskilt bulleranpassad bebyggelse. Det är välkänt fenomen att miljömyndigheter tenderar att ta större miljöhänsyn än planeringsmyndigheter, och att planeringsmyndigheterna tar större planeringshänsyn. Detta förekommer även inom kommunerna vid planering och tillsyn. Därför är det viktigt att miljöhänsyn tas tidigt vid planeringen och att planeringshänsyn tas vid efterföljande tillsyn, annars är det ett slöseri med samhällets resurser. Det krävs tydliga riktlinjer för att inte de berörda aktörerna ska falla in i att enbart bevaka sina egna perspektiv.
s. 9
En tydligare angivelse av vilken bebyggelse som faller inom begreppet görs och beskrivning av anpassad bebyggelse och ljuddämpad sida sker endast i Boverkets vägledning med hänvisning från Naturvårdsverkets vägledning.
kommun/lst
Klargör utifrån gällande lagstiftning och förarbeten vad som avses med "särskilda skäl". Det skulle göra vägledningen mer hjälpsam när all nödvändig information samlas i den.
s. 10
Vägledningen kompletteras med det exempel på särskilda skäl som anges i prop. 2013/14:128.
Ja
Allmänt
Nej
kommun/lst
Tillsyn och planering av bostäder måste samordnas. Det blir enklare för läsarna om informationen samlas på ett ställe. Länsstyrelsen förordar att Naturvårdsverket och Boverket ger ut sin vägledning i en gemensam publikation, utgiven av naturvårdsverket och Boverket gemensamt, och som båda myndigheterna står bakom.
Ja
kommun/lst
Redogör för vilka konsekvenser som de föreslagna ändringarna i gällande riktvärden till nya ljudnivåer, får för människors olägenheter. En sådan redogörelse behöver baseras på resultaten från genomförda medicinska och statistiska studier. Resultaten från dessa studier behöver också redovisas i vägledningen eller som bilaga. Redan på 70‐talet gjorde man på det här sättet i då gällande vägledning. Se t.ex. bilagorna i SNV PM 876 nov 1977: "STÖRNINGSREAKTIONER TILL FÖLJD AV EXTERNT INDUSTRIBULLER" samt "INDUSTRIBULLER ‐ SUBJEKTIVA REAKTIONER". Vi bör kunna presentera bättre underbyggda resonemang på 2000‐
talet, men i den föreslagna vägledningen saknas resonemang utifrån gjorda studier som kopplar de föreslagna ljudnivåerna till begreppet ”olägenhet”.
Allmänt
Naturvårdsverket har låtit ta fram en kunskapssammanställning om hälsoeffekter av omgivningsbuller med ett särskilt kapitel om industribuller. Material finns i Naturvårdsverkets rapport 6553 Environmental noise and health.
Nej
Länsstyrelsen i Kalmar län
Länsstyrelsen anser att en samordning av vägledningar samt aktualisering och sammanställning av gamla vägledningar och allmänna råd till ett dokument är positivt. Dock är länsstyrelsen kritisk till att höjda ljudnivåer föreslås utan hänvisning till vetenskapligt underlag som visar att föreslagna ljudnivåer är motiverade ur folkhälsosynpunkt. Tvärtom så finns det stöd att många människor redan idag störs av dagens normgivande ljudnivåer. Dessutom så går förslaget emot de nationella miljömålen där det långsiktiga arbetet strävar mot lägre bullernivåer så att färre störs. I stort sett hela vägledningen är en försämring mot dagens normer. Under stycket Friluftsområden framgår att bullernivåerna måste vara låga för att ge den kvalitet som eftersöks, vilket länsstyrelsen anser är bra. Dock innebär vägledningens föreslagna ändringar att värdet av en tyst miljö förefaller vara mer motiverat i friluftsområden än i människors bostäder, vilket länsstyrelsen inte håller med om. Enligt senaste folkhälsorapporten och annat kunskapsunderlag störs många människor av buller redan idag, vilket innebär att Naturvårdsverket har gjort en felaktig avvägning genom att höja nattvärdet samt minska nattintervallet. I övrigt menar länsstyrelsen att ambitionen med vägledningen är god, d.v.s. att få den strukturerad och förklarande. Dock måste den ses över och granskas eftersom den ger ett ganska rörigt intryck med en hel del onödig text. Sammanfattning: Nuvarande ljudnivåer och tidsintervall för bedömning av olägenhet behöver bibehållas till skillnad mot det som föreslagits. I övrigt, se nedanstående kommentarer. Granskning och nedkortning av textmassa bör göras.
Allmänt
Synpunkterna kommenteras enskilt nedan.
kommun/lst
Delvis
kommun/lst
kommun/lst
kommun/lst
kommun/lst
Länsstyrelsen avstyrker förslaget om att höja den ekvivalenta ljudnivån (riktvärdet) nattetid till 45 dBA. En höjning med 5 dBA nattetid innebär en avsevärd höjning från det tidigare riktvärdet på 40 dBA. Utgångsläget ur folkhälsosynpunkt måste vara att få ned de generella bullernivåerna i människors omgivning, inte att öka dem. Höjningen går emot intentionerna i de nationella miljökvalitetsmålen samt den kunskap som finns om bullers påverkan på människors hälsa, d.v.s. att dagens bullernivåer redan idag påverkar väldigt många människors hälsa negativt. Det kritiska för människors hälsa och välbefinnande är att få möjlighet till god sömn. Ökade ljudnivåer nattetid kan även innebära att bullret inomhus ökar för många människor. Varken i vägledningen eller i konsekvensanalysen motiveras varför föreslagen ljudnivå är rimlig utan att ökade olägenheter för människors hälsa kommer att uppstå. Den enda motivering som finns är samordningen mellan vägledningarna, men samordningsvinster kan inte vara den enda motiveringen till att höja ljudnivåerna. Förslaget om en höjning av ljudnivån nattetid utifrån den sammanställning som presenteras i konsekvensanalysen, där det framgår att industribuller är lika eller något mer störande än vägtrafikbuller, är motsägelsefullt. En annan bieffekt av en höjning av ljudnivån nattetid kan också bli att ansvaret för åtgärder riskerar att skjutas över på fastighetsägarna från verksamhetsutövarna, t.ex. byte till moderna fönster. Ekvivalent ljudnivå (riktvärdet) nattetid behålls oförändrad, d.v.s. 40 dBA.
s. 8
Det anges att det kan finnas skäl att tillämpa andra nivåer än tabellvärdena, såväl högre som lägre. Länsstyrelsen konstaterar att denna skrivning sannolikt inte kommer att medföra en tillämpning med krav på lägre ljudnivåer än de föreslagna. Föreslagna ljudnivåer kommer med största sannolikhet att tillämpas som praxis efter en kortare tid.
s. 8
”Om ljuddämpad sida finns kan en utgångspunkt vid olägenhetsbedömning vara att ljudnivåerna vid den mer exponerade sidan överskrider värdena i tabell 1 med upp till 10 dBA dagtid, vardagar och med upp till 5 dBA kväll, natt och helg”. Motivering krävs som visar att föreslagna nivåer är acceptabla, utöver nämnda samordningsvinster, så att många människors inte utsätts för ljudnivåer som påverkar hälsan negativt. På vilket vetenskapligt underlag vilar bedömningen att 60 dBA dagtid och 50 dBA nattetid vid icke ljuddämpande sidor är en bra utgångspunkt vid bedömning av olägenhet? Detta bör redovisas. Nuvarande ljudnivåer bör bibehållas.
s. 9
Att korta ned tidsintervallet för natt innebär en betydande försämring för människors välmående i form av ökade störningar, vilket också beskrivs i konsekvensanalysen. Den enda motivering som ges till att inskränka nattdefinitionen är att samordna vägledningarna. Det är inte ett tillräckligt motiv till att försämra människors möjlighet till ostörd sömn. Definitionen på natt kl. 22‐07 ska bibehållas. s. 8
Ekvivalentnivån natt justeras till 40 dBA. Ja
Ekvivalentnivån natt justeras till 40 dBA. Delvis
Ljuddämpad sida och anpassad bebyggelse kommer endast hanteras i Boverkets vägledning. Det bör tydliggöras i vägledningen att de nivåer som beslutas i planerings‐ eller bygglovsskedet blir styrande i tillsynen.
Delvis
Nej
kommun/lst
Höjda ljudnivåer nattetid innebär en försämring för människor boende i befintliga bostäder som byggts och lokaliserats utifrån andra bedömningsgrunder. Krav på olika funktionskrav vid byggnation av hus har ändrats under åren och idag ställs högre krav vid nybyggnation. Detta innebär ett större krav i samband med planarbete och vid lokaliseringen av olika verksamheter att kartlägga vilka förutsättningar som råder i området. Hur gamla är bostadshusen och vilken ljudisolering finns? Har det gjorts någon analys som visar hur många befintliga bostäder som kommer att påverkas negativt och hur de kommer att påverkas av höjda ljudnivåer nattetid? Först med detta underlag kan man bedöma de korrekta konsekvenserna av en etablering eller en förändring av en verksamhet. Det är inte rimligt att boende ska tåla en försämring av boendemiljön, för att man inte bor i ett nybyggt hus. Om föreslagna höjda ljudnivåer skulle införas bör det införas övergångsperioder eller regler för tillämpning av de föreslagna ljudnivåerna.
s. 8
kommun/lst
kommun/lst
Lydelsen ”liknande ljudbild” som beskrivs under rubrikerna Tillämpningsområde, Miljöfarlig verksamhet, behöver förtydligas. Formuleringen i hela stycket kan ge en uppfattning av att vägledningen framförallt är till för prövningspliktiga miljöfarliga verksamheter, i synnerhet om man behöver ta ställning till om den bullrande verksamheten har en liknande ljudbild eller inte. Denna inskränkning har inte funnits tidigare.
s. 6f
Resonemanget om ljuddämpande sida haltar. Ljudnivåer på den ljuddämpande sidan bör vara betydligt lägre än föreslagna 45 dBA. Rimligtvis borde en bostadsbebyggelse där man accepterar ljudnivåer på tre sidor som överskrider vägledningens ljudnivå ha betydligt lägre ljudnivåer på den sida som ska vara ljuddämpad, men så är inte fallet. Detta är en ytterligare försämring som går emot miljömål och den kunskap gällande folkhälsa som finns. Ekvivalent ljudnivå nattetid på ljuddämpad sida bör i första hand vara högst 40 dBA över dygnet, och i andra hand vara högst 40 dBA nattetid.
s. 9
kommun/lst
I detaljplaner eller vid bygglov ska redovisade och beräknade värden för omgivningsbuller gälla så att tillsynsyndigheten inte får besluta om förelägganden eller förbud så länge de beräknade värdena innehålls. Endast om det finns synnerliga skäl med hänsyn till de boendes hälsa får beslut om förbud eller föreläggande fattas. Länsstyrelsen anser att detta kommer att medföra orimliga krav på bullerredovisningar inför t.ex. detaljplaneläggning
s. 9
kommun/lst
Länsstyrelsen anser att det är oklart vad som menas med ” De ljudnivåer som anges i tabell 2 kan utgöra utgångspunkt för olägenhetsbedömning i tillsyn och prövning”. Det finns allmänna råd om buller inomhus som i högre grad bör vara vägledande i bedömningar av risk för s. 9
olägenhet. Tabell 2 bör enbart omfatta bebyggelse som är bulleranpassad.
Den tidigare tillämpningsanvisningen var att vägledningen (RR 78:5) avsåg industriell verksamhet. Dock har tillämpningsområdet vidgats och den beskrivning som återfinns i förslaget är avsedd att spegla den bredd av verksamheter för vilken vägledningen är tillämplig. Dock är utgångspunkten för nivåer och den kunskapsgrund om bullerpåverkan buller från fasta tekniska installationer, därför finner Naturvårdsverket att en sådan skrivning är lämplig och inte en inskränkning jämfört med tidigare vägledning.
Nej
Ljuddämpad sida och anpassad bebyggelse kommer endast hanteras i Boverkets vägledning. Nej
Kraven följer av de förändringar som införts i PBL och MB sedan årsskiftet. Det bör förtydligas vilket lagrum i MB som stycket hänvisar till. Frågor om krav på redovisningar i detaljplaneskedet hanteras i Boverkets vägledning.
Delvis
Avsnittet revideras med återgivande av Boverkets vägledning och en tydlig hänvisning till MB 26:9a. Förfarandent med bulleranpassad sida kommer således mer tydligt kopplas till och avse ny bebyggelse.
Delvis
I vägledningen anges att buller bör begränsas i bullerutsatta områden för friluftsliv och rekreation även om angivna ljudnivåer för friluftsområden inte kan klaras. Länsstyrelsen anser att detta blir svårt att tillämpa utan vidare förklaring eller angivelser.
s. 10
Stycket kvarstår.
Länsstyrelsen i Kalmar län kommun/lst
Länsstyrelsen i Norrbottens län
kommun/lst
I vägledningen står att det vid olägenhetsbedömningen ska tas hänsyn till personer som är något mer känsliga i allmänhet. I övrigt förklaras inte begreppet känslig person.
Angående ”Steg 3”. Här bör utvecklas vad gäller befintlig bebyggelse, det bör tydliggöras skillnaden mellan befintlig och nyetableringar.
Stycket ses över.
Delvis
Läsanvisning kommer tas bort. Kommentaren blir därför inte aktuell.
Nej
kommun/lst
Det bör kompletteras med en översiktstabell avseende oljudnivåer vid olika fall, såsom exempelvis från industriverksamhet avseende immissionsvärden vid olika platser inkl befintlig bebyggelse, nyetableringar, friluftsområden osv. Här kan med fördel det som finns i tabell 1 och 2 nyttjas samt de förklaringar som finns i den vägledande texten. Det kan finnas en pedagogisk vinst med en översiktstabell för de olika typfallen av buller och vägledning kring detta. I detta aska både finnas med ekvivalenta ljudnivåer och maximala ljudnivåer/momentana ljudnivåer angivna för olika tider på dygnet och dagar.
s. 1‐16
kommun/lst
Det anges att: ”Begreppet känsliga personer omfattar i normalfallet inte personer som anser sig lättstörda av buller i allmänhet”. Texten kan anses vara något diffus om man tar den i sammanhang med de två meningarna ovanför denna på sidan 11. Frågan är hur ni menar här? s. 11
Oklart vad för slags översiktstabell som avses och vilka typfall som bör vara med.
Nej
Texten förtydligas och meningen ”Begreppet känsliga personer omfattar i normalfallet inte personer som anser sig lättstörda av buller i allmänhet" utgår.
Ja
kommun/lst
Det anges i texten att ”För att undvika att olägenheter uppstår vid samtidig påverkan från flera anläggningar bör ljudnivån från var och en av anläggningarna begränsas till lägre värden för att det samlade bullerbidraget inte ska överskrida angivna nivåer.” Då addition av ljudnivåer inte är helt enkelt kan det behövas en utveckling av texten med exemplifiering kring detta för frågan är hur mycket lägre ska värdena begränsas för var och en? Ingen lätt fråga att svara på. Additon av ljudnivåer sker enligt formeln Ltot=10*log(10(L1/10)+10(L2/10)+…+10(Ln/10))
s. 14
Det är en svår bedömning men eftersom bedömningen i ett sådant fall inte enbart beror av en addition av ljudnivåer utan hänsyn även bör tas till arbetstider, störningsupplevelse med mera, liksom en rimlighetsavvägning så anges inte på förhand bestämda begränsningar i vägledningen.
Nej
Det anges i texten att ”I bedömningen av bullrets påverkan och nyttan av försiktigthetsmått och andra åtgärder bedöms inte bara bullrets nivåer och karaktär utan också vilka personer och vilken miljö som berörs”. Vad menas med detta? Handlar det om exponering av buller för barn, vuxna, äldre personer? Är det i miljöer såsom dagis, skola, köpcentrum, bostadsområden, osv? Vi är alla olika känsliga för buller, speciellt barn är det då de växer och utvecklas. Det krävs en utveckling av resonemanget i denna punkten.
s. 15
Angående begreppen riktvärde som byts mot ljudnivå och momentana ljud som byts mot återkommande höga ljudtoppar. Det får ses som en brist att vägledningstexten saknar en förklaring över begreppet ekvivalent ljudnivå som är genomsnittlig ljudtrycksnivå under en given tidsperiod. Det blir en begreppsförvirring i vägledningstexten då det ni menar med riktvärde/ljudnivå är en ekvivalent ljudnivå som man siktar mot. Momentant ljudtryck är det verkliga ljudtrycket i varje ögonblick, ljudtoppar kan iochförsig användas men det kan te sig förvirrande. s. 1‐16
Naturvårdsverket bedömer att ytterligare utveckling av texten inte behövs utan att de resonemang som förs i de följande meningarna där exempel också ges är tillräckliga.
Ordlista läggs till med förklaring av ekvivalent ljudnivå. Momentant ljudtryck är inte riktigt rättvisande, utan ett annat begrepp vore lämpligt. I remissversionen föreslås höga ljudtoppar men i den slutliga vägledningen används förmodligen maximal ljudnivå för ytterligare tydlighet.
kommun/lst
kommun/lst
kommun/lst
s. 11
s. 3
Nej
Nej
Ja
Nej
kommun/lst
Första stycket under rubriken ”Utökat tillämpningsområde” är något ostrukturerad Kan förbättras.
kommun/lst
Under rubriken ”Riktvärde byts ut mot ljudnivå och momentana ljud byts mot återkommande höga ljudtoppar” anges i texten att ”I planeringssammanhang tillämpasangivna nivåer som kriterier för att avgöra vilka platser som är lämpliga att bebygga och det vore inte rimligt att Ordvalet blev olämpligt, det borde stått aldrig ange att höga ljudtoppar över en viss nivåinte får uppstå, för att en plats ska vara lämplig för istället för inte. Konsekvensanalysen är ett bostadsbebyggelse.” Frågan är vad som menas med detta egentligen då en plats med underlag till remissen, men kommer dock inte återkommande höga maxnivåer i form av momentanvärden/höga ljudtoppar i vissa fall kan Konsekvensa revideras i samband med färdigställandet av vara direkt olämplig för bostadsbebyggelse.
nalys
vägledningen.
Länsstyrelsen i Stockholms län
kommun/lst
Länsstyrelsen ser gärna att vägledningen kompletteras med en ordlista samt med några exempel på hur den bör tillämpas i olika situationer i enlighet med Boverkets vägledning.
kommun/lst
Länsstyrelsen delar huvudprincipen att buller från trafik inom verksamhetsområdet bör bedömas som industribuller. I en hamn utgör verksamhetsområdet ett definierat område på land och i vatten. Buller från den verksamhet som bedrivs inom detta område är i tillstånd enligt miljöbalken definierat som industribuller. Det är buller från på‐ och avkörning av fordon från färjor, körning med arbetsfordon samt från hjälpmotorer på fartyg vid kaj. Länsstyrelsen anser att detta förhållande bör förtydligas.
s. 6f
kommun/lst
kommun/lst
Trafik utanför verksamhetsområdet. Efter täkter bör avfallsanläggningar läggas till. Uppställningsplatser. Eventuellt kan vägfärjor läggas till.
Allmänt
Nej
Vägledningen kompletteras med en ordlista. Naturvårdsverket har valt att avstå från en exempelsamling då en sådan riskerar att få en alltför styrande verkan och i praktiken motverka bedömningen i varje enskilt fall.
Delvis
Ja
s. 6f
Täkter är ett exempel, samma princip kan tillämpas för andra verksamheter som avfallsanläggningar. Dock bedömer inte Naturvårdsverket att det exemplet är lämpligt eftersomd det också kan uppfattas som andra mer bebyggelsenära verksamheter som hanterar avfall avses, som t ex ÅVC:er eller förpackningsinsamlingsstationer.
Nej
s. 6f
Naturvårdsverket är osäkra på vad som avses. I fordonsköer vid färjelägen eller på vägfärjor står normalt sett inte fordonen på tomgång.
Nej
kommun/lst
Länsstyrelsen anser att återkommande i ”återkommande höga ljudtoppar” måste definieras. Vidare anges att återkommande höga ljudtoppar > 55 dBA inte bör förekomma. Länsstyrelsen bedömer att det inte innebär någon begränsning av ljudtoppar om dessa inte överstiger 55 dBA. Det kan innebära en ökad acceptans för många höga ljudtoppar nattetid. Även toppar över 55 dBA skulle således vara acceptabla om de inte är återkommande. Länsstyrelsen anser att flera ljudtoppar nattetid som leder till väckning innebär risk för negativ påverkan på människors hälsa.
Angivna bullernivåer/riktvärden i tabell 2 avser den totala bullernivån på ljuddämpad sida. Länsstyrelsen bedömer att detta är ett ganska främmande tankesätt vid prövning och tillsyn enligt miljöbalken. Normalt behandlas i de sammanhangen störningar från en verksamhet i taget. Länsstyrelsen bedömer att det kan behövas ytterligare vägledning för tillämpning av tabell 2. Länsstyrelsen konstaterar att fritidsbebyggelse inte längre omfattas av angivna bullernivåer för friluftsområden. Länsstyrelsen anser att det är bra att bostäder för permanent boende och fritidsboende därmed jämställs. Länsstyrelsen anser att det behöver specificeras att för att kunna tillgodoräkna sig en ljuddämpad sida måste minst hälften av boningsrummen i varje lägenhet vara vända mot denna sida. Länsstyrelsen i Stockholms län
kommun/lst
Allmänt råd eller vägledning Länsstyrelsen konstaterar att en vägledning omfattar mer text och är därmed mindre stringent än ett allmänt råd. Vägledningen kan vara lättare att ändra än ett allmänt råd, vilket är en fördel för Naturvårdsverket. Möjligen är detta en nackdel för de tillsynsmyndigheterna m.fl., som ska tillämpa vägledningen, eftersom det kan vara svårt att uppfatta och tolka genomförda förändringar. Sammantaget anser Länsstyrelsen att ett allmänt råd blir tydligare och ger mindre utrymme för tolkningar.
Allmänt
kommun/lst
Länsstyrelsen anser att riktvärde är ett vedertaget begrepp som används i många liknande sammanhang. Det innebär ett värde som bör innehållas, men som inte är juridiskt bindande. Vad lämplig ljudnivå betyder blir mer oklart. Länsstyrelsen delar inte heller uppfattningen att riktvärde kan förväxlas med riktvärde i villkor för tillstånd. Riktvärden har sedan flera år närmast helt fasats ut från tillstånd enligt miljöbalken och ersatts av begränsningsvärden. Länsstyrelsen i Stockholms län
kommun/lst
Momentana ljud byts ut mot återkommande höga ljudtoppar Länsstyrelsen anser att även momentana ljud är ett vedertaget begrepp som inte bör ändras. Det kan dock vara lämpligt att förklara t.ex. i en ordlista. s. 8
Ja
Vägledningen övergår till maximala ljudnivåer i analogi med Förordning om trafikbuller vid bostadsbyggnader (2015:216). Begreppet förklaras i en ordlista.
Delvis
Länsstyrelsen ser positivt på att Naturvårdsverket och Boverket samordnar sina skriftliga vägledningar om industri‐ och annat verksamhetsbuller. Länsstyrelsen anser dock att det är önskvärt att myndigheterna tar fram ett gemensamt vägledningsdokument.
Nej
kommun/lst
kommun/lst
kommun/lst
Länsstyrelsen i Västmanlands län
kommun/lst
s. 8
Begreppet förändras till att maximala ljudnivåer bör inte förekomma nattetid annat än vid enstaka tillfällen.
Delvis
s. 9
Anpassad bebyggelse kommer endast hanteras i Boverkets vägledning. Totalnivåer kommer inte användas.
Delvis
s. 10
Ok
s. 9
Anpassad bebyggelse kommer endast hanteras i Boverkets vägledning. Nej
s. 8
Allmänt
Naturvårdsverkets bedömning är att för vägledning med riktvärden är inte allmänna råd lämpligt, då de ofta uppfattas som alltför bindande i förhållande till avsikten.
Nej
Nej
Länsstyrelsen i Västra Götalands län
kommun/lst
Det bör förtydligas om fritidshus ingår i begreppet bostad. Länsstyrelsen anser att det bör göra det.
Allmänt
I de flesta fall görs inte åtskillnad mellan fritidshus och permanenta bostäder. Naturvårdsverket bedömer att användandet av termen bostäder inte behöver ytterligare förtydligande.
kommun/lst
Enligt Naturvårdsverkets vägledning ska ljudnivån enligt tabell 2 (ljuddämpad sida) jämföras med den sammanlagda ljudnivån från olika källor som t.ex. industri, trafik och fasta installationer. Denna formulering finns idag i Boverkets allmänna råd 2008:1. Länsstyrelsen anser attd et behöver förtydligas hur denna sammanvägning rent praktiskt ska gå till. Är det tekniskt möjligt att summera buller från olika källor som t.ex. vägtrafikbuller och industribuller? s. 9
Nej
Ja
kommun/lst
I avsnittet "Friluftsområden" anger Naturvårdsverket de ljudnivåer som inte bör överskridas i friluftsområden och andra rekreationsområden. Länsstyrelsen anser att vägledningen blir tydligare om dessa ljudnivåer infogas i tabell 1.
kommun/lst
Länsstyrelsen anser att de föreslagna förändringarna [angående höjda ljudnivåer och förändrad tid för natt] kan påverka människors hälsa negativt då bullerexponeringen i samhället ökar. När Länsstyrelsen yttrade sig över promemorian "Nya steg för en effektivare plan‐ och bygglag" i november 2014 uttrycktes oro för att förslaget skulle medföra att bostäder kommer att byggas i mer bullerutsatta miljöer.
s. 8
Tabell 1 avser vägledande nivåer vid olägenhetsbedömning. Nivåerna för friluftsområden syftar snarare till att skydda naturupplevelsen och möjliggöra friluftsliv för rekreation. Därför bör de inte stå i samma tabell. Nej
Delvis
Buller från restauranger med musik ingår inte längre. Riktvärdena för industribuller har oftast används för denna typ av verksamhet. Vilka nivåer anser NV ska gälla fortsättningsvis? Restaurangbuller bör fortsatt ingå bland industribuller. Musik och andra störningar från exempelvis sommarrestauranger är ett stort problem för kommunerna i populära turistorter. Riktvärdena utgår från det forskningsunderlag som finns om industrier och andra tekniska fasta anläggningar. Därmed saknas underlag för att inom den här vägledningen fastslå att de också är de mest lämpade för musik, sorl m.m. Tillsynsmyndigheterna kan framledes, liksom tidigare, använda samma nivåer om de finner det lämpligt.
Nej
kommun/lst
kommun/lst
kommun/lst
s. 10
s. 6f
Riktvärde byts mot ljudnivå. Det är två helt olika begrepp. Riktvärde är det värde som normalt ska användas och ljudnivå är det fysikaliska begreppet för bullret. Riktvärde används inte längre i beslut och domar, efter domar i Mark‐ och miljööverdomstolen. Istället används begränsningsvärde. Det finns alltså inte något sådant motiv för att ändra begreppet. Riktvärde bör fortsatt användas med den betydelse det hittills har haft.
s. 8
Boverket använder vägledningen enbart för bostäder och NV även för skolor mm. Vad är orsaken? Vilka blir de praktiska konsekvenserna?
Allmänt
Ja
Nej
kommun/lst
kommun/lst
Förslaget om att buller från väg‐ och tågtrafik inom hamnområden ska räknas som trafikbuller kommer att medföra bedömningssvårigheter. Vilka moment avses ingå? Mycket stora hamnområden har möjligen delar där bilar och tåg kör i normal fart, och där det är rimligt att bullret räknas som trafikbuller. I de flesta hamnar är det dock troligt att trafiken inom hamnområdet rör sig långsamt, i köer och med många starter och stopp på ett sätt som inte är normal trafik. I dessa fall bör trafikbullret räknas som industribuller. s. 6f
Värdet för natt har höjts till 45 dBA. I konsekvensutredningen står att detta är för att samordna med Boverkets vägledning. Förutom detta finns det ingen motivering i någon av vägledningarna till varför nivån höjs. Samtidigt anges i konsekvensutredningen att bullerstörningarna kommer att öka. Boverkets vägledning rör planläggning och bygglovprövning, dvs. nya bostäder. Nya hus kan byggas med bra bullerisolering, så att åtminstone inomhusnivån klaras. Naturvårdsverkets vägledning gäller även befintliga verksamheter och befintliga bostadshus, där fasadisoleringen kan vara sämre. Det är därför inte rimligt att samma riktvärde används i de båda vägledningarna. Sömnstörningar av buller är ett stort problem och bör inte förvärras. Nivån bör ändras till 40 dBA som tidigare. Den slutligt fastställda nivån bör kunna motiveras på ett tydligt och vetenskapligt sätt.
s. 8
kommun/lst
För vindkraftverk tillämpas 40 dBA ekvivalentnivå som dygnsvärde. Skulle värdet höjas till 45 dBA skulle inte bara störningarna och klagomålen på buller öka. Verken skulle dessutom kunna uppföras betydligt närmare bostadshus, med ytterligare negativ påverkan för boende.
Allmänt
kommun/lst
kommun/lst
Det är oklart hur ”återkommande höga ljudtoppar” ska tolkas. Vad menas med ”återkommande”? I infrastrukturpropositionen 96/97:53 anges för flygbuller nivåer som ska gälla då bostäder ”regelbundet” utsätts för buller. Ordet regelbundet har så småningom tolkats i vägledande domar och används nu i många tillståndsprövningar av flygplatser. Det finns stor risk att samma problem kommer att gälla tolkningen av ordet ”återkommande”. Exempel bör tas fram som ger vägledning till hur ”återkommande” ska tolkas.
s. 8
Bulleranpassning föreslås ske genom en ljuddämpad sida med en sammanlagd nivå för industri och trafik mm. Den forskning som föregick tankarna på att kompensera en bullrigare sida med en tystare utgick från ”tyst sida”, dvs. en sida där ljudnivån var högst 45 dBA. Förslaget i vägledningen är 50 dBA för dygn (och 45 dBA för natt). Det innebär i praktiken att ljudnivån dagtid kommer att vara avsevärt högre än 50 dBA, dvs. knappas en ljuddämpad sida, än mindre en tyst sida. Enligt förslaget till förordning om riktvärden för trafikbuller, som nyligen har varit ute på remiss, föreslås att angivet riktvärde, 60 dBA, får överskridas om ljudnivån från trafik vid en sida av huset är högst 55 dBA ekvivalentnivå vid fasad. Om totalnivån från industri och trafik inte bör överskrida 50 dBA som dygnsvärde stämmer detta inte med förslaget till förordning. En bullrig sida bör om möjligt kompenseras med en tyst sida, högst 45 dBA. Om 50 dBA anges som totalnivå på den ljuddämpade sidan bör detta gälla dag 06‐18, inte dygn. Förslaget i vägledningen visar också på det orimliga i förordningstexten med en ljuddämpad sida med 55 dBA från enbart trafik.
s. 9
Användningsområdet förtydligas med avseende på hamnar.
Delvis
Ja
Naturvårdsverket har inte för avsikt att höja nivåerna i vägledningen om vindkraft. Nej
Formuleringen justeras till att nivån inte bör överskridas annat än vid enstaka tillfället. Dock har det inte bedömts lämpligt med en skarp definition, utan frågan bör bedömas i varje enskilt fall. Delvis
Nej
Länsstyrelsen i Örebro län
kommun/lst
Enligt vägledningen ska en bedömning göras i det enskilda fallet vid tillsyn och prövning. Den nya skrivningen i 26 kap. 9a § MB gör detta mycket svårt om det i detaljplan eller bygglov har angivits vilka bullervärden som ska gälla. Det vore önskvärt att vägledningen tar upp vilka synnerliga skäl som skulle kunna anges för att i vissa fall besluta om strängare bullervärden än de som angetts i planen. I departementsskrivelsen som föregick lagändringen angavs som exempel att synnerliga skäl t ex kan vara felaktiga beräkningar eller felaktiga slutsatser gjorda av beräkningarna. Detta är enligt Länsstyrelsens mening ett mycket snävt synsätt som skulle behöva vidgas.
s. 10
Vägledningen utvecklas med det material som finns i prop. 2013/14:128 med exempel på synnerliga skäl med hänsyn boendes hälsa i MB 26:9a.
Delvis
kommun/lst
Länsstyrelsen i Örebro län ser generellt positivt på att en samordning av Naturvårdsverkets vägledning och Boverkets vägledning har skett. Men ambitionen att samordna vägledningarna får inte gå före människors hälsa. Syftet med utredningen var att underlätta planering och byggande av bostäder i bullerutsatta miljöer eftersom det råder brist på bostäder i många av landets tillväxtregioner. Den största delen av Sveriges befolkning bor inte i nybyggda bostäder i bullerutsatta lägen. Att anpassa ljudnivåerna i hela landet och därmed vad som bedöms vara en olägenhet för att inte försvåra planeringssituationen i vissa regioner är inte hållbart. Konsekvensen kommer på sikt bli att betydligt fler människor riskerar att drabbas av ohälsa på grund av buller. Några
exempel på hälsoeffekter som buller kan medföra är allmän störning, sömnstörning,
försämrad kommunikation, kognitiva effekter och fysiologiska stressreaktioner. Den vägledning som nu har tagits fram medför troligtvis en tillämpning av miljöbalken på ett mindre strängt sätt än tidigare över hela landet, alltså inte bara i tillväxtregioner. Det kommer också på sikt troligtvis medföra att många företag får mindre stränga bullervillkor, bland annat när nya verksamheter prövas men också vid omprövningar av befintliga verksamheter. Det riskerar att medföra en stor försämring för hälsan för en stor grupp människor eftersom ljudnivån som föreslås vara vägledande för natt samt de nya värdena som föreslås vid bulleranpassad bebyggelse ligger betydligt högre än vad de gör idag. Länsstyrelsen motsätter sig en höjning av värdena och anser att de ska ligga kvar på samma nivåer som idag. Istället borde exploatering i bullerutsatta miljöer hanteras genom en avvägning i det specifika fallet och att det tydliggörs i vägledningen när man anser att sådana avsteg bör kunna göras. Generellt sett bör alltså de nivåer
som finns idag fortsätta att gälla.
Allmänt
De ekvivalenta ljudnivåerna för natt justeras. Nivåer vid bulleranpassad bebyggelse hanteras framledes endast i Boverkets vägledning med hänvisning i Naturvårdsverkets.
Delvis
kommun/lst
Länsstyrelsen ser att den vägledning som nu ligger som ett förslag på flera sätt innebär stora förändringar, särskilt med tanke på föreslagna ljudnivåer som ligger högre än de gjort både i de allmänna råden (RR 78:5) samt i den vägledning som för närvarande finns på Naturvårdsverkets webbplats. Det är allvarligt att detta förslag inte har konsekvensbedömts i erforderlig omfattning. Innan en myndighet beslutar om föreskrifter och allmänna råd ska en konsekvensutredning göras. Länsstyrelsen håller med om att det finns fördelar med att ha en vägledningstext på webben istället för i ett allmänt råd. Men genom att göra en vägledande text på webben behöver ingen
konsekvensutredning göras enligt förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Det är särskilt allvarligt i och med att det är stora förändringar i denna vägledning jämfört med tidigare allmänna råd och den nuvarande vägledningen på webben. Det är också stora förändringar jämfört med det ursprungliga förslaget i SOU 2013:67. I SOU 2013:67 var nivåerna generellt i nivå med tidigare värden. Konsekvenserna av den nu föreslagna webbaserade vägledningen har inte utretts ordentligt. Det är positivt att Naturvårdsverket ändå har gjort en konsekvensbedömning. Men den är inte särskilt utförlig. Länsstyrelsen ser att konsekvenserna av förslaget kan bli stora och därmed borde en bättre konsekvensutredning ligga som grund för en eventuell förändring. Naturvårdsverket nämner att faktorer som begränsar de negativa konsekvenserna är att begränsningen avseende återkommande höga ljudtoppar för många verksamheter är mer begränsande för vilka arbetsmoment som kan utföras nattetid än den ekvivalenta ljudnivån. Länsstyrelsen håller med om den bedömningen men en annan viktig aspekt som inte nämns är att verksamheter ofta dimensionerar tillkommande utrustning med mera utifrån nattvärdena. Det innebär att bullernivåerna från verksamheter inte bara kan komma att öka nattetid utan även under dagtid och kvällstid. Det innebär att människor i sina bostäder, barn och ungdomar som vistas i förskolor och skolor samt de som vistas i vårdlokaler på sikt sannolikt kommer att utsättas för högre ljudnivåer Konsekvensa
dygnet runt.
nalys
kommun/lst
Mät‐ och beräkningsinstruktioner behöver finnas med redan från början i vägledningen.
Allmänt
De ekvivalenta ljudnivåerna för natt justeras. Konsekvensanalysen är ett underlag till remissen, men kommer inte revideras i samband med färdigställandet av vägledningen.
Delvis
Nej
kommun/lst
Länsstyrelsen befarar att den ändring som föreslås av ljudnivån nattetid så småningom
medför att även riktvärden och praxis för ljud från vindkraft ändras utifrån detta förslag till 45 dBA, eftersom nattvärdet 40 dBA i nuvarande vägledning är det värde som riktvärdet för vindkraft till stor del bygger på.
Allmänt
Naturvårdsverket har inte för avsikt att ändra nivåerna i vägledningen om vindkraft. Det har förtydligats i både Naturvårdsverkets och Boverkets vägledningar om industri‐ och annat verksamhetsbuller att dessa inte avser buller från vindkraft.
Nej
kommun/lst
Förtydliga under rubriken ”Teknisk utrustning” om även teknisk utrustning som innehas av privatpersoner omfattas eller inte. Det är oklart om teknisk utrustning som
innehas av privatpersoner såsom värmepumpar på villor bör bedömas utifrån ljudnivåerna i vägledningen.
s. 6f
Ja
kommun/lst
Buller från trafiken inom verksamhetsområdet bör alltid bedömas som industribuller. Att tillämpa riktvärden för trafikbuller vid hamnar och färjelägen för vägar eller spår
inom verksamhetsområdet skulle medföra oklarheter för såväl verksamhetsutövare,
tillsynsmyndigheter som övriga berörda. Det skulle vara svårt att veta vad som gäller
eftersom det är det samlade bullret från verksamheten för närboende som ska
bedömas när man bedömer om det är en olägenhet eller inte. Oftast är det inte bara
ljud från sådana vägar eller spår som fungerar som en naturlig fortsättning av det
allmänna trafiknätet som stör utan även annat ljud samtidigt. Det blir då oklart vilka
nivåer som ska tillämpas.
Huvudregeln kvarstår, men möjlighet till annan bedömning behövde tydliggöras.
Nej
kommun/lst
Formuleringen under ”Trafik utanför verksamhetsområdet” kan få konsekvensen
att buller från transporterna i princip alltid bedöms utifrån riktvärden för trafikbuller.
Länsstyrelsen anser att det behöver förtydligas att det, vid tillfartsvägar till täkter eller till andra verksamheter som ligger lokaliserade så att transporterna till och från verksamheterna står för en dominerande del av bullerstörningen, ska vara industribullervärdena som gäller. Det bör vara normalfallet på tillfartsvägar och
ska inte bara ske i undantagsfall. Däremot är det rimligt att trafiken på allmän väg som
huvudprincip bör bedömas utifrån riktvärdena för trafik. Länsstyrelsen anser att stycket ska förtydligas. Industribullervärdena ska användas i normalfallet på tillfartsvägar
till täkter eller andra verksamheter som ligger lokaliserande så att transporterna från verksamheten står för en dominerande del av bullerstörningen. Däremot ska trafiken på allmän väg som huvudprincip bedömas utifrån riktvärdena för trafik.
s. 6f
Vägledningen kommer inte att justeras.
Nej
kommun/lst
Det framgår av vägledningen att buller från fordon på tomgång som står på
uppställningsplatser ska bedömas som industribuller. Med uppställningsplats avses
en särskild iordningsställt plats. Länsstyrelsen anser att buller från fordon som ska till en industri och står på tomgång efter allmän väg precis utanför en industri och väntar på att industrin ska öppna också ska bedömas som industribuller. Länsstyrelsen anser att sådant buller också ska bedömas som industribuller eftersom det kan handla om fordon som står på tomgång under relativt långa tider och kan jämföras med uppställningsplatser även om det i dessa fall inte handlar om en särskild iordningsställd plats. Det bör ändras i vägledningen så att buller från fordon på tomgång efter allmän väg utanför industrier bedöms som industribuller. Lägg till ett stycke enligt alternativt i likhet med följande: ”Med uppställningsplats menas även platser utefter allmän väg som återkommande används av fordon som uppställningsplats i brist på annan plats och där fordon står på tomgång i väntan på att till exempel en industri ska öppna.”
s. 6f
Den befintliga skrivningen hindrar inte en sådan bedömning i det enskilda fallet. Ett sådant exempel läggs också till under rimlighetsavvägning. Dock behöver beskrivningen av uppställningsplats kvarstå eftersom samma tillämpningsområde beskrivs i de båda vägledningarna och det inte vore rimligt att ta med denna risk i planeringen av nya bostäder.
Nej
s. 6f
kommun/lst
Ljudnivån för natt som föreslås i vägledningen är inte rimlig eftersom den
inte har ett vetenskapligt stöd utifrån ett folkhälsoperspektiv. Länsstyrelsen anser att
nattvärden precis som tidigare ska vara 40 dBA och att nattperioden precis som
tidigare ska vara fram till klockan 07.00. Det skulle innebära en avsevärd försämring för en stor del av Sveriges befolkning om
det beslutas om de ljudnivåer som föreslås i vägledningen. Ännu mer betydelsefullt blir
det med tanke på införandet av den nya bestämmelsen i 26 kap 9a § miljöbalken. Nivåerna bör ändras till 40 dBA nattetid och nattperioden bör sträcka sig från klockan 22.00 till 07.00. Högre nivåer vid nybyggnation i bullerutsatta lägen bör istället hanteras genom avsteg med särskilda bullerkrav på bostäderna.
s. 8
s. 8
Delvis
Det bör inte föreligga någon större risk för en sådan feltolkning av anvisningen. Texten förtydligas även med att de delar av utomhusmiljön som omfattas är de som är avsedda för lek, rektreation och pedagogsik verksamhet vilket borde ytterligare minska risken.
Nej
s. 8
Ok
s. 8 Exempel läggs till i ordlistan.
Ja
Förändringen i tillvägagångssätt vid tillsyn vid ny bebyggelse är främst följden av ändringar i miljöbalken (26:9a).
Nej
kommun/lst
kommun/lst
kommun/lst
kommun/lst
Formuleringen ”För förskolor, skolor och vårdlokaler bör de tillämpas för de
tidpunkter då lokalerna används.” kan tolkas som att den tid när elever och
förskolebarn med flera vistas utomhus på gården inte omfattas. Den formuleringen
som användes i den tidigare vägledningen var bättre. Ändra till: För förskolor, skolor och vårdlokaler bär de tillämpas för de tidpunkter då verksamhet pågår.
Det är positivt att det framgår att den ekvivalenta ljudnivån bör bestämmas för
den tid då den bullrande verksamheten pågår.
Det finns inga exempel på ljud med tydligt hörbara tonkomponenter. Lägg till flera exempel på ljud med tydligt hörbara tonkomponenter.
Att införa särskild vägledning för olägenhetsbedömningen vid bulleranpassad
bebyggelse försvårar generellt tillsynen över buller eftersom det inte är lätt att
tillämpa bestämmelserna.
kommun/lst
De totalnivåer som föreslås bör inte vara räknade som Leq dygn och Leq natt. Det
medför att det inte tas hänsyn till att det är önskvärt med mindre buller under kvällar
och helger. Länsstyrelsen anser också att ljudnivåerna är för höga på den ljuddämpade sidan sett ur ett folkhälsoperspektiv. De totalnivåer som föreslås på den ljuddämpade sidan bör vara lägre och dessutom beräknas för dagperioden, kvällsperioden respektive nattperioden. Ifall bullrande verksamhet pågår endast under en del av tidsperioden bör ekvivalentvärdet räknas för den tid som bullrande verksamhet pågår.
s. 9
Nej
kommun/lst
Det framgår av vägledningen att grundvärdena i tabell 1 är utgångspunkten
för olägenhetsbedömning men att det kan finnas skäl att tillämpa andra ljudnivåer om
de boende har tillgång till en ljuddämpad sida och ljudmiljön inomhus är god, värden
i tabell 2. Det tillsammans med Boverkets vägledning som inte ställer några särskilda
krav för att bygga bostäder i zon 2 medför en risk att det blir norm att nya bostäder
byggs i bullerutsatta lägen istället för att lokaliseras till bättre platser vilket borde vara grundprincipen.
Nej
s. 9
s. 9
Nej
kommun/lst
Det är otydligt i vägledningen att ljudnivåerna beräknas olika för den ljuddämpade sidan respektive den ljudexponerade sidan. Totalnivåerna i tabell 2 räknas som ekvivalentnivåvärden för hela dygnet samt även som ett ekvivalentnivåvärde för hela nattperioden för den ljuddämpade sidan. Det tas alltså ingen hänsyn till att det är önskvärt med mindre buller under kvällar. Det anges inte heller att det ifall bullrande verksamhet pågår endast under en del av tidsperioderna ska beräknas endast för den tid som bullrande verksamhet pågår. Det medför att det under en del av dygnet eller del av
nattperioden kan bullra riktigt mycket utan att nivåerna i tabell 2 överskrids. På den
ljudexponerade sidan räknas däremot ljudnivåer från industri/verksamhet och inte
totalnivåer samt ett värde för dagperioden samt kvälls‐ och nattperioden och hänsyn
tas till ifall bullrande verksamhet endast pågår under del av dessa perioder. Om tabell 2 kommer att vara kvar i nuvarande utförande bör det förtydligas att ljudnivåerna beräknas olika för den ljuddämpade respektive den ljudexponerade sidan.
s. 9
kommun/lst
I vägledningen anges att de boende bör ha tillgång till den ljuddämpade sidan för att
till exempel kunna öppna fönster i vardagsrum eller sovrum. En svårighet som
detta medför är att rum används olika över tid, till exempel sovrum alternativt
arbetsrum. I vägledningen anges också att boende bör ha tillgång till den ljuddämpade
sidan. Länsstyrelsen anser att de ska ha tillgång till detta. Ändra till ”…boende ska ha tillgång till den ljuddämpade sidan…” istället för bör.
s. 10
kommun/lst
Det framgår inte vad synnerliga skäl med hänsyn till de boendes hälsa kan vara. Ge några exempel på vad synnerliga skäl med hänsyn till de boendes hälsa skulle kunna vara.
s. 10
kommun/lst
kommun/lst
kommun/lst
Det finns ett kort avsnitt om Folkhälsomyndighetens allmänna råd om buller inomhus men det framgår inte hur dessa och denna vägledning förhåller sig till varandra.
s. 10
Det är otydligt vilka nivåer som gäller i friluftsområden och andra rekreationsområden vardagar kväll och natt (meningen kan läsas felaktigt). Förtydliga gärna i en tabell med vilka nivåer som gäller.
s. 10
Områden som planlagts för fritidsbebyggelse finns inte med längre (vilket det gjorde i den tidigare vägledningen). Lägg till så att även områden som planlagts för fritidsbebyggelse omfattas.
s. 10
kommun/lst
Det saknas exempel på känsliga grupper.
s. 11
Nej
Ljuddämpad sida kommer endast hanteras i Boverkets vägledning.
Nej
Vägledningen kompletteras med exempel om vad som kan avses med synnerliga skäl ur prop. 2013/14:128. Delvis
I de flesta fall regleras buller från industrier och andra verksamheter som utomhusvärden, men om TM i ngt ärende finner det lämpligare att använda inomhusnivåer återfinns dessa i FoHMFS 2014:13. Nej
Meningen justeras. Delvis
Den skrivning som används är densamma som i andra bullervägledningar.
Nej
Texten justeras och uttrycket känsliga grupper tas därmed bort.
Nej
Länsstyrelsen Skåne
kommun/lst
Naturvårdsverket skriver ”På en mer övergripande nivå är målet med revideringen också att bidra till att uppnå relevanta nationella miljökvalitetsmål. Bullerfrågorna är bl.a. berörda i miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö…”. Länsstyrelsen anser att förslaget till
vägledning inte bidrar till att uppnå God bebyggd miljö utan att det tvärtom motverkar att målet uppnås.
kommun/lst
Länsstyrelsen Skåne ser positivt på att vid hamnar och färjelägen låta riktvärden för trafikbuller vara vägledande även för vägar eller spår inom verksamhetsområdet om de fungerar som en naturlig fortsättning av det allmänna trafiknätet. Har det gjorts någon bedömning av hur detta kommer att påverka befintliga tillstånd för de hamnar som berörs (villkorsändringar etc.)?
s. 6f
Tillstånd och förelägganden gäller till dess omprövning sker eller nya försiktighetsmått meddelas. Naturvårdsverket bedömer genrellt att en ny version av en vägledning från myndigheten inte i sig är skäl för omprövning.
Nej
För trafik utanför verksamhetsområdet anser Länsstyrelsen Skåne att det i många fall är effektivare att begränsa arbetstider, fordonshastigheter och antal transporter än att sätta bullerriktvärden. Att Naturvårdsverket anger att vägledningen om industri‐ och annat verksamhetsbuller kan vara tillämplig i vissa fall, innebär inte att meddelade försiktighetsmått behöver vara utformade som ekvivalentnivåer. De försiktighetsmått som lst Skåne beskriver kan fortfarande beslutas.
Nej
kommun/lst
Ekvivalentnivån natt justeras till 40 dBA. Dock kommer inte konsekvensanalysen revideras Konsekvensa utifrån detta då den i första hand är ett underlag nalys
till remissen.
Nej
s. 6f
kommun/lst
”Med totalnivåer avses den sammanlagda bullernivån från till exempel industri, trafik och fasta installationer”. Länsstyrelsen Skåne är positiv till att ta hänsyn till den sammanlagda bullernivån, men är det praktiskt genomförbart? När ämnet kommit upp i samband med seminarier och liknande har bullerkonsulter/akustiker vid flertalet tillfällen framfört svårigheterna med totalnivåer, då de ingående ljuden har så olika karaktär.
s. 9
I andra stycket på sidan 10 står att utgångspunkt för olägenhetsbedömningen ska utgå från ljudnivåerna i tabell 1. Länsstyrelsen Skåne tolkar detta som att för den bullerexponerade sidan gäller inte totalnivåer vid bedömningen, endast ljudnivåer från industri/verksamhet vilket kan bli krångligt vid tillämpningen.
s. 10
I tredje stycket står att hänsyn bör tas till den samtidiga bullerstörningen vid nyanläggning och för att undvika att olägenheter uppstår bör ljudnivån från var och en av anläggningarna begränsas till lägre värden. Länsstyrelsen Skåne är positiv till att ta hänsyn till den samtidiga bullerstörningen men osäker på tillämpningen. Vid exempelvis nyanläggning inom område med befintliga anläggningar bör väl kravet att inte försämra ljudmiljön ställas på den tillkommande anläggningen?
s. 14
kommun/lst
Vägledningen skulle bli mer pedagogisk om det fanns med exempel på typiska situationer som kan uppkomma och avvägningar som kan komma att behöva göras.
Allmänt
kommun/lst
kommun/lst
Ljuddämpad sida och anpassad bebyggelse kommer endast hanteras i Boverkets vägledning. Totalnivåer kommer inte användas.
Nej
Nej
Kravet bör riktas mot den som har möjlighet att vidta åtgärder. Är de befintliga verksamheterna tillståndspliktiga gäller förstås deras tillstånd som de ser ut, men i annat fall kan krav ställas på samtliga anläggningar. Stycket utvecklas.
Delvis
Naturvårdsverket har valt att avstå från en exempelsamling då en sådan riskerar att få en alltför styrande verkan och i praktiken motverka bedömningen i varje enskilt fall.
Nej
kommun/lst
Länsstyrelsen Uppsala län
kommun/lst
Det finns en risk att ny bulleranpassad bebyggelse påverkas negativt av att den ekvivalenta ljudnivån nattetid förändras. Den bulleranpassade bebyggelsen är förmodligen främst tänkt att användas vid förtätning i stadsmiljö, där den tysta sidan (innegården) då blir extra viktig. En höjning av den ekvivalenta ljudnivån nattetid kan innebära att ”vinsten” med den ljuddämpade sidan minskar/uteblir.
s. 8
Vägledningen bör ha en inledning/sammanfattning som förslags¬vis kan innehålla – se nästa kolumn. Detta gör att den som läser direkt ser och förstår hur vägledningen ska användas och av vem. Målgrupp, tillämpningsområdet (prövning/tillsyn enligt MB), samordning av MB och PBL + avsnittet från sid 5 som visar på skillnaderna mellan NV:s och Bov:s respektive vägledningar.
s. 3f
Delar av text på s. 3‐4 används i en sammanfattning.
Delvis
Naturvårdsverket bedömer att det får ses som underförstått att samma resonemang avser tiderna.
Nej
Allmänt
Naturvårdsverket står kvar vid ny bebyggelse, men det bör preciserad vad uttrycket avser.
Delvis
s. 5
Hela kapitlet Om vägledningen kommer att omarbetas.
Nej
s. 5
Hela kapitlet Om vägledningen kommer att omarbetas.
Nej
s. 6f
Stycket kompletteras med en förteckning över andra vägledningar. Förtydligande göra oma tt vägledningen inte är framtagen för t ex musik.
Delvis
Bra att NV klargör att ljudnivåerna är utgångs¬punkter och inte bindande gränsvärden. Bra också med text om att förändring‐arna inte automatiskt medför att villkor m.m. ändras. Detta kan förtydligas avseende tider under dygnet:
kommun/lst
kommun/lst
kommun/lst
kommun/lst
kommun/lst
Förtydliga, t ex på sid 4 andra stycket, att ändringarna i vägledningen inte automatiskt medför att villkor ändras, varken vad gäller ljudnivåer eller tider under dygnet som nivåerna ska gälla. s. 4 NV använder bl a uttryck som ”ny bulleranpassad bebyggelse” på några ställen. De nya reglerna kommer att gälla för bebyggelsen under lång tid, dvs även när den inte är ny. Reglerna gäller bostäder i detaljplaneärenden som påbörjas efter den 2 januari 2015.
Stryk ordet ”ny” i dessa sammanhang och uttryck på annat sätt. NV:s och Bov:s vägledningar kompletterar varandra: Lägg till ordet ”tillståndsprövnings‐” i 2:a stycket, sista meningen. ”…stöd för tillståndsprövnings‐ och tillsynsmyndigheten att avgöra om…”
NV:s och Bov:s vägledningar kompletterar varandra: det är skillnad på begreppet ”olägenhet” och ”olägenhet för människors hälsa”
Lägg till ”mäniskors hälsa” i slutet på sista meningen i 2:a stycket.
Tillämpningsområde ‐ Miljöfarlig verksamhet: Det är bra att NV redogör för vilka bullerkällor som vägledningen ska tillämpas på. Avsnittet kan utvidgas – se nästa kolumn: För att öka tydligheten ‐ nämn gärna vilka verksamheter som omfattas av annan vägledning om buller, t ex i en fotnot. Nämn att vägledningen även kan tillämpas på störningar från restauranger, utomhuskonserter osv.
Trafik inom verksamhetsområdet: ‐ Vägled¬ningen handlar om buller från miljöfarlig verksamhet m.m. men behöver också beröra trafikfrågor. Detta kan bli förvirrande vid tillämpningen. Förtydliga därför rubriken för att minska begreppsförvirringen. Se nästa kolumn:
‐ Det kan bli svårt för tillsyns¬myn¬digheten att bedöma när trafik inom ett verksamhetsområde ska hanteras som industri‐ eller trafikbuller. ‐ Byt ut ordet ”trafik” mot ”transporter” i avsnittets rubrik och i första meningen.
kommun/lst
‐ Texten bör utvecklas bl a genom att ge tydligare exempel på verksamheter där buller från transporter ska räknas som industribuller respektive som trafik¬buller. Lyft också fram att omlastning i hamnar är störande.
s. 6f
Trafik utanför verksamhetsområdet: ‐ Samma förtydligande behövs som för avsnittet ovan.
‐ Förtydliga, se nästa kolumn: ‐ Byt ut ordet ”trafik” mot ”transporter” i avsnittets rubrik och på första raden i första meningen.
‐ Förtydliga att transporter till/från en verksamhet får strängare krav om det betraktas som industribuller och inte som vägtrafikbuller.
‐ Möjligen kan NV också nämna att vid tillståndsprövning kan transporter som görs på allmän väg till/från en verksamhet i vissa fall bedömas som s.k. följdföretag. Detta ska då beaktas i prövningen (vägledande dom från HD).
s. 6f
kommun/lst
Ljudnivåer utomhus: Bullervärdena i vägledningen innehåller några förändringar jämfört med den tidigare vägledningen. För att öka vägledningens genomslagskraft och förståelsen hos användar¬na bör den kompletteras – se nästa kolumn. Den komp¬lette¬rande beskriv¬ningen bör göras för alla ljudnivåer som föreslås i vägled¬ningen, dvs inte bara för de som har förändrats.
Vägledningen bör kompletteras med en motiverad beskrivning av de ljud¬nivåer som har valts i vägled¬ningen i förhållande till olägenhet för männis¬kors hälsa och varför NV har valt de nivåer som finns med i vägledningen. För att hålla nere textmassan kan detta förslagsvis läggas antingen i en bilaga eller i faktarutor inne i vägledningen.
s. 8
kommun/lst
En begränsning till endast transporter, väcker andra svåra gränsdragningsfrågor om t ex tomma transportfordon. Hela stycket bör dock ses över. Delvis
En begränsning till endast transporter, väcker andra svåra gränsdragningsfrågor om t ex tomma transportfordon. Hela stycket bör dock ses över. Delvis
Naturvårdsverket finns de beskrivning som vägledningen redan rymmer, tillräckliga.
Nej
Ljudnivåer utomhus: Tidsperioden för natt har ändrats för att en samordning skulle kunna göras med Boverkets vägledning, och av vad vi kan förstå även som en anpassning till EU.
På sid 8 första stycket står att det kan finnas skäl att tillämpa andra nivåer än tabellvär¬dena, såväl högre som lägre. Vi tycker att detta även ska gälla för tider under dygnet.
Ändringarna av tiderna bör motiveras i vägledningen. Länsstyrelsen Uppsala län
kommun/lst
Meningen på sid 8 första stycket ”Det kan finnas skäl att tillämpa andra nivåer än tabellvärdena, såväl högre som lägre” bör förtydligas och få ett tillägg ”, både avseende ljudnivåer och tider under dygnet.”
Se även vår kommentar avseende sid 4 m.fl.
Tabell 1: NV bör förtydliga hur tabell 1 ska tillämpas. s. 8
Meningen kompletteras med "liksom andra tider".
Ja
s. 8
Den ekvivalenta ljudnivån nattetid justeras. I övrigt kvarstår befintlig text.
Delvis
Vi är kluvna till att ljudnivån för natt har höjts till 45 dBA från 40 dBA. Å ena sidan är det inte ovanligt att VU har svårt att innehålla 40 dBA – å andra sidan innebär 45 dBA en ganska stor förändring. Vi är osäkra på i vilken omfattning som myndigheterna har hanterat
Impulsljud och hörbara tonkomponenter. Vägledning kan behövas om detta som stöd till myndigheterna.
Så vitt vi förstår ska nivåerna gälla vid bostäder, skolor, förskolor och vårdlokaler:
‐ som byggts innan den 2 januari 2015 – oavsett om byggnaderna har en ljuddämpad sida eller inte. ‐ som byggts efter den 2 januari 2015 och för den exponerade sidan om bebyggelsen är bulleranpassad
‐ som byggts efter den 2 januari 2015 och om ljuddämpad sida inte finns
Det är viktigt att NV tydligt motiverar höjningen i vägledningen. Se även ovan.
kommun/lst
NV bör utveckla ett resonemang om impulsljud och hörbara tonkomponenter
och ge exempel hur detta kan tillämpas och/eller har tillämpats.
Vad innebär bulleranpassad bebyggelse?: Den sista meningen i första stycket ger en felaktig signal och är onödig. Bebyggelse som bul¬ler¬anpassas vid byggnationen kommer alltid att vara det, dvs även när den inte är ny. Reglerna gäller bostäder i detaljplaneären¬den som påbörjas efter den 2 januari 2015.
Stryk meningen: ”Begreppet avser således nybyggda bostäder.”
s. 9
kommun/lst
Nybyggda bostäder förtydligas i enlighet med de nya bestämmelserna i PBl och MB.
Delvis
Tabell 2: NV bör förtydliga hur tabell 2 ska tillämpas för att underlätta myndigheternas tillämpning. Länsstyrelsen Uppsala län
kommun/lst
I konsekvensutredingen står att användningen av totalnivåer syftar till att värna ljudmiljön på den dämpade sidan, vilket är en god tanke. Vi kan däremot se flera problem med att använda totalnivåer:
‐ Såvitt vi förstår så finns det inga vedertagna metoder för att på ett tillförlitligt sätt addera buller från olika ljudkällor (se bl.a. Bover¬kets allmänna råd 2008:1), särskilt när karaktären på ljuden skiljer sig åt, vilket är fallet med buller från miljöfarlig verksamhet respektive trafik.
‐ Vi undrar också hur totalnivåerna kommer att kunna tillämpas i förhållande till den trafikbullerförordning som för närvarande ar¬betas fram vid Näringsdepartementet. I det förslag som remittera¬des under 2014 föreslog regering att 50 dBA ekvivalentnivå och 70 dBA maximalnivå skulle gälla vid uteplats (vilket vi antar då gäller den dämpade sidan).
‐ NV föreslår ett värde för natt mellan 22 och 06. Vi undrar varför värdet inte också ska gälla för lör‐, sön‐ och helgdag, som i tabell 1?
‐ Se även synpunkter för sid 14, avsnitt Tänk långsiktigt
s. 9
(Forts.) Så vitt vi förstår ska tabell 2 användas för bostäder, men även för skolor, förskolor och vårdlokaler, som byggts efter den 2 januari 2015 för den ljuddämpade sidan, när en sådan finns. NV bör förklara i vägledningen varför totalnivåer föreslås för den dämpade sidan. NV bör också visa på vilka metoder som finns tillgängliga för att på ett tillförlitligt sätt kunna beräkna en totalnivå från flera källor med olika ljudkaraktär. NV bör komplettera vägledningen med en text om hur tillämpningen relaterar till den kommande trafikbullerförordningen. Länsstyrelsen Uppsala län
kommun/lst
Vi anser att nattvärdet för den dämpade sidan även ska gälla för lör‐, sön‐ och helgdag. Om det inte är möjligt bör NV förklara varför.
s. 9
Ny bebyggelse kommer att hanteras i Boverkets vägledning och Naturvårdsverket kan hänvisa till denna. Totalnivåer kommer inte att användas.
Nej
kommun/lst
Tillsyn och prövning vid bulleranpassad bebyggelse:
Andra stycket behöver korrigeras språkligt.
Ersätt ”överskrider” med t.ex. ”kan maximalt få överskrida”.
Ny bebyggelse kommer att hanteras i Boverkets vägledning och Naturvårdsverket kan hänvisa till denna. Stycket blir därför inte kvar.
Nej
s. 10
kommun/lst
Tillsyn och prövning vid bulleranpassad bebyggelse:
Tredje stycket handlar om den nya bestämmelsen 26 kap. 9 a §. Texten behöver utvecklas och avsnittet lyftas fram på ett tydligare sätt. Det kommer att bli svårt för tillsynsmyndigheterna att tillämpa bestäm¬melsen. Därför är det viktigt med mer och tydlig vägled¬ning. ‐ Beskriv kort bakgrunden till varför bestämmelsen finns. Beskriv även att MB:s begrepp ”olägenhet för människors hälsa” har förts in i PBL och att tanken är att bedömningen ska göras enligt PBL under planprocessen. ‐ Vidare behövs text om vad ”synnerliga skäl” är och hur det begränsar till¬synsmyn¬dig¬hetens möjligheter att förelägga. Vår bedömning är att tillsyns¬myn¬dighe¬ten, trots den nya bestämmelsen, har möjlighet att förelägga om mätning/ beräkning när det finns skäl att tro att ljudnivåerna ligger för högt. Även detta bör belysas i NV:s vägledning. Illustrera gärna med exempel. ‐ Tillsynsmyndigheten kan förelägga om att en ny bullerberäkning ska göras om det finns anledning att tro att den beräkning som gjordes när planen togs fram är felaktig. Vi befarar att det kommer att bli svårt för tillsynsmyndig¬heten att bedöma till vem föreläggandet ska ställas, d.v.s. vem är verksam¬hets¬utö¬vare och ansvarig för den felaktiga beräkningen? Även detta bör belysas i vägled¬ningen.
‐ Enligt propositionen ska tillsynsmyndigheterna använda samma beräknings¬metod som under planprocessen. Vår bedömning är att beräkningarna måste kompletteras med mätningar om man ska kunna verifiera om beräkningarna från planprocessen är felaktiga. Det är därför viktigt att vägledning snarast tas fram om vilka mät‐ och beräkningsmetoder som ska användas och hur tillsynsmyndigheterna ska agera.
s. 10
Friluftsområden: Det kan bli svårt att tillämpa ljudnivåerna eftersom frilufts‐ och rekreationsområden kan ha olika karaktär.
Förtydliga i vägledningen hur ljudnivåerna ska tillämpas, gärna med exempel.
s. 10
Viktiga begrepp vid tillsyn och prövning osv. – Olägenhet:
Det är positivt att NV:
‐ för in ett kapitel om MB:s allmänna hänsynsregler.
‐ skriver om bakgrundsnivån och störningsupplevelse
s. 11
Påverkar människors hälsa osv:
Begreppet ”olägenhet” används i PBL och kan där delvis ha en annan betydelse än ”olägenhet för människors hälsa”. Texten bör ses över när begreppen ”olägenhet” respektive ”olägenhet för människors hälsa” ska användas. s. 11
kommun/lst
Bevisbördan: I första stycket, tredje raden ska ”Tillstånds‐” bytas ut mot ”Tillsyns‐”
kommun/lst
kommun/lst
kommun/lst
s. 12
Nej
Oklart vad synpunkten avser. Nej
Ok
Nej
En vägledning om tillämpning av miljöbalken får antas utgå från miljöbalkens innebörd av begreppen. Stycket bör dock ses över.
Delvis
Justeras.
Ja
kommun/lst
Utgå från bästa möjliga teknik:
Vi befarar att MB:s allmänna hänsynsregel om bästa möjliga teknik inte alltid kommer att kunna tillämpas fullt ut i tillsynen med tanke på den nya bestämmelsen i 26 kap. 9 a § MB. Utveckla en text kring hur tillsynsmyndigheterna ska göra bedömningen i sin tillsyn. Vägledningen bör framöver kompletteras om fler ändringar införs i MB och som påverkar tillsyn och/eller prövning.
s. 13
Vägledningen kommer att kompletteras när ytterligare bestämmelser är beslutade. Ytterligare vägledning om de befintliga bestämmelserna kommer också publiceras på NV:s hemsida efter hand som fler ställninsgtaganden kan göras.
Delvis
Tänk långsiktigt:
Vi tycker i grunden att det är bra att avsnittet finns med i vägled¬ningen. Det kommer däremot att vara svårt för tillsynsmyn¬dig¬heterna att tillämpa detta i praktiken. Vägledningen bör därför kompletteras: ‐ Texten bör kompletteras med ett resonemang om vilka möjligheter tillsyns¬myndigheten har att agera t ex vid nyanläggning eller ombyggnad av en verk¬samhet som ligger nära bostadsområden och där bullervärden som tagits fram i planprocessen gäller för en detaljplan. Ett liknande resonemang bör föras in längre fram om ändringar införs i MB som påverkar de tillståndsprövande myndigheternas arbete. Länsstyrelsen Uppsala län
kommun/lst
kommun/lst
Länsstyrelsen Värmland
kommun/lst
‐ Sista stycket är intressant. Vi är däremot fundersamma på hur detta i prak¬tiken kommer att kunna tillämpas. Det kommer att vara svårt för myndighe¬ter¬na att avgöra vilka bullernivåer som ska gälla för de olika verksamheterna. NV bör därför utveckla texten och beskriva hur myndigheterna kan arbeta med detta, såväl inom tillsyn som tillståndsprövning enligt MB. Den väg¬ledan¬de texten bör få en tydlig koppling till hur tabell 1 och 2 ska tillämpas. Illustrera gärna med exempel. Det är viktigt med vägledning för mät‐ och beräkningsmetoder.
s. 14
Rimlighetsavvägning: Näst sista stycket kan uppfattas som motstridigt i förhållande till sista stycket under rubriken Tänk långsiktigt på sid 14.
s. 15
Det uppdrag som regeringen gav Boverket och Naturvårdsverket 2013 att ta fram vägledningar rörande industribuller skulle samordnas. Länsstyrelsen såg fram emot att uppdraget skulle resultera i en vägledning som var avsedd att läsas sammanslaget eftersom en god tillämpning förutsätter en god helhetsbild. Förslaget med två separata vägledningar är inte optimal och föreslås arbetas ihop till en sammanslagen vägledning för bättre översikt i frågan. Allmänt
Vägledning avseende de nya bestämmelserna kommer publiceras på NV:s hemsida efter hand som fler ställningstaganden kan göras. Sista stycket i under tänk långsiktigt, ses över.
Delvis
Stycket kvarstår.
Nej
Nej
kommun/lst
Ett förslag till förordning om riktvärden för trafikbuller har tagits fram av Socialdepartementet under 2014. Förslaget bemöttes med många synpunkter, delvis bestående i farhågor om tillämpningsproblem och bristande samordning mellan miljöbalken och plan‐ och bygglagen. Förordningen har ännu inte antagits och gäller därför inte. Länsstyrelsen i Värmland anser att färdigställandet av rubricerade förslag till vägledningar bör invänta beslut om ikraftträdande eller ej för denna förordning. Detta eftersom flera principfrågor som följer av ett sådant beslut måste få genomslag i vägledande handböcker för att tillämpningen ska bli så entydig och samordnad som möjligt.
Allmänt
Förordningen avser i första hand nybyggnation. En ändring av terminologin i vägledningen till riktvärden följer av förordningen men det är inte klart vilka principfrågor som avses i kommentaren.
Nej
kommun/lst
Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2015 ska länsstyrelsernas tillsyn enligt miljöbalken bidra till att generationsmålet och miljökvalitetsmålen nås och att uppkomsten för olägenheter för människors hälsa inte uppkommer (sid. 19 punkt 53). Vägledningarna föreslår en tillämpning av högre riktvärden och ytterligare fler undantag från riktvärdena än vad som tillämpas i dag. Länsstyrelsen i Värmland anser att detta är olyckligt ur ett hälsoperspektiv och att rubricerade förslag till vägledning också försvårar länsstyrelsernas arbete med att i enligt med regleringsbrevet bidra till att miljökvalitetsmålet ”God bebyggd miljö” m.m. uppnås. Vägledningarna bidrar också till att försvaga länsstyrelsens möjlighet att genom tillsyn av tillämpningen av plan‐ och bygglagen verka för en bättre boendemiljö. Allmänt
Vägledningen justeras med avseende på ekvivalentvärdet nattetid. När det gäller nivåer vid nybyggnation är det en fråga för Boverkets vägledning.
Delvis
kommun/lst
Planläggning för bostäder har hittills anpassats till de riktvärden som tillsynen har ålagt mot industrin, eller de värden som anges i ett tillstånd. Med förslaget blir det tydligare att uppsatta riktvärden även riktas direkt till planeringen av bostäder, vilket är ett positivt förtydligande.
Naturvårdsverkets vägledning omfattar förskolor, skolor och vårdlokaler medan Boverkets vägledning endast omfattar bostäder. När man nu försöker harmonisera PBL och Miljöbalken vad gäller buller bör även Boverkets vägledning omfatta förskolor, skolor och vårdlokaler.
Allmänt
Nej
kommun/lst
För tillsyn av industribuller har hittills Naturvårdsverkets gamla ”riktvärden för nyetablering” för buller angett målsättning för önskad miljökvalitet. I dag gäller att ekvivalent frifältsvärde nattetid är 40 dBA. Föreslagen vägledning för tillsyn höjer riktvärdet till 45 dBA. Enligt miljöhälsorapporten 2013 har WHO skärpt rekommendationen för buller nattetid från 45 till 40 dB Lnight utomhus vid sovrumsfönstret för att säkerställa god sömn. Eftersom det är ett riktvärde och ett stöd i den rimlighetsbedömning enligt 2 kap. 7 § miljöbalken som görs vid tillståndsprövning eller vid tillsyn av industrin/verksamheten kvarstår möjligheter till undantag även vid tillämpning av det lägre riktvärdet. Om det vid en avvägning i det enskilda fallet fram‐kommer att det är orimligt att komma ner till 40 dBA kan högre ljudnivå tillåtas. Många verksamheter i Värmlands län som är tillståndsprövade har 40 dBA som ”nattvärde” men det finns även några som har högre ”nattvärden” eftersom det vid tillståndsprövningen och avvägning enligt 2 kap 7 § MB ansetts orimligt att uppfylla 40 dBA nattetid. Länsstyrelsen i Värmland ser en viss risk, om förslaget till riktvärden genomförs, att industrin kan komma att vilja ompröva sina bullervillkor med eventuella högre ljudnivåer som följd vid närliggande befintliga bostäder. Konsekvenserna för verksamheters möjligheter att utvecklas och bostäder att etableras bedöms bli små vid tillämpning av det lägre värdet (40 dBA) samtidigt som möjligheten att verka för en bättre boendemiljö inte minskar.
s. 8
Vägledningen justeras med avseende på ekvivalentvärdet nattetid. Ja
kommun/lst
Förslag till vägledningar möjliggör undantag från riktvärden vid tillfällen då bostadshus har tillgång till en ljuddämpad sida. Ljuddämpad sida motsvarar nivåerna i normalfallet (50 dBA dag, 45 dBA natt) med undantaget att man vid tillämpning av ljuddämpad sida måste uppnå 50 dBA sammantaget alla bullerkällor som ett dygnsmedel. Ljudnivån dagtid vid den sida som är mest exponerad tillåts i undantaget öka med 10 dBA (från max 50 dBA till mellan 51‐60 dBA), vilket medför att skyddsavståndet mellan bostäder och industri skulle kunna mer än halveras enligt avståndslagen . Vidare tillåts ljudnivån nattetid vid den fasad som är mest exponerad öka med 5 dBA (från 45 dBA till 50 dBA). Den senare höjningen innebär, jämfört med nattvärdet i ”de gamla riktvärdena för nyetablering”, också i praktiken en höjning med 10 dBA.
Decibelskalan är en logaritmisk skala, vilket innebär att vid en ökning av ljudnivån med 3 decibel fördubblas ljudnivån. Om ljudnivån ökar med 8 till 10 dB, upplever örat det som om ljudstyrkan fördubblas. Det betyder att 50 dB upplevs som dubbelt så starkt som 40 dB. Små skillnader i ljudnivån kan sannolikt betyda mycket för bullerupplevelsen över tiden, och påverka människors hälsa.
Länsstyrelsen i Värmland anser att möjligheter till undantag behövs, men måste begränsas till områden i befintliga bebyggelsestrukturer (i Boverkets gällande allmänna råd anges avstegsmöjligheter ”i centrala delar av städer och större tätorter med bebyggelse av stadskaraktär, till exempel ordnad kvartersstruktur”) och inte i glesa eller obebyggda områden där möjligheten att finna alternativa platser för bostäder är flera. Undantag vid tillsyn enligt miljöbalken borde bara kunna tillämpas i de fall där det förutom industribuller också är höga ljudnivåer från trafik och ljudet från trafik och industri kommer från samma håll. Detta eftersom högre ljudnivåer alstrat av trafik tillåts. Är det högre ljudnivåer från enbart industri bör undantag därför inte tillåtas.
s. 9‐10
Nivåer vid nybyggda bostäder kommer att hanteras i Boverkets vägledningen och kommentarerna berör således främst denna.
Nej
kommun/lst
Det framgår inte tydligt av förslag till vägledning om den i praxis fastställda tillämpningen att minst hälften av bostadsrummen i en bostad ska vara orienterade mot tyst eller ljuddämpad sida, även gäller för ny definition av ljuddämpad sida. Att en av fasaderna på en byggnadskropp klarar riktvärdena säkerställer inte en god boendemiljö eftersom resultatet beror på planlösning och orienteringen av bostadsrummen. Den fastställda tillämpningen ges även stöd i tidigare nämnda förslag till förordning om riktvärden för trafikbuller. Länsstyrelsen i Värmland s.9‐10
önskar ett förtydligande på den punkten.
Ljuddämpad sida kommer att hanteras i Boverkets vägledningen och kommentarerna berör således främst denna.
Nej
kommun/lst
Enligt Boverkets remiss sid. 17 så bereder regeringen ett förslag till ny lagstiftning som ska trygga verksamhetsutövarens rättssäkerhet vid omprövningar av miljötillstånd och vid ansökan om nytt eller ändrat tillstånd (ds 2014:31). Förslaget innebär att tillståndsmyndigheten, vid prövning av ett nytt eller ändrat miljötillstånd, inte får skärpa villkoren för buller från verk‐
samheter om bullervärdena överensstämmer med detaljplan eller bygglov. Ansatsen att försöka harmoniera PBL och miljöbalken är god, men med föreslagen konstruktion skapas olika bedömningsnivåer inom miljöbalken beroende på att en bedömningsnivå gäller för buller vid nya bostäder och en annan nivå gäller buller vid befintliga bostäder samt övrig påverkan från industrin/verksamheten. I stället för att bedömningarna mellan PBL och miljöbalken skiljer sig skapas alltså olika bedömningsnivåer inom miljöbalken vilket är olyckligt. Som Länsstyrelsen i Värmland ser det är det mer problematiskt att hantera än de olikheter som i dag finns mellan PBL och miljöbalken. Enligt bl.a. 2 kap. 6 § miljöbalken ska platsen där en verksamhet bedrivs vara lämplig (bästa plats) med hänsyn till verksamhetens art och påverkan på omgivingen. Om omgivningen förändras genom att nya bostäder byggs närmare verksamheten kan platsens lämplighet för industri komma att minska på grund av andra orsaker än buller, till exempel olika utsläpp till luft och vatten, förvaring och användning av farliga kemikalier (anläggningen kan vara en s.k. Sevesoanläggning), förvaring och hantering av avfall/farligt avfall, lukt, damning, ljus m.m. Det är således många fler faktorer än buller som det är viktigt att ta hänsyn till vid planering av bostäder i närhet av källor till industribuller. Buller är en konkret och förhållandevis enkelt mätbar faktor och bullervärden anges ofta som villkor i miljötillstånd för industrin, vilket per automatik skapar ett visst skyddsavstånd till bostäder. Flera andra störningsfaktorer kopplade till industri är inte lika tydligt mätbara vilket gör det svårare att kvantifiera och därmed svårare att tydligt försvara skyddsavståndet till industrin med. En konsekvens som är viktig att undvika är att planering för bostäder närmare industri leder till svårigheter för berörd industri att få nya eller förnyade miljötillstånd.
kommun/lst
Förslaget till vägledning om industri‐ och annat verksamhetsbuller innebär att fler människor kan komma att utsättas för högre bullernivåer och att olägenheter för människors hälsa därmed kan komma att öka. Det är välkänt att buller kan ha både tillfällig och permanent påverkan på människans fysiologiska funktion. Buller kan även få psykosociala effekter vilket påverkas särskilt när bullret påverkar sömnen. Länsstyrelsen i Värmland anser att förslag till vägledning minskar samhällets möjligheter att verka för bättre boendemiljöer med risk för sämre hälsa som konsekvens. Kommentaren avser i första hand föreslagna lagändringar (Ds 2014:31).
Nej
Allmänt
Länsstyrelsen Västerbotten kommun/lst
Tillägg under ”Teknisk utrustning”, efter ”fläktar” som normalt alstrar tonkomponenter.
s. 6f
Tillägg sista raden, efter ”5 dBA” under den tid detta förekommer
s. 8
Naturvårdsverket bedömer att vägledningen är tillämplig även på fläktar som inte alstrar tonkomponenter.
Skrivningen kvarstår. Det får ses som underförstått.
Nej
Nej
Under ”Friluftsområden”
Det saknas redovisning av vilken ekvivalent nivå som bör gälla vid förekomst av tydligt hörbara tonkomponenter.
Det är oklart hur Naturvårdsverket ser på att befintliga friluftsområden utanför tätortsbebyggelse riskerar att bli mer bullerutsatta, genom expanderande bebyggelse (övergångar mot ”stadsnära miljö”) eller vid t ex täkt‐ och återvinningsverksamhet. Den låga ljudnivån, som är en särskild kvalitet, riskerar att höjas eftersom bredbandigt lågfrekvent buller är svårt att dämpa och i princip bara minskar med 6 dB per fördubblat avstånd (avståndsdämpning). s. 10
I detta fall föreslås inte en sådan skärpning som i anslutning till tabell 1. Skrivningen kvarstår. Naturvårdsverket anser att friluftsområden med låga ljudnivåer som särskilt kvalitet är viktiga att skydda, därför har frågan ett eget avsnitt i vägledningen. Befintlig skrivning kvarstår.
Nej
Olägenhet – även uppmätta fysiologiska effekter (inte bara upplevd störning)
s. 11
Upplevd störning – även p g a förväntan på låg ljudnivå (t ex vid friluftsliv)
Förtydliga vad som menas med ”Begreppet känsliga grupper omfattar i normalfallet inte personer som anser sig lättstörda av buller i allmänhet.”
s. 11
Texten utvecklas. Förväntan på låg ljudnivå omnämns i stycket Friluftsområden. Nej
s. 11
Stycket justeras. Delvis
Länsstyrelsen Västernorrland
Tillägg under ”Rimlighetsavvägning”, rad 2, efter ”sätt”. och på sådan plats
s. 14
Tillägg under ”Rimlighetsavvägning”, rad 14, efter ”ställas”. på den verksamhet som tillståndet omfattar
s. 14
kommun/lst
Vägledningen ger generellt för lite anvisning hur tillsynsmyndigheten/prövningsmyndigheten ska hantera buller från industrier eller andra verksamheter.
Avsnittet om vad som räknas som industribuller är bra, även om det fattas vägledning vid situationer när buller från flera verksamheter påverkar samma bostäder.
Det saknas riktlinjer för hur buller ska mätas. Finns det standardmetoder bör det refereras till dessa. I riktlinjerna bör minst följande framgå: ‐Hur länge måtningen ska äga rum. ‐ Krav på mätutrustningen som används, t ex kalibrering och kvalitet. ‐ Kompetens på den som utför mätningen. ‐ Tillvägagångssätt för att mäta buller vid källan och därefter beräkna bullerbidraget vid bostadshus.
kommun/lst
Vägledning bör kompletteras med ett flödesschema som visualiserar arbetsgången avseende buller vid prövning av miljöfarlig verksamhet samt när klagomål inkommer från närboende. Flödesschemat skulle kunna likna det på s. 16 i Boverkets vägledning. kommun/lst
Det saknas vägledande exempel med diskussioner om hur tillsynsmyndigheten kan hantera bullerproblematiken. Exemplen ska vara baserade på reella exempel vid prövning eller tillsyn.
kommun/lst
kommun/lst
Ja
Omnämns under Lokaliseringsprincipen. Nej
Det får ses som underförstått utifrån meningens inledning.
Nej
Allmänt
Nej
s. 6f
Ok
Nej
Allmänt
Nej
Allmänt
Vi har noterat efterfrågan. Utrymme för ett sådant finns inte i den här vägledningen men möjligen kan det tas fram som ett tillägg senare. Nej
Allmänt
Det har inte bedömts som lämpligt med konkreta exempel på tillsynsärenden då det riskerar att motverka bedömningen i det enskilda fallet.
Nej
Länsstyrelsen Östergötland kommun/lst
En generellt hållen vägledning ger de regionalt verksamma tillsynsmyndigheterna mer uppgifter kring konkretisering av vägledning för lokala tillsynsmyndigheter. Utveckla vägledningsdokumentet så att det ger handfast vägledning. I Boverkets förslag till vägledning finns bland annat några beräkningsexempel som vi gärna ser motsvarande i Naturvårdsverkets vägledning. Det kan minska behovet av vägledning från länsstyrelserna och minska antalet överklagningsärenden, vilket borde vara en resurshushållning för staten och kommunerna. Allmänt sett är vägledningen tunn och innehåller därför bara vägledning på en mycket övergripande nivå. Kapitlet om viktiga begrepp är så grundläggande att allt utom möjligen olägenhetsbegreppet kan tas bort eftersom det inte alls är specifikt för bullrande verksamheter. Ta bort den allmänna beskrivningen av hänsynsreglerna som viktiga begrepp i vägledningen eller säkerställ att det blir mer inriktat mot bullerfrågan och får bättre precision i formuleringarna.
Länsstyrelsen ser positivt på att Boverket och Naturvårdsverket samordnar arbetet kring vägledningarna och att kraven på hänsynstagande och skydd mot buller ensas. På flera ställen sägs att andra nivåer kan tillämpas. Ange vägledning om förhållningssätt och storleksordningar.
Den ekvivalenta ljudnivån utomhus nattetid höjs från 40 till 45 dBA. Har det kommit några nya forskningsresultat som stöder att 45 dBA utomhus är tillräckligt för att undvika olägenheter? Lägg till ett stycke med en sammanfattning av nuvarande kunskap (gärna med hänvisning till var man kan läsa mer) om utomhusljudnivåns påverkan på sömn och annan hälsorelaterad påverkan samt motivera föreslagen höjning. Vägledningen borde kompletteras med vägledning om hur preciseringen av miljömålet God bebyggd miljö, ”Hälsa och säkerhet: Människor utsätts inte för skadliga luftföroreningar, kemiska ämnen, ljudnivåer och radonhalter eller andra oacceptabla hälso‐ eller säkerhetsrisker.”, ändå ska kunna nås. s. 8
Allmänt
Bedömning har gjorts att en alltför detaljerad vägledning riskerar att medföra en minskad snarare än ökad bedömning i det enskilda fallet. Vi är dock medvetna om dessa behov och ev kan kompletterande material med bl a tillsynsexempel komma att tas fram.
Nej
Allmänt
Naturvårdsverkets bedömning är att beskrivningen av centrala begrepp kan vara av nytta och delarna blir därför kvar.
Allmänt
Allmänt
Timmen mellan kl. 6 och 7 på morgonen föreslås hädanefter räknas som dagstid och därmed accepteras generellt högre ljudnivå än vad som tidigare varit praxis. Detta kommenteras inte i vägledningen I konsekvensanalysen finns ett kortare stycke med konsekvenser. Stycket borde lyftas in i vägledningen och kompletteras med vägledning om hur preciseringen av miljömålet God bebyggd miljö, ”Hälsa och säkerhet: Människor utsätts inte för skadliga luftföroreningar, kemiska ämnen, ljudnivåer och radonhalter eller andra oacceptabla hälso‐ eller säkerhetsrisker.”, ändå ska kunna nås.
s. 8
Om industrianläggningarna är utpekade som riksintresse för industriell produktion bör det ha betydelse för hur buller kan bedömas. I Boverkets förslag till vägledning finns ett kapitel om riksintressen. Vi önskar att det i NV:s vägledning kan föras in något om framför allt riksintressen för industriell produktion.
Allmänt
Det är bra att utomhusnivåer vid arbetslokaler tagits bort samt att samma ljudnivåer generellt sett gäller oavsett om det är ny eller befintlig verksamhet.
s. 8
Nej
Ok
Nej
Sådana anvisningar blir alltför lätt avstegsfall med kategorisk tillämpning.
Nej
Vägledningen justeras med avseende på ekvivalentnivån nattetid.
Ja
Nej
Frågan är i första hand relevant i planeringsfrågor, men har inte en betydande roll i olägenhetsbedömning.
Nej
Ok
Nej
För en verksamhet med bullervillkor gäller ljudnivåerna i tillståndet oavsett om högre ljudnivåer anges i plan för bulleranpassad bebyggelse. Detta kan behöva tydliggöras. Vidare bör det vägledas om hur villkor om buller bör utformas vid ny prövning eller villkorsändring om påverkansområdet utgörs av plan för bulleranpassad bebyggelse eller om det är blandad bebyggelse (bulleranpassad och ”vanliga bostäder”). Förtydliga prövning och tillsynens roll vid bulleranpassad bebyggelse – tydliggör vem som ska utreda enl. 26:9 a MB, vem som har bevisbördan, konsekvensen blir högre bullernivåer. Gärna typfall som exempel på hur bedömning kan göras.
s. 9
Det saknas koppling till befintlig definition i rättspraxis av höga ljudtoppar och definition av vad som ska anses vara ”återkommande”.
s. 8
När det gäller prövning kommer vägledningen kompletteras när ändringar i miljöbalken är beslutade. För förtydliganden avseende bedömning och bevisbörda i samband med tillsyn av nybyggnation som faller under MB 26: 9a så behöver flera principer prövas innan vi kan vägleda om detta. Vi lägger löpande ut vägledning på vår webb när underlag finns.
Nej
Höga ljudtoppar är en fråga om byte av terminolgi inte förändring av praktisk tillämpning. Sannolikt justeras uttrycket till maximala ljudnivåer.
Nej
Tydligare vägledning kring bedömningen av buller från transporterna till/från täkter efterfrågas. Gäller det enskilda vägar, vägar inom verksamhetsområdet eller bara vägar ut till allmän väg? Vägledning behövs för att säkerställa rättssäkerheten. Detta kan även vara relevant vid andra verksamheter som ligger enskilt och har dominerande bullerpåverkan.
s. 6f
Beskrivningen "tillfartsvägar till täkter där bullret från transporterna står för en betydande del av bullerstörningarna" bedöms som tillräckligt detaljerad. Mer precisa instruktioner skulle riskera att uppfattas som en förhandsprövning och därmed riskera att tillsyns‐ och prövningsmyndigheter inte känner att de har frihet att göra sin egen bedömning. Nej
s. 6f Utifrån antagandet att kommentaren avser avgränsning av trafik inom och utanför verksamhetsområdet så finns idag en etablerad syn på att verksamhetsområdet i de flesta fall motsvaras av den industritomt där verksamhetens bedrivs, alltså det som är "innanför grindarna". I andra typer av fall är det svårt för Naturvårdsverket att på förhand avgöra och beskriva detta, utan det blir en fråga om avgöranden i det enskilda fallet.
Nej
Verksamhetsområdet är sällan väldefinierat för verksamheter som inte har tillstånd, till exempel C‐verksamheter. Vore bra med någon vägledning för verksamheter utan tydligt verksamhetsområde. Länsstyrelsen Östergötland kommun/lst
I de fall en iordningsställd yta i markplan för lek och utevistelse intill byggnad ligger närmare den bullrande verksamheten än bostäderna bör ljudnivåerna då gälla vid lekplatsen eller bostäderna? Vad gäller vid sådana ytor kväll och natt? Samma som för förskolor? Förtydliga hur ljudnivåerna ska tillämpas om lekplatsen etc. ligger närmare än bostäderna. Förtydliga om natt‐ och kvällsvärdena också ska tillämpas vid lekplatsen etc. intill byggnaden eller om den då ska s. 8 undantas på grund av att lekplatser normalt inte nyttjas kväll och natt.
Naturvårdsverket bedömer inte att sådana oklarheter föreligger i beskrivningen av ljudnivåer och var och när de bör tillämpas att inte dessa frågor kan avgöras av den berörda myndigheten utifrån omständigheterna i det enskilda fallet.
Nej
Avses ljudnivån från en verksamhet eller totalnivån? Jfr tabell 2 sid 9 samt stycke 3 sid 14 Förtydliga rubriken till tabell 1.
Komplettera med vägledning för tillsyn och prövning i fall där flera olika verksamhetsutövare påverkar immissionsnivån vid t.ex. bostäder.
Totalnivå, som används för bulleranpassad bebyggelse, bör även bedömas för icke bulleranpassad bebyggelse. Den samlade immissionsnivån för industri‐, verksamhets‐ och trafikbuller är naturligtvis angelägen att visa även för bostäder, förskolor och vårdlokaler i normalfallet. Det går inte att mäta immissionsvärden om buller kommer från flera källor vilket gör att enbart beräkningar kan användas. Förtydliga hur prövning‐ och tillsynsmyndigheterna ska agera för att immissionsnivån 50 dB vid bostaden ska kunna nås om det finns flera bullrande verksamheter.
s. 8
Det är bra att det förtydligas att den ekvivalenta ljudnivån ska bestämmas för den tid då bullrande verksamhet förekommer. Tydliggör om ljudnivån för höga ljudtoppar gäller utomhus vid fasad?
s. 8
Det står att ”Begreppet avser således nybyggda bostäder”. ”nybyggda bostäder” blir svårt att tolka om några år varför ett hållbarare begrepp bör väljas. Ersätt ”nybyggda bostäder” med till exempel ”bostäder uppförda efter 2014
s. 9
Förutsätts det att tillsynsmyndigheten ska bekosta utredningar eftersom VU inte kan föreläggas att utreda i det fall VU anser att planens krav på buller innehålls (”ord står mot ord”). Vad är synnerliga skäl? Förtydliga innebörden av förskjutningen av bevisbördan i tillsynen.
s. 9
Hur länge har planering och eller bygglov tillsyn att planens krav efterlevs och när tar miljönämnden över ansvaret för tillsynen? Kan tillsynsmyndighet enligt MB hänvisa till krav som fastställts med PBL? Redogör för fördelningen av tillsynsansvaret och vilken som är operativ tillsynsmyndighet över tiden för plangenomförandet och hur planbestämmelser beaktas i miljöbalkstillsynen.
s. 9
Ska MPD sätta olika bullervillkor för bulleranpassad bebyggelse och ”vanlig” bebyggelse? Är det verkligen immissionsvärden vi ska ha eller vore det bättre med emissionsvärden? Använd immissionsvärden som bedömningsgrund för olägenhetsbedömning oavsett om det är normal eller bulleranpassad bebyggelse. Naturligtvis ska den samlade ljudbilden vara med vid olägenhetsbedömning. s. 9
Vem ska ansvara för att mäta/beräkna totalnivån vid bostädernas ljuddämpade sida?
Saknar någon vägledning om hur man ska se på lågfrekvent buller utomhus, till exempel i friluftsområden.
Är angivna värdena för buller i friluftsområdena totalvärden eller bara från industri och andra verksamheter?
Definitionen av friluftsområden är till skillnad från områden som används för friluftsliv och rekreationsområden oklar. Det är viktigt att vägledningen är tydlig så att det inte blir avgörande vilket ord som valts i fysiska planer. Avsikten med den nya vägledningen är inte att övergå till totalnivåer generellt utan liksom tidigare vägleda om immissionsvärden vid bl.a. bostäder. I de flesta fall innebär det sannolikt att verksamheter regleras enskilt, men möjlighet finns, liksom tidigare atts tälla skarpare krav i ärenden där det bedöms väsentligt för att begränsa sammanlagringseffekter från flera verksamheter.
Nej
Ok. Höga ljudtoppar eller maximalnivå får antas gälla vid fasad. Nej
Innebörden av nybyggda förtydligas.
Ja
Oklart vad som avses, ytterligare vägledning om de nya bestämmelserna i PBL och MB lämnas på Naturvårdsverkets webbsida när tillräckliga underlag finns för sådan vägledning.
Nej
Ytterligare vägledning om de nya bestämmelserna i PBL och MB lämnas på Naturvårdsverkets webbsida när tillräckliga underlag finns för sådan vägledning.
Nej
s. 9 När det gäller prövning kommer vägledningen kompletteras när ändringar i miljöbalken är beslutade. Ljuddämpad sida kommer endast hanteras i Boverkets vägledning och totalnivåer kommer inte användas för ljuddämpad sida.
s. 10
Industribuller dominerat av låga frekvenser är i första hand ett problem i inomhusmiljöer.
Nej
s. 10
Nivåerna avser industribuller.
Nej
s. 10
Beskrivningen av friluftsområden är densamma som används i andra bullervägledningar.
Nej
Nej
Nej
Krav på mätteknik/metod Hänvisa till relevanta krav som gäller för utförande och mätning av industri‐ och verksamhetsbuller.
Bevisbördan – något om vem som har den vid bulleranpassad bebyggelse. Vägled om hur tillsynsmyndigheten ska agera mot bakgrund av att myndigheten bakbundits och inte längre har möjlighet att förelägga om bullerkontroll fullt ut. Om resultatet visar på att planföreskrift innehålls har man överträtt sina befogenheter.
Allmänt
s. 9
s. 9 Frågan om vägledning om mät‐ och beräkningsmetoder hanteras separat.
Ja. Naturvårdsverket bedömaer att det framgår av de två meningar som föregår den kommenterade meningen.
Så precisa angivelser behöver bedömas utifrån de specifika omständigheterna och det är därför inte möjligt att i ange dem i en generell vägledning.
Nej
Nej
Vägled om vad som är synnerliga skäl!
VU är väl skyldig att ta fram det underlag som behövs för att bedöma om verksamheten påverkar omgivningen genom buller också vid annan tillsyn än enbart anmälningar samt vid prövning?
Långsiktigt perspektiv kan vara problem vid en prövning – sia går inte Vägled hur immissionsförhållandena ska hanteras i fråga om bidrag från olika aktörer. Redogör för hur mycket var och en får bidra med och vilka marginaler det ska finnas i bullernivåer som anges i villkor. Länsstyrelsen Östergötland kommun/lst
Samtidig påverkan – ljudnivån begränsas från var och en av anläggningarna? Tydliggör rättsligt stöd eller bättre vägledning för denna bedömning. Exempel på när det synsättet är tillämpbart är vindkraft. Det bör tydliggöras i vilka fall det juridiskt är möjligt.
s. 14
Texten utvecklas.
Även driftskostnader bör tas med i rimlighetsavvägningen. Ta i första hand bort beskrivningen av hänsynsreglerna som viktiga begrepp i vägledningen och lägg i andra hand också till att också driftskostnader kan uppstå vid genomförande av skyddsåtgärder. s. 14
Det är något oklart vad som avses med driftskostnader. Naturvårdsverkets bedömning är att den föreslagna texten inte utesluter förhöjda kostnader för drift som en faktor att ta med i en rimlighetsavvägning.
Nej
Det anges att Boverkets och NV:s vägledningar ska komplettera varandra. Detta borde kunna utvecklas. I Boverkets förslag till vägledning finns en bilaga kallad ”Mer om Plan‐ och bygglagen och miljöbalken” som vi gärna ser en motsvarande i NV:s vägledning.
Allmänt
Naturvårdsverket bedömer inte att vägledningen tjänar på att utökas med en genrell beskrivning av lagstiftningarna.
Nej
I konsekvensanalysen konstateras att de föreslagna ljudnivåerna ökar risken för olägenheter för boende och att sannolikt fler personer kommer att uppleva störning. Det anges att förändringarna beror på att samordningen av de två vägledningarna men borde även föras något resonemang om det ur ett samhällsperspektiv.För att underlätta Länsstyrelsens kommande beslut bör motiv och bedömningar utvecklas mer. Länsstyrelsen Östergötland kommun/lst
s. 12
s. 14
Nej
Nej
Nej
Ja
Ekvivalentnivån natt justeras till 40 dBA. Dock kommer inte konsekvensanalysen revideras Konsekvensa utifrån detta då den i första hand är ett underlag nalys
till remissen.
Nej
Malmö stad, kommunstyrelsen
Malmö stad anser att Naturvårdsverket och Boverket bör samordna sina respektive vägled‐
ningar för ökad tydlighet. Kommunen har delvis förståelse för uppdelningen i två vägled‐ningar men menar samtidigt att indelningen i en vägledning som fokuserar på planering och en annan som syftar till att underlätta tillsynen kan bli problematisk. Särskilt eftersom de bedömningar som görs i planeringssammanhang kommer att styra tillsynen. Naturvårdsverket och Boverket bör därför ta fram en gemensam vägledning, där man givetvis kan ha olika kapitel för planering och tillsyn, för att underlätta tolkningar och bedömningar utifrån vägledningen.
Allmänt
Nej
kommun/lst
En svårighet med skilda vägledningar är att skolor och förskolor inte omfattas av Boverkets vägledning. Detta ger enligt Malmö stad en otydlighet i avsnittet om bulleranpassad bebyggelse, där Naturvårdsverket bör förtydliga om denna typ av åtgärder är möjliga även för skolor och förskolor, eller om de endast kan anses rimliga för bostäder.
Allmänt
Ny bebyggelse kommer att hanteras i Boverkets vägledning och Natirvårdsverket kan hänvisa till denna. Genom MB 26:9a blir de nivåer som angetts i planbeskrivning styrande i tillsynen. I lagändringarna klargörs att detta endast avser bostäder och rekommendationerna avseende bulleranpassad bebyggelse kommer därför endast avse bostäder.
Nej
kommun/lst
Boverkets vägledning som avser ”Industri‐ och annat verksamhetsbuller vid planläggning och bygglovsprövning av bostäder” är inriktad på nybyggda bostäder medan Naturvårdsverkets vägledning som avser ”Industri‐ och annat verksamhetsbuller” gäller för all industriell verksamhet (nyetablerad och befintlig). Det kan sannolikt komma att skapa tolkningsutrymme som kan innebära att ytterligare vägledningar kan behövas tas fram.
Allmänt
Nej
kommun/lst
Malmö stad anser vidare att vägledningen bör förtydligas med avseende på tillsynsansvar kopplat till de beräkningar och fastställda bullervärden som regleras i detaljplaner respektive bygglov. Det bör i vägledningen tydligt framgå vilken myndighet som ska hantera eventuella efterföljande klagomål i denna typ av ärenden
kommun/lst
kommun/lst
kommun/lst
s. 9
Malmö stad ser nödvändigheten i att ljudnivåer och perioder harmoniseras så att dessa överensstämmer i planeringsprocessen och i den efterföljande tillsynen. Däremot är det tveksamt om de förändringar som föreslås är gynnsamma för människors hälsa. Detta gäller bland annat höjningen av riktvärdet nattetid från 40 till 45 dBA samt att tidsperioden för natt ändrats från kl. 22‐07 till kl. 22‐06. Konsekvenserna, framförallt för närboende, av dessa förändringar behövs utredas ytterligare. Det är angeläget att god boendemiljö skapas samtidigt som det ska kunna bedrivas industriella verksamheter.
s. 8
Gällande övriga förändringar som gjorts i förhållande till tidigare vägledning anser Malmö stad att det är positivt att begreppen nyetablerad och befintlig industri har tagits bort och ersatts med begreppet ljudnivå från industri. Även förtydligandet av kortare händelser och den tolkning som bör göras underlättar framtida tillsyn.
s. 8
Nej
Ekvivalentnivån nattetid justeras till 40 dBA. Myndigheterna vägleder om två olika lagstiftningar och om olika juridiska processer och har därför bedömt att en gemensam vägledning vore olämpligt. Oklarheter kan uppstå om vilken myndighet som ansvarar för vilka delar av texten och svårigheter kan uppstå vid behov av revidering, justering m.m.
Delvis
Ok
Nej
Norrköpings kommun, byggnads‐ och miljöskyddsnämnden
kommun/lst
Malmö stad vill uppmärksamma att industribuller har varit svårare att hantera i förhållande till trafikbuller. I samband med förtätning av städerna blir det alltmer fokus på bullerfrå‐gorna. Trafikbuller har i många fall gått att hantera i enlighet med ”Buller i planeringen – Planera för bostäder i områden utsatta för buller från väg‐ och spårtrafik” (Boverkets All‐männa råd 2008:1) liksom lokala tillämpningsskrifter som ytterligare underlättat arbetet. En harmonisering av plan‐ och bygglagen och miljöbalken avseende industribuller och trafikbuller är därmed önskvärt. Allmänt
Avslutningsvis vill Malmö stad framföra att bullernivåer på idrottsplatser saknas i remissförslaget. Idrottsplatser bör ingå i vägledningen
s. 6f
Tillämpningsområdet förtydligas.
Delvis
kommun/lst
Buller är ett utbrett miljö‐ och folkhälsoproblem och är den miljöstörning som berör flest människor i Sverige enligt bland andra Folkhälsomyndigheten. Ur ett miljö‐och hälsoskyddsperspektiv är det positivt att man försöker att samordna vägledningarna mellan Boverket och Naturvårdsverket. Det är olyckligt att man väljer att göra det på ett sätt som innebär att boende kommer att kunna utsättas för högre ljudnivåer än idag.
Allmänt
Ekvivalentnivån natt justeras till 40 dBA. Ljudnivåer vid nybyggnation är en fråga som hanteras i Boverkets vägledning.
Delvis
kommun/lst
Vägledningarna borde tydligare visa på att undantagen ska vara just undantag och inte regel. Problem finns redan idag inom andra typer av buller, till exempel trafikbuller, där man istället för att sträva mot en god boendemiljö istället väljer att använda undantagen direkt.
Allmänt
Synpunkten berör främst Boverkets vägledning. MB 26:9a gör nivåerna i plan eller bygglov styrande i tillsynen.
Nej
kommun/lst
När det gäller beskrivning av ljuddämpad sida behöver det lyftas fram tydligare att minst hälften av rummen bör vara vända mot denna.
Det är positivt att man ser till den totala bullernivån för ljuddämpade sidor eftersom det bättre speglar den verkliga bullernivån. Det är dock mycket komplicerat att beräkna totalvärde för buller då de olika källorna har helt olika karaktär. Det borde finnas en fastställd metod för att värdera de olika källomas bidrag och den sammanlagda störningen för att komma tillrätta med vissa kunskapsluckor. Det är viktigt att kommunerna har resurser och kompetens för att kunna hantera frågan på ett bra sätt.
s. 9
kommun/lst
kommun/lst
Vägledningen är informativ och förtydligar gällande tillämpningsområde på ett bra sätt vilket underlättar tillsynsarbetet.
Det är positivt att Naturvårdsverket arbetar med att ta fram förslag till ny vägledning och att föreslagna tillåtna ljudnivåer harmoniserar med Boverket förslag till vägledning avseende industri‐ och annat verksamhetsbuller.
kommun/lst
Det finns en medvetenhet om att buller utgör ett hälso‐ och samhällsproblem. Det får ändå anses att det är acceptabelt med en relativt hög ljudnivå utomhus så länge ljudnivån inne i bostaden är låg (understiger gällande riktvärden) och det dessutom finns en gemensam uteplats/friyta med en låg ljudnivå (understiger gällande riktvärden).
kommun/lst
Nej
Nej
s. 6f
Ok
Nej
Allmänt
Ok
Nej
Allmänt
Nej
Sjöfartsverket
Sjöfartsverket
kommun/lst
Enligt Boverkets byggregler kan man idag välja om bostadsrummen ska ha möjlighet till vädring genom öppningsbara fönster eller om det ska finnas forcerad ventilation i rummen i stället. I plan‐ och bygglagen och Boverkets byggregler finns det idag inte heller krav på att en bostad ska ha en balkong (en gemensam friyta ska dock finnas). Det är inte rimligt att föreskriva att ljudnivån utomhus måste vara låg när det inte ens finns krav på att det ska finnas öppningsbara fönster i bostaden eller att den ska ha en balkong.
Allmänt
Ur ett byggandeperspektiv är det positivt att det i Naturvårdsverkets förslag till ny vägledning tillåts högre ljudnivåer utomhus än vad som gällt som riktvärden i Naturvårdsverkets råd och riktlinjer 1978:5, då det bl.a. borde möjliggöra att fler områden runt hamnar och industrier m.m. blir möjliga att bebygga med bostäder.
Allmänt
Det är bra att korrekt utförda bullerberäkningar i planbeskrivningar och bygglov är vägledande vid en senare bullertillsyn enligt miljöbalken eftersom det ökar förutsebarheten för fastighetsägare och verksamhetsutövare.
s. 10
kommun/lst
Sammanfattningsvis kan sägas ur ett byggandeperspektiv att föreslagna tillåtna ljudnivåer utomhus är rimliga Med en god planering och utformning av bostadsbebyggelser borde det kunna skapas goda boendemiljöer trots att ljudnivån på utsidan av husen är relativt höga.
nationell myndighet
Sjöfartsverket är positiv till att en samsyn kring ljudnivåer från industri och andra verksamheter vid bostäder nu har uppnåtts av Boverket och Naturvårdsverket, genom att avvägningar som har gjorts vid planering av nya bostäder även ska gälla vid tillsyn enligt miljöbalken, samt att hänsyn ska tas till befintliga verksamheter vid planering av nya bostäder.
Allmänt
Ok
Nej
nationell myndighet
Sjöfartverket anser dock att konsekvenserna for sjöfarten inte har redovisats tillräckligt ingående.
Många kommuner planerar nya bostäder i attraktiva lägen nära stränder. I de fall dessa bostäder placeras nära hamnar kan den nya vägledningen vara ett stöd för att hantera bulleremissionen från hamnens verksamhet. Också trafikbuller från omkringliggande vägar, jämvägar och flyg beaktas i planeringen. Men även sjöfart alstrar ljud. Boende i närheten av farleder och kanaler har, särskilt vid större farleder som trafikeras regelmässigt av yrkestrafik, upplevt och klagat på störningar från förbipasserande fartyg. Utanför vissa hamnar förekommer bunkringsplatser och väntelägen för fartyg som ska angöra hamn och som också kan medföra stömingar på eventuell näraliggande bebyggelse. Dessa är viktiga för sjöfarten och bör beaktas vid planering. Sjöfarten är intemationellt reglerad av IMO, men saknar riktlinjer för buller. Varken hamnarna, Sjöfartsverket eller Transportstyrelsen har därför rådighet över buller från sjöfart. Det finns heller ingen generell beräkningsmodell för sjötrafik, eftersom buller från olika fartyg skiljer sig åt. Det är därmed svårt att hantera klagomål från boende och att beakta buller från sjötrafik vid planering av såväl nya farleder som av bostäder. Sjöfartsverket anser att det behöver säkerställas att sjöfarten inte drabbas av restriktioner i framtiden på gnmd av att dess bullerstörningar inte hanteras redan vid planering av nya bostäder i närheten av farleder, kanaler och hamnar. Framför allt bör risk for påverkan på riksintresse for hamnar och för sjöfart redovisas.
Allmänt
I första hand planeringsfrågor. Nej
kommun/lst
kommun/lst
Allmänt
Nej
Ok
Nej
Ok
Nej
Nej
Skellefteå kommun, bygg‐ och miljönämnden
kommun/lst
Positivt med samordning av bägge lagstiftningarna. Önskvärt vore en gemensam vägledning.
kommun/lst
I Boverkets vägledning finns en zon‐indelning på högre nivå på ljudnivån. En överensstämmelse med Naturvårdsverket vore önskvärt. Vilka värden accepteras vid en icke ljuddämpad sida?
s. 9
Ny bebyggelser kommer att hanteras i Boverkets vägledning och Natirvårdsverket kan hänvisa till denna. Genom MB 26:9a blir de nivåer som angetts i planbeskrivning blir styrande i tillsynen. Nej
kommun/lst
Efterlyser vägledning hur tillsyns‐myndigheten ska hantera ärenden när beräknade omgivningsbuller som finns i detaljplan eller bygglov överskrids. Vilka möjligheter har tillsynsmyndigheten att agera. Vem följer upp värden angivna i detaljplan eller bygglov? Vem är ansvarig för att vidta åtgärder? Kan kommunen bli skadeståndskyldig?
s. 9
Nej
kommun/lst
kommun/lst
Vilka nivåer gäller för lågfrekvent ljud?
Allmänt
När verksamheten pågår ngn del av tidsperioden, säger Naturvårdsverket att Leq ska bestämmas för minst 1 timme. I Boverkets anvisningar säger att man kan göra avsteg utifrån en samlad bedömning. Samstämmighet?
s. 8
kommun/lst
kommun/lst
Det är viktigt att definiera vilka rum som ska ligga på den ljuddämpade sidan. I Naturvårdsverkets vägledning pratas om att ex. öppna fönster och vädra. Detta kan gälla alla rum. Gällande praxis i mark‐ och miljödomstolen är bostadsrum= rum för sömn och vila. I vägledningen borde framgå att när det gäller beräkning av buller i detaljplan ska hänsyn tas till förväntade framtida bullersituation.
Behövs avgränsningar när det gäller bedömningsgrunder för trafik resp. industribuller ska tillämpas. Ex. fordon (tomgångskörning, bullrande kylaggregat ute på väg utanför industriområde, som ej hör till verksamhetsområdet.
Vägledning om det ex. i plan förutsätts byggnad som ska fungera som bullerskärm och den inte byggs. Vem är ansvarig? Är det tillsyns‐ eller planmyndighet som ska ingripa? Hur agerar tillsynsmyndighet? Mot industri eller fastighetsägare?
kommun/lst
Gäller kraven om att bullersituationen i planer och bygglov ska strikt tillämpas från 1 januari 2015 eller blir det övergångstid ex. om plan‐ärende eller bygglov påbörjats före 2015?
Allmänt
Nej
kommun/lst
kommun/lst
Nivåer för buller dominerat av låga frekvenser återfinns i FoHMFS 2014:13. problematiken med lågfrekvent buller utomhus har inte bedömts så vanligt förekommande att riktvärden borde tas fram för utomhusmiljön.
Nej
Skrivningen kvarstår.
Nej
Allmänt
Ljuddämpad sida kommer endast hanteras i Boverkets vägledning.
Frågan om ny bebyggelse berör i första hand Boverkets vägledning.
Nej
s. 6f
Se över formulering under uppställningsplatser.
Delvis
Allmänt
Frågan om planläggning av ny bebyggelse berör i första hand Boverkets vägledning.
Nej
Allmänt
Frågan berör i första hand Boverkets vägledning. Nej
s. 9
Nej
kommun/lst
En gemensam utbildning i buller samt tillämpning av den nya vägledningen krävs för berörda inom miljö, plan och bygg. Förslagsvis sker även en utbildningsinsats på en eller flera platser i Norrland ex. Skellefteå. Allmänt
kommun/lst
Ljudnivå definieras vid fönster för att möjliggöra tekniska skyddsåtgärder.
s. 8
kommun/lst
kommun/lst
kommun/lst
Av anvisningarna framgår inte att permanentboende jämställs med fritidsboende. Är så fallet innebär detta jmf med tidigare riktvärden att fritidsbostäder får en försämring på 10 dBA. Detta innebär ökad risk för störning är ej acceptabelt ur hälsosynpunkt. Samtidigt finns en utveckling mot att fritidshusområden blir permanentboende.
s. 10
(Ekvivalenta ljudnivån nattetid) Avstyrkes. Höjning av bullervärde går emot forskning. Buller är ett stort hälsoproblem. Går emot miljömål inom buller. Föreslås att Boverket anpassar ljudnivån enligt Naturvårdsverkets förslag.
s. 8
(Tidsperioden för natt förändras) Tillstyrkes trots försämring. En möjlig accepterad anpassning mot trafikbuller.
s. 8
Noterat
Syftet med riktvärdena är att skydda boendemiljön i sin helhet. Ljudnivå vid fasad kvarstår.
Nej
Nej
Det görs ingen åtskillnad mellan permanenta bostäder och fritidsbostäder, dock kan bostäder i ett friluftsområde omfattas av de hårdare krav som ställs beroende på att det är just ett friluftsområde.
Nej
Ekvivalentnivån nattetid justeras till 40 dBA.
Ja
Ok
Nej
Ok
Nej
Ok
Nej
Ok
Nej
kommun/lst
(Utomhusnivåer arbetslokaler) Tillstyrkes
Allmänt
(Ljuddämpad sida) Kan bli problem för ensidiga lägenheter ex. studentlägenheter. Ej acceptabelt dels ur hälsosynpunkt dels uppfyllelse av miljmömål.
s. 9
(Samma ljudnivåer oavsett om verksamheten är ny eller befintlig) Tillstyrkes. I praktiken fungerar det redan att verksamheter bedöms som ny verksamhet.Gamla tillstånd fasas ut med bullerriktvärden för befintlig industri.
s. 8
kommun/lst
(Utökat tillämpningsområde) Bra med förtydligande att teknisk utrustning ingår.
Skogsindustrierna
Skogsindustrierna välkomnar Naturvårdsverkets förslag till vägledning avseende industri‐ och verksamhetsbuller. Remitterad vägledning är enkel och tydlig. Skogsindustrierna har endast ett par förslag till förbättringar av vägledningen. Vad gäller detaljerade förslag till skrivningar Allmänt
vu/branschorganisation hänvisar vi till svar från SveMin. Vi vill dock särskilt påpeka följande:
Ok
Nej
Skogsindustrierna
Det framgår redan inledningsvis under ”Läsanvisning” (s 3) att vägledningen inte innehåller bindande regler utan omständigheter på platsen påverkar bedömningen. Detta är centralt och viktigt. Under ”Om vägledningen” (s 4) anges att angivna ljudnivåer inte är bindande gränsvärden utan utgör utgångspunkt för vidare bedömning i det enskilda fallet. Angivna värden i tidigare Allmänna Råd och vägledning har alltför ofta betraktats som bindande. Som ett led i detta välkomnar vi också benämningen ”riktvärde” har tagits bort. Skogsindustrierna anser dock att det för tydlighetens skull även på sid 4 bör stå att även övriga förhållanden i vägledningen utgör en utgångspunkt för bedömning i det enskilda fallet. Detta kan t ex gälla tidpunkter för olika tillåtna ljudnivåer eller erforderlig sänkning vid särskilt störande ljudkaraktärer såsom ofta återkommande impulser. I det sistnämnda fallet finns inget skäl att sänkningen ska vara just 5 dB(A). Skrivningen på sid 4 bör därför kompletteras. Ordet s. 3f
vu/branschorganisation gränsvärde bör också ändras till begränsningsvärde.
Sidan 3 tas bort och sidan 4 omarbetas. Riktvärden kommer att anges i vägledningen i analogi med förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggande.
Delvis
kommun/lst
kommun/lst
s. 6f
Frågan berör i första hand Boverkets vägledning. Nej
Skogsindustrierna
Skogsindustrierna välkomnar också samordningen av synsätt på bullerfrågan mellan Naturvårdsverket och Boverket. Skogsindustrierna vill dock framhålla vikten av att kommande lagändring som föreslagits träda i kraft den 1 juli 2015 (Ds 2014:31) vad gäller verksamhetsutövarnas rättsäkerhet belyses såväl i Naturvårdsverkets som Boverkets s. 9
vu/branschorganisation vägledningar.
”Ofta återkommande impulsljud”. I vägledningen definieras inte vad som är impulsljud och inte heller vad som skall uppfattas som ofta återkommande. Vi anser att det kan ifrågasättas om det fortfarande är relevant att sänka den ekvivalenta ljudnivån vid ofta återkommande impulsljud eftersom impulsjuden med dagens snabbare mätinstrument registreras i ekvivalentnivån och där får genomslag. Ju markantare impulsljud och ju oftare de uppkommer, desto större blir påverkan på ekvivalentnivån. Skärpningen av ekvivalentnivån riskerar därmed en dubbelräkning av impulsljuden.
En annan brist är att det inte heller i den nya vägledningen anges var impulsljuden skall vara urskiljbara. Vår tolkning har varit att det skall vara i immissionspunkten, t.ex. vid en bostad. Definition av vad som skall anses vara ”ofta återkommande”.
Definition av vad som är ett ”impulsljud”, dvs. hur stor skillnad skall det vara mellan Stena Metall
vu/branschorganisation impulsljudet och bakgrundsljudet. Det bör även framgå var impulsljudet skall kunna uppfattas. s. 8
Vi är mycket kritiska till möjligheterna att bygga bostäder med ”tyst sida” i närheten av bullrande industrier. Vi har utvecklat vår inställning till detta i vårt remissvar på Nya steg för en s. 9
Stena Metall
vu/branschorganisation effektivare plan‐ och bygglag (Ds 2014:31). Yttrandet bifogas.
Att Naturvårdsverket väljer att skriva en Vägledning för Industribuller – innebär det att Folkhälsomyndighetens riktvärden inomhus har högre status då de utgör Allmänna råd? Att Konsekvensutredningen på s.4 kompletteras med yttrande från Naturvårdsverket om hur Stockholms läns landsting, Vägledning för Industri‐ och annat verksamhetsbuller förhåller sig till Folkhälsomyndighetens Allmänt
trafikförvaltningen
vu/branschorganisation Allmänna råd för Buller inomhus.
Stockholms läns landsting, trafikförvaltningen
Vägledningen kommer att kompletteras när en sådan lagförändring är beslutad.
Delvis
Med impulsljud avses en ljudkaraktär som är särskilt störningsframkallande. Den bedöms vanligen subjektivt i immissionspunkten. Formuleringen är mycket snarlik den som fanns i RR 78:5 och Naturvårdsverket bedömer inte att ytterligare förtydligande krävs. Eftersom det rör sig om en särskilt störningsframkallande ljudkaraktär finner Naturvårdsverket att en rekommendation om en skärpning fortsatt är lämplig. Skrivningen kvarstår. En förklaring läggs till i ordlistan.
Nej
Nej
Varken vägledning eller allmänna råd är bindande utan de är vägledande dokument. Nej
Läsanvisningen kommer att tas bort.
Nej
Naturvårdsverkets förslag till tillvägagångssätt för tillsynsmyndigheten är indelat i tre steg:
1. Vilka och hur många är drabbade?
2. Vad är det som bullrar?
3. Vad vill vi uppnå på denna plats?
4. Finns underlag?
5. Vad är rimligt på denna plats?
Trafikförvaltningens reflektion är att utgångspunkten istället bör vara följande:
1. Vad är det som bullrar (hur ofta, tider på dygnet, karaktär på ljudet mm)
2. Vilka och hur många är drabbade?
3. Finns underlag?
4. Vilken miljö för drabbade eftersträvas samt vad är rimligt att kräva just på denna plats? 5. Möjliga skyddsåtgärder
s. 4
Med nuvarande omfattning på vägledningen, som inte innefattar kontor, undrar Trafikförvaltningen var befintlig bebyggelse (dvs. kontor) inomhus regleras i tillsynen? Stockholms läns landsting, Vägledningen bör innefatta såväl utomhus‐ som inomhusnivåer för störningar som kommer trafikförvaltningen
vu/branschorganisation utifrån. Förtydliga i vägledningen vilken ljudnivå som ska gälla för befintliga kontor inomhus. s. 8
Tillsynsmyndigheter har forfarande möjlighet att ställa krav utifrån miljöbalken om försiktighetsmått för att undgå olägenhet för människors hälsa även på kontor. Dock är det inte Naturvårdsverket som i första hand anger riktvärden för inomhusmiljön. De tidigare utomhusvärdena för arbetaslokaler bedömdes inte tillräckligt ändamålsenliga och riskerade att motverka kontorsbyggnaders funktion som bullerbarriärer vid planering av t ex bostadsområden.
Nej
Tydlig definition av Miljöfarlig verksamhet saknas. Förtydliga kapitlet om Miljöfarlig verksamhet. Utveckla om fasta utsläppskällor och att all verksamhet inom ett industri‐
/verksamhetsområde inklusive teknisk utrusning och trafik inom verksamhetsområdet omfattas av denna vägledning. D.v.s. kapitlen Teknisk utrustning och Trafik inom verksamhetsområde kan vara underrubriker till Miljöfarlig verksamhet. Ett tydliggörande om Stockholms läns landsting, trafikförvaltningen
vu/branschorganisation vad som utgör gräns för verksamhetsområde är också lämpligt att göra!
s. 6f
Naturvårdsverket bedömer att vägledningen är tillräckligt tydlig i dessa avseenden. Nej
Naturvårdsverket anser att skrivningen under Trafik inom verksamhetsområdet är tillräckligt tydlig.
Nej
Utomhusnivåer vid arbetslokaler har tagits bort –ljudnivå i kontorslokaler regleras delvis av Boverket. Trafik inom verksamhetsområdet: ”Vid hamnar och färjelägen bör riktvärden för trafikbuller vara vägledande även för vägar eller spår inom verksamhetsområdet om de fungerar som en naturlig fortsättning av det allmänna trafiknätet.”
Utöver Hamnar och Färjelägen finns även andra verksamheter som skulle kunna innefattas av undantag. Trafikförvaltningen har t.ex. depåer som omfattar stora områden, ex. Brodepån som utifrån den övergripande beskrivningen skulle kunna tyckas omfattas av tolkningen.
Kommentera i konsekvensutredningen att det inte är den minskade risken för störning som utgör bedömningsgrunden för att endast Hamnar och Färjelägen undantas utan snarare andra överväganden (‐ som gärna får preciseras!). Tydliggör om andra verksamheter kan omfattas av Stockholms läns landsting, s. 6f
vu/branschorganisation undantaget.
Bangårdar och serviceplatser för tåg, Uppställningsplatser
D.v.s. ovanstående omfattas av vägledningen. Har detta konsekvensbedömts? Trafikförvaltningen anser inte att det framgår.
För SL‐trafiken finns inga Bangårdar för tåg, däremot depåer och uppställningsplatser – denna verksamhet omfattas inte av tillståndsplikt enligt miljöbalken och enbart av anmälningsplikt enligt miljöbalken för miljöfarlig verksamhet om depån har en tågtvätt (med visst antal tvättar). Att tillämpa riktvärden dag och kväll som innebär en skärpning för befintlig verksamhet med 5 dB av ekvivalentnivån är en mycket stor ändring. SLL Trafikförvaltningen har ännu inte analyserat hur det kommer att påverka verksamheten men det kan bli svårt för befintliga Stockholms läns landsting, verksamheter att innehålla de föreslagna ljudnivåerna. (Samtidigt anges att detta är en trafikförvaltningen
s. 6f
vu/branschorganisation Vägledning och att ljudnivåerna inte är bindande.) Nej
Bra att följande tydliggörs: Buller från trafiken längs spåren inklusive stopp för bl.a. på‐ och Stockholms läns landsting, avstigning vid järnvägs‐ och spårvagnsstationer och tågmöten räknas som trafikbuller.
vu/branschorganisation Det är även positivt att Vägskyddsanordningar inte omfattas av denna vägledning.
s. 6f
Ok
Nej
Stockholms läns landsting, Trafikförvaltningen anser att definitionen av Uppställningsplatser är bra.
vu/branschorganisation Det är positivt att det tydliggörs att stopp vid hållplats räknas som trafikbuller.
s. 6f
Ok
Nej
Ljudnivåer utomhus I de fall det inte är tekniskt möjligt eller ekonomiskt rimligt att vidta åtgärder så att ljudnivåer kan innehållas vid fasad (även ljuddämpad sida) borde fasadåtgärder kunna tillämpas – jämför Stockholms läns landsting, s. 8
vu/branschorganisation hur Naturvårdsverkets allmänna råd för byggbuller är upplagd!
Fasadåtgärder tas upp under Åtgärder (s. 13). Riktvärden för buller inomhus återfinns i FoHMFS 2014:13.
Nej
I punkt 3 beskrivs att värden i tabell 1 ska sänkas med 5 dB under vissa förhållanden. Innebär det att kravet avseende höga ljudtoppar inte omfattas av denna kravskärpning?
Trafikförvaltningen anser att det är rimligt att kravet avseende höga ljudtoppar inte skärps, då Stockholms läns landsting, denna ljudtyp till sin karaktär redan verkar på likartat sätt som den typ av ljud som beskrivs i trafikförvaltningen
vu/branschorganisation punkt 3. Tydliggör när 5 dB skärpning av ljudnivå gäller enligt Trafikförvaltningens synpunkter. s. 8
Sänkningen syftar i första hand på värdena i tabell 1, viket anges. Nej
Bulleranpassad bebyggelse: Går det att tydliggöra vilka byggnader som omfattas? Är det bara byggnader som uppförs med detaljplaner från 2015 eller omfattar byggnader som uppförts med störningsskyddsbestämmelser även på 90‐talet?
Trafikförvaltningen undrar också om det är möjligt att i efterhand bulleranpassa en byggnad. Detta skulle kunna vara ett alternativ, när andra möjligheter uttömts, att genom större ingrepp i efterhand bulleranpassa en byggnad. I vissa fall kan det ju även vara så att redan befintlig byggnadsutformning kan anses vara bulleranpassad, eller enkelt kan göras bulleranpassad genom t.ex. byte av fönster. Trafikförvaltningen anser att skrivningen bör ändras för att öppna även för sådana bedömningar/åtgärder.
Stockholms läns landsting, Tydliggör vilka byggnader som definieras som bulleranpassade samt om bulleranpassning i trafikförvaltningen
s. 9
vu/branschorganisation befintlig bebyggelse i efterhand är möjlig.
Anpassad bebyggelse med ljuddämpad sida kommer att hanteras i Boverkets vägledning och Naturvårdsverkets vägledning endast hänvisa till denna text. Vägledningen om bulleranpassad bebyggelse kommer därför främst avse bostadsbyggnader där beslut om detaljplan eller bygglov fattats från år 2015 och framåt.
Nej
Det står att ”På den ljuddämpade sidan bör de angivna ljudnivåerna innehållas vid fasad och vid särskilt iordningställda ytor avsedda för lek och utevistelse i markplan intill byggnaden.” Trafikförvaltningen undrar vad en ”iordningsställd yta avsedd för lek och utevistelse i markplan intill byggnaden” är? Hur stor är den? Vad är det för skillnad jämfört med en uteplats?
Trafikförvaltningen tolkar det som att uteplatsbegreppet har vidgats i vägledningen. Det vore olyckligt om denna definition sammanblandas med Boverkets definition av uteplats (Uteplats utgörs generellt av en yta för samvaro och vila – dvs. ej lek).
Är denna vägledning samordnad med Boverket?
Tydliggör vad som menas med en ”iordningsställd yta avsedd för lek och utevistelse i markplan intill byggnaden”. Skilj på uteplats enligt Boverkets definition och andra ytor.
Samordna vid behov med Boverket.
s. 8
”På den ljuddämpade sidan bör de angivna ljudnivåerna innehållas vid fasad och vid särskilt iordningställda ytor avsedda för lek och utevistelse i markplan intill byggnaden. Ljudnivån för natt bör innehållas vid fasad.”
Vad menas med denna skrivning? Betyder skrivningen ”Ljudnivån för natt bör innehållas vid fasad.” att nattvärdet inte avser ytor avsedda för lek och utevistelse i markplan?
Förtydliga enligt Trafikförvaltningens synpunkter. D.v.s. tydliggör för de olika exemplen VAR Stockholms läns landsting, trafikförvaltningen
vu/branschorganisation ljudnivåerna ska innehållas (dvs. om det är vid fasad eller någon annanstans) och när de gäller. s. 9
Formuleringen ses över.
Delvis
Nej
I första stycket: ”De boende bör ha tillgång till den ljuddämpade sidan för att till exempel kunna öppna fönster i vardagsrum eller sovrum för att reglera inomhustemperatur eller vädra…”
Denna skrivning gäller Bulleranpassad bebyggelse. Trafikförvaltningen har ovan begärt ett förtydligande av Bulleranpassad bebyggelse. Men om tolkningen är att Bulleranpassad bebyggelse omfattar nybyggnation (eller enligt Trafikförvaltningens förslag ovan även anpassad befintlig bebyggelse) bör inte frågan om att kunna öppna fönster för vädring vara aktuellt. Detta då temperaturreglering och god luftkvalitet inte är beroende av – och tom. kan försämras – av öppnade fönster. Dessutom anpassas nya byggnaders energi‐/ventilationsbehov utifrån att fönster är stängda. Det finns dock bullerdämpade friskluftsventiler.
Vägledningen bör ändras så att den kravställer efterfrågade ljudnivåer inomhus ev. i Stockholms läns landsting, kombination med krav på luftkvalitet och temperaturpåverkan. Detta för att möjliggöra andra trafikförvaltningen
s. 10
vu/branschorganisation tekniska lösningar i tät bebyggelse.
I första stycket: ”De boende bör ha tillgång till den ljuddämpade sidan för att till exempel kunna öppna fönster i vardagsrum eller sovrum för att reglera inomhustemperatur eller vädra…”
Ovanstående nämns inte under Tabell 1 – är tanken ändå att ljudnivåerna i tabell 1 är satta för att boende ska kunna öppna fönster? Trafikförvaltningen har i så fall samma synpunkt som i Stockholms läns landsting, ovanstående rad då det är inomhusnivåerna och insomning‐/väckningspåverkan som trafikförvaltningen
s. 8
vu/branschorganisation framförallt är intressanta från hälsosynpunkt.
Vägledningen syftar till att möjliggöra en god boendemiljö. Att nyttja utomhusmiljön som är en del av boendemiljön t ex genom att öppna ett fönster bör därför kunna ske utan att olägenhet uppstår. Skrivningarna i tabell 1 kvarstår.
Nej
Omgivningsbuller, Tredje stycket: ”…inte besluta om förelägganden eller förbud med anledning av buller så länge värdena innehålls.”
När vet tillsynsmyndigheten att värdena innehålls? Trafikförvaltningen anser att uppföljning bör ske på samma sätt i tillsynen som vid bedömningen i planskedet. D.v.s. har bedömning gjorts genom beräkning bör detta primärt användas vid uppföljning. Vid förändringar i verksamheten bör dessa kunna bedömas genom Stockholms läns landsting, s. 10
vu/branschorganisation beräkningar som ställs mot tidigare genomförda beräkningar i planskedet.
Naturvårdsverket har inte tagit fram vägledning om detta. Myndigheten kommer att ge ut vägledning på sin hemsida när sådana underlag/ställningstaganden finns.
Nej
Tredje stycket: ”Endast om det finns synnerliga skäl med hänsyn till de boendes hälsa får tillsynsmyndigheten besluta om sådana förelägganden eller förbud.”
Mot bakgrund av att det finns beräknade värden för omgivningsbuller i planbeskrivning / detaljplan / bygglov är detta inte rättssäkert för verksamhetsutövaren. Eftersom detta är en vägledning skulle det vara bra om det tydliggörs vad som avses med synnerliga skäl – detta då ett tillsynsingripande i ett sådant fall riskerar att få kostsamma konsekvenser för verksamhetsutövare.
Stockholms läns landsting, Tar kommunen ev. kostnader för verksamhetsutövares bullerskyddsåtgärder i ett dylikt fall trafikförvaltningen
vu/branschorganisation (eller civilrättslig process)?
Naturvårdsverket har inte tagit fram vägledning om detta. Den kommentar som finns i förarbeten infogas i vägledningen. Myndigheten kommer att ge ut ytterligare vägledning på sin hemsida när sådana underlag/ställningstaganden finns.
Nej
s. 10
Nej
Buller inomhus:
Folkhälsomyndighetens allmänna råd anger riktvärdet 30 dB(A) Leq och 45 dB(A) Lmax. Jämfört med föreslagna ljudnivåer i vägledningen innebär detta krav på fasadisolering om ca 15 dB. D.v.s. att hänvisa till Folkhälsomyndighetens krav är verkningslöst. Det är dock relevant om vägledningen samtidigt möjliggör fasadåtgärder i bostäder för att dämpa buller från industri/verksamet.
Vägledningen haltar när den inte hanterar bullerkällan hela vägen till mottagaren – dvs. även Stockholms läns landsting, inomhus. Möjliggör fasadåtgärder som bullerskyddsåtgärd för att innehålla trafikförvaltningen
s. 10
vu/branschorganisation Folkhälsomyndighetens riktvärden och denna vägledning (om den senare justeras).
Friluftsområden: Trafikförvaltningen önskar en tydligare definition av Friluftsområde, ex. när börjar ett friluftsområde – var i friluftsområdet ska ljudnivåerna innehållas? Det bör för befolkningen finnas ett värde i att tillåta ett friluftsområde närmare en industri/verksamhet även om inte ljudnivåerna innehålls. D.v.s. ljudnivåerna i vägledningen kanske kan innehållas i delar av ett friluftsområde och ändå som helhet kallas för friluftsområde. Konsekvensen riskerar i annat fall bli att platser för friluftsområden i stadsnära miljöer inte är möjliga att finna alternativt att de blir mycket begränsade till ytan.Förtydliga och justera definitionen av Friluftsområde och den rumsliga tillämpningen av ljudnivån i enlighet med Trafikförvaltningens synpunkter.
”…i inte ringa grad. Det innebär att en störning för att anses som en olägenhet bör ha en viss varaktighet eller vara återkommande.”
Bör det inte finnas ett resonemang även om ljudnivå och karaktär på ljudet?
Ex. om ljudet är tonalt eller lågfrekvent. Detta påverkar i vilken grad ljudet dämpas av fasad och vilken miljö som boende har inomhus. Justera i enlighet med kommentar.
Sista stycket: ”Olägenhetsbedömningen ska utgå från vad människor i allmänhet anser vara en olägenhet…”
Resten av stycket är otydligt skrivet. Utgå istället från att känsliga grupper inte avses – om det är det som skrivningen försöker framhålla.
Referens till Miljöhälsorapport:
Trafikförvaltningen anser att referensen är tveksam, då den är fokuserad på trafikbullernivåer och dessutom utgår från inomhusnivåer.
D.v.s. hänvisningen till Miljöhälsorapporten bör utgå i denna vägledning alternativt göra referensen väsentligen mer detaljerad.
Fasadåtgärder tas upp under Åtgärder (s. 13).
Nej
s. 10
Beskrivningen av sådana områden är samordnad med den beskrivning som återfinns i Naturvårdsverkets vägledning om flygbuller och tillståndsprövning av flygplatser. Beskrivningen kvarstår därför. Var i ett friluftsområde vissa nivåer bör innehållas är en fråga som bör bedömas i det enskilda fallet.
Nej
s. 11
Stycket avser störningsbegreppet, inte rumsakutstik. Nivå och karaktär beskrivs på s. 8. Formuleringen kvarstår.
Nej
s. 11
Hänsyn bör tas till personer som är något känsligare än normalt. Stycket omformuleras.
Delvis
s. 11
Referensen utgår.
Ja
Kunskapskravet: ”medan det för en stor verksamhet med bostäder på nära avstånd kan behövas mer omfattande utredningar och kanske även miljömedicinska bedömningar”. Att möjliggöra för tillsynsmyndigheter att ålägga verksamhetsutövare – oavsett om de omfattas av tillståndsplikt eller inte ‐ att göra miljömedicinska bedömningar anser Trafikförvaltningen vara en alltför ingripande åtgärd. Justera vägledningen till att miljömedicinska utredningar enbart är tänkbara för mycket stora Stockholms läns landsting, s. 12
vu/branschorganisation och mycket hälsopåverkande industrier/verksamheter i (precisera gärna).
Tillsynsmyndigheter har den möjligheten, och det anges som ett exempel för stora verksamheter. Formuleringen kvarstår.
Nej
Bevisbördan:
I Norstedts kommentar till miljöbalken finns följande skrivning som är ett bra förtydligande: Man kan emellertid anta att beviskravet kan variera i olika sammanhang; exempelvis när miljöriskerna är mycket påtagliga kan det fordras en fullständig utredning om vidtagna eller avsedda försiktighetsmått, medan man i mindre allvarliga fall kan nöja sig med en viss sannolikhet för detta.
Stockholms läns landsting, För in en liknande skrivning i vägledningen så att inte krav ställs på onödiga utredningar.
vu/branschorganisation Justera i enlighet med kommentar.
s. 12
Stycket kompletteras.
s. 13
Begränsningar i verksamhetstid är ett relativt vanligt förekommande försiktighetsmått, om än inte för kollektivtrafiken. En sådan begränsning kan avse hela verksamheter eller vissa arbetsmoment. Stycket kvarstår.
Nej
Ja
Åtgärder, I första hand vid källan:
”Utöver att vissa bullernivåer inte får överskridas, oftast angivna som immissionsvärden vid till exempel bostäder, kan det också handla om andra försiktighetsmått som till exempel begränsningar i verksamhetstid…”
Begränsningar i verksamhetstid måste absolut vara en sistahandsåtgärd! D.v.s. när bullerskyddsåtgärder nära källan och fasadåtgärder inte är tillräckliga.
Begränsningar i verksamhetstid är något som ingen tillsynsmyndighet har tillräcklig kunskap för att kunna värdera och de kan därför inte göra en korrekt rimlighetsavvägning. Kostnaden för begränsning i verksamhetstid kan vara hur stor som helst för verksamhetsutövare och få samhällsekonomiska konsekvenser långt utanför den berörda verksamheten. Det berörs inte i konsekvensutredningen till denna vägledning.
Stryk befintlig skrivning om begränsningar i verksamhetstid. Stockholms läns landsting, trafikförvaltningen
Ev. kan det finnas med som en ytterlighetsåtgärd i mycket enstaka fall där ingen teknisk möjlighet finns att genomföra andra skyddsåtgärder (inklusive fasadåtgärder) och ljudnivån i det enskilda fallet kräver en tidreglering som en akutåtgärd i väntan på annan lösning – ett annat alternativ är ju dock att inte tillåta byggnaden att användas som bostad, dvs. alternativ användning av byggnaden som utsätts för störning. Åtgärder, I första hand vid källan: ”Åtgärder som syftar till dämpning vid mottagaren, som plank vid bostäder, skolgårdar etc., fönsteråtgärder eller bullerdämpande ventilationsdon bör vidtas först när åtgärder mot källbullret eller dämpningar runt om källan konstaterats otillräckliga eller orimligt kostsamma i förhållande till nyttan.”
Trafikförvaltningen menar att detta stycke är skrivet utan närmre analys av industrier/verksamheters möjligheter att åtgärda buller vid källan. För SLL Trafikförvaltningen är åtgärder vid källan en självklar utgångspunkt i åtgärdsarbetet. Erfarenheten är att det för depåer och uppställningsplatser mycket sällan är möjligt att sänka buller vid källan annat än marginellet. ”Åtgärder vid källan” har blivit ett mantra som tillämpas väldigt ofta och som riskerar att ses som en sanning särskilt om det formuleras på detta sätt i Naturvårdsverkets vägledning. Det kan ev. vara ett arbetssätt för hantering av vägtrafikbuller.
Att åtgärder vid källan ofta inte är tekniskt möjliga – anges inte alls som en bedömningsgrund i vägledningen. Långtgående åtgärder (ljudnivåmässigt) vid källan är för en industri dessutom ofta inte möjliga pga. mycket höga kostnader – dvs. det är oftast väsentligen billigare med åtgärder i form av skärmning i närheten av bebyggelse (undantag är fläktar och installationer där teknik finns för att lokalt bygga in dem och dämpa bullret).
Stockholms läns landsting, Detta beskrivs inte alls i vägledningen.
s. 13
vu/branschorganisation Stryk rubriken ”I första hand vid källan”.
Åtgärder, I första hand vid källan Ändra ”åtgärdstrappan”
Texten är inte absolut, det anges att i många fall är åtgärder vid källan den lösning som ger den bästa nyttan för omgivningen i stort. Trafikförvaltningen anger själva i sin kommentar att åtgärder vid källan är en självklar utgångspunkt i åtgärdsarbetet. Texten kvarstår. Nej
Trafikförvaltningens förslag:
1. Dämpa om möjligt nära källan (Obs! Innefattar ej reglering av verksamheten i tid men däremot bästa möjliga teknik)
2. Skärmåtgärder, bullervallar o dyl.
3. Fasadåtgärder för att innehålla inomhusnivåer
4. Denna är ett undantag i mycket enskilda fall och en sistahandsåtgärd: Möjligen reglering av tid för verksamheten – alternativt utdömer byggnad som bostad
s. 13
Problemanalys, 1:a stycket:
Stockholms läns landsting, Buller kan orsaka störningar… Buller kan orsaka störningar…
Texten kvarstår. Se kommentarer ovan.
Nej
nalys
Nej
Tidsperiod för natt ändras, Kostnad: Ökad risk för sömnstörning och väckning.
Eftersom vägledningen inte omfattar inomhusnivåer ser inte Trafikförvaltningen något Konsekvensanalysen är ett underlag till remissen, samband mellan ändrad tidsperiod för natt och ökad risk för sömnstörning. Trafikförvaltningen Stockholms läns landsting, Konsekvensa men kommer inte revideras i samband med bedömer att det därför inte heller bör föreligga risk för fler klagomålsärenden.
nalys
vu/branschorganisation Stryk ”Ökad risk för sömnstörning och väckning” samt ”Fler klagomålsärenden”
Nej
Stockholms stad
kommun/lst
Stockholm växer och behovet av nya bostäder är stort. Till år 2020 ska 40 000 nya bostäder byggas. Buller utgör en utmaning när Stockholm växer. Inte minst när man planerar för mindre bostäder kan bullerkraven ibland vara svåra att möta. Det är därför positivt att Boverket och Naturvårdsverket tar fram en ny vägledning för industri‐ och annat verksamhetsbuller. Det är viktigt att staden kan hålla en hög takt i byggandet samtidigt som stockholmarna ska garanteras goda boendemiljöer. Allmänt
Ok
Nej
Nej
Stockholms stad
kommun/lst
Stockholms stad, förvaltningarna
kommun/lst
Vi ställer oss i huvudsak positiva till Boverkets och Naturvårdsverkets förslag men anser att vägledningarna för sig och tillsammans ställer nya frågor. Samordningen bör drivas ännu längre för att medge en rättssäker tillämpning av miljöbalken och plan‐ och bygglagen samt för att förenkla för myndigheter och verksamhetsutövare att använda vägledningen eller vägledningarna. Det finns behov av ett antal kompletteringar och förtydliganden. Allmänt
Förvaltningarna är positiva till att en samordning skett. Även om de båda förslagen är framtagna i samråd mellan Boverket och Naturvårdsverket finns skillnader. En sådan är att Naturvårdsverket anger att om verksamhet bara förekommer under en del av en tidsperiod, exempelvis under en del av natten, ska ekvivalentnivån bestämmas för den tid då den bullrande verksamheten pågår, dock minst en timme. Någon liknande beskrivning finns inte i Boverkets vägledning. Allmänt
kommun/lst
Förvaltningarna förespråkar att myndigheterna går ännu längre i sitt samordningsarbete och utfärdar en gemensam vägledning. Detta har blivit än viktigare nu när PBL och miljö‐balken blir samordnade med de förändringar i 26 kap 9 a § som träder ikraft den 2 januari 2015. Ytterligare samordning föreslås i departementspromemorian Nya steg för en effektivare plan‐ och bygglag (Ds 2014:31). Dessa förändringar kommer bl.a. att ställa helt nya krav på samarbete mellan myndigheter som planerar och bedriver miljötillsyn. En gemensam vägledning blir under sådana förhållanden naturlig och blir tydligare och enklare att förstå för såväl övriga myndigheter som verksamhetsutövare och allmänhet. Dessutom försvinner risken för diskrepanser liknande den ovan. Allmänt
Nej
kommun/lst
Det är gåtfullt att den redan beslutade och de föreslagna förändringarna i bl a 26 kap miljöbalken inte behandlas utförligare. Naturvårdsverkets vägledning berör frågan endast översiktligt och detsamma kan nog sägas även Boverkets vägledning, även om ändringarna där i vart fall omtalas. Dessa ändringar är centrala för såväl tillståndsgivande myndigheter och tillsynsmyndigheter. En rad problem kan tänkas uppstå som varken berörs i förarbetena eller i de nu föreslagna vägledningarna. Det bör ändras i den slutliga versionen.
s. 9
Vägledningen om 26:9a utvecklas utifrån förarbetena. Ytterligare vägledning om de nya bestämmelserna i PBL och MB lämnas på Naturvårdsverkets webbsida när tillräckliga underlag finns för sådan vägledning.
Ok
Nej
Delvis
kommun/lst
kommun/lst
kommun/lst
kommun/lst
kommun/lst
Förvaltningarna är också positiva till att hanteringen av industribuller ges en liknande hantering som trafikbuller. Staden har länge och framgångsrikt arbetat med begreppet tyst sida vid trafikbullerutsatta lägen och det finns också förslag från staten om att slå fast arbetssättet i förordning. Dock bör hanteringen kunna jämställas ännu mer. En sådan möjlighet finns i Naturvårdsverkets förslag till ljudnivå från industri/verksamhet. Där anges att värdena gäller vid ”iordningställda ytor i markplan för lek och utevistelse intill byggnaden.” Det bör förtydligas att om det finns en tillräckligt stor uteplats för fastighetens behov som uppfyller värdet för ljudnivå behöver inte andra uteplatser göra det. Det vill säga att om det finns en uteplats på den ljudskyddade sidan kan det mycket väl få finnas en eller flera uteplatser på den bullriga sidan utan att krav ställs på den bullrande verksamheten. s. 8
De föreslagna vägledningarna hanterar inte ljudnivåer inomhus utan hänvisar, i Naturvårdsverkets fall, till Folkhälsomyndighetens allmänna råd om buller inomhus, FoHMS 2014:13. Miljöförvaltningen har dock konstaterat att de riktvärden för lågfrekvent ljud som anges i den i vissa fall är orimliga att uppfylla. s. 10
Frågan handlar om vilken status dokumentet ska ha. Naturvårdsverket anger att risken med att ange en vägledningstext är att dokumentet får så liten tyngd att de som ska tillämpa det i stället bortser ifrån det. Fördelen är att man kan ha en mer resonerande text och lättare revidera den. Miljöförvaltningen bedömer att statusen med vägledningstext är fullt tillräcklig ur ett miljötillsynsperspektiv. Erfarenheten är snarare att de riktlinjer och vägledningar avseende buller som fastställts i olika sammanhang tenderar att bli normerande, även om det uttryckligen står att värdena är underlag för bedömning i det enskilda fallet. Vad gäller fysisk planering bör man dock väga behovet av tydlighet kring planeringsförutsättningar mot flexibilitet kring riktvärden för att möjliggöra projekt. Förvaltningarnas bedömning är att allmänna råd bättre uppfyller dessa två aspekter. Förvaltningarna anser att skillnaden mellan de olika alternativen är helt marginell men förespråkar att den gemensamma vägledningen får status just som vägledning.
Allmänt
Det anges i förslagen att vägledningarna omfattar buller utomhus från miljöfarlig verksamhet som inte omfattas av annan vägledning om buller. Skillnaden är i praktiken inte så stor. Den gamla vägledningen och de tidigare allmänna råden har i praktiken använts för exempelvis fläktar, hamnverksamhet och depåer i brist på annan vägledning. Det hade dock varit bra om man i vägledningen explicit angett att denna skall tillämpas även på buller från restauranger, evenemang och liknande.
s. 6f
Naturvårdsverkets tidigare uppdelning mellan nytillkommen och befintlig verksamhet tas bort. Det är enligt förvaltningarna bra. Denna skillnad har under senare år kommit att minska i betydelse och torde numera sakna betydelse.
s. 8
En sådan förändring är inte aktuell i Naturvårdsverkets vägledning, dock i Boverkets vägledning.
Nej
Ingen åtgärd
Nej
Nej
Vägledningen är inte framtagen för buller från t ex sorl och musik från restauranger.
Nej
Ok
Nej
kommun/lst
En förändring som föreslås är att riktvärdena för trafik bör vara vägledande för sådan trafik som rör sig inom verksamhetsområdet om de fungerar som en naturlig fortsättning på det allmänna vägnätet. Ett bra exempel är färjelägen där trafiken med nuvarande vägledning kan bedömas olika beroende på om den sker inom hamnområdet eller på det anslutande allmänna transportnätet och att det ska gälla för alla typer av fordon så väl fartyg, lastbilar, tåg och bilar som rör på sig. Förvaltningarna anser att förändringen är en välkommen anpassning till praxis och ett bra förtydligande. s. 6f
Ok. Formuleringen kommer dock justeras ngt.
Nej
kommun/lst
momentana ljud
Förslagen innebär att enstaka höga och mycket kortvariga ljud ska vara återkommande för att ingå i bedömningen. Det är en anpassning till vägledningen enligt plan‐ och bygglagen. I vägledningarna introduceras begreppet ljudnivå som ersätter begreppet riktvärde. Syftet är att undvika att begreppet ska förväxlas med riktvärden enligt miljövillkor. Förvaltningarna har inga invändningar mot dessa förändringar.
s. 8
Ok
Nej
kommun/lst
Den förändring som föreslås enligt miljöbalken är att nivån nattetid höjs från 40 till 45 dBA. Värdet avser utomhusnivåer och kompletteras med att återkommande höga ljudnivåer, över 55 dBA Lmax inte bör förekomma nattetid. Förändringen är alltså en sänkning av miljöambitionen men förvaltningarna anser att sänkningen är acceptabel, i synnerhet eftersom det innebär en samordning med vägledningen för fysisk planering. Det är svårt att se några egentliga motiv till att kräva så låga nivåer som 40 dBA utomhus i anslutning till bostäder nattetid. Det som är mest angeläget att värna under natten är möjligheten till sömn. Begränsande för sömn är oftast höga plötsliga ljud. Förvaltningarna bedömer att med de värden som anges kommer risken för sömnstörningar att vara liten. Dessutom anges i förslaget att nivåerna avser vid fasad, något som inte framgår av den nuvarande vägledningen. Det har lett till att nuvarande riktvärde för natt ibland har tillämpats vid tomtgräns. Med de nya förslagen blir det tydligare.
s. 8
Ok. Dock justeras nivån nattetid till 40 dBA. Nej
kommun/lst
Nya riktvärden för fysisk planering föreslås också, som knyter an till de förändringar som träder i kraft i plan‐ och bygglagen den 2 januari 2015. Förslaget, i jämförelse med tidigare praxis, innebär en viss förenkling och ett närmande till vägledningen för hanteringen av trafikbuller. Förvaltningarna är positiva till en så långtgående samordning som möjligt. Förvaltningarna är särskilt positiva till möjligheten att utnyttja tyst sida vid planering av nya bostäder samt att ljudnivån för den exponerade sidan höjs. Dock anser kontoren att man hade kunna komma än närmare riktvärdena för trafikbuller, utan att detta skulle innebära risker för människors hälsa, bl.a. att nivåerna för ljuddämpad sida höjs till samma nivå som riktvärdena för trafikbuller. Detsamma gäller maxljudnivån vid tysta sidan. Allmänt
Nej
kommun/lst
Det kan också konstateras att det finns en viss skillnad mellan riktvärdena för industri‐buller och trafikbuller som skulle kunna innebära hinder för fysisk planering som inte är motiverade av olägenhet för människors hälsa. Detta gäller i synnerhet planering av enkelsidiga lägenheter, i enlighet med förordningsförslaget som presenterades i höst. Ett exempel på ett sådant scenario är enkelsidiga lägenheter i anslutning till en trafikbullerkälla om 60 dBA (55 dBA i befintlig vägledning) och en anslutande industribullerkälla om 53 dBA. De enkelsidiga bostäderna skulle vara acceptabla ur ett trafikbullerperspektiv men inte med avseende på industribuller, samtidigt som trafikbullret skulle maskera industribullret. Förslaget om planering av enkelsidiga studentbostäder, med upp till 65 dBA vid fasad, poängterar ytterligare denna skillnad.
Allmänt
Nej
kommun/lst
Förvaltningarna noterar att man i vägledningen hänvisar till möjligheten till tekniska skyddsåtgärder, såsom balkonger och burspråk som skyddar delar av fasaden från bullerexponering. Dock kan också konstateras att angivna ljudnivåer ska klaras vid fasad. Med utgångspunkt i den diskussion som pågått i Stockholms¬regionen kring detta förespråkar förvaltningarna att ljudnivåer ska anges vid fönster, för att möjliggöra att tekniska skyddsåtgärder kan användas som ett sätt att uppnå riktvärdena.
Allmänt
Nej
kommun/lst
Förslagen innebär att tillgång till tyst uteplats för lek och utevistelse fastställs. Förvaltning‐arna är positiva till att utemiljöns ljudkvalitet hanteras i vägledningen. Förvaltningarna konstaterar dock att riktvärdet om 50 dBA ekvivalent ljudnivå i vissa stadsmiljöer är svår att åstadkomma, i synnerhet om samtliga bullerkällor räknas samman. Det kan konstateras att omgivningsbullernivån i Stock¬holms innerstad på många ställen redan idag ligger omkring 50 dBA. Förvaltningarna föreslår därför att den tysta sidan skall klara högst 55 dBA, vilket är i enlighet med den tillämpade Stockholmsmodellen för trafikbuller och kommunfullmäktiges policybeslut om industribuller från våren 2014. Det konstateras också i Boverkets vägledning att uteplatsen kan vara både gemensam och privat, i anslutning till bostadsbyggnaden. En aspekt som med denna skrivelse är oklar är ifall även offentliga platser kan utpekas som tyst uteplats för ett nybyggnadsprojekt. Detta skulle kunna få betydelse av planering av t.ex. student¬bostäder på små tomter där det är svårt att tillgodose behoven av tyst uteplats. Att kunna utpeka offentlig plats som tyst utemiljö för näraliggande bostäder skulle också kunna resultera i andra möjligheter att investera i offentliga platsers ljudmiljö. Dessa investeringar blir då ett sätt att möjliggöra ny bebyggelse och samtidigt förbättra stadsmiljön i stort.
Allmänt
Nej
kommun/lst
kommun/lst
I Naturvårdsverkets nu gällande vägledning anges att natten är kl 22‐07 men i de nu liggande förslagen ändras det till kl 22‐06. Det innebär att definitionen av natt blir densamma oavsett om det är fråga om buller från industriell verksamhet eller från trafik. Naturvårdsverket anger att förändringen kan leda till att fler människor väcks och får svårt att somna om under en timme som av de flesta helst används till sömn och vila. Verket tycks dock mena att det kommer att ta tid innan det sker någon förändring och att den kommer att vara av begränsad omfattning. Förvaltningarna anser att det är en fördel att ha likartade definitioner i olika lagstiftningar och vägledningar och förespråkar att natt bör avse kl 22‐06. s. 8
Riktvärden för ljudnivåer utomhus vid arbetsplatser, i praktiken vid kontor, togs bort redan 2013 när Naturvårdsverket upphävde sina allmänna råd från 1978 och införde den nuvarande övergångsvägledningen. För de allra flesta arbetsplatserna är det inomhusnivån som är intressant. Förvaltningarna delar uppfattningen att riktvärdet utomhus för arbetslokaler inte behövs. s. 8
Ok
Nej
Ok
Nej
kommun/lst
I de allmänna råden från 1978 fanns skilda krav på ny respektive befintlig verksamhet. Det var tänkt som en sorts övergångsbestämmelse och målet var att alla skulle komma ner till kraven för nyetablering. Frågan har inte inneburit något egentligt problem i Stockholm. För‐
valtningarna tillstyrker att man inte gör någon skillnad mellan de olika fallen. s. 8
Ok
Nej
kommun/lst
Detta är egentligen den stora förändringen och innebär att man, när man planerar nya bostäder, kan använda samma sorts resonemang med tyst sida som vid trafikbuller. Man kan placera nya bostäder närmare bullrande industrier, där ljudnivån är högre. Man utformar då de bullerutsatta fasaderna så att kraven på ljudnivåer inomhus uppfylls och ser till att placera sovrum, uteplatser och liknande mot andra sidan. Detta är i grunden positivt men förslagen till vägledning väcker frågor. För den ljuddäm‐pade sidan anges att ljudnivån ska vara < 50 dBA Leq dygn och < 45 dBA Leq natt, från samtliga källor. I det förslag till förordning om riktvärden för trafikbuller som remitterades under hösten angavs att ljudnivån ska vara < 55 dBA Leq dygn. Det bör naturligtvis vara samma värde oavsett vilken ljudkälla som alstrar bullret på den bullriga sidan.
s. 9
Nej
kommun/lst
Ett annat problem är bristen på vägledning. Naturvårdsverket anger att förtydligandet om samtliga källor försvårar för myndigheterna som får ett nytt begrepp att hålla sig till. Förvaltningarna efterlyser vägledning, dels för hur nivån från samtliga källor ska beräknas och/eller mätas, dels hur tillsynsmyndigheten bör agera vid för höga ljudnivåer. Förvaltningarna är dock helt överens om att kravet verkligen ska avse samtliga källor
Totalnivåer kommer inte att användas.
Nej
s. 9
kommun/lst
Det finns ytterligare ett fall där tydligare vägledning behövs. Det är då det anges beräk‐nade värden för omgivningsbuller i detaljplan eller bygglov. Tillsynsmyndigheten får då inte besluta om föreläggande eller förbud. Om värdena senare visar sig överskridas uppstår det problem. Dels behöver man ta reda på varför värdena överskrids, gjorde man fel när värdena beräknades eller har verksamheten förändrats så att ljudnivån ökat? Dels behöver det klarläggas hur situationen ska rättas till och vem som ansvarar för vad i det sammanhanget. Ett annat exempel som inte behandlas i förarbetena till den nya bestämmelsen i 26 kap 9a § miljöbalken är om en detaljplan för att klara bra bostadsmiljöer förutsätter att t ex ett kontorshus inom ett planområde kommer tillstånd för att man skall uppnå rimliga bullernivåer. Om en sådan byggnad som är avsedd att utgöra bullerskydd av någon anledning inte kommer till stånd, kan man då ge bygglov för den övriga bebyggelsen om denna utgörs av bostäder? Eller vad skall ske om bostäderna byggts först, och avsikten då varit att den bullerdämpande byggnaden skulle uppföras i anslutning till byggande av bostäderna, men att denna byggnad av något skäl inte kommer till utförande, vilket får till följd att det är för höga ljudnivåer vid bostadsbyggnadernas fasader? Skall då tillsynsmyndigheten ingripa mot den befintliga industrin som orsakar bullret, eller skall planmyndigheten förbjuda bostäderna, eller skall fastighetsägaren av de nya bostadsbyggnaderna tvingas vidta ytterligare bullerdämpande åtgärderna? s. 9
kommun/lst
I förarbetena till den nya bestämmelsen i miljöbalken talas om att kommunen regressvis kan bli skadeståndsskyldig om de bullernivåer som förutsatts i detaljplanen inte klaras utan överskrids. Tillsynsmyndigheten kan – och ska – då tillämpa miljöbalkens regler fullt ut mot den bullrande verksamheten.
s. 9
Vägledningen kommer inte omfatta civilrättsliga frågor som skadestånd. Tillsynsmynsdigheten ska alltid tillämpa miljöbalkens regler fullt ut, även 26:9a är en regel i miljöbalken.
Nej
Vägledningen kompletteras med de resonemang som återfinns i förarbetena till lagändringarna (främst prop. 2013/14:128). Ytterligare vägledning om de nya bestämmelserna i PBL och MB lämnas på Naturvårdsverkets webbsida när tillräckliga underlag finns för sådan vägledning. Delvis
kommun/lst
Stockholms stad, ks
kommun/lst
Structor akustik
konsult
Man kan tänka sig en rad olika situationer där en verksamhet tvingas vidta åtgärder och vill kräva ersättning av någon för de kostnader som åtgärderna medför. Det kan vara kommunen, men det kan även vara en byggherre som inte fullföljer detaljplanens intentioner eller det kan vara så att den industriella verksamheten får svara för sina egna kostnader.
Ingenting av dessa problemställningar ens antyds i vare sig Naturvårdsverkets eller Bo‐verkets s. 9
förslag till vägledningar.
Vi vill även särskilt lyfta fram det faktum att tidsperioden för natt förändras och förkortas från kl. 22.00 – 07.00 till 22.00 – 06.00. Förslaget innebär en förändring i denna fråga och det är därför viktigt att följa effekterna av en sådan förändring. Att ta hänsyn till människors behov av sömn är angeläget då störd nattsömn kan innebära negativa hälsoeffekter. Det är därför också centralt att myndigheterna når samsyn i frågan om vilka bullernivåer som bör tillåtas kvällar, nätter och helger.
s. 8
Höjningen av ljudnivån nattetid från 40 dBA till 45 dBA är rimlig, likaså justeringen av
s. 8
nattperioden så att den gäller mellan kl 22 – 06 i stället för till kl 07.
Structor akustik
konsult
Vi är positiva till förtydligandet att kravet på maxnivåer nattetid gäller återkommande
bullerhändelser.
s. 8
Nej
Ok
Nej
Ok. Dock justeras nivån nattetid till 40 dBA. Ok, dock justeras uttrycket till "bör inte förekomma nattetid annat än vid enstaka tillfällen".
Nej
Nej
Structor akustik
konsult
Vi tycker också att tillämpningsområdet på det stora hela är väl definierat, framförallt att vägledningen ska gälla uppställda fordon oavsett om de är inom ett depåområde eller på annan plats. Där har det tidigare funnits en otydlighet rörande spårfordon uppställda långa perioder vid ändhållplats.
Structor akustik
konsult
Structor akustik
Structor akustik
s. 6f
Ok
Nej
Vi skulle gärna se ytterligare ett förtydligande om att ljud från mänskliga aktiviteter såsom från lekplatser, skolgårdar och idrottsplatser inte ska bedömas efter denna vägledning.
s. 6f
Ja
konsult
Till skillnad från Naturvårdsverket anser vi att transporter inom ett verksamhetsområde i normalfallet ska bedömas som trafikbuller. Naturvårdsverket föreslår att transporter ska bedömas som industribuller med undantag för hamnar där de ses som en del av de allmänna trafiknätet. Vi anser att reglering av ljudnivåer bör vara kopplat till risk för störning, inte till vilken typ av verksamhet som alstrar bullret. Det är inte heller rimligt att hamnar som kan ha en relativt hög trafikering får en mildare bedömning än en industri som kan ha enstaka fordonsrörelser per dygn. Förekommer dessa rörelser under nattperioden kan orimligt stora åtgärder krävas för att dämpa den momentana ljudnivån till 55 dBA vid fasad, samtidigt som samma fordon på allmän väg kan bullra upp till Lmax 70 dBA vid uteplats och är helt oreglerat vid fasad. Däremot håller vi med Naturvårdsverket om att buller från arbetsfordon, uppställda fordon och lastning och lossning av fordon ska bedömas som industribuller.
s. 6f
Vägledningen kommer inte att justeras.
Nej
konsult
Ljudnivåerna på den ljuddämpade sidan i bulleranpassad bebyggelse tycker vi är olyckligt definierade. Vi förstår att huvudsyftet är att undvika att den ljuddämpade sidan exponeras för trafikbuller och att minska risken för ökad störning på grund av exponering från olika typer av bullerkällor. Det är dock inte lämpligt att summera industribuller och trafikbuller. Ljudens karaktär och varaktighet kan vara mycket olika och beräkningsmodellerna tar inte hänsyn till detta. Dessutom räknar vägtrafikmodellen i dBA och industribullermodellerna i oktavband.
s. 9
Ja
Structor akustik
konsult
Svea Hovrätt, Mark‐ och miljööverdomstolen
domstol
domstol
Det blir extra problematiskt eftersom regelverket kring trafikbuller är något osäkert för tillfället. Det kan komma fler tillfällen då regelverken avseende det ena eller andra bullerslaget förändras och därför är det en fördel om man inte blandar ihop dem alltför mycket.
Vi föreslår i stället att följande förutsättningar och ljudnivåer innehålls på den ljuddämpade sidan:
Industribuller:
Leq, dag (06‐18) 50 dBA
Leq, kväll och natt (18‐06) samt lör‐, sön‐ och helgdag (06‐18) 45 dBA
Återkommande höga ljudtoppar (> 55 dBA Lmax) bör inte förekomma nattetid (22‐06).
Den ljuddämpade sidan skall vara ljuddämpad även avseende trafikbuller i enlighet med
gällande riktlinjer. I de fall då en byggnad exponeras för både industribuller över värdena angivna i denna vägledning och trafikbuller över gällande riktvärden skall de ekvivalenta ljudnivåerna avseende industribuller på den ljuddämpade sidan skärpas med 5 dB.
Denna formulering frikopplar riktlinjerna från varandra. Om riktvärdena för trafikbuller höjs (exempelvis enligt förslaget till förordning som kom sommaren 2014) innebär visserligen vårt förslag att ljudnivåerna på den ljuddämpade sidan blir högre än enligt Naturvårdsverkets förslag. Vi anser dock inte att det är rimligt att i en vägledning för industribuller införa skarpare krav rörande trafikbuller än vad som är reglerat enligt praxis eller förordning. Det är mer rimligt att skärpa kravet på industribullernivån. Vi tror också att vårt förslag är lätt att skapa förståelse för och relatera till för berörda såsom boende, verksamhetsutövare m.fl.
s. 9
Mark‐ och miljööverdomstolen har granskat Naturvårdsverkets förslag till vägledning
utifrån de utgångspunkter som domstolen ska beakta. Förslaget föranleder
inte någon erinran från Mark‐ och miljööverdomstolens sida, men domstolen
vill ändå lämna följande kommentarer.
Domstolen välkomnar att vägledningarna för plan‐och bygglagstiftningen och
miljöbalken har samordnats när det gäller industri‐ och annat verksamhetsbuller.
Vidare ansluter sig domstolen till uppfattningen att det är fördelaktigt att använda
Allmänt
formen vägledning i stället för allmänna råd.
Enligt Mark‐ och miljööverdomstolens uppfattning är begreppet ”riktvärde” en
mer korrekt beskrivning än ”ljudnivå” av det som avses i vägledningen. Ordet
”ljudnivå” behöver liksom nu kunna användas allmänt för att exempelvis beskriva
faktiska förhållanden. De i vägledningen föreslagna värdena avser endast
oönskat ljud, dvs. buller, och inte naturligt förekommande ljud som vågskvalp
och vindsus. Förväxlingsrisken med användningen av beteckningen ”riktvärde”
i villkor torde inte vara särskilt överhängande, särskilt med beaktande av att
denna term håller på att utmönstras i sammanhanget. Ett alternativ, om ordet
”riktvärde” ändå vill undvikas, skulle kunna vara ”vägledande bullernivåer”.
s. 8
Delvis
Ok
Nej
Ja
domstol
För en mer ingående diskussion om bl.a. den föreslagna höjningen av högsta ekvivalentvärde för buller utomhus med 5 dB(A) hänvisas till Mark‐ och miljööverdomstolens remissyttrande över förslaget till förordning om riktvärden för
trafikbuller, Regeringskansliets dnr. S2014/5195/PBB.
s. 8
Delvis
Inledningen skrivs om.
Nej
SveMin
I avsnittet ”Vägledning för tillsyn och prövning”, andra stycket, anges att ljudnivåerna i vägledningen utgör en utgångspunkt för vidare bedömning i enskilda fall. Det bör läggas till/förtydligas att omständigheterna kan i enskilda fall leda till en tillämpning som avviker från vägledningens rekommendationer. I aktuellt stycke bör det läggas till ”Omständigheterna kan i s. 4
vu/branschorganisation enskilda fall leda till bedömningar som avviker från vägledningens rekommendationer.”
Det bör förtydligas att angivna tidsintervall, på samma sätt som rekommenderade ljudnivåer, endast är vägledande och inte absolut gällande vid tillämpningen. I samma stycke som ovan anges bör det läggas till: ”De tidsintervall som anges är inte [heller] bindande utan vägledande för vilka ljudnivåer som kan accepteras vid olika tider på dygnet. På samma sätt som för de ljudnivåer som rekommenderas är de tidsintervall som anges en utgångspunkt för bedömning i s. 4
vu/branschorganisation det enskilda fallet.”
Inledningen skrivs om.
Nej
SveMin
Beträffande tillämpningsområdet bör det framgå att i anläggningsskedet av en industri, eller delar av en industri, kan det vara lämpligt att tillåta högre ljudnivåer eftersom anläggningsarbetena sker under begränsad tid och snarast är att betrakta som byggbuller. Lägg till ”I anläggningsskedet av en industriverksamhet, ny eller utbyggnad av befintlig, kan det vara lämpligt att under begränsad tid tillåta högre ljudnivåer än de som anges för industribuller s. 6f
vu/branschorganisation eftersom anläggningsarbetena kan betraktas som buller från en byggplats.”
Det anges inte i tillämpningsområdet att anläggningsarbeten vid uppförande av en industrianläggning bör omfattas. Det får därför antas att myndigheterna tillämpar vägledningen om buller från byggplatser när så är lämpligt. Nej
SveMin
Beträffande trafik utanför verksamhetsområdet nämns särskilt tillfartsvägar till täkter som ett fall som kan behöva bedömas annorlunda än annan trafik till och från ett verksamhetsområde. Vi anser att denna exemplifiering bör tas bort eftersom det riskerar leda till en tillämpning där just tillfartsvägar till täkter bedöms annorlunda än annan verksamhet. Även för täkter är utgångspunkten, precis som i alla andra fall, att det ska göras en bedömning av omständigheterna i det enskilda fallet när bullervillkor föreskrivs. Ändra den aktuella meningen till ”Till exempel kan detta vara fallet när transporterna till och från en verksamhet står för en s. 6f
vu/branschorganisation betydande del av bullerstörningarna”.
Exemplet med täkter syftar till markera att det endast är i vissa undantagsfall som detta är lämpligt. En mer generell skrivning om transporter till och från en verksamhet riskerar att medföra en mycket bred tillämpning av detta förfarande.
Nej
SveMin
SveMin
I avsnittet om bangårdar och serviceplatser för tåg bör det göras en hänvisning till avsnittet ovan om trafik inom verksamhetsområdet för att uppmärksamma läsaren på att buller från trafik på spår inom verksamhetsområdet ibland kan betraktas som trafikbuller för att förtydliga att det är omständigheterna i enskilda fall som avgör vilka bullernivåer som bör tillämpas. Ändra första meningen i aktuellt avsnitt till ”På grund av den komplexa ljudbilden och verksamhetens karaktär kan buller från nedanstående anläggningar omfattas av vägledningen för industri‐ och annat verksamhetsbuller: […]
Lägg till: ”Notera dock att buller från spårtrafik i vissa fall ska betraktas som trafikbuller (se ovan, Trafik inom verksamhetsområdet). En bedömning av vad som är rimliga ljudnivåer måste s.6f
vu/branschorganisation göras med beaktande av omständigheterna i varje enskilt fall”.
Naturvårdsverket bedömer att frågan om bedömning i varje enskilt fall och rimlighetsavvägning vid krav på åtgärder tas upp i tillräcklig omfattning i vägledningen. Delar av tillämpningsområdet kommer dock skrivas om för ökad tydlighet.
Nej
SveMin
Angående punkt 2 och att det där sägs att den ekvivalenta ljudnivån bör bestämmas för minst en timme, även vid kortare händelser, bör klargöras att den tid som mätningar ska göras för att få fram ekvivalensvärdet kan variera beroende på omständigheterna i det enskilda fallet. Inom gruvindustrin finns exempel på bullrande verksamheter som ligger långt från bostadsbebyggelse men i närheten av stora vägar. Om mättiden specificeras till en timme kan det vara svårt att i vissa fall få ett rättvisande ekvivalensvärde av relevans, om det under mätningen till exempel passerar tung trafik från en närliggande väg. Till punkt två bör det läggas till: ”Mättiden för att få fram ett ekvivalensvärde kan i enstaka fall behöva bestämmas s. 8 vu/branschorganisation till annan tid än en timme, beroende på platsspecifika förutsättningar”.
Avsikten är inte att mätning måste ske över en hel timme, representativa mätningar över kortare tidsperioder bör fortfarande vara ett alternativ.
SveMin
I första stycket under punkten ”Åtgärder” kan det vara lämpligt att förtydliga syftet med vägledningen, nämligen att dess innehåll och de bullernivåer som rekommenderas inte bör överskridas avser att vara till hjälp vid bedömningen av om verksamhetsbullret ska betraktas som en olägenhet eller ej. I aktuellt stycke bör det läggas till: ”Vägledningen och de bullernivåer som rekommenderas inte bör överskridas avser att vara till hjälp vid bedömningen s. 13
vu/branschorganisation av om verksamhetsbullret ska betraktas som en olägenhet eller ej”.
Naturvårdsverket bedömer att de formuleringar som finns i första stycket under punkten Åtgärder om att syftet med skyddsåtgärder är att undvika olägenhet fär människors hälsa är tillräckliga.
Nej
SveMin
I första stycke under rubriken ”Tänk långsiktigt” bör det förtydligas att det inte kan ställas krav som hänför sig till eventuella framtida verksamheter eller åtgärder och att behovet av skyddsåtgärder till följd av sådana ändringar prövas särskilt. Som sista mening i aktuellt stycke bör det läggas till: ”För eventuella kommande ändringar av verksamheten som kräver tillstånd eller anmälan prövas dock vilka skyddsåtgärder som behövs i samband med s. 14
vu/branschorganisation tillståndsprövningen eller vid behandling av anmälan”.
Naturvårdsverkets bedömning är att det är motiverat att vägleda om ett långsiktigt perspektiv vid nyanläggning av en verksamhet även om de specifika försiktighetsmått som behövs för en viss verksamhet självfallet inte kan beslutas på förhand.
Nej
SveMin
I andra stycket kan det vara lämpligt att påminna om att de tillsynsåtgärder som föreskrivs inte får vara mer ingripande än vad som behövs i det enskilda fallet inte får tillgripas. Avslutningsvis i aktuellt stycke bör det läggas till: ”Mer ingripande åtgärder än vad som behövs i det enskilda s. 15
vu/branschorganisation fallet får dock enligt miljöbalkens tillsynsbestämmelser inte användas”.
Texten utvecklas.
Nej
Delvis
SveMin
SveMin
Svensk Energi
Svenska Gjuteriföreningen
Begreppen ”verksamhet” och ”verksamhetsområde” används som att det alltid är givet hur de ska avgränsas och definieras. Vägledningen kan visserligen inte ge svar på allt, men den bör innehålla något som klargör att begreppen inte är definierade och som gör läsaren uppmärksam på att tillämpningen i enskilda fall kan innebära vissa problem som måste klarläggas i varje enskilt ärende. För gruvindustrin kan t.ex. verksamhetsområdet avgränsas antingen av gällande detaljplan, eller markanvisat område enligt minerallagen, eller den del av industriområdet som är inhägnat, eller möjligen på annat sätt. Lägg till: ”Begreppen verksamhet och verksamhetsområde är inte definierade i miljöbalken. Det innebär att det i varje enskilt fall behöver klargöras vad som ligger till grund för bedömningen i dessa avseenden. Vid bedömning av verksamhets‐ och industribuller är det därför viktigt att uppmärksamma att verksamhetsområdet till exempel kan avgränsas på olika sätt i detaljplanen jämfört med verksamhetens utbredning i praktiken och det kan också finnas stora skillnader Allmänt
vu/branschorganisation mellan olika delar av verksamheten.”
Vägledningen behöver innehålla resonemang om och förklaringar av hur mätningar och beräkningar i modeller används för att utvärdera bullersituationen i anslutning till industrianläggningar. Både modeller och beräkningar är vedertagna metoder för att utvärdera buller från en verksamhet. Vi rekommenderar att Naturvårdsverket tar hjälp av erfarna konsulter inom området för att beskriva hur mätningar och modeller används i syfte att Allmänt
vu/branschorganisation utveckla vägledningen i dessa delar.
Ekvivalent ljudnivå nattetid ändras från 40 dBA till 45 dBA. Samtidigt har många befintliga industrianläggningar bullervillkor på 40 dBA. Om bostäder utformas utifrån nivån 45 dBA kan industrianläggningar med högre krav få svårt att klara sina villkor. En konskvensanalys av denna diskrepens behöver göras och förtydliganden behöver göras i vägledning om hur detta ska s. 8
vu/branschorganisation hanteras.
Det är med tillfredsställelse vi ser resultatet av det arbete som myndigheter och intressenter genomfört. Inte minst uppskattar vi den samverkan som skett mellan Naturvårdsverket och Boverket för att få en samsyn med utgångspunkt från Miljöbalken och Plan‐ och bygglagen. Den tidigare rådande skillnaden i hanteringen av bullerfrågan mellan olika myndigheter har varit ett ständigt återkommande problem som lyfts fram av verksamhetutövare i ett flertal branscher. Även Riksrevisionen har uppmärksammat detta.
Med de vägledningar som de båda verken nu föreslagit är det vår uppfattning att man får en ökad tydlighet kring hur etableringsfrågor skall hanteras för att inte äventyra den industriella vu/branschorganisation verksamhetens konkurrenskraft eller möjlighet att verkan på platsen.
När det gäller tillståndsprocessen enligt miljöbalken noterar vi särskilt som positivt att Naturvårdsverket lyfter fram den svenska modellen med individualitetsprövning av varje ärende och anläggning samt att föreslagna ljudnivåvärden utgör en utgångspunkt och vu/branschorganisation vägledning för den bedömning som skall ske i det enskilda fallet.
Naturvårdsverket har gjort bedömningen att frågor som rådighet och verksamhetsområde inte faller inom ramen för vägledningen.
Nej
Nej
Förtydliganden görs om tillämpningen av MB 26:9a. Vägledningen kommer att kompletteras när ytterligare ändringar i miljöbalken avseende tillståndspliktiga anläggningar är beslutade.
Delvis
Allmänt
Ok
Nej
Allmänt
Ok
Nej
Buller och bullerstörningar är ett mycket komplext område. I praktiken finns det inte någon direkt koppling mellan ljudnivåer, som anges i tabell 1, och upplevd störning. Eventuellt förekommande störningar handlar i industrisammanhang mer om tillfälliga ljud såsom gnissel, slagljud etc. vilka kan hanteras genom verksamhetsstyrning och förebyggande underhåll och åtgärdas snabbt om de ändå skulle uppkomma.
Andra ljud med tillfällig karaktär uppkommer i arbetsmoments som lastning/lossning av gods och råmaterial. Detta är arbetsmoment som måste utföras. I viss mån kan de styras i tiden dvs. företrädesvis genomföras under dagtid. Däremot är de ofta mycket svåra att åtgärda nivåmässigt. Buller är en miljöpåverkan som inte ackumuleras över tid utan slutar när en åtgärd vidtagits. Med det detta som bakgrund vill vi framföra ett antal förbättringsförslag på förslaget till vägledning:
Allmänt
(Trafik inom verksamhetsområdet)Speciell hänsyn bör tas till exempelvis snöröjning där det inte spelar någon roll störningsmässigt om den sker innanför eller utanför ett verksamhetsområde. För att såväl verksamheten som övriga samhället skall fungera krävs även att snöröjningen dessutom genomförs nattetid eller tidig morgon. ”Speciella situationer, exempelvis för att möjliggöra snöröjning, bör hanteras på samma sätt oavsett om dessa sker s. 6f
vu/branschorganisation inom eller utanför verksamhetsområdet.”
I en rimlighetsavvägning tas hänsyn till om en verksamhet, som snöröjning, behöver genomföras nattetid eller tidig morgon med risk för väckning av sovande för att inte samhällsfunktioner ska hindras. Dock är inte all snöröjning av sådan natur att den behöver genomföras nattetid eller tidig morgon. Naturvårdsverket ser därför inte skäl för ett generellt undantag för just snöröjning.
Nej
Vi instämmer i att vissa ljudkaraktärer kan vara särskilt störande. Att generellt sänka föreslagna tabellvärden med 5 dBA anser vi dock vara fel. Den föreslagna sänkningen är mer än en halvering av ljudnivån! Enligt vår uppfattning härrör dessa 5 dBA från äldre tiders mätinstrument som inte kunde särskilja impulsljud och enskilda tonkomponenter. Möjligtvis kan det i det enskilda fallet vara befogat nattetid men det är bättre att hantera hela frågan på det sätt som anges generellt för vägledningen dvs. ”Angivna nivåer är avsedda som utgångspunkt och vägledning för den bedömning som ska göras i varje enskilt fall.” I vägledningen bör det inte anges ett specifikt värde.
Gjuteriföreningen föreslår att sista punktsatsen ges följande lydelse:
”Vissa ljudkaraktärer är särskilt störningsframkallande. I de fall verksamhetens buller karakteriseras av ofta återkommande impulser som vid nitningsarbete,
lossning av metallskrot etc. eller innehåller ljud med tydligt hörbara tonkomponenter bör ett vu/branschorganisation eventuellt behov av att sänka värdena i tabell 1 bedömmas i det enskilda fallet.”
s. 8
Angivelsen om en sänkning med 5 dB är beprövad och uppfattas som ett lämpligt stöd av många tillsynsmyndigheter. Nej
Föreslagna nivåer för fritidsområden är extremt låga. För 35 dBA är det mycket tveksamt om det ens är möjligt att kontrollera genom mätningar utan att man måste tillgripa simuleringar. I skenet av detta kan man definitivt ifrågasätta om det handlar om bullerstörning från den industriella verksamheten.
Som ett observandum när man talar om ljudnivåer i dessa låga intervaller är att leverantörer av diskmaskiner idag marknadsför sina produkter som ”extremt tysta”. Vi talar då om ljudnivåer på 40‐42 dBA för produkter avsedda att använda inomhus i bostäder. Den föreslagna ljudnivån på 35 dBA är alltså betydligt mindre än hälften! Det ger ett intryck av en brist på förståelse för att dBA‐skalan är logaritmisk och inte linjär. I en vägledning utarbetad av myndigheter kan man inte godtyckligt föreslå 5 dBA hit eller dit. Den vetenskapliga grunden till att föreslå 35 dBA måste kraftigt ifrågasättas. Gjuteriföreningen föreslår att:
Det bör förtydliga att det är friluftsområden fastlagda i planbestämmelserna som avses.
Att nivån 40 dBA för dagtid utökas till att gälla hela dygnet. (Alternativt att övrig tid skall regleras utifrån bedömningen i det enskilda fallet.)
Nivån är beprövad och syftar till att värna naturupplevelsen genom att reducera förekomsten av ljud som uppfattas som inte hemmahörande i miljön. Stycket kvarstår.
Nej
vu/branschorganisation Nivån 35 dBA utanför dagtid bör strykas
I Boverkets förslag till vägledning finns en skrivning angående en kommande lagstiftning. Denna skrivning bör även skrivas in i Naturvårdsverkets vägledning. Alternativt bör man avvakta med den slutliga formuleringen till dess att regeringens beslut är fattat. Följande text från Boverkets föreslagna vägledning bör införas:
”Regeringen bereder förslag till ny lagstiftning som ska trygga verksamhetsutövares rättssäkerhet vid omprövning av miljötillstånd och vid ansökan om nytt eller ändrat tillstånd (ds 2014:31). Förslaget innebär att tillståndsmyndigheten, vid prövning av ett nytt eller ändrat miljötillstånd, inte får skärpa villkoren för buller från verksamheten om bullervärdena överensstämmer med detaljplan eller bygglov. Verksamhetsutövare föreslås enligt regeringens överväganden också tillförsäkras straffrihet gentemot överskridanden av bullervillkor vid omgivande bostadsbebyggelse. Detta gäller i de fall bostadsbebyggelsen ingår i ett område som omfattas av detaljplan eller bygglov och de sanktionerade bullervärdena inte överskrids. s. 10
vu/branschorganisation Avsikten är att ändringarna träder i kraft 1 juli 2015.”
Vägledningen kommer kompletteras när ändringar i miljöbalken är beslutade.
Nej
Den sista raden bör strykas. Det är inte rimligt att generellt använda teknik som kan vara tillämpbar i länder där man ex. bygger helt nya industrier från grunden och/eller det råder helt andra förutsättningar. Dessutom tillför meningen inget eftersom en bedömning ur teknisk och s. 13
vu/branschorganisation ekonomisk synvinkel skall göras enligt den föregående meningen.
Kommentaren om BAT är juristgranskad, det är ett vedertaget synsätt. Nej
s. 10
s. 8
Naturvårdsverket har bedömt att i och med att bedömning ska göras för varje enskilt fall och de värden som anges mäts i mottagarpunkten och således beror på avståndet till källan är det inte rimligt att på förhand ge vissa verksamheter avsteg. Angående tabell 2.2 i de tidigare allmänna råden RR 78:5 med högre riktvärden stod det i de allmänna råden (s. 7 under Tillämpningsanvisningar) "De riktvärden som anges i tabell 2.2 har införts då det vid ett flertal fall har visat sig förenat med praktiska svårigheter för befintlig industri att nå ner till värdena i tabell 2.1. Målsättningen är emellertid att på sikt nå ner till dessa värden. Vid de fall då det för befintlig industri bedöms tekniskt och ekonomiskt möjligt att nå ner till de värden som anges i tabell 2.1 bör dessa riktvärden således eftersträvas."
Nej
När jag läst och tagit del av våra medlemsorganisationers remissyttranden så
vu/branschorganisation vill jag från Svenskt Näringslivs del bara hänvisa till dem och har inget att ytterliga anföra.
Allmänt
Ok
Nej
Sveriges Bergmaterialindustri, vars medlemsföretag producerar bergkross och naturgrus för bygg‐ och anläggningsändamål, vill härmed anföra följande angående NV:s remissförslag.
Förslaget innehåller positiva lösningar på komplicerade frågor som kommer att förbättra möjligheterna att driva näringsverksamhet samtidigt som allmänhetens behov av skydd mot vu/branschorganisation störande buller tas tillvara på ett bra sätt.
Allmänt
Ok
Nej
Svenska Kraftnät
nationell myndighet
Svenskt Näringsliv
Sveriges bergmaterialindustri
Svenska kraftnät noterar att förslaget innebär att samma ljudnivåer ska tillämpas oavsett om verksamheten är ny eller befintlig. Detta riskerar att medföra stora kostnader i form av driftavbrott, omlokalisering eller bullerskyddande åtgärder. Förslaget medför att Svenska kraftnät kommer att få göra ett ökat antal ljudutredningar för befintliga anläggningar i samband med förtätning, eftersom man i första hand ska försöka dämpa buller vid källan. Svenska kraftnät anser därför att det behöver göras en kostnadsnyttoanalys innan nya krav ställs på befintlig bebyggelse.
På sid 6 skriver NV: För trafik till och från verksamhetsområdet på angränsande vägar och järnvägar bör som huvudprincip riktvärdena för trafik vara vägledande. Utifrån en samman‐
vägd bild av bullersituationen kan dock andra bedömningar i vissa fall behöva göras. Till exempel kan detta vara fallet vid tillfartsvägar till täkter, där transporterna till och från täkten står för en betydande del av bullerstörningarna.
Det finns många industrier som genererar tunga transporter. Täkter är en av dessa. Transporter till och från täkter är av samma slag som transporter till annan industri och de störningar som kan uppkomma motsvarar störningar från andra tunga transporter. SBMI anser att dessa transporter därför ska bedömas på samma sätt som andra transporter med de riktvärden som gäller för allmänna vägnätet. SBMI menar att NVs skrivning befäster en oacceptabel särbehandling av ballastindustrin, som inverkar menligt på industrins möjlighet att etablera täkter. Det finns exempel där täkter fått avslag på ansökan om tillstånd, med hänvisning till trafik på allmän väg, medan annan industri med motsvarande eller mer transporter på samma väg har fått tillstånd – samma år. Det är olyckligt att NV understöder denna särbehandling av täkter i s. 6f
vu/branschorganisation förhållande till annan industri i glesbygd. Exemplifieringen med täkter bör utgå.
Täkter anges som exempel, då det är en sådan typ av verksamhet där detta slag av bedömningar görs. Det är dock tydligt att det är frågan om ett exempel och ett avsteg från huvudprincipen. Det bör inte förändra tillämpningen jämfört med idag och inte heller omöjliggöra att även andra verksamheter vid behov får denna typ av begränsning.
Nej
På sid 10 föreslår NV en ny definition av vad som är friluftsområde: Med friluftsområden avses i det här sammanhanget område i översiktsplan för det rörliga friluftslivet eller andra områden som nyttjas mer frekvent för friluftsliv där naturupplevelsen är en viktig faktor och där en låg ljudnivå utgör en särskild kvalitet. Även i mer bullerutsatta områden som används för friluftsliv och rekreation, t ex grönområden och parker i stad och stadsnära miljö, utgör den relativa tystnaden en viktig hälsoaspekt och buller bör begränsas även om ovan angivna ljudnivåer för friluftsområden inte kan klaras. SBMI menar att den föreslagna definitionen av friluftsområde är mycket diffus och därmed svår att tillämpa för både myndigheter och verksamhetsutövare. Som verksamhetsutövare blir det väsentligt svårare att förutse vilka områden som prövnings‐ och tillsynsmyndigheterna anser vara friluftsområden. Många av de relativt tätortsnära områden som är lämpliga för bergtäkter ur transporthänseende och som i övrigt saknar motstående intressen (bl a bebyggelse och dokumenterade naturvärden) ligger inom områden som skulle kunna falla inom NVs föreslagna definition av friluftsområde. SBMI vill även poängtera att människor främst idkar friluftsliv under kvällar och helger, dvs vid tidpunkter när ingen täktverksamhet bedrivs. Tidigare har friluftsområde avsett ”områden som planlagts för fritidsbebyggelse och rörligt friluftsliv”. Detta är en rättssäker och väletablerad definition, medan däremot ”andra områden som nyttjas mer frekvent för friluftsliv där naturupplevelsen är en viktig faktor och där en låg ljudnivå utgör en särskild kvalitet” kan innefatta de flesta skogs‐ och naturområden som någon s. 10
vu/branschorganisation enskild anser sig nyttja mer frekvent. Definitionen av friluftsområde bör inte ändras.
Beskrivningen av friluftsområden är samordnad med den skrivning som finns i de allmänna råden om buller från flygplatser. Syftet är att på sikt få en harmonisering i beskrivningen av friluftsområden i Naturvårdsverkets vägledningar. Naturvårdsverket behåller den föreslagna beskrivningen.
Nej
Sveriges Byggindustrier
Sveriges Byggindustrier stödjer ambitionen att samordna hanteringen av buller. Att bullerfrågan har hanterats och tolkats parallellt av olika myndigheter har inneburit stora svårigheter för att nå ambitionen om ett ökat bostadsbyggande och en god stadsutveckling. Tydliga bullerregler vid bostadsbyggande är en förutsättning för en enhetlig och rättssäker bedömning vid planläggning, bygglovsprövning och tillsyn. Att samordna vägledningarna från Boverket och Naturvårdsverket är även det en ambition, då de kan ge ett ökat stöd till kommunala planerare och tillsynspersonersamtidigt som de kan bidra till en enhetlig tolkning bland kommunerna. Sveriges Byggindustrier anser att vägledningarna från Boverket och Naturvårdsverket, vars gemensamma syfte är att underlätta en enhetlig och rättssäker tillämpning av plan‐ och bygglagen respektive miljöbalken, bör sammanfogas till ett gemensamt dokument som gäller både planläggning, bygglovsprövning och tillsyn. En gemensam vägledning skulle i större utsträckning uppfylla det ursprungliga syftet med vu/branschorganisation samordningen.
Allmänt
Nej
Sveriges Byggindustrier beklagar att Boverket (sida 8) och Naturvårdsverket (sida 6) under ribrikerna Trafik inom verksamhetsområdet betraktar buller från trafik inom ett verksamhetsområde som industri‐ och verksamhetsbuller snarare än trafikbuller. Sveriges Byggindustrier inser att det i särskilda fall finns behov av att kunna göra en samlad bedömning av trafik‐, industri‐ och verksamhetsbuller, men att denna inte ska gälla som huvudprincip. Sveriges Byggindustrier ställer sig bakom Fastighetsägarna Sveriges förslag att sammanfoga s. 6f
vu/branschorganisation rubriker Trafik inom verksamhetsområdet och Trafik utanför verksamhetsområdet.
Buller från fordonsrörelser inom ett verksamhetsområde och som hör samman med drift och processer inom verksamheten och faller under verksamhetsutövarens rådighet bör ses som en del av verksamhetens buller. Det är också ofta skillnad varaktighet och karaktär hos bullret från ett transportfordon som passerar förbi på en väg jämfört med ett fordon som backar, vänder m.m. inne på en gård till exempel. Synpunkten att ha ett stycke istället för två har vi dock hörsammat.
Nej
Sveriges byggindustrier anser att implementeringen av vägledningarna kommer att innebära negativa konsekvenser på den framtida produktionen av små lägenheter. I Boverkets vägledning (sida 23, första stycket, första meningen) samt i Naturvårdsverkets vägledning (sida 9, första stycket, tredje meningen) anförs att de boende ska ha tillgång till en ljuddämpad sida och att ljudmiljön inomhus är god. En god ljudmiljö är självfallet eftersträvansvärt vid nyproduktion, men planlösningar för små lägenheter är sällan utformade på så sätt att lägenheten vetter mot flera sidor av byggnaden, till skillnad från en genomgångs‐ eller hörnlägenhet. Genom att både tillgång till ljuddämpad sida och ljudmiljön inomhus används vid avvägningen försvåras byggandet av små lägenheter med god inomhusmiljö men som saknar tillgång till ljuddämpad sida. På så sätt motarbetar denna rekommendation även förtätning i bullerutsatta miljöer. Sveriges Byggindustrier anser att vägledningarna bör premiera en god s. 9
vu/branschorganisation ljudmiljö inomhus. Synpunkten berör främst Boverkets vägledning. MB 26:9a gör nivåerna i plan eller bygglov styrande i tillsynen.
Nej
Sveriges Hamnar
Villkor för buller inomhus i närbelägna bostadshus finns i regel inte i tillstånd för hamnverksamhet. I de fall det har funnits som utrednings‐villkor har konstaterats vid mätningar att riktvärden inte har överskridits.
Vid nybyggnation av bulleranpassad bebyggelse kan dock, med tanke på tekniska begränsningar för hur god fasadisolering som går att åstadkomma vid låga frekvenser, det i praktiken bli det lågfrekventa bullret som sätter gränsen för var det går att bygga bostäder och inte den A‐vägda ljudnivån. Detta gäller i hög grad vid planering av ny bostadsbebyggelse i närheten av hamnar, om det lågfrekventa ljudet från fartyg anses tillhöra det ljud som hamnverksamheten ger upphov till.
Vägledningen kompletteras alternativt att ljud från fartyg inte ingår i hamnverksamhet vid Allmänt
vu/branschorganisation tillståndsprövningen. Eventuella tillsynsingripanden riktas direkt mot fartygen.
Nej
Sveriges Hamnar
Industriverksamheter har ofta miljötillstånd som inkluderar bullervillkor. Nya anpassade bostäder som byggs nära sådana verksamheter kan komma i konflikt med gällande bullervillkor. De åtgärder som kan aktualiseras vid en lokaliseringsprövning av nya bostäder får inte gå ut över bindande villkor i gällande miljötillstånd eller deras rättsverkan.
Vid planläggning av nya bostäder i närheten av befintliga eller nya verk‐samheter ska dessutom verksamheternas utvecklingsmöjligheter beaktas.
Regeringen bereder förslag till ny lagstiftning som ska trygga verksamhetsutövares rättssäkerhet vid omprövning av miljötillstånd och vid ansökan om nytt eller ändrat tillstånd (ds 2014:31). Förslaget innebär att tillståndsmyndigheten, vid prövning av ett nytt eller ändrat miljötillstånd, inte får skärpa villkoren för buller från verksamheten om bullervärdena överensstämmer med detaljplan eller bygglov. Verksamhetsutövare föreslås enligt regeringens överväganden också tillförsäkras straffrihet gentemot överskridanden av bullervillkor vid omgivande bostadsbebyggelse. Detta gäller i de fall bostads‐bebyggelsen ingår i ett område som omfattas av detaljplan eller bygglov och de sanktionerade bullervärdena inte överskrids.
Kopierat från Boverkets vägledning.
Bör införas i NV:s vägledning för att ge en bild av vad som gäller för ny bulleranpassad Allmänt
vu/branschorganisation bebyggelse i förhållande till redan befintliga tillstånds‐pliktiga verksamheter.
Vägledningen kommer att kompletteras när ytterligare ändringar i miljöbalken avseende tillståndspliktiga anläggningar är beslutade.
Nej
Sveriges kommuner och landsting
SKL menar att det är viktigt att vi får en ny uppdaterad vägledning för industribuller.
Samhället har utvecklats och det gamla regelverket har blivit otidsenligt. Byggtekniska
lösningar och effektiva bullerdämpande fönster gör att det går att bygga i
bullerutsatta miljöer och ändå uppleva bra inomhusmiljöer. SKL anser att det är bra att
Naturvårdsverkets vägledning inte är bindande och ska användas i en specifik situation.
SKL vill dock lyfta att vägledningar från centrala myndigheter många gånger blir
mer än vägledande och tenderar att betraktas som ett gränsvärde.
Buller är komplext och svårt. SKL anser att det därför är angeläget med ett enkelt och
transparent regelverk. Så som förslaget ser ut nu för industribuller menar SKL att det
skiljer sig i allt för stor omfattning mot den förordning som remitterats för trafikbuller.
SKL anser att ett allt för divergerat regelverk på bullerområdet skapar osäkerhet och
sannolikheten för olika tolkningar ökar. SKL anser att det är viktigt att ha en samsyn
hur buller ska hanteras oavsett hur bullret uppstår.
SKL anser att det trafikbuller som alstras på en industrifastighet ska betraktas som
trafikbuller och inte som industribuller. Ljudet från en lastbil förändras inte bara för
att lastbilen kommer in på industrifastigheten. Det trafikbuller som uppkommer på en
industrifastighet uppfattas som trafikbuller och ska också betraktas som sådant. SKL
menar att detta ska vara huvudregel.
SKL tillstyrker att det föreslagna regelverket bedömer att en dag börjar klockan sex på
morgonen. Det ligger helt i linje med internationella regelverk. SKL menar att det i ett
samhälle som ständigt utvecklas kan ett otidsenligt regelverk inte hindra mobilitet,
samhällsservis och näringsverksamhet att verka.
Buller är svårt att hantera. Miljönämnderna får många klagomål. Det är därför bra
anser SKL att den nya vägledningen även kommer innefatta ljud från exempelvis
fläktar, kompressorer och värmepumpar. Det kan dock vara svårt för befintlig verksamhet att klara föreslagna ljudnivåer invid befintlig bebyggelse. En individuell
bedömning måste dock alltid göras av vad som är tekniskt möjligt, ekonomiskt rimligt
och miljömässigt motiverat.
Allmänt
Nej
s.6f
Buller från fordonsrörelser inom ett verksamhetsområde och som hör samman med drift och processer inom verksamheten och faller under verksamhetsutövarens rådighet bör ses som en del av verksamhetens buller. Det är också ofta skillnad varaktighet och karaktär hos bullret från ett transportfordon som passerar förbi på en väg jämfört med ett fordon som backar, vänder m.m. inne på en gård till exempel.
Nej
s.8
Ok
Nej
Allmänt
Ok
Nej
Det är utmärkt, anser SKL, att den nya vägledningen ger möjlighet att göra avsteg från
de föreslagna ljudnivåerna om bullerdämpande bebyggelse skapas. Det innebär ett
liknande synsätt som för trafikbuller. Detta ger, enligt SKL, möjlighet till flexibla lösningar som skapar andra mervärden och gör det möjligt att bygga i kollektivtrafiknära
lägen. I den föreslagna vägledningen ska ljudnivån på den ljuddämpande sidan inklusive
trafikbuller och buller från fläktar samt industribullret vara 50 dBA. Förekommer
höga ljudkomponenter bör värdena dessutom vara 5 dBA lägre. Detta ska jämföras
med att den ljuddämpande sidan kan var 55 dBA om endast trafikbuller beräknas. Det
är oacceptabelt med skilda nivåer och dessutom svårt i praktiken att veta när de olika
beräkningssätten ska användas. När är det endast trafikbuller som man ska ta hänsyn
till och när finns det även inslag av industribuller i den totala ljudbilden?
Allmänt
Gäller i första hand planering. Naturvårdsverket kommer inte att skriva om ljuddämpad sida utan endast återge Boverkets vägledning.
Nej
Teknikföretagen
SKL välkomnar att Boverket presenterar en vägledning för industri‐ och annat verksamhetsbuller vid planläggning och bygglovsprövning av bostäder. Det har tidigare
inte funnits och är efterfrågat. SKL menar att trots att det är möjligt att bygga
bulleranpassat kan det vara svårt att i täta stadsmiljöer klara ljudnivåerna på den
ljuddämpande sidan där totalnivån från fläktar, kompressorer, industri‐, spår‐, vägoch
flygbuller inte får överstiga 45dBA som medelvärde från samtliga källor på
helger, kvälls‐ och nattetid. SKL menar att det kan vara svårt att få fram bostäder i
urbana miljöer t.ex. invid en hamnverksamhet om dessa värden ska klaras.
Teknikföretagen har ingen invändning mot de förslag till bullernivåer som anges i förslaget till vu/branschorganisation vägledning.
Teknikföretagen
Det kommer även fortsättningsvis att krävas ett visst skyddsavstånd mellan bostäder och industriell verksamhet. Om en kommun väljer att tillåta bostäder så nära en befintlig industriell verksamhet att angivna bullernivåer riskerar att överskridas så skall inte företaget hållas ansvarig för överskridandet. Teknikföretagen förstår att olägenheten åtgärdas bäst vid källan men det kan inte vara befintlig industris ansvar att stå för kostnaden för åtgärder om industrin har funnits på platsen sen länge och har tillstånd att bedriva verksamhet där. I annat fall Allmänt
vu/branschorganisation riskerar den industriella verksamheten att förlora sitt miljötillstånds rättsverkan.
Förtydliganden görs om tillämpningen av MB 26:9a. Vägledningen kommer att kompletteras när ytterligare ändringar i miljöbalken avseende tillståndspliktiga anläggningar är beslutade.
Nej
De föreslagna nivåer på riktvärdena är desamma i de båda vägledningarna vilket är mycket bra. Däremot finns det skillnader texten och i förklaringar. Det skulle vara tydligare om Allmänt
vu/branschorganisation vägledningarna slogs samman till en gemensam.
Nej
Teknikföretagen
Allmänt
Allmänt
Ok, dock kommer ekvivalentnivån natt att justeras.
Nej
Nej
Teknikföretagen
Teknikföretagen
Teknikföretagen
Teknikföretagen
Vissa delar texten under "tillämpningsområde" skiljer sig mellan Boverket och Naturvårdsverket. Det bör vara samma text i båda dokumenten. Rubriken "tillfällig vu/branschorganisation verksamhet" finns i Boverkets förslag med saknas i Naturvårdsverkets. Den bör finnas i båda.
Att bangårdar och serviceplatser för tåg räknas som industribuller kommer att försvåra för företag att använda tåg istället för lastbil. De tekniska möjligheterna att begränsa buller från tåg är mycket små och man förlitar sig på sekundära bullerskydd vars effekt är begränsad. vu/branschorganisation Bangårdar och serviceplatser för tåg bör inte omfattas av vägledningen.
s. 6f
På grund av de olika tidsperspektiven i planering och byggande och tillsyn av verksamheter, har det inte bedömts lämligt med samma formulering i de två vägledningarna. När det gäller Naturvårdsverkets vägledning är det inte lämpligt att ange undantag uttryckta som timmar, dagar eller veckor då en verksamhets tillfälliga natur i ett tillsynsärende måste sättas i perspektiv till vilka påverkan den har och vilka möjligheter som finns till skyddsåtgärder eller annan lokalisering.
Nej
s. 6f
Utgångspunkt för beskrivning av användningsområdet har varit verksamheters ljudkaraktär. I den forskning som finns om buller från fasta anläggningar anges buller från rangering av tåg som särskilt störningsframkallande. Det vore därför oproportionerligt att utelämna den sortens källor. De nivåer som anges i vägledningen är inte bindande och utifrån miljöbalkens andra kapitel och rimlighetsavvägningen ska åtgärder där kostnaden är orimlig i förhållande till nyttan inte kunna utkrävas.
Nej
Transporter utomför industriområdet kan bedömmas som industribuller men gränsdragingen för vad som skall bedömmas som industribuller är otydlig. Det är trafik både när fordonet kör inomför och utomför stängslet.
s. 6f
vu/branschorganisation Punkter bör utgå.
Enligt Boverkets förslag skall buller åtgärdas vid källan, dvs vid industrin i fallet om det är industrin som bullrar. Därvid skall dialog föras med verksamhetsutövaren men det framgår inte vem som skall stå för kostnaden för åtgärder.Det bör framgå att det inte kan vara industrins ansvar att bekosta åtgärder mot buller om kommunen väljer att tillåta bostäder inom industrins skyddsområde. Tydliggör i vägledningen att om en kommun väljer att tillåta bostäder inom industrins skyddsområde så är det inte industrins ansvar att beskosta åtgärder för att minska bullret för det fall det är för högt vid bostäderna. Detta bör gälla även då en s.k. Allmänt
vu/branschorganisation tyst sida finns. Naturvårdsverket anser liksom tidigare att då det är en del av verksamhetsbuller, faller under verksamhetsutövarens rådighet och ofta är mer orgelbundet och/eller långvarigt än ljudet från ett fordon som passerar på en väg, är det lämpligaste att i de flesta fall betrakta bullret från fordon inom verksamhetsområdet som en del av verksamhetens buller.
Nej
Nej
Trafikverket
Trafikverket
nationell myndighet
nationell myndighet
Vad gäller avgränsning av tillämpningsområdet i förhållande till trafikbuller är det av stor vikt att denna görs så tydlig som möjligt. Vi har förståelse för strävan att i viss mån lämna öppningar för tillsyns‐ respektive planmyndigheten att göra en bedömning i det enskilda fallet, men detta medför en osäkerhet för verksamhetsutövaren. Vägledningen kommer ju även att tillämpas av verksamhetsutövare som ska göra en bedömning av verksamhetens påverkan och dessa bör ges möjlighet att förutsäga vilka nivåer för övervägande av åtgärd som är tillämpliga. Utdragna processer för att genom rättspraxis avgöra gränserna bör så långt möjligt undvikas. Utöver för de verksamheter som nämns nedan anser vi att förtydliganden kan behövas även för flygplatser.
Allmänt
Trafikverket ställer sig bakom bedömningen att trafik inom ett verksamhetsområde som avser vägar/spår som fortsätter in i ett verksamhetsområde bör bedömas utifrån trafikbullerriktvärdena. Dock upplevs styckets sista mening med ”hamnar och färjelägen” alltför avgränsande. Samma bedömning bör gälla för även andra verksamhetstyper, exempelvis bangårdar, flygplatser mm. In‐ och utgående trafik inom områden för service och uppställning av fordon bör betraktas som trafikbuller.
s. 6f
Vi motsätter oss att trafik på angränsande vägar/järnvägar skulle kunna bedömas utifrån vägledning för industribuller. Den aktuella vägledningen ska avse ” buller utomhus från miljöfarlig verksamhet som inte omfattas av annan vägledning om buller.” De riktvärden som finns för trafikbuller bör tillämpas för all trafik oavsett var trafiken kommer ifrån. Om en sådan formulering behålls bör den åtföljas av ett förtydligande att en samlad bedömning av påverkan från transporter till och från ett verksamhetsområde endast bör aktualiseras i samband med prövning av en verksamhet och överväganden om lokalisering. Det bör dessutom framgå att åtgärder vid sådana bedömningar inte kan avkrävas infrastrukturhållaren. Formuleringen skulle kunna få mycket stora konsekvenser för godstransporter på järnvägen, där transporter från en viss industri kan vara helt dominerande på en bandel. Möjligheten att styra om trafiken till annan tid på dygnet är ofta mycket begränsad på grund av fortsatta transporter.För trafik till och från verksamhetsområdet på angränsande vägar och järnvägar är riktvärdena för trafik vägledande.
I samband med etablering och lokalisering av en verksamhet kan dock bedömningar kring transporternas bullerpåverkan behöva göras. Till exempel kan detta vara fallet vid tillfartsvägar till täkter, där transporterna till och från täkten står för en betydande del av bullerstörningarna, och där det exempelvis kan finnas möjligheter att planera transporterna på ett sätt som minskar störningarna. Sådana bedömningar kan dock inte resultera i att krav på försiktighetsmått ställs på infrastrukturhållaren,
Trafikverket
nationell myndighet
s. 6f
Ok. Vad gäller flygplatser görs tillämpningsanvisningar och avgränsningar i Naturvårdsverkets handbok om tillståndsprövning av flygplatser, f.n. under revidering.
Delvis
Naturvårdsverket anser att huvudprincipen att buller som uppstår inom verksamhetens område bör ses som en del av industribullret kvarstår. Skrivning om hamnar är en undantagsformulering, grundprincipen bör kvarstå.
Nej
Utgångspunkten är att "För trafik till och från verksamhetsområdet på angränsande vägar och järnvägar bör som huvudprincip riktvärdena för trafik vara vägledande." Det undantag som anges med täkter som exempel bedömer Naturvårdsverket bör kvarstå då det i vissa fall är rimligt att en tillsyns‐ eller prövningsmyndighet gör en annan bedömning. Huvudprincipen och möjligheten till undantag har bedömts vara i linje med den nuvarande tillämpningen. Krav på åtgärder ska i prövning och tillsyn riktas mot den som har rättsliga och faktiska möjligheter att vidta åtgärderna. Naturvårdsverket bedömer det inte lämpligt att föregå en sådan bedömning, utan den görs i det enskilda fallet.
Nej
Trafikverket
Trafikverket
nationell myndighet
Trafikverket motsätter sig det generella utvidgandet av tillämpningen vad gäller bangårdar där rangering ofta sker. Förslaget innebär en avsevärd skärpning av bullerkraven för dessa verksamheter. Konsekvenserna av en sådan skärpning är otillräckligt utredda. Endast de bangårdar som benämns rangerbangårdar i järnvägsnätsbeskrivningen bör omfattas av vägledning för industribuller. Denna avgränsning låg enligt verkets uppfattning till bakgrund för antagandet av gällande riktvärden för trafikbuller, och det bedöms ändamålsenligt och tydligt att hålla fast vid den. Vid dessa rangerbangårdar sker mer omfattande rangering, dvs. växling i syfte att sätta samman vagnar i en viss ordning, och de har särskild utrustning för ändamålet. Även för dessa större bangårdar får den föreslagna vägledningen konsekvenser, vars omfattning och konsekvenser inte är utredda. Det föreslås att särskilda riktvärden för befintlig verksamhet frångås, och att hårdare riktvärden kan komma ifråga för ljud som karakteriseras av ofta återkommande impulser eller innehåller ljud med tydligt hörbara tonkomponenter. Detta skulle kunna innebär en skärpning med 10 dB för vissa nivåer, jämfört med vad som tillämpning som tidigare gällt.
s. 6f
Skrivningarna om bangårdas ses över för att undvika att även förbipasserande trafik omfattas. Delvis
nationell myndighet
Att beskriva omfattningen så som föreslås här, genom ordet ”ofta”, är problematiskt. Bedömningen av vad det betyder kan variera, och ingen vägledning ges kring vad som ska betraktas som ofta. För industrier och trafik gäller olika bullernormer som har mycket olika innebörd, och otydlighet kring vilka som ska tillämpas blir oförutsägbart och svårhanterligt för alla parter. Det gäller såväl vid tillsynsärenden enligt MB som vid planärenden enligt PBL, och även för en verksamhetsutövare som på eget initiativ ska vidta de åtgärder som förväntas enligt miljöbalkens hänsynsregler.
Vid övriga bangårdar kan rangering endast ske i begränsad omfattning. Därutöver sker växling och tågbildning i form av hopkoppling av vagnar, motorvagnar eller andra persontåg, och växling för att byta spår. Vid dessa bangårdar är normalt buller från passerande trafik den dominerande störningskällan, och bör utgöra grund för en helhetsbedömning.. Vad gäller fordon som är temporärt stillastående vid klargöring (förberedelse för avgång) bör också dessa bedömas med utgångspunkt i trafikbullerriktvärdena, om inte verksamheten är omfattande och dominerar störningsbilden. Trafikverkets uppfattning är, så som framförts i samrådsskedet, att mindre bangårdar utgör en del av infrastrukturen, att de har ett mycket nära samband med och är en direkt förutsättning för genomförande av trafikeringen, och att de fortsatt bör bedömas med utgångspunkt i de riktvärden som gäller för trafikbuller. Dessa riktvärden är uttryck för en avvägning där man vägt in samhällets behov av en fungerande infrastruktur för transporter av människor och gods. Hårdare bullerkrav på delar av den trafikrelaterade verksamheten riskerar att bli till hinder för bl.a. det klimateffektiva transportarbetet på våra järnvägar. En negativ effekt av hårdare krav för vissa typer av trafikrelaterat buller är att tillgängliga resurser kommer att styras över till åtgärder med en annan prioritering än den som Trafikverket tillämpar idag, där åtgärder vidtas för at skydda de värst utsatta.
s. 6f
Grundprinciperna kvarstår, men skrivningarna ses över. Det vore inte proportionerligt att utelämna sådana källor som utifrån det rådande kunskapsläget medför risker för störning och annan påverkan från buller. Trafikverket som verksamhetsutövare i sin roll som väg‐ och spårhållare bör även framledes ha möjlighet att göra sina egna motiverade prioriteringar av åtgärder och åtgärdsområden, även med samma eller liknande formulering som i remissversionen av vägledningen.
Delvis
Trafikverket
nationell myndighet
Trafikverket
nationell myndighet
Det är otydligt om rastplatser vid vägar, som är avsedda för kortare pauser/uppehåll, ska omfattas. Trafikverket anser att sådana rastplatser är en integrerad del av väganläggningen och att störningarna bör bedömas utifrån trafikbullerriktvärdena.
Vi bedömer att det finns ett behov att tydliggöra med exempel, vilka typer av platser som avses med denna punkt. Ett annat exempel är resecentra, som vi inte anser borde omfattas, då dessa normalt inte är särskilt iordningställda för uppställning. Boverket har i sin exempelsamling tagit med ett resecentrum, där man bedömer trafiken inom området och 1 minuts tomgångskörning som ”industribuller”. Vi ifrågasätter rimligheten i denna bedömning, då dessa bullerkällor snarare kan jämställas med stopp vid hållplats. I uppräkningen av fordonstyper bör ”samt spårbundna fordon” strykas, då sådan verksamhet tas upp i punktlistan under rubriken ”Bangårdar och serviceplatser för tåg”.
Vi anser inte att trafik till och från ett fordons uppställningsplats bör bedömas som industribuller, utan enbart de bullerkällor som utgörs av tomgångskörning, tekniska system som hålls igång på fordonen, och eventuella bullrande serviceåtgärder. Även i detta sammanhang vill vi påtala att hårdare krav för vissa typer av trafikrelaterat buller styr över resurser till åtgärder med en annan prioritering än den som gäller idag, där åtgärder vidtas för at skydda de värst utsatta.
s. 6f
(Godshantering) Vi instämmer i att sådan verksamhet lämpligen bör bedömas med utgångspunkt från vägledning för industribuller.
s. 6f
nationell myndighet
Det resonemang som förs i Boverkets vägledning om avsteg för tillfälliga verksamheter (några veckor per år, eller enstaka dagar/timmar per vecka) saknar sin motsvarighet i NV:s förslag till vägledning. Det är inte självklart att detta begrepp överensstämmer med miljöbalkens definition av olägenhet för människors hälsa. Där anges att en störning inte ska vara helt tillfällig för att betraktas som en olägenhet. Vägledningarna bör samordnas i detta avseende. Stycket bör kompletteras med tydliggörande att även sådana bullerkällor behöver utredas. Verksamhetsutövaren riskerar annars att gå miste om det skydd mot åtgärdskrav som följer av Miljöbalken 26 kap, 9a§.
Man kan dock ifrågasätta om leveranser till en stormarknad utgör ett lämpligt exempel, då sådana lär ske relativt ofta.
nationell myndighet
Trafikverket efterlyser referenser till forskningsunderlag som stödjer valet av nivåer för bedömningen. Det är viktigt för tillämpning och rimlighetsbedömningar att det framgår vad som är grunden för de olika nivåerna.
nationell myndighet
Trafikverket förordar att begreppet riktvärde behålls. Det är enligt vår mening ett väl inarbetat begrepp, som används även i annan vägledning på bullerområdet, och som underlättar kommunikationen kring nivåerna.
s. 8
Trafikverket
Trafikverket
Trafikverket
s. 8
Skrivningarna förtydligas. Dock anges det inte i remissversionen att trafik till och från en uppställningsplats bör bedömas som industribuller. Delvis
Ok
Nej
Då tidspersktiven är olika i PBL och MB har det inte bedömts som lämpligt med samordning i detta avseende. En verksamhet som t ex pågår några veckor om året kan motivera åtgärder enligt miljöbalken även om den inte motiverar särskilda hänsynstaganden i planering och byggande av näraliggande bostäder. När det gäller miljöbalkens tillämpning före resonemang om detta men det vore alltför styrande att i vägledningen ange bestämda mått som antal timmar per vecka eller veckor per år.
Nej
Nivåerna utgår från det kunskapsunderlag som redovisas i NV rapporten Environmental Noise and Health men också på den erfarenhet som finns av tidigare tillämpning av riktvärden för industribuller. Nej
Ja
Trafikverket
Trafikverket
Trafikverket
nationell myndighet
nationell myndighet
nationell myndighet
Vårdlokaler bör endast omfattas i den mån de omfattar någon typ av boende. För övriga vårdlokaler bör inomhusnivåer vara en tillräcklig utgångspunkt för olägenhetsbedömningen.
s. 8 Den föreslagna formuleringen kan innebära att ljudnivåerna tillämpas på hela bostadstomten, eller den del som ”iordningställts” för ändamålen. Är en klippt gräsmatta ett sådant iordningställande? Denna yta kan variera från tid till annan inom en bostadsfastighet. Fasaden bör istället utgöra utgångspunkt. Om ljudnivåerna i tabell 1 innehålls vid en bostads fasad mot bullerkällan så bör detta ge förutsättningar till utevistelse och lek i bostadens närhet utan påtaglig risk för negativa hälsoeffekter. Fasaden som utgångspunkt ger en önskvärd förenkling och förutsägbarhet vid utredning av nivåer och åtgärdsbehov.
Detsamma bör gälla om ljudnivån klaras på en sida med lägre ljudnivå, och tillgång till ytor för lek/utevistelse finns där. Vi anser för övrigt att ljuddämpad sida bör kunna tillämpas även för bostäder som inte är nya, se vidare under ”Bulleranpassad bebyggelse”. För återkommande ljudtoppar nattetid, där avsikten är skydd mot sömnstörning, är det särskilt tydligt att bostadens fasad måste vara den relevanta punkten.
Boverkets formulering skiljer sig en aning från Naturvårdsverkets motsvarighet genom ordet ”särskilt iordningställts”. Detta kan möjligen tolkas som att Boverket avser en mer avgränsad yta än vad Naturvårdsverket gör. Olika tolkningar av var riktvärdena ska gälla måste undvikas. s. 8
(Höga ljudtoppar) Det är positivt med en anpassning av perioden för natt.
Vi ser också positivt på att detta förhållandevis långtgående bullerkrav avseende industribuller ska kunna tillämpas på en byggnads ljuddämpade sida, om sådan finns. Dock bör man vara medveten om 55 dBA Lmax kan vara mycket svårt att klara för trafikbuller även för lågtrafikerade vägar/järnvägar., vilket kan bli följden av att alla bullerkällor på ljuddämpad sida ska beaktas.
Vi anser att ljuddämpad sida bör kunna tillämpas även för bostäder som inte är nya, se vidare under ”Bulleranpassad bebyggelse”. Nivån för återkommande ljudtoppar nattetid bör, liksom nivån för ekvivalent buller nattetid, ges en tydlig koppling till sömnstörningar, och det bör preciseras att den är avsedd att medge sömn med öppet fönster.
s. 8
Vårdlokaler (vårdbyggnader) är det begrepp som sedan tidigare använts. Det bedöms därför lämpligt att bibehålla det för att upprätthålla en kontinuitet i bedömningarna. Dock bör en rimlighetsavvägning i enskilda ärenden medföra att utomhusåtgärder inte vidtas på platser där utomhusmiljön inte nyttjas.
Nej
Formuleringen justeras.
Delvis
Nivåerna på Ljuddämpad sida kommer inte anges som totalnivåer. Nivåerna nattetid syftar till att ge möjlighet till sömn och vila/återhämtning även för de som inte ligger och sover. Nivåerna syftar till en låg bullernivå i hela boendemiljön, inte enbart i sovrum.
Delvis
Trafikverket
nationell myndighet
(Tidsperiod för bestämning av ljudnivå) Den ekvivalenta ljudnivån kan betraktas som ett samlat mått på den bullerbelastning som man utsätts för. Det är inte ovanligt att ljudbilden från en industriell verksamhet ”varierar mycket”, och de ekvivalenta väger då samman ljudnivåerna med den tid som störningar förekommer. Tillsammans med nivåerna för höga ljudtoppar bör därför en medelvärdesbildning under den tidsperiod som nivån avser (dvs. t.ex. 12 timmar för dag och 12 timmar för kväll/natt) vara tillräcklig som skydd mot olägenhet för hälsan, även med hänsyn till att nivån kan fluktuera. Enligt förslaget ska den ekvivalenta ljudnivån kunna bestämmas för så kort tid som en timme. Vi noterar här att Boverket i sitt förslag till vägledning utgår från hela tidsperioden ifråga, och inte har en motsvarande formulering om störning som pågår kort tid. En sådan skillnad i tillämpningen skulle innebära att högre krav ställs på verksamhetsutövaren i en tillsynssituation än vad som ställs för ny bebyggelse, vilket vi uppfattar som inkonsekvent, och vägledningarna bör samordnas i detta avseende.
s. 8
nationell myndighet
Vad avser återkommande impulser anser vi att de grundläggande nivåerna för ekvivalent buller, tillsammans med nivåer för återkommande ljudtoppar kväll/natt och helg (>55 dBA Lmax) bör vara tillräckliga för bedömning av olägenhet för hälsan. s. 8 Trafikverket konstaterar att resonemanget om bulleranpassad bebyggelse avses gälla enbart ny bebyggelse. Där kan högre bullernivåer med upp till 10 dBA dagtid och 5 dBA nattetid accepteras utomhus vid den mest utsatt sidan, om ljudnivån inomhus är god, och det finns tillgång till en ljuddämpad sida enligt Boverkets vägledning. Rent objektivt borde samma avvägningar kunna göras även vid tillsyn enligt miljöbalken som avser befintlig bebyggelse. Om de kriterier som uppställs bedöms ge en god ljudmiljö, så har vi svårt att se hur tidpunkten för byggnadens uppförande kan utgöra ett relevant kriterium för bedömningen. Även för annan än ny bebyggelse kan dessa kriterier uppfyllas, och om inte så är fallet bör en verksamhetsutövare ges möjlighet att anpassa befintlig bebyggelse så att motsvarande kvalitet uppnås.
s. 9
Trafikverket
nationell myndighet
Synpunkter om lågfrekvent buller lämnas endast till BoV, eftersom NV inte har ansvar för tillsynsvägledning enligt miljöbalken för lågfrekvent buller inomhus, utan detta åvilar Folkhälsomyndigheten. Det vore dock en önskvärd utveckling om vägledning för buller från externa källor kunde samlas hos en central myndighet, oavsett på vilken sida om fasaden man upplever störningen. Även med nuvarande ansvarsfördelning vore det önskvärt med en mer samlad vägledning där en prioritering av åtgärder för inomhusmiljön kontra utomhusmiljön s.10
kunde ges större utrymme
Trafikverket
nationell myndighet
(Friluftsområden) De nivåer som föreslås är långtgående, och bör endast tillämpas i de fall man vill skydda områden där tystnad redan är en särskild kvalitet som bör bevaras. s. 10
Trafikverket
Trafikverket
nationell myndighet
Naturvårdsverkets skrivning kvarstår då det inte bedöms rimligt att kunna räkna in långa tysta perioder i ekvivalentvärdesbildningen. Boverkets vägledning justeras till en motsvarande formulering. Delvis
Möjligheten till skärpning vid av särskilt störningsframkallande ljudkaraktärer är etablerad sedan de första riktlinjerna för externt industribuller och bedöms fortsatt relevant och lämplig. Nej
Avsnittet kommer justeras för att bättre anpassas till ändringarna i PBL och MB som medför att det för ny bostadsbebyggelse (fr o m årsskiftet 2014/15) blir de värden som anges i planbeskrivning som blir styrande för tillsynen. Vägledningen förbjuder inte att samma bedömningar görs vid befintlig bebyggelse. Nej
Ok
Nej
Den beskrivning som används är samordnad med beskrivningen av friluftsområden i flygbullervägledningen.
Nej
Trafikverket
nationell myndighet
Trafikverket
nationell myndighet
Trafikverket
nationell myndighet
Det anges ingen ljudnivå för grönområden/parker i stadsmiljö. I sådana miljöer är trafiken ofta en dominerade källa till buller, och nyttan av att ställa krav på omgivande industriell verksamhet bör i normalfallet vara begränsad. Ambitionen att begränsa av buller i sådana områden bör gälla i huvudsak skydd av områden där tystnad redan är en kvalitet värd att bevara. s. 10
Vi motsätter oss att en tillkommande verksamhet ska kunna innebära att kraven skärps för andra befintliga verksamheter. Det bedöms svårt att avgöra för både verksamhetsutövare och tillsynsmyndighet när detta ska tillämpas, och mycket oförutsägbart.
s. 14
Trafikverket välkomnar att en öppning ges för att vidta fastighetsnära åtgärder (t.ex. fönster/ventiler) där åtgärder vid källan är mycket svåra och kostsamma. Möjligheten bör omnämnas att i vissa fall ställa krav på de fordon som används på trafikanknutna anläggningar, och då på fordonsägaren istället för den som ansvarar för anläggningen. Detta bör dock endast kunna aktualiseras vid platser där specifika fordon används mer regelmässigt.
s. 13
Att nyttan av åtgärder kan begränsas av exponering för trafikbuller tas upp i vägledningen under rimlighetsavvägning (s. 15).
Nej
För icke‐tillståndspliktiga verksamheter kan alltid krav komma att skärpas om omständigheterna förändras och skarpare krav behövs för att olägenhet ska undgås. Det gärller inte endast för buller utan även andra miljöpåverkande faktorer. Nej
Rådighetsfrågan hanteras inte inom ramen för den här vägledningen.
Nej
Formuleringen syftar på att det finns en yttersta gräns där en verksamhet helt enkelt inte blir tillåten. Det är en grundprincip för tillsynsutövning.
Nej
Trafikverket
nationell myndighet
Trafikverket
nationell myndighet
Det avslutande uttalandet om att lindring av kraven inte får strida mot miljöbalkens mål bör utgå. Det upplevs som motsägelsefullt, då rimlighetsavvägningen faktiskt kan innebära att en olägenhet för människors hälsa kvarstår efter överväganden kring kostnader och nyttor.
s. 15
De konsekvenser som framför allt är en källa till oro för Trafikverket är de som avser föreslagen utvidgning av tillämpningsområdet för trafikanknutna verksamheter. Konsekvensanalysen är ett underlag till remissen, Vi saknar en analys av den påverkan den utvidgade tillämpningen kan få på transportsystemet, Konsekvensa men kommer inte revideras i samband med och vilka kostnader som den kan innebära.
nalys
Nej
nationell myndighet
Formuleringen bangårdar där rangering ofta sker är öppen för tolkning vilket kan ge upphov till en bredare syn på tillämpningen än vad som är avsett. En vidare tolkning av begreppet innebär att motivet, till varför buller från dessa verksamheter bedöms annorlunda än buller från trafik längs spåren, blir mindre relevant. Om även mindre bangårdar räknas in så minskar beläggen för att dessa anläggningar, på grund av den komplexa ljudbilden och verksamhetens karaktär, ger upphov till ökade hälsokonsekvenser i den omfattningen att det motiverar så markant lägre ljudnivåer (riktvärden) jämfört med trafikbuller.
Det finns även en risk att en vid tolkning av bangårdar där rangering ofta sker leder till onödigt betungande krav på utredningar, konsekvenser för tillgänglig¬heten eller orimliga kostnader för åtgärder. Detta kan särskilt bli ett problem för befintliga anläggningar där det är svårt att anpassa verksamheten. Hur stora dessa konsekvenser kan antas bli, beroende på hur begreppet tolkas, skulle dock behöva beskrivas utförligare. Vi anser att begreppen ”rangering” och ”ofta” bör definieras tydligare, men för att kunna göra detta skulle egentligen konsekvenserna av de olika alternativen på definitioner behöva utredas noggrannare. Ett alternativ vore att under tiden använda definitionen enligt järnvägsnätsbeskrivningen.
s. 6f
Transportstyrelsen
Skrivningarna ses över.
Delvis
Transportstyrelsen
nationell myndighet
Det står: Det kan finnas skäl att tillämpa andra nivåer än tabellvärdena, såväl högre som lägre. Lägg till: Skälen måste då kunna motiveras. s. 8
Transportstyrelsen
nationell myndighet
Det står: Tabell 1 Ljudnivå från industri/verksamhet, frifältsvärde. Lägg till utomhus i tabellrubriken
Transportstyrelsen
Transportstyrelsen
Transportstyrelsen
nationell myndighet
nationell myndighet
nationell myndighet
s. 8
Naturvårdsverket anser att det får antas, även med nuvarande skrivning att skälen ska kunna motiveras.
Naturvårdsverket bedömer att det framgår av sidan i sin helhet att det är utomhusnivåer som avses.
Nej
Tidsindelningen förändras till tre tidsperioder som i tidigare vägledning.
Nej
Nej
Angivna ljudnivåer avser Leq dag respektive Leq kväll/natt. Transportstyrelsen anser att en rimligare uppdelning hade varit Leq dag+kväll respektive Leq natt, eftersom väckningsrisk på grund av buller nattetid bör prioriteras högt. En sådan uppdelning ligger också i linje med WHO:s riktvärden. Överväg att ändra måtten till Leq dag+kväll respektive Leq natt.
s. 8
55 dBA definieras i texten som återkommande höga ljudtoppar. Eftersom ett samtal ligger på ca 60 dBA ifrågasätter vi ordet ”höga”. Eftersom en konsekvensutredning över antalet exponerade personer för föreslagna ljudnivåer saknas (i alla fall inte bifogat i remissen), är det svårt att ta ställning till hur detta riktvärde påverkar befintlig miljö.
En grov bedömning är dock att det föreslagna värdet är svårt att upprätthålla för bostäder som är lokaliserade nära hamnar med nattverksamhet.
Med fönster på glänt skulle 55 dBA‐nivån utomhus motsvara ca 40 dBA inomhus (med antagen fasadisolering på omkring 15 dB). Det är lägre än den allmänt vedertagna väckningsgränsen på 45 dBA (enligt proposition 96/97:53).
s. 8
Begreppet ändras till maximalnivåer. Eftersom nivån är densamma som innan, då benämnt momentana ljud nattetid (22‐07) innebär den föreslagna skrivningen inte att det blir någon större skillnad mot tidigare, utöver att natten är en timme kortare.
Nej
Transportstyrelsen konstaterar att de föreslagna nattvärdena ensidigt fokuserar på utomhusvärden. De föreslagna ljudnivåerna innebär att man verka önska bibehålla möjligheten att ha ett fönster på glänt. Ambitionsnivån för industri‐ och annat verksamhetsbuller blir då högre än för trafikbuller. Transportstyrelsen stödjer förslaget om skärpning av ljudnivåerna på grund av särskilt störande ljudkomponenter, men ställer sig tveksam till varför buller från rangerbangårdar, hamnar och flygaktiviteter på mark i övrigt ska behandlas strängare än övrigt trafikbuller.
s. 8
Utgångspunkten för vägledning är att ge ett stöd för reglering av buller från fasta källor (jmfr eng. stationary sources) för att i linje med miljöbalkens målsättningar undvika att olägenhet och ohälsa till följd av buller uppstår. Hamnar, flygplatser (markverksamhet) och rangering skiljer sig inte från andra liknande bullerkällor och är fasta anläggningar där verksamhetsutövaren har rådighet och kan vidta åtgärder. Naturvårdsverket anser att de fortsatt bör ingå.
Nej
Det står: I bedömningen av bullrets påverkan och nyttan av försiktighetsmått och andra åtgärder bedöms inte bara bullrets nivåer och karaktär utan också vilka personer och vilken miljö som berörs. I praktiken blir det svårhanterligt och mycket kostsamt att ta hänsyn till vilka personer som berörs av buller, eftersom bullerzoner kan beröra många personer. Dessa personer kan ju även komma att byta adress/flytta. Referera till lagstödet för denna mening. Om det är enskilda personer som avses anser Transportstyrelsen att vilka personer istället ska skrivas till antal personer, som är ett mer relevant mått.
Transportstyrelsen
nationell myndighet
Tyréns AB
konsult
Nedan ges kort ett exempel som visar att det inte är lämpligt med bedömning utifrån enskilda personer: Vid en miljötillståndsansökan krävs en genomförd miljömedicinsk bedömning. Swedavia fick offerter på en årsarbetare för att utreda vilka personer som bor runt Sturup, men valde att gör en mer schablonmässig miljömedicinsk bedömning istället.
s. 15
Gäller riktvärden för trafikbuller för fartygstrafik i hamnbassängen? Frågan har kommit upp i tillståndsprövningar av hamnar. Komplettera texten under rubriken ”Trafik inom verksamhetsområdet” med information om vad som gäller för buller från fartyg som rör sig i hamnbassängen. Är båtarna verksamhetsbuller eller båttrafikbuller när de framförs i hamnbassängen.
s. 6f
Tyréns AB
Tyréns AB
Formuleringen hänvisar till att hänsyn måste tas till personer som är något känsligare än normalt. Vilka avvägningar som Swedavia gjort av kostnadsbesparingsskäl vid genomförandet av en omfattande miljmedicinsk bedömning påverkar inte att detta är en faktor som bör vara med i bedömningen i enskilda ärenden.
Nej
Ja
konsult
Eftersom det diskuteras nya riktvärden för trafikbuller så utgår vi från att infrastrukturpropositionen kommer att vara gammal information innan denna vägledning träder i kraft. Förslag att ta bort denna hänvisning eller förtydliga att nya riktvärden diskuteras. s. 6f Hänvisningen tas bort.
Ja
konsult
Enligt den föreslagna vägledningen gäller ljudnivåerna utomhus vid fasad och vid iordningsställda ytor i markplan. Det innebär en skärpning av kraven jämfört med det som gäller för den nuvarande vägledningen där mätpunktsplacering föreslås 1,2 – 2 m över mark i mätmetoden SNV Meddelande 6/1984. I den praktiska tillämpningen av riktvärden i den nuvarande vägledningen väljs kontrollpunkter utomhus i vistelsezonen 1,5 meter över markytan eller på balkong. I konsekvensanalysen saknas utredning av vilka konsekvenser den ändrade mätpunktsplaceringen ger. För ett 1,5 plans hus utan balkong placeras mätpunkten drygt tre meter högre än vad som gäller i dag vilket i många fall ökar ljudnivån på grund av minskad markdämpning och minskar effekten av bullerskärmar vid industrin. Ta gärna med några exempel från verkliga fall. Kan beräknas i beräkningsmodell. Då vägledningen ska gälla både utanför och centralt i tätorten kan olika platser där ljudnivån ska uppfyllas vara aktuella. Beakta konsekvensen av denna förändring och eventuellt är det aktuellt med en justering av texten. s. 8
I den tidigare vägledningen RR 78:5 angavs ej någon anvisning om att värdena endast borde innehållas upp till 2 meter. Det föreslagna förfarandet i mätmetoden är inte avsett som en uttolkning var riktvärdena "gäller". I praktiken har de i flesta fall tillämpats utmed hela fasader. Så är också tillämpningen av riktvärdena i förordningen om trafikbuller vid bostadsbyggnader. Naturvårdsverket finner det inte rimligt att begränsa immissionsvärdena på föreslaget sätt. Nej
Det saknas ett förtydligande om vem som ansvarar för att bibehålla den ljuddämpade sidan på bulleranpassad bebyggelse. Vi tolkar vägledningen som att det är fastighetsägaren som ansvarar för att den bulleranpassade bebyggelsen uppfyller kravet på ljuddämpad sida på kort och på lång sikt samt att verksamhetsutövaren (industrin) ansvarar för att verksamheten uppfyller myndighetskraven på andra sidor än den ljuddämpade sidan. Det betyder i sådana fall att verksamhetsutövaren inte behöver beräkna‐ eller mäta ljudnivån på den ljuddämpade sidan i den ordinarie anläggningskontrollen. Vid en förnyad tillståndsprövning av verksamheten behöver i sådana fall inte verksamhetsutövaren visa att den bulleranpassade bebyggelsen uppfyller kravet på ljuddämpad sida. På den ljuddämpade sidan kan det vara flera aktörer som orsakar buller. Riskerar verksamhetutövaren att bli ansvarig för andra parters buller t ex om en annan fastighetsägares tillkommande installationer. T ex om fastighetsägare sätter upp nya värmepumpar som medför att nivån på den ljuddämpade sidan.
Tyréns AB
Tyréns AB
Tyréns AB
Tyréns AB
konsult
Det behövs anvisningar för hantering om den ljuddämpade sidan så att verksamhetsutövaren/boende har garanti för att ljuddämpad sida bibehålls över tiden.
konsult
Nuvarande nationella beräkningsmodeller och mätmetoder anger att riktvärden ska jämföras med beräknade eller uppmätta ljudnivåer under medvindsförhållande. Vägledningen hanterar buller både på den bullriga och på den ljuddämpade sidan. På den ljuddämpade sidan ska en total ljudnivå anges. I flera fall kommer det att innebära att bullerkällorna som bidrar på den ljuddämpade sidan kommer från flera olika riktningar. Om man beräkningsmässigt ansätter att det är medvind från samtliga bullerkällor på den ljuddämpade sidan kommer man i många fall att räkna fram en för hög ljudnivå. Det gäller i synnerhet bullerkällor på långt avstånd. Det behövs anvisningar för hur man ska mäta och beräkna på den ljuddämpade sidan. Förslag att Naturvårdsverket anvisar beräkningsmodeller och mätmetoder som omfattar hur man beaktar väderlekens påverkan på ljudnivån.
Allmänt
konsult
konsult
s. 9
…värden ska uppfyllas ”utomhus vid fasad”… Egentligen är det olyckligt att även i fortsätningen skriva att värden ska uppfyllas ”utomhus vid fasad” istället för att förklara att riktvärdena syftar till att man skall kunna vistas ute och vädra i bostadsrum och att det ska kunna ske i en rimlig ljudnivå. Det finns ju ganska många fasadytor t ex fasaddelar där det inte finns fönster/balkonger och som boende inte exponeras för när man befinner sig på vistelseytor. På dessa fasadytor har egentligen ljudnivån inte någon betydelse eftersom man inte vistas där och inte kan öppna fönster där heller.
s. 8
Det är mycket problematiskt att ställa krav på annat än industribuller i en text som endast tillämpas för industribuller. I praktiken blir den dimensionerande ljudkällan i de flesta fall trafikbuller på den ur industribullerhänseende ljuddämpade sidan och man flyttar ansvaret att sänka ljudnivån från den avsedda industriverksamheten till trafikhuvudmannen som plötsligt måste innehålla ett hårdare krav än normalt för sin verksamhet. "om avstegsfall ur trafikbullerhänseende föreligger skall ljuddämpad eller tyst sida överensstämma med ljuddämpad sida ur industribullerhänseende"
s. 9
Nej
Naturvårdsverket kommer inte ange riktvärden för ljuddämpad sida i sin vägledning, detta görs i Boverkets vägledning. Riktvärdena kommer inte anges som totalnivåer.
Delvis
Riktvärdena syftar till att innehålla en låg bullernivå i boendemiljön i sin helhet. Naturvårdsverket finner det lämpligt att fortsätta ange att värden bör innehållas vid fasad.
Nej
Delvis
Ljuddämpad sida från samtliga källor.
Dagens mät‐ och beräkningsmetoder avser bullernivån i medvind. I de fall verksamheten ligger på ena sidan planerad bostad och övriga ljudkällorna (som bidrar på den ljuddämpade sidan) ligger på den andra sidan så riskerar vi en överskattning av bullernivån i de fall man räknar medvindsfall på båda sidor. Vilket man gör om man använder dagens beräkningsmodeller/mätmetoder rakt av.
En anvisning om hur detta ska hanteras. Vi kan behöva börjar tillämpa beräkningsmodeller/mätmetoder som hanterar väderlek?
s. 9
Delvis
s. 14
Det behövs också en anvisning om hur man ska kontrollmäta på den ljuddämpade sidan?
Tyréns AB
Tyréns AB
Tyréns AB
Umeå kommun, kommunstryrelsen
konsult
konsult
Under ”Rimlighetsavvägning” så hänvisar man till ”De allmänna hänsynsreglerna”. Det skulle vara bra med en referens till var man hittar De allmänna hänsynsreglerna.
konsult
Enligt den föreslagna vägledningen gäller ljudnivåerna utomhus vid fasad och vid iordningsställda ytor i markplan. Det innebär en skärpning av kraven jämfört med det som gäller för den nuvarande vägledningen där mätpunktsplacering föreslås 1,2 – 2 m över mark i mätmetoden SNV Meddelande 6/1984. I den praktiska tillämpningen av riktvärden i den nuvarande vägledningen väljs kontrollpunkter utomhus i vistelsezonen 1,5 meter över markytan eller på balkong. I konsekvensanalysen saknas utredning av vilka konsekvenser den ändrade mätpunktsplaceringen ger. För ett 1,5 plans hus utan balkong placeras mätpunkten drygt tre meter högre än vad som gäller i dag vilket i många fall ökar ljudnivån på grund av minskad markdämpning och minskar effekten av bullerskärmar vid industrin. Ta gärna med några exempel från verkliga fall. Kan beräknas i beräkningsmodell. Då vägledningen ska gälla Konsekvensanalysen är ett underlag till remissen, både utanför och centralt i tätorten kan olika platser där ljudnivån ska uppfyllas vara aktuella. Konsekvensa men kommer inte revideras i samband med Beakta konsekvensen av denna förändring och eventuellt är det aktuellt med en justering av texten.
nalys
Nej
kommun/lst
Umeå kommun anser att det är positivt att förslagen till vägledningarna är samordnade!
Allmänt
Ok
Delvis
Nej
Umeå kommun förordar att myndigheternas samordningsarbete ska generera en gemensam vägledningshandling! Detta som en naturlig följd av den förändrade lagstiftningen i samband med samordningen mellan PBL och miljöbalken. En gemensam vägledning tar först och främst bort de avvikelser som finns mellan respektive myndighets remitterade förslag. Med en vägledning har man möjlighet att begränsa riskerna att tolka respektive vägledningsinriktning olika i de delar som annars ska vara transparenta gentemot varandra. Eventuella framtida justeringar i det fortsatta samordningsarbetet skulle därmed även kunna ske i en och samma vägledning. Sammantaget skapar detta förutsägbarhet hos alla som berörs av vägledningarnas innehåll i nutid och framtid.
Med en gemensam vägledning befäster man också en gemensam status på själva dokumentet. Oavsett om det rör sig om allmänna råd eller vägledningar säger erfarenheterna att riktvärden eller ljudnivåer tenderar att bli normgivande. Umeå kommun värderar att statusen som vägledning är fullt tillräcklig under förutsättning att ljudnivåerna fortsättningsvis är underlag för bedömning i det enskilda fallet. Umeå kommun, kommunstryrelsen
kommun/lst
Den gemensamma vägledningen borde gälla för bostäder, förskolor, skolor och vårdlokaler. Allmänt
kommun/lst
kommun/lst
Angående de beslutade och föreslagna förändringarna i lagstiftningen, t.ex. i 26 kap i miljöbalken. Framförallt förhållningssätt men också utförligare beskrivning bör finnas med i vägledningen då förändringarna i lagstiftingen är centrala för myndigheterna. s. 9
Umeå kommun är positiv till förslaget om att tidsdefinitionen av natt är kl. 22‐06. Därmed uppnår man likartad definition som i andra vägledningar och lagstiftningar. Däribland det som rör trafikbuller. s. 8
kommun/lst
Umeå kommun är även positiv till att man i vägledningen föreslår möjlighet med en ljuddämpad sida och exponerad sida med högre ljudnivå. Det vill säga på liknande sätt som tyst/bullerskyddad sida tillämpas för trafikbuller vid ny bostadsbebyggelse. Förslagen i vägledningen har även på fler sätt närmat sig hanteringen av trafikbuller. I och med att en ny förordning om trafikbuller väntas vinna laga kraft med fastställda riktvärden bör vägledningens föreslagna ljudnivåer sättas i perspektiv med dessa värden. Detta då riktvärdena för trafikbuller i allmänhet är mer tillåtande än de föreslagna ljudnivåerna för industribuller. Vägledningen skulle vinna på att hantera denna relation och skapa tydlighet för alla aktörer som är involverade i alltifrån tillsyn till byggprocess.
Allmänt
Nej
Stycket utvecklas. Dock saknas det i dagsläget förarbeten, praxis m.m. som tar upp dessa frågor som uppkommer i och med ändringarna i PBL och MB. Naturvårdsverket kommer ge ut vägledning på sin hemsida när sådana underlag/ställningstaganden finns.
Delvis
Ok
Nej
Nej
kommun/lst
Angående schematiska tillvägagångssätt och beräkningsexempel som finns på motsvarande sätt i Boverkets förslag till vägledning Komplettera vägledningen med arbetsgång för bedömning av olägenhet och handläggning. Exempelvis vid förekomst av flera ljudkällor eller flera olika verksamheter. Vem ansvarar då för att utreda, åtgärda om totala ljudnivån överskrider nivå på ljuddämpad sida.
Allmänt
Vägledning kommer inte kompletteras med en sådan beskrivning.
Nej
det är oklart vad sommenas med en sådan "ansats". Nej
kommun/lst
kommun/lst
kommun/lst
Angående att utomhusnivåer vid arbetslokaler tas bort Umeå kommun delar uppfattningen om att detta inte behövs då det för det mesta är inomhusnivån som är intressant i detta fall. Dock bör man göra en ansats om hur nyetableringar av bullrande verksamheter nära befintliga lokaler ska hanteras i prövning/tillsyn enligt PBL och miljöbalken då det blir svårt att ställa krav när riktvärden försvinner. Detta då det ibland kan uppstå problem i vissa fall.
s. 8
Tillvägagångssätt för tillsynsmyndigheten Steg 2 borde komma före steg 1 i tillvägagångssättet för handläggning. Första steget är att ta reda på vad som bullrar, sedan titta på platsen och antalet berörda.
s. 4 Miljöfarlig verksamhet och vad som omfattas av annan vägledning Ange andra existerande vägledningar som hanterar buller och som skulle kunna uppfattas som industri‐ och annat verksamhetsbuller, bl.a. vindkraft, motorbanor, byggbuller.
s. 6f
kommun/lst
Industriområden kan innefatta flera olika verksamheter som bedrivs av olika huvudmän. Tydliggör hur ljudnivåerna ska hanteras i sådana sammanhang (enskilt eller sammanvägt). kommun/lst
Det är positivt med ansatserna i förslaget kring tillämpning av trafik inom verksamhetsområdet. Det är däremot tveksamt att transporter till och från täkter ska räknas som industribuller. Var övergår transporterna från industri‐ till trafikbuller i förhållande till täkten? Vad är definition på en tillfartsväg i detta sammanhang? Förtydliga förhållningssättet med tillfartsväg till täkter. Övergången till trafikbuller bör vara där transporterna samlas i fasta körvägar inom eller vid täkten, vilket ger givna stråk för bullerkällan. s. 6f
Frågan bör bedömas i det enskilda fallet, mer precis angivelser bedöms inte lämpliga då de skulle motverka detta.
kommun/lst
Angående tillfällig verksamhet, t ex leveranser vid ett varuintag, kan man enligt Boverkets förslag göra avsteg utifrån en samlad bedömning. Förhållningssättet kring tillfälliga verksamheter bör först och främst samordnas mellan vägledningarna. Sedan är exemplet med varuintag olyckligt då det i många fall är svårt att betrakta det som en tillfällig verksamhet. Verksamheten kan vara störande för boende i närheten, t ex hantering av transportburar, sopcontainers osv. Detta kan dessutom vara beroende av tidpunkt, t ex om det rör sig om störningar vid tidiga morgnar. Med bakgrund av detta bör begreppets definition utvecklas samt att man försöker precisera tider på dygnet och hur många timmar/dygn. Annars är det svårt att nå en överensstämmelse med miljöbalken angående störningar som är ringa eller tillfällig och vad som utgör olägenhet för människors hälsa. Allmänt
Nej
s. 6f
Läsanvisningen kommer att tas bort.
Nej
En sådan förteckning bör göras.
Ja
Frågan kan ej avgöras på förhand. Resonemanget under centrala begrepp om dessa fall utökas.
Delvis
Nej
kommun/lst
Störningsärenden kring bostäder är ofta buller från fläktar av olika slag. Därför kan det vara rimligt att skärpa kravet för dessa framförallt nattetid. Under natten sjunker ofta bakgrundsnivån och då framträder bland annat fläktljud tydligare. Detta kan åtgärdas relativt billigt där fler får nytta av åtgärden. Lägg till fläktar nattetid i stycket där det beskrivs att vissa ljudkaraktärer är särskilt störningsframkallande.
kommun/lst
Angående återkommande höga ljudtoppar Definiera vad återkommande höga ljudtoppar är för något. Även i tillämpningen angående antal och tidsintervall mellan händelser. Detta kan dessutom förväxlas med olika akustiska begrepp som den maximala ljudnivån har, t.ex. LpASmax (tidsvägning Slow) och LpAImax (tidsvägning Impuls). Man bör därför ändra enheten till maximal ljudnivå LpAFmax (tidsvägning Fast).
s. 8
s. 8
Den genrella sänkningen nattetid syftar till undvika och bullerstörning av sömn och vila och tar i beaktande att bakgrundsnivån ofta är låg.
Nej
Begreppet ändras till maximalnivåer. En beskrivning läggs till i en ordlista, där även integrationstiden anges.
Ja
Angående förslaget om ljudnivåer för friluftsområden som särskilt pekats ut i översiktsplan. Umeå kommun ställer sig tveksam till föreslagna ljudnivåer för natt och helg då det inte är många områden som klarar det överhuvudtaget. En översiktsplan är dessutom inte heller bindande, vilken ställning och relevans har vägledningen i denna del egentligen då? Umeå kommun, kommunstryrelsen
kommun/lst
kommun/lst
Umeå universitet, medicinska fakulteten
Det finns förståelse för att man vill lyfta friluftsområde i denna vägledning då det hanteras i Naturvårdsverkets föregående upplagor. Frågan är dock om detta ska lösas i den gemensamma vägledningen som i huvudsak hanterar buller från industri‐ och annan verksamhet kopplat till bebyggelse. Umeå kommun anser därför att avsnittet om friluftsområde bör utgå och hanteras i ett annat sammanhang. s. 10
Naturvårdsverket har för närvarande inte för avsikt att ge ut någon mer omfattande vägledning om friluftsområden. Stycket kvarstår. Nej
Begreppet ändras till maximalnivåer. En beskrivning läggs till i en ordlista, där även integrationstiden anges.
Ja
kommun/lst
Momentana ljud byts ut mot återkommande höga ljudtopppar Förtydliga vad ljudtoppar är i akustiska termer, ex LpAFmax.
s. 10
Umeå kommun tillstyrker konstaterandet att den nya vägledningen sammantaget ger en bättre nytta än referensalternativet. Detsamma gäller effekterna av själva samordningen som Konsekvensa
nalys
Ok
beskrivs. Nej
universitet m.m.
Det är bra med samordningen av Naturvårdsverkets och Boverkets vägledningar. Den principiellt viktiga frågan ur hälsosynpunkt är att man nu föreslår mildare krav i vissa fall, särskilt beträffande ljudnivåer om bulleranpassade bostäder uppförs. Detta blir förstås intressant i många städer som önskar förtäta bebyggelsen där det är möjligt. Byggnadstekniska åtgärder i form av ljudisolering och "tyst sida" löser inte problemen med ljudnivåerna om man öppnar fönster för att vädra eller vistas mycket i bostadens närhet, vilket ofta är fall för icke yrkesarbetande inklusive barn och äldre. En sådan utveckling riskerar att leda till ökade bullerstörningar med hälsomässiga konsekvenser och riskerar skapa mer segregerade bostadsområden. Det är också tveksamt att se en hög bakgrundsnivå av buller som ett skäl att ställa lägre krav på åtgärder vis en specifik bullerkälla. Ur hälsosynpunkt borde man snarast se situationen för de boende i ett sammantaget miljöperspektiv, t ex beakta även området luftföroreningsbelastning och möjliga interaktioner vis utveckling av t ex högt blodtryck och hjärtsjukdom. Allmänt
Nej
Synpunkten avser Boverkets vägledning i huvudsak. Avseende interaktioner med andra hälsopåverkande faktorer har vi i dagsläget inte tillräckliga underlag för att fastslå "kombinationsriktvärden".
Volvo personvagnar
Volvo personavgnar noterar att man i tillämpningsområdet öppnar för att i vissa fall bedöma transporter utanför verksamhetsområden som industribuller. Bolaget anser att detta är mycket olyckligt då just frågan om gränsdragning kräver tydlighet. Då riktlinjerna inte innehåller mer än ett exempel på när så skulle ske ‐ utan att för den del ge några konkreta parametrar för bedömningen ‐ riskerar uttalandet att öppna för alltför godtyckliga bedömningar som kan bli mycket belastande för en verksamhetsutövare av industri. Verksamhetsutövarens rådighet över transporterna är ofta mycket liten. En sådan svävande gränsdragning som man öppnar för skulle vidare kunna leda till svårigheter i avgräningen av ansvar mellan exempelvis Trafikverket, kommun och verksamhetsutövare, framförallt då det gäller ansvaret för uppförande av sekundära skydd såsom bullerplank. Rubriken "Trafik utanför verksamhetsområdet" och texten s.6f
vu/branschorganisation därtill bör utgå från vägledningen.
Det anges uttryckligen i texten att en huvudprincip är att riktvärden för trafikbuller bör vara vägledande för bedömning av buller från trafik på angränsande vägar och järnvägar. Vad gäller rådighet anges inte sådana bedömningar i den här vägledningen då de görs utifrån omständigheterna i det enskilda fallet.
Nej
Volvo personvagnar
Bangårdar och serviceplats för tåg: Även om Volvo personvagnar inte bedriver några egna tågtransporter är verksamheten mycket beroende av tåg för såväl inleverans av gods som utleverans av färdig produkt och delar av färdig produkt. Bolaget har under många år arbetat med att förlägga så stor del som möjligt av sina transporter till tåg, detta för att begränsa mängden tunga transporter på vägar, med de utsläpp till luft och buller som de medför. Volvo personvagnar kan inte se att Naturvårdsverket har gjort någon holistisk bedömning av miljökonsekvenserna av att bangårdar och serviceplatser för tåg ska bedömas efter riktlinjerna för industribuller. Bolaget ser en allvarlig risk för att möjligheterna för den fortsatta övergången från transporter på landsväg till transporter på järnväg kommer att hämmas. Till saken hör att bangårdar och serviceplatser normalt har varit lokaliserade på platsen sedan mycket lång tid tillbaka och att en omlokalisering i så gott som varje enskilt fall skulle betraktas som orimlig. Därtill är de tekniska möjligheterna att begränsa buller från tåg mycket begränsade och mer eller mindre beroende av sekundära bullerskydd. Effekten av dessa är begränsad. Bangårdar och serviceplatser för tåg bör således inte omfattas av vägledningen för industri‐ och annat verksamhetsbuller. Likaså är uppställningsplaster och godshantering så starkt knutna till och lokaliserade till allmän väg och järnväg att även dessa stycken bör utgå från vägledningen. Att göra en gränsdragning där godshantering ses som del av transporten skulle stämma bättre s.6f
vu/branschorganisation överens med gränsdragningen inom t ex farligt godsområdet.
Utgångspunkt för beskrivning av användningsområdet har varit verksamheters ljudkaraktär. I den forskning som finns om buller från fasta anläggningar anges buller från rangering av tåg som särskilt störningsframkallande. Det vore därför oproportionerligt att utelämna den sortens källor. De nivåer som anges i vägledningen är inte bindande och utifrån miljöbalkens andra kapitel och rimlighetsavvägningen ska åtgärder där kostnaden är orimlig i förhållande till nyttan inte kunna utkrävas.
Nej
WSP avstyrker remissförslaget. Dokumentet innehåller så mycket fel, brister och otydligheter att en omfattande omarbetning samt ny remissrunda krävs.
WSP Akustik
WSP Akustik
konsult
konsult
WSP Akustik
konsult
WSP Akustik
konsult
WSP Akustik
konsult
WSP Akustik
WSP Akustik
WSP Akustik
De två dokumenten måste samordnas. Vi föreslår att man tar fram följande:
‐ Ett gemensamt vägledningsdokument med de olika ljudnivå kraven och hur man beskriver olika situationer.
‐ En vägledningsdel hur man hanterar detta ur industrins verksamhet mot omgivningen för befintlig, utökning och nyetablering mot omgivningen.
‐ Ett vägledningsdokument för hur man hanterar nyplanering och tillbyggnader i omgivningen till en befintlig industri.
‐ En handbok.
Allt bör vara ett gemensamt dokument från Naturvårdsverket och Boverket så att misstolkningar inte sker i lika hög grad som idag.
Ekvivalent ljudnivå för natt ska behållas
Tiden för natt bör ändras tillbaka. Natt skall råda fram till 07
Hur skall slagljud från körning på båtramper tolkas i det fall bilkörning inom området tolkas som trafikbuller. Denna typ av ljud var ju inte tänkt att den skulle inkluderas i trafikbuller. Ett speciellt krav måste ställas på maximalnivå dagtid. Detta gäller inte bara detta fall utan generellt. Det finns flera typer av verksamheter som inte ger så mycket Leq men dock höga maxnivåer.
Man får uppfattning att bara maskinell utrustning omfattas, finns behov av att "manuellt" skapat buller nämns? (kan exempelvis vara en verksamhet som utför renovering av lastpallar mha hammare och spik)
Allmänt
s. 8
Nej
Ekvivalentnivån natt justeras till 40 dBA.
Ja
s. 8
Nej
s. 6f
s. 6f
Slagljud från ramper i hamnar förtydligas. Maxnivåer dagtid kommer ej införas.
Delvis
Naturvårdsverket anser att sådan verksamhet faller under beskrivningen av verksamheter med liknande ljudbild.
Nej
Vissa förtyliganden görs avseende hamnar.
Delvis
konsult
Trafik inom verksamhetsområdet Här är det föremål för fri tolkning om verksamhetsområdet är stort och vad menar man att verksamheten bedrivs i en begränsad del. Hur skall man då tolka trafiken inom området? I hamnar och färjelägen hur definierar vad som är en naturlig fortsättning på trafiknätet. Är det allt som ej är uppställningsplatser och godshantering? Om så borde det stå så tydligt.
s. 6f
Bangårdar och serviceplatser för tåg.
I och för sig vettigt att tågtrafik i området skall betraktas som trafikbuller men det blir svårt att beskriva vettigt. Ett lok på tomgång är industribuller och ett passerand tåg i säg 90 km/h är trafikbuller och då låter extremt mycket mer. Allt buller från bangårdar och serviceplatser bör för enkelhetens skull hanteras som industribuller.
s. 6f
Ett passerande tåg bör enligt intentionerna bakom riktvärden för trafikbuller omfattas av dessa. Nej
konsult
Frifältsvärde måste förtydligas. Endast en reflex i det egna huset skall dras bort om man t ex har hus i vinkel. Alla andra reflexer skall inkluderas. Endast en reflex i det egna huset skall dras s. 8 bort om man t ex har hus i vinkel. Alla andra reflexer skall inkluderas.
Beskrivs i ordlistan.
Delvis
konsult
WSP Akustik
konsult
WSP Akustik
konsult
WSP Akustik
konsult
WSP Akustik
konsult
WSP Akustik
konsult
WSP Akustik
WSP Akustik
konsult
konsult
Nivåerna är för höga. Det har inte visats några undersökningar som visar att de tidigare kraven var onödigt hårda. Tvärt om kan man se att störningar kan uppkomma även med de gamla strängare kraven. Gå tillbaka till 40/45/50 dBA men inför även krav på maxnivå dagtid
s. 8
"Vid fasad" bör definieras, idag saknas en samsyn bland t.e.x akustiker ifall detta enbart gäller i markplan eller även utanför övriga våningsplan. Ett förslag kan vara att definiera detta som "vid fasad oavsett våningsplan"
s. 8
1:a punkten
Vad menas med ”återkommande höga ljudtoppar”? Är det 2, 3, 5?
Om byggnaden har en ”ljuddämpad sida” finns enligt denna punkt inga begränsningar på maxnivå. Inga maxnivåer över 55 skall förekomma nattetid. Dagtid kan 65 kanske vara en lämplig nivå.
Ett förslag kan vara att tillåta 3‐5 st impulsljud per vecka.
1:a punkten
Kl 06 är oacceptabelt tidigt att bli störd.
Detta påvisas även av SNVs konsekvensanalys.
Ändra tillbaka till kl 07.
2:a punkten
Vad är del av tid?
En verksamhet med transporter inom en täkt mellan 7‐15 och krossning en timme under den tiden. Kan man då ta ekvivalenta nivån 7‐15 eller skall man också beskriva den mer bullrande perioden då krossen går?
Om en bullrande del går i 10 minuter är det okej att beskriva den som medelvärde över en timme (dra av ca 8dB)?
3:e punkten
Vad är ofta återkommande impulsljud? Hur mycket skall de överskrida den övriga nivån? När det en ton?
Här behövs tydliga definitioner för att beskriva detta. Ett påslag på 5 dB är rätt avgörande om en verksamhet innehåller sitt tillstånd. Här blir det upp till en okontrollerad bedömning. Impulser och toner måste definieras objektivt.
Bulleranpassad bebyggelse
Detta anser vi bara är relevant vi ny planering av bostäder invid en industri.
Kan en industri hävda att man får överskrida nivåerna i tabell 1 om det finns en ljuddämpad sida? Här borde i alla fall det finnas en koppling till inomhusnivå och att skall kunna ha ett fönster på ”glänt”.
”Bullerinomhus” bör kopplas till tabell 2 och inte bara hänvisas till Folkhälsomyndighetens allmänna råd.
Ekvivalentnivån natt justeras till 40 dBA. Maxnivåer dagtid kommer ej införas.
Delvis
Vid fasad får antas avse hela fasaden.
Nej
s. 8
Begreppet förändras till att maximala ljudnivåer bör inte förekomma nattetid annat än vid enstaka tillfällen. Maxnivåer dagtid kommer ej införas.
Nej
s. 8
Nej
s. 8
Skrivning kvarstår
Nej
s. 8
Punkten avser särskilt störande ljudkaraktärer, vilka vanligen bedöms subjektivt på plats.
Nej
s. 9
Bulleranpassad bebyggelse kommer endast att hanteras i Boverkets vägledning, vilken kan återges i Naturvårdsverkets vägledning. Begreppet kommer således i första hand avse ny bebyggelse (detaljplan eller lov beslutat fr o m 2015).
Delvis
s. 9
Bulleranpassad bebyggelse kommer endast att hanteras i Boverkets vägledning, vilken kan återges i Naturvårdsverkets vägledning. Begreppet kommer således i första hand avse ny bebyggelse (detaljplan eller lov beslutat fr o m 2015).
Delvis
Tabell 2 tas bort, Boverkets vägledning kommer återges istället.
Nej
s. 10
s. 10
Friluftsområden och andra rekreationsområden beskrivs i texten, Naturvårdsverket bedömer att befintlig beskrivning är tilllräcklig.
Nej
Nivån är beprövad. Nej
WSP Akustik
konsult
Vad gäller utanför befintlig bebyggelse som har tillgång till en ljuddämpad sida och har en god ljudmiljö inomhus? Samma nivåer bör kunna tillämpas, dock anger texten att bebyggelsen skall vara nybyggd och särskilt bulleranpassad? Förtydligande krävs.
s. 9
WSP Akustik
konsult
Tabell 2 hör ihop med tabell 1 Sätt ihop tabell 1 och 2.
konsult
konsult
Vad är definitionen på frilufts‐område och andra rekreations‐områden. Gäller det ex. i stadsparker.
40 dB är högt om det avses ett riktigt friluftsområde. 30 dB som krav.
WSP Akustik
WSP Akustik
WSP Akustik
konsult
Friluftsområden.
Detta bör inte separeras från tabell 1 utan bör ingå där och då fångar man upp detta med de tre punktsatser på sid 8. För in kraven för friluftsområden i tabell 1
WSP Akustik
konsult
Flummig definition av störda personer Tydliggör
WSP Akustik
konsult
Bevisbörda: Är det så att myndigheten gör en miljöpåverkansutredning som leder till att kravnivåerna innehålls så skall inte verksamhetsutövaren bli drabbad ekonomiskt.
WSP Akustik
konsult
WSP Akustik
konsult
WSP Akustik
konsult
s. 10
s. 11
Tabell 1 avser vägledande nivåer vid olägenhetsbedömning. Nivåerna för friluftsområden syftar snarare till att skydda naturupplevelsen och möjliggöra friluftsliv för rekreation. Därför bör de inte stå i samma tabell. Nej
Oklart vad synpunkten avser. Stycket ses dock över. Delvis
Är ej krav utan kan härledas till att vara i en handbok Sammanställ till en separat handbok
s. 13‐15
Det kommer aldrig att fullföljas att någon kommer kräva att bästa möjliga teknik skall tillämpas. Verksamheten kommer bara visa att det är dyrt och att de därmed inte kan tillämpa bättre teknik. Om detta skall stå kvar måste kriterier tas fram.
s. 13
Kostnaden för en utredning (mätning eller beräkning) kan påföras verksamhetsutövaren oavsett utredningens resultat.
Nej
Naturvårdsverket finns formatet vägledning lämpligare än en handbok i det här fallet.
Nej
Naturvårdsverket bedömer inte att den här synpunkten förändrar utgångspunkten att bästa möjliga teknik ska tillämpas. Nej
Hur är det tänkt att samtidig störning från flera verksamheter skall samordnas? Skall en bullra och de andra ligga 10 dB under eller skall alla dela lika? Svårbedömt och måste förtydligas.
s. 14
Åtgärdskrav bör alltid riktas mot den som möjlighet att vidta åtgärden, därför behöver bedömning ske i det enkilda fallet. I de flesta fall innebär det sannolikt att verksamheter regleras enskilt, men möjlighet finns, liksom tidigare att ställa skarpare krav i äreden där det bedöms väsentligt för att begränsa sammanlagringseffekter från flera verksamheter. Stycket utvecklas och förtydligas avseende tillståndspliktiga verksamheter.
Delvis
s. 12
Vänersborgs tingsrätt, Mark‐
och miljödomstolen
domstol
Angående miljöer med väldigt låg bakgrundsnivå, till exempel tysta innegårdar med installationer som fläktar eller värmepumpar Dessa fall behöver belysas i vägledningen
Tag med en skärpning av kraven på denna typ av buller när befintlig bakgrundsnivå är låg.
s. 8
Angående att tidsperiod för natt förändras.
Trots att konsekvensanalysen inser att 80% av befolkningen sover kl 06 dras slutsatsen att perioden ”natt” kan ändras från 07 till 06. Detta är oacceptabelt.
Snarare bör tidsperioden ”natt”, för trafikbuller ändras från 06 till 07, för att minska befintliga hälsokonsekvenser. Tidsperioden för ”natt” avseende industribuller skall vara kvar mellan 22‐
07.
s. 8
Domstolen vill inledningsvis poängtera att en vägledning är välkommen. Det är vidare bra att begreppet riktvärden utmönstras även i föreliggande sammanhang. Domstolen väljer att enbart kommentera nedanstående förändringar m.m. där vägledningen, enligt domstolens mening, behöver ändras eller utvecklas.
Allmänt
Ok, dock återgår vägledningen till riktvärden angivna som ljudnivåer i analogi med Förordning om trafikbuller vid bostadsbyggnader (2015:216). Nej
och miljödomstolen
domstol
Domstolens uppfattning är att det saknas vetenskapligt stöd för vägledningens förslag att den generella utgångspunkten för olägenhetsbedömning vid bostäder, skolor, förskolor och vårdlokaler i normalfallet ska höjas till 45 dBA nattetid (s. 8 tabell 1). Av såväl underlagsmaterial till det remitterade förslaget ‒ Eriksson, Nilsson & Pershagen; Environmental Noise and Health: Current knowledge and research needs. Naturvårdsverkets rapport 6553 ‒ som av WHO:s rapport Night noise guidlines for Europe framgår att 45 dB(A) som nattvärde ligger riskabelt nära nivåer som kan leda till olägenhet för människors hälsa. Av nämnda rapporter, varav den förstnämnda är daterad så sent som mars 2013, framgår att nivån 40 dB(A) utomhus vid bostadshus bör anses representera god ljudkvalitet nattetid. Högre nivåer riskerar att leda till försämrad sömnkvalitet och ökad väckningsfrekvens. Nivån 40 dB(A) Leq för tid då bullrande verksamhet pågår torde således med stöd av nu tillgängliga vetenskapligt underbyggda rapporter m.m. utgöra en nivå som, med en korrekt tillämpning av försiktighetsprincipen och kravet på bästa tillgängliga teknik och plats enligt 2 kap. 2, 3 och 6 §§ miljöbalken, bör leda till att krav på åtgärder i normalfallet inte behöver utredas och övervägas. Att ange högre värden som utgångspunkt för när åtgärder enligt nämnda bestämmelser ska övervägas strider, enligt domstolens uppfattning, mot miljöbalkens grundprincip om bästa tillgängliga teknik och mot verksamhetsutövarens utredningsansvar. De riktlinjer som nu föreslås medför en uppenbar risk att nivån för när bullerbegränsande åtgärder inte längre övervägs höjs till en nivå som inte ger en god ljudmiljökvalitet, vilket i sig skulle strida mot s. 8
balkens allmänna hänsynsregler. Vägledningen justeras med avseende på ekvivalentvärdet nattetid.
WSP Akustik
WSP Akustik
konsult
konsult
Delvis
Nej
Ja
Tilläggas kan att för mark‐ och miljödomstolen förefaller de inledningsvis nämnda bakgrundsdokumenten (Naturvårdsverkets och WHO:s rapporter) vara väl underbyggda för att ligga till grund för vilken nivå som motsvarar en god miljökvalitet. Vägledningen saknar en redovisning och analys av vetenskapligt underlag som talar för att de i vägledningen angivna ljudnivåerna även ur ett hälsoperspektiv är acceptabla som utgångspunkt för olägenhetsbedömningen. I sammanhanget vill domstolen även peka på regeringens uttalande i prop. 2013/14:128 Samordnad prövning av buller enligt miljöbalken och plan‐ och bygglagen. Regeringen angav där bl.a. följande (a.a. s. 73). ”Många remissinstanser har dock påtalat att betydelsen av ljudnivån utomhus för hälsa och trivsel har underskattats av utredningen. Exponeringen utomhus för höga bullernivåer kan leda till en betydlig minskning av trivseln. Det kan också ge indirekta effekter på hälsan genom minskat gående, cykling och social samvaro utomhus. I samband med att regeringen överväger en författningsreglering av riktvärden för buller är det givetvis viktigt att noga bedöma hälsokonsekvenserna. De remissynpunkter som lämnats avseende förordningsförslagens hälsokonsekvenser kommer då att utgöra ett viktigt underlag.”
och miljödomstolen
domstol
Domstolens anser av ovanstående skäl att den föreslagna vägledningen i angivet avseende inte harmonierar med miljöbalkens allmänna hänsynsregler. Det kan därför antas att vägledningen i nuvarande utformning i denna del inte kommer att överensstämma med domstolspraxis. En sådan vägledning är givetvis varken lämplig eller ändamålsenlig. Domstolens bedömning är således dels att vägledningen behöver ändras såvitt avser angivna ljudnivåer, dels att Naturvårdsverkets konsekvensanalys av vägledningen i denna del inte är korrekt.
s. 8
och miljödomstolen
domstol
På motsvarande sätt som för ekvivalent ljudnivå nattetid anser domstolen att det saknas vetenskapligt stöd för den föreslagna förändringen att minska tidsintervallet för natt från kl. 22 – 07 till kl. 22 – 06. Domstolen anser således att inte heller denna förändring är förenlig med tillämpliga bestämmelser eller med domstolspraxis. Även i detta avseende behöver vägledningen därför ändras samt är redovisad konsekvensanlys inte korrekt.
s. 8
Nej
och miljödomstolen
domstol
Domstolens uppfattning är att de planerade bestämmelserna om bulleranpassad bebyggelse kan komma att bli svåra att tillämpa i flera olika avseenden. Det skulle därför vara bra om vägledningen utvecklas i denna del. Således vore det önskvärt att det i vägledningen redovisas en analys och diskussion kring exempelvis frågor som vem som ansvarar för att tillräckligt underlag tas fram och vilka typer av utredningar som kan komma att behövas.
s. 9
Ja
Nej
och miljödomstolen
domstol
I vägledningen, s. 8 andra punkten i där förekommande punktlista, anges att den ekvivalenta ljudnivån bör bestämmas för minst en timme, även vid kortare händelser som inte inbegrips i uttrycket tillfälliga ljudtoppar. Domstolens anser att även ett sådant tillvägagångssätt resulterar i en generell höjning av den ljudnivå som ska tjäna som utgångspunkt för olägenhetsbedömningen, utan att det finns vetenskapligt stöd för en sådan höjning. Konsekvensen av en sådan förändring är dessutom svårbedömd och förhållandena i det enskilda fallet är helt avgörande för hur omfattande och skadliga för hälsan som de ökade störningarna kan bli.
s. 8
Naturvårdsverket har inte bedömt att angivelsen att ekvivalentnivån bör bestämmas för minst en timme, riskerar att medföra påtagligt högre bullernivåer. Formuleringen blir kvar och speglas även i Boverkets vägledning, vilket är av vikt för samordningen av vägledningarna.
Nej
och miljödomstolen
domstol
I de fall vägledningen hänvisar till annan vägledning om buller, se t.ex. s. 6 under rubriken Miljöfarlig verksamhet, bör det preciseras vilka andra vägledningar som myndigheten härvid avser. Detta för att tillämpningsområdet för den nu aktuella vägledningen ska bli tydligt. Vägledningarna skrivs ut.
Västerås stad, komunstyrelsen
s. 6f
Ja
kommun/lst
Sammanfattningsvis anser Västerås stad att det är bra att Plan‐ och bygglagen och Miljöbalken samordnas när det gäller buller. En samlad vägledning rörande bedömning av omgivningsbuller vid bebyggelseplanering saknas dock fortfarande. Allmänt
Nej
kommun/lst
Boverkets vägledning omfattar endast bostäder medan Naturvårdsvekets vägledning gäller även skolor, förskolor och vårdlokaler. Även friluftsområden behandlas i den senare. Detta skapar osäkerhet. En bättre samordning, inte bara vad avser bostadsbebyggelse, är önskvärd.
kommun/lst
kommun/lst
kommun/lst
En tydligare samstämmighet i beskrivningen av vad som ska gälla vid bulleranpassad bostadsbebyggelse (Boverkets vägledning) och vad som ska gälla vid tillsyn och prövning vid bulleranpassad bebyggelse (Naturvårdsverkets vägledning) är önskvärd.
Allmänt
s. 9
Det bör framgå av vägledningen vad som menas med synnerliga skäl samt vad som anses vara en god inomhusmiljö. s. 9
Det bör i vägledningen ges exempel på vad som menas med iordningsställda ytor intill byggnader. Kan till exempel en gräsmatta och utemöbler utgöra en iordningsställd yta eller krävs fasta installationer? s. 8
Nej
Bulleranpassad bebyggelse kommer endast att hanteras i Boverkets vägledning, vilken kan återges i Naturvårdsverkets vägledning. Begreppet kommer således i första hand avse ny bebyggelse (detaljplan eller lov beslutat fr o m 2015). De krav som fäljer av MB 26:9a förtydligas. Ja
Bulleranpassad bebyggelse kommer endast att hanteras i Boverkets vägledning, vilken kan återges i Naturvårdsverkets vägledning. Begreppet kommer således i första hand avse ny bebyggelse (detaljplan eller lov beslutat fr o m 2015). De krav som följer av MB 26:9a förtydligas. Vägledningen utvecklas med det material som finns i prop. 2013/14:128 med exempel på synnerliga skäl med hänsyn boendes hälsa i MB 26:9a.
Delvis
Formuleringen ses över.
Ja
kommun/lst
Västra Götalandsregionens Miljömedicinska centrum (VMC) och Arbets‐ och miljömedicin, Göteborgs Universitet
universitet m.m.
universitet m.m.
Under rubriken tekniska installationer på sidan 6 skrivs att vägledning omfattar utrustning som är fristående. Det bör utvecklas vad som menas med fristående utrustning. Omfattas till exempel privatpersoners värmepumpar?
s. 6f
Formuleringen förtydligas.
Den A‐vägda ekvivalenta ljudtrycksnivån betecknas LEq på flera ställen, och sedan är mätetalet kompletterat med dBA som enhet. Vår uppfattning är att det är vanligare internationellt med att flytta bokstaven A till beteckningen LAEq, och sedan utelämna A efter dB.
Byt LEq XX dBA till LAEq XX dB Allmänt
dBA används även fortsättningsvis i analogi med övriga bullervägledningar och förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader. Nej
Beteckningen Lmax används för återkommande höga ljudtoppar. En tydligare och mer korrekt
beteckning enligt ISO är LAFmax
Ja
dBA används även fortsättningsvis i analogi med övriga bullervägledningar och förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader. Nej
universitet m.m.
s. 8
För ”bulleranpassad bebyggelse” tas endast den ekvivalenta nivån i beaktande. Det finns inget motsvarande kravet på maximal nivå vid återkommande ljudtoppar som finns för den exponerade sidan. T.ex tågtrafik eller busstrafik på den ljuddämpade sidan kan ge betydande maxnivåer även om 50 dB ekvivalent nivå klaras. Detta kan ge sömnstörningar framförallt om alla sovrum lokaliseras mot denna sida, och kan medföra att boende som önskar sova med öppet fönster inte kan detta. Då kan knappast den sida på byggnaden som betraktas som ljuddämpad motsvara en god ljudmiljö, vilket krävs för att få positiva effekter av tillgång till denna.
Inför krav på maximal nivån även på ljuddämpad sida, speciellt nattetid.
s. 9
universitet m.m.
Om den ljuddämpade sidan utgörs av en innergård är begreppet ”frifältsvärde” svårtolkat. Hur skall en mätning vid fasad korrigeras? Inom ”Ljudlandskap för bättre hälsa” rekommenderas att använda ‐3 dB för mätningar kloss an fasad. En liknande frågeställning är hur en mätning vid uteplats på innergård skall korrigeras.
Ge en förklaring i inledningen vad frifältsvärde betyder vid fallet innergårdar.
s. 9
Vägledningen kommer på sikt komplettas med mät‐ och beräkningsanvisningar.
Delvis
universitet m.m.
Ekvivalent ljudnivå nattetid 45 dB anser vi är för högt. Vi hänvisar till WHO:s Night Noise Guidelines (2009), där ekvivalent buller utomhus vid fasad över 40 dB anses ge hälsoeffekter och tydlig påverkan på människors sömn, framförallt känsliga grupper.
Revidera ekvivalent ljudnivå nattetid
Ja
s. 8
Bulleranpassad bebyggelse kommer endast att hanteras i Boverkets vägledning, vilken kan återges i Naturvårdsverkets vägledning. Det bör vara tydligt att begränsning avseende maxiamal nivå gäller på ljuddämpad sida.
Delvis
Det finns ett förhållandevis gott forsknings‐underlag från studier av människors påverkan av vindkraftverksbuller, och utifrån detta underlag har man fastslagit ett gränsvärde på en A‐vägd ekvivalent ljudnivå på 40 dB som skall gälla för hela dygnet, i syfte att undvika störning och hälsopåverkan. För en högre exponering under dygnet motsvarande 50 dB saknas således underlag och hälsokonsekvens‐analys.
Den ekvivalenta nivån för dagtid är i normalfallet 50 dB i den föreslagna vägledningen, men tillåter i avstegsfall nivåer upp till 60 dBA, vilket är 20 dBA högre än vad som gäller för vindkraftverksetablering. Vi anser att det bör gå att planera industriell verksamhet utan att riskera att människors hälsa och livskvalitet kraftigt försämras.
universitet m.m.
Det finns också stor risk för att Folkhälsomyndighetens föreskrift om lågfrekvent buller inomhus överskrids om nivån är 50 dB vid fasad, se diskussion om inomhusnivåer nedan. Många industrikällor har betydligt starkare lågfrekvensinnehåll än vindkraftverk, som redan vid så låga utomhusnivåer som 40 dB kan ge för höga nivåer inomhus vid låga frekvenser.
Allmänt
Bulleranpassad bebyggelse och även frågan om dimensionering av byggnader för undvikande av höga nivåer lågfrekvent buller inomhus berörs i första hand i Boverkets vägledning. Naturvårdsverket bedömer det inte möjligt och rimligt att förorda så låga nivåer som för vindkraft även för industribuller. Nej
Att tillåta upp till 60 dB ekvivalent nivå från industri vid fasad dagtid och 50 dB nattetid är enligt vår uppfattning alldeles för högt, även om det finns en ljuddämpad sida. Det finns goda skäl att tro att störningen skulle bli mycket hög i detta fall. På lång sikt är det risk för negativa hälsoeffekter.
Många undersökningar tyder på att störningen från industribuller är mer omfattande än störningen både från tåg‐, väg‐ och flygtrafik. Visserligen är effekten av bebyggelse med god ljudisolering positiv, men kan knappast kompensera för denna mycket kraftigt höjda nivå vid exponerad fasad jämfört med tidigare gällande riktvärde. Västra Götalandsregionens Miljömedicinska centrum (VMC) och Arbets‐ och miljömedicin, Göteborgs Universitet
universitet m.m.
Vi anser att det är bättre att bara ha ett förslag för ljudnivå för bedömning av olägenhet, och att hantera speciella situationer som ”bulleranpassad bebyggelse” inom ramen för den förhandlingsmarginal som ändå alltid finns för den myndighet som fasställer villkoren. Revidera eller ta bort avstegsfallet ”bulleranpassad bebyggelse och ljuddämpad sida”
universitet m.m.
Under ”Buller inomhus” hänvisas till Folkhälsomyndighetens föreskrift. När man tillåter så pass höga nivåer utomhus som i detta förslag så blir sannolikt det begränsande kravet istället folkhälso‐myndighetens som gäller inomhus för låga frekvenser. Det är en uppenbar risk att man bara tar hänsyn till utomhusnivåer vid planering av byggnader och att det sedan i efterhand blir mycket dyrt att bygga om fasaden så att lågfrekvenskravet klaras.
Förtydliga att man måste tillse att Folkhälsomyndighetens föreskrifter klaras även i planeringsstadiet, och att speciellt i avstegsfallet så kan det vara mycket svårt att göra detta vid låga frekvenser.
a. 10
s. 10
Bulleranpassad bebyggelse kommer endast att hanteras i Boverkets vägledning, vilken kan återges i Naturvårdsverkets vägledning. Begreppet kommer således i första hand avse ny bebyggelse (detaljplan eller lov beslutat fr o m 2015). De krav som följer av MB 26:9a förtydligas, så det tydliggörs att nivåer angivna in planbeskrivning blir styrande i tillsynen.
Nej
Ny bebyggelse kommer hanteras i Boverkets vägledning. Där är BBR styrande för inomhusnivåer.
Nej
universitet m.m.
”Om det i planbeskrivningen till detaljplan eller bygglov har angetts beräknade
värden för omgivningsbuller…”
Vi har svårt att tolka denna beskrivning. Finns det nu en möjlighet att ändra i detaljplanen så att högre nivåer tillåts även för befintliga bostäder och industrier? Att t.ex. en ändrad detaljplan skulle tillåta högre fläktbuller på en innergård än tidigare?
s. 10
Ytterligare ställningstaganden/annan vägledning om frågor kopplade till de nya bestämmelserna publiceras på Naturvårdsverkets webbsida när sådant underlag finns. Boverket gör motsvarande för vägledning om PBL.
Nej
s. 11
Formuleringen justeras.
”Begreppet känsliga grupper omfattar i normalfallet inte personer som anser sig
lättstörda av buller i allmänhet.” Detta är svepande och otydligt. Är t.ex. svårt sjuka människor ”lättstörda av buller i allmänhet”? Det finns en risk att personer som uttalat motsätter sig en planerad förändring betraktas som ”lättstörda”. Förklara istället vilka grupper som avses, eller vad som krävs av en grupp för att den skall kunna betraktas som känslig. Detta uttalande kan tolkas som att det inte finns några känsliga grupper, eller som att en uttalad störning från en person i gruppen gör att hela gruppen betraktas som ”lättstörd av buller i allmänhet”, dvs inte känslig.
Om det från Boverket och Naturvårdsverket inte går att ge ett exempel på en enda grupp som kan betraktas som ”känslig grupp”, kanske det är en meningslös definition i sig.
universitet m.m.
WHO Night Noise Guidelines (2009) anger följande grupper som känsliga:
• Barn
• Äldre
• Gravida
• Skiftarbetare
• Svårt sjuka
Delvis
Växjö tingrätt, Mark‐ och miljödomstolen
domstol
Det behöver inte anges några normerande ljudnivåer i Naturvårdsverkets väg‐ledning. Det räcker möjligen med sådana i Boverkets vägledning. Boverkets vägledning handlar om bullernivåer att ta hänsyn vid byggande. Naturvårdsverkets vägledning avser prövning och tillsyn enligt miljöbalken. Ledstjärnan för det finns i miljöbalkens krav på bedömning i det enskilda fallet av vad som är bästa möjliga teknik, avvägt i en skälighetsbedömning, även uttryckt som bästa tillgängliga teknik BAT i bl.a. industriemissionsdirektivet. Denna princip finns sedan miljöskyddslagstiden och har tillämpats i många decennier, och det har utvecklats en tydlig praxis på området. Därvidlag har de gamla riktlinjerna från Naturvårdsverket bidragit till att ett omfattande miljöarbete har genomförts för att minska bullerbelastningen från industriella verksamheter. Ofta har då 40 dB (A) visat sig motsvara bästa möjliga tekniknivå och praktiskt möjligt att uppnå utan oskäliga kostnader. Samtidigt har genom individualprövningen många verksamheter getts tillstånd med villkor som har högre bullernivåer, ofta 45 dB (A), i vissa fall ännu högre när det visat sig vara oskäligt att gå längre med bulleråtgärder. Det gamla generella riktvärdet på 40 dB (A) har därvid utgjort ett incitament för att göra grundliga bullerutredningar. Om man nu inför ett nytt riktvärde (oavsett ny beteckning så är ordet riktvärde fortfarande det som bäst anger vad det är fråga om) på 45 dB (A) förloras ett viktigt utredningsincitament. Eftersom det finns en väl befäst praxis saknas motiv för att införa nya riktvärden eller värden motsvarande denna beteckning i en vägledning till industrin och miljöhandläggare. Det vore i vägledningen mer befogat att visa på några pedagogiska exempel på hur BAT kan tillämpas enligt nämnda praxis i olika typer av verksamheter.
s. 8
domstol
(Forts.) Man kan i detta sammahang dock väga in att de ”gamla” riktvärdena skulle ses mot möjligheten att för miljöfarliga verksamheter föreskriva riktvärden, vilka numera av (Mark‐ och)miljööverdomstolen har utmönstrats. Det fanns då möjlighet att föreskriva villkor som möjliggjorde en mer långtgående tillämpning av bästa tillgängliga teknik, än i dag då enbart direkt straffsanktionerade villkor accepteras, vilket gör att generellt angivna ”riktlinjer” kopplas närmare till nivån för olägenhet. De nya nivåerna kommer därmed att bli teknikkonserverande och motverka förbättringar av ljudmiljön utöver begränsning av vad som kan vara direkt hälsoskadligt på sikt.
s. 8 Ekvivalentnivån nattetid justeras till 40 dBA. Naturvårdsverket bedömer att behov av och efterfrågan på vägledande ljudnivåer är såpåass stor bland tillsyns‐ och prövningsmyndighet att det inte vore lämpligt att helt ta bort dem.
Delvis
domstol
Frågan om konsekvenser av en ändrad rekommenderat högsta ljudnivå för 40 till 45 dB (A) nattetid har inte tillräckligt belysts, endast ett konstaterande av att risken för olägenheter ökar. I vart fall kan det sammanlagda samhällsbullret och antal störda i landet komma att öka. Det ska också noteras att 45 dBA skulle gälla den ljuddämpade sidan varför således ljudnivån för vad som ska anses acceptabelt på den icke ljuddämpade sidan kan komma att öka med 10 dBA eller mer. Det nämns till exempel heller inget om påverkan på välbefinnandet och värdet av lågt utomhusbuller i boendemiljön i sig, som bör anses vara en viktig komponent i miljömålet God bebyggd miljö. I prövningssammanhang kan det vara värt att påminna om hänsynsregeln 2 kap. 6 § miljöbalken om att uppnå minsta intrång och olägenhet. Det synes uppenbart att en tillämpning av denna vägledning kommer att leda till väsentligt försämrade boendemiljöer i framtiden jämfört med vad som har gällt sedan 1978.
s. 8 Ekvivalentnivån nattetid justeras till 40 dBA. domstol
Med det som framförts ovan i beaktande framstår det som direkt olämpligt att ange tabellerade ljudnivåer som ”lämpliga ljudnivåer” som i inledningen till av‐snittet ”ljudnivåer utomhus” i Naturvårdsverkets förslag och i motsvarande av‐snitt i Boverkets förslag, där det uttrycks som ”ljudnivåer som bör gälla vid planläggning av bebyggelse”. Här kan det, sannolikt, komma tolkas som att dessa nivåer är eftersträvansvärda och bör uppnås! Erfarenheten från både tillståndsprövningar och planfrågor är att sådana ”riktvärden” fungerar som självuppfyllande och de står då i strid med målsättningar om ständiga förbättringar och hänsynsregeln att uppnå minsta intrång. Även om det inledningsvis i förslagen nämns att bästa möjliga ljudmiljö bör eftersträvas försvinner denna målsättning i det fortsatta vägledandet. I stället för det intetsägande begreppet ”ljudnivåer” som ersättning för ”riktvärden” bör värdena anges som ”högsta acceptabla ljudnivåer” vilket står mer i samklang med beskrivningen att det är nivån när olägenhetsbegreppet ska börja tillämpas som avses.
s. 8
Formuleringen ändras till vägledande ljudnivåer. Naturvårdsverket befarar att "högsta acceptabla ljudnivåer" skulle kunna uppfattas som gränsvärden.
Delvis
Ja
Tendensen att generella riktvärden eller riktlinjer eller andra rekommenderade, listade värden verkar självuppfyllande syns tydligt i vindkraftssammanhang, där det genom praxisbildning har fastlagts en nivå (40 dB (A)) som alltid eftersträvas att fyllas ut av sökandena. Därmed har prövningen av platsval utifrån kriteriet ”minsta intrång och olägenhet” inskränkts, med otaliga klagomål och överklaganden som följd. Sådana klagomål hade kanske kunnat undvikas med ett mer ödmjukt planeringsideal och om man tillskapat säkerhetsmarginaler gentemot ”riktvärdena”. Det kan t.ex. noteras att den s.k. ”Boxmodell” som används för att fördela bullerkrav mellan närbelägna vindkraftsparker har som utgångspunkt att alla närbelägna bostäder ska tilldelas 40 dB (A). Detta kan ses som ytterligare tecken på att idén om minsta möjliga intrång har övergivits. Det finns sålunda en risk att motsvarande modell kan komma att tillämpas på annat samhällsbuller i planeringssammanhang.
Det bör också noteras att det nu föreslås ljudnivåer för industriella verksamheter, som tillsammans med motsvarande värden för trafikbuller, kan komma att generera ett buller som överskrider de ljudnivåer som anges i respektive tabell.
De i Boverket angivna exemplen synes i och för sig beakta sammalagt buller. För ljuddämpad sida anges däremot tabellvärdena som totalnivåer, dvs. sammanlagt samhällsbuller. Det framstår då som egendomligt att ange värden för industri separat på samma nivå som det sammanlagda bullret. Det skulle i så fall innebära att, om tabellvärdet tillämpas vid en enskild prövning, finns det inget utrymme kvar för övrigt samhällsbuller. Växjö tingrätt, Mark‐ och miljödomstolen
domstol
domstol
Om specifika ljudnivåer behöver anges i vägledningarna, borde endast det sam‐lade bullret anges. I varje enskilt fall kan därefter övervägas vilka nivåer som är rimliga att ange för respektive samhällsektors buller.
Naturvårdsverket har noterat synpunkten, men bedömer att det skulle bli alltför betungade för de operativa myndigheterna att bedöma och följa upp totala bullernivåer i varje ärende för att därefter fördela kraven på flera olika aktörer.
Nej
Svårigheten att sammanväga buller från olika typer av bullerkällor är framför allt att olika mått används, för verksamhetsbuller värden för delar av dygn, och som ska uppfyllas varje dygn, medan trafikbuller anges som dygnsmedelvärden på årsbasis. Man bör överväga om det inte vore bättre att nu göra ett omtag och ange sammanlagt buller som Lden som sammanvägt, viktat dygnsmedelvärde motsvarande EU:s direktiv för omgivningsbuller 2002/49/EG. Då skulle mycket av de gamla motsättningarna och tolkningsskillnaderna möjligen kunna nollställas och ett nytt angreppssätt för att förbättra bullersituationen utarbetas.
Naturvårdsverket finner det inte lämpligt med en genrell övergång till viktade dygnsmedelvärden av typen Lden, då det för industri‐ och annat verksamhetsbuller finns många verksamheter som har varierande driftförhållanden, ljudnivåer och ‐karaktärer och följden skulle kunna bli att olägenhet uppstår under delar av tiden som någon exponeras för buller, även om värdena som helhet innehålls.
Nej
Frågan om definition av impulsljud och hörbara toner har tidigare vållat problem vid tillämpning och villkorsskrivning. Praxis har numera utkristalliserats sig avseende frågan om att det ska vara utrett i prövningen om impulsljud och hörbara toner förekommer och att man i så fall ska justera de ekvivalenta gränsvärdena neråt. Jfr MÖDs avgörande i mål nr M 5955‐11. Det bör framgå av vägledningen att så ska göras. Det är inte lämpligt att hänskjuta denna fråga till tillsynen så som ofta gjorts med ledning av 1978 års riktlinjer vilket uppenbarligen varit en missuppfattning. Växjö tingrätt, Mark‐ och miljödomstolen
domstol
ÅF Ljud och vibrationer
konsult
Vidare anser Mark‐ och miljödomstolen att vägledningen bör ge fler och mer uttömmande exempel på särskilt störningsframkallande ljud vari pålning, viss krossning och användning av vid hydraulhammare måste anses ingå. Båda är vanligt förekommande bl.a. vid byggnation och i täktsammanhang.
s. 8
Vi konstaterar att den nya vägledningen överlag innebär en lindring för verksamhetsutövare och en försämring för boende. En konsekvens kan bli att antalet klagomål på störande buller kan öka, särskilt på landsbygden i relativt tysta miljöer.
Allmänt
konsult
Det borttagna riktvärdet på 40 dBA nattetid innebär en lindring för verksamhetsutövarna. För en transformator med hörbara toner ute i en tyst landsbygdsmiljö, innebär det att nu räcker det att klara 40 dBA och inte som tidigare 35 dBA. Överväg att behålla värdet 40 dBA på natten i tabell 1, men tillåt en högre ljudnivå om man kan visa på maskering av ljudet från verksamheten av bakgrundsljud. Tillåt 45 dBA på natten för nya bulleranpassade bostäder.
s. 8
konsult
konsult
Vi konstaterar att förändringen till 45 kan leda till lindrigare (för verksamhetsutövaren) nattvillkor för framtida ändringar av ljudvillkor i tillstånd där man idag har 40 dBA.
Vi noterar att natten nu slutar kl 06 istället för kl 07 och att det är en lindring av normen för verksamhetsutövare OK
konsult
Att orden ”återkommande höga ljudtoppar” används istället för ”momentana ljud” ser vi som en precisering och en liten lindring av normen. Det är också en lindring att det kan räcka att s. 8
inte överskrida ljudnivån på den ljuddämpade sidan. Det är också en lindring.
konsult
konsult
s. 8
Naturvårdsverket instämmer i domstolens uppfattning att krav på sänkning till följd särskilt störande ljudkaraktärer bör göras i prövning och inte hänskjutas till tillsynen, men instämmer också i att en sådan praxis finns och att ytterligare förtydliganden i vägledningen inte torde behövas. Vad gäller de givna exemplen så kan de helt klart ge upphov till impulsljud av den typ som uppfattas som särskilt störande, men avsikten med exemplen är endast att exemplifiera ljudets karaktär och en alltför lång lista riskerar att uppfattas som en förteckning över vilka källor som bör omfattas.
Nej
Nej
Ja
Ja
s. 8
En ändring är att Naturvårdsverket ljudnivåer ska gälla som frifältsvärde vid fasad och lek‐ och utevistelseplatser intill byggnaden. I tidigare remisser användes begreppet ”rekreationsytor i bostäders närhet” och förtydligades med en ”normal villatomt” och balkonger. Förut (i remissförslag) skulle kontroll ske vid tomtgräns. Genom att frångå tomtgräns så innebär skrivningen en kringskärning och begränsning av människors utomhusvistelse på sina egna fastigheter. Dessutom skapar skrivningen en ytterligare gråzon i framtida bedömningar. Det kan bli svårt kontrollera vid ljudnivån vid fasad om man behöver kontakta den boende. Det är lättare att kontrollera vid tomtgräns.
s. 8
Buller från rangerbangårdar, service platser för tåg ska nu omfattas och bedömas som industribuller. Det är bra att det tydliggörs.
s. 6f
Nej
Begreppet kommer bytas ut mot maximala ljudnivåer i analogi med förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggande.
Nej
Stycket kommer att justeras. Delvis
Ok
Nej
konsult
konsult
Tabell är enkel och kortfattad. Det är bra.
s. 8
Begreppet ”vid fasad” innebär att ljudnivån ska gälla vid alla våningsplan, inte bara i markplan. Bra att det blir tydligt.
s. 8
konsult
Vi noterar att Naturvårdsverket håller fast vid rådet att ekvivalenta ljudnivån ska bestämmas för den tid verksamheten pågår, men minst en timme, även för kortare händelser. MÖDs domar sedan 2009 kan tolkas som att ekvivalenta ljudnivån ska bestämmas för de tidsintervall som anges i milötillståndet. Många tillståndssökande och verksamheter under tillsyn kommer nog att hävda att det ska gälla.
s. 8
konsult
Angående ofta återkommande impulser som vid nitningsarbete, lossning av metallskrot etc.. Det bör defineras tydligt hur man ska avgöra det. Anvisning med tydligare definition kan göras i mätanvisning.
s. 8
konsult
konsult
konsult
konsult
konsult
Angående hörbara toner Anvisning med tydligare definition kan göras i mätanvisning.
”utvistelse” Ändra till ”utevistelse”
Vad menas med ”Utevistelse intill byggnaden”. Avses balkong eller utevistelse på markplan? Förtydliga vad som ska gälla för balkong.
s. 8
s. 8
s. 8
Variabelbeteckningar, t ex Leq, ska skrivas kursivt. Det var professor Göran Gadefelt, KTH, mycket noga med. Kursivera
s. 8
Här anges att det är dygnsekvivalent ljudnivå som gäller. Under Tabell 1 står att ekvivalenta ljudnivån ska bestämmas för den tid verksamheten pågår, dock minst en timme. Det står inte under tabell 2. Det innebär underförstått att Boverkets vägledning om att beräkna utsmetat för hela dygnet ska gälla.
s. 9
konsult
konsult
konsult
Genom att omnämna buller inomhus och Folkhälsomyndighetens riktvärden och vägledning för buller inomhus och lågfrekvent ljud, blir det tydligare än förut att rådet är de ska gälla även för industriverksamheter. Tidigare har man nog tolkat det som att industriverksamheter har rådighet över ljudnivån inomhus. Man skulle kunna argumentera för, särskilt med stöd av SOU 2013:57 och 2013:67, att om man inte klarar utomhusnivån, ska man i alla fall klara inomhusnivån för att undvika olägenhet för människors hälsa.
s. 10
Angående definition av fritidsområden. Det är bra att det tydligt anges att det ska vara ett område utpekat i översiktplan. Då blir det en uppmaning till kommunerna att identifiera tysta områden. s. 10
Bra beskrivning av ”olägenhet”.
s. 11
konsult
Bra skrivet om att trafikljud kan maskera anläggningens buller. Det innebär att man kan slippa s. 15
åtgärda en högre ljudnivå från anläggningen om det sker en verklig maskering.
Ok
Nej
Ok
Nej
För verksamheter med tillstånd gäller villkorsformuleringen. När det gäller stora anläggningar har de ofta en ganska kontinuerlig bullrande verksamhet och i de fallen kan förstås längre bestämmandetider vara lämpliga. Naturvårdsverket menar dock att då vägledningen omfattar buller även från många mindre och intermittenta verksamheter är den befintliga skrivningen lämplig.
Nej
Bedömning av ljudkaraktär sker vanligen subjektivt, vilket även anges i meddelande 6/1984. Mer detaljerad anvisning kan göras i kommande mät‐ och beräkningsinstruktion.
Nej
Justeras.
Stycket kommer att justeras. Variabelbeteckningarna är svårlästa då de är i liten storlek, kursivering avstås därför av läsbarhetsskäl.
Nej
Ja
Delvis
Nej
Ny bebyggelse kommer hanteras i Boverkets vägledning.
Nej
Ok
Nej
Ok
Ok
Nej
Nej
Ok
Nej
konsult
I den tidigare redovisningen av regeringsuppdraget tillsammans med Boverket fanns en passus om tillfällig verksamhet där högre ljudnivå kunde tillåtas. Vi noterar att den är borta nu i Naturvårdsverkets förslag, men inte i Boverkets.
Allmänt
konsult
konsult
konsult
Fritidsbostäder nämns inte. De har i en del sammanhang jämställt med bostäder. Fritidsboende har å sin sida ansett att riktvärdet 35 på natten skulle gälla för att de bodde i ett fritidsområde. Allmänt
Riktvärdet utomhus vid kontor är slopat.
Allmänt
Angående höjningen av ekvivalenta ljudnivånpå natten från 40 till 45 dBA Hänvisa till att FoHMFS 2014:13 gäller för ljud inomhus även för industriverksamheter
s. 8
konsult
Förslagen till vägledning är efterlängtade och generellt väl avvägda men är inte i alla delar tillräckligt tydliga för att inte även framöver orsaka onödiga diskussioner, tveksamheter eller tvister.
Nedan anges ett antal punkter som enligt vår erfarenhet kräver förtydliganden och eller förändringar för att i största möjliga mån undvika exempelvis lokala tolkningar. Lokala tolkningar av nuvarande riktlinjer är för närvarende de största hindren för exempelvis nya bostäder i lägen där industri‐ eller annat verksamhetsbuller förekommer.
Åkerlöf Hallin Akustikkonsult AB
konsult
konsult
Allmänt
Uppdelningen i två vägledningar, en från Boverket och en från Naturvårdsverket, förefaller obegripligt. Även om syftet verkar vara att de inte ska ge olika råd finns alltid risken att tolkningen kan bli sådan och onödiga tvister kan uppstå. En direkt och kanske befogad misstanke är att de båda verken egentligen inte är överens. En gemensam vägledning är bättre och undanröjer alla tvivel och feltolkningar.
Allmänt
Begreppet ”Riktvärden” är när det gäller buller väl förankrat i alla planeringssammanhang. Den skrivning som nu båda vägledningarna använder kan uppfattas alltför luddig och kan medföra lokala tolkningar och tvister. Beteckningen ”Riktvärden” ger en tydligare inriktning och minskar risken för avarter.
s. 8
Nej
Det görs ingen åtskillnad mellan permanenta bostäder och fritidsbostäder, dock kan bostäder i ett friluftsområde omfattas av de hårdare krav som ställs beroende på attd et är just ett friluftsområde.
Nej
Nej
Nej
Nej
Nej
Ja
konsult
Den största svårigheten respektive den största risken för lokala tolkningar och framförallt felaktiga tolkningar är kravet på och beskrivningen av ”ljuddämpad sida”.
Framförallt högst 50 dB(A) dygnsekvivalent ljudnivå men även 45 dB(A) nattekvivalent ljudnivå från alla bullerkällor är i de flesta lägen inte möjligt att uppnå på någon sida av bebyggelsen. Förutom det lokala bullret från industrin, trafiken och byggnadernas installationer medför bullerregnet, bakgrundsnivån från mer avlägsna bullerkällor/trafikleder/järnvägar samt flygbuller att 50 dB(A) är omöjligt att uppnå.
”Utformning av bebyggelsen så att ljuddämpad sida erhålls” förslås som en möjlighet. Om då 55 dB(A) ekvivalent ljudnivå väljs kan detta vara möjligt att uppnå. Föreslagen skrivning är dock alltför luddig för att kunna erhålla bostäder med god ljudkvalitet. Skrivningen/riktvärdet bör vara mycket tydligare ”Högst 55 dB(A) dygnsekvivalent ljudnivå utanför minst ett fönster till minst hälften av boningsrummen i varje bostadslägenhet”.
s. 9
Ny bebyggelse och ljuddämpad sida kommer att hanteras i Boverkets vägledning. Totalnivåer kommer inte att användas.
Nej
konsult
Samma skrivning/riktvärden avseende möjligheter till utformning med ”Ljuddämpad sida” bör gälla vid både befintlig, ombyggd och tillkommande bebyggelse. Bostäder med högst 55 dB(A) dygnsekvivalent ljudnivå vid min st hälften av boningsrummen kan få samma goda ljudkvalitet s. 9
oavsett om de är befintliga eller tillkommande.
Ny bebyggelser kommer att hanteras i Boverkets vägledning och Natirvårdsverket kan hänvisa till denna. Principerna avser i första hand nybyggnation (detaljplan eller lov påbörjat 2015). Nej
konsult
NV anger att de angivna ekvivalentnivåerna gäller för den tid som den bullrande verksamheten pågår. Dock ska ekvivalentnivån för minst en timme gälla. Principen med minst en timma är mycket bra men det framgår inte tydligt av Boverkets förslag till vägledning. Ytterligare ett skäl till gemensam vägledning alternativt förtydligande i BV text. s. 8 Skrivningen kvarstår.
konsult
konsult
konsult
Örnsköldsviks kommun, samhällsbyggnadsnämnden kommun/lst
Skrivningen ”Återkommande höga ljudtoppar (> 55 dBA Lmax) bör inte förekomma nattetid 22–06.” är alltför luddig. Antalet tillåtna ljudtoppar bör på något sätt anges.
s. 8
Mycket positivt är att trafik även inom exempelvis industriområdet eller trafikterminalen bedöms som trafikbuller.
s. 6f
Gränsen högst 60 dB(A) kan generellt diskuteras. Med ljuddämpad sida, högst 55 dB(A) vid fönster till minst hälften av bostadens boningsrum finns i analogi med forskningsresultaten för trafikbuller ingen orsak att begränsa nivån vid övriga fönster till bostaden.
Speciellt märkligt blir det att ha kravet 60 dB(A) om bostaden eller bostadshuset inte har några fönster på den sidan eller bara fönster till sekundärutrymmen.
s. 9
Det är bra att tillämpningsområdet utökas och beskrivs
Ljudnivån nattetid bör ligga kvar på tidigare nivå 40 dBA. Konsekvenserna är alltför stora genom att människor riskerar att störas nattetid. Nattsömnen är mycket viktig för att människor ska må bra.
Nej
Naturvårdsverket finner inte en sådan precisering lämplig då det beror på hur de maximala ljudnivåerna påverkar omgivningen, vilken ljudstyrka de har liksom ljudkaraktär.
Nej
Ok
Nej
Ny bebyggelser kommer att hanteras i Boverkets vägledning.
Nej
s. 6f
Ok
Nej
s. 8
Ja
Natten bör omfattas fram till 07.00. Den sammantagna konsekvensen av dels högre ljudnivå nattetid och dels förkortad natt innebär en tillåten höjning av ljudnivån med 10 dBA mellan 06.00‐07.00, vilket kan innebära påtaglig ökning av störningarna. Vi anser att det inte är acceptabelt och här behöver vägledningen ändras. Särskilt nattsömnen bör fredas från ökade risker för störningar. Flera studier visar tydligt påverkan av höga ljudnivåer för människors hälsa och välbefinnande och bl.a. Hälsorapport 2009 visar sambandet mellan hjärt‐ kärlsjukdomar och höga ljudnivåer s. 8
Det är bra att höga ljudtoppar begränsas nattetid.
Nattsömnens betydelse är stor för människors välbefinnande. Därför är det särskilt bra att höga toppar nattetid begränsas tydligare.
s. 8
Det är bra att tidsperioden tydliggörs och det är bra att ljudnivån bör gälla för den tidsperiod som den bullrande verksamheten pågår och att man därmed frångår begreppet dygnsekvivalent.
s. 8
Ljudnivån på den dämpade sidan bör ligga lägre än vägledande nivån för att man ska tillämpa bulleranpassad bebyggelse och släppa upp ljudnivån på annan sida. Nu behöver inga sådana hänsyn tas vid störningar från enstaka verksamheter. Det bör i vägledningen tydligare framgå att detta förutsätter lägenheter i som har en tydligt bullerdämpad sida.
Det förutsätter att lägenheten har tillgång till dämpad sida av huset. Med dämpad sida menas en sida med väsentligt lägre ljudnivå än vägledningens normalnivå.
s. 9
Östersunds tingsrätt, Mark‐ och miljödomstolen
domstol
domstol
Mark‐ och miljödomstolen tillstyrker i stort de förslag till vägledningar som nu
remitterats.
Det är uppenbart att Boverkets vägledning är framtagen med avsikt att underlätta
byggandet i storstäderna. För att då erhålla en i och för sig önskvärd samordning
mellan förslagen från Boverket och Naturvårdsverket synes det som att man i den
senare myndighetens förslag, ”tvingats” acceptera vissa ändringar som framstår som
rena försämringar för allmänheten när det gäller industribuller. Domstolen avser här
speciellt förslaget till höjning av värdena för buller nattetid.
domstol
Vidare finns det tveksamheter beträffande hur de föreslagna vägledningarna står i
överensstämmelse med den praxis som utbildats bl a avseende buller från vindkraftverk.
Enligt mark‐ och miljödomstolen finns en avsevärd risk att verksamhetsutövare
när det gäller vindkraft, i framtiden kommer att ansöka om att få större marginaler i
sina bullervillkor. Det vore enligt mark‐ och miljödomstolens mening olyckligt om
detta skulle inträffa samtidigt som prövningsmyndigheterna inte har tillräckligt stöd i
vägledningarna.
Nej
Ok, dock kommer texten justeras för att vara mer överensstämmande med trafikbullerförordningen.
Nej
Ok
Nej
Ny bebyggelse och ljuddämpad sida kommer att hanteras i Boverkets vägledning.
Nej
Allmänt
Ok
Nej
s. 8
Vägledningen justeras med avseende på ekvivalentnivån nattetid.
Ja
s. 6f
Naturvårdsverket har inte för avsikt att ändra nivåerna i vägledningen om vindkraft. Det bör förtydligas i vägledningen om industri‐ och annat verksamhetsbuller att den inte avser buller från vindkraft.
Ja

Remissammanställning – Förslag till vägledning om industri

Transcription

Similar documents

Välkomna till de nationella EBH-dagarna! - EBH

(TFF) Fördjupad vägledning

Samhällsplanering i bullerutsatta

Planbestämmelserna till samrådsförslag Stångby Väster II

Åtgärdsplan för buller Aktivitetsplan med budget för 2015

Dp 5380 Plankarta granskning

Plankarta