Studieanvisning Hälsa utifrån ett helhetsperspektiv med

Transcription

Institutionen för kultur och kommunikation (IKK)
Estetiska avdelningen (ESA)
150922
Studieanvisning
Hälsa
utifrån ett helhetsperspektiv med
utomhuspedagogiska metoder
15 hp
Ht 2015
Kurskod:
917G37
Skriftligt upprop:
Fredag 28/8 enligt separat information via mail efter urval 2
Första kursträff:
Torsdag 24/9 - Fredag den 25/9 på LiU, Hus Key, sal 4257 (Bild 2)
Kursansvarig:
Helena Alsegård
[email protected]
2
Innehållsförteckning
Sid
1.
Presentation av kursen
3
2.
Kontaktuppgifter
3
3.
Kursens upplägg och innehåll
3
4.
Kursplan
4
5.
Schema och flöde
6
5.1
Ansvarig – Innehåll/Förberedelser – Plats
7
5.2
Medverkande personer
11
6.
Kurs- och Examinationsuppgifter
12
6.1
Kursens examinationsuppgifter i sammanfattning
12
6.2
Portfolions delar och process
12
6.3
Kompletteringsuppgift
14
6.4
Portfolions innehåll
15
6.5
Formella krav
17
6.6
Återkoppling
17
6.7
Bedömning och betygskriterier
18
7
Övrig kursinformation
18
7.1
Registrering, LiU-ID, Studentmail och LiU-kort
18
7.2
LISAM
18
7.3
Biblioteket
19
7.4
Lokaler
19
7.5
Kursvärdering
19
8
Fusk och plagiat
20
9
Litteraturlista
22
9.1
Obligatorisk litteratur
22
9.2
Referenslitteratur
24
Hälsa utifrån ett helhetsperspektiv med utomhuspedagogiska metoder, 15 hp
LiU 2015/2016
3
1.
Presentation av kursen
Välkommen till kursen Hälsa utifrån ett helhetsperspektiv med utomhuspedagogiska metoder!
Kursen ges vid Linköpings universitet (LiU) av Estetiska avdelningen (ESA) vid Institutionen för kultur
och kommunikation (IKK) och bedrivs på kvartsfart (25%) under två terminer och ger 15 hp. Kursen
har åtta gemensamma träffar med sammanlagt tolv kursdagar, och dessa genomförs på LiU och
däremellan är det självstudier i form av individuell inläsning av litteratur och genomförande av egna
kursuppgifter.
Innehållet kan i grova drag delas in i tre delkurser där innehållet har en progression som bygger på
den eller de tidigare delkursernas innehåll.
Kursens tre delkurser har fått arbetsnamnen:
Individhälsa med fokus på stress och stresshantering
Folkhälsa med fokus på motivations- och förändringsarbete
Naturens roll för vår fysiska, mentala och sociala hälsa
2.
(delkurs 1, v 35-47)
Kontaktuppgifter
Vi som ansvarar för och arbetar med denna kurs står gärna till tjänst då du har frågor eller vill
framföra något. Här finns våra kontaktuppgifter
Helena Alsegård
telefon: 013-28 27 17, 0736-20 95 74
mail: [email protected]
Kursansvarig lärare
Ytterligare medverkande personer tillkommer, se schema.
Monika Wise
telefon: 013-28 19 79
mail: [email protected]
Administratör
3.
Kursens upplägg och innehåll
De gemensamma kursträffarna kommer att ske på och i närheten av Linköpings Universitet. Under
dessa träffar om sammanlagt tolv dagar under höst- och vårtermin använder vi oss av flera olika
pedagogiska arbetsmetoder och kommer bland annat att ha ett gestaltande, laborativt och
reflekterande arbetssätt tillsammans i kursgruppen såväl inom- som utomhus.
Undervisningen utgörs av föreläsningar, seminarier, grupparbeten, praktiskt arbete och självstudier.
Du som student dokumenterar löpande kursens innehåll i ett reflektionsdokument som senare
används som underlag för examinationen.
Det är mycket viktigt att du kan närvara och delta aktivt i dessa träffar för att tillgodogöra dig
kursens innehåll!
LiU 2015/2016
4
4.
Kursplan
KURSPLAN
Hälsa utifrån ett helhetsperspektiv med utomhuspedagogiska metoder, 15hp
Kurskategori Fristående kurs
Huvudområde
Ämnesområde Utbildningsvetenskap-UV2
Kurskod 917G37
Mål
Efter avslutad kurs ska den studerande kunna:
- reflektera över hur olika livsstilsfaktorer påverkar individers hälsa samt ge exempel på några förebyggande metoder
att hantera stress,
- resonera kring hur folkhälsan påverkas av olika strukturer i samhället och exemplifiera hur ett salutogent perspektiv
på motivations- och förändringsarbete kan ta sig uttryck i verksamheter,
- redogöra för, och kritiskt förhålla sig till, aktuell forskning kring naturens roll för vår fysiska, mentala och sociala
hälsa,
- ge exempel på, och argumentera för, hur naturmiljön kan användas i hälsoarbetet.
Kursinnehåll
I kursen kommer tre aspekter att vara centrala: individhälsa med fokus på stress och stresshantering, folkhälsa med
fokus på motivations- och förändringsarbete samt naturens roll för vår fysiska, mentala och sociala hälsa. Kursen
belyser olika livsstilsfaktorer som kan påverka individers hälsa, orsaker till stress och hur dessa kan påverka
människans fysiologiska, mentala och sociala hälsa.
Några olika teoretiska och praktiska exempel på förebyggande metoder att hantera stress samt teori och praktik
gällande mental träning kommer att behandlas och praktiseras. Studenten ska undersöka sambanden mellan
samhällsstrukturer och folkhälsa såväl som några olika metoder och strategier som används inom motivations- och
förändringsarbete på folkhälsoområdet. I kursen bearbetas även aktuell forskning kring naturens roll för vår fysiska,
mentala och sociala hälsa. Några olika verksamheter som arbetar med sambanden mellan naturupplevelse och hälsa
studeras.
Undervisning/Arbetsformer
Kursen använder utomhuspedagogiska arbetsmetoder, vilket innebär ett gestaltande, laborativt och reflekterande
arbetssätt såväl inom- som utomhus. Undervisningen utgörs av föreläsningar, seminarier, grupparbeten, praktiskt
arbete och självstudier. Studenten dokumenterar löpande kursens innehåll i ett reflektionsdokument som senare
används som underlag för examinationen.
Examination
Kursen examineras fortlöpande genom skriftliga och muntliga redovisningar enskilt och i grupp. De skriftliga
uppgifterna är individuella och består av både reflektionsuppgifter och rapporter. Mer information om kursuppgifterna
finns i separat studieanvisning.
Den som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.
Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid
förnyat examinationstillfälle.
LiU 2015/2016
5
Förkunskap
Betyg
På kursen ges betyget Godkänd eller Underkänd
Kursbevis
Kursbevis utfärdas av styrelsen för utbildningsvetenskap, efter begäran av den studerande. Begäran om bevis ska
göras på särskild blankett som finns att hämta på Centrala studerandeexpeditionerna eller via
http://www.student.liu.se/examen?l=sv. Blanketten lämnas till Examen, LiU
Kurslitteratur
Lista över kurslitteratur fastställs av ansvarig institution/motsvarande.
Övrigt
Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i
varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen.
Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.
Hälsa utifrån ett helhetsperspektiv med utomhuspedagogiska metoder
Health from a Holistic Perspective with Outdoor Education as a Method
Kursansvarig är: IKK - Institutionen för kultur och kommunikation
Dnr: LiU-2012-00428
Kurskod: 917G37
Provkoder: (se förteckning i LADOK)
Ämne: Utbildningsvetenskap-UV2
Nivå
G1X
Utbildningsnivå
Grundläggande
Ämneskod
Utbildningsområde
UV2
LiU 2015/2016
6
5.
Schema och arbetsgång
Tid:
Plats:
Lärare:
Kursens gemensamma träffar varierar mellan en- och tvådagarsträffar enligt nedan.
Linköpings Universitet (LiU), Hus Key, med närområden.
Helena Alsegård, (HA). Kursansvarig.
Universitetsadjunkt, lärare i Idrott & Hälsa, hälsopsykologi, utomhuspedagogik mm
Fler föreläsare kommer att finnas med i genomförandet av kursen.
Översikt kursträffar
Ht 2015
Skriftligt upprop
Vecka 35, fredag den 28/8 2015 (se mer under 5.1).
Träff 1
vecka 39
Torsdag 24 september
Fredag 25 september
kl 10-20
kl 9-17
Kursdag 1
Kursdag 2
Träff 2
vecka 42
Fredag 16 oktober
kl 9-17
Kursdag 3
Träff 3
vecka 47
Torsdag 19 november
Fredag 20 november
kl 10-20
kl 9-17
Kursdag 4
Kursdag 5
Träff 4
vecka 50
Fredag 11 december
kl 9-17
Kursdag 6
Träff 5
vecka 3
Fredag 22 januari
kl 9-17
Kursdag 7
Träff 6
vecka 6
Torsdag 11 februari
Fredag 12 februari
kl 10-20
kl 9-17
Kursdag 8
Kursdag 9
Träff 7
vecka 11
Torsdag 17 mars
Fredag 18 mars
kl 10-20
kl 9-17
Kursdag 10
Kursdag 11
Träff 8
vecka 16
Fredag 22 april
kl 9-17
Kursdag 12
Vt 2016
Det är viktigt att du kan delta i dessa gemensamma träffar eftersom du annars kommer att missa
en mycket stor och betydande del av kursen!
Generellt om gemensam litteraturbearbetning
Vi kommer vid alla tillfällen att ha litteraturseminarium i den bemärkelsen att den litteratur som lästs
inför träffen aktivt bearbetas under kursträffen av deltagarna i kursen. Detta kommer att ske på olika
sätt, ibland genom samtal runt ett bord inomhus, men minst lika ofta på andra vis. Det kan t ex vara
under promenader (walk & talk) eller genom olika praktiska övningar.
Jag har valt att generellt skriva "litteraturseminarium" under respektive träff för att informera om att
detta moment kommer att finnas med.
Observera att det kan bli mindre förändringar gällande litteratur/artiklar i delkurs två och tre.
LiU 2015/2016
7
5.1
Ansvarig – Innehåll/Förberedelser – Plats
Ht 2015
Upprop – Vecka 35, fredag den 28/8 2015
OBS!! Senast kl 24.00 måste du ha bekräftat att du ska gå genom att svara på det
skriftliga uppropet, annars förlorar du din kursplats! Du får separat information om
detta efter urval 2!
Mellan upprop och träff 1
Deltagarna:








Träff 1
Torsdag
HA
Alla
Fredag
Alla
SL
HA
Läs noga utsänd information (kommer efter urval 2) om Skriftligt upprop för denna
kurs angående registrering, skapande av temporärt och fullvärdigt LiU-ID och
aktivering av din studentmail. Detta är mycket viktigt att du genomför så snart som
möjligt och får du problem så kontakta dem som finns angivna på dokumentet!
(Gällande LiU-kort hämtar vi ut dem tillsammans vid första träffen).
Läs även dokumentet "Välkommen till LiU Ht 2015" för kompletterande information
som gäller generellt för kursstarter vid LiU denna termin.
Logga in på LISAM genom t ex http://www.student.liu.se och gör dig bekant med
systemet, samt ta del av informationen om denna kurs.
Fortsätt även att hålla dig uppdaterad om kursen via hemsidan och ta bl a del av den
senaste versionen av studieanvisningen.
http://www.liu.se/ikk/ncu/programkurser/halsa-utifran-ett-helhetsperspektiv-medutomhuspedagogiska-metoder?l=sv
Kolla litteraturen till delkurs 1.
Läs följande litteratur som vi ska diskutera gemensamt första träffen:
* Andersson & Ljusenius (kap 1-3, 11)
* Pellmer, Wramner & Wramner (kap 1)
Vara mentalt förberedd och nyfiken vid kursstart !
Känn dig varmt välkommen !
vecka 39, torsdag 24/9 - fredag 25/9
(Kursdag 1 + 2)
Kursstart och kursintroduktion
Studentexpeditionen - (LiU-ID/Kort)
Stress och stresshantering, teori, del 1
Stresshantering, praktik, del 1
Litteraturseminarium
Litteraturseminarium.
Att söka artiklar mm, besök av bibliotekarie (kl 13.15 - 15.00)
Reflektion & Information
Bild 2 (4257)
(Dramasal)
Bibl. (HBUS1)
LiU 2015/2016
8
Mellan träff 1-2
Deltagarna:
Läsa litteratur:
* Andersson & Ljusenius (kap 6-10)
* Arnetz & Ekman (kap 1, 2, 5)
* Pellmer, Wramner & Wramner (kap 3)
* Solin (del I och II)
Titta på någon egen vald föreläsning om mat/kost på nätet, (t ex
http://www.ur.se/Produkter/177942-UR-Samtiden-Sockerchocken-Sockerchocken)
Litteraturseminarium, gruppvis (t ex på LISAM eller annat valt forum)
Skriva på uppgiften
Träff 2
vecka 42, fredag 16/10
HA
Stress och stresshantering, forts.
(Kursdag 3)
Kost & Rörelse, inkl matlagning utomhus
(Kostnad för gemensamt lagad mat tillkommer)
Alla
HA
Bild 2 (4257)
(UTE!)
Mellan träff 2-3
Deltagarna:
Läsa litteratur:
* Arnetz & Ekman (kap 6, 13, 14, 21)
* Solin (del III och IV)
* Valbar bok från litteraturlistan
* Antonovsky (Kap 2, kopierat material)
* söka information om "Känsla av sammanhang" / "Sence of coherence"
Litteraturseminarium, gruppvis (t ex på LISAM)
Träff 3
Torsdag
HA
Alla
DL
Fredag
HA
HA
(Kursdag 4 + 5)
Bild 2 (4257)
Livsstilar och Coping
Seminarium Portfolio, delkurs 1
Hälsa - för medarbetare och ledare
kl 17.15-20.00
Form 1(2233)
Start delkurs 2: Folkhälsa
Motivations- och förändringsarbete
LiU 2015/2016
9
Mellan träff 3-4
Deltagarna:
Skicka in Portfolio 1 senast torsdag den 26/11 2015, kl 18.00.
Läsa litteratur:
* Alsegård, (sid 7-37).
(För er som önskar finns boken "Samarbetsövningar" att köpa under första träffarna).
* Andersson & Ljusenius, kap 4-5, 12-14
* Arnetz & Ekman (kap 22, 23)
* H Vifladt, Hopen & Landtblom
* Pellmer, Wramner & Wramner (kap 2, 4, 10)
Träff 4
HA
HL m fl
Alla
HA
Processarbete - i och med grupper
Erfarenheter av hälsopedagogiskt arbete
Motivations- och förändringsarbete, intro uppgift
(Kursdag 6)
Bild 2 (4257)
Mellan träff 4-5
Deltagarna:
Läsa litteratur:
* Arnetz & Ekman (kap 26, 27, 30)
* Holm
* Lennéer Axelsson & Thylefors (kopierat material).
* Pellmer, Wramner & Wramner (kap 5, 7)
* Valfri skönlitterär bok som behandlar aktuellt ämne från denna delkurs.
Vt 2016
Träff 5
HA
RF
Alla
HA
Motivations- och förändringsarbete
Om bemötande och (o)lika villkor.
(Kursdag 7)
Bild 2 (4257)
Mellan träff 5-6
Deltagarna:
Läsa litteratur:
* Larsson
* Valbar bok från referenslistan för delkursen
LiU 2015/2016
10
* Valbar akademisk rapport, uppsats etc.
Träff 6
Torsdag
HA
Alla:
HA
AS
Alla
Fredag
HA
HA
(Kursdag 8+9)
Bild 2 (4257)
Seminarium Portfolio, delkurs 2
Start delkurs 3: Naturens roll för vår hälsa
Föreläsning: Platsens betydelse
(kl 15.30 – 17.00)
Naturen som kraftkälla
Mellan träff 6-7
Deltagarna:
Lägg in Portfolio 2 till LISAM senast torsdag v 7, den 18/2 2016,kl 18.00
Läsa litteratur:
* Naturvårdsverket
* Grahn
* Hartig
* Johnson, Lundqvist & Ottosson (kap: Naturupplevelsens betydelse,
Skapa en naturupplevelseplan, Forskningen visar vägen.)
Träff 7
Torsdag
HA
Fredag
HA
Alla
HA
(Kursdag 10 + 11)
Bild 2 (4257)
Naturen som kraftkälla, forts
Trädgårdsterapi
Mellan träff 7-8
Deltagarna:
Läsa litteratur:
* Johnson, Lundqvist & Ottosson (kapitel Naturens roll för hälsa och livsstil,
Ledarskap och säkerhet))
* Valbara böcker från referenslistan för delkursen
LiU 2015/2016
11
* Valbar relevant akademisk rapport/ artikel/ uppsats.
Träff 8
HA
Inledning
Alla
Seminarium portfolio, delkurs 3
DN
Relationen mellan upplevelse, kunskap och hälsa
HA
Utvärdering och utvecklingstankar
Alla
Gemensam avslutning
(Kursdag 12)
Bild 2 (4257)
Efter träff 8
Lägg in Portfolio 3 till LISAM senast torsdag v 17, den 28/4 2016,kl 18.00
5.2
Medverkande personer
HA
SL
DL
HL
RF
AS
DN
Helena Alsegård
Solveig Landin
Daniel Lundkvist
Helene Landin
Ragnar Furenhed
Anders Szczepanski
Daniel Nilsson
Adjunkt, Linköpings Universitet
Bibliotekarie, Linköpings Universitet
Lektor, Linköpings Universitet
Enheten för hälsoanalys, Linköping
Lektor, Linköpings Universitet
Fler personer kan tillkomma
LiU 2015/2016
12
6.
Kurs- och Examinationsuppgifter
Du som student dokumenterar kursens första två delkurser i en personlig portfolio, vilken också
utgör underlag för examination. Den tredje delkursen examineras genom en rapport. Du finner
nedan mer information om detta.
Jag vill betona att detta är en preliminär skrivning och eftersom det är en ny kurs kan det komma att
bli mindre justeringar i innehåll och tider under kursens gång då allt inte är helt klart ännu.
6.1
Kursens examinationsuppgifter i sammanfattning
EXA 1
Portfolio 1
5 hp
Individhälsa med fokus på stress och stresshantering (delkurs 1, v 35-47)
Start: v 35
Redovisning och diskussion i seminarieform: v 47
Inlämning LISAM: Torsdag v 48
Omfång: 4-6 sidor, exklusive framsida, innehållsförteckning och referenslista.
EXA 2
Portfolio 2
5 hp
Folkhälsa med fokus på motivations- och förändringsarbete (delkurs 2, v 47-6)
Start: v 47
EXA 3
Portfolio 3
5 hp
Naturens roll för vår fysiska, mentala och sociala hälsa (delkurs 3, v 6 -17)
Start: v 6
6.2
Portfolions delar och process
Arbete med portpolio (portföljer) har sitt ursprung i konstnärliga professioner där man visade upp
sina alster i en "portfölj", men har under senare tid blivit allt vanligare även i andra sammanhang där
man fokuserar på lärande- och utvecklingsprocesser och där den fysiska portföljen kan ha ersatts
med dataskrivna texter enligt en given progression.
Grunden i arbetsprocessen för denna aktuella kurs kan beskrivas på följande sätt.
LiU 2015/2016
13
A. I början av kursen:
Du ska i inledningen till kursen formulera dina personliga mål och beskriva dina förväntningar, samt
skriva en inlärningsplan hur du planerar att nå dina mål och förväntningar under kurstiden.
Detta steg innebär att du som skriver tar ett aktivt och personligt ansvar för lärandeprocessen.
B. Under arbetets gång:
Du dokumenterar processen som sker under kursens olika moment genom att utgå från orden collect
- select - reflect. Detta innebär konkret att du ska samla (collect) innehållet som ingår i kursen enligt
anvisningar av ansvariga, bl a kursträffar, föreläsningar, workshops, litteraturseminarier,
gruppträffar, redovisningar och examinationer. Därefter ska du välja ut (select) det som du anser
bidrar till din utveckling och lärprocess och reflektera (reflect) över detta. Detta tredje steg är den
viktiga process som gör det upplevda till en lärdom.
Reflektera (reflect) kan beskrivas som ”tankens krökning tillbaka mot sig själv”1 och innebär här att
man återvänder och ser på enskilda eller samlade upplevelser, sina tankar, mål och förväntningar,
inlärningsplan, kursinnehåll samt litteratur med de ögon man har just då utan att värdera åt något
håll.
Kurslitteraturen ska finnas med som stöd för egna tankar och reflektioner i hela arbetet, men kan
även redovisas separat som en läslogg om du föredrar detta och då med kopplingar till egna tankar
och erfarenheter.
Detta steg är tänkt att ge dig som skriver ett redskap för att reflektera över ditt eget lärande och för
att utforma strategier och mål för den fortsatta lärande- och utvecklingsprocessen.
C. I slutet av arbetet:
Nu ska du göra en självvärdering av din egen insats av hur du nått dina mål och dina förväntningar,
samt hur din inlärningsplan har fungerat.
Värdera eller självvärdera innebär här att man värderar hur man upplever och uppfattar2 sin egen
insats samt synliggör sin egen lärprocess i förhållande till sina egna mål och förväntningar,
inlärningsplan, kursinnehåll samt litteratur.
Utvärdera är en bedömning av ett resultat eller en process3 och innebär här att man värderar sin
egen och andras insatser i den del som avses i utvärderingen (ex grupparbete, seminarium,
examination, kursens innehåll eller kursen som helhet).
Detta steg är tänkt att hjälpa dig att tydliggöra om och hur du har nått dina egna mål och
förväntningar, samt om och hur din egen inlärningsplan har fungerat.
1
Alexandersson, Mikael, Pedagogiska Magasinet nr 1 februari 2007
2
Egidius, Henry. 1995. Termlexikon i psykologi, pedagogik och psykoterapi. Lund:
Studentlitteratur
3
Egidius, Henry. 1995. Termlexikon i psykologi, pedagogik och psykoterapi. Lund:
Studentlitteratur
LiU 2015/2016
14
D. Under hela processen:
Du måste under alla delar av processen vara mycket noga med att ange källor och ha tydliga
referenser till både muntliga och skriftliga källor i din text. Vad är dina egna tankar? Vad är andras
tankar?
Detta är viktigt för att visa respekt för andras tankar och vara ärlig! Därmed undviks plagiat och fusk.
Se mer information om referenshantering, fusk och plagiat i andra separata avsnitt.
E. Examination:
Ditt arbete ligger i slutet av (del)kursen till grund för examinationen av ditt deltagande.
Portfolio-skrivande ger möjlighet till både summativ och formativ bedömning, dvs summerar din
lärandeprocess fram till "nuläget", men tydliggör även vad som behöver utvecklas framöver och ger
hjälp till att forma den kommande lärande- och utvecklingsprocessen. Denna metod fokuserar alltså
både på din lärandeprocess och på din professionella och personliga utvecklingsprocess. Portfolion
rymmer även dokumentation om aktiv närvaro vid kursträffar, föreläsningar, workshops,
litteraturseminarier, gruppträffar, redovisningar och examinationer.
Detta steg är tänkt att tydliggöra både för dig som student och för oss som
lärare/handledare/examinatorer vad du lärt och hur du har utvecklats över tid.
6.3
Kompletteringsuppgift
Om du varit förhindrad att närvara vid hel, eller del av, en kursträff kommer du att få en
kompletteringsfråga/reflektionsfråga av ansvarig lärare. I din portfolio utvecklar du sedan ett
resonemang kring denna fråga under en egen rubrik som ersättning för innehållet i den kursträff du
ej deltagit i.
LiU 2015/2016
15
6.4
Portfolions innehåll
Sammanfattning av portfolions innehåll, vilka också beskrivs på nästa sida i annan form
1. Egna mål och förväntningar utifrån kursplan och kursinnehåll.
2. Självvärdering av hur dessa mål nåtts
3. Inlärningsplan - hur planerar du att nå dina mål?
4. Självvärdering av hur din inlärningsplan har fungerat
5. Reflektioner från föreläsningar och workshops (dvs teoretiska och praktiska pass) - utifrån
delkursens rubriker. Detta innebär för:
Delkurs 1: Individhälsa med fokus på stress och stresshantering.
Delkurs 2: Folkhälsa med fokus på motivations- och förändringsarbete.
Delkurs 3: Naturens roll för vår fysiska, mentala och sociala hälsa.
6. Reflektioner kring litteratur och andra källor (bl a från litteraturseminarier) - utifrån delkursens
rubriker.
7. Reflektioner kring egna och andras redovisningar
8. Summerande reflektioner av kursen i sin helhet och din egen utveckling
Ovanstående innehållsbeskrivning finns också på kommande sida i form av "bubblor".
LiU 2015/2016
16
1. Egna mål och
förväntningar - utifrån
kursplan och kursinnehåll.
8. Summerande
reflektioner av
kursen i sin helhet
och din egen
utveckling.
2. Självvärdering av
hur dessa mål
nåtts.
Lycka Till!
3. Inlärningsplan hur planerar du
att nå dina mål?
Portfolio
7. Reflektioner kring
egna och andras
redovisningar.
4. Självvärdering av hur
din inlärningsplan har
fungerat.
6. Reflektioner kring
litteratur och andra
källor (bl a från
litteraturseminarier) utifrån delkursens
rubriker.
5. Reflektioner från
föreläsningar och
workshops (dvs teoretiska
och praktiska pass) - utifrån
delkursens rubriker.
LiU 2015/2016
17
6.5
Formella krav
Oavsett hur du skriver ska alla skriftliga arbeten innehålla följande för att bli godkända:

ha ditt namn högst upp, eller längst ned, på varje sida (för att underlätta läsningen)

ha kursens namn högst upp, eller längst ned, på varje sida (se ovan)

ha sidnummer högst upp, eller längst ned, på varje sida (se ovan)

ha tydliga rubriker genom hela arbetet

ha en tydlig och läsarvänlig text

ha ett relevant innehåll och en tydlig struktur

ha daterade föreläsningar, verkstäder, internetkällor mm

referera till samtliga källor som används (se mer nedan)

ha en referenslista längst bak på litteraturen som refereras

innehålla alla delar som efterfrågas
Referenshantering:
Använd konsekvent referenser och källor som stöd för egna åsikter och reflektioner samt var mycket
noga med att skilja på egna och andras åsikter.
Du kan valfritt välja något av de vanligaste referenssystemen bara du är konsekvent genom hela ditt
arbete!
Om du väljer Harvardsystemet, som också kallas APA-systemet eller parantes -systemet och som är
det vanligaste på denna institution, har du många användbara råd du kan följa i nedanstående
dokument. Dock bör du helst ha med fullständiga förnamn i referenslistan.
Högskolan i Borås (2015): Guide till Harvardsystemet.
http://www.hb.se/Biblioteket/Skriva-och-referera/Guide-till-harvardsystemet/ (2015-09-22)
Teckensnitt och storlek:
Times New Roman 12p eller Calibri 11p, Radavstånd 1,5
6.6
Återkoppling
Efter inlämningsdatum har ansvarig lärare tio arbetsdagar på sig för att bedöma respektive students
insatser. Därefter sker återlämning av uppgift tillsammans med skriftlig återkoppling och
inrapportering av betyg om inte annat angetts. I de fall där det krävs kompletteringar kommer du att
uppmanas att lämna in dessa. Muntlig återkoppling ges vid förfrågan.
LiU 2015/2016
18
6.7
Bedömning och betygskriterier
Kursen bedöms och betygssätts efter fullgjord kurs.
Betygskriterierna för kursen är formulerade utifrån kursplanens mål.
Vid bedömning av examinationsuppgifterna kommer följande kriterier att tillämpas:
Kriterier för Godkänd
För att studenten skall erhålla betyget godkänd på kursen skall följande krav uppfyllas:
Studenten ska kunna:
• - reflektera över hur olika livsstilsfaktorer påverkar individers hälsa samt ge exempel på några
förebyggande metoder att hantera stress,
Det visar studenten genom att kunna använda och tillämpa centrala begrepp kring individhälsa med
fokus på stress och stresshantering, både vid muntliga seminarier och i skriftliga uppgifter. (Detta
visas skriftligt i kursuppgiften EXA 1).
• - resonera kring hur folkhälsan påverkas av olika strukturer i samhället och exemplifiera hur ett
salutogent perspektiv på motivations- och förändringsarbete kan ta sig uttryck i verksamheter,
Det visar studenten genom att belysa och analysera olika aspekter av de centrala begrepp som finns
kring folkhälsofrågor med fokus på motivations- och förändringsarbete ur ett salutogent perspektiv,
både vid muntliga seminarier och i skriftliga uppgifter. (Detta visas skriftligt i kursuppgiften EXA 2).
• - redogöra för, och kritiskt förhålla sig till, aktuell forskning kring naturens roll för vår fysiska,
mentala och sociala hälsa,
Detta visar studenten genom att självständigt använda, jämföra och granska aktuell forskning och
litteratur inom området samt relatera denna till aktuellt kursinnehåll. (Detta visas skriftligt i EXA 3).
• - ge exempel på, och argumentera för, hur naturmiljön kan användas i hälsoarbete,
Detta visar studenten genom att belysa, analysera och kritiskt granska en aktuell verksamhet där
naturmiljön används i hälsoarbete. (Detta visas i kursuppgiften EXA 3).
Betyget Underkänd ges när ett eller flera av kriterierna för Godkänd ej uppfyllts.
7.
Övrig kursinformation
7.1
Registrering, LiU-ID, studentmail och LiU-kort.
Dokumentet "Välkommen till LiU Ht 2015" innehåller information om hur du ska registrera dig på
kursen. Eftersom denna kurs använder skriftligt upprop ska du också noga läsa det separata
dokumentet som du får om detta. Där finns kompletterande och förtydligande information om vad
som gäller angående registrering, skapande av temporärt och fullvärdigt LiU-ID, aktivering av din
studentmail samt hur du kan få ditt LiU-kort.
7.2
LISAM
Vi kommer att använda oss av LiU:s system för kommunikation och samverkan, LISAM. Här kan ni
kommunicera med varandra, med kursansvarig och med de flesta andra medverkande lärare på
kursen. Det är också via denna plattform som du får information om eventuella förändringar under
LiU 2015/2016
19
kursens gång så det är väldigt viktigt att du kontinuerligt håller dig uppdaterad med den information
som läggs ut via LISAM.
LISAM är också den kommunikationsväg som du ska använda då du lägger in dina uppgifter och har
webbaserade diskussioner med dina kurskamrater. Förutom att användas till information, lämna in
uppgifter och samtala om litteraturen finns här även möjlighet att dela erfarenheter och lägga ut tips
som andra i gruppen kan få nytta och glädje av vilket bidrar till det gemensamma kollektiva lärandet
under kurstidens gång.
Du bör redan innan kursstarten kunna gå in på LISAM genom att logga in på
http://www.student.liu.se och ta del av informationen om denna kurs.
Mer information om LISAM kommer vid kursstart!
7.3
Biblioteket
Besök Universitetsbibliotekets hemsida http://www.bibl.liu.se Där finns länkar och tillgång på olika
service för att utveckla sitt eget sökande efter litteratur, artiklar, information osv och sin förmåga att
värdera olika källor.
7.4
Lokaler
Vid träffarna på LiU används salar i Hus Key på Campus Valla. Liu-kartor hittar du på www.liu.se/omliu/till-liu/kartor
7.5
Kursvärdering
Utvärderingen av kursen kommer bland annat att ske via digitalt formulär i LiU:s internetbaserade
kursvärderingssystem KURT efter det att kursen har avslutats. Studerande får vid detta tillfälle
möjlighet att ge synpunkter på kursens olika delar och hur dessa kan förbättras. Utvärderingen rör
kursens organisering, kurshandledning, arbetsformer, föreläsningar, litteratur och kursuppgifter samt
lärares och studerandes insatser. Förutom denna kommer även mindre kursvärderingar att göras
under kursens gång.
LiU 2015/2016
20
8.
Fusk och Plagiat
Institutionen för kultur- och kommunikation (IKK) har gett ut följande dokument avseende fusk och
plagiat.
Viktigt att veta vid olika typer av hemtentamina och andra skrivuppgifter
Läs igenom följande text och bekräfta genom att skriva på den distribuerade listan att Du är
införstådd med vilka regler som gäller för referat och citat av andras texter.
Redovisning av källor
Uppsatser av olika omfång och djup och andra typer av hemuppgifter i form av skrivna texter är
vanliga examinationsformer vid högre studier. I princip är alla sådana arbeten beroende av att
studenten läser och förhåller sig till tidigare skrivna texter, publicerade i böcker, tidskrifter, som
uppsatser eller på Internet. Hur man ska gå tillväga när man använder innehåll ur andras texter i sitt
eget arbete är tämligen strängt reglerat och finns beskrivet i alla handledningar för uppsatsskrivande
för studenter. Följande framställning bygger till stora delar på Siv Strömquist (2001) Konsten att tala
och skriva.
Oavsett om man citerar […] eller bara hänvisar till eller med egna ord återger vad någon annan
skrivit, så skall sådana textdelar alltid förses med källhänvisning. Man måste tala om vem man stöder
sig på, vems text man citerar, varifrån uppgifterna är hämtade.
[…]
Källhänvisningarna har egentligen två uppgifter: läsaren skall för det första få veta att du stöder dig
på någon annans text, för det andra skall du ge de upplysningar som krävs för identifiering av texter
(de bibliografiska uppgifterna [!]). Läsaren skall med ledning av dina uppgifter kunna leta reda på
texten och läsa den i original, om han så önskar. (Strömquist, 2001, s 220)
När man med egna ord återger innehållet i någon annans text brukar det kallas referat. Hur
källhänvisningarna (referenserna) ska gå till rent praktiskt kan man läsa om t ex i Strömquist, 2001, ss
220-225.
Om man ”kopierar” kortare eller längre delar ur någon annans text kallas det citat.
När du ordagrant vill återge vad någon annan har skrivit utan att återberätta det med egen
formulering, måste du dels markera det citerade med citatmarkörer […], dels vara noga med att du
skriver exakt som det står. (Strömquist, 2001, s 225)
Hur citatmarkörerna ska se ut kan man läsa om i t ex Strömquist, 2001, s 225-228.
Om man använder sig av innehållet i någon annans text, oavsett om det är citat eller referat, måste
man alltså alltid ange den ursprungliga källan. Att inte ange källan om man använder någon annans
tankeinnehåll och/eller formuleringar betraktas som stöld och kallas för plagiat, vilket alltså är fusk.
plagia´t (av senlat. pla´gio ’stjäla människor’, kidnappa’, av lat. pla´gium ’människorov’), konstnärlig
imitation eller stöld, i fråga om litteratur ofta direkt avskrivning, gjord av någon som ger sig ut för att
LiU 2015/2016
21
vara upphovsmannen. Plagiat av t.ex. litterära och konstnärliga verk […] är i regel juridiskt
otillåten.(Nationalencyklopedin, band 15)
I Heffernan m fl (2001, ss 571-573) Writing – A College Handbook finns illustrativa exempel (på
engelska) på hur man inte får referera andras texter och hur man bör göra i stället.
Användning av Internet
Att till examinationsuppgifter hämta texter från Internet och presentera dem i eget namn utan att
ange källa är naturligtvis plagiat och därmed fusk. Observera att detta gäller även för de
anteckningar som erfordras för deltagande i textseminarier. Eftersom anteckningarna kan samlas in
och då ligga till grund för betyg måste de följa samma regler som övriga examinationsuppgifter.
Alla inlämnade uppgifter kommer att granskas av Urkund, universitets program för text-kontroll och
skall därför skickas till berörd lärare via en speciell Urkund-adress.
Universitetets åtgärder
Observera att vid varje misstanke om fusk ska en anmälan göras till rektor, som avgör om ärendet
ska behandlas i universitetets disciplinnämnd. Påföljden för en student som fuskat kan bli en varning
eller avstängning från universitetet i högst sex månader.
Referenser
Heffernan, James A.W., Lincoln, John E. & Atwill, Janet (2001) Writing – A College
Handbook. New York: Norton.
Nationalencyklopedin, band 15. Höganäs: Bokförlaget Bra Böcker.
Strömquist, Siv (2001): Konsten att tala och skriva. Malmö: Gleerups.
E-postadresser för inlämningsuppgifter:
[email protected]
LiU 2015/2016
22
9.
Litteraturlista
Observera att det kan bli mindre förändringar i obligatoriska litteraturen för delkurserna
två och tre fram till respektive start för dessa delkurser. Det innebär att enstaka titlar både
kan tas bort och läggas till.
Sista upplagan av litteraturen bör helst användas, men har du tillgång till en tidigare upplaga går det
bra att använda den och eventuellt komplettera med enstaka delar i nyare upplagor.
För att alla deltagare ska kunna "skräddarsy" en del av sin egen fördjupningslitteratur utifrån den
egna situationen har jag valt att ta med några "valbara" böcker i alla delkurserna.
9.1
Obligatorisk Litteratur
Delkurs 1, v 35-47: "Individhälsa med fokus på stress och stresshantering"
Andersson, Gunnar & Ljusenius, Tommy (2012): Handbok för Hälsoinspiratörer. Stockholm: SISU
Idrottsböcker.
Antonovsky, Aaron (2005): Hälsans Mysterium. Stockholm: Natur och Kultur. (Kap 2, kopierat
material som delas ut vid första träffen).
Arnetz, Bengt & Ekman, Rolf (2013): Stress - Gen Individ Samhälle. Stockholm: Liber
Pellmer, Kristina. Wramner, Bengt & Wramner, Håkan (2012): Grundläggande folkhälsovetenskap.
Stockholm: Liber.
Solin, Elisabeth (1999): Landa mjukt. Örebro: Solin Utbildning.
samt:
En (1) valbar bok från referenslistan.
Egen sökning efter begreppen "Känsla av sammanhang" (KASAM) och "Sence of coherence".
Ytterligare artiklar kan tillkomma.
Delkurs 2, v 47-06: "Folkhälsa med fokus på motivations- och förändringsarbete" PREL!
Alsegård, Helena (2007): Samarbetsövningar (Leda – Lära – Relatera – Reflektera). Stockholm: SISU
Idrottsböcker.
Arnetz, Bengt & Ekman, Rolf (2013): Stress - Gen Individ Samhälle. Stockholm: Liber
Andersson, Gunnar & Ljusenius, Tommy. (2012): Handbok för Hälsoinspiratörer. Stockholm: SISU
Idrottsböcker.
Holm Ivarsson, Barbro (2012): MI - motiverande samtal. Stockholm: Gothia förlag (Finns för flera
yrkesområden, välj den som passar dig bäst.)
H Vifladt, Egon. Hopen, Liv & Landtblom, Anne-Marie (2010): Hälsopedagogik - för vårdare och
brukare i samarbete - introduktion till bemästrande. Stockholm: Bilda förlag
LiU 2015/2016
23
Larsson, IngBeth (2009): Samtal i det fria – fria samtal. Linköping: Linköpings Universitet.
(Köpes via LiU-tryck, tel 013-28 10 55, [email protected])
Lennéer-Axelsson, Barbro & Thylefors, Ingela (2005): Arbetsgruppens psykologi. Stockholm: Natur &
Kultur. (Delar av kapitlet "Grupper och grupprocesser" – delas ut vid kursstart).
Pellmer, Kristina. Wramner, Bengt & Wramner, Håkan (2012): Grundläggande folkhälsovetenskap.
Stockholm: Liber.
Schutz, Will: Fundamental Interpersonal Relations Orientation (FIRO): Denna modell finns beskriven i
följande text:
http://www.thesweden.se/files/FIRO-fironythe.pdf Hämtad 2015 09 09.
Wheelan, Susan A. (2013): Att skapa effektiva team. Lund: Studentlitteratur. (Delar av kapitlet "Från
grupper till team, stadier i grupputvecklingen" – delas ut vid kursstart).
samt:
En (1) valfri skönlitterär bok som behandlar aktuellt ämne från denna delkurs.
En (1) valbar akademisk rapport, uppsats etc.
Delkurs 3, v 06-17: "Naturens roll för vår fysiska, mentala och sociala hälsa" PREL
Grahn, Patrik (2007): Om trädgårdsterapi och terapeutiska trädgårdar. I Johansson, Maria & Kuller,
Marianne (red). Svensk miljöpsykologi. Lund: Studentlitteratur.
Hartig, Terry (2007): Teorier om restorativa miljöer - förr, nu och i framtiden. I Johansson, Maria &
Kuller, Marianne (red). Svensk miljöpsykologi. Lund: Studentlitteratur.
Johnson, Lena. Lundqvist, Susanna. Ottoson, Johan (2015): Naturupplevelse och hälsa - forskningen
visar vägen. Alnarp: Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) E-bok.
(Alt som BOK: Johnson, Lena. Lundqvist, Susanna. Ottoson, Johan (2011): Naturupplevelse och hälsa forskningen visar vägen. Alnarp: Sveriges lantbruksuniversitet (SLU): Den är slutsåld i bokform).
Naturvårdsverket. (2006): Naturen som kraftkälla. (Slutsåld som bok, men finns att ladda ner från
www.naturvardsverket.se. Denna kommer även att delas ut vid delkursens start.)
samt:
Minst en (1) valbar akademisk rapport/uppsats/artikel inom ämnesområdet.
LiU 2015/2016
24
9.2
Referenslitteratur
Här följer förslag på referenslitteratur som kan användas som valbar litteratur till de olika
delkurserna men det går även bra att välja andra titlar förutsatt att de är relevanta för kursmålen.
Delkurs 1
Bergqvist Månsson, Sara (2002): Sömnboken - en handbok i konsten att sova. Stockholm: Hjalmarson
& Högberg Förlag.
Brattberg, Gunilla (2004): Väckarklockor. Stockholm: Värkstaden
Bronsberg, Barbro & Vestlund, Nina. (2004): Bränn inte ut dig. Stockholm; Forum
Christensen, Annika & Robild, Eva (2010). En lisa för själen. Västerås: Ica Bokförlag.
Csíkszentmihályi, M. (2000): Finna Flow – Den vardagliga Entusiasmens Psykologi. Stockholm: Natur
& Kultur.
Dyregrov, Atle (2002): Lilla sömnboken - handbok för folk som vill sova bättre. Lund:
Studentlitteratur.
Engström, Lars-Magnus (2010): Smak för motion. Stockholm; Stockholms Universitets förlag.
Fernholm, Ann (2014): Ett sötare blod. Stockholm: Natur & Kultur.
Född till rörelse - en bok om kondition och hälsa. (2011). Stockholm; SISU Idrottsböcker.
Goleman, Daniel (2007): Social Intelligens. Stockholm: LevNu/Wahlström & Widstrand.
Goleman, Daniel (1998): Känslans Intelligens. Stockholm: Wahlström & Widstrand.
Hassmén, Peter & Hassmén, Nathalie (2005): Hälsosam Motion - lindrar nedstämdhet och depression.
Stockholm; SISU Idrottsböcker.
Hasson, Dan (2012): På en timme. Effektiv stresshantering. Stockholm: Forum.
Hasson, Dan (2008): Stressa rätt! Öka din energi, hälsa och effektivitet. Stockholm: VIVA
Instruktionsboken till LIVET - En inspirationsbok. (2005): Bunkeflostrand: Hälsa + Kunskap!
Bunkeflomodellen.
Jönsson, Bodil (2002): I tid och otid. Stockholm; Brombergs Förlag
Jönsson, Bodil (2004): Vunnet och försvunnet. Stockholm: Brombergs förlag.
Jönsson, Bodil & Löfgren, Orvar (2005): Att utmana stressen. Lund: Studentlitteratur.
Jönsson, Bodil (2006): Guld. Stockholm; Brombergs förlag.
Klingberg, Torkel (2007): Den översvämmade hjärnan. Stockholm: Natur & Kultur.
Levi, Lennart (2002): Stressen i mitt liv. Stockholm; Natur och kultur.
Plate, Anders & Plate, Johan (2002): Balans(j)akten. Stockholm: SISU Idrottsböcker.
Plate, Johan (1997): Sans och balans. Stockholm: SISU Idrottsböcker
Strang, Peter (2014): Att höra till. Om ensamhet och gemenskap. Stockholm: Natur & Kultur.
LiU 2015/2016
25
Taube, Jill (2011): Själ och kropp – rörelse för psykiskt välbefinnande. Stockholm: Brombergs
Uppladdningen - Hälsa (2011): Järna; Axa
Uvnäs Moberg, Kerstin (2009): Närhetens hormon. Stockholm: Natur & Kultur.
Uvnäs- Moberg, Kerstin (2000): Lugn och beröring. Stockholm; Natur och Kultur.
Vetenskapsrådet (2002): Källa nummer 52; Jäktad, Pressad - Utbränd? - Forskare diskuterar
strategier mot skadlig stress. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Wolmesjö, Susanne (2002) Smarta rörelser. Stockholm: SISU Idrottsböcker.
Åkerstedt, Torbjörn (2002): Sömnens betydelse för hälsa och arbete. Järvsö: Bauer bok.
Delkurs 2
Andersson, Ingemar & Ejlertsson, Göran (2013): Folkhälsa som tvärvetenskap. Lund:
Studentlitteratur.
Bergman, Susanne & Blomqvist, Camilla (2004): Uppskattande samtalskonst. Stockholm: Mareld.
Duhigg, Charles (2014): Vanans makt. Stockholm: Natur & Kultur.
Faskunger, Johan & Nylund, Kamilla (2004): Det löser sig! Stockholm: SISU Idrottsböcker
Folkhälsoinstitutet (2013): Barn och unga 2013 - utvecklingen av faktorer som påverkar hälsan och
genomförda åtgärder. Stockholm: Folkhälsoinstitutet Rapport 2013:02
Gärdsell, Per (2009): Att vara ideell - en skyldighet eller en förmån. Bunkeflostrand: Hälsa + Kunskap!
Bunkeflomodellen.
Hanson, Anders (2015): Salutogen Kultur. Stockholm: Fortbildning AB.
Hanson, Anders (2011): Salutogent ledarskap. Stockholm: Fortbildning AB.
Holm, Ulla (2003): Empati – att förstå andra människors känslor. Stockholm: Natur & Kultur.
Hwang, Philip & Nilsson, Björn (2014): Grupp-psykologi. För skola, arbetsliv och fritid. Stockholm;
Natur & Kultur.
Höjer, Dan. (2007): Empati. Stockholm: Utbildningsradion.
Ivarsson, Petter (2007): Samtal med barn och ungdomar. Stockholm: Gothia Förlag.
Jordan, Thomas (2015) Konflikthantering i arbetslivet. Förstå, Hantera, Förebygg.
Malmö: Gleerups.
Olsson, Eric & Martin, Ingrid (2012): Socialt arbete med grupper. Lund: Studentlitteratur.
Raundalen, Magne & Schultz, Jon-Håkon. (2007): Krispedagogik – hjälp till barn och unga i kris. Lund;
Studentlitteratur.
Revstedt, Per (2014): Motivationsarbete. Stockholm: Liber
Rosenberg, Marshall B. (2008): Vi kan reda ut det! Hantera konflikter på fredliga och kraftfulla sätt.
Svensbyn: Friare Liv.
LiU 2015/2016
26
Tillsammans med:
Rosenberg, Marshall B. (2003): Nonviolent Communication - ett språk för livet. Svensbyn: Friare Liv.
Rydén, Olof & Stenström, Ulf (2008): Hälsopsykologi. Stockholm: Bonniers.
Rydqvist, Lars-Göran & Winroth, Jan (2010): Hälsa & Hälsopromotion. Stockholm: SISU Idrottsböcker.
Skolverket (2004): Motivation och motivationsarbete. Forskning i fokus nr 19. Stockholm: Skolverket.
Smith, Ann-Christine (2003): Giraffspråket. Höganäs: Bokförlaget Kommunlitteratur.
Delkurs 3
Andersson, R., Rydberg, D. (2005): Naturen och Hälsan. Jönköping: Skogsstyrelsens förlag.
tel: 036-15 55 92 www.skogsstyrelsen.se
Bojner Horwitz Eva (2011): Kultur för hälsans skull. Stockholm: Gothia Förlag.
Brügge, Britta, Glantz, Matz & Sandell, Klas (2011): Friluftslivets pedagogik – För kunskap, känsla och
livskvalitet. Malmö: Liber.
Dahlgren, Lars-Ove., Sjölander, Sverre., Stridh, Jan-Paul & Szczepanski, Anders (2007):
Utomhuspedagogik som kunskapskälla (Närmiljö blir lärmiljö). Lund: Studentlitteratur.
Grahn, Patrik & Ottosson, Åsa (2010): Alnarpsmetoden. Trädgårdsterapi - att ta hjälp av naturen vid
stress och utmattning. Stockholm: Bonnier Existens.
Larsson, E-L. (red.) (2010): Gröna Rehab. Göteborgs botaniska trädgård. Göteborg: Västra
Götalandsregionen.
Louv. Richard (2008) Last child in the woods. Chapel Hill, North Carolina, USA: Algonquin Books of
Chapel Hill.
Myhr, Ulla (2007): Utemiljö och Hälsa. Stockholm: ARKUS förlag.
tel: 08-678 05 85, www.arkus.se
Nilsson, Gunilla. (2009): Trädgårdsterapi. Lund: Studentlitteratur.
Ottosson, Åsa & Ottoson, Mats (2006): Naturkraft – om naturens lugnande, stärkande och läkande
effekter. Stockholm: Wahlström & Widstrand. www.wwd.se
Ottosson, Johan (1997): Naturens betydelse i en livskris. Alnarp: Movium.
Ottosson, Åsa, Ottosson, Mats & Magnusson, Roine (2013): Lugn av naturen. Karlstad: Votum &
Gullers förlag.
Sandberg, K. (red) (1999). Möjligheternas trädgård. Hjälpmedelsinstitutet och Sveriges
Utbildningsradio AB.
Schmidtbauer, Pia., Grahn, Patrik & Lieberg, Mats (2005): Tänkvärda trädgårdar. Stockholm: Formas.
Svenska Naturskyddsföreningen. (2006): Livsviktigt – grön väg till hälsa. Stockholm: Svenska
naturskyddsföreningen. www.naturskyddsforeningen.se
Westerberg, Y. (2010). Sinnenas Trädgård – rum för hälsa och livskvalitet. Stockholm: Formabooks.
LiU 2015/2016

Studieanvisning Hälsa utifrån ett helhetsperspektiv med

Transcription

Similar documents

Information om Lisam-e-postsystemet

Studiehandledning V15

LIU Borlänge gymnasieskola

Här kan du se exempel på uträkning av betygssnitt

Kursinformation - Linköping University

Kurslitteratur – Ekonomisk historia I, HT 2015

Välkomstbrev PA

Kursinformation

Studiehandledning - ISV - Department of Social and Welfare Studies