Accounting update April 2015

Transcription

Accounting update April 2015
Accounting Update
#37
April 2015
PwC
113 97 Stockholm
Telefon 010-212 40 00
www.pwc.com/se
Ansvarig utgivare: Mikael Scheja
Kära läsare!
Innehållsförteckning
Våren har äntligen kommit och med den befinner sig många av
oss i slutet av eller mitt i en intensiv bokslutsperiod. Vad som
också är väldigt påtagligt är att vi nu befinner oss mitt i
upprättandet av den första årsredovisningen enligt K3. Av
denna anledning har vi en artikel där våra K3 specialister delar
med sig av sina erfarenheter vad gäller övergången till K3 och
K2 samt upprättandet av den första årsredovisningen enligt de
nya regelverken.
Lärdomar från övergången till K3 och
upprättandet av de första årsredovisningarna
enligt K3 och K2
2
Ett annat vårtecken är att arbetet med övergången till den nya
standarden för intäktsredovisning, IFRS 15, börjar ta fart.
Redovisningsfrågorna är många och detta märks inte minst i
den implementeringsgrupp (TRG) för IFRS 15 som IASB och
FASB har tillsatt. Vi vill dock göra er uppmärksamma på att
övergången till IFRS 15 förvisso är en stor fråga för redovisning
och finansiell rapportering men påverkan av det nya
regelverket stannar inte därvid. IFRS 15 kommer sannolikt att
påverka såväl system som interna processer och kontroller hos
företag. Läs mer om IFRS 15 i våra två artiklar.
Nya regelverk är det gott om just nu och inom redovisning av
finansiella instrument publicerades för ungefär ett år sedan
IFRS 9. IFRS 9 innebär flera förändringar jämfört med IAS 39.
Ett område som berörs och där många anser att en förbättring
och förenkling uppnås i och med IFRS 9, är reglerna för
säkringsredovisning. Läs därför gärna vår artikel om
säkringsredovisning.
Sid
Förslag till ny ordning för redovisningstillsyn i
Sverige
5
IFRS 15 - Transition Resource Group (TRG)
och implementeringsfrågor
6
Glöm inte system- och processfrågorna vid
övergången till IFRS 15
8
Disclosure Initiative – Föreslagna ändringar i
IAS 7 Rapport över kassaflöden
10
IFRS9- När blir det möjligt att tillämpa
fördelarna med de nya reglerna för
säkringsredovisning?
11
IASB har sedan en tid arbetat med att förbättra
upplysningskraven i befintliga IFRS. Som ett led i detta
föreslås förändringar i IAS 7 Rapport över kassaflöden. Läs
mer om detta i vår artikel.
Slutligen vill vi göra er uppmärksamma på att det nu finns
förslag till en ny ordning för redovisningstillsyn i Sverige.
Lagförslaget innebär att Finansinspektionen föreslås står för
tillsynen av börsnoterade företags finansiella rapportering.
Trevlig läsning!
1-dagskurs K3 - introduktion

Stockholm den 16 april 2015
Mikael Scheja
Ansvarig utgivare
[email protected]
Kommande seminarier och utbildningar
Stockholm 26 maj
2-dagarskurs K3 – fördjupning
Ulrika Anjou
Redaktör
[email protected]

Stockholm 27-28 maj
IFRS 15 Revenue from contracts with customers

Stockholm 27/5
För tid, plats och anmälan - se PwCs hemsida (PwC Academy)
eller kontakta Maria Olsson [email protected]
www.pwc.com/se
Sid 1
Accounting update April 2015
Accounting Update
April 2015
PwC
113 97 Stockholm
Telefon 010-212 40 00
www.pwc.com/se
Ansvarig utgivare: Mikael Scheja
Lärdomar från övergången till K3 och
upprättandet av de första
årsredovisningarna enligt K3 och K2
Inledning
Vi har nu kommit en bit in i årsredovisningssäsongen
och många företag upprättar nu för första gången en
årsredovisning enligt de nya regelverken K3 eller K2. En
del företag har varit väl förberedda och genomfört sin
övergång i god tid. Sedan har de upprättat
genomarbetade årsredovisningar enligt det tillämpade
regelverket.
Andra företag har haft det lite tyngre. En del har kanske
inte tänkt igenom effekterna av övergången ordentligt
och därmed kanske heller inte fastställt vilket regelverk
som passar företaget bäst. För dem som inte är pålästa,
är det också svårt att anpassa årsredovisningarna till de
nya kraven.
Inom PwC har vi assisterat många företag med
övergångar till de nya reglerna och ännu fler med
genomgångar av utkast till årsredovisningar. Vi har då
noterat att vissa problemområden är gemensamma för
många företag. Nedan redogör vi för några av de
vanligast förkommande effekterna av övergången till
framförallt K3 och i samband med detta identifierade
problem samt förslag på hur dessa kan lösas. För en
beskrivning av reglerna kring en övergång från gamla
regler till de nya i K2 och K3, se artiklar i Accounting
Update nr 36 december 2014.
Att genomföra en ”övergång”
Alla företag måste genomföra en ”övergång”. Det
innebär främst att
identifiera de skillnader mellan de gamla och
nya reglerna som är aktuella för det specifika
företaget
beräkna effekterna av skillnaderna vid
övergångstidpunkten (”övergångseffekt”) och
upprätta en ingångsbalansräkning
beräkna effekterna under året (för vissa
företag även för jämförelseåret)
Inkludera effekterna i årsredovisningen (för
vissa företag även avseende jämförelseåret).
www.pwc.com/se
#37
Sid 2
För en del företag ger övergången ett antal
värderingsmässiga effekter, för andra uppkommer inga
värderingsmässiga effekter alls. Det är emellertid viktigt
att alla företag gör en egen utredning och upprättar den
ingångsbalansräkning som krävs i K3 punkt 35.5 (K2
kräver inte uttryckligen en ingångsbalansräkning, men
tekniken för övergång är den samma som i K3 och i
praktiken
behövs
det
därmed
en
ingångsbalansräkning). Ingångsbalansräkningen utgör
räkenskapsinformation och ska arkiveras. I de fall det
inte finns några värderingsmässiga effekter av
övergången, dokumenteras lämpligen detta istället.
Notera således att slutsatsen att ingen skillnad
föreligger utgör en övergångsanalys även den.
Övergångsprocessen ska leda till att belopp och
klassificeringar i redovisningen blir korrekta och följer
de nya reglerna. En del av de problem som uppstår vid
framtagandet av den första årsredovisningen, tror vi
ofta beror på att övergången inte är helt genomarbetad
från början.
De vanligast förekommande effekterna av
övergång till K3
Koncernbidrag
Den vanligast förekommande effekt av övergång till K3
eller K2, som vi har noterat, avser redovisning av
koncernbidrag. Enligt både K3 och K2 redovisas
koncernbidrag som en bokslutsdisposition i företagets
resultaträkning. Enligt K3 kan företaget välja den
alternativa
redovisningsprincipen
att
redovisa
koncernbidrag som lämnas från ett moderföretag till ett
dotterföretag, som en ökning av andelarnas värde.
Dotterföretaget kommer dock även i ett sådant fall att
redovisa ett erhållet koncernbidrag som en
bokslutsdisposition. Justeringen av redovisningen av
koncernbidrag brukar inte innebära några större
problem för de flesta företag. Företag som räknar om
jämförelseåret
ska
justera
redovisningen
av
koncernbidrag i resultat- och balansräkningarnas
jämförelsekolumner och i eget kapital-noten. I övrigt
räcker det ofta att man förklarar förändringen i
övergångsnoten genom en verbal beskrivning.
Komponentavskrivning
En effekt som har inneburit en större arbetsinsats för
många företag är K3s krav på komponentavskrivning.
Accounting update April 2015
Accounting Update
April 2015
PwC
113 97 Stockholm
Telefon 010-212 40 00
www.pwc.com/se
Ansvarig utgivare: Mikael Scheja
Här har många företag behövt lägga betydande resurser
för att få till en bra komponentuppdelning. Vår
erfarenhet visar att företag med bostadsfastigheter ofta
har identifierat 7-10 komponenter, medan företag med
industrifastigheter har haft en mer spridd syn på hur
många komponenter som särskiljs. Det beror sannolikt
på att utformningen av industrifastigheter kan variera i
större utsträckning.
Säkringsredovisning
Ett annat område där vi har noterat att många företag
har spenderat mycket tid i sin övergång till redovisning
enligt K3 är säkringsredovisning. För att få tillämpa
reglerna om säkringsredovisning i K3s kapitel 11 eller
12,
måste
företaget
bl.a.
dokumentera
sin
säkringspolicy, vilka instrument som berörs och det
specifika säkringsförhållandet. Detta är information
som man kanske inte har varit van att ta fram och
presentera sedan tidigare.
Finansiell leasing
I en koncernredovisning kräver K3 att man redovisar
finansiella leasingavtal enligt samma principer som ett
avbetalningsköp. Det innebär att företaget redovisar en
tillgång som skrivs av över tillgångens nyttjandeperiod,
och samtidigt redovisar ett lån som löper med ränta och
amorteras under avtalsperioden. Detta område har visat
sig vara en stor utmaning för de företag som berörs,
mycket p.g.a. avsaknaden av bra systemstöd för
beräkningen
av
finansiell
leasing
samt
för
presentationen
av
denna
information
i
koncernredovisningen.
Avskrivning på goodwill
Enligt K3s regler ska goodwill skrivas av på högst tio år.
Det har inneburit att företag som tidigare tillämpat
längre avskrivningstider, har fått övergångseffekter.
Värdet på goodwill har då justerats så att posten fått det
värde den hade haft om tioårig avskrivning tillämpats
sedan postens uppkomst.
De mest utnyttjade lättnadsreglerna vid
övergången till K3
Företagsförvärv
Vad gäller redovisning av företagsförvärv så har många
företag valt att tillämpa den övergångsregel som
www.pwc.com/se
#37
Sid 3
innebär att företagsförvärv som gjorts före tidpunkten
för övergången till K3 inte behöver räknas om. Detta
innebär en lättnad i de fall det finns ägare som innehar
minoritetsandelar i sin koncernredovisning.
Ackumulerade omräkningsdifferenser
En annan lättnadsregel som tillämpats av många är
möjligheten att nollställa ackumulerade omräkningsdifferenser i koncernredovisningen. Enligt K3 måste
företaget hålla reda på hur stor del av de ackumulerade
omräkningsdifferenserna som härrör från respektive
dotterföretag. Har man inte gjort detta från början är
det en utmaning att få till detta i efterhand vilket är
anledningen till att denna lättnad ofta utnyttjas. Företag
som tidigare inte haft fullödig dokumentation, får nu
chansen att börja om från noll vid övergångstidpunkten.
Beskrivning av övergången
årsredovisningen
till
K3
i
K3 ställer krav på att företag ska lämna särskilda
upplysningar om övergången till K3.(Punkt 35.31-33).
Upplysningskraven innebär bl.a. att:
Det
ska
tydligt
framgå
vilka
redovisningsprinciper som ändrats.
En avstämning ska upprättas vilken utvisar
effekterna
på
eget
kapital
i
ingångsbalansräkningen. Varje korrigering
(effekt) ska visas på egen rad.
Företaget ska ange om några av de frivilliga
lättnadsreglerna
(punkt
35.21-29)
har
tillämpats i samband med övergången.
Som ovan nämnts, är redovisning av koncernbidrag en
princip som ändras för många. Denna ändring påverkar
inte ingångsbalansräkningen, men ska anges som en
ändrad princip.
Exempel på ändringar som normalt både utgör ändrade
principer och ger effekter i ingångsbalansräkningen är
ändrad avskrivningstid på goodwill, redovisning av
uppskjuten skatt och redovisning av finansiell leasing.
I vissa fall är sannolikt upplysningar enligt K3s krav
inte tillräckligt för att läsaren lätt ska kunna förstå
effekterna av övergången. Detta kan t.ex. vara fallet om
ett
företag
har
ett
flertal
justeringsposter,
justeringsposter som är svåra att förstå eller
justeringsposter som inte påverkar det egna kapitalet.
Accounting update April 2015
Accounting Update
#37
April 2015
PwC
113 97 Stockholm
Telefon 010-212 40 00
www.pwc.com/se
Ansvarig utgivare: Mikael Scheja
Vi rekommenderar då att företaget även redovisar så
kallade bryggor, där det framgår hur justeringarna har
påverkat balansräkningens och/eller resultaträkningens
poster.
-
Vanliga missar i tilläggsupplysningarna
enligt K3
Presentationsordning
Enligt K3 p 8.2 ska noterna normalt presenteras i viss
ordning;
först
redovisningsprinciper,
sedan
uppskattningar och bedömningar, därefter kommer
upplysningar kopplade till poster i räkningarna, i den
ordning posterna redovisas, och sist kommer övriga
upplysningar. Många företag behöver se över hur
tilläggsupplysningarna presenteras.
Redovisningsprinciper
I noten om redovisningsprinciper är det de nya nu
gällande principerna som ska beskrivas. Det innebär att
notens innehåll måste ses över i sin helhet. Det avsnitt
som kräver störst insats är vanligen beskrivningen av
redovisningsprinciper för finansiella tillgångar och
skulder. Här bör företaget ange om det tillämpar kapitel
11 eller 12 i K3 och redogöra för hur tillämpningen ter
sig i det egna företaget. Det bör också framgå om
företaget har valt säkringsredovisning eller ej och hur
eventuella derivat därmed redovisas.
Uppskattningar och bedömningar
K3 (punkt 8.4-5) ställer krav på upplysningar om
väsentliga uppskattningar och bedömningar. Detta är
en typ av informationskrav som flertalet svenska företag
inte ställts inför tidigare. Upplysningar ska lämnas i de
fall
det gjorts bedömningar som har betydande
effekt på de redovisade beloppen i
årsredovisningen
det finns osäkerhet i uppskattningar som
innebär en betydande risk för väsentliga
justeringar av värden i balansräkningen under
nästa år.
Några exempel på vanligt förekommande bedömningar
och uppskattningar som ofta är svåra och har stor
påverkan, är
bedömning av inkurans i varulager
www.pwc.com/se
Sid 4
-
beslut att redovisa uppskjuten skattefordran
avseende skattemässiga underskottsavdrag
bedömningar om nedskrivningsbehov och
nedskrivningens storlek
bedömningar
avseende
förekomst
och
omfattning av avsättningar
bedömningar avseende intäktsredovisningen
Många poster i redovisningen är föremål för
uppskattningar och bedömningar, t ex flertalet vanliga
periodiseringsposter. I reglerna används dock begrepp
som ”betydande effekt” och ”väsentlig justering”, och
bestämmelserna tar följaktligen endast sikte på
väsentliga poster.
Leasing
Kapitel 20 i K3 anger att upplysningar ska lämnas om
leasing, både av leasetagare och leasegivare. I K3
betraktas alla hyror som leasing, vilket medför att
företag som hyr ut lokaler eller bostäder ska lämna
upplysningar i sin egenskap av leasegivare. Företag
som hyr lokaler ska inkludera dessa i sina
leasingupplysningar.’
Inkomstskatt
Bland kraven på upplysningar om inkomstskatter finns
ett krav på att visa en avstämning av hur väsentliga
poster påverkat sambandet mellan årets skattekostnad
(/-intäkt) och redovisat resultat före skatt (punkt
29.36). Detta är ett krav som sedan tidigare finns för
IFRS-företag men som är nytt för andra företag.
Fastigheter
Företag som har fastigheter måste ta ställning till om
någon av dessa är en förvaltningsfastighet enligt K3s
definition (punkt 16.2-3). För sådana fastigheter ska
upplysningar lämnas om bland annat verkligt värde och
hur detta värde fastställts (punkt 16.4).
Finansiella instrument
Sedan tidigare kräver ÅRL 5:4a och 5:4b att
upplysningar lämnas om finansiella instrument. I K3
har dessutom tillkommit krav på att upplysningar, i de
fall säkringsredovisning tillämpas, lämnas specifikt om
säkringar och de instrument som används för
säkringsändamål (punkt 11.66 och 12.81).
Accounting update April 2015
Accounting Update
#37
April 2015
PwC
113 97 Stockholm
Telefon 010-212 40 00
www.pwc.com/se
Ansvarig utgivare: Mikael Scheja
Årsredovisningar enligt K2
K2 är ett förenklingsregelverk som passar utmärkt för
vissa mindre företag men inte är helt lämpligt för andra.
Alla mindre företag måste noga pröva vilket regelverk
som bäst passar företaget och dess situation.
K2 är mera regelstyrt än de regelverk vi tidigare varit
vana vid. Reglerna om värdering och klassificering ska
följas ”till punkt och pricka” och även utformningen av
förvaltningsberättelse,
resultaträkning
och
balansräkning regleras i detalj. Många företag som går
över till K2 har en del arbete kvar innan de blir riktigt
K2-anpassade.
Många företag ställer frågor avseende möjligheten att
göra individuella anpassningar i sin årsredovisning. Det
grundläggande svaret på dessa frågor är att K2 är gjort
för företag som inte har behov av anpassningar. Företag
som är angelägna om att göra anpassningar bör
överväga att istället tillämpa K3.
K2 medger vissa anpassningar av posterna i
räkningarna, men utrymmet för sådana förändringar är
mycket begränsat. Benämningen av en post i
räkningarna kan ändras till en benämning som bättre
belyser vad posten innehåller. T ex kan posten
Byggnader och mark namnändras till Mark om
företaget inte har några byggnader. Ändringar får dock
inte innebära att en post utgör en funktion (RR måste
vara kostnadsslagsindelad) och poster i K2s
uppställningsformer får inte slås ihop eller delas upp.
Egna rubriker eller summeringsrader får inte läggas till.
Även rubrikerna i förvaltningsberättelsen är givna och
inga egna rubriker kan läggas till.
I K2 har införts ett par konkreta krav på hur
information om företagets utveckling ska lämnas i
förvaltningsberättelsen;
-
-
nyckeltalen nettoomsättning, resultat efter
finansiella poster och soliditet ska visas för de
fyra senaste åren
om nettoomsättningen varierar med mer än 30
% mellan åren ska företaget kommentera
detta.
Dessa krav är minimikrav. Ytterligare nyckeltal kan
visas och fler kommentarer kan presenteras. K2 har
www.pwc.com/se
Sid 5
specifika regler för hur övergången till K2 ska göras
(kapitel 21). Där föreskrivs också hur jämförelsetal för
föregående år får/ska hanteras. Specifika krav på
upplysningar om övergången ställs också, bland annat
ska varje övergångseffekt på ingående eget kapital
anges på egen rad i noten om förändringar i eget
kapital.
Fortsatt arbete
Många företag har fortfarande en del arbete kvar i form
av att slutföra övergången till något av de två nya
regelverken och därefter upprätta sin första
årsredovisning enligt dessa. Andra företag som redan
har upprättat sin årsredovisning enligt de nya reglerna
kan komma att behöva finputsa ytterligare lite nästa år.
Det är vår förhoppning att ovanstående noteringar kan
vara ett stöd i det fortsatta arbetet. Vidare kan stöd
hämtas i FARs rekommendation RedR1 Årsredovisning
i aktiebolag, vilken har uppdaterats och anpassats till
K3. Där finns anvisningar för utformning av en
årsredovisning enligt K3. Mer vägledning finns också
att hämta i PwCs handbok K3 i praktiken.
Monica Olsson
010-213 11 11
[email protected]
Christian Stralström
010-213 38 54
[email protected]
Förslag
till
ny
ordning
redovisningstillsyn i Sverige
för
I mars 2015 publicerades ett slutbetänkande av den
utredning som har haft att utreda hur tillsynen över
börsnoterade företags finansiella rapportering bör
Accounting update April 2015
Accounting Update
#37
April 2015
PwC
113 97 Stockholm
Telefon 010-212 40 00
www.pwc.com/se
Ansvarig utgivare: Mikael Scheja
organiseras i Sverige. Dagens svenska lösning där
myndighetsansvaret
har
varit
delegerad
till
marknadsplatserna, d.v.s. Nasdaq Stockholm och NGM,
föreslås
ändras.
Utredningen
föreslår
att
Finansinspektionen ska ansvara för övervakningen.
Lagändringarna till följd av detta föreslås träda ikraft
den 1 januari 2016. Detta innebär att börsernas ansvar
för övervakning upphör från och med den dagen. Om
förslaget går igenom kommer detta således att innebära
att börserna kommer att utföra tillsynen över
årsredovisningarna för 2014, vars arbete utförs under
2015 och att Finansinspektionen kommer att utföra
tillsynen för årsredovisningarna 2015 och framåt.
Förslaget är nu ute på remiss och remissperioden går ut
den 1 juli 2015.
from contracts with customers1) publicerades för snart
ett år sedan. Redan då insåg IASB och FASB att
övergången till den nya standarden skulle kunna
komma att bli en övning av alldeles särskilt slag. Av
denna anledning bildades en gemensam arbetsgrupp
som enbart skulle arbeta med att behandla frågor
relaterade till övergången. Denna arbetsgrupp skulle
endast verka under övergångsperioden, dvs. from 28
maj 2014 tom standardens ikraftträdande den 1 januari
20172. Gruppen döptes till IFRS 15 Transition Resource
Group, vanligen kallad TRG.
I den här artikeln beskriver vi den uppgift TRG har och
vilka områden som ansetts som så svåra att de
kommunicerats till de två styrelserna för justering av
standarden. En annan fråga som blivit allt mer aktuell
är när standarden egentligen ska träda i kraft. Vi
redogör därför även för senaste nytt om detta.
Tidpunkt för ikraftträdande
IFRS 15 träder ikraft den 1 januari 2017. Förtida
tillämpning
är
tillåten.
Den
amerikanska
motsvarigheten, ACS 606, var planerad att träda ikraft
samtidigt som IFRS 15.
Claes Janzon
010-213 30 42
[email protected]
IFRS 15 - Transition Resource Group
(TRG) och implementeringsfrågor
Bakgrund
Hans Hoogervorst, Chairman of the IASB:
"The successful conclusion of this project is a major
achievement for both boards. Together, we have
improved the revenue requirements of both IFRS and
US GAAP, while managing to achieve a fully
converged Standard. Our attention now turns to
ensuring a successful transition to these new
requirements. "
Ovanstående sades av IASBs ordförande när den nya
standarden för intäktsredovisning (IFRS 15 Revenue
I början av april meddelade FASB att de beslutat att
skjuta på ikraftträdandet ett år! ASC 606 kommer att
träda ikraft den 1 januari 2018. Ett års förtida
tillämpning är dock tillåten (d.v.s. tillåten tillämpning
från den ursprungliga ikraftträdandetidpunkten).
FASBs beslut är preliminärt på så sätt att beslutet är
föremål för deras sedvanliga beslutsprocess (”due
process”) vilken bla innebär en remissperiod på 30
dagar för inhämtande av kommentarer från
allmänheten.
Bakgrunden till FASBs beslut är att amerikanska
företag har arbetat med övergången till den nya
intäktsredovisningsstandarden en längre tid jämfört
med IFRS tillämpare. Detta eftersom US GAAP-
1
Den amerikanska motsvarigheten till IASBs IFRS 15, utgiven av
FASB är: ASC 606 Revenue from contracts with customers samt
ACS340-40 Other assets and deferred costs
2
Notera att FASB i april beslutade om att senarelägga ikraftträdandet
av ASC 606 och ASC 340-40 till den 1 januari 2018. Vad IASBs
respons på detta kommer att bli är i dagsläget inte klart.
www.pwc.com/se
Sid 6
Accounting update April 2015
Accounting Update
April 2015
PwC
113 97 Stockholm
Telefon 010-212 40 00
www.pwc.com/se
Ansvarig utgivare: Mikael Scheja
tillämpare har två jämförelseår vilket gör att den
praktiska övergången ligger närmare i tid för dem.
Under detta arbete har mängden implementerings-och
tolkningsfrågor som uppkommit varit så många att
FASB nyligen genomförde en sk ”outreach” där man
ställde frågor om implementeringsoklarheter i
standarden och den osäkerhet som råder i och med
detta. Man frågade också vad företagen ansåg om
möjligheten att senarelägga ikraftträdandet och på så
sätt vinna tid att räta ut och förtydliga de frågetecken
som uppdagats och därmed säkerställa en enhetlig,
ändamålsenlig och tydlig tillämpning av standarden.
Per dagens datum vet vi inte huruvida IASB kommer att
ändra IFRS 15 ikraftträdandetidpunkt med anledning
av FASBs beslut. IASB har dock tidigare aviserat att de
ämnar
begrunda
konsekvenserna
av
olika
ikraftträdandetidpunkter i det fall FABS beslutar om
senareläggning. Således återstår att se huruvida IASB
kommer att vidta någon åtgärd.
Hans Hoogervorsts inledande ord om att de bägge
styrelsernas uppgift efter publiceringen var att
åstadkomma en gemensam och lyckosam övergång till
de nya reglerna tycks möjligen bli svårare än vad man
initialt hade hoppats på!
Vilken uppgift har TRG?
TRG består av medlemmar från en vid krets
innebärandes upprättare av finansiella rapporter,
revisorer, redovisningsspecialister (t.ex. har PwC två
representanter i TRG) och andra användare vilka
samtliga har erfarenhet av intäktsredovisning enligt
IFRS och/eller US GAAP.
TRG håller ett möte per kvartal d.v.s. 4 per år. Hittills
har 4 möten ägt rum. Tanken är att TRG ska erhålla
feedback från upprättare av finansiella rapporter vad
gäller potentiella implementeringsfrågor kring IFRS 15
vilka har uppdagats allteftersom konverteringsarbetet
fortgår.
TRG erhåller en skriftlig implementeringsfråga vilken
de sedan behandlar på sina möten. TRG ska inte ge ut
vägledning i implementeringsfrågor. Således resulterar
inte av TRG behandlade frågor i någon skriftlig
vägledning eller annan guidance. Syftet med TRGs
www.pwc.com/se
#37
Sid 7
möten är att de ska bistå IASB och FASB med hjälp och
råd i huruvida det finns anledning för IASB och FASB
att göra förtydliganden i standarden baserat på de
frågeställningar som har uppdagats.
Vilka implementeringsfrågor diskuteras?
Mängden frågor/ämnen som har ställts till TRG är
omfattande. Det kan noteras att frågorna är av det
komplicerade slaget och att dess hantering tar tid.
Nedan återger vi kortfattat några av de större områden
och frågor som har diskuteras. Detta är också områden
inom vilka IASB och/FASB kommer att föreslå någon
form av förtydliganden av standarden.
Redovisning av licenser avseende IP
Ett område som har varit föremål för många
diskussioner är licenser. Många har ansett att detta är
ett område där vägledningen inte är tillräckligt tydlig
och risk finns för olika tolkningar i likartade situationer.
FASB och IASB har därför beslutat att utge
förtydligande i vägledningen om redovisning av
licenser.
TRG har diskuterat standardens krav på att endast
redovisa ersättning från försäljningsbaserad eller
användarbaserad royalty från licenser för immateriella
rättigheter när försäljningen/användningen har ägt
rum. Frågor som ställts avser hur försäljningsbaserad
royalty och användarbaserad royalty definieras,
definitionen av licenser samt tillämpningsområdet för
licenser.
Ytterligare en fråga relaterad till licenser är hur man ska
redovisa ersättning från en licens när licensen inte
utgör den huvudsakliga komponenten i ett kontrakt.
Licensen är inte oväsentlig men den är inte heller det
som primärt säljs i kontraktet. Licensen utgör inte ett
distinkt prestationsåtagande, utan kombineras med
andra produkter/tjänster i ett kontrakt till ett
prestationsåtagande. Många anser att vägledningen är
oklar vad gäller redovisning av licenser då dessa inte är
distinkta.
Ett annat område som har diskuterats är hur man ska
tolka vägledningen när man fastställer en licens natur
(“right to use” eller ”right to access”). De aktiviteter som
utförs av licensgivaren påverkar hur licensen
Accounting update April 2015
Accounting Update
April 2015
PwC
113 97 Stockholm
Telefon 010-212 40 00
www.pwc.com/se
Ansvarig utgivare: Mikael Scheja
klassificeras och därmed huruvida intäkten ska
redovisas; vid en tidpunkt eller över tiden. Den
befintliga vägledningen kan tolkas på olika sätt och ge
olika svar trots samma förutsättningar. Framförallt är
det oklart huruvida de aktiviteter som licensgivaren
utför och som ska ligga till grund för kriteriet
”väsentligt påverkar den immateriella rättigheten” och
kvalificera för redovisning över tiden, måste vara av det
slag att de påverkar licensens funktion eller om de
enbart behöver påverka värdet av den immateriella
rättigheten.
Diskusisoner har vidare förts angående hur man ska se
på eventuella restriktioner i en licens. En restriktion
kan vara sådan att den begränsar perioden under vilken
kunden kan nyttja fördelarna från licensen.
Exemplifierat kan detta vara fallet med en licens till en
filmrättighet under flera år, med restriktionen att
filmen endast får visas en specifik dag per år.
Vägledningen är oklar i huruvida en licens av detta slag
är en distinkt licens eller om den utgör flera distinkta
licenser. Vidare har det också diskuterats om en sådan
restriktion i själva verket står i konflikt med kravet på
att inte redovisa intäkter från en licens förrän kunden
kan nyttja licensen och åtnjuta dess fördelar.
Klargörande av när ett åtagande är distinkt
Standardens kriterier för att klassificera en vara eller
tjänst i ett kontrakt som ett distinkt åtagande är att det
dels ska vara kapabelt att vara distinkt, dels att det ska
vara separat identifierbart från andra åtaganden i
kontraktet. Det sistnämnda kriteriet anses av många ge
upphov till en del otydligheter i tolkningen. En fråga
som uppkommit är huruvida bedömningen ska göras
utifrån kundens perspektiv eller utifrån företagets
perspektiv. Noteras görs också att de indikatorer på
”separat identifierbar” som standarden ger har visat sig
tolkas på olika sätt trots samma grundförutsättningar.
IASB och FASB kommer att göra förtydliganden i
vägledningen om hur kriterierna för separat
identifierbart ska tillämpas.
Brutto eller nettoredovisning av intäkt
Reglerna
om
redovisning
av
agent
och
huvudmannaförhållanden anses av många behöva
förtydligas vad gäller kriterierna för att fastställa
huruvida företaget agerar som huvudman eller agent.
www.pwc.com/se
#37
Sid 8
Detta är viktigt eftersom den ena innebär
bruttoredovisning av intäkter och den andra
nettoredovisning.
Att
fastställa
ett
agent/huvudmannaförhållande kräver även under
nuvarande intäktsredovisningsregler att flera väsentliga
bedömningar måste göras, vilket också kommer att vara
fallet enligt den nya standarden. FASB och IASB
kommer att vidta flera undersökningar och ”outreach”aktiviteter i syfte att se om klargöranden behövs.
Utöver ovan nämnda områden så kommer FASB att
föreslå förtydliganden inom områdena möjlighet till
betalning (”collectability”), ej likvida ersättningar,
kontraktmodifikationer samt fall där företaget har en
serie av distinkta åtaganden.
Ulrika Anjou
010-213 36 21
[email protected]
Glöm inte system- och processfrågorna
vid övergången till IFRS 15
Den 1 januari 2017 träder IASBs nya regelverk för
intäktsredovisning i kraft; IFRS 15 Revenue from
contracts with customers. IFRS 15 innebär ett helt nytt
tankesätt vad gäller intäktsredovisning och en femstegs
modell introduceras. I skrivande stund har många
företag påbörjat analysen av vad en övergång till IFRS
15 innebär för dem, rent redovisningsmässigt. Huruvida
övergången innebär stora eller små effekter, många
eller ett fåtal förändringar beror i stor utsträckning på i
vilken bransch man är verksam men också på hur pass
komplicerade transaktioner företaget har.
Vad som är viktigt att beakta är dock att övergången till
IFRS 15 inte enbart är en redovisningsmässig övning.
Intäktsflödet är kritiskt i varje verksamhet och inte
sällan är de system som hanterar intäktsskapande
transaktioner
omfattande.
Intäktsskapande
transaktioner är också ett område som måste vara
omgärdat av väl fungerande processer och kontroller.
Accounting update April 2015
Accounting Update
April 2015
#37
PwC
113 97 Stockholm
Telefon 010-212 40 00
www.pwc.com/se
Ansvarig utgivare: Mikael Scheja
Slutligen ska effekten av övergången kommuniceras till
marknaden
och
implementeras
till
fullo
i
organisationen.
Vi vill med denna artikel lyfta fram de system, processoch organisationsfrågor som vi tror kommer att behöva
analyseras och hanteras parallellt med att IFRS 15
implementeras i redovisningen.
Systemfrågor
Ur ett IT/systemperspektiv kan det finnas behov av att
inhämta och analysera information på ett nytt, mer
detaljerat och uppdelat sätt. Det kan även finnas behov
av att fånga information som inte använts tidigare. Det
finns idag ett flertal leverantörer som tillhandahåller
specifika lösningar kring IFRS 15 och många av de
etablerade affärssystemleverantörerna jobbar på
uppgraderingar och/eller tilläggsfunktionalitet för att
underlätta och möjliggöra regelefterlevnad.
Affärsprocesser och intern kontroll
En övergång till IFRS 15 kan medföra nya processer och
arbetsätt där nya bedömningar och estimat behöver
göras. Nya redovisningsprinciper och behov av ny
datainsamling introducerar också nya risker och
därmed nya krav på intern kontroll. Företag med ett
redan etablerat Intern Kontroll-ramverk bör se över sin
design i syfte att säkerställa att ramverket är uppdaterat
efter de nya redovisningsprinciperna och de nya
förfaranden som har tillkommit. Företag som arbetar
med att utveckla sitt Interna Kontroll-ramverk behöver
säkerställa att risker relaterat till IFRS 15 adresseras.
Investor relations
Effekterna av övergången till IFRS 15 behöver i god tid
och på ett tydligt sätt kommuniceras till marknaden. I
kommunikationen med investerare kommer det vara
oerhört viktigt att kunna ge en tydlig bild av hur den
nya intäktsredovisningen kommer att påverka
företagets finansiella position, strategi och framtida
affärsmodell.
Kontraktshantering
IFRS 15 innebär att hänsyn måste tas till nya kriterier
vad gäller när och hur en intäkt ska redovisas. I viss
utsträckning kan det t.o.m. vara så att det kan finnas
behov av att göra en översyn av avtalsformuleringar i
syfte
att
säkerställa
att
avtalen
får
den
redovisningsmässiga konsekvens som avsågs vid dess
ingång när hänsyn tas till IFRS 15s krav. Företag
behöver se över olika typer av kontrakt och skrivelser
för att bedöma vilken redovisningsmässig konsekvens
de kan få, samt analysera om detta stämmer med
företagets förväntningar. Kanske kommer det att finnas
behov av omformuleringar och nya policies.
Sammanfattning
System- och processaspekterna är troligen det som
påverkas mest och tar längst tid att analysera och
införa. Nedan bild ger en uppfattning av fördelningen
mellan redovisningsaspekterna kontra system- och
process frågorna under en övergång till IFRS15:
Bonus och ersättningar
Omsättning är inte sällan ett mått som ligger till grund
för
rörliga
ersättningar
till
anställda.
Intäktsredovisningen kan således påverka bonus och
provisioner. Företag bör analysera om och hur en
ändring av när och till vilket belopp en intäkt redovisas
kommer att påverka bonus, KPIer och andra interna
styrmedel.
Skatt
Tidpunkten för när skatt ska redovisas och erläggas kan
påverkas om t.ex. intäkten ska redovisas tidigare än
förut.
Företag
bör
således
utreda
om
intäktsredovisningen kan påverka skatteredovisningen.
www.pwc.com/se
Sid 9
Givet de konsekvenser ett införande av IFRS 15 kan ha
för
andra
delar
av
organisationen
än
ekonomiavdelningen, är vår uppmaning att företag så
Accounting update April 2015
Accounting Update
#37
April 2015
PwC
113 97 Stockholm
Telefon 010-212 40 00
www.pwc.com/se
Ansvarig utgivare: Mikael Scheja
snart som möjligt påbörjar analysen av vad en övergång
innebär. Detta för att säkerställa att de systemändringar
och informationsinsamlingar som krävs för att
genomföra en övergång ska kunna gå så smidigt som
möjligt. Även de företag och branscher som inte
förväntar sig någon stor påverkan bör begrunda IFRS
15s samtliga nyanser innan detta konkluderas.
Flera standarder har sedan dess modifierats, bl. a. IAS
1 Utformning av finansiella rapporter. Som ett led i
detta projekt publicerade IASB i slutet av 2014
föreslagna förändringar i IAS 7 Rapport över
kassaflöden. IASB:s syfte med ändringarna i IAS 7 är
att förbättra informationen om ett företags
finansieringsverksamhet och likviditet.
Vilka är de föreslagna ändringarna?
Avstämning av skulder
Enligt de förslagna ändringarna ska ett företag lämna
en ”IB – UB analys” över skulder. Tanken är att
analysen ska avse skulder vars kassaflöde redovisas i
finansieringsverksamheten och läsaren ska få en ökad
förståelse för hur företagets skuldsättning förändras.
Avstämningen ska inkludera:
Henrik J Petre
010-214 11 27
[email protected]
a) Ingående balans i rapport över finansiell ställning
Ulrika Anjou
010-213 36 21
[email protected]
Disclosure Initiative
ändringar i IAS 7
kassaflöden
b)
– Föreslagna
Rapport över
Bakgrund
International Accounting Standard Board, IASB,
arbetar kontinuerligt med att ge ut nya och förbättra
befintliga redovisningsstandarder. Under 2011 ställde
IASB frågan till allmänheten om vilka projekt och vilken
inriktning de tyckte att IASB skulle ha och arbeta med
de närmast kommande åren (deras sk. ”Agenda
Consultation”).
IASB erhöll mycket feedback på denna förfrågan. Det
framkom med stor tydlighet att det fanns en önskan om
att IASB skulle se över och förbättra upplysningskraven
i befintliga IFRS. Många ansåg att upplysningskraven
började bli så pass omfattande att de tenderade att
stjälpa snarare än hjälpa läsaren. IASB tog till sig av
kritiken och startade ett projekt kallat ”Disclosure
Initiative”.
www.pwc.com/se
Sid 10
c)
för varje skuld vars kassaflöde har klassificerats,
eller borde vara klassificerat i kassaflödets
finansieringsverksamhet
Förändringar för perioden som inkluderar: (i)
förändringar
i
kassaflödet
i
finansieringsverksamheten,
exklusive
eget
kapitalposter (ii) förändringar av att erhålla eller
förlora kontroll över dotterbolag eller andra
verksamheter,
och
(iii)
för
andra
icke
kassapåverkande poster (exempelvis valuta- och
verkligt värde förändringar samt förändringar i
leaseskulder)
Utgående balans i rapport över finansiell ställning
för varje skuld vars kassaflöde har klassificerats,
eller borde vara klassificerat i kassaflödets
finansieringsverkssamhet
IASB ger även förslag på utformningen av en sådan
avstämning, enligt följande:
Accounting update April 2015
Accounting Update
#37
April 2015
PwC
113 97 Stockholm
Telefon 010-212 40 00
www.pwc.com/se
Ansvarig utgivare: Mikael Scheja
Likvida medel
IASB föreslår vidare tillkommande upplysningar
avseende likvida medel som inte är tillgängliga för
användning av koncernen. Det som åsyftas här är
exempelvis likvida medel som innehas av ett
dotterföretag som bedriver sin verksamhet där det
råder legala restriktioner vilket kan medför
begränsningar i användandet av de likvida medlen. Det
finns redan idag upplysningskrav avseende likvida
medel som inte är tillgängliga för koncernen både i IAS
7 och i IFRS 12. IASB vill komplettera de befintliga
upplysningskraven till att omfatta exempelvis
situationer där likvida medel förvisso är tillgängliga
men om de skulle användas skulle det utlösa en
skattebetalning.
De föreslagna ändringarna är i skrivande stund
fortfarande i utkastform. Remisstiden för utkastet
sträcker sig fram till den 17 april 2015. Något föreslaget
ikraftträdandedatum finns inte angivet i utkastet då
detta är avhängigt den respons som IASB erhåller på
utkastet.
IFRS9- När blir det möjligt att tillämpa
fördelarna med de nya reglerna för
säkringsredovisning?
IFRS9 publicerades i juli förra året och ska tillämpas
från 2018. Standarden ersätter IAS39 Finansiella
instrument: Redovisning och Värdering. Skillnaderna
mellan IAS 39 och IFRS 9 är många. Bl.a. förändras
principerna
för
klassificering,
hantering
av
kreditförluster och säkringsredovisning. Vad som får
störst påverkan beror givetvis på företagets verksamhet.
För icke finansiella företag är sannolikt den största och
viktigaste förändringen de nya principerna för säkringsredovisning. Till stora delar innebär de nya principerna
bättre förutsättningar för en redovisning som bättre
avspeglar hur finansiella risker hanteras med finansiella
instrument. I vissa fall kan IFRS 9 också medföra en
enklare praktisk hantering.
Flera av dessa förändringar har varit efterfrågade av
företagen och det kan finnas ett intresse av att tillämpa
dessa fördelar så tidigt så möjligt. Vilka är dessa
förändringar och vad behöver ett företag som vill dra
nytta av fördelarna göra nu för att så snart som möjligt
dra nytta av de nya reglerna?
Nya möjligheter inom säkringsredovisning
Claes Janzon
010-213 30 42
[email protected]
Många företag har idag svårt att uppfylla IAS 39s strikta
krav på säkringsredovisning. Vår erfarenhet är att detta
ibland t.o.m. har medfört att företag har avstått från att
använda sig av finansiella instrument, exempelvis ett
derivat, för att hantera en finansiell risk. Vår
bedömning är att IFRS 9s nya principer för
säkringsredovisning medför ökade möjligheter för
företag att tillämpa säkringsredovisning och att
redovisningen
därmed
kan
återspegla
riskhanteringsstrategierna på ett bättre sätt.
Helena ben Salem
010-213 37 85
[email protected]
IFRS 9 innebär ett antal ändrade regler, det är dock
främst två förändringar som kommer att påverka
möjligheterna
för
företag
att
tillämpa
säkringsredovisning:

www.pwc.com/se
Sid 11
Kraven
för
att
kvalificera
för
säkringsredovisning förändras så det blir
Accounting update April 2015
Accounting Update
April 2015
enklare
att
säkringsredovisning,

#37
PwC
113 97 Stockholm
Telefon 010-212 40 00
www.pwc.com/se
Ansvarig utgivare: Mikael Scheja
kvalificera
för
komponenten måste vara separat identifierbar och
tillförlitligt mätbar.
Möjlighet att identifiera komponenter även i
icke-finansiella poster som säkrade föremål.
Vår bedömning är att dessa två ändringar innebär att
det kommer att vara möjligt att tillämpa
säkringsredovisning exempelvis på fler råvarurelaterade
strategier enligtIFRS9 än det varit enligt IAS39.
Kraven för att kvalificera för säkringsredovisning
ändras så att det blir enklare att kvalificera för
säkringsredovisning.
IAS 39 innehåller en knivskarp gräns för när ett
säkringsförhållande anses vara tillräckligt effektivt för
att kvalificera för säkringsredovisning. Enligt IAS 39 är
en säkring effektiv om den ligger i intervallet 80-125%.
IAS 39s krav är strikt och innebär exempelvis att en
säkringsrelation med 80% effektivitet uppfyller kraven
för säkringsredovisning medan en relation med 79%
effektivitet diskvalificeras. IFRS 9 har inte dessa
gränsvärden utan anger 3 kriterier som ska vara
uppfyllda för att säkringsredovisning ska kunna
tillämpas. Dessa kriterier är:

Det ska finnas ett ekonomiskt samband mellan
säkringsinstrumentet och den säkrade posten

Säkringskvoten ska vara i enlighet med
företagets riskmanagement

Effekterna från kreditrisk får inte dominera
värdeförändringarna i säkringsrelationen
Komponenter i icke-finansiella föremål
Vid säkring av ett icke-finansiellt föremål (ex inköp av
flygfotogen)
föreskriver
IAS
39
att
hela
inköpskostnaden ska inkluderas i det säkrade
föremålet. Det går inte att utesluta något. Effektiviteten
mäts genom jämförelse av värdeförändringen på
derivatet med värdeförändringen på hela inköpet,
oavsett om syftet med säkringen bara är att hantera en
del av risken (ex. förändringar i råoljepriset). IFRS9
innebär att det blir tillåtet att identifiera delar av ickefinansiella poster som säkrade föremål. I exemplet ovan
innebär det att det är tillåtet att identifiera
råoljekomponenten i flygbränslet som säkrat föremål.
Det krav som IFRS 9 ställer är att den identifierade
www.pwc.com/se
Sid 12
Tidpunkt för övergång till redovisning
enligt IFRS 9
IFRS9 är obligatorisk från och med 2018, förtida
tillämpning är tillåten. För bolag inom EU förutsätter
all tillämpning dock att standarden har godkänts av EU.
Utifrån aktuell arbetsplan förväntas EFRAG publicera
ett utkast till ”endorsement advise” redan i april och
EU-kommissionen förväntas ta beslut om godkännande
under andra halvåret 2015.
Utmaningarna i godkännandeprocessen
Ovanstående beslutsplan kan te sig enkel. Så är dock
inte riktigt fallet. EFRAG har påbörjat arbetet med att ta
fram ett ”endorsement advise” för IFRS9. Utöver de
vanliga kriterierna som alltid ställs på en ny standard
och som EFRAG ska ta ställning till (såsom rättvisande
bild,
förståelse,
relevans,
tillförlitlighet
och
jämförbarhet) innehåller uppdraget dessutom ett antal
frågeställningar som kommissionen vill att man särskilt
beaktar. Dessa är bl.a:

konsekvenser av att IFRS9 och IFRS4
(Försäkringsavtal)
inte
implementeras
samtidigt,

användandet
av
verkligt
värde
och
borttagandet av särredovisning av inbäddade
derivat i finansiella tillgångar,

förändringen av reglerna för nedskrivning av
finansiella tillgångar

konsekvenser av att IASB och FASB inte kunde
enas om gemensamma regler för redovisning
av finansiella instrument
Ovanstående är enbart ett urval och uppdraget
innehåller än fler komplicerade frågeställningar för
EFRAG att ta ställning till. Som den uppmärksamme
läsaren förstår så är detta omfattande frågeställningar
och mot denna bakgrund kan EFRAGs publicerade
tidsplan förefalla väl optimistisk. Det återstår således
Accounting update April 2015
Accounting Update
April 2015
#37
PwC
113 97 Stockholm
Telefon 010-212 40 00
www.pwc.com/se
Ansvarig utgivare: Mikael Scheja
att se huruvida en förtida tillämpning av IFRS 9 kan bli
aktuell.
Vilka förberedelser bör företag göra redan
nu?
Införandet av IFRS9 kan innebära stora förändringar
för de företag som tillämpar eller önskar tillämpa
säkringsredovisning. Vår rekommendation är därför att
man redan nu genomför en förstudie som
temperaturmätare. En förstudie kan vara ett första steg
för att få en uppfattning om vilka delar av IFRS9 som
kommer att påverka företaget mest. Förstudien kan
sedan användas för prioritering och bedömning av den
tids- och resursåtgång som krävs för att genomföra
övergången. En annan aspekt som kan inkluderas i
förstudien är huruvida företaget kan ha fördelar av att
tillämpa standarden i förtid (i den mån det är möjligt).
Peter Almgren
010-212 53 53
[email protected]
Vår bedömning är att de företag som sannolikt har mest
att vinna på en förtida tillämpning av IFRS9 är de
företag som är exponerade mot råvarurisker. Detta då
det, på grund av kriterierna för säkringsredovisning i
IAS39, i många fall inte varit möjligt att uppnå
säkringsredovisning för derivat som säkrar råvarurisk.
Även om EUs godkännandeprocess drar ut på tiden och
godkännandet inte kommer förrän under 2016 kan det
ändå vara möjligt att förtidstillämpa den nya
standarden från 1 januari 2016. Detta förutsätter dock
att analysen av övergången är gjord. För
säkringsredovisning
krävs
exempelvis
att
säkringsdokumentation etc. finns på plats vid
inledningen av den period för vilken man vill tillämpa
dessa regler. Det kan därför vara fördelaktigt att vara
förberedd även om godkännandet från EU dröjer en bit
in på 2016.
Per-Ove Zetterlund
010-213 32 97
[email protected]
www.pwc.com/se
Sid 13
Accounting update April 2015
Accounting Update
April 2015
#37
PwC
113 97 Stockholm
Telefon 010-212 40 00
www.pwc.com/se
Ansvarig utgivare: Mikael Scheja
Ett urval av PricewaterhouseCoopers publikationer
K3 i praktiken - andra upplagan
Boken ger kompletterande vägledning i den praktiska
tolkningen och tillämpningen av K3s regler och principer.
Detta sker bl a med ett stort antal praktiska exempel.
Strukturen i boken följer helt K3, vilket innebär att den är
indelad i kapitel, rubriker och punkter som
överensstämmer med K3. För att läsaren ska få en
komplett bild av redovisning enligt K3 bör boken läsas
tillsammans med det allmänna rådet.
Boken riktar sig till alla som upprättar årsredovisning
enligt K3 och alla som ska tolka och bedöma sådana
redovisningar.
Boken beställs från Studentlitteratur
www.pwc.com/se
Koncernredovisning 2014 - Exempel enligt
IFRS
Detta exempel är en svensk översättning och anpassning
av det internationella exemplet Illustrative IFRS
consolidated financial statements. Exemplet innehåller en
koncernredovisning enligt IFRS m a p utformning och
upplysningar. I exemplet har också beaktats sådana krav
enligt svensk lag, god redovisningssed och börskrav som
ställs på koncern-redovisningar som svenska företag
upprättar enligt IFRS
Publikationen kan laddas ner från vår hemsida
Skriften behandlar inte upplysningskraven i detalj, dessa
återfinns i IFRS disclosure checklist vilken har uppdaterats
för att återspegla samtliga upplysningskrav i standarder och
tolkningar per 31 december 2014.
Manual of accounting – IFRS 2015
Kvalitet i delårsrapportering
Guide till IFRS med omfattande praktiska instruktioner
om hur finansiell information enligt IFRS ska upprättas.
Inkluderar ett hundratal praktiska exempel och utdrag
från bolagsrapporter samt ett exempel på koncernredovisning. Årets utgåva består av tre delar:

Manual of accounting – IFRS 2015 – volume 1

Manual of accounting – IFRS 2015 . volume 2

Illustrative IFRS consolidated financial statements for
2014 year end
För mer information och beställning se vår hemsida
Denna skrift har tagits fram för att diskutera frågeställningar
om kvalitén i utformningen av en delårsrapport. En
genomläsning av aktuella delårsrapporter visar att det finns
några områden där relativt många bolag brister i
informationsgivningen. Vi redogör för dess områden, samt
exemplifierar kvalitetsfrågorna och tar även upp vad
undersökningar säger om användares önskemål om
innehållet i en delårsrapport.
Beställs kostnadsfritt från Redovisningsspecialisterna
Segmentrapportering enligt IFRS 8
IFRS 3 (Reviderad) Påverkan på resultat
IFRS 8 Rörelsesegment anpassar identifiering och
redovisning av rörelsesegment till den rapportering som
ledningen använder internt för uppföljning av
verksamheten. Denna broschyr förklarar de viktigaste
kraven i standarden och tar upp vissa praktiska frågor
som företag måste ta ställning till när standarden
tillämpas för första gången.
Beställs kostnadsfritt från Redovisningsspecialisterna
Beskriver nyheterna i IFRS 3 (Reviderad) Rörelseförvärv
utifrån perspektivet "Viktiga frågor och svar för beslutsfattare".
Beställs kostnadsfritt från Redovisningsspecialisterna
Personalen i årsredovisningen
Årsredovisningslagen
Årsredovisningen brukar kallas företagets visitkort och är
utan tvekan en av de viktigaste kommunikationsprodukterna. Hur de anställda beskrivs får därför
betydelse för hur företaget uppfattas och bedöms.
En av huvudpoängerna i denna skrift är att en hög grad
av öppenhet gynnar företaget på lång sikt. Öppenhet kan
exempelvis minska osäkerheten om företagets situation,
vilket kapitalmarknad och andra intressenter brukar
uppskatta.
Skriften beställs från Studentlitteratur.
En beskrivning av lagens bestämmelser och så som de
tillämpas från och med 2012.
Årsredovisningslagen har under de senaste åren varit
föremål för ett antal större och mindre ändringar av olika
karaktär. Flertalet ändringar har utgjorts av anpassningar till
EU-rätten och av sådana ändringar som är avsedda att
medföra förenklingar för företagen. Den ändring som
sannolikt får störst genomslag är att gränsen mellan större
och mindre företag har ändrats så att betydligt fler företag
klassas som mindre. Därigenom kan fler företag tillämpa de
lättnadsregler för mindre företag som lagen innehåller.
Skriften beställs från Studentlitteratur.
Sid 14
Accounting update April 2015
Accounting Update
#37
April 2015
PwC
113 97 Stockholm
Telefon 010-212 40 00
www.pwc.com/se
Ansvarig utgivare: Mikael Scheja
K2 – Årsredovisning i mindre företag –
exemplet K2-Kemisten AB med vägledning
och kommentarer (andra upplagan)
Skriften innehåller ett exempel på hur årsredovisningen
kan se ut för ett fiktivt aktiebolag som tillämpar K2reglerna. Den ger också en utförlig beskrivning av K2reglerna för aktiebolag och en redogörelse för
skillnaderna mellan K2-reglerna för aktiebolag respektive
ekonomiska föreningar. Skriften ger vägledning till den
som ska upprätta en årsredovisning eller bedöma en
årsredovisning som upprättas enligt K2-reglerna.
Skriften beställs från Studentlitteratur.
K3 för ideella föreningar, registrerade
trossamfund och stiftelser
Skriften innehåller PwCs tolkningar av K3:s regelverk
baserat på våra omfattande erfarenheter och kunskaper om
hur ideella organisationer fungerar i praktiken. Regelverket
K3 är i första hand skrivet för aktiebolag men har ett
tilläggskapitel för stiftelser och ett för ideella föreningar och
registrerade trossamfund. Samtidigt gäller tillämpliga delar
av det generella regelverket även för de ideella
organisationerna. Hur dessa delar ska tolkas i praktiken är
inte självklart och i skriften hjälper vi till med vägledning.
Skriften laddas ner från PwCs hemsida.
Accounting Consulting Services, ACS, är en grupp redovisningsspecialister inom PwC, specialiserade på finansiell
rapportering. Vi hjälper alla företag med att förstå alla aspekter av redovisningsregelverken. Vi bevakar utvecklingen
löpande, tar fram goda exempel och ger praktisk vägledning
Kontaktinformation:
Ansvarig för Accounting Consulting Services
[email protected]
Tel. 010-213 30 38
[email protected]
IFRS:
Tel. 010-213 30 22
Tel. 010-213 30 42
[email protected]
[email protected]
Tel. 010-213 38 54
Tel. 010-212 70 75
IFRS/Svensk redovisning
Technical Directors
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
Tel. 010-213 30 44
Technical Directors
Technical Partners
[email protected]
[email protected]
Svensk redovisning:
Technical Partner
Tel. 010-213 32 97
Tel. 010-213 32 38
Tel. 010-213 36 21
Tel. 010-213 38 65
Konverteringar och implementeringar:
[email protected]
Tel. 010-212 95 82
Marknadsnoteringar och prospektfrågor:
[email protected]
[email protected]
Tel. 010-213 30 36
Tel. 010-213 30 37
För att prenumerera/avbeställa, sänd ett mejl till Maria Olsson.
www.pwc.com/se
Sid 15
Accounting update April 2015